https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&feedformat=atom&user=Linnea+Bergmark 2026-05-22T01:36:40Z Användarbidrag MediaWiki 1.41.1 https://wikiskola.se/index.php?title=%C3%96vningsuppgifter_p%C3%A5_Ohms_lag&diff=26692 2014-05-05T11:21:16Z

<p>Linnea Bergmark: /* Uppgift 22 (Linnéa) */</p> <hr /> <div>== Uppgift 1 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 2 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Mitt dia funkar inte så jag improviserade lite. <br /> UPPGIFT: På bilden ser ni en strömkrets till en ficklampak. Batteriets spänning är 4,5 volt och lysdiodens resistans är 10 ohm (Ω). Vad blir effekten (i ampere)?<br /> <br /> [[Fil:Namnlös.png]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> svar: 0,45 Ampere<br /> <br /> av: Nils Wikström<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 3 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 4 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 5 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Om framlamporna på en bil är 55 ohm och spänningen är 12volt vad blir på strömmen?<br /> <br /> [[Fil:Skärmavbild 2014-04-28 kl. 10.50.57.png]] | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Man tar p=u*I<br /> <br /> : Daniel Azhari<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 6 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 7 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 8 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 9 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 10 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 11 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Om spänningen är lika med 10V och strömmen är lika med 5A vad är då resistansen? <br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Ohms lag är U=R*I och om man vill få R(Resistansen) på en sida för att få reda på det så blir det R=U/I. I vår uppgift blir det 10/5=2 ohm. Resistansen är då 2 ohm. <br /> <br /> : Spyridon<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 12 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 13 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 14 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 15 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 16 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 17 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 10 A och spänningen är 100 V. Vad är resistansen?<br /> <br /> [[Fil:CJDIAGRAMAWESOMEPANCAKE.png]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : 100V/10A = 10R<br /> <br /> : Christoffer J<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 18 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 19 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Du har ett AA batteri som ska kyla ner ett kylskåp, vad är resistansen om spänningen är 1,5V och strömmen är 100A<br /> <br /> [[Fil:Screen_Shot_2014-04-30_at_13.16.57.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> 0,015R<br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/Felix Adnerhagen&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 20 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Adolf H skulle spränga lampor med ett batteri. Innan han skulle börja sitt projekt tänkte han mäta resistansen så att han vet ifall hans batteri har tillräckligt hög spänning. Tyvärr är herr H inte så kunnig inom fysik utan prioriterar gas teknik och behöver därför DIN hjälp! Vad är resistansen när spänningen är 20 v och strömmen är 0.14 A?<br /> <br /> [[Fil:Inte diagram 1.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Ungefär: 142,85 R<br /> <br /> : Lucas Hägg<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 21 ==<br /> <br /> {{uppgruta| U → Spänning (Volt) , I → Ström (Ampere) , R → Resistans (Ω) , P → Effekt (W)<br /> Frågan lyder: Två stycken batterier till en ficklampa innehåller en spänning på 1,5Volt vardera och en effekt på 3W. Räkna ut Amperen med följande formel: P → U * I <br /> <br /> <br /> [[Fil:Skärmavbild_2014-05-03_kl._13.26.45.png | Bild över två batterier i en ficklampa]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : 1 Ampere<br /> <br /> : Max Lundgren TE13B<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 22 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 22 (Linnéa) ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 2.4 mA och Spänningen är på 12 V. Hur hög resistans har resistorn?<br /> <br /> [[Fil: Skärmavbild 2014-04-28 kl. 11.35.43.png | Bästa bilden]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : 5 kOhm<br /> <br /> : Linnéa Bergmark<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;</div>

Linnea Bergmark https://wikiskola.se/index.php?title=%C3%96vningsuppgifter_p%C3%A5_Ohms_lag&diff=26628 2014-04-28T12:24:08Z

<p>Linnea Bergmark: /* Uppgift 22 (Linnéa) */</p> <hr /> <div>== Uppgift 1 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 2 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 3 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 4 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 5 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Om framlamporna på en bil är 55 ohm och spänningen är 12volt vad blir på strömmen?<br /> <br /> [[Fil:Skärmavbild 2014-04-28 kl. 10.50.57.png]] | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Man tar p=u*I<br /> <br /> : Daniel Azhari<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 6 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 7 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 8 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 9 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 10 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 11 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Om spänningen är lika med 10V och strömmen är lika med 5A vad är då resistansen? <br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Ohms lag är U=R*I och om man vill få R(Resistansen) på en sida för att få reda på det så blir det R=U/I. I vår uppgift blir det 10/5=2 ohm. Resistansen är då 2 ohm. <br /> <br /> : Spyridon<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 12 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 13 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 14 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 15 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 16 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 17 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 10 A och spänningen är 100 V. Vad är resistansen?<br /> <br /> [[Fil:CJDIAGRAMAWESOMEPANCAKE.png]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : 100V/10A = 10R<br /> <br /> : Christoffer J<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 18 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 19 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 20 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 21 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 22 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 22 (Linnéa) ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 2.4 mA och Spänningen är på 12 V. Vad är hur hög resistans har resistorn?<br /> <br /> [[Fil: Skärmavbild 2014-04-28 kl. 11.35.43.png | Bästa bilden]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : 5 kOhm<br /> <br /> : Linnéa Bergmark<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;</div>

Linnea Bergmark https://wikiskola.se/index.php?title=Fil:Sk%C3%A4rmavbild_2014-04-28_kl._11.35.43.png&diff=26627 2014-04-28T12:23:28Z

<p>Linnea Bergmark: </p> <hr /> <div></div>

Linnea Bergmark https://wikiskola.se/index.php?title=%C3%96vningsuppgifter_p%C3%A5_Ohms_lag&diff=26626 2014-04-28T12:22:53Z

<p>Linnea Bergmark: /* Uppgift 22 (Linnéa) */</p> <hr /> <div>== Uppgift 1 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 2 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 3 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 4 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 5 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Om framlamporna på en bil är 55 ohm och spänningen är 12volt vad blir på strömmen?<br /> <br /> [[Fil:Skärmavbild 2014-04-28 kl. 10.50.57.png]] | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Man tar p=u*I<br /> <br /> : Daniel Azhari<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 6 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 7 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 8 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 9 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 10 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 11 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Om spänningen är lika med 10V och strömmen är lika med 5A vad är då resistansen? <br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Ohms lag är U=R*I och om man vill få R(Resistansen) på en sida för att få reda på det så blir det R=U/I. I vår uppgift blir det 10/5=2 ohm. Resistansen är då 2 ohm. <br /> <br /> : Spyridon<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 12 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 13 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 14 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 15 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 16 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 17 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 10 A och spänningen är 100 V. Vad är resistansen?<br /> <br /> [[Fil:CJDIAGRAMAWESOMEPANCAKE.png]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : 100V/10A = 10R<br /> <br /> : Christoffer J<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 18 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 19 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 20 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 21 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 22 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 22 (Linnéa) ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 2.4 mA och Spänningen är på 12 V. Vad är hur hög resistans har resistorn?<br /> <br /> [[Fil: Skärmavbild 2014-04-28 kl. 11.35.43.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : 5 kOhm<br /> <br /> : Linnéa Bergmark<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;</div>

Linnea Bergmark https://wikiskola.se/index.php?title=%C3%96vningsuppgifter_p%C3%A5_Ohms_lag&diff=26625 2014-04-28T12:21:20Z

<p>Linnea Bergmark: /* Uppgift 22 */</p> <hr /> <div>== Uppgift 1 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 2 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 3 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 4 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 5 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Om framlamporna på en bil är 55 ohm och spänningen är 12volt vad blir på strömmen?<br /> <br /> [[Fil:Skärmavbild 2014-04-28 kl. 10.50.57.png]] | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Man tar p=u*I<br /> <br /> : Daniel Azhari<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 6 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 7 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 8 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 9 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 10 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 11 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Om spänningen är lika med 10V och strömmen är lika med 5A vad är då resistansen? <br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Ohms lag är U=R*I och om man vill få R(Resistansen) på en sida för att få reda på det så blir det R=U/I. I vår uppgift blir det 10/5=2 ohm. Resistansen är då 2 ohm. <br /> <br /> : Spyridon<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 12 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 13 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 14 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 15 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 16 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 17 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 10 A och spänningen är 100 V. Vad är resistansen?<br /> <br /> [[Fil:CJDIAGRAMAWESOMEPANCAKE.png]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : 100V/10A = 10R<br /> <br /> : Christoffer J<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 18 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 19 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 20 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 21 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 22 ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen<br /> <br /> [[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : Skriv ditt facit här<br /> <br /> : Skriv ditt namn här<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> == Uppgift 22 (Linnéa) ==<br /> <br /> {{uppgruta| Strömmen är 2.4 mA och Spänningen är på 12 V. Vad är hur hög resistans har resistorn?<br /> <br /> [[Fil: | Exempel på en figur]]<br /> <br /> }}<br /> &lt;div class=&quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&quot; style=&quot;width:589px&quot;&gt;<br /> '''Facit:''' (klicka expandera till höger)<br /> &lt;div class=&quot;mw-collapsible-content&quot;&gt;<br /> : 5 kOhm<br /> <br /> : Linnéa Bergmark<br /> &lt;/div&gt;<br /> &lt;/div&gt;</div>

Linnea Bergmark https://wikiskola.se/index.php?title=Valsning&diff=25154 2013-11-21T13:33:57Z

<p>Linnea Bergmark: </p> <hr /> <div><br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> == Tillvägagångssätt ==<br /> Valsning innebär att man tar ett material (förmodligen platt eller i form av en lång stång) och böjer det föra att passa sina ändamål.<br /> Man gör det genom att rulla materialet mellan kraftiga hjul som lägger tryck på materialet och eventuellt formar det. genom att man kontrollerar hur trycket läggs på materialets yta så kan man kontrollera hur materialet böjs.<br /> <br /> {{#ev:youtube | x8IUsBhfQwk | 240 | right }}<br /> {{clear}}<br /> <br /> == Fördelar och nackdelar ==<br /> ==== Fördelar ====<br /> * Materialet blir starkare i helhet med valsning eftersom kall valsning har en effekt på den gryniga strukturen.<br /> * Processen genererar externt valsade saker. detta gör att arbetes ytan kan nästan vara hur stor som helst utan att man måste skaffa en större valsare (Beror på modell)<br /> * Valsade metaller har oftast en stark yta och extra skydd mot oxidation eftersom strukturen är mer packad vid ytan.<br /> <br /> ==== Nackdelar ====<br /> * Alla material lämpar sig inte för valsning.<br /> * Ändringarna man har valsat in är permanenta.<br /> <br /> == Lämplighet för olika typer av material ==<br /> Valsning är fördelaktigt främst för material som tål att omformas och pressas utan att få sin struktur förstörd.<br /> <br /> == Användningsområden ==<br /> Valsning används i huvudsak inom metallbearbetning och pappersframställning. Metaller kan bearbetas till olika former av plåtar, balkar och rör och inom massaindustrin används valsar för att pressa det sista vattnet ur pappret innan det bestryks med olika kemiska ämnen. Valsar kan även användas i andra industrisammanhang för produktion och förädling av exempelvis livsmedel, textilier och plast.<br /> <br /> == Kostnader ==<br /> <br /> Varmvalsning kräver höga temperaturer, ofta över 1000 grader, vilket leder till höga el- och energikostnader. Kallvalsning är billigare eftersom det endast kräver rörelsen från valsarna för att bearbeta materialen, då processen sker i rumstemperatur.</div>

Linnea Bergmark https://wikiskola.se/index.php?title=Teknik_1&diff=25153 2013-11-21T13:25:56Z

