<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Riaz145</id>
	<title>Wikiskola - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Riaz145"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php/Special:Bidrag/Riaz145"/>
	<updated>2026-05-12T02:35:56Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.41.1</generator>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kloroprengummi&amp;diff=36107</id>
		<title>Kloroprengummi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kloroprengummi&amp;diff=36107"/>
		<updated>2016-05-20T12:37:17Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Riaz145: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Georgek    &lt;br /&gt;
[[Fil:Diving suit neoprene.jpg|miniatyr|höger]]&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Draghållfasthet: Bra&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Töjning: Mycket bra&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rivhållfasthet: Mycket bra&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Max. temperatur °C: +120&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Min. temperatur °C: -30&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Väder/åldringsegenskaper: Mycket bra&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Elektrisk motstånd: Bra&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Neopren tyg finns i olika tjocklekar, vanligen från 2 till 5 millimeter. Neopren vadare är ofta tillverkade av 5 mm neopren, medan kalla vatten våtdräkter kan använda neopren tyg upp till 7 mm. Ju tjockare neopren, desto bättre isolerar från kyla. Däremot kan neopren passar för konkurrenskraftiga simmare använda tyg så tunt som 1 mm i områden som behöver vara extremt flexibel, som under armarna. Leverantörer som Seattle Fabrics, sälja neopren tyg med kvadratmeter eller i ark som mäter 51 från 82 tum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Ett av de mest kända användningsområdena för neopren är tyg för våtdräkter i dykning. Neopren är också vanligt förekommande i vada stövlar för fiskare eftersom det skyddar huden från kallt vatten. Laboratoriepersonal kan använda neopren handskar för att skydda sina händer från syror, kemikalier, lösningsmedel och oljor. Paddlare och personer som deltar i kallt väder får också bära vattentäta neopren handskar, ibland fodrade med fleece, att skydda sina händer från kallt vatten, is och snö. Många medicinskt stöd hängslen, t. ex. för fotleder, handleder och knän, använder också neopren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Neopren tyg är slitstarkt och flexibelt och motstår riva. Det kan också tåla kyla samt exponering för solen. Neopren tyg innehåller luftfickor som en utmärkt isolering för våtdräkter, kall-wear redskap och matlådor och kylare dryck. Neopren är också kemiskt inert och motstår oljor, vilket gör det lämpligt för skydd vid hantering av kemikalier. Eftersom neopren är mer brandsäkra än de flesta gummi, kan den också användas i stridsmundering.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Neopren är kemiskt sett en sammansättning polymeriserad klorbutadien och framställs med kol, väte och klor som utgångsmaterial. Tillverkningen är komplicerad och sker i följande etapper:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillverkning av kalciumkarbid av kol och kalksten,&lt;br /&gt;
Framställning av acetylen av kalciumkarbid,&lt;br /&gt;
Polymerisering av acetylen till monovinylacetylen med hjälp av en katalysator, vanligen kopparammonium. &lt;br /&gt;
Genom inverkan av saltsyra på den bildade föreningen, även här i närvaro av en katalysator omvandlas den till kloropren, som under vissa, noga kontrollerade former polymeriseras till en plastisk massa, som mycket liknar naturgummi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Forskare har visat att det med hänsyn till elasticitet, sträckbarhet, brottgräns, seghet och slitstyrka inte finns någon skillnad mellan naturprodukten och syntetiskt framställd konstprodukt. Däremot är neopren betydligt mera motståndskraftigt mot inverkan av syre, ozon, solljus, värme, syror och alkalier än naturgummi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
DuPont laboratorier uppfann Kloroprengummi(Neopren) år 1930, baserat på arbetet i kemi professor Julius Arthur Nieuwland. Professorns forskning om utveckling av syntetiskt gummi ledde DuPont forskare för att skapa en polymeriserade version av kloropren eller polykloropren. DuPont heter ursprungligen sin nya polykloropren material DuPrene men ändrade namn till neopren 1936. En mängd olika tekniker och uppfinnare började använda neopren för våtdräkt i början av 1950-talet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skummad neopren: Neopren med gasblåsor i, det material som man gjorde de första torrdräkterna av. Gasblåsorna i ämnet gör att materialet komprimeras vid tryckökning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krossad neopren: Neopren där man har krossat luftbubblorna i materialet, så att gasen i dem kan röra sig fritt i dräkten, vilket gör materialet smidigare när det används i dräkter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Komprimerad neopren: Neopren där man vid tillverkningen har tryckt ihop materialet, vilket gör att det inte komprimeras (och därmed ändrar form och egenskaper) vid tryckökning på samma sätt som skummad neopren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En 2mm 50x20cm neopren kan kosta runt 80 - 100 kr&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Neoprene&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://gummiuppfinning.wordpress.com/2010/11/13/kan-du-atervinna-neopren/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.give2all.org/12/2012/06/om-neopren-tyg.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.oo.no/admin/common/getImg2.asp?Fileid=2017&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Riaz145</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kloroprengummi&amp;diff=36106</id>
		<title>Kloroprengummi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kloroprengummi&amp;diff=36106"/>
		<updated>2016-05-20T12:36:55Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Riaz145: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Georgek    &lt;br /&gt;
[[Fil:Diving suit neoprene.jpg|miniatyr|höger]]&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Draghållfasthet: Bra&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Töjning: Mycket bra&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rivhållfasthet: Mycket bra&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Max. temperatur °C: +120&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Min. temperatur °C: -30&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Väder/åldringsegenskaper: Mycket bra&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Elektrisk motstand: Bra&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Baserad på den norska hemsidan http://www.oo.no/admin/common/getImg2.asp?Fileid=2017&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Neopren tyg finns i olika tjocklekar, vanligen från 2 till 5 millimeter. Neopren vadare är ofta tillverkade av 5 mm neopren, medan kalla vatten våtdräkter kan använda neopren tyg upp till 7 mm. Ju tjockare neopren, desto bättre isolerar från kyla. Däremot kan neopren passar för konkurrenskraftiga simmare använda tyg så tunt som 1 mm i områden som behöver vara extremt flexibel, som under armarna. Leverantörer som Seattle Fabrics, sälja neopren tyg med kvadratmeter eller i ark som mäter 51 från 82 tum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Ett av de mest kända användningsområdena för neopren är tyg för våtdräkter i dykning. Neopren är också vanligt förekommande i vada stövlar för fiskare eftersom det skyddar huden från kallt vatten. Laboratoriepersonal kan använda neopren handskar för att skydda sina händer från syror, kemikalier, lösningsmedel och oljor. Paddlare och personer som deltar i kallt väder får också bära vattentäta neopren handskar, ibland fodrade med fleece, att skydda sina händer från kallt vatten, is och snö. Många medicinskt stöd hängslen, t. ex. för fotleder, handleder och knän, använder också neopren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Neopren tyg är slitstarkt och flexibelt och motstår riva. Det kan också tåla kyla samt exponering för solen. Neopren tyg innehåller luftfickor som en utmärkt isolering för våtdräkter, kall-wear redskap och matlådor och kylare dryck. Neopren är också kemiskt inert och motstår oljor, vilket gör det lämpligt för skydd vid hantering av kemikalier. Eftersom neopren är mer brandsäkra än de flesta gummi, kan den också användas i stridsmundering.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Neopren är kemiskt sett en sammansättning polymeriserad klorbutadien och framställs med kol, väte och klor som utgångsmaterial. Tillverkningen är komplicerad och sker i följande etapper:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillverkning av kalciumkarbid av kol och kalksten,&lt;br /&gt;
Framställning av acetylen av kalciumkarbid,&lt;br /&gt;
Polymerisering av acetylen till monovinylacetylen med hjälp av en katalysator, vanligen kopparammonium. &lt;br /&gt;
Genom inverkan av saltsyra på den bildade föreningen, även här i närvaro av en katalysator omvandlas den till kloropren, som under vissa, noga kontrollerade former polymeriseras till en plastisk massa, som mycket liknar naturgummi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Forskare har visat att det med hänsyn till elasticitet, sträckbarhet, brottgräns, seghet och slitstyrka inte finns någon skillnad mellan naturprodukten och syntetiskt framställd konstprodukt. Däremot är neopren betydligt mera motståndskraftigt mot inverkan av syre, ozon, solljus, värme, syror och alkalier än naturgummi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
DuPont laboratorier uppfann Kloroprengummi(Neopren) år 1930, baserat på arbetet i kemi professor Julius Arthur Nieuwland. Professorns forskning om utveckling av syntetiskt gummi ledde DuPont forskare för att skapa en polymeriserade version av kloropren eller polykloropren. DuPont heter ursprungligen sin nya polykloropren material DuPrene men ändrade namn till neopren 1936. En mängd olika tekniker och uppfinnare började använda neopren för våtdräkt i början av 1950-talet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skummad neopren: Neopren med gasblåsor i, det material som man gjorde de första torrdräkterna av. Gasblåsorna i ämnet gör att materialet komprimeras vid tryckökning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krossad neopren: Neopren där man har krossat luftbubblorna i materialet, så att gasen i dem kan röra sig fritt i dräkten, vilket gör materialet smidigare när det används i dräkter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Komprimerad neopren: Neopren där man vid tillverkningen har tryckt ihop materialet, vilket gör att det inte komprimeras (och därmed ändrar form och egenskaper) vid tryckökning på samma sätt som skummad neopren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En 2mm 50x20cm neopren kan kosta runt 80 - 100 kr&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Neoprene&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://gummiuppfinning.wordpress.com/2010/11/13/kan-du-atervinna-neopren/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.give2all.org/12/2012/06/om-neopren-tyg.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.oo.no/admin/common/getImg2.asp?Fileid=2017&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Riaz145</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kloroprengummi&amp;diff=36104</id>
		<title>Kloroprengummi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kloroprengummi&amp;diff=36104"/>
		<updated>2016-05-20T12:34:11Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Riaz145: /* Historia */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Georgek    &lt;br /&gt;
[[Fil:Diving suit neoprene.jpg|miniatyr|höger]]&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Draghållfasthet: Bra&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Töjning: Mycket bra&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rivhållfasthet: Mycket bra&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Max. temperatur °C: +120&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Min. temperatur °C: -30&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Väder/åldringsegenskaper: Mycket bra&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Elektrisk motstand: Bra&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Neopren tyg finns i olika tjocklekar, vanligen från 2 till 5 millimeter. Neopren vadare är ofta tillverkade av 5 mm neopren, medan kalla vatten våtdräkter kan använda neopren tyg upp till 7 mm. Ju tjockare neopren, desto bättre isolerar från kyla. Däremot kan neopren passar för konkurrenskraftiga simmare använda tyg så tunt som 1 mm i områden som behöver vara extremt flexibel, som under armarna. Leverantörer som Seattle Fabrics, sälja neopren tyg med kvadratmeter eller i ark som mäter 51 från 82 tum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Ett av de mest kända användningsområdena för neopren är tyg för våtdräkter i dykning. Neopren är också vanligt förekommande i vada stövlar för fiskare eftersom det skyddar huden från kallt vatten. Laboratoriepersonal kan använda neopren handskar för att skydda sina händer från syror, kemikalier, lösningsmedel och oljor. Paddlare och personer som deltar i kallt väder får också bära vattentäta neopren handskar, ibland fodrade med fleece, att skydda sina händer från kallt vatten, is och snö. Många medicinskt stöd hängslen, t. ex. för fotleder, handleder och knän, använder också neopren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Neopren tyg är slitstarkt och flexibelt och motstår riva. Det kan också tåla kyla samt exponering för solen. Neopren tyg innehåller luftfickor som en utmärkt isolering för våtdräkter, kall-wear redskap och matlådor och kylare dryck. Neopren är också kemiskt inert och motstår oljor, vilket gör det lämpligt för skydd vid hantering av kemikalier. Eftersom neopren är mer brandsäkra än de flesta gummi, kan den också användas i stridsmundering.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Neopren är kemiskt sett en sammansättning polymeriserad klorbutadien och framställs med kol, väte och klor som utgångsmaterial. Tillverkningen är komplicerad och sker i följande etapper:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillverkning av kalciumkarbid av kol och kalksten,&lt;br /&gt;
Framställning av acetylen av kalciumkarbid,&lt;br /&gt;
Polymerisering av acetylen till monovinylacetylen med hjälp av en katalysator, vanligen kopparammonium. &lt;br /&gt;
Genom inverkan av saltsyra på den bildade föreningen, även här i närvaro av en katalysator omvandlas den till kloropren, som under vissa, noga kontrollerade former polymeriseras till en plastisk massa, som mycket liknar naturgummi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Forskare har visat att det med hänsyn till elasticitet, sträckbarhet, brottgräns, seghet och slitstyrka inte finns någon skillnad mellan naturprodukten och syntetiskt framställd konstprodukt. Däremot är neopren betydligt mera motståndskraftigt mot inverkan av syre, ozon, solljus, värme, syror och alkalier än naturgummi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
DuPont laboratorier uppfann Kloroprengummi(Neopren) år 1930, baserat på arbetet i kemi professor Julius Arthur Nieuwland. Professorns forskning om utveckling av syntetiskt gummi ledde DuPont forskare för att skapa en polymeriserade version av kloropren eller polykloropren. DuPont heter ursprungligen sin nya polykloropren material DuPrene men ändrade namn till neopren 1936. En mängd olika tekniker och uppfinnare började använda neopren för våtdräkt i början av 1950-talet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skummad neopren: Neopren med gasblåsor i, det material som man gjorde de första torrdräkterna av. Gasblåsorna i ämnet gör att materialet komprimeras vid tryckökning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krossad neopren: Neopren där man har krossat luftbubblorna i materialet, så att gasen i dem kan röra sig fritt i dräkten, vilket gör materialet smidigare när det används i dräkter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Komprimerad neopren: Neopren där man vid tillverkningen har tryckt ihop materialet, vilket gör att det inte komprimeras (och därmed ändrar form och egenskaper) vid tryckökning på samma sätt som skummad neopren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En 2mm 50x20cm neopren kan kosta runt 80 - 100 kr&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Neoprene&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://gummiuppfinning.wordpress.com/2010/11/13/kan-du-atervinna-neopren/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.give2all.org/12/2012/06/om-neopren-tyg.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.oo.no/admin/common/getImg2.asp?Fileid=2017&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Riaz145</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kloroprengummi&amp;diff=36103</id>
