<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Noset</id>
	<title>Wikiskola - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Noset"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php/Special:Bidrag/Noset"/>
	<updated>2026-05-21T20:06:26Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.41.1</generator>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Fenolplast&amp;diff=36304</id>
		<title>Fenolplast</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Fenolplast&amp;diff=36304"/>
		<updated>2016-06-03T12:14:45Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Noset: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet 1 350 - 1 400 [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet Mohs skala - [[Hittar ej]]&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;] - [[Hittar ej]]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)] - [[Hittar ej]]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter] [[Hittar ej]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Fenolpapper och vävbakelit är mycket vanliga material för elektroniska kretskort, men industriellt har de på senare år alltmer konkurrerats ut av glasfiberbaserade material. För hemmabyggare och enklare elektronikbyggsatser är det dock fortfarande vanligt med kretskort i dessa material.&lt;br /&gt;
Fenolplast eller bakelit vilket är ämnets varunamn kan användas till impregnering av trä, papper, konststen med mera samt till fernissartade överdrag på till exempel metaller.&lt;br /&gt;
Bakelit har även används till att göra telefoner och radioapparater och de första kom på 1930 talet. På bilderna ser du dom.&lt;br /&gt;
[[File:Ericsson bakelittelefon 1931.jpg|thumb|right |]]&lt;br /&gt;
[[Bild:Beolit 39.jpg|thumb|]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Bakelit framställs genom kondensering av fenoler med formaldehyd.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Bakelit (fenolplast) är en osmältbar (härdad) plast som var det första plastmaterialet som framställdes i industriell skala. &lt;br /&gt;
Det uppfanns av Leo Baekeland i Yonkers, New York omkring 1907 - 1909. Materialet har blivit allt mindre använt allteftersom nyare plaster uppfunnits.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
Att få fram priset på materialet är svårt då jag ej hittar priset på rå fenolplast/bakelit.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Bakelit Bakelit]&lt;br /&gt;
[http://sv.massevolumique.com/reponse.php?id=104 Densitet]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Av==&lt;br /&gt;
	--[[Användare:Noset|Noset]] ([[Användardiskussion:Noset|diskussion]]) 1 februari 2016 kl. 10.02 (UTC)&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Noset</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rkromning&amp;diff=36303</id>
		<title>Förkromning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rkromning&amp;diff=36303"/>
		<updated>2016-06-03T12:13:21Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Noset: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;Förkromning&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
[[Fil:Verchromte Felge.jpg|miniatyr|En bilfälg med förkromning.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förkromning, ofta enkelt kallad krom, är en teknik för elektroplätering av ett tunt skikt av krom på ett metallföremål. Det kromade skiktet kan vara dekorativt, ge korrosionsskydd, förenkla rengöring eller öka ythårdheten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&amp;lt;big&amp;gt;Process&amp;lt;/big&amp;gt;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förkromning av en komponent innefattar vanligtvis dessa steg:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Avfettning för att ta bort kraftig nedsmutsning&lt;br /&gt;
Manuell rengöring för att ta bort alla rester av smuts och ytliga orenheter&lt;br /&gt;
Olika förbehandlingar beroende på [https://www.youtube.com/watch?v=v5hej6bd9v4 Underlaget]&lt;br /&gt;
Placering i förkromningsbadet, där den värms till kromlösningens temperatur&lt;br /&gt;
Pläteringsström tillämpas under erforderlig tid för att uppnå den önskade tjockleken&lt;br /&gt;
Det finns många variationer av denna process, beroende på vilken typ av substrat som pläteras. Olika substrat behöver olika etsningslösningar, till exempel saltsyra, fluorväte och svavelsyra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Innan dekorativ förkromning sker förbereds komponenten genom olika poleringsprocesser. Det övergripande utseendet för dekorativ förkromning är endast så bra som förberedelse för komponenten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De kemikalier som används vid förkromning är mycket giftiga. Hantering av kemikalierna regleras därför i de flesta länder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&amp;lt;big&amp;gt;Olika typer&amp;lt;/big&amp;gt;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förkromning kan appliceras på olika sätt beroende på vad syftet är, exempelvis dekorativ förkromning där utseendet har störst vikt eller hårdkromning där funktionen har störst betydelse. Skillnaden mellan dekorativ förkromning och hårdkromning är att dekorativ kromning nästan uteslutande sker ovanpå en yta som förnicklats, samt att kromskiktet är så tunt att hårdhetsprover inte kan genomföras utan att kromet spricker, då hårdkrom är tjockare kan hårdhetsprover utföras vilket har givit hårdkrom dess namn. Innehållet mellan de olika kromtyperna skiljer sig inte, utan endast tjockleken.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Användningsområde&amp;lt;/big&amp;gt; :&lt;br /&gt;
Kromning brukar ofta användas till T.ex avgasrör, motorcykelstyre, fälgar, grill, till hela karosser på bilar men man kan också kroma båtar och då brukar det vara lister på båten som blir kromade.   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Såhär låter förkromade avgasrör&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| B2CBWG4C2kY |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Länkar&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rkromning Förkromning]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Noset</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Fenolplast&amp;diff=36302</id>
		<title>Fenolplast</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Fenolplast&amp;diff=36302"/>
		<updated>2016-06-03T12:10:18Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Noset: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet 1 350 - 1 400 [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet Mohs skala - [[Hittar ej]]&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;] - [[Hittar ej]]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)] - [[Hittar ej]]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter] [[Hittar ej]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Fenolpapper och vävbakelit är mycket vanliga material för elektroniska kretskort, men industriellt har de på senare år alltmer konkurrerats ut av glasfiberbaserade material. För hemmabyggare och enklare elektronikbyggsatser är det dock fortfarande vanligt med kretskort i dessa material.&lt;br /&gt;
Fenolplast eller bakelit vilket är ämnets varunamn kan användas till impregnering av trä, papper, konststen med mera samt till fernissartade överdrag på till exempel metaller.&lt;br /&gt;
Bakelit har även används till att göra telefoner och radioapparater och de första kom på 1930 talet. På bilderna ser du dom.&lt;br /&gt;
[[File:Ericsson bakelittelefon 1931.jpg|thumb|right | Ericsson Bakelite Telephone, ca.1931]]&lt;br /&gt;
[[Bild:Beolit 39.jpg|thumb|[[Bang &amp;amp; Olufsen]]s radioapparat &#039;&#039;[[Beolit 39]]&#039;&#039; helt i bakelit från [[1938]]]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Bakelit framställs genom kondensering av fenoler med formaldehyd.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Bakelit (fenolplast) är en osmältbar (härdad) plast som var det första plastmaterialet som framställdes i industriell skala. &lt;br /&gt;
Det uppfanns av Leo Baekeland i Yonkers, New York omkring 1907 - 1909. Materialet har blivit allt mindre använt allteftersom nyare plaster uppfunnits.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
Att få fram priset på materialet är svårt då jag ej hittar priset på rå fenolplast/bakelit.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Bakelit Bakelit]&lt;br /&gt;
[http://sv.massevolumique.com/reponse.php?id=104 Densitet]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Av==&lt;br /&gt;
	--[[Användare:Noset|Noset]] ([[Användardiskussion:Noset|diskussion]]) 1 februari 2016 kl. 10.02 (UTC)&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Noset</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Fenolplast&amp;diff=36301</id>
		<title>Fenolplast</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Fenolplast&amp;diff=36301"/>
		<updated>2016-06-03T12:05:55Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Noset: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet 1 350 - 1 400 [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet Mohs skala - [[Hittar ej]]&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;] - [[Hittar ej]]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)] - [[Hittar ej]]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter] [[Hittar ej]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Fenolpapper och vävbakelit är mycket vanliga material för elektroniska kretskort, men industriellt har de på senare år alltmer konkurrerats ut av glasfiberbaserade material. För hemmabyggare och enklare elektronikbyggsatser är det dock fortfarande vanligt med kretskort i dessa material.&lt;br /&gt;
Fenolplast eller bakelit vilket är ämnets varunamn kan användas till impregnering av trä, papper, konststen med mera samt till fernissartade överdrag på till exempel metaller.&lt;br /&gt;
Bakelit har även används till att göra telefoner och radioapparater och de första kom på 1930 talet. På bilderna ser du dom.&lt;br /&gt;
[[Fil:Https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/bd/Ericsson bakelittelefon 1931.jpg/250px-Ericsson bakelittelefon 1931.jpg|miniatyr]]&lt;br /&gt;
[[Fil:Https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/2f/Beolit 39.jpg/250px-Beolit 39.jpg|miniatyr]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Bakelit framställs genom kondensering av fenoler med formaldehyd.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Bakelit (fenolplast) är en osmältbar (härdad) plast som var det första plastmaterialet som framställdes i industriell skala. &lt;br /&gt;
Det uppfanns av Leo Baekeland i Yonkers, New York omkring 1907 - 1909. Materialet har blivit allt mindre använt allteftersom nyare plaster uppfunnits.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
Att få fram priset på materialet är svårt då jag ej hittar priset på rå fenolplast/bakelit.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Bakelit Bakelit]&lt;br /&gt;
[http://sv.massevolumique.com/reponse.php?id=104 Densitet]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Av==&lt;br /&gt;
	--[[Användare:Noset|Noset]] ([[Användardiskussion:Noset|diskussion]]) 1 februari 2016 kl. 10.02 (UTC)&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Noset</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Fenolplast&amp;diff=36300</id>
		<title>Fenolplast</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Fenolplast&amp;diff=36300"/>
