<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Oliver17D</id>
	<title>Wikiskola - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Oliver17D"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php/Special:Bidrag/Oliver17D"/>
	<updated>2026-04-21T20:39:37Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.41.1</generator>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Hafnium&amp;diff=43571</id>
		<title>Hafnium</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Hafnium&amp;diff=43571"/>
		<updated>2017-12-01T11:42:57Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Oliver17D: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt; [[File:Hf-crystal bar.jpg|thumb|Hf-crystal bar|alt=Hf-crystal bar.jpg]]&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Hafnium är ett silvergrått metalliskt grundämne med den kemiska beteckningen Hf. Hafnium används i bland annat radiorör och glödlampor. Det återfinns i olika zirkoniummineral. Namnet kommer av Hafnia, som är det latinska namnet för Köpenhamn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Densitet (nära  rt )	13,31 g / cm 3&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
när vätska (vid  mp )	12 g / cm 3&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Hafnium absorberar neutroner bra och används ibland i kärnkraftverk för att absorbera neutroner. Det kan också användas i legeringar med bland annat järn och titan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En hafnium-baserad legering är en kandidat för High-K-isoleringen som kommer att användas i framtida generationers processorer. Intel och IBM har forskat inom området och har funnit att hafnium-baserade material är bättre isolatorer än kiseldioxid, vilket gör att man kan producera chip som är snabbare, mindre och mer energisnåla. Intel har nu börjat tillverka 45-nanometersprocessorer med hafnium.&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
De tunga mineralsandmalmavsättningarna av titanmalmen ilmenit och rutil ger det mesta av det minskade zirkoniumet, och därför också det mesta av hafniumet.&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
De kemiska egenskaperna hos hafnium och zirkonium är nästan identiska, vilket gör att de två är svåra att separera. [16] De metoder som användes först - fraktionerad kristallisation av ammoniumfluoridsalter [17] eller fraktionerad destillation av kloriden [18] - har inte visat sig lämpliga för produktion i industriell skala. Efter att zirkonium valts som material för kärnreaktorprogram i 1940-talet, måste en separationsmetod utvecklas. Vätske-flytande extraktionsprocesser med ett stort antal lösningsmedel utvecklades och används fortfarande för framställning av hafnium. &lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Grundämnet upptäcktes i köpenhamn 1923 av Dirk Coster och George de Hevesy sedan Niels Bohr med utgångspunkt från sin atomteori 1922 hade förutsagt dess existens.&lt;br /&gt;
Hafnium separerades från zirkonium genom upprepad omkristallisation av de dubbla ammonium- eller kaliums fluorider från Valdemar Thal Jantzen och von Hevesey. Anton Eduard van Arkel och Jan Hendrik de Boer var de första som förberedde metallisk hafnium genom att förse hafniumtetraiodidånga över en uppvärmd volframfilament 1924. Denna process för differentialrening av zirkonium och hafnium finns fortfarande i använd idag. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
Priset för rent hafnium ligger runt 8000 kr/kg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Hafnium&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://periodiskasystemet.nu/hafnium.html&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Oliver17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Hafnium&amp;diff=43570</id>
		<title>Hafnium</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Hafnium&amp;diff=43570"/>
		<updated>2017-12-01T11:42:44Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Oliver17D: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt; [[File:Hf-crystal bar.jpg|thumb|Hf-crystal bar|alt=Hf-crystal bar.jpg]]&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Hafnium är ett silvergrått metalliskt grundämne med den kemiska beteckningen Hf. Hafnium används i bland annat radiorör och glödlampor. Det återfinns i olika zirkoniummineral. Namnet kommer av Hafnia, som är det latinska namnet för Köpenhamn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Densitet (nära  rt )	13,31 g / cm 3&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
när vätska (vid  mp )	12 g / cm 3&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Hafnium absorberar neutroner bra och används ibland i kärnkraftverk för att absorbera neutroner. Det kan också användas i legeringar med bland annat järn och titan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En hafnium-baserad legering är en kandidat för High-K-isoleringen som kommer att användas i framtida generationers processorer. Intel och IBM har forskat inom området och har funnit att hafnium-baserade material är bättre isolatorer än kiseldioxid, vilket gör att man kan producera chip som är snabbare, mindre och mer energisnåla. Intel har nu börjat tillverka 45-nanometersprocessorer med hafnium.&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
