https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&feedformat=atom&user=Mario97Wikiskola - Användarbidrag [sv]2026-04-21T20:39:25ZAnvändarbidragMediaWiki 1.41.1https://wikiskola.se/index.php?title=%C3%96vningsuppgifter_p%C3%A5_Ohms_lag&diff=26892Övningsuppgifter på Ohms lag2014-05-12T08:49:25Z<p>Mario97: /* Uppgift 13 av Mario Waidelich */</p>
<hr />
<div>== Uppgift 1 Rasmus Madsen==<br />
<br />
{{uppgruta| Spänningen är 12V och resistansen är 200+400 Ohm. Vad är strömmen?<br />
<br />
[[Fil:| 240px]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 2 - Nils Wikström ==<br />
<br />
{{uppgruta| Mitt dia funkar inte så jag improviserade lite. <br />
UPPGIFT: På bilden ser ni en strömkrets till en ficklampa. Batteriets spänning är 4,5 volt och glödlampans resistans är 10 ohm (Ω). Vad blir effekten (i watt) och strömmen (i ampere)?<br />
<br />
[[Fil:Namnlös.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
svar: 0,45 ampere och 2,025 watt<br />
<br />
av: Nils Wikström<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 3 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 3.5V och har en restistans på 10Ω. Vad blir effekten (i watt) och strömmen (i ampere)?<br />
<br />
[[Fil:Skärmavbild 2014-05-09 kl. 12.56.42.png | 240px]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 4 - Michael Hedman - Parallella resistanser ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 2 A och spänningen är 12 V. stämmer 10 och 15 ohm?<br />
<br />
[[Fil:Parallella_resistanser.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Formeln för att räkna ut den totala resistansen på 2 parallella resistorer följer:<br />
: R<sub>total</sub> = (R<sub>1</sub> * R<sub>2</sub>) / (R<sub>1</sub> + R<sub>2</sub>)<br />
<br />
: (om man vill kan man fortsätta att addera resistanser i formeln till n resistanser)<br />
: R<sub>total</sub> = (R<sub>1</sub> * R<sub>2</sub> ... * R<sub>n</sub>) / (R<sub>1</sub> + R<sub>2</sub> ... + R<sub>n</sub>)<br />
<br />
: om vi då tar fram det totala ohm värdet genom att dividera spänningen med strömmen (12V / 2A) så får vi 6 ohm totalt.<br />
<br />
: och om vi tar formlen från tidigare och stoppar in dom värden vi har så får vi:<br />
: (10 * 15)/(10 + 15)<br />
: om vi kortar ner det blir det<br />
: 150 / 25<br />
: dela 150 med 25 så får du 6ohm som är identiskt med det totala vi fick framm tidigare, så det stämmer perfekt.<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 5 Daniel ==<br />
<br />
{{uppgruta| Om framlamporna på en bil är 55 Ohm och spänningen är 12volt vad blir strömmen?<br />
<br />
[[Fil:Skärmavbild 2014-05-09 kl. 14.09.05.png | 240px]] |<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Ohms lag gäller U=R'I, i denna uppgift så gäller det att räkna ut I vilket gör om formeln till I=U/R alltså I=12/55 vilket är ungefär 2,2 så lampornas ström är ungefär 2,2<br />
<br />
: Daniel Azhari<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 6 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Denna bild illustrerar en krets som består av en strömkälla på 6V i form av ett batteri, en resistor som sänker spänningen till 4V, en lampa som tål 4V och lyser med 5W och sist men inte minst en strömbrytare.<br />
Funktionen av kretsen är att låta en lysdiod med hjälp av ett 1,125v batteri och sedan kunna släcka/tända den med en strömbrytare. Frågan är som följer: Hur stark är trömmen?<br />
<br />
[[Fil:Diagram1.jpg]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Svaret är 1.6<br />
<br />
: Leo Wezelius<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 7 Luan ==<br />
<br />
{{uppgruta| Resistansen är 500 Ohm och strömmen är 3 mA. Vad är spänningen?<br />
<br />
[[Fil:Diagram1.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
==Upgift 8 Soheil ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 9 Arvid ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 3 A och spänningen är 12 V, Vad är resistansen?<br />
<br />
[[Fil:Skärmavbild_2014-05-08_kl._13.18.14.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 10 - Dilan breeee halo<br />
==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 11 - Spyridon==<br />
<br />
{{uppgruta| Om spänningen är lika med 10V och strömmen är lika med 5A vad är då resistansen? <br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Ohms lag är U=R*I och om man vill få R(Resistansen) på en sida för att få reda på det så blir det R=U/I. I vår uppgift blir det 10/5=2 ohm. Resistansen är då 2 ohm. <br />
<br />
: Spyridon<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 12 - Josef Kalhory ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Strömmen är 1 och resistansen är 200 så det resulterar 1*200=spänning enligt formeln A=I, Ohm=R och I*R=U och U=spänning alltså är spänningen 200.<br />
<br />
: Josef<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 13 av Mario Waidelich==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Om resistansen är 200 och strömmen är 1 så blir spänningen 1*200, eftersom A är I, Ohm är R, spänning är U och U=R*I, alltså blir spänningen 200.<br />
<br />
: Mario<br />
<br />
== Uppgift 14 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Om ett samsung(android) batteri använder sig av 100mA och 3.7V. Vad är då resistansen?<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: R=U/I, 100mA = 0.1A. 3.7/0.1=37<br />
<br />
: Johan Stigberg TE13B<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 15 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png |240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 16 - Ludvig Jealmo ==<br />
{{uppgruta| Spänning och effekt<br />
<br />
<br />
Beräkna spänning (U{{=}}R*I), samt effekt för kretsen (P{{=}}U*I). Strömstyrkan är 22A, resistansen är 15.<br />
<br />
[[Fil:12356789.png]]<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
<br />
Svar: Kretsen har 330V (15*22=330) och P värdet är 7260W (330*22= 7260)<br />
<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 17 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 10 A och spänningen är 100 V. Vad är resistansen?<br />
<br />
[[Fil:Bananostpotatisslick.png]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: 100V/10A = 10R<br />
<br />
: Christoffer J<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 18 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Vad är resistansen (R), om spänningen är 3V och strömmen är 10A?<br />
<br />
[[Fil:LOL.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Facit: 3/10=0,3 Ohm<br />
Svar, 0,3 Ohm<br />
<br />
: Namn: Martin TE13B<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 19 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Du har ett AA batteri som ska skicka ström till en glödlampa, vad är resistansen om spänningen är 1,5V och strömmen är 1 mA (o,oo1 A)<br />
<br />
[[Fil:Screen_Shot_2014-05-08_at_12.57.58.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
R = U / I = 1.5 / 0.001 = 1.5 * 1000 = 1500 Ohm<br />
: Svar, 1500 Ohm<br />
Felix Anderhagen<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 20 - Lucas ==<br />
<br />
{{uppgruta| Adolf H skulle spränga lampor med ett batteri. Innan han skulle börja sitt projekt tänkte han mäta resistansen så att han vet ifall hans batteri har tillräckligt hög spänning. Tyvärr är herr H inte så kunnig inom fysik utan prioriterar gas teknik och behöver därför DIN hjälp! Vad är resistansen när spänningen är 20,0 v och strömmen är 0.140 A?<br />
<br />
[[Fil:Inte diagram 1.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Ungefär: 143 Ohm<br />
<br />
: Lucas Hägg<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 21 - Max ==<br />
<br />
{{uppgruta| U → Spänning (Volt) , I → Ström (Ampere) , R → Resistans (Ω) , P → Effekt (W)<br />
Frågan lyder: Två stycken batterier till en ficklampa innehåller en spänning på 1,5Volt vardera. Sedan så utvecklas en effekt på 3W. Räkna ut Amperen med följande formel: P → U * I <br />
<br />
När du väl har fått reda på amperen räkna sedan ut vad resistansen i Ω är med formeln U → R * I<br />
<br />
<br />
[[Fil: Skärmavbild_2014-05-08_kl._13.23.31.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Första uppgiften: Ändra på formeln till P/U → I och få sedan svaret 1 Ampere.<br />
: Andra uppgiften: Svaret är 3Ω då I → 1<br />
<br />
: Max Lundgren TE13B<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 22 - Dimer ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 3 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: U = R*1 = 3*200 = 600. Spänningen är 600 V<br />
<br />
Dimer<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 22 (Linnéa) ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 2.4 mA och Spänningen är på 12 V. Hur hög resistans har resistorn?<br />
<br />
[[Fil: Skärmavbild 2014-04-28 kl. 11.35.43.png | Bästa bilden]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: 5 kOhm<br />
<br />
: Linnéa Bergmark<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 23 Kristofer ==<br />
<br />
{{uppgruta| Bjergsen har en ficklampa med 20 Ohm med en spänning på 7.2 volt, Och Nasus påstår att strömmen kommer att bli 2.778, har Nasus rätt?<br />
<br />
[[Fil:Skärmavbild_2014-05-09_kl._13.04.49.png |240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
Svar: I=U/R är formeln för att beräkna strömmen men Nasus räknade I=R/U vilket är fel.<br />
Rätt svar är 7.2/20 = 0.36<br />
Fel svar är 20/7.2 = 2.778<br />
<br />
</div><br />
</div></div>Mario97https://wikiskola.se/index.php?title=%C3%96vningsuppgifter_p%C3%A5_Ohms_lag&diff=26891Övningsuppgifter på Ohms lag2014-05-12T08:47:56Z<p>Mario97: /* Uppgift 13 av Mario Waidelich */</p>
<hr />
<div>== Uppgift 1 Rasmus Madsen==<br />
<br />
{{uppgruta| Spänningen är 12V och resistansen är 200+400 Ohm. Vad är strömmen?<br />
<br />
[[Fil:| 240px]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 2 - Nils Wikström ==<br />
<br />
{{uppgruta| Mitt dia funkar inte så jag improviserade lite. <br />
UPPGIFT: På bilden ser ni en strömkrets till en ficklampa. Batteriets spänning är 4,5 volt och glödlampans resistans är 10 ohm (Ω). Vad blir effekten (i watt) och strömmen (i ampere)?<br />
<br />
[[Fil:Namnlös.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
svar: 0,45 ampere och 2,025 watt<br />
<br />
av: Nils Wikström<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 3 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 3.5V och har en restistans på 10Ω. Vad blir effekten (i watt) och strömmen (i ampere)?<br />
<br />
[[Fil:Skärmavbild 2014-05-09 kl. 12.56.42.png | 240px]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 4 - Michael Hedman - Parallella resistanser ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 2 A och spänningen är 12 V. stämmer 10 och 15 ohm?<br />
<br />
[[Fil:Parallella_resistanser.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Formeln för att räkna ut den totala resistansen på 2 parallella resistorer följer:<br />
: R<sub>total</sub> = (R<sub>1</sub> * R<sub>2</sub>) / (R<sub>1</sub> + R<sub>2</sub>)<br />
<br />
: (om man vill kan man fortsätta att addera resistanser i formeln till n resistanser)<br />
: R<sub>total</sub> = (R<sub>1</sub> * R<sub>2</sub> ... * R<sub>n</sub>) / (R<sub>1</sub> + R<sub>2</sub> ... + R<sub>n</sub>)<br />
<br />
: om vi då tar fram det totala ohm värdet genom att dividera spänningen med strömmen (12V / 2A) så får vi 6 ohm totalt.<br />
<br />
: och om vi tar formlen från tidigare och stoppar in dom värden vi har så får vi:<br />
: (10 * 15)/(10 + 15)<br />
: om vi kortar ner det blir det<br />
: 150 / 25<br />
: dela 150 med 25 så får du 6ohm som är identiskt med det totala vi fick framm tidigare, så det stämmer perfekt.<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 5 Daniel ==<br />
<br />
{{uppgruta| Om framlamporna på en bil är 55 Ohm och spänningen är 12volt vad blir strömmen?<br />
<br />
[[Fil:Skärmavbild 2014-05-09 kl. 14.09.05.png | 240px]] |<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Ohms lag gäller U=R'I, i denna uppgift så gäller det att räkna ut I vilket gör om formeln till I=U/R alltså I=12/55 vilket är ungefär 2,2 så lampornas ström är ungefär 2,2<br />
<br />
: Daniel Azhari<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 6 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Denna bild illustrerar en krets som består av en strömkälla på 6V i form av ett batteri, en resistor som sänker spänningen till 4V, en lampa som tål 4V och lyser med 5W och sist men inte minst en strömbrytare.<br />
Funktionen av kretsen är att låta en lysdiod med hjälp av ett 1,125v batteri och sedan kunna släcka/tända den med en strömbrytare. Frågan är som följer: Hur stark är trömmen?<br />
<br />
[[Fil:Diagram1.jpg]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Svaret är 1.6<br />
<br />
: Leo Wezelius<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 7 Luan ==<br />
<br />
{{uppgruta| Resistansen är 500 Ohm och strömmen är 3 mA. Vad är spänningen?<br />
<br />
[[Fil:Diagram1.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
==Upgift 8 Soheil ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 9 Arvid ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 3 A och spänningen är 12 V, Vad är resistansen?<br />
<br />
[[Fil:Skärmavbild_2014-05-08_kl._13.18.14.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 10 - Dilan breeee halo<br />
==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 11 - Spyridon==<br />
<br />
{{uppgruta| Om spänningen är lika med 10V och strömmen är lika med 5A vad är då resistansen? <br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Ohms lag är U=R*I och om man vill få R(Resistansen) på en sida för att få reda på det så blir det R=U/I. I vår uppgift blir det 10/5=2 ohm. Resistansen är då 2 ohm. <br />
<br />
: Spyridon<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 12 - Josef Kalhory ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Strömmen är 1 och resistansen är 200 så det resulterar 1*200=spänning enligt formeln A=I, Ohm=R och I*R=U och U=spänning alltså är spänningen 200.<br />
<br />
: Josef<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 13 av Mario Waidelich==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Om resistansen är 200 och strömmen är 1 så blir spänningen 1*200, eftersom A är I, Ohm är R och U=R*I då U är spänning alltså blir spänningen 200.<br />
<br />
: Mario<br />
<br />
== Uppgift 14 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Om ett samsung(android) batteri använder sig av 100mA och 3.7V. Vad är då resistansen?<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: R=U/I, 100mA = 0.1A. 3.7/0.1=37<br />
<br />
: Johan Stigberg TE13B<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 15 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png |240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 16 - Ludvig Jealmo ==<br />
{{uppgruta| Spänning och effekt<br />
<br />
<br />
Beräkna spänning (U{{=}}R*I), samt effekt för kretsen (P{{=}}U*I). Strömstyrkan är 22A, resistansen är 15.<br />
<br />
[[Fil:12356789.png]]<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
<br />
Svar: Kretsen har 330V (15*22=330) och P värdet är 7260W (330*22= 7260)<br />
<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 17 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 10 A och spänningen är 100 V. Vad är resistansen?<br />
<br />
[[Fil:Bananostpotatisslick.png]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: 100V/10A = 10R<br />
<br />
: Christoffer J<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 18 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Vad är resistansen (R), om spänningen är 3V och strömmen är 10A?<br />
<br />
[[Fil:LOL.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Facit: 3/10=0,3 Ohm<br />
Svar, 0,3 Ohm<br />
<br />
: Namn: Martin TE13B<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 19 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Du har ett AA batteri som ska skicka ström till en glödlampa, vad är resistansen om spänningen är 1,5V och strömmen är 1 mA (o,oo1 A)<br />
<br />
[[Fil:Screen_Shot_2014-05-08_at_12.57.58.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
R = U / I = 1.5 / 0.001 = 1.5 * 1000 = 1500 Ohm<br />
: Svar, 1500 Ohm<br />
Felix Anderhagen<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 20 - Lucas ==<br />
<br />
{{uppgruta| Adolf H skulle spränga lampor med ett batteri. Innan han skulle börja sitt projekt tänkte han mäta resistansen så att han vet ifall hans batteri har tillräckligt hög spänning. Tyvärr är herr H inte så kunnig inom fysik utan prioriterar gas teknik och behöver därför DIN hjälp! Vad är resistansen när spänningen är 20,0 v och strömmen är 0.140 A?<br />
<br />
[[Fil:Inte diagram 1.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Ungefär: 143 Ohm<br />
<br />
: Lucas Hägg<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 21 - Max ==<br />
<br />
{{uppgruta| U → Spänning (Volt) , I → Ström (Ampere) , R → Resistans (Ω) , P → Effekt (W)<br />
Frågan lyder: Två stycken batterier till en ficklampa innehåller en spänning på 1,5Volt vardera. Sedan så utvecklas en effekt på 3W. Räkna ut Amperen med följande formel: P → U * I <br />
<br />
När du väl har fått reda på amperen räkna sedan ut vad resistansen i Ω är med formeln U → R * I<br />
<br />
<br />
[[Fil: Skärmavbild_2014-05-08_kl._13.23.31.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Första uppgiften: Ändra på formeln till P/U → I och få sedan svaret 1 Ampere.<br />
: Andra uppgiften: Svaret är 3Ω då I → 1<br />
<br />
: Max Lundgren TE13B<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 22 - Dimer ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 3 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: U = R*1 = 3*200 = 600. Spänningen är 600 V<br />
<br />
Dimer<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 22 (Linnéa) ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 2.4 mA och Spänningen är på 12 V. Hur hög resistans har resistorn?<br />
<br />
[[Fil: Skärmavbild 2014-04-28 kl. 11.35.43.png | Bästa bilden]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: 5 kOhm<br />
<br />
: Linnéa Bergmark<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 23 Kristofer ==<br />
<br />
{{uppgruta| Bjergsen har en ficklampa med 20 Ohm med en spänning på 7.2 volt, Och Nasus påstår att strömmen kommer att bli 2.778, har Nasus rätt?<br />
<br />
[[Fil:Skärmavbild_2014-05-09_kl._13.04.49.png |240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
Svar: I=U/R är formeln för att beräkna strömmen men Nasus räknade I=R/U vilket är fel.<br />
Rätt svar är 7.2/20 = 0.36<br />
Fel svar är 20/7.2 = 2.778<br />
<br />
</div><br />
</div></div>Mario97https://wikiskola.se/index.php?title=%C3%96vningsuppgifter_p%C3%A5_Ohms_lag&diff=26890Övningsuppgifter på Ohms lag2014-05-12T08:46:59Z<p>Mario97: /* Uppgift 13 */</p>
<hr />
<div>== Uppgift 1 Rasmus Madsen==<br />
<br />
{{uppgruta| Spänningen är 12V och resistansen är 200+400 Ohm. Vad är strömmen?<br />
<br />
[[Fil:| 240px]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 2 - Nils Wikström ==<br />
<br />
{{uppgruta| Mitt dia funkar inte så jag improviserade lite. <br />
UPPGIFT: På bilden ser ni en strömkrets till en ficklampa. Batteriets spänning är 4,5 volt och glödlampans resistans är 10 ohm (Ω). Vad blir effekten (i watt) och strömmen (i ampere)?<br />
<br />
[[Fil:Namnlös.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
svar: 0,45 ampere och 2,025 watt<br />
<br />
av: Nils Wikström<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 3 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 3.5V och har en restistans på 10Ω. Vad blir effekten (i watt) och strömmen (i ampere)?<br />
<br />
[[Fil:Skärmavbild 2014-05-09 kl. 12.56.42.png | 240px]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 4 - Michael Hedman - Parallella resistanser ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 2 A och spänningen är 12 V. stämmer 10 och 15 ohm?<br />
<br />
[[Fil:Parallella_resistanser.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Formeln för att räkna ut den totala resistansen på 2 parallella resistorer följer:<br />
: R<sub>total</sub> = (R<sub>1</sub> * R<sub>2</sub>) / (R<sub>1</sub> + R<sub>2</sub>)<br />
<br />
: (om man vill kan man fortsätta att addera resistanser i formeln till n resistanser)<br />
: R<sub>total</sub> = (R<sub>1</sub> * R<sub>2</sub> ... * R<sub>n</sub>) / (R<sub>1</sub> + R<sub>2</sub> ... + R<sub>n</sub>)<br />
<br />
: om vi då tar fram det totala ohm värdet genom att dividera spänningen med strömmen (12V / 2A) så får vi 6 ohm totalt.<br />
<br />
: och om vi tar formlen från tidigare och stoppar in dom värden vi har så får vi:<br />
: (10 * 15)/(10 + 15)<br />
: om vi kortar ner det blir det<br />
: 150 / 25<br />
: dela 150 med 25 så får du 6ohm som är identiskt med det totala vi fick framm tidigare, så det stämmer perfekt.<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 5 Daniel ==<br />
<br />
{{uppgruta| Om framlamporna på en bil är 55 Ohm och spänningen är 12volt vad blir strömmen?<br />
<br />
[[Fil:Skärmavbild 2014-05-09 kl. 14.09.05.png | 240px]] |<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Ohms lag gäller U=R'I, i denna uppgift så gäller det att räkna ut I vilket gör om formeln till I=U/R alltså I=12/55 vilket är ungefär 2,2 så lampornas ström är ungefär 2,2<br />
<br />
: Daniel Azhari<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 6 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Denna bild illustrerar en krets som består av en strömkälla på 6V i form av ett batteri, en resistor som sänker spänningen till 4V, en lampa som tål 4V och lyser med 5W och sist men inte minst en strömbrytare.<br />
Funktionen av kretsen är att låta en lysdiod med hjälp av ett 1,125v batteri och sedan kunna släcka/tända den med en strömbrytare. Frågan är som följer: Hur stark är trömmen?<br />
<br />
[[Fil:Diagram1.jpg]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Svaret är 1.6<br />
<br />
: Leo Wezelius<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 7 Luan ==<br />
<br />
{{uppgruta| Resistansen är 500 Ohm och strömmen är 3 mA. Vad är spänningen?<br />
<br />
[[Fil:Diagram1.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
==Upgift 8 Soheil ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 9 Arvid ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 3 A och spänningen är 12 V, Vad är resistansen?<br />
<br />
[[Fil:Skärmavbild_2014-05-08_kl._13.18.14.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 10 - Dilan breeee halo<br />
==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 11 - Spyridon==<br />
<br />
{{uppgruta| Om spänningen är lika med 10V och strömmen är lika med 5A vad är då resistansen? <br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Ohms lag är U=R*I och om man vill få R(Resistansen) på en sida för att få reda på det så blir det R=U/I. I vår uppgift blir det 10/5=2 ohm. Resistansen är då 2 ohm. <br />
<br />
: Spyridon<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 12 - Josef Kalhory ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Strömmen är 1 och resistansen är 200 så det resulterar 1*200=spänning enligt formeln A=I, Ohm=R och I*R=U och U=spänning alltså är spänningen 200.<br />
<br />
: Josef<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 13 av Mario Waidelich==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Om resistansen är 200 och strömmen är 1 så blir spänningen 1*200, eftersom A är I, Ohm är R och U=R \cdot I då U är spänning alltså blir spänningen 200.<br />
<br />
: Mario<br />
<br />
== Uppgift 14 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Om ett samsung(android) batteri använder sig av 100mA och 3.7V. Vad är då resistansen?<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: R=U/I, 100mA = 0.1A. 3.7/0.1=37<br />
<br />
: Johan Stigberg TE13B<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 15 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png |240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Skriv ditt facit här<br />
<br />
: Skriv ditt namn här<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 16 - Ludvig Jealmo ==<br />
{{uppgruta| Spänning och effekt<br />
<br />
<br />
Beräkna spänning (U{{=}}R*I), samt effekt för kretsen (P{{=}}U*I). Strömstyrkan är 22A, resistansen är 15.<br />
<br />
