<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Lukas</id>
	<title>Wikiskola - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Lukas"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php/Special:Bidrag/Lukas"/>
	<updated>2026-04-21T19:07:48Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.41.1</generator>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Slutprojekt_Teknik_1&amp;diff=45546</id>
		<title>Slutprojekt Teknik 1</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Slutprojekt_Teknik_1&amp;diff=45546"/>
		<updated>2018-03-07T09:35:00Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lukas: /* Länkar till projektdagböcker i WordPress */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== [[Länkar till projektdagböcker i WordPress]] ==&lt;br /&gt;
https://17luan.ssis.nu/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Småföreläsningar vid lektionsstart ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [https://wikiskola.se/index.php?title=Entrepren%C3%B6rskap/Aff%C3%A4rsplanen#Tidsplan_och_GANTT_Pass_3 Projektplanering]&lt;br /&gt;
* Ellära och elektronik&lt;br /&gt;
* Teknikhistoria&lt;br /&gt;
* Immaterialrätt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Att lära sig Python ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Python]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ett flertal aternativ ===&lt;br /&gt;
{{exruta|&lt;br /&gt;
Arduino, Raspberry eller Mindstorms som ett tekniskt system.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi behöver inleda med en föreläsning om tekniska system. Vi använder materialet från tidigare grupparbeten/projekt för att föreläsa om vad tekniska system är och kanske ge ett prov på detta material.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eleverna skapar ett &#039;&#039;&#039;projekt&#039;&#039;&#039; för resten av terminen. Projektet ska ha vettiga projektplaner, specifikationar och rapporter. Det ska bloggas/föras projektdagbok fortlöpande. Projektet kan vara något av följande:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Fortsättning på elektronikprojektet med Arduino, Raspberry eller Mindstorms som växer ut till ett större projekt. Gärna med inriktning mot IoT, spelkontrollers eller autonoma fordon.&lt;br /&gt;
* Något entreprenöriellt projekt med grund i WordPress och entreprenörskap&lt;br /&gt;
* Fördjupning inom programmering, appar, cad (inventor, Blender, mm) eller dyligt. Tutorials eller självstudier på w3schools, codecademy eller liknade.&lt;br /&gt;
* Plugga klassisk teknik med prov på hela boken, hållf, studiebesök på företag, mm.&lt;br /&gt;
* Eller helt enkelt repetera och komma ikapp.&lt;br /&gt;
* En hemsida/app för koldioxidekvivalenter, mm.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kortare inslag av OnShape så de kan konstruera för projekten. Genus, teknikfilosofi, framtidens teknik mm.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Teknikhistoria. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Koppling till framtidens teknik, teknikfilosofi och genus.&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== AI, Machine Learning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== En klimatapp ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lukas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Ett_bildurval_fr%C3%A5n_TE17C&amp;diff=44011</id>
		<title>Ett bildurval från TE17C</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Ett_bildurval_fr%C3%A5n_TE17C&amp;diff=44011"/>
		<updated>2017-12-20T10:34:25Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lukas: /* Forum  El Arg */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;=== Forum  El Arg ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Foum El Arg.jpg|thumb|Foum El Arg]]&lt;br /&gt;
Skriv ditt namn under respektive bild så att vi ser vilka som jobbar med vilken bild.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
lukas&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Sitzbank ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Sitzbank@Überflutung.jpg|thumb|Sitzbank@Überflutung]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Winter wonderland ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Winter wonderland Austria mountain landscape (8290712092).jpg|thumb|Winter wonderland Austria mountain landscape (8290712092)]]&lt;br /&gt;
Henke&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Polar bear ===&lt;br /&gt;
[[File:Polar bear (Ursus maritimus) in the drift ice region north of Svalbard.jpg|thumb|Polar bear (Ursus maritimus) in the drift ice region north of Svalbard]]&lt;br /&gt;
Ellen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Elissa&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Rim Fire===&lt;br /&gt;
[[File:Rim Fire 20130817-FS-UNK-0027 (9626930351).jpg|thumb|Rim Fire 20130817-FS-UNK-0027 (9626930351)]]&lt;br /&gt;
Samuel H&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Isak&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Charlie&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Cavalos no Parque Estadual da Pedra da Boca ===&lt;br /&gt;
[[File:Cavalos no Parque Estadual da Pedra da Boca.jpg|thumb|Cavalos no Parque Estadual da Pedra da Boca]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lukas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Ett_bildurval_fr%C3%A5n_TE17C&amp;diff=44010</id>
		<title>Ett bildurval från TE17C</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Ett_bildurval_fr%C3%A5n_TE17C&amp;diff=44010"/>
		<updated>2017-12-20T10:33:39Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lukas: /* Forum  El Arg */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;=== Forum  El Arg ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Foum El Arg.jpg|thumb|Foum El Arg]]&lt;br /&gt;
Skriv ditt namn under respektive bild så att vi ser vilka som jobbar med vilken bild.&lt;br /&gt;
lukas&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Sitzbank ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Sitzbank@Überflutung.jpg|thumb|Sitzbank@Überflutung]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Winter wonderland ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Winter wonderland Austria mountain landscape (8290712092).jpg|thumb|Winter wonderland Austria mountain landscape (8290712092)]]&lt;br /&gt;
Henke&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Polar bear ===&lt;br /&gt;
[[File:Polar bear (Ursus maritimus) in the drift ice region north of Svalbard.jpg|thumb|Polar bear (Ursus maritimus) in the drift ice region north of Svalbard]]&lt;br /&gt;
Ellen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Elissa&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Rim Fire===&lt;br /&gt;
[[File:Rim Fire 20130817-FS-UNK-0027 (9626930351).jpg|thumb|Rim Fire 20130817-FS-UNK-0027 (9626930351)]]&lt;br /&gt;
Samuel H&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Isak&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Charlie&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Cavalos no Parque Estadual da Pedra da Boca ===&lt;br /&gt;
[[File:Cavalos no Parque Estadual da Pedra da Boca.jpg|thumb|Cavalos no Parque Estadual da Pedra da Boca]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lukas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43483</id>
		<title>Stål</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43483"/>
		<updated>2017-11-29T10:49:21Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lukas: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.montano.se/PICTURE/4444-60-184-20-bild.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Stål är en blandning av varierande mängder kol och Järn, därför kan dens egenskaper variera mellan ett stål till ett annat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
                                           &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet:    7750-8050 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; &lt;br /&gt;
: Härdad stål ligger på en hårdhet utav 7,5 - 8 mohs&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffcient  (12-16)x10&amp;lt;sup&amp;gt;-8 &amp;lt;/sup&amp;gt; C&amp;lt;sup&amp;gt;-1 &lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga 17-50 W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet 1,6 × 10-7 Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stål är ett material som kan ha varierande egenskaper beroende på hur den är blandad och tillverkade. Den kan vara väldigt hård och skör eller väldigt mjuk men flexibel. På grund av dessa egenskaper har den haft en stor användning för oss människor. Stål används regelbundet i konstruktion av byggnader, broar järnvägar osv. Ofta används stål för att bygga det inre skelettet av byggnader broar i en blandning av betong och stål. På så sätt kan man blanda betongens hårdhet med stålet flexibilitet för att maximera tolerans mot dragkraft och komprisionskraft.  &lt;br /&gt;
                                                            &lt;br /&gt;
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1c/Photograph_of_a_Workman_on_the_Framework_of_the_Empire_State_Building_-_NARA_-_518290.jpg/280px-Photograph_of_a_Workman_on_the_Framework_of_the_Empire_State_Building_-_NARA_-_518290.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När järn grävs kommer den ofta i form av järnoxid. För att därefter hämta ut det rena järnet smälter man det i en syrefattig miljö med hjälp av kol. Detta leder till att järnet har en för står kolmängd för att klassas som stål. Man renar järnet genom att vända på processen och binder ifrån kolet från järnet med hjälp av syre.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På grund av stålproduktionens svåra balansering av kolet inuti järnet var det ofta dyrt och användes minimalistiskt. Ofta användes stålet i bladen av verktyg som knivar och yxor för att skapa ett blad med en pålitligt hårdhet och tålighet. Medans resten av vertyget var gjort utav vanligt järn. Stål användes också som fjädrar i klockor och liknande maskiner. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Men under den industriella revolutionen där stål kunde massproduceras tog den gjutjärnets plats. Nu för tiden har stål dock fallit till sidan av billigare lättare material som plast och aluminium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
$3-6/kg. Priset kan återigen variera mycket beroende på hur stålet var blandat och producerat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Quhora- https://www.quora.com/What-does-steel-cost&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Wkikipedia-https://en.wikipedia.org/wiki/Steel#Historical&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lukas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43482</id>
		<title>Stål</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43482"/>
		<updated>2017-11-29T10:48:52Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lukas: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.montano.se/PICTURE/4444-67-184-20-bild.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Stål är en blandning av varierande mängder kol och Järn, därför kan dens egenskaper variera mellan ett stål till ett annat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
                                           &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet:    7750-8050 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; &lt;br /&gt;
: Härdad stål ligger på en hårdhet utav 7,5 - 8 mohs&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffcient  (12-16)x10&amp;lt;sup&amp;gt;-8 &amp;lt;/sup&amp;gt; C&amp;lt;sup&amp;gt;-1 &lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga 17-50 W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet 1,6 × 10-7 Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stål är ett material som kan ha varierande egenskaper beroende på hur den är blandad och tillverkade. Den kan vara väldigt hård och skör eller väldigt mjuk men flexibel. På grund av dessa egenskaper har den haft en stor användning för oss människor. Stål används regelbundet i konstruktion av byggnader, broar järnvägar osv. Ofta används stål för att bygga det inre skelettet av byggnader broar i en blandning av betong och stål. På så sätt kan man blanda betongens hårdhet med stålet flexibilitet för att maximera tolerans mot dragkraft och komprisionskraft.  &lt;br /&gt;
                                                            &lt;br /&gt;
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1c/Photograph_of_a_Workman_on_the_Framework_of_the_Empire_State_Building_-_NARA_-_518290.jpg/280px-Photograph_of_a_Workman_on_the_Framework_of_the_Empire_State_Building_-_NARA_-_518290.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När järn grävs kommer den ofta i form av järnoxid. För att därefter hämta ut det rena järnet smälter man det i en syrefattig miljö med hjälp av kol. Detta leder till att järnet har en för står kolmängd för att klassas som stål. Man renar järnet genom att vända på processen och binder ifrån kolet från järnet med hjälp av syre.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På grund av stålproduktionens svåra balansering av kolet inuti järnet var det ofta dyrt och användes minimalistiskt. Ofta användes stålet i bladen av verktyg som knivar och yxor för att skapa ett blad med en pålitligt hårdhet och tålighet. Medans resten av vertyget var gjort utav vanligt järn. Stål användes också som fjädrar i klockor och liknande maskiner. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Men under den industriella revolutionen där stål kunde massproduceras tog den gjutjärnets plats. Nu för tiden har stål dock fallit till sidan av billigare lättare material som plast och aluminium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
$3-6/kg. Priset kan återigen variera mycket beroende på hur stålet var blandat och producerat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Quhora- https://www.quora.com/What-does-steel-cost&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Wkikipedia-https://en.wikipedia.org/wiki/Steel#Historical&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lukas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43481</id>
		<title>Stål</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43481"/>
		<updated>2017-11-29T10:48:39Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lukas: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.montano.se/PICTURE/4444-57-184-20-bild.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Stål är en blandning av varierande mängder kol och Järn, därför kan dens egenskaper variera mellan ett stål till ett annat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
                                           &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet:    7750-8050 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; &lt;br /&gt;
: Härdad stål ligger på en hårdhet utav 7,5 - 8 mohs&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffcient  (12-16)x10&amp;lt;sup&amp;gt;-8 &amp;lt;/sup&amp;gt; C&amp;lt;sup&amp;gt;-1 &lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga 17-50 W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet 1,6 × 10-7 Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stål är ett material som kan ha varierande egenskaper beroende på hur den är blandad och tillverkade. Den kan vara väldigt hård och skör eller väldigt mjuk men flexibel. På grund av dessa egenskaper har den haft en stor användning för oss människor. Stål används regelbundet i konstruktion av byggnader, broar järnvägar osv. Ofta används stål för att bygga det inre skelettet av byggnader broar i en blandning av betong och stål. På så sätt kan man blanda betongens hårdhet med stålet flexibilitet för att maximera tolerans mot dragkraft och komprisionskraft.  &lt;br /&gt;
