<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Roman+Lazunin</id>
	<title>Wikiskola - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Roman+Lazunin"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php/Special:Bidrag/Roman_Lazunin"/>
	<updated>2026-04-21T19:18:06Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.41.1</generator>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Windows_OS&amp;diff=38460</id>
		<title>Windows OS</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Windows_OS&amp;diff=38460"/>
		<updated>2017-01-12T09:09:56Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Roman Lazunin: /* Tekniska beskrivning: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Fil:Windows logo - 2002–2012 (Multicolored).svg|miniatyr|höger|Windows OS logotyp]]&lt;br /&gt;
[[Fil:Gates-bill-large.jpg|miniatyr]]&lt;br /&gt;
&amp;lt;/gallery&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Fil:Gates-bill-large.jpg|miniatyr]]&lt;br /&gt;
== Av: David.K, David.T, Roman &amp;amp; Tim (Grupp 2) ==&lt;br /&gt;
=== Länkar till presentation och dokument TS: ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
====Behov: ====&lt;br /&gt;
====Tekniska beskrivning:  ====&lt;br /&gt;
Windows kännetecknas genom den kända &amp;quot;start&amp;quot; knappen som ingen kan hitta i början av användningen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
====Företag: ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
====Konsekvenser (Samhälle): ==== &lt;br /&gt;
https://docs.google.com/document/d/18tEgvmQ7UYD_4Iv4dUxV72_QhLbFTpzjVjvXYeGCMEo/edit&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Roman Lazunin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Windows_OS&amp;diff=38457</id>
		<title>Windows OS</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Windows_OS&amp;diff=38457"/>
		<updated>2017-01-12T08:38:06Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Roman Lazunin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Fil:Windows logo - 2002–2012 (Multicolored).svg|miniatyr|höger|Windows OS logotyp]]&lt;br /&gt;
[[Fil:Gates-bill-large.jpg|miniatyr]]&lt;br /&gt;
&amp;lt;/gallery&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Fil:Gates-bill-large.jpg|miniatyr]]&lt;br /&gt;
== Av: David.K, David.T, Roman &amp;amp; Tim (Grupp 2) ==&lt;br /&gt;
=== Länkar till presentation och dokument TS: ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
====Behov: ====&lt;br /&gt;
====Tekniska beskrivning:  ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
====Företag: ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
====Konsekvenser (Samhälle): ==== &lt;br /&gt;
https://docs.google.com/document/d/18tEgvmQ7UYD_4Iv4dUxV72_QhLbFTpzjVjvXYeGCMEo/edit&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Roman Lazunin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Windows_OS&amp;diff=38361</id>
		<title>Windows OS</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Windows_OS&amp;diff=38361"/>
		<updated>2017-01-10T13:08:11Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Roman Lazunin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Fil:Windows logo - 2002–2012 (Multicolored).svg|miniatyr|höger|Windows OS logotyp]]&lt;br /&gt;
== Av: David.K, David.T, Roman &amp;amp; Tim (Grupp 2) ==&lt;br /&gt;
=== Länkar till presentation och dokument TS: ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
====Behov: ====&lt;br /&gt;
====Tekniska beskrivning:  ====&lt;br /&gt;
&amp;lt;gallery&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Fil:Gates-bill-large.jpg|miniatyr]]&lt;br /&gt;
&amp;lt;/gallery&amp;gt;&lt;br /&gt;
====Företag: ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
====Konsekvenser (Samhälle): ==== &lt;br /&gt;
https://docs.google.com/document/d/18tEgvmQ7UYD_4Iv4dUxV72_QhLbFTpzjVjvXYeGCMEo/edit&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Roman Lazunin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Fil:Windows111.jpg&amp;diff=38359</id>
		<title>Fil:Windows111.jpg</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Fil:Windows111.jpg&amp;diff=38359"/>
		<updated>2017-01-10T13:07:08Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Roman Lazunin: Roman Lazunin laddade upp en ny version av Fil:Windows111.jpg&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Olika Windows Versioner&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Roman Lazunin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Fil:Win1.jpg&amp;diff=38357</id>
		<title>Fil:Win1.jpg</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Fil:Win1.jpg&amp;diff=38357"/>
		<updated>2017-01-10T13:04:45Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Roman Lazunin: windows&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;windows&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Roman Lazunin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Windows_OS&amp;diff=38356</id>
		<title>Windows OS</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Windows_OS&amp;diff=38356"/>
		<updated>2017-01-10T13:04:29Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Roman Lazunin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Fil:Windows logo - 2002–2012 (Multicolored).svg|miniatyr|höger|Windows OS logotyp]]&lt;br /&gt;
[[Fil:win1.jpg|miniatyr|höger|Windows OS logotyp]]&lt;br /&gt;
== Av: David.K, David.T, Roman &amp;amp; Tim (Grupp 2) ==&lt;br /&gt;
=== Länkar till presentation och dokument TS: ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
====Behov: ====&lt;br /&gt;
====Tekniska beskrivning:  ====&lt;br /&gt;
====Företag: ====&lt;br /&gt;
====Konsekvenser (Samhälle): ==== &lt;br /&gt;
https://docs.google.com/document/d/18tEgvmQ7UYD_4Iv4dUxV72_QhLbFTpzjVjvXYeGCMEo/edit&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Roman Lazunin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Windows_OS&amp;diff=38354</id>
		<title>Windows OS</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Windows_OS&amp;diff=38354"/>
		<updated>2017-01-10T13:02:30Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Roman Lazunin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Fil:Windows logo - 2002–2012 (Multicolored).svg|miniatyr|höger|Windows OS logotyp]]&lt;br /&gt;
[[Fil:windows111.jpg|miniatyr|höger|Windows OS logotyp]]&lt;br /&gt;
== Av: David.K, David.T, Roman &amp;amp; Tim (Grupp 2) ==&lt;br /&gt;
=== Länkar till presentation och dokument TS: ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
====Behov: ====&lt;br /&gt;
====Tekniska beskrivning:  ====&lt;br /&gt;
====Företag: ====&lt;br /&gt;
====Konsekvenser (Samhälle): ==== &lt;br /&gt;
https://docs.google.com/document/d/18tEgvmQ7UYD_4Iv4dUxV72_QhLbFTpzjVjvXYeGCMEo/edit&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Roman Lazunin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Fil:Windows111.jpg&amp;diff=38352</id>
		<title>Fil:Windows111.jpg</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Fil:Windows111.jpg&amp;diff=38352"/>
		<updated>2017-01-10T13:01:21Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Roman Lazunin: Olika Windows Versioner&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Olika Windows Versioner&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Roman Lazunin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Windows_OS&amp;diff=38351</id>
		<title>Windows OS</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Windows_OS&amp;diff=38351"/>
		<updated>2017-01-10T13:00:59Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Roman Lazunin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Fil:Windows logo - 2012.png|miniatyr|höger|Windows OS logotyp]]&lt;br /&gt;
[[Fil:windows111.jpg|miniatyr|höger|Versioner]]&lt;br /&gt;
== Av: David.K, David.T, Roman &amp;amp; Tim (Grupp 2) ==&lt;br /&gt;
=== Länkar till presentation och dokument TS: ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
====Behov: ====&lt;br /&gt;
====Tekniska beskrivning:  ====&lt;br /&gt;
====Företag: ====&lt;br /&gt;
====Konsekvenser (Samhälle): ==== &lt;br /&gt;
https://docs.google.com/document/d/18tEgvmQ7UYD_4Iv4dUxV72_QhLbFTpzjVjvXYeGCMEo/edit&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Roman Lazunin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Windows_OS&amp;diff=38347</id>
		<title>Windows OS</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Windows_OS&amp;diff=38347"/>
		<updated>2017-01-10T12:56:14Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Roman Lazunin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Fil:Windows logo - 2012.png|miniatyr|höger|Windows logotyp]]&lt;br /&gt;
[[Fil:5989_0.png|miniatyr|höger|]]&lt;br /&gt;
== Av: David.K, David.T, Roman &amp;amp; Tim (Grupp 2) ==&lt;br /&gt;
=== Länkar till presentation och dokument TS: ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
====Behov: ====&lt;br /&gt;
====Tekniska beskrivning:  ====&lt;br /&gt;
====Företag: ====&lt;br /&gt;
====Konsekvenser (Samhälle): ==== &lt;br /&gt;
https://docs.google.com/document/d/18tEgvmQ7UYD_4Iv4dUxV72_QhLbFTpzjVjvXYeGCMEo/edit&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Roman Lazunin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Windows_OS&amp;diff=38344</id>
		<title>Windows OS</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Windows_OS&amp;diff=38344"/>
		<updated>2017-01-10T12:51:33Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Roman Lazunin: /* Av: David.K, David.T, Roman &amp;amp; Tim (Grupp 2) */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Fil:Windows logo - 2012.svg|miniatyr|höger|Windows OS (8.x)]]&lt;br /&gt;
