Wikiskola - Användarbidrag [sv]

Elmotorguiden

2018-12-07T09:27:37Z

Samuel Hermansson:

[[Fil:Mest visade sidor Wikiskola 1.JPG|300px|höger]]
[[Fil:Mest visade sidor Wikiskola 2.JPG|300px|höger]]

Nu ska vi skapa beskrivningar av elektriska motorer. Ni blir indelade i grupper och får en motor var. Några motorer har stora likheter men det ingår i uppgiften, mer om det senare. Sidorna som ni skapar kommer troligen att användas av andra i framtiden precis som materialsidorna vi skapat tidigare, se statistiksidorna till höger.

{{uppgruta| '''Beskriv en elektrisk motor'''

Er uppgift är att sammanställa information om en elektrisk motor på ett lättfattligt sätt så den passar en konstruktör. Det innebär att vi fokuserar på pris, prestanda och hållbarhet. Det här är ett grupparbete som bedöms i grupp och enskilt.

Ni får gärna använda information från Wikipedia och andra källor som är Creative Commons. Men ni måste hitta mer information om sådant som inte står på Wikipedia och skriva med egna ord när informationen kommer från källor med copyright.

Glöm inte att lägga in bilder, animationer och filmer.

Ni jobbar i grupper om cirka tre och publicerar era resultat på er sida nedan.}}

[[DC-motorn]]

[[Servomotorn]] - Samuel H & Adam

[[Stegmotorn]]

[[AC-motorn]]

[[Induktionsmotorn]]

[[Växelströmsmotorn]]

[[Allströmsmotorn]]

[[Asynkronmotorn]] - Ellen och Elissa

[[Synkronmotorn]]

== Användbara länkar ==

[http://www.elektrov.se/wp-content/uploads/2017/05/Lilla-Motorguiden-A5-sida-for-sida.pdf Lilla motorguiden]

== Redigeringstips ==

Lägg in en bild från Wikipedia: Klicka på bilden och kopiera koden, exempelvis så här:

[[File:Universalmotor 3.JPG|thumb|Universalmotor 3]]

{{clear}}
eller så använder du redigeringsverktyget på Wikiskola och klipper in bildens namn som du ser på Wikipedia.

[[Fil:Universalmotor 3.JPG|400px|höger]]

{{clear}}

Andra bilder (som är fria att använda) kan du behöva ladda upp på Wikiskola först och sedan länka in på sidan.

Servomotorn

2018-12-07T09:25:28Z

Samuel Hermansson: /* Prestanda */

== Funktion ==
[[File:3417 09 Servogetriebe.jpg|thumb|Diverse industriella servomotorer med olika fästen.]]
En servomotor är en del av ett servostyrningssystem. Servomotorn kan utföra både roterande och linjär rörelse, och kan i grund och botten vara ett flertal olika sorters motor, till exempel en [[DC-motorn|DC-motor]], [[Asynkronmotorn|asynkronmotor]], eller [[Synkronmotorn|synkronmotor]]. Det alla servomotorer har gemensamt är att de använder ett slutet återkopplingssystem för att med mer exakthet styra motorns position. Motorn är kopplad till en annan del i servosystemet, som både kontrollerar motorn och får feedback från motor (position, hastighet, m.m.) för att med bättre precision styra motorn.

== Användningsområde ==
Tack vare servomotorns höga precision är den det optimala valet där det krävs små rörelser. Exempelvis sitter det servomotorer i solpaneler för att panelen alltid ska vara riktad mot solen och därmed maximera energiutvinningen. Liksom solpanelerna behöver antenner såsom de som brukas av [https://public.nrao.edu/ NRAO]. Även teleskop nyttjar servomotorns precisa rörelser. Servomotorn används också för robotar och speciellt nyttiga är de i industrirobotar där det behövs ofantlig precision för montering. En annan fabrikstillämpning för servomotorn är transportband där det ingår flera steg. Detta motiveras också av servomotorns precision samt dess möjlighet att accelerera snabbt. Andra produktionstillämpningar är alla möjliga typer av metallarbete samt träbearbetning och CNC-maskiner. Detaljarbetet i dessa tillämpningar är avgörande och därför behövs servomotorn och dess precision. Motorn har också användningsområden inom militären i robotar och i detonationer.

== Prestanda ==
Eftersom servomotorn är en version av en annan motor beror dess prestanda mycket på vilken sorts motor man valde att skapa en servomotor av. Det som skiljer servomotorerna från andra motorer är främst att de använder ett stängt återkopplingssystem, som tillåter större precision än andra motorer. På grund av feedback-systemet är motorn dock väldigt stabil, och kan hålla sig på samma nivå av prestanda under många förhållanden.

