<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Nikola+Pepivani</id>
	<title>Wikiskola - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Nikola+Pepivani"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php/Special:Bidrag/Nikola_Pepivani"/>
	<updated>2026-04-21T19:20:25Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.41.1</generator>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=K%C3%A4rnkraft_-_Samh%C3%A4llsp%C3%A5verkan&amp;diff=38815</id>
		<title>Kärnkraft - Samhällspåverkan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=K%C3%A4rnkraft_-_Samh%C3%A4llsp%C3%A5verkan&amp;diff=38815"/>
		<updated>2017-01-23T23:07:19Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nikola Pepivani: /* Kulturellt Perspektiv */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Konsekvenserna av att använda kärnkraft för hela samhället.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Etiskt Perspektiv ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns många debatter om man ska sluta använda kärnkraft eller inte.&lt;br /&gt;
Mycket av folket vill sluta använda kärnkraft eftersom dom är oroliga att en härdsmälta händer,&lt;br /&gt;
men många inser inte hur viktig kärnkraften är för oss och hur mycket kraft den ger oss.&lt;br /&gt;
Det finns också andra anledningar för folkets hat för kärnkrafter vilket är avfallet som blir över&lt;br /&gt;
efter att man har brutit uranet, efter att man har brutit det måste man bevara det i flera år&lt;br /&gt;
eftersom det fortfarande är radioaktivt även efter användning.&lt;br /&gt;
En annan sak som gör kärnkraft dåligt är att folk som bor nära kärnkraftverk är livs rädda&lt;br /&gt;
när signaler kommer från kärnkraftverket.&lt;br /&gt;
Det finns också folk som försöker komma åt avfallet som kärnkraften lämnar efter sig&lt;br /&gt;
för att skapa vapen eftersom avfallet är väldigt radioaktivt även efter dens användning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Socialt Perspektiv ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dem flesta oroar kärnkraft på grund av att en härdsmälta kan hända, men dem den anledningen&lt;br /&gt;
att frågan om kärnkraft har varit relevant är för härdsmältan som 1986.&lt;br /&gt;
Folket är oroligt att en sådan sak ska hända i Sverige men dem inser inte att anledningen till &lt;br /&gt;
olyckan i Tjernobyl var att konstruktionen på kärnkraftverket var dåligt.&lt;br /&gt;
Det var inte för att uranet var okontrollerbart eller för att någon anställd där klantade till sig.&lt;br /&gt;
Nu lär man ut i skolorna att svenska kärnkraftverk har 5 reservgeneratorer så att om någonting &lt;br /&gt;
händer så är kärnkraftverken säkra.&lt;br /&gt;
Man lär också ut till folket att kärnkraftverken ger ca 50% av Sveriges el vilket gör att vi inte&lt;br /&gt;
kan avskaffa kärnkraftverken just nu även om vi vill.&lt;br /&gt;
Det finns också ett bra ekonomiskt del med kärnkraftverk.&lt;br /&gt;
Husen nära kärnkraftverk är billigare vilket är lite bättre för medel och underklassen i Sverige.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kulturellt Perspektiv ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kärnkraften har skapat en stor mot kultur mot sig.&lt;br /&gt;
Det skrivs sånger som är emot kärnkraft, det ritas bilder som är emot kärnkraft&lt;br /&gt;
och det finns många som protesterar mot kärnkraft.&lt;br /&gt;
Kärnkraften har också fått stora organisationer att gå emot den t,ex Greenpeace och Wise.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Ekologiskt Perspektiv ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kärnkraftverken är i vanliga fall bra för miljön under tiden som dem drivs, men när &lt;br /&gt;
uranet byts ut så är avfallet radioaktivt vilket betyder att det måste bevaras på en säker&lt;br /&gt;
plats.&lt;br /&gt;
Man brukar bevara det i bergsgrunder för att det radioaktiva inte ska spridas under några&lt;br /&gt;
omständigheter.&lt;br /&gt;
Kärnavfall är mycket radioaktivt och kan behöva bevaras i upp till 100000 år innan&lt;br /&gt;
det är säkert.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nikola Pepivani</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=K%C3%A4rnkraft_-_Samh%C3%A4llsp%C3%A5verkan&amp;diff=38814</id>
		<title>Kärnkraft - Samhällspåverkan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=K%C3%A4rnkraft_-_Samh%C3%A4llsp%C3%A5verkan&amp;diff=38814"/>
		<updated>2017-01-23T23:03:50Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nikola Pepivani: /* Etiskt Perspektiv */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Konsekvenserna av att använda kärnkraft för hela samhället.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Etiskt Perspektiv ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns många debatter om man ska sluta använda kärnkraft eller inte.&lt;br /&gt;
Mycket av folket vill sluta använda kärnkraft eftersom dom är oroliga att en härdsmälta händer,&lt;br /&gt;
men många inser inte hur viktig kärnkraften är för oss och hur mycket kraft den ger oss.&lt;br /&gt;
Det finns också andra anledningar för folkets hat för kärnkrafter vilket är avfallet som blir över&lt;br /&gt;
efter att man har brutit uranet, efter att man har brutit det måste man bevara det i flera år&lt;br /&gt;
eftersom det fortfarande är radioaktivt även efter användning.&lt;br /&gt;
En annan sak som gör kärnkraft dåligt är att folk som bor nära kärnkraftverk är livs rädda&lt;br /&gt;
när signaler kommer från kärnkraftverket.&lt;br /&gt;
Det finns också folk som försöker komma åt avfallet som kärnkraften lämnar efter sig&lt;br /&gt;
för att skapa vapen eftersom avfallet är väldigt radioaktivt även efter dens användning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Socialt Perspektiv ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dem flesta oroar kärnkraft på grund av att en härdsmälta kan hända, men dem den anledningen&lt;br /&gt;
att frågan om kärnkraft har varit relevant är för härdsmältan som 1986.&lt;br /&gt;
Folket är oroligt att en sådan sak ska hända i Sverige men dem inser inte att anledningen till &lt;br /&gt;
olyckan i Tjernobyl var att konstruktionen på kärnkraftverket var dåligt.&lt;br /&gt;
Det var inte för att uranet var okontrollerbart eller för att någon anställd där klantade till sig.&lt;br /&gt;
Nu lär man ut i skolorna att svenska kärnkraftverk har 5 reservgeneratorer så att om någonting &lt;br /&gt;
händer så är kärnkraftverken säkra.&lt;br /&gt;
Man lär också ut till folket att kärnkraftverken ger ca 50% av Sveriges el vilket gör att vi inte&lt;br /&gt;
kan avskaffa kärnkraftverken just nu även om vi vill.&lt;br /&gt;
Det finns också ett bra ekonomiskt del med kärnkraftverk.&lt;br /&gt;
Husen nära kärnkraftverk är billigare vilket är lite bättre för medel och underklassen i Sverige.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kulturellt Perspektiv ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kärnkraften har skapat en stor mot kultur mot sig.&lt;br /&gt;
Det skrivs sånger som är emot kärnkraft, det ritas bilder som är emot kärnkraft&lt;br /&gt;
och det finns många som protesterar mot kärnkraft.&lt;br /&gt;
Kärnkraften har skapat&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Ekologiskt Perspektiv ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kärnkraftverken är i vanliga fall bra för miljön under tiden som dem drivs, men när &lt;br /&gt;
uranet byts ut så är avfallet radioaktivt vilket betyder att det måste bevaras på en säker&lt;br /&gt;
plats.&lt;br /&gt;
Man brukar bevara det i bergsgrunder för att det radioaktiva inte ska spridas under några&lt;br /&gt;
omständigheter.&lt;br /&gt;
Kärnavfall är mycket radioaktivt och kan behöva bevaras i upp till 100000 år innan&lt;br /&gt;
det är säkert.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nikola Pepivani</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=K%C3%A4rnkraft_-_Samh%C3%A4llsp%C3%A5verkan&amp;diff=38813</id>
		<title>Kärnkraft - Samhällspåverkan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=K%C3%A4rnkraft_-_Samh%C3%A4llsp%C3%A5verkan&amp;diff=38813"/>
		<updated>2017-01-23T23:02:40Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nikola Pepivani: /* Ekologiskt Perspektiv */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Konsekvenserna av att använda kärnkraft för hela samhället.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Etiskt Perspektiv ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns många debatter om man ska sluta använda kärnkraft eller inte.&lt;br /&gt;
Mycket av folket vill sluta använda kärnkraft eftersom dom är oroliga att en härdsmälta händer,&lt;br /&gt;
men många inser inte hur viktig kärnkraften är för oss och hur mycket kraft den ger oss.&lt;br /&gt;
Det finns också andra anledningar för folkets hat för kärnkrafter vilket är avfallet som blir över&lt;br /&gt;
efter att man har brutit uranet, efter att man har brutit det måste man bevara det i flera år&lt;br /&gt;
eftersom det fortfarande är radioaktivt även efter användning.&lt;br /&gt;
En annan sak som gör kärnkraft dåligt är att folk som bor nära kärnkraftverk är livs rädda&lt;br /&gt;
när signaler kommer från kärnkraftverket.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Socialt Perspektiv ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dem flesta oroar kärnkraft på grund av att en härdsmälta kan hända, men dem den anledningen&lt;br /&gt;
att frågan om kärnkraft har varit relevant är för härdsmältan som 1986.&lt;br /&gt;
Folket är oroligt att en sådan sak ska hända i Sverige men dem inser inte att anledningen till &lt;br /&gt;
olyckan i Tjernobyl var att konstruktionen på kärnkraftverket var dåligt.&lt;br /&gt;
Det var inte för att uranet var okontrollerbart eller för att någon anställd där klantade till sig.&lt;br /&gt;
Nu lär man ut i skolorna att svenska kärnkraftverk har 5 reservgeneratorer så att om någonting &lt;br /&gt;
händer så är kärnkraftverken säkra.&lt;br /&gt;
Man lär också ut till folket att kärnkraftverken ger ca 50% av Sveriges el vilket gör att vi inte&lt;br /&gt;
kan avskaffa kärnkraftverken just nu även om vi vill.&lt;br /&gt;
Det finns också ett bra ekonomiskt del med kärnkraftverk.&lt;br /&gt;
Husen nära kärnkraftverk är billigare vilket är lite bättre för medel och underklassen i Sverige.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kulturellt Perspektiv ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kärnkraften har skapat en stor mot kultur mot sig.&lt;br /&gt;
Det skrivs sånger som är emot kärnkraft, det ritas bilder som är emot kärnkraft&lt;br /&gt;
och det finns många som protesterar mot kärnkraft.&lt;br /&gt;
Kärnkraften har skapat&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Ekologiskt Perspektiv ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kärnkraftverken är i vanliga fall bra för miljön under tiden som dem drivs, men när &lt;br /&gt;
uranet byts ut så är avfallet radioaktivt vilket betyder att det måste bevaras på en säker&lt;br /&gt;
plats.&lt;br /&gt;
Man brukar bevara det i bergsgrunder för att det radioaktiva inte ska spridas under några&lt;br /&gt;
omständigheter.&lt;br /&gt;
Kärnavfall är mycket radioaktivt och kan behöva bevaras i upp till 100000 år innan&lt;br /&gt;
det är säkert.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nikola Pepivani</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=K%C3%A4rnkraft_-_Samh%C3%A4llsp%C3%A5verkan&amp;diff=38812</id>
		<title>Kärnkraft - Samhällspåverkan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=K%C3%A4rnkraft_-_Samh%C3%A4llsp%C3%A5verkan&amp;diff=38812"/>
		<updated>2017-01-23T22:50:05Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nikola Pepivani: /* Kulturellt Perspektiv */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Konsekvenserna av att använda kärnkraft för hela samhället.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Etiskt Perspektiv ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns många debatter om man ska sluta använda kärnkraft eller inte.&lt;br /&gt;
Mycket av folket vill sluta använda kärnkraft eftersom dom är oroliga att en härdsmälta händer,&lt;br /&gt;
men många inser inte hur viktig kärnkraften är för oss och hur mycket kraft den ger oss.&lt;br /&gt;
Det finns också andra anledningar för folkets hat för kärnkrafter vilket är avfallet som blir över&lt;br /&gt;
efter att man har brutit uranet, efter att man har brutit det måste man bevara det i flera år&lt;br /&gt;
eftersom det fortfarande är radioaktivt även efter användning.&lt;br /&gt;
En annan sak som gör kärnkraft dåligt är att folk som bor nära kärnkraftverk är livs rädda&lt;br /&gt;
när signaler kommer från kärnkraftverket.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Socialt Perspektiv ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dem flesta oroar kärnkraft på grund av att en härdsmälta kan hända, men dem den anledningen&lt;br /&gt;
att frågan om kärnkraft har varit relevant är för härdsmältan som 1986.&lt;br /&gt;
Folket är oroligt att en sådan sak ska hända i Sverige men dem inser inte att anledningen till &lt;br /&gt;
olyckan i Tjernobyl var att konstruktionen på kärnkraftverket var dåligt.&lt;br /&gt;
Det var inte för att uranet var okontrollerbart eller för att någon anställd där klantade till sig.&lt;br /&gt;
Nu lär man ut i skolorna att svenska kärnkraftverk har 5 reservgeneratorer så att om någonting &lt;br /&gt;
händer så är kärnkraftverken säkra.&lt;br /&gt;
Man lär också ut till folket att kärnkraftverken ger ca 50% av Sveriges el vilket gör att vi inte&lt;br /&gt;
kan avskaffa kärnkraftverken just nu även om vi vill.&lt;br /&gt;
Det finns också ett bra ekonomiskt del med kärnkraftverk.&lt;br /&gt;
Husen nära kärnkraftverk är billigare vilket är lite bättre för medel och underklassen i Sverige.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kulturellt Perspektiv ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kärnkraften har skapat en stor mot kultur mot sig.&lt;br /&gt;
Det skrivs sånger som är emot kärnkraft, det ritas bilder som är emot kärnkraft&lt;br /&gt;
och det finns många som protesterar mot kärnkraft.&lt;br /&gt;
Kärnkraften har skapat&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Ekologiskt Perspektiv ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kärnkraftverken är i vanliga fall bra för miljön under tiden som dem drivs, men när &lt;br /&gt;
uranet byts ut så är avfallet radioaktivt vilket betyder att det måste bevaras på en säker&lt;br /&gt;
plats.&lt;br /&gt;
Man brukar bevara det i bergsgrunder för att det radioaktiva inte ska spridas under några&lt;br /&gt;
omständigheter.&lt;br /&gt;
Uranet är&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nikola Pepivani</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=K%C3%A4rnkraft_-_Samh%C3%A4llsp%C3%A5verkan&amp;diff=38755</id>
		<title>Kärnkraft - Samhällspåverkan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=K%C3%A4rnkraft_-_Samh%C3%A4llsp%C3%A5verkan&amp;diff=38755"/>
		<updated>2017-01-17T12:51:16Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nikola Pepivani: /* Kulturellt Perspektiv */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Konsekvenserna av att använda kärnkraft för hela samhället.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Etiskt Perspektiv ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns många debatter om man ska sluta använda kärnkraft eller inte.&lt;br /&gt;
Mycket av folket vill sluta använda kärnkraft eftersom dom är oroliga att en härdsmälta händer,&lt;br /&gt;