                                                            &lt;br /&gt;
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1c/Photograph_of_a_Workman_on_the_Framework_of_the_Empire_State_Building_-_NARA_-_518290.jpg/280px-Photograph_of_a_Workman_on_the_Framework_of_the_Empire_State_Building_-_NARA_-_518290.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När järn grävs kommer den ofta i form av järnoxid. För att därefter hämta ut det rena järnet smälter man det i en syrefattig miljö med hjälp av kol. Detta leder till att järnet har en för står kolmängd för att klassas som stål. Man renar järnet genom att vända på processen och binder ifrån kolet från järnet med hjälp av syre.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På grund av stålproduktionens svåra balansering av kolet inuti järnet var det ofta dyrt och användes minimalistiskt. Ofta användes stålet i bladen av verktyg som knivar och yxor för att skapa ett blad med en pålitligt hårdhet och tålighet. Medans resten av vertyget var gjort utav vanligt järn. Stål användes också som fjädrar i klockor och liknande maskiner. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Men under den industriella revolutionen där stål kunde massproduceras tog den gjutjärnets plats. Nu för tiden har stål dock fallit till sidan av billigare lättare material som plast och aluminium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
$3-6/kg. Priset kan återigen variera mycket beroende på hur stålet var blandat och producerat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Quhora- https://www.quora.com/What-does-steel-cost&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Wkikipedia-https://en.wikipedia.org/wiki/Steel#Historical&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lukas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43480</id>
		<title>Stål</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43480"/>
		<updated>2017-11-29T10:48:25Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lukas: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.montano.se/PICTURE/4444-57-184-120-bild.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Stål är en blandning av varierande mängder kol och Järn, därför kan dens egenskaper variera mellan ett stål till ett annat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
                                           &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet:    7750-8050 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; &lt;br /&gt;
: Härdad stål ligger på en hårdhet utav 7,5 - 8 mohs&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffcient  (12-16)x10&amp;lt;sup&amp;gt;-8 &amp;lt;/sup&amp;gt; C&amp;lt;sup&amp;gt;-1 &lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga 17-50 W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet 1,6 × 10-7 Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stål är ett material som kan ha varierande egenskaper beroende på hur den är blandad och tillverkade. Den kan vara väldigt hård och skör eller väldigt mjuk men flexibel. På grund av dessa egenskaper har den haft en stor användning för oss människor. Stål används regelbundet i konstruktion av byggnader, broar järnvägar osv. Ofta används stål för att bygga det inre skelettet av byggnader broar i en blandning av betong och stål. På så sätt kan man blanda betongens hårdhet med stålet flexibilitet för att maximera tolerans mot dragkraft och komprisionskraft.  &lt;br /&gt;
                                                            &lt;br /&gt;
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1c/Photograph_of_a_Workman_on_the_Framework_of_the_Empire_State_Building_-_NARA_-_518290.jpg/280px-Photograph_of_a_Workman_on_the_Framework_of_the_Empire_State_Building_-_NARA_-_518290.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När järn grävs kommer den ofta i form av järnoxid. För att därefter hämta ut det rena järnet smälter man det i en syrefattig miljö med hjälp av kol. Detta leder till att järnet har en för står kolmängd för att klassas som stål. Man renar järnet genom att vända på processen och binder ifrån kolet från järnet med hjälp av syre.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På grund av stålproduktionens svåra balansering av kolet inuti järnet var det ofta dyrt och användes minimalistiskt. Ofta användes stålet i bladen av verktyg som knivar och yxor för att skapa ett blad med en pålitligt hårdhet och tålighet. Medans resten av vertyget var gjort utav vanligt järn. Stål användes också som fjädrar i klockor och liknande maskiner. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Men under den industriella revolutionen där stål kunde massproduceras tog den gjutjärnets plats. Nu för tiden har stål dock fallit till sidan av billigare lättare material som plast och aluminium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
$3-6/kg. Priset kan återigen variera mycket beroende på hur stålet var blandat och producerat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Quhora- https://www.quora.com/What-does-steel-cost&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Wkikipedia-https://en.wikipedia.org/wiki/Steel#Historical&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lukas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43479</id>
		<title>Stål</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43479"/>
		<updated>2017-11-29T10:48:14Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lukas: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.montano.se/PICTURE/4444-37-184-120-bild.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Stål är en blandning av varierande mängder kol och Järn, därför kan dens egenskaper variera mellan ett stål till ett annat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
                                           &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet:    7750-8050 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; &lt;br /&gt;
: Härdad stål ligger på en hårdhet utav 7,5 - 8 mohs&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffcient  (12-16)x10&amp;lt;sup&amp;gt;-8 &amp;lt;/sup&amp;gt; C&amp;lt;sup&amp;gt;-1 &lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga 17-50 W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet 1,6 × 10-7 Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stål är ett material som kan ha varierande egenskaper beroende på hur den är blandad och tillverkade. Den kan vara väldigt hård och skör eller väldigt mjuk men flexibel. På grund av dessa egenskaper har den haft en stor användning för oss människor. Stål används regelbundet i konstruktion av byggnader, broar järnvägar osv. Ofta används stål för att bygga det inre skelettet av byggnader broar i en blandning av betong och stål. På så sätt kan man blanda betongens hårdhet med stålet flexibilitet för att maximera tolerans mot dragkraft och komprisionskraft.  &lt;br /&gt;
                                                            &lt;br /&gt;
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1c/Photograph_of_a_Workman_on_the_Framework_of_the_Empire_State_Building_-_NARA_-_518290.jpg/280px-Photograph_of_a_Workman_on_the_Framework_of_the_Empire_State_Building_-_NARA_-_518290.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När järn grävs kommer den ofta i form av järnoxid. För att därefter hämta ut det rena järnet smälter man det i en syrefattig miljö med hjälp av kol. Detta leder till att järnet har en för står kolmängd för att klassas som stål. Man renar järnet genom att vända på processen och binder ifrån kolet från järnet med hjälp av syre.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På grund av stålproduktionens svåra balansering av kolet inuti järnet var det ofta dyrt och användes minimalistiskt. Ofta användes stålet i bladen av verktyg som knivar och yxor för att skapa ett blad med en pålitligt hårdhet och tålighet. Medans resten av vertyget var gjort utav vanligt järn. Stål användes också som fjädrar i klockor och liknande maskiner. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Men under den industriella revolutionen där stål kunde massproduceras tog den gjutjärnets plats. Nu för tiden har stål dock fallit till sidan av billigare lättare material som plast och aluminium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
$3-6/kg. Priset kan återigen variera mycket beroende på hur stålet var blandat och producerat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Quhora- https://www.quora.com/What-does-steel-cost&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Wkikipedia-https://en.wikipedia.org/wiki/Steel#Historical&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lukas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43478</id>
		<title>Stål</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43478"/>
		<updated>2017-11-29T10:48:02Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lukas: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.montano.se/PICTURE/4444-37-184-20-bild.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Stål är en blandning av varierande mängder kol och Järn, därför kan dens egenskaper variera mellan ett stål till ett annat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
                                           &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet:    7750-8050 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; &lt;br /&gt;
: Härdad stål ligger på en hårdhet utav 7,5 - 8 mohs&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffcient  (12-16)x10&amp;lt;sup&amp;gt;-8 &amp;lt;/sup&amp;gt; C&amp;lt;sup&amp;gt;-1 &lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga 17-50 W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet 1,6 × 10-7 Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stål är ett material som kan ha varierande egenskaper beroende på hur den är blandad och tillverkade. Den kan vara väldigt hård och skör eller väldigt mjuk men flexibel. På grund av dessa egenskaper har den haft en stor användning för oss människor. Stål används regelbundet i konstruktion av byggnader, broar järnvägar osv. Ofta används stål för att bygga det inre skelettet av byggnader broar i en blandning av betong och stål. På så sätt kan man blanda betongens hårdhet med stålet flexibilitet för att maximera tolerans mot dragkraft och komprisionskraft.  &lt;br /&gt;
                                                            &lt;br /&gt;
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1c/Photograph_of_a_Workman_on_the_Framework_of_the_Empire_State_Building_-_NARA_-_518290.jpg/280px-Photograph_of_a_Workman_on_the_Framework_of_the_Empire_State_Building_-_NARA_-_518290.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När järn grävs kommer den ofta i form av järnoxid. För att därefter hämta ut det rena järnet smälter man det i en syrefattig miljö med hjälp av kol. Detta leder till att järnet har en för står kolmängd för att klassas som stål. Man renar järnet genom att vända på processen och binder ifrån kolet från järnet med hjälp av syre.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På grund av stålproduktionens svåra balansering av kolet inuti järnet var det ofta dyrt och användes minimalistiskt. Ofta användes stålet i bladen av verktyg som knivar och yxor för att skapa ett blad med en pålitligt hårdhet och tålighet. Medans resten av vertyget var gjort utav vanligt järn. Stål användes också som fjädrar i klockor och liknande maskiner. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Men under den industriella revolutionen där stål kunde massproduceras tog den gjutjärnets plats. Nu för tiden har stål dock fallit till sidan av billigare lättare material som plast och aluminium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
$3-6/kg. Priset kan återigen variera mycket beroende på hur stålet var blandat och producerat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Quhora- https://www.quora.com/What-does-steel-cost&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Wkikipedia-https://en.wikipedia.org/wiki/Steel#Historical&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lukas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43477</id>
		<title>Stål</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43477"/>
		<updated>2017-11-29T10:47:50Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lukas: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.montano.se/PICTURE/4444-37-84-20-bild.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Stål är en blandning av varierande mängder kol och Järn, därför kan dens egenskaper variera mellan ett stål till ett annat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
                                           &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet:    7750-8050 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; &lt;br /&gt;
: Härdad stål ligger på en hårdhet utav 7,5 - 8 mohs&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffcient  (12-16)x10&amp;lt;sup&amp;gt;-8 &amp;lt;/sup&amp;gt; C&amp;lt;sup&amp;gt;-1 &lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga 17-50 W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet 1,6 × 10-7 Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stål är ett material som kan ha varierande egenskaper beroende på hur den är blandad och tillverkade. Den kan vara väldigt hård och skör eller väldigt mjuk men flexibel. På grund av dessa egenskaper har den haft en stor användning för oss människor. Stål används regelbundet i konstruktion av byggnader, broar järnvägar osv. Ofta används stål för att bygga det inre skelettet av byggnader broar i en blandning av betong och stål. På så sätt kan man blanda betongens hårdhet med stålet flexibilitet för att maximera tolerans mot dragkraft och komprisionskraft.  &lt;br /&gt;
                                                            &lt;br /&gt;
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1c/Photograph_of_a_Workman_on_the_Framework_of_the_Empire_State_Building_-_NARA_-_518290.jpg/280px-Photograph_of_a_Workman_on_the_Framework_of_the_Empire_State_Building_-_NARA_-_518290.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När järn grävs kommer den ofta i form av järnoxid. För att därefter hämta ut det rena järnet smälter man det i en syrefattig miljö med hjälp av kol. Detta leder till att järnet har en för står kolmängd för att klassas som stål. Man renar järnet genom att vända på processen och binder ifrån kolet från järnet med hjälp av syre.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På grund av stålproduktionens svåra balansering av kolet inuti järnet var det ofta dyrt och användes minimalistiskt. Ofta användes stålet i bladen av verktyg som knivar och yxor för att skapa ett blad med en pålitligt hårdhet och tålighet. Medans resten av vertyget var gjort utav vanligt järn. Stål användes också som fjädrar i klockor och liknande maskiner. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Men under den industriella revolutionen där stål kunde massproduceras tog den gjutjärnets plats. Nu för tiden har stål dock fallit till sidan av billigare lättare material som plast och aluminium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