		<updated>2016-06-03T12:02:22Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Noset: /* Historia */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet 1 350 - 1 400 [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet Mohs skala - [[Hittar ej]]&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;] - [[Hittar ej]]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)] - [[Hittar ej]]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter] [[Hittar ej]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Fenolplast eller bakelit vilket är ämnets varunamn kan användas till impregnering av trä, papper, konststen med mera samt till fernissartade överdrag på till exempel metaller.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Bakelit framställs genom kondensering av fenoler med formaldehyd.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Bakelit (fenolplast) är en osmältbar (härdad) plast som var det första plastmaterialet som framställdes i industriell skala. &lt;br /&gt;
Det uppfanns av Leo Baekeland i Yonkers, New York omkring 1907 - 1909. Materialet har blivit allt mindre använt allteftersom nyare plaster uppfunnits.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
Att få fram priset på materialet är svårt då jag ej hittar priset på rå fenolplast/bakelit.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Bakelit Bakelit]&lt;br /&gt;
[http://sv.massevolumique.com/reponse.php?id=104 Densitet]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Av==&lt;br /&gt;
	--[[Användare:Noset|Noset]] ([[Användardiskussion:Noset|diskussion]]) 1 februari 2016 kl. 10.02 (UTC)&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Noset</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rkromning&amp;diff=36299</id>
		<title>Förkromning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rkromning&amp;diff=36299"/>
		<updated>2016-06-03T11:59:46Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Noset: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;Förkromning&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
[[Fil:https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/58/Verchromte Felge.jpg/800px-Verchromte Felge.jpg|miniatyr]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förkromning, ofta enkelt kallad krom, är en teknik för elektroplätering av ett tunt skikt av krom på ett metallföremål. Det kromade skiktet kan vara dekorativt, ge korrosionsskydd, förenkla rengöring eller öka ythårdheten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&amp;lt;big&amp;gt;Process&amp;lt;/big&amp;gt;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förkromning av en komponent innefattar vanligtvis dessa steg:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Avfettning för att ta bort kraftig nedsmutsning&lt;br /&gt;
Manuell rengöring för att ta bort alla rester av smuts och ytliga orenheter&lt;br /&gt;
Olika förbehandlingar beroende på [https://www.youtube.com/watch?v=v5hej6bd9v4 Underlaget]&lt;br /&gt;
Placering i förkromningsbadet, där den värms till kromlösningens temperatur&lt;br /&gt;
Pläteringsström tillämpas under erforderlig tid för att uppnå den önskade tjockleken&lt;br /&gt;
Det finns många variationer av denna process, beroende på vilken typ av substrat som pläteras. Olika substrat behöver olika etsningslösningar, till exempel saltsyra, fluorväte och svavelsyra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Innan dekorativ förkromning sker förbereds komponenten genom olika poleringsprocesser. Det övergripande utseendet för dekorativ förkromning är endast så bra som förberedelse för komponenten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De kemikalier som används vid förkromning är mycket giftiga. Hantering av kemikalierna regleras därför i de flesta länder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&amp;lt;big&amp;gt;Olika typer&amp;lt;/big&amp;gt;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förkromning kan appliceras på olika sätt beroende på vad syftet är, exempelvis dekorativ förkromning där utseendet har störst vikt eller hårdkromning där funktionen har störst betydelse. Skillnaden mellan dekorativ förkromning och hårdkromning är att dekorativ kromning nästan uteslutande sker ovanpå en yta som förnicklats, samt att kromskiktet är så tunt att hårdhetsprover inte kan genomföras utan att kromet spricker, då hårdkrom är tjockare kan hårdhetsprover utföras vilket har givit hårdkrom dess namn. Innehållet mellan de olika kromtyperna skiljer sig inte, utan endast tjockleken.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Användningsområde&amp;lt;/big&amp;gt; :&lt;br /&gt;
Kromning brukar ofta användas till T.ex avgasrör, motorcykelstyre, fälgar, grill, till hela karosser på bilar men man kan också kroma båtar och då brukar det vara lister på båten som blir kromade.   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Såhär låter förkromade avgasrör&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| B2CBWG4C2kY |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rkromning Förkromning]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Noset</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Behov&amp;diff=35839</id>
		<title>Vatten och avlopp - Behov</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Behov&amp;diff=35839"/>
		<updated>2016-05-02T08:32:40Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Noset: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Vatten ==&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;I länder som Sverige där vatten rinner ur kranen dygnet runt är det det vårt mest kontrollerade livsmedel.  I Sverige är det gott, hälsosamt, lokalproducerat och kostar bara 4 öre per liter.  Detta skiljer sig dock väldigt mycket mellan olika länder där det tillexempel rinner vatten i kranen konstant men vattnet är ej drickbart. &lt;br /&gt;
I vissa u-länder som länder i Afrika tillexempel finns det inte vatten tillgängligt från en kran ibland inte ens i närheten av byn. &lt;br /&gt;
Att ha ett rinnande vatten från kranen som är hälsosamt och gott skapar trygghet och säkerhet i samhället, folk kan dricka vatten direkt ur kranen utan att vara rädd för att drabbas av sjukdomar. Att ha rinnande vatten ger även möjlighet till ett bekvämare liv, du kan ha en dusch i hemmet. &lt;br /&gt;
Det ger även möjlighet till att ha tillexempel en pool, på så sätt bidrar även de rinnande vattnet till gemenskap.&lt;br /&gt;
&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
== Avlopp ==&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Ett fungerande avloppssystem är grundläggande för vår hälsa och miljö. Det har till uppgift att leda bort och rena avloppsvatten på ett effektivt, miljömässigt och hygieniskt sätt. Att ha avlopp i städer, byar och samhällen gör det möjligt att ha toaletter för att kunna utöva sina behov. &lt;br /&gt;
&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
http://www.svensktvatten.se/fakta-om-vatten/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Avlopp&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Vatten_och_avlopp_i_Stockholm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Håkan Elderstig har bidragit med fakta till denna text om Vatten och Avlopp.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Noset</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Behov&amp;diff=35831</id>
		<title>Vatten och avlopp - Behov</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Behov&amp;diff=35831"/>
		<updated>2016-05-02T08:27:03Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Noset: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Vatten ==&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;I länder som Sverige där vatten rinner ur kranen dygnet runt är det det vårt mest kontrollerade livsmedel.  I Sverige är det gott, hälsosamt, lokalproducerat och kostar bara 4 öre per liter.  Detta skiljer sig dock väldigt mycket mellan olika länder där det tillexempel rinner vatten i kranen konstant men vattnet är ej drickbart. &lt;br /&gt;
I vissa u-länder som länder i Afrika tillexempel finns det inte vatten tillgängligt från en kran ibland inte ens i närheten av byn. &lt;br /&gt;
Att ha ett rinnande vatten från kranen som är hälsosamt och gott skapar trygghet och säkerhet i samhället, folk kan dricka vatten direkt ur kranen utan att vara rädd för att drabbas av sjukdomar. Att ha rinnande vatten ger även möjlighet till ett bekvämare liv, du kan ha en dusch i hemmet. &lt;br /&gt;
Det ger även möjlighet till att ha tillexempel en pool, på så sätt bidrar även de rinnande vattnet till gemenskap.&lt;br /&gt;
&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
== Avlopp ==&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Ett fungerande avloppssystem är grundläggande för vår hälsa och miljö. Det har till uppgift att leda bort och rena avloppsvatten på ett effektivt, miljömässigt och hygieniskt sätt. Att ha avlopp i städer, byar och samhällen gör det möjligt att ha toaletter för att kunna utöva sina behov. &lt;br /&gt;
&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källor: &lt;br /&gt;
http://www.svensktvatten.se/fakta-om-vatten/&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Avlopp&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Vatten_och_avlopp_i_Stockholm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Håkan Elderstig har bidragit med fakta till denna text om Vatten och Avlopp.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Noset</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Behov&amp;diff=35830</id>
		<title>Vatten och avlopp - Behov</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Behov&amp;diff=35830"/>
		<updated>2016-05-02T08:26:13Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Noset: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Vatten ==&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;I länder som Sverige där vatten rinner ur kranen dygnet runt är det det vårt mest kontrollerade livsmedel.  I Sverige är det gott, hälsosamt, lokalproducerat och kostar bara 4 öre per liter.  Detta skiljer sig dock väldigt mycket mellan olika länder där det tillexempel rinner vatten i kranen konstant men vattnet är ej drickbart. &lt;br /&gt;
I vissa u-länder som länder i Afrika tillexempel finns det inte vatten tillgängligt från en kran ibland inte ens i närheten av byn. &lt;br /&gt;
Att ha ett rinnande vatten från kranen som är hälsosamt och gott skapar trygghet och säkerhet i samhället, folk kan dricka vatten direkt ur kranen utan att vara rädd för att drabbas av sjukdomar. Att ha rinnande vatten ger även möjlighet till ett bekvämare liv, du kan ha en dusch i hemmet. &lt;br /&gt;
Det ger även möjlighet till att ha tillexempel en pool, på så sätt bidrar även de rinnande vattnet till gemenskap.&lt;br /&gt;
== Avlopp ==&lt;br /&gt;
Ett fungerande avloppssystem är grundläggande för vår hälsa och miljö. Det har till uppgift att leda bort och rena avloppsvatten på ett effektivt, miljömässigt och hygieniskt sätt. Att ha avlopp i städer, byar och samhällen gör det möjligt att ha toaletter för att kunna utöva sina behov. &lt;br /&gt;
&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källor: &lt;br /&gt;
http://www.svensktvatten.se/fakta-om-vatten/&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Avlopp&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Vatten_och_avlopp_i_Stockholm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Håkan Elderstig har bidragit med fakta till denna text om Vatten och Avlopp.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Noset</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Behov&amp;diff=35826</id>
		<title>Vatten och avlopp - Behov</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Behov&amp;diff=35826"/>
