Wikiskola - Användarbidrag [sv]

Glas TS

2015-03-04T08:25:45Z

Renars:

[[Fil:Glass-Ball.jpg|miniatyr|Glas]]

Materialegenskaper:[redigera]

Densitet: 2200 Kg/m3 (2,2 gm/cc)

Hårdhet: 6-7 Mohs (600 kg2)

Längdutvidgningskoeffiecient: 0,55 • 10-6/°C

Värmeledningsförmåga: 1,38 W/m•°K

Resistivitet: >1010 Ω•cm (107 Ω•m)

Smältpunkt: 1100ºC

Användning:[redigera]
Magnifying glass2.jpg
Glas används i allt från byggnader till små dricksglas.
Framförallt används glas för att det är transparent, alltså genomskinligt. Byggnader använder glas så att vi ska kunna se ut, och för att ljus ska kunna komma in. Men ändå ha någonting som kan hålla regn och starka vindar från att komma in.
Glas kan även böja ljus, glas är det bästa materialet med egenskapen. Denna användbara egenskapen används främst för linser och prismor, som i kamera objektiv och förstoringsglas.
Powerlines 33kv glass insulator.jpg
Med glas kan man även skapa fiberglas om glaset är blandat med ett speciellt lim. Fiberglas kan då användas för att skapa komplexa former, som inte bara är extremt starka och ömtåliga, men också vattentäta. Med fiberglas kan man skapa allt möjligt från jacuzzis till fordon som båtar och bilar. Fiberglas kan också användas för att reparera skador och hål.
Glas är även en bra insulator och används i tex. el ledningar.

[[Glas - Behov]]

[[Glas - Beskrvining]]

[[Glas - Företag]]

[[Glas - Konsekvenser]]

Glas - Företag

2015-03-04T08:22:12Z

Renars: Skapade sidan med 'Simon'

Simon

Glas - Beskrvining

2015-03-04T08:22:00Z

Renars: Skapade sidan med 'Markus'

Markus

Glas - Behov

2015-03-04T08:21:36Z

Renars: Skapade sidan med 'Ella'

Ella

Glas TS

2015-03-04T08:21:19Z

Renars:

Materialegenskaper:[redigera]
Densitet: 2200 Kg/m3 (2,2 gm/cc)

Hårdhet: 6-7 Mohs (600 kg2)

Längdutvidgningskoeffiecient: 0,55 • 10-6/°C

Värmeledningsförmåga: 1,38 W/m•°K

Resistivitet: >1010 Ω•cm (107 Ω•m)

Smältpunkt: 1100ºC

Användning:[redigera]
Magnifying glass2.jpg
Glas används i allt från byggnader till små dricksglas.
Framförallt används glas för att det är transparent, alltså genomskinligt. Byggnader använder glas så att vi ska kunna se ut, och för att ljus ska kunna komma in. Men ändå ha någonting som kan hålla regn och starka vindar från att komma in.
Glas kan även böja ljus, glas är det bästa materialet med egenskapen. Denna användbara egenskapen används främst för linser och prismor, som i kamera objektiv och förstoringsglas.
Powerlines 33kv glass insulator.jpg
Med glas kan man även skapa fiberglas om glaset är blandat med ett speciellt lim. Fiberglas kan då användas för att skapa komplexa former, som inte bara är extremt starka och ömtåliga, men också vattentäta. Med fiberglas kan man skapa allt möjligt från jacuzzis till fordon som båtar och bilar. Fiberglas kan också användas för att reparera skador och hål.
Glas är även en bra insulator och används i tex. el ledningar.

[[Glas - Behov]]

[[Glas - Beskrvining]]

[[Glas - Företag]]

[[Glas - Konsekvenser]]

Glas - Konsekvenser

2015-03-04T08:18:43Z

Renars: Skapade sidan med 'Renars'

Renars

Glas TS

2015-03-04T08:18:21Z

Renars:

Kisel

2015-01-12T09:49:38Z

Renars: /* Historia */

[[File:SiliconCroda.jpg|thumb|200px|right|Atomnummer 14, atommassa 28,0855 ± 0,0003 u]]
Kisel (Silicon) är en grundämne (beteckning 'Si'). Kisel påminner om glas då det är starkt men ganska skört.
De främsta användnings områden är inom elektroniska komponenter. Kisel används som en halvledare. Komponenterna är dioder och integrerade kretsar.

== Materialegenskaper: ==
: densitet 2330[kg/m3]
: hårdhet 7(ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])
: längdutvidgningskoeffiecient 2.6 µm·m−1·[K-1] (vid 25°C)
: värmeledningsförmåga 48[W/(m K)]
: resistivitet 1.56×10−3 ( (S/m) vid 20°C)[ohmmeter]
: kokpunkt 2355°C
: smältpunkt 1410°C

== Användning ==

Inom dator elektronik.

== Framställning ==

Hur tillverkar man med materialet?

== Historia ==

Kisel är mest känt som det näst-vanligaste materialet på jorden (25,7% av alla grundämnen).

Kisel är ännu mer känt i sammanhang med "Silicon Valley", staden som har lett stor utveckling inom datorer och micro-chip (processorer).

Kisel idag används mest i transistorer inom dator teknik, solceller och inom bil-tilverkning. Aluminium blandas med kisel för att skapa starkt, lätt metall som inte saktar ner fordon.

== Pris ==

[http://sv.wikipedia.org/wiki/Metallurgi Metallurgisk] kvalitets kisel kostar 3.20$/kg(2014) up från 1,70$/kg i 2005.

== Länkar ==

Källor:

:http://sv.wikipedia.org/wiki/Kisel
:http://en.wikipedia.org/wiki/Silicon
:http://en.wikipedia.org/wiki/Electrical_resistivity_and_conductivity
:http://en.wikipedia.org/wiki/Thermal_expansion#Coefficient_of_thermal_expansion
:http://www.periodiskasystemet.nu/kisel.html
:http://www.ioffe.ru/SVA/NSM/Semicond/Si/thermal.html

Kisel

2015-01-12T09:49:09Z

Renars: /* Historia */

[[File:SiliconCroda.jpg|thumb|200px|right|Atomnummer 14, atommassa 28,0855 ± 0,0003 u]]
Kisel (Silicon) är en grundämne (beteckning 'Si'). Kisel påminner om glas då det är starkt men ganska skört.
De främsta användnings områden är inom elektroniska komponenter. Kisel används som en halvledare. Komponenterna är dioder och integrerade kretsar.

