https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&feedformat=atom&user=RetalogyWikiskola - Användarbidrag [sv]2026-05-15T03:17:37ZAnvändarbidragMediaWiki 1.41.1https://wikiskola.se/index.php?title=Begrepp_inom_st%C3%A5ende_v%C3%A5gor&diff=30619Begrepp inom stående vågor2015-02-01T19:37:49Z<p>Retalogy: /* Superposition */</p>
<hr />
<div>== Centrala begrepp som kräver utförlig förklaring ==<br />
<br />
=== Pulser ===<br />
[[Fil:Fysik12.JPG|650px|miniatyr]]<br />
<br />
Du skickar i väg ett bowlingklot, så att du träffar en kvarbliven kägla. En del av klotets kinesiska energi används till för att fälla käglan. Men det går också att fälla käglan utan att sända ett klot eller någon annat sports föremål. Tänk dig att du ska använda en fjäder istället som är spänd förbi käglan. Med en snabb handviftning o sidled kan du skapa en utbuktning på fjärden. Eftersom att fjädern är elastiskt bunden till varandra drar de efter hand med sig nya, och en puls varandra i väg. Och när pulsen når käglan så fälls käglan. <br />
<br />
<br />
Pulsen transporterar energi längs fjädern, men ingen materia har förflyttats. De enskilda fjädervarven rörde sig bara vinkelrätt ut från fjädern och tillbaka när pulsen passerade, <br />
<br />
<br />
<br />
--[[Användare:Frank|Frank]] ([[Användardiskussion:Frank|diskussion]]) 27 januari 2015 kl. 12.41 (UTC)<br />
<br />
=== Vågor ===<br />
[[Fil:Wave-sv.png|miniatyr|340px | höger|Våg.]]<br />
<br />
Det finns två olika sorters vågor, transversell våg och longitudinell våg. Transversell våg är en våg sådan som vi har arbetat som liknar en sinuskurva och på det sättet ljuset kan formas på(svängningen är vinkelrät mot utbredningsriktningen). Longitudinell våg är däremot en våg som liknar en ljudvåg, eller en våg i en fjärder(svängningarna är i samma riktning/motsatt som utbredningsriktningen). I en Transversell våg finns det fyra viktiga element, Aplitud(A), Våglängd(λ), Periodtid(T) och Frekvens(f). Aplutiden är alltså den största möjliga utslaget på vågen d.v.s. "mittenläget" av vågen till en av utslaget (utbuktningarna) i vågen och ju större vågen är desto större blir amplituden. Våglängden är alltså längden mellan två "utbuktningar" (två toppar) (ej vågdal och vågtopp), två utbuktningar åt samma håll. Periodtiden är hur lång tid det tar får vågen att gå en period, alltså hur lång tid det tar för vågen att åka från vågtoppen till vågdalen och tillbaka till vågtoppen igen. Frekvens är hur många svängningar vågen gör per sekund, alltså hur många perioder per sekund. En ekvation för att lösa ut T eller f kan skrivas på detta sätt ---> f=1/T <==> T=1/f<br />
<br />
<br />
-Gurpreet<br />
<br />
=== Periodiska vågor ===<br />
<br />
<br />
När vi vet lambda, alltså sträckan av våglängden samt perioden, kan man räkna ut hastigheten: v=λ/T. <br />
Antalet svägningar per sekund kallas frekvens,f. Den har enheten 1/s eller s^-1 som kallas Hertz. Sambandet mellan f och T är alltså: T=1/f eller f=1/T.<br />
Därför kan ekvationen också skrivas såhär: v=f*λ.<br />
Detta är ett centralt samband som gäller både transversella och longitudinella vågrörelser.<br />
<br />
http://wikiskola.se/images/V%C3%A5gl%C3%A4ngder_fysik_2.png<br />
<br />
=== Reflexion ===<br />
<br />
'''Vad definierar en reflexion?''' <br />
<br />
Om man fokuserar en ljusstråle mot en yta kommer en del av ljuset <br />
kastas tillbaka eller bort från ytan, med andra ord reflekteras ljuset.<br />
<br />
'''Finns det olika styrkor på en reflexion?''' <br />
<br />
Kvantiteten av reflektionen beror helt på själva ytan ljuset träffar, <br />
olika ytor är bättre eller sämre på att reflektera ljus. Det är även så <br />
att ytans struktur avgör riktningen på det reflekterade ljuset. <br />
<br />
'''Exempel på olika reflexioner:''' <br />
<br />
''1. REGELBUNDEN''<br />
<br />
En slät och plan yta, exempelvis en blank metallplåt, som träffas av <br />
parallella ljusstrålar kommer att reflektera ljuset så att strålarna <br />
fortfarande är parallella efter reflexionen. <br />
Det kallas för en regelbunden reflexion.<br />
<br />
[[Fil:Slät yra reflexion.png|vänster]]<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
''2. DIFFUS''<br />
<br />
En en blank och vit vägg består av en skorvig yta, det vill <br />
säga att väggen inte är slät utan har små men synliga bucklor <br />
och där med reflekterar ljuset åt alla möjliga håll, oberoende <br />
av de infallande ljusstrålarnas riktning. <br />
Denna typ av reflektion kallas för diffus reflexion. <br />
<br />
[[Fil:Grov yta reflexion.png|centralt]]<br />
<br />
''Av: Mattias Norberg TE12A''<br />
<br />
=== Transmission ===<br />
August<br />
<br />
=== Superposition ===<br />
Kasper<br />
[[Fil: Superposition_konstruktiv_destruktiv.png |inramad|höger|Destruktiv och konstruktiv interaktion mellan två vågor.]]<br />
<br />
<br />
När två eller fler vågor går igenom samma medium så framkommer fler av vågornas egenskaper. Begreppet superposition beskriver interaktion mellan flera vågor i samma medium. Till exempel när två vågor av samma amplitud, riktning och är i samma fas (ϕ=0) så kommer de interagera ''konstruktivt'' med varandra, då kommer man se en amplitud som är dubbelt så stor. Däremot om de två vågorna är i motsatt fas (ϕ=180) så kommer de att verka ''destruktivt'' mot varandra, man får då amplituden noll. <br />
[[Fil:SPmotsatt.gif|inramad|Två vågor i motsatt riktning]]<br />
Däremot om de två vågorna går i motsatt riktning så kommer så kommer netto-vågen att ha dubbelt så stor amplitud när vågorna är i fas och ta ut varandra när dom är i motsatt fas, men netto-vågen kommer däremot inte att röra säg utan den oscillerar på stället.<br />
<br />
=== Refraktion ===<br />
[[Fil:Fénytörés.jpg|miniatyr|Ljus genom luft samt plexi, ljuset i detta experiment genomgår refraktion vilket kan ses i den lägre strålen och reflektion vilket kan ses i den övre.]]<br />
<br />
Dessutom, eftersom refraktion kan göra objekt visas närmare än de är, är den ansvarig för att tillåta vatten att förstora objekt. Först, som ljuset går in i en droppe vatten, saktar ner. Om vattenytan inte är plan, då ljuset kommer att böjas till en ny väg. Denna runda formen kommer att böja ljuset utåt och som den breder ut sig, den bild som du ser blir större.<br /><br />
<br />
Refraktion kan ses när man tittar in i en skål med vatten. Luft har ett brytningsindex av ca 1,0003, och vatten har ett brytningsindex av ca 1,3330. Om en person ser på ett rakt föremål, såsom en penna som är placerad med en vinkel, delvis i vattnet, förefaller objektet som böjt vid vattenytan. Detta beror på böjningen av ljusstrålar när de rör sig från vattnet till luften. När strålarna når ögat så ser det dem som om de vore raka strålar och tar således inte hänsyn till ljusets brytning. Detta gör att pennan att visas högre och vattnet visas grundare än det egentligen är. De djup som vattnet verkar vara när den ses från ovan är känd som det skenbara djupet. För små infallsvinklar (mätt från normalen, när sin θ är ungefär densamma som tan θ) så är förhållandet mellan det uppenbara och det verkliga djupet samma som förhållandet mellan brytnings indexet av luft och vatten. Men när infallsvinkeln närmar 90<sup>o</sup>, närmar det uppenbara djupet noll, även om reflektionen ökar, vilket begränsar observationer vid höga infallsvinklar. Omvänt närmar sig synlig höjd oändlighet som infallsvinkeln (underifrån) ökar, men ännu tidigare, eftersom vinkeln för total inre reflektion är närmade sig, även om bilden bleknar från denna vy.<br />
<br />
Dessutom, eftersom refraktion kan göra så att ett objekt ser närmare ut än de är, vilket kan användas för att förstora objekt med hjälp av vatten. När ljuset går in i en droppe vatten saktar det ner. Om vattenytan inte är plan, så kommer ljuset att böjas till en ny väg. Denna runda formen kommer att böja ljuset utåt och som den breder ut sig, så blir den bild som du ser blir större.<br /><br /><br />
<br />
--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] ([[Användardiskussion:JakobLindau|diskussion]]) 26 januari 2053 kl. 19.02 (UTC)<br />
<br />
=== Brytningslagen för vågor ===<br />
<br />
[[Fil:Brytnignslagen.png|miniatyr]]<br />
<br />
Sin α = λ<sub>1</sub>/AB; Sin ß = λ<sub>2</sub>/AB ←→ Sin α/Sin ß = λ<sub>1</sub>/λ<sub>2</sub> <br />
<br />
Frekvensen är konstant, förlängning med f ger: <br />
Sin α/ Sin ß = f * λ<sub>1</sub>/f * λ<sub>2</sub> = V<sub>1</sub>/V<sub>2</sub> <br />
<br />
Vi vet att α = i och ß = b<br />
Sin i/Sin b = V<sub>1</sub>/V<sub>2</sub> = konstant<br />
<br />
=== Diffraktion ===<br />
Miro<br />
<br />
Diffraktion, eller böjning som det också kallas, är ett begrepp som beskriver hur en vågrörelse sprids då den träffar ett hinder. Se bild A. Storleken på öppningen mellan hindret bestämmer hur böjd diffraktionskurvan blir. Ju mindre öppning, desto mer böjd blir vågrörelsen efter det att den träffat hindret. På bild A så är det vattenvågor som slår in i hindret. Diffraktion ser annorlunda ut baserat på vilken typ av våg man har. Om vågrörelsen är av typen ljus, så uppstår också diffraktion. Däremot så blir diffraktionens form inte identisk med den som uppstår då vågrörelsen är utav vatten. Se bild B. Precis som vid diffraktion av vatten så har storleken på "öppningen" som ljuset passerar stor betydelse. Ju mindre öppning, desto bredare blir diffraktionen. I bildexempel B så är öppningen 0.1 mm stor. Om öppningen var 0.01 mm stor så skulle ljuset breda ut sig ännu mer mot den svarta bakgrunden. Observera att bredden på hindrets öppning måste vara mindre än ljusstrålens bredd. Om en laserstråle med diametern 0.5mm skickas genom en öppning som är större än 0.5mm så kommer ingen diffraktion att uppstå. Öppningen måste alltså vara mindre än ljusstrålens diameter för att diffraktion skall uppnås. Se bild C.<br />
<br />
Bild A: http:// i.imgur.com/trOTMHu.jpg<br />
Bild B: http:// i.imgur.com/ofk0fS5.jpg?1<br />
Bild C: http:// i.imgur.com/Rp2g8Go.jpg?1<br />
<br />
=== Interferens ===<br />
Interferens är benämningen på två eller flera vågrörelser vars överlappning resulterar i ett amplifierande eller nollställande av svängningar. När man placerar två periodiska vågkällor i fas intill varandra kan man observera detta fenomen. I överensstämmelse med superpositionsprincipen så blir summan av två överlagrade - interfererande eller överlappande- vågorna förstärkta eller försvagade. Som bilden 'Two sources interference' tydligt exemplifierar bildas smala stråk utan någon vågrörelse mellan vågorna då somliga vågor med diametralt motsatta amplituder tar ut varandra. Detta interferens mönster förekommer också i optikens värld och kan testas med ett dubbelspalts experiment. <br />
<br />
[[File:Two sources interference.gif|Two sources interference]]<br />
<br />
Av: Oscar Rasinaho<br />
<br />
=== Stående vågor ===<br />
Tamara<br />
<br />
=== Resonans ===<br />
<br />
[[Fil:Bro kollapsar av vind.gif|350px|miniatyr|höger|En egenproducerad GIF av Tacoma Narrows Bridge kollaps. (Längd 30 sekunder)]]<br />
<br />
Resonans, även kallat självsvängning eller egensvängning är ett allmänt fenomen hos oscillerande eller vibrerande system som innebär att även en svag periodisk yttre störning (pådrivande kraft) nära systemets egenfrekvens kan leda till att systemets svängningsamplitud ökar kraftigt. Något som uppstår när en frekvens med lågt energiinehåll träffar ett odämpat material och får de odämpade materialet att hamna i självsvängning med samma svängingstid som lågenergifrekvensen de odämpade materialet träffats av, vilket i sin tur leder till ett ökat energiinnehåll i denna frekvens. Denna kraftiga enegriökning kan medföra diverse problem i olika situationer, allt ifrån en mindre alvarlig situation med att A-strängen på en gitarr kan få E-strängen i röresle till att vinden kan få en hel bro att rasa. I exemplet med gitarren så kan en A-sträng med frekvensen 440 Hz få E-strängen på 330 Hz att hamna i svängningeftersom både A och E- strängen på gittaren har en gemensam ton på 1320 Hz. Anledningen till att bron "Tacoma Narrows Bridge" som kollapsade var på grund av en felkonstruktion som de inblandade visste om. De var känt att bron kunde hamna i självsvängning genom att fånga upp vindens frekvens och förstäka den genom hela bron. Något konstruktionsteamet aldrig trodde skulle ske men en dag den 1 juli 1940 har vinden de rätta förhållanden som krävs och bron hamnar i kraftig självsvängning, vilket leder till för stor påfrestning i bärande balkar som ledde till att bron kollapsade.<br />
<br />
--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] ([[Användardiskussion:MaxAllerborg|diskussion]]) 26 januari 2015 kl. 23.52 (UTC)<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br />
== Begrepp av ordförklaringstyp ==<br />
<br />
=== Periodisk ===<br />
Josefine<br />
<br />
=== Transversell ===<br />
<br />
<br />
Att en våg är transversell innebär att vågen har punkter på svängningsriktningen som är vinkelräta i förhållande till utbredningsriktningen. Man kan se denna egenskap i bland annat strängade instrument som gitarrer, men man kan se denna egenskap även i elektromagnetiska vågor. Kortfattat betyder transversell att något är tvärgående eller att en rät linje skär i andra linjer.<br />
[[Fil:Drum vibration mode23.gif|200x200px|inramad|höger|Simulering av falukorv]]<br />
<br />
=== Longitudinell ===</div>Retalogyhttps://wikiskola.se/index.php?title=Begrepp_inom_st%C3%A5ende_v%C3%A5gor&diff=30618Begrepp inom stående vågor2015-02-01T19:37:07Z<p>Retalogy: /* Superposition */</p>
<hr />
<div>== Centrala begrepp som kräver utförlig förklaring ==<br />
<br />
=== Pulser ===<br />
[[Fil:Fysik12.JPG|650px|miniatyr]]<br />
<br />
Du skickar i väg ett bowlingklot, så att du träffar en kvarbliven kägla. En del av klotets kinesiska energi används till för att fälla käglan. Men det går också att fälla käglan utan att sända ett klot eller någon annat sports föremål. Tänk dig att du ska använda en fjäder istället som är spänd förbi käglan. Med en snabb handviftning o sidled kan du skapa en utbuktning på fjärden. Eftersom att fjädern är elastiskt bunden till varandra drar de efter hand med sig nya, och en puls varandra i väg. Och när pulsen når käglan så fälls käglan. <br />
<br />
<br />
Pulsen transporterar energi längs fjädern, men ingen materia har förflyttats. De enskilda fjädervarven rörde sig bara vinkelrätt ut från fjädern och tillbaka när pulsen passerade, <br />
<br />
<br />
<br />
--[[Användare:Frank|Frank]] ([[Användardiskussion:Frank|diskussion]]) 27 januari 2015 kl. 12.41 (UTC)<br />
<br />
=== Vågor ===<br />
[[Fil:Wave-sv.png|miniatyr|340px | höger|Våg.]]<br />
<br />
Det finns två olika sorters vågor, transversell våg och longitudinell våg. Transversell våg är en våg sådan som vi har arbetat som liknar en sinuskurva och på det sättet ljuset kan formas på(svängningen är vinkelrät mot utbredningsriktningen). Longitudinell våg är däremot en våg som liknar en ljudvåg, eller en våg i en fjärder(svängningarna är i samma riktning/motsatt som utbredningsriktningen). I en Transversell våg finns det fyra viktiga element, Aplitud(A), Våglängd(λ), Periodtid(T) och Frekvens(f). Aplutiden är alltså den största möjliga utslaget på vågen d.v.s. "mittenläget" av vågen till en av utslaget (utbuktningarna) i vågen och ju större vågen är desto större blir amplituden. Våglängden är alltså längden mellan två "utbuktningar" (två toppar) (ej vågdal och vågtopp), två utbuktningar åt samma håll. Periodtiden är hur lång tid det tar får vågen att gå en period, alltså hur lång tid det tar för vågen att åka från vågtoppen till vågdalen och tillbaka till vågtoppen igen. Frekvens är hur många svängningar vågen gör per sekund, alltså hur många perioder per sekund. En ekvation för att lösa ut T eller f kan skrivas på detta sätt ---> f=1/T <==> T=1/f<br />
<br />
<br />
-Gurpreet<br />
<br />
=== Periodiska vågor ===<br />
<br />
<br />
När vi vet lambda, alltså sträckan av våglängden samt perioden, kan man räkna ut hastigheten: v=λ/T. <br />
Antalet svägningar per sekund kallas frekvens,f. Den har enheten 1/s eller s^-1 som kallas Hertz. Sambandet mellan f och T är alltså: T=1/f eller f=1/T.<br />
Därför kan ekvationen också skrivas såhär: v=f*λ.<br />
Detta är ett centralt samband som gäller både transversella och longitudinella vågrörelser.<br />
<br />
http://wikiskola.se/images/V%C3%A5gl%C3%A4ngder_fysik_2.png<br />
<br />
=== Reflexion ===<br />
<br />
'''Vad definierar en reflexion?''' <br />
<br />
Om man fokuserar en ljusstråle mot en yta kommer en del av ljuset <br />
kastas tillbaka eller bort från ytan, med andra ord reflekteras ljuset.<br />
<br />
'''Finns det olika styrkor på en reflexion?''' <br />
<br />
Kvantiteten av reflektionen beror helt på själva ytan ljuset träffar, <br />
olika ytor är bättre eller sämre på att reflektera ljus. Det är även så <br />
att ytans struktur avgör riktningen på det reflekterade ljuset. <br />
<br />
'''Exempel på olika reflexioner:''' <br />
<br />
''1. REGELBUNDEN''<br />
<br />
En slät och plan yta, exempelvis en blank metallplåt, som träffas av <br />
parallella ljusstrålar kommer att reflektera ljuset så att strålarna <br />
fortfarande är parallella efter reflexionen. <br />
Det kallas för en regelbunden reflexion.<br />
<br />
[[Fil:Slät yra reflexion.png|vänster]]<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
''2. DIFFUS''<br />
<br />
En en blank och vit vägg består av en skorvig yta, det vill <br />
säga att väggen inte är slät utan har små men synliga bucklor <br />
och där med reflekterar ljuset åt alla möjliga håll, oberoende <br />
av de infallande ljusstrålarnas riktning. <br />
Denna typ av reflektion kallas för diffus reflexion. <br />
<br />
[[Fil:Grov yta reflexion.png|centralt]]<br />
<br />
''Av: Mattias Norberg TE12A''<br />
<br />
=== Transmission ===<br />
August<br />
<br />
=== Superposition ===<br />
Kasper<br />
[[Fil: Superposition_konstruktiv_destruktiv.png |inramad|höger|Destruktiv och konstruktiv interaktion mellan två vågor.]]<br />
När två eller fler vågor går igenom samma medium så framkommer fler av vågornas egenskaper. Begreppet superposition beskriver interaktion mellan flera vågor i samma medium. Till exempel när två vågor av samma amplitud, riktning och är i samma fas (ϕ=0) så kommer de interagera ''konstruktivt'' med varandra, då kommer man se en amplitud som är dubbelt så stor. Däremot om de två vågorna är i motsatt fas (ϕ=180) så kommer de att verka "destruktivt" mot varandra, man får då amplituden noll. <br />
[[Fil:SPmotsatt.gif|inramad|Två vågor i motsatt riktning]]<br />
Däremot om de två vågorna går i motsatt riktning så kommer så kommer netto-vågen att ha dubbelt så stor amplitud när vågorna är i fas och ta ut varandra när dom är i motsatt fas, men netto-vågen kommer däremot inte att röra säg utan den oscillerar på stället.<br />
<br />
=== Refraktion ===<br />
[[Fil:Fénytörés.jpg|miniatyr|Ljus genom luft samt plexi, ljuset i detta experiment genomgår refraktion vilket kan ses i den lägre strålen och reflektion vilket kan ses i den övre.]]<br />
<br />
Dessutom, eftersom refraktion kan göra objekt visas närmare än de är, är den ansvarig för att tillåta vatten att förstora objekt. Först, som ljuset går in i en droppe vatten, saktar ner. Om vattenytan inte är plan, då ljuset kommer att böjas till en ny väg. Denna runda formen kommer att böja ljuset utåt och som den breder ut sig, den bild som du ser blir större.<br /><br />
<br />
Refraktion kan ses när man tittar in i en skål med vatten. Luft har ett brytningsindex av ca 1,0003, och vatten har ett brytningsindex av ca 1,3330. Om en person ser på ett rakt föremål, såsom en penna som är placerad med en vinkel, delvis i vattnet, förefaller objektet som böjt vid vattenytan. Detta beror på böjningen av ljusstrålar när de rör sig från vattnet till luften. När strålarna når ögat så ser det dem som om de vore raka strålar och tar således inte hänsyn till ljusets brytning. Detta gör att pennan att visas högre och vattnet visas grundare än det egentligen är. De djup som vattnet verkar vara när den ses från ovan är känd som det skenbara djupet. För små infallsvinklar (mätt från normalen, när sin θ är ungefär densamma som tan θ) så är förhållandet mellan det uppenbara och det verkliga djupet samma som förhållandet mellan brytnings indexet av luft och vatten. Men när infallsvinkeln närmar 90<sup>o</sup>, närmar det uppenbara djupet noll, även om reflektionen ökar, vilket begränsar observationer vid höga infallsvinklar. Omvänt närmar sig synlig höjd oändlighet som infallsvinkeln (underifrån) ökar, men ännu tidigare, eftersom vinkeln för total inre reflektion är närmade sig, även om bilden bleknar från denna vy.<br />
<br />
Dessutom, eftersom refraktion kan göra så att ett objekt ser närmare ut än de är, vilket kan användas för att förstora objekt med hjälp av vatten. När ljuset går in i en droppe vatten saktar det ner. Om vattenytan inte är plan, så kommer ljuset att böjas till en ny väg. Denna runda formen kommer att böja ljuset utåt och som den breder ut sig, så blir den bild som du ser blir större.<br /><br /><br />
<br />
--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] ([[Användardiskussion:JakobLindau|diskussion]]) 26 januari 2053 kl. 19.02 (UTC)<br />
<br />
=== Brytningslagen för vågor ===<br />
<br />
[[Fil:Brytnignslagen.png|miniatyr]]<br />
<br />
Sin α = λ<sub>1</sub>/AB; Sin ß = λ<sub>2</sub>/AB ←→ Sin α/Sin ß = λ<sub>1</sub>/λ<sub>2</sub> <br />
<br />
Frekvensen är konstant, förlängning med f ger: <br />
Sin α/ Sin ß = f * λ<sub>1</sub>/f * λ<sub>2</sub> = V<sub>1</sub>/V<sub>2</sub> <br />
<br />
Vi vet att α = i och ß = b<br />
Sin i/Sin b = V<sub>1</sub>/V<sub>2</sub> = konstant<br />
<br />
=== Diffraktion ===<br />
Miro<br />
<br />
Diffraktion, eller böjning som det också kallas, är ett begrepp som beskriver hur en vågrörelse sprids då den träffar ett hinder. Se bild A. Storleken på öppningen mellan hindret bestämmer hur böjd diffraktionskurvan blir. Ju mindre öppning, desto mer böjd blir vågrörelsen efter det att den träffat hindret. På bild A så är det vattenvågor som slår in i hindret. Diffraktion ser annorlunda ut baserat på vilken typ av våg man har. Om vågrörelsen är av typen ljus, så uppstår också diffraktion. Däremot så blir diffraktionens form inte identisk med den som uppstår då vågrörelsen är utav vatten. Se bild B. Precis som vid diffraktion av vatten så har storleken på "öppningen" som ljuset passerar stor betydelse. Ju mindre öppning, desto bredare blir diffraktionen. I bildexempel B så är öppningen 0.1 mm stor. Om öppningen var 0.01 mm stor så skulle ljuset breda ut sig ännu mer mot den svarta bakgrunden. Observera att bredden på hindrets öppning måste vara mindre än ljusstrålens bredd. Om en laserstråle med diametern 0.5mm skickas genom en öppning som är större än 0.5mm så kommer ingen diffraktion att uppstå. Öppningen måste alltså vara mindre än ljusstrålens diameter för att diffraktion skall uppnås. Se bild C.<br />
<br />
Bild A: http:// i.imgur.com/trOTMHu.jpg<br />
Bild B: http:// i.imgur.com/ofk0fS5.jpg?1<br />
Bild C: http:// i.imgur.com/Rp2g8Go.jpg?1<br />
<br />
=== Interferens ===<br />
Interferens är benämningen på två eller flera vågrörelser vars överlappning resulterar i ett amplifierande eller nollställande av svängningar. När man placerar två periodiska vågkällor i fas intill varandra kan man observera detta fenomen. I överensstämmelse med superpositionsprincipen så blir summan av två överlagrade - interfererande eller överlappande- vågorna förstärkta eller försvagade. Som bilden 'Two sources interference' tydligt exemplifierar bildas smala stråk utan någon vågrörelse mellan vågorna då somliga vågor med diametralt motsatta amplituder tar ut varandra. Detta interferens mönster förekommer också i optikens värld och kan testas med ett dubbelspalts experiment. <br />
<br />
[[File:Two sources interference.gif|Two sources interference]]<br />
<br />
Av: Oscar Rasinaho<br />
<br />
=== Stående vågor ===<br />
Tamara<br />
<br />
=== Resonans ===<br />
<br />
[[Fil:Bro kollapsar av vind.gif|350px|miniatyr|höger|En egenproducerad GIF av Tacoma Narrows Bridge kollaps. (Längd 30 sekunder)]]<br />
<br />
Resonans, även kallat självsvängning eller egensvängning är ett allmänt fenomen hos oscillerande eller vibrerande system som innebär att även en svag periodisk yttre störning (pådrivande kraft) nära systemets egenfrekvens kan leda till att systemets svängningsamplitud ökar kraftigt. Något som uppstår när en frekvens med lågt energiinehåll träffar ett odämpat material och får de odämpade materialet att hamna i självsvängning med samma svängingstid som lågenergifrekvensen de odämpade materialet träffats av, vilket i sin tur leder till ett ökat energiinnehåll i denna frekvens. Denna kraftiga enegriökning kan medföra diverse problem i olika situationer, allt ifrån en mindre alvarlig situation med att A-strängen på en gitarr kan få E-strängen i röresle till att vinden kan få en hel bro att rasa. I exemplet med gitarren så kan en A-sträng med frekvensen 440 Hz få E-strängen på 330 Hz att hamna i svängningeftersom både A och E- strängen på gittaren har en gemensam ton på 1320 Hz. Anledningen till att bron "Tacoma Narrows Bridge" som kollapsade var på grund av en felkonstruktion som de inblandade visste om. De var känt att bron kunde hamna i självsvängning genom att fånga upp vindens frekvens och förstäka den genom hela bron. Något konstruktionsteamet aldrig trodde skulle ske men en dag den 1 juli 1940 har vinden de rätta förhållanden som krävs och bron hamnar i kraftig självsvängning, vilket leder till för stor påfrestning i bärande balkar som ledde till att bron kollapsade.<br />
<br />
--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] ([[Användardiskussion:MaxAllerborg|diskussion]]) 26 januari 2015 kl. 23.52 (UTC)<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br />
== Begrepp av ordförklaringstyp ==<br />
<br />
=== Periodisk ===<br />
Josefine<br />
<br />
=== Transversell ===<br />
<br />
<br />
Att en våg är transversell innebär att vågen har punkter på svängningsriktningen som är vinkelräta i förhållande till utbredningsriktningen. Man kan se denna egenskap i bland annat strängade instrument som gitarrer, men man kan se denna egenskap även i elektromagnetiska vågor. Kortfattat betyder transversell att något är tvärgående eller att en rät linje skär i andra linjer.<br />
[[Fil:Drum vibration mode23.gif|200x200px|inramad|höger|Simulering av falukorv]]<br />
<br />
=== Longitudinell ===</div>Retalogyhttps://wikiskola.se/index.php?title=Fil:SPmotsatt.gif&diff=30617Fil:SPmotsatt.gif2015-02-01T19:36:13Z<p>Retalogy: </p>
<hr />
<div></div>Retalogyhttps://wikiskola.se/index.php?title=Begrepp_inom_st%C3%A5ende_v%C3%A5gor&diff=30616Begrepp inom stående vågor2015-02-01T19:34:57Z<p>Retalogy: /* Superposition */</p>
<hr />
<div>== Centrala begrepp som kräver utförlig förklaring ==<br />
<br />
=== Pulser ===<br />
[[Fil:Fysik12.JPG|650px|miniatyr]]<br />
<br />
Du skickar i väg ett bowlingklot, så att du träffar en kvarbliven kägla. En del av klotets kinesiska energi används till för att fälla käglan. Men det går också att fälla käglan utan att sända ett klot eller någon annat sports föremål. Tänk dig att du ska använda en fjäder istället som är spänd förbi käglan. Med en snabb handviftning o sidled kan du skapa en utbuktning på fjärden. Eftersom att fjädern är elastiskt bunden till varandra drar de efter hand med sig nya, och en puls varandra i väg. Och när pulsen når käglan så fälls käglan. <br />
<br />
<br />
Pulsen transporterar energi längs fjädern, men ingen materia har förflyttats. De enskilda fjädervarven rörde sig bara vinkelrätt ut från fjädern och tillbaka när pulsen passerade, <br />
<br />
<br />
<br />
--[[Användare:Frank|Frank]] ([[Användardiskussion:Frank|diskussion]]) 27 januari 2015 kl. 12.41 (UTC)<br />
<br />
=== Vågor ===<br />
[[Fil:Wave-sv.png|miniatyr|340px | höger|Våg.]]<br />
<br />
Det finns två olika sorters vågor, transversell våg och longitudinell våg. Transversell våg är en våg sådan som vi har arbetat som liknar en sinuskurva och på det sättet ljuset kan formas på(svängningen är vinkelrät mot utbredningsriktningen). Longitudinell våg är däremot en våg som liknar en ljudvåg, eller en våg i en fjärder(svängningarna är i samma riktning/motsatt som utbredningsriktningen). I en Transversell våg finns det fyra viktiga element, Aplitud(A), Våglängd(λ), Periodtid(T) och Frekvens(f). Aplutiden är alltså den största möjliga utslaget på vågen d.v.s. "mittenläget" av vågen till en av utslaget (utbuktningarna) i vågen och ju större vågen är desto större blir amplituden. Våglängden är alltså längden mellan två "utbuktningar" (två toppar) (ej vågdal och vågtopp), två utbuktningar åt samma håll. Periodtiden är hur lång tid det tar får vågen att gå en period, alltså hur lång tid det tar för vågen att åka från vågtoppen till vågdalen och tillbaka till vågtoppen igen. Frekvens är hur många svängningar vågen gör per sekund, alltså hur många perioder per sekund. En ekvation för att lösa ut T eller f kan skrivas på detta sätt ---> f=1/T <==> T=1/f<br />
<br />
<br />
-Gurpreet<br />
<br />
=== Periodiska vågor ===<br />
<br />
<br />
När vi vet lambda, alltså sträckan av våglängden samt perioden, kan man räkna ut hastigheten: v=λ/T. <br />
Antalet svägningar per sekund kallas frekvens,f. Den har enheten 1/s eller s^-1 som kallas Hertz. Sambandet mellan f och T är alltså: T=1/f eller f=1/T.<br />
Därför kan ekvationen också skrivas såhär: v=f*λ.<br />
Detta är ett centralt samband som gäller både transversella och longitudinella vågrörelser.<br />
<br />
http://wikiskola.se/images/V%C3%A5gl%C3%A4ngder_fysik_2.png<br />
<br />
=== Reflexion ===<br />
<br />
'''Vad definierar en reflexion?''' <br />
<br />
Om man fokuserar en ljusstråle mot en yta kommer en del av ljuset <br />
kastas tillbaka eller bort från ytan, med andra ord reflekteras ljuset.<br />
<br />
'''Finns det olika styrkor på en reflexion?''' <br />
<br />
Kvantiteten av reflektionen beror helt på själva ytan ljuset träffar, <br />
olika ytor är bättre eller sämre på att reflektera ljus. Det är även så <br />
att ytans struktur avgör riktningen på det reflekterade ljuset. <br />
<br />
'''Exempel på olika reflexioner:''' <br />
<br />
''1. REGELBUNDEN''<br />
<br />
En slät och plan yta, exempelvis en blank metallplåt, som träffas av <br />
parallella ljusstrålar kommer att reflektera ljuset så att strålarna <br />
fortfarande är parallella efter reflexionen. <br />
Det kallas för en regelbunden reflexion.<br />
<br />
[[Fil:Slät yra reflexion.png|vänster]]<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
''2. DIFFUS''<br />
<br />
En en blank och vit vägg består av en skorvig yta, det vill <br />
säga att väggen inte är slät utan har små men synliga bucklor <br />
och där med reflekterar ljuset åt alla möjliga håll, oberoende <br />
av de infallande ljusstrålarnas riktning. <br />
Denna typ av reflektion kallas för diffus reflexion. <br />
<br />
[[Fil:Grov yta reflexion.png|centralt]]<br />
<br />
''Av: Mattias Norberg TE12A''<br />
<br />
=== Transmission ===<br />
August<br />
<br />
=== Superposition ===<br />
Kasper<br />
[[Fil: Superposition_konstruktiv_destruktiv.png |inramad|höger|Destruktiv och konstruktiv interaktion mellan två vågor.]]<br />
När två eller fler vågor går igenom samma medium så framkommer fler av vågornas egenskaper. Begreppet superposition beskriver interaktion mellan flera vågor i samma medium. Till exempel när två vågor av samma amplitud, riktning och är i samma fas (ϕ=0) så kommer de interagera ''konstruktivt'' med varandra, då kommer man se en amplitud som är dubbelt så stor. Däremot om de två vågorna är i motsatt fas (ϕ=180) så kommer de att verka "destruktivt" mot varandra, man får då amplituden noll. <br />
Däremot om de två vågorna går i motsatt riktning så kommer så kommer netto-vågen att ha dubbelt så stor amplitud när vågorna är i fas och ta ut varandra när dom är i motsatt fas, men netto-vågen kommer däremot inte att röra säg utan den oscillerar på stället.<br />
<br />
=== Refraktion ===<br />
[[Fil:Fénytörés.jpg|miniatyr|Ljus genom luft samt plexi, ljuset i detta experiment genomgår refraktion vilket kan ses i den lägre strålen och reflektion vilket kan ses i den övre.]]<br />
<br />
Dessutom, eftersom refraktion kan göra objekt visas närmare än de är, är den ansvarig för att tillåta vatten att förstora objekt. Först, som ljuset går in i en droppe vatten, saktar ner. Om vattenytan inte är plan, då ljuset kommer att böjas till en ny väg. Denna runda formen kommer att böja ljuset utåt och som den breder ut sig, den bild som du ser blir större.<br /><br />
<br />
Refraktion kan ses när man tittar in i en skål med vatten. Luft har ett brytningsindex av ca 1,0003, och vatten har ett brytningsindex av ca 1,3330. Om en person ser på ett rakt föremål, såsom en penna som är placerad med en vinkel, delvis i vattnet, förefaller objektet som böjt vid vattenytan. Detta beror på böjningen av ljusstrålar när de rör sig från vattnet till luften. När strålarna når ögat så ser det dem som om de vore raka strålar och tar således inte hänsyn till ljusets brytning. Detta gör att pennan att visas högre och vattnet visas grundare än det egentligen är. De djup som vattnet verkar vara när den ses från ovan är känd som det skenbara djupet. För små infallsvinklar (mätt från normalen, när sin θ är ungefär densamma som tan θ) så är förhållandet mellan det uppenbara och det verkliga djupet samma som förhållandet mellan brytnings indexet av luft och vatten. Men när infallsvinkeln närmar 90<sup>o</sup>, närmar det uppenbara djupet noll, även om reflektionen ökar, vilket begränsar observationer vid höga infallsvinklar. Omvänt närmar sig synlig höjd oändlighet som infallsvinkeln (underifrån) ökar, men ännu tidigare, eftersom vinkeln för total inre reflektion är närmade sig, även om bilden bleknar från denna vy.<br />
<br />
Dessutom, eftersom refraktion kan göra så att ett objekt ser närmare ut än de är, vilket kan användas för att förstora objekt med hjälp av vatten. När ljuset går in i en droppe vatten saktar det ner. Om vattenytan inte är plan, så kommer ljuset att böjas till en ny väg. Denna runda formen kommer att böja ljuset utåt och som den breder ut sig, så blir den bild som du ser blir större.<br /><br /><br />
<br />
--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] ([[Användardiskussion:JakobLindau|diskussion]]) 26 januari 2053 kl. 19.02 (UTC)<br />
<br />
=== Brytningslagen för vågor ===<br />
<br />
[[Fil:Brytnignslagen.png|miniatyr]]<br />
<br />
Sin α = λ<sub>1</sub>/AB; Sin ß = λ<sub>2</sub>/AB ←→ Sin α/Sin ß = λ<sub>1</sub>/λ<sub>2</sub> <br />
<br />
Frekvensen är konstant, förlängning med f ger: <br />
Sin α/ Sin ß = f * λ<sub>1</sub>/f * λ<sub>2</sub> = V<sub>1</sub>/V<sub>2</sub> <br />
<br />
Vi vet att α = i och ß = b<br />
Sin i/Sin b = V<sub>1</sub>/V<sub>2</sub> = konstant<br />
<br />
=== Diffraktion ===<br />
Miro<br />
<br />
Diffraktion, eller böjning som det också kallas, är ett begrepp som beskriver hur en vågrörelse sprids då den träffar ett hinder. Se bild A. Storleken på öppningen mellan hindret bestämmer hur böjd diffraktionskurvan blir. Ju mindre öppning, desto mer böjd blir vågrörelsen efter det att den träffat hindret. På bild A så är det vattenvågor som slår in i hindret. Diffraktion ser annorlunda ut baserat på vilken typ av våg man har. Om vågrörelsen är av typen ljus, så uppstår också diffraktion. Däremot så blir diffraktionens form inte identisk med den som uppstår då vågrörelsen är utav vatten. Se bild B. Precis som vid diffraktion av vatten så har storleken på "öppningen" som ljuset passerar stor betydelse. Ju mindre öppning, desto bredare blir diffraktionen. I bildexempel B så är öppningen 0.1 mm stor. Om öppningen var 0.01 mm stor så skulle ljuset breda ut sig ännu mer mot den svarta bakgrunden. Observera att bredden på hindrets öppning måste vara mindre än ljusstrålens bredd. Om en laserstråle med diametern 0.5mm skickas genom en öppning som är större än 0.5mm så kommer ingen diffraktion att uppstå. Öppningen måste alltså vara mindre än ljusstrålens diameter för att diffraktion skall uppnås. Se bild C.<br />
<br />
Bild A: http:// i.imgur.com/trOTMHu.jpg<br />
Bild B: http:// i.imgur.com/ofk0fS5.jpg?1<br />
Bild C: http:// i.imgur.com/Rp2g8Go.jpg?1<br />
<br />
=== Interferens ===<br />
Interferens är benämningen på två eller flera vågrörelser vars överlappning resulterar i ett amplifierande eller nollställande av svängningar. När man placerar två periodiska vågkällor i fas intill varandra kan man observera detta fenomen. I överensstämmelse med superpositionsprincipen så blir summan av två överlagrade - interfererande eller överlappande- vågorna förstärkta eller försvagade. Som bilden 'Two sources interference' tydligt exemplifierar bildas smala stråk utan någon vågrörelse mellan vågorna då somliga vågor med diametralt motsatta amplituder tar ut varandra. Detta interferens mönster förekommer också i optikens värld och kan testas med ett dubbelspalts experiment. <br />
<br />
[[File:Two sources interference.gif|Two sources interference]]<br />
<br />
Av: Oscar Rasinaho<br />
<br />
=== Stående vågor ===<br />
Tamara<br />
<br />
=== Resonans ===<br />
<br />
[[Fil:Bro kollapsar av vind.gif|350px|miniatyr|höger|En egenproducerad GIF av Tacoma Narrows Bridge kollaps. (Längd 30 sekunder)]]<br />
<br />
Resonans, även kallat självsvängning eller egensvängning är ett allmänt fenomen hos oscillerande eller vibrerande system som innebär att även en svag periodisk yttre störning (pådrivande kraft) nära systemets egenfrekvens kan leda till att systemets svängningsamplitud ökar kraftigt. Något som uppstår när en frekvens med lågt energiinehåll träffar ett odämpat material och får de odämpade materialet att hamna i självsvängning med samma svängingstid som lågenergifrekvensen de odämpade materialet träffats av, vilket i sin tur leder till ett ökat energiinnehåll i denna frekvens. Denna kraftiga enegriökning kan medföra diverse problem i olika situationer, allt ifrån en mindre alvarlig situation med att A-strängen på en gitarr kan få E-strängen i röresle till att vinden kan få en hel bro att rasa. I exemplet med gitarren så kan en A-sträng med frekvensen 440 Hz få E-strängen på 330 Hz att hamna i svängningeftersom både A och E- strängen på gittaren har en gemensam ton på 1320 Hz. Anledningen till att bron "Tacoma Narrows Bridge" som kollapsade var på grund av en felkonstruktion som de inblandade visste om. De var känt att bron kunde hamna i självsvängning genom att fånga upp vindens frekvens och förstäka den genom hela bron. Något konstruktionsteamet aldrig trodde skulle ske men en dag den 1 juli 1940 har vinden de rätta förhållanden som krävs och bron hamnar i kraftig självsvängning, vilket leder till för stor påfrestning i bärande balkar som ledde till att bron kollapsade.<br />
<br />
--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] ([[Användardiskussion:MaxAllerborg|diskussion]]) 26 januari 2015 kl. 23.52 (UTC)<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br />
== Begrepp av ordförklaringstyp ==<br />
<br />
=== Periodisk ===<br />
Josefine<br />
<br />
=== Transversell ===<br />
<br />
<br />
Att en våg är transversell innebär att vågen har punkter på svängningsriktningen som är vinkelräta i förhållande till utbredningsriktningen. Man kan se denna egenskap i bland annat strängade instrument som gitarrer, men man kan se denna egenskap även i elektromagnetiska vågor. Kortfattat betyder transversell att något är tvärgående eller att en rät linje skär i andra linjer.<br />
[[Fil:Drum vibration mode23.gif|200x200px|inramad|höger|Simulering av falukorv]]<br />
<br />
=== Longitudinell ===</div>Retalogyhttps://wikiskola.se/index.php?title=Begrepp_inom_st%C3%A5ende_v%C3%A5gor&diff=30615Begrepp inom stående vågor2015-02-01T19:27:52Z<p>Retalogy: /* Superposition */</p>
<hr />
<div>== Centrala begrepp som kräver utförlig förklaring ==<br />
<br />
=== Pulser ===<br />
[[Fil:Fysik12.JPG|650px|miniatyr]]<br />
<br />
Du skickar i väg ett bowlingklot, så att du träffar en kvarbliven kägla. En del av klotets kinesiska energi används till för att fälla käglan. Men det går också att fälla käglan utan att sända ett klot eller någon annat sports föremål. Tänk dig att du ska använda en fjäder istället som är spänd förbi käglan. Med en snabb handviftning o sidled kan du skapa en utbuktning på fjärden. Eftersom att fjädern är elastiskt bunden till varandra drar de efter hand med sig nya, och en puls varandra i väg. Och när pulsen når käglan så fälls käglan. <br />
