Wikiskola - Användarbidrag [sv]

Appar

2017-02-16T07:30:16Z

Nazar R.: /* Nazars Quiz */

== Uppgift: skapa en app ==

Du väljer själv vad den ska handla om men försök välja ett behov som inte kräver en databaslösning.

Om du inte kommer på något så kan du göra en app som beräknar något eller använder action blocks på något sätt.

Ett alternativ är att göra en pluggapp med Pomodorometoden.
* [https://en.wikipedia.org/wiki/Pomodoro_Technique Wikipedia om Pomodoro]
* [http://lifehacker.com/productivity-101-a-primer-to-the-pomodoro-technique-1598992730 Lifehacker]
*

== Redovisning ==
[[Fil:Skärmavbild 2017-02-02 kl. 11.06.04.png|400px|höger]]

När du ska redovisa trycker du på Publish. Länken ser du högst upp. Inbäddningskod får du med den högra knappen, se figur.

# lägg in din länk på '''Progress: F1'''
# Redovisning i tvärgrupper på måndag (idé, lösning, reflektion, respons)
# Visa gärna din app genom att bädda in den nedan

Du kan lämna din länk nu och jobba vidare för det är en livelänk. När vi bedömer ser vi den senaste versionen.

== Exempel på appar tillverkade med Weld.io ==

=== Håkans ===

Det här ska bli en app där man kan hitta bilder på sig själv när man seglar.

<html>
<iframe width="600" height="400" src="https://www.weld.io/håkan-elderstigs-website-3/?embed=true" frameborder="0"></iframe>
</html>

=== Nazars Quiz ===

<html>
<iframe width="400" height="600" src="https://www.weld.io/nazar-2010s-project/?embed=true" frameborder="0"></iframe>
</html>

=== Sarahs mästerverk (Joke adventure) ===
<html>
<iframe width="600" height="400" src="https://www.weld.io/sarahs-project/?embed=true" frameborder="0"></iframe>
</html>

=== Linn ===
<html>
<iframe width="600" height="400" src="https://www.weld.io/linns-project-2/?embed=true" frameborder="0"></iframe>
</html>

=== Elenas ===

Det ska bli en matte app för 5-10 års.
Av Elena

<html>
<iframe width="350" height="600" src="https://www.weld.io/elena-gorciacovs-website-2/?embed=true" frameborder="0"></iframe>
</html>

=== Martins illusioner ===

<html>
<iframe width="600" height="400" src="https://www.weld.io/snowdudes-project/?embed=true" frameborder="0"></iframe>
</html>

=== Roman och Dimtris ===

: [[Windows 10.1 Pro]] <----- Tryck Här!!!

=== Erikas ===
Det här ska bli en app där man kan spara info om sina ridpass och sedan titta på statistik.

<html>
<iframe width="350" height="600" src="https://www.weld.io/erikas-website/?embed=true" frameborder="0"></iframe>
</html>

=== Nasim och Rebecka ===

<html>
<iframe width="600" height="400" src="https://www.weld.io/rebeckas-website-3/?embed=true" frameborder="0"></iframe>
</html>

=== Vem är nästa talang? ===

Appar

2017-02-16T07:29:44Z

Nazar R.: /* Nazars Quiz */

== Uppgift: skapa en app ==

Du väljer själv vad den ska handla om men försök välja ett behov som inte kräver en databaslösning.

Om du inte kommer på något så kan du göra en app som beräknar något eller använder action blocks på något sätt.

Ett alternativ är att göra en pluggapp med Pomodorometoden.
* [https://en.wikipedia.org/wiki/Pomodoro_Technique Wikipedia om Pomodoro]
* [http://lifehacker.com/productivity-101-a-primer-to-the-pomodoro-technique-1598992730 Lifehacker]
*

== Redovisning ==
[[Fil:Skärmavbild 2017-02-02 kl. 11.06.04.png|400px|höger]]

När du ska redovisa trycker du på Publish. Länken ser du högst upp. Inbäddningskod får du med den högra knappen, se figur.

# lägg in din länk på '''Progress: F1'''
# Redovisning i tvärgrupper på måndag (idé, lösning, reflektion, respons)
# Visa gärna din app genom att bädda in den nedan

Du kan lämna din länk nu och jobba vidare för det är en livelänk. När vi bedömer ser vi den senaste versionen.

== Exempel på appar tillverkade med Weld.io ==

=== Håkans ===

Det här ska bli en app där man kan hitta bilder på sig själv när man seglar.

<html>
<iframe width="600" height="400" src="https://www.weld.io/håkan-elderstigs-website-3/?embed=true" frameborder="0"></iframe>
</html>

=== Nazars Quiz ===

<html>
<iframe width="400" height="400" src="https://www.weld.io/nazar-2010s-project/?embed=true" frameborder="0"></iframe>
</html>

=== Sarahs mästerverk (Joke adventure) ===
<html>
<iframe width="600" height="400" src="https://www.weld.io/sarahs-project/?embed=true" frameborder="0"></iframe>
</html>

=== Linn ===
<html>
<iframe width="600" height="400" src="https://www.weld.io/linns-project-2/?embed=true" frameborder="0"></iframe>
</html>

=== Elenas ===

Det ska bli en matte app för 5-10 års.
Av Elena

<html>
<iframe width="350" height="600" src="https://www.weld.io/elena-gorciacovs-website-2/?embed=true" frameborder="0"></iframe>
</html>

=== Martins illusioner ===

<html>
<iframe width="600" height="400" src="https://www.weld.io/snowdudes-project/?embed=true" frameborder="0"></iframe>
</html>

=== Roman och Dimtris ===

: [[Windows 10.1 Pro]] <----- Tryck Här!!!

=== Erikas ===
Det här ska bli en app där man kan spara info om sina ridpass och sedan titta på statistik.

<html>
<iframe width="350" height="600" src="https://www.weld.io/erikas-website/?embed=true" frameborder="0"></iframe>
</html>

=== Nasim och Rebecka ===

<html>
<iframe width="600" height="400" src="https://www.weld.io/rebeckas-website-3/?embed=true" frameborder="0"></iframe>
</html>

=== Vem är nästa talang? ===

Appar

2017-02-16T07:28:44Z

Nazar R.: /* Nazars Quiz */

== Uppgift: skapa en app ==

Du väljer själv vad den ska handla om men försök välja ett behov som inte kräver en databaslösning.

Om du inte kommer på något så kan du göra en app som beräknar något eller använder action blocks på något sätt.

Ett alternativ är att göra en pluggapp med Pomodorometoden.
* [https://en.wikipedia.org/wiki/Pomodoro_Technique Wikipedia om Pomodoro]
* [http://lifehacker.com/productivity-101-a-primer-to-the-pomodoro-technique-1598992730 Lifehacker]
*

== Redovisning ==
[[Fil:Skärmavbild 2017-02-02 kl. 11.06.04.png|400px|höger]]

När du ska redovisa trycker du på Publish. Länken ser du högst upp. Inbäddningskod får du med den högra knappen, se figur.

# lägg in din länk på '''Progress: F1'''
# Redovisning i tvärgrupper på måndag (idé, lösning, reflektion, respons)
# Visa gärna din app genom att bädda in den nedan

Du kan lämna din länk nu och jobba vidare för det är en livelänk. När vi bedömer ser vi den senaste versionen.

== Exempel på appar tillverkade med Weld.io ==

=== Håkans ===

Det här ska bli en app där man kan hitta bilder på sig själv när man seglar.

<html>
<iframe width="600" height="400" src="https://www.weld.io/håkan-elderstigs-website-3/?embed=true" frameborder="0"></iframe>
</html>

== Nazars Quiz ==

<html>
<iframe width="600" height="700" src="https://www.weld.io/nazar-2010s-project/?embed=true" frameborder="0"></iframe>
</html>

=== Sarahs mästerverk (Joke adventure) ===
<html>
<iframe width="600" height="400" src="https://www.weld.io/sarahs-project/?embed=true" frameborder="0"></iframe>
</html>

=== Linn ===
<html>
<iframe width="600" height="400" src="https://www.weld.io/linns-project-2/?embed=true" frameborder="0"></iframe>
</html>

=== Elenas ===

Det ska bli en matte app för 5-10 års.
Av Elena

<html>
<iframe width="350" height="600" src="https://www.weld.io/elena-gorciacovs-website-2/?embed=true" frameborder="0"></iframe>
</html>

=== Martins illusioner ===

<html>
<iframe width="600" height="400" src="https://www.weld.io/snowdudes-project/?embed=true" frameborder="0"></iframe>
</html>

=== Roman och Dimtris ===

: [[Windows 10.1 Pro]] <----- Tryck Här!!!