		<title>Kloroprengummi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kloroprengummi&amp;diff=36103"/>
		<updated>2016-05-20T12:33:12Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Riaz145: /* Framställning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Georgek    &lt;br /&gt;
[[Fil:Diving suit neoprene.jpg|miniatyr|höger]]&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Draghållfasthet: Bra&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Töjning: Mycket bra&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rivhållfasthet: Mycket bra&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Max. temperatur °C: +120&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Min. temperatur °C: -30&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Väder/åldringsegenskaper: Mycket bra&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Elektrisk motstand: Bra&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Neopren tyg finns i olika tjocklekar, vanligen från 2 till 5 millimeter. Neopren vadare är ofta tillverkade av 5 mm neopren, medan kalla vatten våtdräkter kan använda neopren tyg upp till 7 mm. Ju tjockare neopren, desto bättre isolerar från kyla. Däremot kan neopren passar för konkurrenskraftiga simmare använda tyg så tunt som 1 mm i områden som behöver vara extremt flexibel, som under armarna. Leverantörer som Seattle Fabrics, sälja neopren tyg med kvadratmeter eller i ark som mäter 51 från 82 tum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Ett av de mest kända användningsområdena för neopren är tyg för våtdräkter i dykning. Neopren är också vanligt förekommande i vada stövlar för fiskare eftersom det skyddar huden från kallt vatten. Laboratoriepersonal kan använda neopren handskar för att skydda sina händer från syror, kemikalier, lösningsmedel och oljor. Paddlare och personer som deltar i kallt väder får också bära vattentäta neopren handskar, ibland fodrade med fleece, att skydda sina händer från kallt vatten, is och snö. Många medicinskt stöd hängslen, t. ex. för fotleder, handleder och knän, använder också neopren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Neopren tyg är slitstarkt och flexibelt och motstår riva. Det kan också tåla kyla samt exponering för solen. Neopren tyg innehåller luftfickor som en utmärkt isolering för våtdräkter, kall-wear redskap och matlådor och kylare dryck. Neopren är också kemiskt inert och motstår oljor, vilket gör det lämpligt för skydd vid hantering av kemikalier. Eftersom neopren är mer brandsäkra än de flesta gummi, kan den också användas i stridsmundering.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Neopren är kemiskt sett en sammansättning polymeriserad klorbutadien och framställs med kol, väte och klor som utgångsmaterial. Tillverkningen är komplicerad och sker i följande etapper:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillverkning av kalciumkarbid av kol och kalksten,&lt;br /&gt;
Framställning av acetylen av kalciumkarbid,&lt;br /&gt;
Polymerisering av acetylen till monovinylacetylen med hjälp av en katalysator, vanligen kopparammonium. &lt;br /&gt;
Genom inverkan av saltsyra på den bildade föreningen, även här i närvaro av en katalysator omvandlas den till kloropren, som under vissa, noga kontrollerade former polymeriseras till en plastisk massa, som mycket liknar naturgummi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Forskare har visat att det med hänsyn till elasticitet, sträckbarhet, brottgräns, seghet och slitstyrka inte finns någon skillnad mellan naturprodukten och syntetiskt framställd konstprodukt. Däremot är neopren betydligt mera motståndskraftigt mot inverkan av syre, ozon, solljus, värme, syror och alkalier än naturgummi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
DuPont laboratorier uppfanns i neopren år 1930, baserat på arbetet i kemi professor Julius Arthur Nieuwland. Professorn: s forskning om utveckling av syntetiskt gummi ledde DuPont forskare för att skapa en polymeriserade version av kloropren eller polykloropren. DuPont heter ursprungligen sin nya polykloropren material DuPrene men ändrade namn till neopren 1936. En mängd olika tekniker och uppfinnare började använda neopren för våtdräkt i början av 1950-talet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skummad neopren: Neopren med gasblåsor i, det material som man gjorde de första torrdräkterna av. Gasblåsorna i ämnet gör att materialet komprimeras vid tryckökning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krossad neopren: Neopren där man har krossat luftbubblorna i materialet, så att gasen i dem kan röra sig fritt i dräkten, vilket gör materialet smidigare när det används i dräkter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Komprimerad neopren: Neopren där man vid tillverkningen har tryckt ihop materialet, vilket gör att det inte komprimeras (och därmed ändrar form och egenskaper) vid tryckökning på samma sätt som skummad neopren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En 2mm 50x20cm neopren kan kosta runt 80 - 100 kr&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Neoprene&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://gummiuppfinning.wordpress.com/2010/11/13/kan-du-atervinna-neopren/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.give2all.org/12/2012/06/om-neopren-tyg.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.oo.no/admin/common/getImg2.asp?Fileid=2017&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Riaz145</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kloroprengummi&amp;diff=36102</id>
		<title>Kloroprengummi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kloroprengummi&amp;diff=36102"/>
		<updated>2016-05-20T12:32:13Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Riaz145: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Georgek    &lt;br /&gt;
[[Fil:Diving suit neoprene.jpg|miniatyr|höger]]&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Draghållfasthet: Bra&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Töjning: Mycket bra&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rivhållfasthet: Mycket bra&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Max. temperatur °C: +120&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Min. temperatur °C: -30&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Väder/åldringsegenskaper: Mycket bra&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Elektrisk motstand: Bra&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Neopren tyg finns i olika tjocklekar, vanligen från 2 till 5 millimeter. Neopren vadare är ofta tillverkade av 5 mm neopren, medan kalla vatten våtdräkter kan använda neopren tyg upp till 7 mm. Ju tjockare neopren, desto bättre isolerar från kyla. Däremot kan neopren passar för konkurrenskraftiga simmare använda tyg så tunt som 1 mm i områden som behöver vara extremt flexibel, som under armarna. Leverantörer som Seattle Fabrics, sälja neopren tyg med kvadratmeter eller i ark som mäter 51 från 82 tum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Ett av de mest kända användningsområdena för neopren är tyg för våtdräkter i dykning. Neopren är också vanligt förekommande i vada stövlar för fiskare eftersom det skyddar huden från kallt vatten. Laboratoriepersonal kan använda neopren handskar för att skydda sina händer från syror, kemikalier, lösningsmedel och oljor. Paddlare och personer som deltar i kallt väder får också bära vattentäta neopren handskar, ibland fodrade med fleece, att skydda sina händer från kallt vatten, is och snö. Många medicinskt stöd hängslen, t. ex. för fotleder, handleder och knän, använder också neopren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Neopren tyg är slitstarkt och flexibelt och motstår riva. Det kan också tåla kyla samt exponering för solen. Neopren tyg innehåller luftfickor som en utmärkt isolering för våtdräkter, kall-wear redskap och matlådor och kylare dryck. Neopren är också kemiskt inert och motstår oljor, vilket gör det lämpligt för skydd vid hantering av kemikalier. Eftersom neopren är mer brandsäkra än de flesta gummi, kan den också användas i stridsmundering.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Neopren är kemiskt sett en sammansättning polymeriserad klorbutadien och framställs med kol, väte och klor som utgångsmaterial. Tillverkningen är komplicerad och sker i följande etapper:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillverkning av kalciumkarbid av kol och kalksten,&lt;br /&gt;
Framställning av acetylen av kalciumkarbid,&lt;br /&gt;
Polymerisering av acetylen till monovinylacetylen med hjälp av en katalysator, vanligen kopparammonium. &lt;br /&gt;
Genom inverkan av saltsyra på den bildade föreningen, även här i närvaro av en katalysator omvandlas den till kloropren, som under vissa, noga kontrollerade former polymeriseras till en plastisk massa, som mycket liknar naturgummi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Försök har visat att det med hänsyn till elasticitet, sträckbarhet, brottgräns, seghet och slitstyrka inte finns någon skillnad mellan naturprodukten och syntetiskt framställd konstprodukt. Däremot är neopren betydligt mera motståndskraftigt mot inverkan av syre, ozon, solljus, värme, syror och alkalier än naturgummi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
DuPont laboratorier uppfanns i neopren år 1930, baserat på arbetet i kemi professor Julius Arthur Nieuwland. Professorn: s forskning om utveckling av syntetiskt gummi ledde DuPont forskare för att skapa en polymeriserade version av kloropren eller polykloropren. DuPont heter ursprungligen sin nya polykloropren material DuPrene men ändrade namn till neopren 1936. En mängd olika tekniker och uppfinnare började använda neopren för våtdräkt i början av 1950-talet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skummad neopren: Neopren med gasblåsor i, det material som man gjorde de första torrdräkterna av. Gasblåsorna i ämnet gör att materialet komprimeras vid tryckökning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krossad neopren: Neopren där man har krossat luftbubblorna i materialet, så att gasen i dem kan röra sig fritt i dräkten, vilket gör materialet smidigare när det används i dräkter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Komprimerad neopren: Neopren där man vid tillverkningen har tryckt ihop materialet, vilket gör att det inte komprimeras (och därmed ändrar form och egenskaper) vid tryckökning på samma sätt som skummad neopren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En 2mm 50x20cm neopren kan kosta runt 80 - 100 kr&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Neoprene&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://gummiuppfinning.wordpress.com/2010/11/13/kan-du-atervinna-neopren/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.give2all.org/12/2012/06/om-neopren-tyg.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.oo.no/admin/common/getImg2.asp?Fileid=2017&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Riaz145</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kloroprengummi&amp;diff=36101</id>
		<title>Kloroprengummi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kloroprengummi&amp;diff=36101"/>
		<updated>2016-05-20T12:28:53Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Riaz145: /* Framställning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Georgek    &lt;br /&gt;
[[Fil:Diving suit neoprene.jpg|miniatyr|höger]]&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Draghållfasthet: Bra&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Töjning: Mycket bra&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rivhållfasthet: Mycket bra&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Max. temperatur °C: +120&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Min. temperatur °C: -30&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Väder/åldringsegenskaper: Mycket bra&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Elektrisk motstand: Bra&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Neopren tyg finns i olika tjocklekar, vanligen från 2 till 5 millimeter. Neopren vadare är ofta tillverkade av 5 mm neopren, medan kalla vatten våtdräkter kan använda neopren tyg upp till 7 mm. Ju tjockare neopren, desto bättre isolerar från kyla. Däremot kan neopren passar för konkurrenskraftiga simmare använda tyg så tunt som 1 mm i områden som behöver vara extremt flexibel, som under armarna. Leverantörer som Seattle Fabrics, sälja neopren tyg med kvadratmeter eller i ark som mäter 51 från 82 tum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Ett av de mest kända användningsområdena för neopren tyg för våtdräkter i dykning. Neopren är också vanligt förekommande i vada stövlar för fiskare eftersom det skyddar huden från kallt vatten. Laboratoriepersonal kan använda neopren handskar för att skydda sina händer från syror, kemikalier, lösningsmedel och oljor. Paddlare och personer som deltar i kallt väder får också bära vattentäta neopren handskar, ibland fodrade med fleece, att skydda sina händer från kallt vatten, is och snö. Många medicinskt stöd hängslen, t. ex. för fotleder, handleder och knän, använder också neopren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Neopren tyg är slitstarkt och flexibelt och motstår riva. Det kan också tåla kyla samt exponering för solen. Neopren tyg innehåller luftfickor som en utmärkt isolering för våtdräkter, kall-wear redskap och matlådor och kylare dryck. Neopren är också kemiskt inert och motstår oljor, vilket gör det lämpligt för skydd vid hantering av kemikalier. Eftersom neopren är mer brandsäkra än de flesta gummi, kan den också användas i stridsmundering.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Neopren är kemiskt sett en sammansättning polymeriserad klorbutadien och framställs med kol, väte och klor som utgångsmaterial. Tillverkningen är komplicerad och sker i följande etapper:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillverkning av kalciumkarbid av kol och kalksten,&lt;br /&gt;
Framställning av acetylen av kalciumkarbid,&lt;br /&gt;
Polymerisering av acetylen till monovinylacetylen med hjälp av en katalysator, vanligen kopparammonium. &lt;br /&gt;
Genom inverkan av saltsyra på den bildade föreningen, även här i närvaro av en katalysator omvandlas den till kloropren, som under vissa, noga kontrollerade former polymeriseras till en plastisk massa, som mycket liknar naturgummi. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Försök har visat att det med hänsyn till elasticitet, sträckbarhet, brottgräns, seghet och slitstyrka inte finns någon skillnad mellan naturprodukten och syntetiskt framställd konstprodukt. Däremot är neopren betydligt mera motståndskraftigt mot inverkan av syre, ozon, solljus, värme, syror och alkalier än naturgummi.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
DuPont laboratorier uppfanns i neopren år 1930, baserat på arbetet i kemi professor Julius Arthur Nieuwland. Professorn: s forskning om utveckling av syntetiskt gummi ledde DuPont forskare för att skapa en polymeriserade version av kloropren eller polykloropren. DuPont heter ursprungligen sin nya polykloropren material DuPrene men ändrade namn till neopren 1936. En mängd olika tekniker och uppfinnare började använda neopren för våtdräkt i början av 1950-talet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skummad neopren: Neopren med gasblåsor i, det material som man gjorde de första torrdräkterna av. Gasblåsorna i ämnet gör att materialet komprimeras vid tryckökning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krossad neopren: Neopren där man har krossat luftbubblorna i materialet, så att gasen i dem kan röra sig fritt i dräkten, vilket gör materialet smidigare när det används i dräkter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Komprimerad neopren: Neopren där man vid tillverkningen har tryckt ihop materialet, vilket gör att det inte komprimeras (och därmed ändrar form och egenskaper) vid tryckökning på samma sätt som skummad neopren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En 2mm 50x20cm neopren kan kosta runt 80 - 100 kr&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Neoprene&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://gummiuppfinning.wordpress.com/2010/11/13/kan-du-atervinna-neopren/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.give2all.org/12/2012/06/om-neopren-tyg.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.oo.no/admin/common/getImg2.asp?Fileid=2017&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Riaz145</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kloroprengummi&amp;diff=36100</id>
		<title>Kloroprengummi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kloroprengummi&amp;diff=36100"/>
		<updated>2016-05-20T12:27:47Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Riaz145: /* Länkar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Georgek    &lt;br /&gt;