		<updated>2016-05-02T06:43:34Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Noset: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;big&amp;gt;I länder som Sverige där vatten rinner ur kranen dygnet runt är det det vårt mest kontrollerade livsmedel.  I Sverige är det gott, hälsosamt, lokalproducerat och kostar bara 4 öre per liter.  Detta skiljer sig dock väldigt mycket mellan olika länder där det tillexempel rinner vatten i kranen konstant men vattnet är ej drickbart. &lt;br /&gt;
I vissa u-länder som länder i Afrika tillexempel finns det inte vatten tillgängligt från en kran ibland inte ens i närheten av byn. &lt;br /&gt;
Att ha ett rinnande vatten från kranen som är hälsosamt och gott skapar trygghet och säkerhet i samhället, folk kan dricka vatten direkt ur kranen utan att vara rädd för att drabbas av sjukdomar. Att ha rinnande vatten ger även möjlighet till ett bekvämare liv, du kan ha en dusch i hemmet. &lt;br /&gt;
Det ger även möjlighet till att ha tillexempel en pool, på så sätt bidrar även de rinnande vattnet till gemenskap.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ett fungerande avloppssystem är grundläggande för vår hälsa och miljö. Det har till uppgift att leda bort och rena avloppsvatten på ett effektivt, miljömässigt och hygieniskt sätt. Att ha avlopp i städer, byar och samhällen gör det möjligt att ha toaletter för att kunna utöva sina behov. &lt;br /&gt;
&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Källor: &lt;br /&gt;
http://www.svensktvatten.se/fakta-om-vatten/&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Avlopp&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Vatten_och_avlopp_i_Stockholm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Håkan Elderstig har bidragit med fakta till denna text om Vatten och Avlopp.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Noset</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Behov&amp;diff=35702</id>
		<title>Vatten och avlopp - Behov</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Behov&amp;diff=35702"/>
		<updated>2016-04-22T12:38:20Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Noset: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;big&amp;gt;I länder som Sverige där vatten rinner ur kranen dygnet runt är det det vårt mest kontrollerade livsmedel.  I Sverige är det gott, hälsosamt, lokalproducerat och kostar bara 4 öre per liter.  Detta skiljer sig dock väldigt mycket mellan olika länder där det rinner vatten i kranen konstant men vattnet är ej drickbart. I vissa u-länder som länder i Afrika tillexempel finns det inte vatten tillgängligt från en kran ibland inte ens i närheten av byn. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ett fungerande avloppssystem är grundläggande för vår hälsa och miljö. Det har till uppgift att leda bort och rena avloppsvatten på ett effektivt, miljömässigt och hygieniskt sätt. Att ha avlopp i städer, byar och samhällen gör det möjligt att ha toaletter för att kunna utöva sina behov.&lt;br /&gt;
&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Noset</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Behov&amp;diff=35700</id>
		<title>Vatten och avlopp - Behov</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Behov&amp;diff=35700"/>
		<updated>2016-04-22T12:28:11Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Noset: Skapade sidan med &amp;#039;I länder som Sverige där vatten rinner ur kranen dygnet runt är det det vårt mest kontrollerade livsmedel.  I Sverige är det gott, hälsosamt, lokalproducerat och kostar...&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;I länder som Sverige där vatten rinner ur kranen dygnet runt är det det vårt mest kontrollerade livsmedel.  I Sverige är det gott, hälsosamt, lokalproducerat och kostar bara 4 öre per liter.  Detta skiljer sig dock väldigt mycket mellan olika länder där det rinner vatten i kranen konstant men vattnet är ej drickbart. I vissa u-länder som länder i Afrika tillexempel finns det inte vatten tillgängligt från en kran ibland inte ens i närheten av byn. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ett fungerande avloppssystem är grundläggande för vår hälsa och miljö. Det har till uppgift att leda bort och rena avloppsvatten på ett effektivt, miljömässigt och hygieniskt sätt. Att ha avlopp i städer, byar och samhällen gör det möjligt att ha toaletter för att kunna utöva sina behov.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Noset</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tekniska_System_med_Innovationer&amp;diff=35678</id>
		<title>Tekniska System med Innovationer</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tekniska_System_med_Innovationer&amp;diff=35678"/>
		<updated>2016-04-22T12:02:18Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Noset: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
=== Intro ===&lt;br /&gt;
[[Fil:Edison.jpg|thumb|Edison]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nu kör vi igång ett större projekt om innovationer. Det är ett samarbete mellan kurserna entreprenörskap och Teknik/Datorteknik/Biologi.&lt;br /&gt;
{{print|[[Media:ÄmnesÖverskridande_Projekt_med_ex.pdf|Projektbeskrivning]]&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tänk på att det är en gammal projektbeskrivning där det kan ske förändringar bland annat i antal lektioner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Projektbeskrivning i korthet ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ni väljer ett tekniskt system för er grupp.&lt;br /&gt;
Varje gruppmedlem skriver om ett delområde, en aspekt av systemtet. Dessa är de fyra aspekterna:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1 Viket/vilka &#039;&#039;&#039;behov&#039;&#039;&#039; har TS med Innovationer tillfredsställt?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2. &#039;&#039;&#039;Teknisk beskrivning&#039;&#039;&#039; av TS och dess Innovationer&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3. Vika &#039;&#039;&#039;företag&#039;&#039;&#039; har uppstått pga TS och dess Innovationer, beskriv affärsidé &amp;amp; resultat?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
4. Beskriv &#039;&#039;&#039;konsekvenserna&#039;&#039;&#039; för hela &#039;&#039;&#039;samhället&#039;&#039;&#039;, hur TS påverkat, med tex etiska, sociala, kulturella, ekologiska aspekter belysta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Grupper&#039;&#039;&#039; : [[Grupper TS TE14A]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Deadline era texter&#039;&#039;&#039;: Tisdag v 11.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Val av projekt: ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fyra elever per grupp. Lista 1,2,3,4 osv på klasslistan och lägg upp på en diskussionssida.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Här finns en mall där man kan välja projekt genom att skriva in gruppens medlemmar under &amp;quot;er&amp;quot; rubrik: &#039;&#039;&#039;[[Anmäl ditt TS-projekt här]]&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Exempel på tekniska system ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lägg listan som rubbar på redovisningssidan. välj ett område.  Varje grupp oavsett klass ska välja ett eget område.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om ni har ytterligare tekniska system kan ni föreslå det så kanske vi godkänner det.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nu publicerar eleverna på länkar nedan och i framtiden får vi komma på nya TS för kommande elever.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{|&lt;br /&gt;
|&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Infrastruktur&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* [[vägar]]&lt;br /&gt;
* [[järnväg]] 15B&lt;br /&gt;
* [[sjöfart]] 15B&lt;br /&gt;
* [[flyg]]&lt;br /&gt;
* telekom&lt;br /&gt;
* [[teve]] 15B&lt;br /&gt;
* post&lt;br /&gt;
* paketleveranser&lt;br /&gt;
* [[bilen]]&lt;br /&gt;
* energiförsörjning&lt;br /&gt;
** el&lt;br /&gt;
** värme&lt;br /&gt;
* [[tunnelbanan]]&lt;br /&gt;
* [[vatten och avlopp]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Navigation&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* sextanten&lt;br /&gt;
* kompassen&lt;br /&gt;
* [[GPS]] 15B&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;livsmedelsteknik&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Pastörisering&lt;br /&gt;
* Konservburken&lt;br /&gt;
* livsmedelsproduktion&lt;br /&gt;
** mejeriprodukter&lt;br /&gt;
** bröd&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Kunskap&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* blyerstspennan&lt;br /&gt;
* skriftspråket&lt;br /&gt;
* tidmätning&lt;br /&gt;
||&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Kemiteknik&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* konstgödning&lt;br /&gt;
* [[nanoteknik]]&lt;br /&gt;
* kemiska bekämpningsmedel&lt;br /&gt;
* pappersteknik&lt;br /&gt;
* plaster&lt;br /&gt;
* [[glas TS]]&lt;br /&gt;
* keramer&lt;br /&gt;
* Tetra Pak&lt;br /&gt;
* [[Förbräningsmotorn]] 15B&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;IT&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* informationssystem&lt;br /&gt;
* visualisering&lt;br /&gt;
* ritteknik&lt;br /&gt;
* [[internet]]&lt;br /&gt;
* [[film TS|Film]] 15B&lt;br /&gt;
* [[musik som TS |musik]] 15B&lt;br /&gt;
* [[Kameran]]&lt;br /&gt;
* CD/DVD/BlueRay&lt;br /&gt;
* [[mobiltelefonen]]&lt;br /&gt;
||&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Kemi, biologi, medicin&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* läkemedel&lt;br /&gt;
* antibiotika&lt;br /&gt;
* insulin&lt;br /&gt;
* genteknik, GMO&lt;br /&gt;
* PCR&lt;br /&gt;
* algodling&lt;br /&gt;
* cellulosa&lt;br /&gt;
* fotospektroskopi&lt;br /&gt;
* fosterdiagnostik&lt;br /&gt;
* fermentation&lt;br /&gt;
* odlingssystem&lt;br /&gt;
* reservdelsmänniskan&lt;br /&gt;
* vävnadsodling&lt;br /&gt;
* pacemakern&lt;br /&gt;
* titanimplantat&lt;br /&gt;
* hörapparaten&lt;br /&gt;
* in vitro fertilisering&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Leveranser ===&lt;br /&gt;
[[File:Edison&#039;s lamp.jpg|thumb|Edisons lampa]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Allt ni gör ska publiceras på Wikiskola. Gör helt enkelt en länk av ert TS i listan ovan. På den sidan skriver ni vilka som ingår i gruppen. Skriv en kort sammanfattning av er TS så det framgår hur ni har avgränsat er. Skapa en undersida för varje gruppmedlems delområde.&lt;br /&gt;
* Allt ni publicerar kommer under en &#039;&#039;&#039;Creative Commons&#039;&#039;&#039; licens. Alltså får ni inte använda copyrightat material, varken text eller bilder. &lt;br /&gt;
* En &#039;&#039;&#039;projektplan&#039;&#039;&#039; ska göras.&lt;br /&gt;
* Ni redovisar era egna delar för varandra i gruppen och skriftligt (via mail) till lärare efter halva tiden. Milstolpe är att var och en klarar sina svar och instuderingsfrågor. intern inlämning: länkar, filmer, texter, ppt, osv till lärare och gruppmedlemmar.&lt;br /&gt;
* De olika bitarna knådas ihop till en enhet och redovisas som KeyNote/PowerPoint presentation på lektion och redovisningssidan på Wikiskola.se. &lt;br /&gt;