<p>Linnea Bergmark: /* Skruvning */</p> <hr /> <div>= Introduktion =<br /> <br /> == Planering ==<br /> <br /> {{PPT | [[Media:Planering_Teknik_1_introlek1314_v3.pptx | Introduktion och grovplanering Teknik 1a ]] }}<br /> <br /> === Bonus ===<br /> <br /> {{#ev:youtube| w2itwFJCgFQ|300|right }}<br /> <br /> Detta '''är''' teknik!<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> == Styrdokumenten ==<br /> <br /> [[Fil:Koppling förmågor CI teknik 1.png|300px|right]]<br /> <br /> === Förmågorna ===<br /> <br /> '''Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:'''<br /> # Kunskaper om '''teknikutvecklingsprocessen''' och förståelse av sambanden mellan de olika delarna i den.<br /> # Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett '''hållbart samhälle'''.<br /> # Förmåga att '''lösa''' tekniska problem.<br /> # Förmåga att använda teknikvetenskapliga metoder, begrepp och '''teorier'''.<br /> # Förmåga att använda '''modeller''' och verktyg som redskap för analys, beräkning, rimlighetsbedömning, dokumentation, presentation och information.<br /> # Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande '''samhället''' samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.<br /> # Kunskaper om teknikens roll och drivkrafter ur ett '''etiskt''' perspektiv.<br /> # Kunskaper om hur föreställningar och traditioner inom teknikområdet styr uppfattningar om vad som är '''manligt och kvinnligt''' och hur det har påverkat och påverkar teknik och teknikutveckling.<br /> # Förmåga att '''kommunicera''' inom det tekniska området samt kommunicera om teknik.<br /> <br /> === Centrala innehållet ===<br /> <br /> '''Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:'''<br /> * '''Teknikutvecklingsprocessens''' alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.<br /> * Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i '''innovativa och kreativa processer'''.<br /> * '''Materials tekniska egenskape'''r, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.<br /> * Teknikens och teknikerns roll med fokus på '''framtidens teknik och ett hållbart samhälle''', till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.<br /> * '''Kvalitetsarbete''', till exempel kvalitetssäkring, miljösäkring, arbetsmiljö och riskanalys.<br /> * Ritningsläsning och skiss- och ritteknik med introduktion i hur man hanterar '''cad'''-program.<br /> * '''Projektarbets'''-, kommunikations-, presentations- och modellteknik, till exempel '''digitala''' medier och programvaror, manualer och instruktioner, muntliga och skriftliga framställningar samt digitala och manuella tekniker för att skapa '''modeller'''.<br /> * Tekniska '''begrepp''', teorier och modeller innefattande '''beräkningar''' och rimlighetsbedömningar.<br /> * '''Teknikens historia''' och teknikutvecklingens betydelse för '''samhället''' samt introduktion i aktuella utvecklingsområden inom teknik.<br /> * Grundläggande '''teknikfilosofi''': etiska värderingar och '''genusstrukturer''' samt hur de har påverkat och påverkar tekniken, dess användning och tillgänglighet. Hur teknik och teknikens attribut könsmärks.<br /> * '''Kommunikations'''-, dator- och nätverksteknik för lärande och förmedling av teknik och information.<br /> <br /> == Introduktion ==<br /> <br /> === Vad är ett tekniskt system ===<br /> <br /> http://sv.wikipedia.org/wiki/Pappersplan<br /> <br /> == Teknikhistoria ==<br /> <br /> # Diskutera betydelsen av elden för den tekniska utvecklingen<br /> # Språket har haft stor betydelse i flera utvecklingssteg, vilka då?<br /> #* [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD%201197&amp;page=default.asp&amp;sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d&amp;db=4&amp;e=videostream&amp;g=015-020&amp;w=teknik%20historia&amp;s=-1&amp;p=1&amp;st=0&amp;sub=&amp;ss=1&amp;otyp=product&amp;lev=&amp;tlang=&amp;slang= Film: Gutenberg och tryckpressen]<br /> # Vilka användningar för hjulet kan du komma på under dess 10 000-åriga användning?<br /> # Jordbruket<br /> # Metaller. Vilken ordning började de användas i? Vilka började använda järn i stor skala? <br /> # Vilka redskap förbättrades med hjälp av metaller?<br /> # Eneergi och energiomvandling är viktigt för den tekniska utvecklingen. Gör en lista på energisystem från kilen till kärnreaktorn.<br /> # Vad vet vi om den [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD+1349&amp;db=4&amp;sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d Industriella revolutionen 1750-1915]<br /> <br /> === Lärarhandledningen ===<br /> <br /> har en presentation om Teknikhistoria och samhälle<br /> <br /> {{exruta | '''Tekniska upptäcker/uppfinningar'''<br /> <br /> : ca 3500-4500 f.Kr. Hjulet<br /> : ca. 3000 f.Kr. Skriftspråket<br /> : ca. 2500 f.Kr. Segel/Segelbåtar<br /> : ca. 2000 f.Kr. Brons<br /> : ca. 1500 f.Kr. Bronsåldern börjar <br /> : ca. 1000 f.Kr. Handel av varor utvecklas<br /> : ca. 600 f.Kr. Fenicierna börjar resa runt Afrikas kust<br /> : ca. 200 f:Kr. Stora byggnader såsom Fyrtornet i Alexandria och Kinesiska muren<br /> : ca. 100 f.Kr. Papper börjar användas<br /> : ca. 100 e.Kr. Mässing…<br /> : ca. 500 e.Kr. Väderkvarnar<br /> : ca. 1000 e.Kr. Vävstol<br /> : ca. 1100 e.Kr. Kompassen<br /> : ca. 1200 e.Kr. Urverk, glasögon<br /> : ca. 1300 e.Kr. Kanoner och krut börjar användas. Man börjar även använda slussar. <br /> : ca. 1400 e.Kr. Boktryckarkonsten<br /> }}<br /> <br /> === Energisystem ===<br /> <br /> listan kommer snart i tidsordning.<br /> <br /> {{uppgruta | '''Energisystem'''<br /> <br /> '''Uppgift:''' Här är listan över energisystemen som vi pratade om. Försök placera dem i ordning så att det som först kom i större användning kommer först och sedan nästa osv. Försök hitta uppgifter på nätet om när energisystemen slog igenom och anteckna ungefärlig tid. Bifoga även länkar till var du fann informationen. Ha med dig din lösta uppgift på nästa lektion. Du kan skriva i Anteckningar eller Pages.<br /> <br /> * kilen och andra enkla maskiner<br /> * el<br /> * eld<br /> * vattenkraft<br /> * vindkraft<br /> * kärnkraft<br /> * solceller<br /> * muskelkraft<br /> * stenkol<br /> * olja<br /> * naturgas<br /> }}<br /> <br /> === Läs mer ===<br /> <br /> * [http://www.tekniskamuseet.se/1/899.html Tekniska museets tidslinje]<br /> * {{enwp | History_of_technology }}<br /> <br /> == Samarbete Idrott, Teknik, Datorteknik ==<br /> <br /> [[Ny Sport och träningsaktivitet]]<br /> <br /> == MacBook Air en övning ==<br /> <br /> [[MacBook Air en övning]]<br /> <br /> == Energi och energihushållning == <br /> <br /> === Bra läsning ===<br /> <br /> * http://www.energiboken.nu/Energiboken-2012.pdf <br /> <br /> {{läxa |sid 20- 39}}<br /> <br /> === Introfrågor baserat på texten i boken ===<br /> <br /> : http://m.socrative.com<br /> : ROOM: 282058 <br /> : SOC #:7238449<br /> <br /> === Centralt innehåll ===<br /> Fjärde punkten lyder:<br /> : Teknikens och teknikerns roll med fokus på framtidens teknik och ett hållbart samhälle, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.<br /> <br /> === Förmågor ===<br /> <br /> Vi ger oss på två förmågor som kan vara svåra att förstå och bedöma. Det ställer därmed vissa krav på hur undervisningen utformas. Men i ett första skede kommer vi att läsa texten i boken och se en eller annan film och PPT.<br /> <br /> Förmågorna 2 och 6:<br /> : 2. Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett hållbart samhälle.<br /> : 6. Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande samhället samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.<br /> <br /> === Uppsats ===<br /> <br /> Sammanfattning av Centralt Innehåll och Förmågor leder till idéer om uppsatser. Nedan finner du tre delar som hänger ihop. <br /> <br /> * framtidens energiteknik<br /> * hållbart samhälle<br /> * min egen roll i samhället<br /> <br /> De kan kombineras till till en frågeställning i stil med<br /> : - '''Vilken roll kommer jag att ha i utvecklingen av framtidens energiteknik för ett hållbart samhälle? '''<br /> Skriv ner vad du vill undersöka. Det kan till exempel vara någon intressant teknik, något område där insatser behöver göras eller någon skrämmande risk med framtida energibrist. Försök skriva omkring '''fem ledord'''.<br /> <br /> Försök avgränsa området du ska skrivba om. Du kan inte skriva om alla teknik. Välj ett teknikområde. Begränsa gärna användningsområdet. Ju mer du avgränsar desto lättare blir det att skriva intressant.<br /> <br /> Nu är det dags att hitta på en lämplig titel på din uppsats.<br /> <br /> Genom att du bryter ner uppsatsen i delar och avgränsar som vi sett ovan kommer det att gå lättare att skriva. Du har inte en tom sida framför dig.<br /> <br /> Prova att skriva meningar kring något av ledordet. Då får du snart ett helt stycke. Fortsätt med de andra orden.<br /> <br /> Skriv ny stickord om du får nya idéer under arbetes gång.<br /> <br /> Läs i boken, '''broschyrerna''' och surfa fram fakta och mer information. Tag gärna med bilder (fria bilder) om de kompletterar din text.<br /> <br /> Max 4000 tecken. Vi arbetar på fredag. Den ska vara klar på måndag innan lektionen.<br /> <br /> === Bedömning ===<br /> <br /> Skriv ditt namn uppe till höger.<br /> <br /> Filnamnet ska innehålla ditt namn.<br /> <br /> Förmågorna enligt ovan.<br /> <br /> Dessutom:<br /> : Fakta underbygger resonemangen i texten<br /> : Källor redovisas i slutet av texten. Hänvisningar från texten till källorna.<br /> <br /> ==== Mall för elevaktiv bedömning ====<br /> <br /> {{print|[[media:Bedömningsmall_till_uppsats_energi.pdf|Bedömningsmall energiuppsats]]}}<br /> <br /> === Bredvidläsning ===<br /> <br /> : [http://www.svenskenergi.se/Elfakta/ Elfakta fr Svensk Energi]<br /> : {{svwp|Energiproduktion}}<br /> : {{svwp| Fossila_bränslen}}<br /> <br /> === PPT och film ===<br /> <br /> De här kan fungera som inspiration under skrivandet:<br /> <br /> : Energibesparing vad kan jag göra?<br /> : Satsa lite energi på din framtid.mp4<br /> : Många filmer om sol-, vind- och vågkraft<br /> : {{enwp|Virgin_Earth_Challenge}} och [[https://www.google.com/search?client=safari&amp;rls=en&amp;q=www.virginearth.com/&amp;ie=UTF-8&amp;oe=UTF-8 Virgin Earth Challenge]]<br /> <br /> === TED Talks och TEDEd ===<br /> <br /> : Vi behöver öka energiproduktionen en faktor tio om vi ska ta bort fossila bränslen. - [http://ed.ted.com/featured/MVwtmMV5 Cambridge Ideas - How Many Lightbulbs?]<br /> : Det finns lösningar - [http://ed.ted.com/lessons/a-40-year-plan-for-energy-amory-lovins A 40-year plan for energy - Amory Lovins]<br /> : [http://ed.ted.com/on/YmMa6XZz Sources Of Energy Renewable &amp; Non-Renewable]<br /> : http://www.youtube.com/watch?v=XuNgH74BpG0<br /> <br /> == Teknik, människa och samhälle ==<br /> <br /> sid. 40- 61 <br /> <br /> sid. 40- 61<br /> <br /> == Entreprenörskap ==<br /> <br /> sid. 62- 73 <br /> <br /> sid. 62- 73 <br /> <br /> = Produktion =<br /> <br /> Det här är ett större sammanhängande avsnitt med bland annat material, bearbetning och sammanfogning. Vi ska först läsa på, skriva texter och skapa innehåll. Därefter följer några övningar där vi sätter samman alla kunskaperna. Exemåel på komande övningar:<br /> <br /> * Beskriv hur en produkt är tillverkad. Boken har ett exempel med en bil. <br /> * Konstruera en kopp som inte blir varm i handtaget genom att använda minst två material, två bearbetningstekniker och en sammanfogningsteknik.<br /> * Designa en egen produkt.<br /> <br /> == Delar av CI ==<br /> <br /> : 1 Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.<br /> : 2 Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.<br /> : 3 Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.<br /> <br /> Framför allt 1 och 3.<br /> <br /> === Material ===<br /> <br /> {{teknik1|102- 129}}<br /> <br /> Vi börjar med at titta på en manterialdatabas:<br /> <br /> : https://www.dropbox.com/sh/auba7vqzs2l2qcc/QSISneeULu<br /> <br /> Till uppgiften nedan kommer alla att behöva en välliknande användare på wikiskola.se.<br /> <br /> {{uppgruta| '''Skapa en materiladatabas'''<br /> <br /> Först måste vi enas om innehållet i databasen. Vilka material är lämpliga att ha med och vilka egenskaper är lämpliga att ta med. Därefter enas vi om en mallsida med rubriker som ala använder för tydlighetens skull. mallsidan finns som länk på sidan Materialdatabasen, nedan<br /> <br /> Skriv in ditt material som en länk på sidan nedan. Följ mallen när du beskriver ditt meterial.<br /> <br /> Din materialbeskrivning ska innehåla följande:<br /> <br /> # Materialegenskaper: densitet [kg/m3], längdutvidgningskoeffiecient, värmeledningsförmåga, resistivitet<br /> # Vad används materialt till<br /> # Hur tillverkar man med materialet?<br /> # Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> # Pris och kvaliteter<br /> # Länkar<br /> <br /> [[Materialdatabasen]]<br /> }}<br /> <br /> === Tips om hur man skriver i Mediawiki ===<br /> <br /> [[Hur_bidrar_jag#Hur_g.C3.B6r_man.3F_-_Wikimarkup | Tre länkar med tips om att skriva i denna wiki eller på Wikipedia]]<br /> <br /> === Struktur ===<br /> <br /> : http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Konstruktionsmaterial.html<br /> : http://sv.wikipedia.org/wiki/Material<br /> <br /> === Korrosion ===<br /> <br /> &lt;html&gt;<br /> &lt;iframe src=&quot;http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/12857798&quot; width=&quot;342&quot; height=&quot;291&quot; frameborder=&quot;0&quot; marginwidth=&quot;0&quot; marginheight=&quot;0&quot; scrolling=&quot;no&quot; style=&quot;border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px&quot; allowfullscreen&gt; &lt;/iframe&gt; &lt;div style=&quot;margin-bottom:5px&quot;&gt; &lt;strong&gt; &lt;a href=&quot;https://www.slideshare.net/hape1/ke-pp-elektrokemi&quot; title=&quot;Ke pp elektrokemi&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;Ke pp elektrokemi&lt;/a&gt; &lt;/strong&gt; from &lt;strong&gt;&lt;a href=&quot;http://www.slideshare.net/hape1&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;Helena-Irmeli Pekkala&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt; &lt;/div&gt;<br /> &lt;/html&gt;<br /> <br /> == Uppgift - Bearbetning och Sammanfogning == <br /> {{teknik1|164-187, 198-212}}<br /> <br /> {{uppgruta|'''Skapa innehåll till wikin’''<br /> <br /> Det gäller bearbetning och sammanfogning. De två styckena nedan på denna sida.<br /> <br /> Jobba två och två.<br /> <br /> Välj ett område.<br /> <br /> Skriv en text i wikin. <br /> <br /> Bädda in minst en film. <br /> : &lt;nowiki&gt;{{#ev:youtube| xyz |300|right }}&lt;/nowiki&gt;<br /> : xyz {{=}} filmens ID fr Youtube<br /> <br /> Lägg in flera bilder.<br /> <br /> Lägg in länkar. <br /> <br /> Du ska beskriva metodens:<br /> * tillvägagångssätt<br /> * lämplighet för olika typer av material<br /> * fördelar och nackdelar<br /> * användningasområden<br /> * kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)<br /> * mm<br /> }}<br /> <br /> == Bearbetning ==<br /> <br /> === [[Valsning]] ===<br /> Micke och Linnea<br /> <br /> === CNC-maskiner ===<br /> <br /> === Hyvling ===<br /> {{clear}}<br /> [[Dimer o Dilan Hyvling]]<br /> {{clear}}<br /> <br /> === [[Slipning]] ===<br /> <br /> Max och Felix<br /> <br /> === [[Borrning]] ===<br /> <br /> Noor &amp; Josef<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> === [[Svarvning]] ===<br /> <br /> Arbete av Alexander och Soheil<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> === [[Fräsning]] ===<br /> Spiri &amp; Mario<br /> <br /> === Gnistbearbetning ===<br /> <br /> === [[Laserbearbetning]] ===<br /> Ludvig, Krostifer och Daniel<br /> <br /> === [[3D Printning]] ===<br /> <br /> === Klippning och stansning ===<br /> <br /> === [[smidning]] ===<br /> <br /> Robin &amp; Tilla<br /> <br /> === [[bockning]] ===<br /> Sam och Arvid<br /> <br /> === Formblåsning ===<br /> <br /> === [[Formsprutning]] ===<br /> Christoffer och Linus<br /> <br /> === Vakuumformning ===<br /> <br /> [[Vakuumformning]]<br /> <br /> === [[Svetsning]] ===<br /> <br /> == Sammanfogning ==<br /> <br /> === Limning ===<br /> <br /> === Skruvning ===<br /> <br /> === Lödning ===<br /> <br /> === Nitning ===<br /> <br /> == Uppgift - Hur är den tillverkad? ==<br /> <br /> {{uppgruta|'''Hur är den tillverkad?’''<br /> <br /> Titta i teknikboken sid 119-128 som handlar om materialvalet till en bil.<br /> <br /> Vi ska göra en liknade uppgift men titta både på materialval, bearbetning och sammanfogning.<br /> <br /> Vi väljer en produkt:<br /> : mobil<br /> : cykel<br /> : segelbåt<br /> : brödrost<br /> : etc<br /> <br /> Sedan gör vi en tekninsk tillverkningsrapport över produkten}}<br /> <br /> == Riteknik och CAD kap. 4 ==<br /> <br /> sid. 74- 101 <br /> <br /> sid. 74- 101<br /> <br /> == Allmän hållfasthetslära ==<br /> <br /> sid. 130- 145<br /> <br /> sid. 130- 145<br /> <br /> == Elementär mekanik ==<br /> <br /> sid. 146-161<br /> <br /> sid. 146-161<br /> <br /> == Produktionsteknik ==<br /> <br /> sid. 162- 195 <br /> <br /> sid. 162- 195 <br /> <br /> == Konstruktionselement ==<br /> <br /> sid. 195- 213 <br /> <br /> sid. 195- 213<br /> <br /> sid. 195- 213<br /> <br /> = Elektronik mm =<br /> <br /> == Elekronik och elteknik ==<br /> <br /> sid. 214- 243<br /> <br /> sid. 214- 243<br /> <br /> == Styr- och reglerteknik == <br /> <br /> sid. 244- 253<br /> <br /> sid. 244- 253<br /> <br /> == Projekt och projektarbet ==<br /> <br /> sid. 254- 261<br /> <br /> == Presentation och dokumentation ==<br /> <br /> kap. 13 sid. 262- 277 <br /> <br /> == Datorteknik, datorkommunikation och Internet ==<br /> 14 sid. 278- 291<br /> <br /> sid. 278- 291<br /> <br /> === Film - BBC Datorn ===<br /> <br /> ''Den här lektionen passar väl in under Datorteknik 1a, Entreprenörskap och Teknik1 och ligger därför som en [[BBC Inventions Computer|inbäddad sida]] (ett slags mall). Redigeringar på sidan syns således likadant på alla ställen. ''<br /> {{transclude|{{:BBC Inventions Computer}}}}<br /> {{clear}}<br /> <br /> == Arbete med ett tekniskt projekt. ==<br /> <br /> == Lego Mindstorms EV3 ==<br /> [[File:Nxt-brique.jpg|thumb|240px | Nxt-brique]]<br /> <br /> Lego Mindstorms EV3 <br /> <br /> : [http://www.lego.com/en-us/mindstorms/products/starter-robots/track3r Lego.com sida med projekt att ladda ner]<br /> : [http://www.legoeducation.us/eng/categories/products/high-school Lego Education] - Säljer saker kring Lego.<br /> : [http://www.lego.com/sv-se/mindstorms/gettingstarted/parents/ Lego.com - laddaa ner programvaran] Inte så mycket mer.<br /> : [http://www.firstlegoleague.org/sites/default/files/Challenge/TeamResources/NaturesFury/2013EV3Programming.pdf bra instruktion] tips om följa linjen.<br /> : [http://en.wikipedia.org/wiki/Lego_Mindstorms_EV3 Wikpedia om Mindstorms EV3]<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> == Samverkan med andra kurser ==<br /> <br /> === Vision ===<br /> <br /> Eleverna får kunskaper på köpet som gör dem anställningsbara (sommarjobb, eget företagande). Exemeplvis appar, datorsupport, etc.<br /> <br /> === Datorteknik 1a och Teknik 1 ===<br /> <br /> [[Fil:P5B11.jpg|360px|right|Ett moderkort från 2007 med PCI-Express- och SATA-kontakter.]]<br /> <br /> Samarbete mellan [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=DAO&amp;courseCode=DAODAT01a#anchor_DAODAT01a Datorteknik] (MH) och [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/tek Teknik 1] (HE)<br /> <br /> Samläsning av vissa områden<br /> * Datorns delar, Centralt innehåll 6<br /> * modeller, CI 7<br /> * material, egenskaper, termiska, elektriska, mekaniska. Titta på moderkortet och hur man designar det med krympande dimensioner<br /> * Dator, kommunikations, Officeprogrammen, Skriva om teknikhistoria 11<br /> <br /> Flash<br /> * animationer<br /> * modeller<br /> <br /> Webbstjärnan<br /> * projektarbetete<br /> * redovisningsplats<br /> <br /> Jobba praktiskt<br /> * bygga en enkel dator<br /> * Styr och regler, LEGO-robotar</div>

