<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Philip+S</id>
	<title>Wikiskola - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Philip+S"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php/Special:Bidrag/Philip_S"/>
	<updated>2026-06-06T18:53:50Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.41.1</generator>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=30279</id>
		<title>Materialdatabasen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=30279"/>
		<updated>2015-01-16T10:03:38Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Philip S: /* Metaller */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
* [[mall för material]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Metaller ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av Felix&lt;br /&gt;
* [[Brons]] av Philip S&lt;br /&gt;
* [[Gallium]]&lt;br /&gt;
* [[Guld]] Max&lt;br /&gt;
* [[Iridium]] av Tobias&lt;br /&gt;
* [[Järn]] Spyridon&lt;br /&gt;
* [[Kisel]] av Renars&lt;br /&gt;
* [[Kolstål]] tom sida med mallar&lt;br /&gt;
* [[Koppar]] av Christoffer&lt;br /&gt;
* [[Krom]] AV: [http://www.wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Madreads]|Dimer O&lt;br /&gt;
* [[Kvicksilver]] av Daniel A&lt;br /&gt;
* [[Mässing]] Soheil&lt;br /&gt;
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin&lt;br /&gt;
* [[Natrium]] av Khaled&lt;br /&gt;
* [[Platina]] [[Arvid]]&lt;br /&gt;
* [[Rostfritt stål]] av Petros&lt;br /&gt;
* [[silver]] av Mario&lt;br /&gt;
* [[Tenn]] av Ludvig&lt;br /&gt;
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza&lt;br /&gt;
* [[Uran]] av Ludvig G&lt;br /&gt;
* [[Zink]] av Leo Wezelius&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Plast ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[akryl]]&lt;br /&gt;
* [[elastan]]&lt;br /&gt;
* [[frigolit]] av Rasmus&lt;br /&gt;
* [[GoreTex]]&lt;br /&gt;
* [[Gummi]] av Johan&lt;br /&gt;
* [[CVP Plast |PVC-plast]] av Josef&lt;br /&gt;
* [[Kevlar]] av Lahon&lt;br /&gt;
* [[PC Plast]] Erik&lt;br /&gt;
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda&lt;br /&gt;
* [[polyester]] av Casper&lt;br /&gt;
* [[polyeten]] av Teodor&lt;br /&gt;
* [[polypropen]] av [[Adem]]&lt;br /&gt;
* [[Polystyren]] av Linnea&lt;br /&gt;
* [[Vinyl (pvc plast)]] AV LUCAS&lt;br /&gt;
* [[viskos]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Keramer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Betong]] av [[Sixten]]&lt;br /&gt;
* [[diamant]] av Nils&lt;br /&gt;
* [[Grafit]] av Luan&lt;br /&gt;
* [[Grafen]] av [[Viktor]]&lt;br /&gt;
* [[Glas]] av Savvas G&lt;br /&gt;
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] John&lt;br /&gt;
* [[Kvarts]] Kristofer&lt;br /&gt;
* [[Marmor]] Adam&lt;br /&gt;
* [[Porslin]]&lt;br /&gt;
* [[Safir]] Marcus&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Trä ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träslag ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Bambu]] av Zacharias&lt;br /&gt;
* [[Björk]]&lt;br /&gt;
* [[Ek]] Simon B&lt;br /&gt;
* [[Furu]] Robin och Tilla&lt;br /&gt;
* [[Lignum Vitae]] Noah &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bygg ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Gipsskiva]] av Josefine&lt;br /&gt;
* [[MDF]]&lt;br /&gt;
* [[Masonit]]&lt;br /&gt;
* [[Plywood]] av Mikael&lt;br /&gt;
* [[Spånskiva]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träprodukter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Papper]] Av: Daniel&lt;br /&gt;
* [[Wellpapp]] av Elin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Fiber==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aramid]] av Ali&lt;br /&gt;
*[[Ull]] av Saman&lt;br /&gt;
* [[Glasfiber]] av Jesper&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Övrigt ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Läder]] av Ahmed&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Philip S</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Brons&amp;diff=29569</id>
		<title>Brons</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Brons&amp;diff=29569"/>
		<updated>2014-11-14T21:07:39Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Philip S: /* Länkar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet: 8,8 [g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: 3 (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient:&lt;br /&gt;
: bly 2,9 mm/meter/100 kelvin&lt;br /&gt;
: koppar 1,7 mm/meter/100 kelvin&lt;br /&gt;
: tenn 2,7 mm/meter/100 kelvin&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga:  &lt;br /&gt;
: tenn 66,6 W/(m·K)&lt;br /&gt;
: koppar 401 W/(m·K)&lt;br /&gt;
: bly 35,3 W/(m·K)&lt;br /&gt;
: resistivitet:&lt;br /&gt;
: koppar 1,72x10^-8 Ωm&lt;br /&gt;
: tenn 1,01x10^-7 Ωm&lt;br /&gt;
: bly 2,06x10^-7 Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Brons används för många olika saker, som till exempel cymbaler, gamla brons stayer och fartygspropellrar.&lt;br /&gt;
Det är svårt att förklara vad brons används till när brons är gjord av koppar, tenn och bly.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
Brons är en legering av koppar och andra metaller, vanligen tenn.&lt;br /&gt;
som till exempel klockbrons som är gjord av 78%-85% koppar och 15%-22% tenn, och ibland 1-3 procent bly istället för lika mycket tenn&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Brons har används till många olika saker genom tiden för det mesta för vapen och gjutning och även pryndadsobjekt. &lt;br /&gt;
Bronset är svårare att bearbeta om man jämför med mässing, koppar och zink.&lt;br /&gt;
Man använder brons till tredjeplats medaljen i tävlingar.&lt;br /&gt;
Brons har används i flera tusen år. de tidigaste brons föremålen är ca 4000 år gamla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
Det är svårt att veta priserna när brons ofta säljs som skrot.&lt;br /&gt;
Och skrot är ju många olika metaller.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/brons&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://en.wikipedia.org/wiki/Bronze&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.jewelry-secrets.com/Other/Whats-The-Mohs-Scale-Of-Hardness/The-Mohs-Scale.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Brons&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.adelmetaller.se/metallordlista/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Utvidgningskoefficient&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Resistivitet&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Philip S</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Brons&amp;diff=29568</id>
		<title>Brons</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Brons&amp;diff=29568"/>
		<updated>2014-11-14T21:05:33Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Philip S: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet: 8,8 [g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: 3 (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient:&lt;br /&gt;
: bly 2,9 mm/meter/100 kelvin&lt;br /&gt;
: koppar 1,7 mm/meter/100 kelvin&lt;br /&gt;
: tenn 2,7 mm/meter/100 kelvin&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga:  &lt;br /&gt;
: tenn 66,6 W/(m·K)&lt;br /&gt;
: koppar 401 W/(m·K)&lt;br /&gt;
: bly 35,3 W/(m·K)&lt;br /&gt;
: resistivitet:&lt;br /&gt;
: koppar 1,72x10^-8 Ωm&lt;br /&gt;
: tenn 1,01x10^-7 Ωm&lt;br /&gt;
: bly 2,06x10^-7 Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Brons används för många olika saker, som till exempel cymbaler, gamla brons stayer och fartygspropellrar.&lt;br /&gt;
Det är svårt att förklara vad brons används till när brons är gjord av koppar, tenn och bly.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
Brons är en legering av koppar och andra metaller, vanligen tenn.&lt;br /&gt;
som till exempel klockbrons som är gjord av 78%-85% koppar och 15%-22% tenn, och ibland 1-3 procent bly istället för lika mycket tenn&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Brons har används till många olika saker genom tiden för det mesta för vapen och gjutning och även pryndadsobjekt. &lt;br /&gt;
Bronset är svårare att bearbeta om man jämför med mässing, koppar och zink.&lt;br /&gt;
Man använder brons till tredjeplats medaljen i tävlingar.&lt;br /&gt;
Brons har används i flera tusen år. de tidigaste brons föremålen är ca 4000 år gamla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
Det är svårt att veta priserna när brons ofta säljs som skrot.&lt;br /&gt;
Och skrot är ju många olika metaller.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/brons&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://en.wikipedia.org/wiki/Bronze&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.jewelry-secrets.com/Other/Whats-The-Mohs-Scale-Of-Hardness/The-Mohs-Scale.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Brons&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.adelmetaller.se/metallordlista/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Philip S</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Brons&amp;diff=29567</id>
		<title>Brons</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Brons&amp;diff=29567"/>
		<updated>2014-11-14T21:00:34Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Philip S: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet: 8,8 [g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: 3 (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga:  &lt;br /&gt;
: tenn 66,6 W/(m·K)&lt;br /&gt;
: koppar 401 W/(m·K)&lt;br /&gt;
: bly 35,3 W/(m·K)&lt;br /&gt;
: resistivitet:&lt;br /&gt;
: koppar 1,72x10^-8 Ωm&lt;br /&gt;
: tenn 1,01x10^-7 Ωm&lt;br /&gt;
: bly 2,06x10^-7 Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Brons används för många olika saker, som till exempel cymbaler, gamla brons stayer och fartygspropellrar.&lt;br /&gt;
Det är svårt att förklara vad brons används till när brons är gjord av koppar, tenn och bly.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
Brons är en legering av koppar och andra metaller, vanligen tenn.&lt;br /&gt;
som till exempel klockbrons som är gjord av 78%-85% koppar och 15%-22% tenn, och ibland 1-3 procent bly istället för lika mycket tenn&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Brons har används till många olika saker genom tiden för det mesta för vapen och gjutning och även pryndadsobjekt. &lt;br /&gt;
Bronset är svårare att bearbeta om man jämför med mässing, koppar och zink.&lt;br /&gt;
Man använder brons till tredjeplats medaljen i tävlingar.&lt;br /&gt;
Brons har används i flera tusen år. de tidigaste brons föremålen är ca 4000 år gamla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
Det är svårt att veta priserna när brons ofta säljs som skrot.&lt;br /&gt;
Och skrot är ju många olika metaller.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/brons&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://en.wikipedia.org/wiki/Bronze&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.jewelry-secrets.com/Other/Whats-The-Mohs-Scale-Of-Hardness/The-Mohs-Scale.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Brons&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.adelmetaller.se/metallordlista/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Philip S</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Brons&amp;diff=29566</id>
		<title>Brons</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Brons&amp;diff=29566"/>
		<updated>2014-11-14T20:47:19Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Philip S: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet: 8,8 [g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: 3 (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga: &lt;br /&gt;
: tenn 66,6 W/(m·K)&lt;br /&gt;
: koppar 401 W/(m·K)&lt;br /&gt;
: bly 35,3 W/(m·K)&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Brons används för många olika saker, som till exempel cymbaler, gamla brons stayer och fartygspropellrar.&lt;br /&gt;
Det är svårt att förklara vad brons används till när brons är gjord av koppar, tenn och bly.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
