[[Fil:Skyddsral.JPG|miniatyr|höger|Närbild av järnvägsräl med urspårningsräl.]]
Järnväg är ett spårbundet transportmedel för tåg. Tågen dras av lokomotiv eller motorvagnar drivna med elmotor, förbränningsmotor, ångmaskin eller i vissa fall ångturbin. I lokomotivet/motorvagnen sitter en lokförare och kör, och i vissa vagnar sitter passagerare medan andra vagnar är fyllda med last. Numera skiljer man ofta på persontåg och godståg. Sedan slutet av 1800-talet drivs allt fler tåg med elmotor i stället för ångmaskin, och numera är tåg drivna med ångmaskin mycket sällsynta på de flesta håll i världen. Förbränningsmotorer, oftast dieseldrift är däremot mycket vanligt.

Järnvägen betraktas som en viktig del av samhällets infrastruktur.

Ett tåg i rörelse har stor rörelseenergi och friktionen mot rälsen är låg. Det har därför mycket långa stoppsträckor, sträcka som behövs för att stanna. För att förhindra att flera tåg kör på samma sträcka, och därmed riskerar att kollidera, finns två huvudtyper av metoder/system;

1. Manuella metoder, i Sverige främst tåganmälan, där två tågklarerare (En tjänsteman på järnväg, med uppgift att övervaka tågens rörelser), en i varje ände av sträckan som kommunicerar med varandra. När trafikledarna är överens om att sträckan är fri, ställer de manuellt signalerna till kör för nästa tåg och/eller ger tåget körtillstånd ("vinkar av" tåget).

2. Automatisk linjeblockering, där tåget genom egen påverkan (till exempel vid kortslutning av spårledning) automatiskt ställer signalerna till stopp mot den sträcka det befinner sig på. I Sverige har alla större järnvägslinjer automatisk linjeblockering. Järnvägssträckor med automatisk linjeblockering kan med fördel även fjärrstyras, vilket innebär att en trafikledare från en ledningscentral övervakar flera stationer och sträckorna däremellan. Fjärrstyrning innebär ytterligare högre trafiksäkerhet än endast linjeblockering och är även resursbesparande (mindre personal behövs) och kapacitetshöjande (fler tåg kan trafikera sträckan). De flesta större järnvägssträckor i Sverige är idag fjärrstyrda och detta är den främsta anledningen till att den förr så välkände "stinsen" (egentligen tågklareraren) som "vinkade av tågen med sin spade" numera är ganska sällsynt.

2016-02-05T08:31:16Z

Marwra: /* Historia */

== Tillvägagångssätt ==
En såg är ett verktyg för att kapa och klyva material. Har oftast ett handtag, men kan ha flera. Det finns flera typer av sågar. De har olika användningsområden. Det vanligaste är sågar som avsedda för att såga trä. Sågar avsedda för metall finns att tillgå för vissa ändamål, en av dessa har benämningen bågfil. Det finns också ett större antal sågar som är motordrivna, motorsågen är en av dessa som är avsedd för att fälla och aptera träd. Det finns dock även andra varianter på motordrivna sågar. Bland dessa kan nämnas bandsågen som oftast finns t ex i en slöjdsal i en skola. Numera finns de flesta typer av sågar som tidigare var handverktyg som motormanuella verktyg. Där elektricitet finns tillgänglig används ofta elanslutna verktyg men det blir allt vanligare med sladdlösa verktyg som drivs med energi från uppladdningsbart batteri.

{{lista |
'''Olika typer av sågar
'''

'''Bågsåg''' används till tjockare grenar och ved samt annan grövre aptering av virke. Bågsågen har även tidigare använts till avverkning.

'''Fanersåg''' används till att såga faner och andra tunnare trämaterial och är därför fintandad.

'''Figursåg''' används till sågning av figurer och efter oregelbundna linjer. Kallas även rundsåg och karaktäriseras av ett smalt blad.

'''Fogsvans''' används för att såga av brädor, reglar och plank. Namnet är en försvenskning av tyskans "Fuchsschwanz", Den avsmalnande formen påminner om en rävsvans.

