https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&feedformat=atom&user=Saman 2026-04-21T22:22:53Z Användarbidrag MediaWiki 1.41.1 https://wikiskola.se/index.php?title=Flyget_-_Behov&diff=31353 2015-03-18T08:35:44Z

<p>Saman: </p> <hr /> <div>Av Saman<br /> <br /> Flyget är ett viktigt transportmedel i vårt samhälle och det används i många olika sammanhang, de vanligaste sammanhangen som man kanske först kommer att tänka på är som transportmedel för privatresenärer eller affärsresenärer. Globaliseringen har resulterat i att människor fått ett ökat behov av att resa och detta leder till att flygbranschen spelar en större roll idag än den gjort tidigare. Den ökade efterfrågan på antalet flygresor har också medfört att antalet flygbolag har ökat, vilket i sin tur leder till fler jobb.<br /> <br /> Flyget har bidragit med en mäng olika tillgångar som inte naturligt finns över hela världen. Ett exempel på detta är livsmedelsproduktionen som har blivit allt mer global, variationen av maten och tillgången till varor för vår personliga tillfredställelse har alla blivit möjliga på grund av flyget som transportmedel. Om varorna transporterades med tåg eller båt till exempel, så skulle det ta betydligt längre tid och varorna skulle vara för dyra för att alla skulle kunna ta en del av dem.<br /> Flyget har även bidragit med att personer med något slags funktionshinder får chansen att resa snabbt och säkert. Även möjligheten att träffa andra och ta del av andras kulturer och traditioner har blivit allt mer möjlig.<br /> <br /> Att resa med ett flygplan fyller behovet av säkerhet hos dem flesta. Flyget är en av dem säkraste sätten att resa och detta är också en av anledningarna till att så många människor väljer att resa med flygplan.</div>

Saman https://wikiskola.se/index.php?title=Flyget_-_Behov&diff=31338 2015-03-18T08:21:37Z

<p>Saman: </p> <hr /> <div>Av Saman<br /> <br /> Flyget är ett viktigt transportmedel i vårt samhälle och det används i många olika sammanhang, de vanligaste sammanhangen som man kanske först kommer att tänka på är som transportmedel för privatresenärer eller affärsresenärer. Globaliseringen har resulterat i att människor fått ett ökat behov av att resa och detta leder till att flygbranschen spelar en större roll idag än den gjort tidigare. Den ökade efterfrågan på antalet flygresor har också medfört att antalet flygbolag har ökat, vilket i sin tur leder till fler jobb.<br /> <br /> Flyget har bidragit med en mäng olika tillgångar som inte naturligt finns över hela världen. Ett exempel på detta är livsmedelsproduktionen som har blivit allt mer global, variationen av maten och tillgången till varor för vår personliga tillfredställelse har alla blivit möjliga på grund av flyget som transportmedel. Om varorna transporterades med tåg eller båt till exempel, så skulle det ta betydligt längre tid och varorna skulle vara för dyra för att alla skulle kunna ta en del av dem.<br /> Flyget har även bidragit med att personer med något slags funktionshinder får chansen att resa snabbt och säkert. Även möjligheten att träffa andra och ta del av andras kulturer och traditioner har blivit allt mer möjlig.</div>

Saman https://wikiskola.se/index.php?title=Flyget_-_Behov&diff=31336 2015-03-18T08:20:30Z

<p>Saman: </p> <hr /> <div>Av Saman<br /> <br /> Flyget är ett viktigt transportmedel i vårt samhälle och det används i många olika sammanhang, de vanligaste sammanhangen som man kanske först kommer att tänka på är som transportmedel för privatresenärer eller affärsresenärer. Globaliseringen har resulterat i att människor fått ett ökat behov av att resa och detta leder till att flygbranschen spelar en större roll idag än den gjort tidigare. Den ökade efterfrågan på antalet flygresor har också medfört att antalet flygbolag har ökat, vilket i sin tur leder till fler jobb.<br /> <br /> Flyget har bidragit med en mäng olika tillgångar som inte naturligt finns över hela världen. Ett exempel på detta är livsmedelsproduktionen som har blivit allt mer global, variationen av maten och tillgången till varor för vår personliga tillfredställelse har alla blivit möjliga på grund av flyget som transportmedel. Om varorna skulle ha transporteras med tåg eller båt till exempel, så skulle det ta betydligt längre tid och varorna skulle vara för dyra för att alla skulle kunna ta en del av dem.<br /> Flyget har även bidragit med att personer med något slags funktionshinder får chansen att resa snabbt och säkert. Även möjligheten att träffa andra och ta del av andras kulturer och traditioner har blivit allt mer möjlig.</div>

Saman https://wikiskola.se/index.php?title=Flyget_-_Behov&diff=31332 2015-03-18T08:18:58Z

<p>Saman: </p> <hr /> <div>Av Saman<br /> <br /> Flyget är ett viktigt transportmedel i vårt samhälle och det används i många olika sammanhang, de vanligaste sammanhangen som man kanske först kommer att tänka på är som transportmedel för privatresenärer eller affärsresenärer. Globaliseringen har resulterat i att människor fått ett ökat behov av att resa och detta leder till att flygbranschen spelar en större roll idag än den gjort tidigare. Den ökade efterfrågan på antalet flygresor har också medfört att antalet flygbolag har ökat, vilket i sin tur leder till fler jobb.<br /> <br /> Flyget har bidragit med en mäng olika tillgångar som inte naturligt finns över hela världen. Ett exempel på detta är livsmedelsproduktionen som har blivit allt mer global. Variationen av maten och tillgången till varor för vår personliga tillfredställelse har alla blivit möjliga på grund av flyget som transportmedel. Om varorna skulle ha transporteras med tåg eller båt till exempel, så skulle det ta betydligt längre tid och varorna skulle vara för dyra för att alla skulle kunna ta en del av dem.<br /> Flyget har även bidragit med att personer med något slags funktionshinder får chansen att resa snabbt och säkert. Även möjligheten att träffa andra och ta del av andras kulturer och traditioner har blivit allt mer möjlig.</div>

Saman https://wikiskola.se/index.php?title=Flyget_-_Behov&diff=31203 2015-03-15T18:43:53Z

<p>Saman: </p> <hr /> <div>Av Saman<br /> <br /> Flyget är ett viktigt transportmedel i vårt samhälle och det används i många olika sammanhang, de vanligaste sammanhangen som man kanske först kommer att tänka på är som transportmedel för privatresenärer eller affärsresenärer. <br /> <br /> Globaliseringen har resulterat i att människor fått ett ökat behov av att resa och detta leder till att flygbranschen spelar en större roll idag än den gjort tidigare. Den ökade efterfrågan på antalet flygresor har också medfört att antalet flygbolag har ökat, vilket i sin tur leder till fler jobb.</div>

Saman https://wikiskola.se/index.php?title=Flyget_-_Behov&diff=31202 2015-03-15T18:41:36Z

<p>Saman: </p> <hr /> <div>Av Saman<br /> <br /> Flyget är ett viktigt transportmedel i vårt samhälle och det används i många olika sammanhang, de vanligaste sammanhangen som man kanske först kommer att tänka på är som transportmedel för privatresenärer eller affärsresenärer. <br /> <br /> Globaliseringen har resulterat i att människor fått ett ökat behov av att resa och detta leder till att flygbranschen spelar en större roll idag än den gjort tidigare. Den ökade efterfrågan på antalet flygresor har också medfört att antalet flygbolag har ökat.</div>

Saman https://wikiskola.se/index.php?title=Flyget_-_Behov&diff=31201 2015-03-15T18:40:51Z

<p>Saman: </p> <hr /> <div>Av Saman<br /> <br /> Flyget är ett viktigt transportmedel i vårt samhälle och det används i många olika sammanhang, de vanligaste sammanhangen som man kanske först kommer att tänka på är som transportmedel för privatresenärer eller affärsresenärer. <br /> <br /> Globaliseringen har resulterat i att människor har fått ett ökat behov av att resa och detta leder till att flygbranschen spelar en större roll idag än den gjort tidigare. Den ökade efterfrågan på antalet flygresor har också medfört att antalet flygbolag har ökat.</div>

Saman https://wikiskola.se/index.php?title=Flyget_-_Behov&diff=31200 2015-03-15T18:38:31Z

<p>Saman: Skapade sidan med &#039;Av Saman Flyget är ett viktigt transportmedel i vårt samhälle och det används i många olika sammanhang, de vanligaste sammanhangen som man kanske först kommer att tänk...&#039;</p> <hr /> <div>Av Saman<br /> <br /> Flyget är ett viktigt transportmedel i vårt samhälle och det används i många olika sammanhang, de vanligaste sammanhangen som man kanske först kommer att tänka på är som transportmedel för privatresenärer eller affärsresenärer. <br /> <br /> Globaliseringen har resulterat i att människor har fått ett ökat behov av att resa och detta leder till att flygbranschen spelar en större roll idag än den gjort tidigare. Den ökade efterfrågan på antalet flygresor har också medfört att antalet flygbolag har ökat och självklart konkurrensen med dem. Konkurrensen har drivit ner priset på flygbiljetterna och lågprisflygbolagen har fått den största vinsten då de insett resenärernas behov av att kunna resa billigt och ta sig snabbt och enkelt dit de vill. De satsade på detta koncept och det visade sig vara väldigt framgångsrikt. De mer traditionella flygbolagen blev mer eller mindre tvungna att haka på konceptet med billiga flygbiljetter för att behålla sig på marknaden. Lågprisflyget förväntas att vara framgångsrikt även i framtiden.</div>

Saman https://wikiskola.se/index.php?title=HowTo_Photoshop&diff=29169 2014-10-14T13:37:25Z

<p>Saman: /* Saman */</p> <hr /> <div>== Casper ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| wpP0mZz6puc |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == Zacharias ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| S-3BFEfFBX0 |300|right }}<br /> <br /> : Respons 1:<br /> <br /> : Respons 2:<br /> <br /> : Respons 3:<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> == Daniel ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| kAX3HGPkNsE | 300px | right }}<br /> <br /> Respons1: <br /> Respons2: <br /> Respons3: <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> == Tobias ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| WI8PDe7xYLg |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == Teodor ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == Saman ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| 72mgCt-0y_Y |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == Marcus ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| FJpJFeuH-v4 |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == Adam ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == Savvas ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| LRwz_Fn0w6E |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> <br /> test</div>

Saman https://wikiskola.se/index.php?title=HowTo_Photoshop&diff=29164 2014-10-14T13:35:16Z

<p>Saman: /* tom */</p> <hr /> <div>== Casper ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| wpP0mZz6puc |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == Zacharias ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| S-3BFEfFBX0 |300|right }}<br /> <br /> : Respons 1:<br /> <br /> : Respons 2:<br /> <br /> : Respons 3:<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> == Daniel ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| kAX3HGPkNsE | 300px | right }}<br /> <br /> Respons1: <br /> Respons2: <br /> Respons3: <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> == Tobias ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| WI8PDe7xYLg |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == Teodor ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == tom ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == Saman ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == Marcus ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == Adam ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> {{clear}}<br /> <br /> == Savvas ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| LRwz_Fn0w6E |300|right }}<br /> <br /> : Respons1:<br /> : Respons2:<br /> : Respons3:<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> == Daniel ==</div>

Saman https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rzinkning&diff=28982 2014-10-08T19:17:04Z

<p>Saman: /* Historia */</p> <hr /> <div><br /> Förzinkning innefattar de processer där ett material, oftast järn eller stål, får en ytbehandling där det beläggs med ett zinklager. Detta lager hindrar materialet man vill skydda från att rosta.<br /> Det finns ett antal olika sätt att förzinka material. Ett vanligt sätt är galvanisering, andra sätt är varmförzinkning eller sprutförzinkning.<br /> Man kan använda sig av zinkbeläggningar för en mängd olika produkter såsom delar till fordonsindustrin, verktyg, butiksinredning samt viktiga hushållsartiklar.<br /> <br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> [[Fil:Plegel-svart.jpg | 340px| right]] <br /> Den förzinkade plåten är ett exempel på en tidig förzinkning som blev vanlig under 1800-talet. Förzinkningen var ett sätt att göra plåten mer beständig mot rost. Till en början doppades järnplåtarna ner i ett zinkbad vilket gjorde zinkskiktet ganska tjockt. Mot slutet av 1800-talet utvecklades metoden att galvanisera plåtarna med hjälp av elektrolytisk, utfällning av zink på järn, vilket gav ett tunnare zinkskikt.<br /> <br /> Den första förzinknings fabriken i Sverige startade 1873, Galvaniserings-Aktiebolaget, i Karlskrona med Gustaf Andersson som arbetschef. År 1883 anlade Andersson en egen fabrik med namnet Aktiebolaget Karlskrona Nya Galvaniseringsfabrik.<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==Tillvägagångssätt==<br /> '''Galvanisering:'''<br /> <br /> {{#ev:youtube|rz1wjQf8QtM | 340 | right | processen för galvanisering}}<br /> <br /> Galvanisering är en förzinkningsprocess som består av att sänka ner metallobjektet i en jonlösning av zink. Det kopplas sedan till en pol som är motsatsen till polen i saltet. Jonerna dras då till metallobjektet och då formas en tunn zinkyta.<br /> <br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> '''Varmförzinkning:'''<br /> <br /> {{#ev:youtube|gZ2Vwwe9YAs | 340 | right | processen för varmförzinkning}}<br /> <br /> Varmförzinkning urförs genom att doppa metallobjektet i 460 grader varmt flytande zink.<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==Lämplighet för olika typer av material ==<br /> Förzinkning används på järn och stål för att stoppa korrosion.<br /> <br /> Aluminium kan läggas till för att skydda metallen under om zinkbeläggningen blir skadad.<br /> <br /> I de allra mest korrosiva områdena som saltvatten eller på flygplan så kan man använda cadmiumplatering istället eftersom det är mycket mer tåligt än zink är.<br /> <br /> ==Fördelar och nackdelar==<br /> <br /> Zink i sig brukar inte ge upphov till allergiska reaktioner hos människor. Däremot förekommer det att den efterföljande kromateringen kan ge upphov till kontaktallergier.<br /> Kromatering kallas ytbehandlingen av zink där rostskyddet förstärks och ytan blir mer dekorativ och vacker.<br /> <br /> ==Användningsområden==<br /> <br /> Zink är en av de mest använda metaller i ytbehandlings industrin. Det är zinkens billighet som får den att vara så populär. Förzinkning sker i kombination med andra metaller såsom nickel, kobolt och tenn. Förzinkning används mest för plätering av järn och stål, men det används också för att skydda färdiga produkter så som byggnader, broar, skruvar, band, skivor, kablar, rör mm. <br /> <br /> zinken agerar som offeranod. Det innebär att vid en spricka där järn/stålet blottas skyddas det av närliggande zink. Därför används ofta förzinkning som grund före lackering.<br /> <br /> ==Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)==<br /> <br /> ==Länkar==<br /> <br /> [http://www.youtube.com/watch?v=gZ2Vwwe9YAs Video för varmförzinkning]<br /> <br /> [http://www.youtube.com/watch?v=rz1wjQf8QtM Video för galvanisering]<br /> <br /> [http://www.provexa.com/kunskapsbank/ytbehandlingsmetoder/foerzinkning/ Miljöaspekter för förzinkning]</div>

Saman https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rzinkning&diff=28981 2014-10-08T19:09:10Z

