Wikiskola - Användarbidrag [sv]

Kameran

2016-04-22T11:58:59Z

Nabbe:

Crippa, Nabbir, Madelene

1 Viket/vilka behov har TS med Innovationer tillfredsställt?

2. Teknisk beskrivning av TS och dess Innovationer

3. Vika företag har uppstått pga TS och dess Innovationer, beskriv affärsidé & resultat?

4. Beskriv konsekvenserna för hela samhället, hur TS påverkat, med tex etiska, sociala, kulturella, ekologiska aspekter belysta.

Tekniska System med Innovationer

2016-04-22T11:57:52Z

Nabbe: /* Exempel på tekniska system */

=== Intro ===
[[Fil:Edison.jpg|thumb|Edison]]

Nu kör vi igång ett större projekt om innovationer. Det är ett samarbete mellan kurserna entreprenörskap och Teknik/Datorteknik/Biologi.
{{print|[[Media:ÄmnesÖverskridande_Projekt_med_ex.pdf|Projektbeskrivning]]
}}

Tänk på att det är en gammal projektbeskrivning där det kan ske förändringar bland annat i antal lektioner.

=== Projektbeskrivning i korthet ===

Ni väljer ett tekniskt system för er grupp.
Varje gruppmedlem skriver om ett delområde, en aspekt av systemtet. Dessa är de fyra aspekterna:

1 Viket/vilka '''behov''' har TS med Innovationer tillfredsställt?

2. '''Teknisk beskrivning''' av TS och dess Innovationer

3. Vika '''företag''' har uppstått pga TS och dess Innovationer, beskriv affärsidé & resultat?

4. Beskriv '''konsekvenserna''' för hela '''samhället''', hur TS påverkat, med tex etiska, sociala, kulturella, ekologiska aspekter belysta.

'''Grupper''' : [[Grupper TS TE14A]]

'''Deadline era texter''': Tisdag v 11.

=== Val av projekt: ===

Fyra elever per grupp. Lista 1,2,3,4 osv på klasslistan och lägg upp på en diskussionssida.

Här finns en mall där man kan välja projekt genom att skriva in gruppens medlemmar under "er" rubrik: '''[[Anmäl ditt TS-projekt här]]'''

=== Exempel på tekniska system ===

Lägg listan som rubbar på redovisningssidan. välj ett område. Varje grupp oavsett klass ska välja ett eget område.

Om ni har ytterligare tekniska system kan ni föreslå det så kanske vi godkänner det.

Nu publicerar eleverna på länkar nedan och i framtiden får vi komma på nya TS för kommande elever.

{|
|
'''Infrastruktur'''
* [[vägar]]
* [[järnväg]] 15B
* [[sjöfart]] 15B
* [[flyg]]
* telekom
* [[teve]] 15B
* post
* paketleveranser
* [[bilen]]
* energiförsörjning
** el
** värme
* [[tunnelbanan]]
* vatten och avlopp

'''Navigation'''
* sextanten
* kompassen
* [[GPS]] 15B

'''livsmedelsteknik'''
* Pastörisering
* Konservburken
* livsmedelsproduktion
** mejeriprodukter
** bröd

'''Kunskap'''
* blyerstspennan
* skriftspråket
* tidmätning
||
'''Kemiteknik'''

* konstgödning
* [[nanoteknik]]
* kemiska bekämpningsmedel
* pappersteknik
* plaster
* [[glas TS]]
* keramer
* Tetra Pak
* [[Förbräningsmotorn]] 15B

'''IT'''

* informationssystem
* visualisering
* ritteknik
* [[internet]]
* [[film TS|Film]] 15B
* [[musik som TS |musik]] 15B
* [[Kameran]]
* CD/DVD/BlueRay
* [[mobiltelefonen]]
||

'''Kemi, biologi, medicin'''

* läkemedel
* antibiotika
* insulin
* genteknik, GMO
* PCR
* algodling
* cellulosa
* fotospektroskopi
* fosterdiagnostik
* fermentation
* odlingssystem
* reservdelsmänniskan
* vävnadsodling
* pacemakern
* titanimplantat
* hörapparaten
* in vitro fertilisering
|}

=== Leveranser ===
[[File:Edison's lamp.jpg|thumb|Edisons lampa]]

* Allt ni gör ska publiceras på Wikiskola. Gör helt enkelt en länk av ert TS i listan ovan. På den sidan skriver ni vilka som ingår i gruppen. Skriv en kort sammanfattning av er TS så det framgår hur ni har avgränsat er. Skapa en undersida för varje gruppmedlems delområde.
* Allt ni publicerar kommer under en '''Creative Commons''' licens. Alltså får ni inte använda copyrightat material, varken text eller bilder.
* En '''projektplan''' ska göras.
* Ni redovisar era egna delar för varandra i gruppen och skriftligt (via mail) till lärare efter halva tiden. Milstolpe är att var och en klarar sina svar och instuderingsfrågor. intern inlämning: länkar, filmer, texter, ppt, osv till lärare och gruppmedlemmar.
* De olika bitarna knådas ihop till en enhet och redovisas som KeyNote/PowerPoint presentation på lektion och redovisningssidan på Wikiskola.se.
** det ska vara en presentation per grupp med '''manustext''' och '''berättarröst'''. Berättarrösten pratar man in genom att klicka Arkiv och spela in bildspel, sen är det bara att prata till varje bild.
** KeyNote ska '''redovisas''' på er TS-sida på Wikiskola.se: (för exempel - se nedan)
* Ni ska alltså ta fram '''2 inläsningsfrågor''' var på er del av projektet efter halva tiden. Dessa samlas ihop och ca hälften kommer finnas med på provet. Frågorna ska vara på det viktigaste i din del. Du ska även ge förslag på svar på dina frågor. Er presentation ska naturligtvis ge '''svar''' på frågorna så vi kan diskutera detta efter presentationen.

==== Instuderingsfrågor till provet ====

Här finns '''[[TS-frågorna för TE12A | Exemepl på instuderingsfrågor (TE12A)]]'''.

De kan vara värda att bygga vidare på. Det förutsätter att eleverna hittar information i deras publicerade material. Vissa frågor bör strykas.

=== Lektionsplanering ===
[[File:Photograph of Electrical Wires of the Boulder Dam Power Units, 1941 - NARA - 519838.tif|thumb|Photograph of Electrical Wires of the Boulder Dam Power Units, 1941 - NARA - 519838]]

Till varje lektion:
* starters med film, genomgång el dyl.

# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 1|Lektion 1]] start. medlemmarna i gruppen väljer roll och gruppen väljer innovationssystem.
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 2|Lektion 2]] Genomg: behov (Maslow mm ). Elevarbete: Egenstudier
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 3|Lektion 3]] Genomg: teknisk beskrivning. Elevarbete: Egenstudier
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 4|Lektion 4]] Genomg: företagen som uppstått. Elevarbete: Analys och sammanställning.
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 5|Lektion 5]] Genomg: samhällskonsekvenser. Elevarbete: Analys och sammanställning. Deadline för inlämning råmanus
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 6|Lektion 6]] Elevarbete: Samordna: presentera för varandra
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 7|Lektion 7]] Elevarbete: Samordna: bygga ihop, lägga upp på WS
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 8-9|Lektion 8-9]] Elevarbete: Redovisa
# prov
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 11-14|Lektion 11-14]] Eefterarbete, reflektion utvärdering

=== Hur ser ett bra manus ut? ===

Här finns '''[[exempel på TS-manus]]'''

=== Redovisning ===
[[File:Manhattan Skyline from Brooklyn Bridge.JPG|thumb|Manhattan Skyline from Brooklyn Bridge]]

Grupperna lägger sina redovisade bildspel på denna sida, klicka på gula länken och du finner en en enkel förklaring hur man gör: 

{{resultat |

: [[Arkiv Tekniska System | T S - Se tidigare arbeten)]]

: [[Innovation och samhällsnytta | Fler arbeten i TS]]

}}

Ni ska gå fram och presentera gruppvis i 10-15 min plus 5 min för att ge respons på wikiskola enl ett schema. Detta är en variant av formativ bedömning.

