Wikiskola - Användarbidrag [sv]

Värme och temperatur

2012-04-17T15:58:42Z

Reza: /* Värmeöverföring */

Att köpa in: [http://www.kjell.com/sortiment/el/verktyg/matinstrument/termo-hygrometrar/proffstermometrar/datalogger-p48674 termo-hygrometer]

Detta avsnitt bör ta tre veckor i anspråk. Det betyder vecka 2, 4 och 5.

== Repetion av [[Fysikens_grunder]] ==

Vi börjar med att gå igenom förra provet.

Dessutom behöver vi ägna oss åt att göra om labbarna i kraftmoment och energiomvandling där alla elever behöver komplettera sina rapporter.

== Mysteriet med värme och temperatur ==

Boken Sid 128-131

=== Kort laboration: ===

Doppvärmare, termos, vatten, mätglas, termometer, stativ, klämma, muff. Höj temperaturen cirka 10 grader och räkan ut vattnets värmekapacitivitet. '''OBS!''' akta så termomentern ej kommer i kontakt med doppvärmaren som är het och smäller termometern om de kommer i kontakt.

Beroende på hur man löser omrörningen så borde man få ett värde +- 1000.

=== Materialens egenskaper ===

I denna widget kan du få reda på termiska egenskaper för material, exempelvis smältentalpitet (specific heat of fusion) och värmecapacitet (specific heat capacity).

{{#widget:WolframAlpha|id=16bf14ffd95ad00d59803e8f2bd8292e|theme=green}}

=== Räkneövning ===

[[Formelövning: Värme 1]]

=== Snabblabb ===

Vi börjar med att blanda vatten av olika temperatur för att försöka komma fram till ett ssmband mellan värme och temperatur.

=== Termodynamikens andra huvudsats ===

Enkel formulering
Om det är en temperaturskillnad mellan två kroppar flödar värme från den varmare till den kallare kroppen.

Värmeöverföringen är en form av energiöverföring, värmeenergi.

Värme kan inte av sig själv gå över från en kropp vid lägre temperatur till en annan med högre temperatur.
Rudolf Clausius|Clausius]] formulering

Det finns ingen process vars enda resultat är att värme från en enda värmekälla helt omvandlas till mekaniskt arbete.
Lord Kelvins och Max Plancks formulering

Att spontana processer enbart sker i en riktning är ett välkänt faktum; exempelvis svalnar en kopp varmt kaffe i rumstemperatur, men samma kopp kaffe blir aldrig varm igen bara av att stå i rumstemperatur. Detta går inte att bevisa teoretiskt. Liksom i fråga om energiprincipen är det praktisk erfarenhet som har föranlett andra huvudsatsen. ''Texten och citaten ovan från [http://sv.wikipedia.org/wiki/Termodynamik Wikipedia]''

=== Värme ===

'''W = c m ∆T'''
där ∆T 0 temperaturskillnaden, m = massan och c = specifika värmekapaciteten.
Ibland skriver man cp där p anger att det är uppmätt vid konstant tryck.
Enheten för c är kJ/(kg·K)

Eftersom det är en temperaturskillnad spelar det ingen roll om temperaturerna anges i Celsius eller Kelvin. Det blir däremot fel om man mot förmodan anger temperaturskillnaden i [http://sv.wikipedia.org/wiki/Grad_Fahrenheit Fahrenheit]. Varför det?

'''Tabell över specifika värmekapaciteten för några ämnen'''
{|
! Ämne !! ''Cp'' [kJ/(kg·K)] !!
|-
| Järn || ALIGN="right" | 0,449
|-
| Aluminium || ALIGN="right" | 0,897
|-
| Vatten || ALIGN="right" | 4,181
|-
| Is || ALIGN="right" | 2,2
|-
| Silver || ALIGN="right" | 0,24
|-
| Etanol || ALIGN="right" | 2,44
|-
| Glas || ALIGN="right" | 0,84
|-
| Paraffin || ALIGN="right" | 2,1-2,9
|-
| Trä || ALIGN="right" | 0,4
|}
''Tabellen ovan från [http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4rmekapacitivitet Wikipedia]''

'''Hemuppgift'''

A. Min vattenkokare hemma är märkt med effekten 1520 Watt. Det tar x s att värma 0.5 l 22-gradigt vatten till kokning. Vad har den för verkningsgrad.

B. Gå hem och undersök verkningsgraden hos en vattenkokare eller mikrovågsugn på samma sätt. Det ingår i uppgiften att klura ut ett enkelt sätt att mäta vattnets temperatur.

''Lösning till A finns på diskussionssidan.''

'''Film'''

Tio minuters förklaring av Kamal Wafi:
<youtube>BclB8UaSH4g</youtube>
 

Här är en GeoGebra som du kan använda till att räkna ut värmeenergin om c, m och T är kända. Självklart kan du skriva in andra värden på m, c och T. Du kan också öppna filen och göra egna formeler. Det fungerar ungefär som Excel.

=== Lös uppgifterna 701-706 ===

Här under finns ett kalkylark där du kan beräkna värmeenergin för fyra olika ämnen genom att mata in massa och temperaturerna. temperaturskillnaden beräknaas automatiskt. Om du lägger in formel på någona annan av variablerna kan du även räkan ut denna. Det ganska användbart men det är miniräknaren ller Wolfram|Alpha också.

