https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&feedformat=atom&user=MiroWikiskola - Användarbidrag [sv]2026-05-11T21:13:20ZAnvändarbidragMediaWiki 1.41.1https://wikiskola.se/index.php?title=Begrepp_inom_st%C3%A5ende_v%C3%A5gor&diff=30514Begrepp inom stående vågor2015-01-27T12:40:38Z<p>Miro: /* Diffraktion */</p>
<hr />
<div>== Centrala begrepp som kräver utförlig förklaring ==<br />
<br />
=== Pulser ===<br />
<br />
<br />
Av Frank<br />
<br />
=== Vågor ===<br />
[[Fil:Wave-sv.png|miniatyr|340px | höger|Våg.]]<br />
<br />
Det finns två olika sorters vågor, transversell våg och longitudinell våg. Transversell våg är en våg sådan som vi har arbetat som liknar en sinuskurva och på det sättet ljuset kan formas på(svängningen är vinkelrät mot utbredningsriktningen). Transversell våg är däremot en våg som liknar en ljudvåg, eller en våg i en fjärder(svängningarna är i samma riktning/motsatt som utbredningsriktningen). I en Transversell våg finns det fyra viktiga element, Aplitud(A), Våglängd(λ), Periodtid(T) och Frekvens(f). Aplutiden är alltså den största möjliga utslaget på vågen d.v.s. "mittenläget" av vågen till en av utslaget (utbuktningarna) i vågen och ju större vågen är desto större blir amplituden. Våglängden är alltså längden mellan två "utbuktningar" (två toppar) (ej vågdal och vågtopp), två utbuktningar åt samma håll. Periodtiden är hur lång tid det tar får vågen att gå en period, alltså hur lång tid det tar för vågen att åka från vågtoppen till vågdalen och tillbaka till vågtoppen igen. Frekvens är hur många svängningar vågen gör per sekund, alltså hur många perioder per sekund. En ekvation för att lösa ut T eller f kan skrivas på detta sätt ---> f=1/T <==> T=1/f<br />
<br />
<br />
-Gurpreet<br />
<br />
=== Periodiska vågor ===<br />
Moa<br />
<br />
=== Reflexion ===<br />
<br />
'''Vad definierar en reflexion?''' <br />
<br />
Om man fokuserar en ljusstråle mot en yta kommer en del av ljuset <br />
kastas tillbaka eller bort från ytan, med andra ord reflekteras ljuset.<br />
<br />
'''Finns det olika styrkor på en reflexion?''' <br />
<br />
Kvantiteten av reflektionen beror helt på själva ytan ljuset träffar, <br />
olika ytor är bättre eller sämre på att reflektera ljus. Det är även så <br />
att ytans struktur avgör riktningen på det reflekterade ljuset. <br />
<br />
'''Exempel på olika reflexioner:''' <br />
<br />
''1. REGELBUNDEN''<br />
<br />
En slät och plan yta, exempelvis en blank metallplåt, som träffas av <br />
parallella ljusstrålar kommer att reflektera ljuset så att strålarna <br />
fortfarande är parallella efter reflexionen. <br />
Det kallas för en regelbunden reflexion.<br />
<br />
[[Fil:Slät yra reflexion.png|vänster]]<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
''2. DIFFUS''<br />
<br />
En en blank och vit vägg består av en skorvig yta, det vill <br />
säga att väggen inte är slät utan har små men synliga bucklor <br />
och där med reflekterar ljuset åt alla möjliga håll, oberoende <br />
av de infallande ljusstrålarnas riktning. <br />
Denna typ av reflektion kallas för diffus reflexion. <br />
<br />
[[Fil:Grov yta reflexion.png|centralt]]<br />
<br />
''Av: Mattias Norberg TE12A''<br />
<br />
=== Transmission ===<br />
August<br />
<br />
=== Superposition ===<br />
Kasper<br />
<br />
=== Refraktion ===<br />
[[Fil:Fénytörés.jpg|miniatyr|Ljus genom luft samt plexi, ljuset i detta experiment genomgår refraktion vilket kan ses i den lägre strålen och reflektion vilket kan ses i den övre.]]<br />
<br />
Dessutom, eftersom refraktion kan göra objekt visas närmare än de är, är den ansvarig för att tillåta vatten att förstora objekt. Först, som ljuset går in i en droppe vatten, saktar ner. Om vattenytan inte är plan, då ljuset kommer att böjas till en ny väg. Denna runda formen kommer att böja ljuset utåt och som den breder ut sig, den bild som du ser blir större.<br /><br />
<br />
Refraktion kan ses när man tittar in i en skål med vatten. Luft har ett brytningsindex av ca 1,0003, och vatten har ett brytningsindex av ca 1,3330. Om en person ser på ett rakt föremål, såsom en penna som är placerad med en vinkel, delvis i vattnet, förefaller objektet som böjt vid vattenytan. Detta beror på böjningen av ljusstrålar när de rör sig från vattnet till luften. När strålarna når ögat så ser det dem som om de vore raka strålar och tar således inte hänsyn till ljusets brytning. Detta gör att pennan att visas högre och vattnet visas grundare än det egentligen är. De djup som vattnet verkar vara när den ses från ovan är känd som det skenbara djupet. För små infallsvinklar (mätt från normalen, när sin θ är ungefär densamma som tan θ) så är förhållandet mellan det uppenbara och det verkliga djupet samma som förhållandet mellan brytnings indexet av luft och vatten. Men när infallsvinkeln närmar 90<sup>o</sup>, närmar det uppenbara djupet noll, även om reflektionen ökar, vilket begränsar observationer vid höga infallsvinklar. Omvänt närmar sig synlig höjd oändlighet som infallsvinkeln (underifrån) ökar, men ännu tidigare, eftersom vinkeln för total inre reflektion är närmade sig, även om bilden bleknar från denna vy.<br />
<br />
Dessutom, eftersom refraktion kan göra så att ett objekt ser närmare ut än de är, vilket kan användas för att förstora objekt med hjälp av vatten. När ljuset går in i en droppe vatten saktar det ner. Om vattenytan inte är plan, så kommer ljuset att böjas till en ny väg. Denna runda formen kommer att böja ljuset utåt och som den breder ut sig, så blir den bild som du ser blir större.<br /><br /><br />
<br />
--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] ([[Användardiskussion:JakobLindau|diskussion]]) 29 januari 2015 kl. 19.02 (UTC)<br />
<br />
=== Brytningslagen för vågor ===<br />
<br />
[[Fil:Brytnignslagen.png|miniatyr]]<br />
<br />
Sin α = λ<sub>1</sub>/AB; Sin ß = λ<sub>2</sub>/AB ←→ Sin α/Sin ß = λ<sub>1</sub>/λ<sub>2</sub> <br />
<br />
Frekvensen är konstant, förlängning med f ger: <br />
Sin α/ Sin ß = f * λ<sub>1</sub>/f * λ<sub>2</sub> = V<sub>1</sub>/V<sub>2</sub> <br />
<br />
Vi vet att α = i och ß = b<br />
Sin i/Sin b = V<sub>1</sub>/V<sub>2</sub> = konstant<br />
<br />
=== Diffraktion ===<br />
Miro<br />
<br />
Diffraktion, eller böjning som det också kallas, är ett begrepp som beskriver hur en vågrörelse sprids då den träffar ett hinder. Se bild A. Storleken på öppningen mellan hindret bestämmer hur böjd diffraktionskurvan blir. Ju mindre öppning, desto mer böjd blir vågrörelsen efter det att den träffat hindret. På bild A så är det vattenvågor som slår in i hindret. Diffraktion ser annorlunda ut baserat på vilken typ av våg man har. Om vågrörelsen är av typen ljus, så uppstår också diffraktion. Däremot så blir diffraktionens form inte identisk med den som uppstår då vågrörelsen är utav vatten. Se bild B. Precis som vid diffraktion av vatten så har storleken på "öppningen" som ljuset passerar stor betydelse. Ju mindre öppning, desto bredare blir diffraktionen. I bildexempel B så är öppningen 0.1 mm stor. Om öppningen var 0.01 mm stor så skulle ljuset breda ut sig ännu mer mot den svarta bakgrunden. Observera att bredden på hindrets öppning måste vara mindre än ljusstrålens bredd. Om en laserstråle med diametern 0.5mm skickas genom en öppning som är större än 0.5mm så kommer ingen diffraktion att uppstå. Öppningen måste alltså vara mindre än ljusstrålens diameter för att diffraktion skall uppnås. Se bild C.<br />
<br />
Bild A: http:// i.imgur.com/trOTMHu.jpg<br />
Bild B: http:// i.imgur.com/ofk0fS5.jpg?1<br />
Bild C: http:// i.imgur.com/Rp2g8Go.jpg?1<br />
<br />
=== Interferens ===<br />
Interferens är benämningen på två eller flera vågrörelser vars överlappning resulterar i ett amplifierande eller nollställande av svängningar. När man placerar två periodiska vågkällor i fas intill varandra kan man observera detta fenomen. I överensstämmelse med superpositionsprincipen så blir summan av två överlagrade - interfererande eller överlappande- vågorna förstärkta eller försvagade. Som bilden 'Two sources interference' tydligt exemplifierar bildas smala stråk utan någon vågrörelse mellan vågorna då somliga vågor med diametralt motsatta amplituder tar ut varandra. Detta interferens mönster förekommer också i optikens värld och kan testas med ett dubbelspalts experiment. <br />
<br />
[[File:Two sources interference.gif|Two sources interference]]<br />
<br />
Av: Oscar Rasinaho<br />
<br />
=== Stående vågor ===<br />
Tamara<br />
<br />
=== Resonans ===<br />
<br />
[[Fil:Bro kollapsar av vind.gif|350px|miniatyr|höger|En egenproducerad GIF av Tacoma Narrows Bridge kollaps. (Längd 30 sekunder)]]<br />
<br />
Resonans, även kallat självsvängning eller egensvängning är ett allmänt fenomen hos oscillerande eller vibrerande system som innebär att även en svag periodisk yttre störning (pådrivande kraft) nära systemets egenfrekvens kan leda till att systemets svängningsamplitud ökar kraftigt. Något som uppstår när en frekvens med lågt energiinehåll träffar ett odämpat material och får de odämpade materialet att hamna i självsvängning med samma svängingstid som lågenergifrekvensen de odämpade materialet träffats av, vilket i sin tur leder till ett ökat energiinnehåll i denna frekvens. Denna kraftiga enegriökning kan medföra diverse problem i olika situationer, allt ifrån en mindre alvarlig situation med att A-strängen på en gitarr kan få E-strängen i röresle till att vinden kan få en hel bro att rasa. I exemplet med gitarren så kan en A-sträng med frekvensen 440 Hz få E-strängen på 330 Hz att hamna i svängningeftersom både A och E- strängen på gittaren har en gemensam ton på 1320 Hz. Anledningen till att bron "Tacoma Narrows Bridge" som kollapsade var på grund av en felkonstruktion som de inblandade visste om. De var känt att bron kunde hamna i självsvängning genom att fånga upp vindens frekvens och förstäka den genom hela bron. Något konstruktionsteamet aldrig trodde skulle ske men en dag den 1 juli 1940 har vinden de rätta förhållanden som krävs och bron hamnar i kraftig självsvängning, vilket leder till för stor påfrestning i bärande balkar som ledde till att bron kollapsade.<br />
<br />
--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] ([[Användardiskussion:MaxAllerborg|diskussion]]) 26 januari 2015 kl. 23.52 (UTC)<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br />
== Begrepp av ordförklaringstyp ==<br />
<br />
=== Periodisk ===<br />
<br />
<br />
=== Transversell ===<br />
<br />
<br />
Att en våg är transversell innebär att vågen har punkter på svängningsriktningen som är vinkelräta i förhållande till utbredningsriktningen. Man kan se denna egenskap i bland annat strängade instrument som gitarrer, men man kan se denna egenskap även i elektromagnetiska vågor. Kortfattat betyder transversell att något är tvärgående eller att en rät linje skär i andra linjer.<br />
<br />
<br />
<br />
-Knugen transcends through space and time<br />
<br />
[[Fil:G4HHKMY.jpg|inramad|höger|Knug]]<br />
<br />
=== Longitudinell ===</div>Mirohttps://wikiskola.se/index.php?title=Fil:Diffraktion_vattenv%C3%A5gor123.JPG&diff=30507Fil:Diffraktion vattenvågor123.JPG2015-01-27T12:31:23Z<p>Miro: </p>
<hr />
<div></div>Mirohttps://wikiskola.se/index.php?title=Fil:Diffraktion_vattenv%C3%A5gor1.JPG&diff=30504Fil:Diffraktion vattenvågor1.JPG2015-01-27T12:27:07Z<p>Miro: Miro laddade upp ny version av &quot;Fil:Diffraktion vattenvågor1.JPG&quot;</p>
<hr />
<div></div>Mirohttps://wikiskola.se/index.php?title=Fil:Diffraktion_vattenv%C3%A5gor1.JPG&diff=30503Fil:Diffraktion vattenvågor1.JPG2015-01-27T12:26:53Z<p>Miro: Miro laddade upp ny version av &quot;Fil:Diffraktion vattenvågor1.JPG&quot;</p>
<hr />
<div></div>Mirohttps://wikiskola.se/index.php?title=Fil:Diffraktion_vattenv%C3%A5gor1.JPG&diff=30502Fil:Diffraktion vattenvågor1.JPG2015-01-27T12:26:50Z<p>Miro: Miro laddade upp ny version av &quot;Fil:Diffraktion vattenvågor1.JPG&quot;</p>
<hr />
<div></div>Mirohttps://wikiskola.se/index.php?title=Fil:Diffraktion_vattenv%C3%A5gor1.JPG&diff=30501Fil:Diffraktion vattenvågor1.JPG2015-01-27T12:26:28Z<p>Miro: Miro laddade upp ny version av &quot;Fil:Diffraktion vattenvågor1.JPG&quot;</p>
<hr />
<div></div>Mirohttps://wikiskola.se/index.php?title=Fil:Diffraktion_vattenv%C3%A5gor1.JPG&diff=30499Fil:Diffraktion vattenvågor1.JPG2015-01-27T12:24:18Z<p>Miro: </p>
<hr />
<div></div>Mirohttps://wikiskola.se/index.php?title=Fil:Diffraktion_vattenv%C3%A5gor.JPG&diff=30498Fil:Diffraktion vattenvågor.JPG2015-01-27T12:23:17Z<p>Miro: </p>
<hr />
<div></div>Mirohttps://wikiskola.se/index.php?title=Heureka_8.34&diff=25893Heureka 8.342014-01-20T11:01:11Z<p>Miro: </p>
<hr />
<div>[[Fil:Fysik.png|right]]</div>Mirohttps://wikiskola.se/index.php?title=Heureka_8.34&diff=25892Heureka 8.342014-01-20T11:00:24Z<p>Miro: </p>
<hr />
<div>[[Fil:Fysik.png]]</div>Mirohttps://wikiskola.se/index.php?title=Fil:Fysik.png&diff=25891Fil:Fysik.png2014-01-20T11:00:18Z<p>Miro: Engineer puta</p>
<hr />
<div>Engineer puta</div>Mirohttps://wikiskola.se/index.php?title=Heureka_7.15&diff=25658Heureka 7.152014-01-09T09:11:49Z<p>Miro: </p>
<hr />
<div>'''Man skall i denna uppgift räkna ut diverse uppgifter relaterade till kopparatomer, ledningselektroner och ström.'''<br />
<br />
'''Uppgift a)''' ''Räkna ut mängden ledningselektroner i en meterlång tråd av koppar''<br />
<br />
[[Fil:väteatom2.jpg | right]]<br />
<br />
-Tråden är 1 meter lång och väger 7.0 gram. <br />
<br />
-En kopparatom väger 1.05*10<sup>-25</sup> kg.<br />
<br />
-Det finns en ledningselektron i varje kopparatom. Detta innebär att antalet atomer<br /><br />
i tråden är samma som antalet ledningselektroner. Räkna ut atomerna för att få<br />
antalet ledningselektroner.<br />
<br />
'''Steg 1:''' Gör om alla värden till SI-enheter. I detta fall så handskas vi med massa och ska därför göra om värdena till SI-enheten kg.<br />
<br />
Koppartrådens massa = 7.0 gram = 0.007 kg --> 7*10<sup>-3</sup> KG. <br /><br />
<br />
Kopparatomens massa står redan i kg så man behöver inte omvandla den. <br />
<br />
'''Steg 2:'''<br />
Genom att dela atomens massa med trådens massa så får vi ut ett tal som motsvarar hur många atomer som finns i tråden. <br /><br />
<br />
(7*10<sup>-3</sup>) / (1.05*10<sup>-25</sup>) = 6.6666 * 10<sup>22<sup><br /><br />
<br />
Eftersom att det finns en ledningselektron i varje kopparatom så finns det 6.6666*10<sup>22</sup> ledningselektroner i 6.6666*10<sup>22</sup> atomer. <br />
<br />
'''Steg 3:''' Då det minsta antalet värdesiffror man får i uppgiften är två stycken, så skall svaret också presenteras med två värdesiffror.<br /><br />
<br />
6.666*10^22 avrundat till två värdesiffror blir 6.7*10^22.<br />
<br />
'''Svaret blir:''' 6.7*10<sup>22</sup>elektroner.</div>Mirohttps://wikiskola.se/index.php?title=Fil:V%C3%A4teatom2.jpg&diff=25656Fil:Väteatom2.jpg2014-01-09T09:06:47Z<p>Miro: </p>
<hr />
<div></div>Mirohttps://wikiskola.se/index.php?title=Fil:V%C3%A4teatom.jpg&diff=25643Fil:Väteatom.jpg2014-01-09T08:56:22Z<p>Miro: väteatom</p>
<hr />
<div>väteatom</div>Mirohttps://wikiskola.se/index.php?title=Heureka_7.15&diff=25637Heureka 7.152014-01-09T08:50:50Z<p>Miro: </p>
<hr />
<div>'''Man skall i denna uppgift räkna ut diverse uppgifter relaterade till kopparatomer, ledningselektroner och ström.'''<br />
<br />
'''Uppgift a)''' ''Räkna ut mängden ledningselektroner i en meterlång tråd av koppar''<br />
<br />
-Tråden är 1 meter lång och väger 7.0 gram. <br />
<br />
-En kopparatom väger 1.05*10<sup>-25</sup> kg.<br />
<br />
-Det finns en ledningselektron i varje kopparatom. Detta innebär att antalet atomer<br /><br />
i tråden är samma som antalet ledningselektroner. Räkna ut atomerna för att få<br />
antalet ledningselektroner.<br />
<br />
'''Steg 1:''' Gör om alla värden till SI-enheter. I detta fall så handskas vi med massa och ska därför göra om värdena till SI-enheten kg.<br />
<br />
Koppartrådens massa = 7.0 gram = 0.007 kg --> 7*10<sup>-3</sup> KG. <br /><br />
<br />
Kopparatomens massa står redan i kg så man behöver inte omvandla den. <br />
<br />
'''Steg 2:'''<br />
Genom att dela atomens massa med trådens massa så får vi ut ett tal som motsvarar hur många atomer som finns i tråden. <br /><br />
<br />
(7*10<sup>-3</sup>) / (1.05*10<sup>-25</sup>) = 6.6666 * 10<sup>22<sup><br /><br />
<br />
Eftersom att det finns en ledningselektron i varje kopparatom så finns det 6.6666*10<sup>22</sup> ledningselektroner i 6.6666*10<sup>22</sup> atomer. <br />
<br />
'''Steg 3:''' Då det minsta antalet värdesiffror man får i uppgiften är två stycken, så skall svaret också presenteras med två värdesiffror.<br /><br />
<br />
6.666*10^22 avrundat till två värdesiffror blir 6.7*10^22.<br />
<br />
'''Svaret blir:''' 6.7*10<sup>22</sup>elektroner.</div>Mirohttps://wikiskola.se/index.php?title=Heureka_7.15&diff=25635Heureka 7.152014-01-09T08:49:45Z<p>Miro: </p>
<hr />
<div>'''Man skall i denna uppgift räkna ut diverse uppgifter relaterade till kopparatomer, ledningselektroner och ström.'''<br />
<br />
'''Uppgift a)''' ''Räkna ut mängden ledningselektroner i en meterlång tråd av koppar''<br />
<br />
-Tråden är 1 meter lång och väger 7.0 gram. <br />
<br />
-En kopparatom väger 1.05*10<sup>-25</sup> kg.<br />
<br />
-Det finns en ledningselektron i varje kopparatom. Detta innebär att antalet atomer<br /><br />
i tråden är samma som antalet ledningselektroner. Räkna ut atomerna för att få<br />
antalet ledningselektroner.<br />
<br />
'''Steg 1:''' Gör om alla värden till SI-enheter. I detta fall så handskas vi med massa och ska därför göra om värdena till SI-enheten kg.<br />
<br />
Koppartrådens massa = 7.0 gram = 0.007 kg --> 7*10<sup>-3</sup> KG. <br /><br />
<br />
Kopparatomens massa står redan i kg så man behöver inte omvandla den. <br />
<br />
'''Steg 2:'''<br />
Genom att dela atomens massa med trådens massa så får vi ut ett tal som motsvarar hur många atomer som finns i tråden. <br /><br />
<br />
(7*10<sup>-3</sup>) / (1.05*10<sup>-25</sup>) = 6.6666 * 10<sup>22<sup><br /><br />
<br />
Eftersom att det finns en ledningselektron i varje kopparatom så finns det 6.6666*10<sup>22</sup> ledningselektroner i 6.6666*10<sup>22</sup> atomer. <br />
<br />
'''Steg 3:''' Då det minsta antalet värdesiffror man får i uppgiften är två stycken, så skall svaret också presenteras med två värdesiffror. 6.666*10^22 avrundat till två värdesiffror blir 6.7*10^22.<br />
<br />
'''Svaret blir:''' 6.7*10<sup>22</sup>elektroner.</div>Mirohttps://wikiskola.se/index.php?title=Heureka_7.15&diff=25628Heureka 7.152014-01-09T08:40:21Z<p>Miro: </p>
<hr />
<div>'''Man skall i denna uppgift räkna ut diverse uppgifter relaterade till kopparatomer, ledningselektroner och ström.'''<br />
<br />
'''Uppgift a)''' ''Räkna ut mängden ledningselektroner i en meterlång tråd av koppar''<br />
<br />
-Tråden är 1 meter lång och väger 7.0 gram. <br />
<br />
-En kopparatom väger 1.05*10^-25 kg.<br />
<br />
-Det finns en ledningselektron i varje kopparatom. Detta innebär att antalet atomer<br /><br />
i tråden är samma som antalet ledningselektroner. Räkna ut atomerna för att få<br />
antalet ledningselektroner.<br />
<br />
'''Steg 1:''' Gör om alla värden till SI-enheter. I detta fall så handskas vi med massa och ska därför göra om värdena till SI-enheten kg.<br />
<br />
Koppartrådens massa = 7.0 gram = 0.007 kg --> 7*10<sup>-3</sup> KG. <br /><br />
<br />
Kopparatomens massa står redan i kg så man behöver inte omvandla den. <br />
<br />
'''Steg 2:'''<br />
<br />
Genom att dela atomens massa med trådens massa så får vi ut ett tal som motsvarar hur många atomer som finns i tråden. <br />
<br />
(7*10^-3) / (1.05*10^-25) = 6.6666 * 10^22.<br /><br />
<br />
Eftersom att det finns en ledningselektron i varje kopparatom så finns det 6.6666*10^22 ledningselektroner i 6.6666*10^22 atomer. <br />
<br />
'''Steg 3:'''<br /><br />
<br />
Då det minsta antalet värdesiffror man får i uppgiften är två stycken, så skall svaret också presenteras med två värdesiffror. 6.666*10^22 avrundat till två värdesiffror blir 6.7*10^22.<br />
<br />
Svaret blir: 6.7*10^22 elektroner.</div>Mirohttps://wikiskola.se/index.php?title=Heureka_7.15&diff=25493Heureka 7.152013-12-19T09:20:25Z<p>Miro: </p>
<hr />
<div>'''Man skall i denna uppgift räkna ut diverse uppgifter relaterade till kopparatomer, ledningselektroner och ström.'''<br />
<br />
Uppgift a) ''Räkna ut mängden ledningselektroner i en meterlång tråd av koppar''<br />
<br />
-Tråden är 1 meter lång och väger 7.0 gram. <br />
<br />
-En kopparatom väger 1.05*10^-25 kg.<br />
<br />
-Det finns en ledningselektron i varje kopparatom. Detta innebär att antalet atomer <br />
i tråden är samma som antalet ledningselektroner. Räkna ut atomerna för att få<br />
antalet ledningselektroner. <br />
<br />
Steg 1: Gör om alla värden till SI-enheter. I detta fall så handskas vi med massa och ska därför göra om värdena till SI-enheten kg.<br />
<br />
Koppartrådens massa = 7.0 gram = 0.007 kg --> 7*10^-3 KG. <br />
Kopparatomens massa står redan i kg så man behöver inte omvandla den. <br />
<br />
Steg 2:<br />
<br />
Genom att dela atomens massa med trådens massa så får vi ut ett tal som motsvarar hur många atomer som finns i tråden.<br />
<br />
(7*10^-3) / (1.05*10^-25) = 6.6666 * 10^22 blir avrundat 6.7 *10^22. Eftersom att det finns en ledningselektron i varje kopparatom så finns det 6.7*10^22 ledningselektroner i 6.7*10^22 atomer. <br />
<br />
Svaret är: 6.7*10^22 st</div>Mirohttps://wikiskola.se/index.php?title=TE12A_redovisning_DICE&diff=21335TE12A redovisning DICE2012-12-20T13:00:24Z<p>Miro: /* Atlantis */</p>
<hr />
<div>: [[Bädda_in_SlideShare|HowTo: Bädda in Slideshare]]<br />
<br />
== Mall ==<br />
<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14674122" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig/key-note-lathund-14674122" title="Key note lathund" target="_blank">Key note lathund</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig" target="_blank">Håkan Elderstig</a></strong> </div><br />
</html><br />
{{print|[[Media:Pdf-instruktion.pdf|Pdf-instruktion (klicka och läs)]]}}<br />
Kopiera denna mall och lägg sedan in dina två DICE-dokument istället för exemplen här. Du ska alltså bädda in (från Slideshare) din '''Powerpoint''', KeyNote eller vad du använt samt ladda upp (Wikiskola) en '''pdf''' av ert Pitch-dokument. Om du vill att man ska kunna se alla specialeffekter i din Powerpoint kan du även ladda upp den på wikiskola och lägga en länk. <br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet (ta bort den här raden och skriv något eget).<br />
<br />
'''Skriv din klass här:'''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
<br />
Namn1, namn2<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1 skriver ni här istället för denna text<br />
: Respons 2, osv.<br />
{{clear}}<br />
------<br />
== WikiRules ==<br />
<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14674122" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig/key-note-lathund-14674122" title="Key note lathund" target="_blank">Key note lathund</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig" target="_blank">Håkan Elderstig</a></strong> </div><br />
</html><br />
{{print|[[Media:Pdf-instruktion.pdf|Pdf-instruktion (klicka och läs)]]}}<br />
Kopiera denna mall och lägg sedan in dina två DICE-dokument istället för exemplen här. Du ska alltså bädda in (från Slideshare) din '''Powerpoint''', KeyNote eller vad du använt samt ladda upp (Wikiskola) en '''pdf''' av ert Pitch-dokument. Om du vill att man ska kunna se alla specialeffekter i din Powerpoint kan du även ladda upp den på wikiskola och lägga en länk. <br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet (ta bort den här raden och skriv något eget).<br />
<br />
'''Skriv din klass här:'''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
<br />
Namn1, namn2<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1 skriver ni här istället för denna text<br />
: Respons 2, osv.<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br /><br />
{{clear}}<br />
<br />
<br />
==Destruction of Corruption==<br />
<br />
[[Fil:Max, Frank, Issa PDF.pdf|200px|thumb|right|Max, Frank, Issa]]<br />
<br />
== Atlantis ==<br />
<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/15712049" width="476" height="400" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe></html><br />
{{print|[[Media:Pdf-instruktion.pdf|Pdf-instruktion (klicka och läs)]]}}<br />
<br /><br />
<br />
<html> <iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/15712241" width="476" height="400" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> <html><br />
<br /><br />
<br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet (ta bort den här raden och skriv något eget).<br />
<br />
'''Skriv din klass här:'''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
<br />
Namn1, namn2<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1 skriver ni här istället för denna text<br />
: Respons 2, osv.<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Close Encounters ==<br />
<br />
<br />
<br />
{{print|[[Media:DICEpitchdokumentGrimJohanJimmyTE12A.pdf|Pdf-instruktion (klicka och läs)]]}}<br />
Kopiera denna mall och lägg sedan in dina två DICE-dokument istället för exemplen här. Du ska alltså bädda in (från Slideshare) din '''Powerpoint''', KeyNote eller vad du använt samt ladda upp (Wikiskola) en '''pdf''' av ert Pitch-dokument. Om du vill att man ska kunna se alla specialeffekter i din Powerpoint kan du även ladda upp den på wikiskola och lägga en länk. <br />
<br />
Close Encounters: Läs om vårat fantastiska spel.<br />
<br />
'''TE12A'''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
<br />
Johan, Grim, Jimmy<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1 skriver ni här istället för denna text<br />
: Respons 2, osv.<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Malin, Jack och Tim '''Accommodate''' ==<br />
<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14674122" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig/key-note-lathund-14674122" title="Key note lathund" target="_blank">Key note lathund</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig" target="_blank">Håkan Elderstig</a></strong> </div><br />
</html><br />
[[Fil:Accommodate.pdf]]<br />
<br />
{{print|[[Media:Pdf-instruktion.pdf|Pdf-instruktion (klicka och läs)]]}}<br />
<br />
<br />
Vi har skapat spelet Accommodate. Det är ett storybaserat skräckspel som utspelar sig i Sebirien.<br />
<br />
'''TE12A'''<br />
<br />
'''Malin, Tim och Jack''' <br />
<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1 skriver ni här istället för denna text<br />
: Respons 2, osv.<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== GONE == <br />
<html> <iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/15712054" width="342" height="291" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html> <br />
{{print|[[Media:Pdf-instruktion.pdf|Pdf-instruktion (klicka och läs)]]}} <br />
<br />
Vårt spel heter ''Gone'' och detta är presentationen till spelet. <br />
<br />
'''TE12A''' <br />
<br />
'''Deltagare''': Johnny, Victor & Geylan. <br />
<br />
'''Respons''' : Respons 1 skriver ni här istället för denna text : Respons 2, osv. <br />
<br />
{{clear}} <br />
------<br />
<br />
== Miro, Patric, Jesper ==<br />
<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/15711871" width="342" height="291" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" align="right" scrolling="no"></iframe><html><br />
<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/15712072" width="342" height="291" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" align="right" scrolling="no"></iframe><html></div>Mirohttps://wikiskola.se/index.php?title=TE12A_redovisning_DICE&diff=21309TE12A redovisning DICE2012-12-20T12:37:05Z<p>Miro: /* Miro, Patric, Jesper */</p>
<hr />
<div>: [[Bädda_in_SlideShare|HowTo: Bädda in Slideshare]]<br />
<br />
== Mall ==<br />
<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14674122" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig/key-note-lathund-14674122" title="Key note lathund" target="_blank">Key note lathund</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig" target="_blank">Håkan Elderstig</a></strong> </div><br />
</html><br />
{{print|[[Media:Pdf-instruktion.pdf|Pdf-instruktion (klicka och läs)]]}}<br />
Kopiera denna mall och lägg sedan in dina två DICE-dokument istället för exemplen här. Du ska alltså bädda in (från Slideshare) din '''Powerpoint''', KeyNote eller vad du använt samt ladda upp (Wikiskola) en '''pdf''' av ert Pitch-dokument. Om du vill att man ska kunna se alla specialeffekter i din Powerpoint kan du även ladda upp den på wikiskola och lägga en länk. <br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet (ta bort den här raden och skriv något eget).<br />
<br />
'''Skriv din klass här:'''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
<br />
Namn1, namn2<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1 skriver ni här istället för denna text<br />
: Respons 2, osv.<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
<br />
== Close Encounters ==<br />
<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/15712109" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen webkitallowfullscreen mozallowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/johanaskefalk/close-encounters-15712109" title="Close Encounters;" target="_blank">Close Encounters;</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/johanaskefalk" target="_blank">Johan Askefalk</a></strong> </div><br />
</html><br />
{{print|[[Media:DICEpitchdokumentGrimJohanJimmyTE12A.pdf|Pdf-instruktion (klicka och läs)]]}}<br />
Kopiera denna mall och lägg sedan in dina två DICE-dokument istället för exemplen här. Du ska alltså bädda in (från Slideshare) din '''Powerpoint''', KeyNote eller vad du använt samt ladda upp (Wikiskola) en '''pdf''' av ert Pitch-dokument. Om du vill att man ska kunna se alla specialeffekter i din Powerpoint kan du även ladda upp den på wikiskola och lägga en länk. <br />
<br />
Close Encounters: Läs om vårat fantastiska spel.<br />
<br />
'''TE12A'''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
<br />
Johan, Grim, Jimmy<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1 skriver ni här istället för denna text<br />
: Respons 2, osv.<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Miro, Patric, Jesper ==<br />
<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/15711871" width="342" height="291" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" align="right" scrolling="no"></iframe><html><br />
<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/15712072" width="342" height="291" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" align="right" scrolling="no"></iframe><html></div>Mirohttps://wikiskola.se/index.php?title=TE12A_redovisning_DICE&diff=21308TE12A redovisning DICE2012-12-20T12:36:24Z<p>Miro: /* Miro, Patric, Jesper */</p>
<hr />
<div>: [[Bädda_in_SlideShare|HowTo: Bädda in Slideshare]]<br />
<br />
== Mall ==<br />
<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14674122" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig/key-note-lathund-14674122" title="Key note lathund" target="_blank">Key note lathund</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig" target="_blank">Håkan Elderstig</a></strong> </div><br />
</html><br />
{{print|[[Media:Pdf-instruktion.pdf|Pdf-instruktion (klicka och läs)]]}}<br />
Kopiera denna mall och lägg sedan in dina två DICE-dokument istället för exemplen här. Du ska alltså bädda in (från Slideshare) din '''Powerpoint''', KeyNote eller vad du använt samt ladda upp (Wikiskola) en '''pdf''' av ert Pitch-dokument. Om du vill att man ska kunna se alla specialeffekter i din Powerpoint kan du även ladda upp den på wikiskola och lägga en länk. <br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet (ta bort den här raden och skriv något eget).<br />
<br />
'''Skriv din klass här:'''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
<br />
Namn1, namn2<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1 skriver ni här istället för denna text<br />
: Respons 2, osv.<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
<br />
== Close Encounters ==<br />
<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/15712109" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen webkitallowfullscreen mozallowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/johanaskefalk/close-encounters-15712109" title="Close Encounters;" target="_blank">Close Encounters;</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/johanaskefalk" target="_blank">Johan Askefalk</a></strong> </div><br />
</html><br />
{{print|[[Media:DICEpitchdokumentGrimJohanJimmyTE12A.pdf|Pdf-instruktion (klicka och läs)]]}}<br />
Kopiera denna mall och lägg sedan in dina två DICE-dokument istället för exemplen här. Du ska alltså bädda in (från Slideshare) din '''Powerpoint''', KeyNote eller vad du använt samt ladda upp (Wikiskola) en '''pdf''' av ert Pitch-dokument. Om du vill att man ska kunna se alla specialeffekter i din Powerpoint kan du även ladda upp den på wikiskola och lägga en länk. <br />
<br />
Close Encounters: Läs om vårat fantastiska spel.<br />
<br />
'''TE12A'''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
<br />
Johan, Grim, Jimmy<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1 skriver ni här istället för denna text<br />
: Respons 2, osv.<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Miro, Patric, Jesper ==<br />
<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/15711871" width="342" height="291" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" align="right" scrolling="no"></iframe><html><br />
<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/15712072" width="342" height="291" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" align="right" scrolling="no"></iframe><html><br />
<br />
<br />
<br />
'''Klass:''' '''TE12A'''</div>Mirohttps://wikiskola.se/index.php?title=TE12A_redovisning_DICE&diff=21307TE12A redovisning DICE2012-12-20T12:35:51Z<p>Miro: /* Miro, Patric, Jesper */</p>
<hr />
<div>: [[Bädda_in_SlideShare|HowTo: Bädda in Slideshare]]<br />
<br />
== Mall ==<br />
<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14674122" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig/key-note-lathund-14674122" title="Key note lathund" target="_blank">Key note lathund</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig" target="_blank">Håkan Elderstig</a></strong> </div><br />
</html><br />
{{print|[[Media:Pdf-instruktion.pdf|Pdf-instruktion (klicka och läs)]]}}<br />
Kopiera denna mall och lägg sedan in dina två DICE-dokument istället för exemplen här. Du ska alltså bädda in (från Slideshare) din '''Powerpoint''', KeyNote eller vad du använt samt ladda upp (Wikiskola) en '''pdf''' av ert Pitch-dokument. Om du vill att man ska kunna se alla specialeffekter i din Powerpoint kan du även ladda upp den på wikiskola och lägga en länk. <br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet (ta bort den här raden och skriv något eget).<br />
<br />
'''Skriv din klass här:'''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
<br />
Namn1, namn2<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1 skriver ni här istället för denna text<br />
: Respons 2, osv.<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
<br />
== Close Encounters ==<br />
<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/15712109" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen webkitallowfullscreen mozallowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/johanaskefalk/close-encounters-15712109" title="Close Encounters;" target="_blank">Close Encounters;</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/johanaskefalk" target="_blank">Johan Askefalk</a></strong> </div><br />
</html><br />
{{print|[[Media:DICEpitchdokumentGrimJohanJimmyTE12A.pdf|Pdf-instruktion (klicka och läs)]]}}<br />
Kopiera denna mall och lägg sedan in dina två DICE-dokument istället för exemplen här. Du ska alltså bädda in (från Slideshare) din '''Powerpoint''', KeyNote eller vad du använt samt ladda upp (Wikiskola) en '''pdf''' av ert Pitch-dokument. Om du vill att man ska kunna se alla specialeffekter i din Powerpoint kan du även ladda upp den på wikiskola och lägga en länk. <br />
<br />
Close Encounters: Läs om vårat fantastiska spel.<br />
<br />
'''TE12A'''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
<br />
Johan, Grim, Jimmy<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1 skriver ni här istället för denna text<br />
: Respons 2, osv.<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Miro, Patric, Jesper ==<br />
<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/15711871" width="342" height="291" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" align="right" scrolling="no"></iframe><html><br />
<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/15712072" width="342" height="291" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" align="right" scrolling="no"></iframe><html><br />
<br />
TE12A</div>Mirohttps://wikiskola.se/index.php?title=TE12A_redovisning_DICE&diff=21304TE12A redovisning DICE2012-12-20T12:33:28Z<p>Miro: /* Miro, Patric, Jesper */</p>
<hr />
<div>: [[Bädda_in_SlideShare|HowTo: Bädda in Slideshare]]<br />
<br />
== Mall ==<br />
<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14674122" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig/key-note-lathund-14674122" title="Key note lathund" target="_blank">Key note lathund</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig" target="_blank">Håkan Elderstig</a></strong> </div><br />
</html><br />
{{print|[[Media:Pdf-instruktion.pdf|Pdf-instruktion (klicka och läs)]]}}<br />
Kopiera denna mall och lägg sedan in dina två DICE-dokument istället för exemplen här. Du ska alltså bädda in (från Slideshare) din '''Powerpoint''', KeyNote eller vad du använt samt ladda upp (Wikiskola) en '''pdf''' av ert Pitch-dokument. Om du vill att man ska kunna se alla specialeffekter i din Powerpoint kan du även ladda upp den på wikiskola och lägga en länk. <br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet (ta bort den här raden och skriv något eget).<br />
<br />
'''Skriv din klass här:'''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
<br />
Namn1, namn2<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1 skriver ni här istället för denna text<br />
: Respons 2, osv.<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
<br />
== Close Encounters ==<br />
<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/15712052"width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen webkitallowfullscreen mozallowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/johanaskefalk/close-encounters-15712052" title="Close Encounters;" target="_blank">Close Encounters;</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/johanaskefalk" target="_blank">Johan Askefalk</a></strong> </div><br />
</html><br />
{{print|[[Media:DICEpitchdokumentGrimJohanJimmyTE12A.pdf|Pdf-instruktion (klicka och läs)]]}}<br />
Kopiera denna mall och lägg sedan in dina två DICE-dokument istället för exemplen här. Du ska alltså bädda in (från Slideshare) din '''Powerpoint''', KeyNote eller vad du använt samt ladda upp (Wikiskola) en '''pdf''' av ert Pitch-dokument. Om du vill att man ska kunna se alla specialeffekter i din Powerpoint kan du även ladda upp den på wikiskola och lägga en länk. <br />
<br />
Close Encounters: Läs om vårat fantastiska spel.<br />
<br />
'''TE12A'''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
<br />
Johan, Grim, Jimmy<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1 skriver ni här istället för denna text<br />
: Respons 2, osv.<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Miro, Patric, Jesper ==<br />
<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/15711871" width="342" height="291" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" align="right" scrolling="no"></iframe><html><br />
<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/15712072" width="342" height="291" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" align="right" scrolling="no"></iframe><html></div>Mirohttps://wikiskola.se/index.php?title=TE12A_redovisning_DICE&diff=21303TE12A redovisning DICE2012-12-20T12:32:48Z<p>Miro: /* Miro, Patric, Jesper */</p>
<hr />
<div>: [[Bädda_in_SlideShare|HowTo: Bädda in Slideshare]]<br />
<br />
== Mall ==<br />
<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14674122" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig/key-note-lathund-14674122" title="Key note lathund" target="_blank">Key note lathund</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig" target="_blank">Håkan Elderstig</a></strong> </div><br />
</html><br />
{{print|[[Media:Pdf-instruktion.pdf|Pdf-instruktion (klicka och läs)]]}}<br />
Kopiera denna mall och lägg sedan in dina två DICE-dokument istället för exemplen här. Du ska alltså bädda in (från Slideshare) din '''Powerpoint''', KeyNote eller vad du använt samt ladda upp (Wikiskola) en '''pdf''' av ert Pitch-dokument. Om du vill att man ska kunna se alla specialeffekter i din Powerpoint kan du även ladda upp den på wikiskola och lägga en länk. <br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet (ta bort den här raden och skriv något eget).<br />
<br />
'''Skriv din klass här:'''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
<br />
Namn1, namn2<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1 skriver ni här istället för denna text<br />
: Respons 2, osv.<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
<br />
== Close Encounters ==<br />
<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/15712052"width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen webkitallowfullscreen mozallowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/johanaskefalk/close-encounters-15712052" title="Close Encounters;" target="_blank">Close Encounters;</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/johanaskefalk" target="_blank">Johan Askefalk</a></strong> </div><br />
</html><br />
{{print|[[Media:DICEpitchdokumentGrimJohanJimmyTE12A.pdf|Pdf-instruktion (klicka och läs)]]}}<br />
Kopiera denna mall och lägg sedan in dina två DICE-dokument istället för exemplen här. Du ska alltså bädda in (från Slideshare) din '''Powerpoint''', KeyNote eller vad du använt samt ladda upp (Wikiskola) en '''pdf''' av ert Pitch-dokument. Om du vill att man ska kunna se alla specialeffekter i din Powerpoint kan du även ladda upp den på wikiskola och lägga en länk. <br />
<br />
Close Encounters: Läs om vårat fantastiska spel.<br />
<br />
'''TE12A'''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
<br />
Johan, Grim, Jimmy<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1 skriver ni här istället för denna text<br />
: Respons 2, osv.<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Miro, Patric, Jesper ==<br />
<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/15711871" width="342" height="291" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" align="right" scrolling="no"></iframe><html><br />
<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/15712072" width="476" height="400" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe><html></div>Mirohttps://wikiskola.se/index.php?title=Fil:Pitch-dokumentpdf.pdf&diff=21298Fil:Pitch-dokumentpdf.pdf2012-12-20T12:29:22Z<p>Miro: </p>
<hr />
<div></div>Mirohttps://wikiskola.se/index.php?title=TE12A_redovisning_DICE&diff=21295TE12A redovisning DICE2012-12-20T12:23:47Z<p>Miro: /* Miro, Patric, Jesper */</p>
<hr />
<div>: [[Bädda_in_SlideShare|HowTo: Bädda in Slideshare]]<br />
<br />
== Mall ==<br />
<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14674122" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig/key-note-lathund-14674122" title="Key note lathund" target="_blank">Key note lathund</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig" target="_blank">Håkan Elderstig</a></strong> </div><br />
</html><br />
{{print|[[Media:Pdf-instruktion.pdf|Pdf-instruktion (klicka och läs)]]}}<br />
Kopiera denna mall och lägg sedan in dina två DICE-dokument istället för exemplen här. Du ska alltså bädda in (från Slideshare) din '''Powerpoint''', KeyNote eller vad du använt samt ladda upp (Wikiskola) en '''pdf''' av ert Pitch-dokument. Om du vill att man ska kunna se alla specialeffekter i din Powerpoint kan du även ladda upp den på wikiskola och lägga en länk. <br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet (ta bort den här raden och skriv något eget).<br />
<br />
'''Skriv din klass här:'''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
<br />
Namn1, namn2<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1 skriver ni här istället för denna text<br />
: Respons 2, osv.<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
<br />
== Mall ==<br />
<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14674122" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig/key-note-lathund-14674122" title="Key note lathund" target="_blank">Key note lathund</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig" target="_blank">Håkan Elderstig</a></strong> </div><br />
</html><br />
{{print|[[Media:Pdf-instruktion.pdf|Pdf-instruktion (klicka och läs)]]}}<br />
Kopiera denna mall och lägg sedan in dina två DICE-dokument istället för exemplen här. Du ska alltså bädda in (från Slideshare) din '''Powerpoint''', KeyNote eller vad du använt samt ladda upp (Wikiskola) en '''pdf''' av ert Pitch-dokument. Om du vill att man ska kunna se alla specialeffekter i din Powerpoint kan du även ladda upp den på wikiskola och lägga en länk. <br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet (ta bort den här raden och skriv något eget).<br />
<br />
'''Skriv din klass här:'''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
<br />
Namn1, namn2<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1 skriver ni här istället för denna text<br />
: Respons 2, osv.<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Miro, Patric, Jesper ==<br />
<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/15711871" width="342" height="291" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" align="right" scrolling="no"></iframe><html></div>Mirohttps://wikiskola.se/index.php?title=TE12A_redovisning_DICE&diff=21294TE12A redovisning DICE2012-12-20T12:21:41Z<p>Miro: /* Miro, Patric, Jesper */</p>
<hr />
<div>: [[Bädda_in_SlideShare|HowTo: Bädda in Slideshare]]<br />
<br />
== Mall ==<br />
<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14674122" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig/key-note-lathund-14674122" title="Key note lathund" target="_blank">Key note lathund</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig" target="_blank">Håkan Elderstig</a></strong> </div><br />
</html><br />
{{print|[[Media:Pdf-instruktion.pdf|Pdf-instruktion (klicka och läs)]]}}<br />
Kopiera denna mall och lägg sedan in dina två DICE-dokument istället för exemplen här. Du ska alltså bädda in (från Slideshare) din '''Powerpoint''', KeyNote eller vad du använt samt ladda upp (Wikiskola) en '''pdf''' av ert Pitch-dokument. Om du vill att man ska kunna se alla specialeffekter i din Powerpoint kan du även ladda upp den på wikiskola och lägga en länk. <br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet (ta bort den här raden och skriv något eget).<br />
<br />
'''Skriv din klass här:'''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
<br />
Namn1, namn2<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1 skriver ni här istället för denna text<br />
: Respons 2, osv.<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
<br />
== Mall ==<br />
<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14674122" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig/key-note-lathund-14674122" title="Key note lathund" target="_blank">Key note lathund</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig" target="_blank">Håkan Elderstig</a></strong> </div><br />
