https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&feedformat=atom&user=Niwi 2026-06-04T03:40:07Z Användarbidrag MediaWiki 1.41.1 https://wikiskola.se/index.php?title=%C3%96vningsuppgifter_p%C3%A5_Ohms_lag&diff=26883 2014-05-10T13:36:56Z

<p>Niwi: /* Uppgift 2 - Nils Wikström */</p> <hr /> <div>== Uppgift 1 Rasmus Madsen==<br /> <br /> {{uppgruta| Spänningen är 12V och resistansen är 200+400 Ohm. Vad är strömmen?<br /> <br /> [[Fil:| 240px]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 2 - Nils Wikström ==<br /> <br /> {{uppgruta| Mitt dia funkar inte så jag improviserade lite. <br /> UPPGIFT: På bilden ser ni en strömkrets till en ficklampa. Batteriets spänning är 4,5 volt och glödlampans resistans är 10 ohm (Ω). Vad blir effekten (i watt) och strömmen (i ampere)?<br /> <br /> [[Fil:Namnlös.png | 240px ]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> svar: 0,45 ampere och 2,025 watt<br /> <br /> av: Nils Wikström<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 3 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 3.5V och har en restistans på 10Ω. Vad blir effekten (i watt) och strömmen (i ampere)?<br /> <br /> [[Fil:Skärmavbild 2014-05-09 kl. 12.56.42.png | 240px]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 4 - Michael Hedman - Parallella resistanser ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 2 A och spänningen är 12 V. stämmer 10 och 15 ohm?<br /> <br /> [[Fil:Parallella_resistanser.png | 240px ]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Formeln för att räkna ut den totala resistansen på 2 parallella resistorer följer:<br /> : R&lt;sub&gt;total&lt;/sub&gt; = (R&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt; * R&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;) / (R&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt; + R&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;)<br /> <br /> : (om man vill kan man fortsätta att addera resistanser i formeln till n resistanser)<br /> : R&lt;sub&gt;total&lt;/sub&gt; = (R&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt; * R&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; ... * R&lt;sub&gt;n&lt;/sub&gt;) / (R&lt;sub&gt;1&lt;/sub&gt; + R&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; ... + R&lt;sub&gt;n&lt;/sub&gt;)<br /> <br /> : om vi då tar fram det totala ohm värdet genom att dividera spänningen med strömmen (12V / 2A) så får vi 6 ohm totalt.<br /> <br /> : och om vi tar formlen från tidigare och stoppar in dom värden vi har så får vi:<br /> : (10 * 15)/(10 + 15)<br /> : om vi kortar ner det blir det<br /> : 150 / 25<br /> : dela 150 med 25 så får du 6ohm som är identiskt med det totala vi fick framm tidigare, så det stämmer perfekt.<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 5 Daniel ==<br /> <br /> {{uppgruta| Om framlamporna på en bil är 55 Ohm och spänningen är 12volt vad blir strömmen?<br /> <br /> [[Fil:Skärmavbild 2014-05-09 kl. 14.09.05.png | 240px]] |<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Ohms lag gäller U=R'I, i denna uppgift så gäller det att räkna ut I vilket gör om formeln till I=U/R alltså I=12/55 vilket är ungefär 2,2 så lampornas ström är ungefär 2,2<br /> <br /> : Daniel Azhari<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 6 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Denna bild illustrerar en krets som består av en strömkälla på 6V i form av ett batteri, en resistor som sänker spänningen till 4V, en lampa som tål 4V och lyser med 5W och sist men inte minst en strömbrytare.<br /> Funktionen av kretsen är att låta en lysdiod med hjälp av ett 1,125v batteri och sedan kunna släcka/tända den med en strömbrytare. Frågan är som följer: Hur stark är trömmen?<br /> <br /> [[Fil:Diagram1.jpg]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Svaret är 1.6<br /> <br /> : Leo Wezelius<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 7 Luan ==<br /> <br /> {{uppgruta| Resistansen är 500 Ohm och strömmen är 3 mA. Vad är spänningen?<br /> <br /> [[Fil:Diagram1.png | 240px ]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> ==Upgift 8 Soheil ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 9 Arvid ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 3 A och spänningen är 12 V, Vad är resistansen?<br /> <br /> [[Fil:Skärmavbild_2014-05-08_kl._13.18.14.png | 240px ]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 10 - Dilan breeee halo<br /> ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 11 - Spyridon==<br /> <br /> {{uppgruta| Om spänningen är lika med 10V och strömmen är lika med 5A vad är då resistansen? <br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Ohms lag är U=R*I och om man vill få R(Resistansen) på en sida för att få reda på det så blir det R=U/I. I vår uppgift blir det 10/5=2 ohm. Resistansen är då 2 ohm. <br /> <br /> : Spyridon<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 12 - Josef Kalhory ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]<br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Strömmen är 1 och resistansen är 200 så det resulterar 1*200=spänning enligt formeln A=I, Ohm=R och I*R=U och U=spänning alltså är spänningen 200.<br /> <br /> : Josef<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 13 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 14 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Om ett samsung(android) batteri använder sig av 100mA och 3.7V. Vad är då resistansen?<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : R=U/I, 100mA = 0.1A. 3.7/0.1=37<br /> <br /> : Johan Stigberg TE13B<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 15 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png |240px ]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 16 - Ludvig Jealmo ==<br /> {{uppgruta| Spänning och effekt<br /> <br /> <br /> Beräkna spänning (U{{=}}R*I), samt effekt för kretsen (P{{=}}U*I). Strömstyrkan är 22A, resistansen är 15.<br /> <br /> [[Fil:12356789.png]]<br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> <br /> Svar: Kretsen har 330V (15*22=330) och P värdet är 7260W (330*22= 7260)<br /> <br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 17 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 10 A och spänningen är 100 V. Vad är resistansen?<br /> <br /> [[Fil:Bananostpotatisslick.png]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : 100V/10A = 10R<br /> <br /> : Christoffer J<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 18 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Vad är resistansen (R), om spänningen är 3V och strömmen är 10A?<br /> <br /> [[Fil:LOL.png | 240px ]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Facit: 3/10=0,3 Ohm<br /> Svar, 0,3 Ohm<br /> <br /> : Namn: Martin TE13B<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 19 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Du har ett AA batteri som ska skicka ström till en glödlampa, vad är resistansen om spänningen är 1,5V och strömmen är 1 mA (o,oo1 A)<br /> <br /> [[Fil:Screen_Shot_2014-05-08_at_12.57.58.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> R = U / I = 1.5 / 0.001 = 1.5 * 1000 = 1500 Ohm<br /> : Svar, 1500 Ohm<br /> Felix Anderhagen<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 20 - Lucas ==<br /> <br /> {{uppgruta| Adolf H skulle spränga lampor med ett batteri. Innan han skulle börja sitt projekt tänkte han mäta resistansen så att han vet ifall hans batteri har tillräckligt hög spänning. Tyvärr är herr H inte så kunnig inom fysik utan prioriterar gas teknik och behöver därför DIN hjälp! Vad är resistansen när spänningen är 20,0 v och strömmen är 0.140 A?<br /> <br /> [[Fil:Inte diagram 1.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Ungefär: 143 Ohm<br /> <br /> : Lucas Hägg<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 21 - Max ==<br /> <br /> {{uppgruta| U → Spänning (Volt) , I → Ström (Ampere) , R → Resistans (Ω) , P → Effekt (W)<br /> Frågan lyder: Två stycken batterier till en ficklampa innehåller en spänning på 1,5Volt vardera. Sedan så utvecklas en effekt på 3W. Räkna ut Amperen med följande formel: P → U * I <br /> <br /> När du väl har fått reda på amperen räkna sedan ut vad resistansen i Ω är med formeln U → R * I<br /> <br /> <br /> [[Fil: Skärmavbild_2014-05-08_kl._13.23.31.png | 240px ]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Första uppgiften: Ändra på formeln till P/U → I och få sedan svaret 1 Ampere.<br /> : Andra uppgiften: Svaret är 3Ω då I → 1<br /> <br /> : Max Lundgren TE13B<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 22 - Dimer ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 3 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : U = R*1 = 3*200 = 600. Spänningen är 600 V<br /> <br /> Dimer<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 22 (Linnéa) ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 2.4 mA och Spänningen är på 12 V. Hur hög resistans har resistorn?<br /> <br /> [[Fil: Skärmavbild 2014-04-28 kl. 11.35.43.png | Bästa bilden]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : 5 kOhm<br /> <br /> : Linnéa Bergmark<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 23 Kristofer ==<br /> <br /> {{uppgruta| Bjergsen har en ficklampa med 20 Ohm med en spänning på 7.2 volt, Och Nasus påstår att strömmen kommer att bli 2.778, har Nasus rätt?<br /> <br /> [[Fil:Skärmavbild_2014-05-09_kl._13.04.49.png‎ |240px ]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> Svar: I=U/R är formeln för att beräkna strömmen men Nasus räknade I=R/U vilket är fel.<br /> Rätt svar är 7.2/20 = 0.36<br /> Fel svar är 20/7.2 = 2.778<br /> <br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;</div>

Niwi https://wikiskola.se/index.php?title=%C3%96vningsuppgifter_p%C3%A5_Ohms_lag&diff=26815 2014-05-08T11:21:29Z

<p>Niwi: /* Uppgift 2 - Nils Wikström */</p> <hr /> <div>== Uppgift 1 Rasmus Madsen==<br /> <br /> {{uppgruta| Spänningen är 12V och resistansen är 200+400 Ohm. Vad är strömmen?<br /> <br /> [[Fil:Skärmavbild_2014-05-08_kl._13.07.53.png| 240px]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 2 - Nils Wikström ==<br /> <br /> {{uppgruta| Mitt dia funkar inte så jag improviserade lite. <br /> UPPGIFT: På bilden ser ni en strömkrets till en ficklampak. Batteriets spänning är 4,5 volt och glödlampans resistans är 10 ohm (Ω). Vad blir effekten (i watt) och strömmen (i ampere)?<br /> <br /> [[Fil:Namnlös.png | 240px ]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> svar: 0,45 ampere och 2,025 watt<br /> <br /> av: Nils Wikström<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 3 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 4 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 5 Daniel ==<br /> <br /> {{uppgruta| Om framlamporna på en bil är 55 Ohm och spänningen är 12volt vad blir strömmen?<br /> <br /> [[Fil:Skärmavbild 2014-04-28 kl. 10.50.57.png | 240px]] |<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Formeln är I=U/R alltså I=12/55 vilket är ungefär 2,2 så lampornas ström är ungefär 2,2<br /> <br /> : Daniel Azhari<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 6 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 7 Luan ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> ==Upgift 8 Soheil ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 9 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 10 - Dilan ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 11 - Spyridon==<br /> <br /> {{uppgruta| Om spänningen är lika med 10V och strömmen är lika med 5A vad är då resistansen? <br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png ]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Ohms lag är U=R*I och om man vill få R(Resistansen) på en sida för att få reda på det så blir det R=U/I. I vår uppgift blir det 10/5=2 ohm. Resistansen är då 2 ohm. <br /> <br /> : Spyridon<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 12 - Josef Kalhory ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Strömmen är 1 och resistansen är 200 så det resulterar 1*200=spänning enligt formeln A=I, Ohm=R och I*R=U och U=spänning alltså är spänningen 200.<br /> <br /> : Josef<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 13 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 14 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Om ett samsung(android) batteri använder sig av 100mA och 3.7V. Vad är då resistansen?<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : R=U/I, 100mA = 0.1A. 3.7/0.1=37<br /> <br /> : Johan Stigberg TE13B<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 15 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 16 - Ludvig Jealmo ==<br /> {{uppgruta| Spänning och effekt<br /> <br /> <br /> Beräkna spänning (U{{=}}R*I), samt effekt för kretsen (P{{=}}U*I). Strömstyrkan är 22A, resistansen är 15.<br /> <br /> [[Fil:12356789.png]]<br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> <br /> Svar: Kretsen har 330V (15*22=330) och P värdet är 7260W (330*22= 7260)<br /> <br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 17 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 10 A och spänningen är 100 V. Vad är resistansen?<br /> <br /> [[Fil:Bananostpotatisslick.png]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : 100V/10A = 10R<br /> <br /> : Christoffer J<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 18 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Vad är resistansen (R), om spänningen är 3V och strömmen är 10A?<br /> <br /> [[Fil:LOL.png | 240px ]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Facit: 3/10=0,3R<br /> <br /> : Namn: Martin TE13B<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 19 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Du har ett AA batteri som ska skicka ström till en glödlampa, vad är resistansen om spänningen är 1,5V och strömmen är 1 mA (o,oo1 A)<br /> <br /> [[Fil:Screen_Shot_2014-05-08_at_12.57.58.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> R = U / I = 1.5 / 0.001 = 1.5 * 1000 = 1500 Ohm<br /> : Svar, 1500 Ohm<br /> Felix Anderhagen<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 20 - Lucas ==<br /> <br /> {{uppgruta| Adolf H skulle spränga lampor med ett batteri. Innan han skulle börja sitt projekt tänkte han mäta resistansen så att han vet ifall hans batteri har tillräckligt hög spänning. Tyvärr är herr H inte så kunnig inom fysik utan prioriterar gas teknik och behöver därför DIN hjälp! Vad är resistansen när spänningen är 20 v och strömmen är 0.14 A?<br /> <br /> [[Fil:Inte diagram 1.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Ungefär: 142,85 Ohm<br /> <br /> : Lucas Hägg<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 21 - Max ==<br /> <br /> {{uppgruta| U → Spänning (Volt) , I → Ström (Ampere) , R → Resistans (Ω) , P → Effekt (W)<br /> Frågan lyder: Två stycken batterier till en ficklampa innehåller en spänning på 1,5Volt vardera och en effekt på 3W. Räkna ut Amperen med följande formel: P → U * I <br /> <br /> <br /> [[Fil:Skärmavbild_2014-05-03_kl._13.26.45.png | 240px ]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : 1 Ampere<br /> <br /> : Max Lundgren TE13B<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 22 - Dimer ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 3 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : U = R*1 = 3*200 = 600. Spänningen är 600 V<br /> <br /> Dimer<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 22 (Linnéa) ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 2.4 mA och Spänningen är på 12 V. Hur hög resistans har resistorn?<br /> <br /> [[Fil: Skärmavbild 2014-04-28 kl. 11.35.43.png | Bästa bilden]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : 5 kOhm<br /> <br /> : Linnéa Bergmark<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;</div>

Niwi https://wikiskola.se/index.php?title=%C3%96vningsuppgifter_p%C3%A5_Ohms_lag&diff=26809 2014-05-08T11:18:13Z

<p>Niwi: /* Uppgift 2 - Nils Wikström */</p> <hr /> <div>== Uppgift 1 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Spänningen är 12V och resistansen är 200+400 Ohm. Vad är strömmen?<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 2 - Nils Wikström ==<br /> <br /> {{uppgruta| Mitt dia funkar inte så jag improviserade lite. <br /> UPPGIFT: På bilden ser ni en strömkrets till en ficklampak. Batteriets spänning är 4,5 volt och glödlampans resistans är 10 ohm (Ω). Vad blir effekten (i watt) och strömmen (i ampere)?<br /> <br /> [[Fil:Namnlös.png | 240px ]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> svar: 0,45 Ampere<br /> <br /> av: Nils Wikström<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 3 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 4 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 5 Daniel ==<br /> <br /> {{uppgruta| Om framlamporna på en bil är 55 Ohm och spänningen är 12volt vad blir strömmen?<br /> <br /> [[Fil:Skärmavbild 2014-04-28 kl. 10.50.57.png | 240px]] |<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Formeln är I=U/R alltså I=12/55 vilket är ungefär 2,2 så lampornas ström är ungefär 2,2<br /> <br /> : Daniel Azhari<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 6 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 7 Luan ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> ==Upgift 8 Soheil ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 9 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 10 - Dilan ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 11 - Spyridon==<br /> <br /> {{uppgruta| Om spänningen är lika med 10V och strömmen är lika med 5A vad är då resistansen? <br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png ]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Ohms lag är U=R*I och om man vill få R(Resistansen) på en sida för att få reda på det så blir det R=U/I. I vår uppgift blir det 10/5=2 ohm. Resistansen är då 2 ohm. <br /> <br /> : Spyridon<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 12 - Josef Kalhory ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Strömmen är 1 och resistansen är 200 så det resulterar 1*200=spänning enligt formeln A=I, Ohm=R och I*R=U och U=spänning alltså är spänningen 200.<br /> <br /> : Josef<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 13 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 14 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Om ett samsung(android) batteri använder sig av 100mA och 3.7V. Vad är då resistansen?<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : R=U/I, 100mA = 0.1A. 3.7/0.1=37<br /> <br /> : Johan Stigberg TE13B<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 15 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 16 - Ludvig Jealmo ==<br /> {{uppgruta| Spänning och effekt<br /> <br /> <br /> Beräkna spänning (U{{=}}R*I), samt effekt för kretsen (P{{=}}U*I). Strömstyrkan är 22A, resistansen är 15.<br /> <br /> [[Fil:12356789.png]]<br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> <br /> Svar: Kretsen har 330V (15*22=330) och P värdet är 7260W (330*22= 7260)<br /> <br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 17 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 10 A och spänningen är 100 V. Vad är resistansen?<br /> <br /> [[Fil:Bananostpotatisslick.png]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : 100V/10A = 10R<br /> <br /> : Christoffer J<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 18 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Vad är resistansen (R), om spänningen är 3V och strömmen är 10A?<br /> <br /> [[Fil:LOL.png | 240px ]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Facit: 3/10=0,3R<br /> <br /> : Namn: Martin TE13B<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 19 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Du har ett AA batteri som ska skicka ström till en glödlampa, vad är resistansen om spänningen är 1,5V och strömmen är 1 mA (o,oo1 A)<br /> <br /> [[Fil:Screen_Shot_2014-05-08_at_12.57.58.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> R = U / I = 1.5 / 0.001 = 1.5 * 1000 = 1500 Ohm<br /> : Svar, 1500 Ohm<br /> Felix Anderhagen<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 20 - Lucas ==<br /> <br /> {{uppgruta| Adolf H skulle spränga lampor med ett batteri. Innan han skulle börja sitt projekt tänkte han mäta resistansen så att han vet ifall hans batteri har tillräckligt hög spänning. Tyvärr är herr H inte så kunnig inom fysik utan prioriterar gas teknik och behöver därför DIN hjälp! Vad är resistansen när spänningen är 20 v och strömmen är 0.14 A?<br /> <br /> [[Fil:Inte diagram 1.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Ungefär: 142,85 Ohm<br /> <br /> : Lucas Hägg<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 21 - Max ==<br /> <br /> {{uppgruta| U → Spänning (Volt) , I → Ström (Ampere) , R → Resistans (Ω) , P → Effekt (W)<br /> Frågan lyder: Två stycken batterier till en ficklampa innehåller en spänning på 1,5Volt vardera och en effekt på 3W. Räkna ut Amperen med följande formel: P → U * I <br /> <br /> <br /> [[Fil:Skärmavbild_2014-05-03_kl._13.26.45.png | 240px ]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : 1 Ampere<br /> <br /> : Max Lundgren TE13B<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 22 - Dimer ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 3 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : U = R*1 = 3*200 = 600. Spänningen är 600 V<br /> <br /> Dimer<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 22 (Linnéa) ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 2.4 mA och Spänningen är på 12 V. Hur hög resistans har resistorn?<br /> <br /> [[Fil: Skärmavbild 2014-04-28 kl. 11.35.43.png | Bästa bilden]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : 5 kOhm<br /> <br /> : Linnéa Bergmark<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;</div>

Niwi https://wikiskola.se/index.php?title=%C3%96vningsuppgifter_p%C3%A5_Ohms_lag&diff=26807 2014-05-08T11:16:07Z

<p>Niwi: /* Uppgift 2 - Nils Wikström */</p> <hr /> <div>== Uppgift 1 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 2 - Nils Wikström ==<br /> <br /> {{uppgruta| Mitt dia funkar inte så jag improviserade lite. <br /> UPPGIFT: På bilden ser ni en strömkrets till en ficklampak. Batteriets spänning är 4,5 volt och glödlampans resistans är 10 ohm (Ω). Vad blir effekten (i ampere)?<br /> <br /> [[Fil:Namnlös.png | 240px ]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> svar: 0,45 Ampere<br /> <br /> av: Nils Wikström<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 3 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 4 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 5 Daniel ==<br /> <br /> {{uppgruta| Om framlamporna på en bil är 55 Ohm och spänningen är 12volt vad blir strömmen?<br /> <br /> [[Fil:Skärmavbild 2014-04-28 kl. 10.50.57.png | 240px]] |<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Formeln är I=U/R alltså I=12/55 vilket är ungefär 2,2 så lampornas ström är ungefär 2,2<br /> <br /> : Daniel Azhari<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 6 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 7 Luan ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> ==Upgift 8 Soheil ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 9 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 10 - Dilan ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 11 - Spyridon==<br /> <br /> {{uppgruta| Om spänningen är lika med 10V och strömmen är lika med 5A vad är då resistansen? <br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png ]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Ohms lag är U=R*I och om man vill få R(Resistansen) på en sida för att få reda på det så blir det R=U/I. I vår uppgift blir det 10/5=2 ohm. Resistansen är då 2 ohm. <br /> <br /> : Spyridon<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 12 - Josef Kalhory ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Strömmen är 1 och resistansen är 200 så det resulterar 1*200=spänning enligt formeln A=I, Ohm=R och I*R=U och U=spänning alltså är spänningen 200.<br /> <br /> : Josef<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 13 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 14 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Om ett samsung(android) batteri använder sig av 100mA och 3.7V. Vad är då resistansen?<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : R=U/I, 100mA = 0.1A. 3.7/0.1=37<br /> <br /> : Johan Stigberg TE13B<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 15 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 16 - Ludvig Jealmo ==<br /> {{uppgruta| Spänning och effekt<br /> <br /> <br /> Beräkna spänning (U{{=}}R*I), samt effekt för kretsen (P{{=}}U*I). Strömstyrkan är 22A, resistansen är 15.<br /> <br /> [[Fil:12356789.png]]<br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> <br /> Svar: Kretsen har 330V (15*22=330) och P värdet är 7260W (330*22= 7260)<br /> <br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 17 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 10 A och spänningen är 100 V. Vad är resistansen?<br /> <br /> [[Fil:Bananostpotatisslick.png]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : 100V/10A = 10R<br /> <br /> : Christoffer J<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 18 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Vad är resistansen (R), om spänningen är 3V och strömmen är 10A?<br /> <br /> [[Fil:LOL.png | 240px ]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Facit: 3/10=0,3R<br /> <br /> : Namn: Martin TE13B<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 19 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Du har ett AA batteri som ska skicka ström till en glödlampa, vad är resistansen om spänningen är 1,5V och strömmen är 1 mA (o,oo1 A)<br /> <br /> [[Fil:Screen_Shot_2014-05-08_at_12.57.58.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> R = U / I = 1.5 / 0.001 = 1.5 * 1000 = 1500 Ohm<br /> : Svar, 1500 Ohm<br /> Felix Anderhagen<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 20 - Lucas ==<br /> <br /> {{uppgruta| Adolf H skulle spränga lampor med ett batteri. Innan han skulle börja sitt projekt tänkte han mäta resistansen så att han vet ifall hans batteri har tillräckligt hög spänning. Tyvärr är herr H inte så kunnig inom fysik utan prioriterar gas teknik och behöver därför DIN hjälp! Vad är resistansen när spänningen är 20 v och strömmen är 0.14 A?<br /> <br /> [[Fil:Inte diagram 1.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Ungefär: 142,85 Ohm<br /> <br /> : Lucas Hägg<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 21 - Max ==<br /> <br /> {{uppgruta| U → Spänning (Volt) , I → Ström (Ampere) , R → Resistans (Ω) , P → Effekt (W)<br /> Frågan lyder: Två stycken batterier till en ficklampa innehåller en spänning på 1,5Volt vardera och en effekt på 3W. Räkna ut Amperen med följande formel: P → U * I <br /> <br /> <br /> [[Fil:Skärmavbild_2014-05-03_kl._13.26.45.png | 240px ]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : 1 Ampere<br /> <br /> : Max Lundgren TE13B<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 22 - Dimer ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 3 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : U = R*1 = 3*200 = 600. Spänningen är 600 V<br /> <br /> Dimer<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 22 (Linnéa) ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 2.4 mA och Spänningen är på 12 V. Hur hög resistans har resistorn?<br /> <br /> [[Fil: Skärmavbild 2014-04-28 kl. 11.35.43.png | Bästa bilden]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : 5 kOhm<br /> <br /> : Linnéa Bergmark<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;</div>

Niwi https://wikiskola.se/index.php?title=%C3%96vningsuppgifter_p%C3%A5_Ohms_lag&diff=26806 2014-05-08T11:14:12Z

<p>Niwi: </p> <hr /> <div>== Uppgift 1 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 2 - Nils Wikström ==<br /> <br /> {{uppgruta| Mitt dia funkar inte så jag improviserade lite. <br /> UPPGIFT: På bilden ser ni en strömkrets till en ficklampak. Batteriets spänning är 4,5 volt och lysdiodens resistans är 10 ohm (Ω). Vad blir effekten (i ampere)?<br /> <br /> [[Fil:Namnlös.png | 240px ]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> svar: 0,45 Ampere<br /> <br /> av: Nils Wikström<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 3 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 4 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 5 Daniel ==<br /> <br /> {{uppgruta| Om framlamporna på en bil är 55 Ohm och spänningen är 12volt vad blir strömmen?<br /> <br /> [[Fil:Skärmavbild 2014-04-28 kl. 10.50.57.png | 240px]] |<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Formeln är I=U/R alltså I=12/55 vilket är ungefär 2,2 så lampornas ström är ungefär 2,2<br /> <br /> : Daniel Azhari<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 6 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 7 Luan ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> ==Upgift 8 Soheil ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 9 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 10 - Dilan ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 11 - Spyridon==<br /> <br /> {{uppgruta| Om spänningen är lika med 10V och strömmen är lika med 5A vad är då resistansen? <br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png ]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Ohms lag är U=R*I och om man vill få R(Resistansen) på en sida för att få reda på det så blir det R=U/I. I vår uppgift blir det 10/5=2 ohm. Resistansen är då 2 ohm. <br /> <br /> : Spyridon<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 12 - Josef Kalhory ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Strömmen är 1 och resistansen är 200 så det resulterar 1*200=spänning enligt formeln A=I, Ohm=R och I*R=U och U=spänning alltså är spänningen 200.<br /> <br /> : Josef<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 13 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 14 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Om ett samsung(android) batteri använder sig av 100mA och 3.7V. Vad är då resistansen?<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : R=U/I, 100mA = 0.1A. 3.7/0.1=37<br /> <br /> : Johan Stigberg TE13B<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 15 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 16 - Ludvig Jealmo ==<br /> {{uppgruta| Spänning och effekt<br /> <br /> <br /> Beräkna spänning (U{{=}}R*I), samt effekt för kretsen (P{{=}}U*I). Strömstyrkan är 22A, resistansen är 15.<br /> <br /> [[Fil:12356789.png]]<br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> <br /> Svar: Kretsen har 330V (15*22=330) och P värdet är 7260W (330*22= 7260)<br /> <br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 17 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 10 A och spänningen är 100 V. Vad är resistansen?<br /> <br /> [[Fil:Bananostpotatisslick.png]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : 100V/10A = 10R<br /> <br /> : Christoffer J<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 18 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Vad är resistansen (R), om spänningen är 3V och strömmen är 10A?<br /> <br /> [[Fil:LOL.png | 240px ]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Facit: 3/10=0,3R<br /> <br /> : Namn: Martin TE13B<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 19 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Du har ett AA batteri som ska skicka ström till en glödlampa, vad är resistansen om spänningen är 1,5V och strömmen är 1 mA (o,oo1 A)<br /> <br /> [[Fil:Screen_Shot_2014-05-08_at_12.57.58.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> R = U / I = 1.5 / 0.001 = 1.5 * 1000 = 1500 Ohm<br /> : Svar, 1500 Ohm<br /> Felix Anderhagen<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 20 - Lucas ==<br /> <br /> {{uppgruta| Adolf H skulle spränga lampor med ett batteri. Innan han skulle börja sitt projekt tänkte han mäta resistansen så att han vet ifall hans batteri har tillräckligt hög spänning. Tyvärr är herr H inte så kunnig inom fysik utan prioriterar gas teknik och behöver därför DIN hjälp! Vad är resistansen när spänningen är 20 v och strömmen är 0.14 A?<br /> <br /> [[Fil:Inte diagram 1.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Ungefär: 142,85 Ohm<br /> <br /> : Lucas Hägg<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 21 - Max ==<br /> <br /> {{uppgruta| U → Spänning (Volt) , I → Ström (Ampere) , R → Resistans (Ω) , P → Effekt (W)<br /> Frågan lyder: Två stycken batterier till en ficklampa innehåller en spänning på 1,5Volt vardera och en effekt på 3W. Räkna ut Amperen med följande formel: P → U * I <br /> <br /> <br /> [[Fil:Skärmavbild_2014-05-03_kl._13.26.45.png | 240px ]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : 1 Ampere<br /> <br /> : Max Lundgren TE13B<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 22 - Dimer ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 3 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : U = R*1 = 3*200 = 600. Spänningen är 600 V<br /> <br /> Dimer<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 22 (Linnéa) ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 2.4 mA och Spänningen är på 12 V. Hur hög resistans har resistorn?<br /> <br /> [[Fil: Skärmavbild 2014-04-28 kl. 11.35.43.png | Bästa bilden]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : 5 kOhm<br /> <br /> : Linnéa Bergmark<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;</div>

Niwi https://wikiskola.se/index.php?title=%C3%96vningsuppgifter_p%C3%A5_Ohms_lag&diff=26649 2014-04-29T09:45:11Z

<p>Niwi: </p> <hr /> <div>== Uppgift 1 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 2 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Mitt dia funkar inte så jag improviserade lite. <br /> UPPGIFT: På bilden ser ni en strömkrets till en ficklampak. Batteriets spänning är 4,5 volt och lysdiodens resistans är 10 ohm (Ω). Vad blir effekten (i ampere)?<br /> <br /> [[Fil:Namnlös.png]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> svar: 0,45 Ampere<br /> <br /> av: Nils Wikström<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 3 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 4 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 5 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Om framlamporna på en bil är 55 ohm och spänningen är 12volt vad blir på strömmen?<br /> <br /> [[Fil:Skärmavbild 2014-04-28 kl. 10.50.57.png]] | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Man tar p=u*I<br /> <br /> : Daniel Azhari<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 6 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 7 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 8 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 9 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 10 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 11 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Om spänningen är lika med 10V och strömmen är lika med 5A vad är då resistansen? <br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Ohms lag är U=R*I och om man vill få R(Resistansen) på en sida för att få reda på det så blir det R=U/I. I vår uppgift blir det 10/5=2 ohm. Resistansen är då 2 ohm. <br /> <br /> : Spyridon<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 12 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 13 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 14 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 15 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 16 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 17 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 10 A och spänningen är 100 V. Vad är resistansen?<br /> <br /> [[Fil:CJDIAGRAMAWESOMEPANCAKE.png]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : 100V/10A = 10R<br /> <br /> : Christoffer J<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 18 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 19 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 20 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Adolf H skulle spränga lampor med ett batteri. Innan han skulle börja sitt projekt tänkte han mäta resistansen så att han vet ifall hans batteri har tillräckligt hög spänning. Tyvärr är herr H inte så kunnig inom fysik utan prioriterar gas teknik och behöver därför DIN hjälp! Vad är resistansen när spänningen är 20 v och strömmen är 0.14 A?<br /> <br /> [[Fil:Inte diagram 1.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Ungefär: 142,85 R<br /> <br /> : Lucas Hägg<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 21 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt svar här hihi<br /> <br /> : Skriv ditt namn här hihi<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 22 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 22 (Linnéa) ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 2.4 mA och Spänningen är på 12 V. Vad är hur hög resistans har resistorn?<br /> <br /> [[Fil: Skärmavbild 2014-04-28 kl. 11.35.43.png | Bästa bilden]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : 5 kOhm<br /> <br /> : Linnéa Bergmark<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;</div>

