<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Milan</id>
	<title>Wikiskola - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Milan"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php/Special:Bidrag/Milan"/>
	<updated>2026-04-21T22:22:56Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.41.1</generator>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=43110</id>
		<title>Betong</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=43110"/>
		<updated>2017-11-22T19:08:43Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Milan: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Av: Milan Stefanovic&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Constructing Concrete Kerb And Channel.jpg| 440px | right |Constructing Concrete Kerb And Channel]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Densitet: Densiteten på betong kan variera men vanligt är att den ligger mellan 2 300 och 2 400 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; &lt;br /&gt;
: Hårdhet: N/A&lt;br /&gt;
: Jängdutvidgningskoefficient: &lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga: N/A&lt;br /&gt;
: Resistivitet: N/A [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[1] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Att vara en av de mest mångsidiga byggmaterial är betong används i många former av byggande. Armerad betong användes för att göra bygg kolumner och däck i höghus på 1960-talet för att ersätta stålbalkar och stålgallergolv. Betong används ofta i bostadsområden uppfarter, husgrunder, väggar, liksom många andra användningsområden såsom beläggning och bromsa och gutter applikationer. Bensin färdiga formar med betong kallas Precast betong används för att producera en mängd olika poster såsom dränering rörledningar. Stora lager med en stor platt golv och väggsektioner använda vad som kallas Tilt-up betong. Besättningar kommer att hälla en stor, plant golv, sedan spraya den med en non-stick film. Med hjälp av en kran, är väggsektionerna bildas på toppen av våningar och är &amp;quot;vinklas upp&amp;quot; på plats.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[2] Betong är ett kompositmaterial som består av grovt aggregat bundna tillsammans med en fluid cement som härdar över tiden. Det flesta betonger som används är kalk baserade betong såsom Portlandcement betong eller betong som gjorts med andra vattencementer , såsom cement fondu . Emellertid asfaltbetong som är mycket ofta används för vägytor är också en typ av betong, där cementmaterialet är bitumen , och polymerbetonger används ibland där cemente materialet är en polymer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I portlandcementbetong (och andra hydrauliska cementbetonger), då det total blandas tillsammans med den torra cement och vatten, de bildar en flytande massa som enkelt är gjuten i form. Cementen reagerar kemiskt med vatten och andra ingredienser för att bilda en hård matris som binder allt material tillsammans i ett hållbart stenliknande material som har många användningsområden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[3]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ordet betongen kommer från det latinska ordet &amp;quot; concretus &amp;quot; (som betyder kompakt eller kondenserad), den perfekta passiva particip av &amp;quot; concrescere &amp;quot;, från &amp;quot; con -&amp;quot; (tillsammans) och &amp;quot; crescere &amp;quot; (att växa).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Klassiska eran&lt;br /&gt;
I både romerska och egyptiska tider var det åter upptäckt att lägga vulkanisk aska till mixen gjort det möjligt att ställa in under vattnet. På samma sätt, romarna visste att lägga tagel konkretiseras mindre benägna att spricka när det härdade, och tillsätta blod gjort det mer frostbeständig. Kristallisation av strätlingit och införandet av pyroklastiska leror skapar ytterligare motstånd fraktur.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tyske arkeologen Heinrich Schliemann fann betonggolv, som gjordes av kalk och småsten, i det kungliga palatset i Tiryns , Grekland, som går ungefär till 1400-1200 BC. Lime murbruk användes i Grekland, Kreta, och Cypern 800 BC. Den assyriska Jerwan Akvedukten (688 f Kr) använde sig av vattentät betong.  Betong användes för byggandet i många gamla strukturer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Modern konstruktionsbetong skiljer sig från romersk betong i två viktiga detaljer. För det första är dess mix konsistens vätska och homogen, vilket gör att hällas i formulär i stället för att hand skiktning tillsammans med placeringen av aggregatet, vilket i romersk praktiken ofta bestod av spillror . För det andra ger integrerad armeringsstål moderna betongaggregat stor styrka under spänning, medan romerska betong kan bero enbart på styrkan hos betongen bindningen att motstå spänning. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Industriella eran&lt;br /&gt;
Kanske den största drivkraften bakom den moderna användningen av betong var Smeatons står hög , den tredje Eddystone fyren i Devon, England. För att skapa denna struktur, mellan 1756 och 1759, brittisk ingenjör John Smeaton börjat använda sig av hydraulisk kalk i betong, med hjälp av stenar och pulveriserat tegel som ballast.  Armerad betong uppfanns 1849 av Joseph Monier och i 1889 bygdes den första Betong förstärkt bron, och de första stora betongdammar byggdes 1936, Hoover Dam och Grand Coulee Dam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på betong beror på vilken kvalitée man köper det i men oftast så brukar det ligga på c.a 1030 SEK/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; Betong. [4]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# [http://www.concretesask.org/resources/why-is-concrete-better Concrete Ask] &amp;amp; [http://www.betongindustri.se/sv betongindustri]&lt;br /&gt;
# [http://eu.wiley.com/WileyCDA/WileyTitle/productCd-047043743X.html Advanced Concrete Technology, av Zongjin Li (bok)] &lt;br /&gt;
# [http://www.understanding-cement.com/history.html History of concrete]&lt;br /&gt;
# [http://www.familyhandyman.com/masonry/pouring-concrete/how-to-estimate-a-concrete-order/view-all Family handyman]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Milan</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Konservburken&amp;diff=38687</id>
		<title>Konservburken</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Konservburken&amp;diff=38687"/>
		<updated>2017-01-17T09:27:23Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Milan: /* Konservburkens påvärkan på industrin samt samhället */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;© Gustav, Milan, Rahber och Kamaal&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Konservburkens påvärkan på industrin samt samhället ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När mer och mer av världen utforskades på 1800talet så fick konserveringsburken en större betydelse på grund av dens hållbara egenskaper och lätta förvaring, altså växte efterfrågan på konserver betydligt mycket mer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Thomas Kensett, som emigrerade till USA, etablerade den första amerikanska konservanläggning för ostron, kött, frukt och grönsaker i New York 1812 och började med militära kontrakt genom att massproducera mat åt usas arme. Det var här industrin kring konserverad mat och konserv burkar kom till. Konserverad mat har gett en större betydelse för bönder som odlar mat som ofta brukar konserveras som majs, ärtor och frukt för att det varar längre och därmed blir mer för pengarna. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det ger också tännindustrin samt saniteringsindustrin mer arbete för att man behöver göra burkarna och göra saniteringsmedel som man använder på dem för att ta bort eventuella bakterier som kan finnas. Sedan nu i moderna tider så har företag börjat sälja konservöppnare men konseröppnare är inte helt nödvändiga numera för att öppningsbara konserver har blivit mer populärt. Men i slutändan så är konservburkarna ett billigt sätt att kunna köpa och sälja så mycket mat som möjligt och bra för under och mellan-klassen att köpa färdig och redo mat. &#039;&#039;&#039;1.&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
källa: &lt;br /&gt;
Foodreference [http://www.foodreference.com/html/artcanninghistory.html 1]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Milan</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Konservburken&amp;diff=38594</id>
		<title>Konservburken</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Konservburken&amp;diff=38594"/>
		<updated>2017-01-16T13:15:03Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Milan: /* Konservburkens påvärkan på industrin samt samhället */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;© Gustav, Milan, Rahber och Kamaal&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Konservburkens påvärkan på industrin samt samhället ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;1.&#039;&#039;&#039; När mer och mer av världen utforskades på 1800talet så fick konserveringsburken en större betydelse på grund av dens hållbara egenskaper och lätta förvaring, altså växte efterfrågan på konserver betydligt mycket mer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Thomas Kensett, som emigrerade till USA, etablerade den första amerikanska konservanläggning för ostron, kött, frukt och grönsaker i New York 1812 och började med militära kontrakt genom att massproducera mat åt usas arme. Det var här industrin kring konserverad mat och konserv burkar kom till. Konserverad mat har gett en större betydelse för bönder som odlar mat som ofta brukar konserveras som majs, ärtor och frukt för att det varar längre och därmed blir mer för pengarna. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det ger också tännindustrin samt saniteringsindustrin mer arbete för att man behöver göra burkarna och göra saniteringsmedel som man använder på dem för att ta bort eventuella bakterier som kan finnas. Sedan nu i moderna tider så har företag börjat sälja konservöppnare men konseröppnare är inte helt nödvändiga numera för att öppningsbara konserver har blivit mer populärt. Men i slutändan så är konservburkarna ett billigt sätt att kunna köpa och sälja så mycket mat som möjligt och bra för under och mellan-klassen att köpa färdig och redo mat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
källa: &lt;br /&gt;
[http://www.foodreference.com/html/artcanninghistory.html 1]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Milan</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Konservburken&amp;diff=38593</id>
		<title>Konservburken</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Konservburken&amp;diff=38593"/>
		<updated>2017-01-16T13:14:10Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Milan: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;© Gustav, Milan, Rahber och Kamaal&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Konservburkens påvärkan på industrin samt samhället&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;1.&#039;&#039;&#039; När mer och mer av världen utforskades på 1800talet så fick konserveringsburken en större betydelse på grund av dens hållbara egenskaper och lätta förvaring, altså växte efterfrågan på konserver betydligt mycket mer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Thomas Kensett, som emigrerade till USA, etablerade den första amerikanska konservanläggning för ostron, kött, frukt och grönsaker i New York 1812 och började med militära kontrakt genom att massproducera mat åt usas arme. Det var här industrin kring konserverad mat och konserv burkar kom till. Konserverad mat har gett en större betydelse för bönder som odlar mat som ofta brukar konserveras som majs, ärtor och frukt för att det varar längre och därmed blir mer för pengarna. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det ger också tännindustrin samt saniteringsindustrin mer arbete för att man behöver göra burkarna och göra saniteringsmedel som man använder på dem för att ta bort eventuella bakterier som kan finnas. Sedan nu i moderna tider så har företag börjat sälja konservöppnare men konseröppnare är inte helt nödvändiga numera för att öppningsbara konserver har blivit mer populärt. Men i slutändan så är konservburkarna ett billigt sätt att kunna köpa och sälja så mycket mat som möjligt och bra för under och mellan-klassen att köpa färdig och redo mat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
källa: &lt;br /&gt;
[http://www.foodreference.com/html/artcanninghistory.html 1]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Milan</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Konservburken&amp;diff=38592</id>
		<title>Konservburken</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Konservburken&amp;diff=38592"/>
		<updated>2017-01-16T13:10:48Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Milan: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;© Gustav, Milan, Rahber och Kamaal&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;1.&#039;&#039;&#039; När mer och mer av världen utforskades på 1800talet så fick konserveringsburken en större betydelse på grund av dens hållbara egenskaper och lätta förvaring, altså växte efterfrågan på konserver betydligt mycket mer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Thomas Kensett, som emigrerade till USA, etablerade den första amerikanska konservanläggning för ostron, kött, frukt och grönsaker i New York 1812 och började med militära kontrakt genom att massproducera mat åt usas arme. Det var här industrin kring konserverad mat och konserv burkar kom till. Konserverad mat har gett en större betydelse för bönder som odlar mat som ofta brukar konserveras som majs, ärtor och frukt för att det varar längre och därmed blir mer för pengarna. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det ger också tännindustrin samt saniteringsindustrin mer arbete för att man behöver göra burkarna och göra saniteringsmedel som man använder på dem för att ta bort eventuella bakterier som kan finnas. Sedan nu i moderna tider så har företag börjat sälja konservöppnare men konseröppnare är inte helt nödvändiga numera för att öppningsbara konserver har blivit mer populärt. Men i slutändan så är konservburkarna ett billigt sätt att kunna köpa och sälja så mycket mat som möjligt och bra för under och mellan-klassen att köpa färdig och redo mat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
källa: &lt;br /&gt;
[http://www.foodreference.com/html/artcanninghistory.html 1]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Milan</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Konservburken&amp;diff=38591</id>
		<title>Konservburken</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Konservburken&amp;diff=38591"/>
		<updated>2017-01-16T13:09:52Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Milan: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;© Gustav, Milan, Rahber och Kamaal&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;[http://1.  http://www.foodreference.com/html/artcanninghistory.html ]&#039;&#039;&#039; När mer och mer av världen utforskades på 1800talet så fick konserveringsburken en större betydelse på grund av dens hållbara egenskaper och lätta förvaring, altså växte efterfrågan på konserver betydligt mycket mer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Thomas Kensett, som emigrerade till USA, etablerade den första amerikanska konservanläggning för ostron, kött, frukt och grönsaker i New York 1812 och började med militära kontrakt genom att massproducera mat åt usas arme. Det var här industrin kring konserverad mat och konserv burkar kom till. Konserverad mat har gett en större betydelse för bönder som odlar mat som ofta brukar konserveras som majs, ärtor och frukt för att det varar längre och därmed blir mer för pengarna. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det ger också tännindustrin samt saniteringsindustrin mer arbete för att man behöver göra burkarna och göra saniteringsmedel som man använder på dem för att ta bort eventuella bakterier som kan finnas. Sedan nu i moderna tider så har företag börjat sälja konservöppnare men konseröppnare är inte helt nödvändiga numera för att öppningsbara konserver har blivit mer populärt. Men i slutändan så är konservburkarna ett billigt sätt att kunna köpa och sälja så mycket mat som möjligt och bra för under och mellan-klassen att köpa färdig och redo mat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
källa: &lt;br /&gt;
1.  http://www.foodreference.com/html/artcanninghistory.html&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Milan</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Konservburken&amp;diff=38286</id>
		<title>Konservburken</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Konservburken&amp;diff=38286"/>
		<updated>2017-01-10T09:31:12Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Milan: Skapade sidan med &amp;#039;den är vår © Gustav, Milan, Rahber och Kamal&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;den är vår © Gustav, Milan, Rahber och Kamal&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Milan</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tekniska_System_med_Innovationer&amp;diff=38285</id>
		<title>Tekniska System med Innovationer</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tekniska_System_med_Innovationer&amp;diff=38285"/>
		<updated>2017-01-10T09:30:21Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Milan: /* Exempel på tekniska system */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
=== Intro ===&lt;br /&gt;
[[Fil:Edison.jpg|thumb|Edison]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nu kör vi igång ett större projekt om innovationer. Det är ett samarbete mellan kurserna entreprenörskap och Teknik/Datorteknik/Biologi.&lt;br /&gt;
{{print|[[Media:ÄmnesÖverskridande_Projekt_med_ex.pdf|Projektbeskrivning]]&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tänk på att det är en gammal projektbeskrivning där det kan ske förändringar bland annat i antal lektioner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Projektbeskrivning i korthet ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ni väljer ett tekniskt system för er grupp.&lt;br /&gt;
Varje gruppmedlem skriver om ett delområde, en aspekt av systemtet. Dessa är de fyra aspekterna:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1 Viket/vilka &#039;&#039;&#039;behov&#039;&#039;&#039; har TS med Innovationer tillfredsställt?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2. &#039;&#039;&#039;Teknisk beskrivning&#039;&#039;&#039; av TS och dess Innovationer&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3. Vika &#039;&#039;&#039;företag&#039;&#039;&#039; har uppstått pga TS och dess Innovationer, beskriv affärsidé &amp;amp; resultat?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
4. Beskriv &#039;&#039;&#039;konsekvenserna&#039;&#039;&#039; för hela &#039;&#039;&#039;samhället&#039;&#039;&#039;, hur TS påverkat, med tex etiska, sociala, kulturella, ekologiska aspekter belysta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Grupper&#039;&#039;&#039; : [[Grupper TS TE14A]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Deadline era texter&#039;&#039;&#039;: Tisdag v 11.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Val av projekt: ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fyra elever per grupp. Lista 1,2,3,4 osv på klasslistan och lägg upp på en diskussionssida.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Här finns en mall där man kan välja projekt genom att skriva in gruppens medlemmar under &amp;quot;er&amp;quot; rubrik: &#039;&#039;&#039;[[Anmäl ditt TS-projekt här]]&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Exempel på tekniska system ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lägg listan som rubbar på redovisningssidan. välj ett område.  Varje grupp oavsett klass ska välja ett eget område.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om ni har ytterligare tekniska system kan ni föreslå det så kanske vi godkänner det.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nu publicerar eleverna på länkar nedan och i framtiden får vi komma på nya TS för kommande elever.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{|&lt;br /&gt;
