<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Lure0702</id>
	<title>Wikiskola - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Lure0702"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php/Special:Bidrag/Lure0702"/>
	<updated>2026-05-04T22:18:38Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.41.1</generator>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=M%C3%A4ssing&amp;diff=43241</id>
		<title>Mässing</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=M%C3%A4ssing&amp;diff=43241"/>
		<updated>2017-11-24T09:49:53Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lure0702: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densitet  8.73 gram per cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Jängdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;] 2,1 mm/meter/100 kelvin&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga [W/(m K)] 111W·m-1·K-1&lt;br /&gt;
: Resistivitet [0,06 ohmmeter] [[File:Architects scale.jpg|thumb|Architects scale]]&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Ytbehandling:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Mässing har en guldglänsande yta som kan bearbetas till hög ytfinish. Ibland är det dock önskvärt med någon form av ytbehandling för att skydda ytan eller för att få ett visst utseende. Mässing är lätt att metallisera på olika sätt. Förkromade badrumsdetaljer är ett exempel. Förgyllda prydnads- och nyttoföremål blir också allt vanligare.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Skärande bearbetning:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Den ojämförligt största delen av den mässing som vi levererar bearbetas med skärande verktyg under sin vidareförädling till färdig slutprodukt. Sådan mässing är vanligtvis legerad med bly vars spånbrytande och smörjande effekt möjliggör hög skärhastighet med minimalt verktygsslitage. Den goda skärbarheten möjliggör hög produktivitet och ger därmed en låg produktionskostnad jämfört med till exempel stål. Detta i kombination med den lönsamma återvinningen av spån gör att många detaljer kan tillverkas till lägre kostnad i mässing än i stål.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:MässingRing.jpg|300px|höger]]&lt;br /&gt;
Mässing är billigt och kallades förr av den anledningen &amp;quot;fattigmanguld&amp;quot;. Den är bra ljud resistans 3530 m/s (vid 18°C). En sort av mässing är Muntz metall. Muntz metall är från alpha-beta brass som har gjort av 60% koppar, 40% zink och resten järn. Den svenska tio kronan har gjort som har gjort av nordiskt guld och består av 89% koppar, 5% aluminium, 5% zink och 1% tenn. Mässing har tidigare används för saxöglar. Mässig för kåpor, armaturer, rörledningar med mera håller oftast en halt på 63-67 % koppar, med en tillsats av upp till 3 % bly. Varmpressad mässing har lägre kopparhalt, oftast omkring 58-60 % koppar. Mässing avsedd att valsa har oftast en kopparhalt över 63%.&lt;br /&gt;
Vi har olika sorter av mässing till exempel: &lt;br /&gt;
*Patronmässing används för framställning av patronhylsor och har en kopparhalt på 72 %.&lt;br /&gt;
*Amiralitetsmässing är ett slags mässing där tenn blandats i legeringen. Blandningen gör att legeringen inte angrips av korrosion och är därför lämplig för marina ändamål. Förr användes även bly, något som idag är mycket sällsynt.&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|Zajum7x-8gM |340| right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
Mässing framställs genom att lägga koppar med zink, mässing består 65% koppar och 35% zink.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
här ser vi länk till ett video som handlar om en maskin som svarvar i mässing.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Former av mässing har varit i bruk sedan förhistorien, sin sanna natur som en koppar-zinklegering inte förstod förrän efter medeltiden eftersom zinkångan som reagerade med koppar för att göra mässing inte erkändes som en metall. The King James Bible gör många hänvisningar till &amp;quot;brass&amp;quot;. Shakespeares engelska formen av ordet &amp;quot;mässing&amp;quot; kan betyda något brons legering, eller koppar, snarare än strikt moderna definitionen av mässing. [Stämningen behövde] tidigaste mässing kan ha varit naturliga legeringar tillverkade av smält zink-rik kopparmalm. Av den romerska perioden mässing var avsiktligt framställts av metallisk koppar och mineraler zink med cementering processen och variationer på denna metod fortsatte fram till mitten av 19-talet. Det var så småningom ersättas av speltering, direkt legering av koppar och zink metall som infördes till Europa på 16-talet.&lt;br /&gt;
I Sverige började man tillverka mässing vid Vattholma mässingsbruk 1571.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mässing kostar ca 15-25 kr/kg och det beror på kvalitet&lt;br /&gt;
: En mässing plåt med storleken 1000x500x0.5 kan kosta 490 kr/st&lt;br /&gt;
: En mässing plåt med storleken 1000x500x1.5 kan kosta 1420 kr/st&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: http://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A4ssing&lt;br /&gt;
: http://spa.118100.se/koppar+pris&lt;br /&gt;
: https://www.slojd-detaljer.se/sortiment/tra-metallslojd/plat-folie-gjutmetall/massing/massingplat-2716&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Av: Soheil G (Thoren innovation school)&#039;&#039;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lure0702</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=M%C3%A4ssing&amp;diff=43240</id>
		<title>Mässing</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=M%C3%A4ssing&amp;diff=43240"/>
		<updated>2017-11-24T09:49:25Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lure0702: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densitet  8.73 gram per cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Jängdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;] 2,1 mm/meter/100 kelvin&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga [W/(m K)] 111W·m-1·K-1&lt;br /&gt;
: Resistivitet [0,06 ohmmeter] [[File:Architects scale.jpg|thumb|Architects scale]]&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Ytbehandling:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Mässing har en guldglänsande yta som kan bearbetas till hög ytfinish. Ibland är det dock önskvärt med någon form av ytbehandling för att skydda ytan eller för att få ett visst utseende. Mässing är lätt att metallisera på olika sätt. Förkromade badrumsdetaljer är ett exempel. Förgyllda prydnads- och nyttoföremål blir också allt vanligare.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Skärande bearbetning:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Den ojämförligt största delen av den mässing som vi levererar bearbetas med skärande verktyg under sin vidareförädling till färdig slutprodukt. Sådan mässing är vanligtvis legerad med bly vars spånbrytande och smörjande effekt möjliggör hög skärhastighet med minimalt verktygsslitage. Den goda skärbarheten möjliggör hög produktivitet och ger därmed en låg produktionskostnad jämfört med till exempel stål. Detta i kombination med den lönsamma återvinningen av spån gör att många detaljer kan tillverkas till lägre kostnad i mässing än i stål.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:MässingRing.jpg|300px|höger]]&lt;br /&gt;
Mässing är billigt och kallades förr av den anledningen &amp;quot;fattigmanguld&amp;quot;. Den är bra ljud resistans 3530 m/s (vid 18°C). En sort av mässing är Muntz metall. Muntz metall är från alpha-beta brass som har gjort av 60% koppar, 40% zink och resten järn. Den svenska tio kronan har gjort som har gjort av nordiskt guld och består av 89% koppar, 5% aluminium, 5% zink och 1% tenn. Mässing har tidigare används för saxöglar. Mässig för kåpor, armaturer, rörledningar med mera håller oftast en halt på 63-67 % koppar, med en tillsats av upp till 3 % bly. Varmpressad mässing har lägre kopparhalt, oftast omkring 58-60 % koppar. Mässing avsedd att valsa har oftast en kopparhalt över 63%.&lt;br /&gt;
Vi har olika sorter av mässing till exempel: &lt;br /&gt;
*Patronmässing används för framställning av patronhylsor och har en kopparhalt på 72 %.&lt;br /&gt;
*Amiralitetsmässing är ett slags mässing där tenn blandats i legeringen. Blandningen gör att legeringen inte angrips av korrosion och är därför lämplig för marina ändamål. Förr användes även bly, något som idag är mycket sällsynt.&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|Zajum7x-8gM |340| right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
Mässing framställs genom att lägga koppar med zink, mässing består 65% koppar och 35% zink.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
här ser vi länk till ett video som handlar om en maskin som svarvar i mässing.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Former av mässing har varit i bruk sedan förhistorien, sin sanna natur som en koppar-zinklegering inte förstod förrän efter medeltiden eftersom zinkångan som reagerade med koppar för att göra mässing inte erkändes som en metall. The King James Bible gör många hänvisningar till &amp;quot;brass&amp;quot;. Shakespeares engelska formen av ordet &amp;quot;mässing&amp;quot; kan betyda något brons legering, eller koppar, snarare än strikt moderna definitionen av mässing. [Stämningen behövde] tidigaste mässing kan ha varit naturliga legeringar tillverkade av smält zink-rik kopparmalm. Av den romerska perioden mässing var avsiktligt framställts av metallisk koppar och mineraler zink med cementering processen och variationer på denna metod fortsatte fram till mitten av 19-talet. Det var så småningom ersättas av speltering, direkt legering av koppar och zink metall som infördes till Europa på 16-talet.&lt;br /&gt;
