<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Oscar+Rasinaho</id>
	<title>Wikiskola - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Oscar+Rasinaho"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php/Special:Bidrag/Oscar_Rasinaho"/>
	<updated>2026-06-04T02:54:53Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.41.1</generator>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rslag_p%C3%A5_grupper_och_fr%C3%A5gest%C3%A4llningar_i_tro_och_vetande&amp;diff=32143</id>
		<title>Förslag på grupper och frågeställningar i tro och vetande</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rslag_p%C3%A5_grupper_och_fr%C3%A5gest%C3%A4llningar_i_tro_och_vetande&amp;diff=32143"/>
		<updated>2015-05-18T11:50:38Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Oscar Rasinaho: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{| class=&amp;quot;wikitable&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| &#039;&#039;&#039;Kan man bevisa Guds existens?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Eren&lt;br /&gt;
* Giovanni&lt;br /&gt;
* Dawood&lt;br /&gt;
* Khalid &lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Paneldebatt torsdag v 21&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
||&#039;&#039;&#039;Kärnvapen&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Nangi&lt;br /&gt;
* Malte&lt;br /&gt;
* Oliver &lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Paneldebatt tordag v 21&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
||&#039;&#039;&#039;Big bang / människan&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Josefine&lt;br /&gt;
* Siri&lt;br /&gt;
* Olivia&lt;br /&gt;
* Linn&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Paneldebatt tisdag v 22 (Fy)&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| &#039;&#039;&#039;Evolution&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
*Pontus (Trosgrundat)&lt;br /&gt;
*Daniel (Naturalistiska)&lt;br /&gt;
*Philip&lt;br /&gt;
*Anton C &lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Paneldebatt tisdag v 22 (Re)&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
||&#039;&#039;&#039;AI&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Miro&lt;br /&gt;
* Mattias&lt;br /&gt;
* August&lt;br /&gt;
* Frank&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Paneldebatt onsdag v 21&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
||&#039;&#039;&#039;AI&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Jakob Johannesson &lt;br /&gt;
* Peter Larsson &lt;br /&gt;
* Sigurd&lt;br /&gt;
* Pompom&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Paneldebatt tisdag v 22&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|&#039;&#039;&#039;Världens undergång&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Kasper&lt;br /&gt;
* Johnny&lt;br /&gt;
* Jakob&lt;br /&gt;
* Max &lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Paneldebatt tisdag v 21&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
||&#039;&#039;&#039;Mördarrobotar&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
*Oscar&lt;br /&gt;
*Jim &lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Paneldebatt onsdag v 21&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
||&#039;&#039;&#039;Parallella universa&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Christoffer (vetenskapligt)&lt;br /&gt;
* Axel  (trosgrundat)&lt;br /&gt;
* Jonatan  (harmoniskt)&lt;br /&gt;
* Isa (dualistiskt)&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Paneldebatt tisdag v 21&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|&#039;&#039;&#039;Övernaturlighet contra fysikens lagar&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Tamara, (naturalistiskt)&lt;br /&gt;
* Avin, (trosgrundat)&lt;br /&gt;
* Selma, (dualistiskt)&lt;br /&gt;
* Moa, (harmoniskt) &lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Paneldebatt måndag v 22&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
||&#039;&#039;&#039;Qigong&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* David&lt;br /&gt;
* Cassandra&lt;br /&gt;
* Vilgot &lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Paneldebatt torsdag v 22 (Fy)&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|| &#039;&#039;&#039;Hur har universum kommit till?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Gurpreet (Naturalistisk)&lt;br /&gt;
* Albin (Harmonimodell)&lt;br /&gt;
* Yemi (Trosgrundande)&lt;br /&gt;
* Hevgin (Dualistisk)&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Paneldebatt måndag v 22&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| &#039;&#039;&#039;Big bang&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Simon&lt;br /&gt;
* Anton&lt;br /&gt;
* Julius&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Paneldebatt torsdag v 21 (Re)&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|| &#039;&#039;&#039;Big Bang&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Patrik (Naturalistiska)&lt;br /&gt;
* Fredrik (Trosgrundade)&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Paneldebatt tisdag v 22 (Re)&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
||&lt;br /&gt;
|}&amp;quot;Astrologi&amp;quot;&lt;br /&gt;
Piyarat &lt;br /&gt;
Jassmine&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Oscar Rasinaho</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rslag_p%C3%A5_grupper_och_fr%C3%A5gest%C3%A4llningar_i_tro_och_vetande&amp;diff=31964</id>
		<title>Förslag på grupper och frågeställningar i tro och vetande</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rslag_p%C3%A5_grupper_och_fr%C3%A5gest%C3%A4llningar_i_tro_och_vetande&amp;diff=31964"/>
		<updated>2015-05-04T12:02:20Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Oscar Rasinaho: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;Big bang / människan&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Josefine&lt;br /&gt;
* Siri&lt;br /&gt;
* Olivia&lt;br /&gt;
* Linn&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;AI&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Miro&lt;br /&gt;
* Mattias&lt;br /&gt;
* August&lt;br /&gt;
* Frank&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Världens undergång&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Kasper&lt;br /&gt;
* Johnny&lt;br /&gt;
* Jakob&lt;br /&gt;
* Max&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Mördarrobotar&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
*Oscar&lt;br /&gt;
*Jim&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Parallella universa&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Axel&lt;br /&gt;
* Jonatan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Qigong&#039;&#039;&#039;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Oscar Rasinaho</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Begrepp_inom_st%C3%A5ende_v%C3%A5gor&amp;diff=30466</id>
		<title>Begrepp inom stående vågor</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Begrepp_inom_st%C3%A5ende_v%C3%A5gor&amp;diff=30466"/>
		<updated>2015-01-26T18:14:43Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Oscar Rasinaho: /* Interferens */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Centrala begrepp som kräver utförlig förklaring ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Pulser ===&lt;br /&gt;
En puls består av hjärtslag, som i 1,2,3... &lt;br /&gt;
Jag är så kär, hälsningar Frank! :)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Frank&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vågor ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Periodiska vågor ===&lt;br /&gt;
Moa&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Reflexion ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad definierar en reflexion?&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man fokuserar en ljusstråle mot en yta kommer en del av ljuset &lt;br /&gt;
kastas tillbaka eller bort från ytan, med andra ord reflekteras ljuset.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Finns det olika styrkor på en reflexion?&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kvantiteten av reflektionen beror helt på själva ytan ljuset träffar, &lt;br /&gt;
olika ytor är bättre eller sämre på att reflektera ljus. Det är även så &lt;br /&gt;
att ytans struktur avgör riktningen på det reflekterade ljuset. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Exempel på olika reflexioner:&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;1. REGELBUNDEN&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En slät och plan yta, exempelvis en blank metallplåt, som träffas av &lt;br /&gt;
parallella ljusstrålar kommer att reflektera ljuset så att strålarna &lt;br /&gt;
fortfarande är parallella efter reflexionen. &lt;br /&gt;
Det kallas för en regelbunden reflexion.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Slät yra reflexion.png|vänster]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;2. DIFFUS&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En en blank och vit vägg består av en skorvig yta, det vill &lt;br /&gt;
säga att väggen inte är slät utan har små men synliga bucklor &lt;br /&gt;
och där med reflekterar ljuset åt alla möjliga håll, oberoende &lt;br /&gt;
av de infallande ljusstrålarnas riktning. &lt;br /&gt;
Denna typ av reflektion kallas för diffus reflexion. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Grov yta reflexion.png|centralt]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Av: Mattias Norberg TE12A&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Transmission ===&lt;br /&gt;
August&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Superposition ===&lt;br /&gt;
Kasper&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Refraktion ===&lt;br /&gt;
Jakob&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Brytningslagen för vågor ===&lt;br /&gt;
Johnny&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Diffraktion ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Miro&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Interferens ===&lt;br /&gt;
Interferens är benämningen på två eller flera vågrörelser vars överlappning resulterar i ett amplifierande eller nollställande av svängningar. När man placerar två periodiska vågkällor i fas intill varandra kan man observera detta fenomen. I överensstämmelse med superpositionsprincipen så blir summan av två överlagrade - interfererande eller överlappande- vågorna förstärkta eller försvagade. Som bilden &#039;Two sources interference&#039; tydligt exemplifierar bildas smala stråk utan någon vågrörelse mellan vågorna då somliga vågor med diametralt motsatta amplituder tar ut varandra. Detta interferens mönster förekommer också i optikens värld och kan testas med ett dubbelspalts experiment. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Two sources interference.gif|Two sources interference]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Oscar Rasinaho&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Stående vågor ===&lt;br /&gt;
Tamara&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Resonans ===&lt;br /&gt;
Max&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Begrepp av ordförklaringstyp ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Periodisk ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Transversell ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Longitudinell ===&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Oscar Rasinaho</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Begrepp_inom_st%C3%A5ende_v%C3%A5gor&amp;diff=30326</id>
		<title>Begrepp inom stående vågor</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Begrepp_inom_st%C3%A5ende_v%C3%A5gor&amp;diff=30326"/>
		<updated>2015-01-20T12:35:39Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Oscar Rasinaho: /* Interferens */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Centrala begrepp som kräver utförlig förklaring ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Pulser ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vågor ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Periodiska vågor ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Reflexion ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Transmission ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Superposition ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Refraktion ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Brytningslagen för vågor ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Diffraktion ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Miro&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Interferens ===&lt;br /&gt;
Oscar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Stående vågor === &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Resonans ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Begrepp av ordförklaringstyp ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Periodisk ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Transversell ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Longitudinell ===&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Oscar Rasinaho</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=17_photo_cell&amp;diff=27242</id>
		<title>17 photo cell</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=17_photo_cell&amp;diff=27242"/>
		<updated>2014-06-04T13:28:52Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Oscar Rasinaho: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Jag har läst lite i Richard Feynmans första självbiografi &#039;&#039;Sureley You’re Joking Mr.Feynman&#039;&#039; som utgavs först 1985. Boken är en samling skildringar från den berömda nobel pristagaren Feynmans liv, man får bland annat en in blick i hans barndom. I hans barndoms skildringar får man t.e.x. reda på att han i tidig ålder konstruerade elektriska kretsar, där han även använde sig av passiva elektriska komponenter, framför allt då fotomotstånd, för att göra avancerade elektriska system. När han fick möjligheten att inkluderade fotomotstånd in i sin konstruktion så monterade han, som man kan läsa om på sida sjutton i hans självbiografi, ett alarm som hade funktionen att ge ifrån sig ett ljud eller dylikt när fotomotståndet översköljd med mörker. Detta gav oss inte någon djupare insyn i  hur ett fotomotstånd fungerar men det gav exempel på alternativa användnings områden för denna elektriska komponent.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Hur fungerar en fotocell?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När ett fotomotstånd konverterar ljus energin till elektrisk energi så sker det en del saker. Dem flesta fotomotstånden innehåller sillikon atomer. Så länge ljuset strålar på fotocellen, så erhåller valens elektronerna hos atomerna i halvledar materialet tillräckligt med energi för att excitera till lednings bandet. Resistansen för ett foto motstånd beror mesta dels på vilket halvledar material den är uppbyggd av, t.e.x. kisel och germanium samt hur stor area är som kan belysas och vilken ljus intensitet som fotomotståndet utsätts för.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Fotocellens användnings områden?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utöver det användnings område som Feynman gav demonstration, ett alarm som aktiveras när ljusintensiteten hos fotomotståndet minskar, så finns det ytterligare områden där denna passiva elektriska komponent fyller en viktig funktion I, exempelvis klockradio apparater, alarmapparater, nattlampor, etc. Där har den funktion att föra ström igenom vissa kretsar och komponenter när ljusintensiteten ökar alternativt minskar. Den sistnämnda effekten kan man uppnå genom att konstruera en krets med följande elektriska komponenter, fotomotstånd, förstärkare, resistor samt ett batteri, se kretsdiagrammet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://farm3.static.flickr.com/2085/2104863039_56869fceb3.jpg Kretsdiagram]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När ljuset faller på fotomotståndet, så börjar den lede 1.5 mA, vilket drar ner spänningen hos resistorn med 1.5V och stänger av transistorn som I sin tur stänger av led lampan.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Oscar Rasinaho</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=17_photo_cell&amp;diff=27241</id>
		<title>17 photo cell</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=17_photo_cell&amp;diff=27241"/>
		<updated>2014-06-04T13:24:59Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Oscar Rasinaho: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Jag har läst lite i Richard Feynmans första självbiografi &#039;&#039;Sureley You’re Joking Mr.Feynman&#039;&#039; som utgavs först 1985. Boken är en samling skildringar från den berömda nobel pristagaren Feynmans liv, man får bland annat en in blick i hans barndom. I hans barndoms skildringar får man t.e.x. reda på att han i tidig ålder konstruerade elektriska kretsar, där han även använde sig av passiva elektriska komponenter, framför allt då fotomotstånd, för att göra avancerade elektriska system. När han fick möjligheten att inkluderade fotomotstånd in i sin konstruktion så monterade han, som man kan läsa om på sida sjutton i hans självbiografi, ett alarm som hade funktionen att ge ifrån sig ett ljud eller dylikt när fotomotståndet översköljd med mörker. Detta gav oss inte någon djupare insyn i  hur ett fotomotstånd fungerar men det gav exempel på alternativa användnings områden för denna elektriska komponent.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Hur fungerar en fotocell?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När ett fotomotstånd konverterar ljus energin till elektrisk energi så sker det en del saker. Dem flesta fotomotstånden innehåller sillikon atomer. Så länge ljuset strålar på fotocellen, så erhåller valens elektronerna hos atomerna i halvledar materialet tillräckligt med energi för att excitera till lednings bandet. Resistansen för ett foto motstånd beror mesta dels på vilket halvledar material den är uppbyggd av, t.e.x. kisel och germanium samt hur stor area är som kan belysas och vilken ljus intensitet som fotomotståndet utsätts för.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Fotocellens användnings områden?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utöver det användnings område som Feynman gav demonstration, ett alarm som aktiveras när ljusintensiteten hos fotomotståndet minskar, så finns det ytterligare områden där denna passiva elektriska komponent fyller en viktig funktion I, exempelvis klockradio apparater, alarmapparater, nattlampor, etc. Där har den funktion att föra ström igenom vissa kretsar och komponenter när ljusintensiteten ökar alternativt minskar. Den sistnämnda effekten kan man uppnå genom att konstruera en krets med följande elektriska komponenter, fotomotstånd, förstärkare, resistor samt ett batteri, se kretsdiagrammet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:1425.jpg]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När ljuset faller på fotomotståndet, så börjar den lede 1.5 mA, vilket drar ner spänningen hos resistorn med 1.5V och stänger av transistorn som I sin tur stänger av led lampan.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Oscar Rasinaho</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=17_photo_cell&amp;diff=26713</id>
		<title>17 photo cell</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=17_photo_cell&amp;diff=26713"/>
		<updated>2014-05-06T07:45:57Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Oscar Rasinaho: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;I Richard Feynmans självbiografi Surley you&#039;re joking Mr. Feynman så konstruerar han, på sida 17, en elektrisk krets med hjälp av en fotocell som avger en signal när man täcker fotocellen, detta fungerade för honom som ett larm. Men för att komma till saken, en fotocell även kallat fotomotstånd är en passiv elektrisk komponent vars resistans är beroende av ljusintensiteten. Ljus exciterar elektroner till ledningsbandet och konduktiviteten tilltar med ökande ljusintensitet. Fotoresistorer kommer i många former och består av halvledar material som kisel, germanium etc. och fyller en viktig funktion hos alarmapparater, klockradio och gatlampor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:LDR.jpg]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Oscar Rasinaho</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=17_photo_cell&amp;diff=26712</id>
		<title>17 photo cell</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=17_photo_cell&amp;diff=26712"/>
		<updated>2014-05-06T07:45:30Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Oscar Rasinaho: Skapade sidan med &amp;#039;Fil:LDR.jpgI Richard Feynmans självbiografi Surley you&amp;#039;re joking Mr. Feynman så konstruerar han, på sida 17, en elektrisk krets med hjälp av en fotocell som avger en s...&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Fil:LDR.jpg]]I Richard Feynmans självbiografi Surley you&#039;re joking Mr. Feynman så konstruerar han, på sida 17, en elektrisk krets med hjälp av en fotocell som avger en signal när man täcker fotocellen, detta fungerade för honom som ett larm. Men för att komma till saken, en fotocell även kallat fotomotstånd är en passiv elektrisk komponent vars resistans är beroende av ljusintensiteten. Ljus exciterar elektroner till ledningsbandet och konduktiviteten tilltar med ökande ljusintensitet. Fotoresistorer kommer i många former och består av halvledar material som kisel, germanium etc. och fyller en viktig funktion hos alarmapparater, klockradio och gatlampor.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Oscar Rasinaho</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=L%C3%A4sprojekt:_Fysik&amp;diff=26508</id>
		<title>Läsprojekt: Fysik</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=L%C3%A4sprojekt:_Fysik&amp;diff=26508"/>
		<updated>2014-04-22T08:20:01Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Oscar Rasinaho: /* Fysikuppgifter Feynman */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Feynman ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi läser Feynman:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Surely You&#039;re Joking Mr feynman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi läser i ett samarbete med Engelska 6.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Seminarier och instuderingsfrågor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== TED Talks om Feynman ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [http://www.ted.com/talks/leonard_susskind_my_friend_richard_feynman.html Susskind: My Friend Richard Feynman]&lt;br /&gt;
* [http://www.ted.com/talks/richard_feynman.html Feynman själv]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bedömningsbart i Fysik ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förmåga:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: 5 Kunskaper om fysikens betydelse för individ och samhälle.&lt;br /&gt;
: 6 Förmåga att använda kunskaper i fysik för att kommunicera samt för att granska och använda information.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Fysikuppgifter Feynman ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Plockar upp frågor ur boken för vidareutveckling i fysiken. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utveckla beskrivningen av något av nedanstående experiment eller fysikaliskt, matematiskt, tekniskt problem som Feynman beskriver.&lt;br /&gt;
Skriv det som en rapport eller en labinstruktion. Skapa en länk nedan och publicera. Siffrorna nedan hänvisar förstås till boken: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* p 23 Flagpole&lt;br /&gt;
* Trigonometry&lt;br /&gt;
* Electric circuits&lt;br /&gt;
* p 20 amplifier heating - Jim&lt;br /&gt;
* p 18 creating a phone from a loud speaker&lt;br /&gt;
* p 17 photo cell - Oscar&lt;br /&gt;
* p 15-16 fuses&lt;br /&gt;
: p 37 clock in space - Love&lt;br /&gt;
: p 36 French curves&lt;br /&gt;
: p 37 water i glass - Max&lt;br /&gt;
: p 55 silver coated plastic&lt;br /&gt;
: p 62 cyclotron&lt;br /&gt;
: p 63-64 S-shaped water sprinkler underwater&lt;br /&gt;
: p 77 shaking an electron&lt;br /&gt;
: p 107 isotopes - TIM&lt;br /&gt;
: p 110 differentiating under the integral sign&lt;br /&gt;
: p 120 &amp;lt;sup&amp;gt;235&amp;lt;/sup&amp;gt;U, &amp;lt;sup&amp;gt;238&amp;lt;/sup&amp;gt;U&lt;br /&gt;
: 121 radioactivity, water slows down neutrons. Explosiopn risk.&lt;br /&gt;
: 125-126 calculationg in series&lt;br /&gt;
: 127 computer disease&lt;br /&gt;
: 132 Who were Fermi, von neumann, Bohr?&lt;br /&gt;
: 134 1 1/2 &#039; bang - Jakob&lt;br /&gt;
: 137 safecracker&lt;br /&gt;
: 148 base of natural logarithm&lt;br /&gt;
: 174 Dirac equation, Quantum Electro Dynamics --&amp;gt; Nobel Prize  - kasper&lt;br /&gt;
: 181 nuckear propelled rocket (two word combination innovations)&lt;br /&gt;
: 184-191 kvinnosynen&lt;br /&gt;
: 193 logarithms&lt;br /&gt;
: 193 48&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt; = (50-2)&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
KTH:s cyklotron vore värd ett besök...&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.nuclear.kth.se/courses/nucphys/reaktionslab.htm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
TED Talks-projektet bedömningsbart i fysk och teknik&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Fysikuppgifter Feynman ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Plockar upp frågor ur boken för vidareutveckling i fysiken. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utveckla beskrivningen av något av nedanstående experiment eller fysikaliskt, matematiskt, tekniskt problem som Feynman beskriver.&lt;br /&gt;
Skriv det som en rapport eller en labinstruktion. Skapa en länk nedan och publicera. Siffrorna nedan hänvisar förstås till boken: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* p 23 Flagpole&lt;br /&gt;
* Trigonometry&lt;br /&gt;
* Electric circuits &lt;br /&gt;
* p 20 amplifier heating - Jim&lt;br /&gt;
* p 18 creating a phone from a loud speaker&lt;br /&gt;
* p 17 photo cell - oscar&lt;br /&gt;
* p 15-16 fuses&lt;br /&gt;
: p 37 clock in space - Love&lt;br /&gt;
: p 36 French curves&lt;br /&gt;
: p 37 water i glass - Max&lt;br /&gt;
: p 55 silver coated plastic&lt;br /&gt;
: p 62 cyclotron&lt;br /&gt;
: p 63-64 S-shaped water sprinkler underwater&lt;br /&gt;
: p 77 shaking an electron&lt;br /&gt;
: p 107 isotopes - TIM&lt;br /&gt;
: p 110 differentiating under the integral sign&lt;br /&gt;
: p 120 &amp;lt;sup&amp;gt;235&amp;lt;/sup&amp;gt;U, &amp;lt;sup&amp;gt;238&amp;lt;/sup&amp;gt;U&lt;br /&gt;
: 121 radioactivity, water slows down neutrons. Explosiopn risk.&lt;br /&gt;
: 125-126 calculationg in series&lt;br /&gt;
: 127 computer disease&lt;br /&gt;
: 132 Who were Fermi, von neumann, Bohr?&lt;br /&gt;
: 134 1 1/2 &#039; bang - Jakob&lt;br /&gt;
: 137 safecracker&lt;br /&gt;
: 148 base of natural logarithm&lt;br /&gt;
: 174 Dirac equation, Quantum Electro Dynamics --&amp;gt; Nobel Prize  - kasper&lt;br /&gt;
: 181 nuckear propelled rocket (two word combination innovations)&lt;br /&gt;
: 184-191 kvinnosynen&lt;br /&gt;
: 193 logarithms&lt;br /&gt;
: 193 48&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt; = (50-2)&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
KTH:s cyklotron vore värd ett besök...&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.nuclear.kth.se/courses/nucphys/reaktionslab.htm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
TED Talks-projektet bedömningsbart i fysk och teknik&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Fysikuppgifter Feynman ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Plockar upp frågor ur boken för vidareutveckling i fysiken. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utveckla beskrivningen av något av nedanstående experiment eller fysikaliskt, matematiskt, tekniskt problem som Feynman beskriver.&lt;br /&gt;
Skriv det som en rapport eller en labinstruktion. Skapa en länk nedan och publicera. Siffrorna nedan hänvisar förstås till boken: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* p 23 Flagpole&lt;br /&gt;
* Trigonometry&lt;br /&gt;
* Electric circuits &lt;br /&gt;
* p 20 amplifier heating - Jim&lt;br /&gt;
* p 18 creating a phone from a loud speaker&lt;br /&gt;
* p 17 photo cell - oscar&lt;br /&gt;
* p 15-16 fuses&lt;br /&gt;
: p 37 clock in space - Love&lt;br /&gt;
: p 36 French curves&lt;br /&gt;
: p 37 water i glass - Max&lt;br /&gt;
: p 55 silver coated plastic&lt;br /&gt;
: p 62 cyclotron&lt;br /&gt;
: p 63-64 S-shaped water sprinkler underwater&lt;br /&gt;
: p 77 shaking an electron&lt;br /&gt;
: p 107 isotopes - TIM&lt;br /&gt;
: p 110 differentiating under the integral sign&lt;br /&gt;
: p 120 &amp;lt;sup&amp;gt;235&amp;lt;/sup&amp;gt;U, &amp;lt;sup&amp;gt;238&amp;lt;/sup&amp;gt;U&lt;br /&gt;
: 121 radioactivity, water slows down neutrons. Explosiopn risk.&lt;br /&gt;
: 125-126 calculationg in series&lt;br /&gt;
: 127 computer disease&lt;br /&gt;
: 132 Who were Fermi, von neumann, Bohr?&lt;br /&gt;
: 134 1 1/2 &#039; bang - Jakob&lt;br /&gt;
: 137 safecracker&lt;br /&gt;
: 148 base of natural logarithm&lt;br /&gt;
: 174 Dirac equation, Quantum Electro Dynamics --&amp;gt; Nobel Prize  - kasper&lt;br /&gt;
: 181 nuckear propelled rocket (two word combination innovations)&lt;br /&gt;
: 184-191 kvinnosynen&lt;br /&gt;
: 193 logarithms&lt;br /&gt;
: 193 48&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt; = (50-2)&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
KTH:s cyklotron vore värd ett besök...&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.nuclear.kth.se/courses/nucphys/reaktionslab.htm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
TED Talks-projektet bedömningsbart i fysk och teknik&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Ted - krafter mm == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
jag tänker passa på att visa denna när vi talar om krafter:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://ed.ted.com/lessons/jon-bergmann-how-to-think-about-gravity&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Oscar Rasinaho</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=L%C3%A4sprojekt:_Fysik&amp;diff=26507</id>
		<title>Läsprojekt: Fysik</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=L%C3%A4sprojekt:_Fysik&amp;diff=26507"/>
		<updated>2014-04-22T08:19:42Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Oscar Rasinaho: /* Lectures on Physics */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Feynman ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi läser Feynman:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Surely You&#039;re Joking Mr feynman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi läser i ett samarbete med Engelska 6.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Seminarier och instuderingsfrågor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== TED Talks om Feynman ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [http://www.ted.com/talks/leonard_susskind_my_friend_richard_feynman.html Susskind: My Friend Richard Feynman]&lt;br /&gt;
* [http://www.ted.com/talks/richard_feynman.html Feynman själv]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bedömningsbart i Fysik ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förmåga:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: 5 Kunskaper om fysikens betydelse för individ och samhälle.&lt;br /&gt;
: 6 Förmåga att använda kunskaper i fysik för att kommunicera samt för att granska och använda information.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Fysikuppgifter Feynman ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Plockar upp frågor ur boken för vidareutveckling i fysiken. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utveckla beskrivningen av något av nedanstående experiment eller fysikaliskt, matematiskt, tekniskt problem som Feynman beskriver.&lt;br /&gt;
Skriv det som en rapport eller en labinstruktion. Skapa en länk nedan och publicera. Siffrorna nedan hänvisar förstås till boken: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* p 23 Flagpole&lt;br /&gt;
* Trigonometry&lt;br /&gt;
* Electric circuits&lt;br /&gt;
* p 20 amplifier heating - Jim&lt;br /&gt;
* p 18 creating a phone from a loud speaker&lt;br /&gt;
* p 17 photo cell&lt;br /&gt;
* p 15-16 fuses&lt;br /&gt;
: p 37 clock in space - Love&lt;br /&gt;
: p 36 French curves&lt;br /&gt;
: p 37 water i glass - Max&lt;br /&gt;
: p 55 silver coated plastic&lt;br /&gt;
: p 62 cyclotron&lt;br /&gt;
: p 63-64 S-shaped water sprinkler underwater&lt;br /&gt;
: p 77 shaking an electron&lt;br /&gt;
: p 107 isotopes - TIM&lt;br /&gt;
: p 110 differentiating under the integral sign&lt;br /&gt;
: p 120 &amp;lt;sup&amp;gt;235&amp;lt;/sup&amp;gt;U, &amp;lt;sup&amp;gt;238&amp;lt;/sup&amp;gt;U&lt;br /&gt;
: 121 radioactivity, water slows down neutrons. Explosiopn risk.&lt;br /&gt;
: 125-126 calculationg in series&lt;br /&gt;
: 127 computer disease&lt;br /&gt;
: 132 Who were Fermi, von neumann, Bohr?&lt;br /&gt;
: 134 1 1/2 &#039; bang - Jakob&lt;br /&gt;
: 137 safecracker&lt;br /&gt;
: 148 base of natural logarithm&lt;br /&gt;
: 174 Dirac equation, Quantum Electro Dynamics --&amp;gt; Nobel Prize  - kasper&lt;br /&gt;
: 181 nuckear propelled rocket (two word combination innovations)&lt;br /&gt;
: 184-191 kvinnosynen&lt;br /&gt;
: 193 logarithms&lt;br /&gt;
: 193 48&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt; = (50-2)&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
KTH:s cyklotron vore värd ett besök...&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.nuclear.kth.se/courses/nucphys/reaktionslab.htm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
TED Talks-projektet bedömningsbart i fysk och teknik&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Fysikuppgifter Feynman ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Plockar upp frågor ur boken för vidareutveckling i fysiken. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utveckla beskrivningen av något av nedanstående experiment eller fysikaliskt, matematiskt, tekniskt problem som Feynman beskriver.&lt;br /&gt;
Skriv det som en rapport eller en labinstruktion. Skapa en länk nedan och publicera. Siffrorna nedan hänvisar förstås till boken: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* p 23 Flagpole&lt;br /&gt;
* Trigonometry&lt;br /&gt;
* Electric circuits &lt;br /&gt;
* p 20 amplifier heating - Jim&lt;br /&gt;
* p 18 creating a phone from a loud speaker&lt;br /&gt;
* p 17 photo cell - oscar&lt;br /&gt;
* p 15-16 fuses&lt;br /&gt;
: p 37 clock in space - Love&lt;br /&gt;
: p 36 French curves&lt;br /&gt;
: p 37 water i glass - Max&lt;br /&gt;
: p 55 silver coated plastic&lt;br /&gt;
: p 62 cyclotron&lt;br /&gt;
: p 63-64 S-shaped water sprinkler underwater&lt;br /&gt;
: p 77 shaking an electron&lt;br /&gt;
: p 107 isotopes - TIM&lt;br /&gt;
: p 110 differentiating under the integral sign&lt;br /&gt;
: p 120 &amp;lt;sup&amp;gt;235&amp;lt;/sup&amp;gt;U, &amp;lt;sup&amp;gt;238&amp;lt;/sup&amp;gt;U&lt;br /&gt;
: 121 radioactivity, water slows down neutrons. Explosiopn risk.&lt;br /&gt;
: 125-126 calculationg in series&lt;br /&gt;
: 127 computer disease&lt;br /&gt;
: 132 Who were Fermi, von neumann, Bohr?&lt;br /&gt;
: 134 1 1/2 &#039; bang - Jakob&lt;br /&gt;
: 137 safecracker&lt;br /&gt;
: 148 base of natural logarithm&lt;br /&gt;
: 174 Dirac equation, Quantum Electro Dynamics --&amp;gt; Nobel Prize  - kasper&lt;br /&gt;
: 181 nuckear propelled rocket (two word combination innovations)&lt;br /&gt;
: 184-191 kvinnosynen&lt;br /&gt;
: 193 logarithms&lt;br /&gt;
: 193 48&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt; = (50-2)&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
KTH:s cyklotron vore värd ett besök...&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.nuclear.kth.se/courses/nucphys/reaktionslab.htm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
TED Talks-projektet bedömningsbart i fysk och teknik&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Fysikuppgifter Feynman ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Plockar upp frågor ur boken för vidareutveckling i fysiken. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utveckla beskrivningen av något av nedanstående experiment eller fysikaliskt, matematiskt, tekniskt problem som Feynman beskriver.&lt;br /&gt;
Skriv det som en rapport eller en labinstruktion. Skapa en länk nedan och publicera. Siffrorna nedan hänvisar förstås till boken: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* p 23 Flagpole&lt;br /&gt;
* Trigonometry&lt;br /&gt;
* Electric circuits &lt;br /&gt;
* p 20 amplifier heating - Jim&lt;br /&gt;
* p 18 creating a phone from a loud speaker&lt;br /&gt;
* p 17 photo cell - oscar&lt;br /&gt;
* p 15-16 fuses&lt;br /&gt;
: p 37 clock in space - Love&lt;br /&gt;
: p 36 French curves&lt;br /&gt;
: p 37 water i glass - Max&lt;br /&gt;
: p 55 silver coated plastic&lt;br /&gt;
: p 62 cyclotron&lt;br /&gt;
: p 63-64 S-shaped water sprinkler underwater&lt;br /&gt;
: p 77 shaking an electron&lt;br /&gt;
: p 107 isotopes - TIM&lt;br /&gt;
: p 110 differentiating under the integral sign&lt;br /&gt;
: p 120 &amp;lt;sup&amp;gt;235&amp;lt;/sup&amp;gt;U, &amp;lt;sup&amp;gt;238&amp;lt;/sup&amp;gt;U&lt;br /&gt;
: 121 radioactivity, water slows down neutrons. Explosiopn risk.&lt;br /&gt;
: 125-126 calculationg in series&lt;br /&gt;
: 127 computer disease&lt;br /&gt;
: 132 Who were Fermi, von neumann, Bohr?&lt;br /&gt;
: 134 1 1/2 &#039; bang - Jakob&lt;br /&gt;
: 137 safecracker&lt;br /&gt;
: 148 base of natural logarithm&lt;br /&gt;
: 174 Dirac equation, Quantum Electro Dynamics --&amp;gt; Nobel Prize  - kasper&lt;br /&gt;
: 181 nuckear propelled rocket (two word combination innovations)&lt;br /&gt;
: 184-191 kvinnosynen&lt;br /&gt;
: 193 logarithms&lt;br /&gt;
: 193 48&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt; = (50-2)&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
KTH:s cyklotron vore värd ett besök...&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.nuclear.kth.se/courses/nucphys/reaktionslab.htm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
TED Talks-projektet bedömningsbart i fysk och teknik&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Ted - krafter mm == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
jag tänker passa på att visa denna när vi talar om krafter:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://ed.ted.com/lessons/jon-bergmann-how-to-think-about-gravity&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Oscar Rasinaho</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=L%C3%A4sprojekt:_Fysik&amp;diff=26505</id>
		<title>Läsprojekt: Fysik</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=L%C3%A4sprojekt:_Fysik&amp;diff=26505"/>
		<updated>2014-04-22T08:19:22Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Oscar Rasinaho: /* TED Talks */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Feynman ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi läser Feynman:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Surely You&#039;re Joking Mr feynman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi läser i ett samarbete med Engelska 6.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Seminarier och instuderingsfrågor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== TED Talks om Feynman ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [http://www.ted.com/talks/leonard_susskind_my_friend_richard_feynman.html Susskind: My Friend Richard Feynman]&lt;br /&gt;
* [http://www.ted.com/talks/richard_feynman.html Feynman själv]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Fysikuppgifter Feynman ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Plockar upp frågor ur boken för vidareutveckling i fysiken. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utveckla beskrivningen av något av nedanstående experiment eller fysikaliskt, matematiskt, tekniskt problem som Feynman beskriver.&lt;br /&gt;
Skriv det som en rapport eller en labinstruktion. Skapa en länk nedan och publicera. Siffrorna nedan hänvisar förstås till boken: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* p 23 Flagpole&lt;br /&gt;
* Trigonometry&lt;br /&gt;
* Electric circuits&lt;br /&gt;
* p 20 amplifier heating - Jim&lt;br /&gt;
* p 18 creating a phone from a loud speaker&lt;br /&gt;
* p 17 photo cell&lt;br /&gt;
* p 15-16 fuses&lt;br /&gt;
: p 37 clock in space - Love&lt;br /&gt;
: p 36 French curves&lt;br /&gt;
: p 37 water i glass - Max&lt;br /&gt;
: p 55 silver coated plastic&lt;br /&gt;
: p 62 cyclotron&lt;br /&gt;
: p 63-64 S-shaped water sprinkler underwater&lt;br /&gt;
: p 77 shaking an electron&lt;br /&gt;
: p 107 isotopes - TIM&lt;br /&gt;
: p 110 differentiating under the integral sign&lt;br /&gt;
: p 120 &amp;lt;sup&amp;gt;235&amp;lt;/sup&amp;gt;U, &amp;lt;sup&amp;gt;238&amp;lt;/sup&amp;gt;U&lt;br /&gt;
: 121 radioactivity, water slows down neutrons. Explosiopn risk.&lt;br /&gt;
: 125-126 calculationg in series&lt;br /&gt;
: 127 computer disease&lt;br /&gt;
: 132 Who were Fermi, von neumann, Bohr?&lt;br /&gt;
: 134 1 1/2 &#039; bang - Jakob&lt;br /&gt;
: 137 safecracker&lt;br /&gt;
: 148 base of natural logarithm&lt;br /&gt;
: 174 Dirac equation, Quantum Electro Dynamics --&amp;gt; Nobel Prize  - kasper&lt;br /&gt;
: 181 nuckear propelled rocket (two word combination innovations)&lt;br /&gt;
: 184-191 kvinnosynen&lt;br /&gt;
: 193 logarithms&lt;br /&gt;
: 193 48&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt; = (50-2)&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
KTH:s cyklotron vore värd ett besök...&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.nuclear.kth.se/courses/nucphys/reaktionslab.htm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
TED Talks-projektet bedömningsbart i fysk och teknik&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Lectures on Physics ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skulle vilja ha möjlighet att läsa i Feynmans Lectures on Physics.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Finns [http://www.adlibris.com/se/bok/feynman-lectures-on-physics-9780465024933 att köpa på AdLibris]:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Fysikuppgifter Feynman ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Plockar upp frågor ur boken för vidareutveckling i fysiken. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utveckla beskrivningen av något av nedanstående experiment eller fysikaliskt, matematiskt, tekniskt problem som Feynman beskriver.&lt;br /&gt;
Skriv det som en rapport eller en labinstruktion. Skapa en länk nedan och publicera. Siffrorna nedan hänvisar förstås till boken: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* p 23 Flagpole&lt;br /&gt;
* Trigonometry&lt;br /&gt;
* Electric circuits &lt;br /&gt;
* p 20 amplifier heating - Jim&lt;br /&gt;
* p 18 creating a phone from a loud speaker&lt;br /&gt;
* p 17 photo cell - oscar&lt;br /&gt;
* p 15-16 fuses&lt;br /&gt;
: p 37 clock in space - Love&lt;br /&gt;
: p 36 French curves&lt;br /&gt;
: p 37 water i glass - Max&lt;br /&gt;
: p 55 silver coated plastic&lt;br /&gt;
: p 62 cyclotron&lt;br /&gt;
: p 63-64 S-shaped water sprinkler underwater&lt;br /&gt;
: p 77 shaking an electron&lt;br /&gt;
: p 107 isotopes - TIM&lt;br /&gt;
: p 110 differentiating under the integral sign&lt;br /&gt;
: p 120 &amp;lt;sup&amp;gt;235&amp;lt;/sup&amp;gt;U, &amp;lt;sup&amp;gt;238&amp;lt;/sup&amp;gt;U&lt;br /&gt;
: 121 radioactivity, water slows down neutrons. Explosiopn risk.&lt;br /&gt;
: 125-126 calculationg in series&lt;br /&gt;
: 127 computer disease&lt;br /&gt;
: 132 Who were Fermi, von neumann, Bohr?&lt;br /&gt;
: 134 1 1/2 &#039; bang - Jakob&lt;br /&gt;
: 137 safecracker&lt;br /&gt;
: 148 base of natural logarithm&lt;br /&gt;
: 174 Dirac equation, Quantum Electro Dynamics --&amp;gt; Nobel Prize  - kasper&lt;br /&gt;
: 181 nuckear propelled rocket (two word combination innovations)&lt;br /&gt;
: 184-191 kvinnosynen&lt;br /&gt;
: 193 logarithms&lt;br /&gt;
: 193 48&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt; = (50-2)&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
KTH:s cyklotron vore värd ett besök...&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.nuclear.kth.se/courses/nucphys/reaktionslab.htm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
TED Talks-projektet bedömningsbart i fysk och teknik&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Ted - krafter mm == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
jag tänker passa på att visa denna när vi talar om krafter:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://ed.ted.com/lessons/jon-bergmann-how-to-think-about-gravity&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Oscar Rasinaho</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=DICE-loggTE12A&amp;diff=20706</id>
		<title>DICE-loggTE12A</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=DICE-loggTE12A&amp;diff=20706"/>
		<updated>2012-11-21T11:51:48Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Oscar Rasinaho: /* Dennis, August, Oscar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;===Kasper, Love, My===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;small&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;( 19.11.2012 ) &#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/small&amp;gt;Börja &amp;quot;spawna&amp;quot; på spel-idér samt .smått dela in arbetet i gruppen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;small&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039; ( 20.11.2012 ) &#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/small&amp;gt;Vi fyller i information vi har samlat ihop och idéerna till My som inte var närvarande förra gången.&lt;br /&gt;
Samt börjar bygga en story och smått en skiss av karaktären.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Jakob, Martin och Mattias=== &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;19/11-12&#039;&#039;&#039; Vi har redan bestämt grund idé på projektet och valt genre. Vi har även två olika historier vi ska välja mellan. Vi har skapat en dropbox att dela alla document i.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;20/11-12&#039;&#039;&#039; &#039;&#039;&#039;20/11-12&#039;&#039;&#039; Vi har begränsat oss till en idé som vi ska fortsätta på. Vi har bestämt oss för att fokusera mest på spelets grafiska del. Mattias har även i uppgift att skapa en liten &amp;quot;Theme Song&amp;quot; som ska passa bra in i vår presentation om spelet. Vi har gjort en planering och påbörjat pitch dokumentet. Vi har bestämt vem som ska göra vad och pratat kring storyn. Vi har även letat efter inspiration för spelvärden. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
=== Max, Issa och Frank ===&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;19/11-12&#039;&#039;&#039; Idag har vi börjat tänka på en spel idé. Alla i gruppen har varit aktiva och gruppen har fått en bra start på projektet. Vi har även börjat tänka på hur huvudpersonen skall vara som person och liknande.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;20/11-12&#039;&#039;&#039; Vi har idag fortsatt med våra funderingar och vidare utvecklingar av storyn samt huvudkaraktärer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Tim, Malin, Jack===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;19/11/12&#039;&#039; Idag har vi börjat lägga upp grunderna och basen av vårt spel, vad man ska ha med och helt enkelt vad det är man gör.&lt;br /&gt;
Nästa gång kommer vi att utveckla dem och börja börja på en story.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;20/11/12&#039;&#039; Vi har börjat lägga fram förslag till karaktär, miljö och story och gjort ett Google-dokument. Dock är det svårt att fortsätta utan Jack men det löser sig ändå.&lt;br /&gt;
&amp;quot;20/11/12&amp;quot; Vi har nu valt miljö, börjat på story och har delat upp arbete till nästa vecka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Dennis, August, Oscar ===&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;19/11-2012:&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
Börjat brainstorma ideer och koncept.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;20/11-2012:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Idag har vi utvecklat storyn och huvudkaraktären mer, samt börjat med gameplay design.&lt;br /&gt;
Senare på svenska lektionen delade vi ut arbetsuppgifter till var och en.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Johan, Grim &amp;amp; Jimmy ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;small&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;( &#039;&#039;&#039;19.11.2012&#039;&#039;&#039; ) &#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/small&amp;gt; Skrivit ner idéer för Multiplayer och singleplayer plus dess kopplingar.&lt;br /&gt;
Bestämt spelvy och världperspektiv.&lt;br /&gt;
Planerat framtida belöningssystem.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;small&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;( &#039;&#039;20.11.2012&#039;&#039; ) &#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/small&amp;gt;Fortsatt planering på hur singleplayern kommer att se ut.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Jesper, Patric &amp;amp; Miro ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;19/12 2012&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Vi har skrivit ner hur vi grovt vill ha spelet. Vi har pratat om genren, miljön, grafiken&lt;br /&gt;
hur spelet ska interagera med användaren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;20/11 2012&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Vi har under detta pass pratat väldigt mycket om karaktärerna och miljön i spelet. Vi har också pratat om olika&lt;br /&gt;
abilities och möjligheter i spelet. Vi har pratat om hur vi vill att man ska kunna interagera med omgivningen. Till sist&lt;br /&gt;
så pratade vi om olika sätt att spela sig igenom spelet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Johnny, Geylan och Victor=== &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;19/11-12&#039;&#039;&#039;  Idag så började vi med att planera vem som ska göra vad, och under denna vecka ska storyn vara klar till spelet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;20/11-12&#039;&#039;&#039; Vi har fortsatt arbeta på storyn och bestämt vart det utspelar sig och vad karaktärerna heter. Victor fick i uppgift att hitta ett 3D program som vi kan skapa animationer.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Oscar Rasinaho</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=DICE-loggTE12A&amp;diff=20703</id>
		<title>DICE-loggTE12A</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=DICE-loggTE12A&amp;diff=20703"/>
		<updated>2012-11-21T11:50:22Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Oscar Rasinaho: /* Johan, Grim &amp;amp; Jimmy */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;===Kasper, Love, My===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;small&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;( 19.11.2012 ) &#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/small&amp;gt;Börja &amp;quot;spawna&amp;quot; på spel-idér samt .smått dela in arbetet i gruppen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;small&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039; ( 20.11.2012 ) &#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/small&amp;gt;Vi fyller i information vi har samlat ihop och idéerna till My som inte var närvarande förra gången.&lt;br /&gt;
