<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Rille123</id>
	<title>Wikiskola - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Rille123"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php/Special:Bidrag/Rille123"/>
	<updated>2026-05-12T02:15:29Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.41.1</generator>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Limma&amp;diff=36169</id>
		<title>Limma</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Limma&amp;diff=36169"/>
		<updated>2016-05-23T11:47:33Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rille123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Lim ==&lt;br /&gt;
Lim används ofta inom dagens samhälle och det har en väldigt stor variationsbredd. Man limmar allt från skärmar på telefoner till att hjälpa till som stöd när man bygger berg- och dalbanor. &lt;br /&gt;
Lim eller klister är samlingsnamnen på det bindemedel i flytande form som används för att foga tillsammans två eller flera fasta kroppar. Lim för ark, folier och andra tunna eller mjuka kroppar kallas ofta för klister.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Historiskt sett är lim bindemedel framställda ur en animalisk naturprodukt, till exempel fiskskinn eller djurhudar, som framställs genom kokning. Klister kan framställas från vegetabiliska råvaror eller kemiska. Kaseinlim är framställt ur kasein samt stärkelseklister som är framställt ur stärkelse. I och med introduktionen av syntetiskt framställda häftämnen har betydelseskillnaderna mellan lim och klister avtagit. I artikeln används för enkelhetens skull &amp;quot;lim&amp;quot;, även om &amp;quot;klister&amp;quot; i vissa fall skulle vara mer korrekt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Det går att dela in lim i tre olika huvudtyper beroende på deras funktion ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Torkande lim, lim som verkar genom att lösningsmedlet avdunstar&lt;br /&gt;
* Smältlim, plaster som värms upp till flytande form och som efter avsvalning stelnar och fungerar som ett lim.&lt;br /&gt;
* Härdande lim, lim som verkar genom att det reagerar kemiskt. Detta sker antingen under inflytande av ultraviolett ljus eller värme om det rör sig om enkomponentslim, eller med ett annat ämne, d.v.s. ett tvåkomponentlim&lt;br /&gt;
== Enkomponentslim ==&lt;br /&gt;
Enkomponentslim är den vanligaste typen av lim och klister. Allt som behövs för limningen finns i samma tub, burk eller flaska.&lt;br /&gt;
Oftast härdar limmet genom att dess lösningsmedel dunstar bort i luften och limbasen blir kvar i fogen. Det finns även speciella typer av enkomponentlim, till exempel sådana som härdas av ultraviolett ljus eller värme.&lt;br /&gt;
Somliga häftämnen härdar genom kemisk reaktion med luftens syre eller fuktighet, d.v.s. vatten. Egentligen kan dessa ämnen anses vara tvåkomponentlim, eftersom särskilt härdämne inte behöver tillsättas utan tas från den omgivande miljön. Exempel på detta är linolja och silikonlim.&lt;br /&gt;
Exempel på enkomponentlim är trälim, limstift, Karlssons klister, superlim och kontaktlim.&lt;br /&gt;
== Superlim ==&lt;br /&gt;
Superlim är produktnamnet för enkomponentlim baserat på cyanoakrylat. Limmet är mycket lättflytande och härdar snabbt, särskilt då det ligger i ett tunt skikt mellan två sammanpressade ytor. Hållfastheten är hög, men förmågan att fylla ut ojämnheter i de sammalimmade ytorna är dålig. Denna egenskap gör dock att en limfog mellan ytor med god passform blir nästan osynlig. Med hjälp av tillsatsämnen kan limmet både göras trögflytande och utfyllande. Superlim fäster bra på de flesta hårda material samt på vissa mjuka material, till exempel mellan fingrar. Superlim som inte härdat färdigt kan lösas med aceton. Superlim har även börjat användas inom medicin för att försluta mindre sår i stället för att sy till exempel Epiglu sårlim.&lt;br /&gt;
== Tvåkomponentlim ==&lt;br /&gt;
Limmet består av härdare och bas som förvaras i var sin behållare och som blandas i önskad mängd innan applicering. Oftast är båda komponenterna trögflytande vätskor eller geléer, men pulver+vätska förekommer också. Tvåkomponentlim behöver normalt inte luft för att stelna då en kemisk reaktion inträffar mellan de ingående ämnena. Den tid ett tvåkomponentlim är användbart från blandningstillfället är begränsad, och det hjälper inte att förvara blandat lim i slutet kärl för att förhindra härdning. Ett tvåkomponentlim som börjat härda kan inte &amp;quot;lösas&amp;quot; igen genom att tillsättning av lösningsmedel eller tillförsel av mer av någon av de ingående komponenterna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De flesta tvåkomponentlim krymper inte särskilt mycket när de stelnar vilket gör att limmet också kan användas som spackel. Tvåkomponentlim brukar dessutom vara vattenbeständiga.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En speciell form av tvåkomponentlim är de limmer där man penslar härdare på den ena ytan och limbas på den andra innan ytorna pressas ihop.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det kan vara svårt att lösa upp en limmad fog, men limmet kan fås att släppa om man värmer fogen, förutsatt att de sammanlimmade materialen tål det. Efter värmningen har limmet förlorat mycket av sin styrka och man bör inte försöka fästa ihop ytorna igen genom att värma upp limmet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tvåkomponentlim är lämpligt för porslin, glas, stengods och sten, samt tillverkning av skeddrag. Limmet gulnar dock med tiden vilket gör det mindre lämpligt för vitt porslin och ofärgat glas. De vanligaste typerna av tvåkomponentlim för hemmabruk är epoxilim (handelsnamn Araldit, Plastic Padding m fl), samt plastspackel typ polyesterspackel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Varför Limma? ==&lt;br /&gt;
Man väljer att limma när man behöver få något att sitta fast men man har inte plats att använda andra metoder som att spika, skruva, svetsa eller liknande. Man limmar till exempel fast skärmen på en smartphone för att man inte har rum att använda en annan metod med tanke på hur tunn den är. Av denna anledning är Lim viktigt att ha och därför kommer vi inte sluta limma inom snar framtid.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5d/AdhesivesForHouseUse004.jpg/250px-AdhesivesForHouseUse004.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Gustav Limrell &amp;amp; Richard Byström ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rille123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Limma&amp;diff=36157</id>
		<title>Limma</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Limma&amp;diff=36157"/>
		<updated>2016-05-23T11:22:51Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rille123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Lim ==&lt;br /&gt;
Lim används ofta inom dagens samhälle och det har en väldigt stor variationsbredd. Man limmar allt från skärmar på telefoner till att hjälpa till som stöd när man bygger berg- och dalbanor. &lt;br /&gt;
Lim eller klister är samlingsnamnen på det bindemedel i flytande form som används för att foga tillsammans två eller flera fasta kroppar. Lim för ark, folier och andra tunna eller mjuka kroppar kallas ofta för klister.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Historiskt sett är lim bindemedel framställda ur en animalisk naturprodukt, till exempel fiskskinn eller djurhudar, som framställs genom kokning. Klister kan framställas från vegetabiliska råvaror eller kemiska. Kaseinlim är framställt ur kasein samt stärkelseklister som är framställt ur stärkelse. I och med introduktionen av syntetiskt framställda häftämnen har betydelseskillnaderna mellan lim och klister avtagit. I artikeln används för enkelhetens skull &amp;quot;lim&amp;quot;, även om &amp;quot;klister&amp;quot; i vissa fall skulle vara mer korrekt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Det går att dela in lim i tre olika huvudtyper beroende på deras funktion ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Torkande lim, lim som verkar genom att lösningsmedlet avdunstar&lt;br /&gt;
* Smältlim, plaster som värms upp till flytande form och som efter avsvalning stelnar och fungerar som ett lim.&lt;br /&gt;
* Härdande lim, lim som verkar genom att det reagerar kemiskt. Detta sker antingen under inflytande av ultraviolett ljus eller värme om det rör sig om enkomponentslim, eller med ett annat ämne, d.v.s. ett tvåkomponentlim&lt;br /&gt;
== Enkomponentslim ==&lt;br /&gt;
Enkomponentslim är den vanligaste typen av lim och klister. Allt som behövs för limningen finns i samma tub, burk eller flaska.&lt;br /&gt;
Oftast härdar limmet genom att dess lösningsmedel dunstar bort i luften och limbasen blir kvar i fogen. Det finns även speciella typer av enkomponentlim, till exempel sådana som härdas av ultraviolett ljus eller värme.&lt;br /&gt;
Somliga häftämnen härdar genom kemisk reaktion med luftens syre eller fuktighet, d.v.s. vatten. Egentligen kan dessa ämnen anses vara tvåkomponentlim, eftersom särskilt härdämne inte behöver tillsättas utan tas från den omgivande miljön. Exempel på detta är linolja och silikonlim.&lt;br /&gt;
Exempel på enkomponentlim är trälim, limstift, Karlssons klister, superlim och kontaktlim.&lt;br /&gt;
== Superlim ==&lt;br /&gt;
Superlim är produktnamnet för enkomponentlim baserat på cyanoakrylat. Limmet är mycket lättflytande och härdar snabbt, särskilt då det ligger i ett tunt skikt mellan två sammanpressade ytor. Hållfastheten är hög, men förmågan att fylla ut ojämnheter i de sammalimmade ytorna är dålig. Denna egenskap gör dock att en limfog mellan ytor med god passform blir nästan osynlig. Med hjälp av tillsatsämnen kan limmet både göras trögflytande och utfyllande. Superlim fäster bra på de flesta hårda material samt på vissa mjuka material, till exempel mellan fingrar. Superlim som inte härdat färdigt kan lösas med aceton. Superlim har även börjat användas inom medicin för att försluta mindre sår i stället för att sy till exempel Epiglu sårlim.&lt;br /&gt;
== Tvåkomponentlim ==&lt;br /&gt;
Limmet består av härdare och bas som förvaras i var sin behållare och som blandas i önskad mängd innan applicering. Oftast är båda komponenterna trögflytande vätskor eller geléer, men pulver+vätska förekommer också. Tvåkomponentlim behöver normalt inte luft för att stelna då en kemisk reaktion inträffar mellan de ingående ämnena. Den tid ett tvåkomponentlim är användbart från blandningstillfället är begränsad, och det hjälper inte att förvara blandat lim i slutet kärl för att förhindra härdning. Ett tvåkomponentlim som börjat härda kan inte &amp;quot;lösas&amp;quot; igen genom att tillsättning av lösningsmedel eller tillförsel av mer av någon av de ingående komponenterna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De flesta tvåkomponentlim krymper inte särskilt mycket när de stelnar vilket gör att limmet också kan användas som spackel. Tvåkomponentlim brukar dessutom vara vattenbeständiga.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En speciell form av tvåkomponentlim är de limmer där man penslar härdare på den ena ytan och limbas på den andra innan ytorna pressas ihop.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det kan vara svårt att lösa upp en limmad fog, men limmet kan fås att släppa om man värmer fogen, förutsatt att de sammanlimmade materialen tål det. Efter värmningen har limmet förlorat mycket av sin styrka och man bör inte försöka fästa ihop ytorna igen genom att värma upp limmet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tvåkomponentlim är lämpligt för porslin, glas, stengods och sten, samt tillverkning av skeddrag. Limmet gulnar dock med tiden vilket gör det mindre lämpligt för vitt porslin och ofärgat glas. De vanligaste typerna av tvåkomponentlim för hemmabruk är epoxilim (handelsnamn Araldit, Plastic Padding m fl), samt plastspackel typ polyesterspackel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Varför Limma? ==&lt;br /&gt;
Man väljer att limma när man behöver få något att sitta fast men man har inte plats att använda andra metoder som att spika, skruva, svetsa eller liknande. Man limmar till exempel fast skärmen på en smartphone för att man inte har rum att använda en annan metod med tanke på hur tunn den är. Av denna anledning är Lim viktigt att ha och därför kommer vi inte sluta limma inom snar framtid.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5d/AdhesivesForHouseUse004.jpg/250px-AdhesivesForHouseUse004.jpg&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rille123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Krom&amp;diff=36156</id>
		<title>Krom</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Krom&amp;diff=36156"/>
		<updated>2016-05-23T11:18:21Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rille123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
* Densitet [7140 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
* Hårdhet 8,5&lt;br /&gt;
* Värmekapacitet [450 J/(kg·K)]&lt;br /&gt;
* Resistivitet [1,05 ohm]&lt;br /&gt;
* Elektrisk ledningsförmåg  (7,74·106 S/m (Ω−1·m−1))&lt;br /&gt;
* Smältpunkt [1907 Celsius]&lt;br /&gt;
* Kokpunkt [2671 Celsius]&lt;br /&gt;
* Ämnesklass [Övergångsmetall]&lt;br /&gt;
* Färg [silver] Krom&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krom används i stål för att göra stålet rostfritt och hårt. Fordon kan var gjorda av krom och det har också används som lack på bilar. Olika kromföreningar kan användas för färger. Krom används också i olika katalysatorer. Kombinerat med svavelsyra används olika kromatsalter som t.ex ammoniumtrikromat till att binda en syreatom till ett oxidation.&lt;br /&gt;
Krom används även i smarta textilier.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krom framställs ur mineralet FeCr2O4 och lägger till FeCr2O4 med aluminium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krom upptäcktes 1797 av Luis Nicolas Vauquelin i ett blykromatmineral, år 1798 lyckades han första gången få fram rent krom genom att lägga till dikromtrioxid med träkol. Krom fick sitt namn från sina starka färger på legeringarna. Att framställa krom genom rostning av krom med soda upptäcktes senare. År 1893 framställdes krom i en elektrisk ugn som fick en reaktion mellan dikromtrioxid och kol och År 1898 utförde Hans Goldschmits en hög värmes reduktion av dikromtrioxid så att kromutvinning kunde starta. Namnet kom från grekiskans &amp;quot;chroma&amp;quot; som betyder färg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kemi==&lt;br /&gt;
[[File:Electron shell 024 Chromium - no label.svg | 340px | right |Electron shell 024 Chromium - no label]]&lt;br /&gt;
En kromatom består av 24 protoner och 24 elektroner, dock kan elektronerna variera beroende på materialets laddning.&lt;br /&gt;
Krom är också både brandfarligt och hälsovådligt. Dessutom är det miljöfarligt. &lt;br /&gt;
: P fraser: P273&lt;br /&gt;
: H fraser: H400&lt;br /&gt;
Krom självantänds vid 400 Celsius&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
8,13 KR/lb krom&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.atsdr.cdc.gov/csem/csem.asp?csem=10&amp;amp;po=0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Krom&lt;br /&gt;
== Gjord Av Richard ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rille123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Krom&amp;diff=36155</id>
		<title>Krom</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Krom&amp;diff=36155"/>
		<updated>2016-05-23T11:17:13Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rille123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densitet [7140 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Hårdhet 8,5&lt;br /&gt;
: Värmekapacitet [450 J/(kg·K)]&lt;br /&gt;
: Resistivitet [1,05 ohm]&lt;br /&gt;
: Elektrisk ledningsförmåg  (7,74·106 S/m (Ω−1·m−1))&lt;br /&gt;
: Smältpunkt [1907 Celsius]&lt;br /&gt;
: Kokpunkt [2671 Celsius]&lt;br /&gt;
: Ämnesklass [Övergångsmetall]&lt;br /&gt;
: Färg [silver] Krom&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krom används i stål för att göra stålet rostfritt och hårt. Fordon kan var gjorda av krom och det har också används som lack på bilar. Olika kromföreningar kan användas för färger. Krom används också i olika katalysatorer. Kombinerat med svavelsyra används olika kromatsalter som t.ex ammoniumtrikromat till att binda en syreatom till ett oxidation.&lt;br /&gt;
Krom används även i smarta textilier.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krom framställs ur mineralet FeCr2O4 och lägger till FeCr2O4 med aluminium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krom upptäcktes 1797 av Luis Nicolas Vauquelin i ett blykromatmineral, år 1798 lyckades han första gången få fram rent krom genom att lägga till dikromtrioxid med träkol. Krom fick sitt namn från sina starka färger på legeringarna. Att framställa krom genom rostning av krom med soda upptäcktes senare. År 1893 framställdes krom i en elektrisk ugn som fick en reaktion mellan dikromtrioxid och kol och År 1898 utförde Hans Goldschmits en hög värmes reduktion av dikromtrioxid så att kromutvinning kunde starta. Namnet kom från grekiskans &amp;quot;chroma&amp;quot; som betyder färg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kemi==&lt;br /&gt;
[[File:Electron shell 024 Chromium - no label.svg | 340px | right |Electron shell 024 Chromium - no label]]&lt;br /&gt;
En kromatom består av 24 protoner och 24 elektroner, dock kan elektronerna variera beroende på materialets laddning.&lt;br /&gt;
Krom är också både brandfarligt och hälsovådligt. Dessutom är det miljöfarligt. &lt;br /&gt;
: P fraser: P273&lt;br /&gt;
: H fraser: H400&lt;br /&gt;
Krom självantänds vid 400 Celsius&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
8,13 KR/lb krom&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.atsdr.cdc.gov/csem/csem.asp?csem=10&amp;amp;po=0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Krom&lt;br /&gt;
== Gjord Av Richard ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rille123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Krom&amp;diff=36154</id>
		<title>Krom</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Krom&amp;diff=36154"/>
		<updated>2016-05-23T11:16:51Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rille123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
[[ http://www.kineticsol.com/wp-content/uploads/2014/04/DNA-chain-shutterstock_152713547.jpg ]]&lt;br /&gt;
: Densitet [7140 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Hårdhet 8,5&lt;br /&gt;
: Värmekapacitet [450 J/(kg·K)]&lt;br /&gt;
: Resistivitet [1,05 ohm]&lt;br /&gt;
: Elektrisk ledningsförmåg  (7,74·106 S/m (Ω−1·m−1))&lt;br /&gt;
: Smältpunkt [1907 Celsius]&lt;br /&gt;
: Kokpunkt [2671 Celsius]&lt;br /&gt;
: Ämnesklass [Övergångsmetall]&lt;br /&gt;
: Färg [silver] Krom&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krom används i stål för att göra stålet rostfritt och hårt. Fordon kan var gjorda av krom och det har också används som lack på bilar. Olika kromföreningar kan användas för färger. Krom används också i olika katalysatorer. Kombinerat med svavelsyra används olika kromatsalter som t.ex ammoniumtrikromat till att binda en syreatom till ett oxidation.&lt;br /&gt;
Krom används även i smarta textilier.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krom framställs ur mineralet FeCr2O4 och lägger till FeCr2O4 med aluminium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krom upptäcktes 1797 av Luis Nicolas Vauquelin i ett blykromatmineral, år 1798 lyckades han första gången få fram rent krom genom att lägga till dikromtrioxid med träkol. Krom fick sitt namn från sina starka färger på legeringarna. Att framställa krom genom rostning av krom med soda upptäcktes senare. År 1893 framställdes krom i en elektrisk ugn som fick en reaktion mellan dikromtrioxid och kol och År 1898 utförde Hans Goldschmits en hög värmes reduktion av dikromtrioxid så att kromutvinning kunde starta. Namnet kom från grekiskans &amp;quot;chroma&amp;quot; som betyder färg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kemi==&lt;br /&gt;
[[File:Electron shell 024 Chromium - no label.svg | 340px | right |Electron shell 024 Chromium - no label]]&lt;br /&gt;
En kromatom består av 24 protoner och 24 elektroner, dock kan elektronerna variera beroende på materialets laddning.&lt;br /&gt;
Krom är också både brandfarligt och hälsovådligt. Dessutom är det miljöfarligt. &lt;br /&gt;
: P fraser: P273&lt;br /&gt;
: H fraser: H400&lt;br /&gt;
Krom självantänds vid 400 Celsius&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
8,13 KR/lb krom&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.atsdr.cdc.gov/csem/csem.asp?csem=10&amp;amp;po=0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Krom&lt;br /&gt;
== Gjord Av Richard ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rille123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Krom&amp;diff=36153</id>
		<title>Krom</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Krom&amp;diff=36153"/>
		<updated>2016-05-23T11:16:26Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rille123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
[[File:http://www.kineticsol.com/wp-content/uploads/2014/04/DNA-chain-shutterstock_152713547.jpg]]&lt;br /&gt;
: Densitet [7140 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Hårdhet 8,5&lt;br /&gt;
: Värmekapacitet [450 J/(kg·K)]&lt;br /&gt;
: Resistivitet [1,05 ohm]&lt;br /&gt;
: Elektrisk ledningsförmåg  (7,74·106 S/m (Ω−1·m−1))&lt;br /&gt;
: Smältpunkt [1907 Celsius]&lt;br /&gt;
: Kokpunkt [2671 Celsius]&lt;br /&gt;
: Ämnesklass [Övergångsmetall]&lt;br /&gt;
: Färg [silver] Krom&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krom används i stål för att göra stålet rostfritt och hårt. Fordon kan var gjorda av krom och det har också används som lack på bilar. Olika kromföreningar kan användas för färger. Krom används också i olika katalysatorer. Kombinerat med svavelsyra används olika kromatsalter som t.ex ammoniumtrikromat till att binda en syreatom till ett oxidation.&lt;br /&gt;