$3-6/kg. Priset kan återigen variera mycket beroende på hur stålet var blandat och producerat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Quhora- https://www.quora.com/What-does-steel-cost&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Wkikipedia-https://en.wikipedia.org/wiki/Steel#Historical&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lukas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43476</id>
		<title>Stål</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43476"/>
		<updated>2017-11-29T10:47:28Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lukas: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.montano.se/PICTURE/4444-67-84-20-bild.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Stål är en blandning av varierande mängder kol och Järn, därför kan dens egenskaper variera mellan ett stål till ett annat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
                                           &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet:    7750-8050 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; &lt;br /&gt;
: Härdad stål ligger på en hårdhet utav 7,5 - 8 mohs&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffcient  (12-16)x10&amp;lt;sup&amp;gt;-8 &amp;lt;/sup&amp;gt; C&amp;lt;sup&amp;gt;-1 &lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga 17-50 W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet 1,6 × 10-7 Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stål är ett material som kan ha varierande egenskaper beroende på hur den är blandad och tillverkade. Den kan vara väldigt hård och skör eller väldigt mjuk men flexibel. På grund av dessa egenskaper har den haft en stor användning för oss människor. Stål används regelbundet i konstruktion av byggnader, broar järnvägar osv. Ofta används stål för att bygga det inre skelettet av byggnader broar i en blandning av betong och stål. På så sätt kan man blanda betongens hårdhet med stålet flexibilitet för att maximera tolerans mot dragkraft och komprisionskraft.  &lt;br /&gt;
                                                            &lt;br /&gt;
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1c/Photograph_of_a_Workman_on_the_Framework_of_the_Empire_State_Building_-_NARA_-_518290.jpg/280px-Photograph_of_a_Workman_on_the_Framework_of_the_Empire_State_Building_-_NARA_-_518290.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När järn grävs kommer den ofta i form av järnoxid. För att därefter hämta ut det rena järnet smälter man det i en syrefattig miljö med hjälp av kol. Detta leder till att järnet har en för står kolmängd för att klassas som stål. Man renar järnet genom att vända på processen och binder ifrån kolet från järnet med hjälp av syre.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På grund av stålproduktionens svåra balansering av kolet inuti järnet var det ofta dyrt och användes minimalistiskt. Ofta användes stålet i bladen av verktyg som knivar och yxor för att skapa ett blad med en pålitligt hårdhet och tålighet. Medans resten av vertyget var gjort utav vanligt järn. Stål användes också som fjädrar i klockor och liknande maskiner. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Men under den industriella revolutionen där stål kunde massproduceras tog den gjutjärnets plats. Nu för tiden har stål dock fallit till sidan av billigare lättare material som plast och aluminium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
$3-6/kg. Priset kan återigen variera mycket beroende på hur stålet var blandat och producerat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Quhora- https://www.quora.com/What-does-steel-cost&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Wkikipedia-https://en.wikipedia.org/wiki/Steel#Historical&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lukas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43475</id>
		<title>Stål</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43475"/>
		<updated>2017-11-29T10:47:04Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lukas: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.montano.se/PICTURE/4444-67-184-40-bild.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Stål är en blandning av varierande mängder kol och Järn, därför kan dens egenskaper variera mellan ett stål till ett annat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
                                           &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet:    7750-8050 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; &lt;br /&gt;
: Härdad stål ligger på en hårdhet utav 7,5 - 8 mohs&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffcient  (12-16)x10&amp;lt;sup&amp;gt;-8 &amp;lt;/sup&amp;gt; C&amp;lt;sup&amp;gt;-1 &lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga 17-50 W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet 1,6 × 10-7 Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stål är ett material som kan ha varierande egenskaper beroende på hur den är blandad och tillverkade. Den kan vara väldigt hård och skör eller väldigt mjuk men flexibel. På grund av dessa egenskaper har den haft en stor användning för oss människor. Stål används regelbundet i konstruktion av byggnader, broar järnvägar osv. Ofta används stål för att bygga det inre skelettet av byggnader broar i en blandning av betong och stål. På så sätt kan man blanda betongens hårdhet med stålet flexibilitet för att maximera tolerans mot dragkraft och komprisionskraft.  &lt;br /&gt;
                                                            &lt;br /&gt;
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1c/Photograph_of_a_Workman_on_the_Framework_of_the_Empire_State_Building_-_NARA_-_518290.jpg/280px-Photograph_of_a_Workman_on_the_Framework_of_the_Empire_State_Building_-_NARA_-_518290.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När järn grävs kommer den ofta i form av järnoxid. För att därefter hämta ut det rena järnet smälter man det i en syrefattig miljö med hjälp av kol. Detta leder till att järnet har en för står kolmängd för att klassas som stål. Man renar järnet genom att vända på processen och binder ifrån kolet från järnet med hjälp av syre.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På grund av stålproduktionens svåra balansering av kolet inuti järnet var det ofta dyrt och användes minimalistiskt. Ofta användes stålet i bladen av verktyg som knivar och yxor för att skapa ett blad med en pålitligt hårdhet och tålighet. Medans resten av vertyget var gjort utav vanligt järn. Stål användes också som fjädrar i klockor och liknande maskiner. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Men under den industriella revolutionen där stål kunde massproduceras tog den gjutjärnets plats. Nu för tiden har stål dock fallit till sidan av billigare lättare material som plast och aluminium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
$3-6/kg. Priset kan återigen variera mycket beroende på hur stålet var blandat och producerat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Quhora- https://www.quora.com/What-does-steel-cost&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Wkikipedia-https://en.wikipedia.org/wiki/Steel#Historical&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lukas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43473</id>
		<title>Stål</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43473"/>
		<updated>2017-11-29T10:46:39Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lukas: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.montano.se/PICTURE/4444-67-384-40-bild.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Stål är en blandning av varierande mängder kol och Järn, därför kan dens egenskaper variera mellan ett stål till ett annat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
                                           &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet:    7750-8050 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; &lt;br /&gt;
: Härdad stål ligger på en hårdhet utav 7,5 - 8 mohs&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffcient  (12-16)x10&amp;lt;sup&amp;gt;-8 &amp;lt;/sup&amp;gt; C&amp;lt;sup&amp;gt;-1 &lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga 17-50 W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet 1,6 × 10-7 Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stål är ett material som kan ha varierande egenskaper beroende på hur den är blandad och tillverkade. Den kan vara väldigt hård och skör eller väldigt mjuk men flexibel. På grund av dessa egenskaper har den haft en stor användning för oss människor. Stål används regelbundet i konstruktion av byggnader, broar järnvägar osv. Ofta används stål för att bygga det inre skelettet av byggnader broar i en blandning av betong och stål. På så sätt kan man blanda betongens hårdhet med stålet flexibilitet för att maximera tolerans mot dragkraft och komprisionskraft.  &lt;br /&gt;
                                                            &lt;br /&gt;
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1c/Photograph_of_a_Workman_on_the_Framework_of_the_Empire_State_Building_-_NARA_-_518290.jpg/280px-Photograph_of_a_Workman_on_the_Framework_of_the_Empire_State_Building_-_NARA_-_518290.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När järn grävs kommer den ofta i form av järnoxid. För att därefter hämta ut det rena järnet smälter man det i en syrefattig miljö med hjälp av kol. Detta leder till att järnet har en för står kolmängd för att klassas som stål. Man renar järnet genom att vända på processen och binder ifrån kolet från järnet med hjälp av syre.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På grund av stålproduktionens svåra balansering av kolet inuti järnet var det ofta dyrt och användes minimalistiskt. Ofta användes stålet i bladen av verktyg som knivar och yxor för att skapa ett blad med en pålitligt hårdhet och tålighet. Medans resten av vertyget var gjort utav vanligt järn. Stål användes också som fjädrar i klockor och liknande maskiner. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Men under den industriella revolutionen där stål kunde massproduceras tog den gjutjärnets plats. Nu för tiden har stål dock fallit till sidan av billigare lättare material som plast och aluminium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
$3-6/kg. Priset kan återigen variera mycket beroende på hur stålet var blandat och producerat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Quhora- https://www.quora.com/What-does-steel-cost&lt;br /&gt;
Wkikipedia-https://en.wikipedia.org/wiki/Steel#Historical&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lukas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43472</id>
		<title>Stål</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43472"/>
		<updated>2017-11-29T10:46:09Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lukas: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.montano.se/PICTURE/444-67-384-80-bild.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Stål är en blandning av varierande mängder kol och Järn, därför kan dens egenskaper variera mellan ett stål till ett annat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
                                           &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet:    7750-8050 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; &lt;br /&gt;
: Härdad stål ligger på en hårdhet utav 7,5 - 8 mohs&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffcient  (12-16)x10&amp;lt;sup&amp;gt;-8 &amp;lt;/sup&amp;gt; C&amp;lt;sup&amp;gt;-1 &lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga 17-50 W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet 1,6 × 10-7 Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stål är ett material som kan ha varierande egenskaper beroende på hur den är blandad och tillverkade. Den kan vara väldigt hård och skör eller väldigt mjuk men flexibel. På grund av dessa egenskaper har den haft en stor användning för oss människor. Stål används regelbundet i konstruktion av byggnader, broar järnvägar osv. Ofta används stål för att bygga det inre skelettet av byggnader broar i en blandning av betong och stål. På så sätt kan man blanda betongens hårdhet med stålet flexibilitet för att maximera tolerans mot dragkraft och komprisionskraft.  &lt;br /&gt;
                                                            &lt;br /&gt;
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1c/Photograph_of_a_Workman_on_the_Framework_of_the_Empire_State_Building_-_NARA_-_518290.jpg/280px-Photograph_of_a_Workman_on_the_Framework_of_the_Empire_State_Building_-_NARA_-_518290.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När järn grävs kommer den ofta i form av järnoxid. För att därefter hämta ut det rena järnet smälter man det i en syrefattig miljö med hjälp av kol. Detta leder till att järnet har en för står kolmängd för att klassas som stål. Man renar järnet genom att vända på processen och binder ifrån kolet från järnet med hjälp av syre.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På grund av stålproduktionens svåra balansering av kolet inuti järnet var det ofta dyrt och användes minimalistiskt. Ofta användes stålet i bladen av verktyg som knivar och yxor för att skapa ett blad med en pålitligt hårdhet och tålighet. Medans resten av vertyget var gjort utav vanligt järn. Stål användes också som fjädrar i klockor och liknande maskiner. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Men under den industriella revolutionen där stål kunde massproduceras tog den gjutjärnets plats. Nu för tiden har stål dock fallit till sidan av billigare lättare material som plast och aluminium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
$3-6/kg. Priset kan återigen variera mycket beroende på hur stålet var blandat och producerat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Quhora- https://www.quora.com/What-does-steel-cost&lt;br /&gt;
Wkikipedia-https://en.wikipedia.org/wiki/Steel#Historical&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lukas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43471</id>
		<title>Stål</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43471"/>
		<updated>2017-11-29T10:45:50Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lukas: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.montano.se/PICTURE/4444-67-384-80-bild.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Stål är en blandning av varierande mängder kol och Järn, därför kan dens egenskaper variera mellan ett stål till ett annat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
                                           &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet:    7750-8050 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; &lt;br /&gt;
: Härdad stål ligger på en hårdhet utav 7,5 - 8 mohs&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffcient  (12-16)x10&amp;lt;sup&amp;gt;-8 &amp;lt;/sup&amp;gt; C&amp;lt;sup&amp;gt;-1 &lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga 17-50 W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet 1,6 × 10-7 Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stål är ett material som kan ha varierande egenskaper beroende på hur den är blandad och tillverkade. Den kan vara väldigt hård och skör eller väldigt mjuk men flexibel. På grund av dessa egenskaper har den haft en stor användning för oss människor. Stål används regelbundet i konstruktion av byggnader, broar järnvägar osv. Ofta används stål för att bygga det inre skelettet av byggnader broar i en blandning av betong och stål. På så sätt kan man blanda betongens hårdhet med stålet flexibilitet för att maximera tolerans mot dragkraft och komprisionskraft.  &lt;br /&gt;