Samt börjar bygga en story och smått en skiss av karaktären.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Jakob, Martin och Mattias=== &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;19/11-12&#039;&#039;&#039; Vi har redan bestämt grund idé på projektet och valt genre. Vi har även två olika historier vi ska välja mellan. Vi har skapat en dropbox att dela alla document i.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;20/11-12&#039;&#039;&#039; &#039;&#039;&#039;20/11-12&#039;&#039;&#039; Vi har begränsat oss till en idé som vi ska fortsätta på. Vi har bestämt oss för att fokusera mest på spelets grafiska del. Mattias har även i uppgift att skapa en liten &amp;quot;Theme Song&amp;quot; som ska passa bra in i vår presentation om spelet. Vi har gjort en planering och påbörjat pitch dokumentet. Vi har bestämt vem som ska göra vad och pratat kring storyn. Vi har även letat efter inspiration för spelvärden. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
=== Max, Issa och Frank ===&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;19/11-12&#039;&#039;&#039; Idag har vi börjat tänka på en spel idé. Alla i gruppen har varit aktiva och gruppen har fått en bra start på projektet. Vi har även börjat tänka på hur huvudpersonen skall vara som person och liknande.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;20/11-12&#039;&#039;&#039; Vi har idag fortsatt med våra funderingar och vidare utvecklingar av storyn samt huvudkaraktärer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Tim, Malin, Jack===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;19/11/12&#039;&#039; Idag har vi börjat lägga upp grunderna och basen av vårt spel, vad man ska ha med och helt enkelt vad det är man gör.&lt;br /&gt;
Nästa gång kommer vi att utveckla dem och börja börja på en story.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;20/11/12&#039;&#039; Vi har börjat lägga fram förslag till karaktär, miljö och story och gjort ett Google-dokument. Dock är det svårt att fortsätta utan Jack men det löser sig ändå.&lt;br /&gt;
&amp;quot;20/11/12&amp;quot; Vi har nu valt miljö, börjat på story och har delat upp arbete till nästa vecka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Dennis, August, Oscar ===&lt;br /&gt;
19/11-2012: &lt;br /&gt;
Börjat brainstorma ideer och koncept.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
20/11-2012:&lt;br /&gt;
Idag har vi utvecklat storyn och huvudkaraktären mer, samt börjat med gameplay design.&lt;br /&gt;
Senare på svenska lektionen delade vi ut arbetsuppgifter till var och en.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Johan, Grim &amp;amp; Jimmy ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;small&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;( &#039;&#039;&#039;19.11.2012&#039;&#039;&#039; ) &#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/small&amp;gt; Skrivit ner idéer för Multiplayer och singleplayer plus dess kopplingar.&lt;br /&gt;
Bestämt spelvy och världperspektiv.&lt;br /&gt;
Planerat framtida belöningssystem.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;small&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;( &#039;&#039;20.11.2012&#039;&#039; ) &#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/small&amp;gt;Fortsatt planering på hur singleplayern kommer att se ut.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Jesper, Patric &amp;amp; Miro ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;19/12 2012&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Vi har skrivit ner hur vi grovt vill ha spelet. Vi har pratat om genren, miljön, grafiken&lt;br /&gt;
hur spelet ska interagera med användaren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;20/11 2012&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Vi har under detta pass pratat väldigt mycket om karaktärerna och miljön i spelet. Vi har också pratat om olika&lt;br /&gt;
abilities och möjligheter i spelet. Vi har pratat om hur vi vill att man ska kunna interagera med omgivningen. Till sist&lt;br /&gt;
så pratade vi om olika sätt att spela sig igenom spelet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Johnny, Geylan och Victor=== &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;19/11-12&#039;&#039;&#039;  idag så började vi med att planarea vem som ska göra vad. och inder denna vecka ska storyn vara klar till spelet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;20/11-12&#039;&#039;&#039; vi har förtsätt på storyn och bestämt vart det utspelar sig och vad karaktärerna heter. (victor ska hitta ett 3d program.)&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Oscar Rasinaho</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=DICE-loggTE12A&amp;diff=20690</id>
		<title>DICE-loggTE12A</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=DICE-loggTE12A&amp;diff=20690"/>
		<updated>2012-11-20T13:00:05Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Oscar Rasinaho: /* Dennis, August, Oscar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;===Kasper, Love, My===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;small&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;( 19.11.2012 ) &#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/small&amp;gt;Börja &amp;quot;spawna&amp;quot; på spel-idér samt .smått dela in arbetet i gruppen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;small&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039; ( 20.11.2012 ) &#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/small&amp;gt;Vi fyller i information vi har samlat ihop och idéerna till My som inte var närvarande förra gången.&lt;br /&gt;
Samt börjar bygga en story och smått en skiss av karaktären.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Jakob, Martin och Mattias=== &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;19/11-12&#039;&#039;&#039; Vi har redan bestämt grund idé på projektet och valt genre. Vi har även två olika historier vi ska välja mellan. Vi har skapat en dropbox att dela alla document i.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;20/11-12&#039;&#039;&#039; Vi har begränsat oss till en idé som vi ska fortsätta på. Vi har bestämt oss för att fokusera mest på spelets grafiska del. Mattias har även i uppgift att skapa en liten &amp;quot;Theme Song&amp;quot; som ska passa bra in i vår presentation om spelet. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
=== Max, Issa och Frank ===&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;19/11-12&#039;&#039;&#039; Idag har vi börjat tänka på en spel idé. Alla i gruppen har varit aktiva och gruppen har fått en bra start på projektet. Vi har även börjat tänka på hur huvudpersonen skall vara som person och liknande.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;20/11-12&#039;&#039;&#039; Vi har idag fortsatt med våra funderingar och vidare utvecklingar av storyn samt huvudkaraktärer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Tim, Malin, Jack===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;19/11/12&#039;&#039; Idag har vi börjat lägga upp grunderna och basen av vårt spel, vad man ska ha med och helt enkelt vad det är man gör.&lt;br /&gt;
Nästa gång kommer vi att utveckla dem och börja börja på en story.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;20/11/12&#039;&#039; Vi har börjat lägga fram förslag till karaktär, miljö och story och gjort ett Google-dokument. Dock är det svårt att fortsätta utan Jack men det löser sig ändå.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Dennis, August, Oscar ===&lt;br /&gt;
19/11-2012: &lt;br /&gt;
Börjat brainstorma ideer och koncept.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
20/11-2012:&lt;br /&gt;
Idag har vi utvecklat storyn och huvudkaraktären mer, samt börjat med gameplay design.&lt;br /&gt;
Senare på svenska lektionen delade vi ut arbetsuppgifter till var och en.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Johan, Grim &amp;amp; Jimmy ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;small&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;( 19.11.2012 ) &#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/small&amp;gt; Skrivit ner idéer för Multiplayer och singleplayer plus dess kopplingar.&lt;br /&gt;
Bestämt spelvy och världperspektiv.&lt;br /&gt;
Planerat framtida belöningssystem.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;small&amp;gt;&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;( 20.11.2012 ) &#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/small&amp;gt;Fortsatt planering på hur singleplayern kommer att se ut.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Jesper, Patric &amp;amp; Miro ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;19/12 2012&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Vi har skrivit ner hur vi grovt vill ha spelet. Vi har pratat om genren, miljön, grafiken&lt;br /&gt;
hur spelet ska interagera med användaren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Johnny, Geylan och Victor=== &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;19/11-12&#039;&#039;&#039;  idag så började vi med att planarea vem som ska göra vad. och inder denna vecka ska storyn vara klar till spelet.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Oscar Rasinaho</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=TS-fr%C3%A5gorna_f%C3%B6r_TE12A&amp;diff=19389</id>
		<title>TS-frågorna för TE12A</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=TS-fr%C3%A5gorna_f%C3%B6r_TE12A&amp;diff=19389"/>
		<updated>2012-10-17T16:37:40Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Oscar Rasinaho: /* Frågor &amp;amp; Svar: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;Här är alla frågor som jag har fått in. Nu vill jag inte ha fler frågor per mejl. Skriv istället in dem här. Om det inte finns nog med frågor kommer jag att hitta på egna frågor. redigera gärna sidan så den blir snyggare.&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Frågor &amp;amp; Svar: ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;På vilket sätt kan användande av mobiltelefon förbättra ungdomars studier sägs det?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Svar: Det kan förbättra deras stavnings förmåga med allt &lt;br /&gt;
smsande.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Hur kommer det sig att mobilföretagen använder sig av arbetar i delar av östvärlden?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Svar: För det är billig arbetskraft för dem för att arbetarna får minimalt med lön och ibland används till och med barnarbete samtidigt som de rika affärsmännen i västvärlden håvar in pengar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;På vilket sätt har radarn räddat liv i Storbritannien under andra världskriget?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Radarn användes av Storbritannien för att upptäcka plan som skulle bomb deras byar och städer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;På vilket sätt har radarn gjort det möjligt för människor att träffa varandra?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
svar:Radarn möjliggör att flygplan överhuvudtaget kan befinna sig i luften.&lt;br /&gt;
Om det inte fanns en radar skulle man inte på långa vägar kunna ha så många flygplan i luften som man i nuläget kan. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vilket tunnelbane företag har monopol i Sverige?&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
svar:SL&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Hur många tunnelbane stationer fins det i Sverige?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
svar:100&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;En vanlig radar använder sig av mikrovågsfrekvenser för att lokalisera föremål, vad för liknande taktik använder en fladdermus som påminner om radarn?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
svar:En fladdermus använder sig ut av ”ljudvågor”. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad var räckvidds avståndet på det första radar nätverket vid namn Chain Home?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
svar:Avståndet var omkring ”70 mil” eller mer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad var det som ledde till att japanska strids flyg fick en chans till att attackera USA:s strids fartyg Pearl harbor med en sådan överraskning?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
svar:Det militära kommandot antog att flygplanen tillhörde USA:s egendom.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vem var det som myntade konceptet för sextant?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
svar:Isaac Newton.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Kan du nämna en innovation som har uppstått på grund utav sextant?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
svar: Bubbelsextant har uppstått på grund av sextant.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 &#039;&#039;&#039;Vilka huvuddelar består ett mobilt system av?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
svar:Det krävs tre delar för ett mobilt system ska funka en mobil station, en basstation och en växel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Hur fungerar ett mobilt system? Förklara kort.&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
svar:I ett mobilt system finns det I regel tre delar en mobilstation, en basstation och en mobilväxel. Mobilstationen skickar signalen till en basstation och därifrån till en växel som skickar signalen till en annan abonnent.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 &#039;&#039;&#039;Hur många olika påbörjade navigeringssystem finns det världen över och vilka länder/världsdelar har gjort utbyggnaden?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
svar: 3 stycken. USA, Europa och Ryssland.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Förklara lite kort vad det är som krävs för att GPS systemet ska fungera.&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
svar: Du behöver minst 3 satelliter och för att få ut avståndet till mottagaren så mäts signaltider från satelliten till mottagaren. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vilket land härstammar papperet ifrån?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
svar:  Papperet härstammar från Kina. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vilket år kom papperet till Sverige?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
svar:Papperet kom till Sverige år 1345. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad använder man GPS till?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Svar: Som nämns) Vägbeskrivningar, hitta platser, 	&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Nämn ett arbetsområde för GPS&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Svar: (de som nämns) Taxi industrin, militären&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad heter surfplattan som HTC lanserade sommaren 2011?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Svar: Flyer&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad heter den senaste IPhone?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Svar: Iphone 5&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Beskriv två olika metoder för tidsmätning.&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Svar: Klocka och kalender&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Nämn 2 viktiga årtal för klockan.&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Svar: 1810 armbandsuret och slutet av 1800 fickuret började&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Hur har GPS:n påverkat?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Svar: GPS:n har gjort det möjligt för oss med lite sämre lokalsinne att kunna känna sig trygga i okända marker, eftersom GPS: gör det väldigt enkelt att hitta tillbaka hem.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Varför är GPSn så viktig för militären?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
svar: För att de lättare ska kunna spåra och identifiera fienden, innan de hinner attackera. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039; Viken/vilka behov har tidmätning med innovationer tillfredsställt?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Svar: Strukturering och planering&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vilka företag har uppstått p.g.a tidmätning och dess innovationer, beskriv affärside och resultat.&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Svar: Rolex, omega, The watch group&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad står MS, BTS och MSC för?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Svar: Det står för mobilstation, basstation och mobilväxel &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;När och vilket år öppnades världens första 4G-nät?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
svar: Världens första 4G-nät öppnades i Stockholm och i Oslo år 2009&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Frågor från oss lärare ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Här kommer exempel på extrafrågor som vi lärare kan komma att lägga till på provet (inga svar på dessa frågor):&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Skriv ett kort resonemang om vilka behov det tekniska systemet rullstolen har tillfredsställt.&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Ge exempel på företag inom några olika branscher som uppstått på grund av innovationen dynamit.&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Välj en av en innovation själv och beskriv några samhälleliga konsekvenser ur ett ekologiskt perspektiv.&#039;&#039;&#039;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Oscar Rasinaho</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=TS-fr%C3%A5gorna_f%C3%B6r_TE12A&amp;diff=19388</id>
		<title>TS-frågorna för TE12A</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=TS-fr%C3%A5gorna_f%C3%B6r_TE12A&amp;diff=19388"/>
		<updated>2012-10-17T16:29:52Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Oscar Rasinaho: /* Frågor &amp;amp; Svar: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;Här är alla frågor som jag har fått in. Nu vill jag inte ha fler frågor per mejl. Skriv istället in dem här. Om det inte finns nog med frågor kommer jag att hitta på egna frågor. redigera gärna sidan så den blir snyggare.&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Frågor &amp;amp; Svar: ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;På vilket sätt kan användande av mobiltelefon förbättra ungdomars studier sägs det?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Svar: Det kan förbättra deras stavnings förmåga med allt &lt;br /&gt;
smsande.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Hur kommer det sig att mobilföretagen använder sig av arbetar i delar av östvärlden?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Svar: För det är billig arbetskraft för dem för att arbetarna får minimalt med lön och ibland används till och med barnarbete samtidigt som de rika affärsmännen i västvärlden håvar in pengar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;På vilket sätt har radarn räddat liv i Storbritannien under andra världskriget?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Radarn användes av Storbritannien för att upptäcka plan som skulle bomb deras byar och städer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;På vilket sätt har radarn gjort det möjligt för människor att träffa varandra?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
svar:Radarn möjliggör att flygplan överhuvudtaget kan befinna sig i luften.&lt;br /&gt;
Om det inte fanns en radar skulle man inte på långa vägar kunna ha så många flygplan i luften som man i nuläget kan. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vilket tunnelbane företag har monopol i Sverige?&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
svar:SL&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Hur många tunnelbane stationer fins det i Sverige?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
svar:100&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;En vanlig radar använder sig av mikrovågsfrekvenser för att lokalisera föremål, vad för liknande taktik använder en fladdermus som påminner om radarn?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
svar:En fladdermus använder sig ut av ”ljudvågor”. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad var räckvidds avståndet på det första radar nätverket vid namn Chain Home?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
svar:Avståndet var omkring ”70 mil” eller mer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad var det som ledde till att japanska strids flyg fick en chans till att attackera USA:s strids fartyg Pearl harbor med en sådan överraskning?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
svar:Det militära kommandot antog att flygplanen tillhörde USA:s egendom.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vem var det som myntade konceptet för sextant?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
svar:Isaac Newton.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Kan du nämna en innovation som har uppstot på grund utav sextant?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
svar: Bubbelsextant har uppståt på grund av sextant.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 &#039;&#039;&#039;Vilka huvuddelar består ett mobilt system av?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
svar:Det krävs tre delar för ett mobilt system ska funka en mobil station, en basstation och en växel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Hur fungerar ett mobilt system? Förklara kort.&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
svar:I ett mobilt system finns det I regel tre delar en mobilstation, en basstation och en mobilväxel. Mobilstationen skickar signalen till en basstation och därifrån till en växel som skickar signalen till en annan abonnent.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 &#039;&#039;&#039;Hur många olika påbörjade navigeringssystem finns det världen över och vilka länder/världsdelar har gjort utbyggnaden?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
svar: 3 stycken. USA, Europa och Ryssland.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Förklara lite kort vad det är som krävs för att GPS systemet ska fungera.&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
svar: Du behöver minst 3 satelliter och för att få ut avståndet till mottagaren så mäts signaltider från satelliten till mottagaren. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vilket land härstammar papperet ifrån?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
svar:  Papperet härstammar från Kina. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vilket år kom papperet till Sverige?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
svar:Papperet kom till Sverige år 1345. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad använder man GPS till?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Svar: Som nämns) Vägbeskrivningar, hitta platser, 	&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Nämn ett arbetsområde för GPS&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Svar: (de som nämns) Taxi industrin, militären&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad heter surfplattan som HTC lanserade sommaren 2011?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Svar: Flyer&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad heter den senaste IPhone?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Svar: Iphone 5&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Beskriv två olika metoder för tidsmätning.&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Svar: Klocka och kalender&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Nämn 2 viktiga årtal för klockan.&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Svar: 1810 armbandsuret och slutet av 1800 fickuret började&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Hur har GPS:n påverkat?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Svar: GPS:n har gjort det möjligt för oss med lite sämre lokalsinne att kunna känna sig trygga i okända marker, eftersom GPS: gör det väldigt enkelt att hitta tillbaka hem.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Varför är GPSn så viktig för militären?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
svar: För att de lättare ska kunna spåra och identifiera fienden, innan de hinner attackera. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039; Viken/vilka behov har tidmätning med innovationer tillfredsställt?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Svar: Strukturering och planering&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vilka företag har uppstått p.g.a tidmätning och dess innovationer, beskriv affärside och resultat.&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Svar: Rolex, omega, The watch group&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad står MS, BTS och MSC för?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Svar: Det står för mobilstation, basstation och mobilväxel &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;När och vilket år öppnades världens första 4G-nät?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
svar: Världens första 4G-nät öppnades i Stockholm och i Oslo år 2009&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Frågor från oss lärare ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Här kommer exempel på extrafrågor som vi lärare kan komma att lägga till på provet (inga svar på dessa frågor):&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Skriv ett kort resonemang om vilka behov det tekniska systemet rullstolen har tillfredsställt.&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Ge exempel på företag inom några olika branscher som uppstått på grund av innovationen dynamit.&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Välj en av en innovation själv och beskriv några samhälleliga konsekvenser ur ett ekologiskt perspektiv.&#039;&#039;&#039;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Oscar Rasinaho</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=TS-fr%C3%A5gorna_f%C3%B6r_TE12A&amp;diff=19371</id>
		<title>TS-frågorna för TE12A</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=TS-fr%C3%A5gorna_f%C3%B6r_TE12A&amp;diff=19371"/>
		<updated>2012-10-17T14:03:45Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Oscar Rasinaho: /* Frågor &amp;amp; Svar: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;Här är alla frågor som jag har fått in. Nu vill jag inte ha fler frågor per mejl. Skriv istället in dem här. Om det inte finns nog med frågor kommer jag att hitta på egna frågor. redigera gärna sidan så den blir snyggare.&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Frågor &amp;amp; Svar: ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På vilket sätt kan användande av mobiltelefon förbättra ungdomars studier sägs det?&lt;br /&gt;
 Svar: Det kan förbättra deras stavnings förmåga med allt smsande.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur kommer det sig att mobilföretagen använder sig av arbetar i delar av östvärlden?&lt;br /&gt;
 Svar: För det är billig arbetskraft för dem för att arbetarna får minimalt med lön och ibland används till och med barnarbete samtidigt som de rika affärsmännen i västvärlden håvar in pengar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På vilket sätt har radarn räddat liv &lt;br /&gt;
 i Storbritannien under andra världskriget?&lt;br /&gt;
På vilket sätt har 	radarn gjort det möjligt för människor att träffa varandra?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 Radarn användes av Storbritannien för att upptäcka plan som skulle bomb deras byar och städer.  &lt;br /&gt;
 Radarn möjliggör att flygplan överhuvudtaget kan befinna sig i luften. &lt;br /&gt;
 Om det inte fanns en radar skulle man inte på långa vägar kunna ha så många flygplan i luften som man i nuläget kan. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vilket tunnelbane företag har monopol i Sverige?&lt;br /&gt;
  SL&lt;br /&gt;
Hur många tunnelbane stationer fins det i Sverige?&lt;br /&gt;
  100&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En vanlig radar använder sig av mikrovågsfrekvenser för att lokalisera föremål, vad för liknande taktik använder en fladdermus som påminner om radarn?  &lt;br /&gt;
    En fladdermus använder sig ut av ”ljudvågor”. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vad var räckvidds avståndet på det första radar nätverket vid namn Chain Home? &lt;br /&gt;
    Avståndet är ca ”70 mil”. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vad var det som ledde till att japanska strids flyg fick en chans till att attackera USA:s strids fartyg Pearl harbor med en sådan överraskning? &lt;br /&gt;
    Det militära kommandot antog att flygplanen tillhörde USA:s egendom.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vem uppfan principen till sextant? &lt;br /&gt;
 Isaac Newton.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kan du nämna en innovation som har uppstot på grund utav sextant? &lt;br /&gt;
 Bubbelsextant har uppståt på grund av sextant.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vilket århundrade började radar användas i Sverige?&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vilka huvuddelar består ett mobilt system av?&lt;br /&gt;
 Det krävs tre delar för ett mobilt system ska funka en mobil station, en basstation och en växel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur fungerar ett mobilt system? Förklara kort. &lt;br /&gt;
 I ett mobilt system finns det I regel tre delar en mobilstation, en basstation och en mobilväxel. Mobilstationen skickar signalen till en basstation och därifrån till en växel som skickar signalen till en annan abonnent.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur många olika påbörjade navigeringssystem finns det världen över och vilka länder/världsdelar har gjort utbyggnaden? &lt;br /&gt;
 3 stycken. USA, Europa och Ryssland.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förklara lite kort vad det är som krävs för att GPS systemet ska fungera. &lt;br /&gt;
  Du behöver minst 3 satelliter och för att få ut avståndet till mottagaren så mäts signaltider från satelliten till mottagaren. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vilket land härstammar papperet ifrån? &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
   Papperet härstammar från Kina. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vilket år kom papperet till Sverige? &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
   Papperet kom till Sverige år 1345. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vad använder man GPS till?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 Som nämns) Vägbeskrivningar, hitta platser, 	&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nämn ett arbetsområde för GPS&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 (de som nämns) Taxi industrin, militären&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vad heter surfplattan som HTC lanserade sommaren 2011? &lt;br /&gt;
 Svar: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vad heter den senaste IPhone? &lt;br /&gt;
 Svar: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Beskriv två olika metoder för tidsmätning.&lt;br /&gt;
 Svar: Kalendrar och klockan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nämn 2 viktiga årtal för klockan.&lt;br /&gt;
 Svar: år 1810 för man tillverkade armbandsuret , slutet av 1800-talet fickuret började användas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur har GPS:n påverkat?&lt;br /&gt;
 GPS:n har gjort det möjligt för oss med lite sämre lokalsinne att kunna känna sig trygga i okända marker, eftersom GPS: gör det väldigt enkelt att hitta tillbaka hem.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varför är GPSn så viktig för militären?&lt;br /&gt;
 För att de lättare ska kunna spåra och identifiera fienden, innan de hinner attackera. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Viken/vilka behov har tidmätning med innovationer tillfredsställt?&lt;br /&gt;
 Svar: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv .teknisk beskrivning av tidmätning och dess innovationer &lt;br /&gt;
 Svar:  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vilka företag har uppstått p.g.a tidmätning och dess innovationer, beskriv affärside och resultat.&lt;br /&gt;
  Svar: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Beskriv konsekvenser för hela samhället. hur tidmätning påverkat, med tex etiska, sociala, kulturella. ekologiska, aspekter belysta. &lt;br /&gt;
 Svar: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vad står MS, BTS och MSC för? &lt;br /&gt;
 Det står för mobilstation, basstation och mobilväxel &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När och vilket år öppnades världens första 4G-nät? &lt;br /&gt;
 Världens första 4G-nät öppnades i Stockholm och i Oslo år 2009&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Frågor från oss lärare ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Här kommer exempel på extrafrågor som vi lärare kommer att lägga till på provet:&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Frågor från oss lärare ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Här kommer exempel på extrafrågor som vi lärare kommer att lägga till på provet:&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
ge exempel på&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Frågor &amp;amp; Svar:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;På vilket sätt kan användande av mobiltelefon förbättra ungdomars studier sägs det?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Svar: Det kan förbättra deras stavnings förmåga med allt &lt;br /&gt;
smsande.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Hur kommer det sig att mobilföretagen använder sig av arbetar i delar av östvärlden?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Svar: För det är billig arbetskraft för dem för att arbetarna får minimalt med lön och ibland används till och med barnarbete samtidigt som de rika affärsmännen i västvärlden håvar in pengar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;På vilket sätt har radarn räddat liv i Storbritannien under andra världskriget?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Radarn användes av Storbritannien för att upptäcka plan som skulle bomb deras byar och städer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;På vilket sätt har radarn gjort det möjligt för människor att träffa varandra?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
svar:Radarn möjliggör att flygplan överhuvudtaget kan befinna sig i luften.&lt;br /&gt;
Om det inte fanns en radar skulle man inte på långa vägar kunna ha så många flygplan i luften som man i nuläget kan. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vilket tunnelbane företag har monopol i Sverige?&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
svar:SL&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Hur många tunnelbane stationer fins det i Sverige?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
svar:100&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;En vanlig radar använder sig av mikrovågsfrekvenser för att lokalisera föremål, vad för liknande taktik använder en fladdermus som påminner om radarn?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
svar:En fladdermus använder sig ut av ”ljudvågor”. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad var räckvidds avståndet på det första radar nätverket vid namn Chain Home?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
svar:Avståndet var omkring ”70 mil” eller mer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad var det som ledde till att japanska strids flyg fick en chans till att attackera USA:s strids fartyg Pearl harbor med en sådan överraskning?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
svar:Det militära kommandot antog att flygplanen tillhörde USA:s egendom.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Under vilket årtal utvecklades sextant?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
svar:mellan 1500 och 1700-talet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Kan du nämna en innovation som har uppstot på grund utav sextant?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
svar: Bubbelsextant har uppståt på grund av sextant.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 &#039;&#039;&#039;Vilka huvuddelar består ett mobilt system av?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
svar:Det krävs tre delar för ett mobilt system ska funka en mobil station, en basstation och en växel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Hur fungerar ett mobilt system? Förklara kort.&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
svar:I ett mobilt system finns det I regel tre delar en mobilstation, en basstation och en mobilväxel. Mobilstationen skickar signalen till en basstation och därifrån till en växel som skickar signalen till en annan abonnent.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 &#039;&#039;&#039;Hur många olika påbörjade navigeringssystem finns det världen över och vilka länder/världsdelar har gjort utbyggnaden?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
svar: 3 stycken. USA, Europa och Ryssland.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Förklara lite kort vad det är som krävs för att GPS systemet ska fungera.&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
svar: Du behöver minst 3 satelliter och för att få ut avståndet till mottagaren så mäts signaltider från satelliten till mottagaren. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vilket land härstammar papperet ifrån?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
svar:  Papperet härstammar från Kina. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vilket år kom papperet till Sverige?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
svar:Papperet kom till Sverige år 1345. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad använder man GPS till?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Svar: Som nämns) Vägbeskrivningar, hitta platser, 	&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Nämn ett arbetsområde för GPS&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Svar: (de som nämns) Taxi industrin, militären&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad heter surfplattan som HTC lanserade sommaren 2011?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Svar: Flyer&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad heter den senaste IPhone?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Svar: Iphone 5&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Beskriv två olika metoder för tidsmätning.&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Svar: Klocka och kalender&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Nämn 2 viktiga årtal för klockan.&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Svar: 1810 armbandsuret och slutet av 1800 fickuret började&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Hur har GPS:n påverkat?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Svar: GPS:n har gjort det möjligt för oss med lite sämre lokalsinne att kunna känna sig trygga i okända marker, eftersom GPS: gör det väldigt enkelt att hitta tillbaka hem.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Varför är GPSn så viktig för militären?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
svar: För att de lättare ska kunna spåra och identifiera fienden, innan de hinner attackera. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039; Viken/vilka behov har tidmätning med innovationer tillfredsställt?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Svar: Strukturering och planering&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vilka företag har uppstått p.g.a tidmätning och dess innovationer, beskriv affärside och resultat.&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Svar: Rolex, omega, The watch group&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad står MS, BTS och MSC för?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Svar: Det står för mobilstation, basstation och mobilväxel &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;När och vilket år öppnades världens första 4G-nät?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
svar: Världens första 4G-nät öppnades i Stockholm och i Oslo år 2009&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Oscar Rasinaho</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Diskussion:Innovation_och_samh%C3%A4llsnytta&amp;diff=18794</id>
		<title>Diskussion:Innovation och samhällsnytta</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Diskussion:Innovation_och_samh%C3%A4llsnytta&amp;diff=18794"/>
		<updated>2012-10-04T12:05:41Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Oscar Rasinaho: /* sextanten */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;__NOTOC__&lt;br /&gt;
__NOTITLE__&lt;br /&gt;
Välj ert projekt här:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
= TE12 =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Mobiltelefoni ==&lt;br /&gt;
 * 1 Kasper TE12A&lt;br /&gt;
 * 2 Jakob TE12A&lt;br /&gt;
 * 3 Frank TE12A&lt;br /&gt;
 * 4 My TE12A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Radarn ==&lt;br /&gt;
 * 1 Mattias Norberg&lt;br /&gt;
 * 2 Victor Heinonen&lt;br /&gt;
 * 3 Miro Bakovic&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== GPS ==&lt;br /&gt;
 * 1 Malin TE12A&lt;br /&gt;
 * 2 Johana  TE12A&lt;br /&gt;
 * 3 Max TE12A&lt;br /&gt;
 * 4 Tim TE12A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== vägar ==&lt;br /&gt;
 * 1 Frej TE12C&lt;br /&gt;
 * 2 Julius TE12C&lt;br /&gt;
 * 3 Daniel TE12C&lt;br /&gt;
 * 4 Isawi TE12C&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== järnväg ==&lt;br /&gt;
 * 1 Sigurd TE12C &lt;br /&gt;
 * 2 Pompom TE12C&lt;br /&gt;
 * 3 Vilgot TE12C&lt;br /&gt;
 * 4 Eren TE12C&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== sjöfart ==&lt;br /&gt;
 * 1 Carl TE12C&lt;br /&gt;
 * 2 Sofie TE12C&lt;br /&gt;
 * 3 Oscar TE12C&lt;br /&gt;
 * 4 Viktor TE12C&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== flyget ==&lt;br /&gt;
 * Philip Koivunen&lt;br /&gt;
 * Jakob Johannesson&lt;br /&gt;
 * Douglas Friedrich&lt;br /&gt;
 * Jonathan Martinsson&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== telekom ==&lt;br /&gt;
 * 1 Kevin  TE12C&lt;br /&gt;
 * 2 Malte TE12C&lt;br /&gt;
 * 3 Joel TE12C&lt;br /&gt;
 * 4 Oliver TE12C&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== TV ==&lt;br /&gt;
 * 1 David TE12C&lt;br /&gt;
 * 2 Nangi TE12C&lt;br /&gt;
 * 3 Yen TE12C&lt;br /&gt;
 * 4 Pontus TE12C&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== post ==&lt;br /&gt;
 * 1 Sebastian TE12C&lt;br /&gt;
 * 2 Damiano TE12C&lt;br /&gt;
 * 3 Zackarias TE12C&lt;br /&gt;
 * 4 Simon TE12C&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== paketleveranser ==&lt;br /&gt;
== bilen ==&lt;br /&gt;
 * Patrik Hoffmann&lt;br /&gt;
 * Khalid Suleiman Abdu&lt;br /&gt;
 * Viktor Strandberg&lt;br /&gt;
 * Giovanni Prando Amusquivar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== sextanten ==&lt;br /&gt;
*Jimmy Hammarsten&lt;br /&gt;
*Dennis Karlsson&lt;br /&gt;
*Oscar rasinaho&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== kläder ==&lt;br /&gt;
 * Peter Larsson&lt;br /&gt;
 * Dawood Al-Salihi&lt;br /&gt;
 * Christoffer Ekberg&lt;br /&gt;
 * Axel Möller&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== energiförsörjning ==&lt;br /&gt;
== el ==&lt;br /&gt;
== värme ==&lt;br /&gt;
== tunnelbanan ==&lt;br /&gt;
* Martin Öh Te12A&lt;br /&gt;
* Grim Rogan Te12A &lt;br /&gt;
* Love Lehult Te12A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== vatten och avlopp ==&lt;br /&gt;
== blyerstspennan ==&lt;br /&gt;
 * Carl Lindblad Nyman&lt;br /&gt;
 * Jonatan Jall Jahaj&lt;br /&gt;
 * Fredrik Melander&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== skriftspråket ==&lt;br /&gt;
 * Douglas Envang&lt;br /&gt;
 * Samuel Jordmark&lt;br /&gt;
 * Axel Öhlander&lt;br /&gt;
 * Nizar Zalet&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== tidmätning ==&lt;br /&gt;
 * Geylan Ghafur TE12A&lt;br /&gt;
 * Jesper Deli TE12A&lt;br /&gt;
 * Patric Bomler TE12A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== konstgödning ==&lt;br /&gt;
 * Alexander Litholm&lt;br /&gt;
 * Jakob Jäversjö&lt;br /&gt;
 * Kevin Nygren&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== nanoteknik ==&lt;br /&gt;
 * Jens Ahlgren&lt;br /&gt;
 * Fredrik Oldenburg&lt;br /&gt;
 * Billy Larsson&lt;br /&gt;
 * Anton Chekhov&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== kemiska bekämpningsmedel ==&lt;br /&gt;
== läkemedel ==&lt;br /&gt;
 * 1 Anton P TE12C&lt;br /&gt;
 * 2 Oskar M TE12C&lt;br /&gt;
 * 3 Emil O TE12C&lt;br /&gt;
 * 4 Cassandra TE12C&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== pappersteknik ==&lt;br /&gt;
* Issa Te12A&lt;br /&gt;
* August Te12A&lt;br /&gt;
* Jonny Te 12A&lt;br /&gt;
* Joachim TE12A &#039;&#039;(Tölp)&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== plaster ==&lt;br /&gt;
== glas ==&lt;br /&gt;
 * 1 P-A TE12C&lt;br /&gt;
 * 2 Per-Axel TE12C&lt;br /&gt;
 * 3 Stein TE12C&lt;br /&gt;
 * 4 ???? TE12C&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== keramer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
= EE-elever =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== internet ==&lt;br /&gt;
== film ==&lt;br /&gt;
== musik ==&lt;br /&gt;
== kameran ==&lt;br /&gt;
== GPS ==&lt;br /&gt;
== CD/DVD/BlueRay ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
= NV-elever =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== antibiotika ==&lt;br /&gt;
== insulin ==&lt;br /&gt;
== genteknik, GMO ==&lt;br /&gt;
== PCR ==&lt;br /&gt;
== algodling ==&lt;br /&gt;
== cellulosa ==&lt;br /&gt;
== fotospektroskopi ==&lt;br /&gt;
== fosterdiagnostik ==&lt;br /&gt;
== fermentation ==&lt;br /&gt;
== odlingssystem ==&lt;br /&gt;
== livsmedelsproduktion ==&lt;br /&gt;
== mejeriprodukter ==&lt;br /&gt;
== bröd ==&lt;br /&gt;
== etc ==&lt;br /&gt;
== vävnadsodling ==&lt;br /&gt;
== pacemakern ==&lt;br /&gt;
== titanimplantat ==&lt;br /&gt;
== hörapparaten ==&lt;br /&gt;
== in vitro fertilisering ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Oscar Rasinaho</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Oscars_sandl%C3%A5da&amp;diff=18612</id>
		<title>Oscars sandlåda</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Oscars_sandl%C3%A5da&amp;diff=18612"/>
		<updated>2012-10-03T11:19:25Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Oscar Rasinaho: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Vad? ==&lt;br /&gt;
{{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer?  Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du behöver bli medlem och logga in på Wikiskola för att kunna skriva här. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vi vill att du:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Förklarar vad förkortningen står för.&lt;br /&gt;
* Översätter engelska uttryck till svenska&lt;br /&gt;
* Anger ungefärligt pris&lt;br /&gt;
* Förklarar hur den fungerar&lt;br /&gt;
* Länk till en film eller inbäddad film.&lt;br /&gt;
* Källor/länkar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv ditt namn under den rubrik där du kan bidra. Eller lägg till en egen rubrik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du publicerar din text genom att lägga in på denna sida.&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== grafikkort ===&lt;br /&gt;
--[[Användare:Jesperdeli|Jesperdeli]] 24 september 2012 kl. 12.36 (UTC)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Datormus ===&lt;br /&gt;
[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg|miniatyr|200px|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jack&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X &amp;amp; ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X &amp;amp; Y-planet.￼&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Men just nu används laserdioder undertill som sänder ut en stråle. Strålen reflekteras till underlaget, och tas imot till musens mottagare. Förflyttningen registreras genom att musen rör på sig åt olika håll, då de reflekterande strålarna ändras&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== RAM ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alfonso&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ethernet ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
August Carlsson&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ethernet är en samling standardiserade sätt för kommunikation mellan datorenheter via höghastighets kablar. Ethernet är skapades år 1976 av Xerox Corporation. Ethernet standardiserades av IEEE, eller Institute of Electrical and Electronics &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ljudkort™=== &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tim Rey&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ett ljudkort är dator komponenten som låter dig spela upp och spela in ljud.&lt;br /&gt;
Ljudkortet är oftast installerat på moderkortet men kan också vara instickskort. De som söker det bästa i sin dator använder instickskort då det är bättre isolerat mot bruset som kommer från moderkortet. men har även fler in- utgångar och digitala in- ut gångar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De flesta ljudkort använder en &amp;quot;digital-to-analog converter&amp;quot;, eller &amp;quot;DAC&amp;quot;, vilket konverterar digitalt genererad data till analogt format. Dens output är kopplad till en förstärkare, eller hörlurar, vilket gör att vi kan höra ljudet från datorn. &lt;br /&gt;
Ett ljudkort kan ha många kopplingar, ibland är de för många eller för stora kopplingar, då installerar man ett externt kort där man länkar kopplingarna. Beroende på hur många kopplingar man använder räcker kanske inte ett kort, då använder man en breakbox som man kopplar till datorn. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En viktig del av ljudkortet är polyfoni, vilket är förmågan framkalla olika självständiga röster och ljud samtidigt. Ju fler kanaler ljudkortet har, det vill säga hur många utgångar, och kvalitet på dem desto bättre ljud separering. Polyfoni är viktigt då om man inte har&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Fläkt ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Malin:&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
När en dator är i arbete, genererar komponenterna i datorn värmeenergi. Dock så är många delar i en dator väldigt känsliga mot värme. Därför är det viktigt att ha någon sorts kylning till datorn, så att luften i datorn förblir kall. Dels så att datorn inte överhettas, men även för att datorer jobbar bättre om den är kall. Den vanligaste kylningstekninken till en modern dator är datorfläkten. Datorfläkten har till uppgift att fläkta bort den varma luften inuti datorn och ersätta den med kall luft utifrån. Det finns oftast fler än en fläkt till en dator eftersom en fläkt inte är stark nog att kyla hela datorn. Det vanligaste är att det finns fläktar vid t.ex. nätagregatet, grafikkortet, processorn, CPU:n och vid Chassit. Dessa fläktar finns offtast redan från början, men att om man vill utsätta sin dator för tyngre program och mer jobb (t.ex. spel eller andra stora program), kan användaren sätta till extra fläktar. Det finns även olika bra fläktar som har bra styrka och snabbhet. Man mäter fläktars kraft i RPM (Rotations Per Minute). Desto mer RPM en fläkt har, desto bättre är den.&lt;br /&gt;