<br />
<br />
Pulsen transporterar energi längs fjädern, men ingen materia har förflyttats. De enskilda fjädervarven rörde sig bara vinkelrätt ut från fjädern och tillbaka när pulsen passerade, <br />
<br />
<br />
<br />
--[[Användare:Frank|Frank]] ([[Användardiskussion:Frank|diskussion]]) 27 januari 2015 kl. 12.41 (UTC)<br />
<br />
=== Vågor ===<br />
[[Fil:Wave-sv.png|miniatyr|340px | höger|Våg.]]<br />
<br />
Det finns två olika sorters vågor, transversell våg och longitudinell våg. Transversell våg är en våg sådan som vi har arbetat som liknar en sinuskurva och på det sättet ljuset kan formas på(svängningen är vinkelrät mot utbredningsriktningen). Longitudinell våg är däremot en våg som liknar en ljudvåg, eller en våg i en fjärder(svängningarna är i samma riktning/motsatt som utbredningsriktningen). I en Transversell våg finns det fyra viktiga element, Aplitud(A), Våglängd(λ), Periodtid(T) och Frekvens(f). Aplutiden är alltså den största möjliga utslaget på vågen d.v.s. "mittenläget" av vågen till en av utslaget (utbuktningarna) i vågen och ju större vågen är desto större blir amplituden. Våglängden är alltså längden mellan två "utbuktningar" (två toppar) (ej vågdal och vågtopp), två utbuktningar åt samma håll. Periodtiden är hur lång tid det tar får vågen att gå en period, alltså hur lång tid det tar för vågen att åka från vågtoppen till vågdalen och tillbaka till vågtoppen igen. Frekvens är hur många svängningar vågen gör per sekund, alltså hur många perioder per sekund. En ekvation för att lösa ut T eller f kan skrivas på detta sätt ---> f=1/T <==> T=1/f<br />
<br />
<br />
-Gurpreet<br />
<br />
=== Periodiska vågor ===<br />
<br />
<br />
När vi vet lambda, alltså sträckan av våglängden samt perioden, kan man räkna ut hastigheten: v=λ/T. <br />
Antalet svägningar per sekund kallas frekvens,f. Den har enheten 1/s eller s^-1 som kallas Hertz. Sambandet mellan f och T är alltså: T=1/f eller f=1/T.<br />
Därför kan ekvationen också skrivas såhär: v=f*λ.<br />
Detta är ett centralt samband som gäller både transversella och longitudinella vågrörelser.<br />
<br />
http://wikiskola.se/images/V%C3%A5gl%C3%A4ngder_fysik_2.png<br />
<br />
=== Reflexion ===<br />
<br />
'''Vad definierar en reflexion?''' <br />
<br />
Om man fokuserar en ljusstråle mot en yta kommer en del av ljuset <br />
kastas tillbaka eller bort från ytan, med andra ord reflekteras ljuset.<br />
<br />
'''Finns det olika styrkor på en reflexion?''' <br />
<br />
Kvantiteten av reflektionen beror helt på själva ytan ljuset träffar, <br />
olika ytor är bättre eller sämre på att reflektera ljus. Det är även så <br />
att ytans struktur avgör riktningen på det reflekterade ljuset. <br />
<br />
'''Exempel på olika reflexioner:''' <br />
<br />
''1. REGELBUNDEN''<br />
<br />
En slät och plan yta, exempelvis en blank metallplåt, som träffas av <br />
parallella ljusstrålar kommer att reflektera ljuset så att strålarna <br />
fortfarande är parallella efter reflexionen. <br />
Det kallas för en regelbunden reflexion.<br />
<br />
[[Fil:Slät yra reflexion.png|vänster]]<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
''2. DIFFUS''<br />
<br />
En en blank och vit vägg består av en skorvig yta, det vill <br />
säga att väggen inte är slät utan har små men synliga bucklor <br />
och där med reflekterar ljuset åt alla möjliga håll, oberoende <br />
av de infallande ljusstrålarnas riktning. <br />
Denna typ av reflektion kallas för diffus reflexion. <br />
<br />
[[Fil:Grov yta reflexion.png|centralt]]<br />
<br />
''Av: Mattias Norberg TE12A''<br />
<br />
=== Transmission ===<br />
August<br />
<br />
=== Superposition ===<br />
Kasper<br />
[[Fil: Superposition_konstruktiv_destruktiv.png |inramad|höger|Destruktiv och konstruktiv interaktion mellan två vågor.]]<br />
När två eller fler vågor går igenom samma medium så framkommer fler av vågornas egenskaper. Begreppet superposition beskriver interaktion mellan flera vågor i samma medium. Till exempel när två vågor av samma amplitud, riktning och är i samma fas (ϕ=0) så kommer de interagera ''konstruktivt'' med varandra, då kommer man se en amplitud som är dubbelt så stor. Däremot om de två vågorna är i motsatt fas (ϕ=180) så kommer de att verka "destruktivt" mot varandra, man får då amplituden noll.<br />
<br />
=== Refraktion ===<br />
[[Fil:Fénytörés.jpg|miniatyr|Ljus genom luft samt plexi, ljuset i detta experiment genomgår refraktion vilket kan ses i den lägre strålen och reflektion vilket kan ses i den övre.]]<br />
<br />
Dessutom, eftersom refraktion kan göra objekt visas närmare än de är, är den ansvarig för att tillåta vatten att förstora objekt. Först, som ljuset går in i en droppe vatten, saktar ner. Om vattenytan inte är plan, då ljuset kommer att böjas till en ny väg. Denna runda formen kommer att böja ljuset utåt och som den breder ut sig, den bild som du ser blir större.<br /><br />
<br />
Refraktion kan ses när man tittar in i en skål med vatten. Luft har ett brytningsindex av ca 1,0003, och vatten har ett brytningsindex av ca 1,3330. Om en person ser på ett rakt föremål, såsom en penna som är placerad med en vinkel, delvis i vattnet, förefaller objektet som böjt vid vattenytan. Detta beror på böjningen av ljusstrålar när de rör sig från vattnet till luften. När strålarna når ögat så ser det dem som om de vore raka strålar och tar således inte hänsyn till ljusets brytning. Detta gör att pennan att visas högre och vattnet visas grundare än det egentligen är. De djup som vattnet verkar vara när den ses från ovan är känd som det skenbara djupet. För små infallsvinklar (mätt från normalen, när sin θ är ungefär densamma som tan θ) så är förhållandet mellan det uppenbara och det verkliga djupet samma som förhållandet mellan brytnings indexet av luft och vatten. Men när infallsvinkeln närmar 90<sup>o</sup>, närmar det uppenbara djupet noll, även om reflektionen ökar, vilket begränsar observationer vid höga infallsvinklar. Omvänt närmar sig synlig höjd oändlighet som infallsvinkeln (underifrån) ökar, men ännu tidigare, eftersom vinkeln för total inre reflektion är närmade sig, även om bilden bleknar från denna vy.<br />
<br />
Dessutom, eftersom refraktion kan göra så att ett objekt ser närmare ut än de är, vilket kan användas för att förstora objekt med hjälp av vatten. När ljuset går in i en droppe vatten saktar det ner. Om vattenytan inte är plan, så kommer ljuset att böjas till en ny väg. Denna runda formen kommer att böja ljuset utåt och som den breder ut sig, så blir den bild som du ser blir större.<br /><br /><br />
<br />
--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] ([[Användardiskussion:JakobLindau|diskussion]]) 26 januari 2053 kl. 19.02 (UTC)<br />
<br />
=== Brytningslagen för vågor ===<br />
<br />
[[Fil:Brytnignslagen.png|miniatyr]]<br />
<br />
Sin α = λ<sub>1</sub>/AB; Sin ß = λ<sub>2</sub>/AB ←→ Sin α/Sin ß = λ<sub>1</sub>/λ<sub>2</sub> <br />
<br />
Frekvensen är konstant, förlängning med f ger: <br />
Sin α/ Sin ß = f * λ<sub>1</sub>/f * λ<sub>2</sub> = V<sub>1</sub>/V<sub>2</sub> <br />
<br />
Vi vet att α = i och ß = b<br />
Sin i/Sin b = V<sub>1</sub>/V<sub>2</sub> = konstant<br />
<br />
=== Diffraktion ===<br />
Miro<br />
<br />
Diffraktion, eller böjning som det också kallas, är ett begrepp som beskriver hur en vågrörelse sprids då den träffar ett hinder. Se bild A. Storleken på öppningen mellan hindret bestämmer hur böjd diffraktionskurvan blir. Ju mindre öppning, desto mer böjd blir vågrörelsen efter det att den träffat hindret. På bild A så är det vattenvågor som slår in i hindret. Diffraktion ser annorlunda ut baserat på vilken typ av våg man har. Om vågrörelsen är av typen ljus, så uppstår också diffraktion. Däremot så blir diffraktionens form inte identisk med den som uppstår då vågrörelsen är utav vatten. Se bild B. Precis som vid diffraktion av vatten så har storleken på "öppningen" som ljuset passerar stor betydelse. Ju mindre öppning, desto bredare blir diffraktionen. I bildexempel B så är öppningen 0.1 mm stor. Om öppningen var 0.01 mm stor så skulle ljuset breda ut sig ännu mer mot den svarta bakgrunden. Observera att bredden på hindrets öppning måste vara mindre än ljusstrålens bredd. Om en laserstråle med diametern 0.5mm skickas genom en öppning som är större än 0.5mm så kommer ingen diffraktion att uppstå. Öppningen måste alltså vara mindre än ljusstrålens diameter för att diffraktion skall uppnås. Se bild C.<br />
<br />
Bild A: http:// i.imgur.com/trOTMHu.jpg<br />
Bild B: http:// i.imgur.com/ofk0fS5.jpg?1<br />
Bild C: http:// i.imgur.com/Rp2g8Go.jpg?1<br />
<br />
=== Interferens ===<br />
Interferens är benämningen på två eller flera vågrörelser vars överlappning resulterar i ett amplifierande eller nollställande av svängningar. När man placerar två periodiska vågkällor i fas intill varandra kan man observera detta fenomen. I överensstämmelse med superpositionsprincipen så blir summan av två överlagrade - interfererande eller överlappande- vågorna förstärkta eller försvagade. Som bilden 'Two sources interference' tydligt exemplifierar bildas smala stråk utan någon vågrörelse mellan vågorna då somliga vågor med diametralt motsatta amplituder tar ut varandra. Detta interferens mönster förekommer också i optikens värld och kan testas med ett dubbelspalts experiment. <br />
<br />
[[File:Two sources interference.gif|Two sources interference]]<br />
<br />
Av: Oscar Rasinaho<br />
<br />
=== Stående vågor ===<br />
Tamara<br />
<br />
=== Resonans ===<br />
<br />
[[Fil:Bro kollapsar av vind.gif|350px|miniatyr|höger|En egenproducerad GIF av Tacoma Narrows Bridge kollaps. (Längd 30 sekunder)]]<br />
<br />
Resonans, även kallat självsvängning eller egensvängning är ett allmänt fenomen hos oscillerande eller vibrerande system som innebär att även en svag periodisk yttre störning (pådrivande kraft) nära systemets egenfrekvens kan leda till att systemets svängningsamplitud ökar kraftigt. Något som uppstår när en frekvens med lågt energiinehåll träffar ett odämpat material och får de odämpade materialet att hamna i självsvängning med samma svängingstid som lågenergifrekvensen de odämpade materialet träffats av, vilket i sin tur leder till ett ökat energiinnehåll i denna frekvens. Denna kraftiga enegriökning kan medföra diverse problem i olika situationer, allt ifrån en mindre alvarlig situation med att A-strängen på en gitarr kan få E-strängen i röresle till att vinden kan få en hel bro att rasa. I exemplet med gitarren så kan en A-sträng med frekvensen 440 Hz få E-strängen på 330 Hz att hamna i svängningeftersom både A och E- strängen på gittaren har en gemensam ton på 1320 Hz. Anledningen till att bron "Tacoma Narrows Bridge" som kollapsade var på grund av en felkonstruktion som de inblandade visste om. De var känt att bron kunde hamna i självsvängning genom att fånga upp vindens frekvens och förstäka den genom hela bron. Något konstruktionsteamet aldrig trodde skulle ske men en dag den 1 juli 1940 har vinden de rätta förhållanden som krävs och bron hamnar i kraftig självsvängning, vilket leder till för stor påfrestning i bärande balkar som ledde till att bron kollapsade.<br />
<br />
--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] ([[Användardiskussion:MaxAllerborg|diskussion]]) 26 januari 2015 kl. 23.52 (UTC)<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br />
== Begrepp av ordförklaringstyp ==<br />
<br />
=== Periodisk ===<br />
Josefine<br />
<br />
=== Transversell ===<br />
<br />
<br />
Att en våg är transversell innebär att vågen har punkter på svängningsriktningen som är vinkelräta i förhållande till utbredningsriktningen. Man kan se denna egenskap i bland annat strängade instrument som gitarrer, men man kan se denna egenskap även i elektromagnetiska vågor. Kortfattat betyder transversell att något är tvärgående eller att en rät linje skär i andra linjer.<br />
[[Fil:Drum vibration mode23.gif|200x200px|inramad|höger|Simulering av falukorv]]<br />
<br />
=== Longitudinell ===</div>Retalogyhttps://wikiskola.se/index.php?title=Begrepp_inom_st%C3%A5ende_v%C3%A5gor&diff=30614Begrepp inom stående vågor2015-02-01T19:25:49Z<p>Retalogy: /* Superposition */</p>
<hr />
<div>== Centrala begrepp som kräver utförlig förklaring ==<br />
<br />
=== Pulser ===<br />
[[Fil:Fysik12.JPG|650px|miniatyr]]<br />
<br />
Du skickar i väg ett bowlingklot, så att du träffar en kvarbliven kägla. En del av klotets kinesiska energi används till för att fälla käglan. Men det går också att fälla käglan utan att sända ett klot eller någon annat sports föremål. Tänk dig att du ska använda en fjäder istället som är spänd förbi käglan. Med en snabb handviftning o sidled kan du skapa en utbuktning på fjärden. Eftersom att fjädern är elastiskt bunden till varandra drar de efter hand med sig nya, och en puls varandra i väg. Och när pulsen når käglan så fälls käglan. <br />
<br />
<br />
Pulsen transporterar energi längs fjädern, men ingen materia har förflyttats. De enskilda fjädervarven rörde sig bara vinkelrätt ut från fjädern och tillbaka när pulsen passerade, <br />
<br />
<br />
<br />
--[[Användare:Frank|Frank]] ([[Användardiskussion:Frank|diskussion]]) 27 januari 2015 kl. 12.41 (UTC)<br />
<br />
=== Vågor ===<br />
[[Fil:Wave-sv.png|miniatyr|340px | höger|Våg.]]<br />
<br />
Det finns två olika sorters vågor, transversell våg och longitudinell våg. Transversell våg är en våg sådan som vi har arbetat som liknar en sinuskurva och på det sättet ljuset kan formas på(svängningen är vinkelrät mot utbredningsriktningen). Longitudinell våg är däremot en våg som liknar en ljudvåg, eller en våg i en fjärder(svängningarna är i samma riktning/motsatt som utbredningsriktningen). I en Transversell våg finns det fyra viktiga element, Aplitud(A), Våglängd(λ), Periodtid(T) och Frekvens(f). Aplutiden är alltså den största möjliga utslaget på vågen d.v.s. "mittenläget" av vågen till en av utslaget (utbuktningarna) i vågen och ju större vågen är desto större blir amplituden. Våglängden är alltså längden mellan två "utbuktningar" (två toppar) (ej vågdal och vågtopp), två utbuktningar åt samma håll. Periodtiden är hur lång tid det tar får vågen att gå en period, alltså hur lång tid det tar för vågen att åka från vågtoppen till vågdalen och tillbaka till vågtoppen igen. Frekvens är hur många svängningar vågen gör per sekund, alltså hur många perioder per sekund. En ekvation för att lösa ut T eller f kan skrivas på detta sätt ---> f=1/T <==> T=1/f<br />
<br />
<br />
-Gurpreet<br />
<br />
=== Periodiska vågor ===<br />
<br />
<br />
När vi vet lambda, alltså sträckan av våglängden samt perioden, kan man räkna ut hastigheten: v=λ/T. <br />
Antalet svägningar per sekund kallas frekvens,f. Den har enheten 1/s eller s^-1 som kallas Hertz. Sambandet mellan f och T är alltså: T=1/f eller f=1/T.<br />
Därför kan ekvationen också skrivas såhär: v=f*λ.<br />
Detta är ett centralt samband som gäller både transversella och longitudinella vågrörelser.<br />
<br />
http://wikiskola.se/images/V%C3%A5gl%C3%A4ngder_fysik_2.png<br />
<br />
=== Reflexion ===<br />
<br />
'''Vad definierar en reflexion?''' <br />
<br />
Om man fokuserar en ljusstråle mot en yta kommer en del av ljuset <br />
kastas tillbaka eller bort från ytan, med andra ord reflekteras ljuset.<br />
<br />
'''Finns det olika styrkor på en reflexion?''' <br />
<br />
Kvantiteten av reflektionen beror helt på själva ytan ljuset träffar, <br />
olika ytor är bättre eller sämre på att reflektera ljus. Det är även så <br />
att ytans struktur avgör riktningen på det reflekterade ljuset. <br />
<br />
'''Exempel på olika reflexioner:''' <br />
<br />
''1. REGELBUNDEN''<br />
<br />
En slät och plan yta, exempelvis en blank metallplåt, som träffas av <br />
parallella ljusstrålar kommer att reflektera ljuset så att strålarna <br />
fortfarande är parallella efter reflexionen. <br />
Det kallas för en regelbunden reflexion.<br />
<br />
[[Fil:Slät yra reflexion.png|vänster]]<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
''2. DIFFUS''<br />
<br />
En en blank och vit vägg består av en skorvig yta, det vill <br />
säga att väggen inte är slät utan har små men synliga bucklor <br />
och där med reflekterar ljuset åt alla möjliga håll, oberoende <br />
av de infallande ljusstrålarnas riktning. <br />
Denna typ av reflektion kallas för diffus reflexion. <br />
<br />
[[Fil:Grov yta reflexion.png|centralt]]<br />
<br />
''Av: Mattias Norberg TE12A''<br />
<br />
=== Transmission ===<br />
August<br />
<br />
=== Superposition ===<br />
Kasper<br />
[[Fil:SuperpositionKD.png|inramad|höger|Destruktiv och konstruktiv interaktion mellan två vågor.]]<br />
När två eller fler vågor går igenom samma medium så framkommer fler av vågornas egenskaper. Begreppet superposition beskriver interaktion mellan flera vågor i samma medium. Till exempel när två vågor av samma amplitud, riktning och är i samma fas (ϕ=0) så kommer de interagera ''konstruktivt'' med varandra, då kommer man se en amplitud som är dubbelt så stor. Däremot om de två vågorna är i motsatt fas (ϕ=180) så kommer de att verka "destruktivt" mot varandra, man får då amplituden noll.<br />
<br />
=== Refraktion ===<br />
[[Fil:Fénytörés.jpg|miniatyr|Ljus genom luft samt plexi, ljuset i detta experiment genomgår refraktion vilket kan ses i den lägre strålen och reflektion vilket kan ses i den övre.]]<br />
<br />
Dessutom, eftersom refraktion kan göra objekt visas närmare än de är, är den ansvarig för att tillåta vatten att förstora objekt. Först, som ljuset går in i en droppe vatten, saktar ner. Om vattenytan inte är plan, då ljuset kommer att böjas till en ny väg. Denna runda formen kommer att böja ljuset utåt och som den breder ut sig, den bild som du ser blir större.<br /><br />
<br />
Refraktion kan ses när man tittar in i en skål med vatten. Luft har ett brytningsindex av ca 1,0003, och vatten har ett brytningsindex av ca 1,3330. Om en person ser på ett rakt föremål, såsom en penna som är placerad med en vinkel, delvis i vattnet, förefaller objektet som böjt vid vattenytan. Detta beror på böjningen av ljusstrålar när de rör sig från vattnet till luften. När strålarna når ögat så ser det dem som om de vore raka strålar och tar således inte hänsyn till ljusets brytning. Detta gör att pennan att visas högre och vattnet visas grundare än det egentligen är. De djup som vattnet verkar vara när den ses från ovan är känd som det skenbara djupet. För små infallsvinklar (mätt från normalen, när sin θ är ungefär densamma som tan θ) så är förhållandet mellan det uppenbara och det verkliga djupet samma som förhållandet mellan brytnings indexet av luft och vatten. Men när infallsvinkeln närmar 90<sup>o</sup>, närmar det uppenbara djupet noll, även om reflektionen ökar, vilket begränsar observationer vid höga infallsvinklar. Omvänt närmar sig synlig höjd oändlighet som infallsvinkeln (underifrån) ökar, men ännu tidigare, eftersom vinkeln för total inre reflektion är närmade sig, även om bilden bleknar från denna vy.<br />
<br />
Dessutom, eftersom refraktion kan göra så att ett objekt ser närmare ut än de är, vilket kan användas för att förstora objekt med hjälp av vatten. När ljuset går in i en droppe vatten saktar det ner. Om vattenytan inte är plan, så kommer ljuset att böjas till en ny väg. Denna runda formen kommer att böja ljuset utåt och som den breder ut sig, så blir den bild som du ser blir större.<br /><br /><br />
<br />
--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] ([[Användardiskussion:JakobLindau|diskussion]]) 26 januari 2053 kl. 19.02 (UTC)<br />
<br />
=== Brytningslagen för vågor ===<br />
<br />
[[Fil:Brytnignslagen.png|miniatyr]]<br />
<br />
Sin α = λ<sub>1</sub>/AB; Sin ß = λ<sub>2</sub>/AB ←→ Sin α/Sin ß = λ<sub>1</sub>/λ<sub>2</sub> <br />
<br />
Frekvensen är konstant, förlängning med f ger: <br />
Sin α/ Sin ß = f * λ<sub>1</sub>/f * λ<sub>2</sub> = V<sub>1</sub>/V<sub>2</sub> <br />
<br />
Vi vet att α = i och ß = b<br />
Sin i/Sin b = V<sub>1</sub>/V<sub>2</sub> = konstant<br />
<br />
=== Diffraktion ===<br />
Miro<br />
<br />
Diffraktion, eller böjning som det också kallas, är ett begrepp som beskriver hur en vågrörelse sprids då den träffar ett hinder. Se bild A. Storleken på öppningen mellan hindret bestämmer hur böjd diffraktionskurvan blir. Ju mindre öppning, desto mer böjd blir vågrörelsen efter det att den träffat hindret. På bild A så är det vattenvågor som slår in i hindret. Diffraktion ser annorlunda ut baserat på vilken typ av våg man har. Om vågrörelsen är av typen ljus, så uppstår också diffraktion. Däremot så blir diffraktionens form inte identisk med den som uppstår då vågrörelsen är utav vatten. Se bild B. Precis som vid diffraktion av vatten så har storleken på "öppningen" som ljuset passerar stor betydelse. Ju mindre öppning, desto bredare blir diffraktionen. I bildexempel B så är öppningen 0.1 mm stor. Om öppningen var 0.01 mm stor så skulle ljuset breda ut sig ännu mer mot den svarta bakgrunden. Observera att bredden på hindrets öppning måste vara mindre än ljusstrålens bredd. Om en laserstråle med diametern 0.5mm skickas genom en öppning som är större än 0.5mm så kommer ingen diffraktion att uppstå. Öppningen måste alltså vara mindre än ljusstrålens diameter för att diffraktion skall uppnås. Se bild C.<br />
<br />
Bild A: http:// i.imgur.com/trOTMHu.jpg<br />
Bild B: http:// i.imgur.com/ofk0fS5.jpg?1<br />
Bild C: http:// i.imgur.com/Rp2g8Go.jpg?1<br />
<br />
=== Interferens ===<br />
Interferens är benämningen på två eller flera vågrörelser vars överlappning resulterar i ett amplifierande eller nollställande av svängningar. När man placerar två periodiska vågkällor i fas intill varandra kan man observera detta fenomen. I överensstämmelse med superpositionsprincipen så blir summan av två överlagrade - interfererande eller överlappande- vågorna förstärkta eller försvagade. Som bilden 'Two sources interference' tydligt exemplifierar bildas smala stråk utan någon vågrörelse mellan vågorna då somliga vågor med diametralt motsatta amplituder tar ut varandra. Detta interferens mönster förekommer också i optikens värld och kan testas med ett dubbelspalts experiment. <br />
<br />
[[File:Two sources interference.gif|Two sources interference]]<br />
<br />
Av: Oscar Rasinaho<br />
<br />
=== Stående vågor ===<br />
Tamara<br />
<br />
=== Resonans ===<br />
<br />
[[Fil:Bro kollapsar av vind.gif|350px|miniatyr|höger|En egenproducerad GIF av Tacoma Narrows Bridge kollaps. (Längd 30 sekunder)]]<br />
<br />
Resonans, även kallat självsvängning eller egensvängning är ett allmänt fenomen hos oscillerande eller vibrerande system som innebär att även en svag periodisk yttre störning (pådrivande kraft) nära systemets egenfrekvens kan leda till att systemets svängningsamplitud ökar kraftigt. Något som uppstår när en frekvens med lågt energiinehåll träffar ett odämpat material och får de odämpade materialet att hamna i självsvängning med samma svängingstid som lågenergifrekvensen de odämpade materialet träffats av, vilket i sin tur leder till ett ökat energiinnehåll i denna frekvens. Denna kraftiga enegriökning kan medföra diverse problem i olika situationer, allt ifrån en mindre alvarlig situation med att A-strängen på en gitarr kan få E-strängen i röresle till att vinden kan få en hel bro att rasa. I exemplet med gitarren så kan en A-sträng med frekvensen 440 Hz få E-strängen på 330 Hz att hamna i svängningeftersom både A och E- strängen på gittaren har en gemensam ton på 1320 Hz. Anledningen till att bron "Tacoma Narrows Bridge" som kollapsade var på grund av en felkonstruktion som de inblandade visste om. De var känt att bron kunde hamna i självsvängning genom att fånga upp vindens frekvens och förstäka den genom hela bron. Något konstruktionsteamet aldrig trodde skulle ske men en dag den 1 juli 1940 har vinden de rätta förhållanden som krävs och bron hamnar i kraftig självsvängning, vilket leder till för stor påfrestning i bärande balkar som ledde till att bron kollapsade.<br />
<br />
--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] ([[Användardiskussion:MaxAllerborg|diskussion]]) 26 januari 2015 kl. 23.52 (UTC)<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br />
== Begrepp av ordförklaringstyp ==<br />
<br />
=== Periodisk ===<br />
Josefine<br />
<br />
=== Transversell ===<br />
<br />
<br />
Att en våg är transversell innebär att vågen har punkter på svängningsriktningen som är vinkelräta i förhållande till utbredningsriktningen. Man kan se denna egenskap i bland annat strängade instrument som gitarrer, men man kan se denna egenskap även i elektromagnetiska vågor. Kortfattat betyder transversell att något är tvärgående eller att en rät linje skär i andra linjer.<br />
[[Fil:Drum vibration mode23.gif|200x200px|inramad|höger|Simulering av falukorv]]<br />
<br />
=== Longitudinell ===</div>Retalogyhttps://wikiskola.se/index.php?title=Begrepp_inom_st%C3%A5ende_v%C3%A5gor&diff=30613Begrepp inom stående vågor2015-02-01T19:21:30Z<p>Retalogy: /* Superposition */</p>
<hr />
<div>== Centrala begrepp som kräver utförlig förklaring ==<br />
<br />
=== Pulser ===<br />
[[Fil:Fysik12.JPG|650px|miniatyr]]<br />
<br />
Du skickar i väg ett bowlingklot, så att du träffar en kvarbliven kägla. En del av klotets kinesiska energi används till för att fälla käglan. Men det går också att fälla käglan utan att sända ett klot eller någon annat sports föremål. Tänk dig att du ska använda en fjäder istället som är spänd förbi käglan. Med en snabb handviftning o sidled kan du skapa en utbuktning på fjärden. Eftersom att fjädern är elastiskt bunden till varandra drar de efter hand med sig nya, och en puls varandra i väg. Och när pulsen når käglan så fälls käglan. <br />
<br />
<br />
Pulsen transporterar energi längs fjädern, men ingen materia har förflyttats. De enskilda fjädervarven rörde sig bara vinkelrätt ut från fjädern och tillbaka när pulsen passerade, <br />
<br />
<br />
<br />
--[[Användare:Frank|Frank]] ([[Användardiskussion:Frank|diskussion]]) 27 januari 2015 kl. 12.41 (UTC)<br />
<br />
=== Vågor ===<br />
[[Fil:Wave-sv.png|miniatyr|340px | höger|Våg.]]<br />
<br />
Det finns två olika sorters vågor, transversell våg och longitudinell våg. Transversell våg är en våg sådan som vi har arbetat som liknar en sinuskurva och på det sättet ljuset kan formas på(svängningen är vinkelrät mot utbredningsriktningen). Longitudinell våg är däremot en våg som liknar en ljudvåg, eller en våg i en fjärder(svängningarna är i samma riktning/motsatt som utbredningsriktningen). I en Transversell våg finns det fyra viktiga element, Aplitud(A), Våglängd(λ), Periodtid(T) och Frekvens(f). Aplutiden är alltså den största möjliga utslaget på vågen d.v.s. "mittenläget" av vågen till en av utslaget (utbuktningarna) i vågen och ju större vågen är desto större blir amplituden. Våglängden är alltså längden mellan två "utbuktningar" (två toppar) (ej vågdal och vågtopp), två utbuktningar åt samma håll. Periodtiden är hur lång tid det tar får vågen att gå en period, alltså hur lång tid det tar för vågen att åka från vågtoppen till vågdalen och tillbaka till vågtoppen igen. Frekvens är hur många svängningar vågen gör per sekund, alltså hur många perioder per sekund. En ekvation för att lösa ut T eller f kan skrivas på detta sätt ---> f=1/T <==> T=1/f<br />
<br />
<br />
-Gurpreet<br />
<br />
=== Periodiska vågor ===<br />
<br />
<br />
När vi vet lambda, alltså sträckan av våglängden samt perioden, kan man räkna ut hastigheten: v=λ/T. <br />
Antalet svägningar per sekund kallas frekvens,f. Den har enheten 1/s eller s^-1 som kallas Hertz. Sambandet mellan f och T är alltså: T=1/f eller f=1/T.<br />
Därför kan ekvationen också skrivas såhär: v=f*λ.<br />
Detta är ett centralt samband som gäller både transversella och longitudinella vågrörelser.<br />
<br />
http://wikiskola.se/images/V%C3%A5gl%C3%A4ngder_fysik_2.png<br />
<br />
=== Reflexion ===<br />
<br />
'''Vad definierar en reflexion?''' <br />
<br />
Om man fokuserar en ljusstråle mot en yta kommer en del av ljuset <br />
kastas tillbaka eller bort från ytan, med andra ord reflekteras ljuset.<br />
<br />
'''Finns det olika styrkor på en reflexion?''' <br />
<br />
Kvantiteten av reflektionen beror helt på själva ytan ljuset träffar, <br />
olika ytor är bättre eller sämre på att reflektera ljus. Det är även så <br />
att ytans struktur avgör riktningen på det reflekterade ljuset. <br />
<br />
'''Exempel på olika reflexioner:''' <br />
<br />
''1. REGELBUNDEN''<br />
<br />
En slät och plan yta, exempelvis en blank metallplåt, som träffas av <br />
parallella ljusstrålar kommer att reflektera ljuset så att strålarna <br />
fortfarande är parallella efter reflexionen. <br />
Det kallas för en regelbunden reflexion.<br />
<br />
[[Fil:Slät yra reflexion.png|vänster]]<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
''2. DIFFUS''<br />
<br />
En en blank och vit vägg består av en skorvig yta, det vill <br />
säga att väggen inte är slät utan har små men synliga bucklor <br />
och där med reflekterar ljuset åt alla möjliga håll, oberoende <br />
av de infallande ljusstrålarnas riktning. <br />
Denna typ av reflektion kallas för diffus reflexion. <br />
<br />
[[Fil:Grov yta reflexion.png|centralt]]<br />
<br />
''Av: Mattias Norberg TE12A''<br />
<br />
=== Transmission ===<br />
August<br />
<br />
=== Superposition ===<br />
Kasper<br />
[[Fil:Superposition konstruktivt destruktivt.png|inramad|höger|Destruktiv och konstruktiv interaktion mellan två vågor.]]<br />
När två eller fler vågor går igenom samma medium så framkommer fler av vågornas egenskaper. Begreppet superposition beskriver interaktion mellan flera vågor i samma medium. Till exempel när två vågor av samma amplitud, riktning och är i samma fas (ϕ=0) så kommer de interagera ''konstruktivt'' med varandra, då kommer man se en amplitud som är dubbelt så stor. Däremot om de två vågorna är i motsatt fas (ϕ=180) så kommer de att verka "destruktivt" mot varandra, man får då amplituden noll.<br />
<br />
=== Refraktion ===<br />
[[Fil:Fénytörés.jpg|miniatyr|Ljus genom luft samt plexi, ljuset i detta experiment genomgår refraktion vilket kan ses i den lägre strålen och reflektion vilket kan ses i den övre.]]<br />
<br />
Dessutom, eftersom refraktion kan göra objekt visas närmare än de är, är den ansvarig för att tillåta vatten att förstora objekt. Först, som ljuset går in i en droppe vatten, saktar ner. Om vattenytan inte är plan, då ljuset kommer att böjas till en ny väg. Denna runda formen kommer att böja ljuset utåt och som den breder ut sig, den bild som du ser blir större.<br /><br />
<br />
Refraktion kan ses när man tittar in i en skål med vatten. Luft har ett brytningsindex av ca 1,0003, och vatten har ett brytningsindex av ca 1,3330. Om en person ser på ett rakt föremål, såsom en penna som är placerad med en vinkel, delvis i vattnet, förefaller objektet som böjt vid vattenytan. Detta beror på böjningen av ljusstrålar när de rör sig från vattnet till luften. När strålarna når ögat så ser det dem som om de vore raka strålar och tar således inte hänsyn till ljusets brytning. Detta gör att pennan att visas högre och vattnet visas grundare än det egentligen är. De djup som vattnet verkar vara när den ses från ovan är känd som det skenbara djupet. För små infallsvinklar (mätt från normalen, när sin θ är ungefär densamma som tan θ) så är förhållandet mellan det uppenbara och det verkliga djupet samma som förhållandet mellan brytnings indexet av luft och vatten. Men när infallsvinkeln närmar 90<sup>o</sup>, närmar det uppenbara djupet noll, även om reflektionen ökar, vilket begränsar observationer vid höga infallsvinklar. Omvänt närmar sig synlig höjd oändlighet som infallsvinkeln (underifrån) ökar, men ännu tidigare, eftersom vinkeln för total inre reflektion är närmade sig, även om bilden bleknar från denna vy.<br />
<br />
Dessutom, eftersom refraktion kan göra så att ett objekt ser närmare ut än de är, vilket kan användas för att förstora objekt med hjälp av vatten. När ljuset går in i en droppe vatten saktar det ner. Om vattenytan inte är plan, så kommer ljuset att böjas till en ny väg. Denna runda formen kommer att böja ljuset utåt och som den breder ut sig, så blir den bild som du ser blir större.<br /><br /><br />
<br />
--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] ([[Användardiskussion:JakobLindau|diskussion]]) 26 januari 2053 kl. 19.02 (UTC)<br />
<br />
=== Brytningslagen för vågor ===<br />
<br />
[[Fil:Brytnignslagen.png|miniatyr]]<br />
<br />
Sin α = λ<sub>1</sub>/AB; Sin ß = λ<sub>2</sub>/AB ←→ Sin α/Sin ß = λ<sub>1</sub>/λ<sub>2</sub> <br />
<br />
Frekvensen är konstant, förlängning med f ger: <br />
Sin α/ Sin ß = f * λ<sub>1</sub>/f * λ<sub>2</sub> = V<sub>1</sub>/V<sub>2</sub> <br />
<br />
Vi vet att α = i och ß = b<br />
Sin i/Sin b = V<sub>1</sub>/V<sub>2</sub> = konstant<br />
<br />
=== Diffraktion ===<br />
Miro<br />
<br />
Diffraktion, eller böjning som det också kallas, är ett begrepp som beskriver hur en vågrörelse sprids då den träffar ett hinder. Se bild A. Storleken på öppningen mellan hindret bestämmer hur böjd diffraktionskurvan blir. Ju mindre öppning, desto mer böjd blir vågrörelsen efter det att den träffat hindret. På bild A så är det vattenvågor som slår in i hindret. Diffraktion ser annorlunda ut baserat på vilken typ av våg man har. Om vågrörelsen är av typen ljus, så uppstår också diffraktion. Däremot så blir diffraktionens form inte identisk med den som uppstår då vågrörelsen är utav vatten. Se bild B. Precis som vid diffraktion av vatten så har storleken på "öppningen" som ljuset passerar stor betydelse. Ju mindre öppning, desto bredare blir diffraktionen. I bildexempel B så är öppningen 0.1 mm stor. Om öppningen var 0.01 mm stor så skulle ljuset breda ut sig ännu mer mot den svarta bakgrunden. Observera att bredden på hindrets öppning måste vara mindre än ljusstrålens bredd. Om en laserstråle med diametern 0.5mm skickas genom en öppning som är större än 0.5mm så kommer ingen diffraktion att uppstå. Öppningen måste alltså vara mindre än ljusstrålens diameter för att diffraktion skall uppnås. Se bild C.<br />
<br />
Bild A: http:// i.imgur.com/trOTMHu.jpg<br />
Bild B: http:// i.imgur.com/ofk0fS5.jpg?1<br />
Bild C: http:// i.imgur.com/Rp2g8Go.jpg?1<br />
<br />
=== Interferens ===<br />
Interferens är benämningen på två eller flera vågrörelser vars överlappning resulterar i ett amplifierande eller nollställande av svängningar. När man placerar två periodiska vågkällor i fas intill varandra kan man observera detta fenomen. I överensstämmelse med superpositionsprincipen så blir summan av två överlagrade - interfererande eller överlappande- vågorna förstärkta eller försvagade. Som bilden 'Two sources interference' tydligt exemplifierar bildas smala stråk utan någon vågrörelse mellan vågorna då somliga vågor med diametralt motsatta amplituder tar ut varandra. Detta interferens mönster förekommer också i optikens värld och kan testas med ett dubbelspalts experiment. <br />
<br />
[[File:Two sources interference.gif|Two sources interference]]<br />
<br />
Av: Oscar Rasinaho<br />
<br />
=== Stående vågor ===<br />
Tamara<br />
<br />
=== Resonans ===<br />
<br />
[[Fil:Bro kollapsar av vind.gif|350px|miniatyr|höger|En egenproducerad GIF av Tacoma Narrows Bridge kollaps. (Längd 30 sekunder)]]<br />
<br />
Resonans, även kallat självsvängning eller egensvängning är ett allmänt fenomen hos oscillerande eller vibrerande system som innebär att även en svag periodisk yttre störning (pådrivande kraft) nära systemets egenfrekvens kan leda till att systemets svängningsamplitud ökar kraftigt. Något som uppstår när en frekvens med lågt energiinehåll träffar ett odämpat material och får de odämpade materialet att hamna i självsvängning med samma svängingstid som lågenergifrekvensen de odämpade materialet träffats av, vilket i sin tur leder till ett ökat energiinnehåll i denna frekvens. Denna kraftiga enegriökning kan medföra diverse problem i olika situationer, allt ifrån en mindre alvarlig situation med att A-strängen på en gitarr kan få E-strängen i röresle till att vinden kan få en hel bro att rasa. I exemplet med gitarren så kan en A-sträng med frekvensen 440 Hz få E-strängen på 330 Hz att hamna i svängningeftersom både A och E- strängen på gittaren har en gemensam ton på 1320 Hz. Anledningen till att bron "Tacoma Narrows Bridge" som kollapsade var på grund av en felkonstruktion som de inblandade visste om. De var känt att bron kunde hamna i självsvängning genom att fånga upp vindens frekvens och förstäka den genom hela bron. Något konstruktionsteamet aldrig trodde skulle ske men en dag den 1 juli 1940 har vinden de rätta förhållanden som krävs och bron hamnar i kraftig självsvängning, vilket leder till för stor påfrestning i bärande balkar som ledde till att bron kollapsade.<br />
<br />
--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] ([[Användardiskussion:MaxAllerborg|diskussion]]) 26 januari 2015 kl. 23.52 (UTC)<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br />
== Begrepp av ordförklaringstyp ==<br />
<br />
=== Periodisk ===<br />
Josefine<br />
<br />
=== Transversell ===<br />
<br />
<br />
Att en våg är transversell innebär att vågen har punkter på svängningsriktningen som är vinkelräta i förhållande till utbredningsriktningen. Man kan se denna egenskap i bland annat strängade instrument som gitarrer, men man kan se denna egenskap även i elektromagnetiska vågor. Kortfattat betyder transversell att något är tvärgående eller att en rät linje skär i andra linjer.<br />
[[Fil:Drum vibration mode23.gif|200x200px|inramad|höger|Simulering av falukorv]]<br />
<br />
=== Longitudinell ===</div>Retalogyhttps://wikiskola.se/index.php?title=Begrepp_inom_st%C3%A5ende_v%C3%A5gor&diff=30612Begrepp inom stående vågor2015-02-01T19:20:41Z<p>Retalogy: /* Superposition */</p>
<hr />
<div>== Centrala begrepp som kräver utförlig förklaring ==<br />
<br />
=== Pulser ===<br />
[[Fil:Fysik12.JPG|650px|miniatyr]]<br />
<br />
Du skickar i väg ett bowlingklot, så att du träffar en kvarbliven kägla. En del av klotets kinesiska energi används till för att fälla käglan. Men det går också att fälla käglan utan att sända ett klot eller någon annat sports föremål. Tänk dig att du ska använda en fjäder istället som är spänd förbi käglan. Med en snabb handviftning o sidled kan du skapa en utbuktning på fjärden. Eftersom att fjädern är elastiskt bunden till varandra drar de efter hand med sig nya, och en puls varandra i väg. Och när pulsen når käglan så fälls käglan. <br />
<br />
<br />
Pulsen transporterar energi längs fjädern, men ingen materia har förflyttats. De enskilda fjädervarven rörde sig bara vinkelrätt ut från fjädern och tillbaka när pulsen passerade, <br />
<br />
<br />
<br />
--[[Användare:Frank|Frank]] ([[Användardiskussion:Frank|diskussion]]) 27 januari 2015 kl. 12.41 (UTC)<br />
<br />
=== Vågor ===<br />
[[Fil:Wave-sv.png|miniatyr|340px | höger|Våg.]]<br />
<br />
Det finns två olika sorters vågor, transversell våg och longitudinell våg. Transversell våg är en våg sådan som vi har arbetat som liknar en sinuskurva och på det sättet ljuset kan formas på(svängningen är vinkelrät mot utbredningsriktningen). Longitudinell våg är däremot en våg som liknar en ljudvåg, eller en våg i en fjärder(svängningarna är i samma riktning/motsatt som utbredningsriktningen). I en Transversell våg finns det fyra viktiga element, Aplitud(A), Våglängd(λ), Periodtid(T) och Frekvens(f). Aplutiden är alltså den största möjliga utslaget på vågen d.v.s. "mittenläget" av vågen till en av utslaget (utbuktningarna) i vågen och ju större vågen är desto större blir amplituden. Våglängden är alltså längden mellan två "utbuktningar" (två toppar) (ej vågdal och vågtopp), två utbuktningar åt samma håll. Periodtiden är hur lång tid det tar får vågen att gå en period, alltså hur lång tid det tar för vågen att åka från vågtoppen till vågdalen och tillbaka till vågtoppen igen. Frekvens är hur många svängningar vågen gör per sekund, alltså hur många perioder per sekund. En ekvation för att lösa ut T eller f kan skrivas på detta sätt ---> f=1/T <==> T=1/f<br />
<br />
<br />
-Gurpreet<br />
<br />
=== Periodiska vågor ===<br />