Brons är en legering av koppar och andra metaller, vanligen tenn.&lt;br /&gt;
som till exempel klockbrons som är gjord av 78%-85% koppar och 15%-22% tenn, och ibland 1-3 procent bly istället för lika mycket tenn&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Brons har används till många olika saker genom tiden för det mesta för vapen och gjutning och även pryndadsobjekt. &lt;br /&gt;
Bronset är svårare att bearbeta om man jämför med mässing, koppar och zink.&lt;br /&gt;
Man använder brons till tredjeplats medaljen i tävlingar.&lt;br /&gt;
Brons har används i flera tusen år. de tidigaste brons föremålen är ca 4000 år gamla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
Det är svårt att veta priserna när brons ofta säljs som skrot.&lt;br /&gt;
Och skrot är ju många olika metaller.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/brons&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://en.wikipedia.org/wiki/Bronze&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.jewelry-secrets.com/Other/Whats-The-Mohs-Scale-Of-Hardness/The-Mohs-Scale.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Brons&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.adelmetaller.se/metallordlista/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Philip S</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Brons&amp;diff=29565</id>
		<title>Brons</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Brons&amp;diff=29565"/>
		<updated>2014-11-14T20:37:20Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Philip S: /* Länkar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet: 8,8 [g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: 3 (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Brons används för många olika saker, som till exempel cymbaler, gamla brons stayer och fartygspropellrar.&lt;br /&gt;
Det är svårt att förklara vad brons används till när brons är gjord av koppar, tenn och bly.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
Brons är en legering av koppar och andra metaller, vanligen tenn.&lt;br /&gt;
som till exempel klockbrons som är gjord av 78%-85% koppar och 15%-22% tenn, och ibland 1-3 procent bly istället för lika mycket tenn&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Brons har används till många olika saker genom tiden för det mesta för vapen och gjutning och även pryndadsobjekt. &lt;br /&gt;
Bronset är svårare att bearbeta om man jämför med mässing, koppar och zink.&lt;br /&gt;
Man använder brons till tredjeplats medaljen i tävlingar.&lt;br /&gt;
Brons har används i flera tusen år. de tidigaste brons föremålen är ca 4000 år gamla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
Det är svårt att veta priserna när brons ofta säljs som skrot.&lt;br /&gt;
Och skrot är ju många olika metaller.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/brons&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://en.wikipedia.org/wiki/Bronze&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.jewelry-secrets.com/Other/Whats-The-Mohs-Scale-Of-Hardness/The-Mohs-Scale.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Brons&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.adelmetaller.se/metallordlista/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Philip S</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Brons&amp;diff=29564</id>
		<title>Brons</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Brons&amp;diff=29564"/>
		<updated>2014-11-14T20:34:44Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Philip S: /* Länkar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet: 8,8 [g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: 3 (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Brons används för många olika saker, som till exempel cymbaler, gamla brons stayer och fartygspropellrar.&lt;br /&gt;
Det är svårt att förklara vad brons används till när brons är gjord av koppar, tenn och bly.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
Brons är en legering av koppar och andra metaller, vanligen tenn.&lt;br /&gt;
som till exempel klockbrons som är gjord av 78%-85% koppar och 15%-22% tenn, och ibland 1-3 procent bly istället för lika mycket tenn&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Brons har används till många olika saker genom tiden för det mesta för vapen och gjutning och även pryndadsobjekt. &lt;br /&gt;
Bronset är svårare att bearbeta om man jämför med mässing, koppar och zink.&lt;br /&gt;
Man använder brons till tredjeplats medaljen i tävlingar.&lt;br /&gt;
Brons har används i flera tusen år. de tidigaste brons föremålen är ca 4000 år gamla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
Det är svårt att veta priserna när brons ofta säljs som skrot.&lt;br /&gt;
Och skrot är ju många olika metaller.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/brons&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://en.wikipedia.org/wiki/Bronze&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.jewelry-secrets.com/Other/Whats-The-Mohs-Scale-Of-Hardness/The-Mohs-Scale.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Brons&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Philip S</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Brons&amp;diff=29563</id>
		<title>Brons</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Brons&amp;diff=29563"/>
		<updated>2014-11-14T20:33:22Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Philip S: /* Länkar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet: 8,8 [g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: 3 (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Brons används för många olika saker, som till exempel cymbaler, gamla brons stayer och fartygspropellrar.&lt;br /&gt;
Det är svårt att förklara vad brons används till när brons är gjord av koppar, tenn och bly.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
Brons är en legering av koppar och andra metaller, vanligen tenn.&lt;br /&gt;
som till exempel klockbrons som är gjord av 78%-85% koppar och 15%-22% tenn, och ibland 1-3 procent bly istället för lika mycket tenn&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Brons har används till många olika saker genom tiden för det mesta för vapen och gjutning och även pryndadsobjekt. &lt;br /&gt;
Bronset är svårare att bearbeta om man jämför med mässing, koppar och zink.&lt;br /&gt;
Man använder brons till tredjeplats medaljen i tävlingar.&lt;br /&gt;
Brons har används i flera tusen år. de tidigaste brons föremålen är ca 4000 år gamla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
Det är svårt att veta priserna när brons ofta säljs som skrot.&lt;br /&gt;
Och skrot är ju många olika metaller.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/brons&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://en.wikipedia.org/wiki/Bronze&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.jewelry-secrets.com/Other/Whats-The-Mohs-Scale-Of-Hardness/The-Mohs-Scale.html&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Philip S</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Brons&amp;diff=29562</id>
		<title>Brons</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Brons&amp;diff=29562"/>
		<updated>2014-11-14T20:32:54Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Philip S: /* Länkar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet: 8,8 [g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: 3 (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Brons används för många olika saker, som till exempel cymbaler, gamla brons stayer och fartygspropellrar.&lt;br /&gt;
Det är svårt att förklara vad brons används till när brons är gjord av koppar, tenn och bly.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
Brons är en legering av koppar och andra metaller, vanligen tenn.&lt;br /&gt;
som till exempel klockbrons som är gjord av 78%-85% koppar och 15%-22% tenn, och ibland 1-3 procent bly istället för lika mycket tenn&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Brons har används till många olika saker genom tiden för det mesta för vapen och gjutning och även pryndadsobjekt. &lt;br /&gt;
Bronset är svårare att bearbeta om man jämför med mässing, koppar och zink.&lt;br /&gt;
Man använder brons till tredjeplats medaljen i tävlingar.&lt;br /&gt;
Brons har används i flera tusen år. de tidigaste brons föremålen är ca 4000 år gamla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
Det är svårt att veta priserna när brons ofta säljs som skrot.&lt;br /&gt;
Och skrot är ju många olika metaller.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/brons&lt;br /&gt;
http://en.wikipedia.org/wiki/Bronze&lt;br /&gt;
http://www.jewelry-secrets.com/Other/Whats-The-Mohs-Scale-Of-Hardness/The-Mohs-Scale.html&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Philip S</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Brons&amp;diff=29561</id>
		<title>Brons</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Brons&amp;diff=29561"/>
		<updated>2014-11-14T20:30:23Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Philip S: /* Länkar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet: 8,8 [g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: 3 (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Brons används för många olika saker, som till exempel cymbaler, gamla brons stayer och fartygspropellrar.&lt;br /&gt;
Det är svårt att förklara vad brons används till när brons är gjord av koppar, tenn och bly.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
Brons är en legering av koppar och andra metaller, vanligen tenn.&lt;br /&gt;
som till exempel klockbrons som är gjord av 78%-85% koppar och 15%-22% tenn, och ibland 1-3 procent bly istället för lika mycket tenn&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Brons har används till många olika saker genom tiden för det mesta för vapen och gjutning och även pryndadsobjekt. &lt;br /&gt;
Bronset är svårare att bearbeta om man jämför med mässing, koppar och zink.&lt;br /&gt;
Man använder brons till tredjeplats medaljen i tävlingar.&lt;br /&gt;
Brons har används i flera tusen år. de tidigaste brons föremålen är ca 4000 år gamla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
Det är svårt att veta priserna när brons ofta säljs som skrot.&lt;br /&gt;
Och skrot är ju många olika metaller.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/brons&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Philip S</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Brons&amp;diff=29560</id>
		<title>Brons</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Brons&amp;diff=29560"/>
		<updated>2014-11-14T20:27:30Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Philip S: /* Pris */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet: 8,8 [g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: 3 (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Brons används för många olika saker, som till exempel cymbaler, gamla brons stayer och fartygspropellrar.&lt;br /&gt;
Det är svårt att förklara vad brons används till när brons är gjord av koppar, tenn och bly.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
Brons är en legering av koppar och andra metaller, vanligen tenn.&lt;br /&gt;
som till exempel klockbrons som är gjord av 78%-85% koppar och 15%-22% tenn, och ibland 1-3 procent bly istället för lika mycket tenn&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Brons har används till många olika saker genom tiden för det mesta för vapen och gjutning och även pryndadsobjekt. &lt;br /&gt;
Bronset är svårare att bearbeta om man jämför med mässing, koppar och zink.&lt;br /&gt;
Man använder brons till tredjeplats medaljen i tävlingar.&lt;br /&gt;
Brons har används i flera tusen år. de tidigaste brons föremålen är ca 4000 år gamla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
Det är svårt att veta priserna när brons ofta säljs som skrot.&lt;br /&gt;
Och skrot är ju många olika metaller.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Philip S</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Brons&amp;diff=29559</id>