Linnea Bergmark https://wikiskola.se/index.php?title=Teknik_1&diff=25023 2013-11-18T09:44:21Z

<p>Linnea Bergmark: /* Skruvning */</p> <hr /> <div>= Introduktion =<br /> <br /> == Planering ==<br /> <br /> {{PPT | [[Media:Planering_Teknik_1_introlek1314_v3.pptx | Introduktion och grovplanering Teknik 1a ]] }}<br /> <br /> === Bonus ===<br /> <br /> {{#ev:youtube| w2itwFJCgFQ|300|right }}<br /> <br /> Detta '''är''' teknik!<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> == Styrdokumenten ==<br /> <br /> [[Fil:Koppling förmågor CI teknik 1.png|300px|right]]<br /> <br /> === Förmågorna ===<br /> <br /> '''Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:'''<br /> # Kunskaper om '''teknikutvecklingsprocessen''' och förståelse av sambanden mellan de olika delarna i den.<br /> # Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett '''hållbart samhälle'''.<br /> # Förmåga att '''lösa''' tekniska problem.<br /> # Förmåga att använda teknikvetenskapliga metoder, begrepp och '''teorier'''.<br /> # Förmåga att använda '''modeller''' och verktyg som redskap för analys, beräkning, rimlighetsbedömning, dokumentation, presentation och information.<br /> # Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande '''samhället''' samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.<br /> # Kunskaper om teknikens roll och drivkrafter ur ett '''etiskt''' perspektiv.<br /> # Kunskaper om hur föreställningar och traditioner inom teknikområdet styr uppfattningar om vad som är '''manligt och kvinnligt''' och hur det har påverkat och påverkar teknik och teknikutveckling.<br /> # Förmåga att '''kommunicera''' inom det tekniska området samt kommunicera om teknik.<br /> <br /> === Centrala innehållet ===<br /> <br /> '''Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:'''<br /> * '''Teknikutvecklingsprocessens''' alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.<br /> * Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i '''innovativa och kreativa processer'''.<br /> * '''Materials tekniska egenskape'''r, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.<br /> * Teknikens och teknikerns roll med fokus på '''framtidens teknik och ett hållbart samhälle''', till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.<br /> * '''Kvalitetsarbete''', till exempel kvalitetssäkring, miljösäkring, arbetsmiljö och riskanalys.<br /> * Ritningsläsning och skiss- och ritteknik med introduktion i hur man hanterar '''cad'''-program.<br /> * '''Projektarbets'''-, kommunikations-, presentations- och modellteknik, till exempel '''digitala''' medier och programvaror, manualer och instruktioner, muntliga och skriftliga framställningar samt digitala och manuella tekniker för att skapa '''modeller'''.<br /> * Tekniska '''begrepp''', teorier och modeller innefattande '''beräkningar''' och rimlighetsbedömningar.<br /> * '''Teknikens historia''' och teknikutvecklingens betydelse för '''samhället''' samt introduktion i aktuella utvecklingsområden inom teknik.<br /> * Grundläggande '''teknikfilosofi''': etiska värderingar och '''genusstrukturer''' samt hur de har påverkat och påverkar tekniken, dess användning och tillgänglighet. Hur teknik och teknikens attribut könsmärks.<br /> * '''Kommunikations'''-, dator- och nätverksteknik för lärande och förmedling av teknik och information.<br /> <br /> == Introduktion ==<br /> <br /> === Vad är ett tekniskt system ===<br /> <br /> http://sv.wikipedia.org/wiki/Pappersplan<br /> <br /> == Teknikhistoria ==<br /> <br /> # Diskutera betydelsen av elden för den tekniska utvecklingen<br /> # Språket har haft stor betydelse i flera utvecklingssteg, vilka då?<br /> #* [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD%201197&amp;page=default.asp&amp;sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d&amp;db=4&amp;e=videostream&amp;g=015-020&amp;w=teknik%20historia&amp;s=-1&amp;p=1&amp;st=0&amp;sub=&amp;ss=1&amp;otyp=product&amp;lev=&amp;tlang=&amp;slang= Film: Gutenberg och tryckpressen]<br /> # Vilka användningar för hjulet kan du komma på under dess 10 000-åriga användning?<br /> # Jordbruket<br /> # Metaller. Vilken ordning började de användas i? Vilka började använda järn i stor skala? <br /> # Vilka redskap förbättrades med hjälp av metaller?<br /> # Eneergi och energiomvandling är viktigt för den tekniska utvecklingen. Gör en lista på energisystem från kilen till kärnreaktorn.<br /> # Vad vet vi om den [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD+1349&amp;db=4&amp;sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d Industriella revolutionen 1750-1915]<br /> <br /> === Lärarhandledningen ===<br /> <br /> har en presentation om Teknikhistoria och samhälle<br /> <br /> {{exruta | '''Tekniska upptäcker/uppfinningar'''<br /> <br /> : ca 3500-4500 f.Kr. Hjulet<br /> : ca. 3000 f.Kr. Skriftspråket<br /> : ca. 2500 f.Kr. Segel/Segelbåtar<br /> : ca. 2000 f.Kr. Brons<br /> : ca. 1500 f.Kr. Bronsåldern börjar <br /> : ca. 1000 f.Kr. Handel av varor utvecklas<br /> : ca. 600 f.Kr. Fenicierna börjar resa runt Afrikas kust<br /> : ca. 200 f:Kr. Stora byggnader såsom Fyrtornet i Alexandria och Kinesiska muren<br /> : ca. 100 f.Kr. Papper börjar användas<br /> : ca. 100 e.Kr. Mässing…<br /> : ca. 500 e.Kr. Väderkvarnar<br /> : ca. 1000 e.Kr. Vävstol<br /> : ca. 1100 e.Kr. Kompassen<br /> : ca. 1200 e.Kr. Urverk, glasögon<br /> : ca. 1300 e.Kr. Kanoner och krut börjar användas. Man börjar även använda slussar. <br /> : ca. 1400 e.Kr. Boktryckarkonsten<br /> }}<br /> <br /> === Energisystem ===<br /> <br /> listan kommer snart i tidsordning.<br /> <br /> {{uppgruta | '''Energisystem'''<br /> <br /> '''Uppgift:''' Här är listan över energisystemen som vi pratade om. Försök placera dem i ordning så att det som först kom i större användning kommer först och sedan nästa osv. Försök hitta uppgifter på nätet om när energisystemen slog igenom och anteckna ungefärlig tid. Bifoga även länkar till var du fann informationen. Ha med dig din lösta uppgift på nästa lektion. Du kan skriva i Anteckningar eller Pages.<br /> <br /> * kilen och andra enkla maskiner<br /> * el<br /> * eld<br /> * vattenkraft<br /> * vindkraft<br /> * kärnkraft<br /> * solceller<br /> * muskelkraft<br /> * stenkol<br /> * olja<br /> * naturgas<br /> }}<br /> <br /> === Läs mer ===<br /> <br /> * [http://www.tekniskamuseet.se/1/899.html Tekniska museets tidslinje]<br /> * {{enwp | History_of_technology }}<br /> <br /> == Samarbete Idrott, Teknik, Datorteknik ==<br /> <br /> [[Ny Sport och träningsaktivitet]]<br /> <br /> == MacBook Air en övning ==<br /> <br /> [[MacBook Air en övning]]<br /> <br /> == Energi och energihushållning == <br /> <br /> === Bra läsning ===<br /> <br /> * http://www.energiboken.nu/Energiboken-2012.pdf <br /> <br /> {{läxa |sid 20- 39}}<br /> <br /> === Introfrågor baserat på texten i boken ===<br /> <br /> : http://m.socrative.com<br /> : ROOM: 282058 <br /> : SOC #:7238449<br /> <br /> === Centralt innehåll ===<br /> Fjärde punkten lyder:<br /> : Teknikens och teknikerns roll med fokus på framtidens teknik och ett hållbart samhälle, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.<br /> <br /> === Förmågor ===<br /> <br /> Vi ger oss på två förmågor som kan vara svåra att förstå och bedöma. Det ställer därmed vissa krav på hur undervisningen utformas. Men i ett första skede kommer vi att läsa texten i boken och se en eller annan film och PPT.<br /> <br /> Förmågorna 2 och 6:<br /> : 2. Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett hållbart samhälle.<br /> : 6. Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande samhället samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.<br /> <br /> === Uppsats ===<br /> <br /> Sammanfattning av Centralt Innehåll och Förmågor leder till idéer om uppsatser. Nedan finner du tre delar som hänger ihop. <br /> <br /> * framtidens energiteknik<br /> * hållbart samhälle<br /> * min egen roll i samhället<br /> <br /> De kan kombineras till till en frågeställning i stil med<br /> : - '''Vilken roll kommer jag att ha i utvecklingen av framtidens energiteknik för ett hållbart samhälle? '''<br /> Skriv ner vad du vill undersöka. Det kan till exempel vara någon intressant teknik, något område där insatser behöver göras eller någon skrämmande risk med framtida energibrist. Försök skriva omkring '''fem ledord'''.<br /> <br /> Försök avgränsa området du ska skrivba om. Du kan inte skriva om alla teknik. Välj ett teknikområde. Begränsa gärna användningsområdet. Ju mer du avgränsar desto lättare blir det att skriva intressant.<br /> <br /> Nu är det dags att hitta på en lämplig titel på din uppsats.<br /> <br /> Genom att du bryter ner uppsatsen i delar och avgränsar som vi sett ovan kommer det att gå lättare att skriva. Du har inte en tom sida framför dig.<br /> <br /> Prova att skriva meningar kring något av ledordet. Då får du snart ett helt stycke. Fortsätt med de andra orden.<br /> <br /> Skriv ny stickord om du får nya idéer under arbetes gång.<br /> <br /> Läs i boken, '''broschyrerna''' och surfa fram fakta och mer information. Tag gärna med bilder (fria bilder) om de kompletterar din text.<br /> <br /> Max 4000 tecken. Vi arbetar på fredag. Den ska vara klar på måndag innan lektionen.<br /> <br /> === Bedömning ===<br /> <br /> Skriv ditt namn uppe till höger.<br /> <br /> Filnamnet ska innehålla ditt namn.<br /> <br /> Förmågorna enligt ovan.<br /> <br /> Dessutom:<br /> : Fakta underbygger resonemangen i texten<br /> : Källor redovisas i slutet av texten. Hänvisningar från texten till källorna.<br /> <br /> ==== Mall för elevaktiv bedömning ====<br /> <br /> {{print|[[media:Bedömningsmall_till_uppsats_energi.pdf|Bedömningsmall energiuppsats]]}}<br /> <br /> === Bredvidläsning ===<br /> <br /> : [http://www.svenskenergi.se/Elfakta/ Elfakta fr Svensk Energi]<br /> : {{svwp|Energiproduktion}}<br /> : {{svwp| Fossila_bränslen}}<br /> <br /> === PPT och film ===<br /> <br /> De här kan fungera som inspiration under skrivandet:<br /> <br /> : Energibesparing vad kan jag göra?<br /> : Satsa lite energi på din framtid.mp4<br /> : Många filmer om sol-, vind- och vågkraft<br /> : {{enwp|Virgin_Earth_Challenge}} och [[https://www.google.com/search?client=safari&amp;rls=en&amp;q=www.virginearth.com/&amp;ie=UTF-8&amp;oe=UTF-8 Virgin Earth Challenge]]<br /> <br /> === TED Talks och TEDEd ===<br /> <br /> : Vi behöver öka energiproduktionen en faktor tio om vi ska ta bort fossila bränslen. - [http://ed.ted.com/featured/MVwtmMV5 Cambridge Ideas - How Many Lightbulbs?]<br /> : Det finns lösningar - [http://ed.ted.com/lessons/a-40-year-plan-for-energy-amory-lovins A 40-year plan for energy - Amory Lovins]<br /> : [http://ed.ted.com/on/YmMa6XZz Sources Of Energy Renewable &amp; Non-Renewable]<br /> : http://www.youtube.com/watch?v=XuNgH74BpG0<br /> <br /> == Teknik, människa och samhälle ==<br /> <br /> sid. 40- 61 <br /> <br /> sid. 40- 61<br /> <br /> == Entreprenörskap ==<br /> <br /> sid. 62- 73 <br /> <br /> sid. 62- 73 <br /> <br /> = Produktion =<br /> <br /> Det här är ett större sammanhängande avsnitt med bland annat material, bearbetning och sammanfogning. Vi ska först läsa på, skriva texter och skapa innehåll. Därefter följer några övningar där vi sätter samman alla kunskaperna. Exemåel på komande övningar:<br /> <br /> * Beskriv hur en produkt är tillverkad. Boken har ett exempel med en bil. <br /> * Konstruera en kopp som inte blir varm i handtaget genom att använda minst två material, två bearbetningstekniker och en sammanfogningsteknik.<br /> * Designa en egen produkt.<br /> <br /> == Delar av CI ==<br /> <br /> : 1 Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.<br /> : 2 Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.<br /> : 3 Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.<br /> <br /> Framför allt 1 och 3.<br /> <br /> === Material ===<br /> <br /> {{teknik1|102- 129}}<br /> <br /> Vi börjar med at titta på en manterialdatabas:<br /> <br /> : https://www.dropbox.com/sh/auba7vqzs2l2qcc/QSISneeULu<br /> <br /> Till uppgiften nedan kommer alla att behöva en välliknande användare på wikiskola.se.<br /> <br /> {{uppgruta| '''Skapa en materiladatabas'''<br /> <br /> Först måste vi enas om innehållet i databasen. Vilka material är lämpliga att ha med och vilka egenskaper är lämpliga att ta med. Därefter enas vi om en mallsida med rubriker som ala använder för tydlighetens skull. mallsidan finns som länk på sidan Materialdatabasen, nedan<br /> <br /> Skriv in ditt material som en länk på sidan nedan. Följ mallen när du beskriver ditt meterial.<br /> <br /> Din materialbeskrivning ska innehåla följande:<br /> <br /> # Materialegenskaper: densitet [kg/m3], längdutvidgningskoeffiecient, värmeledningsförmåga, resistivitet<br /> # Vad används materialt till<br /> # Hur tillverkar man med materialet?<br /> # Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> # Pris och kvaliteter<br /> # Länkar<br /> <br /> [[Materialdatabasen]]<br /> }}<br /> <br /> === Tips om hur man skriver i Mediawiki ===<br /> <br /> [[Hur_bidrar_jag#Hur_g.C3.B6r_man.3F_-_Wikimarkup | Tre länkar med tips om att skriva i denna wiki eller på Wikipedia]]<br /> <br /> === Struktur ===<br /> <br /> : http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Konstruktionsmaterial.html<br /> : http://sv.wikipedia.org/wiki/Material<br /> <br /> === Korrosion ===<br /> <br /> &lt;html&gt;<br /> &lt;iframe src=&quot;http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/12857798&quot; width=&quot;342&quot; height=&quot;291&quot; frameborder=&quot;0&quot; marginwidth=&quot;0&quot; marginheight=&quot;0&quot; scrolling=&quot;no&quot; style=&quot;border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px&quot; allowfullscreen&gt; &lt;/iframe&gt; &lt;div style=&quot;margin-bottom:5px&quot;&gt; &lt;strong&gt; &lt;a href=&quot;https://www.slideshare.net/hape1/ke-pp-elektrokemi&quot; title=&quot;Ke pp elektrokemi&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;Ke pp elektrokemi&lt;/a&gt; &lt;/strong&gt; from &lt;strong&gt;&lt;a href=&quot;http://www.slideshare.net/hape1&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;Helena-Irmeli Pekkala&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt; &lt;/div&gt;<br /> &lt;/html&gt;<br /> <br /> == Uppgift - Bearbetning och Sammanfogning == <br /> {{teknik1|164-187, 198-212}}<br /> <br /> {{uppgruta|'''Skapa innehåll till wikin’''<br /> <br /> Det gäller bearbetning och sammanfogning. De två styckena nedan på denna sida.<br /> <br /> Jobba två och två.<br /> <br /> Välj ett område.<br /> <br /> Skriv en text i wikin. <br /> <br /> Bädda in minst en film. <br /> : &lt;nowiki&gt;{{#ev:youtube| xyz |300|right }}&lt;/nowiki&gt;<br /> : xyz {{=}} filmens ID fr Youtube<br /> <br /> Lägg in flera bilder.<br /> <br /> Lägg in länkar. <br /> <br /> Du ska beskriva metodens:<br /> * tillvägagångssätt<br /> * lämplighet för olika typer av material<br /> * fördelar och nackdelar<br /> * användningasområden<br /> * kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)<br /> * mm<br /> }}<br /> <br /> == Bearbetning ==<br /> <br /> === [[Valsning]] ===<br /> Micke och Linnea<br /> <br /> === CNC-maskiner ===<br /> <br /> === Hyvling ===<br /> {{clear}}<br /> [[Dimer o Dilan Hyvling]]<br /> {{clear}}<br /> <br /> === [[Slipning]] ===<br /> <br /> Max och Felix<br /> <br /> === [[Borrning]] ===<br /> <br /> Noor &amp; Josef<br /> <br /> {{#ev:youtube| lShJBZg60So |300|right | Borrning av berg}} <br /> <br /> {{#ev:youtube| nS98NmEd0YM |300|right | Fiber-styrd borrning}}<br /> <br /> {{#ev:youtube| RolM2ADrWb8 |300|right |Styrd borrning för fjärrvärme }}<br /> <br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> === [[Svarvning]] ===<br /> <br /> Arbete av Alexander och Soheil<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> === [[Fräsning]] ===<br /> Spiri &amp; Mario<br /> <br /> === Gnistbearbetning ===<br /> <br /> === [[Laserbearbetning]] ===<br /> Ludvig, Krostifer och Daniel<br /> <br /> === [[3D Printning]] ===<br /> <br /> === Klippning och stansning ===<br /> <br /> === [[smidning]] ===<br /> <br /> Robin &amp; Tilla<br /> <br /> === [[bockning]] ===<br /> Sam och Arvid<br /> <br /> === Formblåsning ===<br /> <br /> === [[Formsprutning]] ===<br /> Christoffer och Linus<br /> <br /> === Vakuumformning ===<br /> <br /> [[Vakuumformning]]<br /> <br /> === [[Svetsning]] ===<br /> <br /> == Sammanfogning ==<br /> <br /> === Limning ===<br /> <br /> === Skruvning ===<br /> (Linnéa)<br /> <br /> === Lödning ===<br /> <br /> === Nitning ===<br /> <br /> == Uppgift - Hur är den tillverkad? ==<br /> <br /> {{uppgruta|'''Hur är den tillverkad?’''<br /> <br /> Titta i teknikboken sid 119-128 som handlar om materialvalet till en bil.<br /> <br /> Vi ska göra en liknade uppgift men titta både på materialval, bearbetning och sammanfogning.<br /> <br /> Vi väljer en produkt:<br /> : mobil<br /> : cykel<br /> : segelbåt<br /> : brödrost<br /> : etc<br /> <br /> Sedan gör vi en tekninsk tillverkningsrapport över produkten}}<br /> <br /> == Riteknik och CAD kap. 4 ==<br /> <br /> sid. 74- 101 <br /> <br /> sid. 74- 101<br /> <br /> == Allmän hållfasthetslära ==<br /> <br /> sid. 130- 145<br /> <br /> sid. 130- 145<br /> <br /> == Elementär mekanik ==<br /> <br /> sid. 146-161<br /> <br /> sid. 146-161<br /> <br /> == Produktionsteknik ==<br /> <br /> sid. 162- 195 <br /> <br /> sid. 162- 195 <br /> <br /> == Konstruktionselement ==<br /> <br /> sid. 195- 213 <br /> <br /> sid. 195- 213<br /> <br /> sid. 195- 213<br /> <br /> = Elektronik mm =<br /> <br /> == Elekronik och elteknik ==<br /> <br /> sid. 214- 243<br /> <br /> sid. 214- 243<br /> <br /> == Styr- och reglerteknik == <br /> <br /> sid. 244- 253<br /> <br /> sid. 244- 253<br /> <br /> == Projekt och projektarbet ==<br /> <br /> sid. 254- 261<br /> <br /> == Presentation och dokumentation ==<br /> <br /> kap. 13 sid. 262- 277 <br /> <br /> == Datorteknik, datorkommunikation och Internet ==<br /> 14 sid. 278- 291<br /> <br /> sid. 278- 291<br /> <br /> === Film - BBC Datorn ===<br /> <br /> ''Den här lektionen passar väl in under Datorteknik 1a, Entreprenörskap och Teknik1 och ligger därför som en [[BBC Inventions Computer|inbäddad sida]] (ett slags mall). Redigeringar på sidan syns således likadant på alla ställen. ''<br /> {{transclude|{{:BBC Inventions Computer}}}}<br /> {{clear}}<br /> <br /> == Arbete med ett tekniskt projekt. ==<br /> <br /> == Samverkan med andra kurser ==<br /> <br /> === Vision ===<br /> <br /> Eleverna får kunskaper på köpet som gör dem anställningsbara (sommarjobb, eget företagande). Exemeplvis appar, datorsupport, etc.<br /> <br /> === Datorteknik 1a och Teknik 1 ===<br /> <br /> [[Fil:P5B11.jpg|360px|right|Ett moderkort från 2007 med PCI-Express- och SATA-kontakter.]]<br /> <br /> Samarbete mellan [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=DAO&amp;courseCode=DAODAT01a#anchor_DAODAT01a Datorteknik] (MH) och [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/tek Teknik 1] (HE)<br /> <br /> Samläsning av vissa områden<br /> * Datorns delar, Centralt innehåll 6<br /> * modeller, CI 7<br /> * material, egenskaper, termiska, elektriska, mekaniska. Titta på moderkortet och hur man designar det med krympande dimensioner<br /> * Dator, kommunikations, Officeprogrammen, Skriva om teknikhistoria 11<br /> <br /> Flash<br /> * animationer<br /> * modeller<br /> <br /> Webbstjärnan<br /> * projektarbetete<br /> * redovisningsplats<br /> <br /> Jobba praktiskt<br /> * bygga en enkel dator<br /> * Styr och regler, LEGO-robotar</div>