'''Prov:''' vid provet ovan användes ett urval av de frågor eleverna tagit fram till sin del i presentationen.
{{clear}}

=== Bedömning ===

Vi lervererar en gemnsam bedömning från Teknik och Entreprenörskap och den får tillgodoräknas i båda ämnena. bedömningen grundar sig på den individuella inlämningen, provet samt gruppens redovisning.

=== Utvärdering ===

{{print|[[Media:Kort_Utvärdering_av_Projekt_Tekniska_System_Utvärdering.pdf|Blankett för utvärdering av projektet]]}}

=== Länkar och Litteratur ===
[[File:Early General Electric logo 1899.png|thumb|Early General Electric logo 1899]]

* 10 teser om entreprenörskap. Vi har tio böcker och den finns [http://www.subjectaid.fi/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=413a2f71-8544-4bb4-afd1-051b40817d19&FileName=Ladda+ner+powerpoint+till+10+teser här] om man vill se den på nätet.
* teknikboken har ett avsnitt om tekniska system
* [http://foretagsamheten.se/Entreprenorer/ Svenskt Näringslivs sajt Företagsamheten] listar entreprenörer och uppfinnare i olika kategorier.
* '''Information till blivande företagare:''' Ta en titt på [http://www.nyforetagarcentrum.com/ Nyföretagarcentrum] (som länkas i boken med jobs-society.se
* '''Richard Branson om vad är/gör en Entreprenör:''' http://www.linkedin.com/today/post/article/20121030140136-204068115-what-is-your-definition-of-entrepreneur?trk=NUS_UNIU_PEOPLE_FOLLOW-megaphone-fllw
 
{{clear}}

Tekniska System med Innovationer

2016-04-22T11:56:21Z

Nabbe: /* Exempel på tekniska system */

=== Intro ===
[[Fil:Edison.jpg|thumb|Edison]]

Nu kör vi igång ett större projekt om innovationer. Det är ett samarbete mellan kurserna entreprenörskap och Teknik/Datorteknik/Biologi.
{{print|[[Media:ÄmnesÖverskridande_Projekt_med_ex.pdf|Projektbeskrivning]]
}}

Tänk på att det är en gammal projektbeskrivning där det kan ske förändringar bland annat i antal lektioner.

=== Projektbeskrivning i korthet ===

Ni väljer ett tekniskt system för er grupp.
Varje gruppmedlem skriver om ett delområde, en aspekt av systemtet. Dessa är de fyra aspekterna:

1 Viket/vilka '''behov''' har TS med Innovationer tillfredsställt?

2. '''Teknisk beskrivning''' av TS och dess Innovationer

3. Vika '''företag''' har uppstått pga TS och dess Innovationer, beskriv affärsidé & resultat?

4. Beskriv '''konsekvenserna''' för hela '''samhället''', hur TS påverkat, med tex etiska, sociala, kulturella, ekologiska aspekter belysta.

'''Grupper''' : [[Grupper TS TE14A]]

'''Deadline era texter''': Tisdag v 11.

=== Val av projekt: ===

Fyra elever per grupp. Lista 1,2,3,4 osv på klasslistan och lägg upp på en diskussionssida.

Här finns en mall där man kan välja projekt genom att skriva in gruppens medlemmar under "er" rubrik: '''[[Anmäl ditt TS-projekt här]]'''

=== Exempel på tekniska system ===

Lägg listan som rubbar på redovisningssidan. välj ett område. Varje grupp oavsett klass ska välja ett eget område.

Om ni har ytterligare tekniska system kan ni föreslå det så kanske vi godkänner det.

Nu publicerar eleverna på länkar nedan och i framtiden får vi komma på nya TS för kommande elever.

{|
|
'''Infrastruktur'''
* [[vägar]]
* [[järnväg]] 15B
* [[sjöfart]] 15B
* [[flyg]]
* telekom
* [[teve]] 15B
* post
* paketleveranser
* [[bilen]]
* energiförsörjning
** el
** värme
* [[tunnelbanan]]
* vatten och avlopp

'''Navigation'''
* sextanten
* kompassen
* [[GPS]] 15B

'''livsmedelsteknik'''
* Pastörisering
* Konservburken
* livsmedelsproduktion
** mejeriprodukter
** bröd

'''Kunskap'''
* blyerstspennan
* skriftspråket
* tidmätning
||
'''Kemiteknik'''

* konstgödning
* [[nanoteknik]]
* kemiska bekämpningsmedel
* pappersteknik
* plaster
* [[glas TS]]
* keramer
* Tetra Pak
* [[Förbräningsmotorn]] 15B

'''IT'''

* informationssystem
* visualisering
* ritteknik
* [[internet]]
* [[film TS|Film]] 15B
* [[musik som TS |musik]] 15B
* [[kameran]] Christoffer, Nabbir, Madelene
* CD/DVD/BlueRay
* [[mobiltelefonen]]
||

'''Kemi, biologi, medicin'''

* läkemedel
* antibiotika
* insulin
* genteknik, GMO
* PCR
* algodling
* cellulosa
* fotospektroskopi
* fosterdiagnostik
* fermentation
* odlingssystem
* reservdelsmänniskan
* vävnadsodling
* pacemakern
* titanimplantat
* hörapparaten
* in vitro fertilisering
|}

=== Leveranser ===
[[File:Edison's lamp.jpg|thumb|Edisons lampa]]

* Allt ni gör ska publiceras på Wikiskola. Gör helt enkelt en länk av ert TS i listan ovan. På den sidan skriver ni vilka som ingår i gruppen. Skriv en kort sammanfattning av er TS så det framgår hur ni har avgränsat er. Skapa en undersida för varje gruppmedlems delområde.
* Allt ni publicerar kommer under en '''Creative Commons''' licens. Alltså får ni inte använda copyrightat material, varken text eller bilder.
* En '''projektplan''' ska göras.
* Ni redovisar era egna delar för varandra i gruppen och skriftligt (via mail) till lärare efter halva tiden. Milstolpe är att var och en klarar sina svar och instuderingsfrågor. intern inlämning: länkar, filmer, texter, ppt, osv till lärare och gruppmedlemmar.
* De olika bitarna knådas ihop till en enhet och redovisas som KeyNote/PowerPoint presentation på lektion och redovisningssidan på Wikiskola.se.
** det ska vara en presentation per grupp med '''manustext''' och '''berättarröst'''. Berättarrösten pratar man in genom att klicka Arkiv och spela in bildspel, sen är det bara att prata till varje bild.
** KeyNote ska '''redovisas''' på er TS-sida på Wikiskola.se: (för exempel - se nedan)
* Ni ska alltså ta fram '''2 inläsningsfrågor''' var på er del av projektet efter halva tiden. Dessa samlas ihop och ca hälften kommer finnas med på provet. Frågorna ska vara på det viktigaste i din del. Du ska även ge förslag på svar på dina frågor. Er presentation ska naturligtvis ge '''svar''' på frågorna så vi kan diskutera detta efter presentationen.