|&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Infrastruktur&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* [[vägar]]&lt;br /&gt;
* [[järnväg]] 15B&lt;br /&gt;
* [[sjöfart]] 15B&lt;br /&gt;
* [[flyg]]&lt;br /&gt;
* telekom&lt;br /&gt;
* [[teve]] 15B&lt;br /&gt;
* post&lt;br /&gt;
* paketleveranser&lt;br /&gt;
* [[bilen]]&lt;br /&gt;
* energiförsörjning&lt;br /&gt;
** el&lt;br /&gt;
** värme&lt;br /&gt;
* [[tunnelbanan]]&lt;br /&gt;
* [[vatten och avlopp]] 15A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Navigation&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* sextanten&lt;br /&gt;
* [[kompassen]] 15A&lt;br /&gt;
* [[GPS]] 15B&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;livsmedelsteknik&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Pastörisering&lt;br /&gt;
* [[Konservburken]]&lt;br /&gt;
* livsmedelsproduktion&lt;br /&gt;
** mejeriprodukter&lt;br /&gt;
** bröd&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Kunskap&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* blyerstspennan&lt;br /&gt;
* skriftspråket&lt;br /&gt;
* tidmätning&lt;br /&gt;
||&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Fordon&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* [[Motorcykeln|Motorcykeln TS]] 15A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Kemiteknik&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* konstgödning&lt;br /&gt;
* [[nanoteknik]]&lt;br /&gt;
* kemiska bekämpningsmedel&lt;br /&gt;
* pappersteknik&lt;br /&gt;
* plaster&lt;br /&gt;
* [[glas TS]]&lt;br /&gt;
* keramer&lt;br /&gt;
* [[Tetra Pak]] 15A&lt;br /&gt;
* [[Förbräningsmotorn]] 15B&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;IT&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* informationssystem&lt;br /&gt;
* visualisering&lt;br /&gt;
* ritteknik&lt;br /&gt;
* [[internet]]&lt;br /&gt;
* [[film TS|Film]] 15B&lt;br /&gt;
* [[musik som TS |musik]] 15B&lt;br /&gt;
* [[Kameran]] 15A&lt;br /&gt;
* CD/DVD/BlueRay&lt;br /&gt;
* [[mobiltelefonen]] 15B&lt;br /&gt;
||&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Kemi, biologi, medicin&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[medicinsk teknik]] &lt;br /&gt;
* läkemedel&lt;br /&gt;
* [[antibiotika]] 15A&lt;br /&gt;
* insulin&lt;br /&gt;
* [[genteknik, GMO]] 15A&lt;br /&gt;
* PCR&lt;br /&gt;
* algodling&lt;br /&gt;
* cellulosa&lt;br /&gt;
* fotospektroskopi&lt;br /&gt;
* fosterdiagnostik&lt;br /&gt;
* fermentation&lt;br /&gt;
* odlingssystem&lt;br /&gt;
* reservdelsmänniskan&lt;br /&gt;
* vävnadsodling&lt;br /&gt;
* pacemakern&lt;br /&gt;
* titanimplantat&lt;br /&gt;
* hörapparaten&lt;br /&gt;
* in vitro fertilisering&lt;br /&gt;
* [[Medicinsk teknik ]]&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Leveranser ===&lt;br /&gt;
[[File:Edison&#039;s lamp.jpg|thumb|Edisons lampa]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Allt ni gör ska publiceras på Wikiskola. Gör helt enkelt en länk av ert TS i listan ovan. På den sidan skriver ni vilka som ingår i gruppen. Skriv en kort sammanfattning av er TS så det framgår hur ni har avgränsat er. Skapa en undersida för varje gruppmedlems delområde.&lt;br /&gt;
* Allt ni publicerar kommer under en &#039;&#039;&#039;Creative Commons&#039;&#039;&#039; licens. Alltså får ni inte använda copyrightat material, varken text eller bilder. &lt;br /&gt;
* En &#039;&#039;&#039;projektplan&#039;&#039;&#039; ska göras.&lt;br /&gt;
* Ni redovisar era egna delar för varandra i gruppen och skriftligt (via mail) till lärare efter halva tiden. Milstolpe är att var och en klarar sina svar och instuderingsfrågor. intern inlämning: länkar, filmer, texter, ppt, osv till lärare och gruppmedlemmar.&lt;br /&gt;
* De olika bitarna knådas ihop till en enhet och redovisas som KeyNote/PowerPoint presentation på lektion och redovisningssidan på Wikiskola.se. &lt;br /&gt;
** det ska vara en presentation per grupp med &#039;&#039;&#039;manustext&#039;&#039;&#039; och &#039;&#039;&#039;berättarröst&#039;&#039;&#039;. Berättarrösten pratar man in genom att klicka Arkiv och spela in bildspel, sen är det bara att prata till varje bild.&lt;br /&gt;
** KeyNote ska &#039;&#039;&#039;redovisas&#039;&#039;&#039; på er TS-sida på Wikiskola.se: (för exempel - se nedan)&lt;br /&gt;
* Ni ska alltså ta fram &#039;&#039;&#039;2 inläsningsfrågor&#039;&#039;&#039; var på er del av projektet efter halva tiden. Dessa samlas ihop och ca hälften kommer finnas med på provet. Frågorna ska vara på det viktigaste i din del. Du ska även ge förslag på svar på dina frågor. Er presentation ska naturligtvis ge &#039;&#039;&#039;svar&#039;&#039;&#039; på frågorna så vi kan diskutera detta efter presentationen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Instuderingsfrågor till provet ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Här finns &#039;&#039;&#039;[[TS-frågorna för TE12A | Exemepl på instuderingsfrågor (TE12A)]]&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De kan vara värda att bygga vidare på. Det förutsätter att eleverna hittar information i deras publicerade material. Vissa frågor bör strykas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Lektionsplanering ===&lt;br /&gt;
[[File:Photograph of Electrical Wires of the Boulder Dam Power Units, 1941 - NARA - 519838.tif|thumb|Photograph of Electrical Wires of the Boulder Dam Power Units, 1941 - NARA - 519838]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Till varje lektion:&lt;br /&gt;
* starters med film, genomgång el dyl.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 1|Lektion 1]] start. medlemmarna i gruppen väljer roll och gruppen väljer innovationssystem.&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 2|Lektion 2]] Genomg: behov (Maslow mm ). Elevarbete: Egenstudier&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 3|Lektion 3]] Genomg:  teknisk beskrivning. Elevarbete:  Egenstudier&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 4|Lektion 4]] Genomg: företagen som uppstått.  Elevarbete: Analys och sammanställning. &lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 5|Lektion 5]] Genomg: samhällskonsekvenser.  Elevarbete: Analys och sammanställning. Deadline för inlämning råmanus&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 6|Lektion 6]]  Elevarbete: Samordna: presentera för varandra&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 7|Lektion 7]]  Elevarbete: Samordna: bygga ihop, lägga upp på WS&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 8-9|Lektion 8-9]]  Elevarbete: Redovisa&lt;br /&gt;
# prov&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 11-14|Lektion 11-14]]  Eefterarbete, reflektion utvärdering&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hur ser ett bra manus ut? ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Här finns &#039;&#039;&#039;[[exempel på TS-manus]]&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Redovisning ===&lt;br /&gt;
[[File:Manhattan Skyline from Brooklyn Bridge.JPG|thumb|Manhattan Skyline from Brooklyn Bridge]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Grupperna  lägger sina redovisade bildspel på denna sida, klicka på gula länken och du finner en en enkel förklaring hur man gör: &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{resultat | &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: [[Arkiv Tekniska System | T S - Se tidigare arbeten)]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: [[Innovation och samhällsnytta | Fler arbeten i TS]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ni ska gå fram och presentera gruppvis i 10-15 min plus 5 min för att ge respons på wikiskola enl ett schema. Detta är en variant av formativ bedömning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Prov:&#039;&#039;&#039; vid provet ovan användes ett urval av de frågor eleverna tagit fram till sin del i presentationen.&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bedömning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi lervererar en gemnsam bedömning från Teknik och Entreprenörskap och den får tillgodoräknas i båda ämnena. bedömningen grundar sig på den individuella inlämningen, provet samt gruppens redovisning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Utvärdering ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{print|[[Media:Kort_Utvärdering_av_Projekt_Tekniska_System_Utvärdering.pdf|Blankett för utvärdering av projektet]]}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Länkar och Litteratur ===&lt;br /&gt;
[[File:Early General Electric logo 1899.png|thumb|Early General Electric logo 1899]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* 10 teser om entreprenörskap. Vi har tio böcker och den finns [http://www.subjectaid.fi/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=413a2f71-8544-4bb4-afd1-051b40817d19&amp;amp;FileName=Ladda+ner+powerpoint+till+10+teser här] om man vill se den på nätet.&lt;br /&gt;
* teknikboken har ett avsnitt om tekniska system&lt;br /&gt;
* [http://foretagsamheten.se/Entreprenorer/ Svenskt Näringslivs sajt Företagsamheten] listar entreprenörer och uppfinnare i olika kategorier. &lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Information till blivande företagare:&#039;&#039;&#039; Ta en titt på [http://www.nyforetagarcentrum.com/ Nyföretagarcentrum] (som länkas i boken med jobs-society.se&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Richard Branson om vad är/gör en Entreprenör:&#039;&#039;&#039; http://www.linkedin.com/today/post/article/20121030140136-204068115-what-is-your-definition-of-entrepreneur?trk=NUS_UNIU_PEOPLE_FOLLOW-megaphone-fllw&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Milan</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=37313</id>
		<title>Betong</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=37313"/>
		<updated>2016-10-03T12:11:00Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Milan: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Av: Milan&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Constructing Concrete Kerb And Channel.jpg| 440px | right |Constructing Concrete Kerb And Channel]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Densitet: Densiteten på betong kan variera men vanligt är att den ligger mellan 2 300 och 2 400 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; &lt;br /&gt;
: Hårdhet: N/A&lt;br /&gt;
: Jängdutvidgningskoefficient: &lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga: N/A&lt;br /&gt;
: Resistivitet: N/A [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[1] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Att vara en av de mest mångsidiga byggmaterial är betong används i många former av byggande. Armerad betong användes för att göra bygg kolumner och däck i höghus på 1960-talet för att ersätta stålbalkar och stålgallergolv. Betong används ofta i bostadsområden uppfarter, husgrunder, väggar, liksom många andra användningsområden såsom beläggning och bromsa och gutter applikationer. Bensin färdiga formar med betong kallas Precast betong används för att producera en mängd olika poster såsom dränering rörledningar. Stora lager med en stor platt golv och väggsektioner använda vad som kallas Tilt-up betong. Besättningar kommer att hälla en stor, plant golv, sedan spraya den med en non-stick film. Med hjälp av en kran, är väggsektionerna bildas på toppen av våningar och är &amp;quot;vinklas upp&amp;quot; på plats.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[2] Betong är ett kompositmaterial som består av grovt aggregat bundna tillsammans med en fluid cement som härdar över tiden. Det flesta betonger som används är kalk baserade betong såsom Portlandcement betong eller betong som gjorts med andra vattencementer , såsom cement fondu . Emellertid asfaltbetong som är mycket ofta används för vägytor är också en typ av betong, där cementmaterialet är bitumen , och polymerbetonger används ibland där cemente materialet är en polymer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I portlandcementbetong (och andra hydrauliska cementbetonger), då det total blandas tillsammans med den torra cement och vatten, de bildar en flytande massa som enkelt är gjuten i form. Cementen reagerar kemiskt med vatten och andra ingredienser för att bilda en hård matris som binder allt material tillsammans i ett hållbart stenliknande material som har många användningsområden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[3]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ordet betongen kommer från det latinska ordet &amp;quot; concretus &amp;quot; (som betyder kompakt eller kondenserad), den perfekta passiva particip av &amp;quot; concrescere &amp;quot;, från &amp;quot; con -&amp;quot; (tillsammans) och &amp;quot; crescere &amp;quot; (att växa).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Klassiska eran&lt;br /&gt;
I både romerska och egyptiska tider var det åter upptäckt att lägga vulkanisk aska till mixen gjort det möjligt att ställa in under vattnet. På samma sätt, romarna visste att lägga tagel konkretiseras mindre benägna att spricka när det härdade, och tillsätta blod gjort det mer frostbeständig. Kristallisation av strätlingit och införandet av pyroklastiska leror skapar ytterligare motstånd fraktur.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tyske arkeologen Heinrich Schliemann fann betonggolv, som gjordes av kalk och småsten, i det kungliga palatset i Tiryns , Grekland, som går ungefär till 1400-1200 BC. Lime murbruk användes i Grekland, Kreta, och Cypern 800 BC. Den assyriska Jerwan Akvedukten (688 f Kr) använde sig av vattentät betong.  Betong användes för byggandet i många gamla strukturer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Modern konstruktionsbetong skiljer sig från romersk betong i två viktiga detaljer. För det första är dess mix konsistens vätska och homogen, vilket gör att hällas i formulär i stället för att hand skiktning tillsammans med placeringen av aggregatet, vilket i romersk praktiken ofta bestod av spillror . För det andra ger integrerad armeringsstål moderna betongaggregat stor styrka under spänning, medan romerska betong kan bero enbart på styrkan hos betongen bindningen att motstå spänning. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Industriella eran&lt;br /&gt;
Kanske den största drivkraften bakom den moderna användningen av betong var Smeatons står hög , den tredje Eddystone fyren i Devon, England. För att skapa denna struktur, mellan 1756 och 1759, brittisk ingenjör John Smeaton börjat använda sig av hydraulisk kalk i betong, med hjälp av stenar och pulveriserat tegel som ballast.  Armerad betong uppfanns 1849 av Joseph Monier och i 1889 bygdes den första Betong förstärkt bron, och de första stora betongdammar byggdes 1936, Hoover Dam och Grand Coulee Dam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[4]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på betong beror på vilken kvalitée man köper det i men oftast så brukar det ligga på c.a 1030 SEK/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; Betong&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# [http://www.concretesask.org/resources/why-is-concrete-better Concrete Ask] &amp;amp; [http://www.betongindustri.se/sv betongindustri]&lt;br /&gt;
# [http://eu.wiley.com/WileyCDA/WileyTitle/productCd-047043743X.html Advanced Concrete Technology, av Zongjin Li (bok)] &lt;br /&gt;
# [http://www.understanding-cement.com/history.html History of concrete]&lt;br /&gt;
# [http://www.familyhandyman.com/masonry/pouring-concrete/how-to-estimate-a-concrete-order/view-all Family handyman]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Milan</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=37305</id>
		<title>Betong</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=37305"/>
		<updated>2016-10-03T12:03:15Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Milan: /* Historia */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Constructing Concrete Kerb And Channel.jpg| 440px | right |Constructing Concrete Kerb And Channel]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Densitet: Densiteten på betong kan variera men vanligt är att den ligger mellan 2 300 och 2 400 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; &lt;br /&gt;
: Hårdhet: N/A&lt;br /&gt;
: Jängdutvidgningskoefficient: &lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga: N/A&lt;br /&gt;
: Resistivitet: N/A [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[1] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Att vara en av de mest mångsidiga byggmaterial är betong används i många former av byggande. Armerad betong användes för att göra bygg kolumner och däck i höghus på 1960-talet för att ersätta stålbalkar och stålgallergolv. Betong används ofta i bostadsområden uppfarter, husgrunder, väggar, liksom många andra användningsområden såsom beläggning och bromsa och gutter applikationer. Bensin färdiga formar med betong kallas Precast betong används för att producera en mängd olika poster såsom dränering rörledningar. Stora lager med en stor platt golv och väggsektioner använda vad som kallas Tilt-up betong. Besättningar kommer att hälla en stor, plant golv, sedan spraya den med en non-stick film. Med hjälp av en kran, är väggsektionerna bildas på toppen av våningar och är &amp;quot;vinklas upp&amp;quot; på plats.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[2] Betong är ett kompositmaterial som består av grovt aggregat bundna tillsammans med en fluid cement som härdar över tiden. Det flesta betonger som används är kalk baserade betong såsom Portlandcement betong eller betong som gjorts med andra vattencementer , såsom cement fondu . Emellertid asfaltbetong som är mycket ofta används för vägytor är också en typ av betong, där cementmaterialet är bitumen , och polymerbetonger används ibland där cemente materialet är en polymer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I portlandcementbetong (och andra hydrauliska cementbetonger), då det total blandas tillsammans med den torra cement och vatten, de bildar en flytande massa som enkelt är gjuten i form. Cementen reagerar kemiskt med vatten och andra ingredienser för att bilda en hård matris som binder allt material tillsammans i ett hållbart stenliknande material som har många användningsområden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[3]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ordet betongen kommer från det latinska ordet &amp;quot; concretus &amp;quot; (som betyder kompakt eller kondenserad), den perfekta passiva particip av &amp;quot; concrescere &amp;quot;, från &amp;quot; con -&amp;quot; (tillsammans) och &amp;quot; crescere &amp;quot; (att växa).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Klassiska eran&lt;br /&gt;
I både romerska och egyptiska tider var det åter upptäckt att lägga vulkanisk aska till mixen gjort det möjligt att ställa in under vattnet. På samma sätt, romarna visste att lägga tagel konkretiseras mindre benägna att spricka när det härdade, och tillsätta blod gjort det mer frostbeständig. Kristallisation av strätlingit och införandet av pyroklastiska leror skapar ytterligare motstånd fraktur.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tyske arkeologen Heinrich Schliemann fann betonggolv, som gjordes av kalk och småsten, i det kungliga palatset i Tiryns , Grekland, som går ungefär till 1400-1200 BC. Lime murbruk användes i Grekland, Kreta, och Cypern 800 BC. Den assyriska Jerwan Akvedukten (688 f Kr) använde sig av vattentät betong.  Betong användes för byggandet i många gamla strukturer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Modern konstruktionsbetong skiljer sig från romersk betong i två viktiga detaljer. För det första är dess mix konsistens vätska och homogen, vilket gör att hällas i formulär i stället för att hand skiktning tillsammans med placeringen av aggregatet, vilket i romersk praktiken ofta bestod av spillror . För det andra ger integrerad armeringsstål moderna betongaggregat stor styrka under spänning, medan romerska betong kan bero enbart på styrkan hos betongen bindningen att motstå spänning. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Industriella eran&lt;br /&gt;