I Sverige började man tillverka mässing vid Vattholma mässingsbruk 1571.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mässing kostar ca 15-25 kr/kg och det beror på kvalitet&lt;br /&gt;
: En mässing plåt med storleken 1000x500x0.5 kan kosta 490 kr/st&lt;br /&gt;
: En mässing plåt med storleken 1000x500x1.5 kan kosta 1420 kr/st&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: http://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A4ssing&lt;br /&gt;
: http://spa.118100.se/koppar+pris&lt;br /&gt;
: https://www.slojd-detaljer.se/sortiment/tra-metallslojd/plat-folie-gjutmetall/massing/massingplat-2716&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Av: Soheil G (Thoren innovation school)&#039;&#039;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lure0702</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=M%C3%A4ssing&amp;diff=43239</id>
		<title>Mässing</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=M%C3%A4ssing&amp;diff=43239"/>
		<updated>2017-11-24T09:48:48Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lure0702: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densitet  8.73 gram per cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Jängdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;] 2,1 mm/meter/100 kelvin&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga [W/(m K)] 111W·m-1·K-1&lt;br /&gt;
: Resistivitet [0,06 ohmmeter] [[File:Architects scale.jpg|thumb|Architects scale]]&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Ytbehandling:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Mässing har en guldglänsande yta som kan bearbetas till hög ytfinish. Ibland är det dock önskvärt med någon form av ytbehandling för att skydda ytan eller för att få ett visst utseende. Mässing är lätt att metallisera på olika sätt. Förkromade badrumsdetaljer är ett exempel. Förgyllda prydnads- och nyttoföremål blir också allt vanligare.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Skärande bearbetning:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Den ojämförligt största delen av den mässing som vi levererar bearbetas med skärande verktyg under sin vidareförädling till färdig slutprodukt. Sådan mässing är vanligtvis legerad med bly vars spånbrytande och smörjande effekt möjliggör hög skärhastighet med minimalt verktygsslitage. Den goda skärbarheten möjliggör hög produktivitet och ger därmed en låg produktionskostnad jämfört med till exempel stål. Detta i kombination med den lönsamma återvinningen av spån gör att många detaljer kan tillverkas till lägre kostnad i mässing än i stål.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:MässingRing.jpg|300px|höger]]&lt;br /&gt;
Mässing är billigt och kallades förr av den anledningen &amp;quot;fattigmanguld&amp;quot;. Den är bra ljud resistans 3530 m/s (vid 18°C). En sort av mässing är Muntz metall. Muntz metall är från alpha-beta brass som har gjort av 60% koppar, 40% zink och resten järn. Den svenska tio kronan har gjort som har gjort av nordiskt guld och består av 89% koppar, 5% aluminium, 5% zink och 1% tenn. Mässing har tidigare används för saxöglar. Mässig för kåpor, armaturer, rörledningar med mera håller oftast en halt på 63-67 % koppar, med en tillsats av upp till 3 % bly. Varmpressad mässing har lägre kopparhalt, oftast omkring 58-60 % koppar. Mässing avsedd att valsa har oftast en kopparhalt över 63%.&lt;br /&gt;
Vi har olika sorter av mässing till exempel: &lt;br /&gt;
*Patronmässing används för framställning av patronhylsor och har en kopparhalt på 72 %.&lt;br /&gt;
*Amiralitetsmässing är ett slags mässing där tenn blandats i legeringen. Blandningen gör att legeringen inte angrips av korrosion och är därför lämplig för marina ändamål. Förr användes även bly, något som idag är mycket sällsynt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|Zajum7x-8gM |340| right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
Mässing framställs genom att lägga koppar med zink, mässing består 65% koppar och 35% zink.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
här ser vi länk till ett video som handlar om en maskin som svarvar i mässing.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Former av mässing har varit i bruk sedan förhistorien, sin sanna natur som en koppar-zinklegering inte förstod förrän efter medeltiden eftersom zinkångan som reagerade med koppar för att göra mässing inte erkändes som en metall. The King James Bible gör många hänvisningar till &amp;quot;brass&amp;quot;. Shakespeares engelska formen av ordet &amp;quot;mässing&amp;quot; kan betyda något brons legering, eller koppar, snarare än strikt moderna definitionen av mässing. [Stämningen behövde] tidigaste mässing kan ha varit naturliga legeringar tillverkade av smält zink-rik kopparmalm. Av den romerska perioden mässing var avsiktligt framställts av metallisk koppar och mineraler zink med cementering processen och variationer på denna metod fortsatte fram till mitten av 19-talet. Det var så småningom ersättas av speltering, direkt legering av koppar och zink metall som infördes till Europa på 16-talet.&lt;br /&gt;
I Sverige började man tillverka mässing vid Vattholma mässingsbruk 1571.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mässing kostar ca 15-25 kr/kg och det beror på kvalitet&lt;br /&gt;
: En mässing plåt med storleken 1000x500x0.5 kan kosta 490 kr/st&lt;br /&gt;
: En mässing plåt med storleken 1000x500x1.5 kan kosta 1420 kr/st&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: http://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A4ssing&lt;br /&gt;
: http://spa.118100.se/koppar+pris&lt;br /&gt;
: https://www.slojd-detaljer.se/sortiment/tra-metallslojd/plat-folie-gjutmetall/massing/massingplat-2716&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Av: Soheil G (Thoren innovation school)&#039;&#039;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lure0702</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=M%C3%A4ssing&amp;diff=43237</id>
		<title>Mässing</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=M%C3%A4ssing&amp;diff=43237"/>
		<updated>2017-11-24T09:47:45Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lure0702: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densitet  8.73 gram per cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Jängdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;] 2,1 mm/meter/100 kelvin&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga [W/(m K)] 111W·m-1·K-1&lt;br /&gt;
: Resistivitet [0,06 ohmmeter] [[File:Architects scale.jpg|thumb|Architects scale]]&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
[[Fil:MässingRing.jpg|300px|höger]]&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Ytbehandling:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Mässing har en guldglänsande yta som kan bearbetas till hög ytfinish. Ibland är det dock önskvärt med någon form av ytbehandling för att skydda ytan eller för att få ett visst utseende. Mässing är lätt att metallisera på olika sätt. Förkromade badrumsdetaljer är ett exempel. Förgyllda prydnads- och nyttoföremål blir också allt vanligare.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Skärande bearbetning:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Den ojämförligt största delen av den mässing som vi levererar bearbetas med skärande verktyg under sin vidareförädling till färdig slutprodukt. Sådan mässing är vanligtvis legerad med bly vars spånbrytande och smörjande effekt möjliggör hög skärhastighet med minimalt verktygsslitage. Den goda skärbarheten möjliggör hög produktivitet och ger därmed en låg produktionskostnad jämfört med till exempel stål. Detta i kombination med den lönsamma återvinningen av spån gör att många detaljer kan tillverkas till lägre kostnad i mässing än i stål.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mässing är billigt och kallades förr av den anledningen &amp;quot;fattigmanguld&amp;quot;. Den är bra ljud resistans 3530 m/s (vid 18°C). En sort av mässing är Muntz metall. Muntz metall är från alpha-beta brass som har gjort av 60% koppar, 40% zink och resten järn. Den svenska tio kronan har gjort som har gjort av nordiskt guld och består av 89% koppar, 5% aluminium, 5% zink och 1% tenn. Mässing har tidigare används för saxöglar. Mässig för kåpor, armaturer, rörledningar med mera håller oftast en halt på 63-67 % koppar, med en tillsats av upp till 3 % bly. Varmpressad mässing har lägre kopparhalt, oftast omkring 58-60 % koppar. Mässing avsedd att valsa har oftast en kopparhalt över 63%.&lt;br /&gt;
Vi har olika sorter av mässing till exempel: &lt;br /&gt;
*Patronmässing används för framställning av patronhylsor och har en kopparhalt på 72 %.&lt;br /&gt;