<ggb_applet width="607" height="253" version="4.0" ggbBase64="UEsDBBQACAgIAIRVLUAAAAAAAAAAAAAAAAAWAAAAZ2VvZ2VicmFfamF2YXNjcmlwdC5qc0srzUsuyczPU0hPT/LP88zLLNHQVKiuBQBQSwcI1je9uRkAAAAXAAAAUEsDBBQACAgIAIRVLUAAAAAAAAAAAAAAAAAMAAAAZ2VvZ2VicmEueG1s7Vrdctu4Fb7OPgWGF522Y0vED0kplbNjWZaTbbLdWbtppzu9oEhYwpoiuSQo2Z297HT6IO0z9L55kz5JDwCSIk1XZbZJxrE6YxMEcHD+8J1zQJGTL2/XEdrwLBdJfGLhgW0hHgdJKOLliVXI6+OR9eWLLyZLniz5IvPRdZKtfXliMUUpwhNrwdzrBfb5scNtesw8EhyPHeYfc8dxiT12vYC7FkK3uXgeJ1/7a56nfsAvgxVf+6+TwJda8ErK9PlwuN1uB5WoQZIth8vlYnCbhxYCNeP8xCpvngO71qIt1eTEtvHw929eG/bHIs6lHwfcQsqEQrz44tlkK+Iw2aKtCOXqxHKxY6EVF8sV2ERHIwsNFVEKDkl5IMWG57C00dU2y3VqaTI/VvPPzB2KanMsFIqNCHl2YtkD18Yu2V08CyWZ4LEsaXEpc1hxm2wE3xq26k5LBKKNyMUi4ifWtR/lYJKIrzNwZ93P5V3EF35WD+zUoTAr/gSk1INdMx4AnrZ9pP5d+Ge2bdRoyGQWkkkSaZY2+vFHRGxioyPVYNMQaFzXTNlmzKamIaZhpnEMDTPLmSFlhoYZGkYbJsqseD8LcWWha3v9LSQfyKsEd2US52GZ2N0j1Njdx07sNHYSROk//d+RSPeZeV+i6f83gXSkBHoj9qBAl30SEyfDKlAmJU5RvlK0JXokX+cKuXSMnLECIEYOoNT1AG8OwmNoPIIAlwg7iDnQxSPkqtZD1IMJhigaIUWHKdIwdUZwYZ5m5iIHmKlRD6IDYRDEkEMR1uhmCDCNdIRAtBAKFI6DHFikxGOiWFAXMRd6dIQY6KiCw8NASGEh9EE8QRQjqhZjDxEXuYofZiro3JFSHVgS5NrIxYohxBfElokroB8hqqxxS3eJOC1ky0XBOqxuZZLWewHUkI12Oc9kp1ZKfDaJ/AWPoEpcqp1EaONHKiK0oOsklqjaRGLGlpmfrkSQX3IpYVWOvvc3/mtf8ts5UOeVbE0bJHH+TZbIsyQq1nGOUJBEdq1zEuHGPam1hg5tTLDmhNOYcBv33oNyE5hBRc5BfpLlFbkfhq8UxS41gCd/E0d304z7N2ki2mZMhrrgTHgRRCIUfvwWwKqkKL+gqv7ohFzVHzb2KkWSLLy8ywHB6PYPPEsgpsiAjFzImTaG9EscyHJ3ZoZ4dEAp85zReIyZA/UsD3wVeYQNMLZHgHlvhGHWBSDcVXMD5tkUu4zZsMxR/LRkvqk3yL/lte3LTITN+1f5NInC2hPa+DM/lUWmzw2QGTNl0mm8jLgGiA5rKMrBzSK5vTTIoIbX1V0KPdvIXyy10xEkBigJQFC2C2jBNE2jFKupbE1jawq7gpoI63k8JppCtwvTairArlGtNBRXVmK7EiNync5sqxU0GviqxBexkK+rjhTBzc5SRf91sV7wGj5tlvgDsZwM78FrkqeAxjBfcS4fBJyujxXgCCldCouuz3gUXTZJm9Akpdca7E10VuaUazDGJSGPVLJIYoRWl0GWRJF25KZxH2gGugpnyhes3Bj/LilU/gCD53DaLCJ/2igUaviiAUfVf2m4TncFTI2+fXB0CrJynn0Dh62oxdTY8xLM460F3wJ/PYjqTBBFyfYSkqHwo/NQyGSnnZ66gmp0JdI6evgPBcx+C43IeNhKOU1/gv/n+nSNylP2Gx9ysn1kH10f4ee0bN26pUfB0TGmFOs+qcdxaxzX46Q17h6xVp+VdI5pDbo6aJrc8AwcV2ZLSBRFUuQm+TesCsE1a+i2qoKvksFvAeBmNOTLjFdxEekTvwlHPWs3E2FnWLOaZ8n6Vby5gkxzT4HJsNJykgeZSFU+Qws4YdzsvA8H9NyHA0pzO3QBgC0zuJVCqtCDPS3kSm3xy3d/v/FjdB4BFnIplsAD6hdQqCx/C57K1UNUFcynEBQwemL97Icikb969+d1zM2tFgXhsYZnACR19oMyKK3GSg0NwB5KFt9DGO1OSYai4Wog+A+5ELCYrnz1AGLXgQUgbvpRs3uThE3vQkoxqj1o1VnbqjX67mb5x35mnT0es1pKxsWaZyKotbgyesLSomJQifpwuuOeuuMK8BBPGpVwJkhNPUg5N6lXlgUUpcBO19+GMn5xKyLhZ3eGX6Nw9HUHOTR3dEA/b4P+X3/9yxX67qwn7OePB/Ydwy7ahv0OovmrnmZdPGKzTknLrK/e/S2Le6Ze8mis2huU0weCkrHxkw7LvQ456zgEP/Estdcds6477Keetvc65Pz/VeyUtrLiKTztiFgU656ZkX4mmZF2N3pU/a5yMFvNWlv91peS962A7DPZZ3Z/n9kAj/CB7bPT2udz6cdJ1HOfnc9kn537+0zgpPOkt3n/QaeT3w76oHPWSQOARNs5YId04uWg8THrhsthH4RnnYA5dId0A+awHXL+wAn6kN3xUIU5YHd0wuWpu6P7c3D18+KMoGN0TswHE/vdNt/3g8x7uOSnKVw9+c+oUpj2Unhf4fzoClfPrzOmFGa9FN5X2D66wtWD2MxRCju9FN5XeD62whcVhqcE/RKdqcu8F5AvOkBmbDB+b6Wb33moT1bUdx6OoSZwfK/od998/CQjK9xPqTJSXea9wH/RAf9oPPA+0c5U2J8ypbS6zHsFwEUnAMjAHlfPQh9d7SoCpo5SW13mvcLgovuAz9inCoNp+wVYoF6ADW+W//zHr3u+Bps+4tdgs7ZxVz/Hv+j/2nL2iA07/18MO380hg2bn5voDwbLL99f/BtQSwcIRO9Wkw8IAACWLwAAUEsBAhQAFAAICAgAhFUtQNY3vbkZAAAAFwAAABYAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAGdlb2dlYnJhX2phdmFzY3JpcHQuanNQSwECFAAUAAgICACEVS1ARO9Wkw8IAACWLwAADAAAAAAAAAAAAAAAAABdAAAAZ2VvZ2VicmEueG1sUEsFBgAAAAACAAIAfgAAAKYIAAAAAA==" showResetIcon = "false" showAnimationButton = "true" enableRightClick = "true" errorDialogsActive = "true" enableLabelDrags = "false" showMenuBar = "false" showToolBar = "false" showToolBarHelp = "false" showAlgebraInput = "false" useBrowserForJS = "true" allowRescaling = "true" />
 
 
'''Uppgifter'''

* Lös uppgifterna 701-706
* Lösningar till [[lösningar701706|uppgifterna 701-706]]

== Materiens tillstånd ==

Sid 132-137

ti v 4

'''Länk:''' [http://en.wikipedia.org/wiki/Latent_heat latent heat]

Tänkbar '''uppgift''' är att flippa över till den svenska motsvarande sidan och utöka denna. Klicka på svenska i vänsterspalten.

Nu ska det inte bara handla om att värma saker. Ibland behöver man räkna på vad som händer vid fasövergångarna. nedan ser du ett diagram där is värmts från -20 C. Sedan har isen smält vattnet värmt och sedan förångats.