Krom används även i smarta textilier.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krom framställs ur mineralet FeCr2O4 och lägger till FeCr2O4 med aluminium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krom upptäcktes 1797 av Luis Nicolas Vauquelin i ett blykromatmineral, år 1798 lyckades han första gången få fram rent krom genom att lägga till dikromtrioxid med träkol. Krom fick sitt namn från sina starka färger på legeringarna. Att framställa krom genom rostning av krom med soda upptäcktes senare. År 1893 framställdes krom i en elektrisk ugn som fick en reaktion mellan dikromtrioxid och kol och År 1898 utförde Hans Goldschmits en hög värmes reduktion av dikromtrioxid så att kromutvinning kunde starta. Namnet kom från grekiskans &amp;quot;chroma&amp;quot; som betyder färg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kemi==&lt;br /&gt;
[[File:Electron shell 024 Chromium - no label.svg | 340px | right |Electron shell 024 Chromium - no label]]&lt;br /&gt;
En kromatom består av 24 protoner och 24 elektroner, dock kan elektronerna variera beroende på materialets laddning.&lt;br /&gt;
Krom är också både brandfarligt och hälsovådligt. Dessutom är det miljöfarligt. &lt;br /&gt;
: P fraser: P273&lt;br /&gt;
: H fraser: H400&lt;br /&gt;
Krom självantänds vid 400 Celsius&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
8,13 KR/lb krom&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.atsdr.cdc.gov/csem/csem.asp?csem=10&amp;amp;po=0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Krom&lt;br /&gt;
== Gjord Av Richard ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rille123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Krom&amp;diff=36152</id>
		<title>Krom</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Krom&amp;diff=36152"/>
		<updated>2016-05-23T11:15:55Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rille123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
[[http://www.kineticsol.com/wp-content/uploads/2014/04/DNA-chain-shutterstock_152713547.jpg]]&lt;br /&gt;
: Densitet [7140 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Hårdhet 8,5&lt;br /&gt;
: Värmekapacitet [450 J/(kg·K)]&lt;br /&gt;
: Resistivitet [1,05 ohm]&lt;br /&gt;
: Elektrisk ledningsförmåg  (7,74·106 S/m (Ω−1·m−1))&lt;br /&gt;
: Smältpunkt [1907 Celsius]&lt;br /&gt;
: Kokpunkt [2671 Celsius]&lt;br /&gt;
: Ämnesklass [Övergångsmetall]&lt;br /&gt;
: Färg [silver] Krom&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krom används i stål för att göra stålet rostfritt och hårt. Fordon kan var gjorda av krom och det har också används som lack på bilar. Olika kromföreningar kan användas för färger. Krom används också i olika katalysatorer. Kombinerat med svavelsyra används olika kromatsalter som t.ex ammoniumtrikromat till att binda en syreatom till ett oxidation.&lt;br /&gt;
Krom används även i smarta textilier.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krom framställs ur mineralet FeCr2O4 och lägger till FeCr2O4 med aluminium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krom upptäcktes 1797 av Luis Nicolas Vauquelin i ett blykromatmineral, år 1798 lyckades han första gången få fram rent krom genom att lägga till dikromtrioxid med träkol. Krom fick sitt namn från sina starka färger på legeringarna. Att framställa krom genom rostning av krom med soda upptäcktes senare. År 1893 framställdes krom i en elektrisk ugn som fick en reaktion mellan dikromtrioxid och kol och År 1898 utförde Hans Goldschmits en hög värmes reduktion av dikromtrioxid så att kromutvinning kunde starta. Namnet kom från grekiskans &amp;quot;chroma&amp;quot; som betyder färg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kemi==&lt;br /&gt;
[[File:Electron shell 024 Chromium - no label.svg | 340px | right |Electron shell 024 Chromium - no label]]&lt;br /&gt;
En kromatom består av 24 protoner och 24 elektroner, dock kan elektronerna variera beroende på materialets laddning.&lt;br /&gt;
Krom är också både brandfarligt och hälsovådligt. Dessutom är det miljöfarligt. &lt;br /&gt;
: P fraser: P273&lt;br /&gt;
: H fraser: H400&lt;br /&gt;
Krom självantänds vid 400 Celsius&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
8,13 KR/lb krom&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.atsdr.cdc.gov/csem/csem.asp?csem=10&amp;amp;po=0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Krom&lt;br /&gt;
== Gjord Av Richard ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rille123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Krom&amp;diff=36151</id>
		<title>Krom</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Krom&amp;diff=36151"/>
		<updated>2016-05-23T11:15:11Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rille123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
http://www.kineticsol.com/wp-content/uploads/2014/04/DNA-chain-shutterstock_152713547.jpg&lt;br /&gt;
: Densitet [7140 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Hårdhet 8,5&lt;br /&gt;
: Värmekapacitet [450 J/(kg·K)]&lt;br /&gt;
: Resistivitet [1,05 ohm]&lt;br /&gt;
: Elektrisk ledningsförmåg  (7,74·106 S/m (Ω−1·m−1))&lt;br /&gt;
: Smältpunkt [1907 Celsius]&lt;br /&gt;
: Kokpunkt [2671 Celsius]&lt;br /&gt;
: Ämnesklass [Övergångsmetall]&lt;br /&gt;
: Färg [silver] Krom&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krom används i stål för att göra stålet rostfritt och hårt. Fordon kan var gjorda av krom och det har också används som lack på bilar. Olika kromföreningar kan användas för färger. Krom används också i olika katalysatorer. Kombinerat med svavelsyra används olika kromatsalter som t.ex ammoniumtrikromat till att binda en syreatom till ett oxidation.&lt;br /&gt;
Krom används även i smarta textilier.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krom framställs ur mineralet FeCr2O4 och lägger till FeCr2O4 med aluminium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krom upptäcktes 1797 av Luis Nicolas Vauquelin i ett blykromatmineral, år 1798 lyckades han första gången få fram rent krom genom att lägga till dikromtrioxid med träkol. Krom fick sitt namn från sina starka färger på legeringarna. Att framställa krom genom rostning av krom med soda upptäcktes senare. År 1893 framställdes krom i en elektrisk ugn som fick en reaktion mellan dikromtrioxid och kol och År 1898 utförde Hans Goldschmits en hög värmes reduktion av dikromtrioxid så att kromutvinning kunde starta. Namnet kom från grekiskans &amp;quot;chroma&amp;quot; som betyder färg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kemi==&lt;br /&gt;
[[File:Electron shell 024 Chromium - no label.svg | 340px | right |Electron shell 024 Chromium - no label]]&lt;br /&gt;
En kromatom består av 24 protoner och 24 elektroner, dock kan elektronerna variera beroende på materialets laddning.&lt;br /&gt;
Krom är också både brandfarligt och hälsovådligt. Dessutom är det miljöfarligt. &lt;br /&gt;
: P fraser: P273&lt;br /&gt;
: H fraser: H400&lt;br /&gt;
Krom självantänds vid 400 Celsius&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
8,13 KR/lb krom&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.atsdr.cdc.gov/csem/csem.asp?csem=10&amp;amp;po=0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Krom&lt;br /&gt;
== Gjord Av Richard ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rille123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Krom&amp;diff=36150</id>
		<title>Krom</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Krom&amp;diff=36150"/>
		<updated>2016-05-23T11:14:15Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rille123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/08/Chromium_crystals_and_1cm3_cube.jpg/200px-Chromium_crystals_and_1cm3_cube.jpg&lt;br /&gt;
: Densitet [7140 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Hårdhet 8,5&lt;br /&gt;
: Värmekapacitet [450 J/(kg·K)]&lt;br /&gt;
: Resistivitet [1,05 ohm]&lt;br /&gt;
: Elektrisk ledningsförmåg  (7,74·106 S/m (Ω−1·m−1))&lt;br /&gt;
: Smältpunkt [1907 Celsius]&lt;br /&gt;
: Kokpunkt [2671 Celsius]&lt;br /&gt;
: Ämnesklass [Övergångsmetall]&lt;br /&gt;
: Färg [silver] Krom&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krom används i stål för att göra stålet rostfritt och hårt. Fordon kan var gjorda av krom och det har också används som lack på bilar. Olika kromföreningar kan användas för färger. Krom används också i olika katalysatorer. Kombinerat med svavelsyra används olika kromatsalter som t.ex ammoniumtrikromat till att binda en syreatom till ett oxidation.&lt;br /&gt;
Krom används även i smarta textilier.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krom framställs ur mineralet FeCr2O4 och lägger till FeCr2O4 med aluminium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krom upptäcktes 1797 av Luis Nicolas Vauquelin i ett blykromatmineral, år 1798 lyckades han första gången få fram rent krom genom att lägga till dikromtrioxid med träkol. Krom fick sitt namn från sina starka färger på legeringarna. Att framställa krom genom rostning av krom med soda upptäcktes senare. År 1893 framställdes krom i en elektrisk ugn som fick en reaktion mellan dikromtrioxid och kol och År 1898 utförde Hans Goldschmits en hög värmes reduktion av dikromtrioxid så att kromutvinning kunde starta. Namnet kom från grekiskans &amp;quot;chroma&amp;quot; som betyder färg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kemi==&lt;br /&gt;
[[File:Electron shell 024 Chromium - no label.svg | 340px | right |Electron shell 024 Chromium - no label]]&lt;br /&gt;
En kromatom består av 24 protoner och 24 elektroner, dock kan elektronerna variera beroende på materialets laddning.&lt;br /&gt;
Krom är också både brandfarligt och hälsovådligt. Dessutom är det miljöfarligt. &lt;br /&gt;
: P fraser: P273&lt;br /&gt;
: H fraser: H400&lt;br /&gt;
Krom självantänds vid 400 Celsius&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
8,13 KR/lb krom&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.atsdr.cdc.gov/csem/csem.asp?csem=10&amp;amp;po=0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Krom&lt;br /&gt;
== Gjord Av Richard ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rille123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Krom&amp;diff=36149</id>
		<title>Krom</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Krom&amp;diff=36149"/>
		<updated>2016-05-23T11:13:20Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rille123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densitet [7140 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Hårdhet 8,5&lt;br /&gt;
: Värmekapacitet [450 J/(kg·K)]&lt;br /&gt;
: Resistivitet [1,05 ohm]&lt;br /&gt;
: Elektrisk ledningsförmåg  (7,74·106 S/m (Ω−1·m−1))&lt;br /&gt;
: Smältpunkt [1907 Celsius]&lt;br /&gt;
: Kokpunkt [2671 Celsius]&lt;br /&gt;
: Ämnesklass [Övergångsmetall]&lt;br /&gt;
: Färg [silver] Krom&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krom används i stål för att göra stålet rostfritt och hårt. Fordon kan var gjorda av krom och det har också används som lack på bilar. Olika kromföreningar kan användas för färger. Krom används också i olika katalysatorer. Kombinerat med svavelsyra används olika kromatsalter som t.ex ammoniumtrikromat till att binda en syreatom till ett oxidation.&lt;br /&gt;
Krom används även i smarta textilier.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krom framställs ur mineralet FeCr2O4 och lägger till FeCr2O4 med aluminium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krom upptäcktes 1797 av Luis Nicolas Vauquelin i ett blykromatmineral, år 1798 lyckades han första gången få fram rent krom genom att lägga till dikromtrioxid med träkol. Krom fick sitt namn från sina starka färger på legeringarna. Att framställa krom genom rostning av krom med soda upptäcktes senare. År 1893 framställdes krom i en elektrisk ugn som fick en reaktion mellan dikromtrioxid och kol och År 1898 utförde Hans Goldschmits en hög värmes reduktion av dikromtrioxid så att kromutvinning kunde starta. Namnet kom från grekiskans &amp;quot;chroma&amp;quot; som betyder färg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kemi==&lt;br /&gt;
[[File:Electron shell 024 Chromium - no label.svg | 340px | right |Electron shell 024 Chromium - no label]]&lt;br /&gt;
En kromatom består av 24 protoner och 24 elektroner, dock kan elektronerna variera beroende på materialets laddning.&lt;br /&gt;
Krom är också både brandfarligt och hälsovådligt. Dessutom är det miljöfarligt. &lt;br /&gt;
: P fraser: P273&lt;br /&gt;
: H fraser: H400&lt;br /&gt;
Krom självantänds vid 400 Celsius&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
8,13 KR/lb krom&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.atsdr.cdc.gov/csem/csem.asp?csem=10&amp;amp;po=0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Krom&lt;br /&gt;
== Gjord Av Richard ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rille123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Krom&amp;diff=36148</id>
		<title>Krom</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Krom&amp;diff=36148"/>
		<updated>2016-05-23T11:12:29Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rille123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densitet [7140 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Hårdhet 8,5&lt;br /&gt;
: Värmekapacitet [450 J/(kg·K)]&lt;br /&gt;
: Resistivitet [1,05 ohm]&lt;br /&gt;
: Elektrisk ledningsförmåg  (7,74·106 S/m (Ω−1·m−1))&lt;br /&gt;
: Smältpunkt [1907 Celsius]&lt;br /&gt;
: Kokpunkt [2671 Celsius]&lt;br /&gt;
: Ämnesklass [Övergångsmetall]&lt;br /&gt;
: Färg [silver] Krom&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 Nummer24&lt;br /&gt;
 TeckenCr&lt;br /&gt;
 Grupp6&lt;br /&gt;
 Period4&lt;br /&gt;
  Blockd&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 Cr↓Mo&lt;br /&gt;
 Vanadin ← Krom → Mangan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 [Ar] 3d5 4s1&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 24Cr&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
    &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kromkristaller&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
EmissionsspektrumGenerella egenskaperRelativ atommassa51,9961(6)[1] uUtseendeSilverFysikaliska egenskaperDensitet vid r.t.7,19 g/cm3– flytande, vid smältpunkten6,3 g/cm3AggregationstillståndFastSmältpunkt2180 K ​(1907 °C)Kokpunkt2944 K ​(2671 °C)Molvolym7,23 × 10−6 m3/molSmältvärme16,93[2] kJ/molÅngbildningsvärme347[3] kJ/molSpecifik värmekapacitet449[4] J/(kg × K)Molär värmekapacitet23,35 J/(mol × K)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 Ångtryck &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 Tr. (Pa)&lt;br /&gt;
 1&lt;br /&gt;
 10&lt;br /&gt;
 100&lt;br /&gt;
 1 k&lt;br /&gt;
 10 k&lt;br /&gt;
 100 k&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 Te. (K)&lt;br /&gt;
 1656&lt;br /&gt;
 1807&lt;br /&gt;
 1991&lt;br /&gt;
 2223&lt;br /&gt;
 2530&lt;br /&gt;
 2942&lt;br /&gt;
Atomära egenskaperAtomradie140 pmKovalent radie118 pmElektronaffinitet64,3 kJ/molJonisationspotentialFörsta: 652,9 kJ/molAndra: 1590,6 kJ/molTredje: 2987 kJ/molFjärde: 4743 kJ/mol(Lista)Arbetsfunktion4,5[5] eVElektronkonfigurationElektronkonfiguration[Ar] 3d5 4s1e– per skal2, 8, 13, 1Kemiska egenskaperOxidationstillstånd6, 5, 4, 3, 2, 1, −1, −2, −4Oxider (basicitet)(sur, basisk eller amfoterisk – beroende på oxidationstillståndet)Elektronegativitet1,66 (Paulingskalan)1,65 (Allenskalan)Normalpotential&lt;br /&gt;
 −0,744 V (Cr3+ + 3 e− → Cr)[6]&lt;br /&gt;
 −0,913 V (Cr2+ + 2 e− → Cr)[6]DiverseKristallstrukturKubisk rymdcentrerad (bcc) Ljudhastighet5940 m/sTermisk expansion4,9 µm/(m × K) (25 °C)Värmeledningsförmåga93,9 W/(m × K)Elektrisk konduktivitet7,87 × 106 A/(V × m)Elektrisk resistivitet125 nΩ × m (20 °C)MagnetismAntiferromagnetisk[7]Magnetisk susceptibilitet3,1 × 10−4[8]Néelpunkt393 K (119,85 °C)Youngs modul279 GPaSkjuvmodul115 GPaKompressionsmodul160 GPaPoissons konstant0,21Mohs hårdhet8,5Vickers hårdhet1060 MPaBrinells hårdhet687–6500 MPaIdentifikationCAS-nummer7440-47-3Pubchem23976RTECS-nummerGB4200000HistoriaNamnursprungFrån grekiska chroma, ”färg”.[9][10]Upptäckt och första isolationLouis Nicolas Vauquelin (1797, 1798)Stabilaste isotoper&lt;br /&gt;
Huvudartikel: Kromisotoper&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 Nuklid&lt;br /&gt;
 NF&lt;br /&gt;
 t1/2&lt;br /&gt;
 ST&lt;br /&gt;
 SE (MeV)&lt;br /&gt;
 SP&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 50Cr&lt;br /&gt;
 {syn.}&lt;br /&gt;
 &amp;gt; 1,8 × 1017 a&lt;br /&gt;
 ε&lt;br /&gt;
 i.u.&lt;br /&gt;
 50Ti&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 51Cr&lt;br /&gt;
 {syn.}&lt;br /&gt;
 27,7025 d&lt;br /&gt;
 ε&lt;br /&gt;
 0,753&lt;br /&gt;
 51V&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 52Cr&lt;br /&gt;
 83,789 %&lt;br /&gt;
 Stabil&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 53Cr&lt;br /&gt;
 9,501 %&lt;br /&gt;
 Stabil&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 54Cr&lt;br /&gt;
 2,365 %&lt;br /&gt;
 Stabil &lt;br /&gt;
SäkerhetsinformationSäkerhetsdatablad: Sigma-Aldrich&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
  Globalt harmoniserat system för klassifikation och märkning av kemikalier&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 GHS-märkning  enligt EU:s förordning 1272/2008 (CLP) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 Miljöfarlig&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
H-fraserH400P-fraserP273&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 EU-märkning av farliga ämnen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 EU-märkning av farliga ämnen enligt EU:s förordning 1272/2008 (CLP) på grundval av följande källa: [11]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 Pulver&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 Brandfarlig(F)&lt;br /&gt;
 Hälsovådlig(Xn)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
R-fraserR11​, R​40S-fraserS7​, S​33​, S​36/37​, S60&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
  NFPA 704&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1&lt;br /&gt;
2&lt;br /&gt;
1&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
SI-enheter och STP används om inget annat anges.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krom används i stål för att göra stålet rostfritt och hårt. Fordon kan var gjorda av krom och det har också används som lack på bilar. Olika kromföreningar kan användas för färger. Krom används också i olika katalysatorer. Kombinerat med svavelsyra används olika kromatsalter som t.ex ammoniumtrikromat till att binda en syreatom till ett oxidation.&lt;br /&gt;
Krom används även i smarta textilier.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krom framställs ur mineralet FeCr2O4 och lägger till FeCr2O4 med aluminium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krom upptäcktes 1797 av Luis Nicolas Vauquelin i ett blykromatmineral, år 1798 lyckades han första gången få fram rent krom genom att lägga till dikromtrioxid med träkol. Krom fick sitt namn från sina starka färger på legeringarna. Att framställa krom genom rostning av krom med soda upptäcktes senare. År 1893 framställdes krom i en elektrisk ugn som fick en reaktion mellan dikromtrioxid och kol och År 1898 utförde Hans Goldschmits en hög värmes reduktion av dikromtrioxid så att kromutvinning kunde starta. Namnet kom från grekiskans &amp;quot;chroma&amp;quot; som betyder färg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kemi==&lt;br /&gt;
[[File:Electron shell 024 Chromium - no label.svg | 340px | right |Electron shell 024 Chromium - no label]]&lt;br /&gt;
En kromatom består av 24 protoner och 24 elektroner, dock kan elektronerna variera beroende på materialets laddning.&lt;br /&gt;
Krom är också både brandfarligt och hälsovådligt. Dessutom är det miljöfarligt. &lt;br /&gt;
: P fraser: P273&lt;br /&gt;
: H fraser: H400&lt;br /&gt;
Krom självantänds vid 400 Celsius&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
8,13 KR/lb krom&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.atsdr.cdc.gov/csem/csem.asp?csem=10&amp;amp;po=0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Krom&lt;br /&gt;
== Gjord Av Richard ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rille123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Limma&amp;diff=36147</id>
		<title>Limma</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Limma&amp;diff=36147"/>
		<updated>2016-05-23T11:11:25Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rille123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Lim ==&lt;br /&gt;
Lim används ofta inom dagens samhälle och det har en väldigt stor variationsbredd. Man limmar allt från skärmar på telefoner till att hjälpa till som stöd när man bygger berg- och dalbanor. &lt;br /&gt;
Lim eller klister är samlingsnamnen på det bindemedel i flytande form som används för att foga tillsammans två eller flera fasta kroppar. Lim för ark, folier och andra tunna eller mjuka kroppar kallas ofta för klister.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Historiskt sett är lim bindemedel framställda ur en animalisk naturprodukt, till exempel fiskskinn eller djurhudar, som framställs genom kokning. Klister kan framställas från vegetabiliska råvaror eller kemiska. Kaseinlim är framställt ur kasein samt stärkelseklister som är framställt ur stärkelse. I och med introduktionen av syntetiskt framställda häftämnen har betydelseskillnaderna mellan lim och klister avtagit. I artikeln används för enkelhetens skull &amp;quot;lim&amp;quot;, även om &amp;quot;klister&amp;quot; i vissa fall skulle vara mer korrekt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Det går att dela in lim i tre olika huvudtyper beroende på deras funktion ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Torkande lim, lim som verkar genom att lösningsmedlet avdunstar&lt;br /&gt;
* Smältlim, plaster som värms upp till flytande form och som efter avsvalning stelnar och fungerar som ett lim.&lt;br /&gt;
* Härdande lim, lim som verkar genom att det reagerar kemiskt. Detta sker antingen under inflytande av ultraviolett ljus eller värme om det rör sig om enkomponentslim, eller med ett annat ämne, d.v.s. ett tvåkomponentlim&lt;br /&gt;
== Enkomponentslim ==&lt;br /&gt;
Enkomponentslim är den vanligaste typen av lim och klister. Allt som behövs för limningen finns i samma tub, burk eller flaska.&lt;br /&gt;