== Pris och inköpsställen ==
På grund av att servomotorn är så mångsidig, och har ett så brett användningsområde varierar priserna kraftigt. En servomotor för hobbybruk kan kosta så lite som 39 kr ([https://www.m.nu/servo-motorer-robotics/micro-servo-sg90-2?gclid=EAIaIQobChMIlPy3ua2N3wIVTYuyCh0qcwHmEAQYCSABEgLLC_D_BwE Microservo SG90]), och motorer för industriellt bruk kan kosta mellan 5 000 och 10 000 kr ([https://se.rs-online.com/web/p/products/7059232/?grossPrice=Y&cm_mmc=SE-PLA-DS3A-_-google-_-PLA_SE_SE_Automation_And_Control_Gear-_-Electric_Motors_And_Motor_Controllers_And_Peripherals%7CServo_Motors-_-PRODUCT_GROUP&matchtype=&pla-391509619182&gclid=EAIaIQobChMIlPy3ua2N3wIVTYuyCh0qcwHmEAQYDCABEgJ5JPD_BwE&gclsrc=aw.ds Siemens 800W Servomotor], [https://www.elfa.se/sv/servomotor-640-mm-5000-rpm-omron-industrial-automation-r88m-g20030h-s2/p/30018016?channel=b2c&price_gs=7242.1875&wt_mc=se.cse.gshop.sv.-&source=googleps&ext_cid=shgooaqsesv-na&gclid=EAIaIQobChMIlPy3ua2N3wIVTYuyCh0qcwHmEAQYAiABEgKIcvD_BwE Omron R88M-G20030H-S2]). I vissa fall kan motorn kosta upp till 30 000 kr ([https://www.cpaltd.net/nidec-control-techniques-unimotor-continuous-duty-servo-flexi-motor-142u3d305bacaa165240.html Nidec Unimotor Flexi]) beroende på vilken kvalitet man är ute efter.

== Källor ==
http://www.tigertek.com/servo-motor-resources/common-servo-motor-applications.html

https://www.electronics-tutorials.ws/systems/closed-loop-system.html

https://www.youtube.com/watch?v=hg3TIFIxWCo

Servomotorn

2018-12-07T09:16:59Z

Samuel Hermansson: /* Funktion */

== Funktion ==
[[File:3417 09 Servogetriebe.jpg|thumb|Diverse industriella servomotorer med olika fästen.]]
En servomotor är en del av ett servostyrningssystem. Servomotorn kan utföra både roterande och linjär rörelse, och kan i grund och botten vara ett flertal olika sorters motor, till exempel en [[DC-motorn|DC-motor]], [[Asynkronmotorn|asynkronmotor]], eller [[Synkronmotorn|synkronmotor]]. Det alla servomotorer har gemensamt är att de använder ett slutet återkopplingssystem för att med mer exakthet styra motorns position. Motorn är kopplad till en annan del i servosystemet, som både kontrollerar motorn och får feedback från motor (position, hastighet, m.m.) för att med bättre precision styra motorn.

== Användningsområde ==
Tack vare servomotorns höga precision är den det optimala valet där det krävs små rörelser. Exempelvis sitter det servomotorer i solpaneler för att panelen alltid ska vara riktad mot solen och därmed maximera energiutvinningen. Liksom solpanelerna behöver antenner såsom de som brukas av [https://public.nrao.edu/ NRAO]. Även teleskop nyttjar servomotorns precisa rörelser. Servomotorn används också för robotar och speciellt nyttiga är de i industrirobotar där det behövs ofantlig precision för montering. En annan fabrikstillämpning för servomotorn är transportband där det ingår flera steg. Detta motiveras också av servomotorns precision samt dess möjlighet att accelerera snabbt. Andra produktionstillämpningar är alla möjliga typer av metallarbete samt träbearbetning och CNC-maskiner. Detaljarbetet i dessa tillämpningar är avgörande och därför behövs servomotorn och dess precision. Motorn har också användningsområden inom militären i robotar och i detonationer.

== Prestanda ==

== Pris och inköpsställen ==
På grund av att servomotorn är så mångsidig, och har ett så brett användningsområde varierar priserna kraftigt. En servomotor för hobbybruk kan kosta så lite som 39 kr ([https://www.m.nu/servo-motorer-robotics/micro-servo-sg90-2?gclid=EAIaIQobChMIlPy3ua2N3wIVTYuyCh0qcwHmEAQYCSABEgLLC_D_BwE Microservo SG90]), och motorer för industriellt bruk kan kosta mellan 5 000 och 10 000 kr ([https://se.rs-online.com/web/p/products/7059232/?grossPrice=Y&cm_mmc=SE-PLA-DS3A-_-google-_-PLA_SE_SE_Automation_And_Control_Gear-_-Electric_Motors_And_Motor_Controllers_And_Peripherals%7CServo_Motors-_-PRODUCT_GROUP&matchtype=&pla-391509619182&gclid=EAIaIQobChMIlPy3ua2N3wIVTYuyCh0qcwHmEAQYDCABEgJ5JPD_BwE&gclsrc=aw.ds Siemens 800W Servomotor], [https://www.elfa.se/sv/servomotor-640-mm-5000-rpm-omron-industrial-automation-r88m-g20030h-s2/p/30018016?channel=b2c&price_gs=7242.1875&wt_mc=se.cse.gshop.sv.-&source=googleps&ext_cid=shgooaqsesv-na&gclid=EAIaIQobChMIlPy3ua2N3wIVTYuyCh0qcwHmEAQYAiABEgKIcvD_BwE Omron R88M-G20030H-S2]). I vissa fall kan motorn kosta upp till 30 000 kr ([https://www.cpaltd.net/nidec-control-techniques-unimotor-continuous-duty-servo-flexi-motor-142u3d305bacaa165240.html Nidec Unimotor Flexi]) beroende på vilken kvalitet man är ute efter.