'''Sticksågen''' är formad som en mycket liten fogsvans, men starkt avsmalnande till en spets. Handtaget är något enklare gjort än fogsvansens. Sticksågen används då man från ett i arbetsstycket borrat hål ska såga upp ett större hål. När det upptagna spåret blivit tillräckligt stort kan man vid behov fortsätta med en ordinär fogsvans.

'''Geringssåg''' används för att kapa trälister i exakta vinklar, t ex vid tillverkning av tavelramar.

'''Gradsåg''' används vid sammanfogningsmetoden gradning. Den kan ställas in i bestämda vinklar mot det ämne som skall sågas och används i klyvriktning.

'''Grensåg''' används vid trädbeskärning. Den kan vara försedd med ett skaft, som ibland kan vara teleskopiskt. Bladet kan vridas i förhållande till bågen, så att man vid beskärningen kan komma åt att lägga snittet på ett beskärningsriktigt sätt.

'''Guldsmedssåg''' är en variant på lövsåg, där bågen kan ställas in för sågblad av olika längd.

'''Hålsåg''' används för att göra hål, ofta i trä eller plast samt metall. Hålsågens blad är cirkelformat.

'''Japansåg''' används när man vill ha ett rent snitt i tunna material. En japansågs blad är tunnare än de flesta andra sågar och man drar sågen mot sig vid dess användning.

'''Kranbalksåg''' kan även kallas kransåg, används för att såga upp timmer för hand. Stocken läggs på höga bockar och klyvsågas med lång tvåmanssåg genom att en står ovanpå stocken och en under och drar sågen upp och ner. Användes i Sverige för att tillverka bräder och plank fram till slutet av 1800-talet.

'''Lövsåg''' har samma användning som en figursåg.

'''Ryggsåg''' har förstärkning av en skena på ryggsidan. Används som geringssåg oftast tillsammans med en geringslåda.

'''Stocksåg''' äldre tvåmanssåg för avverkning av timmer. Ersatte på 1860-talet yxan i Sverige.

'''Timmersvans''', enmanssåg för avverkning av timmer. Den har i ytteränden ett hål, avsett för fäste av ett extra handtag. Sågen kan då användas som tvåmanssåg för att underlätta avverkningen. Ersatte på 1890-talet i Sverige stocksågen för två man och var den rådande fram till 1950-talet då motorsågen slog igenom. Till timmersvansen kom sågkamraten cirka 1920 att underlätta fällning och kapning av timmer. Idag är timmersvansen väldigt ovanlig men det finns ett fåtal tillverkare kvar såsom Willhelm Putsch som går att anskaffa från Tyskland via t.ex. företaget Fine tools.
}}
[[Fil:Crosscut saw.JPG|miniatyr|Enkel hussåg]]

== Fördelar och nackdelar ==

==== Fördelar ====

Enkelt sätt att bearbeta trä

==== Nackdelar ====

Man har bara möjlighet att såga igenom material med densitet som liknar träs

== Historia ==
'''Egyptiernas inflytande på sågens utveckling'''

Så snart människan började tillverka egna eggar på stenredskap fick dessa av slagtekniken tandade eggar. Det är dock tveksamt om de skall kallas "sågar". De användes främst för andra funktioner än att såga i trä. Egyptierna introducerade de första sågarna i brons. Dessa sågars största bristpunkt om man någon gång använde dem som träsågar var att klingan oturligt nog kilade sig fast i sågspåret då klingan var alldeles ojämn och skrovlig. Detta bidrog även till att sågspånet blev kvar i spåret. Detta kom att bli en motgång för egyptierna vid deras byggarbeten. För att försöka motverka detta problemet förstorade de sågspåret med fler antal kilar samt smörjde in spåret med olja vilket bidrog till en smärre förbättring.

'''Romarnas finslipning av sågen'''

Dock under romarrikets storhetstid hittade man lösningen på egyptiernas problematik angående sågen, med andra ord var det romarna som uppfann skränkningen. Deras förbättring var ganska enkel men mycket framgångsrik, genom att göra så att de gjorde sågspåret bredare än sågklingan, genom att vinkla varannan tand åt höger respektive vänster. Med skränkningen minskade friktionen samt sågspånet följde med tänderna ur spåret vid sågning. Romarna utvecklade nya typer av handsågar som till exempel bågsågen, vilket effektiviserade hantverksbranschen.