De tunga mineralsandmalmavsättningarna av titanmalmen ilmenit och rutil ger det mesta av det minskade zirkoniumet, och därför också det mesta av hafniumet.&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
De kemiska egenskaperna hos hafnium och zirkonium är nästan identiska, vilket gör att de två är svåra att separera. [16] De metoder som användes först - fraktionerad kristallisation av ammoniumfluoridsalter [17] eller fraktionerad destillation av kloriden [18] - har inte visat sig lämpliga för produktion i industriell skala. Efter att zirkonium valts som material för kärnreaktorprogram i 1940-talet, måste en separationsmetod utvecklas. Vätske-flytande extraktionsprocesser med ett stort antal lösningsmedel utvecklades och används fortfarande för framställning av hafnium. &lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Grundämnet upptäcktes i köpenhamn 1923 av Dirk Coster och George de Hevesy sedan Niels Bohr med utgångspunkt från sin atomteori 1922 hade förutsagt dess existens.&lt;br /&gt;
Hafnium separerades från zirkonium genom upprepad omkristallisation av de dubbla ammonium- eller kaliums fluorider från Valdemar Thal Jantzen och von Hevesey. Anton Eduard van Arkel och Jan Hendrik de Boer var de första som förberedde metallisk hafnium genom att förse hafniumtetraiodidånga över en uppvärmd volframfilament 1924. Denna process för differentialrening av zirkonium och hafnium finns fortfarande i använd idag. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
Priset för rent hafnium ligger runt 8000 kr/kg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Hafnium&lt;br /&gt;
http://periodiskasystemet.nu/hafnium.html&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Oliver17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Hafnium&amp;diff=43569</id>
		<title>Hafnium</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Hafnium&amp;diff=43569"/>
		<updated>2017-12-01T11:42:05Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Oliver17D: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt; [[File:Hf-crystal bar.jpg|thumb|Hf-crystal bar|alt=Hf-crystal bar.jpg]]&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Hafnium är ett silvergrått metalliskt grundämne med den kemiska beteckningen Hf. Hafnium används i bland annat radiorör och glödlampor. Det återfinns i olika zirkoniummineral. Namnet kommer av Hafnia, som är det latinska namnet för Köpenhamn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Densitet (nära  rt )	13,31 g / cm 3&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
när vätska (vid  mp )	12 g / cm 3&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Hafnium absorberar neutroner bra och används ibland i kärnkraftverk för att absorbera neutroner. Det kan också användas i legeringar med bland annat järn och titan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En hafnium-baserad legering är en kandidat för High-K-isoleringen som kommer att användas i framtida generationers processorer. Intel och IBM har forskat inom området och har funnit att hafnium-baserade material är bättre isolatorer än kiseldioxid, vilket gör att man kan producera chip som är snabbare, mindre och mer energisnåla. Intel har nu börjat tillverka 45-nanometersprocessorer med hafnium.&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
De tunga mineralsandmalmavsättningarna av titanmalmen ilmenit och rutil ger det mesta av det minskade zirkoniumet, och därför också det mesta av hafniumet.&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
De kemiska egenskaperna hos hafnium och zirkonium är nästan identiska, vilket gör att de två är svåra att separera. [16] De metoder som användes först - fraktionerad kristallisation av ammoniumfluoridsalter [17] eller fraktionerad destillation av kloriden [18] - har inte visat sig lämpliga för produktion i industriell skala. Efter att zirkonium valts som material för kärnreaktorprogram i 1940-talet, måste en separationsmetod utvecklas. Vätske-flytande extraktionsprocesser med ett stort antal lösningsmedel utvecklades och används fortfarande för framställning av hafnium. &lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Grundämnet upptäcktes i köpenhamn 1923 av Dirk Coster och George de Hevesy sedan Niels Bohr med utgångspunkt från sin atomteori 1922 hade förutsagt dess existens.&lt;br /&gt;
Hafnium separerades från zirkonium genom upprepad omkristallisation av de dubbla ammonium- eller kaliums fluorider från Valdemar Thal Jantzen och von Hevesey. Anton Eduard van Arkel och Jan Hendrik de Boer var de första som förberedde metallisk hafnium genom att förse hafniumtetraiodidånga över en uppvärmd volframfilament 1924. Denna process för differentialrening av zirkonium och hafnium finns fortfarande i använd idag. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