Linnea Bergmark https://wikiskola.se/index.php?title=Teknik_1&diff=25021 2013-11-18T09:43:33Z

<p>Linnea Bergmark: /* Svetsning */</p> <hr /> <div>= Introduktion =<br /> <br /> == Planering ==<br /> <br /> {{PPT | [[Media:Planering_Teknik_1_introlek1314_v3.pptx | Introduktion och grovplanering Teknik 1a ]] }}<br /> <br /> === Bonus ===<br /> <br /> {{#ev:youtube| w2itwFJCgFQ|300|right }}<br /> <br /> Detta '''är''' teknik!<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> == Styrdokumenten ==<br /> <br /> [[Fil:Koppling förmågor CI teknik 1.png|300px|right]]<br /> <br /> === Förmågorna ===<br /> <br /> '''Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:'''<br /> # Kunskaper om '''teknikutvecklingsprocessen''' och förståelse av sambanden mellan de olika delarna i den.<br /> # Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett '''hållbart samhälle'''.<br /> # Förmåga att '''lösa''' tekniska problem.<br /> # Förmåga att använda teknikvetenskapliga metoder, begrepp och '''teorier'''.<br /> # Förmåga att använda '''modeller''' och verktyg som redskap för analys, beräkning, rimlighetsbedömning, dokumentation, presentation och information.<br /> # Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande '''samhället''' samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.<br /> # Kunskaper om teknikens roll och drivkrafter ur ett '''etiskt''' perspektiv.<br /> # Kunskaper om hur föreställningar och traditioner inom teknikområdet styr uppfattningar om vad som är '''manligt och kvinnligt''' och hur det har påverkat och påverkar teknik och teknikutveckling.<br /> # Förmåga att '''kommunicera''' inom det tekniska området samt kommunicera om teknik.<br /> <br /> === Centrala innehållet ===<br /> <br /> '''Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:'''<br /> * '''Teknikutvecklingsprocessens''' alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.<br /> * Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i '''innovativa och kreativa processer'''.<br /> * '''Materials tekniska egenskape'''r, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.<br /> * Teknikens och teknikerns roll med fokus på '''framtidens teknik och ett hållbart samhälle''', till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.<br /> * '''Kvalitetsarbete''', till exempel kvalitetssäkring, miljösäkring, arbetsmiljö och riskanalys.<br /> * Ritningsläsning och skiss- och ritteknik med introduktion i hur man hanterar '''cad'''-program.<br /> * '''Projektarbets'''-, kommunikations-, presentations- och modellteknik, till exempel '''digitala''' medier och programvaror, manualer och instruktioner, muntliga och skriftliga framställningar samt digitala och manuella tekniker för att skapa '''modeller'''.<br /> * Tekniska '''begrepp''', teorier och modeller innefattande '''beräkningar''' och rimlighetsbedömningar.<br /> * '''Teknikens historia''' och teknikutvecklingens betydelse för '''samhället''' samt introduktion i aktuella utvecklingsområden inom teknik.<br /> * Grundläggande '''teknikfilosofi''': etiska värderingar och '''genusstrukturer''' samt hur de har påverkat och påverkar tekniken, dess användning och tillgänglighet. Hur teknik och teknikens attribut könsmärks.<br /> * '''Kommunikations'''-, dator- och nätverksteknik för lärande och förmedling av teknik och information.<br /> <br /> == Introduktion ==<br /> <br /> === Vad är ett tekniskt system ===<br /> <br /> http://sv.wikipedia.org/wiki/Pappersplan<br /> <br /> == Teknikhistoria ==<br /> <br /> # Diskutera betydelsen av elden för den tekniska utvecklingen<br /> # Språket har haft stor betydelse i flera utvecklingssteg, vilka då?<br /> #* [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD%201197&amp;page=default.asp&amp;sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d&amp;db=4&amp;e=videostream&amp;g=015-020&amp;w=teknik%20historia&amp;s=-1&amp;p=1&amp;st=0&amp;sub=&amp;ss=1&amp;otyp=product&amp;lev=&amp;tlang=&amp;slang= Film: Gutenberg och tryckpressen]<br /> # Vilka användningar för hjulet kan du komma på under dess 10 000-åriga användning?<br /> # Jordbruket<br /> # Metaller. Vilken ordning började de användas i? Vilka började använda järn i stor skala? <br /> # Vilka redskap förbättrades med hjälp av metaller?<br /> # Eneergi och energiomvandling är viktigt för den tekniska utvecklingen. Gör en lista på energisystem från kilen till kärnreaktorn.<br /> # Vad vet vi om den [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD+1349&amp;db=4&amp;sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d Industriella revolutionen 1750-1915]<br /> <br /> === Lärarhandledningen ===<br /> <br /> har en presentation om Teknikhistoria och samhälle<br /> <br /> {{exruta | '''Tekniska upptäcker/uppfinningar'''<br /> <br /> : ca 3500-4500 f.Kr. Hjulet<br /> : ca. 3000 f.Kr. Skriftspråket<br /> : ca. 2500 f.Kr. Segel/Segelbåtar<br /> : ca. 2000 f.Kr. Brons<br /> : ca. 1500 f.Kr. Bronsåldern börjar <br /> : ca. 1000 f.Kr. Handel av varor utvecklas<br /> : ca. 600 f.Kr. Fenicierna börjar resa runt Afrikas kust<br /> : ca. 200 f:Kr. Stora byggnader såsom Fyrtornet i Alexandria och Kinesiska muren<br /> : ca. 100 f.Kr. Papper börjar användas<br /> : ca. 100 e.Kr. Mässing…<br /> : ca. 500 e.Kr. Väderkvarnar<br /> : ca. 1000 e.Kr. Vävstol<br /> : ca. 1100 e.Kr. Kompassen<br /> : ca. 1200 e.Kr. Urverk, glasögon<br /> : ca. 1300 e.Kr. Kanoner och krut börjar användas. Man börjar även använda slussar. <br /> : ca. 1400 e.Kr. Boktryckarkonsten<br /> }}<br /> <br /> === Energisystem ===<br /> <br /> listan kommer snart i tidsordning.<br /> <br /> {{uppgruta | '''Energisystem'''<br /> <br /> '''Uppgift:''' Här är listan över energisystemen som vi pratade om. Försök placera dem i ordning så att det som först kom i större användning kommer först och sedan nästa osv. Försök hitta uppgifter på nätet om när energisystemen slog igenom och anteckna ungefärlig tid. Bifoga även länkar till var du fann informationen. Ha med dig din lösta uppgift på nästa lektion. Du kan skriva i Anteckningar eller Pages.<br /> <br /> * kilen och andra enkla maskiner<br /> * el<br /> * eld<br /> * vattenkraft<br /> * vindkraft<br /> * kärnkraft<br /> * solceller<br /> * muskelkraft<br /> * stenkol<br /> * olja<br /> * naturgas<br /> }}<br /> <br /> === Läs mer ===<br /> <br /> * [http://www.tekniskamuseet.se/1/899.html Tekniska museets tidslinje]<br /> * {{enwp | History_of_technology }}<br /> <br /> == Samarbete Idrott, Teknik, Datorteknik ==<br /> <br /> [[Ny Sport och träningsaktivitet]]<br /> <br /> == MacBook Air en övning ==<br /> <br /> [[MacBook Air en övning]]<br /> <br /> == Energi och energihushållning == <br /> <br /> === Bra läsning ===<br /> <br /> * http://www.energiboken.nu/Energiboken-2012.pdf <br /> <br /> {{läxa |sid 20- 39}}<br /> <br /> === Introfrågor baserat på texten i boken ===<br /> <br /> : http://m.socrative.com<br /> : ROOM: 282058 <br /> : SOC #:7238449<br /> <br /> === Centralt innehåll ===<br /> Fjärde punkten lyder:<br /> : Teknikens och teknikerns roll med fokus på framtidens teknik och ett hållbart samhälle, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.<br /> <br /> === Förmågor ===<br /> <br /> Vi ger oss på två förmågor som kan vara svåra att förstå och bedöma. Det ställer därmed vissa krav på hur undervisningen utformas. Men i ett första skede kommer vi att läsa texten i boken och se en eller annan film och PPT.<br /> <br /> Förmågorna 2 och 6:<br /> : 2. Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett hållbart samhälle.<br /> : 6. Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande samhället samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.<br /> <br /> === Uppsats ===<br /> <br /> Sammanfattning av Centralt Innehåll och Förmågor leder till idéer om uppsatser. Nedan finner du tre delar som hänger ihop. <br /> <br /> * framtidens energiteknik<br /> * hållbart samhälle<br /> * min egen roll i samhället<br /> <br /> De kan kombineras till till en frågeställning i stil med<br /> : - '''Vilken roll kommer jag att ha i utvecklingen av framtidens energiteknik för ett hållbart samhälle? '''<br /> Skriv ner vad du vill undersöka. Det kan till exempel vara någon intressant teknik, något område där insatser behöver göras eller någon skrämmande risk med framtida energibrist. Försök skriva omkring '''fem ledord'''.<br /> <br /> Försök avgränsa området du ska skrivba om. Du kan inte skriva om alla teknik. Välj ett teknikområde. Begränsa gärna användningsområdet. Ju mer du avgränsar desto lättare blir det att skriva intressant.<br /> <br /> Nu är det dags att hitta på en lämplig titel på din uppsats.<br /> <br /> Genom att du bryter ner uppsatsen i delar och avgränsar som vi sett ovan kommer det att gå lättare att skriva. Du har inte en tom sida framför dig.<br /> <br /> Prova att skriva meningar kring något av ledordet. Då får du snart ett helt stycke. Fortsätt med de andra orden.<br /> <br /> Skriv ny stickord om du får nya idéer under arbetes gång.<br /> <br /> Läs i boken, '''broschyrerna''' och surfa fram fakta och mer information. Tag gärna med bilder (fria bilder) om de kompletterar din text.<br /> <br /> Max 4000 tecken. Vi arbetar på fredag. Den ska vara klar på måndag innan lektionen.<br /> <br /> === Bedömning ===<br /> <br /> Skriv ditt namn uppe till höger.<br /> <br /> Filnamnet ska innehålla ditt namn.<br /> <br /> Förmågorna enligt ovan.<br /> <br /> Dessutom:<br /> : Fakta underbygger resonemangen i texten<br /> : Källor redovisas i slutet av texten. Hänvisningar från texten till källorna.<br /> <br /> ==== Mall för elevaktiv bedömning ====<br /> <br /> {{print|[[media:Bedömningsmall_till_uppsats_energi.pdf|Bedömningsmall energiuppsats]]}}<br /> <br /> === Bredvidläsning ===<br /> <br /> : [http://www.svenskenergi.se/Elfakta/ Elfakta fr Svensk Energi]<br /> : {{svwp|Energiproduktion}}<br /> : {{svwp| Fossila_bränslen}}<br /> <br /> === PPT och film ===<br /> <br /> De här kan fungera som inspiration under skrivandet:<br /> <br /> : Energibesparing vad kan jag göra?<br /> : Satsa lite energi på din framtid.mp4<br /> : Många filmer om sol-, vind- och vågkraft<br /> : {{enwp|Virgin_Earth_Challenge}} och [[https://www.google.com/search?client=safari&amp;rls=en&amp;q=www.virginearth.com/&amp;ie=UTF-8&amp;oe=UTF-8 Virgin Earth Challenge]]<br /> <br /> === TED Talks och TEDEd ===<br /> <br /> : Vi behöver öka energiproduktionen en faktor tio om vi ska ta bort fossila bränslen. - [http://ed.ted.com/featured/MVwtmMV5 Cambridge Ideas - How Many Lightbulbs?]<br /> : Det finns lösningar - [http://ed.ted.com/lessons/a-40-year-plan-for-energy-amory-lovins A 40-year plan for energy - Amory Lovins]<br /> : [http://ed.ted.com/on/YmMa6XZz Sources Of Energy Renewable &amp; Non-Renewable]<br /> : http://www.youtube.com/watch?v=XuNgH74BpG0<br /> <br /> == Teknik, människa och samhälle ==<br /> <br /> sid. 40- 61 <br /> <br /> sid. 40- 61<br /> <br /> == Entreprenörskap ==<br /> <br /> sid. 62- 73 <br /> <br /> sid. 62- 73 <br /> <br /> = Produktion =<br /> <br /> Det här är ett större sammanhängande avsnitt med bland annat material, bearbetning och sammanfogning. Vi ska först läsa på, skriva texter och skapa innehåll. Därefter följer några övningar där vi sätter samman alla kunskaperna. Exemåel på komande övningar:<br /> <br /> * Beskriv hur en produkt är tillverkad. Boken har ett exempel med en bil. <br /> * Konstruera en kopp som inte blir varm i handtaget genom att använda minst två material, två bearbetningstekniker och en sammanfogningsteknik.<br /> * Designa en egen produkt.<br /> <br /> == Delar av CI ==<br /> <br /> : 1 Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.<br /> : 2 Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.<br /> : 3 Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.<br /> <br /> Framför allt 1 och 3.<br /> <br /> === Material ===<br /> <br /> {{teknik1|102- 129}}<br /> <br /> Vi börjar med at titta på en manterialdatabas:<br /> <br /> : https://www.dropbox.com/sh/auba7vqzs2l2qcc/QSISneeULu<br /> <br /> Till uppgiften nedan kommer alla att behöva en välliknande användare på wikiskola.se.<br /> <br /> {{uppgruta| '''Skapa en materiladatabas'''<br /> <br /> Först måste vi enas om innehållet i databasen. Vilka material är lämpliga att ha med och vilka egenskaper är lämpliga att ta med. Därefter enas vi om en mallsida med rubriker som ala använder för tydlighetens skull. mallsidan finns som länk på sidan Materialdatabasen, nedan<br /> <br /> Skriv in ditt material som en länk på sidan nedan. Följ mallen när du beskriver ditt meterial.<br /> <br /> Din materialbeskrivning ska innehåla följande:<br /> <br /> # Materialegenskaper: densitet [kg/m3], längdutvidgningskoeffiecient, värmeledningsförmåga, resistivitet<br /> # Vad används materialt till<br /> # Hur tillverkar man med materialet?<br /> # Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> # Pris och kvaliteter<br /> # Länkar<br /> <br /> [[Materialdatabasen]]<br /> }}<br /> <br /> === Tips om hur man skriver i Mediawiki ===<br /> <br /> [[Hur_bidrar_jag#Hur_g.C3.B6r_man.3F_-_Wikimarkup | Tre länkar med tips om att skriva i denna wiki eller på Wikipedia]]<br /> <br /> === Struktur ===<br /> <br /> : http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Konstruktionsmaterial.html<br /> : http://sv.wikipedia.org/wiki/Material<br /> <br /> === Korrosion ===<br /> <br /> &lt;html&gt;<br /> &lt;iframe src=&quot;http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/12857798&quot; width=&quot;342&quot; height=&quot;291&quot; frameborder=&quot;0&quot; marginwidth=&quot;0&quot; marginheight=&quot;0&quot; scrolling=&quot;no&quot; style=&quot;border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px&quot; allowfullscreen&gt; &lt;/iframe&gt; &lt;div style=&quot;margin-bottom:5px&quot;&gt; &lt;strong&gt; &lt;a href=&quot;https://www.slideshare.net/hape1/ke-pp-elektrokemi&quot; title=&quot;Ke pp elektrokemi&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;Ke pp elektrokemi&lt;/a&gt; &lt;/strong&gt; from &lt;strong&gt;&lt;a href=&quot;http://www.slideshare.net/hape1&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;Helena-Irmeli Pekkala&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt; &lt;/div&gt;<br /> &lt;/html&gt;<br /> <br /> == Uppgift - Bearbetning och Sammanfogning == <br /> {{teknik1|164-187, 198-212}}<br /> <br /> {{uppgruta|'''Skapa innehåll till wikin’''<br /> <br /> Det gäller bearbetning och sammanfogning. De två styckena nedan på denna sida.<br /> <br /> Jobba två och två.<br /> <br /> Välj ett område.<br /> <br /> Skriv en text i wikin. <br /> <br /> Bädda in minst en film. <br /> : &lt;nowiki&gt;{{#ev:youtube| xyz |300|right }}&lt;/nowiki&gt;<br /> : xyz {{=}} filmens ID fr Youtube<br /> <br /> Lägg in flera bilder.<br /> <br /> Lägg in länkar. <br /> <br /> Du ska beskriva metodens:<br /> * tillvägagångssätt<br /> * lämplighet för olika typer av material<br /> * fördelar och nackdelar<br /> * användningasområden<br /> * kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)<br /> * mm<br /> }}<br /> <br /> == Bearbetning ==<br /> <br /> === [[Valsning]] ===<br /> Micke och Linnea<br /> <br /> === CNC-maskiner ===<br /> <br /> === Hyvling ===<br /> {{clear}}<br /> [[Dimer o Dilan Hyvling]]<br /> {{clear}}<br /> <br /> === [[Slipning]] ===<br /> <br /> Max och Felix<br /> <br /> === [[Borrning]] ===<br /> <br /> Noor &amp; Josef<br /> <br /> {{#ev:youtube| lShJBZg60So |300|right | Borrning av berg}} <br /> <br /> {{#ev:youtube| nS98NmEd0YM |300|right | Fiber-styrd borrning}}<br /> <br /> {{#ev:youtube| RolM2ADrWb8 |300|right |Styrd borrning för fjärrvärme }}<br /> <br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> === [[Svarvning]] ===<br /> <br /> Arbete av Alexander och Soheil<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> === [[Fräsning]] ===<br /> Spiri &amp; Mario<br /> <br /> === Gnistbearbetning ===<br /> <br /> === [[Laserbearbetning]] ===<br /> Ludvig, Krostifer och Daniel<br /> <br /> === [[3D Printning]] ===<br /> <br /> === Klippning och stansning ===<br /> <br /> === [[smidning]] ===<br /> <br /> Robin &amp; Tilla<br /> <br /> === [[bockning]] ===<br /> Sam och Arvid<br /> <br /> === Formblåsning ===<br /> <br /> === [[Formsprutning]] ===<br /> Christoffer och Linus<br /> <br /> === Vakuumformning ===<br /> <br /> [[Vakuumformning]]<br /> <br /> === [[Svetsning]] ===<br /> <br /> == Sammanfogning ==<br /> <br /> === Limning ===<br /> <br /> === Skruvning ===<br /> <br /> === Lödning ===<br /> <br /> === Nitning ===<br /> <br /> == Uppgift - Hur är den tillverkad? ==<br /> <br /> {{uppgruta|'''Hur är den tillverkad?’''<br /> <br /> Titta i teknikboken sid 119-128 som handlar om materialvalet till en bil.<br /> <br /> Vi ska göra en liknade uppgift men titta både på materialval, bearbetning och sammanfogning.<br /> <br /> Vi väljer en produkt:<br /> : mobil<br /> : cykel<br /> : segelbåt<br /> : brödrost<br /> : etc<br /> <br /> Sedan gör vi en tekninsk tillverkningsrapport över produkten}}<br /> <br /> == Riteknik och CAD kap. 4 ==<br /> <br /> sid. 74- 101 <br /> <br /> sid. 74- 101<br /> <br /> == Allmän hållfasthetslära ==<br /> <br /> sid. 130- 145<br /> <br /> sid. 130- 145<br /> <br /> == Elementär mekanik ==<br /> <br /> sid. 146-161<br /> <br /> sid. 146-161<br /> <br /> == Produktionsteknik ==<br /> <br /> sid. 162- 195 <br /> <br /> sid. 162- 195 <br /> <br /> == Konstruktionselement ==<br /> <br /> sid. 195- 213 <br /> <br /> sid. 195- 213<br /> <br /> sid. 195- 213<br /> <br /> = Elektronik mm =<br /> <br /> == Elekronik och elteknik ==<br /> <br /> sid. 214- 243<br /> <br /> sid. 214- 243<br /> <br /> == Styr- och reglerteknik == <br /> <br /> sid. 244- 253<br /> <br /> sid. 244- 253<br /> <br /> == Projekt och projektarbet ==<br /> <br /> sid. 254- 261<br /> <br /> == Presentation och dokumentation ==<br /> <br /> kap. 13 sid. 262- 277 <br /> <br /> == Datorteknik, datorkommunikation och Internet ==<br /> 14 sid. 278- 291<br /> <br /> sid. 278- 291<br /> <br /> === Film - BBC Datorn ===<br /> <br /> ''Den här lektionen passar väl in under Datorteknik 1a, Entreprenörskap och Teknik1 och ligger därför som en [[BBC Inventions Computer|inbäddad sida]] (ett slags mall). Redigeringar på sidan syns således likadant på alla ställen. ''<br /> {{transclude|{{:BBC Inventions Computer}}}}<br /> {{clear}}<br /> <br /> == Arbete med ett tekniskt projekt. ==<br /> <br /> == Samverkan med andra kurser ==<br /> <br /> === Vision ===<br /> <br /> Eleverna får kunskaper på köpet som gör dem anställningsbara (sommarjobb, eget företagande). Exemeplvis appar, datorsupport, etc.<br /> <br /> === Datorteknik 1a och Teknik 1 ===<br /> <br /> [[Fil:P5B11.jpg|360px|right|Ett moderkort från 2007 med PCI-Express- och SATA-kontakter.]]<br /> <br /> Samarbete mellan [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=DAO&amp;courseCode=DAODAT01a#anchor_DAODAT01a Datorteknik] (MH) och [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/tek Teknik 1] (HE)<br /> <br /> Samläsning av vissa områden<br /> * Datorns delar, Centralt innehåll 6<br /> * modeller, CI 7<br /> * material, egenskaper, termiska, elektriska, mekaniska. Titta på moderkortet och hur man designar det med krympande dimensioner<br /> * Dator, kommunikations, Officeprogrammen, Skriva om teknikhistoria 11<br /> <br /> Flash<br /> * animationer<br /> * modeller<br /> <br /> Webbstjärnan<br /> * projektarbetete<br /> * redovisningsplats<br /> <br /> Jobba praktiskt<br /> * bygga en enkel dator<br /> * Styr och regler, LEGO-robotar</div>