                                                            &lt;br /&gt;
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1c/Photograph_of_a_Workman_on_the_Framework_of_the_Empire_State_Building_-_NARA_-_518290.jpg/280px-Photograph_of_a_Workman_on_the_Framework_of_the_Empire_State_Building_-_NARA_-_518290.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När järn grävs kommer den ofta i form av järnoxid. För att därefter hämta ut det rena järnet smälter man det i en syrefattig miljö med hjälp av kol. Detta leder till att järnet har en för står kolmängd för att klassas som stål. Man renar järnet genom att vända på processen och binder ifrån kolet från järnet med hjälp av syre.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På grund av stålproduktionens svåra balansering av kolet inuti järnet var det ofta dyrt och användes minimalistiskt. Ofta användes stålet i bladen av verktyg som knivar och yxor för att skapa ett blad med en pålitligt hårdhet och tålighet. Medans resten av vertyget var gjort utav vanligt järn. Stål användes också som fjädrar i klockor och liknande maskiner. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Men under den industriella revolutionen där stål kunde massproduceras tog den gjutjärnets plats. Nu för tiden har stål dock fallit till sidan av billigare lättare material som plast och aluminium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
$3-6/kg. Priset kan återigen variera mycket beroende på hur stålet var blandat och producerat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Quhora- https://www.quora.com/What-does-steel-cost&lt;br /&gt;
Wkikipedia-https://en.wikipedia.org/wiki/Steel#Historical&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lukas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43469</id>
		<title>Stål</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43469"/>
		<updated>2017-11-29T10:45:29Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lukas: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.montano.se/PICTURE/4444-67-3484-80-bild.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Stål är en blandning av varierande mängder kol och Järn, därför kan dens egenskaper variera mellan ett stål till ett annat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
                                           &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet:    7750-8050 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; &lt;br /&gt;
: Härdad stål ligger på en hårdhet utav 7,5 - 8 mohs&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffcient  (12-16)x10&amp;lt;sup&amp;gt;-8 &amp;lt;/sup&amp;gt; C&amp;lt;sup&amp;gt;-1 &lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga 17-50 W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet 1,6 × 10-7 Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stål är ett material som kan ha varierande egenskaper beroende på hur den är blandad och tillverkade. Den kan vara väldigt hård och skör eller väldigt mjuk men flexibel. På grund av dessa egenskaper har den haft en stor användning för oss människor. Stål används regelbundet i konstruktion av byggnader, broar järnvägar osv. Ofta används stål för att bygga det inre skelettet av byggnader broar i en blandning av betong och stål. På så sätt kan man blanda betongens hårdhet med stålet flexibilitet för att maximera tolerans mot dragkraft och komprisionskraft.  &lt;br /&gt;
                                                            &lt;br /&gt;
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1c/Photograph_of_a_Workman_on_the_Framework_of_the_Empire_State_Building_-_NARA_-_518290.jpg/280px-Photograph_of_a_Workman_on_the_Framework_of_the_Empire_State_Building_-_NARA_-_518290.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När järn grävs kommer den ofta i form av järnoxid. För att därefter hämta ut det rena järnet smälter man det i en syrefattig miljö med hjälp av kol. Detta leder till att järnet har en för står kolmängd för att klassas som stål. Man renar järnet genom att vända på processen och binder ifrån kolet från järnet med hjälp av syre.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På grund av stålproduktionens svåra balansering av kolet inuti järnet var det ofta dyrt och användes minimalistiskt. Ofta användes stålet i bladen av verktyg som knivar och yxor för att skapa ett blad med en pålitligt hårdhet och tålighet. Medans resten av vertyget var gjort utav vanligt järn. Stål användes också som fjädrar i klockor och liknande maskiner. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Men under den industriella revolutionen där stål kunde massproduceras tog den gjutjärnets plats. Nu för tiden har stål dock fallit till sidan av billigare lättare material som plast och aluminium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
$3-6/kg. Priset kan återigen variera mycket beroende på hur stålet var blandat och producerat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Quhora- https://www.quora.com/What-does-steel-cost&lt;br /&gt;
Wkikipedia-https://en.wikipedia.org/wiki/Steel#Historical&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lukas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43465</id>
		<title>Stål</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43465"/>
		<updated>2017-11-29T10:42:42Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lukas: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Stål är en blandning av varierande mängder kol och Järn, därför kan dens egenskaper variera mellan ett stål till ett annat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
                                           &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet:    7750-8050 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; &lt;br /&gt;
: Härdad stål ligger på en hårdhet utav 7,5 - 8 mohs&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffcient  (12-16)x10&amp;lt;sup&amp;gt;-8 &amp;lt;/sup&amp;gt; C&amp;lt;sup&amp;gt;-1&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga 17-50 W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet 1,6 × 10-7 Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stål är ett material som kan ha varierande egenskaper beroende på hur den är blandad och tillverkade. Den kan vara väldigt hård och skör eller väldigt mjuk men flexibel. På grund av dessa egenskaper har den haft en stor användning för oss människor. Stål används regelbundet i konstruktion av byggnader, broar järnvägar osv. Ofta används stål för att bygga det inre skelettet av byggnader broar i en blandning av betong och stål. På så sätt kan man blanda betongens hårdhet med stålet flexibilitet för att maximera tolerans mot dragkraft och komprisionskraft.  &lt;br /&gt;
                                                            &lt;br /&gt;
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1c/Photograph_of_a_Workman_on_the_Framework_of_the_Empire_State_Building_-_NARA_-_518290.jpg/280px-Photograph_of_a_Workman_on_the_Framework_of_the_Empire_State_Building_-_NARA_-_518290.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När järn grävs kommer den ofta i form av järnoxid. För att därefter hämta ut det rena järnet smälter man det i en syrefattig miljö med hjälp av kol. Detta leder till att järnet har en för står kolmängd för att klassas som stål. Man renar järnet genom att vända på processen och binder ifrån kolet från järnet med hjälp av syre.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På grund av stålproduktionens svåra balansering av kolet inuti järnet var det ofta dyrt och användes minimalistiskt. Ofta användes stålet i bladen av verktyg som knivar och yxor för att skapa ett blad med en pålitligt hårdhet och tålighet. Medans resten av vertyget var gjort utav vanligt järn. Stål användes också som fjädrar i klockor och liknande maskiner. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Men under den industriella revolutionen där stål kunde massproduceras tog den gjutjärnets plats. Nu för tiden har stål dock fallit till sidan av billigare lättare material som plast och aluminium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
$3-6/kg. Priset kan återigen variera mycket beroende på hur stålet var blandat och producerat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Quhora- https://www.quora.com/What-does-steel-cost&lt;br /&gt;
Wkikipedia-https://en.wikipedia.org/wiki/Steel#Historical&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lukas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43464</id>
		<title>Stål</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43464"/>
		<updated>2017-11-29T10:42:29Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lukas: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Stål är en blandning av varierande mängder kol och Järn, därför kan dens egenskaper variera mellan ett stål till ett annat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
                                           &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet:    7750-8050 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; &lt;br /&gt;
: Härdad stål ligger på en hårdhet utav 7,5 - 8 mohs&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffcient  (12-16)x10&amp;lt;sup&amp;gt;-8 &amp;lt;/sup&amp;gt; C&amp;lt;sup&amp;gt;-1&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga 17-50 W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet 1,6 × 10-7 Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stål är ett material som kan ha varierande egenskaper beroende på hur den är blandad och tillverkade. Den kan vara väldigt hård och skör eller väldigt mjuk men flexibel. På grund av dessa egenskaper har den haft en stor användning för oss människor. Stål används regelbundet i konstruktion av byggnader, broar järnvägar osv. Ofta används stål för att bygga det inre skelettet av byggnader broar i en blandning av betong och stål. På så sätt kan man blanda betongens hårdhet med stålet flexibilitet för att maximera tolerans mot dragkraft och komprisionskraft.                                                              &lt;br /&gt;
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1c/Photograph_of_a_Workman_on_the_Framework_of_the_Empire_State_Building_-_NARA_-_518290.jpg/280px-Photograph_of_a_Workman_on_the_Framework_of_the_Empire_State_Building_-_NARA_-_518290.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När järn grävs kommer den ofta i form av järnoxid. För att därefter hämta ut det rena järnet smälter man det i en syrefattig miljö med hjälp av kol. Detta leder till att järnet har en för står kolmängd för att klassas som stål. Man renar järnet genom att vända på processen och binder ifrån kolet från järnet med hjälp av syre.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På grund av stålproduktionens svåra balansering av kolet inuti järnet var det ofta dyrt och användes minimalistiskt. Ofta användes stålet i bladen av verktyg som knivar och yxor för att skapa ett blad med en pålitligt hårdhet och tålighet. Medans resten av vertyget var gjort utav vanligt järn. Stål användes också som fjädrar i klockor och liknande maskiner. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Men under den industriella revolutionen där stål kunde massproduceras tog den gjutjärnets plats. Nu för tiden har stål dock fallit till sidan av billigare lättare material som plast och aluminium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
$3-6/kg. Priset kan återigen variera mycket beroende på hur stålet var blandat och producerat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Quhora- https://www.quora.com/What-does-steel-cost&lt;br /&gt;
Wkikipedia-https://en.wikipedia.org/wiki/Steel#Historical&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lukas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43462</id>
		<title>Stål</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43462"/>
		<updated>2017-11-29T10:37:29Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lukas: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Stål är en blandning av varierande mängder kol och Järn, därför kan dens egenskaper variera mellan ett stål till ett annat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
                                           &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet:    7750-8050 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; &lt;br /&gt;
: Härdad stål ligger på en hårdhet utav 7,5 - 8 mohs&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffcient  (12-16)x10&amp;lt;sup&amp;gt;-8 &amp;lt;/sup&amp;gt; C&amp;lt;sup&amp;gt;-1&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga 17-50 W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet 1,6 × 10-7 Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stål är ett material som kan ha varierande egenskaper beroende på hur den är blandad och tillverkade. Den kan vara väldigt hård och skör eller väldigt mjuk men flexibel. På grund av dessa egenskaper har den haft en stor användning för oss människor. Stål används regelbundet i konstruktion av byggnader, broar järnvägar osv.                                                                 Dock har stål fallit till sidan av billigare lättare ämnen som plast och aluminium. Historiskt sätt har stål varit väldigt användbart. När stål började massproduceras under industriella revolutionen använde vi stål till sin kompetens. Den användes för att bygga stora fartyg, förbättra infrastrukturen av städer och bygga skyskrapor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1c/Photograph_of_a_Workman_on_the_Framework_of_the_Empire_State_Building_-_NARA_-_518290.jpg/280px-Photograph_of_a_Workman_on_the_Framework_of_the_Empire_State_Building_-_NARA_-_518290.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När järn grävs kommer den ofta i form av järnoxid. För att därefter hämta ut det rena järnet smälter man det i en syrefattig miljö med hjälp av kol. Detta leder till att järnet har en för står kolmängd för att klassas som stål. Man renar järnet genom att vända på processen och binder ifrån kolet från järnet med hjälp av syre.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På grund av stålproduktionens svåra balansering av kolet inuti järnet var det ofta dyrt och användes minimalistiskt. Ofta användes stålet i bladen av verktyg som knivar och yxor för att skapa ett blad med en pålitligt hårdhet och tålighet. Medans resten av vertyget var gjort utav vanligt järn. Stål användes också som fjädrar i klockor och liknande maskiner. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Men under den industriella revolutionen där stål kunde massproduceras tog den gjutjärnets plats. Nu för tiden har stål dock fallit till sidan av billigare lättare material som plast och aluminium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
$3-6/kg. Priset kan återigen variera mycket beroende på hur stålet var blandat och producerat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Quhora- https://www.quora.com/What-does-steel-cost&lt;br /&gt;
Wkikipedia-https://en.wikipedia.org/wiki/Steel#Historical&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lukas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43461</id>
		<title>Stål</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43461"/>
		<updated>2017-11-29T10:37:09Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lukas: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Stål är en blandning av varierande mängder kol och Järn, därför kan dens egenskaper variera mellan ett stål till ett annat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