=== Erikas ===
Det här ska bli en app där man kan spara info om sina ridpass och sedan titta på statistik.

<html>
<iframe width="350" height="600" src="https://www.weld.io/erikas-website/?embed=true" frameborder="0"></iframe>
</html>

=== Nasim och Rebecka ===

<html>
<iframe width="600" height="400" src="https://www.weld.io/rebeckas-website-3/?embed=true" frameborder="0"></iframe>
</html>

=== Vem är nästa talang? ===

Appar

2017-02-16T07:27:57Z

Nazar R.: /* Håkans */

== Uppgift: skapa en app ==

Du väljer själv vad den ska handla om men försök välja ett behov som inte kräver en databaslösning.

Om du inte kommer på något så kan du göra en app som beräknar något eller använder action blocks på något sätt.

Ett alternativ är att göra en pluggapp med Pomodorometoden.
* [https://en.wikipedia.org/wiki/Pomodoro_Technique Wikipedia om Pomodoro]
* [http://lifehacker.com/productivity-101-a-primer-to-the-pomodoro-technique-1598992730 Lifehacker]
*

== Redovisning ==
[[Fil:Skärmavbild 2017-02-02 kl. 11.06.04.png|400px|höger]]

När du ska redovisa trycker du på Publish. Länken ser du högst upp. Inbäddningskod får du med den högra knappen, se figur.

# lägg in din länk på '''Progress: F1'''
# Redovisning i tvärgrupper på måndag (idé, lösning, reflektion, respons)
# Visa gärna din app genom att bädda in den nedan

Du kan lämna din länk nu och jobba vidare för det är en livelänk. När vi bedömer ser vi den senaste versionen.

== Exempel på appar tillverkade med Weld.io ==

=== Håkans ===

Det här ska bli en app där man kan hitta bilder på sig själv när man seglar.

<html>
<iframe width="600" height="400" src="https://www.weld.io/håkan-elderstigs-website-3/?embed=true" frameborder="0"></iframe>
</html>

== Nazars Quiz ==

<html>
<iframe width="600" height="400" src="https://www.weld.io/nazar-2010s-project/?embed=true" frameborder="0"></iframe>
</html>

=== Sarahs mästerverk (Joke adventure) ===
<html>
<iframe width="600" height="400" src="https://www.weld.io/sarahs-project/?embed=true" frameborder="0"></iframe>
</html>

=== Linn ===
<html>
<iframe width="600" height="400" src="https://www.weld.io/linns-project-2/?embed=true" frameborder="0"></iframe>
</html>

=== Elenas ===

Det ska bli en matte app för 5-10 års.
Av Elena

<html>
<iframe width="350" height="600" src="https://www.weld.io/elena-gorciacovs-website-2/?embed=true" frameborder="0"></iframe>
</html>

=== Martins illusioner ===

<html>
<iframe width="600" height="400" src="https://www.weld.io/snowdudes-project/?embed=true" frameborder="0"></iframe>
</html>

=== Roman och Dimtris ===

: [[Windows 10.1 Pro]] <----- Tryck Här!!!

=== Erikas ===
Det här ska bli en app där man kan spara info om sina ridpass och sedan titta på statistik.

<html>
<iframe width="350" height="600" src="https://www.weld.io/erikas-website/?embed=true" frameborder="0"></iframe>
</html>

=== Nasim och Rebecka ===

<html>
<iframe width="600" height="400" src="https://www.weld.io/rebeckas-website-3/?embed=true" frameborder="0"></iframe>
</html>

=== Vem är nästa talang? ===

Miniräknare

2017-01-17T19:56:31Z

Nazar R.: /* Teknisk Beskrivning */

=Behov=
Så länge som den har funnits så har nästan all vetenskap krävt viss användning av matte. I takt med att vetenskap och mattematik har blivit mer avanserad så har snabbare och mer exakta medel krävts för att göra uträkningar. När miniräknaren kom till marknaden så uppfyllde den precis dom kraven.
==Innan Miniräknare==
runt åren 1620-1630 så uppfans och räknestickan, ett värktyg som använder en logarytmisk skala för att göra uträkningar. Genom att förskjuta två skalor längs med varandra så kan användaren göra multipklication och divition. I senare modeller så kan man även göra andra uträkningar så som rötter, trigrometrifunktioner eller naturliga logaritmer. Räknestickan kom att användas och utäcklas fram till 70-talet, då miniräknaren tog över
===brister med räknestickan===
Miniräknaren erbjuder flera egenskaper som räknestickan inte gör. till o börja med så är den betydligt snabbare och lättare att använda. Den är även betydligt mer precis. Med en räknestickan så måste användaren läsa av svaret på en tallinje. Detta ger sällan mer en tre siffrors precision. En miniräknare visar istället det exacta svaret på en display. I takt med att vetenskapen krävde mer avanserade uträkningar och högre precition så blev räknestickan för trubbig.
==Jämförelse med Maslows Behovstrappa==
För att på större djup förstå behovet som gav upphov till miniräknaren så kan man jämföra den med Maslows Behovstrappa. detta är en model som visar behov efter hur stora dom är för en individ. Om man analyserar vilka behov som miniräknaren upfyller inom denna modell så ser man att den har mest betydelse för självförvärkligande men även en viss betydelse för personlig säkerhet.
===Självförverkligande===
Om man arbetade inom ett område som krävde mattematiska uträkningar på 70-talet så gjorde miniräknaren att man kunde nå betydligt längre med sitt jobb. När man på 70talet bytte ut sin räknesticka mot en miniräknare så kunde man inte bara ge snabbare svar, utan även mer precisa.
===Personlig säkerhet===
Miniräknaren kan han stärkt personlig säkerhet på flera sätt, till o börja med så ger den en större säkerhet då ens uträkningar är mer precisa. Den är även mycket lättare att använda vilket gjorde att folk som tidigare inte kunde så mycket om matte, nu kan göra flera olika uträkningar som tidigare bara gjordes av mattematiker. lite på samma sätt som internet har låtit folk googla sina symptom om dom är sjuka så har miniräknaren gjort att folk själva kan göra uträkningar.
==Källor==
https://en.wikipedia.org/wiki/Maslow's_hierarchy_of_needs
https://en.wikipedia.org/wiki/Slide_rule
https://en.wikipedia.org/wiki/Calculator
=Teknisk Beskrivning=

{{#ev:youtube | rqTqWNakKKs | 400 | right}}

'''Vad händer när du trycker på en knapp på din miniräknare?'''
(Detta är bara det ”grundliga”. Om jag skulle fördjupa mig i detta så skulle jag nästan aldrig bli klar med mitt arbete.)

1. När du trycker på knapp på din räknare, komprimerar du gummimembranet under den. Detta är en typ av en miniatyr studsmatta som har en liten gummiknapp placerad direkt under varje tangent och ett ihåligt utrymme under det. När du trycker på en knapp, sitter den platt på membranet direkt under den.

2. När gummiknappen trycks ner görs det en elektrisk kontakt mellan två lager i tangentbordet, sensorn, som är under, och tangentbords kretsen upptäcker detta.

3. Processorn känner av vilken tangent du tryckt på miniräknaren.

4. En krets i processorn aktiverar lämpliga segment på displayen som motsvarar det nummer du har tryckt.

5. Om du trycker fler nummer så kommer processorn visa upp dem på displayen och den kommer att fortsätta göra detta tills du trycker på en av funktionstangenterna (t.ex. +, -, ×, ÷). Anta att du trycker på + knappen. Räknaren kommer att lagra det nummer du trycker på i ett litet minne som kallas ett register.

Då kommer allting på skärmen att försvinna för tillfället tills du trycker på nya nummer. När du anger en annan siffra så kommer processorn att visa det siffra-för-siffra som tidigare och förvara den i ett annat register. Slutligen, när du trycker på = knappen så kommer räknaren lägga innehållet från de olika registren tillsammans och visa resultatet.

'''Vad sägs det i filmen, åt höger?'''

När siffran "1" trycks på räknaren så ändras signalen till en elektrisk puls som motsvarar ett binärt tal som datorn kan förstå. Det leds genom styrenheten, som i sin tur orsakas av läsminnet för att lagra den elektroniska signalen i direktminnet eller RAM-minnet för senare kunna bearbetas av en delikata. Signalen leds genom display avkodaren till displayen. Samma väg fattas av elektroniska pulser som representerar plustecknet och siffran 3. När ”likamed-knappen” är tryckt så är ALU (Arithmetic Logic Unit) instruerad att överföra de lagrade siffrorna till RAM-minnet och sedan lägga ihop de. Efter att de två talen har lagts ihop så lagras summan i RAM-minnet. Sedan så sänds det en dubbel signal genom displayen med avkodare till displayen med den totala summan, som slutligen visas på miniräknarens skärm.