== Källor ==
http://www.tigertek.com/servo-motor-resources/common-servo-motor-applications.html

https://www.electronics-tutorials.ws/systems/closed-loop-system.html

https://www.youtube.com/watch?v=hg3TIFIxWCo

Servomotorn

2018-12-07T09:16:10Z

Samuel Hermansson: /* Funktion */

== Funktion ==
[[File:3417 09 Servogetriebe.jpg|thumb|3417 09 Servogetriebe]]
En servomotor är en del av ett servostyrningssystem. Servomotorn kan utföra både roterande och linjär rörelse, och kan i grund och botten vara ett flertal olika sorters motor, till exempel en [[DC-motorn|DC-motor]], [[Asynkronmotorn|asynkronmotor]], eller [[Synkronmotorn|synkronmotor]]. Det alla servomotorer har gemensamt är att de använder ett slutet återkopplingssystem för att med mer exakthet styra motorns position. Motorn är kopplad till en annan del i servosystemet, som både kontrollerar motorn och får feedback från motor (position, hastighet, m.m.) för att med bättre precision styra motorn.

== Användningsområde ==
Tack vare servomotorns höga precision är den det optimala valet där det krävs små rörelser. Exempelvis sitter det servomotorer i solpaneler för att panelen alltid ska vara riktad mot solen och därmed maximera energiutvinningen. Liksom solpanelerna behöver antenner såsom de som brukas av [https://public.nrao.edu/ NRAO]. Även teleskop nyttjar servomotorns precisa rörelser. Servomotorn används också för robotar och speciellt nyttiga är de i industrirobotar där det behövs ofantlig precision för montering. En annan fabrikstillämpning för servomotorn är transportband där det ingår flera steg. Detta motiveras också av servomotorns precision samt dess möjlighet att accelerera snabbt. Andra produktionstillämpningar är alla möjliga typer av metallarbete samt träbearbetning och CNC-maskiner. Detaljarbetet i dessa tillämpningar är avgörande och därför behövs servomotorn och dess precision. Motorn har också användningsområden inom militären i robotar och i detonationer.

== Prestanda ==

== Pris och inköpsställen ==
På grund av att servomotorn är så mångsidig, och har ett så brett användningsområde varierar priserna kraftigt. En servomotor för hobbybruk kan kosta så lite som 39 kr ([https://www.m.nu/servo-motorer-robotics/micro-servo-sg90-2?gclid=EAIaIQobChMIlPy3ua2N3wIVTYuyCh0qcwHmEAQYCSABEgLLC_D_BwE Microservo SG90]), och motorer för industriellt bruk kan kosta mellan 5 000 och 10 000 kr ([https://se.rs-online.com/web/p/products/7059232/?grossPrice=Y&cm_mmc=SE-PLA-DS3A-_-google-_-PLA_SE_SE_Automation_And_Control_Gear-_-Electric_Motors_And_Motor_Controllers_And_Peripherals%7CServo_Motors-_-PRODUCT_GROUP&matchtype=&pla-391509619182&gclid=EAIaIQobChMIlPy3ua2N3wIVTYuyCh0qcwHmEAQYDCABEgJ5JPD_BwE&gclsrc=aw.ds Siemens 800W Servomotor], [https://www.elfa.se/sv/servomotor-640-mm-5000-rpm-omron-industrial-automation-r88m-g20030h-s2/p/30018016?channel=b2c&price_gs=7242.1875&wt_mc=se.cse.gshop.sv.-&source=googleps&ext_cid=shgooaqsesv-na&gclid=EAIaIQobChMIlPy3ua2N3wIVTYuyCh0qcwHmEAQYAiABEgKIcvD_BwE Omron R88M-G20030H-S2]). I vissa fall kan motorn kosta upp till 30 000 kr ([https://www.cpaltd.net/nidec-control-techniques-unimotor-continuous-duty-servo-flexi-motor-142u3d305bacaa165240.html Nidec Unimotor Flexi]) beroende på vilken kvalitet man är ute efter.

== Källor ==
http://www.tigertek.com/servo-motor-resources/common-servo-motor-applications.html

https://www.electronics-tutorials.ws/systems/closed-loop-system.html

https://www.youtube.com/watch?v=hg3TIFIxWCo

Servomotorn

2018-12-07T09:10:25Z

Samuel Hermansson: /* Pris och inköpsställen */

== Funktion ==
En servomotor är en del av ett servostyrningssystem. Servomotorn kan utföra både roterande och linjär rörelse, och kan i grund och botten vara ett flertal olika sorters motor, till exempel en [[DC-motorn|DC-motor]], [[Asynkronmotorn|asynkronmotor]], eller [[Synkronmotorn|synkronmotor]]. Det alla servomotorer har gemensamt är att de använder ett slutet återkopplingssystem för att med mer exakthet styra motorns position. Motorn är kopplad till en annan del i servosystemet, som både kontrollerar motorn och får feedback från motor (position, hastighet, m.m.) för att med bättre precision styra motorn.

== Användningsområde ==
Tack vare servomotorns höga precision är den det optimala valet där det krävs små rörelser. Exempelvis sitter det servomotorer i solpaneler för att panelen alltid ska vara riktad mot solen och därmed maximera energiutvinningen. Liksom solpanelerna behöver antenner såsom de som brukas av [https://public.nrao.edu/ NRAO]. Även teleskop nyttjar servomotorns precisa rörelser. Servomotorn används också för robotar och speciellt nyttiga är de i industrirobotar där det behövs ofantlig precision för montering. En annan fabrikstillämpning för servomotorn är transportband där det ingår flera steg. Detta motiveras också av servomotorns precision samt dess möjlighet att accelerera snabbt. Andra produktionstillämpningar är alla möjliga typer av metallarbete samt träbearbetning och CNC-maskiner. Detaljarbetet i dessa tillämpningar är avgörande och därför behövs servomotorn och dess precision