 
<ggb_applet width="530" height="315" version="4.0" ggbBase64="UEsDBBQACAgIAFmCN0AAAAAAAAAAAAAAAAAWAAAAZ2VvZ2VicmFfamF2YXNjcmlwdC5qcwMAUEsHCAAAAAACAAAAAAAAAFBLAwQUAAgICABZgjdAAAAAAAAAAAAAAAAADAAAAGdlb2dlYnJhLnhtbOVZ647buBX+nX2KA/0oWmDG5lWSUzuLzCSLTTG7DTDpBV30By1xbO7IkivJHnu7fZw+SV+sh6Qky/ZkEiNNMYAB2xTJw3P5eC6kPP52s8hgrcvKFPkkoAMSgM6TIjX5bBKs6rvLOPj21TfjmS5meloquCvKhaongbCUJp0EKSFiNFLTSzlN7i7FdHp3OVKxulTybhTHVMZsNA0ANpV5mRc/qoWulirRt8lcL9RNkajaCZ7X9fLlcPjw8DBoRQ2KcjaczaaDTZUGgGrm1SRoHl4iu71FD9yRM0Lo8K8/3Hj2lyavapUnOgBrwsq8+ubF+MHkafEADyat55NA8jiAuTazubVJok1DS7REQJY6qc1aV7i013U214tl4MhUbudf+CfIOnMCSM3apLqcBGTAQj4SRDIiREhGYRgFUJRG53VDTBuhw5bdeG30g+drn5xIEUBdFNlUWZbw66/ACCNwYRvqG4ZNGPop4scI9w3zjfCN9DTCLxeeVHga4WkED2BtKjPN9CS4U1mFEJr8rsTt6/pVvc2006cZ2JlPL9CmyvyCxDxEgD3mOE7Ihf2G+BWkAbtnJO1JrcvViUJbkZKTzxfJvshQ3sqkgh3LZPIjZoZPCPV2f46dVPbsRFHu475HEvlTZh5K9P1PCeSxFRjF4lGBofi/mDgetqEybqIDqrmlbbyn1ovKxgsfgRxZt6cgMTbCCL1cAh1hEzHAaAAqQUjs0hhC20bAI5wQwCEGS0c5uOCQMf6IyDELQSIzOxphTAJFQQIkB+piSgBGEri4xBhlHCmkBImLrHjKLAseggixx2MQqKMNyYgiIceF2EfxDDgFbhfTCFgIoeVHhQ31MLaqI0sGIYGQWoYY1RjRPpqRPgZurQkbuEy+XNV7ECWLtH2si2W3F0iN+WiX9nx+2suKL8aZmuoMC8Wt3UmAtcpsRDhBd0VeQ7uJzI/NSrWcm6S61XWNqyr4Wa3Vjar15jukrlrZjjYp8up9WdTXRbZa5BVAUmSk07nIaO+ZdVpjh/cmRH9C9ibC3nP0qNwCZ2BVaZRflFVLrtL0naXYpQZE8o95tr0qtbpfFmbfjPHQ1ZyxXiWZSY3K/4zOaqVYXGBXgsiuBLE4ahUpyvR2W6EHw+ZvuiywBLBBSCgVEeVUxEzipm79DCN8EI/YKBpxgRHJIpuXEmVjD8tPzAULR5yF+EMJVp9tM0cHNOQcs31MkB0XI+Fl63W3RWqjO+tnpY3sxnLbeVddFdluyNl/rZb1qnSnB1SitFa9zmeZdj7iIhtLc3I/LTa33jm45/Vhu7TaegWmM4c7lNY0zCSzpp1iK6WnsZp1VMTREEdBWm8zaTdPR8xRuHbqW0eF7utVayylrZmUtGJM5TIaCfbixvm+LfSr3NQ3bac2yf3OUkv/42ox1Z0H7bOk/yOW4+GBh43vdZnrrHFo3MlVsap8fPZ8PdWJWWDXTzSAKLtZf0IF/GiqZ6Vu9c7cuczD5WZJ31ePhh2r78pi8S5ff0BPOFBgPGy1HFdJaZbW4WCKReBe73wqNZXCGpL219kIRNMTWysQntpCg7G5qucFbvX3//n3vcrhbYanr6o2M+SBKQYpbCBmeoHnLqids+WrhS5N0gH/mrpDHWq5ag0ZNKZY2KGY/ozJb1eu/KoeoEjwEY8ElS3nyjKkjd+prS730HLsfijSRjRtMcQtcoZiJlh6BoBJWHv3qZuogSUydEHXU0etNiYzqtx6jj1v8TB8GhB2CIgQZ44IP0SER/GZQyIOIYnC0ZlDIg8hwaJ95pFzdZRcL9mZp9ero/R67oAcZddzB+Qot1Jy7pAc59YzgGSzLHVlX9F2JSYAHJwEv31NL+CK/q6V4e5g/vq+j2Mz0S0/gmvvDrK7rPTBCv1VLPQ3Mdt0eJHPxKt/Y6hg45fCtq0G8It/B+1fwlqV7S1x782CHz24bDwN1lUHFkOw2KlgXT0bsNzx26L19bC67rDiiBU/FavrZ4OVP5h/XbDedGAJBEucCtabZwOWP7JbsHw2/Tpwve3gkgiXPBWut88GruY4/7XxujFVrWgD2j9fI2YXcH0Bby7g7b8egytD+uBg8dOQPVkVKTmuiydCtnu9Vs9Ncp+jfe4vl64g2ofvTZrqvKulnwffJT3ELykWC5WnkLv/GN4X2fYGpTsA/GtvRVzdVNRVBMVcslPchbES1r88EKu6pVZeRsP5EffMttbCDk4VfNTo+GmjT94iKvlHji4nbdHTDvhBb+rW/37zj1VR//4D/HT9d/8YHDtgjfTB/uIv8L8v9j4MgLJ+bx0HbNTG4YDEkoaERFLgT+wDWMqBGEWUylAySWMR9qP50/iwPXz+Aj/d/+EEgNhzAojyMBzEPJacE0YlJjmHEJ7MJI9DImTEBYttCn0coGH/zaz7+6P5K//VfwFQSwcIRz9jOxUHAABnIAAAUEsBAhQAFAAICAgAWYI3QAAAAAACAAAAAAAAABYAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAGdlb2dlYnJhX2phdmFzY3JpcHQuanNQSwECFAAUAAgICABZgjdARz9jOxUHAABnIAAADAAAAAAAAAAAAAAAAABGAAAAZ2VvZ2VicmEueG1sUEsFBgAAAAACAAIAfgAAAJUHAAAAAA==" showResetIcon = "false" showAnimationButton = "true" enableRightClick = "true" errorDialogsActive = "true" enableLabelDrags = "false" showMenuBar = "false" showToolBar = "false" showToolBarHelp = "false" showAlgebraInput = "false" useBrowserForJS = "true" allowRescaling = "true" />
 
 
=== Smältvärme ===
[[Fil:Stearin_i_vatten01.jpg|thumb|Här kan man åtminstone bestämma smälttemperaturen för stearinet men hur ordnar man ett experiment för att mäta smältentalpiteten?]]

Ws = lsm

=== Ångbildningsvärme ===

[[Fil:Ångbildningsentalpitet.JPG|400px|right]]

Wå = låm

'''Experiment med ångbildningsvärme'''

Doppvärmare märkt 300 W.

P = W/t
W = Pt (1)

t = 4 min = 240 s.
mföre = 300 ml = 0.3 kg
mefter = 270 ml = 0.27 kg

Massan på det förångade vattnet = 0.300-0.270 = 0.030 kg

W = lå*m <==> lå = W/m

lå = Pt/m om man använder (1)

lå = 300*240/0.03 = 2400 kJ/kg

Tabellvärdeet är 2260 kJ/kg

'''Felkällor:''' Mätningen av vattnets volym är inte vidare exakt. Vidare har vi gjort antagandet att all värme från doppvärmaren går till att förånga vattnet men viss värme strålar säkert i luften eller leds bort av termosen.

'''Uppgift:''' Antag att vi har gjort bra mätningar ovan men att inte 100% av effekten går in i förångningen. Vilekn verkningsgrad har vi då från doppvärmaren i vattnet?

Verkningsgraden = Peffektiv/Pdoppvärmare = Weffektiv/Wdoppvärmare = lå,tabell*m/lå,experiment*m = 2260/2400 = 94 %

=== Övrigt ===

'''Tabell över smältentalpitet och ångbildningsentalpitet'''
{|
! Ämne !! '''ls [kJ/kg]''' !! '''lå [kJ/kg]''' !!
|-
| Etanol|| ALIGN="right" | 105 || ALIGN="right" | 841
|-
| Glykol|| ALIGN="right" | -|| ALIGN="right" | 800
|-
| Vatten || ALIGN="right" | 334 || ALIGN="right" | 2260
|-
| Metanol|| ALIGN="right" | - || ALIGN="right" | 1100
|}
 
 
'''Kamal Wafi förklarar uppvärmning och fasövergångar'''

<youtube>SzNAoyIGUeA</youtube>
 
'''Kamal Wafi räknar på uppvärmning av ett ämne'''

<youtube>KNTZxNu8hpg</youtube>
 
 

=== Lös uppgifterna 707-711 ===

Börja med att lösa uppgift 707 med hjälp av en mall som ska träna dig i att använda en säker problemlösningsstrategi: [[Mall för att lösa fysikproblem]]

Här finns [[facit till uppgifterna 707-711]]:

Här finns [http://www.wolframalpha.com/input/?i=2200*0.3*10%2B334000*0.3%2B4180*0.3*100%2B2260000*0.3&t=ff3tb01 uträkningen till uppgift 710 gjord i Wolfrqam|Alpha].

