<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Madelene+hl</id>
	<title>Wikiskola - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Madelene+hl"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php/Special:Bidrag/Madelene_hl"/>
	<updated>2026-05-12T03:40:53Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.41.1</generator>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Konsekvenserna&amp;diff=36053</id>
		<title>Konsekvenserna</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Konsekvenserna&amp;diff=36053"/>
		<updated>2016-05-14T13:51:01Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Madelene hl: /* Övervakningskameran */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;==Kameran==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Beskriv konsekvenserna för hela samhället, hur kameran påverkat, med tex etiska, sociala, kulturella, ekologiska aspekter belysta.&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kameran har många användningsområden i dagens samhälle. Kameran kan användas till många olika saker, många använder kameran för att minnas saker tex en gammalfarmor, för att kunna visa sina  barn-barn hur hon såg ut och hur miljön då var.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Olika kameror==&lt;br /&gt;
===Övervakningskameran===&lt;br /&gt;
Med hjälp utav övervakningskameror kan man se inbrottstjuvar. Man har oftast övervakningskameror i affärer för att kunna se vem som tar något från affären och därefter kunna gripa snattaren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Röntgen===&lt;br /&gt;
Med hjälp utav röntgen kan man se om tex ett ben är brutet i kroppen. Man kan göra det genom att röntgenstrålarna går igenom huden och kan visa upp bilder på en skärm där man kan se om man tex ska operera eller om man ska gipsa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Semesterbilder===&lt;br /&gt;
De flesta som åker utomlands eller på semester tar med sig en kamera för att ta många fina semesterbilder. De vill kunna minnas just den resan flera år senare, och kunna blicka tillbaka till den varma semestern. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Filma saker, bevara situationer och minnen===&lt;br /&gt;
Precis som vissa tar massa bilder på semestern så filmar lika många hur fint det är på en viss plats för att kunna titta på filmen ett tag senare och kunna titta tillbaka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Papparazzi===&lt;br /&gt;
Det är inte bara positiva saker med kameran och dess konsekvenser. Det finns många som missbrukar kamerans egenskaper. Det är många kändisar som blir utsatta för denna missbrukan. De blir fotograferade utan att de vet om det, och dessa bilder blir ofta publicerade i media. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Nyheter===&lt;br /&gt;
Även nyheter innehåller bilder. I tidningar, media och på nätet så har oftast alla nyheter och artiklar en bild som är riktad till bilden. Genom att ha en bild som är riktad till bilden kan tex en som läser en tidning få en egen bild och uppskattning utav händelsen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Selfies===&lt;br /&gt;
Många använder även kameran som ett hjälpmedel för att kunna dela sitt liv med andra via sociala medier. Många vill kunna se vad som händer i sina vänners liv även om de inte är med varande just då. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Webbkamera===&lt;br /&gt;
En webbkamera är en digital kamera som brukar användas i företag och till kommunikation. Webbkameran sänder kontinuerligt och med jämna mellanrum bilder till en skärm så man kan följa vad som händer. Man kan tex granska och övervaka vad som händer i ett rum där du har en webbkamera.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Madelene hl</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Konsekvenserna&amp;diff=36052</id>
		<title>Konsekvenserna</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Konsekvenserna&amp;diff=36052"/>
		<updated>2016-05-14T13:46:59Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Madelene hl: /* Övervakningskameran */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;==Kameran==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Beskriv konsekvenserna för hela samhället, hur kameran påverkat, med tex etiska, sociala, kulturella, ekologiska aspekter belysta.&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kameran har många användningsområden i dagens samhälle. Kameran kan användas till många olika saker, många använder kameran för att minnas saker tex en gammalfarmor, för att kunna visa sina  barn-barn hur hon såg ut och hur miljön då var.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Olika kameror==&lt;br /&gt;
===Övervakningskameran===&lt;br /&gt;
Med hjälp utav övervakningskameror kan man se inbrottstjuvar. Man har oftast övervakningskameror i affärer för att kunna se vem som tar något från affären och därefter kunna gripa snattaren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{|&lt;br /&gt;
|[[Fil:http://www.clasohlson.com/medias/sys_master/8873450405918.jpg]]&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Röntgen===&lt;br /&gt;
Med hjälp utav röntgen kan man se om tex ett ben är brutet i kroppen. Man kan göra det genom att röntgenstrålarna går igenom huden och kan visa upp bilder på en skärm där man kan se om man tex ska operera eller om man ska gipsa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Semesterbilder===&lt;br /&gt;
De flesta som åker utomlands eller på semester tar med sig en kamera för att ta många fina semesterbilder. De vill kunna minnas just den resan flera år senare, och kunna blicka tillbaka till den varma semestern. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Filma saker, bevara situationer och minnen===&lt;br /&gt;
Precis som vissa tar massa bilder på semestern så filmar lika många hur fint det är på en viss plats för att kunna titta på filmen ett tag senare och kunna titta tillbaka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Papparazzi===&lt;br /&gt;
Det är inte bara positiva saker med kameran och dess konsekvenser. Det finns många som missbrukar kamerans egenskaper. Det är många kändisar som blir utsatta för denna missbrukan. De blir fotograferade utan att de vet om det, och dessa bilder blir ofta publicerade i media. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Nyheter===&lt;br /&gt;
Även nyheter innehåller bilder. I tidningar, media och på nätet så har oftast alla nyheter och artiklar en bild som är riktad till bilden. Genom att ha en bild som är riktad till bilden kan tex en som läser en tidning få en egen bild och uppskattning utav händelsen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Selfies===&lt;br /&gt;
Många använder även kameran som ett hjälpmedel för att kunna dela sitt liv med andra via sociala medier. Många vill kunna se vad som händer i sina vänners liv även om de inte är med varande just då. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Webbkamera===&lt;br /&gt;
En webbkamera är en digital kamera som brukar användas i företag och till kommunikation. Webbkameran sänder kontinuerligt och med jämna mellanrum bilder till en skärm så man kan följa vad som händer. Man kan tex granska och övervaka vad som händer i ett rum där du har en webbkamera.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Madelene hl</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Konsekvenserna&amp;diff=36051</id>
		<title>Konsekvenserna</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Konsekvenserna&amp;diff=36051"/>
		<updated>2016-05-14T13:39:07Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Madelene hl: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;==Kameran==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Beskriv konsekvenserna för hela samhället, hur kameran påverkat, med tex etiska, sociala, kulturella, ekologiska aspekter belysta.&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kameran har många användningsområden i dagens samhälle. Kameran kan användas till många olika saker, många använder kameran för att minnas saker tex en gammalfarmor, för att kunna visa sina  barn-barn hur hon såg ut och hur miljön då var.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Olika kameror==&lt;br /&gt;
===Övervakningskameran===&lt;br /&gt;
Med hjälp utav övervakningskameror kan man se inbrottstjuvar. Man har oftast övervakningskameror i affärer för att kunna se vem som tar något från affären och därefter kunna gripa snattaren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Röntgen===&lt;br /&gt;
Med hjälp utav röntgen kan man se om tex ett ben är brutet i kroppen. Man kan göra det genom att röntgenstrålarna går igenom huden och kan visa upp bilder på en skärm där man kan se om man tex ska operera eller om man ska gipsa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Semesterbilder===&lt;br /&gt;
De flesta som åker utomlands eller på semester tar med sig en kamera för att ta många fina semesterbilder. De vill kunna minnas just den resan flera år senare, och kunna blicka tillbaka till den varma semestern. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Filma saker, bevara situationer och minnen===&lt;br /&gt;
Precis som vissa tar massa bilder på semestern så filmar lika många hur fint det är på en viss plats för att kunna titta på filmen ett tag senare och kunna titta tillbaka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Papparazzi===&lt;br /&gt;
Det är inte bara positiva saker med kameran och dess konsekvenser. Det finns många som missbrukar kamerans egenskaper. Det är många kändisar som blir utsatta för denna missbrukan. De blir fotograferade utan att de vet om det, och dessa bilder blir ofta publicerade i media. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Nyheter===&lt;br /&gt;
Även nyheter innehåller bilder. I tidningar, media och på nätet så har oftast alla nyheter och artiklar en bild som är riktad till bilden. Genom att ha en bild som är riktad till bilden kan tex en som läser en tidning få en egen bild och uppskattning utav händelsen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Selfies===&lt;br /&gt;
Många använder även kameran som ett hjälpmedel för att kunna dela sitt liv med andra via sociala medier. Många vill kunna se vad som händer i sina vänners liv även om de inte är med varande just då. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Webbkamera===&lt;br /&gt;
En webbkamera är en digital kamera som brukar användas i företag och till kommunikation. Webbkameran sänder kontinuerligt och med jämna mellanrum bilder till en skärm så man kan följa vad som händer. Man kan tex granska och övervaka vad som händer i ett rum där du har en webbkamera.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Madelene hl</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Konsekvenserna&amp;diff=36050</id>
		<title>Konsekvenserna</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Konsekvenserna&amp;diff=36050"/>
		<updated>2016-05-14T13:37:28Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Madelene hl: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;==Kameran==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Beskriv konsekvenserna för hela samhället, hur kameran påverkat, med tex etiska, sociala, kulturella, ekologiska aspekter belysta.&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kameran har många användningsområden i dagens samhälle. Kameran kan användas till många olika saker, många använder kameran för att minnas saker tex en gammalfarmor, för att kunna visa sina  barn-barn hur hon såg ut och hur miljön då var.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Övervakningskameran===&lt;br /&gt;
Med hjälp utav övervakningskameror kan man se inbrottstjuvar. Man har oftast övervakningskameror i affärer för att kunna se vem som tar något från affären och därefter kunna gripa snattaren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Röntgen===&lt;br /&gt;
Med hjälp utav röntgen kan man se om tex ett ben är brutet i kroppen. Man kan göra det genom att röntgenstrålarna går igenom huden och kan visa upp bilder på en skärm där man kan se om man tex ska operera eller om man ska gipsa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Semesterbilder===&lt;br /&gt;
De flesta som åker utomlands eller på semester tar med sig en kamera för att ta många fina semesterbilder. De vill kunna minnas just den resan flera år senare, och kunna blicka tillbaka till den varma semestern. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Filma saker, bevara situationer och minnen===&lt;br /&gt;
Precis som vissa tar massa bilder på semestern så filmar lika många hur fint det är på en viss plats för att kunna titta på filmen ett tag senare och kunna titta tillbaka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Papparazzi&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Det är inte bara positiva saker med kameran och dess konsekvenser. Det finns många som missbrukar kamerans egenskaper. Det är många kändisar som blir utsatta för denna missbrukan. De blir fotograferade utan att de vet om det, och dessa bilder blir ofta publicerade i media. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Nyheter&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Även nyheter innehåller bilder. I tidningar, media och på nätet så har oftast alla nyheter och artiklar en bild som är riktad till bilden. Genom att ha en bild som är riktad till bilden kan tex en som läser en tidning få en egen bild och uppskattning utav händelsen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Selfies&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Många använder även kameran som ett hjälpmedel för att kunna dela sitt liv med andra via sociala medier. Många vill kunna se vad som händer i sina vänners liv även om de inte är med varande just då. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Webbkamera&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
En webbkamera är en digital kamera som brukar användas i företag och till kommunikation. Webbkameran sänder kontinuerligt och med jämna mellanrum bilder till en skärm så man kan följa vad som händer. Man kan tex granska och övervaka vad som händer i ett rum där du har en webbkamera.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Madelene hl</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Konsekvenserna&amp;diff=36049</id>
		<title>Konsekvenserna</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Konsekvenserna&amp;diff=36049"/>
		<updated>2016-05-14T13:36:18Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Madelene hl: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;==Kameran==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Beskriv konsekvenserna för hela samhället, hur kameran påverkat, med tex etiska, sociala, kulturella, ekologiska aspekter belysta.&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kameran har många användningsområden i dagens samhälle. Kameran kan användas till många olika saker, många använder kameran för att minnas saker tex en gammalfarmor, för att kunna visa sina  barn-barn hur hon såg ut och hur miljön då var.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Övervakningskameran&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Med hjälp utav övervakningskameror kan man se inbrottstjuvar. Man har oftast övervakningskameror i affärer för att kunna se vem som tar något från affären och därefter kunna gripa snattaren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Röntgen&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Med hjälp utav röntgen kan man se om tex ett ben är brutet i kroppen. Man kan göra det genom att röntgenstrålarna går igenom huden och kan visa upp bilder på en skärm där man kan se om man tex ska operera eller om man ska gipsa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Semesterbilder&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
De flesta som åker utomlands eller på semester tar med sig en kamera för att ta många fina semesterbilder. De vill kunna minnas just den resan flera år senare, och kunna blicka tillbaka till den varma semestern. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Filma saker, bevara situationer och minnen&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Precis som vissa tar massa bilder på semestern så filmar lika många hur fint det är på en viss plats för att kunna titta på filmen ett tag senare och kunna titta tillbaka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Papparazzi&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Det är inte bara positiva saker med kameran och dess konsekvenser. Det finns många som missbrukar kamerans egenskaper. Det är många kändisar som blir utsatta för denna missbrukan. De blir fotograferade utan att de vet om det, och dessa bilder blir ofta publicerade i media. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Nyheter&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Även nyheter innehåller bilder. I tidningar, media och på nätet så har oftast alla nyheter och artiklar en bild som är riktad till bilden. Genom att ha en bild som är riktad till bilden kan tex en som läser en tidning få en egen bild och uppskattning utav händelsen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Selfies&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Många använder även kameran som ett hjälpmedel för att kunna dela sitt liv med andra via sociala medier. Många vill kunna se vad som händer i sina vänners liv även om de inte är med varande just då. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Webbkamera&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
En webbkamera är en digital kamera som brukar användas i företag och till kommunikation. Webbkameran sänder kontinuerligt och med jämna mellanrum bilder till en skärm så man kan följa vad som händer. Man kan tex granska och övervaka vad som händer i ett rum där du har en webbkamera.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Madelene hl</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Konsekvenserna&amp;diff=35970</id>