--[[Användare:MalinHagland|MalinHagland]] 24 september 2012 kl. 12.07 (UTC)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:80mm computer fans with fan guards and connectors.png|thumb|80mm computer fans with fan guards and connectors]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varje dators komponenter alstrar värme vid användning. Man måste därför ha något som kyler ner komponenterna för att de inte ska överhettas och smälta eller skadas. Meningen med datorfläktar är att de ska skicka ut värmen ur chassit. Många av delarna i en dator, som t.ex. hårddiskar och nätaggregat, behöver inte en fläkt, utan bara ett gott luftflöde genom chassit. Detta innebär att fläktarna ofta placeras nära värmegenererande komponenter, som grafikkort och processorer. &lt;br /&gt;
Att kyla datorer med hjälp av fläktar är inte det enda alternativet i dagens läge. Personer som använder sina datorer till krävande arbeten måste iblanda ha bättre och mer effektiv kylning än dessa kan erbjuda. Vattenkylning är ett av dessa alternativ och går ut på att man leder kallt vatten till vattenblock som sitter monterade på datorkomponenterna. Detta sätt att kyla på är mycket mer effektivt. Samtidigt så är det mer riskabelt då datorn kan förstöras om en ledning går sönder och vatten sipprar ut i systemet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på datorfläktar varierar väldigt mycket. Enkla och små fläktar kan kosta mindre än 100 kr medan vattenkylning kan kosta uppemot och långt över tusen kronor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Här är en video på en dator som använder sig av vattenkylning: http://www.youtube.com/watch?v=LRi3goene5k. Jag hittade också en video där man använder sig av flytande kväve för att kyla ner datorn. Detta tillvägagångssätt är inget att rekommendera då de drar ner temperaturen i datorn till -80 grader. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Här är videon:  http://www.youtube.com/watch?v=QmSBaizEqkk&amp;amp;feature=related. En vanlig datorfläkt, som den på bilden, hittade jag ingen video på då den är så lätt att förstå. Det är helt enkelt en fläkt som snurrar inuti datorn för att få ut varm luft.&lt;br /&gt;
--[[Användare:Miro|Miro]] 24 september 2012 kl. 12.06 (UTC)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Källor:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
http://h10025.www1.hp.com/ewfrf/wc/document?docname=c01993131&amp;amp;lc=sv&amp;amp;cc=se&amp;amp;dlc=sv&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== ROM ===&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;ROM&#039;&#039;&#039; eller Read-only Memory betyder med en grov översättning ”endast läsbart minne”. ROM-minnet i datorn är väldigt viktigt för att datorn ska kunna fungera. Detta beror på att all programvara som är avsedd för att styra hårdvaran i datorn finns på ROM-minnet. På grund av denna funktion kan man inte redigera informationen på ROM-minnet och därav namnet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;PROM&#039;&#039;&#039;, &#039;&#039;&#039;EPROM&#039;&#039;&#039; och &#039;&#039;&#039;EEPROM&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PROM eller &#039;&#039;programmerbart&#039;&#039; ROM är en vidareutveckling av ROM. PROM tillåter en att redigera koderna på minnet en gång. Men för att kunna redigera informationen på minnet så måste man ha en speciell skrivutrustning som är väldigt svår att få tag på.  Sedan utvecklades EPROM och EEPROM. EPROM som står för &#039;&#039;erasable&#039;&#039; PROM kan man redigera med hjälp av ultraviolett strålning och EEPROM kan man redigera med hjälp av elektronsik utrustning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Flashminnen&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Flashminnen som har dubbelt så många transistorer per minnescell. Däremot har EEPROM en fördel som gör att man kan radera små block i taget. I små EEPROM-kretsar kan man radera och programmera 8 bitar i taget,  medan flashminnets blockstorlek är på 524 288 bitar. EEPROMs minnescell är större än flashminnet, vilket innebär en högra produktionskostnad. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Read-only_memory&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Signera artikeln med ditt namn&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hårddisk ===&lt;br /&gt;
Sigurd&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Joachim A ====&lt;br /&gt;
Hårddisk&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den största delen av en hårddisk består av flera  magnetiska skivor som är roterande och ligger på varandra. På varje sida av skivan sitter det skrivhuvuden som läser från eller skriver till skivan. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tre saker som är bra att känna till på en hårddisk är cylinder, huvud och sektor. &lt;br /&gt;
På hårdisken finns det flera spår. När skrivhuvudet har letat sig fram till rätt spår kan den stå stilla där och läsa eller skriva data, under tiden skivan roterar under.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En hårdisk kan bestå av flera skivor. Cylindern är det spår som ligger på samma ställe på varje skiva. Har man fyra skivor så kan tex  spåret näst längs ut på alla skivor. tillsammans utgöra en cylinder. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När hårddisken (skivorna)delats upp i flera små delar. så bildar den minsta delen sektorn. sektorn är oftast 512 B stor,. Eftersom en sektor inte rymmer så mycket lägger man i hop dom till ett större utrymme, ett större kluster.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att hårdisken ska kunna hitta en bestämd sektor  behöver den först få reda på vilken cylinder datan ligger på för att kunna bestämma vilken placering skrivhuvudet ska ha. Hårddisken består av flera skrivhuvuden och måste först veta vilket skrivhuvud som ska användas och i vilken sektor datan ligger i.  Vid läsning eller skrivning ställer rätt skrivhuvud in sig automatiskt och väntar  sen på att den rätta sektorn har snurrat fram. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tekniken som jag beskrivit  kallas egentligen CHS-adressering (cylinder, head, sector) men den är föråldrad. Datorn beskriver nu för tiden inte dessa punkter var för sig. Det är samma grundprincip men blocken numreras nu efter den ordning de ligger i. Den nya tekniken kallas LBA (Logical Block Addressing). första sektorn har nummer 0, nästa nummer 1 och så vidare.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
normal priset på en hårdisk på 1TB ligger på 650kr &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
--[[Användare:JoachimAllerborg|JoachimAllerborg]] 26 september 2012 kl. 19.46 (UTC)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chassi ===&lt;br /&gt;
niclas william Fredrik&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Kraftaggregat (PSU) ===&lt;br /&gt;
[[File:ATX-Netzteil.jpg|thumb|ATX-Netzteil. Klicka på bilden för mer info.]]&lt;br /&gt;
Nätaggregatet eller PSU som står för &amp;quot;Power Supply Unit&amp;quot; ser till att datorn ens startar. PSU:ns uppgift är att konvertera vägguttagets 230V till lägre spänningar så som 12V, 5V och 3.3V då datorns andra komponenter inte skulle klara av den höga spänningen. Man kan se PSU:n lite som ett hjärta som &amp;quot;pumpar&amp;quot; ut ström till datorns alla komponenter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Strömkablar&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Genom tiderna har många kablar tagits fram och och skrotats men dessa är några av de vanligaste och mest betydande.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:* 20/24 pin power connector - moderkortet&lt;br /&gt;
:*SATA-Power connector - optiska enheter &amp;amp; HDD&lt;br /&gt;
:*4-pin connector - äldre optiska enheter &amp;amp; äldre HDD:er&lt;br /&gt;
:*2x2-pin connector - CPU&lt;br /&gt;
:*PCie-Power connector - GPU&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Issa, Bomler&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Moderkort ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
====Kasper Winberg ====&lt;br /&gt;
[[Fil:Moderkort PCH.gif|thumb|400px|Schematisk bild på två av de vanligaste moderkorten]]&lt;br /&gt;
Moderkort är det svenska ordet för Motherboard och är ingen direkt förkortning så som USB (som står för universal serial bus). Det engelska namnet och även det ursprungliga namnet är Motherboard just för att det är grunden till en dator, utan moderkortet - ingen fungerande dator. Moderkortet sitter i chassit som alla andra komponenter och är &amp;quot;basen&amp;quot; till alla komponenter. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på ett moderkort kan variera grovt beroende på vad du ska använda det till, om du ska ha det i en vanlig arbetsdator utan några speciella tillägg kan du komma undan  med en 1000kr ungefär, men om du ska ha ett moderkort till tex en speldator så kan det kosta mycket mer beroende på vad för processor du har för den måste passa in i ditt moderkort, och hur många PCIe uttag du behöver. Men ett moderkort kan kosta runt 1000-5000kr. &lt;br /&gt;
Standardpriset brukar ligga runt 1500kr.&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
Här nedan ser du en översikt på ett modernt moderkort och några av de viktigaste komponenterna på moderkortet&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Modertkort_översikt_kasper.jpg|400px|left|Moderkort översikt]]&lt;br /&gt;
1. Front panel (Se nedan)&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
 2. PCI express x16 (Används till [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|grafikkort]], [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Ljudkortet|ljudkort]], nätverkskort)&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
 3. PCI  (Användes förr till allt som PCI-E har nu, används fortfarande till närverkskort / ljudkort)&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
4. PCI express x1 (Används till ljudkort, nätverkskort) &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
5. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|CPU]] sockel (processor sockel)&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
 6.  Plats för [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]] (arbetsminnet)&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
 7. Strömförsörjning till moderkort&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
 8. SATA uttag 6GB/s ([[Uppgift_Beskriv_en_datordel#SSD|SSD hårddisk]])/[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Joachim_A|(SATA hårddisk)]] &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
9. SATA 3GB/s &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
10. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#USB|USB]] uttag &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
11.[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#CMOS|CMOS]] Batteri&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Front_panel_moderkort.jpg‎|300px|left|Moderkortets front panel]]&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
1. VGA (uttag för bildkabel)&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
 2. USB portar&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
 3. Ljud ingångar &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
4. Internet uttag&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källor: &lt;br /&gt;
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
Jag har gjort beskrivning på bilderna själv via Microsoft Paint &amp;amp; Seashore&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
--[[Användare:KasperV|KasperV]] 25 september 2012 kl. 15.38 (UTC)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Max Allerborg ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Moderkortet, det är ungefär som en människas hjärta. Nu undrar ni säkert hur ett moderkort kan vara som ett hjärta och det tänkte jag berätta för er. Det är så att alla komponenter som finns i datorn är kopplade till moderkortet på ett eller annat sätt. De flesta strömkällorna är kopplade direkt till moderkortet som i sin tur skickar vidare strömmen till komponenterna listade nedan.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|Grafikkort]]&lt;br /&gt;
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]]&lt;br /&gt;
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|Processor]]&lt;br /&gt;
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Fl.C3.A4kt|Fläkt]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns även en del komponenter som inte får ström av moderkortet och dom komponenterna kan ni se i listan nedan&lt;br /&gt;
[[Fil:ASRock N68C-S UCC Rev 1.03.jpg|400px|thumb|Micro-ATX med AMD socket FM1]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#H.C3.A5rddisk|Hårddisk]]&lt;br /&gt;
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#ROM|CD/DVD Läsare]]&lt;br /&gt;
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Kraftaggregat_.28PSU.29|Nätaggregat]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
För inte så länge sedan så hade moderkorten tre stycken olika chip men med teknikens utveckling så har man kommit på en annan lösning med endast två chip. Den nya två chips lösningen ska även fungera mycket snabbare och bättre än föregående alternativet. De två chipen som finns nu heter CPU (Central Processing Unit) samt PCH (Platform Controller Hub). Som jag sade tidigare så är nästan alla komponenter i datorn kopplade till moderkortet eller mer specifikt i de två chipsen. Till CPU:n kopplas externgrafik via PCIe, Interngrafik via CPU enheten och RAM-Minnen. Alltså så kan vi dra slutsaten att CPU:n kontrollerar utdataenheter. Till PCH:n som är den andra styrbryggan kopplas USB (Universial Serial Bus), Nätverk, Serial-ATA och en PCIe x1 för exempelvis ett externtljudkort. Då kan vi dra slutsatsen att PCH:n kontrollerar indataenheter. Det är alltså moderkortet som sammansvetsar alla komponenter och PCH:n och CPU:n som ser till att alla komponenterna kan samarbeta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
===== [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#BIOS_2|BIOS]] =====&lt;br /&gt;
(Basic Input/Output System) är den delen utav moderkortet som ser till att allting som ska startas startar och det sker med hjälp av en typ av mjukvara som ett operativsystem. Du kan även göra en rad olika inställningar via BIOS.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
===== CMOS =====&lt;br /&gt;
(Complementary Metal-Oxide Semiconductor) är ett litet minne som håller koll och lagrar info om BIOS systemet. den info som lagras är mestadels inställningar som sköts via BIOS systemet. CMOS håller även koll på saker som hårddiskarnas status och klockfrekvens på processorn.&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Moderkort Källor:&lt;br /&gt;
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] 24 september 2012 kl. 12.14 (UTC)&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ett litet skämt ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Några norska skämt på temat datorterminologi: [[Norska löshundskommitén]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Flashminne ===&lt;br /&gt;
Johnny Olsson&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== SSD ===&lt;br /&gt;
SSD står för Solid State Drive som kan översättas till halvledar disk på svenska. En SSD har inga snurande skivor som en vanlig hårddisk har utan baseras på minnskretsar istället. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
SSD ansluts oftast med SATA eller pci-e. En SSD som ansluts via pci-e är oftast snabbare men också mycket dyrare. SATA diskarna brukar ha läshastigheter runt 500MB/s och 500MB/s (2012) och pci-e diskarna runt 1500 MB/s läshastigheter och skrivhasigher runt 1200MB/s vilket kan jämföras med en vanlig traditionell hårdisk som kan läsa i ca 100MB/s   och skriver i ca 100MB/s. Pci-e diskarna riktar sig mer mot företagsanvändning och I servrar där den extra hastigheten behövs medans SATA diskarna riktar sig mer mot persondatorer med krav på prestanda. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En SSD är helt ljudlös och är okänslig mot stötar och vibrationer detta beror på att den inte har några rörliga delar. En SSD&#039;s livstid påverkas av antalet skrivningar så om disken får skriva mycket så kortas livstiden mycket.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eftersom tekniken är relativt ny så är priset förtfarande högt, ca 800 kr för 120Gb för en disk med SATA och för en 120Gb disk som ansluts via pci-e kostar ca 1800 kr.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|pEsJzrww_dA|250|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:E-disk_2-5_scsi.jpg]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Solid_state_drive#F.C3.B6rdelar Wikipedia.org]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/introduktion-till-datorn Kjell.com]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] 27 september 2012 kl. 21.16 (UTC)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== USB ===&lt;br /&gt;
Versioner:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
USB 1.0:&lt;br /&gt;
Den första versionen av USB och lanserades 1996. Då pratade man om Low  Speed som var upp till 1,5 Megabit/sek&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
USB 1.1:&lt;br /&gt;
Behovet av högre överföringshastighet var påtagligt och redan två år senare, 1998, så kom en mindre uppdatering av specifikationen för USB. Nu kunde man överföra med Full Speed, 12 megabit/sek&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
USB 2.0:&lt;br /&gt;
Jakten på högre gjorde att år 2000 kom nästa version. Hastigheten hade nu ökat till Hi-Speed, upp till 480 megabit/ sekund.  I och med version 2.0 så konkurrerade den nya versionen på allvar med Firewire. USB 2.0 standarden var även bakåt kompatibel med den tidigare standarden  USB 1.1.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
USB 3.0 :&lt;br /&gt;
I och med att USB nu hade blivit en standard på både Mac och Windows så utvecklades USB standarden och år 2008 så blev USB version 3.0 en standard. Nu kunde man komma upp i hastigheter på hela 5 gigabits, Superspeed. En stor fördel men 3.0 var att nu kunde kommunikationen gå i båda riktningarna samtidigt. Detta eftersom man utnyttjar 5 extra ledare i kabeln. En annan stor och viktig fördel var att nu kunde man få ut mer ström från varje USB-uttag vilket gjorde att tillverkarna fick möjlighet att tillverka nya tillbehör där man inte behövde skicka med externa nätdelar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När det gäller priser så varierar priserna väldigt kraftigt beroende på kvalité och funktioner. En del USB minnen är gjorda för att tåla extrema förhållanden och sen finns det även USB minnen med inbyggda fingeravtrycksläsare och olika krypteringar. Ett standard 4GBs minne kan man få från 30 kr och uppåt medan ett 256GBs minne kostar från ca 3000 kr och uppåt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källor: &lt;br /&gt;
:http://sv.wikipedia.org/wiki/Universal_Serial_Bus&lt;br /&gt;
:http://www.usb.org/home&lt;br /&gt;
:http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=168&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
/My Schenkmanis&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== USB ====&lt;br /&gt;
En usb överför ”data” som består utav den fil man, kopierar/ klipper ut, in till datorn med hjälp utav flera virtuella portar vid namn ”Endpoints”. Nästan alla enheter använder sig utav flera sådana ”Endpoints”, ca upp till 32st av olika typer, där var och en utav dem identifieras med ett nummer samt den riktning som data flödet (filerna) ska till i datorn. Under den tiden du kopierar/ klipper ut din fil till datorn så hanterar den all information tillsammans med ett gäng andra detaljer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Skärmavbild_2012-09-26_kl._1.38.39_PM.png|320 × 200 pixlar|]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Endpoint: är inbyggda i självaste usb:n när de blir tillverkade i fabrikerna, så dem finns permanent på självaste USB produkten. &lt;br /&gt;
[[Fil:Screenshot_2012-09-26-12-53-32.png|thumb|De guldiga sträcken på denna usb-minne är endpoints]]&lt;br /&gt;
// Mattias Norberg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== firewire ===&lt;br /&gt;
--[[Användare:Rove|Rove]] 24 september 2012 kl. 12.31 (UTC)&lt;br /&gt;
[[Fil:Firewire.jpeg|thumb|left]] {{#ev:youtube|xP5aLoRozt8|250|right}}&lt;br /&gt;
firewire är apples namn på produkten IEEE 1394 som är en högkommunikationskoppling till och från datorutrustning som till exemple överföring mellan en digital kamra eller liknande. Tekniken utvecklades under ledning av Apple tillsammans med bland andra Texas Instruments, IBM och Sony. IEEE 1394 är ett tekniskt bättre alternativ till USB, men har blivit mindre utbrett eftersom hårdvarukostnaden är högre.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The IEEE 1394 interface, developed in the late 1980s and early 1990s by Apple as FireWire, is a serial bus interface standard for high-speed communications and isochronous real-time data transfer. The 1394 interface is comparable with USB and often those two technologies are considered together, though USB has more market share.[1] Apple first included FireWire in some of its 1999 models, and most Apple computers since the year 2000 have included FireWire ports, though, as of 2012, nothing beyond the 800 version (IEEE-1394b).[2] The interface is also known by the brand i.LINK (Sony), and Lynx (Texas Instruments). IEEE 1394 replaced parallel SCSI in many applications, because of lower implementation costs and a simplified, more adaptable cabling system. The 1394 standard also defines a backplane interface, though this is not as widely used.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Grafikkort ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Johan Askefalk&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:ATI Radeon HD 4770 Graphics Card-oblique view.jpg|thumb|ATI Radeon HD 4770]]&lt;br /&gt;
Grafikkort används i nästan alla datorer. De finns snabba energi-slukande Grafikkort och snåla tysta energisnåla Grafikkort.&lt;br /&gt;
Snabba Grafikkort används främst i Spel datorer, och bild/film redigerings datorer, Dvs alla som jobbar med media och behöver&lt;br /&gt;
ett snabbt Grafikkort. För att det ska gå snabbare och &amp;quot;Smoothare&amp;quot;. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alla Grafikkort har ett &amp;quot;Grafikminne&amp;quot; det fungerar ungefär som ett RAM minne. Speldatorer behöver mycket minne dvs över 1 GB. Men de  snabbaste brukar kunna ha över 4GB!&lt;br /&gt;
Men alla Grafikkort behöver inte gigantiska &amp;quot;Grafikminnen&amp;quot;, om man till exempel arbetar med att skriva böcker eller långa texter så är det bättre att köpa ett tyst och mer energisnålt Grafikkort.&lt;br /&gt;
Och satsa mera på en bra CPU, en snabb SSD och mycket RAM.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Med en ny teknik kallad &amp;quot;Cuda&amp;quot; skapas av Nvidia. Med denna teknik kan GPU:ns super snabba minne användas som &amp;quot;huvudminne&amp;quot; när man redigerar bilder och liknande, Med denna teknik kan man arbeta otroligt mycket snabbare. Tekniken fungerar så att deras grafikkort ger kraft av sina super snabba processorer och med detta får man en extrem powerboost. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Crossfire ====&lt;br /&gt;
:&lt;br /&gt;
Crossfire är en teknik som gör att man kan koppla 2 Grafikkort tillsammans, och med detta ge starkare prestanda. Det går dock bara att koppla 2 Gafikkort via Crossfire om de 2 första nummerna på modellen är detsamma. Till exempel: Man kan koppla 1: Radeon HD 5770 och en 5790, Men inte 1: 7970 och 1: 7870. För att detta ska fungerar måste man dock ha ett moderkort som stödjer Crossfire X. &lt;br /&gt;
Om man bestämmer sig för att köra Crossfire så är det bra att tänka på att det används väldigt mycket energi, och det blir väldigt varm. Därför kan det vara bra att köpa någon extra fläkt eller kanske en vattenskylningssystem. Dessutom kan det vara bra att kolla så att de Grafikkort du ska använda Crossfire med arbetar bra tillsammans, Eftersom att även om de två första siffrorna är det samma. Kan de kanske finnas buggar om de kör tillsammans. De kan vara i form av bluescreens eller Glitter på skärmen. Du kan kolla detta genom att till exempel läsa på forum eller helt enkelt google det. Forum jag rekommenderar Sweclockers.se.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire.jpg|thumb|Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som jag sa tidigare så blir Grafikkorten oftast mycket varmare när de kör i Crossfire. Det är viktigt att det inte blir för varmt eftersom att då kan Moderkortet/ grafikkortet smälta. Mitt personliga tips är att varje gång du köpt ett eller flera Grafikkort kolla värmen på dem när de &amp;quot;Idlar&amp;quot; samt kör i &amp;quot;100%&amp;quot;. Detta kan du simpelt göra med ett program som heter: FurMark: VGA test. Programmet fungerar så att den öppnar ett fönster som har väldigt höga Grafikinställningar. Och grafikkortet tvingas använda allt den har för att kunna visa filmen i så hög grafik som möjligt. När programmet startats kommer den köra i 15 minuter på din skärms upplösning, eller någon annan virtuell upplösning om du så vill. Under dessa 15 minuter kommer grafikkortet jobba på 100% och fläktarna kommer att automatiskt öka för att hålla grafikkortet kallt. Ditt Grafikkort får inte bli för varmt, dvs runt 85-99 grader då kan det börja smälta, Så håll koll på det under hela testet. Om du märker att det börjar bli för varmt borde du kanske sänka upplösningen lite, men om du inte ändrat den från din skärms upplösning, måste du kanske införskaffa en eller två extra fläktar / ett nytt kallare chassi. Du kan också byta Grafikkortets standard fläkt då de brukar vara ganska dåliga. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När testet är klart och inget har gått fel så vet du hur dina varma ditt/dina Grafikkort blir på 100%. Om de inte blivit för varma så är det optimalt, om de inte är över 50/60 grader så kan du fundera på att överklocka grafikkortet något (överklocka = trimma). Jag själv ligger hemma på stabila 50-55 grader på 100%, jag har nu överklockat dem med ca: 30% och de ligger nu på ca 75-80 grader på 100% användning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;OBS:&#039;&#039;&#039; glöm inte att kolla att Grafikkorten/kortet inte blir för varmt efter överklockningen, om de/den blir de kan du sänka överklockningen något, annars kan du öka den lite eller helt enkelt låta den vara som den är för tillfället.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Grafikkorts överklockning ligger på OS:et dvs om du installerar om ditt Windos kommer din överklockings inställning försvinna. CPU överklockning ligger dock på BIOS dvs att den kommer vara kvar.&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lycka till och hoppades att detta hjälpte dig :)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
// Johan Askefalk&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
-----&lt;br /&gt;
=== Dennis K ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Grafikkort:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ett grafikkort, även kallad ett bildskärmskort, skärm adapter och grafikadapter, är ett expansionskort vars grafikprocessor beräknar fram digitala &amp;quot;kartor&amp;quot; av vad som ska visas på skärmen. De flesta grafikkort erbjuder olika funktioner såsom accelererad rendering av 3D-scener och 2D grafik, TV-utgång eller möjligheten att ansluta flera bildskärmar (multi-monitor). I moderna datorer är grafikkortet i form av ett instickskort som ansluts i ett slot. Om man ska förklara hur ett grafikkort fungerar för någon som inte vet så kan man säga att en liten bit information skickas till grafikkortet från cpun och i den står det vad som ska visas på skärmen. Informationen skickas i elektriska pulser, där tex det här skickas, på/av=1/0. Grafikkortet läser informationen och vidarebefodrar de elektriska signalerna och hämtar den extra informationen som behövs till flera (1/0) som skickas ut till utgången som blir något en skärm kan läsa av och då vet den att den ska tända den pixeln, släcka den röda pixel, gröna osv.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Crossfire:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Crossfire kallas den teknik som gör det möjligt att sammankoppla två grafikkort så att dom delar på arbetsbördan, detta ger en stor fördel i bland annat datorspel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ljudkortet ===&lt;br /&gt;
[[File:Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB.jpg|thumb|Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Frank Salazar Diaz&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Geylan&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ljudkortet är en komponent i datorn som spelar upp och spelar in ljud. Ljudkortet brukar oftas vara kopplat till Moderkortet och det är så ganska ofta på de moderna datorerna, fast det finns folk som använder ett instickskort för att de presterar bättre och man får en högre kvalite på ljudet. Signalerna/bruset som kommer från instickskortet är bättre isolerade och det betyder att bruset som uppstår när man använder ett ljudkort som är kopplat till moderkortet inte uppstår lika mycket och ljudet blir klarare. Instickskortet kan byta mellan olika samplingsfreksvenser, t.ex. 44.1/48/96 kHz, och på ljudkortet som är kopplat i moderkortet så brukar man oftast bara kunna använda 44.1 kHz. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De första ljudkorten till PC började användas i början av 1990-talet och då hade de bara MIDI-funktion som kunde kommunicera med datorer och instrument som t.ex. keyboards och trummaskiner. MIDI står för Musical Instrument Digital Interface och på svenska så är det ett seriellt elektroniskt gränssnit ämnat för musikbruk. Och senare på början av 1990-talet så började man även och använda 8 bitars digitalt ljud som var bättre än MIDI. Det första ljudkortet tillverkades i 80-talet och det hette Creative’s Soundblaster-kort och det var de första ljudkortet till PC.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det första ljudkortet till PC kom i början av 1990-talet och då hade de i första fallen endast MIDI- funktion och senare så hade den även 8 bitars digitalt Ljud.  &lt;br /&gt;
en utav de första ljudkorten som kom ut till PC var Creative’s Sound blaster. Som började tillverka i slutet av 80-talet  &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Sound Blaster är ett av många varumärken på en serie ljudkort skapat av det Singapore-baserade företag Creative Labs.  &lt;br /&gt;
AdLib var ett populärt MIDI-ljudkort tillverkat av det kanadensiska företaget AdLib, inc. Mellan 1987 och 1992. ( Ad lib är en förkortning av latinets ’ad libitum’) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det fanns också extern ljudkort som var till de allra första hemdatorerna. några märken var Sinclair, Commodore, BBC, Amstrad, Spectravideo m.m. dessa ljudkort innehöll ofta en tre-kanals ljudkrets,  vissa ljudkort hade stöd för MIDI som då var mycket nytt. Priset på ett ljudkort med märket Creative Sound Blaster kan kosta mellan 540-900kr&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Källor&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Creative_SB_X-Fi_Fatal1ty-AB.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Midi&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljudkort&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
=== Vattenkylning===&lt;br /&gt;
Victor Heinonen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Lagringsminne==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Lagringsminne eller externminne används såsom arbetsminnet till att lagra datorprogram och dess data när det inte används. Det finns många olika typer av lagringsminnen. Exempel på några lagringsminnen är disketter, hårddiskar, optiska skivor som dvd och Cd och man får inte glömma transistorbaserade flashminnen. Den andra typen av datorminne kallas för arbetsminne eller RAM. Skillnaden mellan arbetsminne och lagringsminne är att lagringsminnen inte är flyktigt, vilket betyder att det kan lagra data under en längre perioder även utan strömtillförsel vilket RAM inte kan.&lt;br /&gt;
Nu för tiden har de flesta datorer inbyggda lagringsminnen såsom hårddiskar. För i tiden var inte lagringsminnen inte inbyggt i datorn själv och av historiska skäl används fortfarande begreppet &amp;quot;externminne&amp;quot;. [[File:Interference-colors.jpg|thumb|Lagringminne]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Oscar Rasinaho&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== BIOS ===&lt;br /&gt;
Jimmy Hammarsten&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
BIOS&lt;br /&gt;
Ett BIO system är ett program eller en mjukvara som är inbyggd i datorn med ett BIO system som startar datorns operativ system, grafik kortet, RAM, CPU, Tangentbordet, musen och hårddisken mm.  BIOS står för Basic Input/Output System. Ett BIO System har ett Användargränssnitt som  vanligen ett menysystem genom att trycka en viss tangent på tangentbordet när datorn startar. I BIOS UI, kan en användare&lt;br /&gt;
- Konfigurera hårdvaran&lt;br /&gt;
- Sätta system klockan&lt;br /&gt;
- Aktivera/avaktivera system komponenter&lt;br /&gt;
- välja vilken enhet som är bäst lämplig till att starta upp systemet&lt;br /&gt;
- sätta olika lösenord uppmaningar, till exempel ett lösenord för att få tillgång till BIOS-funktionerna för användargränssnittet själv och förhindra illvilliga användare från att starta upp systemet från obehörig kringutrustning. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
källa&lt;br /&gt;
Datorteknik 1A V2011 Lärobok sid 23 av Jan-Eric Thelin&lt;br /&gt;
http://windows.microsoft.com/sv-SE/windows7/BIOS-frequently-asked-questions&lt;br /&gt;
http://en.wikipedia.org/wiki/BIOS&lt;br /&gt;
&amp;lt;/sub&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Oscar Rasinaho</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Oscars_sandl%C3%A5da&amp;diff=18600</id>
		<title>Oscars sandlåda</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Oscars_sandl%C3%A5da&amp;diff=18600"/>
		<updated>2012-10-03T11:16:03Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Oscar Rasinaho: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;sub&amp;gt;== Vad? ==&lt;br /&gt;
{{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer?  Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du behöver bli medlem och logga in på Wikiskola för att kunna skriva här. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vi vill att du:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Förklarar vad förkortningen står för.&lt;br /&gt;
* Översätter engelska uttryck till svenska&lt;br /&gt;
* Anger ungefärligt pris&lt;br /&gt;
* Förklarar hur den fungerar&lt;br /&gt;
* Länk till en film eller inbäddad film.&lt;br /&gt;
* Källor/länkar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv ditt namn under den rubrik där du kan bidra. Eller lägg till en egen rubrik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du publicerar din text genom att lägga in på denna sida.&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== grafikkort ===&lt;br /&gt;
--[[Användare:Jesperdeli|Jesperdeli]] 24 september 2012 kl. 12.36 (UTC)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Datormus ===&lt;br /&gt;
[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg|miniatyr|200px|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jack&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X &amp;amp; ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X &amp;amp; Y-planet.￼&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Men just nu används laserdioder undertill som sänder ut en stråle. Strålen reflekteras till underlaget, och tas imot till musens mottagare. Förflyttningen registreras genom att musen rör på sig åt olika håll, då de reflekterande strålarna ändras&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== RAM ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alfonso&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ethernet ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
August Carlsson&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ethernet är en samling standardiserade sätt för kommunikation mellan datorenheter via höghastighets kablar. Ethernet är skapades år 1976 av Xerox Corporation. Ethernet standardiserades av IEEE, eller Institute of Electrical and Electronics &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ljudkort™=== &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tim Rey&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ett ljudkort är dator komponenten som låter dig spela upp och spela in ljud.&lt;br /&gt;
Ljudkortet är oftast installerat på moderkortet men kan också vara instickskort. De som söker det bästa i sin dator använder instickskort då det är bättre isolerat mot bruset som kommer från moderkortet. men har även fler in- utgångar och digitala in- ut gångar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De flesta ljudkort använder en &amp;quot;digital-to-analog converter&amp;quot;, eller &amp;quot;DAC&amp;quot;, vilket konverterar digitalt genererad data till analogt format. Dens output är kopplad till en förstärkare, eller hörlurar, vilket gör att vi kan höra ljudet från datorn. &lt;br /&gt;
Ett ljudkort kan ha många kopplingar, ibland är de för många eller för stora kopplingar, då installerar man ett externt kort där man länkar kopplingarna. Beroende på hur många kopplingar man använder räcker kanske inte ett kort, då använder man en breakbox som man kopplar till datorn. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En viktig del av ljudkortet är polyfoni, vilket är förmågan framkalla olika självständiga röster och ljud samtidigt. Ju fler kanaler ljudkortet har, det vill säga hur många utgångar, och kvalitet på dem desto bättre ljud separering. Polyfoni är viktigt då om man inte har&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Fläkt ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Malin:&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
När en dator är i arbete, genererar komponenterna i datorn värmeenergi. Dock så är många delar i en dator väldigt känsliga mot värme. Därför är det viktigt att ha någon sorts kylning till datorn, så att luften i datorn förblir kall. Dels så att datorn inte överhettas, men även för att datorer jobbar bättre om den är kall. Den vanligaste kylningstekninken till en modern dator är datorfläkten. Datorfläkten har till uppgift att fläkta bort den varma luften inuti datorn och ersätta den med kall luft utifrån. Det finns oftast fler än en fläkt till en dator eftersom en fläkt inte är stark nog att kyla hela datorn. Det vanligaste är att det finns fläktar vid t.ex. nätagregatet, grafikkortet, processorn, CPU:n och vid Chassit. Dessa fläktar finns offtast redan från början, men att om man vill utsätta sin dator för tyngre program och mer jobb (t.ex. spel eller andra stora program), kan användaren sätta till extra fläktar. Det finns även olika bra fläktar som har bra styrka och snabbhet. Man mäter fläktars kraft i RPM (Rotations Per Minute). Desto mer RPM en fläkt har, desto bättre är den.&lt;br /&gt;
--[[Användare:MalinHagland|MalinHagland]] 24 september 2012 kl. 12.07 (UTC)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:80mm computer fans with fan guards and connectors.png|thumb|80mm computer fans with fan guards and connectors]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varje dators komponenter alstrar värme vid användning. Man måste därför ha något som kyler ner komponenterna för att de inte ska överhettas och smälta eller skadas. Meningen med datorfläktar är att de ska skicka ut värmen ur chassit. Många av delarna i en dator, som t.ex. hårddiskar och nätaggregat, behöver inte en fläkt, utan bara ett gott luftflöde genom chassit. Detta innebär att fläktarna ofta placeras nära värmegenererande komponenter, som grafikkort och processorer. &lt;br /&gt;
Att kyla datorer med hjälp av fläktar är inte det enda alternativet i dagens läge. Personer som använder sina datorer till krävande arbeten måste iblanda ha bättre och mer effektiv kylning än dessa kan erbjuda. Vattenkylning är ett av dessa alternativ och går ut på att man leder kallt vatten till vattenblock som sitter monterade på datorkomponenterna. Detta sätt att kyla på är mycket mer effektivt. Samtidigt så är det mer riskabelt då datorn kan förstöras om en ledning går sönder och vatten sipprar ut i systemet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på datorfläktar varierar väldigt mycket. Enkla och små fläktar kan kosta mindre än 100 kr medan vattenkylning kan kosta uppemot och långt över tusen kronor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Här är en video på en dator som använder sig av vattenkylning: http://www.youtube.com/watch?v=LRi3goene5k. Jag hittade också en video där man använder sig av flytande kväve för att kyla ner datorn. Detta tillvägagångssätt är inget att rekommendera då de drar ner temperaturen i datorn till -80 grader. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Här är videon:  http://www.youtube.com/watch?v=QmSBaizEqkk&amp;amp;feature=related. En vanlig datorfläkt, som den på bilden, hittade jag ingen video på då den är så lätt att förstå. Det är helt enkelt en fläkt som snurrar inuti datorn för att få ut varm luft.&lt;br /&gt;
--[[Användare:Miro|Miro]] 24 september 2012 kl. 12.06 (UTC)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Källor:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
http://h10025.www1.hp.com/ewfrf/wc/document?docname=c01993131&amp;amp;lc=sv&amp;amp;cc=se&amp;amp;dlc=sv&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== ROM ===&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;ROM&#039;&#039;&#039; eller Read-only Memory betyder med en grov översättning ”endast läsbart minne”. ROM-minnet i datorn är väldigt viktigt för att datorn ska kunna fungera. Detta beror på att all programvara som är avsedd för att styra hårdvaran i datorn finns på ROM-minnet. På grund av denna funktion kan man inte redigera informationen på ROM-minnet och därav namnet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;PROM&#039;&#039;&#039;, &#039;&#039;&#039;EPROM&#039;&#039;&#039; och &#039;&#039;&#039;EEPROM&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PROM eller &#039;&#039;programmerbart&#039;&#039; ROM är en vidareutveckling av ROM. PROM tillåter en att redigera koderna på minnet en gång. Men för att kunna redigera informationen på minnet så måste man ha en speciell skrivutrustning som är väldigt svår att få tag på.  Sedan utvecklades EPROM och EEPROM. EPROM som står för &#039;&#039;erasable&#039;&#039; PROM kan man redigera med hjälp av ultraviolett strålning och EEPROM kan man redigera med hjälp av elektronsik utrustning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Flashminnen&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Flashminnen som har dubbelt så många transistorer per minnescell. Däremot har EEPROM en fördel som gör att man kan radera små block i taget. I små EEPROM-kretsar kan man radera och programmera 8 bitar i taget,  medan flashminnets blockstorlek är på 524 288 bitar. EEPROMs minnescell är större än flashminnet, vilket innebär en högra produktionskostnad. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Read-only_memory&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Signera artikeln med ditt namn&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hårddisk ===&lt;br /&gt;
Sigurd&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Joachim A ====&lt;br /&gt;
Hårddisk&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den största delen av en hårddisk består av flera  magnetiska skivor som är roterande och ligger på varandra. På varje sida av skivan sitter det skrivhuvuden som läser från eller skriver till skivan. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tre saker som är bra att känna till på en hårddisk är cylinder, huvud och sektor. &lt;br /&gt;
På hårdisken finns det flera spår. När skrivhuvudet har letat sig fram till rätt spår kan den stå stilla där och läsa eller skriva data, under tiden skivan roterar under.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En hårdisk kan bestå av flera skivor. Cylindern är det spår som ligger på samma ställe på varje skiva. Har man fyra skivor så kan tex  spåret näst längs ut på alla skivor. tillsammans utgöra en cylinder. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När hårddisken (skivorna)delats upp i flera små delar. så bildar den minsta delen sektorn. sektorn är oftast 512 B stor,. Eftersom en sektor inte rymmer så mycket lägger man i hop dom till ett större utrymme, ett större kluster.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att hårdisken ska kunna hitta en bestämd sektor  behöver den först få reda på vilken cylinder datan ligger på för att kunna bestämma vilken placering skrivhuvudet ska ha. Hårddisken består av flera skrivhuvuden och måste först veta vilket skrivhuvud som ska användas och i vilken sektor datan ligger i.  Vid läsning eller skrivning ställer rätt skrivhuvud in sig automatiskt och väntar  sen på att den rätta sektorn har snurrat fram. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tekniken som jag beskrivit  kallas egentligen CHS-adressering (cylinder, head, sector) men den är föråldrad. Datorn beskriver nu för tiden inte dessa punkter var för sig. Det är samma grundprincip men blocken numreras nu efter den ordning de ligger i. Den nya tekniken kallas LBA (Logical Block Addressing). första sektorn har nummer 0, nästa nummer 1 och så vidare.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
normal priset på en hårdisk på 1TB ligger på 650kr &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
--[[Användare:JoachimAllerborg|JoachimAllerborg]] 26 september 2012 kl. 19.46 (UTC)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chassi ===&lt;br /&gt;
niclas william Fredrik&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Kraftaggregat (PSU) ===&lt;br /&gt;
[[File:ATX-Netzteil.jpg|thumb|ATX-Netzteil. Klicka på bilden för mer info.]]&lt;br /&gt;
Nätaggregatet eller PSU som står för &amp;quot;Power Supply Unit&amp;quot; ser till att datorn ens startar. PSU:ns uppgift är att konvertera vägguttagets 230V till lägre spänningar så som 12V, 5V och 3.3V då datorns andra komponenter inte skulle klara av den höga spänningen. Man kan se PSU:n lite som ett hjärta som &amp;quot;pumpar&amp;quot; ut ström till datorns alla komponenter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Strömkablar&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Genom tiderna har många kablar tagits fram och och skrotats men dessa är några av de vanligaste och mest betydande.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:* 20/24 pin power connector - moderkortet&lt;br /&gt;
:*SATA-Power connector - optiska enheter &amp;amp; HDD&lt;br /&gt;
:*4-pin connector - äldre optiska enheter &amp;amp; äldre HDD:er&lt;br /&gt;
:*2x2-pin connector - CPU&lt;br /&gt;
:*PCie-Power connector - GPU&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Issa, Bomler&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Moderkort ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
====Kasper Winberg ====&lt;br /&gt;
[[Fil:Moderkort PCH.gif|thumb|400px|Schematisk bild på två av de vanligaste moderkorten]]&lt;br /&gt;
Moderkort är det svenska ordet för Motherboard och är ingen direkt förkortning så som USB (som står för universal serial bus). Det engelska namnet och även det ursprungliga namnet är Motherboard just för att det är grunden till en dator, utan moderkortet - ingen fungerande dator. Moderkortet sitter i chassit som alla andra komponenter och är &amp;quot;basen&amp;quot; till alla komponenter. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på ett moderkort kan variera grovt beroende på vad du ska använda det till, om du ska ha det i en vanlig arbetsdator utan några speciella tillägg kan du komma undan  med en 1000kr ungefär, men om du ska ha ett moderkort till tex en speldator så kan det kosta mycket mer beroende på vad för processor du har för den måste passa in i ditt moderkort, och hur många PCIe uttag du behöver. Men ett moderkort kan kosta runt 1000-5000kr. &lt;br /&gt;
Standardpriset brukar ligga runt 1500kr.&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
Här nedan ser du en översikt på ett modernt moderkort och några av de viktigaste komponenterna på moderkortet&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Modertkort_översikt_kasper.jpg|400px|left|Moderkort översikt]]&lt;br /&gt;
1. Front panel (Se nedan)&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
 2. PCI express x16 (Används till [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|grafikkort]], [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Ljudkortet|ljudkort]], nätverkskort)&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
 3. PCI  (Användes förr till allt som PCI-E har nu, används fortfarande till närverkskort / ljudkort)&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
4. PCI express x1 (Används till ljudkort, nätverkskort) &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
5. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|CPU]] sockel (processor sockel)&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
 6.  Plats för [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]] (arbetsminnet)&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
 7. Strömförsörjning till moderkort&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
 8. SATA uttag 6GB/s ([[Uppgift_Beskriv_en_datordel#SSD|SSD hårddisk]])/[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Joachim_A|(SATA hårddisk)]] &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
9. SATA 3GB/s &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
10. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#USB|USB]] uttag &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
11.[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#CMOS|CMOS]] Batteri&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Front_panel_moderkort.jpg‎|300px|left|Moderkortets front panel]]&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
1. VGA (uttag för bildkabel)&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
 2. USB portar&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
 3. Ljud ingångar &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
4. Internet uttag&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källor: &lt;br /&gt;
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
Jag har gjort beskrivning på bilderna själv via Microsoft Paint &amp;amp; Seashore&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
--[[Användare:KasperV|KasperV]] 25 september 2012 kl. 15.38 (UTC)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Max Allerborg ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Moderkortet, det är ungefär som en människas hjärta. Nu undrar ni säkert hur ett moderkort kan vara som ett hjärta och det tänkte jag berätta för er. Det är så att alla komponenter som finns i datorn är kopplade till moderkortet på ett eller annat sätt. De flesta strömkällorna är kopplade direkt till moderkortet som i sin tur skickar vidare strömmen till komponenterna listade nedan.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|Grafikkort]]&lt;br /&gt;