** det ska vara en presentation per grupp med &#039;&#039;&#039;manustext&#039;&#039;&#039; och &#039;&#039;&#039;berättarröst&#039;&#039;&#039;. Berättarrösten pratar man in genom att klicka Arkiv och spela in bildspel, sen är det bara att prata till varje bild.&lt;br /&gt;
** KeyNote ska &#039;&#039;&#039;redovisas&#039;&#039;&#039; på er TS-sida på Wikiskola.se: (för exempel - se nedan)&lt;br /&gt;
* Ni ska alltså ta fram &#039;&#039;&#039;2 inläsningsfrågor&#039;&#039;&#039; var på er del av projektet efter halva tiden. Dessa samlas ihop och ca hälften kommer finnas med på provet. Frågorna ska vara på det viktigaste i din del. Du ska även ge förslag på svar på dina frågor. Er presentation ska naturligtvis ge &#039;&#039;&#039;svar&#039;&#039;&#039; på frågorna så vi kan diskutera detta efter presentationen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Instuderingsfrågor till provet ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Här finns &#039;&#039;&#039;[[TS-frågorna för TE12A | Exemepl på instuderingsfrågor (TE12A)]]&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De kan vara värda att bygga vidare på. Det förutsätter att eleverna hittar information i deras publicerade material. Vissa frågor bör strykas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Lektionsplanering ===&lt;br /&gt;
[[File:Photograph of Electrical Wires of the Boulder Dam Power Units, 1941 - NARA - 519838.tif|thumb|Photograph of Electrical Wires of the Boulder Dam Power Units, 1941 - NARA - 519838]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Till varje lektion:&lt;br /&gt;
* starters med film, genomgång el dyl.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 1|Lektion 1]] start. medlemmarna i gruppen väljer roll och gruppen väljer innovationssystem.&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 2|Lektion 2]] Genomg: behov (Maslow mm ). Elevarbete: Egenstudier&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 3|Lektion 3]] Genomg:  teknisk beskrivning. Elevarbete:  Egenstudier&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 4|Lektion 4]] Genomg: företagen som uppstått.  Elevarbete: Analys och sammanställning. &lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 5|Lektion 5]] Genomg: samhällskonsekvenser.  Elevarbete: Analys och sammanställning. Deadline för inlämning råmanus&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 6|Lektion 6]]  Elevarbete: Samordna: presentera för varandra&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 7|Lektion 7]]  Elevarbete: Samordna: bygga ihop, lägga upp på WS&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 8-9|Lektion 8-9]]  Elevarbete: Redovisa&lt;br /&gt;
# prov&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 11-14|Lektion 11-14]]  Eefterarbete, reflektion utvärdering&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hur ser ett bra manus ut? ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Här finns &#039;&#039;&#039;[[exempel på TS-manus]]&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Redovisning ===&lt;br /&gt;
[[File:Manhattan Skyline from Brooklyn Bridge.JPG|thumb|Manhattan Skyline from Brooklyn Bridge]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Grupperna  lägger sina redovisade bildspel på denna sida, klicka på gula länken och du finner en en enkel förklaring hur man gör: &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{resultat | &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: [[Arkiv Tekniska System | T S - Se tidigare arbeten)]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: [[Innovation och samhällsnytta | Fler arbeten i TS]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ni ska gå fram och presentera gruppvis i 10-15 min plus 5 min för att ge respons på wikiskola enl ett schema. Detta är en variant av formativ bedömning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Prov:&#039;&#039;&#039; vid provet ovan användes ett urval av de frågor eleverna tagit fram till sin del i presentationen.&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bedömning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi lervererar en gemnsam bedömning från Teknik och Entreprenörskap och den får tillgodoräknas i båda ämnena. bedömningen grundar sig på den individuella inlämningen, provet samt gruppens redovisning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Utvärdering ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{print|[[Media:Kort_Utvärdering_av_Projekt_Tekniska_System_Utvärdering.pdf|Blankett för utvärdering av projektet]]}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Länkar och Litteratur ===&lt;br /&gt;
[[File:Early General Electric logo 1899.png|thumb|Early General Electric logo 1899]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* 10 teser om entreprenörskap. Vi har tio böcker och den finns [http://www.subjectaid.fi/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=413a2f71-8544-4bb4-afd1-051b40817d19&amp;amp;FileName=Ladda+ner+powerpoint+till+10+teser här] om man vill se den på nätet.&lt;br /&gt;
* teknikboken har ett avsnitt om tekniska system&lt;br /&gt;
* [http://foretagsamheten.se/Entreprenorer/ Svenskt Näringslivs sajt Företagsamheten] listar entreprenörer och uppfinnare i olika kategorier. &lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Information till blivande företagare:&#039;&#039;&#039; Ta en titt på [http://www.nyforetagarcentrum.com/ Nyföretagarcentrum] (som länkas i boken med jobs-society.se&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Richard Branson om vad är/gör en Entreprenör:&#039;&#039;&#039; http://www.linkedin.com/today/post/article/20121030140136-204068115-what-is-your-definition-of-entrepreneur?trk=NUS_UNIU_PEOPLE_FOLLOW-megaphone-fllw&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Noset</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34962</id>
		<title>Innehållsförteckning Photoshopmanual</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34962"/>
		<updated>2016-02-26T19:03:18Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Noset: /* Chapter 7: Selecting */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Gör en HowTo-film ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Välj något av nedanstående områden. Listan du ser är från innehållsförteckningen i pdf-en.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du skriver helt enkelt &#039;&#039;&#039;ditt namn efter den rubrik du väljer&#039;&#039;&#039; att göra film på.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sedan är det bara att gå in i manualen och läsa på samt göra din film.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Innehållsförteckning Photoshop ==&lt;br /&gt;
=== Chapter 5: Image and color basics ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=l7OD9g5pwlE Create, Open, And inport images]&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=-XDDwKryKJU Resize images]  Edvin Felvin&lt;br /&gt;
* Image essential. 211&lt;br /&gt;
* Image size and resolution....Adrian ... . . 214&lt;br /&gt;
* Acquire images from cameras and scanners.(bob))))(((((....... . . 220&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=l7OD9g5pwlE Create, Open, And inport images] 222&lt;br /&gt;
* Viewing images........... . . 226 [Dennis Norman]&lt;br /&gt;
* Color modes............ . . 231 Dior&lt;br /&gt;
* Match, replace, and colors........... 234 Emma TE15A&lt;br /&gt;
* Distort filters are unavailable........... . . 239&lt;br /&gt;
* Invalid JPEG Marker error | Opening images........ . . 239 Shifat Chowdhury TE15A&lt;br /&gt;
* Image information............ . . 241&lt;br /&gt;
* High dynamic range images........... . Sten TE15B. 245&lt;br /&gt;
* Customize indexed color tables.......... . . 252 &lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=DdSz5ho00IM&amp;amp;feature=youtu.be Customize color pickers and swatches] Riaz Uddin TE15A &lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=r5uwN6nlV20 Convert between colors] Jesper W TE15B&lt;br /&gt;
* About color   261 Olle Lilja&lt;br /&gt;
* Color and monochrome adjustments using channels....... . . 263&lt;br /&gt;
* Erase parts of an image..........Adam. . 266&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=eMruj1JRjAk&amp;amp;feature=youtu.be Choose Color adjustment channel mix] Emre TE15A&lt;br /&gt;
* Viewing multiple images [Herman Dagervik] 275&lt;br /&gt;
* Blending modes........... . . 277 Axel&lt;br /&gt;
* Choose colors in the Color and Swatches panels......Artin.... 281&lt;br /&gt;
* Add a conditional mode change to an action........ . 283&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=pNloVcJeHLY&amp;amp;feature=youtu.be Add swatches from HTML CSS and SVG] av Georgek &lt;br /&gt;
* How to tie a noose! 283.5&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 6: Layers ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Layer basics.......... [Christopher Pettersson] 284&lt;br /&gt;
* Nondestructive editing........... . 288&lt;br /&gt;
* Create and manage layers and groups..[Abdikafi][TE15B]....... . 289&lt;br /&gt;
* Select, group, and link layers........... Tor 291&lt;br /&gt;
* Mask layers............. . 293 Niklas Forsblom&lt;br /&gt;
* Layer opacity and blending.  298&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=4DgUNZatAT4&amp;amp;feature=youtu.be&amp;amp;hd=1 Move, stack, and lock layers]  Felix Almqvist 301&lt;br /&gt;
* Layer comps [Daniel Gohari]. 302&lt;br /&gt;
* Work with Smart Objects [Mikael Paulson].......... . . 305&lt;br /&gt;
* Apply Smart Filters [David Toreborg] ............ . . 311&lt;br /&gt;
* Align and distribute layers.......... . 314&lt;br /&gt;
* Combine multiple images into a group portrait......... . . 317 &#039;&#039;&#039;[Ilyas TE15B]&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Manage layers and groups.....bAbYlon..... . 317&lt;br /&gt;
* Generate image assets from layers......... . . 320&lt;br /&gt;
* Layer effects and styles........... . 326&lt;br /&gt;
* Extract assets............ . . 335 (Simon VIklund)&lt;br /&gt;
* Mask layers with vector masks........... 337&lt;br /&gt;
* Combine images with Auto-Blend Layers......... . . 338&lt;br /&gt;
* Reveal layers with clipping masks.......... 339&lt;br /&gt;
* Load selections from a layer or layer mask&#039;s boundaries....... 341&lt;br /&gt;
* Knockout to reveal content from other layers........ . 341&lt;br /&gt;
* Edit layer masks........... . . 343&lt;br /&gt;
* Layers 101........ 343&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 7: Selecting ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Make quick selections........... . . 344  [Mohammed Abdallah]&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=hVWy3YTWhTU&amp;amp;feature=youtu.be Make selections]........... . . 346 [Armin Rezaeian]&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=7H4raWjDQTA Select with the marquee tools]........... 347 Noah Lissner&lt;br /&gt;
* Select with the lasso tools [Viktor Melin] 348&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=gCL0Ijgt4iU&amp;amp;feature=youtu.be Select a color range in an image].......... . 351 Jesper Forstén&lt;br /&gt;
* Adjust pixel selections......BABYLON BRO..... . . 353&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=a6miRaHQo_8 How to extract an object from its background].......... . . 359 Markus Johansson&lt;br /&gt;
* Select the image areas in focus.......... . . 361 Nabbir Ahmed TE15A&lt;br /&gt;
* Save selections and alpha channel masks......... . 365&lt;br /&gt;
* Move, copy, and delete selected pixels.......... . 368 [Kevin Sevefjord]&lt;br /&gt;
* Duplicate, split, and merge channels......... 373&lt;br /&gt;
* Create a temporary quick mask.......... . . 375&lt;br /&gt;
* Convert between paths and selection borders......... . . 377&lt;br /&gt;
* Channel calculations............ 378&lt;br /&gt;
* Channel basics............ 380 [Teodor Eklund]&lt;br /&gt;
* Refine a selection........... . 383 &lt;br /&gt;