		<title>Konsekvenserna</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Konsekvenserna&amp;diff=35970"/>
		<updated>2016-05-11T08:36:18Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Madelene hl: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;Kameran&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Beskriv konsekvenserna för hela samhället, hur kameran påverkat, med tex etiska, sociala, kulturella, ekologiska aspekter belysta.&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kameran har många användningsområden i dagens samhälle. Kameran kan användas till många olika saker, många använder kameran för att minnas saker tex en gammalfarmor, för att kunna visa sina  barn-barn hur hon såg ut och hur miljön då var.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Övervakningskameran&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Med hjälp utav övervakningskameror kan man se inbrottstjuvar. Man har oftast övervakningskameror i affärer för att kunna se vem som tar något från affären och därefter kunna gripa snattaren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Röntgen&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Med hjälp utav röntgen kan man se om tex ett ben är brutet i kroppen. Man kan göra det genom att röntgenstrålarna går igenom huden och kan visa upp bilder på en skärm där man kan se om man tex ska operera eller om man ska gipsa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Semesterbilder&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
De flesta som åker utomlands eller på semester tar med sig en kamera för att ta många fina semesterbilder. De vill kunna minnas just den resan flera år senare, och kunna blicka tillbaka till den varma semestern. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Filma saker, bevara situationer och minnen&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Precis som vissa tar massa bilder på semestern så filmar lika många hur fint det är på en viss plats för att kunna titta på filmen ett tag senare och kunna titta tillbaka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Papparazzi&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Det är inte bara positiva saker med kameran och dess konsekvenser. Det finns många som missbrukar kamerans egenskaper. Det är många kändisar som blir utsatta för denna missbrukan. De blir fotograferade utan att de vet om det, och dessa bilder blir ofta publicerade i media. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Nyheter&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Även nyheter innehåller bilder. I tidningar, media och på nätet så har oftast alla nyheter och artiklar en bild som är riktad till bilden. Genom att ha en bild som är riktad till bilden kan tex en som läser en tidning få en egen bild och uppskattning utav händelsen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Selfies&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Många använder även kameran som ett hjälpmedel för att kunna dela sitt liv med andra via sociala medier. Många vill kunna se vad som händer i sina vänners liv även om de inte är med varande just då. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Webbkamera&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
En webbkamera är en digital kamera som brukar användas i företag och till kommunikation. Webbkameran sänder kontinuerligt och med jämna mellanrum bilder till en skärm så man kan följa vad som händer. Man kan tex granska och övervaka vad som händer i ett rum där du har en webbkamera.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Madelene hl</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Konsekvenserna&amp;diff=35969</id>
		<title>Konsekvenserna</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Konsekvenserna&amp;diff=35969"/>
		<updated>2016-05-11T08:35:48Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Madelene hl: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;Kameran&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Beskriv konsekvenserna för hela samhället, hur kameran påverkat, med tex etiska, sociala, kulturella, ekologiska aspekter belysta.&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kameran har många användningsområden i dagens samhälle. Kameran kan användas till många olika saker, många använder kameran för att minnas saker tex en gammalfarmor, för att kunna visa sina  barn-barn hur hon såg ut och hur miljön då var.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Övervakningskameran&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Med hjälp utav övervakningskameror kan man se inbrottstjuvar. Man har oftast övervakningskameror i affärer för att kunna se vem som tar något från affären och därefter kunna gripa snattaren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Röntgen&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Med hjälp utav röntgen kan man se om tex ett ben är brutet i kroppen. Man kan göra det genom att röntgenstrålarna går igenom huden och kan visa upp bilder på en skärm där man kan se om man tex ska operera eller om man ska gipsa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Semesterbilder&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
De flesta som åker utomlands eller på semester tar med sig en kamera för att ta många fina semesterbilder. De vill kunna minnas just den resan flera år senare, och kunna blicka tillbaka till den varma semestern. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Filma saker, bevara situationer och minnen&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Precis som vissa tar massa bilder på semestern så filmar lika många hur fint det är på en viss plats för att kunna titta på filmen ett tag senare och kunna titta tillbaka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Papparazzi&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Det är inte bara positiva saker med kameran och dess konsekvenser. Det finns många som missbrukar kamerans egenskaper. Det är många kändisar som blir utsatta för denna missbrukan. De blir fotograferade utan att de vet om det, och dessa bilder blir ofta publicerade i media. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Nyheter&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Även nyheter innehåller bilder. I tidningar, media och på nätet så har oftast alla nyheter och artiklar en bild som är riktad till bilden. Genom att ha en bild som är riktad till bilden kan tex en som läser en tidning få en egen bild och uppskattning utav händelsen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Selfies&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Många använder även kameran som ett hjälpmedel för att kunna dela sitt liv med andra via sociala medier. Många vill kunna se vad som händer i sina vänners liv även om de inte är med varande just då. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Webbkamera&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
En webbkamera är en digital kamera som brukar användas i företag och till kommunikation. Webbkameran sänder kontinuerligt och med jämna mellanrum bilder till en skärm så man kan följa vad som händer. Man kan tex granska och övervaka vad som händer i ett rum där du har en webbkamera.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Madelene hl</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Konsekvenserna&amp;diff=35968</id>
		<title>Konsekvenserna</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Konsekvenserna&amp;diff=35968"/>
		<updated>2016-05-11T08:35:15Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Madelene hl: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Kameran&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Beskriv konsekvenserna för hela samhället, hur kameran påverkat, med tex etiska, sociala, kulturella, ekologiska aspekter belysta.&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kameran har många användningsområden i dagens samhälle. Kameran kan användas till många olika saker, många använder kameran för att minnas saker tex en gammalfarmor, för att kunna visa sina  barn-barn hur hon såg ut och hur miljön då var.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Övervakningskameran&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Med hjälp utav övervakningskameror kan man se inbrottstjuvar. Man har oftast övervakningskameror i affärer för att kunna se vem som tar något från affären och därefter kunna gripa snattaren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Röntgen&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Med hjälp utav röntgen kan man se om tex ett ben är brutet i kroppen. Man kan göra det genom att röntgenstrålarna går igenom huden och kan visa upp bilder på en skärm där man kan se om man tex ska operera eller om man ska gipsa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Semesterbilder&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
De flesta som åker utomlands eller på semester tar med sig en kamera för att ta många fina semesterbilder. De vill kunna minnas just den resan flera år senare, och kunna blicka tillbaka till den varma semestern. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Filma saker, bevara situationer och minnen&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Precis som vissa tar massa bilder på semestern så filmar lika många hur fint det är på en viss plats för att kunna titta på filmen ett tag senare och kunna titta tillbaka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Papparazzi&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Det är inte bara positiva saker med kameran och dess konsekvenser. Det finns många som missbrukar kamerans egenskaper. Det är många kändisar som blir utsatta för denna missbrukan. De blir fotograferade utan att de vet om det, och dessa bilder blir ofta publicerade i media. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Nyheter&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Även nyheter innehåller bilder. I tidningar, media och på nätet så har oftast alla nyheter och artiklar en bild som är riktad till bilden. Genom att ha en bild som är riktad till bilden kan tex en som läser en tidning få en egen bild och uppskattning utav händelsen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Selfies&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Många använder även kameran som ett hjälpmedel för att kunna dela sitt liv med andra via sociala medier. Många vill kunna se vad som händer i sina vänners liv även om de inte är med varande just då. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Webbkamera&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
En webbkamera är en digital kamera som brukar användas i företag och till kommunikation. Webbkameran sänder kontinuerligt och med jämna mellanrum bilder till en skärm så man kan följa vad som händer. Man kan tex granska och övervaka vad som händer i ett rum där du har en webbkamera.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Madelene hl</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Konsekvenserna&amp;diff=35967</id>
		<title>Konsekvenserna</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Konsekvenserna&amp;diff=35967"/>
		<updated>2016-05-11T08:33:54Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Madelene hl: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Kameran&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Beskriv konsekvenserna för hela samhället, hur kameran påverkat, med tex etiska, sociala, kulturella, ekologiska aspekter belysta.&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kameran har många användningsområden i dagens samhälle. Kameran kan användas till många olika saker, många använder kameran för att minnas saker tex en gammalfarmor, för att kunna visa sina  barn-barn hur hon såg ut och hur miljön då var.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Övervakningskameran&lt;br /&gt;
Med hjälp utav övervakningskameror kan man se inbrottstjuvar. Man har oftast övervakningskameror i affärer för att kunna se vem som tar något från affären och därefter kunna gripa snattaren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Röntgen&lt;br /&gt;
Med hjälp utav röntgen kan man se om tex ett ben är brutet i kroppen. Man kan göra det genom att röntgenstrålarna går igenom huden och kan visa upp bilder på en skärm där man kan se om man tex ska operera eller om man ska gipsa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Semesterbilder&lt;br /&gt;
De flesta som åker utomlands eller på semester tar med sig en kamera för att ta många fina semesterbilder. De vill kunna minnas just den resan flera år senare, och kunna blicka tillbaka till den varma semestern. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Filma saker, bevara situationer och minnen&lt;br /&gt;
Precis som vissa tar massa bilder på semestern så filmar lika många hur fint det är på en viss plats för att kunna titta på filmen ett tag senare och kunna titta tillbaka. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Papparazzi&lt;br /&gt;
Det är inte bara positiva saker med kameran och dess konsekvenser. Det finns många som missbrukar kamerans egenskaper. Det är många kändisar som blir utsatta för denna missbrukan. De blir fotograferade utan att de vet om det, och dessa bilder blir ofta publicerade i media. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nyheter&lt;br /&gt;
Även nyheter innehåller bilder. I tidningar, media och på nätet så har oftast alla nyheter och artiklar en bild som är riktad till bilden. Genom att ha en bild som är riktad till bilden kan tex en som läser en tidning få en egen bild och uppskattning utav händelsen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Selfies&lt;br /&gt;
Många använder även kameran som ett hjälpmedel för att kunna dela sitt liv med andra via sociala medier. Många vill kunna se vad som händer i sina vänners liv även om de inte är med varande just då. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Webbkamera&lt;br /&gt;
En webbkamera är en digital kamera som brukar användas i företag och till kommunikation. Webbkameran sänder kontinuerligt och med jämna mellanrum bilder till en skärm så man kan följa vad som händer. Man kan tex granska och övervaka vad som händer i ett rum där du har en webbkamera.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Madelene hl</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Konsekvenserna&amp;diff=35966</id>
		<title>Konsekvenserna</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Konsekvenserna&amp;diff=35966"/>
		<updated>2016-05-11T08:31:33Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Madelene hl: Skapade sidan med &amp;#039;Kameran  Beskriv konsekvenserna för hela samhället, hur kameran påverkat, med tex etiska, sociala, kulturella, ekologiska aspekter belysta.  övervakningskameror röntgen...&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Kameran&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Beskriv konsekvenserna för hela samhället, hur kameran påverkat, med tex etiska, sociala, kulturella, ekologiska aspekter belysta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
övervakningskameror&lt;br /&gt;
röntgen &lt;br /&gt;
semesterbilder&lt;br /&gt;
filma&lt;br /&gt;
paparazzi&lt;br /&gt;
nyheter&lt;br /&gt;
selfies&lt;br /&gt;
webbkamera&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kameran har många användningsområden i dagens samhälle. Kameran kan användas till många olika saker, många använder kameran för att minnas saker tex en gammalfarmor, för att kunna visa sina  barn-barn hur hon såg ut och hur miljön då var.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Övervakningskameran&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Med hjälp utav övervakningskameror kan man se inbrottstjuvar.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Madelene hl</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kameran&amp;diff=35676</id>
		<title>Kameran</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kameran&amp;diff=35676"/>
		<updated>2016-04-22T11:57:56Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Madelene hl: Skapade sidan med &amp;#039;Crippa, Nabbir, Madelene&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Crippa, Nabbir, Madelene&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Madelene hl</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tekniska_System_med_Innovationer&amp;diff=35673</id>
		<title>Tekniska System med Innovationer</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tekniska_System_med_Innovationer&amp;diff=35673"/>
		<updated>2016-04-22T11:53:26Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Madelene hl: /* Exempel på tekniska system */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
=== Intro ===&lt;br /&gt;
[[Fil:Edison.jpg|thumb|Edison]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nu kör vi igång ett större projekt om innovationer. Det är ett samarbete mellan kurserna entreprenörskap och Teknik/Datorteknik/Biologi.&lt;br /&gt;
{{print|[[Media:ÄmnesÖverskridande_Projekt_med_ex.pdf|Projektbeskrivning]]&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tänk på att det är en gammal projektbeskrivning där det kan ske förändringar bland annat i antal lektioner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Projektbeskrivning i korthet ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ni väljer ett tekniskt system för er grupp.&lt;br /&gt;
Varje gruppmedlem skriver om ett delområde, en aspekt av systemtet. Dessa är de fyra aspekterna:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1 Viket/vilka &#039;&#039;&#039;behov&#039;&#039;&#039; har TS med Innovationer tillfredsställt?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2. &#039;&#039;&#039;Teknisk beskrivning&#039;&#039;&#039; av TS och dess Innovationer&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3. Vika &#039;&#039;&#039;företag&#039;&#039;&#039; har uppstått pga TS och dess Innovationer, beskriv affärsidé &amp;amp; resultat?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