== Av: David.K, David.T, Roman &amp;amp; Tim (Grupp 2) ==&lt;br /&gt;
&amp;lt;gallery&amp;gt;&lt;br /&gt;
#OMDIRIGERING [[http://factoflife.net/upload/icon/20160801/check-windows-version.png]]&lt;br /&gt;
#OMDIRIGERING [[http://factoflife.net/upload/icon/20160801/check-windows-version.png]]&lt;br /&gt;
&amp;lt;/gallery&amp;gt;&lt;br /&gt;
=== Länkar till presentation och dokument TS: ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
====Behov: ====&lt;br /&gt;
====Tekniska beskrivning:  ====&lt;br /&gt;
====Företag: ====&lt;br /&gt;
====Konsekvenser (Samhälle): ==== &lt;br /&gt;
https://docs.google.com/document/d/18tEgvmQ7UYD_4Iv4dUxV72_QhLbFTpzjVjvXYeGCMEo/edit&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Roman Lazunin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Windows_OS&amp;diff=38324</id>
		<title>Windows OS</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Windows_OS&amp;diff=38324"/>
		<updated>2017-01-10T12:23:10Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Roman Lazunin: /* Av: David.K, David.T, Roman &amp;amp; Tim */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Av: David.K, David.T, Roman &amp;amp; Tim ==&lt;br /&gt;
&amp;lt;gallery&amp;gt;&lt;br /&gt;
#OMDIRIGERING [[http://factoflife.net/upload/icon/20160801/check-windows-version.png]]&lt;br /&gt;
&amp;lt;/gallery&amp;gt;&lt;br /&gt;
===== Länkar till presentation och dokument TS: =====&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Roman Lazunin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tekniska_System_med_Innovationer&amp;diff=38316</id>
		<title>Tekniska System med Innovationer</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tekniska_System_med_Innovationer&amp;diff=38316"/>
		<updated>2017-01-10T12:16:01Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Roman Lazunin: /* Exempel på tekniska system */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
=== Intro ===&lt;br /&gt;
[[Fil:Edison.jpg|thumb|Edison]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nu kör vi igång ett större projekt om innovationer. Det är ett samarbete mellan kurserna entreprenörskap och Teknik/Datorteknik/Biologi.&lt;br /&gt;
{{print|[[Media:ÄmnesÖverskridande_Projekt_med_ex.pdf|Projektbeskrivning]]&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tänk på att det är en gammal projektbeskrivning där det kan ske förändringar bland annat i antal lektioner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Projektbeskrivning i korthet ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ni väljer ett tekniskt system för er grupp.&lt;br /&gt;
Varje gruppmedlem skriver om ett delområde, en aspekt av systemtet. Dessa är de fyra aspekterna:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1 Viket/vilka &#039;&#039;&#039;behov&#039;&#039;&#039; har TS med Innovationer tillfredsställt?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2. &#039;&#039;&#039;Teknisk beskrivning&#039;&#039;&#039; av TS och dess Innovationer&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3. Vika &#039;&#039;&#039;företag&#039;&#039;&#039; har uppstått pga TS och dess Innovationer, beskriv affärsidé &amp;amp; resultat?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
4. Beskriv &#039;&#039;&#039;konsekvenserna&#039;&#039;&#039; för hela &#039;&#039;&#039;samhället&#039;&#039;&#039;, hur TS påverkat, med tex etiska, sociala, kulturella, ekologiska aspekter belysta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Val av projekt: ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fyra elever per grupp. Lista 1,2,3,4 osv på klasslistan och lägg upp på en diskussionssida.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Exempel på tekniska system ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varje grupp ska välja ett eget område som inte redan är taget.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om ni har idéer om ytterligare tekniska system kan ni föreslå det så kanske vi godkänner det.&lt;br /&gt;
Din lärare bokar ert område genom att skriva klassens namn bredvid området och genom att skapa en länk till en ny sida. Varje grupp går in områdessidan och skriver vilka som ingår i gruppen. Därefter skapas fyra undersidor som heter Namn tekniskt system - Behov, osv.&lt;br /&gt;
{|&lt;br /&gt;
|&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Infrastruktur&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* [[Elektricitet tekn system|Elektricitet]] 16B&lt;br /&gt;
* [[vägar]]&lt;br /&gt;
* [[vägbelysning]] 16B&lt;br /&gt;
* [[järnväg]] 15B&lt;br /&gt;
* [[sjöfart]] 15B&lt;br /&gt;
* [[flyg]]&lt;br /&gt;
* telekom&lt;br /&gt;
* [[teve]] 15B&lt;br /&gt;
* post&lt;br /&gt;
* paketleveranser&lt;br /&gt;
* [[bilen]]&lt;br /&gt;
* uppvärming&lt;br /&gt;
* [[tunnelbanan]]&lt;br /&gt;
* [[vatten och avlopp]] 15A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Navigation&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* sextanten&lt;br /&gt;
* [[kompassen]] 15A&lt;br /&gt;
* [[GPS]] 15B&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;livsmedelsteknik&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Pastörisering&lt;br /&gt;
* [[Konservburken]] 16B&lt;br /&gt;
* livsmedelsproduktion&lt;br /&gt;
** mejeriprodukter&lt;br /&gt;
** bröd&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Kunskap&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* blyerstspennan&lt;br /&gt;
* skriftspråket&lt;br /&gt;
* tidmätning&lt;br /&gt;
||&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Fordon&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* [[Elbilen]] 16B&lt;br /&gt;
* [[Fyrhjulingen]]&lt;br /&gt;
* [[Motorcykeln|Motorcykeln TS]] 15A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Kemiteknik&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* konstgödning&lt;br /&gt;
* [[nanoteknik]]&lt;br /&gt;
* kemiska bekämpningsmedel&lt;br /&gt;
* pappersteknik&lt;br /&gt;
* plaster&lt;br /&gt;
* [[glas TS]]&lt;br /&gt;
* keramer&lt;br /&gt;
* [[Tetra Pak]] 15A&lt;br /&gt;
* [[Förbräningsmotorn]] 15B&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;IT&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
*[[Windows OS]] 16A&lt;br /&gt;
* [[Miniräknare]] 16b&lt;br /&gt;
* [[solpaneler]] 16B&lt;br /&gt;
* informationssystem&lt;br /&gt;
* visualisering&lt;br /&gt;
* ritteknik&lt;br /&gt;
* [[internet]]&lt;br /&gt;
* [[film TS|Film]] 15B&lt;br /&gt;
* [[musik som TS |musik]] 15B&lt;br /&gt;
* [[Kameran]] 15A&lt;br /&gt;
* [[CD/DVD/BlueRay]] 16B&lt;br /&gt;
* [[mobiltelefonen]] 15B&lt;br /&gt;
||&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Kemi, biologi, medicin&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[medicinsk teknik]] &lt;br /&gt;
* läkemedel&lt;br /&gt;
* [[antibiotika]] 15A&lt;br /&gt;
* insulin&lt;br /&gt;
* [[genteknik, GMO]] 15A&lt;br /&gt;
* PCR&lt;br /&gt;
* algodling&lt;br /&gt;
* cellulosa&lt;br /&gt;
* fotospektroskopi&lt;br /&gt;
* fosterdiagnostik&lt;br /&gt;
* fermentation&lt;br /&gt;
* odlingssystem&lt;br /&gt;
* reservdelsmänniskan&lt;br /&gt;
* vävnadsodling&lt;br /&gt;
* pacemakern&lt;br /&gt;
* titanimplantat&lt;br /&gt;
* hörapparaten&lt;br /&gt;
* in vitro fertilisering&lt;br /&gt;
* [[Medicinsk teknik ]]&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Leveranser ===&lt;br /&gt;
[[File:Edison&#039;s lamp.jpg|thumb|Edisons lampa]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Allt ni gör ska publiceras på Wikiskola. Gör helt enkelt en länk av ert TS i listan ovan. På den sidan skriver ni vilka som ingår i gruppen. Skriv en kort sammanfattning av er TS så det framgår hur ni har avgränsat er. Skapa en undersida för varje gruppmedlems delområde.&lt;br /&gt;
* Allt ni publicerar kommer under en &#039;&#039;&#039;Creative Commons&#039;&#039;&#039; licens. Alltså får ni inte använda copyrightat material, varken text eller bilder. &lt;br /&gt;
* En &#039;&#039;&#039;projektplan&#039;&#039;&#039; ska göras.&lt;br /&gt;
* Ni redovisar era egna delar för varandra i gruppen och skriftligt (via mail) till lärare efter halva tiden. Milstolpe är att var och en klarar sina svar och instuderingsfrågor. intern inlämning: länkar, filmer, texter, ppt, osv till lärare och gruppmedlemmar.&lt;br /&gt;
* De olika bitarna knådas ihop till en enhet och redovisas som KeyNote/PowerPoint presentation på lektion och redovisningssidan på Wikiskola.se. &lt;br /&gt;
** det ska vara en presentation per grupp med &#039;&#039;&#039;manustext&#039;&#039;&#039; och &#039;&#039;&#039;berättarröst&#039;&#039;&#039;. Berättarrösten pratar man in genom att klicka Arkiv och spela in bildspel, sen är det bara att prata till varje bild.&lt;br /&gt;
** KeyNote ska &#039;&#039;&#039;redovisas&#039;&#039;&#039; på er TS-sida på Wikiskola.se: (för exempel - se nedan)&lt;br /&gt;
* Ni ska alltså ta fram &#039;&#039;&#039;2 inläsningsfrågor&#039;&#039;&#039; var på er del av projektet efter halva tiden. Dessa samlas ihop och ca hälften kommer finnas med på provet. Frågorna ska vara på det viktigaste i din del. Du ska även ge förslag på svar på dina frågor. Er presentation ska naturligtvis ge &#039;&#039;&#039;svar&#039;&#039;&#039; på frågorna så vi kan diskutera detta efter presentationen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Instuderingsfrågor till provet ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Här finns &#039;&#039;&#039;[[TS-frågorna för TE12A | Exemepl på instuderingsfrågor (TE12A)]]&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De kan vara värda att bygga vidare på. Det förutsätter att eleverna hittar information i deras publicerade material. Vissa frågor bör strykas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Lektionsplanering ===&lt;br /&gt;