[[Fil:Diving suit neoprene.jpg|miniatyr|höger]]&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Draghållfasthet: Bra&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Töjning: Mycket bra&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rivhållfasthet: Mycket bra&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Max. temperatur °C: +120&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Min. temperatur °C: -30&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Väder/åldringsegenskaper: Mycket bra&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Elektrisk motstand: Bra&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Neopren tyg finns i olika tjocklekar, vanligen från 2 till 5 millimeter. Neopren vadare är ofta tillverkade av 5 mm neopren, medan kalla vatten våtdräkter kan använda neopren tyg upp till 7 mm. Ju tjockare neopren, desto bättre isolerar från kyla. Däremot kan neopren passar för konkurrenskraftiga simmare använda tyg så tunt som 1 mm i områden som behöver vara extremt flexibel, som under armarna. Leverantörer som Seattle Fabrics, sälja neopren tyg med kvadratmeter eller i ark som mäter 51 från 82 tum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Ett av de mest kända användningsområdena för neopren tyg för våtdräkter i dykning. Neopren är också vanligt förekommande i vada stövlar för fiskare eftersom det skyddar huden från kallt vatten. Laboratoriepersonal kan använda neopren handskar för att skydda sina händer från syror, kemikalier, lösningsmedel och oljor. Paddlare och personer som deltar i kallt väder får också bära vattentäta neopren handskar, ibland fodrade med fleece, att skydda sina händer från kallt vatten, is och snö. Många medicinskt stöd hängslen, t. ex. för fotleder, handleder och knän, använder också neopren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Neopren tyg är slitstarkt och flexibelt och motstår riva. Det kan också tåla kyla samt exponering för solen. Neopren tyg innehåller luftfickor som en utmärkt isolering för våtdräkter, kall-wear redskap och matlådor och kylare dryck. Neopren är också kemiskt inert och motstår oljor, vilket gör det lämpligt för skydd vid hantering av kemikalier. Eftersom neopren är mer brandsäkra än de flesta gummi, kan den också användas i stridsmundering.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Neopren är kemiskt sett en sammansättning polymeriserad klorbutadien och framställs med kol, väte och klor som utgångsmaterial. Tillverkningen är komplicerad och sker i följande etapper:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillverkning av kalciumkarbid av kol och kalksten,&lt;br /&gt;
Framställning av acetylen av kalciumkarbid,&lt;br /&gt;
Polymerisering av acetylen till monovinylacetylen med hjälp av en katalysator, vanligen kopparammonium. [1]&lt;br /&gt;
Genom inverkan av saltsyra på den bildade föreningen, även här i närvaro av en katalysator omvandlas den till kloropren, som under vissa, noga kontrollerade former polymeriseras till en plastisk massa, som mycket liknar naturgummi. [1]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Försök har visat att det med hänsyn till elasticitet, sträckbarhet, brottgräns, seghet och slitstyrka inte finns någon skillnad mellan naturprodukten och syntetiskt framställd konstprodukt. Däremot är neopren betydligt mera motståndskraftigt mot inverkan av syre, ozon, solljus, värme, syror och alkalier än naturgummi. [1]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
DuPont laboratorier uppfanns i neopren år 1930, baserat på arbetet i kemi professor Julius Arthur Nieuwland. Professorn: s forskning om utveckling av syntetiskt gummi ledde DuPont forskare för att skapa en polymeriserade version av kloropren eller polykloropren. DuPont heter ursprungligen sin nya polykloropren material DuPrene men ändrade namn till neopren 1936. En mängd olika tekniker och uppfinnare började använda neopren för våtdräkt i början av 1950-talet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skummad neopren: Neopren med gasblåsor i, det material som man gjorde de första torrdräkterna av. Gasblåsorna i ämnet gör att materialet komprimeras vid tryckökning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krossad neopren: Neopren där man har krossat luftbubblorna i materialet, så att gasen i dem kan röra sig fritt i dräkten, vilket gör materialet smidigare när det används i dräkter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Komprimerad neopren: Neopren där man vid tillverkningen har tryckt ihop materialet, vilket gör att det inte komprimeras (och därmed ändrar form och egenskaper) vid tryckökning på samma sätt som skummad neopren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En 2mm 50x20cm neopren kan kosta runt 80 - 100 kr&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Neoprene&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://gummiuppfinning.wordpress.com/2010/11/13/kan-du-atervinna-neopren/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.give2all.org/12/2012/06/om-neopren-tyg.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.oo.no/admin/common/getImg2.asp?Fileid=2017&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Riaz145</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kloroprengummi&amp;diff=36099</id>
		<title>Kloroprengummi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kloroprengummi&amp;diff=36099"/>
		<updated>2016-05-20T12:26:40Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Riaz145: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Georgek    &lt;br /&gt;
[[Fil:Diving suit neoprene.jpg|miniatyr|höger]]&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Draghållfasthet: Bra&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Töjning: Mycket bra&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rivhållfasthet: Mycket bra&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Max. temperatur °C: +120&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Min. temperatur °C: -30&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Väder/åldringsegenskaper: Mycket bra&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Elektrisk motstand: Bra&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Neopren tyg finns i olika tjocklekar, vanligen från 2 till 5 millimeter. Neopren vadare är ofta tillverkade av 5 mm neopren, medan kalla vatten våtdräkter kan använda neopren tyg upp till 7 mm. Ju tjockare neopren, desto bättre isolerar från kyla. Däremot kan neopren passar för konkurrenskraftiga simmare använda tyg så tunt som 1 mm i områden som behöver vara extremt flexibel, som under armarna. Leverantörer som Seattle Fabrics, sälja neopren tyg med kvadratmeter eller i ark som mäter 51 från 82 tum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Ett av de mest kända användningsområdena för neopren tyg för våtdräkter i dykning. Neopren är också vanligt förekommande i vada stövlar för fiskare eftersom det skyddar huden från kallt vatten. Laboratoriepersonal kan använda neopren handskar för att skydda sina händer från syror, kemikalier, lösningsmedel och oljor. Paddlare och personer som deltar i kallt väder får också bära vattentäta neopren handskar, ibland fodrade med fleece, att skydda sina händer från kallt vatten, is och snö. Många medicinskt stöd hängslen, t. ex. för fotleder, handleder och knän, använder också neopren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Neopren tyg är slitstarkt och flexibelt och motstår riva. Det kan också tåla kyla samt exponering för solen. Neopren tyg innehåller luftfickor som en utmärkt isolering för våtdräkter, kall-wear redskap och matlådor och kylare dryck. Neopren är också kemiskt inert och motstår oljor, vilket gör det lämpligt för skydd vid hantering av kemikalier. Eftersom neopren är mer brandsäkra än de flesta gummi, kan den också användas i stridsmundering.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Neopren är kemiskt sett en sammansättning polymeriserad klorbutadien och framställs med kol, väte och klor som utgångsmaterial. Tillverkningen är komplicerad och sker i följande etapper:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillverkning av kalciumkarbid av kol och kalksten,&lt;br /&gt;
Framställning av acetylen av kalciumkarbid,&lt;br /&gt;
Polymerisering av acetylen till monovinylacetylen med hjälp av en katalysator, vanligen kopparammonium. [1]&lt;br /&gt;
Genom inverkan av saltsyra på den bildade föreningen, även här i närvaro av en katalysator omvandlas den till kloropren, som under vissa, noga kontrollerade former polymeriseras till en plastisk massa, som mycket liknar naturgummi. [1]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Försök har visat att det med hänsyn till elasticitet, sträckbarhet, brottgräns, seghet och slitstyrka inte finns någon skillnad mellan naturprodukten och syntetiskt framställd konstprodukt. Däremot är neopren betydligt mera motståndskraftigt mot inverkan av syre, ozon, solljus, värme, syror och alkalier än naturgummi. [1]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
DuPont laboratorier uppfanns i neopren år 1930, baserat på arbetet i kemi professor Julius Arthur Nieuwland. Professorn: s forskning om utveckling av syntetiskt gummi ledde DuPont forskare för att skapa en polymeriserade version av kloropren eller polykloropren. DuPont heter ursprungligen sin nya polykloropren material DuPrene men ändrade namn till neopren 1936. En mängd olika tekniker och uppfinnare började använda neopren för våtdräkt i början av 1950-talet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skummad neopren: Neopren med gasblåsor i, det material som man gjorde de första torrdräkterna av. Gasblåsorna i ämnet gör att materialet komprimeras vid tryckökning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krossad neopren: Neopren där man har krossat luftbubblorna i materialet, så att gasen i dem kan röra sig fritt i dräkten, vilket gör materialet smidigare när det används i dräkter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Komprimerad neopren: Neopren där man vid tillverkningen har tryckt ihop materialet, vilket gör att det inte komprimeras (och därmed ändrar form och egenskaper) vid tryckökning på samma sätt som skummad neopren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En 2mm 50x20cm neopren kan kosta runt 80 - 100 kr&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Neoprene&lt;br /&gt;
https://gummiuppfinning.wordpress.com/2010/11/13/kan-du-atervinna-neopren/&lt;br /&gt;
http://www.give2all.org/12/2012/06/om-neopren-tyg.html&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Riaz145</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kloroprengummi&amp;diff=36097</id>
		<title>Kloroprengummi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kloroprengummi&amp;diff=36097"/>
		<updated>2016-05-20T12:26:12Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Riaz145: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Georgek    &lt;br /&gt;
[[Fil:Diving suit neoprene.jpg|miniatyr|höger]]&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
 Draghållfasthet: Bra&lt;br /&gt;
 Töjning: Mycket bra&lt;br /&gt;
 Rivhållfasthet: Mycket bra&lt;br /&gt;
 Max. temperatur °C: +120&lt;br /&gt;
 Min. temperatur °C: -30&lt;br /&gt;
 Väder/åldringsegenskaper: Mycket bra&lt;br /&gt;
 Elektrisk motstand: Bra&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Neopren tyg finns i olika tjocklekar, vanligen från 2 till 5 millimeter. Neopren vadare är ofta tillverkade av 5 mm neopren, medan kalla vatten våtdräkter kan använda neopren tyg upp till 7 mm. Ju tjockare neopren, desto bättre isolerar från kyla. Däremot kan neopren passar för konkurrenskraftiga simmare använda tyg så tunt som 1 mm i områden som behöver vara extremt flexibel, som under armarna. Leverantörer som Seattle Fabrics, sälja neopren tyg med kvadratmeter eller i ark som mäter 51 från 82 tum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Ett av de mest kända användningsområdena för neopren tyg för våtdräkter i dykning. Neopren är också vanligt förekommande i vada stövlar för fiskare eftersom det skyddar huden från kallt vatten. Laboratoriepersonal kan använda neopren handskar för att skydda sina händer från syror, kemikalier, lösningsmedel och oljor. Paddlare och personer som deltar i kallt väder får också bära vattentäta neopren handskar, ibland fodrade med fleece, att skydda sina händer från kallt vatten, is och snö. Många medicinskt stöd hängslen, t. ex. för fotleder, handleder och knän, använder också neopren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Neopren tyg är slitstarkt och flexibelt och motstår riva. Det kan också tåla kyla samt exponering för solen. Neopren tyg innehåller luftfickor som en utmärkt isolering för våtdräkter, kall-wear redskap och matlådor och kylare dryck. Neopren är också kemiskt inert och motstår oljor, vilket gör det lämpligt för skydd vid hantering av kemikalier. Eftersom neopren är mer brandsäkra än de flesta gummi, kan den också användas i stridsmundering.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Neopren är kemiskt sett en sammansättning polymeriserad klorbutadien och framställs med kol, väte och klor som utgångsmaterial. Tillverkningen är komplicerad och sker i följande etapper:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillverkning av kalciumkarbid av kol och kalksten,&lt;br /&gt;
Framställning av acetylen av kalciumkarbid,&lt;br /&gt;
Polymerisering av acetylen till monovinylacetylen med hjälp av en katalysator, vanligen kopparammonium. [1]&lt;br /&gt;
Genom inverkan av saltsyra på den bildade föreningen, även här i närvaro av en katalysator omvandlas den till kloropren, som under vissa, noga kontrollerade former polymeriseras till en plastisk massa, som mycket liknar naturgummi. [1]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Försök har visat att det med hänsyn till elasticitet, sträckbarhet, brottgräns, seghet och slitstyrka inte finns någon skillnad mellan naturprodukten och syntetiskt framställd konstprodukt. Däremot är neopren betydligt mera motståndskraftigt mot inverkan av syre, ozon, solljus, värme, syror och alkalier än naturgummi. [1]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
DuPont laboratorier uppfanns i neopren år 1930, baserat på arbetet i kemi professor Julius Arthur Nieuwland. Professorn: s forskning om utveckling av syntetiskt gummi ledde DuPont forskare för att skapa en polymeriserade version av kloropren eller polykloropren. DuPont heter ursprungligen sin nya polykloropren material DuPrene men ändrade namn till neopren 1936. En mängd olika tekniker och uppfinnare började använda neopren för våtdräkt i början av 1950-talet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skummad neopren: Neopren med gasblåsor i, det material som man gjorde de första torrdräkterna av. Gasblåsorna i ämnet gör att materialet komprimeras vid tryckökning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krossad neopren: Neopren där man har krossat luftbubblorna i materialet, så att gasen i dem kan röra sig fritt i dräkten, vilket gör materialet smidigare när det används i dräkter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Komprimerad neopren: Neopren där man vid tillverkningen har tryckt ihop materialet, vilket gör att det inte komprimeras (och därmed ändrar form och egenskaper) vid tryckökning på samma sätt som skummad neopren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En 2mm 50x20cm neopren kan kosta runt 80 - 100 kr&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Neoprene&lt;br /&gt;
https://gummiuppfinning.wordpress.com/2010/11/13/kan-du-atervinna-neopren/&lt;br /&gt;
http://www.give2all.org/12/2012/06/om-neopren-tyg.html&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Riaz145</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kloroprengummi&amp;diff=36096</id>
		<title>Kloroprengummi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kloroprengummi&amp;diff=36096"/>
		<updated>2016-05-20T12:25:50Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Riaz145: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Georgek    &lt;br /&gt;
[[Fil:Diving suit neoprene.jpg|miniatyr|höger]]&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Draghållfasthet: Bra&lt;br /&gt;
Töjning: Mycket bra&lt;br /&gt;
Rivhållfasthet: Mycket bra&lt;br /&gt;
Max. temperatur °C: +120&lt;br /&gt;
Min. temperatur °C: -30&lt;br /&gt;
Väder/åldringsegenskaper: Mycket bra&lt;br /&gt;