Kanske den största drivkraften bakom den moderna användningen av betong var Smeatons står hög , den tredje Eddystone fyren i Devon, England. För att skapa denna struktur, mellan 1756 och 1759, brittisk ingenjör John Smeaton börjat använda sig av hydraulisk kalk i betong, med hjälp av stenar och pulveriserat tegel som ballast.  Armerad betong uppfanns 1849 av Joseph Monier och i 1889 bygdes den första Betong förstärkt bron, och de första stora betongdammar byggdes 1936, Hoover Dam och Grand Coulee Dam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[4]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på betong beror på vilken kvalitée man köper det i men oftast så brukar det ligga på c.a 1030 SEK/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; Betong&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# [http://www.concretesask.org/resources/why-is-concrete-better Concrete Ask] &amp;amp; [http://www.betongindustri.se/sv betongindustri]&lt;br /&gt;
# [http://eu.wiley.com/WileyCDA/WileyTitle/productCd-047043743X.html Advanced Concrete Technology, av Zongjin Li (bok)] &lt;br /&gt;
# [http://www.understanding-cement.com/history.html History of concrete]&lt;br /&gt;
# [http://www.familyhandyman.com/masonry/pouring-concrete/how-to-estimate-a-concrete-order/view-all Family handyman]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Milan</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=37304</id>
		<title>Betong</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=37304"/>
		<updated>2016-10-03T12:02:44Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Milan: /* Länkar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Constructing Concrete Kerb And Channel.jpg| 440px | right |Constructing Concrete Kerb And Channel]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Densitet: Densiteten på betong kan variera men vanligt är att den ligger mellan 2 300 och 2 400 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; &lt;br /&gt;
: Hårdhet: N/A&lt;br /&gt;
: Jängdutvidgningskoefficient: &lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga: N/A&lt;br /&gt;
: Resistivitet: N/A [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[1] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Att vara en av de mest mångsidiga byggmaterial är betong används i många former av byggande. Armerad betong användes för att göra bygg kolumner och däck i höghus på 1960-talet för att ersätta stålbalkar och stålgallergolv. Betong används ofta i bostadsområden uppfarter, husgrunder, väggar, liksom många andra användningsområden såsom beläggning och bromsa och gutter applikationer. Bensin färdiga formar med betong kallas Precast betong används för att producera en mängd olika poster såsom dränering rörledningar. Stora lager med en stor platt golv och väggsektioner använda vad som kallas Tilt-up betong. Besättningar kommer att hälla en stor, plant golv, sedan spraya den med en non-stick film. Med hjälp av en kran, är väggsektionerna bildas på toppen av våningar och är &amp;quot;vinklas upp&amp;quot; på plats.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[2] Betong är ett kompositmaterial som består av grovt aggregat bundna tillsammans med en fluid cement som härdar över tiden. Det flesta betonger som används är kalk baserade betong såsom Portlandcement betong eller betong som gjorts med andra vattencementer , såsom cement fondu . Emellertid asfaltbetong som är mycket ofta används för vägytor är också en typ av betong, där cementmaterialet är bitumen , och polymerbetonger används ibland där cemente materialet är en polymer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I portlandcementbetong (och andra hydrauliska cementbetonger), då det total blandas tillsammans med den torra cement och vatten, de bildar en flytande massa som enkelt är gjuten i form. Cementen reagerar kemiskt med vatten och andra ingredienser för att bilda en hård matris som binder allt material tillsammans i ett hållbart stenliknande material som har många användningsområden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[3]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ordet betongen kommer från det latinska ordet &amp;quot; concretus &amp;quot; (som betyder kompakt eller kondenserad), [4] den perfekta passiva particip av &amp;quot; concrescere &amp;quot;, från &amp;quot; con -&amp;quot; (tillsammans) och &amp;quot; crescere &amp;quot; (att växa).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Klassiska eran&lt;br /&gt;
I både romerska och egyptiska tider var det åter upptäckt att lägga vulkanisk aska till mixen gjort det möjligt att ställa in under vattnet. På samma sätt, romarna visste att lägga tagel konkretiseras mindre benägna att spricka när det härdade, och tillsätta blod gjort det mer frostbeständig. Kristallisation av strätlingit och införandet av pyroklastiska leror skapar ytterligare motstånd fraktur.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tyske arkeologen Heinrich Schliemann fann betonggolv, som gjordes av kalk och småsten, i det kungliga palatset i Tiryns , Grekland, som går ungefär till 1400-1200 BC. Lime murbruk användes i Grekland, Kreta, och Cypern 800 BC. Den assyriska Jerwan Akvedukten (688 f Kr) använde sig av vattentät betong.  Betong användes för byggandet i många gamla strukturer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Modern konstruktionsbetong skiljer sig från romersk betong i två viktiga detaljer. För det första är dess mix konsistens vätska och homogen, vilket gör att hällas i formulär i stället för att hand skiktning tillsammans med placeringen av aggregatet, vilket i romersk praktiken ofta bestod av spillror . För det andra ger integrerad armeringsstål moderna betongaggregat stor styrka under spänning, medan romerska betong kan bero enbart på styrkan hos betongen bindningen att motstå spänning. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Industriella eran&lt;br /&gt;
Kanske den största drivkraften bakom den moderna användningen av betong var Smeatons står hög , den tredje Eddystone fyren i Devon, England. För att skapa denna struktur, mellan 1756 och 1759, brittisk ingenjör John Smeaton börjat använda sig av hydraulisk kalk i betong, med hjälp av stenar och pulveriserat tegel som ballast.  Armerad betong uppfanns 1849 av Joseph Monier och i 1889 bygdes den första Betong förstärkt bron, och de första stora betongdammar byggdes 1936, Hoover Dam och Grand Coulee Dam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[4]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på betong beror på vilken kvalitée man köper det i men oftast så brukar det ligga på c.a 1030 SEK/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; Betong&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# [http://www.concretesask.org/resources/why-is-concrete-better Concrete Ask] &amp;amp; [http://www.betongindustri.se/sv betongindustri]&lt;br /&gt;
# [http://eu.wiley.com/WileyCDA/WileyTitle/productCd-047043743X.html Advanced Concrete Technology, av Zongjin Li (bok)] &lt;br /&gt;
# [http://www.understanding-cement.com/history.html History of concrete]&lt;br /&gt;
# [http://www.familyhandyman.com/masonry/pouring-concrete/how-to-estimate-a-concrete-order/view-all Family handyman]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Milan</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=37302</id>
		<title>Betong</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=37302"/>
		<updated>2016-10-03T12:00:21Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Milan: /* Historia */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Constructing Concrete Kerb And Channel.jpg| 440px | right |Constructing Concrete Kerb And Channel]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Densitet: Densiteten på betong kan variera men vanligt är att den ligger mellan 2 300 och 2 400 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; &lt;br /&gt;
: Hårdhet: N/A&lt;br /&gt;
: Jängdutvidgningskoefficient: &lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga: N/A&lt;br /&gt;
: Resistivitet: N/A [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[1] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Att vara en av de mest mångsidiga byggmaterial är betong används i många former av byggande. Armerad betong användes för att göra bygg kolumner och däck i höghus på 1960-talet för att ersätta stålbalkar och stålgallergolv. Betong används ofta i bostadsområden uppfarter, husgrunder, väggar, liksom många andra användningsområden såsom beläggning och bromsa och gutter applikationer. Bensin färdiga formar med betong kallas Precast betong används för att producera en mängd olika poster såsom dränering rörledningar. Stora lager med en stor platt golv och väggsektioner använda vad som kallas Tilt-up betong. Besättningar kommer att hälla en stor, plant golv, sedan spraya den med en non-stick film. Med hjälp av en kran, är väggsektionerna bildas på toppen av våningar och är &amp;quot;vinklas upp&amp;quot; på plats.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[2] Betong är ett kompositmaterial som består av grovt aggregat bundna tillsammans med en fluid cement som härdar över tiden. Det flesta betonger som används är kalk baserade betong såsom Portlandcement betong eller betong som gjorts med andra vattencementer , såsom cement fondu . Emellertid asfaltbetong som är mycket ofta används för vägytor är också en typ av betong, där cementmaterialet är bitumen , och polymerbetonger används ibland där cemente materialet är en polymer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I portlandcementbetong (och andra hydrauliska cementbetonger), då det total blandas tillsammans med den torra cement och vatten, de bildar en flytande massa som enkelt är gjuten i form. Cementen reagerar kemiskt med vatten och andra ingredienser för att bilda en hård matris som binder allt material tillsammans i ett hållbart stenliknande material som har många användningsområden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[3]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ordet betongen kommer från det latinska ordet &amp;quot; concretus &amp;quot; (som betyder kompakt eller kondenserad), [4] den perfekta passiva particip av &amp;quot; concrescere &amp;quot;, från &amp;quot; con -&amp;quot; (tillsammans) och &amp;quot; crescere &amp;quot; (att växa).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Klassiska eran&lt;br /&gt;
I både romerska och egyptiska tider var det åter upptäckt att lägga vulkanisk aska till mixen gjort det möjligt att ställa in under vattnet. På samma sätt, romarna visste att lägga tagel konkretiseras mindre benägna att spricka när det härdade, och tillsätta blod gjort det mer frostbeständig. Kristallisation av strätlingit och införandet av pyroklastiska leror skapar ytterligare motstånd fraktur.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tyske arkeologen Heinrich Schliemann fann betonggolv, som gjordes av kalk och småsten, i det kungliga palatset i Tiryns , Grekland, som går ungefär till 1400-1200 BC. Lime murbruk användes i Grekland, Kreta, och Cypern 800 BC. Den assyriska Jerwan Akvedukten (688 f Kr) använde sig av vattentät betong.  Betong användes för byggandet i många gamla strukturer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Modern konstruktionsbetong skiljer sig från romersk betong i två viktiga detaljer. För det första är dess mix konsistens vätska och homogen, vilket gör att hällas i formulär i stället för att hand skiktning tillsammans med placeringen av aggregatet, vilket i romersk praktiken ofta bestod av spillror . För det andra ger integrerad armeringsstål moderna betongaggregat stor styrka under spänning, medan romerska betong kan bero enbart på styrkan hos betongen bindningen att motstå spänning. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Industriella eran&lt;br /&gt;
Kanske den största drivkraften bakom den moderna användningen av betong var Smeatons står hög , den tredje Eddystone fyren i Devon, England. För att skapa denna struktur, mellan 1756 och 1759, brittisk ingenjör John Smeaton börjat använda sig av hydraulisk kalk i betong, med hjälp av stenar och pulveriserat tegel som ballast.  Armerad betong uppfanns 1849 av Joseph Monier och i 1889 bygdes den första Betong förstärkt bron, och de första stora betongdammar byggdes 1936, Hoover Dam och Grand Coulee Dam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[4]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på betong beror på vilken kvalitée man köper det i men oftast så brukar det ligga på c.a 1030 SEK/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; Betong&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# [http://eu.wiley.com/WileyCDA/WileyTitle/productCd-047043743X.html Advanced Concrete Technology, av Zongjin Li (bok)] &lt;br /&gt;
# [http://www.understanding-cement.com/history.html History of concrete]&lt;br /&gt;
# [http://www.familyhandyman.com/masonry/pouring-concrete/how-to-estimate-a-concrete-order/view-all Family handyman]&lt;br /&gt;
# [http://www.betongindustri.se/sv Betongindustri]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Milan</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=37299</id>
		<title>Betong</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=37299"/>
		<updated>2016-10-03T12:00:02Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Milan: /* Pris */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Constructing Concrete Kerb And Channel.jpg| 440px | right |Constructing Concrete Kerb And Channel]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Densitet: Densiteten på betong kan variera men vanligt är att den ligger mellan 2 300 och 2 400 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; &lt;br /&gt;
: Hårdhet: N/A&lt;br /&gt;
: Jängdutvidgningskoefficient: &lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga: N/A&lt;br /&gt;
: Resistivitet: N/A [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[1] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Att vara en av de mest mångsidiga byggmaterial är betong används i många former av byggande. Armerad betong användes för att göra bygg kolumner och däck i höghus på 1960-talet för att ersätta stålbalkar och stålgallergolv. Betong används ofta i bostadsområden uppfarter, husgrunder, väggar, liksom många andra användningsområden såsom beläggning och bromsa och gutter applikationer. Bensin färdiga formar med betong kallas Precast betong används för att producera en mängd olika poster såsom dränering rörledningar. Stora lager med en stor platt golv och väggsektioner använda vad som kallas Tilt-up betong. Besättningar kommer att hälla en stor, plant golv, sedan spraya den med en non-stick film. Med hjälp av en kran, är väggsektionerna bildas på toppen av våningar och är &amp;quot;vinklas upp&amp;quot; på plats.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[2] Betong är ett kompositmaterial som består av grovt aggregat bundna tillsammans med en fluid cement som härdar över tiden. Det flesta betonger som används är kalk baserade betong såsom Portlandcement betong eller betong som gjorts med andra vattencementer , såsom cement fondu . Emellertid asfaltbetong som är mycket ofta används för vägytor är också en typ av betong, där cementmaterialet är bitumen , och polymerbetonger används ibland där cemente materialet är en polymer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I portlandcementbetong (och andra hydrauliska cementbetonger), då det total blandas tillsammans med den torra cement och vatten, de bildar en flytande massa som enkelt är gjuten i form. Cementen reagerar kemiskt med vatten och andra ingredienser för att bilda en hård matris som binder allt material tillsammans i ett hållbart stenliknande material som har många användningsområden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[3]&lt;br /&gt;
Ordet betongen kommer från det latinska ordet &amp;quot; concretus &amp;quot; (som betyder kompakt eller kondenserad), [4] den perfekta passiva particip av &amp;quot; concrescere &amp;quot;, från &amp;quot; con -&amp;quot; (tillsammans) och &amp;quot; crescere &amp;quot; (att växa).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Klassiska eran&lt;br /&gt;
I både romerska och egyptiska tider var det åter upptäckt att lägga vulkanisk aska till mixen gjort det möjligt att ställa in under vattnet. På samma sätt, romarna visste att lägga tagel konkretiseras mindre benägna att spricka när det härdade, och tillsätta blod gjort det mer frostbeständig. Kristallisation av strätlingit och införandet av pyroklastiska leror skapar ytterligare motstånd fraktur.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tyske arkeologen Heinrich Schliemann fann betonggolv, som gjordes av kalk och småsten, i det kungliga palatset i Tiryns , Grekland, som går ungefär till 1400-1200 BC. Lime murbruk användes i Grekland, Kreta, och Cypern 800 BC. Den assyriska Jerwan Akvedukten (688 f Kr) använde sig av vattentät betong.  Betong användes för byggandet i många gamla strukturer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Modern konstruktionsbetong skiljer sig från romersk betong i två viktiga detaljer. För det första är dess mix konsistens vätska och homogen, vilket gör att hällas i formulär i stället för att hand skiktning tillsammans med placeringen av aggregatet, vilket i romersk praktiken ofta bestod av spillror . För det andra ger integrerad armeringsstål moderna betongaggregat stor styrka under spänning, medan romerska betong kan bero enbart på styrkan hos betongen bindningen att motstå spänning. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Industriella eran&lt;br /&gt;
Kanske den största drivkraften bakom den moderna användningen av betong var Smeatons står hög , den tredje Eddystone fyren i Devon, England. För att skapa denna struktur, mellan 1756 och 1759, brittisk ingenjör John Smeaton börjat använda sig av hydraulisk kalk i betong, med hjälp av stenar och pulveriserat tegel som ballast.  Armerad betong uppfanns 1849 av Joseph Monier och i 1889 bygdes den första Betong förstärkt bron, och de första stora betongdammar byggdes 1936, Hoover Dam och Grand Coulee Dam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[4]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på betong beror på vilken kvalitée man köper det i men oftast så brukar det ligga på c.a 1030 SEK/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; Betong&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# [http://eu.wiley.com/WileyCDA/WileyTitle/productCd-047043743X.html Advanced Concrete Technology, av Zongjin Li (bok)] &lt;br /&gt;
# [http://www.understanding-cement.com/history.html History of concrete]&lt;br /&gt;
# [http://www.familyhandyman.com/masonry/pouring-concrete/how-to-estimate-a-concrete-order/view-all Family handyman]&lt;br /&gt;
# [http://www.betongindustri.se/sv Betongindustri]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Milan</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=37297</id>
		<title>Betong</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=37297"/>
		<updated>2016-10-03T11:59:29Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Milan: /* Historia */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Constructing Concrete Kerb And Channel.jpg| 440px | right |Constructing Concrete Kerb And Channel]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Densitet: Densiteten på betong kan variera men vanligt är att den ligger mellan 2 300 och 2 400 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; &lt;br /&gt;
: Hårdhet: N/A&lt;br /&gt;
: Jängdutvidgningskoefficient: &lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga: N/A&lt;br /&gt;
: Resistivitet: N/A [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[1] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Att vara en av de mest mångsidiga byggmaterial är betong används i många former av byggande. Armerad betong användes för att göra bygg kolumner och däck i höghus på 1960-talet för att ersätta stålbalkar och stålgallergolv. Betong används ofta i bostadsområden uppfarter, husgrunder, väggar, liksom många andra användningsområden såsom beläggning och bromsa och gutter applikationer. Bensin färdiga formar med betong kallas Precast betong används för att producera en mängd olika poster såsom dränering rörledningar. Stora lager med en stor platt golv och väggsektioner använda vad som kallas Tilt-up betong. Besättningar kommer att hälla en stor, plant golv, sedan spraya den med en non-stick film. Med hjälp av en kran, är väggsektionerna bildas på toppen av våningar och är &amp;quot;vinklas upp&amp;quot; på plats.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[2] Betong är ett kompositmaterial som består av grovt aggregat bundna tillsammans med en fluid cement som härdar över tiden. Det flesta betonger som används är kalk baserade betong såsom Portlandcement betong eller betong som gjorts med andra vattencementer , såsom cement fondu . Emellertid asfaltbetong som är mycket ofta används för vägytor är också en typ av betong, där cementmaterialet är bitumen , och polymerbetonger används ibland där cemente materialet är en polymer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I portlandcementbetong (och andra hydrauliska cementbetonger), då det total blandas tillsammans med den torra cement och vatten, de bildar en flytande massa som enkelt är gjuten i form. Cementen reagerar kemiskt med vatten och andra ingredienser för att bilda en hård matris som binder allt material tillsammans i ett hållbart stenliknande material som har många användningsområden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[3]&lt;br /&gt;