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]]&lt;br /&gt;
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|Processor]]&lt;br /&gt;
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Fl.C3.A4kt|Fläkt]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns även en del komponenter som inte får ström av moderkortet och dom komponenterna kan ni se i listan nedan&lt;br /&gt;
[[Fil:ASRock N68C-S UCC Rev 1.03.jpg|400px|thumb|Micro-ATX med AMD socket FM1]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#H.C3.A5rddisk|Hårddisk]]&lt;br /&gt;
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#ROM|CD/DVD Läsare]]&lt;br /&gt;
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Kraftaggregat_.28PSU.29|Nätaggregat]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
För inte så länge sedan så hade moderkorten tre stycken olika chip men med teknikens utveckling så har man kommit på en annan lösning med endast två chip. Den nya två chips lösningen ska även fungera mycket snabbare och bättre än föregående alternativet. De två chipen som finns nu heter CPU (Central Processing Unit) samt PCH (Platform Controller Hub). Som jag sade tidigare så är nästan alla komponenter i datorn kopplade till moderkortet eller mer specifikt i de två chipsen. Till CPU:n kopplas externgrafik via PCIe, Interngrafik via CPU enheten och RAM-Minnen. Alltså så kan vi dra slutsaten att CPU:n kontrollerar utdataenheter. Till PCH:n som är den andra styrbryggan kopplas USB (Universial Serial Bus), Nätverk, Serial-ATA och en PCIe x1 för exempelvis ett externtljudkort. Då kan vi dra slutsatsen att PCH:n kontrollerar indataenheter. Det är alltså moderkortet som sammansvetsar alla komponenter och PCH:n och CPU:n som ser till att alla komponenterna kan samarbeta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
===== [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#BIOS_2|BIOS]] =====&lt;br /&gt;
(Basic Input/Output System) är den delen utav moderkortet som ser till att allting som ska startas startar och det sker med hjälp av en typ av mjukvara som ett operativsystem. Du kan även göra en rad olika inställningar via BIOS.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
===== CMOS =====&lt;br /&gt;
(Complementary Metal-Oxide Semiconductor) är ett litet minne som håller koll och lagrar info om BIOS systemet. den info som lagras är mestadels inställningar som sköts via BIOS systemet. CMOS håller även koll på saker som hårddiskarnas status och klockfrekvens på processorn.&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Moderkort Källor:&lt;br /&gt;
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] 24 september 2012 kl. 12.14 (UTC)&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ett litet skämt ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Några norska skämt på temat datorterminologi: [[Norska löshundskommitén]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Flashminne ===&lt;br /&gt;
Johnny Olsson&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== SSD ===&lt;br /&gt;
SSD står för Solid State Drive som kan översättas till halvledar disk på svenska. En SSD har inga snurande skivor som en vanlig hårddisk har utan baseras på minnskretsar istället. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
SSD ansluts oftast med SATA eller pci-e. En SSD som ansluts via pci-e är oftast snabbare men också mycket dyrare. SATA diskarna brukar ha läshastigheter runt 500MB/s och 500MB/s (2012) och pci-e diskarna runt 1500 MB/s läshastigheter och skrivhasigher runt 1200MB/s vilket kan jämföras med en vanlig traditionell hårdisk som kan läsa i ca 100MB/s   och skriver i ca 100MB/s. Pci-e diskarna riktar sig mer mot företagsanvändning och I servrar där den extra hastigheten behövs medans SATA diskarna riktar sig mer mot persondatorer med krav på prestanda. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En SSD är helt ljudlös och är okänslig mot stötar och vibrationer detta beror på att den inte har några rörliga delar. En SSD&#039;s livstid påverkas av antalet skrivningar så om disken får skriva mycket så kortas livstiden mycket.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eftersom tekniken är relativt ny så är priset förtfarande högt, ca 800 kr för 120Gb för en disk med SATA och för en 120Gb disk som ansluts via pci-e kostar ca 1800 kr.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|pEsJzrww_dA|250|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:E-disk_2-5_scsi.jpg]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Solid_state_drive#F.C3.B6rdelar Wikipedia.org]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/introduktion-till-datorn Kjell.com]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] 27 september 2012 kl. 21.16 (UTC)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== USB ===&lt;br /&gt;
Versioner:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
USB 1.0:&lt;br /&gt;
Den första versionen av USB och lanserades 1996. Då pratade man om Low  Speed som var upp till 1,5 Megabit/sek&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
USB 1.1:&lt;br /&gt;
Behovet av högre överföringshastighet var påtagligt och redan två år senare, 1998, så kom en mindre uppdatering av specifikationen för USB. Nu kunde man överföra med Full Speed, 12 megabit/sek&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
USB 2.0:&lt;br /&gt;
Jakten på högre gjorde att år 2000 kom nästa version. Hastigheten hade nu ökat till Hi-Speed, upp till 480 megabit/ sekund.  I och med version 2.0 så konkurrerade den nya versionen på allvar med Firewire. USB 2.0 standarden var även bakåt kompatibel med den tidigare standarden  USB 1.1.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
USB 3.0 :&lt;br /&gt;
I och med att USB nu hade blivit en standard på både Mac och Windows så utvecklades USB standarden och år 2008 så blev USB version 3.0 en standard. Nu kunde man komma upp i hastigheter på hela 5 gigabits, Superspeed. En stor fördel men 3.0 var att nu kunde kommunikationen gå i båda riktningarna samtidigt. Detta eftersom man utnyttjar 5 extra ledare i kabeln. En annan stor och viktig fördel var att nu kunde man få ut mer ström från varje USB-uttag vilket gjorde att tillverkarna fick möjlighet att tillverka nya tillbehör där man inte behövde skicka med externa nätdelar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När det gäller priser så varierar priserna väldigt kraftigt beroende på kvalité och funktioner. En del USB minnen är gjorda för att tåla extrema förhållanden och sen finns det även USB minnen med inbyggda fingeravtrycksläsare och olika krypteringar. Ett standard 4GBs minne kan man få från 30 kr och uppåt medan ett 256GBs minne kostar från ca 3000 kr och uppåt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källor: &lt;br /&gt;
:http://sv.wikipedia.org/wiki/Universal_Serial_Bus&lt;br /&gt;
:http://www.usb.org/home&lt;br /&gt;
:http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=168&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
/My Schenkmanis&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== USB ====&lt;br /&gt;
En usb överför ”data” som består utav den fil man, kopierar/ klipper ut, in till datorn med hjälp utav flera virtuella portar vid namn ”Endpoints”. Nästan alla enheter använder sig utav flera sådana ”Endpoints”, ca upp till 32st av olika typer, där var och en utav dem identifieras med ett nummer samt den riktning som data flödet (filerna) ska till i datorn. Under den tiden du kopierar/ klipper ut din fil till datorn så hanterar den all information tillsammans med ett gäng andra detaljer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Skärmavbild_2012-09-26_kl._1.38.39_PM.png|320 × 200 pixlar|]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Endpoint: är inbyggda i självaste usb:n när de blir tillverkade i fabrikerna, så dem finns permanent på självaste USB produkten. &lt;br /&gt;
[[Fil:Screenshot_2012-09-26-12-53-32.png|thumb|De guldiga sträcken på denna usb-minne är endpoints]]&lt;br /&gt;
// Mattias Norberg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== firewire ===&lt;br /&gt;
--[[Användare:Rove|Rove]] 24 september 2012 kl. 12.31 (UTC)&lt;br /&gt;
[[Fil:Firewire.jpeg|thumb|left]] {{#ev:youtube|xP5aLoRozt8|250|right}}&lt;br /&gt;
firewire är apples namn på produkten IEEE 1394 som är en högkommunikationskoppling till och från datorutrustning som till exemple överföring mellan en digital kamra eller liknande. Tekniken utvecklades under ledning av Apple tillsammans med bland andra Texas Instruments, IBM och Sony. IEEE 1394 är ett tekniskt bättre alternativ till USB, men har blivit mindre utbrett eftersom hårdvarukostnaden är högre.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The IEEE 1394 interface, developed in the late 1980s and early 1990s by Apple as FireWire, is a serial bus interface standard for high-speed communications and isochronous real-time data transfer. The 1394 interface is comparable with USB and often those two technologies are considered together, though USB has more market share.[1] Apple first included FireWire in some of its 1999 models, and most Apple computers since the year 2000 have included FireWire ports, though, as of 2012, nothing beyond the 800 version (IEEE-1394b).[2] The interface is also known by the brand i.LINK (Sony), and Lynx (Texas Instruments). IEEE 1394 replaced parallel SCSI in many applications, because of lower implementation costs and a simplified, more adaptable cabling system. The 1394 standard also defines a backplane interface, though this is not as widely used.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Grafikkort ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Johan Askefalk&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:ATI Radeon HD 4770 Graphics Card-oblique view.jpg|thumb|ATI Radeon HD 4770]]&lt;br /&gt;
Grafikkort används i nästan alla datorer. De finns snabba energi-slukande Grafikkort och snåla tysta energisnåla Grafikkort.&lt;br /&gt;
Snabba Grafikkort används främst i Spel datorer, och bild/film redigerings datorer, Dvs alla som jobbar med media och behöver&lt;br /&gt;
ett snabbt Grafikkort. För att det ska gå snabbare och &amp;quot;Smoothare&amp;quot;. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alla Grafikkort har ett &amp;quot;Grafikminne&amp;quot; det fungerar ungefär som ett RAM minne. Speldatorer behöver mycket minne dvs över 1 GB. Men de  snabbaste brukar kunna ha över 4GB!&lt;br /&gt;
Men alla Grafikkort behöver inte gigantiska &amp;quot;Grafikminnen&amp;quot;, om man till exempel arbetar med att skriva böcker eller långa texter så är det bättre att köpa ett tyst och mer energisnålt Grafikkort.&lt;br /&gt;
Och satsa mera på en bra CPU, en snabb SSD och mycket RAM.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Med en ny teknik kallad &amp;quot;Cuda&amp;quot; skapas av Nvidia. Med denna teknik kan GPU:ns super snabba minne användas som &amp;quot;huvudminne&amp;quot; när man redigerar bilder och liknande, Med denna teknik kan man arbeta otroligt mycket snabbare. Tekniken fungerar så att deras grafikkort ger kraft av sina super snabba processorer och med detta får man en extrem powerboost. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Crossfire ====&lt;br /&gt;
:&lt;br /&gt;
Crossfire är en teknik som gör att man kan koppla 2 Grafikkort tillsammans, och med detta ge starkare prestanda. Det går dock bara att koppla 2 Gafikkort via Crossfire om de 2 första nummerna på modellen är detsamma. Till exempel: Man kan koppla 1: Radeon HD 5770 och en 5790, Men inte 1: 7970 och 1: 7870. För att detta ska fungerar måste man dock ha ett moderkort som stödjer Crossfire X. &lt;br /&gt;
Om man bestämmer sig för att köra Crossfire så är det bra att tänka på att det används väldigt mycket energi, och det blir väldigt varm. Därför kan det vara bra att köpa någon extra fläkt eller kanske en vattenskylningssystem. Dessutom kan det vara bra att kolla så att de Grafikkort du ska använda Crossfire med arbetar bra tillsammans, Eftersom att även om de två första siffrorna är det samma. Kan de kanske finnas buggar om de kör tillsammans. De kan vara i form av bluescreens eller Glitter på skärmen. Du kan kolla detta genom att till exempel läsa på forum eller helt enkelt google det. Forum jag rekommenderar Sweclockers.se.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire.jpg|thumb|Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som jag sa tidigare så blir Grafikkorten oftast mycket varmare när de kör i Crossfire. Det är viktigt att det inte blir för varmt eftersom att då kan Moderkortet/ grafikkortet smälta. Mitt personliga tips är att varje gång du köpt ett eller flera Grafikkort kolla värmen på dem när de &amp;quot;Idlar&amp;quot; samt kör i &amp;quot;100%&amp;quot;. Detta kan du simpelt göra med ett program som heter: FurMark: VGA test. Programmet fungerar så att den öppnar ett fönster som har väldigt höga Grafikinställningar. Och grafikkortet tvingas använda allt den har för att kunna visa filmen i så hög grafik som möjligt. När programmet startats kommer den köra i 15 minuter på din skärms upplösning, eller någon annan virtuell upplösning om du så vill. Under dessa 15 minuter kommer grafikkortet jobba på 100% och fläktarna kommer att automatiskt öka för att hålla grafikkortet kallt. Ditt Grafikkort får inte bli för varmt, dvs runt 85-99 grader då kan det börja smälta, Så håll koll på det under hela testet. Om du märker att det börjar bli för varmt borde du kanske sänka upplösningen lite, men om du inte ändrat den från din skärms upplösning, måste du kanske införskaffa en eller två extra fläktar / ett nytt kallare chassi. Du kan också byta Grafikkortets standard fläkt då de brukar vara ganska dåliga. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När testet är klart och inget har gått fel så vet du hur dina varma ditt/dina Grafikkort blir på 100%. Om de inte blivit för varma så är det optimalt, om de inte är över 50/60 grader så kan du fundera på att överklocka grafikkortet något (överklocka = trimma). Jag själv ligger hemma på stabila 50-55 grader på 100%, jag har nu överklockat dem med ca: 30% och de ligger nu på ca 75-80 grader på 100% användning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;OBS:&#039;&#039;&#039; glöm inte att kolla att Grafikkorten/kortet inte blir för varmt efter överklockningen, om de/den blir de kan du sänka överklockningen något, annars kan du öka den lite eller helt enkelt låta den vara som den är för tillfället.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Grafikkorts överklockning ligger på OS:et dvs om du installerar om ditt Windos kommer din överklockings inställning försvinna. CPU överklockning ligger dock på BIOS dvs att den kommer vara kvar.&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lycka till och hoppades att detta hjälpte dig :)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
// Johan Askefalk&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
-----&lt;br /&gt;
=== Dennis K ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Grafikkort:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ett grafikkort, även kallad ett bildskärmskort, skärm adapter och grafikadapter, är ett expansionskort vars grafikprocessor beräknar fram digitala &amp;quot;kartor&amp;quot; av vad som ska visas på skärmen. De flesta grafikkort erbjuder olika funktioner såsom accelererad rendering av 3D-scener och 2D grafik, TV-utgång eller möjligheten att ansluta flera bildskärmar (multi-monitor). I moderna datorer är grafikkortet i form av ett instickskort som ansluts i ett slot. Om man ska förklara hur ett grafikkort fungerar för någon som inte vet så kan man säga att en liten bit information skickas till grafikkortet från cpun och i den står det vad som ska visas på skärmen. Informationen skickas i elektriska pulser, där tex det här skickas, på/av=1/0. Grafikkortet läser informationen och vidarebefodrar de elektriska signalerna och hämtar den extra informationen som behövs till flera (1/0) som skickas ut till utgången som blir något en skärm kan läsa av och då vet den att den ska tända den pixeln, släcka den röda pixel, gröna osv.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Crossfire:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Crossfire kallas den teknik som gör det möjligt att sammankoppla två grafikkort så att dom delar på arbetsbördan, detta ger en stor fördel i bland annat datorspel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ljudkortet ===&lt;br /&gt;
[[File:Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB.jpg|thumb|Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Frank Salazar Diaz&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Geylan&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ljudkortet är en komponent i datorn som spelar upp och spelar in ljud. Ljudkortet brukar oftas vara kopplat till Moderkortet och det är så ganska ofta på de moderna datorerna, fast det finns folk som använder ett instickskort för att de presterar bättre och man får en högre kvalite på ljudet. Signalerna/bruset som kommer från instickskortet är bättre isolerade och det betyder att bruset som uppstår när man använder ett ljudkort som är kopplat till moderkortet inte uppstår lika mycket och ljudet blir klarare. Instickskortet kan byta mellan olika samplingsfreksvenser, t.ex. 44.1/48/96 kHz, och på ljudkortet som är kopplat i moderkortet så brukar man oftast bara kunna använda 44.1 kHz. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De första ljudkorten till PC började användas i början av 1990-talet och då hade de bara MIDI-funktion som kunde kommunicera med datorer och instrument som t.ex. keyboards och trummaskiner. MIDI står för Musical Instrument Digital Interface och på svenska så är det ett seriellt elektroniskt gränssnit ämnat för musikbruk. Och senare på början av 1990-talet så började man även och använda 8 bitars digitalt ljud som var bättre än MIDI. Det första ljudkortet tillverkades i 80-talet och det hette Creative’s Soundblaster-kort och det var de första ljudkortet till PC.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det första ljudkortet till PC kom i början av 1990-talet och då hade de i första fallen endast MIDI- funktion och senare så hade den även 8 bitars digitalt Ljud.  &lt;br /&gt;
en utav de första ljudkorten som kom ut till PC var Creative’s Sound blaster. Som började tillverka i slutet av 80-talet  &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Sound Blaster är ett av många varumärken på en serie ljudkort skapat av det Singapore-baserade företag Creative Labs.  &lt;br /&gt;
AdLib var ett populärt MIDI-ljudkort tillverkat av det kanadensiska företaget AdLib, inc. Mellan 1987 och 1992. ( Ad lib är en förkortning av latinets ’ad libitum’) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det fanns också extern ljudkort som var till de allra första hemdatorerna. några märken var Sinclair, Commodore, BBC, Amstrad, Spectravideo m.m. dessa ljudkort innehöll ofta en tre-kanals ljudkrets,  vissa ljudkort hade stöd för MIDI som då var mycket nytt. Priset på ett ljudkort med märket Creative Sound Blaster kan kosta mellan 540-900kr&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Källor&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Creative_SB_X-Fi_Fatal1ty-AB.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Midi&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljudkort&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
=== Vattenkylning===&lt;br /&gt;
Victor Heinonen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Lagringsminne==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Lagringsminne eller externminne används såsom arbetsminnet till att lagra datorprogram och dess data när det inte används. Det finns många olika typer av lagringsminnen. Exempel på några lagringsminnen är disketter, hårddiskar, optiska skivor som dvd och Cd och man får inte glömma transistorbaserade flashminnen. Den andra typen av datorminne kallas för arbetsminne eller RAM. Skillnaden mellan arbetsminne och lagringsminne är att lagringsminnen inte är flyktigt, vilket betyder att det kan lagra data under en längre perioder även utan strömtillförsel vilket RAM inte kan.&lt;br /&gt;
Nu för tiden har de flesta datorer inbyggda lagringsminnen såsom hårddiskar. För i tiden var inte lagringsminnen inte inbyggt i datorn själv och av historiska skäl används fortfarande begreppet &amp;quot;externminne&amp;quot;. [[File:Interference-colors.jpg|thumb|Lagringminne]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Oscar Rasinaho&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== BIOS ===&lt;br /&gt;
Jimmy Hammarsten&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
BIOS&lt;br /&gt;
Ett BIO system är ett program eller en mjukvara som är inbyggd i datorn med ett BIO system som startar datorns operativ system, grafik kortet, RAM, CPU, Tangentbordet, musen och hårddisken mm.  BIOS står för Basic Input/Output System. Ett BIO System har ett Användargränssnitt som  vanligen ett menysystem genom att trycka en viss tangent på tangentbordet när datorn startar. I BIOS UI, kan en användare&lt;br /&gt;
- Konfigurera hårdvaran&lt;br /&gt;
- Sätta system klockan&lt;br /&gt;
- Aktivera/avaktivera system komponenter&lt;br /&gt;
- välja vilken enhet som är bäst lämplig till att starta upp systemet&lt;br /&gt;
- sätta olika lösenord uppmaningar, till exempel ett lösenord för att få tillgång till BIOS-funktionerna för användargränssnittet själv och förhindra illvilliga användare från att starta upp systemet från obehörig kringutrustning. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
källa&lt;br /&gt;
Datorteknik 1A V2011 Lärobok sid 23 av Jan-Eric Thelin&lt;br /&gt;
http://windows.microsoft.com/sv-SE/windows7/BIOS-frequently-asked-questions&lt;br /&gt;
http://en.wikipedia.org/wiki/BIOS&lt;br /&gt;
&amp;lt;/sub&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Oscar Rasinaho</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Oscars_sandl%C3%A5da&amp;diff=18578</id>
		<title>Oscars sandlåda</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Oscars_sandl%C3%A5da&amp;diff=18578"/>
		<updated>2012-10-03T11:10:00Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Oscar Rasinaho: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Vad? ==&lt;br /&gt;
{{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer?  Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du behöver bli medlem och logga in på Wikiskola för att kunna skriva här. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vi vill att du:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Förklarar vad förkortningen står för.&lt;br /&gt;
* Översätter engelska uttryck till svenska&lt;br /&gt;
* Anger ungefärligt pris&lt;br /&gt;
* Förklarar hur den fungerar&lt;br /&gt;
* Länk till en film eller inbäddad film.&lt;br /&gt;
* Källor/länkar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv ditt namn under den rubrik där du kan bidra. Eller lägg till en egen rubrik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du publicerar din text genom att lägga in på denna sida.&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== grafikkort ===&lt;br /&gt;
--[[Användare:Jesperdeli|Jesperdeli]] 24 september 2012 kl. 12.36 (UTC)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Datormus ===&lt;br /&gt;
[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg|miniatyr|200px|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jack&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X &amp;amp; ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X &amp;amp; Y-planet.￼&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Men just nu används laserdioder undertill som sänder ut en stråle. Strålen reflekteras till underlaget, och tas imot till musens mottagare. Förflyttningen registreras genom att musen rör på sig åt olika håll, då de reflekterande strålarna ändras&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== RAM ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alfonso&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ethernet ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
August Carlsson&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ethernet är en samling standardiserade sätt för kommunikation mellan datorenheter via höghastighets kablar. Ethernet är skapades år 1976 av Xerox Corporation. Ethernet standardiserades av IEEE, eller Institute of Electrical and Electronics &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ljudkort™=== &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tim Rey&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ett ljudkort är dator komponenten som låter dig spela upp och spela in ljud.&lt;br /&gt;
Ljudkortet är oftast installerat på moderkortet men kan också vara instickskort. De som söker det bästa i sin dator använder instickskort då det är bättre isolerat mot bruset som kommer från moderkortet. men har även fler in- utgångar och digitala in- ut gångar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De flesta ljudkort använder en &amp;quot;digital-to-analog converter&amp;quot;, eller &amp;quot;DAC&amp;quot;, vilket konverterar digitalt genererad data till analogt format. Dens output är kopplad till en förstärkare, eller hörlurar, vilket gör att vi kan höra ljudet från datorn. &lt;br /&gt;
Ett ljudkort kan ha många kopplingar, ibland är de för många eller för stora kopplingar, då installerar man ett externt kort där man länkar kopplingarna. Beroende på hur många kopplingar man använder räcker kanske inte ett kort, då använder man en breakbox som man kopplar till datorn. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En viktig del av ljudkortet är polyfoni, vilket är förmågan framkalla olika självständiga röster och ljud samtidigt. Ju fler kanaler ljudkortet har, det vill säga hur många utgångar, och kvalitet på dem desto bättre ljud separering. Polyfoni är viktigt då om man inte har&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Fläkt ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Malin:&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
När en dator är i arbete, genererar komponenterna i datorn värmeenergi. Dock så är många delar i en dator väldigt känsliga mot värme. Därför är det viktigt att ha någon sorts kylning till datorn, så att luften i datorn förblir kall. Dels så att datorn inte överhettas, men även för att datorer jobbar bättre om den är kall. Den vanligaste kylningstekninken till en modern dator är datorfläkten. Datorfläkten har till uppgift att fläkta bort den varma luften inuti datorn och ersätta den med kall luft utifrån. Det finns oftast fler än en fläkt till en dator eftersom en fläkt inte är stark nog att kyla hela datorn. Det vanligaste är att det finns fläktar vid t.ex. nätagregatet, grafikkortet, processorn, CPU:n och vid Chassit. Dessa fläktar finns offtast redan från början, men att om man vill utsätta sin dator för tyngre program och mer jobb (t.ex. spel eller andra stora program), kan användaren sätta till extra fläktar. Det finns även olika bra fläktar som har bra styrka och snabbhet. Man mäter fläktars kraft i RPM (Rotations Per Minute). Desto mer RPM en fläkt har, desto bättre är den.&lt;br /&gt;
--[[Användare:MalinHagland|MalinHagland]] 24 september 2012 kl. 12.07 (UTC)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:80mm computer fans with fan guards and connectors.png|thumb|80mm computer fans with fan guards and connectors]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varje dators komponenter alstrar värme vid användning. Man måste därför ha något som kyler ner komponenterna för att de inte ska överhettas och smälta eller skadas. Meningen med datorfläktar är att de ska skicka ut värmen ur chassit. Många av delarna i en dator, som t.ex. hårddiskar och nätaggregat, behöver inte en fläkt, utan bara ett gott luftflöde genom chassit. Detta innebär att fläktarna ofta placeras nära värmegenererande komponenter, som grafikkort och processorer. &lt;br /&gt;
Att kyla datorer med hjälp av fläktar är inte det enda alternativet i dagens läge. Personer som använder sina datorer till krävande arbeten måste iblanda ha bättre och mer effektiv kylning än dessa kan erbjuda. Vattenkylning är ett av dessa alternativ och går ut på att man leder kallt vatten till vattenblock som sitter monterade på datorkomponenterna. Detta sätt att kyla på är mycket mer effektivt. Samtidigt så är det mer riskabelt då datorn kan förstöras om en ledning går sönder och vatten sipprar ut i systemet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på datorfläktar varierar väldigt mycket. Enkla och små fläktar kan kosta mindre än 100 kr medan vattenkylning kan kosta uppemot och långt över tusen kronor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Här är en video på en dator som använder sig av vattenkylning: http://www.youtube.com/watch?v=LRi3goene5k. Jag hittade också en video där man använder sig av flytande kväve för att kyla ner datorn. Detta tillvägagångssätt är inget att rekommendera då de drar ner temperaturen i datorn till -80 grader. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Här är videon:  http://www.youtube.com/watch?v=QmSBaizEqkk&amp;amp;feature=related. En vanlig datorfläkt, som den på bilden, hittade jag ingen video på då den är så lätt att förstå. Det är helt enkelt en fläkt som snurrar inuti datorn för att få ut varm luft.&lt;br /&gt;
--[[Användare:Miro|Miro]] 24 september 2012 kl. 12.06 (UTC)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Källor:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
http://h10025.www1.hp.com/ewfrf/wc/document?docname=c01993131&amp;amp;lc=sv&amp;amp;cc=se&amp;amp;dlc=sv&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== ROM ===&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;ROM&#039;&#039;&#039; eller Read-only Memory betyder med en grov översättning ”endast läsbart minne”. ROM-minnet i datorn är väldigt viktigt för att datorn ska kunna fungera. Detta beror på att all programvara som är avsedd för att styra hårdvaran i datorn finns på ROM-minnet. På grund av denna funktion kan man inte redigera informationen på ROM-minnet och därav namnet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;PROM&#039;&#039;&#039;, &#039;&#039;&#039;EPROM&#039;&#039;&#039; och &#039;&#039;&#039;EEPROM&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PROM eller &#039;&#039;programmerbart&#039;&#039; ROM är en vidareutveckling av ROM. PROM tillåter en att redigera koderna på minnet en gång. Men för att kunna redigera informationen på minnet så måste man ha en speciell skrivutrustning som är väldigt svår att få tag på.  Sedan utvecklades EPROM och EEPROM. EPROM som står för &#039;&#039;erasable&#039;&#039; PROM kan man redigera med hjälp av ultraviolett strålning och EEPROM kan man redigera med hjälp av elektronsik utrustning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Flashminnen&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Flashminnen som har dubbelt så många transistorer per minnescell. Däremot har EEPROM en fördel som gör att man kan radera små block i taget. I små EEPROM-kretsar kan man radera och programmera 8 bitar i taget,  medan flashminnets blockstorlek är på 524 288 bitar. EEPROMs minnescell är större än flashminnet, vilket innebär en högra produktionskostnad. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Read-only_memory&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Signera artikeln med ditt namn&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hårddisk ===&lt;br /&gt;
Sigurd&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Joachim A ====&lt;br /&gt;
Hårddisk&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den största delen av en hårddisk består av flera  magnetiska skivor som är roterande och ligger på varandra. På varje sida av skivan sitter det skrivhuvuden som läser från eller skriver till skivan. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tre saker som är bra att känna till på en hårddisk är cylinder, huvud och sektor. &lt;br /&gt;
På hårdisken finns det flera spår. När skrivhuvudet har letat sig fram till rätt spår kan den stå stilla där och läsa eller skriva data, under tiden skivan roterar under.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En hårdisk kan bestå av flera skivor. Cylindern är det spår som ligger på samma ställe på varje skiva. Har man fyra skivor så kan tex  spåret näst längs ut på alla skivor. tillsammans utgöra en cylinder. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När hårddisken (skivorna)delats upp i flera små delar. så bildar den minsta delen sektorn. sektorn är oftast 512 B stor,. Eftersom en sektor inte rymmer så mycket lägger man i hop dom till ett större utrymme, ett större kluster.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att hårdisken ska kunna hitta en bestämd sektor  behöver den först få reda på vilken cylinder datan ligger på för att kunna bestämma vilken placering skrivhuvudet ska ha. Hårddisken består av flera skrivhuvuden och måste först veta vilket skrivhuvud som ska användas och i vilken sektor datan ligger i.  Vid läsning eller skrivning ställer rätt skrivhuvud in sig automatiskt och väntar  sen på att den rätta sektorn har snurrat fram. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tekniken som jag beskrivit  kallas egentligen CHS-adressering (cylinder, head, sector) men den är föråldrad. Datorn beskriver nu för tiden inte dessa punkter var för sig. Det är samma grundprincip men blocken numreras nu efter den ordning de ligger i. Den nya tekniken kallas LBA (Logical Block Addressing). första sektorn har nummer 0, nästa nummer 1 och så vidare.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
normal priset på en hårdisk på 1TB ligger på 650kr &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
--[[Användare:JoachimAllerborg|JoachimAllerborg]] 26 september 2012 kl. 19.46 (UTC)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chassi ===&lt;br /&gt;
niclas william Fredrik&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Kraftaggregat (PSU) ===&lt;br /&gt;
[[File:ATX-Netzteil.jpg|thumb|ATX-Netzteil. Klicka på bilden för mer info.]]&lt;br /&gt;
Nätaggregatet eller PSU som står för &amp;quot;Power Supply Unit&amp;quot; ser till att datorn ens startar. PSU:ns uppgift är att konvertera vägguttagets 230V till lägre spänningar så som 12V, 5V och 3.3V då datorns andra komponenter inte skulle klara av den höga spänningen. Man kan se PSU:n lite som ett hjärta som &amp;quot;pumpar&amp;quot; ut ström till datorns alla komponenter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Strömkablar&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Genom tiderna har många kablar tagits fram och och skrotats men dessa är några av de vanligaste och mest betydande.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:* 20/24 pin power connector - moderkortet&lt;br /&gt;
:*SATA-Power connector - optiska enheter &amp;amp; HDD&lt;br /&gt;
:*4-pin connector - äldre optiska enheter &amp;amp; äldre HDD:er&lt;br /&gt;
:*2x2-pin connector - CPU&lt;br /&gt;
:*PCie-Power connector - GPU&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Issa, Bomler&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Moderkort ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
====Kasper Winberg ====&lt;br /&gt;
[[Fil:Moderkort PCH.gif|thumb|400px|Schematisk bild på två av de vanligaste moderkorten]]&lt;br /&gt;
Moderkort är det svenska ordet för Motherboard och är ingen direkt förkortning så som USB (som står för universal serial bus). Det engelska namnet och även det ursprungliga namnet är Motherboard just för att det är grunden till en dator, utan moderkortet - ingen fungerande dator. Moderkortet sitter i chassit som alla andra komponenter och är &amp;quot;basen&amp;quot; till alla komponenter. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på ett moderkort kan variera grovt beroende på vad du ska använda det till, om du ska ha det i en vanlig arbetsdator utan några speciella tillägg kan du komma undan  med en 1000kr ungefär, men om du ska ha ett moderkort till tex en speldator så kan det kosta mycket mer beroende på vad för processor du har för den måste passa in i ditt moderkort, och hur många PCIe uttag du behöver. Men ett moderkort kan kosta runt 1000-5000kr. &lt;br /&gt;
Standardpriset brukar ligga runt 1500kr.&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
Här nedan ser du en översikt på ett modernt moderkort och några av de viktigaste komponenterna på moderkortet&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Modertkort_översikt_kasper.jpg|400px|left|Moderkort översikt]]&lt;br /&gt;
1. Front panel (Se nedan)&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
 2. PCI express x16 (Används till [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|grafikkort]], [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Ljudkortet|ljudkort]], nätverkskort)&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
 3. PCI  (Användes förr till allt som PCI-E har nu, används fortfarande till närverkskort / ljudkort)&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
4. PCI express x1 (Används till ljudkort, nätverkskort) &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
5. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|CPU]] sockel (processor sockel)&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
 6.  Plats för [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]] (arbetsminnet)&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
 7. Strömförsörjning till moderkort&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
 8. SATA uttag 6GB/s ([[Uppgift_Beskriv_en_datordel#SSD|SSD hårddisk]])/[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Joachim_A|(SATA hårddisk)]] &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
9. SATA 3GB/s &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
10. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#USB|USB]] uttag &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
11.[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#CMOS|CMOS]] Batteri&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Front_panel_moderkort.jpg‎|300px|left|Moderkortets front panel]]&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
1. VGA (uttag för bildkabel)&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
 2. USB portar&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
 3. Ljud ingångar &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
4. Internet uttag&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källor: &lt;br /&gt;
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
Jag har gjort beskrivning på bilderna själv via Microsoft Paint &amp;amp; Seashore&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
--[[Användare:KasperV|KasperV]] 25 september 2012 kl. 15.38 (UTC)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Max Allerborg ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Moderkortet, det är ungefär som en människas hjärta. Nu undrar ni säkert hur ett moderkort kan vara som ett hjärta och det tänkte jag berätta för er. Det är så att alla komponenter som finns i datorn är kopplade till moderkortet på ett eller annat sätt. De flesta strömkällorna är kopplade direkt till moderkortet som i sin tur skickar vidare strömmen till komponenterna listade nedan.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|Grafikkort]]&lt;br /&gt;
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]]&lt;br /&gt;
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|Processor]]&lt;br /&gt;
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Fl.C3.A4kt|Fläkt]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns även en del komponenter som inte får ström av moderkortet och dom komponenterna kan ni se i listan nedan&lt;br /&gt;
[[Fil:ASRock N68C-S UCC Rev 1.03.jpg|400px|thumb|Micro-ATX med AMD socket FM1]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#H.C3.A5rddisk|Hårddisk]]&lt;br /&gt;
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#ROM|CD/DVD Läsare]]&lt;br /&gt;
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Kraftaggregat_.28PSU.29|Nätaggregat]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
För inte så länge sedan så hade moderkorten tre stycken olika chip men med teknikens utveckling så har man kommit på en annan lösning med endast två chip. Den nya två chips lösningen ska även fungera mycket snabbare och bättre än föregående alternativet. De två chipen som finns nu heter CPU (Central Processing Unit) samt PCH (Platform Controller Hub). Som jag sade tidigare så är nästan alla komponenter i datorn kopplade till moderkortet eller mer specifikt i de två chipsen. Till CPU:n kopplas externgrafik via PCIe, Interngrafik via CPU enheten och RAM-Minnen. Alltså så kan vi dra slutsaten att CPU:n kontrollerar utdataenheter. Till PCH:n som är den andra styrbryggan kopplas USB (Universial Serial Bus), Nätverk, Serial-ATA och en PCIe x1 för exempelvis ett externtljudkort. Då kan vi dra slutsatsen att PCH:n kontrollerar indataenheter. Det är alltså moderkortet som sammansvetsar alla komponenter och PCH:n och CPU:n som ser till att alla komponenterna kan samarbeta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
===== [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#BIOS_2|BIOS]] =====&lt;br /&gt;
(Basic Input/Output System) är den delen utav moderkortet som ser till att allting som ska startas startar och det sker med hjälp av en typ av mjukvara som ett operativsystem. Du kan även göra en rad olika inställningar via BIOS.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
===== CMOS =====&lt;br /&gt;
(Complementary Metal-Oxide Semiconductor) är ett litet minne som håller koll och lagrar info om BIOS systemet. den info som lagras är mestadels inställningar som sköts via BIOS systemet. CMOS håller även koll på saker som hårddiskarnas status och klockfrekvens på processorn.&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Moderkort Källor:&lt;br /&gt;
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] 24 september 2012 kl. 12.14 (UTC)&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ett litet skämt ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Några norska skämt på temat datorterminologi: [[Norska löshundskommitén]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Flashminne ===&lt;br /&gt;
Johnny Olsson&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== SSD ===&lt;br /&gt;
SSD står för Solid State Drive som kan översättas till halvledar disk på svenska. En SSD har inga snurande skivor som en vanlig hårddisk har utan baseras på minnskretsar istället. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
SSD ansluts oftast med SATA eller pci-e. En SSD som ansluts via pci-e är oftast snabbare men också mycket dyrare. SATA diskarna brukar ha läshastigheter runt 500MB/s och 500MB/s (2012) och pci-e diskarna runt 1500 MB/s läshastigheter och skrivhasigher runt 1200MB/s vilket kan jämföras med en vanlig traditionell hårdisk som kan läsa i ca 100MB/s   och skriver i ca 100MB/s. Pci-e diskarna riktar sig mer mot företagsanvändning och I servrar där den extra hastigheten behövs medans SATA diskarna riktar sig mer mot persondatorer med krav på prestanda. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En SSD är helt ljudlös och är okänslig mot stötar och vibrationer detta beror på att den inte har några rörliga delar. En SSD&#039;s livstid påverkas av antalet skrivningar så om disken får skriva mycket så kortas livstiden mycket.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eftersom tekniken är relativt ny så är priset förtfarande högt, ca 800 kr för 120Gb för en disk med SATA och för en 120Gb disk som ansluts via pci-e kostar ca 1800 kr.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|pEsJzrww_dA|250|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:E-disk_2-5_scsi.jpg]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Solid_state_drive#F.C3.B6rdelar Wikipedia.org]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/introduktion-till-datorn Kjell.com]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] 27 september 2012 kl. 21.16 (UTC)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== USB ===&lt;br /&gt;
Versioner:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
USB 1.0:&lt;br /&gt;
Den första versionen av USB och lanserades 1996. Då pratade man om Low  Speed som var upp till 1,5 Megabit/sek&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
USB 1.1:&lt;br /&gt;
Behovet av högre överföringshastighet var påtagligt och redan två år senare, 1998, så kom en mindre uppdatering av specifikationen för USB. Nu kunde man överföra med Full Speed, 12 megabit/sek&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
USB 2.0:&lt;br /&gt;
Jakten på högre gjorde att år 2000 kom nästa version. Hastigheten hade nu ökat till Hi-Speed, upp till 480 megabit/ sekund.  I och med version 2.0 så konkurrerade den nya versionen på allvar med Firewire. USB 2.0 standarden var även bakåt kompatibel med den tidigare standarden  USB 1.1.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
USB 3.0 :&lt;br /&gt;
I och med att USB nu hade blivit en standard på både Mac och Windows så utvecklades USB standarden och år 2008 så blev USB version 3.0 en standard. Nu kunde man komma upp i hastigheter på hela 5 gigabits, Superspeed. En stor fördel men 3.0 var att nu kunde kommunikationen gå i båda riktningarna samtidigt. Detta eftersom man utnyttjar 5 extra ledare i kabeln. En annan stor och viktig fördel var att nu kunde man få ut mer ström från varje USB-uttag vilket gjorde att tillverkarna fick möjlighet att tillverka nya tillbehör där man inte behövde skicka med externa nätdelar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När det gäller priser så varierar priserna väldigt kraftigt beroende på kvalité och funktioner. En del USB minnen är gjorda för att tåla extrema förhållanden och sen finns det även USB minnen med inbyggda fingeravtrycksläsare och olika krypteringar. Ett standard 4GBs minne kan man få från 30 kr och uppåt medan ett 256GBs minne kostar från ca 3000 kr och uppåt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källor: &lt;br /&gt;
:http://sv.wikipedia.org/wiki/Universal_Serial_Bus&lt;br /&gt;
:http://www.usb.org/home&lt;br /&gt;
:http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=168&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
/My Schenkmanis&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== USB ====&lt;br /&gt;
En usb överför ”data” som består utav den fil man, kopierar/ klipper ut, in till datorn med hjälp utav flera virtuella portar vid namn ”Endpoints”. Nästan alla enheter använder sig utav flera sådana ”Endpoints”, ca upp till 32st av olika typer, där var och en utav dem identifieras med ett nummer samt den riktning som data flödet (filerna) ska till i datorn. Under den tiden du kopierar/ klipper ut din fil till datorn så hanterar den all information tillsammans med ett gäng andra detaljer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Skärmavbild_2012-09-26_kl._1.38.39_PM.png|320 × 200 pixlar|]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Endpoint: är inbyggda i självaste usb:n när de blir tillverkade i fabrikerna, så dem finns permanent på självaste USB produkten. &lt;br /&gt;
[[Fil:Screenshot_2012-09-26-12-53-32.png|thumb|De guldiga sträcken på denna usb-minne är endpoints]]&lt;br /&gt;
// Mattias Norberg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== firewire ===&lt;br /&gt;
--[[Användare:Rove|Rove]] 24 september 2012 kl. 12.31 (UTC)&lt;br /&gt;
[[Fil:Firewire.jpeg|thumb|left]] {{#ev:youtube|xP5aLoRozt8|250|right}}&lt;br /&gt;
firewire är apples namn på produkten IEEE 1394 som är en högkommunikationskoppling till och från datorutrustning som till exemple överföring mellan en digital kamra eller liknande. Tekniken utvecklades under ledning av Apple tillsammans med bland andra Texas Instruments, IBM och Sony. IEEE 1394 är ett tekniskt bättre alternativ till USB, men har blivit mindre utbrett eftersom hårdvarukostnaden är högre.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The IEEE 1394 interface, developed in the late 1980s and early 1990s by Apple as FireWire, is a serial bus interface standard for high-speed communications and isochronous real-time data transfer. The 1394 interface is comparable with USB and often those two technologies are considered together, though USB has more market share.[1] Apple first included FireWire in some of its 1999 models, and most Apple computers since the year 2000 have included FireWire ports, though, as of 2012, nothing beyond the 800 version (IEEE-1394b).[2] The interface is also known by the brand i.LINK (Sony), and Lynx (Texas Instruments). IEEE 1394 replaced parallel SCSI in many applications, because of lower implementation costs and a simplified, more adaptable cabling system. The 1394 standard also defines a backplane interface, though this is not as widely used.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Grafikkort ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Johan Askefalk&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:ATI Radeon HD 4770 Graphics Card-oblique view.jpg|thumb|ATI Radeon HD 4770]]&lt;br /&gt;
Grafikkort används i nästan alla datorer. De finns snabba energi-slukande Grafikkort och snåla tysta energisnåla Grafikkort.&lt;br /&gt;
Snabba Grafikkort används främst i Spel datorer, och bild/film redigerings datorer, Dvs alla som jobbar med media och behöver&lt;br /&gt;
ett snabbt Grafikkort. För att det ska gå snabbare och &amp;quot;Smoothare&amp;quot;. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alla Grafikkort har ett &amp;quot;Grafikminne&amp;quot; det fungerar ungefär som ett RAM minne. Speldatorer behöver mycket minne dvs över 1 GB. Men de  snabbaste brukar kunna ha över 4GB!&lt;br /&gt;
Men alla Grafikkort behöver inte gigantiska &amp;quot;Grafikminnen&amp;quot;, om man till exempel arbetar med att skriva böcker eller långa texter så är det bättre att köpa ett tyst och mer energisnålt Grafikkort.&lt;br /&gt;
Och satsa mera på en bra CPU, en snabb SSD och mycket RAM.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Med en ny teknik kallad &amp;quot;Cuda&amp;quot; skapas av Nvidia. Med denna teknik kan GPU:ns super snabba minne användas som &amp;quot;huvudminne&amp;quot; när man redigerar bilder och liknande, Med denna teknik kan man arbeta otroligt mycket snabbare. Tekniken fungerar så att deras grafikkort ger kraft av sina super snabba processorer och med detta får man en extrem powerboost. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Crossfire ====&lt;br /&gt;
:&lt;br /&gt;
Crossfire är en teknik som gör att man kan koppla 2 Grafikkort tillsammans, och med detta ge starkare prestanda. Det går dock bara att koppla 2 Gafikkort via Crossfire om de 2 första nummerna på modellen är detsamma. Till exempel: Man kan koppla 1: Radeon HD 5770 och en 5790, Men inte 1: 7970 och 1: 7870. För att detta ska fungerar måste man dock ha ett moderkort som stödjer Crossfire X. &lt;br /&gt;