== Prestanda ==

== Pris och inköpsställen ==
På grund av att servomotorn är så mångsidig, och har ett så brett användningsområde varierar priserna kraftigt. En servomotor för hobbybruk kan kosta så lite som 39 kr ([https://www.m.nu/servo-motorer-robotics/micro-servo-sg90-2?gclid=EAIaIQobChMIlPy3ua2N3wIVTYuyCh0qcwHmEAQYCSABEgLLC_D_BwE Microservo SG90]), och motorer för industriellt bruk kan kosta mellan 5 000 och 10 000 kr ([https://se.rs-online.com/web/p/products/7059232/?grossPrice=Y&cm_mmc=SE-PLA-DS3A-_-google-_-PLA_SE_SE_Automation_And_Control_Gear-_-Electric_Motors_And_Motor_Controllers_And_Peripherals%7CServo_Motors-_-PRODUCT_GROUP&matchtype=&pla-391509619182&gclid=EAIaIQobChMIlPy3ua2N3wIVTYuyCh0qcwHmEAQYDCABEgJ5JPD_BwE&gclsrc=aw.ds Siemens 800W Servomotor], [https://www.elfa.se/sv/servomotor-640-mm-5000-rpm-omron-industrial-automation-r88m-g20030h-s2/p/30018016?channel=b2c&price_gs=7242.1875&wt_mc=se.cse.gshop.sv.-&source=googleps&ext_cid=shgooaqsesv-na&gclid=EAIaIQobChMIlPy3ua2N3wIVTYuyCh0qcwHmEAQYAiABEgKIcvD_BwE Omron R88M-G20030H-S2]). I vissa fall kan motorn kosta upp till 30 000 kr ([https://www.cpaltd.net/nidec-control-techniques-unimotor-continuous-duty-servo-flexi-motor-142u3d305bacaa165240.html Nidec Unimotor Flexi]) beroende på vilken kvalitet man är ute efter.

== Källor ==
http://www.tigertek.com/servo-motor-resources/common-servo-motor-applications.html

https://www.electronics-tutorials.ws/systems/closed-loop-system.html

https://www.youtube.com/watch?v=hg3TIFIxWCo

Servomotorn

2018-12-07T08:58:53Z

Samuel Hermansson: /* Källor */

Servomotorn

2018-12-07T08:58:31Z

Samuel Hermansson: /* Funktion */

Servomotorn

2018-12-07T08:48:55Z

Samuel Hermansson: /* Funktion */

== Funktion ==
En servomotor är en del av ett servostyrningssystem. Servomotorn kan i grund och botten vara ett flertal olika sorters motor, till exempel en [[DC-motorn|DC-motor]], [[Asynkronmotorn|asynkronmotor]], eller [[Synkronmotorn|synkronmotor]].

== Användningsområde ==

== Prestanda ==

== Pris och inköpsställen ==

== Källor ==
http://www.tigertek.com/servo-motor-resources/common-servo-motor-applications.html

https://www.electronics-tutorials.ws/systems/closed-loop-system.html

Servomotorn

2018-12-07T08:47:12Z

Samuel Hermansson: /* Funktion */

== Funktion ==
En servomotor är en del av ett servostyrningssystem. Servomotorn kan i grund och botten vara ett flertal olika sorters motor, till exempel en [[https://wikiskola.se/index.php?title=DC-motorn|DC-motor]], [[https://wikiskola.se/index.php?title=Asynkronmotorn|asynkronmotor]], eller [[synkronmotor]].

== Användningsområde ==

== Prestanda ==

== Pris och inköpsställen ==

== Källor ==
http://www.tigertek.com/servo-motor-resources/common-servo-motor-applications.html

https://www.electronics-tutorials.ws/systems/closed-loop-system.html

Servomotorn

2018-12-07T08:27:21Z

Samuel Hermansson: /* Källor */

== Funktion ==

== Användningsområde ==

== Prestanda ==

== Pris och inköpsställen ==

== Källor ==
http://www.tigertek.com/servo-motor-resources/common-servo-motor-applications.html

https://www.electronics-tutorials.ws/systems/closed-loop-system.html

Servomotorn

2018-12-07T08:27:06Z

Samuel Hermansson: /* Källor */

== Funktion ==

== Användningsområde ==

== Prestanda ==

== Pris och inköpsställen ==

== Källor ==
http://www.tigertek.com/servo-motor-resources/common-servo-motor-applications.html
https://www.electronics-tutorials.ws/systems/closed-loop-system.html

Länkar till projektdagböcker i WordPress

2018-03-07T09:36:15Z

Samuel Hermansson:

Ladda om sidan innan du redigerar

Skriv in en länk med adressen till din WordPress och ditt namn så som i detta exempel:

== TE17C ==

# [https://hakan.ssis.nu Håkan]
# [https://17towa.ssis.nu Tom]
# [https://17anlu.ssis.nu Anton]
# [https://17sahe.ssis.nu Samuel H]

== TE17D ==
# [https://hakan.ssis.nu Håkan]
# [https://17alwi.ssis.nu Alexander W]
# [http://17ersm.ssis.nu/teknik-blogg-erik-smeds/ Erik Smeds]
# [https://17sash.ssis.nu/ Sam]
# [https://17sine.ssis.nu/wordpress/ Simon N]
# [https://17emha.ssis.nu/ Emil Hamrin]
# [https://17caal.ssis.nu/Wordpress/ Carl A]
# [https://17fehe.ssis.nu/ Felix]
# [https://17elto.ssis.nu/ Eias]
# [https://17setu.ssis.nu/ Serkan T]
# [https://17anfo.ssis.nu/ Andreas]
# [https://17moid.ssis.nu/ Mohammed Omer]
#[https://17jopi.ssis.nu/ Johan Pihlblad]
#[https://17alha.ssis.nu/ Alexander A]
# [https://17seal.ssis.nu/ Sebastian A]