Oftast härdar limmet genom att dess lösningsmedel dunstar bort i luften och limbasen blir kvar i fogen. Det finns även speciella typer av enkomponentlim, till exempel sådana som härdas av ultraviolett ljus eller värme.&lt;br /&gt;
Somliga häftämnen härdar genom kemisk reaktion med luftens syre eller fuktighet, d.v.s. vatten. Egentligen kan dessa ämnen anses vara tvåkomponentlim, eftersom särskilt härdämne inte behöver tillsättas utan tas från den omgivande miljön. Exempel på detta är linolja och silikonlim.&lt;br /&gt;
Exempel på enkomponentlim är trälim, limstift, Karlssons klister, superlim och kontaktlim.&lt;br /&gt;
== Superlim ==&lt;br /&gt;
Superlim är produktnamnet för enkomponentlim baserat på cyanoakrylat. Limmet är mycket lättflytande och härdar snabbt, särskilt då det ligger i ett tunt skikt mellan två sammanpressade ytor. Hållfastheten är hög, men förmågan att fylla ut ojämnheter i de sammalimmade ytorna är dålig. Denna egenskap gör dock att en limfog mellan ytor med god passform blir nästan osynlig. Med hjälp av tillsatsämnen kan limmet både göras trögflytande och utfyllande. Superlim fäster bra på de flesta hårda material samt på vissa mjuka material, till exempel mellan fingrar. Superlim som inte härdat färdigt kan lösas med aceton. Superlim har även börjat användas inom medicin för att försluta mindre sår i stället för att sy till exempel Epiglu sårlim.&lt;br /&gt;
== Tvåkomponentlim ==&lt;br /&gt;
Limmet består av härdare och bas som förvaras i var sin behållare och som blandas i önskad mängd innan applicering. Oftast är båda komponenterna trögflytande vätskor eller geléer, men pulver+vätska förekommer också. Tvåkomponentlim behöver normalt inte luft för att stelna då en kemisk reaktion inträffar mellan de ingående ämnena. Den tid ett tvåkomponentlim är användbart från blandningstillfället är begränsad, och det hjälper inte att förvara blandat lim i slutet kärl för att förhindra härdning. Ett tvåkomponentlim som börjat härda kan inte &amp;quot;lösas&amp;quot; igen genom att tillsättning av lösningsmedel eller tillförsel av mer av någon av de ingående komponenterna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De flesta tvåkomponentlim krymper inte särskilt mycket när de stelnar vilket gör att limmet också kan användas som spackel. Tvåkomponentlim brukar dessutom vara vattenbeständiga.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En speciell form av tvåkomponentlim är de limmer där man penslar härdare på den ena ytan och limbas på den andra innan ytorna pressas ihop.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det kan vara svårt att lösa upp en limmad fog, men limmet kan fås att släppa om man värmer fogen, förutsatt att de sammanlimmade materialen tål det. Efter värmningen har limmet förlorat mycket av sin styrka och man bör inte försöka fästa ihop ytorna igen genom att värma upp limmet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tvåkomponentlim är lämpligt för porslin, glas, stengods och sten, samt tillverkning av skeddrag. Limmet gulnar dock med tiden vilket gör det mindre lämpligt för vitt porslin och ofärgat glas. De vanligaste typerna av tvåkomponentlim för hemmabruk är epoxilim (handelsnamn Araldit, Plastic Padding m fl), samt plastspackel typ polyesterspackel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5d/AdhesivesForHouseUse004.jpg/250px-AdhesivesForHouseUse004.jpg&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rille123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Krom&amp;diff=36146</id>
		<title>Krom</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Krom&amp;diff=36146"/>
		<updated>2016-05-23T11:06:28Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rille123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densitet [7140 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Hårdhet 8,5&lt;br /&gt;
: Värmekapacitet [450 J/(kg·K)]&lt;br /&gt;
: Resistivitet [1,05 ohm]&lt;br /&gt;
: Elektrisk ledningsförmåg  (7,74·106 S/m (Ω−1·m−1))&lt;br /&gt;
: Smältpunkt [1907 Celsius]&lt;br /&gt;
: Kokpunkt [2671 Celsius]&lt;br /&gt;
: Ämnesklass [Övergångsmetall]&lt;br /&gt;
: Färg [silver]                                                     https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/08/Chromium_crystals_and_1cm3_cube.jpg/200px-Chromium_crystals_and_1cm3_cube.jpg&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krom används i stål för att göra stålet rostfritt och hårt. Fordon kan var gjorda av krom och det har också används som lack på bilar. Olika kromföreningar kan användas för färger. Krom används också i olika katalysatorer. Kombinerat med svavelsyra används olika kromatsalter som t.ex ammoniumtrikromat till att binda en syreatom till ett oxidation.&lt;br /&gt;
Krom används även i smarta textilier.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krom framställs ur mineralet FeCr2O4 och lägger till FeCr2O4 med aluminium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krom upptäcktes 1797 av Luis Nicolas Vauquelin i ett blykromatmineral, år 1798 lyckades han första gången få fram rent krom genom att lägga till dikromtrioxid med träkol. Krom fick sitt namn från sina starka färger på legeringarna. Att framställa krom genom rostning av krom med soda upptäcktes senare. År 1893 framställdes krom i en elektrisk ugn som fick en reaktion mellan dikromtrioxid och kol och År 1898 utförde Hans Goldschmits en hög värmes reduktion av dikromtrioxid så att kromutvinning kunde starta. Namnet kom från grekiskans &amp;quot;chroma&amp;quot; som betyder färg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kemi==&lt;br /&gt;
[[File:Electron shell 024 Chromium - no label.svg | 340px | right |Electron shell 024 Chromium - no label]]&lt;br /&gt;
En kromatom består av 24 protoner och 24 elektroner, dock kan elektronerna variera beroende på materialets laddning.&lt;br /&gt;
Krom är också både brandfarligt och hälsovådligt. Dessutom är det miljöfarligt. &lt;br /&gt;
: P fraser: P273&lt;br /&gt;
: H fraser: H400&lt;br /&gt;
Krom självantänds vid 400 Celsius&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
8,13 KR/lb krom&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.atsdr.cdc.gov/csem/csem.asp?csem=10&amp;amp;po=0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Krom&lt;br /&gt;
== Gjord Av Richard ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rille123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Krom&amp;diff=36145</id>
		<title>Krom</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Krom&amp;diff=36145"/>
		<updated>2016-05-23T11:05:56Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rille123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densitet [7140 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Hårdhet 8,5&lt;br /&gt;
: Värmekapacitet [450 J/(kg·K)]&lt;br /&gt;
: Resistivitet [1,05 ohm]&lt;br /&gt;
: Elektrisk ledningsförmåg  (7,74·106 S/m (Ω−1·m−1))&lt;br /&gt;
: Smältpunkt [1907 Celsius]&lt;br /&gt;
: Kokpunkt [2671 Celsius]&lt;br /&gt;
: Ämnesklass [Övergångsmetall]&lt;br /&gt;
: Färg [silver]&lt;br /&gt;
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/0/08/Chromium_crystals_and_1cm3_cube.jpg/200px-Chromium_crystals_and_1cm3_cube.jpg&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krom används i stål för att göra stålet rostfritt och hårt. Fordon kan var gjorda av krom och det har också används som lack på bilar. Olika kromföreningar kan användas för färger. Krom används också i olika katalysatorer. Kombinerat med svavelsyra används olika kromatsalter som t.ex ammoniumtrikromat till att binda en syreatom till ett oxidation.&lt;br /&gt;
Krom används även i smarta textilier.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krom framställs ur mineralet FeCr2O4 och lägger till FeCr2O4 med aluminium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krom upptäcktes 1797 av Luis Nicolas Vauquelin i ett blykromatmineral, år 1798 lyckades han första gången få fram rent krom genom att lägga till dikromtrioxid med träkol. Krom fick sitt namn från sina starka färger på legeringarna. Att framställa krom genom rostning av krom med soda upptäcktes senare. År 1893 framställdes krom i en elektrisk ugn som fick en reaktion mellan dikromtrioxid och kol och År 1898 utförde Hans Goldschmits en hög värmes reduktion av dikromtrioxid så att kromutvinning kunde starta. Namnet kom från grekiskans &amp;quot;chroma&amp;quot; som betyder färg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kemi==&lt;br /&gt;
[[File:Electron shell 024 Chromium - no label.svg | 340px | right |Electron shell 024 Chromium - no label]]&lt;br /&gt;
En kromatom består av 24 protoner och 24 elektroner, dock kan elektronerna variera beroende på materialets laddning.&lt;br /&gt;
Krom är också både brandfarligt och hälsovådligt. Dessutom är det miljöfarligt. &lt;br /&gt;
: P fraser: P273&lt;br /&gt;
: H fraser: H400&lt;br /&gt;
Krom självantänds vid 400 Celsius&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
8,13 KR/lb krom&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.atsdr.cdc.gov/csem/csem.asp?csem=10&amp;amp;po=0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Krom&lt;br /&gt;
== Gjord Av Richard ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rille123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Limma&amp;diff=36144</id>
		<title>Limma</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Limma&amp;diff=36144"/>
		<updated>2016-05-23T11:04:57Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rille123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Lim ==&lt;br /&gt;
Lim används ofta inom dagens samhälle och det har en väldigt stor variationsbredd. Man limmar allt från skärmar på telefoner till att hjälpa till som stöd när man bygger berg- och dalbanor. &lt;br /&gt;
Lim eller klister är samlingsnamnen på det bindemedel i flytande form som används för att foga tillsammans två eller flera fasta kroppar. Lim för ark, folier och andra tunna eller mjuka kroppar kallas ofta för klister.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Historiskt sett är lim bindemedel framställda ur en animalisk naturprodukt, till exempel fiskskinn eller djurhudar, som framställs genom kokning. Klister kan framställas från vegetabiliska råvaror eller kemiska. Kaseinlim är framställt ur kasein samt stärkelseklister som är framställt ur stärkelse. I och med introduktionen av syntetiskt framställda häftämnen har betydelseskillnaderna mellan lim och klister avtagit. I artikeln används för enkelhetens skull &amp;quot;lim&amp;quot;, även om &amp;quot;klister&amp;quot; i vissa fall skulle vara mer korrekt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Det går att dela in lim i tre olika huvudtyper beroende på deras funktion ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Torkande lim, lim som verkar genom att lösningsmedlet avdunstar&lt;br /&gt;
* Smältlim, plaster som värms upp till flytande form och som efter avsvalning stelnar och fungerar som ett lim.&lt;br /&gt;
* Härdande lim, lim som verkar genom att det reagerar kemiskt. Detta sker antingen under inflytande av ultraviolett ljus eller värme om det rör sig om enkomponentslim, eller med ett annat ämne, d.v.s. ett tvåkomponentlim&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Enkomponentslim är den vanligaste typen av lim och klister. Allt som behövs för limningen finns i samma tub, burk eller flaska.&lt;br /&gt;
Oftast härdar limmet genom att dess lösningsmedel dunstar bort i luften och limbasen blir kvar i fogen. Det finns även speciella typer av enkomponentlim, till exempel sådana som härdas av ultraviolett ljus eller värme.&lt;br /&gt;
Somliga häftämnen härdar genom kemisk reaktion med luftens syre eller fuktighet, d.v.s. vatten. Egentligen kan dessa ämnen anses vara tvåkomponentlim, eftersom särskilt härdämne inte behöver tillsättas utan tas från den omgivande miljön. Exempel på detta är linolja och silikonlim.&lt;br /&gt;
Exempel på enkomponentlim är trälim, limstift, Karlssons klister, superlim och kontaktlim.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Superlim är produktnamnet för enkomponentlim baserat på cyanoakrylat. Limmet är mycket lättflytande och härdar snabbt, särskilt då det ligger i ett tunt skikt mellan två sammanpressade ytor. Hållfastheten är hög, men förmågan att fylla ut ojämnheter i de sammalimmade ytorna är dålig. Denna egenskap gör dock att en limfog mellan ytor med god passform blir nästan osynlig. Med hjälp av tillsatsämnen kan limmet både göras trögflytande och utfyllande. Superlim fäster bra på de flesta hårda material samt på vissa mjuka material, till exempel mellan fingrar. Superlim som inte härdat färdigt kan lösas med aceton. Superlim har även börjat användas inom medicin för att försluta mindre sår i stället för att sy till exempel Epiglu sårlim.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5d/AdhesivesForHouseUse004.jpg/250px-AdhesivesForHouseUse004.jpg&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rille123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Limma&amp;diff=36143</id>
		<title>Limma</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Limma&amp;diff=36143"/>
		<updated>2016-05-23T11:04:14Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rille123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Lim ==&lt;br /&gt;
Lim används ofta inom dagens samhälle och det har en väldigt stor variationsbredd. Man limmar allt från skärmar på telefoner till att hjälpa till som stöd när man bygger berg- och dalbanor. &lt;br /&gt;
Lim eller klister är samlingsnamnen på det bindemedel i flytande form som används för att foga tillsammans två eller flera fasta kroppar. Lim för ark, folier och andra tunna eller mjuka kroppar kallas ofta för klister.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Historiskt sett är lim bindemedel framställda ur en animalisk naturprodukt, till exempel fiskskinn eller djurhudar, som framställs genom kokning. Klister kan framställas från vegetabiliska råvaror eller kemiska. Kaseinlim är framställt ur kasein samt stärkelseklister som är framställt ur stärkelse. I och med introduktionen av syntetiskt framställda häftämnen har betydelseskillnaderna mellan lim och klister avtagit. I artikeln används för enkelhetens skull &amp;quot;lim&amp;quot;, även om &amp;quot;klister&amp;quot; i vissa fall skulle vara mer korrekt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Det går att dela in lim i tre olika huvudtyper beroende på deras funktion ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Torkande lim, lim som verkar genom att lösningsmedlet avdunstar&lt;br /&gt;
* Smältlim, plaster som värms upp till flytande form och som efter avsvalning stelnar och fungerar som ett lim.&lt;br /&gt;
* Härdande lim, lim som verkar genom att det reagerar kemiskt. Detta sker antingen under inflytande av ultraviolett ljus eller värme om det rör sig om enkomponentslim, eller med ett annat ämne, d.v.s. ett tvåkomponentlim&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Enkomponentslim är den vanligaste typen av lim och klister. Allt som behövs för limningen finns i samma tub, burk eller flaska.&lt;br /&gt;
Oftast härdar limmet genom att dess lösningsmedel dunstar bort i luften och limbasen blir kvar i fogen. Det finns även speciella typer av enkomponentlim, till exempel sådana som härdas av ultraviolett ljus eller värme.&lt;br /&gt;
Somliga häftämnen härdar genom kemisk reaktion med luftens syre eller fuktighet, d.v.s. vatten. Egentligen kan dessa ämnen anses vara tvåkomponentlim, eftersom särskilt härdämne inte behöver tillsättas utan tas från den omgivande miljön. Exempel på detta är linolja och silikonlim.&lt;br /&gt;
Exempel på enkomponentlim är trälim, limstift, Karlssons klister, superlim och kontaktlim.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5d/AdhesivesForHouseUse004.jpg/250px-AdhesivesForHouseUse004.jpg&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rille123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Limma&amp;diff=36142</id>
		<title>Limma</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Limma&amp;diff=36142"/>
		<updated>2016-05-23T11:03:29Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rille123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Lim ==&lt;br /&gt;
Lim används ofta inom dagens samhälle och det har en väldigt stor variationsbredd. Man limmar allt från skärmar på telefoner till att hjälpa till som stöd när man bygger berg- och dalbanor. &lt;br /&gt;
Lim eller klister är samlingsnamnen på det bindemedel i flytande form som används för att foga tillsammans två eller flera fasta kroppar. Lim för ark, folier och andra tunna eller mjuka kroppar kallas ofta för klister.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5d/AdhesivesForHouseUse004.jpg/250px-AdhesivesForHouseUse004.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Historiskt sett är lim bindemedel framställda ur en animalisk naturprodukt, till exempel fiskskinn eller djurhudar, som framställs genom kokning. Klister kan framställas från vegetabiliska råvaror eller kemiska. Kaseinlim är framställt ur kasein samt stärkelseklister som är framställt ur stärkelse. I och med introduktionen av syntetiskt framställda häftämnen har betydelseskillnaderna mellan lim och klister avtagit. I artikeln används för enkelhetens skull &amp;quot;lim&amp;quot;, även om &amp;quot;klister&amp;quot; i vissa fall skulle vara mer korrekt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Det går att dela in lim i tre olika huvudtyper beroende på deras funktion ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Torkande lim, lim som verkar genom att lösningsmedlet avdunstar&lt;br /&gt;
* Smältlim, plaster som värms upp till flytande form och som efter avsvalning stelnar och fungerar som ett lim.&lt;br /&gt;
* Härdande lim, lim som verkar genom att det reagerar kemiskt. Detta sker antingen under inflytande av ultraviolett ljus eller värme om det rör sig om enkomponentslim, eller med ett annat ämne, d.v.s. ett tvåkomponentlim&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Enkomponentslim är den vanligaste typen av lim och klister. Allt som behövs för limningen finns i samma tub, burk eller flaska.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Oftast härdar limmet genom att dess lösningsmedel dunstar bort i luften och limbasen blir kvar i fogen. Det finns även speciella typer av enkomponentlim, till exempel sådana som härdas av ultraviolett ljus eller värme.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Somliga häftämnen härdar genom kemisk reaktion med luftens syre eller fuktighet, d.v.s. vatten. Egentligen kan dessa ämnen anses vara tvåkomponentlim, eftersom särskilt härdämne inte behöver tillsättas utan tas från den omgivande miljön. Exempel på detta är linolja och silikonlim.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Exempel på enkomponentlim är trälim, limstift, Karlssons klister, superlim och kontaktlim.&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rille123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Limma&amp;diff=36141</id>
		<title>Limma</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Limma&amp;diff=36141"/>
		<updated>2016-05-23T11:02:49Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rille123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Lim ==&lt;br /&gt;
Lim används ofta inom dagens samhälle och det har en väldigt stor variationsbredd. Man limmar allt från skärmar på telefoner till att hjälpa till som stöd när man bygger berg- och dalbanor. &lt;br /&gt;
Lim eller klister är samlingsnamnen på det bindemedel i flytande form som används för att foga tillsammans två eller flera fasta kroppar. Lim för ark, folier och andra tunna eller mjuka kroppar kallas ofta för klister.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Historiskt sett är lim bindemedel framställda ur en animalisk naturprodukt, till exempel fiskskinn eller djurhudar, som framställs genom kokning. Klister kan framställas från vegetabiliska råvaror eller kemiska. Kaseinlim är framställt ur kasein samt stärkelseklister som är framställt ur stärkelse. I och med introduktionen av syntetiskt framställda häftämnen har betydelseskillnaderna mellan lim och klister avtagit. I artikeln används för enkelhetens skull &amp;quot;lim&amp;quot;, även om &amp;quot;klister&amp;quot; i vissa fall skulle vara mer korrekt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Det går att dela in lim i tre olika huvudtyper beroende på deras funktion ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Torkande lim, lim som verkar genom att lösningsmedlet avdunstar&lt;br /&gt;
* Smältlim, plaster som värms upp till flytande form och som efter avsvalning stelnar och fungerar som ett lim.&lt;br /&gt;
* Härdande lim, lim som verkar genom att det reagerar kemiskt. Detta sker antingen under inflytande av ultraviolett ljus eller värme om det rör sig om enkomponentslim, eller med ett annat ämne, d.v.s. ett tvåkomponentlim&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Enkomponentslim är den vanligaste typen av lim och klister. Allt som behövs för limningen finns i samma tub, burk eller flaska.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Oftast härdar limmet genom att dess lösningsmedel dunstar bort i luften och limbasen blir kvar i fogen. Det finns även speciella typer av enkomponentlim, till exempel sådana som härdas av ultraviolett ljus eller värme.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Somliga häftämnen härdar genom kemisk reaktion med luftens syre eller fuktighet, d.v.s. vatten. Egentligen kan dessa ämnen anses vara tvåkomponentlim, eftersom särskilt härdämne inte behöver tillsättas utan tas från den omgivande miljön. Exempel på detta är linolja och silikonlim.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Exempel på enkomponentlim är trälim, limstift, Karlssons klister, superlim och kontaktlim.&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rille123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Limma&amp;diff=36140</id>
		<title>Limma</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Limma&amp;diff=36140"/>
		<updated>2016-05-23T11:00:26Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rille123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;===Lim===&lt;br /&gt;