[[File:Photograph of Electrical Wires of the Boulder Dam Power Units, 1941 - NARA - 519838.tif|thumb|Photograph of Electrical Wires of the Boulder Dam Power Units, 1941 - NARA - 519838]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Till varje lektion:&lt;br /&gt;
* starters med film, genomgång el dyl.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 1|Lektion 1]] start. medlemmarna i gruppen väljer roll och gruppen väljer innovationssystem.&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 2|Lektion 2]] Genomg: behov (Maslow mm ). Elevarbete: Egenstudier&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 3|Lektion 3]] Genomg:  teknisk beskrivning. Elevarbete:  Egenstudier&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 4|Lektion 4]] Genomg: företagen som uppstått.  Elevarbete: Analys och sammanställning. &lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 5|Lektion 5]] Genomg: samhällskonsekvenser.  Elevarbete: Analys och sammanställning. Deadline för inlämning råmanus&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 6|Lektion 6]]  Elevarbete: Samordna: presentera för varandra&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 7|Lektion 7]]  Elevarbete: Samordna: bygga ihop, lägga upp på WS&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 8-9|Lektion 8-9]]  Elevarbete: Redovisa&lt;br /&gt;
# prov&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 11-14|Lektion 11-14]]  Eefterarbete, reflektion utvärdering&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hur ser ett bra manus ut? ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Här finns &#039;&#039;&#039;[[exempel på TS-manus]]&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Redovisning ===&lt;br /&gt;
[[File:Manhattan Skyline from Brooklyn Bridge.JPG|thumb|Manhattan Skyline from Brooklyn Bridge]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Grupperna  lägger sina redovisade bildspel på denna sida, klicka på gula länken och du finner en en enkel förklaring hur man gör: &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{resultat | &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: [[Arkiv Tekniska System | T S - Se tidigare arbeten)]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: [[Innovation och samhällsnytta | Fler arbeten i TS]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ni ska gå fram och presentera gruppvis i 10-15 min plus 5 min för att ge respons på wikiskola enl ett schema. Detta är en variant av formativ bedömning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Prov:&#039;&#039;&#039; vid provet ovan användes ett urval av de frågor eleverna tagit fram till sin del i presentationen.&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bedömning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi lervererar en gemnsam bedömning från Teknik och Entreprenörskap och den får tillgodoräknas i båda ämnena. bedömningen grundar sig på den individuella inlämningen, provet samt gruppens redovisning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Utvärdering ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{print|[[Media:Kort_Utvärdering_av_Projekt_Tekniska_System_Utvärdering.pdf|Blankett för utvärdering av projektet]]}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Länkar och Litteratur ===&lt;br /&gt;
[[File:Early General Electric logo 1899.png|thumb|Early General Electric logo 1899]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* 10 teser om entreprenörskap. Vi har tio böcker och den finns [http://www.subjectaid.fi/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=413a2f71-8544-4bb4-afd1-051b40817d19&amp;amp;FileName=Ladda+ner+powerpoint+till+10+teser här] om man vill se den på nätet.&lt;br /&gt;
* teknikboken har ett avsnitt om tekniska system&lt;br /&gt;
* [http://foretagsamheten.se/Entreprenorer/ Svenskt Näringslivs sajt Företagsamheten] listar entreprenörer och uppfinnare i olika kategorier. &lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Information till blivande företagare:&#039;&#039;&#039; Ta en titt på [http://www.nyforetagarcentrum.com/ Nyföretagarcentrum] (som länkas i boken med jobs-society.se&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Richard Branson om vad är/gör en Entreprenör:&#039;&#039;&#039; http://www.linkedin.com/today/post/article/20121030140136-204068115-what-is-your-definition-of-entrepreneur?trk=NUS_UNIU_PEOPLE_FOLLOW-megaphone-fllw&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Roman Lazunin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Save_the_Planet_project_list&amp;diff=38019</id>
		<title>Save the Planet project list</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Save_the_Planet_project_list&amp;diff=38019"/>
		<updated>2016-11-15T12:25:57Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Roman Lazunin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Projekt 1 ==&lt;br /&gt;
Turning off Computer&lt;br /&gt;
What is it that we do wrong and what is that problem costing us? How do we solve the problem and what is the outcome of that?&lt;br /&gt;
//Tim &amp;amp; David.K  TE16A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 2 ==&lt;br /&gt;
Rebecka and Nasim: Solar panels&lt;br /&gt;
== Projekt 3 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Olivier, Azim Handla med Miljön i tanke&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 4 ==&lt;br /&gt;
Oleg and Elena :&lt;br /&gt;
Automobiles&lt;br /&gt;
Studs vs Winter Tires&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 5 ==&lt;br /&gt;
Alexander and David Z Clothes&lt;br /&gt;
== Projekt 6 (Online Shopping) ==&lt;br /&gt;
Roman and Dimitris&lt;br /&gt;
== Projekt 7 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Recycling of computers (Nikola och Tomas A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 8 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 9 ==&lt;br /&gt;
daniel och jamil &lt;br /&gt;
meat and vegetarian&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 10 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 11 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 12 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 13 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 14 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 15 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 16 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 17 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 18 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 42 ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Roman Lazunin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Save_the_Planet_project_list&amp;diff=38018</id>
		<title>Save the Planet project list</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Save_the_Planet_project_list&amp;diff=38018"/>
		<updated>2016-11-15T12:25:32Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Roman Lazunin: /* Projekt 6 */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Projekt 1 ==&lt;br /&gt;
Turning off Computer&lt;br /&gt;
What is it that we do wrong and what is that problem costing us? How do we solve the problem and what is the outcome of that?&lt;br /&gt;
//Tim &amp;amp; David.K  TE16A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 2 ==&lt;br /&gt;
Rebecka and Nasim: Solar panels&lt;br /&gt;
== Projekt 3 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Olivier, Azim Handla med Miljön i tanke&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 4 ==&lt;br /&gt;
Oleg and Elena :&lt;br /&gt;
Automobiles&lt;br /&gt;
Studs vs Winter Tires&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 5 ==&lt;br /&gt;
Alexander and David Z Clothes&lt;br /&gt;
== Projekt 6 (Online Shopping ==&lt;br /&gt;
Roman and Dimitris&lt;br /&gt;
== Projekt 7 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Recycling of computers (Nikola och Tomas A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 8 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 9 ==&lt;br /&gt;
daniel och jamil &lt;br /&gt;
meat and vegetarian&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 10 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 11 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 12 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 13 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 14 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 15 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 16 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 17 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 18 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 42 ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Roman Lazunin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kiselkarbid&amp;diff=37438</id>
		<title>Kiselkarbid</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kiselkarbid&amp;diff=37438"/>
		<updated>2016-10-04T11:37:50Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Roman Lazunin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