                                           &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet:    7750-8050 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; &lt;br /&gt;
: Härdad stål ligger på en hårdhet utav 7,5 - 8 mohs&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffcient  (12-16)x10&amp;lt;sup&amp;gt;-8 &amp;lt;/sup&amp;gt; C&amp;lt;sup&amp;gt;-1&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga 17-50 W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet 1,6 × 10-7 Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stål är ett material som kan ha varierande egenskaper beroende på hur den är blandad och tillverkade. Den kan vara väldigt hård och skör eller väldigt mjuk men flexibel. På grund av dessa egenskaper har den haft en stor användning för oss människor. Stål används regelbundet i konstruktion av byggnader, broar järnvägar osv.                                                                 https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1c/Photograph_of_a_Workman_on_the_Framework_of_the_Empire_State_Building_-_NARA_-_518290.jpg/280px-Photograph_of_a_Workman_on_the_Framework_of_the_Empire_State_Building_-_NARA_-_518290.jpg Dock har stål fallit till sidan av billigare lättare ämnen som plast och aluminium. Historiskt sätt har stål varit väldigt användbart. När stål började massproduceras under industriella revolutionen använde vi stål till sin kompetens. Den användes för att bygga stora fartyg, förbättra infrastrukturen av städer och bygga skyskrapor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När järn grävs kommer den ofta i form av järnoxid. För att därefter hämta ut det rena järnet smälter man det i en syrefattig miljö med hjälp av kol. Detta leder till att järnet har en för står kolmängd för att klassas som stål. Man renar järnet genom att vända på processen och binder ifrån kolet från järnet med hjälp av syre.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På grund av stålproduktionens svåra balansering av kolet inuti järnet var det ofta dyrt och användes minimalistiskt. Ofta användes stålet i bladen av verktyg som knivar och yxor för att skapa ett blad med en pålitligt hårdhet och tålighet. Medans resten av vertyget var gjort utav vanligt järn. Stål användes också som fjädrar i klockor och liknande maskiner. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Men under den industriella revolutionen där stål kunde massproduceras tog den gjutjärnets plats. Nu för tiden har stål dock fallit till sidan av billigare lättare material som plast och aluminium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
$3-6/kg. Priset kan återigen variera mycket beroende på hur stålet var blandat och producerat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Quhora- https://www.quora.com/What-does-steel-cost&lt;br /&gt;
Wkikipedia-https://en.wikipedia.org/wiki/Steel#Historical&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lukas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43460</id>
		<title>Stål</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43460"/>
		<updated>2017-11-29T10:36:43Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lukas: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Stål är en blandning av varierande mängder kol och Järn, därför kan dens egenskaper variera mellan ett stål till ett annat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
                                           &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet:    7750-8050 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; &lt;br /&gt;
: Härdad stål ligger på en hårdhet utav 7,5 - 8 mohs&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffcient  (12-16)x10&amp;lt;sup&amp;gt;-8 &amp;lt;/sup&amp;gt; C&amp;lt;sup&amp;gt;-1&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga 17-50 W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet 1,6 × 10-7 Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stål är ett material som kan ha varierande egenskaper beroende på hur den är blandad och tillverkade. Den kan vara väldigt hård och skör eller väldigt mjuk men flexibel. På grund av dessa egenskaper har den haft en stor användning för oss människor. Stål används regelbundet i konstruktion av byggnader, broar järnvägar osv.                                                                 https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1c/Photograph_of_a_Workman_on_the_Framework_of_the_Empire_State_Building_-_NARA_-_518290.jpg/280px-Photograph_of_a_Workman_on_the_Framework_of_the_Empire_State_Building_-_NARA_-_518290.jpg&lt;br /&gt;
 Dock har stål fallit till sidan av billigare lättare ämnen som plast och aluminium. Historiskt sätt har stål varit väldigt användbart. När stål började massproduceras under industriella revolutionen använde vi stål till sin kompetens. Den användes för att bygga stora fartyg, förbättra infrastrukturen av städer och bygga skyskrapor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När järn grävs kommer den ofta i form av järnoxid. För att därefter hämta ut det rena järnet smälter man det i en syrefattig miljö med hjälp av kol. Detta leder till att järnet har en för står kolmängd för att klassas som stål. Man renar järnet genom att vända på processen och binder ifrån kolet från järnet med hjälp av syre.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På grund av stålproduktionens svåra balansering av kolet inuti järnet var det ofta dyrt och användes minimalistiskt. Ofta användes stålet i bladen av verktyg som knivar och yxor för att skapa ett blad med en pålitligt hårdhet och tålighet. Medans resten av vertyget var gjort utav vanligt järn. Stål användes också som fjädrar i klockor och liknande maskiner. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Men under den industriella revolutionen där stål kunde massproduceras tog den gjutjärnets plats. Nu för tiden har stål dock fallit till sidan av billigare lättare material som plast och aluminium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
$3-6/kg. Priset kan återigen variera mycket beroende på hur stålet var blandat och producerat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Quhora- https://www.quora.com/What-does-steel-cost&lt;br /&gt;
Wkikipedia-https://en.wikipedia.org/wiki/Steel#Historical&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lukas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43459</id>
		<title>Stål</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43459"/>
		<updated>2017-11-29T10:35:45Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lukas: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Stål är en blandning av varierande mängder kol och Järn, därför kan dens egenskaper variera mellan ett stål till ett annat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
                                           &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet:    7750-8050 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; &lt;br /&gt;
: Härdad stål ligger på en hårdhet utav 7,5 - 8 mohs&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffcient  (12-16)x10&amp;lt;sup&amp;gt;-8 &amp;lt;/sup&amp;gt; C&amp;lt;sup&amp;gt;-1&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga 17-50 W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet 1,6 × 10-7 Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stål är ett material som kan ha varierande egenskaper beroende på hur den är blandad och tillverkade. Den kan vara väldigt hård och skör eller väldigt mjuk men flexibel. På grund av dessa egenskaper har den haft en stor användning för oss människor. Stål används regelbundet i konstruktion av byggnader, broar järnvägar osv. Dock har stål fallit till sidan av billigare lättare ämnen som plast och aluminium. Historiskt sätt har stål varit väldigt användbart. När stål började massproduceras under industriella revolutionen använde vi stål till sin kompetens. Den användes för att bygga stora fartyg, förbättra infrastrukturen av städer och bygga skyskrapor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
                                                                 https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1c/Photograph_of_a_Workman_on_the_Framework_of_the_Empire_State_Building_-_NARA_-_518290.jpg/280px-Photograph_of_a_Workman_on_the_Framework_of_the_Empire_State_Building_-_NARA_-_518290.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När järn grävs kommer den ofta i form av järnoxid. För att därefter hämta ut det rena järnet smälter man det i en syrefattig miljö med hjälp av kol. Detta leder till att järnet har en för står kolmängd för att klassas som stål. Man renar järnet genom att vända på processen och binder ifrån kolet från järnet med hjälp av syre.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På grund av stålproduktionens svåra balansering av kolet inuti järnet var det ofta dyrt och användes minimalistiskt. Ofta användes stålet i bladen av verktyg som knivar och yxor för att skapa ett blad med en pålitligt hårdhet och tålighet. Medans resten av vertyget var gjort utav vanligt järn. Stål användes också som fjädrar i klockor och liknande maskiner. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Men under den industriella revolutionen där stål kunde massproduceras tog den gjutjärnets plats. Nu för tiden har stål dock fallit till sidan av billigare lättare material som plast och aluminium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
$3-6/kg. Priset kan återigen variera mycket beroende på hur stålet var blandat och producerat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Quhora- https://www.quora.com/What-does-steel-cost&lt;br /&gt;
Wkikipedia-https://en.wikipedia.org/wiki/Steel#Historical&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lukas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43458</id>
		<title>Stål</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43458"/>
		<updated>2017-11-29T10:35:08Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lukas: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Stål är en blandning av varierande mängder kol och Järn, därför kan dens egenskaper variera mellan ett stål till ett annat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
                                           &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet:    7750-8050 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; &lt;br /&gt;
: Härdad stål ligger på en hårdhet utav 7,5 - 8 mohs&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffcient  (12-16)x10&amp;lt;sup&amp;gt;-8 &amp;lt;/sup&amp;gt; C&amp;lt;sup&amp;gt;-1&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga 17-50 W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet 1,6 × 10-7 Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stål är ett material som kan ha varierande egenskaper beroende på hur den är blandad och tillverkade. Den kan vara väldigt hård och skör eller väldigt mjuk men flexibel. På grund av dessa egenskaper har den haft en stor användning för oss människor. Stål används regelbundet i konstruktion av byggnader, broar järnvägar osv. Dock har stål fallit till sidan av billigare lättare ämnen som plast och aluminium. Historiskt sätt har stål varit väldigt användbart. När stål började massproduceras under industriella revolutionen använde vi stål till sin kompetens. Den användes för att bygga stora fartyg, förbättra infrastrukturen av städer och bygga skyskrapor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1c/Photograph_of_a_Workman_on_the_Framework_of_the_Empire_State_Building_-_NARA_-_518290.jpg/280px-Photograph_of_a_Workman_on_the_Framework_of_the_Empire_State_Building_-_NARA_-_518290.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När järn grävs kommer den ofta i form av järnoxid. För att därefter hämta ut det rena järnet smälter man det i en syrefattig miljö med hjälp av kol. Detta leder till att järnet har en för står kolmängd för att klassas som stål. Man renar järnet genom att vända på processen och binder ifrån kolet från järnet med hjälp av syre.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På grund av stålproduktionens svåra balansering av kolet inuti järnet var det ofta dyrt och användes minimalistiskt. Ofta användes stålet i bladen av verktyg som knivar och yxor för att skapa ett blad med en pålitligt hårdhet och tålighet. Medans resten av vertyget var gjort utav vanligt järn. Stål användes också som fjädrar i klockor och liknande maskiner. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Men under den industriella revolutionen där stål kunde massproduceras tog den gjutjärnets plats. Nu för tiden har stål dock fallit till sidan av billigare lättare material som plast och aluminium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
$3-6/kg. Priset kan återigen variera mycket beroende på hur stålet var blandat och producerat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Quhora- https://www.quora.com/What-does-steel-cost&lt;br /&gt;
Wkikipedia-https://en.wikipedia.org/wiki/Steel#Historical&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lukas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43457</id>
		<title>Stål</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43457"/>
		<updated>2017-11-29T10:34:45Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lukas: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Stål är en blandning av varierande mängder kol och Järn, därför kan dens egenskaper variera mellan ett stål till ett annat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
                                           &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet:    7750-8050 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; &lt;br /&gt;
: Härdad stål ligger på en hårdhet utav 7,5 - 8 mohs&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffcient  (12-16)x10&amp;lt;sup&amp;gt;-8 &amp;lt;/sup&amp;gt; C&amp;lt;sup&amp;gt;-1&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga 17-50 W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet 1,6 × 10-7 Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stål är ett material som kan ha varierande egenskaper beroende på hur den är blandad och tillverkade. Den kan vara väldigt hård och skör eller väldigt mjuk men flexibel. På grund av dessa egenskaper har den haft en stor användning för oss människor. Stål används regelbundet i konstruktion av byggnader, broar järnvägar osv. Dock har stål fallit till sidan av billigare lättare ämnen som plast och aluminium. Historiskt sätt har stål varit väldigt användbart. När stål började massproduceras under industriella revolutionen använde vi stål till sin kompetens. Den användes för att bygga stora fartyg, förbättra infrastrukturen av städer och bygga skyskrapor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När järn grävs kommer den ofta i form av järnoxid. För att därefter hämta ut det rena järnet smälter man det i en syrefattig miljö med hjälp av kol. Detta leder till att järnet har en för står kolmängd för att klassas som stål. Man renar järnet genom att vända på processen och binder ifrån kolet från järnet med hjälp av syre.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På grund av stålproduktionens svåra balansering av kolet inuti järnet var det ofta dyrt och användes minimalistiskt. Ofta användes stålet i bladen av verktyg som knivar och yxor för att skapa ett blad med en pålitligt hårdhet och tålighet. Medans resten av vertyget var gjort utav vanligt järn. Stål användes också som fjädrar i klockor och liknande maskiner. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Men under den industriella revolutionen där stål kunde massproduceras tog den gjutjärnets plats. Nu för tiden har stål dock fallit till sidan av billigare lättare material som plast och aluminium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