Lim används ofta inom dagens samhälle och det har en väldigt stor variationsbredd. Man limmar allt från skärmar på telefoner till att hjälpa till som stöd när man bygger berg- och dalbanor. &lt;br /&gt;
Lim eller klister är samlingsnamnen på det bindemedel i flytande form som används för att foga tillsammans två eller flera fasta kroppar. Lim för ark, folier och andra tunna eller mjuka kroppar kallas ofta för klister.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Historiskt sett är lim bindemedel framställda ur en animalisk naturprodukt, till exempel fiskskinn eller djurhudar, som framställs genom kokning. Klister kan framställas från vegetabiliska råvaror eller kemiska. Kaseinlim är framställt ur kasein samt stärkelseklister som är framställt ur stärkelse. I och med introduktionen av syntetiskt framställda häftämnen har betydelseskillnaderna mellan lim och klister avtagit. I artikeln används för enkelhetens skull &amp;quot;lim&amp;quot;, även om &amp;quot;klister&amp;quot; i vissa fall skulle vara mer korrekt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Det går att dela in lim i tre olika huvudtyper beroende på deras funktion.===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Torkande lim, lim som verkar genom att lösningsmedlet avdunstar&lt;br /&gt;
* Smältlim, plaster som värms upp till flytande form och som efter avsvalning stelnar och fungerar som ett lim.&lt;br /&gt;
* Härdande lim, lim som verkar genom att det reagerar kemiskt. Detta sker antingen under inflytande av ultraviolett ljus eller värme om det rör sig om enkomponentslim, eller med ett annat ämne, d.v.s. ett tvåkomponentlim&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Enkomponentslim är den vanligaste typen av lim och klister. Allt som behövs för limningen finns i samma tub, burk eller flaska.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Oftast härdar limmet genom att dess lösningsmedel dunstar bort i luften och limbasen blir kvar i fogen. Det finns även speciella typer av enkomponentlim, till exempel sådana som härdas av ultraviolett ljus eller värme.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Somliga häftämnen härdar genom kemisk reaktion med luftens syre eller fuktighet, d.v.s. vatten. Egentligen kan dessa ämnen anses vara tvåkomponentlim, eftersom särskilt härdämne inte behöver tillsättas utan tas från den omgivande miljön. Exempel på detta är linolja och silikonlim.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Exempel på enkomponentlim är trälim, limstift, Karlssons klister, superlim och kontaktlim.&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rille123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Limma&amp;diff=36139</id>
		<title>Limma</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Limma&amp;diff=36139"/>
		<updated>2016-05-23T10:59:31Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rille123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;===Lim===&lt;br /&gt;
Lim används ofta inom dagens samhälle och det har en väldigt stor variationsbredd. Man limmar allt från skärmar på telefoner till att hjälpa till som stöd när man bygger berg- och dalbanor. &lt;br /&gt;
Lim eller klister är samlingsnamnen på det bindemedel i flytande form som används för att foga tillsammans två eller flera fasta kroppar. Lim för ark, folier och andra tunna eller mjuka kroppar kallas ofta för klister.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Historiskt sett är lim bindemedel framställda ur en animalisk naturprodukt, till exempel fiskskinn eller djurhudar, som framställs genom kokning. Klister kan framställas från vegetabiliska råvaror eller kemiska. Kaseinlim är framställt ur kasein samt stärkelseklister som är framställt ur stärkelse. I och med introduktionen av syntetiskt framställda häftämnen har betydelseskillnaderna mellan lim och klister avtagit. I artikeln används för enkelhetens skull &amp;quot;lim&amp;quot;, även om &amp;quot;klister&amp;quot; i vissa fall skulle vara mer korrekt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Det går att dela in lim i tre olika huvudtyper beroende på deras funktion.===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Torkande lim, lim som verkar genom att lösningsmedlet avdunstar&lt;br /&gt;
* Smältlim, plaster som värms upp till flytande form och som efter avsvalning stelnar och fungerar som ett lim.&lt;br /&gt;
* Härdande lim, lim som verkar genom att det reagerar kemiskt. Detta sker antingen under inflytande av ultraviolett ljus eller värme om det rör sig om enkomponentslim, eller med ett annat ämne, d.v.s. ett tvåkomponentlim&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Enkomponentslim är den vanligaste typen av lim och klister. Allt som behövs för limningen finns i samma tub, burk eller flaska.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Oftast härdar limmet genom att dess lösningsmedel dunstar bort i luften och limbasen blir kvar i fogen. Det finns även speciella typer av enkomponentlim, till exempel sådana som härdas av ultraviolett ljus eller värme.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Somliga häftämnen härdar genom kemisk reaktion med luftens syre eller fuktighet, d.v.s. vatten. Egentligen kan dessa ämnen anses vara tvåkomponentlim, eftersom särskilt härdämne inte behöver tillsättas utan tas från den omgivande miljön. Exempel på detta är linolja och silikonlim.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Exempel på enkomponentlim är trälim, limstift, Karlssons klister, superlim och kontaktlim.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rille123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Limma&amp;diff=36138</id>
		<title>Limma</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Limma&amp;diff=36138"/>
		<updated>2016-05-23T10:58:37Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rille123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;===Lim===&lt;br /&gt;
Lim används ofta inom dagens samhälle och det har en väldigt stor variationsbredd. Man limmar allt från skärmar på telefoner till att hjälpa till som stöd när man bygger berg- och dalbanor. &lt;br /&gt;
Lim eller klister är samlingsnamnen på det bindemedel i flytande form som används för att foga tillsammans två eller flera fasta kroppar. Lim för ark, folier och andra tunna eller mjuka kroppar kallas ofta för klister.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Historiskt sett är lim bindemedel framställda ur en animalisk naturprodukt, till exempel fiskskinn eller djurhudar, som framställs genom kokning. Klister kan framställas från vegetabiliska råvaror eller kemiska. Kaseinlim är framställt ur kasein samt stärkelseklister som är framställt ur stärkelse. I och med introduktionen av syntetiskt framställda häftämnen har betydelseskillnaderna mellan lim och klister avtagit. I artikeln används för enkelhetens skull &amp;quot;lim&amp;quot;, även om &amp;quot;klister&amp;quot; i vissa fall skulle vara mer korrekt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Det går att dela in lim i tre olika huvudtyper beroende på deras funktion.===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Torkande lim, lim som verkar genom att lösningsmedlet avdunstar&lt;br /&gt;
* Smältlim, plaster som värms upp till flytande form och som efter avsvalning stelnar och fungerar som ett lim.&lt;br /&gt;
* Härdande lim, lim som verkar genom att det reagerar kemiskt. Detta sker antingen under inflytande av ultraviolett ljus eller värme om det rör sig om enkomponentslim, eller med ett annat ämne, d.v.s. ett tvåkomponentlim&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rille123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Limma&amp;diff=36137</id>
		<title>Limma</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Limma&amp;diff=36137"/>
		<updated>2016-05-23T10:58:05Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rille123: Skapade sidan med &amp;#039;===Lim=== Lim används ofta inom dagens samhälle och det har en väldigt stor variationsbredd. Man limmar allt från skärmar på telefoner till att hjälpa till som stöd n...&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;===Lim===&lt;br /&gt;
Lim används ofta inom dagens samhälle och det har en väldigt stor variationsbredd. Man limmar allt från skärmar på telefoner till att hjälpa till som stöd när man bygger berg- och dalbanor. &lt;br /&gt;
Lim eller klister är samlingsnamnen på det bindemedel i flytande form som används för att foga tillsammans två eller flera fasta kroppar. Lim för ark, folier och andra tunna eller mjuka kroppar kallas ofta för klister.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Historiskt sett är lim bindemedel framställda ur en animalisk naturprodukt, till exempel fiskskinn eller djurhudar, som framställs genom kokning. Klister kan framställas från vegetabiliska råvaror eller kemiska. Kaseinlim är framställt ur kasein samt stärkelseklister som är framställt ur stärkelse. I och med introduktionen av syntetiskt framställda häftämnen har betydelseskillnaderna mellan lim och klister avtagit. I artikeln används för enkelhetens skull &amp;quot;lim&amp;quot;, även om &amp;quot;klister&amp;quot; i vissa fall skulle vara mer korrekt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Det går att dela in lim i tre olika huvudtyper beroende på deras funktion.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Torkande lim, lim som verkar genom att lösningsmedlet avdunstar&lt;br /&gt;
Smältlim, plaster som värms upp till flytande form och som efter avsvalning stelnar och fungerar som ett lim.&lt;br /&gt;
Härdande lim, lim som verkar genom att det reagerar kemiskt. Detta sker antingen under inflytande av ultraviolett ljus eller värme om det rör sig om enkomponentslim, eller med ett annat ämne, d.v.s. ett tvåkomponentlim==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rille123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Bearbetning&amp;diff=36136</id>
		<title>Bearbetning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Bearbetning&amp;diff=36136"/>
		<updated>2016-05-23T10:53:45Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rille123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
=== [[Förkromning]] ===&lt;br /&gt;
Av: William &amp;amp; Noah &amp;amp; Christopher&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Extrudering]] ===&lt;br /&gt;
Av: Adam&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förgyllning]] ===&lt;br /&gt;
Av Viktor, Jesper &amp;amp; Armin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förnickling]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Herman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Elektroplätering]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Galvanisering]] ===&lt;br /&gt;
Georgek Aroush och Riaz Uddin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Valsning]] ===&lt;br /&gt;
Micke och Linnea&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[CNC-maskiner]] ===&lt;br /&gt;
Emre och Mikael&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Täljning]]===&lt;br /&gt;
Noah och Ludvig&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Dimer_o_Dilan_Hyvling|Hyvling]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Dimer oc Dilan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Sågning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Felix och Marcus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Slipning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Max och Felix&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Tryckning]]===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Renars och Savvas&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Borrning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Noor &amp;amp; Josef&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Svarvning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Arbete av Alexander och Soheil&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Fräsning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Spiri &amp;amp; Mario&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Vattenskärning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Philip S och Daniel A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Gnistbearbetning]] ===&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Jonas och Fredrik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Laserbearbetning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ludvig, Kristofer och Daniel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[3D Printning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Nils, Rasmus och Eric.&lt;br /&gt;
Ny version: Dennis och Tor (se historik)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[3D-penna]] ===&lt;br /&gt;
(av Amanda och någon annan som jag har glömt OOPsies men de gjorde ett bra jobb kolla bara på historiken eller något)&lt;br /&gt;
&amp;lt;FONT SIZE=&amp;quot;+1&amp;quot;&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#f7c1f4&amp;quot;&amp;gt;f&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#f4c2f0&amp;quot;&amp;gt;ö&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#f0c4eb&amp;quot;&amp;gt;r&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ecc5e6&amp;quot;&amp;gt;b&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e8c7e1&amp;quot;&amp;gt;ä&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e5c8db&amp;quot;&amp;gt;t&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e1cad6&amp;quot;&amp;gt;t&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ddcbd1&amp;quot;&amp;gt;r&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d9cdcc&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d5cdc7&amp;quot;&amp;gt;d&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d7cec7&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d8cfc7&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#dad0c7&amp;quot;&amp;gt;v&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#dbd1c6&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ddd2c6&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ded3c5&amp;quot;&amp;gt;d&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e0d4c5&amp;quot;&amp;gt;r&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e1d5c4&amp;quot;&amp;gt;i&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e3d6c4&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e3d6c3&amp;quot;&amp;gt;n&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;/FONT&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Klippning och stansning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Niklas och Daniel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[smidning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Robin &amp;amp; Tilla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[bockning]] ===&lt;br /&gt;
Sam och Arvid&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Formblåsning]] ===&lt;br /&gt;
Av: Ali&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Formsprutning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Christoffer och Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Vakuumformning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Lucas och Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Lackning]] === &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
av Johanna &amp;amp; Albin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Gjutning]] ===&lt;br /&gt;
Av: Marcus, Adam och Simon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Photo Chemical Machining]] ===&lt;br /&gt;
Casper &amp;amp; John&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förzinkning]] ===&lt;br /&gt;
Saman &amp;amp; Mikael&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Laminering]] ===&lt;br /&gt;
Nikita &amp;amp; Jesper&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Limma]] ===&lt;br /&gt;
Gustav &amp;amp; Richard&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rille123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Rille123&amp;diff=36086</id>
		<title>Användare:Rille123</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Rille123&amp;diff=36086"/>
		<updated>2016-05-20T06:58:44Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rille123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Tja, det är jag som är en av [[Hassan]] &#039;s 2 delägare, den andra är Gustav Limrell&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rille123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Rille123&amp;diff=36085</id>
		<title>Användare:Rille123</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Rille123&amp;diff=36085"/>
		<updated>2016-05-20T06:58:01Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rille123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Tja, det är jag som är en av [[Hassans http://wikiskola.se/index.php?title=Hassan]] 2 delägare, den andra är Gustav Limrell&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rille123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Rille123&amp;diff=36084</id>
		<title>Användare:Rille123</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Rille123&amp;diff=36084"/>
		<updated>2016-05-20T06:57:40Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rille123: Skapade sidan med &amp;#039;Tja, det är jag som är en av [Hassans http://wikiskola.se/index.php?title=Hassan] 2 delägare, den andra är Gustav Limrell&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Tja, det är jag som är en av [Hassans http://wikiskola.se/index.php?title=Hassan] 2 delägare, den andra är Gustav Limrell&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rille123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Behov&amp;diff=36024</id>
		<title>Behov</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Behov&amp;diff=36024"/>
		<updated>2016-05-13T07:46:33Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rille123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Sjöfart-Behov&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varför behöver vi sjöfart? Egentligen borde man inte ens behöva svara på den frågan, det är såpass uppenbart ändå. Allt som har med hav eller sjöar att göra har användning av vår moderna sjöfartsteknik. Då det är ganska svårt att undvika sjöfart med tanke på att vatten täcker hela 70% av jordens yta. &lt;br /&gt;
[[Image:Maslow&#039;s Hierarchy of Needs.svg|thumb|right|450px|An interpretation of Maslow&#039;s hierarchy of needs, represented as a pyramid with the more basic needs at the bottom.&amp;lt;ref name=abraham-maslow&amp;gt;[http://www.abraham-maslow.com/m_motivation/Hierarchy_of_Needs.asp Maslow&#039;s Hierarchy of Needs]&amp;lt;/ref&amp;gt;]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att dra några exempel på var vi använder oss av sjöfart så är det främst inom transport av varor över vatten. Självklart har vi ju flygplan i vårt moderna samhälle, men om vi inte hade det då? Då hade vi definitivt använt oss av sjöfart. Det är ju inte heller bara inom transport av varor som vi använder oss av sjöfart, vi har ju även båtar som är menade för semester. Det finns t ex charterbåtar i varmare länder som man kan hyra och segla med under en vecka, det finns kryssningar som man åker runt med. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Under den senaste tiden har även tävlingssegling blivit populärt. Detta är då en sport som har olika grenar inom sig, och tävlingssegling är såpass stort att det till och med är med i OS. Segling har använts för transport på floder, sjöar och hav sedan förhistorisk tid. Även om det är omöjligt att säga när och var man för första gången tävlade i segling så har troligen den moderna kappseglingen sitt ursprung i 1600-talets Nederländerna. Dessutom finns det inte bara tävlingar inom segling, det finns också tävlingar inom olika sorters motorbåtar, powerboat är en av de populärare modellerna. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Konsekvenserna för samhället inom sjöfarten är så klart att vi kan roa oss på fritiden med att åka iväg med båten, vi kan transportera olika varor men vi har också möjligheten att rädda livet på folk som är fast ute på vatten eller som är oåtkomliga för både ambulans och helikopter. Detta kallas för sjöräddning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
SSRS är ett företag och en organisation som sköter sjöräddning här i Sverige, de är som vattnets ambulans. Till skillnad från vanliga sjukvården så är de specialiserade inom skador som händer nära vattnet.  Sjöräddningssällskapet driver 68 sjöräddningsstationer och har omkring 190 räddningsfarkoster, som bemannas med ungefär 2.100 frivilliga sjöräddare, av vilka omkring 300 har jour och ska kunna rycka ut inom 15 minuter, dygnet runt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som man kan se så finns det många olika sätt att använda sjöfarten på, och av dessa anledningar använder vi sjöfart som ett hjälpmedel.	&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.svera.org/files/img/blog/malta_vm_kjell_10872884_10207343099563188_1309158138901569386_o.jpg http://www.sjoraddning.se/media/cache/0b/0b259420a6b554ef001a23e2022201b9.jpg http://news.travelling.gr/wp-content/uploads/2013/05/Yacht-300x181.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
* [https://sv.wikipedia.org/wiki/Sj%C3%B6r%C3%A4ddningss%C3%A4llskapet SSRS Wikipedia]&lt;br /&gt;
* [https://sv.wikipedia.org/wiki/Segling_vid_olympiska_sommarspelen_2000 2000 resultat OS tävlingsseglingar]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rille123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Behov&amp;diff=36023</id>
		<title>Behov</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Behov&amp;diff=36023"/>
		<updated>2016-05-13T07:45:40Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rille123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Sjöfart-Behov&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varför behöver vi sjöfart? Egentligen borde man inte ens behöva svara på den frågan, det är såpass uppenbart ändå. Allt som har med hav eller sjöar att göra har användning av vår moderna sjöfartsteknik. Då det är ganska svårt att undvika sjöfart med tanke på att vatten täcker hela 70% av jordens yta. &lt;br /&gt;