*Amiralitetsmässing är ett slags mässing där tenn blandats i legeringen. Blandningen gör att legeringen inte angrips av korrosion och är därför lämplig för marina ändamål. Förr användes även bly, något som idag är mycket sällsynt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|Zajum7x-8gM |340| right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
Mässing framställs genom att lägga koppar med zink, mässing består 65% koppar och 35% zink.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
här ser vi länk till ett video som handlar om en maskin som svarvar i mässing.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Former av mässing har varit i bruk sedan förhistorien, sin sanna natur som en koppar-zinklegering inte förstod förrän efter medeltiden eftersom zinkångan som reagerade med koppar för att göra mässing inte erkändes som en metall. The King James Bible gör många hänvisningar till &amp;quot;brass&amp;quot;. Shakespeares engelska formen av ordet &amp;quot;mässing&amp;quot; kan betyda något brons legering, eller koppar, snarare än strikt moderna definitionen av mässing. [Stämningen behövde] tidigaste mässing kan ha varit naturliga legeringar tillverkade av smält zink-rik kopparmalm. Av den romerska perioden mässing var avsiktligt framställts av metallisk koppar och mineraler zink med cementering processen och variationer på denna metod fortsatte fram till mitten av 19-talet. Det var så småningom ersättas av speltering, direkt legering av koppar och zink metall som infördes till Europa på 16-talet.&lt;br /&gt;
I Sverige började man tillverka mässing vid Vattholma mässingsbruk 1571.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mässing kostar ca 15-25 kr/kg och det beror på kvalitet&lt;br /&gt;
: En mässing plåt med storleken 1000x500x0.5 kan kosta 490 kr/st&lt;br /&gt;
: En mässing plåt med storleken 1000x500x1.5 kan kosta 1420 kr/st&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: http://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A4ssing&lt;br /&gt;
: http://spa.118100.se/koppar+pris&lt;br /&gt;
: https://www.slojd-detaljer.se/sortiment/tra-metallslojd/plat-folie-gjutmetall/massing/massingplat-2716&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Av: Soheil G (Thoren innovation school)&#039;&#039;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lure0702</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=M%C3%A4ssing&amp;diff=43236</id>
		<title>Mässing</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=M%C3%A4ssing&amp;diff=43236"/>
		<updated>2017-11-24T09:47:20Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lure0702: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densitet  8.73 gram per cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Jängdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;] 2,1 mm/meter/100 kelvin&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga [W/(m K)] 111W·m-1·K-1&lt;br /&gt;
: Resistivitet [0,06 ohmmeter] [[File:Architects scale.jpg|thumb|Architects scale]]&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
[[Fil:MässingRing.jpg|400px|höger]]&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Ytbehandling:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Mässing har en guldglänsande yta som kan bearbetas till hög ytfinish. Ibland är det dock önskvärt med någon form av ytbehandling för att skydda ytan eller för att få ett visst utseende. Mässing är lätt att metallisera på olika sätt. Förkromade badrumsdetaljer är ett exempel. Förgyllda prydnads- och nyttoföremål blir också allt vanligare.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Skärande bearbetning:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Den ojämförligt största delen av den mässing som vi levererar bearbetas med skärande verktyg under sin vidareförädling till färdig slutprodukt. Sådan mässing är vanligtvis legerad med bly vars spånbrytande och smörjande effekt möjliggör hög skärhastighet med minimalt verktygsslitage. Den goda skärbarheten möjliggör hög produktivitet och ger därmed en låg produktionskostnad jämfört med till exempel stål. Detta i kombination med den lönsamma återvinningen av spån gör att många detaljer kan tillverkas till lägre kostnad i mässing än i stål.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mässing är billigt och kallades förr av den anledningen &amp;quot;fattigmanguld&amp;quot;. Den är bra ljud resistans 3530 m/s (vid 18°C). En sort av mässing är Muntz metall. Muntz metall är från alpha-beta brass som har gjort av 60% koppar, 40% zink och resten järn. Den svenska tio kronan har gjort som har gjort av nordiskt guld och består av 89% koppar, 5% aluminium, 5% zink och 1% tenn. Mässing har tidigare används för saxöglar. Mässig för kåpor, armaturer, rörledningar med mera håller oftast en halt på 63-67 % koppar, med en tillsats av upp till 3 % bly. Varmpressad mässing har lägre kopparhalt, oftast omkring 58-60 % koppar. Mässing avsedd att valsa har oftast en kopparhalt över 63%.&lt;br /&gt;
Vi har olika sorter av mässing till exempel: &lt;br /&gt;
*Patronmässing används för framställning av patronhylsor och har en kopparhalt på 72 %.&lt;br /&gt;
*Amiralitetsmässing är ett slags mässing där tenn blandats i legeringen. Blandningen gör att legeringen inte angrips av korrosion och är därför lämplig för marina ändamål. Förr användes även bly, något som idag är mycket sällsynt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|Zajum7x-8gM |340| right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
Mässing framställs genom att lägga koppar med zink, mässing består 65% koppar och 35% zink.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
här ser vi länk till ett video som handlar om en maskin som svarvar i mässing.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Former av mässing har varit i bruk sedan förhistorien, sin sanna natur som en koppar-zinklegering inte förstod förrän efter medeltiden eftersom zinkångan som reagerade med koppar för att göra mässing inte erkändes som en metall. The King James Bible gör många hänvisningar till &amp;quot;brass&amp;quot;. Shakespeares engelska formen av ordet &amp;quot;mässing&amp;quot; kan betyda något brons legering, eller koppar, snarare än strikt moderna definitionen av mässing. [Stämningen behövde] tidigaste mässing kan ha varit naturliga legeringar tillverkade av smält zink-rik kopparmalm. Av den romerska perioden mässing var avsiktligt framställts av metallisk koppar och mineraler zink med cementering processen och variationer på denna metod fortsatte fram till mitten av 19-talet. Det var så småningom ersättas av speltering, direkt legering av koppar och zink metall som infördes till Europa på 16-talet.&lt;br /&gt;
I Sverige började man tillverka mässing vid Vattholma mässingsbruk 1571.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mässing kostar ca 15-25 kr/kg och det beror på kvalitet&lt;br /&gt;
: En mässing plåt med storleken 1000x500x0.5 kan kosta 490 kr/st&lt;br /&gt;
: En mässing plåt med storleken 1000x500x1.5 kan kosta 1420 kr/st&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: http://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A4ssing&lt;br /&gt;
: http://spa.118100.se/koppar+pris&lt;br /&gt;
: https://www.slojd-detaljer.se/sortiment/tra-metallslojd/plat-folie-gjutmetall/massing/massingplat-2716&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Av: Soheil G (Thoren innovation school)&#039;&#039;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lure0702</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=M%C3%A4ssing&amp;diff=43235</id>
		<title>Mässing</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=M%C3%A4ssing&amp;diff=43235"/>
		<updated>2017-11-24T09:46:44Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lure0702: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densitet  8.73 gram per cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Jängdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;] 2,1 mm/meter/100 kelvin&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga [W/(m K)] 111W·m-1·K-1&lt;br /&gt;
: Resistivitet [0,06 ohmmeter] [[File:Architects scale.jpg|thumb|Architects scale]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
[[Fil:MässingRing.jpg|400px|höger]]&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Ytbehandling:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Mässing har en guldglänsande yta som kan bearbetas till hög ytfinish. Ibland är det dock önskvärt med någon form av ytbehandling för att skydda ytan eller för att få ett visst utseende. Mässing är lätt att metallisera på olika sätt. Förkromade badrumsdetaljer är ett exempel. Förgyllda prydnads- och nyttoföremål blir också allt vanligare.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Skärande bearbetning:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Den ojämförligt största delen av den mässing som vi levererar bearbetas med skärande verktyg under sin vidareförädling till färdig slutprodukt. Sådan mässing är vanligtvis legerad med bly vars spånbrytande och smörjande effekt möjliggör hög skärhastighet med minimalt verktygsslitage. Den goda skärbarheten möjliggör hög produktivitet och ger därmed en låg produktionskostnad jämfört med till exempel stål. Detta i kombination med den lönsamma återvinningen av spån gör att många detaljer kan tillverkas till lägre kostnad i mässing än i stål.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mässing är billigt och kallades förr av den anledningen &amp;quot;fattigmanguld&amp;quot;. Den är bra ljud resistans 3530 m/s (vid 18°C). En sort av mässing är Muntz metall. Muntz metall är från alpha-beta brass som har gjort av 60% koppar, 40% zink och resten järn. Den svenska tio kronan har gjort som har gjort av nordiskt guld och består av 89% koppar, 5% aluminium, 5% zink och 1% tenn. Mässing har tidigare används för saxöglar. Mässig för kåpor, armaturer, rörledningar med mera håller oftast en halt på 63-67 % koppar, med en tillsats av upp till 3 % bly. Varmpressad mässing har lägre kopparhalt, oftast omkring 58-60 % koppar. Mässing avsedd att valsa har oftast en kopparhalt över 63%.&lt;br /&gt;