* Selecting areas of a photo.......... . 383 katrin kjellgren&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===  Chapter 8: Image adjustments ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Perspective Warp........... . 384 Nikita Tzonov&lt;br /&gt;
* Reduce camera shake blurring........... 392&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=XZxwu4EfMm4&amp;amp;feature=youtu.be Healing brush examples] av Jonas Sjölund &lt;br /&gt;
* Export color lookup tables.......... . 426&lt;br /&gt;
* Adjust image sharpness and blur Sandel Singh.......... 427&lt;br /&gt;
* Understand color adjustments........... 433&lt;br /&gt;
* Convert a color image to black and white......... . 439 Madelene Holst Lindén&lt;br /&gt;
* View histograms and pixel values.......... 440&lt;br /&gt;
* Target images for press........... . 446&lt;br /&gt;
* Make quick tonal adjustments   Simran Sheikh........... 448&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=iZyIcEMyxgw Applying a Brightness/Contrast adjustment] av Marcus Wranghult. 452&lt;br /&gt;
* Adjust color and tone with Levels and Curves eyedroppers....... . . 453 Jakob TE15B&lt;br /&gt;
* Adjust HDR exposure and toning.......... 454 Jakob TE15B&lt;br /&gt;
* Levels adjustment........... 455&lt;br /&gt;
* Adjust image color and tone........... ( valeria avalos ). . 458&lt;br /&gt;
* Adjustment and fill layers.......... . . 459&lt;br /&gt;
* Apply special color effects to images......... 463 Erik Olsson&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=nplZCqRU5DA Color Balance Adjustment ]......... 465 Fredrika Theberg &lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=hE3vS48LaLU Curves adjustment] . 466 Richard Byström&lt;br /&gt;
* Adjust hue and saturation.......... . 470 Liam Rickett&lt;br /&gt;
* Adjust shadow and highlight detail......... . 473 Lucas Renz&lt;br /&gt;
* Auto color corrections........... . . 475 Kani Te15A&lt;br /&gt;
* Using adjustment layers........... 475 &lt;br /&gt;
* Dodge or burn image areas av Gustav&lt;br /&gt;
* How to Liquify an image............ Fredrik Berglund&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Slut&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Noset</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34758</id>
		<title>Innehållsförteckning Photoshopmanual</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34758"/>
		<updated>2016-02-17T11:34:09Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Noset: /* Chapter 7: Selecting */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Gör en HowTo-film ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Välj något av nedanstående områden. Listan du ser är från innehållsförteckningen i pdf-en.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du skriver helt enkelt &#039;&#039;&#039;ditt namn efter den rubrik du väljer&#039;&#039;&#039; att göra film på.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sedan är det bara att gå in i manualen och läsa på samt göra din film.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Innehållsförteckning Photoshop ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 5: Image and color basics ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Resize images. Edvin . 209&lt;br /&gt;
* Image essentials........... . . 211&lt;br /&gt;
* Image size and resolution.......... . . 214&lt;br /&gt;
* Acquire images from cameras and scanners........ . . 220&lt;br /&gt;
* Create, open, and import images.......... 222&lt;br /&gt;
* Viewing images........... . . 226&lt;br /&gt;
* Color modes............ . . 231&lt;br /&gt;
* Match, replace, and mix colors........... 234&lt;br /&gt;
* Distort filters are unavailable........... . . 239&lt;br /&gt;
* Invalid JPEG Marker error | Opening images........ . . 239&lt;br /&gt;
* Image information............ . . 241&lt;br /&gt;
* High dynamic range images........... . . 245&lt;br /&gt;
* Customize indexed color tables.......... . . 252&lt;br /&gt;
* Customize color pickers and swatches.......... . 254&lt;br /&gt;
* Convert between color modes........... 256&lt;br /&gt;
* About color............. 261&lt;br /&gt;
* Color and monochrome adjustments using channels....... . . 263&lt;br /&gt;
* Erase parts of an image........... . 266&lt;br /&gt;
* Choose colors............ . 269&lt;br /&gt;
* Viewing multiple images.......... . . 275&lt;br /&gt;
* Blending modes........... . . 277&lt;br /&gt;
* Choose colors in the Color and Swatches panels......... . 281&lt;br /&gt;
* Add a conditional mode change to an action........ . 283&lt;br /&gt;
* Add swatches from HTML CSS and SVG.......... 283&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 6: Layers ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Layer basics............. 284&lt;br /&gt;
* Nondestructive editing........... . 288&lt;br /&gt;
* Create and manage layers and groups.......... . 289&lt;br /&gt;
* Select, group, and link layers........... . . 291&lt;br /&gt;
* Mask layers............. . 293&lt;br /&gt;
* Layer opacity and blending.......... 298&lt;br /&gt;
* Move, stack, and lock layers.......... 301&lt;br /&gt;
* Layer comps............ . . 302&lt;br /&gt;
* Work with Smart Objects.......... . . 305&lt;br /&gt;
* Apply Smart Filters............ . . 311&lt;br /&gt;
* Align and distribute layers.......... . 314&lt;br /&gt;
* Combine multiple images into a group portrait......... . . 317&lt;br /&gt;
* Manage layers and groups.......... . 317&lt;br /&gt;
* Generate image assets from layers......... . . 320&lt;br /&gt;
* Layer effects and styles........... . 326&lt;br /&gt;
* Extract assets............ . . 335&lt;br /&gt;
* Mask layers with vector masks........... 337&lt;br /&gt;
* Combine images with Auto-Blend Layers......... . . 338&lt;br /&gt;
* Reveal layers with clipping masks.......... 339&lt;br /&gt;
* Load selections from a layer or layer mask&#039;s boundaries....... 341&lt;br /&gt;
* Knockout to reveal content from other layers........ . 341&lt;br /&gt;
* Edit layer masks........... . . 343&lt;br /&gt;
* Layers 101............. . 343&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 7: Selecting ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Make quick selections........... . . 344&lt;br /&gt;
* Make selections........... . . 346&lt;br /&gt;
* Select with the marquee tools........... 347 Noah Lissner&lt;br /&gt;
* Select with the lasso tools Viktor Melin 348&lt;br /&gt;
* Select a color range in an image.......... . 351&lt;br /&gt;
* Adjust pixel selections........... . . 353&lt;br /&gt;
* Extract an object from its background.......... . . 359&lt;br /&gt;
* Select the image areas in focus.......... . . 361&lt;br /&gt;
* Save selections and alpha channel masks......... . 365&lt;br /&gt;
* Move, copy, and delete selected pixels.......... . 368&lt;br /&gt;
* Duplicate, split, and merge channels......... 373&lt;br /&gt;
* Create a temporary quick mask.......... . . 375&lt;br /&gt;
* Convert between paths and selection borders......... . . 377&lt;br /&gt;
* Channel calculations............ 378&lt;br /&gt;
* Channel basics............ 380&lt;br /&gt;
* Refine a selection........... . 383&lt;br /&gt;
* Selecting areas of a photo.......... . 383&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===  Chapter 8: Image adjustments ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Perspective Warp........... . 384&lt;br /&gt;
* Reduce camera shake blurring........... 392&lt;br /&gt;
* Healing brush examples........... 398&lt;br /&gt;
* Export color lookup tables.......... . 426&lt;br /&gt;
* Adjust image sharpness and blur.......... 427&lt;br /&gt;
* Understand color adjustments........... 433&lt;br /&gt;
* Convert a color image to black and white......... . 439&lt;br /&gt;
* View histograms and pixel values.......... 440&lt;br /&gt;
* Target images for press........... . 446&lt;br /&gt;
* Make quick tonal adjustments........... 448&lt;br /&gt;
* Apply a Brightness/Contrast adjustment......... . . 452&lt;br /&gt;
* Adjust color and tone with Levels and Curves eyedroppers....... . . 453&lt;br /&gt;
* Adjust HDR exposure and toning.......... 454&lt;br /&gt;
* Levels adjustment........... 455&lt;br /&gt;
* Adjust image color and tone........... . . 458&lt;br /&gt;
* Adjustment and fill layers.......... . . 459&lt;br /&gt;
* Apply special color effects to images......... 463&lt;br /&gt;
* Apply the Color Balance adjustment......... 465&lt;br /&gt;
* Curves adjustment............ . . 466&lt;br /&gt;
* Adjust hue and saturation.......... . 470&lt;br /&gt;
* Adjust shadow and highlight detail......... . 473&lt;br /&gt;
* Auto color corrections........... . . 475&lt;br /&gt;
* Using adjustment layers........... 475&lt;br /&gt;
* Dodge or burn image areas.......... 476&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Slut&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Noset</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rkromning&amp;diff=34483</id>
		<title>Förkromning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rkromning&amp;diff=34483"/>
		<updated>2016-02-05T14:15:53Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Noset: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;Förkromning&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förkromning, ofta enkelt kallad krom, är en teknik för elektroplätering av ett tunt skikt av krom på ett metallföremål. Det kromade skiktet kan vara dekorativt, ge korrosionsskydd, förenkla rengöring eller öka ythårdheten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&amp;lt;big&amp;gt;Process&amp;lt;/big&amp;gt;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förkromning av en komponent innefattar vanligtvis dessa steg:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Avfettning för att ta bort kraftig nedsmutsning&lt;br /&gt;
Manuell rengöring för att ta bort alla rester av smuts och ytliga orenheter&lt;br /&gt;
Olika förbehandlingar beroende på [https://www.youtube.com/watch?v=v5hej6bd9v4 Underlaget]&lt;br /&gt;
Placering i förkromningsbadet, där den värms till kromlösningens temperatur&lt;br /&gt;
Pläteringsström tillämpas under erforderlig tid för att uppnå den önskade tjockleken&lt;br /&gt;
Det finns många variationer av denna process, beroende på vilken typ av substrat som pläteras. Olika substrat behöver olika etsningslösningar, till exempel saltsyra, fluorväte och svavelsyra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Innan dekorativ förkromning sker förbereds komponenten genom olika poleringsprocesser. Det övergripande utseendet för dekorativ förkromning är endast så bra som förberedelse för komponenten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De kemikalier som används vid förkromning är mycket giftiga. Hantering av kemikalierna regleras därför i de flesta länder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&amp;lt;big&amp;gt;Olika typer&amp;lt;/big&amp;gt;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förkromning kan appliceras på olika sätt beroende på vad syftet är, exempelvis dekorativ förkromning där utseendet har störst vikt eller hårdkromning där funktionen har störst betydelse. Skillnaden mellan dekorativ förkromning och hårdkromning är att dekorativ kromning nästan uteslutande sker ovanpå en yta som förnicklats, samt att kromskiktet är så tunt att hårdhetsprover inte kan genomföras utan att kromet spricker, då hårdkrom är tjockare kan hårdhetsprover utföras vilket har givit hårdkrom dess namn. Innehållet mellan de olika kromtyperna skiljer sig inte, utan endast tjockleken.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Användningsområde&amp;lt;/big&amp;gt; :&lt;br /&gt;