== Materialegenskaper: ==
: densitet 2330[kg/m3]
: hårdhet 7(ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])
: längdutvidgningskoeffiecient 2.6 µm·m−1·[K-1] (vid 25°C)
: värmeledningsförmåga 48[W/(m K)]
: resistivitet 1.56×10−3 ( (S/m) vid 20°C)[ohmmeter]
: kokpunkt 2355°C
: smältpunkt 1410°C

== Användning ==

Inom dator elektronik.

== Framställning ==

Hur tillverkar man med materialet?

== Historia ==

Kisel är mest känt som det näst-vanligaste materialet på jorden (25,7% av alla grundämnen).

Kisel är ännu mer känt i sammanhang med "Silicon Valley", staden som har lett stor utveckling inom datorer och micro-chip (processorer).

Kisel idag används mest i transistorer inom dator teknik, solceller och inom bil-tilverkning. Aluminium blandas med kisel för att skapa starkt, lätt metall som inte saktar ner fordon.

Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?

== Pris ==

[http://sv.wikipedia.org/wiki/Metallurgi Metallurgisk] kvalitets kisel kostar 3.20$/kg(2014) up från 1,70$/kg i 2005.

== Länkar ==

Källor:

:http://sv.wikipedia.org/wiki/Kisel
:http://en.wikipedia.org/wiki/Silicon
:http://en.wikipedia.org/wiki/Electrical_resistivity_and_conductivity
:http://en.wikipedia.org/wiki/Thermal_expansion#Coefficient_of_thermal_expansion
:http://www.periodiskasystemet.nu/kisel.html
:http://www.ioffe.ru/SVA/NSM/Semicond/Si/thermal.html

HowTo Photoshop

2014-10-14T14:22:38Z

Renars: /* Daniel */

== Casper ==

{{#ev:youtube| wpP0mZz6puc |300|right }}

: Respons1: Bra beskrivning av de funktioner som du använder och du höll dig till ämnet hela tiden.
: Respons2: Tog dock lite för lång tid med mindre justeringar av färger.
: Respons3: Bra och tydligt uttal som presenterades i lagom takt.
{{clear}}

== Zacharias ==

{{#ev:youtube| S-3BFEfFBX0 |300|right }}

: Respons 1:Du hade 0 engagemang. Och verkade som du nyss vaknat.

: Respons 2:Du pratade tydligt.

: Respons 3:Du förklarade bra. Well done m8 i r8 8/8 lets go sk8 with n8 l8 at 9t

{{clear}}

== Daniel ==

{{#ev:youtube| kAX3HGPkNsE | 300 | right }}

: Respons 1: Tydligare instruktioner. Han visste vad han gjorde. Videon var i 144p, bättre för äldre telefoner.
: Respons 2:
: Respons 3:

{{clear}}

== Tobias ==

{{#ev:youtube| WI8PDe7xYLg |300|right }}

: Respons1: It was easy to understan what you where saying and your grammar was correct. It was very long but we understand that it was necessary to show everything that you had chosen to talk about. It was an very good video and the choice of music was great : ) 10/10 would watch again.
: Respons2:
: Respons3:
{{clear}}

== Teodor ==

{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}

: Respons1:
: Respons2:
: Respons3:
{{clear}}

== Adem ==

{{#ev:youtube| 3yLW-TxxdTA |300|right }}

: Respons1:
: Respons2:
: Respons3:
{{clear}}

== tom ==

{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}

: Respons1:
: Respons2:
: Respons3:
{{clear}}

== tom ==

{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}

: Respons1:
: Respons2:
: Respons3:
{{clear}}

== tom ==

{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}

: Respons1:
: Respons2:
: Respons3:
{{clear}}

== tom ==

{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}

: Respons1:
: Respons2:
: Respons3:
{{clear}}

== tom ==

{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}

: Respons1:
: Respons2:
: Respons3:
{{clear}}

== tom ==

{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}

: Respons1:
: Respons2:
: Respons3:
{{clear}}
== tom ==

{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}

: Respons1:
: Respons2:
: Respons3:
{{clear}}
== tom ==

{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}

: Respons1:
: Respons2:
: Respons3:
{{clear}}

== tom ==

{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}

: Respons1:
: Respons2:
: Respons3:
{{clear}}

== Simon ==

{{#ev:youtube| mzgGCtHfs2U |300|right }}

: Respons 1:
: Respons 2:
: Respons 3:Bra genomfört, men det kunde gå lite för snabbt ibland när du förklarade.
{{clear}}

== Saman ==

{{#ev:youtube| 72mgCt-0y_Y |300|right }}

: Respons1: Bra
: Respons2: Beskrivande och tydlig, men lite grå i längden. Att lägga till element som t.ex musik skulle skapat lite kontrast genom videon. Det var lätt att hänga med på vad du gjorde och det gick lätt att förstå vad som hände i bilden. Sakerna du lärde ut är mycket användbara i kommande photoshop-projekt och i läroprocessen i photoshop
: Respons3:
{{clear}}

== Marcus ==

{{#ev:youtube| FJpJFeuH-v4 |300|right }}

: Respons1: Lätt att förstå. Bra beskrivet, du var tydlig med vad du gjorde. Var lite mer förberedd, säg vilken Photoshop du använder, skärmen kan förbättras (16:9-förhållande).
: Respons2:
: Respons3:
{{clear}}

== Adam ==

{{#ev:youtube| kPwiu65EP60 |300|right }}

: Respons1: Det var bra att du hade text så att det blev tydligare. Dessutom var det bra att du förklarade tydligt, men det hade blivit bättre om du pratade högre.
: Respons2:
: Respons3:
{{clear}}