Länkar till projektdagböcker i WordPress

2018-03-07T09:35:57Z

Samuel Hermansson:

Ladda om sidan innan du redigerar

Skriv in en länk med adressen till din WordPress och ditt namn så som i detta exempel:

== TE17C ==

# [https://hakan.ssis.nu Håkan]
# [https://17towa.ssis.nu Tom]
# [https://17anlu.ssis.nu Anton]
# [https://17sahe.ssis.nu/]

== TE17D ==
# [https://hakan.ssis.nu Håkan]
# [https://17alwi.ssis.nu Alexander W]
# [http://17ersm.ssis.nu/teknik-blogg-erik-smeds/ Erik Smeds]
# [https://17sash.ssis.nu/ Sam]
# [https://17sine.ssis.nu/wordpress/ Simon N]
# [https://17emha.ssis.nu/ Emil Hamrin]
# [https://17caal.ssis.nu/Wordpress/ Carl A]
# [https://17fehe.ssis.nu/ Felix]
# [https://17elto.ssis.nu/ Eias]
# [https://17setu.ssis.nu/ Serkan T]
# [https://17anfo.ssis.nu/ Andreas]
# [https://17moid.ssis.nu/ Mohammed Omer]
#[https://17jopi.ssis.nu/ Johan Pihlblad]
#[https://17alha.ssis.nu/ Alexander A]
# [https://17seal.ssis.nu/ Sebastian A]

Ett bildurval från TE17C

2017-12-20T10:17:58Z

Samuel Hermansson: /* Rim Fire */

=== Forum El Arg ===

[[File:Foum El Arg.jpg|thumb|Foum El Arg]]
Skriv ditt namn under respektive bild så att vi ser vilka som jobbar med vilken bild.

{{clear}}

=== File:Sitzbank ===

[[File:Sitzbank@Überflutung.jpg|thumb|Sitzbank@Überflutung]]

{{clear}}

=== Winter wonderland ===

[[File:Winter wonderland Austria mountain landscape (8290712092).jpg|thumb|Winter wonderland Austria mountain landscape (8290712092)]]

{{clear}}

=== Polar bear ===
[[File:Polar bear (Ursus maritimus) in the drift ice region north of Svalbard.jpg|thumb|Polar bear (Ursus maritimus) in the drift ice region north of Svalbard]]

{{clear}}

=== Rim Fire===
[[File:Rim Fire 20130817-FS-UNK-0027 (9626930351).jpg|thumb|Rim Fire 20130817-FS-UNK-0027 (9626930351)]]
Samuel H
{{clear}}

=== Cavalos no Parque Estadual da Pedra da Boca ===
[[File:Cavalos no Parque Estadual da Pedra da Boca.jpg|thumb|Cavalos no Parque Estadual da Pedra da Boca]]

{{clear}}

Kisel

2017-11-24T10:09:13Z

Samuel Hermansson:

[[File:SiliconCroda.jpg|thumb|200px|right|Atomnummer 14, atommassa 28,0855 ± 0,0003 u]]
Kisel är ett halvmetalliskt grundämne med den kemiska betecknignen Si och atomnummer 14. Kisel används till produktion av bland annat glas och elektriska komponenter.

== Materialegenskaper ==
* Densitet: 2330 kg/m3
* Hårdhet: 7 (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])
* Längdutvidgningskoeffiecient: 2.6 µm·m−1·[K-1] (vid 25°C)
* Värmeledningsförmåga: 48[W/(m K)]
* Resistivitet: 1.56×10−3 ( (S/m) vid 20°C)[ohmmeter]
* Kokpunkt: 2355°C
* Smältpunkt: 1410°C

== Användning ==
[[File:Mälarenergi Solparken 2014.jpg|thumb|175px|right|Fotovoltatiska solceller med multikristallint kisel]]
Kisel används främst för tillverkning av aktiva elektroniska komponenter. Detta är för att dopad kisel är en halvledare, och kan därför användas i till exempel transistorer och dioder. Kisel ingår också i Kiseldioxid. Kiseldioxid kan användas för att skapa ett flertal andra material, som till exempel Portlandcement och eldfasta tegelstenar.

Kisel kan ha flera olika kristalluppbyggnader, som alla har olika egenskaper.
* Monokristallint kisel består av en enda stor kiselkristall, och används för elektroniska komponenter.
* Multikristallint kisel består av många små kristalliter, och används för fotovoltatiska solceller.
* Polykristallint kisel liknar multikristallint kisel, men består av mindre kristalliter. Det används också i solceller.
Både poly- och multikristallint kisel är billigare att producera är monokristallint kisel, men kvaliteten är ofta lägre på grund av korngränserna som finns i poly- och multikristallint kisel.

== Framställning ==

Kisel finns vanligtvis i jordskorpan som kiseloxid. För att dela på syrgasen och kiseln behövs kiseloxiden värmas upp till väldigt höga temperaturer (~1400°C). Nu kan man dopa kislet. Kisel och kolmonoxid bildas, och kolmonoxiden förs bort. Kislet kyls ner och bryts till små bitar.
[[File:Monokristalines Silizium für die Waferherstellung.jpg|thumb|right|upright=0.4|Kiselkristall framställd med Czochalskis process]]
En kristall av monokristallint kisel framställs genom Czochalskis process. Medans kilset är sämlt i en ugn förs en kristallstav ner i smältan. Staven förs uppåt och roteras långsamt för att bilda en stor kristall av kisel.