[[Fil:12356789.png]]<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
<br />
Svar: Kretsen har 330V (15*22=330) och P värdet är 7260W (330*22= 7260)<br />
<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 17 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 10 A och spänningen är 100 V. Vad är resistansen?<br />
<br />
[[Fil:Bananostpotatisslick.png]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: 100V/10A = 10R<br />
<br />
: Christoffer J<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 18 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Vad är resistansen (R), om spänningen är 3V och strömmen är 10A?<br />
<br />
[[Fil:LOL.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Facit: 3/10=0,3 Ohm<br />
Svar, 0,3 Ohm<br />
<br />
: Namn: Martin TE13B<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 19 ==<br />
<br />
{{uppgruta| Du har ett AA batteri som ska skicka ström till en glödlampa, vad är resistansen om spänningen är 1,5V och strömmen är 1 mA (o,oo1 A)<br />
<br />
[[Fil:Screen_Shot_2014-05-08_at_12.57.58.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
R = U / I = 1.5 / 0.001 = 1.5 * 1000 = 1500 Ohm<br />
: Svar, 1500 Ohm<br />
Felix Anderhagen<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 20 - Lucas ==<br />
<br />
{{uppgruta| Adolf H skulle spränga lampor med ett batteri. Innan han skulle börja sitt projekt tänkte han mäta resistansen så att han vet ifall hans batteri har tillräckligt hög spänning. Tyvärr är herr H inte så kunnig inom fysik utan prioriterar gas teknik och behöver därför DIN hjälp! Vad är resistansen när spänningen är 20,0 v och strömmen är 0.140 A?<br />
<br />
[[Fil:Inte diagram 1.png | Exempel på en figur]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Ungefär: 143 Ohm<br />
<br />
: Lucas Hägg<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 21 - Max ==<br />
<br />
{{uppgruta| U → Spänning (Volt) , I → Ström (Ampere) , R → Resistans (Ω) , P → Effekt (W)<br />
Frågan lyder: Två stycken batterier till en ficklampa innehåller en spänning på 1,5Volt vardera. Sedan så utvecklas en effekt på 3W. Räkna ut Amperen med följande formel: P → U * I <br />
<br />
När du väl har fått reda på amperen räkna sedan ut vad resistansen i Ω är med formeln U → R * I<br />
<br />
<br />
[[Fil: Skärmavbild_2014-05-08_kl._13.23.31.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: Första uppgiften: Ändra på formeln till P/U → I och få sedan svaret 1 Ampere.<br />
: Andra uppgiften: Svaret är 3Ω då I → 1<br />
<br />
: Max Lundgren TE13B<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 22 - Dimer ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 3 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br />
<br />
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | 240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: U = R*1 = 3*200 = 600. Spänningen är 600 V<br />
<br />
Dimer<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 22 (Linnéa) ==<br />
<br />
{{uppgruta| Strömmen är 2.4 mA och Spänningen är på 12 V. Hur hög resistans har resistorn?<br />
<br />
[[Fil: Skärmavbild 2014-04-28 kl. 11.35.43.png | Bästa bilden]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
: 5 kOhm<br />
<br />
: Linnéa Bergmark<br />
</div><br />
</div><br />
<br />
== Uppgift 23 Kristofer ==<br />
<br />
{{uppgruta| Bjergsen har en ficklampa med 20 Ohm med en spänning på 7.2 volt, Och Nasus påstår att strömmen kommer att bli 2.778, har Nasus rätt?<br />
<br />
[[Fil:Skärmavbild_2014-05-09_kl._13.04.49.png |240px ]]<br />
<br />
}}<br />
<div class="toccolours mw-collapsible mw-collapsed" style="width:589px"><br />
'''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br />
<div class="mw-collapsible-content"><br />
Svar: I=U/R är formeln för att beräkna strömmen men Nasus räknade I=R/U vilket är fel.<br />
Rätt svar är 7.2/20 = 0.36<br />
Fel svar är 20/7.2 = 2.778<br />
<br />
</div><br />
</div></div>Mario97https://wikiskola.se/index.php?title=Fr%C3%A4sning&diff=25292Fräsning2013-11-28T12:10:51Z<p>Mario97: </p>
<hr />
<div>{{#ev:youtube |aNVlX2gNAAk | 240 | right }}<br />
<br />
== Tillvägagångssätt == <br />
<br />
Fräsning är en metod för skärande avverkning av material som till exempel metall eller trä. Man använder ett fräsverktyg som har många eggar som är monterade i en fräsmaskin, vid fräsning. Verktyget roteras och då matas arbetsmaterialet in mot fräset. Verktyget är gjord av snabbstål eller hårdmetall och har antingen mekaniskt fasthållna eggar eller är utfört i ett stycke. Fräsverktygets eggar arbetar intermittent det betyder att eggen bearbetar materialet bara under en del av fräsens rotation. Detta gör att eggen blir väldigt varm och det blir stora kraftvariationer. De flesta plana ytorna på plankorna framställs med fräsning inom verkstadsindustrin, men metoden används även för mer komplicerade tillfällen. Fräsning kan utföras i olika varianter som ändplanfräsning, spårfräsning, svarvfräsning och pinnfräsning.<br />
<br />
== Material Verktyg ==<br />
<br />
De olika metoderna för att hålla fast fräsobjekten är formade för att kunna säkra materialet på ett stabilt sätt. Det är gjorda så att man att den kan hantera alla metrial. Förut har detta skett manuellt men sedan har robotar skapats och blivit mer lönsamma och flexibla. Robotarna kan utföra både tunga och enformiga materialbyten på ett säkert sätt och de har bra precision.<br />
<br />
När man spänner fast olika material på fräsbordet används passande T-spårskruvar med muttrar. Det finns många olika typer av spännjärn som med stödklotsar kan användas för att spänna fast arbetsstycket.<br />
<br />
== Fördelar och nackdelar ==<br />
<br />
===== Fördelar: =====<br />
<br />
Fördelar med fräsning är att man kan producera om ett objekt flera gånger om genom att man slipar metall,trä och plast med en mycket hög noggrannhet. På så sätt behöver man inte köpa nya objekt hela tiden utan man kan reproducera de med fräsning. <br />
<br />
===== Nackdelar: ===== <br />
<br />
En nackdel med fräsning är att när man fräser fram ett objekt så kan det ta väldigt lång tid. Man måste använda ett verktyg som tar bort lite material per rotation. Verktyget måste även vara tillräckligt slipat eftersom kan man få <br />
skär på objektet och det kommer inte se bra ut.<br />
<br />
[[File:Fraisage surfacage.svg|Fraisage surfacage]]<br />
<br />
== Användningsområden ==<br />
<br />
{{#ev:youtube|AE1SnkficrY |300|right }}<br />
<br />
Fräsning används främst för att tillverka eller bearbeta olika material. Den höga precisionen gör så att man kan tillverka om samma delar flera gånger men det går bara om verktyget inne i fräsmaskinen är slipat. Fräsning används inom många områden och speciellt i industrierna som till exempel bilindustrin, flygindustrin och till och med rymdindustrin. När man fräser inom industrin så gör man verktyg eller delar till vad som helst som till exemepl vingar till flygplan, motorer och så vidare. Man tillverkar inte motorer eller vingar genom fräsning utan de bara bearbetas genom fräsning.</div>Mario97https://wikiskola.se/index.php?title=Fr%C3%A4sning&diff=25291Fräsning2013-11-28T12:09:14Z<p>Mario97: </p>
<hr />
<div>{{#ev:youtube |aNVlX2gNAAk | 240 | right }}<br />
<br />
=== Tillvägagångssätt ===<br />
<br />
Fräsning är en metod för skärande avverkning av material som till exempel metall eller trä. Man använder ett fräsverktyg som har många eggar som är monterade i en fräsmaskin, vid fräsning. Verktyget roteras och då matas arbetsmaterialet in mot fräset. Verktyget är gjord av snabbstål eller hårdmetall och har antingen mekaniskt fasthållna eggar eller är utfört i ett stycke. Fräsverktygets eggar arbetar intermittent det betyder att eggen bearbetar materialet bara under en del av fräsens rotation. Detta gör att eggen blir väldigt varm och det blir stora kraftvariationer. De flesta plana ytorna på plankorna framställs med fräsning inom verkstadsindustrin, men metoden används även för mer komplicerade tillfällen. Fräsning kan utföras i olika varianter som ändplanfräsning, spårfräsning, svarvfräsning och pinnfräsning.<br />
<br />
=== Material Verktyg ===<br />
<br />
De olika metoderna för att hålla fast fräsobjekten är formade för att kunna säkra materialet på ett stabilt sätt. Det är gjorda så att man att den kan hantera alla metrial. Förut har detta skett manuellt men sedan har robotar skapats och blivit mer lönsamma och flexibla. Robotarna kan utföra både tunga och enformiga materialbyten på ett säkert sätt och de har bra precision.<br />
<br />
När man spänner fast olika material på fräsbordet används passande T-spårskruvar med muttrar. Det finns många olika typer av spännjärn som med stödklotsar kan användas för att spänna fast arbetsstycket.<br />
<br />
=== Fördelar och nackdelar ===<br />
<br />
===== Fördelar: =====<br />
<br />
Fördelar med fräsning är att man kan producera om ett objekt flera gånger om genom att man slipar metall,trä och plast med en mycket hög noggrannhet. På så sätt behöver man inte köpa nya objekt hela tiden utan man kan reproducera de med fräsning. <br />
<br />
===== Nackdelar: ===== <br />
<br />
En nackdel med fräsning är att när man fräser fram ett objekt så kan det ta väldigt lång tid. Man måste använda ett verktyg som tar bort lite material per rotation. Verktyget måste även vara tillräckligt slipat eftersom kan man få <br />
skär på objektet och det kommer inte se bra ut.<br />
<br />
[[File:Fraisage surfacage.svg|Fraisage surfacage]]<br />
<br />
=== Användningsområden ===<br />
<br />
{{#ev:youtube|AE1SnkficrY |300|right }}<br />
<br />
Fräsning används främst för att tillverka eller bearbeta olika material. Den höga precisionen gör så att man kan tillverka om samma delar flera gånger men det går bara om verktyget inne i fräsmaskinen är slipat. Fräsning används inom många områden och speciellt i industrierna som till exempel bilindustrin, flygindustrin och till och med rymdindustrin. När man fräser inom industrin så gör man verktyg eller delar till vad som helst som till exemepl vingar till flygplan, motorer och så vidare. Man tillverkar inte motorer eller vingar genom fräsning utan de bara bearbetas genom fräsning.</div>Mario97https://wikiskola.se/index.php?title=Fr%C3%A4sning&diff=25290Fräsning2013-11-28T12:07:30Z<p>Mario97: /* Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering) */</p>
<hr />
<div>{{#ev:youtube |aNVlX2gNAAk | 240 | right }}<br />
<br />
=== Tillvägagångssätt ===<br />
<br />
Fräsning är en metod för skärande avverkning av material som till exempel metall eller trä. Man använder ett fräsverktyg som har många eggar som är monterade i en fräsmaskin, vid fräsning. Verktyget roteras och då matas arbetsmaterialet in mot fräset. Verktyget är gjord av snabbstål eller hårdmetall och har antingen mekaniskt fasthållna eggar eller är utfört i ett stycke. Fräsverktygets eggar arbetar intermittent det betyder att eggen bearbetar materialet bara under en del av fräsens rotation. Detta gör att eggen blir väldigt varm och det blir stora kraftvariationer. De flesta plana ytorna på plankorna framställs med fräsning inom verkstadsindustrin, men metoden används även för mer komplicerade tillfällen. Fräsning kan utföras i olika varianter som ändplanfräsning, spårfräsning, svarvfräsning och pinnfräsning.<br />
<br />
=== Material Verktyg ===<br />
<br />
De olika metoderna för att hålla fast fräsobjekten är formade för att kunna säkra materialet på ett stabilt sätt. Det är gjorda så att man att den kan hantera alla metrial. Förut har detta skett manuellt men sedan har robotar skapats och blivit mer lönsamma och flexibla. Robotarna kan utföra både tunga och enformiga materialbyten på ett säkert sätt och de har bra precision.<br />
<br />
När man spänner fast olika material på fräsbordet används passande T-spårskruvar med muttrar. Det finns många olika typer av spännjärn som med stödklotsar kan användas för att spänna fast arbetsstycket.<br />
<br />
=== Fördelar och nackdelar ===<br />
<br />
Fördelar: <br />
Fördelar med fräsning är att man kan producera om ett objekt flera gånger om genom att man slipar metall,trä och plast med en mycket hög noggrannhet. På så sätt behöver man inte köpa nya objekt hela tiden utan man kan reproducera de med fräsning. <br />
<br />
Nackdelar: <br />
<br />
En nackdel med fräsning är att när man fräser fram ett objekt så kan det ta väldigt lång tid. Man måste använda ett verktyg som tar bort lite material per rotation. Verktyget måste även vara tillräckligt slipat eftersom kan man få <br />
skär på objektet och det kommer inte se bra ut.<br />
<br />
[[File:Fraisage surfacage.svg|Fraisage surfacage]]<br />
<br />
=== Användningsområden ===<br />
<br />
{{#ev:youtube|AE1SnkficrY |300|right }}<br />
<br />
Fräsning används främst för att tillverka eller bearbeta olika material. Den höga precisionen gör så att man kan tillverka om samma delar flera gånger men det går bara om verktyget inne i fräsmaskinen är slipat. Fräsning används inom många områden och speciellt i industrierna som till exempel bilindustrin, flygindustrin och till och med rymdindustrin. När man fräser inom industrin så gör man verktyg eller delar till vad som helst som till exemepl vingar till flygplan, motorer och så vidare. Man tillverkar inte motorer eller vingar genom fräsning utan de bara bearbetas genom fräsning.</div>Mario97https://wikiskola.se/index.php?title=Fr%C3%A4sning&diff=25289Fräsning2013-11-28T12:00:37Z<p>Mario97: /* Fördelar och nackdelar */</p>
<hr />
<div>{{#ev:youtube |aNVlX2gNAAk | 240 | right }}<br />
<br />
=== Tillvägagångssätt ===<br />
<br />
Fräsning är en metod för skärande avverkning av material som till exempel metall eller trä. Man använder ett fräsverktyg som har många eggar som är monterade i en fräsmaskin, vid fräsning. Verktyget roteras och då matas arbetsmaterialet in mot fräset. Verktyget är gjord av snabbstål eller hårdmetall och har antingen mekaniskt fasthållna eggar eller är utfört i ett stycke. Fräsverktygets eggar arbetar intermittent det betyder att eggen bearbetar materialet bara under en del av fräsens rotation. Detta gör att eggen blir väldigt varm och det blir stora kraftvariationer. De flesta plana ytorna på plankorna framställs med fräsning inom verkstadsindustrin, men metoden används även för mer komplicerade tillfällen. Fräsning kan utföras i olika varianter som ändplanfräsning, spårfräsning, svarvfräsning och pinnfräsning.<br />
<br />
=== Material Verktyg ===<br />
<br />
De olika metoderna för att hålla fast fräsobjekten är formade för att kunna säkra materialet på ett stabilt sätt. Det är gjorda så att man att den kan hantera alla metrial. Förut har detta skett manuellt men sedan har robotar skapats och blivit mer lönsamma och flexibla. Robotarna kan utföra både tunga och enformiga materialbyten på ett säkert sätt och de har bra precision.<br />
<br />
När man spänner fast olika material på fräsbordet används passande T-spårskruvar med muttrar. Det finns många olika typer av spännjärn som med stödklotsar kan användas för att spänna fast arbetsstycket.<br />
<br />
=== Fördelar och nackdelar ===<br />
<br />
Fördelar: <br />
Fördelar med fräsning är att man kan producera om ett objekt flera gånger om genom att man slipar metall,trä och plast med en mycket hög noggrannhet. På så sätt behöver man inte köpa nya objekt hela tiden utan man kan reproducera de med fräsning. <br />
<br />
Nackdelar: <br />
<br />
En nackdel med fräsning är att när man fräser fram ett objekt så kan det ta väldigt lång tid. Man måste använda ett verktyg som tar bort lite material per rotation. Verktyget måste även vara tillräckligt slipat eftersom kan man få <br />
skär på objektet och det kommer inte se bra ut.<br />
<br />
[[File:Fraisage surfacage.svg|Fraisage surfacage]]<br />
<br />
=== Användningsområden ===<br />
<br />
{{#ev:youtube|AE1SnkficrY |300|right }}<br />
<br />
Fräsning används främst för att tillverka eller bearbeta olika material. Den höga precisionen gör så att man kan tillverka om samma delar flera gånger men det går bara om verktyget inne i fräsmaskinen är slipat. Fräsning används inom många områden och speciellt i industrierna som till exempel bilindustrin, flygindustrin och till och med rymdindustrin. När man fräser inom industrin så gör man verktyg eller delar till vad som helst som till exemepl vingar till flygplan, motorer och så vidare. Man tillverkar inte motorer eller vingar genom fräsning utan de bara bearbetas genom fräsning.<br />
<br />
=== Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering) ===</div>Mario97https://wikiskola.se/index.php?title=Fr%C3%A4sning&diff=25177Fräsning2013-11-21T14:02:48Z<p>Mario97: /* Material Verktyg */</p>
<hr />
<div>{{#ev:youtube |aNVlX2gNAAk | 240 | right }}<br />
<br />
=== Tillvägagångssätt ===<br />
<br />
Fräsning är en metod för skärande avverkning av material som till exempel metall eller trä. Man använder ett fräsverktyg som har många eggar som är monterade i en fräsmaskin, vid fräsning. Verktyget roteras och då matas arbetsmaterialet in mot fräset. Verktyget är gjord av snabbstål eller hårdmetall och har antingen mekaniskt fasthållna eggar eller är utfört i ett stycke. Fräsverktygets eggar arbetar intermittent det betyder att eggen bearbetar materialet bara under en del av fräsens rotation. Detta gör att eggen blir väldigt varm och det blir stora kraftvariationer. De flesta plana ytorna på plankorna framställs med fräsning inom verkstadsindustrin, men metoden används även för mer komplicerade tillfällen. Fräsning kan utföras i olika varianter som ändplanfräsning, spårfräsning, svarvfräsning och pinnfräsning.<br />
<br />
=== Material Verktyg ===<br />
<br />
De olika metoderna för att hålla fast fräsobjekten är formade för att kunna säkra materialet på ett stabilt sätt. Det är gjorda så att man att den kan hantera alla metrial. Förut har detta skett manuellt men sedan har robotar skapats och blivit mer lönsamma och flexibla. Robotarna kan utföra både tunga och enformiga materialbyten på ett säkert sätt och de har bra precision.<br />
<br />
När man spänner fast olika material på fräsbordet används passande T-spårskruvar med muttrar. Det finns många olika typer av spännjärn som med stödklotsar kan användas för att spänna fast arbetsstycket.<br />
<br />
=== Fördelar och nackdelar ===<br />
[[File:Fraisage surfacage.svg|Fraisage surfacage]] <br />
<br />
Fördelar: <br />
Fördelar med fräsning är att man kan producera om ett objekt flera gånger om genom att man slipar metall,trä och plast med en mycket hög noggrannhet. På så sätt behöver man inte köpa nya objekt hela tiden utan man kan reproducera de med fräsning. <br />
<br />
Nackdelar: <br />
<br />
En nackdel med fräsning är att när man fräser fram ett objekt så kan det ta väldigt lång tid. Man måste använda ett verktyg som tar bort lite material per rotation. Verktyget måste även vara tillräckligt slipat eftersom kan man få <br />
skär på objektet och det kommer inte se bra ut.<br />
<br />
=== Användningsområden ===<br />
<br />
{{#ev:youtube|AE1SnkficrY |300|right }}<br />
<br />
Fräsning används främst för att tillverka eller bearbeta olika material. Den höga precisionen gör så att man kan tillverka om samma delar flera gånger men det går bara om verktyget inne i fräsmaskinen är slipat. Fräsning används inom många områden och speciellt i industrierna som till exempel bilindustrin, flygindustrin och till och med rymdindustrin. När man fräser inom industrin så gör man verktyg eller delar till vad som helst som till exemepl vingar till flygplan, motorer och så vidare. Man tillverkar inte motorer eller vingar genom fräsning utan de bara bearbetas genom fräsning.<br />
<br />
=== Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering) ===</div>Mario97https://wikiskola.se/index.php?title=Fr%C3%A4sning&diff=25176Fräsning2013-11-21T13:57:45Z<p>Mario97: /* Säkerhet */</p>
<hr />
<div>{{#ev:youtube |aNVlX2gNAAk | 240 | right }}<br />
<br />
=== Tillvägagångssätt ===<br />
<br />
Fräsning är en metod för skärande avverkning av material som till exempel metall eller trä. Man använder ett fräsverktyg som har många eggar som är monterade i en fräsmaskin, vid fräsning. Verktyget roteras och då matas arbetsmaterialet in mot fräset. Verktyget är gjord av snabbstål eller hårdmetall och har antingen mekaniskt fasthållna eggar eller är utfört i ett stycke. Fräsverktygets eggar arbetar intermittent det betyder att eggen bearbetar materialet bara under en del av fräsens rotation. Detta gör att eggen blir väldigt varm och det blir stora kraftvariationer. De flesta plana ytorna på plankorna framställs med fräsning inom verkstadsindustrin, men metoden används även för mer komplicerade tillfällen. Fräsning kan utföras i olika varianter som ändplanfräsning, spårfräsning, svarvfräsning och pinnfräsning.<br />
<br />
=== Material Verktyg ===<br />
<br />
De olika metoderna för att hålla fast fräsobjekten är formade för att kunna säkra materialet på ett stabilt sätt. Det är gjorda så att man att den kan hantera alla metrial. Förut har detta skett manuellt men sedan har robotar skapats och blivit mer lönsamma och flexibla. Robotarna kan utföra både tunga och enformiga materialbyten på ett säkert sätt och de har bra precision.<br />
<br />
=== Fördelar och nackdelar ===<br />
[[File:Fraisage surfacage.svg|Fraisage surfacage]] <br />
<br />
Fördelar: <br />
Fördelar med fräsning är att man kan producera om ett objekt flera gånger om genom att man slipar metall,trä och plast med en mycket hög noggrannhet. På så sätt behöver man inte köpa nya objekt hela tiden utan man kan reproducera de med fräsning. <br />
<br />
Nackdelar: <br />
<br />
En nackdel med fräsning är att när man fräser fram ett objekt så kan det ta väldigt lång tid. Man måste använda ett verktyg som tar bort lite material per rotation. Verktyget måste även vara tillräckligt slipat eftersom kan man få <br />
skär på objektet och det kommer inte se bra ut.<br />
<br />
=== Användningsområden ===<br />
<br />
{{#ev:youtube|AE1SnkficrY |300|right }}<br />
<br />
Fräsning används främst för att tillverka eller bearbeta olika material. Den höga precisionen gör så att man kan tillverka om samma delar flera gånger men det går bara om verktyget inne i fräsmaskinen är slipat. Fräsning används inom många områden och speciellt i industrierna som till exempel bilindustrin, flygindustrin och till och med rymdindustrin. När man fräser inom industrin så gör man verktyg eller delar till vad som helst som till exemepl vingar till flygplan, motorer och så vidare. Man tillverkar inte motorer eller vingar genom fräsning utan de bara bearbetas genom fräsning.<br />
<br />
=== Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering) ===</div>Mario97https://wikiskola.se/index.php?title=Fr%C3%A4sning&diff=25175Fräsning2013-11-21T13:57:07Z<p>Mario97: /* Lämplighet för olika typer av material */</p>
<hr />
<div>{{#ev:youtube |aNVlX2gNAAk | 240 | right }}<br />
<br />
=== Tillvägagångssätt ===<br />
<br />
Fräsning är en metod för skärande avverkning av material som till exempel metall eller trä. Man använder ett fräsverktyg som har många eggar som är monterade i en fräsmaskin, vid fräsning. Verktyget roteras och då matas arbetsmaterialet in mot fräset. Verktyget är gjord av snabbstål eller hårdmetall och har antingen mekaniskt fasthållna eggar eller är utfört i ett stycke. Fräsverktygets eggar arbetar intermittent det betyder att eggen bearbetar materialet bara under en del av fräsens rotation. Detta gör att eggen blir väldigt varm och det blir stora kraftvariationer. De flesta plana ytorna på plankorna framställs med fräsning inom verkstadsindustrin, men metoden används även för mer komplicerade tillfällen. Fräsning kan utföras i olika varianter som ändplanfräsning, spårfräsning, svarvfräsning och pinnfräsning.<br />
<br />
=== Säkerhet ===<br />
<br />
De olika metoderna för att hålla fast fräsobjekten är formade för att kunna säkra materialet på ett stabilt sätt. Det är gjorda så att man att den kan hantera alla metrial. Förut har detta skett manuellt men sedan har robotar skapats och blivit mer lönsamma och flexibla. Robotarna kan utföra både tunga och enformiga materialbyten på ett säkert sätt och de har bra precision.<br />
<br />
=== Fördelar och nackdelar ===<br />
[[File:Fraisage surfacage.svg|Fraisage surfacage]] <br />
<br />
Fördelar: <br />