<br />
<br />
När vi vet lambda, alltså sträckan av våglängden samt perioden, kan man räkna ut hastigheten: v=λ/T. <br />
Antalet svägningar per sekund kallas frekvens,f. Den har enheten 1/s eller s^-1 som kallas Hertz. Sambandet mellan f och T är alltså: T=1/f eller f=1/T.<br />
Därför kan ekvationen också skrivas såhär: v=f*λ.<br />
Detta är ett centralt samband som gäller både transversella och longitudinella vågrörelser.<br />
<br />
http://wikiskola.se/images/V%C3%A5gl%C3%A4ngder_fysik_2.png<br />
<br />
=== Reflexion ===<br />
<br />
'''Vad definierar en reflexion?''' <br />
<br />
Om man fokuserar en ljusstråle mot en yta kommer en del av ljuset <br />
kastas tillbaka eller bort från ytan, med andra ord reflekteras ljuset.<br />
<br />
'''Finns det olika styrkor på en reflexion?''' <br />
<br />
Kvantiteten av reflektionen beror helt på själva ytan ljuset träffar, <br />
olika ytor är bättre eller sämre på att reflektera ljus. Det är även så <br />
att ytans struktur avgör riktningen på det reflekterade ljuset. <br />
<br />
'''Exempel på olika reflexioner:''' <br />
<br />
''1. REGELBUNDEN''<br />
<br />
En slät och plan yta, exempelvis en blank metallplåt, som träffas av <br />
parallella ljusstrålar kommer att reflektera ljuset så att strålarna <br />
fortfarande är parallella efter reflexionen. <br />
Det kallas för en regelbunden reflexion.<br />
<br />
[[Fil:Slät yra reflexion.png|vänster]]<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
''2. DIFFUS''<br />
<br />
En en blank och vit vägg består av en skorvig yta, det vill <br />
säga att väggen inte är slät utan har små men synliga bucklor <br />
och där med reflekterar ljuset åt alla möjliga håll, oberoende <br />
av de infallande ljusstrålarnas riktning. <br />
Denna typ av reflektion kallas för diffus reflexion. <br />
<br />
[[Fil:Grov yta reflexion.png|centralt]]<br />
<br />
''Av: Mattias Norberg TE12A''<br />
<br />
=== Transmission ===<br />
August<br />
<br />
=== Superposition ===<br />
Kasper<br />
[[Fil:Superposition konstruktivt destruktivt|inramad|höger|Destruktiv och konstruktiv interaktion mellan två vågor.]]<br />
När två eller fler vågor går igenom samma medium så framkommer fler av vågornas egenskaper. Begreppet superposition beskriver interaktion mellan flera vågor i samma medium. Till exempel när två vågor av samma amplitud, riktning och är i samma fas (ϕ=0) så kommer de interagera ''konstruktivt'' med varandra, då kommer man se en amplitud som är dubbelt så stor. Däremot om de två vågorna är i motsatt fas (ϕ=180) så kommer de att verka "destruktivt" mot varandra, man får då amplituden noll.<br />
<br />
=== Refraktion ===<br />
[[Fil:Fénytörés.jpg|miniatyr|Ljus genom luft samt plexi, ljuset i detta experiment genomgår refraktion vilket kan ses i den lägre strålen och reflektion vilket kan ses i den övre.]]<br />
<br />
Dessutom, eftersom refraktion kan göra objekt visas närmare än de är, är den ansvarig för att tillåta vatten att förstora objekt. Först, som ljuset går in i en droppe vatten, saktar ner. Om vattenytan inte är plan, då ljuset kommer att böjas till en ny väg. Denna runda formen kommer att böja ljuset utåt och som den breder ut sig, den bild som du ser blir större.<br /><br />
<br />
Refraktion kan ses när man tittar in i en skål med vatten. Luft har ett brytningsindex av ca 1,0003, och vatten har ett brytningsindex av ca 1,3330. Om en person ser på ett rakt föremål, såsom en penna som är placerad med en vinkel, delvis i vattnet, förefaller objektet som böjt vid vattenytan. Detta beror på böjningen av ljusstrålar när de rör sig från vattnet till luften. När strålarna når ögat så ser det dem som om de vore raka strålar och tar således inte hänsyn till ljusets brytning. Detta gör att pennan att visas högre och vattnet visas grundare än det egentligen är. De djup som vattnet verkar vara när den ses från ovan är känd som det skenbara djupet. För små infallsvinklar (mätt från normalen, när sin θ är ungefär densamma som tan θ) så är förhållandet mellan det uppenbara och det verkliga djupet samma som förhållandet mellan brytnings indexet av luft och vatten. Men när infallsvinkeln närmar 90<sup>o</sup>, närmar det uppenbara djupet noll, även om reflektionen ökar, vilket begränsar observationer vid höga infallsvinklar. Omvänt närmar sig synlig höjd oändlighet som infallsvinkeln (underifrån) ökar, men ännu tidigare, eftersom vinkeln för total inre reflektion är närmade sig, även om bilden bleknar från denna vy.<br />
<br />
Dessutom, eftersom refraktion kan göra så att ett objekt ser närmare ut än de är, vilket kan användas för att förstora objekt med hjälp av vatten. När ljuset går in i en droppe vatten saktar det ner. Om vattenytan inte är plan, så kommer ljuset att böjas till en ny väg. Denna runda formen kommer att böja ljuset utåt och som den breder ut sig, så blir den bild som du ser blir större.<br /><br /><br />
<br />
--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] ([[Användardiskussion:JakobLindau|diskussion]]) 26 januari 2053 kl. 19.02 (UTC)<br />
<br />
=== Brytningslagen för vågor ===<br />
<br />
[[Fil:Brytnignslagen.png|miniatyr]]<br />
<br />
Sin α = λ<sub>1</sub>/AB; Sin ß = λ<sub>2</sub>/AB ←→ Sin α/Sin ß = λ<sub>1</sub>/λ<sub>2</sub> <br />
<br />
Frekvensen är konstant, förlängning med f ger: <br />
Sin α/ Sin ß = f * λ<sub>1</sub>/f * λ<sub>2</sub> = V<sub>1</sub>/V<sub>2</sub> <br />
<br />
Vi vet att α = i och ß = b<br />
Sin i/Sin b = V<sub>1</sub>/V<sub>2</sub> = konstant<br />
<br />
=== Diffraktion ===<br />
Miro<br />
<br />
Diffraktion, eller böjning som det också kallas, är ett begrepp som beskriver hur en vågrörelse sprids då den träffar ett hinder. Se bild A. Storleken på öppningen mellan hindret bestämmer hur böjd diffraktionskurvan blir. Ju mindre öppning, desto mer böjd blir vågrörelsen efter det att den träffat hindret. På bild A så är det vattenvågor som slår in i hindret. Diffraktion ser annorlunda ut baserat på vilken typ av våg man har. Om vågrörelsen är av typen ljus, så uppstår också diffraktion. Däremot så blir diffraktionens form inte identisk med den som uppstår då vågrörelsen är utav vatten. Se bild B. Precis som vid diffraktion av vatten så har storleken på "öppningen" som ljuset passerar stor betydelse. Ju mindre öppning, desto bredare blir diffraktionen. I bildexempel B så är öppningen 0.1 mm stor. Om öppningen var 0.01 mm stor så skulle ljuset breda ut sig ännu mer mot den svarta bakgrunden. Observera att bredden på hindrets öppning måste vara mindre än ljusstrålens bredd. Om en laserstråle med diametern 0.5mm skickas genom en öppning som är större än 0.5mm så kommer ingen diffraktion att uppstå. Öppningen måste alltså vara mindre än ljusstrålens diameter för att diffraktion skall uppnås. Se bild C.<br />
<br />
Bild A: http:// i.imgur.com/trOTMHu.jpg<br />
Bild B: http:// i.imgur.com/ofk0fS5.jpg?1<br />
Bild C: http:// i.imgur.com/Rp2g8Go.jpg?1<br />
<br />
=== Interferens ===<br />
Interferens är benämningen på två eller flera vågrörelser vars överlappning resulterar i ett amplifierande eller nollställande av svängningar. När man placerar två periodiska vågkällor i fas intill varandra kan man observera detta fenomen. I överensstämmelse med superpositionsprincipen så blir summan av två överlagrade - interfererande eller överlappande- vågorna förstärkta eller försvagade. Som bilden 'Two sources interference' tydligt exemplifierar bildas smala stråk utan någon vågrörelse mellan vågorna då somliga vågor med diametralt motsatta amplituder tar ut varandra. Detta interferens mönster förekommer också i optikens värld och kan testas med ett dubbelspalts experiment. <br />
<br />
[[File:Two sources interference.gif|Two sources interference]]<br />
<br />
Av: Oscar Rasinaho<br />
<br />
=== Stående vågor ===<br />
Tamara<br />
<br />
=== Resonans ===<br />
<br />
[[Fil:Bro kollapsar av vind.gif|350px|miniatyr|höger|En egenproducerad GIF av Tacoma Narrows Bridge kollaps. (Längd 30 sekunder)]]<br />
<br />
Resonans, även kallat självsvängning eller egensvängning är ett allmänt fenomen hos oscillerande eller vibrerande system som innebär att även en svag periodisk yttre störning (pådrivande kraft) nära systemets egenfrekvens kan leda till att systemets svängningsamplitud ökar kraftigt. Något som uppstår när en frekvens med lågt energiinehåll träffar ett odämpat material och får de odämpade materialet att hamna i självsvängning med samma svängingstid som lågenergifrekvensen de odämpade materialet träffats av, vilket i sin tur leder till ett ökat energiinnehåll i denna frekvens. Denna kraftiga enegriökning kan medföra diverse problem i olika situationer, allt ifrån en mindre alvarlig situation med att A-strängen på en gitarr kan få E-strängen i röresle till att vinden kan få en hel bro att rasa. I exemplet med gitarren så kan en A-sträng med frekvensen 440 Hz få E-strängen på 330 Hz att hamna i svängningeftersom både A och E- strängen på gittaren har en gemensam ton på 1320 Hz. Anledningen till att bron "Tacoma Narrows Bridge" som kollapsade var på grund av en felkonstruktion som de inblandade visste om. De var känt att bron kunde hamna i självsvängning genom att fånga upp vindens frekvens och förstäka den genom hela bron. Något konstruktionsteamet aldrig trodde skulle ske men en dag den 1 juli 1940 har vinden de rätta förhållanden som krävs och bron hamnar i kraftig självsvängning, vilket leder till för stor påfrestning i bärande balkar som ledde till att bron kollapsade.<br />
<br />
--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] ([[Användardiskussion:MaxAllerborg|diskussion]]) 26 januari 2015 kl. 23.52 (UTC)<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br />
== Begrepp av ordförklaringstyp ==<br />
<br />
=== Periodisk ===<br />
Josefine<br />
<br />
=== Transversell ===<br />
<br />
<br />
Att en våg är transversell innebär att vågen har punkter på svängningsriktningen som är vinkelräta i förhållande till utbredningsriktningen. Man kan se denna egenskap i bland annat strängade instrument som gitarrer, men man kan se denna egenskap även i elektromagnetiska vågor. Kortfattat betyder transversell att något är tvärgående eller att en rät linje skär i andra linjer.<br />
[[Fil:Drum vibration mode23.gif|200x200px|inramad|höger|Simulering av falukorv]]<br />
<br />
=== Longitudinell ===</div>Retalogyhttps://wikiskola.se/index.php?title=Fil:Superposition_konstruktiv_destruktiv.png&diff=30611Fil:Superposition konstruktiv destruktiv.png2015-02-01T19:02:27Z<p>Retalogy: </p>
<hr />
<div></div>Retalogyhttps://wikiskola.se/index.php?title=Begrepp_inom_st%C3%A5ende_v%C3%A5gor&diff=30532Begrepp inom stående vågor2015-01-27T22:21:41Z<p>Retalogy: /* Transversell */</p>
<hr />
<div>== Centrala begrepp som kräver utförlig förklaring ==<br />
<br />
=== Pulser ===<br />
[[Fil:Fysik12.JPG|650px|miniatyr]]<br />
<br />
Du skickar i väg ett bowlingklot, så att du träffar en kvarbliven kägla. En del av klotets kinesiska energi används till för att fälla käglan. Men det går också att fälla käglan utan att sända ett klot eller någon annat sports föremål. Tänk dig att du ska använda en fjäder istället som är spänd förbi käglan. Med en snabb handviftning o sidled kan du skapa en utbuktning på fjärden. Eftersom att fjädern är elastiskt bunden till varandra drar de efter hand med sig nya, och en puls varandra i väg. Och när pulsen når käglan så fälls käglan. <br />
<br />
<br />
Pulsen transporterar energi längs fjädern, men ingen materia har förflyttats. De enskilda fjädervarven rörde sig bara vinkelrätt ut från fjädern och tillbaka när pulsen passerade, <br />
<br />
<br />
<br />
--[[Användare:Frank|Frank]] ([[Användardiskussion:Frank|diskussion]]) 27 januari 2015 kl. 12.41 (UTC)<br />
<br />
=== Vågor ===<br />
[[Fil:Wave-sv.png|miniatyr|340px | höger|Våg.]]<br />
<br />
Det finns två olika sorters vågor, transversell våg och longitudinell våg. Transversell våg är en våg sådan som vi har arbetat som liknar en sinuskurva och på det sättet ljuset kan formas på(svängningen är vinkelrät mot utbredningsriktningen). Transversell våg är däremot en våg som liknar en ljudvåg, eller en våg i en fjärder(svängningarna är i samma riktning/motsatt som utbredningsriktningen). I en Transversell våg finns det fyra viktiga element, Aplitud(A), Våglängd(λ), Periodtid(T) och Frekvens(f). Aplutiden är alltså den största möjliga utslaget på vågen d.v.s. "mittenläget" av vågen till en av utslaget (utbuktningarna) i vågen och ju större vågen är desto större blir amplituden. Våglängden är alltså längden mellan två "utbuktningar" (två toppar) (ej vågdal och vågtopp), två utbuktningar åt samma håll. Periodtiden är hur lång tid det tar får vågen att gå en period, alltså hur lång tid det tar för vågen att åka från vågtoppen till vågdalen och tillbaka till vågtoppen igen. Frekvens är hur många svängningar vågen gör per sekund, alltså hur många perioder per sekund. En ekvation för att lösa ut T eller f kan skrivas på detta sätt ---> f=1/T <==> T=1/f<br />
<br />
<br />
-Gurpreet<br />
<br />
=== Periodiska vågor ===<br />
Moa<br />
<br />
=== Reflexion ===<br />
<br />
'''Vad definierar en reflexion?''' <br />
<br />
Om man fokuserar en ljusstråle mot en yta kommer en del av ljuset <br />
kastas tillbaka eller bort från ytan, med andra ord reflekteras ljuset.<br />
<br />
'''Finns det olika styrkor på en reflexion?''' <br />
<br />
Kvantiteten av reflektionen beror helt på själva ytan ljuset träffar, <br />
olika ytor är bättre eller sämre på att reflektera ljus. Det är även så <br />
att ytans struktur avgör riktningen på det reflekterade ljuset. <br />
<br />
'''Exempel på olika reflexioner:''' <br />
<br />
''1. REGELBUNDEN''<br />
<br />
En slät och plan yta, exempelvis en blank metallplåt, som träffas av <br />
parallella ljusstrålar kommer att reflektera ljuset så att strålarna <br />
fortfarande är parallella efter reflexionen. <br />
Det kallas för en regelbunden reflexion.<br />
<br />
[[Fil:Slät yra reflexion.png|vänster]]<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
''2. DIFFUS''<br />
<br />
En en blank och vit vägg består av en skorvig yta, det vill <br />
säga att väggen inte är slät utan har små men synliga bucklor <br />
och där med reflekterar ljuset åt alla möjliga håll, oberoende <br />
av de infallande ljusstrålarnas riktning. <br />
Denna typ av reflektion kallas för diffus reflexion. <br />
<br />
[[Fil:Grov yta reflexion.png|centralt]]<br />
<br />
''Av: Mattias Norberg TE12A''<br />
<br />
=== Transmission ===<br />
August<br />
<br />
=== Superposition ===<br />
Kasper<br />
<br />
=== Refraktion ===<br />
[[Fil:Fénytörés.jpg|miniatyr|Ljus genom luft samt plexi, ljuset i detta experiment genomgår refraktion vilket kan ses i den lägre strålen och reflektion vilket kan ses i den övre.]]<br />
<br />
Dessutom, eftersom refraktion kan göra objekt visas närmare än de är, är den ansvarig för att tillåta vatten att förstora objekt. Först, som ljuset går in i en droppe vatten, saktar ner. Om vattenytan inte är plan, då ljuset kommer att böjas till en ny väg. Denna runda formen kommer att böja ljuset utåt och som den breder ut sig, den bild som du ser blir större.<br /><br />
<br />
Refraktion kan ses när man tittar in i en skål med vatten. Luft har ett brytningsindex av ca 1,0003, och vatten har ett brytningsindex av ca 1,3330. Om en person ser på ett rakt föremål, såsom en penna som är placerad med en vinkel, delvis i vattnet, förefaller objektet som böjt vid vattenytan. Detta beror på böjningen av ljusstrålar när de rör sig från vattnet till luften. När strålarna når ögat så ser det dem som om de vore raka strålar och tar således inte hänsyn till ljusets brytning. Detta gör att pennan att visas högre och vattnet visas grundare än det egentligen är. De djup som vattnet verkar vara när den ses från ovan är känd som det skenbara djupet. För små infallsvinklar (mätt från normalen, när sin θ är ungefär densamma som tan θ) så är förhållandet mellan det uppenbara och det verkliga djupet samma som förhållandet mellan brytnings indexet av luft och vatten. Men när infallsvinkeln närmar 90<sup>o</sup>, närmar det uppenbara djupet noll, även om reflektionen ökar, vilket begränsar observationer vid höga infallsvinklar. Omvänt närmar sig synlig höjd oändlighet som infallsvinkeln (underifrån) ökar, men ännu tidigare, eftersom vinkeln för total inre reflektion är närmade sig, även om bilden bleknar från denna vy.<br />
<br />
Dessutom, eftersom refraktion kan göra så att ett objekt ser närmare ut än de är, vilket kan användas för att förstora objekt med hjälp av vatten. När ljuset går in i en droppe vatten saktar det ner. Om vattenytan inte är plan, så kommer ljuset att böjas till en ny väg. Denna runda formen kommer att böja ljuset utåt och som den breder ut sig, så blir den bild som du ser blir större.<br /><br /><br />
<br />
--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] ([[Användardiskussion:JakobLindau|diskussion]]) 26 januari 2053 kl. 19.02 (UTC)<br />
<br />
=== Brytningslagen för vågor ===<br />
<br />
[[Fil:Brytnignslagen.png|miniatyr]]<br />
<br />
Sin α = λ<sub>1</sub>/AB; Sin ß = λ<sub>2</sub>/AB ←→ Sin α/Sin ß = λ<sub>1</sub>/λ<sub>2</sub> <br />
<br />
Frekvensen är konstant, förlängning med f ger: <br />
Sin α/ Sin ß = f * λ<sub>1</sub>/f * λ<sub>2</sub> = V<sub>1</sub>/V<sub>2</sub> <br />
<br />
Vi vet att α = i och ß = b<br />
Sin i/Sin b = V<sub>1</sub>/V<sub>2</sub> = konstant<br />
<br />
=== Diffraktion ===<br />
Miro<br />
<br />
Diffraktion, eller böjning som det också kallas, är ett begrepp som beskriver hur en vågrörelse sprids då den träffar ett hinder. Se bild A. Storleken på öppningen mellan hindret bestämmer hur böjd diffraktionskurvan blir. Ju mindre öppning, desto mer böjd blir vågrörelsen efter det att den träffat hindret. På bild A så är det vattenvågor som slår in i hindret. Diffraktion ser annorlunda ut baserat på vilken typ av våg man har. Om vågrörelsen är av typen ljus, så uppstår också diffraktion. Däremot så blir diffraktionens form inte identisk med den som uppstår då vågrörelsen är utav vatten. Se bild B. Precis som vid diffraktion av vatten så har storleken på "öppningen" som ljuset passerar stor betydelse. Ju mindre öppning, desto bredare blir diffraktionen. I bildexempel B så är öppningen 0.1 mm stor. Om öppningen var 0.01 mm stor så skulle ljuset breda ut sig ännu mer mot den svarta bakgrunden. Observera att bredden på hindrets öppning måste vara mindre än ljusstrålens bredd. Om en laserstråle med diametern 0.5mm skickas genom en öppning som är större än 0.5mm så kommer ingen diffraktion att uppstå. Öppningen måste alltså vara mindre än ljusstrålens diameter för att diffraktion skall uppnås. Se bild C.<br />
<br />
Bild A: http:// i.imgur.com/trOTMHu.jpg<br />
Bild B: http:// i.imgur.com/ofk0fS5.jpg?1<br />
Bild C: http:// i.imgur.com/Rp2g8Go.jpg?1<br />
<br />
=== Interferens ===<br />
Interferens är benämningen på två eller flera vågrörelser vars överlappning resulterar i ett amplifierande eller nollställande av svängningar. När man placerar två periodiska vågkällor i fas intill varandra kan man observera detta fenomen. I överensstämmelse med superpositionsprincipen så blir summan av två överlagrade - interfererande eller överlappande- vågorna förstärkta eller försvagade. Som bilden 'Two sources interference' tydligt exemplifierar bildas smala stråk utan någon vågrörelse mellan vågorna då somliga vågor med diametralt motsatta amplituder tar ut varandra. Detta interferens mönster förekommer också i optikens värld och kan testas med ett dubbelspalts experiment. <br />
<br />
[[File:Two sources interference.gif|Two sources interference]]<br />
<br />
Av: Oscar Rasinaho<br />
<br />
=== Stående vågor ===<br />
Tamara<br />
<br />
=== Resonans ===<br />
<br />
[[Fil:Bro kollapsar av vind.gif|350px|miniatyr|höger|En egenproducerad GIF av Tacoma Narrows Bridge kollaps. (Längd 30 sekunder)]]<br />
<br />
Resonans, även kallat självsvängning eller egensvängning är ett allmänt fenomen hos oscillerande eller vibrerande system som innebär att även en svag periodisk yttre störning (pådrivande kraft) nära systemets egenfrekvens kan leda till att systemets svängningsamplitud ökar kraftigt. Något som uppstår när en frekvens med lågt energiinehåll träffar ett odämpat material och får de odämpade materialet att hamna i självsvängning med samma svängingstid som lågenergifrekvensen de odämpade materialet träffats av, vilket i sin tur leder till ett ökat energiinnehåll i denna frekvens. Denna kraftiga enegriökning kan medföra diverse problem i olika situationer, allt ifrån en mindre alvarlig situation med att A-strängen på en gitarr kan få E-strängen i röresle till att vinden kan få en hel bro att rasa. I exemplet med gitarren så kan en A-sträng med frekvensen 440 Hz få E-strängen på 330 Hz att hamna i svängningeftersom både A och E- strängen på gittaren har en gemensam ton på 1320 Hz. Anledningen till att bron "Tacoma Narrows Bridge" som kollapsade var på grund av en felkonstruktion som de inblandade visste om. De var känt att bron kunde hamna i självsvängning genom att fånga upp vindens frekvens och förstäka den genom hela bron. Något konstruktionsteamet aldrig trodde skulle ske men en dag den 1 juli 1940 har vinden de rätta förhållanden som krävs och bron hamnar i kraftig självsvängning, vilket leder till för stor påfrestning i bärande balkar som ledde till att bron kollapsade.<br />
<br />
--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] ([[Användardiskussion:MaxAllerborg|diskussion]]) 26 januari 2015 kl. 23.52 (UTC)<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br />
== Begrepp av ordförklaringstyp ==<br />
<br />
=== Periodisk ===<br />
Josefine<br />
<br />
=== Transversell ===<br />
<br />
<br />
Att en våg är transversell innebär att vågen har punkter på svängningsriktningen som är vinkelräta i förhållande till utbredningsriktningen. Man kan se denna egenskap i bland annat strängade instrument som gitarrer, men man kan se denna egenskap även i elektromagnetiska vågor. Kortfattat betyder transversell att något är tvärgående eller att en rät linje skär i andra linjer.<br />
[[Fil:Drum vibration mode23.gif|200x200px|inramad|höger|Simulering av falukorv]]<br />
<br />
=== Longitudinell ===</div>Retalogyhttps://wikiskola.se/index.php?title=Begrepp_inom_st%C3%A5ende_v%C3%A5gor&diff=30530Begrepp inom stående vågor2015-01-27T13:00:53Z<p>Retalogy: /* Transversell */</p>
<hr />
<div>== Centrala begrepp som kräver utförlig förklaring ==<br />
<br />
=== Pulser ===<br />
[[Fil:Fysik12.JPG|650px|miniatyr]]<br />
<br />
Du skickar i väg ett bowlingklot, så att du träffar en kvarbliven kägla. En del av klotets kinesiska energi används till för att fälla käglan. Men det går också att fälla käglan utan att sända ett klot eller någon annat sports föremål. Tänk dig att du ska använda en fjäder istället som är spänd förbi käglan. Med en snabb handviftning o sidled kan du skapa en utbuktning på fjärden. Eftersom att fjädern är elastiskt bunden till varandra drar de efter hand med sig nya, och en puls varandra i väg. Och när pulsen når käglan så fälls käglan. <br />
<br />
<br />
Pulsen transporterar energi längs fjädern, men ingen materia har förflyttats. De enskilda fjädervarven rörde sig bara vinkelrätt ut från fjädern och tillbaka när pulsen passerade, <br />
<br />
<br />
<br />
--[[Användare:Frank|Frank]] ([[Användardiskussion:Frank|diskussion]]) 27 januari 2015 kl. 12.41 (UTC)<br />
<br />
=== Vågor ===<br />
[[Fil:Wave-sv.png|miniatyr|340px | höger|Våg.]]<br />
<br />
Det finns två olika sorters vågor, transversell våg och longitudinell våg. Transversell våg är en våg sådan som vi har arbetat som liknar en sinuskurva och på det sättet ljuset kan formas på(svängningen är vinkelrät mot utbredningsriktningen). Transversell våg är däremot en våg som liknar en ljudvåg, eller en våg i en fjärder(svängningarna är i samma riktning/motsatt som utbredningsriktningen). I en Transversell våg finns det fyra viktiga element, Aplitud(A), Våglängd(λ), Periodtid(T) och Frekvens(f). Aplutiden är alltså den största möjliga utslaget på vågen d.v.s. "mittenläget" av vågen till en av utslaget (utbuktningarna) i vågen och ju större vågen är desto större blir amplituden. Våglängden är alltså längden mellan två "utbuktningar" (två toppar) (ej vågdal och vågtopp), två utbuktningar åt samma håll. Periodtiden är hur lång tid det tar får vågen att gå en period, alltså hur lång tid det tar för vågen att åka från vågtoppen till vågdalen och tillbaka till vågtoppen igen. Frekvens är hur många svängningar vågen gör per sekund, alltså hur många perioder per sekund. En ekvation för att lösa ut T eller f kan skrivas på detta sätt ---> f=1/T <==> T=1/f<br />
<br />
<br />
-Gurpreet<br />
<br />
=== Periodiska vågor ===<br />
Moa<br />
<br />
=== Reflexion ===<br />
<br />
'''Vad definierar en reflexion?''' <br />
<br />
Om man fokuserar en ljusstråle mot en yta kommer en del av ljuset <br />
kastas tillbaka eller bort från ytan, med andra ord reflekteras ljuset.<br />
<br />
'''Finns det olika styrkor på en reflexion?''' <br />
<br />
Kvantiteten av reflektionen beror helt på själva ytan ljuset träffar, <br />
olika ytor är bättre eller sämre på att reflektera ljus. Det är även så <br />
att ytans struktur avgör riktningen på det reflekterade ljuset. <br />
<br />
'''Exempel på olika reflexioner:''' <br />
<br />
''1. REGELBUNDEN''<br />
<br />
En slät och plan yta, exempelvis en blank metallplåt, som träffas av <br />
parallella ljusstrålar kommer att reflektera ljuset så att strålarna <br />
fortfarande är parallella efter reflexionen. <br />
Det kallas för en regelbunden reflexion.<br />
<br />
[[Fil:Slät yra reflexion.png|vänster]]<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
''2. DIFFUS''<br />
<br />
En en blank och vit vägg består av en skorvig yta, det vill <br />
säga att väggen inte är slät utan har små men synliga bucklor <br />
och där med reflekterar ljuset åt alla möjliga håll, oberoende <br />
av de infallande ljusstrålarnas riktning. <br />
Denna typ av reflektion kallas för diffus reflexion. <br />
<br />
[[Fil:Grov yta reflexion.png|centralt]]<br />
<br />
''Av: Mattias Norberg TE12A''<br />
<br />
=== Transmission ===<br />
August<br />
<br />
=== Superposition ===<br />
Kasper<br />
<br />
=== Refraktion ===<br />
[[Fil:Fénytörés.jpg|miniatyr|Ljus genom luft samt plexi, ljuset i detta experiment genomgår refraktion vilket kan ses i den lägre strålen och reflektion vilket kan ses i den övre.]]<br />
<br />
Dessutom, eftersom refraktion kan göra objekt visas närmare än de är, är den ansvarig för att tillåta vatten att förstora objekt. Först, som ljuset går in i en droppe vatten, saktar ner. Om vattenytan inte är plan, då ljuset kommer att böjas till en ny väg. Denna runda formen kommer att böja ljuset utåt och som den breder ut sig, den bild som du ser blir större.<br /><br />
<br />
Refraktion kan ses när man tittar in i en skål med vatten. Luft har ett brytningsindex av ca 1,0003, och vatten har ett brytningsindex av ca 1,3330. Om en person ser på ett rakt föremål, såsom en penna som är placerad med en vinkel, delvis i vattnet, förefaller objektet som böjt vid vattenytan. Detta beror på böjningen av ljusstrålar när de rör sig från vattnet till luften. När strålarna når ögat så ser det dem som om de vore raka strålar och tar således inte hänsyn till ljusets brytning. Detta gör att pennan att visas högre och vattnet visas grundare än det egentligen är. De djup som vattnet verkar vara när den ses från ovan är känd som det skenbara djupet. För små infallsvinklar (mätt från normalen, när sin θ är ungefär densamma som tan θ) så är förhållandet mellan det uppenbara och det verkliga djupet samma som förhållandet mellan brytnings indexet av luft och vatten. Men när infallsvinkeln närmar 90<sup>o</sup>, närmar det uppenbara djupet noll, även om reflektionen ökar, vilket begränsar observationer vid höga infallsvinklar. Omvänt närmar sig synlig höjd oändlighet som infallsvinkeln (underifrån) ökar, men ännu tidigare, eftersom vinkeln för total inre reflektion är närmade sig, även om bilden bleknar från denna vy.<br />
<br />
Dessutom, eftersom refraktion kan göra så att ett objekt ser närmare ut än de är, vilket kan användas för att förstora objekt med hjälp av vatten. När ljuset går in i en droppe vatten saktar det ner. Om vattenytan inte är plan, så kommer ljuset att böjas till en ny väg. Denna runda formen kommer att böja ljuset utåt och som den breder ut sig, så blir den bild som du ser blir större.<br /><br /><br />
<br />
--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] ([[Användardiskussion:JakobLindau|diskussion]]) 29 januari 2015 kl. 19.02 (UTC)<br />
<br />
=== Brytningslagen för vågor ===<br />
<br />
[[Fil:Brytnignslagen.png|miniatyr]]<br />
<br />
Sin α = λ<sub>1</sub>/AB; Sin ß = λ<sub>2</sub>/AB ←→ Sin α/Sin ß = λ<sub>1</sub>/λ<sub>2</sub> <br />
<br />
Frekvensen är konstant, förlängning med f ger: <br />
Sin α/ Sin ß = f * λ<sub>1</sub>/f * λ<sub>2</sub> = V<sub>1</sub>/V<sub>2</sub> <br />
<br />
Vi vet att α = i och ß = b<br />
Sin i/Sin b = V<sub>1</sub>/V<sub>2</sub> = konstant<br />
<br />
=== Diffraktion ===<br />
Miro<br />
<br />
Diffraktion, eller böjning som det också kallas, är ett begrepp som beskriver hur en vågrörelse sprids då den träffar ett hinder. Se bild A. Storleken på öppningen mellan hindret bestämmer hur böjd diffraktionskurvan blir. Ju mindre öppning, desto mer böjd blir vågrörelsen efter det att den träffat hindret. På bild A så är det vattenvågor som slår in i hindret. Diffraktion ser annorlunda ut baserat på vilken typ av våg man har. Om vågrörelsen är av typen ljus, så uppstår också diffraktion. Däremot så blir diffraktionens form inte identisk med den som uppstår då vågrörelsen är utav vatten. Se bild B. Precis som vid diffraktion av vatten så har storleken på "öppningen" som ljuset passerar stor betydelse. Ju mindre öppning, desto bredare blir diffraktionen. I bildexempel B så är öppningen 0.1 mm stor. Om öppningen var 0.01 mm stor så skulle ljuset breda ut sig ännu mer mot den svarta bakgrunden. Observera att bredden på hindrets öppning måste vara mindre än ljusstrålens bredd. Om en laserstråle med diametern 0.5mm skickas genom en öppning som är större än 0.5mm så kommer ingen diffraktion att uppstå. Öppningen måste alltså vara mindre än ljusstrålens diameter för att diffraktion skall uppnås. Se bild C.<br />
<br />
Bild A: http:// i.imgur.com/trOTMHu.jpg<br />
Bild B: http:// i.imgur.com/ofk0fS5.jpg?1<br />
Bild C: http:// i.imgur.com/Rp2g8Go.jpg?1<br />
<br />
=== Interferens ===<br />
Interferens är benämningen på två eller flera vågrörelser vars överlappning resulterar i ett amplifierande eller nollställande av svängningar. När man placerar två periodiska vågkällor i fas intill varandra kan man observera detta fenomen. I överensstämmelse med superpositionsprincipen så blir summan av två överlagrade - interfererande eller överlappande- vågorna förstärkta eller försvagade. Som bilden 'Two sources interference' tydligt exemplifierar bildas smala stråk utan någon vågrörelse mellan vågorna då somliga vågor med diametralt motsatta amplituder tar ut varandra. Detta interferens mönster förekommer också i optikens värld och kan testas med ett dubbelspalts experiment. <br />
<br />
[[File:Two sources interference.gif|Two sources interference]]<br />
<br />
Av: Oscar Rasinaho<br />
<br />
=== Stående vågor ===<br />
Tamara<br />
<br />
=== Resonans ===<br />
<br />
[[Fil:Bro kollapsar av vind.gif|350px|miniatyr|höger|En egenproducerad GIF av Tacoma Narrows Bridge kollaps. (Längd 30 sekunder)]]<br />
<br />
Resonans, även kallat självsvängning eller egensvängning är ett allmänt fenomen hos oscillerande eller vibrerande system som innebär att även en svag periodisk yttre störning (pådrivande kraft) nära systemets egenfrekvens kan leda till att systemets svängningsamplitud ökar kraftigt. Något som uppstår när en frekvens med lågt energiinehåll träffar ett odämpat material och får de odämpade materialet att hamna i självsvängning med samma svängingstid som lågenergifrekvensen de odämpade materialet träffats av, vilket i sin tur leder till ett ökat energiinnehåll i denna frekvens. Denna kraftiga enegriökning kan medföra diverse problem i olika situationer, allt ifrån en mindre alvarlig situation med att A-strängen på en gitarr kan få E-strängen i röresle till att vinden kan få en hel bro att rasa. I exemplet med gitarren så kan en A-sträng med frekvensen 440 Hz få E-strängen på 330 Hz att hamna i svängningeftersom både A och E- strängen på gittaren har en gemensam ton på 1320 Hz. Anledningen till att bron "Tacoma Narrows Bridge" som kollapsade var på grund av en felkonstruktion som de inblandade visste om. De var känt att bron kunde hamna i självsvängning genom att fånga upp vindens frekvens och förstäka den genom hela bron. Något konstruktionsteamet aldrig trodde skulle ske men en dag den 1 juli 1940 har vinden de rätta förhållanden som krävs och bron hamnar i kraftig självsvängning, vilket leder till för stor påfrestning i bärande balkar som ledde till att bron kollapsade.<br />
<br />
--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] ([[Användardiskussion:MaxAllerborg|diskussion]]) 26 januari 2015 kl. 23.52 (UTC)<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br />
== Begrepp av ordförklaringstyp ==<br />
<br />
=== Periodisk ===<br />
Josefine<br />
<br />
=== Transversell ===<br />
<br />
<br />
Att en våg är transversell innebär att vågen har punkter på svängningsriktningen som är vinkelräta i förhållande till utbredningsriktningen. Man kan se denna egenskap i bland annat strängade instrument som gitarrer, men man kan se denna egenskap även i elektromagnetiska vågor. Kortfattat betyder transversell att något är tvärgående eller att en rät linje skär i andra linjer.<br />
[[Fil:Drum vibration mode23.gif|200x200px|inramad|höger|Simulering av falukorv]] <br />
[[Fil:G4HHKMY.jpg|100x100px|inramad|centrerad|Falukorvsknugen rapporterar]]<br />
<br />
<br />
-Knugen transcends through space and time<br />
<br />
=== Longitudinell ===</div>Retalogyhttps://wikiskola.se/index.php?title=Begrepp_inom_st%C3%A5ende_v%C3%A5gor&diff=30529Begrepp inom stående vågor2015-01-27T13:00:15Z<p>Retalogy: /* Transversell */</p>
<hr />
<div>== Centrala begrepp som kräver utförlig förklaring ==<br />
<br />
=== Pulser ===<br />
[[Fil:Fysik12.JPG|650px|miniatyr]]<br />
<br />
Du skickar i väg ett bowlingklot, så att du träffar en kvarbliven kägla. En del av klotets kinesiska energi används till för att fälla käglan. Men det går också att fälla käglan utan att sända ett klot eller någon annat sports föremål. Tänk dig att du ska använda en fjäder istället som är spänd förbi käglan. Med en snabb handviftning o sidled kan du skapa en utbuktning på fjärden. Eftersom att fjädern är elastiskt bunden till varandra drar de efter hand med sig nya, och en puls varandra i väg. Och när pulsen når käglan så fälls käglan. <br />
<br />
<br />
Pulsen transporterar energi längs fjädern, men ingen materia har förflyttats. De enskilda fjädervarven rörde sig bara vinkelrätt ut från fjädern och tillbaka när pulsen passerade, <br />
<br />
<br />
<br />
--[[Användare:Frank|Frank]] ([[Användardiskussion:Frank|diskussion]]) 27 januari 2015 kl. 12.41 (UTC)<br />
<br />
=== Vågor ===<br />
[[Fil:Wave-sv.png|miniatyr|340px | höger|Våg.]]<br />
<br />
Det finns två olika sorters vågor, transversell våg och longitudinell våg. Transversell våg är en våg sådan som vi har arbetat som liknar en sinuskurva och på det sättet ljuset kan formas på(svängningen är vinkelrät mot utbredningsriktningen). Transversell våg är däremot en våg som liknar en ljudvåg, eller en våg i en fjärder(svängningarna är i samma riktning/motsatt som utbredningsriktningen). I en Transversell våg finns det fyra viktiga element, Aplitud(A), Våglängd(λ), Periodtid(T) och Frekvens(f). Aplutiden är alltså den största möjliga utslaget på vågen d.v.s. "mittenläget" av vågen till en av utslaget (utbuktningarna) i vågen och ju större vågen är desto större blir amplituden. Våglängden är alltså längden mellan två "utbuktningar" (två toppar) (ej vågdal och vågtopp), två utbuktningar åt samma håll. Periodtiden är hur lång tid det tar får vågen att gå en period, alltså hur lång tid det tar för vågen att åka från vågtoppen till vågdalen och tillbaka till vågtoppen igen. Frekvens är hur många svängningar vågen gör per sekund, alltså hur många perioder per sekund. En ekvation för att lösa ut T eller f kan skrivas på detta sätt ---> f=1/T <==> T=1/f<br />
<br />
<br />
-Gurpreet<br />
<br />
=== Periodiska vågor ===<br />
Moa<br />
<br />
=== Reflexion ===<br />
<br />
'''Vad definierar en reflexion?''' <br />
<br />
Om man fokuserar en ljusstråle mot en yta kommer en del av ljuset <br />
kastas tillbaka eller bort från ytan, med andra ord reflekteras ljuset.<br />
<br />
'''Finns det olika styrkor på en reflexion?''' <br />
<br />
Kvantiteten av reflektionen beror helt på själva ytan ljuset träffar, <br />
olika ytor är bättre eller sämre på att reflektera ljus. Det är även så <br />
att ytans struktur avgör riktningen på det reflekterade ljuset. <br />
<br />
'''Exempel på olika reflexioner:''' <br />
<br />
''1. REGELBUNDEN''<br />
<br />
En slät och plan yta, exempelvis en blank metallplåt, som träffas av <br />
parallella ljusstrålar kommer att reflektera ljuset så att strålarna <br />
fortfarande är parallella efter reflexionen. <br />
Det kallas för en regelbunden reflexion.<br />
<br />
[[Fil:Slät yra reflexion.png|vänster]]<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
''2. DIFFUS''<br />
<br />
En en blank och vit vägg består av en skorvig yta, det vill <br />
säga att väggen inte är slät utan har små men synliga bucklor <br />
och där med reflekterar ljuset åt alla möjliga håll, oberoende <br />
av de infallande ljusstrålarnas riktning. <br />
Denna typ av reflektion kallas för diffus reflexion. <br />
<br />
[[Fil:Grov yta reflexion.png|centralt]]<br />
<br />
''Av: Mattias Norberg TE12A''<br />
<br />
=== Transmission ===<br />
August<br />
<br />
=== Superposition ===<br />
Kasper<br />
<br />
=== Refraktion ===<br />
[[Fil:Fénytörés.jpg|miniatyr|Ljus genom luft samt plexi, ljuset i detta experiment genomgår refraktion vilket kan ses i den lägre strålen och reflektion vilket kan ses i den övre.]]<br />
<br />
Dessutom, eftersom refraktion kan göra objekt visas närmare än de är, är den ansvarig för att tillåta vatten att förstora objekt. Först, som ljuset går in i en droppe vatten, saktar ner. Om vattenytan inte är plan, då ljuset kommer att böjas till en ny väg. Denna runda formen kommer att böja ljuset utåt och som den breder ut sig, den bild som du ser blir större.<br /><br />
<br />
Refraktion kan ses när man tittar in i en skål med vatten. Luft har ett brytningsindex av ca 1,0003, och vatten har ett brytningsindex av ca 1,3330. Om en person ser på ett rakt föremål, såsom en penna som är placerad med en vinkel, delvis i vattnet, förefaller objektet som böjt vid vattenytan. Detta beror på böjningen av ljusstrålar när de rör sig från vattnet till luften. När strålarna når ögat så ser det dem som om de vore raka strålar och tar således inte hänsyn till ljusets brytning. Detta gör att pennan att visas högre och vattnet visas grundare än det egentligen är. De djup som vattnet verkar vara när den ses från ovan är känd som det skenbara djupet. För små infallsvinklar (mätt från normalen, när sin θ är ungefär densamma som tan θ) så är förhållandet mellan det uppenbara och det verkliga djupet samma som förhållandet mellan brytnings indexet av luft och vatten. Men när infallsvinkeln närmar 90<sup>o</sup>, närmar det uppenbara djupet noll, även om reflektionen ökar, vilket begränsar observationer vid höga infallsvinklar. Omvänt närmar sig synlig höjd oändlighet som infallsvinkeln (underifrån) ökar, men ännu tidigare, eftersom vinkeln för total inre reflektion är närmade sig, även om bilden bleknar från denna vy.<br />
<br />
Dessutom, eftersom refraktion kan göra så att ett objekt ser närmare ut än de är, vilket kan användas för att förstora objekt med hjälp av vatten. När ljuset går in i en droppe vatten saktar det ner. Om vattenytan inte är plan, så kommer ljuset att böjas till en ny väg. Denna runda formen kommer att böja ljuset utåt och som den breder ut sig, så blir den bild som du ser blir större.<br /><br /><br />