men många inser inte hur viktig kärnkraften är för oss och hur mycket kraft den ger oss.&lt;br /&gt;
Det finns också andra anledningar för folkets hat för kärnkrafter vilket är avfallet som blir över&lt;br /&gt;
efter att man har brutit uranet, efter att man har brutit det måste man bevara det i flera år&lt;br /&gt;
eftersom det fortfarande är radioaktivt även efter användning.&lt;br /&gt;
En annan sak som gör kärnkraft dåligt är att folk som bor nära kärnkraftverk är livs rädda&lt;br /&gt;
när signaler kommer från kärnkraftverket.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Socialt Perspektiv ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dem flesta oroar kärnkraft på grund av att en härdsmälta kan hända, men dem den anledningen&lt;br /&gt;
att frågan om kärnkraft har varit relevant är för härdsmältan som 1986.&lt;br /&gt;
Folket är oroligt att en sådan sak ska hända i Sverige men dem inser inte att anledningen till &lt;br /&gt;
olyckan i Tjernobyl var att konstruktionen på kärnkraftverket var dåligt.&lt;br /&gt;
Det var inte för att uranet var okontrollerbart eller för att någon anställd där klantade till sig.&lt;br /&gt;
Nu lär man ut i skolorna att svenska kärnkraftverk har 5 reservgeneratorer så att om någonting &lt;br /&gt;
händer så är kärnkraftverken säkra.&lt;br /&gt;
Man lär också ut till folket att kärnkraftverken ger ca 50% av Sveriges el vilket gör att vi inte&lt;br /&gt;
kan avskaffa kärnkraftverken just nu även om vi vill.&lt;br /&gt;
Det finns också ett bra ekonomiskt del med kärnkraftverk.&lt;br /&gt;
Husen nära kärnkraftverk är billigare vilket är lite bättre för medel och underklassen i Sverige.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kulturellt Perspektiv ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kärnkraften har skapat en stor mot kultur mot sig.&lt;br /&gt;
Det skrivs sånger som är emot kärnkraft, det ritas bilder som är emot kärnkraft&lt;br /&gt;
och det finns många som protesterar mot kärnkraft.&lt;br /&gt;
Kärnkraften har skapat&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nikola Pepivani</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=K%C3%A4rnkraft_-_Samh%C3%A4llsp%C3%A5verkan&amp;diff=38752</id>
		<title>Kärnkraft - Samhällspåverkan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=K%C3%A4rnkraft_-_Samh%C3%A4llsp%C3%A5verkan&amp;diff=38752"/>
		<updated>2017-01-17T12:41:45Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nikola Pepivani: /* Socialt Perspektiv */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Konsekvenserna av att använda kärnkraft för hela samhället.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Etiskt Perspektiv ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns många debatter om man ska sluta använda kärnkraft eller inte.&lt;br /&gt;
Mycket av folket vill sluta använda kärnkraft eftersom dom är oroliga att en härdsmälta händer,&lt;br /&gt;
men många inser inte hur viktig kärnkraften är för oss och hur mycket kraft den ger oss.&lt;br /&gt;
Det finns också andra anledningar för folkets hat för kärnkrafter vilket är avfallet som blir över&lt;br /&gt;
efter att man har brutit uranet, efter att man har brutit det måste man bevara det i flera år&lt;br /&gt;
eftersom det fortfarande är radioaktivt även efter användning.&lt;br /&gt;
En annan sak som gör kärnkraft dåligt är att folk som bor nära kärnkraftverk är livs rädda&lt;br /&gt;
när signaler kommer från kärnkraftverket.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Socialt Perspektiv ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dem flesta oroar kärnkraft på grund av att en härdsmälta kan hända, men dem den anledningen&lt;br /&gt;
att frågan om kärnkraft har varit relevant är för härdsmältan som 1986.&lt;br /&gt;
Folket är oroligt att en sådan sak ska hända i Sverige men dem inser inte att anledningen till &lt;br /&gt;
olyckan i Tjernobyl var att konstruktionen på kärnkraftverket var dåligt.&lt;br /&gt;
Det var inte för att uranet var okontrollerbart eller för att någon anställd där klantade till sig.&lt;br /&gt;
Nu lär man ut i skolorna att svenska kärnkraftverk har 5 reservgeneratorer så att om någonting &lt;br /&gt;
händer så är kärnkraftverken säkra.&lt;br /&gt;
Man lär också ut till folket att kärnkraftverken ger ca 50% av Sveriges el vilket gör att vi inte&lt;br /&gt;
kan avskaffa kärnkraftverken just nu även om vi vill.&lt;br /&gt;
Det finns också ett bra ekonomiskt del med kärnkraftverk.&lt;br /&gt;
Husen nära kärnkraftverk är billigare vilket är lite bättre för medel och underklassen i Sverige.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kulturellt Perspektiv ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nikola Pepivani</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=K%C3%A4rnkraft_-_Samh%C3%A4llsp%C3%A5verkan&amp;diff=38751</id>
		<title>Kärnkraft - Samhällspåverkan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=K%C3%A4rnkraft_-_Samh%C3%A4llsp%C3%A5verkan&amp;diff=38751"/>
		<updated>2017-01-17T12:38:09Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nikola Pepivani: /* Socialt Perspektiv */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Konsekvenserna av att använda kärnkraft för hela samhället.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Etiskt Perspektiv ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns många debatter om man ska sluta använda kärnkraft eller inte.&lt;br /&gt;
Mycket av folket vill sluta använda kärnkraft eftersom dom är oroliga att en härdsmälta händer,&lt;br /&gt;
men många inser inte hur viktig kärnkraften är för oss och hur mycket kraft den ger oss.&lt;br /&gt;
Det finns också andra anledningar för folkets hat för kärnkrafter vilket är avfallet som blir över&lt;br /&gt;
efter att man har brutit uranet, efter att man har brutit det måste man bevara det i flera år&lt;br /&gt;
eftersom det fortfarande är radioaktivt även efter användning.&lt;br /&gt;
En annan sak som gör kärnkraft dåligt är att folk som bor nära kärnkraftverk är livs rädda&lt;br /&gt;
när signaler kommer från kärnkraftverket.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Socialt Perspektiv ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dem flesta hatar kärnkraft på grund av att en härdsmälta kan hända, men dem den anledningen&lt;br /&gt;
att frågan om kärnkraft har varit relevant är för härdsmältan som 1986.&lt;br /&gt;
Folket är oroligt att en sådan sak ska hända i Sverige men dem inser inte att anledningen till &lt;br /&gt;
olyckan i Tjernobyl var att konstruktionen på kärnkraftverket var dåligt.&lt;br /&gt;
Det var inte för att uranet var okontrollerbart eller för att någon anställd där klantade till sig.&lt;br /&gt;
Nu lär man ut i skolorna att svenska kärnkraftverk har 5 reservgeneratorer så att om någonting &lt;br /&gt;
händer så är kärnkraftverken säkra.&lt;br /&gt;
Man lär också ut till folket att kärnkraftverken ger ca 50% av Sveriges el vilket gör att vi inte&lt;br /&gt;
kan avskaffa kärnkraftverken just nu även om vi vill.&lt;br /&gt;
Det finns också ett bra ekonomiskt del med kärnkraftverk.&lt;br /&gt;
Husen nära kärnkraftverk är billigare vilket är lite bättre för medel och underklassen i Sverige.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kulturellt Perspektiv ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nikola Pepivani</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=K%C3%A4rnkraft_-_Samh%C3%A4llsp%C3%A5verkan&amp;diff=38750</id>
		<title>Kärnkraft - Samhällspåverkan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=K%C3%A4rnkraft_-_Samh%C3%A4llsp%C3%A5verkan&amp;diff=38750"/>
		<updated>2017-01-17T12:37:35Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nikola Pepivani: /* Kulturellt Perspektiv */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Konsekvenserna av att använda kärnkraft för hela samhället.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Etiskt Perspektiv ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns många debatter om man ska sluta använda kärnkraft eller inte.&lt;br /&gt;
Mycket av folket vill sluta använda kärnkraft eftersom dom är oroliga att en härdsmälta händer,&lt;br /&gt;
men många inser inte hur viktig kärnkraften är för oss och hur mycket kraft den ger oss.&lt;br /&gt;
Det finns också andra anledningar för folkets hat för kärnkrafter vilket är avfallet som blir över&lt;br /&gt;
efter att man har brutit uranet, efter att man har brutit det måste man bevara det i flera år&lt;br /&gt;
eftersom det fortfarande är radioaktivt även efter användning.&lt;br /&gt;
En annan sak som gör kärnkraft dåligt är att folk som bor nära kärnkraftverk är livs rädda&lt;br /&gt;
när signaler kommer från kärnkraftverket.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Socialt Perspektiv ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dem flesta hatar kärnkraft på grund av att en härdsmälta kan hända, men dem den anledningen&lt;br /&gt;
att frågan om kärnkraft har varit relevant är för härdsmältan som 1986.&lt;br /&gt;
Folket är oroligt att en sådan sak ska hända i Sverige men dem inser inte att anledningen till &lt;br /&gt;
olyckan i Tjernobyl var att konstruktionen på kärnkraftverket var dåligt.&lt;br /&gt;
Det var inte för att uranet var okontrollerbart eller för att någon anställd där klantade till sig.&lt;br /&gt;
Nu lär man ut i skolorna att svenska kärnkraftverk har 5 reservgeneratorer så att om någonting &lt;br /&gt;
händer så är kärnkraftverken säkra.&lt;br /&gt;
Man lär också ut till folket att kärnkraftverken ger ca 50% av Sveriges el vilket gör att vi inte&lt;br /&gt;
kan avskaffa kärnkraftverken just nu även om vi vill.&lt;br /&gt;
Det finns också ett bra ekonomiskt del med kärnkraftverk.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kulturellt Perspektiv ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nikola Pepivani</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=K%C3%A4rnkraft_-_Samh%C3%A4llsp%C3%A5verkan&amp;diff=38749</id>
		<title>Kärnkraft - Samhällspåverkan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=K%C3%A4rnkraft_-_Samh%C3%A4llsp%C3%A5verkan&amp;diff=38749"/>
		<updated>2017-01-17T12:36:58Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nikola Pepivani: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Konsekvenserna av att använda kärnkraft för hela samhället.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Etiskt Perspektiv ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns många debatter om man ska sluta använda kärnkraft eller inte.&lt;br /&gt;
Mycket av folket vill sluta använda kärnkraft eftersom dom är oroliga att en härdsmälta händer,&lt;br /&gt;
men många inser inte hur viktig kärnkraften är för oss och hur mycket kraft den ger oss.&lt;br /&gt;
Det finns också andra anledningar för folkets hat för kärnkrafter vilket är avfallet som blir över&lt;br /&gt;
efter att man har brutit uranet, efter att man har brutit det måste man bevara det i flera år&lt;br /&gt;
eftersom det fortfarande är radioaktivt även efter användning.&lt;br /&gt;
En annan sak som gör kärnkraft dåligt är att folk som bor nära kärnkraftverk är livs rädda&lt;br /&gt;
när signaler kommer från kärnkraftverket.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Socialt Perspektiv ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dem flesta hatar kärnkraft på grund av att en härdsmälta kan hända, men dem den anledningen&lt;br /&gt;
att frågan om kärnkraft har varit relevant är för härdsmältan som 1986.&lt;br /&gt;
Folket är oroligt att en sådan sak ska hända i Sverige men dem inser inte att anledningen till &lt;br /&gt;
olyckan i Tjernobyl var att konstruktionen på kärnkraftverket var dåligt.&lt;br /&gt;
Det var inte för att uranet var okontrollerbart eller för att någon anställd där klantade till sig.&lt;br /&gt;
Nu lär man ut i skolorna att svenska kärnkraftverk har 5 reservgeneratorer så att om någonting &lt;br /&gt;
händer så är kärnkraftverken säkra.&lt;br /&gt;
Man lär också ut till folket att kärnkraftverken ger ca 50% av Sveriges el vilket gör att vi inte&lt;br /&gt;
kan avskaffa kärnkraftverken just nu även om vi vill.&lt;br /&gt;
Det finns också ett bra ekonomiskt del med kärnkraftverk.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kulturellt Perspektiv ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Husen nära kärnkraftverk är billigare vilket är lite bättre för medel och underklassen i Sverige.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nikola Pepivani</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=K%C3%A4rnkraft_-_Samh%C3%A4llsp%C3%A5verkan&amp;diff=38748</id>
		<title>Kärnkraft - Samhällspåverkan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=K%C3%A4rnkraft_-_Samh%C3%A4llsp%C3%A5verkan&amp;diff=38748"/>
		<updated>2017-01-17T12:34:00Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nikola Pepivani: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Konsekvenserna av att använda kärnkraft för hela samhället.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Etiskt Perspektiv&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns många debatter om man ska sluta använda kärnkraft eller inte.&lt;br /&gt;
Mycket av folket vill sluta använda kärnkraft eftersom dom är oroliga att en härdsmälta händer,&lt;br /&gt;
men många inser inte hur viktig kärnkraften är för oss och hur mycket kraft den ger oss.&lt;br /&gt;
Det finns också andra anledningar för folkets hat för kärnkrafter vilket är avfallet som blir över&lt;br /&gt;
efter att man har brutit uranet, efter att man har brutit det måste man bevara det i flera år&lt;br /&gt;
eftersom det fortfarande är radioaktivt även efter användning.&lt;br /&gt;
En annan sak som gör kärnkraft dåligt är att folk som bor nära kärnkraftverk är livs rädda&lt;br /&gt;
när signaler kommer från kärnkraftverket.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Socialt Perspektiv&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dem flesta hatar kärnkraft på grund av att en härdsmälta kan hända, men dem den anledningen&lt;br /&gt;
att frågan om kärnkraft har varit relevant är för härdsmältan som 1986.&lt;br /&gt;
Folket är oroligt att en sådan sak ska hända i Sverige men dem inser inte att anledningen till &lt;br /&gt;
olyckan i Tjernobyl var att konstruktionen på kärnkraftverket var dåligt.&lt;br /&gt;
Det var inte för att uranet var okontrollerbart eller för att någon anställd där klantade till sig.&lt;br /&gt;
Nu lär man ut i skolorna att svenska kärnkraftverk har 5 reservgeneratorer så att om någonting &lt;br /&gt;
händer så är kärnkraftverken säkra.&lt;br /&gt;
Man lär också ut till folket att kärnkraftverken ger ca 50% av Sveriges el vilket gör att vi inte&lt;br /&gt;
kan avskaffa kärnkraftverken just nu även om vi vill.&lt;br /&gt;
Det finns också ett bra ekonomiskt del med kärnkraftverk.&lt;br /&gt;
Husen nära kärnkraftverk är billigare vilket är lite bättre för medel och underklassen i Sverige.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nikola Pepivani</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=K%C3%A4rnkraft_-_Samh%C3%A4llsp%C3%A5verkan&amp;diff=38747</id>
		<title>Kärnkraft - Samhällspåverkan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=K%C3%A4rnkraft_-_Samh%C3%A4llsp%C3%A5verkan&amp;diff=38747"/>
		<updated>2017-01-17T12:33:23Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nikola Pepivani: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Konsekvenserna av att använda kärnkraft för hela samhället.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Etiskt Perspektiv&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns många debatter om man ska sluta använda kärnkraft eller inte.&lt;br /&gt;