		<title>Brons</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Brons&amp;diff=29559"/>
		<updated>2014-11-14T20:26:45Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Philip S: /* Pris */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet: 8,8 [g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: 3 (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Brons används för många olika saker, som till exempel cymbaler, gamla brons stayer och fartygspropellrar.&lt;br /&gt;
Det är svårt att förklara vad brons används till när brons är gjord av koppar, tenn och bly.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
Brons är en legering av koppar och andra metaller, vanligen tenn.&lt;br /&gt;
som till exempel klockbrons som är gjord av 78%-85% koppar och 15%-22% tenn, och ibland 1-3 procent bly istället för lika mycket tenn&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Brons har används till många olika saker genom tiden för det mesta för vapen och gjutning och även pryndadsobjekt. &lt;br /&gt;
Bronset är svårare att bearbeta om man jämför med mässing, koppar och zink.&lt;br /&gt;
Man använder brons till tredjeplats medaljen i tävlingar.&lt;br /&gt;
Brons har används i flera tusen år. de tidigaste brons föremålen är ca 4000 år gamla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
Det är svårt att veta priserna när brons ofta säljs som skrot.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Philip S</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Brons&amp;diff=29558</id>
		<title>Brons</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Brons&amp;diff=29558"/>
		<updated>2014-11-14T20:25:29Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Philip S: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet: 8,8 [g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: 3 (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Brons används för många olika saker, som till exempel cymbaler, gamla brons stayer och fartygspropellrar.&lt;br /&gt;
Det är svårt att förklara vad brons används till när brons är gjord av koppar, tenn och bly.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
Brons är en legering av koppar och andra metaller, vanligen tenn.&lt;br /&gt;
som till exempel klockbrons som är gjord av 78%-85% koppar och 15%-22% tenn, och ibland 1-3 procent bly istället för lika mycket tenn&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Brons har används till många olika saker genom tiden för det mesta för vapen och gjutning och även pryndadsobjekt. &lt;br /&gt;
Bronset är svårare att bearbeta om man jämför med mässing, koppar och zink.&lt;br /&gt;
Man använder brons till tredjeplats medaljen i tävlingar.&lt;br /&gt;
Brons har används i flera tusen år. de tidigaste brons föremålen är ca 4000 år gamla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Philip S</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Brons&amp;diff=29557</id>
		<title>Brons</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Brons&amp;diff=29557"/>
		<updated>2014-11-14T19:10:02Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Philip S: /* Historia */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet: 8,8 [g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: 3 (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
Brons är en legering av koppar och andra metaller, vanligen tenn.&lt;br /&gt;
som till exempel klockbrons som är gjord av 78%-85% koppar och 15%-22% tenn, och ibland 1-3 procent bly istället för lika mycket tenn&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Brons har används till många olika saker genom tiden för det mesta för vapen och gjutning och även pryndadsobjekt. &lt;br /&gt;
Bronset är svårare att bearbeta om man jämför med mässing, koppar och zink.&lt;br /&gt;
Man använder brons till tredjeplats medaljen i tävlingar.&lt;br /&gt;
Brons har används i flera tusen år. de tidigaste brons föremålen är ca 4000 år gamla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Philip S</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Brons&amp;diff=29556</id>
		<title>Brons</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Brons&amp;diff=29556"/>
		<updated>2014-11-14T18:51:54Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Philip S: /* Framställning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet: 8,8 [g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: 3 (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
Brons är en legering av koppar och andra metaller, vanligen tenn.&lt;br /&gt;
som till exempel klockbrons som är gjord av 78%-85% koppar och 15%-22% tenn, och ibland 1-3 procent bly istället för lika mycket tenn&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Brons har används till många olika saker genom tiden för det mesta för vapen och gjutning och även pryndadsobjekt. &lt;br /&gt;
Bronset är svårare att bearbeta om man jämför med mässing, koppar och zink.&lt;br /&gt;
Man använder brons till tredjeplats medaljen i tävlingar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Philip S</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Brons&amp;diff=29555</id>
		<title>Brons</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Brons&amp;diff=29555"/>
		<updated>2014-11-14T18:41:40Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Philip S: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet: 8,8 [g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: 3 (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Brons har används till många olika saker genom tiden för det mesta för vapen och gjutning och även pryndadsobjekt. &lt;br /&gt;
Bronset är svårare att bearbeta om man jämför med mässing, koppar och zink.&lt;br /&gt;
Man använder brons till tredjeplats medaljen i tävlingar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Philip S</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Brons&amp;diff=29554</id>
		<title>Brons</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Brons&amp;diff=29554"/>
		<updated>2014-11-14T18:41:18Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Philip S: /* Historia */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet: 8,8 [g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Brons har används till många olika saker genom tiden för det mesta för vapen och gjutning och även pryndadsobjekt. &lt;br /&gt;
Bronset är svårare att bearbeta om man jämför med mässing, koppar och zink.&lt;br /&gt;
Man använder brons till tredjeplats medaljen i tävlingar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Philip S</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Brons&amp;diff=29553</id>
		<title>Brons</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Brons&amp;diff=29553"/>
		<updated>2014-11-14T18:29:12Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Philip S: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet: 8,8 [g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Brons har används till många olika saker genom tiden för det mesta för vapen och gjutning och även pryndadsobjekt. &lt;br /&gt;
Bronset är svårare att bearbeta om man jämför med mässing.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Philip S</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=HowTo_Photoshop&amp;diff=29178</id>
		<title>HowTo Photoshop</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=HowTo_Photoshop&amp;diff=29178"/>
		<updated>2014-10-14T13:54:13Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Philip S: /* Daniel */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Casper ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| wpP0mZz6puc |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Zacharias ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| S-3BFEfFBX0 |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons 1:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons 2:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons 3:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Daniel ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| kAX3HGPkNsE | 300 | right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons 1: &lt;br /&gt;
: Respons 2: &lt;br /&gt;
: Respons 3: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tobias ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| WI8PDe7xYLg |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Teodor ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Adem ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube|  3yLW-TxxdTA  |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== tom ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== tom ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== tom ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== tom ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== tom ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== tom ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
== tom ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
== tom ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== tom ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Simon ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| mzgGCtHfs2U |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons 1:&lt;br /&gt;
: Respons 2:&lt;br /&gt;
: Respons 3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Saman ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| 72mgCt-0y_Y |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Marcus ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| FJpJFeuH-v4 |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Adam ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| kPwiu65EP60 |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Savvas ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| LRwz_Fn0w6E |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
test&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Philip S</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Brons&amp;diff=29072</id>
		<title>Brons</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Brons&amp;diff=29072"/>
		<updated>2014-10-10T12:09:18Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Philip S: /* Historia */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Brons har används till många olika saker genom tiden för det mesta för vapen och gjutning och även pryndadsobjekt. &lt;br /&gt;
Bronset är svårare att bearbeta om man jämför med mässing.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Philip S</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vattensk%C3%A4rning&amp;diff=28917</id>
		<title>Vattenskärning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vattensk%C3%A4rning&amp;diff=28917"/>
		<updated>2014-10-06T16:08:57Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Philip S: /* Fördelar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
[[ File:Retro Systems Waterjet.jpg|right|290px|Retro Systems Waterjet ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
Vattenskärning fungerar genom att sprutar en väldigt fin vattenstråle med ett högt tryck. Trycken orsakar att vattnets friktion och press i brännpunkten bränner små linjer och hål. Vattenskärning kan skära upp till 4000 bar. Om man vill skära tunga metaller blandar man i väldigt finslipad sand. Friktionen och trycket gör att det fungerar korrekt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Skärbara material ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:2.jpg | 300px | right ]]&lt;br /&gt;
[[Fil:7.jpg | 300px | right ]]&lt;br /&gt;