== Savvas ==

{{#ev:youtube| LRwz_Fn0w6E |300|right }}

: Respons1:
: Respons2:
: Respons3:

{{clear}}

test

HowTo Photoshop

2014-10-14T14:21:14Z

Renars: /* Daniel */

== Casper ==

{{#ev:youtube| wpP0mZz6puc |300|right }}

: Respons1: Bra beskrivning av de funktioner som du använder och du höll dig till ämnet hela tiden.
: Respons2: Tog dock lite för lång tid med mindre justeringar av färger.
: Respons3: Bra och tydligt uttal som presenterades i lagom takt.
{{clear}}

== Zacharias ==

{{#ev:youtube| S-3BFEfFBX0 |300|right }}

: Respons 1:Du hade 0 engagemang. Och verkade som du nyss vaknat.

: Respons 2:Du pratade tydligt.

: Respons 3:Du förklarade bra. Well done m8 i r8 8/8 lets go sk8 with n8 l8 at 9t

{{clear}}

== Daniel ==

{{#ev:youtube| kAX3HGPkNsE | 300 | right }}

: Respons 1: Tydligare instruktioner. Han visste vad han gjorde.
: Respons 2:
: Respons 3:

{{clear}}

== Tobias ==

{{#ev:youtube| WI8PDe7xYLg |300|right }}

: Respons1:
: Respons2:
: Respons3:
{{clear}}

== Teodor ==

{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}

: Respons1:
: Respons2:
: Respons3:
{{clear}}

== Adem ==

{{#ev:youtube| 3yLW-TxxdTA |300|right }}

: Respons1:
: Respons2:
: Respons3:
{{clear}}

== tom ==

{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}

: Respons1:
: Respons2:
: Respons3:
{{clear}}

== tom ==

{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}

: Respons1:
: Respons2:
: Respons3:
{{clear}}

== tom ==

{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}

: Respons1:
: Respons2:
: Respons3:
{{clear}}

== tom ==

{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}

: Respons1:
: Respons2:
: Respons3:
{{clear}}

== tom ==

{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}

: Respons1:
: Respons2:
: Respons3:
{{clear}}

== tom ==

{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}

: Respons1:
: Respons2:
: Respons3:
{{clear}}
== tom ==

{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}

: Respons1:
: Respons2:
: Respons3:
{{clear}}
== tom ==

{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}

: Respons1:
: Respons2:
: Respons3:
{{clear}}

== tom ==

{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}

: Respons1:
: Respons2:
: Respons3:
{{clear}}

== Simon ==

{{#ev:youtube| mzgGCtHfs2U |300|right }}

: Respons 1:
: Respons 2:
: Respons 3:Bra genomfört, men det kunde gå lite för snabbt ibland när du förklarade.
{{clear}}

== Saman ==

{{#ev:youtube| 72mgCt-0y_Y |300|right }}

: Respons1: Bra
: Respons2: Beskrivande och tydlig, men lite grå i längden. Att lägga till element som t.ex musik skulle skapat lite kontrast genom videon. Det var lätt att hänga med på vad du gjorde och det gick lätt att förstå vad som hände i bilden. Sakerna du lärde ut är mycket användbara i kommande photoshop-projekt och i läroprocessen i photoshop
: Respons3:
{{clear}}

== Marcus ==

{{#ev:youtube| FJpJFeuH-v4 |300|right }}

: Respons1: Lätt att förstå. Bra beskrivet, du var tydlig med vad du gjorde. Var lite mer förberedd, säg vilken Photoshop du använder, skärmen kan förbättras (16:9-förhållande).
: Respons2:
: Respons3:
{{clear}}

== Adam ==

{{#ev:youtube| kPwiu65EP60 |300|right }}

: Respons1: Det var bra att du hade text så att det blev tydligare. Dessutom var det bra att du förklarade tydligt, men det hade blivit bättre om du pratade högre.
: Respons2:
: Respons3:
{{clear}}

== Savvas ==

{{#ev:youtube| LRwz_Fn0w6E |300|right }}

: Respons1:
: Respons2:
: Respons3:

{{clear}}

test

HowTo Photoshop

2014-10-14T14:19:26Z

Renars: /* Daniel */

== Casper ==

{{#ev:youtube| wpP0mZz6puc |300|right }}

: Respons1: Bra beskrivning av de funktioner som du använder och du höll dig till ämnet hela tiden.
: Respons2: Tog dock lite för lång tid med mindre justeringar av färger.
: Respons3: Bra och tydligt uttal som presenterades i lagom takt.
{{clear}}

== Zacharias ==

{{#ev:youtube| S-3BFEfFBX0 |300|right }}

: Respons 1:Du hade 0 engagemang. Och verkade som du nyss vaknat.

: Respons 2:Du pratade tydligt.

: Respons 3:Du förklarade bra. Well done m8 i r8 8/8 lets go sk8 with n8 l8 at 9t

{{clear}}

== Daniel ==

{{#ev:youtube| kAX3HGPkNsE | 300 | right }}

: Respons 1: Tydligare instruktioner. Han visste vad han gjorde. Videon i 144p, bra för äldre telefoner.
: Respons 2:
: Respons 3:

{{clear}}

== Tobias ==

{{#ev:youtube| WI8PDe7xYLg |300|right }}

: Respons1:
: Respons2:
: Respons3:
{{clear}}

== Teodor ==

{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}

: Respons1:
: Respons2:
: Respons3:
{{clear}}

== Adem ==

{{#ev:youtube| 3yLW-TxxdTA |300|right }}

: Respons1:
: Respons2:
: Respons3:
{{clear}}

== tom ==

{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}

: Respons1:
: Respons2:
: Respons3:
{{clear}}

== tom ==

{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}

: Respons1:
: Respons2:
: Respons3:
{{clear}}

== tom ==

{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}

: Respons1:
: Respons2:
: Respons3:
{{clear}}

== tom ==

{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}

: Respons1:
: Respons2:
: Respons3:
{{clear}}

== tom ==

{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}

: Respons1:
: Respons2:
: Respons3:
{{clear}}

== tom ==

{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}

: Respons1:
: Respons2:
: Respons3:
{{clear}}
== tom ==

{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}

: Respons1:
: Respons2:
: Respons3:
{{clear}}
== tom ==

{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}

: Respons1:
: Respons2:
: Respons3:
{{clear}}

== tom ==

{{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}

: Respons1:
: Respons2:
: Respons3:
{{clear}}

== Simon ==

{{#ev:youtube| mzgGCtHfs2U |300|right }}

: Respons 1:
: Respons 2:
: Respons 3:Bra genomfört, men det kunde gå lite för snabbt ibland när du förklarade.
{{clear}}

== Saman ==

{{#ev:youtube| 72mgCt-0y_Y |300|right }}

: Respons1: Bra
: Respons2:
: Respons3:
{{clear}}

== Marcus ==

{{#ev:youtube| FJpJFeuH-v4 |300|right }}

: Respons1: Lätt att förstå. Bra beskrivet, du var tydlig med vad du gjorde. Var lite mer förberedd, säg vilken Photoshop du använder, skärmen kan förbättras (16:9-förhållande).
: Respons2:
: Respons3:
{{clear}}

== Adam ==

{{#ev:youtube| kPwiu65EP60 |300|right }}

: Respons1: Det var bra att du hade text så att det blev tydligare. Dessutom var det bra att du förklarade tydligt, men det hade blivit bättre om du pratade högre.
: Respons2:
: Respons3:
{{clear}}

== Savvas ==

{{#ev:youtube| LRwz_Fn0w6E |300|right }}

: Respons1:
: Respons2:
: Respons3:

{{clear}}

test

Kisel

2014-10-01T07:57:43Z

Renars: /* Användning */

[[File:SiliconCroda.jpg|thumb|200px|right|Atomnummer 14, atommassa 28,0855 ± 0,0003 u]]
Kisel (Silicon) är en grundämne (beteckning 'Si'). Kisel påminner om glas då det är starkt men ganska skört.
De främsta användnings områden är inom elektroniska komponenter. Kisel används som en halvledare. Komponenterna är dioder och integrerade kretsar.

== Materialegenskaper: ==
: densitet 2330[kg/m3]
: hårdhet 7(ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])
: längdutvidgningskoeffiecient 2.6 µm·m−1·[K-1] (vid 25°C)
: värmeledningsförmåga 48[W/(m K)]
: resistivitet 1.56×10−3 ( (S/m) vid 20°C)[ohmmeter]
: kokpunkt 2355°C
: smältpunkt 1410°C

== Användning ==

Inom dator elektronik.

== Framställning ==

Hur tillverkar man med materialet?

== Historia ==

Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?

== Pris ==

[http://sv.wikipedia.org/wiki/Metallurgi Metallurgisk] kvalitets kisel kostar 3.20$/kg(2014) up från 1,70$/kg i 2005.

== Länkar ==

Källor:

:http://sv.wikipedia.org/wiki/Kisel
:http://en.wikipedia.org/wiki/Silicon
:http://en.wikipedia.org/wiki/Electrical_resistivity_and_conductivity
:http://en.wikipedia.org/wiki/Thermal_expansion#Coefficient_of_thermal_expansion
:http://www.periodiskasystemet.nu/kisel.html
:http://www.ioffe.ru/SVA/NSM/Semicond/Si/thermal.html

Kisel

2014-10-01T07:56:49Z

Renars: /* Pris */

[[File:SiliconCroda.jpg|thumb|200px|right|Atomnummer 14, atommassa 28,0855 ± 0,0003 u]]
Kisel (Silicon) är en grundämne (beteckning 'Si'). Kisel påminner om glas då det är starkt men ganska skört.
De främsta användnings områden är inom elektroniska komponenter. Kisel används som en halvledare. Komponenterna är dioder och integrerade kretsar.

== Materialegenskaper: ==
: densitet 2330[kg/m3]
: hårdhet 7(ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])
: längdutvidgningskoeffiecient 2.6 µm·m−1·[K-1] (vid 25°C)
: värmeledningsförmåga 48[W/(m K)]
: resistivitet 1.56×10−3 ( (S/m) vid 20°C)[ohmmeter]
: kokpunkt 2355°C
: smältpunkt 1410°C

== Användning ==

== Framställning ==

Hur tillverkar man med materialet?

== Historia ==

Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?

== Pris ==

[http://sv.wikipedia.org/wiki/Metallurgi Metallurgisk] kvalitets kisel kostar 3.20$/kg(2014) up från 1,70$/kg i 2005.

== Länkar ==

Källor:

:http://sv.wikipedia.org/wiki/Kisel
:http://en.wikipedia.org/wiki/Silicon
:http://en.wikipedia.org/wiki/Electrical_resistivity_and_conductivity
:http://en.wikipedia.org/wiki/Thermal_expansion#Coefficient_of_thermal_expansion
:http://www.periodiskasystemet.nu/kisel.html
:http://www.ioffe.ru/SVA/NSM/Semicond/Si/thermal.html

Kisel

2014-10-01T07:51:18Z

Renars: /* Pris */

Kisel

2014-10-01T07:51:00Z

Renars: /* Länkar */

Kisel

2014-10-01T07:48:15Z

Renars:

Kisel

2014-10-01T07:47:33Z

Renars:

[[File:SiliconCroda.jpg|thumb|200px|right|Atomnummer 14
atommassa 28,0855 ± 0,0003 u]]
Kisel (Silicon) är en grundämne (beteckning 'Si'). Kisel påminner om glas då det är starkt men ganska skört.
De främsta användnings områden är inom elektroniska komponenter. Kisel används som en halvledare. Komponenterna är dioder och integrerade kretsar.