Priset för rent hafnium ligger runt 8000 kr/kg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Hafnium&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Oliver17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Hafnium&amp;diff=43519</id>
		<title>Hafnium</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Hafnium&amp;diff=43519"/>
		<updated>2017-11-30T10:26:26Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Oliver17D: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt; [[File:Hf-crystal bar.jpg|thumb|Hf-crystal bar|alt=Hf-crystal bar.jpg]]&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Hafnium är ett silvergrått metalliskt grundämne med den kemiska beteckningen Hf. Hafnium används i bland annat radiorör och glödlampor. Det återfinns i olika zirkoniummineral. Namnet kommer av Hafnia, som är det latinska namnet för Köpenhamn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Densitet (nära  rt )	13,31 g / cm 3&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
när vätska (vid  mp )	12 g / cm 3&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Hafnium absorberar neutroner bra och används ibland i kärnkraftverk för att absorbera neutroner. Det kan också användas i legeringar med bland annat järn och titan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En hafnium-baserad legering är en kandidat för High-K-isoleringen som kommer att användas i framtida generationers processorer. Intel och IBM har forskat inom området och har funnit att hafnium-baserade material är bättre isolatorer än kiseldioxid, vilket gör att man kan producera chip som är snabbare, mindre och mer energisnåla. Intel har nu börjat tillverka 45-nanometersprocessorer med hafnium.&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
De tunga mineralsandmalmavsättningarna av titanmalmen ilmenit och rutil ger det mesta av det minskade zirkoniumet, och därför också det mesta av hafniumet.&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
De kemiska egenskaperna hos hafnium och zirkonium är nästan identiska, vilket gör att de två är svåra att separera. [16] De metoder som användes först - fraktionerad kristallisation av ammoniumfluoridsalter [17] eller fraktionerad destillation av kloriden [18] - har inte visat sig lämpliga för produktion i industriell skala. Efter att zirkonium valts som material för kärnreaktorprogram i 1940-talet, måste en separationsmetod utvecklas. Vätske-flytande extraktionsprocesser med ett stort antal lösningsmedel utvecklades och används fortfarande för framställning av hafnium. &lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Grundämnet upptäcktes i köpenhamn 1923 av Dirk Coster och George de Hevesy sedan Niels Bohr med utgångspunkt från sin atomteori 1922 hade förutsagt dess existens.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
Priset för rent hafnium ligger runt 8000 kr/kg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Hafnium&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Oliver17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Hafnium&amp;diff=43518</id>
		<title>Hafnium</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Hafnium&amp;diff=43518"/>
		<updated>2017-11-30T10:22:09Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Oliver17D: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt; [[File:Hf-crystal bar.jpg|thumb|Hf-crystal bar|alt=Hf-crystal bar.jpg]]&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Hafnium är ett silvergrått metalliskt grundämne med den kemiska beteckningen Hf. Hafnium används i bland annat radiorör och glödlampor. Det återfinns i olika zirkoniummineral. Namnet kommer av Hafnia, som är det latinska namnet för Köpenhamn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Densitet (nära  rt )	13,31 g / cm 3&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
när vätska (vid  mp )	12 g / cm 3&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Hafnium absorberar neutroner bra och används ibland i kärnkraftverk för att absorbera neutroner. Det kan också användas i legeringar med bland annat järn och titan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En hafnium-baserad legering är en kandidat för High-K-isoleringen som kommer att användas i framtida generationers processorer. Intel och IBM har forskat inom området och har funnit att hafnium-baserade material är bättre isolatorer än kiseldioxid, vilket gör att man kan producera chip som är snabbare, mindre och mer energisnåla. Intel har nu börjat tillverka 45-nanometersprocessorer med hafnium.&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
De tunga mineralsandmalmavsättningarna av titanmalmen ilmenit och rutil ger det mesta av det minskade zirkoniumet, och därför också det mesta av hafniumet.&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