'''Sågklingans utveckling'''

Sågklingans tillverkning har förändrats allt eftersom under sågens historia. Redan för över 6000 år sedan tillverkades sågar av koppar, men 4500 år senare tillät utvecklingen av metaller egyptierna att göra en såg av brons. Denna bronssåg var nu i en hårdare metall men klingans tänder var fortfarande oregelbundna utan någon större struktur. Först senare tillverkades sågtändernas i material som tillät skränkning och v-liknande form samt ett handtag, dessa förändringar finns kvar i vissa av de moderna sågarna.

'''Sågens senaste historia'''

Sågens utveckling förändrades först senare hälften av 1800-talet fram till 1900-talets början, med stålets utveckling försågs sågen med bättre material. Utveckling från valsning av bandstål samt snabbstål, senare även härdning av sågens tänder (tandspetshärdning) samt att belägga sågblad med teflon.

[[Fil:Handsåg.jpg|miniatyr|Första konstruktionen av en handsåg]]

== Användningsområden ==

Sågning

2016-02-05T08:30:25Z

Marwra:

2016-02-05T08:08:37Z

Marwra:

'''Lista:''' (klicka expandera till höger)
<div class="mw-collapsible-content">{{{2}}}
</div>

<br />
<noinclude>
</noinclude>

Mall:Lista

2016-02-05T08:08:18Z

Marwra: Skapade sidan med ''''Lista:''' (klicka expandera till höger) <div class="mw-collapsible-content">{{{2}}} </div> </div> <br /> <noinclude> </noinclude>'

'''Lista:''' (klicka expandera till höger)
<div class="mw-collapsible-content">{{{2}}}
</div>
</div>
<br />
<noinclude>
</noinclude>

Sågning

2016-02-05T08:07:40Z

Marwra: /* Tillvägagångssätt */

== Tillvägagångssätt ==
En såg är ett verktyg för att kapa och klyva material. Har oftast ett handtag, men kan ha flera. Det finns flera typer av sågar. De har olika användningsområden. Det vanligaste är sågar som avsedda för att såga trä. Sågar avsedda för metall finns att tillgå för vissa ändamål, en av dessa har benämningen bågfil. Det finns också ett större antal sågar som är motordrivna, motorsågen är en av dessa som är avsedd för att fälla och aptera träd. Det finns dock även andra varianter på motordrivna sågar. Bland dessa kan nämnas bandsågen som oftast finns t ex i en slöjdsal i en skola. Numera finns de flesta typer av sågar som tidigare var handverktyg som motormanuella verktyg. Där elektricitet finns tillgänglig används ofta elanslutna verktyg men det blir allt vanligare med sladdlösa verktyg som drivs med energi från uppladdningsbart batteri.

{{lista|}}

'''Olika typer av sågar
'''

'''Bågsåg''' används till tjockare grenar och ved samt annan grövre aptering av virke. Bågsågen har även tidigare använts till avverkning.

'''Fanersåg''' används till att såga faner och andra tunnare trämaterial och är därför fintandad.

'''Figursåg''' används till sågning av figurer och efter oregelbundna linjer. Kallas även rundsåg och karaktäriseras av ett smalt blad.

'''Fogsvans''' används för att såga av brädor, reglar och plank. Namnet är en försvenskning av tyskans "Fuchsschwanz", Den avsmalnande formen påminner om en rävsvans.

'''Sticksågen''' är formad som en mycket liten fogsvans, men starkt avsmalnande till en spets. Handtaget är något enklare gjort än fogsvansens. Sticksågen används då man från ett i arbetsstycket borrat hål ska såga upp ett större hål. När det upptagna spåret blivit tillräckligt stort kan man vid behov fortsätta med en ordinär fogsvans.

'''Geringssåg''' används för att kapa trälister i exakta vinklar, t ex vid tillverkning av tavelramar.

'''Gradsåg''' används vid sammanfogningsmetoden gradning. Den kan ställas in i bestämda vinklar mot det ämne som skall sågas och används i klyvriktning.

'''Grensåg''' används vid trädbeskärning. Den kan vara försedd med ett skaft, som ibland kan vara teleskopiskt. Bladet kan vridas i förhållande till bågen, så att man vid beskärningen kan komma åt att lägga snittet på ett beskärningsriktigt sätt.