== Materialegenskaper: ==
: densitet 2330[kg/m3]
: hårdhet 7(ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])
: längdutvidgningskoeffiecient 2.6 µm·m−1·[K-1] (vid 25°C)
: värmeledningsförmåga 48[W/(m K)]
: resistivitet 1.56×10−3 ( (S/m) vid 20°C)[ohmmeter]
: kokpunkt 2355°C
: smältpunkt 1410°C

== Användning ==

== Framställning ==

Hur tillverkar man med materialet?

== Historia ==

Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?

== Pris ==

Pris och kvaliteter

== Länkar ==

Kisel

2014-10-01T07:47:02Z

Renars:

Kisel

2014-10-01T07:45:48Z

Renars: /* Materialegenskaper: */

[[File:SiliconCroda.jpg|thumb|200px|right|Kisel]]
Kisel (Silicon) är en grundämne (beteckning 'Si'). Kisel påminner om glas då det är starkt men ganska skört.
De främsta användnings områden är inom elektroniska komponenter. Kisel används som en halvledare. Komponenterna är dioder och integrerade kretsar.

== Materialegenskaper: ==
: densitet 2330[kg/m3]
: hårdhet 7(ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])
: längdutvidgningskoeffiecient 2.6 µm·m−1·[K-1] (vid 25°C)
: värmeledningsförmåga 48[W/(m K)]
: resistivitet 1.56×10−3 ( (S/m) vid 20°C)[ohmmeter]
: kokpunkt 2355°C
: smältpunkt 1410°C

== Användning ==

== Framställning ==

Hur tillverkar man med materialet?

== Historia ==

Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?

== Pris ==

Pris och kvaliteter

== Länkar ==

Kisel

2014-10-01T07:35:48Z

Renars:

[[File:SiliconCroda.jpg|thumb|200px|right|Kisel]]
Kisel (Silicon) är en grundämne (beteckning 'Si'). Kisel påminner om glas då det är starkt men ganska skört.
De främsta användnings områden är inom elektroniska komponenter. Kisel används som en halvledare. Komponenterna är dioder och integrerade kretsar.

== Materialegenskaper: ==
: densitet 2330[kg/m3]
: hårdhet (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])
: längdutvidgningskoeffiecient [K-1]
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]
: resistivitet [ohmmeter]
: kokpunkt 2355°C
: smältpunkt 1410°C

== Användning ==

== Framställning ==

Hur tillverkar man med materialet?

== Historia ==

Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?

== Pris ==

Pris och kvaliteter

== Länkar ==

Kisel

2014-10-01T07:33:55Z

Renars:

[[File:SiliconCroda.|SiliconCroda]]
Kisel (Silicon) är en grundämne (beteckning 'Si'). Kisel påminner om glas då det är starkt men ganska skört.
De främsta användnings områden är inom elektroniska komponenter. Kisel används som en halvledare. Komponenterna är dioder och integrerade kretsar.

== Materialegenskaper: ==
: densitet 2330[kg/m3]
: hårdhet (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])
: längdutvidgningskoeffiecient [K-1]
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]
: resistivitet [ohmmeter]
: kokpunkt 2355°C
: smältpunkt 1410°C

== Användning ==

== Framställning ==

Hur tillverkar man med materialet?

== Historia ==

Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?

== Pris ==

Pris och kvaliteter

== Länkar ==

Kisel

2014-10-01T07:31:46Z

Renars:

Kisel (Silicon) är en grundämne (beteckning 'Si'). Kisel påminner om glas då det är starkt men ganska skört.

De främsta användnings områden är inom elektroniska komponenter. Kisel används som en halvledare. Komponenterna är dioder och integrerade kretsar.

== Materialegenskaper: ==
: densitet 2330[kg/m3]
: hårdhet (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])
: längdutvidgningskoeffiecient [K-1]
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]
: resistivitet [ohmmeter]
: kokpunkt 2355°C
: smältpunkt 1410°C

== Användning ==

== Framställning ==

Hur tillverkar man med materialet?

== Historia ==

Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?

== Pris ==

Pris och kvaliteter

== Länkar ==

Kisel

2014-10-01T07:27:00Z

Renars: /* Materialegenskaper: */

== Materialegenskaper: ==
: densitet 2330[kg/m3]
: hårdhet (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])
: längdutvidgningskoeffiecient [K-1]
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]
: resistivitet [ohmmeter]
: kokpunkt 2355°C
: smältpunkt 1410°C

== Användning ==

== Framställning ==

Hur tillverkar man med materialet?

== Historia ==

Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?

== Pris ==

Pris och kvaliteter

== Länkar ==

Tryckning

2014-09-27T14:40:58Z

Renars: /* Historia */

== <big>'''Historia'''</big> ==

'''Träklosstryckning'''

[[File:Textildruckmodel - Indien um 1900.jpg|thumb|200px|right|Träklosstrycknings mall]]

Den tidigaste formen av tryckning kallades för träklosstryckning. Den tidigaste texten som handlar om träklosstryckning är från år 220 e.kr.
Denna form av tryckning är enkel och lätt-tillgänglig. Man använder en träkloss som man täljer tills ens mönster sticker upp i träet.
Efter detta så doppar man klossen i ett ämne som t.ex. färg och trycker den mot det objektet (möbler och kläder är vanligast) som man vill föra mönstret över till.

{{clear}}

== <big>'''Lämplighet för olika typer av material'''</big> ==
[[File:Metal_movable_type.jpg|thumb|200px|right|press-former till tryckning]]
Man kan trycka på nästan alla typer av material, allt från papper till metaller.
På papper så funkar det lite grann som en laser skrivare. Men på hårda material kan det variera. Man kan ha färg men man kan också pressa in text med hjälp av former som man sedan trycker in i materialet. Dessutom kan man använda en borr som ristar in texten. {{clear}}

== <big>'''Fördelar och nackdelar'''</big> ==

Tryckning kan sa sina fördelar samt nackdelar.
Några fördelar kan vara att man kan massproducera tidningar och böcker, mycket snabbare och effektivare än en vanlig skrivare. Man kan få mönster och text på kläder samt produkter som vi använder varje dag, som mobiltelefoner och datorer.
Tryckning har väldigt få nackdelar men om tryckningen inte är bra så kan färgen eller mönstret försvinna. Kanske bokstäverna på tangentbordet bleknar bort, så du inte kan se vilka bokstäver du trycker på.
Samma sak kan hända med tröjor, mönstret eller texten han försvinna så tröjan inte ser så fin ut längre.