'''Källor'''

http://www.explainthatstuff.com/calculators.html

https://www.youtube.com/watch?v=rqTqWNakKKs (video)

https://en.wikipedia.org/wiki/Calculator

http://www.encyclopedia.com/science-and-technology/technology/technology-terms-and-concepts/calculator

{{clear}}

=Företag=
conor

=Samhällspåverkan=
Märta

Miniräknare

2017-01-17T19:54:50Z

Nazar R.: /* Teknisk Beskrivning */

=Behov=
Så länge som den har funnits så har nästan all vetenskap krävt viss användning av matte. I takt med att vetenskap och mattematik har blivit mer avanserad så har snabbare och mer exakta medel krävts för att göra uträkningar. När miniräknaren kom till marknaden så uppfyllde den precis dom kraven.
==Innan Miniräknare==
runt åren 1620-1630 så uppfans och räknestickan, ett värktyg som använder en logarytmisk skala för att göra uträkningar. Genom att förskjuta två skalor längs med varandra så kan användaren göra multipklication och divition. I senare modeller så kan man även göra andra uträkningar så som rötter, trigrometrifunktioner eller naturliga logaritmer. Räknestickan kom att användas och utäcklas fram till 70-talet, då miniräknaren tog över
===brister med räknestickan===
Miniräknaren erbjuder flera egenskaper som räknestickan inte gör. till o börja med så är den betydligt snabbare och lättare att använda. Den är även betydligt mer precis. Med en räknestickan så måste användaren läsa av svaret på en tallinje. Detta ger sällan mer en tre siffrors precision. En miniräknare visar istället det exacta svaret på en display. I takt med att vetenskapen krävde mer avanserade uträkningar och högre precition så blev räknestickan för trubbig.
==Jämförelse med Maslows Behovstrappa==
För att på större djup förstå behovet som gav upphov till miniräknaren så kan man jämföra den med Maslows Behovstrappa. detta är en model som visar behov efter hur stora dom är för en individ. Om man analyserar vilka behov som miniräknaren upfyller inom denna modell så ser man att den har mest betydelse för självförvärkligande men även en viss betydelse för personlig säkerhet.
===Självförverkligande===
Om man arbetade inom ett område som krävde mattematiska uträkningar på 70-talet så gjorde miniräknaren att man kunde nå betydligt längre med sitt jobb. När man på 70talet bytte ut sin räknesticka mot en miniräknare så kunde man inte bara ge snabbare svar, utan även mer precisa.
===Personlig säkerhet===
Miniräknaren kan han stärkt personlig säkerhet på flera sätt, till o börja med så ger den en större säkerhet då ens uträkningar är mer precisa. Den är även mycket lättare att använda vilket gjorde att folk som tidigare inte kunde så mycket om matte, nu kan göra flera olika uträkningar som tidigare bara gjordes av mattematiker. lite på samma sätt som internet har låtit folk googla sina symptom om dom är sjuka så har miniräknaren gjort att folk själva kan göra uträkningar.
==Källor==
https://en.wikipedia.org/wiki/Maslow's_hierarchy_of_needs
https://en.wikipedia.org/wiki/Slide_rule
https://en.wikipedia.org/wiki/Calculator
=Teknisk Beskrivning=

{{#ev:youtube | rqTqWNakKKs | 400 | right}}

'''Vad händer när du trycker på en knapp på din miniräknare?'''
(Detta är bara det ”grundliga”. Om jag skulle fördjupa mig i detta så skulle jag nästan aldrig bli klar med mitt arbete.)

1. När du trycker på knapp på din räknare, komprimerar du gummimembranet under den. Detta är en typ av en miniatyr studsmatta som har en liten gummiknapp placerad direkt under varje tangent och ett ihåligt utrymme under det. När du trycker på en knapp, sitter den platt på membranet direkt under den.

2. När gummiknappen trycks ner görs det en elektrisk kontakt mellan två lager i tangentbordet, sensorn, som är under, och tangentbords kretsen upptäcker detta.

3. Processorn känner av vilken tangent du tryckt på miniräknaren.

4. En krets i processorn aktiverar lämpliga segment på displayen som motsvarar det nummer du har tryckt.

5. Om du trycker fler nummer så kommer processorn visa upp dem på displayen och den kommer att fortsätta göra detta tills du trycker på en av funktionstangenterna (t.ex. +, -, ×, ÷). Anta att du trycker på + knappen. Räknaren kommer att lagra det nummer du trycker på i ett litet minne som kallas ett register.

Då kommer allting på skärmen att försvinna för tillfället tills du trycker på nya nummer. När du anger en annan siffra så kommer processorn att visa det siffra-för-siffra som tidigare och förvara den i ett annat register. Slutligen, när du trycker på = knappen så kommer räknaren lägga innehållet från de olika registren tillsammans och visa resultatet.

'''Vad sägs det i filmen, åt höger?'''

När siffran "1" trycks på räknaren så ändras signalen till en elektrisk puls som motsvarar ett binärt tal som datorn kan förstå. Det leds genom styrenheten, som i sin tur orsakas av läsminnet för att lagra den elektroniska signalen i direktminnet eller RAM-minnet för senare kunna bearbetas av en delikata. Signalen leds genom display avkodaren till displayen. Samma väg fattas av elektroniska pulser som representerar plustecknet och siffran 3. När ”likamed-knappen” är tryckt så är ALU (Arithmetic Logic Unit) instruerad att överföra de lagrade siffrorna till RAM-minnet och sedan lägga ihop de. Efter att de två talen har lagts ihop så lagras summan i RAM-minnet. Sedan så sänds det en dubbel signal genom displayen med avkodare till displayen med den totala summan, som slutligen visas på miniräknarens skärm.

{{clear}}

=Företag=
conor

=Samhällspåverkan=
Märta

Miniräknare

2017-01-17T19:17:06Z

Nazar R.: /* Teknisk Beskrivning */

=Behov=
Så länge som den har funnits så har nästan all vetenskap krävt viss användning av matte. I takt med att vetenskap och mattematik har blivit mer avanserad så har snabbare och mer exakta medel krävts för att göra uträkningar. När miniräknaren kom till marknaden så uppfyllde den precis dom kraven.
==Innan Miniräknare==
runt åren 1620-1630 så uppfans och räknestickan, ett värktyg som använder en logarytmisk skala för att göra uträkningar. Genom att förskjuta två skalor längs med varandra så kan användaren göra multipklication och divition. I senare modeller så kan man även göra andra uträkningar så som rötter, trigrometrifunktioner eller naturliga logaritmer. Räknestickan kom att användas och utäcklas fram till 70-talet, då miniräknaren tog över
===brister med räknestickan===
Miniräknaren erbjuder flera egenskaper som räknestickan inte gör. till o börja med så är den betydligt snabbare och lättare att använda. Den är även betydligt mer precis. Med en räknestickan så måste användaren läsa av svaret på en tallinje. Detta ger sällan mer en tre siffrors precision. En miniräknare visar istället det exacta svaret på en display. I takt med att vetenskapen krävde mer avanserade uträkningar och högre precition så blev räknestickan för trubbig.
==Jämförelse med Maslows Behovstrappa==
För att på större djup förstå behovet som gav upphov till miniräknaren så kan man jämföra den med Maslows Behovstrappa. detta är en model som visar behov efter hur stora dom är för en individ. Om man analyserar vilka behov som miniräknaren upfyller inom denna modell så ser man att den har mest betydelse för självförvärkligande men även en viss betydelse för personlig säkerhet.
===Självförverkligande===
Om man arbetade inom ett område som krävde mattematiska uträkningar på 70-talet så gjorde miniräknaren att man kunde nå betydligt längre med sitt jobb. När man på 70talet bytte ut sin räknesticka mot en miniräknare så kunde man inte bara ge snabbare svar, utan även mer precisa.
===Personlig säkerhet===
Miniräknaren kan han stärkt personlig säkerhet på flera sätt, till o börja med så ger den en större säkerhet då ens uträkningar är mer precisa. Den är även mycket lättare att använda vilket gjorde att folk som tidigare inte kunde så mycket om matte, nu kan göra flera olika uträkningar som tidigare bara gjordes av mattematiker. lite på samma sätt som internet har låtit folk googla sina symptom om dom är sjuka så har miniräknaren gjort att folk själva kan göra uträkningar.
==Källor==
https://en.wikipedia.org/wiki/Maslow's_hierarchy_of_needs
https://en.wikipedia.org/wiki/Slide_rule
https://en.wikipedia.org/wiki/Calculator
=Teknisk Beskrivning=

{{#ev:youtube | rqTqWNakKKs | 400 | right}}

'''Vad händer när du trycker på en knapp på din miniräknare?'''
(Detta är bara det ”grundliga”. Om jag skulle fördjupa mig i detta så skulle jag nästan aldrig bli klar med mitt arbete.)