Om man bestämmer sig för att köra Crossfire så är det bra att tänka på att det används väldigt mycket energi, och det blir väldigt varm. Därför kan det vara bra att köpa någon extra fläkt eller kanske en vattenskylningssystem. Dessutom kan det vara bra att kolla så att de Grafikkort du ska använda Crossfire med arbetar bra tillsammans, Eftersom att även om de två första siffrorna är det samma. Kan de kanske finnas buggar om de kör tillsammans. De kan vara i form av bluescreens eller Glitter på skärmen. Du kan kolla detta genom att till exempel läsa på forum eller helt enkelt google det. Forum jag rekommenderar Sweclockers.se.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire.jpg|thumb|Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som jag sa tidigare så blir Grafikkorten oftast mycket varmare när de kör i Crossfire. Det är viktigt att det inte blir för varmt eftersom att då kan Moderkortet/ grafikkortet smälta. Mitt personliga tips är att varje gång du köpt ett eller flera Grafikkort kolla värmen på dem när de &amp;quot;Idlar&amp;quot; samt kör i &amp;quot;100%&amp;quot;. Detta kan du simpelt göra med ett program som heter: FurMark: VGA test. Programmet fungerar så att den öppnar ett fönster som har väldigt höga Grafikinställningar. Och grafikkortet tvingas använda allt den har för att kunna visa filmen i så hög grafik som möjligt. När programmet startats kommer den köra i 15 minuter på din skärms upplösning, eller någon annan virtuell upplösning om du så vill. Under dessa 15 minuter kommer grafikkortet jobba på 100% och fläktarna kommer att automatiskt öka för att hålla grafikkortet kallt. Ditt Grafikkort får inte bli för varmt, dvs runt 85-99 grader då kan det börja smälta, Så håll koll på det under hela testet. Om du märker att det börjar bli för varmt borde du kanske sänka upplösningen lite, men om du inte ändrat den från din skärms upplösning, måste du kanske införskaffa en eller två extra fläktar / ett nytt kallare chassi. Du kan också byta Grafikkortets standard fläkt då de brukar vara ganska dåliga. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När testet är klart och inget har gått fel så vet du hur dina varma ditt/dina Grafikkort blir på 100%. Om de inte blivit för varma så är det optimalt, om de inte är över 50/60 grader så kan du fundera på att överklocka grafikkortet något (överklocka = trimma). Jag själv ligger hemma på stabila 50-55 grader på 100%, jag har nu överklockat dem med ca: 30% och de ligger nu på ca 75-80 grader på 100% användning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;OBS:&#039;&#039;&#039; glöm inte att kolla att Grafikkorten/kortet inte blir för varmt efter överklockningen, om de/den blir de kan du sänka överklockningen något, annars kan du öka den lite eller helt enkelt låta den vara som den är för tillfället.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Grafikkorts överklockning ligger på OS:et dvs om du installerar om ditt Windos kommer din överklockings inställning försvinna. CPU överklockning ligger dock på BIOS dvs att den kommer vara kvar.&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lycka till och hoppades att detta hjälpte dig :)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
// Johan Askefalk&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
-----&lt;br /&gt;
=== Dennis K ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Grafikkort:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ett grafikkort, även kallad ett bildskärmskort, skärm adapter och grafikadapter, är ett expansionskort vars grafikprocessor beräknar fram digitala &amp;quot;kartor&amp;quot; av vad som ska visas på skärmen. De flesta grafikkort erbjuder olika funktioner såsom accelererad rendering av 3D-scener och 2D grafik, TV-utgång eller möjligheten att ansluta flera bildskärmar (multi-monitor). I moderna datorer är grafikkortet i form av ett instickskort som ansluts i ett slot. Om man ska förklara hur ett grafikkort fungerar för någon som inte vet så kan man säga att en liten bit information skickas till grafikkortet från cpun och i den står det vad som ska visas på skärmen. Informationen skickas i elektriska pulser, där tex det här skickas, på/av=1/0. Grafikkortet läser informationen och vidarebefodrar de elektriska signalerna och hämtar den extra informationen som behövs till flera (1/0) som skickas ut till utgången som blir något en skärm kan läsa av och då vet den att den ska tända den pixeln, släcka den röda pixel, gröna osv.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Crossfire:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Crossfire kallas den teknik som gör det möjligt att sammankoppla två grafikkort så att dom delar på arbetsbördan, detta ger en stor fördel i bland annat datorspel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ljudkortet ===&lt;br /&gt;
[[File:Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB.jpg|thumb|Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Frank Salazar Diaz&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Geylan&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ljudkortet är en komponent i datorn som spelar upp och spelar in ljud. Ljudkortet brukar oftas vara kopplat till Moderkortet och det är så ganska ofta på de moderna datorerna, fast det finns folk som använder ett instickskort för att de presterar bättre och man får en högre kvalite på ljudet. Signalerna/bruset som kommer från instickskortet är bättre isolerade och det betyder att bruset som uppstår när man använder ett ljudkort som är kopplat till moderkortet inte uppstår lika mycket och ljudet blir klarare. Instickskortet kan byta mellan olika samplingsfreksvenser, t.ex. 44.1/48/96 kHz, och på ljudkortet som är kopplat i moderkortet så brukar man oftast bara kunna använda 44.1 kHz. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De första ljudkorten till PC började användas i början av 1990-talet och då hade de bara MIDI-funktion som kunde kommunicera med datorer och instrument som t.ex. keyboards och trummaskiner. MIDI står för Musical Instrument Digital Interface och på svenska så är det ett seriellt elektroniskt gränssnit ämnat för musikbruk. Och senare på början av 1990-talet så började man även och använda 8 bitars digitalt ljud som var bättre än MIDI. Det första ljudkortet tillverkades i 80-talet och det hette Creative’s Soundblaster-kort och det var de första ljudkortet till PC.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det första ljudkortet till PC kom i början av 1990-talet och då hade de i första fallen endast MIDI- funktion och senare så hade den även 8 bitars digitalt Ljud.  &lt;br /&gt;
en utav de första ljudkorten som kom ut till PC var Creative’s Sound blaster. Som började tillverka i slutet av 80-talet  &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Sound Blaster är ett av många varumärken på en serie ljudkort skapat av det Singapore-baserade företag Creative Labs.  &lt;br /&gt;
AdLib var ett populärt MIDI-ljudkort tillverkat av det kanadensiska företaget AdLib, inc. Mellan 1987 och 1992. ( Ad lib är en förkortning av latinets ’ad libitum’) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det fanns också extern ljudkort som var till de allra första hemdatorerna. några märken var Sinclair, Commodore, BBC, Amstrad, Spectravideo m.m. dessa ljudkort innehöll ofta en tre-kanals ljudkrets,  vissa ljudkort hade stöd för MIDI som då var mycket nytt. Priset på ett ljudkort med märket Creative Sound Blaster kan kosta mellan 540-900kr&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Källor&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Creative_SB_X-Fi_Fatal1ty-AB.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Midi&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljudkort&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
=== Vattenkylning===&lt;br /&gt;
Victor Heinonen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Lagringsminne==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Lagringsminne eller externminne används såsom arbetsminnet till att lagra datorprogram och dess data när det inte används. Det finns många olika typer av lagringsminnen. Exempel på några lagringsminnen är disketter, hårddiskar, optiska skivor som dvd och Cd och man får inte glömma transistorbaserade flashminnen. Den andra typen av datorminne kallas för arbetsminne eller RAM. Skillnaden mellan arbetsminne och lagringsminne är att lagringsminnen inte är flyktigt, vilket betyder att det kan lagra data under en längre perioder även utan strömtillförsel vilket RAM inte kan.&lt;br /&gt;
Nu för tiden har de flesta datorer inbyggda lagringsminnen såsom hårddiskar. För i tiden var inte lagringsminnen inte inbyggt i datorn själv och av historiska skäl används fortfarande begreppet &amp;quot;externminne&amp;quot;. [[File:Interference-colors.jpg|thumb|Lagringminne]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Oscar Rasinaho&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== BIOS ===&lt;br /&gt;
Jimmy Hammarsten&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
BIOS&lt;br /&gt;
Ett BIO system är ett program eller en mjukvara som är inbyggd i datorn med ett BIO system som startar datorns operativ system, grafik kortet, RAM, CPU, Tangentbordet, musen och hårddisken mm.  BIOS står för Basic Input/Output System. Ett BIO System har ett Användargränssnitt som  vanligen ett menysystem genom att trycka en viss tangent på tangentbordet när datorn startar. I BIOS UI, kan en användare&lt;br /&gt;
- Konfigurera hårdvaran&lt;br /&gt;
- Sätta system klockan&lt;br /&gt;
- Aktivera/avaktivera system komponenter&lt;br /&gt;
- välja vilken enhet som är bäst lämplig till att starta upp systemet&lt;br /&gt;
- sätta olika lösenord uppmaningar, till exempel ett lösenord för att få tillgång till BIOS-funktionerna för användargränssnittet själv och förhindra illvilliga användare från att starta upp systemet från obehörig kringutrustning. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
källa&lt;br /&gt;
Datorteknik 1A V2011 Lärobok sid 23 av Jan-Eric Thelin&lt;br /&gt;
http://windows.microsoft.com/sv-SE/windows7/BIOS-frequently-asked-questions&lt;br /&gt;
http://en.wikipedia.org/wiki/BIOS&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Oscar Rasinaho</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Diskussion:Uppgift_Beskriv_en_datordel&amp;diff=18246</id>
		<title>Diskussion:Uppgift Beskriv en datordel</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Diskussion:Uppgift_Beskriv_en_datordel&amp;diff=18246"/>
		<updated>2012-10-01T12:42:59Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Oscar Rasinaho: /* Rasinaho Cevallos Oscar Emilio */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;__NOTOC__&lt;br /&gt;
== Allerborg Max ==&lt;br /&gt;
[[Max Sandlåda]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Allerborg Stigberg Joachim == &lt;br /&gt;
== Askefalk Johan ==&lt;br /&gt;
[[Johans Sandlåda:]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Bakovic Miro == &lt;br /&gt;
== Bomler Patric ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[PBomler Sandlåda]] (inget har ändrats ännu)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Carlsson August == &lt;br /&gt;
== Chowdhury Issa ==&lt;br /&gt;
[[Issas Sandlåda]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Deli Jesper == &lt;br /&gt;
== Hagland Malin ==&lt;br /&gt;
[[Malins Sandlåda]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Hammarsten Jimmy ==&lt;br /&gt;
[[jimmys sandlåda]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Heinonen Victor == &lt;br /&gt;
== Johansen-Öh Martin == &lt;br /&gt;
== Karlsson Dennis == &lt;br /&gt;
== Lehult Carlsson Love ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.wikiskola.se/index.php?title=Love_sandl%C3%A5da&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Ghafur Geylan ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Geylans Sandlåda]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Nilsson Lindau Jakob ==&lt;br /&gt;
[[Jakobs Sandlåda]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Norberg Mattias ==&lt;br /&gt;
[[Mattias Sandlåda]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Näslund Jack == &lt;br /&gt;
== Olsson Johnny == &lt;br /&gt;
== Rasinaho Cevallos Oscar Emilio ==&lt;br /&gt;
[[Oscars sandlåda]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Rey Landerfors Tim ==&lt;br /&gt;
 http://wikiskola.se/index.php?title=Tims_sandlåda&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Rogan Grim == &lt;br /&gt;
== Salazar Diaz Frank == &lt;br /&gt;
[[Franks Sandlåda]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Schenkmanis My == &lt;br /&gt;
== Vinberg Kasper == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Kaspers sandlåda]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Oscar Rasinaho</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Uppgift_Beskriv_en_datordel&amp;diff=18236</id>
		<title>Uppgift Beskriv en datordel</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Uppgift_Beskriv_en_datordel&amp;diff=18236"/>
		<updated>2012-10-01T12:38:56Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Oscar Rasinaho: /* Lagringsminne */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Vad? ==&lt;br /&gt;
{{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer?  Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du behöver bli medlem och logga in på Wikiskola för att kunna skriva här. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vi vill att du:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Förklarar vad förkortningen står för.&lt;br /&gt;
* Översätter engelska uttryck till svenska&lt;br /&gt;
* Anger ungefärligt pris&lt;br /&gt;
* Förklarar hur den fungerar&lt;br /&gt;
* Länk till en film eller inbäddad film.&lt;br /&gt;
* Källor/länkar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv ditt namn under den rubrik där du kan bidra. Eller lägg till en egen rubrik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du publicerar din text genom att lägga in på denna sida.&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== grafikkort ===&lt;br /&gt;
--[[Användare:Jesperdeli|Jesperdeli]] 24 september 2012 kl. 12.36 (UTC)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Datormus ===&lt;br /&gt;
[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg|miniatyr|200px|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jack&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X &amp;amp; ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X &amp;amp; Y-planet.￼&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Men just nu används laserdioder undertill som sänder ut en stråle. Strålen reflekteras till underlaget, och tas imot till musens mottagare. Förflyttningen registreras genom att musen rör på sig åt olika håll, då de reflekterande strålarna ändras&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== RAM ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alfonso&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Martin Öh&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ethernet ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
August Carlsson&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ethernet är en samling standardiserade sätt för kommunikation mellan datorenheter via höghastighets kablar. Ethernet är skapades år 1976 av Xerox Corporation. Ethernet standardiserades av IEEE, eller Institute of Electrical and Electronics &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ljudkort™=== &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tim Rey&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ett ljudkort är dator komponenten som låter dig spela upp och spela in ljud.&lt;br /&gt;
Ljudkortet är oftast installerat på moderkortet men kan också vara instickskort. De som söker det bästa i sin dator använder instickskort då det är bättre isolerat mot bruset som kommer från moderkortet. men har även fler in- utgångar och digitala in- ut gångar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De flesta ljudkort använder en &amp;quot;digital-to-analog converter&amp;quot;, eller &amp;quot;DAC&amp;quot;, vilket konverterar digitalt genererad data till analogt format. Dens output är kopplad till en förstärkare, eller hörlurar, vilket gör att vi kan höra ljudet från datorn. &lt;br /&gt;
Ett ljudkort kan ha många kopplingar, ibland är de för många eller för stora kopplingar, då installerar man ett externt kort där man länkar kopplingarna. Beroende på hur många kopplingar man använder räcker kanske inte ett kort, då använder man en breakbox som man kopplar till datorn. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En viktig del av ljudkortet är polyfoni, vilket är förmågan framkalla olika självständiga röster och ljud samtidigt. Ju fler kanaler ljudkortet har, det vill säga hur många utgångar, och kvalitet på dem desto bättre ljud separering. Polyfoni är viktigt då om man inte har&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Fläkt ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Malin:&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
När en dator är i arbete, genererar komponenterna i datorn värmeenergi. Dock så är många delar i en dator väldigt känsliga mot värme. Därför är det viktigt att ha någon sorts kylning till datorn, så att luften i datorn förblir kall. Dels så att datorn inte överhettas, men även för att datorer jobbar bättre om den är kall. Den vanligaste kylningstekninken till en modern dator är datorfläkten. Datorfläkten har till uppgift att fläkta bort den varma luften inuti datorn och ersätta den med kall luft utifrån. Det finns oftast fler än en fläkt till en dator eftersom en fläkt inte är stark nog att kyla hela datorn. Det vanligaste är att det finns fläktar vid t.ex. nätagregatet, grafikkortet, processorn, CPU:n och vid Chassit. Dessa fläktar finns offtast redan från början, men att om man vill utsätta sin dator för tyngre program och mer jobb (t.ex. spel eller andra stora program), kan användaren sätta till extra fläktar. Det finns även olika bra fläktar som har bra styrka och snabbhet. Man mäter fläktars kraft i RPM (Rotations Per Minute). Desto mer RPM en fläkt har, desto bättre är den.&lt;br /&gt;
--[[Användare:MalinHagland|MalinHagland]] 24 september 2012 kl. 12.07 (UTC)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:80mm computer fans with fan guards and connectors.png|thumb|80mm computer fans with fan guards and connectors]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varje dators komponenter alstrar värme vid användning. Man måste därför ha något som kyler ner komponenterna för att de inte ska överhettas och smälta eller skadas. Meningen med datorfläktar är att de ska skicka ut värmen ur chassit. Många av delarna i en dator, som t.ex. hårddiskar och nätaggregat, behöver inte en fläkt, utan bara ett gott luftflöde genom chassit. Detta innebär att fläktarna ofta placeras nära värmegenererande komponenter, som grafikkort och processorer. &lt;br /&gt;
Att kyla datorer med hjälp av fläktar är inte det enda alternativet i dagens läge. Personer som använder sina datorer till krävande arbeten måste iblanda ha bättre och mer effektiv kylning än dessa kan erbjuda. Vattenkylning är ett av dessa alternativ och går ut på att man leder kallt vatten till vattenblock som sitter monterade på datorkomponenterna. Detta sätt att kyla på är mycket mer effektivt. Samtidigt så är det mer riskabelt då datorn kan förstöras om en ledning går sönder och vatten sipprar ut i systemet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på datorfläktar varierar väldigt mycket. Enkla och små fläktar kan kosta mindre än 100 kr medan vattenkylning kan kosta uppemot och långt över tusen kronor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Här är en video på en dator som använder sig av vattenkylning: http://www.youtube.com/watch?v=LRi3goene5k. Jag hittade också en video där man använder sig av flytande kväve för att kyla ner datorn. Detta tillvägagångssätt är inget att rekommendera då de drar ner temperaturen i datorn till -80 grader. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Här är videon:  http://www.youtube.com/watch?v=QmSBaizEqkk&amp;amp;feature=related. En vanlig datorfläkt, som den på bilden, hittade jag ingen video på då den är så lätt att förstå. Det är helt enkelt en fläkt som snurrar inuti datorn för att få ut varm luft.&lt;br /&gt;
--[[Användare:Miro|Miro]] 24 september 2012 kl. 12.06 (UTC)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Källor:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
http://h10025.www1.hp.com/ewfrf/wc/document?docname=c01993131&amp;amp;lc=sv&amp;amp;cc=se&amp;amp;dlc=sv&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== ROM ===&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;ROM&#039;&#039;&#039; eller Read-only Memory betyder med en grov översättning ”endast läsbart minne”. ROM-minnet i datorn är väldigt viktigt för att datorn ska kunna fungera. Detta beror på att all programvara som är avsedd för att styra hårdvaran i datorn finns på ROM-minnet. På grund av denna funktion kan man inte redigera informationen på ROM-minnet och därav namnet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;PROM&#039;&#039;&#039;, &#039;&#039;&#039;EPROM&#039;&#039;&#039; och &#039;&#039;&#039;EEPROM&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PROM eller &#039;&#039;programmerbart&#039;&#039; ROM är en vidareutveckling av ROM. PROM tillåter en att redigera koderna på minnet en gång. Men för att kunna redigera informationen på minnet så måste man ha en speciell skrivutrustning som är väldigt svår att få tag på.  Sedan utvecklades EPROM och EEPROM. EPROM som står för &#039;&#039;erasable&#039;&#039; PROM kan man redigera med hjälp av ultraviolett strålning och EEPROM kan man redigera med hjälp av elektronsik utrustning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Flashminnen&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Flashminnen som har dubbelt så många transistorer per minnescell. Däremot har EEPROM en fördel som gör att man kan radera små block i taget. I små EEPROM-kretsar kan man radera och programmera 8 bitar i taget,  medan flashminnets blockstorlek är på 524 288 bitar. EEPROMs minnescell är större än flashminnet, vilket innebär en högra produktionskostnad. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Read-only_memory&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Signera artikeln med ditt namn&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hårddisk ===&lt;br /&gt;
Sigurd&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Joachim A ====&lt;br /&gt;
Hårddisk&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den största delen av en hårddisk består av flera  magnetiska skivor som är roterande och ligger på varandra. På varje sida av skivan sitter det skrivhuvuden som läser från eller skriver till skivan. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tre saker som är bra att känna till på en hårddisk är cylinder, huvud och sektor. &lt;br /&gt;
På hårdisken finns det flera spår. När skrivhuvudet har letat sig fram till rätt spår kan den stå stilla där och läsa eller skriva data, under tiden skivan roterar under.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En hårdisk kan bestå av flera skivor. Cylindern är det spår som ligger på samma ställe på varje skiva. Har man fyra skivor så kan tex  spåret näst längs ut på alla skivor. tillsammans utgöra en cylinder. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När hårddisken (skivorna)delats upp i flera små delar. så bildar den minsta delen sektorn. sektorn är oftast 512 B stor,. Eftersom en sektor inte rymmer så mycket lägger man i hop dom till ett större utrymme, ett större kluster.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att hårdisken ska kunna hitta en bestämd sektor  behöver den först få reda på vilken cylinder datan ligger på för att kunna bestämma vilken placering skrivhuvudet ska ha. Hårddisken består av flera skrivhuvuden och måste först veta vilket skrivhuvud som ska användas och i vilken sektor datan ligger i.  Vid läsning eller skrivning ställer rätt skrivhuvud in sig automatiskt och väntar  sen på att den rätta sektorn har snurrat fram. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tekniken som jag beskrivit  kallas egentligen CHS-adressering (cylinder, head, sector) men den är föråldrad. Datorn beskriver nu för tiden inte dessa punkter var för sig. Det är samma grundprincip men blocken numreras nu efter den ordning de ligger i. Den nya tekniken kallas LBA (Logical Block Addressing). första sektorn har nummer 0, nästa nummer 1 och så vidare.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
normal priset på en hårdisk på 1TB ligger på 650kr &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
--[[Användare:JoachimAllerborg|JoachimAllerborg]] 26 september 2012 kl. 19.46 (UTC)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chassi ===&lt;br /&gt;
niclas william Fredrik&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Kraftaggregat (PSU) ===&lt;br /&gt;
[[File:ATX-Netzteil.jpg|thumb|ATX-Netzteil. Klicka på bilden för mer info.]]&lt;br /&gt;
Nätaggregatet eller PSU som står för &amp;quot;Power Supply Unit&amp;quot; ser till att datorn ens startar. PSU:ns uppgift är att konvertera vägguttagets 230V till lägre spänningar så som 12V, 5V och 3.3V då datorns andra komponenter inte skulle klara av den höga spänningen. Man kan se PSU:n lite som ett hjärta som &amp;quot;pumpar&amp;quot; ut ström till datorns alla komponenter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Strömkablar&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Genom tiderna har många kablar tagits fram och och skrotats men dessa är några av de vanligaste och mest betydande.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:* 20/24 pin power connector - moderkortet&lt;br /&gt;
:*SATA-Power connector - optiska enheter &amp;amp; HDD&lt;br /&gt;
:*4-pin connector - äldre optiska enheter &amp;amp; äldre HDD:er&lt;br /&gt;
:*2x2-pin connector - CPU&lt;br /&gt;
:*PCie-Power connector - GPU&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Issa, Bomler&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Moderkort ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
====Kasper Winberg ====&lt;br /&gt;
[[Fil:Moderkort PCH.gif|thumb|400px|Schematisk bild på två av de vanligaste moderkorten]]&lt;br /&gt;
Moderkort är det svenska ordet för Motherboard och är ingen direkt förkortning så som USB (som står för universal serial bus). Det engelska namnet och även det ursprungliga namnet är Motherboard just för att det är grunden till en dator, utan moderkortet - ingen fungerande dator. Moderkortet sitter i chassit som alla andra komponenter och är &amp;quot;basen&amp;quot; till alla komponenter. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på ett moderkort kan variera grovt beroende på vad du ska använda det till, om du ska ha det i en vanlig arbetsdator utan några speciella tillägg kan du komma undan  med en 1000kr ungefär, men om du ska ha ett moderkort till tex en speldator så kan det kosta mycket mer beroende på vad för processor du har för den måste passa in i ditt moderkort, och hur många PCIe uttag du behöver. Men ett moderkort kan kosta runt 1000-5000kr. &lt;br /&gt;
Standardpriset brukar ligga runt 1500kr.&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
Här nedan ser du en översikt på ett modernt moderkort och några av de viktigaste komponenterna på moderkortet&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Modertkort_översikt_kasper.jpg|400px|left|Moderkort översikt]]&lt;br /&gt;
1. Front panel (Se nedan)&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
 2. PCI express x16 (Används till [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|grafikkort]], [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Ljudkortet|ljudkort]], nätverkskort)&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
 3. PCI  (Användes förr till allt som PCI-E har nu, används fortfarande till närverkskort / ljudkort)&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
4. PCI express x1 (Används till ljudkort, nätverkskort) &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
5. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|CPU]] sockel (processor sockel)&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
 6.  Plats för [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]] (arbetsminnet)&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
 7. Strömförsörjning till moderkort&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
 8. SATA uttag 6GB/s ([[Uppgift_Beskriv_en_datordel#SSD|SSD hårddisk]])/[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Joachim_A|(SATA hårddisk)]] &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
9. SATA 3GB/s &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
10. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#USB|USB]] uttag &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
11.[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#CMOS|CMOS]] Batteri&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Front_panel_moderkort.jpg‎|300px|left|Moderkortets front panel]]&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
1. VGA (uttag för bildkabel)&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
 2. USB portar&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
 3. Ljud ingångar &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
4. Internet uttag&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källor: &lt;br /&gt;
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
Jag har gjort beskrivning på bilderna själv via Microsoft Paint &amp;amp; Seashore&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
--[[Användare:KasperV|KasperV]] 25 september 2012 kl. 15.38 (UTC)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Max Allerborg ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Moderkortet, det är ungefär som en människas hjärta. Nu undrar ni säkert hur ett moderkort kan vara som ett hjärta och det tänkte jag berätta för er. Det är så att alla komponenter som finns i datorn är kopplade till moderkortet på ett eller annat sätt. De flesta strömkällorna är kopplade direkt till moderkortet som i sin tur skickar vidare strömmen till komponenterna listade nedan.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|Grafikkort]]&lt;br /&gt;
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]]&lt;br /&gt;
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|Processor]]&lt;br /&gt;
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Fl.C3.A4kt|Fläkt]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns även en del komponenter som inte får ström av moderkortet och dom komponenterna kan ni se i listan nedan&lt;br /&gt;
[[Fil:ASRock N68C-S UCC Rev 1.03.jpg|400px|thumb|Micro-ATX med AMD socket FM1]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#H.C3.A5rddisk|Hårddisk]]&lt;br /&gt;
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#ROM|CD/DVD Läsare]]&lt;br /&gt;
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Kraftaggregat_.28PSU.29|Nätaggregat]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
För inte så länge sedan så hade moderkorten tre stycken olika chip men med teknikens utveckling så har man kommit på en annan lösning med endast två chip. Den nya två chips lösningen ska även fungera mycket snabbare och bättre än föregående alternativet. De två chipen som finns nu heter CPU (Central Processing Unit) samt PCH (Platform Controller Hub). Som jag sade tidigare så är nästan alla komponenter i datorn kopplade till moderkortet eller mer specifikt i de två chipsen. Till CPU:n kopplas externgrafik via PCIe, Interngrafik via CPU enheten och RAM-Minnen. Alltså så kan vi dra slutsaten att CPU:n kontrollerar utdataenheter. Till PCH:n som är den andra styrbryggan kopplas USB (Universial Serial Bus), Nätverk, Serial-ATA och en PCIe x1 för exempelvis ett externtljudkort. Då kan vi dra slutsatsen att PCH:n kontrollerar indataenheter. Det är alltså moderkortet som sammansvetsar alla komponenter och PCH:n och CPU:n som ser till att alla komponenterna kan samarbeta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
===== [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#BIOS_2|BIOS]] =====&lt;br /&gt;
(Basic Input/Output System) är den delen utav moderkortet som ser till att allting som ska startas startar och det sker med hjälp av en typ av mjukvara som ett operativsystem. Du kan även göra en rad olika inställningar via BIOS.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
===== CMOS =====&lt;br /&gt;
(Complementary Metal-Oxide Semiconductor) är ett litet minne som håller koll och lagrar info om BIOS systemet. den info som lagras är mestadels inställningar som sköts via BIOS systemet. CMOS håller även koll på saker som hårddiskarnas status och klockfrekvens på processorn.&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Moderkort Källor:&lt;br /&gt;
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] 24 september 2012 kl. 12.14 (UTC)&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ett litet skämt ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Några norska skämt på temat datorterminologi: [[Norska löshundskommitén]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Flashminne ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Flashminnen är det gemensamma begreppet för minneskort, USB-minnen och SSD-diskar. Fördelarna med flashminnen är att de är små och att de saknar rörliga delar. &lt;br /&gt;
De är också billiga att tillverka och har den egenskapen att de inte förlorar den lagrade informationen om de blir utan ström. Ett flashminne är ett transistorbaserat minne som finns i många lagringsstorlekar. Tekniken bakom flashminnena uppfanns av forskare inom Intel Corporation år 1988. De flesta av dem minnen som tillverkas idag, tillverkas av Intel, AMD, Toshiba och ST. Då flashminnen idag finns i många olika former och storlekar, går det att hitta tex USB-minnen från 50-100 kr eller SSD-diskar för upp till 20 000 kr om inte mer. &lt;br /&gt;
Två vanliga flashminnen är NOR och NAND. &lt;br /&gt;
NOR-minnet kan läsa data snabbt (mellan 10-100 ns), men skriver data desto långsammare (1-10 ms). Minnet läser normalt ett ord i taget. &lt;br /&gt;
NAND-minnet har utvecklats av Toshiba. Det är långsamt både vid läsning (10-15 µs) och vid skrivning (1-10 ms). Minnet läser dock en stor mängd data samtidigt till en mellanlagringsbuffert, därifrån det sedan kan läsa ut data snabbt. Fördelen med NAND-flashminnen är att en NAND-minnescell är mindre än en NOR-minnescell och billigare att tillverka. &lt;br /&gt;
Funktion&lt;br /&gt;
En flashminnescell består av en enda transistor vars styrsignal förändras vid programmeringen. En icke-programmerad minnescell har värdet ”1” och en programmerad minnescell har värdet ”0”. Flashminnet är indelat i block som oftast är ganska stora (normalt 64 kb). För att förändra en bit från en etta till en nolla kan man göra det genom att programmera just den biten. Vill man göra tvärt emot, måste man däremot sudda ut hela blocket. &lt;br /&gt;
Ju mindre blocket är, desto enklare är det alltså för användaren, men mindre block är dyrare att tillverka. &lt;br /&gt;
Begränsningar&lt;br /&gt;
Flashminnen har på grund av sin konstuktion en inbyggd begränsning i antalet skrivcykler. Detta betyder att det inte går att skriva ett oändligt antal gånger till denna typ av minnen utan att det förstörs. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Flashminne, http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/lagringsmedia/flashminne-(solid-state), http://www.pricerunner.se/, &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
--[[Användare:Johnnyolsson|Johnnyolsson]] 1 oktober 2012 kl. 12.28 (UTC)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== SSD ===&lt;br /&gt;
SSD står för Solid State Drive som kan översättas till halvledar disk på svenska. En SSD har inga snurande skivor som en vanlig hårddisk har utan baseras på minnskretsar istället. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
SSD ansluts oftast med SATA eller pci-e. En SSD som ansluts via pci-e är oftast snabbare men också mycket dyrare. SATA diskarna brukar ha läshastigheter runt 500MB/s och 500MB/s (2012) och pci-e diskarna runt 1500 MB/s läshastigheter och skrivhasigher runt 1200MB/s vilket kan jämföras med en vanlig traditionell hårdisk som kan läsa i ca 100MB/s   och skriver i ca 100MB/s. Pci-e diskarna riktar sig mer mot företagsanvändning och I servrar där den extra hastigheten behövs medans SATA diskarna riktar sig mer mot persondatorer med krav på prestanda. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En SSD är helt ljudlös och är okänslig mot stötar och vibrationer detta beror på att den inte har några rörliga delar. En SSD&#039;s livstid påverkas av antalet skrivningar så om disken får skriva mycket så kortas livstiden mycket.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eftersom tekniken är relativt ny så är priset förtfarande högt, ca 800 kr för 120Gb för en disk med SATA och för en 120Gb disk som ansluts via pci-e kostar ca 1800 kr.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|pEsJzrww_dA|250|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:E-disk_2-5_scsi.jpg]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Solid_state_drive#F.C3.B6rdelar Wikipedia.org]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/introduktion-till-datorn Kjell.com]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] 27 september 2012 kl. 21.16 (UTC)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== USB ===&lt;br /&gt;
Versioner:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
USB 1.0:&lt;br /&gt;
Den första versionen av USB och lanserades 1996. Då pratade man om Low  Speed som var upp till 1,5 Megabit/sek&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
USB 1.1:&lt;br /&gt;
Behovet av högre överföringshastighet var påtagligt och redan två år senare, 1998, så kom en mindre uppdatering av specifikationen för USB. Nu kunde man överföra med Full Speed, 12 megabit/sek&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
USB 2.0:&lt;br /&gt;
Jakten på högre gjorde att år 2000 kom nästa version. Hastigheten hade nu ökat till Hi-Speed, upp till 480 megabit/ sekund.  I och med version 2.0 så konkurrerade den nya versionen på allvar med Firewire. USB 2.0 standarden var även bakåt kompatibel med den tidigare standarden  USB 1.1.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
USB 3.0 :&lt;br /&gt;
I och med att USB nu hade blivit en standard på både Mac och Windows så utvecklades USB standarden och år 2008 så blev USB version 3.0 en standard. Nu kunde man komma upp i hastigheter på hela 5 gigabits, Superspeed. En stor fördel men 3.0 var att nu kunde kommunikationen gå i båda riktningarna samtidigt. Detta eftersom man utnyttjar 5 extra ledare i kabeln. En annan stor och viktig fördel var att nu kunde man få ut mer ström från varje USB-uttag vilket gjorde att tillverkarna fick möjlighet att tillverka nya tillbehör där man inte behövde skicka med externa nätdelar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När det gäller priser så varierar priserna väldigt kraftigt beroende på kvalité och funktioner. En del USB minnen är gjorda för att tåla extrema förhållanden och sen finns det även USB minnen med inbyggda fingeravtrycksläsare och olika krypteringar. Ett standard 4GBs minne kan man få från 30 kr och uppåt medan ett 256GBs minne kostar från ca 3000 kr och uppåt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källor: &lt;br /&gt;
:http://sv.wikipedia.org/wiki/Universal_Serial_Bus&lt;br /&gt;
:http://www.usb.org/home&lt;br /&gt;
:http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=168&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
/My Schenkmanis&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== USB ====&lt;br /&gt;
En usb överför ”data” som består utav den fil man, kopierar/ klipper ut, in till datorn med hjälp utav flera virtuella portar vid namn ”Endpoints”. Nästan alla enheter använder sig utav flera sådana ”Endpoints”, ca upp till 32st av olika typer, där var och en utav dem identifieras med ett nummer samt den riktning som data flödet (filerna) ska till i datorn. Under den tiden du kopierar/ klipper ut din fil till datorn så hanterar den all information tillsammans med ett gäng andra detaljer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Skärmavbild_2012-09-26_kl._1.38.39_PM.png|320 × 200 pixlar|]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Endpoint: är inbyggda i självaste usb:n när de blir tillverkade i fabrikerna, så dem finns permanent på självaste USB produkten. &lt;br /&gt;
[[Fil:Screenshot_2012-09-26-12-53-32.png|thumb|De guldiga sträcken på denna usb-minne är endpoints]]&lt;br /&gt;
// Mattias Norberg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== firewire ===&lt;br /&gt;
--[[Användare:Rove|Rove]] 24 september 2012 kl. 12.31 (UTC)&lt;br /&gt;
[[Fil:Firewire.jpeg|thumb|left]] {{#ev:youtube|xP5aLoRozt8|250|right}}&lt;br /&gt;
firewire är apples namn på produkten IEEE 1394 som är en högkommunikationskoppling till och från datorutrustning som till exemple överföring mellan en digital kamra eller liknande. Tekniken utvecklades under ledning av Apple tillsammans med bland andra Texas Instruments, IBM och Sony. IEEE 1394 är ett tekniskt bättre alternativ till USB, men har blivit mindre utbrett eftersom hårdvarukostnaden är högre.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The IEEE 1394 interface, developed in the late 1980s and early 1990s by Apple as FireWire, is a serial bus interface standard for high-speed communications and isochronous real-time data transfer. The 1394 interface is comparable with USB and often those two technologies are considered together, though USB has more market share.[1] Apple first included FireWire in some of its 1999 models, and most Apple computers since the year 2000 have included FireWire ports, though, as of 2012, nothing beyond the 800 version (IEEE-1394b).[2] The interface is also known by the brand i.LINK (Sony), and Lynx (Texas Instruments). IEEE 1394 replaced parallel SCSI in many applications, because of lower implementation costs and a simplified, more adaptable cabling system. The 1394 standard also defines a backplane interface, though this is not as widely used.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Grafikkort ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Johan Askefalk&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:ATI Radeon HD 4770 Graphics Card-oblique view.jpg|thumb|ATI Radeon HD 4770]]&lt;br /&gt;
Grafikkort används i nästan alla datorer. De finns snabba energi-slukande Grafikkort och snåla tysta energisnåla Grafikkort.&lt;br /&gt;
Snabba Grafikkort används främst i Spel datorer, och bild/film redigerings datorer, Dvs alla som jobbar med media och behöver&lt;br /&gt;
ett snabbt Grafikkort. För att det ska gå snabbare och &amp;quot;Smoothare&amp;quot;. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alla Grafikkort har ett &amp;quot;Grafikminne&amp;quot; det fungerar ungefär som ett RAM minne. Speldatorer behöver mycket minne dvs över 1 GB. Men de  snabbaste brukar kunna ha över 4GB!&lt;br /&gt;
Men alla Grafikkort behöver inte gigantiska &amp;quot;Grafikminnen&amp;quot;, om man till exempel arbetar med att skriva böcker eller långa texter så är det bättre att köpa ett tyst och mer energisnålt Grafikkort.&lt;br /&gt;
Och satsa mera på en bra CPU, en snabb SSD och mycket RAM.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Med en ny teknik kallad &amp;quot;Cuda&amp;quot; skapas av Nvidia. Med denna teknik kan GPU:ns super snabba minne användas som &amp;quot;huvudminne&amp;quot; när man redigerar bilder och liknande, Med denna teknik kan man arbeta otroligt mycket snabbare. Tekniken fungerar så att deras grafikkort ger kraft av sina super snabba processorer och med detta får man en extrem powerboost. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Crossfire ====&lt;br /&gt;
:&lt;br /&gt;
Crossfire är en teknik som gör att man kan koppla 2 Grafikkort tillsammans, och med detta ge starkare prestanda. Det går dock bara att koppla 2 Gafikkort via Crossfire om de 2 första nummerna på modellen är detsamma. Till exempel: Man kan koppla 1: Radeon HD 5770 och en 5790, Men inte 1: 7970 och 1: 7870. För att detta ska fungerar måste man dock ha ett moderkort som stödjer Crossfire X. &lt;br /&gt;
Om man bestämmer sig för att köra Crossfire så är det bra att tänka på att det används väldigt mycket energi, och det blir väldigt varm. Därför kan det vara bra att köpa någon extra fläkt eller kanske en vattenskylningssystem. Dessutom kan det vara bra att kolla så att de Grafikkort du ska använda Crossfire med arbetar bra tillsammans, Eftersom att även om de två första siffrorna är det samma. Kan de kanske finnas buggar om de kör tillsammans. De kan vara i form av bluescreens eller Glitter på skärmen. Du kan kolla detta genom att till exempel läsa på forum eller helt enkelt google det. Forum jag rekommenderar Sweclockers.se.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire.jpg|thumb|Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som jag sa tidigare så blir Grafikkorten oftast mycket varmare när de kör i Crossfire. Det är viktigt att det inte blir för varmt eftersom att då kan Moderkortet/ grafikkortet smälta. Mitt personliga tips är att varje gång du köpt ett eller flera Grafikkort kolla värmen på dem när de &amp;quot;Idlar&amp;quot; samt kör i &amp;quot;100%&amp;quot;. Detta kan du simpelt göra med ett program som heter: FurMark: VGA test. Programmet fungerar så att den öppnar ett fönster som har väldigt höga Grafikinställningar. Och grafikkortet tvingas använda allt den har för att kunna visa filmen i så hög grafik som möjligt. När programmet startats kommer den köra i 15 minuter på din skärms upplösning, eller någon annan virtuell upplösning om du så vill. Under dessa 15 minuter kommer grafikkortet jobba på 100% och fläktarna kommer att automatiskt öka för att hålla grafikkortet kallt. Ditt Grafikkort får inte bli för varmt, dvs runt 85-99 grader då kan det börja smälta, Så håll koll på det under hela testet. Om du märker att det börjar bli för varmt borde du kanske sänka upplösningen lite, men om du inte ändrat den från din skärms upplösning, måste du kanske införskaffa en eller två extra fläktar / ett nytt kallare chassi. Du kan också byta Grafikkortets standard fläkt då de brukar vara ganska dåliga. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När testet är klart och inget har gått fel så vet du hur dina varma ditt/dina Grafikkort blir på 100%. Om de inte blivit för varma så är det optimalt, om de inte är över 50/60 grader så kan du fundera på att överklocka grafikkortet något (överklocka = trimma). Jag själv ligger hemma på stabila 50-55 grader på 100%, jag har nu överklockat dem med ca: 30% och de ligger nu på ca 75-80 grader på 100% användning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;OBS:&#039;&#039;&#039; glöm inte att kolla att Grafikkorten/kortet inte blir för varmt efter överklockningen, om de/den blir de kan du sänka överklockningen något, annars kan du öka den lite eller helt enkelt låta den vara som den är för tillfället.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Grafikkorts överklockning ligger på OS:et dvs om du installerar om ditt Windos kommer din överklockings inställning försvinna. CPU överklockning ligger dock på BIOS dvs att den kommer vara kvar.&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lycka till och hoppades att detta hjälpte dig :)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
// Johan Askefalk&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
-----&lt;br /&gt;
=== Dennis K ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Grafikkort:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ett grafikkort, även kallad ett bildskärmskort, skärm adapter och grafikadapter, är ett expansionskort vars grafikprocessor beräknar fram digitala &amp;quot;kartor&amp;quot; av vad som ska visas på skärmen. De flesta grafikkort erbjuder olika funktioner såsom accelererad rendering av 3D-scener och 2D grafik, TV-utgång eller möjligheten att ansluta flera bildskärmar (multi-monitor). I moderna datorer är grafikkortet i form av ett instickskort som ansluts i ett slot. Om man ska förklara hur ett grafikkort fungerar för någon som inte vet så kan man säga att en liten bit information skickas till grafikkortet från cpun och i den står det vad som ska visas på skärmen. Informationen skickas i elektriska pulser, där tex det här skickas, på/av=1/0. Grafikkortet läser informationen och vidarebefodrar de elektriska signalerna och hämtar den extra informationen som behövs till flera (1/0) som skickas ut till utgången som blir något en skärm kan läsa av och då vet den att den ska tända den pixeln, släcka den röda pixel, gröna osv.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Crossfire:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Crossfire kallas den teknik som gör det möjligt att sammankoppla två grafikkort så att dom delar på arbetsbördan, detta ger en stor fördel i bland annat datorspel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ljudkortet ===&lt;br /&gt;
[[File:Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB.jpg|thumb|Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Frank Salazar Diaz&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Geylan&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ljudkortet är en komponent i datorn som spelar upp och spelar in ljud. Ljudkortet brukar oftas vara kopplat till Moderkortet och det är så ganska ofta på de moderna datorerna, fast det finns folk som använder ett instickskort för att de presterar bättre och man får en högre kvalite på ljudet. Signalerna/bruset som kommer från instickskortet är bättre isolerade och det betyder att bruset som uppstår när man använder ett ljudkort som är kopplat till moderkortet inte uppstår lika mycket och ljudet blir klarare. Instickskortet kan byta mellan olika samplingsfreksvenser, t.ex. 44.1/48/96 kHz, och på ljudkortet som är kopplat i moderkortet så brukar man oftast bara kunna använda 44.1 kHz. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De första ljudkorten till PC började användas i början av 1990-talet och då hade de bara MIDI-funktion som kunde kommunicera med datorer och instrument som t.ex. keyboards och trummaskiner. MIDI står för Musical Instrument Digital Interface och på svenska så är det ett seriellt elektroniskt gränssnit ämnat för musikbruk. Och senare på början av 1990-talet så började man även och använda 8 bitars digitalt ljud som var bättre än MIDI. Det första ljudkortet tillverkades i 80-talet och det hette Creative’s Soundblaster-kort och det var de första ljudkortet till PC.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det första ljudkortet till PC kom i början av 1990-talet och då hade de i första fallen endast MIDI- funktion och senare så hade den även 8 bitars digitalt Ljud.  &lt;br /&gt;
en utav de första ljudkorten som kom ut till PC var Creative’s Sound blaster. Som började tillverka i slutet av 80-talet  &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Sound Blaster är ett av många varumärken på en serie ljudkort skapat av det Singapore-baserade företag Creative Labs.  &lt;br /&gt;
AdLib var ett populärt MIDI-ljudkort tillverkat av det kanadensiska företaget AdLib, inc. Mellan 1987 och 1992. ( Ad lib är en förkortning av latinets ’ad libitum’) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det fanns också extern ljudkort som var till de allra första hemdatorerna. några märken var Sinclair, Commodore, BBC, Amstrad, Spectravideo m.m. dessa ljudkort innehöll ofta en tre-kanals ljudkrets,  vissa ljudkort hade stöd för MIDI som då var mycket nytt. Priset på ett ljudkort med märket Creative Sound Blaster kan kosta mellan 540-900kr&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Källor&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Creative_SB_X-Fi_Fatal1ty-AB.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Midi&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljudkort&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Processor ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alexander Mårtensson, Bastian Pedersen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vattenkylning===&lt;br /&gt;