Mycket av folket vill sluta använda kärnkraft eftersom dom är oroliga att en härdsmälta händer,&lt;br /&gt;
men många inser inte hur viktig kärnkraften är för oss och hur mycket kraft den ger oss.&lt;br /&gt;
Det finns också andra anledningar för folkets hat för kärnkrafter vilket är avfallet som blir över&lt;br /&gt;
efter att man har brutit uranet, efter att man har brutit det måste man bevara det i flera år&lt;br /&gt;
eftersom det fortfarande är radioaktivt även efter användning.&lt;br /&gt;
En annan sak som gör kärnkraft dåligt är att folk som bor nära kärnkraftverk är livs rädda&lt;br /&gt;
när signaler kommer från kärnkraftverket.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Socialt Perspektiv&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dem flesta hatar kärnkraft på grund av att en härdsmälta kan hända, men dem den anledningen&lt;br /&gt;
att frågan om kärnkraft har varit relevant är för härdsmältan som 1986.&lt;br /&gt;
Folket är oroligt att en sådan sak ska hända i Sverige men dem inser inte att anledningen till &lt;br /&gt;
olyckan i Tjernobyl var att konstruktionen på kärnkraftverket var dåligt.&lt;br /&gt;
Det var inte för att uranet var okontrollerbart eller för att någon anställd där klantade till sig.&lt;br /&gt;
Nu lär man ut i skolorna att svenska kärnkraftverk har 5 reservgeneratorer så att om någonting &lt;br /&gt;
händer så är kärnkraftverken säkra.&lt;br /&gt;
Man lär också ut till folket att kärnkraftverken ger ca 50% av Sveriges el vilket gör att vi inte&lt;br /&gt;
kan avskaffa kärnkraftverken just nu även om vi vill.&lt;br /&gt;
Det finns också ett bra ekonomiskt del med kärnkraftverk.&lt;br /&gt;
Husen nära kärnkraftverk är billigare vilket är lite bättre för medelklassen i Sverige.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nikola Pepivani</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=K%C3%A4rnkraft_-_Samh%C3%A4llsp%C3%A5verkan&amp;diff=38746</id>
		<title>Kärnkraft - Samhällspåverkan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=K%C3%A4rnkraft_-_Samh%C3%A4llsp%C3%A5verkan&amp;diff=38746"/>
		<updated>2017-01-17T12:31:33Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nikola Pepivani: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Konsekvenserna av att använda kärnkraft för hela samhället.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Etiskt Perspektiv&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns många debatter om man ska sluta använda kärnkraft eller inte.&lt;br /&gt;
Mycket av folket vill sluta använda kärnkraft eftersom dom är oroliga att en härdsmälta händer,&lt;br /&gt;
men många inser inte hur viktig kärnkraften är för oss och hur mycket kraft den ger oss.&lt;br /&gt;
Det finns också andra anledningar för folkets hat för kärnkrafter vilket är avfallet som blir över&lt;br /&gt;
efter att man har brutit uranet, efter att man har brutit det måste man bevara det i flera år&lt;br /&gt;
eftersom det fortfarande är radioaktivt även efter användning.&lt;br /&gt;
En annan sak som gör kärnkraft dåligt är att folk som bor nära kärnkraftverk är livs rädda&lt;br /&gt;
när signaler kommer från kärnkraftverket.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Socialt Perspektiv&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dem flesta hatar kärnkraft på grund av att en härdsmälta kan hända, men dem den anledningen&lt;br /&gt;
att frågan om kärnkraft har varit relevant är för härdsmältan som 1986.&lt;br /&gt;
Folket är oroligt att en sådan sak ska hända i Sverige men dem inser inte att anledningen till &lt;br /&gt;
olyckan i Tjernobyl var att konstruktionen på kärnkraftverket var dåligt.&lt;br /&gt;
Det var inte för att uranet var okontrollerbart eller för att någon anställd där klantade till sig.&lt;br /&gt;
Nu lär man ut i skolorna att svenska kärnkraftverk har 5 reservgeneratorer så att om någonting &lt;br /&gt;
händer så är kärnkraftverken säkra.&lt;br /&gt;
Man lär också ut till folket att kärnkraftverken ger ca 50% av Sveriges el vilket gör att vi inte&lt;br /&gt;
kan avskaffa kärnkraftverken just nu även om vi vill.&lt;br /&gt;
Det finns&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nikola Pepivani</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=K%C3%A4rnkraft_-_Samh%C3%A4llsp%C3%A5verkan&amp;diff=38743</id>
		<title>Kärnkraft - Samhällspåverkan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=K%C3%A4rnkraft_-_Samh%C3%A4llsp%C3%A5verkan&amp;diff=38743"/>
		<updated>2017-01-17T12:11:38Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nikola Pepivani: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Konsekvenserna av att använda kärnkraft för hela samhället.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Etiskt Perspektiv&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns många debatter om man ska sluta använda kärnkraft eller inte.&lt;br /&gt;
Mycket av folket vill sluta använda kärnkraft eftersom dom är oroliga att en härdsmälta händer,&lt;br /&gt;
men många inser inte hur viktig kärnkraften är för oss och hur mycket kraft den ger oss.&lt;br /&gt;
Det finns också andra anledningar för folkets hat för kärnkrafter vilket är avfallet som blir över&lt;br /&gt;
efter att man har brutit uranet, efter att man har brutit det måste man bevara det i flera år&lt;br /&gt;
eftersom det fortfarande är radioaktivt även efter användning.&lt;br /&gt;
En annan sak som gör kärnkraft dåligt är att folk som bor nära kärnkraftverk är livs rädda&lt;br /&gt;
när signaler kommer från kärnkraftverket.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nikola Pepivani</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=K%C3%A4rnkraft&amp;diff=38478</id>
		<title>Kärnkraft</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=K%C3%A4rnkraft&amp;diff=38478"/>
		<updated>2017-01-12T09:46:18Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nikola Pepivani: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Nikola, Thomas M, Redve och Hussein&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
4 av Nikola&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Konsekvenserna av att använda kärnkraft för hela samhället.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Etiskt Perspektiv&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns många debatter om man ska sluta använda kärnkraft eller inte.&lt;br /&gt;
Mycket av folket vill sluta använda kärnkraft eftersom dom är oroliga att en härdsmälta händer,&lt;br /&gt;
men många inser inte hur viktig kärnkraften är för oss och hur mycket kraft den ger oss.&lt;br /&gt;
Det finns också andra anledningar för folkets hat för kärnkrafter vilket är avfallet som blir över&lt;br /&gt;
efter att man har brutit uranet, efter att man har brutit det måste man bevara det i flera år&lt;br /&gt;
eftersom det fortfarande är radioaktivt även efter användning.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nikola Pepivani</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=K%C3%A4rnkraft&amp;diff=38358</id>
		<title>Kärnkraft</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=K%C3%A4rnkraft&amp;diff=38358"/>
		<updated>2017-01-10T13:04:58Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nikola Pepivani: Skapade sidan med &amp;#039;Nikola, Thomas M, Redve och Hussein&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Nikola, Thomas M, Redve och Hussein&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nikola Pepivani</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tekniska_System_med_Innovationer&amp;diff=38355</id>
		<title>Tekniska System med Innovationer</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tekniska_System_med_Innovationer&amp;diff=38355"/>
		<updated>2017-01-10T13:03:57Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nikola Pepivani: /* Exempel på tekniska system */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
=== Intro ===&lt;br /&gt;
[[Fil:Edison.jpg|thumb|Edison]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nu kör vi igång ett större projekt om innovationer. Det är ett samarbete mellan kurserna entreprenörskap och Teknik/Datorteknik/Biologi.&lt;br /&gt;
{{print|[[Media:ÄmnesÖverskridande_Projekt_med_ex.pdf|Projektbeskrivning]]&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tänk på att det är en gammal projektbeskrivning där det kan ske förändringar bland annat i antal lektioner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Projektbeskrivning i korthet ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ni väljer ett tekniskt system för er grupp.&lt;br /&gt;
Varje gruppmedlem skriver om ett delområde, en aspekt av systemtet. Dessa är de fyra aspekterna:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1 Viket/vilka &#039;&#039;&#039;behov&#039;&#039;&#039; har TS med Innovationer tillfredsställt?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2. &#039;&#039;&#039;Teknisk beskrivning&#039;&#039;&#039; av TS och dess Innovationer&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3. Vika &#039;&#039;&#039;företag&#039;&#039;&#039; har uppstått pga TS och dess Innovationer, beskriv affärsidé &amp;amp; resultat?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
4. Beskriv &#039;&#039;&#039;konsekvenserna&#039;&#039;&#039; för hela &#039;&#039;&#039;samhället&#039;&#039;&#039;, hur TS påverkat, med tex etiska, sociala, kulturella, ekologiska aspekter belysta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Val av projekt: ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fyra elever per grupp. Lista 1,2,3,4 osv på klasslistan och lägg upp på en diskussionssida.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Exempel på tekniska system ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varje grupp ska välja ett eget område som inte redan är taget.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om ni har idéer om ytterligare tekniska system kan ni föreslå det så kanske vi godkänner det.&lt;br /&gt;
Din lärare bokar ert område genom att skriva klassens namn bredvid området och genom att skapa en länk till en ny sida. Varje grupp går in områdessidan och skriver vilka som ingår i gruppen. Därefter skapas fyra undersidor som heter Namn tekniskt system - Behov, osv.&lt;br /&gt;
{|&lt;br /&gt;
|&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Infrastruktur&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* [[Kärnkraft]] 16A&lt;br /&gt;
* [[Sophantering]]&lt;br /&gt;
* [[Kärnkraft]] 16A&lt;br /&gt;
* [[Vindkraft]] 16A&lt;br /&gt;
* [[Elektricitet tekn system|Elektricitet]] 16B&lt;br /&gt;
* [[vägar]]&lt;br /&gt;
* [[vägbelysning]] 16B&lt;br /&gt;
* [[järnväg]] 15B&lt;br /&gt;
* [[sjöfart]] 15B&lt;br /&gt;
* [[flyg]]&lt;br /&gt;
* [[Telefonen]] 16A&lt;br /&gt;
* [[teve]] 16A&lt;br /&gt;
* post&lt;br /&gt;
* paketleveranser&lt;br /&gt;
* [[bilen]]&lt;br /&gt;
* uppvärming&lt;br /&gt;
* [[tunnelbanan]]&lt;br /&gt;
* [[vatten och avlopp]] 15A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Navigation&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* sextanten&lt;br /&gt;
* [[kompassen]] 15A&lt;br /&gt;
* [[GPS]] 15B&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;livsmedelsteknik&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Pastörisering&lt;br /&gt;
* [[Konservburken]] 16B&lt;br /&gt;
* livsmedelsproduktion&lt;br /&gt;
** mejeriprodukter&lt;br /&gt;
** bröd&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Kunskap&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* blyerstspennan&lt;br /&gt;
* skriftspråket&lt;br /&gt;
* tidmätning&lt;br /&gt;
||&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Fordon&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* [[Elbilen]] 16B&lt;br /&gt;
* [[Fyrhjulingen]]&lt;br /&gt;
* [[Motorcykeln|Motorcykeln TS]] 15A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Kemiteknik&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* konstgödning&lt;br /&gt;
* [[nanoteknik]]&lt;br /&gt;
* kemiska bekämpningsmedel&lt;br /&gt;
* pappersteknik&lt;br /&gt;
* plaster&lt;br /&gt;
* [[glas TS]]&lt;br /&gt;
* keramer&lt;br /&gt;
* [[Tetra Pak]] 15A&lt;br /&gt;
* [[Förbräningsmotorn]] 15B&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;IT och media&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* [[Högtalaren]] 16A&lt;br /&gt;
* [[Sociala medier]] 16A&lt;br /&gt;
* [[e-mail]] 16A&lt;br /&gt;
* [[Windows OS]] 16A&lt;br /&gt;
* [[Miniräknare]] 16b&lt;br /&gt;
* [[solpaneler]] 16B&lt;br /&gt;
* informationssystem&lt;br /&gt;
* visualisering&lt;br /&gt;
* ritteknik&lt;br /&gt;
* [[internet]]&lt;br /&gt;
* [[film TS|Film]] 15B&lt;br /&gt;
* [[musik som TS |musik]] 15B&lt;br /&gt;
* [[Kameran]] 15A&lt;br /&gt;
* [[CD/DVD/BlueRay]] 16B&lt;br /&gt;
* [[mobiltelefonen]] 15B&lt;br /&gt;
||&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Kemi, biologi, medicin&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[microchip implants]]&lt;br /&gt;
* [[medicinsk teknik]] &lt;br /&gt;
* [[läkemedel]] 16A&lt;br /&gt;
* [[antibiotika]] 15A&lt;br /&gt;
* insulin&lt;br /&gt;
* [[genteknik, GMO]] 15A&lt;br /&gt;
* PCR&lt;br /&gt;
* algodling&lt;br /&gt;
* cellulosa&lt;br /&gt;
* fotospektroskopi&lt;br /&gt;
* fosterdiagnostik&lt;br /&gt;
* fermentation&lt;br /&gt;
* odlingssystem&lt;br /&gt;
* reservdelsmänniskan&lt;br /&gt;
* vävnadsodling&lt;br /&gt;
* pacemakern&lt;br /&gt;
* titanimplantat&lt;br /&gt;
* hörapparaten&lt;br /&gt;
* in vitro fertilisering&lt;br /&gt;
* [[Medicinsk teknik ]]&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Leveranser ===&lt;br /&gt;
[[File:Edison&#039;s lamp.jpg|thumb|Edisons lampa]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Allt ni gör ska publiceras på Wikiskola. Gör helt enkelt en länk av ert TS i listan ovan. På den sidan skriver ni vilka som ingår i gruppen. Skriv en kort sammanfattning av er TS så det framgår hur ni har avgränsat er. Skapa en undersida för varje gruppmedlems delområde.&lt;br /&gt;
* Allt ni publicerar kommer under en &#039;&#039;&#039;Creative Commons&#039;&#039;&#039; licens. Alltså får ni inte använda copyrightat material, varken text eller bilder. &lt;br /&gt;
* En &#039;&#039;&#039;projektplan&#039;&#039;&#039; ska göras.&lt;br /&gt;
* Ni redovisar era egna delar för varandra i gruppen och skriftligt (via mail) till lärare efter halva tiden. Milstolpe är att var och en klarar sina svar och instuderingsfrågor. intern inlämning: länkar, filmer, texter, ppt, osv till lärare och gruppmedlemmar.&lt;br /&gt;
* De olika bitarna knådas ihop till en enhet och redovisas som KeyNote/PowerPoint presentation på lektion och redovisningssidan på Wikiskola.se. &lt;br /&gt;
** det ska vara en presentation per grupp med &#039;&#039;&#039;manustext&#039;&#039;&#039; och &#039;&#039;&#039;berättarröst&#039;&#039;&#039;. Berättarrösten pratar man in genom att klicka Arkiv och spela in bildspel, sen är det bara att prata till varje bild.&lt;br /&gt;
** KeyNote ska &#039;&#039;&#039;redovisas&#039;&#039;&#039; på er TS-sida på Wikiskola.se: (för exempel - se nedan)&lt;br /&gt;
* Ni ska alltså ta fram &#039;&#039;&#039;2 inläsningsfrågor&#039;&#039;&#039; var på er del av projektet efter halva tiden. Dessa samlas ihop och ca hälften kommer finnas med på provet. Frågorna ska vara på det viktigaste i din del. Du ska även ge förslag på svar på dina frågor. Er presentation ska naturligtvis ge &#039;&#039;&#039;svar&#039;&#039;&#039; på frågorna så vi kan diskutera detta efter presentationen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Instuderingsfrågor till provet ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Här finns &#039;&#039;&#039;[[TS-frågorna för TE12A | Exemepl på instuderingsfrågor (TE12A)]]&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De kan vara värda att bygga vidare på. Det förutsätter att eleverna hittar information i deras publicerade material. Vissa frågor bör strykas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Lektionsplanering ===&lt;br /&gt;