<p>Saman: /* Användningsområden */</p> <hr /> <div><br /> Förzinkning innefattar de processer där ett material, oftast järn eller stål, får en ytbehandling där det beläggs med ett zinklager. Detta lager hindrar materialet man vill skydda från att rosta.<br /> Det finns ett antal olika sätt att förzinka material. Ett vanligt sätt är galvanisering, andra sätt är varmförzinkning eller sprutförzinkning.<br /> Man kan använda sig av zinkbeläggningar för en mängd olika produkter såsom delar till fordonsindustrin, verktyg, butiksinredning samt viktiga hushållsartiklar.<br /> <br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> [[Fil:Plegel-svart.jpg | 340px| right]] <br /> Den förzinkade plåten är ett exempel på en tidig förzinkning som blev vanlig under 1800-talet. Förzinkningen var ett sätt att göra plåten mer beständig mot rost. Till en början doppades järnplåtarna ner i ett zinkbad vilket gjorde zinkskiktet ganska tjockt. Mot slutet av 1800-talet utvecklades metoden att galvanisera plåtarna med hjälp av elektrolytisk, utfällning av zink på järn, vilket gav ett tunnare zinkskikt.<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==Tillvägagångssätt==<br /> '''Galvanisering:'''<br /> <br /> {{#ev:youtube|rz1wjQf8QtM | 340 | right | processen för galvanisering}}<br /> <br /> Galvanisering är en förzinkningsprocess som består av att sänka ner metallobjektet i en jonlösning av zink. Det kopplas sedan till en pol som är motsatsen till polen i saltet. Jonerna dras då till metallobjektet och då formas en tunn zinkyta.<br /> <br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> '''Varmförzinkning:'''<br /> <br /> {{#ev:youtube|gZ2Vwwe9YAs | 340 | right | processen för varmförzinkning}}<br /> <br /> Varmförzinkning urförs genom att doppa metallobjektet i 460 grader varmt flytande zink.<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==Lämplighet för olika typer av material ==<br /> Förzinkning används på järn och stål för att stoppa korrosion.<br /> <br /> Aluminium kan läggas till för att skydda metallen under om zinkbeläggningen blir skadad.<br /> <br /> I de allra mest korrosiva områdena som saltvatten eller på flygplan så kan man använda cadmiumplatering istället eftersom det är mycket mer tåligt än zink är.<br /> <br /> ==Fördelar och nackdelar==<br /> <br /> Zink i sig brukar inte ge upphov till allergiska reaktioner hos människor. Däremot förekommer det att den efterföljande kromateringen kan ge upphov till kontaktallergier.<br /> Kromatering kallas ytbehandlingen av zink där rostskyddet förstärks och ytan blir mer dekorativ och vacker.<br /> <br /> ==Användningsområden==<br /> <br /> Zink är en av de mest använda metaller i ytbehandlings industrin. Det är zinkens billighet som får den att vara så populär. Förzinkning sker i kombination med andra metaller såsom nickel, kobolt och tenn. Förzinkning används mest för plätering av järn och stål, men det används också för att skydda färdiga produkter så som byggnader, broar, skruvar, band, skivor, kablar, rör mm. <br /> <br /> zinken agerar som offeranod. Det innebär att vid en spricka där järn/stålet blottas skyddas det av närliggande zink. Därför används ofta förzinkning som grund före lackering.<br /> <br /> ==Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)==<br /> <br /> ==Länkar==<br /> <br /> [http://www.youtube.com/watch?v=gZ2Vwwe9YAs Video för varmförzinkning]<br /> <br /> [http://www.youtube.com/watch?v=rz1wjQf8QtM Video för galvanisering]<br /> <br /> [http://www.provexa.com/kunskapsbank/ytbehandlingsmetoder/foerzinkning/ Miljöaspekter för förzinkning]</div>

Saman https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rzinkning&diff=28980 2014-10-08T19:05:14Z

<p>Saman: /* Användningsområden */</p> <hr /> <div><br /> Förzinkning innefattar de processer där ett material, oftast järn eller stål, får en ytbehandling där det beläggs med ett zinklager. Detta lager hindrar materialet man vill skydda från att rosta.<br /> Det finns ett antal olika sätt att förzinka material. Ett vanligt sätt är galvanisering, andra sätt är varmförzinkning eller sprutförzinkning.<br /> Man kan använda sig av zinkbeläggningar för en mängd olika produkter såsom delar till fordonsindustrin, verktyg, butiksinredning samt viktiga hushållsartiklar.<br /> <br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> [[Fil:Plegel-svart.jpg | 340px| right]] <br /> Den förzinkade plåten är ett exempel på en tidig förzinkning som blev vanlig under 1800-talet. Förzinkningen var ett sätt att göra plåten mer beständig mot rost. Till en början doppades järnplåtarna ner i ett zinkbad vilket gjorde zinkskiktet ganska tjockt. Mot slutet av 1800-talet utvecklades metoden att galvanisera plåtarna med hjälp av elektrolytisk, utfällning av zink på järn, vilket gav ett tunnare zinkskikt.<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==Tillvägagångssätt==<br /> '''Galvanisering:'''<br /> <br /> {{#ev:youtube|rz1wjQf8QtM | 340 | right | processen för galvanisering}}<br /> <br /> Galvanisering är en förzinkningsprocess som består av att sänka ner metallobjektet i en jonlösning av zink. Det kopplas sedan till en pol som är motsatsen till polen i saltet. Jonerna dras då till metallobjektet och då formas en tunn zinkyta.<br /> <br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> '''Varmförzinkning:'''<br /> <br /> {{#ev:youtube|gZ2Vwwe9YAs | 340 | right | processen för varmförzinkning}}<br /> <br /> Varmförzinkning urförs genom att doppa metallobjektet i 460 grader varmt flytande zink.<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==Lämplighet för olika typer av material ==<br /> Förzinkning används på järn och stål för att stoppa korrosion.<br /> <br /> Aluminium kan läggas till för att skydda metallen under om zinkbeläggningen blir skadad.<br /> <br /> I de allra mest korrosiva områdena som saltvatten eller på flygplan så kan man använda cadmiumplatering istället eftersom det är mycket mer tåligt än zink är.<br /> <br /> ==Fördelar och nackdelar==<br /> <br /> Zink i sig brukar inte ge upphov till allergiska reaktioner hos människor. Däremot förekommer det att den efterföljande kromateringen kan ge upphov till kontaktallergier.<br /> Kromatering kallas ytbehandlingen av zink där rostskyddet förstärks och ytan blir mer dekorativ och vacker.<br /> <br /> ==Användningsområden==<br /> <br /> Zink är en av de mest använda metaller i ytbehandlings industrin. Det är zinkens billighet som får den att vara så populär. Förzinkning sker i kombination med andra metaller såsom nickel, kobolt och tenn.<br /> <br /> zinken agerar som offeranod. Det innebär att vid en spricka där järn/stålet blottas skyddas det av närliggande zink. Därför används ofta förzinkning som grund före lackering.<br /> <br /> ==Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)==<br /> <br /> ==Länkar==<br /> <br /> [http://www.youtube.com/watch?v=gZ2Vwwe9YAs Video för varmförzinkning]<br /> <br /> [http://www.youtube.com/watch?v=rz1wjQf8QtM Video för galvanisering]<br /> <br /> [http://www.provexa.com/kunskapsbank/ytbehandlingsmetoder/foerzinkning/ Miljöaspekter för förzinkning]</div>

Saman https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rzinkning&diff=28892 2014-10-03T22:17:23Z

<p>Saman: /* Historia */</p> <hr /> <div><br /> Förzinkning innefattar de processer där ett material, oftast järn eller stål, får en ytbehandling där det beläggs med ett zinklager. Detta lager hindrar materialet man vill skydda från att rosta.<br /> Det finns ett antal olika sätt att förzinka material. Ett vanligt sätt är galvanisering, andra sätt är varmförzinkning eller sprutförzinkning.<br /> Man kan använda sig av zinkbeläggningar för en mängd olika produkter såsom delar till fordonsindustrin, verktyg, butiksinredning samt viktiga hushållsartiklar.<br /> <br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> [[Fil:Plegel-svart.jpg | 340px| right]] <br /> Den förzinkade plåten är ett exempel på en tidig förzinkning som blev vanlig under 1800-talet. Förzinkningen var ett sätt att göra plåten mer beständig mot rost. Till en början doppades järnplåtarna ner i ett zinkbad vilket gjorde zinkskiktet ganska tjockt. Mot slutet av 1800-talet utvecklades metoden att galvanisera plåtarna med hjälp av elektrolytisk, utfällning av zink på järn, vilket gav ett tunnare zinkskikt.<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==Tillvägagångssätt==<br /> '''Galvanisering:'''<br /> <br /> {{#ev:youtube|rz1wjQf8QtM | 340 | right | processen för galvanisering}}<br /> <br /> Galvanisering är en förzinkningsprocess som består av att sänka ner metallobjektet i en jonlösning av zink. Det kopplas sedan till en pol som är motsatsen till polen i saltet. Jonerna dras då till metallobjektet och då formas en tunn zinkyta.<br /> <br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> '''Varmförzinkning:'''<br /> <br /> {{#ev:youtube|gZ2Vwwe9YAs | 340 | right | processen för varmförzinkning}}<br /> <br /> Varmförzinkning urförs genom att doppa metallobjektet i 460 grader varmt flytande zink.<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==Lämplighet för olika typer av material ==<br /> Förzinkning används på järn och stål för att stoppa korrosion.<br /> <br /> Aluminium kan läggas till för att skydda metallen under om zinkbeläggningen blir skadad.<br /> <br /> I de allra mest korrosiva områdena som saltvatten eller på flygplan så kan man använda cadmiumplatering istället eftersom det är mycket mer tåligt än zink är.<br /> <br /> ==Fördelar och nackdelar==<br /> <br /> Zink i sig brukar inte ge upphov till allergiska reaktioner hos människor. Däremot förekommer det att den efterföljande kromateringen kan ge upphov till kontaktallergier.<br /> Kromatering kallas ytbehandlingen av zink där rostskyddet förstärks och ytan blir mer dekorativ och vacker.<br /> <br /> ==Användningsområden==<br /> <br /> zinken agerar som offeranod. Det innebär att vid en spricka där järn/stålet blottas skyddas det av närliggande zink. Därför används ofta förzinkning som grund före lackering.<br /> <br /> ==Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)==<br /> <br /> ==Länkar==<br /> <br /> [http://www.youtube.com/watch?v=gZ2Vwwe9YAs Video för varmförzinkning]<br /> <br /> [http://www.youtube.com/watch?v=rz1wjQf8QtM Video för galvanisering]<br /> <br /> [http://www.provexa.com/kunskapsbank/ytbehandlingsmetoder/foerzinkning/ Miljöaspekter för förzinkning]</div>

Saman https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rzinkning&diff=28891 2014-10-03T22:17:04Z

<p>Saman: /* Historia */</p> <hr /> <div><br /> Förzinkning innefattar de processer där ett material, oftast järn eller stål, får en ytbehandling där det beläggs med ett zinklager. Detta lager hindrar materialet man vill skydda från att rosta.<br /> Det finns ett antal olika sätt att förzinka material. Ett vanligt sätt är galvanisering, andra sätt är varmförzinkning eller sprutförzinkning.<br /> Man kan använda sig av zinkbeläggningar för en mängd olika produkter såsom delar till fordonsindustrin, verktyg, butiksinredning samt viktiga hushållsartiklar.<br /> <br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> [[Fil:Plegel-svart.jpg | 300px| right]] <br /> Den förzinkade plåten är ett exempel på en tidig förzinkning som blev vanlig under 1800-talet. Förzinkningen var ett sätt att göra plåten mer beständig mot rost. Till en början doppades järnplåtarna ner i ett zinkbad vilket gjorde zinkskiktet ganska tjockt. Mot slutet av 1800-talet utvecklades metoden att galvanisera plåtarna med hjälp av elektrolytisk, utfällning av zink på järn, vilket gav ett tunnare zinkskikt.<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==Tillvägagångssätt==<br /> '''Galvanisering:'''<br /> <br /> {{#ev:youtube|rz1wjQf8QtM | 340 | right | processen för galvanisering}}<br /> <br /> Galvanisering är en förzinkningsprocess som består av att sänka ner metallobjektet i en jonlösning av zink. Det kopplas sedan till en pol som är motsatsen till polen i saltet. Jonerna dras då till metallobjektet och då formas en tunn zinkyta.<br /> <br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> '''Varmförzinkning:'''<br /> <br /> {{#ev:youtube|gZ2Vwwe9YAs | 340 | right | processen för varmförzinkning}}<br /> <br /> Varmförzinkning urförs genom att doppa metallobjektet i 460 grader varmt flytande zink.<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==Lämplighet för olika typer av material ==<br /> Förzinkning används på järn och stål för att stoppa korrosion.<br /> <br /> Aluminium kan läggas till för att skydda metallen under om zinkbeläggningen blir skadad.<br /> <br /> I de allra mest korrosiva områdena som saltvatten eller på flygplan så kan man använda cadmiumplatering istället eftersom det är mycket mer tåligt än zink är.<br /> <br /> ==Fördelar och nackdelar==<br /> <br /> Zink i sig brukar inte ge upphov till allergiska reaktioner hos människor. Däremot förekommer det att den efterföljande kromateringen kan ge upphov till kontaktallergier.<br /> Kromatering kallas ytbehandlingen av zink där rostskyddet förstärks och ytan blir mer dekorativ och vacker.<br /> <br /> ==Användningsområden==<br /> <br /> zinken agerar som offeranod. Det innebär att vid en spricka där järn/stålet blottas skyddas det av närliggande zink. Därför används ofta förzinkning som grund före lackering.<br /> <br /> ==Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)==<br /> <br /> ==Länkar==<br /> <br /> [http://www.youtube.com/watch?v=gZ2Vwwe9YAs Video för varmförzinkning]<br /> <br /> [http://www.youtube.com/watch?v=rz1wjQf8QtM Video för galvanisering]<br /> <br /> [http://www.provexa.com/kunskapsbank/ytbehandlingsmetoder/foerzinkning/ Miljöaspekter för förzinkning]</div>

Saman https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rzinkning&diff=28890 2014-10-03T22:16:38Z

<p>Saman: </p> <hr /> <div><br /> Förzinkning innefattar de processer där ett material, oftast järn eller stål, får en ytbehandling där det beläggs med ett zinklager. Detta lager hindrar materialet man vill skydda från att rosta.<br /> Det finns ett antal olika sätt att förzinka material. Ett vanligt sätt är galvanisering, andra sätt är varmförzinkning eller sprutförzinkning.<br /> Man kan använda sig av zinkbeläggningar för en mängd olika produkter såsom delar till fordonsindustrin, verktyg, butiksinredning samt viktiga hushållsartiklar.<br /> <br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> [[Fil:Plegel-svart.jpg | 300px| right]] <br /> Den förzinkade plåten är ett exempel på en tidig förzinkning som blev vanlig under 1800-talet. Förzinkningen var ett sätt att göra plåten mer beständig mot rost. Till en början doppades järnplåtarna ner i ett zinkbad vilket gjorde zinkskiktet ganska tjockt. Mot slutet av 1800-talet utvecklades metoden att galvanisera plåtarna med hjälp av elektrolytisk, utfällning av zink på järn, vilket gav ett tunnare zinkskikt.<br /> <br /> ==Tillvägagångssätt==<br /> '''Galvanisering:'''<br /> <br /> {{#ev:youtube|rz1wjQf8QtM | 340 | right | processen för galvanisering}}<br /> <br /> Galvanisering är en förzinkningsprocess som består av att sänka ner metallobjektet i en jonlösning av zink. Det kopplas sedan till en pol som är motsatsen till polen i saltet. Jonerna dras då till metallobjektet och då formas en tunn zinkyta.<br /> <br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> '''Varmförzinkning:'''<br /> <br /> {{#ev:youtube|gZ2Vwwe9YAs | 340 | right | processen för varmförzinkning}}<br /> <br /> Varmförzinkning urförs genom att doppa metallobjektet i 460 grader varmt flytande zink.<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==Lämplighet för olika typer av material ==<br /> Förzinkning används på järn och stål för att stoppa korrosion.<br /> <br /> Aluminium kan läggas till för att skydda metallen under om zinkbeläggningen blir skadad.<br /> <br /> I de allra mest korrosiva områdena som saltvatten eller på flygplan så kan man använda cadmiumplatering istället eftersom det är mycket mer tåligt än zink är.<br /> <br /> ==Fördelar och nackdelar==<br /> <br /> Zink i sig brukar inte ge upphov till allergiska reaktioner hos människor. Däremot förekommer det att den efterföljande kromateringen kan ge upphov till kontaktallergier.<br /> Kromatering kallas ytbehandlingen av zink där rostskyddet förstärks och ytan blir mer dekorativ och vacker.<br /> <br /> ==Användningsområden==<br /> <br /> zinken agerar som offeranod. Det innebär att vid en spricka där järn/stålet blottas skyddas det av närliggande zink. Därför används ofta förzinkning som grund före lackering.<br /> <br /> ==Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)==<br /> <br /> ==Länkar==<br /> <br /> [http://www.youtube.com/watch?v=gZ2Vwwe9YAs Video för varmförzinkning]<br /> <br /> [http://www.youtube.com/watch?v=rz1wjQf8QtM Video för galvanisering]<br /> <br /> [http://www.provexa.com/kunskapsbank/ytbehandlingsmetoder/foerzinkning/ Miljöaspekter för förzinkning]</div>