4. Beskriv &#039;&#039;&#039;konsekvenserna&#039;&#039;&#039; för hela &#039;&#039;&#039;samhället&#039;&#039;&#039;, hur TS påverkat, med tex etiska, sociala, kulturella, ekologiska aspekter belysta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Grupper&#039;&#039;&#039; : [[Grupper TS TE14A]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Deadline era texter&#039;&#039;&#039;: Tisdag v 11.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Val av projekt: ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fyra elever per grupp. Lista 1,2,3,4 osv på klasslistan och lägg upp på en diskussionssida.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Här finns en mall där man kan välja projekt genom att skriva in gruppens medlemmar under &amp;quot;er&amp;quot; rubrik: &#039;&#039;&#039;[[Anmäl ditt TS-projekt här]]&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Exempel på tekniska system ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lägg listan som rubbar på redovisningssidan. välj ett område.  Varje grupp oavsett klass ska välja ett eget område.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om ni har ytterligare tekniska system kan ni föreslå det så kanske vi godkänner det.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nu publicerar eleverna på länkar nedan och i framtiden får vi komma på nya TS för kommande elever.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{|&lt;br /&gt;
|&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Infrastruktur&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* [[vägar]]&lt;br /&gt;
* [[järnväg]] 15B&lt;br /&gt;
* [[sjöfart]] 15B&lt;br /&gt;
* [[flyg]]&lt;br /&gt;
* telekom&lt;br /&gt;
* [[teve]] 15B&lt;br /&gt;
* post&lt;br /&gt;
* paketleveranser&lt;br /&gt;
* [[bilen]]&lt;br /&gt;
* energiförsörjning&lt;br /&gt;
** el&lt;br /&gt;
** värme&lt;br /&gt;
* [[tunnelbanan]]&lt;br /&gt;
* vatten och avlopp&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Navigation&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* sextanten&lt;br /&gt;
* kompassen&lt;br /&gt;
* [[GPS]] 15B&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;livsmedelsteknik&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Pastörisering&lt;br /&gt;
* Konservburken&lt;br /&gt;
* livsmedelsproduktion&lt;br /&gt;
** mejeriprodukter&lt;br /&gt;
** bröd&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Kunskap&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* blyerstspennan&lt;br /&gt;
* skriftspråket&lt;br /&gt;
* tidmätning&lt;br /&gt;
||&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Kemiteknik&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* konstgödning&lt;br /&gt;
* [[nanoteknik]]&lt;br /&gt;
* kemiska bekämpningsmedel&lt;br /&gt;
* pappersteknik&lt;br /&gt;
* plaster&lt;br /&gt;
* [[glas TS]]&lt;br /&gt;
* keramer&lt;br /&gt;
* Tetra Pak&lt;br /&gt;
* [[Förbräningsmotorn]] 15B&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;IT&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* informationssystem&lt;br /&gt;
* visualisering&lt;br /&gt;
* ritteknik&lt;br /&gt;
* [[internet]]&lt;br /&gt;
* [[film TS|Film]] 15B&lt;br /&gt;
* [[musik som TS |musik]] 15B&lt;br /&gt;
* kameran Christoffer, Nabbir, Madelene&lt;br /&gt;
* CD/DVD/BlueRay&lt;br /&gt;
* [[mobiltelefonen]]&lt;br /&gt;
||&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Kemi, biologi, medicin&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* läkemedel&lt;br /&gt;
* antibiotika&lt;br /&gt;
* insulin&lt;br /&gt;
* genteknik, GMO&lt;br /&gt;
* PCR&lt;br /&gt;
* algodling&lt;br /&gt;
* cellulosa&lt;br /&gt;
* fotospektroskopi&lt;br /&gt;
* fosterdiagnostik&lt;br /&gt;
* fermentation&lt;br /&gt;
* odlingssystem&lt;br /&gt;
* reservdelsmänniskan&lt;br /&gt;
* vävnadsodling&lt;br /&gt;
* pacemakern&lt;br /&gt;
* titanimplantat&lt;br /&gt;
* hörapparaten&lt;br /&gt;
* in vitro fertilisering&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Leveranser ===&lt;br /&gt;
[[File:Edison&#039;s lamp.jpg|thumb|Edisons lampa]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Allt ni gör ska publiceras på Wikiskola. Gör helt enkelt en länk av ert TS i listan ovan. På den sidan skriver ni vilka som ingår i gruppen. Skriv en kort sammanfattning av er TS så det framgår hur ni har avgränsat er. Skapa en undersida för varje gruppmedlems delområde.&lt;br /&gt;
* Allt ni publicerar kommer under en &#039;&#039;&#039;Creative Commons&#039;&#039;&#039; licens. Alltså får ni inte använda copyrightat material, varken text eller bilder. &lt;br /&gt;
* En &#039;&#039;&#039;projektplan&#039;&#039;&#039; ska göras.&lt;br /&gt;
* Ni redovisar era egna delar för varandra i gruppen och skriftligt (via mail) till lärare efter halva tiden. Milstolpe är att var och en klarar sina svar och instuderingsfrågor. intern inlämning: länkar, filmer, texter, ppt, osv till lärare och gruppmedlemmar.&lt;br /&gt;
* De olika bitarna knådas ihop till en enhet och redovisas som KeyNote/PowerPoint presentation på lektion och redovisningssidan på Wikiskola.se. &lt;br /&gt;
** det ska vara en presentation per grupp med &#039;&#039;&#039;manustext&#039;&#039;&#039; och &#039;&#039;&#039;berättarröst&#039;&#039;&#039;. Berättarrösten pratar man in genom att klicka Arkiv och spela in bildspel, sen är det bara att prata till varje bild.&lt;br /&gt;
** KeyNote ska &#039;&#039;&#039;redovisas&#039;&#039;&#039; på er TS-sida på Wikiskola.se: (för exempel - se nedan)&lt;br /&gt;
* Ni ska alltså ta fram &#039;&#039;&#039;2 inläsningsfrågor&#039;&#039;&#039; var på er del av projektet efter halva tiden. Dessa samlas ihop och ca hälften kommer finnas med på provet. Frågorna ska vara på det viktigaste i din del. Du ska även ge förslag på svar på dina frågor. Er presentation ska naturligtvis ge &#039;&#039;&#039;svar&#039;&#039;&#039; på frågorna så vi kan diskutera detta efter presentationen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Instuderingsfrågor till provet ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Här finns &#039;&#039;&#039;[[TS-frågorna för TE12A | Exemepl på instuderingsfrågor (TE12A)]]&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De kan vara värda att bygga vidare på. Det förutsätter att eleverna hittar information i deras publicerade material. Vissa frågor bör strykas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Lektionsplanering ===&lt;br /&gt;
[[File:Photograph of Electrical Wires of the Boulder Dam Power Units, 1941 - NARA - 519838.tif|thumb|Photograph of Electrical Wires of the Boulder Dam Power Units, 1941 - NARA - 519838]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Till varje lektion:&lt;br /&gt;
* starters med film, genomgång el dyl.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 1|Lektion 1]] start. medlemmarna i gruppen väljer roll och gruppen väljer innovationssystem.&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 2|Lektion 2]] Genomg: behov (Maslow mm ). Elevarbete: Egenstudier&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 3|Lektion 3]] Genomg:  teknisk beskrivning. Elevarbete:  Egenstudier&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 4|Lektion 4]] Genomg: företagen som uppstått.  Elevarbete: Analys och sammanställning. &lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 5|Lektion 5]] Genomg: samhällskonsekvenser.  Elevarbete: Analys och sammanställning. Deadline för inlämning råmanus&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 6|Lektion 6]]  Elevarbete: Samordna: presentera för varandra&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 7|Lektion 7]]  Elevarbete: Samordna: bygga ihop, lägga upp på WS&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 8-9|Lektion 8-9]]  Elevarbete: Redovisa&lt;br /&gt;
# prov&lt;br /&gt;
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 11-14|Lektion 11-14]]  Eefterarbete, reflektion utvärdering&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hur ser ett bra manus ut? ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Här finns &#039;&#039;&#039;[[exempel på TS-manus]]&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Redovisning ===&lt;br /&gt;
[[File:Manhattan Skyline from Brooklyn Bridge.JPG|thumb|Manhattan Skyline from Brooklyn Bridge]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Grupperna  lägger sina redovisade bildspel på denna sida, klicka på gula länken och du finner en en enkel förklaring hur man gör: &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{resultat | &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: [[Arkiv Tekniska System | T S - Se tidigare arbeten)]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: [[Innovation och samhällsnytta | Fler arbeten i TS]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ni ska gå fram och presentera gruppvis i 10-15 min plus 5 min för att ge respons på wikiskola enl ett schema. Detta är en variant av formativ bedömning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Prov:&#039;&#039;&#039; vid provet ovan användes ett urval av de frågor eleverna tagit fram till sin del i presentationen.&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bedömning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi lervererar en gemnsam bedömning från Teknik och Entreprenörskap och den får tillgodoräknas i båda ämnena. bedömningen grundar sig på den individuella inlämningen, provet samt gruppens redovisning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Utvärdering ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{print|[[Media:Kort_Utvärdering_av_Projekt_Tekniska_System_Utvärdering.pdf|Blankett för utvärdering av projektet]]}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Länkar och Litteratur ===&lt;br /&gt;
[[File:Early General Electric logo 1899.png|thumb|Early General Electric logo 1899]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* 10 teser om entreprenörskap. Vi har tio böcker och den finns [http://www.subjectaid.fi/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=413a2f71-8544-4bb4-afd1-051b40817d19&amp;amp;FileName=Ladda+ner+powerpoint+till+10+teser här] om man vill se den på nätet.&lt;br /&gt;
* teknikboken har ett avsnitt om tekniska system&lt;br /&gt;
* [http://foretagsamheten.se/Entreprenorer/ Svenskt Näringslivs sajt Företagsamheten] listar entreprenörer och uppfinnare i olika kategorier. &lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Information till blivande företagare:&#039;&#039;&#039; Ta en titt på [http://www.nyforetagarcentrum.com/ Nyföretagarcentrum] (som länkas i boken med jobs-society.se&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Richard Branson om vad är/gör en Entreprenör:&#039;&#039;&#039; http://www.linkedin.com/today/post/article/20121030140136-204068115-what-is-your-definition-of-entrepreneur?trk=NUS_UNIU_PEOPLE_FOLLOW-megaphone-fllw&lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Madelene hl</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34776</id>
		<title>Innehållsförteckning Photoshopmanual</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34776"/>
		<updated>2016-02-17T12:26:01Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Madelene hl: /* Chapter 8: Image adjustments */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Gör en HowTo-film ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Välj något av nedanstående områden. Listan du ser är från innehållsförteckningen i pdf-en.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du skriver helt enkelt &#039;&#039;&#039;ditt namn efter den rubrik du väljer&#039;&#039;&#039; att göra film på.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sedan är det bara att gå in i manualen och läsa på samt göra din film.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Innehållsförteckning Photoshop ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 5: Image and color basics ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Resize images  [Edvin Felvin] . 209&lt;br /&gt;
* Image essentials [Daniel Gohari]. 211&lt;br /&gt;
* Image size and resolution.......... . . 214&lt;br /&gt;
* Acquire images from cameras and scanners........ . . 220&lt;br /&gt;
* Create, open, and import images.......... 222&lt;br /&gt;
* Viewing images........... . . 226&lt;br /&gt;
* Color modes............ . . 231&lt;br /&gt;
* Match, replace, and mix colors........... 234&lt;br /&gt;
* Distort filters are unavailable........... . . 239&lt;br /&gt;
* Invalid JPEG Marker error | Opening images........ . . 239&lt;br /&gt;
* Image information............ . . 241&lt;br /&gt;
* High dynamic range images........... . . 245&lt;br /&gt;
* Customize indexed color tables.......... . . 252&lt;br /&gt;
* Customize color pickers and swatches.......... . 254&lt;br /&gt;
* Convert between color modes........... 256&lt;br /&gt;
* About color............. 261&lt;br /&gt;
* Color and monochrome adjustments using channels....... . . 263&lt;br /&gt;
* Erase parts of an image........... . 266&lt;br /&gt;
* Choose colors............ . 269&lt;br /&gt;
* Viewing multiple images [Herman Dagervik] 275&lt;br /&gt;
* Blending modes........... . . 277&lt;br /&gt;
* Choose colors in the Color and Swatches panels......... . 281&lt;br /&gt;
* Add a conditional mode change to an action........ . 283&lt;br /&gt;
* Add swatches from HTML CSS and SVG.......... 283&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 6: Layers ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Layer basics [christopher pettersson] 284&lt;br /&gt;
* Nondestructive editing........... . 288&lt;br /&gt;
* Create and manage layers and groups.......... . 289&lt;br /&gt;
* Select, group, and link layers........... . . 291&lt;br /&gt;
* Mask layers............. . 293&lt;br /&gt;
* Layer opacity and blending.......... 298&lt;br /&gt;
* Move, stack, and lock layers.......... 301&lt;br /&gt;
* Layer comps............ . . 302&lt;br /&gt;
* Work with Smart Objects.......... . . 305&lt;br /&gt;
* Apply Smart Filters............ . . 311&lt;br /&gt;
* Align and distribute layers.......... . 314&lt;br /&gt;
* Combine multiple images into a group portrait......... . . 317&lt;br /&gt;
* Manage layers and groups.......... . 317&lt;br /&gt;
* Generate image assets from layers......... . . 320&lt;br /&gt;
* Layer effects and styles........... . 326&lt;br /&gt;
* Extract assets............ . . 335&lt;br /&gt;
* Mask layers with vector masks........... 337&lt;br /&gt;
* Combine images with Auto-Blend Layers......... . . 338&lt;br /&gt;
* Reveal layers with clipping masks.......... 339&lt;br /&gt;
* Load selections from a layer or layer mask&#039;s boundaries....... 341&lt;br /&gt;
* Knockout to reveal content from other layers........ . 341&lt;br /&gt;
* Edit layer masks........... . . 343&lt;br /&gt;
* Layers 101............. . 343&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 7: Selecting ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Make quick selections........... . . 344&lt;br /&gt;
* Make selections........... . . 346 [Armin Rezaeian]&lt;br /&gt;
* Select with the marquee tools........... 347 Noah Lissner&lt;br /&gt;
* Select with the lasso tools [Viktor Melin] 348&lt;br /&gt;
* Select a color range in an image.......... . 351&lt;br /&gt;
* Adjust pixel selections........... . . 353&lt;br /&gt;
* Extract an object from its background.......... . . 359&lt;br /&gt;
* Select the image areas in focus.......... . . 361&lt;br /&gt;
* Save selections and alpha channel masks......... . 365&lt;br /&gt;
* Move, copy, and delete selected pixels.......... . 368&lt;br /&gt;
* Duplicate, split, and merge channels......... 373&lt;br /&gt;
* Create a temporary quick mask.......... . . 375&lt;br /&gt;
* Convert between paths and selection borders......... . . 377&lt;br /&gt;
* Channel calculations............ 378&lt;br /&gt;
* Channel basics............ 380&lt;br /&gt;
* Refine a selection........... . 383&lt;br /&gt;
* Selecting areas of a photo.......... . 383&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===  Chapter 8: Image adjustments ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Perspective Warp........... . 384&lt;br /&gt;
* Reduce camera shake blurring........... 392&lt;br /&gt;
* Healing brush examples Jonas Sjölund ........... 398&lt;br /&gt;
* Export color lookup tables.......... . 426&lt;br /&gt;
* Adjust image sharpness and blur.......... 427&lt;br /&gt;
* Understand color adjustments........... 433&lt;br /&gt;
* Convert a color image to black and white......... . 439 Madelene Holst Lindén&lt;br /&gt;
* View histograms and pixel values.......... 440&lt;br /&gt;
* Target images for press........... . 446&lt;br /&gt;
* Make quick tonal adjustments........... 448&lt;br /&gt;
* Apply a Brightness/Contrast adjustment......... . . 452&lt;br /&gt;
* Adjust color and tone with Levels and Curves eyedroppers....... . . 453&lt;br /&gt;
* Adjust HDR exposure and toning.......... 454&lt;br /&gt;
* Levels adjustment........... 455&lt;br /&gt;
* Adjust image color and tone........... . . 458&lt;br /&gt;
* Adjustment and fill layers.......... . . 459&lt;br /&gt;
* Apply special color effects to images......... 463&lt;br /&gt;
* Apply the Color Balance adjustment......... 465 Fredrika Theberg &lt;br /&gt;
* Curves adjustment............ . . 466&lt;br /&gt;
* Adjust hue and saturation.......... . 470&lt;br /&gt;
* Adjust shadow and highlight detail......... . 473&lt;br /&gt;
* Auto color corrections........... . . 475&lt;br /&gt;
* Using adjustment layers........... 475&lt;br /&gt;
* Dodge or burn image areas.......... 476&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Slut&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Madelene hl</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Elektropl%C3%A4tering&amp;diff=34539</id>