[[File:Photograph of Electrical Wires of the Boulder Dam Power Units, 1941 - NARA - 519838.tif|thumb|Photograph of Electrical Wires of the Boulder Dam Power Units, 1941 - NARA - 519838]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Till varje lektion:&lt;br /&gt;
* starters med film, genomgång el dyl.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 1|Lektion 1]] start. medlemmarna i gruppen väljer roll och gruppen väljer innovationssystem.&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 2|Lektion 2]] Genomg: behov (Maslow mm ). Elevarbete: Egenstudier&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 3|Lektion 3]] Genomg:  teknisk beskrivning. Elevarbete:  Egenstudier&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 4|Lektion 4]] Genomg: företagen som uppstått.  Elevarbete: Analys och sammanställning. &lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 5|Lektion 5]] Genomg: samhällskonsekvenser.  Elevarbete: Analys och sammanställning. Deadline för inlämning råmanus&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 6|Lektion 6]]  Elevarbete: Samordna: presentera för varandra&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 7|Lektion 7]]  Elevarbete: Samordna: bygga ihop, lägga upp på WS&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 8-9|Lektion 8-9]]  Elevarbete: Redovisa&lt;br /&gt;
# prov&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 11-14|Lektion 11-14]]  Eefterarbete, reflektion utvärdering&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hur ser ett bra manus ut? ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Här finns &#039;&#039;&#039;[[exempel på TS-manus]]&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Redovisning ===&lt;br /&gt;
[[File:Manhattan Skyline from Brooklyn Bridge.JPG|thumb|Manhattan Skyline from Brooklyn Bridge]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Grupperna  lägger sina redovisade bildspel på denna sida, klicka på gula länken och du finner en en enkel förklaring hur man gör: &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{resultat | &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: [[Arkiv Tekniska System | T S - Se tidigare arbeten)]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: [[Innovation och samhällsnytta | Fler arbeten i TS]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ni ska gå fram och presentera gruppvis i 10-15 min plus 5 min för att ge respons på wikiskola enl ett schema. Detta är en variant av formativ bedömning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Prov:&#039;&#039;&#039; vid provet ovan användes ett urval av de frågor eleverna tagit fram till sin del i presentationen.&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bedömning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi lervererar en gemnsam bedömning från Teknik och Entreprenörskap och den får tillgodoräknas i båda ämnena. bedömningen grundar sig på den individuella inlämningen, provet samt gruppens redovisning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Utvärdering ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{print|[[Media:Kort_Utvärdering_av_Projekt_Tekniska_System_Utvärdering.pdf|Blankett för utvärdering av projektet]]}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Länkar och Litteratur ===&lt;br /&gt;
[[File:Early General Electric logo 1899.png|thumb|Early General Electric logo 1899]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* 10 teser om entreprenörskap. Vi har tio böcker och den finns [http://www.subjectaid.fi/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=413a2f71-8544-4bb4-afd1-051b40817d19&amp;amp;FileName=Ladda+ner+powerpoint+till+10+teser här] om man vill se den på nätet.&lt;br /&gt;
* teknikboken har ett avsnitt om tekniska system&lt;br /&gt;
* [http://foretagsamheten.se/Entreprenorer/ Svenskt Näringslivs sajt Företagsamheten] listar entreprenörer och uppfinnare i olika kategorier. &lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Information till blivande företagare:&#039;&#039;&#039; Ta en titt på [http://www.nyforetagarcentrum.com/ Nyföretagarcentrum] (som länkas i boken med jobs-society.se&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Richard Branson om vad är/gör en Entreprenör:&#039;&#039;&#039; http://www.linkedin.com/today/post/article/20121030140136-204068115-what-is-your-definition-of-entrepreneur?trk=NUS_UNIU_PEOPLE_FOLLOW-megaphone-fllw&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nikola Pepivani</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Save_the_Planet_project_list&amp;diff=38014</id>
		<title>Save the Planet project list</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Save_the_Planet_project_list&amp;diff=38014"/>
		<updated>2016-11-15T12:22:37Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nikola Pepivani: /* Projekt 7 */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Projekt 1 ==&lt;br /&gt;
Turning of TV and other appliances&lt;br /&gt;
//Tim &amp;amp; David.K  TE16A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 2 ==&lt;br /&gt;
Rebecka and Nasim: Solar panels&lt;br /&gt;
== Projekt 3 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Olivier, Azim Handla med Miljön i tanke&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 4 ==&lt;br /&gt;
Oleg and Elena :&lt;br /&gt;
Automobiles&lt;br /&gt;
Studs vs Winter Tires&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 5 ==&lt;br /&gt;
Alexander and David Z Clothes&lt;br /&gt;
== Projekt 6 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 7 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Recycling of computers (Nikola och Tomas A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 8 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 9 ==&lt;br /&gt;
daniel och jamil &lt;br /&gt;
meat and vegetarian&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 10 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 11 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 12 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 13 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 14 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 15 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 16 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 17 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 18 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 42 ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nikola Pepivani</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Save_the_Planet_project_list&amp;diff=38013</id>
		<title>Save the Planet project list</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Save_the_Planet_project_list&amp;diff=38013"/>
		<updated>2016-11-15T12:22:00Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nikola Pepivani: /* Projekt 7 */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Projekt 1 ==&lt;br /&gt;
Turning of TV and other appliances&lt;br /&gt;
//Tim &amp;amp; David.K  TE16A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 2 ==&lt;br /&gt;
Rebecka and Nasim: Solar panels&lt;br /&gt;
== Projekt 3 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Olivier, Azim Handla med Miljön i tanke&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 4 ==&lt;br /&gt;
Oleg and Elena :&lt;br /&gt;
Automobiles&lt;br /&gt;
Studs vs Winter Tires&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 5 ==&lt;br /&gt;
Alexander and David Z Clothes&lt;br /&gt;
== Projekt 6 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 7 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Recycling of computers&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 8 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 9 ==&lt;br /&gt;
daniel och jamil &lt;br /&gt;
meat and vegetarian&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 10 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 11 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 12 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 13 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 14 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 15 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 16 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 17 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 18 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Projekt 42 ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nikola Pepivani</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Palladium2&amp;diff=37613</id>
		<title>Palladium2</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Palladium2&amp;diff=37613"/>
		<updated>2016-10-05T17:15:24Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nikola Pepivani: /* Länkar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
. [[File:Palladium (46 Pd).jpg|300px |right |Palladium (46 Pd)]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Densitet 12023 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Hårdhet Mohs skala 4,75&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoefficient 11.8 µm/(m·K) (at 25 °C)&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga 71.8 W/(m K)&lt;br /&gt;
: Resistivitet 105.4 nΩ·m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Palladium&#039;&#039;&#039; är en grundämne. Det är en sällsynt övergångsmetall, platinagruppen, som har en smältpunkt på1 555 °C och lägre densitet och kära. Palladium korroderar inte väldigt lätt och den är eller svavelväte, dock löser den upp sig i salpetersyra och svavelsyra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Den största användningen av palladium är i katalytiska omvandlare för bilar.&lt;br /&gt;
Finfördelad palladium används som en katalysator för hydrering / dehydrogeneringsreaktioner och petroleum sprickbildning.&lt;br /&gt;
Metallen används i smycken, exempelvis i vitt guld (en legering av guld avfärgas genom tillsats av palladium).&lt;br /&gt;
Palladium används inom tandvården, urtillverkningen och för att göra kirurgiska instrument och elektriska kontakter.&lt;br /&gt;
Det används också för att rena väte eftersom gasen diffunderar lätt genom uppvärmd palladium.&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Palladium förekommer i naturen i gedigen form med andra platinametaller i flodsandavlagringar i bland annat Brasilien och Ryssland.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris 195402 Kr per Kg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
[[Palladium|https://en.wikipedia.org/wiki/Palladium]]&lt;br /&gt;
[[http://ravarumarknaden.se/adelmetallpriser-kronor-sek-kg-pris-guld-silver-palladium-platina/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nikola Pepivani</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Palladium2&amp;diff=37612</id>
		<title>Palladium2</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Palladium2&amp;diff=37612"/>
		<updated>2016-10-05T17:15:07Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nikola Pepivani: /* Länkar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
. [[File:Palladium (46 Pd).jpg|300px |right |Palladium (46 Pd)]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Densitet 12023 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Hårdhet Mohs skala 4,75&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoefficient 11.8 µm/(m·K) (at 25 °C)&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga 71.8 W/(m K)&lt;br /&gt;
: Resistivitet 105.4 nΩ·m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Palladium&#039;&#039;&#039; är en grundämne. Det är en sällsynt övergångsmetall, platinagruppen, som har en smältpunkt på1 555 °C och lägre densitet och kära. Palladium korroderar inte väldigt lätt och den är eller svavelväte, dock löser den upp sig i salpetersyra och svavelsyra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Den största användningen av palladium är i katalytiska omvandlare för bilar.&lt;br /&gt;
Finfördelad palladium används som en katalysator för hydrering / dehydrogeneringsreaktioner och petroleum sprickbildning.&lt;br /&gt;
Metallen används i smycken, exempelvis i vitt guld (en legering av guld avfärgas genom tillsats av palladium).&lt;br /&gt;
Palladium används inom tandvården, urtillverkningen och för att göra kirurgiska instrument och elektriska kontakter.&lt;br /&gt;
Det används också för att rena väte eftersom gasen diffunderar lätt genom uppvärmd palladium.&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Palladium förekommer i naturen i gedigen form med andra platinametaller i flodsandavlagringar i bland annat Brasilien och Ryssland.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris 195402 Kr per Kg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
[[Palladium|https://en.wikipedia.org/wiki/Palladium]]&lt;br /&gt;
[[http://ravarumarknaden.se/adelmetallpriser-kronor-sek-kg-pris-guld-silver-palladium-platina/]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nikola Pepivani</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Palladium2&amp;diff=37611</id>
		<title>Palladium2</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Palladium2&amp;diff=37611"/>
		<updated>2016-10-05T17:14:47Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nikola Pepivani: /* Länkar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
. [[File:Palladium (46 Pd).jpg|300px |right |Palladium (46 Pd)]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Densitet 12023 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Hårdhet Mohs skala 4,75&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoefficient 11.8 µm/(m·K) (at 25 °C)&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga 71.8 W/(m K)&lt;br /&gt;
: Resistivitet 105.4 nΩ·m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Palladium&#039;&#039;&#039; är en grundämne. Det är en sällsynt övergångsmetall, platinagruppen, som har en smältpunkt på1 555 °C och lägre densitet och kära. Palladium korroderar inte väldigt lätt och den är eller svavelväte, dock löser den upp sig i salpetersyra och svavelsyra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Den största användningen av palladium är i katalytiska omvandlare för bilar.&lt;br /&gt;
Finfördelad palladium används som en katalysator för hydrering / dehydrogeneringsreaktioner och petroleum sprickbildning.&lt;br /&gt;
Metallen används i smycken, exempelvis i vitt guld (en legering av guld avfärgas genom tillsats av palladium).&lt;br /&gt;
Palladium används inom tandvården, urtillverkningen och för att göra kirurgiska instrument och elektriska kontakter.&lt;br /&gt;
Det används också för att rena väte eftersom gasen diffunderar lätt genom uppvärmd palladium.&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Palladium förekommer i naturen i gedigen form med andra platinametaller i flodsandavlagringar i bland annat Brasilien och Ryssland.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris 195402 Kr per Kg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