Fördelar med fräsning är att man kan producera om ett objekt flera gånger om genom att man slipar metall,trä och plast med en mycket hög noggrannhet. På så sätt behöver man inte köpa nya objekt hela tiden utan man kan reproducera de med fräsning. <br />
<br />
Nackdelar: <br />
<br />
En nackdel med fräsning är att när man fräser fram ett objekt så kan det ta väldigt lång tid. Man måste använda ett verktyg som tar bort lite material per rotation. Verktyget måste även vara tillräckligt slipat eftersom kan man få <br />
skär på objektet och det kommer inte se bra ut.<br />
<br />
=== Användningsområden ===<br />
<br />
{{#ev:youtube|AE1SnkficrY |300|right }}<br />
<br />
Fräsning används främst för att tillverka eller bearbeta olika material. Den höga precisionen gör så att man kan tillverka om samma delar flera gånger men det går bara om verktyget inne i fräsmaskinen är slipat. Fräsning används inom många områden och speciellt i industrierna som till exempel bilindustrin, flygindustrin och till och med rymdindustrin. När man fräser inom industrin så gör man verktyg eller delar till vad som helst som till exemepl vingar till flygplan, motorer och så vidare. Man tillverkar inte motorer eller vingar genom fräsning utan de bara bearbetas genom fräsning.<br />
<br />
=== Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering) ===</div>Mario97https://wikiskola.se/index.php?title=Fr%C3%A4sning&diff=25172Fräsning2013-11-21T13:50:55Z<p>Mario97: /* Lämplighet för olika typer av material */</p>
<hr />
<div>{{#ev:youtube |aNVlX2gNAAk | 240 | right }}<br />
<br />
=== Tillvägagångssätt ===<br />
<br />
Fräsning är en metod för skärande avverkning av material som till exempel metall eller trä. Man använder ett fräsverktyg som har många eggar som är monterade i en fräsmaskin, vid fräsning. Verktyget roteras och då matas arbetsmaterialet in mot fräset. Verktyget är gjord av snabbstål eller hårdmetall och har antingen mekaniskt fasthållna eggar eller är utfört i ett stycke. Fräsverktygets eggar arbetar intermittent det betyder att eggen bearbetar materialet bara under en del av fräsens rotation. Detta gör att eggen blir väldigt varm och det blir stora kraftvariationer. De flesta plana ytorna på plankorna framställs med fräsning inom verkstadsindustrin, men metoden används även för mer komplicerade tillfällen. Fräsning kan utföras i olika varianter som ändplanfräsning, spårfräsning, svarvfräsning och pinnfräsning.<br />
<br />
=== Lämplighet för olika typer av material ===<br />
<br />
De olika metoderna för att hålla fast fräsobjekten är formade för att kunna säkra materialet på ett stabilt sätt. Det är gjorda så att man att den kan hantera alla metrial. Förut har detta skett manuellt men sedan har robotar skapats och blivit mer lönsamma och flexibla. Robotarna kan utföra både tunga och enformiga materialbyten på ett säkert sätt och de har bra precision. Robotar har funnits i flera år och har använts vid tyngre material<br />
<br />
=== Fördelar och nackdelar ===<br />
[[File:Fraisage surfacage.svg|Fraisage surfacage]] <br />
<br />
Fördelar: <br />
Fördelar med fräsning är att man kan producera om ett objekt flera gånger om genom att man slipar metall,trä och plast med en mycket hög noggrannhet. På så sätt behöver man inte köpa nya objekt hela tiden utan man kan reproducera de med fräsning. <br />
<br />
Nackdelar: <br />
<br />
En nackdel med fräsning är att när man fräser fram ett objekt så kan det ta väldigt lång tid. Man måste använda ett verktyg som tar bort lite material per rotation. Verktyget måste även vara tillräckligt slipat eftersom kan man få <br />
skär på objektet och det kommer inte se bra ut.<br />
<br />
=== Användningsområden ===<br />
<br />
{{#ev:youtube|AE1SnkficrY |300|right }}<br />
<br />
Fräsning används främst för att tillverka eller bearbeta olika material. Den höga precisionen gör så att man kan tillverka om samma delar flera gånger men det går bara om verktyget inne i fräsmaskinen är slipat. Fräsning används inom många områden och speciellt i industrierna som till exempel bilindustrin, flygindustrin och till och med rymdindustrin. När man fräser inom industrin så gör man verktyg eller delar till vad som helst som till exemepl vingar till flygplan, motorer och så vidare. Man tillverkar inte motorer eller vingar genom fräsning utan de bara bearbetas genom fräsning.<br />
<br />
=== Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering) ===</div>Mario97https://wikiskola.se/index.php?title=Fr%C3%A4sning&diff=25170Fräsning2013-11-21T13:50:13Z<p>Mario97: /* Lämplighet för olika typer av material */</p>
<hr />
<div>{{#ev:youtube |aNVlX2gNAAk | 240 | right }}<br />
<br />
=== Tillvägagångssätt ===<br />
<br />
Fräsning är en metod för skärande avverkning av material som till exempel metall eller trä. Man använder ett fräsverktyg som har många eggar som är monterade i en fräsmaskin, vid fräsning. Verktyget roteras och då matas arbetsmaterialet in mot fräset. Verktyget är gjord av snabbstål eller hårdmetall och har antingen mekaniskt fasthållna eggar eller är utfört i ett stycke. Fräsverktygets eggar arbetar intermittent det betyder att eggen bearbetar materialet bara under en del av fräsens rotation. Detta gör att eggen blir väldigt varm och det blir stora kraftvariationer. De flesta plana ytorna på plankorna framställs med fräsning inom verkstadsindustrin, men metoden används även för mer komplicerade tillfällen. Fräsning kan utföras i olika varianter som ändplanfräsning, spårfräsning, svarvfräsning och pinnfräsning.<br />
<br />
=== Lämplighet för olika typer av material ===<br />
<br />
De olika metoderna för att hålla fast fräsobjekten är formade för att kunna säkra materialet på ett stabilt sätt. Det är gjorda så att man att den kan hantera alla metrial. Förut har detta skett manuellt men sedan har robotar skapats och blivit mer lönsamma och flexibla. Robotarna kan utföra både tunga och enformiga materialbyten på ett säkert sätt och de har bra precision. Robotar har funnits i flera år och har använts vid tyngre material och<br />
<br />
=== Fördelar och nackdelar ===<br />
[[File:Fraisage surfacage.svg|Fraisage surfacage]] <br />
<br />
Fördelar: <br />
Fördelar med fräsning är att man kan producera om ett objekt flera gånger om genom att man slipar metall,trä och plast med en mycket hög noggrannhet. På så sätt behöver man inte köpa nya objekt hela tiden utan man kan reproducera de med fräsning. <br />
<br />
Nackdelar: <br />
<br />
En nackdel med fräsning är att när man fräser fram ett objekt så kan det ta väldigt lång tid. Man måste använda ett verktyg som tar bort lite material per rotation. Verktyget måste även vara tillräckligt slipat eftersom kan man få <br />
skär på objektet och det kommer inte se bra ut.<br />
<br />
=== Användningsområden ===<br />
<br />
{{#ev:youtube|AE1SnkficrY |300|right }}<br />
<br />
Fräsning används främst för att tillverka eller bearbeta olika material. Den höga precisionen gör så att man kan tillverka om samma delar flera gånger men det går bara om verktyget inne i fräsmaskinen är slipat. Fräsning används inom många områden och speciellt i industrierna som till exempel bilindustrin, flygindustrin och till och med rymdindustrin. När man fräser inom industrin så gör man verktyg eller delar till vad som helst som till exemepl vingar till flygplan, motorer och så vidare. Man tillverkar inte motorer eller vingar genom fräsning utan de bara bearbetas genom fräsning.<br />
<br />
=== Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering) ===</div>Mario97https://wikiskola.se/index.php?title=Fr%C3%A4sning&diff=25169Fräsning2013-11-21T13:48:01Z<p>Mario97: </p>
<hr />
<div>{{#ev:youtube |aNVlX2gNAAk | 240 | right }}<br />
<br />
=== Tillvägagångssätt ===<br />
<br />
Fräsning är en metod för skärande avverkning av material som till exempel metall eller trä. Man använder ett fräsverktyg som har många eggar som är monterade i en fräsmaskin, vid fräsning. Verktyget roteras och då matas arbetsmaterialet in mot fräset. Verktyget är gjord av snabbstål eller hårdmetall och har antingen mekaniskt fasthållna eggar eller är utfört i ett stycke. Fräsverktygets eggar arbetar intermittent det betyder att eggen bearbetar materialet bara under en del av fräsens rotation. Detta gör att eggen blir väldigt varm och det blir stora kraftvariationer. De flesta plana ytorna på plankorna framställs med fräsning inom verkstadsindustrin, men metoden används även för mer komplicerade tillfällen. Fräsning kan utföras i olika varianter som ändplanfräsning, spårfräsning, svarvfräsning och pinnfräsning.<br />
<br />
=== Lämplighet för olika typer av material ===<br />
<br />
De olika metoderna för att hålla fast fräsobjekten är gjorde för att kunna säkra materialet på ett stabilt sätt. Det är gjorda så att man att den kan hantera alla metrial. Förut har detta skett manuellt men sedan har robotar skapats och blivit mer lönsamma och flexibla. Robotarna kan utföra både tunga och enformiga materialbyten på ett säkert sätt och de har bra precision. Robotar har funnits i flera år och har använts vid tyngre material och <br />
<br />
=== Fördelar och nackdelar ===<br />
[[File:Fraisage surfacage.svg|Fraisage surfacage]] <br />
<br />
Fördelar: <br />
Fördelar med fräsning är att man kan producera om ett objekt flera gånger om genom att man slipar metall,trä och plast med en mycket hög noggrannhet. På så sätt behöver man inte köpa nya objekt hela tiden utan man kan reproducera de med fräsning. <br />
<br />
Nackdelar: <br />
<br />
En nackdel med fräsning är att när man fräser fram ett objekt så kan det ta väldigt lång tid. Man måste använda ett verktyg som tar bort lite material per rotation. Verktyget måste även vara tillräckligt slipat eftersom kan man få <br />
skär på objektet och det kommer inte se bra ut.<br />
<br />
=== Användningsområden ===<br />
<br />
{{#ev:youtube|AE1SnkficrY |300|right }}<br />
<br />
Fräsning används främst för att tillverka eller bearbeta olika material. Den höga precisionen gör så att man kan tillverka om samma delar flera gånger men det går bara om verktyget inne i fräsmaskinen är slipat. Fräsning används inom många områden och speciellt i industrierna som till exempel bilindustrin, flygindustrin och till och med rymdindustrin. När man fräser inom industrin så gör man verktyg eller delar till vad som helst som till exemepl vingar till flygplan, motorer och så vidare. Man tillverkar inte motorer eller vingar genom fräsning utan de bara bearbetas genom fräsning.<br />
<br />
=== Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering) ===</div>Mario97https://wikiskola.se/index.php?title=Fr%C3%A4sning&diff=25167Fräsning2013-11-21T13:47:10Z<p>Mario97: </p>
<hr />
<div>{{#ev:youtube |aNVlX2gNAAk | 240 | right }}<br />
<br />
=== Tillvägagångssätt ===<br />
<br />
Fräsning är en metod för skärande avverkning av material som till exempel metall eller trä. Man använder ett fräsverktyg som har många eggar som är monterade i en fräsmaskin, vid fräsning. Verktyget roteras och då matas arbetsmaterialet in mot fräset. Verktyget är gjord av snabbstål eller hårdmetall och har antingen mekaniskt fasthållna eggar eller är utfört i ett stycke. Fräsverktygets eggar arbetar intermittent det betyder att eggen bearbetar materialet bara under en del av fräsens rotation. Detta gör att eggen blir väldigt varm och det blir stora kraftvariationer. De flesta plana ytorna på plankorna framställs med fräsning inom verkstadsindustrin, men metoden används även för mer komplicerade tillfällen. Fräsning kan utföras i olika varianter som ändplanfräsning, spårfräsning, svarvfräsning och pinnfräsning.<br />
<br />
=== Lämplighet för olika typer av material ===<br />
<br />
De olika metoderna för att hålla fast fräsobjekten är gjorde för att kunna säkra materialet på ett stabilt sätt. Det är gjorda så att man att den kan hantera alla metrial. Förut har detta skett manuellt men sedan har robotar skapats och blivit mer lönsamma och flexibla. Robotarna kan utföra både tunga och enformiga materialbyten på ett säkert sätt och de har bra precision. Robotar har funnits i flera år och har använts vid tyngre och <br />
<br />
=== Fördelar och nackdelar ===<br />
[[File:Fraisage surfacage.svg|Fraisage surfacage]] <br />
<br />
Fördelar: <br />
Fördelar med fräsning är att man kan producera om ett objekt flera gånger om genom att man slipar metall,trä och plast med en mycket hög noggrannhet. På så sätt behöver man inte köpa nya objekt hela tiden utan man kan reproducera de med fräsning. <br />
<br />
Nackdelar: <br />
<br />
En nackdel med fräsning är att när man fräser fram ett objekt så kan det ta väldigt lång tid. Man måste använda ett verktyg som tar bort lite material per rotation. Verktyget måste även vara tillräckligt slipat eftersom kan man få <br />
skär på objektet och det kommer inte se bra ut.<br />
<br />
=== Användningsområden ===<br />
<br />
{{#ev:youtube|AE1SnkficrY |300|right }}<br />
<br />
Fräsning används främst för att tillverka eller bearbeta olika material. Den höga precisionen gör så att man kan tillverka om samma delar flera gånger men det går bara om verktyget inne i fräsmaskinen är slipat. Fräsning används inom många områden och speciellt i industrierna som till exempel bilindustrin, flygindustrin och till och med rymdindustrin. När man fräser inom industrin så gör man verktyg eller delar till vad som helst som till exemepl vingar till flygplan, motorer och så vidare. Man tillverkar inte motorer eller vingar genom fräsning utan de bara bearbetas genom fräsning.<br />
<br />
=== Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering) ===</div>Mario97https://wikiskola.se/index.php?title=Fr%C3%A4sning&diff=25024Fräsning2013-11-18T09:44:51Z<p>Mario97: /* Tillvägagångssätt */</p>
<hr />
<div>{{#ev:youtube |aNVlX2gNAAk | 240 | right }}<br />
<br />
=== Tillvägagångssätt ===<br />
<br />
Fräsning är en metod för skärande avverkning av material som till exempel metall eller trä. Man använder ett fräsverktyg som har många eggar som är monterade i en fräsmaskin, vid fräsning. Verktyget roteras och då matas arbetsmaterialet in mot fräset. Verktyget är gjord av snabbstål eller hårdmetall och har antingen mekaniskt fasthållna eggar eller är utfört i ett stycke. Fräsverktygets eggar arbetar intermittent det betyder att eggen bearbetar materialet bara under en del av fräsens rotation. Detta gör att eggen blir väldigt varm och det blir stora kraftvariationer. De flesta plana ytorna på plankorna framställs med fräsning inom verkstadsindustrin, men metoden används även för mer komplicerade tillfällen. Fräsning kan utföras i olika varianter som ändplanfräsning, spårfräsning, svarvfräsning och pinnfräsning.<br />
<br />
=== Lämplighet för olika typer av material ===<br />
<br />
<br />
=== Fördelar och nackdelar ===<br />
[[File:Fraisage surfacage.svg|Fraisage surfacage]] <br />
<br />
Fördelar: <br />
Fördelar med fräsning är att man kan producera om ett objekt flera gånger om genom att man slipar metall,trä och plast med en mycket hög noggrannhet. På så sätt behöver man inte köpa nya objekt hela tiden utan man kan reproducera de med fräsning. <br />
<br />
Nackdelar: <br />
<br />
En nackdel med fräsning är att när man fräser fram ett objekt så kan det ta väldigt lång tid. Man måste använda ett verktyg som tar bort lite material per rotation. Verktyget måste även vara tillräckligt slipat eftersom kan man få <br />
skär på objektet och det kommer inte se bra ut.<br />
<br />
=== Användningsområden ===<br />
<br />
{{#ev:youtube|AE1SnkficrY |300|right }}<br />
<br />
Fräsning används främst för att tillverka eller bearbeta olika material. Den höga precisionen gör så att man kan tillverka om samma delar flera gånger men det går bara om verktyget inne i fräsmaskinen är slipat. Fräsning används inom många områden och speciellt i industrierna som till exempel bilindustrin, flygindustrin och till och med rymdindustrin. När man fräser inom industrin så gör man verktyg eller delar till vad som helst som till exemepl vingar till flygplan, motorer och så vidare. Man tillverkar inte motorer eller vingar genom fräsning utan de bara bearbetas genom fräsning.<br />
<br />
=== Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering) ===</div>Mario97https://wikiskola.se/index.php?title=Fr%C3%A4sning&diff=24842Fräsning2013-11-15T11:51:01Z<p>Mario97: </p>
<hr />
<div>{{#ev:youtube |aNVlX2gNAAk | 240 | right }}<br />
<br />
=== Tillvägagångssätt ===<br />
<br />
<br />
=== Lämplighet för olika typer av material ===<br />
<br />
<br />
=== Fördelar och nackdelar ===<br />
<br />
=== Användningsområden ===<br />
<br />
=== Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering) ===</div>Mario97https://wikiskola.se/index.php?title=Teknik_1&diff=24828Teknik 12013-11-15T11:47:20Z<p>Mario97: /* Fräsning */</p>
<hr />
<div>= Introduktion =<br />
<br />
== Planering ==<br />
<br />
{{PPT | [[Media:Planering_Teknik_1_introlek1314_v3.pptx | Introduktion och grovplanering Teknik 1a ]] }}<br />
<br />
=== Bonus ===<br />
<br />
{{#ev:youtube| w2itwFJCgFQ|300|right }}<br />
<br />
Detta '''är''' teknik!<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
== Styrdokumenten ==<br />
<br />
[[Fil:Koppling förmågor CI teknik 1.png|300px|right]]<br />
<br />
=== Förmågorna ===<br />
<br />
'''Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:'''<br />
# Kunskaper om '''teknikutvecklingsprocessen''' och förståelse av sambanden mellan de olika delarna i den.<br />
# Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett '''hållbart samhälle'''.<br />
# Förmåga att '''lösa''' tekniska problem.<br />
# Förmåga att använda teknikvetenskapliga metoder, begrepp och '''teorier'''.<br />
# Förmåga att använda '''modeller''' och verktyg som redskap för analys, beräkning, rimlighetsbedömning, dokumentation, presentation och information.<br />
# Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande '''samhället''' samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.<br />
# Kunskaper om teknikens roll och drivkrafter ur ett '''etiskt''' perspektiv.<br />
# Kunskaper om hur föreställningar och traditioner inom teknikområdet styr uppfattningar om vad som är '''manligt och kvinnligt''' och hur det har påverkat och påverkar teknik och teknikutveckling.<br />
# Förmåga att '''kommunicera''' inom det tekniska området samt kommunicera om teknik.<br />
<br />
=== Centrala innehållet ===<br />
<br />
'''Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:'''<br />
* '''Teknikutvecklingsprocessens''' alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.<br />
* Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i '''innovativa och kreativa processer'''.<br />
* '''Materials tekniska egenskape'''r, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.<br />
* Teknikens och teknikerns roll med fokus på '''framtidens teknik och ett hållbart samhälle''', till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.<br />
* '''Kvalitetsarbete''', till exempel kvalitetssäkring, miljösäkring, arbetsmiljö och riskanalys.<br />
* Ritningsläsning och skiss- och ritteknik med introduktion i hur man hanterar '''cad'''-program.<br />
* '''Projektarbets'''-, kommunikations-, presentations- och modellteknik, till exempel '''digitala''' medier och programvaror, manualer och instruktioner, muntliga och skriftliga framställningar samt digitala och manuella tekniker för att skapa '''modeller'''.<br />
* Tekniska '''begrepp''', teorier och modeller innefattande '''beräkningar''' och rimlighetsbedömningar.<br />
* '''Teknikens historia''' och teknikutvecklingens betydelse för '''samhället''' samt introduktion i aktuella utvecklingsområden inom teknik.<br />
* Grundläggande '''teknikfilosofi''': etiska värderingar och '''genusstrukturer''' samt hur de har påverkat och påverkar tekniken, dess användning och tillgänglighet. Hur teknik och teknikens attribut könsmärks.<br />
* '''Kommunikations'''-, dator- och nätverksteknik för lärande och förmedling av teknik och information.<br />
<br />
== Introduktion ==<br />
<br />
=== Vad är ett tekniskt system ===<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Pappersplan<br />
<br />
== Teknikhistoria ==<br />
<br />
# Diskutera betydelsen av elden för den tekniska utvecklingen<br />
# Språket har haft stor betydelse i flera utvecklingssteg, vilka då?<br />
#* [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD%201197&page=default.asp&sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d&db=4&e=videostream&g=015-020&w=teknik%20historia&s=-1&p=1&st=0&sub=&ss=1&otyp=product&lev=&tlang=&slang= Film: Gutenberg och tryckpressen]<br />
# Vilka användningar för hjulet kan du komma på under dess 10 000-åriga användning?<br />
# Jordbruket<br />
# Metaller. Vilken ordning började de användas i? Vilka började använda järn i stor skala? <br />
# Vilka redskap förbättrades med hjälp av metaller?<br />
# Eneergi och energiomvandling är viktigt för den tekniska utvecklingen. Gör en lista på energisystem från kilen till kärnreaktorn.<br />
# Vad vet vi om den [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD+1349&db=4&sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d Industriella revolutionen 1750-1915]<br />
<br />
=== Lärarhandledningen ===<br />
<br />
har en presentation om Teknikhistoria och samhälle<br />
<br />
{{exruta | '''Tekniska upptäcker/uppfinningar'''<br />
<br />
: ca 3500-4500 f.Kr. Hjulet<br />
: ca. 3000 f.Kr. Skriftspråket<br />
: ca. 2500 f.Kr. Segel/Segelbåtar<br />
: ca. 2000 f.Kr. Brons<br />
: ca. 1500 f.Kr. Bronsåldern börjar <br />
: ca. 1000 f.Kr. Handel av varor utvecklas<br />
: ca. 600 f.Kr. Fenicierna börjar resa runt Afrikas kust<br />
: ca. 200 f:Kr. Stora byggnader såsom Fyrtornet i Alexandria och Kinesiska muren<br />
: ca. 100 f.Kr. Papper börjar användas<br />
: ca. 100 e.Kr. Mässing…<br />
: ca. 500 e.Kr. Väderkvarnar<br />
: ca. 1000 e.Kr. Vävstol<br />
: ca. 1100 e.Kr. Kompassen<br />
: ca. 1200 e.Kr. Urverk, glasögon<br />
: ca. 1300 e.Kr. Kanoner och krut börjar användas. Man börjar även använda slussar. <br />
: ca. 1400 e.Kr. Boktryckarkonsten<br />
}}<br />
<br />
=== Energisystem ===<br />
<br />
listan kommer snart i tidsordning.<br />
<br />
{{uppgruta | '''Energisystem'''<br />
<br />
'''Uppgift:''' Här är listan över energisystemen som vi pratade om. Försök placera dem i ordning så att det som först kom i större användning kommer först och sedan nästa osv. Försök hitta uppgifter på nätet om när energisystemen slog igenom och anteckna ungefärlig tid. Bifoga även länkar till var du fann informationen. Ha med dig din lösta uppgift på nästa lektion. Du kan skriva i Anteckningar eller Pages.<br />
<br />
* kilen och andra enkla maskiner<br />
* el<br />
* eld<br />
* vattenkraft<br />
* vindkraft<br />
* kärnkraft<br />
* solceller<br />
* muskelkraft<br />
* stenkol<br />
* olja<br />
* naturgas<br />
}}<br />
<br />
=== Läs mer ===<br />
<br />
* [http://www.tekniskamuseet.se/1/899.html Tekniska museets tidslinje]<br />
* {{enwp | History_of_technology }}<br />
<br />
== Samarbete Idrott, Teknik, Datorteknik ==<br />
<br />
[[Ny Sport och träningsaktivitet]]<br />
<br />
== MacBook Air en övning ==<br />
<br />
[[MacBook Air en övning]]<br />
<br />
== Energi och energihushållning == <br />
<br />
=== Bra läsning ===<br />
<br />
* http://www.energiboken.nu/Energiboken-2012.pdf <br />
<br />
{{läxa |sid 20- 39}}<br />
<br />
=== Introfrågor baserat på texten i boken ===<br />
<br />
: http://m.socrative.com<br />
: ROOM: 282058 <br />
: SOC #:7238449<br />
<br />
=== Centralt innehåll ===<br />
Fjärde punkten lyder:<br />
: Teknikens och teknikerns roll med fokus på framtidens teknik och ett hållbart samhälle, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.<br />
<br />
=== Förmågor ===<br />
<br />
Vi ger oss på två förmågor som kan vara svåra att förstå och bedöma. Det ställer därmed vissa krav på hur undervisningen utformas. Men i ett första skede kommer vi att läsa texten i boken och se en eller annan film och PPT.<br />
<br />
Förmågorna 2 och 6:<br />
: 2. Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett hållbart samhälle.<br />
: 6. Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande samhället samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.<br />
<br />
=== Uppsats ===<br />
<br />
Sammanfattning av Centralt Innehåll och Förmågor leder till idéer om uppsatser. Nedan finner du tre delar som hänger ihop. <br />
<br />
* framtidens energiteknik<br />