		<title>Elektroplätering</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Elektropl%C3%A4tering&amp;diff=34539"/>
		<updated>2016-02-08T09:35:05Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Madelene hl: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
Elektroplätering&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det innebär att man på elektrisk väg belägger en yta med ett sikt av metall. Förkortning och förveckling är elektroplätering med krom respektive nickel. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Elektroplätering går till så att det föremål som ska beläggas sänks ner i ett bad som innehåller det ämne som ska bilda pläteringen. Detta ämne förekommer i badet i form av joner när en elektrisk ström leds genom, badet kan man få pläderingen att fastna på föremålets yta i form av ren metall. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krom och nickel gör att föremål rostar mindre och at det blir slitstarkare. Dessa och andra metaller, så som guld och silver, används också för att förändra utseendet på till exempel bilar och andra bruksföremål.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Önskvärda ytegenskaper fås genom val av beläggning: guld, silver, krom och nickel används av dekorationsskäl; krom, nickel, zink, tenn och kadmium ger ökad korrosionsbeständighet; nickel och krom förbättrar nötningsbeständigheten; guld minskar kontaktresistansen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Elektrolytbaden består av sura, alkaliska eller komplexinnehållande lösningar. Till de senare räknas komplex av cyanid-, stannat- och kromatjoner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| rNxFBfk4SWI |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:GalvanostegiePrinzipskizzeTy.svg|GalvanostegiePrinzipskizzeTy]]&lt;br /&gt;
Av Madelene och Fredrika&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Madelene hl</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Elektropl%C3%A4tering&amp;diff=34537</id>
		<title>Elektroplätering</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Elektropl%C3%A4tering&amp;diff=34537"/>
		<updated>2016-02-08T09:34:29Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Madelene hl: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
Elektroplätering&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det innebär att man på elektrisk väg belägger en yta med ett sikt av metall. Förkortning och förveckling är elektroplätering med krom respektive nickel. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Elektroplätering går till så att det föremål som ska beläggas sänks ner i ett bad som innehåller det ämne som ska bilda pläteringen. Detta ämne förekommer i badet i form av joner när en elektrisk ström leds genom, badet kan man få pläderingen att fastna på föremålets yta i form av ren metall. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krom och nickel gör att föremål rostar mindre och at det blir slitstarkare. Dessa och andra metaller, så som guld och silver, används också för att förändra utseendet på till exempel bilar och andra bruksföremål.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Önskvärda ytegenskaper fås genom val av beläggning: guld, silver, krom och nickel används av dekorationsskäl; krom, nickel, zink, tenn och kadmium ger ökad korrosionsbeständighet; nickel och krom förbättrar nötningsbeständigheten; guld minskar kontaktresistansen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Elektrolytbaden består av sura, alkaliska eller komplexinnehållande lösningar. Till de senare räknas komplex av cyanid-, stannat- och kromatjoner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| rNxFBfk4SWI |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| [[File:GalvanostegiePrinzipskizzeTy.svg|thumb|GalvanostegiePrinzipskizzeTy]] |300|right }}&lt;br /&gt;
Av Madelene och Fredrika&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Madelene hl</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Elektropl%C3%A4tering&amp;diff=34535</id>
		<title>Elektroplätering</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Elektropl%C3%A4tering&amp;diff=34535"/>
		<updated>2016-02-08T09:22:57Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Madelene hl: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
Elektroplätering&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det innebär att man på elektrisk väg belägger en yta med ett sikt av metall. Förkortning och förveckling är elektroplätering med krom respektive nickel. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Elektroplätering går till så att det föremål som ska beläggas sänks ner i ett bad som innehåller det ämne som ska bilda pläteringen. Detta ämne förekommer i badet i form av joner när en elektrisk ström leds genom, badet kan man få pläderingen att fastna på föremålets yta i form av ren metall. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krom och nickel gör att föremål rostar mindre och at det blir slitstarkare. Dessa och andra metaller, så som guld och silver, används också för att förändra utseendet på till exempel bilar och andra bruksföremål.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Önskvärda ytegenskaper fås genom val av beläggning: guld, silver, krom och nickel används av dekorationsskäl; krom, nickel, zink, tenn och kadmium ger ökad korrosionsbeständighet; nickel och krom förbättrar nötningsbeständigheten; guld minskar kontaktresistansen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Elektrolytbaden består av sura, alkaliska eller komplexinnehållande lösningar. Till de senare räknas komplex av cyanid-, stannat- och kromatjoner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| rNxFBfk4SWI |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Madelene och Fredrika&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Madelene hl</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Elektropl%C3%A4tering&amp;diff=34533</id>
		<title>Elektroplätering</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Elektropl%C3%A4tering&amp;diff=34533"/>
		<updated>2016-02-08T09:21:18Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Madelene hl: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
Elektroplätering&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det innebär att man på elektrisk väg belägger en yta med ett sikt av metall. Förkortning och förveckling är elektroplätering med krom respektive nickel. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Elektroplätering går till så att det föremål som ska beläggas sänks ner i ett bad som innehåller det ämne som ska bilda pläteringen. Detta ämne förekommer i badet i form av joner när en elektrisk ström leds genom, badet kan man få pläderingen att fastna på föremålets yta i form av ren metall. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krom och nickel gör att föremål rostar mindre och at det blir slitstarkare. Dessa och andra metaller, så som guld och silver, används också för att förändra utseendet på till exempel bilar och andra bruksföremål.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Önskvärda ytegenskaper fås genom val av beläggning: guld, silver, krom och nickel används av dekorationsskäl; krom, nickel, zink, tenn och kadmium ger ökad korrosionsbeständighet; nickel och krom förbättrar nötningsbeständigheten; guld minskar kontaktresistansen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Elektrolytbaden består av sura, alkaliska eller komplexinnehållande lösningar. Till de senare räknas komplex av cyanid-, stannat- och kromatjoner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://www.youtube.com/watch?v={{#ev:youtube| xyz |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Madelene och Fredrika&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Madelene hl</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Bearbetning&amp;diff=34532</id>
		<title>Bearbetning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Bearbetning&amp;diff=34532"/>
		<updated>2016-02-08T09:20:50Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Madelene hl: /* Elektroplätering */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
=== [[Förkromning]] ===&lt;br /&gt;
Av: William &amp;amp; Noah &amp;amp; Christopher&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förgyllning]] ===&lt;br /&gt;
Av Viktor &amp;amp; Jesper&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förnickling]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Herman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Elektroplätering]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Prägling]] === &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Saint Jorge And Rice&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Valsning]] ===&lt;br /&gt;
Micke och Linnea&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[CNC-maskiner]] ===&lt;br /&gt;
Emre och Mikael&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Täljning]]===&lt;br /&gt;
Noah och Ludvig&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Dimer_o_Dilan_Hyvling|Hyvling]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Dimer oc Dilan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Sågning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Felix och Marcus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Slipning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Max och Felix&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Tryckning]]===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Renars och Savvas&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Borrning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Noor &amp;amp; Josef&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Svarvning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Arbete av Alexander och Soheil&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Fräsning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Spiri &amp;amp; Mario&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Vattenskärning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Philip S och Daniel A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Gnistbearbetning]] ===&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Jonas och Fredrik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Laserbearbetning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ludvig, Kristofer och Daniel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[3D Printning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Nils, Rasmus och Eric.&lt;br /&gt;
Ny version: Dennis och Tor (se historik)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[3D-penna]] ===&lt;br /&gt;
(av Amanda och någon annan som jag har glömt OOPsies men de gjorde ett bra jobb kolla bara på historiken eller något)&lt;br /&gt;
&amp;lt;FONT SIZE=&amp;quot;+1&amp;quot;&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#f7c1f4&amp;quot;&amp;gt;f&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#f4c2f0&amp;quot;&amp;gt;ö&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#f0c4eb&amp;quot;&amp;gt;r&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ecc5e6&amp;quot;&amp;gt;b&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e8c7e1&amp;quot;&amp;gt;ä&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e5c8db&amp;quot;&amp;gt;t&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e1cad6&amp;quot;&amp;gt;t&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ddcbd1&amp;quot;&amp;gt;r&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d9cdcc&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d5cdc7&amp;quot;&amp;gt;d&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d7cec7&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d8cfc7&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#dad0c7&amp;quot;&amp;gt;v&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#dbd1c6&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ddd2c6&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ded3c5&amp;quot;&amp;gt;d&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e0d4c5&amp;quot;&amp;gt;r&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e1d5c4&amp;quot;&amp;gt;i&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e3d6c4&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e3d6c3&amp;quot;&amp;gt;n&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;/FONT&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Klippning och stansning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Niklas och Daniel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[smidning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Robin &amp;amp; Tilla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[bockning]] ===&lt;br /&gt;
Sam och Arvid&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Formblåsning]] ===&lt;br /&gt;
Av: Ali&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Formsprutning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Christoffer och Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Vakuumformning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Lucas och Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Lackning]] === &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
av Johanna &amp;amp; Albin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Gjutning]] ===&lt;br /&gt;
Av: Marcus, Adam och Simon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Photo Chemical Machining]] ===&lt;br /&gt;
Casper &amp;amp; John&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förzinkning]] ===&lt;br /&gt;
Saman &amp;amp; Mikael&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Madelene hl</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Bearbetning&amp;diff=34487</id>
		<title>Bearbetning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Bearbetning&amp;diff=34487"/>
		<updated>2016-02-05T14:20:47Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Madelene hl: /* Elektroplätering */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
=== [[Förkromning]] ===&lt;br /&gt;
Av: William &amp;amp; Noah &amp;amp; Christopher&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förgyllning]] ===&lt;br /&gt;
Av Viktor &amp;amp; Jesper&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förnickling]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Herman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Elektroplätering]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Elektroplätering&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det innebär att man på elektrisk väg belägger en yta med ett sikt av metall. Förkortning och förveckling är elektroplätering med krom respektive nickel. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Elektroplätering går till så att det föremål som ska beläggas sänks ner i ett bad som innehåller det ämne som ska bilda pläteringen. Detta ämne förekommer i badet i form av joner när en elektrisk ström leds genom, badet kan man få pläderingen att fastna på föremålets yta i form av ren metall. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krom och nickel gör att föremål rostar mindre och at det blir slitstarkare. Dessa och andra metaller, så som guld och silver, används också för att förändra utseendet på till exempel bilar och andra bruksföremål.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Önskvärda ytegenskaper fås genom val av beläggning: guld, silver, krom och nickel används av dekorationsskäl; krom, nickel, zink, tenn och kadmium ger ökad korrosionsbeständighet; nickel och krom förbättrar nötningsbeständigheten; guld minskar kontaktresistansen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Elektrolytbaden består av sura, alkaliska eller komplexinnehållande lösningar. Till de senare räknas komplex av cyanid-, stannat- och kromatjoner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://www.youtube.com/watch?v={{#ev:youtube| xyz |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Madelene och Fredrika&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Prägling]] === &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Saint Jorge And Rice&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Valsning]] ===&lt;br /&gt;
Micke och Linnea&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[CNC-maskiner]] ===&lt;br /&gt;
Emre och Mikael&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Täljning]]===&lt;br /&gt;
Noah och Ludvig&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Dimer_o_Dilan_Hyvling|Hyvling]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Dimer oc Dilan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Sågning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Felix och Marcus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Slipning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Max och Felix&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Tryckning]]===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Renars och Savvas&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Borrning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Noor &amp;amp; Josef&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Svarvning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Arbete av Alexander och Soheil&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Fräsning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Spiri &amp;amp; Mario&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Vattenskärning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Philip S och Daniel A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Gnistbearbetning]] ===&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Jonas och Fredrik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Laserbearbetning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ludvig, Kristofer och Daniel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[3D Printning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Nils, Rasmus och Eric.&lt;br /&gt;