[[Palladium|https://en.wikipedia.org/wiki/Palladium]]&lt;br /&gt;
[[http://ravarumarknaden.se/adelmetallpriser-kronor-sek-kg-pris-guld-silver-palladium-platina/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nikola Pepivani</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Palladium2&amp;diff=37610</id>
		<title>Palladium2</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Palladium2&amp;diff=37610"/>
		<updated>2016-10-05T17:14:22Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nikola Pepivani: /* Länkar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
. [[File:Palladium (46 Pd).jpg|300px |right |Palladium (46 Pd)]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Densitet 12023 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Hårdhet Mohs skala 4,75&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoefficient 11.8 µm/(m·K) (at 25 °C)&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga 71.8 W/(m K)&lt;br /&gt;
: Resistivitet 105.4 nΩ·m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Palladium&#039;&#039;&#039; är en grundämne. Det är en sällsynt övergångsmetall, platinagruppen, som har en smältpunkt på1 555 °C och lägre densitet och kära. Palladium korroderar inte väldigt lätt och den är eller svavelväte, dock löser den upp sig i salpetersyra och svavelsyra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Den största användningen av palladium är i katalytiska omvandlare för bilar.&lt;br /&gt;
Finfördelad palladium används som en katalysator för hydrering / dehydrogeneringsreaktioner och petroleum sprickbildning.&lt;br /&gt;
Metallen används i smycken, exempelvis i vitt guld (en legering av guld avfärgas genom tillsats av palladium).&lt;br /&gt;
Palladium används inom tandvården, urtillverkningen och för att göra kirurgiska instrument och elektriska kontakter.&lt;br /&gt;
Det används också för att rena väte eftersom gasen diffunderar lätt genom uppvärmd palladium.&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Palladium förekommer i naturen i gedigen form med andra platinametaller i flodsandavlagringar i bland annat Brasilien och Ryssland.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris 195402 Kr per Kg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
[[Palladium|https://en.wikipedia.org/wiki/Palladium]]&#039;&#039;&#039;Palladium&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
[[http://ravarumarknaden.se/adelmetallpriser-kronor-sek-kg-pris-guld-silver-palladium-platina/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nikola Pepivani</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Palladium2&amp;diff=37609</id>
		<title>Palladium2</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Palladium2&amp;diff=37609"/>
		<updated>2016-10-05T17:11:07Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nikola Pepivani: /* Framställning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
. [[File:Palladium (46 Pd).jpg|300px |right |Palladium (46 Pd)]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Densitet 12023 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Hårdhet Mohs skala 4,75&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoefficient 11.8 µm/(m·K) (at 25 °C)&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga 71.8 W/(m K)&lt;br /&gt;
: Resistivitet 105.4 nΩ·m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Palladium&#039;&#039;&#039; är en grundämne. Det är en sällsynt övergångsmetall, platinagruppen, som har en smältpunkt på1 555 °C och lägre densitet och kära. Palladium korroderar inte väldigt lätt och den är eller svavelväte, dock löser den upp sig i salpetersyra och svavelsyra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Den största användningen av palladium är i katalytiska omvandlare för bilar.&lt;br /&gt;
Finfördelad palladium används som en katalysator för hydrering / dehydrogeneringsreaktioner och petroleum sprickbildning.&lt;br /&gt;
Metallen används i smycken, exempelvis i vitt guld (en legering av guld avfärgas genom tillsats av palladium).&lt;br /&gt;
Palladium används inom tandvården, urtillverkningen och för att göra kirurgiska instrument och elektriska kontakter.&lt;br /&gt;
Det används också för att rena väte eftersom gasen diffunderar lätt genom uppvärmd palladium.&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Palladium förekommer i naturen i gedigen form med andra platinametaller i flodsandavlagringar i bland annat Brasilien och Ryssland.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris 195402 Kr per Kg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
[[Palladium|https://en.wikipedia.org/wiki/Palladium]]&#039;&#039;&#039;Palladium&#039;&#039;&#039; är en grundämne. Det är en sällsynt övergångsmetall, platinagruppen, som har en smältpunkt på1 555 °C och lägre densitet och kära.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nikola Pepivani</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Palladium2&amp;diff=37608</id>
		<title>Palladium2</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Palladium2&amp;diff=37608"/>
		<updated>2016-10-05T17:10:27Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nikola Pepivani: /* Länkar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
. [[File:Palladium (46 Pd).jpg|300px |right |Palladium (46 Pd)]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Densitet 12023 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Hårdhet Mohs skala 4,75&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoefficient 11.8 µm/(m·K) (at 25 °C)&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga 71.8 W/(m K)&lt;br /&gt;
: Resistivitet 105.4 nΩ·m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Palladium&#039;&#039;&#039; är en grundämne. Det är en sällsynt övergångsmetall, platinagruppen, som har en smältpunkt på1 555 °C och lägre densitet och kära. Palladium korroderar inte väldigt lätt och den är eller svavelväte, dock löser den upp sig i salpetersyra och svavelsyra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Den största användningen av palladium är i katalytiska omvandlare för bilar.&lt;br /&gt;
Finfördelad palladium används som en katalysator för hydrering / dehydrogeneringsreaktioner och petroleum sprickbildning.&lt;br /&gt;
Metallen används i smycken, exempelvis i vitt guld (en legering av guld avfärgas genom tillsats av palladium).&lt;br /&gt;
Palladium används inom tandvården, urtillverkningen och för att göra kirurgiska instrument och elektriska kontakter.&lt;br /&gt;
Det används också för att rena väte eftersom gasen diffunderar lätt genom uppvärmd palladium.&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Palladium förekommer i naturen i gedigen form med andra platinametaller i flodsandavlagringar i bland annat Brasilien och Ryssland. &lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris 195402 Kr per Kg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
[[Palladium|https://en.wikipedia.org/wiki/Palladium]]&#039;&#039;&#039;Palladium&#039;&#039;&#039; är en grundämne. Det är en sällsynt övergångsmetall, platinagruppen, som har en smältpunkt på1 555 °C och lägre densitet och kära.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nikola Pepivani</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Palladium2&amp;diff=37607</id>
		<title>Palladium2</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Palladium2&amp;diff=37607"/>
		<updated>2016-10-05T17:10:09Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nikola Pepivani: /* Pris */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
. [[File:Palladium (46 Pd).jpg|300px |right |Palladium (46 Pd)]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Densitet 12023 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Hårdhet Mohs skala 4,75&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoefficient 11.8 µm/(m·K) (at 25 °C)&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga 71.8 W/(m K)&lt;br /&gt;
: Resistivitet 105.4 nΩ·m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Palladium&#039;&#039;&#039; är en grundämne. Det är en sällsynt övergångsmetall, platinagruppen, som har en smältpunkt på1 555 °C och lägre densitet och kära. Palladium korroderar inte väldigt lätt och den är eller svavelväte, dock löser den upp sig i salpetersyra och svavelsyra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Den största användningen av palladium är i katalytiska omvandlare för bilar.&lt;br /&gt;
Finfördelad palladium används som en katalysator för hydrering / dehydrogeneringsreaktioner och petroleum sprickbildning.&lt;br /&gt;
Metallen används i smycken, exempelvis i vitt guld (en legering av guld avfärgas genom tillsats av palladium).&lt;br /&gt;
Palladium används inom tandvården, urtillverkningen och för att göra kirurgiska instrument och elektriska kontakter.&lt;br /&gt;
Det används också för att rena väte eftersom gasen diffunderar lätt genom uppvärmd palladium.&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Palladium förekommer i naturen i gedigen form med andra platinametaller i flodsandavlagringar i bland annat Brasilien och Ryssland. &lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris 195402 Kr per Kg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
[[Palladium|https://en.wikipedia.org/wiki/Palladium]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nikola Pepivani</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Palladium2&amp;diff=37418</id>
		<title>Palladium2</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Palladium2&amp;diff=37418"/>
		<updated>2016-10-04T11:13:40Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nikola Pepivani: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
. [[File:Palladium (46 Pd).jpg|300px |right |Palladium (46 Pd)]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Densitet 12023 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Hårdhet Mohs skala 4,75&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoefficient 11.8 µm/(m·K) (at 25 °C)&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga 71.8 W/(m K)&lt;br /&gt;
: Resistivitet 105.4 nΩ·m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Palladium&#039;&#039;&#039; är en grundämne. Det är en sällsynt övergångsmetall, platinagruppen, som har en smältpunkt på1 555 °C och lägre densitet och kära. Palladium korroderar inte väldigt lätt och den är eller svavelväte, dock löser den upp sig i salpetersyra och svavelsyra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Den största användningen av palladium är i katalytiska omvandlare för bilar.&lt;br /&gt;
Finfördelad palladium används som en katalysator för hydrering / dehydrogeneringsreaktioner och petroleum sprickbildning.&lt;br /&gt;
Metallen används i smycken, exempelvis i vitt guld (en legering av guld avfärgas genom tillsats av palladium).&lt;br /&gt;
Palladium används inom tandvården, urtillverkningen och för att göra kirurgiska instrument och elektriska kontakter.&lt;br /&gt;
Det används också för att rena väte eftersom gasen diffunderar lätt genom uppvärmd palladium.&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Palladium förekommer i naturen i gedigen form med andra platinametaller i flodsandavlagringar i bland annat Brasilien och Ryssland. &lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris 137153,88kr/kg och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
[[Palladium|https://en.wikipedia.org/wiki/Palladium]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nikola Pepivani</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Palladium2&amp;diff=37416</id>
		<title>Palladium2</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Palladium2&amp;diff=37416"/>
		<updated>2016-10-04T11:13:10Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nikola Pepivani: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
. [[File:Palladium (46 Pd).jpg|300px |right |Palladium (46 Pd)]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Densitet 12023 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Hårdhet Mohs skala 4,75&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoefficient 11.8 µm/(m·K) (at 25 °C)&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga 71.8 W/(m K)&lt;br /&gt;
: Resistivitet 105.4 nΩ·m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Palladium&#039;&#039;&#039; är en grundämne. Det är en sällsynt övergångsmetall, platinagruppen, som har en smältpunkt på1 555 °C och lägre densitet och kära.&lt;br /&gt;
&amp;quot;&amp;quot; Palladium korroderar inte väldigt lätt och den är eller svavelväte, dock löser den upp sig i salpetersyra och svavelsyra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Den största användningen av palladium är i katalytiska omvandlare för bilar.&lt;br /&gt;
Finfördelad palladium används som en katalysator för hydrering / dehydrogeneringsreaktioner och petroleum sprickbildning.&lt;br /&gt;
Metallen används i smycken, exempelvis i vitt guld (en legering av guld avfärgas genom tillsats av palladium).&lt;br /&gt;
Palladium används inom tandvården, urtillverkningen och för att göra kirurgiska instrument och elektriska kontakter.&lt;br /&gt;
Det används också för att rena väte eftersom gasen diffunderar lätt genom uppvärmd palladium.&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Palladium förekommer i naturen i gedigen form med andra platinametaller i flodsandavlagringar i bland annat Brasilien och Ryssland. &lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris 137153,88kr/kg och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
[[Palladium|https://en.wikipedia.org/wiki/Palladium]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nikola Pepivani</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Palladium2&amp;diff=37415</id>
		<title>Palladium2</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Palladium2&amp;diff=37415"/>
		<updated>2016-10-04T11:12:41Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nikola Pepivani: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
. [[File:Palladium (46 Pd).jpg|300px |right |Palladium (46 Pd)]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Densitet 12023 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Hårdhet Mohs skala 4,75&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoefficient 11.8 µm/(m·K) (at 25 °C)&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga 71.8 W/(m K)&lt;br /&gt;
: Resistivitet 105.4 nΩ·m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Palladium&#039;&#039;&#039; är en grundämne. Det är en sällsynt övergångsmetall, platinagruppen, som har en smältpunkt på1 555 °C och lägre densitet och kära.&lt;br /&gt;
   Palladium korroderar inte väldigt lätt och den är eller svavelväte, dock löser den upp sig i salpetersyra och svavelsyra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Den största användningen av palladium är i katalytiska omvandlare för bilar.&lt;br /&gt;
Finfördelad palladium används som en katalysator för hydrering / dehydrogeneringsreaktioner och petroleum sprickbildning.&lt;br /&gt;
Metallen används i smycken, exempelvis i vitt guld (en legering av guld avfärgas genom tillsats av palladium).&lt;br /&gt;
Palladium används inom tandvården, urtillverkningen och för att göra kirurgiska instrument och elektriska kontakter.&lt;br /&gt;
Det används också för att rena väte eftersom gasen diffunderar lätt genom uppvärmd palladium.&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Palladium förekommer i naturen i gedigen form med andra platinametaller i flodsandavlagringar i bland annat Brasilien och Ryssland. &lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris 137153,88kr/kg och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