Elektrisk motstand: Bra&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Neopren tyg finns i olika tjocklekar, vanligen från 2 till 5 millimeter. Neopren vadare är ofta tillverkade av 5 mm neopren, medan kalla vatten våtdräkter kan använda neopren tyg upp till 7 mm. Ju tjockare neopren, desto bättre isolerar från kyla. Däremot kan neopren passar för konkurrenskraftiga simmare använda tyg så tunt som 1 mm i områden som behöver vara extremt flexibel, som under armarna. Leverantörer som Seattle Fabrics, sälja neopren tyg med kvadratmeter eller i ark som mäter 51 från 82 tum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Ett av de mest kända användningsområdena för neopren tyg för våtdräkter i dykning. Neopren är också vanligt förekommande i vada stövlar för fiskare eftersom det skyddar huden från kallt vatten. Laboratoriepersonal kan använda neopren handskar för att skydda sina händer från syror, kemikalier, lösningsmedel och oljor. Paddlare och personer som deltar i kallt väder får också bära vattentäta neopren handskar, ibland fodrade med fleece, att skydda sina händer från kallt vatten, is och snö. Många medicinskt stöd hängslen, t. ex. för fotleder, handleder och knän, använder också neopren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Neopren tyg är slitstarkt och flexibelt och motstår riva. Det kan också tåla kyla samt exponering för solen. Neopren tyg innehåller luftfickor som en utmärkt isolering för våtdräkter, kall-wear redskap och matlådor och kylare dryck. Neopren är också kemiskt inert och motstår oljor, vilket gör det lämpligt för skydd vid hantering av kemikalier. Eftersom neopren är mer brandsäkra än de flesta gummi, kan den också användas i stridsmundering.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Neopren är kemiskt sett en sammansättning polymeriserad klorbutadien och framställs med kol, väte och klor som utgångsmaterial. Tillverkningen är komplicerad och sker i följande etapper:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillverkning av kalciumkarbid av kol och kalksten,&lt;br /&gt;
Framställning av acetylen av kalciumkarbid,&lt;br /&gt;
Polymerisering av acetylen till monovinylacetylen med hjälp av en katalysator, vanligen kopparammonium. [1]&lt;br /&gt;
Genom inverkan av saltsyra på den bildade föreningen, även här i närvaro av en katalysator omvandlas den till kloropren, som under vissa, noga kontrollerade former polymeriseras till en plastisk massa, som mycket liknar naturgummi. [1]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Försök har visat att det med hänsyn till elasticitet, sträckbarhet, brottgräns, seghet och slitstyrka inte finns någon skillnad mellan naturprodukten och syntetiskt framställd konstprodukt. Däremot är neopren betydligt mera motståndskraftigt mot inverkan av syre, ozon, solljus, värme, syror och alkalier än naturgummi. [1]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
DuPont laboratorier uppfanns i neopren år 1930, baserat på arbetet i kemi professor Julius Arthur Nieuwland. Professorn: s forskning om utveckling av syntetiskt gummi ledde DuPont forskare för att skapa en polymeriserade version av kloropren eller polykloropren. DuPont heter ursprungligen sin nya polykloropren material DuPrene men ändrade namn till neopren 1936. En mängd olika tekniker och uppfinnare började använda neopren för våtdräkt i början av 1950-talet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skummad neopren: Neopren med gasblåsor i, det material som man gjorde de första torrdräkterna av. Gasblåsorna i ämnet gör att materialet komprimeras vid tryckökning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krossad neopren: Neopren där man har krossat luftbubblorna i materialet, så att gasen i dem kan röra sig fritt i dräkten, vilket gör materialet smidigare när det används i dräkter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Komprimerad neopren: Neopren där man vid tillverkningen har tryckt ihop materialet, vilket gör att det inte komprimeras (och därmed ändrar form och egenskaper) vid tryckökning på samma sätt som skummad neopren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En 2mm 50x20cm neopren kan kosta runt 80 - 100 kr&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Neoprene&lt;br /&gt;
https://gummiuppfinning.wordpress.com/2010/11/13/kan-du-atervinna-neopren/&lt;br /&gt;
http://www.give2all.org/12/2012/06/om-neopren-tyg.html&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Riaz145</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=36094</id>
		<title>Materialdatabasen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=36094"/>
		<updated>2016-05-20T12:15:24Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Riaz145: /* Plast */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
* [[mall för material]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Metaller ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av Felix&lt;br /&gt;
* [[Brons]] av Philip S&lt;br /&gt;
* [[Gallium]] av Fardin&lt;br /&gt;
* [[Guld]] Max&lt;br /&gt;
* [[Iridium]] av Tobias&lt;br /&gt;
* [[Järn]] spyridon&lt;br /&gt;
* [[Kisel]] av Renars&lt;br /&gt;
* [[Kobolt]] av Simon&lt;br /&gt;
* [[Kolstål]] tom sida med mallar&lt;br /&gt;
* [[Koppar]] av Christoffer&lt;br /&gt;
* [[Krom]] av Richard&lt;br /&gt;
* [[Kvicksilver]] av Daniel A&lt;br /&gt;
* [[Lithium]] av Jakob&lt;br /&gt;
* [[Mässing]] Soheil&lt;br /&gt;
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin&lt;br /&gt;
* [[Natrium]] av Khaled&lt;br /&gt;
* [[Niob]] av Felix A&lt;br /&gt;
* [[Osmium]] av Torn&lt;br /&gt;
* [[Palladium]] av Edvin&lt;br /&gt;
* [[Platina]] [[Arvid]]&lt;br /&gt;
* [[Rostfritt stål]] av Adrian &amp;lt;3&lt;br /&gt;
* [[silver]] av Mario&lt;br /&gt;
* [[Plutonium]] av Lucas Rens&lt;br /&gt;
* [[Tenn]] av Ludvig&lt;br /&gt;
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza&lt;br /&gt;
* [[Uran]] av Ludvig G&lt;br /&gt;
* [[Zink]] av Leo Wezelius&lt;br /&gt;
* [[Magnesium]] av Christopher&lt;br /&gt;
* [[Nickel]] av Nabbir&lt;br /&gt;
* [[Vismut]] av Jonas&lt;br /&gt;
* [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W&lt;br /&gt;
* [[Nysilver]] av Simran&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av Markus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Plast ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Akryl]] / PMMA / plexiglas av Fredrika&lt;br /&gt;
* [[Amidplast, PA]] av Kevin&lt;br /&gt;
* [[Elastan]] av Emre&lt;br /&gt;
* [[Epoxiplast]] av Anna&lt;br /&gt;
* [[Esterplast]] av Olle&lt;br /&gt;
* [[Fenolplast]] Noah L&lt;br /&gt;
* [[frigolit]] av Rasmus&lt;br /&gt;
* [[GoreTex]] av Madelene &lt;br /&gt;
* [[Gummi]] av Johan&lt;br /&gt;
** [[Butylgummi]]&lt;br /&gt;
** [[Etenpropengummi]]&lt;br /&gt;
** [[Kloroprengummi]] Georgek Aroush&lt;br /&gt;
** [[Nitrilgummi]] Armin&lt;br /&gt;
** [[Styrengummi]]&lt;br /&gt;
* [[Kevlar]] av Lahon&lt;br /&gt;
* [[Melaminplast]]av Cristian Blaj&lt;br /&gt;
* [[Polylaktid]] Elias&lt;br /&gt;
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda&lt;br /&gt;
* [[polyester]] av Casper&lt;br /&gt;
* [[polyeten]] av Teodor&lt;br /&gt;
* [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik&lt;br /&gt;
* [[polypropen]] av [[Adem]]&lt;br /&gt;
* [[Polystyren]] av Linnea&lt;br /&gt;
* [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef&lt;br /&gt;
* [[Silikon]] av Emma&lt;br /&gt;
* [[Uretanplast]] / Polyuretan Jesper W&lt;br /&gt;
* [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas&lt;br /&gt;
* [[Viskos]] av Kani&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Keramer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Aluminiumoxid, se [[Safir]]&lt;br /&gt;
* [[Betong]]  av Teodor E&lt;br /&gt;
* [[Borkarbid]] xX Fredrik Xx&lt;br /&gt;
* [[Bornitrid]] av Abdikafi&lt;br /&gt;
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]&lt;br /&gt;
* [[diamant]] av mohamed&lt;br /&gt;
* [[Glas]] av Savvas G&lt;br /&gt;
* [[Grafen]] av [[Viktor]]&lt;br /&gt;
* [[Grafit]] av Luan&lt;br /&gt;
* [[Kiselkarbid]]&lt;br /&gt;
* [[Kiselnitrid]] av Artin&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] John&lt;br /&gt;
* [[Kvarts]] Kristofer&lt;br /&gt;
* [[Marmor]] Adam&lt;br /&gt;
* [[PICA-X]] av Dennis&lt;br /&gt;
* [[Porslin]] David&lt;br /&gt;
* [[Safir]] Marcus&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Linus&lt;br /&gt;
* [[Leca Block/Lättklinkersblock]] av Shifat&lt;br /&gt;
* [[Titandiborid]] av Riaz&lt;br /&gt;
* [[Zirkoniumdioxid]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Trä ==&lt;br /&gt;
* [[Paper]] av [[Sten]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träslag ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Bambu]] av Zacharias&lt;br /&gt;
* [[Björk]] av Micke P&lt;br /&gt;
* [[Ek]] Simon B&lt;br /&gt;
* [[Furu]] Robin och Tilla&lt;br /&gt;
* [[Lignum Vitae]] Noah&lt;br /&gt;
* [[Kork]] Gustav L&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bygg ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Gipsskiva]] av Josefine&lt;br /&gt;
* [[MDF]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[HDF]] av Viktor&lt;br /&gt;
* [[Plywood]] av Mikael&lt;br /&gt;
* [[Spånskiva]] av Sperman&lt;br /&gt;
* [[Mineralull]] AV BABYOLON&lt;br /&gt;
* [[kalksten]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träprodukter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Papper]] Av: Daniel&lt;br /&gt;
* [[Wellpapp]] av Elin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Fiber==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aramid]] av Ali&lt;br /&gt;
*[[Ull]] av Saman&lt;br /&gt;
* [[Glasfiber]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[Hampa]] av Nikita&lt;br /&gt;
* [[Bomull]] av Sandel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Övrigt ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Silke]] av Niklas Forsblom&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Linoleum]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Riaz145</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Galvanisering&amp;diff=36093</id>
		<title>Galvanisering</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Galvanisering&amp;diff=36093"/>
		<updated>2016-05-20T12:08:31Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Riaz145: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Fil:Galvanisering.jpg|miniatyr|höger]]&lt;br /&gt;
==Tillvägagångssätt == &lt;br /&gt;
Själva galvaniseringsprocessen går till så att metallföremålet som skall beläggas med zink sänks ner i en jonlösning med zink.&lt;br /&gt;
Sedan ansluts metallföremålet till en strömkälla, med lämplig pol (motsatt laddning som zinkjonen i det använda saltet).&lt;br /&gt;
Då dras zinkjonerna i saltlösningen på grund av sin laddning till metallföremålet och bildar en tunn jämn yta.&lt;br /&gt;
Det finns ett antal olika metoder för att förzinka stål eller järnföremål, bland annat varmförzinkning eller sprutförzinkning.&lt;br /&gt;
Dessa uttryck är dock skilda från galvanisering som är ett begrepp som endast används för elektropläterat zink.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lämplighet för olika typer av material ==&lt;br /&gt;
Många olika typer av material kan användas för galvanisering. En av de vanligaste är krom, som skapar ett ljust glänsande finish och är populär på bilar. Andra populära metaller som används i denna process omfattar guld, silver, brons, koppar eller bly. Nickel och tenn är ganska billiga, men används för galvanisering på vissa villkor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar och nackdelar ==&lt;br /&gt;
Eftersom galvaniserat stål är överdragna med zink, erbjuder det många fördelar över traditionella stål eller järn rör. Zink beläggningen drastiskt minskar korrosion och förhindrar mineraler insättning inuti röret raderna. I större byggprojekt, såsom avloppssystem och gården bevattning, galvaniserat stålrör är ofta valet rörledningar och ofta kvar i fungerande skick med lite underhåll för 40 år eller mer. Galvaniserat stål är mer brandsäkra än PVC rör och är starkare än aluminium rör. Denna typ av metall fungerar också bra under frysning villkor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Trots dess många fördelar är galvaniserat stål inte alltid det perfekta valet. När det blandas med gul mässing, galvaniserat stål utlöser dezincification, och det resulterar i elektrolytisk aktion i kombination med ickejärn, såsom koppar och mässing. Galvaniserat stål bör aldrig användas under jorden om inte korrekt täckt, vilket kan vara besvärligt för många jobb, och det döljer ofta betydande brister under zinkbeläggning på stålet. Galvaniserat stålrör kan innehålla bly som korroderar snabbt och minskar livslängden på rören. Galvaniserat stål kan dessutom lämna kärvar i rören, vilket resulterar i allvarliga fel och driftstopp som kan vara dyra att reparera. På grund av dessa frågor använder mest moderna hem koppar rörsystem som ett alternativ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden ==&lt;br /&gt;
Vid galvanisering används ett flertal olika kemikalier. Av den anledningen är hanteringen av flytande kemikalier en mycket viktigt del i varje galvaniseringsprocess.&lt;br /&gt;
ProMinen är ett företag som under många år levererat extremt tillförlitliga komponenter och system med lågt underhållsbehov till sina kunder inom detta område.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader==&lt;br /&gt;
Man betalar för galvanisering i kg och priset kan variera beronde på närmaste företag.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Galvanisering&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.laconiaea.com/9BJGQPy7Nx/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.give2all.org/9/2012/05/typer-av-galvanoteknik.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.prominent.se/Industriloesningar/Elektroplaetering/Galvanisering.aspx&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Riaz145</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Galvanisering&amp;diff=36092</id>
		<title>Galvanisering</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Galvanisering&amp;diff=36092"/>
		<updated>2016-05-20T12:07:52Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Riaz145: /* Länkar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Fil:Galvanisering.jpg|miniatyr|höger]]&lt;br /&gt;
==Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
Själva galvaniseringsprocessen går till så att metallföremålet som skall beläggas med zink sänks ner i en jonlösning med zink.&lt;br /&gt;
Sedan ansluts metallföremålet till en strömkälla, med lämplig pol (motsatt laddning som zinkjonen i det använda saltet).&lt;br /&gt;
Då dras zinkjonerna i saltlösningen på grund av sin laddning till metallföremålet och bildar en tunn jämn yta.&lt;br /&gt;
Det finns ett antal olika metoder för att förzinka stål eller järnföremål, bland annat varmförzinkning eller sprutförzinkning.&lt;br /&gt;
Dessa uttryck är dock skilda från galvanisering som är ett begrepp som endast används för elektropläterat zink.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lämplighet för olika typer av material ==&lt;br /&gt;
Många olika typer av material kan användas för galvanisering. En av de vanligaste är krom, som skapar ett ljust glänsande finish och är populär på bilar. Andra populära metaller som används i denna process omfattar guld, silver, brons, koppar eller bly. Nickel och tenn är ganska billiga, men används för galvanisering på vissa villkor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar och nackdelar ==&lt;br /&gt;
Eftersom galvaniserat stål är överdragna med zink, erbjuder det många fördelar över traditionella stål eller järn rör. Zink beläggningen drastiskt minskar korrosion och förhindrar mineraler insättning inuti röret raderna. I större byggprojekt, såsom avloppssystem och gården bevattning, galvaniserat stålrör är ofta valet rörledningar och ofta kvar i fungerande skick med lite underhåll för 40 år eller mer. Galvaniserat stål är mer brandsäkra än PVC rör och är starkare än aluminium rör. Denna typ av metall fungerar också bra under frysning villkor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Trots dess många fördelar är galvaniserat stål inte alltid det perfekta valet. När det blandas med gul mässing, galvaniserat stål utlöser dezincification, och det resulterar i elektrolytisk aktion i kombination med ickejärn, såsom koppar och mässing. Galvaniserat stål bör aldrig användas under jorden om inte korrekt täckt, vilket kan vara besvärligt för många jobb, och det döljer ofta betydande brister under zinkbeläggning på stålet. Galvaniserat stålrör kan innehålla bly som korroderar snabbt och minskar livslängden på rören. Galvaniserat stål kan dessutom lämna kärvar i rören, vilket resulterar i allvarliga fel och driftstopp som kan vara dyra att reparera. På grund av dessa frågor använder mest moderna hem koppar rörsystem som ett alternativ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden ==&lt;br /&gt;
Vid galvanisering används ett flertal olika kemikalier. Av den anledningen är hanteringen av flytande kemikalier en mycket viktigt del i varje galvaniseringsprocess.&lt;br /&gt;
ProMinen är ett företag som under många år levererat extremt tillförlitliga komponenter och system med lågt underhållsbehov till sina kunder inom detta område.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader==&lt;br /&gt;
Man betalar för galvanisering i kg och priset kan variera beronde på närmaste företag.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Galvanisering&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.laconiaea.com/9BJGQPy7Nx/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.give2all.org/9/2012/05/typer-av-galvanoteknik.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.prominent.se/Industriloesningar/Elektroplaetering/Galvanisering.aspx&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Riaz145</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Galvanisering&amp;diff=36091</id>
		<title>Galvanisering</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Galvanisering&amp;diff=36091"/>