</html><br />
{{print|[[Media:Pdf-instruktion.pdf|Pdf-instruktion (klicka och läs)]]}}<br />
Kopiera denna mall och lägg sedan in dina två DICE-dokument istället för exemplen här. Du ska alltså bädda in (från Slideshare) din '''Powerpoint''', KeyNote eller vad du använt samt ladda upp (Wikiskola) en '''pdf''' av ert Pitch-dokument. Om du vill att man ska kunna se alla specialeffekter i din Powerpoint kan du även ladda upp den på wikiskola och lägga en länk. <br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet (ta bort den här raden och skriv något eget).<br />
<br />
'''Skriv din klass här:'''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
<br />
Namn1, namn2<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1 skriver ni här istället för denna text<br />
: Respons 2, osv.<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Miro, Patric, Jesper ==<br />
<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/15711871" width="476" height="400" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" align="right" scrolling="no"></iframe><html></div>Mirohttps://wikiskola.se/index.php?title=TE12A_redovisning_DICE&diff=21292TE12A redovisning DICE2012-12-20T12:17:56Z<p>Miro: </p>
<hr />
<div>: [[Bädda_in_SlideShare|HowTo: Bädda in Slideshare]]<br />
<br />
== Mall ==<br />
<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14674122" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig/key-note-lathund-14674122" title="Key note lathund" target="_blank">Key note lathund</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig" target="_blank">Håkan Elderstig</a></strong> </div><br />
</html><br />
{{print|[[Media:Pdf-instruktion.pdf|Pdf-instruktion (klicka och läs)]]}}<br />
Kopiera denna mall och lägg sedan in dina två DICE-dokument istället för exemplen här. Du ska alltså bädda in (från Slideshare) din '''Powerpoint''', KeyNote eller vad du använt samt ladda upp (Wikiskola) en '''pdf''' av ert Pitch-dokument. Om du vill att man ska kunna se alla specialeffekter i din Powerpoint kan du även ladda upp den på wikiskola och lägga en länk. <br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet (ta bort den här raden och skriv något eget).<br />
<br />
'''Skriv din klass här:'''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
<br />
Namn1, namn2<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1 skriver ni här istället för denna text<br />
: Respons 2, osv.<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Miro, Patric, Jesper ==</div>Mirohttps://wikiskola.se/index.php?title=DICE-loggTE12A&diff=20692DICE-loggTE12A2012-11-20T13:02:53Z<p>Miro: /* Jesper, Patric & Miro */</p>
<hr />
<div>===Kasper, Love, My===<br />
<br />
<small>'''''( 19.11.2012 ) '''''</small>Börja "spawna" på spel-idér samt .smått dela in arbetet i gruppen.<br />
<br />
<small>''''' ( 20.11.2012 ) '''''</small>Vi fyller i information vi har samlat ihop och idéerna till My som inte var närvarande förra gången.<br />
Samt börjar bygga en story och smått en skiss av karaktären.<br />
<br />
===Jakob, Martin och Mattias=== <br />
<br />
'''19/11-12''' Vi har redan bestämt grund idé på projektet och valt genre. Vi har även två olika historier vi ska välja mellan. Vi har skapat en dropbox att dela alla document i.<br />
<br />
'''20/11-12''' '''20/11-12''' Vi har begränsat oss till en idé som vi ska fortsätta på. Vi har bestämt oss för att fokusera mest på spelets grafiska del. Mattias har även i uppgift att skapa en liten "Theme Song" som ska passa bra in i vår presentation om spelet. Vi har gjort en planering och påbörjat pitch dokumentet. Vi har bestämt vem som ska göra vad och pratat kring storyn. Vi har även letat efter inspiration för spelvärden. <br />
<br />
=== Max, Issa och Frank ===<br />
<br />
'''19/11-12''' Idag har vi börjat tänka på en spel idé. Alla i gruppen har varit aktiva och gruppen har fått en bra start på projektet. Vi har även börjat tänka på hur huvudpersonen skall vara som person och liknande.<br />
<br />
'''20/11-12''' Vi har idag fortsatt med våra funderingar och vidare utvecklingar av storyn samt huvudkaraktärer.<br />
<br />
=== Tim, Malin, Jack===<br />
<br />
''19/11/12'' Idag har vi börjat lägga upp grunderna och basen av vårt spel, vad man ska ha med och helt enkelt vad det är man gör.<br />
Nästa gång kommer vi att utveckla dem och börja börja på en story.<br />
<br />
''20/11/12'' Vi har börjat lägga fram förslag till karaktär, miljö och story och gjort ett Google-dokument. Dock är det svårt att fortsätta utan Jack men det löser sig ändå.<br />
<br />
=== Dennis, August, Oscar ===<br />
19/11-2012: <br />
Börjat brainstorma ideer och koncept.<br />
<br />
20/11-2012:<br />
Idag har vi utvecklat storyn och huvudkaraktären mer, samt börjat med gameplay design.<br />
Senare på svenska lektionen delade vi ut arbetsuppgifter till var och en.<br />
<br />
=== Johan, Grim & Jimmy ===<br />
<br />
<small>'''''( 19.11.2012 ) '''''</small> Skrivit ner idéer för Multiplayer och singleplayer plus dess kopplingar.<br />
Bestämt spelvy och världperspektiv.<br />
Planerat framtida belöningssystem.<br />
<br />
<small>'''''( 20.11.2012 ) '''''</small>Fortsatt planering på hur singleplayern kommer att se ut.<br />
<br />
=== Jesper, Patric & Miro ===<br />
<br />
'''19/12 2012'''<br />
Vi har skrivit ner hur vi grovt vill ha spelet. Vi har pratat om genren, miljön, grafiken<br />
hur spelet ska interagera med användaren.<br />
<br />
'''20/11 2012'''<br />
Vi har under detta pass pratat väldigt mycket om karaktärerna och miljön i spelet. Vi har också pratat om olika<br />
abilities och möjligheter i spelet. Vi har pratat om hur vi vill att man ska kunna interagera med omgivningen. Till sist<br />
så pratade vi om olika sätt att spela sig igenom spelet.<br />
<br />
===Johnny, Geylan och Victor=== <br />
<br />
'''19/11-12''' idag så började vi med att planarea vem som ska göra vad. och inder denna vecka ska storyn vara klar till spelet.</div>Mirohttps://wikiskola.se/index.php?title=DICE-loggTE12A&diff=20666DICE-loggTE12A2012-11-20T11:17:48Z<p>Miro: /* DICE projekt: Jesper, Patric & Miro */</p>
<hr />
<div>=== '''Kasper, Love, My '''(DICE)''''''<br /> ===<br />
<br />
Börja "spawna" på spel-idér samt .smått dela in arbetet i gruppen <small>( ''19.11.2012'' )</small> <br /><br />
<br />
Vi fyller i information vi har samlat ihop och idéerna till My som inte var närvarande förra gången.<br />
Samt börjar bygga en story och smått en skiss av karaktären. <small>( ''20.11.2012'' )</small><br />
<br />
===Jakob, Martin och Mattias=== <br />
<br />
'''19/11-12''' Vi har redan bestämt grund idé på projektet och valt genre. Vi har även två olika historier vi ska välja mellan. Vi har skapat en dropbox att dela alla document i.<br />
<br />
'''20/11-12''' hej<br />
<br />
==== 20/11-12 ====<br />
<br />
===DICE projekt: Max, Issa och Frank ===<br />
<br />
==== Dag 1: 11/19/12. ====<br />
Idag har vi hittat en på en spel idé. Alla i gruppen har varit aktiva. Det gick ganska bra för en första tanke.<br />
<br />
===DICE projekt: Tim, Malin, Jack===<br />
Idag har vi börjat lägga upp grunderna och basen av vårt spel, vad man ska ha med och helt enkelt vad det är man gör.<br />
Nästa gång kommer vi att utveckla dem och börja börja på en story.<br />
<br />
=== Dennis, August, Oscar ===<br />
Logg1: <br />
Börjat brainstorma ideer och koncept.<br />
<br />
<br />
=== DICE projekt: Johan, Grim & Jimmy ===<br />
<br />
''Logg:''<br /><br />
Skrivit ner idéer för Multiplayer och singleplayer plus dess kopplingar.<br />
Bestämt spelvy och världperspektiv.<br />
Planerat framtida belöningssystem.<br />
<br />
=== DICE projekt: Jesper, Patric & Miro ===<br />
<br />
'''Dag 1'''<br />
Vi har skrivit ner hur vi grovt vill ha spelet. Vi har pratat om genren, miljön, grafiken<br />
hur spelet ska interagera med användaren.</div>Mirohttps://wikiskola.se/index.php?title=DICE-loggTE12A&diff=20616DICE-loggTE12A2012-11-19T12:16:24Z<p>Miro: </p>
<hr />
<div>=== '''Kasper, Love, My '''(DICE)''''''<br /> ===<br />
''Logg:''<br /><br />
Börja "spawna" på spel-idér samt .smått dela in arbetet i gruppen<br />
<br />
===Jakob, Martin och Mattias=== <br />
==== 19/11-12 ====<br />
Vi har redan bestämt grund idé på projektet. Vi har även två olika historier vi ska välja mellan. Vi har skapat en dropbox att dela alla document i. <br />
=== Max, Issa och Frank ===<br />
<br />
===DICE projekt: Tim, Malin, Jack===<br />
<br />
=== Dennis, August, Oscar ===<br />
Logg1: <br />
Börjat brainstorma ideer och koncept.<br />
<br />
<br />
=== DICE projekt: Johan, Grim & Jimmy ===<br />
<br />
''Logg:''<br /><br />
Skrivit ner idéer för Multiplayer och singleplayer plus dess kopplingar.<br />
Bestämt spelvy och världperspektiv.<br />
Planerat framtida belöningssystem.<br />
<br />
=== DICE projekt: Jesper, Patric & Miro ===<br />
<br />
"Logg:"<br/><br />
Vi har skrivit ner hur vi grovt vill ha spelet. Vi har pratat om genren, miljön, grafiken<br />
hur spelet ska interagera med användaren.</div>Mirohttps://wikiskola.se/index.php?title=Innovation_och_samh%C3%A4llsnytta&diff=20323Innovation och samhällsnytta2012-11-13T11:53:44Z<p>Miro: /* Radar */</p>
<hr />
<div>: [[Bädda_in_SlideShare|HowTo: Bädda in Slideshare]]<br />
: [[Google_drive|HowTo: Bädda in Google Drive-presentation]]<br />
<br />
== GPS ==<br />
<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/15052382" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe><br />
<br />
</html><br />
<br />
Vi har gjort en Keynote som innehåller lite fakta om GPS och dess tekniska inovationer. Lite om Behov, Tekniska systemet, Företag samt om miljöaspekter, samhällsaspekter mm.<br /><br />
<br />Om ni tycker att det känns som att det är lite opassande bilder så vill jag bara meddela att de hör till texten på ett eller annat sätt.<br />
<br />
'''Klass:''' TE12A<br />
<br />
'''Deltagare''': Max, Malin, Tim och Johan<br />
<br />
'''Respons:'''<br />
: '''Mobila system:'''<br />
Bra: Bra förberedda, bra PP mycket fakta som var intressant, bra avslutning<br />
bra bilder som passade till texten.<br />
<br />
Dåligt: Mycket information som återupprepades dock så var det bra information så gjorde inget. <br />
: '''Tidsmä(s)tarna''': Tydlig och informativ, lite utdragen med fakta.<br />
: '''Papper''': Bra presentation med bra uppdelning. Ni kunde dock ha förberett presentationen bättre. <br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
==Tidsmätning==<br />
<html><br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/15083105" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen webkitallowfullscreen mozallowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/Jesperdeli/tidsmtning" title="Tidsmätning" target="_blank">Tidsmätning</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/Jesperdeli" target="_blank">Jesperdeli</a></strong> </div><br />
</html>s<br />
Kort beskrivning av arbetet<br />
<br />
'''Klass: TE12A'''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
<br />
Geylan, Patric, Jesper<br />
<br />
'''Respons:<br /><br />
'''<br />
'''Mobila system:'''<br />
<br /><br />
Bra:<br />
Pedagogiskt och bra förklarat, dom förklarade svåra ord och begrepp när dom tog upp några.<br />
<br /><br />
Dåligt: Fler bilder!!!<br /><br />
<br />'''GPS''':<br />
Bra självsäkerhet. Kanske lite mer varför och inte så många årtal och konkret fakta, för att göra publiken mer engagerad. Fin glädjeenergi, Geylan!<br />
<br />
'''Papper''': Jättebra presentation men ni kunde ha tagit bort er "Golddigger" Geylan.<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Papper ==<br />
<br />
Kopiera denna mall och bädda sedan in din presentation istället för exemplet här. Skriv även en kort beskrivning av projektet samt deltagare och klass.<br />
<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/15082897" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen webkitallowfullscreen mozallowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/issachowdhury/pappersteknik" title="Pappersteknik" target="_blank">Pappersteknik</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/issachowdhury" target="_blank">Issa Chowdhury</a></strong> </div><br />
<br />
</html><br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet<br />
<br />
'''Te12a:'''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
<br />
Jonny, Issa august<br />
<br />
'''Respons'''<br /><br />
'''Mobila system:'''<br />
Bra: Snyggt designad PP, bra fakta.<br /><br />
<br />
Dåligt: Ojämnt fördelad text per slide, lite dåligt med bilder.<br />
: Tidmä(s)tarna: Ok.<br />
: Respons 2<br />
:'''Papper''': Grym presentation, vi kunde inte ha gjort det bättre själva!<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Sextant ==<br />
<br />
Kopiera denna mall och bädda sedan in din presentation istället för exemplet här. Skriv även en kort beskrivning av projektet samt deltagare och klass.<br />
<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/15047259" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen webkitallowfullscreen mozallowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/JimmyHammer/sextant-15047259" title="Sextant " target="_blank">Sextant </a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/JimmyHammer" target="_blank">JimmyHammer</a></strong> </div><br />
<br />
</html><br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet<br />
<br />
'''TE12A:'''<br />
<br />
'''JIMMY OSCAR DENNIS''': <br />
<br />
<br />
'''Respons:'''<br /><br />
<br />
'''GPS''': Kanske lite för dåligt förberedda, det blev lite stappligt eftersom ni kollade ner väldigt mycket i pappren. Dock var det bra att ni såg glada ut och det var väldigt bra förklarat. <br />
<br />
'''Mobila system:'''<br />
Bra: Väl förberett och mycket bra, ni lät självsäkra under presentationen, fina bilder<br /><br />
Dåligt: Lite kort.<br /><br />
<br />
: kort och bra presentation jag gilade den [[Användare:rove|love lehult]]<br /><br />
<br />
: Tidsmä(s)tarna: Tydligt och intressant fakta, minus att ni blockerade PP under presentationen.<br />
:'''Papper''': Bra presentation, men den kunde ha varit lite längre, lite mer informtaiv och lite mer intressant. <br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Mobila System ==<br />
<br />
Kopiera denna mall och bädda sedan in din presentation istället för exemplet här. Skriv även en kort beskrivning av projektet samt deltagare och klass.Vi har gjort en Keynote som innehåller lite fakta om GPS och dess tekniska inovationer. Lite om Behov, Tekniska systemet, Företag samt om miljöaspekter, samhällsaspekter mm.<br />
<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/15047343" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe><br />
<br />
</html><br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet<br />
<br />
'''TE12A:'''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
<br />
My, Kasper, Jakob och Frank<br />
<br />
'''Respons'''<br /><br />
<br />
'''GPS''': Bra kontakt med publik och väldigt informativt och intressant. Snygg PP. Försök att peppa varandra istället om det inte går enligt planerna.<br /><br />
<br />
: så jävla bäst!!!--[[Användare:Lole|Lole]] 13 november 2012 kl. 10.55 (UTC)<br />
: den var väl presenterad och snyggt utförd presentation lite för lång för min smak men annars var det väldigt bra [[Användare:rove| love lehult]] 13 november 2012 kl. 12:02<br />
<br />
:'''Papper''': Grym presentation, den kunde dock ha varit mer planerad och upplägget bestämt i förväg. <br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Tunnelbanan ==<br />
<br />
Kopiera denna mall och bädda sedan in din presentation istället för exemplet här. Skriv även en kort beskrivning av projektet samt deltagare och klass.<br />
<br />
<html><br />
<br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/15047317" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe><br />
<br />
</html><br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet<br />
<br />
'''TH12A'''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
<br />
Love.L, Grim.R och Martin.Ö <br />
<br />
'''Respons:'''<br /><br />
<br />
'''GPS''': Kanske lite upprepande. Bra information och tydlig fakta. Dock var inte jätteförberedda med tanke på er betydligt försenade presentation.<br />
<br />
'''Mobila system:'''<br /><br />
Bra: Relevant fakta, fina bilder, bra utfört trots dålig förberedelse.<br /><br />
Dåligt: Kort, ganska dåligt förberedda. <br />
<br />
: Tidsmä(s)tarna: Ok.<br />
: Respons 2<br />
<br />
:'''Papper''': Ganska bra presentation, men PP:n kunde ha varit längre och mindre information per sida. Vi fick höra den sent. <br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Radar ==<br />
<br />
<html> <iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/15153195" width="476" height="400" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" align="right" scrolling="no"></iframe> </html><br />
<br />
'''Kort beskrivning av arbetet'''<br />
<br />
Vi har forskat kring den tekniska innovationen Radarn. <br />
I vår text har vi tagit upp saker som behov utav radarn, hur tekniken fungerar och vilken samhällsnytta och miljöpåverkan radarn har mm. <br />
<br />
'''Klass: TE12A '''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
<br />
Miro, Mattias, Victor och Jack.<br />
<br />
'''Respons:'''<br /><br />
'''Mobila system:'''<br /><br />
<br />
Bra: Lång och intressant med relevant fakta, bra publik kontakt. <br /><br />
Dåligt: Vissa var oförberedda, vissa hade dålig publikkontakt. Bilder saknas på saker som togs upp.<br /><br />
<br />
'''GPS''': Kanske använda stödord istället för löpande text, för då behöver ni inte kolla ner lika mycket i pappret. Bra liknelse med fladdermöss. Kanske lite för långt föredrag.<br /><br />
: Tidsmä(s)tarna: Informativt bra men väldigt lång och staplig.<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== TV==<br />
<br />
<html><br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14831838" width="362" height="291" align= "right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe></html><br />
<br />
'''TE12C'''<br />
<br />
Av; Pontus, Nangyalay, David och Yen<br />
<br />
Nangyalays frågor är: <br />
1: Vad är transistor?<br />
2: Vad är Tevens viktigaste uppfining?<br />
{{clear}}<br />
<br />
//Anton, Emil, Oskar, Cassandra. Bra att ni var första att redovisa, possetivt utöver det första var att ni hade bra information och var förbereda, det som var negativt var att ni hade väldigt många punkter.<br />
<br />
== Blyertspennan ==<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14781105" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/Misgony/till-blyertspennan-redovisning" title="Till blyertspennan redovisning." target="_blank">Till blyertspennan redovisning.</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/Misgony" target="_blank">Misgony</a></strong> </div><br />
<br />
</html><br />
<br />
Här är vår keynote om blyertspennan utan frågor och allt.<br />
<br />
'''TE12B:'''<br />
<br />
'''Deltagare:''' <br />
<br />
* Jonatan Jall Jahja<br />
<br />
* Carl Lindblad Nyman<br />
<br />
* Fredrik Mellander<br />
<br />
Frågorna: <br />
<br />
Nämn 2 huvudingredienser i blyerstpennan.<br />
- Grafit , Kaolinlera<br />
<br />
Vilken av dessa ingredienser ändrar hårdheten?<br />
- Kaolinleran<br />
<br />
Nämn ett sätt blyerstpennan har utvecklats.<br />
- Stiftpennor<br />
<br />
Nämn en fördel med blyerstpennan jämfört med bläck.<br />
- Man kan sudda och billigare<br />
<br />
Vilka är de ledande 3 företagen som tillverkar blyertspennor?<br />
- Faber-Castell , Steadtler , Stabilo<br />
<br />
Vem Uppfan blyertspennan?<br />
- Nicloas-Jacques Conté<br />
<br />
Nämn ett exempel på vad man behövde göra innan man hade sudd och blyertspennan?<br />
- Använda bläck och Tipex för att sudda<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1<br />
: Respons 2<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Skriftspråket ==<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14779353" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/Misgony/skriftsprket" title="Skriftspråket" target="_blank">Skriftspråket</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/Misgony" target="_blank">Misgony</a></strong> </div><br />
<br />
</html><br />
<br />
Här är vår keynote om skriftspråket med frågor och allt.<br />
<br />
'''TE12B:'''<br />
<br />
'''Deltagare:''' <br />
<br />
* Douglas Envang<br />
<br />
* Samuel Jordmark<br />
<br />
* Nizar Zalet<br />
<br />
* Axel Öhlander<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1<br />
: Respons 2<br />
Bra redovisat, ni kunde ha varit lite tydligare i vissa fall annars mycket bra och lätt att förstå. // Konstgödning<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Nanoteknik ==<br />
<html><br />
<br />
<br />
</html><br />
<br />
Detta är vår redovisning om Nanoteknik.<br />
<br />
'''TE12B:'''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
* Anton, Billy, Fredrik och Jens.<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1<br />
: Respons 2<br />
Bra redovisat, var aktiv med publiken ++. Det blev lite oklart ibland, men ni kunde nästan allt i huvudet. Bra gjort // Konstgödning<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Bilen ==<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14682534" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/pathoz/bilen-presentationen-14682534" title="Bilen - Tekniska system" target="_blank">Tekniskt system - Bilen</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/pathozz" target="_blank">Patho</a></strong> </div><br />
<br />
</html><br />
<br />
Vi har arbetat med det tekniska systemet bilen. I detta bildspel berättar vi om bilens behov, beskriver lite om den och dess delar. Vi tar även upp andra ämnen så som den påverkan bilen har haft gentemot samhällt och miljön.<br />
<br />
'''Deltagare''':<br />
<br />
* Patrik "Path" Hoffman<br />
<br />
* Viktor Strandberg<br />
<br />
* Giovanni Prando Amusquivar<br />
<br />
* Khalid <br />
<br />
'''Respons'''<br />
<br />
Christoffer E: Bra information och PowerPoint men det var lite svårt att höra vad vissa sa.<br />
<br />
Dawood: Bra info.<br />
<br />
Grupp penna: Jag tycker denna var informatonrik men ni pratade lite lågt när ni presenterade!<br />
<br />
Grupp flyget: Vi tycker att eran redovisning var bra och informativ. Dock blev det lite tyst och därför blev det svårt att förstå allt.<br />
<br />
Bra redovisat, men i vissa fall oklart. Även något händelselöst. // Konstgödning.<br />
<br />
Bra presenterat med mycket fakta. Ni verkade inte vara så nervösa under redovisningen och det var ju bra. --[[Användare:NZ|NZ]] 17 oktober 2012 kl. 13.32 (UTC)<br />
<br />
Ni pratade tydligt, repeterade väldigt mycket, informativ historia, stelt.--[[Användare:Billybooy|Billybooy]] 18 oktober 2012 kl. 09.40 (UTC)<br />
{{clear}}<br />
----------------------------------------<br />
<br />
== Flygplan ==<br />
<html><br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14685399" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/philip2096/teknik-flygplan-14685399" title="Teknik flygplan" target="_blank">Teknik flygplan</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/philip2096" target="_blank">philip2096</a></strong> </div><br />
<br />
</html><br />
<br />
I den här presentationen så berrättar vi om den Flygplanet, om hur den fungerar rent tekniskt och hur den har påverkat världen både ekonomiskt och socialt.<br />
<br />
<br />
'''Deltagare''':<br />
<br />
* Philip Koivunen<br />
<br />
* Jakob Johannesson<br />
<br />
* Jonathan Martinsson<br />
<br />
* Douglas Friedrich<br />
<br />
<br />
'''Respons''':<br />
<br />
Christoffer E: Bra bilder och uppsatt, kanske lite dåligt framfört men annars bra.<br />
<br />
Khalid: Mycket bra och lärorikt men vissa pratade för snabbt.<br />
<br />
Giovanni: Bra redovisning och bra fakta.<br />
<br />
Grupp BILEN: Informativ redovisning med bra fakta, lite dåligt planerad men annars helt okej.<br />
<br />
Grupp pennan: Bra keynote, bra fakta men vissa läste väldigt mycket innantill.<br />
<br />
Bra genomfört, väl förklarat. Man förstår hur saker fungerar, men skulle velat ha mer info om motorn. // Konstgödning<br />
<br />
Nizar: Mycket fakta som dessutom var intressant. Bra gjort.<br />
<br />
Intressant det lilla jag hann med eftersom jag var sen, men bra gjort och tydliga frågor.--[[Användare:Billybooy|Billybooy]] 18 oktober 2012 kl. 09.42 (UTC)<br />
{{clear}}<br />
----------------------------------------<br />
<br />
== Konstgödning ==<br />
<html><br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14745262" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/pakman123/konstgdslingen" title="Konst gödning" target="_blank">Konst gödning</a> </strong> from <strong><a href="http://1.bp.blogspot.com/-TaaCfMEe0c8/T8yte-UvidI/AAAAAAAAQBY/O4CiI05onGg/s1600/Mr.+Trololo.jpg" target="_blank">LikeABaws</a></strong> </div><br />
<br />
</html><br />
<br />
Konstgödning. Vad är det? Och är det hållbart?<br />
<br />
'''Deltagare''':<br />
<br />
* Kevin Nygren (Använde inte datorn, och kunde allting utantill!)<br />
<br />
* Jacob Jäversjö<br />
<br />
* Alexander Litholm<br />
<br />
<br />
'''Respons''':<br />
<br />
Grupp BILEN: Bra fakta, vart lite oseriöst, pratade tydligt men lite för snabbt vissa gånger.<br />
Grupp Flygplan: Väldigt mycket fakta, lite tråkigt när ni läser texten rakt upp o ner och inte har någon ögonkontakt med publiken överhuvudtaget.<br />
<br />
Khalid: Bra redovisning<br />
<br />
Grupp pennan: Ni hade bra fakta, men kunde inte utantill och var lite oseriösa.<br />
Dawood. bra och rolig jobb. <br />
<br />
Nizar: Det blev lite oseriöst under redovisningen men annars var det bra fakta.<br />
{{clear}}<br />
<br />
----------------------------------------<br />
<br />
== Kläder ==<br />
<html><br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14765790" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/sewynn/klder" title="Kläder" target="_blank">Kläder</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/sewynn" target="_blank">Peter</a></strong> </div><br />
</html><br />
<br />
Kläder - Vi har forskat om kläder<br />
<br />
'''Deltagare''':<br />
<br />
* Peter Larsson<br />
<br />
* Dawood Al-Salihi <br />
<br />
* Axel Möller<br />
<br />
* Christoffer Ekberg<br />
<br />
'''Respons''':<br />
<br />
Khalid: Bra fakta och intressant att lyssna till. <br />
<br />
Grupp BILEN: Kändes förberett, intressant fakta, klart och tydligt tal. <br />
<br />
Grupp Flygplan: Kungligt, väldigt bra, den var lätt att följa. Intresssant fakta och bara det viktigtaste.<br />
<br />
Grupp Pennan: Bra info , Väldigt tydligt och intressant redovisning<br />
<br />
Bra redovisat, bra kroppspråk. Det gick lite snabbt och det blev förlångt, så det kändes utdraget. Annars väldigt bra förberedda. Bra gjort! // Konstgödning<br />
<br />
Nizar: Ni verkade vara förberedda och kom med lärorik fakta. Bra presenterat!<br />
{{clear}} <br />
----------------------------------------<br />
<br />
== Vägar ==<br />
<br />
I den är presentationen pratar vi om vägar.<br />
<br />
'''TE12C'''<br />
<br />
'''Deltagare''': Julius Celik, Frej Bäck, Isa, Daniel<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Mycket intressant grupparbete <br />
Mycket intressant grupparbete--[[Användare:Pope96|Pope96]] 23 oktober 2012 kl. 12.28 (UTC)<br />
/ Anton, Emil, Oskar, Cassandra, Possetivt var att informationen var bra och väldigt sammanlänkat mellan dem olika medlemmarna. Negativt det blev ibland för mycket punkter på bilderna samt så kollade ni lite mycket på era anteckningar <br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Läkemedel ==<br />
<br />
<html><br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14762749" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/antonpihl1/teknikentrepenrskap-keynote-antonemiloscarcasandra" title="Teknik:entrepenörskap : keynote anton:emil:oscar:casandra" target="_blank">Teknik:entrepenörskap : keynote anton:emil:oscar:casandra</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/antonpihl1" target="_blank">Anton Pihl</a></strong> </div><br />
</html><br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet: Eftersom man inte kunde lägga in text till varje bild utöver bullets så kommer jag länka till våran grupps text längre ner.<br />
<br />
'''Klass:'''<br />
<br />
'''Deltagare''':<br />
* Anton,<br />
* Emil,<br />
* Oskar,<br />
* Cassandra.<br />
<br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/antonpihl1/slideshelf" width="490px" height="470px" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:none;" allowfullscreen></iframe><br />
{clear}}<br />
<br />
'''Respons'''<br />
<br />
:Mycket intressant projekt, presentationen täcker alla delar från historien bakom läkemedel till och med aktuella frågor inom ämnet<br />
Mycket intressant och spännande. --[[Användare:Pope96|Pope96]] 23 oktober 2012 kl. 12.26 (UTC)<br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Algodlingar ==<br />
<br />
https://docs.google.com/open?id=0B-m7frqIduAKOEM5ZVZrMnlCQWM<br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet: Algodlingar.<br />
<br />
'''Klass:''' NV12<br />
<br />
'''Deltagare''':<br />
* Hevgin,<br />
* Olivia,<br />
* Moira,<br />
* Melvi.<br />
<br />
<br />
'''Respons'''<br />
-Bra och intressant! - Simon TE12C<br />
<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
==Post==<br />
<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14849154" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe></html><br />
<br />
''Klass:''' Te12c<br />
<br />
'''Deltagare''':<br />
*Zackarias<br />
* Simon<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: plats för att skriva responser<br />
Bra och intressant. --[[Användare:Pope96|Pope96]] 23 oktober 2012 kl. 12.27 (UTC)<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
== Mall ==<br />
<br />
Kopiera denna mall och bädda sedan in din presentation istället för exemplet här. Skriv även en kort beskrivning av projektet samt deltagare och klass.<br />
<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14674122" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig/key-note-lathund-14674122" title="Key note lathund" target="_blank">Key note lathund</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig" target="_blank">Håkan Elderstig</a></strong> </div><br />
<br />
</html><br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet<br />
<br />
'''Klass:'''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
<br />
Namn, namn2<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1<br />
: Respons 2<br />
{{clear}}<br />
------</div>Mirohttps://wikiskola.se/index.php?title=Innovation_och_samh%C3%A4llsnytta&diff=20098Innovation och samhällsnytta2012-11-06T11:54:29Z<p>Miro: /* Radar */</p>
<hr />
<div>: [[Bädda_in_SlideShare|HowTo: Bädda in Slideshare]]<br />
: [[Google_drive|HowTo: Bädda in Google Drive-presentation]]<br />
<br />
== Mall ==<br />
<br />
Kopiera denna mall och bädda sedan in din presentation istället för exemplet här. Skriv även en kort beskrivning av projektet samt deltagare och klass.<br />
<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14674122" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig/key-note-lathund-14674122" title="Key note lathund" target="_blank">Key note lathund</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig" target="_blank">Håkan Elderstig</a></strong> </div><br />
<br />
</html><br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet<br />
<br />
'''Klass:'''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
<br />
Namn, namn2<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1<br />
: Respons 2<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
==Tidsmätning==<br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet<br />
<br />
'''Klass: TE12A'''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
<br />
Geylan, Patric, Jesper<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1<br />
: Respons 2<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Papper ==<br />
<br />
Kopiera denna mall och bädda sedan in din presentation istället för exemplet här. Skriv även en kort beskrivning av projektet samt deltagare och klass.<br />
<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14674122" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig/key-note-lathund-14674122" title="Key note lathund" target="_blank">Key note lathund</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig" target="_blank">Håkan Elderstig</a></strong> </div><br />
<br />
</html><br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet<br />
<br />
'''Te12a:'''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
<br />
Jonny, Issa august<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1<br />
: Respons 2<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Sextant ==<br />
<br />
Kopiera denna mall och bädda sedan in din presentation istället för exemplet här. Skriv även en kort beskrivning av projektet samt deltagare och klass.<br />
<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/15047259" width="427" height="356" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen webkitallowfullscreen mozallowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/JimmyHammer/sextant-15047259" title="Sextant " target="_blank">Sextant </a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/JimmyHammer" target="_blank">JimmyHammer</a></strong> </div><br />
<br />
</html><br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet<br />
<br />
'''TE12A:'''<br />
<br />
'''JIMMY OSCAR DENNIS''': <br />
<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1<br />
: Respons 2<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Mobila System ==<br />
<br />
Kopiera denna mall och bädda sedan in din presentation istället för exemplet här. Skriv även en kort beskrivning av projektet samt deltagare och klass.<br />
<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/15047343" width="476" height="400" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe><br />
<br />
</html><br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet<br />
<br />
'''TE12A:'''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
<br />
My, Kasper, Jakob och Frank<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1<br />
: Respons 2<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Tunnelbanan ==<br />
<br />
Kopiera denna mall och bädda sedan in din presentation istället för exemplet här. Skriv även en kort beskrivning av projektet samt deltagare och klass.<br />
<br />
<html><br />
<br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/15047317" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe><br />
<br />
</html><br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet<br />
<br />
'''TH12A'''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
<br />
Love.L, Grim.R och Martin.Ö <br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1<br />
: Respons 2<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Radar ==<br />
<br />
<br />
<html><br />
<br />
<br />
<br />
</html><br />
<br />
'''Kort beskrivning av arbetet'''<br />
<br />
Vi har forskat kring den tekniska innovationen Radarn. <br />
I vår text har vi tagit upp saker som behov utav radarn, hur tekniken fungerar och vilken samhällsnytta och miljöpåverkan radarn har mm. <br />
<br />
'''Klass: TE12A '''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
<br />
Miro, Mattias, Victor och Jack.<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1<br />
: Respons 2<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== TV==<br />
<br />
<html><br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14831838" width="362" height="291" align= "right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe></html><br />
<br />
'''TE12C'''<br />
<br />
Av; Pontus, Nangyalay, David och Yen<br />
<br />
Nangyalays frågor är: <br />
1: Vad är transistor?<br />
2: Vad är Tevens viktigaste uppfining?<br />
{{clear}}<br />
<br />
//Anton, Emil, Oskar, Cassandra. Bra att ni var första att redovisa, possetivt utöver det första var att ni hade bra information och var förbereda, det som var negativt var att ni hade väldigt många punkter.<br />
<br />
== Blyertspennan ==<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14781105" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/Misgony/till-blyertspennan-redovisning" title="Till blyertspennan redovisning." target="_blank">Till blyertspennan redovisning.</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/Misgony" target="_blank">Misgony</a></strong> </div><br />
<br />
</html><br />
<br />
Här är vår keynote om blyertspennan utan frågor och allt.<br />
<br />
'''TE12B:'''<br />
<br />
'''Deltagare:''' <br />
<br />
* Jonatan Jall Jahja<br />
<br />
* Carl Lindblad Nyman<br />
<br />
* Fredrik Mellander<br />
<br />
Frågorna: <br />
<br />
Nämn 2 huvudingredienser i blyerstpennan.<br />
- Grafit , Kaolinlera<br />
<br />
Vilken av dessa ingredienser ändrar hårdheten?<br />
- Kaolinleran<br />
<br />
Nämn ett sätt blyerstpennan har utvecklats.<br />
- Stiftpennor<br />
<br />
Nämn en fördel med blyerstpennan jämfört med bläck.<br />
- Man kan sudda och billigare<br />
<br />
Vilka är de ledande 3 företagen som tillverkar blyertspennor?<br />
- Faber-Castell , Steadtler , Stabilo<br />
<br />
Vem Uppfan blyertspennan?<br />
- Nicloas-Jacques Conté<br />
<br />
Nämn ett exempel på vad man behövde göra innan man hade sudd och blyertspennan?<br />
- Använda bläck och Tipex för att sudda<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1<br />
: Respons 2<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Skriftspråket ==<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14779353" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/Misgony/skriftsprket" title="Skriftspråket" target="_blank">Skriftspråket</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/Misgony" target="_blank">Misgony</a></strong> </div><br />
<br />
</html><br />
<br />
Här är vår keynote om skriftspråket med frågor och allt.<br />
<br />
'''TE12B:'''<br />
<br />
'''Deltagare:''' <br />
<br />
* Douglas Envang<br />
<br />
* Samuel Jordmark<br />
<br />
* Nizar Zalet<br />
<br />
* Axel Öhlander<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1<br />
: Respons 2<br />
Bra redovisat, ni kunde ha varit lite tydligare i vissa fall annars mycket bra och lätt att förstå. // Konstgödning<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Nanoteknik ==<br />
<html><br />
<br />
<br />
</html><br />
<br />
Detta är vår redovisning om Nanoteknik.<br />
<br />
'''TE12B:'''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
* Anton, Billy, Fredrik och Jens.<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1<br />
: Respons 2<br />
Bra redovisat, var aktiv med publiken ++. Det blev lite oklart ibland, men ni kunde nästan allt i huvudet. Bra gjort // Konstgödning<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Bilen ==<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14682534" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/pathoz/bilen-presentationen-14682534" title="Bilen - Tekniska system" target="_blank">Tekniskt system - Bilen</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/pathozz" target="_blank">Patho</a></strong> </div><br />
<br />
</html><br />
<br />
Vi har arbetat med det tekniska systemet bilen. I detta bildspel berättar vi om bilens behov, beskriver lite om den och dess delar. Vi tar även upp andra ämnen så som den påverkan bilen har haft gentemot samhällt och miljön.<br />
<br />
'''Deltagare''':<br />
<br />
* Patrik "Path" Hoffman<br />
<br />
* Viktor Strandberg<br />
<br />
* Giovanni Prando Amusquivar<br />
<br />
* Khalid <br />
<br />
'''Respons'''<br />
<br />
Christoffer E: Bra information och PowerPoint men det var lite svårt att höra vad vissa sa.<br />
<br />
Dawood: Bra info.<br />
<br />
Grupp penna: Jag tycker denna var informatonrik men ni pratade lite lågt när ni presenterade!<br />
<br />
Grupp flyget: Vi tycker att eran redovisning var bra och informativ. Dock blev det lite tyst och därför blev det svårt att förstå allt.<br />
<br />
Bra redovisat, men i vissa fall oklart. Även något händelselöst. // Konstgödning.<br />
<br />
Bra presenterat med mycket fakta. Ni verkade inte vara så nervösa under redovisningen och det var ju bra. --[[Användare:NZ|NZ]] 17 oktober 2012 kl. 13.32 (UTC)<br />
<br />
Ni pratade tydligt, repeterade väldigt mycket, informativ historia, stelt.--[[Användare:Billybooy|Billybooy]] 18 oktober 2012 kl. 09.40 (UTC)<br />
{{clear}}<br />
----------------------------------------<br />
<br />
== Flygplan ==<br />
<html><br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14685399" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/philip2096/teknik-flygplan-14685399" title="Teknik flygplan" target="_blank">Teknik flygplan</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/philip2096" target="_blank">philip2096</a></strong> </div><br />
<br />
</html><br />
<br />
I den här presentationen så berrättar vi om den Flygplanet, om hur den fungerar rent tekniskt och hur den har påverkat världen både ekonomiskt och socialt.<br />
<br />
<br />
'''Deltagare''':<br />
<br />
* Philip Koivunen<br />
<br />
* Jakob Johannesson<br />
<br />
* Jonathan Martinsson<br />
<br />
* Douglas Friedrich<br />
<br />
<br />
'''Respons''':<br />
<br />
Christoffer E: Bra bilder och uppsatt, kanske lite dåligt framfört men annars bra.<br />
<br />
Khalid: Mycket bra och lärorikt men vissa pratade för snabbt.<br />
<br />
Giovanni: Bra redovisning och bra fakta.<br />
<br />
Grupp BILEN: Informativ redovisning med bra fakta, lite dåligt planerad men annars helt okej.<br />
<br />
Grupp pennan: Bra keynote, bra fakta men vissa läste väldigt mycket innantill.<br />
<br />
Bra genomfört, väl förklarat. Man förstår hur saker fungerar, men skulle velat ha mer info om motorn. // Konstgödning<br />
<br />
Nizar: Mycket fakta som dessutom var intressant. Bra gjort.<br />
<br />
Intressant det lilla jag hann med eftersom jag var sen, men bra gjort och tydliga frågor.--[[Användare:Billybooy|Billybooy]] 18 oktober 2012 kl. 09.42 (UTC)<br />
{{clear}}<br />
----------------------------------------<br />
<br />
== Konstgödning ==<br />
<html><br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14745262" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/pakman123/konstgdslingen" title="Konst gödning" target="_blank">Konst gödning</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/pakman123" target="_blank">LikeABaws</a></strong> </div><br />
<br />
</html><br />
<br />
Konstgödning. Vad är det? Och är det hållbart?<br />
<br />
'''Deltagare''':<br />
<br />
* Kevin Nygren (Använde inte datorn, och kunde allting utantill!)<br />
<br />
* Jacob Jäversjö<br />
<br />
* Alexander Litholm<br />
<br />
<br />
'''Respons''':<br />
<br />
Grupp BILEN: Bra fakta, vart lite oseriöst, pratade tydligt men lite för snabbt vissa gånger.<br />
Grupp Flygplan: Väldigt mycket fakta, lite tråkigt när ni läser texten rakt upp o ner och inte har någon ögonkontakt med publiken överhuvudtaget.<br />
<br />
Khalid: Bra redovisning<br />
<br />
Grupp pennan: Ni hade bra fakta, men kunde inte utantill och var lite oseriösa.<br />
Dawood. bra och rolig jobb. <br />
<br />
Nizar: Det blev lite oseriöst under redovisningen men annars var det bra fakta.<br />
{{clear}}<br />
<br />
----------------------------------------<br />
<br />
== Kläder ==<br />
<html><br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14765790" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/sewynn/klder" title="Kläder" target="_blank">Kläder</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/sewynn" target="_blank">Peter</a></strong> </div><br />
</html><br />
<br />
Kläder - Vi har forskat om kläder<br />
<br />
'''Deltagare''':<br />
<br />
* Peter Larsson<br />
<br />
* Dawood Al-Salihi <br />
<br />
* Axel Möller<br />
<br />
* Christoffer Ekberg<br />
<br />
'''Respons''':<br />
<br />
Khalid: Bra fakta och intressant att lyssna till. <br />
<br />
Grupp BILEN: Kändes förberett, intressant fakta, klart och tydligt tal. <br />
<br />
Grupp Flygplan: Kungligt, väldigt bra, den var lätt att följa. Intresssant fakta och bara det viktigtaste.<br />
<br />
Grupp Pennan: Bra info , Väldigt tydligt och intressant redovisning<br />
<br />
Bra redovisat, bra kroppspråk. Det gick lite snabbt och det blev förlångt, så det kändes utdraget. Annars väldigt bra förberedda. Bra gjort! // Konstgödning<br />
<br />
Nizar: Ni verkade vara förberedda och kom med lärorik fakta. Bra presenterat!<br />
{{clear}} <br />
----------------------------------------<br />
<br />
== Vägar ==<br />
<br />
I den är presentationen pratar vi om vägar.<br />
<br />
'''TE12C'''<br />
<br />
'''Deltagare''': Julius Celik, Frej Bäck, Isa, Daniel<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Mycket intressant grupparbete <br />
Mycket intressant grupparbete--[[Användare:Pope96|Pope96]] 23 oktober 2012 kl. 12.28 (UTC)<br />
/ Anton, Emil, Oskar, Cassandra, Possetivt var att informationen var bra och väldigt sammanlänkat mellan dem olika medlemmarna. Negativt det blev ibland för mycket punkter på bilderna samt så kollade ni lite mycket på era anteckningar <br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Läkemedel ==<br />
<br />
<html><br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14762749" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/antonpihl1/teknikentrepenrskap-keynote-antonemiloscarcasandra" title="Teknik:entrepenörskap : keynote anton:emil:oscar:casandra" target="_blank">Teknik:entrepenörskap : keynote anton:emil:oscar:casandra</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/antonpihl1" target="_blank">Anton Pihl</a></strong> </div><br />
</html><br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet: Eftersom man inte kunde lägga in text till varje bild utöver bullets så kommer jag länka till våran grupps text längre ner.<br />
<br />
'''Klass:'''<br />
<br />
'''Deltagare''':<br />
* Anton,<br />
* Emil,<br />
* Oskar,<br />
* Cassandra.<br />
<br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/antonpihl1/slideshelf" width="490px" height="470px" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:none;" allowfullscreen></iframe><br />
{clear}}<br />
<br />
'''Respons'''<br />
<br />
:Mycket intressant projekt, presentationen täcker alla delar från historien bakom läkemedel till och med aktuella frågor inom ämnet<br />
Mycket intressant och spännande. --[[Användare:Pope96|Pope96]] 23 oktober 2012 kl. 12.26 (UTC)<br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Algodlingar ==<br />
<br />
https://docs.google.com/open?id=0B-m7frqIduAKOEM5ZVZrMnlCQWM<br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet: Algodlingar.<br />
<br />
'''Klass:''' NV12<br />
<br />
'''Deltagare''':<br />
* Hevgin,<br />
* Olivia,<br />
* Moira,<br />
* Melvi.<br />
<br />
<br />
'''Respons'''<br />
-Bra och intressant! - Simon TE12C<br />
<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
==Post==<br />
<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14849154" width="476" height="400" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe></html><br />
<br />
''Klass:''' Te12c<br />
<br />
'''Deltagare''':<br />
*Zackarias<br />
* Simon<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: plats för att skriva responser<br />
Bra och intressant. --[[Användare:Pope96|Pope96]] 23 oktober 2012 kl. 12.27 (UTC)<br />
<br />
{{clear}}</div>Mirohttps://wikiskola.se/index.php?title=Innovation_och_samh%C3%A4llsnytta&diff=20097Innovation och samhällsnytta2012-11-06T11:53:57Z<p>Miro: /* Radar */</p>
<hr />
<div>: [[Bädda_in_SlideShare|HowTo: Bädda in Slideshare]]<br />