== Historia ==

Kisel är mest känt som det näst-vanligaste materialet på jorden (25,7% av alla grundämnen).

Kisel är ännu mer känt i sammanhang med "Silicon Valley", staden som har lett stor utveckling inom datorer och micro-chip (processorer).

Kisel idag används mest i transistorer inom dator teknik, solceller och inom bil-tilverkning. Aluminium blandas med kisel för att skapa starkt, lätt metall som inte saktar ner fordon.

== Pris ==

Kiselplattors pris varierar beroende på olika sorters doping och andra egenskaper, men priset ligger ofta mellan $10 - $20 per platta. En hel kristall av monokristallint kisel går inte att köpa, utan måste skapas i ett labb.

== Länkar ==

Källor:

:http://sv.wikipedia.org/wiki/Kisel

:http://en.wikipedia.org/wiki/Silicon

:http://en.wikipedia.org/wiki/Electrical_resistivity_and_conductivity

:http://en.wikipedia.org/wiki/Thermal_expansion#Coefficient_of_thermal_expansion

:http://www.periodiskasystemet.nu/kisel.html

:http://www.ioffe.ru/SVA/NSM/Semicond/Si/thermal.html

:https://sv.wikipedia.org/wiki/Kisel

:https://en.wikipedia.org/wiki/Monocrystalline_silicon#In_electronics

:https://en.wikipedia.org/wiki/Wafer_(electronics)

:https://en.wikipedia.org/wiki/Fire_brick

:https://en.wikipedia.org/wiki/Silicon_dioxide#Uses

:https://en.wikipedia.org/wiki/Polycrystalline_silicon

:http://aip.scitation.org/doi/abs/10.1063/1.122345

:http://www.pveducation.org/pvcdrom/manufacturing/multi-crystalline-silicon

:https://order.universitywafer.com/default.aspx?cat=Silicon&diam=100mm

:http://www.dowcorning.com/content/discover/discoverchem/si-production.aspx

:https://en.wikipedia.org/wiki/Czochralski_process

Kisel

2017-11-24T08:20:17Z

Samuel Hermansson: /* Användning */

Kisel

2017-11-22T11:23:04Z

Samuel Hermansson:

Kisel

2017-11-22T11:01:42Z

Samuel Hermansson:

Kisel

2017-11-22T10:29:19Z

Samuel Hermansson:

[[File:SiliconCroda.jpg|thumb|200px|right|Atomnummer 14, atommassa 28,0855 ± 0,0003 u]]
Kisel är ett halvmetalliskt grundämne, med betecknignen Si och atomnummer 14. Kisel används till produktion av bland annat glas och elektriska komponenter.
De främsta användnings områden är inom elektroniska komponenter. Kisel används som en halvledare. Komponenterna är dioder och integrerade kretsar.

== Materialegenskaper ==
: densitet 2330 kg/m3
: hårdhet 7(ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])
: längdutvidgningskoeffiecient 2.6 µm·m−1·[K-1] (vid 25°C)
: värmeledningsförmåga 48[W/(m K)]
: resistivitet 1.56×10−3 ( (S/m) vid 20°C)[ohmmeter]
: kokpunkt 2355°C
: smältpunkt 1410°C

== Användning ==

Inom dator elektronik.

== Framställning ==

Hur tillverkar man med materialet?

== Historia ==

Kisel är mest känt som det näst-vanligaste materialet på jorden (25,7% av alla grundämnen).

Kisel är ännu mer känt i sammanhang med "Silicon Valley", staden som har lett stor utveckling inom datorer och micro-chip (processorer).

Kisel idag används mest i transistorer inom dator teknik, solceller och inom bil-tilverkning. Aluminium blandas med kisel för att skapa starkt, lätt metall som inte saktar ner fordon.

== Pris ==

[http://sv.wikipedia.org/wiki/Metallurgi Metallurgisk] kvalitets kisel kostar 3.20$/kg(2014) up från 1,70$/kg i 2005.

== Länkar ==

Källor:

:http://sv.wikipedia.org/wiki/Kisel
:http://en.wikipedia.org/wiki/Silicon
:http://en.wikipedia.org/wiki/Electrical_resistivity_and_conductivity
:http://en.wikipedia.org/wiki/Thermal_expansion#Coefficient_of_thermal_expansion
:http://www.periodiskasystemet.nu/kisel.html
:http://www.ioffe.ru/SVA/NSM/Semicond/Si/thermal.html

Kisel

2017-11-22T10:24:05Z

Samuel Hermansson:

[[File:SiliconCroda.jpg|thumb|200px|right|Atomnummer 14, atommassa 28,0855 ± 0,0003 u]]
Kisel är ett halvmetalliskt grundämne, med betecknignen Si och atomnummer 14. Kisel påminner om glas då det är starkt men ganska skört.
De främsta användnings områden är inom elektroniska komponenter. Kisel används som en halvledare. Komponenterna är dioder och integrerade kretsar.

== Materialegenskaper ==
: densitet 2330 kg/m3
: hårdhet 7(ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])
: längdutvidgningskoeffiecient 2.6 µm·m−1·[K-1] (vid 25°C)
: värmeledningsförmåga 48[W/(m K)]
: resistivitet 1.56×10−3 ( (S/m) vid 20°C)[ohmmeter]
: kokpunkt 2355°C
: smältpunkt 1410°C

== Användning ==

Inom dator elektronik.