Niwi https://wikiskola.se/index.php?title=%C3%96vningsuppgifter_p%C3%A5_Ohms_lag&diff=26648 2014-04-29T09:38:26Z

<p>Niwi: </p> <hr /> <div>== Uppgift 1 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 2 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Mitt dia funkar inte så jag improviserade lite. <br /> UPPGIFT: På bilden ser ni en strömkrets till en ficklampak. Batteriets spänning är 4,5 volt och lysdiodens resistans är 10 ohm (Ω). Vad blir effekten (i ampere)?<br /> <br /> [[Fil:Namnlös.png]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 3 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 4 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 5 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Om framlamporna på en bil är 55 ohm och spänningen är 12volt vad blir på strömmen?<br /> <br /> [[Fil:Skärmavbild 2014-04-28 kl. 10.50.57.png]] | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Man tar p=u*I<br /> <br /> : Daniel Azhari<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 6 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 7 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 8 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 9 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 10 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 11 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Om spänningen är lika med 10V och strömmen är lika med 5A vad är då resistansen? <br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Ohms lag är U=R*I och om man vill få R(Resistansen) på en sida för att få reda på det så blir det R=U/I. I vår uppgift blir det 10/5=2 ohm. Resistansen är då 2 ohm. <br /> <br /> : Spyridon<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 12 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 13 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 14 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 15 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 16 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 17 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 10 A och spänningen är 100 V. Vad är resistansen?<br /> <br /> [[Fil:CJDIAGRAMAWESOMEPANCAKE.png]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : 100V/10A = 10R<br /> <br /> : Christoffer J<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 18 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 19 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 20 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Adolf H skulle spränga lampor med ett batteri. Innan han skulle börja sitt projekt tänkte han mäta resistansen så att han vet ifall hans batteri har tillräckligt hög spänning. Tyvärr är herr H inte så kunnig inom fysik utan prioriterar gas teknik och behöver därför DIN hjälp! Vad är resistansen när spänningen är 20 v och strömmen är 0.14 A?<br /> <br /> [[Fil:Inte diagram 1.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Ungefär: 142,85 R<br /> <br /> : Lucas Hägg<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 21 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt svar här hihi<br /> <br /> : Skriv ditt namn här hihi<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 22 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 22 (Linnéa) ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 2.4 mA och Spänningen är på 12 V. Vad är hur hög resistans har resistorn?<br /> <br /> [[Fil: Skärmavbild 2014-04-28 kl. 11.35.43.png | Bästa bilden]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : 5 kOhm<br /> <br /> : Linnéa Bergmark<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;</div>

Niwi https://wikiskola.se/index.php?title=Fil:Namnl%C3%B6s.png&diff=26647 2014-04-29T09:22:06Z

<p>Niwi: elkrets - uppgift</p> <hr /> <div>elkrets - uppgift</div>

Niwi https://wikiskola.se/index.php?title=Komponent,_TE13B&diff=25408 2013-12-11T12:40:54Z

<p>Niwi: </p> <hr /> <div>'''Insidan av en dator'''<br /> &lt;html&gt;&lt;iframe src=&quot;http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/29104946&quot; width=&quot;342&quot; height=&quot;291&quot; align=&quot;right&quot; frameborder=&quot;0&quot; marginwidth=&quot;0&quot; marginheight=&quot;0&quot; scrolling=&quot;no&quot;&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/html&gt;<br /> <br /> Av: Felix och Martin<br /> {{clear}}<br /> <br /> '''EXEMPEL'''<br /> &lt;html&gt;&lt;iframe src=&quot;http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/15028795&quot; width=&quot;342&quot; height=&quot;291&quot; align=&quot;right&quot; frameborder=&quot;0&quot; marginwidth=&quot;0&quot; marginheight=&quot;0&quot; scrolling=&quot;no&quot;&gt;&lt;/iframe&gt; &lt;/html&gt;<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> '''HÅRDDISK'''<br /> <br /> '''RAM-minne'''<br /> Gjord av Christoffer J.<br /> &lt;html&gt;&lt;iframe src=&quot;http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27884394&quot; width=&quot;342&quot; height=&quot;291&quot; align=&quot;right&quot; frameborder=&quot;0&quot; marginwidth=&quot;0&quot; marginheight=&quot;0&quot; scrolling=&quot;no&quot;&gt;&lt;/iframe&gt; &lt;/html&gt;<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> Gjord av: Felix, Luan och Martin<br /> <br /> &lt;html&gt;&lt;iframe src=&quot;http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27959470&quot; width=&quot;342&quot; height=&quot;291&quot; align=&quot;right&quot; frameborder=&quot;0&quot; marginwidth=&quot;0&quot; marginheight=&quot;0&quot;&lt;/html&gt;<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> '''MODERKORT'''<br /> <br /> Gjord av Alexander och Dimer<br /> <br /> &lt;html&gt;&lt;iframe src=&quot;http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27885185&quot; width=&quot;427&quot; height=&quot;356&quot; align=&quot;right&quot; frameborder=&quot;0&quot; marginwidth=&quot;0&quot; marginheight=&quot;0&quot; scrolling=&quot;no&quot; style=&quot;border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px&quot; allowfullscreen&gt; &lt;/iframe&gt;&lt;/html&gt; <br /> {{clear}}<br /> '''GRAFIKKORT'''<br /> <br /> Gjord av Noor och Soheil<br /> &lt;html&gt;&lt;iframe src=&quot;http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27885162&quot; width=&quot;342&quot; height=&quot;291&quot; align=&quot;right&quot; frameborder=&quot;0&quot; marginwidth=&quot;0&quot; marginheight=&quot;0&quot; scrolling=&quot;no&quot;&gt;&lt;/iframe&gt; &lt;/html&gt;<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> av: Josef och Dilan<br /> <br /> &lt;html&gt;&lt;iframe src=&quot;http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27885181&quot; width=&quot;342&quot; height=&quot;291&quot; align=&quot;right&quot; frameborder=&quot;0&quot; marginwidth=&quot;0&quot; marginheight=&quot;0&quot; scrolling=&quot;no&quot;&gt;&lt;/iframe&gt; &lt;/html&gt;<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> '''NÄTVERKSKORT'''<br /> <br /> '''KABLAR'''<br /> <br /> Presemtation av Kristofer och Lucas<br /> &lt;html&gt;&lt;iframe src=&quot;http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27885103&quot; width=&quot;342&quot; height=&quot;291&quot; align=&quot;right&quot; frameborder=&quot;0&quot; marginwidth=&quot;0&quot; marginheight=&quot;0&quot; scrolling=&quot;no&quot;&gt;&lt;/iframe&gt; &lt;/html&gt;<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> '''PROCESSOR'''<br /> <br /> En presentation om processorn av Ludvig och Linus.<br /> <br /> &lt;html&gt;&lt;iframe src=&quot;http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27884710&quot; width=&quot;342&quot; height=&quot;291&quot; align=&quot;right&quot; frameborder=&quot;0&quot; marginwidth=&quot;0&quot; marginheight=&quot;0&quot; scrolling=&quot;no&quot;&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/html&gt;<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> '''LJUDKORT'''<br /> &lt;html&gt;&lt;iframe src=&quot;http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27959643&quot; width=&quot;476&quot; height=&quot;400&quot; frameborder=&quot;0&quot; marginwidth=&quot;0&quot; marginheight=&quot;0&quot; scrolling=&quot;no&quot;&gt;&lt;/iframe&gt;&lt;/html&gt;<br /> <br /> '''NÄTAGGREGAT'''<br /> Av: Johan Stigberg<br /> &lt;html&gt;&lt;iframe src=&quot;http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27885160&quot; width=&quot;342&quot; height=&quot;291&quot; align=&quot;right&quot; frameborder=&quot;0&quot; marginwidth=&quot;0&quot; marginheight=&quot;0&quot; scrolling=&quot;no&quot;&gt;&lt;/iframe&gt; &lt;/html&gt;<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> '''MODERKORT'''<br /> <br /> Av: Mario och Spiridon<br /> &lt;html&gt;&lt;iframe src=&quot;http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27885333&quot; width=&quot;342&quot; height=&quot;291&quot; align=&quot;right&quot; frameborder=&quot;0&quot; marginwidth=&quot;0&quot; marginheight=&quot;0&quot; scrolling=&quot;no&quot;&gt;&lt;/iframe&gt; &lt;/html&gt;<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> '''FLÄKTAR'''<br /> <br /> Gjord av: Daniel och Sixten<br /> <br /> &lt;html&gt;&lt;iframe src=&quot;http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27958736&quot; width=&quot;342&quot; height=&quot;291&quot; align=&quot;right&quot; frameborder=&quot;0&quot; marginwidth=&quot;0&quot; marginheight=&quot;0&quot; scrolling=&quot;no&quot; style=&quot;border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px&quot; allowfullscreen&gt; &lt;/iframe&gt; &lt;/html&gt;<br /> {{clear}}<br /> <br /> − <br /> '''NÄTVERKSKORT'''<br /> <br /> Av: Robin &amp; Tilla<br /> <br /> &lt;html&gt;&lt;iframe src=&quot;http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27959540&quot; width=&quot;342&quot; height=&quot;291&quot; align=&quot;right&quot; frameborder=&quot;0&quot; marginwidth=&quot;0&quot; marginheight=&quot;0&quot; scrolling=&quot;no&quot;&gt;&lt;/iframe&gt; &lt;/html&gt;<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> '''EXTERNA HÅRDDISKAR'''<br /> <br /> &lt;html&gt;&lt;iframe src=&quot;http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/28115997&quot; width=&quot;427&quot; height=&quot;356&quot; frameborder=&quot;0&quot; marginwidth=&quot;0&quot; marginheight=&quot;0&quot; scrolling=&quot;no&quot; style=&quot;border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px&quot; allowfullscreen&gt; &lt;/iframe&gt; &lt;div style=&quot;margin-bottom:5px&quot;&gt; &lt;strong&gt; &lt;a href=&quot;https://www.slideshare.net/leowezelius/externa-hrddiskar&quot; title=&quot;Externa hårddiskar&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;Externa hårddiskar&lt;/a&gt; &lt;/strong&gt; from &lt;strong&gt;&lt;a href=&quot;http://www.slideshare.net/leowezelius&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;Leo Wezelius&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt; &lt;/div&gt;&lt;/html&gt;<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> == Lite fakta om datorkomponenter ==<br /> <br /> Av Ludvig och Daniel<br /> {{clear}}<br /> &lt;html&gt;&lt;iframe src=&quot;http://www.slideshare.net/Xodiac44/datorkomponenter&quot; width=&quot;342&quot; height=&quot;291&quot; align=&quot;right&quot; frameborder=&quot;0&quot; marginwidth=&quot;0&quot; marginheight=&quot;0&quot; scrolling=&quot;no&quot;&gt;&lt;/iframe&gt; &lt;/html&gt;<br /> http://www.slideshare.net/Xodiac44/datorkomponenter<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> Johan, Sixten, Kristofer( Plocka isär en dator)<br /> &lt;html&gt;&lt;iframe src=&quot;http://www.youtube.com/watch?v=1re2giemFyE&quot; width=&quot;427&quot; height=&quot;356&quot; align=&quot;right&quot; frameborder=&quot;0&quot; marginwidth=&quot;0&quot; marginheight=&quot;0&quot; scrolling=&quot;no&quot; style=&quot;border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px&quot; allowfullscreen&gt; &lt;/iframe&gt;&lt;/html&gt; <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> Eric och Rasmus Datorns komponenter<br /> {{#ev:youtube| 5KHfE7rMoD4 |250|right|}}<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> Christoffer J och Sam<br /> {{#ev:youtube| EItiDr5SYdk |400|right|}}<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> {{clear}}<br /> Arvid och Michael<br /> {{#ev:youtube| z5PPqR9cd4Q |400|right|}}<br /> <br /> {{clear}}<br /> Nils och Leo<br /> {{#ev:youtube| XgGNUMz3PBA |400|right|}}</div>

Niwi https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&diff=24969 2013-11-15T13:23:54Z

<p>Niwi: /* Nackdelar */</p> <hr /> <div>{{#ev:youtube| WTYfzfvWT4Y |400|right}}<br /> <br /> == Hur fungerar tekniken ==<br /> <br /> Sammanfattning<br /> <br /> 3D printing är en relativt ny teknik som fungerar med hjälp av en printer som använder sig av ett material, (vanligtvis plast) för att med hjälp av en laser monterad på en rörlig axel, kan forma materialet i fråga till stort sätt vad som helst så länge det inte är för stort. Det man behöver är en digital modell (3D blueprint) på det man vill printa, material, och en 3D printer. Det går även att printa i olika sorters metall men det är dyrare och tar betydligt längre tid<br /> <br /> == Fördelar ==<br /> <br /> Det finns många fördelar med 3D printing. Med hjälp av denna teknik kan man skapa kreationer som man inte har haft möjlighet att göra innan, det är dessutom förhållandevis billigt och snabbt. En 3D printer för hemmabruk kostar idag cirka 5000kr och om man jämför denna summa med vad det kostar att köpa alla detaljinredningar och liknande, är det en billig investering att köpa en 3D printer. Detta är i själva verket en relativt billig produkt om man tar hänsyn till vad den är kapabel till och att den än så länge är i ett tidigt utvecklingsstadium.<br /> <br /> Tekniken kommer att utvecklas kraftigt under de kommande åren och detta kommer innebära att den blir mer tillförlitlig och billigare. Allteftersom tekniken utvecklas och blir billigare kommer det även att finnas fler återförsäljare av produkten, men även fler tillverkare. det brukar inte dröja länge innan fler än ett företag greppar tag om marknaden och säljer i stort sätt samma produkt för ett lägre pris. Detta skapar konkurrens vilket i sin tur driver på utvecklingen ytterligare. Jämför detta med utvecklingen av smartphones så ser man vilken teknisk utveckling som de olika företagen pushar varandra att fortsätta att driva för att behålla marknaden och på så vis sina konsumenter.<br /> <br /> Fördelar:<br /> <br /> Billigt<br /> <br /> Snabbt<br /> <br /> Stort konsument intresse<br /> <br /> Många användningsområden<br /> <br /> Inga utsläpp<br /> <br /> Kan komma att revolutionera tillverkning av detalj produkter (Miljövänligare etc)<br /> <br /> == Nackdelar ==<br /> Trots allt positivt med 3D printers finns det även en del nackdelar.<br /> <br /> Varje gång man intrudocerar en ny teknologi (t.ex mobiltelefoner, datorer och kalkylatorer) så är det till en början väldigt outvecklat, exklusivt och dyrt. Ju mer man utvecklar tekniken desto bättre och användarvänlig blir tekniken. Det kommer att finnas efterfrågan efter produkten ju fler som får reda på den och dens användningsområden, men det tar ett tag innan man utvecklat produkten tillräckligt mycket för att kunna serieproducera den. När produkten serieproduceras blir utbudet större och marknadspriset sjunker. Till slut har de flesta hushållen i industriländerna tillgång till produkten. <br /> <br /> Så långt är man inte riktigt än med 3D printers, men utvecklingen sker fort. Det finns en del potensiella nackdelar med 3D printing när det finns i hemmen:<br /> <br /> • Det skulle kunna bli ett problem med att man enkelt skulle kunna tillverka skjutvapen i en 3D printer. Det finns faktiskt redan nu 3D blueprints som man kan hämta ner från nätet och använda själv för att tillverka ett skjutvapen med sin 3D printer. Det finns många klipp på youtube där dem visar när dem tillverkar och skjuter med 3D printade gevär och pistoler. Många av dem har gått sönder kort efter dem börjat skjuta, andra har hållit en bättre kvalité. Detta är farligt då vem som helst med tillgång av en 3D printer kan tillverka både skjutvapen och ammuntion som man inte ska kunna få tag på i industriländer där det är olaglit att innehava skjutvapen utan någon form av licens. Detta skulle i framtiden kunna behöva korrigeras med en lagändring rörande 3D printers.<br /> <br /> • När alla hushåll i industriländerna har tillgång till en 3D printer kommer man inte behöva köpa lika mycket saker som tidagare. 3D printers kan komma att ta över marknaden på många varar. Hantvarkare och skulptörer kan komma att förlora sina jobb. Folk kommer inte behöva köpa lika många varor av företag som förut och den industriella ekomnomin kan komma att påverkas negativt. Företag kan gå i konkurs och marknadsförutsättningar kan komma att förändras. Men sådana här saker är svåra att förutse.<br /> <br /> == Kostnad ==<br /> <br /> '''Vad är det som kostar?'''<br /> <br /> Om du nu skulle överväga införskaffa i en 3D Printer så måste du komma ihåg att materialet skulpturerna görs i också kostar och inte bara själva printern. Det man också ska lägga på minnet är att i början lyckas inte alla utskrivningar om det inte skulle vara så att man använt 3D printer förut på exempel jobbet. detta kan medföra större kostnader början pga. att man måste köpa mycket materiali början tills man lärt sig hantera sin 3D printer. Det finns olika sorters material att använda vid 3D printning, antingen använder man ABS eller PLA som är två olika sorters plasttrådar.<br /> <br /> man använder antingen metalltråd eller plasttråd<br /> <br /> == Länkar ==<br /> <br /> '''priser på material'''<br /> <br /> http://cubify.com/legacy/3dtouch/parts.aspx<br /> <br /> http://www.3ders.org/pricecompare/<br /> <br /> '''läs mer'''<br /> <br /> http://sdmagnesium.com/3d-printing/<br /> <br /> http://www.3ders.org/3d-printing-basics.html<br /> <br /> http://www.ibtimes.com/3d-printing-risks-not-just-plastic-guns-military-parts-drugs-chemical-weapons-1275591</div>

Niwi https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&diff=24964 2013-11-15T12:40:19Z

<p>Niwi: /* Nackdelar */</p> <hr /> <div>{{#ev:youtube| WTYfzfvWT4Y |400|right}}<br /> <br /> == Hur fungerar tekniken ==<br /> <br /> Sammanfattning<br /> <br /> 3D printing är en relativt ny teknik som fungerar med hjälp av en printer som använder sig av ett material, (vanligtvis plast) för att med hjälp av en laser monterad på en rörlig axel, kan forma materialet i fråga till stort sätt vad som helst så länge det inte är för stort. Det man behöver är en digital modell (3D blueprint) på det man vill printa, material, och en 3D printer. Det går även att printa i olika sorters metall men det är dyrare och tar betydligt längre tid<br /> <br /> == Fördelar ==<br /> <br /> Det finns många fördelar med 3D printing. Med hjälp av denna teknik kan man skapa kreationer som man inte har haft möjlighet att göra innan, det är dessutom förhållandevis billigt och snabbt. En 3D printer för hemmabruk kostar idag cirka 5000kr och om man jämför denna summa med vad det kostar att köpa alla detaljinredningar och liknande, är det en billig investering att köpa en 3D printer. Detta är i själva verket en relativt billig produkt om man tar hänsyn till vad den är kapabel till och att den än så länge är i ett tidigt utvecklingsstadium.<br /> <br /> Tekniken kommer att utvecklas kraftigt under de kommande åren och detta kommer innebära att den blir mer tillförlitlig och billigare. Allteftersom tekniken utvecklas och blir billigare kommer det även att finnas fler återförsäljare av produkten, men även fler tillverkare. det brukar inte dröja länge innan fler än ett företag greppar tag om marknaden och säljer i stort sätt samma produkt för ett lägre pris. Detta skapar konkurrens vilket i sin tur driver på utvecklingen ytterligare. Jämför detta med utvecklingen av smartphones så ser man vilken teknisk utveckling som de olika företagen pushar varandra att fortsätta att driva för att behålla marknaden och på så vis sina konsumenter.<br /> <br /> Fördelar:<br /> <br /> Billigt<br /> <br /> Snabbt<br /> <br /> Stort konsument intresse<br /> <br /> Många användningsområden<br /> <br /> Inga utsläpp<br /> <br /> Kan komma att revolutionera tillverkning av detalj produkter (Miljövänligare etc)<br /> <br /> == Nackdelar ==<br /> Trots allt positivt med 3D printers finns det även en del nackdelar.<br /> <br /> Varje gång man intrudocerar en ny teknologi (t.ex mobiltelefoner, datorer och kalkylatorer) så är det till en början väldigt outvecklat, exklusivt och dyrt. Ju mer man utvecklar tekniken desto bättre och användarvänlig blir tekniken. Det kommer att finnas efterfrågan efter produkten ju fler som får reda på den och dens användningsområden, men det tar ett tag innan man utvecklat produkten tillräckligt mycket för att kunna serieproducera den. När produkten serieproduceras blir utbudet större och marknadspriset sjunker. Till slut har de flesta hushållen i industriländerna tillgång till produkten. <br /> <br /> Så långt är man inte riktigt än med 3D printers, men utvecklingen sker fort. Det finns en del potensiella nackdelar med 3D printing när det finns i hemmen:<br /> <br /> • Det skulle kunna bli ett problem med att man enkelt skulle kunna tillverka skjutvapen i en 3D printer. Det finns faktiskt redan nu 3D blueprints som man kan hämta ner från nätet och använda själv för att tillverka ett skjutvapen med sin 3D printer. Det finns många klipp på youtube där dem visar när dem tillverkar och skjuter med 3D printade gevär och pistoler. Många av dem har gått sönder kort efter dem börjat skjuta, andra har hållit en bättre kvalité. Detta är farligt då vem som helst med tillgång av en 3D printer kan tillverka både skjutvapen och ammuntion som man inte ska kunna få tag på i industriländer där det är olaglit att innehava skjutvapen utan någon form av licens. Detta skulle i framtiden kunna behöva korrigeras med en lagändring rörande 3D printers.<br /> <br /> • När alla hushåll i industriländerna har tillgång till en 3D printer kommer man inte behöva köpa lika mycket saker som tidagare. 3D printers kan komma att ta över marknaden på många varar. Hantvarkare och skulptörer kan komma att förlora sina jobb. Folk kommer inte behöva köpa lika många varor av företag som förut och den industriella ekomnomin kan komma att påverkas negativt. Företag kan gå i konkurs.<br /> <br /> == Kostnad ==<br /> <br /> '''Vad är det som kostar?'''<br /> <br /> Om du nu skulle överväga införskaffa i en 3D Printer så måste du komma ihåg att materialet skulpturerna görs i också kostar och inte bara själva printern. Det man också ska lägga på minnet är att i början lyckas inte alla utskrivningar om det inte skulle vara så att man använt 3D printer förut på exempel jobbet. detta kan medföra större kostnader början pga. att man måste köpa mycket materiali början tills man lärt sig hantera sin 3D printer. Det finns olika sorters material att använda vid 3D printning, antingen använder man ABS eller PLA som är två olika sorters plasttrådar.<br /> <br /> man använder antingen metalltråd eller plasttråd<br /> <br /> == Länkar ==<br /> <br /> '''priser på material'''<br /> <br /> http://cubify.com/legacy/3dtouch/parts.aspx<br /> <br /> http://www.3ders.org/pricecompare/<br /> <br /> '''läs mer'''<br /> <br /> http://sdmagnesium.com/3d-printing/<br /> <br /> http://www.3ders.org/3d-printing-basics.html<br /> <br /> http://www.ibtimes.com/3d-printing-risks-not-just-plastic-guns-military-parts-drugs-chemical-weapons-1275591</div>

Niwi https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&diff=24938 2013-11-15T12:30:09Z

<p>Niwi: </p> <hr /> <div>== Fördelar ==<br /> <br /> Det finns många fördelar med 3D printing. Med hjälp av denna teknik kan man skapa kreationer som man inte har haft möjlighet att göra innan, det är dessutom förhållandevis billigt och snabbt. En 3D printer för hemmabruk kostar idag cirka 5000kr. Detta är i själva verket en relativt billig produkt om man tar hänsyn till vad den är kapabel till och att den än så länge är i ett tidigt utvecklingsstadium. Tekniken kommer att utvecklas kraftigt under de kommande åren och detta kommer innebära att den blir mer tillförlitlig och billigare. Allteftersom tekniken utvecklas och blir billigare kommer det även att finnas fler återförsäljare av produkten, men även fler tillverkare. det brukar inte dröja länge innan fler än ett företag greppar tag om marknaden och säljer i stort sätt samma produkt för ett lägre pris. Detta skapar konkurrens vilket i sin tur driver på utvecklingen ytterligare. Jämför detta med utvecklingen av smartphones så ser man vilken teknisk utveckling som de olika företagen pushar varandra att fortsätta att driva för att behålla marknaden och på så vis sina konsumenter.<br /> <br /> Fördelar:<br /> <br /> Billigt<br /> <br /> Snabbt<br /> <br /> Stort konsument intresse<br /> <br /> Många användningsområden<br /> <br /> Inga utsläpp<br /> <br /> Kan komma att revolutionera tillverkning av detalj produkter (Miljövänligare etc)<br /> <br /> == Nackdelar ==<br /> Trots allt positivt med 3D printers finns det även en del nackdelar.<br /> <br /> Varje gång man intrudocerar en ny teknologi (t.ex mobiltelefoner, datorer och kalkylatorer) så är det till en början väldigt outvecklat, exklusivt och dyrt. Ju mer man utvecklar tekniken desto bättre och användarvänlig blir tekniken. Det kommer att finnas efterfrågan efter produkten ju fler som får reda på den och dens användningsområden, men det tar ett tag innan man utvecklat produkten tillräckligt mycket för att kunna serieproducera den. När produkten serieproduceras blir utbudet större och marknadspriset sjunker. Till slut har de flesta hushållen i industriländerna tillgång till produkten. <br /> <br /> Så långt är man inte riktigt än med 3D printers, men utvecklingen sker fort. Det finns en del potensiella nackdelar med 3D printing när det finns i hemmen:<br /> <br /> • Det skulle kunna bli ett problem med att man enkelt skulle kunna tillverka skjutvapen i en 3D printer. Det finns faktiskt redan nu 3D blueprints som man kan hämta ner från nätet och använda själv för att tillverka ett skjutvapen med sin 3D printer. Det finns många klipp på youtube där dem visar när dem tillverkar och skjuter med 3D printade gevär och pistoler. Många av dem har gått sönder kort efter dem börjat skjuta, andra har hållit en bättre kvalité. Detta är farligt då vem som helst med tillgång av en 3D printer kan tillverka både skjutvapen och ammuntion som man inte ska kunna få tag på i industriländer där det är olaglit att innehava skjutvapen utan någon form av licens. Detta skulle i framtiden kunna behöva korrigeras med en lagändring rörande 3D printers.<br /> <br /> •</div>

Niwi https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&diff=24927 2013-11-15T12:25:03Z

<p>Niwi: /* Nackdelar */</p> <hr /> <div>{{#ev:youtube| WTYfzfvWT4Y |400|right}}<br /> <br /> == Hur fungerar tekniken ==<br /> <br /> Sammanfattning<br /> <br /> 3D printing är en relativt ny teknik som fungerar med hjälp av en printer som använder sig av ett material, (vanligtvis plast) för att med hjälp av en laser monterad på en rörlig axel, kan forma materialet i fråga till stort sätt vad som helst så länge det inte är för stort. Det man behöver är en digital modell (3D blueprint) på det man vill printa, material, och en 3D printer. Det går även att printa i olika sorters metall men det är dyrare och tar betydligt längre tid<br /> <br /> == Fördelar ==<br /> <br /> Det finns många fördelar med 3D printing. Med hjälp av denna teknik kan man skapa kreationer som man inte har haft möjlighet att göra innan, det är dessutom förhållandevis billigt och snabbt. En 3D printer för hemmabruk kostar idag cirka 5000kr. Detta är i själva verket en relativt billig produkt om man tar hänsyn till vad den är kapabel till och att den än så länge är i ett tidigt utvecklingsstadium. Tekniken kommer att utvecklas kraftigt under de kommande åren och detta kommer innebära att den blir mer tillförlitlig och billigare. Allteftersom tekniken utvecklas och blir billigare kommer det även att finnas fler återförsäljare av produkten, men även fler tillverkare. det brukar inte dröja länge innan fler än ett företag greppar tag om marknaden och säljer i stort sätt samma produkt för ett lägre pris.<br /> <br /> Fördelar:<br /> <br /> Billigt<br /> <br /> Snabbt<br /> <br /> Stort konsument intresse<br /> <br /> Många användningsområden<br /> <br /> Inga utsläpp<br /> <br /> Kan komma att revolutionera tillverkning av detalj produkter (Miljövänligare etc)<br /> <br /> == Nackdelar ==<br /> Trots allt positivt med 3D printers finns det även en del nackdelar.<br /> <br /> Varje gång man intrudocerar en ny teknologi (t.ex mobiltelefoner, datorer och kalkylatorer) så är det till en början väldigt outvecklat, exklusivt och dyrt. Ju mer man utvecklar tekniken desto bättre och användarvänlig blir tekniken. Det kommer att finnas efterfrågan efter produkten ju fler som får reda på den och dens användningsområden, men det tar ett tag innan man utvecklat produkten tillräckligt mycket för att kunna serieproducera den. När produkten serieproduceras blir utbudet större och marknadspriset sjunker. Till slut har de flesta hushållen i industriländerna tillgång till produkten. <br /> <br /> Så långt är man inte riktigt än med 3D printers, men utvecklingen sker fort. Det finns en del potensiella nackdelar med 3D printing när det finns i hemmen:<br /> <br /> • Det skulle kunna bli ett problem med att man enkelt skulle kunna tillverka skjutvapen i en 3D printer. Det finns faktiskt redan nu 3D blueprints som man kan hämta ner från nätet och använda själv för att tillverka ett skjutvapen med sin 3D printer. Det finns många klipp på youtube där dem visar när dem tillverkar och skjuter med 3D printade gevär och pistoler. Många av dem har gått sönder kort efter dem börjat skjuta, andra har hållit en bättre kvalité. Detta är farligt då vem som helst med tillgång av en 3D printer kan tillverka både skjutvapen och ammuntion som man inte ska kunna få tag på i industriländer där det är olaglit att innehava skjutvapen utan någon form av licens. Detta skulle i framtiden kunna behöva korrigeras med en lagändring rörande 3D printers.<br /> <br /> •<br /> <br /> == Kostnad ==<br /> <br /> '''Vad är det som kostar?'''<br /> <br /> Om du nu skulle överväga införskaffa i en 3D Printer så måste du också komma ihåg att materialet skulpturerna görs i också kostar och inte bara själva printern. Det man också ska lägga på minnet är att i början lyckas inte alla utskrivningar om det inte skulle vara så att man använt 3D printer förut på exempel jobbet. detta kan medföra större kostnader början pga. att man måste köpa mycket materiali början tills man lärt sig hantera sin 3D printer.<br /> <br /> man använder antingen metalltråd eller plasttråd.<br /> <br /> == Länkar ==<br /> <br /> '''priser på material'''<br /> <br /> http://cubify.com/legacy/3dtouch/parts.aspx<br /> <br /> http://www.3ders.org/pricecompare/<br /> <br /> '''läs mer'''<br /> <br /> http://sdmagnesium.com/3d-printing/<br /> <br /> http://www.3ders.org/3d-printing-basics.html<br /> <br /> http://www.ibtimes.com/3d-printing-risks-not-just-plastic-guns-military-parts-drugs-chemical-weapons-1275591</div>

Niwi https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&diff=24889 2013-11-15T12:09:27Z

<p>Niwi: /* Nackdelar */</p> <hr /> <div>{{#ev:youtube| WTYfzfvWT4Y |400|right}}<br /> <br /> == Hur fungerar tekniken ==<br /> <br /> == Fördelar ==<br /> <br /> == Nackdelar ==<br /> Trots allt positivt med 3D printers finns det även en del nackdelar.<br /> <br /> Varje gång man intrudocerar en ny teknologi (t.ex mobiltelefoner, datorer och kalkylatorer) så är det till en början väldigt outvecklat, exklusivt och dyrt. Ju mer man utvecklar tekniken desto bättre och användarvänlig blir tekniken. Det kommer att finnas efterfrågan efter produkten ju fler som får reda på den och dens användningsområden, men det tar ett tag innan man utvecklat produkten tillräckligt mycket för att kunna serieproducera den. När produkten serieproduceras blir utbudet större och marknadspriset sjunker. Till slut har de flesta hushållen i industriländerna tillgång till produkten. <br /> <br /> Så långt är man inte riktigt än med 3D printers, men utvecklingen sker fort.<br /> <br /> == Kostnad ==<br /> <br /> '''Vad är det som kostar?'''<br /> <br /> Om du nu skulle överväga införskaffa i en 3D Printer så måste du också komma ihåg att materialet skulpturerna gör i kostar, man använder antingen metalltråd eller plasttråd.<br /> <br /> == Länkar ==<br /> <br /> http://sdmagnesium.com/3d-printing/<br /> <br /> http://www.3ders.org/3d-printing-basics.html<br /> <br /> http://cubify.com/legacy/3dtouch/parts.aspx<br /> <br /> http://www.3ders.org/pricecompare/</div>