Ordet betongen kommer från det latinska ordet &amp;quot; concretus &amp;quot; (som betyder kompakt eller kondenserad), [4] den perfekta passiva particip av &amp;quot; concrescere &amp;quot;, från &amp;quot; con -&amp;quot; (tillsammans) och &amp;quot; crescere &amp;quot; (att växa).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Klassiska eran&lt;br /&gt;
I både romerska och egyptiska tider var det åter upptäckt att lägga vulkanisk aska till mixen gjort det möjligt att ställa in under vattnet. På samma sätt, romarna visste att lägga tagel konkretiseras mindre benägna att spricka när det härdade, och tillsätta blod gjort det mer frostbeständig. Kristallisation av strätlingit och införandet av pyroklastiska leror skapar ytterligare motstånd fraktur.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tyske arkeologen Heinrich Schliemann fann betonggolv, som gjordes av kalk och småsten, i det kungliga palatset i Tiryns , Grekland, som går ungefär till 1400-1200 BC. Lime murbruk användes i Grekland, Kreta, och Cypern 800 BC. Den assyriska Jerwan Akvedukten (688 f Kr) använde sig av vattentät betong.  Betong användes för byggandet i många gamla strukturer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Modern konstruktionsbetong skiljer sig från romersk betong i två viktiga detaljer. För det första är dess mix konsistens vätska och homogen, vilket gör att hällas i formulär i stället för att hand skiktning tillsammans med placeringen av aggregatet, vilket i romersk praktiken ofta bestod av spillror . För det andra ger integrerad armeringsstål moderna betongaggregat stor styrka under spänning, medan romerska betong kan bero enbart på styrkan hos betongen bindningen att motstå spänning. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Industriella eran&lt;br /&gt;
Kanske den största drivkraften bakom den moderna användningen av betong var Smeatons står hög , den tredje Eddystone fyren i Devon, England. För att skapa denna struktur, mellan 1756 och 1759, brittisk ingenjör John Smeaton börjat använda sig av hydraulisk kalk i betong, med hjälp av stenar och pulveriserat tegel som ballast.  Armerad betong uppfanns 1849 av Joseph Monier och i 1889 bygdes den första Betong förstärkt bron, och de första stora betongdammar byggdes 1936, Hoover Dam och Grand Coulee Dam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på betong beror på vilken kvalitée man köper det i men oftast så brukar det ligga på c.a 1030 SEK/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; Betong&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# [http://eu.wiley.com/WileyCDA/WileyTitle/productCd-047043743X.html Advanced Concrete Technology, av Zongjin Li (bok)] &lt;br /&gt;
# [http://www.understanding-cement.com/history.html History of concrete]&lt;br /&gt;
# [http://www.familyhandyman.com/masonry/pouring-concrete/how-to-estimate-a-concrete-order/view-all Family handyman]&lt;br /&gt;
# [http://www.betongindustri.se/sv Betongindustri]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Milan</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=37295</id>
		<title>Betong</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=37295"/>
		<updated>2016-10-03T11:59:02Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Milan: /* Framställning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Constructing Concrete Kerb And Channel.jpg| 440px | right |Constructing Concrete Kerb And Channel]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Densitet: Densiteten på betong kan variera men vanligt är att den ligger mellan 2 300 och 2 400 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; &lt;br /&gt;
: Hårdhet: N/A&lt;br /&gt;
: Jängdutvidgningskoefficient: &lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga: N/A&lt;br /&gt;
: Resistivitet: N/A [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[1] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Att vara en av de mest mångsidiga byggmaterial är betong används i många former av byggande. Armerad betong användes för att göra bygg kolumner och däck i höghus på 1960-talet för att ersätta stålbalkar och stålgallergolv. Betong används ofta i bostadsområden uppfarter, husgrunder, väggar, liksom många andra användningsområden såsom beläggning och bromsa och gutter applikationer. Bensin färdiga formar med betong kallas Precast betong används för att producera en mängd olika poster såsom dränering rörledningar. Stora lager med en stor platt golv och väggsektioner använda vad som kallas Tilt-up betong. Besättningar kommer att hälla en stor, plant golv, sedan spraya den med en non-stick film. Med hjälp av en kran, är väggsektionerna bildas på toppen av våningar och är &amp;quot;vinklas upp&amp;quot; på plats.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[2] Betong är ett kompositmaterial som består av grovt aggregat bundna tillsammans med en fluid cement som härdar över tiden. Det flesta betonger som används är kalk baserade betong såsom Portlandcement betong eller betong som gjorts med andra vattencementer , såsom cement fondu . Emellertid asfaltbetong som är mycket ofta används för vägytor är också en typ av betong, där cementmaterialet är bitumen , och polymerbetonger används ibland där cemente materialet är en polymer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I portlandcementbetong (och andra hydrauliska cementbetonger), då det total blandas tillsammans med den torra cement och vatten, de bildar en flytande massa som enkelt är gjuten i form. Cementen reagerar kemiskt med vatten och andra ingredienser för att bilda en hård matris som binder allt material tillsammans i ett hållbart stenliknande material som har många användningsområden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[ 2 ]&lt;br /&gt;
Ordet betongen kommer från det latinska ordet &amp;quot; concretus &amp;quot; (som betyder kompakt eller kondenserad), [4] den perfekta passiva particip av &amp;quot; concrescere &amp;quot;, från &amp;quot; con -&amp;quot; (tillsammans) och &amp;quot; crescere &amp;quot; (att växa).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Klassiska eran&lt;br /&gt;
I både romerska och egyptiska tider var det åter upptäckt att lägga vulkanisk aska till mixen gjort det möjligt att ställa in under vattnet. På samma sätt, romarna visste att lägga tagel konkretiseras mindre benägna att spricka när det härdade, och tillsätta blod gjort det mer frostbeständig. Kristallisation av strätlingit och införandet av pyroklastiska leror skapar ytterligare motstånd fraktur.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tyske arkeologen Heinrich Schliemann fann betonggolv, som gjordes av kalk och småsten, i det kungliga palatset i Tiryns , Grekland, som går ungefär till 1400-1200 BC. Lime murbruk användes i Grekland, Kreta, och Cypern 800 BC. Den assyriska Jerwan Akvedukten (688 f Kr) använde sig av vattentät betong.  Betong användes för byggandet i många gamla strukturer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Modern konstruktionsbetong skiljer sig från romersk betong i två viktiga detaljer. För det första är dess mix konsistens vätska och homogen, vilket gör att hällas i formulär i stället för att hand skiktning tillsammans med placeringen av aggregatet, vilket i romersk praktiken ofta bestod av spillror . För det andra ger integrerad armeringsstål moderna betongaggregat stor styrka under spänning, medan romerska betong kan bero enbart på styrkan hos betongen bindningen att motstå spänning. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Industriella eran&lt;br /&gt;
Kanske den största drivkraften bakom den moderna användningen av betong var Smeatons står hög , den tredje Eddystone fyren i Devon, England. För att skapa denna struktur, mellan 1756 och 1759, brittisk ingenjör John Smeaton börjat använda sig av hydraulisk kalk i betong, med hjälp av stenar och pulveriserat tegel som ballast.  Armerad betong uppfanns 1849 av Joseph Monier och i 1889 bygdes den första Betong förstärkt bron, och de första stora betongdammar byggdes 1936, Hoover Dam och Grand Coulee Dam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på betong beror på vilken kvalitée man köper det i men oftast så brukar det ligga på c.a 1030 SEK/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; Betong&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# [http://eu.wiley.com/WileyCDA/WileyTitle/productCd-047043743X.html Advanced Concrete Technology, av Zongjin Li (bok)] &lt;br /&gt;
# [http://www.understanding-cement.com/history.html History of concrete]&lt;br /&gt;
# [http://www.familyhandyman.com/masonry/pouring-concrete/how-to-estimate-a-concrete-order/view-all Family handyman]&lt;br /&gt;
# [http://www.betongindustri.se/sv Betongindustri]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Milan</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=37293</id>
		<title>Betong</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=37293"/>
		<updated>2016-10-03T11:58:47Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Milan: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Constructing Concrete Kerb And Channel.jpg| 440px | right |Constructing Concrete Kerb And Channel]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Densitet: Densiteten på betong kan variera men vanligt är att den ligger mellan 2 300 och 2 400 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; &lt;br /&gt;
: Hårdhet: N/A&lt;br /&gt;
: Jängdutvidgningskoefficient: &lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga: N/A&lt;br /&gt;
: Resistivitet: N/A [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[1] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Att vara en av de mest mångsidiga byggmaterial är betong används i många former av byggande. Armerad betong användes för att göra bygg kolumner och däck i höghus på 1960-talet för att ersätta stålbalkar och stålgallergolv. Betong används ofta i bostadsområden uppfarter, husgrunder, väggar, liksom många andra användningsområden såsom beläggning och bromsa och gutter applikationer. Bensin färdiga formar med betong kallas Precast betong används för att producera en mängd olika poster såsom dränering rörledningar. Stora lager med en stor platt golv och väggsektioner använda vad som kallas Tilt-up betong. Besättningar kommer att hälla en stor, plant golv, sedan spraya den med en non-stick film. Med hjälp av en kran, är väggsektionerna bildas på toppen av våningar och är &amp;quot;vinklas upp&amp;quot; på plats.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[1] Betong är ett kompositmaterial som består av grovt aggregat bundna tillsammans med en fluid cement som härdar över tiden. Det flesta betonger som används är kalk baserade betong såsom Portlandcement betong eller betong som gjorts med andra vattencementer , såsom cement fondu . Emellertid asfaltbetong som är mycket ofta används för vägytor är också en typ av betong, där cementmaterialet är bitumen , och polymerbetonger används ibland där cemente materialet är en polymer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I portlandcementbetong (och andra hydrauliska cementbetonger), då det total blandas tillsammans med den torra cement och vatten, de bildar en flytande massa som enkelt är gjuten i form. Cementen reagerar kemiskt med vatten och andra ingredienser för att bilda en hård matris som binder allt material tillsammans i ett hållbart stenliknande material som har många användningsområden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[ 2 ]&lt;br /&gt;
Ordet betongen kommer från det latinska ordet &amp;quot; concretus &amp;quot; (som betyder kompakt eller kondenserad), [4] den perfekta passiva particip av &amp;quot; concrescere &amp;quot;, från &amp;quot; con -&amp;quot; (tillsammans) och &amp;quot; crescere &amp;quot; (att växa).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Klassiska eran&lt;br /&gt;
I både romerska och egyptiska tider var det åter upptäckt att lägga vulkanisk aska till mixen gjort det möjligt att ställa in under vattnet. På samma sätt, romarna visste att lägga tagel konkretiseras mindre benägna att spricka när det härdade, och tillsätta blod gjort det mer frostbeständig. Kristallisation av strätlingit och införandet av pyroklastiska leror skapar ytterligare motstånd fraktur.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tyske arkeologen Heinrich Schliemann fann betonggolv, som gjordes av kalk och småsten, i det kungliga palatset i Tiryns , Grekland, som går ungefär till 1400-1200 BC. Lime murbruk användes i Grekland, Kreta, och Cypern 800 BC. Den assyriska Jerwan Akvedukten (688 f Kr) använde sig av vattentät betong.  Betong användes för byggandet i många gamla strukturer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Modern konstruktionsbetong skiljer sig från romersk betong i två viktiga detaljer. För det första är dess mix konsistens vätska och homogen, vilket gör att hällas i formulär i stället för att hand skiktning tillsammans med placeringen av aggregatet, vilket i romersk praktiken ofta bestod av spillror . För det andra ger integrerad armeringsstål moderna betongaggregat stor styrka under spänning, medan romerska betong kan bero enbart på styrkan hos betongen bindningen att motstå spänning. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Industriella eran&lt;br /&gt;
Kanske den största drivkraften bakom den moderna användningen av betong var Smeatons står hög , den tredje Eddystone fyren i Devon, England. För att skapa denna struktur, mellan 1756 och 1759, brittisk ingenjör John Smeaton börjat använda sig av hydraulisk kalk i betong, med hjälp av stenar och pulveriserat tegel som ballast.  Armerad betong uppfanns 1849 av Joseph Monier och i 1889 bygdes den första Betong förstärkt bron, och de första stora betongdammar byggdes 1936, Hoover Dam och Grand Coulee Dam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på betong beror på vilken kvalitée man köper det i men oftast så brukar det ligga på c.a 1030 SEK/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; Betong&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# [http://eu.wiley.com/WileyCDA/WileyTitle/productCd-047043743X.html Advanced Concrete Technology, av Zongjin Li (bok)] &lt;br /&gt;
# [http://www.understanding-cement.com/history.html History of concrete]&lt;br /&gt;
# [http://www.familyhandyman.com/masonry/pouring-concrete/how-to-estimate-a-concrete-order/view-all Family handyman]&lt;br /&gt;
# [http://www.betongindustri.se/sv Betongindustri]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Milan</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=37290</id>
		<title>Betong</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=37290"/>
		<updated>2016-10-03T11:56:32Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Milan: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Constructing Concrete Kerb And Channel.jpg| 440px | right |Constructing Concrete Kerb And Channel]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Densitet: Densiteten på betong kan variera men vanligt är att den ligger mellan 2 300 och 2 400 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; &lt;br /&gt;
: Hårdhet: N/A&lt;br /&gt;
: Jängdutvidgningskoefficient: &lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga: N/A&lt;br /&gt;
: Resistivitet: N/A [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Att vara en av de mest mångsidiga byggmaterial är betong används i många former av byggande. Armerad betong användes för att göra bygg kolumner och däck i höghus på 1960-talet för att ersätta stålbalkar och stålgallergolv. Betong används ofta i bostadsområden uppfarter, husgrunder, väggar, liksom många andra användningsområden såsom beläggning och bromsa och gutter applikationer. Bensin färdiga formar med betong kallas Precast betong används för att producera en mängd olika poster såsom dränering rörledningar. Stora lager med en stor platt golv och väggsektioner använda vad som kallas Tilt-up betong. Besättningar kommer att hälla en stor, plant golv, sedan spraya den med en non-stick film. Med hjälp av en kran, är väggsektionerna bildas på toppen av våningar och är &amp;quot;vinklas upp&amp;quot; på plats.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[1] Betong är ett kompositmaterial som består av grovt aggregat bundna tillsammans med en fluid cement som härdar över tiden. Det flesta betonger som används är kalk baserade betong såsom Portlandcement betong eller betong som gjorts med andra vattencementer , såsom cement fondu . Emellertid asfaltbetong som är mycket ofta används för vägytor är också en typ av betong, där cementmaterialet är bitumen , och polymerbetonger används ibland där cemente materialet är en polymer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I portlandcementbetong (och andra hydrauliska cementbetonger), då det total blandas tillsammans med den torra cement och vatten, de bildar en flytande massa som enkelt är gjuten i form. Cementen reagerar kemiskt med vatten och andra ingredienser för att bilda en hård matris som binder allt material tillsammans i ett hållbart stenliknande material som har många användningsområden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[ 2 ]&lt;br /&gt;
Ordet betongen kommer från det latinska ordet &amp;quot; concretus &amp;quot; (som betyder kompakt eller kondenserad), [4] den perfekta passiva particip av &amp;quot; concrescere &amp;quot;, från &amp;quot; con -&amp;quot; (tillsammans) och &amp;quot; crescere &amp;quot; (att växa).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Klassiska eran&lt;br /&gt;
I både romerska och egyptiska tider var det åter upptäckt att lägga vulkanisk aska till mixen gjort det möjligt att ställa in under vattnet. På samma sätt, romarna visste att lägga tagel konkretiseras mindre benägna att spricka när det härdade, och tillsätta blod gjort det mer frostbeständig. Kristallisation av strätlingit och införandet av pyroklastiska leror skapar ytterligare motstånd fraktur.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tyske arkeologen Heinrich Schliemann fann betonggolv, som gjordes av kalk och småsten, i det kungliga palatset i Tiryns , Grekland, som går ungefär till 1400-1200 BC. Lime murbruk användes i Grekland, Kreta, och Cypern 800 BC. Den assyriska Jerwan Akvedukten (688 f Kr) använde sig av vattentät betong.  Betong användes för byggandet i många gamla strukturer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Modern konstruktionsbetong skiljer sig från romersk betong i två viktiga detaljer. För det första är dess mix konsistens vätska och homogen, vilket gör att hällas i formulär i stället för att hand skiktning tillsammans med placeringen av aggregatet, vilket i romersk praktiken ofta bestod av spillror . För det andra ger integrerad armeringsstål moderna betongaggregat stor styrka under spänning, medan romerska betong kan bero enbart på styrkan hos betongen bindningen att motstå spänning. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Industriella eran&lt;br /&gt;
Kanske den största drivkraften bakom den moderna användningen av betong var Smeatons står hög , den tredje Eddystone fyren i Devon, England. För att skapa denna struktur, mellan 1756 och 1759, brittisk ingenjör John Smeaton börjat använda sig av hydraulisk kalk i betong, med hjälp av stenar och pulveriserat tegel som ballast.  Armerad betong uppfanns 1849 av Joseph Monier och i 1889 bygdes den första Betong förstärkt bron, och de första stora betongdammar byggdes 1936, Hoover Dam och Grand Coulee Dam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på betong beror på vilken kvalitée man köper det i men oftast så brukar det ligga på c.a 1030 SEK/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; Betong&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# [http://eu.wiley.com/WileyCDA/WileyTitle/productCd-047043743X.html Advanced Concrete Technology, av Zongjin Li (bok)] &lt;br /&gt;