		<updated>2016-05-20T12:07:29Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Riaz145: /* Användningsområden */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Fil:Galvanisering.jpg|miniatyr|höger]]&lt;br /&gt;
==Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
Själva galvaniseringsprocessen går till så att metallföremålet som skall beläggas med zink sänks ner i en jonlösning med zink.&lt;br /&gt;
Sedan ansluts metallföremålet till en strömkälla, med lämplig pol (motsatt laddning som zinkjonen i det använda saltet).&lt;br /&gt;
Då dras zinkjonerna i saltlösningen på grund av sin laddning till metallföremålet och bildar en tunn jämn yta.&lt;br /&gt;
Det finns ett antal olika metoder för att förzinka stål eller järnföremål, bland annat varmförzinkning eller sprutförzinkning.&lt;br /&gt;
Dessa uttryck är dock skilda från galvanisering som är ett begrepp som endast används för elektropläterat zink.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lämplighet för olika typer av material ==&lt;br /&gt;
Många olika typer av material kan användas för galvanisering. En av de vanligaste är krom, som skapar ett ljust glänsande finish och är populär på bilar. Andra populära metaller som används i denna process omfattar guld, silver, brons, koppar eller bly. Nickel och tenn är ganska billiga, men används för galvanisering på vissa villkor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar och nackdelar ==&lt;br /&gt;
Eftersom galvaniserat stål är överdragna med zink, erbjuder det många fördelar över traditionella stål eller järn rör. Zink beläggningen drastiskt minskar korrosion och förhindrar mineraler insättning inuti röret raderna. I större byggprojekt, såsom avloppssystem och gården bevattning, galvaniserat stålrör är ofta valet rörledningar och ofta kvar i fungerande skick med lite underhåll för 40 år eller mer. Galvaniserat stål är mer brandsäkra än PVC rör och är starkare än aluminium rör. Denna typ av metall fungerar också bra under frysning villkor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Trots dess många fördelar är galvaniserat stål inte alltid det perfekta valet. När det blandas med gul mässing, galvaniserat stål utlöser dezincification, och det resulterar i elektrolytisk aktion i kombination med ickejärn, såsom koppar och mässing. Galvaniserat stål bör aldrig användas under jorden om inte korrekt täckt, vilket kan vara besvärligt för många jobb, och det döljer ofta betydande brister under zinkbeläggning på stålet. Galvaniserat stålrör kan innehålla bly som korroderar snabbt och minskar livslängden på rören. Galvaniserat stål kan dessutom lämna kärvar i rören, vilket resulterar i allvarliga fel och driftstopp som kan vara dyra att reparera. På grund av dessa frågor använder mest moderna hem koppar rörsystem som ett alternativ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden ==&lt;br /&gt;
Vid galvanisering används ett flertal olika kemikalier. Av den anledningen är hanteringen av flytande kemikalier en mycket viktigt del i varje galvaniseringsprocess.&lt;br /&gt;
ProMinen är ett företag som under många år levererat extremt tillförlitliga komponenter och system med lågt underhållsbehov till sina kunder inom detta område.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader==&lt;br /&gt;
Man betalar för galvanisering i kg och priset kan variera beronde på närmaste företag.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Galvanisering&lt;br /&gt;
http://www.laconiaea.com/9BJGQPy7Nx/&lt;br /&gt;
http://www.give2all.org/9/2012/05/typer-av-galvanoteknik.html&lt;br /&gt;
http://www.prominent.se/Industriloesningar/Elektroplaetering/Galvanisering.aspx&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Riaz145</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Galvanisering&amp;diff=36090</id>
		<title>Galvanisering</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Galvanisering&amp;diff=36090"/>
		<updated>2016-05-20T12:07:11Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Riaz145: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Fil:Galvanisering.jpg|miniatyr|höger]]&lt;br /&gt;
==Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
Själva galvaniseringsprocessen går till så att metallföremålet som skall beläggas med zink sänks ner i en jonlösning med zink.&lt;br /&gt;
Sedan ansluts metallföremålet till en strömkälla, med lämplig pol (motsatt laddning som zinkjonen i det använda saltet).&lt;br /&gt;
Då dras zinkjonerna i saltlösningen på grund av sin laddning till metallföremålet och bildar en tunn jämn yta.&lt;br /&gt;
Det finns ett antal olika metoder för att förzinka stål eller järnföremål, bland annat varmförzinkning eller sprutförzinkning.&lt;br /&gt;
Dessa uttryck är dock skilda från galvanisering som är ett begrepp som endast används för elektropläterat zink.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lämplighet för olika typer av material ==&lt;br /&gt;
Många olika typer av material kan användas för galvanisering. En av de vanligaste är krom, som skapar ett ljust glänsande finish och är populär på bilar. Andra populära metaller som används i denna process omfattar guld, silver, brons, koppar eller bly. Nickel och tenn är ganska billiga, men används för galvanisering på vissa villkor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar och nackdelar ==&lt;br /&gt;
Eftersom galvaniserat stål är överdragna med zink, erbjuder det många fördelar över traditionella stål eller järn rör. Zink beläggningen drastiskt minskar korrosion och förhindrar mineraler insättning inuti röret raderna. I större byggprojekt, såsom avloppssystem och gården bevattning, galvaniserat stålrör är ofta valet rörledningar och ofta kvar i fungerande skick med lite underhåll för 40 år eller mer. Galvaniserat stål är mer brandsäkra än PVC rör och är starkare än aluminium rör. Denna typ av metall fungerar också bra under frysning villkor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Trots dess många fördelar är galvaniserat stål inte alltid det perfekta valet. När det blandas med gul mässing, galvaniserat stål utlöser dezincification, och det resulterar i elektrolytisk aktion i kombination med ickejärn, såsom koppar och mässing. Galvaniserat stål bör aldrig användas under jorden om inte korrekt täckt, vilket kan vara besvärligt för många jobb, och det döljer ofta betydande brister under zinkbeläggning på stålet. Galvaniserat stålrör kan innehålla bly som korroderar snabbt och minskar livslängden på rören. Galvaniserat stål kan dessutom lämna kärvar i rören, vilket resulterar i allvarliga fel och driftstopp som kan vara dyra att reparera. På grund av dessa frågor använder mest moderna hem koppar rörsystem som ett alternativ.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden ==&lt;br /&gt;
Vid galvanisering används ett flertal olika kemikalier. Av den anledningen är hanteringen av flytande kemikalier en mycket viktigt del i varje galvaniseringsprocess.&lt;br /&gt;
 ProMinen är ett företag som under många år levererat extremt tillförlitliga komponenter och system med lågt underhållsbehov till sina kunder inom detta område.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader==&lt;br /&gt;
Man betalar för galvanisering i kg och priset kan variera beronde på närmaste företag.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Galvanisering&lt;br /&gt;
http://www.laconiaea.com/9BJGQPy7Nx/&lt;br /&gt;
http://www.give2all.org/9/2012/05/typer-av-galvanoteknik.html&lt;br /&gt;
http://www.prominent.se/Industriloesningar/Elektroplaetering/Galvanisering.aspx&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Riaz145</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Galvanisering&amp;diff=36048</id>
		<title>Galvanisering</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Galvanisering&amp;diff=36048"/>
		<updated>2016-05-13T13:20:31Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Riaz145: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Fil:Galvanisering.jpg|miniatyr|höger]]&lt;br /&gt;
==Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
Själva galvaniseringsprocessen går till så att metallföremålet som skall beläggas med zink sänks ner i en jonlösning med zink.&lt;br /&gt;
Sedan ansluts metallföremålet till en strömkälla, med lämplig pol (d.v.s. motsatt laddning som zinkjonen i det använda saltet).&lt;br /&gt;
Då dras zinkjonerna i saltlösningen på grund av sin laddning till metallföremålet och bildar en tunn jämn yta.&lt;br /&gt;
Det finns ett antal olika metoder för att förzinka stål eller järnföremål, bland annat varmförzinkning eller sprutförzinkning.&lt;br /&gt;
Dessa uttryck är dock skilda från galvanisering som är ett begrepp som endast används för elektropläterat zink.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lämplighet för olika typer av material ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar och nackdelar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Riaz145</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Galvanisering&amp;diff=36047</id>
		<title>Galvanisering</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Galvanisering&amp;diff=36047"/>
		<updated>2016-05-13T13:17:03Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Riaz145: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;gallery&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://wikiskola.se/images/Galvanisering.jpg&lt;br /&gt;
&amp;lt;/gallery&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
Själva galvaniseringsprocessen går till så att metallföremålet som skall beläggas med zink sänks ner i en jonlösning med zink.&lt;br /&gt;
Sedan ansluts metallföremålet till en strömkälla, med lämplig pol (d.v.s. motsatt laddning som zinkjonen i det använda saltet).&lt;br /&gt;
Då dras zinkjonerna i saltlösningen på grund av sin laddning till metallföremålet och bildar en tunn jämn yta.&lt;br /&gt;
Det finns ett antal olika metoder för att förzinka stål eller järnföremål, bland annat varmförzinkning eller sprutförzinkning.&lt;br /&gt;
Dessa uttryck är dock skilda från galvanisering som är ett begrepp som endast används för elektropläterat zink.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lämplighet för olika typer av material ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar och nackdelar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Riaz145</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Galvanisering&amp;diff=36046</id>
		<title>Galvanisering</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Galvanisering&amp;diff=36046"/>
		<updated>2016-05-13T13:15:38Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Riaz145: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;http://wikiskola.se/images/Galvanisering.jpg== Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
Själva galvaniseringsprocessen går till så att metallföremålet som skall beläggas med zink sänks ner i en jonlösning med zink.&lt;br /&gt;
Sedan ansluts metallföremålet till en strömkälla, med lämplig pol (d.v.s. motsatt laddning som zinkjonen i det använda saltet).&lt;br /&gt;
Då dras zinkjonerna i saltlösningen på grund av sin laddning till metallföremålet och bildar en tunn jämn yta.&lt;br /&gt;
Det finns ett antal olika metoder för att förzinka stål eller järnföremål, bland annat varmförzinkning eller sprutförzinkning.&lt;br /&gt;
Dessa uttryck är dock skilda från galvanisering som är ett begrepp som endast används för elektropläterat zink.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lämplighet för olika typer av material ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar och nackdelar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Riaz145</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Fil:Galvanisering.jpg&amp;diff=36045</id>
		<title>Fil:Galvanisering.jpg</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Fil:Galvanisering.jpg&amp;diff=36045"/>
		<updated>2016-05-13T13:13:59Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Riaz145: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Riaz145</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Galvanisering&amp;diff=36044</id>
		<title>Galvanisering</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Galvanisering&amp;diff=36044"/>
		<updated>2016-05-13T13:10:01Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Riaz145: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
Själva galvaniseringsprocessen går till så att metallföremålet som skall beläggas med zink sänks ner i en jonlösning med zink.&lt;br /&gt;
Sedan ansluts metallföremålet till en strömkälla, med lämplig pol (d.v.s. motsatt laddning som zinkjonen i det använda saltet).&lt;br /&gt;
Då dras zinkjonerna i saltlösningen på grund av sin laddning till metallföremålet och bildar en tunn jämn yta.&lt;br /&gt;
Det finns ett antal olika metoder för att förzinka stål eller järnföremål, bland annat varmförzinkning eller sprutförzinkning.&lt;br /&gt;
Dessa uttryck är dock skilda från galvanisering som är ett begrepp som endast används för elektropläterat zink.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lämplighet för olika typer av material ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar och nackdelar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Riaz145</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Galvanisering&amp;diff=36043</id>
		<title>Galvanisering</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Galvanisering&amp;diff=36043"/>
		<updated>2016-05-13T13:09:45Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Riaz145: /* Tillvägagångssätt */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
Själva galvaniseringsprocessen går till så att metallföremålet som skall beläggas med zink sänks ner i en jonlösning med zink.&lt;br /&gt;
 Sedan ansluts metallföremålet till en strömkälla, med lämplig pol (d.v.s. motsatt laddning som zinkjonen i det använda saltet).&lt;br /&gt;
 Då dras zinkjonerna i saltlösningen på grund av sin laddning till metallföremålet och bildar en tunn jämn yta.&lt;br /&gt;
Det finns ett antal olika metoder för att förzinka stål eller järnföremål, bland annat varmförzinkning eller sprutförzinkning.&lt;br /&gt;
 Dessa uttryck är dock skilda från galvanisering som är ett begrepp som endast används för elektropläterat zink.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lämplighet för olika typer av material ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar och nackdelar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Riaz145</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Galvanisering&amp;diff=36042</id>
		<title>Galvanisering</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Galvanisering&amp;diff=36042"/>
		<updated>2016-05-13T13:08:24Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Riaz145: /* Tillvägagångssätt */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
Själva galvaniseringsprocessen går till så att metallföremålet som skall beläggas med zink sänks ner i en jonlösning med zink. Sedan ansluts metallföremålet till en strömkälla, med lämplig pol (d.v.s. motsatt laddning som zinkjonen i det använda saltet). Då dras zinkjonerna i saltlösningen på grund av sin laddning till metallföremålet och bildar en tunn jämn yta.&lt;br /&gt;
Det finns ett antal olika metoder för att förzinka stål eller järnföremål, bland annat varmförzinkning eller sprutförzinkning. Dessa uttryck är dock skilda från galvanisering som är ett begrepp som endast används för elektropläterat zink.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lämplighet för olika typer av material ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar och nackdelar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Riaz145</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Galvanisering&amp;diff=36041</id>
		<title>Galvanisering</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Galvanisering&amp;diff=36041"/>
		<updated>2016-05-13T13:06:51Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Riaz145: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lämplighet för olika typer av material ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar och nackdelar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Riaz145</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Galvanisering&amp;diff=36040</id>
		<title>Galvanisering</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Galvanisering&amp;diff=36040"/>
		<updated>2016-05-13T13:06:29Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Riaz145: Skapade sidan med &amp;#039;== Tillvägagångssätt ==  == Lämplighet för olika typer av material ==  == Fördelar och nackdelar ==  == Användningsområden ==  == Kostnader==  == MM ==  == Länkar ==&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lämplighet för olika typer av material ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar och nackdelar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== MM ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Riaz145</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Bearbetning&amp;diff=36039</id>
		<title>Bearbetning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Bearbetning&amp;diff=36039"/>
		<updated>2016-05-13T13:03:57Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Riaz145: /* Galvanisering */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
=== [[Förkromning]] ===&lt;br /&gt;