Saman https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rzinkning&diff=28889 2014-10-03T22:16:05Z

<p>Saman: /* Historia */</p> <hr /> <div><br /> [[Fil:250px-Feuerverzinkte Oberfläche.jpg |330px| right ]]<br /> Förzinkning innefattar de processer där ett material, oftast järn eller stål, får en ytbehandling där det beläggs med ett zinklager. Detta lager hindrar materialet man vill skydda från att rosta.<br /> Det finns ett antal olika sätt att förzinka material. Ett vanligt sätt är galvanisering, andra sätt är varmförzinkning eller sprutförzinkning.<br /> Man kan använda sig av zinkbeläggningar för en mängd olika produkter såsom delar till fordonsindustrin, verktyg, butiksinredning samt viktiga hushållsartiklar.<br /> <br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> [[Fil:Plegel-svart.jpg | 300px| right]] <br /> Den förzinkade plåten är ett exempel på en tidig förzinkning som blev vanlig under 1800-talet. Förzinkningen var ett sätt att göra plåten mer beständig mot rost. Till en början doppades järnplåtarna ner i ett zinkbad vilket gjorde zinkskiktet ganska tjockt. Mot slutet av 1800-talet utvecklades metoden att galvanisera plåtarna med hjälp av elektrolytisk, utfällning av zink på järn, vilket gav ett tunnare zinkskikt.<br /> <br /> ==Tillvägagångssätt==<br /> '''Galvanisering:'''<br /> <br /> {{#ev:youtube|rz1wjQf8QtM | 340 | right | processen för galvanisering}}<br /> <br /> Galvanisering är en förzinkningsprocess som består av att sänka ner metallobjektet i en jonlösning av zink. Det kopplas sedan till en pol som är motsatsen till polen i saltet. Jonerna dras då till metallobjektet och då formas en tunn zinkyta.<br /> <br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> '''Varmförzinkning:'''<br /> <br /> {{#ev:youtube|gZ2Vwwe9YAs | 340 | right | processen för varmförzinkning}}<br /> <br /> Varmförzinkning urförs genom att doppa metallobjektet i 460 grader varmt flytande zink.<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==Lämplighet för olika typer av material ==<br /> Förzinkning används på järn och stål för att stoppa korrosion.<br /> <br /> Aluminium kan läggas till för att skydda metallen under om zinkbeläggningen blir skadad.<br /> <br /> I de allra mest korrosiva områdena som saltvatten eller på flygplan så kan man använda cadmiumplatering istället eftersom det är mycket mer tåligt än zink är.<br /> <br /> ==Fördelar och nackdelar==<br /> <br /> Zink i sig brukar inte ge upphov till allergiska reaktioner hos människor. Däremot förekommer det att den efterföljande kromateringen kan ge upphov till kontaktallergier.<br /> Kromatering kallas ytbehandlingen av zink där rostskyddet förstärks och ytan blir mer dekorativ och vacker.<br /> <br /> ==Användningsområden==<br /> <br /> zinken agerar som offeranod. Det innebär att vid en spricka där järn/stålet blottas skyddas det av närliggande zink. Därför används ofta förzinkning som grund före lackering.<br /> <br /> ==Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)==<br /> <br /> ==Länkar==<br /> <br /> [http://www.youtube.com/watch?v=gZ2Vwwe9YAs Video för varmförzinkning]<br /> <br /> [http://www.youtube.com/watch?v=rz1wjQf8QtM Video för galvanisering]<br /> <br /> [http://www.provexa.com/kunskapsbank/ytbehandlingsmetoder/foerzinkning/ Miljöaspekter för förzinkning]</div>

Saman https://wikiskola.se/index.php?title=Fil:Plegel-svart.jpg&diff=28888 2014-10-03T22:14:36Z

<p>Saman: </p> <hr /> <div></div>

Saman https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rzinkning&diff=28887 2014-10-03T22:13:11Z

<p>Saman: /* Användningsområden */</p> <hr /> <div><br /> [[Fil:250px-Feuerverzinkte Oberfläche.jpg |330px| right ]]<br /> Förzinkning innefattar de processer där ett material, oftast järn eller stål, får en ytbehandling där det beläggs med ett zinklager. Detta lager hindrar materialet man vill skydda från att rosta.<br /> Det finns ett antal olika sätt att förzinka material. Ett vanligt sätt är galvanisering, andra sätt är varmförzinkning eller sprutförzinkning.<br /> Man kan använda sig av zinkbeläggningar för en mängd olika produkter såsom delar till fordonsindustrin, verktyg, butiksinredning samt viktiga hushållsartiklar.<br /> <br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Den förzinkade plåten är ett exempel på en tidig förzinkning som blev vanlig under 1800-talet. Förzinkningen var ett sätt att göra plåten mer beständig mot rost. Till en början doppades järnplåtarna ner i ett zinkbad vilket gjorde zinkskiktet ganska tjockt. Mot slutet av 1800-talet utvecklades metoden att galvanisera plåtarna med hjälp av elektrolytisk, utfällning av zink på järn, vilket gav ett tunnare zinkskikt.<br /> <br /> ==Tillvägagångssätt==<br /> '''Galvanisering:'''<br /> <br /> {{#ev:youtube|rz1wjQf8QtM | 340 | right | processen för galvanisering}}<br /> <br /> Galvanisering är en förzinkningsprocess som består av att sänka ner metallobjektet i en jonlösning av zink. Det kopplas sedan till en pol som är motsatsen till polen i saltet. Jonerna dras då till metallobjektet och då formas en tunn zinkyta.<br /> <br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> '''Varmförzinkning:'''<br /> <br /> {{#ev:youtube|gZ2Vwwe9YAs | 340 | right | processen för varmförzinkning}}<br /> <br /> Varmförzinkning urförs genom att doppa metallobjektet i 460 grader varmt flytande zink.<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==Lämplighet för olika typer av material ==<br /> Förzinkning används på järn och stål för att stoppa korrosion.<br /> <br /> Aluminium kan läggas till för att skydda metallen under om zinkbeläggningen blir skadad.<br /> <br /> I de allra mest korrosiva områdena som saltvatten eller på flygplan så kan man använda cadmiumplatering istället eftersom det är mycket mer tåligt än zink är.<br /> <br /> ==Fördelar och nackdelar==<br /> <br /> Zink i sig brukar inte ge upphov till allergiska reaktioner hos människor. Däremot förekommer det att den efterföljande kromateringen kan ge upphov till kontaktallergier.<br /> Kromatering kallas ytbehandlingen av zink där rostskyddet förstärks och ytan blir mer dekorativ och vacker.<br /> <br /> ==Användningsområden==<br /> <br /> zinken agerar som offeranod. Det innebär att vid en spricka där järn/stålet blottas skyddas det av närliggande zink. Därför används ofta förzinkning som grund före lackering.<br /> <br /> ==Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)==<br /> <br /> ==Länkar==<br /> <br /> [http://www.youtube.com/watch?v=gZ2Vwwe9YAs Video för varmförzinkning]<br /> <br /> [http://www.youtube.com/watch?v=rz1wjQf8QtM Video för galvanisering]<br /> <br /> [http://www.provexa.com/kunskapsbank/ytbehandlingsmetoder/foerzinkning/ Miljöaspekter för förzinkning]</div>

Saman https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rzinkning&diff=28886 2014-10-03T22:09:03Z

<p>Saman: /* Länkar */</p> <hr /> <div><br /> [[Fil:250px-Feuerverzinkte Oberfläche.jpg |330px| right ]]<br /> Förzinkning innefattar de processer där ett material, oftast järn eller stål, får en ytbehandling där det beläggs med ett zinklager. Detta lager hindrar materialet man vill skydda från att rosta.<br /> Det finns ett antal olika sätt att förzinka material. Ett vanligt sätt är galvanisering, andra sätt är varmförzinkning eller sprutförzinkning.<br /> Man kan använda sig av zinkbeläggningar för en mängd olika produkter såsom delar till fordonsindustrin, verktyg, butiksinredning samt viktiga hushållsartiklar.<br /> <br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Den förzinkade plåten är ett exempel på en tidig förzinkning som blev vanlig under 1800-talet. Förzinkningen var ett sätt att göra plåten mer beständig mot rost. Till en början doppades järnplåtarna ner i ett zinkbad vilket gjorde zinkskiktet ganska tjockt. Mot slutet av 1800-talet utvecklades metoden att galvanisera plåtarna med hjälp av elektrolytisk, utfällning av zink på järn, vilket gav ett tunnare zinkskikt.<br /> <br /> ==Tillvägagångssätt==<br /> '''Galvanisering:'''<br /> <br /> {{#ev:youtube|rz1wjQf8QtM | 340 | right | processen för galvanisering}}<br /> <br /> Galvanisering är en förzinkningsprocess som består av att sänka ner metallobjektet i en jonlösning av zink. Det kopplas sedan till en pol som är motsatsen till polen i saltet. Jonerna dras då till metallobjektet och då formas en tunn zinkyta.<br /> <br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> '''Varmförzinkning:'''<br /> <br /> {{#ev:youtube|gZ2Vwwe9YAs | 340 | right | processen för varmförzinkning}}<br /> <br /> Varmförzinkning urförs genom att doppa metallobjektet i 460 grader varmt flytande zink.<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==Lämplighet för olika typer av material ==<br /> Förzinkning används på järn och stål för att stoppa korrosion.<br /> <br /> Aluminium kan läggas till för att skydda metallen under om zinkbeläggningen blir skadad.<br /> <br /> I de allra mest korrosiva områdena som saltvatten eller på flygplan så kan man använda cadmiumplatering istället eftersom det är mycket mer tåligt än zink är.<br /> <br /> ==Fördelar och nackdelar==<br /> <br /> Zink i sig brukar inte ge upphov till allergiska reaktioner hos människor. Däremot förekommer det att den efterföljande kromateringen kan ge upphov till kontaktallergier.<br /> Kromatering kallas ytbehandlingen av zink där rostskyddet förstärks och ytan blir mer dekorativ och vacker.<br /> <br /> ==Användningsområden==<br /> <br /> ==Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)==<br /> <br /> ==Länkar==<br /> <br /> [http://www.youtube.com/watch?v=gZ2Vwwe9YAs Video för varmförzinkning]<br /> <br /> [http://www.youtube.com/watch?v=rz1wjQf8QtM Video för galvanisering]<br /> <br /> [http://www.provexa.com/kunskapsbank/ytbehandlingsmetoder/foerzinkning/ Miljöaspekter för förzinkning]</div>

Saman https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rzinkning&diff=28885 2014-10-03T22:06:25Z

<p>Saman: </p> <hr /> <div><br /> [[Fil:250px-Feuerverzinkte Oberfläche.jpg |330px| right ]]<br /> Förzinkning innefattar de processer där ett material, oftast järn eller stål, får en ytbehandling där det beläggs med ett zinklager. Detta lager hindrar materialet man vill skydda från att rosta.<br /> Det finns ett antal olika sätt att förzinka material. Ett vanligt sätt är galvanisering, andra sätt är varmförzinkning eller sprutförzinkning.<br /> Man kan använda sig av zinkbeläggningar för en mängd olika produkter såsom delar till fordonsindustrin, verktyg, butiksinredning samt viktiga hushållsartiklar.<br /> <br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Den förzinkade plåten är ett exempel på en tidig förzinkning som blev vanlig under 1800-talet. Förzinkningen var ett sätt att göra plåten mer beständig mot rost. Till en början doppades järnplåtarna ner i ett zinkbad vilket gjorde zinkskiktet ganska tjockt. Mot slutet av 1800-talet utvecklades metoden att galvanisera plåtarna med hjälp av elektrolytisk, utfällning av zink på järn, vilket gav ett tunnare zinkskikt.<br /> <br /> ==Tillvägagångssätt==<br /> '''Galvanisering:'''<br /> <br /> {{#ev:youtube|rz1wjQf8QtM | 340 | right | processen för galvanisering}}<br /> <br /> Galvanisering är en förzinkningsprocess som består av att sänka ner metallobjektet i en jonlösning av zink. Det kopplas sedan till en pol som är motsatsen till polen i saltet. Jonerna dras då till metallobjektet och då formas en tunn zinkyta.<br /> <br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> '''Varmförzinkning:'''<br /> <br /> {{#ev:youtube|gZ2Vwwe9YAs | 340 | right | processen för varmförzinkning}}<br /> <br /> Varmförzinkning urförs genom att doppa metallobjektet i 460 grader varmt flytande zink.<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==Lämplighet för olika typer av material ==<br /> Förzinkning används på järn och stål för att stoppa korrosion.<br /> <br /> Aluminium kan läggas till för att skydda metallen under om zinkbeläggningen blir skadad.<br /> <br /> I de allra mest korrosiva områdena som saltvatten eller på flygplan så kan man använda cadmiumplatering istället eftersom det är mycket mer tåligt än zink är.<br /> <br /> ==Fördelar och nackdelar==<br /> <br /> Zink i sig brukar inte ge upphov till allergiska reaktioner hos människor. Däremot förekommer det att den efterföljande kromateringen kan ge upphov till kontaktallergier.<br /> Kromatering kallas ytbehandlingen av zink där rostskyddet förstärks och ytan blir mer dekorativ och vacker.<br /> <br /> ==Användningsområden==<br /> <br /> ==Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)==<br /> <br /> ==Länkar==<br /> <br /> [http://www.youtube.com/watch?v=gZ2Vwwe9YAs Video för varmförzinkning]<br /> <br /> [http://www.youtube.com/watch?v=rz1wjQf8QtM Video för galvanisering]</div>

Saman https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rzinkning&diff=28884 2014-10-03T22:02:31Z

<p>Saman: /* Tillvägagångssätt */</p> <hr /> <div><br /> [[Fil:250px-Feuerverzinkte Oberfläche.jpg |330px| right ]]<br /> Förzinkning innefattar de processer där ett material, oftast järn eller stål, får en ytbehandling där det beläggs med ett zinklager. Detta lager hindrar materialet man vill skydda från att rosta.<br /> Det finns ett antal olika sätt att förzinka material. Ett vanligt sätt är galvanisering, andra sätt är varmförzinkning eller sprutförzinkning.<br /> Man kan använda sig av zinkbeläggningar för en mängd olika produkter såsom delar till fordonsindustrin, verktyg, butiksinredning samt viktiga hushållsartiklar.<br /> <br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Den förzinkade plåten är ett exempel på en tidig förzinkning som blev vanlig under 1800-talet. Förzinkningen var ett sätt att göra plåten mer beständig mot rost. Till en början doppades järnplåtarna ner i ett zinkbad vilket gjorde zinkskiktet ganska tjockt. Mot slutet av 1800-talet utvecklades metoden att galvanisera plåtarna med hjälp av elektrolytisk, utfällning av zink på järn, vilket gav ett tunnare zinkskikt.<br /> <br /> ==Tillvägagångssätt==<br /> '''Galvanisering:'''<br /> <br /> {{#ev:youtube|rz1wjQf8QtM | 340 | right | processen för galvanisering}}<br /> <br /> Galvanisering är en förzinkningsprocess som består av att sänka ner metallobjektet i en jonlösning av zink. Det kopplas sedan till en pol som är motsatsen till polen i saltet. Jonerna dras då till metallobjektet och då formas en tunn zinkyta.<br /> <br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> '''Varmförzinkning:'''<br /> <br /> {{#ev:youtube|gZ2Vwwe9YAs | 340 | right | processen för varmförzinkning}}<br /> <br /> Varmförzinkning urförs genom att doppa metallobjektet i 460 grader varmt flytande zink.<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==Lämplighet för olika typer av material ==<br /> Förzinkning används på järn och stål för att stoppa korrosion.<br /> <br /> Aluminium kan läggas till för att skydda metallen under om zinkbeläggningen blir skadad.<br /> <br /> I de allra mest korrosiva områdena som saltvatten eller på flygplan så kan man använda cadmiumplatering istället eftersom det är mycket mer tåligt än zink är.<br /> <br /> ==Fördelar och nackdelar==<br /> <br /> Zink i sig brukar inte ge upphov till allergiska reaktioner hos människor. Däremot förekommer det att den efterföljande kromateringen kan ge upphov till kontaktallergier.<br /> Kromatering kallas ytbehandlingen av zink där rostskyddet förstärks och ytan blir mer dekorativ och vacker.<br /> <br /> ==Användningsområden==<br /> <br /> ==Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)==</div>