Kromning brukar ofta användas till T.ex avgasrör, motorcykelstyre, fälgar, grill, till hela karosser på bilar men man kan också kroma båtar och då brukar det vara lister på båten som blir kromade.   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Såhär låter förkromade avgasrör&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| B2CBWG4C2kY |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rkromning Förkromning]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Noset</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rkromning&amp;diff=34456</id>
		<title>Förkromning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rkromning&amp;diff=34456"/>
		<updated>2016-02-05T13:48:35Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Noset: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;Förkromning&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förkromning, ofta enkelt kallad krom, är en teknik för elektroplätering av ett tunt skikt av krom på ett metallföremål. Det kromade skiktet kan vara dekorativt, ge korrosionsskydd, förenkla rengöring eller öka ythårdheten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Process&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förkromning av en komponent innefattar vanligtvis dessa steg:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Avfettning för att ta bort kraftig nedsmutsning&lt;br /&gt;
Manuell rengöring för att ta bort alla rester av smuts och ytliga orenheter&lt;br /&gt;
Olika förbehandlingar beroende på underlaget&lt;br /&gt;
Placering i förkromningsbadet, där den värms till kromlösningens temperatur&lt;br /&gt;
Pläteringsström tillämpas under erforderlig tid för att uppnå den önskade tjockleken&lt;br /&gt;
Det finns många variationer av denna process, beroende på vilken typ av substrat som pläteras. Olika substrat behöver olika etsningslösningar, till exempel saltsyra, fluorväte och svavelsyra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Innan dekorativ förkromning sker förbereds komponenten genom olika poleringsprocesser. Det övergripande utseendet för dekorativ förkromning är endast så bra som förberedelse för komponenten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De kemikalier som används vid förkromning är mycket giftiga. Hantering av kemikalierna regleras därför i de flesta länder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Olika typer&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förkromning kan appliceras på olika sätt beroende på vad syftet är, exempelvis dekorativ förkromning där utseendet har störst vikt eller hårdkromning där funktionen har störst betydelse. Skillnaden mellan dekorativ förkromning och hårdkromning är att dekorativ kromning nästan uteslutande sker ovanpå en yta som förnicklats, samt att kromskiktet är så tunt att hårdhetsprover inte kan genomföras utan att kromet spricker, då hårdkrom är tjockare kan hårdhetsprover utföras vilket har givit hårdkrom dess namn. Innehållet mellan de olika kromtyperna skiljer sig inte, utan endast tjockleken.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Såhär låter förkromade avgasrör&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| B2CBWG4C2kY |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rkromning Förkromning]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Noset</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rkromning&amp;diff=34455</id>
		<title>Förkromning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rkromning&amp;diff=34455"/>
		<updated>2016-02-05T13:48:15Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Noset: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;Förkromning&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förkromning, ofta enkelt kallad krom, är en teknik för elektroplätering av ett tunt skikt av krom på ett metallföremål. Det kromade skiktet kan vara dekorativt, ge korrosionsskydd, förenkla rengöring eller öka ythårdheten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[&#039;&#039;Process&#039;&#039;]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förkromning av en komponent innefattar vanligtvis dessa steg:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Avfettning för att ta bort kraftig nedsmutsning&lt;br /&gt;
Manuell rengöring för att ta bort alla rester av smuts och ytliga orenheter&lt;br /&gt;
Olika förbehandlingar beroende på underlaget&lt;br /&gt;
Placering i förkromningsbadet, där den värms till kromlösningens temperatur&lt;br /&gt;
Pläteringsström tillämpas under erforderlig tid för att uppnå den önskade tjockleken&lt;br /&gt;
Det finns många variationer av denna process, beroende på vilken typ av substrat som pläteras. Olika substrat behöver olika etsningslösningar, till exempel saltsyra, fluorväte och svavelsyra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Innan dekorativ förkromning sker förbereds komponenten genom olika poleringsprocesser. Det övergripande utseendet för dekorativ förkromning är endast så bra som förberedelse för komponenten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De kemikalier som används vid förkromning är mycket giftiga. Hantering av kemikalierna regleras därför i de flesta länder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[&#039;&#039;Olika typer&#039;&#039;]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förkromning kan appliceras på olika sätt beroende på vad syftet är, exempelvis dekorativ förkromning där utseendet har störst vikt eller hårdkromning där funktionen har störst betydelse. Skillnaden mellan dekorativ förkromning och hårdkromning är att dekorativ kromning nästan uteslutande sker ovanpå en yta som förnicklats, samt att kromskiktet är så tunt att hårdhetsprover inte kan genomföras utan att kromet spricker, då hårdkrom är tjockare kan hårdhetsprover utföras vilket har givit hårdkrom dess namn. Innehållet mellan de olika kromtyperna skiljer sig inte, utan endast tjockleken.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Såhär låter förkromade avgasrör&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| B2CBWG4C2kY |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rkromning Förkromning]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Noset</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rkromning&amp;diff=34450</id>
		<title>Förkromning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rkromning&amp;diff=34450"/>
		<updated>2016-02-05T13:47:04Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Noset: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;Förkromning&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förkromning, ofta enkelt kallad krom, är en teknik för elektroplätering av ett tunt skikt av krom på ett metallföremål. Det kromade skiktet kan vara dekorativt, ge korrosionsskydd, förenkla rengöring eller öka ythårdheten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Process&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förkromning av en komponent innefattar vanligtvis dessa steg:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Avfettning för att ta bort kraftig nedsmutsning&lt;br /&gt;
Manuell rengöring för att ta bort alla rester av smuts och ytliga orenheter&lt;br /&gt;
Olika förbehandlingar beroende på underlaget&lt;br /&gt;
Placering i förkromningsbadet, där den värms till kromlösningens temperatur&lt;br /&gt;
Pläteringsström tillämpas under erforderlig tid för att uppnå den önskade tjockleken&lt;br /&gt;
Det finns många variationer av denna process, beroende på vilken typ av substrat som pläteras. Olika substrat behöver olika etsningslösningar, till exempel saltsyra, fluorväte och svavelsyra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Innan dekorativ förkromning sker förbereds komponenten genom olika poleringsprocesser. Det övergripande utseendet för dekorativ förkromning är endast så bra som förberedelse för komponenten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De kemikalier som används vid förkromning är mycket giftiga. Hantering av kemikalierna regleras därför i de flesta länder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Olika typer&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förkromning kan appliceras på olika sätt beroende på vad syftet är, exempelvis dekorativ förkromning där utseendet har störst vikt eller hårdkromning där funktionen har störst betydelse. Skillnaden mellan dekorativ förkromning och hårdkromning är att dekorativ kromning nästan uteslutande sker ovanpå en yta som förnicklats, samt att kromskiktet är så tunt att hårdhetsprover inte kan genomföras utan att kromet spricker, då hårdkrom är tjockare kan hårdhetsprover utföras vilket har givit hårdkrom dess namn. Innehållet mellan de olika kromtyperna skiljer sig inte, utan endast tjockleken.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Såhär låter förkromade avgasrör&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| B2CBWG4C2kY |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rkromning Förkromning]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Noset</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rkromning&amp;diff=34446</id>
		<title>Förkromning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=F%C3%B6rkromning&amp;diff=34446"/>
		<updated>2016-02-05T13:45:49Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Noset: Skapade sidan med &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Förkromning&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;  Förkromning, ofta enkelt kallad krom, är en teknik för elektroplätering av ett tunt skikt av krom på ett metallföremål. Det kromade skiktet kan vara...&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;Förkromning&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förkromning, ofta enkelt kallad krom, är en teknik för elektroplätering av ett tunt skikt av krom på ett metallföremål. Det kromade skiktet kan vara dekorativt, ge korrosionsskydd, förenkla rengöring eller öka ythårdheten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Process&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förkromning av en komponent innefattar vanligtvis dessa steg:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Avfettning för att ta bort kraftig nedsmutsning&lt;br /&gt;
Manuell rengöring för att ta bort alla rester av smuts och ytliga orenheter&lt;br /&gt;
Olika förbehandlingar beroende på underlaget&lt;br /&gt;
Placering i förkromningsbadet, där den värms till kromlösningens temperatur&lt;br /&gt;
Pläteringsström tillämpas under erforderlig tid för att uppnå den önskade tjockleken&lt;br /&gt;
Det finns många variationer av denna process, beroende på vilken typ av substrat som pläteras. Olika substrat behöver olika etsningslösningar, till exempel saltsyra, fluorväte och svavelsyra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Innan dekorativ förkromning sker förbereds komponenten genom olika poleringsprocesser. Det övergripande utseendet för dekorativ förkromning är endast så bra som förberedelse för komponenten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De kemikalier som används vid förkromning är mycket giftiga. Hantering av kemikalierna regleras därför i de flesta länder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Olika typer&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förkromning kan appliceras på olika sätt beroende på vad syftet är, exempelvis dekorativ förkromning där utseendet har störst vikt eller hårdkromning där funktionen har störst betydelse. Skillnaden mellan dekorativ förkromning och hårdkromning är att dekorativ kromning nästan uteslutande sker ovanpå en yta som förnicklats, samt att kromskiktet är så tunt att hårdhetsprover inte kan genomföras utan att kromet spricker, då hårdkrom är tjockare kan hårdhetsprover utföras vilket har givit hårdkrom dess namn. Innehållet mellan de olika kromtyperna skiljer sig inte, utan endast tjockleken.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Såhär låter förkromade avgasrör&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| B2CBWG4C2kY |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rkromning Förkromning]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Noset</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Sammanfogning&amp;diff=34415</id>