Material områden som kan användas vid vattenskärning &lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Alla förekommande metaller&#039;&#039;&#039;, bl.a järn, stål och aluminium. &lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Sten&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Plast&#039;&#039;&#039;, alla plaster&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Gummi&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Kolfiber&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Kompositer&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Kakel&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Laminat&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Trä&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Glas&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Isoleringsmaterial&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Spegel&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Med mycket fler.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Mer miljö vänligt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Färre dåliga utsläpp. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Man behöver sällan efterbearbetning efter användningen utav vattenskärning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Det blir inga brännskador efter man har skärt igenom för att man använder inte direkt någon värme.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* På grund av sin relativt smala sågsnitt kan vattenskärning minska mängden avfallsmaterial som produceras, genom att låta de oklippta delar kapslas närmare varandra än traditionella skärmetoder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Vattenskärning som andvänder ca 2-4 liter vatten per min beronendet på skärhuvudets storlek. Och vattnet återvinns och återandvänds om igen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Desto stadigare stråle desto bättre blir det.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Nackdelar ==&lt;br /&gt;
*Dåligt mot flera lager av metal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| BscYPLtSMes | 340 | right | Vattenskärning }}&lt;br /&gt;
Andvänds för att skära olika sorters matrial på ett sätt där man måste skära tunt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kvalite == &lt;br /&gt;
−&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Q1 - 2&#039;&#039;&#039; visar oss hur vattenskärningsmetoden fungerar först när det skapar formen. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
−	&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Q3&#039;&#039;&#039; bilden visar oss behandlingen efter en mindre och stadigare stråle. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
−	&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Q4 - 5&#039;&#039;&#039; bilderna visar oss hur fina kanter föremålet får efter ett par behandlingarna. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
[[File:Waterjet-Cut-Quality.jpg | 340px]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering) ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== mm ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Läs mer ==&lt;br /&gt;
[http://en.wikipedia.org/wiki/Water_jet_cutter Wikipedia skriver om vattenskärning på engelska]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Vattensk%C3%A4rning Wikipedia skriver om vattenskärning på svenska]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Philip S</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vattensk%C3%A4rning&amp;diff=28916</id>
		<title>Vattenskärning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vattensk%C3%A4rning&amp;diff=28916"/>
		<updated>2014-10-06T16:03:39Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Philip S: /* Nackdelar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
[[ File:Retro Systems Waterjet.jpg|right|290px|Retro Systems Waterjet ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
Vattenskärning fungerar genom att sprutar en väldigt fin vattenstråle med ett högt tryck. Trycken orsakar att vattnets friktion och press i brännpunkten bränner små linjer och hål. Vattenskärning kan skära upp till 4000 bar. Om man vill skära tunga metaller blandar man i väldigt finslipad sand. Friktionen och trycket gör att det fungerar korrekt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Skärbara material ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:2.jpg | 300px | right ]]&lt;br /&gt;
[[Fil:7.jpg | 300px | right ]]&lt;br /&gt;
Material områden som kan användas vid vattenskärning &lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Alla förekommande metaller&#039;&#039;&#039;, bl.a järn, stål och aluminium. &lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Sten&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Plast&#039;&#039;&#039;, alla plaster&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Gummi&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Kolfiber&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Kompositer&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Kakel&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Laminat&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Trä&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Glas&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Isoleringsmaterial&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Spegel&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Med mycket fler.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Mer miljö vänligt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Färre dåliga utsläpp. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Man behöver sällan efterbearbetning efter användningen utav vattenskärning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Det blir inga brännskador efter man har skärt igenom för att man använder inte direkt någon värme.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* På grund av sin relativt smala sågsnitt kan vattenskärning minska mängden avfallsmaterial som produceras, genom att låta de oklippta delar kapslas närmare varandra än traditionella skärmetoder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Vattenskärning som andvänder ca 2-4 liter vatten per min beronendet på skärhuvudets storlek. Och vattnet återvinns och återandvänds om igen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Nackdelar ==&lt;br /&gt;
*Dåligt mot flera lager av metal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| BscYPLtSMes | 340 | right | Vattenskärning }}&lt;br /&gt;
Andvänds för att skära olika sorters matrial på ett sätt där man måste skära tunt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kvalite == &lt;br /&gt;
−&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Q1 - 2&#039;&#039;&#039; visar oss hur vattenskärningsmetoden fungerar först när det skapar formen. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
−	&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Q3&#039;&#039;&#039; bilden visar oss behandlingen efter en mindre och stadigare stråle. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
−	&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Q4 - 5&#039;&#039;&#039; bilderna visar oss hur fina kanter föremålet får efter ett par behandlingarna. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
[[File:Waterjet-Cut-Quality.jpg | 340px]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering) ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== mm ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Läs mer ==&lt;br /&gt;
[http://en.wikipedia.org/wiki/Water_jet_cutter Wikipedia skriver om vattenskärning på engelska]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Vattensk%C3%A4rning Wikipedia skriver om vattenskärning på svenska]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Philip S</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vattensk%C3%A4rning&amp;diff=28914</id>
		<title>Vattenskärning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vattensk%C3%A4rning&amp;diff=28914"/>
		<updated>2014-10-06T15:56:44Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Philip S: /* Användningsområden */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
[[ File:Retro Systems Waterjet.jpg|right|290px|Retro Systems Waterjet ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
Vattenskärning fungerar genom att sprutar en väldigt fin vattenstråle med ett högt tryck. Trycken orsakar att vattnets friktion och press i brännpunkten bränner små linjer och hål. Vattenskärning kan skära upp till 4000 bar. Om man vill skära tunga metaller blandar man i väldigt finslipad sand. Friktionen och trycket gör att det fungerar korrekt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Skärbara material ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:2.jpg | 300px | right ]]&lt;br /&gt;
[[Fil:7.jpg | 300px | right ]]&lt;br /&gt;
Material områden som kan användas vid vattenskärning &lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Alla förekommande metaller&#039;&#039;&#039;, bl.a järn, stål och aluminium. &lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Sten&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Plast&#039;&#039;&#039;, alla plaster&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Gummi&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Kolfiber&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Kompositer&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Kakel&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Laminat&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Trä&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Glas&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Isoleringsmaterial&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Spegel&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Med mycket fler.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Mer miljö vänligt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Färre dåliga utsläpp. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Man behöver sällan efterbearbetning efter användningen utav vattenskärning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Det blir inga brännskador efter man har skärt igenom för att man använder inte direkt någon värme.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* På grund av sin relativt smala sågsnitt kan vattenskärning minska mängden avfallsmaterial som produceras, genom att låta de oklippta delar kapslas närmare varandra än traditionella skärmetoder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Vattenskärning som andvänder ca 2-4 liter vatten per min beronendet på skärhuvudets storlek. Och vattnet återvinns och återandvänds om igen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Nackdelar ==&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Nackdelar:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| BscYPLtSMes | 340 | right | Vattenskärning }}&lt;br /&gt;
Andvänds för att skära olika sorters matrial på ett sätt där man måste skära tunt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kvalite == &lt;br /&gt;
−&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Q1 - 2&#039;&#039;&#039; visar oss hur vattenskärningsmetoden fungerar först när det skapar formen. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
−	&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Q3&#039;&#039;&#039; bilden visar oss behandlingen efter en mindre och stadigare stråle. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
−	&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Q4 - 5&#039;&#039;&#039; bilderna visar oss hur fina kanter föremålet får efter ett par behandlingarna. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
[[File:Waterjet-Cut-Quality.jpg | 340px]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering) ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== mm ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Läs mer ==&lt;br /&gt;
[http://en.wikipedia.org/wiki/Water_jet_cutter Wikipedia skriver om vattenskärning på engelska]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Vattensk%C3%A4rning Wikipedia skriver om vattenskärning på svenska]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Philip S</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vattensk%C3%A4rning&amp;diff=28909</id>
		<title>Vattenskärning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vattensk%C3%A4rning&amp;diff=28909"/>
		<updated>2014-10-06T15:39:21Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Philip S: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