Vi har olika sorter av mässing till exempel: &lt;br /&gt;
*Patronmässing används för framställning av patronhylsor och har en kopparhalt på 72 %.&lt;br /&gt;
*Amiralitetsmässing är ett slags mässing där tenn blandats i legeringen. Blandningen gör att legeringen inte angrips av korrosion och är därför lämplig för marina ändamål. Förr användes även bly, något som idag är mycket sällsynt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|Zajum7x-8gM |340| right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
Mässing framställs genom att lägga koppar med zink, mässing består 65% koppar och 35% zink.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
här ser vi länk till ett video som handlar om en maskin som svarvar i mässing.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Former av mässing har varit i bruk sedan förhistorien, sin sanna natur som en koppar-zinklegering inte förstod förrän efter medeltiden eftersom zinkångan som reagerade med koppar för att göra mässing inte erkändes som en metall. The King James Bible gör många hänvisningar till &amp;quot;brass&amp;quot;. Shakespeares engelska formen av ordet &amp;quot;mässing&amp;quot; kan betyda något brons legering, eller koppar, snarare än strikt moderna definitionen av mässing. [Stämningen behövde] tidigaste mässing kan ha varit naturliga legeringar tillverkade av smält zink-rik kopparmalm. Av den romerska perioden mässing var avsiktligt framställts av metallisk koppar och mineraler zink med cementering processen och variationer på denna metod fortsatte fram till mitten av 19-talet. Det var så småningom ersättas av speltering, direkt legering av koppar och zink metall som infördes till Europa på 16-talet.&lt;br /&gt;
I Sverige började man tillverka mässing vid Vattholma mässingsbruk 1571.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mässing kostar ca 15-25 kr/kg och det beror på kvalitet&lt;br /&gt;
: En mässing plåt med storleken 1000x500x0.5 kan kosta 490 kr/st&lt;br /&gt;
: En mässing plåt med storleken 1000x500x1.5 kan kosta 1420 kr/st&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: http://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A4ssing&lt;br /&gt;
: http://spa.118100.se/koppar+pris&lt;br /&gt;
: https://www.slojd-detaljer.se/sortiment/tra-metallslojd/plat-folie-gjutmetall/massing/massingplat-2716&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Av: Soheil G (Thoren innovation school)&#039;&#039;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lure0702</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Fil:M%C3%A4ssingRing.jpg&amp;diff=43231</id>
		<title>Fil:MässingRing.jpg</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Fil:M%C3%A4ssingRing.jpg&amp;diff=43231"/>
		<updated>2017-11-24T09:45:38Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lure0702: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lure0702</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=M%C3%A4ssing&amp;diff=43220</id>
		<title>Mässing</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=M%C3%A4ssing&amp;diff=43220"/>
		<updated>2017-11-24T09:32:16Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lure0702: /* Pris */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densitet  8.73 gram per cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Jängdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;] 2,1 mm/meter/100 kelvin&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga [W/(m K)] 111W·m-1·K-1&lt;br /&gt;
: Resistivitet [0,06 ohmmeter] [[File:Architects scale.jpg|thumb|Architects scale]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Ytbehandling:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Mässing har en guldglänsande yta som kan bearbetas till hög ytfinish. Ibland är det dock önskvärt med någon form av ytbehandling för att skydda ytan eller för att få ett visst utseende. Mässing är lätt att metallisera på olika sätt. Förkromade badrumsdetaljer är ett exempel. Förgyllda prydnads- och nyttoföremål blir också allt vanligare.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Skärande bearbetning:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Den ojämförligt största delen av den mässing som vi levererar bearbetas med skärande verktyg under sin vidareförädling till färdig slutprodukt. Sådan mässing är vanligtvis legerad med bly vars spånbrytande och smörjande effekt möjliggör hög skärhastighet med minimalt verktygsslitage. Den goda skärbarheten möjliggör hög produktivitet och ger därmed en låg produktionskostnad jämfört med till exempel stål. Detta i kombination med den lönsamma återvinningen av spån gör att många detaljer kan tillverkas till lägre kostnad i mässing än i stål.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mässing är billigt och kallades förr av den anledningen &amp;quot;fattigmanguld&amp;quot;. Den är bra ljud resistans 3530 m/s (vid 18°C). En sort av mässing är Muntz metall. Muntz metall är från alpha-beta brass som har gjort av 60% koppar, 40% zink och resten järn. Den svenska tio kronan har gjort som har gjort av nordiskt guld och består av 89% koppar, 5% aluminium, 5% zink och 1% tenn. Mässing har tidigare används för saxöglar. Mässig för kåpor, armaturer, rörledningar med mera håller oftast en halt på 63-67 % koppar, med en tillsats av upp till 3 % bly. Varmpressad mässing har lägre kopparhalt, oftast omkring 58-60 % koppar. Mässing avsedd att valsa har oftast en kopparhalt över 63%.&lt;br /&gt;
Vi har olika sorter av mässing till exempel: &lt;br /&gt;
*Patronmässing används för framställning av patronhylsor och har en kopparhalt på 72 %.&lt;br /&gt;
*Amiralitetsmässing är ett slags mässing där tenn blandats i legeringen. Blandningen gör att legeringen inte angrips av korrosion och är därför lämplig för marina ändamål. Förr användes även bly, något som idag är mycket sällsynt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|Zajum7x-8gM |340| right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
Mässing framställs genom att lägga koppar med zink, mässing består 65% koppar och 35% zink.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
här ser vi länk till ett video som handlar om en maskin som svarvar i mässing.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Former av mässing har varit i bruk sedan förhistorien, sin sanna natur som en koppar-zinklegering inte förstod förrän efter medeltiden eftersom zinkångan som reagerade med koppar för att göra mässing inte erkändes som en metall. The King James Bible gör många hänvisningar till &amp;quot;brass&amp;quot;. Shakespeares engelska formen av ordet &amp;quot;mässing&amp;quot; kan betyda något brons legering, eller koppar, snarare än strikt moderna definitionen av mässing. [Stämningen behövde] tidigaste mässing kan ha varit naturliga legeringar tillverkade av smält zink-rik kopparmalm. Av den romerska perioden mässing var avsiktligt framställts av metallisk koppar och mineraler zink med cementering processen och variationer på denna metod fortsatte fram till mitten av 19-talet. Det var så småningom ersättas av speltering, direkt legering av koppar och zink metall som infördes till Europa på 16-talet.&lt;br /&gt;
I Sverige började man tillverka mässing vid Vattholma mässingsbruk 1571.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mässing kostar ca 15-25 kr/kg och det beror på kvalitet&lt;br /&gt;
: En mässing plåt med storleken 1000x500x0.5 kan kosta 490 kr/st&lt;br /&gt;
: En mässing plåt med storleken 1000x500x1.5 kan kosta 1420 kr/st&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: http://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A4ssing&lt;br /&gt;
: http://spa.118100.se/koppar+pris&lt;br /&gt;
: https://www.slojd-detaljer.se/sortiment/tra-metallslojd/plat-folie-gjutmetall/massing/massingplat-2716&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Av: Soheil G (Thoren innovation school)&#039;&#039;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lure0702</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=M%C3%A4ssing&amp;diff=43219</id>
		<title>Mässing</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=M%C3%A4ssing&amp;diff=43219"/>
		<updated>2017-11-24T09:27:16Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lure0702: /* Pris */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densitet  8.73 gram per cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Jängdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;] 2,1 mm/meter/100 kelvin&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga [W/(m K)] 111W·m-1·K-1&lt;br /&gt;