Niwi https://wikiskola.se/index.php?title=Teknik_1&diff=24610 2013-11-11T09:40:10Z

<p>Niwi: /* Laserbearbetning */</p> <hr /> <div>= Introduktion =<br /> <br /> == Planering ==<br /> <br /> {{PPT | [[Media:Planering_Teknik_1_introlek1314_v3.pptx | Introduktion och grovplanering Teknik 1a ]] }}<br /> <br /> === Bonus ===<br /> <br /> {{#ev:youtube| w2itwFJCgFQ|300|right }}<br /> <br /> Detta '''är''' teknik!<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> == Styrdokumenten ==<br /> <br /> [[Fil:Koppling förmågor CI teknik 1.png|300px|right]]<br /> <br /> === Förmågorna ===<br /> <br /> '''Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:'''<br /> # Kunskaper om '''teknikutvecklingsprocessen''' och förståelse av sambanden mellan de olika delarna i den.<br /> # Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett '''hållbart samhälle'''.<br /> # Förmåga att '''lösa''' tekniska problem.<br /> # Förmåga att använda teknikvetenskapliga metoder, begrepp och '''teorier'''.<br /> # Förmåga att använda '''modeller''' och verktyg som redskap för analys, beräkning, rimlighetsbedömning, dokumentation, presentation och information.<br /> # Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande '''samhället''' samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.<br /> # Kunskaper om teknikens roll och drivkrafter ur ett '''etiskt''' perspektiv.<br /> # Kunskaper om hur föreställningar och traditioner inom teknikområdet styr uppfattningar om vad som är '''manligt och kvinnligt''' och hur det har påverkat och påverkar teknik och teknikutveckling.<br /> # Förmåga att '''kommunicera''' inom det tekniska området samt kommunicera om teknik.<br /> <br /> === Centrala innehållet ===<br /> <br /> '''Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:'''<br /> * '''Teknikutvecklingsprocessens''' alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.<br /> * Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i '''innovativa och kreativa processer'''.<br /> * '''Materials tekniska egenskape'''r, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.<br /> * Teknikens och teknikerns roll med fokus på '''framtidens teknik och ett hållbart samhälle''', till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.<br /> * '''Kvalitetsarbete''', till exempel kvalitetssäkring, miljösäkring, arbetsmiljö och riskanalys.<br /> * Ritningsläsning och skiss- och ritteknik med introduktion i hur man hanterar '''cad'''-program.<br /> * '''Projektarbets'''-, kommunikations-, presentations- och modellteknik, till exempel '''digitala''' medier och programvaror, manualer och instruktioner, muntliga och skriftliga framställningar samt digitala och manuella tekniker för att skapa '''modeller'''.<br /> * Tekniska '''begrepp''', teorier och modeller innefattande '''beräkningar''' och rimlighetsbedömningar.<br /> * '''Teknikens historia''' och teknikutvecklingens betydelse för '''samhället''' samt introduktion i aktuella utvecklingsområden inom teknik.<br /> * Grundläggande '''teknikfilosofi''': etiska värderingar och '''genusstrukturer''' samt hur de har påverkat och påverkar tekniken, dess användning och tillgänglighet. Hur teknik och teknikens attribut könsmärks.<br /> * '''Kommunikations'''-, dator- och nätverksteknik för lärande och förmedling av teknik och information.<br /> <br /> == Introduktion ==<br /> <br /> === Vad är ett tekniskt system ===<br /> <br /> http://sv.wikipedia.org/wiki/Pappersplan<br /> <br /> == Teknikhistoria ==<br /> <br /> # Diskutera betydelsen av elden för den tekniska utvecklingen<br /> # Språket har haft stor betydelse i flera utvecklingssteg, vilka då?<br /> #* [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD%201197&amp;page=default.asp&amp;sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d&amp;db=4&amp;e=videostream&amp;g=015-020&amp;w=teknik%20historia&amp;s=-1&amp;p=1&amp;st=0&amp;sub=&amp;ss=1&amp;otyp=product&amp;lev=&amp;tlang=&amp;slang= Film: Gutenberg och tryckpressen]<br /> # Vilka användningar för hjulet kan du komma på under dess 10 000-åriga användning?<br /> # Jordbruket<br /> # Metaller. Vilken ordning började de användas i? Vilka började använda järn i stor skala? <br /> # Vilka redskap förbättrades med hjälp av metaller?<br /> # Eneergi och energiomvandling är viktigt för den tekniska utvecklingen. Gör en lista på energisystem från kilen till kärnreaktorn.<br /> # Vad vet vi om den [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD+1349&amp;db=4&amp;sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d Industriella revolutionen 1750-1915]<br /> <br /> === Lärarhandledningen ===<br /> <br /> har en presentation om Teknikhistoria och samhälle<br /> <br /> {{exruta | '''Tekniska upptäcker/uppfinningar'''<br /> <br /> : ca 3500-4500 f.Kr. Hjulet<br /> : ca. 3000 f.Kr. Skriftspråket<br /> : ca. 2500 f.Kr. Segel/Segelbåtar<br /> : ca. 2000 f.Kr. Brons<br /> : ca. 1500 f.Kr. Bronsåldern börjar <br /> : ca. 1000 f.Kr. Handel av varor utvecklas<br /> : ca. 600 f.Kr. Fenicierna börjar resa runt Afrikas kust<br /> : ca. 200 f:Kr. Stora byggnader såsom Fyrtornet i Alexandria och Kinesiska muren<br /> : ca. 100 f.Kr. Papper börjar användas<br /> : ca. 100 e.Kr. Mässing…<br /> : ca. 500 e.Kr. Väderkvarnar<br /> : ca. 1000 e.Kr. Vävstol<br /> : ca. 1100 e.Kr. Kompassen<br /> : ca. 1200 e.Kr. Urverk, glasögon<br /> : ca. 1300 e.Kr. Kanoner och krut börjar användas. Man börjar även använda slussar. <br /> : ca. 1400 e.Kr. Boktryckarkonsten<br /> }}<br /> <br /> === Energisystem ===<br /> <br /> listan kommer snart i tidsordning.<br /> <br /> {{uppgruta | '''Energisystem'''<br /> <br /> '''Uppgift:''' Här är listan över energisystemen som vi pratade om. Försök placera dem i ordning så att det som först kom i större användning kommer först och sedan nästa osv. Försök hitta uppgifter på nätet om när energisystemen slog igenom och anteckna ungefärlig tid. Bifoga även länkar till var du fann informationen. Ha med dig din lösta uppgift på nästa lektion. Du kan skriva i Anteckningar eller Pages.<br /> <br /> * kilen och andra enkla maskiner<br /> * el<br /> * eld<br /> * vattenkraft<br /> * vindkraft<br /> * kärnkraft<br /> * solceller<br /> * muskelkraft<br /> * stenkol<br /> * olja<br /> * naturgas<br /> }}<br /> <br /> === Läs mer ===<br /> <br /> * [http://www.tekniskamuseet.se/1/899.html Tekniska museets tidslinje]<br /> * {{enwp | History_of_technology }}<br /> <br /> == Samarbete Idrott, Teknik, Datorteknik ==<br /> <br /> [[Ny Sport och träningsaktivitet]]<br /> <br /> == MacBook Air en övning ==<br /> <br /> [[MacBook Air en övning]]<br /> <br /> == Energi och energihushållning == <br /> <br /> === Bra läsning ===<br /> <br /> * http://www.energiboken.nu/Energiboken-2012.pdf <br /> <br /> {{läxa |sid 20- 39}}<br /> <br /> === Introfrågor baserat på texten i boken ===<br /> <br /> : http://m.socrative.com<br /> : ROOM: 282058 <br /> : SOC #:7238449<br /> <br /> === Centralt innehåll ===<br /> Fjärde punkten lyder:<br /> : Teknikens och teknikerns roll med fokus på framtidens teknik och ett hållbart samhälle, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.<br /> <br /> === Förmågor ===<br /> <br /> Vi ger oss på två förmågor som kan vara svåra att förstå och bedöma. Det ställer därmed vissa krav på hur undervisningen utformas. Men i ett första skede kommer vi att läsa texten i boken och se en eller annan film och PPT.<br /> <br /> Förmågorna 2 och 6:<br /> : 2. Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett hållbart samhälle.<br /> : 6. Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande samhället samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.<br /> <br /> === Uppsats ===<br /> <br /> Sammanfattning av Centralt Innehåll och Förmågor leder till idéer om uppsatser. Nedan finner du tre delar som hänger ihop. <br /> <br /> * framtidens energiteknik<br /> * hållbart samhälle<br /> * min egen roll i samhället<br /> <br /> De kan kombineras till till en frågeställning i stil med<br /> : - '''Vilken roll kommer jag att ha i utvecklingen av framtidens energiteknik för ett hållbart samhälle? '''<br /> Skriv ner vad du vill undersöka. Det kan till exempel vara någon intressant teknik, något område där insatser behöver göras eller någon skrämmande risk med framtida energibrist. Försök skriva omkring '''fem ledord'''.<br /> <br /> Försök avgränsa området du ska skrivba om. Du kan inte skriva om alla teknik. Välj ett teknikområde. Begränsa gärna användningsområdet. Ju mer du avgränsar desto lättare blir det att skriva intressant.<br /> <br /> Nu är det dags att hitta på en lämplig titel på din uppsats.<br /> <br /> Genom att du bryter ner uppsatsen i delar och avgränsar som vi sett ovan kommer det att gå lättare att skriva. Du har inte en tom sida framför dig.<br /> <br /> Prova att skriva meningar kring något av ledordet. Då får du snart ett helt stycke. Fortsätt med de andra orden.<br /> <br /> Skriv ny stickord om du får nya idéer under arbetes gång.<br /> <br /> Läs i boken, '''broschyrerna''' och surfa fram fakta och mer information. Tag gärna med bilder (fria bilder) om de kompletterar din text.<br /> <br /> Max 4000 tecken. Vi arbetar på fredag. Den ska vara klar på måndag innan lektionen.<br /> <br /> === Bedömning ===<br /> <br /> Skriv ditt namn uppe till höger.<br /> <br /> Filnamnet ska innehålla ditt namn.<br /> <br /> Förmågorna enligt ovan.<br /> <br /> Dessutom:<br /> : Fakta underbygger resonemangen i texten<br /> : Källor redovisas i slutet av texten. Hänvisningar från texten till källorna.<br /> <br /> ==== Mall för elevaktiv bedömning ====<br /> <br /> {{print|[[media:Bedömningsmall_till_uppsats_energi.pdf|Bedömningsmall energiuppsats]]}}<br /> <br /> === Bredvidläsning ===<br /> <br /> : [http://www.svenskenergi.se/Elfakta/ Elfakta fr Svensk Energi]<br /> : {{svwp|Energiproduktion}}<br /> : {{svwp| Fossila_bränslen}}<br /> <br /> === PPT och film ===<br /> <br /> De här kan fungera som inspiration under skrivandet:<br /> <br /> : Energibesparing vad kan jag göra?<br /> : Satsa lite energi på din framtid.mp4<br /> : Många filmer om sol-, vind- och vågkraft<br /> : {{enwp|Virgin_Earth_Challenge}} och [[https://www.google.com/search?client=safari&amp;rls=en&amp;q=www.virginearth.com/&amp;ie=UTF-8&amp;oe=UTF-8 Virgin Earth Challenge]]<br /> <br /> === TED Talks och TEDEd ===<br /> <br /> : Vi behöver öka energiproduktionen en faktor tio om vi ska ta bort fossila bränslen. - [http://ed.ted.com/featured/MVwtmMV5 Cambridge Ideas - How Many Lightbulbs?]<br /> : Det finns lösningar - [http://ed.ted.com/lessons/a-40-year-plan-for-energy-amory-lovins A 40-year plan for energy - Amory Lovins]<br /> : [http://ed.ted.com/on/YmMa6XZz Sources Of Energy Renewable &amp; Non-Renewable]<br /> : http://www.youtube.com/watch?v=XuNgH74BpG0<br /> <br /> == Teknik, människa och samhälle ==<br /> <br /> sid. 40- 61 <br /> <br /> sid. 40- 61<br /> <br /> == Entreprenörskap ==<br /> <br /> sid. 62- 73 <br /> <br /> sid. 62- 73 <br /> <br /> = Produktion =<br /> <br /> Det här är ett större sammanhängande avsnitt med bland annat material, bearbetning och sammanfogning. Vi ska först läsa på, skriva texter och skapa innehåll. Därefter följer några övningar där vi sätter samman alla kunskaperna. Exemåel på komande övningar:<br /> <br /> * Beskriv hur en produkt är tillverkad. Boken har ett exempel med en bil. <br /> * Konstruera en kopp som inte blir varm i handtaget genom att använda minst två material, två bearbetningstekniker och en sammanfogningsteknik.<br /> * Designa en egen produkt.<br /> <br /> == Delar av CI ==<br /> <br /> : 1 Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.<br /> : 2 Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.<br /> : 3 Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.<br /> <br /> Framför allt 1 och 3.<br /> <br /> === Material ===<br /> <br /> {{teknik1|102- 129}}<br /> <br /> Vi börjar med at titta på en manterialdatabas:<br /> <br /> : https://www.dropbox.com/sh/auba7vqzs2l2qcc/QSISneeULu<br /> <br /> Till uppgiften nedan kommer alla att behöva en välliknande användare på wikiskola.se.<br /> <br /> {{uppgruta| '''Skapa en materiladatabas'''<br /> <br /> Först måste vi enas om innehållet i databasen. Vilka material är lämpliga att ha med och vilka egenskaper är lämpliga att ta med. Därefter enas vi om en mallsida med rubriker som ala använder för tydlighetens skull. mallsidan finns som länk på sidan Materialdatabasen, nedan<br /> <br /> Skriv in ditt material som en länk på sidan nedan. Följ mallen när du beskriver ditt meterial.<br /> <br /> Din materialbeskrivning ska innehåla följande:<br /> <br /> # Materialegenskaper: densitet [kg/m3], längdutvidgningskoeffiecient, värmeledningsförmåga, resistivitet<br /> # Vad används materialt till<br /> # Hur tillverkar man med materialet?<br /> # Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> # Pris och kvaliteter<br /> # Länkar<br /> <br /> [[Materialdatabasen]]<br /> }}<br /> <br /> === Tips om hur man skriver i Mediawiki ===<br /> <br /> [[Hur_bidrar_jag#Hur_g.C3.B6r_man.3F_-_Wikimarkup | Tre länkar med tips om att skriva i denna wiki eller på Wikipedia]]<br /> <br /> === Struktur ===<br /> <br /> : http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Konstruktionsmaterial.html<br /> : http://sv.wikipedia.org/wiki/Material<br /> <br /> === Korrosion ===<br /> <br /> &lt;html&gt;<br /> &lt;iframe src=&quot;http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/12857798&quot; width=&quot;342&quot; height=&quot;291&quot; frameborder=&quot;0&quot; marginwidth=&quot;0&quot; marginheight=&quot;0&quot; scrolling=&quot;no&quot; style=&quot;border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px&quot; allowfullscreen&gt; &lt;/iframe&gt; &lt;div style=&quot;margin-bottom:5px&quot;&gt; &lt;strong&gt; &lt;a href=&quot;https://www.slideshare.net/hape1/ke-pp-elektrokemi&quot; title=&quot;Ke pp elektrokemi&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;Ke pp elektrokemi&lt;/a&gt; &lt;/strong&gt; from &lt;strong&gt;&lt;a href=&quot;http://www.slideshare.net/hape1&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;Helena-Irmeli Pekkala&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt; &lt;/div&gt;<br /> &lt;/html&gt;<br /> <br /> == Uppgift - Bearbetning och Sammanfogning == <br /> {{teknik1|164-187, 198-212}}<br /> <br /> {{uppgruta|'''Skapa innehåll till wikin’''<br /> <br /> Det gäller bearbetning och sammanfogning. De två styckena nedan på denna sida.<br /> <br /> Jobba två och två.<br /> <br /> Välj ett område.<br /> <br /> Skriv en text i wikin. <br /> <br /> Bädda in minst en film. <br /> <br /> Lägg in flera bilder.<br /> <br /> Lägg in länkar. <br /> <br /> Du ska beskriva metodens:<br /> * tillvägagångssätt<br /> * lämplighet för lika material<br /> * fördelar och nackdelar<br /> * användningasområden<br /> * kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)<br /> * mm<br /> }}<br /> <br /> == Bearbetning ==<br /> <br /> === Valsning ===<br /> Micke och Linnea<br /> <br /> === CNC-maskiner ===<br /> <br /> === Hyvling ===<br /> {{clear}}<br /> Dimer o Dilan<br /> {{clear}}<br /> <br /> === Slipning ===<br /> <br /> Max och Felix<br /> <br /> === Borrning ===<br /> <br /> === Svarvning ===<br /> <br /> === Fräsning ===<br /> Spiri &amp; Mario<br /> <br /> === Gnistbearbetning ===<br /> <br /> === Laserbearbetning ===<br /> Nils och Leo<br /> <br /> === 3D Printning ===<br /> <br /> ==== Avsnitt 1 ====<br /> <br /> Eric och Rasmus<br /> <br /> ==== Avsnitt 2 ====<br /> <br /> Nils och Leo<br /> <br /> === klippning och stansning ===<br /> <br /> === smidning ===<br /> <br /> Robin &amp; Tilla<br /> <br /> === bockning ===<br /> <br /> === strängpressninng ===<br /> <br /> === Formblåsning ===<br /> <br /> === Formsprutning ===<br /> <br /> === Vakuumformning ===<br /> Christoffer och LNUS<br /> <br /> === Gjutning ===<br /> Luan, Martin<br /> <br /> {{#ev:youtube | gHxWYJdpJSs | 240 | right }}<br /> {{clear}}<br /> <br /> === Svetsning ===<br /> <br /> {{#ev:youtube | Ovsok8aj8-s | 240 | right }}<br /> {{clear}}<br /> <br /> == Sammanfogning ==<br /> <br /> === Limning ===<br /> <br /> === Skruvning ===<br /> <br /> === Svetsning ===<br /> <br /> === Lödning ===<br /> <br /> === Nitning ===<br /> <br /> == Uppgift - Hur är den tillverkad? ==<br /> <br /> {{uppgruta|'''Hur är den tillverkad?’''<br /> <br /> Titta i teknikboken sid 119-128 som handlar om materialvalet till en bil.<br /> <br /> Vi ska göra en liknade uppgift men titta både på materialval, bearbetning och sammanfogning.<br /> <br /> Vi väljer en produkt:<br /> : mobil<br /> : cykel<br /> : segelbåt<br /> : brödrost<br /> : etc<br /> <br /> Sedan gör vi en tekninsk tillverkningsrapport över produkten}}<br /> <br /> == Riteknik och CAD kap. 4 ==<br /> <br /> sid. 74- 101 <br /> <br /> sid. 74- 101<br /> <br /> == Allmän hållfasthetslära ==<br /> <br /> sid. 130- 145<br /> <br /> sid. 130- 145<br /> <br /> == Elementär mekanik ==<br /> <br /> sid. 146-161<br /> <br /> sid. 146-161<br /> <br /> == Produktionsteknik ==<br /> <br /> sid. 162- 195 <br /> <br /> sid. 162- 195 <br /> <br /> == Konstruktionselement ==<br /> <br /> sid. 195- 213 <br /> <br /> sid. 195- 213<br /> <br /> sid. 195- 213<br /> <br /> = Elektronik mm =<br /> <br /> == Elekronik och elteknik ==<br /> <br /> sid. 214- 243<br /> <br /> sid. 214- 243<br /> <br /> == Styr- och reglerteknik == <br /> <br /> sid. 244- 253<br /> <br /> sid. 244- 253<br /> <br /> == Projekt och projektarbet ==<br /> <br /> sid. 254- 261<br /> <br /> == Presentation och dokumentation ==<br /> <br /> kap. 13 sid. 262- 277 <br /> <br /> == Datorteknik, datorkommunikation och Internet ==<br /> 14 sid. 278- 291<br /> <br /> sid. 278- 291<br /> <br /> === Film - BBC Datorn ===<br /> <br /> ''Den här lektionen passar väl in under Datorteknik 1a, Entreprenörskap och Teknik1 och ligger därför som en [[BBC Inventions Computer|inbäddad sida]] (ett slags mall). Redigeringar på sidan syns således likadant på alla ställen. ''<br /> {{transclude|{{:BBC Inventions Computer}}}}<br /> {{clear}}<br /> <br /> == Arbete med ett tekniskt projekt. ==<br /> <br /> == Samverkan med andra kurser ==<br /> <br /> === Vision ===<br /> <br /> Eleverna får kunskaper på köpet som gör dem anställningsbara (sommarjobb, eget företagande). Exemeplvis appar, datorsupport, etc.<br /> <br /> === Datorteknik 1a och Teknik 1 ===<br /> <br /> [[Fil:P5B11.jpg|360px|right|Ett moderkort från 2007 med PCI-Express- och SATA-kontakter.]]<br /> <br /> Samarbete mellan [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=DAO&amp;courseCode=DAODAT01a#anchor_DAODAT01a Datorteknik] (MH) och [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/tek Teknik 1] (HE)<br /> <br /> Samläsning av vissa områden<br /> * Datorns delar, Centralt innehåll 6<br /> * modeller, CI 7<br /> * material, egenskaper, termiska, elektriska, mekaniska. Titta på moderkortet och hur man designar det med krympande dimensioner<br /> * Dator, kommunikations, Officeprogrammen, Skriva om teknikhistoria 11<br /> <br /> Flash<br /> * animationer<br /> * modeller<br /> <br /> Webbstjärnan<br /> * projektarbetete<br /> * redovisningsplats<br /> <br /> Jobba praktiskt<br /> * bygga en enkel dator<br /> * Styr och regler, LEGO-robotar</div>

Niwi https://wikiskola.se/index.php?title=Teknik_1&diff=24608 2013-11-11T09:38:54Z