== Värmeöverföring ''samt'' Kylmaskiner och värmemotorer ==

Sid 138-146

ti v 4

'''Dela ut''' labbinstruktion till värmelabben.

=== Värmeöverföring ===

Det finns tre typer av värmeöverföring:
* strömning, exempelvis luften i ett rum eller vätskan i en kastrull.
* ledning i metaller och andra material.
* strålning, exempelvis från en eld, ugn eller solen.

'''Demo:''' Visa gärna värmeöverföring med metallstavar och provrör.
<youtube>jqZajuhKzn4&feature=results_main&playnext=1&list=PL782DD47ADB0753C3</youtube>

=== Komprimering av en gas ===

Komprimering av en gas innebär att ett arbete uträttas, dvs energi tillförs och trycket ökar. Komprimeringen gör att volymen minskar. Detta leder till att temperaturen ökar enligt allmänna gaslagen. Tänk på en cykelpump. Den blir varm när luften i den komprimeras.

* [http://en.wikipedia.org/wiki/Adiabatic_process#Ideal_gas_.28reversible_process.29 Adiabatisk process]
* [http://en.wikipedia.org/wiki/Carnot_cycle Carnot-cykeln]. Steg 3 och 4 i Carnotcykeln motsvara pumpens hoptryckning av gasen. Isotermisk kompression (där arbetet ger ett värmeflöde) följt av isentropisk kompression då temperaturen ökar. Enklare uttryckt: Arbetet på gasen blir värme samtidigt som en kompression.

'''Mikroexperiment:''' Andas ut på din hand. Hur känns det? Blås på handen. Hur känns det nu? Att det blir kallare när man blåser beror på att luften är under tryck i munnen men sedan minskar trycket utanför munnen varvid temperaturen sjunker.

 
[http://phet.colorado.edu/files/teachers-guide/states-of-matter-guide.pdf Lärarinstruktion till simuleringen nedan].

<html><div style="position: relative; width: 300px; height: 225px;"><a href="http://phet.colorado.edu/sims/states-of-matter/states-of-matter_en.jnlp" style="text-decoration: none;"><img src="http://phet.colorado.edu/sims/states-of-matter/states-of-matter-screenshot.png" alt="States of Matter" style="border: none;" width="300" height="225"/><div style="position: absolute; width: 200px; height: 80px; left: 50px; top: 72px; background-color: #FFF; opacity: 0.6; filter: alpha(opacity = 60);"></div><table style="position: absolute; width: 200px; height: 80px; left: 50px; top: 72px;"><tr><td style="text-align: center; color: #000; font-size: 24px; font-family: Arial,sans-serif;">Click to Run</td></tr></table></a></div></html>
 
Om du trycker ned locket ökar temperaturen först och '''sedan''' ökar trycket. Jämför ideala gaslagen.

=== Kylning ===

'''Länkar:'''
* [http://en.wikipedia.org/wiki/Refrigeration Lång artikel om kylteknik på engelska Wikipedia]
* [http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kylning&printable=yes Den inbäddade sidan nedan]

<html><iframe frameborder="0" marginheight="10px"
marginwidth="50px" name="wikipedia" scrolling="auto" src="http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kylning&printable=yes" width="900" height="550">
Your browser does not support iframes.</iframe></html>

=== Kylskåpets funktion ===

Man kan förklara hur kylskåpet fungerar genom att titta på hur gasen komprimeras och expanderar. Kompressorn komprimerar (pressar ihop) gasen utanför kylskåpet. Det höjer temperaturen på gasen men sedan går gasen i ringlande rör på baksidan av kylskåpet och kyls av. Sedan går gasen igenom en strypventil som håller trycket mot kompressorn. Men efter strypventilen lättar trycket och gasen expanderar i det rör som går in i kylskåpet. När gasen expanderar kyls den av och kan därför ta emot värme från kylskåpet som blir kallare. Även här går gasen i ringlande rör och den blir varmare mot slutet. Röret går ut ur kylskåpet igen och kommer till kompressorn som suger in gasen och pumpar upp den i tryck i gen på andra sidan. Så ser cykeln ut och den upprepas så fort kylskåpet behöver kylas.

'''Länkar'''

* Läs om [http://www.tekniskamuseet.se/1/1937.html Baltzar von Platen]
* [http://vetamix.net/video/hur-fungerar-ett-kylsk%C3%A5p_4081 Finsk teve om kylskåpets funktion]. Denna film har härlig finlandssvenska och förklarar kylskåptes funktion utifrån fasövergångar, alltså förångning och kondensation.

=== Värmemotorn och Carnotprocessen ===
[[Fil:Carnot-Maschine.jpg|300px|left]]
[[Fil:Carno_engine.PNG|200px|right]]

Wa = Wvarm - Wkall
{{clear}}

=== Verkningsgrad för värmemaskiner ===

Härledning:

η = Wnyttig/Wtillförd = Wa/Wvarm
= (Wvarm - Wkall)/Wvarm
= 1 - Wkall/Wvarm
= '''1 - Tkall/Tvarm'''

=== Lös uppgifterrna 712-719 ===

De första uppgifterna kräver inga större uträkningar så där räcker bokens facit. Men här finns [[lösningar till 718 och 719]].

== Laboration Värme ==

Fre v 4

== Repetition ==

Tisdag v 5 och fredag v 5

'''Titta på Lars kylskåp utan skåp'''

'''Räkna'''

* [[Värmeuppgifter som övar formelhantering]]. Facit finner du som söker ett primtal större än 1896.
* Räkna A- och B-uppgifter, sid 148-149
* Fundera och diskutera, Prova själv och Varför har elefanter så stora öron?, sid 150-153
* [[Övningsprov Värme Fysik A]]

== Prov ==

to v 17 TEDT10

* [[Media:Värme,_Fysik_A,_version1_1.pdf|Prov Värme version 1]]
* [[Facit till prov värme version 1]]
* [[Media:Varmeprovfacit5o9-14022012150214.pdf|Lösningar till uppgift 5 och 9]].
* Beräkning till [http://www.wolframalpha.com/input/?i=3%204180%2017%20%3D%20x%202200%2018%20%2B%20x%20334000%20%2B%20x%204180%205&t=ff3tb01 uppg 9] på provet

Fysik A Optik

2012-04-16T15:49:19Z

Reza: /* Färger, s 204-207 */

=== Diverse ===
[[File:Mona Lisa, by Leonardo da Vinci, from C2RMF retouched.jpg|thumb|Mona Lisa, by Leonardo da Vinci, from C2RMF retouched]]

Många av texterna nedan har hämtats från [http://sv.wikibooks.org/wiki/Fysik_A/Optik Wikibooks om Fysik: Optik]

'''GeoGebra-länkar:'''

* [http://www.geogebrainstitut.se/resurser/ggb/spherical_lens.ggb Sfärisk lins - effekten av en bländare på skärpedjupet (ggb)]
* [http://www.geogebrainstitut.se/resurser/ggb/raytracing.ggb Hur bilden skapas genom en lins]
* http://www.geogebratube.org/student/m7175
* http://www.geogebratube.org/student/m4576
* http://www.geogebratube.org/student/m4575
{{clear}}

'''Länkar'''

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljus

== Hur gör man? - Wikimarkup ==

[[Kort om Wikimarkup]]

== Vad är ljus?, s 189-197 ==

[[Fil:Wtc-2004-memorial.jpg|400px]]

=== Ljuskällor ===

Föremål som sänder ut ljus kallas för ljuskällor. Exempel på ljuskällor är solen, stjärnorna, glödlampor och datorskärmar.