'''Guldsmedssåg''' är en variant på lövsåg, där bågen kan ställas in för sågblad av olika längd.

'''Hålsåg''' används för att göra hål, ofta i trä eller plast samt metall. Hålsågens blad är cirkelformat.

'''Japansåg''' används när man vill ha ett rent snitt i tunna material. En japansågs blad är tunnare än de flesta andra sågar och man drar sågen mot sig vid dess användning.

'''Kranbalksåg''' kan även kallas kransåg, används för att såga upp timmer för hand. Stocken läggs på höga bockar och klyvsågas med lång tvåmanssåg genom att en står ovanpå stocken och en under och drar sågen upp och ner. Användes i Sverige för att tillverka bräder och plank fram till slutet av 1800-talet.

'''Lövsåg''' har samma användning som en figursåg.

'''Ryggsåg''' har förstärkning av en skena på ryggsidan. Används som geringssåg oftast tillsammans med en geringslåda.

'''Stocksåg''' äldre tvåmanssåg för avverkning av timmer. Ersatte på 1860-talet yxan i Sverige.

'''Timmersvans''', enmanssåg för avverkning av timmer. Den har i ytteränden ett hål, avsett för fäste av ett extra handtag. Sågen kan då användas som tvåmanssåg för att underlätta avverkningen. Ersatte på 1890-talet i Sverige stocksågen för två man och var den rådande fram till 1950-talet då motorsågen slog igenom. Till timmersvansen kom sågkamraten cirka 1920 att underlätta fällning och kapning av timmer. Idag är timmersvansen väldigt ovanlig men det finns ett fåtal tillverkare kvar såsom Willhelm Putsch som går att anskaffa från Tyskland via t.ex. företaget Fine tools.

== Fördelar och nackdelar ==

==== Fördelar ====

Enkelt sätt att bearbeta trä

==== Nackdelar ====

Man har bara möjlighet att såga igenom material med densitet som liknar träs

== Historia ==
'''Egyptiernas inflytande på sågens utveckling'''

Så snart människan började tillverka egna eggar på stenredskap fick dessa av slagtekniken tandade eggar. Det är dock tveksamt om de skall kallas "sågar". De användes främst för andra funktioner än att såga i trä. Egyptierna introducerade de första sågarna i brons. Dessa sågars största bristpunkt om man någon gång använde dem som träsågar var att klingan oturligt nog kilade sig fast i sågspåret då klingan var alldeles ojämn och skrovlig. Detta bidrog även till att sågspånet blev kvar i spåret. Detta kom att bli en motgång för egyptierna vid deras byggarbeten. För att försöka motverka detta problemet förstorade de sågspåret med fler antal kilar samt smörjde in spåret med olja vilket bidrog till en smärre förbättring.

'''Romarnas finslipning av sågen'''

Dock under romarrikets storhetstid hittade man lösningen på egyptiernas problematik angående sågen, med andra ord var det romarna som uppfann skränkningen. Deras förbättring var ganska enkel men mycket framgångsrik, genom att göra så att de gjorde sågspåret bredare än sågklingan, genom att vinkla varannan tand åt höger respektive vänster. Med skränkningen minskade friktionen samt sågspånet följde med tänderna ur spåret vid sågning. Romarna utvecklade nya typer av handsågar som till exempel bågsågen, vilket effektiviserade hantverksbranschen.

'''Sågklingans utveckling'''

Sågklingans tillverkning har förändrats allt eftersom under sågens historia. Redan för över 6000 år sedan tillverkades sågar av koppar, men 4500 år senare tillät utvecklingen av metaller egyptierna att göra en såg av brons. Denna bronssåg var nu i en hårdare metall men klingans tänder var fortfarande oregelbundna utan någon större struktur. Först senare tillverkades sågtändernas i material som tillät skränkning och v-liknande form samt ett handtag, dessa förändringar finns kvar i vissa av de moderna sågarna.

'''Sågens senaste historia'''

Sågens utveckling förändrades först senare hälften av 1800-talet fram till 1900-talets början, med stålets utveckling försågs sågen med bättre material. Utveckling från valsning av bandstål samt snabbstål, senare även härdning av sågens tänder (tandspetshärdning) samt att belägga sågblad med teflon.

== Användningsområden ==

== Kostnader ==