* hållbart samhälle<br />
* min egen roll i samhället<br />
<br />
De kan kombineras till till en frågeställning i stil med<br />
: - '''Vilken roll kommer jag att ha i utvecklingen av framtidens energiteknik för ett hållbart samhälle? '''<br />
Skriv ner vad du vill undersöka. Det kan till exempel vara någon intressant teknik, något område där insatser behöver göras eller någon skrämmande risk med framtida energibrist. Försök skriva omkring '''fem ledord'''.<br />
<br />
Försök avgränsa området du ska skrivba om. Du kan inte skriva om alla teknik. Välj ett teknikområde. Begränsa gärna användningsområdet. Ju mer du avgränsar desto lättare blir det att skriva intressant.<br />
<br />
Nu är det dags att hitta på en lämplig titel på din uppsats.<br />
<br />
Genom att du bryter ner uppsatsen i delar och avgränsar som vi sett ovan kommer det att gå lättare att skriva. Du har inte en tom sida framför dig.<br />
<br />
Prova att skriva meningar kring något av ledordet. Då får du snart ett helt stycke. Fortsätt med de andra orden.<br />
<br />
Skriv ny stickord om du får nya idéer under arbetes gång.<br />
<br />
Läs i boken, '''broschyrerna''' och surfa fram fakta och mer information. Tag gärna med bilder (fria bilder) om de kompletterar din text.<br />
<br />
Max 4000 tecken. Vi arbetar på fredag. Den ska vara klar på måndag innan lektionen.<br />
<br />
=== Bedömning ===<br />
<br />
Skriv ditt namn uppe till höger.<br />
<br />
Filnamnet ska innehålla ditt namn.<br />
<br />
Förmågorna enligt ovan.<br />
<br />
Dessutom:<br />
: Fakta underbygger resonemangen i texten<br />
: Källor redovisas i slutet av texten. Hänvisningar från texten till källorna.<br />
<br />
==== Mall för elevaktiv bedömning ====<br />
<br />
{{print|[[media:Bedömningsmall_till_uppsats_energi.pdf|Bedömningsmall energiuppsats]]}}<br />
<br />
=== Bredvidläsning ===<br />
<br />
: [http://www.svenskenergi.se/Elfakta/ Elfakta fr Svensk Energi]<br />
: {{svwp|Energiproduktion}}<br />
: {{svwp| Fossila_bränslen}}<br />
<br />
=== PPT och film ===<br />
<br />
De här kan fungera som inspiration under skrivandet:<br />
<br />
: Energibesparing vad kan jag göra?<br />
: Satsa lite energi på din framtid.mp4<br />
: Många filmer om sol-, vind- och vågkraft<br />
: {{enwp|Virgin_Earth_Challenge}} och [[https://www.google.com/search?client=safari&rls=en&q=www.virginearth.com/&ie=UTF-8&oe=UTF-8 Virgin Earth Challenge]]<br />
<br />
=== TED Talks och TEDEd ===<br />
<br />
: Vi behöver öka energiproduktionen en faktor tio om vi ska ta bort fossila bränslen. - [http://ed.ted.com/featured/MVwtmMV5 Cambridge Ideas - How Many Lightbulbs?]<br />
: Det finns lösningar - [http://ed.ted.com/lessons/a-40-year-plan-for-energy-amory-lovins A 40-year plan for energy - Amory Lovins]<br />
: [http://ed.ted.com/on/YmMa6XZz Sources Of Energy Renewable & Non-Renewable]<br />
: http://www.youtube.com/watch?v=XuNgH74BpG0<br />
<br />
== Teknik, människa och samhälle ==<br />
<br />
sid. 40- 61 <br />
<br />
sid. 40- 61<br />
<br />
== Entreprenörskap ==<br />
<br />
sid. 62- 73 <br />
<br />
sid. 62- 73 <br />
<br />
= Produktion =<br />
<br />
Det här är ett större sammanhängande avsnitt med bland annat material, bearbetning och sammanfogning. Vi ska först läsa på, skriva texter och skapa innehåll. Därefter följer några övningar där vi sätter samman alla kunskaperna. Exemåel på komande övningar:<br />
<br />
* Beskriv hur en produkt är tillverkad. Boken har ett exempel med en bil. <br />
* Konstruera en kopp som inte blir varm i handtaget genom att använda minst två material, två bearbetningstekniker och en sammanfogningsteknik.<br />
* Designa en egen produkt.<br />
<br />
== Delar av CI ==<br />
<br />
: 1 Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.<br />
: 2 Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.<br />
: 3 Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.<br />
<br />
Framför allt 1 och 3.<br />
<br />
=== Material ===<br />
<br />
{{teknik1|102- 129}}<br />
<br />
Vi börjar med at titta på en manterialdatabas:<br />
<br />
: https://www.dropbox.com/sh/auba7vqzs2l2qcc/QSISneeULu<br />
<br />
Till uppgiften nedan kommer alla att behöva en välliknande användare på wikiskola.se.<br />
<br />
{{uppgruta| '''Skapa en materiladatabas'''<br />
<br />
Först måste vi enas om innehållet i databasen. Vilka material är lämpliga att ha med och vilka egenskaper är lämpliga att ta med. Därefter enas vi om en mallsida med rubriker som ala använder för tydlighetens skull. mallsidan finns som länk på sidan Materialdatabasen, nedan<br />
<br />
Skriv in ditt material som en länk på sidan nedan. Följ mallen när du beskriver ditt meterial.<br />
<br />
Din materialbeskrivning ska innehåla följande:<br />
<br />
# Materialegenskaper: densitet [kg/m3], längdutvidgningskoeffiecient, värmeledningsförmåga, resistivitet<br />
# Vad används materialt till<br />
# Hur tillverkar man med materialet?<br />
# Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br />
# Pris och kvaliteter<br />
# Länkar<br />
<br />
[[Materialdatabasen]]<br />
}}<br />
<br />
=== Tips om hur man skriver i Mediawiki ===<br />
<br />
[[Hur_bidrar_jag#Hur_g.C3.B6r_man.3F_-_Wikimarkup | Tre länkar med tips om att skriva i denna wiki eller på Wikipedia]]<br />
<br />
=== Struktur ===<br />
<br />
: http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Konstruktionsmaterial.html<br />
: http://sv.wikipedia.org/wiki/Material<br />
<br />
=== Korrosion ===<br />
<br />
<html><br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/12857798" width="342" height="291" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="https://www.slideshare.net/hape1/ke-pp-elektrokemi" title="Ke pp elektrokemi" target="_blank">Ke pp elektrokemi</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/hape1" target="_blank">Helena-Irmeli Pekkala</a></strong> </div><br />
</html><br />
<br />
== Uppgift - Bearbetning och Sammanfogning == <br />
{{teknik1|164-187, 198-212}}<br />
<br />
{{uppgruta|'''Skapa innehåll till wikin’''<br />
<br />
Det gäller bearbetning och sammanfogning. De två styckena nedan på denna sida.<br />
<br />
Jobba två och två.<br />
<br />
Välj ett område.<br />
<br />
Skriv en text i wikin. <br />
<br />
Bädda in minst en film. <br />
: <nowiki>{{#ev:youtube| xyz |300|right }}</nowiki><br />
: xyz {{=}} filmens ID fr Youtube<br />
<br />
Lägg in flera bilder.<br />
<br />
Lägg in länkar. <br />
<br />
Du ska beskriva metodens:<br />
* tillvägagångssätt<br />
* lämplighet för olika typer av material<br />
* fördelar och nackdelar<br />
* användningasområden<br />
* kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)<br />
* mm<br />
}}<br />
<br />
== Bearbetning ==<br />
<br />
=== Valsning ===<br />
Micke och Linnea<br />
[[Valsning]]<br />
<br />
=== CNC-maskiner ===<br />
<br />
=== Hyvling ===<br />
{{clear}}<br />
[[Dimer o Dilan Hyvling]]<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== [[Slipning]] ===<br />
<br />
Max och Felix<br />
<br />
=== Borrning ===<br />
<br />
Noor & Josef<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== [[Svarvning]] ===<br />
<br />
Arbete av Alexander och Soheil<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== [[Fräsning]] ===<br />
Spiri & Mario<br />
<br />
=== Gnistbearbetning ===<br />
<br />
=== [[Laserbearbetning]] ===<br />
Ludvig, Krostifer och Daniel<br />
<br />
=== [[3D Printning]] ===<br />
<br />
=== Klippning och stansning ===<br />
<br />
=== [[smidning]] ===<br />
<br />
Robin & Tilla<br />
<br />
=== bockning ===<br />
Sam och Arvid<br />
=== bockning ===<br />
Sam och Arvid<br />
<br />
Tillvägagångsätt <br />
Det går till så att man böjer metaller, mestadels metallstänger för att få en precis precision på metallen. Det används vid till exempel<br />
<br />
=== Formblåsning ===<br />
<br />
=== [[Formsprutning]] ===<br />
Christoffer och Linus<br />
<br />
=== Vakuumformning ===<br />
<br />
[[=== Vakuumformning ===]]<br />
<br />
=== [[Svetsning]] ===<br />
<br />
== Sammanfogning ==<br />
<br />
=== Limning ===<br />
<br />
=== Skruvning ===<br />
<br />
=== Svetsning ===<br />
<br />
=== Lödning ===<br />
<br />
=== Nitning ===<br />
<br />
== Uppgift - Hur är den tillverkad? ==<br />
<br />
{{uppgruta|'''Hur är den tillverkad?’''<br />
<br />
Titta i teknikboken sid 119-128 som handlar om materialvalet till en bil.<br />
<br />
Vi ska göra en liknade uppgift men titta både på materialval, bearbetning och sammanfogning.<br />
<br />
Vi väljer en produkt:<br />
: mobil<br />
: cykel<br />
: segelbåt<br />
: brödrost<br />
: etc<br />
<br />
Sedan gör vi en tekninsk tillverkningsrapport över produkten}}<br />
<br />
== Riteknik och CAD kap. 4 ==<br />
<br />
sid. 74- 101 <br />
<br />
sid. 74- 101<br />
<br />
== Allmän hållfasthetslära ==<br />
<br />
sid. 130- 145<br />
<br />
sid. 130- 145<br />
<br />
== Elementär mekanik ==<br />
<br />
sid. 146-161<br />
<br />
sid. 146-161<br />
<br />
== Produktionsteknik ==<br />
<br />
sid. 162- 195 <br />
<br />
sid. 162- 195 <br />
<br />
== Konstruktionselement ==<br />
<br />
sid. 195- 213 <br />
<br />
sid. 195- 213<br />
<br />
sid. 195- 213<br />
<br />
= Elektronik mm =<br />
<br />
== Elekronik och elteknik ==<br />
<br />
sid. 214- 243<br />
<br />
sid. 214- 243<br />
<br />
== Styr- och reglerteknik == <br />
<br />
sid. 244- 253<br />
<br />
sid. 244- 253<br />
<br />
== Projekt och projektarbet ==<br />
<br />
sid. 254- 261<br />
<br />
== Presentation och dokumentation ==<br />
<br />
kap. 13 sid. 262- 277 <br />
<br />
== Datorteknik, datorkommunikation och Internet ==<br />
14 sid. 278- 291<br />
<br />
sid. 278- 291<br />
<br />
=== Film - BBC Datorn ===<br />
<br />
''Den här lektionen passar väl in under Datorteknik 1a, Entreprenörskap och Teknik1 och ligger därför som en [[BBC Inventions Computer|inbäddad sida]] (ett slags mall). Redigeringar på sidan syns således likadant på alla ställen. ''<br />
{{transclude|{{:BBC Inventions Computer}}}}<br />
{{clear}}<br />
<br />
== Arbete med ett tekniskt projekt. ==<br />
<br />
== Samverkan med andra kurser ==<br />
<br />
=== Vision ===<br />
<br />
Eleverna får kunskaper på köpet som gör dem anställningsbara (sommarjobb, eget företagande). Exemeplvis appar, datorsupport, etc.<br />
<br />
=== Datorteknik 1a och Teknik 1 ===<br />
<br />
[[Fil:P5B11.jpg|360px|right|Ett moderkort från 2007 med PCI-Express- och SATA-kontakter.]]<br />
<br />
Samarbete mellan [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=DAO&courseCode=DAODAT01a#anchor_DAODAT01a Datorteknik] (MH) och [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/tek Teknik 1] (HE)<br />
<br />
Samläsning av vissa områden<br />
* Datorns delar, Centralt innehåll 6<br />
* modeller, CI 7<br />
* material, egenskaper, termiska, elektriska, mekaniska. Titta på moderkortet och hur man designar det med krympande dimensioner<br />
* Dator, kommunikations, Officeprogrammen, Skriva om teknikhistoria 11<br />
<br />
Flash<br />
* animationer<br />
* modeller<br />
<br />
Webbstjärnan<br />
* projektarbetete<br />
* redovisningsplats<br />
<br />
Jobba praktiskt<br />
* bygga en enkel dator<br />
* Styr och regler, LEGO-robotar</div>Mario97https://wikiskola.se/index.php?title=Teknik_1&diff=24757Teknik 12013-11-14T13:40:57Z<p>Mario97: /* Fräsning */</p>
<hr />
<div>= Introduktion =<br />
<br />
== Planering ==<br />
<br />
{{PPT | [[Media:Planering_Teknik_1_introlek1314_v3.pptx | Introduktion och grovplanering Teknik 1a ]] }}<br />
<br />
=== Bonus ===<br />
<br />
{{#ev:youtube| w2itwFJCgFQ|300|right }}<br />
<br />
Detta '''är''' teknik!<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
== Styrdokumenten ==<br />
<br />
[[Fil:Koppling förmågor CI teknik 1.png|300px|right]]<br />
<br />
=== Förmågorna ===<br />
<br />
'''Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:'''<br />
# Kunskaper om '''teknikutvecklingsprocessen''' och förståelse av sambanden mellan de olika delarna i den.<br />
# Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett '''hållbart samhälle'''.<br />
# Förmåga att '''lösa''' tekniska problem.<br />
# Förmåga att använda teknikvetenskapliga metoder, begrepp och '''teorier'''.<br />
# Förmåga att använda '''modeller''' och verktyg som redskap för analys, beräkning, rimlighetsbedömning, dokumentation, presentation och information.<br />
# Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande '''samhället''' samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.<br />
# Kunskaper om teknikens roll och drivkrafter ur ett '''etiskt''' perspektiv.<br />
# Kunskaper om hur föreställningar och traditioner inom teknikområdet styr uppfattningar om vad som är '''manligt och kvinnligt''' och hur det har påverkat och påverkar teknik och teknikutveckling.<br />
# Förmåga att '''kommunicera''' inom det tekniska området samt kommunicera om teknik.<br />
<br />
=== Centrala innehållet ===<br />
<br />
'''Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:'''<br />
* '''Teknikutvecklingsprocessens''' alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.<br />
* Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i '''innovativa och kreativa processer'''.<br />
* '''Materials tekniska egenskape'''r, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.<br />
* Teknikens och teknikerns roll med fokus på '''framtidens teknik och ett hållbart samhälle''', till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.<br />
* '''Kvalitetsarbete''', till exempel kvalitetssäkring, miljösäkring, arbetsmiljö och riskanalys.<br />
* Ritningsläsning och skiss- och ritteknik med introduktion i hur man hanterar '''cad'''-program.<br />
* '''Projektarbets'''-, kommunikations-, presentations- och modellteknik, till exempel '''digitala''' medier och programvaror, manualer och instruktioner, muntliga och skriftliga framställningar samt digitala och manuella tekniker för att skapa '''modeller'''.<br />
* Tekniska '''begrepp''', teorier och modeller innefattande '''beräkningar''' och rimlighetsbedömningar.<br />
* '''Teknikens historia''' och teknikutvecklingens betydelse för '''samhället''' samt introduktion i aktuella utvecklingsområden inom teknik.<br />
* Grundläggande '''teknikfilosofi''': etiska värderingar och '''genusstrukturer''' samt hur de har påverkat och påverkar tekniken, dess användning och tillgänglighet. Hur teknik och teknikens attribut könsmärks.<br />
* '''Kommunikations'''-, dator- och nätverksteknik för lärande och förmedling av teknik och information.<br />
<br />
== Introduktion ==<br />
<br />
=== Vad är ett tekniskt system ===<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Pappersplan<br />
<br />
== Teknikhistoria ==<br />
<br />
# Diskutera betydelsen av elden för den tekniska utvecklingen<br />
# Språket har haft stor betydelse i flera utvecklingssteg, vilka då?<br />
#* [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD%201197&page=default.asp&sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d&db=4&e=videostream&g=015-020&w=teknik%20historia&s=-1&p=1&st=0&sub=&ss=1&otyp=product&lev=&tlang=&slang= Film: Gutenberg och tryckpressen]<br />
# Vilka användningar för hjulet kan du komma på under dess 10 000-åriga användning?<br />
# Jordbruket<br />
# Metaller. Vilken ordning började de användas i? Vilka började använda järn i stor skala? <br />
# Vilka redskap förbättrades med hjälp av metaller?<br />
# Eneergi och energiomvandling är viktigt för den tekniska utvecklingen. Gör en lista på energisystem från kilen till kärnreaktorn.<br />
# Vad vet vi om den [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD+1349&db=4&sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d Industriella revolutionen 1750-1915]<br />
<br />
=== Lärarhandledningen ===<br />
<br />
har en presentation om Teknikhistoria och samhälle<br />
<br />
{{exruta | '''Tekniska upptäcker/uppfinningar'''<br />
<br />
: ca 3500-4500 f.Kr. Hjulet<br />
: ca. 3000 f.Kr. Skriftspråket<br />
: ca. 2500 f.Kr. Segel/Segelbåtar<br />
: ca. 2000 f.Kr. Brons<br />
: ca. 1500 f.Kr. Bronsåldern börjar <br />
: ca. 1000 f.Kr. Handel av varor utvecklas<br />
: ca. 600 f.Kr. Fenicierna börjar resa runt Afrikas kust<br />
: ca. 200 f:Kr. Stora byggnader såsom Fyrtornet i Alexandria och Kinesiska muren<br />
: ca. 100 f.Kr. Papper börjar användas<br />
: ca. 100 e.Kr. Mässing…<br />
: ca. 500 e.Kr. Väderkvarnar<br />
: ca. 1000 e.Kr. Vävstol<br />
: ca. 1100 e.Kr. Kompassen<br />
: ca. 1200 e.Kr. Urverk, glasögon<br />
: ca. 1300 e.Kr. Kanoner och krut börjar användas. Man börjar även använda slussar. <br />
: ca. 1400 e.Kr. Boktryckarkonsten<br />
}}<br />
<br />
=== Energisystem ===<br />
<br />
listan kommer snart i tidsordning.<br />
<br />
{{uppgruta | '''Energisystem'''<br />
<br />
'''Uppgift:''' Här är listan över energisystemen som vi pratade om. Försök placera dem i ordning så att det som först kom i större användning kommer först och sedan nästa osv. Försök hitta uppgifter på nätet om när energisystemen slog igenom och anteckna ungefärlig tid. Bifoga även länkar till var du fann informationen. Ha med dig din lösta uppgift på nästa lektion. Du kan skriva i Anteckningar eller Pages.<br />
<br />
* kilen och andra enkla maskiner<br />
* el<br />
* eld<br />
* vattenkraft<br />
* vindkraft<br />
* kärnkraft<br />
* solceller<br />
* muskelkraft<br />
* stenkol<br />
* olja<br />
* naturgas<br />
}}<br />
<br />
=== Läs mer ===<br />
<br />
* [http://www.tekniskamuseet.se/1/899.html Tekniska museets tidslinje]<br />
* {{enwp | History_of_technology }}<br />
<br />
== Samarbete Idrott, Teknik, Datorteknik ==<br />
<br />
[[Ny Sport och träningsaktivitet]]<br />
<br />
== MacBook Air en övning ==<br />
<br />
[[MacBook Air en övning]]<br />
<br />
== Energi och energihushållning == <br />
<br />
=== Bra läsning ===<br />
<br />
* http://www.energiboken.nu/Energiboken-2012.pdf <br />
<br />
{{läxa |sid 20- 39}}<br />
<br />
=== Introfrågor baserat på texten i boken ===<br />
<br />
: http://m.socrative.com<br />
: ROOM: 282058 <br />
: SOC #:7238449<br />
<br />
=== Centralt innehåll ===<br />
Fjärde punkten lyder:<br />
: Teknikens och teknikerns roll med fokus på framtidens teknik och ett hållbart samhälle, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.<br />
<br />
=== Förmågor ===<br />
<br />
Vi ger oss på två förmågor som kan vara svåra att förstå och bedöma. Det ställer därmed vissa krav på hur undervisningen utformas. Men i ett första skede kommer vi att läsa texten i boken och se en eller annan film och PPT.<br />
<br />
Förmågorna 2 och 6:<br />
: 2. Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett hållbart samhälle.<br />
: 6. Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande samhället samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.<br />
<br />
=== Uppsats ===<br />
<br />
Sammanfattning av Centralt Innehåll och Förmågor leder till idéer om uppsatser. Nedan finner du tre delar som hänger ihop. <br />
<br />
* framtidens energiteknik<br />
* hållbart samhälle<br />
* min egen roll i samhället<br />
<br />
De kan kombineras till till en frågeställning i stil med<br />
: - '''Vilken roll kommer jag att ha i utvecklingen av framtidens energiteknik för ett hållbart samhälle? '''<br />
Skriv ner vad du vill undersöka. Det kan till exempel vara någon intressant teknik, något område där insatser behöver göras eller någon skrämmande risk med framtida energibrist. Försök skriva omkring '''fem ledord'''.<br />
<br />
Försök avgränsa området du ska skrivba om. Du kan inte skriva om alla teknik. Välj ett teknikområde. Begränsa gärna användningsområdet. Ju mer du avgränsar desto lättare blir det att skriva intressant.<br />
<br />
Nu är det dags att hitta på en lämplig titel på din uppsats.<br />
<br />
Genom att du bryter ner uppsatsen i delar och avgränsar som vi sett ovan kommer det att gå lättare att skriva. Du har inte en tom sida framför dig.<br />
<br />
Prova att skriva meningar kring något av ledordet. Då får du snart ett helt stycke. Fortsätt med de andra orden.<br />
<br />
Skriv ny stickord om du får nya idéer under arbetes gång.<br />
<br />
Läs i boken, '''broschyrerna''' och surfa fram fakta och mer information. Tag gärna med bilder (fria bilder) om de kompletterar din text.<br />
<br />
Max 4000 tecken. Vi arbetar på fredag. Den ska vara klar på måndag innan lektionen.<br />
<br />
=== Bedömning ===<br />
<br />
Skriv ditt namn uppe till höger.<br />
<br />
Filnamnet ska innehålla ditt namn.<br />
<br />
Förmågorna enligt ovan.<br />
<br />
Dessutom:<br />
: Fakta underbygger resonemangen i texten<br />
: Källor redovisas i slutet av texten. Hänvisningar från texten till källorna.<br />
<br />
==== Mall för elevaktiv bedömning ====<br />
<br />
{{print|[[media:Bedömningsmall_till_uppsats_energi.pdf|Bedömningsmall energiuppsats]]}}<br />
<br />
=== Bredvidläsning ===<br />
<br />
: [http://www.svenskenergi.se/Elfakta/ Elfakta fr Svensk Energi]<br />
: {{svwp|Energiproduktion}}<br />
: {{svwp| Fossila_bränslen}}<br />
<br />
=== PPT och film ===<br />
<br />
De här kan fungera som inspiration under skrivandet:<br />
<br />
: Energibesparing vad kan jag göra?<br />
: Satsa lite energi på din framtid.mp4<br />
: Många filmer om sol-, vind- och vågkraft<br />
: {{enwp|Virgin_Earth_Challenge}} och [[https://www.google.com/search?client=safari&rls=en&q=www.virginearth.com/&ie=UTF-8&oe=UTF-8 Virgin Earth Challenge]]<br />
<br />
=== TED Talks och TEDEd ===<br />
<br />
: Vi behöver öka energiproduktionen en faktor tio om vi ska ta bort fossila bränslen. - [http://ed.ted.com/featured/MVwtmMV5 Cambridge Ideas - How Many Lightbulbs?]<br />
: Det finns lösningar - [http://ed.ted.com/lessons/a-40-year-plan-for-energy-amory-lovins A 40-year plan for energy - Amory Lovins]<br />
: [http://ed.ted.com/on/YmMa6XZz Sources Of Energy Renewable & Non-Renewable]<br />
: http://www.youtube.com/watch?v=XuNgH74BpG0<br />
<br />
== Teknik, människa och samhälle ==<br />
<br />
sid. 40- 61 <br />
<br />
sid. 40- 61<br />
<br />
== Entreprenörskap ==<br />
<br />
sid. 62- 73 <br />
<br />
sid. 62- 73 <br />
<br />
= Produktion =<br />
<br />
Det här är ett större sammanhängande avsnitt med bland annat material, bearbetning och sammanfogning. Vi ska först läsa på, skriva texter och skapa innehåll. Därefter följer några övningar där vi sätter samman alla kunskaperna. Exemåel på komande övningar:<br />
<br />
* Beskriv hur en produkt är tillverkad. Boken har ett exempel med en bil. <br />
* Konstruera en kopp som inte blir varm i handtaget genom att använda minst två material, två bearbetningstekniker och en sammanfogningsteknik.<br />
* Designa en egen produkt.<br />
<br />
== Delar av CI ==<br />
<br />
: 1 Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.<br />
: 2 Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.<br />
: 3 Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.<br />
<br />
Framför allt 1 och 3.<br />
<br />
=== Material ===<br />
<br />
{{teknik1|102- 129}}<br />
<br />
Vi börjar med at titta på en manterialdatabas:<br />
<br />
: https://www.dropbox.com/sh/auba7vqzs2l2qcc/QSISneeULu<br />
<br />
Till uppgiften nedan kommer alla att behöva en välliknande användare på wikiskola.se.<br />
<br />
{{uppgruta| '''Skapa en materiladatabas'''<br />
<br />
Först måste vi enas om innehållet i databasen. Vilka material är lämpliga att ha med och vilka egenskaper är lämpliga att ta med. Därefter enas vi om en mallsida med rubriker som ala använder för tydlighetens skull. mallsidan finns som länk på sidan Materialdatabasen, nedan<br />
<br />
Skriv in ditt material som en länk på sidan nedan. Följ mallen när du beskriver ditt meterial.<br />
<br />
Din materialbeskrivning ska innehåla följande:<br />
<br />
# Materialegenskaper: densitet [kg/m3], längdutvidgningskoeffiecient, värmeledningsförmåga, resistivitet<br />
# Vad används materialt till<br />
# Hur tillverkar man med materialet?<br />
# Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br />
# Pris och kvaliteter<br />
# Länkar<br />
<br />
[[Materialdatabasen]]<br />
}}<br />
<br />
=== Tips om hur man skriver i Mediawiki ===<br />
<br />
[[Hur_bidrar_jag#Hur_g.C3.B6r_man.3F_-_Wikimarkup | Tre länkar med tips om att skriva i denna wiki eller på Wikipedia]]<br />
<br />
=== Struktur ===<br />
<br />
: http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Konstruktionsmaterial.html<br />