: [[Google_drive|HowTo: Bädda in Google Drive-presentation]]<br />
<br />
== Mall ==<br />
<br />
Kopiera denna mall och bädda sedan in din presentation istället för exemplet här. Skriv även en kort beskrivning av projektet samt deltagare och klass.<br />
<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14674122" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig/key-note-lathund-14674122" title="Key note lathund" target="_blank">Key note lathund</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig" target="_blank">Håkan Elderstig</a></strong> </div><br />
<br />
</html><br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet<br />
<br />
'''Klass:'''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
<br />
Namn, namn2<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1<br />
: Respons 2<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
==Tidsmätning==<br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet<br />
<br />
'''Klass: TE12A'''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
<br />
Geylan, Patric, Jesper<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1<br />
: Respons 2<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Papper ==<br />
<br />
Kopiera denna mall och bädda sedan in din presentation istället för exemplet här. Skriv även en kort beskrivning av projektet samt deltagare och klass.<br />
<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14674122" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig/key-note-lathund-14674122" title="Key note lathund" target="_blank">Key note lathund</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig" target="_blank">Håkan Elderstig</a></strong> </div><br />
<br />
</html><br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet<br />
<br />
'''Te12a:'''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
<br />
Jonny, Issa august<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1<br />
: Respons 2<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Sextant ==<br />
<br />
Kopiera denna mall och bädda sedan in din presentation istället för exemplet här. Skriv även en kort beskrivning av projektet samt deltagare och klass.<br />
<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/15047259" width="427" height="356" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen webkitallowfullscreen mozallowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/JimmyHammer/sextant-15047259" title="Sextant " target="_blank">Sextant </a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/JimmyHammer" target="_blank">JimmyHammer</a></strong> </div><br />
<br />
</html><br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet<br />
<br />
'''TE12A:'''<br />
<br />
'''JIMMY OSCAR DENNIS''': <br />
<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1<br />
: Respons 2<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Mobila System ==<br />
<br />
Kopiera denna mall och bädda sedan in din presentation istället för exemplet här. Skriv även en kort beskrivning av projektet samt deltagare och klass.<br />
<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/15047343" width="476" height="400" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe><br />
<br />
</html><br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet<br />
<br />
'''TE12A:'''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
<br />
My, Kasper, Jakob och Frank<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1<br />
: Respons 2<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Tunnelbanan ==<br />
<br />
Kopiera denna mall och bädda sedan in din presentation istället för exemplet här. Skriv även en kort beskrivning av projektet samt deltagare och klass.<br />
<br />
<html><br />
<br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/15047317" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe><br />
<br />
</html><br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet<br />
<br />
'''TH12A'''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
<br />
Love.L, Grim.R och Martin.Ö <br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1<br />
: Respons 2<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Radar ==<br />
<br />
<br />
<html><br />
<br />
<br />
<br />
</html><br />
<br />
'''Kort beskrivning av arbetet'''<br />
<br />
Vi har forskat kring den tekniska innovationen Radarn. <br />
I vår text har vi tagit upp saker som behov utav radarn, hur tekniken fungerar och vilken samhällsnytta och miljöpåverkan radarn har mm. <br />
<br />
'''Klass: TE12A '''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
<br />
Namn på deltagarna: Miro, Mattias, Victor och Jack.<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1<br />
: Respons 2<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== TV==<br />
<br />
<html><br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14831838" width="362" height="291" align= "right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe></html><br />
<br />
'''TE12C'''<br />
<br />
Av; Pontus, Nangyalay, David och Yen<br />
<br />
Nangyalays frågor är: <br />
1: Vad är transistor?<br />
2: Vad är Tevens viktigaste uppfining?<br />
{{clear}}<br />
<br />
//Anton, Emil, Oskar, Cassandra. Bra att ni var första att redovisa, possetivt utöver det första var att ni hade bra information och var förbereda, det som var negativt var att ni hade väldigt många punkter.<br />
<br />
== Blyertspennan ==<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14781105" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/Misgony/till-blyertspennan-redovisning" title="Till blyertspennan redovisning." target="_blank">Till blyertspennan redovisning.</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/Misgony" target="_blank">Misgony</a></strong> </div><br />
<br />
</html><br />
<br />
Här är vår keynote om blyertspennan utan frågor och allt.<br />
<br />
'''TE12B:'''<br />
<br />
'''Deltagare:''' <br />
<br />
* Jonatan Jall Jahja<br />
<br />
* Carl Lindblad Nyman<br />
<br />
* Fredrik Mellander<br />
<br />
Frågorna: <br />
<br />
Nämn 2 huvudingredienser i blyerstpennan.<br />
- Grafit , Kaolinlera<br />
<br />
Vilken av dessa ingredienser ändrar hårdheten?<br />
- Kaolinleran<br />
<br />
Nämn ett sätt blyerstpennan har utvecklats.<br />
- Stiftpennor<br />
<br />
Nämn en fördel med blyerstpennan jämfört med bläck.<br />
- Man kan sudda och billigare<br />
<br />
Vilka är de ledande 3 företagen som tillverkar blyertspennor?<br />
- Faber-Castell , Steadtler , Stabilo<br />
<br />
Vem Uppfan blyertspennan?<br />
- Nicloas-Jacques Conté<br />
<br />
Nämn ett exempel på vad man behövde göra innan man hade sudd och blyertspennan?<br />
- Använda bläck och Tipex för att sudda<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1<br />
: Respons 2<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Skriftspråket ==<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14779353" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/Misgony/skriftsprket" title="Skriftspråket" target="_blank">Skriftspråket</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/Misgony" target="_blank">Misgony</a></strong> </div><br />
<br />
</html><br />
<br />
Här är vår keynote om skriftspråket med frågor och allt.<br />
<br />
'''TE12B:'''<br />
<br />
'''Deltagare:''' <br />
<br />
* Douglas Envang<br />
<br />
* Samuel Jordmark<br />
<br />
* Nizar Zalet<br />
<br />
* Axel Öhlander<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1<br />
: Respons 2<br />
Bra redovisat, ni kunde ha varit lite tydligare i vissa fall annars mycket bra och lätt att förstå. // Konstgödning<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Nanoteknik ==<br />
<html><br />
<br />
<br />
</html><br />
<br />
Detta är vår redovisning om Nanoteknik.<br />
<br />
'''TE12B:'''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
* Anton, Billy, Fredrik och Jens.<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1<br />
: Respons 2<br />
Bra redovisat, var aktiv med publiken ++. Det blev lite oklart ibland, men ni kunde nästan allt i huvudet. Bra gjort // Konstgödning<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Bilen ==<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14682534" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/pathoz/bilen-presentationen-14682534" title="Bilen - Tekniska system" target="_blank">Tekniskt system - Bilen</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/pathozz" target="_blank">Patho</a></strong> </div><br />
<br />
</html><br />
<br />
Vi har arbetat med det tekniska systemet bilen. I detta bildspel berättar vi om bilens behov, beskriver lite om den och dess delar. Vi tar även upp andra ämnen så som den påverkan bilen har haft gentemot samhällt och miljön.<br />
<br />
'''Deltagare''':<br />
<br />
* Patrik "Path" Hoffman<br />
<br />
* Viktor Strandberg<br />
<br />
* Giovanni Prando Amusquivar<br />
<br />
* Khalid <br />
<br />
'''Respons'''<br />
<br />
Christoffer E: Bra information och PowerPoint men det var lite svårt att höra vad vissa sa.<br />
<br />
Dawood: Bra info.<br />
<br />
Grupp penna: Jag tycker denna var informatonrik men ni pratade lite lågt när ni presenterade!<br />
<br />
Grupp flyget: Vi tycker att eran redovisning var bra och informativ. Dock blev det lite tyst och därför blev det svårt att förstå allt.<br />
<br />
Bra redovisat, men i vissa fall oklart. Även något händelselöst. // Konstgödning.<br />
<br />
Bra presenterat med mycket fakta. Ni verkade inte vara så nervösa under redovisningen och det var ju bra. --[[Användare:NZ|NZ]] 17 oktober 2012 kl. 13.32 (UTC)<br />
<br />
Ni pratade tydligt, repeterade väldigt mycket, informativ historia, stelt.--[[Användare:Billybooy|Billybooy]] 18 oktober 2012 kl. 09.40 (UTC)<br />
{{clear}}<br />
----------------------------------------<br />
<br />
== Flygplan ==<br />
<html><br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14685399" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/philip2096/teknik-flygplan-14685399" title="Teknik flygplan" target="_blank">Teknik flygplan</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/philip2096" target="_blank">philip2096</a></strong> </div><br />
<br />
</html><br />
<br />
I den här presentationen så berrättar vi om den Flygplanet, om hur den fungerar rent tekniskt och hur den har påverkat världen både ekonomiskt och socialt.<br />
<br />
<br />
'''Deltagare''':<br />
<br />
* Philip Koivunen<br />
<br />
* Jakob Johannesson<br />
<br />
* Jonathan Martinsson<br />
<br />
* Douglas Friedrich<br />
<br />
<br />
'''Respons''':<br />
<br />
Christoffer E: Bra bilder och uppsatt, kanske lite dåligt framfört men annars bra.<br />
<br />
Khalid: Mycket bra och lärorikt men vissa pratade för snabbt.<br />
<br />
Giovanni: Bra redovisning och bra fakta.<br />
<br />
Grupp BILEN: Informativ redovisning med bra fakta, lite dåligt planerad men annars helt okej.<br />
<br />
Grupp pennan: Bra keynote, bra fakta men vissa läste väldigt mycket innantill.<br />
<br />
Bra genomfört, väl förklarat. Man förstår hur saker fungerar, men skulle velat ha mer info om motorn. // Konstgödning<br />
<br />
Nizar: Mycket fakta som dessutom var intressant. Bra gjort.<br />
<br />
Intressant det lilla jag hann med eftersom jag var sen, men bra gjort och tydliga frågor.--[[Användare:Billybooy|Billybooy]] 18 oktober 2012 kl. 09.42 (UTC)<br />
{{clear}}<br />
----------------------------------------<br />
<br />
== Konstgödning ==<br />
<html><br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14745262" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/pakman123/konstgdslingen" title="Konst gödning" target="_blank">Konst gödning</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/pakman123" target="_blank">LikeABaws</a></strong> </div><br />
<br />
</html><br />
<br />
Konstgödning. Vad är det? Och är det hållbart?<br />
<br />
'''Deltagare''':<br />
<br />
* Kevin Nygren (Använde inte datorn, och kunde allting utantill!)<br />
<br />
* Jacob Jäversjö<br />
<br />
* Alexander Litholm<br />
<br />
<br />
'''Respons''':<br />
<br />
Grupp BILEN: Bra fakta, vart lite oseriöst, pratade tydligt men lite för snabbt vissa gånger.<br />
Grupp Flygplan: Väldigt mycket fakta, lite tråkigt när ni läser texten rakt upp o ner och inte har någon ögonkontakt med publiken överhuvudtaget.<br />
<br />
Khalid: Bra redovisning<br />
<br />
Grupp pennan: Ni hade bra fakta, men kunde inte utantill och var lite oseriösa.<br />
Dawood. bra och rolig jobb. <br />
<br />
Nizar: Det blev lite oseriöst under redovisningen men annars var det bra fakta.<br />
{{clear}}<br />
<br />
----------------------------------------<br />
<br />
== Kläder ==<br />
<html><br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14765790" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/sewynn/klder" title="Kläder" target="_blank">Kläder</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/sewynn" target="_blank">Peter</a></strong> </div><br />
</html><br />
<br />
Kläder - Vi har forskat om kläder<br />
<br />
'''Deltagare''':<br />
<br />
* Peter Larsson<br />
<br />
* Dawood Al-Salihi <br />
<br />
* Axel Möller<br />
<br />
* Christoffer Ekberg<br />
<br />
'''Respons''':<br />
<br />
Khalid: Bra fakta och intressant att lyssna till. <br />
<br />
Grupp BILEN: Kändes förberett, intressant fakta, klart och tydligt tal. <br />
<br />
Grupp Flygplan: Kungligt, väldigt bra, den var lätt att följa. Intresssant fakta och bara det viktigtaste.<br />
<br />
Grupp Pennan: Bra info , Väldigt tydligt och intressant redovisning<br />
<br />
Bra redovisat, bra kroppspråk. Det gick lite snabbt och det blev förlångt, så det kändes utdraget. Annars väldigt bra förberedda. Bra gjort! // Konstgödning<br />
<br />
Nizar: Ni verkade vara förberedda och kom med lärorik fakta. Bra presenterat!<br />
{{clear}} <br />
----------------------------------------<br />
<br />
== Vägar ==<br />
<br />
I den är presentationen pratar vi om vägar.<br />
<br />
'''TE12C'''<br />
<br />
'''Deltagare''': Julius Celik, Frej Bäck, Isa, Daniel<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Mycket intressant grupparbete <br />
Mycket intressant grupparbete--[[Användare:Pope96|Pope96]] 23 oktober 2012 kl. 12.28 (UTC)<br />
/ Anton, Emil, Oskar, Cassandra, Possetivt var att informationen var bra och väldigt sammanlänkat mellan dem olika medlemmarna. Negativt det blev ibland för mycket punkter på bilderna samt så kollade ni lite mycket på era anteckningar <br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Läkemedel ==<br />
<br />
<html><br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14762749" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/antonpihl1/teknikentrepenrskap-keynote-antonemiloscarcasandra" title="Teknik:entrepenörskap : keynote anton:emil:oscar:casandra" target="_blank">Teknik:entrepenörskap : keynote anton:emil:oscar:casandra</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/antonpihl1" target="_blank">Anton Pihl</a></strong> </div><br />
</html><br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet: Eftersom man inte kunde lägga in text till varje bild utöver bullets så kommer jag länka till våran grupps text längre ner.<br />
<br />
'''Klass:'''<br />
<br />
'''Deltagare''':<br />
* Anton,<br />
* Emil,<br />
* Oskar,<br />
* Cassandra.<br />
<br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/antonpihl1/slideshelf" width="490px" height="470px" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:none;" allowfullscreen></iframe><br />
{clear}}<br />
<br />
'''Respons'''<br />
<br />
:Mycket intressant projekt, presentationen täcker alla delar från historien bakom läkemedel till och med aktuella frågor inom ämnet<br />
Mycket intressant och spännande. --[[Användare:Pope96|Pope96]] 23 oktober 2012 kl. 12.26 (UTC)<br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Algodlingar ==<br />
<br />
https://docs.google.com/open?id=0B-m7frqIduAKOEM5ZVZrMnlCQWM<br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet: Algodlingar.<br />
<br />
'''Klass:''' NV12<br />
<br />
'''Deltagare''':<br />
* Hevgin,<br />
* Olivia,<br />
* Moira,<br />
* Melvi.<br />
<br />
<br />
'''Respons'''<br />
-Bra och intressant! - Simon TE12C<br />
<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
==Post==<br />
<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14849154" width="476" height="400" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe></html><br />
<br />
''Klass:''' Te12c<br />
<br />
'''Deltagare''':<br />
*Zackarias<br />
* Simon<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: plats för att skriva responser<br />
Bra och intressant. --[[Användare:Pope96|Pope96]] 23 oktober 2012 kl. 12.27 (UTC)<br />
<br />
{{clear}}</div>Mirohttps://wikiskola.se/index.php?title=Innovation_och_samh%C3%A4llsnytta&diff=20084Innovation och samhällsnytta2012-11-06T11:39:50Z<p>Miro: /* Tunnelban */</p>
<hr />
<div>: [[Bädda_in_SlideShare|HowTo: Bädda in Slideshare]]<br />
: [[Google_drive|HowTo: Bädda in Google Drive-presentation]]<br />
<br />
== Mall ==<br />
<br />
Kopiera denna mall och bädda sedan in din presentation istället för exemplet här. Skriv även en kort beskrivning av projektet samt deltagare och klass.<br />
<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14674122" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig/key-note-lathund-14674122" title="Key note lathund" target="_blank">Key note lathund</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig" target="_blank">Håkan Elderstig</a></strong> </div><br />
<br />
</html><br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet<br />
<br />
'''Klass:'''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
<br />
Namn, namn2<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1<br />
: Respons 2<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Sextant ==<br />
<br />
Kopiera denna mall och bädda sedan in din presentation istället för exemplet här. Skriv även en kort beskrivning av projektet samt deltagare och klass.<br />
<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14674122" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig/key-note-lathund-14674122" title="Key note lathund" target="_blank">Key note lathund</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig" target="_blank">Håkan Elderstig</a></strong> </div><br />
<br />
</html><br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet<br />
<br />
'''Klass:'''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
<br />
Namn, namn2<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1<br />
: Respons 2<br />
{{clear}}<br />
------<br />
== Mobila System ==<br />
<br />
Kopiera denna mall och bädda sedan in din presentation istället för exemplet här. Skriv även en kort beskrivning av projektet samt deltagare och klass.<br />
<br />
<html><br />
<br />
<br />
</html><br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet<br />
<br />
'''TE12A:'''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
<br />
My, Kasper, Jakob och Frank<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1<br />
: Respons 2<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== GPS ==<br />
<br />
<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14674122" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig/key-note-lathund-14674122" title="Key note lathund" target="_blank">Key note lathund</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig" target="_blank">Håkan Elderstig</a></strong> </div><br />
<br />
</html><br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet<br />
<br />
'''Klass:'''<br />
TE12A<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
<br />
Malin, Max, Johan och Tim<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1<br />
: Respons 2<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Tunnelban ==<br />
<br />
Kopiera denna mall och bädda sedan in din presentation istället för exemplet här. Skriv även en kort beskrivning av projektet samt deltagare och klass.<br />
<br />
<html><br />
<br />
<br />
<br />
</html><br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet<br />
<br />
'''Klass:'''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
<br />
Namn, namn2<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1<br />
: Respons 2<br />
{{clear}}<br />
------<br />
== Radar ==<br />
<br />
<br />
<html><br />
<br />
<br />
<br />
</html><br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet<br />
<br />
'''Klass: TE12A '''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
<br />
Namn på deltagarna: Miro, Mattias, Victor och Jack.<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1<br />
: Respons 2<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
==TE12C, TV==<br />
<html><br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14831838" width="362" height="291" align= "right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe></html><br />
<br />
Av; Pontus, Nangyalay, David och Yen<br />
<br />
Nangyalays frågor är: <br />
1: Vad är transistor?<br />
2: Vad är Tevens viktigaste uppfining?<br />
{{clear}}<br />
<br />
//Anton, Emil, Oskar, Cassandra. Bra att ni var första att redovisa, possetivt utöver det första var att ni hade bra information och var förbereda, det som var negativt var att ni hade väldigt många punkter.<br />
<br />
== Blyertspennan ==<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14781105" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/Misgony/till-blyertspennan-redovisning" title="Till blyertspennan redovisning." target="_blank">Till blyertspennan redovisning.</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/Misgony" target="_blank">Misgony</a></strong> </div><br />
<br />
</html><br />
<br />
Här är vår keynote om blyertspennan utan frågor och allt.<br />
<br />
'''TE12B:'''<br />
<br />
'''Deltagare:''' <br />
<br />
* Jonatan Jall Jahja<br />
<br />
* Carl Lindblad Nyman<br />
<br />
* Fredrik Mellander<br />
<br />
Frågorna: <br />
<br />
Nämn 2 huvudingredienser i blyerstpennan.<br />
- Grafit , Kaolinlera<br />
<br />
Vilken av dessa ingredienser ändrar hårdheten?<br />
- Kaolinleran<br />
<br />
Nämn ett sätt blyerstpennan har utvecklats.<br />
- Stiftpennor<br />
<br />
Nämn en fördel med blyerstpennan jämfört med bläck.<br />
- Man kan sudda och billigare<br />
<br />
Vilka är de ledande 3 företagen som tillverkar blyertspennor?<br />
- Faber-Castell , Steadtler , Stabilo<br />
<br />
Vem Uppfan blyertspennan?<br />
- Nicloas-Jacques Conté<br />
<br />
Nämn ett exempel på vad man behövde göra innan man hade sudd och blyertspennan?<br />
- Använda bläck och Tipex för att sudda<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1<br />
: Respons 2<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Skriftspråket ==<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14779353" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/Misgony/skriftsprket" title="Skriftspråket" target="_blank">Skriftspråket</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/Misgony" target="_blank">Misgony</a></strong> </div><br />
<br />
</html><br />
<br />
Här är vår keynote om skriftspråket med frågor och allt.<br />
<br />
'''TE12B:'''<br />
<br />
'''Deltagare:''' <br />
<br />
* Douglas Envang<br />
<br />
* Samuel Jordmark<br />
<br />
* Nizar Zalet<br />
<br />
* Axel Öhlander<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1<br />
: Respons 2<br />
Bra redovisat, ni kunde ha varit lite tydligare i vissa fall annars mycket bra och lätt att förstå. // Konstgödning<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Nanoteknik ==<br />
<html><br />
<br />
<br />
</html><br />
<br />
Detta är vår redovisning om Nanoteknik.<br />
<br />
'''TE12B:'''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
* Anton, Billy, Fredrik och Jens.<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1<br />
: Respons 2<br />
Bra redovisat, var aktiv med publiken ++. Det blev lite oklart ibland, men ni kunde nästan allt i huvudet. Bra gjort // Konstgödning<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Bilen ==<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14682534" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/pathoz/bilen-presentationen-14682534" title="Bilen - Tekniska system" target="_blank">Tekniskt system - Bilen</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/pathozz" target="_blank">Patho</a></strong> </div><br />
<br />
</html><br />
<br />
Vi har arbetat med det tekniska systemet bilen. I detta bildspel berättar vi om bilens behov, beskriver lite om den och dess delar. Vi tar även upp andra ämnen så som den påverkan bilen har haft gentemot samhällt och miljön.<br />
<br />
'''Deltagare''':<br />
<br />
* Patrik "Path" Hoffman<br />
<br />
* Viktor Strandberg<br />
<br />
* Giovanni Prando Amusquivar<br />
<br />
* Khalid <br />
<br />
'''Respons'''<br />
<br />
Christoffer E: Bra information och PowerPoint men det var lite svårt att höra vad vissa sa.<br />
<br />
Dawood: Bra info.<br />
<br />
Grupp penna: Jag tycker denna var informatonrik men ni pratade lite lågt när ni presenterade!<br />
<br />
Grupp flyget: Vi tycker att eran redovisning var bra och informativ. Dock blev det lite tyst och därför blev det svårt att förstå allt.<br />
<br />
Bra redovisat, men i vissa fall oklart. Även något händelselöst. // Konstgödning.<br />
<br />
Bra presenterat med mycket fakta. Ni verkade inte vara så nervösa under redovisningen och det var ju bra. --[[Användare:NZ|NZ]] 17 oktober 2012 kl. 13.32 (UTC)<br />
<br />
Ni pratade tydligt, repeterade väldigt mycket, informativ historia, stelt.--[[Användare:Billybooy|Billybooy]] 18 oktober 2012 kl. 09.40 (UTC)<br />
{{clear}}<br />
----------------------------------------<br />
<br />
== Flygplan ==<br />
<html><br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14685399" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/philip2096/teknik-flygplan-14685399" title="Teknik flygplan" target="_blank">Teknik flygplan</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/philip2096" target="_blank">philip2096</a></strong> </div><br />
<br />
</html><br />
<br />
I den här presentationen så berrättar vi om den Flygplanet, om hur den fungerar rent tekniskt och hur den har påverkat världen både ekonomiskt och socialt.<br />
<br />
<br />
'''Deltagare''':<br />
<br />
* Philip Koivunen<br />
<br />
* Jakob Johannesson<br />
<br />
* Jonathan Martinsson<br />
<br />
* Douglas Friedrich<br />
<br />
<br />
'''Respons''':<br />
<br />
Christoffer E: Bra bilder och uppsatt, kanske lite dåligt framfört men annars bra.<br />
<br />
Khalid: Mycket bra och lärorikt men vissa pratade för snabbt.<br />
<br />
Giovanni: Bra redovisning och bra fakta.<br />
<br />
Grupp BILEN: Informativ redovisning med bra fakta, lite dåligt planerad men annars helt okej.<br />
<br />
Grupp pennan: Bra keynote, bra fakta men vissa läste väldigt mycket innantill.<br />
<br />
Bra genomfört, väl förklarat. Man förstår hur saker fungerar, men skulle velat ha mer info om motorn. // Konstgödning<br />
<br />
Nizar: Mycket fakta som dessutom var intressant. Bra gjort.<br />
<br />
Intressant det lilla jag hann med eftersom jag var sen, men bra gjort och tydliga frågor.--[[Användare:Billybooy|Billybooy]] 18 oktober 2012 kl. 09.42 (UTC)<br />
{{clear}}<br />
----------------------------------------<br />
<br />
== Konstgödning ==<br />
<html><br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14745262" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/pakman123/konstgdslingen" title="Konst gödning" target="_blank">Konst gödning</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/pakman123" target="_blank">LikeABaws</a></strong> </div><br />
<br />
</html><br />
<br />
Konstgödning. Vad är det? Och är det hållbart?<br />
<br />
'''Deltagare''':<br />
<br />
* Kevin Nygren (Använde inte datorn, och kunde allting utantill!)<br />
<br />
* Jacob Jäversjö<br />
<br />
* Alexander Litholm<br />
<br />
<br />
'''Respons''':<br />
<br />
Grupp BILEN: Bra fakta, vart lite oseriöst, pratade tydligt men lite för snabbt vissa gånger.<br />
Grupp Flygplan: Väldigt mycket fakta, lite tråkigt när ni läser texten rakt upp o ner och inte har någon ögonkontakt med publiken överhuvudtaget.<br />
<br />
Khalid: Bra redovisning<br />
<br />
Grupp pennan: Ni hade bra fakta, men kunde inte utantill och var lite oseriösa.<br />
Dawood. bra och rolig jobb. <br />
<br />
Nizar: Det blev lite oseriöst under redovisningen men annars var det bra fakta.<br />
{{clear}}<br />
<br />
----------------------------------------<br />
<br />
== Kläder ==<br />
<html><br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14765790" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/sewynn/klder" title="Kläder" target="_blank">Kläder</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/sewynn" target="_blank">Peter</a></strong> </div><br />
</html><br />
<br />
Kläder - Vi har forskat om kläder<br />
<br />
'''Deltagare''':<br />
<br />
* Peter Larsson<br />
<br />
* Dawood Al-Salihi <br />
<br />
* Axel Möller<br />
<br />
* Christoffer Ekberg<br />
<br />
'''Respons''':<br />
<br />
Khalid: Bra fakta och intressant att lyssna till. <br />
<br />
Grupp BILEN: Kändes förberett, intressant fakta, klart och tydligt tal. <br />
<br />
Grupp Flygplan: Kungligt, väldigt bra, den var lätt att följa. Intresssant fakta och bara det viktigtaste.<br />
<br />
Grupp Pennan: Bra info , Väldigt tydligt och intressant redovisning<br />
<br />
Bra redovisat, bra kroppspråk. Det gick lite snabbt och det blev förlångt, så det kändes utdraget. Annars väldigt bra förberedda. Bra gjort! // Konstgödning<br />
<br />
Nizar: Ni verkade vara förberedda och kom med lärorik fakta. Bra presenterat!<br />
{{clear}} <br />
----------------------------------------<br />
<br />
== Vägar ==<br />
<br />
I den är presentationen pratar vi om vägar.<br />
<br />
'''TE12C'''<br />
<br />
'''Deltagare''': Julius Celik, Frej Bäck, Isa, Daniel<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Mycket intressant grupparbete <br />
Mycket intressant grupparbete--[[Användare:Pope96|Pope96]] 23 oktober 2012 kl. 12.28 (UTC)<br />
/ Anton, Emil, Oskar, Cassandra, Possetivt var att informationen var bra och väldigt sammanlänkat mellan dem olika medlemmarna. Negativt det blev ibland för mycket punkter på bilderna samt så kollade ni lite mycket på era anteckningar <br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Läkemedel ==<br />
<br />
<html><br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14762749" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/antonpihl1/teknikentrepenrskap-keynote-antonemiloscarcasandra" title="Teknik:entrepenörskap : keynote anton:emil:oscar:casandra" target="_blank">Teknik:entrepenörskap : keynote anton:emil:oscar:casandra</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/antonpihl1" target="_blank">Anton Pihl</a></strong> </div><br />
</html><br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet: Eftersom man inte kunde lägga in text till varje bild utöver bullets så kommer jag länka till våran grupps text längre ner.<br />
<br />
'''Klass:'''<br />
<br />
'''Deltagare''':<br />
* Anton,<br />
* Emil,<br />
* Oskar,<br />
* Cassandra.<br />
<br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/antonpihl1/slideshelf" width="490px" height="470px" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:none;" allowfullscreen></iframe><br />
{clear}}<br />
<br />
'''Respons'''<br />
<br />
:Mycket intressant projekt, presentationen täcker alla delar från historien bakom läkemedel till och med aktuella frågor inom ämnet<br />
Mycket intressant och spännande. --[[Användare:Pope96|Pope96]] 23 oktober 2012 kl. 12.26 (UTC)<br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Algodlingar ==<br />
<br />
https://docs.google.com/open?id=0B-m7frqIduAKOEM5ZVZrMnlCQWM<br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet: Algodlingar.<br />
<br />
'''Klass:''' NV12<br />
<br />
'''Deltagare''':<br />
* Hevgin,<br />
* Olivia,<br />
* Moira,<br />
* Melvi.<br />
<br />
<br />
'''Respons'''<br />
-Bra och intressant! - Simon TE12C<br />
<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
==Post==<br />
<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14849154" width="476" height="400" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe></html><br />
<br />
''Klass:''' Te12c<br />
<br />
'''Deltagare''':<br />
*Zackarias<br />
* Simon<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: plats för att skriva responser<br />
Bra och intressant. --[[Användare:Pope96|Pope96]] 23 oktober 2012 kl. 12.27 (UTC)<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
==Tidsmätning==<br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet<br />
<br />
'''Klass: TE12A'''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
<br />
Geylan, Patric, Jesper<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1<br />
: Respons 2<br />
{{clear}}<br />
------</div>Mirohttps://wikiskola.se/index.php?title=Miros_sandl%C3%A5da&diff=18893Miros sandlåda2012-10-08T11:56:55Z<p>Miro: /* Vad? */</p>
<hr />
<div>=Anslutningar=<br />
<br />
=== USB ===<br />
'''Versioner:'''<br />
<br />
'''USB 1.0:'''<br />
Den första versionen av USB och lanserades 1996. Då pratade man om Low Speed som var upp till 1,5 Megabit/sek<br />
<br />
'''USB 1.1:'''<br />
Behovet av högre överföringshastighet var påtagligt och redan två år senare, 1998, så kom en mindre uppdatering av specifikationen för USB. Nu kunde man överföra med Full Speed, 12 megabit/sek<br />
<br />
'''USB 2.0:'''<br />
Jakten på högre gjorde att år 2000 kom nästa version. Hastigheten hade nu ökat till Hi-Speed, upp till 480 megabit/ sekund. I och med version 2.0 så konkurrerade den nya versionen på allvar med Firewire. USB 2.0 standarden var även bakåt kompatibel med den tidigare standarden USB 1.1.<br />
<br />
'''USB 3.0:'''<br />
I och med att USB nu hade blivit en standard på både Mac och Windows så utvecklades USB standarden och år 2008 så blev USB version 3.0 en standard. Nu kunde man komma upp i hastigheter på hela 5 gigabits, Superspeed. En stor fördel men 3.0 var att nu kunde kommunikationen gå i båda riktningarna samtidigt. Detta eftersom man utnyttjar 5 extra ledare i kabeln. En annan stor och viktig fördel var att nu kunde man få ut mer ström från varje USB-uttag vilket gjorde att tillverkarna fick möjlighet att tillverka nya tillbehör där man inte behövde skicka med externa nätdelar. <br />
<br />
När det gäller priser så varierar priserna väldigt kraftigt beroende på kvalité och funktioner. En del USB minnen är gjorda för att tåla extrema förhållanden och sen finns det även USB minnen med inbyggda fingeravtrycksläsare och olika krypteringar. Ett standard 4GBs minne kan man få från 30 kr och uppåt medan ett 256GBs minne kostar från ca 3000 kr och uppåt.<br />
<br />
'''Källor:''' <br />
:http://sv.wikipedia.org/wiki/Universal_Serial_Bus<br />
:http://www.usb.org/home<br />
:http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=168<br />
<br />
'''My Schenkmanis'''<br />
<br />
=== USB ===<br />
En usb överför ”data” som består utav den fil man, kopierar/ klipper ut, in till datorn med hjälp utav flera virtuella portar vid namn ”Endpoints”. Nästan alla enheter använder sig utav flera sådana ”Endpoints”, ca upp till 32st av olika typer, där var och en utav dem identifieras med ett nummer samt den riktning som data flödet (filerna) ska till i datorn. Under den tiden du kopierar/ klipper ut din fil till datorn så hanterar den all information tillsammans med ett gäng andra detaljer. <br />
<br />
[[Fil:Skärmavbild_2012-09-26_kl._1.38.39_PM.png|600px|]]<br />
<br />
'''Endpoint:''' är inbyggda i självaste usb:n när de blir tillverkade i fabrikerna, så dem finns permanent på självaste USB produkten. <br />
[[Fil:Screenshot_2012-09-26-12-53-32.png|thumb|left|De guldiga sträcken på denna usb-minne är endpoints]]<br />
<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
'''Mattias Norberg'''<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Datormus ===<br />
[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg|miniatyr|200px|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]<br />
<br />
'''Jack'''<br />
<br />
Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X & ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X & Y-planet.<br />
<br />
Men just nu används laserdioder undertill som sänder ut en stråle. Strålen reflekteras till underlaget, och tas imot till musens mottagare. Förflyttningen registreras genom att musen rör på sig åt olika håll, då de reflekterande strålarna ändras<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Firewire ===<br />
<br />
[[Fil:Firewire.jpeg|thumb|left]] {{#ev:youtube|xP5aLoRozt8|250|right}}<br />
Firewire är apples namn på produkten IEEE 1394 som är en högkommunikationskoppling till och från datorutrustning som till exemple överföring mellan en digital kamra eller liknande. Tekniken utvecklades under ledning av Apple tillsammans med bland andra Texas Instruments, IBM och Sony. IEEE 1394 är ett tekniskt bättre alternativ till USB, men har blivit mindre utbrett eftersom hårdvarukostnaden är högre.<br />
<br />
The IEEE 1394 interface, developed in the late 1980s and early 1990s by Apple as FireWire, is a serial bus interface standard for high-speed communications and isochronous real-time data transfer. The 1394 interface is comparable with USB and often those two technologies are considered together, though USB has more market share.[1] Apple first included FireWire in some of its 1999 models, and most Apple computers since the year 2000 have included FireWire ports, though, as of 2012, nothing beyond the 800 version (IEEE-1394b).[2] The interface is also known by the brand i.LINK (Sony), and Lynx (Texas Instruments). IEEE 1394 replaced parallel SCSI in many applications, because of lower implementation costs and a simplified, more adaptable cabling system. The 1394 standard also defines a backplane interface, though this is not as widely used.<br />
<br />
<br />
-[[Användare:Rove|Rove]] 24 september 2012 kl. 12.31 (UTC)<br />
{{clear}}<br />
<br />
<br />
=== Ethernet ===<br />
<br />
'''August Carlsson'''<br />
<br />
Ethernet är en samling standardiserade sätt för kommunikation mellan datorenheter via höghastighets kablar. Ethernet är skapades år 1976 av Xerox Corporation. Ethernet standardiserades av IEEE, eller Institute of Electrical and Electronics</div>Mirohttps://wikiskola.se/index.php?title=Diskussion:Innovation_och_samh%C3%A4llsnytta&diff=18793Diskussion:Innovation och samhällsnytta2012-10-04T12:04:24Z<p>Miro: /* Mobiltelefoni */</p>
<hr />
<div>__NOTOC__<br />
__NOTITLE__<br />
Välj ert projekt här:<br />
<br />
= TE12 =<br />
<br />
== Mobiltelefoni ==<br />
* 1 Kasper TE12A<br />
* 2 Jakob TE12A<br />
* 3 Frank TE12A<br />
* 4 My TE12A<br />
<br />
== Radarn ==<br />
* 1 Mattias Norberg<br />
* 2 Victor Heinonen<br />
* 3 Miro Bakovic<br />
<br />
== GPS ==<br />
* 1 Malin TE12A<br />
* 2 Johana TE12A<br />
* 3 Max TE12A<br />
* 4 Tim TE12A<br />
<br />
== vägar ==<br />
* 1 Frej TE12C<br />
* 2 Julius TE12C<br />
* 3 Daniel TE12C<br />
* 4 Isawi TE12C<br />
<br />
== järnväg ==<br />
* 1 Sigurd TE12C <br />
* 2 Pompom TE12C<br />
* 3 Vilgot TE12C<br />
* 4 Eren TE12C<br />
<br />
== sjöfart ==<br />
* 1 Carl TE12C<br />
* 2 Sofie TE12C<br />
* 3 Oscar TE12C<br />
* 4 Viktor TE12C<br />
<br />
== flyget ==<br />
* Philip Koivunen<br />
* Jakob Johannesson<br />
* Douglas Friedrich<br />
* Jonathan Martinsson<br />
<br />
== telekom ==<br />
* 1 Kevin TE12C<br />
* 2 Malte TE12C<br />
* 3 Joel TE12C<br />
* 4 Oliver TE12C<br />
<br />
== TV ==<br />
* 1 David TE12C<br />
* 2 Nangi TE12C<br />
* 3 Yen TE12C<br />
* 4 Pontus TE12C<br />
<br />
== post ==<br />
* 1 Sebastian TE12C<br />
* 2 Damiano TE12C<br />
* 3 Zackarias TE12C<br />
* 4 Simon TE12C<br />
<br />
== paketleveranser ==<br />
== bilen ==<br />
* Patrik Hoffmann<br />
* Khalid Suleiman Abdu<br />
* Viktor Strandberg<br />
* Giovanni Prando Amusquivar<br />
<br />
== sextanten ==<br />
Jimmy Hammarsten<br />
Dennis Karlsson<br />
Oscar rasinaho<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
== kläder ==<br />
* Peter Larsson<br />
* Dawood Al-Salihi<br />
* Christoffer Ekberg<br />
* Axel Möller<br />
<br />
== energiförsörjning ==<br />
== el ==<br />
== värme ==<br />
== tunnelbanan ==<br />
* Martin Öh Te12A<br />
* Grim Rogan Te12A <br />
* Love Lehult Te12A<br />
<br />
== vatten och avlopp ==<br />
== blyerstspennan ==<br />
* Carl Lindblad Nyman<br />
* Jonatan Jall Jahaj<br />
* Fredrik Melander<br />
<br />
== skriftspråket ==<br />
* Douglas Envang<br />
* Samuel Jordmark<br />
* Axel Öhlander<br />
* Nizar Zalet<br />
<br />
== tidmätning ==<br />
* Geylan Ghafur TE12A<br />
* Jesper Deli TE12A<br />
* Patric Bomler TE12A<br />
<br />
== konstgödning ==<br />
* Alexander Litholm<br />
* Jakob Jäversjö<br />
* Kevin Nygren<br />
<br />
== nanoteknik ==<br />
* Jens Ahlgren<br />
* Fredrik Oldenburg<br />
* Billy Larsson<br />
* Anton Chekhov<br />
<br />
== kemiska bekämpningsmedel ==<br />
== läkemedel ==<br />
* 1 Anton P TE12C<br />
* 2 Oskar M TE12C<br />
* 3 Emil O TE12C<br />
* 4 Cassandra TE12C<br />
<br />
== pappersteknik ==<br />
* Issa Te12A<br />
* August Te12A<br />
* Jonny Te 12A<br />
* Joachim TE12A ''(Tölp)''<br />
<br />
== plaster ==<br />
== glas ==<br />
* 1 P-A TE12C<br />
* 2 Per-Axel TE12C<br />
* 3 Stein TE12C<br />
* 4 ???? TE12C<br />
<br />
== keramer ==<br />
<br />
= EE-elever =<br />
<br />
== internet ==<br />
== film ==<br />
== musik ==<br />
== kameran ==<br />
== GPS ==<br />
== CD/DVD/BlueRay ==<br />
<br />
= NV-elever =<br />
<br />
== antibiotika ==<br />
== insulin ==<br />
== genteknik, GMO ==<br />
== PCR ==<br />
== algodling ==<br />
== cellulosa ==<br />
== fotospektroskopi ==<br />
== fosterdiagnostik ==<br />
== fermentation ==<br />
== odlingssystem ==<br />
== livsmedelsproduktion ==<br />
== mejeriprodukter ==<br />
== bröd ==<br />
== etc ==<br />
== vävnadsodling ==<br />
== pacemakern ==<br />
== titanimplantat ==<br />
== hörapparaten ==<br />
== in vitro fertilisering ==</div>Mirohttps://wikiskola.se/index.php?title=Diskussion:Innovation_och_samh%C3%A4llsnytta&diff=18792Diskussion:Innovation och samhällsnytta2012-10-04T12:04:09Z<p>Miro: /* Radarn */</p>
<hr />
<div>__NOTOC__<br />
__NOTITLE__<br />
Välj ert projekt här:<br />
<br />
= TE12 =<br />
<br />
== Mobiltelefoni ==<br />
* 1 Kasper TE12A<br />
* 2 Jakob TE12A<br />
* 3 Frank TE12A<br />
* 4 My TE12A<br />
<br />
== Radarn ==<br />
* 1 Mattias Norberg<br />
* 2 Victor Heinonen<br />
* 3 Miro Bakovic<br />
<br />
== GPS ==<br />
* 1 Malin TE12A<br />
* 2 Johana TE12A<br />
* 3 Max TE12A<br />
* 4 Tim TE12A<br />
<br />
== vägar ==<br />
* 1 Frej TE12C<br />
* 2 Julius TE12C<br />
* 3 Daniel TE12C<br />
* 4 Isawi TE12C<br />
<br />
== järnväg ==<br />
* 1 Sigurd TE12C <br />
* 2 Pompom TE12C<br />
* 3 Vilgot TE12C<br />
* 4 Eren TE12C<br />
<br />
== sjöfart ==<br />
* 1 Carl TE12C<br />
* 2 Sofie TE12C<br />
* 3 Oscar TE12C<br />
* 4 Viktor TE12C<br />
<br />
== flyget ==<br />
* Philip Koivunen<br />
* Jakob Johannesson<br />
* Douglas Friedrich<br />
* Jonathan Martinsson<br />
<br />
== telekom ==<br />
* 1 Kevin TE12C<br />
* 2 Malte TE12C<br />
* 3 Joel TE12C<br />
* 4 Oliver TE12C<br />
<br />
== TV ==<br />
* 1 David TE12C<br />
* 2 Nangi TE12C<br />
* 3 Yen TE12C<br />
* 4 Pontus TE12C<br />
<br />
== post ==<br />
* 1 Sebastian TE12C<br />
* 2 Damiano TE12C<br />
* 3 Zackarias TE12C<br />
* 4 Simon TE12C<br />
<br />
== paketleveranser ==<br />
== bilen ==<br />
* Patrik Hoffmann<br />
* Khalid Suleiman Abdu<br />
* Viktor Strandberg<br />
* Giovanni Prando Amusquivar<br />
<br />
== sextanten ==<br />
Jimmy Hammarsten<br />
Dennis Karlsson<br />
Oscar rasinaho<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
== kläder ==<br />
* Peter Larsson<br />
* Dawood Al-Salihi<br />
* Christoffer Ekberg<br />
* Axel Möller<br />
<br />
== energiförsörjning ==<br />
== el ==<br />
== värme ==<br />
== tunnelbanan ==<br />
* Martin Öh Te12A<br />
* Grim Rogan Te12A <br />
* Love Lehult Te12A<br />
<br />
== vatten och avlopp ==<br />
== blyerstspennan ==<br />
* Carl Lindblad Nyman<br />
* Jonatan Jall Jahaj<br />
* Fredrik Melander<br />
<br />
== skriftspråket ==<br />
* Douglas Envang<br />
* Samuel Jordmark<br />
* Axel Öhlander<br />
* Nizar Zalet<br />
<br />
== tidmätning ==<br />
* Geylan Ghafur TE12A<br />
* Jesper Deli TE12A<br />
* Patric Bomler TE12A<br />
<br />
== konstgödning ==<br />
* Alexander Litholm<br />
* Jakob Jäversjö<br />
* Kevin Nygren<br />
<br />
== nanoteknik ==<br />
* Jens Ahlgren<br />
* Fredrik Oldenburg<br />
* Billy Larsson<br />
* Anton Chekhov<br />
<br />
== kemiska bekämpningsmedel ==<br />
== läkemedel ==<br />
* 1 Anton P TE12C<br />
* 2 Oskar M TE12C<br />
* 3 Emil O TE12C<br />
* 4 Cassandra TE12C<br />
<br />
== pappersteknik ==<br />
* Issa Te12A<br />
* August Te12A<br />
* Jonny Te 12A<br />
* Joachim TE12A ''(Tölp)''<br />
<br />
== plaster ==<br />
== glas ==<br />
* 1 P-A TE12C<br />
* 2 Per-Axel TE12C<br />
* 3 Stein TE12C<br />
* 4 ???? TE12C<br />
<br />
== keramer ==<br />
<br />
= EE-elever =<br />
<br />
== internet ==<br />
== film ==<br />
== musik ==<br />
== kameran ==<br />
== GPS ==<br />
== CD/DVD/BlueRay ==<br />
<br />
= NV-elever =<br />
<br />
== antibiotika ==<br />
== insulin ==<br />
== genteknik, GMO ==<br />
== PCR ==<br />
== algodling ==<br />
== cellulosa ==<br />
== fotospektroskopi ==<br />
== fosterdiagnostik ==<br />
== fermentation ==<br />
== odlingssystem ==<br />
== livsmedelsproduktion ==<br />
== mejeriprodukter ==<br />
== bröd ==<br />
== etc ==<br />
== vävnadsodling ==<br />
== pacemakern ==<br />
== titanimplantat ==<br />
== hörapparaten ==<br />
== in vitro fertilisering ==</div>Mirohttps://wikiskola.se/index.php?title=Diskussion:Innovation_och_samh%C3%A4llsnytta&diff=18791Diskussion:Innovation och samhällsnytta2012-10-04T12:03:34Z<p>Miro: /* GPS */</p>
<hr />
<div>__NOTOC__<br />
__NOTITLE__<br />
Välj ert projekt här:<br />
<br />
= TE12 =<br />
<br />
== Mobiltelefoni ==<br />
* 1 Kasper TE12A<br />
* 2 Jakob TE12A<br />
* 3 Frank TE12A<br />
* 4 My TE12A<br />
<br />
== Radarn ==<br />
* 1 Mattias Norberg<br />
* 2 Victor Heinonen<br />
* 3 Miro Bakovic<br />
<br />
== GPS ==<br />
* 1 Malin TE12A<br />
* 2 Johana TE12A<br />
* 3 Max TE12A<br />
* 4 Tim TE12A<br />
<br />
== vägar ==<br />
* 1 Frej TE12C<br />
* 2 Julius TE12C<br />
* 3 Daniel TE12C<br />
* 4 Isawi TE12C<br />
<br />
== järnväg ==<br />
* 1 Sigurd TE12C <br />
* 2 Pompom TE12C<br />
* 3 Vilgot TE12C<br />
* 4 Eren TE12C<br />
<br />
== sjöfart ==<br />
* 1 Carl TE12C<br />
* 2 Sofie TE12C<br />
* 3 Oscar TE12C<br />
* 4 Viktor TE12C<br />
<br />
== flyget ==<br />
* Philip Koivunen<br />
* Jakob Johannesson<br />
* Douglas Friedrich<br />
* Jonathan Martinsson<br />
<br />
== telekom ==<br />
* 1 Kevin TE12C<br />
* 2 Malte TE12C<br />
* 3 Joel TE12C<br />
* 4 Oliver TE12C<br />
<br />
== TV ==<br />
* 1 David TE12C<br />
* 2 Nangi TE12C<br />
* 3 Yen TE12C<br />
* 4 Pontus TE12C<br />
<br />
== post ==<br />
* 1 Sebastian TE12C<br />
* 2 Damiano TE12C<br />
* 3 Zackarias TE12C<br />
* 4 Simon TE12C<br />
<br />
== paketleveranser ==<br />
== bilen ==<br />
* Patrik Hoffmann<br />
* Khalid Suleiman Abdu<br />
* Viktor Strandberg<br />
* Giovanni Prando Amusquivar<br />
<br />
== sextanten ==<br />
Jimmy Hammarsten<br />
Dennis Karlsson<br />
Oscar rasinaho<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
== kläder ==<br />
* Peter Larsson<br />
* Dawood Al-Salihi<br />
* Christoffer Ekberg<br />
* Axel Möller<br />
<br />
== energiförsörjning ==<br />
== el ==<br />
== värme ==<br />
== tunnelbanan ==<br />
* Martin Öh Te12A<br />
* Grim Rogan Te12A <br />
* Love Lehult Te12A<br />
<br />
== vatten och avlopp ==<br />