De kemiska egenskaperna hos hafnium och zirkonium är nästan identiska, vilket gör att de två är svåra att separera. [16] De metoder som användes först - fraktionerad kristallisation av ammoniumfluoridsalter [17] eller fraktionerad destillation av kloriden [18] - har inte visat sig lämpliga för produktion i industriell skala. Efter att zirkonium valts som material för kärnreaktorprogram i 1940-talet, måste en separationsmetod utvecklas. Vätske-flytande extraktionsprocesser med ett stort antal lösningsmedel utvecklades och används fortfarande för framställning av hafnium. &lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Grundämnet upptäcktes i köpenhamn 1923 av Dirk Coster och George de Hevesy sedan Niels Bohr med utgångspunkt från sin atomteori 1922 hade förutsagt dess existens.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Oliver17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Hafnium&amp;diff=43517</id>
		<title>Hafnium</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Hafnium&amp;diff=43517"/>
		<updated>2017-11-30T10:21:52Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Oliver17D: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt; [[File:Hf-crystal bar.jpg|thumb|Hf-crystal bar|alt=Hf-crystal bar.jpg]]&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Hafnium är ett silvergrått metalliskt grundämne med den kemiska beteckningen Hf. Hafnium används i bland annat radiorör och glödlampor. Det återfinns i olika zirkoniummineral. Namnet kommer av Hafnia, som är det latinska namnet för Köpenhamn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Densitet (nära  rt )	13,31 g / cm 3&lt;br /&gt;
när vätska (vid  mp )	12 g / cm 3&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Hafnium absorberar neutroner bra och används ibland i kärnkraftverk för att absorbera neutroner. Det kan också användas i legeringar med bland annat järn och titan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En hafnium-baserad legering är en kandidat för High-K-isoleringen som kommer att användas i framtida generationers processorer. Intel och IBM har forskat inom området och har funnit att hafnium-baserade material är bättre isolatorer än kiseldioxid, vilket gör att man kan producera chip som är snabbare, mindre och mer energisnåla. Intel har nu börjat tillverka 45-nanometersprocessorer med hafnium.&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
De tunga mineralsandmalmavsättningarna av titanmalmen ilmenit och rutil ger det mesta av det minskade zirkoniumet, och därför också det mesta av hafniumet.&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
De kemiska egenskaperna hos hafnium och zirkonium är nästan identiska, vilket gör att de två är svåra att separera. [16] De metoder som användes först - fraktionerad kristallisation av ammoniumfluoridsalter [17] eller fraktionerad destillation av kloriden [18] - har inte visat sig lämpliga för produktion i industriell skala. Efter att zirkonium valts som material för kärnreaktorprogram i 1940-talet, måste en separationsmetod utvecklas. Vätske-flytande extraktionsprocesser med ett stort antal lösningsmedel utvecklades och används fortfarande för framställning av hafnium. &lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Grundämnet upptäcktes i köpenhamn 1923 av Dirk Coster och George de Hevesy sedan Niels Bohr med utgångspunkt från sin atomteori 1922 hade förutsagt dess existens.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Oliver17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Hafnium&amp;diff=43516</id>
		<title>Hafnium</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Hafnium&amp;diff=43516"/>
		<updated>2017-11-30T10:20:09Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Oliver17D: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt; [[File:Hf-crystal bar.jpg|thumb|Hf-crystal bar|alt=Hf-crystal bar.jpg]]&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Hafnium är ett silvergrått metalliskt grundämne med den kemiska beteckningen Hf. Hafnium används i bland annat radiorör och glödlampor. Det återfinns i olika zirkoniummineral. Namnet kommer av Hafnia, som är det latinska namnet för Köpenhamn.&lt;br /&gt;
Densitet (nära  rt )	13,31 g / cm 3&lt;br /&gt;
när vätska (vid  mp )	12 g / cm 3&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Hafnium absorberar neutroner bra och används ibland i kärnkraftverk för att absorbera neutroner. Det kan också användas i legeringar med bland annat järn och titan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En hafnium-baserad legering är en kandidat för High-K-isoleringen som kommer att användas i framtida generationers processorer. Intel och IBM har forskat inom området och har funnit att hafnium-baserade material är bättre isolatorer än kiseldioxid, vilket gör att man kan producera chip som är snabbare, mindre och mer energisnåla. Intel har nu börjat tillverka 45-nanometersprocessorer med hafnium.&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