[[Fil:SiC p1390066.jpg|400px|miniatyr |höger|&amp;lt;big&amp;gt;Densitet:&amp;lt;/big&amp;gt; 3,21 g/cm³&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Hårdhet:&amp;lt;/big&amp;gt; HV ≥ 2 200 GPa&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Längdutvidgningskoefficient:&amp;lt;/big&amp;gt; 3,6 till 4,1x10-6/K vid 20 till 400°C&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Värmeledningsförmåga:&amp;lt;/big&amp;gt; 120 till 200 W/mK&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Resistivitet:&amp;lt;/big&amp;gt; 102–106ohm&lt;br /&gt;
]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Kiselkarbids värmetålighet och hårdhet gör att den fungerar bra på slipskivor men även i bromsbeläggningar och munstycken för raketmotorer.&lt;br /&gt;
Materialet används också i mobiloperatörernas basstationer och vid tillverkning av transistorer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
För att tillverka kiselkarbid så behöver man kieseloxid, koks, sågspån och vanligt salt. Blandningen värms upp mellan elektroner till cirka 2200 grader och då skapas kiselkarbid med koldioxid som biprodukt. Anledningen till att sågspån används är att skapa porer som koldioxiden kan försvinna genom.&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Kiselkarbid, med den kemiska beteckningen SiC, är en förening av kol och kisel och tillverkades för första gången 1824, av Sveriges store kemist, Jacob Berzelius. Jöns Jacob Berzelius var en svenskkemist/naturforskare. Han var känd som ”Den svenska kemins fader”. Berzulius upptäckte ämnena cerium, selen, kisel och torium. Det nämnda sättet att tillverka kiselkarbid patenterades av Edward Goodrich Acheson år 1893. &lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
Priset varierar beroende på kvalitet men kostar på ceramtec kostar den 23kr per 10g.&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Skriven av ====&lt;br /&gt;
*William Wibeck &lt;br /&gt;
*Roman Lazunin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
*http://www.electrokit.com/kiselkarbid-fint-600-10g.48273&lt;br /&gt;
*https://sv.wikipedia.org/wiki/Kiselkarbid#Achesonprocessen&lt;br /&gt;
*http://www.ceramtec.se/keramiska-material/kiselkarbid&lt;br /&gt;
*https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%B6ns_Jacob_Berzelius&lt;br /&gt;
* https://en.wikipedia.org/wiki/Silicon_carbide&lt;br /&gt;
* https://www.wallenberg.com/kaw/mer-om-kiselkarbid&lt;br /&gt;
* http://accuratus.com/silicar.html&lt;br /&gt;
*http://www.ceramtec.se/keramiska-material/kiselkarbid/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Roman Lazunin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kiselkarbid&amp;diff=37421</id>
		<title>Kiselkarbid</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kiselkarbid&amp;diff=37421"/>
		<updated>2016-10-04T11:15:41Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Roman Lazunin: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Av: William Wibeck och Roman Lazunin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:SiC p1390066.jpg|400px|miniatyr |höger|&amp;lt;big&amp;gt;Densitet:&amp;lt;/big&amp;gt; 3,21 g/cm³&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Hårdhet:&amp;lt;/big&amp;gt; HV ≥ 2 200 GPa&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Längdutvidgningskoefficient:&amp;lt;/big&amp;gt; 3,6 till 4,1x10-6/K vid 20 till 400°C&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Värmeledningsförmåga:&amp;lt;/big&amp;gt; 120 till 200 W/mK&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Resistivitet:&amp;lt;/big&amp;gt; 102–106ohm&lt;br /&gt;
]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Kiselkarbids värmetålighet och hårdhet gör att den fungerar bra på slipskivor men även i bromsbeläggningar och munstycken för raketmotorer.&lt;br /&gt;
Materialet används också i mobiloperatörernas basstationer och vid tillverkning av transistorer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
För att tillverka kiselkarbid så behöver man kieseloxid, koks, sågspån och vanligt salt. Blandningen värms upp mellan elektroner till cirka 2200 grader och då skapas kiselkarbid med koldioxid som biprodukt. Anledningen till att sågspån används är att skapa porer som koldioxiden kan försvinna genom.&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Kiselkarbid, med den kemiska beteckningen SiC, är en förening av kol och kisel och tillverkades för första gången 1824, av Sveriges store kemist, Jacob Berzelius. Jöns Jacob Berzelius var en svenskkemist/naturforskare. Han var känd som ”Den svenska kemins fader”. Berzulius upptäckte ämnena cerium, selen, kisel och torium. Det nämnda sättet att tillverka kiselkarbid patenterades av Edward Goodrich Acheson år 1893. &lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
Priset varierar beroende på kvalitet men kostar på ceramtec kostar den 23kr per 10g.&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
*http://www.electrokit.com/kiselkarbid-fint-600-10g.48273&lt;br /&gt;
*https://sv.wikipedia.org/wiki/Kiselkarbid#Achesonprocessen&lt;br /&gt;
*http://www.ceramtec.se/keramiska-material/kiselkarbid&lt;br /&gt;
*https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%B6ns_Jacob_Berzelius&lt;br /&gt;
* https://en.wikipedia.org/wiki/Silicon_carbide&lt;br /&gt;
* https://www.wallenberg.com/kaw/mer-om-kiselkarbid&lt;br /&gt;
* http://accuratus.com/silicar.html&lt;br /&gt;
*http://www.ceramtec.se/keramiska-material/kiselkarbid/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Roman Lazunin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kiselkarbid&amp;diff=37116</id>
		<title>Kiselkarbid</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kiselkarbid&amp;diff=37116"/>
		<updated>2016-09-29T08:39:46Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Roman Lazunin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Av: William Wibeck och Roman Lazunin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:SiC p1390066.jpg|400px|miniatyr |höger|&amp;lt;big&amp;gt;Densitet:&amp;lt;/big&amp;gt; 3,21 g/cm³&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Hårdhet:&amp;lt;/big&amp;gt; HV ≥ 2 200 GPa&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Längdutvidgningskoefficient:&amp;lt;/big&amp;gt; 3,6 till 4,1x10-6/K vid 20 till 400°C&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Värmeledningsförmåga:&amp;lt;/big&amp;gt; 120 till 200 W/mK&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Resistivitet:&amp;lt;/big&amp;gt; 102–106ohm&lt;br /&gt;
]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Kiselkarbids värmetålighet och hårdhet gör att den fungerar bra på slipskivor men även i bromsbeläggningar och munstycken för raketmotorer.&lt;br /&gt;
Den används i resistorer &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
För att tillverka kiselkarbid så behöver man kieseloxid, koks, sågspån och vanligt salt. Blandningen värms upp mellan elektroner till cirka 2200 grader och då skapas kiselkarbid med koldioxid som biprodukt. Anledningen till att sågspån används är att skapa porer som koldioxiden kan försvinna genom.&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Kiselkarbid, med den kemiska beteckningen SiC, är en förening av kol och kisel och tillverkades för första gången 1824, av Sveriges store kemist, Jacob Berzelius. Jöns Jacob Berzelius var en svenskkemist/naturforskare. Han var känd som ”Den svenska kemins fader”. Berzulius upptäckte ämnena cerium, selen, kisel och torium. Det nämnda sättet att tillverka kiselkarbid patenterades av Edward Goodrich Acheson år 1893. &lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
Priset varierar beroende på kvalitet men kostar på ceramtec kostar den 23kr per 10g.&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
*http://www.electrokit.com/kiselkarbid-fint-600-10g.48273&lt;br /&gt;
*https://sv.wikipedia.org/wiki/Kiselkarbid#Achesonprocessen&lt;br /&gt;
*http://www.ceramtec.se/keramiska-material/kiselkarbid&lt;br /&gt;
*https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%B6ns_Jacob_Berzelius&lt;br /&gt;
* https://en.wikipedia.org/wiki/Silicon_carbide&lt;br /&gt;
* https://www.wallenberg.com/kaw/mer-om-kiselkarbid&lt;br /&gt;
* http://accuratus.com/silicar.html&lt;br /&gt;
*http://www.ceramtec.se/keramiska-material/kiselkarbid/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Roman Lazunin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kiselkarbid&amp;diff=37112</id>
		<title>Kiselkarbid</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kiselkarbid&amp;diff=37112"/>
		<updated>2016-09-29T08:31:43Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Roman Lazunin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Av: William Wibeck och Roman Lazunin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:SiC p1390066.jpg|400px|miniatyr |höger|&amp;lt;big&amp;gt;Densitet:&amp;lt;/big&amp;gt; 3,21 g/cm³&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Hårdhet:&amp;lt;/big&amp;gt; HV ≥ 2 200 GPa&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Längdutvidgningskoefficient:&amp;lt;/big&amp;gt; 3,6 till 4,1x10-6/K vid 20 till 400°C&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Värmeledningsförmåga:&amp;lt;/big&amp;gt; 120 till 200 W/mK&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Resistivitet:&amp;lt;/big&amp;gt; 102–106ohm&lt;br /&gt;
]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Kiselkarbids värmetålighet och hårdhet gör att den fungerar bra på slipskivor men även i bromsbeläggningar och munstycken för raketmotorer.&lt;br /&gt;
Den används i resistorer &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