==== Instuderingsfrågor till provet ====

Här finns '''[[TS-frågorna för TE12A | Exemepl på instuderingsfrågor (TE12A)]]'''.

De kan vara värda att bygga vidare på. Det förutsätter att eleverna hittar information i deras publicerade material. Vissa frågor bör strykas.

=== Lektionsplanering ===
[[File:Photograph of Electrical Wires of the Boulder Dam Power Units, 1941 - NARA - 519838.tif|thumb|Photograph of Electrical Wires of the Boulder Dam Power Units, 1941 - NARA - 519838]]

Till varje lektion:
* starters med film, genomgång el dyl.

# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 1|Lektion 1]] start. medlemmarna i gruppen väljer roll och gruppen väljer innovationssystem.
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 2|Lektion 2]] Genomg: behov (Maslow mm ). Elevarbete: Egenstudier
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 3|Lektion 3]] Genomg: teknisk beskrivning. Elevarbete: Egenstudier
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 4|Lektion 4]] Genomg: företagen som uppstått. Elevarbete: Analys och sammanställning.
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 5|Lektion 5]] Genomg: samhällskonsekvenser. Elevarbete: Analys och sammanställning. Deadline för inlämning råmanus
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 6|Lektion 6]] Elevarbete: Samordna: presentera för varandra
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 7|Lektion 7]] Elevarbete: Samordna: bygga ihop, lägga upp på WS
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 8-9|Lektion 8-9]] Elevarbete: Redovisa
# prov
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 11-14|Lektion 11-14]] Eefterarbete, reflektion utvärdering

=== Hur ser ett bra manus ut? ===

Här finns '''[[exempel på TS-manus]]'''

=== Redovisning ===
[[File:Manhattan Skyline from Brooklyn Bridge.JPG|thumb|Manhattan Skyline from Brooklyn Bridge]]

Grupperna lägger sina redovisade bildspel på denna sida, klicka på gula länken och du finner en en enkel förklaring hur man gör: 

{{resultat |

: [[Arkiv Tekniska System | T S - Se tidigare arbeten)]]

: [[Innovation och samhällsnytta | Fler arbeten i TS]]

}}

Ni ska gå fram och presentera gruppvis i 10-15 min plus 5 min för att ge respons på wikiskola enl ett schema. Detta är en variant av formativ bedömning.

'''Prov:''' vid provet ovan användes ett urval av de frågor eleverna tagit fram till sin del i presentationen.
{{clear}}

=== Bedömning ===

Vi lervererar en gemnsam bedömning från Teknik och Entreprenörskap och den får tillgodoräknas i båda ämnena. bedömningen grundar sig på den individuella inlämningen, provet samt gruppens redovisning.

=== Utvärdering ===

{{print|[[Media:Kort_Utvärdering_av_Projekt_Tekniska_System_Utvärdering.pdf|Blankett för utvärdering av projektet]]}}

=== Länkar och Litteratur ===
[[File:Early General Electric logo 1899.png|thumb|Early General Electric logo 1899]]

* 10 teser om entreprenörskap. Vi har tio böcker och den finns [http://www.subjectaid.fi/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=413a2f71-8544-4bb4-afd1-051b40817d19&FileName=Ladda+ner+powerpoint+till+10+teser här] om man vill se den på nätet.
* teknikboken har ett avsnitt om tekniska system
* [http://foretagsamheten.se/Entreprenorer/ Svenskt Näringslivs sajt Företagsamheten] listar entreprenörer och uppfinnare i olika kategorier.
* '''Information till blivande företagare:''' Ta en titt på [http://www.nyforetagarcentrum.com/ Nyföretagarcentrum] (som länkas i boken med jobs-society.se
* '''Richard Branson om vad är/gör en Entreprenör:''' http://www.linkedin.com/today/post/article/20121030140136-204068115-what-is-your-definition-of-entrepreneur?trk=NUS_UNIU_PEOPLE_FOLLOW-megaphone-fllw
 
{{clear}}

Innehållsförteckning Photoshopmanual

2016-02-23T13:32:18Z

Nabbe: /* Chapter 7: Selecting */

== Gör en HowTo-film ==

Välj något av nedanstående områden. Listan du ser är från innehållsförteckningen i pdf-en.

Du skriver helt enkelt '''ditt namn efter den rubrik du väljer''' att göra film på.

Sedan är det bara att gå in i manualen och läsa på samt göra din film.

== Innehållsförteckning Photoshop ==

=== Chapter 5: Image and color basics ===

* Resize images [Edvin Felvin] . 209
* Image essentials [Daniel Gohari]. 211
* Image size and resolution....Adrian ... . . 214
* Acquire images from cameras and scanners.(bob))))(((((....... . . 220
* Create, open, and import images [Elias Barkvall] [TE15B] 222
* Viewing images........... . . 226 [Dennis Norman]
* Color modes............ . . 231 Dior
* Match, replace, and mix colors........... 234 Emma TE15A
* Distort filters are unavailable........... . . 239
* Invalid JPEG Marker error | Opening images........ . . 239 Shifat Chowdhury TE15A
* Image information............ . . 241
* High dynamic range images........... . Sten TE15B. 245
* Customize indexed color tables.......... . . 252
* Customize color pickers and swatches.[Riaz Uddin] TE15A . 254
* Convert between color modes........... 256
* About color 261 Olle Lilja
* Color and monochrome adjustments using channels....... . . 263
* Erase parts of an image..........Adam. . 266
* Choose colors................ 269 Emre
* Viewing multiple images [Herman Dagervik] 275
* Blending modes........... . . 277 Axel
* Choose colors in the Color and Swatches panels......Artin.... 281
* Add a conditional mode change to an action........ . 283
* Add swatches from HTML CSS and SVG [Georgek TE15A] 283
* How to tie a noose! 283.5

=== Chapter 6: Layers ===

* Layer basics.......... [Christopher Pettersson] 284
* Nondestructive editing........... . 288
* Create and manage layers and groups..[Abdikafi][TE15B]....... . 289
* Select, group, and link layers........... Tor 291
* Mask layers............. . 293 Niklas Forsblom
* Layer opacity and blending. 298 Jakob TE15B
* Move, stack, and lock layers [Felix Almqvist][TE15B]. 301 Empty
* Layer comps............ . . 302
* Work with Smart Objects [Mikael Paulson].......... . . 305
* Apply Smart Filters [David Toreborg] ............ . . 311
* Align and distribute layers.......... . 314
* Combine multiple images into a group portrait......... . . 317 '''[Ilyas TE15B]'''
* Manage layers and groups.....bAbYlon..... . 317
* Generate image assets from layers......... . . 320
* Layer effects and styles........... . 326
* Extract assets............ . . 335 (Simon VIklund)
* Mask layers with vector masks........... 337
* Combine images with Auto-Blend Layers......... . . 338
* Reveal layers with clipping masks.......... 339
* Load selections from a layer or layer mask's boundaries....... 341
* Knockout to reveal content from other layers........ . 341
* Edit layer masks........... . . 343
* Layers 101...[Jesper W][TE15B]..... 343

=== Chapter 7: Selecting ===

* Make quick selections........... . . 344 [Mohammed Abdallah]
* Make selections........... . . 346 [Armin Rezaeian]
* Select with the marquee tools........... 347 Noah Lissner
* Select with the lasso tools [Viktor Melin] 348
* Select a color range in an image.......... . 351 Jesper Forstén
* Adjust pixel selections......BABYLON BRO..... . . 353
* Extract an object from its background.......... . . 359 Markus Johansson
* Select the image areas in focus.......... . . 361 Nabbir Ahmed TE15A
* Save selections and alpha channel masks......... . 365
* Move, copy, and delete selected pixels.......... . 368 [Kevin Sevefjord]
* Duplicate, split, and merge channels......... 373
* Create a temporary quick mask.......... . . 375
* Convert between paths and selection borders......... . . 377
* Channel calculations............ 378
* Channel basics............ 380 [Teodor Eklund]
* Refine a selection........... . 383
* Selecting areas of a photo.......... . 383 katrin kjellgren