[[http://www.abraham-maslow.com/m_motivation/Hierarchy_of_Needs.asp Maslow&#039;s Hierarchy of Needs]&amp;lt;/ref&amp;gt;]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att dra några exempel på var vi använder oss av sjöfart så är det främst inom transport av varor över vatten. Självklart har vi ju flygplan i vårt moderna samhälle, men om vi inte hade det då? Då hade vi definitivt använt oss av sjöfart. Det är ju inte heller bara inom transport av varor som vi använder oss av sjöfart, vi har ju även båtar som är menade för semester. Det finns t ex charterbåtar i varmare länder som man kan hyra och segla med under en vecka, det finns kryssningar som man åker runt med. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Under den senaste tiden har även tävlingssegling blivit populärt. Detta är då en sport som har olika grenar inom sig, och tävlingssegling är såpass stort att det till och med är med i OS. Segling har använts för transport på floder, sjöar och hav sedan förhistorisk tid. Även om det är omöjligt att säga när och var man för första gången tävlade i segling så har troligen den moderna kappseglingen sitt ursprung i 1600-talets Nederländerna. Dessutom finns det inte bara tävlingar inom segling, det finns också tävlingar inom olika sorters motorbåtar, powerboat är en av de populärare modellerna. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Konsekvenserna för samhället inom sjöfarten är så klart att vi kan roa oss på fritiden med att åka iväg med båten, vi kan transportera olika varor men vi har också möjligheten att rädda livet på folk som är fast ute på vatten eller som är oåtkomliga för både ambulans och helikopter. Detta kallas för sjöräddning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
SSRS är ett företag och en organisation som sköter sjöräddning här i Sverige, de är som vattnets ambulans. Till skillnad från vanliga sjukvården så är de specialiserade inom skador som händer nära vattnet.  Sjöräddningssällskapet driver 68 sjöräddningsstationer och har omkring 190 räddningsfarkoster, som bemannas med ungefär 2.100 frivilliga sjöräddare, av vilka omkring 300 har jour och ska kunna rycka ut inom 15 minuter, dygnet runt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som man kan se så finns det många olika sätt att använda sjöfarten på, och av dessa anledningar använder vi sjöfart som ett hjälpmedel.	&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.svera.org/files/img/blog/malta_vm_kjell_10872884_10207343099563188_1309158138901569386_o.jpg http://www.sjoraddning.se/media/cache/0b/0b259420a6b554ef001a23e2022201b9.jpg http://news.travelling.gr/wp-content/uploads/2013/05/Yacht-300x181.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
* [https://sv.wikipedia.org/wiki/Sj%C3%B6r%C3%A4ddningss%C3%A4llskapet SSRS Wikipedia]&lt;br /&gt;
* [https://sv.wikipedia.org/wiki/Segling_vid_olympiska_sommarspelen_2000 2000 resultat OS tävlingsseglingar]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rille123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Behov&amp;diff=36022</id>
		<title>Behov</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Behov&amp;diff=36022"/>
		<updated>2016-05-13T07:44:46Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rille123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Sjöfart-Behov&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varför behöver vi sjöfart? Egentligen borde man inte ens behöva svara på den frågan, det är såpass uppenbart ändå. Allt som har med hav eller sjöar att göra har användning av vår moderna sjöfartsteknik. Då det är ganska svårt att undvika sjöfart med tanke på att vatten täcker hela 70% av jordens yta. &lt;br /&gt;
[[Image:Maslow&#039;s Hierarchy of Needs.svg|thumb|right|450px|An interpretation of Maslow&#039;s hierarchy of needs, represented as a pyramid with the more basic needs at the bottom.&amp;lt;ref name=abraham-maslow&amp;gt;[http://www.abraham-maslow.com/m_motivation/Hierarchy_of_Needs.asp Maslow&#039;s Hierarchy of Needs]&amp;lt;/ref&amp;gt;]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att dra några exempel på var vi använder oss av sjöfart så är det främst inom transport av varor över vatten. Självklart har vi ju flygplan i vårt moderna samhälle, men om vi inte hade det då? Då hade vi definitivt använt oss av sjöfart. Det är ju inte heller bara inom transport av varor som vi använder oss av sjöfart, vi har ju även båtar som är menade för semester. Det finns t ex charterbåtar i varmare länder som man kan hyra och segla med under en vecka, det finns kryssningar som man åker runt med. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Under den senaste tiden har även tävlingssegling blivit populärt. Detta är då en sport som har olika grenar inom sig, och tävlingssegling är såpass stort att det till och med är med i OS. Segling har använts för transport på floder, sjöar och hav sedan förhistorisk tid. Även om det är omöjligt att säga när och var man för första gången tävlade i segling så har troligen den moderna kappseglingen sitt ursprung i 1600-talets Nederländerna. Dessutom finns det inte bara tävlingar inom segling, det finns också tävlingar inom olika sorters motorbåtar, powerboat är en av de populärare modellerna. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Konsekvenserna för samhället inom sjöfarten är så klart att vi kan roa oss på fritiden med att åka iväg med båten, vi kan transportera olika varor men vi har också möjligheten att rädda livet på folk som är fast ute på vatten eller som är oåtkomliga för både ambulans och helikopter. Detta kallas för sjöräddning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
SSRS är ett företag och en organisation som sköter sjöräddning här i Sverige, de är som vattnets ambulans. Till skillnad från vanliga sjukvården så är de specialiserade inom skador som händer nära vattnet.  Sjöräddningssällskapet driver 68 sjöräddningsstationer och har omkring 190 räddningsfarkoster, som bemannas med ungefär 2.100 frivilliga sjöräddare, av vilka omkring 300 har jour och ska kunna rycka ut inom 15 minuter, dygnet runt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som man kan se så finns det många olika sätt att använda sjöfarten på, och av dessa anledningar använder vi sjöfart som ett hjälpmedel.	&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.svera.org/files/img/blog/malta_vm_kjell_10872884_10207343099563188_1309158138901569386_o.jpg http://www.sjoraddning.se/media/cache/0b/0b259420a6b554ef001a23e2022201b9.jpg http://news.travelling.gr/wp-content/uploads/2013/05/Yacht-300x181.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
* [https://sv.wikipedia.org/wiki/Sj%C3%B6r%C3%A4ddningss%C3%A4llskapet SSRS Wikipedia]&lt;br /&gt;
* [https://sv.wikipedia.org/wiki/Segling_vid_olympiska_sommarspelen_2000 2000 resultat OS tävlingsseglingar]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rille123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Behov&amp;diff=36021</id>
		<title>Behov</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Behov&amp;diff=36021"/>
		<updated>2016-05-13T07:44:25Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rille123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Sjöfart-Behov&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varför behöver vi sjöfart? Egentligen borde man inte ens behöva svara på den frågan, det är såpass uppenbart ändå. Allt som har med hav eller sjöar att göra har användning av vår moderna sjöfartsteknik. Då det är ganska svårt att undvika sjöfart med tanke på att vatten täcker hela 70% av jordens yta. &lt;br /&gt;
[[Image:Maslow&#039;s Hierarchy of Needs.svg|thumb|right|450px|An interpretation of Maslow&#039;s hierarchy of needs, represented as a pyramid with the more basic needs at the bottom.&amp;lt;ref name=abraham-maslow&amp;gt;[http://www.abraham-maslow.com/m_motivation/Hierarchy_of_Needs.asp Maslow&#039;s Hierarchy of Needs]&amp;lt;/ref&amp;gt;]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att dra några exempel på var vi använder oss av sjöfart så är det främst inom transport av varor över vatten. Självklart har vi ju flygplan i vårt moderna samhälle, men om vi inte hade det då? Då hade vi definitivt använt oss av sjöfart. Det är ju inte heller bara inom transport av varor som vi använder oss av sjöfart, vi har ju även båtar som är menade för semester. Det finns t ex charterbåtar i varmare länder som man kan hyra och segla med under en vecka, det finns kryssningar som man åker runt med. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Under den senaste tiden har även tävlingssegling blivit populärt. Detta är då en sport som har olika grenar inom sig, och tävlingssegling är såpass stort att det till och med är med i OS. Segling har använts för transport på floder, sjöar och hav sedan förhistorisk tid. Även om det är omöjligt att säga när och var man för första gången tävlade i segling så har troligen den moderna kappseglingen sitt ursprung i 1600-talets Nederländerna. Dessutom finns det inte bara tävlingar inom segling, det finns också tävlingar inom olika sorters motorbåtar, powerboat är en av de populärare modellerna. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Konsekvenserna för samhället inom sjöfarten är så klart att vi kan roa oss på fritiden med att åka iväg med båten, vi kan transportera olika varor men vi har också möjligheten att rädda livet på folk som är fast ute på vatten eller som är oåtkomliga för både ambulans och helikopter. Detta kallas för sjöräddning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
SSRS är ett företag och en organisation som sköter sjöräddning här i Sverige, de är som vattnets ambulans. Till skillnad från vanliga sjukvården så är de specialiserade inom skador som händer nära vattnet.  Sjöräddningssällskapet driver 68 sjöräddningsstationer och har omkring 190 räddningsfarkoster, som bemannas med ungefär 2.100 frivilliga sjöräddare, av vilka omkring 300 har jour och ska kunna rycka ut inom 15 minuter, dygnet runt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som man kan se så finns det många olika sätt att använda sjöfarten på, och av dessa anledningar använder vi sjöfart som ett hjälpmedel.	&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==http://www.svera.org/files/img/blog/malta_vm_kjell_10872884_10207343099563188_1309158138901569386_o.jpg http://www.sjoraddning.se/media/cache/0b/0b259420a6b554ef001a23e2022201b9.jpg http://news.travelling.gr/wp-content/uploads/2013/05/Yacht-300x181.jpg==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
* [https://sv.wikipedia.org/wiki/Sj%C3%B6r%C3%A4ddningss%C3%A4llskapet SSRS Wikipedia]&lt;br /&gt;
* [https://sv.wikipedia.org/wiki/Segling_vid_olympiska_sommarspelen_2000 2000 resultat OS tävlingsseglingar]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rille123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Behov&amp;diff=36020</id>
		<title>Behov</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Behov&amp;diff=36020"/>
		<updated>2016-05-13T07:43:59Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rille123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Sjöfart-Behov&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varför behöver vi sjöfart? Egentligen borde man inte ens behöva svara på den frågan, det är såpass uppenbart ändå. Allt som har med hav eller sjöar att göra har användning av vår moderna sjöfartsteknik. Då det är ganska svårt att undvika sjöfart med tanke på att vatten täcker hela 70% av jordens yta. &lt;br /&gt;
[[Image:Maslow&#039;s Hierarchy of Needs.svg|thumb|right|450px|An interpretation of Maslow&#039;s hierarchy of needs, represented as a pyramid with the more basic needs at the bottom.&amp;lt;ref name=abraham-maslow&amp;gt;[http://www.abraham-maslow.com/m_motivation/Hierarchy_of_Needs.asp Maslow&#039;s Hierarchy of Needs]&amp;lt;/ref&amp;gt;]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att dra några exempel på var vi använder oss av sjöfart så är det främst inom transport av varor över vatten. Självklart har vi ju flygplan i vårt moderna samhälle, men om vi inte hade det då? Då hade vi definitivt använt oss av sjöfart. Det är ju inte heller bara inom transport av varor som vi använder oss av sjöfart, vi har ju även båtar som är menade för semester. Det finns t ex charterbåtar i varmare länder som man kan hyra och segla med under en vecka, det finns kryssningar som man åker runt med. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Under den senaste tiden har även tävlingssegling blivit populärt. Detta är då en sport som har olika grenar inom sig, och tävlingssegling är såpass stort att det till och med är med i OS. Segling har använts för transport på floder, sjöar och hav sedan förhistorisk tid. Även om det är omöjligt att säga när och var man för första gången tävlade i segling så har troligen den moderna kappseglingen sitt ursprung i 1600-talets Nederländerna. Dessutom finns det inte bara tävlingar inom segling, det finns också tävlingar inom olika sorters motorbåtar, powerboat är en av de populärare modellerna. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Konsekvenserna för samhället inom sjöfarten är så klart att vi kan roa oss på fritiden med att åka iväg med båten, vi kan transportera olika varor men vi har också möjligheten att rädda livet på folk som är fast ute på vatten eller som är oåtkomliga för både ambulans och helikopter. Detta kallas för sjöräddning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
SSRS är ett företag och en organisation som sköter sjöräddning här i Sverige, de är som vattnets ambulans. Till skillnad från vanliga sjukvården så är de specialiserade inom skador som händer nära vattnet.  Sjöräddningssällskapet driver 68 sjöräddningsstationer och har omkring 190 räddningsfarkoster, som bemannas med ungefär 2.100 frivilliga sjöräddare, av vilka omkring 300 har jour och ska kunna rycka ut inom 15 minuter, dygnet runt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som man kan se så finns det många olika sätt att använda sjöfarten på, och av dessa anledningar använder vi sjöfart som ett hjälpmedel.	&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.svera.org/files/img/blog/malta_vm_kjell_10872884_10207343099563188_1309158138901569386_o.jpg http://www.sjoraddning.se/media/cache/0b/0b259420a6b554ef001a23e2022201b9.jpg http://news.travelling.gr/wp-content/uploads/2013/05/Yacht-300x181.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
* [https://sv.wikipedia.org/wiki/Sj%C3%B6r%C3%A4ddningss%C3%A4llskapet SSRS Wikipedia]&lt;br /&gt;
* [https://sv.wikipedia.org/wiki/Segling_vid_olympiska_sommarspelen_2000 2000 resultat OS tävlingsseglingar]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rille123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Behov&amp;diff=36019</id>
		<title>Behov</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Behov&amp;diff=36019"/>
		<updated>2016-05-13T07:43:05Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rille123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Sjöfart-Behov&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varför behöver vi sjöfart? Egentligen borde man inte ens behöva svara på den frågan, det är såpass uppenbart ändå. Allt som har med hav eller sjöar att göra har användning av vår moderna sjöfartsteknik. Då det är ganska svårt att undvika sjöfart med tanke på att vatten täcker hela 70% av jordens yta. &lt;br /&gt;
[[Image:Maslow&#039;s Hierarchy of Needs.svg|thumb|right|450px|An interpretation of Maslow&#039;s hierarchy of needs, represented as a pyramid with the more basic needs at the bottom.&amp;lt;ref name=abraham-maslow&amp;gt;[http://www.abraham-maslow.com/m_motivation/Hierarchy_of_Needs.asp Maslow&#039;s Hierarchy of Needs]&amp;lt;/ref&amp;gt;]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att dra några exempel på var vi använder oss av sjöfart så är det främst inom transport av varor över vatten. Självklart har vi ju flygplan i vårt moderna samhälle, men om vi inte hade det då? Då hade vi definitivt använt oss av sjöfart. Det är ju inte heller bara inom transport av varor som vi använder oss av sjöfart, vi har ju även båtar som är menade för semester. Det finns t ex charterbåtar i varmare länder som man kan hyra och segla med under en vecka, det finns kryssningar som man åker runt med. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Under den senaste tiden har även tävlingssegling blivit populärt. Detta är då en sport som har olika grenar inom sig, och tävlingssegling är såpass stort att det till och med är med i OS. Segling har använts för transport på floder, sjöar och hav sedan förhistorisk tid. Även om det är omöjligt att säga när och var man för första gången tävlade i segling så har troligen den moderna kappseglingen sitt ursprung i 1600-talets Nederländerna. Dessutom finns det inte bara tävlingar inom segling, det finns också tävlingar inom olika sorters motorbåtar, powerboat är en av de populärare modellerna. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Konsekvenserna för samhället inom sjöfarten är så klart att vi kan roa oss på fritiden med att åka iväg med båten, vi kan transportera olika varor men vi har också möjligheten att rädda livet på folk som är fast ute på vatten eller som är oåtkomliga för både ambulans och helikopter. Detta kallas för sjöräddning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
SSRS är ett företag och en organisation som sköter sjöräddning här i Sverige, de är som vattnets ambulans. Till skillnad från vanliga sjukvården så är de specialiserade inom skador som händer nära vattnet.  Sjöräddningssällskapet driver 68 sjöräddningsstationer och har omkring 190 räddningsfarkoster, som bemannas med ungefär 2.100 frivilliga sjöräddare, av vilka omkring 300 har jour och ska kunna rycka ut inom 15 minuter, dygnet runt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som man kan se så finns det många olika sätt att använda sjöfarten på, och av dessa anledningar använder vi sjöfart som ett hjälpmedel.	&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.svera.org/files/img/blog/malta_vm_kjell_10872884_10207343099563188_1309158138901569386_o.jpg http://www.sjoraddning.se/media/cache/76/7667e8022423683da243c9b963289e5e.jpg http://news.travelling.gr/wp-content/uploads/2013/05/Yacht-300x181.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
* [https://sv.wikipedia.org/wiki/Sj%C3%B6r%C3%A4ddningss%C3%A4llskapet SSRS Wikipedia]&lt;br /&gt;
* [https://sv.wikipedia.org/wiki/Segling_vid_olympiska_sommarspelen_2000 2000 resultat OS tävlingsseglingar]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rille123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Behov&amp;diff=36018</id>
		<title>Behov</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Behov&amp;diff=36018"/>
		<updated>2016-05-13T07:42:06Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rille123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Sjöfart-Behov&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varför behöver vi sjöfart? Egentligen borde man inte ens behöva svara på den frågan, det är såpass uppenbart ändå. Allt som har med hav eller sjöar att göra har användning av vår moderna sjöfartsteknik. Då det är ganska svårt att undvika sjöfart med tanke på att vatten täcker hela 70% av jordens yta. &lt;br /&gt;
[[Image:Maslow&#039;s Hierarchy of Needs.svg|thumb|right|450px|An interpretation of Maslow&#039;s hierarchy of needs, represented as a pyramid with the more basic needs at the bottom.&amp;lt;ref name=abraham-maslow&amp;gt;[http://www.abraham-maslow.com/m_motivation/Hierarchy_of_Needs.asp Maslow&#039;s Hierarchy of Needs]&amp;lt;/ref&amp;gt;]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att dra några exempel på var vi använder oss av sjöfart så är det främst inom transport av varor över vatten. Självklart har vi ju flygplan i vårt moderna samhälle, men om vi inte hade det då? Då hade vi definitivt använt oss av sjöfart. Det är ju inte heller bara inom transport av varor som vi använder oss av sjöfart, vi har ju även båtar som är menade för semester. Det finns t ex charterbåtar i varmare länder som man kan hyra och segla med under en vecka, det finns kryssningar som man åker runt med. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Under den senaste tiden har även tävlingssegling blivit populärt. Detta är då en sport som har olika grenar inom sig, och tävlingssegling är såpass stort att det till och med är med i OS. Segling har använts för transport på floder, sjöar och hav sedan förhistorisk tid. Även om det är omöjligt att säga när och var man för första gången tävlade i segling så har troligen den moderna kappseglingen sitt ursprung i 1600-talets Nederländerna. Dessutom finns det inte bara tävlingar inom segling, det finns också tävlingar inom olika sorters motorbåtar, powerboat är en av de populärare modellerna. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Konsekvenserna för samhället inom sjöfarten är så klart att vi kan roa oss på fritiden med att åka iväg med båten, vi kan transportera olika varor men vi har också möjligheten att rädda livet på folk som är fast ute på vatten eller som är oåtkomliga för både ambulans och helikopter. Detta kallas för sjöräddning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
SSRS är ett företag och en organisation som sköter sjöräddning här i Sverige, de är som vattnets ambulans. Till skillnad från vanliga sjukvården så är de specialiserade inom skador som händer nära vattnet.  Sjöräddningssällskapet driver 68 sjöräddningsstationer och har omkring 190 räddningsfarkoster, som bemannas med ungefär 2.100 frivilliga sjöräddare, av vilka omkring 300 har jour och ska kunna rycka ut inom 15 minuter, dygnet runt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som man kan se så finns det många olika sätt att använda sjöfarten på, och av dessa anledningar använder vi sjöfart som ett hjälpmedel.	&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.svera.org/files/img/blog/malta_vm_kjell_10872884_10207343099563188_1309158138901569386_o.jpg http://www.sjoraddning.se/media/cache/76/7667e8022423683da243c9b963289e5e.jpg https://encrypted-tbn1.gstatic.com/images?q=tbn:ANd9GcQmhPOBaqKBrSM_dYywrOr241tYTUxpkz_7DoJj2lDF5-HwQDpKkA&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