För att tillverka kiselkarbid så behöver man kieseloxid, koks, sågspån och vanligt salt. Blandningen värms upp mellan elektroner till cirka 2200 grader och då skapas kiselkarbid med koldioxid som biprodukt. Anledningen till att sågspån används är att skapa porer som koldioxiden kan försvinna genom.&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Kiselkarbid, med den kemiska beteckningen SiC, är en förening av kol och kisel och tillverkades för första gången 1824, av Sveriges store kemist, Jacob Berzelius. Jöns Jacob Berzelius var en svenskkemist/naturforskare. Han var känd som ”Den svenska kemins fader”. Berzulius upptäckte ämnena cerium, selen, kisel och torium. Det nämnda sättet att tillverka kiselkarbid patenterades av Edward Goodrich Acheson år 1893. &lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
Priset varierar beroende på kvalitet men kostar på ceramtec kostar den 23kr per 10g.&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
*http://www.electrokit.com/kiselkarbid-fint-600-10g.48273&lt;br /&gt;
*https://sv.wikipedia.org/wiki/Kiselkarbid#Achesonprocessen&lt;br /&gt;
*http://www.ceramtec.se/keramiska-material/kiselkarbid&lt;br /&gt;
*https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%B6ns_Jacob_Berzelius&lt;br /&gt;
* https://en.wikipedia.org/wiki/Silicon_carbide&lt;br /&gt;
* https://www.wallenberg.com/kaw/mer-om-kiselkarbid&lt;br /&gt;
* http://accuratus.com/silicar.html&lt;br /&gt;
*http://www.ceramtec.se/keramiska-material/kiselkarbid/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Roman Lazunin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kiselkarbid&amp;diff=37111</id>
		<title>Kiselkarbid</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kiselkarbid&amp;diff=37111"/>
		<updated>2016-09-29T08:31:04Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Roman Lazunin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Av: William Wibeck och Roman Lazunin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:SiC p1390066.jpg|400px|miniatyr|höger|&amp;lt;big&amp;gt;Densitet:&amp;lt;/big&amp;gt; 3,21 g/cm³&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Hårdhet:&amp;lt;/big&amp;gt; HV ≥ 2 200 GPa&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Längdutvidgningskoefficient:&amp;lt;/big&amp;gt; 3,6 till 4,1x10-6/K vid 20 till 400°C&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Värmeledningsförmåga:&amp;lt;/big&amp;gt; 120 till 200 W/mK&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Resistivitet:&amp;lt;/big&amp;gt; 102–106ohm&lt;br /&gt;
]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Kiselkarbids värmetålighet och hårdhet gör att den fungerar bra på slipskivor men även i bromsbeläggningar och munstycken för raketmotorer.&lt;br /&gt;
Den används i resistorer &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
För att tillverka kiselkarbid så behöver man kieseloxid, koks, sågspån och vanligt salt. Blandningen värms upp mellan elektroner till cirka 2200 grader och då skapas kiselkarbid med koldioxid som biprodukt. Anledningen till att sågspån används är att skapa porer som koldioxiden kan försvinna genom.&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Kiselkarbid, med den kemiska beteckningen SiC, är en förening av kol och kisel och tillverkades för första gången 1824, av Sveriges store kemist, Jacob Berzelius. Jöns Jacob Berzelius var en svenskkemist/naturforskare. Han var känd som ”Den svenska kemins fader”. Berzulius upptäckte ämnena cerium, selen, kisel och torium. Det nämnda sättet att tillverka kiselkarbid patenterades av Edward Goodrich Acheson år 1893. &lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
Priset varierar beroende på kvalitet men kostar på ceramtec kostar den 23kr per 10g.&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
*http://www.electrokit.com/kiselkarbid-fint-600-10g.48273&lt;br /&gt;
*https://sv.wikipedia.org/wiki/Kiselkarbid#Achesonprocessen&lt;br /&gt;
*http://www.ceramtec.se/keramiska-material/kiselkarbid&lt;br /&gt;
*https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%B6ns_Jacob_Berzelius&lt;br /&gt;
* https://en.wikipedia.org/wiki/Silicon_carbide&lt;br /&gt;
* https://www.wallenberg.com/kaw/mer-om-kiselkarbid&lt;br /&gt;
* http://accuratus.com/silicar.html&lt;br /&gt;
*http://www.ceramtec.se/keramiska-material/kiselkarbid/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Roman Lazunin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kiselkarbid&amp;diff=37108</id>
		<title>Kiselkarbid</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kiselkarbid&amp;diff=37108"/>
		<updated>2016-09-29T08:22:27Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Roman Lazunin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Av: William Wibeck och Roman Lazunin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:SiC p1390066.jpg|400px|miniatyr|höger|&amp;lt;big&amp;gt;Densitet:&amp;lt;/big&amp;gt; 3,21 g/cm³&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Hårdhet:&amp;lt;/big&amp;gt; HV ≥ 2 200 GPa&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Längdutvidgningskoefficient:&amp;lt;/big&amp;gt; 3,6 till 4,1x10-6/K vid 20 till 400°C&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Värmeledningsförmåga:&amp;lt;/big&amp;gt; 120 till 200 W/mK&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Resistivitet:&amp;lt;/big&amp;gt; &lt;br /&gt;
]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Kiselkarbids värmetålighet och hårdhet gör att den fungerar bra på slipskivor men även i bromsbeläggningar och munstycken för raketmotorer.&lt;br /&gt;
Den används i resistorer &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
För att tillverka kiselkarbid så behöver man kieseloxid, koks, sågspån och vanligt salt. Blandningen värms upp mellan elektroner till cirka 2200 grader och då skapas kiselkarbid med koldioxid som biprodukt. Anledningen till att sågspån används är att skapa porer som koldioxiden kan försvinna genom.&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Kiselkarbid, med den kemiska beteckningen SiC, är en förening av kol och kisel och tillverkades för första gången 1824, av Sveriges store kemist, Jacob Berzelius. Jöns Jacob Berzelius var en svenskkemist/naturforskare. Han var känd som ”Den svenska kemins fader”. Berzulius upptäckte ämnena cerium, selen, kisel och torium. Det nämnda sättet att tillverka kiselkarbid patenterades av Edward Goodrich Acheson år 1893. &lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
Priset varierar beroende på kvalitet men kostar på ceramtec kostar den 23kr per 10g.&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
*http://www.electrokit.com/kiselkarbid-fint-600-10g.48273&lt;br /&gt;
*https://sv.wikipedia.org/wiki/Kiselkarbid#Achesonprocessen&lt;br /&gt;
*http://www.ceramtec.se/keramiska-material/kiselkarbid&lt;br /&gt;
*https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%B6ns_Jacob_Berzelius&lt;br /&gt;
* https://en.wikipedia.org/wiki/Silicon_carbide&lt;br /&gt;
* https://www.wallenberg.com/kaw/mer-om-kiselkarbid&lt;br /&gt;
* http://accuratus.com/silicar.html&lt;br /&gt;
*http://www.ceramtec.se/keramiska-material/kiselkarbid/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Roman Lazunin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kiselkarbid&amp;diff=37104</id>
		<title>Kiselkarbid</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kiselkarbid&amp;diff=37104"/>
		<updated>2016-09-29T08:20:36Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Roman Lazunin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Av: William Wibeck och Roman Lazunin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:SiC p1390066.jpg|400px|miniatyr|höger|&amp;lt;big&amp;gt;Densitet:&amp;lt;/big&amp;gt; 3,21 g/cm³&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Hårdhet:&amp;lt;/big&amp;gt; 2800 Kg/mm2&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Längdutvidgningskoefficient:&amp;lt;/big&amp;gt; 3,6 till 4,1x10-6/K vid 20 till 400°C&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Värmeledningsförmåga:&amp;lt;/big&amp;gt; 120 till 200 W/mK&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Resistivitet:&amp;lt;/big&amp;gt; &lt;br /&gt;
]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Kiselkarbids värmetålighet och hårdhet gör att den fungerar bra på slipskivor men även i bromsbeläggningar och munstycken för raketmotorer.&lt;br /&gt;
Den används i resistorer &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
För att tillverka kiselkarbid så behöver man kieseloxid, koks, sågspån och vanligt salt. Blandningen värms upp mellan elektroner till cirka 2200 grader och då skapas kiselkarbid med koldioxid som biprodukt. Anledningen till att sågspån används är att skapa porer som koldioxiden kan försvinna genom.&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Kiselkarbid, med den kemiska beteckningen SiC, är en förening av kol och kisel och tillverkades för första gången 1824, av Sveriges store kemist, Jacob Berzelius. Jöns Jacob Berzelius var en svenskkemist/naturforskare. Han var känd som ”Den svenska kemins fader”. Berzulius upptäckte ämnena cerium, selen, kisel och torium. Det nämnda sättet att tillverka kiselkarbid patenterades av Edward Goodrich Acheson år 1893. &lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
Priset varierar beroende på kvalitet men kostar på ceramtec kostar den 23kr per 10g.&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
*http://www.electrokit.com/kiselkarbid-fint-600-10g.48273&lt;br /&gt;
*https://sv.wikipedia.org/wiki/Kiselkarbid#Achesonprocessen&lt;br /&gt;