1. När du trycker på knapp på din räknare, komprimerar du gummimembranet under den. Detta är en typ av en miniatyr studsmatta som har en liten gummiknapp placerad direkt under varje tangent och ett ihåligt utrymme under det. När du trycker på en knapp, sitter den platt på membranet direkt under den.

2. När gummiknappen trycks ner görs det en elektrisk kontakt mellan två lager i tangentbordet, sensorn, som är under, och tangentbords kretsen upptäcker detta.

3. Processorn känner av vilken tangent du tryckt på miniräknaren.

4. En krets i processorn aktiverar lämpliga segment på displayen som motsvarar det nummer du har tryckt.

5. Om du trycker fler nummer så kommer processorn visa upp dem på displayen och den kommer att fortsätta göra detta tills du trycker på en av funktionstangenterna (t.ex. +, -, ×, ÷). Anta att du trycker på + knappen. Räknaren kommer att lagra det nummer du trycker på i ett litet minne som kallas ett register.

Då kommer allting på skärmen att försvinna för tillfället tills du trycker på nya nummer. När du anger en annan siffra så kommer processorn att visa det siffra-för-siffra som tidigare och förvara den i ett annat register. Slutligen, när du trycker på = knappen så kommer räknaren lägga innehållet från de olika registren tillsammans och visa resultatet.

{{clear}}

=Företag=
conor

=Samhällspåverkan=
Märta

Miniräknare

2017-01-17T09:36:27Z

Nazar R.: /* Teknisk Beskrivning */

Miniräknare

2017-01-17T09:16:43Z

Nazar R.: /* Teknisk Beskrivning */

Miniräknare

2017-01-17T09:15:37Z

Nazar R.: /* Teknisk Beskrivning */

Unity3D

2016-12-20T09:45:43Z

Nazar R.: /* Den roliga varianten */

== Vad ska vi göra med Unity? ==

{{malruta | Unity3D

: Vi ska lära oss grunderna i Unity3D genom att gå igenom en tutorial Roll a Ball.
: Vi ska lära oss lite C#}}

Unity är en avancerad spelmotor där vi kan göra spel. Vi kan använda objekt som vi konstruerat i SketchUp vilket är kul. Efter att vi har gått igenom hela tutorialen kan vi lägga in vår cadd av skolan och skapa vårt personliga spel. Sedan sätter bara fantasin gränser för vad du kan bygga vidare med Unity och SketchUp. Du kommer att lära dig en del programmering i C# på vägen men även Javascript om man vill..

Här finns min demo - [http://www.tankesatt.se/wp-content/uploads/2016/01/Rulla-boll-i-TIS-Sto-Mac.app_.zip Rulla Boll TIS Sto Mac]..

Läs gärna detta blogginlägg om att [http://www.tankesatt.se/vi-kan-skapa-egna-spel/ Vi kan skapa spel].

== Ladda ner Unity ==

[http://unity3d.com/get-unity Ladda ner här].

Nedladdningen tar förstås tid på lektionen så ni får göra färdigt senare (i skolan eller hemma).

== Hemarbete ==

Du kommer att gå igenom en tutorial för att lära dig grunderna i Unity3D. Det är samma tutorial som jag gjorde i det exempel som jag bloggat om. Denna tutorial består av sammanlagt nio filmer som du ska se.

=== Jobba på lektionen ===

Här finns hela tutorial, nio delar:
: [http://unity3d.com/learn/tutorials/projects/roll-a-ball/set-up?playlist=17141 Roll a Ball]

Vi tittar tillsammans på:
: Introduction
: Del 1

=== Läxa ===

Gör tutorial Del 1 och del 2 hemma.

Tänk på att du kan behöva pausa filmen då och då för att verkligen kunna göra exakt det som han gör i filmen. På det här sättet lär du dig Unity på ett bra sätt..

=== Ljussättning ===

[https://blogs.unity3d.com/2015/02/18/working-with-physically-based-shading-a-practical-approach/ WORKING WITH PHYSICALLY-BASED SHADING: A PRACTICAL APPROACH]

=== Koden finns i javaScript ===

På [http://www.codeproject.com/Articles/867743/Unity-D-Ball-Roller CodeProject] finns en kort sammanfattning av hur Roll-a-Ball konstrueras i Unity3D. Där till kodsnuttar i JavaScript.

Om man kan Unity3D är det säkert möjligt att bygga spelet på en kvart halvtimme ungefär.

== Ta in en ritning från SketchUp ==

Om du tar in en ritning på exempelvis skolan från SketchUp i ditt spel med kuberna från Roll-a-Ball-tutorialen så blir det roligare. Jag har bloggat om det i [http://www.tankesatt.se/vi-kan-skapa-egna-spel/ Vi kan skapa spel]. Hur du gör ser du i filmen nedan.
'''
Så här gör du'''

* Markera hela din konstruktion i SketchUp
* Export, 3D Model, Collada .dae
* Import i Unity sker automatiskt om du sparar i assetmappen.
* Lägg ett block (förstora det du har från spelet) under hela skolan så klotet inte ramlar igenom
* I Unity, markera skolan, Add component, Physics, Mesh Collider

{{#ev:youtube| vGkdNlpYgzs |340 | left }}

{{clear}}

=== Ny om hur collider funkar ===

# lägg .dae-filen i en mapp så syns den i Projektmappen i Unity.
# Klicka på ikonen av .dae filen i project - Assets och på inspector ser du en check box Generate colliders. Import settings
# öppna mappen och dra över .dae till Hierarchy

=== Lägg till mer spelfunktionalitet ===

[https://unity3d.com/learn/tutorials/projects/2d-roguelike-tutorial/adding-ui-level-transitions Adding UI & Level Transitions] kan vara användbar om du vill bygga ett bättre spel.

Pröva gärna [https://unity3d.com/learn/tutorials/topics/multiplayer-networking/couch-wars-local-multiplayer-basics Couch Wars: Local Multiplayer Basics] från en sida med exempel på [https://unity3d.com/learn/tutorials/topics/multiplayer-networking Multiplayer Networking]

=== Destroy GameObject ===

[https://unity3d.com/learn/tutorials/topics/scripting/destroy Destroy GameObject]

== Inlämning ==

Vi läger upp våra färdiga spel på en [http://swiki.se/entreprenorskap/unityspel/ WordPresswebbplats].

=== Den tråkiga varianten ===

Lämna in en spelbar fil (.app).

: Om filen är mindre än 10 MB: Lägg den på Progress, Teknik 1, '''F3 - Problemlösning.'''
: Annars: Döp filen med ditt namn så jag vet vem som ska bedömas. Lägg den på min minnessticka.

=== Den roliga varianten ===
[[Fil:Skärmavbild 2016-12-20 kl. 10.43.56.png|höger]]
[[Fil:Skärmavbild 2016-12-19 kl. 20.26.00.png|340px|höger]]

I korthet går det till så här:
* I Unity: File - Build Settings
* Scrolla ner och klicka på WebGL
* Knapp med info: "Download WebGL module"
* Stata om Unity
* File - Build Settings - Platform Switch - WebGL
* Build and Run.
* Döp din fil med ditt namn och använd inte mellanslag eller speciella tecken

Det ger dig en index.html-fil och två mappar; Release samt TemplateData. Dessa filer ska du lämna in till mig. Låt alla filer och mappar ligga i en mapp med ditt namn.

Jag kommer då att ftp:a filerna till swiki.se/entreprenörskap/unity

Därefter kan man länka till filerna från sidan i WordPress. Och då har du ditt spel spelklart för webben.

Fil:Skärmavbild 2016-12-20 kl. 10.43.56.png

2016-12-20T09:45:10Z

Nazar R.:

Betong2

2016-10-04T16:36:30Z

Nazar R.: /* Materialegenskaper: */

== Materialegenskaper: ==

[[File:Constructing Concrete Kerb And Channel.jpg| 440px | right |Constructing Concrete Kerb And Channel]]

: Densitet: 2400kg/m^3
: Hårdhet Mohs skala: (Uppgift saknas)
: Längdutvidgningskoefficient: 8-12k^-1
: Värmeledningsförmåga: 1,7 [W/(m K)]
: Resistivitet: (Uppgift saknas)

== Användning ==
Att vara en av de mest mångsidiga byggmaterial är det betong och används i många former av byggande. Armerad betong används för att bygga kolumner och däck i höghus. Det gjorde man även på 1960-talet för att ersätta stålbalkar och stålgallergolv. Betong används oftast i bostadsområden, uppfarter, husgrunder, väggar, liksom många andra användningsområden såsom beläggning och bromsa och gutter applikationer.