== <big>'''Anvädningsområden renars'''</big> ==

== <big>'''Kostnad'''</big> ==
[[File:Drukarnia-zlamywak.jpg | thumb | 170px | right | Tidnings tryck ]]
Kostnader på bok- och tidnings-tryck varierar på vart du trycker, hur många sidor, kvalitet på papperet och hur mycket av sidan är täckt med färg. 
Dessutom beror Kostnader på hur mycket du vill trycka, om man vill trycka en bok eller 4000, kommer ha en stor prisskillnad.
En bok på 192 sidor kostar 55-85 kr/st. 
En tidning på 12 sidor kostar 1.20 kr/st. 
Att trycka en T-shirt kostar 10-20 kr/st om man beställer över 4000 st. 

För mer priser, '''[http://tryckerier.info/vad-kostar-det-att-trycka klicka här]'''
{{clear}}

==<big>'''Trycknings metoder och tekniker:'''</big>==

{{#ev:youtube| G7zYpvtRAlE | 340 | right | Hur man skapar tidningar (Högtrycks tekniken)}}
'''Högtryck''' – använder en tryckform där de tryckande ytorna är upphöjda från de icke-tryckande ytorna, som en stämpel. Hit hör till exempel flexografi och boktryck inom industriell tryckteknik, och träsnitt och linoleumsnitt inom konsttryck.

'''Djuptryck''' – där de tryckande ytorna består av försänkningar i tryckformen. Hit hör till exempel djuptryck inom industriell produktion, och kopparstick inom konsttryck.

'''Plantryck eller yttryck''' – där de tryckande och icke-tryckande ytorna skiljs åt tack vare ytornas olika kemiska egenskaper (att den tryckande ytan attraherar tryckfärg och den icke-tryckande ytan stöter bort tryckfärg) och inte genom nivåskillader. Hit hör offset och stenlitografi.

'''Genomtryck''' – använder en tryckform som släpper igenom färg genom de tryckande ytorna och hindrar färg från att nå substratet vid de icke-tryckande ytorna, som en schablon eller stencil. Hit hör bl.a. silkscreen (serigrafi) och risografi.

'''Fler sätt''':
* [[Airshaft]]
* [[Anilox]]
* [[Ben-Day dots]]
* [[Bleed (printing)]]
* [[Broadsheet]]
* [[California Job Case]]
* [[Camera-ready]]
* [[Card stock]]
* [[Catchword]]
* [[CcMmYK color model]]
* [[CMYK color model]]
* [[Colophon (publishing)]]
* [[Color bleeding (printing)]]
* [[Composing stick]]
* [[Computer to film]]
* [[Computer to plate]]
* [[Continuous tone]]
* [[Contone (printing)]]
* [[Die (philately)]]
* [[Dot gain]]
* [[Dots per centimeter]]
* [[Dots per inch]]
* [[Double truck]]
* [[Dry transfer]]
* [[Dultgen]]
* [[Duotone]]
* [[Duplex printing]]
* [[Edition]]
* [[Error diffusion]]
* [[Flong]]
* [[Foil stamping]]
* [[Folio (printing)]]
* [[For position only]]
* [[Frisket]]
* [[Galley proof]]
* [[Gang run printing]]
* [[Grey component replacement]]
* [[Halftone]]
* [[Hand mould]]
* [[Hellbox]]
* [[Hexachrome]]
* [[Hot stamping]]
* [[Imposition]]
* [[Inkometer]]
* [[Iris printer]]
* [[Iron-on]]
* [[Job Definition Format]]
* [[Key plate]]
* [[Keyline]]
* [[Kodak Proofing Software]]
* [[Mezzotint]]
* [[Nanotransfer printing]]
* [[Non-photo blue]]
* [[Overprinting]]
* [[Pagination]]
* [[Paste up]]
* [[Pre-flight (printing)]]
* [[Prepress]]
* [[Prepress proofing]]
* [[Press check (printing)]]
* [[Registration black]]
* [[Rich black]]
* [[Set-off (printing)]]
* [[Spot color]]
* [[Stochastic screening]]
* [[Transfer-print]]
* [[Trap (printing)]]
* [[Under color removal]]

== <big>'''MM av renars'''</big> ==

== '''Länkar''' ==

[http://en.wikipedia.org/wiki/Printing Tryckning i wikipedia]

[http://tryckerier.info/vad-kostar-det-att-trycka Kostnader för tryck]

Tryckning

2014-09-26T12:00:06Z

Renars: /* Historia */

== Historia ==

'''Träklosstryckning'''

[[File:Textildruckmodel - Indien um 1900.jpg|thumb|200px|right|Träklosstrycknings mall]]

Den tidigaste formen av tryckning kallades för träklosstryckning. Den tidigaste texten som handlar om träklosstryckning är från år 220 e.kr.
Denna form av tryckning är enkel och lätt-tillgänglig. Man använder en träkloss som man täljer tills ens mönster sticker upp i träet.
Efter detta så doppar man klossen i något z

== '''Lämplighet för olika typer av material''' ==
[[File:Metal_movable_type.jpg|thumb|200px|right|press-former till tryckning]]
Man kan trycka på nästan alla typer av material, allt från papper till metaller.
På papper så funkar det lite grann som en laser skrivare. Men på hårda material kan det variera. Man kan ha färg men man kan också pressa in text med hjälp av former som man sedan trycker in i materialet. Dessutom kan man använda en borr som ristar in texten. {{clear}}

== '''Fördelar och nackdelar''' ==

Tryckning kan sa sina fördelar samt nackdelar.
Några fördelar kan vara att man kan massproducera tidningar och böcker, mycket snabbare och effektivare än en vanlig skrivare. Man kan få mönster och text på kläder samt produkter som vi använder varje dag, som mobiltelefoner och datorer.
Tryckning har väldigt få nackdelar men om tryckningen inte är bra så kan färgen eller mönstret försvinna. Kanske bokstäverna på tangentbordet bleknar bort, så du inte kan se vilka bokstäver du trycker på.
Samma sak kan hända med tröjor, mönstret eller texten han försvinna så tröjan inte ser så fin ut längre.