Av: William &amp;amp; Noah &amp;amp; Christopher&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Extrudering]] ===&lt;br /&gt;
Av: Adam&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förgyllning]] ===&lt;br /&gt;
Av Viktor, Jesper &amp;amp; Armin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förnickling]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Herman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Elektroplätering]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Galvanisering]] ===&lt;br /&gt;
Georgek Aroush och Riaz Uddin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Valsning]] ===&lt;br /&gt;
Micke och Linnea&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[CNC-maskiner]] ===&lt;br /&gt;
Emre och Mikael&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Täljning]]===&lt;br /&gt;
Noah och Ludvig&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Dimer_o_Dilan_Hyvling|Hyvling]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Dimer oc Dilan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Sågning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Felix och Marcus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Slipning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Max och Felix&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Tryckning]]===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Renars och Savvas&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Borrning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Noor &amp;amp; Josef&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Svarvning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Arbete av Alexander och Soheil&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Fräsning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Spiri &amp;amp; Mario&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Vattenskärning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Philip S och Daniel A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Gnistbearbetning]] ===&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Jonas och Fredrik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Laserbearbetning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ludvig, Kristofer och Daniel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[3D Printning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Nils, Rasmus och Eric.&lt;br /&gt;
Ny version: Dennis och Tor (se historik)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[3D-penna]] ===&lt;br /&gt;
(av Amanda och någon annan som jag har glömt OOPsies men de gjorde ett bra jobb kolla bara på historiken eller något)&lt;br /&gt;
&amp;lt;FONT SIZE=&amp;quot;+1&amp;quot;&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#f7c1f4&amp;quot;&amp;gt;f&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#f4c2f0&amp;quot;&amp;gt;ö&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#f0c4eb&amp;quot;&amp;gt;r&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ecc5e6&amp;quot;&amp;gt;b&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e8c7e1&amp;quot;&amp;gt;ä&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e5c8db&amp;quot;&amp;gt;t&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e1cad6&amp;quot;&amp;gt;t&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ddcbd1&amp;quot;&amp;gt;r&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d9cdcc&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d5cdc7&amp;quot;&amp;gt;d&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d7cec7&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d8cfc7&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#dad0c7&amp;quot;&amp;gt;v&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#dbd1c6&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ddd2c6&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ded3c5&amp;quot;&amp;gt;d&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e0d4c5&amp;quot;&amp;gt;r&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e1d5c4&amp;quot;&amp;gt;i&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e3d6c4&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e3d6c3&amp;quot;&amp;gt;n&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;/FONT&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Klippning och stansning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Niklas och Daniel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[smidning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Robin &amp;amp; Tilla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[bockning]] ===&lt;br /&gt;
Sam och Arvid&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Formblåsning]] ===&lt;br /&gt;
Av: Ali&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Formsprutning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Christoffer och Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Vakuumformning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Lucas och Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Lackning]] === &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
av Johanna &amp;amp; Albin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Gjutning]] ===&lt;br /&gt;
Av: Marcus, Adam och Simon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Photo Chemical Machining]] ===&lt;br /&gt;
Casper &amp;amp; John&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förzinkning]] ===&lt;br /&gt;
Saman &amp;amp; Mikael&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Laminering]] ===&lt;br /&gt;
Nikita &amp;amp; Jesper&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Riaz145</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Bearbetning&amp;diff=36038</id>
		<title>Bearbetning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Bearbetning&amp;diff=36038"/>
		<updated>2016-05-13T13:03:06Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Riaz145: /* Prägling */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
=== [[Förkromning]] ===&lt;br /&gt;
Av: William &amp;amp; Noah &amp;amp; Christopher&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Extrudering]] ===&lt;br /&gt;
Av: Adam&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förgyllning]] ===&lt;br /&gt;
Av Viktor, Jesper &amp;amp; Armin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förnickling]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Herman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Elektroplätering]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Galvanisering]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Valsning]] ===&lt;br /&gt;
Micke och Linnea&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[CNC-maskiner]] ===&lt;br /&gt;
Emre och Mikael&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Täljning]]===&lt;br /&gt;
Noah och Ludvig&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Dimer_o_Dilan_Hyvling|Hyvling]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Dimer oc Dilan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Sågning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Felix och Marcus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Slipning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Max och Felix&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Tryckning]]===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Renars och Savvas&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Borrning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Noor &amp;amp; Josef&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Svarvning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Arbete av Alexander och Soheil&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Fräsning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Spiri &amp;amp; Mario&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Vattenskärning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Philip S och Daniel A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Gnistbearbetning]] ===&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Jonas och Fredrik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Laserbearbetning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ludvig, Kristofer och Daniel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[3D Printning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Nils, Rasmus och Eric.&lt;br /&gt;
Ny version: Dennis och Tor (se historik)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[3D-penna]] ===&lt;br /&gt;
(av Amanda och någon annan som jag har glömt OOPsies men de gjorde ett bra jobb kolla bara på historiken eller något)&lt;br /&gt;
&amp;lt;FONT SIZE=&amp;quot;+1&amp;quot;&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#f7c1f4&amp;quot;&amp;gt;f&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#f4c2f0&amp;quot;&amp;gt;ö&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#f0c4eb&amp;quot;&amp;gt;r&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ecc5e6&amp;quot;&amp;gt;b&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e8c7e1&amp;quot;&amp;gt;ä&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e5c8db&amp;quot;&amp;gt;t&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e1cad6&amp;quot;&amp;gt;t&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ddcbd1&amp;quot;&amp;gt;r&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d9cdcc&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d5cdc7&amp;quot;&amp;gt;d&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d7cec7&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d8cfc7&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#dad0c7&amp;quot;&amp;gt;v&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#dbd1c6&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ddd2c6&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ded3c5&amp;quot;&amp;gt;d&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e0d4c5&amp;quot;&amp;gt;r&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e1d5c4&amp;quot;&amp;gt;i&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e3d6c4&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e3d6c3&amp;quot;&amp;gt;n&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;/FONT&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Klippning och stansning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Niklas och Daniel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[smidning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Robin &amp;amp; Tilla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[bockning]] ===&lt;br /&gt;
Sam och Arvid&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Formblåsning]] ===&lt;br /&gt;
Av: Ali&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Formsprutning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Christoffer och Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Vakuumformning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Lucas och Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Lackning]] === &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
av Johanna &amp;amp; Albin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Gjutning]] ===&lt;br /&gt;
Av: Marcus, Adam och Simon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Photo Chemical Machining]] ===&lt;br /&gt;
Casper &amp;amp; John&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förzinkning]] ===&lt;br /&gt;
Saman &amp;amp; Mikael&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Laminering]] ===&lt;br /&gt;
Nikita &amp;amp; Jesper&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Riaz145</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Pr%C3%A4gling&amp;diff=36034</id>
		<title>Prägling</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Pr%C3%A4gling&amp;diff=36034"/>
		<updated>2016-05-13T12:28:43Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Riaz145: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Georgek Aroush och Riaz Uddin&lt;br /&gt;
Klass TE15A&lt;br /&gt;
== Tillvägagångssätt == &lt;br /&gt;
Prägling innebär att text eller mönster blir upphöjda eller nedsänkta ut pappret vilket skapar en snygg effekt som inte bara syns utan dessutom känns.&lt;br /&gt;
Vid präglingen så använder man av sig en kliché, en sorts form.&lt;br /&gt;
Med denna pressas sedan motivet in i pappret och skapar en utbuktning.&lt;br /&gt;
Prägling ger er möjlighet att presentera era idéer på ett papper i tre dimensioner. Motiven kan präglas nedsänkt eller upphöjt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lämplighet för olika typer av material ==&lt;br /&gt;
Plåt, papper, Metall, betong, Läder och vissa tangentbord.&lt;br /&gt;
Prägling kan används för nästan allt, så länge det är hållbart eller inte bryter sönder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar och nackdelar ==&lt;br /&gt;
Fördelar - Genom att prägla så kan man ge sina&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden ==&lt;br /&gt;
Där man ser ganska snabbt vart dem har präglat är på en kronan, där har dem upphöjd kronan och några andra saker.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Ordner-Stoff-oder-Gewebezug-12.png&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Riaz145</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Teknisk_Beskrivning_-_Riaz&amp;diff=35982</id>
		<title>Teknisk Beskrivning - Riaz</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Teknisk_Beskrivning_-_Riaz&amp;diff=35982"/>
		<updated>2016-05-12T06:26:52Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Riaz145: Skapade sidan med &amp;#039;Teknisk beskrivning av “Genteknik, GMO” och dess innovationer  Inom ämnet genetik tar man till exempel reda på hur gener, DNA och kromosomer ser ut, hur gener och egensk...&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Teknisk beskrivning av “Genteknik, GMO” och dess innovationer&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Inom ämnet genetik tar man till exempel reda på hur gener, DNA och kromosomer ser ut, hur gener och egenskaper ärvs och hur dem påverkas av miljön.&lt;br /&gt;
I gentekniken använder man kunskapen från genetiken för att påverka och ändra i gener och DNA. Oftast tänker man på genmodifierade organismer (GMO) tillsammans med gentekniken.&lt;br /&gt;
GMO är en förkortning av genetiskt modifierad organism. Man kan modifiera t.ex djur.&lt;br /&gt;
När forskare har identifierat en tidigare okänd gen och vill veta mer om genens funktion så kan de använda genetiskt modifierade djur för att studera vad som händer när till exempel genen saknas eller när en gen sätts in.&lt;br /&gt;
Gentekniken används också för att förstå genetiken. En metod som är en del av gentekniken är PCR.&lt;br /&gt;
PCR är en förkortning för Polymeras kedjereaktion. Den här metoden går ut på att öka mängden av det DNA man har genom kopior. Tack vare kopieringen kan metoden användas för att spåra mängder av smittämne i ett prov.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Riaz145</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Genteknik,_GMO&amp;diff=35981</id>
		<title>Genteknik, GMO</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Genteknik,_GMO&amp;diff=35981"/>
		<updated>2016-05-12T06:25:52Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Riaz145: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Emma, Cristian&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Teknisk Beskrivning - Riaz]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Riaz145</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Genteknik,_GMO&amp;diff=35980</id>
		<title>Genteknik, GMO</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Genteknik,_GMO&amp;diff=35980"/>
		<updated>2016-05-12T06:25:35Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Riaz145: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Emma, Cristian och Riaz&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Teknisk Beskrivning - Riaz]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Riaz145</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Titandiborid&amp;diff=35321</id>
		<title>Titandiborid</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Titandiborid&amp;diff=35321"/>
		<updated>2016-03-11T13:28:59Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Riaz145: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Fil:TiB2 (1)-800x800.JPG|miniatyr|Bild på 10g titandiborid]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Riaz TE15A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper == &lt;br /&gt;
Densitet: 4,52 g/cm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kemisk formel: TiB2&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hårdhet: ( 25-35 GPa Vickers vid rumstemperatur , mer än tre gånger hårdare än fullt härdat &lt;br /&gt;
konstruktionsstål ) , som behålls upp till hög temperatur.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utseende: icke glänsande metalliskt grå&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Värmeledningsförmåga: (60-120 W/(m K))&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Användningen av Titandiborid är begränsad till specialiserade tillämpningar inom områden som slagtålig pansar, skärmaterial , deglar, neutronabsorbatorer och slitstarka beläggningar. Titandiborid används dessutom som avdunstningsbåtar till ångabeläggning av aluminium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Titandiborid förekommer inte naturligt i jorden. Titanitpulver kan framställas genom en mängd metoder med hög temperatur, som de direkta reaktioner av titan eller oxider.&lt;br /&gt;