Vi ska här använda strålar som en modell för ljus. I verkligheten består inte ljuset av strålar, men det är mycket praktiskt att använda denna modell för att förstå hur t.ex. kikare och speglar fungerar. Vi nöjer alltså med denna förenklade modell av ljuset för tillfället.

En ljuskälla är också materia och varje punkt på ljuskällan sänder ut ljus åt olika håll. Detta att ljuset sprider sig kallas '''divergens''', man säger att ljuskällans alla ljusstrålar är divergenta ljusknippen.

Solen är vår viktigaste ljuskälla och vi befinner oss mycket långt från den. De ljusknippen solen sänder ut divergerar precis som vilken lampa som helst. Men p.g.a. av jordens litenhet och det stora avståndet blir divergensen mellan solens strålar som träffar oss mycket liten. Man brukar därför betrakta dessa strålknippen som '''parallella'''. Man kan också åstadkomma parallella strålknippen med hjälp av speglar och linser.

Med speglar och linser kan man också få strålknippen att falla in mot en gemensam punkt. De kallas då '''konvergenta'''.

Med speglar och linser kan man omvandla de olika typerna av strålknippen till varandra. Det är detta som görs i t.ex. en kamera och ett mikroskop.
 

=== ljusets hastighet ===

=== ljusstrålars utbredning ===

[[File:Blender3D LightPointMediumSSS.jpg|thumb|center|Blender3D LightPointMediumSSS]]

=== Kärnskugga och halvskugga ===
[[Fil:Skugga.jpg|miniatyr|Uppkomsten av kärnskugga och halvskugga bakom en skymmande kropp]]

En skugga kan ses som bestående av två delar, '''kärnskuggan''' och '''halvskuggan'''. Detta gäller under förutsättning att ljuskällan som skapar skuggan inte är punktformig, utan har en synlig utsträckning, sedd från den plats där skuggan faller. Perfekt punktformiga ljuskällor finns egentligen inte i sinnevärlden, men stjärnor brukar betraktas som sådana, eftersom det ända tills helt nyligen har varit omöjligt att från jorden urskilja att en stjärna har en utsträckning. ''Fr Wikipedia''

=== reflektion ===

<youtube>3DUZBvv7fao</youtube>

När ljuset träffar på materia studsar ljuset mot föremålet och byter riktning - det reflekteras. Det är genom ljusets reflexioner som vi kan se de föremål omkring oss som inte sänder ut något eget ljus.

Det kan tyckas så självklart att det inte behöver någon närmare undersökning. Låt oss ändå titta närmare på detta. Om man riktar en strimma ljus mot en vit vägg ser man en ljus prick på väggen. Om man istället riktar ljuset mot en ren spegelyta ser man däremot ingen ljusprick. Orsaken till detta beror på hur ljuset reflekteras mot ytan. Mot den vita väggen sker en diffus reflexion men mot spegeln sker en regelbunden reflexion.

 
=== Regelbunden reflektion ===
[[Fil:reflexao.svg|Right|thumb|Regelbunden reflektion (plan spegel)]]

Ljuset träffar en plan yta i en punkt. Den linje som går rätt ut från ytan i den punkten kallas för punktens '''normal'''. Ljuset bryts mot ytan så att dess '''infallsvinkel''' gentemot normalen blir lika stor som dess '''reflexionsvinkel'''. Detta kan vi formulera som en fysikalisk lag. Om vi döper infallsvinkeln till ''i'' och reflexionsvinkeln till ''r'' får vi sambandet:

: ''i = r''

Vi kan kontrollera att verkligheten verkligen följer detta samband i ett experiment. Genom att undersöka vilka infallsvinklar som ger vilka reflexionsvinklar kan vi konstatera att sambandet verkligen stämmer. Åtminstone för ljusreflexioner i speglar.

=== Diffus reflektion ===
Till skillnad från en spegel utgör en vit vägg inte en helt plan yta. Den består av små ojämnheter. När vi riktar vårt ljus mot väggen bryts dess strålar mot den skrovliga ytan och reflekteras åt olika håll. Man kan betrakta den vita väggen som en mängd pyttesmå plan, som var och en reflekterar ljuset åt olika håll. Det är detta som gör att vi kan se den ljusa punkten från olika håll. När ljuset träffade spegeln bröts ljusets strålar åt endast ett håll och blev därför bara synligt från ett håll.

 
[[Fil:difracao.svg|left|thumb|Diffus reflektion]]
{{clear}}

== Avbildning i plan spegel ==

I en spegel reflekteras ljuset så regelbundet att vi ser en bild av de föremål som ljuset kommer ifrån. Reflexionen i en spegel följer samma fysikaliska lag som reflexioner på andra ytor. Man kan använda detta faktum till att göra en konstruktion som visar hur en spegelbild uppkommer.
 

== Buktiga speglar ==

=== Konkava speglar ===

[http://kursnavet.se/kurser/fy1201/fy1201w/O_1_2_070_konkava.htm Konkava sfäriska speglar på Kursnavet]

=== Konvexa speglar ===

=== Förstoring ===

== Ljusets brytning, s198-203 ==

=== Ljusets brytning ===

[[Fil:refracao.png|thumb|center|ljusbrytning]]
[[File:Fénytörés.jpg|thumb|Ljuset reflekteras i samma vinkel och bryts in mot normalen.]]
 
<youtube>OD8DIBWNQzw</youtube>
 

=== Snells lag ===

[[Fil:Snells law2 sv.svg|miniatyr|thumb|Ljusbrytning i den horisontella gränsytan mellan två medier med olika brytningsindex]]

Snells lag är den enkla formeln som används för att beräkna vinklarna vid refraktion (ljusbrytning) då ljus färdas mellan två medier med olika brytningsindex. Den är uppkallad efter dess holländske upptäckare Willebrord Snell (1580-1626). ''fr Wikipedia''

==== Minnesregel ====
En bra minnesregel för att bestämma ljusbrytningens riktning är det faktum att ljusstrålen i det tätare mediet alltid befinner sig närmare normalen. Ett praktiskt sätt att komma ihåg detta är att tänka sig ljusstrålen som en bil som kör från en asfalterad yta (det tunnare mediet) och in på lerigt underlag (det tätare mediet). Beroende på vinkeln kommer då antingen det högra eller det vänstra hjulet att passera gränsen först vilket gör att bilen svänger. ''fr Wikipedia''
{{clear}}

=== Brytningsindex ===

'''Exempel'''

'''Länkar'''

== Färger, s 204-207 ==

[[File:Prism rainbow schema.png|left|thumb|Classic diagram of a dispersion prism]]
[[Image:prisma.png|thumb|left]]
[[Fil:Light dispersion conceptual waves.gif|thumb|center]]
[[File:RGB illumination.jpg|thumb|center|RGB illumination]]
<youtube>7g0q1-Kkhvs </youtube>

== Linser, s 208-211 ==

[[File:FocalLength.png|thumb|center]]

<html><iframe src="http://phet.colorado.edu/sims/geometric-optics/geometric-optics_en.html" width="800" height="600"></iframe></html>

== Linsens förstoring, s 212-215 ==
 
<youtube>KePdYKNAvz4</youtube>
 

== Kameran och ögat, s 215-219 ==

== Optiska instrument, s 220-225 ==

=== Optiska fibrer ===

[[Image:Total internal reflection.PNG|total internal reflection]]

== laboration ==

== repetition ==

== prov ==

Fysik A Optik

2012-04-16T15:45:12Z

Reza: /* Färger, s 204-207 */

=== Diverse ===
[[File:Mona Lisa, by Leonardo da Vinci, from C2RMF retouched.jpg|thumb|Mona Lisa, by Leonardo da Vinci, from C2RMF retouched]]