<p>Niwi: /* Laserbearbetning */</p> <hr /> <div>= Introduktion =<br /> <br /> == Planering ==<br /> <br /> {{PPT | [[Media:Planering_Teknik_1_introlek1314_v3.pptx | Introduktion och grovplanering Teknik 1a ]] }}<br /> <br /> === Bonus ===<br /> <br /> {{#ev:youtube| w2itwFJCgFQ|300|right }}<br /> <br /> Detta '''är''' teknik!<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> == Styrdokumenten ==<br /> <br /> [[Fil:Koppling förmågor CI teknik 1.png|300px|right]]<br /> <br /> === Förmågorna ===<br /> <br /> '''Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:'''<br /> # Kunskaper om '''teknikutvecklingsprocessen''' och förståelse av sambanden mellan de olika delarna i den.<br /> # Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett '''hållbart samhälle'''.<br /> # Förmåga att '''lösa''' tekniska problem.<br /> # Förmåga att använda teknikvetenskapliga metoder, begrepp och '''teorier'''.<br /> # Förmåga att använda '''modeller''' och verktyg som redskap för analys, beräkning, rimlighetsbedömning, dokumentation, presentation och information.<br /> # Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande '''samhället''' samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.<br /> # Kunskaper om teknikens roll och drivkrafter ur ett '''etiskt''' perspektiv.<br /> # Kunskaper om hur föreställningar och traditioner inom teknikområdet styr uppfattningar om vad som är '''manligt och kvinnligt''' och hur det har påverkat och påverkar teknik och teknikutveckling.<br /> # Förmåga att '''kommunicera''' inom det tekniska området samt kommunicera om teknik.<br /> <br /> === Centrala innehållet ===<br /> <br /> '''Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:'''<br /> * '''Teknikutvecklingsprocessens''' alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.<br /> * Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i '''innovativa och kreativa processer'''.<br /> * '''Materials tekniska egenskape'''r, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.<br /> * Teknikens och teknikerns roll med fokus på '''framtidens teknik och ett hållbart samhälle''', till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.<br /> * '''Kvalitetsarbete''', till exempel kvalitetssäkring, miljösäkring, arbetsmiljö och riskanalys.<br /> * Ritningsläsning och skiss- och ritteknik med introduktion i hur man hanterar '''cad'''-program.<br /> * '''Projektarbets'''-, kommunikations-, presentations- och modellteknik, till exempel '''digitala''' medier och programvaror, manualer och instruktioner, muntliga och skriftliga framställningar samt digitala och manuella tekniker för att skapa '''modeller'''.<br /> * Tekniska '''begrepp''', teorier och modeller innefattande '''beräkningar''' och rimlighetsbedömningar.<br /> * '''Teknikens historia''' och teknikutvecklingens betydelse för '''samhället''' samt introduktion i aktuella utvecklingsområden inom teknik.<br /> * Grundläggande '''teknikfilosofi''': etiska värderingar och '''genusstrukturer''' samt hur de har påverkat och påverkar tekniken, dess användning och tillgänglighet. Hur teknik och teknikens attribut könsmärks.<br /> * '''Kommunikations'''-, dator- och nätverksteknik för lärande och förmedling av teknik och information.<br /> <br /> == Introduktion ==<br /> <br /> === Vad är ett tekniskt system ===<br /> <br /> http://sv.wikipedia.org/wiki/Pappersplan<br /> <br /> == Teknikhistoria ==<br /> <br /> # Diskutera betydelsen av elden för den tekniska utvecklingen<br /> # Språket har haft stor betydelse i flera utvecklingssteg, vilka då?<br /> #* [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD%201197&amp;page=default.asp&amp;sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d&amp;db=4&amp;e=videostream&amp;g=015-020&amp;w=teknik%20historia&amp;s=-1&amp;p=1&amp;st=0&amp;sub=&amp;ss=1&amp;otyp=product&amp;lev=&amp;tlang=&amp;slang= Film: Gutenberg och tryckpressen]<br /> # Vilka användningar för hjulet kan du komma på under dess 10 000-åriga användning?<br /> # Jordbruket<br /> # Metaller. Vilken ordning började de användas i? Vilka började använda järn i stor skala? <br /> # Vilka redskap förbättrades med hjälp av metaller?<br /> # Eneergi och energiomvandling är viktigt för den tekniska utvecklingen. Gör en lista på energisystem från kilen till kärnreaktorn.<br /> # Vad vet vi om den [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD+1349&amp;db=4&amp;sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d Industriella revolutionen 1750-1915]<br /> <br /> === Lärarhandledningen ===<br /> <br /> har en presentation om Teknikhistoria och samhälle<br /> <br /> {{exruta | '''Tekniska upptäcker/uppfinningar'''<br /> <br /> : ca 3500-4500 f.Kr. Hjulet<br /> : ca. 3000 f.Kr. Skriftspråket<br /> : ca. 2500 f.Kr. Segel/Segelbåtar<br /> : ca. 2000 f.Kr. Brons<br /> : ca. 1500 f.Kr. Bronsåldern börjar <br /> : ca. 1000 f.Kr. Handel av varor utvecklas<br /> : ca. 600 f.Kr. Fenicierna börjar resa runt Afrikas kust<br /> : ca. 200 f:Kr. Stora byggnader såsom Fyrtornet i Alexandria och Kinesiska muren<br /> : ca. 100 f.Kr. Papper börjar användas<br /> : ca. 100 e.Kr. Mässing…<br /> : ca. 500 e.Kr. Väderkvarnar<br /> : ca. 1000 e.Kr. Vävstol<br /> : ca. 1100 e.Kr. Kompassen<br /> : ca. 1200 e.Kr. Urverk, glasögon<br /> : ca. 1300 e.Kr. Kanoner och krut börjar användas. Man börjar även använda slussar. <br /> : ca. 1400 e.Kr. Boktryckarkonsten<br /> }}<br /> <br /> === Energisystem ===<br /> <br /> listan kommer snart i tidsordning.<br /> <br /> {{uppgruta | '''Energisystem'''<br /> <br /> '''Uppgift:''' Här är listan över energisystemen som vi pratade om. Försök placera dem i ordning så att det som först kom i större användning kommer först och sedan nästa osv. Försök hitta uppgifter på nätet om när energisystemen slog igenom och anteckna ungefärlig tid. Bifoga även länkar till var du fann informationen. Ha med dig din lösta uppgift på nästa lektion. Du kan skriva i Anteckningar eller Pages.<br /> <br /> * kilen och andra enkla maskiner<br /> * el<br /> * eld<br /> * vattenkraft<br /> * vindkraft<br /> * kärnkraft<br /> * solceller<br /> * muskelkraft<br /> * stenkol<br /> * olja<br /> * naturgas<br /> }}<br /> <br /> === Läs mer ===<br /> <br /> * [http://www.tekniskamuseet.se/1/899.html Tekniska museets tidslinje]<br /> * {{enwp | History_of_technology }}<br /> <br /> == Samarbete Idrott, Teknik, Datorteknik ==<br /> <br /> [[Ny Sport och träningsaktivitet]]<br /> <br /> == MacBook Air en övning ==<br /> <br /> [[MacBook Air en övning]]<br /> <br /> == Energi och energihushållning == <br /> <br /> === Bra läsning ===<br /> <br /> * http://www.energiboken.nu/Energiboken-2012.pdf <br /> <br /> {{läxa |sid 20- 39}}<br /> <br /> === Introfrågor baserat på texten i boken ===<br /> <br /> : http://m.socrative.com<br /> : ROOM: 282058 <br /> : SOC #:7238449<br /> <br /> === Centralt innehåll ===<br /> Fjärde punkten lyder:<br /> : Teknikens och teknikerns roll med fokus på framtidens teknik och ett hållbart samhälle, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.<br /> <br /> === Förmågor ===<br /> <br /> Vi ger oss på två förmågor som kan vara svåra att förstå och bedöma. Det ställer därmed vissa krav på hur undervisningen utformas. Men i ett första skede kommer vi att läsa texten i boken och se en eller annan film och PPT.<br /> <br /> Förmågorna 2 och 6:<br /> : 2. Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett hållbart samhälle.<br /> : 6. Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande samhället samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.<br /> <br /> === Uppsats ===<br /> <br /> Sammanfattning av Centralt Innehåll och Förmågor leder till idéer om uppsatser. Nedan finner du tre delar som hänger ihop. <br /> <br /> * framtidens energiteknik<br /> * hållbart samhälle<br /> * min egen roll i samhället<br /> <br /> De kan kombineras till till en frågeställning i stil med<br /> : - '''Vilken roll kommer jag att ha i utvecklingen av framtidens energiteknik för ett hållbart samhälle? '''<br /> Skriv ner vad du vill undersöka. Det kan till exempel vara någon intressant teknik, något område där insatser behöver göras eller någon skrämmande risk med framtida energibrist. Försök skriva omkring '''fem ledord'''.<br /> <br /> Försök avgränsa området du ska skrivba om. Du kan inte skriva om alla teknik. Välj ett teknikområde. Begränsa gärna användningsområdet. Ju mer du avgränsar desto lättare blir det att skriva intressant.<br /> <br /> Nu är det dags att hitta på en lämplig titel på din uppsats.<br /> <br /> Genom att du bryter ner uppsatsen i delar och avgränsar som vi sett ovan kommer det att gå lättare att skriva. Du har inte en tom sida framför dig.<br /> <br /> Prova att skriva meningar kring något av ledordet. Då får du snart ett helt stycke. Fortsätt med de andra orden.<br /> <br /> Skriv ny stickord om du får nya idéer under arbetes gång.<br /> <br /> Läs i boken, '''broschyrerna''' och surfa fram fakta och mer information. Tag gärna med bilder (fria bilder) om de kompletterar din text.<br /> <br /> Max 4000 tecken. Vi arbetar på fredag. Den ska vara klar på måndag innan lektionen.<br /> <br /> === Bedömning ===<br /> <br /> Skriv ditt namn uppe till höger.<br /> <br /> Filnamnet ska innehålla ditt namn.<br /> <br /> Förmågorna enligt ovan.<br /> <br /> Dessutom:<br /> : Fakta underbygger resonemangen i texten<br /> : Källor redovisas i slutet av texten. Hänvisningar från texten till källorna.<br /> <br /> ==== Mall för elevaktiv bedömning ====<br /> <br /> {{print|[[media:Bedömningsmall_till_uppsats_energi.pdf|Bedömningsmall energiuppsats]]}}<br /> <br /> === Bredvidläsning ===<br /> <br /> : [http://www.svenskenergi.se/Elfakta/ Elfakta fr Svensk Energi]<br /> : {{svwp|Energiproduktion}}<br /> : {{svwp| Fossila_bränslen}}<br /> <br /> === PPT och film ===<br /> <br /> De här kan fungera som inspiration under skrivandet:<br /> <br /> : Energibesparing vad kan jag göra?<br /> : Satsa lite energi på din framtid.mp4<br /> : Många filmer om sol-, vind- och vågkraft<br /> : {{enwp|Virgin_Earth_Challenge}} och [[https://www.google.com/search?client=safari&amp;rls=en&amp;q=www.virginearth.com/&amp;ie=UTF-8&amp;oe=UTF-8 Virgin Earth Challenge]]<br /> <br /> === TED Talks och TEDEd ===<br /> <br /> : Vi behöver öka energiproduktionen en faktor tio om vi ska ta bort fossila bränslen. - [http://ed.ted.com/featured/MVwtmMV5 Cambridge Ideas - How Many Lightbulbs?]<br /> : Det finns lösningar - [http://ed.ted.com/lessons/a-40-year-plan-for-energy-amory-lovins A 40-year plan for energy - Amory Lovins]<br /> : [http://ed.ted.com/on/YmMa6XZz Sources Of Energy Renewable &amp; Non-Renewable]<br /> : http://www.youtube.com/watch?v=XuNgH74BpG0<br /> <br /> == Teknik, människa och samhälle ==<br /> <br /> sid. 40- 61 <br /> <br /> sid. 40- 61<br /> <br /> == Entreprenörskap ==<br /> <br /> sid. 62- 73 <br /> <br /> sid. 62- 73 <br /> <br /> = Produktion =<br /> <br /> Det här är ett större sammanhängande avsnitt med bland annat material, bearbetning och sammanfogning. Vi ska först läsa på, skriva texter och skapa innehåll. Därefter följer några övningar där vi sätter samman alla kunskaperna. Exemåel på komande övningar:<br /> <br /> * Beskriv hur en produkt är tillverkad. Boken har ett exempel med en bil. <br /> * Konstruera en kopp som inte blir varm i handtaget genom att använda minst två material, två bearbetningstekniker och en sammanfogningsteknik.<br /> * Designa en egen produkt.<br /> <br /> == Delar av CI ==<br /> <br /> : 1 Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.<br /> : 2 Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.<br /> : 3 Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.<br /> <br /> Framför allt 1 och 3.<br /> <br /> === Material ===<br /> <br /> {{teknik1|102- 129}}<br /> <br /> Vi börjar med at titta på en manterialdatabas:<br /> <br /> : https://www.dropbox.com/sh/auba7vqzs2l2qcc/QSISneeULu<br /> <br /> Till uppgiften nedan kommer alla att behöva en välliknande användare på wikiskola.se.<br /> <br /> {{uppgruta| '''Skapa en materiladatabas'''<br /> <br /> Först måste vi enas om innehållet i databasen. Vilka material är lämpliga att ha med och vilka egenskaper är lämpliga att ta med. Därefter enas vi om en mallsida med rubriker som ala använder för tydlighetens skull. mallsidan finns som länk på sidan Materialdatabasen, nedan<br /> <br /> Skriv in ditt material som en länk på sidan nedan. Följ mallen när du beskriver ditt meterial.<br /> <br /> Din materialbeskrivning ska innehåla följande:<br /> <br /> # Materialegenskaper: densitet [kg/m3], längdutvidgningskoeffiecient, värmeledningsförmåga, resistivitet<br /> # Vad används materialt till<br /> # Hur tillverkar man med materialet?<br /> # Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> # Pris och kvaliteter<br /> # Länkar<br /> <br /> [[Materialdatabasen]]<br /> }}<br /> <br /> === Tips om hur man skriver i Mediawiki ===<br /> <br /> [[Hur_bidrar_jag#Hur_g.C3.B6r_man.3F_-_Wikimarkup | Tre länkar med tips om att skriva i denna wiki eller på Wikipedia]]<br /> <br /> === Struktur ===<br /> <br /> : http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Konstruktionsmaterial.html<br /> : http://sv.wikipedia.org/wiki/Material<br /> <br /> === Korrosion ===<br /> <br /> &lt;html&gt;<br /> &lt;iframe src=&quot;http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/12857798&quot; width=&quot;342&quot; height=&quot;291&quot; frameborder=&quot;0&quot; marginwidth=&quot;0&quot; marginheight=&quot;0&quot; scrolling=&quot;no&quot; style=&quot;border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px&quot; allowfullscreen&gt; &lt;/iframe&gt; &lt;div style=&quot;margin-bottom:5px&quot;&gt; &lt;strong&gt; &lt;a href=&quot;https://www.slideshare.net/hape1/ke-pp-elektrokemi&quot; title=&quot;Ke pp elektrokemi&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;Ke pp elektrokemi&lt;/a&gt; &lt;/strong&gt; from &lt;strong&gt;&lt;a href=&quot;http://www.slideshare.net/hape1&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;Helena-Irmeli Pekkala&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt; &lt;/div&gt;<br /> &lt;/html&gt;<br /> <br /> == Uppgift - Bearbetning och Sammanfogning == <br /> {{teknik1|164-187, 198-212}}<br /> <br /> {{uppgruta|'''Skapa innehåll till wikin’''<br /> <br /> Det gäller bearbetning och sammanfogning. De två styckena nedan på denna sida.<br /> <br /> Jobba två och två.<br /> <br /> Välj ett område.<br /> <br /> Skriv en text i wikin. <br /> <br /> Bädda in minst en film. <br /> <br /> Lägg in flera bilder.<br /> <br /> Lägg in länkar. <br /> <br /> Du ska beskriva metodens:<br /> * tillvägagångssätt<br /> * lämplighet för lika material<br /> * fördelar och nackdelar<br /> * användningasområden<br /> * kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)<br /> * mm<br /> }}<br /> <br /> == Bearbetning ==<br /> <br /> === Valsning ===<br /> Micke och Linnea<br /> <br /> === CNC-maskiner ===<br /> <br /> === Hyvling ===<br /> {{clear}}<br /> Dimer o Dilan<br /> {{clear}}<br /> <br /> === Slipning ===<br /> <br /> Max och Felix<br /> <br /> === Borrning ===<br /> <br /> === Svarvning ===<br /> <br /> === Fräsning ===<br /> Spiri &amp; Mario<br /> <br /> === Gnistbearbetning ===<br /> <br /> === Laserbearbetning ===<br /> Nils och Leo för i helvette, sluta ta våran punkt, vi va först<br /> <br /> === 3D Printning ===<br /> <br /> Eric och Rasmus<br /> <br /> === klippning och stansning ===<br /> <br /> === smidning ===<br /> <br /> Robin &amp; Tilla<br /> <br /> === bockning ===<br /> <br /> === strängpressninng ===<br /> <br /> === Formblåsning ===<br /> <br /> === Formsprutning ===<br /> <br /> === Vakuumformning ===<br /> Christoffer och LNUS<br /> <br /> === Gjutning ===<br /> Luan, Martin<br /> <br /> {{#ev:youtube | gHxWYJdpJSs | 240 | right }}<br /> {{clear}}<br /> <br /> === Svetsning ===<br /> <br /> {{#ev:youtube | Ovsok8aj8-s | 240 | right }}<br /> {{clear}}<br /> <br /> == Sammanfogning ==<br /> <br /> === Limning ===<br /> <br /> === Skruvning ===<br /> <br /> === Svetsning ===<br /> <br /> === Lödning ===<br /> <br /> === Nitning ===<br /> <br /> == Uppgift - Hur är den tillverkad? ==<br /> <br /> {{uppgruta|'''Hur är den tillverkad?’''<br /> <br /> Titta i teknikboken sid 119-128 som handlar om materialvalet till en bil.<br /> <br /> Vi ska göra en liknade uppgift men titta både på materialval, bearbetning och sammanfogning.<br /> <br /> Vi väljer en produkt:<br /> : mobil<br /> : cykel<br /> : segelbåt<br /> : brödrost<br /> : etc<br /> <br /> Sedan gör vi en tekninsk tillverkningsrapport över produkten}}<br /> <br /> == Riteknik och CAD kap. 4 ==<br /> <br /> sid. 74- 101 <br /> <br /> sid. 74- 101<br /> <br /> == Allmän hållfasthetslära ==<br /> <br /> sid. 130- 145<br /> <br /> sid. 130- 145<br /> <br /> == Elementär mekanik ==<br /> <br /> sid. 146-161<br /> <br /> sid. 146-161<br /> <br /> == Produktionsteknik ==<br /> <br /> sid. 162- 195 <br /> <br /> sid. 162- 195 <br /> <br /> == Konstruktionselement ==<br /> <br /> sid. 195- 213 <br /> <br /> sid. 195- 213<br /> <br /> sid. 195- 213<br /> <br /> = Elektronik mm =<br /> <br /> == Elekronik och elteknik ==<br /> <br /> sid. 214- 243<br /> <br /> sid. 214- 243<br /> <br /> == Styr- och reglerteknik == <br /> <br /> sid. 244- 253<br /> <br /> sid. 244- 253<br /> <br /> == Projekt och projektarbet ==<br /> <br /> sid. 254- 261<br /> <br /> == Presentation och dokumentation ==<br /> <br /> kap. 13 sid. 262- 277 <br /> <br /> == Datorteknik, datorkommunikation och Internet ==<br /> 14 sid. 278- 291<br /> <br /> sid. 278- 291<br /> <br /> === Film - BBC Datorn ===<br /> <br /> ''Den här lektionen passar väl in under Datorteknik 1a, Entreprenörskap och Teknik1 och ligger därför som en [[BBC Inventions Computer|inbäddad sida]] (ett slags mall). Redigeringar på sidan syns således likadant på alla ställen. ''<br /> {{transclude|{{:BBC Inventions Computer}}}}<br /> {{clear}}<br /> <br /> == Arbete med ett tekniskt projekt. ==<br /> <br /> == Samverkan med andra kurser ==<br /> <br /> === Vision ===<br /> <br /> Eleverna får kunskaper på köpet som gör dem anställningsbara (sommarjobb, eget företagande). Exemeplvis appar, datorsupport, etc.<br /> <br /> === Datorteknik 1a och Teknik 1 ===<br /> <br /> [[Fil:P5B11.jpg|360px|right|Ett moderkort från 2007 med PCI-Express- och SATA-kontakter.]]<br /> <br /> Samarbete mellan [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=DAO&amp;courseCode=DAODAT01a#anchor_DAODAT01a Datorteknik] (MH) och [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/tek Teknik 1] (HE)<br /> <br /> Samläsning av vissa områden<br /> * Datorns delar, Centralt innehåll 6<br /> * modeller, CI 7<br /> * material, egenskaper, termiska, elektriska, mekaniska. Titta på moderkortet och hur man designar det med krympande dimensioner<br /> * Dator, kommunikations, Officeprogrammen, Skriva om teknikhistoria 11<br /> <br /> Flash<br /> * animationer<br /> * modeller<br /> <br /> Webbstjärnan<br /> * projektarbetete<br /> * redovisningsplats<br /> <br /> Jobba praktiskt<br /> * bygga en enkel dator<br /> * Styr och regler, LEGO-robotar</div>

Niwi https://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Niwi&diff=24605 2013-11-11T09:36:57Z

<p>Niwi: Skapade sidan med &#039;potato&#039;</p> <hr /> <div>potato</div>

Niwi https://wikiskola.se/index.php?title=Teknik_1&diff=24602 2013-11-11T09:34:24Z

<p>Niwi: /* Laserbearbetning */</p> <hr /> <div>= Introduktion =<br /> <br /> == Planering ==<br /> <br /> {{PPT | [[Media:Planering_Teknik_1_introlek1314_v3.pptx | Introduktion och grovplanering Teknik 1a ]] }}<br /> <br /> === Bonus ===<br /> <br /> {{#ev:youtube| w2itwFJCgFQ|300|right }}<br /> <br /> Detta '''är''' teknik!<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> == Styrdokumenten ==<br /> <br /> [[Fil:Koppling förmågor CI teknik 1.png|300px|right]]<br /> <br /> === Förmågorna ===<br /> <br /> '''Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:'''<br /> # Kunskaper om '''teknikutvecklingsprocessen''' och förståelse av sambanden mellan de olika delarna i den.<br /> # Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett '''hållbart samhälle'''.<br /> # Förmåga att '''lösa''' tekniska problem.<br /> # Förmåga att använda teknikvetenskapliga metoder, begrepp och '''teorier'''.<br /> # Förmåga att använda '''modeller''' och verktyg som redskap för analys, beräkning, rimlighetsbedömning, dokumentation, presentation och information.<br /> # Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande '''samhället''' samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.<br /> # Kunskaper om teknikens roll och drivkrafter ur ett '''etiskt''' perspektiv.<br /> # Kunskaper om hur föreställningar och traditioner inom teknikområdet styr uppfattningar om vad som är '''manligt och kvinnligt''' och hur det har påverkat och påverkar teknik och teknikutveckling.<br /> # Förmåga att '''kommunicera''' inom det tekniska området samt kommunicera om teknik.<br /> <br /> === Centrala innehållet ===<br /> <br /> '''Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:'''<br /> * '''Teknikutvecklingsprocessens''' alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.<br /> * Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i '''innovativa och kreativa processer'''.<br /> * '''Materials tekniska egenskape'''r, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.<br /> * Teknikens och teknikerns roll med fokus på '''framtidens teknik och ett hållbart samhälle''', till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.<br /> * '''Kvalitetsarbete''', till exempel kvalitetssäkring, miljösäkring, arbetsmiljö och riskanalys.<br /> * Ritningsläsning och skiss- och ritteknik med introduktion i hur man hanterar '''cad'''-program.<br /> * '''Projektarbets'''-, kommunikations-, presentations- och modellteknik, till exempel '''digitala''' medier och programvaror, manualer och instruktioner, muntliga och skriftliga framställningar samt digitala och manuella tekniker för att skapa '''modeller'''.<br /> * Tekniska '''begrepp''', teorier och modeller innefattande '''beräkningar''' och rimlighetsbedömningar.<br /> * '''Teknikens historia''' och teknikutvecklingens betydelse för '''samhället''' samt introduktion i aktuella utvecklingsområden inom teknik.<br /> * Grundläggande '''teknikfilosofi''': etiska värderingar och '''genusstrukturer''' samt hur de har påverkat och påverkar tekniken, dess användning och tillgänglighet. Hur teknik och teknikens attribut könsmärks.<br /> * '''Kommunikations'''-, dator- och nätverksteknik för lärande och förmedling av teknik och information.<br /> <br /> == Introduktion ==<br /> <br /> === Vad är ett tekniskt system ===<br /> <br /> http://sv.wikipedia.org/wiki/Pappersplan<br /> <br /> == Teknikhistoria ==<br /> <br /> # Diskutera betydelsen av elden för den tekniska utvecklingen<br /> # Språket har haft stor betydelse i flera utvecklingssteg, vilka då?<br /> #* [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD%201197&amp;page=default.asp&amp;sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d&amp;db=4&amp;e=videostream&amp;g=015-020&amp;w=teknik%20historia&amp;s=-1&amp;p=1&amp;st=0&amp;sub=&amp;ss=1&amp;otyp=product&amp;lev=&amp;tlang=&amp;slang= Film: Gutenberg och tryckpressen]<br /> # Vilka användningar för hjulet kan du komma på under dess 10 000-åriga användning?<br /> # Jordbruket<br /> # Metaller. Vilken ordning började de användas i? Vilka började använda järn i stor skala? <br /> # Vilka redskap förbättrades med hjälp av metaller?<br /> # Eneergi och energiomvandling är viktigt för den tekniska utvecklingen. Gör en lista på energisystem från kilen till kärnreaktorn.<br /> # Vad vet vi om den [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD+1349&amp;db=4&amp;sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d Industriella revolutionen 1750-1915]<br /> <br /> === Lärarhandledningen ===<br /> <br /> har en presentation om Teknikhistoria och samhälle<br /> <br /> {{exruta | '''Tekniska upptäcker/uppfinningar'''<br /> <br /> : ca 3500-4500 f.Kr. Hjulet<br /> : ca. 3000 f.Kr. Skriftspråket<br /> : ca. 2500 f.Kr. Segel/Segelbåtar<br /> : ca. 2000 f.Kr. Brons<br /> : ca. 1500 f.Kr. Bronsåldern börjar <br /> : ca. 1000 f.Kr. Handel av varor utvecklas<br /> : ca. 600 f.Kr. Fenicierna börjar resa runt Afrikas kust<br /> : ca. 200 f:Kr. Stora byggnader såsom Fyrtornet i Alexandria och Kinesiska muren<br /> : ca. 100 f.Kr. Papper börjar användas<br /> : ca. 100 e.Kr. Mässing…<br /> : ca. 500 e.Kr. Väderkvarnar<br /> : ca. 1000 e.Kr. Vävstol<br /> : ca. 1100 e.Kr. Kompassen<br /> : ca. 1200 e.Kr. Urverk, glasögon<br /> : ca. 1300 e.Kr. Kanoner och krut börjar användas. Man börjar även använda slussar. <br /> : ca. 1400 e.Kr. Boktryckarkonsten<br /> }}<br /> <br /> === Energisystem ===<br /> <br /> listan kommer snart i tidsordning.<br /> <br /> {{uppgruta | '''Energisystem'''<br /> <br /> '''Uppgift:''' Här är listan över energisystemen som vi pratade om. Försök placera dem i ordning så att det som först kom i större användning kommer först och sedan nästa osv. Försök hitta uppgifter på nätet om när energisystemen slog igenom och anteckna ungefärlig tid. Bifoga även länkar till var du fann informationen. Ha med dig din lösta uppgift på nästa lektion. Du kan skriva i Anteckningar eller Pages.<br /> <br /> * kilen och andra enkla maskiner<br /> * el<br /> * eld<br /> * vattenkraft<br /> * vindkraft<br /> * kärnkraft<br /> * solceller<br /> * muskelkraft<br /> * stenkol<br /> * olja<br /> * naturgas<br /> }}<br /> <br /> === Läs mer ===<br /> <br /> * [http://www.tekniskamuseet.se/1/899.html Tekniska museets tidslinje]<br /> * {{enwp | History_of_technology }}<br /> <br /> == Samarbete Idrott, Teknik, Datorteknik ==<br /> <br /> [[Ny Sport och träningsaktivitet]]<br /> <br /> == MacBook Air en övning ==<br /> <br /> [[MacBook Air en övning]]<br /> <br /> == Energi och energihushållning == <br /> <br /> === Bra läsning ===<br /> <br /> * http://www.energiboken.nu/Energiboken-2012.pdf <br /> <br /> {{läxa |sid 20- 39}}<br /> <br /> === Introfrågor baserat på texten i boken ===<br /> <br /> : http://m.socrative.com<br /> : ROOM: 282058 <br /> : SOC #:7238449<br /> <br /> === Centralt innehåll ===<br /> Fjärde punkten lyder:<br /> : Teknikens och teknikerns roll med fokus på framtidens teknik och ett hållbart samhälle, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.<br /> <br /> === Förmågor ===<br /> <br /> Vi ger oss på två förmågor som kan vara svåra att förstå och bedöma. Det ställer därmed vissa krav på hur undervisningen utformas. Men i ett första skede kommer vi att läsa texten i boken och se en eller annan film och PPT.<br /> <br /> Förmågorna 2 och 6:<br /> : 2. Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett hållbart samhälle.<br /> : 6. Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande samhället samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.<br /> <br /> === Uppsats ===<br /> <br /> Sammanfattning av Centralt Innehåll och Förmågor leder till idéer om uppsatser. Nedan finner du tre delar som hänger ihop. <br /> <br /> * framtidens energiteknik<br /> * hållbart samhälle<br /> * min egen roll i samhället<br /> <br /> De kan kombineras till till en frågeställning i stil med<br /> : - '''Vilken roll kommer jag att ha i utvecklingen av framtidens energiteknik för ett hållbart samhälle? '''<br /> Skriv ner vad du vill undersöka. Det kan till exempel vara någon intressant teknik, något område där insatser behöver göras eller någon skrämmande risk med framtida energibrist. Försök skriva omkring '''fem ledord'''.<br /> <br /> Försök avgränsa området du ska skrivba om. Du kan inte skriva om alla teknik. Välj ett teknikområde. Begränsa gärna användningsområdet. Ju mer du avgränsar desto lättare blir det att skriva intressant.<br /> <br /> Nu är det dags att hitta på en lämplig titel på din uppsats.<br /> <br /> Genom att du bryter ner uppsatsen i delar och avgränsar som vi sett ovan kommer det att gå lättare att skriva. Du har inte en tom sida framför dig.<br /> <br /> Prova att skriva meningar kring något av ledordet. Då får du snart ett helt stycke. Fortsätt med de andra orden.<br /> <br /> Skriv ny stickord om du får nya idéer under arbetes gång.<br /> <br /> Läs i boken, '''broschyrerna''' och surfa fram fakta och mer information. Tag gärna med bilder (fria bilder) om de kompletterar din text.<br /> <br /> Max 4000 tecken. Vi arbetar på fredag. Den ska vara klar på måndag innan lektionen.<br /> <br /> === Bedömning ===<br /> <br /> Skriv ditt namn uppe till höger.<br /> <br /> Filnamnet ska innehålla ditt namn.<br /> <br /> Förmågorna enligt ovan.<br /> <br /> Dessutom:<br /> : Fakta underbygger resonemangen i texten<br /> : Källor redovisas i slutet av texten. Hänvisningar från texten till källorna.<br /> <br /> ==== Mall för elevaktiv bedömning ====<br /> <br /> {{print|[[media:Bedömningsmall_till_uppsats_energi.pdf|Bedömningsmall energiuppsats]]}}<br /> <br /> === Bredvidläsning ===<br /> <br /> : [http://www.svenskenergi.se/Elfakta/ Elfakta fr Svensk Energi]<br /> : {{svwp|Energiproduktion}}<br /> : {{svwp| Fossila_bränslen}}<br /> <br /> === PPT och film ===<br /> <br /> De här kan fungera som inspiration under skrivandet:<br /> <br /> : Energibesparing vad kan jag göra?<br /> : Satsa lite energi på din framtid.mp4<br /> : Många filmer om sol-, vind- och vågkraft<br /> : {{enwp|Virgin_Earth_Challenge}} och [[https://www.google.com/search?client=safari&amp;rls=en&amp;q=www.virginearth.com/&amp;ie=UTF-8&amp;oe=UTF-8 Virgin Earth Challenge]]<br /> <br /> === TED Talks och TEDEd ===<br /> <br /> : Vi behöver öka energiproduktionen en faktor tio om vi ska ta bort fossila bränslen. - [http://ed.ted.com/featured/MVwtmMV5 Cambridge Ideas - How Many Lightbulbs?]<br /> : Det finns lösningar - [http://ed.ted.com/lessons/a-40-year-plan-for-energy-amory-lovins A 40-year plan for energy - Amory Lovins]<br /> : [http://ed.ted.com/on/YmMa6XZz Sources Of Energy Renewable &amp; Non-Renewable]<br /> : http://www.youtube.com/watch?v=XuNgH74BpG0<br /> <br /> == Teknik, människa och samhälle ==<br /> <br /> sid. 40- 61 <br /> <br /> sid. 40- 61<br /> <br /> == Entreprenörskap ==<br /> <br /> sid. 62- 73 <br /> <br /> sid. 62- 73 <br /> <br /> = Produktion =<br /> <br /> Det här är ett större sammanhängande avsnitt med bland annat material, bearbetning och sammanfogning. Vi ska först läsa på, skriva texter och skapa innehåll. Därefter följer några övningar där vi sätter samman alla kunskaperna. Exemåel på komande övningar:<br /> <br /> * Beskriv hur en produkt är tillverkad. Boken har ett exempel med en bil. <br /> * Konstruera en kopp som inte blir varm i handtaget genom att använda minst två material, två bearbetningstekniker och en sammanfogningsteknik.<br /> * Designa en egen produkt.<br /> <br /> == Delar av CI ==<br /> <br /> : 1 Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.<br /> : 2 Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.<br /> : 3 Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.<br /> <br /> Framför allt 1 och 3.<br /> <br /> === Material ===<br /> <br /> {{teknik1|102- 129}}<br /> <br /> Vi börjar med at titta på en manterialdatabas:<br /> <br /> : https://www.dropbox.com/sh/auba7vqzs2l2qcc/QSISneeULu<br /> <br /> Till uppgiften nedan kommer alla att behöva en välliknande användare på wikiskola.se.<br /> <br /> {{uppgruta| '''Skapa en materiladatabas'''<br /> <br /> Först måste vi enas om innehållet i databasen. Vilka material är lämpliga att ha med och vilka egenskaper är lämpliga att ta med. Därefter enas vi om en mallsida med rubriker som ala använder för tydlighetens skull. mallsidan finns som länk på sidan Materialdatabasen, nedan<br /> <br /> Skriv in ditt material som en länk på sidan nedan. Följ mallen när du beskriver ditt meterial.<br /> <br /> Din materialbeskrivning ska innehåla följande:<br /> <br /> # Materialegenskaper: densitet [kg/m3], längdutvidgningskoeffiecient, värmeledningsförmåga, resistivitet<br /> # Vad används materialt till<br /> # Hur tillverkar man med materialet?<br /> # Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> # Pris och kvaliteter<br /> # Länkar<br /> <br /> [[Materialdatabasen]]<br /> }}<br /> <br /> === Tips om hur man skriver i Mediawiki ===<br /> <br /> [[Hur_bidrar_jag#Hur_g.C3.B6r_man.3F_-_Wikimarkup | Tre länkar med tips om att skriva i denna wiki eller på Wikipedia]]<br /> <br /> === Struktur ===<br /> <br /> : http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Konstruktionsmaterial.html<br /> : http://sv.wikipedia.org/wiki/Material<br /> <br /> === Korrosion ===<br /> <br /> &lt;html&gt;<br /> &lt;iframe src=&quot;http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/12857798&quot; width=&quot;342&quot; height=&quot;291&quot; frameborder=&quot;0&quot; marginwidth=&quot;0&quot; marginheight=&quot;0&quot; scrolling=&quot;no&quot; style=&quot;border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px&quot; allowfullscreen&gt; &lt;/iframe&gt; &lt;div style=&quot;margin-bottom:5px&quot;&gt; &lt;strong&gt; &lt;a href=&quot;https://www.slideshare.net/hape1/ke-pp-elektrokemi&quot; title=&quot;Ke pp elektrokemi&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;Ke pp elektrokemi&lt;/a&gt; &lt;/strong&gt; from &lt;strong&gt;&lt;a href=&quot;http://www.slideshare.net/hape1&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;Helena-Irmeli Pekkala&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt; &lt;/div&gt;<br /> &lt;/html&gt;<br /> <br /> == Uppgift - Bearbetning och Sammanfogning == <br /> {{teknik1|164-187, 198-212}}<br /> <br /> {{uppgruta|'''Skapa innehåll till wikin’''<br /> <br /> Det gäller bearbetning och sammanfogning. De två styckena nedan på denna sida.<br /> <br /> Jobba två och två.<br /> <br /> Välj ett område.<br /> <br /> Skriv en text i wikin. <br /> <br /> Bädda in minst en film. <br /> <br /> Lägg in flera bilder.<br /> <br /> Lägg in länkar. <br /> <br /> Du ska beskriva metodens:<br /> * tillvägagångssätt<br /> * lämplighet för lika material<br /> * fördelar och nackdelar<br /> * användningasområden<br /> * kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)<br /> * mm<br /> }}<br /> <br /> == Bearbetning ==<br /> <br /> === Valsning ===<br /> Micke och Linnea<br /> <br /> === CNC-maskiner ===<br /> <br /> === Hyvling ===<br /> {{clear}}<br /> Dimer o Dilan<br /> {{clear}}<br /> <br /> === Slipning ===<br /> <br /> Max och Felix<br /> <br /> === Borrning ===<br /> <br /> === Svarvning ===<br /> <br /> === Fräsning ===<br /> Spiri &amp; Mario<br /> <br /> === Gnistbearbetning ===<br /> <br /> === Laserbearbetning ===<br /> Nils och Leo<br /> <br /> === 3D Printning ===<br /> <br /> Eric och Rasmus<br /> <br /> === klippning och stansning ===<br /> <br /> === smidning ===<br /> <br /> Robin &amp; Tilla<br /> <br /> === bockning ===<br /> <br /> === strängpressninng ===<br /> <br /> === Formblåsning ===<br /> <br /> === Formsprutning ===<br /> <br /> === Vakuumformning ===<br /> Christoffer och LNUS<br /> <br /> === Gjutning ===<br /> <br /> {{#ev:youtube | gHxWYJdpJSs | 240 | right }}<br /> {{clear}}<br /> <br /> === Svetsning ===<br /> <br /> {{#ev:youtube | Ovsok8aj8-s | 240 | right }}<br /> {{clear}}<br /> <br /> == Sammanfogning ==<br /> <br /> === Limning ===<br /> <br /> === Skruvning ===<br /> <br /> === Svetsning ===<br /> <br /> === Lödning ===<br /> <br /> === Nitning ===<br /> <br /> == Uppgift - Hur är den tillverkad? ==<br /> <br /> {{uppgruta|'''Hur är den tillverkad?’''<br /> <br /> Titta i teknikboken sid 119-128 som handlar om materialvalet till en bil.<br /> <br /> Vi ska göra en liknade uppgift men titta både på materialval, bearbetning och sammanfogning.<br /> <br /> Vi väljer en produkt:<br /> : mobil<br /> : cykel<br /> : segelbåt<br /> : brödrost<br /> : etc<br /> <br /> Sedan gör vi en tekninsk tillverkningsrapport över produkten}}<br /> <br /> == Riteknik och CAD kap. 4 ==<br /> <br /> sid. 74- 101 <br /> <br /> sid. 74- 101<br /> <br /> == Allmän hållfasthetslära ==<br /> <br /> sid. 130- 145<br /> <br /> sid. 130- 145<br /> <br /> == Elementär mekanik ==<br /> <br /> sid. 146-161<br /> <br /> sid. 146-161<br /> <br /> == Produktionsteknik ==<br /> <br /> sid. 162- 195 <br /> <br /> sid. 162- 195 <br /> <br /> == Konstruktionselement ==<br /> <br /> sid. 195- 213 <br /> <br /> sid. 195- 213<br /> <br /> sid. 195- 213<br /> <br /> = Elektronik mm =<br /> <br /> == Elekronik och elteknik ==<br /> <br /> sid. 214- 243<br /> <br /> sid. 214- 243<br /> <br /> == Styr- och reglerteknik == <br /> <br /> sid. 244- 253<br /> <br /> sid. 244- 253<br /> <br /> == Projekt och projektarbet ==<br /> <br /> sid. 254- 261<br /> <br /> == Presentation och dokumentation ==<br /> <br /> kap. 13 sid. 262- 277 <br /> <br /> == Datorteknik, datorkommunikation och Internet ==<br /> 14 sid. 278- 291<br /> <br /> sid. 278- 291<br /> <br /> === Film - BBC Datorn ===<br /> <br /> ''Den här lektionen passar väl in under Datorteknik 1a, Entreprenörskap och Teknik1 och ligger därför som en [[BBC Inventions Computer|inbäddad sida]] (ett slags mall). Redigeringar på sidan syns således likadant på alla ställen. ''<br /> {{transclude|{{:BBC Inventions Computer}}}}<br /> {{clear}}<br /> <br /> == Arbete med ett tekniskt projekt. ==<br /> <br /> == Samverkan med andra kurser ==<br /> <br /> === Vision ===<br /> <br /> Eleverna får kunskaper på köpet som gör dem anställningsbara (sommarjobb, eget företagande). Exemeplvis appar, datorsupport, etc.<br /> <br /> === Datorteknik 1a och Teknik 1 ===<br /> <br /> [[Fil:P5B11.jpg|360px|right|Ett moderkort från 2007 med PCI-Express- och SATA-kontakter.]]<br /> <br /> Samarbete mellan [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=DAO&amp;courseCode=DAODAT01a#anchor_DAODAT01a Datorteknik] (MH) och [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/tek Teknik 1] (HE)<br /> <br /> Samläsning av vissa områden<br /> * Datorns delar, Centralt innehåll 6<br /> * modeller, CI 7<br /> * material, egenskaper, termiska, elektriska, mekaniska. Titta på moderkortet och hur man designar det med krympande dimensioner<br /> * Dator, kommunikations, Officeprogrammen, Skriva om teknikhistoria 11<br /> <br /> Flash<br /> * animationer<br /> * modeller<br /> <br /> Webbstjärnan<br /> * projektarbetete<br /> * redovisningsplats<br /> <br /> Jobba praktiskt<br /> * bygga en enkel dator<br /> * Styr och regler, LEGO-robotar</div>