Victor Heinonen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;quot;==Lagringsminne==&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Lagringsminne eller externminne används såsom arbetsminnet till att lagra datorprogram och dess data när det inte används. Det finns många olika typer av lagringsminnen. Exempel på några lagringsminnen är disketter, hårddiskar, optiska skivor som dvd och Cd och man får inte glömma transistorbaserade flashminnen. Den andra typen av datorminne kallas för arbetsminne eller RAM. Skillnaden mellan arbetsminne och lagringsminne är att lagringsminnen inte är flyktigt, vilket betyder att det kan lagra data under en längre perioder även utan strömtillförsel vilket RAM inte kan.&lt;br /&gt;
Nu för tiden har de flesta datorer inbyggda lagringsminnen såsom hårddiskar. För i tiden var inte lagringsminnen inte inbyggt i datorn själv och av historiska skäl används fortfarande begreppet &amp;quot;externminne&amp;quot;. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källa http://sv.wikipedia.org/wiki/Lagringsminne  [[File:Interference-colors.jpg|thumb|Lagringminne]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Oscar Rasinaho&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== BIOS ===&lt;br /&gt;
Jimmy Hammarsten&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
BIOS&lt;br /&gt;
Ett BIO system är ett program eller en mjukvara som är inbyggd i datorn med ett BIO system som startar datorns operativ system, grafik kortet, RAM, CPU, Tangentbordet, musen och hårddisken mm.  BIOS står för Basic Input/Output System. Ett BIO System har ett Användargränssnitt som  vanligen ett menysystem genom att trycka en viss tangent på tangentbordet när datorn startar. I BIOS UI, kan en användare&lt;br /&gt;
- Konfigurera hårdvaran&lt;br /&gt;
- Sätta system klockan&lt;br /&gt;
- Aktivera/avaktivera system komponenter&lt;br /&gt;
- välja vilken enhet som är bäst lämplig till att starta upp systemet&lt;br /&gt;
- sätta olika lösenord uppmaningar, till exempel ett lösenord för att få tillgång till BIOS-funktionerna för användargränssnittet själv och förhindra illvilliga användare från att starta upp systemet från obehörig kringutrustning. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
källa&lt;br /&gt;
Datorteknik 1A V2011 Lärobok sid 23 av Jan-Eric Thelin&lt;br /&gt;
http://windows.microsoft.com/sv-SE/windows7/BIOS-frequently-asked-questions&lt;br /&gt;
http://en.wikipedia.org/wiki/BIOS&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Oscar Rasinaho</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Oscars_sandl%C3%A5da&amp;diff=18195</id>
		<title>Oscars sandlåda</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Oscars_sandl%C3%A5da&amp;diff=18195"/>
		<updated>2012-10-01T12:19:32Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Oscar Rasinaho: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Vad? ==&lt;br /&gt;
{{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer?  Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du behöver bli medlem och logga in på Wikiskola för att kunna skriva här. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vi vill att du:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Förklarar vad förkortningen står för.&lt;br /&gt;
* Översätter engelska uttryck till svenska&lt;br /&gt;
* Anger ungefärligt pris&lt;br /&gt;
* Förklarar hur den fungerar&lt;br /&gt;
* Länk till en film eller inbäddad film.&lt;br /&gt;
* Källor/länkar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv ditt namn under den rubrik där du kan bidra. Eller lägg till en egen rubrik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du publicerar din text genom att lägga in på denna sida.&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== grafikkort ===&lt;br /&gt;
--[[Användare:Jesperdeli|Jesperdeli]] 24 september 2012 kl. 12.36 (UTC)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Datormus ===&lt;br /&gt;
[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg|miniatyr|200px|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jack&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X &amp;amp; ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X &amp;amp; Y-planet.￼&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Men just nu används laserdioder undertill som sänder ut en stråle. Strålen reflekteras till underlaget, och tas imot till musens mottagare. Förflyttningen registreras genom att musen rör på sig åt olika håll, då de reflekterande strålarna ändras&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== RAM ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alfonso&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ethernet ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
August Carlsson&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ethernet är en samling standardiserade sätt för kommunikation mellan datorenheter via höghastighets kablar. Ethernet är skapades år 1976 av Xerox Corporation. Ethernet standardiserades av IEEE, eller Institute of Electrical and Electronics &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ljudkort™=== &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tim Rey&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ett ljudkort är dator komponenten som låter dig spela upp och spela in ljud.&lt;br /&gt;
Ljudkortet är oftast installerat på moderkortet men kan också vara instickskort. De som söker det bästa i sin dator använder instickskort då det är bättre isolerat mot bruset som kommer från moderkortet. men har även fler in- utgångar och digitala in- ut gångar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De flesta ljudkort använder en &amp;quot;digital-to-analog converter&amp;quot;, eller &amp;quot;DAC&amp;quot;, vilket konverterar digitalt genererad data till analogt format. Dens output är kopplad till en förstärkare, eller hörlurar, vilket gör att vi kan höra ljudet från datorn. &lt;br /&gt;
Ett ljudkort kan ha många kopplingar, ibland är de för många eller för stora kopplingar, då installerar man ett externt kort där man länkar kopplingarna. Beroende på hur många kopplingar man använder räcker kanske inte ett kort, då använder man en breakbox som man kopplar till datorn. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En viktig del av ljudkortet är polyfoni, vilket är förmågan framkalla olika självständiga röster och ljud samtidigt. Ju fler kanaler ljudkortet har, det vill säga hur många utgångar, och kvalitet på dem desto bättre ljud separering. Polyfoni är viktigt då om man inte har&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Fläkt ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Malin:&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
När en dator är i arbete, genererar komponenterna i datorn värmeenergi. Dock så är många delar i en dator väldigt känsliga mot värme. Därför är det viktigt att ha någon sorts kylning till datorn, så att luften i datorn förblir kall. Dels så att datorn inte överhettas, men även för att datorer jobbar bättre om den är kall. Den vanligaste kylningstekninken till en modern dator är datorfläkten. Datorfläkten har till uppgift att fläkta bort den varma luften inuti datorn och ersätta den med kall luft utifrån. Det finns oftast fler än en fläkt till en dator eftersom en fläkt inte är stark nog att kyla hela datorn. Det vanligaste är att det finns fläktar vid t.ex. nätagregatet, grafikkortet, processorn, CPU:n och vid Chassit. Dessa fläktar finns offtast redan från början, men att om man vill utsätta sin dator för tyngre program och mer jobb (t.ex. spel eller andra stora program), kan användaren sätta till extra fläktar. Det finns även olika bra fläktar som har bra styrka och snabbhet. Man mäter fläktars kraft i RPM (Rotations Per Minute). Desto mer RPM en fläkt har, desto bättre är den.&lt;br /&gt;
--[[Användare:MalinHagland|MalinHagland]] 24 september 2012 kl. 12.07 (UTC)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:80mm computer fans with fan guards and connectors.png|thumb|80mm computer fans with fan guards and connectors]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varje dators komponenter alstrar värme vid användning. Man måste därför ha något som kyler ner komponenterna för att de inte ska överhettas och smälta eller skadas. Meningen med datorfläktar är att de ska skicka ut värmen ur chassit. Många av delarna i en dator, som t.ex. hårddiskar och nätaggregat, behöver inte en fläkt, utan bara ett gott luftflöde genom chassit. Detta innebär att fläktarna ofta placeras nära värmegenererande komponenter, som grafikkort och processorer. &lt;br /&gt;
Att kyla datorer med hjälp av fläktar är inte det enda alternativet i dagens läge. Personer som använder sina datorer till krävande arbeten måste iblanda ha bättre och mer effektiv kylning än dessa kan erbjuda. Vattenkylning är ett av dessa alternativ och går ut på att man leder kallt vatten till vattenblock som sitter monterade på datorkomponenterna. Detta sätt att kyla på är mycket mer effektivt. Samtidigt så är det mer riskabelt då datorn kan förstöras om en ledning går sönder och vatten sipprar ut i systemet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på datorfläktar varierar väldigt mycket. Enkla och små fläktar kan kosta mindre än 100 kr medan vattenkylning kan kosta uppemot och långt över tusen kronor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Här är en video på en dator som använder sig av vattenkylning: http://www.youtube.com/watch?v=LRi3goene5k. Jag hittade också en video där man använder sig av flytande kväve för att kyla ner datorn. Detta tillvägagångssätt är inget att rekommendera då de drar ner temperaturen i datorn till -80 grader. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Här är videon:  http://www.youtube.com/watch?v=QmSBaizEqkk&amp;amp;feature=related. En vanlig datorfläkt, som den på bilden, hittade jag ingen video på då den är så lätt att förstå. Det är helt enkelt en fläkt som snurrar inuti datorn för att få ut varm luft.&lt;br /&gt;
--[[Användare:Miro|Miro]] 24 september 2012 kl. 12.06 (UTC)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Källor:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
http://h10025.www1.hp.com/ewfrf/wc/document?docname=c01993131&amp;amp;lc=sv&amp;amp;cc=se&amp;amp;dlc=sv&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== ROM ===&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;ROM&#039;&#039;&#039; eller Read-only Memory betyder med en grov översättning ”endast läsbart minne”. ROM-minnet i datorn är väldigt viktigt för att datorn ska kunna fungera. Detta beror på att all programvara som är avsedd för att styra hårdvaran i datorn finns på ROM-minnet. På grund av denna funktion kan man inte redigera informationen på ROM-minnet och därav namnet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;PROM&#039;&#039;&#039;, &#039;&#039;&#039;EPROM&#039;&#039;&#039; och &#039;&#039;&#039;EEPROM&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PROM eller &#039;&#039;programmerbart&#039;&#039; ROM är en vidareutveckling av ROM. PROM tillåter en att redigera koderna på minnet en gång. Men för att kunna redigera informationen på minnet så måste man ha en speciell skrivutrustning som är väldigt svår att få tag på.  Sedan utvecklades EPROM och EEPROM. EPROM som står för &#039;&#039;erasable&#039;&#039; PROM kan man redigera med hjälp av ultraviolett strålning och EEPROM kan man redigera med hjälp av elektronsik utrustning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Flashminnen&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Flashminnen som har dubbelt så många transistorer per minnescell. Däremot har EEPROM en fördel som gör att man kan radera små block i taget. I små EEPROM-kretsar kan man radera och programmera 8 bitar i taget,  medan flashminnets blockstorlek är på 524 288 bitar. EEPROMs minnescell är större än flashminnet, vilket innebär en högra produktionskostnad. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Read-only_memory&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Signera artikeln med ditt namn&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hårddisk ===&lt;br /&gt;
Sigurd&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Joachim A ====&lt;br /&gt;
Hårddisk&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den största delen av en hårddisk består av flera  magnetiska skivor som är roterande och ligger på varandra. På varje sida av skivan sitter det skrivhuvuden som läser från eller skriver till skivan. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tre saker som är bra att känna till på en hårddisk är cylinder, huvud och sektor. &lt;br /&gt;
På hårdisken finns det flera spår. När skrivhuvudet har letat sig fram till rätt spår kan den stå stilla där och läsa eller skriva data, under tiden skivan roterar under.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En hårdisk kan bestå av flera skivor. Cylindern är det spår som ligger på samma ställe på varje skiva. Har man fyra skivor så kan tex  spåret näst längs ut på alla skivor. tillsammans utgöra en cylinder. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När hårddisken (skivorna)delats upp i flera små delar. så bildar den minsta delen sektorn. sektorn är oftast 512 B stor,. Eftersom en sektor inte rymmer så mycket lägger man i hop dom till ett större utrymme, ett större kluster.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att hårdisken ska kunna hitta en bestämd sektor  behöver den först få reda på vilken cylinder datan ligger på för att kunna bestämma vilken placering skrivhuvudet ska ha. Hårddisken består av flera skrivhuvuden och måste först veta vilket skrivhuvud som ska användas och i vilken sektor datan ligger i.  Vid läsning eller skrivning ställer rätt skrivhuvud in sig automatiskt och väntar  sen på att den rätta sektorn har snurrat fram. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tekniken som jag beskrivit  kallas egentligen CHS-adressering (cylinder, head, sector) men den är föråldrad. Datorn beskriver nu för tiden inte dessa punkter var för sig. Det är samma grundprincip men blocken numreras nu efter den ordning de ligger i. Den nya tekniken kallas LBA (Logical Block Addressing). första sektorn har nummer 0, nästa nummer 1 och så vidare.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
normal priset på en hårdisk på 1TB ligger på 650kr &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
--[[Användare:JoachimAllerborg|JoachimAllerborg]] 26 september 2012 kl. 19.46 (UTC)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chassi ===&lt;br /&gt;
niclas william Fredrik&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Kraftaggregat (PSU) ===&lt;br /&gt;
[[File:ATX-Netzteil.jpg|thumb|ATX-Netzteil. Klicka på bilden för mer info.]]&lt;br /&gt;
Nätaggregatet eller PSU som står för &amp;quot;Power Supply Unit&amp;quot; ser till att datorn ens startar. PSU:ns uppgift är att konvertera vägguttagets 230V till lägre spänningar så som 12V, 5V och 3.3V då datorns andra komponenter inte skulle klara av den höga spänningen. Man kan se PSU:n lite som ett hjärta som &amp;quot;pumpar&amp;quot; ut ström till datorns alla komponenter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Strömkablar&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Genom tiderna har många kablar tagits fram och och skrotats men dessa är några av de vanligaste och mest betydande.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:* 20/24 pin power connector - moderkortet&lt;br /&gt;
:*SATA-Power connector - optiska enheter &amp;amp; HDD&lt;br /&gt;
:*4-pin connector - äldre optiska enheter &amp;amp; äldre HDD:er&lt;br /&gt;
:*2x2-pin connector - CPU&lt;br /&gt;
:*PCie-Power connector - GPU&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Issa, Bomler&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Moderkort ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
====Kasper Winberg ====&lt;br /&gt;
[[Fil:Moderkort PCH.gif|thumb|400px|Schematisk bild på två av de vanligaste moderkorten]]&lt;br /&gt;
Moderkort är det svenska ordet för Motherboard och är ingen direkt förkortning så som USB (som står för universal serial bus). Det engelska namnet och även det ursprungliga namnet är Motherboard just för att det är grunden till en dator, utan moderkortet - ingen fungerande dator. Moderkortet sitter i chassit som alla andra komponenter och är &amp;quot;basen&amp;quot; till alla komponenter. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på ett moderkort kan variera grovt beroende på vad du ska använda det till, om du ska ha det i en vanlig arbetsdator utan några speciella tillägg kan du komma undan  med en 1000kr ungefär, men om du ska ha ett moderkort till tex en speldator så kan det kosta mycket mer beroende på vad för processor du har för den måste passa in i ditt moderkort, och hur många PCIe uttag du behöver. Men ett moderkort kan kosta runt 1000-5000kr. &lt;br /&gt;
Standardpriset brukar ligga runt 1500kr.&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
Här nedan ser du en översikt på ett modernt moderkort och några av de viktigaste komponenterna på moderkortet&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Modertkort_översikt_kasper.jpg|400px|left|Moderkort översikt]]&lt;br /&gt;
1. Front panel (Se nedan)&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
 2. PCI express x16 (Används till [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|grafikkort]], [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Ljudkortet|ljudkort]], nätverkskort)&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
 3. PCI  (Användes förr till allt som PCI-E har nu, används fortfarande till närverkskort / ljudkort)&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
4. PCI express x1 (Används till ljudkort, nätverkskort) &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
5. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|CPU]] sockel (processor sockel)&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
 6.  Plats för [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]] (arbetsminnet)&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
 7. Strömförsörjning till moderkort&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
 8. SATA uttag 6GB/s ([[Uppgift_Beskriv_en_datordel#SSD|SSD hårddisk]])/[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Joachim_A|(SATA hårddisk)]] &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
9. SATA 3GB/s &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
10. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#USB|USB]] uttag &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
11.[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#CMOS|CMOS]] Batteri&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Front_panel_moderkort.jpg‎|300px|left|Moderkortets front panel]]&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
1. VGA (uttag för bildkabel)&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
 2. USB portar&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
 3. Ljud ingångar &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
4. Internet uttag&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källor: &lt;br /&gt;
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
Jag har gjort beskrivning på bilderna själv via Microsoft Paint &amp;amp; Seashore&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
--[[Användare:KasperV|KasperV]] 25 september 2012 kl. 15.38 (UTC)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Max Allerborg ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Moderkortet, det är ungefär som en människas hjärta. Nu undrar ni säkert hur ett moderkort kan vara som ett hjärta och det tänkte jag berätta för er. Det är så att alla komponenter som finns i datorn är kopplade till moderkortet på ett eller annat sätt. De flesta strömkällorna är kopplade direkt till moderkortet som i sin tur skickar vidare strömmen till komponenterna listade nedan.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|Grafikkort]]&lt;br /&gt;
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]]&lt;br /&gt;
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|Processor]]&lt;br /&gt;
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Fl.C3.A4kt|Fläkt]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns även en del komponenter som inte får ström av moderkortet och dom komponenterna kan ni se i listan nedan&lt;br /&gt;
[[Fil:ASRock N68C-S UCC Rev 1.03.jpg|400px|thumb|Micro-ATX med AMD socket FM1]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#H.C3.A5rddisk|Hårddisk]]&lt;br /&gt;
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#ROM|CD/DVD Läsare]]&lt;br /&gt;
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Kraftaggregat_.28PSU.29|Nätaggregat]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
För inte så länge sedan så hade moderkorten tre stycken olika chip men med teknikens utveckling så har man kommit på en annan lösning med endast två chip. Den nya två chips lösningen ska även fungera mycket snabbare och bättre än föregående alternativet. De två chipen som finns nu heter CPU (Central Processing Unit) samt PCH (Platform Controller Hub). Som jag sade tidigare så är nästan alla komponenter i datorn kopplade till moderkortet eller mer specifikt i de två chipsen. Till CPU:n kopplas externgrafik via PCIe, Interngrafik via CPU enheten och RAM-Minnen. Alltså så kan vi dra slutsaten att CPU:n kontrollerar utdataenheter. Till PCH:n som är den andra styrbryggan kopplas USB (Universial Serial Bus), Nätverk, Serial-ATA och en PCIe x1 för exempelvis ett externtljudkort. Då kan vi dra slutsatsen att PCH:n kontrollerar indataenheter. Det är alltså moderkortet som sammansvetsar alla komponenter och PCH:n och CPU:n som ser till att alla komponenterna kan samarbeta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
===== [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#BIOS_2|BIOS]] =====&lt;br /&gt;
(Basic Input/Output System) är den delen utav moderkortet som ser till att allting som ska startas startar och det sker med hjälp av en typ av mjukvara som ett operativsystem. Du kan även göra en rad olika inställningar via BIOS.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
===== CMOS =====&lt;br /&gt;
(Complementary Metal-Oxide Semiconductor) är ett litet minne som håller koll och lagrar info om BIOS systemet. den info som lagras är mestadels inställningar som sköts via BIOS systemet. CMOS håller även koll på saker som hårddiskarnas status och klockfrekvens på processorn.&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Moderkort Källor:&lt;br /&gt;
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] 24 september 2012 kl. 12.14 (UTC)&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ett litet skämt ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Några norska skämt på temat datorterminologi: [[Norska löshundskommitén]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Flashminne ===&lt;br /&gt;
Johnny Olsson&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== SSD ===&lt;br /&gt;
SSD står för Solid State Drive som kan översättas till halvledar disk på svenska. En SSD har inga snurande skivor som en vanlig hårddisk har utan baseras på minnskretsar istället. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
SSD ansluts oftast med SATA eller pci-e. En SSD som ansluts via pci-e är oftast snabbare men också mycket dyrare. SATA diskarna brukar ha läshastigheter runt 500MB/s och 500MB/s (2012) och pci-e diskarna runt 1500 MB/s läshastigheter och skrivhasigher runt 1200MB/s vilket kan jämföras med en vanlig traditionell hårdisk som kan läsa i ca 100MB/s   och skriver i ca 100MB/s. Pci-e diskarna riktar sig mer mot företagsanvändning och I servrar där den extra hastigheten behövs medans SATA diskarna riktar sig mer mot persondatorer med krav på prestanda. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En SSD är helt ljudlös och är okänslig mot stötar och vibrationer detta beror på att den inte har några rörliga delar. En SSD&#039;s livstid påverkas av antalet skrivningar så om disken får skriva mycket så kortas livstiden mycket.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eftersom tekniken är relativt ny så är priset förtfarande högt, ca 800 kr för 120Gb för en disk med SATA och för en 120Gb disk som ansluts via pci-e kostar ca 1800 kr.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|pEsJzrww_dA|250|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:E-disk_2-5_scsi.jpg]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Solid_state_drive#F.C3.B6rdelar Wikipedia.org]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/introduktion-till-datorn Kjell.com]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] 27 september 2012 kl. 21.16 (UTC)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== USB ===&lt;br /&gt;
Versioner:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
USB 1.0:&lt;br /&gt;
Den första versionen av USB och lanserades 1996. Då pratade man om Low  Speed som var upp till 1,5 Megabit/sek&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
USB 1.1:&lt;br /&gt;
Behovet av högre överföringshastighet var påtagligt och redan två år senare, 1998, så kom en mindre uppdatering av specifikationen för USB. Nu kunde man överföra med Full Speed, 12 megabit/sek&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
USB 2.0:&lt;br /&gt;
Jakten på högre gjorde att år 2000 kom nästa version. Hastigheten hade nu ökat till Hi-Speed, upp till 480 megabit/ sekund.  I och med version 2.0 så konkurrerade den nya versionen på allvar med Firewire. USB 2.0 standarden var även bakåt kompatibel med den tidigare standarden  USB 1.1.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
USB 3.0 :&lt;br /&gt;
I och med att USB nu hade blivit en standard på både Mac och Windows så utvecklades USB standarden och år 2008 så blev USB version 3.0 en standard. Nu kunde man komma upp i hastigheter på hela 5 gigabits, Superspeed. En stor fördel men 3.0 var att nu kunde kommunikationen gå i båda riktningarna samtidigt. Detta eftersom man utnyttjar 5 extra ledare i kabeln. En annan stor och viktig fördel var att nu kunde man få ut mer ström från varje USB-uttag vilket gjorde att tillverkarna fick möjlighet att tillverka nya tillbehör där man inte behövde skicka med externa nätdelar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När det gäller priser så varierar priserna väldigt kraftigt beroende på kvalité och funktioner. En del USB minnen är gjorda för att tåla extrema förhållanden och sen finns det även USB minnen med inbyggda fingeravtrycksläsare och olika krypteringar. Ett standard 4GBs minne kan man få från 30 kr och uppåt medan ett 256GBs minne kostar från ca 3000 kr och uppåt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källor: &lt;br /&gt;
:http://sv.wikipedia.org/wiki/Universal_Serial_Bus&lt;br /&gt;
:http://www.usb.org/home&lt;br /&gt;
:http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=168&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
/My Schenkmanis&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== USB ====&lt;br /&gt;
En usb överför ”data” som består utav den fil man, kopierar/ klipper ut, in till datorn med hjälp utav flera virtuella portar vid namn ”Endpoints”. Nästan alla enheter använder sig utav flera sådana ”Endpoints”, ca upp till 32st av olika typer, där var och en utav dem identifieras med ett nummer samt den riktning som data flödet (filerna) ska till i datorn. Under den tiden du kopierar/ klipper ut din fil till datorn så hanterar den all information tillsammans med ett gäng andra detaljer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Skärmavbild_2012-09-26_kl._1.38.39_PM.png|320 × 200 pixlar|]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Endpoint: är inbyggda i självaste usb:n när de blir tillverkade i fabrikerna, så dem finns permanent på självaste USB produkten. &lt;br /&gt;
[[Fil:Screenshot_2012-09-26-12-53-32.png|thumb|De guldiga sträcken på denna usb-minne är endpoints]]&lt;br /&gt;
// Mattias Norberg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== firewire ===&lt;br /&gt;
--[[Användare:Rove|Rove]] 24 september 2012 kl. 12.31 (UTC)&lt;br /&gt;
[[Fil:Firewire.jpeg|thumb|left]] {{#ev:youtube|xP5aLoRozt8|250|right}}&lt;br /&gt;
firewire är apples namn på produkten IEEE 1394 som är en högkommunikationskoppling till och från datorutrustning som till exemple överföring mellan en digital kamra eller liknande. Tekniken utvecklades under ledning av Apple tillsammans med bland andra Texas Instruments, IBM och Sony. IEEE 1394 är ett tekniskt bättre alternativ till USB, men har blivit mindre utbrett eftersom hårdvarukostnaden är högre.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The IEEE 1394 interface, developed in the late 1980s and early 1990s by Apple as FireWire, is a serial bus interface standard for high-speed communications and isochronous real-time data transfer. The 1394 interface is comparable with USB and often those two technologies are considered together, though USB has more market share.[1] Apple first included FireWire in some of its 1999 models, and most Apple computers since the year 2000 have included FireWire ports, though, as of 2012, nothing beyond the 800 version (IEEE-1394b).[2] The interface is also known by the brand i.LINK (Sony), and Lynx (Texas Instruments). IEEE 1394 replaced parallel SCSI in many applications, because of lower implementation costs and a simplified, more adaptable cabling system. The 1394 standard also defines a backplane interface, though this is not as widely used.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Grafikkort ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Johan Askefalk&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:ATI Radeon HD 4770 Graphics Card-oblique view.jpg|thumb|ATI Radeon HD 4770]]&lt;br /&gt;
Grafikkort används i nästan alla datorer. De finns snabba energi-slukande Grafikkort och snåla tysta energisnåla Grafikkort.&lt;br /&gt;
Snabba Grafikkort används främst i Spel datorer, och bild/film redigerings datorer, Dvs alla som jobbar med media och behöver&lt;br /&gt;
ett snabbt Grafikkort. För att det ska gå snabbare och &amp;quot;Smoothare&amp;quot;. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alla Grafikkort har ett &amp;quot;Grafikminne&amp;quot; det fungerar ungefär som ett RAM minne. Speldatorer behöver mycket minne dvs över 1 GB. Men de  snabbaste brukar kunna ha över 4GB!&lt;br /&gt;
Men alla Grafikkort behöver inte gigantiska &amp;quot;Grafikminnen&amp;quot;, om man till exempel arbetar med att skriva böcker eller långa texter så är det bättre att köpa ett tyst och mer energisnålt Grafikkort.&lt;br /&gt;
Och satsa mera på en bra CPU, en snabb SSD och mycket RAM.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Med en ny teknik kallad &amp;quot;Cuda&amp;quot; skapas av Nvidia. Med denna teknik kan GPU:ns super snabba minne användas som &amp;quot;huvudminne&amp;quot; när man redigerar bilder och liknande, Med denna teknik kan man arbeta otroligt mycket snabbare. Tekniken fungerar så att deras grafikkort ger kraft av sina super snabba processorer och med detta får man en extrem powerboost. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Crossfire ====&lt;br /&gt;
:&lt;br /&gt;
Crossfire är en teknik som gör att man kan koppla 2 Grafikkort tillsammans, och med detta ge starkare prestanda. Det går dock bara att koppla 2 Gafikkort via Crossfire om de 2 första nummerna på modellen är detsamma. Till exempel: Man kan koppla 1: Radeon HD 5770 och en 5790, Men inte 1: 7970 och 1: 7870. För att detta ska fungerar måste man dock ha ett moderkort som stödjer Crossfire X. &lt;br /&gt;
Om man bestämmer sig för att köra Crossfire så är det bra att tänka på att det används väldigt mycket energi, och det blir väldigt varm. Därför kan det vara bra att köpa någon extra fläkt eller kanske en vattenskylningssystem. Dessutom kan det vara bra att kolla så att de Grafikkort du ska använda Crossfire med arbetar bra tillsammans, Eftersom att även om de två första siffrorna är det samma. Kan de kanske finnas buggar om de kör tillsammans. De kan vara i form av bluescreens eller Glitter på skärmen. Du kan kolla detta genom att till exempel läsa på forum eller helt enkelt google det. Forum jag rekommenderar Sweclockers.se.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire.jpg|thumb|Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som jag sa tidigare så blir Grafikkorten oftast mycket varmare när de kör i Crossfire. Det är viktigt att det inte blir för varmt eftersom att då kan Moderkortet/ grafikkortet smälta. Mitt personliga tips är att varje gång du köpt ett eller flera Grafikkort kolla värmen på dem när de &amp;quot;Idlar&amp;quot; samt kör i &amp;quot;100%&amp;quot;. Detta kan du simpelt göra med ett program som heter: FurMark: VGA test. Programmet fungerar så att den öppnar ett fönster som har väldigt höga Grafikinställningar. Och grafikkortet tvingas använda allt den har för att kunna visa filmen i så hög grafik som möjligt. När programmet startats kommer den köra i 15 minuter på din skärms upplösning, eller någon annan virtuell upplösning om du så vill. Under dessa 15 minuter kommer grafikkortet jobba på 100% och fläktarna kommer att automatiskt öka för att hålla grafikkortet kallt. Ditt Grafikkort får inte bli för varmt, dvs runt 85-99 grader då kan det börja smälta, Så håll koll på det under hela testet. Om du märker att det börjar bli för varmt borde du kanske sänka upplösningen lite, men om du inte ändrat den från din skärms upplösning, måste du kanske införskaffa en eller två extra fläktar / ett nytt kallare chassi. Du kan också byta Grafikkortets standard fläkt då de brukar vara ganska dåliga. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När testet är klart och inget har gått fel så vet du hur dina varma ditt/dina Grafikkort blir på 100%. Om de inte blivit för varma så är det optimalt, om de inte är över 50/60 grader så kan du fundera på att överklocka grafikkortet något (överklocka = trimma). Jag själv ligger hemma på stabila 50-55 grader på 100%, jag har nu överklockat dem med ca: 30% och de ligger nu på ca 75-80 grader på 100% användning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;OBS:&#039;&#039;&#039; glöm inte att kolla att Grafikkorten/kortet inte blir för varmt efter överklockningen, om de/den blir de kan du sänka överklockningen något, annars kan du öka den lite eller helt enkelt låta den vara som den är för tillfället.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Grafikkorts överklockning ligger på OS:et dvs om du installerar om ditt Windos kommer din överklockings inställning försvinna. CPU överklockning ligger dock på BIOS dvs att den kommer vara kvar.&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lycka till och hoppades att detta hjälpte dig :)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
// Johan Askefalk&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
-----&lt;br /&gt;
=== Dennis K ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Grafikkort:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ett grafikkort, även kallad ett bildskärmskort, skärm adapter och grafikadapter, är ett expansionskort vars grafikprocessor beräknar fram digitala &amp;quot;kartor&amp;quot; av vad som ska visas på skärmen. De flesta grafikkort erbjuder olika funktioner såsom accelererad rendering av 3D-scener och 2D grafik, TV-utgång eller möjligheten att ansluta flera bildskärmar (multi-monitor). I moderna datorer är grafikkortet i form av ett instickskort som ansluts i ett slot. Om man ska förklara hur ett grafikkort fungerar för någon som inte vet så kan man säga att en liten bit information skickas till grafikkortet från cpun och i den står det vad som ska visas på skärmen. Informationen skickas i elektriska pulser, där tex det här skickas, på/av=1/0. Grafikkortet läser informationen och vidarebefodrar de elektriska signalerna och hämtar den extra informationen som behövs till flera (1/0) som skickas ut till utgången som blir något en skärm kan läsa av och då vet den att den ska tända den pixeln, släcka den röda pixel, gröna osv.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Crossfire:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Crossfire kallas den teknik som gör det möjligt att sammankoppla två grafikkort så att dom delar på arbetsbördan, detta ger en stor fördel i bland annat datorspel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ljudkortet ===&lt;br /&gt;
[[File:Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB.jpg|thumb|Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Frank Salazar Diaz&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Geylan&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ljudkortet är en komponent i datorn som spelar upp och spelar in ljud. Ljudkortet brukar oftas vara kopplat till Moderkortet och det är så ganska ofta på de moderna datorerna, fast det finns folk som använder ett instickskort för att de presterar bättre och man får en högre kvalite på ljudet. Signalerna/bruset som kommer från instickskortet är bättre isolerade och det betyder att bruset som uppstår när man använder ett ljudkort som är kopplat till moderkortet inte uppstår lika mycket och ljudet blir klarare. Instickskortet kan byta mellan olika samplingsfreksvenser, t.ex. 44.1/48/96 kHz, och på ljudkortet som är kopplat i moderkortet så brukar man oftast bara kunna använda 44.1 kHz. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De första ljudkorten till PC började användas i början av 1990-talet och då hade de bara MIDI-funktion som kunde kommunicera med datorer och instrument som t.ex. keyboards och trummaskiner. MIDI står för Musical Instrument Digital Interface och på svenska så är det ett seriellt elektroniskt gränssnit ämnat för musikbruk. Och senare på början av 1990-talet så började man även och använda 8 bitars digitalt ljud som var bättre än MIDI. Det första ljudkortet tillverkades i 80-talet och det hette Creative’s Soundblaster-kort och det var de första ljudkortet till PC.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det första ljudkortet till PC kom i början av 1990-talet och då hade de i första fallen endast MIDI- funktion och senare så hade den även 8 bitars digitalt Ljud.  &lt;br /&gt;
en utav de första ljudkorten som kom ut till PC var Creative’s Sound blaster. Som började tillverka i slutet av 80-talet  &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Sound Blaster är ett av många varumärken på en serie ljudkort skapat av det Singapore-baserade företag Creative Labs.  &lt;br /&gt;
AdLib var ett populärt MIDI-ljudkort tillverkat av det kanadensiska företaget AdLib, inc. Mellan 1987 och 1992. ( Ad lib är en förkortning av latinets ’ad libitum’) &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det fanns också extern ljudkort som var till de allra första hemdatorerna. några märken var Sinclair, Commodore, BBC, Amstrad, Spectravideo m.m. dessa ljudkort innehöll ofta en tre-kanals ljudkrets,  vissa ljudkort hade stöd för MIDI som då var mycket nytt. Priset på ett ljudkort med märket Creative Sound Blaster kan kosta mellan 540-900kr&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Källor&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Creative_SB_X-Fi_Fatal1ty-AB.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Midi&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljudkort&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Processor ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alexander Mårtensson, Bastian Pedersen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vattenkylning===&lt;br /&gt;
Victor Heinonen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Lagringsminne==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Lagringsminne eller externminne används såsom arbetsminnet till att lagra datorprogram och dess data när det inte används. Det finns många olika typer av lagringsminnen. Exempel på några lagringsminnen är disketter, hårddiskar, optiska skivor som dvd och Cd och man får inte glömma transistorbaserade flashminnen. Den andra typen av datorminne kallas för arbetsminne eller RAM. Skillnaden mellan arbetsminne och lagringsminne är att lagringsminnen inte är flyktigt, vilket betyder att det kan lagra data under en längre perioder även utan strömtillförsel vilket RAM inte kan.&lt;br /&gt;
Nu för tiden har de flesta datorer inbyggda lagringsminnen såsom hårddiskar. För i tiden var inte lagringsminnen inte inbyggt i datorn själv och av historiska skäl används fortfarande begreppet &amp;quot;externminne&amp;quot;. [[File:Interference-colors.jpg|thumb|Lagringminne]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Oscar Rasinaho&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== BIOS ===&lt;br /&gt;
Jimmy Hammarsten&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
BIOS&lt;br /&gt;
Ett BIO system är ett program eller en mjukvara som är inbyggd i datorn med ett BIO system som startar datorns operativ system, grafik kortet, RAM, CPU, Tangentbordet, musen och hårddisken mm.  BIOS står för Basic Input/Output System. Ett BIO System har ett Användargränssnitt som  vanligen ett menysystem genom att trycka en viss tangent på tangentbordet när datorn startar. I BIOS UI, kan en användare&lt;br /&gt;
- Konfigurera hårdvaran&lt;br /&gt;
- Sätta system klockan&lt;br /&gt;
- Aktivera/avaktivera system komponenter&lt;br /&gt;
- välja vilken enhet som är bäst lämplig till att starta upp systemet&lt;br /&gt;
- sätta olika lösenord uppmaningar, till exempel ett lösenord för att få tillgång till BIOS-funktionerna för användargränssnittet själv och förhindra illvilliga användare från att starta upp systemet från obehörig kringutrustning. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
källa&lt;br /&gt;
Datorteknik 1A V2011 Lärobok sid 23 av Jan-Eric Thelin&lt;br /&gt;
http://windows.microsoft.com/sv-SE/windows7/BIOS-frequently-asked-questions&lt;br /&gt;
http://en.wikipedia.org/wiki/BIOS&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Oscar Rasinaho</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Oscars_sandl%C3%A5da&amp;diff=18186</id>
		<title>Oscars sandlåda</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Oscars_sandl%C3%A5da&amp;diff=18186"/>
		<updated>2012-10-01T12:14:41Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Oscar Rasinaho: /* Lagrings minne */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Lagrings minne ===&lt;br /&gt;
Lagringsminne eller externminne används såsom arbetsminnet till att lagra datorprogram och dess data när det inte används. Det finns många olika typer av lagringsminnen. Exempel på några lagringsminnen är disketter, hårddiskar, optiska skivor som dvd och Cd och man får inte glömma transistorbaserade flashminnen. Den andra typen av datorminne kallas för arbetsminne eller RAM. Skillnaden mellan arbetsminne och lagringsminne är att lagringsminnen inte är flyktigt, vilket betyder att det kan lagra data under en längre perioder även utan strömtillförsel vilket RAM inte kan.&lt;br /&gt;
Nu för tiden har de flesta datorer inbyggda lagringsminnen såsom hårddiskar. För i tiden var inte lagringsminnen inte inbyggt i datorn själv och av historiska skäl används fortfarande begreppet &amp;quot;externminne&amp;quot;.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Oscar Rasinaho</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Oscars_sandl%C3%A5da&amp;diff=18180</id>
		<title>Oscars sandlåda</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Oscars_sandl%C3%A5da&amp;diff=18180"/>
		<updated>2012-10-01T12:13:19Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Oscar Rasinaho: /* Det här är Oscars sandlåda */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Lagrings minne ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lagringsminne eller externminne används såsom arbetsminnet till att lagra datorprogram och dess data när det inte används. Det finns många olika typer av lagringsminnen. Exempel på några lagringsminnen är disketter, hårddiskar, optiska skivor som dvd och Cd och man får inte glömma transistorbaserade flashminnen. Den andra typen av datorminne kallas för arbetsminne eller RAM. Skillnaden mellan arbetsminne och lagringsminne är att lagringsminnen inte är flyktigt, vilket betyder att det kan lagra data under en längre perioder även utan strömtillförsel vilket RAM inte kan.&lt;br /&gt;
Nu för tiden har de flesta datorer inbyggda lagringsminnen såsom hårddiskar. För i tiden var inte lagringsminnen inte inbyggt i datorn själv och av historiska skäl används fortfarande begreppet &amp;quot;externminne&amp;quot;.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Oscar Rasinaho</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Oscar_Rasinaho&amp;diff=18168</id>
		<title>Användare:Oscar Rasinaho</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Oscar_Rasinaho&amp;diff=18168"/>
		<updated>2012-10-01T12:07:49Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Oscar Rasinaho: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Oscars sandlåda]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Oscar Rasinaho</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Oscar_Rasinaho&amp;diff=18166</id>
		<title>Användare:Oscar Rasinaho</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Oscar_Rasinaho&amp;diff=18166"/>
		<updated>2012-10-01T12:06:10Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Oscar Rasinaho: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Oscars sandlåda]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Oscar Rasinaho</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Oscars_sandl%C3%A5da&amp;diff=18165</id>
		<title>Oscars sandlåda</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Oscars_sandl%C3%A5da&amp;diff=18165"/>
		<updated>2012-10-01T12:05:47Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Oscar Rasinaho: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Det här är Oscars sandlåda ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Lagrings minne ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lagringsminne eller externminne används såsom arbetsminnet till att lagra datorprogram och dess data när det inte används. Det finns många olika typer av lagringsminnen. Exempel på några lagringsminnen är disketter, hårddiskar, optiska skivor som dvd och Cd och man får inte glömma transistorbaserade flashminnen. Den andra typen av datorminne kallas för arbetsminne eller RAM. Skillnaden mellan arbetsminne och lagringsminne är att lagringsminnen inte är flyktigt, vilket betyder att det kan lagra data under en längre perioder även utan strömtillförsel vilket RAM inte kan.&lt;br /&gt;
Nu för tiden har de flesta datorer inbyggda lagringsminnen såsom hårddiskar. För i tiden var inte lagringsminnen inte inbyggt i datorn själv och av historiska skäl används fortfarande begreppet &amp;quot;externminne&amp;quot;.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Oscar Rasinaho</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Oscars_sandl%C3%A5da&amp;diff=18156</id>
		<title>Oscars sandlåda</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Oscars_sandl%C3%A5da&amp;diff=18156"/>
		<updated>2012-10-01T12:01:53Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Oscar Rasinaho: Skapade sidan med &amp;#039;     Lagringsminne eller externminne används såsom arbetsminnet till att lagra datorprogram och dess data när det inte används. Det finns många olika typer av lagringsmin...&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lagringsminne eller externminne används såsom arbetsminnet till att lagra datorprogram och dess data när det inte används. Det finns många olika typer av lagringsminnen. Exempel på några lagringsminnen är disketter, hårddiskar, optiska skivor som dvd och Cd och man får inte glömma transistorbaserade flashminnen. Den andra typen av datorminne kallas för arbetsminne eller RAM. Skillnaden mellan arbetsminne och lagringsminne är att lagringsminnen inte är flyktigt, vilket betyder att det kan lagra data under en längre perioder även utan strömtillförsel vilket RAM inte kan.&lt;br /&gt;
Nu för tiden har de flesta datorer inbyggda lagringsminnen såsom hårddiskar. För i tiden var inte lagringsminnen inte inbyggt i datorn själv och av historiska skäl används fortfarande begreppet &amp;quot;externminne&amp;quot;.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Oscar Rasinaho</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Oscar_Rasinaho&amp;diff=18124</id>
		<title>Användare:Oscar Rasinaho</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Oscar_Rasinaho&amp;diff=18124"/>
		<updated>2012-10-01T11:55:50Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Oscar Rasinaho: Skapade sidan med &amp;#039;oscars sandlåda&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[oscars sandlåda]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Oscar Rasinaho</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Elevbidrag_i_ny_sport-projektet&amp;diff=17743</id>
		<title>Elevbidrag i ny sport-projektet</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Elevbidrag_i_ny_sport-projektet&amp;diff=17743"/>
		<updated>2012-09-24T12:14:03Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Oscar Rasinaho: /* Respons */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;__NOTOC__&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Läs här om&#039;&#039;&#039; [[Hur_man_röstar_på_en_film]] och om [[hur man bäddar in en film på wikiskola]]. Högerklicka på filmens länk och välj &#039;&amp;quot;pop out&amp;quot;&#039; om du vill se fillmen i fullskärm.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Här kan ni lägga in länkar till era filmer. Kopiera [[Diskussion:Elevbidrag_i_ny_sport-projektet|den här mallen]] och lägg in er egen film samt en beskrivning av er själva.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Grupp BURNBANDY&amp;lt;sup&amp;gt;&amp;lt;small&amp;gt;TM&amp;lt;/small&amp;gt;&amp;lt;/sup&amp;gt; - TE12B ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|KtESU3vHTkY|250|right|Burnbandy&amp;lt;sup&amp;gt;&amp;lt;small&amp;gt;TM&amp;lt;/small&amp;gt;&amp;lt;/sup&amp;gt; - TE12B}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.youtube.com/watch?v=KtESU3vHTkY Tumma upp och kommentera för att rösta på oss!]&amp;lt;sup&amp;gt;&amp;lt;small&amp;gt;TM&amp;lt;/small&amp;gt;&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi är sju elever från klass TE12B som har uppfunnit &amp;quot;Burnbandy&amp;quot;&amp;lt;sup&amp;gt;&amp;lt;small&amp;gt;TM&amp;lt;/small&amp;gt;&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Burnbandy&amp;lt;sup&amp;gt;&amp;lt;small&amp;gt;TM&amp;lt;/small&amp;gt;&amp;lt;/sup&amp;gt; är en blanding mellan rugby, bandy och brännboll.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Spelet går ut på att man ska skjuta iväg tennisbollen med bandyklubban och lyckas få den igenom rugbymålet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På konstgräs blir det minimal studs och därför blir det svårare att träffa bollen efter att den har landat på marken.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Man får två försök, så lycka till - may the odds be ever in your favour.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===== &#039;&#039;&#039;Deltagare&#039;&#039;&#039; =====&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Jakob Johannesson&lt;br /&gt;