Många av texterna nedan har hämtats från [http://sv.wikibooks.org/wiki/Fysik_A/Optik Wikibooks om Fysik: Optik]

'''GeoGebra-länkar:'''

* [http://www.geogebrainstitut.se/resurser/ggb/spherical_lens.ggb Sfärisk lins - effekten av en bländare på skärpedjupet (ggb)]
* [http://www.geogebrainstitut.se/resurser/ggb/raytracing.ggb Hur bilden skapas genom en lins]
* http://www.geogebratube.org/student/m7175
* http://www.geogebratube.org/student/m4576
* http://www.geogebratube.org/student/m4575
{{clear}}

'''Länkar'''

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljus

== Hur gör man? - Wikimarkup ==

[[Kort om Wikimarkup]]

== Vad är ljus?, s 189-197 ==

[[Fil:Wtc-2004-memorial.jpg|400px]]

=== Ljuskällor ===

Föremål som sänder ut ljus kallas för ljuskällor. Exempel på ljuskällor är solen, stjärnorna, glödlampor och datorskärmar.

Vi ska här använda strålar som en modell för ljus. I verkligheten består inte ljuset av strålar, men det är mycket praktiskt att använda denna modell för att förstå hur t.ex. kikare och speglar fungerar. Vi nöjer alltså med denna förenklade modell av ljuset för tillfället.

En ljuskälla är också materia och varje punkt på ljuskällan sänder ut ljus åt olika håll. Detta att ljuset sprider sig kallas '''divergens''', man säger att ljuskällans alla ljusstrålar är divergenta ljusknippen.

Solen är vår viktigaste ljuskälla och vi befinner oss mycket långt från den. De ljusknippen solen sänder ut divergerar precis som vilken lampa som helst. Men p.g.a. av jordens litenhet och det stora avståndet blir divergensen mellan solens strålar som träffar oss mycket liten. Man brukar därför betrakta dessa strålknippen som '''parallella'''. Man kan också åstadkomma parallella strålknippen med hjälp av speglar och linser.

Med speglar och linser kan man också få strålknippen att falla in mot en gemensam punkt. De kallas då '''konvergenta'''.

Med speglar och linser kan man omvandla de olika typerna av strålknippen till varandra. Det är detta som görs i t.ex. en kamera och ett mikroskop.
 

=== ljusets hastighet ===

=== ljusstrålars utbredning ===

[[File:Blender3D LightPointMediumSSS.jpg|thumb|center|Blender3D LightPointMediumSSS]]

=== Kärnskugga och halvskugga ===
[[Fil:Skugga.jpg|miniatyr|Uppkomsten av kärnskugga och halvskugga bakom en skymmande kropp]]

En skugga kan ses som bestående av två delar, '''kärnskuggan''' och '''halvskuggan'''. Detta gäller under förutsättning att ljuskällan som skapar skuggan inte är punktformig, utan har en synlig utsträckning, sedd från den plats där skuggan faller. Perfekt punktformiga ljuskällor finns egentligen inte i sinnevärlden, men stjärnor brukar betraktas som sådana, eftersom det ända tills helt nyligen har varit omöjligt att från jorden urskilja att en stjärna har en utsträckning. ''Fr Wikipedia''

=== reflektion ===

<youtube>3DUZBvv7fao</youtube>

När ljuset träffar på materia studsar ljuset mot föremålet och byter riktning - det reflekteras. Det är genom ljusets reflexioner som vi kan se de föremål omkring oss som inte sänder ut något eget ljus.

Det kan tyckas så självklart att det inte behöver någon närmare undersökning. Låt oss ändå titta närmare på detta. Om man riktar en strimma ljus mot en vit vägg ser man en ljus prick på väggen. Om man istället riktar ljuset mot en ren spegelyta ser man däremot ingen ljusprick. Orsaken till detta beror på hur ljuset reflekteras mot ytan. Mot den vita väggen sker en diffus reflexion men mot spegeln sker en regelbunden reflexion.

 
=== Regelbunden reflektion ===
[[Fil:reflexao.svg|Right|thumb|Regelbunden reflektion (plan spegel)]]

Ljuset träffar en plan yta i en punkt. Den linje som går rätt ut från ytan i den punkten kallas för punktens '''normal'''. Ljuset bryts mot ytan så att dess '''infallsvinkel''' gentemot normalen blir lika stor som dess '''reflexionsvinkel'''. Detta kan vi formulera som en fysikalisk lag. Om vi döper infallsvinkeln till ''i'' och reflexionsvinkeln till ''r'' får vi sambandet:

: ''i = r''

Vi kan kontrollera att verkligheten verkligen följer detta samband i ett experiment. Genom att undersöka vilka infallsvinklar som ger vilka reflexionsvinklar kan vi konstatera att sambandet verkligen stämmer. Åtminstone för ljusreflexioner i speglar.

=== Diffus reflektion ===
Till skillnad från en spegel utgör en vit vägg inte en helt plan yta. Den består av små ojämnheter. När vi riktar vårt ljus mot väggen bryts dess strålar mot den skrovliga ytan och reflekteras åt olika håll. Man kan betrakta den vita väggen som en mängd pyttesmå plan, som var och en reflekterar ljuset åt olika håll. Det är detta som gör att vi kan se den ljusa punkten från olika håll. När ljuset träffade spegeln bröts ljusets strålar åt endast ett håll och blev därför bara synligt från ett håll.

 
[[Fil:difracao.svg|left|thumb|Diffus reflektion]]
{{clear}}

== Avbildning i plan spegel ==

I en spegel reflekteras ljuset så regelbundet att vi ser en bild av de föremål som ljuset kommer ifrån. Reflexionen i en spegel följer samma fysikaliska lag som reflexioner på andra ytor. Man kan använda detta faktum till att göra en konstruktion som visar hur en spegelbild uppkommer.
 

== Buktiga speglar ==

=== Konkava speglar ===

[http://kursnavet.se/kurser/fy1201/fy1201w/O_1_2_070_konkava.htm Konkava sfäriska speglar på Kursnavet]

=== Konvexa speglar ===

=== Förstoring ===

== Ljusets brytning, s198-203 ==

=== Ljusets brytning ===

[[Fil:refracao.png|thumb|center|ljusbrytning]]
[[File:Fénytörés.jpg|thumb|Ljuset reflekteras i samma vinkel och bryts in mot normalen.]]
 
<youtube>OD8DIBWNQzw</youtube>
 

=== Snells lag ===

[[Fil:Snells law2 sv.svg|miniatyr|thumb|Ljusbrytning i den horisontella gränsytan mellan två medier med olika brytningsindex]]

Snells lag är den enkla formeln som används för att beräkna vinklarna vid refraktion (ljusbrytning) då ljus färdas mellan två medier med olika brytningsindex. Den är uppkallad efter dess holländske upptäckare Willebrord Snell (1580-1626). ''fr Wikipedia''

==== Minnesregel ====
En bra minnesregel för att bestämma ljusbrytningens riktning är det faktum att ljusstrålen i det tätare mediet alltid befinner sig närmare normalen. Ett praktiskt sätt att komma ihåg detta är att tänka sig ljusstrålen som en bil som kör från en asfalterad yta (det tunnare mediet) och in på lerigt underlag (det tätare mediet). Beroende på vinkeln kommer då antingen det högra eller det vänstra hjulet att passera gränsen först vilket gör att bilen svänger. ''fr Wikipedia''
{{clear}}

=== Brytningsindex ===

'''Exempel'''

'''Länkar'''