De tunga mineralsandmalmavsättningarna av titanmalmen ilmenit och rutil ger det mesta av det minskade zirkoniumet, och därför också det mesta av hafniumet.&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
De kemiska egenskaperna hos hafnium och zirkonium är nästan identiska, vilket gör att de två är svåra att separera. [16] De metoder som användes först - fraktionerad kristallisation av ammoniumfluoridsalter [17] eller fraktionerad destillation av kloriden [18] - har inte visat sig lämpliga för produktion i industriell skala. Efter att zirkonium valts som material för kärnreaktorprogram i 1940-talet, måste en separationsmetod utvecklas. Vätske-flytande extraktionsprocesser med ett stort antal lösningsmedel utvecklades och används fortfarande för framställning av hafnium. &lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Grundämnet upptäcktes i köpenhamn 1923 av Dirk Coster och George de Hevesy sedan Niels Bohr med utgångspunkt från sin atomteori 1922 hade förutsagt dess existens.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Oliver17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Hafnium&amp;diff=43515</id>
		<title>Hafnium</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Hafnium&amp;diff=43515"/>
		<updated>2017-11-30T10:17:02Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Oliver17D: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt; [[File:Hf-crystal bar.jpg|thumb|Hf-crystal bar|alt=Hf-crystal bar.jpg]]&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Hafnium är ett silvergrått metalliskt grundämne med den kemiska beteckningen Hf. Hafnium används i bland annat radiorör och glödlampor. Det återfinns i olika zirkoniummineral. Namnet kommer av Hafnia, som är det latinska namnet för Köpenhamn.&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Hafnium absorberar neutroner bra och används ibland i kärnkraftverk för att absorbera neutroner. Det kan också användas i legeringar med bland annat järn och titan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En hafnium-baserad legering är en kandidat för High-K-isoleringen som kommer att användas i framtida generationers processorer. Intel och IBM har forskat inom området och har funnit att hafnium-baserade material är bättre isolatorer än kiseldioxid, vilket gör att man kan producera chip som är snabbare, mindre och mer energisnåla. Intel har nu börjat tillverka 45-nanometersprocessorer med hafnium.&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
De tunga mineralsandmalmavsättningarna av titanmalmen ilmenit och rutil ger det mesta av det minskade zirkoniumet, och därför också det mesta av hafniumet.&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
De kemiska egenskaperna hos hafnium och zirkonium är nästan identiska, vilket gör att de två är svåra att separera. [16] De metoder som användes först - fraktionerad kristallisation av ammoniumfluoridsalter [17] eller fraktionerad destillation av kloriden [18] - har inte visat sig lämpliga för produktion i industriell skala. Efter att zirkonium valts som material för kärnreaktorprogram i 1940-talet, måste en separationsmetod utvecklas. Vätske-flytande extraktionsprocesser med ett stort antal lösningsmedel utvecklades och används fortfarande för framställning av hafnium. &lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Grundämnet upptäcktes i köpenhamn 1923 av Dirk Coster och George de Hevesy sedan Niels Bohr med utgångspunkt från sin atomteori 1922 hade förutsagt dess existens.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Oliver17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Hafnium&amp;diff=43514</id>
		<title>Hafnium</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Hafnium&amp;diff=43514"/>
		<updated>2017-11-30T10:03:42Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Oliver17D: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;https://en.wikipedia.org/wiki/File:Hf-crystal_bar.jpg&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Hafnium är ett silvergrått metalliskt grundämne med den kemiska beteckningen Hf. Hafnium används i bland annat radiorör och glödlampor. Det återfinns i olika zirkoniummineral. Namnet kommer av Hafnia, som är det latinska namnet för Köpenhamn.&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Hafnium absorberar neutroner bra och används ibland i kärnkraftverk för att absorbera neutroner. Det kan också användas i legeringar med bland annat järn och titan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En hafnium-baserad legering är en kandidat för High-K-isoleringen som kommer att användas i framtida generationers processorer. Intel och IBM har forskat inom området och har funnit att hafnium-baserade material är bättre isolatorer än kiseldioxid, vilket gör att man kan producera chip som är snabbare, mindre och mer energisnåla. Intel har nu börjat tillverka 45-nanometersprocessorer med hafnium.&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