[[ File:Retro Systems Waterjet.jpg|right|290px|Retro Systems Waterjet ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
Vattenskärning fungerar genom att sprutar en väldigt fin vattenstråle med ett högt tryck. Trycken orsakar att vattnets friktion och press i brännpunkten bränner små linjer och hål. Vattenskärning kan skära upp till 4000 bar. Om man vill skära tunga metaller blandar man i väldigt finslipad sand. Friktionen och trycket gör att det fungerar korrekt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Skärbara material ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:2.jpg | 300px | right ]]&lt;br /&gt;
[[Fil:7.jpg | 300px | right ]]&lt;br /&gt;
Material områden som kan användas vid vattenskärning &lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Alla förekommande metaller&#039;&#039;&#039;, bl.a järn, stål och aluminium. &lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Sten&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Plast&#039;&#039;&#039;, alla plaster&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Gummi&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Kolfiber&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Kompositer&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Kakel&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Laminat&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Trä&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Glas&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Isoleringsmaterial&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Spegel&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Med mycket fler.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Mer miljö vänligt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Färre dåliga utsläpp. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Man behöver sällan efterbearbetning efter användningen utav vattenskärning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Det blir inga brännskador efter man har skärt igenom för att man använder inte direkt någon värme.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* På grund av sin relativt smala sågsnitt kan vattenskärning minska mängden avfallsmaterial som produceras, genom att låta de oklippta delar kapslas närmare varandra än traditionella skärmetoder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Vattenskärning som andvänder ca 2-4 liter vatten per min beronendet på skärhuvudets storlek. Och vattnet återvinns och återandvänds om igen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Nackdelar ==&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Nackdelar:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| BscYPLtSMes | 340 | right | Vattenskärning }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kvalite == &lt;br /&gt;
−&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Q1 - 2&#039;&#039;&#039; visar oss hur vattenskärningsmetoden fungerar först när det skapar formen. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
−	&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Q3&#039;&#039;&#039; bilden visar oss behandlingen efter en mindre och stadigare stråle. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
−	&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Q4 - 5&#039;&#039;&#039; bilderna visar oss hur fina kanter föremålet får efter ett par behandlingarna. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
[[File:Waterjet-Cut-Quality.jpg | 340px]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering) ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== mm ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Läs mer ==&lt;br /&gt;
[http://en.wikipedia.org/wiki/Water_jet_cutter Wikipedia skriver om vattenskärning på engelska]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Vattensk%C3%A4rning Wikipedia skriver om vattenskärning på svenska]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Philip S</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vattensk%C3%A4rning&amp;diff=28902</id>
		<title>Vattenskärning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vattensk%C3%A4rning&amp;diff=28902"/>
		<updated>2014-10-06T14:51:07Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Philip S: /* Fördelar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
[[ File:Retro Systems Waterjet.jpg|right|290px|Retro Systems Waterjet ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
Vattenskärning fungerar genom att sprutar en väldigt fin vattenstråle med ett högt tryck. Trycken orsakar att vattnets friktion och press i brännpunkten bränner små linjer och hål. Vattenskärning kan skära upp till 4000 bar. Om man vill skära tunga metaller blandar man i väldigt finslipad sand. Friktionen och trycket gör att det fungerar korrekt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Skärbara material ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:2.jpg | 340px | right ]]&lt;br /&gt;
[[Fil:7.jpg | 340px | right ]]&lt;br /&gt;
Material områden som kan användas vid vattenskärning &lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Alla förekommande metaller&#039;&#039;&#039;, bl.a järn, stål och aluminium. &lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Sten&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Plast&#039;&#039;&#039;, alla plaster&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Gummi&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Kolfiber&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Kompositer&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Kakel&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Laminat&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Trä&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Glas&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Isoleringsmaterial&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Spegel&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Med mycket fler.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Mer miljö vänligt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Färre dåliga utsläpp. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Man behöver sällan efterbearbetning efter användningen utav vattenskärning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Det blir inga brännskador efter man har skärt igenom för att man använder inte direkt någon värme.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* På grund av sin relativt smala sågsnitt kan vattenskärning minska mängden avfallsmaterial som produceras, genom att låta de oklippta delar kapslas närmare varandra än traditionella skärmetoder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Vattenskärning som andvänder ca 2-4 liter vatten per min beronendet på skärhuvudets storlek. Och vattnet återvinns och återandvänds om igen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Nackdelar ==&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Nackdelar:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| BscYPLtSMes | 340 | right | Vattenskärning }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kvalite == &lt;br /&gt;
−&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Q1 - 2&#039;&#039;&#039; visar oss hur vattenskärningsmetoden fungerar först när det skapar formen. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
−	&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Q3&#039;&#039;&#039; bilden visar oss behandlingen efter en mindre och stadigare stråle. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
−	&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Q4 - 5&#039;&#039;&#039; bilderna visar oss hur fina kanter föremålet får efter ett par behandlingarna. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
[[File:Waterjet-Cut-Quality.jpg | 340px]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering) ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== mm ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Läs mer ==&lt;br /&gt;
[http://en.wikipedia.org/wiki/Water_jet_cutter Wikipedia skriver om vattenskärning på engelska]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Vattensk%C3%A4rning Wikipedia skriver om vattenskärning på svenska]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Philip S</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vattensk%C3%A4rning&amp;diff=28901</id>
		<title>Vattenskärning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vattensk%C3%A4rning&amp;diff=28901"/>
		<updated>2014-10-06T14:32:58Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Philip S: /* Fördelar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
[[ File:Retro Systems Waterjet.jpg|right|290px|Retro Systems Waterjet ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
Vattenskärning fungerar genom att sprutar en väldigt fin vattenstråle med ett högt tryck. Trycken orsakar att vattnets friktion och press i brännpunkten bränner små linjer och hål. Vattenskärning kan skära upp till 4000 bar. Om man vill skära tunga metaller blandar man i väldigt finslipad sand. Friktionen och trycket gör att det fungerar korrekt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Skärbara material ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:2.jpg | 340px | right ]]&lt;br /&gt;
[[Fil:7.jpg | 340px | right ]]&lt;br /&gt;
Material områden som kan användas vid vattenskärning &lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Alla förekommande metaller&#039;&#039;&#039;, bl.a järn, stål och aluminium. &lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Sten&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Plast&#039;&#039;&#039;, alla plaster&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Gummi&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Kolfiber&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Kompositer&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Kakel&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Laminat&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Trä&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Glas&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Isoleringsmaterial&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Spegel&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Med mycket fler.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar ==&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Fördelar:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Helt miljö vänligt. &lt;br /&gt;
* Helt fri från dåliga utsläpp. &lt;br /&gt;
* Man behöver sällan efterbearbetning efter användningen utav vattenskärning&lt;br /&gt;
* Det blir inga brännskador efter man har skärt igenom för att man använder inte direkt någon värme.&lt;br /&gt;
* På grund av sin relativt smalt sågsnitt kan vattenskärning minska mängden avfallsmaterial som produceras, genom att låta de oklippta delar kapslas närmare varandra än traditionella skärmetoder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Nackdelar ==&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Nackdelar:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| BscYPLtSMes | 340 | right | Vattenskärning }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kvalite == &lt;br /&gt;
−&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Q1 - 2&#039;&#039;&#039; visar oss hur vattenskärningsmetoden fungerar först när det skapar formen. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
−	&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Q3&#039;&#039;&#039; bilden visar oss behandlingen efter en mindre och stadigare stråle. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
−	&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Q4 - 5&#039;&#039;&#039; bilderna visar oss hur fina kanter föremålet får efter ett par behandlingarna. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
[[File:Waterjet-Cut-Quality.jpg | 340px]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering) ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== mm ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Läs mer ==&lt;br /&gt;