Niwi https://wikiskola.se/index.php?title=Teknik_1&diff=24598 2013-11-11T09:32:02Z

<p>Niwi: /* Laserbearbetning */</p> <hr /> <div>= Introduktion =<br /> <br /> == Planering ==<br /> <br /> {{PPT | [[Media:Planering_Teknik_1_introlek1314_v3.pptx | Introduktion och grovplanering Teknik 1a ]] }}<br /> <br /> === Bonus ===<br /> <br /> {{#ev:youtube| w2itwFJCgFQ|300|right }}<br /> <br /> Detta '''är''' teknik!<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> == Styrdokumenten ==<br /> <br /> [[Fil:Koppling förmågor CI teknik 1.png|300px|right]]<br /> <br /> === Förmågorna ===<br /> <br /> '''Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:'''<br /> # Kunskaper om '''teknikutvecklingsprocessen''' och förståelse av sambanden mellan de olika delarna i den.<br /> # Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett '''hållbart samhälle'''.<br /> # Förmåga att '''lösa''' tekniska problem.<br /> # Förmåga att använda teknikvetenskapliga metoder, begrepp och '''teorier'''.<br /> # Förmåga att använda '''modeller''' och verktyg som redskap för analys, beräkning, rimlighetsbedömning, dokumentation, presentation och information.<br /> # Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande '''samhället''' samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.<br /> # Kunskaper om teknikens roll och drivkrafter ur ett '''etiskt''' perspektiv.<br /> # Kunskaper om hur föreställningar och traditioner inom teknikområdet styr uppfattningar om vad som är '''manligt och kvinnligt''' och hur det har påverkat och påverkar teknik och teknikutveckling.<br /> # Förmåga att '''kommunicera''' inom det tekniska området samt kommunicera om teknik.<br /> <br /> === Centrala innehållet ===<br /> <br /> '''Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:'''<br /> * '''Teknikutvecklingsprocessens''' alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.<br /> * Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i '''innovativa och kreativa processer'''.<br /> * '''Materials tekniska egenskape'''r, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.<br /> * Teknikens och teknikerns roll med fokus på '''framtidens teknik och ett hållbart samhälle''', till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.<br /> * '''Kvalitetsarbete''', till exempel kvalitetssäkring, miljösäkring, arbetsmiljö och riskanalys.<br /> * Ritningsläsning och skiss- och ritteknik med introduktion i hur man hanterar '''cad'''-program.<br /> * '''Projektarbets'''-, kommunikations-, presentations- och modellteknik, till exempel '''digitala''' medier och programvaror, manualer och instruktioner, muntliga och skriftliga framställningar samt digitala och manuella tekniker för att skapa '''modeller'''.<br /> * Tekniska '''begrepp''', teorier och modeller innefattande '''beräkningar''' och rimlighetsbedömningar.<br /> * '''Teknikens historia''' och teknikutvecklingens betydelse för '''samhället''' samt introduktion i aktuella utvecklingsområden inom teknik.<br /> * Grundläggande '''teknikfilosofi''': etiska värderingar och '''genusstrukturer''' samt hur de har påverkat och påverkar tekniken, dess användning och tillgänglighet. Hur teknik och teknikens attribut könsmärks.<br /> * '''Kommunikations'''-, dator- och nätverksteknik för lärande och förmedling av teknik och information.<br /> <br /> == Introduktion ==<br /> <br /> === Vad är ett tekniskt system ===<br /> <br /> http://sv.wikipedia.org/wiki/Pappersplan<br /> <br /> == Teknikhistoria ==<br /> <br /> # Diskutera betydelsen av elden för den tekniska utvecklingen<br /> # Språket har haft stor betydelse i flera utvecklingssteg, vilka då?<br /> #* [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD%201197&amp;page=default.asp&amp;sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d&amp;db=4&amp;e=videostream&amp;g=015-020&amp;w=teknik%20historia&amp;s=-1&amp;p=1&amp;st=0&amp;sub=&amp;ss=1&amp;otyp=product&amp;lev=&amp;tlang=&amp;slang= Film: Gutenberg och tryckpressen]<br /> # Vilka användningar för hjulet kan du komma på under dess 10 000-åriga användning?<br /> # Jordbruket<br /> # Metaller. Vilken ordning började de användas i? Vilka började använda järn i stor skala? <br /> # Vilka redskap förbättrades med hjälp av metaller?<br /> # Eneergi och energiomvandling är viktigt för den tekniska utvecklingen. Gör en lista på energisystem från kilen till kärnreaktorn.<br /> # Vad vet vi om den [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD+1349&amp;db=4&amp;sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d Industriella revolutionen 1750-1915]<br /> <br /> === Lärarhandledningen ===<br /> <br /> har en presentation om Teknikhistoria och samhälle<br /> <br /> {{exruta | '''Tekniska upptäcker/uppfinningar'''<br /> <br /> : ca 3500-4500 f.Kr. Hjulet<br /> : ca. 3000 f.Kr. Skriftspråket<br /> : ca. 2500 f.Kr. Segel/Segelbåtar<br /> : ca. 2000 f.Kr. Brons<br /> : ca. 1500 f.Kr. Bronsåldern börjar <br /> : ca. 1000 f.Kr. Handel av varor utvecklas<br /> : ca. 600 f.Kr. Fenicierna börjar resa runt Afrikas kust<br /> : ca. 200 f:Kr. Stora byggnader såsom Fyrtornet i Alexandria och Kinesiska muren<br /> : ca. 100 f.Kr. Papper börjar användas<br /> : ca. 100 e.Kr. Mässing…<br /> : ca. 500 e.Kr. Väderkvarnar<br /> : ca. 1000 e.Kr. Vävstol<br /> : ca. 1100 e.Kr. Kompassen<br /> : ca. 1200 e.Kr. Urverk, glasögon<br /> : ca. 1300 e.Kr. Kanoner och krut börjar användas. Man börjar även använda slussar. <br /> : ca. 1400 e.Kr. Boktryckarkonsten<br /> }}<br /> <br /> === Energisystem ===<br /> <br /> listan kommer snart i tidsordning.<br /> <br /> {{uppgruta | '''Energisystem'''<br /> <br /> '''Uppgift:''' Här är listan över energisystemen som vi pratade om. Försök placera dem i ordning så att det som först kom i större användning kommer först och sedan nästa osv. Försök hitta uppgifter på nätet om när energisystemen slog igenom och anteckna ungefärlig tid. Bifoga även länkar till var du fann informationen. Ha med dig din lösta uppgift på nästa lektion. Du kan skriva i Anteckningar eller Pages.<br /> <br /> * kilen och andra enkla maskiner<br /> * el<br /> * eld<br /> * vattenkraft<br /> * vindkraft<br /> * kärnkraft<br /> * solceller<br /> * muskelkraft<br /> * stenkol<br /> * olja<br /> * naturgas<br /> }}<br /> <br /> === Läs mer ===<br /> <br /> * [http://www.tekniskamuseet.se/1/899.html Tekniska museets tidslinje]<br /> * {{enwp | History_of_technology }}<br /> <br /> == Samarbete Idrott, Teknik, Datorteknik ==<br /> <br /> [[Ny Sport och träningsaktivitet]]<br /> <br /> == MacBook Air en övning ==<br /> <br /> [[MacBook Air en övning]]<br /> <br /> == Energi och energihushållning == <br /> <br /> === Bra läsning ===<br /> <br /> * http://www.energiboken.nu/Energiboken-2012.pdf <br /> <br /> {{läxa |sid 20- 39}}<br /> <br /> === Introfrågor baserat på texten i boken ===<br /> <br /> : http://m.socrative.com<br /> : ROOM: 282058 <br /> : SOC #:7238449<br /> <br /> === Centralt innehåll ===<br /> Fjärde punkten lyder:<br /> : Teknikens och teknikerns roll med fokus på framtidens teknik och ett hållbart samhälle, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.<br /> <br /> === Förmågor ===<br /> <br /> Vi ger oss på två förmågor som kan vara svåra att förstå och bedöma. Det ställer därmed vissa krav på hur undervisningen utformas. Men i ett första skede kommer vi att läsa texten i boken och se en eller annan film och PPT.<br /> <br /> Förmågorna 2 och 6:<br /> : 2. Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett hållbart samhälle.<br /> : 6. Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande samhället samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.<br /> <br /> === Uppsats ===<br /> <br /> Sammanfattning av Centralt Innehåll och Förmågor leder till idéer om uppsatser. Nedan finner du tre delar som hänger ihop. <br /> <br /> * framtidens energiteknik<br /> * hållbart samhälle<br /> * min egen roll i samhället<br /> <br /> De kan kombineras till till en frågeställning i stil med<br /> : - '''Vilken roll kommer jag att ha i utvecklingen av framtidens energiteknik för ett hållbart samhälle? '''<br /> Skriv ner vad du vill undersöka. Det kan till exempel vara någon intressant teknik, något område där insatser behöver göras eller någon skrämmande risk med framtida energibrist. Försök skriva omkring '''fem ledord'''.<br /> <br /> Försök avgränsa området du ska skrivba om. Du kan inte skriva om alla teknik. Välj ett teknikområde. Begränsa gärna användningsområdet. Ju mer du avgränsar desto lättare blir det att skriva intressant.<br /> <br /> Nu är det dags att hitta på en lämplig titel på din uppsats.<br /> <br /> Genom att du bryter ner uppsatsen i delar och avgränsar som vi sett ovan kommer det att gå lättare att skriva. Du har inte en tom sida framför dig.<br /> <br /> Prova att skriva meningar kring något av ledordet. Då får du snart ett helt stycke. Fortsätt med de andra orden.<br /> <br /> Skriv ny stickord om du får nya idéer under arbetes gång.<br /> <br /> Läs i boken, '''broschyrerna''' och surfa fram fakta och mer information. Tag gärna med bilder (fria bilder) om de kompletterar din text.<br /> <br /> Max 4000 tecken. Vi arbetar på fredag. Den ska vara klar på måndag innan lektionen.<br /> <br /> === Bedömning ===<br /> <br /> Skriv ditt namn uppe till höger.<br /> <br /> Filnamnet ska innehålla ditt namn.<br /> <br /> Förmågorna enligt ovan.<br /> <br /> Dessutom:<br /> : Fakta underbygger resonemangen i texten<br /> : Källor redovisas i slutet av texten. Hänvisningar från texten till källorna.<br /> <br /> ==== Mall för elevaktiv bedömning ====<br /> <br /> {{print|[[media:Bedömningsmall_till_uppsats_energi.pdf|Bedömningsmall energiuppsats]]}}<br /> <br /> === Bredvidläsning ===<br /> <br /> : [http://www.svenskenergi.se/Elfakta/ Elfakta fr Svensk Energi]<br /> : {{svwp|Energiproduktion}}<br /> : {{svwp| Fossila_bränslen}}<br /> <br /> === PPT och film ===<br /> <br /> De här kan fungera som inspiration under skrivandet:<br /> <br /> : Energibesparing vad kan jag göra?<br /> : Satsa lite energi på din framtid.mp4<br /> : Många filmer om sol-, vind- och vågkraft<br /> : {{enwp|Virgin_Earth_Challenge}} och [[https://www.google.com/search?client=safari&amp;rls=en&amp;q=www.virginearth.com/&amp;ie=UTF-8&amp;oe=UTF-8 Virgin Earth Challenge]]<br /> <br /> === TED Talks och TEDEd ===<br /> <br /> : Vi behöver öka energiproduktionen en faktor tio om vi ska ta bort fossila bränslen. - [http://ed.ted.com/featured/MVwtmMV5 Cambridge Ideas - How Many Lightbulbs?]<br /> : Det finns lösningar - [http://ed.ted.com/lessons/a-40-year-plan-for-energy-amory-lovins A 40-year plan for energy - Amory Lovins]<br /> : [http://ed.ted.com/on/YmMa6XZz Sources Of Energy Renewable &amp; Non-Renewable]<br /> : http://www.youtube.com/watch?v=XuNgH74BpG0<br /> <br /> == Teknik, människa och samhälle ==<br /> <br /> sid. 40- 61 <br /> <br /> sid. 40- 61<br /> <br /> == Entreprenörskap ==<br /> <br /> sid. 62- 73 <br /> <br /> sid. 62- 73 <br /> <br /> = Produktion =<br /> <br /> Det här är ett större sammanhängande avsnitt med bland annat material, bearbetning och sammanfogning. Vi ska först läsa på, skriva texter och skapa innehåll. Därefter följer några övningar där vi sätter samman alla kunskaperna. Exemåel på komande övningar:<br /> <br /> * Beskriv hur en produkt är tillverkad. Boken har ett exempel med en bil. <br /> * Konstruera en kopp som inte blir varm i handtaget genom att använda minst två material, två bearbetningstekniker och en sammanfogningsteknik.<br /> * Designa en egen produkt.<br /> <br /> == Delar av CI ==<br /> <br /> : 1 Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.<br /> : 2 Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.<br /> : 3 Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.<br /> <br /> Framför allt 1 och 3.<br /> <br /> === Material ===<br /> <br /> {{teknik1|102- 129}}<br /> <br /> Vi börjar med at titta på en manterialdatabas:<br /> <br /> : https://www.dropbox.com/sh/auba7vqzs2l2qcc/QSISneeULu<br /> <br /> Till uppgiften nedan kommer alla att behöva en välliknande användare på wikiskola.se.<br /> <br /> {{uppgruta| '''Skapa en materiladatabas'''<br /> <br /> Först måste vi enas om innehållet i databasen. Vilka material är lämpliga att ha med och vilka egenskaper är lämpliga att ta med. Därefter enas vi om en mallsida med rubriker som ala använder för tydlighetens skull. mallsidan finns som länk på sidan Materialdatabasen, nedan<br /> <br /> Skriv in ditt material som en länk på sidan nedan. Följ mallen när du beskriver ditt meterial.<br /> <br /> Din materialbeskrivning ska innehåla följande:<br /> <br /> # Materialegenskaper: densitet [kg/m3], längdutvidgningskoeffiecient, värmeledningsförmåga, resistivitet<br /> # Vad används materialt till<br /> # Hur tillverkar man med materialet?<br /> # Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> # Pris och kvaliteter<br /> # Länkar<br /> <br /> [[Materialdatabasen]]<br /> }}<br /> <br /> === Tips om hur man skriver i Mediawiki ===<br /> <br /> [[Hur_bidrar_jag#Hur_g.C3.B6r_man.3F_-_Wikimarkup | Tre länkar med tips om att skriva i denna wiki eller på Wikipedia]]<br /> <br /> === Struktur ===<br /> <br /> : http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Konstruktionsmaterial.html<br /> : http://sv.wikipedia.org/wiki/Material<br /> <br /> === Korrosion ===<br /> <br /> &lt;html&gt;<br /> &lt;iframe src=&quot;http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/12857798&quot; width=&quot;342&quot; height=&quot;291&quot; frameborder=&quot;0&quot; marginwidth=&quot;0&quot; marginheight=&quot;0&quot; scrolling=&quot;no&quot; style=&quot;border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px&quot; allowfullscreen&gt; &lt;/iframe&gt; &lt;div style=&quot;margin-bottom:5px&quot;&gt; &lt;strong&gt; &lt;a href=&quot;https://www.slideshare.net/hape1/ke-pp-elektrokemi&quot; title=&quot;Ke pp elektrokemi&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;Ke pp elektrokemi&lt;/a&gt; &lt;/strong&gt; from &lt;strong&gt;&lt;a href=&quot;http://www.slideshare.net/hape1&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;Helena-Irmeli Pekkala&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt; &lt;/div&gt;<br /> &lt;/html&gt;<br /> <br /> == Uppgift - Bearbetning och Sammanfogning == <br /> {{teknik1|164-187, 198-212}}<br /> <br /> {{uppgruta|'''Skapa innehåll till wikin’''<br /> <br /> Det gäller bearbetning och sammanfogning. De två styckena nedan på denna sida.<br /> <br /> Jobba två och två.<br /> <br /> Välj ett område.<br /> <br /> Skriv en text i wikin. <br /> <br /> Bädda in minst en film. <br /> <br /> Lägg in flera bilder.<br /> <br /> Lägg in länkar. <br /> <br /> Du ska beskriva metodens:<br /> * tillvägagångssätt<br /> * lämplighet för lika material<br /> * fördelar och nackdelar<br /> * användningasområden<br /> * kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)<br /> * mm<br /> }}<br /> <br /> == Bearbetning ==<br /> <br /> === Valsning ===<br /> Micke och Linnea<br /> <br /> === CNC-maskiner ===<br /> <br /> === Hyvling ===<br /> {{clear}}<br /> Dimer o Dilan<br /> {{clear}}<br /> <br /> === Slipning ===<br /> <br /> Max och Felix<br /> <br /> === Borrning ===<br /> <br /> === Svarvning ===<br /> <br /> === Fräsning ===<br /> Spiri &amp; Mario<br /> <br /> === Gnistbearbetning ===<br /> <br /> === Laserbearbetning ===<br /> Upptaget bitches<br /> <br /> === 3D Printning ===<br /> <br /> Eric och Rasmus<br /> <br /> === klippning och stansning ===<br /> <br /> === smidning ===<br /> <br /> Robin &amp; Tilla<br /> <br /> === bockning ===<br /> <br /> === strängpressninng ===<br /> <br /> === Formblåsning ===<br /> <br /> === Formsprutning ===<br /> <br /> === Vakuumformning ===<br /> <br /> === Gjutning ===<br /> <br /> {{#ev:youtube | gHxWYJdpJSs | 240 | right }}<br /> {{clear}}<br /> <br /> === Svetsning ===<br /> <br /> {{#ev:youtube | Ovsok8aj8-s | 240 | right }}<br /> {{clear}}<br /> <br /> == Sammanfogning ==<br /> <br /> === Limning ===<br /> <br /> === Skruvning ===<br /> <br /> === Svetsning ===<br /> <br /> === Lödning ===<br /> <br /> === Nitning ===<br /> <br /> == Uppgift - Hur är den tillverkad? ==<br /> <br /> {{uppgruta|'''Hur är den tillverkad?’''<br /> <br /> Titta i teknikboken sid 119-128 som handlar om materialvalet till en bil.<br /> <br /> Vi ska göra en liknade uppgift men titta både på materialval, bearbetning och sammanfogning.<br /> <br /> Vi väljer en produkt:<br /> : mobil<br /> : cykel<br /> : segelbåt<br /> : brödrost<br /> : etc<br /> <br /> Sedan gör vi en tekninsk tillverkningsrapport över produkten}}<br /> <br /> == Riteknik och CAD kap. 4 ==<br /> <br /> sid. 74- 101 <br /> <br /> sid. 74- 101<br /> <br /> == Allmän hållfasthetslära ==<br /> <br /> sid. 130- 145<br /> <br /> sid. 130- 145<br /> <br /> == Elementär mekanik ==<br /> <br /> sid. 146-161<br /> <br /> sid. 146-161<br /> <br /> == Produktionsteknik ==<br /> <br /> sid. 162- 195 <br /> <br /> sid. 162- 195 <br /> <br /> == Konstruktionselement ==<br /> <br /> sid. 195- 213 <br /> <br /> sid. 195- 213<br /> <br /> sid. 195- 213<br /> <br /> = Elektronik mm =<br /> <br /> == Elekronik och elteknik ==<br /> <br /> sid. 214- 243<br /> <br /> sid. 214- 243<br /> <br /> == Styr- och reglerteknik == <br /> <br /> sid. 244- 253<br /> <br /> sid. 244- 253<br /> <br /> == Projekt och projektarbet ==<br /> <br /> sid. 254- 261<br /> <br /> == Presentation och dokumentation ==<br /> <br /> kap. 13 sid. 262- 277 <br /> <br /> == Datorteknik, datorkommunikation och Internet ==<br /> 14 sid. 278- 291<br /> <br /> sid. 278- 291<br /> <br /> === Film - BBC Datorn ===<br /> <br /> ''Den här lektionen passar väl in under Datorteknik 1a, Entreprenörskap och Teknik1 och ligger därför som en [[BBC Inventions Computer|inbäddad sida]] (ett slags mall). Redigeringar på sidan syns således likadant på alla ställen. ''<br /> {{transclude|{{:BBC Inventions Computer}}}}<br /> {{clear}}<br /> <br /> == Arbete med ett tekniskt projekt. ==<br /> <br /> == Samverkan med andra kurser ==<br /> <br /> === Vision ===<br /> <br /> Eleverna får kunskaper på köpet som gör dem anställningsbara (sommarjobb, eget företagande). Exemeplvis appar, datorsupport, etc.<br /> <br /> === Datorteknik 1a och Teknik 1 ===<br /> <br /> [[Fil:P5B11.jpg|360px|right|Ett moderkort från 2007 med PCI-Express- och SATA-kontakter.]]<br /> <br /> Samarbete mellan [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=DAO&amp;courseCode=DAODAT01a#anchor_DAODAT01a Datorteknik] (MH) och [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/tek Teknik 1] (HE)<br /> <br /> Samläsning av vissa områden<br /> * Datorns delar, Centralt innehåll 6<br /> * modeller, CI 7<br /> * material, egenskaper, termiska, elektriska, mekaniska. Titta på moderkortet och hur man designar det med krympande dimensioner<br /> * Dator, kommunikations, Officeprogrammen, Skriva om teknikhistoria 11<br /> <br /> Flash<br /> * animationer<br /> * modeller<br /> <br /> Webbstjärnan<br /> * projektarbetete<br /> * redovisningsplats<br /> <br /> Jobba praktiskt<br /> * bygga en enkel dator<br /> * Styr och regler, LEGO-robotar</div>

Niwi https://wikiskola.se/index.php?title=Diamant&diff=24590 2013-11-11T09:28:13Z

<p>Niwi: </p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> [[File:Diamond Cubic-F lattice animation.gif|thumb|Diamond Cubic-F lattice animation]]<br /> <br /> : densitet: 3,15-3,53 g/cm³<br /> : hårdhet: 10 av 10 på Mohs hårdhetsskala<br /> : längdutvidgningskoefficient: -<br /> : värmeledningsförmåga: 900 – 2320 mK&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;<br /> : resistivitet: -<br /> <br /> == allmänt om diamant ==<br /> [[File:CZ brilliant.jpg|thumb|CZ brilliant]]<br /> <br /> Diamanten är en ädelsten. Ordet diamant kommer från grekiskans, adamas, som betyder oövervinnerlig. Diamanter används i huvudsak i smyckesindustrin där den länge ansetts som den ädlaste av alla ädelstenar. Diamanten används också för att slipa andra diamanter och som skärverktyg och borrspetsar i industrin.<br /> Diamanten består av kol som bildats under högt tryck och hög temperatur på 150 – 200 kilometers djup. Diamanterna ligger i jordens övre mantel i upp till flera miljoner år innan de transporteras till jordens yta med vulkaniska magmor.<br /> Diamanten är det hårdast ämne som förekommer i naturen. Ämnens hårdhetsgrad mäts i Mohs hårdhetsskala, där mineralet talk har värdet 1 och diamant 10. Alla andra material placeras på skalan i förhållande till sin förmåga att repa varandras yta, ett material med hårdhet 7 kan t ex repa alla material med hårdhet 1 till 6.<br /> Diamanten är på grund av sin kristallstruktur sprödare i vissa riktningar och hårdare i andra, med andra ord går det att klyva en diamant men inte att repa den (med annat än en annan diamant).<br /> Diamanten har en mycket hög brytningsindex vilket utnyttjas vid slipningen av diamanten som gör att ljuset återkastas i vitt och i regnbågens färger som i en prisma.<br /> == Användning ==<br /> Diamanter är förstås fina som smycken, men används faktiskt allra mest inom industrin. Dess hårda yta och ovanligt goda förmåga att avleda värme gör att diamanter är utmärkta för att borra eller skära i andra hårda material. Däremot är diamanter känsliga för stötar, och går till och med att krossa om man har riktig otur.<br /> <br /> == Framställning ==<br /> Det finns naturliga och det finns konstgjorda diamanter.<br /> Bland de naturliga finns sägensomsusade stenar som Koh-i-nor, Afrikas stjärna och drottnings Silvias diadem, liksom mer anonyma kristaller som pryder fingrar, halsar och armleder på köpstarka människor runt hela världen.<br /> <br /> De naturliga bildades när jorden fortfarande var ung: tjugo mil ner i underjorden, där det råder flera tusen graders hetta och ett ofantligt högt tryck.<br /> Bara sådana extrema förhållanden kan pressa samman atomerna i grundämnet kol till världens hårdaste och mest gnistrande material.<br /> <br /> Men man kan även tillverka konstgjorda diamanter. Tekniken går ut på att man stänger in en liten bit diamant, en metallskiva och ett stycke kol i en högtryckskammare och upphettar alltihop till 1600 grader. Då filtreras atomerna från kolstycket ner genom metallen och bygger på den lilla diamantbiten: lager för lager tills kolet har tagit slut. För närvarande kan Gemenis (ett diamanttillverkande företag) klara diamanter på upp till fem karat, det vill säga ett gram.<br /> == Historia ==<br /> Människan har fascinerats av diamanter i över 3000 år! De första hittades i Indien, och förmodligen var det framförallt den överlägsna hårdheten, som gjorde den till nummer ett bland alla ädelstenar. När man sedan lärde sig att slipa fasetter för att locka fram dess inre skönhet ökade efterfrågan ännu mer.<br /> <br /> '''Fyndorter'''<br /> <br /> När diamanterna började ta slut i Indien på 1700-talet hittade man nya i Brasilien. Under 1800-talet upptäcktes nya fyndigheter i södra och västra Afrika, som fortfarande är i drift och är en viktig inkomstkälla för de länder, där fyndigheterna finns. På 1900-talet tillkom Ryssland och Australien, som numera har den största produktionen. De senaste fynden är från Canada.<br /> <br /> Under slutet av 1900-talet användes en liten del av Afrikas diamanter av illegala rebelltrupper till att finansiera inbördeskrig. För att sätta stopp för detta finns det nu regler, som gör att man kan spåra diamanterna från gruva till affär.<br /> == Pris ==<br /> Man kan inte sätta ett exakt pris på diamant i karat, då det är stor skillnad på diamant och diamant. Diamanters kvalitetsbedömning görs med utgångspunkt från de fyra c:na: clarity, color, cut, karat som betyder renhet, färg, slipning och vikt.<br /> <br /> Ju fler inneslutningar och ytfel en diamant har desto lägre värdesätts den.<br /> <br /> Diamanter har olika färger. Det vanligaste är att diamanten har en svag gulton men även svag brunton och gråton förekommer. Ju vitare (färglösare) en diamant är desto högre kvalité har den och ju gulare en diamant är desto lägre. Förutom vita och gula diamanter finns det även sällsynta färger som rosa, canariegul, blå, grön mm<br /> <br /> Diamantens proportioner och symmetri är de faktorer som har störst betydelse för stenens briljans. Briljansen är det ljusspel som uppkommer till följd av inre reflektion i diamanten. En diamants spetsvinkel ska helst vara rät (90°) så att ljus som kommer överifrån reflekteras tillbaka.<br /> <br /> Caratvikten är en viktsenhet där 1 carat =0,2 gr och delas i 100 hundradelar, t ex 10 hundradelar = 0,10 ct. Orsaken till att man använder sig av carat har historiskt ursprung och härstammar från den nya tideräkningens begynnelse då araberna använde sig av johannesbrödträdets frön (kharrub) som motvikter till sina balansvågar. Ju mer karat, desto större diamant desto mer värdefull.<br /> == Länkar ==<br /> <br /> * http://sv.wikipedia.org/wiki/Diamant<br /> * http://www.diamantfakta.se<br /> * http://smyckenochklockor.se/fakta/fakta-om-diamanter/<br /> * http://www.gemmologiska.se/diamanter.php<br /> * http://www.hedensguld.se/index.php?page=infoDiamond</div>

Niwi https://wikiskola.se/index.php?title=Diamant&diff=24589 2013-11-11T09:26:33Z

<p>Niwi: /* Materialegenskaper: */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> [[File:Diamond Cubic-F lattice animation.gif|thumb|Diamond Cubic-F lattice animation]]<br /> <br /> : densitet: 3,15-3,53 g/cm³<br /> : hårdhet: 10 av 10 på Mohs hårdhetsskala<br /> : längdutvidgningskoefficient: -<br /> : värmeledningsförmåga: 900 – 2320 mK&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;<br /> : resistivitet: -<br /> <br /> == allmänt om diamant ==<br /> Diamanten är en ädelsten. Ordet diamant kommer från grekiskans, adamas, som betyder oövervinnerlig. Diamanter används i huvudsak i smyckesindustrin där den länge ansetts som den ädlaste av alla ädelstenar. Diamanten används också för att slipa andra diamanter och som skärverktyg och borrspetsar i industrin.<br /> Diamanten består av kol som bildats under högt tryck och hög temperatur på 150 – 200 kilometers djup. Diamanterna ligger i jordens övre mantel i upp till flera miljoner år innan de transporteras till jordens yta med vulkaniska magmor.<br /> Diamanten är det hårdast ämne som förekommer i naturen. Ämnens hårdhetsgrad mäts i Mohs hårdhetsskala, där mineralet talk har värdet 1 och diamant 10. Alla andra material placeras på skalan i förhållande till sin förmåga att repa varandras yta, ett material med hårdhet 7 kan t ex repa alla material med hårdhet 1 till 6.<br /> Diamanten är på grund av sin kristallstruktur sprödare i vissa riktningar och hårdare i andra, med andra ord går det att klyva en diamant men inte att repa den (med annat än en annan diamant).<br /> Diamanten har en mycket hög brytningsindex vilket utnyttjas vid slipningen av diamanten som gör att ljuset återkastas i vitt och i regnbågens färger som i en prisma.<br /> == Användning ==<br /> Diamanter är förstås fina som smycken, men används faktiskt allra mest inom industrin. Dess hårda yta och ovanligt goda förmåga att avleda värme gör att diamanter är utmärkta för att borra eller skära i andra hårda material. Däremot är diamanter känsliga för stötar, och går till och med att krossa om man har riktig otur.<br /> <br /> == Framställning ==<br /> Det finns naturliga och det finns konstgjorda diamanter.<br /> Bland de naturliga finns sägensomsusade stenar som Koh-i-nor, Afrikas stjärna och drottnings Silvias diadem, liksom mer anonyma kristaller som pryder fingrar, halsar och armleder på köpstarka människor runt hela världen.<br /> <br /> De naturliga bildades när jorden fortfarande var ung: tjugo mil ner i underjorden, där det råder flera tusen graders hetta och ett ofantligt högt tryck.<br /> Bara sådana extrema förhållanden kan pressa samman atomerna i grundämnet kol till världens hårdaste och mest gnistrande material.<br /> <br /> Men man kan även tillverka konstgjorda diamanter. Tekniken går ut på att man stänger in en liten bit diamant, en metallskiva och ett stycke kol i en högtryckskammare och upphettar alltihop till 1600 grader. Då filtreras atomerna från kolstycket ner genom metallen och bygger på den lilla diamantbiten: lager för lager tills kolet har tagit slut. För närvarande kan Gemenis (ett diamanttillverkande företag) klara diamanter på upp till fem karat, det vill säga ett gram.<br /> == Historia ==<br /> Människan har fascinerats av diamanter i över 3000 år! De första hittades i Indien, och förmodligen var det framförallt den överlägsna hårdheten, som gjorde den till nummer ett bland alla ädelstenar. När man sedan lärde sig att slipa fasetter för att locka fram dess inre skönhet ökade efterfrågan ännu mer.<br /> <br /> '''Fyndorter'''<br /> <br /> När diamanterna började ta slut i Indien på 1700-talet hittade man nya i Brasilien. Under 1800-talet upptäcktes nya fyndigheter i södra och västra Afrika, som fortfarande är i drift och är en viktig inkomstkälla för de länder, där fyndigheterna finns. På 1900-talet tillkom Ryssland och Australien, som numera har den största produktionen. De senaste fynden är från Canada.<br /> <br /> Under slutet av 1900-talet användes en liten del av Afrikas diamanter av illegala rebelltrupper till att finansiera inbördeskrig. För att sätta stopp för detta finns det nu regler, som gör att man kan spåra diamanterna från gruva till affär.<br /> == Pris ==<br /> Man kan inte sätta ett exakt pris på diamant i karat, då det är stor skillnad på diamant och diamant. Diamanters kvalitetsbedömning görs med utgångspunkt från de fyra c:na: clarity, color, cut, karat som betyder renhet, färg, slipning och vikt.<br /> <br /> Ju fler inneslutningar och ytfel en diamant har desto lägre värdesätts den.<br /> <br /> Diamanter har olika färger. Det vanligaste är att diamanten har en svag gulton men även svag brunton och gråton förekommer. Ju vitare (färglösare) en diamant är desto högre kvalité har den och ju gulare en diamant är desto lägre. Förutom vita och gula diamanter finns det även sällsynta färger som rosa, canariegul, blå, grön mm<br /> <br /> Diamantens proportioner och symmetri är de faktorer som har störst betydelse för stenens briljans. Briljansen är det ljusspel som uppkommer till följd av inre reflektion i diamanten. En diamants spetsvinkel ska helst vara rät (90°) så att ljus som kommer överifrån reflekteras tillbaka.<br /> <br /> Caratvikten är en viktsenhet där 1 carat =0,2 gr och delas i 100 hundradelar, t ex 10 hundradelar = 0,10 ct. Orsaken till att man använder sig av carat har historiskt ursprung och härstammar från den nya tideräkningens begynnelse då araberna använde sig av johannesbrödträdets frön (kharrub) som motvikter till sina balansvågar. Ju mer karat, desto större diamant desto mer värdefull.<br /> == Länkar ==<br /> <br /> * http://sv.wikipedia.org/wiki/Diamant<br /> * http://www.diamantfakta.se<br /> * http://smyckenochklockor.se/fakta/fakta-om-diamanter/<br /> * http://www.gemmologiska.se/diamanter.php<br /> * http://www.hedensguld.se/index.php?page=infoDiamond</div>