De tunga mineralsandmalmavsättningarna av titanmalmen ilmenit och rutil ger det mesta av det minskade zirkoniumet, och därför också det mesta av hafniumet.&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
De kemiska egenskaperna hos hafnium och zirkonium är nästan identiska, vilket gör att de två är svåra att separera. [16] De metoder som användes först - fraktionerad kristallisation av ammoniumfluoridsalter [17] eller fraktionerad destillation av kloriden [18] - har inte visat sig lämpliga för produktion i industriell skala. Efter att zirkonium valts som material för kärnreaktorprogram i 1940-talet, måste en separationsmetod utvecklas. Vätske-flytande extraktionsprocesser med ett stort antal lösningsmedel utvecklades och används fortfarande för framställning av hafnium. &lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Grundämnet upptäcktes i köpenhamn 1923 av Dirk Coster och George de Hevesy sedan Niels Bohr med utgångspunkt från sin atomteori 1922 hade förutsagt dess existens.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Oliver17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Hafnium&amp;diff=43513</id>
		<title>Hafnium</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Hafnium&amp;diff=43513"/>
		<updated>2017-11-30T10:01:26Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Oliver17D: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/3/38/Hf-crystal_bar.jpg&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Hafnium är ett silvergrått metalliskt grundämne med den kemiska beteckningen Hf. Hafnium används i bland annat radiorör och glödlampor. Det återfinns i olika zirkoniummineral. Namnet kommer av Hafnia, som är det latinska namnet för Köpenhamn.&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Hafnium absorberar neutroner bra och används ibland i kärnkraftverk för att absorbera neutroner. Det kan också användas i legeringar med bland annat järn och titan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En hafnium-baserad legering är en kandidat för High-K-isoleringen som kommer att användas i framtida generationers processorer. Intel och IBM har forskat inom området och har funnit att hafnium-baserade material är bättre isolatorer än kiseldioxid, vilket gör att man kan producera chip som är snabbare, mindre och mer energisnåla. Intel har nu börjat tillverka 45-nanometersprocessorer med hafnium.&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
De tunga mineralsandmalmavsättningarna av titanmalmen ilmenit och rutil ger det mesta av det minskade zirkoniumet, och därför också det mesta av hafniumet.&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
De kemiska egenskaperna hos hafnium och zirkonium är nästan identiska, vilket gör att de två är svåra att separera. [16] De metoder som användes först - fraktionerad kristallisation av ammoniumfluoridsalter [17] eller fraktionerad destillation av kloriden [18] - har inte visat sig lämpliga för produktion i industriell skala. Efter att zirkonium valts som material för kärnreaktorprogram i 1940-talet, måste en separationsmetod utvecklas. Vätske-flytande extraktionsprocesser med ett stort antal lösningsmedel utvecklades och används fortfarande för framställning av hafnium. &lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Grundämnet upptäcktes i köpenhamn 1923 av Dirk Coster och George de Hevesy sedan Niels Bohr med utgångspunkt från sin atomteori 1922 hade förutsagt dess existens.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Oliver17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Hafnium&amp;diff=43512</id>
		<title>Hafnium</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Hafnium&amp;diff=43512"/>
		<updated>2017-11-30T09:54:26Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Oliver17D: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Oliver17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Hafnium&amp;diff=43490</id>
		<title>Hafnium</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Hafnium&amp;diff=43490"/>
		<updated>2017-11-29T13:31:39Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Oliver17D: Skapade sidan med &amp;#039; == Materialegenskaper: ==  Densitet vid 0 °C och 101,325 kPa	1,429 g/L – flytande, vid kokpunkten	1,141 g/cm3 Aggregationstillstånd	Gas Smältpunkt	54,36 K ​(−218,79...&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Densitet vid 0 °C och 101,325 kPa	1,429 g/L&lt;br /&gt;
– flytande, vid kokpunkten	1,141 g/cm3&lt;br /&gt;
Aggregationstillstånd	Gas&lt;br /&gt;
Smältpunkt	54,36 K ​(−218,79 °C)&lt;br /&gt;
Kokpunkt	90,188 K ​(−182,962 °C)&lt;br /&gt;
Trippelpunkt	54,361 K (−218,789 °C)&lt;br /&gt;
​0,1463 kPa&lt;br /&gt;
Kritisk punkt	154,581 K (−118,569 °C)&lt;br /&gt;
5,043 MPa&lt;br /&gt;
Molvolym	17,36 × 10−6 m3/mol&lt;br /&gt;
Smältvärme	0,444 kJ/mol&lt;br /&gt;
Ångbildningsvärme	5,58 kJ/mol&lt;br /&gt;
Specifik värmekapacitet	920 J/(kg × K)&lt;br /&gt;