[http://en.wikipedia.org/wiki/Water_jet_cutter Wikipedia skriver om vattenskärning på engelska]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Vattensk%C3%A4rning Wikipedia skriver om vattenskärning på svenska]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Philip S</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vattensk%C3%A4rning&amp;diff=28724</id>
		<title>Vattenskärning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vattensk%C3%A4rning&amp;diff=28724"/>
		<updated>2014-10-01T07:34:59Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Philip S: /* Fördelar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
[[ File:Retro Systems Waterjet.jpg|right|290px|Retro Systems Waterjet ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
Vattenskärning fungerar genom att sprutar en väldigt fin vattenstråle med ett högt tryck. Trycken orsakar att vattnets friktion och press i brännpunkten bränner små linjer och hål. Vattenskärning kan skära upp till 4000 bar. Om man vill skära tunga metaller blandar man i väldigt finslipad sand. Friktionen och trycket gör att det fungerar korrekt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Skärbara material ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:2.jpg|340px|right]]&lt;br /&gt;
Material områden som kan användas vid vattenskärning &lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Alla förekommande metaller&#039;&#039;&#039;, bl.a järn, stål och aluminium. &lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Sten&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Plast&#039;&#039;&#039;, alla plaster&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Gummi&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Kolfiber&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Kompositer&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Kakel&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Laminat&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Trä&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Glas&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Isoleringsmaterial&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Med mycket fler.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar ==&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Fördelar:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Helt miljö vänligt. &lt;br /&gt;
* Helt fri från dåliga utsläpp. &lt;br /&gt;
* Man behöver sällan efterbearbetning efter användningen utav vattenskärning&lt;br /&gt;
* Det blir inga brännskador efter man har skärt igenom för att man använder inte direkt någon värme.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Nackdelar ==&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Nackdelar:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| BscYPLtSMes | 340 | right | Vattenskärning }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kvalite == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Waterjet-Cut-Quality.jpg | 340px]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering) ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== mm ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Läs mer ==&lt;br /&gt;
[http://en.wikipedia.org/wiki/Water_jet_cutter Wikipedia skriver om vattenskärning på engelska]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Vattensk%C3%A4rning Wikipedia skriver om vattenskärning på svenska]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Philip S</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vattensk%C3%A4rning&amp;diff=28567</id>
		<title>Vattenskärning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vattensk%C3%A4rning&amp;diff=28567"/>
		<updated>2014-09-28T13:52:31Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Philip S: /* Fördelar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
[[ File:Retro Systems Waterjet.jpg|right|290px|Retro Systems Waterjet ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
Vattenskärning sprutar en väldigt fin vattenstråle med ett stort tryck. Trycken orsakar att vattnets friktion bränner på den riktade områden. Vattenskärning kan skära upp till 4000 bar. Om man vill skära tunga metaller blandar man i väldigt finslipad sand. Friktionen och trycket gör att det fungerar korrekt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Vattenskärnngsbara material ==&lt;br /&gt;
Material områden som kan användas vid vattenskärning &lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Alla förekommande metaller&#039;&#039;&#039;, bl.a järn, stål och aluminium. &lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Sten&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Plast&#039;&#039;&#039;, alla plaster&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Gummi&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Kolfiber&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Kompositer&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Kakel&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Laminat&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Trä&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Glas&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Isoleringsmaterial&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar ==&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Fördelar:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Helt miljö vänligt. &lt;br /&gt;
* Helt fri från dåliga utsläpp. &lt;br /&gt;
* Man behöver sällan efterbearbetning efter användningen utav vattenskärning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Nackdelar ==&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Nackdelar:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| BscYPLtSMes | 340 | right | Vattenskärning }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering) ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== mm ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Läs mer ==&lt;br /&gt;
http://en.wikipedia.org/wiki/Water_jet_cutter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Vattensk%C3%A4rning&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Philip S</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vattensk%C3%A4rning&amp;diff=28504</id>
		<title>Vattenskärning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vattensk%C3%A4rning&amp;diff=28504"/>
		<updated>2014-09-26T12:00:10Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Philip S: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
[[ File:Retro Systems Waterjet.jpg|right|290px|Retro Systems Waterjet ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Vattenskärnngsbara material ==&lt;br /&gt;
Material områden som kan användas vid vattenskärning &lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Alla förekommande metaller&#039;&#039;&#039;, bl.a järn, stål och aluminium. &lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Sten&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Plast&#039;&#039;&#039;, alla plaster&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Gummi&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Kolfiber&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Kompositer&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Kakel&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Laminat&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Trä&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Glas&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Isoleringsmaterial&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar ==&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Fördelar:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Helt miljö vänligt. &lt;br /&gt;
* Utan några dåliga utsläpp. &lt;br /&gt;
* Man behöver sällan efterbearbetning efter användningen utav vattenskärning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Nackdelar ==&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Nackdelar:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| BscYPLtSMes | 340 | right | Vattenskärning }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering) ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== mm ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Läs mer ==&lt;br /&gt;
http://en.wikipedia.org/wiki/Water_jet_cutter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Vattensk%C3%A4rning&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Philip S</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vattensk%C3%A4rning&amp;diff=28480</id>
		<title>Vattenskärning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vattensk%C3%A4rning&amp;diff=28480"/>
		<updated>2014-09-26T11:32:20Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Philip S: /* Fördelar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
[[File:Retro Systems Waterjet.jpg|right|290px|Retro Systems Waterjet]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Vattenskärnngsbara material ==&lt;br /&gt;
Material områden som kan användas vid vattenskärning &lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Alla förekommande metaller&#039;&#039;&#039;, bl.a järn, stål och aluminium. &lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Sten&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Plast&#039;&#039;&#039;, alla plaster&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Gummi&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Kolfiber&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Kompositer&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Kakel&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Laminat&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Trä&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Glas&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Isoleringsmaterial&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar ==&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Fördelar:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Helt miljö vänligt. &lt;br /&gt;
* Utan några dåliga utsläpp. &lt;br /&gt;
* Man behöver sällan efterbearbetning efter användningen utav vattenskärning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Nackdelar ==&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Nackdelar:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering) ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== mm ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Läs mer ==&lt;br /&gt;
http://en.wikipedia.org/wiki/Water_jet_cutter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Vattensk%C3%A4rning&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Philip S</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vattensk%C3%A4rning&amp;diff=28478</id>
		<title>Vattenskärning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vattensk%C3%A4rning&amp;diff=28478"/>
		<updated>2014-09-26T11:30:54Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Philip S: /* Fördelar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
[[File:Retro Systems Waterjet.jpg|right|290px|Retro Systems Waterjet]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Vattenskärnngsbara material ==&lt;br /&gt;
Material områden som kan användas vid vattenskärning &lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Alla förekommande metaller&#039;&#039;&#039;, bl.a järn, stål och aluminium. &lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Sten&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Plast&#039;&#039;&#039;, alla plaster&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Gummi&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Kolfiber&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Kompositer&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Kakel&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Laminat&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Trä&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Glas&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Isoleringsmaterial&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar ==&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Fördelar:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
• Helt miljö vänligt. &lt;br /&gt;