Saman https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rzinkning&diff=28883 2014-10-03T22:01:42Z

<p>Saman: /* Tillvägagångssätt */</p> <hr /> <div><br /> [[Fil:250px-Feuerverzinkte Oberfläche.jpg |330px| right ]]<br /> Förzinkning innefattar de processer där ett material, oftast järn eller stål, får en ytbehandling där det beläggs med ett zinklager. Detta lager hindrar materialet man vill skydda från att rosta.<br /> Det finns ett antal olika sätt att förzinka material. Ett vanligt sätt är galvanisering, andra sätt är varmförzinkning eller sprutförzinkning.<br /> Man kan använda sig av zinkbeläggningar för en mängd olika produkter såsom delar till fordonsindustrin, verktyg, butiksinredning samt viktiga hushållsartiklar.<br /> <br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Den förzinkade plåten är ett exempel på en tidig förzinkning som blev vanlig under 1800-talet. Förzinkningen var ett sätt att göra plåten mer beständig mot rost. Till en början doppades järnplåtarna ner i ett zinkbad vilket gjorde zinkskiktet ganska tjockt. Mot slutet av 1800-talet utvecklades metoden att galvanisera plåtarna med hjälp av elektrolytisk, utfällning av zink på järn, vilket gav ett tunnare zinkskikt.<br /> <br /> ==Tillvägagångssätt==<br /> '''Galvanisering:'''<br /> <br /> {{#ev:youtube|rz1wjQf8QtM | 340 | right | processen för galvanisering}}<br /> <br /> Galvanisering är en förzinkningsprocess som består av att sänka ner metallobjektet i en jonlösning av zink. Det kopplas sedan till en pol som är motsatsen till polen i saltet. Jonerna dras då till metallobjektet och då formas en tunn zinkyta.<br /> <br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> '''Varmförzinkning:'''<br /> <br /> {{#ev:youtube|gZ2Vwwe9YAs | 340 | right | processen för varmförzinkning}}<br /> <br /> Varmförzinkning urförs genom att doppa metallobjektet i 460 grader varmt flytande zink.<br /> <br /> ==Lämplighet för olika typer av material ==<br /> Förzinkning används på järn och stål för att stoppa korrosion.<br /> <br /> Aluminium kan läggas till för att skydda metallen under om zinkbeläggningen blir skadad.<br /> <br /> I de allra mest korrosiva områdena som saltvatten eller på flygplan så kan man använda cadmiumplatering istället eftersom det är mycket mer tåligt än zink är.<br /> <br /> ==Fördelar och nackdelar==<br /> <br /> Zink i sig brukar inte ge upphov till allergiska reaktioner hos människor. Däremot förekommer det att den efterföljande kromateringen kan ge upphov till kontaktallergier.<br /> Kromatering kallas ytbehandlingen av zink där rostskyddet förstärks och ytan blir mer dekorativ och vacker.<br /> <br /> ==Användningsområden==<br /> <br /> ==Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)==</div>

Saman https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rzinkning&diff=28778 2014-10-01T20:04:47Z

<p>Saman: /* Fördelar och nackdelar */</p> <hr /> <div><br /> [[Fil:250px-Feuerverzinkte Oberfläche.jpg |330px| right ]]<br /> Förzinkning innefattar de processer där ett material, oftast järn eller stål, får en ytbehandling där det beläggs med ett zinklager. Detta lager hindrar materialet man vill skydda från att rosta.<br /> Det finns ett antal olika sätt att förzinka material. Ett vanligt sätt är galvanisering, andra sätt är varmförzinkning eller sprutförzinkning.<br /> Man kan använda sig av zinkbeläggningar för en mängd olika produkter såsom delar till fordonsindustrin, verktyg, butiksinredning samt viktiga hushållsartiklar.<br /> <br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Den förzinkade plåten är ett exempel på en tidig förzinkning som blev vanlig under 1800-talet. Förzinkningen var ett sätt att göra plåten mer beständig mot rost. Till en början doppades järnplåtarna ner i ett zinkbad vilket gjorde zinkskiktet ganska tjockt. Mot slutet av 1800-talet utvecklades metoden att galvanisera plåtarna med hjälp av elektrolytisk, utfällning av zink på järn, vilket gav ett tunnare zinkskikt.<br /> <br /> ==Tillvägagångssätt==<br /> '''Galvanisering:'''<br /> <br /> Galvanisering är en förzinkningsprocess som består av att sänka ner metallobjektet i en jonlösning av zink. Det kopplas sedan till en pol som är motsatsen till polen i saltet. Jonerna dras då till metallobjektet och då formas en tunn zinkyta.<br /> <br /> <br /> '''Varmförzinkning:'''<br /> <br /> Varmförzinkning urförs genom att doppa metallobjektet i 460 grader varmt flytande zink.<br /> <br /> ==Lämplighet för olika typer av material ==<br /> Förzinkning används på järn och stål för att stoppa korrosion.<br /> <br /> Aluminium kan läggas till för att skydda metallen under om zinkbeläggningen blir skadad.<br /> <br /> I de allra mest korrosiva områdena som saltvatten eller på flygplan så kan man använda cadmiumplatering istället eftersom det är mycket mer tåligt än zink är.<br /> <br /> ==Fördelar och nackdelar==<br /> <br /> Zink i sig brukar inte ge upphov till allergiska reaktioner hos människor. Däremot förekommer det att den efterföljande kromateringen kan ge upphov till kontaktallergier.<br /> Kromatering kallas ytbehandlingen av zink där rostskyddet förstärks och ytan blir mer dekorativ och vacker.<br /> <br /> ==Användningsområden==<br /> <br /> ==Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)==</div>

Saman https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rzinkning&diff=28777 2014-10-01T19:52:52Z

<p>Saman: </p> <hr /> <div><br /> [[Fil:250px-Feuerverzinkte Oberfläche.jpg |330px| right ]]<br /> Förzinkning innefattar de processer där ett material, oftast järn eller stål, får en ytbehandling där det beläggs med ett zinklager. Detta lager hindrar materialet man vill skydda från att rosta.<br /> Det finns ett antal olika sätt att förzinka material. Ett vanligt sätt är galvanisering, andra sätt är varmförzinkning eller sprutförzinkning.<br /> Man kan använda sig av zinkbeläggningar för en mängd olika produkter såsom delar till fordonsindustrin, verktyg, butiksinredning samt viktiga hushållsartiklar.<br /> <br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Den förzinkade plåten är ett exempel på en tidig förzinkning som blev vanlig under 1800-talet. Förzinkningen var ett sätt att göra plåten mer beständig mot rost. Till en början doppades järnplåtarna ner i ett zinkbad vilket gjorde zinkskiktet ganska tjockt. Mot slutet av 1800-talet utvecklades metoden att galvanisera plåtarna med hjälp av elektrolytisk, utfällning av zink på järn, vilket gav ett tunnare zinkskikt.<br /> <br /> ==Tillvägagångssätt==<br /> '''Galvanisering:'''<br /> <br /> Galvanisering är en förzinkningsprocess som består av att sänka ner metallobjektet i en jonlösning av zink. Det kopplas sedan till en pol som är motsatsen till polen i saltet. Jonerna dras då till metallobjektet och då formas en tunn zinkyta.<br /> <br /> <br /> '''Varmförzinkning:'''<br /> <br /> Varmförzinkning urförs genom att doppa metallobjektet i 460 grader varmt flytande zink.<br /> <br /> ==Lämplighet för olika typer av material ==<br /> Förzinkning används på järn och stål för att stoppa korrosion.<br /> <br /> Aluminium kan läggas till för att skydda metallen under om zinkbeläggningen blir skadad.<br /> <br /> I de allra mest korrosiva områdena som saltvatten eller på flygplan så kan man använda cadmiumplatering istället eftersom det är mycket mer tåligt än zink är.<br /> <br /> ==Fördelar och nackdelar==<br /> <br /> ==Användningsområden==<br /> <br /> ==Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)==</div>

Saman https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rzinkning&diff=28775 2014-10-01T19:52:12Z

<p>Saman: </p> <hr /> <div><br /> [[Fil:250px-Feuerverzinkte Oberfläche.jpg |330px| right ]]<br /> Förzinkning innefattar de processer där ett material, oftast järn eller stål, får en ytbehandling där det beläggs med ett zinklager. Detta lager hindrar materialet man vill skydda från att rosta.<br /> Det finns ett antal olika sätt att förzinka material. Ett vanligt sätt är galvanisering, andra sätt är varmförzinkning eller sprutförzinkning.<br /> Man kan använda sig av zinkbeläggningar för en mängd olika produkter såsom delar till fordonsindustrin, verktyg, butiksinredning samt viktiga hushållsartiklar.<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Den förzinkade plåten är ett exempel på en tidig förzinkning som blev vanlig under 1800-talet. Förzinkningen var ett sätt att göra plåten mer beständig mot rost. Till en början doppades järnplåtarna ner i ett zinkbad vilket gjorde zinkskiktet ganska tjockt. Mot slutet av 1800-talet utvecklades metoden att galvanisera plåtarna med hjälp av elektrolytisk, utfällning av zink på järn, vilket gav ett tunnare zinkskikt.<br /> <br /> ==Tillvägagångssätt==<br /> '''Galvanisering:'''<br /> <br /> Galvanisering är en förzinkningsprocess som består av att sänka ner metallobjektet i en jonlösning av zink. Det kopplas sedan till en pol som är motsatsen till polen i saltet. Jonerna dras då till metallobjektet och då formas en tunn zinkyta.<br /> <br /> <br /> '''Varmförzinkning:'''<br /> <br /> Varmförzinkning urförs genom att doppa metallobjektet i 460 grader varmt flytande zink.<br /> <br /> ==Lämplighet för olika typer av material ==<br /> Förzinkning används på järn och stål för att stoppa korrosion.<br /> <br /> Aluminium kan läggas till för att skydda metallen under om zinkbeläggningen blir skadad.<br /> <br /> I de allra mest korrosiva områdena som saltvatten eller på flygplan så kan man använda cadmiumplatering istället eftersom det är mycket mer tåligt än zink är.<br /> <br /> ==Fördelar och nackdelar==<br /> <br /> ==Användningsområden==<br /> <br /> ==Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)==</div>

Saman https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rzinkning&diff=28774 2014-10-01T19:51:43Z

<p>Saman: /* Förzinkning */</p> <hr /> <div><br /> [[Fil:250px-Feuerverzinkte Oberfläche.jpg |330px| right ]]<br /> Förzinkning innefattar de processer där ett material, oftast järn eller stål, får en ytbehandling där det beläggs med ett zinklager. Detta lager hindrar materialet man vill skydda från att rosta.<br /> Det finns ett antal olika sätt att förzinka material. Ett vanligt sätt är galvanisering, andra sätt är varmförzinkning eller sprutförzinkning.<br /> Man kan använda sig av zinkbeläggningar för en mängd olika produkter såsom delar till fordonsindustrin, verktyg, butiksinredning samt viktiga hushållsartiklar.<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Den förzinkade plåten är ett exempel på en tidig förzinkning som blev vanlig under 1800-talet. Förzinkningen var ett sätt att göra plåten mer beständig mot rost. Till en början doppades järnplåtarna ner i ett zinkbad vilket gjorde zinkskiktet ganska tjockt. Mot slutet av 1800-talet utvecklades metoden att galvanisera plåtarna med hjälp av elektrolytisk, utfällning av zink på järn, vilket gav ett tunnare zinkskikt.<br /> <br /> ==Tillvägagångssätt==<br /> '''Galvanisering:'''<br /> <br /> Galvanisering är en förzinkningsprocess som består av att sänka ner metallobjektet i en jonlösning av zink. Det kopplas sedan till en pol som är motsatsen till polen i saltet. Jonerna dras då till metallobjektet och då formas en tunn zinkyta.<br /> <br /> <br /> '''Varmförzinkning:'''<br /> <br /> Varmförzinkning urförs genom att doppa metallobjektet i 460 grader varmt flytande zink.<br /> <br /> ==Lämplighet för olika typer av material ==<br /> Förzinkning används på järn och stål för att stoppa korrosion.<br /> <br /> Aluminium kan läggas till för att skydda metallen under om zinkbeläggningen blir skadad.<br /> <br /> I de allra mest korrosiva områdena som saltvatten eller på flygplan så kan man använda cadmiumplatering istället eftersom det är mycket mer tåligt än zink är.<br /> <br /> ==Fördelar och nackdelar==<br /> <br /> ==Användningsområden==<br /> <br /> ==Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)==</div>

Saman https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rzinkning&diff=28773 2014-10-01T19:51:05Z

<p>Saman: /* Förzinkning */</p> <hr /> <div><br /> [[Fil:250px-Feuerverzinkte Oberfläche.jpg |330px| right ]]<br /> == Förzinkning==<br /> <br /> <br /> Förzinkning innefattar de processer där ett material, oftast järn eller stål, får en ytbehandling där det beläggs med ett zinklager. Detta lager hindrar materialet man vill skydda från att rosta.<br /> Det finns ett antal olika sätt att förzinka material. Ett vanligt sätt är galvanisering, andra sätt är varmförzinkning eller sprutförzinkning.<br /> Man kan använda sig av zinkbeläggningar för en mängd olika produkter såsom delar till fordonsindustrin, verktyg, butiksinredning samt viktiga hushållsartiklar.<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Den förzinkade plåten är ett exempel på en tidig förzinkning som blev vanlig under 1800-talet. Förzinkningen var ett sätt att göra plåten mer beständig mot rost. Till en början doppades järnplåtarna ner i ett zinkbad vilket gjorde zinkskiktet ganska tjockt. Mot slutet av 1800-talet utvecklades metoden att galvanisera plåtarna med hjälp av elektrolytisk, utfällning av zink på järn, vilket gav ett tunnare zinkskikt.<br /> <br /> ==Tillvägagångssätt==<br /> '''Galvanisering:'''<br /> <br /> Galvanisering är en förzinkningsprocess som består av att sänka ner metallobjektet i en jonlösning av zink. Det kopplas sedan till en pol som är motsatsen till polen i saltet. Jonerna dras då till metallobjektet och då formas en tunn zinkyta.<br /> <br /> <br /> '''Varmförzinkning:'''<br /> <br /> Varmförzinkning urförs genom att doppa metallobjektet i 460 grader varmt flytande zink.<br /> <br /> ==Lämplighet för olika typer av material ==<br /> Förzinkning används på järn och stål för att stoppa korrosion.<br /> <br /> Aluminium kan läggas till för att skydda metallen under om zinkbeläggningen blir skadad.<br /> <br /> I de allra mest korrosiva områdena som saltvatten eller på flygplan så kan man använda cadmiumplatering istället eftersom det är mycket mer tåligt än zink är.<br /> <br /> ==Fördelar och nackdelar==<br /> <br /> ==Användningsområden==<br /> <br /> ==Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)==</div>

Saman https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rzinkning&diff=28767 2014-10-01T19:09:30Z