=== Chapter 8: Image adjustments ===

* Perspective Warp........... . 384 Nikita Tzonov
* Reduce camera shake blurring........... 392
* Healing brush examples Jonas Sjölund ........... 398
* Export color lookup tables.......... . 426
* Adjust image sharpness and blur Sandel Singh.......... 427
* Understand color adjustments........... 433
* Convert a color image to black and white......... . 439 Madelene Holst Lindén
* View histograms and pixel values.......... 440
* Target images for press........... . 446
* Make quick tonal adjustments Simran Sheikh........... 448
* Apply a Brightness/Contrast adjustment. [Marcus Wranghult][TE15B].. . . 452
* Adjust color and tone with Levels and Curves eyedroppers....... . . 453
* Adjust HDR exposure and toning.......... 454
* Levels adjustment........... 455
* Adjust image color and tone........... ( valeria avalos ). . 458
* Adjustment and fill layers.......... . . 459
* Apply special color effects to images......... 463 Erik Olsson
* Apply the Color Balance adjustment......... 465 Fredrika Theberg
* Curves adjustment............ . . 466 Richard Byström
* Adjust hue and saturation.......... . 470 Liam Rickett
* Adjust shadow and highlight detail......... . 473 Lucas Renz
* Auto color corrections........... . . 475 Kani Te15A
* Using adjustment layers........... 475
* Dodge or burn image areas.......... 476 gustav limrell
* How to Liquify an image............ Fredrik Berglund

Slut

Innehållsförteckning Photoshopmanual

2016-02-23T13:20:56Z

Nabbe: /* Chapter 5: Image and color basics */

== Gör en HowTo-film ==

Välj något av nedanstående områden. Listan du ser är från innehållsförteckningen i pdf-en.

Du skriver helt enkelt '''ditt namn efter den rubrik du väljer''' att göra film på.

Sedan är det bara att gå in i manualen och läsa på samt göra din film.

== Innehållsförteckning Photoshop ==

=== Chapter 5: Image and color basics ===

* Resize images [Edvin Felvin] . 209
* Image essentials [Daniel Gohari]. 211
* Image size and resolution....Adrian ... . . 214
* Acquire images from cameras and scanners.(bob))))(((((....... . . 220
* Create, open, and import images [Elias Barkvall] [TE15B] 222
* Viewing images........... . . 226 [Dennis Norman]
* Color modes............ . . 231 Dior
* Match, replace, and mix colors........... 234 Emma TE15A
* Distort filters are unavailable........... . . 239
* Invalid JPEG Marker error | Opening images........ . . 239 Shifat Chowdhury TE15A
* Image information............ . . 241
* High dynamic range images........... . Sten TE15B. 245
* Customize indexed color tables.......... . . 252
* Customize color pickers and swatches.[Riaz Uddin] TE15A . 254
* Convert between color modes........... 256
* About color 261 Olle Lilja
* Color and monochrome adjustments using channels....... . . 263
* Erase parts of an image..........Adam. . 266
* Choose colors................ 269 Emre
* Viewing multiple images [Herman Dagervik] 275
* Blending modes........... . . 277 Axel
* Choose colors in the Color and Swatches panels......Artin.... 281
* Add a conditional mode change to an action........ . 283
* Add swatches from HTML CSS and SVG [Georgek TE15A] 283
* How to tie a noose! 283.5

=== Chapter 6: Layers ===

* Layer basics.......... [Christopher Pettersson] 284
* Nondestructive editing........... . 288
* Create and manage layers and groups..[Abdikafi][TE15B]....... . 289
* Select, group, and link layers........... Tor 291
* Mask layers............. . 293 Niklas Forsblom
* Layer opacity and blending. 298 Jakob TE15B
* Move, stack, and lock layers [Felix Almqvist][TE15B]. 301 Empty
* Layer comps............ . . 302
* Work with Smart Objects [Mikael Paulson].......... . . 305
* Apply Smart Filters [David Toreborg] ............ . . 311
* Align and distribute layers.......... . 314
* Combine multiple images into a group portrait......... . . 317 '''[Ilyas TE15B]'''
* Manage layers and groups.....bAbYlon..... . 317
* Generate image assets from layers......... . . 320
* Layer effects and styles........... . 326
* Extract assets............ . . 335 (Simon VIklund)
* Mask layers with vector masks........... 337
* Combine images with Auto-Blend Layers......... . . 338
* Reveal layers with clipping masks.......... 339
* Load selections from a layer or layer mask's boundaries....... 341
* Knockout to reveal content from other layers........ . 341
* Edit layer masks........... . . 343
* Layers 101...[Jesper W][TE15B]..... 343

=== Chapter 7: Selecting ===

* Make quick selections........... . . 344 [Mohammed Abdallah]
* Make selections........... . . 346 [Armin Rezaeian]
* Select with the marquee tools........... 347 Noah Lissner
* Select with the lasso tools [Viktor Melin] 348
* Select a color range in an image.......... . 351 Jesper Forstén
* Adjust pixel selections......BABYLON BRO..... . . 353
* Extract an object from its background.......... . . 359 Markus Johansson
* Select the image areas in focus.......... . . 361
* Save selections and alpha channel masks......... . 365
* Move, copy, and delete selected pixels.......... . 368 [Kevin Sevefjord]
* Duplicate, split, and merge channels......... 373
* Create a temporary quick mask.......... . . 375
* Convert between paths and selection borders......... . . 377
* Channel calculations............ 378
* Channel basics............ 380 [Teodor Eklund]
* Refine a selection........... . 383
* Selecting areas of a photo.......... . 383 katrin kjellgren

=== Chapter 8: Image adjustments ===

* Perspective Warp........... . 384 Nikita Tzonov
* Reduce camera shake blurring........... 392
* Healing brush examples Jonas Sjölund ........... 398
* Export color lookup tables.......... . 426
* Adjust image sharpness and blur Sandel Singh.......... 427
* Understand color adjustments........... 433
* Convert a color image to black and white......... . 439 Madelene Holst Lindén
* View histograms and pixel values.......... 440
* Target images for press........... . 446
* Make quick tonal adjustments Simran Sheikh........... 448
* Apply a Brightness/Contrast adjustment. [Marcus Wranghult][TE15B].. . . 452
* Adjust color and tone with Levels and Curves eyedroppers....... . . 453
* Adjust HDR exposure and toning.......... 454
* Levels adjustment........... 455
* Adjust image color and tone........... ( valeria avalos ). . 458
* Adjustment and fill layers.......... . . 459
* Apply special color effects to images......... 463 Erik Olsson
* Apply the Color Balance adjustment......... 465 Fredrika Theberg
* Curves adjustment............ . . 466 Richard Byström
* Adjust hue and saturation.......... . 470 Liam Rickett
* Adjust shadow and highlight detail......... . 473 Lucas Renz
* Auto color corrections........... . . 475 Kani Te15A
* Using adjustment layers........... 475
* Dodge or burn image areas.......... 476 gustav limrell
* How to Liquify an image............ Fredrik Berglund

Slut

Nickel

2016-02-12T13:08:12Z

Nabbe: /* Framställning */

== Materialegenskaper: ==

Densitet [kg/m3] :
* RT 8.908 g/cm3
* Flyttande 7.81 g/cm3

Hårdhet (ex Mohs) :
* Mohs Hårdhet 4.0
* Vickers Hårdhet 638 MPa
* Brinell Hårdhet 667–1600 MPa

Värmeledningsförmåga [W/(m K)] :
* 26.07 J/(mol·K)

Längdutvidgningskoeffiecient [K-1]
* 13 (K-1)

Resistivitet [ohmmeter]
* 7,0 (ohm)

== Användning ==
Omkring 65 procent av det nickel som konsumeras i västvärlden används för att framställa rostfritt stål. 12 procent används i superlegeringar. De kvarstående 25% av nickelkonsumtionen delas mellan stållegeringar, uppladdningsbara batterier, katalysatorer och andra kemikalier.