== Säkerhet ==
Betong är säkert och hälsosamt för hyresgäster. Att vara en inert konstruktionsmaterial, så kan inte betong brinna. Betong varken möglar eller får röta, vilket är bra på så sätt att man kan ha det länge innan det behövs att man ska köpa in nytt för att bygga om igen. Detta ser jag bara vara positivt, då man spar väldigt mycket och tid. Det beror såklart också på hur bra betongen är. Man har en ”skala” för hur bra en viss slags betong är, det är mellan 8-12. Varför man just har från 8-12 och inte från 1-5? Ingen aning!

Eftersom att betong inte har några flyktiga avgaser är det organiska föreningar och ger därför utmärkt inomhusluftens kvalitet. Överlägsen kvalitet konstruktion hjälper till att förhindra införsel av pollen, damm och andra luftburna föroreningar.

Betong är en känd kvantitet till designers, ingenjörer och byggare. Byggteknik har förfinats med tiden och är väl förstått, till skillnad från nya material och system som kan äventyra hälsa och säkerheten.

Den strukturella integriteten hos betong ger extra skydd mot jordbävningar och hårt väder. Tack vare solid konstruktion och fördelarna med termisk massa, ger konkreta överlägset skydd mot effekterna av utomhus temperatursvängningar, vilket innebär en dragfri inre miljö och konsekvent rumstemperaturer, året runt.

== Historia ==
Betong är en av matrealen som människan har använt lång i historien. Man började använda det i Romarriket. Det blev dock inte så himla populärt, så man slutade att använda betong. Någon gång år 1414 så började man att använda betong igen, men den här gången var det i ett kloster i Schweiz. Dock så dröjde det flera sekel innan folk i andra länder började med användningen av betong.

År 1759 var det en engelsk arkitekt, med namnet John Smeaton, som hade ett fundament av betong till en fyr som byggdes vid den Engelska Kanalen. Den blev väldigt känd och det blev även betongen. Det tog inte alls lång tid innan man började använda betong. Betongen spred sig alltså ganska snabbt över hela Storbritannien och användes på många sätt. Det tog inte heller lång tid innan man började att skaffa fram mer betong från gruvor. Detta var väldigt bra för landet då det var billigt, enkelt att använda och många människor fick även jobb (både i gruvorna och i byggbranchen).

== Pris ==
Priset på betong är annorlunda beroende på vart du köper det. Det finns även olika slags betonger, tillexempel så finns det finbetong och grovbetong, som kostar ungefär 45kr. Enligt butiken ”Byggmax” så kostar fin- och grovbetong lika mycket, dock så finns det en tredje säck med betong som har ett annat märke och kostar ungefär 10kr mindre.

== Länkar ==
https://sv.wikipedia.org/wiki/Betong

https://www.byggmax.se/gjutning-och-husgrund/cement-och-bruk

http://jordstorpsgrusbetong.se/faktaombetong.html

Betong2

2016-10-04T16:21:32Z

Nazar R.: /* Materialegenskaper: */

== Materialegenskaper: ==

[[File:Constructing Concrete Kerb And Channel.jpg| 440px | right |Constructing Concrete Kerb And Channel]]

Densitet: 2400kg/m^3
hårdhet Mohs skala: (Uppgift saknas)
längdutvidgningskoefficient: 8-12k^-1
värmeledningsförmåga: 1,7 [W/(m K)]
resistivitet: (Uppgift saknas)

== Användning ==
Att vara en av de mest mångsidiga byggmaterial är det betong och används i många former av byggande. Armerad betong används för att bygga kolumner och däck i höghus. Det gjorde man även på 1960-talet för att ersätta stålbalkar och stålgallergolv. Betong används oftast i bostadsområden, uppfarter, husgrunder, väggar, liksom många andra användningsområden såsom beläggning och bromsa och gutter applikationer.

== Säkerhet ==
Betong är säkert och hälsosamt för hyresgäster. Att vara en inert konstruktionsmaterial, så kan inte betong brinna. Betong varken möglar eller får röta, vilket är bra på så sätt att man kan ha det länge innan det behövs att man ska köpa in nytt för att bygga om igen. Detta ser jag bara vara positivt, då man spar väldigt mycket och tid. Det beror såklart också på hur bra betongen är. Man har en ”skala” för hur bra en viss slags betong är, det är mellan 8-12. Varför man just har från 8-12 och inte från 1-5? Ingen aning!

Eftersom att betong inte har några flyktiga avgaser är det organiska föreningar och ger därför utmärkt inomhusluftens kvalitet. Överlägsen kvalitet konstruktion hjälper till att förhindra införsel av pollen, damm och andra luftburna föroreningar.

Betong är en känd kvantitet till designers, ingenjörer och byggare. Byggteknik har förfinats med tiden och är väl förstått, till skillnad från nya material och system som kan äventyra hälsa och säkerheten.

Den strukturella integriteten hos betong ger extra skydd mot jordbävningar och hårt väder. Tack vare solid konstruktion och fördelarna med termisk massa, ger konkreta överlägset skydd mot effekterna av utomhus temperatursvängningar, vilket innebär en dragfri inre miljö och konsekvent rumstemperaturer, året runt.

== Historia ==
Betong är en av matrealen som människan har använt lång i historien. Man började använda det i Romarriket. Det blev dock inte så himla populärt, så man slutade att använda betong. Någon gång år 1414 så började man att använda betong igen, men den här gången var det i ett kloster i Schweiz. Dock så dröjde det flera sekel innan folk i andra länder började med användningen av betong.

År 1759 var det en engelsk arkitekt, med namnet John Smeaton, som hade ett fundament av betong till en fyr som byggdes vid den Engelska Kanalen. Den blev väldigt känd och det blev även betongen. Det tog inte alls lång tid innan man började använda betong. Betongen spred sig alltså ganska snabbt över hela Storbritannien och användes på många sätt. Det tog inte heller lång tid innan man började att skaffa fram mer betong från gruvor. Detta var väldigt bra för landet då det var billigt, enkelt att använda och många människor fick även jobb (både i gruvorna och i byggbranchen).

== Pris ==
Priset på betong är annorlunda beroende på vart du köper det. Det finns även olika slags betonger, tillexempel så finns det finbetong och grovbetong, som kostar ungefär 45kr. Enligt butiken ”Byggmax” så kostar fin- och grovbetong lika mycket, dock så finns det en tredje säck med betong som har ett annat märke och kostar ungefär 10kr mindre.

== Länkar ==
https://sv.wikipedia.org/wiki/Betong

https://www.byggmax.se/gjutning-och-husgrund/cement-och-bruk

http://jordstorpsgrusbetong.se/faktaombetong.html

Betong2

2016-10-04T16:20:49Z

Nazar R.: /* Användning */

== Materialegenskaper: ==

[[File:Constructing Concrete Kerb And Channel.jpg| 440px | right |Constructing Concrete Kerb And Channel]]

: Densitet: Densiteten på betong kan variera men vanligt är att den ligger mellan 2 300 och 2 400 kg/m<sup>3</sup>
: Hårdhet: N/A
: Jängdutvidgningskoefficient:
: Värmeledningsförmåga: N/A
: Resistivitet: N/A [ohmmeter]

== Användning ==
Att vara en av de mest mångsidiga byggmaterial är det betong och används i många former av byggande. Armerad betong används för att bygga kolumner och däck i höghus. Det gjorde man även på 1960-talet för att ersätta stålbalkar och stålgallergolv. Betong används oftast i bostadsområden, uppfarter, husgrunder, väggar, liksom många andra användningsområden såsom beläggning och bromsa och gutter applikationer.

== Säkerhet ==
Betong är säkert och hälsosamt för hyresgäster. Att vara en inert konstruktionsmaterial, så kan inte betong brinna. Betong varken möglar eller får röta, vilket är bra på så sätt att man kan ha det länge innan det behövs att man ska köpa in nytt för att bygga om igen. Detta ser jag bara vara positivt, då man spar väldigt mycket och tid. Det beror såklart också på hur bra betongen är. Man har en ”skala” för hur bra en viss slags betong är, det är mellan 8-12. Varför man just har från 8-12 och inte från 1-5? Ingen aning!

Eftersom att betong inte har några flyktiga avgaser är det organiska föreningar och ger därför utmärkt inomhusluftens kvalitet. Överlägsen kvalitet konstruktion hjälper till att förhindra införsel av pollen, damm och andra luftburna föroreningar.

Betong är en känd kvantitet till designers, ingenjörer och byggare. Byggteknik har förfinats med tiden och är väl förstått, till skillnad från nya material och system som kan äventyra hälsa och säkerheten.