Niwi https://wikiskola.se/index.php?title=Diamant&diff=24543 2013-11-10T14:22:59Z

<p>Niwi: /* Användning */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : densitet: 3,15-3,53 g/cm³<br /> : hårdhet: 10 av 10 på Mohs hårdhetsskala<br /> : längdutvidgningskoefficient: -<br /> : värmeledningsförmåga: 900 – 2320 mK&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;<br /> : resistivitet: -<br /> == allmänt om diamant ==<br /> Diamanten är en ädelsten. Ordet diamant kommer från grekiskans, adamas, som betyder oövervinnerlig. Diamanter används i huvudsak i smyckesindustrin där den länge ansetts som den ädlaste av alla ädelstenar. Diamanten används också för att slipa andra diamanter och som skärverktyg och borrspetsar i industrin.<br /> Diamanten består av kol som bildats under högt tryck och hög temperatur på 150 – 200 kilometers djup. Diamanterna ligger i jordens övre mantel i upp till flera miljoner år innan de transporteras till jordens yta med vulkaniska magmor.<br /> Diamanten är det hårdast ämne som förekommer i naturen. Ämnens hårdhetsgrad mäts i Mohs hårdhetsskala, där mineralet talk har värdet 1 och diamant 10. Alla andra material placeras på skalan i förhållande till sin förmåga att repa varandras yta, ett material med hårdhet 7 kan t ex repa alla material med hårdhet 1 till 6.<br /> Diamanten är på grund av sin kristallstruktur sprödare i vissa riktningar och hårdare i andra, med andra ord går det att klyva en diamant men inte att repa den (med annat än en annan diamant).<br /> Diamanten har en mycket hög brytningsindex vilket utnyttjas vid slipningen av diamanten som gör att ljuset återkastas i vitt och i regnbågens färger som i en prisma.<br /> == Användning ==<br /> Diamanter är förstås fina som smycken, men används faktiskt allra mest inom industrin. Dess hårda yta och ovanligt goda förmåga att avleda värme gör att diamanter är utmärkta för att borra eller skära i andra hårda material. Däremot är diamanter känsliga för stötar, och går till och med att krossa om man har riktig otur.<br /> <br /> == Framställning ==<br /> Det finns naturliga och det finns konstgjorda diamanter.<br /> Bland de naturliga finns sägensomsusade stenar som Koh-i-nor, Afrikas stjärna och drottnings Silvias diadem, liksom mer anonyma kristaller som pryder fingrar, halsar och armleder på köpstarka människor runt hela världen.<br /> <br /> De naturliga bildades när jorden fortfarande var ung: tjugo mil ner i underjorden, där det råder flera tusen graders hetta och ett ofantligt högt tryck.<br /> Bara sådana extrema förhållanden kan pressa samman atomerna i grundämnet kol till världens hårdaste och mest gnistrande material.<br /> <br /> Men man kan även tillverka konstgjorda diamanter. Tekniken går ut på att man stänger in en liten bit diamant, en metallskiva och ett stycke kol i en högtryckskammare och upphettar alltihop till 1600 grader. Då filtreras atomerna från kolstycket ner genom metallen och bygger på den lilla diamantbiten: lager för lager tills kolet har tagit slut. För närvarande kan Gemenis (ett diamanttillverkande företag) klara diamanter på upp till fem karat, det vill säga ett gram.<br /> == Historia ==<br /> Människan har fascinerats av diamanter i över 3000 år! De första hittades i Indien, och förmodligen var det framförallt den överlägsna hårdheten, som gjorde den till nummer ett bland alla ädelstenar. När man sedan lärde sig att slipa fasetter för att locka fram dess inre skönhet ökade efterfrågan ännu mer.<br /> <br /> '''Fyndorter'''<br /> <br /> När diamanterna började ta slut i Indien på 1700-talet hittade man nya i Brasilien. Under 1800-talet upptäcktes nya fyndigheter i södra och västra Afrika, som fortfarande är i drift och är en viktig inkomstkälla för de länder, där fyndigheterna finns. På 1900-talet tillkom Ryssland och Australien, som numera har den största produktionen. De senaste fynden är från Canada.<br /> <br /> Under slutet av 1900-talet användes en liten del av Afrikas diamanter av illegala rebelltrupper till att finansiera inbördeskrig. För att sätta stopp för detta finns det nu regler, som gör att man kan spåra diamanterna från gruva till affär.<br /> == Pris ==<br /> Man kan inte sätta ett exakt pris på diamant i karat, då det är stor skillnad på diamant och diamant. Diamanters kvalitetsbedömning görs med utgångspunkt från de fyra c:na: clarity, color, cut, karat som betyder renhet, färg, slipning och vikt.<br /> <br /> Ju fler inneslutningar och ytfel en diamant har desto lägre värdesätts den.<br /> <br /> Diamanter har olika färger. Det vanligaste är att diamanten har en svag gulton men även svag brunton och gråton förekommer. Ju vitare (färglösare) en diamant är desto högre kvalité har den och ju gulare en diamant är desto lägre. Förutom vita och gula diamanter finns det även sällsynta färger som rosa, canariegul, blå, grön mm<br /> <br /> Diamantens proportioner och symmetri är de faktorer som har störst betydelse för stenens briljans. Briljansen är det ljusspel som uppkommer till följd av inre reflektion i diamanten. En diamants spetsvinkel ska helst vara rät (90°) så att ljus som kommer överifrån reflekteras tillbaka.<br /> <br /> Caratvikten är en viktsenhet där 1 carat =0,2 gr och delas i 100 hundradelar, t ex 10 hundradelar = 0,10 ct. Orsaken till att man använder sig av carat har historiskt ursprung och härstammar från den nya tideräkningens begynnelse då araberna använde sig av johannesbrödträdets frön (kharrub) som motvikter till sina balansvågar. Ju mer karat, desto större diamant desto mer värdefull.<br /> == Länkar ==<br /> <br /> * http://sv.wikipedia.org/wiki/Diamant<br /> * http://www.diamantfakta.se<br /> * http://smyckenochklockor.se/fakta/fakta-om-diamanter/<br /> * http://www.gemmologiska.se/diamanter.php<br /> * http://www.hedensguld.se/index.php?page=infoDiamond</div>

Niwi https://wikiskola.se/index.php?title=Diamant&diff=24538 2013-11-10T14:05:59Z

<p>Niwi: </p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : densitet: 3,15-3,53 g/cm³<br /> : hårdhet: 10 av 10 på Mohs hårdhetsskala<br /> : längdutvidgningskoefficient: -<br /> : värmeledningsförmåga: 900 – 2320 mK&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;<br /> : resistivitet: -<br /> == allmänt om diamant ==<br /> Diamanten är en ädelsten. Ordet diamant kommer från grekiskans, adamas, som betyder oövervinnerlig. Diamanter används i huvudsak i smyckesindustrin där den länge ansetts som den ädlaste av alla ädelstenar. Diamanten används också för att slipa andra diamanter och som skärverktyg och borrspetsar i industrin.<br /> Diamanten består av kol som bildats under högt tryck och hög temperatur på 150 – 200 kilometers djup. Diamanterna ligger i jordens övre mantel i upp till flera miljoner år innan de transporteras till jordens yta med vulkaniska magmor.<br /> Diamanten är det hårdast ämne som förekommer i naturen. Ämnens hårdhetsgrad mäts i Mohs hårdhetsskala, där mineralet talk har värdet 1 och diamant 10. Alla andra material placeras på skalan i förhållande till sin förmåga att repa varandras yta, ett material med hårdhet 7 kan t ex repa alla material med hårdhet 1 till 6.<br /> Diamanten är på grund av sin kristallstruktur sprödare i vissa riktningar och hårdare i andra, med andra ord går det att klyva en diamant men inte att repa den (med annat än en annan diamant).<br /> Diamanten har en mycket hög brytningsindex vilket utnyttjas vid slipningen av diamanten som gör att ljuset återkastas i vitt och i regnbågens färger som i en prisma.<br /> == Användning ==<br /> I och med att diamant är världens hårdaste ämne så används det i många skärverktyg. Diamantborrar kan avnändas till att pierca tänder då tandben är det hårdaste ämnet i kroppen.<br /> == Framställning ==<br /> Det finns naturliga och det finns konstgjorda diamanter.<br /> Bland de naturliga finns sägensomsusade stenar som Koh-i-nor, Afrikas stjärna och drottnings Silvias diadem, liksom mer anonyma kristaller som pryder fingrar, halsar och armleder på köpstarka människor runt hela världen.<br /> <br /> De naturliga bildades när jorden fortfarande var ung: tjugo mil ner i underjorden, där det råder flera tusen graders hetta och ett ofantligt högt tryck.<br /> Bara sådana extrema förhållanden kan pressa samman atomerna i grundämnet kol till världens hårdaste och mest gnistrande material.<br /> <br /> Men man kan även tillverka konstgjorda diamanter. Tekniken går ut på att man stänger in en liten bit diamant, en metallskiva och ett stycke kol i en högtryckskammare och upphettar alltihop till 1600 grader. Då filtreras atomerna från kolstycket ner genom metallen och bygger på den lilla diamantbiten: lager för lager tills kolet har tagit slut. För närvarande kan Gemenis (ett diamanttillverkande företag) klara diamanter på upp till fem karat, det vill säga ett gram.<br /> == Historia ==<br /> Människan har fascinerats av diamanter i över 3000 år! De första hittades i Indien, och förmodligen var det framförallt den överlägsna hårdheten, som gjorde den till nummer ett bland alla ädelstenar. När man sedan lärde sig att slipa fasetter för att locka fram dess inre skönhet ökade efterfrågan ännu mer.<br /> <br /> '''Fyndorter'''<br /> <br /> När diamanterna började ta slut i Indien på 1700-talet hittade man nya i Brasilien. Under 1800-talet upptäcktes nya fyndigheter i södra och västra Afrika, som fortfarande är i drift och är en viktig inkomstkälla för de länder, där fyndigheterna finns. På 1900-talet tillkom Ryssland och Australien, som numera har den största produktionen. De senaste fynden är från Canada.<br /> <br /> Under slutet av 1900-talet användes en liten del av Afrikas diamanter av illegala rebelltrupper till att finansiera inbördeskrig. För att sätta stopp för detta finns det nu regler, som gör att man kan spåra diamanterna från gruva till affär.<br /> == Pris ==<br /> Man kan inte sätta ett exakt pris på diamant i karat, då det är stor skillnad på diamant och diamant. Diamanters kvalitetsbedömning görs med utgångspunkt från de fyra c:na: clarity, color, cut, karat som betyder renhet, färg, slipning och vikt.<br /> <br /> Ju fler inneslutningar och ytfel en diamant har desto lägre värdesätts den.<br /> <br /> Diamanter har olika färger. Det vanligaste är att diamanten har en svag gulton men även svag brunton och gråton förekommer. Ju vitare (färglösare) en diamant är desto högre kvalité har den och ju gulare en diamant är desto lägre. Förutom vita och gula diamanter finns det även sällsynta färger som rosa, canariegul, blå, grön mm<br /> <br /> Diamantens proportioner och symmetri är de faktorer som har störst betydelse för stenens briljans. Briljansen är det ljusspel som uppkommer till följd av inre reflektion i diamanten. En diamants spetsvinkel ska helst vara rät (90°) så att ljus som kommer överifrån reflekteras tillbaka.<br /> <br /> Caratvikten är en viktsenhet där 1 carat =0,2 gr och delas i 100 hundradelar, t ex 10 hundradelar = 0,10 ct. Orsaken till att man använder sig av carat har historiskt ursprung och härstammar från den nya tideräkningens begynnelse då araberna använde sig av johannesbrödträdets frön (kharrub) som motvikter till sina balansvågar. Ju mer karat, desto större diamant desto mer värdefull.<br /> == Länkar ==<br /> <br /> * http://sv.wikipedia.org/wiki/Diamant<br /> * http://www.diamantfakta.se<br /> * http://smyckenochklockor.se/fakta/fakta-om-diamanter/<br /> * http://www.gemmologiska.se/diamanter.php<br /> * http://www.hedensguld.se/index.php?page=infoDiamond</div>

Niwi https://wikiskola.se/index.php?title=Diamant&diff=24537 2013-11-10T14:02:08Z

<p>Niwi: </p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : densitet: 3,15-3,53 g/cm³<br /> : hårdhet: 10 av 10 på Mohs hårdhetsskala<br /> : längdutvidgningskoefficient: -<br /> : värmeledningsförmåga: 900 – 2320 mK&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;<br /> : resistivitet: -<br /> == allmänt om diamant ==<br /> Diamanten är en ädelsten. Ordet diamant kommer från grekiskans, adamas, som betyder oövervinnerlig. Diamanter används i huvudsak i smyckesindustrin där den länge ansetts som den ädlaste av alla ädelstenar. Diamanten används också för att slipa andra diamanter och som skärverktyg och borrspetsar i industrin.<br /> Diamanten består av kol som bildats under högt tryck och hög temperatur på 150 – 200 kilometers djup. Diamanterna ligger i jordens övre mantel i upp till flera miljoner år innan de transporteras till jordens yta med vulkaniska magmor.<br /> Diamanten är det hårdast ämne som förekommer i naturen. Ämnens hårdhetsgrad mäts i Mohs hårdhetsskala, där mineralet talk har värdet 1 och diamant 10. Alla andra material placeras på skalan i förhållande till sin förmåga att repa varandras yta, ett material med hårdhet 7 kan t ex repa alla material med hårdhet 1 till 6.<br /> Diamanten är på grund av sin kristallstruktur sprödare i vissa riktningar och hårdare i andra, med andra ord går det att klyva en diamant men inte att repa den (med annat än en annan diamant).<br /> Diamanten har en mycket hög brytningsindex vilket utnyttjas vid slipningen av diamanten som gör att ljuset återkastas i vitt och i regnbågens färger som i en prisma.<br /> &lt;nowiki&gt;Lägg till icke-formaterad text här&lt;/nowiki&gt;== Användning ==<br /> I och med att diamant är världens hårdaste ämne så används det i många skärverktyg. Diamantborrar kan avnändas till att pierca tänder då tandben är det hårdaste ämnet i kroppen.<br /> == Användning ==<br /> I och med att diamant är världens hårdaste ämne så används det i många skärverktyg. Diamantborrar kan avnändas till att pierca tänder då tandben är det hårdaste ämnet i kroppen.<br /> == Framställning ==<br /> Det finns naturliga och det finns konstgjorda diamanter.<br /> Bland de naturliga finns sägensomsusade stenar som Koh-i-nor, Afrikas stjärna och drottnings Silvias diadem, liksom mer anonyma kristaller som pryder fingrar, halsar och armleder på köpstarka människor runt hela världen.<br /> <br /> De naturliga bildades när jorden fortfarande var ung: tjugo mil ner i underjorden, där det råder flera tusen graders hetta och ett ofantligt högt tryck.<br /> Bara sådana extrema förhållanden kan pressa samman atomerna i grundämnet kol till världens hårdaste och mest gnistrande material.<br /> <br /> Men man kan även tillverka konstgjorda diamanter. Tekniken går ut på att man stänger in en liten bit diamant, en metallskiva och ett stycke kol i en högtryckskammare och upphettar alltihop till 1600 grader. Då filtreras atomerna från kolstycket ner genom metallen och bygger på den lilla diamantbiten: lager för lager tills kolet har tagit slut. För närvarande kan Gemenis (ett diamanttillverkande företag) klara diamanter på upp till fem karat, det vill säga ett gram.<br /> == Historia ==<br /> Människan har fascinerats av diamanter i över 3000 år! De första hittades i Indien, och förmodligen var det framförallt den överlägsna hårdheten, som gjorde den till nummer ett bland alla ädelstenar. När man sedan lärde sig att slipa fasetter för att locka fram dess inre skönhet ökade efterfrågan ännu mer.<br /> <br /> '''Fyndorter'''<br /> <br /> När diamanterna började ta slut i Indien på 1700-talet hittade man nya i Brasilien. Under 1800-talet upptäcktes nya fyndigheter i södra och västra Afrika, som fortfarande är i drift och är en viktig inkomstkälla för de länder, där fyndigheterna finns. På 1900-talet tillkom Ryssland och Australien, som numera har den största produktionen. De senaste fynden är från Canada.<br /> <br /> Under slutet av 1900-talet användes en liten del av Afrikas diamanter av illegala rebelltrupper till att finansiera inbördeskrig. För att sätta stopp för detta finns det nu regler, som gör att man kan spåra diamanterna från gruva till affär.<br /> == Pris ==<br /> Man kan inte sätta ett exakt pris på diamant i karat, då det är stor skillnad på diamant och diamant. Diamanters kvalitetsbedömning görs med utgångspunkt från de fyra c:na: clarity, color, cut, karat som betyder renhet, färg, slipning och vikt.<br /> <br /> Ju fler inneslutningar och ytfel en diamant har desto lägre värdesätts den.<br /> <br /> Diamanter har olika färger. Det vanligaste är att diamanten har en svag gulton men även svag brunton och gråton förekommer. Ju vitare (färglösare) en diamant är desto högre kvalité har den och ju gulare en diamant är desto lägre. Förutom vita och gula diamanter finns det även sällsynta färger som rosa, canariegul, blå, grön mm<br /> <br /> Diamantens proportioner och symmetri är de faktorer som har störst betydelse för stenens briljans. Briljansen är det ljusspel som uppkommer till följd av inre reflektion i diamanten. En diamants spetsvinkel ska helst vara rät (90°) så att ljus som kommer överifrån reflekteras tillbaka.<br /> <br /> Caratvikten är en viktsenhet där 1 carat =0,2 gr och delas i 100 hundradelar, t ex 10 hundradelar = 0,10 ct. Orsaken till att man använder sig av carat har historiskt ursprung och härstammar från den nya tideräkningens begynnelse då araberna använde sig av johannesbrödträdets frön (kharrub) som motvikter till sina balansvågar. Ju mer karat, desto större diamant desto mer värdefull.<br /> == Länkar ==<br /> <br /> * http://sv.wikipedia.org/wiki/Diamant<br /> * http://www.diamantfakta.se<br /> * http://smyckenochklockor.se/fakta/fakta-om-diamanter/<br /> * http://www.gemmologiska.se/diamanter.php<br /> * http://www.hedensguld.se/index.php?page=infoDiamond</div>

Niwi https://wikiskola.se/index.php?title=Diamant&diff=24536 2013-11-10T13:28:09Z

<p>Niwi: /* Användning */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : densitet: 3,15-3,53 g/cm³<br /> : hårdhet: 10 av 10 på Mohs hårdhetsskala<br /> : längdutvidgningskoefficient: -<br /> : värmeledningsförmåga: 900 – 2320 mK&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;<br /> : resistivitet: -<br /> == allmänt om diamant ==<br /> Diamanten är en ädelsten. Ordet diamant kommer från grekiskans, adamas, som betyder oövervinnerlig. Diamanter används i huvudsak i smyckesindustrin där den länge ansetts som den ädlaste av alla ädelstenar. Diamanten används också för att slipa andra diamanter och som skärverktyg och borrspetsar i industrin.<br /> Diamanten består av kol som bildats under högt tryck och hög temperatur på 150 – 200 kilometers djup. Diamanterna ligger i jordens övre mantel i upp till flera miljoner år innan de transporteras till jordens yta med vulkaniska magmor.<br /> Diamanten är det hårdast ämne som förekommer i naturen. Ämnens hårdhetsgrad mäts i Mohs hårdhetsskala, där mineralet talk har värdet 1 och diamant 10. Alla andra material placeras på skalan i förhållande till sin förmåga att repa varandras yta, ett material med hårdhet 7 kan t ex repa alla material med hårdhet 1 till 6.<br /> Diamanten är på grund av sin kristallstruktur sprödare i vissa riktningar och hårdare i andra, med andra ord går det att klyva en diamant men inte att repa den (med annat än en annan diamant).<br /> Diamanten har en mycket hög brytningsindex vilket utnyttjas vid slipningen av diamanten som gör att ljuset återkastas i vitt och i regnbågens färger som i en prisma.<br /> &lt;nowiki&gt;Lägg till icke-formaterad text här&lt;/nowiki&gt;== Användning ==<br /> I och med att diamant är världens hårdaste ämne så används det i många skärverktyg. Diamantborrar kan avnändas till att pierca tänder då tandben är det hårdaste ämnet i kroppen.<br /> <br /> == Framställning ==<br /> Det finns naturliga och det finns konstgjorda diamanter.<br /> Bland de naturliga finns sägensomsusade stenar som Koh-i-nor, Afrikas stjärna och drottnings Silvias diadem, liksom mer anonyma kristaller som pryder fingrar, halsar och armleder på köpstarka människor runt hela världen.<br /> <br /> De naturliga bildades när jorden fortfarande var ung: tjugo mil ner i underjorden, där det råder flera tusen graders hetta och ett ofantligt högt tryck.<br /> Bara sådana extrema förhållanden kan pressa samman atomerna i grundämnet kol till världens hårdaste och mest gnistrande material.<br /> <br /> Men man kan även tillverka konstgjorda diamanter. Tekniken går ut på att man stänger in en liten bit diamant, en metallskiva och ett stycke kol i en högtryckskammare och upphettar alltihop till 1600 grader. Då filtreras atomerna från kolstycket ner genom metallen och bygger på den lilla diamantbiten: lager för lager tills kolet har tagit slut. För närvarande kan Gemenis (ett diamanttillverkande företag) klara diamanter på upp till fem karat, det vill säga ett gram.<br /> == Historia ==<br /> Människan har fascinerats av diamanter i över 3000 år! De första hittades i Indien, och förmodligen var det framförallt den överlägsna hårdheten, som gjorde den till nummer ett bland alla ädelstenar. När man sedan lärde sig att slipa fasetter för att locka fram dess inre skönhet ökade efterfrågan ännu mer.<br /> <br /> '''Fyndorter'''<br /> <br /> När diamanterna började ta slut i Indien på 1700-talet hittade man nya i Brasilien. Under 1800-talet upptäcktes nya fyndigheter i södra och västra Afrika, som fortfarande är i drift och är en viktig inkomstkälla för de länder, där fyndigheterna finns. På 1900-talet tillkom Ryssland och Australien, som numera har den största produktionen. De senaste fynden är från Canada.<br /> <br /> Under slutet av 1900-talet användes en liten del av Afrikas diamanter av illegala rebelltrupper till att finansiera inbördeskrig. För att sätta stopp för detta finns det nu regler, som gör att man kan spåra diamanterna från gruva till affär.<br /> == Pris ==<br /> Man kan inte sätta ett exakt pris på diamant i karat, då det är stor skillnad på diamant och diamant. Diamanters kvalitetsbedömning görs med utgångspunkt från de fyra c:na: clarity, color, cut, karat som betyder renhet, färg, slipning och vikt.<br /> <br /> Ju fler inneslutningar och ytfel en diamant har desto lägre värdesätts den.<br /> <br /> Diamanter har olika färger. Det vanligaste är att diamanten har en svag gulton men även svag brunton och gråton förekommer. Ju vitare (färglösare) en diamant är desto högre kvalité har den och ju gulare en diamant är desto lägre. Förutom vita och gula diamanter finns det även sällsynta färger som rosa, canariegul, blå, grön mm<br /> <br /> Diamantens proportioner och symmetri är de faktorer som har störst betydelse för stenens briljans. Briljansen är det ljusspel som uppkommer till följd av inre reflektion i diamanten. En diamants spetsvinkel ska helst vara rät (90°) så att ljus som kommer överifrån reflekteras tillbaka.<br /> <br /> Caratvikten är en viktsenhet där 1 carat =0,2 gr och delas i 100 hundradelar, t ex 10 hundradelar = 0,10 ct. Orsaken till att man använder sig av carat har historiskt ursprung och härstammar från den nya tideräkningens begynnelse då araberna använde sig av johannesbrödträdets frön (kharrub) som motvikter till sina balansvågar. Ju mer karat, desto större diamant desto mer värdefull.<br /> == Länkar ==<br /> <br /> * http://sv.wikipedia.org/wiki/Diamant<br /> * http://www.diamantfakta.se<br /> * http://smyckenochklockor.se/fakta/fakta-om-diamanter/<br /> * http://www.gemmologiska.se/diamanter.php<br /> * http://www.hedensguld.se/index.php?page=infoDiamond</div>

Niwi https://wikiskola.se/index.php?title=Diamant&diff=24535 2013-11-10T13:20:44Z

<p>Niwi: /* Användning */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : densitet: 3,15-3,53 g/cm³<br /> : hårdhet: 10 av 10 på Mohs hårdhetsskala<br /> : längdutvidgningskoefficient: -<br /> : värmeledningsförmåga: 900 – 2320 mK&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;<br /> : resistivitet: -<br /> == allmänt om diamant ==<br /> Diamanten är en ädelsten. Ordet diamant kommer från grekiskans, adamas, som betyder oövervinnerlig. Diamanter används i huvudsak i smyckesindustrin där den länge ansetts som den ädlaste av alla ädelstenar. Diamanten används också för att slipa andra diamanter och som skärverktyg och borrspetsar i industrin.<br /> Diamanten består av kol som bildats under högt tryck och hög temperatur på 150 – 200 kilometers djup. Diamanterna ligger i jordens övre mantel i upp till flera miljoner år innan de transporteras till jordens yta med vulkaniska magmor.<br /> Diamanten är det hårdast ämne som förekommer i naturen. Ämnens hårdhetsgrad mäts i Mohs hårdhetsskala, där mineralet talk har värdet 1 och diamant 10. Alla andra material placeras på skalan i förhållande till sin förmåga att repa varandras yta, ett material med hårdhet 7 kan t ex repa alla material med hårdhet 1 till 6.<br /> Diamanten är på grund av sin kristallstruktur sprödare i vissa riktningar och hårdare i andra, med andra ord går det att klyva en diamant men inte att repa den (med annat än en annan diamant).<br /> Diamanten har en mycket hög brytningsindex vilket utnyttjas vid slipningen av diamanten som gör att ljuset återkastas i vitt och i regnbågens färger som i en prisma.<br /> == Användning ==<br /> I och att diamant är världens härdaste ämne så används det i många skär verktyg.<br /> <br /> == Framställning ==<br /> Det finns naturliga och det finns konstgjorda diamanter.<br /> Bland de naturliga finns sägensomsusade stenar som Koh-i-nor, Afrikas stjärna och drottnings Silvias diadem, liksom mer anonyma kristaller som pryder fingrar, halsar och armleder på köpstarka människor runt hela världen.<br /> <br /> De naturliga bildades när jorden fortfarande var ung: tjugo mil ner i underjorden, där det råder flera tusen graders hetta och ett ofantligt högt tryck.<br /> Bara sådana extrema förhållanden kan pressa samman atomerna i grundämnet kol till världens hårdaste och mest gnistrande material.<br /> <br /> Men man kan även tillverka konstgjorda diamanter. Tekniken går ut på att man stänger in en liten bit diamant, en metallskiva och ett stycke kol i en högtryckskammare och upphettar alltihop till 1600 grader. Då filtreras atomerna från kolstycket ner genom metallen och bygger på den lilla diamantbiten: lager för lager tills kolet har tagit slut. För närvarande kan Gemenis (ett diamanttillverkande företag) klara diamanter på upp till fem karat, det vill säga ett gram.<br /> == Historia ==<br /> Människan har fascinerats av diamanter i över 3000 år! De första hittades i Indien, och förmodligen var det framförallt den överlägsna hårdheten, som gjorde den till nummer ett bland alla ädelstenar. När man sedan lärde sig att slipa fasetter för att locka fram dess inre skönhet ökade efterfrågan ännu mer.<br /> <br /> '''Fyndorter'''<br /> <br /> När diamanterna började ta slut i Indien på 1700-talet hittade man nya i Brasilien. Under 1800-talet upptäcktes nya fyndigheter i södra och västra Afrika, som fortfarande är i drift och är en viktig inkomstkälla för de länder, där fyndigheterna finns. På 1900-talet tillkom Ryssland och Australien, som numera har den största produktionen. De senaste fynden är från Canada.<br /> <br /> Under slutet av 1900-talet användes en liten del av Afrikas diamanter av illegala rebelltrupper till att finansiera inbördeskrig. För att sätta stopp för detta finns det nu regler, som gör att man kan spåra diamanterna från gruva till affär.<br /> == Pris ==<br /> Man kan inte sätta ett exakt pris på diamant i karat, då det är stor skillnad på diamant och diamant. Diamanters kvalitetsbedömning görs med utgångspunkt från de fyra c:na: clarity, color, cut, karat som betyder renhet, färg, slipning och vikt.<br /> <br /> Ju fler inneslutningar och ytfel en diamant har desto lägre värdesätts den.<br /> <br /> Diamanter har olika färger. Det vanligaste är att diamanten har en svag gulton men även svag brunton och gråton förekommer. Ju vitare (färglösare) en diamant är desto högre kvalité har den och ju gulare en diamant är desto lägre. Förutom vita och gula diamanter finns det även sällsynta färger som rosa, canariegul, blå, grön mm<br /> <br /> Diamantens proportioner och symmetri är de faktorer som har störst betydelse för stenens briljans. Briljansen är det ljusspel som uppkommer till följd av inre reflektion i diamanten. En diamants spetsvinkel ska helst vara rät (90°) så att ljus som kommer överifrån reflekteras tillbaka.<br /> <br /> Caratvikten är en viktsenhet där 1 carat =0,2 gr och delas i 100 hundradelar, t ex 10 hundradelar = 0,10 ct. Orsaken till att man använder sig av carat har historiskt ursprung och härstammar från den nya tideräkningens begynnelse då araberna använde sig av johannesbrödträdets frön (kharrub) som motvikter till sina balansvågar. Ju mer karat, desto större diamant desto mer värdefull.<br /> == Länkar ==<br /> <br /> * http://sv.wikipedia.org/wiki/Diamant<br /> * http://www.diamantfakta.se<br /> * http://smyckenochklockor.se/fakta/fakta-om-diamanter/<br /> * http://www.gemmologiska.se/diamanter.php<br /> * http://www.hedensguld.se/index.php?page=infoDiamond</div>