<br />
--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] ([[Användardiskussion:JakobLindau|diskussion]]) 29 januari 2015 kl. 19.02 (UTC)<br />
<br />
=== Brytningslagen för vågor ===<br />
<br />
[[Fil:Brytnignslagen.png|miniatyr]]<br />
<br />
Sin α = λ<sub>1</sub>/AB; Sin ß = λ<sub>2</sub>/AB ←→ Sin α/Sin ß = λ<sub>1</sub>/λ<sub>2</sub> <br />
<br />
Frekvensen är konstant, förlängning med f ger: <br />
Sin α/ Sin ß = f * λ<sub>1</sub>/f * λ<sub>2</sub> = V<sub>1</sub>/V<sub>2</sub> <br />
<br />
Vi vet att α = i och ß = b<br />
Sin i/Sin b = V<sub>1</sub>/V<sub>2</sub> = konstant<br />
<br />
=== Diffraktion ===<br />
Miro<br />
<br />
Diffraktion, eller böjning som det också kallas, är ett begrepp som beskriver hur en vågrörelse sprids då den träffar ett hinder. Se bild A. Storleken på öppningen mellan hindret bestämmer hur böjd diffraktionskurvan blir. Ju mindre öppning, desto mer böjd blir vågrörelsen efter det att den träffat hindret. På bild A så är det vattenvågor som slår in i hindret. Diffraktion ser annorlunda ut baserat på vilken typ av våg man har. Om vågrörelsen är av typen ljus, så uppstår också diffraktion. Däremot så blir diffraktionens form inte identisk med den som uppstår då vågrörelsen är utav vatten. Se bild B. Precis som vid diffraktion av vatten så har storleken på "öppningen" som ljuset passerar stor betydelse. Ju mindre öppning, desto bredare blir diffraktionen. I bildexempel B så är öppningen 0.1 mm stor. Om öppningen var 0.01 mm stor så skulle ljuset breda ut sig ännu mer mot den svarta bakgrunden. Observera att bredden på hindrets öppning måste vara mindre än ljusstrålens bredd. Om en laserstråle med diametern 0.5mm skickas genom en öppning som är större än 0.5mm så kommer ingen diffraktion att uppstå. Öppningen måste alltså vara mindre än ljusstrålens diameter för att diffraktion skall uppnås. Se bild C.<br />
<br />
Bild A: http:// i.imgur.com/trOTMHu.jpg<br />
Bild B: http:// i.imgur.com/ofk0fS5.jpg?1<br />
Bild C: http:// i.imgur.com/Rp2g8Go.jpg?1<br />
<br />
=== Interferens ===<br />
Interferens är benämningen på två eller flera vågrörelser vars överlappning resulterar i ett amplifierande eller nollställande av svängningar. När man placerar två periodiska vågkällor i fas intill varandra kan man observera detta fenomen. I överensstämmelse med superpositionsprincipen så blir summan av två överlagrade - interfererande eller överlappande- vågorna förstärkta eller försvagade. Som bilden 'Two sources interference' tydligt exemplifierar bildas smala stråk utan någon vågrörelse mellan vågorna då somliga vågor med diametralt motsatta amplituder tar ut varandra. Detta interferens mönster förekommer också i optikens värld och kan testas med ett dubbelspalts experiment. <br />
<br />
[[File:Two sources interference.gif|Two sources interference]]<br />
<br />
Av: Oscar Rasinaho<br />
<br />
=== Stående vågor ===<br />
Tamara<br />
<br />
=== Resonans ===<br />
<br />
[[Fil:Bro kollapsar av vind.gif|350px|miniatyr|höger|En egenproducerad GIF av Tacoma Narrows Bridge kollaps. (Längd 30 sekunder)]]<br />
<br />
Resonans, även kallat självsvängning eller egensvängning är ett allmänt fenomen hos oscillerande eller vibrerande system som innebär att även en svag periodisk yttre störning (pådrivande kraft) nära systemets egenfrekvens kan leda till att systemets svängningsamplitud ökar kraftigt. Något som uppstår när en frekvens med lågt energiinehåll träffar ett odämpat material och får de odämpade materialet att hamna i självsvängning med samma svängingstid som lågenergifrekvensen de odämpade materialet träffats av, vilket i sin tur leder till ett ökat energiinnehåll i denna frekvens. Denna kraftiga enegriökning kan medföra diverse problem i olika situationer, allt ifrån en mindre alvarlig situation med att A-strängen på en gitarr kan få E-strängen i röresle till att vinden kan få en hel bro att rasa. I exemplet med gitarren så kan en A-sträng med frekvensen 440 Hz få E-strängen på 330 Hz att hamna i svängningeftersom både A och E- strängen på gittaren har en gemensam ton på 1320 Hz. Anledningen till att bron "Tacoma Narrows Bridge" som kollapsade var på grund av en felkonstruktion som de inblandade visste om. De var känt att bron kunde hamna i självsvängning genom att fånga upp vindens frekvens och förstäka den genom hela bron. Något konstruktionsteamet aldrig trodde skulle ske men en dag den 1 juli 1940 har vinden de rätta förhållanden som krävs och bron hamnar i kraftig självsvängning, vilket leder till för stor påfrestning i bärande balkar som ledde till att bron kollapsade.<br />
<br />
--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] ([[Användardiskussion:MaxAllerborg|diskussion]]) 26 januari 2015 kl. 23.52 (UTC)<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br />
== Begrepp av ordförklaringstyp ==<br />
<br />
=== Periodisk ===<br />
Josefine<br />
<br />
=== Transversell ===<br />
<br />
[[Fil:Drum vibration mode23.gif|200x200px|inramad|höger|Simulering av falukorv]] <br />
[[Fil:G4HHKMY.jpg|100x100px|inramad|centrerad|Falukorvsknugen rapporterar]]<br />
<br />
Att en våg är transversell innebär att vågen har punkter på svängningsriktningen som är vinkelräta i förhållande till utbredningsriktningen. Man kan se denna egenskap i bland annat strängade instrument som gitarrer, men man kan se denna egenskap även i elektromagnetiska vågor. Kortfattat betyder transversell att något är tvärgående eller att en rät linje skär i andra linjer.<br />
<br />
<br />
<br />
-Knugen transcends through space and time<br />
<br />
=== Longitudinell ===</div>Retalogyhttps://wikiskola.se/index.php?title=Begrepp_inom_st%C3%A5ende_v%C3%A5gor&diff=30528Begrepp inom stående vågor2015-01-27T12:59:26Z<p>Retalogy: /* Transversell */</p>
<hr />
<div>== Centrala begrepp som kräver utförlig förklaring ==<br />
<br />
=== Pulser ===<br />
[[Fil:Fysik12.JPG|650px|miniatyr]]<br />
<br />
Du skickar i väg ett bowlingklot, så att du träffar en kvarbliven kägla. En del av klotets kinesiska energi används till för att fälla käglan. Men det går också att fälla käglan utan att sända ett klot eller någon annat sports föremål. Tänk dig att du ska använda en fjäder istället som är spänd förbi käglan. Med en snabb handviftning o sidled kan du skapa en utbuktning på fjärden. Eftersom att fjädern är elastiskt bunden till varandra drar de efter hand med sig nya, och en puls varandra i väg. Och när pulsen når käglan så fälls käglan. <br />
<br />
<br />
Pulsen transporterar energi längs fjädern, men ingen materia har förflyttats. De enskilda fjädervarven rörde sig bara vinkelrätt ut från fjädern och tillbaka när pulsen passerade, <br />
<br />
<br />
<br />
--[[Användare:Frank|Frank]] ([[Användardiskussion:Frank|diskussion]]) 27 januari 2015 kl. 12.41 (UTC)<br />
<br />
=== Vågor ===<br />
[[Fil:Wave-sv.png|miniatyr|340px | höger|Våg.]]<br />
<br />
Det finns två olika sorters vågor, transversell våg och longitudinell våg. Transversell våg är en våg sådan som vi har arbetat som liknar en sinuskurva och på det sättet ljuset kan formas på(svängningen är vinkelrät mot utbredningsriktningen). Transversell våg är däremot en våg som liknar en ljudvåg, eller en våg i en fjärder(svängningarna är i samma riktning/motsatt som utbredningsriktningen). I en Transversell våg finns det fyra viktiga element, Aplitud(A), Våglängd(λ), Periodtid(T) och Frekvens(f). Aplutiden är alltså den största möjliga utslaget på vågen d.v.s. "mittenläget" av vågen till en av utslaget (utbuktningarna) i vågen och ju större vågen är desto större blir amplituden. Våglängden är alltså längden mellan två "utbuktningar" (två toppar) (ej vågdal och vågtopp), två utbuktningar åt samma håll. Periodtiden är hur lång tid det tar får vågen att gå en period, alltså hur lång tid det tar för vågen att åka från vågtoppen till vågdalen och tillbaka till vågtoppen igen. Frekvens är hur många svängningar vågen gör per sekund, alltså hur många perioder per sekund. En ekvation för att lösa ut T eller f kan skrivas på detta sätt ---> f=1/T <==> T=1/f<br />
<br />
<br />
-Gurpreet<br />
<br />
=== Periodiska vågor ===<br />
Moa<br />
<br />
=== Reflexion ===<br />
<br />
'''Vad definierar en reflexion?''' <br />
<br />
Om man fokuserar en ljusstråle mot en yta kommer en del av ljuset <br />
kastas tillbaka eller bort från ytan, med andra ord reflekteras ljuset.<br />
<br />
'''Finns det olika styrkor på en reflexion?''' <br />
<br />
Kvantiteten av reflektionen beror helt på själva ytan ljuset träffar, <br />
olika ytor är bättre eller sämre på att reflektera ljus. Det är även så <br />
att ytans struktur avgör riktningen på det reflekterade ljuset. <br />
<br />
'''Exempel på olika reflexioner:''' <br />
<br />
''1. REGELBUNDEN''<br />
<br />
En slät och plan yta, exempelvis en blank metallplåt, som träffas av <br />
parallella ljusstrålar kommer att reflektera ljuset så att strålarna <br />
fortfarande är parallella efter reflexionen. <br />
Det kallas för en regelbunden reflexion.<br />
<br />
[[Fil:Slät yra reflexion.png|vänster]]<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
''2. DIFFUS''<br />
<br />
En en blank och vit vägg består av en skorvig yta, det vill <br />
säga att väggen inte är slät utan har små men synliga bucklor <br />
och där med reflekterar ljuset åt alla möjliga håll, oberoende <br />
av de infallande ljusstrålarnas riktning. <br />
Denna typ av reflektion kallas för diffus reflexion. <br />
<br />
[[Fil:Grov yta reflexion.png|centralt]]<br />
<br />
''Av: Mattias Norberg TE12A''<br />
<br />
=== Transmission ===<br />
August<br />
<br />
=== Superposition ===<br />
Kasper<br />
<br />
=== Refraktion ===<br />
[[Fil:Fénytörés.jpg|miniatyr|Ljus genom luft samt plexi, ljuset i detta experiment genomgår refraktion vilket kan ses i den lägre strålen och reflektion vilket kan ses i den övre.]]<br />
<br />
Dessutom, eftersom refraktion kan göra objekt visas närmare än de är, är den ansvarig för att tillåta vatten att förstora objekt. Först, som ljuset går in i en droppe vatten, saktar ner. Om vattenytan inte är plan, då ljuset kommer att böjas till en ny väg. Denna runda formen kommer att böja ljuset utåt och som den breder ut sig, den bild som du ser blir större.<br /><br />
<br />
Refraktion kan ses när man tittar in i en skål med vatten. Luft har ett brytningsindex av ca 1,0003, och vatten har ett brytningsindex av ca 1,3330. Om en person ser på ett rakt föremål, såsom en penna som är placerad med en vinkel, delvis i vattnet, förefaller objektet som böjt vid vattenytan. Detta beror på böjningen av ljusstrålar när de rör sig från vattnet till luften. När strålarna når ögat så ser det dem som om de vore raka strålar och tar således inte hänsyn till ljusets brytning. Detta gör att pennan att visas högre och vattnet visas grundare än det egentligen är. De djup som vattnet verkar vara när den ses från ovan är känd som det skenbara djupet. För små infallsvinklar (mätt från normalen, när sin θ är ungefär densamma som tan θ) så är förhållandet mellan det uppenbara och det verkliga djupet samma som förhållandet mellan brytnings indexet av luft och vatten. Men när infallsvinkeln närmar 90<sup>o</sup>, närmar det uppenbara djupet noll, även om reflektionen ökar, vilket begränsar observationer vid höga infallsvinklar. Omvänt närmar sig synlig höjd oändlighet som infallsvinkeln (underifrån) ökar, men ännu tidigare, eftersom vinkeln för total inre reflektion är närmade sig, även om bilden bleknar från denna vy.<br />
<br />
Dessutom, eftersom refraktion kan göra så att ett objekt ser närmare ut än de är, vilket kan användas för att förstora objekt med hjälp av vatten. När ljuset går in i en droppe vatten saktar det ner. Om vattenytan inte är plan, så kommer ljuset att böjas till en ny väg. Denna runda formen kommer att böja ljuset utåt och som den breder ut sig, så blir den bild som du ser blir större.<br /><br /><br />
<br />
--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] ([[Användardiskussion:JakobLindau|diskussion]]) 29 januari 2015 kl. 19.02 (UTC)<br />
<br />
=== Brytningslagen för vågor ===<br />
<br />
[[Fil:Brytnignslagen.png|miniatyr]]<br />
<br />
Sin α = λ<sub>1</sub>/AB; Sin ß = λ<sub>2</sub>/AB ←→ Sin α/Sin ß = λ<sub>1</sub>/λ<sub>2</sub> <br />
<br />
Frekvensen är konstant, förlängning med f ger: <br />
Sin α/ Sin ß = f * λ<sub>1</sub>/f * λ<sub>2</sub> = V<sub>1</sub>/V<sub>2</sub> <br />
<br />
Vi vet att α = i och ß = b<br />
Sin i/Sin b = V<sub>1</sub>/V<sub>2</sub> = konstant<br />
<br />
=== Diffraktion ===<br />
Miro<br />
<br />
Diffraktion, eller böjning som det också kallas, är ett begrepp som beskriver hur en vågrörelse sprids då den träffar ett hinder. Se bild A. Storleken på öppningen mellan hindret bestämmer hur böjd diffraktionskurvan blir. Ju mindre öppning, desto mer böjd blir vågrörelsen efter det att den träffat hindret. På bild A så är det vattenvågor som slår in i hindret. Diffraktion ser annorlunda ut baserat på vilken typ av våg man har. Om vågrörelsen är av typen ljus, så uppstår också diffraktion. Däremot så blir diffraktionens form inte identisk med den som uppstår då vågrörelsen är utav vatten. Se bild B. Precis som vid diffraktion av vatten så har storleken på "öppningen" som ljuset passerar stor betydelse. Ju mindre öppning, desto bredare blir diffraktionen. I bildexempel B så är öppningen 0.1 mm stor. Om öppningen var 0.01 mm stor så skulle ljuset breda ut sig ännu mer mot den svarta bakgrunden. Observera att bredden på hindrets öppning måste vara mindre än ljusstrålens bredd. Om en laserstråle med diametern 0.5mm skickas genom en öppning som är större än 0.5mm så kommer ingen diffraktion att uppstå. Öppningen måste alltså vara mindre än ljusstrålens diameter för att diffraktion skall uppnås. Se bild C.<br />
<br />
Bild A: http:// i.imgur.com/trOTMHu.jpg<br />
Bild B: http:// i.imgur.com/ofk0fS5.jpg?1<br />
Bild C: http:// i.imgur.com/Rp2g8Go.jpg?1<br />
<br />
=== Interferens ===<br />
Interferens är benämningen på två eller flera vågrörelser vars överlappning resulterar i ett amplifierande eller nollställande av svängningar. När man placerar två periodiska vågkällor i fas intill varandra kan man observera detta fenomen. I överensstämmelse med superpositionsprincipen så blir summan av två överlagrade - interfererande eller överlappande- vågorna förstärkta eller försvagade. Som bilden 'Two sources interference' tydligt exemplifierar bildas smala stråk utan någon vågrörelse mellan vågorna då somliga vågor med diametralt motsatta amplituder tar ut varandra. Detta interferens mönster förekommer också i optikens värld och kan testas med ett dubbelspalts experiment. <br />
<br />
[[File:Two sources interference.gif|Two sources interference]]<br />
<br />
Av: Oscar Rasinaho<br />
<br />
=== Stående vågor ===<br />
Tamara<br />
<br />
=== Resonans ===<br />
<br />
[[Fil:Bro kollapsar av vind.gif|350px|miniatyr|höger|En egenproducerad GIF av Tacoma Narrows Bridge kollaps. (Längd 30 sekunder)]]<br />
<br />
Resonans, även kallat självsvängning eller egensvängning är ett allmänt fenomen hos oscillerande eller vibrerande system som innebär att även en svag periodisk yttre störning (pådrivande kraft) nära systemets egenfrekvens kan leda till att systemets svängningsamplitud ökar kraftigt. Något som uppstår när en frekvens med lågt energiinehåll träffar ett odämpat material och får de odämpade materialet att hamna i självsvängning med samma svängingstid som lågenergifrekvensen de odämpade materialet träffats av, vilket i sin tur leder till ett ökat energiinnehåll i denna frekvens. Denna kraftiga enegriökning kan medföra diverse problem i olika situationer, allt ifrån en mindre alvarlig situation med att A-strängen på en gitarr kan få E-strängen i röresle till att vinden kan få en hel bro att rasa. I exemplet med gitarren så kan en A-sträng med frekvensen 440 Hz få E-strängen på 330 Hz att hamna i svängningeftersom både A och E- strängen på gittaren har en gemensam ton på 1320 Hz. Anledningen till att bron "Tacoma Narrows Bridge" som kollapsade var på grund av en felkonstruktion som de inblandade visste om. De var känt att bron kunde hamna i självsvängning genom att fånga upp vindens frekvens och förstäka den genom hela bron. Något konstruktionsteamet aldrig trodde skulle ske men en dag den 1 juli 1940 har vinden de rätta förhållanden som krävs och bron hamnar i kraftig självsvängning, vilket leder till för stor påfrestning i bärande balkar som ledde till att bron kollapsade.<br />
<br />
--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] ([[Användardiskussion:MaxAllerborg|diskussion]]) 26 januari 2015 kl. 23.52 (UTC)<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br />
== Begrepp av ordförklaringstyp ==<br />
<br />
=== Periodisk ===<br />
Josefine<br />
<br />
=== Transversell ===<br />
<br />
[[Fil:Drum vibration mode23.gif|200x200px|inramad|höger|Simulering av falukorv]] [[Fil:G4HHKMY.jpg|100x100px|inramad|höger|Falukorvsknugen rapporterar]]<br />
<br />
Att en våg är transversell innebär att vågen har punkter på svängningsriktningen som är vinkelräta i förhållande till utbredningsriktningen. Man kan se denna egenskap i bland annat strängade instrument som gitarrer, men man kan se denna egenskap även i elektromagnetiska vågor. Kortfattat betyder transversell att något är tvärgående eller att en rät linje skär i andra linjer.<br />
<br />
<br />
<br />
-Knugen transcends through space and time<br />
<br />
=== Longitudinell ===</div>Retalogyhttps://wikiskola.se/index.php?title=Begrepp_inom_st%C3%A5ende_v%C3%A5gor&diff=30527Begrepp inom stående vågor2015-01-27T12:58:41Z<p>Retalogy: /* Transversell */</p>
<hr />
<div>== Centrala begrepp som kräver utförlig förklaring ==<br />
<br />
=== Pulser ===<br />
[[Fil:Fysik12.JPG|650px|miniatyr]]<br />
<br />
Du skickar i väg ett bowlingklot, så att du träffar en kvarbliven kägla. En del av klotets kinesiska energi används till för att fälla käglan. Men det går också att fälla käglan utan att sända ett klot eller någon annat sports föremål. Tänk dig att du ska använda en fjäder istället som är spänd förbi käglan. Med en snabb handviftning o sidled kan du skapa en utbuktning på fjärden. Eftersom att fjädern är elastiskt bunden till varandra drar de efter hand med sig nya, och en puls varandra i väg. Och när pulsen når käglan så fälls käglan. <br />
<br />
<br />
Pulsen transporterar energi längs fjädern, men ingen materia har förflyttats. De enskilda fjädervarven rörde sig bara vinkelrätt ut från fjädern och tillbaka när pulsen passerade, <br />
<br />
<br />
<br />
--[[Användare:Frank|Frank]] ([[Användardiskussion:Frank|diskussion]]) 27 januari 2015 kl. 12.41 (UTC)<br />
<br />
=== Vågor ===<br />
[[Fil:Wave-sv.png|miniatyr|340px | höger|Våg.]]<br />
<br />
Det finns två olika sorters vågor, transversell våg och longitudinell våg. Transversell våg är en våg sådan som vi har arbetat som liknar en sinuskurva och på det sättet ljuset kan formas på(svängningen är vinkelrät mot utbredningsriktningen). Transversell våg är däremot en våg som liknar en ljudvåg, eller en våg i en fjärder(svängningarna är i samma riktning/motsatt som utbredningsriktningen). I en Transversell våg finns det fyra viktiga element, Aplitud(A), Våglängd(λ), Periodtid(T) och Frekvens(f). Aplutiden är alltså den största möjliga utslaget på vågen d.v.s. "mittenläget" av vågen till en av utslaget (utbuktningarna) i vågen och ju större vågen är desto större blir amplituden. Våglängden är alltså längden mellan två "utbuktningar" (två toppar) (ej vågdal och vågtopp), två utbuktningar åt samma håll. Periodtiden är hur lång tid det tar får vågen att gå en period, alltså hur lång tid det tar för vågen att åka från vågtoppen till vågdalen och tillbaka till vågtoppen igen. Frekvens är hur många svängningar vågen gör per sekund, alltså hur många perioder per sekund. En ekvation för att lösa ut T eller f kan skrivas på detta sätt ---> f=1/T <==> T=1/f<br />
<br />
<br />
-Gurpreet<br />
<br />
=== Periodiska vågor ===<br />
Moa<br />
<br />
=== Reflexion ===<br />
<br />
'''Vad definierar en reflexion?''' <br />
<br />
Om man fokuserar en ljusstråle mot en yta kommer en del av ljuset <br />
kastas tillbaka eller bort från ytan, med andra ord reflekteras ljuset.<br />
<br />
'''Finns det olika styrkor på en reflexion?''' <br />
<br />
Kvantiteten av reflektionen beror helt på själva ytan ljuset träffar, <br />
olika ytor är bättre eller sämre på att reflektera ljus. Det är även så <br />
att ytans struktur avgör riktningen på det reflekterade ljuset. <br />
<br />
'''Exempel på olika reflexioner:''' <br />
<br />
''1. REGELBUNDEN''<br />
<br />
En slät och plan yta, exempelvis en blank metallplåt, som träffas av <br />
parallella ljusstrålar kommer att reflektera ljuset så att strålarna <br />
fortfarande är parallella efter reflexionen. <br />
Det kallas för en regelbunden reflexion.<br />
<br />
[[Fil:Slät yra reflexion.png|vänster]]<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
''2. DIFFUS''<br />
<br />
En en blank och vit vägg består av en skorvig yta, det vill <br />
säga att väggen inte är slät utan har små men synliga bucklor <br />
och där med reflekterar ljuset åt alla möjliga håll, oberoende <br />
av de infallande ljusstrålarnas riktning. <br />
Denna typ av reflektion kallas för diffus reflexion. <br />
<br />
[[Fil:Grov yta reflexion.png|centralt]]<br />
<br />
''Av: Mattias Norberg TE12A''<br />
<br />
=== Transmission ===<br />
August<br />
<br />
=== Superposition ===<br />
Kasper<br />
<br />
=== Refraktion ===<br />
[[Fil:Fénytörés.jpg|miniatyr|Ljus genom luft samt plexi, ljuset i detta experiment genomgår refraktion vilket kan ses i den lägre strålen och reflektion vilket kan ses i den övre.]]<br />
<br />
Dessutom, eftersom refraktion kan göra objekt visas närmare än de är, är den ansvarig för att tillåta vatten att förstora objekt. Först, som ljuset går in i en droppe vatten, saktar ner. Om vattenytan inte är plan, då ljuset kommer att böjas till en ny väg. Denna runda formen kommer att böja ljuset utåt och som den breder ut sig, den bild som du ser blir större.<br /><br />
<br />
Refraktion kan ses när man tittar in i en skål med vatten. Luft har ett brytningsindex av ca 1,0003, och vatten har ett brytningsindex av ca 1,3330. Om en person ser på ett rakt föremål, såsom en penna som är placerad med en vinkel, delvis i vattnet, förefaller objektet som böjt vid vattenytan. Detta beror på böjningen av ljusstrålar när de rör sig från vattnet till luften. När strålarna når ögat så ser det dem som om de vore raka strålar och tar således inte hänsyn till ljusets brytning. Detta gör att pennan att visas högre och vattnet visas grundare än det egentligen är. De djup som vattnet verkar vara när den ses från ovan är känd som det skenbara djupet. För små infallsvinklar (mätt från normalen, när sin θ är ungefär densamma som tan θ) så är förhållandet mellan det uppenbara och det verkliga djupet samma som förhållandet mellan brytnings indexet av luft och vatten. Men när infallsvinkeln närmar 90<sup>o</sup>, närmar det uppenbara djupet noll, även om reflektionen ökar, vilket begränsar observationer vid höga infallsvinklar. Omvänt närmar sig synlig höjd oändlighet som infallsvinkeln (underifrån) ökar, men ännu tidigare, eftersom vinkeln för total inre reflektion är närmade sig, även om bilden bleknar från denna vy.<br />
<br />
Dessutom, eftersom refraktion kan göra så att ett objekt ser närmare ut än de är, vilket kan användas för att förstora objekt med hjälp av vatten. När ljuset går in i en droppe vatten saktar det ner. Om vattenytan inte är plan, så kommer ljuset att böjas till en ny väg. Denna runda formen kommer att böja ljuset utåt och som den breder ut sig, så blir den bild som du ser blir större.<br /><br /><br />
<br />
--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] ([[Användardiskussion:JakobLindau|diskussion]]) 29 januari 2015 kl. 19.02 (UTC)<br />
<br />
=== Brytningslagen för vågor ===<br />
<br />
[[Fil:Brytnignslagen.png|miniatyr]]<br />
<br />
Sin α = λ<sub>1</sub>/AB; Sin ß = λ<sub>2</sub>/AB ←→ Sin α/Sin ß = λ<sub>1</sub>/λ<sub>2</sub> <br />
<br />
Frekvensen är konstant, förlängning med f ger: <br />
Sin α/ Sin ß = f * λ<sub>1</sub>/f * λ<sub>2</sub> = V<sub>1</sub>/V<sub>2</sub> <br />
<br />
Vi vet att α = i och ß = b<br />
Sin i/Sin b = V<sub>1</sub>/V<sub>2</sub> = konstant<br />
<br />
=== Diffraktion ===<br />
Miro<br />
<br />
Diffraktion, eller böjning som det också kallas, är ett begrepp som beskriver hur en vågrörelse sprids då den träffar ett hinder. Se bild A. Storleken på öppningen mellan hindret bestämmer hur böjd diffraktionskurvan blir. Ju mindre öppning, desto mer böjd blir vågrörelsen efter det att den träffat hindret. På bild A så är det vattenvågor som slår in i hindret. Diffraktion ser annorlunda ut baserat på vilken typ av våg man har. Om vågrörelsen är av typen ljus, så uppstår också diffraktion. Däremot så blir diffraktionens form inte identisk med den som uppstår då vågrörelsen är utav vatten. Se bild B. Precis som vid diffraktion av vatten så har storleken på "öppningen" som ljuset passerar stor betydelse. Ju mindre öppning, desto bredare blir diffraktionen. I bildexempel B så är öppningen 0.1 mm stor. Om öppningen var 0.01 mm stor så skulle ljuset breda ut sig ännu mer mot den svarta bakgrunden. Observera att bredden på hindrets öppning måste vara mindre än ljusstrålens bredd. Om en laserstråle med diametern 0.5mm skickas genom en öppning som är större än 0.5mm så kommer ingen diffraktion att uppstå. Öppningen måste alltså vara mindre än ljusstrålens diameter för att diffraktion skall uppnås. Se bild C.<br />
<br />
Bild A: http:// i.imgur.com/trOTMHu.jpg<br />
Bild B: http:// i.imgur.com/ofk0fS5.jpg?1<br />
Bild C: http:// i.imgur.com/Rp2g8Go.jpg?1<br />
<br />
=== Interferens ===<br />
Interferens är benämningen på två eller flera vågrörelser vars överlappning resulterar i ett amplifierande eller nollställande av svängningar. När man placerar två periodiska vågkällor i fas intill varandra kan man observera detta fenomen. I överensstämmelse med superpositionsprincipen så blir summan av två överlagrade - interfererande eller överlappande- vågorna förstärkta eller försvagade. Som bilden 'Two sources interference' tydligt exemplifierar bildas smala stråk utan någon vågrörelse mellan vågorna då somliga vågor med diametralt motsatta amplituder tar ut varandra. Detta interferens mönster förekommer också i optikens värld och kan testas med ett dubbelspalts experiment. <br />
<br />
[[File:Two sources interference.gif|Two sources interference]]<br />
<br />
Av: Oscar Rasinaho<br />
<br />
=== Stående vågor ===<br />
Tamara<br />
<br />
=== Resonans ===<br />
<br />
[[Fil:Bro kollapsar av vind.gif|350px|miniatyr|höger|En egenproducerad GIF av Tacoma Narrows Bridge kollaps. (Längd 30 sekunder)]]<br />
<br />
Resonans, även kallat självsvängning eller egensvängning är ett allmänt fenomen hos oscillerande eller vibrerande system som innebär att även en svag periodisk yttre störning (pådrivande kraft) nära systemets egenfrekvens kan leda till att systemets svängningsamplitud ökar kraftigt. Något som uppstår när en frekvens med lågt energiinehåll träffar ett odämpat material och får de odämpade materialet att hamna i självsvängning med samma svängingstid som lågenergifrekvensen de odämpade materialet träffats av, vilket i sin tur leder till ett ökat energiinnehåll i denna frekvens. Denna kraftiga enegriökning kan medföra diverse problem i olika situationer, allt ifrån en mindre alvarlig situation med att A-strängen på en gitarr kan få E-strängen i röresle till att vinden kan få en hel bro att rasa. I exemplet med gitarren så kan en A-sträng med frekvensen 440 Hz få E-strängen på 330 Hz att hamna i svängningeftersom både A och E- strängen på gittaren har en gemensam ton på 1320 Hz. Anledningen till att bron "Tacoma Narrows Bridge" som kollapsade var på grund av en felkonstruktion som de inblandade visste om. De var känt att bron kunde hamna i självsvängning genom att fånga upp vindens frekvens och förstäka den genom hela bron. Något konstruktionsteamet aldrig trodde skulle ske men en dag den 1 juli 1940 har vinden de rätta förhållanden som krävs och bron hamnar i kraftig självsvängning, vilket leder till för stor påfrestning i bärande balkar som ledde till att bron kollapsade.<br />
<br />
--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] ([[Användardiskussion:MaxAllerborg|diskussion]]) 26 januari 2015 kl. 23.52 (UTC)<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br />
== Begrepp av ordförklaringstyp ==<br />
<br />
=== Periodisk ===<br />
Josefine<br />
<br />
=== Transversell ===<br />
<br />
[[Fil:G4HHKMY.jpg|100x100px|inramad|höger|Falukorvsknugen rapporterar]]<br />
[[Fil:Drum vibration mode23.gif|200x200px|inramad|höger|Simulering av falukorv]]<br />
Att en våg är transversell innebär att vågen har punkter på svängningsriktningen som är vinkelräta i förhållande till utbredningsriktningen. Man kan se denna egenskap i bland annat strängade instrument som gitarrer, men man kan se denna egenskap även i elektromagnetiska vågor. Kortfattat betyder transversell att något är tvärgående eller att en rät linje skär i andra linjer.<br />
<br />
<br />
<br />
-Knugen transcends through space and time<br />
<br />
=== Longitudinell ===</div>Retalogyhttps://wikiskola.se/index.php?title=Fil:Drum_vibration_mode23.gif&diff=30526Fil:Drum vibration mode23.gif2015-01-27T12:57:22Z<p>Retalogy: </p>
<hr />
<div></div>Retalogyhttps://wikiskola.se/index.php?title=Begrepp_inom_st%C3%A5ende_v%C3%A5gor&diff=30525Begrepp inom stående vågor2015-01-27T12:56:07Z<p>Retalogy: /* Pulser */</p>
<hr />
<div>== Centrala begrepp som kräver utförlig förklaring ==<br />
<br />
=== Pulser ===<br />
[[Fil:Fysik12.JPG|650px|miniatyr]]<br />
<br />
Du skickar i väg ett bowlingklot, så att du träffar en kvarbliven kägla. En del av klotets kinesiska energi används till för att fälla käglan. Men det går också att fälla käglan utan att sända ett klot eller någon annat sports föremål. Tänk dig att du ska använda en fjäder istället som är spänd förbi käglan. Med en snabb handviftning o sidled kan du skapa en utbuktning på fjärden. Eftersom att fjädern är elastiskt bunden till varandra drar de efter hand med sig nya, och en puls varandra i väg. Och när pulsen når käglan så fälls käglan. <br />
<br />
<br />
Pulsen transporterar energi längs fjädern, men ingen materia har förflyttats. De enskilda fjädervarven rörde sig bara vinkelrätt ut från fjädern och tillbaka när pulsen passerade, <br />
<br />
<br />
<br />
--[[Användare:Frank|Frank]] ([[Användardiskussion:Frank|diskussion]]) 27 januari 2015 kl. 12.41 (UTC)<br />
<br />
=== Vågor ===<br />
[[Fil:Wave-sv.png|miniatyr|340px | höger|Våg.]]<br />
<br />
Det finns två olika sorters vågor, transversell våg och longitudinell våg. Transversell våg är en våg sådan som vi har arbetat som liknar en sinuskurva och på det sättet ljuset kan formas på(svängningen är vinkelrät mot utbredningsriktningen). Transversell våg är däremot en våg som liknar en ljudvåg, eller en våg i en fjärder(svängningarna är i samma riktning/motsatt som utbredningsriktningen). I en Transversell våg finns det fyra viktiga element, Aplitud(A), Våglängd(λ), Periodtid(T) och Frekvens(f). Aplutiden är alltså den största möjliga utslaget på vågen d.v.s. "mittenläget" av vågen till en av utslaget (utbuktningarna) i vågen och ju större vågen är desto större blir amplituden. Våglängden är alltså längden mellan två "utbuktningar" (två toppar) (ej vågdal och vågtopp), två utbuktningar åt samma håll. Periodtiden är hur lång tid det tar får vågen att gå en period, alltså hur lång tid det tar för vågen att åka från vågtoppen till vågdalen och tillbaka till vågtoppen igen. Frekvens är hur många svängningar vågen gör per sekund, alltså hur många perioder per sekund. En ekvation för att lösa ut T eller f kan skrivas på detta sätt ---> f=1/T <==> T=1/f<br />
<br />
<br />
-Gurpreet<br />
<br />
=== Periodiska vågor ===<br />
Moa<br />
<br />
=== Reflexion ===<br />
<br />
'''Vad definierar en reflexion?''' <br />
<br />
Om man fokuserar en ljusstråle mot en yta kommer en del av ljuset <br />
kastas tillbaka eller bort från ytan, med andra ord reflekteras ljuset.<br />
<br />
'''Finns det olika styrkor på en reflexion?''' <br />
<br />
Kvantiteten av reflektionen beror helt på själva ytan ljuset träffar, <br />
olika ytor är bättre eller sämre på att reflektera ljus. Det är även så <br />
att ytans struktur avgör riktningen på det reflekterade ljuset. <br />
<br />
'''Exempel på olika reflexioner:''' <br />
<br />
''1. REGELBUNDEN''<br />
<br />
En slät och plan yta, exempelvis en blank metallplåt, som träffas av <br />
parallella ljusstrålar kommer att reflektera ljuset så att strålarna <br />
fortfarande är parallella efter reflexionen. <br />
Det kallas för en regelbunden reflexion.<br />
<br />
[[Fil:Slät yra reflexion.png|vänster]]<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
''2. DIFFUS''<br />
<br />
En en blank och vit vägg består av en skorvig yta, det vill <br />
säga att väggen inte är slät utan har små men synliga bucklor <br />
och där med reflekterar ljuset åt alla möjliga håll, oberoende <br />
av de infallande ljusstrålarnas riktning. <br />
Denna typ av reflektion kallas för diffus reflexion. <br />
<br />
[[Fil:Grov yta reflexion.png|centralt]]<br />
<br />
''Av: Mattias Norberg TE12A''<br />
<br />
=== Transmission ===<br />
August<br />
<br />
=== Superposition ===<br />
Kasper<br />
<br />
=== Refraktion ===<br />
[[Fil:Fénytörés.jpg|miniatyr|Ljus genom luft samt plexi, ljuset i detta experiment genomgår refraktion vilket kan ses i den lägre strålen och reflektion vilket kan ses i den övre.]]<br />
<br />
Dessutom, eftersom refraktion kan göra objekt visas närmare än de är, är den ansvarig för att tillåta vatten att förstora objekt. Först, som ljuset går in i en droppe vatten, saktar ner. Om vattenytan inte är plan, då ljuset kommer att böjas till en ny väg. Denna runda formen kommer att böja ljuset utåt och som den breder ut sig, den bild som du ser blir större.<br /><br />
<br />
Refraktion kan ses när man tittar in i en skål med vatten. Luft har ett brytningsindex av ca 1,0003, och vatten har ett brytningsindex av ca 1,3330. Om en person ser på ett rakt föremål, såsom en penna som är placerad med en vinkel, delvis i vattnet, förefaller objektet som böjt vid vattenytan. Detta beror på böjningen av ljusstrålar när de rör sig från vattnet till luften. När strålarna når ögat så ser det dem som om de vore raka strålar och tar således inte hänsyn till ljusets brytning. Detta gör att pennan att visas högre och vattnet visas grundare än det egentligen är. De djup som vattnet verkar vara när den ses från ovan är känd som det skenbara djupet. För små infallsvinklar (mätt från normalen, när sin θ är ungefär densamma som tan θ) så är förhållandet mellan det uppenbara och det verkliga djupet samma som förhållandet mellan brytnings indexet av luft och vatten. Men när infallsvinkeln närmar 90<sup>o</sup>, närmar det uppenbara djupet noll, även om reflektionen ökar, vilket begränsar observationer vid höga infallsvinklar. Omvänt närmar sig synlig höjd oändlighet som infallsvinkeln (underifrån) ökar, men ännu tidigare, eftersom vinkeln för total inre reflektion är närmade sig, även om bilden bleknar från denna vy.<br />
<br />
Dessutom, eftersom refraktion kan göra så att ett objekt ser närmare ut än de är, vilket kan användas för att förstora objekt med hjälp av vatten. När ljuset går in i en droppe vatten saktar det ner. Om vattenytan inte är plan, så kommer ljuset att böjas till en ny väg. Denna runda formen kommer att böja ljuset utåt och som den breder ut sig, så blir den bild som du ser blir större.<br /><br /><br />
<br />
--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] ([[Användardiskussion:JakobLindau|diskussion]]) 29 januari 2015 kl. 19.02 (UTC)<br />
<br />
=== Brytningslagen för vågor ===<br />
<br />
[[Fil:Brytnignslagen.png|miniatyr]]<br />
<br />
Sin α = λ<sub>1</sub>/AB; Sin ß = λ<sub>2</sub>/AB ←→ Sin α/Sin ß = λ<sub>1</sub>/λ<sub>2</sub> <br />
<br />
Frekvensen är konstant, förlängning med f ger: <br />
Sin α/ Sin ß = f * λ<sub>1</sub>/f * λ<sub>2</sub> = V<sub>1</sub>/V<sub>2</sub> <br />
<br />
Vi vet att α = i och ß = b<br />
Sin i/Sin b = V<sub>1</sub>/V<sub>2</sub> = konstant<br />
<br />
=== Diffraktion ===<br />
Miro<br />
<br />
Diffraktion, eller böjning som det också kallas, är ett begrepp som beskriver hur en vågrörelse sprids då den träffar ett hinder. Se bild A. Storleken på öppningen mellan hindret bestämmer hur böjd diffraktionskurvan blir. Ju mindre öppning, desto mer böjd blir vågrörelsen efter det att den träffat hindret. På bild A så är det vattenvågor som slår in i hindret. Diffraktion ser annorlunda ut baserat på vilken typ av våg man har. Om vågrörelsen är av typen ljus, så uppstår också diffraktion. Däremot så blir diffraktionens form inte identisk med den som uppstår då vågrörelsen är utav vatten. Se bild B. Precis som vid diffraktion av vatten så har storleken på "öppningen" som ljuset passerar stor betydelse. Ju mindre öppning, desto bredare blir diffraktionen. I bildexempel B så är öppningen 0.1 mm stor. Om öppningen var 0.01 mm stor så skulle ljuset breda ut sig ännu mer mot den svarta bakgrunden. Observera att bredden på hindrets öppning måste vara mindre än ljusstrålens bredd. Om en laserstråle med diametern 0.5mm skickas genom en öppning som är större än 0.5mm så kommer ingen diffraktion att uppstå. Öppningen måste alltså vara mindre än ljusstrålens diameter för att diffraktion skall uppnås. Se bild C.<br />
<br />
Bild A: http:// i.imgur.com/trOTMHu.jpg<br />
Bild B: http:// i.imgur.com/ofk0fS5.jpg?1<br />
Bild C: http:// i.imgur.com/Rp2g8Go.jpg?1<br />
<br />
=== Interferens ===<br />
Interferens är benämningen på två eller flera vågrörelser vars överlappning resulterar i ett amplifierande eller nollställande av svängningar. När man placerar två periodiska vågkällor i fas intill varandra kan man observera detta fenomen. I överensstämmelse med superpositionsprincipen så blir summan av två överlagrade - interfererande eller överlappande- vågorna förstärkta eller försvagade. Som bilden 'Two sources interference' tydligt exemplifierar bildas smala stråk utan någon vågrörelse mellan vågorna då somliga vågor med diametralt motsatta amplituder tar ut varandra. Detta interferens mönster förekommer också i optikens värld och kan testas med ett dubbelspalts experiment. <br />
<br />
[[File:Two sources interference.gif|Two sources interference]]<br />
<br />
Av: Oscar Rasinaho<br />
<br />
=== Stående vågor ===<br />
Tamara<br />
<br />
=== Resonans ===<br />
<br />
[[Fil:Bro kollapsar av vind.gif|350px|miniatyr|höger|En egenproducerad GIF av Tacoma Narrows Bridge kollaps. (Längd 30 sekunder)]]<br />
<br />
Resonans, även kallat självsvängning eller egensvängning är ett allmänt fenomen hos oscillerande eller vibrerande system som innebär att även en svag periodisk yttre störning (pådrivande kraft) nära systemets egenfrekvens kan leda till att systemets svängningsamplitud ökar kraftigt. Något som uppstår när en frekvens med lågt energiinehåll träffar ett odämpat material och får de odämpade materialet att hamna i självsvängning med samma svängingstid som lågenergifrekvensen de odämpade materialet träffats av, vilket i sin tur leder till ett ökat energiinnehåll i denna frekvens. Denna kraftiga enegriökning kan medföra diverse problem i olika situationer, allt ifrån en mindre alvarlig situation med att A-strängen på en gitarr kan få E-strängen i röresle till att vinden kan få en hel bro att rasa. I exemplet med gitarren så kan en A-sträng med frekvensen 440 Hz få E-strängen på 330 Hz att hamna i svängningeftersom både A och E- strängen på gittaren har en gemensam ton på 1320 Hz. Anledningen till att bron "Tacoma Narrows Bridge" som kollapsade var på grund av en felkonstruktion som de inblandade visste om. De var känt att bron kunde hamna i självsvängning genom att fånga upp vindens frekvens och förstäka den genom hela bron. Något konstruktionsteamet aldrig trodde skulle ske men en dag den 1 juli 1940 har vinden de rätta förhållanden som krävs och bron hamnar i kraftig självsvängning, vilket leder till för stor påfrestning i bärande balkar som ledde till att bron kollapsade.<br />
<br />