Molär värmekapacitet	29,378 J/(mol × K)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Eftersom målet med människors andning är att uppta syre används syre inom sjukvården för att underlätta andning. Vid bestigning av berg på så hög höjd att lufttrycket blir för lågt för att människan ska kunna tillgodogöra sig tillräckligt med syre utnyttjas ofta medhavda syrgastuber. I rymddräkter används oftast rent syre vid ett reducerat tryck, omkring en tredjedel av trycket vid jordytan. Rymddräktens bärare får då ungefär normalt deltryck av syre i blodet, samtidigt som dräkten inte blir så styv som en dräkt fylld med gas vid normalt lufttryck skulle bli.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Oliver17D</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=43489</id>
		<title>Materialdatabasen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=43489"/>
		<updated>2017-11-29T13:30:59Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Oliver17D: /* Metaller */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
* [[mall för material]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Metaller ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [https://en.wikipedia.org/wiki/Adamantium Adamantium]  av Håkan&lt;br /&gt;
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av Markus och av Leo Morberg Ht 2016 ] &lt;br /&gt;
* [[Brons]] av Kevin Lundin&lt;br /&gt;
* [[Electrum]] av Olivier&lt;br /&gt;
* [[Francium]] av Oleg&lt;br /&gt;
* [[Gallium]] av Blal&lt;br /&gt;
* [[Guld]] Max och Simon N&lt;br /&gt;
* [[Högkolhaltsstål]] av August Forsberg&lt;br /&gt;
* [[Indium]] av Alexander&lt;br /&gt;
* [[Invar]] av Dimitris&lt;br /&gt;
* [[Iridium]] av Tobias och Martin Ojeka&lt;br /&gt;
* [[Järn]] spyridon&lt;br /&gt;
* [[Kalcium]] av Redve&lt;br /&gt;
* [[Kadmium]] av  Klas&lt;br /&gt;
* [[Kobolt]] av Simon&lt;br /&gt;
* [[Kolstål]] tom sida med mallar&lt;br /&gt;
* [[Koppar]] av Christoffer, Charlie TE17C&lt;br /&gt;
* [[Krom]] av Richard&lt;br /&gt;
* [[Kvicksilver]] av Daniel A&lt;br /&gt;
* [[Lithium]] Thomas Mehari TE16A&lt;br /&gt;
* [[Magnesium]] av Alexander Nord&lt;br /&gt;
* [[Microlattice]] av Alexlonn&lt;br /&gt;
* [[Molybden]] av Hamed&lt;br /&gt;
* [[Mässing]] Soheil, Martin och Lucas.&lt;br /&gt;
* [[Natrium]] av Khaled&lt;br /&gt;
* [[Neodymium]] av Conor Karlsson&lt;br /&gt;
* [[Nickel]] av Jonathan&lt;br /&gt;
* [[Niob]] av Felix A&lt;br /&gt;
* [[Nikrom]] av Azim&lt;br /&gt;
* [[Nysilver]] av Hugo Klingwall Borg&lt;br /&gt;
* [[Osmium]] av Torn&lt;br /&gt;
* [[Palladium]] av mohammed och av Nikola Pepivani&lt;br /&gt;
* [[Platina]] [[Arvid]] Isak&lt;br /&gt;
* [[Plutonium]] av Lucas Rens&lt;br /&gt;
* [[Rostfritt stål]] av Björn, Ramtin Te17c&lt;br /&gt;
* [[silver]] av Liam L&lt;br /&gt;
* [[Skandium]] av David Z&lt;br /&gt;
* [[Stål]] av Ahmad Jamil/ Lukas Andrews&lt;br /&gt;
* [[Tallium]] av Alexander W&lt;br /&gt;
* [[Tantal]] av Elissa&lt;br /&gt;
* [[Tenn]] av STEFAN LEKIC, Alexander Te17C&lt;br /&gt;
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza&lt;br /&gt;
* [[Uran]] av Ludvig G&lt;br /&gt;
* [[Zink]] av Leo Wezelius&lt;br /&gt;
* [[Vismut]] av Jonas&lt;br /&gt;
* [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W&lt;br /&gt;
* [[Yttrium]] av Mohammed Omer &lt;br /&gt;
* [[Antimon]] av Julius Demissie&lt;br /&gt;
* [[Rodium]] av Elias Toikkanen, Sami Ghajar&lt;br /&gt;
* [[Hafnium]] av Oliver Bruna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Halvledare ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Galliumarsenid]] Ellen&lt;br /&gt;
* [[Germanium]] av Michael&lt;br /&gt;
* [[Indiumfosfid]] &lt;br /&gt;
* [[Kisel]] av Samuel Hermansson&lt;br /&gt;
* [[Kiselkarbid (halvledare)]] av Andreas F&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Polymerer (Plast, mm) ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Akryl]] / PMMA / Plexiglas av Tom W&lt;br /&gt;
* [[Amidplast, PA]] av Kevin&lt;br /&gt;
* [[Dyneema]] av Kamaal Qazali&lt;br /&gt;
* [[Elastan]] av Emre&lt;br /&gt;
* [[Epoxiplast]] av Atra&lt;br /&gt;
* [[Esterplast]] av Vincent Dupont&lt;br /&gt;
* [[Fenolplast]] Noah L&lt;br /&gt;
* [[frigolit]] av Rasmus&lt;br /&gt;
* [[GoreTex]] av Madelene&lt;br /&gt;
* [[Gummi]] av Daniel M&lt;br /&gt;
** [[Vulkaniserat gummi]] av Martin&lt;br /&gt;
** [[Butylgummi]] av Mathias&lt;br /&gt;
** [[Etenpropengummi]] av David Maric&lt;br /&gt;
** [[Kloroprengummi]] Georgek Aroush&lt;br /&gt;
** [[Nitrilgummi]] Armin&lt;br /&gt;
** [[Styrengummi]] av Joakim&lt;br /&gt;
* [[Kevlar]] av Oliver Tuncay™✄&lt;br /&gt;
* [[Melaminplast]]av Cristian Blaj&lt;br /&gt;
* [[Polylaktid]] Elias&lt;br /&gt;
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda&lt;br /&gt;
* [[polyester]] av Casper&lt;br /&gt;
* [[polyeten]] av Teodor&lt;br /&gt;
* [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik&lt;br /&gt;
* [[polypropen]] av [[Adem]]&lt;br /&gt;
* [[Polystyren]] av Linnea&lt;br /&gt;