# [http://www.understanding-cement.com/history.html History of concrete]&lt;br /&gt;
# [http://www.familyhandyman.com/masonry/pouring-concrete/how-to-estimate-a-concrete-order/view-all Family handyman]&lt;br /&gt;
# [http://www.betongindustri.se/sv Betongindustri]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Milan</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=37287</id>
		<title>Betong</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=37287"/>
		<updated>2016-10-03T11:53:40Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Milan: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Constructing Concrete Kerb And Channel.jpg| 440px | right |Constructing Concrete Kerb And Channel]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Densitet: Densiteten på betong kan variera men vanligt är att den ligger mellan 2 300 och 2 400 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; &lt;br /&gt;
: Hårdhet: N/A&lt;br /&gt;
: Jängdutvidgningskoefficient: &lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga: N/A&lt;br /&gt;
: Resistivitet: N/A [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bearbetbarhet är förmågan hos ett färskt (plast) betongblandning för att fylla i formuläret / mögel på rätt sätt med den önskade arbetet (vibration) och utan att minska betongens kvalitet. Användbarhet beror på vattenhalten, aggregat (form och storleksfördelning), cement innehåll och ålder (nivå hydrering ) och kan modifieras genom att tillsätta kemiska tillsatser, som superplasticizer. Höja vattenhalten eller lägga kemiska tillsatser ökar konkret användbarhet. Överskottsvatten leder till ökad blödning och / eller segregation av aggregat (när cement och aggregat börjar separera), med den resulterande betong med reducerad kvalitet. Användningen av ett aggregat med en oönskad gradering [ förtydligande behövs ] kan resultera i en mycket hård mix design med en mycket låg svacka, som inte lätt kan göras mer praktiskt genom tillsats av rimliga mängder vatten. Bearbetbarhet kan mätas genom den betong svacka testet , ett förenklat mått på plasticiteten hos en färsk sats av betong följa ASTM C 143 eller EN 12350-2 teststandarder. Svacka mäts normalt genom att fylla en &amp;quot; Abrams kon &amp;quot; med ett prov från ett nytt parti av betong. Könen är placerad med den breda änden ned på en nivå, icke-absorberande yta. Det fylls därefter i tre skikt av lika stor volym, där varje skikt är packad med en stålstav för att konsolidera skiktet. När kon är noggrant lyfts av, det inneslutna materialet sjunker ner en viss mängd på grund av tyngdkraften. En relativt torrt prov svängningar mycket lite, med en nedgång värdet på en eller två inches (25 eller 50 mm) av en fot (305 mm). En relativt våt betong prov kan sjunka så mycket som åtta inches. Bearbetbarhet kan också mätas genom flödestabellen testet . Svacka kan ökas genom tillsats av kemiska tillsatser, såsom mjukningsmedel eller superplasticerare utan att ändra vattencementtalet . [46] En del andra tillsatser, speciellt luftporbildande tillsatsmedel, kan öka sättmått av en blandning. Högt flöde betong, som själv befästa betong , testas av andra flödes mätmetoder. En av dessa metoder innefattar att placera konen på den smala änden och observera hur blandningen strömmar genom kon medan den gradvis lyfts. Efter blandning, är konkret en vätska och kan pumpas till den plats där det behövs.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[1] Betong är ett kompositmaterial som består av grovt aggregat bundna tillsammans med en fluid cement som härdar över tiden. Det flesta betonger som används är kalk baserade betong såsom Portlandcement betong eller betong som gjorts med andra vattencementer , såsom cement fondu . Emellertid asfaltbetong som är mycket ofta används för vägytor är också en typ av betong, där cementmaterialet är bitumen , och polymerbetonger används ibland där cemente materialet är en polymer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I portlandcementbetong (och andra hydrauliska cementbetonger), då det total blandas tillsammans med den torra cement och vatten, de bildar en flytande massa som enkelt är gjuten i form. Cementen reagerar kemiskt med vatten och andra ingredienser för att bilda en hård matris som binder allt material tillsammans i ett hållbart stenliknande material som har många användningsområden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[ 2 ]&lt;br /&gt;
Ordet betongen kommer från det latinska ordet &amp;quot; concretus &amp;quot; (som betyder kompakt eller kondenserad), [4] den perfekta passiva particip av &amp;quot; concrescere &amp;quot;, från &amp;quot; con -&amp;quot; (tillsammans) och &amp;quot; crescere &amp;quot; (att växa).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Klassiska eran&lt;br /&gt;
I både romerska och egyptiska tider var det åter upptäckt att lägga vulkanisk aska till mixen gjort det möjligt att ställa in under vattnet. På samma sätt, romarna visste att lägga tagel konkretiseras mindre benägna att spricka när det härdade, och tillsätta blod gjort det mer frostbeständig. Kristallisation av strätlingit och införandet av pyroklastiska leror skapar ytterligare motstånd fraktur.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tyske arkeologen Heinrich Schliemann fann betonggolv, som gjordes av kalk och småsten, i det kungliga palatset i Tiryns , Grekland, som går ungefär till 1400-1200 BC. Lime murbruk användes i Grekland, Kreta, och Cypern 800 BC. Den assyriska Jerwan Akvedukten (688 f Kr) använde sig av vattentät betong.  Betong användes för byggandet i många gamla strukturer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Modern konstruktionsbetong skiljer sig från romersk betong i två viktiga detaljer. För det första är dess mix konsistens vätska och homogen, vilket gör att hällas i formulär i stället för att hand skiktning tillsammans med placeringen av aggregatet, vilket i romersk praktiken ofta bestod av spillror . För det andra ger integrerad armeringsstål moderna betongaggregat stor styrka under spänning, medan romerska betong kan bero enbart på styrkan hos betongen bindningen att motstå spänning. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Industriella eran&lt;br /&gt;
Kanske den största drivkraften bakom den moderna användningen av betong var Smeatons står hög , den tredje Eddystone fyren i Devon, England. För att skapa denna struktur, mellan 1756 och 1759, brittisk ingenjör John Smeaton börjat använda sig av hydraulisk kalk i betong, med hjälp av stenar och pulveriserat tegel som ballast.  Armerad betong uppfanns 1849 av Joseph Monier och i 1889 bygdes den första Betong förstärkt bron, och de första stora betongdammar byggdes 1936, Hoover Dam och Grand Coulee Dam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på betong beror på vilken kvalitée man köper det i men oftast så brukar det ligga på c.a 1030 SEK/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; Betong&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# [http://eu.wiley.com/WileyCDA/WileyTitle/productCd-047043743X.html Advanced Concrete Technology, av Zongjin Li (bok)] &lt;br /&gt;
# [http://www.understanding-cement.com/history.html History of concrete]&lt;br /&gt;
# [http://www.familyhandyman.com/masonry/pouring-concrete/how-to-estimate-a-concrete-order/view-all Family handyman]&lt;br /&gt;
# [http://www.betongindustri.se/sv Betongindustri]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Milan</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=37285</id>
		<title>Betong</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=37285"/>
		<updated>2016-10-03T11:53:23Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Milan: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Constructing Concrete Kerb And Channel.jpg| 440px | right |Constructing Concrete Kerb And Channel]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Densitet: Densiteten på betong kan variera men vanligt är att den ligger mellan 2 300 och 2 400 kg/m3&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; &lt;br /&gt;
: Hårdhet: N/A&lt;br /&gt;
: Jängdutvidgningskoefficient: &lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga: N/A&lt;br /&gt;
: Resistivitet: N/A [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bearbetbarhet är förmågan hos ett färskt (plast) betongblandning för att fylla i formuläret / mögel på rätt sätt med den önskade arbetet (vibration) och utan att minska betongens kvalitet. Användbarhet beror på vattenhalten, aggregat (form och storleksfördelning), cement innehåll och ålder (nivå hydrering ) och kan modifieras genom att tillsätta kemiska tillsatser, som superplasticizer. Höja vattenhalten eller lägga kemiska tillsatser ökar konkret användbarhet. Överskottsvatten leder till ökad blödning och / eller segregation av aggregat (när cement och aggregat börjar separera), med den resulterande betong med reducerad kvalitet. Användningen av ett aggregat med en oönskad gradering [ förtydligande behövs ] kan resultera i en mycket hård mix design med en mycket låg svacka, som inte lätt kan göras mer praktiskt genom tillsats av rimliga mängder vatten. Bearbetbarhet kan mätas genom den betong svacka testet , ett förenklat mått på plasticiteten hos en färsk sats av betong följa ASTM C 143 eller EN 12350-2 teststandarder. Svacka mäts normalt genom att fylla en &amp;quot; Abrams kon &amp;quot; med ett prov från ett nytt parti av betong. Könen är placerad med den breda änden ned på en nivå, icke-absorberande yta. Det fylls därefter i tre skikt av lika stor volym, där varje skikt är packad med en stålstav för att konsolidera skiktet. När kon är noggrant lyfts av, det inneslutna materialet sjunker ner en viss mängd på grund av tyngdkraften. En relativt torrt prov svängningar mycket lite, med en nedgång värdet på en eller två inches (25 eller 50 mm) av en fot (305 mm). En relativt våt betong prov kan sjunka så mycket som åtta inches. Bearbetbarhet kan också mätas genom flödestabellen testet . Svacka kan ökas genom tillsats av kemiska tillsatser, såsom mjukningsmedel eller superplasticerare utan att ändra vattencementtalet . [46] En del andra tillsatser, speciellt luftporbildande tillsatsmedel, kan öka sättmått av en blandning. Högt flöde betong, som själv befästa betong , testas av andra flödes mätmetoder. En av dessa metoder innefattar att placera konen på den smala änden och observera hur blandningen strömmar genom kon medan den gradvis lyfts. Efter blandning, är konkret en vätska och kan pumpas till den plats där det behövs.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[1] Betong är ett kompositmaterial som består av grovt aggregat bundna tillsammans med en fluid cement som härdar över tiden. Det flesta betonger som används är kalk baserade betong såsom Portlandcement betong eller betong som gjorts med andra vattencementer , såsom cement fondu . Emellertid asfaltbetong som är mycket ofta används för vägytor är också en typ av betong, där cementmaterialet är bitumen , och polymerbetonger används ibland där cemente materialet är en polymer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I portlandcementbetong (och andra hydrauliska cementbetonger), då det total blandas tillsammans med den torra cement och vatten, de bildar en flytande massa som enkelt är gjuten i form. Cementen reagerar kemiskt med vatten och andra ingredienser för att bilda en hård matris som binder allt material tillsammans i ett hållbart stenliknande material som har många användningsområden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[ 2 ]&lt;br /&gt;
Ordet betongen kommer från det latinska ordet &amp;quot; concretus &amp;quot; (som betyder kompakt eller kondenserad), [4] den perfekta passiva particip av &amp;quot; concrescere &amp;quot;, från &amp;quot; con -&amp;quot; (tillsammans) och &amp;quot; crescere &amp;quot; (att växa).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Klassiska eran&lt;br /&gt;
I både romerska och egyptiska tider var det åter upptäckt att lägga vulkanisk aska till mixen gjort det möjligt att ställa in under vattnet. På samma sätt, romarna visste att lägga tagel konkretiseras mindre benägna att spricka när det härdade, och tillsätta blod gjort det mer frostbeständig. Kristallisation av strätlingit och införandet av pyroklastiska leror skapar ytterligare motstånd fraktur.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tyske arkeologen Heinrich Schliemann fann betonggolv, som gjordes av kalk och småsten, i det kungliga palatset i Tiryns , Grekland, som går ungefär till 1400-1200 BC. Lime murbruk användes i Grekland, Kreta, och Cypern 800 BC. Den assyriska Jerwan Akvedukten (688 f Kr) använde sig av vattentät betong.  Betong användes för byggandet i många gamla strukturer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Modern konstruktionsbetong skiljer sig från romersk betong i två viktiga detaljer. För det första är dess mix konsistens vätska och homogen, vilket gör att hällas i formulär i stället för att hand skiktning tillsammans med placeringen av aggregatet, vilket i romersk praktiken ofta bestod av spillror . För det andra ger integrerad armeringsstål moderna betongaggregat stor styrka under spänning, medan romerska betong kan bero enbart på styrkan hos betongen bindningen att motstå spänning. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Industriella eran&lt;br /&gt;
Kanske den största drivkraften bakom den moderna användningen av betong var Smeatons står hög , den tredje Eddystone fyren i Devon, England. För att skapa denna struktur, mellan 1756 och 1759, brittisk ingenjör John Smeaton börjat använda sig av hydraulisk kalk i betong, med hjälp av stenar och pulveriserat tegel som ballast.  Armerad betong uppfanns 1849 av Joseph Monier och i 1889 bygdes den första Betong förstärkt bron, och de första stora betongdammar byggdes 1936, Hoover Dam och Grand Coulee Dam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på betong beror på vilken kvalitée man köper det i men oftast så brukar det ligga på c.a 1030 SEK/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; Betong&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# [http://eu.wiley.com/WileyCDA/WileyTitle/productCd-047043743X.html Advanced Concrete Technology, av Zongjin Li (bok)] &lt;br /&gt;
# [http://www.understanding-cement.com/history.html History of concrete]&lt;br /&gt;
# [http://www.familyhandyman.com/masonry/pouring-concrete/how-to-estimate-a-concrete-order/view-all Family handyman]&lt;br /&gt;
# [http://www.betongindustri.se/sv Betongindustri]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Milan</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=37279</id>
		<title>Betong</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=37279"/>
		<updated>2016-10-03T11:51:36Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Milan: /* Historia */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Constructing Concrete Kerb And Channel.jpg| 440px | right |Constructing Concrete Kerb And Channel]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Densitet: Densiteten på betong kan variera men vanligt är att den ligger mellan 2 300 och 2 400 kg/m3&lt;br /&gt;
: Hårdhet: N/A&lt;br /&gt;
: Jängdutvidgningskoefficient: &lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga: N/A&lt;br /&gt;
: Resistivitet: N/A [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bearbetbarhet är förmågan hos ett färskt (plast) betongblandning för att fylla i formuläret / mögel på rätt sätt med den önskade arbetet (vibration) och utan att minska betongens kvalitet. Användbarhet beror på vattenhalten, aggregat (form och storleksfördelning), cement innehåll och ålder (nivå hydrering ) och kan modifieras genom att tillsätta kemiska tillsatser, som superplasticizer. Höja vattenhalten eller lägga kemiska tillsatser ökar konkret användbarhet. Överskottsvatten leder till ökad blödning och / eller segregation av aggregat (när cement och aggregat börjar separera), med den resulterande betong med reducerad kvalitet. Användningen av ett aggregat med en oönskad gradering [ förtydligande behövs ] kan resultera i en mycket hård mix design med en mycket låg svacka, som inte lätt kan göras mer praktiskt genom tillsats av rimliga mängder vatten. Bearbetbarhet kan mätas genom den betong svacka testet , ett förenklat mått på plasticiteten hos en färsk sats av betong följa ASTM C 143 eller EN 12350-2 teststandarder. Svacka mäts normalt genom att fylla en &amp;quot; Abrams kon &amp;quot; med ett prov från ett nytt parti av betong. Könen är placerad med den breda änden ned på en nivå, icke-absorberande yta. Det fylls därefter i tre skikt av lika stor volym, där varje skikt är packad med en stålstav för att konsolidera skiktet. När kon är noggrant lyfts av, det inneslutna materialet sjunker ner en viss mängd på grund av tyngdkraften. En relativt torrt prov svängningar mycket lite, med en nedgång värdet på en eller två inches (25 eller 50 mm) av en fot (305 mm). En relativt våt betong prov kan sjunka så mycket som åtta inches. Bearbetbarhet kan också mätas genom flödestabellen testet . Svacka kan ökas genom tillsats av kemiska tillsatser, såsom mjukningsmedel eller superplasticerare utan att ändra vattencementtalet . [46] En del andra tillsatser, speciellt luftporbildande tillsatsmedel, kan öka sättmått av en blandning. Högt flöde betong, som själv befästa betong , testas av andra flödes mätmetoder. En av dessa metoder innefattar att placera konen på den smala änden och observera hur blandningen strömmar genom kon medan den gradvis lyfts. Efter blandning, är konkret en vätska och kan pumpas till den plats där det behövs.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[1] Betong är ett kompositmaterial som består av grovt aggregat bundna tillsammans med en fluid cement som härdar över tiden. Det flesta betonger som används är kalk baserade betong såsom Portlandcement betong eller betong som gjorts med andra vattencementer , såsom cement fondu . Emellertid asfaltbetong som är mycket ofta används för vägytor är också en typ av betong, där cementmaterialet är bitumen , och polymerbetonger används ibland där cemente materialet är en polymer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I portlandcementbetong (och andra hydrauliska cementbetonger), då det total blandas tillsammans med den torra cement och vatten, de bildar en flytande massa som enkelt är gjuten i form. Cementen reagerar kemiskt med vatten och andra ingredienser för att bilda en hård matris som binder allt material tillsammans i ett hållbart stenliknande material som har många användningsområden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[ 2 ]&lt;br /&gt;
Ordet betongen kommer från det latinska ordet &amp;quot; concretus &amp;quot; (som betyder kompakt eller kondenserad), [4] den perfekta passiva particip av &amp;quot; concrescere &amp;quot;, från &amp;quot; con -&amp;quot; (tillsammans) och &amp;quot; crescere &amp;quot; (att växa).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Klassiska eran&lt;br /&gt;
I både romerska och egyptiska tider var det åter upptäckt att lägga vulkanisk aska till mixen gjort det möjligt att ställa in under vattnet. På samma sätt, romarna visste att lägga tagel konkretiseras mindre benägna att spricka när det härdade, och tillsätta blod gjort det mer frostbeständig. Kristallisation av strätlingit och införandet av pyroklastiska leror skapar ytterligare motstånd fraktur.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tyske arkeologen Heinrich Schliemann fann betonggolv, som gjordes av kalk och småsten, i det kungliga palatset i Tiryns , Grekland, som går ungefär till 1400-1200 BC. Lime murbruk användes i Grekland, Kreta, och Cypern 800 BC. Den assyriska Jerwan Akvedukten (688 f Kr) använde sig av vattentät betong.  Betong användes för byggandet i många gamla strukturer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Modern konstruktionsbetong skiljer sig från romersk betong i två viktiga detaljer. För det första är dess mix konsistens vätska och homogen, vilket gör att hällas i formulär i stället för att hand skiktning tillsammans med placeringen av aggregatet, vilket i romersk praktiken ofta bestod av spillror . För det andra ger integrerad armeringsstål moderna betongaggregat stor styrka under spänning, medan romerska betong kan bero enbart på styrkan hos betongen bindningen att motstå spänning. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Industriella eran&lt;br /&gt;