: http://sv.wikipedia.org/wiki/Material<br />
<br />
=== Korrosion ===<br />
<br />
<html><br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/12857798" width="342" height="291" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="https://www.slideshare.net/hape1/ke-pp-elektrokemi" title="Ke pp elektrokemi" target="_blank">Ke pp elektrokemi</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/hape1" target="_blank">Helena-Irmeli Pekkala</a></strong> </div><br />
</html><br />
<br />
== Uppgift - Bearbetning och Sammanfogning == <br />
{{teknik1|164-187, 198-212}}<br />
<br />
{{uppgruta|'''Skapa innehåll till wikin’''<br />
<br />
Det gäller bearbetning och sammanfogning. De två styckena nedan på denna sida.<br />
<br />
Jobba två och två.<br />
<br />
Välj ett område.<br />
<br />
Skriv en text i wikin. <br />
<br />
Bädda in minst en film. <br />
: <nowiki>{{#ev:youtube| xyz |300|right }}</nowiki><br />
: xyz {{=}} filmens ID fr Youtube<br />
<br />
Lägg in flera bilder.<br />
<br />
Lägg in länkar. <br />
<br />
Du ska beskriva metodens:<br />
* tillvägagångssätt<br />
* lämplighet för olika typer av material<br />
* fördelar och nackdelar<br />
* användningasområden<br />
* kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)<br />
* mm<br />
}}<br />
<br />
== Bearbetning ==<br />
<br />
=== Valsning ===<br />
Micke och Linnea<br />
[[Valsning]]<br />
<br />
=== CNC-maskiner ===<br />
<br />
=== Hyvling ===<br />
{{clear}}<br />
[[Dimer o Dilan Hyvling]]<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== [[Slipning]] ===<br />
<br />
Max och Felix<br />
<br />
=== Borrning ===<br />
<br />
Noor & Josef<br />
<br />
=== Svarvning ===<br />
Alexander och Soheil<br />
<br />
=== Fräsning ===<br />
Spiri & Mario<br />
<br />
East Side<br />
<br />
=== Gnistbearbetning ===<br />
<br />
=== [[Laserbearbetning]] ===<br />
Ludvig, Krostifer och Daniel<br />
<br />
=== [[3D Printning]] ===<br />
<br />
=== Klippning och stansning ===<br />
<br />
=== smidning ===<br />
<br />
Robin & Tilla<br />
<br />
=== bockning ===<br />
Sam och Arvid<br />
=== strängpressninng ===<br />
<br />
=== Formblåsning ===<br />
<br />
=== [[Formsprutning]] ===<br />
Christoffer och Linus<br />
<br />
=== Vakuumformning ===<br />
<br />
=== Vakuumformning ===<br />
LUCAS OCH SIXTEN BARA GTFO<br />
<br />
=== [[Svetsning]] ===<br />
<br />
== Sammanfogning ==<br />
<br />
=== Limning ===<br />
<br />
=== Skruvning ===<br />
<br />
=== Svetsning ===<br />
<br />
=== Lödning ===<br />
<br />
=== Nitning ===<br />
<br />
== Uppgift - Hur är den tillverkad? ==<br />
<br />
{{uppgruta|'''Hur är den tillverkad?’''<br />
<br />
Titta i teknikboken sid 119-128 som handlar om materialvalet till en bil.<br />
<br />
Vi ska göra en liknade uppgift men titta både på materialval, bearbetning och sammanfogning.<br />
<br />
Vi väljer en produkt:<br />
: mobil<br />
: cykel<br />
: segelbåt<br />
: brödrost<br />
: etc<br />
<br />
Sedan gör vi en tekninsk tillverkningsrapport över produkten}}<br />
<br />
== Riteknik och CAD kap. 4 ==<br />
<br />
sid. 74- 101 <br />
<br />
sid. 74- 101<br />
<br />
== Allmän hållfasthetslära ==<br />
<br />
sid. 130- 145<br />
<br />
sid. 130- 145<br />
<br />
== Elementär mekanik ==<br />
<br />
sid. 146-161<br />
<br />
sid. 146-161<br />
<br />
== Produktionsteknik ==<br />
<br />
sid. 162- 195 <br />
<br />
sid. 162- 195 <br />
<br />
== Konstruktionselement ==<br />
<br />
sid. 195- 213 <br />
<br />
sid. 195- 213<br />
<br />
sid. 195- 213<br />
<br />
= Elektronik mm =<br />
<br />
== Elekronik och elteknik ==<br />
<br />
sid. 214- 243<br />
<br />
sid. 214- 243<br />
<br />
== Styr- och reglerteknik == <br />
<br />
sid. 244- 253<br />
<br />
sid. 244- 253<br />
<br />
== Projekt och projektarbet ==<br />
<br />
sid. 254- 261<br />
<br />
== Presentation och dokumentation ==<br />
<br />
kap. 13 sid. 262- 277 <br />
<br />
== Datorteknik, datorkommunikation och Internet ==<br />
14 sid. 278- 291<br />
<br />
sid. 278- 291<br />
<br />
=== Film - BBC Datorn ===<br />
<br />
''Den här lektionen passar väl in under Datorteknik 1a, Entreprenörskap och Teknik1 och ligger därför som en [[BBC Inventions Computer|inbäddad sida]] (ett slags mall). Redigeringar på sidan syns således likadant på alla ställen. ''<br />
{{transclude|{{:BBC Inventions Computer}}}}<br />
{{clear}}<br />
<br />
== Arbete med ett tekniskt projekt. ==<br />
<br />
== Samverkan med andra kurser ==<br />
<br />
=== Vision ===<br />
<br />
Eleverna får kunskaper på köpet som gör dem anställningsbara (sommarjobb, eget företagande). Exemeplvis appar, datorsupport, etc.<br />
<br />
=== Datorteknik 1a och Teknik 1 ===<br />
<br />
[[Fil:P5B11.jpg|360px|right|Ett moderkort från 2007 med PCI-Express- och SATA-kontakter.]]<br />
<br />
Samarbete mellan [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=DAO&courseCode=DAODAT01a#anchor_DAODAT01a Datorteknik] (MH) och [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/tek Teknik 1] (HE)<br />
<br />
Samläsning av vissa områden<br />
* Datorns delar, Centralt innehåll 6<br />
* modeller, CI 7<br />
* material, egenskaper, termiska, elektriska, mekaniska. Titta på moderkortet och hur man designar det med krympande dimensioner<br />
* Dator, kommunikations, Officeprogrammen, Skriva om teknikhistoria 11<br />
<br />
Flash<br />
* animationer<br />
* modeller<br />
<br />
Webbstjärnan<br />
* projektarbetete<br />
* redovisningsplats<br />
<br />
Jobba praktiskt<br />
* bygga en enkel dator<br />
* Styr och regler, LEGO-robotar</div>Mario97https://wikiskola.se/index.php?title=Teknik_1&diff=24755Teknik 12013-11-14T13:40:00Z<p>Mario97: /* Fräsning */</p>
<hr />
<div>= Introduktion =<br />
<br />
== Planering ==<br />
<br />
{{PPT | [[Media:Planering_Teknik_1_introlek1314_v3.pptx | Introduktion och grovplanering Teknik 1a ]] }}<br />
<br />
=== Bonus ===<br />
<br />
{{#ev:youtube| w2itwFJCgFQ|300|right }}<br />
<br />
Detta '''är''' teknik!<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
== Styrdokumenten ==<br />
<br />
[[Fil:Koppling förmågor CI teknik 1.png|300px|right]]<br />
<br />
=== Förmågorna ===<br />
<br />
'''Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:'''<br />
# Kunskaper om '''teknikutvecklingsprocessen''' och förståelse av sambanden mellan de olika delarna i den.<br />
# Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett '''hållbart samhälle'''.<br />
# Förmåga att '''lösa''' tekniska problem.<br />
# Förmåga att använda teknikvetenskapliga metoder, begrepp och '''teorier'''.<br />
# Förmåga att använda '''modeller''' och verktyg som redskap för analys, beräkning, rimlighetsbedömning, dokumentation, presentation och information.<br />
# Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande '''samhället''' samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.<br />
# Kunskaper om teknikens roll och drivkrafter ur ett '''etiskt''' perspektiv.<br />
# Kunskaper om hur föreställningar och traditioner inom teknikområdet styr uppfattningar om vad som är '''manligt och kvinnligt''' och hur det har påverkat och påverkar teknik och teknikutveckling.<br />
# Förmåga att '''kommunicera''' inom det tekniska området samt kommunicera om teknik.<br />
<br />
=== Centrala innehållet ===<br />
<br />
'''Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:'''<br />
* '''Teknikutvecklingsprocessens''' alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.<br />
* Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i '''innovativa och kreativa processer'''.<br />
* '''Materials tekniska egenskape'''r, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.<br />
* Teknikens och teknikerns roll med fokus på '''framtidens teknik och ett hållbart samhälle''', till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.<br />
* '''Kvalitetsarbete''', till exempel kvalitetssäkring, miljösäkring, arbetsmiljö och riskanalys.<br />
* Ritningsläsning och skiss- och ritteknik med introduktion i hur man hanterar '''cad'''-program.<br />
* '''Projektarbets'''-, kommunikations-, presentations- och modellteknik, till exempel '''digitala''' medier och programvaror, manualer och instruktioner, muntliga och skriftliga framställningar samt digitala och manuella tekniker för att skapa '''modeller'''.<br />
* Tekniska '''begrepp''', teorier och modeller innefattande '''beräkningar''' och rimlighetsbedömningar.<br />
* '''Teknikens historia''' och teknikutvecklingens betydelse för '''samhället''' samt introduktion i aktuella utvecklingsområden inom teknik.<br />
* Grundläggande '''teknikfilosofi''': etiska värderingar och '''genusstrukturer''' samt hur de har påverkat och påverkar tekniken, dess användning och tillgänglighet. Hur teknik och teknikens attribut könsmärks.<br />
* '''Kommunikations'''-, dator- och nätverksteknik för lärande och förmedling av teknik och information.<br />
<br />
== Introduktion ==<br />
<br />
=== Vad är ett tekniskt system ===<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Pappersplan<br />
<br />
== Teknikhistoria ==<br />
<br />
# Diskutera betydelsen av elden för den tekniska utvecklingen<br />
# Språket har haft stor betydelse i flera utvecklingssteg, vilka då?<br />
#* [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD%201197&page=default.asp&sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d&db=4&e=videostream&g=015-020&w=teknik%20historia&s=-1&p=1&st=0&sub=&ss=1&otyp=product&lev=&tlang=&slang= Film: Gutenberg och tryckpressen]<br />
# Vilka användningar för hjulet kan du komma på under dess 10 000-åriga användning?<br />
# Jordbruket<br />
# Metaller. Vilken ordning började de användas i? Vilka började använda järn i stor skala? <br />
# Vilka redskap förbättrades med hjälp av metaller?<br />
# Eneergi och energiomvandling är viktigt för den tekniska utvecklingen. Gör en lista på energisystem från kilen till kärnreaktorn.<br />
# Vad vet vi om den [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD+1349&db=4&sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d Industriella revolutionen 1750-1915]<br />
<br />
=== Lärarhandledningen ===<br />
<br />
har en presentation om Teknikhistoria och samhälle<br />
<br />
{{exruta | '''Tekniska upptäcker/uppfinningar'''<br />
<br />
: ca 3500-4500 f.Kr. Hjulet<br />
: ca. 3000 f.Kr. Skriftspråket<br />
: ca. 2500 f.Kr. Segel/Segelbåtar<br />
: ca. 2000 f.Kr. Brons<br />
: ca. 1500 f.Kr. Bronsåldern börjar <br />
: ca. 1000 f.Kr. Handel av varor utvecklas<br />
: ca. 600 f.Kr. Fenicierna börjar resa runt Afrikas kust<br />
: ca. 200 f:Kr. Stora byggnader såsom Fyrtornet i Alexandria och Kinesiska muren<br />
: ca. 100 f.Kr. Papper börjar användas<br />
: ca. 100 e.Kr. Mässing…<br />
: ca. 500 e.Kr. Väderkvarnar<br />
: ca. 1000 e.Kr. Vävstol<br />
: ca. 1100 e.Kr. Kompassen<br />
: ca. 1200 e.Kr. Urverk, glasögon<br />
: ca. 1300 e.Kr. Kanoner och krut börjar användas. Man börjar även använda slussar. <br />
: ca. 1400 e.Kr. Boktryckarkonsten<br />
}}<br />
<br />
=== Energisystem ===<br />
<br />
listan kommer snart i tidsordning.<br />
<br />
{{uppgruta | '''Energisystem'''<br />
<br />
'''Uppgift:''' Här är listan över energisystemen som vi pratade om. Försök placera dem i ordning så att det som först kom i större användning kommer först och sedan nästa osv. Försök hitta uppgifter på nätet om när energisystemen slog igenom och anteckna ungefärlig tid. Bifoga även länkar till var du fann informationen. Ha med dig din lösta uppgift på nästa lektion. Du kan skriva i Anteckningar eller Pages.<br />
<br />
* kilen och andra enkla maskiner<br />
* el<br />
* eld<br />
* vattenkraft<br />
* vindkraft<br />
* kärnkraft<br />
* solceller<br />
* muskelkraft<br />
* stenkol<br />
* olja<br />
* naturgas<br />
}}<br />
<br />
=== Läs mer ===<br />
<br />
* [http://www.tekniskamuseet.se/1/899.html Tekniska museets tidslinje]<br />
* {{enwp | History_of_technology }}<br />
<br />
== Samarbete Idrott, Teknik, Datorteknik ==<br />
<br />
[[Ny Sport och träningsaktivitet]]<br />
<br />
== MacBook Air en övning ==<br />
<br />
[[MacBook Air en övning]]<br />
<br />
== Energi och energihushållning == <br />
<br />
=== Bra läsning ===<br />
<br />
* http://www.energiboken.nu/Energiboken-2012.pdf <br />
<br />
{{läxa |sid 20- 39}}<br />
<br />
=== Introfrågor baserat på texten i boken ===<br />
<br />
: http://m.socrative.com<br />
: ROOM: 282058 <br />
: SOC #:7238449<br />
<br />
=== Centralt innehåll ===<br />
Fjärde punkten lyder:<br />
: Teknikens och teknikerns roll med fokus på framtidens teknik och ett hållbart samhälle, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.<br />
<br />
=== Förmågor ===<br />
<br />
Vi ger oss på två förmågor som kan vara svåra att förstå och bedöma. Det ställer därmed vissa krav på hur undervisningen utformas. Men i ett första skede kommer vi att läsa texten i boken och se en eller annan film och PPT.<br />
<br />
Förmågorna 2 och 6:<br />
: 2. Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett hållbart samhälle.<br />
: 6. Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande samhället samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.<br />
<br />
=== Uppsats ===<br />
<br />
Sammanfattning av Centralt Innehåll och Förmågor leder till idéer om uppsatser. Nedan finner du tre delar som hänger ihop. <br />
<br />
* framtidens energiteknik<br />
* hållbart samhälle<br />
* min egen roll i samhället<br />
<br />
De kan kombineras till till en frågeställning i stil med<br />
: - '''Vilken roll kommer jag att ha i utvecklingen av framtidens energiteknik för ett hållbart samhälle? '''<br />
Skriv ner vad du vill undersöka. Det kan till exempel vara någon intressant teknik, något område där insatser behöver göras eller någon skrämmande risk med framtida energibrist. Försök skriva omkring '''fem ledord'''.<br />
<br />
Försök avgränsa området du ska skrivba om. Du kan inte skriva om alla teknik. Välj ett teknikområde. Begränsa gärna användningsområdet. Ju mer du avgränsar desto lättare blir det att skriva intressant.<br />
<br />
Nu är det dags att hitta på en lämplig titel på din uppsats.<br />
<br />
Genom att du bryter ner uppsatsen i delar och avgränsar som vi sett ovan kommer det att gå lättare att skriva. Du har inte en tom sida framför dig.<br />
<br />
Prova att skriva meningar kring något av ledordet. Då får du snart ett helt stycke. Fortsätt med de andra orden.<br />
<br />
Skriv ny stickord om du får nya idéer under arbetes gång.<br />
<br />
Läs i boken, '''broschyrerna''' och surfa fram fakta och mer information. Tag gärna med bilder (fria bilder) om de kompletterar din text.<br />
<br />
Max 4000 tecken. Vi arbetar på fredag. Den ska vara klar på måndag innan lektionen.<br />
<br />
=== Bedömning ===<br />
<br />
Skriv ditt namn uppe till höger.<br />
<br />
Filnamnet ska innehålla ditt namn.<br />
<br />
Förmågorna enligt ovan.<br />
<br />
Dessutom:<br />
: Fakta underbygger resonemangen i texten<br />
: Källor redovisas i slutet av texten. Hänvisningar från texten till källorna.<br />
<br />
==== Mall för elevaktiv bedömning ====<br />
<br />
{{print|[[media:Bedömningsmall_till_uppsats_energi.pdf|Bedömningsmall energiuppsats]]}}<br />
<br />
=== Bredvidläsning ===<br />
<br />
: [http://www.svenskenergi.se/Elfakta/ Elfakta fr Svensk Energi]<br />
: {{svwp|Energiproduktion}}<br />
: {{svwp| Fossila_bränslen}}<br />
<br />
=== PPT och film ===<br />
<br />
De här kan fungera som inspiration under skrivandet:<br />
<br />
: Energibesparing vad kan jag göra?<br />
: Satsa lite energi på din framtid.mp4<br />
: Många filmer om sol-, vind- och vågkraft<br />
: {{enwp|Virgin_Earth_Challenge}} och [[https://www.google.com/search?client=safari&rls=en&q=www.virginearth.com/&ie=UTF-8&oe=UTF-8 Virgin Earth Challenge]]<br />
<br />
=== TED Talks och TEDEd ===<br />
<br />
: Vi behöver öka energiproduktionen en faktor tio om vi ska ta bort fossila bränslen. - [http://ed.ted.com/featured/MVwtmMV5 Cambridge Ideas - How Many Lightbulbs?]<br />
: Det finns lösningar - [http://ed.ted.com/lessons/a-40-year-plan-for-energy-amory-lovins A 40-year plan for energy - Amory Lovins]<br />
: [http://ed.ted.com/on/YmMa6XZz Sources Of Energy Renewable & Non-Renewable]<br />
: http://www.youtube.com/watch?v=XuNgH74BpG0<br />
<br />
== Teknik, människa och samhälle ==<br />
<br />
sid. 40- 61 <br />
<br />
sid. 40- 61<br />
<br />
== Entreprenörskap ==<br />
<br />
sid. 62- 73 <br />
<br />
sid. 62- 73 <br />
<br />
= Produktion =<br />
<br />
Det här är ett större sammanhängande avsnitt med bland annat material, bearbetning och sammanfogning. Vi ska först läsa på, skriva texter och skapa innehåll. Därefter följer några övningar där vi sätter samman alla kunskaperna. Exemåel på komande övningar:<br />
<br />
* Beskriv hur en produkt är tillverkad. Boken har ett exempel med en bil. <br />
* Konstruera en kopp som inte blir varm i handtaget genom att använda minst två material, två bearbetningstekniker och en sammanfogningsteknik.<br />
* Designa en egen produkt.<br />
<br />
== Delar av CI ==<br />
<br />
: 1 Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.<br />
: 2 Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.<br />
: 3 Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.<br />
<br />
Framför allt 1 och 3.<br />
<br />
=== Material ===<br />
<br />
{{teknik1|102- 129}}<br />
<br />
Vi börjar med at titta på en manterialdatabas:<br />
<br />
: https://www.dropbox.com/sh/auba7vqzs2l2qcc/QSISneeULu<br />
<br />
Till uppgiften nedan kommer alla att behöva en välliknande användare på wikiskola.se.<br />
<br />
{{uppgruta| '''Skapa en materiladatabas'''<br />
<br />
Först måste vi enas om innehållet i databasen. Vilka material är lämpliga att ha med och vilka egenskaper är lämpliga att ta med. Därefter enas vi om en mallsida med rubriker som ala använder för tydlighetens skull. mallsidan finns som länk på sidan Materialdatabasen, nedan<br />
<br />
Skriv in ditt material som en länk på sidan nedan. Följ mallen när du beskriver ditt meterial.<br />
<br />
Din materialbeskrivning ska innehåla följande:<br />
<br />
# Materialegenskaper: densitet [kg/m3], längdutvidgningskoeffiecient, värmeledningsförmåga, resistivitet<br />
# Vad används materialt till<br />
# Hur tillverkar man med materialet?<br />
# Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br />
# Pris och kvaliteter<br />
# Länkar<br />
<br />
[[Materialdatabasen]]<br />
}}<br />
<br />
=== Tips om hur man skriver i Mediawiki ===<br />
<br />
[[Hur_bidrar_jag#Hur_g.C3.B6r_man.3F_-_Wikimarkup | Tre länkar med tips om att skriva i denna wiki eller på Wikipedia]]<br />
<br />
=== Struktur ===<br />
<br />
: http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Konstruktionsmaterial.html<br />
: http://sv.wikipedia.org/wiki/Material<br />
<br />
=== Korrosion ===<br />
<br />
<html><br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/12857798" width="342" height="291" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="https://www.slideshare.net/hape1/ke-pp-elektrokemi" title="Ke pp elektrokemi" target="_blank">Ke pp elektrokemi</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/hape1" target="_blank">Helena-Irmeli Pekkala</a></strong> </div><br />
</html><br />
<br />
== Uppgift - Bearbetning och Sammanfogning == <br />
{{teknik1|164-187, 198-212}}<br />
<br />
{{uppgruta|'''Skapa innehåll till wikin’''<br />
<br />
Det gäller bearbetning och sammanfogning. De två styckena nedan på denna sida.<br />
<br />
Jobba två och två.<br />
<br />
Välj ett område.<br />
<br />
Skriv en text i wikin. <br />
<br />
Bädda in minst en film. <br />
: <nowiki>{{#ev:youtube| xyz |300|right }}</nowiki><br />
: xyz {{=}} filmens ID fr Youtube<br />
<br />
Lägg in flera bilder.<br />
<br />
Lägg in länkar. <br />
<br />
Du ska beskriva metodens:<br />
* tillvägagångssätt<br />
* lämplighet för olika typer av material<br />
* fördelar och nackdelar<br />
* användningasområden<br />
* kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)<br />
* mm<br />
}}<br />
<br />
== Bearbetning ==<br />
<br />
=== Valsning ===<br />
Micke och Linnea<br />
[[Valsning]]<br />
<br />
=== CNC-maskiner ===<br />
<br />
=== Hyvling ===<br />
{{clear}}<br />
[[Dimer o Dilan Hyvling]]<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== [[Slipning]] ===<br />
<br />
Max och Felix<br />
<br />
=== Borrning ===<br />
<br />
Noor & Josef<br />
<br />
=== Svarvning ===<br />
Alexander och Soheil<br />
<br />
=== Fräsning ===<br />
Spiri & Mario<br />
<br />
=== Gnistbearbetning ===<br />
<br />
=== [[Laserbearbetning]] ===<br />
Ludvig, Krostifer och Daniel<br />
<br />
=== [[3D Printning]] ===<br />
<br />
=== Klippning och stansning ===<br />
<br />
=== smidning ===<br />
<br />
Robin & Tilla<br />
<br />
=== bockning ===<br />
Sam och Arvid<br />
=== strängpressninng ===<br />
<br />
=== Formblåsning ===<br />
<br />
=== [[Formsprutning]] ===<br />
Christoffer och Linus<br />
<br />
=== Vakuumformning ===<br />
<br />
=== Vakuumformning ===<br />
LUCAS OCH SIXTEN BARA GTFO<br />
<br />
=== [[Svetsning]] ===<br />
<br />
== Sammanfogning ==<br />
<br />
=== Limning ===<br />
<br />
=== Skruvning ===<br />
<br />
=== Svetsning ===<br />
<br />
=== Lödning ===<br />
<br />
=== Nitning ===<br />
<br />
== Uppgift - Hur är den tillverkad? ==<br />
<br />
{{uppgruta|'''Hur är den tillverkad?’''<br />
<br />
Titta i teknikboken sid 119-128 som handlar om materialvalet till en bil.<br />
<br />
Vi ska göra en liknade uppgift men titta både på materialval, bearbetning och sammanfogning.<br />
<br />
Vi väljer en produkt:<br />
: mobil<br />
: cykel<br />
: segelbåt<br />
: brödrost<br />
: etc<br />
<br />
Sedan gör vi en tekninsk tillverkningsrapport över produkten}}<br />
<br />
== Riteknik och CAD kap. 4 ==<br />
<br />
sid. 74- 101 <br />
<br />
sid. 74- 101<br />
<br />
== Allmän hållfasthetslära ==<br />
<br />
sid. 130- 145<br />
<br />
sid. 130- 145<br />
<br />
== Elementär mekanik ==<br />
<br />
sid. 146-161<br />
<br />
sid. 146-161<br />
<br />
== Produktionsteknik ==<br />
<br />
sid. 162- 195 <br />
<br />
sid. 162- 195 <br />
<br />
== Konstruktionselement ==<br />
<br />
sid. 195- 213 <br />
<br />
sid. 195- 213<br />
<br />
sid. 195- 213<br />
<br />
= Elektronik mm =<br />
<br />
== Elekronik och elteknik ==<br />
<br />
sid. 214- 243<br />
<br />
sid. 214- 243<br />
<br />
== Styr- och reglerteknik == <br />
<br />
sid. 244- 253<br />
<br />
sid. 244- 253<br />
<br />
== Projekt och projektarbet ==<br />
<br />
sid. 254- 261<br />
<br />
== Presentation och dokumentation ==<br />
<br />
kap. 13 sid. 262- 277 <br />
<br />
== Datorteknik, datorkommunikation och Internet ==<br />
14 sid. 278- 291<br />
<br />
sid. 278- 291<br />
<br />
=== Film - BBC Datorn ===<br />
<br />
''Den här lektionen passar väl in under Datorteknik 1a, Entreprenörskap och Teknik1 och ligger därför som en [[BBC Inventions Computer|inbäddad sida]] (ett slags mall). Redigeringar på sidan syns således likadant på alla ställen. ''<br />
{{transclude|{{:BBC Inventions Computer}}}}<br />
{{clear}}<br />
<br />
== Arbete med ett tekniskt projekt. ==<br />
<br />
== Samverkan med andra kurser ==<br />
<br />
=== Vision ===<br />
<br />
Eleverna får kunskaper på köpet som gör dem anställningsbara (sommarjobb, eget företagande). Exemeplvis appar, datorsupport, etc.<br />
<br />
=== Datorteknik 1a och Teknik 1 ===<br />
<br />
[[Fil:P5B11.jpg|360px|right|Ett moderkort från 2007 med PCI-Express- och SATA-kontakter.]]<br />
<br />
Samarbete mellan [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=DAO&courseCode=DAODAT01a#anchor_DAODAT01a Datorteknik] (MH) och [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/tek Teknik 1] (HE)<br />
<br />
Samläsning av vissa områden<br />
* Datorns delar, Centralt innehåll 6<br />
* modeller, CI 7<br />
* material, egenskaper, termiska, elektriska, mekaniska. Titta på moderkortet och hur man designar det med krympande dimensioner<br />
* Dator, kommunikations, Officeprogrammen, Skriva om teknikhistoria 11<br />
<br />
Flash<br />
* animationer<br />
* modeller<br />
<br />
Webbstjärnan<br />
* projektarbetete<br />
* redovisningsplats<br />
<br />
Jobba praktiskt<br />
* bygga en enkel dator<br />
* Styr och regler, LEGO-robotar</div>Mario97https://wikiskola.se/index.php?title=Teknik_1&diff=24753Teknik 12013-11-14T13:39:40Z<p>Mario97: /* Fräsning */</p>
<hr />