Niwi https://wikiskola.se/index.php?title=Diamant&diff=24533 2013-11-10T13:02:38Z

<p>Niwi: </p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : densitet: 3,15-3,53 g/cm³<br /> : hårdhet: 10 av 10 på Mohs hårdhetsskala<br /> : längdutvidgningskoefficient: -<br /> : värmeledningsförmåga: 900 – 2320 mK&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;<br /> : resistivitet: -<br /> == allmänt om diamant ==<br /> Diamanten är en ädelsten. Ordet diamant kommer från grekiskans, adamas, som betyder oövervinnerlig. Diamanter används i huvudsak i smyckesindustrin där den länge ansetts som den ädlaste av alla ädelstenar. Diamanten används också för att slipa andra diamanter och som skärverktyg och borrspetsar i industrin.<br /> Diamanten består av kol som bildats under högt tryck och hög temperatur på 150 – 200 kilometers djup. Diamanterna ligger i jordens övre mantel i upp till flera miljoner år innan de transporteras till jordens yta med vulkaniska magmor.<br /> Diamanten är det hårdast ämne som förekommer i naturen. Ämnens hårdhetsgrad mäts i Mohs hårdhetsskala, där mineralet talk har värdet 1 och diamant 10. Alla andra material placeras på skalan i förhållande till sin förmåga att repa varandras yta, ett material med hårdhet 7 kan t ex repa alla material med hårdhet 1 till 6.<br /> Diamanten är på grund av sin kristallstruktur sprödare i vissa riktningar och hårdare i andra, med andra ord går det att klyva en diamant men inte att repa den (med annat än en annan diamant).<br /> Diamanten har en mycket hög brytningsindex vilket utnyttjas vid slipningen av diamanten som gör att ljuset återkastas i vitt och i regnbågens färger som i en prisma.<br /> == Användning ==<br /> <br /> == Framställning ==<br /> Det finns naturliga och det finns konstgjorda diamanter.<br /> Bland de naturliga finns sägensomsusade stenar som Koh-i-nor, Afrikas stjärna och drottnings Silvias diadem, liksom mer anonyma kristaller som pryder fingrar, halsar och armleder på köpstarka människor runt hela världen.<br /> <br /> De naturliga bildades när jorden fortfarande var ung: tjugo mil ner i underjorden, där det råder flera tusen graders hetta och ett ofantligt högt tryck.<br /> Bara sådana extrema förhållanden kan pressa samman atomerna i grundämnet kol till världens hårdaste och mest gnistrande material.<br /> <br /> Men man kan även tillverka konstgjorda diamanter. Tekniken går ut på att man stänger in en liten bit diamant, en metallskiva och ett stycke kol i en högtryckskammare och upphettar alltihop till 1600 grader. Då filtreras atomerna från kolstycket ner genom metallen och bygger på den lilla diamantbiten: lager för lager tills kolet har tagit slut. För närvarande kan Gemenis (ett diamanttillverkande företag) klara diamanter på upp till fem karat, det vill säga ett gram.<br /> == Historia ==<br /> Människan har fascinerats av diamanter i över 3000 år! De första hittades i Indien, och förmodligen var det framförallt den överlägsna hårdheten, som gjorde den till nummer ett bland alla ädelstenar. När man sedan lärde sig att slipa fasetter för att locka fram dess inre skönhet ökade efterfrågan ännu mer.<br /> <br /> '''Fyndorter'''<br /> <br /> När diamanterna började ta slut i Indien på 1700-talet hittade man nya i Brasilien. Under 1800-talet upptäcktes nya fyndigheter i södra och västra Afrika, som fortfarande är i drift och är en viktig inkomstkälla för de länder, där fyndigheterna finns. På 1900-talet tillkom Ryssland och Australien, som numera har den största produktionen. De senaste fynden är från Canada.<br /> <br /> Under slutet av 1900-talet användes en liten del av Afrikas diamanter av illegala rebelltrupper till att finansiera inbördeskrig. För att sätta stopp för detta finns det nu regler, som gör att man kan spåra diamanterna från gruva till affär.<br /> == Pris ==<br /> Man kan inte sätta ett exakt pris på diamant i karat, då det är stor skillnad på diamant och diamant. Diamanters kvalitetsbedömning görs med utgångspunkt från de fyra c:na: clarity, color, cut, karat som betyder renhet, färg, slipning och vikt.<br /> <br /> Ju fler inneslutningar och ytfel en diamant har desto lägre värdesätts den.<br /> <br /> Diamanter har olika färger. Det vanligaste är att diamanten har en svag gulton men även svag brunton och gråton förekommer. Ju vitare (färglösare) en diamant är desto högre kvalité har den och ju gulare en diamant är desto lägre. Förutom vita och gula diamanter finns det även sällsynta färger som rosa, canariegul, blå, grön mm<br /> <br /> Diamantens proportioner och symmetri är de faktorer som har störst betydelse för stenens briljans. Briljansen är det ljusspel som uppkommer till följd av inre reflektion i diamanten. En diamants spetsvinkel ska helst vara rät (90°) så att ljus som kommer överifrån reflekteras tillbaka.<br /> <br /> Caratvikten är en viktsenhet där 1 carat =0,2 gr och delas i 100 hundradelar, t ex 10 hundradelar = 0,10 ct. Orsaken till att man använder sig av carat har historiskt ursprung och härstammar från den nya tideräkningens begynnelse då araberna använde sig av johannesbrödträdets frön (kharrub) som motvikter till sina balansvågar. Ju mer karat, desto större diamant desto mer värdefull.<br /> == Länkar ==<br /> <br /> * http://sv.wikipedia.org/wiki/Diamant<br /> * http://www.diamantfakta.se<br /> * http://smyckenochklockor.se/fakta/fakta-om-diamanter/<br /> * http://www.gemmologiska.se/diamanter.php<br /> * http://www.hedensguld.se/index.php?page=infoDiamond</div>

Niwi https://wikiskola.se/index.php?title=Diamant&diff=24532 2013-11-10T12:30:30Z

<p>Niwi: </p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : densitet: 3,15-3,53 g/cm³<br /> : hårdhet: 10 av 10 på Mohs hårdhetsskala<br /> : längdutvidgningskoefficient: -<br /> : värmeledningsförmåga: 900 – 2320 mK&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;<br /> : resistivitet: -<br /> == allmänt om diamant ==<br /> Diamanten är en ädelsten. Ordet diamant kommer från grekiskans, adamas, som betyder oövervinnerlig. Diamanter används i huvudsak i smyckesindustrin där den länge ansetts som den ädlaste av alla ädelstenar. Diamanten används också för att slipa andra diamanter och som skärverktyg och borrspetsar i industrin.<br /> Diamanten består av kol som bildats under högt tryck och hög temperatur på 150 – 200 kilometers djup. Diamanterna ligger i jordens övre mantel i upp till flera miljoner år innan de transporteras till jordens yta med vulkaniska magmor.<br /> Diamanten är det hårdast ämne som förekommer i naturen. Ämnens hårdhetsgrad mäts i Mohs hårdhetsskala, där mineralet talk har värdet 1 och diamant 10. Alla andra material placeras på skalan i förhållande till sin förmåga att repa varandras yta, ett material med hårdhet 7 kan t ex repa alla material med hårdhet 1 till 6.<br /> Diamanten är på grund av sin kristallstruktur sprödare i vissa riktningar och hårdare i andra, med andra ord går det att klyva en diamant men inte att repa den (med annat än en annan diamant).<br /> Diamanten har en mycket hög brytningsindex vilket utnyttjas vid slipningen av diamanten som gör att ljuset återkastas i vitt och i regnbågens färger som i en prisma.<br /> == Användning ==<br /> <br /> == Framställning ==<br /> Det finns naturliga och det finns konstgjorda diamanter.<br /> Bland de naturliga finns sägensomsusade stenar som Koh-i-nor, Afrikas stjärna och drottnings Silvias diadem, liksom mer anonyma kristaller som pryder fingrar, halsar och armleder på köpstarka människor runt hela världen.<br /> <br /> De naturliga bildades när jorden fortfarande var ung: tjugo mil ner i underjorden, där det råder flera tusen graders hetta och ett ofantligt högt tryck.<br /> Bara sådana extrema förhållanden kan pressa samman atomerna i grundämnet kol till världens hårdaste och mest gnistrande material.<br /> <br /> Men man kan även tillverka konstgjorda diamanter. Tekniken går ut på att man stänger in en liten bit diamant, en metallskiva och ett stycke kol i en högtryckskammare och upphettar alltihop till 1600 grader. Då filtreras atomerna från kolstycket ner genom metallen och bygger på den lilla diamantbiten: lager för lager tills kolet har tagit slut. För närvarande kan Gemenis (ett diamanttillverkande företag) klara diamanter på upp till fem karat, det vill säga ett gram.<br /> == Historia ==<br /> Människan har fascinerats av diamanter i över 3000 år! De första hittades i Indien, och förmodligen var det framförallt den överlägsna hårdheten, som gjorde den till nummer ett bland alla ädelstenar. När man sedan lärde sig att slipa fasetter för att locka fram dess inre skönhet ökade efterfrågan ännu mer.<br /> '''Fyndorter'''<br /> När diamanterna började ta slut i Indien på 1700-talet hittade man nya i Brasilien. Under 1800-talet upptäcktes nya fyndigheter i södra och västra Afrika, som fortfarande är i drift och är en viktig inkomstkälla för de länder, där fyndigheterna finns. På 1900-talet tillkom Ryssland och Australien, som numera har den största produktionen. De senaste fynden är från Canada.<br /> <br /> Under slutet av 1900-talet användes en liten del av Afrikas diamanter av illegala rebelltrupper till att finansiera inbördeskrig. För att sätta stopp för detta finns det nu regler, som gör att man kan spåra diamanterna från gruva till affär.<br /> <br /> <br /> == Pris ==<br /> <br /> Pris och kvaliteter<br /> <br /> == Länkar ==<br /> <br /> * http://sv.wikipedia.org/wiki/Diamant<br /> * http://www.diamantfakta.se<br /> * http://smyckenochklockor.se/fakta/fakta-om-diamanter/<br /> * http://www.gemmologiska.se/diamanter.php</div>

Niwi https://wikiskola.se/index.php?title=Diamant&diff=24531 2013-11-10T12:24:29Z

<p>Niwi: </p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : densitet: 3,15-3,53 g/cm³<br /> : hårdhet: 10 av 10 på Mohs hårdhetsskala<br /> : längdutvidgningskoefficient: -<br /> : värmeledningsförmåga: 900 – 2320 mK&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;<br /> : resistivitet: -<br /> == allmänt om diamant ==<br /> Diamanten är en ädelsten. Ordet diamant kommer från grekiskans, adamas, som betyder oövervinnerlig. Diamanter används i huvudsak i smyckesindustrin där den länge ansetts som den ädlaste av alla ädelstenar. Diamanten används också för att slipa andra diamanter och som skärverktyg och borrspetsar i industrin.<br /> Diamanten består av kol som bildats under högt tryck och hög temperatur på 150 – 200 kilometers djup. Diamanterna ligger i jordens övre mantel i upp till flera miljoner år innan de transporteras till jordens yta med vulkaniska magmor.<br /> Diamanten är det hårdast ämne som förekommer i naturen. Ämnens hårdhetsgrad mäts i Mohs hårdhetsskala, där mineralet talk har värdet 1 och diamant 10. Alla andra material placeras på skalan i förhållande till sin förmåga att repa varandras yta, ett material med hårdhet 7 kan t ex repa alla material med hårdhet 1 till 6.<br /> Diamanten är på grund av sin kristallstruktur sprödare i vissa riktningar och hårdare i andra, med andra ord går det att klyva en diamant men inte att repa den (med annat än en annan diamant).<br /> Diamanten har en mycket hög brytningsindex vilket utnyttjas vid slipningen av diamanten som gör att ljuset återkastas i vitt och i regnbågens färger som i en prisma.<br /> == Användning ==<br /> <br /> == Framställning ==<br /> Det finns naturliga och det finns konstgjorda diamanter.<br /> Bland de naturliga finns sägensomsusade stenar som Koh-i-nor, Afrikas stjärna och drottnings Silvias diadem, liksom mer anonyma kristaller som pryder fingrar, halsar och armleder på köpstarka människor runt hela världen.<br /> <br /> De naturliga bildades när jorden fortfarande var ung: tjugo mil ner i underjorden, där det råder flera tusen graders hetta och ett ofantligt högt tryck.<br /> Bara sådana extrema förhållanden kan pressa samman atomerna i grundämnet kol till världens hårdaste och mest gnistrande material.<br /> <br /> Men man kan även tillverka konstgjorda diamanter. Tekniken går ut på att man stänger in en liten bit diamant, en metallskiva och ett stycke kol i en högtryckskammare och upphettar alltihop till 1600 grader. Då filtreras atomerna från kolstycket ner genom metallen och bygger på den lilla diamantbiten: lager för lager tills kolet har tagit slut. För närvarande kan Gemenis (ett diamanttillverkande företag) klara diamanter på upp till fem karat, det vill säga ett gram.<br /> == Historia ==<br /> <br /> Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> <br /> == Pris ==<br /> <br /> Pris och kvaliteter<br /> <br /> == Länkar ==<br /> <br /> * http://sv.wikipedia.org/wiki/Diamant<br /> * http://www.diamantfakta.se<br /> * http://smyckenochklockor.se/fakta/fakta-om-diamanter/<br /> * http://www.gemmologiska.se/diamanter.php</div>

Niwi https://wikiskola.se/index.php?title=Diamant&diff=24530 2013-11-10T12:13:09Z

<p>Niwi: </p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : densitet: 3,15-3,53 g/cm³<br /> : hårdhet: 10 av 10 på Mohs hårdhetsskala<br /> : längdutvidgningskoefficient: -<br /> : värmeledningsförmåga: 900 – 2320 mK&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;<br /> : resistivitet: -<br /> == allmänt om diamant ==<br /> Diamanten är en ädelsten. Ordet diamant kommer från grekiskans, adamas, som betyder oövervinnerlig. Diamanter används i huvudsak i smyckesindustrin där den länge ansetts som den ädlaste av alla ädelstenar. Diamanten används också för att slipa andra diamanter och som skärverktyg och borrspetsar i industrin.<br /> Diamanten består av kol som bildats under högt tryck och hög temperatur på 150 – 200 kilometers djup. Diamanterna ligger i jordens övre mantel i upp till flera miljoner år innan de transporteras till jordens yta med vulkaniska magmor.<br /> Diamanten är det hårdast ämne som förekommer i naturen. Ämnens hårdhetsgrad mäts i Mohs hårdhetsskala, där mineralet talk har värdet 1 och diamant 10. Alla andra material placeras på skalan i förhållande till sin förmåga att repa varandras yta, ett material med hårdhet 7 kan t ex repa alla material med hårdhet 1 till 6.<br /> Diamanten är på grund av sin kristallstruktur sprödare i vissa riktningar och hårdare i andra, med andra ord går det att klyva en diamant men inte att repa den (med annat än en annan diamant).<br /> Diamanten har en mycket hög brytningsindex vilket utnyttjas vid slipningen av diamanten som gör att ljuset återkastas i vitt och i regnbågens färger som i en prisma.<br /> == Användning ==<br /> <br /> == Framställning ==<br /> Diamanter kan skapas i laboratorier. Tillverkas diamanter är skickligt utformad för att tillgodose behoven hos användaren, såsom ultra-släta ytor som är resistenta mot friktion eller finmalen diamant damm som används för att sand eller polera metaller.<br /> Hur tillverkar man med materialet?<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> <br /> == Pris ==<br /> <br /> Pris och kvaliteter<br /> <br /> == Länkar ==<br /> <br /> * http://sv.wikipedia.org/wiki/Diamant<br /> * http://www.diamantfakta.se<br /> * http://smyckenochklockor.se/fakta/fakta-om-diamanter/<br /> * http://www.gemmologiska.se/diamanter.php</div>

Niwi https://wikiskola.se/index.php?title=Diamant&diff=24529 2013-11-10T12:07:37Z

<p>Niwi: </p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : densitet: 3,15-3,53 g/cm³<br /> : hårdhet: 10 av 10 på Mohs hårdhetsskala<br /> : längdutvidgningskoefficient: -<br /> : värmeledningsförmåga: 900 – 2320 mK&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;<br /> : resistivitet: -<br /> <br /> == allmänt om diamant ==<br /> Diamanten är en ädelsten. Ordet diamant kommer från grekiskans, adamas, som betyder oövervinnerlig. Diamanter används i huvudsak i smyckesindustrin där den länge ansetts som den ädlaste av alla ädelstenar. Diamanten används också för att slipa andra diamanter och som skärverktyg och borrspetsar i industrin.<br /> Diamanten består av kol som bildats under högt tryck och hög temperatur på 150 – 200 kilometers djup. Diamanterna ligger i jordens övre mantel i upp till flera miljoner år innan de transporteras till jordens yta med vulkaniska magmor.<br /> Diamanten är det hårdast ämne som förekommer i naturen. Ämnens hårdhetsgrad mäts i Mohs hårdhetsskala, där mineralet talk har värdet 1 och diamant 10. Alla andra material placeras på skalan i förhållande till sin förmåga att repa varandras yta, ett material med hårdhet 7 kan t ex repa alla material med hårdhet 1 till 6.<br /> Diamanten är på grund av sin kristallstruktur sprödare i vissa riktningar och hårdare i andra, med andra ord går det att klyva en diamant men inte att repa den (med annat än en annan diamant).<br /> Diamanten har en mycket hög brytningsindex vilket utnyttjas vid slipningen av diamanten som gör att ljuset återkastas i vitt och i regnbågens färger som i en prisma.<br /> <br /> <br /> == Användning ==<br /> <br /> == Framställning ==<br /> <br /> Hur tillverkar man med materialet?<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> <br /> == Pris ==<br /> <br /> Pris och kvaliteter<br /> <br /> == Länkar ==<br /> <br /> * http://sv.wikipedia.org/wiki/Diamant<br /> * http://www.diamantfakta.se<br /> * http://smyckenochklockor.se/fakta/fakta-om-diamanter/<br /> * http://www.gemmologiska.se/diamanter.php</div>

Niwi https://wikiskola.se/index.php?title=Diamant&diff=24523 2013-11-10T11:53:53Z

<p>Niwi: /* Materialegenskaper: */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : densitet: 3,15-3,53 g/cm³<br /> : hårdhet: 10 av 10 på Mohs hårdhetsskala<br /> : längdutvidgningskoefficient: -<br /> : värmeledningsförmåga: 900 – 2320 mK&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;<br /> : resistivitet: -<br /> <br /> == Användning ==<br /> <br /> == Framställning ==<br /> <br /> Hur tillverkar man med materialet?<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> <br /> == Pris ==<br /> <br /> Pris och kvaliteter<br /> <br /> == Länkar ==<br /> <br /> * http://sv.wikipedia.org/wiki/Diamant<br /> * http://www.diamantfakta.se<br /> * http://smyckenochklockor.se/fakta/fakta-om-diamanter/<br /> * http://www.gemmologiska.se/diamanter.php</div>

Niwi https://wikiskola.se/index.php?title=Diamant&diff=24515 2013-11-10T11:38:56Z

<p>Niwi: /* Materialegenskaper: */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : densitet: 3,15-3,53 g/cm³<br /> : hårdhet: 10 av 10 på Mohs hårdhetsskala<br /> : längdutvidgningskoefficient [K&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;]<br /> : värmeledningsförmåga [W/(m K)]<br /> : resistivitet [ohmmeter]<br /> : elektrisk ledningsförmåg (alternativt)<br /> <br /> == Användning ==<br /> <br /> == Framställning ==<br /> <br /> Hur tillverkar man med materialet?<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> <br /> == Pris ==<br /> <br /> Pris och kvaliteter<br /> <br /> == Länkar ==<br /> <br /> * http://sv.wikipedia.org/wiki/Diamant<br /> * http://www.diamantfakta.se<br /> * http://smyckenochklockor.se/fakta/fakta-om-diamanter/<br /> * http://www.gemmologiska.se/diamanter.php</div>

Niwi https://wikiskola.se/index.php?title=Diamant&diff=24254 2013-11-07T13:55:17Z

<p>Niwi: /* Materialegenskaper: */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : densitet: 3,15-3,53 g/cm³<br /> : hårdhet: 10 av 10 på Mohs hårdhetsskala<br /> : längdutvidgningskoeffiecient [K&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;]<br /> : värmeledningsförmåga [W/(m K)]<br /> : resistivitet [ohmmeter]<br /> : elektrisk ledningsförmåg (alternativt)<br /> <br /> == Användning ==<br /> <br /> == Framställning ==<br /> <br /> Hur tillverkar man med materialet?<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> <br /> == Pris ==<br /> <br /> Pris och kvaliteter<br /> <br /> == Länkar ==<br /> <br /> * http://sv.wikipedia.org/wiki/Diamant<br /> * http://www.diamantfakta.se<br /> * http://smyckenochklockor.se/fakta/fakta-om-diamanter/<br /> * http://www.gemmologiska.se/diamanter.php</div>

Niwi https://wikiskola.se/index.php?title=Diamant&diff=24228 2013-11-07T13:44:25Z

<p>Niwi: /* Pris */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : densitet [kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;]<br /> : hårdhet<br /> : längdutvidgningskoeffiecient [K&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;]<br /> : värmeledningsförmåga [W/(m K)]<br /> : resistivitet [ohmmeter]<br /> : elektrisk ledningsförmåg (alternativt)<br /> <br /> == Användning ==<br /> <br /> == Framställning ==<br /> <br /> Hur tillverkar man med materialet?<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> <br /> == Pris ==<br /> <br /> Pris och kvaliteter<br /> <br /> == Länkar ==<br /> <br /> * http://sv.wikipedia.org/wiki/Diamant<br /> * http://www.diamantfakta.se<br /> * http://smyckenochklockor.se/fakta/fakta-om-diamanter/<br /> * http://www.gemmologiska.se/diamanter.php</div>

Niwi https://wikiskola.se/index.php?title=Diamant&diff=24225 2013-11-07T13:43:57Z

<p>Niwi: /* Pris */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : densitet [kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;]<br /> : hårdhet<br /> : längdutvidgningskoeffiecient [K&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;]<br /> : värmeledningsförmåga [W/(m K)]<br /> : resistivitet [ohmmeter]<br /> : elektrisk ledningsförmåg (alternativt)<br /> <br /> == Användning ==<br /> <br /> == Framställning ==<br /> <br /> Hur tillverkar man med materialet?<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> <br /> == Pris ==<br /> <br /> Pris och kvaliteter<br /> <br /> * == Länkar ==<br /> * http://sv.wikipedia.org/wiki/Diamant<br /> * http://www.diamantfakta.se<br /> * http://smyckenochklockor.se/fakta/fakta-om-diamanter/<br /> * http://www.gemmologiska.se/diamanter.php</div>

Niwi https://wikiskola.se/index.php?title=Diamant&diff=24224 2013-11-07T13:43:38Z

<p>Niwi: /* Länkar */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : densitet [kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;]<br /> : hårdhet<br /> : längdutvidgningskoeffiecient [K&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;]<br /> : värmeledningsförmåga [W/(m K)]<br /> : resistivitet [ohmmeter]<br /> : elektrisk ledningsförmåg (alternativt)<br /> <br /> == Användning ==<br /> <br /> == Framställning ==<br /> <br /> Hur tillverkar man med materialet?<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> <br /> == Pris ==<br /> <br /> Pris och kvaliteter<br /> <br /> * == Länkar ==<br /> * http://sv.wikipedia.org/wiki/Diamant<br /> * http://www.diamantfakta.se<br /> * http://smyckenochklockor.se/fakta/fakta-om-diamanter/<br /> * http://www.gemmologiska.se/diamanter.php<br /> *</div>

Niwi https://wikiskola.se/index.php?title=Diamant&diff=24219 2013-11-07T13:42:08Z

<p>Niwi: /* Länkar */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : densitet [kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;]<br /> : hårdhet<br /> : längdutvidgningskoeffiecient [K&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;]<br /> : värmeledningsförmåga [W/(m K)]<br /> : resistivitet [ohmmeter]<br /> : elektrisk ledningsförmåg (alternativt)<br /> <br /> == Användning ==<br /> <br /> == Framställning ==<br /> <br /> Hur tillverkar man med materialet?<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> <br /> == Pris ==<br /> <br /> Pris och kvaliteter<br /> <br /> == Länkar ==<br /> http://sv.wikipedia.org/wiki/Diamant<br /> http://www.diamantfakta.se<br /> http://smyckenochklockor.se/fakta/fakta-om-diamanter/<br /> http://www.gemmologiska.se/diamanter.php</div>

Niwi https://wikiskola.se/index.php?title=Diamant&diff=24203 2013-11-07T13:34:05Z

<p>Niwi: Skapade sidan med &#039;== Materialegenskaper: == : densitet [kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;] : hårdhet : längdutvidgningskoeffiecient [K&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;] : värmeledningsförmåga [W/(m K)] : resistivitet [ohmmet...&#039;</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : densitet [kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;]<br /> : hårdhet<br /> : längdutvidgningskoeffiecient [K&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;]<br /> : värmeledningsförmåga [W/(m K)]<br /> : resistivitet [ohmmeter]<br /> : elektrisk ledningsförmåg (alternativt)<br /> <br /> == Användning ==<br /> <br /> == Framställning ==<br /> <br /> Hur tillverkar man med materialet?<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> <br /> == Pris ==<br /> <br /> Pris och kvaliteter<br /> <br /> == Länkar ==</div>

Niwi https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&diff=24200 2013-11-07T13:33:25Z

<p>Niwi: </p> <hr /> <div><br /> * [[mall för material]]<br /> * [[Mässing]]<br /> * [[Guld]]<br /> * [[Rostfritt stål]]<br /> * [[Papper]]<br /> * [[Furu]]<br /> * [[Koppar]]<br /> * [[silver]]<br /> * [[Järn]]<br /> * [[CVP Plast]]<br /> * [[Aluminium]]<br /> * [[Kolstål]]<br /> * [[Mässing?]]<br /> * [[Titan]]<br /> * [[Krom]]<br /> * [[Tegel]]<br /> * [[Vinyl (pvc plast)]]<br /> * [[Kvarts]]<br /> * [[Grafit]]<br /> * [[Platina]]<br /> * [[PC Plast]]<br /> * [[Polystyren]]<br /> * [[Tenn]]<br /> * [[Bly]]<br /> * [[Syntetiskt gummi]]<br /> * [[frigolit]]<br /> * [[diamant]]</div>

Niwi https://wikiskola.se/index.php?title=Bildspel,_TE13B&diff=23298 2013-09-30T12:24:49Z

<p>Niwi: /* Eric Nylander */</p> <hr /> <div>==== Dilan ====<br /> <br /> Frankrike<br /> <br /> {{#ev:youtube|e0B7oNWiLfY|250|right}}<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Josef ====<br /> <br /> Iran Tehran<br /> <br /> {{#ev:youtube|fP65_-7ALR8|250|right}}<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Max Lundgren ====<br /> <br /> Max bildspel<br /> <br /> {{#ev:youtube|mqPTOFRu6LY|250|right}}<br /> <br /> <br /> '''Respons'''<br /> : Bra arbete. Vet du vad musiken heter? --[[Användare:Shja|Shja]] 25 september 2013 kl. 13.29 (UTC)<br /> : Mycket bra. --[[Användare:Martin|Martin]] 30 september 2013 kl. 11.48 (UTC)<br /> : Bra video. --[[Användare:FelixA|FelixA]] 30 september 2013 kl. 11.59 (UTC)<br /> : Den höll--[[Användare:Luckelina|Luckelina]] 30 september 2013 kl. 11.50 (UTC)<br /> '''Svar'''<br /> :: Ja, det är Erik Satie med låten gnossiene. --[[Användare:Max97|Max97]] 30 september 2013 kl. 11.43 (UTC)<br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Soheil ====<br /> <br /> mitt bildspel från Spain.<br /> <br /> {{#ev:youtube|s8POoFvMCSk|250|right}}<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> '''Respons'''<br /> <br /> :Väl gjord bildspel men du borde konvertera videon till högre kvalité för bättre vy--[[Användare:Madreads|Madreads]] 30 september 2013 kl. 11.48 (UTC)<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Eric Nylander ====<br /> <br /> Min resa i Turkiet<br /> <br /> {{#ev:youtube|aU2Kms9qCk4|250|right}}<br /> <br /> '''Respons'''<br /> : Bra arbete. Men du kunde ha en annan musik <br /> : Men gud så vackert Eric! fem stjärnor :) --[[Användare:Luckelina|Luckelina]] 30 september 2013 kl. 12.01 (UTC)<br /> '''Respons'''<br /> : Väl gjord bildspel men du borde konvertera videon till högre kvalité för bättre vy--[[Användare:Rama|Rama]] 30 september 2013 kl. 11.54 (UTC)<br /> '''Respons'''<br /> : Bra Bildspel. Lite tunnt med effekter dock. Och som madsen sa, lite dålig kvalité på videon<br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Felix Anderhagen ====<br /> <br /> Min resa i Italien.<br /> <br /> {{#ev:youtube|L430Z_2ICcE|250|right}}<br /> : Bra låt. --[[Användare:Martin|Martin]] 30 september 2013 kl. 11.58 (UTC) <br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Christoffer J ====<br /> <br /> Här är mitt bildspel från min resa till Nerja &amp; Gibraltar.<br /> <br /> {{#ev:youtube|ExIsCfB8R2E|250|right}}<br /> <br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> '''Respons'''<br /> <br /> Bra bildspel och flöde, men musiken kunde ha varit bättre.--[[Användare:NiceOn|NiceOn]] 30 september 2013 kl. 11.52 (UTC)Daniel<br /> Jag älskar din video, mycket mycket bra Christoffer! Puss :)--[[Användare:Luckelina|Luckelina]] 30 september 2013 kl. 12.17 (UTC)<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Daniel Azhari ====<br /> <br /> Min resa till Turkiet<br /> <br /> {{#ev:youtube|gK9m_Qkw0Js|250|right}}<br /> <br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> <br /> ==== Rasmus Madsen ====<br /> <br /> Min resa på Mallorca<br /> <br /> {{#ev:youtube|GyJNiSYSaGc|250|right}}<br /> <br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> '''Respons'''<br /> <br /> : Passande låt och najs effekter! Dock lite synd utan text...--[[Användare:Erny|Erny]] 30 september 2013 kl. 11.49 (UTC)<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Martin Sävström ====<br /> <br /> Ett bildspel på Lanzarote.<br /> <br /> {{#ev:youtube|558nbA3_wik|250|right}}<br /> <br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Luckelina ====<br /> <br /> Sälen bildspel av Lucas<br /> <br /> {{#ev:youtube|DwPbBE4-ihY|250|right}}<br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> &quot;&quot;Respons&quot;&quot;<br /> : Jag tyckte att ditt bildspel var rätt bra men musiken passade inte riktigt med bilderna. Förutom det så var det bra. --[[Användare:Crju|Crju]] 30 september 2013 kl. 12.03 (UTC)<br /> : Tycker att låter var passande till videon och själva videon i sig var bra, Toppen video helt enkelt! --[[Användare:Erny|Erny]] 30 september 2013 kl. 12.16 (UTC)<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Linnéa Bergmark ====<br /> <br /> Bildspel från London.<br /> <br /> {{#ev:youtube|1QWpzHGtARk|250|right}}<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> <br /> ==== Noor ====<br /> <br /> Här ser ni mitt bildspel.<br /> <br /> {{#ev:youtube|U854XBU0bAQ|250|right}}<br /> <br /> <br /> ''' Respons'''<br /> <br /> :Videon är privat. Kan inte se den.--[[Användare:Shja|Shja]] 25 september 2013 kl. 13.00 (UTC)<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Arvid ====<br /> <br /> Här är mitt bildspel<br /> <br /> {{#ev:youtube|ZyylOrBl3VE|250|right}}<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Robin====<br /> <br /> Paris, Frankrike.<br /> <br /> {{#ev:youtube|TkW5jgjme5E|250|right}}<br /> <br /> <br /> <br /> '''Respons'''<br /> <br /> Bra musik och fina bilder! Dock så kunde det varit någon roligare bild på slutet! Men den var jättebra! - Tilla. (screw u man i have massive swag u cant handle this mofo shut your facec -Rob)<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ====Tilla====<br /> <br /> we go to skrIM TODAY<br /> <br /> {{#ev:youtube|7YZMhFMdsYw|250|right}}<br /> <br /> <br /> <br /> <br /> '''Respons'''<br /> <br /> Bäst. 10/10 would recommend R.I.P Sven - Robout<br /> <br /> OMG Skyrim, helt klart den bästa, bra övergångar o effekter osv.. +Drakar --[[Användare:Linnea Bergmark|Linnea Bergmark]] 30 september 2013 kl. 13.59 (UTC)<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> <br /> <br /> <br /> ====Leo====<br /> <br /> Bildspel från Trapani<br /> <br /> {{#ev:youtube|y5tANMAMY4|250|right}}<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ====Nils Wikström====<br /> <br /> Bildspel från Kanarieöarna<br /> <br /> {{#ev:youtube|4zmqB0Hc9uI|250|right}}<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Mario ====<br /> <br /> Madrid, Spanien.<br /> <br /> {{#ev:youtube|7VBBD2MN5tI|250|right}}<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ====Sixten====<br /> <br /> Bildspel Paris<br /> <br /> {{#ev:youtube|pei5DXTqwcY|250|right}}<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> <br /> ====Spiri====<br /> <br /> Resa Grekland och Albanien<br /> <br /> {{#ev:youtube|SS9Zu6rMjBc|250|right}}<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> <br /> ==== Ludvig ====<br /> <br /> En resa i Europa.<br /> <br /> {{#ev:youtube|UIsNV8-3dfs|250|right}}<br /> <br /> '''Respons'''<br /> <br /> {{clear}}</div>