• Utan några dåliga utsläpp. &lt;br /&gt;
• Man behöver sällan efterbearbetning efter användningen utav vattenskärning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Nackdelar ==&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Nackdelar:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering) ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== mm ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Läs mer ==&lt;br /&gt;
http://en.wikipedia.org/wiki/Water_jet_cutter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Vattensk%C3%A4rning&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Philip S</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vattensk%C3%A4rning&amp;diff=28470</id>
		<title>Vattenskärning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vattensk%C3%A4rning&amp;diff=28470"/>
		<updated>2014-09-26T11:24:32Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Philip S: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
[[File:Retro Systems Waterjet.jpg|right|290px|Retro Systems Waterjet]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden ==&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Alla förekommande metaller&#039;&#039;&#039;, bl.a järn, stål och aluminium. &lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Sten&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Plast&#039;&#039;&#039;, alla plaster&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Gummi&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Kolfiber&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Kompositer&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Kakel&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Laminat&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Trä&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Glas&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Isoleringsmaterial&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar ==&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Fördelar:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Nackdelar ==&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Nackdelar:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering) ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== mm ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Läs mer ==&lt;br /&gt;
http://en.wikipedia.org/wiki/Water_jet_cutter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Vattensk%C3%A4rning&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Philip S</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vattensk%C3%A4rning&amp;diff=28468</id>
		<title>Vattenskärning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vattensk%C3%A4rning&amp;diff=28468"/>
		<updated>2014-09-26T11:21:23Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Philip S: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
[[File:Retro Systems Waterjet.jpg|right|290px|Retro Systems Waterjet]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden ==&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Alla förekommande metaller&#039;&#039;&#039;, bl.a järn, stål och aluminium. &lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Sten&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Plast&#039;&#039;&#039;, alla plaster&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Gummi&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Kolfiber&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Kompositer&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Kakel&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Laminat&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Trä&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Glas&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Isoleringsmaterial&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar ==&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Fördelar:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Nackdelar ==&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Nackdelar:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering) ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== mm ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Philip S</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vattensk%C3%A4rning&amp;diff=28467</id>
		<title>Vattenskärning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vattensk%C3%A4rning&amp;diff=28467"/>
		<updated>2014-09-26T11:20:31Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Philip S: /* Fördelar och nackdelar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
[[File:Retro Systems Waterjet.jpg|right|290px|Retro Systems Waterjet]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden ==&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Alla förekommande metaller&#039;&#039;&#039;, bl.a järn, stål och aluminium. &lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Sten&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Plast&#039;&#039;&#039;, alla plaster&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Gummi&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Kolfiber&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Kompositer&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Kakel&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Laminat&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Trä&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Glas&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Isoleringsmaterial&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar ==&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Fördelar:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering) ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== mm ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Philip S</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vattensk%C3%A4rning&amp;diff=28466</id>
		<title>Vattenskärning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vattensk%C3%A4rning&amp;diff=28466"/>
		<updated>2014-09-26T11:19:57Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Philip S: /* Fördelar och nackdelar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
[[File:Retro Systems Waterjet.jpg|right|290px|Retro Systems Waterjet]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden ==&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Alla förekommande metaller&#039;&#039;&#039;, bl.a järn, stål och aluminium. &lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Sten&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Plast&#039;&#039;&#039;, alla plaster&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Gummi&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Kolfiber&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Kompositer&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Kakel&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Laminat&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Trä&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Glas&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Isoleringsmaterial&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar och nackdelar ==&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Fördelar:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Nackdelar:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering) ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== mm ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Philip S</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vattensk%C3%A4rning&amp;diff=28362</id>
		<title>Vattenskärning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vattensk%C3%A4rning&amp;diff=28362"/>
		<updated>2014-09-24T08:30:46Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Philip S: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
[[File:Retro Systems Waterjet.jpg|right|290px|Retro Systems Waterjet]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden ==&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Alla förekommande metaller&#039;&#039;&#039;, bl.a järn, stål och aluminium. &lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Sten&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Plast&#039;&#039;&#039;, alla plaster&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Gummi&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Kolfiber&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Kompositer&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Kakel&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Laminat&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Trä&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Glas&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;• Isoleringsmaterial&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar och nackdelar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering) ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== mm ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Philip S</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vattensk%C3%A4rning&amp;diff=28333</id>
		<title>Vattenskärning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vattensk%C3%A4rning&amp;diff=28333"/>
		<updated>2014-09-24T07:40:39Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Philip S: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lämplighet för olika typer av material ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar och nackdelar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering) ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== mm ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Philip S</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Brons&amp;diff=28016</id>
		<title>Brons</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Brons&amp;diff=28016"/>
		<updated>2014-09-22T10:05:57Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Philip S: Skapade sidan med &amp;#039;== Materialegenskaper: ==  : densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;] : hårdhet (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs]) : längdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;...&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Philip S</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=27931</id>
		<title>Materialdatabasen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=27931"/>
		<updated>2014-09-19T12:09:48Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Philip S: /* Metaller */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
* [[mall för material]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Metaller ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Mässing]] Soheil&lt;br /&gt;
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Guld]] Max&lt;br /&gt;
* [[Rostfritt stål]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Koppar]] av Christoffer&lt;br /&gt;
* [[silver]] av Mario&lt;br /&gt;
* [[Järn]] Spyridon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]&lt;br /&gt;
* [[Kolstål]]&lt;br /&gt;
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC)&lt;br /&gt;
* [[Krom]] AV: [http://www.wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Madreads]|Dimer O&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Platina]] [[Arvid]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Tenn]] av Ludvig&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av Felix&lt;br /&gt;
* [[Zink]] av Leo Wezelius&lt;br /&gt;
* [[Brons]] kommer vara gjord av Philip S&lt;br /&gt;
* [[Kisel]] av Renars&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Kvicksilver]] av Daniel A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Plast ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[CVP Plast |PVC-plast]] av Josef&lt;br /&gt;
* [[Gummi]] av Johan&lt;br /&gt;
* [[frigolit]] av Rasmus&lt;br /&gt;
* [[PC Plast]] Erik&lt;br /&gt;
* [[Polystyren]] av Linnea&lt;br /&gt;
* [[Vinyl (pvc plast)]] AV LUCAS&lt;br /&gt;
* Kevlar&lt;br /&gt;
* GoreTex&lt;br /&gt;
* [[viskos]]&lt;br /&gt;
* [[akryl]]&lt;br /&gt;
* [[elastan]]&lt;br /&gt;
* [[polyamid]] (nylon)&lt;br /&gt;
* [[polyester]]&lt;br /&gt;