<p>Saman: /* Historia */</p> <hr /> <div><br /> [[Fil:250px-Feuerverzinkte Oberfläche.jpg |330px| right ]]<br /> == Förzinkning==<br /> <br /> <br /> Förzinkning innefattar de processer där ett material, oftast järn eller stål, får en ytbehandling där det beläggs med ett zinklager. Detta lager hindrar materialet man vill skydda från att rosta.<br /> Det finns ett antal olika sätt att förzinka material. Ett vanligt sätt är galvanisering, andra sätt är varmförzinkning eller sprutförzinkning.<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Den förzinkade plåten är ett exempel på en tidig förzinkning som blev vanlig under 1800-talet. Förzinkningen var ett sätt att göra plåten mer beständig mot rost. Till en början doppades järnplåtarna ner i ett zinkbad vilket gjorde zinkskiktet ganska tjockt. Mot slutet av 1800-talet utvecklades metoden att galvanisera plåtarna med hjälp av elektrolytisk, utfällning av zink på järn, vilket gav ett tunnare zinkskikt.<br /> <br /> ==Tillvägagångssätt==<br /> '''Galvanisering:'''<br /> <br /> Galvanisering är en förzinkningsprocess som består av att sänka ner metallobjektet i en jonlösning av zink. Det kopplas sedan till en pol som är motsatsen till polen i saltet. Jonerna dras då till metallobjektet och då formas en tunn zinkyta.<br /> <br /> <br /> '''Varmförzinkning:'''<br /> <br /> Varmförzinkning urförs genom att doppa metallobjektet i 460 grader varmt flytande zink.<br /> <br /> ==Lämplighet för olika typer av material ==<br /> Förzinkning används på järn och stål för att stoppa korrosion.<br /> <br /> Aluminium kan läggas till för att skydda metallen under om zinkbeläggningen blir skadad.<br /> <br /> I de allra mest korrosiva områdena som saltvatten eller på flygplan så kan man använda cadmiumplatering istället eftersom det är mycket mer tåligt än zink är.<br /> <br /> ==Fördelar och nackdelar==<br /> <br /> ==Användningsområden==<br /> <br /> ==Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)==</div>

Saman https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rzinkning&diff=28766 2014-10-01T19:02:13Z

<p>Saman: </p> <hr /> <div><br /> [[Fil:250px-Feuerverzinkte Oberfläche.jpg |330px| right ]]<br /> == Förzinkning==<br /> <br /> <br /> Förzinkning innefattar de processer där ett material, oftast järn eller stål, får en ytbehandling där det beläggs med ett zinklager. Detta lager hindrar materialet man vill skydda från att rosta.<br /> Det finns ett antal olika sätt att förzinka material. Ett vanligt sätt är galvanisering, andra sätt är varmförzinkning eller sprutförzinkning.<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Den förzinkade plåten blev vanlig under 1800-talets andra hälft. <br /> <br /> ==Tillvägagångssätt==<br /> '''Galvanisering:'''<br /> <br /> Galvanisering är en förzinkningsprocess som består av att sänka ner metallobjektet i en jonlösning av zink. Det kopplas sedan till en pol som är motsatsen till polen i saltet. Jonerna dras då till metallobjektet och då formas en tunn zinkyta.<br /> <br /> <br /> '''Varmförzinkning:'''<br /> <br /> Varmförzinkning urförs genom att doppa metallobjektet i 460 grader varmt flytande zink.<br /> <br /> ==Lämplighet för olika typer av material ==<br /> Förzinkning används på järn och stål för att stoppa korrosion.<br /> <br /> Aluminium kan läggas till för att skydda metallen under om zinkbeläggningen blir skadad.<br /> <br /> I de allra mest korrosiva områdena som saltvatten eller på flygplan så kan man använda cadmiumplatering istället eftersom det är mycket mer tåligt än zink är.<br /> <br /> ==Fördelar och nackdelar==<br /> <br /> ==Användningsområden==<br /> <br /> ==Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)==</div>

Saman https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rzinkning&diff=28765 2014-10-01T19:01:41Z

<p>Saman: /* Förzinkning */</p> <hr /> <div><br /> [[Fil:250px-Feuerverzinkte Oberfläche.jpg |310px| right ]]<br /> == Förzinkning==<br /> <br /> <br /> Förzinkning innefattar de processer där ett material, oftast järn eller stål, får en ytbehandling där det beläggs med ett zinklager. Detta lager hindrar materialet man vill skydda från att rosta.<br /> Det finns ett antal olika sätt att förzinka material. Ett vanligt sätt är galvanisering, andra sätt är varmförzinkning eller sprutförzinkning.<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Den förzinkade plåten blev vanlig under 1800-talets andra hälft. <br /> <br /> ==Tillvägagångssätt==<br /> '''Galvanisering:'''<br /> <br /> Galvanisering är en förzinkningsprocess som består av att sänka ner metallobjektet i en jonlösning av zink. Det kopplas sedan till en pol som är motsatsen till polen i saltet. Jonerna dras då till metallobjektet och då formas en tunn zinkyta.<br /> <br /> <br /> '''Varmförzinkning:'''<br /> <br /> Varmförzinkning urförs genom att doppa metallobjektet i 460 grader varmt flytande zink.<br /> <br /> ==Lämplighet för olika typer av material ==<br /> Förzinkning används på järn och stål för att stoppa korrosion.<br /> <br /> Aluminium kan läggas till för att skydda metallen under om zinkbeläggningen blir skadad.<br /> <br /> I de allra mest korrosiva områdena som saltvatten eller på flygplan så kan man använda cadmiumplatering istället eftersom det är mycket mer tåligt än zink är.<br /> <br /> ==Fördelar och nackdelar==<br /> <br /> ==Användningsområden==<br /> <br /> ==Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)==</div>

Saman https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rzinkning&diff=28764 2014-10-01T19:00:40Z

<p>Saman: /* Förzinkning */</p> <hr /> <div><br /> [[Fil:250px-Feuerverzinkte Oberfläche.jpg |310px| right ]]<br /> == Förzinkning==<br /> <br /> <br /> Förzinkning innefattar de processer där ett material, oftast järn eller stål, får en ytbehandling där det beläggs med ett zinklager. Detta lager hindrar materialet man vill skydda från att rosta.<br /> Det finns ett antal olika sätt att förzinka material. Ett vanligt sätt är galvanisering, andra sätt är varmförzinkning eller sprutförzinkning.<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Den förzinkade plåten blev vanlig under 1800-talets andra hälft. <br /> <br /> ==Tillvägagångssätt==<br /> '''Galvanisering:'''<br /> <br /> Galvanisering är en förzinkningsprocess som består av att sänka ner metallobjektet i en jonlösning av zink. Det kopplas sedan till en pol som är motsatsen till polen i saltet. Jonerna dras då till metallobjektet och då formas en tunn zinkyta.<br /> <br /> <br /> '''Varmförzinkning:'''<br /> <br /> Varmförzinkning urförs genom att doppa metallobjektet i 460 grader varmt flytande zink.<br /> <br /> ==Lämplighet för olika typer av material ==<br /> Förzinkning används på järn och stål för att stoppa korrosion.<br /> <br /> Aluminium kan läggas till för att skydda metallen under om zinkbeläggningen blir skadad.<br /> <br /> I de allra mest korrosiva områdena som saltvatten eller på flygplan så kan man använda cadmiumplatering istället eftersom det är mycket mer tåligt än zink är.<br /> <br /> ==Fördelar och nackdelar==<br /> <br /> ==Användningsområden==<br /> <br /> ==Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)==</div>

Saman https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rzinkning&diff=28763 2014-10-01T19:00:08Z

<p>Saman: </p> <hr /> <div><br /> [[Fil:250px-Feuerverzinkte Oberfläche.jpg |310px| right ]]<br /> == Förzinkning==<br /> <br /> <br /> Förzinkning innefattar de processer där ett material, oftast järn eller stål, får en ytbehandling där det beläggs med ett zinklager. Detta lager hindrar materialet man vill skydda från att rosta.<br /> Det finns ett antal olika sätt att förzinka material. Ett vanligt sätt är galvanisering, andra sätt är varmförzinkning eller sprutförzinkning.<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Den förzinkade plåten blev vanlig under 1800-talets andra hälft. <br /> <br /> ==Tillvägagångssätt==<br /> '''Galvanisering:'''<br /> <br /> Galvanisering är en förzinkningsprocess som består av att sänka ner metallobjektet i en jonlösning av zink. Det kopplas sedan till en pol som är motsatsen till polen i saltet. Jonerna dras då till metallobjektet och då formas en tunn zinkyta.<br /> <br /> <br /> '''Varmförzinkning:'''<br /> <br /> Varmförzinkning urförs genom att doppa metallobjektet i 460 grader varmt flytande zink.<br /> <br /> ==Lämplighet för olika typer av material ==<br /> Förzinkning används på järn och stål för att stoppa korrosion.<br /> <br /> Aluminium kan läggas till för att skydda metallen under om zinkbeläggningen blir skadad.<br /> <br /> I de allra mest korrosiva områdena som saltvatten eller på flygplan så kan man använda cadmiumplatering istället eftersom det är mycket mer tåligt än zink är.<br /> <br /> ==Fördelar och nackdelar==<br /> <br /> ==Användningsområden==<br /> <br /> ==Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)==</div>

Saman https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rzinkning&diff=28762 2014-10-01T18:56:32Z

<p>Saman: /* Förzinkning */</p> <hr /> <div>== Förzinkning==<br /> <br /> [[Fil:250px-Feuerverzinkte Oberfläche.jpg |320px| right ]]<br /> <br /> Förzinkning innefattar de processer där ett material, oftast järn eller stål, får en ytbehandling där det beläggs med ett zinklager. Detta lager hindrar materialet man vill skydda från att rosta.<br /> Det finns ett antal olika sätt att förzinka material. Ett vanligt sätt är galvanisering, andra sätt är varmförzinkning eller sprutförzinkning.<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Den förzinkade plåten blev vanlig under 1800-talets andra hälft. <br /> <br /> ==Tillvägagångssätt==<br /> '''Galvanisering:'''<br /> <br /> Galvanisering är en förzinkningsprocess som består av att sänka ner metallobjektet i en jonlösning av zink. Det kopplas sedan till en pol som är motsatsen till polen i saltet. Jonerna dras då till metallobjektet och då formas en tunn zinkyta.<br /> <br /> <br /> '''Varmförzinkning:'''<br /> <br /> Varmförzinkning urförs genom att doppa metallobjektet i 460 grader varmt flytande zink.<br /> <br /> ==Lämplighet för olika typer av material ==<br /> Förzinkning används på järn och stål för att stoppa korrosion.<br /> <br /> Aluminium kan läggas till för att skydda metallen under om zinkbeläggningen blir skadad.<br /> <br /> I de allra mest korrosiva områdena som saltvatten eller på flygplan så kan man använda cadmiumplatering istället eftersom det är mycket mer tåligt än zink är.<br /> <br /> ==Fördelar och nackdelar==<br /> <br /> ==Användningsområden==<br /> <br /> ==Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)==</div>

Saman https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rzinkning&diff=28761 2014-10-01T18:55:33Z

<p>Saman: /* Förzinkning */</p> <hr /> <div>== Förzinkning==<br /> <br /> [[Fil:250px-Feuerverzinkte Oberfläche.jpg |320px| right ]]<br /> <br /> Förzinkning innefattar de processer där ett material, oftast järn eller stål, får en ytbehandling där det beläggs med ett zinklager. Detta lager hindrar materialet man vill skydda från att rosta.<br /> Det finns ett antal olika sätt att förzinka material. Ett vanligt sätt är galvanisering, andra sätt är varmförzinkning eller sprutförzinkning.<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Den förzinkade plåten blev vanlig under 1800-talets andra hälft. <br /> <br /> ==Tillvägagångssätt==<br /> '''Galvanisering:'''<br /> <br /> Galvanisering är en förzinkningsprocess som består av att sänka ner metallobjektet i en jonlösning av zink. Det kopplas sedan till en pol som är motsatsen till polen i saltet. Jonerna dras då till metallobjektet och då formas en tunn zinkyta.<br /> <br /> <br /> '''Varmförzinkning:'''<br /> <br /> Varmförzinkning urförs genom att doppa metallobjektet i 460 grader varmt flytande zink.<br /> <br /> ==Lämplighet för olika typer av material ==<br /> Förzinkning används på järn och stål för att stoppa korrosion.<br /> <br /> Aluminium kan läggas till för att skydda metallen under om zinkbeläggningen blir skadad.<br /> <br /> I de allra mest korrosiva områdena som saltvatten eller på flygplan så kan man använda cadmiumplatering istället eftersom det är mycket mer tåligt än zink är.<br /> <br /> ==Fördelar och nackdelar==<br /> <br /> ==Användningsområden==<br /> <br /> ==Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)==</div>

Saman https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rzinkning&diff=28759 2014-10-01T18:53:18Z

<p>Saman: /* Förzinkning */</p> <hr /> <div>== Förzinkning==<br /> <br /> [[Fil:250px-Feuerverzinkte Oberfläche.jpg]] |340px| <br /> <br /> Förzinkning innefattar de processer där ett material, oftast järn eller stål, får en ytbehandling där det beläggs med ett zinklager. Detta lager hindrar materialet man vill skydda från att rosta.<br /> Det finns ett antal olika sätt att förzinka material. Ett vanligt sätt är galvanisering, andra sätt är varmförzinkning eller sprutförzinkning.<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Den förzinkade plåten blev vanlig under 1800-talets andra hälft. <br /> <br /> ==Tillvägagångssätt==<br /> '''Galvanisering:'''<br /> <br /> Galvanisering är en förzinkningsprocess som består av att sänka ner metallobjektet i en jonlösning av zink. Det kopplas sedan till en pol som är motsatsen till polen i saltet. Jonerna dras då till metallobjektet och då formas en tunn zinkyta.<br /> <br /> <br /> '''Varmförzinkning:'''<br /> <br /> Varmförzinkning urförs genom att doppa metallobjektet i 460 grader varmt flytande zink.<br /> <br /> ==Lämplighet för olika typer av material ==<br /> Förzinkning används på järn och stål för att stoppa korrosion.<br /> <br /> Aluminium kan läggas till för att skydda metallen under om zinkbeläggningen blir skadad.<br /> <br /> I de allra mest korrosiva områdena som saltvatten eller på flygplan så kan man använda cadmiumplatering istället eftersom det är mycket mer tåligt än zink är.<br /> <br /> ==Fördelar och nackdelar==<br /> <br /> ==Användningsområden==<br /> <br /> ==Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)==</div>

Saman https://wikiskola.se/index.php?title=Fil:250px-Feuerverzinkte_Oberfl%C3%A4che.jpg&diff=28758 2014-10-01T18:51:22Z