--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] ([[Användardiskussion:MaxAllerborg|diskussion]]) 26 januari 2015 kl. 23.52 (UTC)<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br />
== Begrepp av ordförklaringstyp ==<br />
<br />
=== Periodisk ===<br />
Josefine<br />
<br />
=== Transversell ===<br />
<br />
[[Fil:G4HHKMY.jpg|100x100px|inramad|höger|Falukorvsknugen rapporterar]]<br />
Att en våg är transversell innebär att vågen har punkter på svängningsriktningen som är vinkelräta i förhållande till utbredningsriktningen. Man kan se denna egenskap i bland annat strängade instrument som gitarrer, men man kan se denna egenskap även i elektromagnetiska vågor. Kortfattat betyder transversell att något är tvärgående eller att en rät linje skär i andra linjer.<br />
<br />
<br />
<br />
-Knugen transcends through space and time<br />
<br />
=== Longitudinell ===</div>Retalogyhttps://wikiskola.se/index.php?title=Begrepp_inom_st%C3%A5ende_v%C3%A5gor&diff=30524Begrepp inom stående vågor2015-01-27T12:55:30Z<p>Retalogy: /* Pulser */</p>
<hr />
<div>== Centrala begrepp som kräver utförlig förklaring ==<br />
<br />
=== Pulser ===<br />
[[Fil:Fysik12.JPG|650px|miniatyr]]<br />
[[Fil:G4HHKMY.jpg|100x100px|inramad|höger|Falukorvsknugen rapporterar]]<br />
<br />
Du skickar i väg ett bowlingklot, så att du träffar en kvarbliven kägla. En del av klotets kinesiska energi används till för att fälla käglan. Men det går också att fälla käglan utan att sända ett klot eller någon annat sports föremål. Tänk dig att du ska använda en fjäder istället som är spänd förbi käglan. Med en snabb handviftning o sidled kan du skapa en utbuktning på fjärden. Eftersom att fjädern är elastiskt bunden till varandra drar de efter hand med sig nya, och en puls varandra i väg. Och när pulsen når käglan så fälls käglan. <br />
<br />
<br />
Pulsen transporterar energi längs fjädern, men ingen materia har förflyttats. De enskilda fjädervarven rörde sig bara vinkelrätt ut från fjädern och tillbaka när pulsen passerade, <br />
<br />
<br />
<br />
--[[Användare:Frank|Frank]] ([[Användardiskussion:Frank|diskussion]]) 27 januari 2015 kl. 12.41 (UTC)<br />
<br />
=== Vågor ===<br />
[[Fil:Wave-sv.png|miniatyr|340px | höger|Våg.]]<br />
<br />
Det finns två olika sorters vågor, transversell våg och longitudinell våg. Transversell våg är en våg sådan som vi har arbetat som liknar en sinuskurva och på det sättet ljuset kan formas på(svängningen är vinkelrät mot utbredningsriktningen). Transversell våg är däremot en våg som liknar en ljudvåg, eller en våg i en fjärder(svängningarna är i samma riktning/motsatt som utbredningsriktningen). I en Transversell våg finns det fyra viktiga element, Aplitud(A), Våglängd(λ), Periodtid(T) och Frekvens(f). Aplutiden är alltså den största möjliga utslaget på vågen d.v.s. "mittenläget" av vågen till en av utslaget (utbuktningarna) i vågen och ju större vågen är desto större blir amplituden. Våglängden är alltså längden mellan två "utbuktningar" (två toppar) (ej vågdal och vågtopp), två utbuktningar åt samma håll. Periodtiden är hur lång tid det tar får vågen att gå en period, alltså hur lång tid det tar för vågen att åka från vågtoppen till vågdalen och tillbaka till vågtoppen igen. Frekvens är hur många svängningar vågen gör per sekund, alltså hur många perioder per sekund. En ekvation för att lösa ut T eller f kan skrivas på detta sätt ---> f=1/T <==> T=1/f<br />
<br />
<br />
-Gurpreet<br />
<br />
=== Periodiska vågor ===<br />
Moa<br />
<br />
=== Reflexion ===<br />
<br />
'''Vad definierar en reflexion?''' <br />
<br />
Om man fokuserar en ljusstråle mot en yta kommer en del av ljuset <br />
kastas tillbaka eller bort från ytan, med andra ord reflekteras ljuset.<br />
<br />
'''Finns det olika styrkor på en reflexion?''' <br />
<br />
Kvantiteten av reflektionen beror helt på själva ytan ljuset träffar, <br />
olika ytor är bättre eller sämre på att reflektera ljus. Det är även så <br />
att ytans struktur avgör riktningen på det reflekterade ljuset. <br />
<br />
'''Exempel på olika reflexioner:''' <br />
<br />
''1. REGELBUNDEN''<br />
<br />
En slät och plan yta, exempelvis en blank metallplåt, som träffas av <br />
parallella ljusstrålar kommer att reflektera ljuset så att strålarna <br />
fortfarande är parallella efter reflexionen. <br />
Det kallas för en regelbunden reflexion.<br />
<br />
[[Fil:Slät yra reflexion.png|vänster]]<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
''2. DIFFUS''<br />
<br />
En en blank och vit vägg består av en skorvig yta, det vill <br />
säga att väggen inte är slät utan har små men synliga bucklor <br />
och där med reflekterar ljuset åt alla möjliga håll, oberoende <br />
av de infallande ljusstrålarnas riktning. <br />
Denna typ av reflektion kallas för diffus reflexion. <br />
<br />
[[Fil:Grov yta reflexion.png|centralt]]<br />
<br />
''Av: Mattias Norberg TE12A''<br />
<br />
=== Transmission ===<br />
August<br />
<br />
=== Superposition ===<br />
Kasper<br />
<br />
=== Refraktion ===<br />
[[Fil:Fénytörés.jpg|miniatyr|Ljus genom luft samt plexi, ljuset i detta experiment genomgår refraktion vilket kan ses i den lägre strålen och reflektion vilket kan ses i den övre.]]<br />
<br />
Dessutom, eftersom refraktion kan göra objekt visas närmare än de är, är den ansvarig för att tillåta vatten att förstora objekt. Först, som ljuset går in i en droppe vatten, saktar ner. Om vattenytan inte är plan, då ljuset kommer att böjas till en ny väg. Denna runda formen kommer att böja ljuset utåt och som den breder ut sig, den bild som du ser blir större.<br /><br />
<br />
Refraktion kan ses när man tittar in i en skål med vatten. Luft har ett brytningsindex av ca 1,0003, och vatten har ett brytningsindex av ca 1,3330. Om en person ser på ett rakt föremål, såsom en penna som är placerad med en vinkel, delvis i vattnet, förefaller objektet som böjt vid vattenytan. Detta beror på böjningen av ljusstrålar när de rör sig från vattnet till luften. När strålarna når ögat så ser det dem som om de vore raka strålar och tar således inte hänsyn till ljusets brytning. Detta gör att pennan att visas högre och vattnet visas grundare än det egentligen är. De djup som vattnet verkar vara när den ses från ovan är känd som det skenbara djupet. För små infallsvinklar (mätt från normalen, när sin θ är ungefär densamma som tan θ) så är förhållandet mellan det uppenbara och det verkliga djupet samma som förhållandet mellan brytnings indexet av luft och vatten. Men när infallsvinkeln närmar 90<sup>o</sup>, närmar det uppenbara djupet noll, även om reflektionen ökar, vilket begränsar observationer vid höga infallsvinklar. Omvänt närmar sig synlig höjd oändlighet som infallsvinkeln (underifrån) ökar, men ännu tidigare, eftersom vinkeln för total inre reflektion är närmade sig, även om bilden bleknar från denna vy.<br />
<br />
Dessutom, eftersom refraktion kan göra så att ett objekt ser närmare ut än de är, vilket kan användas för att förstora objekt med hjälp av vatten. När ljuset går in i en droppe vatten saktar det ner. Om vattenytan inte är plan, så kommer ljuset att böjas till en ny väg. Denna runda formen kommer att böja ljuset utåt och som den breder ut sig, så blir den bild som du ser blir större.<br /><br /><br />
<br />
--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] ([[Användardiskussion:JakobLindau|diskussion]]) 29 januari 2015 kl. 19.02 (UTC)<br />
<br />
=== Brytningslagen för vågor ===<br />
<br />
[[Fil:Brytnignslagen.png|miniatyr]]<br />
<br />
Sin α = λ<sub>1</sub>/AB; Sin ß = λ<sub>2</sub>/AB ←→ Sin α/Sin ß = λ<sub>1</sub>/λ<sub>2</sub> <br />
<br />
Frekvensen är konstant, förlängning med f ger: <br />
Sin α/ Sin ß = f * λ<sub>1</sub>/f * λ<sub>2</sub> = V<sub>1</sub>/V<sub>2</sub> <br />
<br />
Vi vet att α = i och ß = b<br />
Sin i/Sin b = V<sub>1</sub>/V<sub>2</sub> = konstant<br />
<br />
=== Diffraktion ===<br />
Miro<br />
<br />
Diffraktion, eller böjning som det också kallas, är ett begrepp som beskriver hur en vågrörelse sprids då den träffar ett hinder. Se bild A. Storleken på öppningen mellan hindret bestämmer hur böjd diffraktionskurvan blir. Ju mindre öppning, desto mer böjd blir vågrörelsen efter det att den träffat hindret. På bild A så är det vattenvågor som slår in i hindret. Diffraktion ser annorlunda ut baserat på vilken typ av våg man har. Om vågrörelsen är av typen ljus, så uppstår också diffraktion. Däremot så blir diffraktionens form inte identisk med den som uppstår då vågrörelsen är utav vatten. Se bild B. Precis som vid diffraktion av vatten så har storleken på "öppningen" som ljuset passerar stor betydelse. Ju mindre öppning, desto bredare blir diffraktionen. I bildexempel B så är öppningen 0.1 mm stor. Om öppningen var 0.01 mm stor så skulle ljuset breda ut sig ännu mer mot den svarta bakgrunden. Observera att bredden på hindrets öppning måste vara mindre än ljusstrålens bredd. Om en laserstråle med diametern 0.5mm skickas genom en öppning som är större än 0.5mm så kommer ingen diffraktion att uppstå. Öppningen måste alltså vara mindre än ljusstrålens diameter för att diffraktion skall uppnås. Se bild C.<br />
<br />
Bild A: http:// i.imgur.com/trOTMHu.jpg<br />
Bild B: http:// i.imgur.com/ofk0fS5.jpg?1<br />
Bild C: http:// i.imgur.com/Rp2g8Go.jpg?1<br />
<br />
=== Interferens ===<br />
Interferens är benämningen på två eller flera vågrörelser vars överlappning resulterar i ett amplifierande eller nollställande av svängningar. När man placerar två periodiska vågkällor i fas intill varandra kan man observera detta fenomen. I överensstämmelse med superpositionsprincipen så blir summan av två överlagrade - interfererande eller överlappande- vågorna förstärkta eller försvagade. Som bilden 'Two sources interference' tydligt exemplifierar bildas smala stråk utan någon vågrörelse mellan vågorna då somliga vågor med diametralt motsatta amplituder tar ut varandra. Detta interferens mönster förekommer också i optikens värld och kan testas med ett dubbelspalts experiment. <br />
<br />
[[File:Two sources interference.gif|Two sources interference]]<br />
<br />
Av: Oscar Rasinaho<br />
<br />
=== Stående vågor ===<br />
Tamara<br />
<br />
=== Resonans ===<br />
<br />
[[Fil:Bro kollapsar av vind.gif|350px|miniatyr|höger|En egenproducerad GIF av Tacoma Narrows Bridge kollaps. (Längd 30 sekunder)]]<br />
<br />
Resonans, även kallat självsvängning eller egensvängning är ett allmänt fenomen hos oscillerande eller vibrerande system som innebär att även en svag periodisk yttre störning (pådrivande kraft) nära systemets egenfrekvens kan leda till att systemets svängningsamplitud ökar kraftigt. Något som uppstår när en frekvens med lågt energiinehåll träffar ett odämpat material och får de odämpade materialet att hamna i självsvängning med samma svängingstid som lågenergifrekvensen de odämpade materialet träffats av, vilket i sin tur leder till ett ökat energiinnehåll i denna frekvens. Denna kraftiga enegriökning kan medföra diverse problem i olika situationer, allt ifrån en mindre alvarlig situation med att A-strängen på en gitarr kan få E-strängen i röresle till att vinden kan få en hel bro att rasa. I exemplet med gitarren så kan en A-sträng med frekvensen 440 Hz få E-strängen på 330 Hz att hamna i svängningeftersom både A och E- strängen på gittaren har en gemensam ton på 1320 Hz. Anledningen till att bron "Tacoma Narrows Bridge" som kollapsade var på grund av en felkonstruktion som de inblandade visste om. De var känt att bron kunde hamna i självsvängning genom att fånga upp vindens frekvens och förstäka den genom hela bron. Något konstruktionsteamet aldrig trodde skulle ske men en dag den 1 juli 1940 har vinden de rätta förhållanden som krävs och bron hamnar i kraftig självsvängning, vilket leder till för stor påfrestning i bärande balkar som ledde till att bron kollapsade.<br />
<br />
--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] ([[Användardiskussion:MaxAllerborg|diskussion]]) 26 januari 2015 kl. 23.52 (UTC)<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br />
== Begrepp av ordförklaringstyp ==<br />
<br />
=== Periodisk ===<br />
Josefine<br />
<br />
=== Transversell ===<br />
<br />
[[Fil:G4HHKMY.jpg|100x100px|inramad|höger|Falukorvsknugen rapporterar]]<br />
Att en våg är transversell innebär att vågen har punkter på svängningsriktningen som är vinkelräta i förhållande till utbredningsriktningen. Man kan se denna egenskap i bland annat strängade instrument som gitarrer, men man kan se denna egenskap även i elektromagnetiska vågor. Kortfattat betyder transversell att något är tvärgående eller att en rät linje skär i andra linjer.<br />
<br />
<br />
<br />
-Knugen transcends through space and time<br />
<br />
=== Longitudinell ===</div>Retalogyhttps://wikiskola.se/index.php?title=Begrepp_inom_st%C3%A5ende_v%C3%A5gor&diff=30523Begrepp inom stående vågor2015-01-27T12:51:35Z<p>Retalogy: /* Transversell */</p>
<hr />
<div>== Centrala begrepp som kräver utförlig förklaring ==<br />
<br />
=== Pulser ===<br />
[[Fil:Fysik12.JPG|650px|miniatyr]]<br />
<br />
Du skickar i väg ett bowlingklot, så att du träffar en kvarbliven kägla. En del av klotets kinesiska energi används till för att fälla käglan. Men det går också att fälla käglan utan att sända ett klot eller någon annat sports föremål. Tänk dig att du ska använda en fjäder istället som är spänd förbi käglan. Med en snabb handviftning o sidled kan du skapa en utbuktning på fjärden. Eftersom att fjädern är elastiskt bunden till varandra drar de efter hand med sig nya, och en puls varandra i väg. Och när pulsen når käglan så fälls käglan. <br />
<br />
<br />
Pulsen transporterar energi längs fjädern, men ingen materia har förflyttats. De enskilda fjädervarven rörde sig bara vinkelrätt ut från fjädern och tillbaka när pulsen passerade, <br />
<br />
<br />
<br />
--[[Användare:Frank|Frank]] ([[Användardiskussion:Frank|diskussion]]) 27 januari 2015 kl. 12.41 (UTC)<br />
<br />
=== Vågor ===<br />
[[Fil:Wave-sv.png|miniatyr|340px | höger|Våg.]]<br />
<br />
Det finns två olika sorters vågor, transversell våg och longitudinell våg. Transversell våg är en våg sådan som vi har arbetat som liknar en sinuskurva och på det sättet ljuset kan formas på(svängningen är vinkelrät mot utbredningsriktningen). Transversell våg är däremot en våg som liknar en ljudvåg, eller en våg i en fjärder(svängningarna är i samma riktning/motsatt som utbredningsriktningen). I en Transversell våg finns det fyra viktiga element, Aplitud(A), Våglängd(λ), Periodtid(T) och Frekvens(f). Aplutiden är alltså den största möjliga utslaget på vågen d.v.s. "mittenläget" av vågen till en av utslaget (utbuktningarna) i vågen och ju större vågen är desto större blir amplituden. Våglängden är alltså längden mellan två "utbuktningar" (två toppar) (ej vågdal och vågtopp), två utbuktningar åt samma håll. Periodtiden är hur lång tid det tar får vågen att gå en period, alltså hur lång tid det tar för vågen att åka från vågtoppen till vågdalen och tillbaka till vågtoppen igen. Frekvens är hur många svängningar vågen gör per sekund, alltså hur många perioder per sekund. En ekvation för att lösa ut T eller f kan skrivas på detta sätt ---> f=1/T <==> T=1/f<br />
<br />
<br />
-Gurpreet<br />
<br />
=== Periodiska vågor ===<br />
Moa<br />
<br />
=== Reflexion ===<br />
<br />
'''Vad definierar en reflexion?''' <br />
<br />
Om man fokuserar en ljusstråle mot en yta kommer en del av ljuset <br />
kastas tillbaka eller bort från ytan, med andra ord reflekteras ljuset.<br />
<br />
'''Finns det olika styrkor på en reflexion?''' <br />
<br />
Kvantiteten av reflektionen beror helt på själva ytan ljuset träffar, <br />
olika ytor är bättre eller sämre på att reflektera ljus. Det är även så <br />
att ytans struktur avgör riktningen på det reflekterade ljuset. <br />
<br />
'''Exempel på olika reflexioner:''' <br />
<br />
''1. REGELBUNDEN''<br />
<br />
En slät och plan yta, exempelvis en blank metallplåt, som träffas av <br />
parallella ljusstrålar kommer att reflektera ljuset så att strålarna <br />
fortfarande är parallella efter reflexionen. <br />
Det kallas för en regelbunden reflexion.<br />
<br />
[[Fil:Slät yra reflexion.png|vänster]]<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
''2. DIFFUS''<br />
<br />
En en blank och vit vägg består av en skorvig yta, det vill <br />
säga att väggen inte är slät utan har små men synliga bucklor <br />
och där med reflekterar ljuset åt alla möjliga håll, oberoende <br />
av de infallande ljusstrålarnas riktning. <br />
Denna typ av reflektion kallas för diffus reflexion. <br />
<br />
[[Fil:Grov yta reflexion.png|centralt]]<br />
<br />
''Av: Mattias Norberg TE12A''<br />
<br />
=== Transmission ===<br />
August<br />
<br />
=== Superposition ===<br />
Kasper<br />
<br />
=== Refraktion ===<br />
[[Fil:Fénytörés.jpg|miniatyr|Ljus genom luft samt plexi, ljuset i detta experiment genomgår refraktion vilket kan ses i den lägre strålen och reflektion vilket kan ses i den övre.]]<br />
<br />
Dessutom, eftersom refraktion kan göra objekt visas närmare än de är, är den ansvarig för att tillåta vatten att förstora objekt. Först, som ljuset går in i en droppe vatten, saktar ner. Om vattenytan inte är plan, då ljuset kommer att böjas till en ny väg. Denna runda formen kommer att böja ljuset utåt och som den breder ut sig, den bild som du ser blir större.<br /><br />
<br />
Refraktion kan ses när man tittar in i en skål med vatten. Luft har ett brytningsindex av ca 1,0003, och vatten har ett brytningsindex av ca 1,3330. Om en person ser på ett rakt föremål, såsom en penna som är placerad med en vinkel, delvis i vattnet, förefaller objektet som böjt vid vattenytan. Detta beror på böjningen av ljusstrålar när de rör sig från vattnet till luften. När strålarna når ögat så ser det dem som om de vore raka strålar och tar således inte hänsyn till ljusets brytning. Detta gör att pennan att visas högre och vattnet visas grundare än det egentligen är. De djup som vattnet verkar vara när den ses från ovan är känd som det skenbara djupet. För små infallsvinklar (mätt från normalen, när sin θ är ungefär densamma som tan θ) så är förhållandet mellan det uppenbara och det verkliga djupet samma som förhållandet mellan brytnings indexet av luft och vatten. Men när infallsvinkeln närmar 90<sup>o</sup>, närmar det uppenbara djupet noll, även om reflektionen ökar, vilket begränsar observationer vid höga infallsvinklar. Omvänt närmar sig synlig höjd oändlighet som infallsvinkeln (underifrån) ökar, men ännu tidigare, eftersom vinkeln för total inre reflektion är närmade sig, även om bilden bleknar från denna vy.<br />
<br />
Dessutom, eftersom refraktion kan göra så att ett objekt ser närmare ut än de är, vilket kan användas för att förstora objekt med hjälp av vatten. När ljuset går in i en droppe vatten saktar det ner. Om vattenytan inte är plan, så kommer ljuset att böjas till en ny väg. Denna runda formen kommer att böja ljuset utåt och som den breder ut sig, så blir den bild som du ser blir större.<br /><br /><br />
<br />
--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] ([[Användardiskussion:JakobLindau|diskussion]]) 29 januari 2015 kl. 19.02 (UTC)<br />
<br />
=== Brytningslagen för vågor ===<br />
<br />
[[Fil:Brytnignslagen.png|miniatyr]]<br />
<br />
Sin α = λ<sub>1</sub>/AB; Sin ß = λ<sub>2</sub>/AB ←→ Sin α/Sin ß = λ<sub>1</sub>/λ<sub>2</sub> <br />
<br />
Frekvensen är konstant, förlängning med f ger: <br />
Sin α/ Sin ß = f * λ<sub>1</sub>/f * λ<sub>2</sub> = V<sub>1</sub>/V<sub>2</sub> <br />
<br />
Vi vet att α = i och ß = b<br />
Sin i/Sin b = V<sub>1</sub>/V<sub>2</sub> = konstant<br />
<br />
=== Diffraktion ===<br />
Miro<br />
<br />
Diffraktion, eller böjning som det också kallas, är ett begrepp som beskriver hur en vågrörelse sprids då den träffar ett hinder. Se bild A. Storleken på öppningen mellan hindret bestämmer hur böjd diffraktionskurvan blir. Ju mindre öppning, desto mer böjd blir vågrörelsen efter det att den träffat hindret. På bild A så är det vattenvågor som slår in i hindret. Diffraktion ser annorlunda ut baserat på vilken typ av våg man har. Om vågrörelsen är av typen ljus, så uppstår också diffraktion. Däremot så blir diffraktionens form inte identisk med den som uppstår då vågrörelsen är utav vatten. Se bild B. Precis som vid diffraktion av vatten så har storleken på "öppningen" som ljuset passerar stor betydelse. Ju mindre öppning, desto bredare blir diffraktionen. I bildexempel B så är öppningen 0.1 mm stor. Om öppningen var 0.01 mm stor så skulle ljuset breda ut sig ännu mer mot den svarta bakgrunden. Observera att bredden på hindrets öppning måste vara mindre än ljusstrålens bredd. Om en laserstråle med diametern 0.5mm skickas genom en öppning som är större än 0.5mm så kommer ingen diffraktion att uppstå. Öppningen måste alltså vara mindre än ljusstrålens diameter för att diffraktion skall uppnås. Se bild C.<br />
<br />
Bild A: http:// i.imgur.com/trOTMHu.jpg<br />
Bild B: http:// i.imgur.com/ofk0fS5.jpg?1<br />
Bild C: http:// i.imgur.com/Rp2g8Go.jpg?1<br />
<br />
=== Interferens ===<br />
Interferens är benämningen på två eller flera vågrörelser vars överlappning resulterar i ett amplifierande eller nollställande av svängningar. När man placerar två periodiska vågkällor i fas intill varandra kan man observera detta fenomen. I överensstämmelse med superpositionsprincipen så blir summan av två överlagrade - interfererande eller överlappande- vågorna förstärkta eller försvagade. Som bilden 'Two sources interference' tydligt exemplifierar bildas smala stråk utan någon vågrörelse mellan vågorna då somliga vågor med diametralt motsatta amplituder tar ut varandra. Detta interferens mönster förekommer också i optikens värld och kan testas med ett dubbelspalts experiment. <br />
<br />
[[File:Two sources interference.gif|Two sources interference]]<br />
<br />
Av: Oscar Rasinaho<br />
<br />
=== Stående vågor ===<br />
Tamara<br />
<br />
=== Resonans ===<br />
<br />
[[Fil:Bro kollapsar av vind.gif|350px|miniatyr|höger|En egenproducerad GIF av Tacoma Narrows Bridge kollaps. (Längd 30 sekunder)]]<br />
<br />
Resonans, även kallat självsvängning eller egensvängning är ett allmänt fenomen hos oscillerande eller vibrerande system som innebär att även en svag periodisk yttre störning (pådrivande kraft) nära systemets egenfrekvens kan leda till att systemets svängningsamplitud ökar kraftigt. Något som uppstår när en frekvens med lågt energiinehåll träffar ett odämpat material och får de odämpade materialet att hamna i självsvängning med samma svängingstid som lågenergifrekvensen de odämpade materialet träffats av, vilket i sin tur leder till ett ökat energiinnehåll i denna frekvens. Denna kraftiga enegriökning kan medföra diverse problem i olika situationer, allt ifrån en mindre alvarlig situation med att A-strängen på en gitarr kan få E-strängen i röresle till att vinden kan få en hel bro att rasa. I exemplet med gitarren så kan en A-sträng med frekvensen 440 Hz få E-strängen på 330 Hz att hamna i svängningeftersom både A och E- strängen på gittaren har en gemensam ton på 1320 Hz. Anledningen till att bron "Tacoma Narrows Bridge" som kollapsade var på grund av en felkonstruktion som de inblandade visste om. De var känt att bron kunde hamna i självsvängning genom att fånga upp vindens frekvens och förstäka den genom hela bron. Något konstruktionsteamet aldrig trodde skulle ske men en dag den 1 juli 1940 har vinden de rätta förhållanden som krävs och bron hamnar i kraftig självsvängning, vilket leder till för stor påfrestning i bärande balkar som ledde till att bron kollapsade.<br />
<br />
--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] ([[Användardiskussion:MaxAllerborg|diskussion]]) 26 januari 2015 kl. 23.52 (UTC)<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br />
== Begrepp av ordförklaringstyp ==<br />
<br />
=== Periodisk ===<br />
Josefine<br />
<br />
=== Transversell ===<br />
<br />
[[Fil:G4HHKMY.jpg|100x100px|inramad|höger|Falukorvsknugen rapporterar]]<br />
Att en våg är transversell innebär att vågen har punkter på svängningsriktningen som är vinkelräta i förhållande till utbredningsriktningen. Man kan se denna egenskap i bland annat strängade instrument som gitarrer, men man kan se denna egenskap även i elektromagnetiska vågor. Kortfattat betyder transversell att något är tvärgående eller att en rät linje skär i andra linjer.<br />
<br />
<br />
<br />
-Knugen transcends through space and time<br />
<br />
=== Longitudinell ===</div>Retalogyhttps://wikiskola.se/index.php?title=Begrepp_inom_st%C3%A5ende_v%C3%A5gor&diff=30522Begrepp inom stående vågor2015-01-27T12:47:02Z<p>Retalogy: /* Transversell */</p>
<hr />
<div>== Centrala begrepp som kräver utförlig förklaring ==<br />
<br />
=== Pulser ===<br />
[[Fil:Fysik12.JPG|650px|miniatyr]]<br />
<br />
Du skickar i väg ett bowlingklot, så att du träffar en kvarbliven kägla. En del av klotets kinesiska energi används till för att fälla käglan. Men det går också att fälla käglan utan att sända ett klot eller någon annat sports föremål. Tänk dig att du ska använda en fjäder istället som är spänd förbi käglan. Med en snabb handviftning o sidled kan du skapa en utbuktning på fjärden. Eftersom att fjädern är elastiskt bunden till varandra drar de efter hand med sig nya, och en puls varandra i väg. Och när pulsen når käglan så fälls käglan. <br />
<br />
<br />
Pulsen transporterar energi längs fjädern, men ingen materia har förflyttats. De enskilda fjädervarven rörde sig bara vinkelrätt ut från fjädern och tillbaka när pulsen passerade, <br />
<br />
<br />
<br />
--[[Användare:Frank|Frank]] ([[Användardiskussion:Frank|diskussion]]) 27 januari 2015 kl. 12.41 (UTC)<br />
<br />
=== Vågor ===<br />
[[Fil:Wave-sv.png|miniatyr|340px | höger|Våg.]]<br />
<br />
Det finns två olika sorters vågor, transversell våg och longitudinell våg. Transversell våg är en våg sådan som vi har arbetat som liknar en sinuskurva och på det sättet ljuset kan formas på(svängningen är vinkelrät mot utbredningsriktningen). Transversell våg är däremot en våg som liknar en ljudvåg, eller en våg i en fjärder(svängningarna är i samma riktning/motsatt som utbredningsriktningen). I en Transversell våg finns det fyra viktiga element, Aplitud(A), Våglängd(λ), Periodtid(T) och Frekvens(f). Aplutiden är alltså den största möjliga utslaget på vågen d.v.s. "mittenläget" av vågen till en av utslaget (utbuktningarna) i vågen och ju större vågen är desto större blir amplituden. Våglängden är alltså längden mellan två "utbuktningar" (två toppar) (ej vågdal och vågtopp), två utbuktningar åt samma håll. Periodtiden är hur lång tid det tar får vågen att gå en period, alltså hur lång tid det tar för vågen att åka från vågtoppen till vågdalen och tillbaka till vågtoppen igen. Frekvens är hur många svängningar vågen gör per sekund, alltså hur många perioder per sekund. En ekvation för att lösa ut T eller f kan skrivas på detta sätt ---> f=1/T <==> T=1/f<br />
<br />
<br />
-Gurpreet<br />
<br />
=== Periodiska vågor ===<br />
Moa<br />
<br />
=== Reflexion ===<br />
<br />
'''Vad definierar en reflexion?''' <br />
<br />
Om man fokuserar en ljusstråle mot en yta kommer en del av ljuset <br />
kastas tillbaka eller bort från ytan, med andra ord reflekteras ljuset.<br />
<br />
'''Finns det olika styrkor på en reflexion?''' <br />
<br />
Kvantiteten av reflektionen beror helt på själva ytan ljuset träffar, <br />
olika ytor är bättre eller sämre på att reflektera ljus. Det är även så <br />
att ytans struktur avgör riktningen på det reflekterade ljuset. <br />
<br />
'''Exempel på olika reflexioner:''' <br />
<br />
''1. REGELBUNDEN''<br />
<br />
En slät och plan yta, exempelvis en blank metallplåt, som träffas av <br />
parallella ljusstrålar kommer att reflektera ljuset så att strålarna <br />
fortfarande är parallella efter reflexionen. <br />
Det kallas för en regelbunden reflexion.<br />
<br />
[[Fil:Slät yra reflexion.png|vänster]]<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
''2. DIFFUS''<br />
<br />
En en blank och vit vägg består av en skorvig yta, det vill <br />
säga att väggen inte är slät utan har små men synliga bucklor <br />
och där med reflekterar ljuset åt alla möjliga håll, oberoende <br />
av de infallande ljusstrålarnas riktning. <br />
Denna typ av reflektion kallas för diffus reflexion. <br />
<br />
[[Fil:Grov yta reflexion.png|centralt]]<br />
<br />
''Av: Mattias Norberg TE12A''<br />
<br />
=== Transmission ===<br />
August<br />
<br />
=== Superposition ===<br />
Kasper<br />
<br />
=== Refraktion ===<br />
[[Fil:Fénytörés.jpg|miniatyr|Ljus genom luft samt plexi, ljuset i detta experiment genomgår refraktion vilket kan ses i den lägre strålen och reflektion vilket kan ses i den övre.]]<br />
<br />
Dessutom, eftersom refraktion kan göra objekt visas närmare än de är, är den ansvarig för att tillåta vatten att förstora objekt. Först, som ljuset går in i en droppe vatten, saktar ner. Om vattenytan inte är plan, då ljuset kommer att böjas till en ny väg. Denna runda formen kommer att böja ljuset utåt och som den breder ut sig, den bild som du ser blir större.<br /><br />
<br />
Refraktion kan ses när man tittar in i en skål med vatten. Luft har ett brytningsindex av ca 1,0003, och vatten har ett brytningsindex av ca 1,3330. Om en person ser på ett rakt föremål, såsom en penna som är placerad med en vinkel, delvis i vattnet, förefaller objektet som böjt vid vattenytan. Detta beror på böjningen av ljusstrålar när de rör sig från vattnet till luften. När strålarna når ögat så ser det dem som om de vore raka strålar och tar således inte hänsyn till ljusets brytning. Detta gör att pennan att visas högre och vattnet visas grundare än det egentligen är. De djup som vattnet verkar vara när den ses från ovan är känd som det skenbara djupet. För små infallsvinklar (mätt från normalen, när sin θ är ungefär densamma som tan θ) så är förhållandet mellan det uppenbara och det verkliga djupet samma som förhållandet mellan brytnings indexet av luft och vatten. Men när infallsvinkeln närmar 90<sup>o</sup>, närmar det uppenbara djupet noll, även om reflektionen ökar, vilket begränsar observationer vid höga infallsvinklar. Omvänt närmar sig synlig höjd oändlighet som infallsvinkeln (underifrån) ökar, men ännu tidigare, eftersom vinkeln för total inre reflektion är närmade sig, även om bilden bleknar från denna vy.<br />
<br />
Dessutom, eftersom refraktion kan göra så att ett objekt ser närmare ut än de är, vilket kan användas för att förstora objekt med hjälp av vatten. När ljuset går in i en droppe vatten saktar det ner. Om vattenytan inte är plan, så kommer ljuset att böjas till en ny väg. Denna runda formen kommer att böja ljuset utåt och som den breder ut sig, så blir den bild som du ser blir större.<br /><br /><br />
<br />
--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] ([[Användardiskussion:JakobLindau|diskussion]]) 29 januari 2015 kl. 19.02 (UTC)<br />
<br />
=== Brytningslagen för vågor ===<br />
<br />
[[Fil:Brytnignslagen.png|miniatyr]]<br />
<br />
Sin α = λ<sub>1</sub>/AB; Sin ß = λ<sub>2</sub>/AB ←→ Sin α/Sin ß = λ<sub>1</sub>/λ<sub>2</sub> <br />
<br />
Frekvensen är konstant, förlängning med f ger: <br />
Sin α/ Sin ß = f * λ<sub>1</sub>/f * λ<sub>2</sub> = V<sub>1</sub>/V<sub>2</sub> <br />
<br />
Vi vet att α = i och ß = b<br />
Sin i/Sin b = V<sub>1</sub>/V<sub>2</sub> = konstant<br />
<br />
=== Diffraktion ===<br />
Miro<br />
<br />
Diffraktion, eller böjning som det också kallas, är ett begrepp som beskriver hur en vågrörelse sprids då den träffar ett hinder. Se bild A. Storleken på öppningen mellan hindret bestämmer hur böjd diffraktionskurvan blir. Ju mindre öppning, desto mer böjd blir vågrörelsen efter det att den träffat hindret. På bild A så är det vattenvågor som slår in i hindret. Diffraktion ser annorlunda ut baserat på vilken typ av våg man har. Om vågrörelsen är av typen ljus, så uppstår också diffraktion. Däremot så blir diffraktionens form inte identisk med den som uppstår då vågrörelsen är utav vatten. Se bild B. Precis som vid diffraktion av vatten så har storleken på "öppningen" som ljuset passerar stor betydelse. Ju mindre öppning, desto bredare blir diffraktionen. I bildexempel B så är öppningen 0.1 mm stor. Om öppningen var 0.01 mm stor så skulle ljuset breda ut sig ännu mer mot den svarta bakgrunden. Observera att bredden på hindrets öppning måste vara mindre än ljusstrålens bredd. Om en laserstråle med diametern 0.5mm skickas genom en öppning som är större än 0.5mm så kommer ingen diffraktion att uppstå. Öppningen måste alltså vara mindre än ljusstrålens diameter för att diffraktion skall uppnås. Se bild C.<br />
<br />
Bild A: http:// i.imgur.com/trOTMHu.jpg<br />
Bild B: http:// i.imgur.com/ofk0fS5.jpg?1<br />
Bild C: http:// i.imgur.com/Rp2g8Go.jpg?1<br />
<br />
=== Interferens ===<br />
Interferens är benämningen på två eller flera vågrörelser vars överlappning resulterar i ett amplifierande eller nollställande av svängningar. När man placerar två periodiska vågkällor i fas intill varandra kan man observera detta fenomen. I överensstämmelse med superpositionsprincipen så blir summan av två överlagrade - interfererande eller överlappande- vågorna förstärkta eller försvagade. Som bilden 'Two sources interference' tydligt exemplifierar bildas smala stråk utan någon vågrörelse mellan vågorna då somliga vågor med diametralt motsatta amplituder tar ut varandra. Detta interferens mönster förekommer också i optikens värld och kan testas med ett dubbelspalts experiment. <br />
<br />
[[File:Two sources interference.gif|Two sources interference]]<br />
<br />
Av: Oscar Rasinaho<br />
<br />
=== Stående vågor ===<br />
Tamara<br />
<br />
=== Resonans ===<br />
<br />
[[Fil:Bro kollapsar av vind.gif|350px|miniatyr|höger|En egenproducerad GIF av Tacoma Narrows Bridge kollaps. (Längd 30 sekunder)]]<br />
<br />
Resonans, även kallat självsvängning eller egensvängning är ett allmänt fenomen hos oscillerande eller vibrerande system som innebär att även en svag periodisk yttre störning (pådrivande kraft) nära systemets egenfrekvens kan leda till att systemets svängningsamplitud ökar kraftigt. Något som uppstår när en frekvens med lågt energiinehåll träffar ett odämpat material och får de odämpade materialet att hamna i självsvängning med samma svängingstid som lågenergifrekvensen de odämpade materialet träffats av, vilket i sin tur leder till ett ökat energiinnehåll i denna frekvens. Denna kraftiga enegriökning kan medföra diverse problem i olika situationer, allt ifrån en mindre alvarlig situation med att A-strängen på en gitarr kan få E-strängen i röresle till att vinden kan få en hel bro att rasa. I exemplet med gitarren så kan en A-sträng med frekvensen 440 Hz få E-strängen på 330 Hz att hamna i svängningeftersom både A och E- strängen på gittaren har en gemensam ton på 1320 Hz. Anledningen till att bron "Tacoma Narrows Bridge" som kollapsade var på grund av en felkonstruktion som de inblandade visste om. De var känt att bron kunde hamna i självsvängning genom att fånga upp vindens frekvens och förstäka den genom hela bron. Något konstruktionsteamet aldrig trodde skulle ske men en dag den 1 juli 1940 har vinden de rätta förhållanden som krävs och bron hamnar i kraftig självsvängning, vilket leder till för stor påfrestning i bärande balkar som ledde till att bron kollapsade.<br />
<br />
--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] ([[Användardiskussion:MaxAllerborg|diskussion]]) 26 januari 2015 kl. 23.52 (UTC)<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br />
== Begrepp av ordförklaringstyp ==<br />
<br />
=== Periodisk ===<br />
Josefine<br />
<br />
=== Transversell ===<br />
[[Fil:G4HHKMY.jpg|75px|inramad|höger|Falukorvsknugen rapporterar]]<br />
<br />
<br />
Att en våg är transversell innebär att vågen har punkter på svängningsriktningen som är vinkelräta i förhållande till utbredningsriktningen. Man kan se denna egenskap i bland annat strängade instrument som gitarrer, men man kan se denna egenskap även i elektromagnetiska vågor. Kortfattat betyder transversell att något är tvärgående eller att en rät linje skär i andra linjer.<br />
<br />
<br />
<br />
-Knugen transcends through space and time<br />
<br />
=== Longitudinell ===</div>Retalogyhttps://wikiskola.se/index.php?title=Begrepp_inom_st%C3%A5ende_v%C3%A5gor&diff=30521Begrepp inom stående vågor2015-01-27T12:45:59Z<p>Retalogy: /* Transversell */</p>
<hr />
<div>== Centrala begrepp som kräver utförlig förklaring ==<br />
<br />
=== Pulser ===<br />
[[Fil:Fysik12.JPG|650px|miniatyr]]<br />
<br />
Du skickar i väg ett bowlingklot, så att du träffar en kvarbliven kägla. En del av klotets kinesiska energi används till för att fälla käglan. Men det går också att fälla käglan utan att sända ett klot eller någon annat sports föremål. Tänk dig att du ska använda en fjäder istället som är spänd förbi käglan. Med en snabb handviftning o sidled kan du skapa en utbuktning på fjärden. Eftersom att fjädern är elastiskt bunden till varandra drar de efter hand med sig nya, och en puls varandra i väg. Och när pulsen når käglan så fälls käglan. <br />
<br />
<br />
Pulsen transporterar energi längs fjädern, men ingen materia har förflyttats. De enskilda fjädervarven rörde sig bara vinkelrätt ut från fjädern och tillbaka när pulsen passerade, <br />
<br />
<br />
<br />
--[[Användare:Frank|Frank]] ([[Användardiskussion:Frank|diskussion]]) 27 januari 2015 kl. 12.41 (UTC)<br />
<br />
=== Vågor ===<br />
[[Fil:Wave-sv.png|miniatyr|340px | höger|Våg.]]<br />
<br />
Det finns två olika sorters vågor, transversell våg och longitudinell våg. Transversell våg är en våg sådan som vi har arbetat som liknar en sinuskurva och på det sättet ljuset kan formas på(svängningen är vinkelrät mot utbredningsriktningen). Transversell våg är däremot en våg som liknar en ljudvåg, eller en våg i en fjärder(svängningarna är i samma riktning/motsatt som utbredningsriktningen). I en Transversell våg finns det fyra viktiga element, Aplitud(A), Våglängd(λ), Periodtid(T) och Frekvens(f). Aplutiden är alltså den största möjliga utslaget på vågen d.v.s. "mittenläget" av vågen till en av utslaget (utbuktningarna) i vågen och ju större vågen är desto större blir amplituden. Våglängden är alltså längden mellan två "utbuktningar" (två toppar) (ej vågdal och vågtopp), två utbuktningar åt samma håll. Periodtiden är hur lång tid det tar får vågen att gå en period, alltså hur lång tid det tar för vågen att åka från vågtoppen till vågdalen och tillbaka till vågtoppen igen. Frekvens är hur många svängningar vågen gör per sekund, alltså hur många perioder per sekund. En ekvation för att lösa ut T eller f kan skrivas på detta sätt ---> f=1/T <==> T=1/f<br />
<br />
<br />
-Gurpreet<br />
<br />
=== Periodiska vågor ===<br />
Moa<br />
<br />
=== Reflexion ===<br />
<br />
'''Vad definierar en reflexion?''' <br />
<br />
Om man fokuserar en ljusstråle mot en yta kommer en del av ljuset <br />
kastas tillbaka eller bort från ytan, med andra ord reflekteras ljuset.<br />
<br />
'''Finns det olika styrkor på en reflexion?''' <br />
<br />
Kvantiteten av reflektionen beror helt på själva ytan ljuset träffar, <br />
olika ytor är bättre eller sämre på att reflektera ljus. Det är även så <br />
att ytans struktur avgör riktningen på det reflekterade ljuset. <br />
<br />
'''Exempel på olika reflexioner:''' <br />
<br />
''1. REGELBUNDEN''<br />
<br />
En slät och plan yta, exempelvis en blank metallplåt, som träffas av <br />
parallella ljusstrålar kommer att reflektera ljuset så att strålarna <br />
fortfarande är parallella efter reflexionen. <br />
Det kallas för en regelbunden reflexion.<br />
<br />
[[Fil:Slät yra reflexion.png|vänster]]<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
''2. DIFFUS''<br />
<br />
En en blank och vit vägg består av en skorvig yta, det vill <br />
säga att väggen inte är slät utan har små men synliga bucklor <br />
och där med reflekterar ljuset åt alla möjliga håll, oberoende <br />
av de infallande ljusstrålarnas riktning. <br />
Denna typ av reflektion kallas för diffus reflexion. <br />
<br />
[[Fil:Grov yta reflexion.png|centralt]]<br />
<br />
''Av: Mattias Norberg TE12A''<br />
<br />
=== Transmission ===<br />
August<br />
<br />
=== Superposition ===<br />
Kasper<br />
<br />
=== Refraktion ===<br />
[[Fil:Fénytörés.jpg|miniatyr|Ljus genom luft samt plexi, ljuset i detta experiment genomgår refraktion vilket kan ses i den lägre strålen och reflektion vilket kan ses i den övre.]]<br />