Linnea Bergmark https://wikiskola.se/index.php?title=Teknik_1&diff=25017 2013-11-18T09:39:16Z

<p>Linnea Bergmark: /* Svetsning */</p> <hr /> <div>= Introduktion =<br /> <br /> == Planering ==<br /> <br /> {{PPT | [[Media:Planering_Teknik_1_introlek1314_v3.pptx | Introduktion och grovplanering Teknik 1a ]] }}<br /> <br /> === Bonus ===<br /> <br /> {{#ev:youtube| w2itwFJCgFQ|300|right }}<br /> <br /> Detta '''är''' teknik!<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> == Styrdokumenten ==<br /> <br /> [[Fil:Koppling förmågor CI teknik 1.png|300px|right]]<br /> <br /> === Förmågorna ===<br /> <br /> '''Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:'''<br /> # Kunskaper om '''teknikutvecklingsprocessen''' och förståelse av sambanden mellan de olika delarna i den.<br /> # Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett '''hållbart samhälle'''.<br /> # Förmåga att '''lösa''' tekniska problem.<br /> # Förmåga att använda teknikvetenskapliga metoder, begrepp och '''teorier'''.<br /> # Förmåga att använda '''modeller''' och verktyg som redskap för analys, beräkning, rimlighetsbedömning, dokumentation, presentation och information.<br /> # Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande '''samhället''' samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.<br /> # Kunskaper om teknikens roll och drivkrafter ur ett '''etiskt''' perspektiv.<br /> # Kunskaper om hur föreställningar och traditioner inom teknikområdet styr uppfattningar om vad som är '''manligt och kvinnligt''' och hur det har påverkat och påverkar teknik och teknikutveckling.<br /> # Förmåga att '''kommunicera''' inom det tekniska området samt kommunicera om teknik.<br /> <br /> === Centrala innehållet ===<br /> <br /> '''Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:'''<br /> * '''Teknikutvecklingsprocessens''' alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.<br /> * Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i '''innovativa och kreativa processer'''.<br /> * '''Materials tekniska egenskape'''r, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.<br /> * Teknikens och teknikerns roll med fokus på '''framtidens teknik och ett hållbart samhälle''', till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.<br /> * '''Kvalitetsarbete''', till exempel kvalitetssäkring, miljösäkring, arbetsmiljö och riskanalys.<br /> * Ritningsläsning och skiss- och ritteknik med introduktion i hur man hanterar '''cad'''-program.<br /> * '''Projektarbets'''-, kommunikations-, presentations- och modellteknik, till exempel '''digitala''' medier och programvaror, manualer och instruktioner, muntliga och skriftliga framställningar samt digitala och manuella tekniker för att skapa '''modeller'''.<br /> * Tekniska '''begrepp''', teorier och modeller innefattande '''beräkningar''' och rimlighetsbedömningar.<br /> * '''Teknikens historia''' och teknikutvecklingens betydelse för '''samhället''' samt introduktion i aktuella utvecklingsområden inom teknik.<br /> * Grundläggande '''teknikfilosofi''': etiska värderingar och '''genusstrukturer''' samt hur de har påverkat och påverkar tekniken, dess användning och tillgänglighet. Hur teknik och teknikens attribut könsmärks.<br /> * '''Kommunikations'''-, dator- och nätverksteknik för lärande och förmedling av teknik och information.<br /> <br /> == Introduktion ==<br /> <br /> === Vad är ett tekniskt system ===<br /> <br /> http://sv.wikipedia.org/wiki/Pappersplan<br /> <br /> == Teknikhistoria ==<br /> <br /> # Diskutera betydelsen av elden för den tekniska utvecklingen<br /> # Språket har haft stor betydelse i flera utvecklingssteg, vilka då?<br /> #* [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD%201197&amp;page=default.asp&amp;sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d&amp;db=4&amp;e=videostream&amp;g=015-020&amp;w=teknik%20historia&amp;s=-1&amp;p=1&amp;st=0&amp;sub=&amp;ss=1&amp;otyp=product&amp;lev=&amp;tlang=&amp;slang= Film: Gutenberg och tryckpressen]<br /> # Vilka användningar för hjulet kan du komma på under dess 10 000-åriga användning?<br /> # Jordbruket<br /> # Metaller. Vilken ordning började de användas i? Vilka började använda järn i stor skala? <br /> # Vilka redskap förbättrades med hjälp av metaller?<br /> # Eneergi och energiomvandling är viktigt för den tekniska utvecklingen. Gör en lista på energisystem från kilen till kärnreaktorn.<br /> # Vad vet vi om den [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD+1349&amp;db=4&amp;sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d Industriella revolutionen 1750-1915]<br /> <br /> === Lärarhandledningen ===<br /> <br /> har en presentation om Teknikhistoria och samhälle<br /> <br /> {{exruta | '''Tekniska upptäcker/uppfinningar'''<br /> <br /> : ca 3500-4500 f.Kr. Hjulet<br /> : ca. 3000 f.Kr. Skriftspråket<br /> : ca. 2500 f.Kr. Segel/Segelbåtar<br /> : ca. 2000 f.Kr. Brons<br /> : ca. 1500 f.Kr. Bronsåldern börjar <br /> : ca. 1000 f.Kr. Handel av varor utvecklas<br /> : ca. 600 f.Kr. Fenicierna börjar resa runt Afrikas kust<br /> : ca. 200 f:Kr. Stora byggnader såsom Fyrtornet i Alexandria och Kinesiska muren<br /> : ca. 100 f.Kr. Papper börjar användas<br /> : ca. 100 e.Kr. Mässing…<br /> : ca. 500 e.Kr. Väderkvarnar<br /> : ca. 1000 e.Kr. Vävstol<br /> : ca. 1100 e.Kr. Kompassen<br /> : ca. 1200 e.Kr. Urverk, glasögon<br /> : ca. 1300 e.Kr. Kanoner och krut börjar användas. Man börjar även använda slussar. <br /> : ca. 1400 e.Kr. Boktryckarkonsten<br /> }}<br /> <br /> === Energisystem ===<br /> <br /> listan kommer snart i tidsordning.<br /> <br /> {{uppgruta | '''Energisystem'''<br /> <br /> '''Uppgift:''' Här är listan över energisystemen som vi pratade om. Försök placera dem i ordning så att det som först kom i större användning kommer först och sedan nästa osv. Försök hitta uppgifter på nätet om när energisystemen slog igenom och anteckna ungefärlig tid. Bifoga även länkar till var du fann informationen. Ha med dig din lösta uppgift på nästa lektion. Du kan skriva i Anteckningar eller Pages.<br /> <br /> * kilen och andra enkla maskiner<br /> * el<br /> * eld<br /> * vattenkraft<br /> * vindkraft<br /> * kärnkraft<br /> * solceller<br /> * muskelkraft<br /> * stenkol<br /> * olja<br /> * naturgas<br /> }}<br /> <br /> === Läs mer ===<br /> <br /> * [http://www.tekniskamuseet.se/1/899.html Tekniska museets tidslinje]<br /> * {{enwp | History_of_technology }}<br /> <br /> == Samarbete Idrott, Teknik, Datorteknik ==<br /> <br /> [[Ny Sport och träningsaktivitet]]<br /> <br /> == MacBook Air en övning ==<br /> <br /> [[MacBook Air en övning]]<br /> <br /> == Energi och energihushållning == <br /> <br /> === Bra läsning ===<br /> <br /> * http://www.energiboken.nu/Energiboken-2012.pdf <br /> <br /> {{läxa |sid 20- 39}}<br /> <br /> === Introfrågor baserat på texten i boken ===<br /> <br /> : http://m.socrative.com<br /> : ROOM: 282058 <br /> : SOC #:7238449<br /> <br /> === Centralt innehåll ===<br /> Fjärde punkten lyder:<br /> : Teknikens och teknikerns roll med fokus på framtidens teknik och ett hållbart samhälle, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.<br /> <br /> === Förmågor ===<br /> <br /> Vi ger oss på två förmågor som kan vara svåra att förstå och bedöma. Det ställer därmed vissa krav på hur undervisningen utformas. Men i ett första skede kommer vi att läsa texten i boken och se en eller annan film och PPT.<br /> <br /> Förmågorna 2 och 6:<br /> : 2. Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett hållbart samhälle.<br /> : 6. Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande samhället samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.<br /> <br /> === Uppsats ===<br /> <br /> Sammanfattning av Centralt Innehåll och Förmågor leder till idéer om uppsatser. Nedan finner du tre delar som hänger ihop. <br /> <br /> * framtidens energiteknik<br /> * hållbart samhälle<br /> * min egen roll i samhället<br /> <br /> De kan kombineras till till en frågeställning i stil med<br /> : - '''Vilken roll kommer jag att ha i utvecklingen av framtidens energiteknik för ett hållbart samhälle? '''<br /> Skriv ner vad du vill undersöka. Det kan till exempel vara någon intressant teknik, något område där insatser behöver göras eller någon skrämmande risk med framtida energibrist. Försök skriva omkring '''fem ledord'''.<br /> <br /> Försök avgränsa området du ska skrivba om. Du kan inte skriva om alla teknik. Välj ett teknikområde. Begränsa gärna användningsområdet. Ju mer du avgränsar desto lättare blir det att skriva intressant.<br /> <br /> Nu är det dags att hitta på en lämplig titel på din uppsats.<br /> <br /> Genom att du bryter ner uppsatsen i delar och avgränsar som vi sett ovan kommer det att gå lättare att skriva. Du har inte en tom sida framför dig.<br /> <br /> Prova att skriva meningar kring något av ledordet. Då får du snart ett helt stycke. Fortsätt med de andra orden.<br /> <br /> Skriv ny stickord om du får nya idéer under arbetes gång.<br /> <br /> Läs i boken, '''broschyrerna''' och surfa fram fakta och mer information. Tag gärna med bilder (fria bilder) om de kompletterar din text.<br /> <br /> Max 4000 tecken. Vi arbetar på fredag. Den ska vara klar på måndag innan lektionen.<br /> <br /> === Bedömning ===<br /> <br /> Skriv ditt namn uppe till höger.<br /> <br /> Filnamnet ska innehålla ditt namn.<br /> <br /> Förmågorna enligt ovan.<br /> <br /> Dessutom:<br /> : Fakta underbygger resonemangen i texten<br /> : Källor redovisas i slutet av texten. Hänvisningar från texten till källorna.<br /> <br /> ==== Mall för elevaktiv bedömning ====<br /> <br /> {{print|[[media:Bedömningsmall_till_uppsats_energi.pdf|Bedömningsmall energiuppsats]]}}<br /> <br /> === Bredvidläsning ===<br /> <br /> : [http://www.svenskenergi.se/Elfakta/ Elfakta fr Svensk Energi]<br /> : {{svwp|Energiproduktion}}<br /> : {{svwp| Fossila_bränslen}}<br /> <br /> === PPT och film ===<br /> <br /> De här kan fungera som inspiration under skrivandet:<br /> <br /> : Energibesparing vad kan jag göra?<br /> : Satsa lite energi på din framtid.mp4<br /> : Många filmer om sol-, vind- och vågkraft<br /> : {{enwp|Virgin_Earth_Challenge}} och [[https://www.google.com/search?client=safari&amp;rls=en&amp;q=www.virginearth.com/&amp;ie=UTF-8&amp;oe=UTF-8 Virgin Earth Challenge]]<br /> <br /> === TED Talks och TEDEd ===<br /> <br /> : Vi behöver öka energiproduktionen en faktor tio om vi ska ta bort fossila bränslen. - [http://ed.ted.com/featured/MVwtmMV5 Cambridge Ideas - How Many Lightbulbs?]