Ny version: Dennis och Tor (se historik)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[3D-penna]] ===&lt;br /&gt;
(av Amanda och någon annan som jag har glömt OOPsies men de gjorde ett bra jobb kolla bara på historiken eller något)&lt;br /&gt;
&amp;lt;FONT SIZE=&amp;quot;+1&amp;quot;&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#f7c1f4&amp;quot;&amp;gt;f&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#f4c2f0&amp;quot;&amp;gt;ö&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#f0c4eb&amp;quot;&amp;gt;r&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ecc5e6&amp;quot;&amp;gt;b&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e8c7e1&amp;quot;&amp;gt;ä&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e5c8db&amp;quot;&amp;gt;t&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e1cad6&amp;quot;&amp;gt;t&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ddcbd1&amp;quot;&amp;gt;r&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d9cdcc&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d5cdc7&amp;quot;&amp;gt;d&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d7cec7&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d8cfc7&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#dad0c7&amp;quot;&amp;gt;v&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#dbd1c6&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ddd2c6&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ded3c5&amp;quot;&amp;gt;d&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e0d4c5&amp;quot;&amp;gt;r&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e1d5c4&amp;quot;&amp;gt;i&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e3d6c4&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e3d6c3&amp;quot;&amp;gt;n&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;/FONT&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Klippning och stansning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Niklas och Daniel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[smidning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Robin &amp;amp; Tilla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[bockning]] ===&lt;br /&gt;
Sam och Arvid&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Formblåsning]] ===&lt;br /&gt;
Av: Ali&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Formsprutning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Christoffer och Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Vakuumformning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Lucas och Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Lackning]] === &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
av Johanna &amp;amp; Albin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Gjutning]] ===&lt;br /&gt;
Av: Marcus, Adam och Simon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Photo Chemical Machining]] ===&lt;br /&gt;
Casper &amp;amp; John&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förzinkning]] ===&lt;br /&gt;
Saman &amp;amp; Mikael&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Madelene hl</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Bearbetning&amp;diff=34442</id>
		<title>Bearbetning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Bearbetning&amp;diff=34442"/>
		<updated>2016-02-05T13:43:49Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Madelene hl: /* Elektroplätering */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
=== [[Förkromning]] ===&lt;br /&gt;
Av: William &amp;amp; Noah &amp;amp; Christopher&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förgyllning]] ===&lt;br /&gt;
Av Viktor &amp;amp; Jesper&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förnickling]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Herman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Elektroplätering]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Madelene och Fredrika&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Prägling]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Valsning]] ===&lt;br /&gt;
Micke och Linnea&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[CNC-maskiner]] ===&lt;br /&gt;
Emre och Mikael&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Täljning]]===&lt;br /&gt;
Noah och Ludvig&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Dimer_o_Dilan_Hyvling|Hyvling]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Dimer oc Dilan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Sågning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Felix och Marcus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Slipning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Max och Felix&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Tryckning]]===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Renars och Savvas&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Borrning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Noor &amp;amp; Josef&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Svarvning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Arbete av Alexander och Soheil&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Fräsning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Spiri &amp;amp; Mario&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Vattenskärning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Philip S och Daniel A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Gnistbearbetning]] ===&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Jonas och Fredrik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Laserbearbetning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ludvig, Kristofer och Daniel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[3D Printning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Nils, Rasmus och Eric.&lt;br /&gt;
Ny version: Dennis och Tor (se historik)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[3D-penna]] ===&lt;br /&gt;
(av Amanda och någon annan som jag har glömt OOPsies men de gjorde ett bra jobb kolla bara på historiken eller något)&lt;br /&gt;
&amp;lt;FONT SIZE=&amp;quot;+1&amp;quot;&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#f7c1f4&amp;quot;&amp;gt;f&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#f4c2f0&amp;quot;&amp;gt;ö&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#f0c4eb&amp;quot;&amp;gt;r&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ecc5e6&amp;quot;&amp;gt;b&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e8c7e1&amp;quot;&amp;gt;ä&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e5c8db&amp;quot;&amp;gt;t&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e1cad6&amp;quot;&amp;gt;t&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ddcbd1&amp;quot;&amp;gt;r&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d9cdcc&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d5cdc7&amp;quot;&amp;gt;d&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d7cec7&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d8cfc7&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#dad0c7&amp;quot;&amp;gt;v&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#dbd1c6&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ddd2c6&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ded3c5&amp;quot;&amp;gt;d&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e0d4c5&amp;quot;&amp;gt;r&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e1d5c4&amp;quot;&amp;gt;i&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e3d6c4&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e3d6c3&amp;quot;&amp;gt;n&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;/FONT&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Klippning och stansning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Niklas och Daniel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[smidning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Robin &amp;amp; Tilla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[bockning]] ===&lt;br /&gt;
Sam och Arvid&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Formblåsning]] ===&lt;br /&gt;
Av: Ali&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Formsprutning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Christoffer och Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Vakuumformning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Lucas och Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Lackning]] === &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
av Johanna &amp;amp; Albin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Gjutning]] ===&lt;br /&gt;
Av: Marcus, Adam och Simon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Photo Chemical Machining]] ===&lt;br /&gt;
Casper &amp;amp; John&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förzinkning]] ===&lt;br /&gt;
Saman &amp;amp; Mikael&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Madelene hl</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Elektropl%C3%A4tering&amp;diff=34440</id>
		<title>Elektroplätering</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Elektropl%C3%A4tering&amp;diff=34440"/>
		<updated>2016-02-05T13:43:23Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Madelene hl: Skapade sidan med &amp;#039;Av Madelene och Fredrika&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Av Madelene och Fredrika&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Madelene hl</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Sammanfogning&amp;diff=34437</id>
		<title>Sammanfogning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Sammanfogning&amp;diff=34437"/>
		<updated>2016-02-05T13:41:58Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Madelene hl: /* Krympning, krympslang, etc */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;=== [[Bultning]] ===&lt;br /&gt;
Edvin, Teo&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Svetsning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Luan och Martin.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Limning]] ===&lt;br /&gt;
khaled, fardin, lahon  och alireza&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Limning2]] ===&lt;br /&gt;
Josefine, Jesper&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Skruvning]] ===&lt;br /&gt;
Av: Emma och Anna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Spikning]] ===&lt;br /&gt;
Johar &amp;amp; Zacharias&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Lödning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Håkan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Nitning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Håkan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Kardborreband]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Viktor och Adem.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===[[Tejpning]]===&lt;br /&gt;
Av Elias&lt;br /&gt;
=== [[Dörrhandtag]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Atomic Force bonding]] ===&lt;br /&gt;
KANI&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ny sammanfogningsmetoder ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== [[Sugpassning]] ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== [[Bondning av elektronikkretsar]] ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== [[Snäpplåsning]] ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== [[Krympning]], krympslang, etc ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== [[Vakuumfastsättning]] som i krokar för badrum. ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Madelene hl</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Krympning&amp;diff=34435</id>
		<title>Krympning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Krympning&amp;diff=34435"/>
		<updated>2016-02-05T13:41:43Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Madelene hl: Tömde sidan&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Madelene hl</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Krympning&amp;diff=34387</id>
		<title>Krympning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Krympning&amp;diff=34387"/>
		<updated>2016-02-05T13:03:13Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Madelene hl: Skapade sidan med &amp;#039; av Fredrika och Madelene&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt; av Fredrika och Madelene&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Madelene hl</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=GoreTex&amp;diff=34227</id>
		<title>GoreTex</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=GoreTex&amp;diff=34227"/>
		<updated>2016-02-01T17:43:06Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Madelene hl: /* Framställning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
[[File:Goretex schema-en.png| right |Goretex schema-en]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Gore-tex är resistent mot alla media från pH 0-14 utom smälta eller lösta alkalimetaller och elementärt fluor vid höga temperaturer och tryck.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Gore-Tex DE packning som installeras i rekommenderade förhållanden åldras inte och har obegränsad lagringstid.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Förutom i kläder och skor används ePTFE-membran inom medicin, elektronik, industri med flera områden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Hur fungerar goreTex?&lt;br /&gt;
: Gore-Tex introducerades 1978 och principen har genom åren fått många efterföljare. Kärnan i systemet är ett membran, ett tyg som innehåller­ 9 miljarder porer per kvadrattum. Varje por är cirka 0,2 mikrometer i diameter. Detta är 20 000 gånger mindre än en vattendroppe, men 700 gånger större än en vattenmolekyl. Porerna är med andra ord för små för att vatten ska kunna passera in genom dem. Samma sak gäller för vind. Samtidigt är porerna stora nog att släppa igenom vattenånga, till exempel svett. Resultatet blir ett membran som är vattentätt utifrån men ”andas” inifrån.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Materialet&lt;br /&gt;
: Gore-Tex-membranet tillverkas av ett material som kallas ePTFE, expanderad polytetrafluor­eten. 1969 upptäckte Bob Gore hur man kunde expandera solid PTFE till detta porösa material utan att använda kemiska tillsatser. ePTFE är vattenavstötande i sig och membranet innehåller även en oljeavstötande substans.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
GoreTex kan användas till många olika saker beroende på användningsområde och situation. &lt;br /&gt;
Till exempel i olika flänstyper och applikationer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Flänstyper: plana flänsar, Fjäder och not och Flänsar med krage&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Applikationer: glas och grafitutrustningar, Maskinhus, täckta behållare, synglas och luftkonditionering  m.m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Naturskyddsföreningen har uppmärksammat att Gore-Tex utgör en miljöfara på grund av dess innehåll av fluorerade kolväten.[1] Denna typ av miljögift är svårnedbrytbar, giftig och lagras i fettet hos levande varelser.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns en metod man kan framställa goretex med, men det finns olika slags goretex format och alla tillverkas på olika sätt så man kan inte säga att det tillverkas på något speciellt sätt. Man kan säga att metoden är gömd eller hemlig. Goretex kan finnas i olika format, förutom i kläder och skor används ePTFE-membran även inom medicin, elektronik, industri med flera områden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1976 kom Wilbert Gore, hans son Robert Gore och Rowena Tayler tillsammans på hur man gör porösa material av polytetrafluoroeten och år 1980 fick de patent på en metod att använda ett sådant skikt tillsammans med andra textila skikt för att producera ett vattentätt laminat, GoreTex.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1969 upptäcktes en ny, mångsidig polymer (av Bill och Vieves son, Bob Gore) som gav företaget möjligheter till en myriad av nya tillämpningar inom medicin-, tyg- och industrimarknaderna. Som företaget som uppfann denna nya polymer samt utvecklade polytetrafluoreten (ePTFE) och introducerade det på marknaden är Gore helt inställda på att forstätta vara marknadsledande inom fluorplaster.&lt;br /&gt;
Djupet i Gores tekniska “know-how” har bidragit till en uppsjö av processer och kreativa, pålitliga teknologier som fortsätter att lösa problem och förändra resultat för människor världen över.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.aesseal.se/Produkter/Luckpackningar/Gore-Tex-DE&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Gore-Tex&lt;br /&gt;
https://www.kth.se/che/archive/arkiv/mataug-1.191518&lt;br /&gt;
http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/hur-fungerar-gore-tex&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Madelene hl</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=GoreTex&amp;diff=34172</id>
		<title>GoreTex</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=GoreTex&amp;diff=34172"/>
		<updated>2016-02-01T10:35:16Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Madelene hl: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
[[File:Goretex schema-en.png| right |Goretex schema-en]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Gore-tex är resistent mot alla media från pH 0-14 utom smälta eller lösta alkalimetaller och elementärt fluor vid höga temperaturer och tryck.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Gore-Tex DE packning som installeras i rekommenderade förhållanden åldras inte och har obegränsad lagringstid.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Förutom i kläder och skor används ePTFE-membran inom medicin, elektronik, industri med flera områden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Hur fungerar goreTex?&lt;br /&gt;