<div>= Introduktion =<br />
<br />
== Planering ==<br />
<br />
{{PPT | [[Media:Planering_Teknik_1_introlek1314_v3.pptx | Introduktion och grovplanering Teknik 1a ]] }}<br />
<br />
=== Bonus ===<br />
<br />
{{#ev:youtube| w2itwFJCgFQ|300|right }}<br />
<br />
Detta '''är''' teknik!<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
== Styrdokumenten ==<br />
<br />
[[Fil:Koppling förmågor CI teknik 1.png|300px|right]]<br />
<br />
=== Förmågorna ===<br />
<br />
'''Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:'''<br />
# Kunskaper om '''teknikutvecklingsprocessen''' och förståelse av sambanden mellan de olika delarna i den.<br />
# Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett '''hållbart samhälle'''.<br />
# Förmåga att '''lösa''' tekniska problem.<br />
# Förmåga att använda teknikvetenskapliga metoder, begrepp och '''teorier'''.<br />
# Förmåga att använda '''modeller''' och verktyg som redskap för analys, beräkning, rimlighetsbedömning, dokumentation, presentation och information.<br />
# Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande '''samhället''' samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.<br />
# Kunskaper om teknikens roll och drivkrafter ur ett '''etiskt''' perspektiv.<br />
# Kunskaper om hur föreställningar och traditioner inom teknikområdet styr uppfattningar om vad som är '''manligt och kvinnligt''' och hur det har påverkat och påverkar teknik och teknikutveckling.<br />
# Förmåga att '''kommunicera''' inom det tekniska området samt kommunicera om teknik.<br />
<br />
=== Centrala innehållet ===<br />
<br />
'''Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:'''<br />
* '''Teknikutvecklingsprocessens''' alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.<br />
* Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i '''innovativa och kreativa processer'''.<br />
* '''Materials tekniska egenskape'''r, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.<br />
* Teknikens och teknikerns roll med fokus på '''framtidens teknik och ett hållbart samhälle''', till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.<br />
* '''Kvalitetsarbete''', till exempel kvalitetssäkring, miljösäkring, arbetsmiljö och riskanalys.<br />
* Ritningsläsning och skiss- och ritteknik med introduktion i hur man hanterar '''cad'''-program.<br />
* '''Projektarbets'''-, kommunikations-, presentations- och modellteknik, till exempel '''digitala''' medier och programvaror, manualer och instruktioner, muntliga och skriftliga framställningar samt digitala och manuella tekniker för att skapa '''modeller'''.<br />
* Tekniska '''begrepp''', teorier och modeller innefattande '''beräkningar''' och rimlighetsbedömningar.<br />
* '''Teknikens historia''' och teknikutvecklingens betydelse för '''samhället''' samt introduktion i aktuella utvecklingsområden inom teknik.<br />
* Grundläggande '''teknikfilosofi''': etiska värderingar och '''genusstrukturer''' samt hur de har påverkat och påverkar tekniken, dess användning och tillgänglighet. Hur teknik och teknikens attribut könsmärks.<br />
* '''Kommunikations'''-, dator- och nätverksteknik för lärande och förmedling av teknik och information.<br />
<br />
== Introduktion ==<br />
<br />
=== Vad är ett tekniskt system ===<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Pappersplan<br />
<br />
== Teknikhistoria ==<br />
<br />
# Diskutera betydelsen av elden för den tekniska utvecklingen<br />
# Språket har haft stor betydelse i flera utvecklingssteg, vilka då?<br />
#* [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD%201197&page=default.asp&sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d&db=4&e=videostream&g=015-020&w=teknik%20historia&s=-1&p=1&st=0&sub=&ss=1&otyp=product&lev=&tlang=&slang= Film: Gutenberg och tryckpressen]<br />
# Vilka användningar för hjulet kan du komma på under dess 10 000-åriga användning?<br />
# Jordbruket<br />
# Metaller. Vilken ordning började de användas i? Vilka började använda järn i stor skala? <br />
# Vilka redskap förbättrades med hjälp av metaller?<br />
# Eneergi och energiomvandling är viktigt för den tekniska utvecklingen. Gör en lista på energisystem från kilen till kärnreaktorn.<br />
# Vad vet vi om den [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD+1349&db=4&sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d Industriella revolutionen 1750-1915]<br />
<br />
=== Lärarhandledningen ===<br />
<br />
har en presentation om Teknikhistoria och samhälle<br />
<br />
{{exruta | '''Tekniska upptäcker/uppfinningar'''<br />
<br />
: ca 3500-4500 f.Kr. Hjulet<br />
: ca. 3000 f.Kr. Skriftspråket<br />
: ca. 2500 f.Kr. Segel/Segelbåtar<br />
: ca. 2000 f.Kr. Brons<br />
: ca. 1500 f.Kr. Bronsåldern börjar <br />
: ca. 1000 f.Kr. Handel av varor utvecklas<br />
: ca. 600 f.Kr. Fenicierna börjar resa runt Afrikas kust<br />
: ca. 200 f:Kr. Stora byggnader såsom Fyrtornet i Alexandria och Kinesiska muren<br />
: ca. 100 f.Kr. Papper börjar användas<br />
: ca. 100 e.Kr. Mässing…<br />
: ca. 500 e.Kr. Väderkvarnar<br />
: ca. 1000 e.Kr. Vävstol<br />
: ca. 1100 e.Kr. Kompassen<br />
: ca. 1200 e.Kr. Urverk, glasögon<br />
: ca. 1300 e.Kr. Kanoner och krut börjar användas. Man börjar även använda slussar. <br />
: ca. 1400 e.Kr. Boktryckarkonsten<br />
}}<br />
<br />
=== Energisystem ===<br />
<br />
listan kommer snart i tidsordning.<br />
<br />
{{uppgruta | '''Energisystem'''<br />
<br />
'''Uppgift:''' Här är listan över energisystemen som vi pratade om. Försök placera dem i ordning så att det som först kom i större användning kommer först och sedan nästa osv. Försök hitta uppgifter på nätet om när energisystemen slog igenom och anteckna ungefärlig tid. Bifoga även länkar till var du fann informationen. Ha med dig din lösta uppgift på nästa lektion. Du kan skriva i Anteckningar eller Pages.<br />
<br />
* kilen och andra enkla maskiner<br />
* el<br />
* eld<br />
* vattenkraft<br />
* vindkraft<br />
* kärnkraft<br />
* solceller<br />
* muskelkraft<br />
* stenkol<br />
* olja<br />
* naturgas<br />
}}<br />
<br />
=== Läs mer ===<br />
<br />
* [http://www.tekniskamuseet.se/1/899.html Tekniska museets tidslinje]<br />
* {{enwp | History_of_technology }}<br />
<br />
== Samarbete Idrott, Teknik, Datorteknik ==<br />
<br />
[[Ny Sport och träningsaktivitet]]<br />
<br />
== MacBook Air en övning ==<br />
<br />
[[MacBook Air en övning]]<br />
<br />
== Energi och energihushållning == <br />
<br />
=== Bra läsning ===<br />
<br />
* http://www.energiboken.nu/Energiboken-2012.pdf <br />
<br />
{{läxa |sid 20- 39}}<br />
<br />
=== Introfrågor baserat på texten i boken ===<br />
<br />
: http://m.socrative.com<br />
: ROOM: 282058 <br />
: SOC #:7238449<br />
<br />
=== Centralt innehåll ===<br />
Fjärde punkten lyder:<br />
: Teknikens och teknikerns roll med fokus på framtidens teknik och ett hållbart samhälle, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.<br />
<br />
=== Förmågor ===<br />
<br />
Vi ger oss på två förmågor som kan vara svåra att förstå och bedöma. Det ställer därmed vissa krav på hur undervisningen utformas. Men i ett första skede kommer vi att läsa texten i boken och se en eller annan film och PPT.<br />
<br />
Förmågorna 2 och 6:<br />
: 2. Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett hållbart samhälle.<br />
: 6. Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande samhället samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.<br />
<br />
=== Uppsats ===<br />
<br />
Sammanfattning av Centralt Innehåll och Förmågor leder till idéer om uppsatser. Nedan finner du tre delar som hänger ihop. <br />
<br />
* framtidens energiteknik<br />
* hållbart samhälle<br />
* min egen roll i samhället<br />
<br />
De kan kombineras till till en frågeställning i stil med<br />
: - '''Vilken roll kommer jag att ha i utvecklingen av framtidens energiteknik för ett hållbart samhälle? '''<br />
Skriv ner vad du vill undersöka. Det kan till exempel vara någon intressant teknik, något område där insatser behöver göras eller någon skrämmande risk med framtida energibrist. Försök skriva omkring '''fem ledord'''.<br />
<br />
Försök avgränsa området du ska skrivba om. Du kan inte skriva om alla teknik. Välj ett teknikområde. Begränsa gärna användningsområdet. Ju mer du avgränsar desto lättare blir det att skriva intressant.<br />
<br />
Nu är det dags att hitta på en lämplig titel på din uppsats.<br />
<br />
Genom att du bryter ner uppsatsen i delar och avgränsar som vi sett ovan kommer det att gå lättare att skriva. Du har inte en tom sida framför dig.<br />
<br />
Prova att skriva meningar kring något av ledordet. Då får du snart ett helt stycke. Fortsätt med de andra orden.<br />
<br />
Skriv ny stickord om du får nya idéer under arbetes gång.<br />
<br />
Läs i boken, '''broschyrerna''' och surfa fram fakta och mer information. Tag gärna med bilder (fria bilder) om de kompletterar din text.<br />
<br />
Max 4000 tecken. Vi arbetar på fredag. Den ska vara klar på måndag innan lektionen.<br />
<br />
=== Bedömning ===<br />
<br />
Skriv ditt namn uppe till höger.<br />
<br />
Filnamnet ska innehålla ditt namn.<br />
<br />
Förmågorna enligt ovan.<br />
<br />
Dessutom:<br />
: Fakta underbygger resonemangen i texten<br />
: Källor redovisas i slutet av texten. Hänvisningar från texten till källorna.<br />
<br />
==== Mall för elevaktiv bedömning ====<br />
<br />
{{print|[[media:Bedömningsmall_till_uppsats_energi.pdf|Bedömningsmall energiuppsats]]}}<br />
<br />
=== Bredvidläsning ===<br />
<br />
: [http://www.svenskenergi.se/Elfakta/ Elfakta fr Svensk Energi]<br />
: {{svwp|Energiproduktion}}<br />
: {{svwp| Fossila_bränslen}}<br />
<br />
=== PPT och film ===<br />
<br />
De här kan fungera som inspiration under skrivandet:<br />
<br />
: Energibesparing vad kan jag göra?<br />
: Satsa lite energi på din framtid.mp4<br />
: Många filmer om sol-, vind- och vågkraft<br />
: {{enwp|Virgin_Earth_Challenge}} och [[https://www.google.com/search?client=safari&rls=en&q=www.virginearth.com/&ie=UTF-8&oe=UTF-8 Virgin Earth Challenge]]<br />
<br />
=== TED Talks och TEDEd ===<br />
<br />
: Vi behöver öka energiproduktionen en faktor tio om vi ska ta bort fossila bränslen. - [http://ed.ted.com/featured/MVwtmMV5 Cambridge Ideas - How Many Lightbulbs?]<br />
: Det finns lösningar - [http://ed.ted.com/lessons/a-40-year-plan-for-energy-amory-lovins A 40-year plan for energy - Amory Lovins]<br />
: [http://ed.ted.com/on/YmMa6XZz Sources Of Energy Renewable & Non-Renewable]<br />
: http://www.youtube.com/watch?v=XuNgH74BpG0<br />
<br />
== Teknik, människa och samhälle ==<br />
<br />
sid. 40- 61 <br />
<br />
sid. 40- 61<br />
<br />
== Entreprenörskap ==<br />
<br />
sid. 62- 73 <br />
<br />
sid. 62- 73 <br />
<br />
= Produktion =<br />
<br />
Det här är ett större sammanhängande avsnitt med bland annat material, bearbetning och sammanfogning. Vi ska först läsa på, skriva texter och skapa innehåll. Därefter följer några övningar där vi sätter samman alla kunskaperna. Exemåel på komande övningar:<br />
<br />
* Beskriv hur en produkt är tillverkad. Boken har ett exempel med en bil. <br />
* Konstruera en kopp som inte blir varm i handtaget genom att använda minst två material, två bearbetningstekniker och en sammanfogningsteknik.<br />
* Designa en egen produkt.<br />
<br />
== Delar av CI ==<br />
<br />
: 1 Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.<br />
: 2 Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.<br />
: 3 Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.<br />
<br />
Framför allt 1 och 3.<br />
<br />
=== Material ===<br />
<br />
{{teknik1|102- 129}}<br />
<br />
Vi börjar med at titta på en manterialdatabas:<br />
<br />
: https://www.dropbox.com/sh/auba7vqzs2l2qcc/QSISneeULu<br />
<br />
Till uppgiften nedan kommer alla att behöva en välliknande användare på wikiskola.se.<br />
<br />
{{uppgruta| '''Skapa en materiladatabas'''<br />
<br />
Först måste vi enas om innehållet i databasen. Vilka material är lämpliga att ha med och vilka egenskaper är lämpliga att ta med. Därefter enas vi om en mallsida med rubriker som ala använder för tydlighetens skull. mallsidan finns som länk på sidan Materialdatabasen, nedan<br />
<br />
Skriv in ditt material som en länk på sidan nedan. Följ mallen när du beskriver ditt meterial.<br />
<br />
Din materialbeskrivning ska innehåla följande:<br />
<br />
# Materialegenskaper: densitet [kg/m3], längdutvidgningskoeffiecient, värmeledningsförmåga, resistivitet<br />
# Vad används materialt till<br />
# Hur tillverkar man med materialet?<br />
# Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br />
# Pris och kvaliteter<br />
# Länkar<br />
<br />
[[Materialdatabasen]]<br />
}}<br />
<br />
=== Tips om hur man skriver i Mediawiki ===<br />
<br />
[[Hur_bidrar_jag#Hur_g.C3.B6r_man.3F_-_Wikimarkup | Tre länkar med tips om att skriva i denna wiki eller på Wikipedia]]<br />
<br />
=== Struktur ===<br />
<br />
: http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Konstruktionsmaterial.html<br />
: http://sv.wikipedia.org/wiki/Material<br />
<br />
=== Korrosion ===<br />
<br />
<html><br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/12857798" width="342" height="291" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="https://www.slideshare.net/hape1/ke-pp-elektrokemi" title="Ke pp elektrokemi" target="_blank">Ke pp elektrokemi</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/hape1" target="_blank">Helena-Irmeli Pekkala</a></strong> </div><br />
</html><br />
<br />
== Uppgift - Bearbetning och Sammanfogning == <br />
{{teknik1|164-187, 198-212}}<br />
<br />
{{uppgruta|'''Skapa innehåll till wikin’''<br />
<br />
Det gäller bearbetning och sammanfogning. De två styckena nedan på denna sida.<br />
<br />
Jobba två och två.<br />
<br />
Välj ett område.<br />
<br />
Skriv en text i wikin. <br />
<br />
Bädda in minst en film. <br />
: <nowiki>{{#ev:youtube| xyz |300|right }}</nowiki><br />
: xyz {{=}} filmens ID fr Youtube<br />
<br />
Lägg in flera bilder.<br />
<br />
Lägg in länkar. <br />
<br />
Du ska beskriva metodens:<br />
* tillvägagångssätt<br />
* lämplighet för olika typer av material<br />
* fördelar och nackdelar<br />
* användningasområden<br />
* kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)<br />
* mm<br />
}}<br />
<br />
== Bearbetning ==<br />
<br />
=== Valsning ===<br />
Micke och Linnea<br />
[[Valsning]]<br />
<br />
=== CNC-maskiner ===<br />
<br />
=== Hyvling ===<br />
{{clear}}<br />
[[Dimer o Dilan Hyvling]]<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== [[Slipning]] ===<br />
<br />
Max och Felix<br />
<br />
=== Borrning ===<br />
<br />
Noor & Josef<br />
<br />
=== Svarvning ===<br />
Alexander och Soheil<br />
<br />
=== Fräsning ===<br />
Spiri & Mario<br />
50 Cent<br />
<br />
=== Gnistbearbetning ===<br />
<br />
=== [[Laserbearbetning]] ===<br />
Ludvig, Krostifer och Daniel<br />
<br />
=== [[3D Printning]] ===<br />
<br />
=== Klippning och stansning ===<br />
<br />
=== smidning ===<br />
<br />
Robin & Tilla<br />
<br />
=== bockning ===<br />
Sam och Arvid<br />
=== strängpressninng ===<br />
<br />
=== Formblåsning ===<br />
<br />
=== [[Formsprutning]] ===<br />
Christoffer och Linus<br />
<br />
=== Vakuumformning ===<br />
<br />
=== Vakuumformning ===<br />
LUCAS OCH SIXTEN BARA GTFO<br />
<br />
=== [[Svetsning]] ===<br />
<br />
== Sammanfogning ==<br />
<br />
=== Limning ===<br />
<br />
=== Skruvning ===<br />
<br />
=== Svetsning ===<br />
<br />
=== Lödning ===<br />
<br />
=== Nitning ===<br />
<br />
== Uppgift - Hur är den tillverkad? ==<br />
<br />
{{uppgruta|'''Hur är den tillverkad?’''<br />
<br />
Titta i teknikboken sid 119-128 som handlar om materialvalet till en bil.<br />
<br />
Vi ska göra en liknade uppgift men titta både på materialval, bearbetning och sammanfogning.<br />
<br />
Vi väljer en produkt:<br />
: mobil<br />
: cykel<br />
: segelbåt<br />
: brödrost<br />
: etc<br />
<br />
Sedan gör vi en tekninsk tillverkningsrapport över produkten}}<br />
<br />
== Riteknik och CAD kap. 4 ==<br />
<br />
sid. 74- 101 <br />
<br />
sid. 74- 101<br />
<br />
== Allmän hållfasthetslära ==<br />
<br />
sid. 130- 145<br />
<br />
sid. 130- 145<br />
<br />
== Elementär mekanik ==<br />
<br />
sid. 146-161<br />
<br />
sid. 146-161<br />
<br />
== Produktionsteknik ==<br />
<br />
sid. 162- 195 <br />
<br />
sid. 162- 195 <br />
<br />
== Konstruktionselement ==<br />
<br />
sid. 195- 213 <br />
<br />
sid. 195- 213<br />
<br />
sid. 195- 213<br />
<br />
= Elektronik mm =<br />
<br />
== Elekronik och elteknik ==<br />
<br />
sid. 214- 243<br />
<br />
sid. 214- 243<br />
<br />
== Styr- och reglerteknik == <br />
<br />
sid. 244- 253<br />
<br />
sid. 244- 253<br />
<br />
== Projekt och projektarbet ==<br />
<br />
sid. 254- 261<br />
<br />
== Presentation och dokumentation ==<br />
<br />
kap. 13 sid. 262- 277 <br />
<br />
== Datorteknik, datorkommunikation och Internet ==<br />
14 sid. 278- 291<br />
<br />
sid. 278- 291<br />
<br />
=== Film - BBC Datorn ===<br />
<br />
''Den här lektionen passar väl in under Datorteknik 1a, Entreprenörskap och Teknik1 och ligger därför som en [[BBC Inventions Computer|inbäddad sida]] (ett slags mall). Redigeringar på sidan syns således likadant på alla ställen. ''<br />
{{transclude|{{:BBC Inventions Computer}}}}<br />
{{clear}}<br />
<br />
== Arbete med ett tekniskt projekt. ==<br />
<br />
== Samverkan med andra kurser ==<br />
<br />
=== Vision ===<br />
<br />
Eleverna får kunskaper på köpet som gör dem anställningsbara (sommarjobb, eget företagande). Exemeplvis appar, datorsupport, etc.<br />
<br />
=== Datorteknik 1a och Teknik 1 ===<br />
<br />
[[Fil:P5B11.jpg|360px|right|Ett moderkort från 2007 med PCI-Express- och SATA-kontakter.]]<br />
<br />
Samarbete mellan [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=DAO&courseCode=DAODAT01a#anchor_DAODAT01a Datorteknik] (MH) och [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/tek Teknik 1] (HE)<br />
<br />
Samläsning av vissa områden<br />
* Datorns delar, Centralt innehåll 6<br />
* modeller, CI 7<br />
* material, egenskaper, termiska, elektriska, mekaniska. Titta på moderkortet och hur man designar det med krympande dimensioner<br />
* Dator, kommunikations, Officeprogrammen, Skriva om teknikhistoria 11<br />
<br />
Flash<br />
* animationer<br />
* modeller<br />
<br />
Webbstjärnan<br />
* projektarbetete<br />
* redovisningsplats<br />
<br />
Jobba praktiskt<br />
* bygga en enkel dator<br />
* Styr och regler, LEGO-robotar</div>Mario97https://wikiskola.se/index.php?title=CVP_Plast&diff=24415CVP Plast2013-11-08T12:27:31Z<p>Mario97: </p>
<hr />
<div>http://en.wikipedia.org/wiki/Plastic<br />
<br />
<br />
http://www.ne.se/enkel/plast?i_h_word=cvp%20plast</div>Mario97https://wikiskola.se/index.php?title=CVP_Plast&diff=24408CVP Plast2013-11-08T12:25:43Z<p>Mario97: </p>
<hr />
<div>http://en.wikipedia.org/wiki/Plastic<br />
<br />
yeah bitch</div>Mario97https://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Mario97&diff=24394Användare:Mario972013-11-08T12:15:12Z<p>Mario97: Skapade sidan med 'Hej jag heter Mario och går i Thoren Innovation school, klass TE13B. Jag är Secretary och Men of Mayhem i klubben SAMHOM.'</p>
<hr />
<div>Hej jag heter Mario och går i Thoren Innovation school, klass TE13B. Jag är Secretary och Men of Mayhem i klubben SAMHOM.</div>Mario97https://wikiskola.se/index.php?title=Silver&diff=24210Silver2013-11-07T13:37:30Z<p>Mario97: </p>
<hr />
<div><br />
== Materialegenskaper: ==<br />
<br />
[[File:SILBER 1.JPG|thumb|SILBER 1]] <br />
<br />
Densitet: 10 490 kg/m3 (273 K)<br />
<br />
Hårdhet: 2,5<br />
<br />
Längdutvidgningskoefficient:1,9 mm/meter/100 kelvin K-1<br />
<br />
Värmeledningsförmåga: 429 W/(m K)<br />
<br />
resistivitet: 1,59x10<sup>-8</sup> Ω<br />
<br />
elektrisk ledningsförmåg: 63.01 × 106 S/m<br />
{{clear}}<br />
== Användning ==<br />
<br />
Silver är ett av det vanligaste materialen och används för till exempel i smycken. Förr I tiden användes 44% av allt silver inom fotoindustrin. 2007 minskade denna siffra till 14% eftersom det skapades digitala kameror. <br />
Silver används också I mynt, lödmaterial, elektriska kontakter och I högkapacitetsbatterier som till exempel silveroxid–zink-batterier.<br />
<br />
== Framställning ==<br />
<br />
50% av världsproduktionen av silver kommer från bly och zink malmer. Man framställer silver när Bly smälter. Blysmältan behandlas enligt en speciell metod med zink som drar ut silver ur smältan. Sedan avskiljs den lätta silverhaltiga zinkfasen och zinkmetallen destilleras av. Därefter återstår råsilver, guld och bly som sänks ned i en lösning där en elektrisk ström leds genom. Vad som händer då är att metallens yta omvandlas till metalloxid. Denna gör att ytan blir hård och slitstark. Man kan också få ytan att bli glänsande eller färgad i olika färger.<br />
<br />
== Historia ==<br />
<br />
[[File:Silver crystal.jpg|thumb|Silver crystal]]<br />
<br />
Silver kom senare än guld och koppar och var under brånsåldern ganska sällsynt. I Egypten var silver till och med värdefullare än guld. <br />
<br />
Silvergruvor upptäcktes mycket tidigt i Spanien och man har hittat silver smycken från kopparåldern. Det var inte bara Spanien som hittade silvergruvor tidigt, man har hittat silvergruvor i länder i östern vid bronsålderns början. I Karkemisch nära Eufrat har man hittat e silvernål I en kopparåldergrav. Heinrich Schliemann upptäckte vaser och göten av silver vid andra staden vid Troja-Hisatlik. En dolk och några spjutspetsar av silver som funnits vid Borodino I Bessarbien hittades under 1000-talet f.Kr. I Italien har man även använt silver i form av smyckenålar under koppartidern. <br />
<br />
Man började andvända silvret mer under järnåldern. Grekerna använde det först till mynt på 600-talet f.Kr. På 100-talet f.Kr. började romarna använda silver mest till silverkärl.<br />
<br />
Under 100 och 200-talet kom silvret till de nordiska länderna i form av mynt, men det kom i användning under första århundradet e.Kr. Under folkvandringstiden, som var när många folkstammar flyttade över till den europeiska kontinenten, började man använda silvret mindre. Detta förändrades däremot under vikingatiden när det kom in mycket mynt och smycken från Tyskland, England och arabiska länder in till de skandinaviska länderna.<br />
{{clear}}<br />
== Pris ==<br />
<br />
Förr I tiden var silvret och guldet I lika högt värde på grund av att det sin sällsynthet. Silvret var till och med värde fullare än guld I vissa länder som till exempel Egypten. Silvrets värde började däremot sänkas med tiden. Om man vill kan man följa växlingarna I guldets och silvrets värde och se att det skiftade. Det beror på att man hittade nya fyndställen som t.ex. gruvor för ena eller andra. I slutet av 1400-talet och början av 1500-talet efter att man hade upptäckt av de stora silverfyndighetrna i Amerika sänktes värdet på silvret väldigt snabbt. Under 1650 och 1870-talet var värdet på silver I relation till guld runt 1:15,5 och uner 1900-talet sjönk den till omkring 1:39<br />
<br />
Silverpriset idag är ungefär 6,5 kronnor per gram<br />
<br />
== Länkar == <br />
<br />
http://www.ne.se/lang/silver<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Silver</div>Mario97https://wikiskola.se/index.php?title=Silver&diff=24177Silver2013-11-07T13:27:38Z<p>Mario97: /* Materialegenskaper: */</p>
<hr />
<div><br />
== Materialegenskaper: ==<br />
<br />
[[File:SILBER 1.JPG|thumb|SILBER 1]] <br />
<br />
Densitet: 10 490 kg/m3 (273 K)<br />
<br />
Hårdhet: 2,5<br />
<br />
Längdutvidgningskoefficient:1,9 mm/meter/100 kelvin K-1<br />
<br />
Värmeledningsförmåga: 429 W/(m K)<br />
<br />
resistivitet: 1,59x10<sup>-8</sup> Ω<br />
<br />
elektrisk ledningsförmåg: 63.01 × 106 S/m<br />
<br />
== Användning ==<br />
<br />
Silver är ett av det vanligaste materialen och används för till exempel i smycken. Förr I tiden användes 44% av allt silver inom fotoindustrin. 2007 minskade denna siffra till 14% eftersom det skapades digitala kameror. <br />
Silver används också I mynt, lödmaterial, elektriska kontakter och I högkapacitetsbatterier som till exempel silveroxid–zink-batterier.<br />
<br />
== Framställning ==<br />
<br />