== blyerstspennan ==<br />
* Carl Lindblad Nyman<br />
* Jonatan Jall Jahaj<br />
* Fredrik Melander<br />
<br />
== skriftspråket ==<br />
* Douglas Envang<br />
* Samuel Jordmark<br />
* Axel Öhlander<br />
* Nizar Zalet<br />
<br />
== tidmätning ==<br />
* Geylan Ghafur TE12A<br />
* Jesper Deli TE12A<br />
* Patric Bomler TE12A<br />
<br />
== konstgödning ==<br />
* Alexander Litholm<br />
* Jakob Jäversjö<br />
* Kevin Nygren<br />
<br />
== nanoteknik ==<br />
* Jens Ahlgren<br />
* Fredrik Oldenburg<br />
* Billy Larsson<br />
* Anton Chekhov<br />
<br />
== kemiska bekämpningsmedel ==<br />
== läkemedel ==<br />
* 1 Anton P TE12C<br />
* 2 Oskar M TE12C<br />
* 3 Emil O TE12C<br />
* 4 Cassandra TE12C<br />
<br />
== pappersteknik ==<br />
* Issa Te12A<br />
* August Te12A<br />
* Jonny Te 12A<br />
* Joachim TE12A ''(Tölp)''<br />
<br />
== plaster ==<br />
== glas ==<br />
* 1 P-A TE12C<br />
* 2 Per-Axel TE12C<br />
* 3 Stein TE12C<br />
* 4 ???? TE12C<br />
<br />
== keramer ==<br />
<br />
= EE-elever =<br />
<br />
== internet ==<br />
== film ==<br />
== musik ==<br />
== kameran ==<br />
== GPS ==<br />
== CD/DVD/BlueRay ==<br />
<br />
= NV-elever =<br />
<br />
== antibiotika ==<br />
== insulin ==<br />
== genteknik, GMO ==<br />
== PCR ==<br />
== algodling ==<br />
== cellulosa ==<br />
== fotospektroskopi ==<br />
== fosterdiagnostik ==<br />
== fermentation ==<br />
== odlingssystem ==<br />
== livsmedelsproduktion ==<br />
== mejeriprodukter ==<br />
== bröd ==<br />
== etc ==<br />
== vävnadsodling ==<br />
== pacemakern ==<br />
== titanimplantat ==<br />
== hörapparaten ==<br />
== in vitro fertilisering ==</div>Mirohttps://wikiskola.se/index.php?title=Miros_sandl%C3%A5da&diff=18659Miros sandlåda2012-10-03T11:34:08Z<p>Miro: </p>
<hr />
<div>== Vad? ==<br />
{{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer? Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område. <br />
<br />
Du behöver bli medlem och logga in på Wikiskola för att kunna skriva här. <br />
<br />
'''Vi vill att du:'''<br />
* Förklarar vad förkortningen står för.<br />
* Översätter engelska uttryck till svenska<br />
* Anger ungefärligt pris<br />
* Förklarar hur den fungerar<br />
* Länk till en film eller inbäddad film.<br />
* Källor/länkar<br />
<br />
Skriv ditt namn under den rubrik där du kan bidra. Eller lägg till en egen rubrik.<br />
<br />
Du publicerar din text genom att lägga in på denna sida. <br />
}}<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br />
'''''<big><big><big>Chassit och delarna inuti</big></big></big>'''<br />
''<br />
{{clear}}<br />
<br /><br />
<br />
=== Chassi ===<br />
Inte färdigt.<br />
<br />
<br />
<br />
=== Kraftaggregat (PSU) ===<br />
[[File:ATX-Netzteil.jpg|thumb|ATX-Netzteil. Klicka på bilden för mer info.]]<br />
Nätaggregatet eller PSU som står för "Power Supply Unit" ser till att datorn ens startar. PSU:ns uppgift är att konvertera vägguttagets 230V till lägre spänningar så som 12V, 5V och 3.3V då datorns andra komponenter inte skulle klara av den höga spänningen. Man kan se PSU:n lite som ett hjärta som "pumpar" ut ström till datorns alla komponenter.<br />
<br />
'''Strömkablar'''<br />
<br />
Genom tiderna har många kablar tagits fram och och skrotats men dessa är några av de vanligaste och mest betydande.<br />
<br />
<br />
:* 20/24 pin power connector - moderkortet<br />
:*SATA-Power connector - optiska enheter & HDD<br />
:*4-pin connector - äldre optiska enheter & äldre HDD:er<br />
:*2x2-pin connector - CPU<br />
:*PCie-Power connector - GPU<br />
<br />
<br />
Issa, Bomler<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Moderkort ===<br />
<br />
'''Kasper Winberg'''<br />
[[Fil:Moderkort PCH.gif|thumb|400px|Schematisk bild på två av de vanligaste moderkorten]]<br />
Moderkort är det svenska ordet för Motherboard och är ingen direkt förkortning så som USB (som står för universal serial bus). Det engelska namnet och även det ursprungliga namnet är Motherboard just för att det är grunden till en dator, utan moderkortet - ingen fungerande dator. Moderkortet sitter i chassit som alla andra komponenter och är "basen" till alla komponenter. <br />
<br />
Priset på ett moderkort kan variera grovt beroende på vad du ska använda det till, om du ska ha det i en vanlig arbetsdator utan några speciella tillägg kan du komma undan med en 1000kr ungefär, men om du ska ha ett moderkort till tex en speldator så kan det kosta mycket mer beroende på vad för processor du har för den måste passa in i ditt moderkort, och hur många PCIe uttag du behöver. Men ett moderkort kan kosta runt 1000-5000kr. <br />
Standardpriset brukar ligga runt 1500kr.<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
Här nedan ser du en översikt på ett modernt moderkort och några av de viktigaste komponenterna på moderkortet<br />
<br /><br />
<br />
<br />
[[Fil:Modertkort_översikt_kasper.jpg|400px|left|Moderkort översikt]]<br />
1. Front panel (Se nedan)<br /><br />
2. PCI express x16 (Används till [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|grafikkort]], [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Ljudkortet|ljudkort]], nätverkskort)<br /><br />
3. PCI (Användes förr till allt som PCI-E har nu, används fortfarande till närverkskort / ljudkort)<br /><br />
4. PCI express x1 (Används till ljudkort, nätverkskort) <br /><br />
5. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|CPU]] sockel (processor sockel)<br /><br />
6. Plats för [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]] (arbetsminnet)<br /><br />
7. Strömförsörjning till moderkort<br /><br />
8. SATA uttag 6GB/s ([[Uppgift_Beskriv_en_datordel#SSD|SSD hårddisk]])/[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Joachim_A|(SATA hårddisk)]] <br /><br />
9. SATA 3GB/s <br /><br />
10. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#USB|USB]] uttag <br /><br />
11.[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#CMOS|CMOS]] Batteri<br />
<br />
[[Fil:Front_panel_moderkort.jpg|300px|left|Moderkortets front panel]]<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
1. VGA (uttag för bildkabel)<br /><br />
2. USB portar<br /><br />
3. Ljud ingångar <br /><br />
4. Internet uttag<br />
<br />
<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br />
<br />
<br />
Källor: <br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild<br /><br />
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620<br /><br />
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf<br /><br />
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/<br /><br />
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320<br /><br />
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm<br /><br />
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html<br /><br />
Jag har gjort beskrivning på bilderna själv via Microsoft Paint & Seashore<br />
<br />
<br />
--[[Användare:KasperV|KasperV]] 25 september 2012 kl. 15.38 (UTC)<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
==== Max Allerborg ====<br />
<br />
Moderkortet, det är ungefär som en människas hjärta. Nu undrar ni säkert hur ett moderkort kan vara som ett hjärta och det tänkte jag berätta för er. Det är så att alla komponenter som finns i datorn är kopplade till moderkortet på ett eller annat sätt. De flesta strömkällorna är kopplade direkt till moderkortet som i sin tur skickar vidare strömmen till komponenterna listade nedan.<br />
<br /><br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|Grafikkort]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|Processor]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Fl.C3.A4kt|Fläkt]]<br />
<br />
Det finns även en del komponenter som inte får ström av moderkortet och dom komponenterna kan ni se i listan nedan<br />
[[Fil:ASRock N68C-S UCC Rev 1.03.jpg|400px|thumb|Micro-ATX med AMD socket FM1]]<br />
<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#H.C3.A5rddisk|Hårddisk]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#ROM|CD/DVD Läsare]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Kraftaggregat_.28PSU.29|Nätaggregat]]<br />
<br />
<br /><br />
För inte så länge sedan så hade moderkorten tre stycken olika chip men med teknikens utveckling så har man kommit på en annan lösning med endast två chip. Den nya två chips lösningen ska även fungera mycket snabbare och bättre än föregående alternativet. De två chipen som finns nu heter CPU (Central Processing Unit) samt PCH (Platform Controller Hub). Som jag sade tidigare så är nästan alla komponenter i datorn kopplade till moderkortet eller mer specifikt i de två chipsen. Till CPU:n kopplas externgrafik via PCIe, Interngrafik via CPU enheten och RAM-Minnen. Alltså så kan vi dra slutsaten att CPU:n kontrollerar utdataenheter. Till PCH:n som är den andra styrbryggan kopplas USB (Universial Serial Bus), Nätverk, Serial-ATA och en PCIe x1 för exempelvis ett externtljudkort. Då kan vi dra slutsatsen att PCH:n kontrollerar indataenheter. Det är alltså moderkortet som sammansvetsar alla komponenter och PCH:n och CPU:n som ser till att alla komponenterna kan samarbeta.<br />
<br />
<br /><br />
===== [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#BIOS_2|BIOS]] =====<br />
(Basic Input/Output System) är den delen utav moderkortet som ser till att allting som ska startas startar och det sker med hjälp av en typ av mjukvara som ett operativsystem. Du kan även göra en rad olika inställningar via BIOS.<br />
<br />
<br /><br />
===== CMOS =====<br />
(Complementary Metal-Oxide Semiconductor) är ett litet minne som håller koll och lagrar info om BIOS systemet. den info som lagras är mestadels inställningar som sköts via BIOS systemet. CMOS håller även koll på saker som hårddiskarnas status och klockfrekvens på processorn.<br /><br />
<br /><br />
<br />
Moderkort Källor:<br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild<br /><br />
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620<br /><br />
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf<br /><br />
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/<br /><br />
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320<br /><br />
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm<br /><br />
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html<br />
<br />
--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] 24 september 2012 kl. 12.14 (UTC)<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Processor ===<br />
<br />
Alexander Mårtensson, Bastian Pedersen<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Fläkt ===<br />
<br />
'''Malin:'''<br /><br />
När en dator är i arbete, genererar komponenterna i datorn värmeenergi. Dock så är många delar i en dator väldigt känsliga mot värme. Därför är det viktigt att ha någon sorts kylning till datorn, så att luften i datorn förblir kall. Dels så att datorn inte överhettas, men även för att datorer jobbar bättre om den är kall. Den vanligaste kylningstekninken till en modern dator är datorfläkten. Datorfläkten har till uppgift att fläkta bort den varma luften inuti datorn och ersätta den med kall luft utifrån. Det finns oftast fler än en fläkt till en dator eftersom en fläkt inte är stark nog att kyla hela datorn. Det vanligaste är att det finns fläktar vid t.ex. nätagregatet, grafikkortet, processorn, CPU:n och vid Chassit. Dessa fläktar finns offtast redan från början, men att om man vill utsätta sin dator för tyngre program och mer jobb (t.ex. spel eller andra stora program), kan användaren sätta till extra fläktar. Det finns även olika bra fläktar som har bra styrka och snabbhet. Man mäter fläktars kraft i RPM (Rotations Per Minute). Desto mer RPM en fläkt har, desto bättre är den.<br />
--[[Användare:MalinHagland|MalinHagland]] 24 september 2012 kl. 12.07 (UTC)<br />
<br />
[[File:80mm computer fans with fan guards and connectors.png|thumb|80mm computer fans with fan guards and connectors]]<br />
<br />
'''Miro:'''<br />
<br />
Varje dators komponenter alstrar värme vid användning. Man måste därför ha något som kyler ner komponenterna för att de inte ska överhettas och smälta eller skadas. Meningen med datorfläktar är att de ska skicka ut värmen ur chassit. Många av delarna i en dator, som t.ex. hårddiskar och nätaggregat, behöver inte en fläkt, utan bara ett gott luftflöde genom chassit. Detta innebär att fläktarna ofta placeras nära värmegenererande komponenter, som grafikkort och processorer. <br />
Att kyla datorer med hjälp av fläktar är inte det enda alternativet i dagens läge. Personer som använder sina datorer till krävande arbeten måste iblanda ha bättre och mer effektiv kylning än dessa kan erbjuda. Vattenkylning är ett av dessa alternativ och går ut på att man leder kallt vatten till vattenblock som sitter monterade på datorkomponenterna. Detta sätt att kyla på är mycket mer effektivt. Samtidigt så är det mer riskabelt då datorn kan förstöras om en ledning går sönder och vatten sipprar ut i systemet.<br />
<br />
Priset på datorfläktar varierar väldigt mycket. Enkla och små fläktar kan kosta mindre än 100 kr medan vattenkylning kan kosta uppemot och långt över tusen kronor.<br />
<br />
Här är en video på en dator som använder sig av vattenkylning: http://www.youtube.com/watch?v=LRi3goene5k. Jag hittade också en video där man använder sig av flytande kväve för att kyla ner datorn. Detta tillvägagångssätt är inget att rekommendera då de drar ner temperaturen i datorn till -80 grader. <br />
<br />
Här är videon: http://www.youtube.com/watch?v=QmSBaizEqkk&feature=related. En vanlig datorfläkt, som den på bilden, hittade jag ingen video på då den är så lätt att förstå. Det är helt enkelt en fläkt som snurrar inuti datorn för att få ut varm luft.<br />
--[[Användare:Miro|Miro]] 24 september 2012 kl. 12.06 (UTC)<br />
<br />
<br />
<br />
'''Källor:'''<br />
http://h10025.www1.hp.com/ewfrf/wc/document?docname=c01993131&lc=sv&cc=se&dlc=sv<br />
<br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br /><br />
<br />
=== Datormus ===<br />
[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg|miniatyr|200px|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]<br />
<br />
Jack<br />
<br />
Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X & ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X & Y-planet.<br />
<br />
Men just nu används laserdioder undertill som sänder ut en stråle. Strålen reflekteras till underlaget, och tas imot till musens mottagare. Förflyttningen registreras genom att musen rör på sig åt olika håll, då de reflekterande strålarna ändras<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== RAM ===<br />
<br />
Alfonso<br />
<br />
=== Ethernet ===<br />
<br />
August Carlsson<br />
<br />
Ethernet är en samling standardiserade sätt för kommunikation mellan datorenheter via höghastighets kablar. Ethernet är skapades år 1976 av Xerox Corporation. Ethernet standardiserades av IEEE, eller Institute of Electrical and Electronics <br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Ljudkort™=== <br />
<br />
Tim Rey<br />
<br />
Ett ljudkort är dator komponenten som låter dig spela upp och spela in ljud.<br />
Ljudkortet är oftast installerat på moderkortet men kan också vara instickskort. De som söker det bästa i sin dator använder instickskort då det är bättre isolerat mot bruset som kommer från moderkortet. men har även fler in- utgångar och digitala in- ut gångar.<br />
<br />
De flesta ljudkort använder en "digital-to-analog converter", eller "DAC", vilket konverterar digitalt genererad data till analogt format. Dens output är kopplad till en förstärkare, eller hörlurar, vilket gör att vi kan höra ljudet från datorn. <br />
Ett ljudkort kan ha många kopplingar, ibland är de för många eller för stora kopplingar, då installerar man ett externt kort där man länkar kopplingarna. Beroende på hur många kopplingar man använder räcker kanske inte ett kort, då använder man en breakbox som man kopplar till datorn. <br />
<br />
En viktig del av ljudkortet är polyfoni, vilket är förmågan framkalla olika självständiga röster och ljud samtidigt. Ju fler kanaler ljudkortet har, det vill säga hur många utgångar, och kvalitet på dem desto bättre ljud separering. Polyfoni är viktigt då om man inte har<br />
<br />
<br />
<br />
=== ROM ===<br />
'''ROM''' eller Read-only Memory betyder med en grov översättning ”endast läsbart minne”. ROM-minnet i datorn är väldigt viktigt för att datorn ska kunna fungera. Detta beror på att all programvara som är avsedd för att styra hårdvaran i datorn finns på ROM-minnet. På grund av denna funktion kan man inte redigera informationen på ROM-minnet och därav namnet.<br />
<br />
'''PROM''', '''EPROM''' och '''EEPROM'''<br />
<br />
PROM eller ''programmerbart'' ROM är en vidareutveckling av ROM. PROM tillåter en att redigera koderna på minnet en gång. Men för att kunna redigera informationen på minnet så måste man ha en speciell skrivutrustning som är väldigt svår att få tag på. Sedan utvecklades EPROM och EEPROM. EPROM som står för ''erasable'' PROM kan man redigera med hjälp av ultraviolett strålning och EEPROM kan man redigera med hjälp av elektronsik utrustning.<br />
<br />
'''Flashminnen'''<br />
<br />
Flashminnen som har dubbelt så många transistorer per minnescell. Däremot har EEPROM en fördel som gör att man kan radera små block i taget. I små EEPROM-kretsar kan man radera och programmera 8 bitar i taget, medan flashminnets blockstorlek är på 524 288 bitar. EEPROMs minnescell är större än flashminnet, vilket innebär en högra produktionskostnad. <br />
<br />
Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Read-only_memory<br />
<br />
'''''Signera artikeln med ditt namn'''''<br />
<br />
=== Hårddisk ===<br />
Sigurd<br />
<br />
==== Joachim A ====<br />
Hårddisk<br />
<br />
Den största delen av en hårddisk består av flera magnetiska skivor som är roterande och ligger på varandra. På varje sida av skivan sitter det skrivhuvuden som läser från eller skriver till skivan. <br />
<br />
Tre saker som är bra att känna till på en hårddisk är cylinder, huvud och sektor. <br />
På hårdisken finns det flera spår. När skrivhuvudet har letat sig fram till rätt spår kan den stå stilla där och läsa eller skriva data, under tiden skivan roterar under.<br />
<br />
En hårdisk kan bestå av flera skivor. Cylindern är det spår som ligger på samma ställe på varje skiva. Har man fyra skivor så kan tex spåret näst längs ut på alla skivor. tillsammans utgöra en cylinder. <br />
<br />
När hårddisken (skivorna)delats upp i flera små delar. så bildar den minsta delen sektorn. sektorn är oftast 512 B stor,. Eftersom en sektor inte rymmer så mycket lägger man i hop dom till ett större utrymme, ett större kluster.<br />
<br />
För att hårdisken ska kunna hitta en bestämd sektor behöver den först få reda på vilken cylinder datan ligger på för att kunna bestämma vilken placering skrivhuvudet ska ha. Hårddisken består av flera skrivhuvuden och måste först veta vilket skrivhuvud som ska användas och i vilken sektor datan ligger i. Vid läsning eller skrivning ställer rätt skrivhuvud in sig automatiskt och väntar sen på att den rätta sektorn har snurrat fram. <br />
<br />
Tekniken som jag beskrivit kallas egentligen CHS-adressering (cylinder, head, sector) men den är föråldrad. Datorn beskriver nu för tiden inte dessa punkter var för sig. Det är samma grundprincip men blocken numreras nu efter den ordning de ligger i. Den nya tekniken kallas LBA (Logical Block Addressing). första sektorn har nummer 0, nästa nummer 1 och så vidare. <br />
<br />
normal priset på en hårdisk på 1TB ligger på 650kr <br />
<br />
<br />
--[[Användare:JoachimAllerborg|JoachimAllerborg]] 26 september 2012 kl. 19.46 (UTC)<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Flashminne ===<br />
Johnny Olsson<br />
<br />
=== SSD ===<br />
SSD står för Solid State Drive som kan översättas till halvledar disk på svenska. En SSD har inga snurande skivor som en vanlig hårddisk har utan baseras på minnskretsar istället. <br />
<br />
<br />
SSD ansluts oftast med SATA eller pci-e. En SSD som ansluts via pci-e är oftast snabbare men också mycket dyrare. SATA diskarna brukar ha läshastigheter runt 500MB/s och 500MB/s (2012) och pci-e diskarna runt 1500 MB/s läshastigheter och skrivhasigher runt 1200MB/s vilket kan jämföras med en vanlig traditionell hårdisk som kan läsa i ca 100MB/s och skriver i ca 100MB/s. Pci-e diskarna riktar sig mer mot företagsanvändning och I servrar där den extra hastigheten behövs medans SATA diskarna riktar sig mer mot persondatorer med krav på prestanda. <br />
<br />
<br />
En SSD är helt ljudlös och är okänslig mot stötar och vibrationer detta beror på att den inte har några rörliga delar. En SSD's livstid påverkas av antalet skrivningar så om disken får skriva mycket så kortas livstiden mycket.<br />
<br />
<br />
Eftersom tekniken är relativt ny så är priset förtfarande högt, ca 800 kr för 120Gb för en disk med SATA och för en 120Gb disk som ansluts via pci-e kostar ca 1800 kr.<br />
<br />
{{#ev:youtube|pEsJzrww_dA|250|right}}<br />
<br />
[[Fil:E-disk_2-5_scsi.jpg]]<br />
<br />
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Solid_state_drive#F.C3.B6rdelar Wikipedia.org]<br />
<br />
[http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/introduktion-till-datorn Kjell.com]<br />
<br />
--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] 27 september 2012 kl. 21.16 (UTC)<br />
<br />
=== USB ===<br />
Versioner:<br />
<br />
USB 1.0:<br />
Den första versionen av USB och lanserades 1996. Då pratade man om Low Speed som var upp till 1,5 Megabit/sek<br />
<br />
USB 1.1:<br />
Behovet av högre överföringshastighet var påtagligt och redan två år senare, 1998, så kom en mindre uppdatering av specifikationen för USB. Nu kunde man överföra med Full Speed, 12 megabit/sek<br />
<br />
USB 2.0:<br />
Jakten på högre gjorde att år 2000 kom nästa version. Hastigheten hade nu ökat till Hi-Speed, upp till 480 megabit/ sekund. I och med version 2.0 så konkurrerade den nya versionen på allvar med Firewire. USB 2.0 standarden var även bakåt kompatibel med den tidigare standarden USB 1.1.<br />
<br />
USB 3.0 :<br />
I och med att USB nu hade blivit en standard på både Mac och Windows så utvecklades USB standarden och år 2008 så blev USB version 3.0 en standard. Nu kunde man komma upp i hastigheter på hela 5 gigabits, Superspeed. En stor fördel men 3.0 var att nu kunde kommunikationen gå i båda riktningarna samtidigt. Detta eftersom man utnyttjar 5 extra ledare i kabeln. En annan stor och viktig fördel var att nu kunde man få ut mer ström från varje USB-uttag vilket gjorde att tillverkarna fick möjlighet att tillverka nya tillbehör där man inte behövde skicka med externa nätdelar. <br />
<br />
När det gäller priser så varierar priserna väldigt kraftigt beroende på kvalité och funktioner. En del USB minnen är gjorda för att tåla extrema förhållanden och sen finns det även USB minnen med inbyggda fingeravtrycksläsare och olika krypteringar. Ett standard 4GBs minne kan man få från 30 kr och uppåt medan ett 256GBs minne kostar från ca 3000 kr och uppåt.<br />
<br />
Källor: <br />
:http://sv.wikipedia.org/wiki/Universal_Serial_Bus<br />
:http://www.usb.org/home<br />
:http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=168<br />
<br />
/My Schenkmanis<br />
<br />
==== USB ====<br />
En usb överför ”data” som består utav den fil man, kopierar/ klipper ut, in till datorn med hjälp utav flera virtuella portar vid namn ”Endpoints”. Nästan alla enheter använder sig utav flera sådana ”Endpoints”, ca upp till 32st av olika typer, där var och en utav dem identifieras med ett nummer samt den riktning som data flödet (filerna) ska till i datorn. Under den tiden du kopierar/ klipper ut din fil till datorn så hanterar den all information tillsammans med ett gäng andra detaljer. <br />
<br />
[[Fil:Skärmavbild_2012-09-26_kl._1.38.39_PM.png|200|]]<br />
<br />
Endpoint: är inbyggda i självaste usb:n när de blir tillverkade i fabrikerna, så dem finns permanent på självaste USB produkten. <br />
[[Fil:Screenshot_2012-09-26-12-53-32.png|thumb|De guldiga sträcken på denna usb-minne är endpoints]]<br />
// Mattias Norberg<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== firewire ===<br />
--[[Användare:Rove|Rove]] 24 september 2012 kl. 12.31 (UTC)<br />
[[Fil:Firewire.jpeg|thumb|left]] {{#ev:youtube|xP5aLoRozt8|250|right}}<br />
firewire är apples namn på produkten IEEE 1394 som är en högkommunikationskoppling till och från datorutrustning som till exemple överföring mellan en digital kamra eller liknande. Tekniken utvecklades under ledning av Apple tillsammans med bland andra Texas Instruments, IBM och Sony. IEEE 1394 är ett tekniskt bättre alternativ till USB, men har blivit mindre utbrett eftersom hårdvarukostnaden är högre.<br />
<br />
The IEEE 1394 interface, developed in the late 1980s and early 1990s by Apple as FireWire, is a serial bus interface standard for high-speed communications and isochronous real-time data transfer. The 1394 interface is comparable with USB and often those two technologies are considered together, though USB has more market share.[1] Apple first included FireWire in some of its 1999 models, and most Apple computers since the year 2000 have included FireWire ports, though, as of 2012, nothing beyond the 800 version (IEEE-1394b).[2] The interface is also known by the brand i.LINK (Sony), and Lynx (Texas Instruments). IEEE 1394 replaced parallel SCSI in many applications, because of lower implementation costs and a simplified, more adaptable cabling system. The 1394 standard also defines a backplane interface, though this is not as widely used.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Grafikkort ===<br />
<br />
Johan Askefalk<br />
<br />
[[File:ATI Radeon HD 4770 Graphics Card-oblique view.jpg|thumb|ATI Radeon HD 4770]]<br />
Grafikkort används i nästan alla datorer. De finns snabba energi-slukande Grafikkort och snåla tysta energisnåla Grafikkort.<br />
Snabba Grafikkort används främst i Spel datorer, och bild/film redigerings datorer, Dvs alla som jobbar med media och behöver<br />
ett snabbt Grafikkort. För att det ska gå snabbare och "Smoothare". <br />
<br />
Alla Grafikkort har ett "Grafikminne" det fungerar ungefär som ett RAM minne. Speldatorer behöver mycket minne dvs över 1 GB. Men de snabbaste brukar kunna ha över 4GB!<br />
Men alla Grafikkort behöver inte gigantiska "Grafikminnen", om man till exempel arbetar med att skriva böcker eller långa texter så är det bättre att köpa ett tyst och mer energisnålt Grafikkort.<br />
Och satsa mera på en bra CPU, en snabb SSD och mycket RAM.<br />
<br />
Med en ny teknik kallad "Cuda" skapas av Nvidia. Med denna teknik kan GPU:ns super snabba minne användas som "huvudminne" när man redigerar bilder och liknande, Med denna teknik kan man arbeta otroligt mycket snabbare. Tekniken fungerar så att deras grafikkort ger kraft av sina super snabba processorer och med detta får man en extrem powerboost. <br />
<br />
==== Crossfire ====<br />
:<br />
Crossfire är en teknik som gör att man kan koppla 2 Grafikkort tillsammans, och med detta ge starkare prestanda. Det går dock bara att koppla 2 Gafikkort via Crossfire om de 2 första nummerna på modellen är detsamma. Till exempel: Man kan koppla 1: Radeon HD 5770 och en 5790, Men inte 1: 7970 och 1: 7870. För att detta ska fungerar måste man dock ha ett moderkort som stödjer Crossfire X. <br />
Om man bestämmer sig för att köra Crossfire så är det bra att tänka på att det används väldigt mycket energi, och det blir väldigt varm. Därför kan det vara bra att köpa någon extra fläkt eller kanske en vattenskylningssystem. Dessutom kan det vara bra att kolla så att de Grafikkort du ska använda Crossfire med arbetar bra tillsammans, Eftersom att även om de två första siffrorna är det samma. Kan de kanske finnas buggar om de kör tillsammans. De kan vara i form av bluescreens eller Glitter på skärmen. Du kan kolla detta genom att till exempel läsa på forum eller helt enkelt google det. Forum jag rekommenderar Sweclockers.se.<br />
<br />
[[File:Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire.jpg|thumb|Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire]]<br />
<br />
Som jag sa tidigare så blir Grafikkorten oftast mycket varmare när de kör i Crossfire. Det är viktigt att det inte blir för varmt eftersom att då kan Moderkortet/ grafikkortet smälta. Mitt personliga tips är att varje gång du köpt ett eller flera Grafikkort kolla värmen på dem när de "Idlar" samt kör i "100%". Detta kan du simpelt göra med ett program som heter: FurMark: VGA test. Programmet fungerar så att den öppnar ett fönster som har väldigt höga Grafikinställningar. Och grafikkortet tvingas använda allt den har för att kunna visa filmen i så hög grafik som möjligt. När programmet startats kommer den köra i 15 minuter på din skärms upplösning, eller någon annan virtuell upplösning om du så vill. Under dessa 15 minuter kommer grafikkortet jobba på 100% och fläktarna kommer att automatiskt öka för att hålla grafikkortet kallt. Ditt Grafikkort får inte bli för varmt, dvs runt 85-99 grader då kan det börja smälta, Så håll koll på det under hela testet. Om du märker att det börjar bli för varmt borde du kanske sänka upplösningen lite, men om du inte ändrat den från din skärms upplösning, måste du kanske införskaffa en eller två extra fläktar / ett nytt kallare chassi. Du kan också byta Grafikkortets standard fläkt då de brukar vara ganska dåliga. <br />
<br />
När testet är klart och inget har gått fel så vet du hur dina varma ditt/dina Grafikkort blir på 100%. Om de inte blivit för varma så är det optimalt, om de inte är över 50/60 grader så kan du fundera på att överklocka grafikkortet något (överklocka = trimma). Jag själv ligger hemma på stabila 50-55 grader på 100%, jag har nu överklockat dem med ca: 30% och de ligger nu på ca 75-80 grader på 100% användning.<br />
<br />
'''OBS:''' glöm inte att kolla att Grafikkorten/kortet inte blir för varmt efter överklockningen, om de/den blir de kan du sänka överklockningen något, annars kan du öka den lite eller helt enkelt låta den vara som den är för tillfället.<br />
<br />
'''Grafikkorts överklockning ligger på OS:et dvs om du installerar om ditt Windos kommer din överklockings inställning försvinna. CPU överklockning ligger dock på BIOS dvs att den kommer vara kvar.'''<br />
<br />
Lycka till och hoppades att detta hjälpte dig :)<br />
<br />
// Johan Askefalk<br />
<br />
<br />
-----<br />
=== Dennis K ===<br />
<br />
'''Grafikkort:'''<br />
<br />
Ett grafikkort, även kallad ett bildskärmskort, skärm adapter och grafikadapter, är ett expansionskort vars grafikprocessor beräknar fram digitala "kartor" av vad som ska visas på skärmen. De flesta grafikkort erbjuder olika funktioner såsom accelererad rendering av 3D-scener och 2D grafik, TV-utgång eller möjligheten att ansluta flera bildskärmar (multi-monitor). I moderna datorer är grafikkortet i form av ett instickskort som ansluts i ett slot. Om man ska förklara hur ett grafikkort fungerar för någon som inte vet så kan man säga att en liten bit information skickas till grafikkortet från cpun och i den står det vad som ska visas på skärmen. Informationen skickas i elektriska pulser, där tex det här skickas, på/av=1/0. Grafikkortet läser informationen och vidarebefodrar de elektriska signalerna och hämtar den extra informationen som behövs till flera (1/0) som skickas ut till utgången som blir något en skärm kan läsa av och då vet den att den ska tända den pixeln, släcka den röda pixel, gröna osv.<br />
<br />
'''Crossfire:'''<br />
<br />
Crossfire kallas den teknik som gör det möjligt att sammankoppla två grafikkort så att dom delar på arbetsbördan, detta ger en stor fördel i bland annat datorspel.<br />
<br />
=== Ljudkortet ===<br />
[[File:Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB.jpg|thumb|Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB]]<br />
<br />
Frank Salazar Diaz<br />
<br />
'''Geylan'''<br />
<br />
Ljudkortet är en komponent i datorn som spelar upp och spelar in ljud. Ljudkortet brukar oftas vara kopplat till Moderkortet och det är så ganska ofta på de moderna datorerna, fast det finns folk som använder ett instickskort för att de presterar bättre och man får en högre kvalite på ljudet. Signalerna/bruset som kommer från instickskortet är bättre isolerade och det betyder att bruset som uppstår när man använder ett ljudkort som är kopplat till moderkortet inte uppstår lika mycket och ljudet blir klarare. Instickskortet kan byta mellan olika samplingsfreksvenser, t.ex. 44.1/48/96 kHz, och på ljudkortet som är kopplat i moderkortet så brukar man oftast bara kunna använda 44.1 kHz. <br />
<br />
De första ljudkorten till PC började användas i början av 1990-talet och då hade de bara MIDI-funktion som kunde kommunicera med datorer och instrument som t.ex. keyboards och trummaskiner. MIDI står för Musical Instrument Digital Interface och på svenska så är det ett seriellt elektroniskt gränssnit ämnat för musikbruk. Och senare på början av 1990-talet så började man även och använda 8 bitars digitalt ljud som var bättre än MIDI. Det första ljudkortet tillverkades i 80-talet och det hette Creative’s Soundblaster-kort och det var de första ljudkortet till PC.<br />
<br />
<br />
Det första ljudkortet till PC kom i början av 1990-talet och då hade de i första fallen endast MIDI- funktion och senare så hade den även 8 bitars digitalt Ljud. <br />
en utav de första ljudkorten som kom ut till PC var Creative’s Sound blaster. Som började tillverka i slutet av 80-talet <br />
<br />
Sound Blaster är ett av många varumärken på en serie ljudkort skapat av det Singapore-baserade företag Creative Labs. <br />
AdLib var ett populärt MIDI-ljudkort tillverkat av det kanadensiska företaget AdLib, inc. Mellan 1987 och 1992. ( Ad lib är en förkortning av latinets ’ad libitum’) <br />
<br />
Det fanns också extern ljudkort som var till de allra första hemdatorerna. några märken var Sinclair, Commodore, BBC, Amstrad, Spectravideo m.m. dessa ljudkort innehöll ofta en tre-kanals ljudkrets, vissa ljudkort hade stöd för MIDI som då var mycket nytt. Priset på ett ljudkort med märket Creative Sound Blaster kan kosta mellan 540-900kr<br />
<br />
'''''Källor'''''<br />
<br />
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Creative_SB_X-Fi_Fatal1ty-AB.jpg<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Midi<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljudkort<br />
<br />
<br />
<br />
=== Vattenkylning===<br />
Victor Heinonen</div>Mirohttps://wikiskola.se/index.php?title=Miros_sandl%C3%A5da&diff=18654Miros sandlåda2012-10-03T11:32:52Z<p>Miro: </p>
<hr />
<div>== Vad? ==<br />
{{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer? Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område. <br />
<br />
Du behöver bli medlem och logga in på Wikiskola för att kunna skriva här. <br />
<br />
'''Vi vill att du:'''<br />
* Förklarar vad förkortningen står för.<br />
* Översätter engelska uttryck till svenska<br />
* Anger ungefärligt pris<br />
* Förklarar hur den fungerar<br />
* Länk till en film eller inbäddad film.<br />
* Källor/länkar<br />
<br />
Skriv ditt namn under den rubrik där du kan bidra. Eller lägg till en egen rubrik.<br />
<br />
Du publicerar din text genom att lägga in på denna sida. <br />
}}<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br />
'''''<big><big><big>Chassit och delarna inuti</big></big></big>'''<br />
''<br />
{{clear}}<br />
<br /><br />
<br />
=== Chassi ===<br />
Inte färdigt.<br />
<br />
<br />
<br />
=== Kraftaggregat (PSU) ===<br />
[[File:ATX-Netzteil.jpg|thumb|ATX-Netzteil. Klicka på bilden för mer info.]]<br />
Nätaggregatet eller PSU som står för "Power Supply Unit" ser till att datorn ens startar. PSU:ns uppgift är att konvertera vägguttagets 230V till lägre spänningar så som 12V, 5V och 3.3V då datorns andra komponenter inte skulle klara av den höga spänningen. Man kan se PSU:n lite som ett hjärta som "pumpar" ut ström till datorns alla komponenter.<br />
<br />
'''Strömkablar'''<br />
<br />
Genom tiderna har många kablar tagits fram och och skrotats men dessa är några av de vanligaste och mest betydande.<br />
<br />
<br />
:* 20/24 pin power connector - moderkortet<br />
:*SATA-Power connector - optiska enheter & HDD<br />
:*4-pin connector - äldre optiska enheter & äldre HDD:er<br />
:*2x2-pin connector - CPU<br />
:*PCie-Power connector - GPU<br />
<br />
<br />
Issa, Bomler<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Moderkort ===<br />
<br />
'''Kasper Winberg'''<br />
[[Fil:Moderkort PCH.gif|thumb|400px|Schematisk bild på två av de vanligaste moderkorten]]<br />
Moderkort är det svenska ordet för Motherboard och är ingen direkt förkortning så som USB (som står för universal serial bus). Det engelska namnet och även det ursprungliga namnet är Motherboard just för att det är grunden till en dator, utan moderkortet - ingen fungerande dator. Moderkortet sitter i chassit som alla andra komponenter och är "basen" till alla komponenter. <br />
<br />
Priset på ett moderkort kan variera grovt beroende på vad du ska använda det till, om du ska ha det i en vanlig arbetsdator utan några speciella tillägg kan du komma undan med en 1000kr ungefär, men om du ska ha ett moderkort till tex en speldator så kan det kosta mycket mer beroende på vad för processor du har för den måste passa in i ditt moderkort, och hur många PCIe uttag du behöver. Men ett moderkort kan kosta runt 1000-5000kr. <br />
Standardpriset brukar ligga runt 1500kr.<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
Här nedan ser du en översikt på ett modernt moderkort och några av de viktigaste komponenterna på moderkortet<br />
<br /><br />
<br />
<br />
[[Fil:Modertkort_översikt_kasper.jpg|400px|left|Moderkort översikt]]<br />
1. Front panel (Se nedan)<br /><br />
2. PCI express x16 (Används till [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|grafikkort]], [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Ljudkortet|ljudkort]], nätverkskort)<br /><br />
3. PCI (Användes förr till allt som PCI-E har nu, används fortfarande till närverkskort / ljudkort)<br /><br />
4. PCI express x1 (Används till ljudkort, nätverkskort) <br /><br />
5. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|CPU]] sockel (processor sockel)<br /><br />
6. Plats för [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]] (arbetsminnet)<br /><br />
7. Strömförsörjning till moderkort<br /><br />
8. SATA uttag 6GB/s ([[Uppgift_Beskriv_en_datordel#SSD|SSD hårddisk]])/[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Joachim_A|(SATA hårddisk)]] <br /><br />
9. SATA 3GB/s <br /><br />
10. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#USB|USB]] uttag <br /><br />
11.[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#CMOS|CMOS]] Batteri<br />
<br />
[[Fil:Front_panel_moderkort.jpg|300px|left|Moderkortets front panel]]<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
1. VGA (uttag för bildkabel)<br /><br />
2. USB portar<br /><br />
3. Ljud ingångar <br /><br />
4. Internet uttag<br />
<br />
<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br />
<br />
<br />
Källor: <br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild<br /><br />
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620<br /><br />
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf<br /><br />
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/<br /><br />
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320<br /><br />
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm<br /><br />
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html<br /><br />
Jag har gjort beskrivning på bilderna själv via Microsoft Paint & Seashore<br />
<br />
<br />
--[[Användare:KasperV|KasperV]] 25 september 2012 kl. 15.38 (UTC)<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
==== Max Allerborg ====<br />
<br />
Moderkortet, det är ungefär som en människas hjärta. Nu undrar ni säkert hur ett moderkort kan vara som ett hjärta och det tänkte jag berätta för er. Det är så att alla komponenter som finns i datorn är kopplade till moderkortet på ett eller annat sätt. De flesta strömkällorna är kopplade direkt till moderkortet som i sin tur skickar vidare strömmen till komponenterna listade nedan.<br />
<br /><br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|Grafikkort]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|Processor]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Fl.C3.A4kt|Fläkt]]<br />
<br />
Det finns även en del komponenter som inte får ström av moderkortet och dom komponenterna kan ni se i listan nedan<br />
[[Fil:ASRock N68C-S UCC Rev 1.03.jpg|400px|thumb|Micro-ATX med AMD socket FM1]]<br />
<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#H.C3.A5rddisk|Hårddisk]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#ROM|CD/DVD Läsare]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Kraftaggregat_.28PSU.29|Nätaggregat]]<br />
<br />
<br /><br />
För inte så länge sedan så hade moderkorten tre stycken olika chip men med teknikens utveckling så har man kommit på en annan lösning med endast två chip. Den nya två chips lösningen ska även fungera mycket snabbare och bättre än föregående alternativet. De två chipen som finns nu heter CPU (Central Processing Unit) samt PCH (Platform Controller Hub). Som jag sade tidigare så är nästan alla komponenter i datorn kopplade till moderkortet eller mer specifikt i de två chipsen. Till CPU:n kopplas externgrafik via PCIe, Interngrafik via CPU enheten och RAM-Minnen. Alltså så kan vi dra slutsaten att CPU:n kontrollerar utdataenheter. Till PCH:n som är den andra styrbryggan kopplas USB (Universial Serial Bus), Nätverk, Serial-ATA och en PCIe x1 för exempelvis ett externtljudkort. Då kan vi dra slutsatsen att PCH:n kontrollerar indataenheter. Det är alltså moderkortet som sammansvetsar alla komponenter och PCH:n och CPU:n som ser till att alla komponenterna kan samarbeta.<br />
<br />
<br /><br />
===== [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#BIOS_2|BIOS]] =====<br />
(Basic Input/Output System) är den delen utav moderkortet som ser till att allting som ska startas startar och det sker med hjälp av en typ av mjukvara som ett operativsystem. Du kan även göra en rad olika inställningar via BIOS.<br />
<br />
<br /><br />
===== CMOS =====<br />
(Complementary Metal-Oxide Semiconductor) är ett litet minne som håller koll och lagrar info om BIOS systemet. den info som lagras är mestadels inställningar som sköts via BIOS systemet. CMOS håller även koll på saker som hårddiskarnas status och klockfrekvens på processorn.<br /><br />
<br /><br />
<br />
Moderkort Källor:<br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild<br /><br />
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620<br /><br />
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf<br /><br />
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/<br /><br />
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320<br /><br />
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm<br /><br />
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html<br />
<br />
--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] 24 september 2012 kl. 12.14 (UTC)<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Processor ===<br />
<br />
Alexander Mårtensson, Bastian Pedersen<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Fläkt ===<br />
<br />
'''Malin:'''<br /><br />
När en dator är i arbete, genererar komponenterna i datorn värmeenergi. Dock så är många delar i en dator väldigt känsliga mot värme. Därför är det viktigt att ha någon sorts kylning till datorn, så att luften i datorn förblir kall. Dels så att datorn inte överhettas, men även för att datorer jobbar bättre om den är kall. Den vanligaste kylningstekninken till en modern dator är datorfläkten. Datorfläkten har till uppgift att fläkta bort den varma luften inuti datorn och ersätta den med kall luft utifrån. Det finns oftast fler än en fläkt till en dator eftersom en fläkt inte är stark nog att kyla hela datorn. Det vanligaste är att det finns fläktar vid t.ex. nätagregatet, grafikkortet, processorn, CPU:n och vid Chassit. Dessa fläktar finns offtast redan från början, men att om man vill utsätta sin dator för tyngre program och mer jobb (t.ex. spel eller andra stora program), kan användaren sätta till extra fläktar. Det finns även olika bra fläktar som har bra styrka och snabbhet. Man mäter fläktars kraft i RPM (Rotations Per Minute). Desto mer RPM en fläkt har, desto bättre är den.<br />
--[[Användare:MalinHagland|MalinHagland]] 24 september 2012 kl. 12.07 (UTC)<br />
<br />
[[File:80mm computer fans with fan guards and connectors.png|thumb|80mm computer fans with fan guards and connectors]]<br />
<br />
'''Miro:'''<br />
<br />
Varje dators komponenter alstrar värme vid användning. Man måste därför ha något som kyler ner komponenterna för att de inte ska överhettas och smälta eller skadas. Meningen med datorfläktar är att de ska skicka ut värmen ur chassit. Många av delarna i en dator, som t.ex. hårddiskar och nätaggregat, behöver inte en fläkt, utan bara ett gott luftflöde genom chassit. Detta innebär att fläktarna ofta placeras nära värmegenererande komponenter, som grafikkort och processorer. <br />
Att kyla datorer med hjälp av fläktar är inte det enda alternativet i dagens läge. Personer som använder sina datorer till krävande arbeten måste iblanda ha bättre och mer effektiv kylning än dessa kan erbjuda. Vattenkylning är ett av dessa alternativ och går ut på att man leder kallt vatten till vattenblock som sitter monterade på datorkomponenterna. Detta sätt att kyla på är mycket mer effektivt. Samtidigt så är det mer riskabelt då datorn kan förstöras om en ledning går sönder och vatten sipprar ut i systemet.<br />
<br />
Priset på datorfläktar varierar väldigt mycket. Enkla och små fläktar kan kosta mindre än 100 kr medan vattenkylning kan kosta uppemot och långt över tusen kronor.<br />
<br />
Här är en video på en dator som använder sig av vattenkylning: http://www.youtube.com/watch?v=LRi3goene5k. Jag hittade också en video där man använder sig av flytande kväve för att kyla ner datorn. Detta tillvägagångssätt är inget att rekommendera då de drar ner temperaturen i datorn till -80 grader. <br />
<br />
Här är videon: http://www.youtube.com/watch?v=QmSBaizEqkk&feature=related. En vanlig datorfläkt, som den på bilden, hittade jag ingen video på då den är så lätt att förstå. Det är helt enkelt en fläkt som snurrar inuti datorn för att få ut varm luft.<br />
--[[Användare:Miro|Miro]] 24 september 2012 kl. 12.06 (UTC)<br />
<br />
<br />
<br />
'''Källor:'''<br />
http://h10025.www1.hp.com/ewfrf/wc/document?docname=c01993131&lc=sv&cc=se&dlc=sv<br />
<br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br /><br />
<br />
=== Datormus ===<br />
[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg|miniatyr|200px|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]<br />
<br />
Jack<br />
<br />
Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X & ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X & Y-planet.<br />
<br />
Men just nu används laserdioder undertill som sänder ut en stråle. Strålen reflekteras till underlaget, och tas imot till musens mottagare. Förflyttningen registreras genom att musen rör på sig åt olika håll, då de reflekterande strålarna ändras<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== RAM ===<br />
<br />
Alfonso<br />
<br />
=== Ethernet ===<br />
<br />
August Carlsson<br />
<br />
Ethernet är en samling standardiserade sätt för kommunikation mellan datorenheter via höghastighets kablar. Ethernet är skapades år 1976 av Xerox Corporation. Ethernet standardiserades av IEEE, eller Institute of Electrical and Electronics <br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Ljudkort™=== <br />