<br /> : Det finns lösningar - [http://ed.ted.com/lessons/a-40-year-plan-for-energy-amory-lovins A 40-year plan for energy - Amory Lovins]<br /> : [http://ed.ted.com/on/YmMa6XZz Sources Of Energy Renewable &amp; Non-Renewable]<br /> : http://www.youtube.com/watch?v=XuNgH74BpG0<br /> <br /> == Teknik, människa och samhälle ==<br /> <br /> sid. 40- 61 <br /> <br /> sid. 40- 61<br /> <br /> == Entreprenörskap ==<br /> <br /> sid. 62- 73 <br /> <br /> sid. 62- 73 <br /> <br /> = Produktion =<br /> <br /> Det här är ett större sammanhängande avsnitt med bland annat material, bearbetning och sammanfogning. Vi ska först läsa på, skriva texter och skapa innehåll. Därefter följer några övningar där vi sätter samman alla kunskaperna. Exemåel på komande övningar:<br /> <br /> * Beskriv hur en produkt är tillverkad. Boken har ett exempel med en bil. <br /> * Konstruera en kopp som inte blir varm i handtaget genom att använda minst två material, två bearbetningstekniker och en sammanfogningsteknik.<br /> * Designa en egen produkt.<br /> <br /> == Delar av CI ==<br /> <br /> : 1 Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.<br /> : 2 Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.<br /> : 3 Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.<br /> <br /> Framför allt 1 och 3.<br /> <br /> === Material ===<br /> <br /> {{teknik1|102- 129}}<br /> <br /> Vi börjar med at titta på en manterialdatabas:<br /> <br /> : https://www.dropbox.com/sh/auba7vqzs2l2qcc/QSISneeULu<br /> <br /> Till uppgiften nedan kommer alla att behöva en välliknande användare på wikiskola.se.<br /> <br /> {{uppgruta| '''Skapa en materiladatabas'''<br /> <br /> Först måste vi enas om innehållet i databasen. Vilka material är lämpliga att ha med och vilka egenskaper är lämpliga att ta med. Därefter enas vi om en mallsida med rubriker som ala använder för tydlighetens skull. mallsidan finns som länk på sidan Materialdatabasen, nedan<br /> <br /> Skriv in ditt material som en länk på sidan nedan. Följ mallen när du beskriver ditt meterial.<br /> <br /> Din materialbeskrivning ska innehåla följande:<br /> <br /> # Materialegenskaper: densitet [kg/m3], längdutvidgningskoeffiecient, värmeledningsförmåga, resistivitet<br /> # Vad används materialt till<br /> # Hur tillverkar man med materialet?<br /> # Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> # Pris och kvaliteter<br /> # Länkar<br /> <br /> [[Materialdatabasen]]<br /> }}<br /> <br /> === Tips om hur man skriver i Mediawiki ===<br /> <br /> [[Hur_bidrar_jag#Hur_g.C3.B6r_man.3F_-_Wikimarkup | Tre länkar med tips om att skriva i denna wiki eller på Wikipedia]]<br /> <br /> === Struktur ===<br /> <br /> : http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Konstruktionsmaterial.html<br /> : http://sv.wikipedia.org/wiki/Material<br /> <br /> === Korrosion ===<br /> <br /> &lt;html&gt;<br /> &lt;iframe src=&quot;http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/12857798&quot; width=&quot;342&quot; height=&quot;291&quot; frameborder=&quot;0&quot; marginwidth=&quot;0&quot; marginheight=&quot;0&quot; scrolling=&quot;no&quot; style=&quot;border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px&quot; allowfullscreen&gt; &lt;/iframe&gt; &lt;div style=&quot;margin-bottom:5px&quot;&gt; &lt;strong&gt; &lt;a href=&quot;https://www.slideshare.net/hape1/ke-pp-elektrokemi&quot; title=&quot;Ke pp elektrokemi&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;Ke pp elektrokemi&lt;/a&gt; &lt;/strong&gt; from &lt;strong&gt;&lt;a href=&quot;http://www.slideshare.net/hape1&quot; target=&quot;_blank&quot;&gt;Helena-Irmeli Pekkala&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt; &lt;/div&gt;<br /> &lt;/html&gt;<br /> <br /> == Uppgift - Bearbetning och Sammanfogning == <br /> {{teknik1|164-187, 198-212}}<br /> <br /> {{uppgruta|'''Skapa innehåll till wikin’''<br /> <br /> Det gäller bearbetning och sammanfogning. De två styckena nedan på denna sida.<br /> <br /> Jobba två och två.<br /> <br /> Välj ett område.<br /> <br /> Skriv en text i wikin. <br /> <br /> Bädda in minst en film. <br /> : &lt;nowiki&gt;{{#ev:youtube| xyz |300|right }}&lt;/nowiki&gt;<br /> : xyz {{=}} filmens ID fr Youtube<br /> <br /> Lägg in flera bilder.<br /> <br /> Lägg in länkar. <br /> <br /> Du ska beskriva metodens:<br /> * tillvägagångssätt<br /> * lämplighet för olika typer av material<br /> * fördelar och nackdelar<br /> * användningasområden<br /> * kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)<br /> * mm<br /> }}<br /> <br /> == Bearbetning ==<br /> <br /> === Valsning ===<br /> Micke och Linnea<br /> [[Valsning]]<br /> <br /> === CNC-maskiner ===<br /> <br /> === Hyvling ===<br /> {{clear}}<br /> [[Dimer o Dilan Hyvling]]<br /> {{clear}}<br /> <br /> === [[Slipning]] ===<br /> <br /> Max och Felix<br /> <br /> === [[Borrning]] ===<br /> <br /> Noor &amp; Josef<br /> <br /> {{#ev:youtube| lShJBZg60So |300|right | Borrning av berg}} <br /> <br /> {{#ev:youtube| nS98NmEd0YM |300|right | Fiber-styrd borrning}}<br /> <br /> {{#ev:youtube| RolM2ADrWb8 |300|right |Styrd borrning för fjärrvärme }}<br /> <br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> === [[Svarvning]] ===<br /> <br /> Arbete av Alexander och Soheil<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> === [[Fräsning]] ===<br /> Spiri &amp; Mario<br /> <br /> === Gnistbearbetning ===<br /> <br /> === [[Laserbearbetning]] ===<br /> Ludvig, Krostifer och Daniel<br /> <br /> === [[3D Printning]] ===<br /> <br /> === Klippning och stansning ===<br /> <br /> === [[smidning]] ===<br /> <br /> Robin &amp; Tilla<br /> <br /> === [[bockning]] ===<br /> Sam och Arvid<br /> <br /> === Formblåsning ===<br /> <br /> === [[Formsprutning]] ===<br /> Christoffer och Linus<br /> <br /> === Vakuumformning ===<br /> <br /> [[Vakuumformning]]<br /> <br /> === [[Svetsning]] ===<br /> <br /> == Sammanfogning ==<br /> <br /> === Limning ===<br /> <br /> === Skruvning ===<br /> <br /> === Svetsning ===<br /> <br /> (Linnéa)<br /> <br /> === Lödning ===<br /> <br /> === Nitning ===<br /> <br /> == Uppgift - Hur är den tillverkad? ==<br /> <br /> {{uppgruta|'''Hur är den tillverkad?’''<br /> <br /> Titta i teknikboken sid 119-128 som handlar om materialvalet till en bil.<br /> <br /> Vi ska göra en liknade uppgift men titta både på materialval, bearbetning och sammanfogning.<br /> <br /> Vi väljer en produkt:<br /> : mobil<br /> : cykel<br /> : segelbåt<br /> : brödrost<br /> : etc<br /> <br /> Sedan gör vi en tekninsk tillverkningsrapport över produkten}}<br /> <br /> == Riteknik och CAD kap. 4 ==<br /> <br /> sid. 74- 101 <br /> <br /> sid. 74- 101<br /> <br /> == Allmän hållfasthetslära ==<br /> <br /> sid. 130- 145<br /> <br /> sid. 130- 145<br /> <br /> == Elementär mekanik ==<br /> <br /> sid. 146-161<br /> <br /> sid. 146-161<br /> <br /> == Produktionsteknik ==<br /> <br /> sid. 162- 195 <br /> <br /> sid. 162- 195 <br /> <br /> == Konstruktionselement ==<br /> <br /> sid. 195- 213 <br /> <br /> sid. 195- 213<br /> <br /> sid. 195- 213<br /> <br /> = Elektronik mm =<br /> <br /> == Elekronik och elteknik ==<br /> <br /> sid. 214- 243<br /> <br /> sid. 214- 243<br /> <br /> == Styr- och reglerteknik == <br /> <br /> sid. 244- 253<br /> <br /> sid. 244- 253<br /> <br /> == Projekt och projektarbet ==<br /> <br /> sid. 254- 261<br /> <br /> == Presentation och dokumentation ==<br /> <br /> kap. 13 sid. 262- 277 <br /> <br /> == Datorteknik, datorkommunikation och Internet ==<br /> 14 sid. 278- 291<br /> <br /> sid. 278- 291<br /> <br /> === Film - BBC Datorn ===<br /> <br /> ''Den här lektionen passar väl in under Datorteknik 1a, Entreprenörskap och Teknik1 och ligger därför som en [[BBC Inventions Computer|inbäddad sida]] (ett slags mall). Redigeringar på sidan syns således likadant på alla ställen. ''<br /> {{transclude|{{:BBC Inventions Computer}}}}<br /> {{clear}}<br /> <br /> == Arbete med ett tekniskt projekt. ==<br /> <br /> == Samverkan med andra kurser ==<br /> <br /> === Vision ===<br /> <br /> Eleverna får kunskaper på köpet som gör dem anställningsbara (sommarjobb, eget företagande). Exemeplvis appar, datorsupport, etc.<br /> <br /> === Datorteknik 1a och Teknik 1 ===<br /> <br /> [[Fil:P5B11.jpg|360px|right|Ett moderkort från 2007 med PCI-Express- och SATA-kontakter.]]<br /> <br /> Samarbete mellan [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=DAO&amp;courseCode=DAODAT01a#anchor_DAODAT01a Datorteknik] (MH) och [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/tek Teknik 1] (HE)<br /> <br /> Samläsning av vissa områden<br /> * Datorns delar, Centralt innehåll 6<br /> * modeller, CI 7<br /> * material, egenskaper, termiska, elektriska, mekaniska. Titta på moderkortet och hur man designar det med krympande dimensioner<br /> * Dator, kommunikations, Officeprogrammen, Skriva om teknikhistoria 11<br /> <br /> Flash<br /> * animationer<br /> * modeller<br /> <br /> Webbstjärnan<br /> * projektarbetete<br /> * redovisningsplats<br /> <br /> Jobba praktiskt<br /> * bygga en enkel dator<br /> * Styr och regler, LEGO-robotar</div>

Linnea Bergmark https://wikiskola.se/index.php?title=Valsning&diff=24843 2013-11-15T11:51:32Z

<p>Linnea Bergmark: </p> <hr /> <div>[[Fil:Laminage schema gene.svg | right |]] <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> == Tillvägagångssätt ==<br /> Valsning innebär att man tar ett material (förmodligen platt eller i form av en lång stång) och böjer det föra att passa sina ändamål.<br /> Man gör det genom att rulla materialet mellan kraftiga hjul som lägger tryck på materialet och eventuellt formar det. genom att man kontrollerar hur trycket läggs på materialets yta så kan man kontrollera hur materialet böjs.<br /> <br /> {{#ev:youtube | x8IUsBhfQwk | 240 | right }}<br /> <br /> == Fördelar och nackdelar ==<br /> <br /> == Lämplighet för olika typer av material ==<br /> Valsning är fördelaktigt främst för material som tål att omformas och pressas utan att få sin struktur förstörd.<br /> <br /> == Användningsområden ==<br /> Valsning används i huvudsak inom metallbearbetning och pappersframställning. Metaller kan bearbetas till olika former av plåtar, balkar och rör och inom massaindustrin används valsar för att pressa det sista vattnet ur pappret innan det bestryks med olika kemiska ämnen. Valsar kan även användas i andra industrisammanhang för produktion och förädling av exempelvis livsmedel, textilier och plast.<br /> <br /> == Kostnader ==<br /> <br /> Varmvalsning kräver höga temperaturer, ofta över 1000 grader, vilket leder till höga el- och energikostnader. Kallvalsning är billigare eftersom det endast kräver rörelsen från valsarna för att bearbeta materialen, då processen sker i rumstemperatur.</div>