* [https://sv.wikipedia.org/wiki/Sj%C3%B6r%C3%A4ddningss%C3%A4llskapet SSRS Wikipedia]&lt;br /&gt;
* [https://sv.wikipedia.org/wiki/Segling_vid_olympiska_sommarspelen_2000 2000 resultat OS tävlingsseglingar]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rille123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Behov&amp;diff=36016</id>
		<title>Behov</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Behov&amp;diff=36016"/>
		<updated>2016-05-13T07:41:20Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rille123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Sjöfart-Behov&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varför behöver vi sjöfart? Egentligen borde man inte ens behöva svara på den frågan, det är såpass uppenbart ändå. Allt som har med hav eller sjöar att göra har användning av vår moderna sjöfartsteknik. Då det är ganska svårt att undvika sjöfart med tanke på att vatten täcker hela 70% av jordens yta. &lt;br /&gt;
[[Image:Maslow&#039;s Hierarchy of Needs.svg|thumb|right|450px|An interpretation of Maslow&#039;s hierarchy of needs, represented as a pyramid with the more basic needs at the bottom.&amp;lt;ref name=abraham-maslow&amp;gt;[http://www.abraham-maslow.com/m_motivation/Hierarchy_of_Needs.asp Maslow&#039;s Hierarchy of Needs]&amp;lt;/ref&amp;gt;]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att dra några exempel på var vi använder oss av sjöfart så är det främst inom transport av varor över vatten. Självklart har vi ju flygplan i vårt moderna samhälle, men om vi inte hade det då? Då hade vi definitivt använt oss av sjöfart. Det är ju inte heller bara inom transport av varor som vi använder oss av sjöfart, vi har ju även båtar som är menade för semester. Det finns t ex charterbåtar i varmare länder som man kan hyra och segla med under en vecka, det finns kryssningar som man åker runt med. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Under den senaste tiden har även tävlingssegling blivit populärt. Detta är då en sport som har olika grenar inom sig, och tävlingssegling är såpass stort att det till och med är med i OS. Segling har använts för transport på floder, sjöar och hav sedan förhistorisk tid. Även om det är omöjligt att säga när och var man för första gången tävlade i segling så har troligen den moderna kappseglingen sitt ursprung i 1600-talets Nederländerna. Dessutom finns det inte bara tävlingar inom segling, det finns också tävlingar inom olika sorters motorbåtar, powerboat är en av de populärare modellerna. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Konsekvenserna för samhället inom sjöfarten är så klart att vi kan roa oss på fritiden med att åka iväg med båten, vi kan transportera olika varor men vi har också möjligheten att rädda livet på folk som är fast ute på vatten eller som är oåtkomliga för både ambulans och helikopter. Detta kallas för sjöräddning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
SSRS är ett företag och en organisation som sköter sjöräddning här i Sverige, de är som vattnets ambulans. Till skillnad från vanliga sjukvården så är de specialiserade inom skador som händer nära vattnet.  Sjöräddningssällskapet driver 68 sjöräddningsstationer och har omkring 190 räddningsfarkoster, som bemannas med ungefär 2.100 frivilliga sjöräddare, av vilka omkring 300 har jour och ska kunna rycka ut inom 15 minuter, dygnet runt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som man kan se så finns det många olika sätt att använda sjöfarten på, och av dessa anledningar använder vi sjöfart som ett hjälpmedel.	&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.svera.org/files/img/blog/malta_vm_kjell_10872884_10207343099563188_1309158138901569386_o.jpg http://www.sjoraddning.se/media/cache/76/7667e8022423683da243c9b963289e5e.jpg http://top-yachtdesign.com/wp-content/uploads/2015/12/Acquaintance-Vitruvius-@-night-434x237.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
* [https://sv.wikipedia.org/wiki/Sj%C3%B6r%C3%A4ddningss%C3%A4llskapet SSRS Wikipedia]&lt;br /&gt;
* [https://sv.wikipedia.org/wiki/Segling_vid_olympiska_sommarspelen_2000 2000 resultat OS tävlingsseglingar]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rille123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Behov&amp;diff=36014</id>
		<title>Behov</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Behov&amp;diff=36014"/>
		<updated>2016-05-13T07:40:20Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rille123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Sjöfart-Behov&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varför behöver vi sjöfart? Egentligen borde man inte ens behöva svara på den frågan, det är såpass uppenbart ändå. Allt som har med hav eller sjöar att göra har användning av vår moderna sjöfartsteknik. Då det är ganska svårt att undvika sjöfart med tanke på att vatten täcker hela 70% av jordens yta. &lt;br /&gt;
[[Image:Maslow&#039;s Hierarchy of Needs.svg|thumb|right|450px|An interpretation of Maslow&#039;s hierarchy of needs, represented as a pyramid with the more basic needs at the bottom.&amp;lt;ref name=abraham-maslow&amp;gt;[http://www.abraham-maslow.com/m_motivation/Hierarchy_of_Needs.asp Maslow&#039;s Hierarchy of Needs]&amp;lt;/ref&amp;gt;]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att dra några exempel på var vi använder oss av sjöfart så är det främst inom transport av varor över vatten. Självklart har vi ju flygplan i vårt moderna samhälle, men om vi inte hade det då? Då hade vi definitivt använt oss av sjöfart. Det är ju inte heller bara inom transport av varor som vi använder oss av sjöfart, vi har ju även båtar som är menade för semester. Det finns t ex charterbåtar i varmare länder som man kan hyra och segla med under en vecka, det finns kryssningar som man åker runt med. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Under den senaste tiden har även tävlingssegling blivit populärt. Detta är då en sport som har olika grenar inom sig, och tävlingssegling är såpass stort att det till och med är med i OS. Segling har använts för transport på floder, sjöar och hav sedan förhistorisk tid. Även om det är omöjligt att säga när och var man för första gången tävlade i segling så har troligen den moderna kappseglingen sitt ursprung i 1600-talets Nederländerna. Dessutom finns det inte bara tävlingar inom segling, det finns också tävlingar inom olika sorters motorbåtar, powerboat är en av de populärare modellerna. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Konsekvenserna för samhället inom sjöfarten är så klart att vi kan roa oss på fritiden med att åka iväg med båten, vi kan transportera olika varor men vi har också möjligheten att rädda livet på folk som är fast ute på vatten eller som är oåtkomliga för både ambulans och helikopter. Detta kallas för sjöräddning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
SSRS är ett företag och en organisation som sköter sjöräddning här i Sverige, de är som vattnets ambulans. Till skillnad från vanliga sjukvården så är de specialiserade inom skador som händer nära vattnet.  Sjöräddningssällskapet driver 68 sjöräddningsstationer och har omkring 190 räddningsfarkoster, som bemannas med ungefär 2.100 frivilliga sjöräddare, av vilka omkring 300 har jour och ska kunna rycka ut inom 15 minuter, dygnet runt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som man kan se så finns det många olika sätt att använda sjöfarten på, och av dessa anledningar använder vi sjöfart som ett hjälpmedel.	&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.svera.org/files/img/blog/malta_vm_kjell_10872884_10207343099563188_1309158138901569386_o.jpg http://www.sjoraddning.se/media/cache/76/7667e8022423683da243c9b963289e5e.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
* [https://sv.wikipedia.org/wiki/Sj%C3%B6r%C3%A4ddningss%C3%A4llskapet SSRS Wikipedia]&lt;br /&gt;
* [https://sv.wikipedia.org/wiki/Segling_vid_olympiska_sommarspelen_2000 2000 resultat OS tävlingsseglingar]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rille123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Behov&amp;diff=36013</id>
		<title>Behov</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Behov&amp;diff=36013"/>
		<updated>2016-05-13T07:39:17Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rille123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Sjöfart-Behov&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varför behöver vi sjöfart? Egentligen borde man inte ens behöva svara på den frågan, det är såpass uppenbart ändå. Allt som har med hav eller sjöar att göra har användning av vår moderna sjöfartsteknik. Då det är ganska svårt att undvika sjöfart med tanke på att vatten täcker hela 70% av jordens yta. &lt;br /&gt;
[[Image:Maslow&#039;s Hierarchy of Needs.svg|thumb|right|450px|An interpretation of Maslow&#039;s hierarchy of needs, represented as a pyramid with the more basic needs at the bottom.&amp;lt;ref name=abraham-maslow&amp;gt;[http://www.abraham-maslow.com/m_motivation/Hierarchy_of_Needs.asp Maslow&#039;s Hierarchy of Needs]&amp;lt;/ref&amp;gt;]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att dra några exempel på var vi använder oss av sjöfart så är det främst inom transport av varor över vatten. Självklart har vi ju flygplan i vårt moderna samhälle, men om vi inte hade det då? Då hade vi definitivt använt oss av sjöfart. Det är ju inte heller bara inom transport av varor som vi använder oss av sjöfart, vi har ju även båtar som är menade för semester. Det finns t ex charterbåtar i varmare länder som man kan hyra och segla med under en vecka, det finns kryssningar som man åker runt med. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Under den senaste tiden har även tävlingssegling blivit populärt. Detta är då en sport som har olika grenar inom sig, och tävlingssegling är såpass stort att det till och med är med i OS. Segling har använts för transport på floder, sjöar och hav sedan förhistorisk tid. Även om det är omöjligt att säga när och var man för första gången tävlade i segling så har troligen den moderna kappseglingen sitt ursprung i 1600-talets Nederländerna. Dessutom finns det inte bara tävlingar inom segling, det finns också tävlingar inom olika sorters motorbåtar, powerboat är en av de populärare modellerna. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Konsekvenserna för samhället inom sjöfarten är så klart att vi kan roa oss på fritiden med att åka iväg med båten, vi kan transportera olika varor men vi har också möjligheten att rädda livet på folk som är fast ute på vatten eller som är oåtkomliga för både ambulans och helikopter. Detta kallas för sjöräddning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
SSRS är ett företag och en organisation som sköter sjöräddning här i Sverige, de är som vattnets ambulans. Till skillnad från vanliga sjukvården så är de specialiserade inom skador som händer nära vattnet.  Sjöräddningssällskapet driver 68 sjöräddningsstationer och har omkring 190 räddningsfarkoster, som bemannas med ungefär 2.100 frivilliga sjöräddare, av vilka omkring 300 har jour och ska kunna rycka ut inom 15 minuter, dygnet runt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som man kan se så finns det många olika sätt att använda sjöfarten på, och av dessa anledningar använder vi sjöfart som ett hjälpmedel.	&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.hamnen.se/images/stories/racing/motorsport/Formel_2/Thundercat/Thundercat_Marten_Levin_Stellan_Persson.jpg http://www.sjoraddning.se/media/cache/1c/b7/1cb78ce8391dafd29f259033a6afe1f0.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
* [https://sv.wikipedia.org/wiki/Sj%C3%B6r%C3%A4ddningss%C3%A4llskapet SSRS Wikipedia]&lt;br /&gt;
* [https://sv.wikipedia.org/wiki/Segling_vid_olympiska_sommarspelen_2000 2000 resultat OS tävlingsseglingar]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rille123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Behov&amp;diff=36012</id>
		<title>Behov</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Behov&amp;diff=36012"/>
		<updated>2016-05-13T07:38:07Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rille123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Sjöfart-Behov&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varför behöver vi sjöfart? Egentligen borde man inte ens behöva svara på den frågan, det är såpass uppenbart ändå. Allt som har med hav eller sjöar att göra har användning av vår moderna sjöfartsteknik. Då det är ganska svårt att undvika sjöfart med tanke på att vatten täcker hela 70% av jordens yta. &lt;br /&gt;
[[Image:Maslow&#039;s Hierarchy of Needs.svg|thumb|right|450px|An interpretation of Maslow&#039;s hierarchy of needs, represented as a pyramid with the more basic needs at the bottom.&amp;lt;ref name=abraham-maslow&amp;gt;[http://www.abraham-maslow.com/m_motivation/Hierarchy_of_Needs.asp Maslow&#039;s Hierarchy of Needs]&amp;lt;/ref&amp;gt;]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att dra några exempel på var vi använder oss av sjöfart så är det främst inom transport av varor över vatten. Självklart har vi ju flygplan i vårt moderna samhälle, men om vi inte hade det då? Då hade vi definitivt använt oss av sjöfart. Det är ju inte heller bara inom transport av varor som vi använder oss av sjöfart, vi har ju även båtar som är menade för semester. Det finns t ex charterbåtar i varmare länder som man kan hyra och segla med under en vecka, det finns kryssningar som man åker runt med. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Under den senaste tiden har även tävlingssegling blivit populärt. Detta är då en sport som har olika grenar inom sig, och tävlingssegling är såpass stort att det till och med är med i OS. Segling har använts för transport på floder, sjöar och hav sedan förhistorisk tid. Även om det är omöjligt att säga när och var man för första gången tävlade i segling så har troligen den moderna kappseglingen sitt ursprung i 1600-talets Nederländerna. Dessutom finns det inte bara tävlingar inom segling, det finns också tävlingar inom olika sorters motorbåtar, powerboat är en av de populärare modellerna. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Konsekvenserna för samhället inom sjöfarten är så klart att vi kan roa oss på fritiden med att åka iväg med båten, vi kan transportera olika varor men vi har också möjligheten att rädda livet på folk som är fast ute på vatten eller som är oåtkomliga för både ambulans och helikopter. Detta kallas för sjöräddning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
SSRS är ett företag och en organisation som sköter sjöräddning här i Sverige, de är som vattnets ambulans. Till skillnad från vanliga sjukvården så är de specialiserade inom skador som händer nära vattnet.  Sjöräddningssällskapet driver 68 sjöräddningsstationer och har omkring 190 räddningsfarkoster, som bemannas med ungefär 2.100 frivilliga sjöräddare, av vilka omkring 300 har jour och ska kunna rycka ut inom 15 minuter, dygnet runt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som man kan se så finns det många olika sätt att använda sjöfarten på, och av dessa anledningar använder vi sjöfart som ett hjälpmedel.	&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b5/Thundercat_racing_boat_2011.jpg/250px-Thundercat_racing_boat_2011.jpg http://www.sjoraddning.se/media/cache/1c/b7/1cb78ce8391dafd29f259033a6afe1f0.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
* [https://sv.wikipedia.org/wiki/Sj%C3%B6r%C3%A4ddningss%C3%A4llskapet SSRS Wikipedia]&lt;br /&gt;
* [https://sv.wikipedia.org/wiki/Segling_vid_olympiska_sommarspelen_2000 2000 resultat OS tävlingsseglingar]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rille123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Behov&amp;diff=36010</id>
		<title>Behov</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Behov&amp;diff=36010"/>
		<updated>2016-05-13T07:37:39Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rille123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Sjöfart-Behov&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varför behöver vi sjöfart? Egentligen borde man inte ens behöva svara på den frågan, det är såpass uppenbart ändå. Allt som har med hav eller sjöar att göra har användning av vår moderna sjöfartsteknik. Då det är ganska svårt att undvika sjöfart med tanke på att vatten täcker hela 70% av jordens yta. &lt;br /&gt;
[[Image:Maslow&#039;s Hierarchy of Needs.svg|thumb|right|450px|An interpretation of Maslow&#039;s hierarchy of needs, represented as a pyramid with the more basic needs at the bottom.&amp;lt;ref name=abraham-maslow&amp;gt;[http://www.abraham-maslow.com/m_motivation/Hierarchy_of_Needs.asp Maslow&#039;s Hierarchy of Needs]&amp;lt;/ref&amp;gt;]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att dra några exempel på var vi använder oss av sjöfart så är det främst inom transport av varor över vatten. Självklart har vi ju flygplan i vårt moderna samhälle, men om vi inte hade det då? Då hade vi definitivt använt oss av sjöfart. Det är ju inte heller bara inom transport av varor som vi använder oss av sjöfart, vi har ju även båtar som är menade för semester. Det finns t ex charterbåtar i varmare länder som man kan hyra och segla med under en vecka, det finns kryssningar som man åker runt med. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Under den senaste tiden har även tävlingssegling blivit populärt. Detta är då en sport som har olika grenar inom sig, och tävlingssegling är såpass stort att det till och med är med i OS. Segling har använts för transport på floder, sjöar och hav sedan förhistorisk tid. Även om det är omöjligt att säga när och var man för första gången tävlade i segling så har troligen den moderna kappseglingen sitt ursprung i 1600-talets Nederländerna. Dessutom finns det inte bara tävlingar inom segling, det finns också tävlingar inom olika sorters motorbåtar, powerboat är en av de populärare modellerna. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Konsekvenserna för samhället inom sjöfarten är så klart att vi kan roa oss på fritiden med att åka iväg med båten, vi kan transportera olika varor men vi har också möjligheten att rädda livet på folk som är fast ute på vatten eller som är oåtkomliga för både ambulans och helikopter. Detta kallas för sjöräddning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b5/Thundercat_racing_boat_2011.jpg/250px-Thundercat_racing_boat_2011.jpg http://www.sjoraddning.se/media/cache/1c/b7/1cb78ce8391dafd29f259033a6afe1f0.jpg&lt;br /&gt;
SSRS är ett företag och en organisation som sköter sjöräddning här i Sverige, de är som vattnets ambulans. Till skillnad från vanliga sjukvården så är de specialiserade inom skador som händer nära vattnet.  Sjöräddningssällskapet driver 68 sjöräddningsstationer och har omkring 190 räddningsfarkoster, som bemannas med ungefär 2.100 frivilliga sjöräddare, av vilka omkring 300 har jour och ska kunna rycka ut inom 15 minuter, dygnet runt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som man kan se så finns det många olika sätt att använda sjöfarten på, och av dessa anledningar använder vi sjöfart som ett hjälpmedel.	&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
* [https://sv.wikipedia.org/wiki/Sj%C3%B6r%C3%A4ddningss%C3%A4llskapet SSRS Wikipedia]&lt;br /&gt;
* [https://sv.wikipedia.org/wiki/Segling_vid_olympiska_sommarspelen_2000 2000 resultat OS tävlingsseglingar]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rille123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Behov&amp;diff=36008</id>
		<title>Behov</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Behov&amp;diff=36008"/>
		<updated>2016-05-13T07:36:36Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rille123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Sjöfart-Behov&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varför behöver vi sjöfart? Egentligen borde man inte ens behöva svara på den frågan, det är såpass uppenbart ändå. Allt som har med hav eller sjöar att göra har användning av vår moderna sjöfartsteknik. Då det är ganska svårt att undvika sjöfart med tanke på att vatten täcker hela 70% av jordens yta. &lt;br /&gt;
[[Image:Maslow&#039;s Hierarchy of Needs.svg|thumb|right|450px|An interpretation of Maslow&#039;s hierarchy of needs, represented as a pyramid with the more basic needs at the bottom.&amp;lt;ref name=abraham-maslow&amp;gt;[http://www.abraham-maslow.com/m_motivation/Hierarchy_of_Needs.asp Maslow&#039;s Hierarchy of Needs]&amp;lt;/ref&amp;gt;]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att dra några exempel på var vi använder oss av sjöfart så är det främst inom transport av varor över vatten. Självklart har vi ju flygplan i vårt moderna samhälle, men om vi inte hade det då? Då hade vi definitivt använt oss av sjöfart. Det är ju inte heller bara inom transport av varor som vi använder oss av sjöfart, vi har ju även båtar som är menade för semester. Det finns t ex charterbåtar i varmare länder som man kan hyra och segla med under en vecka, det finns kryssningar som man åker runt med. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Under den senaste tiden har även tävlingssegling blivit populärt. Detta är då en sport som har olika grenar inom sig, och tävlingssegling är såpass stort att det till och med är med i OS. Segling har använts för transport på floder, sjöar och hav sedan förhistorisk tid. Även om det är omöjligt att säga när och var man för första gången tävlade i segling så har troligen den moderna kappseglingen sitt ursprung i 1600-talets Nederländerna. Dessutom finns det inte bara tävlingar inom segling, det finns också tävlingar inom olika sorters motorbåtar, powerboat är en av de populärare modellerna. &lt;br /&gt;
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b5/Thundercat_racing_boat_2011.jpg/250px-Thundercat_racing_boat_2011.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Konsekvenserna för samhället inom sjöfarten är så klart att vi kan roa oss på fritiden med att åka iväg med båten, vi kan transportera olika varor men vi har också möjligheten att rädda livet på folk som är fast ute på vatten eller som är oåtkomliga för både ambulans och helikopter. Detta kallas för sjöräddning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