== Anvädningsområden ==

== '''Kostnad''' ==

Kostnader på bok- och tidnings-tryck varierar på vart du trycker, hur många sidor, kvalitet på papperet och hur mycket av sidan är täckt med färg. 
En bok på 192 sidor kostar 55-85 kr/st. 
En tidning på 12 sidor kostar 1.20 kr/st. 
Att trycka en T-shirt kostar 10-20 kr/st om man beställer över 4000 st. 

För mer priser, '''[http://tryckerier.info/vad-kostar-det-att-trycka klicka här]'''

=='''Trycknings metoder och tekniker:'''==
{{#ev:youtube| G7zYpvtRAlE | 340 | right | Hur man skapar tidningar (Högtrycks tekniken)}}
'''Högtryck''' – använder en tryckform där de tryckande ytorna är upphöjda från de icke-tryckande ytorna, som en stämpel. Hit hör till exempel flexografi och boktryck inom industriell tryckteknik, och träsnitt och linoleumsnitt inom konsttryck.

'''Djuptryck''' – där de tryckande ytorna består av försänkningar i tryckformen. Hit hör till exempel djuptryck inom industriell produktion, och kopparstick inom konsttryck.

'''Plantryck eller yttryck''' – där de tryckande och icke-tryckande ytorna skiljs åt tack vare ytornas olika kemiska egenskaper (att den tryckande ytan attraherar tryckfärg och den icke-tryckande ytan stöter bort tryckfärg) och inte genom nivåskillader. Hit hör offset och stenlitografi.

'''Genomtryck''' – använder en tryckform som släpper igenom färg genom de tryckande ytorna och hindrar färg från att nå substratet vid de icke-tryckande ytorna, som en schablon eller stencil. Hit hör bl.a. silkscreen (serigrafi) och risografi.

'''Fler sätt''':
* [[Airshaft]]
* [[Anilox]]
* [[Ben-Day dots]]
* [[Bleed (printing)]]
* [[Broadsheet]]
* [[California Job Case]]
* [[Camera-ready]]
* [[Card stock]]
* [[Catchword]]
* [[CcMmYK color model]]
* [[CMYK color model]]
* [[Colophon (publishing)]]
* [[Color bleeding (printing)]]
* [[Composing stick]]
* [[Computer to film]]
* [[Computer to plate]]
* [[Continuous tone]]
* [[Contone (printing)]]
* [[Die (philately)]]
* [[Dot gain]]
* [[Dots per centimeter]]
* [[Dots per inch]]
* [[Double truck]]
* [[Dry transfer]]
* [[Dultgen]]
* [[Duotone]]
* [[Duplex printing]]
* [[Edition]]
* [[Error diffusion]]
* [[Flong]]
* [[Foil stamping]]
* [[Folio (printing)]]
* [[For position only]]
* [[Frisket]]
* [[Galley proof]]
* [[Gang run printing]]
* [[Grey component replacement]]
* [[Halftone]]
* [[Hand mould]]
* [[Hellbox]]
* [[Hexachrome]]
* [[Hot stamping]]
* [[Imposition]]
* [[Inkometer]]
* [[Iris printer]]
* [[Iron-on]]
* [[Job Definition Format]]
* [[Key plate]]
* [[Keyline]]
* [[Kodak Proofing Software]]
* [[Mezzotint]]
* [[Nanotransfer printing]]
* [[Non-photo blue]]
* [[Overprinting]]
* [[Pagination]]
* [[Paste up]]
* [[Pre-flight (printing)]]
* [[Prepress]]
* [[Prepress proofing]]
* [[Press check (printing)]]
* [[Registration black]]
* [[Rich black]]
* [[Set-off (printing)]]
* [[Spot color]]
* [[Stochastic screening]]
* [[Transfer-print]]
* [[Trap (printing)]]
* [[Under color removal]]

== mm renars ==

== '''Länkar''' ==

[http://en.wikipedia.org/wiki/Printing Tryckning i wikipedia]

[http://tryckerier.info/vad-kostar-det-att-trycka Kostnader för tryck]

Tryckning

2014-09-26T11:29:39Z

Renars:

== Historia ==

== '''Lämplighet för olika typer av material''' ==
[[File:Metal_movable_type.jpg|thumb|200px|right|press-former till tryckning]]
Man kan trycka på nästan alla typer av material, allt från papper till metaller.
På papper så funkar det lite grann som en laser skrivare. Men på hårda material kan det variera. Man kan ha färg men man kan också pressa in text med hjälp av former som man sedan trycker in i materialet. Dessutom kan man använda en borr som ristar in texten. {{clear}}

== '''Fördelar och nackdelar''' ==

Tryckning kan sa sina fördelar samt nackdelar.
Några fördelar kan vara att man kan massproducera tidningar och böcker, mycket snabbare och effektivare än en vanlig skrivare. Man kan få mönster och text på kläder samt produkter som vi använder varje dag, som mobiltelefoner och datorer.
Tryckning har väldigt få nackdelar men om tryckningen inte är bra så kan färgen eller mönstret försvinna. Kanske bokstäverna på tangentbordet bleknar bort, så du inte kan se vilka bokstäver du trycker på.
Samma sak kan hända med tröjor, mönstret eller texten han försvinna så tröjan inte ser så fin ut längre.

== Anvädningsområden ==

== '''Kostnad''' ==

Kostnader på bok- och tidnings-tryck varierar på vart du trycker, hur många sidor, kvalitet på papperet och hur mycket av sidan är täckt med färg. 
En bok på 192 sidor kostar 55-85 kr/st. 
En tidning på 12 sidor kostar 1.20 kr/st. 
Att trycka en T-shirt kostar 10-20 kr/st om man beställer över 4000 st. 