[[Palladium|https://en.wikipedia.org/wiki/Palladium]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nikola Pepivani</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Palladium2&amp;diff=37405</id>
		<title>Palladium2</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Palladium2&amp;diff=37405"/>
		<updated>2016-10-04T11:06:16Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nikola Pepivani: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
. [[File:Palladium (46 Pd).jpg|300px |right |Palladium (46 Pd)]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Densitet 12023 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Hårdhet Mohs skala 4,75&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoefficient 11.8 µm/(m·K) (at 25 °C)&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga 71.8 W/(m K)&lt;br /&gt;
: Resistivitet 105.4 nΩ·m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Palladium&#039;&#039;&#039; är en grundämne. Det är en sällsynt övergångsmetall, platinagruppen, som har en smältpunkt på1 555 °C och lägre densitet och kära.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Den största användningen av palladium är i katalytiska omvandlare för bilar.&lt;br /&gt;
Finfördelad palladium används som en katalysator för hydrering / dehydrogeneringsreaktioner och petroleum sprickbildning.&lt;br /&gt;
Metallen används i smycken, exempelvis i vitt guld (en legering av guld avfärgas genom tillsats av palladium).&lt;br /&gt;
Palladium används inom tandvården, urtillverkningen och för att göra kirurgiska instrument och elektriska kontakter.&lt;br /&gt;
Det används också för att rena väte eftersom gasen diffunderar lätt genom uppvärmd palladium.&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Palladium förekommer i naturen i gedigen form med andra platinametaller i flodsandavlagringar i bland annat Brasilien och Ryssland. &lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris 137153,88kr/kg och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
[[Palladium|https://en.wikipedia.org/wiki/Palladium]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nikola Pepivani</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Palladium2&amp;diff=37401</id>
		<title>Palladium2</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Palladium2&amp;diff=37401"/>
		<updated>2016-10-04T11:04:57Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nikola Pepivani: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;Palladium&#039;&#039;&#039; är en grundämne. Det är en sällsynt övergångsmetall, platinagruppen, som har en smältpunkt på1 555 °C och lägre densitet och kära.&lt;br /&gt;
. [[File:Palladium (46 Pd).jpg|300px |right |Palladium (46 Pd)]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Densitet 12023 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Hårdhet Mohs skala 4,75&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoefficient 11.8 µm/(m·K) (at 25 °C)&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga 71.8 W/(m K)&lt;br /&gt;
: Resistivitet 105.4 nΩ·m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Den största användningen av palladium är i katalytiska omvandlare för bilar.&lt;br /&gt;
Finfördelad palladium används som en katalysator för hydrering / dehydrogeneringsreaktioner och petroleum sprickbildning.&lt;br /&gt;
Metallen används i smycken, exempelvis i vitt guld (en legering av guld avfärgas genom tillsats av palladium).&lt;br /&gt;
Palladium används inom tandvården, urtillverkningen och för att göra kirurgiska instrument och elektriska kontakter.&lt;br /&gt;
Det används också för att rena väte eftersom gasen diffunderar lätt genom uppvärmd palladium.&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Palladium förekommer i naturen i gedigen form med andra platinametaller i flodsandavlagringar i bland annat Brasilien och Ryssland. &lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris 137153,88kr/kg och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
[[Palladium|https://en.wikipedia.org/wiki/Palladium]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nikola Pepivani</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Palladium2&amp;diff=37400</id>
		<title>Palladium2</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Palladium2&amp;diff=37400"/>
		<updated>2016-10-04T11:04:14Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nikola Pepivani: /* Historia */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;Palladium&#039;&#039;&#039; är en grundämne i det periodiska systemet, och symbolen Pd, och har atomnummer 46. Det är en sällsynt övergångsmetall, platinagruppen, som har en smältpunkt på1 555 °C och lägre densitet och kära.&lt;br /&gt;
. [[File:Palladium (46 Pd).jpg|300px |right |Palladium (46 Pd)]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Densitet 12023 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Hårdhet Mohs skala 4,75&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoefficient 11.8 µm/(m·K) (at 25 °C)&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga 71.8 W/(m K)&lt;br /&gt;
: Resistivitet 105.4 nΩ·m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Den största användningen av palladium är i katalytiska omvandlare för bilar.&lt;br /&gt;
Finfördelad palladium används som en katalysator för hydrering / dehydrogeneringsreaktioner och petroleum sprickbildning.&lt;br /&gt;
Metallen används i smycken, exempelvis i vitt guld (en legering av guld avfärgas genom tillsats av palladium).&lt;br /&gt;
Palladium används inom tandvården, urtillverkningen och för att göra kirurgiska instrument och elektriska kontakter.&lt;br /&gt;
Det används också för att rena väte eftersom gasen diffunderar lätt genom uppvärmd palladium.&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Palladium förekommer i naturen i gedigen form med andra platinametaller i flodsandavlagringar i bland annat Brasilien och Ryssland. &lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris 137153,88kr/kg och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
[[Palladium|https://en.wikipedia.org/wiki/Palladium]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nikola Pepivani</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Palladium2&amp;diff=37398</id>
		<title>Palladium2</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Palladium2&amp;diff=37398"/>
		<updated>2016-10-04T11:03:21Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nikola Pepivani: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;Palladium&#039;&#039;&#039; är en grundämne i det periodiska systemet, och symbolen Pd, och har atomnummer 46. Det är en sällsynt övergångsmetall, platinagruppen, som har en smältpunkt på1 555 °C och lägre densitet och kära.&lt;br /&gt;
. [[File:Palladium (46 Pd).jpg|300px |right |Palladium (46 Pd)]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Densitet 12023 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Hårdhet Mohs skala 4,75&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoefficient 11.8 µm/(m·K) (at 25 °C)&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga 71.8 W/(m K)&lt;br /&gt;
: Resistivitet 105.4 nΩ·m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Den största användningen av palladium är i katalytiska omvandlare för bilar.&lt;br /&gt;
Finfördelad palladium används som en katalysator för hydrering / dehydrogeneringsreaktioner och petroleum sprickbildning.&lt;br /&gt;
Metallen används i smycken, exempelvis i vitt guld (en legering av guld avfärgas genom tillsats av palladium).&lt;br /&gt;
Palladium används inom tandvården, urtillverkningen och för att göra kirurgiska instrument och elektriska kontakter.&lt;br /&gt;
Det används också för att rena väte eftersom gasen diffunderar lätt genom uppvärmd palladium.&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Palladium förekommer i naturen i gedigen form med andra platinametaller i flodsandavlagringar i bland annat Brasilien och Ryssland. &lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Den har upptäckts av den engelska kemisten William Hyde Wollaston palladium inslag i 1803, och uppkallad efter asteroiden Pallas som upptäcktes två år sedan år 1801, och elementet kan också vara uppkallad efter gud visdom i antika grekiska mytologin.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris 137153,88kr/kg och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
[[Palladium|https://en.wikipedia.org/wiki/Palladium]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nikola Pepivani</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Palladium2&amp;diff=37396</id>
		<title>Palladium2</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Palladium2&amp;diff=37396"/>
		<updated>2016-10-04T11:01:29Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nikola Pepivani: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;Palladium&#039;&#039;&#039; är en grundämne i det periodiska systemet, och symbolen Pd, och har atomnummer 46. Det är en sällsynt övergångsmetall, platinagruppen, som har en smältpunkt på1 555 °C och lägre densitet och kära.&lt;br /&gt;
Khami extraherats från koppar och nickel. Och det används som ett komplement i smycken industrin och inom tandvård och är en silvervit metall glänsande sällsynta. [[File:Palladium (46 Pd).jpg|300px |right |Palladium (46 Pd)]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Densitet 12023 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Hårdhet Mohs skala 4,75&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoefficient 11.8 µm/(m·K) (at 25 °C)&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga 71.8 W/(m K)&lt;br /&gt;
: Resistivitet 105.4 nΩ·m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Den största användningen av palladium är i katalytiska omvandlare för bilar.&lt;br /&gt;
Finfördelad palladium används som en katalysator för hydrering / dehydrogeneringsreaktioner och petroleum sprickbildning.&lt;br /&gt;
Metallen används i smycken, exempelvis i vitt guld (en legering av guld avfärgas genom tillsats av palladium).&lt;br /&gt;
Palladium används inom tandvården, urtillverkningen och för att göra kirurgiska instrument och elektriska kontakter.&lt;br /&gt;
Det används också för att rena väte eftersom gasen diffunderar lätt genom uppvärmd palladium.&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Palladium förekommer i naturen i gedigen form med andra platinametaller i flodsandavlagringar i bland annat Brasilien och Ryssland. &lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Den har upptäckts av den engelska kemisten William Hyde Wollaston palladium inslag i 1803, och uppkallad efter asteroiden Pallas som upptäcktes två år sedan år 1801, och elementet kan också vara uppkallad efter gud visdom i antika grekiska mytologin.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris 137153,88kr/kg och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
[[Palladium|https://en.wikipedia.org/wiki/Palladium]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nikola Pepivani</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Palladium2&amp;diff=37391</id>
		<title>Palladium2</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Palladium2&amp;diff=37391"/>
		<updated>2016-10-04T11:00:13Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nikola Pepivani: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;Palladium&#039;&#039;&#039; är en grundämne i det periodiska systemet, och symbolen Pd, och har atomnummer 46. Det är en sällsynt övergångsmetall, platinagruppen, som har en lägre smältpunkt på1 555 °C och lägre densitet och kära. Kemiskt liknar platina. Khami extraherats från koppar och nickel. Och det används som ett komplement i smycken industrin och inom tandvård och är en silvervit metall glänsande sällsynta. [[File:Palladium (46 Pd).jpg|300px |right |Palladium (46 Pd)]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Densitet 12023 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Hårdhet Mohs skala 4,75&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoefficient 11.8 µm/(m·K) (at 25 °C)&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga 71.8 W/(m K)&lt;br /&gt;
: Resistivitet 105.4 nΩ·m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Den största användningen av palladium är i katalytiska omvandlare för bilar.&lt;br /&gt;
Finfördelad palladium används som en katalysator för hydrering / dehydrogeneringsreaktioner och petroleum sprickbildning.&lt;br /&gt;
Metallen används i smycken, exempelvis i vitt guld (en legering av guld avfärgas genom tillsats av palladium).&lt;br /&gt;
Palladium används inom tandvården, urtillverkningen och för att göra kirurgiska instrument och elektriska kontakter.&lt;br /&gt;
Det används också för att rena väte eftersom gasen diffunderar lätt genom uppvärmd palladium.&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Palladium förekommer i naturen i gedigen form med andra platinametaller i flodsandavlagringar i bland annat Brasilien och Ryssland. &lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Den har upptäckts av den engelska kemisten William Hyde Wollaston palladium inslag i 1803, och uppkallad efter asteroiden Pallas som upptäcktes två år sedan år 1801, och elementet kan också vara uppkallad efter gud visdom i antika grekiska mytologin.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris 137153,88kr/kg och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
[[Palladium|https://en.wikipedia.org/wiki/Palladium]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nikola Pepivani</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Palladium2&amp;diff=37384</id>
		<title>Palladium2</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Palladium2&amp;diff=37384"/>
		<updated>2016-10-04T10:58:32Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nikola Pepivani: /* Isotoper */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;Palladium&#039;&#039;&#039; är en grundämne i det periodiska systemet, och symbolen Pd, och har atomnummer 46. Det är en sällsynt övergångsmetall, platinagruppen, som har en lägre smältpunkt och lägre densitet och kära. Kemiskt liknar platina. Khami extraherats från koppar och nickel. Och det används som ett komplement i smycken industrin och inom tandvård och är en silvervit metall glänsande sällsynta. &lt;br /&gt;
[[File:Palladium (46 Pd).jpg|300px |right |Palladium (46 Pd)]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Densitet 12023 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Hårdhet Mohs skala 4,75&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoefficient 11.8 µm/(m·K) (at 25 °C)&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga 71.8 W/(m K)&lt;br /&gt;
: Resistivitet 105.4 nΩ·m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Den största användningen av palladium är i katalytiska omvandlare för bilar.&lt;br /&gt;
Finfördelad palladium används som en katalysator för hydrering / dehydrogeneringsreaktioner och petroleum sprickbildning.&lt;br /&gt;
Metallen används i smycken, exempelvis i vitt guld (en legering av guld avfärgas genom tillsats av palladium).&lt;br /&gt;
Palladium används inom tandvården, urtillverkningen och för att göra kirurgiska instrument och elektriska kontakter.&lt;br /&gt;