$3-6/kg. Priset kan återigen variera mycket beroende på hur stålet var blandat och producerat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Quhora- https://www.quora.com/What-does-steel-cost&lt;br /&gt;
Wkikipedia-https://en.wikipedia.org/wiki/Steel#Historical&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lukas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43456</id>
		<title>Stål</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43456"/>
		<updated>2017-11-29T10:34:02Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lukas: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Stål är en blandning av varierande mängder kol och Järn, därför kan dens egenskaper variera mellan ett stål till ett annat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet:    7750-8050 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;                                           https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1c/Photograph_of_a_Workman_on_the_Framework_of_the_Empire_State_Building_-_NARA_-_518290.jpg/280px-Photograph_of_a_Workman_on_the_Framework_of_the_Empire_State_Building_-_NARA_-_518290.jpg&lt;br /&gt;
: Härdad stål ligger på en hårdhet utav 7,5 - 8 mohs&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffcient  (12-16)x10&amp;lt;sup&amp;gt;-8 &amp;lt;/sup&amp;gt; C&amp;lt;sup&amp;gt;-1&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga 17-50 W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet 1,6 × 10-7 Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stål är ett material som kan ha varierande egenskaper beroende på hur den är blandad och tillverkade. Den kan vara väldigt hård och skör eller väldigt mjuk men flexibel. På grund av dessa egenskaper har den haft en stor användning för oss människor. Stål används regelbundet i konstruktion av byggnader, broar järnvägar osv. Dock har stål fallit till sidan av billigare lättare ämnen som plast och aluminium. Historiskt sätt har stål varit väldigt användbart. När stål började massproduceras under industriella revolutionen använde vi stål till sin kompetens. Den användes för att bygga stora fartyg, förbättra infrastrukturen av städer och bygga skyskrapor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När järn grävs kommer den ofta i form av järnoxid. För att därefter hämta ut det rena järnet smälter man det i en syrefattig miljö med hjälp av kol. Detta leder till att järnet har en för står kolmängd för att klassas som stål. Man renar järnet genom att vända på processen och binder ifrån kolet från järnet med hjälp av syre.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På grund av stålproduktionens svåra balansering av kolet inuti järnet var det ofta dyrt och användes minimalistiskt. Ofta användes stålet i bladen av verktyg som knivar och yxor för att skapa ett blad med en pålitligt hårdhet och tålighet. Medans resten av vertyget var gjort utav vanligt järn. Stål användes också som fjädrar i klockor och liknande maskiner. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Men under den industriella revolutionen där stål kunde massproduceras tog den gjutjärnets plats. Nu för tiden har stål dock fallit till sidan av billigare lättare material som plast och aluminium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
$3-6/kg. Priset kan återigen variera mycket beroende på hur stålet var blandat och producerat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Quhora- https://www.quora.com/What-does-steel-cost&lt;br /&gt;
Wkikipedia-https://en.wikipedia.org/wiki/Steel#Historical&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lukas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43455</id>
		<title>Stål</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43455"/>
		<updated>2017-11-29T10:33:14Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lukas: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Stål är en blandning av varierande mängder kol och Järn, därför kan dens egenskaper variera mellan ett stål till ett annat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet:    7750-8050 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;                                           https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1c/Photograph_of_a_Workman_on_the_Framework_of_the_Empire_State_Building_-_NARA_-_518290.jpg/1280px-Photograph_of_a_Workman_on_the_Framework_of_the_Empire_State_Building_-_NARA_-_518290.jpg&lt;br /&gt;
: Härdad stål ligger på en hårdhet utav 7,5 - 8 mohs&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffcient  (12-16)x10&amp;lt;sup&amp;gt;-8 &amp;lt;/sup&amp;gt; C&amp;lt;sup&amp;gt;-1&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga 17-50 W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet 1,6 × 10-7 Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stål är ett material som kan ha varierande egenskaper beroende på hur den är blandad och tillverkade. Den kan vara väldigt hård och skör eller väldigt mjuk men flexibel. På grund av dessa egenskaper har den haft en stor användning för oss människor. Stål används regelbundet i konstruktion av byggnader, broar järnvägar osv. Dock har stål fallit till sidan av billigare lättare ämnen som plast och aluminium. Historiskt sätt har stål varit väldigt användbart. När stål började massproduceras under industriella revolutionen använde vi stål till sin kompetens. Den användes för att bygga stora fartyg, förbättra infrastrukturen av städer och bygga skyskrapor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När järn grävs kommer den ofta i form av järnoxid. För att därefter hämta ut det rena järnet smälter man det i en syrefattig miljö med hjälp av kol. Detta leder till att järnet har en för står kolmängd för att klassas som stål. Man renar järnet genom att vända på processen och binder ifrån kolet från järnet med hjälp av syre.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På grund av stålproduktionens svåra balansering av kolet inuti järnet var det ofta dyrt och användes minimalistiskt. Ofta användes stålet i bladen av verktyg som knivar och yxor för att skapa ett blad med en pålitligt hårdhet och tålighet. Medans resten av vertyget var gjort utav vanligt järn. Stål användes också som fjädrar i klockor och liknande maskiner. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Men under den industriella revolutionen där stål kunde massproduceras tog den gjutjärnets plats. Nu för tiden har stål dock fallit till sidan av billigare lättare material som plast och aluminium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
$3-6/kg. Priset kan återigen variera mycket beroende på hur stålet var blandat och producerat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Quhora- https://www.quora.com/What-does-steel-cost&lt;br /&gt;
Wkikipedia-https://en.wikipedia.org/wiki/Steel#Historical&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lukas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43454</id>
		<title>Stål</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43454"/>
		<updated>2017-11-29T10:31:49Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lukas: /* Länkar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Stål är en blandning av varierande mängder kol och Järn, därför kan dens egenskaper variera mellan ett stål till ett annat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet:    7750-8050 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Härdad stål ligger på en hårdhet utav 7,5 - 8 mohs&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffcient  (12-16)x10&amp;lt;sup&amp;gt;-8 &amp;lt;/sup&amp;gt; C&amp;lt;sup&amp;gt;-1&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga 17-50 W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet 1,6 × 10-7 Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stål är ett material som kan ha varierande egenskaper beroende på hur den är blandad och tillverkade. Den kan vara väldigt hård och skör eller väldigt mjuk men flexibel. På grund av dessa egenskaper har den haft en stor användning för oss människor. Stål används regelbundet i konstruktion av byggnader, broar järnvägar osv. Dock har stål fallit till sidan av billigare lättare ämnen som plast och aluminium. Historiskt sätt har stål varit väldigt användbart. När stål började massproduceras under industriella revolutionen använde vi stål till sin kompetens. Den användes för att bygga stora fartyg, förbättra infrastrukturen av städer och bygga skyskrapor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När järn grävs kommer den ofta i form av järnoxid. För att därefter hämta ut det rena järnet smälter man det i en syrefattig miljö med hjälp av kol. Detta leder till att järnet har en för står kolmängd för att klassas som stål. Man renar järnet genom att vända på processen och binder ifrån kolet från järnet med hjälp av syre.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På grund av stålproduktionens svåra balansering av kolet inuti järnet var det ofta dyrt och användes minimalistiskt. Ofta användes stålet i bladen av verktyg som knivar och yxor för att skapa ett blad med en pålitligt hårdhet och tålighet. Medans resten av vertyget var gjort utav vanligt järn. Stål användes också som fjädrar i klockor och liknande maskiner. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Men under den industriella revolutionen där stål kunde massproduceras tog den gjutjärnets plats. Nu för tiden har stål dock fallit till sidan av billigare lättare material som plast och aluminium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
$3-6/kg. Priset kan återigen variera mycket beroende på hur stålet var blandat och producerat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Quhora- https://www.quora.com/What-does-steel-cost&lt;br /&gt;
Wkikipedia-https://en.wikipedia.org/wiki/Steel#Historical&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lukas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43453</id>
		<title>Stål</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43453"/>
		<updated>2017-11-29T10:30:19Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lukas: /* Pris */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Stål är en blandning av varierande mängder kol och Järn, därför kan dens egenskaper variera mellan ett stål till ett annat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet:    7750-8050 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Härdad stål ligger på en hårdhet utav 7,5 - 8 mohs&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffcient  (12-16)x10&amp;lt;sup&amp;gt;-8 &amp;lt;/sup&amp;gt; C&amp;lt;sup&amp;gt;-1&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga 17-50 W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet 1,6 × 10-7 Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stål är ett material som kan ha varierande egenskaper beroende på hur den är blandad och tillverkade. Den kan vara väldigt hård och skör eller väldigt mjuk men flexibel. På grund av dessa egenskaper har den haft en stor användning för oss människor. Stål används regelbundet i konstruktion av byggnader, broar järnvägar osv. Dock har stål fallit till sidan av billigare lättare ämnen som plast och aluminium. Historiskt sätt har stål varit väldigt användbart. När stål började massproduceras under industriella revolutionen använde vi stål till sin kompetens. Den användes för att bygga stora fartyg, förbättra infrastrukturen av städer och bygga skyskrapor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När järn grävs kommer den ofta i form av järnoxid. För att därefter hämta ut det rena järnet smälter man det i en syrefattig miljö med hjälp av kol. Detta leder till att järnet har en för står kolmängd för att klassas som stål. Man renar järnet genom att vända på processen och binder ifrån kolet från järnet med hjälp av syre.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På grund av stålproduktionens svåra balansering av kolet inuti järnet var det ofta dyrt och användes minimalistiskt. Ofta användes stålet i bladen av verktyg som knivar och yxor för att skapa ett blad med en pålitligt hårdhet och tålighet. Medans resten av vertyget var gjort utav vanligt järn. Stål användes också som fjädrar i klockor och liknande maskiner. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Men under den industriella revolutionen där stål kunde massproduceras tog den gjutjärnets plats. Nu för tiden har stål dock fallit till sidan av billigare lättare material som plast och aluminium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
$3-6/kg. Priset kan återigen variera mycket beroende på hur stålet var blandat och producerat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Källor alltså.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lukas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43449</id>
		<title>Stål</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43449"/>
		<updated>2017-11-29T10:22:05Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lukas: /* Historia */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Stål är en blandning av varierande mängder kol och Järn, därför kan dens egenskaper variera mellan ett stål till ett annat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet:    7750-8050 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Härdad stål ligger på en hårdhet utav 7,5 - 8 mohs&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffcient  (12-16)x10&amp;lt;sup&amp;gt;-8 &amp;lt;/sup&amp;gt; C&amp;lt;sup&amp;gt;-1&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga 17-50 W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet 1,6 × 10-7 Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stål är ett material som kan ha varierande egenskaper beroende på hur den är blandad och tillverkade. Den kan vara väldigt hård och skör eller väldigt mjuk men flexibel. På grund av dessa egenskaper har den haft en stor användning för oss människor. Stål används regelbundet i konstruktion av byggnader, broar järnvägar osv. Dock har stål fallit till sidan av billigare lättare ämnen som plast och aluminium. Historiskt sätt har stål varit väldigt användbart. När stål började massproduceras under industriella revolutionen använde vi stål till sin kompetens. Den användes för att bygga stora fartyg, förbättra infrastrukturen av städer och bygga skyskrapor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När järn grävs kommer den ofta i form av järnoxid. För att därefter hämta ut det rena järnet smälter man det i en syrefattig miljö med hjälp av kol. Detta leder till att järnet har en för står kolmängd för att klassas som stål. Man renar järnet genom att vända på processen och binder ifrån kolet från järnet med hjälp av syre.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På grund av stålproduktionens svåra balansering av kolet inuti järnet var det ofta dyrt och användes minimalistiskt. Ofta användes stålet i bladen av verktyg som knivar och yxor för att skapa ett blad med en pålitligt hårdhet och tålighet. Medans resten av vertyget var gjort utav vanligt järn. Stål användes också som fjädrar i klockor och liknande maskiner. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Men under den industriella revolutionen där stål kunde massproduceras tog den gjutjärnets plats. Nu för tiden har stål dock fallit till sidan av billigare lättare material som plast och aluminium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Källor alltså.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lukas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43243</id>