<br />
Tim Rey<br />
<br />
Ett ljudkort är dator komponenten som låter dig spela upp och spela in ljud.<br />
Ljudkortet är oftast installerat på moderkortet men kan också vara instickskort. De som söker det bästa i sin dator använder instickskort då det är bättre isolerat mot bruset som kommer från moderkortet. men har även fler in- utgångar och digitala in- ut gångar.<br />
<br />
De flesta ljudkort använder en "digital-to-analog converter", eller "DAC", vilket konverterar digitalt genererad data till analogt format. Dens output är kopplad till en förstärkare, eller hörlurar, vilket gör att vi kan höra ljudet från datorn. <br />
Ett ljudkort kan ha många kopplingar, ibland är de för många eller för stora kopplingar, då installerar man ett externt kort där man länkar kopplingarna. Beroende på hur många kopplingar man använder räcker kanske inte ett kort, då använder man en breakbox som man kopplar till datorn. <br />
<br />
En viktig del av ljudkortet är polyfoni, vilket är förmågan framkalla olika självständiga röster och ljud samtidigt. Ju fler kanaler ljudkortet har, det vill säga hur många utgångar, och kvalitet på dem desto bättre ljud separering. Polyfoni är viktigt då om man inte har<br />
<br />
<br />
<br />
=== ROM ===<br />
'''ROM''' eller Read-only Memory betyder med en grov översättning ”endast läsbart minne”. ROM-minnet i datorn är väldigt viktigt för att datorn ska kunna fungera. Detta beror på att all programvara som är avsedd för att styra hårdvaran i datorn finns på ROM-minnet. På grund av denna funktion kan man inte redigera informationen på ROM-minnet och därav namnet.<br />
<br />
'''PROM''', '''EPROM''' och '''EEPROM'''<br />
<br />
PROM eller ''programmerbart'' ROM är en vidareutveckling av ROM. PROM tillåter en att redigera koderna på minnet en gång. Men för att kunna redigera informationen på minnet så måste man ha en speciell skrivutrustning som är väldigt svår att få tag på. Sedan utvecklades EPROM och EEPROM. EPROM som står för ''erasable'' PROM kan man redigera med hjälp av ultraviolett strålning och EEPROM kan man redigera med hjälp av elektronsik utrustning.<br />
<br />
'''Flashminnen'''<br />
<br />
Flashminnen som har dubbelt så många transistorer per minnescell. Däremot har EEPROM en fördel som gör att man kan radera små block i taget. I små EEPROM-kretsar kan man radera och programmera 8 bitar i taget, medan flashminnets blockstorlek är på 524 288 bitar. EEPROMs minnescell är större än flashminnet, vilket innebär en högra produktionskostnad. <br />
<br />
Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Read-only_memory<br />
<br />
'''''Signera artikeln med ditt namn'''''<br />
<br />
=== Hårddisk ===<br />
Sigurd<br />
<br />
==== Joachim A ====<br />
Hårddisk<br />
<br />
Den största delen av en hårddisk består av flera magnetiska skivor som är roterande och ligger på varandra. På varje sida av skivan sitter det skrivhuvuden som läser från eller skriver till skivan. <br />
<br />
Tre saker som är bra att känna till på en hårddisk är cylinder, huvud och sektor. <br />
På hårdisken finns det flera spår. När skrivhuvudet har letat sig fram till rätt spår kan den stå stilla där och läsa eller skriva data, under tiden skivan roterar under.<br />
<br />
En hårdisk kan bestå av flera skivor. Cylindern är det spår som ligger på samma ställe på varje skiva. Har man fyra skivor så kan tex spåret näst längs ut på alla skivor. tillsammans utgöra en cylinder. <br />
<br />
När hårddisken (skivorna)delats upp i flera små delar. så bildar den minsta delen sektorn. sektorn är oftast 512 B stor,. Eftersom en sektor inte rymmer så mycket lägger man i hop dom till ett större utrymme, ett större kluster.<br />
<br />
För att hårdisken ska kunna hitta en bestämd sektor behöver den först få reda på vilken cylinder datan ligger på för att kunna bestämma vilken placering skrivhuvudet ska ha. Hårddisken består av flera skrivhuvuden och måste först veta vilket skrivhuvud som ska användas och i vilken sektor datan ligger i. Vid läsning eller skrivning ställer rätt skrivhuvud in sig automatiskt och väntar sen på att den rätta sektorn har snurrat fram. <br />
<br />
Tekniken som jag beskrivit kallas egentligen CHS-adressering (cylinder, head, sector) men den är föråldrad. Datorn beskriver nu för tiden inte dessa punkter var för sig. Det är samma grundprincip men blocken numreras nu efter den ordning de ligger i. Den nya tekniken kallas LBA (Logical Block Addressing). första sektorn har nummer 0, nästa nummer 1 och så vidare. <br />
<br />
normal priset på en hårdisk på 1TB ligger på 650kr <br />
<br />
<br />
--[[Användare:JoachimAllerborg|JoachimAllerborg]] 26 september 2012 kl. 19.46 (UTC)<br />
<br />
=== Chassi ===<br />
niclas william Fredrik<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
=== Ett litet skämt ===<br />
<br />
Några norska skämt på temat datorterminologi: [[Norska löshundskommitén]]<br />
<br />
=== Flashminne ===<br />
Johnny Olsson<br />
<br />
=== SSD ===<br />
SSD står för Solid State Drive som kan översättas till halvledar disk på svenska. En SSD har inga snurande skivor som en vanlig hårddisk har utan baseras på minnskretsar istället. <br />
<br />
<br />
SSD ansluts oftast med SATA eller pci-e. En SSD som ansluts via pci-e är oftast snabbare men också mycket dyrare. SATA diskarna brukar ha läshastigheter runt 500MB/s och 500MB/s (2012) och pci-e diskarna runt 1500 MB/s läshastigheter och skrivhasigher runt 1200MB/s vilket kan jämföras med en vanlig traditionell hårdisk som kan läsa i ca 100MB/s och skriver i ca 100MB/s. Pci-e diskarna riktar sig mer mot företagsanvändning och I servrar där den extra hastigheten behövs medans SATA diskarna riktar sig mer mot persondatorer med krav på prestanda. <br />
<br />
<br />
En SSD är helt ljudlös och är okänslig mot stötar och vibrationer detta beror på att den inte har några rörliga delar. En SSD's livstid påverkas av antalet skrivningar så om disken får skriva mycket så kortas livstiden mycket.<br />
<br />
<br />
Eftersom tekniken är relativt ny så är priset förtfarande högt, ca 800 kr för 120Gb för en disk med SATA och för en 120Gb disk som ansluts via pci-e kostar ca 1800 kr.<br />
<br />
{{#ev:youtube|pEsJzrww_dA|250|right}}<br />
<br />
[[Fil:E-disk_2-5_scsi.jpg]]<br />
<br />
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Solid_state_drive#F.C3.B6rdelar Wikipedia.org]<br />
<br />
[http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/introduktion-till-datorn Kjell.com]<br />
<br />
--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] 27 september 2012 kl. 21.16 (UTC)<br />
<br />
=== USB ===<br />
Versioner:<br />
<br />
USB 1.0:<br />
Den första versionen av USB och lanserades 1996. Då pratade man om Low Speed som var upp till 1,5 Megabit/sek<br />
<br />
USB 1.1:<br />
Behovet av högre överföringshastighet var påtagligt och redan två år senare, 1998, så kom en mindre uppdatering av specifikationen för USB. Nu kunde man överföra med Full Speed, 12 megabit/sek<br />
<br />
USB 2.0:<br />
Jakten på högre gjorde att år 2000 kom nästa version. Hastigheten hade nu ökat till Hi-Speed, upp till 480 megabit/ sekund. I och med version 2.0 så konkurrerade den nya versionen på allvar med Firewire. USB 2.0 standarden var även bakåt kompatibel med den tidigare standarden USB 1.1.<br />
<br />
USB 3.0 :<br />
I och med att USB nu hade blivit en standard på både Mac och Windows så utvecklades USB standarden och år 2008 så blev USB version 3.0 en standard. Nu kunde man komma upp i hastigheter på hela 5 gigabits, Superspeed. En stor fördel men 3.0 var att nu kunde kommunikationen gå i båda riktningarna samtidigt. Detta eftersom man utnyttjar 5 extra ledare i kabeln. En annan stor och viktig fördel var att nu kunde man få ut mer ström från varje USB-uttag vilket gjorde att tillverkarna fick möjlighet att tillverka nya tillbehör där man inte behövde skicka med externa nätdelar. <br />
<br />
När det gäller priser så varierar priserna väldigt kraftigt beroende på kvalité och funktioner. En del USB minnen är gjorda för att tåla extrema förhållanden och sen finns det även USB minnen med inbyggda fingeravtrycksläsare och olika krypteringar. Ett standard 4GBs minne kan man få från 30 kr och uppåt medan ett 256GBs minne kostar från ca 3000 kr och uppåt.<br />
<br />
Källor: <br />
:http://sv.wikipedia.org/wiki/Universal_Serial_Bus<br />
:http://www.usb.org/home<br />
:http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=168<br />
<br />
/My Schenkmanis<br />
<br />
==== USB ====<br />
En usb överför ”data” som består utav den fil man, kopierar/ klipper ut, in till datorn med hjälp utav flera virtuella portar vid namn ”Endpoints”. Nästan alla enheter använder sig utav flera sådana ”Endpoints”, ca upp till 32st av olika typer, där var och en utav dem identifieras med ett nummer samt den riktning som data flödet (filerna) ska till i datorn. Under den tiden du kopierar/ klipper ut din fil till datorn så hanterar den all information tillsammans med ett gäng andra detaljer. <br />
<br />
[[Fil:Skärmavbild_2012-09-26_kl._1.38.39_PM.png|200|]]<br />
<br />
Endpoint: är inbyggda i självaste usb:n när de blir tillverkade i fabrikerna, så dem finns permanent på självaste USB produkten. <br />
[[Fil:Screenshot_2012-09-26-12-53-32.png|thumb|De guldiga sträcken på denna usb-minne är endpoints]]<br />
// Mattias Norberg<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== firewire ===<br />
--[[Användare:Rove|Rove]] 24 september 2012 kl. 12.31 (UTC)<br />
[[Fil:Firewire.jpeg|thumb|left]] {{#ev:youtube|xP5aLoRozt8|250|right}}<br />
firewire är apples namn på produkten IEEE 1394 som är en högkommunikationskoppling till och från datorutrustning som till exemple överföring mellan en digital kamra eller liknande. Tekniken utvecklades under ledning av Apple tillsammans med bland andra Texas Instruments, IBM och Sony. IEEE 1394 är ett tekniskt bättre alternativ till USB, men har blivit mindre utbrett eftersom hårdvarukostnaden är högre.<br />
<br />
The IEEE 1394 interface, developed in the late 1980s and early 1990s by Apple as FireWire, is a serial bus interface standard for high-speed communications and isochronous real-time data transfer. The 1394 interface is comparable with USB and often those two technologies are considered together, though USB has more market share.[1] Apple first included FireWire in some of its 1999 models, and most Apple computers since the year 2000 have included FireWire ports, though, as of 2012, nothing beyond the 800 version (IEEE-1394b).[2] The interface is also known by the brand i.LINK (Sony), and Lynx (Texas Instruments). IEEE 1394 replaced parallel SCSI in many applications, because of lower implementation costs and a simplified, more adaptable cabling system. The 1394 standard also defines a backplane interface, though this is not as widely used.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Grafikkort ===<br />
<br />
Johan Askefalk<br />
<br />
[[File:ATI Radeon HD 4770 Graphics Card-oblique view.jpg|thumb|ATI Radeon HD 4770]]<br />
Grafikkort används i nästan alla datorer. De finns snabba energi-slukande Grafikkort och snåla tysta energisnåla Grafikkort.<br />
Snabba Grafikkort används främst i Spel datorer, och bild/film redigerings datorer, Dvs alla som jobbar med media och behöver<br />
ett snabbt Grafikkort. För att det ska gå snabbare och "Smoothare". <br />
<br />
Alla Grafikkort har ett "Grafikminne" det fungerar ungefär som ett RAM minne. Speldatorer behöver mycket minne dvs över 1 GB. Men de snabbaste brukar kunna ha över 4GB!<br />
Men alla Grafikkort behöver inte gigantiska "Grafikminnen", om man till exempel arbetar med att skriva böcker eller långa texter så är det bättre att köpa ett tyst och mer energisnålt Grafikkort.<br />
Och satsa mera på en bra CPU, en snabb SSD och mycket RAM.<br />
<br />
Med en ny teknik kallad "Cuda" skapas av Nvidia. Med denna teknik kan GPU:ns super snabba minne användas som "huvudminne" när man redigerar bilder och liknande, Med denna teknik kan man arbeta otroligt mycket snabbare. Tekniken fungerar så att deras grafikkort ger kraft av sina super snabba processorer och med detta får man en extrem powerboost. <br />
<br />
==== Crossfire ====<br />
:<br />
Crossfire är en teknik som gör att man kan koppla 2 Grafikkort tillsammans, och med detta ge starkare prestanda. Det går dock bara att koppla 2 Gafikkort via Crossfire om de 2 första nummerna på modellen är detsamma. Till exempel: Man kan koppla 1: Radeon HD 5770 och en 5790, Men inte 1: 7970 och 1: 7870. För att detta ska fungerar måste man dock ha ett moderkort som stödjer Crossfire X. <br />
Om man bestämmer sig för att köra Crossfire så är det bra att tänka på att det används väldigt mycket energi, och det blir väldigt varm. Därför kan det vara bra att köpa någon extra fläkt eller kanske en vattenskylningssystem. Dessutom kan det vara bra att kolla så att de Grafikkort du ska använda Crossfire med arbetar bra tillsammans, Eftersom att även om de två första siffrorna är det samma. Kan de kanske finnas buggar om de kör tillsammans. De kan vara i form av bluescreens eller Glitter på skärmen. Du kan kolla detta genom att till exempel läsa på forum eller helt enkelt google det. Forum jag rekommenderar Sweclockers.se.<br />
<br />
[[File:Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire.jpg|thumb|Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire]]<br />
<br />
Som jag sa tidigare så blir Grafikkorten oftast mycket varmare när de kör i Crossfire. Det är viktigt att det inte blir för varmt eftersom att då kan Moderkortet/ grafikkortet smälta. Mitt personliga tips är att varje gång du köpt ett eller flera Grafikkort kolla värmen på dem när de "Idlar" samt kör i "100%". Detta kan du simpelt göra med ett program som heter: FurMark: VGA test. Programmet fungerar så att den öppnar ett fönster som har väldigt höga Grafikinställningar. Och grafikkortet tvingas använda allt den har för att kunna visa filmen i så hög grafik som möjligt. När programmet startats kommer den köra i 15 minuter på din skärms upplösning, eller någon annan virtuell upplösning om du så vill. Under dessa 15 minuter kommer grafikkortet jobba på 100% och fläktarna kommer att automatiskt öka för att hålla grafikkortet kallt. Ditt Grafikkort får inte bli för varmt, dvs runt 85-99 grader då kan det börja smälta, Så håll koll på det under hela testet. Om du märker att det börjar bli för varmt borde du kanske sänka upplösningen lite, men om du inte ändrat den från din skärms upplösning, måste du kanske införskaffa en eller två extra fläktar / ett nytt kallare chassi. Du kan också byta Grafikkortets standard fläkt då de brukar vara ganska dåliga. <br />
<br />
När testet är klart och inget har gått fel så vet du hur dina varma ditt/dina Grafikkort blir på 100%. Om de inte blivit för varma så är det optimalt, om de inte är över 50/60 grader så kan du fundera på att överklocka grafikkortet något (överklocka = trimma). Jag själv ligger hemma på stabila 50-55 grader på 100%, jag har nu överklockat dem med ca: 30% och de ligger nu på ca 75-80 grader på 100% användning.<br />
<br />
'''OBS:''' glöm inte att kolla att Grafikkorten/kortet inte blir för varmt efter överklockningen, om de/den blir de kan du sänka överklockningen något, annars kan du öka den lite eller helt enkelt låta den vara som den är för tillfället.<br />
<br />
'''Grafikkorts överklockning ligger på OS:et dvs om du installerar om ditt Windos kommer din överklockings inställning försvinna. CPU överklockning ligger dock på BIOS dvs att den kommer vara kvar.'''<br />
<br />
Lycka till och hoppades att detta hjälpte dig :)<br />
<br />
// Johan Askefalk<br />
<br />
<br />
-----<br />
=== Dennis K ===<br />
<br />
'''Grafikkort:'''<br />
<br />
Ett grafikkort, även kallad ett bildskärmskort, skärm adapter och grafikadapter, är ett expansionskort vars grafikprocessor beräknar fram digitala "kartor" av vad som ska visas på skärmen. De flesta grafikkort erbjuder olika funktioner såsom accelererad rendering av 3D-scener och 2D grafik, TV-utgång eller möjligheten att ansluta flera bildskärmar (multi-monitor). I moderna datorer är grafikkortet i form av ett instickskort som ansluts i ett slot. Om man ska förklara hur ett grafikkort fungerar för någon som inte vet så kan man säga att en liten bit information skickas till grafikkortet från cpun och i den står det vad som ska visas på skärmen. Informationen skickas i elektriska pulser, där tex det här skickas, på/av=1/0. Grafikkortet läser informationen och vidarebefodrar de elektriska signalerna och hämtar den extra informationen som behövs till flera (1/0) som skickas ut till utgången som blir något en skärm kan läsa av och då vet den att den ska tända den pixeln, släcka den röda pixel, gröna osv.<br />
<br />
'''Crossfire:'''<br />
<br />
Crossfire kallas den teknik som gör det möjligt att sammankoppla två grafikkort så att dom delar på arbetsbördan, detta ger en stor fördel i bland annat datorspel.<br />
<br />
=== Ljudkortet ===<br />
[[File:Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB.jpg|thumb|Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB]]<br />
<br />
Frank Salazar Diaz<br />
<br />
'''Geylan'''<br />
<br />
Ljudkortet är en komponent i datorn som spelar upp och spelar in ljud. Ljudkortet brukar oftas vara kopplat till Moderkortet och det är så ganska ofta på de moderna datorerna, fast det finns folk som använder ett instickskort för att de presterar bättre och man får en högre kvalite på ljudet. Signalerna/bruset som kommer från instickskortet är bättre isolerade och det betyder att bruset som uppstår när man använder ett ljudkort som är kopplat till moderkortet inte uppstår lika mycket och ljudet blir klarare. Instickskortet kan byta mellan olika samplingsfreksvenser, t.ex. 44.1/48/96 kHz, och på ljudkortet som är kopplat i moderkortet så brukar man oftast bara kunna använda 44.1 kHz. <br />
<br />
De första ljudkorten till PC började användas i början av 1990-talet och då hade de bara MIDI-funktion som kunde kommunicera med datorer och instrument som t.ex. keyboards och trummaskiner. MIDI står för Musical Instrument Digital Interface och på svenska så är det ett seriellt elektroniskt gränssnit ämnat för musikbruk. Och senare på början av 1990-talet så började man även och använda 8 bitars digitalt ljud som var bättre än MIDI. Det första ljudkortet tillverkades i 80-talet och det hette Creative’s Soundblaster-kort och det var de första ljudkortet till PC.<br />
<br />
<br />
Det första ljudkortet till PC kom i början av 1990-talet och då hade de i första fallen endast MIDI- funktion och senare så hade den även 8 bitars digitalt Ljud. <br />
en utav de första ljudkorten som kom ut till PC var Creative’s Sound blaster. Som började tillverka i slutet av 80-talet <br />
<br />
Sound Blaster är ett av många varumärken på en serie ljudkort skapat av det Singapore-baserade företag Creative Labs. <br />
AdLib var ett populärt MIDI-ljudkort tillverkat av det kanadensiska företaget AdLib, inc. Mellan 1987 och 1992. ( Ad lib är en förkortning av latinets ’ad libitum’) <br />
<br />
Det fanns också extern ljudkort som var till de allra första hemdatorerna. några märken var Sinclair, Commodore, BBC, Amstrad, Spectravideo m.m. dessa ljudkort innehöll ofta en tre-kanals ljudkrets, vissa ljudkort hade stöd för MIDI som då var mycket nytt. Priset på ett ljudkort med märket Creative Sound Blaster kan kosta mellan 540-900kr<br />
<br />
'''''Källor'''''<br />
<br />
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Creative_SB_X-Fi_Fatal1ty-AB.jpg<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Midi<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljudkort<br />
<br />
<br />
<br />
=== Vattenkylning===<br />
Victor Heinonen</div>Mirohttps://wikiskola.se/index.php?title=Miros_sandl%C3%A5da&diff=18634Miros sandlåda2012-10-03T11:26:31Z<p>Miro: /* Vad? */</p>
<hr />
<div>== Vad? ==<br />
{{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer? Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område. <br />
<br />
Du behöver bli medlem och logga in på Wikiskola för att kunna skriva här. <br />
<br />
'''Vi vill att du:'''<br />
* Förklarar vad förkortningen står för.<br />
* Översätter engelska uttryck till svenska<br />
* Anger ungefärligt pris<br />
* Förklarar hur den fungerar<br />
* Länk till en film eller inbäddad film.<br />
* Källor/länkar<br />
<br />
Skriv ditt namn under den rubrik där du kan bidra. Eller lägg till en egen rubrik.<br />
<br />
Du publicerar din text genom att lägga in på denna sida. <br />
}}<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br />
'''''<big><big><big>Chassit och delarna inuti</big></big></big>'''<br />
''<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Chassi ===<br />
Inte färdigt.<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br /><br />
<br />
=== Kraftaggregat (PSU) ===<br />
[[File:ATX-Netzteil.jpg|thumb|ATX-Netzteil. Klicka på bilden för mer info.]]<br />
Nätaggregatet eller PSU som står för "Power Supply Unit" ser till att datorn ens startar. PSU:ns uppgift är att konvertera vägguttagets 230V till lägre spänningar så som 12V, 5V och 3.3V då datorns andra komponenter inte skulle klara av den höga spänningen. Man kan se PSU:n lite som ett hjärta som "pumpar" ut ström till datorns alla komponenter.<br />
<br />
'''Strömkablar'''<br />
<br />
Genom tiderna har många kablar tagits fram och och skrotats men dessa är några av de vanligaste och mest betydande.<br />
<br />
<br />
:* 20/24 pin power connector - moderkortet<br />
:*SATA-Power connector - optiska enheter & HDD<br />
:*4-pin connector - äldre optiska enheter & äldre HDD:er<br />
:*2x2-pin connector - CPU<br />
:*PCie-Power connector - GPU<br />
<br />
<br />
Issa, Bomler<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Moderkort ===<br />
<br />
====Kasper Winberg ====<br />
[[Fil:Moderkort PCH.gif|thumb|400px|Schematisk bild på två av de vanligaste moderkorten]]<br />
Moderkort är det svenska ordet för Motherboard och är ingen direkt förkortning så som USB (som står för universal serial bus). Det engelska namnet och även det ursprungliga namnet är Motherboard just för att det är grunden till en dator, utan moderkortet - ingen fungerande dator. Moderkortet sitter i chassit som alla andra komponenter och är "basen" till alla komponenter. <br />
<br />
Priset på ett moderkort kan variera grovt beroende på vad du ska använda det till, om du ska ha det i en vanlig arbetsdator utan några speciella tillägg kan du komma undan med en 1000kr ungefär, men om du ska ha ett moderkort till tex en speldator så kan det kosta mycket mer beroende på vad för processor du har för den måste passa in i ditt moderkort, och hur många PCIe uttag du behöver. Men ett moderkort kan kosta runt 1000-5000kr. <br />
Standardpriset brukar ligga runt 1500kr.<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
Här nedan ser du en översikt på ett modernt moderkort och några av de viktigaste komponenterna på moderkortet<br />
<br /><br />
<br />
<br />
[[Fil:Modertkort_översikt_kasper.jpg|400px|left|Moderkort översikt]]<br />
1. Front panel (Se nedan)<br /><br />
2. PCI express x16 (Används till [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|grafikkort]], [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Ljudkortet|ljudkort]], nätverkskort)<br /><br />
3. PCI (Användes förr till allt som PCI-E har nu, används fortfarande till närverkskort / ljudkort)<br /><br />
4. PCI express x1 (Används till ljudkort, nätverkskort) <br /><br />
5. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|CPU]] sockel (processor sockel)<br /><br />
6. Plats för [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]] (arbetsminnet)<br /><br />
7. Strömförsörjning till moderkort<br /><br />
8. SATA uttag 6GB/s ([[Uppgift_Beskriv_en_datordel#SSD|SSD hårddisk]])/[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Joachim_A|(SATA hårddisk)]] <br /><br />
9. SATA 3GB/s <br /><br />
10. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#USB|USB]] uttag <br /><br />
11.[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#CMOS|CMOS]] Batteri<br />
<br />
[[Fil:Front_panel_moderkort.jpg|300px|left|Moderkortets front panel]]<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
1. VGA (uttag för bildkabel)<br /><br />
2. USB portar<br /><br />
3. Ljud ingångar <br /><br />
4. Internet uttag<br />
<br />
<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br />
<br />
<br />
Källor: <br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild<br /><br />
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620<br /><br />
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf<br /><br />
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/<br /><br />
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320<br /><br />
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm<br /><br />
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html<br /><br />
Jag har gjort beskrivning på bilderna själv via Microsoft Paint & Seashore<br />
<br />
<br />
--[[Användare:KasperV|KasperV]] 25 september 2012 kl. 15.38 (UTC)<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
==== Max Allerborg ====<br />
<br />
Moderkortet, det är ungefär som en människas hjärta. Nu undrar ni säkert hur ett moderkort kan vara som ett hjärta och det tänkte jag berätta för er. Det är så att alla komponenter som finns i datorn är kopplade till moderkortet på ett eller annat sätt. De flesta strömkällorna är kopplade direkt till moderkortet som i sin tur skickar vidare strömmen till komponenterna listade nedan.<br />
<br /><br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|Grafikkort]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|Processor]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Fl.C3.A4kt|Fläkt]]<br />
<br />
Det finns även en del komponenter som inte får ström av moderkortet och dom komponenterna kan ni se i listan nedan<br />
[[Fil:ASRock N68C-S UCC Rev 1.03.jpg|400px|thumb|Micro-ATX med AMD socket FM1]]<br />
<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#H.C3.A5rddisk|Hårddisk]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#ROM|CD/DVD Läsare]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Kraftaggregat_.28PSU.29|Nätaggregat]]<br />
<br />
<br /><br />
För inte så länge sedan så hade moderkorten tre stycken olika chip men med teknikens utveckling så har man kommit på en annan lösning med endast två chip. Den nya två chips lösningen ska även fungera mycket snabbare och bättre än föregående alternativet. De två chipen som finns nu heter CPU (Central Processing Unit) samt PCH (Platform Controller Hub). Som jag sade tidigare så är nästan alla komponenter i datorn kopplade till moderkortet eller mer specifikt i de två chipsen. Till CPU:n kopplas externgrafik via PCIe, Interngrafik via CPU enheten och RAM-Minnen. Alltså så kan vi dra slutsaten att CPU:n kontrollerar utdataenheter. Till PCH:n som är den andra styrbryggan kopplas USB (Universial Serial Bus), Nätverk, Serial-ATA och en PCIe x1 för exempelvis ett externtljudkort. Då kan vi dra slutsatsen att PCH:n kontrollerar indataenheter. Det är alltså moderkortet som sammansvetsar alla komponenter och PCH:n och CPU:n som ser till att alla komponenterna kan samarbeta.<br />
<br />
<br /><br />
===== [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#BIOS_2|BIOS]] =====<br />
(Basic Input/Output System) är den delen utav moderkortet som ser till att allting som ska startas startar och det sker med hjälp av en typ av mjukvara som ett operativsystem. Du kan även göra en rad olika inställningar via BIOS.<br />
<br />
<br /><br />
===== CMOS =====<br />
(Complementary Metal-Oxide Semiconductor) är ett litet minne som håller koll och lagrar info om BIOS systemet. den info som lagras är mestadels inställningar som sköts via BIOS systemet. CMOS håller även koll på saker som hårddiskarnas status och klockfrekvens på processorn.<br /><br />
<br /><br />
<br />
Moderkort Källor:<br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild<br /><br />
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620<br /><br />
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf<br /><br />
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/<br /><br />
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320<br /><br />
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm<br /><br />
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html<br />
<br />
--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] 24 september 2012 kl. 12.14 (UTC)<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Processor ===<br />
<br />
Alexander Mårtensson, Bastian Pedersen<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Fläkt ===<br />
<br />
'''Malin:'''<br /><br />
När en dator är i arbete, genererar komponenterna i datorn värmeenergi. Dock så är många delar i en dator väldigt känsliga mot värme. Därför är det viktigt att ha någon sorts kylning till datorn, så att luften i datorn förblir kall. Dels så att datorn inte överhettas, men även för att datorer jobbar bättre om den är kall. Den vanligaste kylningstekninken till en modern dator är datorfläkten. Datorfläkten har till uppgift att fläkta bort den varma luften inuti datorn och ersätta den med kall luft utifrån. Det finns oftast fler än en fläkt till en dator eftersom en fläkt inte är stark nog att kyla hela datorn. Det vanligaste är att det finns fläktar vid t.ex. nätagregatet, grafikkortet, processorn, CPU:n och vid Chassit. Dessa fläktar finns offtast redan från början, men att om man vill utsätta sin dator för tyngre program och mer jobb (t.ex. spel eller andra stora program), kan användaren sätta till extra fläktar. Det finns även olika bra fläktar som har bra styrka och snabbhet. Man mäter fläktars kraft i RPM (Rotations Per Minute). Desto mer RPM en fläkt har, desto bättre är den.<br />
--[[Användare:MalinHagland|MalinHagland]] 24 september 2012 kl. 12.07 (UTC)<br />
<br />
[[File:80mm computer fans with fan guards and connectors.png|thumb|80mm computer fans with fan guards and connectors]]<br />
<br />
'''Miro:'''<br />
<br />
Varje dators komponenter alstrar värme vid användning. Man måste därför ha något som kyler ner komponenterna för att de inte ska överhettas och smälta eller skadas. Meningen med datorfläktar är att de ska skicka ut värmen ur chassit. Många av delarna i en dator, som t.ex. hårddiskar och nätaggregat, behöver inte en fläkt, utan bara ett gott luftflöde genom chassit. Detta innebär att fläktarna ofta placeras nära värmegenererande komponenter, som grafikkort och processorer. <br />
Att kyla datorer med hjälp av fläktar är inte det enda alternativet i dagens läge. Personer som använder sina datorer till krävande arbeten måste iblanda ha bättre och mer effektiv kylning än dessa kan erbjuda. Vattenkylning är ett av dessa alternativ och går ut på att man leder kallt vatten till vattenblock som sitter monterade på datorkomponenterna. Detta sätt att kyla på är mycket mer effektivt. Samtidigt så är det mer riskabelt då datorn kan förstöras om en ledning går sönder och vatten sipprar ut i systemet.<br />
<br />
Priset på datorfläktar varierar väldigt mycket. Enkla och små fläktar kan kosta mindre än 100 kr medan vattenkylning kan kosta uppemot och långt över tusen kronor.<br />
<br />
Här är en video på en dator som använder sig av vattenkylning: http://www.youtube.com/watch?v=LRi3goene5k. Jag hittade också en video där man använder sig av flytande kväve för att kyla ner datorn. Detta tillvägagångssätt är inget att rekommendera då de drar ner temperaturen i datorn till -80 grader. <br />
<br />
Här är videon: http://www.youtube.com/watch?v=QmSBaizEqkk&feature=related. En vanlig datorfläkt, som den på bilden, hittade jag ingen video på då den är så lätt att förstå. Det är helt enkelt en fläkt som snurrar inuti datorn för att få ut varm luft.<br />
--[[Användare:Miro|Miro]] 24 september 2012 kl. 12.06 (UTC)<br />
<br />
<br />
<br />
'''Källor:'''<br />
http://h10025.www1.hp.com/ewfrf/wc/document?docname=c01993131&lc=sv&cc=se&dlc=sv<br />
<br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br />
<br />
<big><big><big>'''''Ljud och grafik'''''</big></big><br />
</big><br />
<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br />
=== Datormus ===<br />
[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg|miniatyr|200px|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]<br />
<br />
Jack<br />
<br />
Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X & ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X & Y-planet.<br />
<br />
Men just nu används laserdioder undertill som sänder ut en stråle. Strålen reflekteras till underlaget, och tas imot till musens mottagare. Förflyttningen registreras genom att musen rör på sig åt olika håll, då de reflekterande strålarna ändras<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== RAM ===<br />
<br />
Alfonso<br />
<br />
=== Ethernet ===<br />
<br />
August Carlsson<br />
<br />
Ethernet är en samling standardiserade sätt för kommunikation mellan datorenheter via höghastighets kablar. Ethernet är skapades år 1976 av Xerox Corporation. Ethernet standardiserades av IEEE, eller Institute of Electrical and Electronics <br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Ljudkort™=== <br />
<br />
Tim Rey<br />
<br />
Ett ljudkort är dator komponenten som låter dig spela upp och spela in ljud.<br />
Ljudkortet är oftast installerat på moderkortet men kan också vara instickskort. De som söker det bästa i sin dator använder instickskort då det är bättre isolerat mot bruset som kommer från moderkortet. men har även fler in- utgångar och digitala in- ut gångar.<br />
<br />
De flesta ljudkort använder en "digital-to-analog converter", eller "DAC", vilket konverterar digitalt genererad data till analogt format. Dens output är kopplad till en förstärkare, eller hörlurar, vilket gör att vi kan höra ljudet från datorn. <br />
Ett ljudkort kan ha många kopplingar, ibland är de för många eller för stora kopplingar, då installerar man ett externt kort där man länkar kopplingarna. Beroende på hur många kopplingar man använder räcker kanske inte ett kort, då använder man en breakbox som man kopplar till datorn. <br />
<br />
En viktig del av ljudkortet är polyfoni, vilket är förmågan framkalla olika självständiga röster och ljud samtidigt. Ju fler kanaler ljudkortet har, det vill säga hur många utgångar, och kvalitet på dem desto bättre ljud separering. Polyfoni är viktigt då om man inte har<br />
<br />
<br />
<br />
=== ROM ===<br />
'''ROM''' eller Read-only Memory betyder med en grov översättning ”endast läsbart minne”. ROM-minnet i datorn är väldigt viktigt för att datorn ska kunna fungera. Detta beror på att all programvara som är avsedd för att styra hårdvaran i datorn finns på ROM-minnet. På grund av denna funktion kan man inte redigera informationen på ROM-minnet och därav namnet.<br />
<br />
'''PROM''', '''EPROM''' och '''EEPROM'''<br />
<br />
PROM eller ''programmerbart'' ROM är en vidareutveckling av ROM. PROM tillåter en att redigera koderna på minnet en gång. Men för att kunna redigera informationen på minnet så måste man ha en speciell skrivutrustning som är väldigt svår att få tag på. Sedan utvecklades EPROM och EEPROM. EPROM som står för ''erasable'' PROM kan man redigera med hjälp av ultraviolett strålning och EEPROM kan man redigera med hjälp av elektronsik utrustning.<br />
<br />
'''Flashminnen'''<br />
<br />
Flashminnen som har dubbelt så många transistorer per minnescell. Däremot har EEPROM en fördel som gör att man kan radera små block i taget. I små EEPROM-kretsar kan man radera och programmera 8 bitar i taget, medan flashminnets blockstorlek är på 524 288 bitar. EEPROMs minnescell är större än flashminnet, vilket innebär en högra produktionskostnad. <br />
<br />
Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Read-only_memory<br />
<br />
'''''Signera artikeln med ditt namn'''''<br />
<br />
=== Hårddisk ===<br />
Sigurd<br />
<br />
==== Joachim A ====<br />
Hårddisk<br />
<br />
Den största delen av en hårddisk består av flera magnetiska skivor som är roterande och ligger på varandra. På varje sida av skivan sitter det skrivhuvuden som läser från eller skriver till skivan. <br />
<br />
Tre saker som är bra att känna till på en hårddisk är cylinder, huvud och sektor. <br />
På hårdisken finns det flera spår. När skrivhuvudet har letat sig fram till rätt spår kan den stå stilla där och läsa eller skriva data, under tiden skivan roterar under.<br />
<br />
En hårdisk kan bestå av flera skivor. Cylindern är det spår som ligger på samma ställe på varje skiva. Har man fyra skivor så kan tex spåret näst längs ut på alla skivor. tillsammans utgöra en cylinder. <br />
<br />
När hårddisken (skivorna)delats upp i flera små delar. så bildar den minsta delen sektorn. sektorn är oftast 512 B stor,. Eftersom en sektor inte rymmer så mycket lägger man i hop dom till ett större utrymme, ett större kluster.<br />
<br />
För att hårdisken ska kunna hitta en bestämd sektor behöver den först få reda på vilken cylinder datan ligger på för att kunna bestämma vilken placering skrivhuvudet ska ha. Hårddisken består av flera skrivhuvuden och måste först veta vilket skrivhuvud som ska användas och i vilken sektor datan ligger i. Vid läsning eller skrivning ställer rätt skrivhuvud in sig automatiskt och väntar sen på att den rätta sektorn har snurrat fram. <br />
<br />
Tekniken som jag beskrivit kallas egentligen CHS-adressering (cylinder, head, sector) men den är föråldrad. Datorn beskriver nu för tiden inte dessa punkter var för sig. Det är samma grundprincip men blocken numreras nu efter den ordning de ligger i. Den nya tekniken kallas LBA (Logical Block Addressing). första sektorn har nummer 0, nästa nummer 1 och så vidare. <br />
<br />
normal priset på en hårdisk på 1TB ligger på 650kr <br />
<br />
<br />
--[[Användare:JoachimAllerborg|JoachimAllerborg]] 26 september 2012 kl. 19.46 (UTC)<br />
<br />
=== Chassi ===<br />
niclas william Fredrik<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
=== Ett litet skämt ===<br />
<br />
Några norska skämt på temat datorterminologi: [[Norska löshundskommitén]]<br />
<br />
=== Flashminne ===<br />
Johnny Olsson<br />
<br />
=== SSD ===<br />
SSD står för Solid State Drive som kan översättas till halvledar disk på svenska. En SSD har inga snurande skivor som en vanlig hårddisk har utan baseras på minnskretsar istället. <br />
<br />
<br />
SSD ansluts oftast med SATA eller pci-e. En SSD som ansluts via pci-e är oftast snabbare men också mycket dyrare. SATA diskarna brukar ha läshastigheter runt 500MB/s och 500MB/s (2012) och pci-e diskarna runt 1500 MB/s läshastigheter och skrivhasigher runt 1200MB/s vilket kan jämföras med en vanlig traditionell hårdisk som kan läsa i ca 100MB/s och skriver i ca 100MB/s. Pci-e diskarna riktar sig mer mot företagsanvändning och I servrar där den extra hastigheten behövs medans SATA diskarna riktar sig mer mot persondatorer med krav på prestanda. <br />
<br />
<br />
En SSD är helt ljudlös och är okänslig mot stötar och vibrationer detta beror på att den inte har några rörliga delar. En SSD's livstid påverkas av antalet skrivningar så om disken får skriva mycket så kortas livstiden mycket.<br />
<br />
<br />
Eftersom tekniken är relativt ny så är priset förtfarande högt, ca 800 kr för 120Gb för en disk med SATA och för en 120Gb disk som ansluts via pci-e kostar ca 1800 kr.<br />
<br />
{{#ev:youtube|pEsJzrww_dA|250|right}}<br />
<br />
[[Fil:E-disk_2-5_scsi.jpg]]<br />
<br />
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Solid_state_drive#F.C3.B6rdelar Wikipedia.org]<br />
<br />
[http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/introduktion-till-datorn Kjell.com]<br />
<br />
--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] 27 september 2012 kl. 21.16 (UTC)<br />
<br />
=== USB ===<br />
Versioner:<br />
<br />
USB 1.0:<br />
Den första versionen av USB och lanserades 1996. Då pratade man om Low Speed som var upp till 1,5 Megabit/sek<br />
<br />
USB 1.1:<br />
Behovet av högre överföringshastighet var påtagligt och redan två år senare, 1998, så kom en mindre uppdatering av specifikationen för USB. Nu kunde man överföra med Full Speed, 12 megabit/sek<br />
<br />
USB 2.0:<br />
Jakten på högre gjorde att år 2000 kom nästa version. Hastigheten hade nu ökat till Hi-Speed, upp till 480 megabit/ sekund. I och med version 2.0 så konkurrerade den nya versionen på allvar med Firewire. USB 2.0 standarden var även bakåt kompatibel med den tidigare standarden USB 1.1.<br />
<br />
USB 3.0 :<br />
I och med att USB nu hade blivit en standard på både Mac och Windows så utvecklades USB standarden och år 2008 så blev USB version 3.0 en standard. Nu kunde man komma upp i hastigheter på hela 5 gigabits, Superspeed. En stor fördel men 3.0 var att nu kunde kommunikationen gå i båda riktningarna samtidigt. Detta eftersom man utnyttjar 5 extra ledare i kabeln. En annan stor och viktig fördel var att nu kunde man få ut mer ström från varje USB-uttag vilket gjorde att tillverkarna fick möjlighet att tillverka nya tillbehör där man inte behövde skicka med externa nätdelar. <br />
<br />
När det gäller priser så varierar priserna väldigt kraftigt beroende på kvalité och funktioner. En del USB minnen är gjorda för att tåla extrema förhållanden och sen finns det även USB minnen med inbyggda fingeravtrycksläsare och olika krypteringar. Ett standard 4GBs minne kan man få från 30 kr och uppåt medan ett 256GBs minne kostar från ca 3000 kr och uppåt.<br />
<br />
Källor: <br />
:http://sv.wikipedia.org/wiki/Universal_Serial_Bus<br />
:http://www.usb.org/home<br />
:http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=168<br />
<br />
/My Schenkmanis<br />
<br />
==== USB ====<br />
En usb överför ”data” som består utav den fil man, kopierar/ klipper ut, in till datorn med hjälp utav flera virtuella portar vid namn ”Endpoints”. Nästan alla enheter använder sig utav flera sådana ”Endpoints”, ca upp till 32st av olika typer, där var och en utav dem identifieras med ett nummer samt den riktning som data flödet (filerna) ska till i datorn. Under den tiden du kopierar/ klipper ut din fil till datorn så hanterar den all information tillsammans med ett gäng andra detaljer. <br />
<br />
[[Fil:Skärmavbild_2012-09-26_kl._1.38.39_PM.png|200|]]<br />
<br />
Endpoint: är inbyggda i självaste usb:n när de blir tillverkade i fabrikerna, så dem finns permanent på självaste USB produkten. <br />
[[Fil:Screenshot_2012-09-26-12-53-32.png|thumb|De guldiga sträcken på denna usb-minne är endpoints]]<br />
// Mattias Norberg<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== firewire ===<br />
--[[Användare:Rove|Rove]] 24 september 2012 kl. 12.31 (UTC)<br />
[[Fil:Firewire.jpeg|thumb|left]] {{#ev:youtube|xP5aLoRozt8|250|right}}<br />
firewire är apples namn på produkten IEEE 1394 som är en högkommunikationskoppling till och från datorutrustning som till exemple överföring mellan en digital kamra eller liknande. Tekniken utvecklades under ledning av Apple tillsammans med bland andra Texas Instruments, IBM och Sony. IEEE 1394 är ett tekniskt bättre alternativ till USB, men har blivit mindre utbrett eftersom hårdvarukostnaden är högre.<br />
<br />
The IEEE 1394 interface, developed in the late 1980s and early 1990s by Apple as FireWire, is a serial bus interface standard for high-speed communications and isochronous real-time data transfer. The 1394 interface is comparable with USB and often those two technologies are considered together, though USB has more market share.[1] Apple first included FireWire in some of its 1999 models, and most Apple computers since the year 2000 have included FireWire ports, though, as of 2012, nothing beyond the 800 version (IEEE-1394b).[2] The interface is also known by the brand i.LINK (Sony), and Lynx (Texas Instruments). IEEE 1394 replaced parallel SCSI in many applications, because of lower implementation costs and a simplified, more adaptable cabling system. The 1394 standard also defines a backplane interface, though this is not as widely used.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Grafikkort ===<br />
<br />
Johan Askefalk<br />
<br />
[[File:ATI Radeon HD 4770 Graphics Card-oblique view.jpg|thumb|ATI Radeon HD 4770]]<br />
Grafikkort används i nästan alla datorer. De finns snabba energi-slukande Grafikkort och snåla tysta energisnåla Grafikkort.<br />
Snabba Grafikkort används främst i Spel datorer, och bild/film redigerings datorer, Dvs alla som jobbar med media och behöver<br />
ett snabbt Grafikkort. För att det ska gå snabbare och "Smoothare". <br />
<br />
Alla Grafikkort har ett "Grafikminne" det fungerar ungefär som ett RAM minne. Speldatorer behöver mycket minne dvs över 1 GB. Men de snabbaste brukar kunna ha över 4GB!<br />
Men alla Grafikkort behöver inte gigantiska "Grafikminnen", om man till exempel arbetar med att skriva böcker eller långa texter så är det bättre att köpa ett tyst och mer energisnålt Grafikkort.<br />
Och satsa mera på en bra CPU, en snabb SSD och mycket RAM.<br />
<br />
Med en ny teknik kallad "Cuda" skapas av Nvidia. Med denna teknik kan GPU:ns super snabba minne användas som "huvudminne" när man redigerar bilder och liknande, Med denna teknik kan man arbeta otroligt mycket snabbare. Tekniken fungerar så att deras grafikkort ger kraft av sina super snabba processorer och med detta får man en extrem powerboost. <br />
<br />
==== Crossfire ====<br />
:<br />
Crossfire är en teknik som gör att man kan koppla 2 Grafikkort tillsammans, och med detta ge starkare prestanda. Det går dock bara att koppla 2 Gafikkort via Crossfire om de 2 första nummerna på modellen är detsamma. Till exempel: Man kan koppla 1: Radeon HD 5770 och en 5790, Men inte 1: 7970 och 1: 7870. För att detta ska fungerar måste man dock ha ett moderkort som stödjer Crossfire X. <br />
Om man bestämmer sig för att köra Crossfire så är det bra att tänka på att det används väldigt mycket energi, och det blir väldigt varm. Därför kan det vara bra att köpa någon extra fläkt eller kanske en vattenskylningssystem. Dessutom kan det vara bra att kolla så att de Grafikkort du ska använda Crossfire med arbetar bra tillsammans, Eftersom att även om de två första siffrorna är det samma. Kan de kanske finnas buggar om de kör tillsammans. De kan vara i form av bluescreens eller Glitter på skärmen. Du kan kolla detta genom att till exempel läsa på forum eller helt enkelt google det. Forum jag rekommenderar Sweclockers.se.<br />
<br />
[[File:Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire.jpg|thumb|Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire]]<br />
<br />
Som jag sa tidigare så blir Grafikkorten oftast mycket varmare när de kör i Crossfire. Det är viktigt att det inte blir för varmt eftersom att då kan Moderkortet/ grafikkortet smälta. Mitt personliga tips är att varje gång du köpt ett eller flera Grafikkort kolla värmen på dem när de "Idlar" samt kör i "100%". Detta kan du simpelt göra med ett program som heter: FurMark: VGA test. Programmet fungerar så att den öppnar ett fönster som har väldigt höga Grafikinställningar. Och grafikkortet tvingas använda allt den har för att kunna visa filmen i så hög grafik som möjligt. När programmet startats kommer den köra i 15 minuter på din skärms upplösning, eller någon annan virtuell upplösning om du så vill. Under dessa 15 minuter kommer grafikkortet jobba på 100% och fläktarna kommer att automatiskt öka för att hålla grafikkortet kallt. Ditt Grafikkort får inte bli för varmt, dvs runt 85-99 grader då kan det börja smälta, Så håll koll på det under hela testet. Om du märker att det börjar bli för varmt borde du kanske sänka upplösningen lite, men om du inte ändrat den från din skärms upplösning, måste du kanske införskaffa en eller två extra fläktar / ett nytt kallare chassi. Du kan också byta Grafikkortets standard fläkt då de brukar vara ganska dåliga. <br />