Den strukturella integriteten hos betong ger extra skydd mot jordbävningar och hårt väder. Tack vare solid konstruktion och fördelarna med termisk massa, ger konkreta överlägset skydd mot effekterna av utomhus temperatursvängningar, vilket innebär en dragfri inre miljö och konsekvent rumstemperaturer, året runt.

== Historia ==
Betong är en av matrealen som människan har använt lång i historien. Man började använda det i Romarriket. Det blev dock inte så himla populärt, så man slutade att använda betong. Någon gång år 1414 så började man att använda betong igen, men den här gången var det i ett kloster i Schweiz. Dock så dröjde det flera sekel innan folk i andra länder började med användningen av betong.

År 1759 var det en engelsk arkitekt, med namnet John Smeaton, som hade ett fundament av betong till en fyr som byggdes vid den Engelska Kanalen. Den blev väldigt känd och det blev även betongen. Det tog inte alls lång tid innan man började använda betong. Betongen spred sig alltså ganska snabbt över hela Storbritannien och användes på många sätt. Det tog inte heller lång tid innan man började att skaffa fram mer betong från gruvor. Detta var väldigt bra för landet då det var billigt, enkelt att använda och många människor fick även jobb (både i gruvorna och i byggbranchen).

== Pris ==
Priset på betong är annorlunda beroende på vart du köper det. Det finns även olika slags betonger, tillexempel så finns det finbetong och grovbetong, som kostar ungefär 45kr. Enligt butiken ”Byggmax” så kostar fin- och grovbetong lika mycket, dock så finns det en tredje säck med betong som har ett annat märke och kostar ungefär 10kr mindre.

== Länkar ==
https://sv.wikipedia.org/wiki/Betong

https://www.byggmax.se/gjutning-och-husgrund/cement-och-bruk

http://jordstorpsgrusbetong.se/faktaombetong.html

Betong2

2016-10-04T16:19:56Z

Nazar R.: /* Säkerhet */

== Materialegenskaper: ==

[[File:Constructing Concrete Kerb And Channel.jpg| 440px | right |Constructing Concrete Kerb And Channel]]

: Densitet: Densiteten på betong kan variera men vanligt är att den ligger mellan 2 300 och 2 400 kg/m<sup>3</sup>
: Hårdhet: N/A
: Jängdutvidgningskoefficient:
: Värmeledningsförmåga: N/A
: Resistivitet: N/A [ohmmeter]

== Användning ==

== Säkerhet ==
Betong är säkert och hälsosamt för hyresgäster. Att vara en inert konstruktionsmaterial, så kan inte betong brinna. Betong varken möglar eller får röta, vilket är bra på så sätt att man kan ha det länge innan det behövs att man ska köpa in nytt för att bygga om igen. Detta ser jag bara vara positivt, då man spar väldigt mycket och tid. Det beror såklart också på hur bra betongen är. Man har en ”skala” för hur bra en viss slags betong är, det är mellan 8-12. Varför man just har från 8-12 och inte från 1-5? Ingen aning!

Eftersom att betong inte har några flyktiga avgaser är det organiska föreningar och ger därför utmärkt inomhusluftens kvalitet. Överlägsen kvalitet konstruktion hjälper till att förhindra införsel av pollen, damm och andra luftburna föroreningar.

Betong är en känd kvantitet till designers, ingenjörer och byggare. Byggteknik har förfinats med tiden och är väl förstått, till skillnad från nya material och system som kan äventyra hälsa och säkerheten.

Den strukturella integriteten hos betong ger extra skydd mot jordbävningar och hårt väder. Tack vare solid konstruktion och fördelarna med termisk massa, ger konkreta överlägset skydd mot effekterna av utomhus temperatursvängningar, vilket innebär en dragfri inre miljö och konsekvent rumstemperaturer, året runt.

== Historia ==
Betong är en av matrealen som människan har använt lång i historien. Man började använda det i Romarriket. Det blev dock inte så himla populärt, så man slutade att använda betong. Någon gång år 1414 så började man att använda betong igen, men den här gången var det i ett kloster i Schweiz. Dock så dröjde det flera sekel innan folk i andra länder började med användningen av betong.

År 1759 var det en engelsk arkitekt, med namnet John Smeaton, som hade ett fundament av betong till en fyr som byggdes vid den Engelska Kanalen. Den blev väldigt känd och det blev även betongen. Det tog inte alls lång tid innan man började använda betong. Betongen spred sig alltså ganska snabbt över hela Storbritannien och användes på många sätt. Det tog inte heller lång tid innan man började att skaffa fram mer betong från gruvor. Detta var väldigt bra för landet då det var billigt, enkelt att använda och många människor fick även jobb (både i gruvorna och i byggbranchen).

== Pris ==
Priset på betong är annorlunda beroende på vart du köper det. Det finns även olika slags betonger, tillexempel så finns det finbetong och grovbetong, som kostar ungefär 45kr. Enligt butiken ”Byggmax” så kostar fin- och grovbetong lika mycket, dock så finns det en tredje säck med betong som har ett annat märke och kostar ungefär 10kr mindre.

== Länkar ==
https://sv.wikipedia.org/wiki/Betong

https://www.byggmax.se/gjutning-och-husgrund/cement-och-bruk

http://jordstorpsgrusbetong.se/faktaombetong.html

Betong2

2016-10-04T16:19:39Z

Nazar R.: /* Historia */

Betong2

2016-10-04T16:18:53Z

Nazar R.: /* Pris */

Betong2

2016-10-04T16:18:10Z

Nazar R.: /* Länkar */

Betong2

2016-10-03T12:26:11Z

Nazar R.: /* Användning */

Betong2

2016-10-03T12:25:21Z

Nazar R.:

Betong2

2016-10-03T12:24:30Z

Nazar R.: Skapade sidan med '== Materialegenskaper: == == Användning == == Historia == == Pris == == Länkar =='

== Materialegenskaper: ==

== Användning ==

== Historia ==

== Pris ==

== Länkar ==

Materialdatabasen

2016-10-03T12:23:30Z

Nazar R.: /* Övrigt */

* [[mall för material]]

== Metaller ==

* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]
* [[Bly]] av LeoMorberg Ht 2016
* [[Brons]] av Kevin Lundin
* [[Electrum]] av Olivier
* [[Francium]] av Oleg
* [[Gallium]] av Blal
* [[Guld]] Max
* [[Indium]] av Alexander
* [[Invar]] av Dimitris
* [[Iridium]] av Tobias
* [[Järn]] spyridon
* [[Kalcium]] av Redve
* [[Kisel]] av Renars
* [[Kobolt]] av Simon
* [[Kolstål]] tom sida med mallar
* [[Koppar]] av Christoffer
* [[Krom]] av Richard
* [[Kvicksilver]] av Daniel A
* [[Lithium]] Reserverad av Liam Basham TE16A gtfo
* [[Mässing]] Soheil
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin
* [[Natrium]] av Khaled
* [[NIckel]] av Elena
* [[Niob]] av Felix A
* [[Nikrom]] av Azim
* [[Osmium]] av Torn
* [[Palladium]] av mohammed
* [[Platina]] [[Arvid]]
* [[Rostfritt stål]] av Björn
* [[silver]] av Liam L
* [[Skandium]] av David Z
* [[Stål]] av Ahmad Jamil
* [[Plutonium]] av Lucas Rens
* [[Tenn]] av STEFAN LEKIC
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza
* [[Uran]] av Ludvig G
* [[Zink]] av Leo Wezelius
* [[Magnesium]] av Alexander Nord
* [[Neodymium]] av Conor Karlsson
* [[Nickel]] av Nabbir
* [[Vismut]] av Jonas
* [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W
* [[Nysilver]] av Hugo Klingwall Borg
* [[Bly]] av Markus
* [[Kadmium]] av Klas
* [[Microlattice]] av Alexlonn
* [[Paladium]] av Nikola Pepivani
* [[Iridium]] av Martin Ojeka

== Halvledare ==

* [[Germanium]] av Michael

== Polymerer (Plast, mm) ==

* [[Akryl]] / PMMA / plexiglas av Fredrika
* [[Amidplast, PA]] av Kevin
* [[Dyneema]]
* [[Elastan]] av Emre
* [[Epoxiplast]] av Atra
* [[Esterplast]] av Vincent Dupont
* [[Fenolplast]] Noah L
* [[frigolit]] av Rasmus
* [[GoreTex]] av Madelene
* [[Gummi]] av Daniel M
** [[Vulkaniserat gummi]] av Martin
** [[Butylgummi]] av Mathias
** [[Etenpropengummi]]
** [[Kloroprengummi]] Georgek Aroush
** [[Nitrilgummi]] Armin
** [[Styrengummi]] av Joakim
* [[Kevlar]] av Oliver Tuncay™✄
* [[Melaminplast]]av Cristian Blaj
* [[Polylaktid]] Elias
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda
* [[polyester]] av Casper
* [[polyeten]] av Teodor
* [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik
* [[polypropen]] av [[Adem]]
* [[Polystyren]] av Linnea
* [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef
* [[Silikon]] av Linn
* [[Uretanplast]] / Polyuretan Jesper W
* [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas
* [[Viskos]] av Gustav