* Jakob Jäversjö&lt;br /&gt;
* Jonatan Jall Jahja &lt;br /&gt;
* Billy Larsson &lt;br /&gt;
* Philip Koivunen&lt;br /&gt;
* Samuel Jordmark &lt;br /&gt;
* Patrik &amp;quot;Path&amp;quot; Hoffman &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===== Respons =====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
:lol--[[Användare:Baws|Baws]] 20 september 2012 kl. 08.13 (UTC)&lt;br /&gt;
:Den värkar lite konstig....... Eller är det bara jag?--[[Användare:A55ripper|A55ripper]] 20 september 2012 kl. 08.15 (UTC)&lt;br /&gt;
:Det verkar lite annorlunda. Känns väldigt ologiskt att köra baseball med en bandyklubba och verkar inte ge mycket motion--[[Användare:Frme|Frme]] 20 september 2012 kl. 08.28 (UTC)&lt;br /&gt;
:Det ser ut som en ganska rolig sport. Ungefär som brännboll men prickskytte istället för att bränna ut andra. Men sporten saknar lagspel och jag tycker verkligen att det är en mycket viktigt del i en sport. Bra idé som hade behövt att utvecklas.--[[Användare:Alexander|Alexander]] 20 september 2012 kl. 08.35 (UTC)&lt;br /&gt;
:Det var bra redigerat och roligt men hur vinner man...? varför ska man just ha 7 spelare? ingen halvlek? tid? l0l--[[Användare:Peter|Peter]] 20 september 2022 kl. 08.41 (UTC)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;!-- http://www.youtube.com/watch?v=vZwBAVC09Cg&amp;amp;feature=g-u-u --&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Frukt OS ====&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|Uc5QbeCblDY|250|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Frukt OS går ut på att utföra olika grenar inom OS, med hjälp av frukt.&lt;br /&gt;
Vi har bl.a. klipp&lt;br /&gt;
där våra atleter tävlar i kast med avlång gurka och kulstötning med honungsmelon. Vi i &lt;br /&gt;
vår grupp förespråkar jämställdhet, därför har vi valt att avskaffa förlorare. Vi känner att&lt;br /&gt;
alla i detta samhälle är vinnare.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
GULD TILL ALLA!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vår grupp består av åtta personer.&lt;br /&gt;
* August&lt;br /&gt;
* Miro&lt;br /&gt;
* Issa&lt;br /&gt;
* Patric&lt;br /&gt;
* Johan&lt;br /&gt;
* Dennis&lt;br /&gt;
* Max&lt;br /&gt;
* Jesper&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===== Respons =====&lt;br /&gt;
: En mycket rolig film med bra ljudeffekter. Ni kunde gärna ha haft idrottskläder på er. --[[Användare:Hakan|Håkan Elderstig]] 18 september 2012 kl. 09.55 (UTC)&lt;br /&gt;
: En mycket bra film och rolig film, för att göra det roligare kunde ni ha mer frukter. --[[Användare:Geylan|Geylan]] 19 september 2012 kl. 10.53 (UTC) &lt;br /&gt;
: Rolig film och kul sport. Tim Rey&lt;br /&gt;
: Rolig film! väldigt kreativt, ni kunde ha valt att ta flera varierade grenar och inte endast &amp;quot;kast&amp;quot; grenar annars toppen! --[[Användare:KasperV|KasperV]] 19 september 2012 kl. 10.56 (UTC)&lt;br /&gt;
: Bra gjort! Ni kunde ha varierat på publikens hurrande, då det blev lite jobbigt med ett o samma ljud från publiken. --[[Användare:MattiasN|MattiasN]] 19 september 2012 kl. 11.00 (UTC)&lt;br /&gt;
: Väldigt trevligt framfört och ni verkade ha haft trevligt under framförandet. Ni kunde ha haft lite mer variation på vad det var ni gjorde--[[Användare:GrimBunk|GrimBunk]] 19 september 2012 kl. 11.02 (UTC)&lt;br /&gt;
: Lite för mycket grönsaker, men kreativt. --[[Användare:Jontis 00|Jontis 00]] 20 september 2012 kl. 08.02 (UTC)&lt;br /&gt;
: Like a Baws. --[[Användare:Baws|Baws]] 20 september 2012 kl. 08.08 (UTC)&lt;br /&gt;
: Kreativt gjort, dock kunde man ha varierat grenarna --[[Användare:Patho|Patho]] 20 september 2012 kl. 10.15(UTC)&lt;br /&gt;
: Mycket rolig film! Väl utfört, bra där med publiken, men variation hade behövts. T.ex ni hade kunna haft någon övning där ni gjorde något annat än kasta. Bättre kvalitet rekommenderas, det blev lite svårt att se vad som pågick ibland. Annars bra film *applauds*.--[[Användare:Alexander|Alexander]] 20 september 2012 kl. 08.48 (UTC)&lt;br /&gt;
: Kreativt, nytänkande i komb med befintliga grenar. Varför uppfinna hjulet helt på nytt. Bra jobbat!--[[Användare:Alexander.persson|Alexander.persson]] 20 september 2012 kl. 11.03 (UTC)&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
: Rolig sport och bra filmat, dock tvivlar jag på att en gurka räknas som en frukt. Men det är väll en tolkningsfråga förmodar jag.--[[Användare:MalinHagland|MalinHagland]] 24 september 2012 kl. 12.04 (UTC)&lt;br /&gt;
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Capture The Egg  ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|Pv06XWMBX_U|240|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi är elever från TE12A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===== I rollerna =====&lt;br /&gt;
* Bastian  som Deffender&lt;br /&gt;
* Johnny  som Deffender	&lt;br /&gt;
* Jakob    som Attacker&lt;br /&gt;
* Mattias som Attacker &lt;br /&gt;
* Joachim &amp;amp; Alexander var ej med i självaste inspelningen &lt;br /&gt;
av filmen på grund utav andra skäl. &lt;br /&gt;
Men de var med och redigerade  i filmen.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===== Respons =====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Ni lyckades bra med att förklara komplicerade regler i en spännande sport. --[[Användare:Hakan|Håkan Elderstig]] 18 september 2012 kl. 10.04 (UTC)&lt;br /&gt;
: Grymt bra intro, samt musik. Men det skulle vara roligt om ni hade filmat lite mera om själva &amp;quot;sporten&amp;quot;, samt använda ett ägg istället för en ryggsäck?  --[[Användare:Johan.Askefalk|Johan.Askefalk]] 19 september 2012 kl. 11.11 (UTC)&lt;br /&gt;
:Ni lyckades bra med musiken och filmningen. Tyckte verkligen om flygningen över banan i början. Bra att ni använde hen istället för han och henne. --[[Användare:Philipk|Philipk]] 20 september 2012 kl. 08.34 (UTC)--[[Användare:Philipk|Philipk]] 20 september 2012 kl. 08.34 (UTC)&lt;br /&gt;
:Bra motion, man måste också utveckla lagandan, dock kan de bli lite väl kostsamt ifall man har en dålig dag och måste tvätta kläderna och massa ägg.--[[Användare:Billybooy|Billybooy]] 20 september 2012 kl. 08.38 (UTC)&lt;br /&gt;
: Väldig lyckad video ni gjorde de väldigt beskrivande och bra och man blev motiverad att göra det själv --[[Användare:Jiha9607|Jimmy]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Tunnelbana Boll i Hink TE12A ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|QYCXWjDhcvc|250|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Syfte: Syftet med vår lek är att man ska aktivera sig, och ha roligt i processen.&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
Man övar sitt bollsinne och sin vighet samtidigt som man springer och lär sig&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
hantera stressade situationer bland folkmassor ( i tunnelbanan). &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Deltagande:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kasper&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
Frank&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
Grim&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
Oscar&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
Tim&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
My&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===== Respons =====&lt;br /&gt;
: Kul sport som presenteras på ett effektivt sätt. Kan man spela den i någon säkrare miljö? --[[Användare:Hakan|Håkan Elderstig]] 18 september 2012 kl. 10.08 (UTC)&lt;br /&gt;
: Rolig film lite mycket fusk kanske? Tex när ni klippte bort när ni missade. Annars rolig och kreativ :) --[[Användare:Johan.Askefalk|Johan.Askefalk]] 19 september 2012 kl. 11.04 (UTC)&lt;br /&gt;
: Jag tycker att det var kul att ni hade hittat en lite annorlunda plats att vistas på, vilket gjorde att er video blev sevärd och rolig. Det var även en mycket bra klippt film med många olika och bra vinklar i videon.--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] 19 september 2012 kl. 11.28 (UTC)&lt;br /&gt;
: En sport som såg rolig ut, ni förklarade på ett bra sätt. Ni gjorde det också på ett säkert sätt.--[[Användare:Miro|Miro]] 19 september 2012 kl. 11.28 (UTC)&lt;br /&gt;
: Kreativt, och bra regler, men en lite osäker miljö.--[[Användare:Billybooy|Billybooy]] 20 september 2012 kl. 08.24 (UTC)&lt;br /&gt;
: Annorlunda miljö, långdragen sport. --[[Användare:Patho|Patho]] 20 september 2012 kl. 10.26 (UTC)&lt;br /&gt;
: Kreativt och roligt men också lite annorlunda. Gangster123&lt;br /&gt;
:rolig sport det såg också ut som att ni hade roligt när ni spelade vilket gör att filmen blir mer sevärd.--[[Användare:JoachimAllerborg|JoachimAllerborg]] 21 september 2012 kl. 16.31 (UTC) &lt;br /&gt;
: Verkar lite spännande och roligt men hur gör ni om bollen rullar ner på spåret? --[[Användare:PBomler|PBomler]] 24 september 2012 kl. 12.03 (UTC)&lt;br /&gt;
:Bra jobbat, det var en bra video och sport.--[[Användare:Oscar|Oscar]] 24 september  2012 kl.12.03(UTC)&lt;br /&gt;
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Grupp Äppelström ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|awNvFouIJP4|250|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Malin: redigerare&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jimmy: man numer 3&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Victor: man numer 2, musik&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Geylan: man numer 1&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Love: medverkade i musik och anteckning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Martin: assistent &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Äppelstörm går ut på att man ska springa igenom centralen i rusningstrafik. Man ska lämna vidare äpplet till nästa person&lt;br /&gt;
som även kommer springa en sträcka. Sen ger den  vidare äpplet till sista man som springer till andra sidan och då är man i MÅL!&lt;br /&gt;
===== Respons =====&lt;br /&gt;
: En enkel idé som blir mycket action i filmen. Kanske lite för vilt för min smak. --[[Användare:Hakan|Håkan Elderstig]] 18 september 2012 kl. 10.13 (UTC) &lt;br /&gt;
: En mycket bra och rolig film, men det ni kunde förbättra var filmningen. --[[Användare:Frank|Frank]] 19 september 2012 kl. 10.58 (UTC) &lt;br /&gt;
: Rolig och kanske lite väl aggressiv film? Men ni skulle kunna göra den lite längre Annars rolig och spännande att kolla på --[[Användare:Johan.Askefalk|Johan.Askefalk]] 19 september 2012 kl. 11.08 (UTC)&lt;br /&gt;
: Ni borde hålla kameran vågrätt, verkar vara bra motion. --[[Användare:Jontis 00|Jontis 00]] 20 september 2012 kl. 08.02 (UTC) &lt;br /&gt;
: hghfgfg--[[Användare:A55ripper|A55ripper]] 20 september 2012 kl. 08.10 (UTC)&lt;br /&gt;
: Kul idé och bra med motion, dock väldigt våldsamt, man kan ju ramla ner på spåret om man ramlar.--[[Användare:Billybooy|Billybooy]] 20 september 2012 kl. 08.29 (UTC)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Gruppen: De Olympiska Slynorna - TEINF11 ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi är åtta elever från TEINF11 klassen. Vi gjorde två aktiviteter som ni ser i videon, den första aktiviteten var att man skulle springa runt en plan med bollen för att få igång kroppen och värma upp sig, och sedan fortsatte vi med aktivitet #2 vilken innebär att man skjuter bollen så långt man kan, och sedan sätter man bollen på platsen där den landade, och springa fram och hämta bollen på vägen tillbaks så fort man kan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|HA5N4dRwVIU|250|right|Kommentera och tumma upp ;)}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Elevnamnen:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Ammar&lt;br /&gt;
* Denis&lt;br /&gt;
* Jakub&lt;br /&gt;
* Nils&lt;br /&gt;
* Richard&lt;br /&gt;
* Simon&lt;br /&gt;
* Viktor&lt;br /&gt;
* William&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===== Respons ===== &lt;br /&gt;
: Er nya sportaktivitet uppmuntrar verkligen till fysisk aktivitet! Det hade varit bra ifall ni hade varit tydligare med iden i aktiviteten. Tycker namnet inte är passande, föreslår att ni byter till något lämpligare. I övrigt har ni gjort ett bra jobb!--[[Användare:Alexander.persson|Alexander.persson]] 20 september 2012 kl. 10.50 (UTC)&lt;br /&gt;
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Grupp dem coola ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|pPkiWopO4uo|250|right|Staffettävling - TE12C}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi är bäst.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Deltagarna:&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Daniel Mijic aka kungen &lt;br /&gt;
* Joel Jägerstedt&lt;br /&gt;
* Sofie Isaksson&lt;br /&gt;
* Zackarias Jackobsson&lt;br /&gt;
* P-A&lt;br /&gt;
* Sebastian Jönsson&lt;br /&gt;
* Malte AKA Salte&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Grupp EFTERBLIVEN SPRINT - Efterbliven Sprint ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I vår grupp råkade vi ut för idétorka när inte allt material till den tänkta idrotten fanns tillgängliga.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;Vår fantasi begick förmodligen självmord och därför blev vår video varken särskilt intressant eller kreativ.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br&amp;gt;Men duger gör den!&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Deltagarna:&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Cassandra Nilsson&lt;br /&gt;
* Isa (Isawi) Molinder&lt;br /&gt;
* Anton Pihl&lt;br /&gt;
* Carl Petterson&lt;br /&gt;
* Nangalay Rahimi&lt;br /&gt;
* Pontus Pernebring&lt;br /&gt;
* Emil Odung&lt;br /&gt;
* (Patrik &amp;quot;Path&amp;quot; Hoffman - lånad som andra kameraman)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Bästa Gruppen ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|oMdkH3PxcDI|250|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi är bäst&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
RESPONS: &lt;br /&gt;
rolig sport. Skit bra. Ni kunde haft lite jämnare lag.&lt;br /&gt;
:Skön sport med mycket rörelse om alla springer. Verkar som en rolig sport!--[[Användare:Davidlinde|Davidlinde]] 20 september 2012 kl. 09.52 (UTC)&lt;br /&gt;
: Tydliga regler bra!, bra kommentator ( sigge ) bra musik bra grej helt enkelt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== The project X :))))) ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|sizSxziwpNg|250|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[vårat projekt utgår att man är 2 lag och har 3 mål | Kommentera :) ;)]&amp;lt;sup&amp;gt;&amp;lt;small&amp;gt; TEINF11&amp;lt;/small&amp;gt;&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Deltagare: Anton, Sam, Fredrik, Felix, Kevin och Patrik&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Speedboll TE11 :))))) ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|cL8yfudasnE|250|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.youtube.com/watch?v=cL8yfudasnE&amp;amp;| Kommentera och tumma upp :)))]&amp;lt;sup&amp;gt;&amp;lt;small&amp;gt;TM, TE11&amp;lt;/small&amp;gt;&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Speedboll går ut på att två lag ska ta rugby bollen som finns i mitten av spelplanen och springa över med den till målet. Om någon annan har rugbybollen så får man knuffas :))). Man får bara ha bollen i minst 3 sekunder så det krävs mycket passningsspel när sporten är igång. När man utövar sporten så ska även tänka på att ha kul också xD&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Deltagare: Nils, Max, Tim, Madhi, Dusan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Oscar Rasinaho</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Uppgift_Beskriv_en_datordel&amp;diff=17711</id>
		<title>Uppgift Beskriv en datordel</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Uppgift_Beskriv_en_datordel&amp;diff=17711"/>
		<updated>2012-09-24T11:48:50Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Oscar Rasinaho: /* Lagringsminne */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Vad? ==&lt;br /&gt;
{{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer?  Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du behöver bli medlem och logga in på Wikiskola för att kunna skriva här. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vi vill att du:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Förklarar vad förkortningen står för.&lt;br /&gt;
* Översätter engelska uttryck till svenska&lt;br /&gt;
* Anger ungefärligt pris&lt;br /&gt;
* Förklarar hur den fungerar&lt;br /&gt;
* Länk till en film eller inbäddad film.&lt;br /&gt;
* Källor/länkar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv ditt namn under den rubrik där du kan bidra. Eller lägg till en egen rubrik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du publicerar din text genom att lägga in på denna sida.&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Exempelrubrik ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Punktlistelemen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
ord&lt;br /&gt;
mening&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Datormus ===&lt;br /&gt;
[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg|miniatyr|200px|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jack&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X &amp;amp; ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X &amp;amp; Y-planet.￼&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Men just nu används laserdioder undertill som sänder ut en stråle. Strålen reflekteras till underlaget, och tas imot till musens mottagare. Förflyttningen registreras genom att musen rör på sig åt olika håll, då de reflekterande strålarna ändras&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== RAM ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alfonso&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ethernet ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
August Carlsson&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ljudkort™=== &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tim Rey&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ett ljudkort är dator komponenten som låter dig spela upp och spela in ljud.&lt;br /&gt;
Ljudkortet är oftast installerat på moderkortet men kan också vara instickskort. De som söker det bästa i sin dator använder instickskort då det är bättre isolerat mot bruset som kommer från moderkortet. men har även fler in- utgångar och digitala in- ut gångar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De flesta ljudkort använder en &amp;quot;digital-to-analog converter&amp;quot;, eller &amp;quot;DAC&amp;quot;, vilket konverterar digitalt genererad data till analogt format. Dens output är kopplad till en förstärkare, eller hörlurar, vilket gör att vi kan höra ljudet från datorn. &lt;br /&gt;
Ett ljudkort kan ha många kopplingar, ibland är de för många eller för stora kopplingar,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Fläkt ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Malin:&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
När en dator är i arbete, genererar komponenterna i datorn värmeenergi. Dock så är många delar i en dator väldigt känsliga mot värme. Därför är det viktigt att ha någon sorts kylning till datorn, så att luften i datorn förblir kall. Dels så att datorn inte överhettas, men även för att datorer jobbar bättre om den är kall. Den vanligaste kylningstekninken till en modern dator är datorfläkten. Datorfläkten har till uppgift att fläkta bort den varma luften inuti datorn och ersätta den med kall luft utifrån. Det finns oftast fler än en fläkt till en dator eftersom en fläkt inte är stark nog att kyla hela datorn. Det vanligaste är att det finns fläktar vid t.ex. nätagregatet, grafikkortet, processorn, CPU:n och vid Chassit. Dessa fläktar finns offtast redan från början, men att om man vill utsätta sin dator för tyngre program och mer jobb (t.ex. spel eller andra stora program), kan användaren sätta till extra fläktar. Det finns även olika bra fläktar som har bra styrka och snabbhet. Man mäter fläktars kraft i RPM (Rotations Per Minute). Desto mer RPM en fläkt har, desto bättre är den.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Källor:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
http://h10025.www1.hp.com/ewfrf/wc/document?docname=c01993131&amp;amp;lc=sv&amp;amp;cc=se&amp;amp;dlc=sv&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Fläkt och kylning Miro&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varje dators komponenter alstrar värme vid användning. Man måste därför ha något som kyler ner komponenterna för att de inte ska överhettas och smälta eller skadas. Meningen med datorfläktar är att de ska skicka ut värmen ur chassit. Många av delarna i en dator, som t.ex. hårddiskar och nätaggregat, behöver inte en fläkt, utan bara ett gott luftflöde genom chassit. Detta innebär att fläktarna ofta placeras nära värmegenererande komponenter, som grafikkort och processorer. &lt;br /&gt;
Att kyla datorer med hjälp av fläktar är inte det enda alternativet i dagens läge. Personer som använder sina datorer till krävande arbeten måste iblanda ha bättre och mer effektiv kylning än dessa kan erbjuda. Vattenkylning är ett av dessa alternativ och går ut på att man leder kallt vatten till vattenblock som sitter monterade på datorkomponenterna. Detta sätt att kyla på är mycket mer effektivt. Samtidigt så är det mer riskabelt då datorn kan förstöras om en ledning går sönder och vatten sipprar ut i systemet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källa: http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar/kylning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== ROM ===&lt;br /&gt;
Grim Rogan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hårddisk ===&lt;br /&gt;
Sigurd&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Joachim A ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chassi ===&lt;br /&gt;
niclas william Fredrik&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Kraftaggregat ===&lt;br /&gt;
Issa, Bomler&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Moderkort ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
====Kasper Winberg ====&lt;br /&gt;
[[Fil:Moderkort PCH.gif|thumb|400px|Schematisk bild på två av de vanligaste moderkorten]]&lt;br /&gt;
Moderkort är det svenska ordet för Motherboard och är ingen direkt förkortning så som USB (som står för universal serial bus). Det engelska namnet och även det ursprungliga namnet är Motherboard just för att det är grunden till en dator, utan moderkortet - ingen fungerande dator. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på ett moderkort kan variera grovt beroende på vad du ska använda det till, om du ska ha det i en vanlig arbetsdator utan några speciella tillägg kan du komma undan  med en 1000kr ungefär, men om du ska ha ett moderkort till tex en speldator så kan det kosta mycket mer beroende på vad för processor du har för den måste passa in i ditt moderkort, och hur många PCIe uttag du behöver. Men ett moderkort kan kosta runt 1000-5000kr. &lt;br /&gt;
Standardpriset brukar ligga runt 1500kr.&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Messages Image(490575490)-2.png|800px|thumb|left|Överblick på ett grafikkort]]&amp;lt;br /&amp;gt;1. Strömförsörjning för processor&amp;lt;br /&amp;gt;2. Processorsockel ( Där processorn sitter)&amp;lt;br /&amp;gt;3. Socklar för arbetsminnen(plats för arbetsminnena)&amp;lt;br /&amp;gt;4. Strömförsörjning för moderkort&amp;lt;br /&amp;gt;5. CMOS-batteri&amp;lt;br /&amp;gt;6. SATA 3(hårddisk uttag överföring av info) &amp;lt;br /&amp;gt;7. SATA 2(hårddisk uttag överföring av info) &amp;lt;br /&amp;gt;8. PCH(styrkrets)&amp;lt;br /&amp;gt;9. Minne till BIOS &amp;lt;br /&amp;gt;10. System Panel Header &amp;lt;br /&amp;gt;11. USB 3.0-frontuttag(där man pluggar in usb)&amp;lt;br /&amp;gt;12. USB 2.0-frontuttag(där man pluggar in usb) &amp;lt;br /&amp;gt;13. Firewire-frontuttag&amp;lt;br /&amp;gt;14. Ljud-frontuttag &amp;lt;br /&amp;gt;15. PCI express x16(hållare för framförallt grafikkort) &amp;lt;br /&amp;gt;16. PCI (hållare för grafikkort, ljudkort, nätverkskort) &amp;lt;br /&amp;gt;17. PCI express x1(hållare för grafikkort, ljudkort, nätverkskort) &amp;lt;br /&amp;gt;18. Strömförsörjning för fläkt &amp;lt;br /&amp;gt;19. Externa anslutningar(så som usb, ljud, firewire, etc)&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Max Allerborg ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Moderkortet, det är ungefär som en människas hjärta. Nu undrar ni säkert hur ett moderkort kan vara som ett hjärta och det tänkte jag berätta för er. Det är så att alla komponenter som finns i datorn är kopplade till moderkortet på ett eller annat sätt. De flesta strömkällorna är kopplade direkt till moderkortet som i sin tur skickar vidare strömmen till komponenterna listade nedan.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
* Grafikkort&lt;br /&gt;
* RAM-minnen&lt;br /&gt;
* Processor&lt;br /&gt;
* Fläktar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns även en del komponenter som inte får ström av moderkortet och dom komponenterna kan ni se i listan nedan&lt;br /&gt;
[[Fil:ASRock N68C-S UCC Rev 1.03.jpg|400px|thumb|Micro-ATX med AMD socket FM1]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*Hårddiskar&lt;br /&gt;
* CD/DVD läsare&lt;br /&gt;
* Nätaggregatet&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
För inte så länge sedan så hade moderkorten tre stycken olika chip men med teknikens utveckling så har man kommit på en annan lösning med endast två chip. Den nya två chips lösningen ska även fungera mycket snabbare och bättre än föregående alternativet. De två chipen som finns nu heter CPU (Central Processing Unit) samt PCH (Platform Controller Hub). Som jag sade tidigare så är nästan alla komponenter i datorn kopplade till moderkortet eller mer specifikt i de två chipsen. Till CPU:n kopplas externgrafik via PCIe, Interngrafik via CPU enheten och RAM-Minnen. Alltså så kan vi dra slutsaten att CPU:n kontrollerar utdataenheter. Till PCH:n som är den andra styrbryggan kopplas USB (Universial Serial Bus), Nätverk, Serial-ATA och en PCIe x1 för exempelvis ett externtljudkort. Då kan vi dra slutsatsen att PCH:n kontrollerar indataenheter. Det är alltså moderkortet som sammansvetsar alla komponenter och PCH:n och CPU:n som ser till att alla komponenterna kan samarbeta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
BIOS (Basic Input/Output System) är den delen utav moderkortet som ser till att allting som ska startas startar och det sker med hjälp av en typ av mjukvara som ett operativsystem. Du kan även göra en rad olika inställningar via BIOS.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
CMOS (Complementary Metal-Oxide Semiconductor) är ett litet minne som håller koll och lagrar info om BIOS systemet. den info som lagras är mestadels inställningar som sköts via BIOS systemet. CMOS håller även koll på saker som hårddiskarnas status och klockfrekvens på processorn.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ett litet skämt ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Några norska skämt på temat datorterminologi: [[Norska löshundskommitén]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Flashminne ===&lt;br /&gt;
Johnny Olsson&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== SSD ===&lt;br /&gt;
Jakob Lindau&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== USB ===&lt;br /&gt;
My Schenkmanis&lt;br /&gt;
==== Mattias Norberg ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== firewire ===&lt;br /&gt;
love lehult&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|xP5aLoRozt8|250|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Grafikkort ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Johan Askefalk&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Grafikkort används i nästan alla datorer. De finns snabba energi-slukande Grafikkort och snåla tysta energisnåla Grafikkort.&lt;br /&gt;
Snabba Grafikkort används främst i Spel datorer, och bild/film redigerings datorer, Dvs alla som jobbar med media och behöver&lt;br /&gt;
ett snabbt Grafikkort. För att det ska gå snabbare och &amp;quot;Smoothare&amp;quot;. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alla Grafikkort har ett &amp;quot;Grafikminne&amp;quot; det fungerar ungefär som ett RAM minne. Speldatorer behöver mycket minne dvs över 1 GB. Men de  snabbaste brukar kunna ha över 4GB!&lt;br /&gt;
Men alla Grafikkort behöver inte gigantiska &amp;quot;Grafikminnen&amp;quot;, om man till exempel arbetar med att skriva böcker eller långa texter så är det bättre att köpa ett tyst och mer energisnålt Grafikkort.&lt;br /&gt;
Och satsa mera på en bra CPU, en snabb SSD och mycket RAM.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Med en ny teknik kallad &amp;quot;Cuda&amp;quot; skapas av Nvidia. Med denna teknik kan GPU:ns super snabba minne användas som &amp;quot;huvudminne&amp;quot; när man redigerar bilder och liknande, Med denna teknik kan man arbeta otroligt mycket snabbare. Tekniken fungerar så att deras grafikkort ger kraft av sina super snabba processorer och med detta får man en extrem powerboost. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Crossfire ====&lt;br /&gt;
:&lt;br /&gt;
Crossfire är en teknik som gör att man kan koppla 2 Grafikkort tillsammans, och med detta ge starkare prestanda. Det går dock bara att koppla 2 Gafikkort via Crossfire om de 2 första nummerna på modellen är detsamma. Till exempel: Man kan koppla 1: Radeon HD 5770 och en 5790, Men inte 1: 7970 och 1: 7870. För att detta ska fungerar måste man dock ha ett moderkort som stödjer Crossfire X. &lt;br /&gt;
Om man bestämmer sig för att köra Crossfire så är det bra att tänka på att det används väldigt mycket energi, och det blir väldigt varm. Därför kan det vara bra att köpa någon extra fläkt eller kanske en vattenskylningssystem. Dessutom kan det vara bra att kolla så att de Grafikkort du ska använda Crossfire med arbetar bra tillsammans, Eftersom att även om de två första siffrorna är det samma. Kan de kanske finnas buggar om de kör tillsammans. De kan vara i form av bluescreens eller Glitter på skärmen. Du kan kolla detta genom att till exempel läsa på forum eller helt enkelt google det. Forum jag rekommenderar Sweclockers.se.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som jag sa tidigare så blir Grafikkorten oftast mycket varmare när de kör i Crossfire. Det är viktigt att det inte blir för varmt eftersom att då kan Moderkortet/ grafikkortet smälta. Mitt personliga tips är att varje gång du köpt ett eller flera Grafikkort kolla värmen på dem när de &amp;quot;Idlar&amp;quot; samt kör i &amp;quot;100%&amp;quot;. Detta kan du simpelt göra med ett program som heter: FurMark: VGA test. Programmet fungerar så att den öppnar ett fönster som har väldigt höga Grafikinställningar. Och grafikkortet tvingas använda allt den har för att kunna visa filmen i så hög grafik som möjligt. När programmet startats kommer den köra i 15 minuter på din skärms upplösning, eller någon annan virtuell upplösning om du så vill. Under dessa 15 minuter kommer grafikkortet jobba på 100% och fläktarna kommer att automatiskt öka för att hålla grafikkortet kallt. Ditt Grafikkort får inte bli för varmt, dvs runt 85-99 grader då kan det börja smälta, Så håll koll på det under hela testet. Om du märker att det börjar bli för varmt borde du kanske sänka upplösningen lite, men om du inte ändrat den från din skärms upplösning, måste du kanske införskaffa en eller två extra fläktar / ett nytt kallare chassi. Du kan också byta Grafikkortets standard fläkt då de brukar vara ganska dåliga. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När testet är klart och inget har gått fel så vet du hur dina varma ditt/dina Grafikkort blir på 100%. Om de inte blivit för varma så är det optimalt, om de inte är över 50/60 grader så kan du fundera på att överklocka grafikkortet något (överklocka = trimma). Jag själv ligger hemma på stabila 50-55 grader på 100%, jag har nu överklockat dem med ca: 30% och de ligger nu på ca 75-80 grader på 100% användning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;OBS:&#039;&#039;&#039; glöm inte att kolla att Grafikkorten/kortet inte blir för varmt efter överklockningen, om de/den blir de kan du sänka överklockningen något, annars kan du öka den lite eller helt enkelt låta den vara som den är för tillfället.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Grafikkorts överklockning ligger på OS:et dvs om du installerar om ditt Windos kommer din överklockings inställning försvinna. CPU överklockning ligger dock på BIOS dvs att den kommer vara kvar.&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lycka till och hoppades att detta hjälpte dig :)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
// Johan Askefalk&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
-----&lt;br /&gt;
Dennis K&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ljudkortet ===&lt;br /&gt;
Frank Salazar Diaz&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Geylan&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ljudkortet är en komponent i datorn som spelar upp och spelar in ljud. Ljudkortet brukar oftas vara kopplat till Moderkortet och det är så ganska ofta på de moderna datorerna, fast det finns folk som använder ett instickskort för att de presterar bättre och man får en högre kvalite på ljudet. Signalerna/bruset som kommer från instickskortet är bättre isolerade och det betyder att bruset som uppstår när man använder ett ljudkort som är kopplat till moderkortet inte uppstår lika mycket och ljudet blir klarare. Instickskortet kan byta mellan olika samplingsfreksvenser, t.ex. 44.1/48/96 kHz, och på ljudkortet som är kopplat i moderkortet så brukar man oftast bara kunna använda 44.1 kHz. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De första ljudkorten till PC började användas i början av 1990-talet och då hade de bara MIDI-funktion som kunde kommunicera med datorer och instrument som t.ex. keyboards och trummaskiner. MIDI står för Musical Instrument Digital Interface och på svenska så är det ett seriellt elektroniskt gränssnit ämnat för musikbruk. Och senare på början av 1990-talet så började man även och använda 8 bitars digitalt ljud som var bättre än MIDI. Det första ljudkortet tillverkades i 80-talet och det hette Creative’s Soundblaster-kort och det var de första ljudkortet till PC.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Processor ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alexander Mårtensson, Bastian Pedersen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vattenkylning===&lt;br /&gt;
Victor Heinonen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Lagringsminne==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Lagringsminne eller externminne används såsom arbetsminnet till att lagra datorprogram och dess data när det inte används. Det finns många olika typer av lagringsminnen. Exempel på några lagringsminnen är disketter, hårddiskar, optiska skivor som dvd och Cd och man får inte glömma transistorbaserade flashminnen. Den andra typen av datorminne kallas för arbetsminne eller RAM. Skillnaden mellan arbetsminne och lagringsminne är att lagringsminnen inte är flyktigt, vilket betyder att det kan lagra data under en längre perioder även utan strömtillförsel vilket RAM inte kan.&lt;br /&gt;
Nu för tiden har de flesta datorer inbyggda lagringsminnen såsom hårddiskar. För i tiden var inte lagringsminnen inte inbyggt i datorn själv och av historiska skäl används fortfarande begreppet &amp;quot;externminne&amp;quot;. [[File:Interference-colors.jpg|thumb|Lagringminne]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Oscar Rasinaho&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== IO Enheter ===&lt;br /&gt;
Jimmy Hammarsten&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Oscar Rasinaho</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Uppgift_Beskriv_en_datordel&amp;diff=17701</id>
		<title>Uppgift Beskriv en datordel</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Uppgift_Beskriv_en_datordel&amp;diff=17701"/>
		<updated>2012-09-24T08:41:14Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Oscar Rasinaho: /* Lagringsminne */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Vad? ==&lt;br /&gt;
{{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer?  Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du behöver bli medlem och logga in på Wikiskola för att kunna skriva här. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vi vill att du:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Förklarar vad förkortningen står för.&lt;br /&gt;
* Översätter engelska uttryck till svenska&lt;br /&gt;
* Anger ungefärligt pris&lt;br /&gt;
* Förklarar hur den fungerar&lt;br /&gt;
* Länk till en film eller inbäddad film.&lt;br /&gt;
* Källor/länkar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv ditt namn under den rubrik där du kan bidra. Eller lägg till en egen rubrik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du publicerar din text genom att lägga in på denna sida.&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Exempelrubrik ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Punktlistelemen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
ord&lt;br /&gt;
mening&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Datormus ===&lt;br /&gt;
[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg|miniatyr|200px|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jack&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X &amp;amp; ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X &amp;amp; Y-planet.￼&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Men just nu används laserdioder undertill som sänder ut en stråle. Strålen reflekteras till underlaget, och tas imot till musens mottagare. Förflyttningen registreras genom att musen rör på sig åt olika håll, då de reflekterande strålarna ändras&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== RAM ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alfonso&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ethernet ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
August Carlsson&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ljudkort™=== &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tim Rey&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ett ljudkort är dator komponenten som låter dig spela upp och spela in ljud.&lt;br /&gt;
Ljudkortet är oftast installerat på moderkortet men kan också vara instickskort. De som söker det bästa i sin dator använder instickskort då det är bättre isolerat mot bruset som kommer från moderkortet. men har även fler in- utgångar och digitala in- ut gångar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De flesta ljudkort använder en &amp;quot;digital-to-analog converter&amp;quot;, eller &amp;quot;DAC&amp;quot;, vilket konverterar digitalt genererad data till analogt format. Dens output är kopplad till en förstärkare, eller hörlurar, vilket gör att vi kan höra ljudet från datorn. &lt;br /&gt;
Ett ljudkort kan ha många kopplingar, ibland är de för många eller för stora kopplingar,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Fläkt ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Malin:&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
När en dator är i arbete, genererar komponenterna i datorn värmeenergi. Dock så är många delar i en dator väldigt känsliga mot värme. Därför är det viktigt att ha någon sorts kylning till datorn, så att luften i datorn förblir kall. Dels så att datorn inte överhettas, men även för att datorer jobbar bättre om den är kall. Den vanligaste kylningstekninken till en modern dator är datorfläkten. Datorfläkten har till uppgift att fläkta bort den varma luften inuti datorn och ersätta den med kall luft utifrån. Det finns oftast fler än en fläkt till en dator eftersom en fläkt inte är stark nog att kyla hela datorn. Det vanligaste är att det finns fläktar vid t.ex. nätagregatet, grafikkortet, processorn, CPU:n och vid Chassit. Dessa fläktar finns offtast redan från början, men att om man vill utsätta sin dator för tyngre program och mer jobb (t.ex. spel eller andra stora program), kan användaren sätta till extra fläktar. Det finns även olika bra fläktar som har bra styrka och snabbhet. Man mäter fläktars kraft i RPM (Rotations Per Minute). Desto mer RPM en fläkt har, desto bättre är den.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Källor:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
http://h10025.www1.hp.com/ewfrf/wc/document?docname=c01993131&amp;amp;lc=sv&amp;amp;cc=se&amp;amp;dlc=sv&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Fläkt och kylning Miro&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varje dators komponenter alstrar värme vid användning. Man måste därför ha något som kyler ner komponenterna för att de inte ska överhettas och smälta eller skadas. Meningen med datorfläktar är att de ska skicka ut värmen ur chassit. Många av delarna i en dator, som t.ex. hårddiskar och nätaggregat, behöver inte en fläkt, utan bara ett gott luftflöde genom chassit. Detta innebär att fläktarna ofta placeras nära värmegenererande komponenter, som grafikkort och processorer. &lt;br /&gt;
Att kyla datorer med hjälp av fläktar är inte det enda alternativet i dagens läge. Personer som använder sina datorer till krävande arbeten måste iblanda ha bättre och mer effektiv kylning än dessa kan erbjuda. Vattenkylning är ett av dessa alternativ och går ut på att man leder kallt vatten till vattenblock som sitter monterade på datorkomponenterna. Detta sätt att kyla på är mycket mer effektivt. Samtidigt så är det mer riskabelt då datorn kan förstöras om en ledning går sönder och vatten sipprar ut i systemet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källa: http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar/kylning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== ROM ===&lt;br /&gt;
Grim Rogan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hårddisk ===&lt;br /&gt;
Sigurd&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Joachim A ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chassi ===&lt;br /&gt;
niclas william Fredrik&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Kraftaggregat ===&lt;br /&gt;
Issa, Bomler&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Moderkort ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
====Kasper Winberg ====&lt;br /&gt;
[[Fil:Moderkort PCH.gif|thumb|400px|Schematisk bild på två av de vanligaste moderkorten]]&lt;br /&gt;
Moderkort är det svenska ordet för Motherboard och är ingen direkt förkortning så som USB (som står för universal serial bus). Det engelska namnet och även det ursprungliga namnet är Motherboard just för att det är grunden till en dator, utan moderkortet - ingen fungerande dator. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på ett moderkort kan variera grovt beroende på vad du ska använda det till, om du ska ha det i en vanlig arbetsdator utan några speciella tillägg kan du komma undan  med en 1000kr ungefär, men om du ska ha ett moderkort till tex en speldator så kan det kosta mycket mer beroende på vad för processor du har för den måste passa in i ditt moderkort, och hur många PCIe uttag du behöver. Men ett moderkort kan kosta runt 1000-5000kr. &lt;br /&gt;
Standardpriset brukar ligga runt 1500kr.&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Messages Image(490575490)-2.png|800px|thumb|left|Överblick på ett grafikkort]]&amp;lt;br /&amp;gt;1. Strömförsörjning för processor&amp;lt;br /&amp;gt;2. Processorsockel ( Där processorn sitter)&amp;lt;br /&amp;gt;3. Socklar för arbetsminnen(plats för arbetsminnena)&amp;lt;br /&amp;gt;4. Strömförsörjning för moderkort&amp;lt;br /&amp;gt;5. CMOS-batteri&amp;lt;br /&amp;gt;6. SATA 3(hårddisk uttag överföring av info) &amp;lt;br /&amp;gt;7. SATA 2(hårddisk uttag överföring av info) &amp;lt;br /&amp;gt;8. PCH(styrkrets)&amp;lt;br /&amp;gt;9. Minne till BIOS &amp;lt;br /&amp;gt;10. System Panel Header &amp;lt;br /&amp;gt;11. USB 3.0-frontuttag(där man pluggar in usb)&amp;lt;br /&amp;gt;12. USB 2.0-frontuttag(där man pluggar in usb) &amp;lt;br /&amp;gt;13. Firewire-frontuttag&amp;lt;br /&amp;gt;14. Ljud-frontuttag &amp;lt;br /&amp;gt;15. PCI express x16(hållare för framförallt grafikkort) &amp;lt;br /&amp;gt;16. PCI (hållare för grafikkort, ljudkort, nätverkskort) &amp;lt;br /&amp;gt;17. PCI express x1(hållare för grafikkort, ljudkort, nätverkskort) &amp;lt;br /&amp;gt;18. Strömförsörjning för fläkt &amp;lt;br /&amp;gt;19. Externa anslutningar(så som usb, ljud, firewire, etc)&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Max Allerborg ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Moderkortet, det är ungefär som en människas hjärta. Nu undrar ni säkert hur ett moderkort kan vara som ett hjärta och det tänkte jag berätta för er. Det är så att alla komponenter som finns i datorn är kopplade till moderkortet på ett eller annat sätt. De flesta strömkällorna är kopplade direkt till moderkortet som i sin tur skickar vidare strömmen till komponenterna listade nedan.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
* Grafikkort&lt;br /&gt;
* RAM-minnen&lt;br /&gt;
* Processor&lt;br /&gt;
* Fläktar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns även en del komponenter som inte får ström av moderkortet och dom komponenterna kan ni se i listan nedan&lt;br /&gt;
[[Fil:ASRock N68C-S UCC Rev 1.03.jpg|400px|thumb|Micro-ATX med AMD socket FM1]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*Hårddiskar&lt;br /&gt;
* CD/DVD läsare&lt;br /&gt;
* Nätaggregatet&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
För inte så länge sedan så hade moderkorten tre stycken olika chip men med teknikens utveckling så har man kommit på en annan lösning med endast två chip. Den nya två chips lösningen ska även fungera mycket snabbare och bättre än föregående alternativet. De två chipen som finns nu heter CPU (Central Processing Unit) samt PCH (Platform Controller Hub). Som jag sade tidigare så är nästan alla komponenter i datorn kopplade till moderkortet eller mer specifikt i de två chipsen. Till CPU:n kopplas externgrafik via PCIe, Interngrafik via CPU enheten och RAM-Minnen. Alltså så kan vi dra slutsaten att CPU:n kontrollerar utdataenheter. Till PCH:n som är den andra styrbryggan kopplas USB (Universial Serial Bus), Nätverk, Serial-ATA och en PCIe x1 för exempelvis ett externtljudkort. Då kan vi dra slutsatsen att PCH:n kontrollerar indataenheter. Det är alltså moderkortet som sammansvetsar alla komponenter och PCH:n och CPU:n som ser till att alla komponenterna kan samarbeta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
BIOS (Basic Input/Output System) är den delen utav moderkortet som ser till att allting som ska startas startar och det sker med hjälp av en typ av mjukvara som ett operativsystem. Du kan även göra en rad olika inställningar via BIOS.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
CMOS (Complementary Metal-Oxide Semiconductor) är ett litet minne som håller koll och lagrar info om BIOS systemet. den info som lagras är mestadels inställningar som sköts via BIOS systemet. CMOS håller även koll på saker som hårddiskarnas status och klockfrekvens på processorn.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ett litet skämt ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Några norska skämt på temat datorterminologi: [[Norska löshundskommitén]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Flashminne ===&lt;br /&gt;
Johnny Olsson&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== SSD ===&lt;br /&gt;
Jakob Lindau&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== USB ===&lt;br /&gt;
My Schenkmanis&lt;br /&gt;
==== Mattias Norberg ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== firewire ===&lt;br /&gt;
love lehult&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|xP5aLoRozt8|250|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Grafikkort ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Johan Askefalk&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Grafikkort används i nästan alla datorer. De finns snabba energi-slukande Grafikkort och snåla tysta energisnåla Grafikkort.&lt;br /&gt;
Snabba Grafikkort används främst i Spel datorer, och bild/film redigerings datorer, Dvs alla som jobbar med media och behöver&lt;br /&gt;
ett snabbt Grafikkort. För att det ska gå snabbare och &amp;quot;Smoothare&amp;quot;. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alla Grafikkort har ett &amp;quot;Grafikminne&amp;quot; det fungerar ungefär som ett RAM minne. Speldatorer behöver mycket minne dvs över 1 GB. Men de  snabbaste brukar kunna ha över 4GB!&lt;br /&gt;
Men alla Grafikkort behöver inte gigantiska &amp;quot;Grafikminnen&amp;quot;, om man till exempel arbetar med att skriva böcker eller långa texter så är det bättre att köpa ett tyst och mer energisnålt Grafikkort.&lt;br /&gt;
Och satsa mera på en bra CPU, en snabb SSD och mycket RAM.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Med en ny teknik kallad &amp;quot;Cuda&amp;quot; skapas av Nvidia. Med denna teknik kan GPU:ns super snabba minne användas som &amp;quot;huvudminne&amp;quot; när man redigerar bilder och liknande, Med denna teknik kan man arbeta otroligt mycket snabbare. Tekniken fungerar så att deras grafikkort ger kraft av sina super snabba processorer och med detta får man en extrem powerboost. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Crossfire ====&lt;br /&gt;
:&lt;br /&gt;
Crossfire är en teknik som gör att man kan koppla 2 Grafikkort tillsammans, och med detta ge starkare prestanda. Det går dock bara att koppla 2 Gafikkort via Crossfire om de 2 första nummerna på modellen är detsamma. Till exempel: Man kan koppla 1: Radeon HD 5770 och en 5790, Men inte 1: 7970 och 1: 7870. För att detta ska fungerar måste man dock ha ett moderkort som stödjer Crossfire X. &lt;br /&gt;