Linnea Bergmark https://wikiskola.se/index.php?title=Valsning&diff=24838 2013-11-15T11:50:32Z

<p>Linnea Bergmark: /* Tillvägagångssätt */</p> <hr /> <div>[[Fil:Laminage schema gene.svg | right |]] <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> == Tillvägagångssätt ==<br /> Valsning innebär att man tar ett material (förmodligen platt eller i form av en lång stång) och böjer det föra att passa sina ändamål.<br /> Man gör det genom att rulla materialet mellan kraftiga hjul som lägger tryck på materialet och eventuellt formar det. genom att man kontrollerar hur trycket läggs på materialets yta så kan man kontrollera hur materialet böjs.<br /> <br /> {{#ev:youtube | x8IUsBhfQwk | 240 | right }}<br /> <br /> == Fördelar och nackdelar ==<br /> <br /> == Lämplighet för olika typer av material ==<br /> Valsning är fördelaktigt främst för material som tål att omformas och pressas utan att få sin struktur förstörd.<br /> <br /> == Användningsområden ==<br /> Valsning används i huvudsak inom metallbearbetning och pappersframställning. Metaller kan bearbetas till olika former av plåtar, balkar och rör och inom massaindustrin används valsar för att pressa det sista vattnet ur pappret innan det bestryks med olika kemiska ämnen. Valsar kan även användas i andra industrisammanhang för produktion och förädling av exempelvis livsmedel, textilier och plast.<br /> <br /> == Kostnader ==<br /> <br /> Varmvalsning kräver höga temperaturer, ofta över 1000 grader, vilket leder till höga el- och energikostnader. Kallvalsning är billigare eftersom det endast kräver rörelsen från valsarna för att bearbeta materialen, då processen sker i rumstemperatur.</div>

Linnea Bergmark https://wikiskola.se/index.php?title=Valsning&diff=24836 2013-11-15T11:50:19Z

<p>Linnea Bergmark: </p> <hr /> <div>[[Fil:Laminage schema gene.svg | right |]] <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> == Tillvägagångssätt ==<br /> Valsning innebär att man tar ett material (förmodligen platt eller i form av en lång stång) och böjer det föra att passa sina ändamål.<br /> Man gör det genom att rulla materialet mellan kraftiga hjul som lägger tryck på materialet och eventuellt formar det. genom att man kontrollerar hur trycket läggs på materialets yta så kan man kontrollera hur materialet böjs.<br /> <br /> == Fördelar och nackdelar ==<br /> <br /> == Lämplighet för olika typer av material ==<br /> Valsning är fördelaktigt främst för material som tål att omformas och pressas utan att få sin struktur förstörd.<br /> <br /> == Användningsområden ==<br /> Valsning används i huvudsak inom metallbearbetning och pappersframställning. Metaller kan bearbetas till olika former av plåtar, balkar och rör och inom massaindustrin används valsar för att pressa det sista vattnet ur pappret innan det bestryks med olika kemiska ämnen. Valsar kan även användas i andra industrisammanhang för produktion och förädling av exempelvis livsmedel, textilier och plast.<br /> <br /> == Kostnader ==<br /> <br /> Varmvalsning kräver höga temperaturer, ofta över 1000 grader, vilket leder till höga el- och energikostnader. Kallvalsning är billigare eftersom det endast kräver rörelsen från valsarna för att bearbeta materialen, då processen sker i rumstemperatur.</div>

Linnea Bergmark https://wikiskola.se/index.php?title=Valsning&diff=24834 2013-11-15T11:50:03Z

<p>Linnea Bergmark: </p> <hr /> <div>[[Fil:Laminage schema gene.svg | right |]] <br /> <br /> http://www.youtube.com/watch?v=x8IUsBhfQwk<br /> {{clear}}<br /> <br /> {{#ev:youtube | x8IUsBhfQwk | 240 | right }}<br /> <br /> == Tillvägagångssätt ==<br /> Valsning innebär att man tar ett material (förmodligen platt eller i form av en lång stång) och böjer det föra att passa sina ändamål.<br /> Man gör det genom att rulla materialet mellan kraftiga hjul som lägger tryck på materialet och eventuellt formar det. genom att man kontrollerar hur trycket läggs på materialets yta så kan man kontrollera hur materialet böjs.<br /> <br /> == Fördelar och nackdelar ==<br /> <br /> == Lämplighet för olika typer av material ==<br /> Valsning är fördelaktigt främst för material som tål att omformas och pressas utan att få sin struktur förstörd.<br /> <br /> == Användningsområden ==<br /> Valsning används i huvudsak inom metallbearbetning och pappersframställning. Metaller kan bearbetas till olika former av plåtar, balkar och rör och inom massaindustrin används valsar för att pressa det sista vattnet ur pappret innan det bestryks med olika kemiska ämnen. Valsar kan även användas i andra industrisammanhang för produktion och förädling av exempelvis livsmedel, textilier och plast.<br /> <br /> == Kostnader ==<br /> <br /> Varmvalsning kräver höga temperaturer, ofta över 1000 grader, vilket leder till höga el- och energikostnader. Kallvalsning är billigare eftersom det endast kräver rörelsen från valsarna för att bearbeta materialen, då processen sker i rumstemperatur.</div>

Linnea Bergmark https://wikiskola.se/index.php?title=Valsning&diff=24809 2013-11-14T13:54:28Z

<p>Linnea Bergmark: </p> <hr /> <div>[[Fil:Laminage schema gene.svg | right |]] <br /> <br /> http://www.youtube.com/watch?v=x8IUsBhfQwk<br /> {{clear}}<br /> <br /> == Tillvägagångssätt ==<br /> Valsning innebär att man tar ett material (förmodligen platt eller i form av en lång stång) och böjer det föra att passa sina ändamål.<br /> Man gör det genom att rulla materialet mellan kraftiga hjul som lägger tryck på materialet och eventuellt formar det. genom att man kontrollerar hur trycket läggs på materialets yta så kan man kontrollera hur materialet böjs.<br /> <br /> == Fördelar och nackdelar ==<br /> <br /> == Lämplighet för olika typer av material ==<br /> Valsning är fördelaktigt främst för material som tål att omformas och pressas utan att få sin struktur förstörd.<br /> <br /> == Användningsområden ==<br /> Valsning används i huvudsak inom metallbearbetning och pappersframställning. Metaller kan bearbetas till olika former av plåtar, balkar och rör och inom massaindustrin används valsar för att pressa det sista vattnet ur pappret innan det bestryks med olika kemiska ämnen. Valsar kan även användas i andra industrisammanhang för produktion och förädling av exempelvis livsmedel, textilier och plast.<br /> <br /> == Kostnader ==<br /> <br /> Varmvalsning kräver höga temperaturer, ofta över 1000 grader, vilket leder till höga el- och energikostnader. Kallvalsning är billigare eftersom det endast kräver rörelsen från valsarna för att bearbeta materialen, då processen sker i rumstemperatur.</div>

Linnea Bergmark https://wikiskola.se/index.php?title=Valsning&diff=24803 2013-11-14T13:53:39Z

<p>Linnea Bergmark: </p> <hr /> <div>[[Fil:Laminage schema gene.svg | right |]] [[Vid:http://www.youtube.com/watch?v=x8IUsBhfQwk]]<br /> {{clear}}<br /> <br /> == Tillvägagångssätt ==<br /> Valsning innebär att man tar ett material (förmodligen platt eller i form av en lång stång) och böjer det föra att passa sina ändamål.<br /> Man gör det genom att rulla materialet mellan kraftiga hjul som lägger tryck på materialet och eventuellt formar det. genom att man kontrollerar hur trycket läggs på materialets yta så kan man kontrollera hur materialet böjs.<br /> <br /> == Fördelar och nackdelar ==<br /> <br /> == Lämplighet för olika typer av material ==<br /> Valsning är fördelaktigt främst för material som tål att omformas och pressas utan att få sin struktur förstörd.<br /> <br /> == Användningsområden ==<br /> Valsning används i huvudsak inom metallbearbetning och pappersframställning. Metaller kan bearbetas till olika former av plåtar, balkar och rör och inom massaindustrin används valsar för att pressa det sista vattnet ur pappret innan det bestryks med olika kemiska ämnen. Valsar kan även användas i andra industrisammanhang för produktion och förädling av exempelvis livsmedel, textilier och plast.<br /> <br /> == Kostnader ==<br /> <br /> Varmvalsning kräver höga temperaturer, ofta över 1000 grader, vilket leder till höga el- och energikostnader. Kallvalsning är billigare eftersom det endast kräver rörelsen från valsarna för att bearbeta materialen, då processen sker i rumstemperatur.</div>

Linnea Bergmark https://wikiskola.se/index.php?title=Valsning&diff=24801 2013-11-14T13:53:20Z

<p>Linnea Bergmark: </p> <hr /> <div>[[Fil:Laminage schema gene.svg | right |]] [[Fil:http://www.youtube.com/watch?v=x8IUsBhfQwk]]<br /> {{clear}}<br /> <br /> == Tillvägagångssätt ==<br /> Valsning innebär att man tar ett material (förmodligen platt eller i form av en lång stång) och böjer det föra att passa sina ändamål.<br /> Man gör det genom att rulla materialet mellan kraftiga hjul som lägger tryck på materialet och eventuellt formar det. genom att man kontrollerar hur trycket läggs på materialets yta så kan man kontrollera hur materialet böjs.<br /> <br /> == Fördelar och nackdelar ==<br /> <br /> == Lämplighet för olika typer av material ==<br /> Valsning är fördelaktigt främst för material som tål att omformas och pressas utan att få sin struktur förstörd.<br /> <br /> == Användningsområden ==<br /> Valsning används i huvudsak inom metallbearbetning och pappersframställning. Metaller kan bearbetas till olika former av plåtar, balkar och rör och inom massaindustrin används valsar för att pressa det sista vattnet ur pappret innan det bestryks med olika kemiska ämnen. Valsar kan även användas i andra industrisammanhang för produktion och förädling av exempelvis livsmedel, textilier och plast.<br /> <br /> == Kostnader ==<br /> <br /> Varmvalsning kräver höga temperaturer, ofta över 1000 grader, vilket leder till höga el- och energikostnader. Kallvalsning är billigare eftersom det endast kräver rörelsen från valsarna för att bearbeta materialen, då processen sker i rumstemperatur.</div>

Linnea Bergmark https://wikiskola.se/index.php?title=Valsning&diff=24787 2013-11-14T13:50:31Z

<p>Linnea Bergmark: </p> <hr /> <div>[[Fil:Laminage schema gene.svg | right |]]<br /> {{clear}}<br /> <br /> == Tillvägagångssätt ==<br /> Valsning innebär att man tar ett material (förmodligen platt eller i form av en lång stång) och böjer det föra att passa sina ändamål.<br /> Man gör det genom att rulla materialet mellan kraftiga hjul som lägger tryck på materialet och eventuellt formar det. genom att man kontrollerar hur trycket läggs på materialets yta så kan man kontrollera hur materialet böjs.<br /> <br /> == Fördelar och nackdelar ==<br /> <br /> == Lämplighet för olika typer av material ==<br /> Valsning är fördelaktigt främst för material som tål att omformas och pressas utan att få sin struktur förstörd.<br /> <br /> == Användningsområden ==<br /> Valsning används i huvudsak inom metallbearbetning och pappersframställning. Metaller kan bearbetas till olika former av plåtar, balkar och rör och inom massaindustrin används valsar för att pressa det sista vattnet ur pappret innan det bestryks med olika kemiska ämnen. Valsar kan även användas i andra industrisammanhang för produktion och förädling av exempelvis livsmedel, textilier och plast.<br /> <br /> == Kostnader ==<br /> <br /> Varmvalsning kräver höga temperaturer, ofta över 1000 grader, vilket leder till höga el- och energikostnader. Kallvalsning är billigare eftersom det endast kräver rörelsen från valsarna för att bearbeta materialen, då processen sker i rumstemperatur.</div>

Linnea Bergmark https://wikiskola.se/index.php?title=Valsning&diff=24786 2013-11-14T13:50:18Z

<p>Linnea Bergmark: </p> <hr /> <div>[[Fil:Laminage schema gene.svg | right |]]<br /> {{clear}}<br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> == Tillvägagångssätt ==<br /> Valsning innebär att man tar ett material (förmodligen platt eller i form av en lång stång) och böjer det föra att passa sina ändamål.<br /> Man gör det genom att rulla materialet mellan kraftiga hjul som lägger tryck på materialet och eventuellt formar det. genom att man kontrollerar hur trycket läggs på materialets yta så kan man kontrollera hur materialet böjs.<br /> <br /> == Fördelar och nackdelar ==<br /> <br /> == Lämplighet för olika typer av material ==<br /> Valsning är fördelaktigt främst för material som tål att omformas och pressas utan att få sin struktur förstörd.<br /> <br /> == Användningsområden ==<br /> Valsning används i huvudsak inom metallbearbetning och pappersframställning. Metaller kan bearbetas till olika former av plåtar, balkar och rör och inom massaindustrin används valsar för att pressa det sista vattnet ur pappret innan det bestryks med olika kemiska ämnen. Valsar kan även användas i andra industrisammanhang för produktion och förädling av exempelvis livsmedel, textilier och plast.<br /> <br /> == Kostnader ==<br /> <br /> Varmvalsning kräver höga temperaturer, ofta över 1000 grader, vilket leder till höga el- och energikostnader. Kallvalsning är billigare eftersom det endast kräver rörelsen från valsarna för att bearbeta materialen, då processen sker i rumstemperatur.</div>

Linnea Bergmark https://wikiskola.se/index.php?title=Valsning&diff=24784 2013-11-14T13:49:57Z

<p>Linnea Bergmark: </p> <hr /> <div>[[Fil:Laminage schema gene.svg | right |]]<br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> == Tillvägagångssätt ==<br /> Valsning innebär att man tar ett material (förmodligen platt eller i form av en lång stång) och böjer det föra att passa sina ändamål.<br /> Man gör det genom att rulla materialet mellan kraftiga hjul som lägger tryck på materialet och eventuellt formar det. genom att man kontrollerar hur trycket läggs på materialets yta så kan man kontrollera hur materialet böjs.<br /> <br /> == Fördelar och nackdelar ==<br /> <br /> == Lämplighet för olika typer av material ==<br /> Valsning är fördelaktigt främst för material som tål att omformas och pressas utan att få sin struktur förstörd.<br /> <br /> == Användningsområden ==<br /> Valsning används i huvudsak inom metallbearbetning och pappersframställning. Metaller kan bearbetas till olika former av plåtar, balkar och rör och inom massaindustrin används valsar för att pressa det sista vattnet ur pappret innan det bestryks med olika kemiska ämnen. Valsar kan även användas i andra industrisammanhang för produktion och förädling av exempelvis livsmedel, textilier och plast.<br /> <br /> == Kostnader ==<br /> <br /> Varmvalsning kräver höga temperaturer, ofta över 1000 grader, vilket leder till höga el- och energikostnader. Kallvalsning är billigare eftersom det endast kräver rörelsen från valsarna för att bearbeta materialen, då processen sker i rumstemperatur.</div>

Linnea Bergmark https://wikiskola.se/index.php?title=Valsning&diff=24781 2013-11-14T13:49:05Z

<p>Linnea Bergmark: </p> <hr /> <div>[[Fil:Laminage schema gene.svg | center |]]<br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> == Tillvägagångssätt ==<br /> Valsning innebär att man tar ett material (förmodligen platt eller i form av en lång stång) och böjer det föra att passa sina ändamål.<br /> Man gör det genom att rulla materialet mellan kraftiga hjul som lägger tryck på materialet och eventuellt formar det. genom att man kontrollerar hur trycket läggs på materialets yta så kan man kontrollera hur materialet böjs.<br /> <br /> == Fördelar och nackdelar ==<br /> <br /> == Lämplighet för olika typer av material ==<br /> Valsning är fördelaktigt främst för material som tål att omformas och pressas utan att få sin struktur förstörd.<br /> <br /> == Användningsområden ==<br /> Valsning används i huvudsak inom metallbearbetning och pappersframställning. Metaller kan bearbetas till olika former av plåtar, balkar och rör och inom massaindustrin används valsar för att pressa det sista vattnet ur pappret innan det bestryks med olika kemiska ämnen. Valsar kan även användas i andra industrisammanhang för produktion och förädling av exempelvis livsmedel, textilier och plast.<br /> <br /> == Kostnader ==<br /> <br /> Varmvalsning kräver höga temperaturer, ofta över 1000 grader, vilket leder till höga el- och energikostnader. Kallvalsning är billigare eftersom det endast kräver rörelsen från valsarna för att bearbeta materialen, då processen sker i rumstemperatur.</div>

Linnea Bergmark https://wikiskola.se/index.php?title=Valsning&diff=24780 2013-11-14T13:48:20Z