<br />
Dessutom, eftersom refraktion kan göra objekt visas närmare än de är, är den ansvarig för att tillåta vatten att förstora objekt. Först, som ljuset går in i en droppe vatten, saktar ner. Om vattenytan inte är plan, då ljuset kommer att böjas till en ny väg. Denna runda formen kommer att böja ljuset utåt och som den breder ut sig, den bild som du ser blir större.<br /><br />
<br />
Refraktion kan ses när man tittar in i en skål med vatten. Luft har ett brytningsindex av ca 1,0003, och vatten har ett brytningsindex av ca 1,3330. Om en person ser på ett rakt föremål, såsom en penna som är placerad med en vinkel, delvis i vattnet, förefaller objektet som böjt vid vattenytan. Detta beror på böjningen av ljusstrålar när de rör sig från vattnet till luften. När strålarna når ögat så ser det dem som om de vore raka strålar och tar således inte hänsyn till ljusets brytning. Detta gör att pennan att visas högre och vattnet visas grundare än det egentligen är. De djup som vattnet verkar vara när den ses från ovan är känd som det skenbara djupet. För små infallsvinklar (mätt från normalen, när sin θ är ungefär densamma som tan θ) så är förhållandet mellan det uppenbara och det verkliga djupet samma som förhållandet mellan brytnings indexet av luft och vatten. Men när infallsvinkeln närmar 90<sup>o</sup>, närmar det uppenbara djupet noll, även om reflektionen ökar, vilket begränsar observationer vid höga infallsvinklar. Omvänt närmar sig synlig höjd oändlighet som infallsvinkeln (underifrån) ökar, men ännu tidigare, eftersom vinkeln för total inre reflektion är närmade sig, även om bilden bleknar från denna vy.<br />
<br />
Dessutom, eftersom refraktion kan göra så att ett objekt ser närmare ut än de är, vilket kan användas för att förstora objekt med hjälp av vatten. När ljuset går in i en droppe vatten saktar det ner. Om vattenytan inte är plan, så kommer ljuset att böjas till en ny väg. Denna runda formen kommer att böja ljuset utåt och som den breder ut sig, så blir den bild som du ser blir större.<br /><br /><br />
<br />
--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] ([[Användardiskussion:JakobLindau|diskussion]]) 29 januari 2015 kl. 19.02 (UTC)<br />
<br />
=== Brytningslagen för vågor ===<br />
<br />
[[Fil:Brytnignslagen.png|miniatyr]]<br />
<br />
Sin α = λ<sub>1</sub>/AB; Sin ß = λ<sub>2</sub>/AB ←→ Sin α/Sin ß = λ<sub>1</sub>/λ<sub>2</sub> <br />
<br />
Frekvensen är konstant, förlängning med f ger: <br />
Sin α/ Sin ß = f * λ<sub>1</sub>/f * λ<sub>2</sub> = V<sub>1</sub>/V<sub>2</sub> <br />
<br />
Vi vet att α = i och ß = b<br />
Sin i/Sin b = V<sub>1</sub>/V<sub>2</sub> = konstant<br />
<br />
=== Diffraktion ===<br />
Miro<br />
<br />
Diffraktion, eller böjning som det också kallas, är ett begrepp som beskriver hur en vågrörelse sprids då den träffar ett hinder. Se bild A. Storleken på öppningen mellan hindret bestämmer hur böjd diffraktionskurvan blir. Ju mindre öppning, desto mer böjd blir vågrörelsen efter det att den träffat hindret. På bild A så är det vattenvågor som slår in i hindret. Diffraktion ser annorlunda ut baserat på vilken typ av våg man har. Om vågrörelsen är av typen ljus, så uppstår också diffraktion. Däremot så blir diffraktionens form inte identisk med den som uppstår då vågrörelsen är utav vatten. Se bild B. Precis som vid diffraktion av vatten så har storleken på "öppningen" som ljuset passerar stor betydelse. Ju mindre öppning, desto bredare blir diffraktionen. I bildexempel B så är öppningen 0.1 mm stor. Om öppningen var 0.01 mm stor så skulle ljuset breda ut sig ännu mer mot den svarta bakgrunden. Observera att bredden på hindrets öppning måste vara mindre än ljusstrålens bredd. Om en laserstråle med diametern 0.5mm skickas genom en öppning som är större än 0.5mm så kommer ingen diffraktion att uppstå. Öppningen måste alltså vara mindre än ljusstrålens diameter för att diffraktion skall uppnås. Se bild C.<br />
<br />
Bild A: http:// i.imgur.com/trOTMHu.jpg<br />
Bild B: http:// i.imgur.com/ofk0fS5.jpg?1<br />
Bild C: http:// i.imgur.com/Rp2g8Go.jpg?1<br />
<br />
=== Interferens ===<br />
Interferens är benämningen på två eller flera vågrörelser vars överlappning resulterar i ett amplifierande eller nollställande av svängningar. När man placerar två periodiska vågkällor i fas intill varandra kan man observera detta fenomen. I överensstämmelse med superpositionsprincipen så blir summan av två överlagrade - interfererande eller överlappande- vågorna förstärkta eller försvagade. Som bilden 'Two sources interference' tydligt exemplifierar bildas smala stråk utan någon vågrörelse mellan vågorna då somliga vågor med diametralt motsatta amplituder tar ut varandra. Detta interferens mönster förekommer också i optikens värld och kan testas med ett dubbelspalts experiment. <br />
<br />
[[File:Two sources interference.gif|Two sources interference]]<br />
<br />
Av: Oscar Rasinaho<br />
<br />
=== Stående vågor ===<br />
Tamara<br />
<br />
=== Resonans ===<br />
<br />
[[Fil:Bro kollapsar av vind.gif|350px|miniatyr|höger|En egenproducerad GIF av Tacoma Narrows Bridge kollaps. (Längd 30 sekunder)]]<br />
<br />
Resonans, även kallat självsvängning eller egensvängning är ett allmänt fenomen hos oscillerande eller vibrerande system som innebär att även en svag periodisk yttre störning (pådrivande kraft) nära systemets egenfrekvens kan leda till att systemets svängningsamplitud ökar kraftigt. Något som uppstår när en frekvens med lågt energiinehåll träffar ett odämpat material och får de odämpade materialet att hamna i självsvängning med samma svängingstid som lågenergifrekvensen de odämpade materialet träffats av, vilket i sin tur leder till ett ökat energiinnehåll i denna frekvens. Denna kraftiga enegriökning kan medföra diverse problem i olika situationer, allt ifrån en mindre alvarlig situation med att A-strängen på en gitarr kan få E-strängen i röresle till att vinden kan få en hel bro att rasa. I exemplet med gitarren så kan en A-sträng med frekvensen 440 Hz få E-strängen på 330 Hz att hamna i svängningeftersom både A och E- strängen på gittaren har en gemensam ton på 1320 Hz. Anledningen till att bron "Tacoma Narrows Bridge" som kollapsade var på grund av en felkonstruktion som de inblandade visste om. De var känt att bron kunde hamna i självsvängning genom att fånga upp vindens frekvens och förstäka den genom hela bron. Något konstruktionsteamet aldrig trodde skulle ske men en dag den 1 juli 1940 har vinden de rätta förhållanden som krävs och bron hamnar i kraftig självsvängning, vilket leder till för stor påfrestning i bärande balkar som ledde till att bron kollapsade.<br />
<br />
--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] ([[Användardiskussion:MaxAllerborg|diskussion]]) 26 januari 2015 kl. 23.52 (UTC)<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br />
== Begrepp av ordförklaringstyp ==<br />
<br />
=== Periodisk ===<br />
Josefine<br />
<br />
=== Transversell ===<br />
[[Fil:G4HHKMY.jpg|150px|inramad|höger|Falukorvsknugen rapporterar]]<br />
<br />
<br />
Att en våg är transversell innebär att vågen har punkter på svängningsriktningen som är vinkelräta i förhållande till utbredningsriktningen. Man kan se denna egenskap i bland annat strängade instrument som gitarrer, men man kan se denna egenskap även i elektromagnetiska vågor. Kortfattat betyder transversell att något är tvärgående eller att en rät linje skär i andra linjer.<br />
<br />
<br />
<br />
-Knugen transcends through space and time<br />
<br />
=== Longitudinell ===</div>Retalogyhttps://wikiskola.se/index.php?title=Begrepp_inom_st%C3%A5ende_v%C3%A5gor&diff=30520Begrepp inom stående vågor2015-01-27T12:44:27Z<p>Retalogy: /* Transversell */</p>
<hr />
<div>== Centrala begrepp som kräver utförlig förklaring ==<br />
<br />
=== Pulser ===<br />
[[Fil:Fysik12.JPG|650px|miniatyr]]<br />
<br />
Du skickar i väg ett bowlingklot, så att du träffar en kvarbliven kägla. En del av klotets kinesiska energi används till för att fälla käglan. Men det går också att fälla käglan utan att sända ett klot eller någon annat sports föremål. Tänk dig att du ska använda en fjäder istället som är spänd förbi käglan. Med en snabb handviftning o sidled kan du skapa en utbuktning på fjärden. Eftersom att fjädern är elastiskt bunden till varandra drar de efter hand med sig nya, och en puls varandra i väg. Och när pulsen når käglan så fälls käglan. <br />
<br />
<br />
Pulsen transporterar energi längs fjädern, men ingen materia har förflyttats. De enskilda fjädervarven rörde sig bara vinkelrätt ut från fjädern och tillbaka när pulsen passerade, <br />
<br />
<br />
<br />
--[[Användare:Frank|Frank]] ([[Användardiskussion:Frank|diskussion]]) 27 januari 2015 kl. 12.41 (UTC)<br />
<br />
=== Vågor ===<br />
[[Fil:Wave-sv.png|miniatyr|340px | höger|Våg.]]<br />
<br />
Det finns två olika sorters vågor, transversell våg och longitudinell våg. Transversell våg är en våg sådan som vi har arbetat som liknar en sinuskurva och på det sättet ljuset kan formas på(svängningen är vinkelrät mot utbredningsriktningen). Transversell våg är däremot en våg som liknar en ljudvåg, eller en våg i en fjärder(svängningarna är i samma riktning/motsatt som utbredningsriktningen). I en Transversell våg finns det fyra viktiga element, Aplitud(A), Våglängd(λ), Periodtid(T) och Frekvens(f). Aplutiden är alltså den största möjliga utslaget på vågen d.v.s. "mittenläget" av vågen till en av utslaget (utbuktningarna) i vågen och ju större vågen är desto större blir amplituden. Våglängden är alltså längden mellan två "utbuktningar" (två toppar) (ej vågdal och vågtopp), två utbuktningar åt samma håll. Periodtiden är hur lång tid det tar får vågen att gå en period, alltså hur lång tid det tar för vågen att åka från vågtoppen till vågdalen och tillbaka till vågtoppen igen. Frekvens är hur många svängningar vågen gör per sekund, alltså hur många perioder per sekund. En ekvation för att lösa ut T eller f kan skrivas på detta sätt ---> f=1/T <==> T=1/f<br />
<br />
<br />
-Gurpreet<br />
<br />
=== Periodiska vågor ===<br />
Moa<br />
<br />
=== Reflexion ===<br />
<br />
'''Vad definierar en reflexion?''' <br />
<br />
Om man fokuserar en ljusstråle mot en yta kommer en del av ljuset <br />
kastas tillbaka eller bort från ytan, med andra ord reflekteras ljuset.<br />
<br />
'''Finns det olika styrkor på en reflexion?''' <br />
<br />
Kvantiteten av reflektionen beror helt på själva ytan ljuset träffar, <br />
olika ytor är bättre eller sämre på att reflektera ljus. Det är även så <br />
att ytans struktur avgör riktningen på det reflekterade ljuset. <br />
<br />
'''Exempel på olika reflexioner:''' <br />
<br />
''1. REGELBUNDEN''<br />
<br />
En slät och plan yta, exempelvis en blank metallplåt, som träffas av <br />
parallella ljusstrålar kommer att reflektera ljuset så att strålarna <br />
fortfarande är parallella efter reflexionen. <br />
Det kallas för en regelbunden reflexion.<br />
<br />
[[Fil:Slät yra reflexion.png|vänster]]<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
''2. DIFFUS''<br />
<br />
En en blank och vit vägg består av en skorvig yta, det vill <br />
säga att väggen inte är slät utan har små men synliga bucklor <br />
och där med reflekterar ljuset åt alla möjliga håll, oberoende <br />
av de infallande ljusstrålarnas riktning. <br />
Denna typ av reflektion kallas för diffus reflexion. <br />
<br />
[[Fil:Grov yta reflexion.png|centralt]]<br />
<br />
''Av: Mattias Norberg TE12A''<br />
<br />
=== Transmission ===<br />
August<br />
<br />
=== Superposition ===<br />
Kasper<br />
<br />
=== Refraktion ===<br />
[[Fil:Fénytörés.jpg|miniatyr|Ljus genom luft samt plexi, ljuset i detta experiment genomgår refraktion vilket kan ses i den lägre strålen och reflektion vilket kan ses i den övre.]]<br />
<br />
Dessutom, eftersom refraktion kan göra objekt visas närmare än de är, är den ansvarig för att tillåta vatten att förstora objekt. Först, som ljuset går in i en droppe vatten, saktar ner. Om vattenytan inte är plan, då ljuset kommer att böjas till en ny väg. Denna runda formen kommer att böja ljuset utåt och som den breder ut sig, den bild som du ser blir större.<br /><br />
<br />
Refraktion kan ses när man tittar in i en skål med vatten. Luft har ett brytningsindex av ca 1,0003, och vatten har ett brytningsindex av ca 1,3330. Om en person ser på ett rakt föremål, såsom en penna som är placerad med en vinkel, delvis i vattnet, förefaller objektet som böjt vid vattenytan. Detta beror på böjningen av ljusstrålar när de rör sig från vattnet till luften. När strålarna når ögat så ser det dem som om de vore raka strålar och tar således inte hänsyn till ljusets brytning. Detta gör att pennan att visas högre och vattnet visas grundare än det egentligen är. De djup som vattnet verkar vara när den ses från ovan är känd som det skenbara djupet. För små infallsvinklar (mätt från normalen, när sin θ är ungefär densamma som tan θ) så är förhållandet mellan det uppenbara och det verkliga djupet samma som förhållandet mellan brytnings indexet av luft och vatten. Men när infallsvinkeln närmar 90<sup>o</sup>, närmar det uppenbara djupet noll, även om reflektionen ökar, vilket begränsar observationer vid höga infallsvinklar. Omvänt närmar sig synlig höjd oändlighet som infallsvinkeln (underifrån) ökar, men ännu tidigare, eftersom vinkeln för total inre reflektion är närmade sig, även om bilden bleknar från denna vy.<br />
<br />
Dessutom, eftersom refraktion kan göra så att ett objekt ser närmare ut än de är, vilket kan användas för att förstora objekt med hjälp av vatten. När ljuset går in i en droppe vatten saktar det ner. Om vattenytan inte är plan, så kommer ljuset att böjas till en ny väg. Denna runda formen kommer att böja ljuset utåt och som den breder ut sig, så blir den bild som du ser blir större.<br /><br /><br />
<br />
--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] ([[Användardiskussion:JakobLindau|diskussion]]) 29 januari 2015 kl. 19.02 (UTC)<br />
<br />
=== Brytningslagen för vågor ===<br />
<br />
[[Fil:Brytnignslagen.png|miniatyr]]<br />
<br />
Sin α = λ<sub>1</sub>/AB; Sin ß = λ<sub>2</sub>/AB ←→ Sin α/Sin ß = λ<sub>1</sub>/λ<sub>2</sub> <br />
<br />
Frekvensen är konstant, förlängning med f ger: <br />
Sin α/ Sin ß = f * λ<sub>1</sub>/f * λ<sub>2</sub> = V<sub>1</sub>/V<sub>2</sub> <br />
<br />
Vi vet att α = i och ß = b<br />
Sin i/Sin b = V<sub>1</sub>/V<sub>2</sub> = konstant<br />
<br />
=== Diffraktion ===<br />
Miro<br />
<br />
Diffraktion, eller böjning som det också kallas, är ett begrepp som beskriver hur en vågrörelse sprids då den träffar ett hinder. Se bild A. Storleken på öppningen mellan hindret bestämmer hur böjd diffraktionskurvan blir. Ju mindre öppning, desto mer böjd blir vågrörelsen efter det att den träffat hindret. På bild A så är det vattenvågor som slår in i hindret. Diffraktion ser annorlunda ut baserat på vilken typ av våg man har. Om vågrörelsen är av typen ljus, så uppstår också diffraktion. Däremot så blir diffraktionens form inte identisk med den som uppstår då vågrörelsen är utav vatten. Se bild B. Precis som vid diffraktion av vatten så har storleken på "öppningen" som ljuset passerar stor betydelse. Ju mindre öppning, desto bredare blir diffraktionen. I bildexempel B så är öppningen 0.1 mm stor. Om öppningen var 0.01 mm stor så skulle ljuset breda ut sig ännu mer mot den svarta bakgrunden. Observera att bredden på hindrets öppning måste vara mindre än ljusstrålens bredd. Om en laserstråle med diametern 0.5mm skickas genom en öppning som är större än 0.5mm så kommer ingen diffraktion att uppstå. Öppningen måste alltså vara mindre än ljusstrålens diameter för att diffraktion skall uppnås. Se bild C.<br />
<br />
Bild A: http:// i.imgur.com/trOTMHu.jpg<br />
Bild B: http:// i.imgur.com/ofk0fS5.jpg?1<br />
Bild C: http:// i.imgur.com/Rp2g8Go.jpg?1<br />
<br />
=== Interferens ===<br />
Interferens är benämningen på två eller flera vågrörelser vars överlappning resulterar i ett amplifierande eller nollställande av svängningar. När man placerar två periodiska vågkällor i fas intill varandra kan man observera detta fenomen. I överensstämmelse med superpositionsprincipen så blir summan av två överlagrade - interfererande eller överlappande- vågorna förstärkta eller försvagade. Som bilden 'Two sources interference' tydligt exemplifierar bildas smala stråk utan någon vågrörelse mellan vågorna då somliga vågor med diametralt motsatta amplituder tar ut varandra. Detta interferens mönster förekommer också i optikens värld och kan testas med ett dubbelspalts experiment. <br />
<br />
[[File:Two sources interference.gif|Two sources interference]]<br />
<br />
Av: Oscar Rasinaho<br />
<br />
=== Stående vågor ===<br />
Tamara<br />
<br />
=== Resonans ===<br />
<br />
[[Fil:Bro kollapsar av vind.gif|350px|miniatyr|höger|En egenproducerad GIF av Tacoma Narrows Bridge kollaps. (Längd 30 sekunder)]]<br />
<br />
Resonans, även kallat självsvängning eller egensvängning är ett allmänt fenomen hos oscillerande eller vibrerande system som innebär att även en svag periodisk yttre störning (pådrivande kraft) nära systemets egenfrekvens kan leda till att systemets svängningsamplitud ökar kraftigt. Något som uppstår när en frekvens med lågt energiinehåll träffar ett odämpat material och får de odämpade materialet att hamna i självsvängning med samma svängingstid som lågenergifrekvensen de odämpade materialet träffats av, vilket i sin tur leder till ett ökat energiinnehåll i denna frekvens. Denna kraftiga enegriökning kan medföra diverse problem i olika situationer, allt ifrån en mindre alvarlig situation med att A-strängen på en gitarr kan få E-strängen i röresle till att vinden kan få en hel bro att rasa. I exemplet med gitarren så kan en A-sträng med frekvensen 440 Hz få E-strängen på 330 Hz att hamna i svängningeftersom både A och E- strängen på gittaren har en gemensam ton på 1320 Hz. Anledningen till att bron "Tacoma Narrows Bridge" som kollapsade var på grund av en felkonstruktion som de inblandade visste om. De var känt att bron kunde hamna i självsvängning genom att fånga upp vindens frekvens och förstäka den genom hela bron. Något konstruktionsteamet aldrig trodde skulle ske men en dag den 1 juli 1940 har vinden de rätta förhållanden som krävs och bron hamnar i kraftig självsvängning, vilket leder till för stor påfrestning i bärande balkar som ledde till att bron kollapsade.<br />
<br />
--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] ([[Användardiskussion:MaxAllerborg|diskussion]]) 26 januari 2015 kl. 23.52 (UTC)<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br />
== Begrepp av ordförklaringstyp ==<br />
<br />
=== Periodisk ===<br />
Josefine<br />
<br />
=== Transversell ===<br />
[[Fil:G4HHKMY.jpg|inramad|höger|Knug]]<br />
<br />
<br />
Att en våg är transversell innebär att vågen har punkter på svängningsriktningen som är vinkelräta i förhållande till utbredningsriktningen. Man kan se denna egenskap i bland annat strängade instrument som gitarrer, men man kan se denna egenskap även i elektromagnetiska vågor. Kortfattat betyder transversell att något är tvärgående eller att en rät linje skär i andra linjer.<br />
<br />
<br />
<br />
-Knugen transcends through space and time<br />
<br />
=== Longitudinell ===</div>Retalogyhttps://wikiskola.se/index.php?title=Begrepp_inom_st%C3%A5ende_v%C3%A5gor&diff=30518Begrepp inom stående vågor2015-01-27T12:43:20Z<p>Retalogy: /* Transversell */</p>
<hr />
<div>== Centrala begrepp som kräver utförlig förklaring ==<br />
<br />
=== Pulser ===<br />
[[Fil:Fysik12.JPG|650px|miniatyr]]<br />
<br />
Du skickar i väg ett bowlingklot, så att du träffar en kvarbliven kägla. En del av klotets kinesiska energi används till för att fälla käglan. Men det går också att fälla käglan utan att sända ett klot eller någon annat sports föremål. Tänk dig att du ska använda en fjäder istället som är spänd förbi käglan. Med en snabb handviftning o sidled kan du skapa en utbuktning på fjärden. Eftersom att fjädern är elastiskt bunden till varandra drar de efter hand med sig nya, och en puls varandra i väg. Och när pulsen når käglan så fälls käglan. <br />
<br />
<br />
Pulsen transporterar energi längs fjädern, men ingen materia har förflyttats. De enskilda fjädervarven rörde sig bara vinkelrätt ut från fjädern och tillbaka när pulsen passerade, <br />
<br />
<br />
<br />
--[[Användare:Frank|Frank]] ([[Användardiskussion:Frank|diskussion]]) 27 januari 2015 kl. 12.41 (UTC)<br />
<br />
=== Vågor ===<br />
[[Fil:Wave-sv.png|miniatyr|340px | höger|Våg.]]<br />
<br />
Det finns två olika sorters vågor, transversell våg och longitudinell våg. Transversell våg är en våg sådan som vi har arbetat som liknar en sinuskurva och på det sättet ljuset kan formas på(svängningen är vinkelrät mot utbredningsriktningen). Transversell våg är däremot en våg som liknar en ljudvåg, eller en våg i en fjärder(svängningarna är i samma riktning/motsatt som utbredningsriktningen). I en Transversell våg finns det fyra viktiga element, Aplitud(A), Våglängd(λ), Periodtid(T) och Frekvens(f). Aplutiden är alltså den största möjliga utslaget på vågen d.v.s. "mittenläget" av vågen till en av utslaget (utbuktningarna) i vågen och ju större vågen är desto större blir amplituden. Våglängden är alltså längden mellan två "utbuktningar" (två toppar) (ej vågdal och vågtopp), två utbuktningar åt samma håll. Periodtiden är hur lång tid det tar får vågen att gå en period, alltså hur lång tid det tar för vågen att åka från vågtoppen till vågdalen och tillbaka till vågtoppen igen. Frekvens är hur många svängningar vågen gör per sekund, alltså hur många perioder per sekund. En ekvation för att lösa ut T eller f kan skrivas på detta sätt ---> f=1/T <==> T=1/f<br />
<br />
<br />
-Gurpreet<br />
<br />
=== Periodiska vågor ===<br />
Moa<br />
<br />
=== Reflexion ===<br />
<br />
'''Vad definierar en reflexion?''' <br />
<br />
Om man fokuserar en ljusstråle mot en yta kommer en del av ljuset <br />
kastas tillbaka eller bort från ytan, med andra ord reflekteras ljuset.<br />
<br />
'''Finns det olika styrkor på en reflexion?''' <br />
<br />
Kvantiteten av reflektionen beror helt på själva ytan ljuset träffar, <br />
olika ytor är bättre eller sämre på att reflektera ljus. Det är även så <br />
att ytans struktur avgör riktningen på det reflekterade ljuset. <br />
<br />
'''Exempel på olika reflexioner:''' <br />
<br />
''1. REGELBUNDEN''<br />
<br />
En slät och plan yta, exempelvis en blank metallplåt, som träffas av <br />
parallella ljusstrålar kommer att reflektera ljuset så att strålarna <br />
fortfarande är parallella efter reflexionen. <br />
Det kallas för en regelbunden reflexion.<br />
<br />
[[Fil:Slät yra reflexion.png|vänster]]<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
''2. DIFFUS''<br />
<br />
En en blank och vit vägg består av en skorvig yta, det vill <br />
säga att väggen inte är slät utan har små men synliga bucklor <br />
och där med reflekterar ljuset åt alla möjliga håll, oberoende <br />
av de infallande ljusstrålarnas riktning. <br />
Denna typ av reflektion kallas för diffus reflexion. <br />
<br />
[[Fil:Grov yta reflexion.png|centralt]]<br />
<br />
''Av: Mattias Norberg TE12A''<br />
<br />
=== Transmission ===<br />
August<br />
<br />
=== Superposition ===<br />
Kasper<br />
<br />
=== Refraktion ===<br />
[[Fil:Fénytörés.jpg|miniatyr|Ljus genom luft samt plexi, ljuset i detta experiment genomgår refraktion vilket kan ses i den lägre strålen och reflektion vilket kan ses i den övre.]]<br />
<br />
Dessutom, eftersom refraktion kan göra objekt visas närmare än de är, är den ansvarig för att tillåta vatten att förstora objekt. Först, som ljuset går in i en droppe vatten, saktar ner. Om vattenytan inte är plan, då ljuset kommer att böjas till en ny väg. Denna runda formen kommer att böja ljuset utåt och som den breder ut sig, den bild som du ser blir större.<br /><br />
<br />
Refraktion kan ses när man tittar in i en skål med vatten. Luft har ett brytningsindex av ca 1,0003, och vatten har ett brytningsindex av ca 1,3330. Om en person ser på ett rakt föremål, såsom en penna som är placerad med en vinkel, delvis i vattnet, förefaller objektet som böjt vid vattenytan. Detta beror på böjningen av ljusstrålar när de rör sig från vattnet till luften. När strålarna når ögat så ser det dem som om de vore raka strålar och tar således inte hänsyn till ljusets brytning. Detta gör att pennan att visas högre och vattnet visas grundare än det egentligen är. De djup som vattnet verkar vara när den ses från ovan är känd som det skenbara djupet. För små infallsvinklar (mätt från normalen, när sin θ är ungefär densamma som tan θ) så är förhållandet mellan det uppenbara och det verkliga djupet samma som förhållandet mellan brytnings indexet av luft och vatten. Men när infallsvinkeln närmar 90<sup>o</sup>, närmar det uppenbara djupet noll, även om reflektionen ökar, vilket begränsar observationer vid höga infallsvinklar. Omvänt närmar sig synlig höjd oändlighet som infallsvinkeln (underifrån) ökar, men ännu tidigare, eftersom vinkeln för total inre reflektion är närmade sig, även om bilden bleknar från denna vy.<br />
<br />
Dessutom, eftersom refraktion kan göra så att ett objekt ser närmare ut än de är, vilket kan användas för att förstora objekt med hjälp av vatten. När ljuset går in i en droppe vatten saktar det ner. Om vattenytan inte är plan, så kommer ljuset att böjas till en ny väg. Denna runda formen kommer att böja ljuset utåt och som den breder ut sig, så blir den bild som du ser blir större.<br /><br /><br />
<br />
--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] ([[Användardiskussion:JakobLindau|diskussion]]) 29 januari 2015 kl. 19.02 (UTC)<br />
<br />
=== Brytningslagen för vågor ===<br />
<br />
[[Fil:Brytnignslagen.png|miniatyr]]<br />
<br />
Sin α = λ<sub>1</sub>/AB; Sin ß = λ<sub>2</sub>/AB ←→ Sin α/Sin ß = λ<sub>1</sub>/λ<sub>2</sub> <br />
<br />
Frekvensen är konstant, förlängning med f ger: <br />
Sin α/ Sin ß = f * λ<sub>1</sub>/f * λ<sub>2</sub> = V<sub>1</sub>/V<sub>2</sub> <br />
<br />
Vi vet att α = i och ß = b<br />
Sin i/Sin b = V<sub>1</sub>/V<sub>2</sub> = konstant<br />
<br />
=== Diffraktion ===<br />
Miro<br />
<br />
Diffraktion, eller böjning som det också kallas, är ett begrepp som beskriver hur en vågrörelse sprids då den träffar ett hinder. Se bild A. Storleken på öppningen mellan hindret bestämmer hur böjd diffraktionskurvan blir. Ju mindre öppning, desto mer böjd blir vågrörelsen efter det att den träffat hindret. På bild A så är det vattenvågor som slår in i hindret. Diffraktion ser annorlunda ut baserat på vilken typ av våg man har. Om vågrörelsen är av typen ljus, så uppstår också diffraktion. Däremot så blir diffraktionens form inte identisk med den som uppstår då vågrörelsen är utav vatten. Se bild B. Precis som vid diffraktion av vatten så har storleken på "öppningen" som ljuset passerar stor betydelse. Ju mindre öppning, desto bredare blir diffraktionen. I bildexempel B så är öppningen 0.1 mm stor. Om öppningen var 0.01 mm stor så skulle ljuset breda ut sig ännu mer mot den svarta bakgrunden. Observera att bredden på hindrets öppning måste vara mindre än ljusstrålens bredd. Om en laserstråle med diametern 0.5mm skickas genom en öppning som är större än 0.5mm så kommer ingen diffraktion att uppstå. Öppningen måste alltså vara mindre än ljusstrålens diameter för att diffraktion skall uppnås. Se bild C.<br />
<br />
Bild A: http:// i.imgur.com/trOTMHu.jpg<br />
Bild B: http:// i.imgur.com/ofk0fS5.jpg?1<br />
Bild C: http:// i.imgur.com/Rp2g8Go.jpg?1<br />
<br />
=== Interferens ===<br />
Interferens är benämningen på två eller flera vågrörelser vars överlappning resulterar i ett amplifierande eller nollställande av svängningar. När man placerar två periodiska vågkällor i fas intill varandra kan man observera detta fenomen. I överensstämmelse med superpositionsprincipen så blir summan av två överlagrade - interfererande eller överlappande- vågorna förstärkta eller försvagade. Som bilden 'Two sources interference' tydligt exemplifierar bildas smala stråk utan någon vågrörelse mellan vågorna då somliga vågor med diametralt motsatta amplituder tar ut varandra. Detta interferens mönster förekommer också i optikens värld och kan testas med ett dubbelspalts experiment. <br />
<br />
[[File:Two sources interference.gif|Two sources interference]]<br />
<br />
Av: Oscar Rasinaho<br />
<br />
=== Stående vågor ===<br />
Tamara<br />
<br />
=== Resonans ===<br />
<br />
[[Fil:Bro kollapsar av vind.gif|350px|miniatyr|höger|En egenproducerad GIF av Tacoma Narrows Bridge kollaps. (Längd 30 sekunder)]]<br />
<br />
Resonans, även kallat självsvängning eller egensvängning är ett allmänt fenomen hos oscillerande eller vibrerande system som innebär att även en svag periodisk yttre störning (pådrivande kraft) nära systemets egenfrekvens kan leda till att systemets svängningsamplitud ökar kraftigt. Något som uppstår när en frekvens med lågt energiinehåll träffar ett odämpat material och får de odämpade materialet att hamna i självsvängning med samma svängingstid som lågenergifrekvensen de odämpade materialet träffats av, vilket i sin tur leder till ett ökat energiinnehåll i denna frekvens. Denna kraftiga enegriökning kan medföra diverse problem i olika situationer, allt ifrån en mindre alvarlig situation med att A-strängen på en gitarr kan få E-strängen i röresle till att vinden kan få en hel bro att rasa. I exemplet med gitarren så kan en A-sträng med frekvensen 440 Hz få E-strängen på 330 Hz att hamna i svängningeftersom både A och E- strängen på gittaren har en gemensam ton på 1320 Hz. Anledningen till att bron "Tacoma Narrows Bridge" som kollapsade var på grund av en felkonstruktion som de inblandade visste om. De var känt att bron kunde hamna i självsvängning genom att fånga upp vindens frekvens och förstäka den genom hela bron. Något konstruktionsteamet aldrig trodde skulle ske men en dag den 1 juli 1940 har vinden de rätta förhållanden som krävs och bron hamnar i kraftig självsvängning, vilket leder till för stor påfrestning i bärande balkar som ledde till att bron kollapsade.<br />
<br />
--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] ([[Användardiskussion:MaxAllerborg|diskussion]]) 26 januari 2015 kl. 23.52 (UTC)<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br />
== Begrepp av ordförklaringstyp ==<br />
<br />
=== Periodisk ===<br />
<br />
=== Transversell ===<br />
[[Fil:G4HHKMY.jpg|inramad|höger|Knug]]<br />
<br />
<br />
Att en våg är transversell innebär att vågen har punkter på svängningsriktningen som är vinkelräta i förhållande till utbredningsriktningen. Man kan se denna egenskap i bland annat strängade instrument som gitarrer, men man kan se denna egenskap även i elektromagnetiska vågor. Kortfattat betyder transversell att något är tvärgående eller att en rät linje skär i andra linjer.<br />
<br />
<br />
<br />
-Knugen transcends through space and time<br />
<br />
=== Longitudinell ===</div>Retalogyhttps://wikiskola.se/index.php?title=Begrepp_inom_st%C3%A5ende_v%C3%A5gor&diff=30515Begrepp inom stående vågor2015-01-27T12:41:37Z<p>Retalogy: /* Transversell */</p>
<hr />
<div>== Centrala begrepp som kräver utförlig förklaring ==<br />
<br />
=== Pulser ===<br />
<br />
<br />
Av Frank<br />
<br />
=== Vågor ===<br />
[[Fil:Wave-sv.png|miniatyr|340px | höger|Våg.]]<br />
<br />
Det finns två olika sorters vågor, transversell våg och longitudinell våg. Transversell våg är en våg sådan som vi har arbetat som liknar en sinuskurva och på det sättet ljuset kan formas på(svängningen är vinkelrät mot utbredningsriktningen). Transversell våg är däremot en våg som liknar en ljudvåg, eller en våg i en fjärder(svängningarna är i samma riktning/motsatt som utbredningsriktningen). I en Transversell våg finns det fyra viktiga element, Aplitud(A), Våglängd(λ), Periodtid(T) och Frekvens(f). Aplutiden är alltså den största möjliga utslaget på vågen d.v.s. "mittenläget" av vågen till en av utslaget (utbuktningarna) i vågen och ju större vågen är desto större blir amplituden. Våglängden är alltså längden mellan två "utbuktningar" (två toppar) (ej vågdal och vågtopp), två utbuktningar åt samma håll. Periodtiden är hur lång tid det tar får vågen att gå en period, alltså hur lång tid det tar för vågen att åka från vågtoppen till vågdalen och tillbaka till vågtoppen igen. Frekvens är hur många svängningar vågen gör per sekund, alltså hur många perioder per sekund. En ekvation för att lösa ut T eller f kan skrivas på detta sätt ---> f=1/T <==> T=1/f<br />
<br />
<br />
-Gurpreet<br />
<br />
=== Periodiska vågor ===<br />
Moa<br />
<br />
=== Reflexion ===<br />
<br />
'''Vad definierar en reflexion?''' <br />
<br />
Om man fokuserar en ljusstråle mot en yta kommer en del av ljuset <br />
kastas tillbaka eller bort från ytan, med andra ord reflekteras ljuset.<br />
<br />
'''Finns det olika styrkor på en reflexion?''' <br />
<br />
Kvantiteten av reflektionen beror helt på själva ytan ljuset träffar, <br />
olika ytor är bättre eller sämre på att reflektera ljus. Det är även så <br />
att ytans struktur avgör riktningen på det reflekterade ljuset. <br />
<br />
'''Exempel på olika reflexioner:''' <br />
<br />
''1. REGELBUNDEN''<br />
<br />
En slät och plan yta, exempelvis en blank metallplåt, som träffas av <br />
parallella ljusstrålar kommer att reflektera ljuset så att strålarna <br />
fortfarande är parallella efter reflexionen. <br />
Det kallas för en regelbunden reflexion.<br />
<br />
[[Fil:Slät yra reflexion.png|vänster]]<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
''2. DIFFUS''<br />
<br />
En en blank och vit vägg består av en skorvig yta, det vill <br />
säga att väggen inte är slät utan har små men synliga bucklor <br />
och där med reflekterar ljuset åt alla möjliga håll, oberoende <br />
av de infallande ljusstrålarnas riktning. <br />
Denna typ av reflektion kallas för diffus reflexion. <br />
<br />
[[Fil:Grov yta reflexion.png|centralt]]<br />
<br />
''Av: Mattias Norberg TE12A''<br />
<br />
=== Transmission ===<br />
August<br />
<br />
=== Superposition ===<br />
Kasper<br />
<br />
=== Refraktion ===<br />
[[Fil:Fénytörés.jpg|miniatyr|Ljus genom luft samt plexi, ljuset i detta experiment genomgår refraktion vilket kan ses i den lägre strålen och reflektion vilket kan ses i den övre.]]<br />
<br />
Dessutom, eftersom refraktion kan göra objekt visas närmare än de är, är den ansvarig för att tillåta vatten att förstora objekt. Först, som ljuset går in i en droppe vatten, saktar ner. Om vattenytan inte är plan, då ljuset kommer att böjas till en ny väg. Denna runda formen kommer att böja ljuset utåt och som den breder ut sig, den bild som du ser blir större.<br /><br />
<br />
Refraktion kan ses när man tittar in i en skål med vatten. Luft har ett brytningsindex av ca 1,0003, och vatten har ett brytningsindex av ca 1,3330. Om en person ser på ett rakt föremål, såsom en penna som är placerad med en vinkel, delvis i vattnet, förefaller objektet som böjt vid vattenytan. Detta beror på böjningen av ljusstrålar när de rör sig från vattnet till luften. När strålarna når ögat så ser det dem som om de vore raka strålar och tar således inte hänsyn till ljusets brytning. Detta gör att pennan att visas högre och vattnet visas grundare än det egentligen är. De djup som vattnet verkar vara när den ses från ovan är känd som det skenbara djupet. För små infallsvinklar (mätt från normalen, när sin θ är ungefär densamma som tan θ) så är förhållandet mellan det uppenbara och det verkliga djupet samma som förhållandet mellan brytnings indexet av luft och vatten. Men när infallsvinkeln närmar 90<sup>o</sup>, närmar det uppenbara djupet noll, även om reflektionen ökar, vilket begränsar observationer vid höga infallsvinklar. Omvänt närmar sig synlig höjd oändlighet som infallsvinkeln (underifrån) ökar, men ännu tidigare, eftersom vinkeln för total inre reflektion är närmade sig, även om bilden bleknar från denna vy.<br />
<br />
Dessutom, eftersom refraktion kan göra så att ett objekt ser närmare ut än de är, vilket kan användas för att förstora objekt med hjälp av vatten. När ljuset går in i en droppe vatten saktar det ner. Om vattenytan inte är plan, så kommer ljuset att böjas till en ny väg. Denna runda formen kommer att böja ljuset utåt och som den breder ut sig, så blir den bild som du ser blir större.<br /><br /><br />
<br />
--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] ([[Användardiskussion:JakobLindau|diskussion]]) 29 januari 2015 kl. 19.02 (UTC)<br />
<br />
=== Brytningslagen för vågor ===<br />
<br />
[[Fil:Brytnignslagen.png|miniatyr]]<br />
<br />
Sin α = λ<sub>1</sub>/AB; Sin ß = λ<sub>2</sub>/AB ←→ Sin α/Sin ß = λ<sub>1</sub>/λ<sub>2</sub> <br />
<br />
Frekvensen är konstant, förlängning med f ger: <br />
Sin α/ Sin ß = f * λ<sub>1</sub>/f * λ<sub>2</sub> = V<sub>1</sub>/V<sub>2</sub> <br />
<br />
Vi vet att α = i och ß = b<br />
Sin i/Sin b = V<sub>1</sub>/V<sub>2</sub> = konstant<br />
<br />
=== Diffraktion ===<br />
Miro<br />
<br />
Diffraktion, eller böjning som det också kallas, är ett begrepp som beskriver hur en vågrörelse sprids då den träffar ett hinder. Se bild A. Storleken på öppningen mellan hindret bestämmer hur böjd diffraktionskurvan blir. Ju mindre öppning, desto mer böjd blir vågrörelsen efter det att den träffat hindret. På bild A så är det vattenvågor som slår in i hindret. Diffraktion ser annorlunda ut baserat på vilken typ av våg man har. Om vågrörelsen är av typen ljus, så uppstår också diffraktion. Däremot så blir diffraktionens form inte identisk med den som uppstår då vågrörelsen är utav vatten. Se bild B. Precis som vid diffraktion av vatten så har storleken på "öppningen" som ljuset passerar stor betydelse. Ju mindre öppning, desto bredare blir diffraktionen. I bildexempel B så är öppningen 0.1 mm stor. Om öppningen var 0.01 mm stor så skulle ljuset breda ut sig ännu mer mot den svarta bakgrunden. Observera att bredden på hindrets öppning måste vara mindre än ljusstrålens bredd. Om en laserstråle med diametern 0.5mm skickas genom en öppning som är större än 0.5mm så kommer ingen diffraktion att uppstå. Öppningen måste alltså vara mindre än ljusstrålens diameter för att diffraktion skall uppnås. Se bild C.<br />
<br />
Bild A: http:// i.imgur.com/trOTMHu.jpg<br />
Bild B: http:// i.imgur.com/ofk0fS5.jpg?1<br />
Bild C: http:// i.imgur.com/Rp2g8Go.jpg?1<br />
<br />
=== Interferens ===<br />
Interferens är benämningen på två eller flera vågrörelser vars överlappning resulterar i ett amplifierande eller nollställande av svängningar. När man placerar två periodiska vågkällor i fas intill varandra kan man observera detta fenomen. I överensstämmelse med superpositionsprincipen så blir summan av två överlagrade - interfererande eller överlappande- vågorna förstärkta eller försvagade. Som bilden 'Two sources interference' tydligt exemplifierar bildas smala stråk utan någon vågrörelse mellan vågorna då somliga vågor med diametralt motsatta amplituder tar ut varandra. Detta interferens mönster förekommer också i optikens värld och kan testas med ett dubbelspalts experiment. <br />
<br />
[[File:Two sources interference.gif|Two sources interference]]<br />
<br />
Av: Oscar Rasinaho<br />
<br />
=== Stående vågor ===<br />
Tamara<br />
<br />
=== Resonans ===<br />
<br />
[[Fil:Bro kollapsar av vind.gif|350px|miniatyr|höger|En egenproducerad GIF av Tacoma Narrows Bridge kollaps. (Längd 30 sekunder)]]<br />
<br />
Resonans, även kallat självsvängning eller egensvängning är ett allmänt fenomen hos oscillerande eller vibrerande system som innebär att även en svag periodisk yttre störning (pådrivande kraft) nära systemets egenfrekvens kan leda till att systemets svängningsamplitud ökar kraftigt. Något som uppstår när en frekvens med lågt energiinehåll träffar ett odämpat material och får de odämpade materialet att hamna i självsvängning med samma svängingstid som lågenergifrekvensen de odämpade materialet träffats av, vilket i sin tur leder till ett ökat energiinnehåll i denna frekvens. Denna kraftiga enegriökning kan medföra diverse problem i olika situationer, allt ifrån en mindre alvarlig situation med att A-strängen på en gitarr kan få E-strängen i röresle till att vinden kan få en hel bro att rasa. I exemplet med gitarren så kan en A-sträng med frekvensen 440 Hz få E-strängen på 330 Hz att hamna i svängningeftersom både A och E- strängen på gittaren har en gemensam ton på 1320 Hz. Anledningen till att bron "Tacoma Narrows Bridge" som kollapsade var på grund av en felkonstruktion som de inblandade visste om. De var känt att bron kunde hamna i självsvängning genom att fånga upp vindens frekvens och förstäka den genom hela bron. Något konstruktionsteamet aldrig trodde skulle ske men en dag den 1 juli 1940 har vinden de rätta förhållanden som krävs och bron hamnar i kraftig självsvängning, vilket leder till för stor påfrestning i bärande balkar som ledde till att bron kollapsade.<br />