: Resistivitet [0,06 ohmmeter] [[File:Architects scale.jpg|thumb|Architects scale]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Ytbehandling:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Mässing har en guldglänsande yta som kan bearbetas till hög ytfinish. Ibland är det dock önskvärt med någon form av ytbehandling för att skydda ytan eller för att få ett visst utseende. Mässing är lätt att metallisera på olika sätt. Förkromade badrumsdetaljer är ett exempel. Förgyllda prydnads- och nyttoföremål blir också allt vanligare.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Skärande bearbetning:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Den ojämförligt största delen av den mässing som vi levererar bearbetas med skärande verktyg under sin vidareförädling till färdig slutprodukt. Sådan mässing är vanligtvis legerad med bly vars spånbrytande och smörjande effekt möjliggör hög skärhastighet med minimalt verktygsslitage. Den goda skärbarheten möjliggör hög produktivitet och ger därmed en låg produktionskostnad jämfört med till exempel stål. Detta i kombination med den lönsamma återvinningen av spån gör att många detaljer kan tillverkas till lägre kostnad i mässing än i stål.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mässing är billigt och kallades förr av den anledningen &amp;quot;fattigmanguld&amp;quot;. Den är bra ljud resistans 3530 m/s (vid 18°C). En sort av mässing är Muntz metall. Muntz metall är från alpha-beta brass som har gjort av 60% koppar, 40% zink och resten järn. Den svenska tio kronan har gjort som har gjort av nordiskt guld och består av 89% koppar, 5% aluminium, 5% zink och 1% tenn. Mässing har tidigare används för saxöglar. Mässig för kåpor, armaturer, rörledningar med mera håller oftast en halt på 63-67 % koppar, med en tillsats av upp till 3 % bly. Varmpressad mässing har lägre kopparhalt, oftast omkring 58-60 % koppar. Mässing avsedd att valsa har oftast en kopparhalt över 63%.&lt;br /&gt;
Vi har olika sorter av mässing till exempel: &lt;br /&gt;
*Patronmässing används för framställning av patronhylsor och har en kopparhalt på 72 %.&lt;br /&gt;
*Amiralitetsmässing är ett slags mässing där tenn blandats i legeringen. Blandningen gör att legeringen inte angrips av korrosion och är därför lämplig för marina ändamål. Förr användes även bly, något som idag är mycket sällsynt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|Zajum7x-8gM |340| right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
Mässing framställs genom att lägga koppar med zink, mässing består 65% koppar och 35% zink.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
här ser vi länk till ett video som handlar om en maskin som svarvar i mässing.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Former av mässing har varit i bruk sedan förhistorien, sin sanna natur som en koppar-zinklegering inte förstod förrän efter medeltiden eftersom zinkångan som reagerade med koppar för att göra mässing inte erkändes som en metall. The King James Bible gör många hänvisningar till &amp;quot;brass&amp;quot;. Shakespeares engelska formen av ordet &amp;quot;mässing&amp;quot; kan betyda något brons legering, eller koppar, snarare än strikt moderna definitionen av mässing. [Stämningen behövde] tidigaste mässing kan ha varit naturliga legeringar tillverkade av smält zink-rik kopparmalm. Av den romerska perioden mässing var avsiktligt framställts av metallisk koppar och mineraler zink med cementering processen och variationer på denna metod fortsatte fram till mitten av 19-talet. Det var så småningom ersättas av speltering, direkt legering av koppar och zink metall som infördes till Europa på 16-talet.&lt;br /&gt;
I Sverige började man tillverka mässing vid Vattholma mässingsbruk 1571.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mässing kostar ca 15-25 kr/kg och det beror på kvalitet&lt;br /&gt;
: En mässing plåt med storleken 1000x500 kan kosta 490 kr/st&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: http://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A4ssing&lt;br /&gt;
: http://spa.118100.se/koppar+pris&lt;br /&gt;
: https://www.slojd-detaljer.se/sortiment/tra-metallslojd/plat-folie-gjutmetall/massing/massingplat-2716&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Av: Soheil G (Thoren innovation school)&#039;&#039;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lure0702</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=M%C3%A4ssing&amp;diff=43218</id>
		<title>Mässing</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=M%C3%A4ssing&amp;diff=43218"/>
		<updated>2017-11-24T09:25:11Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lure0702: /* Länkar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densitet  8.73 gram per cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Jängdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;] 2,1 mm/meter/100 kelvin&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga [W/(m K)] 111W·m-1·K-1&lt;br /&gt;
: Resistivitet [0,06 ohmmeter] [[File:Architects scale.jpg|thumb|Architects scale]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Ytbehandling:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Mässing har en guldglänsande yta som kan bearbetas till hög ytfinish. Ibland är det dock önskvärt med någon form av ytbehandling för att skydda ytan eller för att få ett visst utseende. Mässing är lätt att metallisera på olika sätt. Förkromade badrumsdetaljer är ett exempel. Förgyllda prydnads- och nyttoföremål blir också allt vanligare.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Skärande bearbetning:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Den ojämförligt största delen av den mässing som vi levererar bearbetas med skärande verktyg under sin vidareförädling till färdig slutprodukt. Sådan mässing är vanligtvis legerad med bly vars spånbrytande och smörjande effekt möjliggör hög skärhastighet med minimalt verktygsslitage. Den goda skärbarheten möjliggör hög produktivitet och ger därmed en låg produktionskostnad jämfört med till exempel stål. Detta i kombination med den lönsamma återvinningen av spån gör att många detaljer kan tillverkas till lägre kostnad i mässing än i stål.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mässing är billigt och kallades förr av den anledningen &amp;quot;fattigmanguld&amp;quot;. Den är bra ljud resistans 3530 m/s (vid 18°C). En sort av mässing är Muntz metall. Muntz metall är från alpha-beta brass som har gjort av 60% koppar, 40% zink och resten järn. Den svenska tio kronan har gjort som har gjort av nordiskt guld och består av 89% koppar, 5% aluminium, 5% zink och 1% tenn. Mässing har tidigare används för saxöglar. Mässig för kåpor, armaturer, rörledningar med mera håller oftast en halt på 63-67 % koppar, med en tillsats av upp till 3 % bly. Varmpressad mässing har lägre kopparhalt, oftast omkring 58-60 % koppar. Mässing avsedd att valsa har oftast en kopparhalt över 63%.&lt;br /&gt;
Vi har olika sorter av mässing till exempel: &lt;br /&gt;
*Patronmässing används för framställning av patronhylsor och har en kopparhalt på 72 %.&lt;br /&gt;
*Amiralitetsmässing är ett slags mässing där tenn blandats i legeringen. Blandningen gör att legeringen inte angrips av korrosion och är därför lämplig för marina ändamål. Förr användes även bly, något som idag är mycket sällsynt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|Zajum7x-8gM |340| right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
Mässing framställs genom att lägga koppar med zink, mässing består 65% koppar och 35% zink.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
här ser vi länk till ett video som handlar om en maskin som svarvar i mässing.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Former av mässing har varit i bruk sedan förhistorien, sin sanna natur som en koppar-zinklegering inte förstod förrän efter medeltiden eftersom zinkångan som reagerade med koppar för att göra mässing inte erkändes som en metall. The King James Bible gör många hänvisningar till &amp;quot;brass&amp;quot;. Shakespeares engelska formen av ordet &amp;quot;mässing&amp;quot; kan betyda något brons legering, eller koppar, snarare än strikt moderna definitionen av mässing. [Stämningen behövde] tidigaste mässing kan ha varit naturliga legeringar tillverkade av smält zink-rik kopparmalm. Av den romerska perioden mässing var avsiktligt framställts av metallisk koppar och mineraler zink med cementering processen och variationer på denna metod fortsatte fram till mitten av 19-talet. Det var så småningom ersättas av speltering, direkt legering av koppar och zink metall som infördes till Europa på 16-talet.&lt;br /&gt;
I Sverige började man tillverka mässing vid Vattholma mässingsbruk 1571.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mässing kostar ca 15-25 kr/kg och det beror på kvalitet&lt;br /&gt;
En mässing plåt med storleken 1000x500 kan kosta 490 kr/st&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: http://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A4ssing&lt;br /&gt;
: http://spa.118100.se/koppar+pris&lt;br /&gt;