Några av tillämpningarna:

* Rostfritt stål
* Används för pansarplåt och inbrottssäkra valv
* Återuppladdningsbara batterier, såsom nickelmetallhydridbatterier och nickelkadmiumbatterier
* Mynt
* Gitarrsträngar
* Används i Elektroplätering
* Används i smältdeglar för kemiska laboratorier
* Många katalysatorer

== Historia ==
Nickel har använts under en lång tid och kan spåras så långt tillbaka som till 3500 f.Kr. Mineral som innehåller nickel (till exempel kopparnickel, egentligen ungefär "förtrollad koppar") var värdefulla för att färga glas grönt. Den första som fastställde att nickel är sitt eget grundämne var Axel Frederik Cronstedt, som i år 1751 försökte utvinna koppar från kopparnickel (nickelin), men istället fick fram en vit metall som han kallade nickel. Det gjorde han i Los gruva i nordvästra Hälsingland, i en gruva som nu är ett turistmål.
Det första myntet av ren nickel tillverkades 1881.

== Framställning ==
Nickel förekommer i naturen huvudsakligen som oxider, sulfider och silikater . Malmer av nickel utvinns i över 23 länder och smälts eller förädlas i 25 länder .
Primär nickel produceras och används i form av ferro nickel , nickeloxider och andra kemikalier , och som mer eller mindre ren nickelmetall .

Cirka 1,4 miljoner ton ny/primär nickel produceras och används årligen i världen , jämfört med över 10 miljoner ton årlig koppar och nästan 800 miljoner ton årlig stål.

== Pris ==
Bas metal pris
Nickel USD/lb 3.89

== Länkar ==
https://en.wikipedia.org/wiki/Nickel https://sv.wikipedia.org/wiki/Nickel

Nickel

2016-02-12T13:01:58Z

Nabbe: /* Materialegenskaper: */

== Materialegenskaper: ==

Densitet [kg/m3] :
* RT 8.908 g/cm3
* Flyttande 7.81 g/cm3

Hårdhet (ex Mohs) :
* Mohs Hårdhet 4.0
* Vickers Hårdhet 638 MPa
* Brinell Hårdhet 667–1600 MPa

Värmeledningsförmåga [W/(m K)] :
* 26.07 J/(mol·K)

Längdutvidgningskoeffiecient [K-1]
* 13 (K-1)

Resistivitet [ohmmeter]
* 7,0 (ohm)

== Användning ==
Omkring 65 procent av det nickel som konsumeras i västvärlden används för att framställa rostfritt stål. 12 procent används i superlegeringar. De kvarstående 25% av nickelkonsumtionen delas mellan stållegeringar, uppladdningsbara batterier, katalysatorer och andra kemikalier.

Några av tillämpningarna:

* Rostfritt stål
* Används för pansarplåt och inbrottssäkra valv
* Återuppladdningsbara batterier, såsom nickelmetallhydridbatterier och nickelkadmiumbatterier
* Mynt
* Gitarrsträngar
* Används i Elektroplätering
* Används i smältdeglar för kemiska laboratorier
* Många katalysatorer

== Historia ==
Nickel har använts under en lång tid och kan spåras så långt tillbaka som till 3500 f.Kr. Mineral som innehåller nickel (till exempel kopparnickel, egentligen ungefär "förtrollad koppar") var värdefulla för att färga glas grönt. Den första som fastställde att nickel är sitt eget grundämne var Axel Frederik Cronstedt, som i år 1751 försökte utvinna koppar från kopparnickel (nickelin), men istället fick fram en vit metall som han kallade nickel. Det gjorde han i Los gruva i nordvästra Hälsingland, i en gruva som nu är ett turistmål.
Det första myntet av ren nickel tillverkades 1881.

== Framställning ==

== Pris ==
Bas metal pris
Nickel USD/lb 3.89

== Länkar ==
https://en.wikipedia.org/wiki/Nickel https://sv.wikipedia.org/wiki/Nickel

Nickel

2016-02-12T12:51:07Z

Nabbe: /* Pris */

== Materialegenskaper: ==

Densitet [kg/m3] :
* RT 8.908 g/cm3
* Flyttande 7.81 g/cm3

Hårdhet (ex Mohs) :
* Mohs Hårdhet 4.0
* Vickers Hårdhet 638 MPa
* Brinell Hårdhet 667–1600 MPa

Värmeledningsförmåga [W/(m K)] :
* 26.07 J/(mol·K)

== Användning ==
Omkring 65 procent av det nickel som konsumeras i västvärlden används för att framställa rostfritt stål. 12 procent används i superlegeringar. De kvarstående 25% av nickelkonsumtionen delas mellan stållegeringar, uppladdningsbara batterier, katalysatorer och andra kemikalier.

Några av tillämpningarna:

* Rostfritt stål
* Används för pansarplåt och inbrottssäkra valv
* Återuppladdningsbara batterier, såsom nickelmetallhydridbatterier och nickelkadmiumbatterier
* Mynt
* Gitarrsträngar
* Används i Elektroplätering
* Används i smältdeglar för kemiska laboratorier
* Många katalysatorer

== Historia ==
Nickel har använts under en lång tid och kan spåras så långt tillbaka som till 3500 f.Kr. Mineral som innehåller nickel (till exempel kopparnickel, egentligen ungefär "förtrollad koppar") var värdefulla för att färga glas grönt. Den första som fastställde att nickel är sitt eget grundämne var Axel Frederik Cronstedt, som i år 1751 försökte utvinna koppar från kopparnickel (nickelin), men istället fick fram en vit metall som han kallade nickel. Det gjorde han i Los gruva i nordvästra Hälsingland, i en gruva som nu är ett turistmål.
Det första myntet av ren nickel tillverkades 1881.

== Framställning ==

== Pris ==
Bas metal pris
Nickel USD/lb 3.89

== Länkar ==
https://en.wikipedia.org/wiki/Nickel https://sv.wikipedia.org/wiki/Nickel

Nickel

2016-02-12T12:35:17Z

Nabbe: /* Materialegenskaper: */

== Materialegenskaper: ==

Densitet [kg/m3] :
* RT 8.908 g/cm3
* Flyttande 7.81 g/cm3

Hårdhet (ex Mohs) :
* Mohs Hårdhet 4.0
* Vickers Hårdhet 638 MPa
* Brinell Hårdhet 667–1600 MPa

Värmeledningsförmåga [W/(m K)] :
* 26.07 J/(mol·K)

== Användning ==
Omkring 65 procent av det nickel som konsumeras i västvärlden används för att framställa rostfritt stål. 12 procent används i superlegeringar. De kvarstående 25% av nickelkonsumtionen delas mellan stållegeringar, uppladdningsbara batterier, katalysatorer och andra kemikalier.