SSRS är ett företag och en organisation som sköter sjöräddning här i Sverige, de är som vattnets ambulans. Till skillnad från vanliga sjukvården så är de specialiserade inom skador som händer nära vattnet.  Sjöräddningssällskapet driver 68 sjöräddningsstationer och har omkring 190 räddningsfarkoster, som bemannas med ungefär 2.100 frivilliga sjöräddare, av vilka omkring 300 har jour och ska kunna rycka ut inom 15 minuter, dygnet runt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som man kan se så finns det många olika sätt att använda sjöfarten på, och av dessa anledningar använder vi sjöfart som ett hjälpmedel.	&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
* [https://sv.wikipedia.org/wiki/Sj%C3%B6r%C3%A4ddningss%C3%A4llskapet SSRS Wikipedia]&lt;br /&gt;
* [https://sv.wikipedia.org/wiki/Segling_vid_olympiska_sommarspelen_2000 2000 resultat OS tävlingsseglingar]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rille123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Behov&amp;diff=36007</id>
		<title>Behov</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Behov&amp;diff=36007"/>
		<updated>2016-05-13T07:36:03Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rille123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Sjöfart-Behov&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varför behöver vi sjöfart? Egentligen borde man inte ens behöva svara på den frågan, det är såpass uppenbart ändå. Allt som har med hav eller sjöar att göra har användning av vår moderna sjöfartsteknik. Då det är ganska svårt att undvika sjöfart med tanke på att vatten täcker hela 70% av jordens yta. &lt;br /&gt;
[[Image:Maslow&#039;s Hierarchy of Needs.svg|thumb|right|450px|An interpretation of Maslow&#039;s hierarchy of needs, represented as a pyramid with the more basic needs at the bottom.&amp;lt;ref name=abraham-maslow&amp;gt;[http://www.abraham-maslow.com/m_motivation/Hierarchy_of_Needs.asp Maslow&#039;s Hierarchy of Needs]&amp;lt;/ref&amp;gt;]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att dra några exempel på var vi använder oss av sjöfart så är det främst inom transport av varor över vatten. Självklart har vi ju flygplan i vårt moderna samhälle, men om vi inte hade det då? Då hade vi definitivt använt oss av sjöfart. Det är ju inte heller bara inom transport av varor som vi använder oss av sjöfart, vi har ju även båtar som är menade för semester. Det finns t ex charterbåtar i varmare länder som man kan hyra och segla med under en vecka, det finns kryssningar som man åker runt med. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Under den senaste tiden har även tävlingssegling blivit populärt. Detta är då en sport som har olika grenar inom sig, och tävlingssegling är såpass stort att det till och med är med i OS. Segling har använts för transport på floder, sjöar och hav sedan förhistorisk tid. Även om det är omöjligt att säga när och var man för första gången tävlade i segling så har troligen den moderna kappseglingen sitt ursprung i 1600-talets Nederländerna. Dessutom finns det inte bara tävlingar inom segling, det finns också tävlingar inom olika sorters motorbåtar, powerboat är en av de populärare modellerna. &lt;br /&gt;
[[Image:Maslow&#039;s Hierarchy of Needs.svg|thumb|right|450px|An interpretation of Maslow&#039;s hierarchy of needs, represented as a pyramid with the more basic needs at the bottom.&amp;lt;ref name=abraham-maslow&amp;gt;[http://www.abraham-maslow.com/m_motivation/Hierarchy_of_Needs.asp Maslow&#039;s Hierarchy of Needs]&amp;lt;/ref&amp;gt;]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Konsekvenserna för samhället inom sjöfarten är så klart att vi kan roa oss på fritiden med att åka iväg med båten, vi kan transportera olika varor men vi har också möjligheten att rädda livet på folk som är fast ute på vatten eller som är oåtkomliga för både ambulans och helikopter. Detta kallas för sjöräddning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
SSRS är ett företag och en organisation som sköter sjöräddning här i Sverige, de är som vattnets ambulans. Till skillnad från vanliga sjukvården så är de specialiserade inom skador som händer nära vattnet.  Sjöräddningssällskapet driver 68 sjöräddningsstationer och har omkring 190 räddningsfarkoster, som bemannas med ungefär 2.100 frivilliga sjöräddare, av vilka omkring 300 har jour och ska kunna rycka ut inom 15 minuter, dygnet runt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som man kan se så finns det många olika sätt att använda sjöfarten på, och av dessa anledningar använder vi sjöfart som ett hjälpmedel.	&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
* [https://sv.wikipedia.org/wiki/Sj%C3%B6r%C3%A4ddningss%C3%A4llskapet SSRS Wikipedia]&lt;br /&gt;
* [https://sv.wikipedia.org/wiki/Segling_vid_olympiska_sommarspelen_2000 2000 resultat OS tävlingsseglingar]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rille123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Behov&amp;diff=36004</id>
		<title>Behov</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Behov&amp;diff=36004"/>
		<updated>2016-05-13T07:34:52Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rille123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Sjöfart-Behov&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varför behöver vi sjöfart? Egentligen borde man inte ens behöva svara på den frågan, det är såpass uppenbart ändå. Allt som har med hav eller sjöar att göra har användning av vår moderna sjöfartsteknik. Då det är ganska svårt att undvika sjöfart med tanke på att vatten täcker hela 70% av jordens yta. &lt;br /&gt;
[[Image:Maslow&#039;s Hierarchy of Needs.svg|thumb|right|450px|An interpretation of Maslow&#039;s hierarchy of needs, represented as a pyramid with the more basic needs at the bottom.&amp;lt;ref name=abraham-maslow&amp;gt;[http://www.abraham-maslow.com/m_motivation/Hierarchy_of_Needs.asp Maslow&#039;s Hierarchy of Needs]&amp;lt;/ref&amp;gt;]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att dra några exempel på var vi använder oss av sjöfart så är det främst inom transport av varor över vatten. Självklart har vi ju flygplan i vårt moderna samhälle, men om vi inte hade det då? Då hade vi definitivt använt oss av sjöfart. Det är ju inte heller bara inom transport av varor som vi använder oss av sjöfart, vi har ju även båtar som är menade för semester. Det finns t ex charterbåtar i varmare länder som man kan hyra och segla med under en vecka, det finns kryssningar som man åker runt med. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Under den senaste tiden har även tävlingssegling blivit populärt. Detta är då en sport som har olika grenar inom sig, och tävlingssegling är såpass stort att det till och med är med i OS. Segling har använts för transport på floder, sjöar och hav sedan förhistorisk tid. Även om det är omöjligt att säga när och var man för första gången tävlade i segling så har troligen den moderna kappseglingen sitt ursprung i 1600-talets Nederländerna. Dessutom finns det inte bara tävlingar inom segling, det finns också tävlingar inom olika sorters motorbåtar, powerboat är en av de populärare modellerna. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Konsekvenserna för samhället inom sjöfarten är så klart att vi kan roa oss på fritiden med att åka iväg med båten, vi kan transportera olika varor men vi har också möjligheten att rädda livet på folk som är fast ute på vatten eller som är oåtkomliga för både ambulans och helikopter. Detta kallas för sjöräddning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
SSRS är ett företag och en organisation som sköter sjöräddning här i Sverige, de är som vattnets ambulans. Till skillnad från vanliga sjukvården så är de specialiserade inom skador som händer nära vattnet.  Sjöräddningssällskapet driver 68 sjöräddningsstationer och har omkring 190 räddningsfarkoster, som bemannas med ungefär 2.100 frivilliga sjöräddare, av vilka omkring 300 har jour och ska kunna rycka ut inom 15 minuter, dygnet runt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som man kan se så finns det många olika sätt att använda sjöfarten på, och av dessa anledningar använder vi sjöfart som ett hjälpmedel.	&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
* [https://sv.wikipedia.org/wiki/Sj%C3%B6r%C3%A4ddningss%C3%A4llskapet SSRS Wikipedia]&lt;br /&gt;
* [https://sv.wikipedia.org/wiki/Segling_vid_olympiska_sommarspelen_2000 2000 resultat OS tävlingsseglingar]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rille123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Hassan&amp;diff=36001</id>
		<title>Hassan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Hassan&amp;diff=36001"/>
		<updated>2016-05-13T07:12:56Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rille123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;head&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;title&amp;gt;Heh&amp;lt;/title&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/head&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;body&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Jag vill dokumentera om varför Hassan är så jävla bra. Han gör allt rätt, han är världskänd över hela världen och han finns dessutom i olika former och färger. Hassan är en känslomässig underbar liten typ som älskar att chilla, speciellt hemma. Han har också speciella förmågor när det gäller att köra bil.&amp;lt;/p&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;h2&amp;gt;&amp;lt;/h2&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;img src=&amp;quot;http://facecoverz.com/static/img/uploads/o_facecoverz.com-1319059911833.png&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Mops är en hundras från Storbritannien men med ett historiskt ursprung i Kina. Den är en dvärghund av molossertyp och sällskapshund. I en undersökning 2012/2013 utnämndes mopsen till en av världens tjugo populäraste hundraser.&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Mopsen har sitt ursprung i den folkliga kinesiska happahunden och har kommit med handelsvägarna till Europa på 1500-talet. Från Vilhelm av Oraniens (1533-1584) ståthållarskap i Nederländerna blev mopsen hovhund där. När hans sonson Vilhelm III (1650-1702) blev kung av England 1689 tog han med sig hundarna dit och de blev brittiska hovhundar. Så sent som under 1880-talet importerades nya mopsar från Kina. Mopsen deltog på hundutställning första gången 1861 och rasklubben bildades 1883.&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;img src=&amp;quot;&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;En mops (doguin) från Georges-Louis Leclerc de Buffons (1707-1788) stora naturalhistoria från mitten av 1700-talet.&lt;br /&gt;
I Sverige har mopsen funnits sedan 1600-talet. Den omnämns 1753 av Carl von Linné i dennes Cynographia eller Beskrifvning om Hunden och är omsjungen i Carl-Michael Bellmans Fredmans epistlar nr 39, Storm och böljor tystna ren.&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Men vad har detta med Hassan att göra? Jo, det ni inte förstår är att Hassan är en mops/pug. Och vad jag menade med olika färger är antingen vit eller svart.&amp;lt;/p&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Mops är en trubbnosig (brachycephal) hundras på grund av att man har avlat på ärftliga defekter så att hundarnas skallben blivit kortare än normalt.&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Hassan är en liten hund och hans idealvikt ligger mellan 6,3 och 8,1 kg. Idag är det dock inte ovanligt för större Hassanar att väga 10-11 kg. Hassan är en kvadratisk och kompakt hund som karaktiseras av en soliditet i formen, väl samlade proportioner och mycket hårda och välutvecklade muskler. Färgen är silver, apgulgrå eller svart. Färgen är klar och för kontrastens skulinns en kolsvart rand längs ryggraden, svarta öron och svart mask. Huvudet är stort, runt och massivt. Nospartiet är mycket kort, trubbigt, fyrkantigt men inte uppnäst. Stora och djupa rynkor. Svansen är ringlad så fast som möjligt över höften, helst dubbelringlad. Mankhöjden är cirka 30 cm och vikten mellan 6 och 8 kg.&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;img src=&amp;quot;http://hundshopenforshaga.se/wp-content/uploads/sites/97/2016/03/mops.jpg&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/body&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rille123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Hassan&amp;diff=36000</id>
		<title>Hassan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Hassan&amp;diff=36000"/>
		<updated>2016-05-13T07:12:37Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rille123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;head&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;title&amp;gt;Heh&amp;lt;/title&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/head&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;body&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Jag vill dokumentera om varför Hassan är så jävla bra. Han gör allt rätt, han är världskänd över hela världen och han finns dessutom i olika former och färger. Hassan är en känslomässig underbar liten typ som älskar att chilla, speciellt hemma. Han har också speciella förmågor när det gäller att köra bil.&amp;lt;/p&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;h2&amp;gt;&amp;lt;/h2&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;img src=&amp;quot;http://bi.gazeta.pl/im/80/83/10/z17317504Q,Pieknym-oczom-zmarszczki-nie-ujmuja-uroku--Fot--www-wikipedia-org-.jpg&amp;quot;&amp;gt;&amp;lt;img src=&amp;quot;http://facecoverz.com/static/img/uploads/o_facecoverz.com-1319059911833.png&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Mops är en hundras från Storbritannien men med ett historiskt ursprung i Kina. Den är en dvärghund av molossertyp och sällskapshund. I en undersökning 2012/2013 utnämndes mopsen till en av världens tjugo populäraste hundraser.&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Mopsen har sitt ursprung i den folkliga kinesiska happahunden och har kommit med handelsvägarna till Europa på 1500-talet. Från Vilhelm av Oraniens (1533-1584) ståthållarskap i Nederländerna blev mopsen hovhund där. När hans sonson Vilhelm III (1650-1702) blev kung av England 1689 tog han med sig hundarna dit och de blev brittiska hovhundar. Så sent som under 1880-talet importerades nya mopsar från Kina. Mopsen deltog på hundutställning första gången 1861 och rasklubben bildades 1883.&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;img src=&amp;quot;&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;En mops (doguin) från Georges-Louis Leclerc de Buffons (1707-1788) stora naturalhistoria från mitten av 1700-talet.&lt;br /&gt;
I Sverige har mopsen funnits sedan 1600-talet. Den omnämns 1753 av Carl von Linné i dennes Cynographia eller Beskrifvning om Hunden och är omsjungen i Carl-Michael Bellmans Fredmans epistlar nr 39, Storm och böljor tystna ren.&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Men vad har detta med Hassan att göra? Jo, det ni inte förstår är att Hassan är en mops/pug. Och vad jag menade med olika färger är antingen vit eller svart.&amp;lt;/p&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Mops är en trubbnosig (brachycephal) hundras på grund av att man har avlat på ärftliga defekter så att hundarnas skallben blivit kortare än normalt.&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Hassan är en liten hund och hans idealvikt ligger mellan 6,3 och 8,1 kg. Idag är det dock inte ovanligt för större Hassanar att väga 10-11 kg. Hassan är en kvadratisk och kompakt hund som karaktiseras av en soliditet i formen, väl samlade proportioner och mycket hårda och välutvecklade muskler. Färgen är silver, apgulgrå eller svart. Färgen är klar och för kontrastens skulinns en kolsvart rand längs ryggraden, svarta öron och svart mask. Huvudet är stort, runt och massivt. Nospartiet är mycket kort, trubbigt, fyrkantigt men inte uppnäst. Stora och djupa rynkor. Svansen är ringlad så fast som möjligt över höften, helst dubbelringlad. Mankhöjden är cirka 30 cm och vikten mellan 6 och 8 kg.&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;img src=&amp;quot;http://hundshopenforshaga.se/wp-content/uploads/sites/97/2016/03/mops.jpg&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/body&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rille123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Hassan&amp;diff=35999</id>
		<title>Hassan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Hassan&amp;diff=35999"/>
		<updated>2016-05-13T07:12:06Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rille123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;head&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;title&amp;gt;Heh&amp;lt;/title&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/head&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;body&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Jag vill dokumentera om varför Hassan är så jävla bra. Han gör allt rätt, han är världskänd över hela världen och han finns dessutom i olika former och färger. Hassan är en känslomässig underbar liten typ som älskar att chilla, speciellt hemma. Han har också speciella förmågor när det gäller att köra bil.&amp;lt;/p&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;h2&amp;gt;&amp;lt;/h2&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;img src=&amp;quot;http://images.eldiario.es/sociedad/elegido-portada-articulo-VA-PASAR_EDIIMA20150725_0318_5.jpg&amp;quot;&amp;gt;&amp;lt;img src=&amp;quot;http://facecoverz.com/static/img/uploads/o_facecoverz.com-1319059911833.png&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Mops är en hundras från Storbritannien men med ett historiskt ursprung i Kina. Den är en dvärghund av molossertyp och sällskapshund. I en undersökning 2012/2013 utnämndes mopsen till en av världens tjugo populäraste hundraser.&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Mopsen har sitt ursprung i den folkliga kinesiska happahunden och har kommit med handelsvägarna till Europa på 1500-talet. Från Vilhelm av Oraniens (1533-1584) ståthållarskap i Nederländerna blev mopsen hovhund där. När hans sonson Vilhelm III (1650-1702) blev kung av England 1689 tog han med sig hundarna dit och de blev brittiska hovhundar. Så sent som under 1880-talet importerades nya mopsar från Kina. Mopsen deltog på hundutställning första gången 1861 och rasklubben bildades 1883.&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;img src=&amp;quot;&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;En mops (doguin) från Georges-Louis Leclerc de Buffons (1707-1788) stora naturalhistoria från mitten av 1700-talet.&lt;br /&gt;
I Sverige har mopsen funnits sedan 1600-talet. Den omnämns 1753 av Carl von Linné i dennes Cynographia eller Beskrifvning om Hunden och är omsjungen i Carl-Michael Bellmans Fredmans epistlar nr 39, Storm och böljor tystna ren.&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Men vad har detta med Hassan att göra? Jo, det ni inte förstår är att Hassan är en mops/pug. Och vad jag menade med olika färger är antingen vit eller svart.&amp;lt;/p&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Mops är en trubbnosig (brachycephal) hundras på grund av att man har avlat på ärftliga defekter så att hundarnas skallben blivit kortare än normalt.&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Hassan är en liten hund och hans idealvikt ligger mellan 6,3 och 8,1 kg. Idag är det dock inte ovanligt för större Hassanar att väga 10-11 kg. Hassan är en kvadratisk och kompakt hund som karaktiseras av en soliditet i formen, väl samlade proportioner och mycket hårda och välutvecklade muskler. Färgen är silver, apgulgrå eller svart. Färgen är klar och för kontrastens skulinns en kolsvart rand längs ryggraden, svarta öron och svart mask. Huvudet är stort, runt och massivt. Nospartiet är mycket kort, trubbigt, fyrkantigt men inte uppnäst. Stora och djupa rynkor. Svansen är ringlad så fast som möjligt över höften, helst dubbelringlad. Mankhöjden är cirka 30 cm och vikten mellan 6 och 8 kg.&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;img src=&amp;quot;http://hundshopenforshaga.se/wp-content/uploads/sites/97/2016/03/mops.jpg&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/body&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rille123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Hassan&amp;diff=35998</id>
		<title>Hassan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Hassan&amp;diff=35998"/>
		<updated>2016-05-13T07:11:35Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rille123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;head&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;title&amp;gt;Heh&amp;lt;/title&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/head&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;body&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Jag vill dokumentera om varför Hassan är så jävla bra. Han gör allt rätt, han är världskänd över hela världen och han finns dessutom i olika former och färger. Hassan är en känslomässig underbar liten typ som älskar att chilla, speciellt hemma. Han har också speciella förmågor när det gäller att köra bil.&amp;lt;/p&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;h2&amp;gt;&amp;lt;/h2&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;img src=&amp;quot;http://placepic.ru/uploads/posts/2016-02/1456659103_fakti_o_moskve_01.jpg&amp;quot;&amp;gt;&amp;lt;img src=&amp;quot;http://facecoverz.com/static/img/uploads/o_facecoverz.com-1319059911833.png&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Mops är en hundras från Storbritannien men med ett historiskt ursprung i Kina. Den är en dvärghund av molossertyp och sällskapshund. I en undersökning 2012/2013 utnämndes mopsen till en av världens tjugo populäraste hundraser.&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Mopsen har sitt ursprung i den folkliga kinesiska happahunden och har kommit med handelsvägarna till Europa på 1500-talet. Från Vilhelm av Oraniens (1533-1584) ståthållarskap i Nederländerna blev mopsen hovhund där. När hans sonson Vilhelm III (1650-1702) blev kung av England 1689 tog han med sig hundarna dit och de blev brittiska hovhundar. Så sent som under 1880-talet importerades nya mopsar från Kina. Mopsen deltog på hundutställning första gången 1861 och rasklubben bildades 1883.&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;img src=&amp;quot;&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;En mops (doguin) från Georges-Louis Leclerc de Buffons (1707-1788) stora naturalhistoria från mitten av 1700-talet.&lt;br /&gt;