<p>Saman: </p> <hr /> <div></div>

Saman https://wikiskola.se/index.php?title=Ull&diff=28715 2014-10-01T07:25:28Z

<p>Saman: /* Länkar */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> [[Fil:Faar hel.jpg | 340px | right ]]<br /> <br /> : '''densitet''' -<br /> : '''hårdhet''' -<br /> : '''längdutvidgningskoeffiecient''' -<br /> : '''värmeledningsförmåga''' 0,050 W·m-1·K-1<br /> : '''resistivitet''' -<br /> {{clear}}<br /> <br /> == Användning ==<br /> [[Fil:Images.jpeg| 300px| right]]<br /> Ullen är mycket töjbar och elastisk. Man kan sträcka ut fibern upp till 70% utöver sin normala längd. Om sträckningen upphör går fibern tillbaka till sitt ursprungsläge. Ull kan bära en tredjedel av sin vikt i vatten utan att vara våt, det är därför det tar lång tid innan man känner fukt ifrån ett plagg i ren ull. När materialet kommer i kontakt med vatten uppstår dessutom en kemisk reaktion som gör att värme bildas, därför känns inte våta yllevantar kalla.<br /> <br /> Ullen har en förmåga att inte ta åt sig smuts och dåliga lukter, därför behöver man inte tvätta ett ylleplagg så ofta, oftast räcker det med att hänga ut och vädra plagget. Dessutom brinner ull dåligt, därför har brandmän yllekläder närmast kroppen. Olika ulltyper har många olika användningsområden. Yllestrumporna kan inte vara gjorda av samma ull som stoppning i kuddar, då skulle inte strumpan hålla länge. Med modern teknik har ullen närmast obegränsade användningsområden.<br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> == Framställning ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| uEYsmzophTA | 340 | right | framställning av ull}}<br /> <br /> Materialet ull har egenskaper som inget annat fiber har. I fårens fettkörtlar produceras lanolin, vilket betyder ull på latin, som finns i ullfibern och skyddar mot uttorkning. Ullens fiber är täckt med så kallade epidermisfjäll, de kan liknas med tegelpannor som gör att ullen går att tovas och kan krympa av fukt och bearbetning. Denna egenskap är ullen ensam om och det är också anledningen till att ullen är ett så unikt material. <br /> <br /> Ullen delas i tre olika typer med skilda egenskaper. Bottenullen som sitter närmast huden är mjuk och oftast krusig. Täckhåren är grövre, längre och starkare än bottenullen. Slutligen finns så kallade dödhår som är luftfyllda, spröda och går lätt av. I den nyklippta fårullen förekommer naturliga föroreningar i form av torkad svett, smuts och ullfett. Ullfettet, som i råullen kan uppgå till 10-15 % av vikten, tvättas ur till en viss del. En del av ullfettet lämnas kvar, ca 4-6 %, för att ullen ska behålla sin smidighet vid kardning och spinning. Råullen innehåller dessutom en hel del föroreningar som gräs och växtdelar. Dessa avlägsnas genom behandling i svavelsyra. <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> [[Fil:Images-1.jpeg|240px| right]]<br /> Får har vandrat på jorden över en miljon år enligt de fossil man hittat. De tycks ha funnits nästan över hela världen. De första tamfårens fossil har man hittat i Sydvästasien 9000 f.kr. I norden hölls fåren som husdjur redan under stenåldern, ullvävnaden kom vid bronsåldern. Det var främst en kvinnlig sysselsättning som gjordes hemma under vintermånaderna när man inte kunde arbeta inom jordbruket. tillverkningen av ull- och linnetyger i trakten omnämns redan under 1500-talet.<br /> <br /> Textilbranschen hör till en av världens största industrier. Spinnmaskinerna uppfanns i England i slutet av 1700-talet. Sveriges första textilfabriker började i början av 1800-talet. Textiltillverkning började med bomullsindustrin, sedan följde ylle- och linneindustrin. I mitten av 1800-talet började textiler användas mer och mer inom heminredningen tack vare massproduktionen och sjunkande priser. Ökad tillgång till billiga textiler innebar också andra viktiga förändringar. Människor började byta kläder oftare, vilket ledde till bättre hygien. Idag har vi framförallt tack vare ullen en mycket bättre hygien. Tekniska textiler har också förbättrat samhället. De kan användas inom många områden, exempelvis väggbyggnad och pappersindustrin. Fokus ligger på textilernas styrka och böjlighet.<br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> == Pris ==<br /> <br /> råull av får – 450 kr/kg<br /> <br /> råull av alpacka – 550 kr/kg <br /> <br /> råull av angoraget – 700 kr/kg<br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> == Länkar ==<br /> <br /> [http://www.ullivast.se/produkter.html Ullens egenskaper]<br /> <br /> [http://www.tekniskamuseet.se/1/1862.html Ullens historia]<br /> <br /> [https://www.youtube.com/watch?v=uEYsmzophTA Film för framställning]</div>

Saman https://wikiskola.se/index.php?title=Ull&diff=28703 2014-10-01T07:21:15Z

<p>Saman: /* Länkar */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> [[Fil:Faar hel.jpg | 340px | right ]]<br /> <br /> : '''densitet''' -<br /> : '''hårdhet''' -<br /> : '''längdutvidgningskoeffiecient''' -<br /> : '''värmeledningsförmåga''' 0,050 W·m-1·K-1<br /> : '''resistivitet''' -<br /> {{clear}}<br /> <br /> == Användning ==<br /> [[Fil:Images.jpeg| 300px| right]]<br /> Ullen är mycket töjbar och elastisk. Man kan sträcka ut fibern upp till 70% utöver sin normala längd. Om sträckningen upphör går fibern tillbaka till sitt ursprungsläge. Ull kan bära en tredjedel av sin vikt i vatten utan att vara våt, det är därför det tar lång tid innan man känner fukt ifrån ett plagg i ren ull. När materialet kommer i kontakt med vatten uppstår dessutom en kemisk reaktion som gör att värme bildas, därför känns inte våta yllevantar kalla.<br /> <br /> Ullen har en förmåga att inte ta åt sig smuts och dåliga lukter, därför behöver man inte tvätta ett ylleplagg så ofta, oftast räcker det med att hänga ut och vädra plagget. Dessutom brinner ull dåligt, därför har brandmän yllekläder närmast kroppen. Olika ulltyper har många olika användningsområden. Yllestrumporna kan inte vara gjorda av samma ull som stoppning i kuddar, då skulle inte strumpan hålla länge. Med modern teknik har ullen närmast obegränsade användningsområden.<br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> == Framställning ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| uEYsmzophTA | 340 | right | framställning av ull}}<br /> <br /> Materialet ull har egenskaper som inget annat fiber har. I fårens fettkörtlar produceras lanolin, vilket betyder ull på latin, som finns i ullfibern och skyddar mot uttorkning. Ullens fiber är täckt med så kallade epidermisfjäll, de kan liknas med tegelpannor som gör att ullen går att tovas och kan krympa av fukt och bearbetning. Denna egenskap är ullen ensam om och det är också anledningen till att ullen är ett så unikt material. <br /> <br /> Ullen delas i tre olika typer med skilda egenskaper. Bottenullen som sitter närmast huden är mjuk och oftast krusig. Täckhåren är grövre, längre och starkare än bottenullen. Slutligen finns så kallade dödhår som är luftfyllda, spröda och går lätt av. I den nyklippta fårullen förekommer naturliga föroreningar i form av torkad svett, smuts och ullfett. Ullfettet, som i råullen kan uppgå till 10-15 % av vikten, tvättas ur till en viss del. En del av ullfettet lämnas kvar, ca 4-6 %, för att ullen ska behålla sin smidighet vid kardning och spinning. Råullen innehåller dessutom en hel del föroreningar som gräs och växtdelar. Dessa avlägsnas genom behandling i svavelsyra. <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> [[Fil:Images-1.jpeg|240px| right]]<br /> Får har vandrat på jorden över en miljon år enligt de fossil man hittat. De tycks ha funnits nästan över hela världen. De första tamfårens fossil har man hittat i Sydvästasien 9000 f.kr. I norden hölls fåren som husdjur redan under stenåldern, ullvävnaden kom vid bronsåldern. Det var främst en kvinnlig sysselsättning som gjordes hemma under vintermånaderna när man inte kunde arbeta inom jordbruket. tillverkningen av ull- och linnetyger i trakten omnämns redan under 1500-talet.<br /> <br /> Textilbranschen hör till en av världens största industrier. Spinnmaskinerna uppfanns i England i slutet av 1700-talet. Sveriges första textilfabriker började i början av 1800-talet. Textiltillverkning började med bomullsindustrin, sedan följde ylle- och linneindustrin. I mitten av 1800-talet började textiler användas mer och mer inom heminredningen tack vare massproduktionen och sjunkande priser. Ökad tillgång till billiga textiler innebar också andra viktiga förändringar. Människor började byta kläder oftare, vilket ledde till bättre hygien. Idag har vi framförallt tack vare ullen en mycket bättre hygien. Tekniska textiler har också förbättrat samhället. De kan användas inom många områden, exempelvis väggbyggnad och pappersindustrin. Fokus ligger på textilernas styrka och böjlighet.<br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> == Pris ==<br /> <br /> råull av får – 450 kr/kg<br /> <br /> råull av alpacka – 550 kr/kg <br /> <br /> råull av angoraget – 700 kr/kg<br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> == Länkar ==<br /> <br /> http://www.ullivast.se/produkter.html<br /> <br /> http://www.tekniskamuseet.se/1/1862.html<br /> <br /> https://www.youtube.com/watch?v=uEYsmzophTA</div>

Saman https://wikiskola.se/index.php?title=Ull&diff=28698 2014-10-01T07:19:37Z

<p>Saman: /* Framställning */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> [[Fil:Faar hel.jpg | 340px | right ]]<br /> <br /> : '''densitet''' -<br /> : '''hårdhet''' -<br /> : '''längdutvidgningskoeffiecient''' -<br /> : '''värmeledningsförmåga''' 0,050 W·m-1·K-1<br /> : '''resistivitet''' -<br /> {{clear}}<br /> <br /> == Användning ==<br /> [[Fil:Images.jpeg| 300px| right]]<br /> Ullen är mycket töjbar och elastisk. Man kan sträcka ut fibern upp till 70% utöver sin normala längd. Om sträckningen upphör går fibern tillbaka till sitt ursprungsläge. Ull kan bära en tredjedel av sin vikt i vatten utan att vara våt, det är därför det tar lång tid innan man känner fukt ifrån ett plagg i ren ull. När materialet kommer i kontakt med vatten uppstår dessutom en kemisk reaktion som gör att värme bildas, därför känns inte våta yllevantar kalla.<br /> <br /> Ullen har en förmåga att inte ta åt sig smuts och dåliga lukter, därför behöver man inte tvätta ett ylleplagg så ofta, oftast räcker det med att hänga ut och vädra plagget. Dessutom brinner ull dåligt, därför har brandmän yllekläder närmast kroppen. Olika ulltyper har många olika användningsområden. Yllestrumporna kan inte vara gjorda av samma ull som stoppning i kuddar, då skulle inte strumpan hålla länge. Med modern teknik har ullen närmast obegränsade användningsområden.<br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> == Framställning ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| uEYsmzophTA | 340 | right | framställning av ull}}<br /> <br /> Materialet ull har egenskaper som inget annat fiber har. I fårens fettkörtlar produceras lanolin, vilket betyder ull på latin, som finns i ullfibern och skyddar mot uttorkning. Ullens fiber är täckt med så kallade epidermisfjäll, de kan liknas med tegelpannor som gör att ullen går att tovas och kan krympa av fukt och bearbetning. Denna egenskap är ullen ensam om och det är också anledningen till att ullen är ett så unikt material. <br /> <br /> Ullen delas i tre olika typer med skilda egenskaper. Bottenullen som sitter närmast huden är mjuk och oftast krusig. Täckhåren är grövre, längre och starkare än bottenullen. Slutligen finns så kallade dödhår som är luftfyllda, spröda och går lätt av. I den nyklippta fårullen förekommer naturliga föroreningar i form av torkad svett, smuts och ullfett. Ullfettet, som i råullen kan uppgå till 10-15 % av vikten, tvättas ur till en viss del. En del av ullfettet lämnas kvar, ca 4-6 %, för att ullen ska behålla sin smidighet vid kardning och spinning. Råullen innehåller dessutom en hel del föroreningar som gräs och växtdelar. Dessa avlägsnas genom behandling i svavelsyra. <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> [[Fil:Images-1.jpeg|240px| right]]<br /> Får har vandrat på jorden över en miljon år enligt de fossil man hittat. De tycks ha funnits nästan över hela världen. De första tamfårens fossil har man hittat i Sydvästasien 9000 f.kr. I norden hölls fåren som husdjur redan under stenåldern, ullvävnaden kom vid bronsåldern. Det var främst en kvinnlig sysselsättning som gjordes hemma under vintermånaderna när man inte kunde arbeta inom jordbruket. tillverkningen av ull- och linnetyger i trakten omnämns redan under 1500-talet.<br /> <br /> Textilbranschen hör till en av världens största industrier. Spinnmaskinerna uppfanns i England i slutet av 1700-talet. Sveriges första textilfabriker började i början av 1800-talet. Textiltillverkning började med bomullsindustrin, sedan följde ylle- och linneindustrin. I mitten av 1800-talet började textiler användas mer och mer inom heminredningen tack vare massproduktionen och sjunkande priser. Ökad tillgång till billiga textiler innebar också andra viktiga förändringar. Människor började byta kläder oftare, vilket ledde till bättre hygien. Idag har vi framförallt tack vare ullen en mycket bättre hygien. Tekniska textiler har också förbättrat samhället. De kan användas inom många områden, exempelvis väggbyggnad och pappersindustrin. Fokus ligger på textilernas styrka och böjlighet.<br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> == Pris ==<br /> <br /> råull av får – 450 kr/kg<br /> <br /> råull av alpacka – 550 kr/kg <br /> <br /> råull av angoraget – 700 kr/kg<br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> == Länkar ==<br /> <br /> http://www.ullivast.se/produkter.html<br /> <br /> http://www.tekniskamuseet.se/1/1862.html</div>

Saman https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rzinkning&diff=28660 2014-09-30T14:02:12Z

<p>Saman: /* Förzinkning */</p> <hr /> <div>== Förzinkning==<br /> Förzinkning innefattar de processer där ett material får en ytbehandling där det beläggs med ett zinklager. Detta lager hindrar det material man vill skydda från att rosta.<br /> Det finns ett antal olika sätt att förzinka material. Ett vanligt sätt är galvanisering, andra sätt är varmförzinkning eller sprutförzinkning.<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Den förzinkade plåten blev vanlig under 1800-talets andra hälft. <br /> <br /> ==Tillvägagångssätt==<br /> <br /> ==Lämplighet för olika typer av material ==<br /> <br /> ==Fördelar och nackdelar==<br /> <br /> ==Användningsområden==<br /> <br /> ==Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)==</div>

Saman https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rzinkning&diff=28659 2014-09-30T14:00:33Z

<p>Saman: </p> <hr /> <div>== Förzinkning==<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Den förzinkade plåten blev vanlig under 1800-talets andra hälft. <br /> <br /> ==Tillvägagångssätt==<br /> <br /> ==Lämplighet för olika typer av material ==<br /> <br /> ==Fördelar och nackdelar==<br /> <br /> ==Användningsområden==<br /> <br /> ==Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)==</div>

Saman https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rzinkning&diff=28658 2014-09-30T13:59:15Z

<p>Saman: /* Historia */</p> <hr /> <div>== Historia ==<br /> <br /> Den förzinkade plåten blev vanlig under 1800-talets andra hälft. <br /> <br /> ==Tillvägagångssätt==<br /> <br /> ==Lämplighet för olika typer av material ==<br /> <br /> ==Fördelar och nackdelar==<br /> <br /> ==Användningsområden==<br /> <br /> ==Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)==</div>

Saman https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rzinkning&diff=28655 2014-09-30T13:56:43Z

<p>Saman: </p> <hr /> <div>== Historia ==<br /> <br /> Den förzinkade plåten blev vanlig under 1800-talets andra hälft. <br /> <br /> • Tillvägagångssätt<br /> <br /> • Lämplighet för olika typer av material<br /> <br /> • Fördelar och nackdelar<br /> <br /> • Användningsområden<br /> <br /> • Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)</div>

Saman https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rzinkning&diff=28654 2014-09-30T13:55:07Z

<p>Saman: </p> <hr /> <div>• Historia<br /> <br /> Den förzinkade plåten blev vanlig under 1800-talets andra hälft. <br /> <br /> • Tillvägagångssätt<br /> <br /> • Lämplighet för olika typer av material<br /> <br /> • Fördelar och nackdelar<br /> <br /> • Användningsområden<br /> <br /> • Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)</div>

Saman https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rzinkning&diff=28653 2014-09-30T13:28:14Z

<p>Saman: </p> <hr /> <div><br /> • Tillvägagångssätt<br /> <br /> • Lämplighet för olika typer av material<br /> <br /> • Fördelar och nackdelar<br /> <br /> • Användningsområden<br /> <br /> • Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)</div>

Saman https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rzinkning&diff=28652 2014-09-30T13:24:13Z