: https://www.slojd-detaljer.se/sortiment/tra-metallslojd/plat-folie-gjutmetall/massing/massingplat-2716&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Av: Soheil G (Thoren innovation school)&#039;&#039;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lure0702</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=M%C3%A4ssing&amp;diff=43216</id>
		<title>Mässing</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=M%C3%A4ssing&amp;diff=43216"/>
		<updated>2017-11-24T09:24:29Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lure0702: /* Pris */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densitet  8.73 gram per cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Jängdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;] 2,1 mm/meter/100 kelvin&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga [W/(m K)] 111W·m-1·K-1&lt;br /&gt;
: Resistivitet [0,06 ohmmeter] [[File:Architects scale.jpg|thumb|Architects scale]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Ytbehandling:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Mässing har en guldglänsande yta som kan bearbetas till hög ytfinish. Ibland är det dock önskvärt med någon form av ytbehandling för att skydda ytan eller för att få ett visst utseende. Mässing är lätt att metallisera på olika sätt. Förkromade badrumsdetaljer är ett exempel. Förgyllda prydnads- och nyttoföremål blir också allt vanligare.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Skärande bearbetning:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Den ojämförligt största delen av den mässing som vi levererar bearbetas med skärande verktyg under sin vidareförädling till färdig slutprodukt. Sådan mässing är vanligtvis legerad med bly vars spånbrytande och smörjande effekt möjliggör hög skärhastighet med minimalt verktygsslitage. Den goda skärbarheten möjliggör hög produktivitet och ger därmed en låg produktionskostnad jämfört med till exempel stål. Detta i kombination med den lönsamma återvinningen av spån gör att många detaljer kan tillverkas till lägre kostnad i mässing än i stål.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mässing är billigt och kallades förr av den anledningen &amp;quot;fattigmanguld&amp;quot;. Den är bra ljud resistans 3530 m/s (vid 18°C). En sort av mässing är Muntz metall. Muntz metall är från alpha-beta brass som har gjort av 60% koppar, 40% zink och resten järn. Den svenska tio kronan har gjort som har gjort av nordiskt guld och består av 89% koppar, 5% aluminium, 5% zink och 1% tenn. Mässing har tidigare används för saxöglar. Mässig för kåpor, armaturer, rörledningar med mera håller oftast en halt på 63-67 % koppar, med en tillsats av upp till 3 % bly. Varmpressad mässing har lägre kopparhalt, oftast omkring 58-60 % koppar. Mässing avsedd att valsa har oftast en kopparhalt över 63%.&lt;br /&gt;
Vi har olika sorter av mässing till exempel: &lt;br /&gt;
*Patronmässing används för framställning av patronhylsor och har en kopparhalt på 72 %.&lt;br /&gt;
*Amiralitetsmässing är ett slags mässing där tenn blandats i legeringen. Blandningen gör att legeringen inte angrips av korrosion och är därför lämplig för marina ändamål. Förr användes även bly, något som idag är mycket sällsynt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|Zajum7x-8gM |340| right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
Mässing framställs genom att lägga koppar med zink, mässing består 65% koppar och 35% zink.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
här ser vi länk till ett video som handlar om en maskin som svarvar i mässing.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Former av mässing har varit i bruk sedan förhistorien, sin sanna natur som en koppar-zinklegering inte förstod förrän efter medeltiden eftersom zinkångan som reagerade med koppar för att göra mässing inte erkändes som en metall. The King James Bible gör många hänvisningar till &amp;quot;brass&amp;quot;. Shakespeares engelska formen av ordet &amp;quot;mässing&amp;quot; kan betyda något brons legering, eller koppar, snarare än strikt moderna definitionen av mässing. [Stämningen behövde] tidigaste mässing kan ha varit naturliga legeringar tillverkade av smält zink-rik kopparmalm. Av den romerska perioden mässing var avsiktligt framställts av metallisk koppar och mineraler zink med cementering processen och variationer på denna metod fortsatte fram till mitten av 19-talet. Det var så småningom ersättas av speltering, direkt legering av koppar och zink metall som infördes till Europa på 16-talet.&lt;br /&gt;
I Sverige började man tillverka mässing vid Vattholma mässingsbruk 1571.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mässing kostar ca 15-25 kr/kg och det beror på kvalitet&lt;br /&gt;
En mässing plåt med storleken 1000x500 kan kosta 490 kr/st&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: http://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A4ssing&lt;br /&gt;
: http://spa.118100.se/koppar+pris&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Av: Soheil G (Thoren innovation school)&#039;&#039;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lure0702</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=M%C3%A4ssing&amp;diff=43215</id>
		<title>Mässing</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=M%C3%A4ssing&amp;diff=43215"/>
		<updated>2017-11-24T09:21:04Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lure0702: /* Pris */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densitet  8.73 gram per cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Jängdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;] 2,1 mm/meter/100 kelvin&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga [W/(m K)] 111W·m-1·K-1&lt;br /&gt;
: Resistivitet [0,06 ohmmeter] [[File:Architects scale.jpg|thumb|Architects scale]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Ytbehandling:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Mässing har en guldglänsande yta som kan bearbetas till hög ytfinish. Ibland är det dock önskvärt med någon form av ytbehandling för att skydda ytan eller för att få ett visst utseende. Mässing är lätt att metallisera på olika sätt. Förkromade badrumsdetaljer är ett exempel. Förgyllda prydnads- och nyttoföremål blir också allt vanligare.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Skärande bearbetning:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Den ojämförligt största delen av den mässing som vi levererar bearbetas med skärande verktyg under sin vidareförädling till färdig slutprodukt. Sådan mässing är vanligtvis legerad med bly vars spånbrytande och smörjande effekt möjliggör hög skärhastighet med minimalt verktygsslitage. Den goda skärbarheten möjliggör hög produktivitet och ger därmed en låg produktionskostnad jämfört med till exempel stål. Detta i kombination med den lönsamma återvinningen av spån gör att många detaljer kan tillverkas till lägre kostnad i mässing än i stål.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mässing är billigt och kallades förr av den anledningen &amp;quot;fattigmanguld&amp;quot;. Den är bra ljud resistans 3530 m/s (vid 18°C). En sort av mässing är Muntz metall. Muntz metall är från alpha-beta brass som har gjort av 60% koppar, 40% zink och resten järn. Den svenska tio kronan har gjort som har gjort av nordiskt guld och består av 89% koppar, 5% aluminium, 5% zink och 1% tenn. Mässing har tidigare används för saxöglar. Mässig för kåpor, armaturer, rörledningar med mera håller oftast en halt på 63-67 % koppar, med en tillsats av upp till 3 % bly. Varmpressad mässing har lägre kopparhalt, oftast omkring 58-60 % koppar. Mässing avsedd att valsa har oftast en kopparhalt över 63%.&lt;br /&gt;
Vi har olika sorter av mässing till exempel: &lt;br /&gt;
*Patronmässing används för framställning av patronhylsor och har en kopparhalt på 72 %.&lt;br /&gt;
*Amiralitetsmässing är ett slags mässing där tenn blandats i legeringen. Blandningen gör att legeringen inte angrips av korrosion och är därför lämplig för marina ändamål. Förr användes även bly, något som idag är mycket sällsynt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|Zajum7x-8gM |340| right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
Mässing framställs genom att lägga koppar med zink, mässing består 65% koppar och 35% zink.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
här ser vi länk till ett video som handlar om en maskin som svarvar i mässing.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Former av mässing har varit i bruk sedan förhistorien, sin sanna natur som en koppar-zinklegering inte förstod förrän efter medeltiden eftersom zinkångan som reagerade med koppar för att göra mässing inte erkändes som en metall. The King James Bible gör många hänvisningar till &amp;quot;brass&amp;quot;. Shakespeares engelska formen av ordet &amp;quot;mässing&amp;quot; kan betyda något brons legering, eller koppar, snarare än strikt moderna definitionen av mässing. [Stämningen behövde] tidigaste mässing kan ha varit naturliga legeringar tillverkade av smält zink-rik kopparmalm. Av den romerska perioden mässing var avsiktligt framställts av metallisk koppar och mineraler zink med cementering processen och variationer på denna metod fortsatte fram till mitten av 19-talet. Det var så småningom ersättas av speltering, direkt legering av koppar och zink metall som infördes till Europa på 16-talet.&lt;br /&gt;