<br />
--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] ([[Användardiskussion:MaxAllerborg|diskussion]]) 26 januari 2015 kl. 23.52 (UTC)<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br />
== Begrepp av ordförklaringstyp ==<br />
<br />
=== Periodisk ===<br />
<br />
<br />
=== Transversell ===<br />
<br />
<br />
Att en våg är transversell innebär att vågen har punkter på svängningsriktningen som är vinkelräta i förhållande till utbredningsriktningen. Man kan se denna egenskap i bland annat strängade instrument som gitarrer, men man kan se denna egenskap även i elektromagnetiska vågor. Kortfattat betyder transversell att något är tvärgående eller att en rät linje skär i andra linjer.<br />
<br />
<br />
<br />
-Knugen transcends through space and time [[Fil:G4HHKMY.jpg|inramad|höger|Knug]]<br />
<br />
=== Longitudinell ===</div>Retalogyhttps://wikiskola.se/index.php?title=Fil:G4HHKMY.jpg&diff=30513Fil:G4HHKMY.jpg2015-01-27T12:40:28Z<p>Retalogy: Knug</p>
<hr />
<div>Knug</div>Retalogyhttps://wikiskola.se/index.php?title=Begrepp_inom_st%C3%A5ende_v%C3%A5gor&diff=30512Begrepp inom stående vågor2015-01-27T12:39:32Z<p>Retalogy: /* Transversell */</p>
<hr />
<div>== Centrala begrepp som kräver utförlig förklaring ==<br />
<br />
=== Pulser ===<br />
<br />
<br />
Av Frank<br />
<br />
=== Vågor ===<br />
[[Fil:Wave-sv.png|miniatyr|340px | höger|Våg.]]<br />
<br />
Det finns två olika sorters vågor, transversell våg och longitudinell våg. Transversell våg är en våg sådan som vi har arbetat som liknar en sinuskurva och på det sättet ljuset kan formas på(svängningen är vinkelrät mot utbredningsriktningen). Transversell våg är däremot en våg som liknar en ljudvåg, eller en våg i en fjärder(svängningarna är i samma riktning/motsatt som utbredningsriktningen). I en Transversell våg finns det fyra viktiga element, Aplitud(A), Våglängd(λ), Periodtid(T) och Frekvens(f). Aplutiden är alltså den största möjliga utslaget på vågen d.v.s. "mittenläget" av vågen till en av utslaget (utbuktningarna) i vågen och ju större vågen är desto större blir amplituden. Våglängden är alltså längden mellan två "utbuktningar" (två toppar) (ej vågdal och vågtopp), två utbuktningar åt samma håll. Periodtiden är hur lång tid det tar får vågen att gå en period, alltså hur lång tid det tar för vågen att åka från vågtoppen till vågdalen och tillbaka till vågtoppen igen. Frekvens är hur många svängningar vågen gör per sekund, alltså hur många perioder per sekund. En ekvation för att lösa ut T eller f kan skrivas på detta sätt ---> f=1/T <==> T=1/f<br />
<br />
<br />
-Gurpreet<br />
<br />
=== Periodiska vågor ===<br />
Moa<br />
<br />
=== Reflexion ===<br />
<br />
'''Vad definierar en reflexion?''' <br />
<br />
Om man fokuserar en ljusstråle mot en yta kommer en del av ljuset <br />
kastas tillbaka eller bort från ytan, med andra ord reflekteras ljuset.<br />
<br />
'''Finns det olika styrkor på en reflexion?''' <br />
<br />
Kvantiteten av reflektionen beror helt på själva ytan ljuset träffar, <br />
olika ytor är bättre eller sämre på att reflektera ljus. Det är även så <br />
att ytans struktur avgör riktningen på det reflekterade ljuset. <br />
<br />
'''Exempel på olika reflexioner:''' <br />
<br />
''1. REGELBUNDEN''<br />
<br />
En slät och plan yta, exempelvis en blank metallplåt, som träffas av <br />
parallella ljusstrålar kommer att reflektera ljuset så att strålarna <br />
fortfarande är parallella efter reflexionen. <br />
Det kallas för en regelbunden reflexion.<br />
<br />
[[Fil:Slät yra reflexion.png|vänster]]<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
''2. DIFFUS''<br />
<br />
En en blank och vit vägg består av en skorvig yta, det vill <br />
säga att väggen inte är slät utan har små men synliga bucklor <br />
och där med reflekterar ljuset åt alla möjliga håll, oberoende <br />
av de infallande ljusstrålarnas riktning. <br />
Denna typ av reflektion kallas för diffus reflexion. <br />
<br />
[[Fil:Grov yta reflexion.png|centralt]]<br />
<br />
''Av: Mattias Norberg TE12A''<br />
<br />
=== Transmission ===<br />
August<br />
<br />
=== Superposition ===<br />
Kasper<br />
<br />
=== Refraktion ===<br />
[[Fil:Fénytörés.jpg|miniatyr|Ljus genom luft samt plexi, ljuset i detta experiment genomgår refraktion vilket kan ses i den lägre strålen och reflektion vilket kan ses i den övre.]]<br />
<br />
Dessutom, eftersom refraktion kan göra objekt visas närmare än de är, är den ansvarig för att tillåta vatten att förstora objekt. Först, som ljuset går in i en droppe vatten, saktar ner. Om vattenytan inte är plan, då ljuset kommer att böjas till en ny väg. Denna runda formen kommer att böja ljuset utåt och som den breder ut sig, den bild som du ser blir större.<br /><br />
<br />
Refraktion kan ses när man tittar in i en skål med vatten. Luft har ett brytningsindex av ca 1,0003, och vatten har ett brytningsindex av ca 1,3330. Om en person ser på ett rakt föremål, såsom en penna som är placerad med en vinkel, delvis i vattnet, förefaller objektet som böjt vid vattenytan. Detta beror på böjningen av ljusstrålar när de rör sig från vattnet till luften. När strålarna når ögat så ser det dem som om de vore raka strålar och tar således inte hänsyn till ljusets brytning. Detta gör att pennan att visas högre och vattnet visas grundare än det egentligen är. De djup som vattnet verkar vara när den ses från ovan är känd som det skenbara djupet. För små infallsvinklar (mätt från normalen, när sin θ är ungefär densamma som tan θ) så är förhållandet mellan det uppenbara och det verkliga djupet samma som förhållandet mellan brytnings indexet av luft och vatten. Men när infallsvinkeln närmar 90<sup>o</sup>, närmar det uppenbara djupet noll, även om reflektionen ökar, vilket begränsar observationer vid höga infallsvinklar. Omvänt närmar sig synlig höjd oändlighet som infallsvinkeln (underifrån) ökar, men ännu tidigare, eftersom vinkeln för total inre reflektion är närmade sig, även om bilden bleknar från denna vy.<br />
<br />
Dessutom, eftersom refraktion kan göra så att ett objekt ser närmare ut än de är, vilket kan användas för att förstora objekt med hjälp av vatten. När ljuset går in i en droppe vatten saktar det ner. Om vattenytan inte är plan, så kommer ljuset att böjas till en ny väg. Denna runda formen kommer att böja ljuset utåt och som den breder ut sig, så blir den bild som du ser blir större.<br /><br /><br />
<br />
--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] ([[Användardiskussion:JakobLindau|diskussion]]) 29 januari 2015 kl. 19.02 (UTC)<br />
<br />
=== Brytningslagen för vågor ===<br />
<br />
[[Fil:Brytnignslagen.png|miniatyr]]<br />
<br />
Sin α = λ<sub>1</sub>/AB; Sin ß = λ<sub>2</sub>/AB ←→ Sin α/Sin ß = λ<sub>1</sub>/λ<sub>2</sub> <br />
<br />
Frekvensen är konstant, förlängning med f ger: <br />
Sin α/ Sin ß = f * λ<sub>1</sub>/f * λ<sub>2</sub> = V<sub>1</sub>/V<sub>2</sub> <br />
<br />
Vi vet att α = i och ß = b<br />
Sin i/Sin b = V<sub>1</sub>/V<sub>2</sub> = konstant<br />
<br />
=== Diffraktion ===<br />
<br />
Miro<br />
<br />
=== Interferens ===<br />
Interferens är benämningen på två eller flera vågrörelser vars överlappning resulterar i ett amplifierande eller nollställande av svängningar. När man placerar två periodiska vågkällor i fas intill varandra kan man observera detta fenomen. I överensstämmelse med superpositionsprincipen så blir summan av två överlagrade - interfererande eller överlappande- vågorna förstärkta eller försvagade. Som bilden 'Two sources interference' tydligt exemplifierar bildas smala stråk utan någon vågrörelse mellan vågorna då somliga vågor med diametralt motsatta amplituder tar ut varandra. Detta interferens mönster förekommer också i optikens värld och kan testas med ett dubbelspalts experiment. <br />
<br />
[[File:Two sources interference.gif|Two sources interference]]<br />
<br />
Av: Oscar Rasinaho<br />
<br />
=== Stående vågor ===<br />
Tamara<br />
<br />
=== Resonans ===<br />
<br />
[[Fil:Bro kollapsar av vind.gif|350px|miniatyr|höger|En egenproducerad GIF av Tacoma Narrows Bridge kollaps. (Längd 30 sekunder)]]<br />
<br />
Resonans, även kallat självsvängning eller egensvängning är ett allmänt fenomen hos oscillerande eller vibrerande system som innebär att även en svag periodisk yttre störning (pådrivande kraft) nära systemets egenfrekvens kan leda till att systemets svängningsamplitud ökar kraftigt. Något som uppstår när en frekvens med lågt energiinehåll träffar ett odämpat material och får de odämpade materialet att hamna i självsvängning med samma svängingstid som lågenergifrekvensen de odämpade materialet träffats av, vilket i sin tur leder till ett ökat energiinnehåll i denna frekvens. Denna kraftiga enegriökning kan medföra diverse problem i olika situationer, allt ifrån en mindre alvarlig situation med att A-strängen på en gitarr kan få E-strängen i röresle till att vinden kan få en hel bro att rasa. I exemplet med gitarren så kan en A-sträng med frekvensen 440 Hz få E-strängen på 330 Hz att hamna i svängningeftersom både A och E- strängen på gittaren har en gemensam ton på 1320 Hz. Anledningen till att bron "Tacoma Narrows Bridge" som kollapsade var på grund av en felkonstruktion som de inblandade visste om. De var känt att bron kunde hamna i självsvängning genom att fånga upp vindens frekvens och förstäka den genom hela bron. Något konstruktionsteamet aldrig trodde skulle ske men en dag den 1 juli 1940 har vinden de rätta förhållanden som krävs och bron hamnar i kraftig självsvängning, vilket leder till för stor påfrestning i bärande balkar som ledde till att bron kollapsade.<br />
<br />
--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] ([[Användardiskussion:MaxAllerborg|diskussion]]) 26 januari 2015 kl. 23.52 (UTC)<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br />
== Begrepp av ordförklaringstyp ==<br />
<br />
=== Periodisk ===<br />
<br />
<br />
=== Transversell ===<br />
<br />
<br />
Att en våg är transversell innebär att vågen har punkter på svängningsriktningen som är vinkelräta i förhållande till utbredningsriktningen. Man kan se denna egenskap i bland annat strängade instrument som gitarrer, men man kan se denna egenskap även i elektromagnetiska vågor. Kortfattat betyder transversell att något är tvärgående eller att en rät linje skär i andra linjer.<br />
<br />
<br />
<br />
-Knugen transcends through space and time<br />
<br />
[[Fil:G4HHKMY.jpg|inramad|höger|Knug]]<br />
<br />
=== Longitudinell ===</div>Retalogyhttps://wikiskola.se/index.php?title=Begrepp_inom_st%C3%A5ende_v%C3%A5gor&diff=30511Begrepp inom stående vågor2015-01-27T12:37:30Z<p>Retalogy: /* Transversell */</p>
<hr />
<div>== Centrala begrepp som kräver utförlig förklaring ==<br />
<br />
=== Pulser ===<br />
<br />
<br />
Av Frank<br />
<br />
=== Vågor ===<br />
[[Fil:Wave-sv.png|miniatyr|340px | höger|Våg.]]<br />
<br />
Det finns två olika sorters vågor, transversell våg och longitudinell våg. Transversell våg är en våg sådan som vi har arbetat som liknar en sinuskurva och på det sättet ljuset kan formas på(svängningen är vinkelrät mot utbredningsriktningen). Transversell våg är däremot en våg som liknar en ljudvåg, eller en våg i en fjärder(svängningarna är i samma riktning/motsatt som utbredningsriktningen). I en Transversell våg finns det fyra viktiga element, Aplitud(A), Våglängd(λ), Periodtid(T) och Frekvens(f). Aplutiden är alltså den största möjliga utslaget på vågen d.v.s. "mittenläget" av vågen till en av utslaget (utbuktningarna) i vågen och ju större vågen är desto större blir amplituden. Våglängden är alltså längden mellan två "utbuktningar" (två toppar) (ej vågdal och vågtopp), två utbuktningar åt samma håll. Periodtiden är hur lång tid det tar får vågen att gå en period, alltså hur lång tid det tar för vågen att åka från vågtoppen till vågdalen och tillbaka till vågtoppen igen. Frekvens är hur många svängningar vågen gör per sekund, alltså hur många perioder per sekund. En ekvation för att lösa ut T eller f kan skrivas på detta sätt ---> f=1/T <==> T=1/f<br />
<br />
<br />
-Gurpreet<br />
<br />
=== Periodiska vågor ===<br />
Moa<br />
<br />
=== Reflexion ===<br />
<br />
'''Vad definierar en reflexion?''' <br />
<br />
Om man fokuserar en ljusstråle mot en yta kommer en del av ljuset <br />
kastas tillbaka eller bort från ytan, med andra ord reflekteras ljuset.<br />
<br />
'''Finns det olika styrkor på en reflexion?''' <br />
<br />
Kvantiteten av reflektionen beror helt på själva ytan ljuset träffar, <br />
olika ytor är bättre eller sämre på att reflektera ljus. Det är även så <br />
att ytans struktur avgör riktningen på det reflekterade ljuset. <br />
<br />
'''Exempel på olika reflexioner:''' <br />
<br />
''1. REGELBUNDEN''<br />
<br />
En slät och plan yta, exempelvis en blank metallplåt, som träffas av <br />
parallella ljusstrålar kommer att reflektera ljuset så att strålarna <br />
fortfarande är parallella efter reflexionen. <br />
Det kallas för en regelbunden reflexion.<br />
<br />
[[Fil:Slät yra reflexion.png|vänster]]<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
''2. DIFFUS''<br />
<br />
En en blank och vit vägg består av en skorvig yta, det vill <br />
säga att väggen inte är slät utan har små men synliga bucklor <br />
och där med reflekterar ljuset åt alla möjliga håll, oberoende <br />
av de infallande ljusstrålarnas riktning. <br />
Denna typ av reflektion kallas för diffus reflexion. <br />
<br />
[[Fil:Grov yta reflexion.png|centralt]]<br />
<br />
''Av: Mattias Norberg TE12A''<br />
<br />
=== Transmission ===<br />
August<br />
<br />
=== Superposition ===<br />
Kasper<br />
<br />
=== Refraktion ===<br />
[[Fil:Fénytörés.jpg|miniatyr|Ljus genom luft samt plexi, ljuset i detta experiment genomgår refraktion vilket kan ses i den lägre strålen och reflektion vilket kan ses i den övre.]]<br />
<br />
Dessutom, eftersom refraktion kan göra objekt visas närmare än de är, är den ansvarig för att tillåta vatten att förstora objekt. Först, som ljuset går in i en droppe vatten, saktar ner. Om vattenytan inte är plan, då ljuset kommer att böjas till en ny väg. Denna runda formen kommer att böja ljuset utåt och som den breder ut sig, den bild som du ser blir större.<br /><br />
<br />
Refraktion kan ses när man tittar in i en skål med vatten. Luft har ett brytningsindex av ca 1,0003, och vatten har ett brytningsindex av ca 1,3330. Om en person ser på ett rakt föremål, såsom en penna som är placerad med en vinkel, delvis i vattnet, förefaller objektet som böjt vid vattenytan. Detta beror på böjningen av ljusstrålar när de rör sig från vattnet till luften. När strålarna når ögat så ser det dem som om de vore raka strålar och tar således inte hänsyn till ljusets brytning. Detta gör att pennan att visas högre och vattnet visas grundare än det egentligen är. De djup som vattnet verkar vara när den ses från ovan är känd som det skenbara djupet. För små infallsvinklar (mätt från normalen, när sin θ är ungefär densamma som tan θ) så är förhållandet mellan det uppenbara och det verkliga djupet samma som förhållandet mellan brytnings indexet av luft och vatten. Men när infallsvinkeln närmar 90<sup>o</sup>, närmar det uppenbara djupet noll, även om reflektionen ökar, vilket begränsar observationer vid höga infallsvinklar. Omvänt närmar sig synlig höjd oändlighet som infallsvinkeln (underifrån) ökar, men ännu tidigare, eftersom vinkeln för total inre reflektion är närmade sig, även om bilden bleknar från denna vy.<br />
<br />
Dessutom, eftersom refraktion kan göra så att ett objekt ser närmare ut än de är, vilket kan användas för att förstora objekt med hjälp av vatten. När ljuset går in i en droppe vatten saktar det ner. Om vattenytan inte är plan, så kommer ljuset att böjas till en ny väg. Denna runda formen kommer att böja ljuset utåt och som den breder ut sig, så blir den bild som du ser blir större.<br /><br /><br />
<br />
--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] ([[Användardiskussion:JakobLindau|diskussion]]) 29 januari 2015 kl. 19.02 (UTC)<br />
<br />
=== Brytningslagen för vågor ===<br />
<br />
[[Fil:Brytnignslagen.png|miniatyr]]<br />
<br />
Sin α = λ<sub>1</sub>/AB; Sin ß = λ<sub>2</sub>/AB ←→ Sin α/Sin ß = λ<sub>1</sub>/λ<sub>2</sub> <br />
<br />
Frekvensen är konstant, förlängning med f ger: <br />
Sin α/ Sin ß = f * λ<sub>1</sub>/f * λ<sub>2</sub> = V<sub>1</sub>/V<sub>2</sub> <br />
<br />
Vi vet att α = i och ß = b<br />
Sin i/Sin b = V<sub>1</sub>/V<sub>2</sub> = konstant<br />
<br />
=== Diffraktion ===<br />
<br />
Miro<br />
<br />
=== Interferens ===<br />
Interferens är benämningen på två eller flera vågrörelser vars överlappning resulterar i ett amplifierande eller nollställande av svängningar. När man placerar två periodiska vågkällor i fas intill varandra kan man observera detta fenomen. I överensstämmelse med superpositionsprincipen så blir summan av två överlagrade - interfererande eller överlappande- vågorna förstärkta eller försvagade. Som bilden 'Two sources interference' tydligt exemplifierar bildas smala stråk utan någon vågrörelse mellan vågorna då somliga vågor med diametralt motsatta amplituder tar ut varandra. Detta interferens mönster förekommer också i optikens värld och kan testas med ett dubbelspalts experiment. <br />
<br />
[[File:Two sources interference.gif|Two sources interference]]<br />
<br />
Av: Oscar Rasinaho<br />
<br />
=== Stående vågor ===<br />
Tamara<br />
<br />
=== Resonans ===<br />
<br />
[[Fil:Bro kollapsar av vind.gif|350px|miniatyr|höger|En egenproducerad GIF av Tacoma Narrows Bridge kollaps. (Längd 30 sekunder)]]<br />
<br />
Resonans, även kallat självsvängning eller egensvängning är ett allmänt fenomen hos oscillerande eller vibrerande system som innebär att även en svag periodisk yttre störning (pådrivande kraft) nära systemets egenfrekvens kan leda till att systemets svängningsamplitud ökar kraftigt. Något som uppstår när en frekvens med lågt energiinehåll träffar ett odämpat material och får de odämpade materialet att hamna i självsvängning med samma svängingstid som lågenergifrekvensen de odämpade materialet träffats av, vilket i sin tur leder till ett ökat energiinnehåll i denna frekvens. Denna kraftiga enegriökning kan medföra diverse problem i olika situationer, allt ifrån en mindre alvarlig situation med att A-strängen på en gitarr kan få E-strängen i röresle till att vinden kan få en hel bro att rasa. I exemplet med gitarren så kan en A-sträng med frekvensen 440 Hz få E-strängen på 330 Hz att hamna i svängningeftersom både A och E- strängen på gittaren har en gemensam ton på 1320 Hz. Anledningen till att bron "Tacoma Narrows Bridge" som kollapsade var på grund av en felkonstruktion som de inblandade visste om. De var känt att bron kunde hamna i självsvängning genom att fånga upp vindens frekvens och förstäka den genom hela bron. Något konstruktionsteamet aldrig trodde skulle ske men en dag den 1 juli 1940 har vinden de rätta förhållanden som krävs och bron hamnar i kraftig självsvängning, vilket leder till för stor påfrestning i bärande balkar som ledde till att bron kollapsade.<br />
<br />
--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] ([[Användardiskussion:MaxAllerborg|diskussion]]) 26 januari 2015 kl. 23.52 (UTC)<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br />
== Begrepp av ordförklaringstyp ==<br />
<br />
=== Periodisk ===<br />
<br />
<br />
=== Transversell ===<br />
<br />
<br />
Att en våg är transversell innebär att vågen har punkter på svängningsriktningen som är vinkelräta i förhållande till utbredningsriktningen. Man kan se denna egenskap i bland annat strängade instrument som gitarrer, men man kan se denna egenskap även i elektromagnetiska vågor. Kortfattat betyder transversell att något är tvärgående eller att en rät linje skär i andra linjer.<br />
<br />
<br />
<br />
-Knugen transcends through space and time<br />
<br />
[[Fil:Http://i.imgur.com/L0ujc6A.jpg|inramad|höger|Knug]]<br />
<br />
=== Longitudinell ===</div>Retalogyhttps://wikiskola.se/index.php?title=Begrepp_inom_st%C3%A5ende_v%C3%A5gor&diff=30509Begrepp inom stående vågor2015-01-27T12:32:05Z<p>Retalogy: /* Transversell */</p>
<hr />
<div>== Centrala begrepp som kräver utförlig förklaring ==<br />
<br />
=== Pulser ===<br />
<br />
<br />
Av Frank<br />
<br />
=== Vågor ===<br />
[[Fil:Wave-sv.png|miniatyr|340px | höger|Våg.]]<br />
<br />
Det finns två olika sorters vågor, transversell våg och longitudinell våg. Transversell våg är en våg sådan som vi har arbetat som liknar en sinuskurva och på det sättet ljuset kan formas på(svängningen är vinkelrät mot utbredningsriktningen). Transversell våg är däremot en våg som liknar en ljudvåg, eller en våg i en fjärder(svängningarna är i samma riktning/motsatt som utbredningsriktningen). I en Transversell våg finns det fyra viktiga element, Aplitud(A), Våglängd(λ), Periodtid(T) och Frekvens(f). Aplutiden är alltså den största möjliga utslaget på vågen d.v.s. "mittenläget" av vågen till en av utslaget (utbuktningarna) i vågen och ju större vågen är desto större blir amplituden. Våglängden är alltså längden mellan två "utbuktningar" (två toppar) (ej vågdal och vågtopp), två utbuktningar åt samma håll. Periodtiden är hur lång tid det tar får vågen att gå en period, alltså hur lång tid det tar för vågen att åka från vågtoppen till vågdalen och tillbaka till vågtoppen igen. Frekvens är hur många svängningar vågen gör per sekund, alltså hur många perioder per sekund. En ekvation för att lösa ut T eller f kan skrivas på detta sätt ---> f=1/T <==> T=1/f<br />
<br />
<br />
-Gurpreet<br />
<br />
=== Periodiska vågor ===<br />
Moa<br />
<br />
=== Reflexion ===<br />
<br />
'''Vad definierar en reflexion?''' <br />
<br />
Om man fokuserar en ljusstråle mot en yta kommer en del av ljuset <br />
kastas tillbaka eller bort från ytan, med andra ord reflekteras ljuset.<br />
<br />
'''Finns det olika styrkor på en reflexion?''' <br />
<br />
Kvantiteten av reflektionen beror helt på själva ytan ljuset träffar, <br />
olika ytor är bättre eller sämre på att reflektera ljus. Det är även så <br />
att ytans struktur avgör riktningen på det reflekterade ljuset. <br />
<br />
'''Exempel på olika reflexioner:''' <br />
<br />
''1. REGELBUNDEN''<br />
<br />
En slät och plan yta, exempelvis en blank metallplåt, som träffas av <br />
parallella ljusstrålar kommer att reflektera ljuset så att strålarna <br />
fortfarande är parallella efter reflexionen. <br />
Det kallas för en regelbunden reflexion.<br />
<br />
[[Fil:Slät yra reflexion.png|vänster]]<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
''2. DIFFUS''<br />
<br />
En en blank och vit vägg består av en skorvig yta, det vill <br />
säga att väggen inte är slät utan har små men synliga bucklor <br />
och där med reflekterar ljuset åt alla möjliga håll, oberoende <br />
av de infallande ljusstrålarnas riktning. <br />
Denna typ av reflektion kallas för diffus reflexion. <br />
<br />
[[Fil:Grov yta reflexion.png|centralt]]<br />
<br />
''Av: Mattias Norberg TE12A''<br />
<br />
=== Transmission ===<br />
August<br />
<br />
=== Superposition ===<br />
Kasper<br />
<br />
=== Refraktion ===<br />
[[Fil:Fénytörés.jpg|miniatyr|Ljus genom luft samt plexi, ljuset i detta experiment genomgår refraktion vilket kan ses i den lägre strålen och reflektion vilket kan ses i den övre.]]<br />
<br />
Dessutom, eftersom refraktion kan göra objekt visas närmare än de är, är den ansvarig för att tillåta vatten att förstora objekt. Först, som ljuset går in i en droppe vatten, saktar ner. Om vattenytan inte är plan, då ljuset kommer att böjas till en ny väg. Denna runda formen kommer att böja ljuset utåt och som den breder ut sig, den bild som du ser blir större.<br /><br />
<br />
Refraktion kan ses när man tittar in i en skål med vatten. Luft har ett brytningsindex av ca 1,0003, och vatten har ett brytningsindex av ca 1,3330. Om en person ser på ett rakt föremål, såsom en penna som är placerad med en vinkel, delvis i vattnet, förefaller objektet som böjt vid vattenytan. Detta beror på böjningen av ljusstrålar när de rör sig från vattnet till luften. När strålarna når ögat så ser det dem som om de vore raka strålar och tar således inte hänsyn till ljusets brytning. Detta gör att pennan att visas högre och vattnet visas grundare än det egentligen är. De djup som vattnet verkar vara när den ses från ovan är känd som det skenbara djupet. För små infallsvinklar (mätt från normalen, när sin θ är ungefär densamma som tan θ) så är förhållandet mellan det uppenbara och det verkliga djupet samma som förhållandet mellan brytnings indexet av luft och vatten. Men när infallsvinkeln närmar 90<sup>o</sup>, närmar det uppenbara djupet noll, även om reflektionen ökar, vilket begränsar observationer vid höga infallsvinklar. Omvänt närmar sig synlig höjd oändlighet som infallsvinkeln (underifrån) ökar, men ännu tidigare, eftersom vinkeln för total inre reflektion är närmade sig, även om bilden bleknar från denna vy.<br />
<br />
Dessutom, eftersom refraktion kan göra så att ett objekt ser närmare ut än de är, vilket kan användas för att förstora objekt med hjälp av vatten. När ljuset går in i en droppe vatten saktar det ner. Om vattenytan inte är plan, så kommer ljuset att böjas till en ny väg. Denna runda formen kommer att böja ljuset utåt och som den breder ut sig, så blir den bild som du ser blir större.<br /><br /><br />
<br />
--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] ([[Användardiskussion:JakobLindau|diskussion]]) 29 januari 2015 kl. 19.02 (UTC)<br />
<br />
=== Brytningslagen för vågor ===<br />
<br />
[[Fil:Brytnignslagen.png|miniatyr]]<br />
<br />
Sin α = λ<sub>1</sub>/AB; Sin ß = λ<sub>2</sub>/AB ←→ Sin α/Sin ß = λ<sub>1</sub>/λ<sub>2</sub> <br />
<br />
Frekvensen är konstant, förlängning med f ger: <br />
Sin α/ Sin ß = f * λ<sub>1</sub>/f * λ<sub>2</sub> = V<sub>1</sub>/V<sub>2</sub> <br />
<br />
Vi vet att α = i och ß = b<br />
Sin i/Sin b = V<sub>1</sub>/V<sub>2</sub> = konstant<br />
<br />
=== Diffraktion ===<br />
<br />
Miro<br />
<br />
=== Interferens ===<br />
Interferens är benämningen på två eller flera vågrörelser vars överlappning resulterar i ett amplifierande eller nollställande av svängningar. När man placerar två periodiska vågkällor i fas intill varandra kan man observera detta fenomen. I överensstämmelse med superpositionsprincipen så blir summan av två överlagrade - interfererande eller överlappande- vågorna förstärkta eller försvagade. Som bilden 'Two sources interference' tydligt exemplifierar bildas smala stråk utan någon vågrörelse mellan vågorna då somliga vågor med diametralt motsatta amplituder tar ut varandra. Detta interferens mönster förekommer också i optikens värld och kan testas med ett dubbelspalts experiment. <br />
<br />
[[File:Two sources interference.gif|Two sources interference]]<br />
<br />
Av: Oscar Rasinaho<br />
<br />
=== Stående vågor ===<br />
Tamara<br />
<br />
=== Resonans ===<br />
<br />
[[Fil:Bro kollapsar av vind.gif|350px|miniatyr|höger|En egenproducerad GIF av Tacoma Narrows Bridge kollaps. (Längd 30 sekunder)]]<br />
<br />
Resonans, även kallat självsvängning eller egensvängning är ett allmänt fenomen hos oscillerande eller vibrerande system som innebär att även en svag periodisk yttre störning (pådrivande kraft) nära systemets egenfrekvens kan leda till att systemets svängningsamplitud ökar kraftigt. Något som uppstår när en frekvens med lågt energiinehåll träffar ett odämpat material och får de odämpade materialet att hamna i självsvängning med samma svängingstid som lågenergifrekvensen de odämpade materialet träffats av, vilket i sin tur leder till ett ökat energiinnehåll i denna frekvens. Denna kraftiga enegriökning kan medföra diverse problem i olika situationer, allt ifrån en mindre alvarlig situation med att A-strängen på en gitarr kan få E-strängen i röresle till att vinden kan få en hel bro att rasa. I exemplet med gitarren så kan en A-sträng med frekvensen 440 Hz få E-strängen på 330 Hz att hamna i svängningeftersom både A och E- strängen på gittaren har en gemensam ton på 1320 Hz. Anledningen till att bron "Tacoma Narrows Bridge" som kollapsade var på grund av en felkonstruktion som de inblandade visste om. De var känt att bron kunde hamna i självsvängning genom att fånga upp vindens frekvens och förstäka den genom hela bron. Något konstruktionsteamet aldrig trodde skulle ske men en dag den 1 juli 1940 har vinden de rätta förhållanden som krävs och bron hamnar i kraftig självsvängning, vilket leder till för stor påfrestning i bärande balkar som ledde till att bron kollapsade.<br />
<br />
--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] ([[Användardiskussion:MaxAllerborg|diskussion]]) 26 januari 2015 kl. 23.52 (UTC)<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br />
== Begrepp av ordförklaringstyp ==<br />
<br />
=== Periodisk ===<br />
<br />
=== Transversell ===<br />
<br />
<br />
Att en våg är transversell innebär att vågen har punkter på svängningsriktningen som är vinkelräta i förhållande till utbredningsriktningen. Man kan se denna egenskap i bland annat strängade instrument som gitarrer, men man kan se denna egenskap även i elektromagnetiska vågor. Kortfattat betyder transversell att något är tvärgående eller att en rät linje skär i andra linjer.<br />
<br />
<br />
<br />
-Knugen transcends through space and time<br />
<br />
=== Longitudinell ===</div>Retalogyhttps://wikiskola.se/index.php?title=Begrepp_inom_st%C3%A5ende_v%C3%A5gor&diff=30506Begrepp inom stående vågor2015-01-27T12:30:58Z<p>Retalogy: /* Transversell */</p>
<hr />
<div>== Centrala begrepp som kräver utförlig förklaring ==<br />
<br />
=== Pulser ===<br />
<br />
<br />
Av Frank<br />
<br />
=== Vågor ===<br />
[[Fil:Wave-sv.png|miniatyr|340px | höger|Våg.]]<br />
<br />
Det finns två olika sorters vågor, transversell våg och longitudinell våg. Transversell våg är en våg sådan som vi har arbetat som liknar en sinuskurva och på det sättet ljuset kan formas på(svängningen är vinkelrät mot utbredningsriktningen). Transversell våg är däremot en våg som liknar en ljudvåg, eller en våg i en fjärder(svängningarna är i samma riktning/motsatt som utbredningsriktningen). I en Transversell våg finns det fyra viktiga element, Aplitud(A), Våglängd(λ), Periodtid(T) och Frekvens(f). Aplutiden är alltså den största möjliga utslaget på vågen d.v.s. "mittenläget" av vågen till en av utslaget (utbuktningarna) i vågen och ju större vågen är desto större blir amplituden. Våglängden är alltså längden mellan två "utbuktningar" (två toppar) (ej vågdal och vågtopp), två utbuktningar åt samma håll. Periodtiden är hur lång tid det tar får vågen att gå en period, alltså hur lång tid det tar för vågen att åka från vågtoppen till vågdalen och tillbaka till vågtoppen igen. Frekvens är hur många svängningar vågen gör per sekund, alltså hur många perioder per sekund. En ekvation för att lösa ut T eller f kan skrivas på detta sätt ---> f=1/T <==> T=1/f<br />
<br />
<br />
-Gurpreet<br />
<br />
=== Periodiska vågor ===<br />
Moa<br />
<br />
=== Reflexion ===<br />
<br />
'''Vad definierar en reflexion?''' <br />
<br />
Om man fokuserar en ljusstråle mot en yta kommer en del av ljuset <br />
kastas tillbaka eller bort från ytan, med andra ord reflekteras ljuset.<br />
<br />
'''Finns det olika styrkor på en reflexion?''' <br />
<br />
Kvantiteten av reflektionen beror helt på själva ytan ljuset träffar, <br />
olika ytor är bättre eller sämre på att reflektera ljus. Det är även så <br />
att ytans struktur avgör riktningen på det reflekterade ljuset. <br />
<br />
'''Exempel på olika reflexioner:''' <br />
<br />
''1. REGELBUNDEN''<br />
<br />
En slät och plan yta, exempelvis en blank metallplåt, som träffas av <br />
parallella ljusstrålar kommer att reflektera ljuset så att strålarna <br />
fortfarande är parallella efter reflexionen. <br />
Det kallas för en regelbunden reflexion.<br />
<br />
[[Fil:Slät yra reflexion.png|vänster]]<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
''2. DIFFUS''<br />
<br />
En en blank och vit vägg består av en skorvig yta, det vill <br />
säga att väggen inte är slät utan har små men synliga bucklor <br />
och där med reflekterar ljuset åt alla möjliga håll, oberoende <br />
av de infallande ljusstrålarnas riktning. <br />
Denna typ av reflektion kallas för diffus reflexion. <br />
<br />
[[Fil:Grov yta reflexion.png|centralt]]<br />
<br />
''Av: Mattias Norberg TE12A''<br />
<br />
=== Transmission ===<br />
August<br />
<br />
=== Superposition ===<br />
Kasper<br />
<br />
=== Refraktion ===<br />
[[Fil:Fénytörés.jpg|miniatyr|Ljus genom luft samt plexi, ljuset i detta experiment genomgår refraktion vilket kan ses i den lägre strålen och reflektion vilket kan ses i den övre.]]<br />
<br />
Dessutom, eftersom refraktion kan göra objekt visas närmare än de är, är den ansvarig för att tillåta vatten att förstora objekt. Först, som ljuset går in i en droppe vatten, saktar ner. Om vattenytan inte är plan, då ljuset kommer att böjas till en ny väg. Denna runda formen kommer att böja ljuset utåt och som den breder ut sig, den bild som du ser blir större.<br /><br />
<br />
Refraktion kan ses när man tittar in i en skål med vatten. Luft har ett brytningsindex av ca 1,0003, och vatten har ett brytningsindex av ca 1,3330. Om en person ser på ett rakt föremål, såsom en penna som är placerad med en vinkel, delvis i vattnet, förefaller objektet som böjt vid vattenytan. Detta beror på böjningen av ljusstrålar när de rör sig från vattnet till luften. När strålarna når ögat så ser det dem som om de vore raka strålar och tar således inte hänsyn till ljusets brytning. Detta gör att pennan att visas högre och vattnet visas grundare än det egentligen är. De djup som vattnet verkar vara när den ses från ovan är känd som det skenbara djupet. För små infallsvinklar (mätt från normalen, när sin θ är ungefär densamma som tan θ) så är förhållandet mellan det uppenbara och det verkliga djupet samma som förhållandet mellan brytnings indexet av luft och vatten. Men när infallsvinkeln närmar 90<sup>o</sup>, närmar det uppenbara djupet noll, även om reflektionen ökar, vilket begränsar observationer vid höga infallsvinklar. Omvänt närmar sig synlig höjd oändlighet som infallsvinkeln (underifrån) ökar, men ännu tidigare, eftersom vinkeln för total inre reflektion är närmade sig, även om bilden bleknar från denna vy.<br />
<br />
Dessutom, eftersom refraktion kan göra så att ett objekt ser närmare ut än de är, vilket kan användas för att förstora objekt med hjälp av vatten. När ljuset går in i en droppe vatten saktar det ner. Om vattenytan inte är plan, så kommer ljuset att böjas till en ny väg. Denna runda formen kommer att böja ljuset utåt och som den breder ut sig, så blir den bild som du ser blir större.<br /><br /><br />
<br />
--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] ([[Användardiskussion:JakobLindau|diskussion]]) 29 januari 2015 kl. 19.02 (UTC)<br />
<br />
=== Brytningslagen för vågor ===<br />
Johnny<br />
<br />
=== Diffraktion ===<br />
<br />
Miro<br />
<br />
=== Interferens ===<br />
Interferens är benämningen på två eller flera vågrörelser vars överlappning resulterar i ett amplifierande eller nollställande av svängningar. När man placerar två periodiska vågkällor i fas intill varandra kan man observera detta fenomen. I överensstämmelse med superpositionsprincipen så blir summan av två överlagrade - interfererande eller överlappande- vågorna förstärkta eller försvagade. Som bilden 'Two sources interference' tydligt exemplifierar bildas smala stråk utan någon vågrörelse mellan vågorna då somliga vågor med diametralt motsatta amplituder tar ut varandra. Detta interferens mönster förekommer också i optikens värld och kan testas med ett dubbelspalts experiment. <br />
<br />
[[File:Two sources interference.gif|Two sources interference]]<br />
<br />
Av: Oscar Rasinaho<br />
<br />
=== Stående vågor ===<br />
Tamara<br />
<br />
=== Resonans ===<br />
<br />
[[Fil:Bro kollapsar av vind.gif|350px|miniatyr|höger|En egenproducerad GIF av Tacoma Narrows Bridge kollaps. (Längd 30 sekunder)]]<br />
<br />
Resonans, även kallat självsvängning eller egensvängning är ett allmänt fenomen hos oscillerande eller vibrerande system som innebär att även en svag periodisk yttre störning (pådrivande kraft) nära systemets egenfrekvens kan leda till att systemets svängningsamplitud ökar kraftigt. Något som uppstår när en frekvens med lågt energiinehåll träffar ett odämpat material och får de odämpade materialet att hamna i självsvängning med samma svängingstid som lågenergifrekvensen de odämpade materialet träffats av, vilket i sin tur leder till ett ökat energiinnehåll i denna frekvens. Denna kraftiga enegriökning kan medföra diverse problem i olika situationer, allt ifrån en mindre alvarlig situation med att A-strängen på en gitarr kan få E-strängen i röresle till att vinden kan få en hel bro att rasa. I exemplet med gitarren så kan en A-sträng med frekvensen 440 Hz få E-strängen på 330 Hz att hamna i svängningeftersom både A och E- strängen på gittaren har en gemensam ton på 1320 Hz. Anledningen till att bron "Tacoma Narrows Bridge" som kollapsade var på grund av en felkonstruktion som de inblandade visste om. De var känt att bron kunde hamna i självsvängning genom att fånga upp vindens frekvens och förstäka den genom hela bron. Något konstruktionsteamet aldrig trodde skulle ske men en dag den 1 juli 1940 har vinden de rätta förhållanden som krävs och bron hamnar i kraftig självsvängning, vilket leder till för stor påfrestning i bärande balkar som ledde till att bron kollapsade.<br />
<br />
--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] ([[Användardiskussion:MaxAllerborg|diskussion]]) 26 januari 2015 kl. 23.52 (UTC)<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br />
== Begrepp av ordförklaringstyp ==<br />
<br />
=== Periodisk ===<br />
<br />
=== Transversell ===<br />
<br />
<br />
Att en våg är transversell innebär att vågen har punkter på svängningsriktningen som är vinkelräta i förhållande till utbredningsriktningen. Man kan se denna egenskap i bland annat strängade instrument som gitarrer, men man kan se denna egenskap även i elektromagnetiska vågor. Kortfattat betyder transversell att något är tvärgående eller att en rät linje skär i andra linjer.<br />
<br />
<br />
<br />
-Knugen Transcends through space and time<br />
<br />
=== Longitudinell ===</div>Retalogyhttps://wikiskola.se/index.php?title=Begrepp_inom_st%C3%A5ende_v%C3%A5gor&diff=30500Begrepp inom stående vågor2015-01-27T12:24:23Z<p>Retalogy: /* Transversell */</p>
<hr />
<div>== Centrala begrepp som kräver utförlig förklaring ==<br />
<br />
=== Pulser ===<br />
<br />
<br />
Av Frank<br />
<br />
=== Vågor ===<br />
[[Fil:Wave-sv.png|miniatyr|340px | höger|Våg.]]<br />
<br />
Det finns två olika sorters vågor, transversell våg och longitudinell våg. Transversell våg är en våg sådan som vi har arbetat som liknar en sinuskurva och på det sättet ljuset kan formas på(svängningen är vinkelrät mot utbredningsriktningen). Transversell våg är däremot en våg som liknar en ljudvåg, eller en våg i en fjärder(svängningarna är i samma riktning/motsatt som utbredningsriktningen). I en Transversell våg finns det fyra viktiga element, Aplitud(A), Våglängd(λ), Periodtid(T) och Frekvens(f). Aplutiden är alltså den största möjliga utslaget på vågen d.v.s. "mittenläget" av vågen till en av utslaget (utbuktningarna) i vågen och ju större vågen är desto större blir amplituden. Våglängden är alltså längden mellan två "utbuktningar" (två toppar) (ej vågdal och vågtopp), två utbuktningar åt samma håll. Periodtiden är hur lång tid det tar får vågen att gå en period, alltså hur lång tid det tar för vågen att åka från vågtoppen till vågdalen och tillbaka till vågtoppen igen. Frekvens är hur många svängningar vågen gör per sekund, alltså hur många perioder per sekund. En ekvation för att lösa ut T eller f kan skrivas på detta sätt ---> f=1/T <==> T=1/f<br />