: Gore-Tex introducerades 1978 och principen har genom åren fått många efterföljare. Kärnan i systemet är ett membran, ett tyg som innehåller­ 9 miljarder porer per kvadrattum. Varje por är cirka 0,2 mikrometer i diameter. Detta är 20 000 gånger mindre än en vattendroppe, men 700 gånger större än en vattenmolekyl. Porerna är med andra ord för små för att vatten ska kunna passera in genom dem. Samma sak gäller för vind. Samtidigt är porerna stora nog att släppa igenom vattenånga, till exempel svett. Resultatet blir ett membran som är vattentätt utifrån men ”andas” inifrån.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Materialet&lt;br /&gt;
: Gore-Tex-membranet tillverkas av ett material som kallas ePTFE, expanderad polytetrafluor­eten. 1969 upptäckte Bob Gore hur man kunde expandera solid PTFE till detta porösa material utan att använda kemiska tillsatser. ePTFE är vattenavstötande i sig och membranet innehåller även en oljeavstötande substans.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
GoreTex kan användas till många olika saker beroende på användningsområde och situation. &lt;br /&gt;
Till exempel i olika flänstyper och applikationer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Flänstyper: plana flänsar, Fjäder och not och Flänsar med krage&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Applikationer: glas och grafitutrustningar, Maskinhus, täckta behållare, synglas och luftkonditionering  m.m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Naturskyddsföreningen har uppmärksammat att Gore-Tex utgör en miljöfara på grund av dess innehåll av fluorerade kolväten.[1] Denna typ av miljögift är svårnedbrytbar, giftig och lagras i fettet hos levande varelser.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns ingen riktig metod att framställa goretex. Goretex kan finnas i olika format, förutom i kläder och skor används ePTFE-membran även inom medicin, elektronik, industri med flera områden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1976 kom Wilbert Gore, hans son Robert Gore och Rowena Tayler tillsammans på hur man gör porösa material av polytetrafluoroeten och år 1980 fick de patent på en metod att använda ett sådant skikt tillsammans med andra textila skikt för att producera ett vattentätt laminat, GoreTex.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1969 upptäcktes en ny, mångsidig polymer (av Bill och Vieves son, Bob Gore) som gav företaget möjligheter till en myriad av nya tillämpningar inom medicin-, tyg- och industrimarknaderna. Som företaget som uppfann denna nya polymer samt utvecklade polytetrafluoreten (ePTFE) och introducerade det på marknaden är Gore helt inställda på att forstätta vara marknadsledande inom fluorplaster.&lt;br /&gt;
Djupet i Gores tekniska “know-how” har bidragit till en uppsjö av processer och kreativa, pålitliga teknologier som fortsätter att lösa problem och förändra resultat för människor världen över.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.aesseal.se/Produkter/Luckpackningar/Gore-Tex-DE&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Gore-Tex&lt;br /&gt;
https://www.kth.se/che/archive/arkiv/mataug-1.191518&lt;br /&gt;
http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/hur-fungerar-gore-tex&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Madelene hl</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=GoreTex&amp;diff=34171</id>
		<title>GoreTex</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=GoreTex&amp;diff=34171"/>
		<updated>2016-02-01T10:35:02Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Madelene hl: /* Pris */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
[[File:Goretex schema-en.png| right |Goretex schema-en]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Gore-tex är resistent mot alla media från pH 0-14 utom smälta eller lösta alkalimetaller och elementärt fluor vid höga temperaturer och tryck.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Gore-Tex DE packning som installeras i rekommenderade förhållanden åldras inte och har obegränsad lagringstid.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Förutom i kläder och skor används ePTFE-membran inom medicin, elektronik, industri med flera områden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Hur fungerar goreTex?&lt;br /&gt;
: Gore-Tex introducerades 1978 och principen har genom åren fått många efterföljare. Kärnan i systemet är ett membran, ett tyg som innehåller­ 9 miljarder porer per kvadrattum. Varje por är cirka 0,2 mikrometer i diameter. Detta är 20 000 gånger mindre än en vattendroppe, men 700 gånger större än en vattenmolekyl. Porerna är med andra ord för små för att vatten ska kunna passera in genom dem. Samma sak gäller för vind. Samtidigt är porerna stora nog att släppa igenom vattenånga, till exempel svett. Resultatet blir ett membran som är vattentätt utifrån men ”andas” inifrån.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Materialet&lt;br /&gt;
: Gore-Tex-membranet tillverkas av ett material som kallas ePTFE, expanderad polytetrafluor­eten. 1969 upptäckte Bob Gore hur man kunde expandera solid PTFE till detta porösa material utan att använda kemiska tillsatser. ePTFE är vattenavstötande i sig och membranet innehåller även en oljeavstötande substans.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
GoreTex kan användas till många olika saker beroende på användningsområde och situation. &lt;br /&gt;
Till exempel i olika flänstyper och applikationer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Flänstyper: plana flänsar, Fjäder och not och Flänsar med krage&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Applikationer: glas och grafitutrustningar, Maskinhus, täckta behållare, synglas och luftkonditionering  m.m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns ingen riktig metod att framställa goretex. Goretex kan finnas i olika format, förutom i kläder och skor används ePTFE-membran även inom medicin, elektronik, industri med flera områden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1976 kom Wilbert Gore, hans son Robert Gore och Rowena Tayler tillsammans på hur man gör porösa material av polytetrafluoroeten och år 1980 fick de patent på en metod att använda ett sådant skikt tillsammans med andra textila skikt för att producera ett vattentätt laminat, GoreTex.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1969 upptäcktes en ny, mångsidig polymer (av Bill och Vieves son, Bob Gore) som gav företaget möjligheter till en myriad av nya tillämpningar inom medicin-, tyg- och industrimarknaderna. Som företaget som uppfann denna nya polymer samt utvecklade polytetrafluoreten (ePTFE) och introducerade det på marknaden är Gore helt inställda på att forstätta vara marknadsledande inom fluorplaster.&lt;br /&gt;
Djupet i Gores tekniska “know-how” har bidragit till en uppsjö av processer och kreativa, pålitliga teknologier som fortsätter att lösa problem och förändra resultat för människor världen över.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.aesseal.se/Produkter/Luckpackningar/Gore-Tex-DE&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Gore-Tex&lt;br /&gt;
https://www.kth.se/che/archive/arkiv/mataug-1.191518&lt;br /&gt;
http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/hur-fungerar-gore-tex&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Madelene hl</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=GoreTex&amp;diff=34168</id>
		<title>GoreTex</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=GoreTex&amp;diff=34168"/>
		<updated>2016-02-01T10:32:21Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Madelene hl: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
[[File:Goretex schema-en.png| right |Goretex schema-en]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Gore-tex är resistent mot alla media från pH 0-14 utom smälta eller lösta alkalimetaller och elementärt fluor vid höga temperaturer och tryck.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Gore-Tex DE packning som installeras i rekommenderade förhållanden åldras inte och har obegränsad lagringstid.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Förutom i kläder och skor används ePTFE-membran inom medicin, elektronik, industri med flera områden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Hur fungerar goreTex?&lt;br /&gt;
: Gore-Tex introducerades 1978 och principen har genom åren fått många efterföljare. Kärnan i systemet är ett membran, ett tyg som innehåller­ 9 miljarder porer per kvadrattum. Varje por är cirka 0,2 mikrometer i diameter. Detta är 20 000 gånger mindre än en vattendroppe, men 700 gånger större än en vattenmolekyl. Porerna är med andra ord för små för att vatten ska kunna passera in genom dem. Samma sak gäller för vind. Samtidigt är porerna stora nog att släppa igenom vattenånga, till exempel svett. Resultatet blir ett membran som är vattentätt utifrån men ”andas” inifrån.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Materialet&lt;br /&gt;
: Gore-Tex-membranet tillverkas av ett material som kallas ePTFE, expanderad polytetrafluor­eten. 1969 upptäckte Bob Gore hur man kunde expandera solid PTFE till detta porösa material utan att använda kemiska tillsatser. ePTFE är vattenavstötande i sig och membranet innehåller även en oljeavstötande substans.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
GoreTex kan användas till många olika saker beroende på användningsområde och situation. &lt;br /&gt;
Till exempel i olika flänstyper och applikationer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Flänstyper: plana flänsar, Fjäder och not och Flänsar med krage&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Applikationer: glas och grafitutrustningar, Maskinhus, täckta behållare, synglas och luftkonditionering  m.m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns ingen riktig metod att framställa goretex. Goretex kan finnas i olika format, förutom i kläder och skor används ePTFE-membran även inom medicin, elektronik, industri med flera områden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1976 kom Wilbert Gore, hans son Robert Gore och Rowena Tayler tillsammans på hur man gör porösa material av polytetrafluoroeten och år 1980 fick de patent på en metod att använda ett sådant skikt tillsammans med andra textila skikt för att producera ett vattentätt laminat, GoreTex.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1969 upptäcktes en ny, mångsidig polymer (av Bill och Vieves son, Bob Gore) som gav företaget möjligheter till en myriad av nya tillämpningar inom medicin-, tyg- och industrimarknaderna. Som företaget som uppfann denna nya polymer samt utvecklade polytetrafluoreten (ePTFE) och introducerade det på marknaden är Gore helt inställda på att forstätta vara marknadsledande inom fluorplaster.&lt;br /&gt;
Djupet i Gores tekniska “know-how” har bidragit till en uppsjö av processer och kreativa, pålitliga teknologier som fortsätter att lösa problem och förändra resultat för människor världen över.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Naturskyddsföreningen har uppmärksammat att Gore-Tex utgör en miljöfara på grund av dess innehåll av fluorerade kolväten.[1] Denna typ av miljögift är svårnedbrytbar, giftig och lagras i fettet hos levande varelser.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.aesseal.se/Produkter/Luckpackningar/Gore-Tex-DE&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Gore-Tex&lt;br /&gt;
https://www.kth.se/che/archive/arkiv/mataug-1.191518&lt;br /&gt;
http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/hur-fungerar-gore-tex&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Madelene hl</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=GoreTex&amp;diff=34166</id>
		<title>GoreTex</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=GoreTex&amp;diff=34166"/>
		<updated>2016-02-01T10:31:46Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Madelene hl: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
[[File:Goretex schema-en.png|Goretex schema-en]]&lt;br /&gt;
Gore-tex är resistent mot alla media från pH 0-14 utom smälta eller lösta alkalimetaller och elementärt fluor vid höga temperaturer och tryck.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Gore-Tex DE packning som installeras i rekommenderade förhållanden åldras inte och har obegränsad lagringstid.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Förutom i kläder och skor används ePTFE-membran inom medicin, elektronik, industri med flera områden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Hur fungerar goreTex?&lt;br /&gt;
: Gore-Tex introducerades 1978 och principen har genom åren fått många efterföljare. Kärnan i systemet är ett membran, ett tyg som innehåller­ 9 miljarder porer per kvadrattum. Varje por är cirka 0,2 mikrometer i diameter. Detta är 20 000 gånger mindre än en vattendroppe, men 700 gånger större än en vattenmolekyl. Porerna är med andra ord för små för att vatten ska kunna passera in genom dem. Samma sak gäller för vind. Samtidigt är porerna stora nog att släppa igenom vattenånga, till exempel svett. Resultatet blir ett membran som är vattentätt utifrån men ”andas” inifrån.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Materialet&lt;br /&gt;
: Gore-Tex-membranet tillverkas av ett material som kallas ePTFE, expanderad polytetrafluor­eten. 1969 upptäckte Bob Gore hur man kunde expandera solid PTFE till detta porösa material utan att använda kemiska tillsatser. ePTFE är vattenavstötande i sig och membranet innehåller även en oljeavstötande substans.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
GoreTex kan användas till många olika saker beroende på användningsområde och situation. &lt;br /&gt;
Till exempel i olika flänstyper och applikationer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Flänstyper: plana flänsar, Fjäder och not och Flänsar med krage&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Applikationer: glas och grafitutrustningar, Maskinhus, täckta behållare, synglas och luftkonditionering  m.m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns ingen riktig metod att framställa goretex. Goretex kan finnas i olika format, förutom i kläder och skor används ePTFE-membran även inom medicin, elektronik, industri med flera områden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1976 kom Wilbert Gore, hans son Robert Gore och Rowena Tayler tillsammans på hur man gör porösa material av polytetrafluoroeten och år 1980 fick de patent på en metod att använda ett sådant skikt tillsammans med andra textila skikt för att producera ett vattentätt laminat, GoreTex.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1969 upptäcktes en ny, mångsidig polymer (av Bill och Vieves son, Bob Gore) som gav företaget möjligheter till en myriad av nya tillämpningar inom medicin-, tyg- och industrimarknaderna. Som företaget som uppfann denna nya polymer samt utvecklade polytetrafluoreten (ePTFE) och introducerade det på marknaden är Gore helt inställda på att forstätta vara marknadsledande inom fluorplaster.&lt;br /&gt;
Djupet i Gores tekniska “know-how” har bidragit till en uppsjö av processer och kreativa, pålitliga teknologier som fortsätter att lösa problem och förändra resultat för människor världen över.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Naturskyddsföreningen har uppmärksammat att Gore-Tex utgör en miljöfara på grund av dess innehåll av fluorerade kolväten.[1] Denna typ av miljögift är svårnedbrytbar, giftig och lagras i fettet hos levande varelser.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.aesseal.se/Produkter/Luckpackningar/Gore-Tex-DE&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Gore-Tex&lt;br /&gt;
https://www.kth.se/che/archive/arkiv/mataug-1.191518&lt;br /&gt;
http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/hur-fungerar-gore-tex&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Madelene hl</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=GoreTex&amp;diff=34164</id>
		<title>GoreTex</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=GoreTex&amp;diff=34164"/>
		<updated>2016-02-01T10:29:32Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Madelene hl: /* Historia */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Gore-tex är resistent mot alla media från pH 0-14 utom smälta eller lösta alkalimetaller och elementärt fluor vid höga temperaturer och tryck.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Gore-Tex DE packning som installeras i rekommenderade förhållanden åldras inte och har obegränsad lagringstid.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Förutom i kläder och skor används ePTFE-membran inom medicin, elektronik, industri med flera områden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Hur fungerar goreTex?&lt;br /&gt;
: Gore-Tex introducerades 1978 och principen har genom åren fått många efterföljare. Kärnan i systemet är ett membran, ett tyg som innehåller­ 9 miljarder porer per kvadrattum. Varje por är cirka 0,2 mikrometer i diameter. Detta är 20 000 gånger mindre än en vattendroppe, men 700 gånger större än en vattenmolekyl. Porerna är med andra ord för små för att vatten ska kunna passera in genom dem. Samma sak gäller för vind. Samtidigt är porerna stora nog att släppa igenom vattenånga, till exempel svett. Resultatet blir ett membran som är vattentätt utifrån men ”andas” inifrån.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Materialet&lt;br /&gt;
: Gore-Tex-membranet tillverkas av ett material som kallas ePTFE, expanderad polytetrafluor­eten. 1969 upptäckte Bob Gore hur man kunde expandera solid PTFE till detta porösa material utan att använda kemiska tillsatser. ePTFE är vattenavstötande i sig och membranet innehåller även en oljeavstötande substans.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
GoreTex kan användas till många olika saker beroende på användningsområde och situation. &lt;br /&gt;