För mer priser, '''[http://tryckerier.info/vad-kostar-det-att-trycka klicka här]'''

=='''Trycknings metoder och tekniker:'''==
{{#ev:youtube| G7zYpvtRAlE | 340 | right | Hur man skapar tidningar (Högtrycks tekniken)}}
'''Högtryck''' – använder en tryckform där de tryckande ytorna är upphöjda från de icke-tryckande ytorna, som en stämpel. Hit hör till exempel flexografi och boktryck inom industriell tryckteknik, och träsnitt och linoleumsnitt inom konsttryck.

'''Djuptryck''' – där de tryckande ytorna består av försänkningar i tryckformen. Hit hör till exempel djuptryck inom industriell produktion, och kopparstick inom konsttryck.

'''Plantryck eller yttryck''' – där de tryckande och icke-tryckande ytorna skiljs åt tack vare ytornas olika kemiska egenskaper (att den tryckande ytan attraherar tryckfärg och den icke-tryckande ytan stöter bort tryckfärg) och inte genom nivåskillader. Hit hör offset och stenlitografi.

'''Genomtryck''' – använder en tryckform som släpper igenom färg genom de tryckande ytorna och hindrar färg från att nå substratet vid de icke-tryckande ytorna, som en schablon eller stencil. Hit hör bl.a. silkscreen (serigrafi) och risografi.

'''Fler sätt''':
* [[Airshaft]]
* [[Anilox]]
* [[Ben-Day dots]]
* [[Bleed (printing)]]
* [[Broadsheet]]
* [[California Job Case]]
* [[Camera-ready]]
* [[Card stock]]
* [[Catchword]]
* [[CcMmYK color model]]
* [[CMYK color model]]
* [[Colophon (publishing)]]
* [[Color bleeding (printing)]]
* [[Composing stick]]
* [[Computer to film]]
* [[Computer to plate]]
* [[Continuous tone]]
* [[Contone (printing)]]
* [[Die (philately)]]
* [[Dot gain]]
* [[Dots per centimeter]]
* [[Dots per inch]]
* [[Double truck]]
* [[Dry transfer]]
* [[Dultgen]]
* [[Duotone]]
* [[Duplex printing]]
* [[Edition]]
* [[Error diffusion]]
* [[Flong]]
* [[Foil stamping]]
* [[Folio (printing)]]
* [[For position only]]
* [[Frisket]]
* [[Galley proof]]
* [[Gang run printing]]
* [[Grey component replacement]]
* [[Halftone]]
* [[Hand mould]]
* [[Hellbox]]
* [[Hexachrome]]
* [[Hot stamping]]
* [[Imposition]]
* [[Inkometer]]
* [[Iris printer]]
* [[Iron-on]]
* [[Job Definition Format]]
* [[Key plate]]
* [[Keyline]]
* [[Kodak Proofing Software]]
* [[Mezzotint]]
* [[Nanotransfer printing]]
* [[Non-photo blue]]
* [[Overprinting]]
* [[Pagination]]
* [[Paste up]]
* [[Pre-flight (printing)]]
* [[Prepress]]
* [[Prepress proofing]]
* [[Press check (printing)]]
* [[Registration black]]
* [[Rich black]]
* [[Set-off (printing)]]
* [[Spot color]]
* [[Stochastic screening]]
* [[Transfer-print]]
* [[Trap (printing)]]
* [[Under color removal]]

== mm renars ==

== '''Länkar''' ==

[http://en.wikipedia.org/wiki/Printing Tryckning i wikipedia]

[http://tryckerier.info/vad-kostar-det-att-trycka Kostnader för tryck]

Kisel

2014-09-22T10:06:31Z

Renars: Skapade sidan med '== Materialegenskaper: == : densitet [kg/m3] : hårdhet (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs]) : längdutvidgningskoeffiecient [K<...'

== Materialegenskaper: ==
: densitet [kg/m3]
: hårdhet (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])
: längdutvidgningskoeffiecient [K-1]
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]
: resistivitet [ohmmeter]

== Användning ==

== Framställning ==

Hur tillverkar man med materialet?

== Historia ==

Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?

== Pris ==

Pris och kvaliteter

== Länkar ==

Materialdatabasen

2014-09-19T12:01:29Z

Renars: /* Metaller */

* [[mall för material]]

== Metaller ==

* [[Mässing]] Soheil
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin

* [[Guld]] Max
* [[Rostfritt stål]]

* [[Koppar]] av Christoffer
* [[silver]] av Mario
* [[Järn]] Spyridon

* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]
* [[Kolstål]]
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC)
* [[Krom]] AV: [http://www.wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Madreads]|Dimer O

* [[Platina]] [[Arvid]]

* [[Tenn]] av Ludvig
* [[Bly]] av Felix
* [[Zink]] av Leo Wezelius
* [[Brons]]
* [[Kisel]] av Renars

== Plast ==

* [[CVP Plast |PVC-plast]] av Josef
* [[Gummi]] av Johan
* [[frigolit]] av Rasmus
* [[PC Plast]] Erik
* [[Polystyren]] av Linnea
* [[Vinyl (pvc plast)]] AV LUCAS
* Kevlar
* GoreTex
* [[viskos]]
* [[akryl]]
* [[elastan]]
* [[polyamid]] (nylon)
* [[polyester]]
* [[polyeten]]
* polypropen

== Keramer ==

* [[diamant]] av Nils
* [[Betong]] av [[Sixten]]
* [[Tegel]] av Linus

* [[Kvarts]] Kristofer
* [[Grafit]] av Luan
* Porslin

== Trä ==

=== Träslag ===
* [[Furu]] Robin och Tilla
* Ek
* Björk

=== Bygg ===
* Plywood
* MDF
* Masonit
* Spånplatta
* Gipsskiva

=== Träprodukter ===

* [[Papper]] Av: Daniel
* [[Wellpapp]]