Kanske den största drivkraften bakom den moderna användningen av betong var Smeatons står hög , den tredje Eddystone fyren i Devon, England. För att skapa denna struktur, mellan 1756 och 1759, brittisk ingenjör John Smeaton börjat använda sig av hydraulisk kalk i betong, med hjälp av stenar och pulveriserat tegel som ballast.  Armerad betong uppfanns 1849 av Joseph Monier och i 1889 bygdes den första Betong förstärkt bron, och de första stora betongdammar byggdes 1936, Hoover Dam och Grand Coulee Dam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på betong beror på vilken kvalitée man köper det i men oftast så brukar det ligga på c.a 1030 SEK/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; Betong&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# [http://eu.wiley.com/WileyCDA/WileyTitle/productCd-047043743X.html Advanced Concrete Technology, av Zongjin Li (bok)] &lt;br /&gt;
# [http://www.understanding-cement.com/history.html History of concrete]&lt;br /&gt;
# [http://www.familyhandyman.com/masonry/pouring-concrete/how-to-estimate-a-concrete-order/view-all Family handyman]&lt;br /&gt;
# [http://www.betongindustri.se/sv Betongindustri]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Milan</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=37275</id>
		<title>Betong</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=37275"/>
		<updated>2016-10-03T11:49:19Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Milan: /* Länkar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Constructing Concrete Kerb And Channel.jpg| 440px | right |Constructing Concrete Kerb And Channel]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Densitet: Densiteten på betong kan variera men vanligt är att den ligger mellan 2 300 och 2 400 kg/m3&lt;br /&gt;
: Hårdhet: N/A&lt;br /&gt;
: Jängdutvidgningskoefficient: &lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga: N/A&lt;br /&gt;
: Resistivitet: N/A [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bearbetbarhet är förmågan hos ett färskt (plast) betongblandning för att fylla i formuläret / mögel på rätt sätt med den önskade arbetet (vibration) och utan att minska betongens kvalitet. Användbarhet beror på vattenhalten, aggregat (form och storleksfördelning), cement innehåll och ålder (nivå hydrering ) och kan modifieras genom att tillsätta kemiska tillsatser, som superplasticizer. Höja vattenhalten eller lägga kemiska tillsatser ökar konkret användbarhet. Överskottsvatten leder till ökad blödning och / eller segregation av aggregat (när cement och aggregat börjar separera), med den resulterande betong med reducerad kvalitet. Användningen av ett aggregat med en oönskad gradering [ förtydligande behövs ] kan resultera i en mycket hård mix design med en mycket låg svacka, som inte lätt kan göras mer praktiskt genom tillsats av rimliga mängder vatten. Bearbetbarhet kan mätas genom den betong svacka testet , ett förenklat mått på plasticiteten hos en färsk sats av betong följa ASTM C 143 eller EN 12350-2 teststandarder. Svacka mäts normalt genom att fylla en &amp;quot; Abrams kon &amp;quot; med ett prov från ett nytt parti av betong. Könen är placerad med den breda änden ned på en nivå, icke-absorberande yta. Det fylls därefter i tre skikt av lika stor volym, där varje skikt är packad med en stålstav för att konsolidera skiktet. När kon är noggrant lyfts av, det inneslutna materialet sjunker ner en viss mängd på grund av tyngdkraften. En relativt torrt prov svängningar mycket lite, med en nedgång värdet på en eller två inches (25 eller 50 mm) av en fot (305 mm). En relativt våt betong prov kan sjunka så mycket som åtta inches. Bearbetbarhet kan också mätas genom flödestabellen testet . Svacka kan ökas genom tillsats av kemiska tillsatser, såsom mjukningsmedel eller superplasticerare utan att ändra vattencementtalet . [46] En del andra tillsatser, speciellt luftporbildande tillsatsmedel, kan öka sättmått av en blandning. Högt flöde betong, som själv befästa betong , testas av andra flödes mätmetoder. En av dessa metoder innefattar att placera konen på den smala änden och observera hur blandningen strömmar genom kon medan den gradvis lyfts. Efter blandning, är konkret en vätska och kan pumpas till den plats där det behövs.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[1] Betong är ett kompositmaterial som består av grovt aggregat bundna tillsammans med en fluid cement som härdar över tiden. Det flesta betonger som används är kalk baserade betong såsom Portlandcement betong eller betong som gjorts med andra vattencementer , såsom cement fondu . Emellertid asfaltbetong som är mycket ofta används för vägytor är också en typ av betong, där cementmaterialet är bitumen , och polymerbetonger används ibland där cemente materialet är en polymer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I portlandcementbetong (och andra hydrauliska cementbetonger), då det total blandas tillsammans med den torra cement och vatten, de bildar en flytande massa som enkelt är gjuten i form. Cementen reagerar kemiskt med vatten och andra ingredienser för att bilda en hård matris som binder allt material tillsammans i ett hållbart stenliknande material som har många användningsområden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[ 2 ]&lt;br /&gt;
Ordet betongen kommer från det latinska ordet &amp;quot; concretus &amp;quot; (som betyder kompakt eller kondenserad), [4] den perfekta passiva particip av &amp;quot; concrescere &amp;quot;, från &amp;quot; con -&amp;quot; (tillsammans) och &amp;quot; crescere &amp;quot; (att växa).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Klassiska eran&lt;br /&gt;
I både romerska och egyptiska tider var det åter upptäckt att lägga vulkanisk aska till mixen gjort det möjligt att ställa in under vattnet. På samma sätt, romarna visste att lägga tagel konkretiseras mindre benägna att spricka när det härdade, och tillsätta blod gjort det mer frostbeständig. Kristallisation av strätlingit och införandet av pyroklastiska leror skapar ytterligare motstånd fraktur.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tyske arkeologen Heinrich Schliemann fann betonggolv, som gjordes av kalk och småsten, i det kungliga palatset i Tiryns , Grekland, som går ungefär till 1400-1200 BC. Lime murbruk användes i Grekland, Kreta, och Cypern 800 BC. Den assyriska Jerwan Akvedukten (688 f Kr) använde sig av vattentät betong.  Betong användes för byggandet i många gamla strukturer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Romarna använde betong utsträckning från 300 f.Kr. till 476 e.Kr., en spännvidd på mer än sju hundra år. [5] Under romarriket , romersk betong (eller opus caementicium ) gjordes från bränd , puzzolan och sammanlagt pimpsten . Dess utbredda användning i många romerska konstruktioner , en viktig händelse i arkitekturhistoria kallas romerska arkitektoniska revolutionen , befriat romersk konstruktion från de begränsningar av sten och tegel material och får för revolutionerande nya konstruktioner i både strukturell komplexitet och dimension.&lt;br /&gt;
Betong, som romarna visste att det var en ny och revolutionerande material. Som i form av valv , valv och kupoler , det snabbt hårdnade till en fast massa, fri från många av de interna stötar och stammar som bekymrade byggare av liknande strukturer i sten eller tegel. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Moderna tester visar att opus caementicium hade så mycket tryckhållfasthet som moderna Portland-cementbetong (ca 200 kg / cm 2  [20 MPa; 2800 psi]). Men på grund av avsaknad av förstärkning, dess draghållfasthet var betydligt lägre än modern armerad betong , och dess användningssätt var också annorlunda&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Modern konstruktionsbetong skiljer sig från romersk betong i två viktiga detaljer. För det första är dess mix konsistens vätska och homogen, vilket gör att hällas i formulär i stället för att hand skiktning tillsammans med placeringen av aggregatet, vilket i romersk praktiken ofta bestod av spillror . För det andra ger integrerad armeringsstål moderna betongaggregat stor styrka under spänning, medan romerska betong kan bero enbart på styrkan hos betongen bindningen att motstå spänning. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Industriella eran&lt;br /&gt;
Kanske den största drivkraften bakom den moderna användningen av betong var Smeatons står hög , den tredje Eddystone fyren i Devon, England. För att skapa denna struktur, mellan 1756 och 1759, brittisk ingenjör John Smeaton börjat använda sig av hydraulisk kalk i betong, med hjälp av stenar och pulveriserat tegel som ballast.  Armerad betong uppfanns 1849 av Joseph Monier och i 1889 bygdes den första Betong förstärkt bron, och de första stora betongdammar byggdes 1936, Hoover Dam och Grand Coulee Dam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på betong beror på vilken kvalitée man köper det i men oftast så brukar det ligga på c.a 1030 SEK/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; Betong&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# [http://eu.wiley.com/WileyCDA/WileyTitle/productCd-047043743X.html Advanced Concrete Technology, av Zongjin Li (bok)] &lt;br /&gt;
# [http://www.understanding-cement.com/history.html History of concrete]&lt;br /&gt;
# [http://www.familyhandyman.com/masonry/pouring-concrete/how-to-estimate-a-concrete-order/view-all Family handyman]&lt;br /&gt;
# [http://www.betongindustri.se/sv Betongindustri]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Milan</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=37271</id>
		<title>Betong</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=37271"/>
		<updated>2016-10-03T11:48:02Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Milan: /* Framställning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Constructing Concrete Kerb And Channel.jpg| 440px | right |Constructing Concrete Kerb And Channel]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Densitet: Densiteten på betong kan variera men vanligt är att den ligger mellan 2 300 och 2 400 kg/m3&lt;br /&gt;
: Hårdhet: N/A&lt;br /&gt;
: Jängdutvidgningskoefficient: &lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga: N/A&lt;br /&gt;
: Resistivitet: N/A [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bearbetbarhet är förmågan hos ett färskt (plast) betongblandning för att fylla i formuläret / mögel på rätt sätt med den önskade arbetet (vibration) och utan att minska betongens kvalitet. Användbarhet beror på vattenhalten, aggregat (form och storleksfördelning), cement innehåll och ålder (nivå hydrering ) och kan modifieras genom att tillsätta kemiska tillsatser, som superplasticizer. Höja vattenhalten eller lägga kemiska tillsatser ökar konkret användbarhet. Överskottsvatten leder till ökad blödning och / eller segregation av aggregat (när cement och aggregat börjar separera), med den resulterande betong med reducerad kvalitet. Användningen av ett aggregat med en oönskad gradering [ förtydligande behövs ] kan resultera i en mycket hård mix design med en mycket låg svacka, som inte lätt kan göras mer praktiskt genom tillsats av rimliga mängder vatten. Bearbetbarhet kan mätas genom den betong svacka testet , ett förenklat mått på plasticiteten hos en färsk sats av betong följa ASTM C 143 eller EN 12350-2 teststandarder. Svacka mäts normalt genom att fylla en &amp;quot; Abrams kon &amp;quot; med ett prov från ett nytt parti av betong. Könen är placerad med den breda änden ned på en nivå, icke-absorberande yta. Det fylls därefter i tre skikt av lika stor volym, där varje skikt är packad med en stålstav för att konsolidera skiktet. När kon är noggrant lyfts av, det inneslutna materialet sjunker ner en viss mängd på grund av tyngdkraften. En relativt torrt prov svängningar mycket lite, med en nedgång värdet på en eller två inches (25 eller 50 mm) av en fot (305 mm). En relativt våt betong prov kan sjunka så mycket som åtta inches. Bearbetbarhet kan också mätas genom flödestabellen testet . Svacka kan ökas genom tillsats av kemiska tillsatser, såsom mjukningsmedel eller superplasticerare utan att ändra vattencementtalet . [46] En del andra tillsatser, speciellt luftporbildande tillsatsmedel, kan öka sättmått av en blandning. Högt flöde betong, som själv befästa betong , testas av andra flödes mätmetoder. En av dessa metoder innefattar att placera konen på den smala änden och observera hur blandningen strömmar genom kon medan den gradvis lyfts. Efter blandning, är konkret en vätska och kan pumpas till den plats där det behövs.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[1] Betong är ett kompositmaterial som består av grovt aggregat bundna tillsammans med en fluid cement som härdar över tiden. Det flesta betonger som används är kalk baserade betong såsom Portlandcement betong eller betong som gjorts med andra vattencementer , såsom cement fondu . Emellertid asfaltbetong som är mycket ofta används för vägytor är också en typ av betong, där cementmaterialet är bitumen , och polymerbetonger används ibland där cemente materialet är en polymer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I portlandcementbetong (och andra hydrauliska cementbetonger), då det total blandas tillsammans med den torra cement och vatten, de bildar en flytande massa som enkelt är gjuten i form. Cementen reagerar kemiskt med vatten och andra ingredienser för att bilda en hård matris som binder allt material tillsammans i ett hållbart stenliknande material som har många användningsområden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[ 2 ]&lt;br /&gt;
Ordet betongen kommer från det latinska ordet &amp;quot; concretus &amp;quot; (som betyder kompakt eller kondenserad), [4] den perfekta passiva particip av &amp;quot; concrescere &amp;quot;, från &amp;quot; con -&amp;quot; (tillsammans) och &amp;quot; crescere &amp;quot; (att växa).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Klassiska eran&lt;br /&gt;
I både romerska och egyptiska tider var det åter upptäckt att lägga vulkanisk aska till mixen gjort det möjligt att ställa in under vattnet. På samma sätt, romarna visste att lägga tagel konkretiseras mindre benägna att spricka när det härdade, och tillsätta blod gjort det mer frostbeständig. Kristallisation av strätlingit och införandet av pyroklastiska leror skapar ytterligare motstånd fraktur.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tyske arkeologen Heinrich Schliemann fann betonggolv, som gjordes av kalk och småsten, i det kungliga palatset i Tiryns , Grekland, som går ungefär till 1400-1200 BC. Lime murbruk användes i Grekland, Kreta, och Cypern 800 BC. Den assyriska Jerwan Akvedukten (688 f Kr) använde sig av vattentät betong.  Betong användes för byggandet i många gamla strukturer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Romarna använde betong utsträckning från 300 f.Kr. till 476 e.Kr., en spännvidd på mer än sju hundra år. [5] Under romarriket , romersk betong (eller opus caementicium ) gjordes från bränd , puzzolan och sammanlagt pimpsten . Dess utbredda användning i många romerska konstruktioner , en viktig händelse i arkitekturhistoria kallas romerska arkitektoniska revolutionen , befriat romersk konstruktion från de begränsningar av sten och tegel material och får för revolutionerande nya konstruktioner i både strukturell komplexitet och dimension.&lt;br /&gt;
Betong, som romarna visste att det var en ny och revolutionerande material. Som i form av valv , valv och kupoler , det snabbt hårdnade till en fast massa, fri från många av de interna stötar och stammar som bekymrade byggare av liknande strukturer i sten eller tegel. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Moderna tester visar att opus caementicium hade så mycket tryckhållfasthet som moderna Portland-cementbetong (ca 200 kg / cm 2  [20 MPa; 2800 psi]). Men på grund av avsaknad av förstärkning, dess draghållfasthet var betydligt lägre än modern armerad betong , och dess användningssätt var också annorlunda&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Modern konstruktionsbetong skiljer sig från romersk betong i två viktiga detaljer. För det första är dess mix konsistens vätska och homogen, vilket gör att hällas i formulär i stället för att hand skiktning tillsammans med placeringen av aggregatet, vilket i romersk praktiken ofta bestod av spillror . För det andra ger integrerad armeringsstål moderna betongaggregat stor styrka under spänning, medan romerska betong kan bero enbart på styrkan hos betongen bindningen att motstå spänning. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Industriella eran&lt;br /&gt;
Kanske den största drivkraften bakom den moderna användningen av betong var Smeatons står hög , den tredje Eddystone fyren i Devon, England. För att skapa denna struktur, mellan 1756 och 1759, brittisk ingenjör John Smeaton börjat använda sig av hydraulisk kalk i betong, med hjälp av stenar och pulveriserat tegel som ballast.  Armerad betong uppfanns 1849 av Joseph Monier och i 1889 bygdes den första Betong förstärkt bron, och de första stora betongdammar byggdes 1936, Hoover Dam och Grand Coulee Dam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på betong beror på vilken kvalitée man köper det i men oftast så brukar det ligga på c.a 1030 SEK/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; Betong&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# [http://eu.wiley.com/WileyCDA/WileyTitle/productCd-047043743X.html Advanced Concrete Technology, av Zongjin Li (bok)] &lt;br /&gt;
#[http://www.familyhandyman.com/masonry/pouring-concrete/how-to-estimate-a-concrete-order/view-all Family handyman]&lt;br /&gt;
# [http://www.betongindustri.se/sv Betongindustri]&lt;br /&gt;
#&lt;br /&gt;
#&lt;br /&gt;
#&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Milan</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=37270</id>
		<title>Betong</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=37270"/>
		<updated>2016-10-03T11:47:09Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Milan: /* Historia */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Constructing Concrete Kerb And Channel.jpg| 440px | right |Constructing Concrete Kerb And Channel]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Densitet: Densiteten på betong kan variera men vanligt är att den ligger mellan 2 300 och 2 400 kg/m3&lt;br /&gt;
: Hårdhet: N/A&lt;br /&gt;
: Jängdutvidgningskoefficient: &lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga: N/A&lt;br /&gt;
: Resistivitet: N/A [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bearbetbarhet är förmågan hos ett färskt (plast) betongblandning för att fylla i formuläret / mögel på rätt sätt med den önskade arbetet (vibration) och utan att minska betongens kvalitet. Användbarhet beror på vattenhalten, aggregat (form och storleksfördelning), cement innehåll och ålder (nivå hydrering ) och kan modifieras genom att tillsätta kemiska tillsatser, som superplasticizer. Höja vattenhalten eller lägga kemiska tillsatser ökar konkret användbarhet. Överskottsvatten leder till ökad blödning och / eller segregation av aggregat (när cement och aggregat börjar separera), med den resulterande betong med reducerad kvalitet. Användningen av ett aggregat med en oönskad gradering [ förtydligande behövs ] kan resultera i en mycket hård mix design med en mycket låg svacka, som inte lätt kan göras mer praktiskt genom tillsats av rimliga mängder vatten. Bearbetbarhet kan mätas genom den betong svacka testet , ett förenklat mått på plasticiteten hos en färsk sats av betong följa ASTM C 143 eller EN 12350-2 teststandarder. Svacka mäts normalt genom att fylla en &amp;quot; Abrams kon &amp;quot; med ett prov från ett nytt parti av betong. Könen är placerad med den breda änden ned på en nivå, icke-absorberande yta. Det fylls därefter i tre skikt av lika stor volym, där varje skikt är packad med en stålstav för att konsolidera skiktet. När kon är noggrant lyfts av, det inneslutna materialet sjunker ner en viss mängd på grund av tyngdkraften. En relativt torrt prov svängningar mycket lite, med en nedgång värdet på en eller två inches (25 eller 50 mm) av en fot (305 mm). En relativt våt betong prov kan sjunka så mycket som åtta inches. Bearbetbarhet kan också mätas genom flödestabellen testet . Svacka kan ökas genom tillsats av kemiska tillsatser, såsom mjukningsmedel eller superplasticerare utan att ändra vattencementtalet . [46] En del andra tillsatser, speciellt luftporbildande tillsatsmedel, kan öka sättmått av en blandning. Högt flöde betong, som själv befästa betong , testas av andra flödes mätmetoder. En av dessa metoder innefattar att placera konen på den smala änden och observera hur blandningen strömmar genom kon medan den gradvis lyfts. Efter blandning, är konkret en vätska och kan pumpas till den plats där det behövs.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