Till exempel i olika flänstyper och applikationer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Flänstyper: plana flänsar, Fjäder och not och Flänsar med krage&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Applikationer: glas och grafitutrustningar, Maskinhus, täckta behållare, synglas och luftkonditionering  m.m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns ingen riktig metod att framställa goretex. Goretex kan finnas i olika format, förutom i kläder och skor används ePTFE-membran även inom medicin, elektronik, industri med flera områden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1976 kom Wilbert Gore, hans son Robert Gore och Rowena Tayler tillsammans på hur man gör porösa material av polytetrafluoroeten och år 1980 fick de patent på en metod att använda ett sådant skikt tillsammans med andra textila skikt för att producera ett vattentätt laminat, GoreTex.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1969 upptäcktes en ny, mångsidig polymer (av Bill och Vieves son, Bob Gore) som gav företaget möjligheter till en myriad av nya tillämpningar inom medicin-, tyg- och industrimarknaderna. Som företaget som uppfann denna nya polymer samt utvecklade polytetrafluoreten (ePTFE) och introducerade det på marknaden är Gore helt inställda på att forstätta vara marknadsledande inom fluorplaster.&lt;br /&gt;
Djupet i Gores tekniska “know-how” har bidragit till en uppsjö av processer och kreativa, pålitliga teknologier som fortsätter att lösa problem och förändra resultat för människor världen över.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Naturskyddsföreningen har uppmärksammat att Gore-Tex utgör en miljöfara på grund av dess innehåll av fluorerade kolväten.[1] Denna typ av miljögift är svårnedbrytbar, giftig och lagras i fettet hos levande varelser.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.aesseal.se/Produkter/Luckpackningar/Gore-Tex-DE&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Gore-Tex&lt;br /&gt;
https://www.kth.se/che/archive/arkiv/mataug-1.191518&lt;br /&gt;
http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/hur-fungerar-gore-tex&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Madelene hl</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=GoreTex&amp;diff=34162</id>
		<title>GoreTex</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=GoreTex&amp;diff=34162"/>
		<updated>2016-02-01T10:27:13Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Madelene hl: /* Länkar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Gore-tex är resistent mot alla media från pH 0-14 utom smälta eller lösta alkalimetaller och elementärt fluor vid höga temperaturer och tryck.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Gore-Tex DE packning som installeras i rekommenderade förhållanden åldras inte och har obegränsad lagringstid.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Förutom i kläder och skor används ePTFE-membran inom medicin, elektronik, industri med flera områden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Hur fungerar goreTex?&lt;br /&gt;
: Gore-Tex introducerades 1978 och principen har genom åren fått många efterföljare. Kärnan i systemet är ett membran, ett tyg som innehåller­ 9 miljarder porer per kvadrattum. Varje por är cirka 0,2 mikrometer i diameter. Detta är 20 000 gånger mindre än en vattendroppe, men 700 gånger större än en vattenmolekyl. Porerna är med andra ord för små för att vatten ska kunna passera in genom dem. Samma sak gäller för vind. Samtidigt är porerna stora nog att släppa igenom vattenånga, till exempel svett. Resultatet blir ett membran som är vattentätt utifrån men ”andas” inifrån.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Materialet&lt;br /&gt;
: Gore-Tex-membranet tillverkas av ett material som kallas ePTFE, expanderad polytetrafluor­eten. 1969 upptäckte Bob Gore hur man kunde expandera solid PTFE till detta porösa material utan att använda kemiska tillsatser. ePTFE är vattenavstötande i sig och membranet innehåller även en oljeavstötande substans.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
GoreTex kan användas till många olika saker beroende på användningsområde och situation. &lt;br /&gt;
Till exempel i olika flänstyper och applikationer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Flänstyper: plana flänsar, Fjäder och not och Flänsar med krage&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Applikationer: glas och grafitutrustningar, Maskinhus, täckta behållare, synglas och luftkonditionering  m.m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns ingen riktig metod att framställa goretex. Goretex kan finnas i olika format, förutom i kläder och skor används ePTFE-membran även inom medicin, elektronik, industri med flera områden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1976 kom Wilbert Gore, hans son Robert Gore och Rowena Tayler tillsammans på hur man gör porösa material av polytetrafluoroeten och år 1980 fick de patent på en metod att använda ett sådant skikt tillsammans med andra textila skikt för att producera ett vattentätt laminat, GoreTex.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Naturskyddsföreningen har uppmärksammat att Gore-Tex utgör en miljöfara på grund av dess innehåll av fluorerade kolväten.[1] Denna typ av miljögift är svårnedbrytbar, giftig och lagras i fettet hos levande varelser.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.aesseal.se/Produkter/Luckpackningar/Gore-Tex-DE&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Gore-Tex&lt;br /&gt;
https://www.kth.se/che/archive/arkiv/mataug-1.191518&lt;br /&gt;
http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/hur-fungerar-gore-tex&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Madelene hl</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=GoreTex&amp;diff=34160</id>
		<title>GoreTex</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=GoreTex&amp;diff=34160"/>
		<updated>2016-02-01T10:26:17Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Madelene hl: /* Länkar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Gore-tex är resistent mot alla media från pH 0-14 utom smälta eller lösta alkalimetaller och elementärt fluor vid höga temperaturer och tryck.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Gore-Tex DE packning som installeras i rekommenderade förhållanden åldras inte och har obegränsad lagringstid.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Förutom i kläder och skor används ePTFE-membran inom medicin, elektronik, industri med flera områden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Hur fungerar goreTex?&lt;br /&gt;
: Gore-Tex introducerades 1978 och principen har genom åren fått många efterföljare. Kärnan i systemet är ett membran, ett tyg som innehåller­ 9 miljarder porer per kvadrattum. Varje por är cirka 0,2 mikrometer i diameter. Detta är 20 000 gånger mindre än en vattendroppe, men 700 gånger större än en vattenmolekyl. Porerna är med andra ord för små för att vatten ska kunna passera in genom dem. Samma sak gäller för vind. Samtidigt är porerna stora nog att släppa igenom vattenånga, till exempel svett. Resultatet blir ett membran som är vattentätt utifrån men ”andas” inifrån.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Materialet&lt;br /&gt;
: Gore-Tex-membranet tillverkas av ett material som kallas ePTFE, expanderad polytetrafluor­eten. 1969 upptäckte Bob Gore hur man kunde expandera solid PTFE till detta porösa material utan att använda kemiska tillsatser. ePTFE är vattenavstötande i sig och membranet innehåller även en oljeavstötande substans.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
GoreTex kan användas till många olika saker beroende på användningsområde och situation. &lt;br /&gt;
Till exempel i olika flänstyper och applikationer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Flänstyper: plana flänsar, Fjäder och not och Flänsar med krage&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Applikationer: glas och grafitutrustningar, Maskinhus, täckta behållare, synglas och luftkonditionering  m.m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns ingen riktig metod att framställa goretex. Goretex kan finnas i olika format, förutom i kläder och skor används ePTFE-membran även inom medicin, elektronik, industri med flera områden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1976 kom Wilbert Gore, hans son Robert Gore och Rowena Tayler tillsammans på hur man gör porösa material av polytetrafluoroeten och år 1980 fick de patent på en metod att använda ett sådant skikt tillsammans med andra textila skikt för att producera ett vattentätt laminat, GoreTex.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Naturskyddsföreningen har uppmärksammat att Gore-Tex utgör en miljöfara på grund av dess innehåll av fluorerade kolväten.[1] Denna typ av miljögift är svårnedbrytbar, giftig och lagras i fettet hos levande varelser.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.aesseal.se/Produkter/Luckpackningar/Gore-Tex-DE&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Gore-Tex&lt;br /&gt;
https://www.kth.se/che/archive/arkiv/mataug-1.191518&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Madelene hl</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=GoreTex&amp;diff=34157</id>
		<title>GoreTex</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=GoreTex&amp;diff=34157"/>
		<updated>2016-02-01T10:24:43Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Madelene hl: /* Historia */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Gore-tex är resistent mot alla media från pH 0-14 utom smälta eller lösta alkalimetaller och elementärt fluor vid höga temperaturer och tryck.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Gore-Tex DE packning som installeras i rekommenderade förhållanden åldras inte och har obegränsad lagringstid.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Förutom i kläder och skor används ePTFE-membran inom medicin, elektronik, industri med flera områden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Hur fungerar goreTex?&lt;br /&gt;
: Gore-Tex introducerades 1978 och principen har genom åren fått många efterföljare. Kärnan i systemet är ett membran, ett tyg som innehåller­ 9 miljarder porer per kvadrattum. Varje por är cirka 0,2 mikrometer i diameter. Detta är 20 000 gånger mindre än en vattendroppe, men 700 gånger större än en vattenmolekyl. Porerna är med andra ord för små för att vatten ska kunna passera in genom dem. Samma sak gäller för vind. Samtidigt är porerna stora nog att släppa igenom vattenånga, till exempel svett. Resultatet blir ett membran som är vattentätt utifrån men ”andas” inifrån.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Materialet&lt;br /&gt;
: Gore-Tex-membranet tillverkas av ett material som kallas ePTFE, expanderad polytetrafluor­eten. 1969 upptäckte Bob Gore hur man kunde expandera solid PTFE till detta porösa material utan att använda kemiska tillsatser. ePTFE är vattenavstötande i sig och membranet innehåller även en oljeavstötande substans.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
GoreTex kan användas till många olika saker beroende på användningsområde och situation. &lt;br /&gt;
Till exempel i olika flänstyper och applikationer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Flänstyper: plana flänsar, Fjäder och not och Flänsar med krage&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Applikationer: glas och grafitutrustningar, Maskinhus, täckta behållare, synglas och luftkonditionering  m.m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns ingen riktig metod att framställa goretex. Goretex kan finnas i olika format, förutom i kläder och skor används ePTFE-membran även inom medicin, elektronik, industri med flera områden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1976 kom Wilbert Gore, hans son Robert Gore och Rowena Tayler tillsammans på hur man gör porösa material av polytetrafluoroeten och år 1980 fick de patent på en metod att använda ett sådant skikt tillsammans med andra textila skikt för att producera ett vattentätt laminat, GoreTex.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Naturskyddsföreningen har uppmärksammat att Gore-Tex utgör en miljöfara på grund av dess innehåll av fluorerade kolväten.[1] Denna typ av miljögift är svårnedbrytbar, giftig och lagras i fettet hos levande varelser.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Madelene hl</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=GoreTex&amp;diff=34156</id>
		<title>GoreTex</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=GoreTex&amp;diff=34156"/>
		<updated>2016-02-01T10:24:29Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Madelene hl: /* Framställning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Gore-tex är resistent mot alla media från pH 0-14 utom smälta eller lösta alkalimetaller och elementärt fluor vid höga temperaturer och tryck.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Gore-Tex DE packning som installeras i rekommenderade förhållanden åldras inte och har obegränsad lagringstid.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Förutom i kläder och skor används ePTFE-membran inom medicin, elektronik, industri med flera områden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Hur fungerar goreTex?&lt;br /&gt;
: Gore-Tex introducerades 1978 och principen har genom åren fått många efterföljare. Kärnan i systemet är ett membran, ett tyg som innehåller­ 9 miljarder porer per kvadrattum. Varje por är cirka 0,2 mikrometer i diameter. Detta är 20 000 gånger mindre än en vattendroppe, men 700 gånger större än en vattenmolekyl. Porerna är med andra ord för små för att vatten ska kunna passera in genom dem. Samma sak gäller för vind. Samtidigt är porerna stora nog att släppa igenom vattenånga, till exempel svett. Resultatet blir ett membran som är vattentätt utifrån men ”andas” inifrån.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Materialet&lt;br /&gt;
: Gore-Tex-membranet tillverkas av ett material som kallas ePTFE, expanderad polytetrafluor­eten. 1969 upptäckte Bob Gore hur man kunde expandera solid PTFE till detta porösa material utan att använda kemiska tillsatser. ePTFE är vattenavstötande i sig och membranet innehåller även en oljeavstötande substans.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
GoreTex kan användas till många olika saker beroende på användningsområde och situation. &lt;br /&gt;
Till exempel i olika flänstyper och applikationer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Flänstyper: plana flänsar, Fjäder och not och Flänsar med krage&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Applikationer: glas och grafitutrustningar, Maskinhus, täckta behållare, synglas och luftkonditionering  m.m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns ingen riktig metod att framställa goretex. Goretex kan finnas i olika format, förutom i kläder och skor används ePTFE-membran även inom medicin, elektronik, industri med flera områden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1976 kom Wilbert Gore, hans son Robert Gore och Rowena Tayler tillsammans på hur man gör porösa material av polytetrafluoroeten och år 1980 fick de patent på en metod att använda ett sådant skikt tillsammans med andra textila skikt för att producera ett vattentätt laminat, GoreTex.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Naturskyddsföreningen har uppmärksammat att Gore-Tex utgör en miljöfara på grund av dess innehåll av fluorerade kolväten.[1] Denna typ av miljögift är svårnedbrytbar, giftig och lagras i fettet hos levande varelser.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Madelene hl</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=GoreTex&amp;diff=34147</id>
		<title>GoreTex</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=GoreTex&amp;diff=34147"/>
		<updated>2016-02-01T10:14:13Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Madelene hl: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Gore-tex är resistent mot alla media från pH 0-14 utom smälta eller lösta alkalimetaller och elementärt fluor vid höga temperaturer och tryck.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Gore-Tex DE packning som installeras i rekommenderade förhållanden åldras inte och har obegränsad lagringstid.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Förutom i kläder och skor används ePTFE-membran inom medicin, elektronik, industri med flera områden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Hur fungerar goreTex?&lt;br /&gt;
: Gore-Tex introducerades 1978 och principen har genom åren fått många efterföljare. Kärnan i systemet är ett membran, ett tyg som innehåller­ 9 miljarder porer per kvadrattum. Varje por är cirka 0,2 mikrometer i diameter. Detta är 20 000 gånger mindre än en vattendroppe, men 700 gånger större än en vattenmolekyl. Porerna är med andra ord för små för att vatten ska kunna passera in genom dem. Samma sak gäller för vind. Samtidigt är porerna stora nog att släppa igenom vattenånga, till exempel svett. Resultatet blir ett membran som är vattentätt utifrån men ”andas” inifrån.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Materialet&lt;br /&gt;
: Gore-Tex-membranet tillverkas av ett material som kallas ePTFE, expanderad polytetrafluor­eten. 1969 upptäckte Bob Gore hur man kunde expandera solid PTFE till detta porösa material utan att använda kemiska tillsatser. ePTFE är vattenavstötande i sig och membranet innehåller även en oljeavstötande substans.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
GoreTex kan användas till många olika saker beroende på användningsområde och situation. &lt;br /&gt;