<br />
När testet är klart och inget har gått fel så vet du hur dina varma ditt/dina Grafikkort blir på 100%. Om de inte blivit för varma så är det optimalt, om de inte är över 50/60 grader så kan du fundera på att överklocka grafikkortet något (överklocka = trimma). Jag själv ligger hemma på stabila 50-55 grader på 100%, jag har nu överklockat dem med ca: 30% och de ligger nu på ca 75-80 grader på 100% användning.<br />
<br />
'''OBS:''' glöm inte att kolla att Grafikkorten/kortet inte blir för varmt efter överklockningen, om de/den blir de kan du sänka överklockningen något, annars kan du öka den lite eller helt enkelt låta den vara som den är för tillfället.<br />
<br />
'''Grafikkorts överklockning ligger på OS:et dvs om du installerar om ditt Windos kommer din överklockings inställning försvinna. CPU överklockning ligger dock på BIOS dvs att den kommer vara kvar.'''<br />
<br />
Lycka till och hoppades att detta hjälpte dig :)<br />
<br />
// Johan Askefalk<br />
<br />
<br />
-----<br />
=== Dennis K ===<br />
<br />
'''Grafikkort:'''<br />
<br />
Ett grafikkort, även kallad ett bildskärmskort, skärm adapter och grafikadapter, är ett expansionskort vars grafikprocessor beräknar fram digitala "kartor" av vad som ska visas på skärmen. De flesta grafikkort erbjuder olika funktioner såsom accelererad rendering av 3D-scener och 2D grafik, TV-utgång eller möjligheten att ansluta flera bildskärmar (multi-monitor). I moderna datorer är grafikkortet i form av ett instickskort som ansluts i ett slot. Om man ska förklara hur ett grafikkort fungerar för någon som inte vet så kan man säga att en liten bit information skickas till grafikkortet från cpun och i den står det vad som ska visas på skärmen. Informationen skickas i elektriska pulser, där tex det här skickas, på/av=1/0. Grafikkortet läser informationen och vidarebefodrar de elektriska signalerna och hämtar den extra informationen som behövs till flera (1/0) som skickas ut till utgången som blir något en skärm kan läsa av och då vet den att den ska tända den pixeln, släcka den röda pixel, gröna osv.<br />
<br />
'''Crossfire:'''<br />
<br />
Crossfire kallas den teknik som gör det möjligt att sammankoppla två grafikkort så att dom delar på arbetsbördan, detta ger en stor fördel i bland annat datorspel.<br />
<br />
=== Ljudkortet ===<br />
[[File:Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB.jpg|thumb|Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB]]<br />
<br />
Frank Salazar Diaz<br />
<br />
'''Geylan'''<br />
<br />
Ljudkortet är en komponent i datorn som spelar upp och spelar in ljud. Ljudkortet brukar oftas vara kopplat till Moderkortet och det är så ganska ofta på de moderna datorerna, fast det finns folk som använder ett instickskort för att de presterar bättre och man får en högre kvalite på ljudet. Signalerna/bruset som kommer från instickskortet är bättre isolerade och det betyder att bruset som uppstår när man använder ett ljudkort som är kopplat till moderkortet inte uppstår lika mycket och ljudet blir klarare. Instickskortet kan byta mellan olika samplingsfreksvenser, t.ex. 44.1/48/96 kHz, och på ljudkortet som är kopplat i moderkortet så brukar man oftast bara kunna använda 44.1 kHz. <br />
<br />
De första ljudkorten till PC började användas i början av 1990-talet och då hade de bara MIDI-funktion som kunde kommunicera med datorer och instrument som t.ex. keyboards och trummaskiner. MIDI står för Musical Instrument Digital Interface och på svenska så är det ett seriellt elektroniskt gränssnit ämnat för musikbruk. Och senare på början av 1990-talet så började man även och använda 8 bitars digitalt ljud som var bättre än MIDI. Det första ljudkortet tillverkades i 80-talet och det hette Creative’s Soundblaster-kort och det var de första ljudkortet till PC.<br />
<br />
<br />
Det första ljudkortet till PC kom i början av 1990-talet och då hade de i första fallen endast MIDI- funktion och senare så hade den även 8 bitars digitalt Ljud. <br />
en utav de första ljudkorten som kom ut till PC var Creative’s Sound blaster. Som började tillverka i slutet av 80-talet <br />
<br />
Sound Blaster är ett av många varumärken på en serie ljudkort skapat av det Singapore-baserade företag Creative Labs. <br />
AdLib var ett populärt MIDI-ljudkort tillverkat av det kanadensiska företaget AdLib, inc. Mellan 1987 och 1992. ( Ad lib är en förkortning av latinets ’ad libitum’) <br />
<br />
Det fanns också extern ljudkort som var till de allra första hemdatorerna. några märken var Sinclair, Commodore, BBC, Amstrad, Spectravideo m.m. dessa ljudkort innehöll ofta en tre-kanals ljudkrets, vissa ljudkort hade stöd för MIDI som då var mycket nytt. Priset på ett ljudkort med märket Creative Sound Blaster kan kosta mellan 540-900kr<br />
<br />
'''''Källor'''''<br />
<br />
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Creative_SB_X-Fi_Fatal1ty-AB.jpg<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Midi<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljudkort<br />
<br />
<br />
<br />
=== Vattenkylning===<br />
Victor Heinonen</div>Mirohttps://wikiskola.se/index.php?title=Miros_sandl%C3%A5da&diff=18546Miros sandlåda2012-10-03T11:01:42Z<p>Miro: /* Vad? */</p>
<hr />
<div>== Vad? ==<br />
{{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer? Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område. <br />
<br />
Du behöver bli medlem och logga in på Wikiskola för att kunna skriva här. <br />
<br />
'''Vi vill att du:'''<br />
* Förklarar vad förkortningen står för.<br />
* Översätter engelska uttryck till svenska<br />
* Anger ungefärligt pris<br />
* Förklarar hur den fungerar<br />
* Länk till en film eller inbäddad film.<br />
* Källor/länkar<br />
<br />
Skriv ditt namn under den rubrik där du kan bidra. Eller lägg till en egen rubrik.<br />
<br />
Du publicerar din text genom att lägga in på denna sida. <br />
}}<br />
<br />
<br /><br />
<br /><br />
<big><big><big><big><big>Viktigaste datordelarna</big></big></big></big><br />
</big><br />
<br /><br />
<br /><br />
=== Kraftaggregat (PSU) ===<br />
[[File:ATX-Netzteil.jpg|thumb|ATX-Netzteil. Klicka på bilden för mer info.]]<br />
Nätaggregatet eller PSU som står för "Power Supply Unit" ser till att datorn ens startar. PSU:ns uppgift är att konvertera vägguttagets 230V till lägre spänningar så som 12V, 5V och 3.3V då datorns andra komponenter inte skulle klara av den höga spänningen. Man kan se PSU:n lite som ett hjärta som "pumpar" ut ström till datorns alla komponenter.<br />
<br />
'''Strömkablar'''<br />
<br />
Genom tiderna har många kablar tagits fram och och skrotats men dessa är några av de vanligaste och mest betydande.<br />
<br />
<br />
:* 20/24 pin power connector - moderkortet<br />
:*SATA-Power connector - optiska enheter & HDD<br />
:*4-pin connector - äldre optiska enheter & äldre HDD:er<br />
:*2x2-pin connector - CPU<br />
:*PCie-Power connector - GPU<br />
<br />
<br />
Issa, Bomler<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Moderkort ===<br />
<br />
====Kasper Winberg ====<br />
[[Fil:Moderkort PCH.gif|thumb|400px|Schematisk bild på två av de vanligaste moderkorten]]<br />
Moderkort är det svenska ordet för Motherboard och är ingen direkt förkortning så som USB (som står för universal serial bus). Det engelska namnet och även det ursprungliga namnet är Motherboard just för att det är grunden till en dator, utan moderkortet - ingen fungerande dator. Moderkortet sitter i chassit som alla andra komponenter och är "basen" till alla komponenter. <br />
<br />
Priset på ett moderkort kan variera grovt beroende på vad du ska använda det till, om du ska ha det i en vanlig arbetsdator utan några speciella tillägg kan du komma undan med en 1000kr ungefär, men om du ska ha ett moderkort till tex en speldator så kan det kosta mycket mer beroende på vad för processor du har för den måste passa in i ditt moderkort, och hur många PCIe uttag du behöver. Men ett moderkort kan kosta runt 1000-5000kr. <br />
Standardpriset brukar ligga runt 1500kr.<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
Här nedan ser du en översikt på ett modernt moderkort och några av de viktigaste komponenterna på moderkortet<br />
<br /><br />
<br />
<br />
[[Fil:Modertkort_översikt_kasper.jpg|400px|left|Moderkort översikt]]<br />
1. Front panel (Se nedan)<br /><br />
2. PCI express x16 (Används till [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|grafikkort]], [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Ljudkortet|ljudkort]], nätverkskort)<br /><br />
3. PCI (Användes förr till allt som PCI-E har nu, används fortfarande till närverkskort / ljudkort)<br /><br />
4. PCI express x1 (Används till ljudkort, nätverkskort) <br /><br />
5. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|CPU]] sockel (processor sockel)<br /><br />
6. Plats för [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]] (arbetsminnet)<br /><br />
7. Strömförsörjning till moderkort<br /><br />
8. SATA uttag 6GB/s ([[Uppgift_Beskriv_en_datordel#SSD|SSD hårddisk]])/[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Joachim_A|(SATA hårddisk)]] <br /><br />
9. SATA 3GB/s <br /><br />
10. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#USB|USB]] uttag <br /><br />
11.[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#CMOS|CMOS]] Batteri<br />
<br />
[[Fil:Front_panel_moderkort.jpg|300px|left|Moderkortets front panel]]<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
1. VGA (uttag för bildkabel)<br /><br />
2. USB portar<br /><br />
3. Ljud ingångar <br /><br />
4. Internet uttag<br />
<br />
<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br />
<br />
<br />
Källor: <br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild<br /><br />
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620<br /><br />
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf<br /><br />
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/<br /><br />
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320<br /><br />
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm<br /><br />
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html<br /><br />
Jag har gjort beskrivning på bilderna själv via Microsoft Paint & Seashore<br />
<br />
<br />
--[[Användare:KasperV|KasperV]] 25 september 2012 kl. 15.38 (UTC)<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
==== Max Allerborg ====<br />
<br />
Moderkortet, det är ungefär som en människas hjärta. Nu undrar ni säkert hur ett moderkort kan vara som ett hjärta och det tänkte jag berätta för er. Det är så att alla komponenter som finns i datorn är kopplade till moderkortet på ett eller annat sätt. De flesta strömkällorna är kopplade direkt till moderkortet som i sin tur skickar vidare strömmen till komponenterna listade nedan.<br />
<br /><br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|Grafikkort]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|Processor]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Fl.C3.A4kt|Fläkt]]<br />
<br />
Det finns även en del komponenter som inte får ström av moderkortet och dom komponenterna kan ni se i listan nedan<br />
[[Fil:ASRock N68C-S UCC Rev 1.03.jpg|400px|thumb|Micro-ATX med AMD socket FM1]]<br />
<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#H.C3.A5rddisk|Hårddisk]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#ROM|CD/DVD Läsare]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Kraftaggregat_.28PSU.29|Nätaggregat]]<br />
<br />
<br /><br />
För inte så länge sedan så hade moderkorten tre stycken olika chip men med teknikens utveckling så har man kommit på en annan lösning med endast två chip. Den nya två chips lösningen ska även fungera mycket snabbare och bättre än föregående alternativet. De två chipen som finns nu heter CPU (Central Processing Unit) samt PCH (Platform Controller Hub). Som jag sade tidigare så är nästan alla komponenter i datorn kopplade till moderkortet eller mer specifikt i de två chipsen. Till CPU:n kopplas externgrafik via PCIe, Interngrafik via CPU enheten och RAM-Minnen. Alltså så kan vi dra slutsaten att CPU:n kontrollerar utdataenheter. Till PCH:n som är den andra styrbryggan kopplas USB (Universial Serial Bus), Nätverk, Serial-ATA och en PCIe x1 för exempelvis ett externtljudkort. Då kan vi dra slutsatsen att PCH:n kontrollerar indataenheter. Det är alltså moderkortet som sammansvetsar alla komponenter och PCH:n och CPU:n som ser till att alla komponenterna kan samarbeta.<br />
<br />
<br /><br />
===== [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#BIOS_2|BIOS]] =====<br />
(Basic Input/Output System) är den delen utav moderkortet som ser till att allting som ska startas startar och det sker med hjälp av en typ av mjukvara som ett operativsystem. Du kan även göra en rad olika inställningar via BIOS.<br />
<br />
<br /><br />
===== CMOS =====<br />
(Complementary Metal-Oxide Semiconductor) är ett litet minne som håller koll och lagrar info om BIOS systemet. den info som lagras är mestadels inställningar som sköts via BIOS systemet. CMOS håller även koll på saker som hårddiskarnas status och klockfrekvens på processorn.<br /><br />
<br /><br />
<br />
Moderkort Källor:<br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild<br /><br />
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620<br /><br />
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf<br /><br />
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/<br /><br />
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320<br /><br />
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm<br /><br />
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html<br />
<br />
--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] 24 september 2012 kl. 12.14 (UTC)<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Fläkt ===<br />
<br />
'''Malin:'''<br /><br />
När en dator är i arbete, genererar komponenterna i datorn värmeenergi. Dock så är många delar i en dator väldigt känsliga mot värme. Därför är det viktigt att ha någon sorts kylning till datorn, så att luften i datorn förblir kall. Dels så att datorn inte överhettas, men även för att datorer jobbar bättre om den är kall. Den vanligaste kylningstekninken till en modern dator är datorfläkten. Datorfläkten har till uppgift att fläkta bort den varma luften inuti datorn och ersätta den med kall luft utifrån. Det finns oftast fler än en fläkt till en dator eftersom en fläkt inte är stark nog att kyla hela datorn. Det vanligaste är att det finns fläktar vid t.ex. nätagregatet, grafikkortet, processorn, CPU:n och vid Chassit. Dessa fläktar finns offtast redan från början, men att om man vill utsätta sin dator för tyngre program och mer jobb (t.ex. spel eller andra stora program), kan användaren sätta till extra fläktar. Det finns även olika bra fläktar som har bra styrka och snabbhet. Man mäter fläktars kraft i RPM (Rotations Per Minute). Desto mer RPM en fläkt har, desto bättre är den.<br />
--[[Användare:MalinHagland|MalinHagland]] 24 september 2012 kl. 12.07 (UTC)<br />
<br />
[[File:80mm computer fans with fan guards and connectors.png|thumb|80mm computer fans with fan guards and connectors]]<br />
<br />
'''Miro:'''<br />
<br />
Varje dators komponenter alstrar värme vid användning. Man måste därför ha något som kyler ner komponenterna för att de inte ska överhettas och smälta eller skadas. Meningen med datorfläktar är att de ska skicka ut värmen ur chassit. Många av delarna i en dator, som t.ex. hårddiskar och nätaggregat, behöver inte en fläkt, utan bara ett gott luftflöde genom chassit. Detta innebär att fläktarna ofta placeras nära värmegenererande komponenter, som grafikkort och processorer. <br />
Att kyla datorer med hjälp av fläktar är inte det enda alternativet i dagens läge. Personer som använder sina datorer till krävande arbeten måste iblanda ha bättre och mer effektiv kylning än dessa kan erbjuda. Vattenkylning är ett av dessa alternativ och går ut på att man leder kallt vatten till vattenblock som sitter monterade på datorkomponenterna. Detta sätt att kyla på är mycket mer effektivt. Samtidigt så är det mer riskabelt då datorn kan förstöras om en ledning går sönder och vatten sipprar ut i systemet.<br />
<br />
Priset på datorfläktar varierar väldigt mycket. Enkla och små fläktar kan kosta mindre än 100 kr medan vattenkylning kan kosta uppemot och långt över tusen kronor.<br />
<br />
Här är en video på en dator som använder sig av vattenkylning: http://www.youtube.com/watch?v=LRi3goene5k. Jag hittade också en video där man använder sig av flytande kväve för att kyla ner datorn. Detta tillvägagångssätt är inget att rekommendera då de drar ner temperaturen i datorn till -80 grader. <br />
<br />
Här är videon: http://www.youtube.com/watch?v=QmSBaizEqkk&feature=related. En vanlig datorfläkt, som den på bilden, hittade jag ingen video på då den är så lätt att förstå. Det är helt enkelt en fläkt som snurrar inuti datorn för att få ut varm luft.<br />
--[[Användare:Miro|Miro]] 24 september 2012 kl. 12.06 (UTC)<br />
<br />
<br />
'''Källor:'''<br />
http://h10025.www1.hp.com/ewfrf/wc/document?docname=c01993131&lc=sv&cc=se&dlc=sv<br />
<br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar<br />
=== grafikkort ===<br />
--[[Användare:Jesperdeli|Jesperdeli]] 24 september 2012 kl. 12.36 (UTC)<br />
<br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Datormus ===<br />
[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg|miniatyr|200px|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]<br />
<br />
Jack<br />
<br />
Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X & ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X & Y-planet.<br />
<br />
Men just nu används laserdioder undertill som sänder ut en stråle. Strålen reflekteras till underlaget, och tas imot till musens mottagare. Förflyttningen registreras genom att musen rör på sig åt olika håll, då de reflekterande strålarna ändras<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== RAM ===<br />
<br />
Alfonso<br />
<br />
=== Ethernet ===<br />
<br />
August Carlsson<br />
<br />
Ethernet är en samling standardiserade sätt för kommunikation mellan datorenheter via höghastighets kablar. Ethernet är skapades år 1976 av Xerox Corporation. Ethernet standardiserades av IEEE, eller Institute of Electrical and Electronics <br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Ljudkort™=== <br />
<br />
Tim Rey<br />
<br />
Ett ljudkort är dator komponenten som låter dig spela upp och spela in ljud.<br />
Ljudkortet är oftast installerat på moderkortet men kan också vara instickskort. De som söker det bästa i sin dator använder instickskort då det är bättre isolerat mot bruset som kommer från moderkortet. men har även fler in- utgångar och digitala in- ut gångar.<br />
<br />
De flesta ljudkort använder en "digital-to-analog converter", eller "DAC", vilket konverterar digitalt genererad data till analogt format. Dens output är kopplad till en förstärkare, eller hörlurar, vilket gör att vi kan höra ljudet från datorn. <br />
Ett ljudkort kan ha många kopplingar, ibland är de för många eller för stora kopplingar, då installerar man ett externt kort där man länkar kopplingarna. Beroende på hur många kopplingar man använder räcker kanske inte ett kort, då använder man en breakbox som man kopplar till datorn. <br />
<br />
En viktig del av ljudkortet är polyfoni, vilket är förmågan framkalla olika självständiga röster och ljud samtidigt. Ju fler kanaler ljudkortet har, det vill säga hur många utgångar, och kvalitet på dem desto bättre ljud separering. Polyfoni är viktigt då om man inte har<br />
<br />
<br />
<br />
=== ROM ===<br />
'''ROM''' eller Read-only Memory betyder med en grov översättning ”endast läsbart minne”. ROM-minnet i datorn är väldigt viktigt för att datorn ska kunna fungera. Detta beror på att all programvara som är avsedd för att styra hårdvaran i datorn finns på ROM-minnet. På grund av denna funktion kan man inte redigera informationen på ROM-minnet och därav namnet.<br />
<br />
'''PROM''', '''EPROM''' och '''EEPROM'''<br />
<br />
PROM eller ''programmerbart'' ROM är en vidareutveckling av ROM. PROM tillåter en att redigera koderna på minnet en gång. Men för att kunna redigera informationen på minnet så måste man ha en speciell skrivutrustning som är väldigt svår att få tag på. Sedan utvecklades EPROM och EEPROM. EPROM som står för ''erasable'' PROM kan man redigera med hjälp av ultraviolett strålning och EEPROM kan man redigera med hjälp av elektronsik utrustning.<br />
<br />
'''Flashminnen'''<br />
<br />
Flashminnen som har dubbelt så många transistorer per minnescell. Däremot har EEPROM en fördel som gör att man kan radera små block i taget. I små EEPROM-kretsar kan man radera och programmera 8 bitar i taget, medan flashminnets blockstorlek är på 524 288 bitar. EEPROMs minnescell är större än flashminnet, vilket innebär en högra produktionskostnad. <br />
<br />
Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Read-only_memory<br />
<br />
'''''Signera artikeln med ditt namn'''''<br />
<br />
=== Hårddisk ===<br />
Sigurd<br />
<br />
==== Joachim A ====<br />
Hårddisk<br />
<br />
Den största delen av en hårddisk består av flera magnetiska skivor som är roterande och ligger på varandra. På varje sida av skivan sitter det skrivhuvuden som läser från eller skriver till skivan. <br />
<br />
Tre saker som är bra att känna till på en hårddisk är cylinder, huvud och sektor. <br />
På hårdisken finns det flera spår. När skrivhuvudet har letat sig fram till rätt spår kan den stå stilla där och läsa eller skriva data, under tiden skivan roterar under.<br />
<br />
En hårdisk kan bestå av flera skivor. Cylindern är det spår som ligger på samma ställe på varje skiva. Har man fyra skivor så kan tex spåret näst längs ut på alla skivor. tillsammans utgöra en cylinder. <br />
<br />
När hårddisken (skivorna)delats upp i flera små delar. så bildar den minsta delen sektorn. sektorn är oftast 512 B stor,. Eftersom en sektor inte rymmer så mycket lägger man i hop dom till ett större utrymme, ett större kluster.<br />
<br />
För att hårdisken ska kunna hitta en bestämd sektor behöver den först få reda på vilken cylinder datan ligger på för att kunna bestämma vilken placering skrivhuvudet ska ha. Hårddisken består av flera skrivhuvuden och måste först veta vilket skrivhuvud som ska användas och i vilken sektor datan ligger i. Vid läsning eller skrivning ställer rätt skrivhuvud in sig automatiskt och väntar sen på att den rätta sektorn har snurrat fram. <br />
<br />
Tekniken som jag beskrivit kallas egentligen CHS-adressering (cylinder, head, sector) men den är föråldrad. Datorn beskriver nu för tiden inte dessa punkter var för sig. Det är samma grundprincip men blocken numreras nu efter den ordning de ligger i. Den nya tekniken kallas LBA (Logical Block Addressing). första sektorn har nummer 0, nästa nummer 1 och så vidare. <br />
<br />
normal priset på en hårdisk på 1TB ligger på 650kr <br />
<br />
<br />
--[[Användare:JoachimAllerborg|JoachimAllerborg]] 26 september 2012 kl. 19.46 (UTC)<br />
<br />
=== Chassi ===<br />
niclas william Fredrik<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
=== Ett litet skämt ===<br />
<br />
Några norska skämt på temat datorterminologi: [[Norska löshundskommitén]]<br />
<br />
=== Flashminne ===<br />
Johnny Olsson<br />
<br />
=== SSD ===<br />
SSD står för Solid State Drive som kan översättas till halvledar disk på svenska. En SSD har inga snurande skivor som en vanlig hårddisk har utan baseras på minnskretsar istället. <br />
<br />
<br />
SSD ansluts oftast med SATA eller pci-e. En SSD som ansluts via pci-e är oftast snabbare men också mycket dyrare. SATA diskarna brukar ha läshastigheter runt 500MB/s och 500MB/s (2012) och pci-e diskarna runt 1500 MB/s läshastigheter och skrivhasigher runt 1200MB/s vilket kan jämföras med en vanlig traditionell hårdisk som kan läsa i ca 100MB/s och skriver i ca 100MB/s. Pci-e diskarna riktar sig mer mot företagsanvändning och I servrar där den extra hastigheten behövs medans SATA diskarna riktar sig mer mot persondatorer med krav på prestanda. <br />
<br />
<br />
En SSD är helt ljudlös och är okänslig mot stötar och vibrationer detta beror på att den inte har några rörliga delar. En SSD's livstid påverkas av antalet skrivningar så om disken får skriva mycket så kortas livstiden mycket.<br />
<br />
<br />
Eftersom tekniken är relativt ny så är priset förtfarande högt, ca 800 kr för 120Gb för en disk med SATA och för en 120Gb disk som ansluts via pci-e kostar ca 1800 kr.<br />
<br />
{{#ev:youtube|pEsJzrww_dA|250|right}}<br />
<br />
[[Fil:E-disk_2-5_scsi.jpg]]<br />
<br />
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Solid_state_drive#F.C3.B6rdelar Wikipedia.org]<br />
<br />
[http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/introduktion-till-datorn Kjell.com]<br />
<br />
--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] 27 september 2012 kl. 21.16 (UTC)<br />
<br />
=== USB ===<br />
Versioner:<br />
<br />
USB 1.0:<br />
Den första versionen av USB och lanserades 1996. Då pratade man om Low Speed som var upp till 1,5 Megabit/sek<br />
<br />
USB 1.1:<br />
Behovet av högre överföringshastighet var påtagligt och redan två år senare, 1998, så kom en mindre uppdatering av specifikationen för USB. Nu kunde man överföra med Full Speed, 12 megabit/sek<br />
<br />
USB 2.0:<br />
Jakten på högre gjorde att år 2000 kom nästa version. Hastigheten hade nu ökat till Hi-Speed, upp till 480 megabit/ sekund. I och med version 2.0 så konkurrerade den nya versionen på allvar med Firewire. USB 2.0 standarden var även bakåt kompatibel med den tidigare standarden USB 1.1.<br />
<br />
USB 3.0 :<br />
I och med att USB nu hade blivit en standard på både Mac och Windows så utvecklades USB standarden och år 2008 så blev USB version 3.0 en standard. Nu kunde man komma upp i hastigheter på hela 5 gigabits, Superspeed. En stor fördel men 3.0 var att nu kunde kommunikationen gå i båda riktningarna samtidigt. Detta eftersom man utnyttjar 5 extra ledare i kabeln. En annan stor och viktig fördel var att nu kunde man få ut mer ström från varje USB-uttag vilket gjorde att tillverkarna fick möjlighet att tillverka nya tillbehör där man inte behövde skicka med externa nätdelar. <br />
<br />
När det gäller priser så varierar priserna väldigt kraftigt beroende på kvalité och funktioner. En del USB minnen är gjorda för att tåla extrema förhållanden och sen finns det även USB minnen med inbyggda fingeravtrycksläsare och olika krypteringar. Ett standard 4GBs minne kan man få från 30 kr och uppåt medan ett 256GBs minne kostar från ca 3000 kr och uppåt.<br />
<br />
Källor: <br />
:http://sv.wikipedia.org/wiki/Universal_Serial_Bus<br />
:http://www.usb.org/home<br />
:http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=168<br />
<br />
/My Schenkmanis<br />
<br />
==== USB ====<br />
En usb överför ”data” som består utav den fil man, kopierar/ klipper ut, in till datorn med hjälp utav flera virtuella portar vid namn ”Endpoints”. Nästan alla enheter använder sig utav flera sådana ”Endpoints”, ca upp till 32st av olika typer, där var och en utav dem identifieras med ett nummer samt den riktning som data flödet (filerna) ska till i datorn. Under den tiden du kopierar/ klipper ut din fil till datorn så hanterar den all information tillsammans med ett gäng andra detaljer. <br />
<br />
[[Fil:Skärmavbild_2012-09-26_kl._1.38.39_PM.png|200|]]<br />
<br />
Endpoint: är inbyggda i självaste usb:n när de blir tillverkade i fabrikerna, så dem finns permanent på självaste USB produkten. <br />
[[Fil:Screenshot_2012-09-26-12-53-32.png|thumb|De guldiga sträcken på denna usb-minne är endpoints]]<br />
// Mattias Norberg<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== firewire ===<br />
--[[Användare:Rove|Rove]] 24 september 2012 kl. 12.31 (UTC)<br />
[[Fil:Firewire.jpeg|thumb|left]] {{#ev:youtube|xP5aLoRozt8|250|right}}<br />
firewire är apples namn på produkten IEEE 1394 som är en högkommunikationskoppling till och från datorutrustning som till exemple överföring mellan en digital kamra eller liknande. Tekniken utvecklades under ledning av Apple tillsammans med bland andra Texas Instruments, IBM och Sony. IEEE 1394 är ett tekniskt bättre alternativ till USB, men har blivit mindre utbrett eftersom hårdvarukostnaden är högre.<br />
<br />
The IEEE 1394 interface, developed in the late 1980s and early 1990s by Apple as FireWire, is a serial bus interface standard for high-speed communications and isochronous real-time data transfer. The 1394 interface is comparable with USB and often those two technologies are considered together, though USB has more market share.[1] Apple first included FireWire in some of its 1999 models, and most Apple computers since the year 2000 have included FireWire ports, though, as of 2012, nothing beyond the 800 version (IEEE-1394b).[2] The interface is also known by the brand i.LINK (Sony), and Lynx (Texas Instruments). IEEE 1394 replaced parallel SCSI in many applications, because of lower implementation costs and a simplified, more adaptable cabling system. The 1394 standard also defines a backplane interface, though this is not as widely used.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Grafikkort ===<br />
<br />
Johan Askefalk<br />
<br />
[[File:ATI Radeon HD 4770 Graphics Card-oblique view.jpg|thumb|ATI Radeon HD 4770]]<br />
Grafikkort används i nästan alla datorer. De finns snabba energi-slukande Grafikkort och snåla tysta energisnåla Grafikkort.<br />
Snabba Grafikkort används främst i Spel datorer, och bild/film redigerings datorer, Dvs alla som jobbar med media och behöver<br />
ett snabbt Grafikkort. För att det ska gå snabbare och "Smoothare". <br />
<br />
Alla Grafikkort har ett "Grafikminne" det fungerar ungefär som ett RAM minne. Speldatorer behöver mycket minne dvs över 1 GB. Men de snabbaste brukar kunna ha över 4GB!<br />
Men alla Grafikkort behöver inte gigantiska "Grafikminnen", om man till exempel arbetar med att skriva böcker eller långa texter så är det bättre att köpa ett tyst och mer energisnålt Grafikkort.<br />
Och satsa mera på en bra CPU, en snabb SSD och mycket RAM.<br />
<br />
Med en ny teknik kallad "Cuda" skapas av Nvidia. Med denna teknik kan GPU:ns super snabba minne användas som "huvudminne" när man redigerar bilder och liknande, Med denna teknik kan man arbeta otroligt mycket snabbare. Tekniken fungerar så att deras grafikkort ger kraft av sina super snabba processorer och med detta får man en extrem powerboost. <br />
<br />
==== Crossfire ====<br />
:<br />
Crossfire är en teknik som gör att man kan koppla 2 Grafikkort tillsammans, och med detta ge starkare prestanda. Det går dock bara att koppla 2 Gafikkort via Crossfire om de 2 första nummerna på modellen är detsamma. Till exempel: Man kan koppla 1: Radeon HD 5770 och en 5790, Men inte 1: 7970 och 1: 7870. För att detta ska fungerar måste man dock ha ett moderkort som stödjer Crossfire X. <br />
Om man bestämmer sig för att köra Crossfire så är det bra att tänka på att det används väldigt mycket energi, och det blir väldigt varm. Därför kan det vara bra att köpa någon extra fläkt eller kanske en vattenskylningssystem. Dessutom kan det vara bra att kolla så att de Grafikkort du ska använda Crossfire med arbetar bra tillsammans, Eftersom att även om de två första siffrorna är det samma. Kan de kanske finnas buggar om de kör tillsammans. De kan vara i form av bluescreens eller Glitter på skärmen. Du kan kolla detta genom att till exempel läsa på forum eller helt enkelt google det. Forum jag rekommenderar Sweclockers.se.<br />
<br />
[[File:Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire.jpg|thumb|Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire]]<br />
<br />
Som jag sa tidigare så blir Grafikkorten oftast mycket varmare när de kör i Crossfire. Det är viktigt att det inte blir för varmt eftersom att då kan Moderkortet/ grafikkortet smälta. Mitt personliga tips är att varje gång du köpt ett eller flera Grafikkort kolla värmen på dem när de "Idlar" samt kör i "100%". Detta kan du simpelt göra med ett program som heter: FurMark: VGA test. Programmet fungerar så att den öppnar ett fönster som har väldigt höga Grafikinställningar. Och grafikkortet tvingas använda allt den har för att kunna visa filmen i så hög grafik som möjligt. När programmet startats kommer den köra i 15 minuter på din skärms upplösning, eller någon annan virtuell upplösning om du så vill. Under dessa 15 minuter kommer grafikkortet jobba på 100% och fläktarna kommer att automatiskt öka för att hålla grafikkortet kallt. Ditt Grafikkort får inte bli för varmt, dvs runt 85-99 grader då kan det börja smälta, Så håll koll på det under hela testet. Om du märker att det börjar bli för varmt borde du kanske sänka upplösningen lite, men om du inte ändrat den från din skärms upplösning, måste du kanske införskaffa en eller två extra fläktar / ett nytt kallare chassi. Du kan också byta Grafikkortets standard fläkt då de brukar vara ganska dåliga. <br />
<br />
När testet är klart och inget har gått fel så vet du hur dina varma ditt/dina Grafikkort blir på 100%. Om de inte blivit för varma så är det optimalt, om de inte är över 50/60 grader så kan du fundera på att överklocka grafikkortet något (överklocka = trimma). Jag själv ligger hemma på stabila 50-55 grader på 100%, jag har nu överklockat dem med ca: 30% och de ligger nu på ca 75-80 grader på 100% användning.<br />
<br />
'''OBS:''' glöm inte att kolla att Grafikkorten/kortet inte blir för varmt efter överklockningen, om de/den blir de kan du sänka överklockningen något, annars kan du öka den lite eller helt enkelt låta den vara som den är för tillfället.<br />
<br />
'''Grafikkorts överklockning ligger på OS:et dvs om du installerar om ditt Windos kommer din överklockings inställning försvinna. CPU överklockning ligger dock på BIOS dvs att den kommer vara kvar.'''<br />
<br />
Lycka till och hoppades att detta hjälpte dig :)<br />
<br />
// Johan Askefalk<br />
<br />
<br />
-----<br />
=== Dennis K ===<br />
<br />
'''Grafikkort:'''<br />
<br />
Ett grafikkort, även kallad ett bildskärmskort, skärm adapter och grafikadapter, är ett expansionskort vars grafikprocessor beräknar fram digitala "kartor" av vad som ska visas på skärmen. De flesta grafikkort erbjuder olika funktioner såsom accelererad rendering av 3D-scener och 2D grafik, TV-utgång eller möjligheten att ansluta flera bildskärmar (multi-monitor). I moderna datorer är grafikkortet i form av ett instickskort som ansluts i ett slot. Om man ska förklara hur ett grafikkort fungerar för någon som inte vet så kan man säga att en liten bit information skickas till grafikkortet från cpun och i den står det vad som ska visas på skärmen. Informationen skickas i elektriska pulser, där tex det här skickas, på/av=1/0. Grafikkortet läser informationen och vidarebefodrar de elektriska signalerna och hämtar den extra informationen som behövs till flera (1/0) som skickas ut till utgången som blir något en skärm kan läsa av och då vet den att den ska tända den pixeln, släcka den röda pixel, gröna osv.<br />
<br />
'''Crossfire:'''<br />
<br />
Crossfire kallas den teknik som gör det möjligt att sammankoppla två grafikkort så att dom delar på arbetsbördan, detta ger en stor fördel i bland annat datorspel.<br />
<br />
=== Ljudkortet ===<br />
[[File:Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB.jpg|thumb|Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB]]<br />
<br />
Frank Salazar Diaz<br />
<br />
'''Geylan'''<br />
<br />
Ljudkortet är en komponent i datorn som spelar upp och spelar in ljud. Ljudkortet brukar oftas vara kopplat till Moderkortet och det är så ganska ofta på de moderna datorerna, fast det finns folk som använder ett instickskort för att de presterar bättre och man får en högre kvalite på ljudet. Signalerna/bruset som kommer från instickskortet är bättre isolerade och det betyder att bruset som uppstår när man använder ett ljudkort som är kopplat till moderkortet inte uppstår lika mycket och ljudet blir klarare. Instickskortet kan byta mellan olika samplingsfreksvenser, t.ex. 44.1/48/96 kHz, och på ljudkortet som är kopplat i moderkortet så brukar man oftast bara kunna använda 44.1 kHz. <br />
<br />
De första ljudkorten till PC började användas i början av 1990-talet och då hade de bara MIDI-funktion som kunde kommunicera med datorer och instrument som t.ex. keyboards och trummaskiner. MIDI står för Musical Instrument Digital Interface och på svenska så är det ett seriellt elektroniskt gränssnit ämnat för musikbruk. Och senare på början av 1990-talet så började man även och använda 8 bitars digitalt ljud som var bättre än MIDI. Det första ljudkortet tillverkades i 80-talet och det hette Creative’s Soundblaster-kort och det var de första ljudkortet till PC.<br />
<br />
<br />
Det första ljudkortet till PC kom i början av 1990-talet och då hade de i första fallen endast MIDI- funktion och senare så hade den även 8 bitars digitalt Ljud. <br />
en utav de första ljudkorten som kom ut till PC var Creative’s Sound blaster. Som började tillverka i slutet av 80-talet <br />
<br />
Sound Blaster är ett av många varumärken på en serie ljudkort skapat av det Singapore-baserade företag Creative Labs. <br />
AdLib var ett populärt MIDI-ljudkort tillverkat av det kanadensiska företaget AdLib, inc. Mellan 1987 och 1992. ( Ad lib är en förkortning av latinets ’ad libitum’) <br />
<br />
Det fanns också extern ljudkort som var till de allra första hemdatorerna. några märken var Sinclair, Commodore, BBC, Amstrad, Spectravideo m.m. dessa ljudkort innehöll ofta en tre-kanals ljudkrets, vissa ljudkort hade stöd för MIDI som då var mycket nytt. Priset på ett ljudkort med märket Creative Sound Blaster kan kosta mellan 540-900kr<br />
<br />
'''''Källor'''''<br />
<br />
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Creative_SB_X-Fi_Fatal1ty-AB.jpg<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Midi<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljudkort<br />
<br />
=== Processor ===<br />
<br />
Alexander Mårtensson, Bastian Pedersen<br />
<br />
=== Vattenkylning===<br />
Victor Heinonen</div>Mirohttps://wikiskola.se/index.php?title=Diskussion:Uppgift_Beskriv_en_datordel&diff=18506Diskussion:Uppgift Beskriv en datordel2012-10-03T10:48:53Z<p>Miro: /* Bakovic Miro */</p>
<hr />
<div>__NOTOC__<br />
== Allerborg Max ==<br />
[[Max Sandlåda]]<br />
<br />
== Allerborg Stigberg Joachim == <br />
== Askefalk Johan ==<br />
[[Johans Sandlåda:]]<br />
<br />
== Bakovic Miro ==<br />
<br />
[[Miros_sandlåda|Miros Sandlåda]]<br />
<br />
== Bomler Patric ==<br />
<br />
[[PBomler Sandlåda]] (inget har ändrats ännu)<br />
<br />
== Carlsson August == <br />
== Chowdhury Issa ==<br />
[[Issas Sandlåda]]<br />
<br />
== Deli Jesper ==<br />
[[jespers sandlåda]]<br />
<br />
== Hagland Malin ==<br />
[[Malins Sandlåda]]<br />
<br />
== Hammarsten Jimmy ==<br />
[[jimmys sandlåda]]<br />
<br />
== Heinonen Victor == <br />
== Johansen-Öh Martin == <br />
== Karlsson Dennis == <br />
== Lehult Carlsson Love ==<br />
<br />
http://www.wikiskola.se/index.php?title=Love_sandl%C3%A5da<br />
<br />
== Ghafur Geylan ==<br />
<br />
[[Geylans Sandlåda]]<br />
<br />
== Nilsson Lindau Jakob ==<br />
[[Jakobs Sandlåda]]<br />
<br />
== Norberg Mattias ==<br />
[[Mattias Sandlåda]]<br />
<br />
== Näslund Jack ==<br />
<br />
[[Jacks Sandlåda]]<br />
<br />
== Olsson Johnny == <br />
== Rasinaho Cevallos Oscar Emilio ==<br />
[[Oscars sandlåda]]<br />
<br />
== Rey Landerfors Tim ==<br />
<br />
[[Tims_sandlåda]]<br />
<br />
== Rogan Grim ==<br />
[[Grims Sandlåda]]<br />
<br />
== Salazar Diaz Frank == <br />
[[Franks Sandlåda]]<br />
<br />
== Schenkmanis My ==<br />
<br />
[[Mys sandlåda]]<br />
<br />
== Vinberg Kasper == <br />
<br />
[[Kaspers sandlåda]]</div>Mirohttps://wikiskola.se/index.php?title=Diskussion:Uppgift_Beskriv_en_datordel&diff=18505Diskussion:Uppgift Beskriv en datordel2012-10-03T10:48:39Z<p>Miro: /* Bakovic Miro */</p>
<hr />
<div>__NOTOC__<br />
== Allerborg Max ==<br />
[[Max Sandlåda]]<br />
<br />
== Allerborg Stigberg Joachim == <br />
== Askefalk Johan ==<br />
[[Johans Sandlåda:]]<br />
<br />
== Bakovic Miro ==<br />
<br />
Miros_sandlåda[[Miros_sandlåda|Miros Sandlåda]]<br />
<br />
== Bomler Patric ==<br />
<br />
[[PBomler Sandlåda]] (inget har ändrats ännu)<br />
<br />
== Carlsson August == <br />
== Chowdhury Issa ==<br />
[[Issas Sandlåda]]<br />
<br />
== Deli Jesper ==<br />
[[jespers sandlåda]]<br />
<br />
== Hagland Malin ==<br />
[[Malins Sandlåda]]<br />
<br />
== Hammarsten Jimmy ==<br />
[[jimmys sandlåda]]<br />
<br />
== Heinonen Victor == <br />
== Johansen-Öh Martin == <br />
== Karlsson Dennis == <br />
== Lehult Carlsson Love ==<br />
<br />
http://www.wikiskola.se/index.php?title=Love_sandl%C3%A5da<br />
<br />
== Ghafur Geylan ==<br />
<br />
[[Geylans Sandlåda]]<br />
<br />
== Nilsson Lindau Jakob ==<br />
[[Jakobs Sandlåda]]<br />
<br />
== Norberg Mattias ==<br />
[[Mattias Sandlåda]]<br />
<br />
== Näslund Jack ==<br />
<br />
[[Jacks Sandlåda]]<br />
<br />
== Olsson Johnny == <br />
== Rasinaho Cevallos Oscar Emilio ==<br />
[[Oscars sandlåda]]<br />
<br />
== Rey Landerfors Tim ==<br />
<br />
[[Tims_sandlåda]]<br />
<br />
== Rogan Grim ==<br />
[[Grims Sandlåda]]<br />
<br />
== Salazar Diaz Frank == <br />
[[Franks Sandlåda]]<br />
<br />
== Schenkmanis My ==<br />
<br />
[[Mys sandlåda]]<br />
<br />
== Vinberg Kasper == <br />
<br />
[[Kaspers sandlåda]]</div>Mirohttps://wikiskola.se/index.php?title=Diskussion:Uppgift_Beskriv_en_datordel&diff=18504Diskussion:Uppgift Beskriv en datordel2012-10-03T10:47:36Z<p>Miro: /* Bakovic Miro */</p>
<hr />
<div>__NOTOC__<br />
== Allerborg Max ==<br />
[[Max Sandlåda]]<br />
<br />
== Allerborg Stigberg Joachim == <br />
== Askefalk Johan ==<br />
[[Johans Sandlåda:]]<br />
<br />
== Bakovic Miro ==<br />
<br />
[[Miros Sandlåda]]<br />
<br />
== Bomler Patric ==<br />
<br />
[[PBomler Sandlåda]] (inget har ändrats ännu)<br />
<br />
== Carlsson August == <br />
== Chowdhury Issa ==<br />
[[Issas Sandlåda]]<br />
<br />
== Deli Jesper ==<br />
[[jespers sandlåda]]<br />
<br />
== Hagland Malin ==<br />
[[Malins Sandlåda]]<br />
<br />
== Hammarsten Jimmy ==<br />
[[jimmys sandlåda]]<br />
<br />
== Heinonen Victor == <br />
== Johansen-Öh Martin == <br />
== Karlsson Dennis == <br />
== Lehult Carlsson Love ==<br />
<br />
http://www.wikiskola.se/index.php?title=Love_sandl%C3%A5da<br />
<br />
== Ghafur Geylan ==<br />
<br />
[[Geylans Sandlåda]]<br />
<br />
== Nilsson Lindau Jakob ==<br />
[[Jakobs Sandlåda]]<br />
<br />
== Norberg Mattias ==<br />
[[Mattias Sandlåda]]<br />
<br />
== Näslund Jack ==<br />
<br />
[[Jacks Sandlåda]]<br />
<br />
== Olsson Johnny == <br />
== Rasinaho Cevallos Oscar Emilio ==<br />
[[Oscars sandlåda]]<br />
<br />
== Rey Landerfors Tim ==<br />
<br />
[[Tims_sandlåda]]<br />
<br />
== Rogan Grim ==<br />
[[Grims Sandlåda]]<br />
<br />
== Salazar Diaz Frank == <br />
[[Franks Sandlåda]]<br />
<br />
== Schenkmanis My ==<br />
<br />
[[Mys sandlåda]]<br />
<br />
== Vinberg Kasper == <br />
<br />
[[Kaspers sandlåda]]</div>Mirohttps://wikiskola.se/index.php?title=Diskussion:Uppgift_Beskriv_en_datordel&diff=18503Diskussion:Uppgift Beskriv en datordel2012-10-03T10:46:31Z<p>Miro: /* Bakovic Miro */</p>
<hr />
<div>__NOTOC__<br />
== Allerborg Max ==<br />
[[Max Sandlåda]]<br />
<br />
== Allerborg Stigberg Joachim == <br />
== Askefalk Johan ==<br />
[[Johans Sandlåda:]]<br />
<br />
== Bakovic Miro ==<br />
<br />
[[Miros Sandlåda|http://wikiskola.se/index.php?title=Miros_sandl%C3%A5da]]<br />
<br />
== Bomler Patric ==<br />
<br />
[[PBomler Sandlåda]] (inget har ändrats ännu)<br />
<br />
== Carlsson August == <br />
== Chowdhury Issa ==<br />
[[Issas Sandlåda]]<br />
<br />
== Deli Jesper ==<br />
[[jespers sandlåda]]<br />
<br />
== Hagland Malin ==<br />
[[Malins Sandlåda]]<br />
<br />
== Hammarsten Jimmy ==<br />
[[jimmys sandlåda]]<br />
<br />
== Heinonen Victor == <br />
== Johansen-Öh Martin == <br />
== Karlsson Dennis == <br />
== Lehult Carlsson Love ==<br />
<br />
http://www.wikiskola.se/index.php?title=Love_sandl%C3%A5da<br />
<br />
== Ghafur Geylan ==<br />
<br />
[[Geylans Sandlåda]]<br />
<br />
== Nilsson Lindau Jakob ==<br />
[[Jakobs Sandlåda]]<br />
<br />
== Norberg Mattias ==<br />
[[Mattias Sandlåda]]<br />
<br />
== Näslund Jack ==<br />
<br />
[[Jacks Sandlåda]]<br />
<br />
== Olsson Johnny == <br />
== Rasinaho Cevallos Oscar Emilio ==<br />
[[Oscars sandlåda]]<br />
<br />
== Rey Landerfors Tim ==<br />
<br />
[[Tims_sandlåda]]<br />
<br />
== Rogan Grim ==<br />
[[Grims Sandlåda]]<br />
<br />
== Salazar Diaz Frank == <br />
[[Franks Sandlåda]]<br />
<br />
== Schenkmanis My ==<br />
<br />
[[Mys sandlåda]]<br />
<br />
== Vinberg Kasper == <br />
<br />
[[Kaspers sandlåda]]</div>Mirohttps://wikiskola.se/index.php?title=Miros_sandl%C3%A5da&diff=18254Miros sandlåda2012-10-01T12:44:42Z<p>Miro: </p>
<hr />
<div>== Vad? ==<br />
{{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer? Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område. <br />
<br />
Du behöver bli medlem och logga in på Wikiskola för att kunna skriva här. <br />
<br />
'''Vi vill att du:'''<br />
* Förklarar vad förkortningen står för.<br />
* Översätter engelska uttryck till svenska<br />
* Anger ungefärligt pris<br />
* Förklarar hur den fungerar<br />
* Länk till en film eller inbäddad film.<br />
* Källor/länkar<br />
<br />
Skriv ditt namn under den rubrik där du kan bidra. Eller lägg till en egen rubrik.<br />
<br />
Du publicerar din text genom att lägga in på denna sida.<br />
}}<br />
=== Kraftaggregat (PSU) ===<br />
[[File:ATX-Netzteil.jpg|thumb|ATX-Netzteil. Klicka på bilden för mer info.]]<br />
Nätaggregatet eller PSU som står för "Power Supply Unit" ser till att datorn ens startar. PSU:ns uppgift är att konvertera vägguttagets 230V till lägre spänningar så som 12V, 5V och 3.3V då datorns andra komponenter inte skulle klara av den höga spänningen. Man kan se PSU:n lite som ett hjärta som "pumpar" ut ström till datorns alla komponenter.<br />
<br />
'''Strömkablar'''<br />
<br />
Genom tiderna har många kablar tagits fram och och skrotats men dessa är några av de vanligaste och mest betydande.<br />
<br />
<br />
:* 20/24 pin power connector - moderkortet<br />
:*SATA-Power connector - optiska enheter & HDD<br />
:*4-pin connector - äldre optiska enheter & äldre HDD:er<br />
:*2x2-pin connector - CPU<br />
:*PCie-Power connector - GPU<br />
<br />
<br />
Issa, Bomler<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Moderkort ===<br />
<br />
====Kasper Winberg ====<br />
[[Fil:Moderkort PCH.gif|thumb|400px|Schematisk bild på två av de vanligaste moderkorten]]<br />
Moderkort är det svenska ordet för Motherboard och är ingen direkt förkortning så som USB (som står för universal serial bus). Det engelska namnet och även det ursprungliga namnet är Motherboard just för att det är grunden till en dator, utan moderkortet - ingen fungerande dator. Moderkortet sitter i chassit som alla andra komponenter och är "basen" till alla komponenter. <br />
<br />
Priset på ett moderkort kan variera grovt beroende på vad du ska använda det till, om du ska ha det i en vanlig arbetsdator utan några speciella tillägg kan du komma undan med en 1000kr ungefär, men om du ska ha ett moderkort till tex en speldator så kan det kosta mycket mer beroende på vad för processor du har för den måste passa in i ditt moderkort, och hur många PCIe uttag du behöver. Men ett moderkort kan kosta runt 1000-5000kr. <br />
Standardpriset brukar ligga runt 1500kr.<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
Här nedan ser du en översikt på ett modernt moderkort och några av de viktigaste komponenterna på moderkortet<br />