== Keramer ==

* [[Silica Aerogel]] av Harruman
* Aluminiumoxid, se [[Safir]]
* [[Betong]] av Milan
* [[Borkarbid]] xX Fredrik Xx
* [[Bornitrid]] av Abdikafi
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]
* [[diamant]] av mohamed
* [[Glas]] av Machmood
* [[Grafen]] av Johan
* [[Grafit]] av Luan
* [[Kiselkarbid]] av Roman
* [[Kiselnitrid]] av Emil S
* [[kol]] av kristoffer
* [[Kolfiber]] John
* [[Kvarts]] Kristofer
* [[Lättbetong]] Sarah
* [[Magnesiumoxid]] av Marcus
* [[Marmor]] Adam
* [[Nanorör]] Av Kevin E
* [[PICA-X]] av Dennis
* [[Porslin]] David
* [[Safir]] Marcus Rebecka
* [[Tegel]] av Linus
* [[Leca Block/Lättklinkersblock]] av Shifat
* [[Titandiborid]] av Riaz
* [[Zirkoniumdioxid]] av Olov
* [[Svart Opal]] av Viktor K

== Trä ==

=== Träslag ===

* [[Bambu]] av Zacharias
* [[Björk]] av Micke P
* [[Ek]] Simon B
* [[Furu]] Robin och Tilla
* [[Lignum Vitae]] Noah
* [[Kork]] Gustav L

=== Träprodukter ===

* [[Papper]] Av: Daniel och Sten
* [[Wellpapp]] av Elin

==Fiber==

* [[Aramid]] av Ali
*[[Ull]] av Saman
* [[Glasfiber]] av Aron
* [[Hampa]] av Nikita
* [[Bomull]] av Sandel
* [[Kolfiber]] bokad av Daniel åkerman

== Bygg ==

* [[Gipsskiva]] av Josefine
* [[Eternit]]
* [[MDF]] av Jesper
* [[HDF]] av Viktor
* [[kalksten]] av Emil
* [[Mineralull]] AV BABYOLON
* [[Plywood]] av Mikael
* [[Spånskiva]] ™® Anton Nordström
* [[Takpapp]]
* [[Tegel]] av Hussein
* [[Tryckimpregnerat trä]] reserverad Simon Arledal GTFO

== Övrigt ==
* [[Amalgam]] av Rahbz Jr.
* [[Silke]] av Märta Ballardini
* [[Linoleum]] av Fatou the Boss
* [[Vatten (material)|Vatten]] av Maximus
* [[Betong2]] av Nazar Rahimi
* [[Gips]] av David.K

Betong

2016-09-26T12:29:52Z

Nazar R.:

== Materialegenskaper: ==

[[File:Constructing Concrete Kerb And Channel.jpg| 440px | right |Constructing Concrete Kerb And Channel]]

: densitet [kg/m<sup>3</sup>]
: hårdhet Mohs skala
: längdutvidgningskoefficient [Ksup>-1</sup>]
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]
: resistivitet [ohmmeter]

== Användning ==

== Framställning ==

Hur tillverkar man med materialet?

== Historia ==

Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?

== Pris ==

Priset på betong beror på vilken kvalitée man köper det i men oftast så brukar det ligga på c.a 120 $USD/m<sup>3</sup> Betong

== Länkar ==
(69) http://www.familyhandyman.com/masonry/pouring-concrete/how-to-estimate-a-concrete-order/view-all

Materialdatabasen

2016-09-26T12:04:38Z

Nazar R.: /* Övrigt */

* [[mall för material]]

== Metaller ==

* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]
* [[Bly]] av LeoMorberg
* [[Brons]] av Philip S
* [[Gallium]] av Fardin
* [[Guld]] Max
* [[Iridium]] av Tobias
* [[Järn]] spyridon
* [[Kisel]] av Renars
* [[Kobolt]] av Simon
* [[Kolstål]] tom sida med mallar
* [[Koppar]] av Christoffer
* [[Krom]] av Richard
* [[Kvicksilver]] av Daniel A
* [[Lithium]] av Jakob
* [[Mässing]] Soheil
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin
* [[Natrium]] av Khaled
* [[Niob]] av Felix A
* [[Osmium]] av Torn
* [[Palladium]] av mohammed
* [[Platina]] [[Arvid]]
* [[Rostfritt stål]] av Adrian <3
* [[silver]] av Mario
* [[Plutonium]] av Lucas Rens
* [[Tenn]] av STEFAN LEKIC
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza
* [[Uran]] av Ludvig G
* [[Zink]] av Leo Wezelius
* [[Magnesium]] av Alexander Nord
* [[Nickel]] av Nabbir
* [[Vismut]] av Jonas
* [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W
* [[Nysilver]] av Simran
* [[Bly]] av Markus
* [[Kadmium]] av Klas

== Plast ==

* [[Akryl]] / PMMA / plexiglas av Fredrika
* [[Amidplast, PA]] av Kevin
* [[Elastan]] av Emre
* [[Epoxiplast]] av Atra
* [[Esterplast]] av Olle
* [[Fenolplast]] Noah L
* [[frigolit]] av Rasmus
* [[GoreTex]] av Madelene
* [[Gummi]] av Johan
** [[Butylgummi]] av Mathias
** [[Etenpropengummi]]
** [[Kloroprengummi]] Georgek Aroush
** [[Nitrilgummi]] Armin
** [[Styrengummi]] av Joakim
* [[Kevlar]] av Oliver Tuncay™✄
* [[Melaminplast]]av Cristian Blaj
* [[Polylaktid]] Elias
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda
* [[polyester]] av Casper
* [[polyeten]] av Teodor
* [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik
* [[polypropen]] av [[Adem]]
* [[Polystyren]] av Linnea
* [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef
* [[Silikon]] av Linn
* [[Uretanplast]] / Polyuretan Jesper W
* [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas
* [[Viskos]] av Kani

== Keramer ==

* [[Aerogel]] av Harruman
* Aluminiumoxid, se [[Safir]]
* [[Betong]] av Milan
* [[Borkarbid]] xX Fredrik Xx
* [[Bornitrid]] av Abdikafi
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]
* [[diamant]] av mohamed
* [[Glas]] av Savvas G
* [[Grafen]] av [[Viktor]]
* [[Grafit]] av Luan
* [[Kiselkarbid]] Sarah
* [[Kiselnitrid]] av Artin
* [[kol]] av kristoffer
* [[Kolfiber]] John
* [[Kvarts]] Kristofer
* [[Marmor]] Adam
* [[PICA-X]] av Dennis
* [[Porslin]] David
* [[Safir]] Marcus
* [[Tegel]] av Linus
* [[Leca Block/Lättklinkersblock]] av Shifat
* [[Titandiborid]] av Riaz
* [[Zirkoniumdioxid]] av Olov

== Trä ==
* [[Paper]] av [[Sten]]

=== Träslag ===

* [[Bambu]] av Zacharias
* [[Björk]] av Micke P
* [[Ek]] Simon B
* [[Furu]] Robin och Tilla
* [[Lignum Vitae]] Noah
* [[Kork]] Gustav L

=== Bygg ===

* [[Gipsskiva]] av Josefine
* [[MDF]] av Jesper
* [[HDF]] av Viktor
* [[Plywood]] av Mikael
* [[Spånskiva]]™® Anton Nordström
* [[Mineralull]] AV BABYOLON
* [[kalksten]] av oshend

=== Träprodukter ===

* [[Papper]] Av: Daniel
* [[Wellpapp]] av Elin

==Fiber==

* [[Aramid]] av Ali
*[[Ull]] av Saman
* [[Glasfiber]] av Jesper
* [[Hampa]] av Nikita
* [[Bomull]] av Sandel
* [[Kolfiber]]

== Övrigt ==
* [[Helium]] av Rahbz Jr.
* [[Silke]] av Märta Ballardini
* [[Linoleum]] av Fatou the Boss
* [[vatten]] av Maximus
* [[Betong]] av Nazar Rahimi

Materialdatabasen

2016-09-26T11:57:26Z

Nazar R.: /* Keramer */

* [[mall för material]]