Några av tillämpningarna:

* Rostfritt stål
* Används för pansarplåt och inbrottssäkra valv
* Återuppladdningsbara batterier, såsom nickelmetallhydridbatterier och nickelkadmiumbatterier
* Mynt
* Gitarrsträngar
* Används i Elektroplätering
* Används i smältdeglar för kemiska laboratorier
* Många katalysatorer

== Historia ==
Nickel har använts under en lång tid och kan spåras så långt tillbaka som till 3500 f.Kr. Mineral som innehåller nickel (till exempel kopparnickel, egentligen ungefär "förtrollad koppar") var värdefulla för att färga glas grönt. Den första som fastställde att nickel är sitt eget grundämne var Axel Frederik Cronstedt, som i år 1751 försökte utvinna koppar från kopparnickel (nickelin), men istället fick fram en vit metall som han kallade nickel. Det gjorde han i Los gruva i nordvästra Hälsingland, i en gruva som nu är ett turistmål.
Det första myntet av ren nickel tillverkades 1881.

== Framställning ==

== Pris ==

== Länkar ==
https://en.wikipedia.org/wiki/Nickel https://sv.wikipedia.org/wiki/Nickel

Nickel

2016-02-05T14:03:12Z

Nabbe:

== Materialegenskaper: ==

Densitet [kg/m3] :
* RT 8.908 g/cm3
* Flyttande 7.81 g/cm3

Hårdhet (ex Mohs) :
* Mohs Hårdhet 4.0
* Vickers Hårdhet 638 MPa
* Brinell Hårdhet 667–1600 MPa

Längdutvidgningskoeffiecient [K-1] :

Värmeledningsförmåga [W/(m K)] :
* 26.07 J/(mol·K)

Resistivitet [ohmmeter] :

== Användning ==
Omkring 65 procent av det nickel som konsumeras i västvärlden används för att framställa rostfritt stål. 12 procent används i superlegeringar. De kvarstående 25% av nickelkonsumtionen delas mellan stållegeringar, uppladdningsbara batterier, katalysatorer och andra kemikalier.

Några av tillämpningarna:

* Rostfritt stål
* Används för pansarplåt och inbrottssäkra valv
* Återuppladdningsbara batterier, såsom nickelmetallhydridbatterier och nickelkadmiumbatterier
* Mynt
* Gitarrsträngar
* Används i Elektroplätering
* Används i smältdeglar för kemiska laboratorier
* Många katalysatorer

== Historia ==
Nickel har använts under en lång tid och kan spåras så långt tillbaka som till 3500 f.Kr. Mineral som innehåller nickel (till exempel kopparnickel, egentligen ungefär "förtrollad koppar") var värdefulla för att färga glas grönt. Den första som fastställde att nickel är sitt eget grundämne var Axel Frederik Cronstedt, som i år 1751 försökte utvinna koppar från kopparnickel (nickelin), men istället fick fram en vit metall som han kallade nickel. Det gjorde han i Los gruva i nordvästra Hälsingland, i en gruva som nu är ett turistmål.
Det första myntet av ren nickel tillverkades 1881.

== Framställning ==

== Pris ==

== Länkar ==
https://en.wikipedia.org/wiki/Nickel https://sv.wikipedia.org/wiki/Nickel

Nickel

2016-02-05T13:59:54Z

Nabbe:

Nickel

2016-02-05T13:58:51Z

Nabbe:

== Materialegenskaper: ==

Densitet [kg/m3] :
* RT 8.908 g/cm3
* Flyttande 7.81 g/cm3

Hårdhet (ex Mohs) :
* Mohs Hårdhet 4.0
* Vickers Hårdhet 638 MPa
* Brinell Hårdhet 667–1600 MPa

Längdutvidgningskoeffiecient [K-1] :

Värmeledningsförmåga [W/(m K)] :
* 26.07 J/(mol·K)

Resistivitet [ohmmeter] :

== Användning ==
Omkring 65 procent av det nickel som konsumeras i västvärlden används för att framställa rostfritt stål. 12 procent används i superlegeringar. De kvarstående 25% av nickelkonsumtionen delas mellan stållegeringar, uppladdningsbara batterier, katalysatorer och andra kemikalier.

Några av tillämpningarna:

* Rostfritt stål
* Används för pansarplåt och inbrottssäkra valv
* Återuppladdningsbara batterier, såsom nickelmetallhydridbatterier och nickelkadmiumbatterier
* Mynt
* Gitarrsträngar
* Används i Elektroplätering
* Används i smältdeglar för kemiska laboratorier
* Många katalysatorer

== Historia ==
Nickel har använts under en lång tid och kan spåras så långt tillbaka som till 3500 f.Kr. Mineral som innehåller nickel (till exempel kopparnickel, egentligen ungefär "förtrollad koppar") var värdefulla för att färga glas grönt. Den första som fastställde att nickel är sitt eget grundämne var Axel Frederik Cronstedt, som i år 1751 försökte utvinna koppar från kopparnickel (nickelin), men istället fick fram en vit metall som han kallade nickel. Det gjorde han i Los gruva i nordvästra Hälsingland, i en gruva som nu är ett turistmål.
Det första myntet av ren nickel tillverkades 1881.

== Pris ==

== Framställning ==

Hur tillverkar man med materialet?

Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?

== Länkar ==
Länkar :

Nickel

2016-02-05T13:57:26Z

Nabbe: /* Användning */

== Materialegenskaper: ==

Densitet [kg/m3] :
* RT 8.908 g/cm3
* Flyttande 7.81 g/cm3

Hårdhet (ex Mohs) :
* Mohs Hårdhet 4.0
* Vickers Hårdhet 638 MPa
* Brinell Hårdhet 667–1600 MPa

Längdutvidgningskoeffiecient [K-1] :

Värmeledningsförmåga [W/(m K)] :
* 26.07 J/(mol·K)

Resistivitet [ohmmeter] :

== Användning ==
Omkring 65 procent av det nickel som konsumeras i västvärlden används för att framställa rostfritt stål. 12 procent används i superlegeringar. De kvarstående 25% av nickelkonsumtionen delas mellan stållegeringar, uppladdningsbara batterier, katalysatorer och andra kemikalier.

Några av tillämpningarna:

* Rostfritt stål
* Används för pansarplåt och inbrottssäkra valv
* Återuppladdningsbara batterier, såsom nickelmetallhydridbatterier och nickelkadmiumbatterier
* Mynt
* Gitarrsträngar
* Används i Elektroplätering
* Används i smältdeglar för kemiska laboratorier
* Många katalysatorer

== Historia ==

Nickel har använts under en lång tid och kan spåras så långt tillbaka som till 3500 f.Kr. Mineral som innehåller nickel (till exempel kopparnickel, egentligen ungefär "förtrollad koppar") var värdefulla för att färga glas grönt. Den första som fastställde att nickel är sitt eget grundämne var Axel Frederik Cronstedt, som i år 1751 försökte utvinna koppar från kopparnickel (nickelin), men istället fick fram en vit metall som han kallade nickel. Det gjorde han i Los gruva i nordvästra Hälsingland, i en gruva som nu är ett turistmål.
Det första myntet av ren nickel tillverkades 1881.

== Pris ==

== Framställning ==

Hur tillverkar man med materialet?

Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?