Det används också för att rena väte eftersom gasen diffunderar lätt genom uppvärmd palladium.&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Palladium förekommer i naturen i gedigen form med andra platinametaller i flodsandavlagringar i bland annat Brasilien och Ryssland. &lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Den har upptäckts av den engelska kemisten William Hyde Wollaston palladium inslag i 1803, och uppkallad efter asteroiden Pallas som upptäcktes två år sedan år 1801, och elementet kan också vara uppkallad efter gud visdom i antika grekiska mytologin.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris 137153,88kr/kg och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
[[Palladium|https://en.wikipedia.org/wiki/Palladium]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nikola Pepivani</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Palladium2&amp;diff=37383</id>
		<title>Palladium2</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Palladium2&amp;diff=37383"/>
		<updated>2016-10-04T10:58:05Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nikola Pepivani: Skapade sidan med &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Palladium&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; är en grundämne i det periodiska systemet, och symbolen Pd, och har atomnummer 46. Det är en sällsynt övergångsmetall, platinagruppen, som har en lägre...&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;Palladium&#039;&#039;&#039; är en grundämne i det periodiska systemet, och symbolen Pd, och har atomnummer 46. Det är en sällsynt övergångsmetall, platinagruppen, som har en lägre smältpunkt och lägre densitet och kära. Kemiskt liknar platina. Khami extraherats från koppar och nickel. Och det används som ett komplement i smycken industrin och inom tandvård och är en silvervit metall glänsande sällsynta. &lt;br /&gt;
[[File:Palladium (46 Pd).jpg|300px |right |Palladium (46 Pd)]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Densitet 12023 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Hårdhet Mohs skala 4,75&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoefficient 11.8 µm/(m·K) (at 25 °C)&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga 71.8 W/(m K)&lt;br /&gt;
: Resistivitet 105.4 nΩ·m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Isotoper==&lt;br /&gt;
Palladium har 33 isotoper vars halveringstider är kända, med massnummer från 94 till 120. Naturligt förekommande palladium är en blandning av de sex stabila isotoper och de finns i de procentsatser som anges: 102Pd (1,0%), 104Pd (11,1%) , 105Pd (22,3%), 106Pd (27,3%), 108Pd (26,5%), och 110Pd (11,7%).&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Den största användningen av palladium är i katalytiska omvandlare för bilar.&lt;br /&gt;
Finfördelad palladium används som en katalysator för hydrering / dehydrogeneringsreaktioner och petroleum sprickbildning.&lt;br /&gt;
Metallen används i smycken, exempelvis i vitt guld (en legering av guld avfärgas genom tillsats av palladium).&lt;br /&gt;
Palladium används inom tandvården, urtillverkningen och för att göra kirurgiska instrument och elektriska kontakter.&lt;br /&gt;
Det används också för att rena väte eftersom gasen diffunderar lätt genom uppvärmd palladium.&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Palladium förekommer i naturen i gedigen form med andra platinametaller i flodsandavlagringar i bland annat Brasilien och Ryssland. &lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Den har upptäckts av den engelska kemisten William Hyde Wollaston palladium inslag i 1803, och uppkallad efter asteroiden Pallas som upptäcktes två år sedan år 1801, och elementet kan också vara uppkallad efter gud visdom i antika grekiska mytologin.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris 137153,88kr/kg och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
[[Palladium|https://en.wikipedia.org/wiki/Palladium]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nikola Pepivani</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=37382</id>
		<title>Materialdatabasen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=37382"/>
		<updated>2016-10-04T10:57:52Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nikola Pepivani: /* Övrigt */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
* [[mall för material]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Metaller ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av LeoMorberg Ht 2016 &lt;br /&gt;
* [[Brons]] av Kevin Lundin&lt;br /&gt;
* [[Electrum]] av Olivier&lt;br /&gt;
* [[Francium]] av Oleg&lt;br /&gt;
* [[Gallium]] av Blal&lt;br /&gt;
* [[Guld]] Max &lt;br /&gt;
* [[Indium]] av Alexander&lt;br /&gt;
* [[Invar]] av Dimitris&lt;br /&gt;
* [[Iridium]] av Tobias&lt;br /&gt;
* [[Järn]] spyridon&lt;br /&gt;
* [[Kalcium]] av Redve&lt;br /&gt;
* [[Kisel]] av Thomas Mehari TE16A&lt;br /&gt;
* [[Kobolt]] av Simon&lt;br /&gt;
* [[Kolstål]] tom sida med mallar&lt;br /&gt;
* [[Koppar]] av Christoffer&lt;br /&gt;
* [[Krom]] av Richard&lt;br /&gt;
* [[Kvicksilver]] av Daniel A&lt;br /&gt;
* [[Lithium]] Reserverad av Liam Basham TE16A gtfo&lt;br /&gt;
* [[Mässing]] Soheil&lt;br /&gt;
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin&lt;br /&gt;
* [[Natrium]] av Khaled&lt;br /&gt;
* [[NIckel]] av Elena&lt;br /&gt;
* [[Niob]] av Felix A&lt;br /&gt;
* [[Nikrom]] av Azim&lt;br /&gt;
* [[Osmium]] av Torn&lt;br /&gt;
* [[Palladium]] av mohammed&lt;br /&gt;
* [[Platina]] [[Arvid]]&lt;br /&gt;
* [[Rostfritt stål]] av Björn&lt;br /&gt;
* [[silver]] av Liam L&lt;br /&gt;
* [[Skandium]] av David Z&lt;br /&gt;
* [[Stål]] av Ahmad Jamil&lt;br /&gt;
* [[Plutonium]] av Lucas Rens&lt;br /&gt;
* [[Tenn]] av STEFAN LEKIC &lt;br /&gt;
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza&lt;br /&gt;
* [[Uran]] av Ludvig G&lt;br /&gt;
* [[Zink]] av Leo Wezelius&lt;br /&gt;
* [[Magnesium]] av Alexander Nord&lt;br /&gt;
* [[Neodymium]] av Conor Karlsson&lt;br /&gt;
* [[Nickel]] av Nabbir&lt;br /&gt;
* [[Vismut]] av Jonas&lt;br /&gt;
* [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W&lt;br /&gt;
* [[Nysilver]] av Hugo Klingwall Borg&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av Markus&lt;br /&gt;
* [[Kadmium]] av  Klas&lt;br /&gt;
* [[Microlattice]] av Alexlonn&lt;br /&gt;
* [[Palladium]] av Nikola Pepivani&lt;br /&gt;
* [[Iridium]] av Martin Ojeka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Halvledare ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Germanium]] av Michael&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Polymerer (Plast, mm) ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Akryl]] / PMMA / plexiglas av Fredrika&lt;br /&gt;
* [[Amidplast, PA]] av Kevin&lt;br /&gt;
* [[Dyneema]] av Kamaal Qazali&lt;br /&gt;
* [[Elastan]] av Emre&lt;br /&gt;
* [[Epoxiplast]] av Atra&lt;br /&gt;
* [[Esterplast]] av Vincent Dupont&lt;br /&gt;
* [[Fenolplast]] Noah L&lt;br /&gt;
* [[frigolit]] av Rasmus&lt;br /&gt;
* [[GoreTex]] av Madelene&lt;br /&gt;
* [[Gummi]] av Daniel M&lt;br /&gt;
** [[Vulkaniserat gummi]] av Martin&lt;br /&gt;
** [[Butylgummi]] av Mathias&lt;br /&gt;
** [[Etenpropengummi]] &lt;br /&gt;
** [[Kloroprengummi]] Georgek Aroush&lt;br /&gt;
** [[Nitrilgummi]] Armin&lt;br /&gt;
** [[Styrengummi]] av Joakim&lt;br /&gt;
* [[Kevlar]] av Oliver Tuncay™✄&lt;br /&gt;
* [[Melaminplast]]av Cristian Blaj&lt;br /&gt;
* [[Polylaktid]] Elias&lt;br /&gt;
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda&lt;br /&gt;
* [[polyester]] av Casper&lt;br /&gt;
* [[polyeten]] av Teodor&lt;br /&gt;
* [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik&lt;br /&gt;
* [[polypropen]] av [[Adem]]&lt;br /&gt;
* [[Polystyren]] av Linnea&lt;br /&gt;
* [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef&lt;br /&gt;
* [[Silikon]] av Linn&lt;br /&gt;
* [[Uretanplast]] / Polyuretan Jesper W&lt;br /&gt;
* [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas&lt;br /&gt;
* [[Viskos]] av Gustav&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Keramer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Silica Aerogel]] av Harruman&lt;br /&gt;
* Aluminiumoxid, se [[Safir]]&lt;br /&gt;
* [[Betong]] av Milan &lt;br /&gt;
* [[Borkarbid]] xX Fredrik Xx&lt;br /&gt;
* [[Bornitrid]] av Abdikafi&lt;br /&gt;
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]&lt;br /&gt;
* [[diamant]] av mohamed&lt;br /&gt;
* [[Glas]] av Machmood&lt;br /&gt;
* [[Grafen]] av Johan&lt;br /&gt;
* [[Grafit]] av Luan&lt;br /&gt;
* [[Kiselkarbid]] av Roman&lt;br /&gt;
* [[Kiselnitrid]] av Emil S&lt;br /&gt;
* [[kol]] av kristoffer&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] John&lt;br /&gt;
* [[Kvarts]] Kristofer&lt;br /&gt;
* [[Lättbetong]] Sarah&lt;br /&gt;
* [[Magnesiumoxid]] av Marcus&lt;br /&gt;
* [[Marmor]] Adam&lt;br /&gt;
* [[Nanorör]] Av Kevin E&lt;br /&gt;
* [[PICA-X]] av Dennis&lt;br /&gt;
* [[Porslin]] David&lt;br /&gt;
* [[Safir]] Marcus Rebecka&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Linus&lt;br /&gt;
* [[Leca Block/Lättklinkersblock]] av Shifat&lt;br /&gt;
* [[Titandiborid]] av Riaz&lt;br /&gt;
* [[Zirkoniumdioxid]] av Olov&lt;br /&gt;
* [[Svart Opal]] av Viktor K&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Trä ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träslag ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Bambu]] av Zacharias&lt;br /&gt;
* [[Björk]] av Micke P&lt;br /&gt;
* [[Ek]] Simon B&lt;br /&gt;
* [[Furu]] Robin och Tilla&lt;br /&gt;
* [[Lignum Vitae]] Noah&lt;br /&gt;
* [[Kork]] Gustav L&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träprodukter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Papper]] Av: Daniel och Sten&lt;br /&gt;
* [[Wellpapp]] av Elin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Fiber==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aramid]] av Ali&lt;br /&gt;
*[[Ull]] av Saman&lt;br /&gt;
* [[Glasfiber]] av Aron&lt;br /&gt;
* [[Hampa]] av Nikita&lt;br /&gt;
* [[Bomull]] av Sandel&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] bokad av Daniel åkerman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Bygg ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Gipsskiva]] av Josefine&lt;br /&gt;
* [[Eternit]]&lt;br /&gt;
* [[MDF]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[HDF]] av Viktor&lt;br /&gt;
* [[kalksten]] av Emil&lt;br /&gt;
* [[Mineralull]] AV BABYOLON&lt;br /&gt;
* [[Plywood]] av Mikael&lt;br /&gt;
* [[Spånskiva]] ™® Anton Nordström&lt;br /&gt;
* [[Takpapp]]&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Hussein&lt;br /&gt;
* [[Tryckimpregnerat trä]] reserverad Simon Arledal GTFO&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Övrigt ==&lt;br /&gt;
* [[Amalgam]] av Rahbz Jr.&lt;br /&gt;
* [[Silke]] av Märta Ballardini&lt;br /&gt;
* [[Linoleum]] av Fatou the Boss&lt;br /&gt;
* [[Vatten (material)|Vatten]] av Maximus&lt;br /&gt;
* [[Betong2]] av Nazar Rahimi&lt;br /&gt;
* [[Gips]] av David.K&lt;br /&gt;
* [[Palladium2]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nikola Pepivani</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=37371</id>
		<title>Materialdatabasen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=37371"/>
		<updated>2016-10-04T10:49:28Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nikola Pepivani: /* Metaller */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
* [[mall för material]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Metaller ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av LeoMorberg Ht 2016 &lt;br /&gt;
* [[Brons]] av Kevin Lundin&lt;br /&gt;
* [[Electrum]] av Olivier&lt;br /&gt;
* [[Francium]] av Oleg&lt;br /&gt;
* [[Gallium]] av Blal&lt;br /&gt;
* [[Guld]] Max &lt;br /&gt;
* [[Indium]] av Alexander&lt;br /&gt;
* [[Invar]] av Dimitris&lt;br /&gt;
* [[Iridium]] av Tobias&lt;br /&gt;
* [[Järn]] spyridon&lt;br /&gt;
* [[Kalcium]] av Redve&lt;br /&gt;
* [[Kisel]] av Thomas Mehari TE16A&lt;br /&gt;
* [[Kobolt]] av Simon&lt;br /&gt;
* [[Kolstål]] tom sida med mallar&lt;br /&gt;
* [[Koppar]] av Christoffer&lt;br /&gt;
* [[Krom]] av Richard&lt;br /&gt;
* [[Kvicksilver]] av Daniel A&lt;br /&gt;
* [[Lithium]] Reserverad av Liam Basham TE16A gtfo&lt;br /&gt;
* [[Mässing]] Soheil&lt;br /&gt;
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin&lt;br /&gt;
* [[Natrium]] av Khaled&lt;br /&gt;
* [[NIckel]] av Elena&lt;br /&gt;
* [[Niob]] av Felix A&lt;br /&gt;
* [[Nikrom]] av Azim&lt;br /&gt;
* [[Osmium]] av Torn&lt;br /&gt;
* [[Palladium]] av mohammed&lt;br /&gt;
* [[Platina]] [[Arvid]]&lt;br /&gt;
* [[Rostfritt stål]] av Björn&lt;br /&gt;
* [[silver]] av Liam L&lt;br /&gt;
* [[Skandium]] av David Z&lt;br /&gt;
* [[Stål]] av Ahmad Jamil&lt;br /&gt;
* [[Plutonium]] av Lucas Rens&lt;br /&gt;
* [[Tenn]] av STEFAN LEKIC &lt;br /&gt;
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza&lt;br /&gt;
* [[Uran]] av Ludvig G&lt;br /&gt;
* [[Zink]] av Leo Wezelius&lt;br /&gt;
* [[Magnesium]] av Alexander Nord&lt;br /&gt;
* [[Neodymium]] av Conor Karlsson&lt;br /&gt;
* [[Nickel]] av Nabbir&lt;br /&gt;
* [[Vismut]] av Jonas&lt;br /&gt;
* [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W&lt;br /&gt;
* [[Nysilver]] av Hugo Klingwall Borg&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av Markus&lt;br /&gt;
* [[Kadmium]] av  Klas&lt;br /&gt;
* [[Microlattice]] av Alexlonn&lt;br /&gt;
* [[Palladium]] av Nikola Pepivani&lt;br /&gt;
* [[Iridium]] av Martin Ojeka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Halvledare ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Germanium]] av Michael&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Polymerer (Plast, mm) ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Akryl]] / PMMA / plexiglas av Fredrika&lt;br /&gt;
* [[Amidplast, PA]] av Kevin&lt;br /&gt;
* [[Dyneema]] av Kamaal Qazali&lt;br /&gt;
* [[Elastan]] av Emre&lt;br /&gt;
* [[Epoxiplast]] av Atra&lt;br /&gt;
* [[Esterplast]] av Vincent Dupont&lt;br /&gt;
* [[Fenolplast]] Noah L&lt;br /&gt;
* [[frigolit]] av Rasmus&lt;br /&gt;
* [[GoreTex]] av Madelene&lt;br /&gt;
* [[Gummi]] av Daniel M&lt;br /&gt;
** [[Vulkaniserat gummi]] av Martin&lt;br /&gt;
** [[Butylgummi]] av Mathias&lt;br /&gt;
** [[Etenpropengummi]] &lt;br /&gt;
** [[Kloroprengummi]] Georgek Aroush&lt;br /&gt;
** [[Nitrilgummi]] Armin&lt;br /&gt;
** [[Styrengummi]] av Joakim&lt;br /&gt;
* [[Kevlar]] av Oliver Tuncay™✄&lt;br /&gt;
* [[Melaminplast]]av Cristian Blaj&lt;br /&gt;
* [[Polylaktid]] Elias&lt;br /&gt;
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda&lt;br /&gt;
* [[polyester]] av Casper&lt;br /&gt;
* [[polyeten]] av Teodor&lt;br /&gt;
* [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik&lt;br /&gt;
* [[polypropen]] av [[Adem]]&lt;br /&gt;
* [[Polystyren]] av Linnea&lt;br /&gt;
* [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef&lt;br /&gt;
* [[Silikon]] av Linn&lt;br /&gt;
* [[Uretanplast]] / Polyuretan Jesper W&lt;br /&gt;
* [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas&lt;br /&gt;
* [[Viskos]] av Gustav&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Keramer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Silica Aerogel]] av Harruman&lt;br /&gt;
* Aluminiumoxid, se [[Safir]]&lt;br /&gt;
* [[Betong]] av Milan &lt;br /&gt;
* [[Borkarbid]] xX Fredrik Xx&lt;br /&gt;
* [[Bornitrid]] av Abdikafi&lt;br /&gt;
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]&lt;br /&gt;
* [[diamant]] av mohamed&lt;br /&gt;
* [[Glas]] av Machmood&lt;br /&gt;
* [[Grafen]] av Johan&lt;br /&gt;
* [[Grafit]] av Luan&lt;br /&gt;
* [[Kiselkarbid]] av Roman&lt;br /&gt;
* [[Kiselnitrid]] av Emil S&lt;br /&gt;