== Framställning ==

Hur tillverkar man med materialet?

== Historia ==

Kisel är mest känt som det näst-vanligaste materialet på jorden (25,7% av alla grundämnen).

Kisel är ännu mer känt i sammanhang med "Silicon Valley", staden som har lett stor utveckling inom datorer och micro-chip (processorer).

Kisel idag används mest i transistorer inom dator teknik, solceller och inom bil-tilverkning. Aluminium blandas med kisel för att skapa starkt, lätt metall som inte saktar ner fordon.

#BlackLivesMatter

== Pris ==

[http://sv.wikipedia.org/wiki/Metallurgi Metallurgisk] kvalitets kisel kostar 3.20$/kg(2014) up från 1,70$/kg i 2005.

== Länkar ==

Källor:

:http://sv.wikipedia.org/wiki/Kisel
:http://en.wikipedia.org/wiki/Silicon
:http://en.wikipedia.org/wiki/Electrical_resistivity_and_conductivity
:http://en.wikipedia.org/wiki/Thermal_expansion#Coefficient_of_thermal_expansion
:http://www.periodiskasystemet.nu/kisel.html
:http://www.ioffe.ru/SVA/NSM/Semicond/Si/thermal.html

Kisel

2017-11-22T10:22:40Z

Samuel Hermansson:

[[File:SiliconCroda.jpg|thumb|200px|right|Atomnummer 14, atommassa 28,0855 ± 0,0003 u]]
Kisel (Silicon) är en grundämne (beteckning 'Si'). Kisel påminner om glas då det är starkt men ganska skört.
De främsta användnings områden är inom elektroniska komponenter. Kisel används som en halvledare. Komponenterna är dioder och integrerade kretsar.

== Materialegenskaper: ==
: densitet 2330 kg/m3
: hårdhet 7(ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])
: längdutvidgningskoeffiecient 2.6 µm·m−1·[K-1] (vid 25°C)
: värmeledningsförmåga 48[W/(m K)]
: resistivitet 1.56×10−3 ( (S/m) vid 20°C)[ohmmeter]
: kokpunkt 2355°C
: smältpunkt 1410°C

== Användning ==

Inom dator elektronik.

== Framställning ==

Hur tillverkar man med materialet?

== Historia ==

Kisel är mest känt som det näst-vanligaste materialet på jorden (25,7% av alla grundämnen).

Kisel är ännu mer känt i sammanhang med "Silicon Valley", staden som har lett stor utveckling inom datorer och micro-chip (processorer).

Kisel idag används mest i transistorer inom dator teknik, solceller och inom bil-tilverkning. Aluminium blandas med kisel för att skapa starkt, lätt metall som inte saktar ner fordon.

#BlackLivesMatter

== Pris ==

[http://sv.wikipedia.org/wiki/Metallurgi Metallurgisk] kvalitets kisel kostar 3.20$/kg(2014) up från 1,70$/kg i 2005.

== Länkar ==

Källor:

:http://sv.wikipedia.org/wiki/Kisel
:http://en.wikipedia.org/wiki/Silicon
:http://en.wikipedia.org/wiki/Electrical_resistivity_and_conductivity
:http://en.wikipedia.org/wiki/Thermal_expansion#Coefficient_of_thermal_expansion
:http://www.periodiskasystemet.nu/kisel.html
:http://www.ioffe.ru/SVA/NSM/Semicond/Si/thermal.html

Materialdatabasen

2017-11-22T10:20:44Z

Samuel Hermansson: /* Halvledare */

* [[mall för material]]

== Metaller ==

* [https://en.wikipedia.org/wiki/Adamantium Adamantium] av Håkan
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]
* [[Bly]] av Markus och av Leo Morberg Ht 2016 ]
* [[Brons]] av Kevin Lundin
* [[Electrum]] av Olivier
* [[Francium]] av Oleg
* [[Gallium]] av Blal
* [[Guld]] Max och Simon N
* [[Högkolhaltsstål]] av August Forsberg
* [[Indium]] av Alexander
* [[Invar]] av Dimitris
* [[Iridium]] av Tobias och Martin Ojeka
* [[Järn]] spyridon
* [[Kalcium]] av Redve
* [[Kadmium]] av Klas
* [[Kobolt]] av Simon
* [[Kolstål]] tom sida med mallar
* [[Koppar]] av Christoffer
* [[Krom]] av Richard
* [[Kvicksilver]] av Daniel A
* [[Lithium]] Thomas Mehari TE16A
* [[Magnesium]] av Alexander Nord
* [[Microlattice]] av Alexlonn
* [[Mässing]] Soheil
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin
* [[Natrium]] av Khaled
* [[Neodymium]] av Conor Karlsson
* [[NIckel]] av Nabbir och Elena
* [[Niob]] av Felix A
* [[Nikrom]] av Azim
* [[Nysilver]] av Hugo Klingwall Borg
* [[Osmium]] av Torn
* [[Palladium]] av mohammed och av Nikola Pepivani
* [[Platina]] [[Arvid]]
* [[Plutonium]] av Lucas Rens
* [[Rostfritt stål]] av Björn
* [[silver]] av Liam L
* [[Skandium]] av David Z
* [[Stål]] av Ahmad Jamil
* [[Tallium]] av Alexander W
* [[Tantal]] av Elissa
* [[Tenn]] av STEFAN LEKIC
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza
* [[Uran]] av Ludvig G
* [[Zink]] av Leo Wezelius
* [[Vismut]] av Jonas
* [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W
* [[Yttrium]] av Mohammed Omer
* [[Antimon]] av Julius Demissie