Elektrosyntes har utvecklats för att förbereda finare Titandiborid i stora mängder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Titandiborid är kemisk förening mellan titan och bor som har länge använts i skärmaterial och i komponenter som utsätts för mycket slitage.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
Man kan köpa 50gram titandiborid i glasflaska för 551.66kr från denna webbsida:&lt;br /&gt;
http://www.sigmaaldrich.com/catalog/product/aldrich/336289?lang=en&amp;amp;region=SE&amp;amp;gclid=CJG96_7ZuMsCFUezcgodVAsPsQ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Keramer.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Titanium_diboride&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Titandiborid&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.sigmaaldrich.com/catalog/product/aldrich/336289?lang=en&amp;amp;region=SE&amp;amp;gclid=CJG96_7ZuMsCFUezcgodVAsPsQ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://www.google.se/search?q=titandiborid&amp;amp;espv=2&amp;amp;biw=720&amp;amp;bih=740&amp;amp;source=lnms&amp;amp;tbm=isch&amp;amp;sa=X&amp;amp;ved=0ahUKEwjC8Imm27jLAhWoJ5oKHeC3DfMQ_AUIBigB#imgrc=k8EoZWgookJwzM%3A&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Riaz145</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Titandiborid&amp;diff=35320</id>
		<title>Titandiborid</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Titandiborid&amp;diff=35320"/>
		<updated>2016-03-11T13:24:19Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Riaz145: /* Länkar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Fil:TiB2 (1)-800x800.JPG|miniatyr|Bild på 10g titandiborid]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper == &lt;br /&gt;
Densitet: 4,52 g/cm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kemisk formel: TiB2&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hårdhet: ( 25-35 GPa Vickers vid rumstemperatur , mer än tre gånger hårdare än fullt härdat &lt;br /&gt;
konstruktionsstål ) , som behålls upp till hög temperatur.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utseende: icke glänsande metalliskt grå&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Värmeledningsförmåga: (60-120 W/(m K))&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Användningen av Titandiborid är begränsad till specialiserade tillämpningar inom områden som slagtålig pansar, skärmaterial , deglar, neutronabsorbatorer och slitstarka beläggningar. Titandiborid används dessutom som avdunstningsbåtar till ångabeläggning av aluminium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Titandiborid förekommer inte naturligt i jorden. Titanitpulver kan framställas genom en mängd metoder med hög temperatur, som de direkta reaktioner av titan eller oxider.&lt;br /&gt;
Elektrosyntes har utvecklats för att förbereda finare Titandiborid i stora mängder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Titandiborid är kemisk förening mellan titan och bor som har länge använts i skärmaterial och i komponenter som utsätts för mycket slitage.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
Man kan köpa 50gram titandiborid i glasflaska för 551.66kr från denna webbsida:&lt;br /&gt;
http://www.sigmaaldrich.com/catalog/product/aldrich/336289?lang=en&amp;amp;region=SE&amp;amp;gclid=CJG96_7ZuMsCFUezcgodVAsPsQ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Keramer.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Titanium_diboride&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Titandiborid&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.sigmaaldrich.com/catalog/product/aldrich/336289?lang=en&amp;amp;region=SE&amp;amp;gclid=CJG96_7ZuMsCFUezcgodVAsPsQ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://www.google.se/search?q=titandiborid&amp;amp;espv=2&amp;amp;biw=720&amp;amp;bih=740&amp;amp;source=lnms&amp;amp;tbm=isch&amp;amp;sa=X&amp;amp;ved=0ahUKEwjC8Imm27jLAhWoJ5oKHeC3DfMQ_AUIBigB#imgrc=k8EoZWgookJwzM%3A&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Riaz145</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Titandiborid&amp;diff=35319</id>
		<title>Titandiborid</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Titandiborid&amp;diff=35319"/>
		<updated>2016-03-11T13:23:59Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Riaz145: /* Länkar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Fil:TiB2 (1)-800x800.JPG|miniatyr|Bild på 10g titandiborid]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper == &lt;br /&gt;
Densitet: 4,52 g/cm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kemisk formel: TiB2&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hårdhet: ( 25-35 GPa Vickers vid rumstemperatur , mer än tre gånger hårdare än fullt härdat &lt;br /&gt;
konstruktionsstål ) , som behålls upp till hög temperatur.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utseende: icke glänsande metalliskt grå&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Värmeledningsförmåga: (60-120 W/(m K))&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Användningen av Titandiborid är begränsad till specialiserade tillämpningar inom områden som slagtålig pansar, skärmaterial , deglar, neutronabsorbatorer och slitstarka beläggningar. Titandiborid används dessutom som avdunstningsbåtar till ångabeläggning av aluminium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Titandiborid förekommer inte naturligt i jorden. Titanitpulver kan framställas genom en mängd metoder med hög temperatur, som de direkta reaktioner av titan eller oxider.&lt;br /&gt;
Elektrosyntes har utvecklats för att förbereda finare Titandiborid i stora mängder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Titandiborid är kemisk förening mellan titan och bor som har länge använts i skärmaterial och i komponenter som utsätts för mycket slitage.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
Man kan köpa 50gram titandiborid i glasflaska för 551.66kr från denna webbsida:&lt;br /&gt;
http://www.sigmaaldrich.com/catalog/product/aldrich/336289?lang=en&amp;amp;region=SE&amp;amp;gclid=CJG96_7ZuMsCFUezcgodVAsPsQ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Keramer.html&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Titanium_diboride&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Titandiborid&lt;br /&gt;
http://www.sigmaaldrich.com/catalog/product/aldrich/336289?lang=en&amp;amp;region=SE&amp;amp;gclid=CJG96_7ZuMsCFUezcgodVAsPsQ&lt;br /&gt;
https://www.google.se/search?q=titandiborid&amp;amp;espv=2&amp;amp;biw=720&amp;amp;bih=740&amp;amp;source=lnms&amp;amp;tbm=isch&amp;amp;sa=X&amp;amp;ved=0ahUKEwjC8Imm27jLAhWoJ5oKHeC3DfMQ_AUIBigB#imgrc=k8EoZWgookJwzM%3A&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Riaz145</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Titandiborid&amp;diff=35318</id>
		<title>Titandiborid</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Titandiborid&amp;diff=35318"/>
		<updated>2016-03-11T13:22:38Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Riaz145: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Fil:TiB2 (1)-800x800.JPG|miniatyr|Bild på 10g titandiborid]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper == &lt;br /&gt;
Densitet: 4,52 g/cm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kemisk formel: TiB2&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hårdhet: ( 25-35 GPa Vickers vid rumstemperatur , mer än tre gånger hårdare än fullt härdat &lt;br /&gt;
konstruktionsstål ) , som behålls upp till hög temperatur.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utseende: icke glänsande metalliskt grå&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Värmeledningsförmåga: (60-120 W/(m K))&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Användningen av Titandiborid är begränsad till specialiserade tillämpningar inom områden som slagtålig pansar, skärmaterial , deglar, neutronabsorbatorer och slitstarka beläggningar. Titandiborid används dessutom som avdunstningsbåtar till ångabeläggning av aluminium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Titandiborid förekommer inte naturligt i jorden. Titanitpulver kan framställas genom en mängd metoder med hög temperatur, som de direkta reaktioner av titan eller oxider.&lt;br /&gt;
Elektrosyntes har utvecklats för att förbereda finare Titandiborid i stora mängder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Titandiborid är kemisk förening mellan titan och bor som har länge använts i skärmaterial och i komponenter som utsätts för mycket slitage.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
Man kan köpa 50gram titandiborid i glasflaska för 551.66kr från denna webbsida:&lt;br /&gt;
http://www.sigmaaldrich.com/catalog/product/aldrich/336289?lang=en&amp;amp;region=SE&amp;amp;gclid=CJG96_7ZuMsCFUezcgodVAsPsQ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Keramer.html&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Titanium_diboride&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Riaz145</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Titandiborid&amp;diff=35317</id>
		<title>Titandiborid</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Titandiborid&amp;diff=35317"/>
		<updated>2016-03-11T13:22:02Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Riaz145: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Fil:TiB2 (1)-800x800.JPG|miniatyr]]&lt;br /&gt;
Bild på 10g Titandiborid&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper == &lt;br /&gt;
Densitet: 4,52 g/cm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kemisk formel: TiB2&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hårdhet: ( 25-35 GPa Vickers vid rumstemperatur , mer än tre gånger hårdare än fullt härdat &lt;br /&gt;
konstruktionsstål ) , som behålls upp till hög temperatur.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utseende: icke glänsande metalliskt grå&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Värmeledningsförmåga: (60-120 W/(m K))&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Användningen av Titandiborid är begränsad till specialiserade tillämpningar inom områden som slagtålig pansar, skärmaterial , deglar, neutronabsorbatorer och slitstarka beläggningar. Titandiborid används dessutom som avdunstningsbåtar till ångabeläggning av aluminium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Titandiborid förekommer inte naturligt i jorden. Titanitpulver kan framställas genom en mängd metoder med hög temperatur, som de direkta reaktioner av titan eller oxider.&lt;br /&gt;
Elektrosyntes har utvecklats för att förbereda finare Titandiborid i stora mängder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Titandiborid är kemisk förening mellan titan och bor som har länge använts i skärmaterial och i komponenter som utsätts för mycket slitage.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
Man kan köpa 50gram titandiborid i glasflaska för 551.66kr från denna webbsida:&lt;br /&gt;
http://www.sigmaaldrich.com/catalog/product/aldrich/336289?lang=en&amp;amp;region=SE&amp;amp;gclid=CJG96_7ZuMsCFUezcgodVAsPsQ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Keramer.html&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Titanium_diboride&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Riaz145</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Fil:TiB2_(1)-800x800.JPG&amp;diff=35316</id>
		<title>Fil:TiB2 (1)-800x800.JPG</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Fil:TiB2_(1)-800x800.JPG&amp;diff=35316"/>
		<updated>2016-03-11T13:19:35Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Riaz145: Riaz145 laddade upp en ny version av Fil:TiB2 (1)-800x800.JPG&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Riaz145</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Titandiborid&amp;diff=35315</id>
		<title>Titandiborid</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Titandiborid&amp;diff=35315"/>
		<updated>2016-03-11T13:18:26Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Riaz145: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Fil:TiB2 (1)-800x800.JPG|miniatyr]]&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper == &lt;br /&gt;
Densitet: 4,52 g/cm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kemisk formel: TiB2&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hårdhet: ( 25-35 GPa Vickers vid rumstemperatur , mer än tre gånger hårdare än fullt härdat &lt;br /&gt;
konstruktionsstål ) , som behålls upp till hög temperatur.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utseende: icke glänsande metalliskt grå&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Värmeledningsförmåga: (60-120 W/(m K))&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Användningen av Titandiborid är begränsad till specialiserade tillämpningar inom områden som slagtålig pansar, skärmaterial , deglar, neutronabsorbatorer och slitstarka beläggningar. Titandiborid används dessutom som avdunstningsbåtar till ångabeläggning av aluminium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Titandiborid förekommer inte naturligt i jorden. Titanitpulver kan framställas genom en mängd metoder med hög temperatur, som de direkta reaktioner av titan eller oxider.&lt;br /&gt;
Elektrosyntes har utvecklats för att förbereda finare Titandiborid i stora mängder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Titandiborid är kemisk förening mellan titan och bor som har länge använts i skärmaterial och i komponenter som utsätts för mycket slitage.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
Man kan köpa 50gram titandiborid i glasflaska för 551.66kr från denna webbsida:&lt;br /&gt;
http://www.sigmaaldrich.com/catalog/product/aldrich/336289?lang=en&amp;amp;region=SE&amp;amp;gclid=CJG96_7ZuMsCFUezcgodVAsPsQ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Keramer.html&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Titanium_diboride&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Riaz145</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Titandiborid&amp;diff=35314</id>
		<title>Titandiborid</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Titandiborid&amp;diff=35314"/>
		<updated>2016-03-11T13:18:10Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Riaz145: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Fil:TiB2 (1)-800x800.JPG|miniatyr]]&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Densitet: 4,52 g/cm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kemisk formel: TiB2&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hårdhet: ( 25-35 GPa Vickers vid rumstemperatur , mer än tre gånger hårdare än fullt härdat &lt;br /&gt;
konstruktionsstål ) , som behålls upp till hög temperatur.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utseende: icke glänsande metalliskt grå&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Värmeledningsförmåga: (60-120 W/(m K))&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Användningen av Titandiborid är begränsad till specialiserade tillämpningar inom områden som slagtålig pansar, skärmaterial , deglar, neutronabsorbatorer och slitstarka beläggningar. Titandiborid används dessutom som avdunstningsbåtar till ångabeläggning av aluminium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Titandiborid förekommer inte naturligt i jorden. Titanitpulver kan framställas genom en mängd metoder med hög temperatur, som de direkta reaktioner av titan eller oxider.&lt;br /&gt;
Elektrosyntes har utvecklats för att förbereda finare Titandiborid i stora mängder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Titandiborid är kemisk förening mellan titan och bor som har länge använts i skärmaterial och i komponenter som utsätts för mycket slitage.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
Man kan köpa 50gram titandiborid i glasflaska för 551.66kr från denna webbsida:&lt;br /&gt;
http://www.sigmaaldrich.com/catalog/product/aldrich/336289?lang=en&amp;amp;region=SE&amp;amp;gclid=CJG96_7ZuMsCFUezcgodVAsPsQ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Keramer.html&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Titanium_diboride&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Riaz145</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Fil:TiB2_(1)-800x800.JPG&amp;diff=35313</id>
		<title>Fil:TiB2 (1)-800x800.JPG</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Fil:TiB2_(1)-800x800.JPG&amp;diff=35313"/>
		<updated>2016-03-11T13:16:36Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Riaz145: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Riaz145</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Titandiborid&amp;diff=35312</id>
		<title>Titandiborid</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Titandiborid&amp;diff=35312"/>