== Länkar ==
Länkar :

Nickel

2016-02-05T13:56:54Z

Nabbe: /* Pris */

== Materialegenskaper: ==

Densitet [kg/m3] :
* RT 8.908 g/cm3
* Flyttande 7.81 g/cm3

Hårdhet (ex Mohs) :
* Mohs Hårdhet 4.0
* Vickers Hårdhet 638 MPa
* Brinell Hårdhet 667–1600 MPa

Längdutvidgningskoeffiecient [K-1] :

Värmeledningsförmåga [W/(m K)] :
* 26.07 J/(mol·K)

Resistivitet [ohmmeter] :

== Användning ==
Omkring 65 procent av det nickel som konsumeras i västvärlden används för att framställa rostfritt stål. 12 procent används i superlegeringar. De kvarstående 25% av nickelkonsumtionen delas mellan stållegeringar, uppladdningsbara batterier, katalysatorer och andra kemikalier.

Några av tillämpningarna:

* Rostfritt stål
* Används för pansarplåt och inbrottssäkra valv
* Återuppladdningsbara batterier, såsom nickelmetallhydridbatterier och nickelkadmiumbatterier
* Mynt
* Gitarrsträngar
* Används i Elektroplätering
* Används i smältdeglar för kemiska laboratorier
* Många katalysatorer

== Historia ==

Nickel har använts under en lång tid och kan spåras så långt tillbaka som till 3500 f.Kr. Mineral som innehåller nickel (till exempel kopparnickel, egentligen ungefär "förtrollad koppar") var värdefulla för att färga glas grönt. Den första som fastställde att nickel är sitt eget grundämne var Axel Frederik Cronstedt, som i år 1751 försökte utvinna koppar från kopparnickel (nickelin), men istället fick fram en vit metall som han kallade nickel. Det gjorde han i Los gruva i nordvästra Hälsingland, i en gruva som nu är ett turistmål.
Det första myntet av ren nickel tillverkades 1881.

== Pris ==

== Användning ==

== Framställning ==

Hur tillverkar man med materialet?

Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?

== Länkar ==
Länkar :

Nickel

2016-02-05T13:56:25Z

Nabbe: /* Historia */

== Materialegenskaper: ==

Densitet [kg/m3] :
* RT 8.908 g/cm3
* Flyttande 7.81 g/cm3

Hårdhet (ex Mohs) :
* Mohs Hårdhet 4.0
* Vickers Hårdhet 638 MPa
* Brinell Hårdhet 667–1600 MPa

Längdutvidgningskoeffiecient [K-1] :

Värmeledningsförmåga [W/(m K)] :
* 26.07 J/(mol·K)

Resistivitet [ohmmeter] :

== Användning ==
Omkring 65 procent av det nickel som konsumeras i västvärlden används för att framställa rostfritt stål. 12 procent används i superlegeringar. De kvarstående 25% av nickelkonsumtionen delas mellan stållegeringar, uppladdningsbara batterier, katalysatorer och andra kemikalier.

Några av tillämpningarna:

* Rostfritt stål
* Används för pansarplåt och inbrottssäkra valv
* Återuppladdningsbara batterier, såsom nickelmetallhydridbatterier och nickelkadmiumbatterier
* Mynt
* Gitarrsträngar
* Används i Elektroplätering
* Används i smältdeglar för kemiska laboratorier
* Många katalysatorer

== Historia ==

Nickel har använts under en lång tid och kan spåras så långt tillbaka som till 3500 f.Kr. Mineral som innehåller nickel (till exempel kopparnickel, egentligen ungefär "förtrollad koppar") var värdefulla för att färga glas grönt. Den första som fastställde att nickel är sitt eget grundämne var Axel Frederik Cronstedt, som i år 1751 försökte utvinna koppar från kopparnickel (nickelin), men istället fick fram en vit metall som han kallade nickel. Det gjorde han i Los gruva i nordvästra Hälsingland, i en gruva som nu är ett turistmål.
Det första myntet av ren nickel tillverkades 1881.

== Pris ==

: densitet [kg/m3]
: hårdhet Mohs skala
: längdutvidgningskoefficient [Ksup>-1]
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]
: resistivitet [ohmmeter]

== Användning ==

== Framställning ==

Hur tillverkar man med materialet?

Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?

== Länkar ==
Länkar :

Nickel

2016-02-05T13:55:24Z

Nabbe:

== Materialegenskaper: ==

Densitet [kg/m3] :
* RT 8.908 g/cm3
* Flyttande 7.81 g/cm3

Hårdhet (ex Mohs) :
* Mohs Hårdhet 4.0
* Vickers Hårdhet 638 MPa
* Brinell Hårdhet 667–1600 MPa

Längdutvidgningskoeffiecient [K-1] :

Värmeledningsförmåga [W/(m K)] :
* 26.07 J/(mol·K)

Resistivitet [ohmmeter] :

== Användning ==
Omkring 65 procent av det nickel som konsumeras i västvärlden används för att framställa rostfritt stål. 12 procent används i superlegeringar. De kvarstående 25% av nickelkonsumtionen delas mellan stållegeringar, uppladdningsbara batterier, katalysatorer och andra kemikalier.

Några av tillämpningarna:

* Rostfritt stål
* Används för pansarplåt och inbrottssäkra valv
* Återuppladdningsbara batterier, såsom nickelmetallhydridbatterier och nickelkadmiumbatterier
* Mynt
* Gitarrsträngar
* Används i Elektroplätering
* Används i smältdeglar för kemiska laboratorier
* Många katalysatorer

== Historia ==

Nickel har använts under lång tid och kan spåras så långt tillbaka som till 3500 f.Kr. Mineral som innehåller nickel (till exempel kopparnickel, egentligen ungefär "förtrollad koppar") var värdefulla för att färga glas grönt. Den första som fastställde att nickel är sitt eget grundämne var Axel Frederik Cronstedt, som i år 1751 försökte utvinna koppar från kopparnickel (nickelin), men istället fick fram en vit metall som han kallade nickel. Det gjorde han i Los gruva i nordvästra Hälsingland, i en gruva som nu är ett turistmål.
Det första myntet av ren nickel tillverkades 1881.

== Pris ==

: densitet [kg/m3]
: hårdhet Mohs skala
: längdutvidgningskoefficient [Ksup>-1]
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]
: resistivitet [ohmmeter]

== Användning ==

== Framställning ==

Hur tillverkar man med materialet?

Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?

== Länkar ==
Länkar :

Nickel

2016-02-05T13:48:13Z

Nabbe: /* Användning */

Mall för material

2016-02-05T13:47:12Z

Nabbe: /* Användning */

== Materialegenskaper: ==
: densitet [kg/m3]
: hårdhet Mohs skala
: längdutvidgningskoefficient [Ksup>-1]
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]
: resistivitet [ohmmeter]

== Användning ==

== Framställning ==

Hur tillverkar man med materialet?

== Historia ==

Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?

== Pris ==

Pris och kvaliteter

== Länkar ==

Mall för material

2016-02-05T13:46:39Z

Nabbe: /* Användning */

== Materialegenskaper: ==
: densitet [kg/m3]
: hårdhet Mohs skala
: längdutvidgningskoefficient [Ksup>-1]
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]
: resistivitet [ohmmeter]

== Användning ==
Omkring 65 procent av det nickel som konsumeras i västvärlden används för att framställa rostfritt stål. 12 procent används i superlegeringar. De kvarstående 25% av nickelkonsumtionen delas mellan stållegeringar, uppladdningsbara batterier, katalysatorer och andra kemikalier.

Några av tillämpningarna:
* Rostfritt stål
* Används för pansarplåt och inbrottssäkra valv
* Återuppladdningsbara batterier, såsom nickelmetallhydridbatterier och nickelkadmiumbatterier
* Mynt
* Gitarrsträngar
* Används i Elektroplätering
* Används i smältdeglar för kemiska laboratorier
* Många katalysatorer

== Framställning ==

Hur tillverkar man med materialet?