		<title>Sammanfogning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Sammanfogning&amp;diff=34415"/>
		<updated>2016-02-05T13:17:33Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Noset: /* Vakuumfastsättning som i krokar för badrum. */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;=== [[Bultning]] ===&lt;br /&gt;
Edvin, Teo&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Svetsning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Luan och Martin.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Limning]] ===&lt;br /&gt;
khaled, fardin, lahon  och alireza&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Limning2]] ===&lt;br /&gt;
Josefine, Jesper&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Skruvning]] ===&lt;br /&gt;
Av: Emma och Anna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Spikning]] ===&lt;br /&gt;
Johar &amp;amp; Zacharias&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Lödning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Håkan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Nitning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Håkan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Kardborreband]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Viktor och Adem.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===[[Tejpning]]===&lt;br /&gt;
Av Elias&lt;br /&gt;
=== [[Dörrhandtag]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Atomic Force bonding]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ny sammanfogningsmetoder ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== [[Sugpassning]] ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== [[Bondning av elektronikkretsar]] ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== [[Snäpplåsning]] ==&lt;br /&gt;
Christopher&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== [[Krympning]], krympslang, etc ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
av Fredrika och Madelene&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== [[Vakuumfastsättning]] som i krokar för badrum. ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Noset</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Bearbetning&amp;diff=34412</id>
		<title>Bearbetning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Bearbetning&amp;diff=34412"/>
		<updated>2016-02-05T13:16:40Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Noset: /* Förkromning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
=== [[Förkromning]] ===&lt;br /&gt;
Av: William &amp;amp; Noah&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förgyllning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förnickling]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Herman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Elektroplätering]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Prägling]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Valsning]] ===&lt;br /&gt;
Micke och Linnea&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[CNC-maskiner]] ===&lt;br /&gt;
Upptagen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Täljning]]===&lt;br /&gt;
Noah och Ludvig&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Dimer_o_Dilan_Hyvling|Hyvling]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Dimer oc Dilan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Sågning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Felix och Marcus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Slipning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Max och Felix&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Tryckning]]===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Renars och Savvas&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Borrning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Noor &amp;amp; Josef&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Svarvning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Arbete av Alexander och Soheil&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Fräsning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Spiri &amp;amp; Mario&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Vattenskärning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Philip S och Daniel A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Gnistbearbetning]] ===&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Jonas och Fredrik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Laserbearbetning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ludvig, Kristofer och Daniel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[3D Printning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Nils, Rasmus och Eric.&lt;br /&gt;
Ny version: Dennis och Tor (se historik)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[3D-penna]] ===&lt;br /&gt;
(av Amanda och någon annan som jag har glömt OOPsies men de gjorde ett bra jobb kolla bara på historiken eller något)&lt;br /&gt;
&amp;lt;FONT SIZE=&amp;quot;+1&amp;quot;&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#f7c1f4&amp;quot;&amp;gt;f&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#f4c2f0&amp;quot;&amp;gt;ö&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#f0c4eb&amp;quot;&amp;gt;r&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ecc5e6&amp;quot;&amp;gt;b&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e8c7e1&amp;quot;&amp;gt;ä&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e5c8db&amp;quot;&amp;gt;t&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e1cad6&amp;quot;&amp;gt;t&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ddcbd1&amp;quot;&amp;gt;r&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d9cdcc&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d5cdc7&amp;quot;&amp;gt;d&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d7cec7&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d8cfc7&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#dad0c7&amp;quot;&amp;gt;v&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#dbd1c6&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ddd2c6&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ded3c5&amp;quot;&amp;gt;d&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e0d4c5&amp;quot;&amp;gt;r&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e1d5c4&amp;quot;&amp;gt;i&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e3d6c4&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e3d6c3&amp;quot;&amp;gt;n&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;/FONT&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Klippning och stansning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[smidning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Robin &amp;amp; Tilla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[bockning]] ===&lt;br /&gt;
Sam och Arvid&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Formblåsning]] ===&lt;br /&gt;
Av: Ali&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Formsprutning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Christoffer och Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Vakuumformning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Lucas och Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Lackning]] === &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
av Johanna &amp;amp; Albin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Gjutning]] ===&lt;br /&gt;
Av: Marcus, Adam och Simon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Photo Chemical Machining]] ===&lt;br /&gt;
Casper &amp;amp; John&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förzinkning]] ===&lt;br /&gt;
Saman &amp;amp; Mikael&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Noset</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Sammanfogning&amp;diff=34403</id>
		<title>Sammanfogning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Sammanfogning&amp;diff=34403"/>
		<updated>2016-02-05T13:09:54Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Noset: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;=== [[Bultning]] ===&lt;br /&gt;
Edvin, Teo&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Svetsning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Luan och Martin.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Limning]] ===&lt;br /&gt;
khaled, fardin, lahon  och alireza&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Limning2]] ===&lt;br /&gt;
Josefine, Jesper&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Skruvning]] ===&lt;br /&gt;
Av: Emma och Anna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Spikning]] ===&lt;br /&gt;
Johar &amp;amp; Zacharias&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Lödning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Håkan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Nitning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Håkan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Kardborreband]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Viktor och Adem.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===[[Tejpning]]===&lt;br /&gt;
Av Elias&lt;br /&gt;
=== [[Dörrhandtag]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Atomic Force bonding]] ===&lt;br /&gt;
Av Viktor &amp;amp; Jesper&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ny sammanfogningsmetoder ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== [[Sugpassning]] ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== [[Bondning av elektronikkretsar]] ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== [[Snäpplåsning]] ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== [[Krympning]], krympslang, etc ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
av Fredrika och Madelene&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== [[Vakuumfastsättning]] som i krokar för badrum. ==&lt;br /&gt;
Av: Noah &amp;amp; William&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Noset</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Fenolplast&amp;diff=34155</id>
		<title>Fenolplast</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Fenolplast&amp;diff=34155"/>
		<updated>2016-02-01T10:24:23Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Noset: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet 1 350 - 1 400 [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet Mohs skala - [[Hittar ej]]&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;] - [[Hittar ej]]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)] - [[Hittar ej]]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter] [[Hittar ej]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Fenolplast eller bakelit vilket är ämnets varunamn kan användas till impregnering av trä, papper, konststen med mera samt till fernissartade överdrag på till exempel metaller.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Bakelit framställs genom kondensering av fenoler med formaldehyd.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Det uppfanns av Leo Baekeland i Yonkers, New York omkring 1907 - 1909. Materialet har blivit allt mindre använt allteftersom nyare plaster uppfunnits.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