== Halvledare ==

* [[Galliumarsenid]] Ellen
* [[Germanium]] av Michael
* [[Indiumfosfid]]
* [[Kisel]] av Samuel Hermansson
* [[Kiselkarbid (halvledare)]] av Andreas F

== Polymerer (Plast, mm) ==

* [[Akryl]] / PMMA / plexiglas av Fredrika
* [[Amidplast, PA]] av Kevin
* [[Dyneema]] av Kamaal Qazali
* [[Elastan]] av Emre
* [[Epoxiplast]] av Atra
* [[Esterplast]] av Vincent Dupont
* [[Fenolplast]] Noah L
* [[frigolit]] av Rasmus
* [[GoreTex]] av Madelene
* [[Gummi]] av Daniel M
** [[Vulkaniserat gummi]] av Martin
** [[Butylgummi]] av Mathias
** [[Etenpropengummi]] av David Maric
** [[Kloroprengummi]] Georgek Aroush
** [[Nitrilgummi]] Armin
** [[Styrengummi]] av Joakim
* [[Kevlar]] av Oliver Tuncay™✄
* [[Melaminplast]]av Cristian Blaj
* [[Polylaktid]] Elias
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda
* [[polyester]] av Casper
* [[polyeten]] av Teodor
* [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik
* [[polypropen]] av [[Adem]]
* [[Polystyren]] av Linnea
* [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef
* [[Silikon]] av Linn
* [[Uretanplast]] / Polyuretan Jesper W
* [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas
* [[Viskos]] av Gustav

== Keramer ==

* [[Silica Aerogel]] av Harruman
* Aluminiumoxid, se [[Safir]]
* [[Betong]] av Milan
* [[Borkarbid]] xX Fredrik Xx
* [[Bornitrid]] av Abdikafi
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]
* [[diamant]] av mohamed
* [[Glas]] av Machmood
* [[Grafen]] av Johan
* [[Grafit]] av Luan och simon gran
* [[Kiselkarbid]] av Roman
* [[Kiselnitrid]] av Emil S
* [[kol]] av kristoffer
* [[Kolfiber]] John
* [[Kvarts]] Kristofer
* [[Lättbetong]] Sarah
* [[Magnesiumoxid]] av Marcus
* [[Marmor]] Adam
* [[Nanorör]] Av Kevin E och Hugo E
* [[PICA-X]] av Dennis
* [[Porslin]] David
* [[Safir]] Marcus Rebecka
* [[Tegel]] av Linus
* [[Leca Block/Lättklinkersblock]] av Shifat
* [[Titandiborid]] av Riaz
* [[Zirkoniumdioxid]] av Olov
* [[Opal]] av Viktor K
* [[Ametist]] av Nasim R.

== Gaser ==

* [[Helium]] Kasper
* [[Xenon]]
* [[Neon]] '''Emil Hamrin'''
* [[Argon]] DmytroU

== Trä ==

=== Träslag ===
* [[Bambu]] av Zacharias
* [[Björk]] av Ellen
* [[Ek]] Simon B
* [[Furu]] Robin och Tilla
* [[Lignum Vitae]] Noah
* [[Kork]] Gustav L
* [[Gran]] Carl A
* [[Bok]] Serkan T

=== Träprodukter ===

* [[Papper]] Av: Daniel och Sten
* [[Wellpapp]] av Elin

==Fiber och duk ==

* [[Aramid]] av Ali
* [[Ull]] av Saman
* [[Glasfiber]] av Aron
* [[Hampa]] av Nikita
* [[Bomull]] av Sandel
* [[Kolfiber]] av Alexander A
* [[Rep]] av Sebastian A
* wire,
* [[presenning]],
* segelduk,
* kapellduk
* möbeltyg,
* säckväv
* damast?
* [[läder]] av Albin R

== Bygg ==

* [[Cellplast]] av Thomas M
* [[Gipsskiva]] av Josefine
* [[Eternit]]
* [[MDF]] av Jesper
* [[HDF]] av Viktor
* [[kalksten]] av Emil
* [[Mineralull]] AV BABYOLON
* [[Plywood]] av Mikael
* [[Spånskiva]] ™® Anton Nordström
* [[Takpapp]] Elias Palmqvist
* [[Tegel]] av Hussein
* [[Tryckimpregnerat trä]] reserverad Simon Arledal GTFO
* [[Silvertejp]] av Johan Pihlblad

== Olja ==

''Hitta rätt begrepp innan ni startar en sida.''

* Hydrualolja
* Mineralolja
* [[Råolja]] Av Philip Paraian

== Färg ==

''Hitta rätt begrepp innan ni startar en sida.''

* [[oljefärg]] Abbas
* vattenbaserad färg
* tvåkomponentsfärg
* [[akrylatfärg]] Sam A

== Övrigt ==
* [[Amalgam]] av Rahbz Jr.
* [[Silke]] av Märta Ballardini
* [[Linoleum]] av Fatou the Boss
* [[Vatten (material)|Vatten]] av Maximus
* [[Betong2]] av Nazar Rahimi
* [[Gips]] av David.K
* [[Palladium2]]
* [[Nickel2]] - Hanna Johnsson
* [[Is]] - Sam Shahriari
* [[Granit]] - Felix Herber