*http://www.ceramtec.se/keramiska-material/kiselkarbid&lt;br /&gt;
*https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%B6ns_Jacob_Berzelius&lt;br /&gt;
* https://en.wikipedia.org/wiki/Silicon_carbide&lt;br /&gt;
* https://www.wallenberg.com/kaw/mer-om-kiselkarbid&lt;br /&gt;
* http://accuratus.com/silicar.html&lt;br /&gt;
*http://www.ceramtec.se/keramiska-material/kiselkarbid/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Roman Lazunin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kiselkarbid&amp;diff=37094</id>
		<title>Kiselkarbid</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kiselkarbid&amp;diff=37094"/>
		<updated>2016-09-29T08:15:16Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Roman Lazunin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Av: William Wibeck och Roman Lazunin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:SiC p1390066.jpg|400px|miniatyr|höger|&amp;lt;big&amp;gt;Densitet:&amp;lt;/big&amp;gt; 3,21 g/cm³&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Hårdhet:&amp;lt;/big&amp;gt; 2800 Kg/mm2&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Längdutvidgningskoefficient:&amp;lt;/big&amp;gt; &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Värmeledningsförmåga:&amp;lt;/big&amp;gt; 120 till 200 W/mK&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Kiselkarbids värmetålighet och hårdhet gör att den fungerar bra på slipskivor men även i bromsbeläggningar och munstycken för raketmotorer.&lt;br /&gt;
Den används i resistorer &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
För att tillverka kiselkarbid så behöver man kieseloxid, koks, sågspån och vanligt salt. Blandningen värms upp mellan elektroner till cirka 2200 grader och då skapas kiselkarbid med koldioxid som biprodukt. Anledningen till att sågspån används är att skapa porer som koldioxiden kan försvinna genom.&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Kiselkarbid, med den kemiska beteckningen SiC, är en förening av kol och kisel och tillverkades för första gången 1824, av Sveriges store kemist, Jacob Berzelius. Jöns Jacob Berzelius var en svenskkemist/naturforskare. Han var känd som ”Den svenska kemins fader”. Berzulius upptäckte ämnena cerium, selen, kisel och torium. Det nämnda sättet att tillverka kiselkarbid patenterades av Edward Goodrich Acheson år 1893. &lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
Priset varierar beroende på kvalitet men kostar på ceramtec kostar den 23kr per 10g.&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
*http://www.electrokit.com/kiselkarbid-fint-600-10g.48273&lt;br /&gt;
*https://sv.wikipedia.org/wiki/Kiselkarbid#Achesonprocessen&lt;br /&gt;
*http://www.ceramtec.se/keramiska-material/kiselkarbid&lt;br /&gt;
*https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%B6ns_Jacob_Berzelius&lt;br /&gt;
*&lt;br /&gt;
* https://en.wikipedia.org/wiki/Silicon_carbide&lt;br /&gt;
* https://www.wallenberg.com/kaw/mer-om-kiselkarbid&lt;br /&gt;
* http://accuratus.com/silicar.html&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Roman Lazunin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kiselkarbid&amp;diff=36892</id>
		<title>Kiselkarbid</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kiselkarbid&amp;diff=36892"/>
		<updated>2016-09-27T12:04:26Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Roman Lazunin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Av: William Wibeck och Roman Lazunin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:SiC p1390066.jpg|400px|miniatyr|höger|SiC]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Kiselkarbids värmetålighet och hårdhet gör att den fungerar bra på slipskivor men även i bromsbeläggningar och munstycken för raketmotorer.&lt;br /&gt;
Den används i resistorer &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
För att tillverka kiselkarbid så behöver man kieseloxid, koks, sågspån och vanligt salt. Blandningen värms upp mellan elektroner till cirka 2200 grader och då skapas kiselkarbid med koldioxid som biprodukt. Anledningen till att sågspån används är att skapa porer som koldioxiden kan försvinna genom.&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Kiselkarbid, med den kemiska beteckningen SiC, är en förening av kol och kisel och tillverkades för första gången 1824, av Sveriges store kemist, Jacob Berzelius. Jöns Jacob Berzelius var en svenskkemist/naturforskare. Han var känd som ”Den svenska kemins fader”. Berzulius upptäckte ämnena cerium, selen, kisel och torium. Det nämnda sättet att tillverka kiselkarbid patenterades av Edward Goodrich Acheson år 1893. &lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
Priset varierar beroende på kvalitet men kostar på ceramtec kostar den 23kr per 10g.&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
*http://www.electrokit.com/kiselkarbid-fint-600-10g.48273&lt;br /&gt;
*https://sv.wikipedia.org/wiki/Kiselkarbid#Achesonprocessen&lt;br /&gt;
*http://www.ceramtec.se/keramiska-material/kiselkarbid&lt;br /&gt;
*https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%B6ns_Jacob_Berzelius&lt;br /&gt;
*&lt;br /&gt;
* https://en.wikipedia.org/wiki/Silicon_carbide&lt;br /&gt;
* https://www.wallenberg.com/kaw/mer-om-kiselkarbid&lt;br /&gt;
* http://accuratus.com/silicar.html&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Roman Lazunin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kiselkarbid&amp;diff=36888</id>
		<title>Kiselkarbid</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kiselkarbid&amp;diff=36888"/>
		<updated>2016-09-27T12:03:48Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Roman Lazunin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Av: William Wibeck och Roman Lazunin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:SiC p1390066.jpg|400px|inramad|höger|SiC]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Kiselkarbids värmetålighet och hårdhet gör att den fungerar bra på slipskivor men även i bromsbeläggningar och munstycken för raketmotorer.&lt;br /&gt;
Den används i resistorer &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
För att tillverka kiselkarbid så behöver man kieseloxid, koks, sågspån och vanligt salt. Blandningen värms upp mellan elektroner till cirka 2200 grader och då skapas kiselkarbid med koldioxid som biprodukt. Anledningen till att sågspån används är att skapa porer som koldioxiden kan försvinna genom.&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Kiselkarbid, med den kemiska beteckningen SiC, är en förening av kol och kisel och tillverkades för första gången 1824, av Sveriges store kemist, Jacob Berzelius. Jöns Jacob Berzelius var en svenskkemist/naturforskare. Han var känd som ”Den svenska kemins fader”. Berzulius upptäckte ämnena cerium, selen, kisel och torium. Det nämnda sättet att tillverka kiselkarbid patenterades av Edward Goodrich Acheson år 1893. &lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
Priset varierar beroende på kvalitet men kostar på ceramtec kostar den 23kr per 10g.&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
*http://www.electrokit.com/kiselkarbid-fint-600-10g.48273&lt;br /&gt;
*https://sv.wikipedia.org/wiki/Kiselkarbid#Achesonprocessen&lt;br /&gt;
*http://www.ceramtec.se/keramiska-material/kiselkarbid&lt;br /&gt;
*https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%B6ns_Jacob_Berzelius&lt;br /&gt;
*&lt;br /&gt;
* https://en.wikipedia.org/wiki/Silicon_carbide&lt;br /&gt;
* https://www.wallenberg.com/kaw/mer-om-kiselkarbid&lt;br /&gt;
* http://accuratus.com/silicar.html&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Roman Lazunin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kiselkarbid&amp;diff=36876</id>
		<title>Kiselkarbid</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kiselkarbid&amp;diff=36876"/>
		<updated>2016-09-27T11:54:49Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Roman Lazunin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Av: William Wibeck och Roman Lazunin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Kiselkarbids värmetålighet och hårdhet gör att den fungerar bra på slipskivor men även i bromsbeläggningar och munstycken för raketmotorer.&lt;br /&gt;
Den används i resistorer &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
För att tillverka kiselkarbid så behöver man kieseloxid, koks, sågspån och vanligt salt. Blandningen värms upp mellan elektroner till cirka 2200 grader och då skapas kiselkarbid med koldioxid som biprodukt. Anledningen till att sågspån används är att skapa porer som koldioxiden kan försvinna genom.&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Kiselkarbid, med den kemiska beteckningen SiC, är en förening av kol och kisel och tillverkades för första gången 1824, av Sveriges store kemist, Jacob Berzelius. Jöns Jacob Berzelius var en svenskkemist/naturforskare. Han var känd som ”Den svenska kemins fader”. Berzulius upptäckte ämnena cerium, selen, kisel och torium. Det nämnda sättet att tillverka kiselkarbid patenterades av Edward Goodrich Acheson år 1893. &lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
Priset varierar beroende på kvalitet men kostar på ceramtec kostar den 23kr per 10g.&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
*http://www.electrokit.com/kiselkarbid-fint-600-10g.48273&lt;br /&gt;
*https://sv.wikipedia.org/wiki/Kiselkarbid#Achesonprocessen&lt;br /&gt;
*http://www.ceramtec.se/keramiska-material/kiselkarbid&lt;br /&gt;
*https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%B6ns_Jacob_Berzelius&lt;br /&gt;