<p>Saman: </p> <hr /> <div><br /> tillvägagångssätt<br /> lämplighet för olika typer av material<br /> fördelar och nackdelar<br /> användningasområden<br /> kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)</div>

Saman https://wikiskola.se/index.php?title=Produktion&diff=28352 2014-09-24T07:50:45Z

<p>Saman: /* Förzinkning */</p> <hr /> <div><br /> == Vad handlar produktion om? ==<br /> <br /> Det här är ett större sammanhängande avsnitt med bland annat material, bearbetning och sammanfogning. Vi ska först läsa på, skriva texter och skapa innehåll. Därefter följer några övningar där vi sätter samman alla kunskaperna. Exemåel på komande övningar:<br /> <br /> * Beskriv hur en produkt är tillverkad. Boken har ett exempel med en bil. Här är [[Media:Hur_man_tillverkar_en_bil_(Med_referenser).pdf | Leos text om tillverkningen av en bil]].<br /> * Konstruera en kopp som inte blir varm i handtaget genom att använda minst två material, två bearbetningstekniker och en sammanfogningsteknik.<br /> * Designa en egen produkt.<br /> <br /> == Delar av CI ==<br /> <br /> : 1 Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.<br /> : 2 Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.<br /> : 3 Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.<br /> <br /> Framför allt 1 och 3.<br /> <br /> === Material ===<br /> <br /> {{teknik1|102- 129}}<br /> <br /> <br /> Till uppgiften nedan kommer alla att behöva en välliknande användare på wikiskola.se. Men vi börjar med att skriva text i Pages.<br /> <br /> {{uppgruta| '''Skapa en sida i materiladatabas'''<br /> <br /> Först måste vi enas om innehållet i databasen. Vilka material är lämpliga att ha med och vilka egenskaper är lämpliga att ta med. <br /> <br /> Välj ett material som du vill skriva om. Det ska vara ett nytt material, dvs ett som inte redan är skrivet om. Börja samla information och skriv. Glöm inte att spara länkar till de sidor där du hämtat information.<br /> <br /> Det finns även en mallsida med rubriker som ala använder för tydlighetens skull. [[Mall_för_material | Mallsidan ]] finns som länk på sidan Materialdatabasen, nedan.<br /> <br /> Skriv in ditt material som en länk på sidan nedan. Följ mallen när du beskriver ditt meterial.<br /> <br /> Din materialbeskrivning ska innehåla följande:<br /> <br /> # Materialegenskaper: <br /> ## densitet [kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;]<br /> ## hårdhet (ex Mohs)<br /> ## längdutvidgningskoeffiecient [K&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;]<br /> ## värmeledningsförmåga [W/(m K)]<br /> ## resistivitet [ohmmeter]<br /> # Vad används materialet till<br /> # Hur tillverkar man med materialet?<br /> # Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> # Pris och kvaliteter<br /> # Länkar<br /> <br /> Här finns:<br /> : '''[[Materialdatabasen]]'''<br /> : [[Mall_för_material | Mallsidan ]]<br /> : [[Förklaring av materialegenskaperna]]<br /> }}<br /> <br /> === Tips om hur man skriver i Mediawiki ===<br /> <br /> [[Hur_bidrar_jag#Hur_g.C3.B6r_man.3F_-_Wikimarkup | Tre länkar med tips om att skriva i denna wiki eller på Wikipedia]]<br /> <br /> === Struktur ===<br /> <br /> : http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Konstruktionsmaterial.html<br /> : http://sv.wikipedia.org/wiki/Material<br /> <br /> === Korrosion ===<br /> <br /> &lt;html&gt;<br /> &lt;iframe src=&quot;http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/12857798&quot; width=&quot;342&quot; height=&quot;291&quot; frameborder=&quot;0&quot; marginwidth=&quot;0&quot; marginheight=&quot;0&quot; scrolling=&quot;no&quot; style=&quot;border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px&quot; allowfullscreen&gt; &lt;/iframe&gt; &lt;div style=&quot;margin-bottom:5px&quot;&gt; &lt;strong&gt; &lt;a href=&quot;https://www.slideshare.net/hape1/ke-pp-elektrokemi&quot; title=&quot;Ke pp elektrokemi&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;Ke pp elektrokemi&lt;/a&gt; &lt;/strong&gt; from &lt;strong&gt;&lt;a href=&quot;http://www.slideshare.net/hape1&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;Helena-Irmeli Pekkala&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt; &lt;/div&gt;<br /> &lt;/html&gt;<br /> <br /> == Uppgift - Bearbetning och Sammanfogning == <br /> {{teknik1|164-187, 198-212}}<br /> <br /> {{uppgruta|'''Skapa innehåll till wikin’''<br /> <br /> Det gäller bearbetning och sammanfogning. De två styckena nedan på denna sida.<br /> <br /> Jobba två och två.<br /> <br /> Välj ett område.<br /> <br /> Skriv en text i wikin. <br /> <br /> Bädda in minst en film. Använd följande kod.<br /> : &lt;nowiki&gt;{{#ev:youtube| xyz |300|right }}&lt;/nowiki&gt;<br /> : xyz {{=}} filmens ID fr Youtube<br /> <br /> Lägg in flera bilder.<br /> <br /> Lägg in länkar. <br /> <br /> Du ska beskriva metodens:<br /> * tillvägagångssätt<br /> * lämplighet för olika typer av material<br /> * fördelar och nackdelar<br /> * användningasområden<br /> * kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)<br /> * mm<br /> }}<br /> <br /> == Bearbetning ==<br /> <br /> === [[Valsning]] ===<br /> Micke och Linnea<br /> <br /> === CNC-maskiner ===<br /> Casper &amp; John<br /> <br /> === [[Dimer o Dilan Hyvling / Hyvling]] ===<br /> <br /> Av Dimer oc Dilan<br /> <br /> === [[Slipning]] ===<br /> <br /> Max och Felix<br /> <br /> === [[Tryckning]]===<br /> <br /> Renars och Savvas<br /> <br /> === [[Borrning]] ===<br /> <br /> Noor &amp; Josef<br /> <br /> <br /> === [[Svarvning]] ===<br /> <br /> Arbete av Alexander och Soheil<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> === [[Fräsning]] ===<br /> <br /> Spiri &amp; Mario<br /> <br /> === [[Vattenskärning]] ===<br /> <br /> Philip S och Daniel A<br /> <br /> === Gnistbearbetning ===<br /> <br /> === [[Laserbearbetning]] ===<br /> <br /> Ludvig, Krostifer och Daniel<br /> <br /> === [[3D Printning]] ===<br /> <br /> === [[3D-penna]] ===<br /> <br /> === Klippning och stansning ===<br /> <br /> === [[smidning]] ===<br /> <br /> Robin &amp; Tilla<br /> <br /> === [[bockning]] ===<br /> Sam och Arvid<br /> <br /> === Formblåsning ===<br /> <br /> === [[Formsprutning]] ===<br /> <br /> Christoffer och Linus<br /> <br /> === [[Vakuumformning]] ===<br /> <br /> === [[Lackning]] === <br /> <br /> av Johanna &amp; Albin<br /> <br /> === [[Gjutning]] ===<br /> <br /> == Sammanfogning ==<br /> <br /> === [[Svetsning]] ===<br /> <br /> === [[Limning]] ===<br /> <br /> === [[Skruvning]] ===<br /> <br /> === [[Spikning]] ===<br /> Johar &amp; Zacharias<br /> <br /> === [[Lödning]] ===<br /> <br /> === [[Nitning]] ===<br /> <br /> === [[Kardborreband]] ===<br /> <br /> === [[Photo Chemical Machining]] ===<br /> <br /> === [[Förzinkning]] ===<br /> Saman &amp; Mikael<br /> <br /> == En liten konstruktionsuppgift ==<br /> <br /> {{uppgruta | '''Konstruera!''’<br /> Du ska göra en beskrivning av en konstruktion, en ”papperskonstruktion&quot;.<br /> <br /> Tänk dig att du ska tillverka någon av nedadanstående:<br /> <br /> : en kopp som man kan hålla i utan att bränna sig.<br /> : en hammare med ett praktiskt handtag<br /> : en skruvmejsel för elektriker<br /> : en stadig tallrik för småbarn<br /> : en hundleksak<br /> : ett grytunderlägg<br /> : Se även bilderna nedan<br /> <br /> '''Regler:'''<br /> <br /> Den ska vara tillverkad av minst '''två material''', '''två bearbetning'''smetoder och '''en sammanfogning'''smetod.<br /> <br /> Använd fakta från vår materialdatabas samt från sidorna om bearbetningsmetoder och sammanfogningsmetoder. <br /> <br /> Rita en enkel skiss av konstruktionen. Rita så enkelt som möjligt i Seashore, Gimp, Inkscape, SketchUp eller KeyNote. <br /> <br /> Beskriv hur du gör. Rapporteras som pdf, presentation, film eller annat lämpligt uttrycksmedel.<br /> <br /> Du har bara denna lektion på dig<br /> }}<br /> &lt;gallery&gt;<br /> File:Pliers.jpg | En tång som är lätt<br /> File:Schere Gr 99.jpg | En vass sax utan rost<br /> File:Toothbrush 20050716 004.jpg | Billig tandborste<br /> File:Green take out boxes UF.jpg | En lättdiskad lunchlåda<br /> File:Skistav.jpg | En skidstav så styv och lätt<br /> File:Pfanne (Gusseisen).jpg | En panna lätt och ren<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> == Uppgift - Hur är den tillverkad? ==<br /> <br /> === Bearbetnings- och sammanfogningsmetoder ===<br /> <br /> Genomgång av våra sidor om bearbetnings- och sammanfogningsmetoder utifrån elevernas sidor samt någor ytterligare material. UR kanske.<br /> <br /> === Tillverkning av en bil ===<br /> [[File:4StrokeEngine Ortho 3D Small.gif|thumb|right|300px| Fyrtaktsmotor&lt;br&gt;1. Bränsle&lt;br&gt;2. Kompression&lt;br&gt;3. Explosion&lt;br&gt;4. Avgaser]]<br /> [[Fil:Cshaft.gif | right | 300px | Kolvar, cylndrar och vevaxel.]]<br /> : teknikboken sid 119-128<br /> : Text av Leo W om [[Media:Hur_man_tillverkar_en_bil_(Med_referenser).pdf‎ | Hur man tillverkar en bil]]<br /> <br /> Open Source hardware Cars<br /> : [http://www.osvehicle.com OSVehicle]<br /> : http://opensourceecology.org/wiki/Car<br /> : [http://www-aws.arenasolutions.com/blog/post/the-rally-fighter-the-first-open-source-car-hits-the-road/ Om Rally Car]<br /> : http://www.theoscarproject.org<br /> <br /> === Uppgift: materialvalet till en bil ===<br /> <br /> Följande presentation behöver redigeras....<br /> &lt;html&gt;<br /> &lt;iframe src=&quot;http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/28799700&quot; width=&quot;342&quot; height=&quot;291&quot; frameborder=&quot;0&quot; marginwidth=&quot;0&quot; marginheight=&quot;0&quot; scrolling=&quot;no&quot; style=&quot;border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px&quot; allowfullscreen&gt; &lt;/iframe&gt; &lt;div style=&quot;margin-bottom:5px&quot;&gt; &lt;strong&gt; &lt;a href=&quot;https://www.slideshare.net/HkanElderstig/materialval-till-en-bil&quot; title=&quot;Materialval till en bil&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;Materialval till en bil&lt;/a&gt; &lt;/strong&gt; from &lt;strong&gt;&lt;a href=&quot;http://www.slideshare.net/HkanElderstig&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;Håkan Elderstig&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt; &lt;/div&gt;<br /> &lt;/html&gt;<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> === Quiz: Materialvalet till en bil ===<br /> <br /> Rum: 282058<br /> <br /> SOC#: SOC-2700144<br /> <br /> === Uppgift Hur är den tillverkad? ===<br /> {{uppgruta|'''Hur är den tillverkad?’’'<br /> <br /> Vi kör ett '''skolkatalogprojekt''' parallellt med nedanstående. Tryck består ju av flera olika steg; text, bild, design, tryck, tillskärning, bigning och häftning. Detta måste vara klart i god tid till Jul (det gäller egentligen fotona men katalogen är ett dragplåster).<br /> <br /> Titta i teknikboken sid 119-128 som handlar om materialvalet till en bil.<br /> <br /> Vi ska göra en liknade uppgift men titta både på materialval, bearbetning och sammanfogning.<br /> <br /> Vi väljer en produkt:<br /> : mobil<br /> : cykel<br /> : segelbåt<br /> : brödrost<br /> : bord<br /> : stol<br /> : blyertspenna<br /> : kulspetspenna<br /> : väggklocka<br /> : etc<br /> <br /> Sedan gör vi en tekninsk tillverkningsrapport över produkten}}<br /> <br /> === Resultat av uppgiften - Hur är de tillverkad? ===<br /> <br /> [[Hur olika saker tillverkas]]<br /> <br /> == Den stora konstruktionsuppgiften ==<br /> <br /> Den här uppgiften kommer i slutet av terminen när vi kan CAD, hållfasthet, elektronok, Javascript, mm.<br /> <br /> == Allmän hållfasthetslära ==<br /> <br /> Använd Ahmads ppt om hållfasthetslära.<br /> <br /> sid. 130- 145<br /> <br /> sid. 130- 145<br /> <br /> == Elementär mekanik ==<br /> <br /> sid. 146-161<br /> <br /> sid. 146-161<br /> <br /> == Produktionsteknik ==<br /> <br /> sid. 162- 195 <br /> <br /> sid. 162- 195 <br /> <br /> == Konstruktionselement ==<br /> <br /> Använd Ahmads ppt om konstruktionselement.<br /> <br /> sid. 195- 213 <br /> <br /> sid. 195- 213<br /> <br /> sid. 195- 213</div>

Saman https://wikiskola.se/index.php?title=Produktion&diff=28343 2014-09-24T07:46:45Z