== Färger, s 204-207 ==

[[File:Prism rainbow schema.png|left|thumb|Classic diagram of a dispersion prism]]
[[Image:prisma.png|thumb|left]]
[[Fil:Light dispersion conceptual waves.gif|thumb|center]]
[[File:RGB illumination.jpg|thumb|c<youtube>7g0q1-Kkhvs
</youtube>enter|RGB illumination]]

== Linser, s 208-211 ==

[[File:FocalLength.png|thumb|center]]

<html><iframe src="http://phet.colorado.edu/sims/geometric-optics/geometric-optics_en.html" width="800" height="600"></iframe></html>

== Linsens förstoring, s 212-215 ==
 
<youtube>KePdYKNAvz4</youtube>
 

== Kameran och ögat, s 215-219 ==

== Optiska instrument, s 220-225 ==

=== Optiska fibrer ===

[[Image:Total internal reflection.PNG|total internal reflection]]

== laboration ==

== repetition ==

== prov ==

Fysik A Optik

2012-03-21T12:29:08Z

Reza: /* Diffus respektive regelbunden reflektion */

=== Diverse ===
'''GeoFGebra-länkar:'''

* [http://www.geogebrainstitut.se/resurser/ggb/spherical_lens.ggb Sfärisk lins - effekten av en bländare på skärpedjupet (ggb)]
* [http://www.geogebrainstitut.se/resurser/ggb/raytracing.ggb Hur bilden skapas genom en lins]

'''Bilder som ännu inte placerats ut.'''
<gallery>
Image:Total internal reflection.PNG|total internal reflection
Image:prisma.png|prism
Image:Prism rainbow schema.png|Classic diagram of a dispersion prism
</gallery>

'''Länkar'''

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljus

== Hur gör man? - Wikimarkup ==

[[Kort om Wikimarkup]]

== Vad är ljus?, s 189-197 ==

[[Fil:Wtc-2004-memorial.jpg|400px|center]]

=== ljusets hastighet ===

=== ljusstrålars utbredning ===

[[File:Blender3D LightPointMediumSSS.jpg|thumb|center|Blender3D LightPointMediumSSS]]

=== Skuggor ===

=== reflektion ===

<youtube>3DUZBvv7fao</youtube>

==== Reflektionslagen ====

'''reflektionslagen'''

i = r

=== Diffus respektive regelbunden reflektion ===

[[Fil:difracao.svg|left|thumb|Diffus reflektion]]
[[Fil:reflexao.svg|Right|thumb|Regelbunden reflektion (plan spegel)]]{{clear}}

== Avbildning i plan spegel ==

== Buktiga speglar ==

=== Konkava speglar ===

=== Konvexa speglar ===

=== Förstoring ===

== Ljusets brytning, s198-203 ==

=== Ljusets brytning ===
[[Fil:refracao.png|thumb|center|ljusbrytning]]
 
<youtube>OD8DIBWNQzw</youtube>
 

=== Snells lag ===

[[Fil:Snells lag.svg|miniatyr|center|thumb|Ljusbrytning i den vertikala gränsytan mellan två medier med olika brytningsindex]].
[[Fil:Snells law2 sv.svg|miniatyr|center|thumb|Ljusbrytning i den horisontella gränsytan mellan två medier med olika brytningsindex]]

=== Brytningsindex ===

'''Exempel'''

'''Länkar'''

== Färger, s 204-207 ==

[[Fil:Light dispersion conceptual waves.gif|thumb|center]]
[[File:RGB illumination.jpg|thumb|center|RGB illumination]]

== Linser, s 208-211 ==

[[File:FocalLength.png|thumb|center]]

text

text

text

== Linsens förstoring, s 212-215 ==
 
<youtube>KePdYKNAvz4</youtube>
 

== Kameran och ögat, s 215-219 ==

== Optiska instrument, s 220-225 ==

== laboration ==

== repetition ==

== prov ==

Fysik A Optik

2012-03-21T12:28:15Z

Reza: /* Diffus respektive regelbunden reflektion */

=== Diverse ===
'''GeoFGebra-länkar:'''

* [http://www.geogebrainstitut.se/resurser/ggb/spherical_lens.ggb Sfärisk lins - effekten av en bländare på skärpedjupet (ggb)]
* [http://www.geogebrainstitut.se/resurser/ggb/raytracing.ggb Hur bilden skapas genom en lins]

'''Bilder som ännu inte placerats ut.'''
<gallery>
Image:Total internal reflection.PNG|total internal reflection
Image:prisma.png|prism
Image:Prism rainbow schema.png|Classic diagram of a dispersion prism
</gallery>

'''Länkar'''

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljus

== Hur gör man? - Wikimarkup ==

[[Kort om Wikimarkup]]

== Vad är ljus?, s 189-197 ==

[[Fil:Wtc-2004-memorial.jpg|400px|center]]

=== ljusets hastighet ===

=== ljusstrålars utbredning ===

[[File:Blender3D LightPointMediumSSS.jpg|thumb|center|Blender3D LightPointMediumSSS]]

=== Skuggor ===

=== reflektion ===

<youtube>3DUZBvv7fao</youtube>

==== Reflektionslagen ====

'''reflektionslagen'''

i = r

=== Diffus respektive regelbunden reflektion ===

[[Fil:difracao.svg|left|thumb|Diffus reflektion]]
[[Fil:reflexao.svg|Right|thumb|Regelbunden reflektion (plan spegel)]]

== Avbildning i plan spegel ==

== Buktiga speglar ==

=== Konkava speglar ===

=== Konvexa speglar ===

=== Förstoring ===

== Ljusets brytning, s198-203 ==

=== Ljusets brytning ===
[[Fil:refracao.png|thumb|center|ljusbrytning]]
 
<youtube>OD8DIBWNQzw</youtube>
 

=== Snells lag ===

[[Fil:Snells lag.svg|miniatyr|center|thumb|Ljusbrytning i den vertikala gränsytan mellan två medier med olika brytningsindex]].
[[Fil:Snells law2 sv.svg|miniatyr|center|thumb|Ljusbrytning i den horisontella gränsytan mellan två medier med olika brytningsindex]]

=== Brytningsindex ===

'''Exempel'''

'''Länkar'''

== Färger, s 204-207 ==

[[Fil:Light dispersion conceptual waves.gif|thumb|center]]
[[File:RGB illumination.jpg|thumb|center|RGB illumination]]

== Linser, s 208-211 ==

[[File:FocalLength.png|thumb|center]]

text

text

text

== Linsens förstoring, s 212-215 ==
 
<youtube>KePdYKNAvz4</youtube>
 

== Kameran och ögat, s 215-219 ==

== Optiska instrument, s 220-225 ==

== laboration ==

== repetition ==

== prov ==

Fysik A Optik

2012-03-16T15:26:38Z

Reza: /* Vad är ljus?, s 189-197 */

'''GeoFGebra-länkar:'''

* [http://www.geogebrainstitut.se/resurser/ggb/spherical_lens.ggb Sfärisk lins - effekten av en bländare på skärpedjupet (ggb)]
* [http://www.geogebrainstitut.se/resurser/ggb/raytracing.ggb Hur bilden skapas genom en lins]
== Hur gör man? - Wikimarkup ==

[[Kort om Wikimarkup]]

== Vad är ljus?, s 189-197 ==
[[Fil:Wtc-2004-memorial.jpg|400px|center]]

ljusets hastighet

strålar

reflektion

'''reflektionslagen'''

i = r

Avbildning i plan spegel

<youtube>3DUZBvv7fao</youtube>
<youtube>OD8DIBWNQzw</youtube>
<youtube>KePdYKNAvz4</youtube>

== Ljusets brytning, s198-203 ==
[[Fil:Snells lag.svg|miniatyr|center|thumb|Ljusbrytning i den [[vertikal]]a gränsytan mellan två medier med olika [[brytningsindex]].]]
[[Fil:Snells law2 sv.svg|miniatyr|center|thumb|[[Ljusbrytning]] i den [[horisontal|horisontella]] gränsytan mellan två medier med olika [[brytningsindex]].]]