*&lt;br /&gt;
* https://en.wikipedia.org/wiki/Silicon_carbide&lt;br /&gt;
* https://www.wallenberg.com/kaw/mer-om-kiselkarbid&lt;br /&gt;
* http://accuratus.com/silicar.html&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Roman Lazunin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kiselkarbid&amp;diff=36865</id>
		<title>Kiselkarbid</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kiselkarbid&amp;diff=36865"/>
		<updated>2016-09-27T11:38:30Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Roman Lazunin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Av: William Wibeck och Roman Lazunin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Kiselkarbids värmetålighet och hårdhet gör att den fungerar bra på slipskivor men även i bromsbeläggningar och munstycken för raketmotorer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
För att tillverka kiselkarbid så behöver man kieseloxid, koks, sågspån och vanligt salt. Blandningen värms upp mellan elektroner till cirka 2200 grader och då skapas kiselkarbid med koldioxid som biprodukt. Anledningen till att sågspån används är att skapa porer som koldioxiden kan försvinna genom.&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Kiselkarbid, med den kemiska beteckningen SiC, är en förening av kol och kisel och tillverkades för första gången 1824, av Sveriges store kemist, Jacob Berzelius. Jöns Jacob Berzelius var en svenskkemist/naturforskare. Han var känd som ”Den svenska kemins fader”. Berzulius upptäckte ämnena cerium, selen, kisel och torium. Det nämnda sättet att tillverka kiselkarbid patenterades av Edward Goodrich Acheson år 1893. &lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
Priset varierar beroende på kvalitet men kostar på ceramtec kostar den 23kr per 10g.&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
*http://www.electrokit.com/kiselkarbid-fint-600-10g.48273&lt;br /&gt;
*https://sv.wikipedia.org/wiki/Kiselkarbid#Achesonprocessen&lt;br /&gt;
*http://www.ceramtec.se/keramiska-material/kiselkarbid&lt;br /&gt;
*https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%B6ns_Jacob_Berzelius&lt;br /&gt;
*&lt;br /&gt;
* https://en.wikipedia.org/wiki/Silicon_carbide&lt;br /&gt;
* https://www.wallenberg.com/kaw/mer-om-kiselkarbid&lt;br /&gt;
* http://accuratus.com/silicar.html&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Roman Lazunin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kiselkarbid&amp;diff=36864</id>
		<title>Kiselkarbid</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kiselkarbid&amp;diff=36864"/>
		<updated>2016-09-27T11:38:16Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Roman Lazunin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Av: William Wibeck och Roman Lazunin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;gallery&amp;gt;&lt;br /&gt;
[[Fil:Sic.jpg|miniatyr|SiC]]&lt;br /&gt;
&amp;lt;/gallery&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Kiselkarbids värmetålighet och hårdhet gör att den fungerar bra på slipskivor men även i bromsbeläggningar och munstycken för raketmotorer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
För att tillverka kiselkarbid så behöver man kieseloxid, koks, sågspån och vanligt salt. Blandningen värms upp mellan elektroner till cirka 2200 grader och då skapas kiselkarbid med koldioxid som biprodukt. Anledningen till att sågspån används är att skapa porer som koldioxiden kan försvinna genom.&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Kiselkarbid, med den kemiska beteckningen SiC, är en förening av kol och kisel och tillverkades för första gången 1824, av Sveriges store kemist, Jacob Berzelius. Jöns Jacob Berzelius var en svenskkemist/naturforskare. Han var känd som ”Den svenska kemins fader”. Berzulius upptäckte ämnena cerium, selen, kisel och torium. Det nämnda sättet att tillverka kiselkarbid patenterades av Edward Goodrich Acheson år 1893. &lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
Priset varierar beroende på kvalitet men kostar på ceramtec kostar den 23kr per 10g.&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
*http://www.electrokit.com/kiselkarbid-fint-600-10g.48273&lt;br /&gt;
*https://sv.wikipedia.org/wiki/Kiselkarbid#Achesonprocessen&lt;br /&gt;
*http://www.ceramtec.se/keramiska-material/kiselkarbid&lt;br /&gt;
*https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%B6ns_Jacob_Berzelius&lt;br /&gt;
*&lt;br /&gt;
* https://en.wikipedia.org/wiki/Silicon_carbide&lt;br /&gt;
* https://www.wallenberg.com/kaw/mer-om-kiselkarbid&lt;br /&gt;
* http://accuratus.com/silicar.html&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Roman Lazunin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kiselkarbid&amp;diff=36862</id>
		<title>Kiselkarbid</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kiselkarbid&amp;diff=36862"/>
		<updated>2016-09-27T11:36:25Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Roman Lazunin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Av: William Wibeck och Roman Lazunin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Kiselkarbids värmetålighet och hårdhet gör att den fungerar bra på slipskivor men även i bromsbeläggningar och munstycken för raketmotorer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
För att tillverka kiselkarbid så behöver man kieseloxid, koks, sågspån och vanligt salt. Blandningen värms upp mellan elektroner till cirka 2200 grader och då skapas kiselkarbid med koldioxid som biprodukt. Anledningen till att sågspån används är att skapa porer som koldioxiden kan försvinna genom.&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Kiselkarbid, med den kemiska beteckningen SiC, är en förening av kol och kisel och tillverkades för första gången 1824, av Sveriges store kemist, Jacob Berzelius. Jöns Jacob Berzelius var en svenskkemist/naturforskare. Han var känd som ”Den svenska kemins fader”. Berzulius upptäckte ämnena cerium, selen, kisel och torium. Det nämnda sättet att tillverka kiselkarbid patenterades av Edward Goodrich Acheson år 1893. &lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
Priset varierar beroende på kvalitet men kostar på ceramtec kostar den 23kr per 10g.&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
*http://www.electrokit.com/kiselkarbid-fint-600-10g.48273&lt;br /&gt;
*https://sv.wikipedia.org/wiki/Kiselkarbid#Achesonprocessen&lt;br /&gt;
*http://www.ceramtec.se/keramiska-material/kiselkarbid&lt;br /&gt;
*https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%B6ns_Jacob_Berzelius&lt;br /&gt;
*&lt;br /&gt;
* https://en.wikipedia.org/wiki/Silicon_carbide&lt;br /&gt;
* https://www.wallenberg.com/kaw/mer-om-kiselkarbid&lt;br /&gt;
* http://accuratus.com/silicar.html&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Roman Lazunin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kiselkarbid&amp;diff=36858</id>
		<title>Kiselkarbid</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kiselkarbid&amp;diff=36858"/>
		<updated>2016-09-27T11:25:23Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Roman Lazunin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Av: William Wibeck och Roman Lazunin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Kiselkarbids värmetålighet och hårdhet gör att den fungerar bra på slipskivor men även i bromsbeläggningar och munstycken för raketmotorer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
För att tillverka kiselkarbid så behöver man kieseloxid, koks, sågspån och vanligt salt. Blandningen värms upp mellan elektroner till cirka 2200 grader och då skapas kiselkarbid med koldioxid som biprodukt. Anledningen till att sågspån används är att skapa porer som koldioxiden kan försvinna genom.&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Kiselkarbid, med den kemiska beteckningen SiC, är en förening av kol och kisel och tillverkades för första gången 1824, av Sveriges store kemist, Jacob Berzelius. Jöns Jacob Berzelius var en svenskkemist/naturforskare. Han var känd som ”Den svenska kemins fader”. Berzulius upptäckte ämnena cerium, selen, kisel och torium. Det nämnda sättet att tillverka kiselkarbid patenterades av Edward Goodrich Acheson år 1893. &lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
Priset varierar beroende på kvalitet men kostar på ceramtec kostar den 23kr per 10g.&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
*http://www.electrokit.com/kiselkarbid-fint-600-10g.48273&lt;br /&gt;
*https://sv.wikipedia.org/wiki/Kiselkarbid#Achesonprocessen&lt;br /&gt;
*http://www.ceramtec.se/keramiska-material/kiselkarbid&lt;br /&gt;
*https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%B6ns_Jacob_Berzelius&lt;br /&gt;
*&lt;br /&gt;
* https://en.wikipedia.org/wiki/Silicon_carbide&lt;br /&gt;
* https://www.wallenberg.com/kaw/mer-om-kiselkarbid&lt;br /&gt;
* http://accuratus.com/silicar.html&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Roman Lazunin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kiselkarbid&amp;diff=36853</id>
		<title>Kiselkarbid</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kiselkarbid&amp;diff=36853"/>
		<updated>2016-09-27T11:22:13Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Roman Lazunin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Av: William Wibeck&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Kiselkarbids värmetålighet och hårdhet gör att den fungerar bra på slipskivor men även i bromsbeläggningar och munstycken för raketmotorer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