== Metaller ==

* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]
* [[Bly]] av LeoMorberg
* [[Brons]] av Philip S
* [[Gallium]] av Fardin
* [[Guld]] Max
* [[Iridium]] av Tobias
* [[Järn]] spyridon
* [[Kisel]] av Renars
* [[Kobolt]] av Simon
* [[Kolstål]] tom sida med mallar
* [[Koppar]] av Christoffer
* [[Krom]] av Richard
* [[Kvicksilver]] av Daniel A
* [[Lithium]] av Jakob
* [[Mässing]] Soheil
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin
* [[Natrium]] av Khaled
* [[Niob]] av Felix A
* [[Osmium]] av Torn
* [[Palladium]] av mohammed
* [[Platina]] [[Arvid]]
* [[Rostfritt stål]] av Adrian <3
* [[silver]] av Mario
* [[Plutonium]] av Lucas Rens
* [[Tenn]] av STEFAN LEKIC
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza
* [[Uran]] av Ludvig G
* [[Zink]] av Leo Wezelius
* [[Magnesium]] av Alexander Nord
* [[Nickel]] av Nabbir
* [[Vismut]] av Jonas
* [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W
* [[Nysilver]] av Simran
* [[Bly]] av Markus
* [[Kadmium]] av Klas

== Plast ==

* [[Akryl]] / PMMA / plexiglas av Fredrika
* [[Amidplast, PA]] av Kevin
* [[Elastan]] av Emre
* [[Epoxiplast]] av okänd
* [[Esterplast]] av Olle
* [[Fenolplast]] Noah L
* [[frigolit]] av Rasmus
* [[GoreTex]] av Madelene
* [[Gummi]] av Johan
** [[Butylgummi]] av Mathias
** [[Etenpropengummi]]
** [[Kloroprengummi]] Georgek Aroush
** [[Nitrilgummi]] Armin
** [[Styrengummi]] av Joakim
* [[Kevlar]] av Oliver Tuncay™✄
* [[Melaminplast]]av Cristian Blaj
* [[Polylaktid]] Elias
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda
* [[polyester]] av Casper
* [[polyeten]] av Teodor
* [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik
* [[polypropen]] av [[Adem]]
* [[Polystyren]] av Linnea
* [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef
* [[Silikon]] av Linn
* [[Uretanplast]] / Polyuretan Jesper W
* [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas
* [[Viskos]] av Kani

== Keramer ==

* Aluminiumoxid, se [[Safir]]

* [[Borkarbid]] xX Fredrik Xx
* [[Bornitrid]] av Abdikafi
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]
* [[diamant]] av mohamed
* [[Glas]] av Savvas G
* [[Grafen]] av [[Viktor]]
* [[Grafit]] av Luan
* [[Kiselkarbid]] Sarah
* [[Kiselnitrid]] av Artin
* [[kol]] av kristoffer
* [[Kolfiber]] John
* [[Kvarts]] Kristofer
* [[Marmor]] Adam
* [[PICA-X]] av Dennis
* [[Porslin]] David
* [[Safir]] Marcus
* [[Tegel]] av Linus
* [[Leca Block/Lättklinkersblock]] av Shifat
* [[Titandiborid]] av Riaz
* [[Zirkoniumdioxid]] av Olov

== Trä ==
* [[Paper]] av [[Sten]]

=== Träslag ===

* [[Bambu]] av Zacharias
* [[Björk]] av Micke P
* [[Ek]] Simon B
* [[Furu]] Robin och Tilla
* [[Lignum Vitae]] Noah
* [[Kork]] Gustav L

=== Bygg ===

* [[Gipsskiva]] av Josefine
* [[MDF]] av Jesper
* [[HDF]] av Viktor
* [[Plywood]] av Mikael
* [[Spånskiva]]™® Anton Nordström
* [[Mineralull]] AV BABYOLON
* [[kalksten]] av oshend

=== Träprodukter ===

* [[Papper]] Av: Daniel
* [[Wellpapp]] av Elin

==Fiber==

* [[Aramid]] av Ali
*[[Ull]] av Saman
* [[Glasfiber]] av Jesper
* [[Hampa]] av Nikita
* [[Bomull]] av Sandel

== Övrigt ==

* [[Silke]] av Märta Ballardini

* [[Linoleum]] av Fatou the Boss
* [[vatten]] av Maximus

Materialdatabasen

2016-09-26T11:37:58Z

Nazar R.: /* Keramer */

* [[mall för material]]

== Metaller ==

* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]
* [[Bly]] av LeoMorberg
* [[Brons]] av Philip S
* [[Gallium]] av Fardin
* [[Guld]] Max
* [[Iridium]] av Tobias
* [[Järn]] spyridon
* [[Kisel]] av Renars
* [[Kobolt]] av Simon
* [[Kolstål]] tom sida med mallar
* [[Koppar]] av Christoffer
* [[Krom]] av Richard
* [[Kvicksilver]] av Daniel A
* [[Lithium]] av Jakob
* [[Mässing]] Soheil
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin
* [[Natrium]] av Khaled
* [[Niob]] av Felix A
* [[Osmium]] av Torn
* [[Palladium]] av Edvin
* [[Platina]] [[Arvid]]
* [[Rostfritt stål]] av Adrian <3
* [[silver]] av Mario
* [[Plutonium]] av Lucas Rens
* [[Tenn]] av STEFAN LEKIC
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza
* [[Uran]] av Ludvig G
* [[Zink]] av Leo Wezelius
* [[Magnesium]] av Alexander Nord
* [[Nickel]] av Nabbir
* [[Vismut]] av Jonas
* [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W
* [[Nysilver]] av Simran
* [[Bly]] av Markus

== Plast ==

* [[Akryl]] / PMMA / plexiglas av Fredrika
* [[Amidplast, PA]] av Kevin
* [[Elastan]] av Emre
* [[Epoxiplast]] av okänd
* [[Esterplast]] av Olle
* [[Fenolplast]] Noah L
* [[frigolit]] av Rasmus
* [[GoreTex]] av Madelene
* [[Gummi]] av Johan
** [[Butylgummi]]
** [[Etenpropengummi]]
** [[Kloroprengummi]] Georgek Aroush
** [[Nitrilgummi]] Armin
** [[Styrengummi]] av Joakim
* [[Kevlar]] av Lahon
* [[Melaminplast]]av Cristian Blaj
* [[Polylaktid]] Elias
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda
* [[polyester]] av Casper
* [[polyeten]] av Teodor
* [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik
* [[polypropen]] av [[Adem]]
* [[Polystyren]] av Linnea
* [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef
* [[Silikon]] av Linn
* [[Uretanplast]] / Polyuretan Jesper W
* [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas
* [[Viskos]] av Kani

== Keramer ==

* Aluminiumoxid, se [[Safir]]
* [[Betong]] av Nazar (var först!)
* [[Betong]] av Milan
* [[Borkarbid]] xX Fredrik Xx
* [[Bornitrid]] av Abdikafi
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]
* [[diamant]] av mohamed
* [[Glas]] av Savvas G
* [[Grafen]] av [[Viktor]]
* [[Grafit]] av Luan
* [[Kiselkarbid]] Sarah
* [[Kiselnitrid]] av Artin
* [[kol]] av kristoffer
* [[Kolfiber]] John
* [[Kvarts]] Kristofer
* [[Marmor]] Adam
* [[PICA-X]] av Dennis
* [[Porslin]] David
* [[Safir]] Marcus
* [[Tegel]] av Linus
* [[Leca Block/Lättklinkersblock]] av Shifat
* [[Titandiborid]] av Riaz
* [[Zirkoniumdioxid]] av Olov

== Trä ==
* [[Paper]] av [[Sten]]

=== Träslag ===

* [[Bambu]] av Zacharias
* [[Björk]] av Micke P
* [[Ek]] Simon B
* [[Furu]] Robin och Tilla
* [[Lignum Vitae]] Noah
* [[Kork]] Gustav L

=== Bygg ===

* [[Gipsskiva]] av Josefine
* [[MDF]] av Jesper
* [[HDF]] av Viktor
* [[Plywood]] av Mikael
* [[Spånskiva]] Trademark Anton Nordström
* [[Mineralull]] AV BABYOLON
* [[kalksten]] av Oliver Tuncay

=== Träprodukter ===

* [[Papper]] Av: Daniel
* [[Wellpapp]] av Elin

==Fiber==

* [[Aramid]] av Ali
*[[Ull]] av Saman
* [[Glasfiber]] av Jesper
* [[Hampa]] av Nikita
* [[Bomull]] av Sandel

== Övrigt ==

* [[Silke]] av Märta Ballardini

* [[Linoleum]]