Om man bestämmer sig för att köra Crossfire så är det bra att tänka på att det används väldigt mycket energi, och det blir väldigt varm. Därför kan det vara bra att köpa någon extra fläkt eller kanske en vattenskylningssystem. Dessutom kan det vara bra att kolla så att de Grafikkort du ska använda Crossfire med arbetar bra tillsammans, Eftersom att även om de två första siffrorna är det samma. Kan de kanske finnas buggar om de kör tillsammans. De kan vara i form av bluescreens eller Glitter på skärmen. Du kan kolla detta genom att till exempel läsa på forum eller helt enkelt google det. Forum jag rekommenderar Sweclockers.se.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som jag sa tidigare så blir Grafikkorten oftast mycket varmare när de kör i Crossfire. Det är viktigt att det inte blir för varmt eftersom att då kan Moderkortet/ grafikkortet smälta. Mitt personliga tips är att varje gång du köpt ett eller flera Grafikkort kolla värmen på dem när de &amp;quot;Idlar&amp;quot; samt kör i &amp;quot;100%&amp;quot;. Detta kan du simpelt göra med ett program som heter: FurMark: VGA test. Programmet fungerar så att den öppnar ett fönster som har väldigt höga Grafikinställningar. Och grafikkortet tvingas använda allt den har för att kunna visa filmen i så hög grafik som möjligt. När programmet startats kommer den köra i 15 minuter på din skärms upplösning, eller någon annan virtuell upplösning om du så vill. Under dessa 15 minuter kommer grafikkortet jobba på 100% och fläktarna kommer att automatiskt öka för att hålla grafikkortet kallt. Ditt Grafikkort får inte bli för varmt, dvs runt 85-99 grader då kan det börja smälta, Så håll koll på det under hela testet. Om du märker att det börjar bli för varmt borde du kanske sänka upplösningen lite, men om du inte ändrat den från din skärms upplösning, måste du kanske införskaffa en eller två extra fläktar / ett nytt kallare chassi. Du kan också byta Grafikkortets standard fläkt då de brukar vara ganska dåliga. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När testet är klart och inget har gått fel så vet du hur dina varma ditt/dina Grafikkort blir på 100%. Om de inte blivit för varma så är det optimalt, om de inte är över 50/60 grader så kan du fundera på att överklocka grafikkortet något (överklocka = trimma). Jag själv ligger hemma på stabila 50-55 grader på 100%, jag har nu överklockat dem med ca: 30% och de ligger nu på ca 75-80 grader på 100% användning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;OBS:&#039;&#039;&#039; glöm inte att kolla att Grafikkorten/kortet inte blir för varmt efter överklockningen, om de/den blir de kan du sänka överklockningen något, annars kan du öka den lite eller helt enkelt låta den vara som den är för tillfället.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Grafikkorts överklockning ligger på OS:et dvs om du installerar om ditt Windos kommer din överklockings inställning försvinna. CPU överklockning ligger dock på BIOS dvs att den kommer vara kvar.&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lycka till och hoppades att detta hjälpte dig :)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
// Johan Askefalk&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
-----&lt;br /&gt;
Dennis K&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ljudkortet ===&lt;br /&gt;
Frank Salazar Diaz&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Geylan&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ljudkortet är en komponent i datorn som spelar upp och spelar in ljud. Ljudkortet brukar oftas vara kopplat till Moderkortet och det är så ganska ofta på de moderna datorerna, fast det finns folk som använder ett instickskort för att de presterar bättre och man får en högre kvalite på ljudet. Signalerna/bruset som kommer från instickskortet är bättre isolerade och det betyder att bruset som uppstår när man använder ett ljudkort som är kopplat till moderkortet inte uppstår lika mycket och ljudet blir klarare. Instickskortet kan byta mellan olika samplingsfreksvenser, t.ex. 44.1/48/96 kHz, och på ljudkortet som är kopplat i moderkortet så brukar man oftast bara kunna använda 44.1 kHz. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De första ljudkorten till PC började användas i början av 1990-talet och då hade de bara MIDI-funktion som kunde kommunicera med datorer och instrument som t.ex. keyboards och trummaskiner. MIDI står för Musical Instrument Digital Interface och på svenska så är det ett seriellt elektroniskt gränssnit ämnat för musikbruk. Och senare på början av 1990-talet så började man även och använda 8 bitars digitalt ljud som var bättre än MIDI. Det första ljudkortet tillverkades i 80-talet och det hette Creative’s Soundblaster-kort och det var de första ljudkortet till PC.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Processor ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alexander Mårtensson, Bastian Pedersen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vattenkylning===&lt;br /&gt;
Victor Heinonen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Lagringsminne===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Lagringsminne eller externminne används såsom arbetsminnet till att lagra datorprogram och dess data när det inte används. Det finns många olika typer av lagringsminnen. Exempel på några lagringsminnen är disketter, hårddiskar, optiska skivor som dvd och Cd och man får inte glömma transistorbaserade flashminnen. Den andra typen av datorminne kallas för arbetsminne eller RAM. Skillnaden mellan arbetsminne och lagringsminne är att lagringsminnen inte är flyktigt, vilket betyder att det kan lagra data under en längre perioder även utan strömtillförsel vilket RAM inte kan.&lt;br /&gt;
Nu för tiden har de flesta datorer inbyggda lagringsminnen såsom hårddiskar. För i tiden var inte lagringsminnen inte inbyggt i datorn själv och av historiska skäl används fortfarande begreppet &amp;quot;externminne&amp;quot;. [[File:Interference-colors.jpg|thumb|Lagringminne]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Oscar Rasinaho&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== IO Enheter ===&lt;br /&gt;
Jimmy Hammarsten&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Oscar Rasinaho</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Uppgift_Beskriv_en_datordel&amp;diff=17697</id>
		<title>Uppgift Beskriv en datordel</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Uppgift_Beskriv_en_datordel&amp;diff=17697"/>
		<updated>2012-09-24T07:53:31Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Oscar Rasinaho: /* Arbetsminne */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Vad? ==&lt;br /&gt;
{{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer?  Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du behöver bli medlem och logga in på Wikiskola för att kunna skriva här. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vi vill att du:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Förklarar vad förkortningen står för.&lt;br /&gt;
* Översätter engelska uttryck till svenska&lt;br /&gt;
* Anger ungefärligt pris&lt;br /&gt;
* Förklarar hur den fungerar&lt;br /&gt;
* Länk till en film eller inbäddad film.&lt;br /&gt;
* Källor/länkar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv ditt namn under den rubrik där du kan bidra. Eller lägg till en egen rubrik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du publicerar din text genom att lägga in på denna sida.&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Exempelrubrik ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Punktlistelemen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
ord&lt;br /&gt;
mening&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Datormus ===&lt;br /&gt;
[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg|miniatyr|200px|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jack&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X &amp;amp; ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X &amp;amp; Y-planet.￼&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Men just nu används laserdioder undertill som sänder ut en stråle. Strålen reflekteras till underlaget, och tas imot till musens mottagare. Förflyttningen registreras genom att musen rör på sig åt olika håll, då de reflekterande strålarna ändras&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== RAM ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alfonso&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ethernet ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
August Carlsson&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ljudkort™=== &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tim Rey&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ett ljudkort är dator komponenten som låter dig spela upp och spela in ljud.&lt;br /&gt;
Ljudkortet är oftast installerat på moderkortet men kan också vara instickskort. De som söker det bästa i sin dator använder instickskort då det är bättre isolerat mot bruset som kommer från moderkortet. men har även fler in- utgångar och digitala in- ut gångar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De flesta ljudkort använder en &amp;quot;digital-to-analog converter&amp;quot;, eller &amp;quot;DAC&amp;quot;, vilket konverterar digitalt genererad data till analogt format. Dens output är kopplad till en förstärkare, eller hörlurar, vilket gör att vi kan höra ljudet från datorn. &lt;br /&gt;
Ett ljudkort kan ha många kopplingar, ibland är de för många eller för stora kopplingar,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Fläkt ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Malin:&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
När en dator är i arbete, genererar komponenterna i datorn värmeenergi. Dock så är många delar i en dator väldigt känsliga mot värme. Därför är det viktigt att ha någon sorts kylning till datorn, så att luften i datorn förblir kall. Dels så att datorn inte överhettas, men även för att datorer jobbar bättre om den är kall. Den vanligaste kylningstekninken till en modern dator är datorfläkten. Datorfläkten har till uppgift att fläkta bort den varma luften inuti datorn och ersätta den med kall luft utifrån. Det finns oftast fler än en fläkt till en dator eftersom en fläkt inte är stark nog att kyla hela datorn. Det vanligaste är att det finns fläktar vid t.ex. nätagregatet, grafikkortet, processorn, CPU:n och vid Chassit. Dessa fläktar finns offtast redan från början, men att om man vill utsätta sin dator för tyngre program och mer jobb (t.ex. spel eller andra stora program), kan användaren sätta till extra fläktar. Det finns även olika bra fläktar som har bra styrka och snabbhet. Man mäter fläktars kraft i RPM (Rotations Per Minute). Desto mer RPM en fläkt har, desto bättre är den.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Källor:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
http://h10025.www1.hp.com/ewfrf/wc/document?docname=c01993131&amp;amp;lc=sv&amp;amp;cc=se&amp;amp;dlc=sv&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Fläkt och kylning Miro&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varje dators komponenter alstrar värme vid användning. Man måste därför ha något som kyler ner komponenterna för att de inte ska överhettas och smälta eller skadas. Meningen med datorfläktar är att de ska skicka ut värmen ur chassit. Många av delarna i en dator, som t.ex. hårddiskar och nätaggregat, behöver inte en fläkt, utan bara ett gott luftflöde genom chassit. Detta innebär att fläktarna ofta placeras nära värmegenererande komponenter, som grafikkort och processorer. &lt;br /&gt;
Att kyla datorer med hjälp av fläktar är inte det enda alternativet i dagens läge. Personer som använder sina datorer till krävande arbeten måste iblanda ha bättre och mer effektiv kylning än dessa kan erbjuda. Vattenkylning är ett av dessa alternativ och går ut på att man leder kallt vatten till vattenblock som sitter monterade på datorkomponenterna. Detta sätt att kyla på är mycket mer effektivt. Samtidigt så är det mer riskabelt då datorn kan förstöras om en ledning går sönder och vatten sipprar ut i systemet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källa: http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar/kylning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== ROM ===&lt;br /&gt;
Grim Rogan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hårddisk ===&lt;br /&gt;
Sigurd&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Joachim A ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chassi ===&lt;br /&gt;
niclas william Fredrik&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Kraftaggregat ===&lt;br /&gt;
Issa, Bomler&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Moderkort ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
====Kasper Winberg ====&lt;br /&gt;
[[Fil:Moderkort PCH.gif|thumb|400px|Schematisk bild på två av de vanligaste moderkorten]]&lt;br /&gt;
Moderkort är det svenska ordet för Motherboard och är ingen direkt förkortning så som USB (som står för universal serial bus). Det engelska namnet och även det ursprungliga namnet är Motherboard just för att det är grunden till en dator, utan moderkortet - ingen fungerande dator. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på ett moderkort kan variera grovt beroende på vad du ska använda det till, om du ska ha det i en vanlig arbetsdator utan några speciella tillägg kan du komma undan  med en 1000kr ungefär, men om du ska ha ett moderkort till tex en speldator så kan det kosta mycket mer beroende på vad för processor du har för den måste passa in i ditt moderkort, och hur många PCIe uttag du behöver. Men ett moderkort kan kosta runt 1000-5000kr. &lt;br /&gt;
Standardpriset brukar ligga runt 1500kr.&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Messages Image(490575490)-2.png|800px|thumb|left|Överblick på ett grafikkort]]&amp;lt;br /&amp;gt;1. Strömförsörjning för processor&amp;lt;br /&amp;gt;2. Processorsockel ( Där processorn sitter)&amp;lt;br /&amp;gt;3. Socklar för arbetsminnen(plats för arbetsminnena)&amp;lt;br /&amp;gt;4. Strömförsörjning för moderkort&amp;lt;br /&amp;gt;5. CMOS-batteri&amp;lt;br /&amp;gt;6. SATA 3(hårddisk uttag överföring av info) &amp;lt;br /&amp;gt;7. SATA 2(hårddisk uttag överföring av info) &amp;lt;br /&amp;gt;8. PCH(styrkrets)&amp;lt;br /&amp;gt;9. Minne till BIOS &amp;lt;br /&amp;gt;10. System Panel Header &amp;lt;br /&amp;gt;11. USB 3.0-frontuttag(där man pluggar in usb)&amp;lt;br /&amp;gt;12. USB 2.0-frontuttag(där man pluggar in usb) &amp;lt;br /&amp;gt;13. Firewire-frontuttag&amp;lt;br /&amp;gt;14. Ljud-frontuttag &amp;lt;br /&amp;gt;15. PCI express x16(hållare för framförallt grafikkort) &amp;lt;br /&amp;gt;16. PCI (hållare för grafikkort, ljudkort, nätverkskort) &amp;lt;br /&amp;gt;17. PCI express x1(hållare för grafikkort, ljudkort, nätverkskort) &amp;lt;br /&amp;gt;18. Strömförsörjning för fläkt &amp;lt;br /&amp;gt;19. Externa anslutningar(så som usb, ljud, firewire, etc)&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Max Allerborg ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Moderkortet, det är ungefär som en människas hjärta. Nu undrar ni säkert hur ett moderkort kan vara som ett hjärta och det tänkte jag berätta för er. Det är så att alla komponenter som finns i datorn är kopplade till moderkortet på ett eller annat sätt. De flesta strömkällorna är kopplade direkt till moderkortet som i sin tur skickar vidare strömmen till komponenterna listade nedan.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
* Grafikkort&lt;br /&gt;
* RAM-minnen&lt;br /&gt;
* Processor&lt;br /&gt;
* Fläktar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns även en del komponenter som inte får ström av moderkortet och dom komponenterna kan ni se i listan nedan&lt;br /&gt;
[[Fil:ASRock N68C-S UCC Rev 1.03.jpg|400px|thumb|Micro-ATX med AMD socket FM1]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*Hårddiskar&lt;br /&gt;
* CD/DVD läsare&lt;br /&gt;
* Nätaggregatet&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
För inte så länge sedan så hade moderkorten tre stycken olika chip men med teknikens utveckling så har man kommit på en annan lösning med endast två chip. Den nya två chips lösningen ska även fungera mycket snabbare och bättre än föregående alternativet. De två chipen som finns nu heter CPU (Central Processing Unit) samt PCH (Platform Controller Hub). Som jag sade tidigare så är nästan alla komponenter i datorn kopplade till moderkortet eller mer specifikt i de två chipsen. Till CPU:n kopplas externgrafik via PCIe, Interngrafik via CPU enheten och RAM-Minnen. Alltså så kan vi dra slutsaten att CPU:n kontrollerar utdataenheter. Till PCH:n som är den andra styrbryggan kopplas USB (Universial Serial Bus), Nätverk, Serial-ATA och en PCIe x1 för exempelvis ett externtljudkort. Då kan vi dra slutsatsen att PCH:n kontrollerar indataenheter. Det är alltså moderkortet som sammansvetsar alla komponenter och PCH:n och CPU:n som ser till att alla komponenterna kan samarbeta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
BIOS (Basic Input/Output System) är den delen utav moderkortet som ser till att allting som ska startas startar och det sker med hjälp av en typ av mjukvara som ett operativsystem. Du kan även göra en rad olika inställningar via BIOS.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
CMOS (Complementary Metal-Oxide Semiconductor) är ett litet minne som håller koll och lagrar info om BIOS systemet. den info som lagras är mestadels inställningar som sköts via BIOS systemet. CMOS håller även koll på saker som hårddiskarnas status och klockfrekvens på processorn.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ett litet skämt ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Några norska skämt på temat datorterminologi: [[Norska löshundskommitén]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Flashminne ===&lt;br /&gt;
Johnny Olsson&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== SSD ===&lt;br /&gt;
Jakob Lindau&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== USB ===&lt;br /&gt;
My Schenkmanis&lt;br /&gt;
==== Mattias Norberg ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== firewire ===&lt;br /&gt;
love lehult&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|xP5aLoRozt8|250|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Grafikkort ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Johan Askefalk&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Grafikkort används i nästan alla datorer. De finns snabba energi-slukande Grafikkort och snåla tysta energisnåla Grafikkort.&lt;br /&gt;
Snabba Grafikkort används främst i Spel datorer, och bild/film redigerings datorer, Dvs alla som jobbar med media och behöver&lt;br /&gt;
ett snabbt Grafikkort. För att det ska gå snabbare och &amp;quot;Smoothare&amp;quot;. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alla Grafikkort har ett &amp;quot;Grafikminne&amp;quot; det fungerar ungefär som ett RAM minne. Speldatorer behöver mycket minne dvs över 1 GB. Men de  snabbaste brukar kunna ha över 4GB!&lt;br /&gt;
Men alla Grafikkort behöver inte gigantiska &amp;quot;Grafikminnen&amp;quot;, om man till exempel arbetar med att skriva böcker eller långa texter så är det bättre att köpa ett tyst och mer energisnålt Grafikkort.&lt;br /&gt;
Och satsa mera på en bra CPU, en snabb SSD och mycket RAM.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Med en ny teknik kallad &amp;quot;Cuda&amp;quot; skapas av Nvidia. Med denna teknik kan GPU:ns super snabba minne användas som &amp;quot;huvudminne&amp;quot; när man redigerar bilder och liknande, Med denna teknik kan man arbeta otroligt mycket snabbare. Tekniken fungerar så att deras grafikkort ger kraft av sina super snabba processorer och med detta får man en extrem powerboost. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Crossfire ====&lt;br /&gt;
:&lt;br /&gt;
Crossfire är en teknik som gör att man kan koppla 2 Grafikkort tillsammans, och med detta ge starkare prestanda. Det går dock bara att koppla 2 Gafikkort via Crossfire om de 2 första nummerna på modellen är detsamma. Till exempel: Man kan koppla 1: Radeon HD 5770 och en 5790, Men inte 1: 7970 och 1: 7870. För att detta ska fungerar måste man dock ha ett moderkort som stödjer Crossfire X. &lt;br /&gt;
Om man bestämmer sig för att köra Crossfire så är det bra att tänka på att det används väldigt mycket energi, och det blir väldigt varm. Därför kan det vara bra att köpa någon extra fläkt eller kanske en vattenskylningssystem. Dessutom kan det vara bra att kolla så att de Grafikkort du ska använda Crossfire med arbetar bra tillsammans, Eftersom att även om de två första siffrorna är det samma. Kan de kanske finnas buggar om de kör tillsammans. De kan vara i form av bluescreens eller Glitter på skärmen. Du kan kolla detta genom att till exempel läsa på forum eller helt enkelt google det. Forum jag rekommenderar Sweclockers.se.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som jag sa tidigare så blir Grafikkorten oftast mycket varmare när de kör i Crossfire. Det är viktigt att det inte blir för varmt eftersom att då kan Moderkortet/ grafikkortet smälta. Mitt personliga tips är att varje gång du köpt ett eller flera Grafikkort kolla värmen på dem när de &amp;quot;Idlar&amp;quot; samt kör i &amp;quot;100%&amp;quot;. Detta kan du simpelt göra med ett program som heter: FurMark: VGA test. Programmet fungerar så att den öppnar ett fönster som har väldigt höga Grafikinställningar. Och grafikkortet tvingas använda allt den har för att kunna visa filmen i så hög grafik som möjligt. När programmet startats kommer den köra i 15 minuter på din skärms upplösning, eller någon annan virtuell upplösning om du så vill. Under dessa 15 minuter kommer grafikkortet jobba på 100% och fläktarna kommer att automatiskt öka för att hålla grafikkortet kallt. Ditt Grafikkort får inte bli för varmt, dvs runt 85-99 grader då kan det börja smälta, Så håll koll på det under hela testet. Om du märker att det börjar bli för varmt borde du kanske sänka upplösningen lite, men om du inte ändrat den från din skärms upplösning, måste du kanske införskaffa en eller två extra fläktar / ett nytt kallare chassi. Du kan också byta Grafikkortets standard fläkt då de brukar vara ganska dåliga. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När testet är klart och inget har gått fel så vet du hur dina varma ditt/dina Grafikkort blir på 100%. Om de inte blivit för varma så är det optimalt, om de inte är över 50/60 grader så kan du fundera på att överklocka grafikkortet något (överklocka = trimma). Jag själv ligger hemma på stabila 50-55 grader på 100%, jag har nu överklockat dem med ca: 30% och de ligger nu på ca 75-80 grader på 100% användning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;OBS:&#039;&#039;&#039; glöm inte att kolla att Grafikkorten/kortet inte blir för varmt efter överklockningen, om de/den blir de kan du sänka överklockningen något, annars kan du öka den lite eller helt enkelt låta den vara som den är för tillfället.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Grafikkorts överklockning ligger på OS:et dvs om du installerar om ditt Windos kommer din överklockings inställning försvinna. CPU överklockning ligger dock på BIOS dvs att den kommer vara kvar.&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lycka till och hoppades att detta hjälpte dig :)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
// Johan Askefalk&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
-----&lt;br /&gt;
Dennis K&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ljudkortet ===&lt;br /&gt;
Frank Salazar Diaz&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Geylan&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ljudkortet är en komponent i datorn som spelar upp och spelar in ljud. Ljudkortet brukar oftas vara kopplat till Moderkortet och det är så ganska ofta på de moderna datorerna, fast det finns folk som använder ett instickskort för att de presterar bättre och man får en högre kvalite på ljudet. Signalerna/bruset som kommer från instickskortet är bättre isolerade och det betyder att bruset som uppstår när man använder ett ljudkort som är kopplat till moderkortet inte uppstår lika mycket och ljudet blir klarare. Instickskortet kan byta mellan olika samplingsfreksvenser, t.ex. 44.1/48/96 kHz, och på ljudkortet som är kopplat i moderkortet så brukar man oftast bara kunna använda 44.1 kHz. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De första ljudkorten till PC började användas i början av 1990-talet och då hade de bara MIDI-funktion som kunde kommunicera med datorer och instrument som t.ex. keyboards och trummaskiner. MIDI står för Musical Instrument Digital Interface och på svenska så är det ett seriellt elektroniskt gränssnit ämnat för musikbruk. Och senare på början av 1990-talet så började man även och använda 8 bitars digitalt ljud som var bättre än MIDI. Det första ljudkortet tillverkades i 80-talet och det hette Creative’s Soundblaster-kort och det var de första ljudkortet till PC.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Processor ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alexander Mårtensson, Bastian Pedersen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vattenkylning===&lt;br /&gt;
Victor Heinonen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Lagringsminne===&lt;br /&gt;
Oscar Rasinaho&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== IO Enheter ===&lt;br /&gt;
Jimmy Hammarsten&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Oscar Rasinaho</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Uppgift_Beskriv_en_datordel&amp;diff=17696</id>
		<title>Uppgift Beskriv en datordel</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Uppgift_Beskriv_en_datordel&amp;diff=17696"/>
		<updated>2012-09-24T07:51:54Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Oscar Rasinaho: /* Diskettstation */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Vad? ==&lt;br /&gt;
{{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer?  Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du behöver bli medlem och logga in på Wikiskola för att kunna skriva här. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vi vill att du:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Förklarar vad förkortningen står för.&lt;br /&gt;
* Översätter engelska uttryck till svenska&lt;br /&gt;
* Anger ungefärligt pris&lt;br /&gt;
* Förklarar hur den fungerar&lt;br /&gt;
* Länk till en film eller inbäddad film.&lt;br /&gt;
* Källor/länkar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv ditt namn under den rubrik där du kan bidra. Eller lägg till en egen rubrik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du publicerar din text genom att lägga in på denna sida.&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Exempelrubrik ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Punktlistelemen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
ord&lt;br /&gt;
mening&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Datormus ===&lt;br /&gt;
[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg|miniatyr|200px|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jack&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X &amp;amp; ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X &amp;amp; Y-planet.￼&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Men just nu används laserdioder undertill som sänder ut en stråle. Strålen reflekteras till underlaget, och tas imot till musens mottagare. Förflyttningen registreras genom att musen rör på sig åt olika håll, då de reflekterande strålarna ändras&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== RAM ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alfonso&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ethernet ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
August Carlsson&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ljudkort™=== &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tim Rey&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ett ljudkort är dator komponenten som låter dig spela upp och spela in ljud.&lt;br /&gt;
Ljudkortet är oftast installerat på moderkortet men kan också vara instickskort. De som söker det bästa i sin dator använder instickskort då det är bättre isolerat mot bruset som kommer från moderkortet. men har även fler in- utgångar och digitala in- ut gångar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De flesta ljudkort använder en &amp;quot;digital-to-analog converter&amp;quot;, eller &amp;quot;DAC&amp;quot;, vilket konverterar digitalt genererad data till analogt format. Dens output är kopplad till en förstärkare, eller hörlurar, vilket gör att vi kan höra ljudet från datorn. &lt;br /&gt;
Ett ljudkort kan ha många kopplingar, ibland är de för många eller för stora kopplingar,&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Fläkt ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Malin:&#039;&#039;&#039;&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
När en dator är i arbete, genererar komponenterna i datorn värmeenergi. Dock så är många delar i en dator väldigt känsliga mot värme. Därför är det viktigt att ha någon sorts kylning till datorn, så att luften i datorn förblir kall. Dels så att datorn inte överhettas, men även för att datorer jobbar bättre om den är kall. Den vanligaste kylningstekninken till en modern dator är datorfläkten. Datorfläkten har till uppgift att fläkta bort den varma luften inuti datorn och ersätta den med kall luft utifrån. Det finns oftast fler än en fläkt till en dator eftersom en fläkt inte är stark nog att kyla hela datorn. Det vanligaste är att det finns fläktar vid t.ex. nätagregatet, grafikkortet, processorn, CPU:n och vid Chassit. Dessa fläktar finns offtast redan från början, men att om man vill utsätta sin dator för tyngre program och mer jobb (t.ex. spel eller andra stora program), kan användaren sätta till extra fläktar. Det finns även olika bra fläktar som har bra styrka och snabbhet. Man mäter fläktars kraft i RPM (Rotations Per Minute). Desto mer RPM en fläkt har, desto bättre är den.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Källor:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
http://h10025.www1.hp.com/ewfrf/wc/document?docname=c01993131&amp;amp;lc=sv&amp;amp;cc=se&amp;amp;dlc=sv&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Fläkt och kylning Miro&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varje dators komponenter alstrar värme vid användning. Man måste därför ha något som kyler ner komponenterna för att de inte ska överhettas och smälta eller skadas. Meningen med datorfläktar är att de ska skicka ut värmen ur chassit. Många av delarna i en dator, som t.ex. hårddiskar och nätaggregat, behöver inte en fläkt, utan bara ett gott luftflöde genom chassit. Detta innebär att fläktarna ofta placeras nära värmegenererande komponenter, som grafikkort och processorer. &lt;br /&gt;
Att kyla datorer med hjälp av fläktar är inte det enda alternativet i dagens läge. Personer som använder sina datorer till krävande arbeten måste iblanda ha bättre och mer effektiv kylning än dessa kan erbjuda. Vattenkylning är ett av dessa alternativ och går ut på att man leder kallt vatten till vattenblock som sitter monterade på datorkomponenterna. Detta sätt att kyla på är mycket mer effektivt. Samtidigt så är det mer riskabelt då datorn kan förstöras om en ledning går sönder och vatten sipprar ut i systemet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källa: http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar/kylning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== ROM ===&lt;br /&gt;
Grim Rogan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hårddisk ===&lt;br /&gt;
Sigurd&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Joachim A ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chassi ===&lt;br /&gt;
niclas william Fredrik&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Kraftaggregat ===&lt;br /&gt;
Issa, Bomler&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Moderkort ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
====Kasper Winberg ====&lt;br /&gt;
[[Fil:Moderkort PCH.gif|thumb|400px|Schematisk bild på två av de vanligaste moderkorten]]&lt;br /&gt;
Moderkort är det svenska ordet för Motherboard och är ingen direkt förkortning så som USB (som står för universal serial bus). Det engelska namnet och även det ursprungliga namnet är Motherboard just för att det är grunden till en dator, utan moderkortet - ingen fungerande dator. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på ett moderkort kan variera grovt beroende på vad du ska använda det till, om du ska ha det i en vanlig arbetsdator utan några speciella tillägg kan du komma undan  med en 1000kr ungefär, men om du ska ha ett moderkort till tex en speldator så kan det kosta mycket mer beroende på vad för processor du har för den måste passa in i ditt moderkort, och hur många PCIe uttag du behöver. Men ett moderkort kan kosta runt 1000-5000kr. &lt;br /&gt;
Standardpriset brukar ligga runt 1500kr.&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Messages Image(490575490)-2.png|800px|thumb|left|Överblick på ett grafikkort]]&amp;lt;br /&amp;gt;1. Strömförsörjning för processor&amp;lt;br /&amp;gt;2. Processorsockel ( Där processorn sitter)&amp;lt;br /&amp;gt;3. Socklar för arbetsminnen(plats för arbetsminnena)&amp;lt;br /&amp;gt;4. Strömförsörjning för moderkort&amp;lt;br /&amp;gt;5. CMOS-batteri&amp;lt;br /&amp;gt;6. SATA 3(hårddisk uttag överföring av info) &amp;lt;br /&amp;gt;7. SATA 2(hårddisk uttag överföring av info) &amp;lt;br /&amp;gt;8. PCH(styrkrets)&amp;lt;br /&amp;gt;9. Minne till BIOS &amp;lt;br /&amp;gt;10. System Panel Header &amp;lt;br /&amp;gt;11. USB 3.0-frontuttag(där man pluggar in usb)&amp;lt;br /&amp;gt;12. USB 2.0-frontuttag(där man pluggar in usb) &amp;lt;br /&amp;gt;13. Firewire-frontuttag&amp;lt;br /&amp;gt;14. Ljud-frontuttag &amp;lt;br /&amp;gt;15. PCI express x16(hållare för framförallt grafikkort) &amp;lt;br /&amp;gt;16. PCI (hållare för grafikkort, ljudkort, nätverkskort) &amp;lt;br /&amp;gt;17. PCI express x1(hållare för grafikkort, ljudkort, nätverkskort) &amp;lt;br /&amp;gt;18. Strömförsörjning för fläkt &amp;lt;br /&amp;gt;19. Externa anslutningar(så som usb, ljud, firewire, etc)&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Max Allerborg ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Moderkortet, det är ungefär som en människas hjärta. Nu undrar ni säkert hur ett moderkort kan vara som ett hjärta och det tänkte jag berätta för er. Det är så att alla komponenter som finns i datorn är kopplade till moderkortet på ett eller annat sätt. De flesta strömkällorna är kopplade direkt till moderkortet som i sin tur skickar vidare strömmen till komponenterna listade nedan.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
* Grafikkort&lt;br /&gt;
* RAM-minnen&lt;br /&gt;
* Processor&lt;br /&gt;
* Fläktar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns även en del komponenter som inte får ström av moderkortet och dom komponenterna kan ni se i listan nedan&lt;br /&gt;
[[Fil:ASRock N68C-S UCC Rev 1.03.jpg|400px|thumb|Micro-ATX med AMD socket FM1]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*Hårddiskar&lt;br /&gt;
* CD/DVD läsare&lt;br /&gt;
* Nätaggregatet&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
För inte så länge sedan så hade moderkorten tre stycken olika chip men med teknikens utveckling så har man kommit på en annan lösning med endast två chip. Den nya två chips lösningen ska även fungera mycket snabbare och bättre än föregående alternativet. De två chipen som finns nu heter CPU (Central Processing Unit) samt PCH (Platform Controller Hub). Som jag sade tidigare så är nästan alla komponenter i datorn kopplade till moderkortet eller mer specifikt i de två chipsen. Till CPU:n kopplas externgrafik via PCIe, Interngrafik via CPU enheten och RAM-Minnen. Alltså så kan vi dra slutsaten att CPU:n kontrollerar utdataenheter. Till PCH:n som är den andra styrbryggan kopplas USB (Universial Serial Bus), Nätverk, Serial-ATA och en PCIe x1 för exempelvis ett externtljudkort. Då kan vi dra slutsatsen att PCH:n kontrollerar indataenheter. Det är alltså moderkortet som sammansvetsar alla komponenter och PCH:n och CPU:n som ser till att alla komponenterna kan samarbeta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
BIOS (Basic Input/Output System) är den delen utav moderkortet som ser till att allting som ska startas startar och det sker med hjälp av en typ av mjukvara som ett operativsystem. Du kan även göra en rad olika inställningar via BIOS.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
CMOS (Complementary Metal-Oxide Semiconductor) är ett litet minne som håller koll och lagrar info om BIOS systemet. den info som lagras är mestadels inställningar som sköts via BIOS systemet. CMOS håller även koll på saker som hårddiskarnas status och klockfrekvens på processorn.&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ett litet skämt ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Några norska skämt på temat datorterminologi: [[Norska löshundskommitén]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Flashminne ===&lt;br /&gt;
Johnny Olsson&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== SSD ===&lt;br /&gt;
Jakob Lindau&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== USB ===&lt;br /&gt;
My Schenkmanis&lt;br /&gt;
==== Mattias Norberg ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== firewire ===&lt;br /&gt;
love lehult&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|xP5aLoRozt8|250|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Grafikkort ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Johan Askefalk&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Grafikkort används i nästan alla datorer. De finns snabba energi-slukande Grafikkort och snåla tysta energisnåla Grafikkort.&lt;br /&gt;
Snabba Grafikkort används främst i Spel datorer, och bild/film redigerings datorer, Dvs alla som jobbar med media och behöver&lt;br /&gt;
ett snabbt Grafikkort. För att det ska gå snabbare och &amp;quot;Smoothare&amp;quot;. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alla Grafikkort har ett &amp;quot;Grafikminne&amp;quot; det fungerar ungefär som ett RAM minne. Speldatorer behöver mycket minne dvs över 1 GB. Men de  snabbaste brukar kunna ha över 4GB!&lt;br /&gt;
Men alla Grafikkort behöver inte gigantiska &amp;quot;Grafikminnen&amp;quot;, om man till exempel arbetar med att skriva böcker eller långa texter så är det bättre att köpa ett tyst och mer energisnålt Grafikkort.&lt;br /&gt;
Och satsa mera på en bra CPU, en snabb SSD och mycket RAM.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Med en ny teknik kallad &amp;quot;Cuda&amp;quot; skapas av Nvidia. Med denna teknik kan GPU:ns super snabba minne användas som &amp;quot;huvudminne&amp;quot; när man redigerar bilder och liknande, Med denna teknik kan man arbeta otroligt mycket snabbare. Tekniken fungerar så att deras grafikkort ger kraft av sina super snabba processorer och med detta får man en extrem powerboost. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Crossfire ====&lt;br /&gt;
:&lt;br /&gt;
Crossfire är en teknik som gör att man kan koppla 2 Grafikkort tillsammans, och med detta ge starkare prestanda. Det går dock bara att koppla 2 Gafikkort via Crossfire om de 2 första nummerna på modellen är detsamma. Till exempel: Man kan koppla 1: Radeon HD 5770 och en 5790, Men inte 1: 7970 och 1: 7870. För att detta ska fungerar måste man dock ha ett moderkort som stödjer Crossfire X. &lt;br /&gt;
Om man bestämmer sig för att köra Crossfire så är det bra att tänka på att det används väldigt mycket energi, och det blir väldigt varm. Därför kan det vara bra att köpa någon extra fläkt eller kanske en vattenskylningssystem. Dessutom kan det vara bra att kolla så att de Grafikkort du ska använda Crossfire med arbetar bra tillsammans, Eftersom att även om de två första siffrorna är det samma. Kan de kanske finnas buggar om de kör tillsammans. De kan vara i form av bluescreens eller Glitter på skärmen. Du kan kolla detta genom att till exempel läsa på forum eller helt enkelt google det. Forum jag rekommenderar Sweclockers.se.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som jag sa tidigare så blir Grafikkorten oftast mycket varmare när de kör i Crossfire. Det är viktigt att det inte blir för varmt eftersom att då kan Moderkortet/ grafikkortet smälta. Mitt personliga tips är att varje gång du köpt ett eller flera Grafikkort kolla värmen på dem när de &amp;quot;Idlar&amp;quot; samt kör i &amp;quot;100%&amp;quot;. Detta kan du simpelt göra med ett program som heter: FurMark: VGA test. Programmet fungerar så att den öppnar ett fönster som har väldigt höga Grafikinställningar. Och grafikkortet tvingas använda allt den har för att kunna visa filmen i så hög grafik som möjligt. När programmet startats kommer den köra i 15 minuter på din skärms upplösning, eller någon annan virtuell upplösning om du så vill. Under dessa 15 minuter kommer grafikkortet jobba på 100% och fläktarna kommer att automatiskt öka för att hålla grafikkortet kallt. Ditt Grafikkort får inte bli för varmt, dvs runt 85-99 grader då kan det börja smälta, Så håll koll på det under hela testet. Om du märker att det börjar bli för varmt borde du kanske sänka upplösningen lite, men om du inte ändrat den från din skärms upplösning, måste du kanske införskaffa en eller två extra fläktar / ett nytt kallare chassi. Du kan också byta Grafikkortets standard fläkt då de brukar vara ganska dåliga. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När testet är klart och inget har gått fel så vet du hur dina varma ditt/dina Grafikkort blir på 100%. Om de inte blivit för varma så är det optimalt, om de inte är över 50/60 grader så kan du fundera på att överklocka grafikkortet något (överklocka = trimma). Jag själv ligger hemma på stabila 50-55 grader på 100%, jag har nu överklockat dem med ca: 30% och de ligger nu på ca 75-80 grader på 100% användning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;OBS:&#039;&#039;&#039; glöm inte att kolla att Grafikkorten/kortet inte blir för varmt efter överklockningen, om de/den blir de kan du sänka överklockningen något, annars kan du öka den lite eller helt enkelt låta den vara som den är för tillfället.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Grafikkorts överklockning ligger på OS:et dvs om du installerar om ditt Windos kommer din överklockings inställning försvinna. CPU överklockning ligger dock på BIOS dvs att den kommer vara kvar.&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lycka till och hoppades att detta hjälpte dig :)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
// Johan Askefalk&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
-----&lt;br /&gt;
Dennis K&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ljudkortet ===&lt;br /&gt;
Frank Salazar Diaz&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Geylan&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ljudkortet är en komponent i datorn som spelar upp och spelar in ljud. Ljudkortet brukar oftas vara kopplat till Moderkortet och det är så ganska ofta på de moderna datorerna, fast det finns folk som använder ett instickskort för att de presterar bättre och man får en högre kvalite på ljudet. Signalerna/bruset som kommer från instickskortet är bättre isolerade och det betyder att bruset som uppstår när man använder ett ljudkort som är kopplat till moderkortet inte uppstår lika mycket och ljudet blir klarare. Instickskortet kan byta mellan olika samplingsfreksvenser, t.ex. 44.1/48/96 kHz, och på ljudkortet som är kopplat i moderkortet så brukar man oftast bara kunna använda 44.1 kHz. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De första ljudkorten till PC började användas i början av 1990-talet och då hade de bara MIDI-funktion som kunde kommunicera med datorer och instrument som t.ex. keyboards och trummaskiner. MIDI står för Musical Instrument Digital Interface och på svenska så är det ett seriellt elektroniskt gränssnit ämnat för musikbruk. Och senare på början av 1990-talet så började man även och använda 8 bitars digitalt ljud som var bättre än MIDI. Det första ljudkortet tillverkades i 80-talet och det hette Creative’s Soundblaster-kort och det var de första ljudkortet till PC.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Processor ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alexander Mårtensson, Bastian Pedersen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vattenkylning===&lt;br /&gt;
Victor Heinonen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Arbetsminne===&lt;br /&gt;
Oscar Rasinaho&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== IO Enheter ===&lt;br /&gt;
Jimmy Hammarsten&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Oscar Rasinaho</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Uppgift_Beskriv_en_datordel&amp;diff=16571</id>
		<title>Uppgift Beskriv en datordel</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Uppgift_Beskriv_en_datordel&amp;diff=16571"/>
		<updated>2012-09-05T10:57:08Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Oscar Rasinaho: /* Diskett */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer?  Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du behöver bli medlem och logga in på Wikiskola för att kunna skriva här. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vi vill att du:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Förklarar vad förkortningen står för.&lt;br /&gt;
* Översätter engelska uttryck till svenska&lt;br /&gt;
* Anger ungefärligt pris&lt;br /&gt;
* Förklarar hur den fungerar&lt;br /&gt;
* Länk till en film eller inbäddad film.&lt;br /&gt;
* Källor/länkar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv ditt namn under den rubrik där du kan bidra. Eller lägg till en egen rubrik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du publicerar din text genom att lägga in på denna sida.&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Exempelrubrik ===&lt;br /&gt;
[[File:Anton Pavlovich Chekhov.jpg|thumb|Exempel på bild med skägg.]]&lt;br /&gt;
* Punktlistelemen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
ord&lt;br /&gt;
mening&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== RAM ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alfonso&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ethernet ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
August Carlsson&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ljudkort === &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tim Rey&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Fläkt ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
malin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== ROM ===&lt;br /&gt;
Grim Rogan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hårddisk ===&lt;br /&gt;
Sigurd&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Joachim A ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chassi ===&lt;br /&gt;
niclas william Fredrik&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Kraftaggregat ===&lt;br /&gt;
Issa, Bomler&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Moderkort ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
====Kasper Winberg ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Max Allerborg ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ett litet skämt ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Några norska skämt på temat datorterminologi: [[Norska löshundskommitén]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Flashminne ===&lt;br /&gt;
Johnny Olsson&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== SSD ===&lt;br /&gt;
Jakob Lindau&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== USB ===&lt;br /&gt;
My Schenkmanis&lt;br /&gt;
==== Mattias Norberg ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== firewire ===&lt;br /&gt;
love lehult&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Grafikkort ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Johan Askefalk&lt;br /&gt;
Dennis K&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
ljudkortet&lt;br /&gt;
Frank Salazar Diaz&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== CPU ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Geylan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Processor ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alexander Mårtensson, Bastian Pedersen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vattenkylning===&lt;br /&gt;
Victor heinonen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Diskettstation ===&lt;br /&gt;
Oscar Rasinaho&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Oscar Rasinaho</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Uppgift_Beskriv_en_datordel&amp;diff=16570</id>
		<title>Uppgift Beskriv en datordel</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Uppgift_Beskriv_en_datordel&amp;diff=16570"/>
		<updated>2012-09-05T10:55:59Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Oscar Rasinaho: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
{{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer?  Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du behöver bli medlem och logga in på Wikiskola för att kunna skriva här. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vi vill att du:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Förklarar vad förkortningen står för.&lt;br /&gt;
* Översätter engelska uttryck till svenska&lt;br /&gt;
* Anger ungefärligt pris&lt;br /&gt;
* Förklarar hur den fungerar&lt;br /&gt;
* Länk till en film eller inbäddad film.&lt;br /&gt;
* Källor/länkar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv ditt namn under den rubrik där du kan bidra. Eller lägg till en egen rubrik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du publicerar din text genom att lägga in på denna sida.&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Exempelrubrik ===&lt;br /&gt;
[[File:Anton Pavlovich Chekhov.jpg|thumb|Exempel på bild med skägg.]]&lt;br /&gt;
* Punktlistelemen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
ord&lt;br /&gt;
mening&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== RAM ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alfonso&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ethernet ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
August Carlsson&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ljudkort === &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tim Rey&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Fläkt ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
malin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== ROM ===&lt;br /&gt;
Grim Rogan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hårddisk ===&lt;br /&gt;
Sigurd&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Joachim A ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chassi ===&lt;br /&gt;
niclas william Fredrik&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Kraftaggregat ===&lt;br /&gt;
Issa, Bomler&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Moderkort ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
====Kasper Winberg ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Max Allerborg ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ett litet skämt ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Några norska skämt på temat datorterminologi: [[Norska löshundskommitén]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Flashminne ===&lt;br /&gt;
Johnny Olsson&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== SSD ===&lt;br /&gt;
Jakob Lindau&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== USB ===&lt;br /&gt;
My Schenkmanis&lt;br /&gt;
==== Mattias Norberg ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== firewire ===&lt;br /&gt;
love lehult&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Grafikkort ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Johan Askefalk&lt;br /&gt;
Dennis K&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
ljudkortet&lt;br /&gt;
Frank Salazar Diaz&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== CPU ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Geylan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Processor ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alexander Mårtensson, Bastian Pedersen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vattenkylning===&lt;br /&gt;
Victor heinonen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Diskett===&lt;br /&gt;
Oscar Rasinaho&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Oscar Rasinaho</name></author>
	</entry>
</feed>