'''Teori'''

'''Exempel'''

'''Länkar'''

== Färger, s 204-207 ==

[[Fil:Light dispersion conceptual waves.gif|thumb|center]]

== Linser, s 208-211 ==

[[File:FocalLength.png|thumb|center]]

text

text

text

== Linsens förstoring, s 212-215 ==

== Kameran och ögat, s 215-219 ==

== Optiska instrument, s 220-225 ==

== laboration ==

== repetition ==

== prov ==

Fysik A Optik

2012-03-16T15:26:10Z

Reza: /* Vad är ljus?, s 189-197 */

'''GeoFGebra-länkar:'''

* [http://www.geogebrainstitut.se/resurser/ggb/spherical_lens.ggb Sfärisk lins - effekten av en bländare på skärpedjupet (ggb)]
* [http://www.geogebrainstitut.se/resurser/ggb/raytracing.ggb Hur bilden skapas genom en lins]
== Hur gör man? - Wikimarkup ==

[[Kort om Wikimarkup]]

== Vad är ljus?, s 189-197 ==
[[Fil:Wtc-2004-memorial.jpg|400px|center]]

ljusets hastighet

strålar

reflektion

'''reflektionslagen'''

i = r

Avbildning i plan spegel

<youtube>3DUZBvv7fao</youtube>
<youtube> OD8DIBWNQzw </youtube>
<youtube>KePdYKNAvz4</youtube>

== Ljusets brytning, s198-203 ==
[[Fil:Snells lag.svg|miniatyr|center|thumb|Ljusbrytning i den [[vertikal]]a gränsytan mellan två medier med olika [[brytningsindex]].]]
[[Fil:Snells law2 sv.svg|miniatyr|center|thumb|[[Ljusbrytning]] i den [[horisontal|horisontella]] gränsytan mellan två medier med olika [[brytningsindex]].]]

'''Teori'''

'''Exempel'''

'''Länkar'''

== Färger, s 204-207 ==

[[Fil:Light dispersion conceptual waves.gif|thumb|center]]

== Linser, s 208-211 ==

[[File:FocalLength.png|thumb|center]]

text

text

text

== Linsens förstoring, s 212-215 ==

== Kameran och ögat, s 215-219 ==

== Optiska instrument, s 220-225 ==

== laboration ==

== repetition ==

== prov ==

Fysik A Optik

2012-03-16T13:32:32Z

Reza: /* Vad är ljus?, s 189-197 */

'''GeoFGebra-länkar:'''

* [http://www.geogebrainstitut.se/resurser/ggb/spherical_lens.ggb Sfärisk lins - effekten av en bländare på skärpedjupet (ggb)]
* [http://www.geogebrainstitut.se/resurser/ggb/raytracing.ggb Hur bilden skapas genom en lins]
== Hur gör man? - Wikimarkup ==

[[Kort om Wikimarkup]]

== Vad är ljus?, s 189-197 ==
[[Fil:Wtc-2004-memorial.jpg|400px|center]]

ljusets hastighet

strålar

reflektion

'''reflektionslagen'''

i = r

Avbildning i plan spegel

<youtube>3DUZBvv7fao</youtube>
<youtube>KePdYKNAvz4</youtube>

== Ljusets brytning, s198-203 ==
[[Fil:Snells lag.svg|miniatyr|center|thumb|Ljusbrytning i den [[vertikal]]a gränsytan mellan två medier med olika [[brytningsindex]].]]
[[Fil:Snells law2 sv.svg|miniatyr|center|thumb|[[Ljusbrytning]] i den [[horisontal|horisontella]] gränsytan mellan två medier med olika [[brytningsindex]].]]

'''Teori'''

'''Exempel'''

'''Länkar'''

== Färger, s 204-207 ==

[[Fil:Light dispersion conceptual waves.gif|thumb|center]]

== Linser, s 208-211 ==

[[File:FocalLength.png|thumb|center]]

text

text

text

== Linsens förstoring, s 212-215 ==

== Kameran och ögat, s 215-219 ==

== Optiska instrument, s 220-225 ==

== laboration ==

== repetition ==

== prov ==

Fysik A Optik

2012-03-13T15:05:13Z

Reza: /* Vad är ljus?, s 189-197 */

'''GeoFGebra-länkar:'''

* [http://www.geogebrainstitut.se/resurser/ggb/spherical_lens.ggb Sfärisk lins - effekten av en bländare på skärpedjupet (ggb)]
* [http://www.geogebrainstitut.se/resurser/ggb/raytracing.ggb Hur bilden skapas genom en lins]
== Hur gör man? - Wikimarkup ==

[[Kort om Wikimarkup]]

== Vad är ljus?, s 189-197 ==
[[Fil:Wtc-2004-memorial.jpg|400px|center]]

ljusets hastighet

strålar

reflektion

'''reflektionslagen'''

i = r

Avbildning i plan spegel

<youtube>3DUZBvv7fao</youtube>

== Ljusets brytning, s198-203 ==
[[Fil:Snells lag.svg|miniatyr|center|thumb|Ljusbrytning i den [[vertikal]]a gränsytan mellan två medier med olika [[brytningsindex]].]]
[[Fil:Snells law2 sv.svg|miniatyr|center|thumb|[[Ljusbrytning]] i den [[horisontal|horisontella]] gränsytan mellan två medier med olika [[brytningsindex]].]]

'''Teori'''

'''Exempel'''

'''Länkar'''

== Färger, s 204-207 ==

[[Fil:Light dispersion conceptual waves.gif|thumb|center]]

== Linser, s 208-211 ==

[[File:FocalLength.png|thumb|center]]

text

text

text

== Linsens förstoring, s 212-215 ==

== Kameran och ögat, s 215-219 ==

== Optiska instrument, s 220-225 ==

== laboration ==

== repetition ==

== prov ==

Fysik A Optik

2012-03-12T22:38:31Z

Reza: /* Vad är ljus?, s 189-197 */

'''GeoFGebra-länkar:'''

* [http://www.geogebrainstitut.se/resurser/ggb/spherical_lens.ggb Sfärisk lins - effekten av en bländare på skärpedjupet (ggb)]
* [http://www.geogebrainstitut.se/resurser/ggb/raytracing.ggb Hur bilden skapas genom en lins]

== Vad är ljus?, s 189-197 ==
[[Fil:Wtc-2004-memorial.jpg|400px|center]]

ljusets hastighet

strålar

reflektion

'''reflektionslagen'''

i = r

Avbildning i plan spegel

== Ljusets brytning, s198-203 ==
[[Fil:Snells lag.svg|miniatyr|center|thumb|Ljusbrytning i den [[vertikal]]a gränsytan mellan två medier med olika [[brytningsindex]].]]
[[Fil:Snells law2 sv.svg|miniatyr|center|thumb|[[Ljusbrytning]] i den [[horisontal|horisontella]] gränsytan mellan två medier med olika [[brytningsindex]].]]

'''Teori'''

'''Exempel'''

'''Länkar'''

== Färger, s 204-207 ==

[[Fil:Light dispersion conceptual waves.gif|thumb|center]]

== Linser, s 208-211 ==

[[File:FocalLength.png|thumb|center]]

text

text

text

== Linsens förstoring, s 212-215 ==

== Kameran och ögat, s 215-219 ==

== Optiska instrument, s 220-225 ==

== laboration ==

== repetition ==

== prov ==

Fysik A Optik

2012-03-06T15:19:08Z

Reza: /* Optiska instrument, s 220-225 */