50% av världsproduktionen av silver kommer från bly och zink malmer. Man framställer silver när Bly smälter. Blysmältan behandlas enligt en speciell metod med zink som drar ut silver ur smältan. Sedan avskiljs den lätta silverhaltiga zinkfasen och zinkmetallen destilleras av. Därefter återstår råsilver, guld och bly som sänks ned i en lösning där en elektrisk ström leds genom. Vad som händer då är att metallens yta omvandlas till metalloxid. Denna gör att ytan blir hård och slitstark. Man kan också få ytan att bli glänsande eller färgad i olika färger.<br />
<br />
== Historia ==<br />
<br />
Silver kom senare än guld och koppar och var under brånsåldern ganska sällsynt. I Egypten var silver till och med värdefullare än guld. <br />
<br />
Silvergruvor upptäcktes mycket tidigt i Spanien och man har hittat silver smycken från kopparåldern. Det var inte bara Spanien som hittade silvergruvor tidigt, man har hittat silvergruvor i länder i östern vid bronsålderns början. I Karkemisch nära Eufrat har man hittat e silvernål I en kopparåldergrav. Heinrich Schliemann upptäckte vaser och göten av silver vid andra staden vid Troja-Hisatlik. En dolk och några spjutspetsar av silver som funnits vid Borodino I Bessarbien hittades under 1000-talet f.Kr. I Italien har man även använt silver i form av smyckenålar under koppartidern. <br />
<br />
Man började andvända silvret mer under järnåldern. Grekerna använde det först till mynt på 600-talet f.Kr. På 100-talet f.Kr. började romarna använda silver mest till silverkärl.<br />
<br />
Under 100 och 200-talet kom silvret till de nordiska länderna i form av mynt, men det kom i användning under första århundradet e.Kr. Under folkvandringstiden, som var när många folkstammar flyttade över till den europeiska kontinenten, började man använda silvret mindre. Detta förändrades däremot under vikingatiden när det kom in mycket mynt och smycken från Tyskland, England och arabiska länder in till de skandinaviska länderna.<br />
<br />
== Pris ==<br />
<br />
Förr I tiden var silvret och guldet I lika högt värde på grund av att det sin sällsynthet. Silvret var till och med värde fullare än guld I vissa länder som till exempel Egypten. Silvrets värde började däremot sänkas med tiden. Om man vill kan man följa växlingarna I guldets och silvrets värde och se att det skiftade. Det beror på att man hittade nya fyndställen som t.ex. gruvor för ena eller andra. I slutet av 1400-talet och början av 1500-talet efter att man hade upptäckt av de stora silverfyndighetrna i Amerika sänktes värdet på silvret väldigt snabbt. Under 1650 och 1870-talet var värdet på silver I relation till guld runt 1:15,5 och uner 1900-talet sjönk den till omkring 1:39<br />
<br />
Silverpriset idag är ungefär 6,5 kronnor per gram<br />
<br />
== Länkar == <br />
<br />
http://www.ne.se/lang/silver<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Silver</div>Mario97https://wikiskola.se/index.php?title=Silver&diff=24126Silver2013-11-07T13:09:34Z<p>Mario97: /* Materialegenskaper: */</p>
<hr />
<div><br />
== Materialegenskaper: ==<br />
<br />
Densitet: 10 490 kg/m3 (273 K)<br />
<br />
Hårdhet: 2,5<br />
<br />
Längdutvidgningskoefficient:1,9 mm/meter/100 kelvin K-1<br />
<br />
Värmeledningsförmåga: 429 W/(m K)<br />
<br />
resistivitet: 1,59x10<sup>-8</sup> Ω<br />
<br />
elektrisk ledningsförmåg: 63.01 × 106 S/m<br />
<br />
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cc/SILBER_1.JPG/180px-SILBER_1.JPG<br />
<br />
== Användning ==<br />
<br />
Silver är ett av det vanligaste materialen och används för till exempel i smycken. Förr I tiden användes 44% av allt silver inom fotoindustrin. 2007 minskade denna siffra till 14% eftersom det skapades digitala kameror. <br />
Silver används också I mynt, lödmaterial, elektriska kontakter och I högkapacitetsbatterier som till exempel silveroxid–zink-batterier.<br />
<br />
== Framställning ==<br />
<br />
50% av världsproduktionen av silver kommer från bly och zink malmer. Man framställer silver när Bly smälter. Blysmältan behandlas enligt en speciell metod med zink som drar ut silver ur smältan. Sedan avskiljs den lätta silverhaltiga zinkfasen och zinkmetallen destilleras av. Därefter återstår råsilver, guld och bly som sänks ned i en lösning där en elektrisk ström leds genom. Vad som händer då är att metallens yta omvandlas till metalloxid. Denna gör att ytan blir hård och slitstark. Man kan också få ytan att bli glänsande eller färgad i olika färger.<br />
<br />
== Historia ==<br />
<br />
Silver kom senare än guld och koppar och var under brånsåldern ganska sällsynt. I Egypten var silver till och med värdefullare än guld. <br />
<br />
Silvergruvor upptäcktes mycket tidigt i Spanien och man har hittat silver smycken från kopparåldern. Det var inte bara Spanien som hittade silvergruvor tidigt, man har hittat silvergruvor i länder i östern vid bronsålderns början. I Karkemisch nära Eufrat har man hittat e silvernål I en kopparåldergrav. Heinrich Schliemann upptäckte vaser och göten av silver vid andra staden vid Troja-Hisatlik. En dolk och några spjutspetsar av silver som funnits vid Borodino I Bessarbien hittades under 1000-talet f.Kr. I Italien har man även använt silver i form av smyckenålar under koppartidern. <br />
<br />
Man började andvända silvret mer under järnåldern. Grekerna använde det först till mynt på 600-talet f.Kr. På 100-talet f.Kr. började romarna använda silver mest till silverkärl.<br />
<br />
Under 100 och 200-talet kom silvret till de nordiska länderna i form av mynt, men det kom i användning under första århundradet e.Kr. Under folkvandringstiden, som var när många folkstammar flyttade över till den europeiska kontinenten, började man använda silvret mindre. Detta förändrades däremot under vikingatiden när det kom in mycket mynt och smycken från Tyskland, England och arabiska länder in till de skandinaviska länderna.<br />
<br />
== Pris ==<br />
<br />
Förr I tiden var silvret och guldet I lika högt värde på grund av att det sin sällsynthet. Silvret var till och med värde fullare än guld I vissa länder som till exempel Egypten. Silvrets värde började däremot sänkas med tiden. Om man vill kan man följa växlingarna I guldets och silvrets värde och se att det skiftade. Det beror på att man hittade nya fyndställen som t.ex. gruvor för ena eller andra. I slutet av 1400-talet och början av 1500-talet efter att man hade upptäckt av de stora silverfyndighetrna i Amerika sänktes värdet på silvret väldigt snabbt. Under 1650 och 1870-talet var värdet på silver I relation till guld runt 1:15,5 och uner 1900-talet sjönk den till omkring 1:39<br />
<br />
Silverpriset idag är ungefär 6,5 kronnor per gram<br />
<br />
== Länkar == <br />
<br />
http://www.ne.se/lang/silver<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Silver</div>Mario97https://wikiskola.se/index.php?title=Silver&diff=24124Silver2013-11-07T13:08:56Z<p>Mario97: /* Användning */</p>
<hr />
<div><br />
== Materialegenskaper: ==<br />
<br />
Densitet: 10 490 kg/m3 (273 K)<br />
<br />
Hårdhet: 2,5<br />
<br />
Längdutvidgningskoefficient:1,9 mm/meter/100 kelvin K-1<br />
<br />
Värmeledningsförmåga: 429 W/(m K)<br />
<br />
resistivitet: 1,59x10<sup>-8</sup> Ω<br />
<br />
elektrisk ledningsförmåg: 63.01 × 106 S/m<br />
<br />
== Användning ==<br />
<br />
Silver är ett av det vanligaste materialen och används för till exempel i smycken. Förr I tiden användes 44% av allt silver inom fotoindustrin. 2007 minskade denna siffra till 14% eftersom det skapades digitala kameror. <br />
Silver används också I mynt, lödmaterial, elektriska kontakter och I högkapacitetsbatterier som till exempel silveroxid–zink-batterier.<br />
<br />
== Framställning ==<br />
<br />
50% av världsproduktionen av silver kommer från bly och zink malmer. Man framställer silver när Bly smälter. Blysmältan behandlas enligt en speciell metod med zink som drar ut silver ur smältan. Sedan avskiljs den lätta silverhaltiga zinkfasen och zinkmetallen destilleras av. Därefter återstår råsilver, guld och bly som sänks ned i en lösning där en elektrisk ström leds genom. Vad som händer då är att metallens yta omvandlas till metalloxid. Denna gör att ytan blir hård och slitstark. Man kan också få ytan att bli glänsande eller färgad i olika färger.<br />
<br />
== Historia ==<br />
<br />
Silver kom senare än guld och koppar och var under brånsåldern ganska sällsynt. I Egypten var silver till och med värdefullare än guld. <br />
<br />
Silvergruvor upptäcktes mycket tidigt i Spanien och man har hittat silver smycken från kopparåldern. Det var inte bara Spanien som hittade silvergruvor tidigt, man har hittat silvergruvor i länder i östern vid bronsålderns början. I Karkemisch nära Eufrat har man hittat e silvernål I en kopparåldergrav. Heinrich Schliemann upptäckte vaser och göten av silver vid andra staden vid Troja-Hisatlik. En dolk och några spjutspetsar av silver som funnits vid Borodino I Bessarbien hittades under 1000-talet f.Kr. I Italien har man även använt silver i form av smyckenålar under koppartidern. <br />
<br />
Man började andvända silvret mer under järnåldern. Grekerna använde det först till mynt på 600-talet f.Kr. På 100-talet f.Kr. började romarna använda silver mest till silverkärl.<br />
<br />
Under 100 och 200-talet kom silvret till de nordiska länderna i form av mynt, men det kom i användning under första århundradet e.Kr. Under folkvandringstiden, som var när många folkstammar flyttade över till den europeiska kontinenten, började man använda silvret mindre. Detta förändrades däremot under vikingatiden när det kom in mycket mynt och smycken från Tyskland, England och arabiska länder in till de skandinaviska länderna.<br />
<br />
== Pris ==<br />
<br />
Förr I tiden var silvret och guldet I lika högt värde på grund av att det sin sällsynthet. Silvret var till och med värde fullare än guld I vissa länder som till exempel Egypten. Silvrets värde började däremot sänkas med tiden. Om man vill kan man följa växlingarna I guldets och silvrets värde och se att det skiftade. Det beror på att man hittade nya fyndställen som t.ex. gruvor för ena eller andra. I slutet av 1400-talet och början av 1500-talet efter att man hade upptäckt av de stora silverfyndighetrna i Amerika sänktes värdet på silvret väldigt snabbt. Under 1650 och 1870-talet var värdet på silver I relation till guld runt 1:15,5 och uner 1900-talet sjönk den till omkring 1:39<br />
<br />
Silverpriset idag är ungefär 6,5 kronnor per gram<br />
<br />
== Länkar == <br />
<br />
http://www.ne.se/lang/silver<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Silver</div>Mario97https://wikiskola.se/index.php?title=Silver&diff=24122Silver2013-11-07T13:08:26Z<p>Mario97: /* Användning */</p>
<hr />
<div><br />
== Materialegenskaper: ==<br />
<br />
Densitet: 10 490 kg/m3 (273 K)<br />
<br />
Hårdhet: 2,5<br />
<br />
Längdutvidgningskoefficient:1,9 mm/meter/100 kelvin K-1<br />
<br />
Värmeledningsförmåga: 429 W/(m K)<br />
<br />
resistivitet: 1,59x10<sup>-8</sup> Ω<br />
<br />
elektrisk ledningsförmåg: 63.01 × 106 S/m<br />
<br />
== Användning ==<br />
<br />
Silver är ett av det vanligaste materialen och används för till exempel i smycken. Förr I tiden användes 44% av allt silver inom fotoindustrin. 2007 minskade denna siffra till 14% eftersom det skapades digitala kameror. <br />
Silver används också I mynt, lödmaterial, elektriska kontakter och I högkapacitetsbatterier som till exempel silveroxid–zink-batterier.<br />
<br />
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cc/SILBER_1.JPG/180px-SILBER_1.JPG<br />
<br />
== Framställning ==<br />
<br />
50% av världsproduktionen av silver kommer från bly och zink malmer. Man framställer silver när Bly smälter. Blysmältan behandlas enligt en speciell metod med zink som drar ut silver ur smältan. Sedan avskiljs den lätta silverhaltiga zinkfasen och zinkmetallen destilleras av. Därefter återstår råsilver, guld och bly som sänks ned i en lösning där en elektrisk ström leds genom. Vad som händer då är att metallens yta omvandlas till metalloxid. Denna gör att ytan blir hård och slitstark. Man kan också få ytan att bli glänsande eller färgad i olika färger.<br />
<br />
== Historia ==<br />
<br />
Silver kom senare än guld och koppar och var under brånsåldern ganska sällsynt. I Egypten var silver till och med värdefullare än guld. <br />
<br />
Silvergruvor upptäcktes mycket tidigt i Spanien och man har hittat silver smycken från kopparåldern. Det var inte bara Spanien som hittade silvergruvor tidigt, man har hittat silvergruvor i länder i östern vid bronsålderns början. I Karkemisch nära Eufrat har man hittat e silvernål I en kopparåldergrav. Heinrich Schliemann upptäckte vaser och göten av silver vid andra staden vid Troja-Hisatlik. En dolk och några spjutspetsar av silver som funnits vid Borodino I Bessarbien hittades under 1000-talet f.Kr. I Italien har man även använt silver i form av smyckenålar under koppartidern. <br />
<br />
Man började andvända silvret mer under järnåldern. Grekerna använde det först till mynt på 600-talet f.Kr. På 100-talet f.Kr. började romarna använda silver mest till silverkärl.<br />
<br />
Under 100 och 200-talet kom silvret till de nordiska länderna i form av mynt, men det kom i användning under första århundradet e.Kr. Under folkvandringstiden, som var när många folkstammar flyttade över till den europeiska kontinenten, började man använda silvret mindre. Detta förändrades däremot under vikingatiden när det kom in mycket mynt och smycken från Tyskland, England och arabiska länder in till de skandinaviska länderna.<br />
<br />
== Pris ==<br />
<br />
Förr I tiden var silvret och guldet I lika högt värde på grund av att det sin sällsynthet. Silvret var till och med värde fullare än guld I vissa länder som till exempel Egypten. Silvrets värde började däremot sänkas med tiden. Om man vill kan man följa växlingarna I guldets och silvrets värde och se att det skiftade. Det beror på att man hittade nya fyndställen som t.ex. gruvor för ena eller andra. I slutet av 1400-talet och början av 1500-talet efter att man hade upptäckt av de stora silverfyndighetrna i Amerika sänktes värdet på silvret väldigt snabbt. Under 1650 och 1870-talet var värdet på silver I relation till guld runt 1:15,5 och uner 1900-talet sjönk den till omkring 1:39<br />
<br />
Silverpriset idag är ungefär 6,5 kronnor per gram<br />
<br />
== Länkar == <br />
<br />
http://www.ne.se/lang/silver<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Silver</div>Mario97https://wikiskola.se/index.php?title=Silver&diff=24114Silver2013-11-07T13:02:53Z<p>Mario97: /* Framställning = */</p>
<hr />
<div><br />
== Materialegenskaper: ==<br />
<br />
Densitet: 10 490 kg/m3 (273 K)<br />
<br />
Hårdhet: 2,5<br />
<br />
Längdutvidgningskoefficient:1,9 mm/meter/100 kelvin K-1<br />
<br />
Värmeledningsförmåga: 429 W/(m K)<br />
<br />
resistivitet: 1,59x10<sup>-8</sup> Ω<br />
<br />
elektrisk ledningsförmåg: 63.01 × 106 S/m<br />
<br />
== Användning ==<br />
<br />
Silver är ett av det vanligaste materialen och används för till exempel i smycken. Förr I tiden användes 44% av allt silver inom fotoindustrin. 2007 minskade denna siffra till 14% eftersom det skapades digitala kameror. <br />
Silver används också I mynt, lödmaterial, elektriska kontakter och I högkapacitetsbatterier som till exempel silveroxid–zink-batterier. <br />
<br />
== Framställning ==<br />
<br />
50% av världsproduktionen av silver kommer från bly och zink malmer. Man framställer silver när Bly smälter. Blysmältan behandlas enligt en speciell metod med zink som drar ut silver ur smältan. Sedan avskiljs den lätta silverhaltiga zinkfasen och zinkmetallen destilleras av. Därefter återstår råsilver, guld och bly som sänks ned i en lösning där en elektrisk ström leds genom. Vad som händer då är att metallens yta omvandlas till metalloxid. Denna gör att ytan blir hård och slitstark. Man kan också få ytan att bli glänsande eller färgad i olika färger.<br />
<br />
== Historia ==<br />
<br />
Silver kom senare än guld och koppar och var under brånsåldern ganska sällsynt. I Egypten var silver till och med värdefullare än guld. <br />
<br />
Silvergruvor upptäcktes mycket tidigt i Spanien och man har hittat silver smycken från kopparåldern. Det var inte bara Spanien som hittade silvergruvor tidigt, man har hittat silvergruvor i länder i östern vid bronsålderns början. I Karkemisch nära Eufrat har man hittat e silvernål I en kopparåldergrav. Heinrich Schliemann upptäckte vaser och göten av silver vid andra staden vid Troja-Hisatlik. En dolk och några spjutspetsar av silver som funnits vid Borodino I Bessarbien hittades under 1000-talet f.Kr. I Italien har man även använt silver i form av smyckenålar under koppartidern. <br />
<br />
Man började andvända silvret mer under järnåldern. Grekerna använde det först till mynt på 600-talet f.Kr. På 100-talet f.Kr. började romarna använda silver mest till silverkärl.<br />
<br />
Under 100 och 200-talet kom silvret till de nordiska länderna i form av mynt, men det kom i användning under första århundradet e.Kr. Under folkvandringstiden, som var när många folkstammar flyttade över till den europeiska kontinenten, började man använda silvret mindre. Detta förändrades däremot under vikingatiden när det kom in mycket mynt och smycken från Tyskland, England och arabiska länder in till de skandinaviska länderna.<br />
<br />
== Pris ==<br />
<br />
Förr I tiden var silvret och guldet I lika högt värde på grund av att det sin sällsynthet. Silvret var till och med värde fullare än guld I vissa länder som till exempel Egypten. Silvrets värde började däremot sänkas med tiden. Om man vill kan man följa växlingarna I guldets och silvrets värde och se att det skiftade. Det beror på att man hittade nya fyndställen som t.ex. gruvor för ena eller andra. I slutet av 1400-talet och början av 1500-talet efter att man hade upptäckt av de stora silverfyndighetrna i Amerika sänktes värdet på silvret väldigt snabbt. Under 1650 och 1870-talet var värdet på silver I relation till guld runt 1:15,5 och uner 1900-talet sjönk den till omkring 1:39<br />
<br />
Silverpriset idag är ungefär 6,5 kronnor per gram<br />
<br />
== Länkar == <br />
<br />
http://www.ne.se/lang/silver<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Silver</div>Mario97https://wikiskola.se/index.php?title=Silver&diff=24110Silver2013-11-07T12:35:03Z<p>Mario97: </p>
<hr />
<div><br />
== Materialegenskaper: ==<br />
<br />
Densitet: 10 490 kg/m3 (273 K)<br />
<br />
Hårdhet: 2,5<br />
<br />
Längdutvidgningskoefficient:1,9 mm/meter/100 kelvin K-1<br />
<br />
Värmeledningsförmåga: 429 W/(m K)<br />
<br />
resistivitet: 1,59x10<sup>-8</sup> Ω<br />
<br />
elektrisk ledningsförmåg: 63.01 × 106 S/m<br />
<br />
== Användning ==<br />
<br />
Silver är ett av det vanligaste materialen och används för till exempel i smycken. Förr I tiden användes 44% av allt silver inom fotoindustrin. 2007 minskade denna siffra till 14% eftersom det skapades digitala kameror. <br />
Silver används också I mynt, lödmaterial, elektriska kontakter och I högkapacitetsbatterier som till exempel silveroxid–zink-batterier. <br />
<br />
= Framställning ==<br />
<br />
50% av världsproduktionen av silver kommer från bly och zink malmer. Man framställer silver när Bly smälter. Blysmältan behandlas enligt en speciell metod med zink som drar ut silver ur smältan. Sedan avskiljs den lätta silverhaltiga zinkfasen och zinkmetallen destilleras av. Därefter återstår råsilver, guld och bly som sänks ned i en lösning där en elektrisk ström leds genom. Vad som händer då är att metallens yta omvandlas till metalloxid. Denna gör att ytan blir hård och slitstark. Man kan också få ytan att bli glänsande eller färgad i olika färger.<br />
<br />
== Historia ==<br />
<br />
Silver kom senare än guld och koppar och var under brånsåldern ganska sällsynt. I Egypten var silver till och med värdefullare än guld. <br />
<br />
Silvergruvor upptäcktes mycket tidigt i Spanien och man har hittat silver smycken från kopparåldern. Det var inte bara Spanien som hittade silvergruvor tidigt, man har hittat silvergruvor i länder i östern vid bronsålderns början. I Karkemisch nära Eufrat har man hittat e silvernål I en kopparåldergrav. Heinrich Schliemann upptäckte vaser och göten av silver vid andra staden vid Troja-Hisatlik. En dolk och några spjutspetsar av silver som funnits vid Borodino I Bessarbien hittades under 1000-talet f.Kr. I Italien har man även använt silver i form av smyckenålar under koppartidern. <br />
<br />
Man började andvända silvret mer under järnåldern. Grekerna använde det först till mynt på 600-talet f.Kr. På 100-talet f.Kr. började romarna använda silver mest till silverkärl.<br />
<br />
Under 100 och 200-talet kom silvret till de nordiska länderna i form av mynt, men det kom i användning under första århundradet e.Kr. Under folkvandringstiden, som var när många folkstammar flyttade över till den europeiska kontinenten, började man använda silvret mindre. Detta förändrades däremot under vikingatiden när det kom in mycket mynt och smycken från Tyskland, England och arabiska länder in till de skandinaviska länderna.<br />
<br />
== Pris ==<br />
<br />
Förr I tiden var silvret och guldet I lika högt värde på grund av att det sin sällsynthet. Silvret var till och med värde fullare än guld I vissa länder som till exempel Egypten. Silvrets värde började däremot sänkas med tiden. Om man vill kan man följa växlingarna I guldets och silvrets värde och se att det skiftade. Det beror på att man hittade nya fyndställen som t.ex. gruvor för ena eller andra. I slutet av 1400-talet och början av 1500-talet efter att man hade upptäckt av de stora silverfyndighetrna i Amerika sänktes värdet på silvret väldigt snabbt. Under 1650 och 1870-talet var värdet på silver I relation till guld runt 1:15,5 och uner 1900-talet sjönk den till omkring 1:39<br />
<br />
Silverpriset idag är ungefär 6,5 kronnor per gram<br />
<br />
== Länkar == <br />
<br />
http://www.ne.se/lang/silver<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Silver</div>Mario97https://wikiskola.se/index.php?title=Silver&diff=24108Silver2013-11-07T12:34:44Z<p>Mario97: </p>
<hr />
<div><br />
== Materialegenskaper: ==<br />
<br />
Densitet: 10 490 kg/m3 (273 K)<br />
<br />
Hårdhet: 2,5<br />
<br />
Längdutvidgningskoefficient:1,9 mm/meter/100 kelvin K-1<br />
<br />
Värmeledningsförmåga: 429 W/(m K)<br />
<br />
resistivitet: 1,59x10<sup>-8</sup> Ω<br />
<br />
elektrisk ledningsförmåg: 63.01 × 106 S/m<br />
<br />
== Användning ==<br />
<br />
Silver är ett av det vanligaste materialen och används för till exempel i smycken. Förr I tiden användes 44% av allt silver inom fotoindustrin. 2007 minskade denna siffra till 14% eftersom det skapades digitala kameror. <br />
Silver används också I mynt, lödmaterial, elektriska kontakter och I högkapacitetsbatterier som till exempel silveroxid–zink-batterier. <br />
<br />
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cc/SILBER_1.JPG/360px-SILBER_1.JPG== Framställning ==<br />
<br />
50% av världsproduktionen av silver kommer från bly och zink malmer. Man framställer silver när Bly smälter. Blysmältan behandlas enligt en speciell metod med zink som drar ut silver ur smältan. Sedan avskiljs den lätta silverhaltiga zinkfasen och zinkmetallen destilleras av. Därefter återstår råsilver, guld och bly som sänks ned i en lösning där en elektrisk ström leds genom. Vad som händer då är att metallens yta omvandlas till metalloxid. Denna gör att ytan blir hård och slitstark. Man kan också få ytan att bli glänsande eller färgad i olika färger.<br />
<br />
== Historia ==<br />
<br />
Silver kom senare än guld och koppar och var under brånsåldern ganska sällsynt. I Egypten var silver till och med värdefullare än guld. <br />
<br />
Silvergruvor upptäcktes mycket tidigt i Spanien och man har hittat silver smycken från kopparåldern. Det var inte bara Spanien som hittade silvergruvor tidigt, man har hittat silvergruvor i länder i östern vid bronsålderns början. I Karkemisch nära Eufrat har man hittat e silvernål I en kopparåldergrav. Heinrich Schliemann upptäckte vaser och göten av silver vid andra staden vid Troja-Hisatlik. En dolk och några spjutspetsar av silver som funnits vid Borodino I Bessarbien hittades under 1000-talet f.Kr. I Italien har man även använt silver i form av smyckenålar under koppartidern. <br />
<br />