I Sverige har mopsen funnits sedan 1600-talet. Den omnämns 1753 av Carl von Linné i dennes Cynographia eller Beskrifvning om Hunden och är omsjungen i Carl-Michael Bellmans Fredmans epistlar nr 39, Storm och böljor tystna ren.&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Men vad har detta med Hassan att göra? Jo, det ni inte förstår är att Hassan är en mops/pug. Och vad jag menade med olika färger är antingen vit eller svart.&amp;lt;/p&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Mops är en trubbnosig (brachycephal) hundras på grund av att man har avlat på ärftliga defekter så att hundarnas skallben blivit kortare än normalt.&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Hassan är en liten hund och hans idealvikt ligger mellan 6,3 och 8,1 kg. Idag är det dock inte ovanligt för större Hassanar att väga 10-11 kg. Hassan är en kvadratisk och kompakt hund som karaktiseras av en soliditet i formen, väl samlade proportioner och mycket hårda och välutvecklade muskler. Färgen är silver, apgulgrå eller svart. Färgen är klar och för kontrastens skulinns en kolsvart rand längs ryggraden, svarta öron och svart mask. Huvudet är stort, runt och massivt. Nospartiet är mycket kort, trubbigt, fyrkantigt men inte uppnäst. Stora och djupa rynkor. Svansen är ringlad så fast som möjligt över höften, helst dubbelringlad. Mankhöjden är cirka 30 cm och vikten mellan 6 och 8 kg.&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;img src=&amp;quot;http://hundshopenforshaga.se/wp-content/uploads/sites/97/2016/03/mops.jpg&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/body&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rille123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Hassan&amp;diff=35997</id>
		<title>Hassan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Hassan&amp;diff=35997"/>
		<updated>2016-05-13T07:11:06Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rille123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;head&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;title&amp;gt;Heh&amp;lt;/title&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/head&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;body&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Jag vill dokumentera om varför Hassan är så jävla bra. Han gör allt rätt, han är världskänd över hela världen och han finns dessutom i olika former och färger. Hassan är en känslomässig underbar liten typ som älskar att chilla, speciellt hemma. Han har också speciella förmågor när det gäller att köra bil.&amp;lt;/p&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;h2&amp;gt;&amp;lt;/h2&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;img src=&amp;quot;https://lh3.googleusercontent.com/-vQQcmC1Dm2s/VnC6wj0ZPFI/AAAAAAAAI2I/vJLx_KyAOaA/w800-h800/pug.jpg&amp;quot;&amp;gt;&amp;lt;img src=&amp;quot;http://facecoverz.com/static/img/uploads/o_facecoverz.com-1319059911833.png&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Mops är en hundras från Storbritannien men med ett historiskt ursprung i Kina. Den är en dvärghund av molossertyp och sällskapshund. I en undersökning 2012/2013 utnämndes mopsen till en av världens tjugo populäraste hundraser.&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Mopsen har sitt ursprung i den folkliga kinesiska happahunden och har kommit med handelsvägarna till Europa på 1500-talet. Från Vilhelm av Oraniens (1533-1584) ståthållarskap i Nederländerna blev mopsen hovhund där. När hans sonson Vilhelm III (1650-1702) blev kung av England 1689 tog han med sig hundarna dit och de blev brittiska hovhundar. Så sent som under 1880-talet importerades nya mopsar från Kina. Mopsen deltog på hundutställning första gången 1861 och rasklubben bildades 1883.&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;img src=&amp;quot;&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;En mops (doguin) från Georges-Louis Leclerc de Buffons (1707-1788) stora naturalhistoria från mitten av 1700-talet.&lt;br /&gt;
I Sverige har mopsen funnits sedan 1600-talet. Den omnämns 1753 av Carl von Linné i dennes Cynographia eller Beskrifvning om Hunden och är omsjungen i Carl-Michael Bellmans Fredmans epistlar nr 39, Storm och böljor tystna ren.&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Men vad har detta med Hassan att göra? Jo, det ni inte förstår är att Hassan är en mops/pug. Och vad jag menade med olika färger är antingen vit eller svart.&amp;lt;/p&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Mops är en trubbnosig (brachycephal) hundras på grund av att man har avlat på ärftliga defekter så att hundarnas skallben blivit kortare än normalt.&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Hassan är en liten hund och hans idealvikt ligger mellan 6,3 och 8,1 kg. Idag är det dock inte ovanligt för större Hassanar att väga 10-11 kg. Hassan är en kvadratisk och kompakt hund som karaktiseras av en soliditet i formen, väl samlade proportioner och mycket hårda och välutvecklade muskler. Färgen är silver, apgulgrå eller svart. Färgen är klar och för kontrastens skulinns en kolsvart rand längs ryggraden, svarta öron och svart mask. Huvudet är stort, runt och massivt. Nospartiet är mycket kort, trubbigt, fyrkantigt men inte uppnäst. Stora och djupa rynkor. Svansen är ringlad så fast som möjligt över höften, helst dubbelringlad. Mankhöjden är cirka 30 cm och vikten mellan 6 och 8 kg.&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;img src=&amp;quot;http://hundshopenforshaga.se/wp-content/uploads/sites/97/2016/03/mops.jpg&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/body&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rille123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Hassan&amp;diff=35996</id>
		<title>Hassan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Hassan&amp;diff=35996"/>
		<updated>2016-05-13T07:10:35Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rille123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;head&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;title&amp;gt;Heh&amp;lt;/title&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/head&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;body&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Jag vill dokumentera om varför Hassan är så jävla bra. Han gör allt rätt, han är världskänd över hela världen och han finns dessutom i olika former och färger. Hassan är en känslomässig underbar liten typ som älskar att chilla, speciellt hemma. Han har också speciella förmågor när det gäller att köra bil.&amp;lt;/p&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;h2&amp;gt;&amp;lt;/h2&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;img src=&amp;quot;https://encrypted-tbn0.gstatic.com/images?q=tbn:ANd9GcR4n99KeMbv0gYyALfyT0TwE1Ma1siGHwx-VGMTyKBrzjeM4s8OeA&amp;quot;&amp;gt;&amp;lt;img src=&amp;quot;http://facecoverz.com/static/img/uploads/o_facecoverz.com-1319059911833.png&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Mops är en hundras från Storbritannien men med ett historiskt ursprung i Kina. Den är en dvärghund av molossertyp och sällskapshund. I en undersökning 2012/2013 utnämndes mopsen till en av världens tjugo populäraste hundraser.&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Mopsen har sitt ursprung i den folkliga kinesiska happahunden och har kommit med handelsvägarna till Europa på 1500-talet. Från Vilhelm av Oraniens (1533-1584) ståthållarskap i Nederländerna blev mopsen hovhund där. När hans sonson Vilhelm III (1650-1702) blev kung av England 1689 tog han med sig hundarna dit och de blev brittiska hovhundar. Så sent som under 1880-talet importerades nya mopsar från Kina. Mopsen deltog på hundutställning första gången 1861 och rasklubben bildades 1883.&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;img src=&amp;quot;&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;En mops (doguin) från Georges-Louis Leclerc de Buffons (1707-1788) stora naturalhistoria från mitten av 1700-talet.&lt;br /&gt;
I Sverige har mopsen funnits sedan 1600-talet. Den omnämns 1753 av Carl von Linné i dennes Cynographia eller Beskrifvning om Hunden och är omsjungen i Carl-Michael Bellmans Fredmans epistlar nr 39, Storm och böljor tystna ren.&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Men vad har detta med Hassan att göra? Jo, det ni inte förstår är att Hassan är en mops/pug. Och vad jag menade med olika färger är antingen vit eller svart.&amp;lt;/p&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Mops är en trubbnosig (brachycephal) hundras på grund av att man har avlat på ärftliga defekter så att hundarnas skallben blivit kortare än normalt.&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Hassan är en liten hund och hans idealvikt ligger mellan 6,3 och 8,1 kg. Idag är det dock inte ovanligt för större Hassanar att väga 10-11 kg. Hassan är en kvadratisk och kompakt hund som karaktiseras av en soliditet i formen, väl samlade proportioner och mycket hårda och välutvecklade muskler. Färgen är silver, apgulgrå eller svart. Färgen är klar och för kontrastens skulinns en kolsvart rand längs ryggraden, svarta öron och svart mask. Huvudet är stort, runt och massivt. Nospartiet är mycket kort, trubbigt, fyrkantigt men inte uppnäst. Stora och djupa rynkor. Svansen är ringlad så fast som möjligt över höften, helst dubbelringlad. Mankhöjden är cirka 30 cm och vikten mellan 6 och 8 kg.&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;img src=&amp;quot;http://hundshopenforshaga.se/wp-content/uploads/sites/97/2016/03/mops.jpg&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/body&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rille123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Hassan&amp;diff=35995</id>
		<title>Hassan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Hassan&amp;diff=35995"/>
		<updated>2016-05-13T07:09:40Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rille123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;head&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;title&amp;gt;Heh&amp;lt;/title&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/head&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;body&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Jag vill dokumentera om varför Hassan är så jävla bra. Han gör allt rätt, han är världskänd över hela världen och han finns dessutom i olika former och färger. Hassan är en känslomässig underbar liten typ som älskar att chilla, speciellt hemma. Han har också speciella förmågor när det gäller att köra bil.&amp;lt;/p&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;h2&amp;gt;&amp;lt;/h2&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;img src=&amp;quot;https://cdn.flutter.co/ochen/cat-121.jpg&amp;quot;&amp;gt;&amp;lt;img src=&amp;quot;http://facecoverz.com/static/img/uploads/o_facecoverz.com-1319059911833.png&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Mops är en hundras från Storbritannien men med ett historiskt ursprung i Kina. Den är en dvärghund av molossertyp och sällskapshund. I en undersökning 2012/2013 utnämndes mopsen till en av världens tjugo populäraste hundraser.&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Mopsen har sitt ursprung i den folkliga kinesiska happahunden och har kommit med handelsvägarna till Europa på 1500-talet. Från Vilhelm av Oraniens (1533-1584) ståthållarskap i Nederländerna blev mopsen hovhund där. När hans sonson Vilhelm III (1650-1702) blev kung av England 1689 tog han med sig hundarna dit och de blev brittiska hovhundar. Så sent som under 1880-talet importerades nya mopsar från Kina. Mopsen deltog på hundutställning första gången 1861 och rasklubben bildades 1883.&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;img src=&amp;quot;&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;En mops (doguin) från Georges-Louis Leclerc de Buffons (1707-1788) stora naturalhistoria från mitten av 1700-talet.&lt;br /&gt;
I Sverige har mopsen funnits sedan 1600-talet. Den omnämns 1753 av Carl von Linné i dennes Cynographia eller Beskrifvning om Hunden och är omsjungen i Carl-Michael Bellmans Fredmans epistlar nr 39, Storm och böljor tystna ren.&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Men vad har detta med Hassan att göra? Jo, det ni inte förstår är att Hassan är en mops/pug. Och vad jag menade med olika färger är antingen vit eller svart.&amp;lt;/p&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Mops är en trubbnosig (brachycephal) hundras på grund av att man har avlat på ärftliga defekter så att hundarnas skallben blivit kortare än normalt.&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Hassan är en liten hund och hans idealvikt ligger mellan 6,3 och 8,1 kg. Idag är det dock inte ovanligt för större Hassanar att väga 10-11 kg. Hassan är en kvadratisk och kompakt hund som karaktiseras av en soliditet i formen, väl samlade proportioner och mycket hårda och välutvecklade muskler. Färgen är silver, apgulgrå eller svart. Färgen är klar och för kontrastens skulinns en kolsvart rand längs ryggraden, svarta öron och svart mask. Huvudet är stort, runt och massivt. Nospartiet är mycket kort, trubbigt, fyrkantigt men inte uppnäst. Stora och djupa rynkor. Svansen är ringlad så fast som möjligt över höften, helst dubbelringlad. Mankhöjden är cirka 30 cm och vikten mellan 6 och 8 kg.&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;img src=&amp;quot;http://hundshopenforshaga.se/wp-content/uploads/sites/97/2016/03/mops.jpg&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/body&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rille123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Hassan&amp;diff=35994</id>
		<title>Hassan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Hassan&amp;diff=35994"/>
		<updated>2016-05-13T07:08:48Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rille123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;head&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;title&amp;gt;Heh&amp;lt;/title&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/head&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;body&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Jag vill dokumentera om varför Hassan är så jävla bra. Han gör allt rätt, han är världskänd över hela världen och han finns dessutom i olika former och färger. Hassan är en känslomässig underbar liten typ som älskar att chilla, speciellt hemma. Han har också speciella förmågor när det gäller att köra bil.&amp;lt;/p&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;h2&amp;gt;&amp;lt;/h2&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;img src=&amp;quot;https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d7/Sad-pug.jpg/1280px-Sad-pug.jpg&amp;quot;&amp;gt;&amp;lt;img src=&amp;quot;http://facecoverz.com/static/img/uploads/o_facecoverz.com-1319059911833.png&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Mops är en hundras från Storbritannien men med ett historiskt ursprung i Kina. Den är en dvärghund av molossertyp och sällskapshund. I en undersökning 2012/2013 utnämndes mopsen till en av världens tjugo populäraste hundraser.&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Mopsen har sitt ursprung i den folkliga kinesiska happahunden och har kommit med handelsvägarna till Europa på 1500-talet. Från Vilhelm av Oraniens (1533-1584) ståthållarskap i Nederländerna blev mopsen hovhund där. När hans sonson Vilhelm III (1650-1702) blev kung av England 1689 tog han med sig hundarna dit och de blev brittiska hovhundar. Så sent som under 1880-talet importerades nya mopsar från Kina. Mopsen deltog på hundutställning första gången 1861 och rasklubben bildades 1883.&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;img src=&amp;quot;&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;En mops (doguin) från Georges-Louis Leclerc de Buffons (1707-1788) stora naturalhistoria från mitten av 1700-talet.&lt;br /&gt;
I Sverige har mopsen funnits sedan 1600-talet. Den omnämns 1753 av Carl von Linné i dennes Cynographia eller Beskrifvning om Hunden och är omsjungen i Carl-Michael Bellmans Fredmans epistlar nr 39, Storm och böljor tystna ren.&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Men vad har detta med Hassan att göra? Jo, det ni inte förstår är att Hassan är en mops/pug. Och vad jag menade med olika färger är antingen vit eller svart.&amp;lt;/p&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Mops är en trubbnosig (brachycephal) hundras på grund av att man har avlat på ärftliga defekter så att hundarnas skallben blivit kortare än normalt.&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Hassan är en liten hund och hans idealvikt ligger mellan 6,3 och 8,1 kg. Idag är det dock inte ovanligt för större Hassanar att väga 10-11 kg. Hassan är en kvadratisk och kompakt hund som karaktiseras av en soliditet i formen, väl samlade proportioner och mycket hårda och välutvecklade muskler. Färgen är silver, apgulgrå eller svart. Färgen är klar och för kontrastens skulinns en kolsvart rand längs ryggraden, svarta öron och svart mask. Huvudet är stort, runt och massivt. Nospartiet är mycket kort, trubbigt, fyrkantigt men inte uppnäst. Stora och djupa rynkor. Svansen är ringlad så fast som möjligt över höften, helst dubbelringlad. Mankhöjden är cirka 30 cm och vikten mellan 6 och 8 kg.&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;img src=&amp;quot;http://hundshopenforshaga.se/wp-content/uploads/sites/97/2016/03/mops.jpg&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/body&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rille123</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Hassan&amp;diff=35993</id>
		<title>Hassan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Hassan&amp;diff=35993"/>
		<updated>2016-05-13T07:08:00Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Rille123: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;head&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;title&amp;gt;Heh&amp;lt;/title&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/head&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;body&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Jag vill dokumentera om varför Hassan är så jävla bra. Han gör allt rätt, han är världskänd över hela världen och han finns dessutom i olika former och färger. Hassan är en känslomässig underbar liten typ som älskar att chilla, speciellt hemma. Han har också speciella förmågor när det gäller att köra bil.&amp;lt;/p&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;h2&amp;gt;&amp;lt;/h2&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;img src=&amp;quot;https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/d/d7/Sad-pug.jpg&amp;quot; alt=&amp;quot;hassan&amp;quot; style=&amp;quot;width:304px;height:228px;&amp;quot;&amp;gt;&amp;lt;img src=&amp;quot;http://facecoverz.com/static/img/uploads/o_facecoverz.com-1319059911833.png&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Mops är en hundras från Storbritannien men med ett historiskt ursprung i Kina. Den är en dvärghund av molossertyp och sällskapshund. I en undersökning 2012/2013 utnämndes mopsen till en av världens tjugo populäraste hundraser.&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Mopsen har sitt ursprung i den folkliga kinesiska happahunden och har kommit med handelsvägarna till Europa på 1500-talet. Från Vilhelm av Oraniens (1533-1584) ståthållarskap i Nederländerna blev mopsen hovhund där. När hans sonson Vilhelm III (1650-1702) blev kung av England 1689 tog han med sig hundarna dit och de blev brittiska hovhundar. Så sent som under 1880-talet importerades nya mopsar från Kina. Mopsen deltog på hundutställning första gången 1861 och rasklubben bildades 1883.&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;img src=&amp;quot;&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;En mops (doguin) från Georges-Louis Leclerc de Buffons (1707-1788) stora naturalhistoria från mitten av 1700-talet.&lt;br /&gt;
I Sverige har mopsen funnits sedan 1600-talet. Den omnämns 1753 av Carl von Linné i dennes Cynographia eller Beskrifvning om Hunden och är omsjungen i Carl-Michael Bellmans Fredmans epistlar nr 39, Storm och böljor tystna ren.&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Men vad har detta med Hassan att göra? Jo, det ni inte förstår är att Hassan är en mops/pug. Och vad jag menade med olika färger är antingen vit eller svart.&amp;lt;/p&amp;gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Mops är en trubbnosig (brachycephal) hundras på grund av att man har avlat på ärftliga defekter så att hundarnas skallben blivit kortare än normalt.&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;Hassan är en liten hund och hans idealvikt ligger mellan 6,3 och 8,1 kg. Idag är det dock inte ovanligt för större Hassanar att väga 10-11 kg. Hassan är en kvadratisk och kompakt hund som karaktiseras av en soliditet i formen, väl samlade proportioner och mycket hårda och välutvecklade muskler. Färgen är silver, apgulgrå eller svart. Färgen är klar och för kontrastens skulinns en kolsvart rand längs ryggraden, svarta öron och svart mask. Huvudet är stort, runt och massivt. Nospartiet är mycket kort, trubbigt, fyrkantigt men inte uppnäst. Stora och djupa rynkor. Svansen är ringlad så fast som möjligt över höften, helst dubbelringlad. Mankhöjden är cirka 30 cm och vikten mellan 6 och 8 kg.&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;img src=&amp;quot;http://hundshopenforshaga.se/wp-content/uploads/sites/97/2016/03/mops.jpg&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/body&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Rille123</name></author>
	</entry>
</feed>