		<updated>2016-03-11T13:13:06Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Riaz145: /* Pris */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Densitet: 4,52 g/cm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kemisk formel: TiB2&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hårdhet: ( 25-35 GPa Vickers vid rumstemperatur , mer än tre gånger hårdare än fullt härdat &lt;br /&gt;
konstruktionsstål ) , som behålls upp till hög temperatur.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utseende: icke glänsande metalliskt grå&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Värmeledningsförmåga: (60-120 W/(m K))&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Användningen av Titandiborid är begränsad till specialiserade tillämpningar inom områden som slagtålig pansar, skärmaterial , deglar, neutronabsorbatorer och slitstarka beläggningar. Titandiborid används dessutom som avdunstningsbåtar till ångabeläggning av aluminium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Titandiborid förekommer inte naturligt i jorden. Titanitpulver kan framställas genom en mängd metoder med hög temperatur, som de direkta reaktioner av titan eller oxider.&lt;br /&gt;
Elektrosyntes har utvecklats för att förbereda finare Titandiborid i stora mängder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Titandiborid är kemisk förening mellan titan och bor som har länge använts i skärmaterial och i komponenter som utsätts för mycket slitage.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
Man kan köpa 50gram titandiborid i glasflaska för 551.66kr från denna webbsida:&lt;br /&gt;
http://www.sigmaaldrich.com/catalog/product/aldrich/336289?lang=en&amp;amp;region=SE&amp;amp;gclid=CJG96_7ZuMsCFUezcgodVAsPsQ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Keramer.html&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Titanium_diboride&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Riaz145</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Titandiborid&amp;diff=35311</id>
		<title>Titandiborid</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Titandiborid&amp;diff=35311"/>
		<updated>2016-03-11T13:12:50Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Riaz145: /* Pris */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Densitet: 4,52 g/cm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kemisk formel: TiB2&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hårdhet: ( 25-35 GPa Vickers vid rumstemperatur , mer än tre gånger hårdare än fullt härdat &lt;br /&gt;
konstruktionsstål ) , som behålls upp till hög temperatur.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utseende: icke glänsande metalliskt grå&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Värmeledningsförmåga: (60-120 W/(m K))&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Användningen av Titandiborid är begränsad till specialiserade tillämpningar inom områden som slagtålig pansar, skärmaterial , deglar, neutronabsorbatorer och slitstarka beläggningar. Titandiborid används dessutom som avdunstningsbåtar till ångabeläggning av aluminium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Titandiborid förekommer inte naturligt i jorden. Titanitpulver kan framställas genom en mängd metoder med hög temperatur, som de direkta reaktioner av titan eller oxider.&lt;br /&gt;
Elektrosyntes har utvecklats för att förbereda finare Titandiborid i stora mängder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Titandiborid är kemisk förening mellan titan och bor som har länge använts i skärmaterial och i komponenter som utsätts för mycket slitage.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
Man kan köpa 50gram titandiborid i glasflaska för 551.66kr från denna webbsida:&lt;br /&gt;
http://www.sigmaaldrich.com/catalog/product/aldrich/336289?lang=en&amp;amp;region=SE&amp;amp;gclid=CJG96_7ZuMsCFUezcgodVAsPsQ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Keramer.html&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Titanium_diboride&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Riaz145</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Titandiborid&amp;diff=35310</id>
		<title>Titandiborid</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Titandiborid&amp;diff=35310"/>
		<updated>2016-03-11T13:06:26Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Riaz145: /* Historia */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Densitet: 4,52 g/cm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kemisk formel: TiB2&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hårdhet: ( 25-35 GPa Vickers vid rumstemperatur , mer än tre gånger hårdare än fullt härdat &lt;br /&gt;
konstruktionsstål ) , som behålls upp till hög temperatur.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utseende: icke glänsande metalliskt grå&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Värmeledningsförmåga: (60-120 W/(m K))&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Användningen av Titandiborid är begränsad till specialiserade tillämpningar inom områden som slagtålig pansar, skärmaterial , deglar, neutronabsorbatorer och slitstarka beläggningar. Titandiborid används dessutom som avdunstningsbåtar till ångabeläggning av aluminium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Titandiborid förekommer inte naturligt i jorden. Titanitpulver kan framställas genom en mängd metoder med hög temperatur, som de direkta reaktioner av titan eller oxider.&lt;br /&gt;
Elektrosyntes har utvecklats för att förbereda finare Titandiborid i stora mängder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Titandiborid är kemisk förening mellan titan och bor som har länge använts i skärmaterial och i komponenter som utsätts för mycket slitage.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Keramer.html&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Titanium_diboride&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Riaz145</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Titandiborid&amp;diff=35309</id>
		<title>Titandiborid</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Titandiborid&amp;diff=35309"/>
		<updated>2016-03-11T13:03:20Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Riaz145: /* Framställning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Densitet: 4,52 g/cm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kemisk formel: TiB2&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hårdhet: ( 25-35 GPa Vickers vid rumstemperatur , mer än tre gånger hårdare än fullt härdat &lt;br /&gt;
konstruktionsstål ) , som behålls upp till hög temperatur.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utseende: icke glänsande metalliskt grå&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Värmeledningsförmåga: (60-120 W/(m K))&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Användningen av Titandiborid är begränsad till specialiserade tillämpningar inom områden som slagtålig pansar, skärmaterial , deglar, neutronabsorbatorer och slitstarka beläggningar. Titandiborid används dessutom som avdunstningsbåtar till ångabeläggning av aluminium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Titandiborid förekommer inte naturligt i jorden. Titanitpulver kan framställas genom en mängd metoder med hög temperatur, som de direkta reaktioner av titan eller oxider.&lt;br /&gt;
Elektrosyntes har utvecklats för att förbereda finare Titandiborid i stora mängder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Titandiborid är en kemisk förening mellan titan och bor som utgör ett keramiskt material med mycket god kemisk stabilitet och mycket hög avstånd av abrasiv nötning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Keramer.html&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Titanium_diboride&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Riaz145</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Titandiborid&amp;diff=35308</id>
		<title>Titandiborid</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Titandiborid&amp;diff=35308"/>
		<updated>2016-03-11T13:03:01Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Riaz145: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Densitet: 4,52 g/cm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kemisk formel: TiB2&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hårdhet: ( 25-35 GPa Vickers vid rumstemperatur , mer än tre gånger hårdare än fullt härdat &lt;br /&gt;
konstruktionsstål ) , som behålls upp till hög temperatur.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utseende: icke glänsande metalliskt grå&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Värmeledningsförmåga: (60-120 W/(m K))&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Användningen av Titandiborid är begränsad till specialiserade tillämpningar inom områden som slagtålig pansar, skärmaterial , deglar, neutronabsorbatorer och slitstarka beläggningar. Titandiborid används dessutom som avdunstningsbåtar till ångabeläggning av aluminium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Titandiborid förekommer inte naturligt jorden. Titanitpulver kan framställas genom en mängd metoder med hög temperatur, som de direkta reaktioner av titan eller oxider.&lt;br /&gt;
Elektrosyntes har utvecklats för att förbereda finare Titandiborid i stora mängder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Titandiborid är en kemisk förening mellan titan och bor som utgör ett keramiskt material med mycket god kemisk stabilitet och mycket hög avstånd av abrasiv nötning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Keramer.html&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Titanium_diboride&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Riaz145</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Titandiborid&amp;diff=35307</id>
		<title>Titandiborid</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Titandiborid&amp;diff=35307"/>
		<updated>2016-03-11T13:02:26Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Riaz145: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
:Densitet: 4,52 g/cm&lt;br /&gt;
:Kemisk formel: TiB2&lt;br /&gt;
:Kårdhet: ( 25-35 GPa Vickers vid rumstemperatur , mer än tre gånger hårdare än fullt härdat konstruktionsstål ) , som behålls upp till hög temperatur .&lt;br /&gt;
:Utseende: icke glänsande metalliskt grå&lt;br /&gt;
:Värmeledningsförmåga: (60-120 W/(m K))&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Användningen av Titandiborid är begränsad till specialiserade tillämpningar inom områden som slagtålig pansar, skärmaterial , deglar, neutronabsorbatorer och slitstarka beläggningar. Titandiborid används dessutom som avdunstningsbåtar till ångabeläggning av aluminium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Titandiborid förekommer inte naturligt jorden. Titanitpulver kan framställas genom en mängd metoder med hög temperatur, som de direkta reaktioner av titan eller oxider.&lt;br /&gt;
Elektrosyntes har utvecklats för att förbereda finare Titandiborid i stora mängder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Titandiborid är en kemisk förening mellan titan och bor som utgör ett keramiskt material med mycket god kemisk stabilitet och mycket hög avstånd av abrasiv nötning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Keramer.html&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Titanium_diboride&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Riaz145</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Titandiborid&amp;diff=35306</id>
		<title>Titandiborid</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Titandiborid&amp;diff=35306"/>
		<updated>2016-03-11T13:01:59Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Riaz145: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Densitet: 4,52 g/cm&lt;br /&gt;
Kemisk formel: TiB2&lt;br /&gt;
Kårdhet: ( 25-35 GPa Vickers vid rumstemperatur , mer än tre gånger hårdare än fullt härdat konstruktionsstål ) , som behålls upp till hög temperatur .&lt;br /&gt;
Utseende: icke glänsande metalliskt grå&lt;br /&gt;
Värmeledningsförmåga: (60-120 W/(m K))&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Användningen av Titandiborid är begränsad till specialiserade tillämpningar inom områden som slagtålig pansar, skärmaterial , deglar, neutronabsorbatorer och slitstarka beläggningar. Titandiborid används dessutom som avdunstningsbåtar till ångabeläggning av aluminium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Titandiborid förekommer inte naturligt jorden. Titanitpulver kan framställas genom en mängd metoder med hög temperatur, som de direkta reaktioner av titan eller oxider.&lt;br /&gt;
Elektrosyntes har utvecklats för att förbereda finare Titandiborid i stora mängder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Titandiborid är en kemisk förening mellan titan och bor som utgör ett keramiskt material med mycket god kemisk stabilitet och mycket hög avstånd av abrasiv nötning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Keramer.html&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Titanium_diboride&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Riaz145</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Titandiborid&amp;diff=35305</id>
		<title>Titandiborid</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Titandiborid&amp;diff=35305"/>
		<updated>2016-03-11T13:01:01Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Riaz145: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet: 4,52 g/cm&lt;br /&gt;
: kemisk formel: TiB2&lt;br /&gt;
: hårdhet: ( 25-35 GPa Vickers vid rumstemperatur , mer än tre gånger hårdare än fullt härdat konstruktionsstål ) , som behålls upp till hög temperatur .&lt;br /&gt;
: utseende: icke glänsande metalliskt grå&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga: (60-120 W/(m K))&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Användningen av Titandiborid är begränsad till specialiserade tillämpningar inom områden som slagtålig pansar, skärmaterial , deglar, neutronabsorbatorer och slitstarka beläggningar. Titandiborid används dessutom som avdunstningsbåtar till ångabeläggning av aluminium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Titandiborid förekommer inte naturligt jorden. Titanitpulver kan framställas genom en mängd metoder med hög temperatur, som de direkta reaktioner av titan eller oxider.&lt;br /&gt;
Elektrosyntes har utvecklats för att förbereda finare Titandiborid i stora mängder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Titandiborid är en kemisk förening mellan titan och bor som utgör ett keramiskt material med mycket god kemisk stabilitet och mycket hög avstånd av abrasiv nötning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Keramer.html&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Titanium_diboride&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Riaz145</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Titandiborid&amp;diff=35248</id>
		<title>Titandiborid</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Titandiborid&amp;diff=35248"/>
		<updated>2016-03-09T11:47:14Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Riaz145: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet: 4,52 g/cm&lt;br /&gt;
: kemisk formel: TiB2&lt;br /&gt;
: hårdhet: ( 25-35 GPa Vickers vid rumstemperatur , mer än tre gånger hårdare än fullt härdat konstruktionsstål ) , som behålls upp till hög temperatur .&lt;br /&gt;
: utseende: icke glänsande metalliskt grå&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga: (60-120 W/(m K))&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
:Man använder materialet för att reperara slitage på t.ex lättviktspansar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Riaz145</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Titandiborid&amp;diff=35247</id>
		<title>Titandiborid</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Titandiborid&amp;diff=35247"/>
		<updated>2016-03-09T11:44:35Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Riaz145: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet: 4,52 g/cm&lt;br /&gt;
: kemisk formel: TiB2&lt;br /&gt;
: hårdhet: ( 25-35 GPa Vickers vid rumstemperatur , mer än tre gånger hårdare än fullt härdat konstruktionsstål ) , som behålls upp till hög temperatur .&lt;br /&gt;
: utseende: icke glänsande metalliskt grå&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga: (60-120 W/(m K))&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
:användningsområden: slitagetillämpningar, lättviktspansar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Riaz145</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Titandiborid&amp;diff=35246</id>
		<title>Titandiborid</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Titandiborid&amp;diff=35246"/>
		<updated>2016-03-09T11:44:18Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Riaz145: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet: 4,52 g/cm&lt;br /&gt;
: kemisk formel: TiB2&lt;br /&gt;
: hårdhet: ( 25-35 GPa Vickers vid rumstemperatur , mer än tre gånger hårdare än fullt härdat konstruktionsstål ) , som behålls upp till hög temperatur .&lt;br /&gt;
: utseende: icke glänsande metalliskt grå&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga: (60-120 W/(m K))&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Riaz145</name></author>
	</entry>
</feed>