<br />
<br />
-Gurpreet<br />
<br />
=== Periodiska vågor ===<br />
Moa<br />
<br />
=== Reflexion ===<br />
<br />
'''Vad definierar en reflexion?''' <br />
<br />
Om man fokuserar en ljusstråle mot en yta kommer en del av ljuset <br />
kastas tillbaka eller bort från ytan, med andra ord reflekteras ljuset.<br />
<br />
'''Finns det olika styrkor på en reflexion?''' <br />
<br />
Kvantiteten av reflektionen beror helt på själva ytan ljuset träffar, <br />
olika ytor är bättre eller sämre på att reflektera ljus. Det är även så <br />
att ytans struktur avgör riktningen på det reflekterade ljuset. <br />
<br />
'''Exempel på olika reflexioner:''' <br />
<br />
''1. REGELBUNDEN''<br />
<br />
En slät och plan yta, exempelvis en blank metallplåt, som träffas av <br />
parallella ljusstrålar kommer att reflektera ljuset så att strålarna <br />
fortfarande är parallella efter reflexionen. <br />
Det kallas för en regelbunden reflexion.<br />
<br />
[[Fil:Slät yra reflexion.png|vänster]]<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
''2. DIFFUS''<br />
<br />
En en blank och vit vägg består av en skorvig yta, det vill <br />
säga att väggen inte är slät utan har små men synliga bucklor <br />
och där med reflekterar ljuset åt alla möjliga håll, oberoende <br />
av de infallande ljusstrålarnas riktning. <br />
Denna typ av reflektion kallas för diffus reflexion. <br />
<br />
[[Fil:Grov yta reflexion.png|centralt]]<br />
<br />
''Av: Mattias Norberg TE12A''<br />
<br />
=== Transmission ===<br />
August<br />
<br />
=== Superposition ===<br />
Kasper<br />
<br />
=== Refraktion ===<br />
[[Fil:Fénytörés.jpg|miniatyr|Ljus genom luft samt plexi, ljuset i detta experiment genomgår refraktion vilket kan ses i den lägre strålen och reflektion vilket kan ses i den övre.]]<br />
<br />
Dessutom, eftersom refraktion kan göra objekt visas närmare än de är, är den ansvarig för att tillåta vatten att förstora objekt. Först, som ljuset går in i en droppe vatten, saktar ner. Om vattenytan inte är plan, då ljuset kommer att böjas till en ny väg. Denna runda formen kommer att böja ljuset utåt och som den breder ut sig, den bild som du ser blir större.<br /><br />
<br />
Refraktion kan ses när man tittar in i en skål med vatten. Luft har ett brytningsindex av ca 1,0003, och vatten har ett brytningsindex av ca 1,3330. Om en person ser på ett rakt föremål, såsom en penna som är placerad med en vinkel, delvis i vattnet, förefaller objektet som böjt vid vattenytan. Detta beror på böjningen av ljusstrålar när de rör sig från vattnet till luften. När strålarna når ögat så ser det dem som om de vore raka strålar och tar således inte hänsyn till ljusets brytning. Detta gör att pennan att visas högre och vattnet visas grundare än det egentligen är. De djup som vattnet verkar vara när den ses från ovan är känd som det skenbara djupet. För små infallsvinklar (mätt från normalen, när sin θ är ungefär densamma som tan θ) så är förhållandet mellan det uppenbara och det verkliga djupet samma som förhållandet mellan brytnings indexet av luft och vatten. Men när infallsvinkeln närmar 90<sup>o</sup>, närmar det uppenbara djupet noll, även om reflektionen ökar, vilket begränsar observationer vid höga infallsvinklar. Omvänt närmar sig synlig höjd oändlighet som infallsvinkeln (underifrån) ökar, men ännu tidigare, eftersom vinkeln för total inre reflektion är närmade sig, även om bilden bleknar från denna vy.<br />
<br />
Dessutom, eftersom refraktion kan göra så att ett objekt ser närmare ut än de är, vilket kan användas för att förstora objekt med hjälp av vatten. När ljuset går in i en droppe vatten saktar det ner. Om vattenytan inte är plan, så kommer ljuset att böjas till en ny väg. Denna runda formen kommer att böja ljuset utåt och som den breder ut sig, så blir den bild som du ser blir större.<br /><br /><br />
<br />
--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] ([[Användardiskussion:JakobLindau|diskussion]]) 29 januari 2015 kl. 19.02 (UTC)<br />
<br />
=== Brytningslagen för vågor ===<br />
Johnny<br />
<br />
=== Diffraktion ===<br />
<br />
Miro<br />
<br />
=== Interferens ===<br />
Interferens är benämningen på två eller flera vågrörelser vars överlappning resulterar i ett amplifierande eller nollställande av svängningar. När man placerar två periodiska vågkällor i fas intill varandra kan man observera detta fenomen. I överensstämmelse med superpositionsprincipen så blir summan av två överlagrade - interfererande eller överlappande- vågorna förstärkta eller försvagade. Som bilden 'Two sources interference' tydligt exemplifierar bildas smala stråk utan någon vågrörelse mellan vågorna då somliga vågor med diametralt motsatta amplituder tar ut varandra. Detta interferens mönster förekommer också i optikens värld och kan testas med ett dubbelspalts experiment. <br />
<br />
[[File:Two sources interference.gif|Two sources interference]]<br />
<br />
Av: Oscar Rasinaho<br />
<br />
=== Stående vågor ===<br />
Tamara<br />
<br />
=== Resonans ===<br />
<br />
[[Fil:Bro kollapsar av vind.gif|350px|miniatyr|höger|En egenproducerad GIF av Tacoma Narrows Bridge kollaps. (Längd 30 sekunder)]]<br />
<br />
Resonans, även kallat självsvängning eller egensvängning är ett allmänt fenomen hos oscillerande eller vibrerande system som innebär att även en svag periodisk yttre störning (pådrivande kraft) nära systemets egenfrekvens kan leda till att systemets svängningsamplitud ökar kraftigt. Något som uppstår när en frekvens med lågt energiinehåll träffar ett odämpat material och får de odämpade materialet att hamna i självsvängning med samma svängingstid som lågenergifrekvensen de odämpade materialet träffats av, vilket i sin tur leder till ett ökat energiinnehåll i denna frekvens. Denna kraftiga enegriökning kan medföra diverse problem i olika situationer, allt ifrån en mindre alvarlig situation med att A-strängen på en gitarr kan få E-strängen i röresle till att vinden kan få en hel bro att rasa. I exemplet med gitarren så kan en A-sträng med frekvensen 440 Hz få E-strängen på 330 Hz att hamna i svängningeftersom både A och E- strängen på gittaren har en gemensam ton på 1320 Hz. Anledningen till att bron "Tacoma Narrows Bridge" som kollapsade var på grund av en felkonstruktion som de inblandade visste om. De var känt att bron kunde hamna i självsvängning genom att fånga upp vindens frekvens och förstäka den genom hela bron. Något konstruktionsteamet aldrig trodde skulle ske men en dag den 1 juli 1940 har vinden de rätta förhållanden som krävs och bron hamnar i kraftig självsvängning, vilket leder till för stor påfrestning i bärande balkar som ledde till att bron kollapsade.<br />
<br />
--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] ([[Användardiskussion:MaxAllerborg|diskussion]]) 26 januari 2015 kl. 23.52 (UTC)<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br />
== Begrepp av ordförklaringstyp ==<br />
<br />
=== Periodisk ===<br />
<br />
=== Transversell ===<br />
[WIP]<br />
<br />
Att en våg är transversell innebär att vågen har punkter på svängningsriktningen som är vinkelräta i förhållande till utbredningsriktningen. Man kan se denna egenskap i bland annat strängade instrument som gitarrer, men man kan se denna egenskap även i elektromagnetiska vågor. Kortfattat betyder transversell att något är tvärgående eller att en rät linje skär i andra linjer. --[[Användare:Retalogy|Retalogy]] ([[Användardiskussion:Retalogy|diskussion]]) 27 januari 2015 kl. 12.24 (UTC)<br />
[[Fil:Drum vibration mode23|miniatyr]]<br />
<br />
=== Longitudinell ===</div>Retalogyhttps://wikiskola.se/index.php?title=Begrepp_inom_st%C3%A5ende_v%C3%A5gor&diff=30496Begrepp inom stående vågor2015-01-27T12:14:45Z<p>Retalogy: /* Transversell */</p>
<hr />
<div>== Centrala begrepp som kräver utförlig förklaring ==<br />
<br />
=== Pulser ===<br />
<br />
<br />
Av Frank<br />
<br />
=== Vågor ===<br />
[[Fil:Wave-sv.png|miniatyr|340px | höger|Våg.]]<br />
<br />
Det finns två olika sorters vågor, transversell våg och longitudinell våg. Transversell våg är en våg sådan som vi har arbetat som liknar en sinuskurva och på det sättet ljuset kan formas på(svängningen är vinkelrät mot utbredningsriktningen). Transversell våg är däremot en våg som liknar en ljudvåg, eller en våg i en fjärder(svängningarna är i samma riktning/motsatt som utbredningsriktningen). I en Transversell våg finns det fyra viktiga element, Aplitud(A), Våglängd(λ), Periodtid(T) och Frekvens(f). Aplutiden är alltså den största möjliga utslaget på vågen d.v.s. "mittenläget" av vågen till en av utslaget (utbuktningarna) i vågen och ju större vågen är desto större blir amplituden. Våglängden är alltså längden mellan två "utbuktningar" (två toppar) (ej vågdal och vågtopp), två utbuktningar åt samma håll. Periodtiden är hur lång tid det tar får vågen att gå en period, alltså hur lång tid det tar för vågen att åka från vågtoppen till vågdalen och tillbaka till vågtoppen igen. Frekvens är hur många svängningar vågen gör per sekund, alltså hur många perioder per sekund. En ekvation för att lösa ut T eller f kan skrivas på detta sätt ---> f=1/T <==> T=1/f<br />
<br />
<br />
-Gurpreet<br />
<br />
=== Periodiska vågor ===<br />
Moa<br />
<br />
=== Reflexion ===<br />
<br />
'''Vad definierar en reflexion?''' <br />
<br />
Om man fokuserar en ljusstråle mot en yta kommer en del av ljuset <br />
kastas tillbaka eller bort från ytan, med andra ord reflekteras ljuset.<br />
<br />
'''Finns det olika styrkor på en reflexion?''' <br />
<br />
Kvantiteten av reflektionen beror helt på själva ytan ljuset träffar, <br />
olika ytor är bättre eller sämre på att reflektera ljus. Det är även så <br />
att ytans struktur avgör riktningen på det reflekterade ljuset. <br />
<br />
'''Exempel på olika reflexioner:''' <br />
<br />
''1. REGELBUNDEN''<br />
<br />
En slät och plan yta, exempelvis en blank metallplåt, som träffas av <br />
parallella ljusstrålar kommer att reflektera ljuset så att strålarna <br />
fortfarande är parallella efter reflexionen. <br />
Det kallas för en regelbunden reflexion.<br />
<br />
[[Fil:Slät yra reflexion.png|vänster]]<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
''2. DIFFUS''<br />
<br />
En en blank och vit vägg består av en skorvig yta, det vill <br />
säga att väggen inte är slät utan har små men synliga bucklor <br />
och där med reflekterar ljuset åt alla möjliga håll, oberoende <br />
av de infallande ljusstrålarnas riktning. <br />
Denna typ av reflektion kallas för diffus reflexion. <br />
<br />
[[Fil:Grov yta reflexion.png|centralt]]<br />
<br />
''Av: Mattias Norberg TE12A''<br />
<br />
=== Transmission ===<br />
August<br />
<br />
=== Superposition ===<br />
Kasper<br />
<br />
=== Refraktion ===<br />
[[Fil:Fénytörés.jpg|miniatyr|Ljus genom luft samt plexi, ljuset i detta experiment genomgår refraktion vilket kan ses i den lägre strålen och reflektion vilket kan ses i den övre.]]<br />
<br />
Dessutom, eftersom refraktion kan göra objekt visas närmare än de är, är den ansvarig för att tillåta vatten att förstora objekt. Först, som ljuset går in i en droppe vatten, saktar ner. Om vattenytan inte är plan, då ljuset kommer att böjas till en ny väg. Denna runda formen kommer att böja ljuset utåt och som den breder ut sig, den bild som du ser blir större.<br /><br />
<br />
Refraktion kan ses när man tittar in i en skål med vatten. Luft har ett brytningsindex av ca 1,0003, och vatten har ett brytningsindex av ca 1,3330. Om en person ser på ett rakt föremål, såsom en penna som är placerad med en vinkel, delvis i vattnet, förefaller objektet som böjt vid vattenytan. Detta beror på böjningen av ljusstrålar när de rör sig från vattnet till luften. När strålarna når ögat så ser det dem som om de vore raka strålar och tar således inte hänsyn till ljusets brytning. Detta gör att pennan att visas högre och vattnet visas grundare än det egentligen är. De djup som vattnet verkar vara när den ses från ovan är känd som det skenbara djupet. För små infallsvinklar (mätt från normalen, när sin θ är ungefär densamma som tan θ) så är förhållandet mellan det uppenbara och det verkliga djupet samma som förhållandet mellan brytnings indexet av luft och vatten. Men när infallsvinkeln närmar 90<sup>o</sup>, närmar det uppenbara djupet noll, även om reflektionen ökar, vilket begränsar observationer vid höga infallsvinklar. Omvänt närmar sig synlig höjd oändlighet som infallsvinkeln (underifrån) ökar, men ännu tidigare, eftersom vinkeln för total inre reflektion är närmade sig, även om bilden bleknar från denna vy.<br />
<br />
Dessutom, eftersom refraktion kan göra så att ett objekt ser närmare ut än de är, vilket kan användas för att förstora objekt med hjälp av vatten. När ljuset går in i en droppe vatten saktar det ner. Om vattenytan inte är plan, så kommer ljuset att böjas till en ny väg. Denna runda formen kommer att böja ljuset utåt och som den breder ut sig, så blir den bild som du ser blir större.<br /><br /><br />
<br />
--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] ([[Användardiskussion:JakobLindau|diskussion]]) 29 januari 2015 kl. 19.02 (UTC)<br />
<br />
=== Brytningslagen för vågor ===<br />
Johnny<br />
<br />
=== Diffraktion ===<br />
<br />
Miro<br />
<br />
=== Interferens ===<br />
Interferens är benämningen på två eller flera vågrörelser vars överlappning resulterar i ett amplifierande eller nollställande av svängningar. När man placerar två periodiska vågkällor i fas intill varandra kan man observera detta fenomen. I överensstämmelse med superpositionsprincipen så blir summan av två överlagrade - interfererande eller överlappande- vågorna förstärkta eller försvagade. Som bilden 'Two sources interference' tydligt exemplifierar bildas smala stråk utan någon vågrörelse mellan vågorna då somliga vågor med diametralt motsatta amplituder tar ut varandra. Detta interferens mönster förekommer också i optikens värld och kan testas med ett dubbelspalts experiment. <br />
<br />
[[File:Two sources interference.gif|Two sources interference]]<br />
<br />
Av: Oscar Rasinaho<br />
<br />
=== Stående vågor ===<br />
Tamara<br />
<br />
=== Resonans ===<br />
<br />
[[Fil:Bro kollapsar av vind.gif|350px|miniatyr|höger|En egenproducerad GIF av Tacoma Narrows Bridge kollaps. (Längd 30 sekunder)]]<br />
<br />
Resonans, även kallat självsvängning eller egensvängning är ett allmänt fenomen hos oscillerande eller vibrerande system som innebär att även en svag periodisk yttre störning (pådrivande kraft) nära systemets egenfrekvens kan leda till att systemets svängningsamplitud ökar kraftigt. Något som uppstår när en frekvens med lågt energiinehåll träffar ett odämpat material och får de odämpade materialet att hamna i självsvängning med samma svängingstid som lågenergifrekvensen de odämpade materialet träffats av, vilket i sin tur leder till ett ökat energiinnehåll i denna frekvens. Denna kraftiga enegriökning kan medföra diverse problem i olika situationer, allt ifrån en mindre alvarlig situation med att A-strängen på en gitarr kan få E-strängen i röresle till att vinden kan få en hel bro att rasa. I exemplet med gitarren så kan en A-sträng med frekvensen 440 Hz få E-strängen på 330 Hz att hamna i svängningeftersom både A och E- strängen på gittaren har en gemensam ton på 1320 Hz. Anledningen till att bron "Tacoma Narrows Bridge" som kollapsade var på grund av en felkonstruktion som de inblandade visste om. De var känt att bron kunde hamna i självsvängning genom att fånga upp vindens frekvens och förstäka den genom hela bron. Något konstruktionsteamet aldrig trodde skulle ske men en dag den 1 juli 1940 har vinden de rätta förhållanden som krävs och bron hamnar i kraftig självsvängning, vilket leder till för stor påfrestning i bärande balkar som ledde till att bron kollapsade.<br />
<br />
--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] ([[Användardiskussion:MaxAllerborg|diskussion]]) 26 januari 2015 kl. 23.52 (UTC)<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br />
== Begrepp av ordförklaringstyp ==<br />
<br />
=== Periodisk ===<br />
<br />
=== Transversell ===<br />
WIP albin<br />
Att en våg är transversell innebär att vågen har punkter på svängningsriktningen som är vinkelräta i förhållande till utbredningsriktningen. Man kan se denna egenskap I bland annat strängins<br />
<br />
=== Longitudinell ===</div>Retalogyhttps://wikiskola.se/index.php?title=TS-fr%C3%A5gorna_f%C3%B6r_NV12&diff=21059TS-frågorna för NV122012-12-02T15:08:17Z<p>Retalogy: /* Frågor & Svar: */</p>
<hr />
<div>Här kommer era frågor med svar om det givits, som till hälften kommer användas skarpt på provet. <br />
Om det inte finns nog med frågor kommer jag att hitta på fler frågor. <br />
<br />
<br />
<br />
== Frågor & Svar: ==<br />
<br />
'''Vad man kan använda algodlingar till?'''<br />
Svar: De kan användas till mat, kosmetika och ger biomassa, en råvara till biobränsle.<br />
<br />
'''Varför är alger bra för kroppen?'''<br />
Svar: De innehåller mineraler, spårämnen och vitaminer. De kan binda och driva ut gifter, bakterier samt tungmetaller ur kroppen. De lindrar högt blodtryck, stabiliserar blodsockernivån, stärker immunförsvaret och höjer prestationsförmågan. de innehåller mineraler, spårämnen och vitaminer. De kan binda och driva ut gifter, bakterier samt tungmetaller ur kroppen. De lindrar högt blodtryck, stabiliserar blodsockernivån, stärker immunförsvaret och höjer prestationsförmågan.<br />
<br />
'''Vad kan man göra för att motverka de negativa effekterna av algodlingar?'''<br />
Svar: <br />
<br />
'''Hur kan alger användas?'''<br />
Svar: <br />
<br />
'''Hur långt har de flesta företagen kommit inom algodlingen?'''<br />
Svar: De flesta är fortfarande i R&D stadiet (research & development, forskning och utveckling) och har ännu inte kommit till skott med försäljning.<br />
<br />
'''Vilken alkohol kan man få ut ur algen?'''<br />
Svar: Etanol.<br />
<br />
'''Vad är viktigt att tänka på vid algodlingar?'''<br />
Svar: <br />
<br />
'''Vad måste man ta hänsyn till vid algodlingar?'''<br />
Svar: <br />
<br />
<br />
'''Varför har man genmodifierat ris?'''<br />
Svar: För att en stor del av allt ris i världen ruttnar pga att det växer på översvämmade områden. <br />
<br />
'''Vilken egenskap har det GMO-riset fått?'''<br />
Svar: Man har satt in en gen i riset som gör att det kan växa på sådana områden.<br />
<br />
'''Ge minst 3 exempel på läkemedel som skapats av genmodifierade organismer.'''<br />
Svar: Insulin, tillväxthormon, faktor VIII, faktor IX, interferon-alfa, interferon-beta, interferon-gamma, erytropoeitin, plasminogenaktivator, CSF, glukagon, DNAs, Follikelstimulerande hormon, tumor necrosis factor, faktor VIIa, CD20-antikroppar, RSV antikroppar, calcitonin, gulsotvaccin, koleravaccin.<br />
<br />
'''Vad är GMO?'''<br />
Svar: GMO är en genetiskt modifierad organism vars egenskaper har ändrats till de egenskaper man vill ha och kan utnyttja.<br />
<br />
'''Hur går GMO till?'''<br />
Svar: Det traditionella sättet att utföra detta på djur är att ta ett djur som liknar ens idealbild av organismen. Man avlar sedan på dom i flera generationer så att egenskapen förstärks, tills man har fått sin önskade organism.<br />
Ett transgent djur kan framställas genom att man injicerar en transgen i en äggcell som man sedan inplanterar i ett surrogatdjur. <br />
<br />
<br />
<br />
'''Nämn en innovation inom TS läkemedel?'''<br />
Svar: Läkemedel<br />
<br />
'''Vilket är behov löser läkemedel?'''<br />
Svar: Motverka problem såsom smärta och sjukdomar samt förebygga sjukdomar.<br />
<br />
'''Nämn de 4 användningsområdena av läkemedel'''<br />
Svar:<br />
<br />
'''Beskriv kort hur du tror världen skulle se ut utan läkemedel?'''<br />
Svar: TÄNKEFRÅGA. <br />
<br />
'''Hur lång tid tog det för Astra Zeneca att lancera Losec och vilket ämne används i det?'''<br />
Svar: Helicobacter pylori är ämnet och det tog 22 år att lansera Losec.<br />
<br />
'''Vilket år grundades Bofors Nobelkrut?'''<br />
Svar: 1898.<br />
<br />
'''På vilket sätt anser du att läkemedel har förändrat våra liv?'''<br />
Svar: TÄNKEFRÅGA.<br />
<br />
'''Hur tror du att läkemedels industrin kommer se ut om 30 år?'''<br />
Svar: TÄNKEFRÅGA.<br />
<br />
<br />
'''Hur uppkom antibiotika?'''<br />
Svar: Den upptäcktes av Alexander Fleming av slump år 1928.<br />
<br />
'''Vad gör antibiotika?'''<br />
Svar: Den skickar in Bakterier in i kroppen som jagar ner bakterier i kroppen, oftast dem dåliga men kan döda andra bakterier och orsaka biverkningar.<br />
<br />
'''Hur många företag utvecklar eller säljer antibiotika?'''<br />
Svar: Meda AB, AB kabi och Freseniusgruppen som består av olika företag.<br />
<br />
'''Vilka olika sorter av antibiotika finns det?'''<br />
Svar: Det finns över 60 olika antibiotikan i sverige t.ex. Penicillin, Cefalosporiner, tetracykliner, makrolider, trimetoprim och sulfonamider.<br />
<br />
<br />
'''Vart finns insulinet i kroppen och vad är dess uppgift?'''<br />
Svar: Insulinet tillverkas och utsöndras i bukspottkörteln och ser till så att vi blir mätta men tar framför allt upp sockret i blodet.<br />
<br />
'''Vad är skillnaden mellan typ 1 diabetes och typ 2 diabetes?'''<br />
Svar: Typ 1: ungdomsdiabetes/insulinberoende-diabetes är den sjukdomen som för det mesta drabbar de unga och beror på att man har totalbrist av egen produktion av insulin i kroppen. Typ 2: åldersdiabetes/insulinoberoende diabetes är när insulinet med tiden slutar fungera som det ska.<br />
<br />
'''Var ifrån tog man insulin förr i tiden?'''<br />
Svar: Djur, grisfoster<br />
<br />
'''Varför kan det bli ekonomiska problem med insulin/diabetes?'''<br />
Svar: För att diabetesen spreds som en epidemi och därför skulle det bli för stora kostnader för staten/försäkringsbolag att betala, så man var och är än idag tvungen att betala för medicinen ur sin egen ficka.<br />
<br />
'''Vad används insulinpump till?'''<br />
Svar: Det används till att mäta blodsocker halten och att automatiskt skicka in insulin till kroppen baserad på hur mycket insulin den behöver.<br />
<br />
'''Varför är det bättre att skapa insulin på ett konstgjort sätt istället för från djur?'''<br />
Svar: För att då plågar man inte djur och dessutom så får man det exakta insulinet som människo kroppen annars producerar.<br />
<br />
<br />
'''När skapades den första pacemakern?'''<br />
Svar: 1951<br />
<br />
'''Hur hjälpte införandet av litiumbatteri?'''<br />
Svar: Det gjorde så att pacemakrar kan räcka längre.<br />
<br />
'''Vad hette tillverkaren av den första pacemakern? Och varifrån kom han?'''<br />
Svar: Rune Elmqvist från Sverige<br />
<br />
'''Vilka är i behov av en pacemaker?'''<br />
Svar: Folk som har ett hjärta där pumpverksamheten inte alltid funkar som den ska.<br />
<br />
'''Nämn ett företag som skapats pga pacemakern'''<br />
Svar: St. Jude Medical. AB Pacemaker. Stockholm Heart Center AB. Boston Scientific Sverige AB<br />
<br />
'''Vad är resultatet av pacemakern?'''<br />
Svar: Patienter räddas och företagen tjänar även pengar.<br />
<br />
'''Nämn ett företag som jobbar med pacemakern'''<br />
Svar: St. Jude Medical. AB Pacemaker. Stockholm Heart Center AB. Boston Scientific Sverige AB<br />
<br />
'''Vad är affärsidén?'''<br />
Svar: Utveckla medicinsk teknik och tjänster som ger mer kontroll till alla dem som behandlar patienter med hjärtsjukdomar, neurologiska sjukdomar och patienter med kronisk smärta.<br />
<br />
<br />
'''På vilket sätt hjälper reservdelar människor?'''<br />
Svar: När människan åldras ökar behovet av avancerat material som ersätter det i kroppen som gjort sitt. Reservdelar samt implanten är förutsättningar för många att leva ett liv med högre kvalitet. Reservdelen lagar trasiga kroppsdelar i kroppen. De kan vara en protes (t.ex. knäprotes) eller en hjälpmedel (t.ex. Cochleaimplantat).<br />
<br />
'''Vilka metaller används? Och vad är för/nackdelen att använda respektive metall?'''<br />
Svar: Titan, vitallium, krom, kobolt, rostfritt stål och guld. Den nackdelen är att reservdelar blir lätt infekterade av resistenta bakterier och är risken för amputation.<br />
<br />
'''Vad är tandproteser oftast gjorda av?'''<br />
Svar: Akryl (en sorts plast).<br />
<br />
'''Vad kallas forskningsfältet som jobbar med att ta fram organ med hjälp av patientens stamceller?'''<br />
Svar: Tissue Engineering.<br />
<br />
'''Ge exempel på en positiv och en negativ aspekt av det som ingår i begreppet ’‘Reservdelsmänniskan’’?'''<br />
Svar:<br />
<br />
'''Ge exempel på två reservdelar som håller på att utvecklas i dagens laboratorium?'''<br />
Svar: • Proteser som kopplas direkt till nervbanor.<br />
• Konstgjorda organ som ger diabetiker insulin.<br />
• Nya fingrar som växer ut efter amputation.<br />
• Hjärtmuskelceller som reparerar trasiga hjärtan.<br />
• Odla fram nya organ av patientens egna celler.<br />
<br />
<br />
'''Hur kommer det sig att nästan alla så lätt blir försenade?'''<br />
Svar:<br />
<br />
== Frågor från oss lärare ==<br />
<br />
''Exempel på extrafrågor som kan komma att lägga till på provet (utan svar):''<br />
<br />
'''Skriv ett kort resonemang om vilka behov det tekniska systemet rullstolen har tillfredsställt.'''<br />
<br />
'''Ge exempel på företag inom några olika branscher som uppstått på grund av innovationen dynamit.'''<br />
<br />
'''Välj en innovation själv och beskriv några samhälleliga konsekvenser ur ett ekologiskt perspektiv.'''</div>Retalogyhttps://wikiskola.se/index.php?title=NV12_Projekt_Tekniska_System_med_Innovationer_och_Biologi_fokus&diff=20712NV12 Projekt Tekniska System med Innovationer och Biologi fokus2012-11-21T12:10:48Z<p>Retalogy: /* Anton, Oskar, Emil och Cassandra i TE12C */</p>
<hr />
<div>Varsågod, sex stycken NV12 Projekt och ett från TE12C:<br />
<br />
== Algodlingar ==<br />
=== Hevgin, Melvi, Olivia och Moira ===<br />
https://docs.google.com/open?id=0B-m7frqIduAKMUZkSGs0LXpmcFE<br />
<br />
Kommentarer:<br />
- Albin: väldigt djup förstående av ämnet som framkallar djupa känslor hos tittaren.<br />
- Olle: Kanon djup förstående av ämnet jag vill se mera!<br />
<br />
== Genteknik == <br />
=== Siri, Fanny och Albin ===<br />
https://docs.google.com/open?id=0B-m7frqIduAKalZ6WEtZYi01ZHM<br />
<br />
Kommentarer:<br />
<br />
- Hevgin: Väldigt bra gjort. Såväl strukturellt som verbalt, retoriskt mm. så var det bra utfört. <br />
- Jag ser gärna liknande presentationer i framtiden, otroligt bra.<br />
<br />
- Moira: En mycket lärorik och lättförståerlig presentation. Underbara illustrationer. <br />
- Det var en underbar upplevelse för alla sinnen, speciellt för ögat. <br />
- Jag kommer att ha en stor användning av detta.<br />
<br />
- Linn: bra jobbat, jag tyckte det var en jätte bra redovisning med intressant fakta men lite mer övning <br />
- kunde gjord det ännu bättre! men det var jätte bra! :D<br />
<br />
== Antibiotika ==<br />
=== Alejandro och Nora ===<br />
https://docs.google.com/presentation/d/1bQiftplUUwQ4qKv5o0B2zM3oaujwzSVCDofzKMD76HM/edit<br />
<br />
Kommentarer:<br />
<br />
== Pacemakern ==<br />
=== Josefine, Jasmine och Yemi ===<br />
<br />
</html><iframe src="http://www.slideshare.net/OlleBra/slideshelf" width="490px" height="470px" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:none;" allowfullscreen webkitallowfullscreen mozallowfullscreen></iframe></html><br />
<br />
Kommentarer:<br />
<br />
== ReservdelsMänniskan == <br />
=== Piyartat, David, Tamara och Selma? ===<br />
Bildspelet är nästan färdigt för visning...<br />
<br />
</html><iframe src="http://www.slideshare.net/OlleBra/slideshelf" width="490px" height="470px" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:none;" allowfullscreen webkitallowfullscreen mozallowfullscreen></iframe></html><br />
<br />
Kommentarer:<br />
<br />
== Insulin == <br />
=== Moa, Gurpreet och Linn ===<br />
Bildspelet har nästan blivit färdigt för visning...<br />
<br />
</html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/15259651" width="476" height="400" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe></html><br />
<br />
<br />
Kommentarer:<br />
<br />
== Läkemedel == <br />
=== Anton, Oskar, Emil och Cassandra i TE12C ===<br />
<br />
<br />
<html><br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14762749" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/antonpihl1/teknikentrepenrskap-keynote-antonemiloscarcasandra" title="Teknik:entrepenörskap : keynote anton:emil:oscar:casandra" target="_blank">Teknik:entrepenörskap : keynote anton:emil:oscar:casandra</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/antonpihl1" target="_blank">Anton Pihl</a></strong> </div><br />
</html><br />
<br />
Relevant?</div>Retalogyhttps://wikiskola.se/index.php?title=NV12_Projekt_Tekniska_System_med_Innovationer_och_Biologi_fokus&diff=20581NV12 Projekt Tekniska System med Innovationer och Biologi fokus2012-11-19T09:31:27Z<p>Retalogy: /* Mohamood, Melvi, Olivia och Moira */</p>
<hr />
<div>Här nedan följer NV12 Projekten:<br />
<br />
== Algodlingar ==<br />
=== Mohamood, Melvi, Olivia och Moira ===<br />
https://docs.google.com/open?id=0B-m7frqIduAKMUZkSGs0LXpmcFE<br />
<br />
Kommentarer:<br />
<br />
Albin: väldigt djup förstående av ämnet som framkallar djupa känslor hos tittaren.<br />
<br />
== Genteknik == <br />
=== Siri, Fanny och Albin ===<br />
https://docs.google.com/open?id=0B-m7frqIduAKalZ6WEtZYi01ZHM<br />
<br />
Kommentarer:<br />
- Hevgin: Väldigt bra gjort. Såväl strukturellt som verbalt, retoriskt mm. så var det bra utfört. Jag ser gärna liknande presentationer i framtiden, otroligt bra.<br />
<br />
Moira: En mycket lärorik och lättförståerlig presentation. Underbara illustrationer. Det var en underbar upplevelse för alla sinnen, speciellt för ögat. Jag kommer att ha en stor användning av detta.<br />
<br />
- Linn: bra jobbat, jag tyckte det var en jätte bra redovisning med intressant fakta men lite mer övning kunde gjord det ännu bättre! men det var jätte bra! :D<br />
<br />
- Fanny: OBS OBS OBS på frågan ''Ge minst 3 exempel på mediciner som skapats av genmodifierade växter'' ska det vara organismer istället för växter.<br />
<br />
== Antibiotika ==<br />
=== Alejandro, Nora ===<br />
https://docs.google.com/presentation/d/1bQiftplUUwQ4qKv5o0B2zM3oaujwzSVCDofzKMD76HM/edit<br />
<br />
== Pacemakern ==<br />
=== Josefine, Jasmine och Yemi ===<br />
https://docs.google.com/file/d/0B1ZNu6WT0GH1SjVrODJvS2xVU2s/edit</div>Retalogyhttps://wikiskola.se/index.php?title=NV12_Projekt_Tekniska_System_med_Innovationer_och_Biologi_fokus&diff=20580NV12 Projekt Tekniska System med Innovationer och Biologi fokus2012-11-19T09:28:42Z<p>Retalogy: /* Siri, Fanny och Albin */</p>
<hr />
<div>Här nedan följer NV12 Projekten:<br />
<br />
== Algodlingar ==<br />
=== Mohamood, Melvi, Olivia och Moira ===<br />
https://docs.google.com/open?id=0B-m7frqIduAKMUZkSGs0LXpmcFE<br />
<br />
Kommentarer:<br />
<br />
== Genteknik == <br />
=== Siri, Fanny och Albin ===<br />
https://docs.google.com/open?id=0B-m7frqIduAKalZ6WEtZYi01ZHM<br />
<br />
Kommentarer:<br />
- Hevgin: Väldigt bra gjort. Såväl strukturellt som verbalt, retoriskt mm. så var det bra utfört. Jag ser gärna liknande presentationer i framtiden, otroligt bra.<br />
<br />
Moira: En mycket lärorik och lättförståerlig presentation. Underbara illustrationer. Det var en underbar upplevelse för alla sinnen, speciellt för ögat. Jag kommer att ha en stor användning av detta.<br />
<br />
- Linn: bra jobbat, jag tyckte det var en jätte bra redovisning med intressant fakta men lite mer övning kunde gjord det ännu bättre! men det var jätte bra! :D<br />
<br />
- Fanny: OBS OBS OBS på frågan ''Ge minst 3 exempel på mediciner som skapats av genmodifierade växter'' ska det vara organismer istället för växter.<br />
<br />
== Antibiotika ==<br />
=== Alejandro, Nora ===<br />
https://docs.google.com/presentation/d/1bQiftplUUwQ4qKv5o0B2zM3oaujwzSVCDofzKMD76HM/edit<br />
<br />
== Pacemakern ==<br />
=== Josefine, Jasmine och Yemi ===<br />
https://docs.google.com/file/d/0B1ZNu6WT0GH1SjVrODJvS2xVU2s/edit</div>Retalogyhttps://wikiskola.se/index.php?title=NV12_Projekt_Tekniska_System_med_Innovationer_och_Biologi_fokus&diff=20560NV12 Projekt Tekniska System med Innovationer och Biologi fokus2012-11-19T09:01:21Z<p>Retalogy: /* Siri, Fanny och Albin */</p>
<hr />
<div>Här nedan följer NV12 Projekten:<br />
<br />
== Algodlingar ==<br />
=== Havgin, Melvi, Olivia och Moira ===<br />
https://docs.google.com/open?id=0B-m7frqIduAKMUZkSGs0LXpmcFE<br />
<br />
Kommentarer: - >HEVGIN<: Väldigt bra gjort. Såväl strukturellt som verbalt, retoriskt mm. så var det bra utfört. Jag ser gärna liknande presentationer i framtiden, otroligt bra. (Jag har kopierat från Hevgin.)<br />
<br />
== Genteknik == <br />
=== Siri, Fanny och Albin ===<br />
https://docs.google.com/open?id=0B-m7frqIduAKalZ6WEtZYi01ZHM<br />
<br />
Kommentarer:<br />
- Hevgin: Väldigt bra gjort. Såväl strukturellt som verbalt, retoriskt mm. så var det bra utfört. Jag ser gärna liknande presentationer i framtiden, otroligt bra.<br />
<br />
Moira: En mycket lärorik och lättförståerlig presentation. Underbara illustrationer. Det var en underbar upplevelse för alla sinnen, speciellt för ögat. Jag kommer att ha en stor användning av detta.</div>Retalogyhttps://wikiskola.se/index.php?title=NV12_Projekt_Tekniska_System_med_Innovationer_och_Biologi_fokus&diff=20559NV12 Projekt Tekniska System med Innovationer och Biologi fokus2012-11-19T09:01:02Z<p>Retalogy: /* Havgin, Melvi, Olivia och Moira */</p>
<hr />
<div>Här nedan följer NV12 Projekten:<br />
<br />
== Algodlingar ==<br />
=== Havgin, Melvi, Olivia och Moira ===<br />
https://docs.google.com/open?id=0B-m7frqIduAKMUZkSGs0LXpmcFE<br />
<br />
Kommentarer: - >HEVGIN<: Väldigt bra gjort. Såväl strukturellt som verbalt, retoriskt mm. så var det bra utfört. Jag ser gärna liknande presentationer i framtiden, otroligt bra. (Jag har kopierat från Hevgin.)<br />
<br />
== Genteknik == <br />
=== Siri, Fanny och Albin ===<br />
https://docs.google.com/open?id=0B-m7frqIduAKalZ6WEtZYi01ZHM<br />
<br />
Kommentarer:<br />
- Hevgin: Väldigt bra gjort. Såväl strukturellt som verbalt, retoriskt mm. så var det bra utfört. Jag ser gärna liknande presentationer i framtiden, otroligt bra.<br />
Moira: En mycket lärorik och lättförståerlig presentation. Underbara illustrationer. Det var en underbar upplevelse för alla sinnen, speciellt för ögat. Jag kommer att ha en stor användning av detta.</div>Retalogyhttps://wikiskola.se/index.php?title=NV12_Projekt_Tekniska_System_med_Innovationer_och_Biologi_fokus&diff=20554NV12 Projekt Tekniska System med Innovationer och Biologi fokus2012-11-19T08:57:21Z<p>Retalogy: /* Havgin, Melvi, Olivia och Moira */</p>
<hr />
<div>Här nedan följer NV12 Projekten:<br />
<br />
== Algodlingar ==<br />
=== Havgin, Melvi, Olivia och Moira ===<br />
https://docs.google.com/open?id=0B-m7frqIduAKMUZkSGs0LXpmcFE<br />
<br />
Kommentarer: - Hevgin: Väldigt bra gjort. Såväl strukturellt som verbalt, retoriskt mm. så var det bra utfört. Jag ser gärna liknande presentationer i framtiden, otroligt bra. (Jag har kopierat från Hevgin.)<br />
<br />
== Genteknik == <br />
=== Siri, Fanny och Albin ===<br />
https://docs.google.com/open?id=0B-m7frqIduAKalZ6WEtZYi01ZHM<br />
<br />
Kommentarer:<br />
- Hevgin: Väldigt bra gjort. Såväl strukturellt som verbalt, retoriskt mm. så var det bra utfört. Jag ser gärna liknande presentationer i framtiden, otroligt bra.</div>Retalogyhttps://wikiskola.se/index.php?title=Diskussion:NV12_Projekt_Tekniska_System_med_Innovationer_och_Biologi_fokus&diff=20552Diskussion:NV12 Projekt Tekniska System med Innovationer och Biologi fokus2012-11-19T08:56:25Z<p>Retalogy: Skapade sidan med 'Det var inte jag.'</p>
<hr />
<div>Det var inte jag.</div>Retalogyhttps://wikiskola.se/index.php?title=NV12_Projekt_Tekniska_System_med_Innovationer_och_Biologi_fokus&diff=20551NV12 Projekt Tekniska System med Innovationer och Biologi fokus2012-11-19T08:56:02Z<p>Retalogy: Gör version 20550 av Retalogy (diskussion) ogjord</p>
<hr />
<div>Här nedan följer NV12 Projekten:<br />
<br />
== Algodlingar ==<br />
=== Havgin, Melvi, Olivia och Moira ===<br />
https://docs.google.com/open?id=0B-m7frqIduAKMUZkSGs0LXpmcFE<br />
<br />
Kommentarer: - Gurpreet: Väldigt bra gjort. Såväl strukturellt som verbalt, retoriskt mm. så var det bra utfört. Jag ser gärna liknande presentationer i framtiden, otroligt bra.<br />
<br />
== Genteknik == <br />
=== Siri, Fanny och Albin ===<br />
https://docs.google.com/open?id=0B-m7frqIduAKalZ6WEtZYi01ZHM<br />
<br />
Kommentarer:<br />
- Hevgin: Väldigt bra gjort. Såväl strukturellt som verbalt, retoriskt mm. så var det bra utfört. Jag ser gärna liknande presentationer i framtiden, otroligt bra.</div>Retalogyhttps://wikiskola.se/index.php?title=NV12_Projekt_Tekniska_System_med_Innovationer_och_Biologi_fokus&diff=20550NV12 Projekt Tekniska System med Innovationer och Biologi fokus2012-11-19T08:55:46Z<p>Retalogy: Gör version 20547 av Retalogy (diskussion) ogjord</p>
<hr />
<div>Här nedan följer NV12 Projekten:<br />
<br />
== Algodlingar ==<br />
=== Havgin, Melvi, Olivia och Moira ===<br />
https://docs.google.com/open?id=0B-m7frqIduAKMUZkSGs0LXpmcFE<br />
Kommentarer: - Gurpreet: Väldigt bra gjort. Såväl strukturellt som verbalt, retoriskt mm. så var det bra utfört. Jag ser gärna liknande presentationer i framtiden, otroligt bra.<br />
<br />
== Genteknik == <br />
=== Siri, Fanny och Albin ===<br />
https://docs.google.com/open?id=0B-m7frqIduAKalZ6WEtZYi01ZHM<br />
<br />
Kommentarer:<br />
- Hevgin: Väldigt bra gjort. Såväl strukturellt som verbalt, retoriskt mm. så var det bra utfört. Jag ser gärna liknande presentationer i framtiden, otroligt bra.</div>Retalogyhttps://wikiskola.se/index.php?title=NV12_Projekt_Tekniska_System_med_Innovationer_och_Biologi_fokus&diff=20547NV12 Projekt Tekniska System med Innovationer och Biologi fokus2012-11-19T08:51:24Z<p>Retalogy: /* Havgin, Melvi, Olivia och Moira */</p>
<hr />
<div>Här nedan följer NV12 Projekten:<br />
<br />
== Algodlingar ==<br />
=== Havgin, Melvi, Olivia och Moira ===<br />
https://docs.google.com/open?id=0B-m7frqIduAKMUZkSGs0LXpmcFE<br />
<br />
Kommentarer: - Gurpreet: Väldigt bra gjort. Såväl strukturellt som verbalt, retoriskt mm. så var det bra utfört. Jag ser gärna liknande presentationer i framtiden, otroligt bra.<br />
<br />
== Genteknik == <br />
=== Siri, Fanny och Albin ===<br />
https://docs.google.com/open?id=0B-m7frqIduAKalZ6WEtZYi01ZHM<br />
<br />
Kommentarer:<br />
- Hevgin: Väldigt bra gjort. Såväl strukturellt som verbalt, retoriskt mm. så var det bra utfört. Jag ser gärna liknande presentationer i framtiden, otroligt bra.</div>Retalogyhttps://wikiskola.se/index.php?title=NV12_Projekt_Tekniska_System_med_Innovationer_och_Biologi_fokus&diff=20546NV12 Projekt Tekniska System med Innovationer och Biologi fokus2012-11-19T08:50:55Z<p>Retalogy: /* Havgin, Melvi, Olivia och Moira */</p>
<hr />
<div>Här nedan följer NV12 Projekten:<br />
<br />
== Algodlingar ==<br />
=== Havgin, Melvi, Olivia och Moira ===<br />
https://docs.google.com/open?id=0B-m7frqIduAKMUZkSGs0LXpmcFE<br />
Kommentarer: - Gurpreet: Väldigt bra gjort. Såväl strukturellt som verbalt, retoriskt mm. så var det bra utfört. Jag ser gärna liknande presentationer i framtiden, otroligt bra.<br />
<br />
== Genteknik == <br />
=== Siri, Fanny och Albin ===<br />
https://docs.google.com/open?id=0B-m7frqIduAKalZ6WEtZYi01ZHM<br />
<br />
Kommentarer:<br />
- Hevgin: Väldigt bra gjort. Såväl strukturellt som verbalt, retoriskt mm. så var det bra utfört. Jag ser gärna liknande presentationer i framtiden, otroligt bra.</div>Retalogyhttps://wikiskola.se/index.php?title=NV12_Projekt_Tekniska_System_med_Innovationer_och_Biologi_fokus&diff=20162NV12 Projekt Tekniska System med Innovationer och Biologi fokus2012-11-07T13:20:33Z<p>Retalogy: /* Hevgin, Melvi, Olivia och Moira */</p>
<hr />
<div>Här nedan följer NV12 Projekten:<br />
<br />
== Algodlingar ==<br />
=== Havgin, Melvi, Olivia och Moira ===<br />
<br />
https://docs.google.com/open?id=0B-m7frqIduAKU2VncHgtOXVMeE0<br />
<br />
^^</div>Retalogy