		<title>Stål</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43243"/>
		<updated>2017-11-24T09:50:50Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lukas: /* Framställning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Stål är en blandning av varierande mängder kol och Järn, därför kan dens egenskaper variera mellan ett stål till ett annat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet:    7750-8050 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Härdad stål ligger på en hårdhet utav 7,5 - 8 mohs&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffcient  (12-16)x10&amp;lt;sup&amp;gt;-8 &amp;lt;/sup&amp;gt; C&amp;lt;sup&amp;gt;-1&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga 17-50 W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet 1,6 × 10-7 Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stål är ett material som kan ha varierande egenskaper beroende på hur den är blandad och tillverkade. Den kan vara väldigt hård och skör eller väldigt mjuk men flexibel. På grund av dessa egenskaper har den haft en stor användning för oss människor. Stål används regelbundet i konstruktion av byggnader, broar järnvägar osv. Dock har stål fallit till sidan av billigare lättare ämnen som plast och aluminium. Historiskt sätt har stål varit väldigt användbart. När stål började massproduceras under industriella revolutionen använde vi stål till sin kompetens. Den användes för att bygga stora fartyg, förbättra infrastrukturen av städer och bygga skyskrapor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När järn grävs kommer den ofta i form av järnoxid. För att därefter hämta ut det rena järnet smälter man det i en syrefattig miljö med hjälp av kol. Detta leder till att järnet har en för står kolmängd för att klassas som stål. Man renar järnet genom att vända på processen och binder ifrån kolet från järnet med hjälp av syre.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Källor alltså.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lukas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43227</id>
		<title>Stål</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43227"/>
		<updated>2017-11-24T09:43:10Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lukas: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Stål är en blandning av varierande mängder kol och Järn, därför kan dens egenskaper variera mellan ett stål till ett annat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet:    7750-8050 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Härdad stål ligger på en hårdhet utav 7,5 - 8 mohs&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffcient  (12-16)x10&amp;lt;sup&amp;gt;-8 &amp;lt;/sup&amp;gt; C&amp;lt;sup&amp;gt;-1&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga 17-50 W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet 1,6 × 10-7 Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stål är ett material som kan ha varierande egenskaper beroende på hur den är blandad och tillverkade. Den kan vara väldigt hård och skör eller väldigt mjuk men flexibel. På grund av dessa egenskaper har den haft en stor användning för oss människor. Stål används regelbundet i konstruktion av byggnader, broar järnvägar osv. Dock har stål fallit till sidan av billigare lättare ämnen som plast och aluminium. Historiskt sätt har stål varit väldigt användbart. När stål började massproduceras under industriella revolutionen använde vi stål till sin kompetens. Den användes för att bygga stora fartyg, förbättra infrastrukturen av städer och bygga skyskrapor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Källor alltså.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lukas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43226</id>
		<title>Stål</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43226"/>
		<updated>2017-11-24T09:42:12Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lukas: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Stål är en blandning av varierande mängder kol och Järn, därför kan dens egenskaper variera mellan ett stål till ett annat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet:    7750-8050 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Härdad stål ligger på en hårdhet utav 7,5 - 8 mohs&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffcient  (12-16)x10&amp;lt;sup&amp;gt;-8 &amp;lt;/sup&amp;gt; C&amp;lt;sup&amp;gt;-1&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga 17-50 W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet 1,6 × 10-7 Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stål är ett material som kan ha varierande egenskaper beroende på hur den är blandad och tillverkade. Den kan vara väldigt hård och skör eller väldigt mjuk men flexibel. På grund av dessa egenskaper har den haft en stor användning för oss människor. Stål används regelbundet i konstruktion an byggnader, broar järnvägar osv. Dock har stål fallit till sidan av billigare lättare ämnen som plast och aluminium. Historiskt sätt har stål varit väldigt användbart. När stål började massproduceras under industriella revolutionen använde vi stål till sin kompetens. Den användes för att bygga stora fartyg, förbättra infrastrukturen av städer och bygga skyskrapor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Källor alltså.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lukas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43201</id>
		<title>Stål</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43201"/>
		<updated>2017-11-24T08:55:59Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lukas: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Stål är en blandning av varierande mängder kol och Järn, därför kan dens egenskaper variera mellan ett stål till ett annat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet:    7750-8050 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Härdad stål ligger på en hårdhet utav 7,5 - 8 mohs&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffcient  (12-16)x10&amp;lt;sup&amp;gt;-8 &amp;lt;/sup&amp;gt; C&amp;lt;sup&amp;gt;-1&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga 17-50 W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet 1,6 × 10-7 Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv härt hur materialet används vid konstruktioner och byggen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Källor alltså.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lukas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43194</id>
		<title>Stål</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43194"/>
		<updated>2017-11-24T08:46:47Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lukas: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Stål är en blandning av varierande mängder kol och Järn, därför kan dens egenskaper variera mellan ett stål till ett annat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet:    7750-8050 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Härdad stål ligger på en hårdhet utav 7,5 - 8 mohs&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffcient  (12-16)x10&amp;lt;sup&amp;gt;-8 &amp;lt;/sup&amp;gt; C&amp;lt;sup&amp;gt;-1&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga 17-50 W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet xx Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv härt hur materialet används vid konstruktioner och byggen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Källor alltså.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lukas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43179</id>
		<title>Stål</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43179"/>
		<updated>2017-11-24T08:30:02Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lukas: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Stål är en blandning av varierande mängder kol och Järn, därför kan dens egenskaper variera mellan ett stål till ett annat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet:    7750-8050 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Härdad stål ligger på en hårdhet utav 7,5 - 8 mohs&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffcient  (12-16)x10&amp;lt;sup&amp;gt;-8 &amp;lt;/sup&amp;gt; C&amp;lt;sup&amp;gt;-1&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga xx W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet xx Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv härt hur materialet används vid konstruktioner och byggen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Källor alltså.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lukas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43178</id>
		<title>Stål</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43178"/>
		<updated>2017-11-24T08:29:13Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lukas: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Stål är en blandning av varierande mängder kol och Järn, därför kan dens egenskaper variera mellan ett stål till ett annat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet:    7750-8050 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Härdad stål ligger på en hårdhet utav 7,5 - 8 mohs&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffcient  (12-16)x10&amp;lt;sup&amp;gt;-8 &amp;lt;/sup&amp;gt;C&amp;gt;-1&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga xx W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet xx Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv härt hur materialet används vid konstruktioner och byggen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Källor alltså.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lukas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43176</id>
		<title>Stål</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43176"/>
		<updated>2017-11-24T08:28:36Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lukas: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Stål är en blandning av varierande mängder kol och Järn, därför kan dens egenskaper variera mellan ett stål till ett annat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet:    7750-8050 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Härdad stål ligger på en hårdhet utav 7,5 - 8 mohs&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffcient  (12-16)x10&amp;lt;sup&amp;gt;-8&amp;lt; C&amp;gt;-1    &amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga xx W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet xx Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv härt hur materialet används vid konstruktioner och byggen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Källor alltså.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lukas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43174</id>
		<title>Stål</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43174"/>
		<updated>2017-11-24T08:28:11Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lukas: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Stål är en blandning av varierande mängder kol och Järn, därför kan dens egenskaper variera mellan ett stål till ett annat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet:    7750-8050 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Härdad stål ligger på en hårdhet utav 7,5 - 8 mohs&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffcient  (12-16)x10&amp;lt;sup&amp;gt;-8/ C&amp;gt;-1    &amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga xx W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet xx Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv härt hur materialet används vid konstruktioner och byggen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Källor alltså.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lukas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43173</id>
		<title>Stål</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43173"/>
		<updated>2017-11-24T08:27:49Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lukas: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Stål är en blandning av varierande mängder kol och Järn, därför kan dens egenskaper variera mellan ett stål till ett annat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet:    7750-8050 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Härdad stål ligger på en hårdhet utav 7,5 - 8 mohs&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffcient  (12-16)x10&amp;lt;sup&amp;gt;-8 C&amp;gt;-1    &amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga xx W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet xx Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv härt hur materialet används vid konstruktioner och byggen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Källor alltså.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lukas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43171</id>
		<title>Stål</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43171"/>
		<updated>2017-11-24T08:26:57Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lukas: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Stål är en blandning av varierande mängder kol och Järn, därför kan dens egenskaper variera mellan ett stål till ett annat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet:    7750-8050 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Härdad stål ligger på en hårdhet utav 7,5 - 8 mohs&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffcient  (12-16)x10&amp;lt;sup&amp;gt;-8   &amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga xx W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet xx Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv härt hur materialet används vid konstruktioner och byggen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Källor alltså.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lukas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43170</id>
		<title>Stål</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43170"/>
		<updated>2017-11-24T08:26:03Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lukas: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Stål är en blandning av varierande mängder kol och Järn, därför kan dens egenskaper variera beroende på hur den var gjord &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet:    7750-8050 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Härdad stål ligger på en hårdhet utav 7,5 - 8 mohs&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffcient  (12-16)x10&amp;lt;sup&amp;gt;8   &amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga xx W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet xx Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv härt hur materialet används vid konstruktioner och byggen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Källor alltså.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lukas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43169</id>
		<title>Stål</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43169"/>