<br /><br />
<br />
<br />
[[Fil:Modertkort_översikt_kasper.jpg|400px|left|Moderkort översikt]]<br />
1. Front panel (Se nedan)<br /><br />
2. PCI express x16 (Används till [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|grafikkort]], [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Ljudkortet|ljudkort]], nätverkskort)<br /><br />
3. PCI (Användes förr till allt som PCI-E har nu, används fortfarande till närverkskort / ljudkort)<br /><br />
4. PCI express x1 (Används till ljudkort, nätverkskort) <br /><br />
5. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|CPU]] sockel (processor sockel)<br /><br />
6. Plats för [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]] (arbetsminnet)<br /><br />
7. Strömförsörjning till moderkort<br /><br />
8. SATA uttag 6GB/s ([[Uppgift_Beskriv_en_datordel#SSD|SSD hårddisk]])/[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Joachim_A|(SATA hårddisk)]] <br /><br />
9. SATA 3GB/s <br /><br />
10. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#USB|USB]] uttag <br /><br />
11.[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#CMOS|CMOS]] Batteri<br />
<br />
[[Fil:Front_panel_moderkort.jpg|300px|left|Moderkortets front panel]]<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
1. VGA (uttag för bildkabel)<br /><br />
2. USB portar<br /><br />
3. Ljud ingångar <br /><br />
4. Internet uttag<br />
<br />
<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br />
<br />
<br />
Källor: <br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild<br /><br />
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620<br /><br />
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf<br /><br />
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/<br /><br />
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320<br /><br />
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm<br /><br />
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html<br /><br />
Jag har gjort beskrivning på bilderna själv via Microsoft Paint & Seashore<br />
<br />
<br />
--[[Användare:KasperV|KasperV]] 25 september 2012 kl. 15.38 (UTC)<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
==== Max Allerborg ====<br />
<br />
Moderkortet, det är ungefär som en människas hjärta. Nu undrar ni säkert hur ett moderkort kan vara som ett hjärta och det tänkte jag berätta för er. Det är så att alla komponenter som finns i datorn är kopplade till moderkortet på ett eller annat sätt. De flesta strömkällorna är kopplade direkt till moderkortet som i sin tur skickar vidare strömmen till komponenterna listade nedan.<br />
<br /><br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|Grafikkort]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|Processor]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Fl.C3.A4kt|Fläkt]]<br />
<br />
Det finns även en del komponenter som inte får ström av moderkortet och dom komponenterna kan ni se i listan nedan<br />
[[Fil:ASRock N68C-S UCC Rev 1.03.jpg|400px|thumb|Micro-ATX med AMD socket FM1]]<br />
<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#H.C3.A5rddisk|Hårddisk]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#ROM|CD/DVD Läsare]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Kraftaggregat_.28PSU.29|Nätaggregat]]<br />
<br />
<br /><br />
För inte så länge sedan så hade moderkorten tre stycken olika chip men med teknikens utveckling så har man kommit på en annan lösning med endast två chip. Den nya två chips lösningen ska även fungera mycket snabbare och bättre än föregående alternativet. De två chipen som finns nu heter CPU (Central Processing Unit) samt PCH (Platform Controller Hub). Som jag sade tidigare så är nästan alla komponenter i datorn kopplade till moderkortet eller mer specifikt i de två chipsen. Till CPU:n kopplas externgrafik via PCIe, Interngrafik via CPU enheten och RAM-Minnen. Alltså så kan vi dra slutsaten att CPU:n kontrollerar utdataenheter. Till PCH:n som är den andra styrbryggan kopplas USB (Universial Serial Bus), Nätverk, Serial-ATA och en PCIe x1 för exempelvis ett externtljudkort. Då kan vi dra slutsatsen att PCH:n kontrollerar indataenheter. Det är alltså moderkortet som sammansvetsar alla komponenter och PCH:n och CPU:n som ser till att alla komponenterna kan samarbeta.<br />
<br />
<br /><br />
===== [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#BIOS_2|BIOS]] =====<br />
(Basic Input/Output System) är den delen utav moderkortet som ser till att allting som ska startas startar och det sker med hjälp av en typ av mjukvara som ett operativsystem. Du kan även göra en rad olika inställningar via BIOS.<br />
<br />
<br /><br />
===== CMOS =====<br />
(Complementary Metal-Oxide Semiconductor) är ett litet minne som håller koll och lagrar info om BIOS systemet. den info som lagras är mestadels inställningar som sköts via BIOS systemet. CMOS håller även koll på saker som hårddiskarnas status och klockfrekvens på processorn.<br /><br />
<br /><br />
<br />
Moderkort Källor:<br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild<br /><br />
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620<br /><br />
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf<br /><br />
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/<br /><br />
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320<br /><br />
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm<br /><br />
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html<br />
<br />
--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] 24 september 2012 kl. 12.14 (UTC)<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Fläkt ===<br />
<br />
'''Malin:'''<br /><br />
När en dator är i arbete, genererar komponenterna i datorn värmeenergi. Dock så är många delar i en dator väldigt känsliga mot värme. Därför är det viktigt att ha någon sorts kylning till datorn, så att luften i datorn förblir kall. Dels så att datorn inte överhettas, men även för att datorer jobbar bättre om den är kall. Den vanligaste kylningstekninken till en modern dator är datorfläkten. Datorfläkten har till uppgift att fläkta bort den varma luften inuti datorn och ersätta den med kall luft utifrån. Det finns oftast fler än en fläkt till en dator eftersom en fläkt inte är stark nog att kyla hela datorn. Det vanligaste är att det finns fläktar vid t.ex. nätagregatet, grafikkortet, processorn, CPU:n och vid Chassit. Dessa fläktar finns offtast redan från början, men att om man vill utsätta sin dator för tyngre program och mer jobb (t.ex. spel eller andra stora program), kan användaren sätta till extra fläktar. Det finns även olika bra fläktar som har bra styrka och snabbhet. Man mäter fläktars kraft i RPM (Rotations Per Minute). Desto mer RPM en fläkt har, desto bättre är den.<br />
--[[Användare:MalinHagland|MalinHagland]] 24 september 2012 kl. 12.07 (UTC)<br />
<br />
[[File:80mm computer fans with fan guards and connectors.png|thumb|80mm computer fans with fan guards and connectors]]<br />
<br />
'''Miro:'''<br />
<br />
Varje dators komponenter alstrar värme vid användning. Man måste därför ha något som kyler ner komponenterna för att de inte ska överhettas och smälta eller skadas. Meningen med datorfläktar är att de ska skicka ut värmen ur chassit. Många av delarna i en dator, som t.ex. hårddiskar och nätaggregat, behöver inte en fläkt, utan bara ett gott luftflöde genom chassit. Detta innebär att fläktarna ofta placeras nära värmegenererande komponenter, som grafikkort och processorer. <br />
Att kyla datorer med hjälp av fläktar är inte det enda alternativet i dagens läge. Personer som använder sina datorer till krävande arbeten måste iblanda ha bättre och mer effektiv kylning än dessa kan erbjuda. Vattenkylning är ett av dessa alternativ och går ut på att man leder kallt vatten till vattenblock som sitter monterade på datorkomponenterna. Detta sätt att kyla på är mycket mer effektivt. Samtidigt så är det mer riskabelt då datorn kan förstöras om en ledning går sönder och vatten sipprar ut i systemet.<br />
<br />
Priset på datorfläktar varierar väldigt mycket. Enkla och små fläktar kan kosta mindre än 100 kr medan vattenkylning kan kosta uppemot och långt över tusen kronor.<br />
<br />
Här är en video på en dator som använder sig av vattenkylning: http://www.youtube.com/watch?v=LRi3goene5k. Jag hittade också en video där man använder sig av flytande kväve för att kyla ner datorn. Detta tillvägagångssätt är inget att rekommendera då de drar ner temperaturen i datorn till -80 grader. <br />
<br />
Här är videon: http://www.youtube.com/watch?v=QmSBaizEqkk&feature=related. En vanlig datorfläkt, som den på bilden, hittade jag ingen video på då den är så lätt att förstå. Det är helt enkelt en fläkt som snurrar inuti datorn för att få ut varm luft.<br />
--[[Användare:Miro|Miro]] 24 september 2012 kl. 12.06 (UTC)<br />
<br />
<br />
'''Källor:'''<br />
http://h10025.www1.hp.com/ewfrf/wc/document?docname=c01993131&lc=sv&cc=se&dlc=sv<br />
<br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar<br />
=== grafikkort ===<br />
--[[Användare:Jesperdeli|Jesperdeli]] 24 september 2012 kl. 12.36 (UTC)<br />
<br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Datormus ===<br />
[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg|miniatyr|200px|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]<br />
<br />
Jack<br />
<br />
Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X & ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X & Y-planet.<br />
<br />
Men just nu används laserdioder undertill som sänder ut en stråle. Strålen reflekteras till underlaget, och tas imot till musens mottagare. Förflyttningen registreras genom att musen rör på sig åt olika håll, då de reflekterande strålarna ändras<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== RAM ===<br />
<br />
Alfonso<br />
<br />
=== Ethernet ===<br />
<br />
August Carlsson<br />
<br />
Ethernet är en samling standardiserade sätt för kommunikation mellan datorenheter via höghastighets kablar. Ethernet är skapades år 1976 av Xerox Corporation. Ethernet standardiserades av IEEE, eller Institute of Electrical and Electronics <br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Ljudkort™=== <br />
<br />
Tim Rey<br />
<br />
Ett ljudkort är dator komponenten som låter dig spela upp och spela in ljud.<br />
Ljudkortet är oftast installerat på moderkortet men kan också vara instickskort. De som söker det bästa i sin dator använder instickskort då det är bättre isolerat mot bruset som kommer från moderkortet. men har även fler in- utgångar och digitala in- ut gångar.<br />
<br />
De flesta ljudkort använder en "digital-to-analog converter", eller "DAC", vilket konverterar digitalt genererad data till analogt format. Dens output är kopplad till en förstärkare, eller hörlurar, vilket gör att vi kan höra ljudet från datorn. <br />
Ett ljudkort kan ha många kopplingar, ibland är de för många eller för stora kopplingar, då installerar man ett externt kort där man länkar kopplingarna. Beroende på hur många kopplingar man använder räcker kanske inte ett kort, då använder man en breakbox som man kopplar till datorn. <br />
<br />
En viktig del av ljudkortet är polyfoni, vilket är förmågan framkalla olika självständiga röster och ljud samtidigt. Ju fler kanaler ljudkortet har, det vill säga hur många utgångar, och kvalitet på dem desto bättre ljud separering. Polyfoni är viktigt då om man inte har<br />
<br />
<br />
<br />
=== ROM ===<br />
'''ROM''' eller Read-only Memory betyder med en grov översättning ”endast läsbart minne”. ROM-minnet i datorn är väldigt viktigt för att datorn ska kunna fungera. Detta beror på att all programvara som är avsedd för att styra hårdvaran i datorn finns på ROM-minnet. På grund av denna funktion kan man inte redigera informationen på ROM-minnet och därav namnet.<br />
<br />
'''PROM''', '''EPROM''' och '''EEPROM'''<br />
<br />
PROM eller ''programmerbart'' ROM är en vidareutveckling av ROM. PROM tillåter en att redigera koderna på minnet en gång. Men för att kunna redigera informationen på minnet så måste man ha en speciell skrivutrustning som är väldigt svår att få tag på. Sedan utvecklades EPROM och EEPROM. EPROM som står för ''erasable'' PROM kan man redigera med hjälp av ultraviolett strålning och EEPROM kan man redigera med hjälp av elektronsik utrustning.<br />
<br />
'''Flashminnen'''<br />
<br />
Flashminnen som har dubbelt så många transistorer per minnescell. Däremot har EEPROM en fördel som gör att man kan radera små block i taget. I små EEPROM-kretsar kan man radera och programmera 8 bitar i taget, medan flashminnets blockstorlek är på 524 288 bitar. EEPROMs minnescell är större än flashminnet, vilket innebär en högra produktionskostnad. <br />
<br />
Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Read-only_memory<br />
<br />
'''''Signera artikeln med ditt namn'''''<br />
<br />
=== Hårddisk ===<br />
Sigurd<br />
<br />
==== Joachim A ====<br />
Hårddisk<br />
<br />
Den största delen av en hårddisk består av flera magnetiska skivor som är roterande och ligger på varandra. På varje sida av skivan sitter det skrivhuvuden som läser från eller skriver till skivan. <br />
<br />
Tre saker som är bra att känna till på en hårddisk är cylinder, huvud och sektor. <br />
På hårdisken finns det flera spår. När skrivhuvudet har letat sig fram till rätt spår kan den stå stilla där och läsa eller skriva data, under tiden skivan roterar under.<br />
<br />
En hårdisk kan bestå av flera skivor. Cylindern är det spår som ligger på samma ställe på varje skiva. Har man fyra skivor så kan tex spåret näst längs ut på alla skivor. tillsammans utgöra en cylinder. <br />
<br />
När hårddisken (skivorna)delats upp i flera små delar. så bildar den minsta delen sektorn. sektorn är oftast 512 B stor,. Eftersom en sektor inte rymmer så mycket lägger man i hop dom till ett större utrymme, ett större kluster.<br />
<br />
För att hårdisken ska kunna hitta en bestämd sektor behöver den först få reda på vilken cylinder datan ligger på för att kunna bestämma vilken placering skrivhuvudet ska ha. Hårddisken består av flera skrivhuvuden och måste först veta vilket skrivhuvud som ska användas och i vilken sektor datan ligger i. Vid läsning eller skrivning ställer rätt skrivhuvud in sig automatiskt och väntar sen på att den rätta sektorn har snurrat fram. <br />
<br />
Tekniken som jag beskrivit kallas egentligen CHS-adressering (cylinder, head, sector) men den är föråldrad. Datorn beskriver nu för tiden inte dessa punkter var för sig. Det är samma grundprincip men blocken numreras nu efter den ordning de ligger i. Den nya tekniken kallas LBA (Logical Block Addressing). första sektorn har nummer 0, nästa nummer 1 och så vidare. <br />
<br />
normal priset på en hårdisk på 1TB ligger på 650kr <br />
<br />
<br />
--[[Användare:JoachimAllerborg|JoachimAllerborg]] 26 september 2012 kl. 19.46 (UTC)<br />
<br />
=== Chassi ===<br />
niclas william Fredrik<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
=== Ett litet skämt ===<br />
<br />
Några norska skämt på temat datorterminologi: [[Norska löshundskommitén]]<br />
<br />
=== Flashminne ===<br />
Johnny Olsson<br />
<br />
=== SSD ===<br />
SSD står för Solid State Drive som kan översättas till halvledar disk på svenska. En SSD har inga snurande skivor som en vanlig hårddisk har utan baseras på minnskretsar istället. <br />
<br />
<br />
SSD ansluts oftast med SATA eller pci-e. En SSD som ansluts via pci-e är oftast snabbare men också mycket dyrare. SATA diskarna brukar ha läshastigheter runt 500MB/s och 500MB/s (2012) och pci-e diskarna runt 1500 MB/s läshastigheter och skrivhasigher runt 1200MB/s vilket kan jämföras med en vanlig traditionell hårdisk som kan läsa i ca 100MB/s och skriver i ca 100MB/s. Pci-e diskarna riktar sig mer mot företagsanvändning och I servrar där den extra hastigheten behövs medans SATA diskarna riktar sig mer mot persondatorer med krav på prestanda. <br />
<br />
<br />
En SSD är helt ljudlös och är okänslig mot stötar och vibrationer detta beror på att den inte har några rörliga delar. En SSD's livstid påverkas av antalet skrivningar så om disken får skriva mycket så kortas livstiden mycket.<br />
<br />
<br />
Eftersom tekniken är relativt ny så är priset förtfarande högt, ca 800 kr för 120Gb för en disk med SATA och för en 120Gb disk som ansluts via pci-e kostar ca 1800 kr.<br />
<br />
{{#ev:youtube|pEsJzrww_dA|250|right}}<br />
<br />
[[Fil:E-disk_2-5_scsi.jpg]]<br />
<br />
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Solid_state_drive#F.C3.B6rdelar Wikipedia.org]<br />
<br />
[http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/introduktion-till-datorn Kjell.com]<br />
<br />
--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] 27 september 2012 kl. 21.16 (UTC)<br />
<br />
=== USB ===<br />
Versioner:<br />
<br />
USB 1.0:<br />
Den första versionen av USB och lanserades 1996. Då pratade man om Low Speed som var upp till 1,5 Megabit/sek<br />
<br />
USB 1.1:<br />
Behovet av högre överföringshastighet var påtagligt och redan två år senare, 1998, så kom en mindre uppdatering av specifikationen för USB. Nu kunde man överföra med Full Speed, 12 megabit/sek<br />
<br />
USB 2.0:<br />
Jakten på högre gjorde att år 2000 kom nästa version. Hastigheten hade nu ökat till Hi-Speed, upp till 480 megabit/ sekund. I och med version 2.0 så konkurrerade den nya versionen på allvar med Firewire. USB 2.0 standarden var även bakåt kompatibel med den tidigare standarden USB 1.1.<br />
<br />
USB 3.0 :<br />
I och med att USB nu hade blivit en standard på både Mac och Windows så utvecklades USB standarden och år 2008 så blev USB version 3.0 en standard. Nu kunde man komma upp i hastigheter på hela 5 gigabits, Superspeed. En stor fördel men 3.0 var att nu kunde kommunikationen gå i båda riktningarna samtidigt. Detta eftersom man utnyttjar 5 extra ledare i kabeln. En annan stor och viktig fördel var att nu kunde man få ut mer ström från varje USB-uttag vilket gjorde att tillverkarna fick möjlighet att tillverka nya tillbehör där man inte behövde skicka med externa nätdelar. <br />
<br />
När det gäller priser så varierar priserna väldigt kraftigt beroende på kvalité och funktioner. En del USB minnen är gjorda för att tåla extrema förhållanden och sen finns det även USB minnen med inbyggda fingeravtrycksläsare och olika krypteringar. Ett standard 4GBs minne kan man få från 30 kr och uppåt medan ett 256GBs minne kostar från ca 3000 kr och uppåt.<br />
<br />
Källor: <br />
:http://sv.wikipedia.org/wiki/Universal_Serial_Bus<br />
:http://www.usb.org/home<br />
:http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=168<br />
<br />
/My Schenkmanis<br />
<br />
==== USB ====<br />
En usb överför ”data” som består utav den fil man, kopierar/ klipper ut, in till datorn med hjälp utav flera virtuella portar vid namn ”Endpoints”. Nästan alla enheter använder sig utav flera sådana ”Endpoints”, ca upp till 32st av olika typer, där var och en utav dem identifieras med ett nummer samt den riktning som data flödet (filerna) ska till i datorn. Under den tiden du kopierar/ klipper ut din fil till datorn så hanterar den all information tillsammans med ett gäng andra detaljer. <br />
<br />
[[Fil:Skärmavbild_2012-09-26_kl._1.38.39_PM.png|200|]]<br />
<br />
Endpoint: är inbyggda i självaste usb:n när de blir tillverkade i fabrikerna, så dem finns permanent på självaste USB produkten. <br />
[[Fil:Screenshot_2012-09-26-12-53-32.png|thumb|De guldiga sträcken på denna usb-minne är endpoints]]<br />
// Mattias Norberg<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== firewire ===<br />
--[[Användare:Rove|Rove]] 24 september 2012 kl. 12.31 (UTC)<br />
[[Fil:Firewire.jpeg|thumb|left]] {{#ev:youtube|xP5aLoRozt8|250|right}}<br />
firewire är apples namn på produkten IEEE 1394 som är en högkommunikationskoppling till och från datorutrustning som till exemple överföring mellan en digital kamra eller liknande. Tekniken utvecklades under ledning av Apple tillsammans med bland andra Texas Instruments, IBM och Sony. IEEE 1394 är ett tekniskt bättre alternativ till USB, men har blivit mindre utbrett eftersom hårdvarukostnaden är högre.<br />
<br />
The IEEE 1394 interface, developed in the late 1980s and early 1990s by Apple as FireWire, is a serial bus interface standard for high-speed communications and isochronous real-time data transfer. The 1394 interface is comparable with USB and often those two technologies are considered together, though USB has more market share.[1] Apple first included FireWire in some of its 1999 models, and most Apple computers since the year 2000 have included FireWire ports, though, as of 2012, nothing beyond the 800 version (IEEE-1394b).[2] The interface is also known by the brand i.LINK (Sony), and Lynx (Texas Instruments). IEEE 1394 replaced parallel SCSI in many applications, because of lower implementation costs and a simplified, more adaptable cabling system. The 1394 standard also defines a backplane interface, though this is not as widely used.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Grafikkort ===<br />
<br />
Johan Askefalk<br />
<br />
[[File:ATI Radeon HD 4770 Graphics Card-oblique view.jpg|thumb|ATI Radeon HD 4770]]<br />
Grafikkort används i nästan alla datorer. De finns snabba energi-slukande Grafikkort och snåla tysta energisnåla Grafikkort.<br />
Snabba Grafikkort används främst i Spel datorer, och bild/film redigerings datorer, Dvs alla som jobbar med media och behöver<br />
ett snabbt Grafikkort. För att det ska gå snabbare och "Smoothare". <br />
<br />
Alla Grafikkort har ett "Grafikminne" det fungerar ungefär som ett RAM minne. Speldatorer behöver mycket minne dvs över 1 GB. Men de snabbaste brukar kunna ha över 4GB!<br />
Men alla Grafikkort behöver inte gigantiska "Grafikminnen", om man till exempel arbetar med att skriva böcker eller långa texter så är det bättre att köpa ett tyst och mer energisnålt Grafikkort.<br />
Och satsa mera på en bra CPU, en snabb SSD och mycket RAM.<br />
<br />
Med en ny teknik kallad "Cuda" skapas av Nvidia. Med denna teknik kan GPU:ns super snabba minne användas som "huvudminne" när man redigerar bilder och liknande, Med denna teknik kan man arbeta otroligt mycket snabbare. Tekniken fungerar så att deras grafikkort ger kraft av sina super snabba processorer och med detta får man en extrem powerboost. <br />
<br />
==== Crossfire ====<br />
:<br />
Crossfire är en teknik som gör att man kan koppla 2 Grafikkort tillsammans, och med detta ge starkare prestanda. Det går dock bara att koppla 2 Gafikkort via Crossfire om de 2 första nummerna på modellen är detsamma. Till exempel: Man kan koppla 1: Radeon HD 5770 och en 5790, Men inte 1: 7970 och 1: 7870. För att detta ska fungerar måste man dock ha ett moderkort som stödjer Crossfire X. <br />
Om man bestämmer sig för att köra Crossfire så är det bra att tänka på att det används väldigt mycket energi, och det blir väldigt varm. Därför kan det vara bra att köpa någon extra fläkt eller kanske en vattenskylningssystem. Dessutom kan det vara bra att kolla så att de Grafikkort du ska använda Crossfire med arbetar bra tillsammans, Eftersom att även om de två första siffrorna är det samma. Kan de kanske finnas buggar om de kör tillsammans. De kan vara i form av bluescreens eller Glitter på skärmen. Du kan kolla detta genom att till exempel läsa på forum eller helt enkelt google det. Forum jag rekommenderar Sweclockers.se.<br />
<br />
[[File:Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire.jpg|thumb|Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire]]<br />
<br />
Som jag sa tidigare så blir Grafikkorten oftast mycket varmare när de kör i Crossfire. Det är viktigt att det inte blir för varmt eftersom att då kan Moderkortet/ grafikkortet smälta. Mitt personliga tips är att varje gång du köpt ett eller flera Grafikkort kolla värmen på dem när de "Idlar" samt kör i "100%". Detta kan du simpelt göra med ett program som heter: FurMark: VGA test. Programmet fungerar så att den öppnar ett fönster som har väldigt höga Grafikinställningar. Och grafikkortet tvingas använda allt den har för att kunna visa filmen i så hög grafik som möjligt. När programmet startats kommer den köra i 15 minuter på din skärms upplösning, eller någon annan virtuell upplösning om du så vill. Under dessa 15 minuter kommer grafikkortet jobba på 100% och fläktarna kommer att automatiskt öka för att hålla grafikkortet kallt. Ditt Grafikkort får inte bli för varmt, dvs runt 85-99 grader då kan det börja smälta, Så håll koll på det under hela testet. Om du märker att det börjar bli för varmt borde du kanske sänka upplösningen lite, men om du inte ändrat den från din skärms upplösning, måste du kanske införskaffa en eller två extra fläktar / ett nytt kallare chassi. Du kan också byta Grafikkortets standard fläkt då de brukar vara ganska dåliga. <br />
<br />
När testet är klart och inget har gått fel så vet du hur dina varma ditt/dina Grafikkort blir på 100%. Om de inte blivit för varma så är det optimalt, om de inte är över 50/60 grader så kan du fundera på att överklocka grafikkortet något (överklocka = trimma). Jag själv ligger hemma på stabila 50-55 grader på 100%, jag har nu överklockat dem med ca: 30% och de ligger nu på ca 75-80 grader på 100% användning.<br />
<br />
'''OBS:''' glöm inte att kolla att Grafikkorten/kortet inte blir för varmt efter överklockningen, om de/den blir de kan du sänka överklockningen något, annars kan du öka den lite eller helt enkelt låta den vara som den är för tillfället.<br />
<br />
'''Grafikkorts överklockning ligger på OS:et dvs om du installerar om ditt Windos kommer din överklockings inställning försvinna. CPU överklockning ligger dock på BIOS dvs att den kommer vara kvar.'''<br />
<br />
Lycka till och hoppades att detta hjälpte dig :)<br />
<br />
// Johan Askefalk<br />
<br />
<br />
-----<br />
=== Dennis K ===<br />
<br />
'''Grafikkort:'''<br />
<br />
Ett grafikkort, även kallad ett bildskärmskort, skärm adapter och grafikadapter, är ett expansionskort vars grafikprocessor beräknar fram digitala "kartor" av vad som ska visas på skärmen. De flesta grafikkort erbjuder olika funktioner såsom accelererad rendering av 3D-scener och 2D grafik, TV-utgång eller möjligheten att ansluta flera bildskärmar (multi-monitor). I moderna datorer är grafikkortet i form av ett instickskort som ansluts i ett slot. Om man ska förklara hur ett grafikkort fungerar för någon som inte vet så kan man säga att en liten bit information skickas till grafikkortet från cpun och i den står det vad som ska visas på skärmen. Informationen skickas i elektriska pulser, där tex det här skickas, på/av=1/0. Grafikkortet läser informationen och vidarebefodrar de elektriska signalerna och hämtar den extra informationen som behövs till flera (1/0) som skickas ut till utgången som blir något en skärm kan läsa av och då vet den att den ska tända den pixeln, släcka den röda pixel, gröna osv.<br />
<br />
'''Crossfire:'''<br />
<br />
Crossfire kallas den teknik som gör det möjligt att sammankoppla två grafikkort så att dom delar på arbetsbördan, detta ger en stor fördel i bland annat datorspel.<br />
<br />
=== Ljudkortet ===<br />
[[File:Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB.jpg|thumb|Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB]]<br />
<br />
Frank Salazar Diaz<br />
<br />
'''Geylan'''<br />
<br />
Ljudkortet är en komponent i datorn som spelar upp och spelar in ljud. Ljudkortet brukar oftas vara kopplat till Moderkortet och det är så ganska ofta på de moderna datorerna, fast det finns folk som använder ett instickskort för att de presterar bättre och man får en högre kvalite på ljudet. Signalerna/bruset som kommer från instickskortet är bättre isolerade och det betyder att bruset som uppstår när man använder ett ljudkort som är kopplat till moderkortet inte uppstår lika mycket och ljudet blir klarare. Instickskortet kan byta mellan olika samplingsfreksvenser, t.ex. 44.1/48/96 kHz, och på ljudkortet som är kopplat i moderkortet så brukar man oftast bara kunna använda 44.1 kHz. <br />
<br />
De första ljudkorten till PC började användas i början av 1990-talet och då hade de bara MIDI-funktion som kunde kommunicera med datorer och instrument som t.ex. keyboards och trummaskiner. MIDI står för Musical Instrument Digital Interface och på svenska så är det ett seriellt elektroniskt gränssnit ämnat för musikbruk. Och senare på början av 1990-talet så började man även och använda 8 bitars digitalt ljud som var bättre än MIDI. Det första ljudkortet tillverkades i 80-talet och det hette Creative’s Soundblaster-kort och det var de första ljudkortet till PC.<br />
<br />
<br />
Det första ljudkortet till PC kom i början av 1990-talet och då hade de i första fallen endast MIDI- funktion och senare så hade den även 8 bitars digitalt Ljud. <br />
en utav de första ljudkorten som kom ut till PC var Creative’s Sound blaster. Som började tillverka i slutet av 80-talet <br />
<br />
Sound Blaster är ett av många varumärken på en serie ljudkort skapat av det Singapore-baserade företag Creative Labs. <br />
AdLib var ett populärt MIDI-ljudkort tillverkat av det kanadensiska företaget AdLib, inc. Mellan 1987 och 1992. ( Ad lib är en förkortning av latinets ’ad libitum’) <br />
<br />
Det fanns också extern ljudkort som var till de allra första hemdatorerna. några märken var Sinclair, Commodore, BBC, Amstrad, Spectravideo m.m. dessa ljudkort innehöll ofta en tre-kanals ljudkrets, vissa ljudkort hade stöd för MIDI som då var mycket nytt. Priset på ett ljudkort med märket Creative Sound Blaster kan kosta mellan 540-900kr<br />
<br />
'''''Källor'''''<br />
<br />
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Creative_SB_X-Fi_Fatal1ty-AB.jpg<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Midi<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljudkort<br />
<br />
=== Processor ===<br />
<br />
Alexander Mårtensson, Bastian Pedersen<br />
<br />
=== Vattenkylning===<br />
Victor Heinonen</div>Mirohttps://wikiskola.se/index.php?title=Miros_sandl%C3%A5da&diff=18210Miros sandlåda2012-10-01T12:28:23Z<p>Miro: </p>
<hr />
<div>== Vad? ==<br />
{{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer? Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område. <br />
<br />
Du behöver bli medlem och logga in på Wikiskola för att kunna skriva här. <br />
<br />
'''Vi vill att du:'''<br />
* Förklarar vad förkortningen står för.<br />
* Översätter engelska uttryck till svenska<br />
* Anger ungefärligt pris<br />
* Förklarar hur den fungerar<br />
* Länk till en film eller inbäddad film.<br />
* Källor/länkar<br />
<br />
Skriv ditt namn under den rubrik där du kan bidra. Eller lägg till en egen rubrik.<br />
<br />
Du publicerar din text genom att lägga in på denna sida.<br />
}}<br />
<br />
=== grafikkort ===<br />
--[[Användare:Jesperdeli|Jesperdeli]] 24 september 2012 kl. 12.36 (UTC)<br />
<br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Datormus ===<br />
[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg|miniatyr|200px|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]<br />
<br />
Jack<br />
<br />
Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X & ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X & Y-planet.<br />
<br />
Men just nu används laserdioder undertill som sänder ut en stråle. Strålen reflekteras till underlaget, och tas imot till musens mottagare. Förflyttningen registreras genom att musen rör på sig åt olika håll, då de reflekterande strålarna ändras<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== RAM ===<br />
<br />
Alfonso<br />
<br />
=== Ethernet ===<br />
<br />
August Carlsson<br />
<br />
Ethernet är en samling standardiserade sätt för kommunikation mellan datorenheter via höghastighets kablar. Ethernet är skapades år 1976 av Xerox Corporation. Ethernet standardiserades av IEEE, eller Institute of Electrical and Electronics <br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Ljudkort™=== <br />
<br />
Tim Rey<br />
<br />
Ett ljudkort är dator komponenten som låter dig spela upp och spela in ljud.<br />
Ljudkortet är oftast installerat på moderkortet men kan också vara instickskort. De som söker det bästa i sin dator använder instickskort då det är bättre isolerat mot bruset som kommer från moderkortet. men har även fler in- utgångar och digitala in- ut gångar.<br />
<br />
De flesta ljudkort använder en "digital-to-analog converter", eller "DAC", vilket konverterar digitalt genererad data till analogt format. Dens output är kopplad till en förstärkare, eller hörlurar, vilket gör att vi kan höra ljudet från datorn. <br />
Ett ljudkort kan ha många kopplingar, ibland är de för många eller för stora kopplingar, då installerar man ett externt kort där man länkar kopplingarna. Beroende på hur många kopplingar man använder räcker kanske inte ett kort, då använder man en breakbox som man kopplar till datorn. <br />
<br />
En viktig del av ljudkortet är polyfoni, vilket är förmågan framkalla olika självständiga röster och ljud samtidigt. Ju fler kanaler ljudkortet har, det vill säga hur många utgångar, och kvalitet på dem desto bättre ljud separering. Polyfoni är viktigt då om man inte har<br />
<br />
=== Fläkt ===<br />
<br />
'''Malin:'''<br /><br />
När en dator är i arbete, genererar komponenterna i datorn värmeenergi. Dock så är många delar i en dator väldigt känsliga mot värme. Därför är det viktigt att ha någon sorts kylning till datorn, så att luften i datorn förblir kall. Dels så att datorn inte överhettas, men även för att datorer jobbar bättre om den är kall. Den vanligaste kylningstekninken till en modern dator är datorfläkten. Datorfläkten har till uppgift att fläkta bort den varma luften inuti datorn och ersätta den med kall luft utifrån. Det finns oftast fler än en fläkt till en dator eftersom en fläkt inte är stark nog att kyla hela datorn. Det vanligaste är att det finns fläktar vid t.ex. nätagregatet, grafikkortet, processorn, CPU:n och vid Chassit. Dessa fläktar finns offtast redan från början, men att om man vill utsätta sin dator för tyngre program och mer jobb (t.ex. spel eller andra stora program), kan användaren sätta till extra fläktar. Det finns även olika bra fläktar som har bra styrka och snabbhet. Man mäter fläktars kraft i RPM (Rotations Per Minute). Desto mer RPM en fläkt har, desto bättre är den.<br />
--[[Användare:MalinHagland|MalinHagland]] 24 september 2012 kl. 12.07 (UTC)<br />
<br />
[[File:80mm computer fans with fan guards and connectors.png|thumb|80mm computer fans with fan guards and connectors]]<br />
<br />
'''Miro:'''<br />
<br />
Varje dators komponenter alstrar värme vid användning. Man måste därför ha något som kyler ner komponenterna för att de inte ska överhettas och smälta eller skadas. Meningen med datorfläktar är att de ska skicka ut värmen ur chassit. Många av delarna i en dator, som t.ex. hårddiskar och nätaggregat, behöver inte en fläkt, utan bara ett gott luftflöde genom chassit. Detta innebär att fläktarna ofta placeras nära värmegenererande komponenter, som grafikkort och processorer. <br />
Att kyla datorer med hjälp av fläktar är inte det enda alternativet i dagens läge. Personer som använder sina datorer till krävande arbeten måste iblanda ha bättre och mer effektiv kylning än dessa kan erbjuda. Vattenkylning är ett av dessa alternativ och går ut på att man leder kallt vatten till vattenblock som sitter monterade på datorkomponenterna. Detta sätt att kyla på är mycket mer effektivt. Samtidigt så är det mer riskabelt då datorn kan förstöras om en ledning går sönder och vatten sipprar ut i systemet.<br />
<br />
Priset på datorfläktar varierar väldigt mycket. Enkla och små fläktar kan kosta mindre än 100 kr medan vattenkylning kan kosta uppemot och långt över tusen kronor.<br />
<br />
Här är en video på en dator som använder sig av vattenkylning: http://www.youtube.com/watch?v=LRi3goene5k. Jag hittade också en video där man använder sig av flytande kväve för att kyla ner datorn. Detta tillvägagångssätt är inget att rekommendera då de drar ner temperaturen i datorn till -80 grader. <br />
<br />
Här är videon: http://www.youtube.com/watch?v=QmSBaizEqkk&feature=related. En vanlig datorfläkt, som den på bilden, hittade jag ingen video på då den är så lätt att förstå. Det är helt enkelt en fläkt som snurrar inuti datorn för att få ut varm luft.<br />
--[[Användare:Miro|Miro]] 24 september 2012 kl. 12.06 (UTC)<br />
<br />
<br />
'''Källor:'''<br />
http://h10025.www1.hp.com/ewfrf/wc/document?docname=c01993131&lc=sv&cc=se&dlc=sv<br />
<br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar<br />
<br />
=== ROM ===<br />
'''ROM''' eller Read-only Memory betyder med en grov översättning ”endast läsbart minne”. ROM-minnet i datorn är väldigt viktigt för att datorn ska kunna fungera. Detta beror på att all programvara som är avsedd för att styra hårdvaran i datorn finns på ROM-minnet. På grund av denna funktion kan man inte redigera informationen på ROM-minnet och därav namnet.<br />
<br />
'''PROM''', '''EPROM''' och '''EEPROM'''<br />
<br />
PROM eller ''programmerbart'' ROM är en vidareutveckling av ROM. PROM tillåter en att redigera koderna på minnet en gång. Men för att kunna redigera informationen på minnet så måste man ha en speciell skrivutrustning som är väldigt svår att få tag på. Sedan utvecklades EPROM och EEPROM. EPROM som står för ''erasable'' PROM kan man redigera med hjälp av ultraviolett strålning och EEPROM kan man redigera med hjälp av elektronsik utrustning.<br />
<br />
'''Flashminnen'''<br />
<br />
Flashminnen som har dubbelt så många transistorer per minnescell. Däremot har EEPROM en fördel som gör att man kan radera små block i taget. I små EEPROM-kretsar kan man radera och programmera 8 bitar i taget, medan flashminnets blockstorlek är på 524 288 bitar. EEPROMs minnescell är större än flashminnet, vilket innebär en högra produktionskostnad. <br />
<br />
Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Read-only_memory<br />
<br />
'''''Signera artikeln med ditt namn'''''<br />
<br />
=== Hårddisk ===<br />
Sigurd<br />
<br />
==== Joachim A ====<br />
Hårddisk<br />
<br />
Den största delen av en hårddisk består av flera magnetiska skivor som är roterande och ligger på varandra. På varje sida av skivan sitter det skrivhuvuden som läser från eller skriver till skivan. <br />
<br />
Tre saker som är bra att känna till på en hårddisk är cylinder, huvud och sektor. <br />
På hårdisken finns det flera spår. När skrivhuvudet har letat sig fram till rätt spår kan den stå stilla där och läsa eller skriva data, under tiden skivan roterar under.<br />
<br />
En hårdisk kan bestå av flera skivor. Cylindern är det spår som ligger på samma ställe på varje skiva. Har man fyra skivor så kan tex spåret näst längs ut på alla skivor. tillsammans utgöra en cylinder. <br />
<br />
När hårddisken (skivorna)delats upp i flera små delar. så bildar den minsta delen sektorn. sektorn är oftast 512 B stor,. Eftersom en sektor inte rymmer så mycket lägger man i hop dom till ett större utrymme, ett större kluster.<br />
<br />
För att hårdisken ska kunna hitta en bestämd sektor behöver den först få reda på vilken cylinder datan ligger på för att kunna bestämma vilken placering skrivhuvudet ska ha. Hårddisken består av flera skrivhuvuden och måste först veta vilket skrivhuvud som ska användas och i vilken sektor datan ligger i. Vid läsning eller skrivning ställer rätt skrivhuvud in sig automatiskt och väntar sen på att den rätta sektorn har snurrat fram. <br />
<br />
Tekniken som jag beskrivit kallas egentligen CHS-adressering (cylinder, head, sector) men den är föråldrad. Datorn beskriver nu för tiden inte dessa punkter var för sig. Det är samma grundprincip men blocken numreras nu efter den ordning de ligger i. Den nya tekniken kallas LBA (Logical Block Addressing). första sektorn har nummer 0, nästa nummer 1 och så vidare. <br />
<br />
normal priset på en hårdisk på 1TB ligger på 650kr <br />
<br />
<br />
--[[Användare:JoachimAllerborg|JoachimAllerborg]] 26 september 2012 kl. 19.46 (UTC)<br />
<br />
=== Chassi ===<br />
niclas william Fredrik<br />
<br />
=== Kraftaggregat (PSU) ===<br />
[[File:ATX-Netzteil.jpg|thumb|ATX-Netzteil. Klicka på bilden för mer info.]]<br />
Nätaggregatet eller PSU som står för "Power Supply Unit" ser till att datorn ens startar. PSU:ns uppgift är att konvertera vägguttagets 230V till lägre spänningar så som 12V, 5V och 3.3V då datorns andra komponenter inte skulle klara av den höga spänningen. Man kan se PSU:n lite som ett hjärta som "pumpar" ut ström till datorns alla komponenter.<br />
<br />
'''Strömkablar'''<br />
<br />
Genom tiderna har många kablar tagits fram och och skrotats men dessa är några av de vanligaste och mest betydande.<br />
<br />
<br />
:* 20/24 pin power connector - moderkortet<br />
:*SATA-Power connector - optiska enheter & HDD<br />
:*4-pin connector - äldre optiska enheter & äldre HDD:er<br />
:*2x2-pin connector - CPU<br />
:*PCie-Power connector - GPU<br />
<br />
<br />
Issa, Bomler<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Moderkort ===<br />
<br />
====Kasper Winberg ====<br />
[[Fil:Moderkort PCH.gif|thumb|400px|Schematisk bild på två av de vanligaste moderkorten]]<br />
Moderkort är det svenska ordet för Motherboard och är ingen direkt förkortning så som USB (som står för universal serial bus). Det engelska namnet och även det ursprungliga namnet är Motherboard just för att det är grunden till en dator, utan moderkortet - ingen fungerande dator. Moderkortet sitter i chassit som alla andra komponenter och är "basen" till alla komponenter. <br />
<br />
Priset på ett moderkort kan variera grovt beroende på vad du ska använda det till, om du ska ha det i en vanlig arbetsdator utan några speciella tillägg kan du komma undan med en 1000kr ungefär, men om du ska ha ett moderkort till tex en speldator så kan det kosta mycket mer beroende på vad för processor du har för den måste passa in i ditt moderkort, och hur många PCIe uttag du behöver. Men ett moderkort kan kosta runt 1000-5000kr. <br />
Standardpriset brukar ligga runt 1500kr.<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
Här nedan ser du en översikt på ett modernt moderkort och några av de viktigaste komponenterna på moderkortet<br />
<br /><br />
<br />
<br />
[[Fil:Modertkort_översikt_kasper.jpg|400px|left|Moderkort översikt]]<br />
1. Front panel (Se nedan)<br /><br />
2. PCI express x16 (Används till [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|grafikkort]], [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Ljudkortet|ljudkort]], nätverkskort)<br /><br />
3. PCI (Användes förr till allt som PCI-E har nu, används fortfarande till närverkskort / ljudkort)<br /><br />
4. PCI express x1 (Används till ljudkort, nätverkskort) <br /><br />
5. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|CPU]] sockel (processor sockel)<br /><br />
6. Plats för [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]] (arbetsminnet)<br /><br />
7. Strömförsörjning till moderkort<br /><br />
8. SATA uttag 6GB/s ([[Uppgift_Beskriv_en_datordel#SSD|SSD hårddisk]])/[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Joachim_A|(SATA hårddisk)]] <br /><br />
9. SATA 3GB/s <br /><br />
10. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#USB|USB]] uttag <br /><br />
11.[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#CMOS|CMOS]] Batteri<br />
<br />
[[Fil:Front_panel_moderkort.jpg|300px|left|Moderkortets front panel]]<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
1. VGA (uttag för bildkabel)<br /><br />
2. USB portar<br /><br />
3. Ljud ingångar <br /><br />
4. Internet uttag<br />
<br />
<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br />
<br />
<br />
Källor: <br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild<br /><br />
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620<br /><br />
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf<br /><br />
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/<br /><br />
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320<br /><br />
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm<br /><br />
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html<br /><br />
Jag har gjort beskrivning på bilderna själv via Microsoft Paint & Seashore<br />
<br />
<br />
--[[Användare:KasperV|KasperV]] 25 september 2012 kl. 15.38 (UTC)<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
==== Max Allerborg ====<br />
<br />
Moderkortet, det är ungefär som en människas hjärta. Nu undrar ni säkert hur ett moderkort kan vara som ett hjärta och det tänkte jag berätta för er. Det är så att alla komponenter som finns i datorn är kopplade till moderkortet på ett eller annat sätt. De flesta strömkällorna är kopplade direkt till moderkortet som i sin tur skickar vidare strömmen till komponenterna listade nedan.<br />
<br /><br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|Grafikkort]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|Processor]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Fl.C3.A4kt|Fläkt]]<br />
<br />
Det finns även en del komponenter som inte får ström av moderkortet och dom komponenterna kan ni se i listan nedan<br />
[[Fil:ASRock N68C-S UCC Rev 1.03.jpg|400px|thumb|Micro-ATX med AMD socket FM1]]<br />
<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#H.C3.A5rddisk|Hårddisk]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#ROM|CD/DVD Läsare]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Kraftaggregat_.28PSU.29|Nätaggregat]]<br />
<br />
<br /><br />
För inte så länge sedan så hade moderkorten tre stycken olika chip men med teknikens utveckling så har man kommit på en annan lösning med endast två chip. Den nya två chips lösningen ska även fungera mycket snabbare och bättre än föregående alternativet. De två chipen som finns nu heter CPU (Central Processing Unit) samt PCH (Platform Controller Hub). Som jag sade tidigare så är nästan alla komponenter i datorn kopplade till moderkortet eller mer specifikt i de två chipsen. Till CPU:n kopplas externgrafik via PCIe, Interngrafik via CPU enheten och RAM-Minnen. Alltså så kan vi dra slutsaten att CPU:n kontrollerar utdataenheter. Till PCH:n som är den andra styrbryggan kopplas USB (Universial Serial Bus), Nätverk, Serial-ATA och en PCIe x1 för exempelvis ett externtljudkort. Då kan vi dra slutsatsen att PCH:n kontrollerar indataenheter. Det är alltså moderkortet som sammansvetsar alla komponenter och PCH:n och CPU:n som ser till att alla komponenterna kan samarbeta.<br />
<br />
<br /><br />
===== [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#BIOS_2|BIOS]] =====<br />
(Basic Input/Output System) är den delen utav moderkortet som ser till att allting som ska startas startar och det sker med hjälp av en typ av mjukvara som ett operativsystem. Du kan även göra en rad olika inställningar via BIOS.<br />
<br />
<br /><br />
===== CMOS =====<br />
(Complementary Metal-Oxide Semiconductor) är ett litet minne som håller koll och lagrar info om BIOS systemet. den info som lagras är mestadels inställningar som sköts via BIOS systemet. CMOS håller även koll på saker som hårddiskarnas status och klockfrekvens på processorn.<br /><br />
<br /><br />
<br />
Moderkort Källor:<br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild<br /><br />
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620<br /><br />
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf<br /><br />
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/<br /><br />
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320<br /><br />
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm<br /><br />
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html<br />
<br />
--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] 24 september 2012 kl. 12.14 (UTC)<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Ett litet skämt ===<br />