Niwi https://wikiskola.se/index.php?title=Bildspel,_TE13B&diff=23283 2013-09-30T12:13:30Z

<p>Niwi: </p> <hr /> <div><br /> <br /> ==== Max Lundgren ====<br /> <br /> Max bildspel<br /> <br /> {{#ev:youtube|mqPTOFRu6LY|250|right}}<br /> <br /> <br /> '''Respons'''<br /> : Bra arbete. Vet du vad musiken heter? --[[Användare:Shja|Shja]] 25 september 2013 kl. 13.29 (UTC)<br /> : Mycket bra. --[[Användare:Martin|Martin]] 30 september 2013 kl. 11.48 (UTC)<br /> : Bra video. --[[Användare:FelixA|FelixA]] 30 september 2013 kl. 11.59 (UTC)<br /> : Den höll--[[Användare:Luckelina|Luckelina]] 30 september 2013 kl. 11.50 (UTC)<br /> '''Svar'''<br /> :: Ja, det är Erik Satie med låten gnossiene. --[[Användare:Max97|Max97]] 30 september 2013 kl. 11.43 (UTC)<br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Soheil ====<br /> <br /> mitt bildspel från Spain.<br /> <br /> {{#ev:youtube|s8POoFvMCSk|250|right}}<br /> <br /> <br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> <br /> '''Respons'''<br /> <br /> Väl gjord bildspel men du borde konvertera videon till högre kvalité för bättre vy--[[Användare:Madreads|Madreads]] 30 september 2013 kl. 11.48 (UTC)<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Eric Nylander ====<br /> <br /> Min resa i Turkiet<br /> <br /> {{#ev:youtube|aU2Kms9qCk4|250|right}}<br /> <br /> '''Respons'''<br /> : Bra arbete. Men du kunde ha en annan musik <br /> : Men gud så vackert Eric! fem stjärnor :) --[[Användare:Luckelina|Luckelina]] 30 september 2013 kl. 12.01 (UTC)<br /> '''Respons'''<br /> : Väl gjord bildspel men du borde konvertera videon till högre kvalité för bättre vy--[[Användare:Rama|Rama]] 30 september 2013 kl. 11.54 (UTC)<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Felix Anderhagen ====<br /> <br /> Min resa i Italien.<br /> <br /> {{#ev:youtube|L430Z_2ICcE|250|right}}<br /> : Bra låt. --[[Användare:Martin|Martin]] 30 september 2013 kl. 11.58 (UTC) <br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Christoffer J ====<br /> <br /> Här är mitt bildspel från min resa till Nerja &amp; Gibraltar.<br /> <br /> {{#ev:youtube|ExIsCfB8R2E|250|right}}<br /> <br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> '''Respons'''<br /> <br /> Bra bildspel och flöde, men musiken kunde ha varit bättre.--[[Användare:NiceOn|NiceOn]] 30 september 2013 kl. 11.52 (UTC)Daniel<br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Daniel Azhari ====<br /> <br /> Min resa till Turkiet<br /> <br /> {{#ev:youtube|gK9m_Qkw0Js|250|right}}<br /> <br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> <br /> ==== Rasmus Madsen ====<br /> <br /> Min resa på Mallorca<br /> <br /> {{#ev:youtube|GyJNiSYSaGc|250|right}}<br /> <br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> '''Respons'''<br /> <br /> : Passande låt och najs effekter! Dock lite synd utan text...--[[Användare:Erny|Erny]] 30 september 2013 kl. 11.49 (UTC)<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Martin Sävström ====<br /> <br /> Ett bildspel på Lanzarote.<br /> <br /> {{#ev:youtube|558nbA3_wik|250|right}}<br /> <br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Luckelina ====<br /> <br /> Sälen bildspel av Lucas<br /> <br /> {{#ev:youtube|DwPbBE4-ihY|250|right}}<br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> &quot;&quot;Respons&quot;&quot;<br /> : Jag tyckte att ditt bildspel var rätt bra men musiken passade inte riktigt med bilderna. Förutom det så var det bra. --[[Användare:Crju|Crju]] 30 september 2013 kl. 12.03 (UTC)<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Linnéa Bergmark ====<br /> <br /> Bildspel från London.<br /> <br /> {{#ev:youtube|1QWpzHGtARk|250|right}}<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> <br /> ==== Noor ====<br /> <br /> Här ser ni mitt bildspel.<br /> <br /> {{#ev:youtube|U854XBU0bAQ|250|right}}<br /> <br /> <br /> ''' Respons'''<br /> <br /> :Videon är privat. Kan inte se den.--[[Användare:Shja|Shja]] 25 september 2013 kl. 13.00 (UTC)<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Arvid ====<br /> <br /> Här är mitt bildspel<br /> <br /> {{#ev:youtube|ZyylOrBl3VE|250|right}}<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Robin====<br /> <br /> Paris, Frankrike.<br /> <br /> {{#ev:youtube|TkW5jgjme5E|250|right}}<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ====Tilla====<br /> <br /> we go to skrIM TODAY<br /> <br /> {{#ev:youtube|7YZMhFMdsYw|250|right}}<br /> <br /> '''Respons'''<br /> <br /> Bäst. 10/10 would recommend R.I.P Sven - Robout<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> <br /> ====Leo====<br /> <br /> Bildspel från Trapani<br /> <br /> {{#ev:youtube|y5tANMAMY4|250|right}}<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ====Nils Wikström====<br /> <br /> Bildspel från Kanarieöarna<br /> <br /> {{#ev:youtube|4zmqB0Hc9uI|250|right}}<br /> <br /> {{clear}}</div>

Niwi https://wikiskola.se/index.php?title=Bildspel,_TE13B&diff=23278 2013-09-30T12:10:17Z

<p>Niwi: </p> <hr /> <div><br /> <br /> ==== Max Lundgren ====<br /> <br /> Max bildspel<br /> <br /> {{#ev:youtube|mqPTOFRu6LY|250|right}}<br /> <br /> <br /> '''Respons'''<br /> : Bra arbete. Vet du vad musiken heter? --[[Användare:Shja|Shja]] 25 september 2013 kl. 13.29 (UTC)<br /> : Mycket bra. --[[Användare:Martin|Martin]] 30 september 2013 kl. 11.48 (UTC)<br /> : Bra video. --[[Användare:FelixA|FelixA]] 30 september 2013 kl. 11.59 (UTC)<br /> : Den höll--[[Användare:Luckelina|Luckelina]] 30 september 2013 kl. 11.50 (UTC)<br /> '''Svar'''<br /> :: Ja, det är Erik Satie med låten gnossiene. --[[Användare:Max97|Max97]] 30 september 2013 kl. 11.43 (UTC)<br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Soheil ====<br /> <br /> mitt bildspel från Spain.<br /> <br /> {{#ev:youtube|s8POoFvMCSk|250|right}}<br /> <br /> <br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> <br /> '''Respons'''<br /> <br /> Väl gjord bildspel men du borde konvertera videon till högre kvalité för bättre vy--[[Användare:Madreads|Madreads]] 30 september 2013 kl. 11.48 (UTC)<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Eric Nylander ====<br /> <br /> Min resa i Turkiet<br /> <br /> {{#ev:youtube|aU2Kms9qCk4|250|right}}<br /> <br /> '''Respons'''<br /> : Bra arbete. Men du kunde ha en annan musik <br /> : Men gud så vackert Eric! fem stjärnor :) --[[Användare:Luckelina|Luckelina]] 30 september 2013 kl. 12.01 (UTC)<br /> '''Respons'''<br /> : Väl gjord bildspel men du borde konvertera videon till högre kvalité för bättre vy--[[Användare:Rama|Rama]] 30 september 2013 kl. 11.54 (UTC)<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Felix Anderhagen ====<br /> <br /> Min resa i Italien.<br /> <br /> {{#ev:youtube|L430Z_2ICcE|250|right}}<br /> : Bra låt. --[[Användare:Martin|Martin]] 30 september 2013 kl. 11.58 (UTC) <br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Christoffer J ====<br /> <br /> Här är mitt bildspel från min resa till Nerja &amp; Gibraltar.<br /> <br /> {{#ev:youtube|ExIsCfB8R2E|250|right}}<br /> <br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> '''Respons'''<br /> <br /> Bra bildspel och flöde, men musiken kunde ha varit bättre.--[[Användare:NiceOn|NiceOn]] 30 september 2013 kl. 11.52 (UTC)Daniel<br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Daniel Azhari ====<br /> <br /> Min resa till Turkiet<br /> <br /> {{#ev:youtube|gK9m_Qkw0Js|250|right}}<br /> <br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> <br /> ==== Rasmus Madsen ====<br /> <br /> Min resa på Mallorca<br /> <br /> {{#ev:youtube|GyJNiSYSaGc|250|right}}<br /> <br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> '''Respons'''<br /> <br /> : Passande låt och najs effekter! Dock lite synd utan text...--[[Användare:Erny|Erny]] 30 september 2013 kl. 11.49 (UTC)<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Martin Sävström ====<br /> <br /> Ett bildspel på Lanzarote.<br /> <br /> {{#ev:youtube|558nbA3_wik|250|right}}<br /> <br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Luckelina ====<br /> <br /> Sälen bildspel av Lucas<br /> <br /> {{#ev:youtube|DwPbBE4-ihY|250|right}}<br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> &quot;&quot;Respons&quot;&quot;<br /> : Jag tyckte att ditt bildspel var rätt bra men musiken passade inte riktigt med bilderna. Förutom det så var det bra. --[[Användare:Crju|Crju]] 30 september 2013 kl. 12.03 (UTC)<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Linnéa Bergmark ====<br /> <br /> Bildspel från London.<br /> <br /> {{#ev:youtube|1QWpzHGtARk|250|right}}<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> <br /> ==== Noor ====<br /> <br /> Här ser ni mitt bildspel.<br /> <br /> {{#ev:youtube|U854XBU0bAQ|250|right}}<br /> <br /> <br /> ''' Respons'''<br /> <br /> :Videon är privat. Kan inte se den.--[[Användare:Shja|Shja]] 25 september 2013 kl. 13.00 (UTC)<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Arvid ====<br /> <br /> Här är mitt bildspel<br /> <br /> {{#ev:youtube|ZyylOrBl3VE|250|right}}<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Dilan ====<br /> <br /> Här är mitt bildspel.<br /> <br /> {{#ev:youtube|e0B7oNWiLfY|250|right}}<br /> <br /> '''Respons'''<br /> : Bra jobbat Dilan. Nice låt :) --[[Användare:Shja|Shja]] 25 september 2013 kl. 13.30 (UTC)<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> <br /> ==== Josef ====<br /> <br /> Här är mitt bildspel<br /> <br /> {{#ev:youtube|fP65_-7ALR8|250|right}}<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> '''Respons'''<br /> <br /> va heter låten ? --[[Användare:Soheil97|Soheil97]] 30 september 2013 kl. 11.46 (UTC)<br /> <br /> {{clear}}<br /> '''Respons'''<br /> : bra bilder, effekter och musikval! --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 30 september 2013 kl. 11.57 (UTC)<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Robin====<br /> <br /> Paris, Frankrike.<br /> <br /> {{#ev:youtube|TkW5jgjme5E|250|right}}<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ====Tilla====<br /> <br /> we go to skrIM TODAY<br /> <br /> {{#ev:youtube|7YZMhFMdsYw|250|right}}<br /> <br /> '''Respons'''<br /> <br /> Bäst. 10/10 would recommend R.I.P Sven - Robout<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ====Leo Wezelius====<br /> <br /> Bildspel från Trapani<br /> <br /> http://www.youtube.com/watch?v=_y5tANMAMY4<br /> : Man kan inte sen den, den är privat. --[[Användare:Martin|Martin]] 30 september 2013 kl. 11.56 (UTC)<br /> <br /> <br /> <br /> '''Respons'''<br /> : Bra arbete. Vet du vad musiken heter? --[[Användare:Shja|Shja]] 25 september 2013 kl. 13.29 (UTC)<br /> : Mycket bra. --[[Användare:Martin|Martin]] 30 september 2013 kl. 11.48 (UTC)<br /> '''Svar'''<br /> :: Ja, det är Erik Satie med låten gnossiene. --[[Användare:Max97|Max97]] 30 september 2013 kl. 11.43 (UTC)<br /> <br /> : Den höll--[[Användare:Luckelina|Luckelina]] 30 september 2013 kl. 11.50 (UTC)<br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Soheil ====<br /> <br /> mitt bildspel från Spain.<br /> <br /> {{#ev:youtube|s8POoFvMCSk|250|right}}<br /> <br /> <br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> <br /> '''Respons'''<br /> <br /> Väl gjord bildspel men du borde konvertera videon till högre kvalité för bättre vy--[[Användare:Madreads|Madreads]] 30 september 2013 kl. 11.48 (UTC)<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Eric Nylander ====<br /> <br /> Min resa i Turkiet<br /> <br /> {{#ev:youtube|aU2Kms9qCk4|250|right}}<br /> <br /> '''Respons'''<br /> : Bra arbete. Men du kunde ha en annan musik <br /> <br /> '''Respons'''<br /> : Väl gjord bildspel men du borde konvertera videon till högre kvalité för bättre vy--[[Användare:Rama|Rama]] 30 september 2013 kl. 11.54 (UTC)<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Felix Anderhagen ====<br /> <br /> Min resa i Italien.<br /> <br /> {{#ev:youtube|L430Z_2ICcE|250|right}}<br /> : Bra låt. --[[Användare:Martin|Martin]] 30 september 2013 kl. 11.58 (UTC) <br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Christoffer J ====<br /> <br /> Här är mitt bildspel från min resa till Nerja &amp; Gibraltar.<br /> <br /> {{#ev:youtube|ExIsCfB8R2E|250|right}}<br /> <br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> '''Respons'''<br /> <br /> Bra bildspel och flöde, men musiken kunde ha varit bättre.--[[Användare:NiceOn|NiceOn]] 30 september 2013 kl. 11.52 (UTC)Daniel<br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Daniel Azhari ====<br /> <br /> Min resa till Turkiet<br /> <br /> {{#ev:youtube|gK9m_Qkw0Js|250|right}}<br /> <br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> <br /> ==== Rasmus Madsen ====<br /> <br /> Min resa på Mallorca<br /> <br /> {{#ev:youtube|GyJNiSYSaGc|250|right}}<br /> <br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> '''Respons'''<br /> <br /> : Passande låt och najs effekter! Dock lite synd utan text...--[[Användare:Erny|Erny]] 30 september 2013 kl. 11.49 (UTC)<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Martin Sävström ====<br /> <br /> Ett bildspel på Lanzarote.<br /> <br /> {{#ev:youtube|558nbA3_wik|250|right}}<br /> <br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Luckelina ====<br /> <br /> Sälen bildspel av Lucas<br /> <br /> {{#ev:youtube|DwPbBE4-ihY|250|right}}<br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> &quot;&quot;Respons&quot;&quot;<br /> <br /> Omg noob.<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Linnéa Bergmark ====<br /> <br /> Bildspel från London.<br /> <br /> {{#ev:youtube|1QWpzHGtARk|250|right}}<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> <br /> ==== Arvid ====<br /> <br /> Här är mitt bildspel<br /> <br /> {{#ev:youtube|ZyylOrBl3VE|250|right}}<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Dilan ====<br /> <br /> Här är mitt bildspel.<br /> <br /> {{#ev:youtube|e0B7oNWiLfY|250|right}}<br /> <br /> '''Respons'''<br /> : Bra jobbat Dilan. Nice låt :) --[[Användare:Shja|Shja]] 25 september 2013 kl. 13.30 (UTC)<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> <br /> ==== Josef ====<br /> <br /> Här är mitt bildspel<br /> <br /> {{#ev:youtube|fP65_-7ALR8|250|right}}<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> '''Respons'''<br /> <br /> va heter låten ? --[[Användare:Soheil97|Soheil97]] 30 september 2013 kl. 11.46 (UTC)<br /> <br /> {{clear}}<br /> '''Respons'''<br /> : bra bilder, effekter och musikval! --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 30 september 2013 kl. 11.57 (UTC)<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Robin====<br /> <br /> Paris, Frankrike.<br /> <br /> {{#ev:youtube|TkW5jgjme5E|250|right}}<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ====Tilla====<br /> <br /> we go to skrIM TODAY<br /> <br /> {{#ev:youtube|7YZMhFMdsYw|250|right}}<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> <br /> '''Respons'''<br /> OMG Skyrim, helt klart den bästa, bra övergångar o effekter osv.. +Drakar --[[Användare:Linnea Bergmark|Linnea Bergmark]] 30 september 2013 kl. 13.59 (UTC)<br /> <br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ====Dimer====<br /> <br /> Fankrike 2013<br /> <br /> {{#ev:youtube|FS2YRLU0u-Q|250|right}}<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> <br /> <br /> http://www.youtube.com/watch?v=pei5DXTqwcY<br /> <br /> ==== Mario ====<br /> <br /> Madrid, Spanien.<br /> <br /> {{#ev:youtube|7VBBD2MN5tI|250|right}}<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Luan ====<br /> <br /> Brasilien<br /> <br /> {{#ev:youtube|qFN--Lwp0kI|250|right}}<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ====Sixten====<br /> <br /> Bildspel Paris<br /> <br /> {{#ev:youtube|pei5DXTqwcY|250|right}}<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ====Leo====<br /> <br /> Bildspel Paris<br /> <br /> {{#ev:youtube|pei5DXTqwcY|250|right}}<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ====Leo====<br /> <br /> Bildspel från Trapani<br /> <br /> {{#ev:youtube|y5tANMAMY4|250|right}}<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ====Nils Wikström====<br /> <br /> Bildspel från Kanarieöarna<br /> <br /> {{#ev:youtube|4zmqB0Hc9uI|250|right}}<br /> <br /> {{clear}}</div>

Niwi https://wikiskola.se/index.php?title=Bildspel,_TE13B&diff=23271 2013-09-30T12:06:21Z

<p>Niwi: </p> <hr /> <div>====Leo Wezelius====<br /> <br /> Bildspel från Trapani<br /> <br /> http://www.youtube.com/watch?v=_y5tANMAMY4<br /> : Man kan inte sen den, den är privat. --[[Användare:Martin|Martin]] 30 september 2013 kl. 11.56 (UTC)<br /> <br /> <br /> ==== Max Lundgren ====<br /> <br /> Max bildspel<br /> <br /> {{#ev:youtube|mqPTOFRu6LY|250|right}}<br /> <br /> <br /> '''Respons'''<br /> : Bra arbete. Vet du vad musiken heter? --[[Användare:Shja|Shja]] 25 september 2013 kl. 13.29 (UTC)<br /> : Mycket bra. --[[Användare:Martin|Martin]] 30 september 2013 kl. 11.48 (UTC)<br /> : Bra video. --[[Användare:FelixA|FelixA]] 30 september 2013 kl. 11.59 (UTC)<br /> : Den höll--[[Användare:Luckelina|Luckelina]] 30 september 2013 kl. 11.50 (UTC)<br /> '''Svar'''<br /> :: Ja, det är Erik Satie med låten gnossiene. --[[Användare:Max97|Max97]] 30 september 2013 kl. 11.43 (UTC)<br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Soheil ====<br /> <br /> mitt bildspel från Spain.<br /> <br /> {{#ev:youtube|s8POoFvMCSk|250|right}}<br /> <br /> <br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> <br /> '''Respons'''<br /> <br /> Väl gjord bildspel men du borde konvertera videon till högre kvalité för bättre vy--[[Användare:Madreads|Madreads]] 30 september 2013 kl. 11.48 (UTC)<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Eric Nylander ====<br /> <br /> Min resa i Turkiet<br /> <br /> {{#ev:youtube|aU2Kms9qCk4|250|right}}<br /> <br /> '''Respons'''<br /> : Bra arbete. Men du kunde ha en annan musik <br /> : Men gud så vackert Eric! fem stjärnor :) --[[Användare:Luckelina|Luckelina]] 30 september 2013 kl. 12.01 (UTC)<br /> '''Respons'''<br /> : Väl gjord bildspel men du borde konvertera videon till högre kvalité för bättre vy--[[Användare:Rama|Rama]] 30 september 2013 kl. 11.54 (UTC)<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Felix Anderhagen ====<br /> <br /> Min resa i Italien.<br /> <br /> {{#ev:youtube|L430Z_2ICcE|250|right}}<br /> : Bra låt. --[[Användare:Martin|Martin]] 30 september 2013 kl. 11.58 (UTC) <br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Christoffer J ====<br /> <br /> Här är mitt bildspel från min resa till Nerja &amp; Gibraltar.<br /> <br /> {{#ev:youtube|ExIsCfB8R2E|250|right}}<br /> <br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> '''Respons'''<br /> <br /> Bra bildspel och flöde, men musiken kunde ha varit bättre.--[[Användare:NiceOn|NiceOn]] 30 september 2013 kl. 11.52 (UTC)Daniel<br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Daniel Azhari ====<br /> <br /> Min resa till Turkiet<br /> <br /> {{#ev:youtube|gK9m_Qkw0Js|250|right}}<br /> <br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> <br /> ==== Rasmus Madsen ====<br /> <br /> Min resa på Mallorca<br /> <br /> {{#ev:youtube|GyJNiSYSaGc|250|right}}<br /> <br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> '''Respons'''<br /> <br /> : Passande låt och najs effekter! Dock lite synd utan text...--[[Användare:Erny|Erny]] 30 september 2013 kl. 11.49 (UTC)<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Martin Sävström ====<br /> <br /> Ett bildspel på Lanzarote.<br /> <br /> {{#ev:youtube|558nbA3_wik|250|right}}<br /> <br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Luckelina ====<br /> <br /> Sälen bildspel av Lucas<br /> <br /> {{#ev:youtube|DwPbBE4-ihY|250|right}}<br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> &quot;&quot;Respons&quot;&quot;<br /> : Jag tyckte att ditt bildspel var rätt bra men musiken passade inte riktigt med bilderna. Förutom det så var det bra. --[[Användare:Crju|Crju]] 30 september 2013 kl. 12.03 (UTC)<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Linnéa Bergmark ====<br /> <br /> Bildspel från London.<br /> <br /> {{#ev:youtube|1QWpzHGtARk|250|right}}<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> <br /> ==== Noor ====<br /> <br /> Här ser ni mitt bildspel.<br /> <br /> {{#ev:youtube|U854XBU0bAQ|250|right}}<br /> <br /> <br /> ''' Respons'''<br /> <br /> :Videon är privat. Kan inte se den.--[[Användare:Shja|Shja]] 25 september 2013 kl. 13.00 (UTC)<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Arvid ====<br /> <br /> Här är mitt bildspel<br /> <br /> {{#ev:youtube|ZyylOrBl3VE|250|right}}<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Dilan ====<br /> <br /> Här är mitt bildspel.<br /> <br /> {{#ev:youtube|e0B7oNWiLfY|250|right}}<br /> <br /> '''Respons'''<br /> : Bra jobbat Dilan. Nice låt :) --[[Användare:Shja|Shja]] 25 september 2013 kl. 13.30 (UTC)<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> <br /> ==== Josef ====<br /> <br /> Här är mitt bildspel<br /> <br /> {{#ev:youtube|fP65_-7ALR8|250|right}}<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> '''Respons'''<br /> <br /> va heter låten ? --[[Användare:Soheil97|Soheil97]] 30 september 2013 kl. 11.46 (UTC)<br /> <br /> {{clear}}<br /> '''Respons'''<br /> : bra bilder, effekter och musikval! --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 30 september 2013 kl. 11.57 (UTC)<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Robin====<br /> <br /> Paris, Frankrike.<br /> <br /> {{#ev:youtube|TkW5jgjme5E|250|right}}<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ====Tilla====<br /> <br /> we go to skrIM TODAY<br /> <br /> {{#ev:youtube|7YZMhFMdsYw|250|right}}<br /> <br /> ====Leo Wezelius====<br /> <br /> Bildspel från Trapani<br /> <br /> http://www.youtube.com/watch?v=_y5tANMAMY4<br /> : Man kan inte sen den, den är privat. --[[Användare:Martin|Martin]] 30 september 2013 kl. 11.56 (UTC)<br /> <br /> <br /> ==== Max Lundgren ====<br /> <br /> Max bildspel<br /> <br /> {{#ev:youtube|mqPTOFRu6LY|250|right}}<br /> <br /> <br /> '''Respons'''<br /> : Bra arbete. Vet du vad musiken heter? --[[Användare:Shja|Shja]] 25 september 2013 kl. 13.29 (UTC)<br /> : Mycket bra. --[[Användare:Martin|Martin]] 30 september 2013 kl. 11.48 (UTC)<br /> '''Svar'''<br /> :: Ja, det är Erik Satie med låten gnossiene. --[[Användare:Max97|Max97]] 30 september 2013 kl. 11.43 (UTC)<br /> <br /> : Den höll--[[Användare:Luckelina|Luckelina]] 30 september 2013 kl. 11.50 (UTC)<br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Soheil ====<br /> <br /> mitt bildspel från Spain.<br /> <br /> {{#ev:youtube|s8POoFvMCSk|250|right}}<br /> <br /> <br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> <br /> '''Respons'''<br /> <br /> Väl gjord bildspel men du borde konvertera videon till högre kvalité för bättre vy--[[Användare:Madreads|Madreads]] 30 september 2013 kl. 11.48 (UTC)<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Eric Nylander ====<br /> <br /> Min resa i Turkiet<br /> <br /> {{#ev:youtube|aU2Kms9qCk4|250|right}}<br /> <br /> '''Respons'''<br /> : Bra arbete. Men du kunde ha en annan musik <br /> <br /> '''Respons'''<br /> : Väl gjord bildspel men du borde konvertera videon till högre kvalité för bättre vy--[[Användare:Rama|Rama]] 30 september 2013 kl. 11.54 (UTC)<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Felix Anderhagen ====<br /> <br /> Min resa i Italien.<br /> <br /> {{#ev:youtube|L430Z_2ICcE|250|right}}<br /> : Bra låt. --[[Användare:Martin|Martin]] 30 september 2013 kl. 11.58 (UTC) <br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Christoffer J ====<br /> <br /> Här är mitt bildspel från min resa till Nerja &amp; Gibraltar.<br /> <br /> {{#ev:youtube|ExIsCfB8R2E|250|right}}<br /> <br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> '''Respons'''<br /> <br /> Bra bildspel och flöde, men musiken kunde ha varit bättre.--[[Användare:NiceOn|NiceOn]] 30 september 2013 kl. 11.52 (UTC)Daniel<br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Daniel Azhari ====<br /> <br /> Min resa till Turkiet<br /> <br /> {{#ev:youtube|gK9m_Qkw0Js|250|right}}<br /> <br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> <br /> ==== Rasmus Madsen ====<br /> <br /> Min resa på Mallorca<br /> <br /> {{#ev:youtube|GyJNiSYSaGc|250|right}}<br /> <br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> '''Respons'''<br /> <br /> : Passande låt och najs effekter! Dock lite synd utan text...--[[Användare:Erny|Erny]] 30 september 2013 kl. 11.49 (UTC)<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Martin Sävström ====<br /> <br /> Ett bildspel på Lanzarote.<br /> <br /> {{#ev:youtube|558nbA3_wik|250|right}}<br /> <br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Luckelina ====<br /> <br /> Sälen bildspel av Lucas<br /> <br /> {{#ev:youtube|DwPbBE4-ihY|250|right}}<br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> &quot;&quot;Respons&quot;&quot;<br /> <br /> Omg noob.<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Linnéa Bergmark ====<br /> <br /> Bildspel från London.<br /> <br /> {{#ev:youtube|1QWpzHGtARk|250|right}}<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> <br /> ==== Arvid ====<br /> <br /> Här är mitt bildspel<br /> <br /> {{#ev:youtube|ZyylOrBl3VE|250|right}}<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Dilan ====<br /> <br /> Här är mitt bildspel.<br /> <br /> {{#ev:youtube|e0B7oNWiLfY|250|right}}<br /> <br /> '''Respons'''<br /> : Bra jobbat Dilan. Nice låt :) --[[Användare:Shja|Shja]] 25 september 2013 kl. 13.30 (UTC)<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> <br /> ==== Josef ====<br /> <br /> Här är mitt bildspel<br /> <br /> {{#ev:youtube|fP65_-7ALR8|250|right}}<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> '''Respons'''<br /> <br /> va heter låten ? --[[Användare:Soheil97|Soheil97]] 30 september 2013 kl. 11.46 (UTC)<br /> <br /> {{clear}}<br /> '''Respons'''<br /> : bra bilder, effekter och musikval! --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 30 september 2013 kl. 11.57 (UTC)<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Robin====<br /> <br /> Paris, Frankrike.<br /> <br /> {{#ev:youtube|TkW5jgjme5E|250|right}}<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ====Tilla====<br /> <br /> we go to skrIM TODAY<br /> <br /> {{#ev:youtube|7YZMhFMdsYw|250|right}}<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> <br /> '''Respons'''<br /> OMG Skyrim, helt klart den bästa, bra övergångar o effekter osv.. +Drakar --[[Användare:Linnea Bergmark|Linnea Bergmark]] 30 september 2013 kl. 13.59 (UTC)<br /> <br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ====Dimer====<br /> <br /> Fankrike 2013<br /> <br /> {{#ev:youtube|FS2YRLU0u-Q|250|right}}<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> <br /> <br /> http://www.youtube.com/watch?v=pei5DXTqwcY<br /> <br /> ==== Mario ====<br /> <br /> Madrid, Spanien.<br /> <br /> {{#ev:youtube|7VBBD2MN5tI|250|right}}<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ==== Luan ====<br /> <br /> Brasilien<br /> <br /> {{#ev:youtube|qFN--Lwp0kI|250|right}}<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> ====Sixten====<br /> <br /> Bildspel Paris<br /> <br /> {{#ev:youtube|pei5DXTqwcY|250|right}}<br /> <br /> {{clear}}</div>

Niwi