I Sverige började man tillverka mässing vid Vattholma mässingsbruk 1571.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mässing kostar ca 15-25 kr/kg och det beror på kvalitet&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: http://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A4ssing&lt;br /&gt;
: http://spa.118100.se/koppar+pris&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Av: Soheil G (Thoren innovation school)&#039;&#039;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lure0702</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=M%C3%A4ssing&amp;diff=43208</id>
		<title>Mässing</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=M%C3%A4ssing&amp;diff=43208"/>
		<updated>2017-11-24T09:09:44Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lure0702: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densitet  8.73 gram per cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Jängdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;] 2,1 mm/meter/100 kelvin&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga [W/(m K)] 111W·m-1·K-1&lt;br /&gt;
: Resistivitet [0,06 ohmmeter] [[File:Architects scale.jpg|thumb|Architects scale]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Ytbehandling:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Mässing har en guldglänsande yta som kan bearbetas till hög ytfinish. Ibland är det dock önskvärt med någon form av ytbehandling för att skydda ytan eller för att få ett visst utseende. Mässing är lätt att metallisera på olika sätt. Förkromade badrumsdetaljer är ett exempel. Förgyllda prydnads- och nyttoföremål blir också allt vanligare.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Skärande bearbetning:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Den ojämförligt största delen av den mässing som vi levererar bearbetas med skärande verktyg under sin vidareförädling till färdig slutprodukt. Sådan mässing är vanligtvis legerad med bly vars spånbrytande och smörjande effekt möjliggör hög skärhastighet med minimalt verktygsslitage. Den goda skärbarheten möjliggör hög produktivitet och ger därmed en låg produktionskostnad jämfört med till exempel stål. Detta i kombination med den lönsamma återvinningen av spån gör att många detaljer kan tillverkas till lägre kostnad i mässing än i stål.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mässing är billigt och kallades förr av den anledningen &amp;quot;fattigmanguld&amp;quot;. Den är bra ljud resistans 3530 m/s (vid 18°C). En sort av mässing är Muntz metall. Muntz metall är från alpha-beta brass som har gjort av 60% koppar, 40% zink och resten järn. Den svenska tio kronan har gjort som har gjort av nordiskt guld och består av 89% koppar, 5% aluminium, 5% zink och 1% tenn. Mässing har tidigare används för saxöglar. Mässig för kåpor, armaturer, rörledningar med mera håller oftast en halt på 63-67 % koppar, med en tillsats av upp till 3 % bly. Varmpressad mässing har lägre kopparhalt, oftast omkring 58-60 % koppar. Mässing avsedd att valsa har oftast en kopparhalt över 63%.&lt;br /&gt;
Vi har olika sorter av mässing till exempel: &lt;br /&gt;
*Patronmässing används för framställning av patronhylsor och har en kopparhalt på 72 %.&lt;br /&gt;
*Amiralitetsmässing är ett slags mässing där tenn blandats i legeringen. Blandningen gör att legeringen inte angrips av korrosion och är därför lämplig för marina ändamål. Förr användes även bly, något som idag är mycket sällsynt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|Zajum7x-8gM |340| right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
Mässing framställs genom att lägga koppar med zink, mässing består 65% koppar och 35% zink.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
här ser vi länk till ett video som handlar om en maskin som svarvar i mässing.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Former av mässing har varit i bruk sedan förhistorien, sin sanna natur som en koppar-zinklegering inte förstod förrän efter medeltiden eftersom zinkångan som reagerade med koppar för att göra mässing inte erkändes som en metall. The King James Bible gör många hänvisningar till &amp;quot;brass&amp;quot;. Shakespeares engelska formen av ordet &amp;quot;mässing&amp;quot; kan betyda något brons legering, eller koppar, snarare än strikt moderna definitionen av mässing. [Stämningen behövde] tidigaste mässing kan ha varit naturliga legeringar tillverkade av smält zink-rik kopparmalm. Av den romerska perioden mässing var avsiktligt framställts av metallisk koppar och mineraler zink med cementering processen och variationer på denna metod fortsatte fram till mitten av 19-talet. Det var så småningom ersättas av speltering, direkt legering av koppar och zink metall som infördes till Europa på 16-talet.&lt;br /&gt;
I Sverige började man tillverka mässing vid Vattholma mässingsbruk 1571.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mässing kostar ca 24 kr/kg och det beror på kvalitet&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: http://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A4ssing&lt;br /&gt;
: http://spa.118100.se/koppar+pris&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Av: Soheil G (Thoren innovation school)&#039;&#039;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lure0702</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Grafen&amp;diff=43166</id>
		<title>Grafen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Grafen&amp;diff=43166"/>
		<updated>2017-11-24T08:21:22Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lure0702: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
[[File:Graphene xyz.jpg | 210px | right | Grafen]]&lt;br /&gt;
: Densitet * [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Hårdhet (&amp;gt;10mohs)&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoeffiecient (-8.0±0.7)x10&amp;lt;sup&amp;gt;-6&amp;lt;/sup&amp;gt;[K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga mellan (4.84±0.44)×10&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; och (5.30±0.48)×10&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;[W/(m K)]&lt;br /&gt;
: Resistivitet [10&amp;lt;sup&amp;gt;-6&amp;lt;/sup&amp;gt;]Ωxcm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
(*) Grafen är tvådimensionellt och därför kan man inte ange densiteten på vanligt sätt men det väger 0.77[mg/m&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Grafen används i klockor vilket skapar minde friktion vilket gör dem mer energisnåla.&lt;br /&gt;
Det används även inom skärmar för att få dem böjbara och det experimenteras med grafen i batterier som kan lagra mycket energi på liten yta.&lt;br /&gt;
Grafen kan också användas för att höja värmetåligheten på plast&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Grafen kan tillverkas på flera olika sätt:&lt;br /&gt;
Man kan tillverka grafen på kiselkarbid vilket ger kvadratcentimeter stora ytor. Man kan även tillverka den som flak på metallblock och sedan förflytta grafen lagret dit man vill ha den. Ett annat sätt att tillverka grafen är att tillverka grafenflagor genom kemisk väg. Dessa flagor blir mycket små.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alla dessa tillverkningssätt lämpar sig bra för speciella ändamål. &lt;br /&gt;
Den första lämpar sig bra för sensorer eller högfrekvens teknik i extrema miljöer. Den andra framställningstekniken lämpar sig bra för skärmar och används av samsung. Den tredje framställningstekniken lämpar sig bra som kontaktmaterial för polymerer som avger ljus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Redan 1859 misstänkte Benjamin collins att ett material med sådan struktur som grafen existerade. 1916 kunde man bevisa hur grafens struktur såg ut. 1948 lyckades man skapa en missformad typ av grafen men 1970 lyckades man skapa äkta grafen men som var ovanpå andra material.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Först 2004 lyckades man skapa äkta grafen men det var vid denna tid inte klar för mass produktion. Detta gjordes med hjälp av tejp och grafit av Andre Geim och Kostya Novoselov som sedan 2013 fick nobelpriset i fysik för det. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Grafen är lättare än papper men starkare än diamant, det leder även värme och elektricitet otroligt bra. Det leder elektricitet minst tio gånger snabbare än koppar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
Priset på grafen är helt avgjort av kvalitén men den Linköping tillverkade varianten kostar ca 20 000kr/cm&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.graphenea.com/pages/graphene-price#.VB_2TC5_vv0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Länkar==&lt;br /&gt;