(1) Betong är ett kompositmaterial som består av grovt aggregat bundna tillsammans med en fluid cement som härdar över tiden. Det flesta betonger som används är kalk baserade betong såsom Portlandcement betong eller betong som gjorts med andra vattencementer , såsom cement fondu . Emellertid asfaltbetong som är mycket ofta används för vägytor är också en typ av betong, där cementmaterialet är bitumen , och polymerbetonger används ibland där cemente materialet är en polymer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I portlandcementbetong (och andra hydrauliska cementbetonger), då det total blandas tillsammans med den torra cement och vatten, de bildar en flytande massa som enkelt är gjuten i form. Cementen reagerar kemiskt med vatten och andra ingredienser för att bilda en hård matris som binder allt material tillsammans i ett hållbart stenliknande material som har många användningsområden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[ 2 ]&lt;br /&gt;
Ordet betongen kommer från det latinska ordet &amp;quot; concretus &amp;quot; (som betyder kompakt eller kondenserad), [4] den perfekta passiva particip av &amp;quot; concrescere &amp;quot;, från &amp;quot; con -&amp;quot; (tillsammans) och &amp;quot; crescere &amp;quot; (att växa).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Klassiska eran&lt;br /&gt;
I både romerska och egyptiska tider var det åter upptäckt att lägga vulkanisk aska till mixen gjort det möjligt att ställa in under vattnet. På samma sätt, romarna visste att lägga tagel konkretiseras mindre benägna att spricka när det härdade, och tillsätta blod gjort det mer frostbeständig. Kristallisation av strätlingit och införandet av pyroklastiska leror skapar ytterligare motstånd fraktur.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tyske arkeologen Heinrich Schliemann fann betonggolv, som gjordes av kalk och småsten, i det kungliga palatset i Tiryns , Grekland, som går ungefär till 1400-1200 BC. Lime murbruk användes i Grekland, Kreta, och Cypern 800 BC. Den assyriska Jerwan Akvedukten (688 f Kr) använde sig av vattentät betong.  Betong användes för byggandet i många gamla strukturer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Romarna använde betong utsträckning från 300 f.Kr. till 476 e.Kr., en spännvidd på mer än sju hundra år. [5] Under romarriket , romersk betong (eller opus caementicium ) gjordes från bränd , puzzolan och sammanlagt pimpsten . Dess utbredda användning i många romerska konstruktioner , en viktig händelse i arkitekturhistoria kallas romerska arkitektoniska revolutionen , befriat romersk konstruktion från de begränsningar av sten och tegel material och får för revolutionerande nya konstruktioner i både strukturell komplexitet och dimension.&lt;br /&gt;
Betong, som romarna visste att det var en ny och revolutionerande material. Som i form av valv , valv och kupoler , det snabbt hårdnade till en fast massa, fri från många av de interna stötar och stammar som bekymrade byggare av liknande strukturer i sten eller tegel. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Moderna tester visar att opus caementicium hade så mycket tryckhållfasthet som moderna Portland-cementbetong (ca 200 kg / cm 2  [20 MPa; 2800 psi]). Men på grund av avsaknad av förstärkning, dess draghållfasthet var betydligt lägre än modern armerad betong , och dess användningssätt var också annorlunda&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Modern konstruktionsbetong skiljer sig från romersk betong i två viktiga detaljer. För det första är dess mix konsistens vätska och homogen, vilket gör att hällas i formulär i stället för att hand skiktning tillsammans med placeringen av aggregatet, vilket i romersk praktiken ofta bestod av spillror . För det andra ger integrerad armeringsstål moderna betongaggregat stor styrka under spänning, medan romerska betong kan bero enbart på styrkan hos betongen bindningen att motstå spänning. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Industriella eran&lt;br /&gt;
Kanske den största drivkraften bakom den moderna användningen av betong var Smeatons står hög , den tredje Eddystone fyren i Devon, England. För att skapa denna struktur, mellan 1756 och 1759, brittisk ingenjör John Smeaton börjat använda sig av hydraulisk kalk i betong, med hjälp av stenar och pulveriserat tegel som ballast.  Armerad betong uppfanns 1849 av Joseph Monier och i 1889 bygdes den första Betong förstärkt bron, och de första stora betongdammar byggdes 1936, Hoover Dam och Grand Coulee Dam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på betong beror på vilken kvalitée man köper det i men oftast så brukar det ligga på c.a 1030 SEK/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; Betong&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# [http://eu.wiley.com/WileyCDA/WileyTitle/productCd-047043743X.html Advanced Concrete Technology, av Zongjin Li (bok)] &lt;br /&gt;
#[http://www.familyhandyman.com/masonry/pouring-concrete/how-to-estimate-a-concrete-order/view-all Family handyman]&lt;br /&gt;
# [http://www.betongindustri.se/sv Betongindustri]&lt;br /&gt;
#&lt;br /&gt;
#&lt;br /&gt;
#&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Milan</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=37061</id>
		<title>Betong</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=37061"/>
		<updated>2016-09-29T07:05:46Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Milan: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Constructing Concrete Kerb And Channel.jpg| 440px | right |Constructing Concrete Kerb And Channel]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Densitet: Densiteten på betong kan variera men vanligt är att den ligger mellan 2 300 och 2 400 kg/m3&lt;br /&gt;
: Hårdhet: N/A&lt;br /&gt;
: Jängdutvidgningskoefficient: &lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga: N/A&lt;br /&gt;
: Resistivitet: N/A [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bearbetbarhet är förmågan hos ett färskt (plast) betongblandning för att fylla i formuläret / mögel på rätt sätt med den önskade arbetet (vibration) och utan att minska betongens kvalitet. Användbarhet beror på vattenhalten, aggregat (form och storleksfördelning), cement innehåll och ålder (nivå hydrering ) och kan modifieras genom att tillsätta kemiska tillsatser, som superplasticizer. Höja vattenhalten eller lägga kemiska tillsatser ökar konkret användbarhet. Överskottsvatten leder till ökad blödning och / eller segregation av aggregat (när cement och aggregat börjar separera), med den resulterande betong med reducerad kvalitet. Användningen av ett aggregat med en oönskad gradering [ förtydligande behövs ] kan resultera i en mycket hård mix design med en mycket låg svacka, som inte lätt kan göras mer praktiskt genom tillsats av rimliga mängder vatten. Bearbetbarhet kan mätas genom den betong svacka testet , ett förenklat mått på plasticiteten hos en färsk sats av betong följa ASTM C 143 eller EN 12350-2 teststandarder. Svacka mäts normalt genom att fylla en &amp;quot; Abrams kon &amp;quot; med ett prov från ett nytt parti av betong. Könen är placerad med den breda änden ned på en nivå, icke-absorberande yta. Det fylls därefter i tre skikt av lika stor volym, där varje skikt är packad med en stålstav för att konsolidera skiktet. När kon är noggrant lyfts av, det inneslutna materialet sjunker ner en viss mängd på grund av tyngdkraften. En relativt torrt prov svängningar mycket lite, med en nedgång värdet på en eller två inches (25 eller 50 mm) av en fot (305 mm). En relativt våt betong prov kan sjunka så mycket som åtta inches. Bearbetbarhet kan också mätas genom flödestabellen testet . Svacka kan ökas genom tillsats av kemiska tillsatser, såsom mjukningsmedel eller superplasticerare utan att ändra vattencementtalet . [46] En del andra tillsatser, speciellt luftporbildande tillsatsmedel, kan öka sättmått av en blandning. Högt flöde betong, som själv befästa betong , testas av andra flödes mätmetoder. En av dessa metoder innefattar att placera konen på den smala änden och observera hur blandningen strömmar genom kon medan den gradvis lyfts. Efter blandning, är konkret en vätska och kan pumpas till den plats där det behövs.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
(1) Betong är ett kompositmaterial som består av grovt aggregat bundna tillsammans med en fluid cement som härdar över tiden. Det flesta betonger som används är kalk baserade betong såsom Portlandcement betong eller betong som gjorts med andra vattencementer , såsom cement fondu . Emellertid asfaltbetong som är mycket ofta används för vägytor är också en typ av betong, där cementmaterialet är bitumen , och polymerbetonger används ibland där cemente materialet är en polymer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I portlandcementbetong (och andra hydrauliska cementbetonger), då det total blandas tillsammans med den torra cement och vatten, de bildar en flytande massa som enkelt är gjuten i form. Cementen reagerar kemiskt med vatten och andra ingredienser för att bilda en hård matris som binder allt material tillsammans i ett hållbart stenliknande material som har många användningsområden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på betong beror på vilken kvalitée man köper det i men oftast så brukar det ligga på c.a 1030 SEK/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; Betong&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# [http://eu.wiley.com/WileyCDA/WileyTitle/productCd-047043743X.html Advanced Concrete Technology, av Zongjin Li (bok)] &lt;br /&gt;
#[http://www.familyhandyman.com/masonry/pouring-concrete/how-to-estimate-a-concrete-order/view-all Family handyman]&lt;br /&gt;
# [http://www.betongindustri.se/sv Betongindustri]&lt;br /&gt;
#&lt;br /&gt;
#&lt;br /&gt;
#&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Milan</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=37056</id>
		<title>Betong</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=37056"/>
		<updated>2016-09-29T07:02:23Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Milan: /* Länkar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Constructing Concrete Kerb And Channel.jpg| 440px | right |Constructing Concrete Kerb And Channel]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Densitet: Densiteten på betong kan variera men vanligt är att den ligger mellan 2 300 och 2 400 kg/m3&lt;br /&gt;
: Hårdhet: N/A&lt;br /&gt;
: Jängdutvidgningskoefficient: &lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga: N/A&lt;br /&gt;
: Resistivitet: N/A [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
(1) Betong är ett kompositmaterial som består av grovt aggregat bundna tillsammans med en fluid cement som härdar över tiden. Det flesta betonger som används är kalk baserade betong såsom Portlandcement betong eller betong som gjorts med andra vattencementer , såsom cement fondu . Emellertid asfaltbetong som är mycket ofta används för vägytor är också en typ av betong, där cementmaterialet är bitumen , och polymerbetonger används ibland där cemente materialet är en polymer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I portlandcementbetong (och andra hydrauliska cementbetonger), då det total blandas tillsammans med den torra cement och vatten, de bildar en flytande massa som enkelt är gjuten i form. Cementen reagerar kemiskt med vatten och andra ingredienser för att bilda en hård matris som binder allt material tillsammans i ett hållbart stenliknande material som har många användningsområden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på betong beror på vilken kvalitée man köper det i men oftast så brukar det ligga på c.a 1030 SEK/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; Betong&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# [http://eu.wiley.com/WileyCDA/WileyTitle/productCd-047043743X.html Advanced Concrete Technology, av Zongjin Li (bok)] &lt;br /&gt;
#[http://www.familyhandyman.com/masonry/pouring-concrete/how-to-estimate-a-concrete-order/view-all Family handyman]&lt;br /&gt;
# [http://www.betongindustri.se/sv Betongindustri]&lt;br /&gt;
#&lt;br /&gt;
#&lt;br /&gt;
#&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Milan</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=37052</id>
		<title>Betong</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=37052"/>
		<updated>2016-09-29T06:55:54Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Milan: /* Framställning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Constructing Concrete Kerb And Channel.jpg| 440px | right |Constructing Concrete Kerb And Channel]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Densitet: Densiteten på betong kan variera men vanligt är att den ligger mellan 2 300 och 2 400 kg/m3&lt;br /&gt;
: Hårdhet: N/A&lt;br /&gt;
: Jängdutvidgningskoefficient: &lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga: N/A&lt;br /&gt;
: Resistivitet: N/A [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
(1) Betong är ett kompositmaterial som består av grovt aggregat bundna tillsammans med en fluid cement som härdar över tiden. Det flesta betonger som används är kalk baserade betong såsom Portlandcement betong eller betong som gjorts med andra vattencementer , såsom cement fondu . Emellertid asfaltbetong som är mycket ofta används för vägytor är också en typ av betong, där cementmaterialet är bitumen , och polymerbetonger används ibland där cemente materialet är en polymer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I portlandcementbetong (och andra hydrauliska cementbetonger), då det total blandas tillsammans med den torra cement och vatten, de bildar en flytande massa som enkelt är gjuten i form. Cementen reagerar kemiskt med vatten och andra ingredienser för att bilda en hård matris som binder allt material tillsammans i ett hållbart stenliknande material som har många användningsområden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på betong beror på vilken kvalitée man köper det i men oftast så brukar det ligga på c.a 1030 SEK/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; Betong&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# [http://www.familyhandyman.com/masonry/pouring-concrete/how-to-estimate-a-concrete-order/view-all Family handyman]&lt;br /&gt;
# [http://www.betongindustri.se/sv Betongindustri]&lt;br /&gt;
#&lt;br /&gt;
#&lt;br /&gt;
#&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Milan</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=37050</id>
		<title>Betong</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=37050"/>
		<updated>2016-09-29T06:52:57Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Milan: /* Framställning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Constructing Concrete Kerb And Channel.jpg| 440px | right |Constructing Concrete Kerb And Channel]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Densitet: Densiteten på betong kan variera men vanligt är att den ligger mellan 2 300 och 2 400 kg/m3&lt;br /&gt;
: Hårdhet: N/A&lt;br /&gt;
: Jängdutvidgningskoefficient: &lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga: N/A&lt;br /&gt;
: Resistivitet: N/A [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Betong är ett kompositmaterial som består av grovt aggregat bundna tillsammans med en fluid cement som härdar över tiden. Det flesta betonger som används är kalk baserade betong såsom Portlandcement betong eller betong som gjorts med andra vattencementer , såsom cement fondu . Emellertid asfaltbetong som är mycket ofta används för vägytor är också en typ av betong, där cementmaterialet är bitumen , och polymerbetonger används ibland där cemente materialet är en polymer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I portlandcementbetong (och andra hydrauliska cementbetonger), då det total blandas tillsammans med den torra cement och vatten, de bildar en flytande massa som enkelt är gjuten i form. Cementen reagerar kemiskt med vatten och andra ingredienser för att bilda en hård matris som binder allt material tillsammans i ett hållbart stenliknande material som har många användningsområden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på betong beror på vilken kvalitée man köper det i men oftast så brukar det ligga på c.a 1030 SEK/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; Betong&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# [http://www.familyhandyman.com/masonry/pouring-concrete/how-to-estimate-a-concrete-order/view-all Family handyman]&lt;br /&gt;
# [http://www.betongindustri.se/sv Betongindustri]&lt;br /&gt;
#&lt;br /&gt;
#&lt;br /&gt;
#&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Milan</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=37045</id>
		<title>Betong</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=37045"/>
		<updated>2016-09-29T06:50:07Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Milan: /* Framställning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Constructing Concrete Kerb And Channel.jpg| 440px | right |Constructing Concrete Kerb And Channel]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Densitet: Densiteten på betong kan variera men vanligt är att den ligger mellan 2 300 och 2 400 kg/m3&lt;br /&gt;
: Hårdhet: N/A&lt;br /&gt;
: Jängdutvidgningskoefficient: &lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga: N/A&lt;br /&gt;
: Resistivitet: N/A [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Betong är ett kompositmaterial som består av grovt aggregat bundna tillsammans med en fluid cement som härdar över tiden. De flesta betong används är kalk baserade betong såsom Portlandcement betong eller betong som gjorts med andra hydrauliska cement , såsom ciment fondu . Emellertid asfaltbetong som är mycket ofta används för vägytor är också en typ av betong, där cementmaterialet är bitumen , och polymerbetonger används ibland där cemente materialet är en polymer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I portlandcementbetong (och andra hydraulisk cementbetong), då det total blandas tillsammans med den torra cement och vatten, de bildar en flytande massa som enkelt är gjuten i form. Cementen reagerar kemiskt med vatten och andra ingredienser för att bilda en hård matris som binder allt material tillsammans i ett hållbart stenliknande material som har många användningsområden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på betong beror på vilken kvalitée man köper det i men oftast så brukar det ligga på c.a 1030 SEK/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; Betong&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# [http://www.familyhandyman.com/masonry/pouring-concrete/how-to-estimate-a-concrete-order/view-all Family handyman]&lt;br /&gt;
# [http://www.betongindustri.se/sv Betongindustri]&lt;br /&gt;
#&lt;br /&gt;
#&lt;br /&gt;
#&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Milan</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=37034</id>
		<title>Betong</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=37034"/>
		<updated>2016-09-29T06:39:08Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Milan: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Constructing Concrete Kerb And Channel.jpg| 440px | right |Constructing Concrete Kerb And Channel]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Densitet: Densiteten på betong kan variera men vanligt är att den ligger mellan 2 300 och 2 400 kg/m3&lt;br /&gt;
: Hårdhet: N/A&lt;br /&gt;
: Jängdutvidgningskoefficient: &lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga: N/A&lt;br /&gt;