		<updated>2017-11-24T08:25:42Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lukas: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Stål är en blandning av varierande mängder kol och Järn, därför kan dens egenskaper variera beroende på hur den var gjord &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet:    7750-8050 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Härdad stål ligger på en hårdhet utav 7,5 - 8 mohs&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffcient  (12-16)x10&amp;lt;sup&amp;gt;8&amp;lt;   &amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga xx W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet xx Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv härt hur materialet används vid konstruktioner och byggen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Källor alltså.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lukas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43164</id>
		<title>Stål</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43164"/>
		<updated>2017-11-24T08:17:53Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lukas: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet: Stål är en blandning av varierande mängder kol och Järn, därför kan densiteten var olika från stål till stål men ligger oftast mellan   7750-8050 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Härdad stål ligger på en hårdhet utav 7,5 - 8 mohs&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient xx K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga xx W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet xx Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv härt hur materialet används vid konstruktioner och byggen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Källor alltså.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lukas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43163</id>
		<title>Stål</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43163"/>
		<updated>2017-11-24T08:15:27Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lukas: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet: Stål är en blandning av varierande mängder kol och Järn, därför kan densiteten var olika från stål till stål men ligger oftast mellan   7750-8050 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: hårdhet 3-4 Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient xx K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga xx W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet xx Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv härt hur materialet används vid konstruktioner och byggen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Källor alltså.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lukas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=43160</id>
		<title>Materialdatabasen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=43160"/>
		<updated>2017-11-24T08:09:18Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lukas: /* Metaller */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
* [[mall för material]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Metaller ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [https://en.wikipedia.org/wiki/Adamantium Adamantium]  av Håkan&lt;br /&gt;
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av Markus och av Leo Morberg Ht 2016 ] &lt;br /&gt;
* [[Brons]] av Kevin Lundin&lt;br /&gt;
* [[Electrum]] av Olivier&lt;br /&gt;
* [[Francium]] av Oleg&lt;br /&gt;
* [[Gallium]] av Blal&lt;br /&gt;
* [[Guld]] Max och Simon N&lt;br /&gt;
* [[Högkolhaltsstål]] av August Forsberg&lt;br /&gt;
* [[Indium]] av Alexander&lt;br /&gt;
* [[Invar]] av Dimitris&lt;br /&gt;
* [[Iridium]] av Tobias och Martin Ojeka&lt;br /&gt;
* [[Järn]] spyridon&lt;br /&gt;
* [[Kalcium]] av Redve&lt;br /&gt;
* [[Kadmium]] av  Klas&lt;br /&gt;
* [[Kobolt]] av Simon&lt;br /&gt;
* [[Kolstål]] tom sida med mallar&lt;br /&gt;
* [[Koppar]] av Christoffer, Charlie TE17C&lt;br /&gt;
* [[Krom]] av Richard&lt;br /&gt;
* [[Kvicksilver]] av Daniel A&lt;br /&gt;
* [[Lithium]] Thomas Mehari TE16A&lt;br /&gt;
* [[Magnesium]] av Alexander Nord&lt;br /&gt;
* [[Microlattice]] av Alexlonn&lt;br /&gt;
* [[Mässing]] Soheil&lt;br /&gt;
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin&lt;br /&gt;
* [[Natrium]] av Khaled&lt;br /&gt;
* [[Neodymium]] av Conor Karlsson&lt;br /&gt;
* [[Nickel]] av Jonathan&lt;br /&gt;
* [[Niob]] av Felix A&lt;br /&gt;
* [[Nikrom]] av Azim&lt;br /&gt;
* [[Nysilver]] av Hugo Klingwall Borg&lt;br /&gt;
* [[Osmium]] av Torn&lt;br /&gt;
* [[Palladium]] av mohammed och av Nikola Pepivani&lt;br /&gt;
* [[Platina]] [[Arvid]] Isak&lt;br /&gt;
* [[Plutonium]] av Lucas Rens&lt;br /&gt;
* [[Rostfritt stål]] av Björn&lt;br /&gt;
* [[silver]] av Liam L&lt;br /&gt;
* [[Skandium]] av David Z&lt;br /&gt;
* [[Stål]] av Ahmad Jamil/ Lukas Andrews&lt;br /&gt;
* [[Tallium]] av Alexander W&lt;br /&gt;
* [[Tantal]] av Elissa&lt;br /&gt;
* [[Tenn]] av STEFAN LEKIC, Alexander Te17C&lt;br /&gt;
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza&lt;br /&gt;
* [[Uran]] av Ludvig G&lt;br /&gt;
* [[Zink]] av Leo Wezelius&lt;br /&gt;
* [[Vismut]] av Jonas&lt;br /&gt;
* [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W&lt;br /&gt;
* [[Yttrium]] av Mohammed Omer &lt;br /&gt;
* [[Antimon]] av Julius Demissie&lt;br /&gt;
* [[Rodium]] av Elias T&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Halvledare ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Galliumarsenid]] Ellen&lt;br /&gt;
* [[Germanium]] av Michael&lt;br /&gt;
* [[Indiumfosfid]] &lt;br /&gt;
* [[Kisel]] av Samuel Hermansson&lt;br /&gt;
* [[Kiselkarbid (halvledare)]] av Andreas F&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Polymerer (Plast, mm) ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Akryl]] / PMMA / plexiglas av Fredrika&lt;br /&gt;
* [[Amidplast, PA]] av Kevin&lt;br /&gt;
* [[Dyneema]] av Kamaal Qazali&lt;br /&gt;
* [[Elastan]] av Emre&lt;br /&gt;
* [[Epoxiplast]] av Atra&lt;br /&gt;
* [[Esterplast]] av Vincent Dupont&lt;br /&gt;
* [[Fenolplast]] Noah L&lt;br /&gt;
* [[frigolit]] av Rasmus&lt;br /&gt;
* [[GoreTex]] av Madelene&lt;br /&gt;
* [[Gummi]] av Daniel M&lt;br /&gt;
** [[Vulkaniserat gummi]] av Martin&lt;br /&gt;
** [[Butylgummi]] av Mathias&lt;br /&gt;
** [[Etenpropengummi]] av David Maric&lt;br /&gt;
** [[Kloroprengummi]] Georgek Aroush&lt;br /&gt;
** [[Nitrilgummi]] Armin&lt;br /&gt;
** [[Styrengummi]] av Joakim&lt;br /&gt;
* [[Kevlar]] av Oliver Tuncay™✄&lt;br /&gt;
* [[Melaminplast]]av Cristian Blaj&lt;br /&gt;
* [[Polylaktid]] Elias&lt;br /&gt;
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda&lt;br /&gt;
* [[polyester]] av Casper&lt;br /&gt;
* [[polyeten]] av Teodor&lt;br /&gt;
* [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik&lt;br /&gt;
* [[polypropen]] av [[Adem]]&lt;br /&gt;
* [[Polystyren]] av Linnea&lt;br /&gt;
* [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef&lt;br /&gt;
* [[Silikon]] av Linn&lt;br /&gt;
* [[Uretanplast]] / Polyuretan Jesper W&lt;br /&gt;
* [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas&lt;br /&gt;
* [[Viskos]] av Gustav&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Keramer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Silica Aerogel]] av Harruman&lt;br /&gt;
* Aluminiumoxid, se [[Safir]]&lt;br /&gt;
* [[Betong]] av Milan &lt;br /&gt;
* [[Borkarbid]] xX Fredrik Xx&lt;br /&gt;
* [[Bornitrid]] av Abdikafi&lt;br /&gt;
* [[Bärnsten/Rav]] av Adam&lt;br /&gt;
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]&lt;br /&gt;
* [[diamant]] av mohamed&lt;br /&gt;
* [[Gips]] av David&lt;br /&gt;
* [[Glas]] av Machmood&lt;br /&gt;
* [[Grafen]] av Johan&lt;br /&gt;
* [[Grafit]] av Luan och simon gran&lt;br /&gt;
* [[Granit]] - Felix Herber&lt;br /&gt;
* [[Kiselkarbid]] av Roman&lt;br /&gt;
* [[Kiselnitrid]] av Emil S&lt;br /&gt;
* [[kol]] av kristoffer&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] John&lt;br /&gt;
* [[Kvarts]] Kristofer&lt;br /&gt;
* [[Lättbetong]] Sarah&lt;br /&gt;
* [[Magnesiumoxid]] av Marcus&lt;br /&gt;
* [[Marmor]] Adam&lt;br /&gt;
* [[Nanorör]] Av Kevin E och Hugo E&lt;br /&gt;
* [[PICA-X]] av Dennis&lt;br /&gt;
* [[Porslin]] David&lt;br /&gt;
* [[Safir]] Marcus Rebecka&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Linus&lt;br /&gt;
* [[Leca Block/Lättklinkersblock]] av Shifat&lt;br /&gt;
* [[Titandiborid]] av Riaz&lt;br /&gt;
* [[Zirkoniumdioxid]] av Olov&lt;br /&gt;
* [[Opal]] av Viktor K&lt;br /&gt;
* [[Ametist]] av Nasim R.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Gaser ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Helium]] Kasper&lt;br /&gt;
* [[Xenon]]&lt;br /&gt;
* [[Neon]] &#039;&#039;&#039;Emil Hamrin&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* [[Argon]] DmytroU&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Trä ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träslag ===&lt;br /&gt;
* [[Bambu]] av Zacharias&lt;br /&gt;
* [[Björk]] av Ellen&lt;br /&gt;
* [[Ek]] Simon B&lt;br /&gt;
* [[Furu]] Robin och Tilla&lt;br /&gt;
* [[Lignum Vitae]] Noah&lt;br /&gt;
* [[Kork]] Gustav L&lt;br /&gt;
* [[Gran]] Carl A&lt;br /&gt;
* [[Bok]] Serkan T&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träprodukter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Papper]] Av: Daniel och Sten&lt;br /&gt;
* [[Wellpapp]] av Elin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Fiber och duk ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aramid]] av Ali&lt;br /&gt;
* [[Ull]] av Saman&lt;br /&gt;
* [[Glasfiber]] av Aron&lt;br /&gt;
* [[Hampa]] av Nikita&lt;br /&gt;
* [[Bomull]] av Sandel&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] av Alexander A&lt;br /&gt;
* [[Rep]] av Sebastian A &lt;br /&gt;
* [[wire|Vajer]], Berk&lt;br /&gt;
* [[presenning]], &lt;br /&gt;
* segelduk, &lt;br /&gt;
* kapellduk &lt;br /&gt;
* möbeltyg, &lt;br /&gt;
* säckväv&lt;br /&gt;
* damast?&lt;br /&gt;
* [[läder]] av Albin R&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Bygg ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Cellplast]] av Thomas M&lt;br /&gt;
* [[Gipsskiva]] av Josefine&lt;br /&gt;
* [[Eternit]]&lt;br /&gt;
* [[MDF]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[HDF]] av Viktor&lt;br /&gt;
* [[kalksten]] av Emil&lt;br /&gt;
* [[Mineralull]] AV BABYOLON&lt;br /&gt;
* [[Plywood]] av Mikael&lt;br /&gt;
* [[Spånskiva]] ™® Anton Nordström&lt;br /&gt;
* [[Takpapp]] Elias Palmqvist&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Hussein&lt;br /&gt;
* [[Tryckimpregnerat trä]] reserverad Simon Arledal GTFO&lt;br /&gt;
* [[Silvertejp]] av Johan Pihlblad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Olja ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Hitta rätt begrepp innan ni startar en sida.&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Hydrualolja&lt;br /&gt;
* Mineralolja&lt;br /&gt;
* [[Råolja]] Av Philip Paraian&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Färg ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Hitta rätt begrepp innan ni startar en sida.&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[oljefärg]] Abbas &lt;br /&gt;
* vattenbaserad färg&lt;br /&gt;
* tvåkomponentsfärg&lt;br /&gt;
* [[akrylatfärg]]  Sam A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Övrigt ==&lt;br /&gt;
* [[Amalgam]] av Rahbz Jr.&lt;br /&gt;
* [[Silke]] av Märta Ballardini&lt;br /&gt;
* [[Linoleum]] av Fatou the Boss&lt;br /&gt;
* [[Vatten (material)|Vatten]] av Maximus&lt;br /&gt;
* [[Betong2]] av Nazar Rahimi&lt;br /&gt;
* Gips flyttad till keramer&lt;br /&gt;
* [[Palladium2]]&lt;br /&gt;
* [[Nickel2]] &lt;br /&gt;
* [[Horn]] - Hanna Johnsson&lt;br /&gt;
* [[Is]] - Sam Shahriari&lt;br /&gt;
* Granit flyttad till keramer&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lukas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43044</id>
		<title>Stål</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43044"/>
		<updated>2017-11-22T11:06:07Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lukas: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet: Stål är en blandning av varierande mängder kol och Järn, därför kan densiteten var olika från stål till stål men ligger oftast mellan   7,750-8,050 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: hårdhet 3-4 Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient xx K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga xx W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet xx Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv härt hur materialet används vid konstruktioner och byggen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Källor alltså.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lukas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43029</id>
		<title>Stål</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43029"/>
		<updated>2017-11-22T11:00:37Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lukas: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet: Stål är en blandning av kol och Järn, därför varierar densiteten beroende på blandningen komponenter, ligger oftast mellan   7,750-8,050 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: hårdhet 3-4 Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient xx K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga xx W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet xx Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv härt hur materialet används vid konstruktioner och byggen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Källor alltså.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lukas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43018</id>
		<title>Stål</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43018"/>
		<updated>2017-11-22T10:52:15Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lukas: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet:  1180 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: hårdhet 3-4 Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient xx K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga xx W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet xx Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv härt hur materialet används vid konstruktioner och byggen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Källor alltså.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lukas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43016</id>
		<title>Stål</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43016"/>
		<updated>2017-11-22T10:50:32Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lukas: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;PAX STÅL ÄR MIN /// MVH LUKAS== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet:  1180 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: hårdhet 3-4 Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient xx K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga xx W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet xx Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv härt hur materialet används vid konstruktioner och byggen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Källor alltså.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lukas</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43005</id>
		<title>Stål</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=St%C3%A5l&amp;diff=43005"/>
		<updated>2017-11-22T10:42:21Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lukas: Ersätter sidans innehåll med &amp;#039;PAX STÅL ÄR MIN /// MVH LUKAS&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;PAX STÅL ÄR MIN /// MVH LUKAS&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lukas</name></author>
	</entry>
</feed>