Till exempel i olika flänstyper och applikationer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Flänstyper: plana flänsar, Fjäder och not och Flänsar med krage&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Applikationer: glas och grafitutrustningar, Maskinhus, täckta behållare, synglas och luftkonditionering  m.m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1976 kom Wilbert Gore, hans son Robert Gore och Rowena Tayler tillsammans på hur man gör porösa material av polytetrafluoroeten och år 1980 fick de patent på en metod att använda ett sådant skikt tillsammans med andra textila skikt för att producera ett vattentätt laminat, GoreTex.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Naturskyddsföreningen har uppmärksammat att Gore-Tex utgör en miljöfara på grund av dess innehåll av fluorerade kolväten.[1] Denna typ av miljögift är svårnedbrytbar, giftig och lagras i fettet hos levande varelser.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Madelene hl</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=GoreTex&amp;diff=34137</id>
		<title>GoreTex</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=GoreTex&amp;diff=34137"/>
		<updated>2016-02-01T10:11:19Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Madelene hl: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Gore-tex är resistent mot alla media från pH 0-14 utom smälta eller lösta alkalimetaller och elementärt fluor vid höga temperaturer och tryck.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Gore-Tex DE packning som installeras i rekommenderade förhållanden åldras inte och har obegränsad lagringstid.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Hur fungerar goreTex?&lt;br /&gt;
: Gore-Tex introducerades 1978 och principen har genom åren fått många efterföljare. Kärnan i systemet är ett membran, ett tyg som innehåller­ 9 miljarder porer per kvadrattum. Varje por är cirka 0,2 mikrometer i diameter. Detta är 20 000 gånger mindre än en vattendroppe, men 700 gånger större än en vattenmolekyl. Porerna är med andra ord för små för att vatten ska kunna passera in genom dem. Samma sak gäller för vind. Samtidigt är porerna stora nog att släppa igenom vattenånga, till exempel svett. Resultatet blir ett membran som är vattentätt utifrån men ”andas” inifrån.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Materialet&lt;br /&gt;
: Gore-Tex-membranet tillverkas av ett material som kallas ePTFE, expanderad polytetrafluor­eten. 1969 upptäckte Bob Gore hur man kunde expandera solid PTFE till detta porösa material utan att använda kemiska tillsatser. ePTFE är vattenavstötande i sig och membranet innehåller även en oljeavstötande substans.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
GoreTex kan användas till många olika saker beroende på användningsområde och situation. &lt;br /&gt;
Till exempel i olika flänstyper och applikationer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Flänstyper: plana flänsar, Fjäder och not och Flänsar med krage&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Applikationer: glas och grafitutrustningar, Maskinhus, täckta behållare, synglas och luftkonditionering  m.m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1976 kom Wilbert Gore, hans son Robert Gore och Rowena Tayler tillsammans på hur man gör porösa material av polytetrafluoroeten och år 1980 fick de patent på en metod att använda ett sådant skikt tillsammans med andra textila skikt för att producera ett vattentätt laminat, GoreTex.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Naturskyddsföreningen har uppmärksammat att Gore-Tex utgör en miljöfara på grund av dess innehåll av fluorerade kolväten.[1] Denna typ av miljögift är svårnedbrytbar, giftig och lagras i fettet hos levande varelser.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Madelene hl</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=GoreTex&amp;diff=34136</id>
		<title>GoreTex</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=GoreTex&amp;diff=34136"/>
		<updated>2016-02-01T10:11:07Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Madelene hl: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Gore-tex är resistent mot alla media från pH 0-14 utom smälta eller lösta alkalimetaller och elementärt fluor vid höga temperaturer och tryck.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Gore-Tex DE packning som installeras i rekommenderade förhållanden åldras inte och har obegränsad lagringstid.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Hur fungerar goreTex?&lt;br /&gt;
: Gore-Tex introducerades 1978 och principen har genom åren fått många efterföljare. Kärnan i systemet är ett membran, ett tyg som innehåller­ 9 miljarder porer per kvadrattum. Varje por är cirka 0,2 mikrometer i diameter. Detta är 20 000 gånger mindre än en vattendroppe, men 700 gånger större än en vattenmolekyl. Porerna är med andra ord för små för att vatten ska kunna passera in genom dem. Samma sak gäller för vind. Samtidigt är porerna stora nog att släppa igenom vattenånga, till exempel svett. Resultatet blir ett membran som är vattentätt utifrån men ”andas” inifrån.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Materialet&lt;br /&gt;
: Gore-Tex-membranet tillverkas av ett material som kallas ePTFE, expanderad polytetrafluor­eten. 1969 upptäckte Bob Gore hur man kunde expandera solid PTFE till detta porösa material utan att använda kemiska tillsatser. ePTFE är vattenavstötande i sig och membranet innehåller även en oljeavstötande substans.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
GoreTex kan användas till många olika saker beroende på användningsområde och situation. &lt;br /&gt;
Till exempel i olika flänstyper och applikationer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Flänstyper: plana flänsar, Fjäder och not och Flänsar med krage&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Applikationer: glas och grafitutrustningar, Maskinhus, täckta behållare, synglas och luftkonditionering  m.m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1976 kom Wilbert Gore, hans son Robert Gore och Rowena Tayler tillsammans på hur man gör porösa material av polytetrafluoroeten och år 1980 fick de patent på en metod att använda ett sådant skikt tillsammans med andra textila skikt för att producera ett vattentätt laminat, GoreTex.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Naturskyddsföreningen har uppmärksammat att Gore-Tex utgör en miljöfara på grund av dess innehåll av fluorerade kolväten.[1] Denna typ av miljögift är svårnedbrytbar, giftig och lagras i fettet hos levande varelser.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Madelene hl</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=GoreTex&amp;diff=34128</id>
		<title>GoreTex</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=GoreTex&amp;diff=34128"/>
		<updated>2016-02-01T10:07:50Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Madelene hl: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Gore-tex är resistent mot alla media från pH 0-14 utom smälta eller lösta alkalimetaller och elementärt fluor vid höga temperaturer och tryck.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Gore-Tex DE packning som installeras i rekommenderade förhållanden åldras inte och har obegränsad lagringstid.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Hur fungerar goreTex?&lt;br /&gt;
: Gore-Tex introducerades 1978 och principen har genom åren fått många efterföljare. Kärnan i systemet är ett membran, ett tyg som innehåller­ 9 miljarder porer per kvadrattum. Varje por är cirka 0,2 mikrometer i diameter. Detta är 20 000 gånger mindre än en vattendroppe, men 700 gånger större än en vattenmolekyl. Porerna är med andra ord för små för att vatten ska kunna passera in genom dem. Samma sak gäller för vind. Samtidigt är porerna stora nog att släppa igenom vattenånga, till exempel svett. Resultatet blir ett membran som är vattentätt utifrån men ”andas” inifrån.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
GoreTex kan användas till många olika saker beroende på användningsområde och situation. &lt;br /&gt;
Till exempel i olika flänstyper och applikationer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Flänstyper: plana flänsar, Fjäder och not och Flänsar med krage&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Applikationer: glas och grafitutrustningar, Maskinhus, täckta behållare, synglas och luftkonditionering  m.m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1976 kom Wilbert Gore, hans son Robert Gore och Rowena Tayler tillsammans på hur man gör porösa material av polytetrafluoroeten och år 1980 fick de patent på en metod att använda ett sådant skikt tillsammans med andra textila skikt för att producera ett vattentätt laminat, GoreTex.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Naturskyddsföreningen har uppmärksammat att Gore-Tex utgör en miljöfara på grund av dess innehåll av fluorerade kolväten.[1] Denna typ av miljögift är svårnedbrytbar, giftig och lagras i fettet hos levande varelser.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Madelene hl</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=GoreTex&amp;diff=34127</id>
		<title>GoreTex</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=GoreTex&amp;diff=34127"/>
		<updated>2016-02-01T10:07:33Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Madelene hl: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Gore-tex är resistent mot alla media från pH 0-14 utom smälta eller lösta alkalimetaller och elementärt fluor vid höga temperaturer och tryck.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Gore-Tex DE packning som installeras i rekommenderade förhållanden åldras inte och har obegränsad lagringstid.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Hur fungerar goreTex?&lt;br /&gt;
: Gore-Tex introducerades 1978 och principen har genom åren fått många efterföljare. Kärnan i systemet är ett membran, ett tyg som innehåller­ 9 miljarder porer per kvadrattum. Varje por är cirka 0,2 mikrometer i diameter. Detta är 20 000 gånger mindre än en vattendroppe, men 700 gånger större än en vattenmolekyl. Porerna är med andra ord för små för att vatten ska kunna passera in genom dem. Samma sak gäller för vind. Samtidigt är porerna stora nog att släppa igenom vattenånga, till exempel svett. Resultatet blir ett membran som är vattentätt utifrån men ”andas” inifrån.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
GoreTex kan användas till många olika saker beroende på användningsområde och situation. &lt;br /&gt;
Till exempel i olika flänstyper och applikationer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Flänstyper: plana flänsar, Fjäder och not och Flänsar med krage&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Applikationer: glas och grafitutrustningar, Maskinhus, täckta behållare, synglas och luftkonditionering  m.m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1976 kom Wilbert Gore, hans son Robert Gore och Rowena Tayler tillsammans på hur man gör porösa material av polytetrafluoroeten och år 1980 fick de patent på en metod att använda ett sådant skikt tillsammans med andra textila skikt för att producera ett vattentätt laminat, GoreTex.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Naturskyddsföreningen har uppmärksammat att Gore-Tex utgör en miljöfara på grund av dess innehåll av fluorerade kolväten.[1] Denna typ av miljögift är svårnedbrytbar, giftig och lagras i fettet hos levande varelser.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Madelene hl</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=GoreTex&amp;diff=34110</id>
		<title>GoreTex</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=GoreTex&amp;diff=34110"/>
		<updated>2016-02-01T09:55:18Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Madelene hl: /* Historia */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Gore-tex är resistent mot alla media från pH 0-14 utom smälta eller lösta alkalimetaller och elementärt fluor vid höga temperaturer och tryck.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Gore-Tex DE packning som installeras i rekommenderade förhållanden åldras inte och har obegränsad lagringstid.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
GoreTex kan användas till många olika saker beroende på användningsområde och situation. &lt;br /&gt;
Till exempel i olika flänstyper och applikationer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Flänstyper: plana flänsar, Fjäder och not och Flänsar med krage&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Applikationer: glas och grafitutrustningar, Maskinhus, täckta behållare, synglas och luftkonditionering  m.m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1976 kom Wilbert Gore, hans son Robert Gore och Rowena Tayler tillsammans på hur man gör porösa material av polytetrafluoroeten och år 1980 fick de patent på en metod att använda ett sådant skikt tillsammans med andra textila skikt för att producera ett vattentätt laminat, GoreTex.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Naturskyddsföreningen har uppmärksammat att Gore-Tex utgör en miljöfara på grund av dess innehåll av fluorerade kolväten.[1] Denna typ av miljögift är svårnedbrytbar, giftig och lagras i fettet hos levande varelser.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Madelene hl</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=GoreTex&amp;diff=34100</id>
		<title>GoreTex</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=GoreTex&amp;diff=34100"/>
		<updated>2016-02-01T09:46:46Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Madelene hl: /* Pris */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Gore-tex är resistent mot alla media från pH 0-14 utom smälta eller lösta alkalimetaller och elementärt fluor vid höga temperaturer och tryck.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Gore-Tex DE packning som installeras i rekommenderade förhållanden åldras inte och har obegränsad lagringstid.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
GoreTex kan användas till många olika saker beroende på användningsområde och situation. &lt;br /&gt;
Till exempel i olika flänstyper och applikationer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Flänstyper: plana flänsar, Fjäder och not och Flänsar med krage&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Applikationer: glas och grafitutrustningar, Maskinhus, täckta behållare, synglas och luftkonditionering  m.m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Naturskyddsföreningen har uppmärksammat att Gore-Tex utgör en miljöfara på grund av dess innehåll av fluorerade kolväten.[1] Denna typ av miljögift är svårnedbrytbar, giftig och lagras i fettet hos levande varelser.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Madelene hl</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=GoreTex&amp;diff=34043</id>
		<title>GoreTex</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=GoreTex&amp;diff=34043"/>
		<updated>2016-01-31T14:08:47Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Madelene hl: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Gore-tex är resistent mot alla media från pH 0-14 utom smälta eller lösta alkalimetaller och elementärt fluor vid höga temperaturer och tryck.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Gore-Tex DE packning som installeras i rekommenderade förhållanden åldras inte och har obegränsad lagringstid.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
GoreTex kan användas till många olika saker beroende på användningsområde och situation. &lt;br /&gt;
Till exempel i olika flänstyper och applikationer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Flänstyper: plana flänsar, Fjäder och not och Flänsar med krage&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Applikationer: glas och grafitutrustningar, Maskinhus, täckta behållare, synglas och luftkonditionering  m.m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Madelene hl</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=GoreTex&amp;diff=34042</id>
		<title>GoreTex</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=GoreTex&amp;diff=34042"/>
		<updated>2016-01-31T14:07:53Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Madelene hl: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
GoreTex kan användas till många olika saker beroende på användningsområde och situation. &lt;br /&gt;
Till exempel i olika flänstyper och applikationer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Flänstyper: plana flänsar, Fjäder och not och Flänsar med krage&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Applikationer: glas och grafitutrustningar, Maskinhus, täckta behållare, synglas och luftkonditionering  m.m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Madelene hl</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=GoreTex&amp;diff=34041</id>
		<title>GoreTex</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=GoreTex&amp;diff=34041"/>
		<updated>2016-01-31T14:06:32Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Madelene hl: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
GoreTex kan användas till många olika saker beroende på användningsområde och situation. &lt;br /&gt;
Till exempel i olika flänstyper och applikationer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Flänstyper: &lt;br /&gt;
- plana flänsar &lt;br /&gt;
- Fjäder och not&lt;br /&gt;
- Flänsar med krage&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Applikationer:&lt;br /&gt;
- glas och grafitutrustningar &lt;br /&gt;
- Maskinhus&lt;br /&gt;
- täckta behållare&lt;br /&gt;
- synglas &lt;br /&gt;
- luftkonditionering  m.m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Madelene hl</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=GoreTex&amp;diff=33689</id>
		<title>GoreTex</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=GoreTex&amp;diff=33689"/>
		<updated>2016-01-25T10:23:45Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Madelene hl: Skapade sidan med &amp;#039;== Materialegenskaper: ==  : densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;] : hårdhet (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs]) : längdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;...&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Madelene hl</name></author>
	</entry>
</feed>