Att få fram priset på materialet är svårt då jag ej hittar priset på rå fenolplast/bakelit.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Bakelit Bakelit]&lt;br /&gt;
[http://sv.massevolumique.com/reponse.php?id=104 Densitet]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Av==&lt;br /&gt;
	--[[Användare:Noset|Noset]] ([[Användardiskussion:Noset|diskussion]]) 1 februari 2016 kl. 10.02 (UTC)&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Noset</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Fenolplast&amp;diff=34126</id>
		<title>Fenolplast</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Fenolplast&amp;diff=34126"/>
		<updated>2016-02-01T10:06:06Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Noset: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet 1 350 - 1 400 [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet Mohs skala - Hittar ej&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;] - Hittar ej&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)] - Hittar ej&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter] Hittar ej&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Fenolplast eller bakelit vilket är ämnets varunamn kan användas till impregnering av trä, papper, konststen med mera samt till fernissartade överdrag på till exempel metaller.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Bakelit framställs genom kondensering av fenoler med formaldehyd.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Det uppfanns av Leo Baekeland i Yonkers, New York omkring 1907 - 1909. Materialet har blivit allt mindre använt allteftersom nyare plaster uppfunnits.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
Att få fram priset på materialet är svårt då jag ej hittar priset på rå fenolplast/bakelit.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Bakelit Bakelit]&lt;br /&gt;
[http://sv.massevolumique.com/reponse.php?id=104 Densitet]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Av==&lt;br /&gt;
	--[[Användare:Noset|Noset]] ([[Användardiskussion:Noset|diskussion]]) 1 februari 2016 kl. 10.02 (UTC)&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Noset</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Noset&amp;diff=34124</id>
		<title>Användare:Noset</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Noset&amp;diff=34124"/>
		<updated>2016-02-01T10:04:01Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Noset: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Rik och känd&lt;br /&gt;
$$$$$$$$$$&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Noset</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Noset&amp;diff=34121</id>
		<title>Användare:Noset</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Noset&amp;diff=34121"/>
		<updated>2016-02-01T10:02:53Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Noset: Skapade sidan med &amp;#039;famous&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;famous&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Noset</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Fenolplast&amp;diff=34120</id>
		<title>Fenolplast</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Fenolplast&amp;diff=34120"/>
		<updated>2016-02-01T10:02:23Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Noset: Information om Fenolplast (Bakelit)&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet 1 350 - 1 400 [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet Mohs skala - Hittar ej&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Fenolplast eller bakelit vilket är ämnets varunamn kan användas till impregnering av trä, papper, konststen med mera samt till fernissartade överdrag på till exempel metaller.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Bakelit framställs genom kondensering av fenoler med formaldehyd.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Det uppfanns av Leo Baekeland i Yonkers, New York omkring 1907 - 1909. Materialet har blivit allt mindre använt allteftersom nyare plaster uppfunnits.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
Att få fram priset på materialet är svårt då jag ej hittar priset på rå fenolplast/bakelit.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Bakelit Bakelit]&lt;br /&gt;
[http://sv.massevolumique.com/reponse.php?id=104 Densitet]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Av==&lt;br /&gt;
	--[[Användare:Noset|Noset]] ([[Användardiskussion:Noset|diskussion]]) 1 februari 2016 kl. 10.02 (UTC)&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Noset</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=MDF&amp;diff=34112</id>
		<title>MDF</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=MDF&amp;diff=34112"/>
		<updated>2016-02-01T09:58:05Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Noset: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densitet 600-800 [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga: det brinner, leder ej någon värme utan att gå sönder.&lt;br /&gt;
: Elasticitetsmodul parallellt skivan [Ek&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]: 2900-4800&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
MDF: Användningsområdena är ofta inom bygg- och emballagesektorerna.&lt;br /&gt;
Möbler, dörrar, och byggrelaterade-sammanhang.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Väldigt hårt packat utav andra träspån som skapar en sorts skiva som då är MDF.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
MDF skivan (Medium Density Fiberboard) är den moderna träfiberskiva som har kommit till användning inom möbel och inredningsindustin, men används mest inom byggindustrin. &lt;br /&gt;
MDF Tillverkas av fint sågspån från barrträd.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
Enligt några sidor så är kostar MDF cirka 75 kr/m2.&lt;br /&gt;
Men det beror såklart på vart man köper det.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
[www.traguiden.se]&lt;br /&gt;
www.wikipedia.se&lt;br /&gt;
www.byggahus.se&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Noset</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=34056</id>
		<title>Materialdatabasen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=34056"/>
		<updated>2016-02-01T07:27:03Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Noset: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
* [[mall för material]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Metaller ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av Felix&lt;br /&gt;
* [[Brons]] av Philip S&lt;br /&gt;
* [[Gallium]] av Fardin&lt;br /&gt;
* [[Guld]] Max&lt;br /&gt;
* [[Iridium]] av Tobias&lt;br /&gt;
* [[Järn]] Spyridon&lt;br /&gt;
* [[Kisel]] av Renars&lt;br /&gt;
* [[Kobolt]] av Simon&lt;br /&gt;
* [[Kolstål]] tom sida med mallar&lt;br /&gt;
* [[Koppar]] av Christoffer&lt;br /&gt;
* [[Krom]] av Richard&lt;br /&gt;
* [[Kvicksilver]] av Daniel A&lt;br /&gt;
* [[Lithium]] av Jakob&lt;br /&gt;
* [[Mässing]] Soheil&lt;br /&gt;
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin&lt;br /&gt;
* [[Natrium]] av Khaled&lt;br /&gt;
* [[Niob]] av Felix A&lt;br /&gt;
* [[Osmium]] av Torn&lt;br /&gt;
* [[Palladium]] av Edvin&lt;br /&gt;
* [[Platina]] [[Arvid]]&lt;br /&gt;
* [[Rostfritt stål]] av Adrian &amp;lt;3&lt;br /&gt;
* [[silver]] av Mario&lt;br /&gt;
* [[Tenn]] av Ludvig&lt;br /&gt;
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza&lt;br /&gt;
* [[Uran]] av Ludvig G&lt;br /&gt;
* [[Zink]] av Leo Wezelius&lt;br /&gt;
* [[Magnesium]] av Christopher&lt;br /&gt;
* [[Nickel]] av Nabbir&lt;br /&gt;
* [[Vismut]] av Jonas&lt;br /&gt;
* [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W&lt;br /&gt;
* [[Lantan]] av Jesper&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Plast ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Akryl]] / PMMA / plexiglas av Fredrika&lt;br /&gt;
* [[Amidplast, PA]] av Kevin&lt;br /&gt;
* [[Elastan]] av Emre&lt;br /&gt;
* [[Epoxiplast]] av Anna&lt;br /&gt;
* [[Esterplast]] av Olle&lt;br /&gt;
* [[Fenolplast]] Noah L&lt;br /&gt;
* [[frigolit]] av Rasmus&lt;br /&gt;
* [[GoreTex]] av Madelene &lt;br /&gt;
* [[Gummi]] av Johan&lt;br /&gt;
** [[Butylgummi]]&lt;br /&gt;
** [[Etenpropengummi]]&lt;br /&gt;
** [[Kloroprengummi]]&lt;br /&gt;
** [[Nitrilgummi]] Armin&lt;br /&gt;
** [[Styrengummi]]&lt;br /&gt;
* [[Kevlar]] av Lahon&lt;br /&gt;
* [[Melaminplast]]&lt;br /&gt;
* [[Polylaktid]] Elias&lt;br /&gt;
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda&lt;br /&gt;
* [[polyester]] av Casper&lt;br /&gt;
* [[polyeten]] av Teodor&lt;br /&gt;
* [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik&lt;br /&gt;
* [[polypropen]] av [[Adem]]&lt;br /&gt;
* [[Polystyren]] av Linnea&lt;br /&gt;
* [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef&lt;br /&gt;
* [[Silikon]] av Emma&lt;br /&gt;
* [[Uretanplast]]&lt;br /&gt;
* [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas&lt;br /&gt;
* [[Viskos]] av Kani&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Keramer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Aluminiumoxid, se [[Safir]]&lt;br /&gt;
* [[Betong]]  av Teodor E&lt;br /&gt;
* [[Borkarbid]] xX Fredrik Xx&lt;br /&gt;
* [[Bornitrid]]&lt;br /&gt;
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]&lt;br /&gt;
* [[diamant]] av Nils&lt;br /&gt;
* [[Glas]] av Savvas G&lt;br /&gt;
* [[Grafen]] av [[Viktor]]&lt;br /&gt;
* [[Grafit]] av Luan&lt;br /&gt;
* [[Kiselkarbid]]&lt;br /&gt;
* [[Kiselnitrid]]&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] John&lt;br /&gt;
* [[Kvarts]] Kristofer&lt;br /&gt;
* [[Marmor]] Adam&lt;br /&gt;
* [[PICA-X]] av Dennis&lt;br /&gt;
* [[Porslin]] David&lt;br /&gt;
* [[Safir]] Marcus&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Linus&lt;br /&gt;
* [[Titandiborid]]&lt;br /&gt;
* [[Zirkoniumdioxid]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Trä ==&lt;br /&gt;
* [[Paper]] av [[Sten]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träslag ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Bambu]] av Zacharias&lt;br /&gt;
* [[Björk]] av Lucas&lt;br /&gt;
* [[Ek]] Simon B&lt;br /&gt;
* [[Furu]] Robin och Tilla&lt;br /&gt;
* [[Lignum Vitae]] Noah&lt;br /&gt;
* [[Kork]] Gustav L&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bygg ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Gipsskiva]] av Josefine&lt;br /&gt;
* [[MDF]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[HDF]] av Viktor&lt;br /&gt;
* [[Plywood]] av Mikael&lt;br /&gt;
* [[Spånskiva]] av Sperman&lt;br /&gt;
* [[Mineralull]]&lt;br /&gt;
* [[kalksten]] av mohammed&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träprodukter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Papper]] Av: Daniel&lt;br /&gt;
* [[Wellpapp]] av Elin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Fiber==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aramid]] av Ali&lt;br /&gt;
*[[Ull]] av Saman&lt;br /&gt;
* [[Glasfiber]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[Hampa]] av Nikita&lt;br /&gt;
* [[Bomull]] av Sandel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Övrigt ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Silke]] av Niklas&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Linoleum]] av Riaz&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Noset</name></author>
	</entry>
</feed>