http://www.kva.se/globalassets/priser/nobel/2010/pop_fy_sv_10.pdf 15/9-14&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.graphenea.com/pages/graphene-graphite#.VBa8sS5_vv0 15/9-14&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://theconversation.com/harder-than-diamond-stronger-than-steel-super-conductor-graphenes-unreal-5123 15/9-14&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Grafen 15/9-14&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/physics/laureates/2010/advanced-physicsprize2010.pdf 19/9-14&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/forskning_utveckling/article3423392.ece 22/9-14&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.graphenea.com/pages/graphene-price#.VB_2TC5_vv0 22/9-14&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://arxiv.org/pdf/0802.1367.pdf 21/9-14&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://fof.se/textruta/tio-satt-att-anvanda-grafen&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lure0702</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Grafen&amp;diff=43041</id>
		<title>Grafen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Grafen&amp;diff=43041"/>
		<updated>2017-11-22T11:05:38Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lure0702: /* Länkar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
[[File:Graphene xyz.jpg | 210px | right | Grafen]]&lt;br /&gt;
: densitet * [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet (&amp;gt;10mohs)&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient (-8.0±0.7)x10&amp;lt;sup&amp;gt;-6&amp;lt;/sup&amp;gt;[K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga mellan (4.84±0.44)×10&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; och (5.30±0.48)×10&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;[W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [10&amp;lt;sup&amp;gt;-6&amp;lt;/sup&amp;gt;]Ωxcm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
(*) Grafen är tvådimensionellt och därför kan man inte ange densiteten på vanligt sätt men det väger 0.77[mg/m&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Grafen används i klockor vilket skapar minde friktion vilket gör dem mer energisnåla.&lt;br /&gt;
Det används även inom skärmar för att få dem böjbara och det experimenteras med grafen i batterier som kan lagra mycket energi på liten yta.&lt;br /&gt;
Grafen kan också användas för att höja värmetåligheten på plast&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Grafen kan tillverkas på flera olika sätt:&lt;br /&gt;
Man kan tillverka grafen på kiselkarbid vilket ger kvadratcentimeter stora ytor. Man kan även tillverka den som flak på metallblock och sedan förflytta grafen lagret dit man vill ha den. Ett annat sätt att tillverka grafen är att tillverka grafenflagor genom kemisk väg. Dessa flagor blir mycket små.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alla dessa tillverkningssätt lämpar sig bra för speciella ändamål. &lt;br /&gt;
Den första lämpar sig bra för sensorer eller högfrekvens teknik i extrema miljöer. Den andra framställningstekniken lämpar sig bra för skärmar och används av samsung. Den tredje framställningstekniken lämpar sig bra som kontaktmaterial för polymerer som avger ljus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Redan 1859 misstänkte Benjamin collins att ett material med sådan struktur som grafen existerade. 1916 kunde man bevisa hur grafens struktur såg ut. 1948 lyckades man skapa en missformad typ av grafen men 1970 lyckades man skapa äkta grafen men som var ovanpå andra material.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Först 2004 lyckades man skapa äkta grafen men det var vid denna tid inte klar för mass produktion. Detta gjordes med hjälp av tejp och grafit av Andre Geim och Kostya Novoselov som sedan 2013 fick nobelpriset i fysik för det. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Grafen är lättare än papper men starkare än diamant, det leder även värme och elektricitet otroligt bra. Det leder elektricitet minst tio gånger snabbare än koppar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
Priset på grafen är helt avgjort av kvalitén men den Linköping tillverkade varianten kostar ca 20 000kr/cm&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.graphenea.com/pages/graphene-price#.VB_2TC5_vv0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Länkar==&lt;br /&gt;
http://www.kva.se/globalassets/priser/nobel/2010/pop_fy_sv_10.pdf 15/9-14&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.graphenea.com/pages/graphene-graphite#.VBa8sS5_vv0 15/9-14&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://theconversation.com/harder-than-diamond-stronger-than-steel-super-conductor-graphenes-unreal-5123 15/9-14&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Grafen 15/9-14&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/physics/laureates/2010/advanced-physicsprize2010.pdf 19/9-14&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/forskning_utveckling/article3423392.ece 22/9-14&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.graphenea.com/pages/graphene-price#.VB_2TC5_vv0 22/9-14&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://arxiv.org/pdf/0802.1367.pdf 21/9-14&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://fof.se/textruta/tio-satt-att-anvanda-grafen&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lure0702</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Grafen&amp;diff=43017</id>
		<title>Grafen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Grafen&amp;diff=43017"/>
		<updated>2017-11-22T10:52:04Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lure0702: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
[[File:Graphene xyz.jpg | 210px | right | Grafen]]&lt;br /&gt;
: densitet * [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet (&amp;gt;10mohs)&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient (-8.0±0.7)x10&amp;lt;sup&amp;gt;-6&amp;lt;/sup&amp;gt;[K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga mellan (4.84±0.44)×10&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; och (5.30±0.48)×10&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;[W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [10&amp;lt;sup&amp;gt;-6&amp;lt;/sup&amp;gt;]Ωxcm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
(*) Grafen är tvådimensionellt och därför kan man inte ange densiteten på vanligt sätt men det väger 0.77[mg/m&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Grafen används i klockor vilket skapar minde friktion vilket gör dem mer energisnåla.&lt;br /&gt;
Det används även inom skärmar för att få dem böjbara och det experimenteras med grafen i batterier som kan lagra mycket energi på liten yta.&lt;br /&gt;
Grafen kan också användas för att höja värmetåligheten på plast&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Grafen kan tillverkas på flera olika sätt:&lt;br /&gt;
Man kan tillverka grafen på kiselkarbid vilket ger kvadratcentimeter stora ytor. Man kan även tillverka den som flak på metallblock och sedan förflytta grafen lagret dit man vill ha den. Ett annat sätt att tillverka grafen är att tillverka grafenflagor genom kemisk väg. Dessa flagor blir mycket små.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alla dessa tillverkningssätt lämpar sig bra för speciella ändamål. &lt;br /&gt;
Den första lämpar sig bra för sensorer eller högfrekvens teknik i extrema miljöer. Den andra framställningstekniken lämpar sig bra för skärmar och används av samsung. Den tredje framställningstekniken lämpar sig bra som kontaktmaterial för polymerer som avger ljus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Redan 1859 misstänkte Benjamin collins att ett material med sådan struktur som grafen existerade. 1916 kunde man bevisa hur grafens struktur såg ut. 1948 lyckades man skapa en missformad typ av grafen men 1970 lyckades man skapa äkta grafen men som var ovanpå andra material.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Först 2004 lyckades man skapa äkta grafen men det var vid denna tid inte klar för mass produktion. Detta gjordes med hjälp av tejp och grafit av Andre Geim och Kostya Novoselov som sedan 2013 fick nobelpriset i fysik för det. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Grafen är lättare än papper men starkare än diamant, det leder även värme och elektricitet otroligt bra. Det leder elektricitet minst tio gånger snabbare än koppar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
Priset på grafen är helt avgjort av kvalitén men den Linköping tillverkade varianten kostar ca 20 000kr/cm&amp;lt;sup&amp;gt;2&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.graphenea.com/pages/graphene-price#.VB_2TC5_vv0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Länkar==&lt;br /&gt;
http://www.kva.se/globalassets/priser/nobel/2010/pop_fy_sv_10.pdf 15/9-14&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.graphenea.com/pages/graphene-graphite#.VBa8sS5_vv0 15/9-14&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://theconversation.com/harder-than-diamond-stronger-than-steel-super-conductor-graphenes-unreal-5123 15/9-14&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Grafen 15/9-14&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/physics/laureates/2010/advanced-physicsprize2010.pdf 19/9-14&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/forskning_utveckling/article3423392.ece 22/9-14&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.graphenea.com/pages/graphene-price#.VB_2TC5_vv0 22/9-14&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://arxiv.org/pdf/0802.1367.pdf 21/9-14&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lure0702</name></author>
	</entry>
</feed>