: Resistivitet: N/A [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på betong beror på vilken kvalitée man köper det i men oftast så brukar det ligga på c.a 1030 SEK/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; Betong&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# [http://www.familyhandyman.com/masonry/pouring-concrete/how-to-estimate-a-concrete-order/view-all Family handyman]&lt;br /&gt;
# [http://www.betongindustri.se/sv Betongindustri]&lt;br /&gt;
#&lt;br /&gt;
#&lt;br /&gt;
#&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Milan</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=37031</id>
		<title>Betong</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=37031"/>
		<updated>2016-09-29T06:38:32Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Milan: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Constructing Concrete Kerb And Channel.jpg| 440px | right |Constructing Concrete Kerb And Channel]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Densitet: Densiteten på betong kan variera men vanligt är att den ligger mellan 2 300 och 2 400 kg/m3&lt;br /&gt;
: Hårdhet: N/A&lt;br /&gt;
: Jängdutvidgningskoefficient [Ksup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga: N/A [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: Resistivitet: N/A [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på betong beror på vilken kvalitée man köper det i men oftast så brukar det ligga på c.a 1030 SEK/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; Betong&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# [http://www.familyhandyman.com/masonry/pouring-concrete/how-to-estimate-a-concrete-order/view-all Family handyman]&lt;br /&gt;
# [http://www.betongindustri.se/sv Betongindustri]&lt;br /&gt;
#&lt;br /&gt;
#&lt;br /&gt;
#&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Milan</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=37028</id>
		<title>Betong</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=37028"/>
		<updated>2016-09-29T06:35:40Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Milan: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Constructing Concrete Kerb And Channel.jpg| 440px | right |Constructing Concrete Kerb And Channel]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Densiteten på betong kan variera men vanligt är att den ligger mellan 2 300 och 2 400 kg/m3&lt;br /&gt;
: N/A&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient [Ksup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på betong beror på vilken kvalitée man köper det i men oftast så brukar det ligga på c.a 1030 SEK/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; Betong&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# [http://www.familyhandyman.com/masonry/pouring-concrete/how-to-estimate-a-concrete-order/view-all Family handyman]&lt;br /&gt;
# [http://www.betongindustri.se/sv Betongindustri]&lt;br /&gt;
#&lt;br /&gt;
#&lt;br /&gt;
#&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Milan</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=37016</id>
		<title>Betong</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=37016"/>
		<updated>2016-09-29T06:27:49Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Milan: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Constructing Concrete Kerb And Channel.jpg| 440px | right |Constructing Concrete Kerb And Channel]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Densiteten på betong kan variera men vanligt är att den ligger mellan 2 300 och 2 400 kg/m3&lt;br /&gt;
: hårdhet Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient [Ksup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på betong beror på vilken kvalitée man köper det i men oftast så brukar det ligga på c.a 1030 SEK/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; Betong&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# [http://www.familyhandyman.com/masonry/pouring-concrete/how-to-estimate-a-concrete-order/view-all Family handyman]&lt;br /&gt;
# [http://www.betongindustri.se/sv Betongindustri]&lt;br /&gt;
#&lt;br /&gt;
#&lt;br /&gt;
#&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Milan</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=37009</id>
		<title>Betong</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=37009"/>
		<updated>2016-09-29T06:21:01Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Milan: /* Pris */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Constructing Concrete Kerb And Channel.jpg| 440px | right |Constructing Concrete Kerb And Channel]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient [Ksup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på betong beror på vilken kvalitée man köper det i men oftast så brukar det ligga på c.a 1030 SEK/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; Betong&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# [http://www.familyhandyman.com/masonry/pouring-concrete/how-to-estimate-a-concrete-order/view-all Family handyman]&lt;br /&gt;
# [http://www.betongindustri.se/sv Betongindustri]&lt;br /&gt;
#&lt;br /&gt;
#&lt;br /&gt;
#&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Milan</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=36807</id>
		<title>Betong</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=36807"/>
		<updated>2016-09-26T12:49:17Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Milan: /* Länkar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Constructing Concrete Kerb And Channel.jpg| 440px | right |Constructing Concrete Kerb And Channel]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient [Ksup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på betong beror på vilken kvalitée man köper det i men oftast så brukar det ligga på c.a 120 $USD/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; Betong&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# [http://www.familyhandyman.com/masonry/pouring-concrete/how-to-estimate-a-concrete-order/view-all Family handyman]&lt;br /&gt;
# [http://www.betongindustri.se/sv Betongindustri]&lt;br /&gt;
#&lt;br /&gt;
#&lt;br /&gt;
#&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Milan</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=36797</id>
		<title>Betong</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=36797"/>
		<updated>2016-09-26T12:43:46Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Milan: /* Pris */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Constructing Concrete Kerb And Channel.jpg| 440px | right |Constructing Concrete Kerb And Channel]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient [Ksup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på betong beror på vilken kvalitée man köper det i men oftast så brukar det ligga på c.a 120 $USD/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; Betong&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# [http://www.familyhandyman.com/masonry/pouring-concrete/how-to-estimate-a-concrete-order/view-all Family handyman]&lt;br /&gt;
#&lt;br /&gt;
#&lt;br /&gt;
#&lt;br /&gt;
#&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Milan</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=36795</id>
		<title>Betong</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=36795"/>
		<updated>2016-09-26T12:43:18Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Milan: /* Pris */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Constructing Concrete Kerb And Channel.jpg| 440px | right |Constructing Concrete Kerb And Channel]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient [Ksup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på betong beror på vilken kvalitée man köper det i men oftast så brukar det ligga på c.a 120 $USD/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; Betong &amp;lt;ref&amp;gt; Family Handyman &amp;lt;/ref&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# [http://www.familyhandyman.com/masonry/pouring-concrete/how-to-estimate-a-concrete-order/view-all Family handyman]&lt;br /&gt;
#&lt;br /&gt;
#&lt;br /&gt;
#&lt;br /&gt;
#&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Milan</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=36792</id>
		<title>Betong</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=36792"/>
		<updated>2016-09-26T12:41:58Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Milan: /* Pris */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Constructing Concrete Kerb And Channel.jpg| 440px | right |Constructing Concrete Kerb And Channel]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient [Ksup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på betong beror på vilken kvalitée man köper det i men oftast så brukar det ligga på c.a 120 $USD/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; Betong&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# [http://www.familyhandyman.com/masonry/pouring-concrete/how-to-estimate-a-concrete-order/view-all Family handyman]&lt;br /&gt;
#&lt;br /&gt;
#&lt;br /&gt;
#&lt;br /&gt;
#&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Milan</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=36791</id>
		<title>Betong</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=36791"/>
		<updated>2016-09-26T12:41:36Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Milan: /* Pris */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Constructing Concrete Kerb And Channel.jpg| 440px | right |Constructing Concrete Kerb And Channel]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient [Ksup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på betong beror på vilken kvalitée man köper det i men oftast så brukar det ligga på c.a 120 $USD/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; Betong &amp;lt;ref name=bipm&amp;gt;[[Family Handyman]]. &amp;quot;[http://www.bipm.org/en/si/derived_units/2-2-1.html Derived units expressed in terms of base units]&amp;quot;. 2014. Accessed 7 August 2014.&amp;lt;/ref&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# [http://www.familyhandyman.com/masonry/pouring-concrete/how-to-estimate-a-concrete-order/view-all Family handyman]&lt;br /&gt;
#&lt;br /&gt;
#&lt;br /&gt;
#&lt;br /&gt;
#&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Milan</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=36789</id>
		<title>Betong</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=36789"/>
		<updated>2016-09-26T12:39:40Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Milan: /* Länkar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Constructing Concrete Kerb And Channel.jpg| 440px | right |Constructing Concrete Kerb And Channel]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient [Ksup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på betong beror på vilken kvalitée man köper det i men oftast så brukar det ligga på c.a 120 $USD/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; Betong &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# [http://www.familyhandyman.com/masonry/pouring-concrete/how-to-estimate-a-concrete-order/view-all Family handyman]&lt;br /&gt;
#&lt;br /&gt;
#&lt;br /&gt;
#&lt;br /&gt;
#&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Milan</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=36788</id>
		<title>Betong</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=36788"/>
		<updated>2016-09-26T12:38:52Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Milan: /* Länkar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Constructing Concrete Kerb And Channel.jpg| 440px | right |Constructing Concrete Kerb And Channel]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient [Ksup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på betong beror på vilken kvalitée man köper det i men oftast så brukar det ligga på c.a 120 $USD/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; Betong &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# [http://www.familyhandyman.com/masonry/pouring-concrete/how-to-estimate-a-concrete-order/view-all Family handyman]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Milan</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=36787</id>
		<title>Betong</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=36787"/>
		<updated>2016-09-26T12:38:29Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Milan: /* Länkar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Constructing Concrete Kerb And Channel.jpg| 440px | right |Constructing Concrete Kerb And Channel]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient [Ksup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på betong beror på vilken kvalitée man köper det i men oftast så brukar det ligga på c.a 120 $USD/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; Betong &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.familyhandyman.com/masonry/pouring-concrete/how-to-estimate-a-concrete-order/view-all Family handyman]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Milan</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=36782</id>
		<title>Betong</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=36782"/>
		<updated>2016-09-26T12:35:01Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Milan: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Constructing Concrete Kerb And Channel.jpg| 440px | right |Constructing Concrete Kerb And Channel]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient [Ksup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på betong beror på vilken kvalitée man köper det i men oftast så brukar det ligga på c.a 120 $USD/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; Betong &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
(69) http://www.familyhandyman.com/masonry/pouring-concrete/how-to-estimate-a-concrete-order/view-all&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Milan</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=36780</id>
		<title>Betong</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=36780"/>
		<updated>2016-09-26T12:34:34Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Milan: /* Pris */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Constructing Concrete Kerb And Channel.jpg| 440px | right |Constructing Concrete Kerb And Channel]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient [Ksup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på betong beror på vilken kvalitée man köper det i men oftast så brukar det ligga på c.a 120 $USD/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; Betong &amp;lt;ref name=bipm&amp;gt;[[International Bureau of Weights and Measures|Bureau International de Poids et Mesures]]. &amp;quot;[http://www.bipm.org/en/si/derived_units/2-2-1.html Derived units expressed in terms of base units]&amp;quot;. 2014. Accessed 7 August 2014.&amp;lt;/ref&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
(69) http://www.familyhandyman.com/masonry/pouring-concrete/how-to-estimate-a-concrete-order/view-all&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Milan</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=36778</id>
		<title>Betong</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=36778"/>
		<updated>2016-09-26T12:33:45Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Milan: /* Pris */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Constructing Concrete Kerb And Channel.jpg| 440px | right |Constructing Concrete Kerb And Channel]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient [Ksup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på betong beror på vilken kvalitée man köper det i men oftast så brukar det ligga på c.a 120 $USD/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; Betong &amp;lt;ref name=bipm&amp;gt;&amp;lt;/ref&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
(69) http://www.familyhandyman.com/masonry/pouring-concrete/how-to-estimate-a-concrete-order/view-all&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Milan</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=36774</id>
		<title>Betong</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=36774"/>
		<updated>2016-09-26T12:26:33Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Milan: /* Pris */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient [Ksup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på betong beror på vilken kvalitée man köper det i men oftast så brukar det ligga på c.a 120 $USD/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; Betong&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
(69) http://www.familyhandyman.com/masonry/pouring-concrete/how-to-estimate-a-concrete-order/view-all&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Milan</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=36773</id>
		<title>Betong</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=36773"/>
		<updated>2016-09-26T12:26:09Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Milan: /* Pris */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient [Ksup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på betong beror på vilken kvalitée man köper det i men oftast så brukar det ligga på c.a 120 $USD/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; Betong &amp;lt;ref name=bipm&amp;gt;[[International Bureau of Weights and Measures|Bureau International de Poids et Mesures]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
(69) http://www.familyhandyman.com/masonry/pouring-concrete/how-to-estimate-a-concrete-order/view-all&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Milan</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=36770</id>
		<title>Betong</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=36770"/>
		<updated>2016-09-26T12:24:05Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Milan: /* Pris */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient [Ksup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priset på betong beror på vilken kvalitée man köper det i men oftast så brukar det ligga på c.a 120 $USD/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; Betong (69)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
(69) http://www.familyhandyman.com/masonry/pouring-concrete/how-to-estimate-a-concrete-order/view-all&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Milan</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=36768</id>
		<title>Betong</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=36768"/>
		<updated>2016-09-26T12:22:43Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Milan: /* Pris */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient [Ksup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ca 120 $USD/ m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; (69)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
(69) http://www.familyhandyman.com/masonry/pouring-concrete/how-to-estimate-a-concrete-order/view-all&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Milan</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=36767</id>
		<title>Betong</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=36767"/>
		<updated>2016-09-26T12:22:06Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Milan: /* Pris */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient [Ksup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ca 120 $USD/ &#039;&#039;&#039;m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&#039;&#039;&#039; (69)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
(69) http://www.familyhandyman.com/masonry/pouring-concrete/how-to-estimate-a-concrete-order/view-all&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Milan</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=36765</id>
		<title>Betong</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Betong&amp;diff=36765"/>
		<updated>2016-09-26T12:20:07Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Milan: /* Pris */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient [Ksup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ca 120 $USD/ &#039;&#039;&#039;&amp;lt;tt&amp;gt;m3&amp;lt;/tt&amp;gt;&#039;&#039;&#039; (69)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
(69) http://www.familyhandyman.com/masonry/pouring-concrete/how-to-estimate-a-concrete-order/view-all&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Milan</name></author>
	</entry>
</feed>