<p>Saman: /* Förzinkning */</p> <hr /> <div><br /> == Vad handlar produktion om? ==<br /> <br /> Det här är ett större sammanhängande avsnitt med bland annat material, bearbetning och sammanfogning. Vi ska först läsa på, skriva texter och skapa innehåll. Därefter följer några övningar där vi sätter samman alla kunskaperna. Exemåel på komande övningar:<br /> <br /> * Beskriv hur en produkt är tillverkad. Boken har ett exempel med en bil. Här är [[Media:Hur_man_tillverkar_en_bil_(Med_referenser).pdf | Leos text om tillverkningen av en bil]].<br /> * Konstruera en kopp som inte blir varm i handtaget genom att använda minst två material, två bearbetningstekniker och en sammanfogningsteknik.<br /> * Designa en egen produkt.<br /> <br /> == Delar av CI ==<br /> <br /> : 1 Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.<br /> : 2 Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.<br /> : 3 Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.<br /> <br /> Framför allt 1 och 3.<br /> <br /> === Material ===<br /> <br /> {{teknik1|102- 129}}<br /> <br /> <br /> Till uppgiften nedan kommer alla att behöva en välliknande användare på wikiskola.se. Men vi börjar med att skriva text i Pages.<br /> <br /> {{uppgruta| '''Skapa en sida i materiladatabas'''<br /> <br /> Först måste vi enas om innehållet i databasen. Vilka material är lämpliga att ha med och vilka egenskaper är lämpliga att ta med. <br /> <br /> Välj ett material som du vill skriva om. Det ska vara ett nytt material, dvs ett som inte redan är skrivet om. Börja samla information och skriv. Glöm inte att spara länkar till de sidor där du hämtat information.<br /> <br /> Det finns även en mallsida med rubriker som ala använder för tydlighetens skull. [[Mall_för_material | Mallsidan ]] finns som länk på sidan Materialdatabasen, nedan.<br /> <br /> Skriv in ditt material som en länk på sidan nedan. Följ mallen när du beskriver ditt meterial.<br /> <br /> Din materialbeskrivning ska innehåla följande:<br /> <br /> # Materialegenskaper: <br /> ## densitet [kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;]<br /> ## hårdhet (ex Mohs)<br /> ## längdutvidgningskoeffiecient [K&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;]<br /> ## värmeledningsförmåga [W/(m K)]<br /> ## resistivitet [ohmmeter]<br /> # Vad används materialet till<br /> # Hur tillverkar man med materialet?<br /> # Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> # Pris och kvaliteter<br /> # Länkar<br /> <br /> Här finns:<br /> : '''[[Materialdatabasen]]'''<br /> : [[Mall_för_material | Mallsidan ]]<br /> : [[Förklaring av materialegenskaperna]]<br /> }}<br /> <br /> === Tips om hur man skriver i Mediawiki ===<br /> <br /> [[Hur_bidrar_jag#Hur_g.C3.B6r_man.3F_-_Wikimarkup | Tre länkar med tips om att skriva i denna wiki eller på Wikipedia]]<br /> <br /> === Struktur ===<br /> <br /> : http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Konstruktionsmaterial.html<br /> : http://sv.wikipedia.org/wiki/Material<br /> <br /> === Korrosion ===<br /> <br /> &lt;html&gt;<br /> &lt;iframe src=&quot;http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/12857798&quot; width=&quot;342&quot; height=&quot;291&quot; frameborder=&quot;0&quot; marginwidth=&quot;0&quot; marginheight=&quot;0&quot; scrolling=&quot;no&quot; style=&quot;border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px&quot; allowfullscreen&gt; &lt;/iframe&gt; &lt;div style=&quot;margin-bottom:5px&quot;&gt; &lt;strong&gt; &lt;a href=&quot;https://www.slideshare.net/hape1/ke-pp-elektrokemi&quot; title=&quot;Ke pp elektrokemi&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;Ke pp elektrokemi&lt;/a&gt; &lt;/strong&gt; from &lt;strong&gt;&lt;a href=&quot;http://www.slideshare.net/hape1&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;Helena-Irmeli Pekkala&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt; &lt;/div&gt;<br /> &lt;/html&gt;<br /> <br /> == Uppgift - Bearbetning och Sammanfogning == <br /> {{teknik1|164-187, 198-212}}<br /> <br /> {{uppgruta|'''Skapa innehåll till wikin’''<br /> <br /> Det gäller bearbetning och sammanfogning. De två styckena nedan på denna sida.<br /> <br /> Jobba två och två.<br /> <br /> Välj ett område.<br /> <br /> Skriv en text i wikin. <br /> <br /> Bädda in minst en film. Använd följande kod.<br /> : &lt;nowiki&gt;{{#ev:youtube| xyz |300|right }}&lt;/nowiki&gt;<br /> : xyz {{=}} filmens ID fr Youtube<br /> <br /> Lägg in flera bilder.<br /> <br /> Lägg in länkar. <br /> <br /> Du ska beskriva metodens:<br /> * tillvägagångssätt<br /> * lämplighet för olika typer av material<br /> * fördelar och nackdelar<br /> * användningasområden<br /> * kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)<br /> * mm<br /> }}<br /> <br /> == Bearbetning ==<br /> <br /> === [[Valsning]] ===<br /> Micke och Linnea<br /> <br /> === CNC-maskiner ===<br /> Casper &amp; John<br /> <br /> === [[Dimer o Dilan Hyvling / Hyvling]] ===<br /> <br /> Av Dimer oc Dilan<br /> <br /> === [[Slipning]] ===<br /> <br /> Max och Felix<br /> <br /> === [[Tryckning]]===<br /> <br /> Renars och Savvas<br /> <br /> === [[Borrning]] ===<br /> <br /> Noor &amp; Josef<br /> <br /> <br /> === [[Svarvning]] ===<br /> <br /> Arbete av Alexander och Soheil<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> === [[Fräsning]] ===<br /> <br /> Spiri &amp; Mario<br /> <br /> === [[Vattenskärning]] ===<br /> <br /> Philip S och Daniel A<br /> <br /> === Gnistbearbetning ===<br /> <br /> === [[Laserbearbetning]] ===<br /> <br /> Ludvig, Krostifer och Daniel<br /> <br /> === [[3D Printning]] ===<br /> <br /> === [[3D-penna]] ===<br /> <br /> === Klippning och stansning ===<br /> <br /> === [[smidning]] ===<br /> <br /> Robin &amp; Tilla<br /> <br /> === [[bockning]] ===<br /> Sam och Arvid<br /> <br /> === Formblåsning ===<br /> <br /> === [[Formsprutning]] ===<br /> <br /> Christoffer och Linus<br /> <br /> === Vakuumformning ===<br /> <br /> [[Vakuumformning]]<br /> <br /> === [[Lackning]] === Johanna &amp; Albin<br /> <br /> === [[Gjutning]] ===<br /> <br /> == Sammanfogning ==<br /> <br /> === [[Svetsning]] ===<br /> <br /> === [[Limning]] ===<br /> <br /> === [[Skruvning]] ===<br /> <br /> === [[Spikning]] ===<br /> Johar &amp; Zacharias<br /> <br /> === [[Lödning]] ===<br /> <br /> === [[Nitning]] ===<br /> <br /> === [[Kardborreband]] ===<br /> <br /> === [[Photo Chemical Machining]] ===<br /> <br /> === [[Förzinkning]] ===<br /> .<br /> <br /> == En liten konstruktionsuppgift ==<br /> <br /> {{uppgruta | '''Konstruera!''’<br /> Du ska göra en beskrivning av en konstruktion, en ”papperskonstruktion&quot;.<br /> <br /> Tänk dig att du ska tillverka någon av nedadanstående:<br /> <br /> : en kopp som man kan hålla i utan att bränna sig.<br /> : en hammare med ett praktiskt handtag<br /> : en skruvmejsel för elektriker<br /> : en stadig tallrik för småbarn<br /> : en hundleksak<br /> : ett grytunderlägg<br /> : Se även bilderna nedan<br /> <br /> '''Regler:'''<br /> <br /> Den ska vara tillverkad av minst '''två material''', '''två bearbetning'''smetoder och '''en sammanfogning'''smetod.<br /> <br /> Använd fakta från vår materialdatabas samt från sidorna om bearbetningsmetoder och sammanfogningsmetoder. <br /> <br /> Rita en enkel skiss av konstruktionen. Rita så enkelt som möjligt i Seashore, Gimp, Inkscape, SketchUp eller KeyNote. <br /> <br /> Beskriv hur du gör. Rapporteras som pdf, presentation, film eller annat lämpligt uttrycksmedel.<br /> <br /> Du har bara denna lektion på dig<br /> }}<br /> &lt;gallery&gt;<br /> File:Pliers.jpg | En tång som är lätt<br /> File:Schere Gr 99.jpg | En vass sax utan rost<br /> File:Toothbrush 20050716 004.jpg | Billig tandborste<br /> File:Green take out boxes UF.jpg | En lättdiskad lunchlåda<br /> File:Skistav.jpg | En skidstav så styv och lätt<br /> File:Pfanne (Gusseisen).jpg | En panna lätt och ren<br /> &lt;/gallery&gt;<br /> <br /> == Uppgift - Hur är den tillverkad? ==<br /> <br /> === Bearbetnings- och sammanfogningsmetoder ===<br /> <br /> Genomgång av våra sidor om bearbetnings- och sammanfogningsmetoder utifrån elevernas sidor samt någor ytterligare material. UR kanske.<br /> <br /> === Tillverkning av en bil ===<br /> [[File:4StrokeEngine Ortho 3D Small.gif|thumb|right|300px| Fyrtaktsmotor&lt;br&gt;1. Bränsle&lt;br&gt;2. Kompression&lt;br&gt;3. Explosion&lt;br&gt;4. Avgaser]]<br /> [[Fil:Cshaft.gif | right | 300px | Kolvar, cylndrar och vevaxel.]]<br /> : teknikboken sid 119-128<br /> : Text av Leo W om [[Media:Hur_man_tillverkar_en_bil_(Med_referenser).pdf‎ | Hur man tillverkar en bil]]<br /> <br /> Open Source hardware Cars<br /> : [http://www.osvehicle.com OSVehicle]<br /> : http://opensourceecology.org/wiki/Car<br /> : [http://www-aws.arenasolutions.com/blog/post/the-rally-fighter-the-first-open-source-car-hits-the-road/ Om Rally Car]<br /> : http://www.theoscarproject.org<br /> <br /> === Uppgift: materialvalet till en bil ===<br /> <br /> Följande presentation behöver redigeras....<br /> &lt;html&gt;<br /> &lt;iframe src=&quot;http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/28799700&quot; width=&quot;342&quot; height=&quot;291&quot; frameborder=&quot;0&quot; marginwidth=&quot;0&quot; marginheight=&quot;0&quot; scrolling=&quot;no&quot; style=&quot;border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px&quot; allowfullscreen&gt; &lt;/iframe&gt; &lt;div style=&quot;margin-bottom:5px&quot;&gt; &lt;strong&gt; &lt;a href=&quot;https://www.slideshare.net/HkanElderstig/materialval-till-en-bil&quot; title=&quot;Materialval till en bil&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;Materialval till en bil&lt;/a&gt; &lt;/strong&gt; from &lt;strong&gt;&lt;a href=&quot;http://www.slideshare.net/HkanElderstig&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;Håkan Elderstig&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt; &lt;/div&gt;<br /> &lt;/html&gt;<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> === Quiz: Materialvalet till en bil ===<br /> <br /> Rum: 282058<br /> <br /> SOC#: SOC-2700144<br /> <br /> === Uppgift Hur är den tillverkad? ===<br /> {{uppgruta|'''Hur är den tillverkad?’’'<br /> <br /> Vi kör ett '''skolkatalogprojekt''' parallellt med nedanstående. Tryck består ju av flera olika steg; text, bild, design, tryck, tillskärning, bigning och häftning. Detta måste vara klart i god tid till Jul (det gäller egentligen fotona men katalogen är ett dragplåster).<br /> <br /> Titta i teknikboken sid 119-128 som handlar om materialvalet till en bil.<br /> <br /> Vi ska göra en liknade uppgift men titta både på materialval, bearbetning och sammanfogning.<br /> <br /> Vi väljer en produkt:<br /> : mobil<br /> : cykel<br /> : segelbåt<br /> : brödrost<br /> : bord<br /> : stol<br /> : blyertspenna<br /> : kulspetspenna<br /> : väggklocka<br /> : etc<br /> <br /> Sedan gör vi en tekninsk tillverkningsrapport över produkten}}<br /> <br /> === Resultat av uppgiften - Hur är de tillverkad? ===<br /> <br /> [[Hur olika saker tillverkas]]<br /> <br /> == Den stora konstruktionsuppgiften ==<br /> <br /> Den här uppgiften kommer i slutet av terminen när vi kan CAD, hållfasthet, elektronok, Javascript, mm.<br /> <br /> == Allmän hållfasthetslära ==<br /> <br /> Använd Ahmads ppt om hållfasthetslära.<br /> <br /> sid. 130- 145<br /> <br /> sid. 130- 145<br /> <br /> == Elementär mekanik ==<br /> <br /> sid. 146-161<br /> <br /> sid. 146-161<br /> <br /> == Produktionsteknik ==<br /> <br /> sid. 162- 195 <br /> <br /> sid. 162- 195 <br /> <br /> == Konstruktionselement ==<br /> <br /> Använd Ahmads ppt om konstruktionselement.<br /> <br /> sid. 195- 213 <br /> <br /> sid. 195- 213<br /> <br /> sid. 195- 213</div>

Saman https://wikiskola.se/index.php?title=Ull&diff=28323 2014-09-24T07:33:21Z

<p>Saman: /* Pris */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> [[Fil:Faar hel.jpg | 340px | right ]]<br /> <br /> : '''densitet''' -<br /> : '''hårdhet''' -<br /> : '''längdutvidgningskoeffiecient''' -<br /> : '''värmeledningsförmåga''' 0,050 W·m-1·K-1<br /> : '''resistivitet''' -<br /> {{clear}}<br /> <br /> == Användning ==<br /> [[Fil:Images.jpeg| 300px| right]]<br /> Ullen är mycket töjbar och elastisk. Man kan sträcka ut fibern upp till 70% utöver sin normala längd. Om sträckningen upphör går fibern tillbaka till sitt ursprungsläge. Ull kan bära en tredjedel av sin vikt i vatten utan att vara våt, det är därför det tar lång tid innan man känner fukt ifrån ett plagg i ren ull. När materialet kommer i kontakt med vatten uppstår dessutom en kemisk reaktion som gör att värme bildas, därför känns inte våta yllevantar kalla.<br /> <br /> Ullen har en förmåga att inte ta åt sig smuts och dåliga lukter, därför behöver man inte tvätta ett ylleplagg så ofta, oftast räcker det med att hänga ut och vädra plagget. Dessutom brinner ull dåligt, därför har brandmän yllekläder närmast kroppen. Olika ulltyper har många olika användningsområden. Yllestrumporna kan inte vara gjorda av samma ull som stoppning i kuddar, då skulle inte strumpan hålla länge. Med modern teknik har ullen närmast obegränsade användningsområden.<br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> == Framställning ==<br /> [[Fil:Garnpaslandorjuni13.jpg| 190px| right]]<br /> Materialet ull har egenskaper som inget annat fiber har. I fårens fettkörtlar produceras lanolin, vilket betyder ull på latin, som finns i ullfibern och skyddar mot uttorkning. Ullens fiber är täckt med så kallade epidermisfjäll, de kan liknas med tegelpannor som gör att ullen går att tovas och kan krympa av fukt och bearbetning. Denna egenskap är ullen ensam om och det är också anledningen till att ullen är ett så unikt material. <br /> <br /> Ullen delas i tre olika typer med skilda egenskaper. Bottenullen som sitter närmast huden är mjuk och oftast krusig. Täckhåren är grövre, längre och starkare än bottenullen. Slutligen finns så kallade dödhår som är luftfyllda, spröda och går lätt av. I den nyklippta fårullen förekommer naturliga föroreningar i form av torkad svett, smuts och ullfett. Ullfettet, som i råullen kan uppgå till 10-15 % av vikten, tvättas ur till en viss del. En del av ullfettet lämnas kvar, ca 4-6 %, för att ullen ska behålla sin smidighet vid kardning och spinning. Råullen innehåller dessutom en hel del föroreningar som gräs och växtdelar. Dessa avlägsnas genom behandling i svavelsyra. <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> [[Fil:Images-1.jpeg|240px| right]]<br /> Får har vandrat på jorden över en miljon år enligt de fossil man hittat. De tycks ha funnits nästan över hela världen. De första tamfårens fossil har man hittat i Sydvästasien 9000 f.kr. I norden hölls fåren som husdjur redan under stenåldern, ullvävnaden kom vid bronsåldern. Det var främst en kvinnlig sysselsättning som gjordes hemma under vintermånaderna när man inte kunde arbeta inom jordbruket. tillverkningen av ull- och linnetyger i trakten omnämns redan under 1500-talet.<br /> <br /> Textilbranschen hör till en av världens största industrier. Spinnmaskinerna uppfanns i England i slutet av 1700-talet. Sveriges första textilfabriker började i början av 1800-talet. Textiltillverkning började med bomullsindustrin, sedan följde ylle- och linneindustrin. I mitten av 1800-talet började textiler användas mer och mer inom heminredningen tack vare massproduktionen och sjunkande priser. Ökad tillgång till billiga textiler innebar också andra viktiga förändringar. Människor började byta kläder oftare, vilket ledde till bättre hygien. Idag har vi framförallt tack vare ullen en mycket bättre hygien. Tekniska textiler har också förbättrat samhället. De kan användas inom många områden, exempelvis väggbyggnad och pappersindustrin. Fokus ligger på textilernas styrka och böjlighet.<br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> == Pris ==<br /> <br /> råull av får – 450 kr/kg<br /> <br /> råull av alpacka – 550 kr/kg <br /> <br /> råull av angoraget – 700 kr/kg<br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> == Länkar ==<br /> <br /> http://www.ullivast.se/produkter.html<br /> <br /> http://www.tekniskamuseet.se/1/1862.html</div>

Saman