* [[polyeten]]&lt;br /&gt;
* polypropen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Keramer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[diamant]] av Nils&lt;br /&gt;
* [[Betong]] av [[Sixten]]&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Kvarts]] Kristofer&lt;br /&gt;
* [[Grafit]] av Luan&lt;br /&gt;
* Porslin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Trä ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träslag ===&lt;br /&gt;
* [[Furu]] Robin och Tilla&lt;br /&gt;
* Ek&lt;br /&gt;
* Björk&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bygg ===&lt;br /&gt;
* Plywood&lt;br /&gt;
* MDF&lt;br /&gt;
* Masonit&lt;br /&gt;
* Spånplatta&lt;br /&gt;
* Gipsskiva&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träprodukter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Papper]] Av: Daniel&lt;br /&gt;
* [[Wellpapp]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Philip S</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=27929</id>
		<title>Materialdatabasen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=27929"/>
		<updated>2014-09-19T12:08:52Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Philip S: /* Metaller */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
* [[mall för material]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Metaller ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Mässing]] Soheil&lt;br /&gt;
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Guld]] Max&lt;br /&gt;
* [[Rostfritt stål]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Koppar]] av Christoffer&lt;br /&gt;
* [[silver]] av Mario&lt;br /&gt;
* [[Järn]] Spyridon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]&lt;br /&gt;
* [[Kolstål]]&lt;br /&gt;
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC)&lt;br /&gt;
* [[Krom]] AV: [http://www.wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Madreads]|Dimer O&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Platina]] [[Arvid]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Tenn]] av Ludvig&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av Felix&lt;br /&gt;
* [[Zink]] av Leo Wezelius&lt;br /&gt;
* [[Brons]] Kommer vara gjord av Philip S&lt;br /&gt;
* [[Kisel]] av Renars&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Kvicksilver]] av Daniel A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Plast ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[CVP Plast |PVC-plast]] av Josef&lt;br /&gt;
* [[Gummi]] av Johan&lt;br /&gt;
* [[frigolit]] av Rasmus&lt;br /&gt;
* [[PC Plast]] Erik&lt;br /&gt;
* [[Polystyren]] av Linnea&lt;br /&gt;
* [[Vinyl (pvc plast)]] AV LUCAS&lt;br /&gt;
* Kevlar&lt;br /&gt;
* GoreTex&lt;br /&gt;
* [[viskos]]&lt;br /&gt;
* [[akryl]]&lt;br /&gt;
* [[elastan]]&lt;br /&gt;
* [[polyamid]] (nylon)&lt;br /&gt;
* [[polyester]]&lt;br /&gt;
* [[polyeten]]&lt;br /&gt;
* polypropen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Keramer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[diamant]] av Nils&lt;br /&gt;
* [[Betong]] av [[Sixten]]&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Kvarts]] Kristofer&lt;br /&gt;
* [[Grafit]] av Luan&lt;br /&gt;
* Porslin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Trä ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träslag ===&lt;br /&gt;
* [[Furu]] Robin och Tilla&lt;br /&gt;
* Ek&lt;br /&gt;
* Björk&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bygg ===&lt;br /&gt;
* Plywood&lt;br /&gt;
* MDF&lt;br /&gt;
* Masonit&lt;br /&gt;
* Spånplatta&lt;br /&gt;
* Gipsskiva&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träprodukter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Papper]] Av: Daniel&lt;br /&gt;
* [[Wellpapp]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Philip S</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=27927</id>
		<title>Materialdatabasen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=27927"/>
		<updated>2014-09-19T12:06:18Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Philip S: /* Metaller */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
* [[mall för material]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Metaller ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Mässing]] Soheil&lt;br /&gt;
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Guld]] Max&lt;br /&gt;
* [[Rostfritt stål]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Koppar]] av Christoffer&lt;br /&gt;
* [[silver]] av Mario&lt;br /&gt;
* [[Järn]] Spyridon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]&lt;br /&gt;
* [[Kolstål]]&lt;br /&gt;
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC)&lt;br /&gt;
* [[Krom]] AV: [http://www.wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Madreads]|Dimer O&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Platina]] [[Arvid]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Tenn]] av Ludvig&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av Felix&lt;br /&gt;
* [[Zink]] av Leo Wezelius&lt;br /&gt;
* [[Brons]] av Philip S WIP&lt;br /&gt;
* [[Kisel]] av Renars&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Kvicksilver]] av Daniel A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Plast ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[CVP Plast |PVC-plast]] av Josef&lt;br /&gt;
* [[Gummi]] av Johan&lt;br /&gt;
* [[frigolit]] av Rasmus&lt;br /&gt;
* [[PC Plast]] Erik&lt;br /&gt;
* [[Polystyren]] av Linnea&lt;br /&gt;
* [[Vinyl (pvc plast)]] AV LUCAS&lt;br /&gt;
* Kevlar&lt;br /&gt;
* GoreTex&lt;br /&gt;
* [[viskos]]&lt;br /&gt;
* [[akryl]]&lt;br /&gt;
* [[elastan]]&lt;br /&gt;
* [[polyamid]] (nylon)&lt;br /&gt;
* [[polyester]]&lt;br /&gt;
* [[polyeten]]&lt;br /&gt;
* polypropen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Keramer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[diamant]] av Nils&lt;br /&gt;
* [[Betong]] av [[Sixten]]&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Kvarts]] Kristofer&lt;br /&gt;
* [[Grafit]] av Luan&lt;br /&gt;
* Porslin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Trä ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träslag ===&lt;br /&gt;
* [[Furu]] Robin och Tilla&lt;br /&gt;
* Ek&lt;br /&gt;
* Björk&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bygg ===&lt;br /&gt;
* Plywood&lt;br /&gt;
* MDF&lt;br /&gt;
* Masonit&lt;br /&gt;
* Spånplatta&lt;br /&gt;
* Gipsskiva&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träprodukter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Papper]] Av: Daniel&lt;br /&gt;
* [[Wellpapp]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Philip S</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=27925</id>
		<title>Materialdatabasen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=27925"/>
		<updated>2014-09-19T12:02:25Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Philip S: /* Metaller */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
* [[mall för material]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Metaller ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Mässing]] Soheil&lt;br /&gt;
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Guld]] Max&lt;br /&gt;
* [[Rostfritt stål]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Koppar]] av Christoffer&lt;br /&gt;
* [[silver]] av Mario&lt;br /&gt;
* [[Järn]] Spyridon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]&lt;br /&gt;
* [[Kolstål]]&lt;br /&gt;
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC)&lt;br /&gt;
* [[Krom]] AV: [http://www.wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Madreads]|Dimer O&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Platina]] [[Arvid]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Tenn]] av Ludvig&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av Felix&lt;br /&gt;
* [[Zink]] av Leo Wezelius&lt;br /&gt;
* [[Brons]] av Philip S&lt;br /&gt;
* [[Kisel]] av Renars&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Plast ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[CVP Plast |PVC-plast]] av Josef&lt;br /&gt;
* [[Gummi]] av Johan&lt;br /&gt;
* [[frigolit]] av Rasmus&lt;br /&gt;
* [[PC Plast]] Erik&lt;br /&gt;
* [[Polystyren]] av Linnea&lt;br /&gt;
* [[Vinyl (pvc plast)]] AV LUCAS&lt;br /&gt;
* Kevlar&lt;br /&gt;
* GoreTex&lt;br /&gt;
* [[viskos]]&lt;br /&gt;
* [[akryl]]&lt;br /&gt;
* [[elastan]]&lt;br /&gt;
* [[polyamid]] (nylon)&lt;br /&gt;
* [[polyester]]&lt;br /&gt;
* [[polyeten]]&lt;br /&gt;
* polypropen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Keramer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[diamant]] av Nils&lt;br /&gt;
* [[Betong]] av [[Sixten]]&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Kvarts]] Kristofer&lt;br /&gt;
* [[Grafit]] av Luan&lt;br /&gt;
* Porslin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Trä ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träslag ===&lt;br /&gt;
* [[Furu]] Robin och Tilla&lt;br /&gt;
* Ek&lt;br /&gt;
* Björk&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bygg ===&lt;br /&gt;
* Plywood&lt;br /&gt;
* MDF&lt;br /&gt;
* Masonit&lt;br /&gt;
* Spånplatta&lt;br /&gt;
* Gipsskiva&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träprodukter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Papper]] Av: Daniel&lt;br /&gt;
* [[Wellpapp]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Philip S</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=27923</id>
		<title>Materialdatabasen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=27923"/>
		<updated>2014-09-19T12:00:32Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Philip S: /* Metaller */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
* [[mall för material]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Metaller ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Mässing]] Soheil&lt;br /&gt;
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Guld]] Max&lt;br /&gt;
* [[Rostfritt stål]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Koppar]] av Christoffer&lt;br /&gt;
* [[silver]] av Mario&lt;br /&gt;
* [[Järn]] Spyridon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]&lt;br /&gt;
* [[Kolstål]]&lt;br /&gt;
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC)&lt;br /&gt;
* [[Krom]] AV: [http://www.wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Madreads]|Dimer O&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Platina]] [[Arvid]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Tenn]] av Ludvig&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av Felix&lt;br /&gt;
* [[Zink]] av Leo Wezelius&lt;br /&gt;
* [[Brons]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Plast ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[CVP Plast |PVC-plast]] av Josef&lt;br /&gt;
* [[Gummi]] av Johan&lt;br /&gt;
* [[frigolit]] av Rasmus&lt;br /&gt;
* [[PC Plast]] Erik&lt;br /&gt;
* [[Polystyren]] av Linnea&lt;br /&gt;
* [[Vinyl (pvc plast)]] AV LUCAS&lt;br /&gt;
* Kevlar&lt;br /&gt;
* GoreTex&lt;br /&gt;
* [[viskos]]&lt;br /&gt;
* [[akryl]]&lt;br /&gt;
* [[elastan]]&lt;br /&gt;
* [[polyamid]] (nylon)&lt;br /&gt;
* [[polyester]]&lt;br /&gt;
* [[polyeten]]&lt;br /&gt;
* polypropen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Keramer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[diamant]] av Nils&lt;br /&gt;
* [[Betong]] av [[Sixten]]&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Kvarts]] Kristofer&lt;br /&gt;
* [[Grafit]] av Luan&lt;br /&gt;
* Porslin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Trä ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träslag ===&lt;br /&gt;
* [[Furu]] Robin och Tilla&lt;br /&gt;
* Ek&lt;br /&gt;
* Björk&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bygg ===&lt;br /&gt;
* Plywood&lt;br /&gt;
* MDF&lt;br /&gt;
* Masonit&lt;br /&gt;
* Spånplatta&lt;br /&gt;
* Gipsskiva&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träprodukter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Papper]] Av: Daniel&lt;br /&gt;
* [[Wellpapp]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Philip S</name></author>
	</entry>
</feed>