För att tillverka kiselkarbid så behöver man kieseloxid, koks, sågspån och vanligt salt. Blandningen värms upp mellan elektroner till cirka 2200 grader och då skapas kiselkarbid med koldioxid som biprodukt. Anledningen till att sågspån används är att skapa porer som koldioxiden kan försvinna genom.&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Kiselkarbid, med den kemiska beteckningen SiC, är en förening av kol och kisel och tillverkades för första gången 1824, av Sveriges store kemist, Jacob Berzelius. Jöns Jacob Berzelius var en svenskkemist/naturforskare. Han var känd som ”Den svenska kemins fader”. Berzulius upptäckte ämnena cerium, selen, kisel och torium. Det nämnda sättet att tillverka kiselkarbid patenterades av Edward Goodrich Acheson år 1893. &lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
Priset varierar beroende på kvalitet men kostar på ceramtec kostar den 23kr per 10g.&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
*http://www.electrokit.com/kiselkarbid-fint-600-10g.48273&lt;br /&gt;
*https://sv.wikipedia.org/wiki/Kiselkarbid#Achesonprocessen&lt;br /&gt;
*http://www.ceramtec.se/keramiska-material/kiselkarbid&lt;br /&gt;
*https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%B6ns_Jacob_Berzelius&lt;br /&gt;
*&lt;br /&gt;
* https://en.wikipedia.org/wiki/Silicon_carbide&lt;br /&gt;
* https://www.wallenberg.com/kaw/mer-om-kiselkarbid&lt;br /&gt;
* http://accuratus.com/silicar.html&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Roman Lazunin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kiselkarbid&amp;diff=36851</id>
		<title>Kiselkarbid</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kiselkarbid&amp;diff=36851"/>
		<updated>2016-09-27T11:21:19Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Roman Lazunin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Av: William Wibeck&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Kiselkarbids värmetålighet och hårdhet gör att den fungerar bra på slipskivor men även i bromsbeläggningar och munstycken för raketmotorer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
För att tillverka kiselkarbid så behöver man kieseloxid, koks, sågspån och vanligt salt. Blandningen värms upp mellan elektroner till cirka 2200 grader och då skapas kiselkarbid med koldioxid som biprodukt. Anledningen till att sågspån används är att skapa porer som koldioxiden kan försvinna genom.&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Kiselkarbid, med den kemiska beteckningen SiC, är en förening av kol och kisel och tillverkades för första gången 1824, av Sveriges store kemist, Jacob Berzelius. Jöns Jacob Berzelius var en svenskkemist/naturforskare. Han var känd som ”Den svenska kemins fader”. Berzulius upptäckte ämnena cerium, selen, kisel och torium. Det nämnda sättet att tillverka kiselkarbid patenterades av Edward Goodrich Acheson år 1893. &lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
Priset varierar beroende på kvalitet men kostar på ceramtec kostar den 23kr per 10g.&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
http://www.electrokit.com/kiselkarbid-fint-600-10g.48273&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kiselkarbid#Achesonprocessen&lt;br /&gt;
http://www.ceramtec.se/keramiska-material/kiselkarbid&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%B6ns_Jacob_Berzelius&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hej&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Roman Lazunin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=36825</id>
		<title>Materialdatabasen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=36825"/>
		<updated>2016-09-27T11:03:22Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Roman Lazunin: /* Keramer */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
* [[mall för material]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Metaller ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av LeoMorberg&lt;br /&gt;
* [[Brons]] av Philip S&lt;br /&gt;
* [[Electrum]] av Olivier&lt;br /&gt;
* [[Gallium]] av Fardin&lt;br /&gt;
* [[Guld]] Max &lt;br /&gt;
* [[Invar]]&lt;br /&gt;
* [[Iridium]] av Tobias&lt;br /&gt;
* [[Järn]] spyridon&lt;br /&gt;
* [[Kisel]] av Renars&lt;br /&gt;
* [[Kobolt]] av Simon&lt;br /&gt;
* [[Kolstål]] tom sida med mallar&lt;br /&gt;
* [[Koppar]] av Christoffer&lt;br /&gt;
* [[Krom]] av Richard&lt;br /&gt;
* [[Kvicksilver]] av Daniel A&lt;br /&gt;
* [[Lithium]] av Jakob&lt;br /&gt;
* [[Mässing]] Soheil&lt;br /&gt;
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin&lt;br /&gt;
* [[Natrium]] av Khaled&lt;br /&gt;
* [[Niob]] av Felix A&lt;br /&gt;
* [[Osmium]] av Torn&lt;br /&gt;
* [[Palladium]] av mohammed&lt;br /&gt;
* [[Platina]] [[Arvid]]&lt;br /&gt;
* [[Rostfritt stål]] av Björn&lt;br /&gt;
* [[silver]] &lt;br /&gt;
* [[Plutonium]] av Lucas Rens&lt;br /&gt;
* [[Tenn]] av STEFAN LEKIC &lt;br /&gt;
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza&lt;br /&gt;
* [[Uran]] av Ludvig G&lt;br /&gt;
* [[Zink]] av Leo Wezelius&lt;br /&gt;
* [[Magnesium]] av Alexander Nord&lt;br /&gt;
* [[Nickel]] av Nabbir&lt;br /&gt;
* [[Vismut]] av Jonas&lt;br /&gt;
* [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W&lt;br /&gt;
* [[Nysilver]] av Simran&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av Markus&lt;br /&gt;
* [[Kadmium]] av  Klas&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Plast ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Akryl]] / PMMA / plexiglas av Fredrika&lt;br /&gt;
* [[Amidplast, PA]] av Kevin&lt;br /&gt;
* [[Elastan]] av Emre&lt;br /&gt;
* [[Epoxiplast]] av Atra&lt;br /&gt;
* [[Esterplast]] av Olle&lt;br /&gt;
* [[Fenolplast]] Noah L&lt;br /&gt;
* [[frigolit]] av Rasmus&lt;br /&gt;
* [[GoreTex]] av Blal &lt;br /&gt;
* [[Gummi]] av Daniel M&lt;br /&gt;
** [[Vulkaniserat gummi]]&lt;br /&gt;
** [[Butylgummi]] av Mathias&lt;br /&gt;
** [[Etenpropengummi]]&lt;br /&gt;
** [[Kloroprengummi]] Georgek Aroush&lt;br /&gt;
** [[Nitrilgummi]] Armin&lt;br /&gt;
** [[Styrengummi]] av Joakim&lt;br /&gt;
* [[Kevlar]] av Oliver Tuncay™✄&lt;br /&gt;
* [[Melaminplast]]av Cristian Blaj&lt;br /&gt;
* [[Polylaktid]] Elias&lt;br /&gt;
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda&lt;br /&gt;
* [[polyester]] av Casper&lt;br /&gt;
* [[polyeten]] av Teodor&lt;br /&gt;
* [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik&lt;br /&gt;
* [[polypropen]] av [[Adem]]&lt;br /&gt;
* [[Polystyren]] av Linnea&lt;br /&gt;
* [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef&lt;br /&gt;
* [[Silikon]] av Linn&lt;br /&gt;
* [[Uretanplast]] / Polyuretan Jesper W&lt;br /&gt;
* [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas&lt;br /&gt;
* [[Viskos]] av Gustav&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Keramer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aerogel]] av Harruman&lt;br /&gt;
* Aluminiumoxid, se [[Safir]]&lt;br /&gt;
* [[Betong]] av Milan &lt;br /&gt;
* [[Borkarbid]] xX Fredrik Xx&lt;br /&gt;
* [[Bornitrid]] av Abdikafi&lt;br /&gt;
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]&lt;br /&gt;
* [[diamant]] av mohamed&lt;br /&gt;
* [[Glas]] av Viktor&amp;lt;3&lt;br /&gt;
* [[Grafen]] av Johan&lt;br /&gt;
* [[Grafit]] av Luan&lt;br /&gt;
* [[Kiselkarbid]] av Roman&lt;br /&gt;
* [[Kiselnitrid]] av Artin&lt;br /&gt;
* [[kol]] av kristoffer&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] John&lt;br /&gt;
* [[Kvarts]] Kristofer&lt;br /&gt;
* [[Lättbetong]] Sarah&lt;br /&gt;
* [[Marmor]] Adam&lt;br /&gt;
* [[PICA-X]] av Dennis&lt;br /&gt;
* [[Porslin]] David&lt;br /&gt;
* [[Safir]] Marcus&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Linus&lt;br /&gt;
* [[Leca Block/Lättklinkersblock]] av Shifat&lt;br /&gt;
* [[Titandiborid]] av Riaz&lt;br /&gt;
* [[Zirkoniumdioxid]] av Olov&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Trä ==&lt;br /&gt;
* [[Paper]] av [[Sten]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träslag ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Bambu]] av Zacharias&lt;br /&gt;
* [[Björk]] av Micke P&lt;br /&gt;
* [[Ek]] Simon B&lt;br /&gt;
* [[Furu]] Robin och Tilla&lt;br /&gt;
* [[Lignum Vitae]] Noah&lt;br /&gt;
* [[Kork]] Gustav L&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bygg ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Gipsskiva]] av Josefine&lt;br /&gt;
* [[MDF]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[HDF]] av Viktor&lt;br /&gt;
* [[Plywood]] av Mikael&lt;br /&gt;
* [[Spånskiva]]™® Anton Nordström&lt;br /&gt;
* [[Mineralull]] AV BABYOLON&lt;br /&gt;
* [[kalksten]] av Emil&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träprodukter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Papper]] Av: Daniel&lt;br /&gt;
* [[Wellpapp]] av Elin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Fiber==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aramid]] av Ali&lt;br /&gt;
*[[Ull]] av Saman&lt;br /&gt;
* [[Glasfiber]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[Hampa]] av Nikita&lt;br /&gt;
* [[Bomull]] av Sandel&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] bokad av Daniel åkerman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Övrigt ==&lt;br /&gt;
* [[Amalgam]] av Rahbz Jr.&lt;br /&gt;
* [[Silke]] av Märta Ballardini&lt;br /&gt;
* [[Linoleum]] av Fatou the Boss&lt;br /&gt;
* [[vatten]] av Maximus&lt;br /&gt;
* [[Betong]] av Nazar Rahimi&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Roman Lazunin</name></author>
	</entry>
</feed>