Man började andvända silvret mer under järnåldern. Grekerna använde det först till mynt på 600-talet f.Kr. På 100-talet f.Kr. började romarna använda silver mest till silverkärl.<br />
<br />
Under 100 och 200-talet kom silvret till de nordiska länderna i form av mynt, men det kom i användning under första århundradet e.Kr. Under folkvandringstiden, som var när många folkstammar flyttade över till den europeiska kontinenten, började man använda silvret mindre. Detta förändrades däremot under vikingatiden när det kom in mycket mynt och smycken från Tyskland, England och arabiska länder in till de skandinaviska länderna.<br />
<br />
== Pris ==<br />
<br />
Förr I tiden var silvret och guldet I lika högt värde på grund av att det sin sällsynthet. Silvret var till och med värde fullare än guld I vissa länder som till exempel Egypten. Silvrets värde började däremot sänkas med tiden. Om man vill kan man följa växlingarna I guldets och silvrets värde och se att det skiftade. Det beror på att man hittade nya fyndställen som t.ex. gruvor för ena eller andra. I slutet av 1400-talet och början av 1500-talet efter att man hade upptäckt av de stora silverfyndighetrna i Amerika sänktes värdet på silvret väldigt snabbt. Under 1650 och 1870-talet var värdet på silver I relation till guld runt 1:15,5 och uner 1900-talet sjönk den till omkring 1:39<br />
<br />
Silverpriset idag är ungefär 6,5 kronnor per gram<br />
<br />
== Länkar == <br />
<br />
http://www.ne.se/lang/silver<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Silver</div>Mario97https://wikiskola.se/index.php?title=Silver&diff=24104Silver2013-11-07T12:31:42Z<p>Mario97: </p>
<hr />
<div><br />
== Materialegenskaper: ==<br />
<br />
Densitet: 10 490 kg/m3 (273 K)<br />
<br />
Hårdhet: 2,5<br />
<br />
Längdutvidgningskoefficient:1,9 mm/meter/100 kelvin K-1<br />
<br />
Värmeledningsförmåga: 429 W/(m K)<br />
<br />
resistivitet: 1,59x10<sup>-8</sup> Ω<br />
<br />
elektrisk ledningsförmåg: 63.01 × 106 S/m<br />
<br />
== Användning ==<br />
<br />
Silver är ett av det vanligaste materialen och används för till exempel i smycken. Förr I tiden användes 44% av allt silver inom fotoindustrin. 2007 minskade denna siffra till 14% eftersom det skapades digitala kameror. <br />
Silver används också I mynt, lödmaterial, elektriska kontakter och I högkapacitetsbatterier som till exempel silveroxid–zink-batterier. <br />
<br />
== Framställning ==<br />
<br />
50% av världsproduktionen av silver kommer från bly och zink malmer. Man framställer silver när Bly smälter. Blysmältan behandlas enligt en speciell metod med zink som drar ut silver ur smältan. Sedan avskiljs den lätta silverhaltiga zinkfasen och zinkmetallen destilleras av. Därefter återstår råsilver, guld och bly som sänks ned i en lösning där en elektrisk ström leds genom. Vad som händer då är att metallens yta omvandlas till metalloxid. Denna gör att ytan blir hård och slitstark. Man kan också få ytan att bli glänsande eller färgad i olika färger.<br />
<br />
== Historia ==<br />
<br />
Silver kom senare än guld och koppar och var under brånsåldern ganska sällsynt. I Egypten var silver till och med värdefullare än guld. <br />
<br />
Silvergruvor upptäcktes mycket tidigt i Spanien och man har hittat silver smycken från kopparåldern. Det var inte bara Spanien som hittade silvergruvor tidigt, man har hittat silvergruvor i länder i östern vid bronsålderns början. I Karkemisch nära Eufrat har man hittat e silvernål I en kopparåldergrav. Heinrich Schliemann upptäckte vaser och göten av silver vid andra staden vid Troja-Hisatlik. En dolk och några spjutspetsar av silver som funnits vid Borodino I Bessarbien hittades under 1000-talet f.Kr. I Italien har man även använt silver i form av smyckenålar under koppartidern. <br />
<br />
Man började andvända silvret mer under järnåldern. Grekerna använde det först till mynt på 600-talet f.Kr. På 100-talet f.Kr. började romarna använda silver mest till silverkärl.<br />
<br />
Under 100 och 200-talet kom silvret till de nordiska länderna i form av mynt, men det kom i användning under första århundradet e.Kr. Under folkvandringstiden, som var när många folkstammar flyttade över till den europeiska kontinenten, började man använda silvret mindre. Detta förändrades däremot under vikingatiden när det kom in mycket mynt och smycken från Tyskland, England och arabiska länder in till de skandinaviska länderna.<br />
<br />
== Pris ==<br />
<br />
Förr I tiden var silvret och guldet I lika högt värde på grund av att det sin sällsynthet. Silvret var till och med värde fullare än guld I vissa länder som till exempel Egypten. Silvrets värde började däremot sänkas med tiden. Om man vill kan man följa växlingarna I guldets och silvrets värde och se att det skiftade. Det beror på att man hittade nya fyndställen som t.ex. gruvor för ena eller andra. I slutet av 1400-talet och början av 1500-talet efter att man hade upptäckt av de stora silverfyndighetrna i Amerika sänktes värdet på silvret väldigt snabbt. Under 1650 och 1870-talet var värdet på silver I relation till guld runt 1:15,5 och uner 1900-talet sjönk den till omkring 1:39<br />
<br />
Silverpriset idag är ungefär 6,5 kronnor per gram<br />
<br />
== Länkar == <br />
<br />
http://www.ne.se/lang/silver<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Silver</div>Mario97https://wikiskola.se/index.php?title=Silver&diff=24095Silver2013-11-07T11:59:14Z<p>Mario97: </p>
<hr />
<div>http://sv.wikipedia.org/wiki/Silver<br />
<br />
== Materialegenskaper: ==<br />
<br />
Densitet: 10 490 kg/m3 (273 K)<br />
<br />
Hårdhet: 2,5<br />
<br />
Längdutvidgningskoefficient:1,9 mm/meter/100 kelvin K-1<br />
<br />
Värmeledningsförmåga: 429 W/(m K)<br />
<br />
resistivitet: 1,59x10<sup>-8</sup> Ω<br />
<br />
elektrisk ledningsförmåg: 63.01 × 106 S/m<br />
<br />
== Användning ==<br />
<br />
Silver är ett av det vanligaste materialen och används för till exempel i smycken. Förr I tiden användes 44% av allt silver inom fotoindustrin. 2007 minskade denna siffra till 14% eftersom det skapades digitala kameror. <br />
Silver används också I mynt, lödmaterial, elektriska kontakter och I högkapacitetsbatterier.<br />
<br />
== Framställning ==<br />
<br />
50% av världsproduktionen av silver kommer från bly och zink malmer. Man framställer silver när Bly smälter. Blysmältan behandlas enligt en speciell metod med zink som drar ut silver ur smältan. Sedan avskiljs den lätta silverhaltiga zinkfasen och zinkmetallen destilleras av. Därefter återstår råsilver, guld och bly som sänks ned i en lösning där en elektrisk ström leds genom. Vad som händer då är att metallens yta omvandlas till metalloxid. Denna gör att ytan blir hård och slitstark. Man kan också få ytan att bli glänsande eller färgad i olika färger.<br />
<br />
== Historia ==<br />
<br />
Silver kom senare än guld och koppar och var under brånsåldern ganska sällsynt. I Egypten var silver till och med värdefullare än guld. <br />
<br />
Silvergruvor upptäcktes mycket tidigt i Spanien och man har hittat silver smycken från kopparåldern. Det var inte bara Spanien som hittade silvergruvor tidigt, man har hittat silvergruvor i länder i östern vid bronsålderns början. I Karkemisch nära Eufrat har man hittat e silvernål I en kopparåldergrav. Heinrich Schliemann upptäckte vaser och göten av silver vid andra staden vid Troja-Hisatlik. En dolk och några spjutspetsar av silver som funnits vid Borodino I Bessarbien hittades under 1000-talet f.Kr. I Italien har man även använt silver i form av smyckenålar under koppartidern. <br />
<br />
Man började andvända silvret mer under järnåldern. Grekerna använde det först till mynt på 600-talet f.Kr. På 100-talet f.Kr. började romarna använda silver mest till silverkärl.<br />
<br />
Under 100 och 200-talet kom silvret till de nordiska länderna i form av mynt, men det kom i användning under första århundradet e.Kr. Under folkvandringstiden, som var när många folkstammar flyttade över till den europeiska kontinenten, började man använda silvret mindre. Detta förändrades däremot under vikingatiden när det kom in mycket mynt och smycken från Tyskland, England och arabiska länder in till de skandinaviska länderna.</div>Mario97https://wikiskola.se/index.php?title=Silver&diff=24078Silver2013-11-06T23:01:13Z<p>Mario97: </p>
<hr />
<div>http://sv.wikipedia.org/wiki/Silver<br />
<br />
== Materialegenskaper: ==<br />
<br />
Densitet: 10 490 kg/m3 (273 K)<br />
<br />
Hårdhet: 2,5<br />
<br />
Längdutvidgningskoefficient:1,9 mm/meter/100 kelvin K-1<br />
<br />
Värmeledningsförmåga: 429 W/(m K)<br />
<br />
resistivitet: 1,59x10<sup>-8</sup> Ω<br />
<br />
elektrisk ledningsförmåg: 63.01 × 106 S/m<br />
<br />
== Användning ==<br />
<br />
Silver är ett av det vanligaste materialen och används för till exempel i smycken. Förr I tiden användes 44% av allt silver inom fotoindustrin. 2007 minskade denna siffra till 14% eftersom det skapades digitala kameror. <br />
Silver används också I mynt, lödmaterial, elektriska kontakter och I högkapacitetsbatterier.<br />
<br />
== Framställning ==<br />
<br />
50% av världsproduktionen av silver kommer från bly och zink malmer. Man framställer silver när Bly smälter. Blysmältan behandlas enligt en speciell metod med zink som drar ut silver ur smältan. Sedan avskiljs den lätta silverhaltiga zinkfasen och zinkmetallen destilleras av. Därefter återstår råsilver, guld och bly som sänks ned i en lösning där en elektrisk ström leds genom. Vad som händer då är att metallens yta omvandlas till metalloxid. Denna gör att ytan blir hård och slitstark. Man kan också få ytan att bli glänsande eller färgad i olika färger.<br />
<br />
== Historia ==</div>Mario97https://wikiskola.se/index.php?title=Silver&diff=24076Silver2013-11-06T22:30:20Z<p>Mario97: /* Användning */</p>
<hr />
<div>http://sv.wikipedia.org/wiki/Silver<br />
<br />
== Materialegenskaper: ==<br />
<br />
Densitet: 10 490 kg/m3 (273 K)<br />
<br />
Hårdhet: 2,5<br />
<br />
Längdutvidgningskoefficient:1,9 mm/meter/100 kelvin K-1<br />
<br />
Värmeledningsförmåga: 429 W/(m K)<br />
<br />
resistivitet: 1,59x10<sup>-8</sup> Ω<br />
<br />
elektrisk ledningsförmåg: 63.01 × 106 S/m<br />
<br />
== Användning ==<br />
<br />
Silver är ett av det vanligaste materialen och används för till exempel i smycken. Förr I tiden användes <br />
44% av allt silver inom fotoindustrin. 2007 minskade denna siffra till 14% eftersom det skapades digitala kameror. <br />
Silver används också I mynt, lödmaterial, elektriska kontakter och I högkapacitetsbatterier.<br />
<br />
== Framställning ==</div>Mario97https://wikiskola.se/index.php?title=Silver&diff=24074Silver2013-11-06T22:26:13Z<p>Mario97: </p>
<hr />
<div>http://sv.wikipedia.org/wiki/Silver<br />
<br />
== Materialegenskaper: ==<br />
<br />
Densitet: 10 490 kg/m3 (273 K)<br />
<br />
Hårdhet: 2,5<br />
<br />
Längdutvidgningskoefficient:1,9 mm/meter/100 kelvin K-1<br />
<br />
Värmeledningsförmåga: 429 W/(m K)<br />
<br />
resistivitet: 1,59x10<sup>-8</sup> Ω<br />
<br />
elektrisk ledningsförmåg: 63.01 × 106 S/m<br />
<br />
== Användning ==<br />
<br />
Silver är ett av det vanligaste materialen och används för till exempel i smycken. Förr I tiden användes <br />
44% av allt silver inom fotoindustrin. 2007 minskade denna siffra till 14% eftersom det skapades digitala kameror. <br />
Silver används också I mynt, lödmaterial, elektriska kontakter och I högkapacitetsbatterier.</div>Mario97https://wikiskola.se/index.php?title=Silver&diff=24073Silver2013-11-06T22:23:57Z<p>Mario97: /* Materialegenskaper: */</p>
<hr />
<div>http://sv.wikipedia.org/wiki/Silver<br />
<br />
== Materialegenskaper: ==<br />
<br />
Densitet: 10 490 kg/m3 (273 K)<br />
<br />
Hårdhet: 2,5<br />
<br />
Längdutvidgningskoefficient:1,9 mm/meter/100 kelvin K-1<br />
<br />
Värmeledningsförmåga: 429 W/(m K)<br />
<br />
resistivitet: 1,59x10<sup>-8</sup> Ω<br />
<br />
elektrisk ledningsförmåg: 63.01 × 106 S/m<br />
<br />
== Användning ==<br />
<br />
Silver är ett av det vanligaste materialen och används för till exempel i smycken. Förr I tiden användes 44% av allt silver inom fotoindustrin. 2007 minskade denna siffra till 14% eftersom det skapades digitala kameror. <br />
Silver används också I mynt, lödmaterial, elektriska kontakter och I högkapacitetsbatterier.</div>Mario97https://wikiskola.se/index.php?title=Silver&diff=24071Silver2013-11-06T22:22:23Z<p>Mario97: /* Av: Mario Waidelich TE13B */</p>
<hr />
<div>http://sv.wikipedia.org/wiki/Silver<br />
<br />
== Materialegenskaper: ==<br />
<br />
Densitet: 10 490 kg/m3 (273 K)<br />
<br />
Hårdhet: 2,5<br />
<br />
Längdutvidgningskoefficient:1,9 mm/meter/100 kelvin K-1<br />
<br />
Värmeledningsförmåga: 429 W/(m K)<br />
<br />
resistivitet: 1,59x10<sup>-8</sup> Ω<br />
<br />
elektrisk ledningsförmåg: 63.01 × 106 S/m</div>Mario97https://wikiskola.se/index.php?title=Silver&diff=24070Silver2013-11-06T22:21:44Z<p>Mario97: /* Av: Mario Waidelich TE13B */</p>
<hr />
<div>http://sv.wikipedia.org/wiki/Silver<br />
<br />
== Av: Mario Waidelich TE13B ==<br />
<br />
== Materialegenskaper: ==<br />
<br />
Densitet: 10 490 kg/m3 (273 K)<br />
<br />
Hårdhet: 2,5<br />
<br />
Längdutvidgningskoefficient:1,9 mm/meter/100 kelvin K-1<br />
<br />
Värmeledningsförmåga: 429 W/(m K)<br />
<br />
resistivitet: 1,59x10<sup>-8</sup> Ω<br />
<br />
elektrisk ledningsförmåg: 63.01 × 106 S/m</div>Mario97https://wikiskola.se/index.php?title=Silver&diff=24069Silver2013-11-06T22:21:31Z<p>Mario97: /* Av: Mario Waidelich TE13B */</p>
<hr />
<div>http://sv.wikipedia.org/wiki/Silver<br />
<br />
== Av: Mario Waidelich TE13B ==<br />
<br />
==== Materialegenskaper: ====<br />
<br />
Densitet: 10 490 kg/m3 (273 K)<br />
<br />
Hårdhet: 2,5<br />
<br />
Längdutvidgningskoefficient:1,9 mm/meter/100 kelvin K-1<br />
<br />
Värmeledningsförmåga: 429 W/(m K)<br />
<br />
resistivitet: 1,59x10<sup>-8</sup> Ω<br />
<br />
elektrisk ledningsförmåg: 63.01 × 106 S/m</div>Mario97https://wikiskola.se/index.php?title=Silver&diff=24067Silver2013-11-06T22:19:48Z<p>Mario97: /* Av: Mario Waidelich TE13B */</p>
<hr />
<div>http://sv.wikipedia.org/wiki/Silver<br />
<br />
=== Av: Mario Waidelich TE13B ===<br />
<br />
==== Materialegenskaper: ====<br />
<br />
Densitet: 10 490 kg/m3 (273 K)<br />
<br />
Hårdhet: 2,5<br />
<br />
Längdutvidgningskoefficient:1,9 mm/meter/100 kelvin K-1<br />
<br />
Värmeledningsförmåga: 429 W/(m K)<br />
<br />
resistivitet: 1,59x10<sup>-8</sup> Ω<br />
<br />
elektrisk ledningsförmåg: 63.01 × 106 S/m</div>Mario97https://wikiskola.se/index.php?title=Silver&diff=24065Silver2013-11-06T22:01:42Z<p>Mario97: /* Av: Mario Waidelich TE13B */</p>
<hr />
<div>http://sv.wikipedia.org/wiki/Silver<br />
<br />
=== Av: Mario Waidelich TE13B ===<br />
<br />
Densitet: 10 490 kg/m3 (273 K)<br />
<br />
Hårdhet: 2,5<br />
<br />
Längdutvidgningskoefficient:1,9 mm/meter/100 kelvin K-1<br />
<br />
Värmeledningsförmåga: 429 W/(m K)<br />
<br />
resistivitet: 1,59x10<sup>-8</sup> Ω<br />
<br />
elektrisk ledningsförmåg: 63.01 × 106 S/m</div>Mario97https://wikiskola.se/index.php?title=Silver&diff=24064Silver2013-11-06T22:00:33Z<p>Mario97: /* Av: Mario Waidelich TE13B */</p>
<hr />
<div>http://sv.wikipedia.org/wiki/Silver<br />
<br />
=== Av: Mario Waidelich TE13B ===<br />
<br />
Densitet: 10 490 kg/m3 (273 K)<br />
<br />
Hårdhet: 2,5<br />
<br />
Längdutvidgningskoefficient:1,9 mm/meter/100 kelvin K-1<br />
<br />
Värmeledningsförmåga: 429 W/(m K)<br />
<br />
resistivitet: 1,59x10<sup>-8</sup> Ω<br />
<br />
elektrisk ledningsförmåg:</div>Mario97https://wikiskola.se/index.php?title=Silver&diff=24063Silver2013-11-06T21:59:58Z<p>Mario97: /* Av: Mario Waidelich TE13B */</p>
<hr />
<div>http://sv.wikipedia.org/wiki/Silver<br />
<br />
=== Av: Mario Waidelich TE13B ===<br />
<br />
Densitet: 10 490 kg/m3 (273 K)<br />
<br />
Hårdhet: 2,5<br />
<br />
Längdutvidgningskoefficient:1,9 mm/meter/100 kelvin K-1<br />
<br />
Värmeledningsförmåga: 429 W/(m K)<br />
<br />
resistivitet: 1,59x10<sup>-8</sup>Ω<br />
<br />
elektrisk ledningsförmåg:</div>Mario97https://wikiskola.se/index.php?title=Silver&diff=24062Silver2013-11-06T21:59:06Z<p>Mario97: /* Av: Mario Waidelich TE13B */</p>
<hr />
<div>http://sv.wikipedia.org/wiki/Silver<br />
<br />
=== Av: Mario Waidelich TE13B ===<br />
<br />
Densitet: 10 490 kg/m3 (273 K)<br />
<br />
Hårdhet: 2,5<br />
<br />
Längdutvidgningskoefficient:1,9 mm/meter/100 kelvin K-1<br />
<br />
Värmeledningsförmåga: 429 W/(m K)<br />
<br />
resistivitet: 1,59x10<sup>-8</sup><br />
<br />
elektrisk ledningsförmåg:</div>Mario97https://wikiskola.se/index.php?title=Silver&diff=24061Silver2013-11-06T21:58:11Z<p>Mario97: /* Av: Mario Waidelich TE13B */</p>
<hr />
<div>http://sv.wikipedia.org/wiki/Silver<br />
<br />
=== Av: Mario Waidelich TE13B ===<br />
<br />
Densitet: 10 490 kg/m3 (273 K)<br />
<br />
Hårdhet: 2,5<br />
<br />
Längdutvidgningskoefficient:1,9 mm/meter/100 kelvin K-1<br />
<br />
Värmeledningsförmåga: 429 W/(m K)<br />
<br />
resistivitet: 1,59x10-8<br />
<br />
elektrisk ledningsförmåg:</div>Mario97https://wikiskola.se/index.php?title=Silver&diff=24060Silver2013-11-06T21:57:45Z<p>Mario97: </p>
<hr />
<div>http://sv.wikipedia.org/wiki/Silver<br />
<br />
=== Av: Mario Waidelich TE13B ===<br />
<br />
Densitet: 10 490 kg/m3 (273 K)<br />
Hårdhet: 2,5<br />
Längdutvidgningskoefficient:1,9 mm/meter/100 kelvin K-1<br />
Värmeledningsförmåga: 429 W/(m K)<br />
resistivitet: 1,59x10-8<br />
elektrisk ledningsförmåg:</div>Mario97https://wikiskola.se/index.php?title=Komponent,_TE13B&diff=24012Komponent, TE13B2013-11-05T19:49:09Z<p>Mario97: </p>
<hr />
<div>'''EXEMPEL'''<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/15028795" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html><br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
'''HÅRDDISK'''<br />
<br />
'''RAM-minne'''<br />
Gjord av Christoffer J.<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27884394" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html><br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
Gjord av: Felix, Luan och Martin<br />
<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27885456" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe></html><br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
'''MODERKORT'''<br />
<br />
'''GRAFIKKORT'''<br />
<br />
Gjord av Noor och Soheil<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27885162" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html><br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
av: Josef och Dilan<br />
<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27885181" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html><br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
'''NÄTVERKSKORT'''<br />
<br />
'''KABLAR'''<br />
<br />
Presemtation av Kristofer och Lucas<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27885103" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html><br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
'''PROCESSOR'''<br />
<br />
En presentation om processorn av Master Ludvig och Linus.<br />
<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/Xodiac44/processor-27884710" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html><br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
'''LJUDKORT'''<br />
<br />
'''NÄTAGGREGAT'''<br />
Av: Johan Stigberg<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27885160" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html><br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
'''MODERKORT'''<br />
<br />
Av: Mario och Spiridon<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27885333" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html><br />
<br />
{{clear}}</div>Mario97https://wikiskola.se/index.php?title=Komponent,_TE13B&diff=24011Komponent, TE13B2013-11-05T19:47:49Z<p>Mario97: </p>
<hr />
<div>'''EXEMPEL'''<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/15028795" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html><br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
'''HÅRDDISK'''<br />
<br />
'''RAM-minne'''<br />
Gjord av Christoffer J.<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27884394" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html><br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
Gjord av: Felix, Luan och Martin<br />
<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27885456" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe></html><br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
'''MODERKORT'''<br />
<br />
'''GRAFIKKORT'''<br />
<br />
Gjord av Noor och Soheil<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27885162" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html><br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
av: Josef och Dilan<br />
<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27885181" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html><br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
'''NÄTVERKSKORT'''<br />
<br />
'''KABLAR'''<br />
<br />
Presemtation av Kristofer och Lucas<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27885103" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html><br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
'''PROCESSOR'''<br />
<br />
En presentation om processorn av Master Ludvig och Linus.<br />
<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/Xodiac44/processor-27884710" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html><br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
'''LJUDKORT'''<br />
<br />
'''NÄTAGGREGAT'''<br />
Av: Johan Stigberg<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27885160" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html><br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
"MODERKORT" <br />
Av Mario och Spiridon<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27885333" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html><br />
<br />
{{clear}}</div>Mario97https://wikiskola.se/index.php?title=Komponent,_TE13B&diff=24010Komponent, TE13B2013-11-05T19:47:11Z<p>Mario97: </p>
<hr />
<div>'''EXEMPEL'''<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/15028795" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html><br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
'''HÅRDDISK'''<br />
<br />
'''RAM-minne'''<br />
Gjord av Christoffer J.<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27884394" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html><br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
Gjord av: Felix, Luan och Martin<br />
<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27885456" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe></html><br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
'''MODERKORT'''<br />
<br />
'''GRAFIKKORT'''<br />
<br />
Gjord av Noor och Soheil<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27885162" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html><br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
av: Josef och Dilan<br />
<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27885181" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html><br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
'''NÄTVERKSKORT'''<br />
<br />
'''KABLAR'''<br />
<br />
Presemtation av Kristofer och Lucas<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27885103" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html><br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
'''PROCESSOR'''<br />
<br />
En presentation om processorn av Master Ludvig och Linus.<br />
<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/Xodiac44/processor-27884710" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html><br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
'''LJUDKORT'''<br />
<br />
'''NÄTAGGREGAT'''<br />
Av: Johan Stigberg<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27885160" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html><br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
'''FLÄKTAR'''<br />
<br />
'''SKÄRM'''<br />
{{clear}}<br />
<br />
"MODERKORT" <br />
Av Mario och Spiridon<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/27885333" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe> </html><br />
<br />
{{clear}}</div>Mario97