<br />
Några norska skämt på temat datorterminologi: [[Norska löshundskommitén]]<br />
<br />
=== Flashminne ===<br />
Johnny Olsson<br />
<br />
=== SSD ===<br />
SSD står för Solid State Drive som kan översättas till halvledar disk på svenska. En SSD har inga snurande skivor som en vanlig hårddisk har utan baseras på minnskretsar istället. <br />
<br />
<br />
SSD ansluts oftast med SATA eller pci-e. En SSD som ansluts via pci-e är oftast snabbare men också mycket dyrare. SATA diskarna brukar ha läshastigheter runt 500MB/s och 500MB/s (2012) och pci-e diskarna runt 1500 MB/s läshastigheter och skrivhasigher runt 1200MB/s vilket kan jämföras med en vanlig traditionell hårdisk som kan läsa i ca 100MB/s och skriver i ca 100MB/s. Pci-e diskarna riktar sig mer mot företagsanvändning och I servrar där den extra hastigheten behövs medans SATA diskarna riktar sig mer mot persondatorer med krav på prestanda. <br />
<br />
<br />
En SSD är helt ljudlös och är okänslig mot stötar och vibrationer detta beror på att den inte har några rörliga delar. En SSD's livstid påverkas av antalet skrivningar så om disken får skriva mycket så kortas livstiden mycket.<br />
<br />
<br />
Eftersom tekniken är relativt ny så är priset förtfarande högt, ca 800 kr för 120Gb för en disk med SATA och för en 120Gb disk som ansluts via pci-e kostar ca 1800 kr.<br />
<br />
{{#ev:youtube|pEsJzrww_dA|250|right}}<br />
<br />
[[Fil:E-disk_2-5_scsi.jpg]]<br />
<br />
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Solid_state_drive#F.C3.B6rdelar Wikipedia.org]<br />
<br />
[http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/introduktion-till-datorn Kjell.com]<br />
<br />
--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] 27 september 2012 kl. 21.16 (UTC)<br />
<br />
=== USB ===<br />
Versioner:<br />
<br />
USB 1.0:<br />
Den första versionen av USB och lanserades 1996. Då pratade man om Low Speed som var upp till 1,5 Megabit/sek<br />
<br />
USB 1.1:<br />
Behovet av högre överföringshastighet var påtagligt och redan två år senare, 1998, så kom en mindre uppdatering av specifikationen för USB. Nu kunde man överföra med Full Speed, 12 megabit/sek<br />
<br />
USB 2.0:<br />
Jakten på högre gjorde att år 2000 kom nästa version. Hastigheten hade nu ökat till Hi-Speed, upp till 480 megabit/ sekund. I och med version 2.0 så konkurrerade den nya versionen på allvar med Firewire. USB 2.0 standarden var även bakåt kompatibel med den tidigare standarden USB 1.1.<br />
<br />
USB 3.0 :<br />
I och med att USB nu hade blivit en standard på både Mac och Windows så utvecklades USB standarden och år 2008 så blev USB version 3.0 en standard. Nu kunde man komma upp i hastigheter på hela 5 gigabits, Superspeed. En stor fördel men 3.0 var att nu kunde kommunikationen gå i båda riktningarna samtidigt. Detta eftersom man utnyttjar 5 extra ledare i kabeln. En annan stor och viktig fördel var att nu kunde man få ut mer ström från varje USB-uttag vilket gjorde att tillverkarna fick möjlighet att tillverka nya tillbehör där man inte behövde skicka med externa nätdelar. <br />
<br />
När det gäller priser så varierar priserna väldigt kraftigt beroende på kvalité och funktioner. En del USB minnen är gjorda för att tåla extrema förhållanden och sen finns det även USB minnen med inbyggda fingeravtrycksläsare och olika krypteringar. Ett standard 4GBs minne kan man få från 30 kr och uppåt medan ett 256GBs minne kostar från ca 3000 kr och uppåt.<br />
<br />
Källor: <br />
:http://sv.wikipedia.org/wiki/Universal_Serial_Bus<br />
:http://www.usb.org/home<br />
:http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=168<br />
<br />
/My Schenkmanis<br />
<br />
==== USB ====<br />
En usb överför ”data” som består utav den fil man, kopierar/ klipper ut, in till datorn med hjälp utav flera virtuella portar vid namn ”Endpoints”. Nästan alla enheter använder sig utav flera sådana ”Endpoints”, ca upp till 32st av olika typer, där var och en utav dem identifieras med ett nummer samt den riktning som data flödet (filerna) ska till i datorn. Under den tiden du kopierar/ klipper ut din fil till datorn så hanterar den all information tillsammans med ett gäng andra detaljer. <br />
<br />
[[Fil:Skärmavbild_2012-09-26_kl._1.38.39_PM.png|200|]]<br />
<br />
Endpoint: är inbyggda i självaste usb:n när de blir tillverkade i fabrikerna, så dem finns permanent på självaste USB produkten. <br />
[[Fil:Screenshot_2012-09-26-12-53-32.png|thumb|De guldiga sträcken på denna usb-minne är endpoints]]<br />
// Mattias Norberg<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== firewire ===<br />
--[[Användare:Rove|Rove]] 24 september 2012 kl. 12.31 (UTC)<br />
[[Fil:Firewire.jpeg|thumb|left]] {{#ev:youtube|xP5aLoRozt8|250|right}}<br />
firewire är apples namn på produkten IEEE 1394 som är en högkommunikationskoppling till och från datorutrustning som till exemple överföring mellan en digital kamra eller liknande. Tekniken utvecklades under ledning av Apple tillsammans med bland andra Texas Instruments, IBM och Sony. IEEE 1394 är ett tekniskt bättre alternativ till USB, men har blivit mindre utbrett eftersom hårdvarukostnaden är högre.<br />
<br />
The IEEE 1394 interface, developed in the late 1980s and early 1990s by Apple as FireWire, is a serial bus interface standard for high-speed communications and isochronous real-time data transfer. The 1394 interface is comparable with USB and often those two technologies are considered together, though USB has more market share.[1] Apple first included FireWire in some of its 1999 models, and most Apple computers since the year 2000 have included FireWire ports, though, as of 2012, nothing beyond the 800 version (IEEE-1394b).[2] The interface is also known by the brand i.LINK (Sony), and Lynx (Texas Instruments). IEEE 1394 replaced parallel SCSI in many applications, because of lower implementation costs and a simplified, more adaptable cabling system. The 1394 standard also defines a backplane interface, though this is not as widely used.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Grafikkort ===<br />
<br />
Johan Askefalk<br />
<br />
[[File:ATI Radeon HD 4770 Graphics Card-oblique view.jpg|thumb|ATI Radeon HD 4770]]<br />
Grafikkort används i nästan alla datorer. De finns snabba energi-slukande Grafikkort och snåla tysta energisnåla Grafikkort.<br />
Snabba Grafikkort används främst i Spel datorer, och bild/film redigerings datorer, Dvs alla som jobbar med media och behöver<br />
ett snabbt Grafikkort. För att det ska gå snabbare och "Smoothare". <br />
<br />
Alla Grafikkort har ett "Grafikminne" det fungerar ungefär som ett RAM minne. Speldatorer behöver mycket minne dvs över 1 GB. Men de snabbaste brukar kunna ha över 4GB!<br />
Men alla Grafikkort behöver inte gigantiska "Grafikminnen", om man till exempel arbetar med att skriva böcker eller långa texter så är det bättre att köpa ett tyst och mer energisnålt Grafikkort.<br />
Och satsa mera på en bra CPU, en snabb SSD och mycket RAM.<br />
<br />
Med en ny teknik kallad "Cuda" skapas av Nvidia. Med denna teknik kan GPU:ns super snabba minne användas som "huvudminne" när man redigerar bilder och liknande, Med denna teknik kan man arbeta otroligt mycket snabbare. Tekniken fungerar så att deras grafikkort ger kraft av sina super snabba processorer och med detta får man en extrem powerboost. <br />
<br />
==== Crossfire ====<br />
:<br />
Crossfire är en teknik som gör att man kan koppla 2 Grafikkort tillsammans, och med detta ge starkare prestanda. Det går dock bara att koppla 2 Gafikkort via Crossfire om de 2 första nummerna på modellen är detsamma. Till exempel: Man kan koppla 1: Radeon HD 5770 och en 5790, Men inte 1: 7970 och 1: 7870. För att detta ska fungerar måste man dock ha ett moderkort som stödjer Crossfire X. <br />
Om man bestämmer sig för att köra Crossfire så är det bra att tänka på att det används väldigt mycket energi, och det blir väldigt varm. Därför kan det vara bra att köpa någon extra fläkt eller kanske en vattenskylningssystem. Dessutom kan det vara bra att kolla så att de Grafikkort du ska använda Crossfire med arbetar bra tillsammans, Eftersom att även om de två första siffrorna är det samma. Kan de kanske finnas buggar om de kör tillsammans. De kan vara i form av bluescreens eller Glitter på skärmen. Du kan kolla detta genom att till exempel läsa på forum eller helt enkelt google det. Forum jag rekommenderar Sweclockers.se.<br />
<br />
[[File:Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire.jpg|thumb|Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire]]<br />
<br />
Som jag sa tidigare så blir Grafikkorten oftast mycket varmare när de kör i Crossfire. Det är viktigt att det inte blir för varmt eftersom att då kan Moderkortet/ grafikkortet smälta. Mitt personliga tips är att varje gång du köpt ett eller flera Grafikkort kolla värmen på dem när de "Idlar" samt kör i "100%". Detta kan du simpelt göra med ett program som heter: FurMark: VGA test. Programmet fungerar så att den öppnar ett fönster som har väldigt höga Grafikinställningar. Och grafikkortet tvingas använda allt den har för att kunna visa filmen i så hög grafik som möjligt. När programmet startats kommer den köra i 15 minuter på din skärms upplösning, eller någon annan virtuell upplösning om du så vill. Under dessa 15 minuter kommer grafikkortet jobba på 100% och fläktarna kommer att automatiskt öka för att hålla grafikkortet kallt. Ditt Grafikkort får inte bli för varmt, dvs runt 85-99 grader då kan det börja smälta, Så håll koll på det under hela testet. Om du märker att det börjar bli för varmt borde du kanske sänka upplösningen lite, men om du inte ändrat den från din skärms upplösning, måste du kanske införskaffa en eller två extra fläktar / ett nytt kallare chassi. Du kan också byta Grafikkortets standard fläkt då de brukar vara ganska dåliga. <br />
<br />
När testet är klart och inget har gått fel så vet du hur dina varma ditt/dina Grafikkort blir på 100%. Om de inte blivit för varma så är det optimalt, om de inte är över 50/60 grader så kan du fundera på att överklocka grafikkortet något (överklocka = trimma). Jag själv ligger hemma på stabila 50-55 grader på 100%, jag har nu överklockat dem med ca: 30% och de ligger nu på ca 75-80 grader på 100% användning.<br />
<br />
'''OBS:''' glöm inte att kolla att Grafikkorten/kortet inte blir för varmt efter överklockningen, om de/den blir de kan du sänka överklockningen något, annars kan du öka den lite eller helt enkelt låta den vara som den är för tillfället.<br />
<br />
'''Grafikkorts överklockning ligger på OS:et dvs om du installerar om ditt Windos kommer din överklockings inställning försvinna. CPU överklockning ligger dock på BIOS dvs att den kommer vara kvar.'''<br />
<br />
Lycka till och hoppades att detta hjälpte dig :)<br />
<br />
// Johan Askefalk<br />
<br />
<br />
-----<br />
=== Dennis K ===<br />
<br />
'''Grafikkort:'''<br />
<br />
Ett grafikkort, även kallad ett bildskärmskort, skärm adapter och grafikadapter, är ett expansionskort vars grafikprocessor beräknar fram digitala "kartor" av vad som ska visas på skärmen. De flesta grafikkort erbjuder olika funktioner såsom accelererad rendering av 3D-scener och 2D grafik, TV-utgång eller möjligheten att ansluta flera bildskärmar (multi-monitor). I moderna datorer är grafikkortet i form av ett instickskort som ansluts i ett slot. Om man ska förklara hur ett grafikkort fungerar för någon som inte vet så kan man säga att en liten bit information skickas till grafikkortet från cpun och i den står det vad som ska visas på skärmen. Informationen skickas i elektriska pulser, där tex det här skickas, på/av=1/0. Grafikkortet läser informationen och vidarebefodrar de elektriska signalerna och hämtar den extra informationen som behövs till flera (1/0) som skickas ut till utgången som blir något en skärm kan läsa av och då vet den att den ska tända den pixeln, släcka den röda pixel, gröna osv.<br />
<br />
'''Crossfire:'''<br />
<br />
Crossfire kallas den teknik som gör det möjligt att sammankoppla två grafikkort så att dom delar på arbetsbördan, detta ger en stor fördel i bland annat datorspel.<br />
<br />
=== Ljudkortet ===<br />
[[File:Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB.jpg|thumb|Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB]]<br />
<br />
Frank Salazar Diaz<br />
<br />
'''Geylan'''<br />
<br />
Ljudkortet är en komponent i datorn som spelar upp och spelar in ljud. Ljudkortet brukar oftas vara kopplat till Moderkortet och det är så ganska ofta på de moderna datorerna, fast det finns folk som använder ett instickskort för att de presterar bättre och man får en högre kvalite på ljudet. Signalerna/bruset som kommer från instickskortet är bättre isolerade och det betyder att bruset som uppstår när man använder ett ljudkort som är kopplat till moderkortet inte uppstår lika mycket och ljudet blir klarare. Instickskortet kan byta mellan olika samplingsfreksvenser, t.ex. 44.1/48/96 kHz, och på ljudkortet som är kopplat i moderkortet så brukar man oftast bara kunna använda 44.1 kHz. <br />
<br />
De första ljudkorten till PC började användas i början av 1990-talet och då hade de bara MIDI-funktion som kunde kommunicera med datorer och instrument som t.ex. keyboards och trummaskiner. MIDI står för Musical Instrument Digital Interface och på svenska så är det ett seriellt elektroniskt gränssnit ämnat för musikbruk. Och senare på början av 1990-talet så började man även och använda 8 bitars digitalt ljud som var bättre än MIDI. Det första ljudkortet tillverkades i 80-talet och det hette Creative’s Soundblaster-kort och det var de första ljudkortet till PC.<br />
<br />
<br />
Det första ljudkortet till PC kom i början av 1990-talet och då hade de i första fallen endast MIDI- funktion och senare så hade den även 8 bitars digitalt Ljud. <br />
en utav de första ljudkorten som kom ut till PC var Creative’s Sound blaster. Som började tillverka i slutet av 80-talet <br />
<br />
Sound Blaster är ett av många varumärken på en serie ljudkort skapat av det Singapore-baserade företag Creative Labs. <br />
AdLib var ett populärt MIDI-ljudkort tillverkat av det kanadensiska företaget AdLib, inc. Mellan 1987 och 1992. ( Ad lib är en förkortning av latinets ’ad libitum’) <br />
<br />
Det fanns också extern ljudkort som var till de allra första hemdatorerna. några märken var Sinclair, Commodore, BBC, Amstrad, Spectravideo m.m. dessa ljudkort innehöll ofta en tre-kanals ljudkrets, vissa ljudkort hade stöd för MIDI som då var mycket nytt. Priset på ett ljudkort med märket Creative Sound Blaster kan kosta mellan 540-900kr<br />
<br />
'''''Källor'''''<br />
<br />
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Creative_SB_X-Fi_Fatal1ty-AB.jpg<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Midi<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljudkort<br />
<br />
=== Processor ===<br />
<br />
Alexander Mårtensson, Bastian Pedersen<br />
<br />
=== Vattenkylning===<br />
Victor Heinonen</div>Mirohttps://wikiskola.se/index.php?title=Miros_sandl%C3%A5da&diff=18208Miros sandlåda2012-10-01T12:27:30Z<p>Miro: </p>
<hr />
<div>== Vad? ==<br />
{{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer? Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område. <br />
<br />
Du behöver bli medlem och logga in på Wikiskola för att kunna skriva här. <br />
<br />
'''Vi vill att du:'''<br />
* Förklarar vad förkortningen står för.<br />
* Översätter engelska uttryck till svenska<br />
* Anger ungefärligt pris<br />
* Förklarar hur den fungerar<br />
* Länk till en film eller inbäddad film.<br />
* Källor/länkar<br />
<br />
Skriv ditt namn under den rubrik där du kan bidra. Eller lägg till en egen rubrik.<br />
<br />
Du publicerar din text genom att lägga in på denna sida.<br />
}}<br />
<br />
=== grafikkort ===<br />
--[[Användare:Jesperdeli|Jesperdeli]] 24 september 2012 kl. 12.36 (UTC)<br />
<br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Datormus ===<br />
[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg|miniatyr|200px|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]<br />
<br />
Jack<br />
<br />
Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X & ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X & Y-planet.<br />
<br />
Men just nu används laserdioder undertill som sänder ut en stråle. Strålen reflekteras till underlaget, och tas imot till musens mottagare. Förflyttningen registreras genom att musen rör på sig åt olika håll, då de reflekterande strålarna ändras<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== RAM ===<br />
<br />
Alfonso<br />
<br />
=== Ethernet ===<br />
<br />
August Carlsson<br />
<br />
Ethernet är en samling standardiserade sätt för kommunikation mellan datorenheter via höghastighets kablar. Ethernet är skapades år 1976 av Xerox Corporation. Ethernet standardiserades av IEEE, eller Institute of Electrical and Electronics <br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Ljudkort™=== <br />
<br />
Tim Rey<br />
<br />
Ett ljudkort är dator komponenten som låter dig spela upp och spela in ljud.<br />
Ljudkortet är oftast installerat på moderkortet men kan också vara instickskort. De som söker det bästa i sin dator använder instickskort då det är bättre isolerat mot bruset som kommer från moderkortet. men har även fler in- utgångar och digitala in- ut gångar.<br />
<br />
De flesta ljudkort använder en "digital-to-analog converter", eller "DAC", vilket konverterar digitalt genererad data till analogt format. Dens output är kopplad till en förstärkare, eller hörlurar, vilket gör att vi kan höra ljudet från datorn. <br />
Ett ljudkort kan ha många kopplingar, ibland är de för många eller för stora kopplingar, då installerar man ett externt kort där man länkar kopplingarna. Beroende på hur många kopplingar man använder räcker kanske inte ett kort, då använder man en breakbox som man kopplar till datorn. <br />
<br />
En viktig del av ljudkortet är polyfoni, vilket är förmågan framkalla olika självständiga röster och ljud samtidigt. Ju fler kanaler ljudkortet har, det vill säga hur många utgångar, och kvalitet på dem desto bättre ljud separering. Polyfoni är viktigt då om man inte har<br />
<br />
=== Fläkt ===<br />
<br />
'''Malin:'''<br /><br />
När en dator är i arbete, genererar komponenterna i datorn värmeenergi. Dock så är många delar i en dator väldigt känsliga mot värme. Därför är det viktigt att ha någon sorts kylning till datorn, så att luften i datorn förblir kall. Dels så att datorn inte överhettas, men även för att datorer jobbar bättre om den är kall. Den vanligaste kylningstekninken till en modern dator är datorfläkten. Datorfläkten har till uppgift att fläkta bort den varma luften inuti datorn och ersätta den med kall luft utifrån. Det finns oftast fler än en fläkt till en dator eftersom en fläkt inte är stark nog att kyla hela datorn. Det vanligaste är att det finns fläktar vid t.ex. nätagregatet, grafikkortet, processorn, CPU:n och vid Chassit. Dessa fläktar finns offtast redan från början, men att om man vill utsätta sin dator för tyngre program och mer jobb (t.ex. spel eller andra stora program), kan användaren sätta till extra fläktar. Det finns även olika bra fläktar som har bra styrka och snabbhet. Man mäter fläktars kraft i RPM (Rotations Per Minute). Desto mer RPM en fläkt har, desto bättre är den.<br />
--[[Användare:MalinHagland|MalinHagland]] 24 september 2012 kl. 12.07 (UTC)<br />
<br />
[[File:80mm computer fans with fan guards and connectors.png|thumb|80mm computer fans with fan guards and connectors]]<br />
<br />
<br />
Varje dators komponenter alstrar värme vid användning. Man måste därför ha något som kyler ner komponenterna för att de inte ska överhettas och smälta eller skadas. Meningen med datorfläktar är att de ska skicka ut värmen ur chassit. Många av delarna i en dator, som t.ex. hårddiskar och nätaggregat, behöver inte en fläkt, utan bara ett gott luftflöde genom chassit. Detta innebär att fläktarna ofta placeras nära värmegenererande komponenter, som grafikkort och processorer. <br />
Att kyla datorer med hjälp av fläktar är inte det enda alternativet i dagens läge. Personer som använder sina datorer till krävande arbeten måste iblanda ha bättre och mer effektiv kylning än dessa kan erbjuda. Vattenkylning är ett av dessa alternativ och går ut på att man leder kallt vatten till vattenblock som sitter monterade på datorkomponenterna. Detta sätt att kyla på är mycket mer effektivt. Samtidigt så är det mer riskabelt då datorn kan förstöras om en ledning går sönder och vatten sipprar ut i systemet.<br />
<br />
Priset på datorfläktar varierar väldigt mycket. Enkla och små fläktar kan kosta mindre än 100 kr medan vattenkylning kan kosta uppemot och långt över tusen kronor.<br />
<br />
Här är en video på en dator som använder sig av vattenkylning: http://www.youtube.com/watch?v=LRi3goene5k. Jag hittade också en video där man använder sig av flytande kväve för att kyla ner datorn. Detta tillvägagångssätt är inget att rekommendera då de drar ner temperaturen i datorn till -80 grader. <br />
<br />
Här är videon: http://www.youtube.com/watch?v=QmSBaizEqkk&feature=related. En vanlig datorfläkt, som den på bilden, hittade jag ingen video på då den är så lätt att förstå. Det är helt enkelt en fläkt som snurrar inuti datorn för att få ut varm luft.<br />
--[[Användare:Miro|Miro]] 24 september 2012 kl. 12.06 (UTC)<br />
<br />
<br />
'''Källor:'''<br />
http://h10025.www1.hp.com/ewfrf/wc/document?docname=c01993131&lc=sv&cc=se&dlc=sv<br />
<br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar<br />
<br />
=== ROM ===<br />
'''ROM''' eller Read-only Memory betyder med en grov översättning ”endast läsbart minne”. ROM-minnet i datorn är väldigt viktigt för att datorn ska kunna fungera. Detta beror på att all programvara som är avsedd för att styra hårdvaran i datorn finns på ROM-minnet. På grund av denna funktion kan man inte redigera informationen på ROM-minnet och därav namnet.<br />
<br />
'''PROM''', '''EPROM''' och '''EEPROM'''<br />
<br />
PROM eller ''programmerbart'' ROM är en vidareutveckling av ROM. PROM tillåter en att redigera koderna på minnet en gång. Men för att kunna redigera informationen på minnet så måste man ha en speciell skrivutrustning som är väldigt svår att få tag på. Sedan utvecklades EPROM och EEPROM. EPROM som står för ''erasable'' PROM kan man redigera med hjälp av ultraviolett strålning och EEPROM kan man redigera med hjälp av elektronsik utrustning.<br />
<br />
'''Flashminnen'''<br />
<br />
Flashminnen som har dubbelt så många transistorer per minnescell. Däremot har EEPROM en fördel som gör att man kan radera små block i taget. I små EEPROM-kretsar kan man radera och programmera 8 bitar i taget, medan flashminnets blockstorlek är på 524 288 bitar. EEPROMs minnescell är större än flashminnet, vilket innebär en högra produktionskostnad. <br />
<br />
Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Read-only_memory<br />
<br />
'''''Signera artikeln med ditt namn'''''<br />
<br />
=== Hårddisk ===<br />
Sigurd<br />
<br />
==== Joachim A ====<br />
Hårddisk<br />
<br />
Den största delen av en hårddisk består av flera magnetiska skivor som är roterande och ligger på varandra. På varje sida av skivan sitter det skrivhuvuden som läser från eller skriver till skivan. <br />
<br />
Tre saker som är bra att känna till på en hårddisk är cylinder, huvud och sektor. <br />
På hårdisken finns det flera spår. När skrivhuvudet har letat sig fram till rätt spår kan den stå stilla där och läsa eller skriva data, under tiden skivan roterar under.<br />
<br />
En hårdisk kan bestå av flera skivor. Cylindern är det spår som ligger på samma ställe på varje skiva. Har man fyra skivor så kan tex spåret näst längs ut på alla skivor. tillsammans utgöra en cylinder. <br />
<br />
När hårddisken (skivorna)delats upp i flera små delar. så bildar den minsta delen sektorn. sektorn är oftast 512 B stor,. Eftersom en sektor inte rymmer så mycket lägger man i hop dom till ett större utrymme, ett större kluster.<br />
<br />
För att hårdisken ska kunna hitta en bestämd sektor behöver den först få reda på vilken cylinder datan ligger på för att kunna bestämma vilken placering skrivhuvudet ska ha. Hårddisken består av flera skrivhuvuden och måste först veta vilket skrivhuvud som ska användas och i vilken sektor datan ligger i. Vid läsning eller skrivning ställer rätt skrivhuvud in sig automatiskt och väntar sen på att den rätta sektorn har snurrat fram. <br />
<br />
Tekniken som jag beskrivit kallas egentligen CHS-adressering (cylinder, head, sector) men den är föråldrad. Datorn beskriver nu för tiden inte dessa punkter var för sig. Det är samma grundprincip men blocken numreras nu efter den ordning de ligger i. Den nya tekniken kallas LBA (Logical Block Addressing). första sektorn har nummer 0, nästa nummer 1 och så vidare. <br />
<br />
normal priset på en hårdisk på 1TB ligger på 650kr <br />
<br />
<br />
--[[Användare:JoachimAllerborg|JoachimAllerborg]] 26 september 2012 kl. 19.46 (UTC)<br />
<br />
=== Chassi ===<br />
niclas william Fredrik<br />
<br />
=== Kraftaggregat (PSU) ===<br />
[[File:ATX-Netzteil.jpg|thumb|ATX-Netzteil. Klicka på bilden för mer info.]]<br />
Nätaggregatet eller PSU som står för "Power Supply Unit" ser till att datorn ens startar. PSU:ns uppgift är att konvertera vägguttagets 230V till lägre spänningar så som 12V, 5V och 3.3V då datorns andra komponenter inte skulle klara av den höga spänningen. Man kan se PSU:n lite som ett hjärta som "pumpar" ut ström till datorns alla komponenter.<br />
<br />
'''Strömkablar'''<br />
<br />
Genom tiderna har många kablar tagits fram och och skrotats men dessa är några av de vanligaste och mest betydande.<br />
<br />
<br />
:* 20/24 pin power connector - moderkortet<br />
:*SATA-Power connector - optiska enheter & HDD<br />
:*4-pin connector - äldre optiska enheter & äldre HDD:er<br />
:*2x2-pin connector - CPU<br />
:*PCie-Power connector - GPU<br />
<br />
<br />
Issa, Bomler<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Moderkort ===<br />
<br />
====Kasper Winberg ====<br />
[[Fil:Moderkort PCH.gif|thumb|400px|Schematisk bild på två av de vanligaste moderkorten]]<br />
Moderkort är det svenska ordet för Motherboard och är ingen direkt förkortning så som USB (som står för universal serial bus). Det engelska namnet och även det ursprungliga namnet är Motherboard just för att det är grunden till en dator, utan moderkortet - ingen fungerande dator. Moderkortet sitter i chassit som alla andra komponenter och är "basen" till alla komponenter. <br />
<br />
Priset på ett moderkort kan variera grovt beroende på vad du ska använda det till, om du ska ha det i en vanlig arbetsdator utan några speciella tillägg kan du komma undan med en 1000kr ungefär, men om du ska ha ett moderkort till tex en speldator så kan det kosta mycket mer beroende på vad för processor du har för den måste passa in i ditt moderkort, och hur många PCIe uttag du behöver. Men ett moderkort kan kosta runt 1000-5000kr. <br />
Standardpriset brukar ligga runt 1500kr.<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
Här nedan ser du en översikt på ett modernt moderkort och några av de viktigaste komponenterna på moderkortet<br />
<br /><br />
<br />
<br />
[[Fil:Modertkort_översikt_kasper.jpg|400px|left|Moderkort översikt]]<br />
1. Front panel (Se nedan)<br /><br />
2. PCI express x16 (Används till [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|grafikkort]], [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Ljudkortet|ljudkort]], nätverkskort)<br /><br />
3. PCI (Användes förr till allt som PCI-E har nu, används fortfarande till närverkskort / ljudkort)<br /><br />
4. PCI express x1 (Används till ljudkort, nätverkskort) <br /><br />
5. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|CPU]] sockel (processor sockel)<br /><br />
6. Plats för [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]] (arbetsminnet)<br /><br />
7. Strömförsörjning till moderkort<br /><br />
8. SATA uttag 6GB/s ([[Uppgift_Beskriv_en_datordel#SSD|SSD hårddisk]])/[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Joachim_A|(SATA hårddisk)]] <br /><br />
9. SATA 3GB/s <br /><br />
10. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#USB|USB]] uttag <br /><br />
11.[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#CMOS|CMOS]] Batteri<br />
<br />
[[Fil:Front_panel_moderkort.jpg|300px|left|Moderkortets front panel]]<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
1. VGA (uttag för bildkabel)<br /><br />
2. USB portar<br /><br />
3. Ljud ingångar <br /><br />
4. Internet uttag<br />
<br />
<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br />
<br />
<br />
Källor: <br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild<br /><br />
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620<br /><br />
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf<br /><br />
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/<br /><br />
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320<br /><br />
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm<br /><br />
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html<br /><br />
Jag har gjort beskrivning på bilderna själv via Microsoft Paint & Seashore<br />
<br />
<br />
--[[Användare:KasperV|KasperV]] 25 september 2012 kl. 15.38 (UTC)<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
==== Max Allerborg ====<br />
<br />
Moderkortet, det är ungefär som en människas hjärta. Nu undrar ni säkert hur ett moderkort kan vara som ett hjärta och det tänkte jag berätta för er. Det är så att alla komponenter som finns i datorn är kopplade till moderkortet på ett eller annat sätt. De flesta strömkällorna är kopplade direkt till moderkortet som i sin tur skickar vidare strömmen till komponenterna listade nedan.<br />
<br /><br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|Grafikkort]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|Processor]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Fl.C3.A4kt|Fläkt]]<br />
<br />
Det finns även en del komponenter som inte får ström av moderkortet och dom komponenterna kan ni se i listan nedan<br />
[[Fil:ASRock N68C-S UCC Rev 1.03.jpg|400px|thumb|Micro-ATX med AMD socket FM1]]<br />
<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#H.C3.A5rddisk|Hårddisk]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#ROM|CD/DVD Läsare]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Kraftaggregat_.28PSU.29|Nätaggregat]]<br />
<br />
<br /><br />
För inte så länge sedan så hade moderkorten tre stycken olika chip men med teknikens utveckling så har man kommit på en annan lösning med endast två chip. Den nya två chips lösningen ska även fungera mycket snabbare och bättre än föregående alternativet. De två chipen som finns nu heter CPU (Central Processing Unit) samt PCH (Platform Controller Hub). Som jag sade tidigare så är nästan alla komponenter i datorn kopplade till moderkortet eller mer specifikt i de två chipsen. Till CPU:n kopplas externgrafik via PCIe, Interngrafik via CPU enheten och RAM-Minnen. Alltså så kan vi dra slutsaten att CPU:n kontrollerar utdataenheter. Till PCH:n som är den andra styrbryggan kopplas USB (Universial Serial Bus), Nätverk, Serial-ATA och en PCIe x1 för exempelvis ett externtljudkort. Då kan vi dra slutsatsen att PCH:n kontrollerar indataenheter. Det är alltså moderkortet som sammansvetsar alla komponenter och PCH:n och CPU:n som ser till att alla komponenterna kan samarbeta.<br />
<br />
<br /><br />
===== [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#BIOS_2|BIOS]] =====<br />
(Basic Input/Output System) är den delen utav moderkortet som ser till att allting som ska startas startar och det sker med hjälp av en typ av mjukvara som ett operativsystem. Du kan även göra en rad olika inställningar via BIOS.<br />
<br />
<br /><br />
===== CMOS =====<br />
(Complementary Metal-Oxide Semiconductor) är ett litet minne som håller koll och lagrar info om BIOS systemet. den info som lagras är mestadels inställningar som sköts via BIOS systemet. CMOS håller även koll på saker som hårddiskarnas status och klockfrekvens på processorn.<br /><br />
<br /><br />
<br />
Moderkort Källor:<br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild<br /><br />
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620<br /><br />
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf<br /><br />
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/<br /><br />
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320<br /><br />
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm<br /><br />
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html<br />
<br />
--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] 24 september 2012 kl. 12.14 (UTC)<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Ett litet skämt ===<br />
<br />
Några norska skämt på temat datorterminologi: [[Norska löshundskommitén]]<br />
<br />
=== Flashminne ===<br />
Johnny Olsson<br />
<br />
=== SSD ===<br />
SSD står för Solid State Drive som kan översättas till halvledar disk på svenska. En SSD har inga snurande skivor som en vanlig hårddisk har utan baseras på minnskretsar istället. <br />
<br />
<br />
SSD ansluts oftast med SATA eller pci-e. En SSD som ansluts via pci-e är oftast snabbare men också mycket dyrare. SATA diskarna brukar ha läshastigheter runt 500MB/s och 500MB/s (2012) och pci-e diskarna runt 1500 MB/s läshastigheter och skrivhasigher runt 1200MB/s vilket kan jämföras med en vanlig traditionell hårdisk som kan läsa i ca 100MB/s och skriver i ca 100MB/s. Pci-e diskarna riktar sig mer mot företagsanvändning och I servrar där den extra hastigheten behövs medans SATA diskarna riktar sig mer mot persondatorer med krav på prestanda. <br />
<br />
<br />
En SSD är helt ljudlös och är okänslig mot stötar och vibrationer detta beror på att den inte har några rörliga delar. En SSD's livstid påverkas av antalet skrivningar så om disken får skriva mycket så kortas livstiden mycket.<br />
<br />
<br />
Eftersom tekniken är relativt ny så är priset förtfarande högt, ca 800 kr för 120Gb för en disk med SATA och för en 120Gb disk som ansluts via pci-e kostar ca 1800 kr.<br />
<br />
{{#ev:youtube|pEsJzrww_dA|250|right}}<br />
<br />
[[Fil:E-disk_2-5_scsi.jpg]]<br />
<br />
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Solid_state_drive#F.C3.B6rdelar Wikipedia.org]<br />
<br />
[http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/introduktion-till-datorn Kjell.com]<br />
<br />
--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] 27 september 2012 kl. 21.16 (UTC)<br />
<br />
=== USB ===<br />
Versioner:<br />
<br />
USB 1.0:<br />
Den första versionen av USB och lanserades 1996. Då pratade man om Low Speed som var upp till 1,5 Megabit/sek<br />
<br />
USB 1.1:<br />
Behovet av högre överföringshastighet var påtagligt och redan två år senare, 1998, så kom en mindre uppdatering av specifikationen för USB. Nu kunde man överföra med Full Speed, 12 megabit/sek<br />
<br />
USB 2.0:<br />
Jakten på högre gjorde att år 2000 kom nästa version. Hastigheten hade nu ökat till Hi-Speed, upp till 480 megabit/ sekund. I och med version 2.0 så konkurrerade den nya versionen på allvar med Firewire. USB 2.0 standarden var även bakåt kompatibel med den tidigare standarden USB 1.1.<br />
<br />
USB 3.0 :<br />
I och med att USB nu hade blivit en standard på både Mac och Windows så utvecklades USB standarden och år 2008 så blev USB version 3.0 en standard. Nu kunde man komma upp i hastigheter på hela 5 gigabits, Superspeed. En stor fördel men 3.0 var att nu kunde kommunikationen gå i båda riktningarna samtidigt. Detta eftersom man utnyttjar 5 extra ledare i kabeln. En annan stor och viktig fördel var att nu kunde man få ut mer ström från varje USB-uttag vilket gjorde att tillverkarna fick möjlighet att tillverka nya tillbehör där man inte behövde skicka med externa nätdelar. <br />
<br />
När det gäller priser så varierar priserna väldigt kraftigt beroende på kvalité och funktioner. En del USB minnen är gjorda för att tåla extrema förhållanden och sen finns det även USB minnen med inbyggda fingeravtrycksläsare och olika krypteringar. Ett standard 4GBs minne kan man få från 30 kr och uppåt medan ett 256GBs minne kostar från ca 3000 kr och uppåt.<br />
<br />
Källor: <br />
:http://sv.wikipedia.org/wiki/Universal_Serial_Bus<br />
:http://www.usb.org/home<br />
:http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=168<br />
<br />
/My Schenkmanis<br />
<br />
==== USB ====<br />
En usb överför ”data” som består utav den fil man, kopierar/ klipper ut, in till datorn med hjälp utav flera virtuella portar vid namn ”Endpoints”. Nästan alla enheter använder sig utav flera sådana ”Endpoints”, ca upp till 32st av olika typer, där var och en utav dem identifieras med ett nummer samt den riktning som data flödet (filerna) ska till i datorn. Under den tiden du kopierar/ klipper ut din fil till datorn så hanterar den all information tillsammans med ett gäng andra detaljer. <br />
<br />
[[Fil:Skärmavbild_2012-09-26_kl._1.38.39_PM.png|200|]]<br />
<br />
Endpoint: är inbyggda i självaste usb:n när de blir tillverkade i fabrikerna, så dem finns permanent på självaste USB produkten. <br />
[[Fil:Screenshot_2012-09-26-12-53-32.png|thumb|De guldiga sträcken på denna usb-minne är endpoints]]<br />
// Mattias Norberg<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== firewire ===<br />
--[[Användare:Rove|Rove]] 24 september 2012 kl. 12.31 (UTC)<br />
[[Fil:Firewire.jpeg|thumb|left]] {{#ev:youtube|xP5aLoRozt8|250|right}}<br />
firewire är apples namn på produkten IEEE 1394 som är en högkommunikationskoppling till och från datorutrustning som till exemple överföring mellan en digital kamra eller liknande. Tekniken utvecklades under ledning av Apple tillsammans med bland andra Texas Instruments, IBM och Sony. IEEE 1394 är ett tekniskt bättre alternativ till USB, men har blivit mindre utbrett eftersom hårdvarukostnaden är högre.<br />
<br />
The IEEE 1394 interface, developed in the late 1980s and early 1990s by Apple as FireWire, is a serial bus interface standard for high-speed communications and isochronous real-time data transfer. The 1394 interface is comparable with USB and often those two technologies are considered together, though USB has more market share.[1] Apple first included FireWire in some of its 1999 models, and most Apple computers since the year 2000 have included FireWire ports, though, as of 2012, nothing beyond the 800 version (IEEE-1394b).[2] The interface is also known by the brand i.LINK (Sony), and Lynx (Texas Instruments). IEEE 1394 replaced parallel SCSI in many applications, because of lower implementation costs and a simplified, more adaptable cabling system. The 1394 standard also defines a backplane interface, though this is not as widely used.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Grafikkort ===<br />
<br />
Johan Askefalk<br />
<br />
[[File:ATI Radeon HD 4770 Graphics Card-oblique view.jpg|thumb|ATI Radeon HD 4770]]<br />
Grafikkort används i nästan alla datorer. De finns snabba energi-slukande Grafikkort och snåla tysta energisnåla Grafikkort.<br />
Snabba Grafikkort används främst i Spel datorer, och bild/film redigerings datorer, Dvs alla som jobbar med media och behöver<br />
ett snabbt Grafikkort. För att det ska gå snabbare och "Smoothare". <br />
<br />
Alla Grafikkort har ett "Grafikminne" det fungerar ungefär som ett RAM minne. Speldatorer behöver mycket minne dvs över 1 GB. Men de snabbaste brukar kunna ha över 4GB!<br />
Men alla Grafikkort behöver inte gigantiska "Grafikminnen", om man till exempel arbetar med att skriva böcker eller långa texter så är det bättre att köpa ett tyst och mer energisnålt Grafikkort.<br />
Och satsa mera på en bra CPU, en snabb SSD och mycket RAM.<br />
<br />
Med en ny teknik kallad "Cuda" skapas av Nvidia. Med denna teknik kan GPU:ns super snabba minne användas som "huvudminne" när man redigerar bilder och liknande, Med denna teknik kan man arbeta otroligt mycket snabbare. Tekniken fungerar så att deras grafikkort ger kraft av sina super snabba processorer och med detta får man en extrem powerboost. <br />
<br />
==== Crossfire ====<br />
:<br />
Crossfire är en teknik som gör att man kan koppla 2 Grafikkort tillsammans, och med detta ge starkare prestanda. Det går dock bara att koppla 2 Gafikkort via Crossfire om de 2 första nummerna på modellen är detsamma. Till exempel: Man kan koppla 1: Radeon HD 5770 och en 5790, Men inte 1: 7970 och 1: 7870. För att detta ska fungerar måste man dock ha ett moderkort som stödjer Crossfire X. <br />
Om man bestämmer sig för att köra Crossfire så är det bra att tänka på att det används väldigt mycket energi, och det blir väldigt varm. Därför kan det vara bra att köpa någon extra fläkt eller kanske en vattenskylningssystem. Dessutom kan det vara bra att kolla så att de Grafikkort du ska använda Crossfire med arbetar bra tillsammans, Eftersom att även om de två första siffrorna är det samma. Kan de kanske finnas buggar om de kör tillsammans. De kan vara i form av bluescreens eller Glitter på skärmen. Du kan kolla detta genom att till exempel läsa på forum eller helt enkelt google det. Forum jag rekommenderar Sweclockers.se.<br />
<br />
[[File:Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire.jpg|thumb|Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire]]<br />
<br />
Som jag sa tidigare så blir Grafikkorten oftast mycket varmare när de kör i Crossfire. Det är viktigt att det inte blir för varmt eftersom att då kan Moderkortet/ grafikkortet smälta. Mitt personliga tips är att varje gång du köpt ett eller flera Grafikkort kolla värmen på dem när de "Idlar" samt kör i "100%". Detta kan du simpelt göra med ett program som heter: FurMark: VGA test. Programmet fungerar så att den öppnar ett fönster som har väldigt höga Grafikinställningar. Och grafikkortet tvingas använda allt den har för att kunna visa filmen i så hög grafik som möjligt. När programmet startats kommer den köra i 15 minuter på din skärms upplösning, eller någon annan virtuell upplösning om du så vill. Under dessa 15 minuter kommer grafikkortet jobba på 100% och fläktarna kommer att automatiskt öka för att hålla grafikkortet kallt. Ditt Grafikkort får inte bli för varmt, dvs runt 85-99 grader då kan det börja smälta, Så håll koll på det under hela testet. Om du märker att det börjar bli för varmt borde du kanske sänka upplösningen lite, men om du inte ändrat den från din skärms upplösning, måste du kanske införskaffa en eller två extra fläktar / ett nytt kallare chassi. Du kan också byta Grafikkortets standard fläkt då de brukar vara ganska dåliga. <br />
<br />
När testet är klart och inget har gått fel så vet du hur dina varma ditt/dina Grafikkort blir på 100%. Om de inte blivit för varma så är det optimalt, om de inte är över 50/60 grader så kan du fundera på att överklocka grafikkortet något (överklocka = trimma). Jag själv ligger hemma på stabila 50-55 grader på 100%, jag har nu överklockat dem med ca: 30% och de ligger nu på ca 75-80 grader på 100% användning.<br />
<br />
'''OBS:''' glöm inte att kolla att Grafikkorten/kortet inte blir för varmt efter överklockningen, om de/den blir de kan du sänka överklockningen något, annars kan du öka den lite eller helt enkelt låta den vara som den är för tillfället.<br />
<br />
'''Grafikkorts överklockning ligger på OS:et dvs om du installerar om ditt Windos kommer din överklockings inställning försvinna. CPU överklockning ligger dock på BIOS dvs att den kommer vara kvar.'''<br />
<br />
Lycka till och hoppades att detta hjälpte dig :)<br />
<br />
// Johan Askefalk<br />
<br />
<br />
-----<br />
=== Dennis K ===<br />
<br />
'''Grafikkort:'''<br />
<br />
Ett grafikkort, även kallad ett bildskärmskort, skärm adapter och grafikadapter, är ett expansionskort vars grafikprocessor beräknar fram digitala "kartor" av vad som ska visas på skärmen. De flesta grafikkort erbjuder olika funktioner såsom accelererad rendering av 3D-scener och 2D grafik, TV-utgång eller möjligheten att ansluta flera bildskärmar (multi-monitor). I moderna datorer är grafikkortet i form av ett instickskort som ansluts i ett slot. Om man ska förklara hur ett grafikkort fungerar för någon som inte vet så kan man säga att en liten bit information skickas till grafikkortet från cpun och i den står det vad som ska visas på skärmen. Informationen skickas i elektriska pulser, där tex det här skickas, på/av=1/0. Grafikkortet läser informationen och vidarebefodrar de elektriska signalerna och hämtar den extra informationen som behövs till flera (1/0) som skickas ut till utgången som blir något en skärm kan läsa av och då vet den att den ska tända den pixeln, släcka den röda pixel, gröna osv.<br />
<br />
'''Crossfire:'''<br />
<br />
Crossfire kallas den teknik som gör det möjligt att sammankoppla två grafikkort så att dom delar på arbetsbördan, detta ger en stor fördel i bland annat datorspel.<br />
<br />
=== Ljudkortet ===<br />
[[File:Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB.jpg|thumb|Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB]]<br />
<br />
Frank Salazar Diaz<br />
<br />
'''Geylan'''<br />
<br />
Ljudkortet är en komponent i datorn som spelar upp och spelar in ljud. Ljudkortet brukar oftas vara kopplat till Moderkortet och det är så ganska ofta på de moderna datorerna, fast det finns folk som använder ett instickskort för att de presterar bättre och man får en högre kvalite på ljudet. Signalerna/bruset som kommer från instickskortet är bättre isolerade och det betyder att bruset som uppstår när man använder ett ljudkort som är kopplat till moderkortet inte uppstår lika mycket och ljudet blir klarare. Instickskortet kan byta mellan olika samplingsfreksvenser, t.ex. 44.1/48/96 kHz, och på ljudkortet som är kopplat i moderkortet så brukar man oftast bara kunna använda 44.1 kHz. <br />
<br />
De första ljudkorten till PC började användas i början av 1990-talet och då hade de bara MIDI-funktion som kunde kommunicera med datorer och instrument som t.ex. keyboards och trummaskiner. MIDI står för Musical Instrument Digital Interface och på svenska så är det ett seriellt elektroniskt gränssnit ämnat för musikbruk. Och senare på början av 1990-talet så började man även och använda 8 bitars digitalt ljud som var bättre än MIDI. Det första ljudkortet tillverkades i 80-talet och det hette Creative’s Soundblaster-kort och det var de första ljudkortet till PC.<br />
<br />
<br />
Det första ljudkortet till PC kom i början av 1990-talet och då hade de i första fallen endast MIDI- funktion och senare så hade den även 8 bitars digitalt Ljud. <br />
en utav de första ljudkorten som kom ut till PC var Creative’s Sound blaster. Som började tillverka i slutet av 80-talet <br />
<br />
Sound Blaster är ett av många varumärken på en serie ljudkort skapat av det Singapore-baserade företag Creative Labs. <br />
AdLib var ett populärt MIDI-ljudkort tillverkat av det kanadensiska företaget AdLib, inc. Mellan 1987 och 1992. ( Ad lib är en förkortning av latinets ’ad libitum’) <br />
<br />
Det fanns också extern ljudkort som var till de allra första hemdatorerna. några märken var Sinclair, Commodore, BBC, Amstrad, Spectravideo m.m. dessa ljudkort innehöll ofta en tre-kanals ljudkrets, vissa ljudkort hade stöd för MIDI som då var mycket nytt. Priset på ett ljudkort med märket Creative Sound Blaster kan kosta mellan 540-900kr<br />
<br />
'''''Källor'''''<br />
<br />
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Creative_SB_X-Fi_Fatal1ty-AB.jpg<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Midi<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljudkort<br />
<br />
=== Processor ===<br />
<br />
Alexander Mårtensson, Bastian Pedersen<br />
<br />
=== Vattenkylning===<br />
Victor Heinonen</div>Miro