* [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef&lt;br /&gt;
* [[Silikon]] av Linn&lt;br /&gt;
* [[Uretanplast]] / Polyuretan Jesper W&lt;br /&gt;
* [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas&lt;br /&gt;
* [[Viskos]] av Gustav&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Keramer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Silica Aerogel]] av Harruman&lt;br /&gt;
* Aluminiumoxid, se [[Safir]]&lt;br /&gt;
* [[Betong]] av Milan &lt;br /&gt;
* [[Borkarbid]] xX Fredrik Xx&lt;br /&gt;
* [[Bornitrid]] av Abdikafi&lt;br /&gt;
* [[Bärnsten/Rav]] av Adam M&lt;br /&gt;
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]&lt;br /&gt;
* [[diamant]] av mohamed&lt;br /&gt;
* [[Gips]] av David&lt;br /&gt;
* [[Glas]] av Machmood&lt;br /&gt;
* [[Grafen]] av Johan&lt;br /&gt;
* [[Grafit]] av Luan och simon gran&lt;br /&gt;
* [[Granit]] - Felix Herber&lt;br /&gt;
* [[Kiselkarbid]] av Roman&lt;br /&gt;
* [[Kiselnitrid]] av Emil S&lt;br /&gt;
* [[kol]] av kristoffer&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] John&lt;br /&gt;
* [[Kvarts]] Kristofer&lt;br /&gt;
* [[Lättbetong]] Sarah&lt;br /&gt;
* [[Magnesiumoxid]] av Marcus&lt;br /&gt;
* [[Marmor]] Adam&lt;br /&gt;
* [[Nanorör]] Av Kevin E och Hugo E&lt;br /&gt;
* [[PICA-X]] av Dennis&lt;br /&gt;
* [[Porslin]] David&lt;br /&gt;
* [[Safir]] Marcus Rebecka&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Linus&lt;br /&gt;
* [[Leca Block/Lättklinkersblock]] av Shifat&lt;br /&gt;
* [[Titandiborid]] av Riaz&lt;br /&gt;
* [[Zirkoniumdioxid]] av Olov&lt;br /&gt;
* [[Opal]] av Viktor K&lt;br /&gt;
* [[Ametist]] av Nasim R.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Gaser ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Helium]] Kasper&lt;br /&gt;
* [[Xenon]]&lt;br /&gt;
* [[Neon]] &#039;&#039;&#039;Emil Hamrin&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* [[Argon]] DmytroU&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Trä ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träslag ===&lt;br /&gt;
* [[Bambu]] av Ali 17D, Zacharias&lt;br /&gt;
* [[Björk]] av Ellen&lt;br /&gt;
* [[Ek]] Simon B&lt;br /&gt;
* [[Furu]] Robin och Tilla&lt;br /&gt;
* [[Lignum Vitae]] Noah&lt;br /&gt;
* [[Kork]] Gustav L&lt;br /&gt;
* [[Gran]] Carl A&lt;br /&gt;
* [[Bok]] Serkan T&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träprodukter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Papper]] Av: Daniel och Sten&lt;br /&gt;
* [[Wellpapp]] av Elin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Fiber och duk ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aramid]] av Ali&lt;br /&gt;
* [[Ull]] av Saman&lt;br /&gt;
* [[Glasfiber]] av Aron&lt;br /&gt;
* [[Hampa]] av Nikita&lt;br /&gt;
* [[Bomull]] av Sandel&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] av Alexander A&lt;br /&gt;
* [[Rep]] av Sebastian A &lt;br /&gt;
* [[wire|Vajer]], Berk&lt;br /&gt;
* [[presenning]], &lt;br /&gt;
* segelduk, &lt;br /&gt;
* kapellduk &lt;br /&gt;
* möbeltyg, &lt;br /&gt;
* säckväv&lt;br /&gt;
* damast?&lt;br /&gt;
* [[läder]] av Albin R&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Bygg ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Cellplast]] av Thomas M&lt;br /&gt;
* [[Gipsskiva]] av Josefine&lt;br /&gt;
* [[Eternit]]&lt;br /&gt;
* [[MDF]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[HDF]] av Viktor&lt;br /&gt;
* [[kalksten]] av Emil&lt;br /&gt;
* [[Mineralull]] AV BABYOLON&lt;br /&gt;
* [[Plywood]] av Mikael&lt;br /&gt;
* [[Spånskiva]] ™® Anton Nordström&lt;br /&gt;
* [[Takpapp]] Elias Palmqvist&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Hussein&lt;br /&gt;
* [[Tryckimpregnerat trä]] reserverad Simon Arledal GTFO&lt;br /&gt;
* [[Silvertejp]] av Johan Pihlblad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Olja ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Hitta rätt begrepp innan ni startar en sida.&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Hydrualolja&lt;br /&gt;
* Mineralolja&lt;br /&gt;
* [[Råolja]] Av Philip Paraian&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Färg ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Hitta rätt begrepp innan ni startar en sida.&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[oljefärg]] Abbas &lt;br /&gt;
* vattenbaserad färg&lt;br /&gt;
* tvåkomponentsfärg&lt;br /&gt;
* [[akrylatfärg]]  Sam A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Övrigt ==&lt;br /&gt;
* [[Amalgam]] av Rahbz Jr.&lt;br /&gt;
* [[Silke]] av Märta Ballardini&lt;br /&gt;
* [[Linoleum]] av Fatou the Boss&lt;br /&gt;
* [[Vatten (material)|Vatten]] av Maximus&lt;br /&gt;
* [[Betong2]] av Nazar Rahimi&lt;br /&gt;
* Gips flyttad till keramer&lt;br /&gt;
* [[Palladium2]]&lt;br /&gt;
* [[Nickel2]] &lt;br /&gt;
* [[Horn]] - Hanna Johnsson&lt;br /&gt;
* [[Is]] - Sam Shahriari&lt;br /&gt;
* Granit flyttad till keramer&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Oliver17D</name></author>
	</entry>
</feed>