* [[kol]] av kristoffer&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] John&lt;br /&gt;
* [[Kvarts]] Kristofer&lt;br /&gt;
* [[Lättbetong]] Sarah&lt;br /&gt;
* [[Magnesiumoxid]] av Marcus&lt;br /&gt;
* [[Marmor]] Adam&lt;br /&gt;
* [[Nanorör]] Av Kevin E&lt;br /&gt;
* [[PICA-X]] av Dennis&lt;br /&gt;
* [[Porslin]] David&lt;br /&gt;
* [[Safir]] Marcus Rebecka&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Linus&lt;br /&gt;
* [[Leca Block/Lättklinkersblock]] av Shifat&lt;br /&gt;
* [[Titandiborid]] av Riaz&lt;br /&gt;
* [[Zirkoniumdioxid]] av Olov&lt;br /&gt;
* [[Svart Opal]] av Viktor K&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Trä ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träslag ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Bambu]] av Zacharias&lt;br /&gt;
* [[Björk]] av Micke P&lt;br /&gt;
* [[Ek]] Simon B&lt;br /&gt;
* [[Furu]] Robin och Tilla&lt;br /&gt;
* [[Lignum Vitae]] Noah&lt;br /&gt;
* [[Kork]] Gustav L&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träprodukter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Papper]] Av: Daniel och Sten&lt;br /&gt;
* [[Wellpapp]] av Elin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Fiber==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aramid]] av Ali&lt;br /&gt;
*[[Ull]] av Saman&lt;br /&gt;
* [[Glasfiber]] av Aron&lt;br /&gt;
* [[Hampa]] av Nikita&lt;br /&gt;
* [[Bomull]] av Sandel&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] bokad av Daniel åkerman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Bygg ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Gipsskiva]] av Josefine&lt;br /&gt;
* [[Eternit]]&lt;br /&gt;
* [[MDF]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[HDF]] av Viktor&lt;br /&gt;
* [[kalksten]] av Emil&lt;br /&gt;
* [[Mineralull]] AV BABYOLON&lt;br /&gt;
* [[Plywood]] av Mikael&lt;br /&gt;
* [[Spånskiva]] ™® Anton Nordström&lt;br /&gt;
* [[Takpapp]]&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Hussein&lt;br /&gt;
* [[Tryckimpregnerat trä]] reserverad Simon Arledal GTFO&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Övrigt ==&lt;br /&gt;
* [[Amalgam]] av Rahbz Jr.&lt;br /&gt;
* [[Silke]] av Märta Ballardini&lt;br /&gt;
* [[Linoleum]] av Fatou the Boss&lt;br /&gt;
* [[Vatten (material)|Vatten]] av Maximus&lt;br /&gt;
* [[Betong2]] av Nazar Rahimi&lt;br /&gt;
* [[Gips]] av David.K&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nikola Pepivani</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=36870</id>
		<title>Materialdatabasen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=36870"/>
		<updated>2016-09-27T11:52:29Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nikola Pepivani: /* Metaller */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
* [[mall för material]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Metaller ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av LeoMorberg&lt;br /&gt;
* [[Brons]] av Philip S&lt;br /&gt;
* [[Electrum]] av Olivier&lt;br /&gt;
* [[Francium]] av Oleg&lt;br /&gt;
* [[Gallium]] av Fardin&lt;br /&gt;
* [[Guld]] Max &lt;br /&gt;
* [[Invar]] av Dimitris&lt;br /&gt;
* [[Iridium]] av Tobias&lt;br /&gt;
* [[Järn]] spyridon&lt;br /&gt;
* [[Kalcium]]&lt;br /&gt;
* [[Kisel]] av Renars&lt;br /&gt;
* [[Kobolt]] av Simon&lt;br /&gt;
* [[Kolstål]] tom sida med mallar&lt;br /&gt;
* [[Koppar]] av Christoffer&lt;br /&gt;
* [[Krom]] av Richard&lt;br /&gt;
* [[Kvicksilver]] av Daniel A&lt;br /&gt;
* [[Lithium]] Reserverad av Liam Basham TE16A gtfo&lt;br /&gt;
* [[Mässing]] Soheil&lt;br /&gt;
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin&lt;br /&gt;
* [[Natrium]] av Khaled&lt;br /&gt;
* [[NIckel]] av Elena&lt;br /&gt;
* [[Niob]] av Felix A&lt;br /&gt;
* [[Nikrom]] av Azim&lt;br /&gt;
* [[Osmium]] av Torn&lt;br /&gt;
* [[Palladium]] av mohammed&lt;br /&gt;
* [[Platina]] [[Arvid]]&lt;br /&gt;
* [[Rostfritt stål]] av Björn&lt;br /&gt;
* [[silver]] &lt;br /&gt;
* [[Skandium]] av David Z&lt;br /&gt;
* [[Stål]] av Ahmad Jamil&lt;br /&gt;
* [[Plutonium]] av Lucas Rens&lt;br /&gt;
* [[Tenn]] av STEFAN LEKIC &lt;br /&gt;
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza&lt;br /&gt;
* [[Uran]] av Ludvig G&lt;br /&gt;
* [[Zink]] av Leo Wezelius&lt;br /&gt;
* [[Magnesium]] av Alexander Nord&lt;br /&gt;
* [[Nickel]] av Nabbir&lt;br /&gt;
* [[Vismut]] av Jonas&lt;br /&gt;
* [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W&lt;br /&gt;
* [[Nysilver]] av Simran&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av Markus&lt;br /&gt;
* [[Kadmium]] av  Klas&lt;br /&gt;
* [[Microlattice]] av Alexlonn&lt;br /&gt;
* [[Palladium]] av Nikola Pepivani&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Halvledare ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Germanium]] av Michael&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Plast ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Akryl]] / PMMA / plexiglas av Fredrika&lt;br /&gt;
* [[Amidplast, PA]] av Kevin&lt;br /&gt;
* [[Elastan]] av Emre&lt;br /&gt;
* [[Epoxiplast]] av Atra&lt;br /&gt;
* [[Esterplast]] av Vincent Dupont&lt;br /&gt;
* [[Fenolplast]] Noah L&lt;br /&gt;
* [[frigolit]] av Rasmus&lt;br /&gt;
* [[GoreTex]] av Blal &lt;br /&gt;
* [[Gummi]] av Daniel M&lt;br /&gt;
** [[Vulkaniserat gummi]]&lt;br /&gt;
** [[Butylgummi]] av Mathias&lt;br /&gt;
** [[Etenpropengummi]]&lt;br /&gt;
** [[Kloroprengummi]] Georgek Aroush&lt;br /&gt;
** [[Nitrilgummi]] Armin&lt;br /&gt;
** [[Styrengummi]] av Joakim&lt;br /&gt;
* [[Kevlar]] av Oliver Tuncay™✄&lt;br /&gt;
* [[Melaminplast]]av Cristian Blaj&lt;br /&gt;
* [[Polylaktid]] Elias&lt;br /&gt;
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda&lt;br /&gt;
* [[polyester]] av Casper&lt;br /&gt;
* [[polyeten]] av Teodor&lt;br /&gt;
* [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik&lt;br /&gt;
* [[polypropen]] av [[Adem]]&lt;br /&gt;
* [[Polystyren]] av Linnea&lt;br /&gt;
* [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef&lt;br /&gt;
* [[Silikon]] av Linn&lt;br /&gt;
* [[Uretanplast]] / Polyuretan Jesper W&lt;br /&gt;
* [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas&lt;br /&gt;
* [[Viskos]] av Gustav&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Keramer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aerogel]] av Harruman&lt;br /&gt;
* Aluminiumoxid, se [[Safir]]&lt;br /&gt;
* [[Betong]] av Milan &lt;br /&gt;
* [[Borkarbid]] xX Fredrik Xx&lt;br /&gt;
* [[Bornitrid]] av Abdikafi&lt;br /&gt;
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]&lt;br /&gt;
* [[diamant]] av mohamed&lt;br /&gt;
* [[Glas]] av Viktor&amp;lt;3&lt;br /&gt;
* [[Grafen]] av Johan&lt;br /&gt;
* [[Grafit]] av Luan&lt;br /&gt;
* [[Kiselkarbid]] av Roman&lt;br /&gt;
* [[Kiselnitrid]] av Artin&lt;br /&gt;
* [[kol]] av kristoffer&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] John&lt;br /&gt;
* [[Kvarts]] Kristofer&lt;br /&gt;
* [[Lättbetong]] Sarah&lt;br /&gt;
* [[Magnesiumoxid]] av Marcus&lt;br /&gt;
* [[Marmor]] Adam&lt;br /&gt;
* [[PICA-X]] av Dennis&lt;br /&gt;
* [[Porslin]] David&lt;br /&gt;
* [[Safir]] Marcus Rebecka&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Linus&lt;br /&gt;
* [[Leca Block/Lättklinkersblock]] av Shifat&lt;br /&gt;
* [[Titandiborid]] av Riaz&lt;br /&gt;
* [[Zirkoniumdioxid]] av Olov&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Trä ==&lt;br /&gt;
* [[Paper]] av [[Sten]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träslag ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Bambu]] av Zacharias&lt;br /&gt;
* [[Björk]] av Micke P&lt;br /&gt;
* [[Ek]] Simon B&lt;br /&gt;
* [[Furu]] Robin och Tilla&lt;br /&gt;
* [[Lignum Vitae]] Noah&lt;br /&gt;
* [[Kork]] Gustav L&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bygg ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Gipsskiva]] av Josefine&lt;br /&gt;
* [[MDF]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[HDF]] av Viktor&lt;br /&gt;
* [[Plywood]] av Mikael&lt;br /&gt;
* [[Spånskiva]]™® Anton Nordström&lt;br /&gt;
* [[Tegel]]&lt;br /&gt;
* [[Mineralull]] AV BABYOLON&lt;br /&gt;
* [[kalksten]] av Emil&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träprodukter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Papper]] Av: Daniel&lt;br /&gt;
* [[Wellpapp]] av Elin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Fiber==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aramid]] av Ali&lt;br /&gt;
*[[Ull]] av Saman&lt;br /&gt;
* [[Glasfiber]] av Aron&lt;br /&gt;
* [[Hampa]] av Nikita&lt;br /&gt;
* [[Bomull]] av Sandel&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] bokad av Daniel åkerman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Övrigt ==&lt;br /&gt;
* [[Amalgam]] av Rahbz Jr.&lt;br /&gt;
* [[Silke]] av Märta Ballardini&lt;br /&gt;
* [[Linoleum]] av Fatou the Boss&lt;br /&gt;
* [[vatten]] av Maximus&lt;br /&gt;
* [[Betong]] av Nazar Rahimi&lt;br /&gt;
* [[Gips]] av David.K&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nikola Pepivani</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=36867</id>
		<title>Materialdatabasen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=36867"/>
		<updated>2016-09-27T11:44:22Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Nikola Pepivani: /* Metaller */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
* [[mall för material]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Metaller ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av LeoMorberg&lt;br /&gt;
* [[Brons]] av Philip S&lt;br /&gt;
* [[Electrum]] av Olivier&lt;br /&gt;
* [[Francium]] av Oleg&lt;br /&gt;
* [[Gallium]] av Fardin&lt;br /&gt;
* [[Guld]] Max &lt;br /&gt;
* [[Invar]] av Dimitris&lt;br /&gt;
* [[Iridium]] av Tobias&lt;br /&gt;
* [[Järn]] spyridon&lt;br /&gt;
* [[Kalcium]]&lt;br /&gt;
* [[Kisel]] av Renars&lt;br /&gt;
* [[Kobolt]] av Simon&lt;br /&gt;
* [[Kolstål]] tom sida med mallar&lt;br /&gt;
* [[Koppar]] av Christoffer&lt;br /&gt;
* [[Krom]] av Richard&lt;br /&gt;
* [[Kvicksilver]] av Daniel A&lt;br /&gt;
* [[Lithium]] Reserverad av Liam Basham TE16A gtfo&lt;br /&gt;
* [[Mässing]] Soheil&lt;br /&gt;
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin&lt;br /&gt;
* [[Natrium]] av Khaled&lt;br /&gt;
* [[NIckel]] av Elena&lt;br /&gt;
* [[Niob]] av Felix A&lt;br /&gt;
* [[Nikrom]] av Azim&lt;br /&gt;
* [[Osmium]] av Torn&lt;br /&gt;
* [[Palladium]] av mohammed&lt;br /&gt;
* [[Platina]] [[Arvid]]&lt;br /&gt;
* [[Rostfritt stål]] av Björn&lt;br /&gt;
* [[silver]] &lt;br /&gt;
* [[Skandium]] av David Z&lt;br /&gt;
* [[Stål]] av Ahmad Jamil&lt;br /&gt;
* [[Plutonium]] av Lucas Rens&lt;br /&gt;
* [[Tenn]] av STEFAN LEKIC &lt;br /&gt;
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza&lt;br /&gt;
* [[Uran]] av Ludvig G&lt;br /&gt;
* [[Zink]] av Leo Wezelius&lt;br /&gt;
* [[Magnesium]] av Alexander Nord&lt;br /&gt;
* [[Nickel]] av Nabbir&lt;br /&gt;
* [[Vismut]] av Jonas&lt;br /&gt;
* [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W&lt;br /&gt;
* [[Nysilver]] av Simran&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av Markus&lt;br /&gt;
* [[Kadmium]] av  Klas&lt;br /&gt;
* [[Microlattice]] av Alexlonn&lt;br /&gt;
* [[Paladium]] av Nikola Pepivani&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Halvledare ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Germanium]] av Michael&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Plast ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Akryl]] / PMMA / plexiglas av Fredrika&lt;br /&gt;
* [[Amidplast, PA]] av Kevin&lt;br /&gt;
* [[Elastan]] av Emre&lt;br /&gt;
* [[Epoxiplast]] av Atra&lt;br /&gt;
* [[Esterplast]] av Olle&lt;br /&gt;
* [[Fenolplast]] Noah L&lt;br /&gt;
* [[frigolit]] av Rasmus&lt;br /&gt;
* [[GoreTex]] av Blal &lt;br /&gt;
* [[Gummi]] av Daniel M&lt;br /&gt;
** [[Vulkaniserat gummi]]&lt;br /&gt;
** [[Butylgummi]] av Mathias&lt;br /&gt;
** [[Etenpropengummi]]&lt;br /&gt;
** [[Kloroprengummi]] Georgek Aroush&lt;br /&gt;
** [[Nitrilgummi]] Armin&lt;br /&gt;
** [[Styrengummi]] av Joakim&lt;br /&gt;
* [[Kevlar]] av Oliver Tuncay™✄&lt;br /&gt;
* [[Melaminplast]]av Cristian Blaj&lt;br /&gt;
* [[Polylaktid]] Elias&lt;br /&gt;
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda&lt;br /&gt;
* [[polyester]] av Casper&lt;br /&gt;
* [[polyeten]] av Teodor&lt;br /&gt;
* [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik&lt;br /&gt;
* [[polypropen]] av [[Adem]]&lt;br /&gt;
* [[Polystyren]] av Linnea&lt;br /&gt;
* [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef&lt;br /&gt;
* [[Silikon]] av Linn&lt;br /&gt;
* [[Uretanplast]] / Polyuretan Jesper W&lt;br /&gt;
* [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas&lt;br /&gt;
* [[Viskos]] av Gustav&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Keramer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aerogel]] av Harruman&lt;br /&gt;
* Aluminiumoxid, se [[Safir]]&lt;br /&gt;
* [[Betong]] av Milan &lt;br /&gt;
* [[Borkarbid]] xX Fredrik Xx&lt;br /&gt;
* [[Bornitrid]] av Abdikafi&lt;br /&gt;
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]&lt;br /&gt;
* [[diamant]] av mohamed&lt;br /&gt;
* [[Glas]] av Viktor&amp;lt;3&lt;br /&gt;
* [[Grafen]] av Johan&lt;br /&gt;
* [[Grafit]] av Luan&lt;br /&gt;
* [[Kiselkarbid]] av Roman&lt;br /&gt;
* [[Kiselnitrid]] av Artin&lt;br /&gt;
* [[kol]] av kristoffer&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] John&lt;br /&gt;
* [[Kvarts]] Kristofer&lt;br /&gt;
* [[Lättbetong]] Sarah&lt;br /&gt;
* [[Magnesiumoxid]] av Marcus&lt;br /&gt;
* [[Marmor]] Adam&lt;br /&gt;
* [[PICA-X]] av Dennis&lt;br /&gt;
* [[Porslin]] David&lt;br /&gt;
* [[Safir]] Marcus Rebecka&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Linus&lt;br /&gt;
* [[Leca Block/Lättklinkersblock]] av Shifat&lt;br /&gt;
* [[Titandiborid]] av Riaz&lt;br /&gt;
* [[Zirkoniumdioxid]] av Olov&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Trä ==&lt;br /&gt;
* [[Paper]] av [[Sten]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träslag ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Bambu]] av Zacharias&lt;br /&gt;
* [[Björk]] av Micke P&lt;br /&gt;
* [[Ek]] Simon B&lt;br /&gt;
* [[Furu]] Robin och Tilla&lt;br /&gt;
* [[Lignum Vitae]] Noah&lt;br /&gt;
* [[Kork]] Gustav L&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bygg ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Gipsskiva]] av Josefine&lt;br /&gt;
* [[MDF]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[HDF]] av Viktor&lt;br /&gt;
* [[Plywood]] av Mikael&lt;br /&gt;
* [[Spånskiva]]™® Anton Nordström&lt;br /&gt;
* [[Tegel]]&lt;br /&gt;
* [[Mineralull]] AV BABYOLON&lt;br /&gt;
* [[kalksten]] av Emil&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träprodukter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Papper]] Av: Daniel&lt;br /&gt;
* [[Wellpapp]] av Elin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Fiber==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aramid]] av Ali&lt;br /&gt;
*[[Ull]] av Saman&lt;br /&gt;
* [[Glasfiber]] av Aron&lt;br /&gt;
* [[Hampa]] av Nikita&lt;br /&gt;
* [[Bomull]] av Sandel&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] bokad av Daniel åkerman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Övrigt ==&lt;br /&gt;
* [[Amalgam]] av Rahbz Jr.&lt;br /&gt;
* [[Silke]] av Märta Ballardini&lt;br /&gt;
* [[Linoleum]] av Fatou the Boss&lt;br /&gt;
* [[vatten]] av Maximus&lt;br /&gt;
* [[Betong]] av Nazar Rahimi&lt;br /&gt;
* [[Gips]] av David.K&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Nikola Pepivani</name></author>
	</entry>
</feed>