== Historia ==

Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?

== Pris ==

Pris och kvaliteter

== Länkar ==

Mall för material

2016-02-05T13:46:22Z

Nabbe:

== Materialegenskaper: ==
: densitet [kg/m3]
: hårdhet Mohs skala
: längdutvidgningskoefficient [Ksup>-1]
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]
: resistivitet [ohmmeter]

== Användning ==
Omkring 65 procent av det nickel som konsumeras i västvärlden används för att framställa rostfritt stål. 12 procent används i superlegeringar. De kvarstående 25% av nickelkonsumtionen delas mellan stållegeringar, uppladdningsbara batterier, katalysatorer och andra kemikalier.

Några av tillämpningarna:
* Rostfritt stål
* Används för pansarplåt och inbrottssäkra valv
* Återuppladdningsbara batterier, såsom nickelmetallhydridbatterier och nickelkadmiumbatterier
* Mynt
* Gitarrsträngar
* Används i Elektroplätering
* Används i smältdeglar för kemiska laboratorier
* Många katalysatorer
*
== Framställning ==

Hur tillverkar man med materialet?

== Historia ==

Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?

== Pris ==

Pris och kvaliteter

== Länkar ==

Nickel

2016-02-05T13:37:25Z

Nabbe: /* Materialegenskaper: */

Nickel

2016-02-05T13:36:04Z

Nabbe: /* Materialegenskaper: */

Nickel

2016-02-05T13:35:12Z

Nabbe: /* Materialegenskaper: */

== Materialegenskaper: ==

Densitet [kg/m3] :
RT 8.908 g/cm3
Flyttande 7.81 g/cm3

Hårdhet (ex Mohs) :
Mohs Hårdhet
4.0
Vickers Hårdhet
638 MPa
Brinell Hårdhet
667–1600 MPa

Längdutvidgningskoeffiecient [K-1] :

Värmeledningsförmåga [W/(m K)] :
26.07 J/(mol·K)

Resistivitet [ohmmeter] :

== Användning ==

Hur tillverkar man med materialet? :

Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)? :

== Pris ==

: densitet [kg/m3]
: hårdhet Mohs skala
: längdutvidgningskoefficient [Ksup>-1]
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]
: resistivitet [ohmmeter]

== Användning ==

== Framställning ==

Hur tillverkar man med materialet?

== Historia ==

Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?

== Länkar ==
Länkar :

Nickel

2016-02-05T13:34:54Z

Nabbe: /* Materialegenskaper: */

Nickel

2016-02-05T13:33:59Z

Nabbe:

== Materialegenskaper: ==

Densitet [kg/m3] :
RT 8.908 g/cm3
Flyttande 7.81 g/cm3

Hårdhet (ex Mohs) :
Mohs Hårdhet 4.0
Vickers Hårdhet 638 MPa
Brinell Hårdhet 667–1600 MPa

Längdutvidgningskoeffiecient [K-1] :

Värmeledningsförmåga [W/(m K)] :
26.07 J/(mol·K)

Resistivitet [ohmmeter] :

== Användning ==

Hur tillverkar man med materialet? :

Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)? :

== Pris ==

: densitet [kg/m3]
: hårdhet Mohs skala
: längdutvidgningskoefficient [Ksup>-1]
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]
: resistivitet [ohmmeter]

== Användning ==

== Framställning ==

Hur tillverkar man med materialet?

== Historia ==

Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?

== Länkar ==
Länkar :

Nickel

2016-01-29T13:30:21Z

Nabbe:

Material Egenskaper:

Densitet [kg/m3] :
RT 8.908 g/cm3
Flyttande 7.81 g/cm3

Hårdhet (ex Mohs) :
Mohs Hårdhet 4.0
Vickers Hårdhet 638 MPa
Brinell Hårdhet 667–1600 MPa

Längdutvidgningskoeffiecient [K-1] :

Värmeledningsförmåga [W/(m K)] :
26.07 J/(mol·K)

Resistivitet [ohmmeter] :

Vad används materialet till :

Hur tillverkar man med materialet? :

Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)? :

Pris och kvaliteter :

Länkar :

Nickel

2016-01-29T13:15:16Z

Nabbe: Skapade sidan med 'Material Egenskaper: Densitet [kg/m3] : Hårdhet (ex Mohs) : Längdutvidgningskoeffiecient [K-1] : Värmeledningsförmåga [W/(m K)] : Resistivitet [ohmmeter] : Vad används m...'

Material Egenskaper:
Densitet [kg/m3] :
Hårdhet (ex Mohs) :
Längdutvidgningskoeffiecient [K-1] :
Värmeledningsförmåga [W/(m K)] :
Resistivitet [ohmmeter] :
Vad används materialet till :
Hur tillverkar man med materialet? :
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)? :
Pris och kvaliteter :
Länkar :

Materialdatabasen

2016-01-25T09:51:52Z

Nabbe: /* Metaller */

* [[mall för material]]

== Metaller ==

* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]
* [[Bly]] av Felix
* [[Brons]] av Philip S
* [[Gallium]] av Fardin
* [[Guld]] Max
* [[Iridium]] av Tobias
* [[Järn]] Spyridon
* [[Kisel]] av Renars
* [[Kolstål]] tom sida med mallar
* [[Koppar]] av Christoffer
* [[Krom]] AV: [http://www.wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Madreads]|Dimer O
* [[Kvicksilver]] av Daniel A
* [[Mässing]] Soheil
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin
* [[Natrium]] av Khaled
* [[Platina]] [[Arvid]]
* [[Rostfritt stål]] av Petros
* [[silver]] av Mario
* [[Tenn]] av Ludvig
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza
* [[Uran]] av Ludvig G
* [[Zink]] av Leo Wezelius
* [[Magnesium]] av Christopher
* [[Nickel]] av Nabbir

== Plast ==

* [[akryl]]
* [[elastan]]
* [[frigolit]] av Rasmus
* [[GoreTex]]
* [[Gummi]] av Johan
* [[CVP Plast |PVC-plast]] av Josef
* [[Kevlar]] av Lahon
* [[PC Plast]] Erik
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda
* [[polyester]] av Casper
* [[polyeten]] av Teodor
* [[polypropen]] av [[Adem]]
* [[Polystyren]] av Linnea
* [[Vinyl (pvc plast)]] AV LUCAS
* [[viskos]]

== Keramer ==

* [[Betong]] av [[Sixten]]
* [[diamant]] av Nils
* [[Grafit]] av Luan
* [[Grafen]] av [[Viktor]]
* [[Glas]] av Savvas G
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]
* [[Kolfiber]] John
* [[Kvarts]] Kristofer
* [[Marmor]] Adam
* [[Porslin]] David
* [[Safir]] Marcus
* [[Tegel]] av Linus

== Trä ==

=== Träslag ===

* [[Bambu]] av Zacharias
* [[Björk]]
* [[Ek]] Simon B
* [[Furu]] Robin och Tilla
* [[Lignum Vitae]] Noah

=== Bygg ===

* [[Gipsskiva]] av Josefine
* [[MDF]] av Jesper
* [[Masonit]]
* [[Plywood]] av Mikael
* [[Spånskiva]] av Sperman

=== Träprodukter ===

* [[Papper]] Av: Daniel
* [[Wellpapp]] av Elin

==Fiber==

* [[Aramid]] av Ali
*[[Ull]] av Saman
* [[Glasfiber]] av Jesper

== Övrigt ==

* [[Läder]] av Ahmed