<p>Linnea Bergmark: </p> <hr /> <div>[[Fil:Laminage schema gene.svg | right |]]<br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> == Tillvägagångssätt ==<br /> Valsning innebär att man tar ett material (förmodligen platt eller i form av en lång stång) och böjer det föra att passa sina ändamål.<br /> Man gör det genom att rulla materialet mellan kraftiga hjul som lägger tryck på materialet och eventuellt formar det. genom att man kontrollerar hur trycket läggs på materialets yta så kan man kontrollera hur materialet böjs.<br /> <br /> == Fördelar och nackdelar ==<br /> <br /> == Lämplighet för olika typer av material ==<br /> Valsning är fördelaktigt främst för material som tål att omformas och pressas utan att få sin struktur förstörd.<br /> <br /> == Användningsområden ==<br /> Valsning används i huvudsak inom metallbearbetning och pappersframställning. Metaller kan bearbetas till olika former av plåtar, balkar och rör och inom massaindustrin används valsar för att pressa det sista vattnet ur pappret innan det bestryks med olika kemiska ämnen. Valsar kan även användas i andra industrisammanhang för produktion och förädling av exempelvis livsmedel, textilier och plast.<br /> <br /> == Kostnader ==<br /> <br /> Varmvalsning kräver höga temperaturer, ofta över 1000 grader, vilket leder till höga el- och energikostnader. Kallvalsning är billigare eftersom det endast kräver rörelsen från valsarna för att bearbeta materialen, då processen sker i rumstemperatur.</div>

Linnea Bergmark https://wikiskola.se/index.php?title=Valsning&diff=24778 2013-11-14T13:48:11Z

<p>Linnea Bergmark: </p> <hr /> <div>[[Fil:Laminage schema gene.svg | right |]]<br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> == Tillvägagångssätt ==<br /> Valsning innebär att man tar ett material (förmodligen platt eller i form av en lång stång) och böjer det föra att passa sina ändamål.<br /> Man gör det genom att rulla materialet mellan kraftiga hjul som lägger tryck på materialet och eventuellt formar det. genom att man kontrollerar hur trycket läggs på materialets yta så kan man kontrollera hur materialet böjs.<br /> <br /> == Fördelar och nackdelar ==<br /> <br /> == Lämplighet för olika typer av material ==<br /> Valsning är fördelaktigt främst för material som tål att omformas och pressas utan att få sin struktur förstörd.<br /> <br /> == Användningsområden ==<br /> Valsning används i huvudsak inom metallbearbetning och pappersframställning. Metaller kan bearbetas till olika former av plåtar, balkar och rör och inom massaindustrin används valsar för att pressa det sista vattnet ur pappret innan det bestryks med olika kemiska ämnen. Valsar kan även användas i andra industrisammanhang för produktion och förädling av exempelvis livsmedel, textilier och plast.<br /> <br /> == Kostnader ==<br /> <br /> Varmvalsning kräver höga temperaturer, ofta över 1000 grader, vilket leder till höga el- och energikostnader. Kallvalsning är billigare eftersom det endast kräver rörelsen från valsarna för att bearbeta materialen, då processen sker i rumstemperatur.</div>

Linnea Bergmark https://wikiskola.se/index.php?title=Valsning&diff=24777 2013-11-14T13:48:01Z

<p>Linnea Bergmark: </p> <hr /> <div>[[Fil:Laminage schema gene.svg | right |]]<br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> == Tillvägagångssätt ==<br /> Valsning innebär att man tar ett material (förmodligen platt eller i form av en lång stång) och böjer det föra att passa sina ändamål.<br /> Man gör det genom att rulla materialet mellan kraftiga hjul som lägger tryck på materialet och eventuellt formar det. genom att man kontrollerar hur trycket läggs på materialets yta så kan man kontrollera hur materialet böjs.<br /> <br /> == Fördelar och nackdelar ==<br /> <br /> == Lämplighet för olika typer av material ==<br /> Valsning är fördelaktigt främst för material som tål att omformas och pressas utan att få sin struktur förstörd.<br /> <br /> == Användningsområden ==<br /> Valsning används i huvudsak inom metallbearbetning och pappersframställning. Metaller kan bearbetas till olika former av plåtar, balkar och rör och inom massaindustrin används valsar för att pressa det sista vattnet ur pappret innan det bestryks med olika kemiska ämnen. Valsar kan även användas i andra industrisammanhang för produktion och förädling av exempelvis livsmedel, textilier och plast.<br /> <br /> == Kostnader ==<br /> <br /> Varmvalsning kräver höga temperaturer, ofta över 1000 grader, vilket leder till höga el- och energikostnader. Kallvalsning är billigare eftersom det endast kräver rörelsen från valsarna för att bearbeta materialen, då processen sker i rumstemperatur.</div>

Linnea Bergmark https://wikiskola.se/index.php?title=Valsning&diff=24776 2013-11-14T13:47:52Z

<p>Linnea Bergmark: </p> <hr /> <div>[[Fil:Laminage schema gene.svg | right |]]<br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> == Tillvägagångssätt ==<br /> Valsning innebär att man tar ett material (förmodligen platt eller i form av en lång stång) och böjer det föra att passa sina ändamål.<br /> Man gör det genom att rulla materialet mellan kraftiga hjul som lägger tryck på materialet och eventuellt formar det. genom att man kontrollerar hur trycket läggs på materialets yta så kan man kontrollera hur materialet böjs.<br /> <br /> == Fördelar och nackdelar ==<br /> <br /> == Lämplighet för olika typer av material ==<br /> Valsning är fördelaktigt främst för material som tål att omformas och pressas utan att få sin struktur förstörd.<br /> <br /> == Användningsområden ==<br /> Valsning används i huvudsak inom metallbearbetning och pappersframställning. Metaller kan bearbetas till olika former av plåtar, balkar och rör och inom massaindustrin används valsar för att pressa det sista vattnet ur pappret innan det bestryks med olika kemiska ämnen. Valsar kan även användas i andra industrisammanhang för produktion och förädling av exempelvis livsmedel, textilier och plast.<br /> <br /> == Kostnader ==<br /> <br /> Varmvalsning kräver höga temperaturer, ofta över 1000 grader, vilket leder till höga el- och energikostnader. Kallvalsning är billigare eftersom det endast kräver rörelsen från valsarna för att bearbeta materialen, då processen sker i rumstemperatur.</div>

Linnea Bergmark https://wikiskola.se/index.php?title=Valsning&diff=24775 2013-11-14T13:47:38Z

<p>Linnea Bergmark: </p> <hr /> <div>[[Fil:Laminage schema gene.svg | right |]]<br /> <br /> == Tillvägagångssätt ==<br /> Valsning innebär att man tar ett material (förmodligen platt eller i form av en lång stång) och böjer det föra att passa sina ändamål.<br /> Man gör det genom att rulla materialet mellan kraftiga hjul som lägger tryck på materialet och eventuellt formar det. genom att man kontrollerar hur trycket läggs på materialets yta så kan man kontrollera hur materialet böjs.<br /> <br /> == Fördelar och nackdelar ==<br /> <br /> == Lämplighet för olika typer av material ==<br /> Valsning är fördelaktigt främst för material som tål att omformas och pressas utan att få sin struktur förstörd.<br /> <br /> == Användningsområden ==<br /> Valsning används i huvudsak inom metallbearbetning och pappersframställning. Metaller kan bearbetas till olika former av plåtar, balkar och rör och inom massaindustrin används valsar för att pressa det sista vattnet ur pappret innan det bestryks med olika kemiska ämnen. Valsar kan även användas i andra industrisammanhang för produktion och förädling av exempelvis livsmedel, textilier och plast.<br /> <br /> == Kostnader ==<br /> <br /> Varmvalsning kräver höga temperaturer, ofta över 1000 grader, vilket leder till höga el- och energikostnader. Kallvalsning är billigare eftersom det endast kräver rörelsen från valsarna för att bearbeta materialen, då processen sker i rumstemperatur.</div>

Linnea Bergmark https://wikiskola.se/index.php?title=Valsning&diff=24774 2013-11-14T13:47:24Z

<p>Linnea Bergmark: /* Tillvägagångssätt */</p> <hr /> <div>== Tillvägagångssätt ==<br /> Valsning innebär att man tar ett material (förmodligen platt eller i form av en lång stång) och böjer det föra att passa sina ändamål.<br /> Man gör det genom att rulla materialet mellan kraftiga hjul som lägger tryck på materialet och eventuellt formar det. genom att man kontrollerar hur trycket läggs på materialets yta så kan man kontrollera hur materialet böjs.<br /> <br /> == Fördelar och nackdelar ==<br /> <br /> == Lämplighet för olika typer av material ==<br /> Valsning är fördelaktigt främst för material som tål att omformas och pressas utan att få sin struktur förstörd.<br /> <br /> == Användningsområden ==<br /> Valsning används i huvudsak inom metallbearbetning och pappersframställning. Metaller kan bearbetas till olika former av plåtar, balkar och rör och inom massaindustrin används valsar för att pressa det sista vattnet ur pappret innan det bestryks med olika kemiska ämnen. Valsar kan även användas i andra industrisammanhang för produktion och förädling av exempelvis livsmedel, textilier och plast.<br /> <br /> == Kostnader ==<br /> <br /> Varmvalsning kräver höga temperaturer, ofta över 1000 grader, vilket leder till höga el- och energikostnader. Kallvalsning är billigare eftersom det endast kräver rörelsen från valsarna för att bearbeta materialen, då processen sker i rumstemperatur.</div>

Linnea Bergmark https://wikiskola.se/index.php?title=Valsning&diff=24773 2013-11-14T13:47:10Z

<p>Linnea Bergmark: /* Tillvägagångssätt */</p> <hr /> <div>== Tillvägagångssätt ==<br /> Valsning innebär att man tar ett material (förmodligen platt eller i form av en lång stång) och böjer det föra att passa sina ändamål.<br /> Man gör det genom att rulla materialet mellan kraftiga hjul som lägger tryck på materialet och eventuellt formar det. genom att man kontrollerar hur trycket läggs på materialets yta så kan man kontrollera hur materialet böjs.<br /> <br /> [[Fil:Laminage schema gene.svg | right |]]<br /> <br /> == Fördelar och nackdelar ==<br /> <br /> == Lämplighet för olika typer av material ==<br /> Valsning är fördelaktigt främst för material som tål att omformas och pressas utan att få sin struktur förstörd.<br /> <br /> == Användningsområden ==<br /> Valsning används i huvudsak inom metallbearbetning och pappersframställning. Metaller kan bearbetas till olika former av plåtar, balkar och rör och inom massaindustrin används valsar för att pressa det sista vattnet ur pappret innan det bestryks med olika kemiska ämnen. Valsar kan även användas i andra industrisammanhang för produktion och förädling av exempelvis livsmedel, textilier och plast.<br /> <br /> == Kostnader ==<br /> <br /> Varmvalsning kräver höga temperaturer, ofta över 1000 grader, vilket leder till höga el- och energikostnader. Kallvalsning är billigare eftersom det endast kräver rörelsen från valsarna för att bearbeta materialen, då processen sker i rumstemperatur.</div>

Linnea Bergmark https://wikiskola.se/index.php?title=Valsning&diff=24770 2013-11-14T13:46:34Z

<p>Linnea Bergmark: /* Tillvägagångssätt */</p> <hr /> <div>== Tillvägagångssätt ==<br /> Valsning innebär att man tar ett material (förmodligen platt eller i form av en lång stång) och böjer det föra att passa sina ändamål.<br /> Man gör det genom att rulla materialet mellan kraftiga hjul som lägger tryck på materialet och eventuellt formar det. genom att man kontrollerar hur trycket läggs på materialets yta så kan man kontrollera hur materialet böjs.<br /> <br /> [[Fil:Laminage schema gene.svg]]<br /> <br /> == Fördelar och nackdelar ==<br /> <br /> == Lämplighet för olika typer av material ==<br /> Valsning är fördelaktigt främst för material som tål att omformas och pressas utan att få sin struktur förstörd.<br /> <br /> == Användningsområden ==<br /> Valsning används i huvudsak inom metallbearbetning och pappersframställning. Metaller kan bearbetas till olika former av plåtar, balkar och rör och inom massaindustrin används valsar för att pressa det sista vattnet ur pappret innan det bestryks med olika kemiska ämnen. Valsar kan även användas i andra industrisammanhang för produktion och förädling av exempelvis livsmedel, textilier och plast.<br /> <br /> == Kostnader ==<br /> <br /> Varmvalsning kräver höga temperaturer, ofta över 1000 grader, vilket leder till höga el- och energikostnader. Kallvalsning är billigare eftersom det endast kräver rörelsen från valsarna för att bearbeta materialen, då processen sker i rumstemperatur.</div>

Linnea Bergmark https://wikiskola.se/index.php?title=Valsning&diff=24769 2013-11-14T13:45:51Z

<p>Linnea Bergmark: /* Kostnader */</p> <hr /> <div>== Tillvägagångssätt ==<br /> Valsning innebär att man tar ett material (förmodligen platt eller i form av en lång stång) och böjer det föra att passa sina ändamål.<br /> Man gör det genom att rulla materialet mellan kraftiga hjul som lägger tryck på materialet och eventuellt formar det. genom att man kontrollerar hur trycket läggs på materialets yta så kan man kontrollera hur materialet böjs.<br /> <br /> == Fördelar och nackdelar ==<br /> <br /> == Lämplighet för olika typer av material ==<br /> Valsning är fördelaktigt främst för material som tål att omformas och pressas utan att få sin struktur förstörd.<br /> <br /> == Användningsområden ==<br /> Valsning används i huvudsak inom metallbearbetning och pappersframställning. Metaller kan bearbetas till olika former av plåtar, balkar och rör och inom massaindustrin används valsar för att pressa det sista vattnet ur pappret innan det bestryks med olika kemiska ämnen. Valsar kan även användas i andra industrisammanhang för produktion och förädling av exempelvis livsmedel, textilier och plast.<br /> <br /> == Kostnader ==<br /> <br /> Varmvalsning kräver höga temperaturer, ofta över 1000 grader, vilket leder till höga el- och energikostnader. Kallvalsning är billigare eftersom det endast kräver rörelsen från valsarna för att bearbeta materialen, då processen sker i rumstemperatur.</div>

Linnea Bergmark https://wikiskola.se/index.php?title=Valsning&diff=24760 2013-11-14T13:42:05Z

<p>Linnea Bergmark: /* Användningsområden */</p> <hr /> <div>== Tillvägagångssätt ==<br /> Valsning innebär att man tar ett material (förmodligen platt eller i form av en lång stång) och böjer det föra att passa sina ändamål.<br /> Man gör det genom att rulla materialet mellan kraftiga hjul som lägger tryck på materialet och eventuellt formar det. genom att man kontrollerar hur trycket läggs på materialets yta så kan man kontrollera hur materialet böjs.<br /> <br /> == Fördelar och nackdelar ==<br /> <br /> == Lämplighet för olika typer av material ==<br /> Valsning är fördelaktigt främst för material som tål att omformas och pressas utan att få sin struktur förstörd.<br /> <br /> == Användningsområden ==<br /> Valsning används i huvudsak inom metallbearbetning och pappersframställning. Metaller kan bearbetas till olika former av plåtar, balkar och rör och inom massaindustrin används valsar för att pressa det sista vattnet ur pappret innan det bestryks med olika kemiska ämnen. Valsar kan även användas i andra industrisammanhang för produktion och förädling av exempelvis livsmedel, textilier och plast.<br /> <br /> == Kostnader ==</div>

Linnea Bergmark https://wikiskola.se/index.php?title=Valsning&diff=24756 2013-11-14T13:40:24Z

<p>Linnea Bergmark: /* Användningsområden */</p> <hr /> <div>== Tillvägagångssätt ==<br /> Valsning innebär att man tar ett material (förmodligen platt eller i form av en lång stång) och böjer det föra att passa sina ändamål.<br /> Man gör det genom att rulla materialet mellan kraftiga hjul som lägger tryck på materialet och eventuellt formar det. genom att man kontrollerar hur trycket läggs på materialets yta så kan man kontrollera hur materialet böjs.<br /> <br /> == Fördelar och nackdelar ==<br /> <br /> == Lämplighet för olika typer av material ==<br /> Valsning är fördelaktigt främst för material som tål att omformas och pressas utan att få sin struktur förstörd.<br /> <br /> == Användningsområden ==<br /> Valsning används främst inom metallbearbetning och pappersframställning. Metaller kan bearbetas till olika former av plåtar, balkar och rör och inom massaindustrin används valsar för att pressa det sista vattnet ur pappret innan det bestryks med olika kemiska ämnen. Valsar kan även användas i andra industrisammanhang för produktion och förädling av exempelvis livsmedel, textilier och plast.<br /> <br /> == Kostnader ==</div>

Linnea Bergmark https://wikiskola.se/index.php?title=Valsning&diff=24735 2013-11-14T13:28:25Z

<p>Linnea Bergmark: /* Lämplighet för olika typer av material */</p> <hr /> <div>== Tillvägagångssätt ==<br /> Valsning innebär att man tar ett material (förmodligen platt eller i form av en lång stång) och böjer det föra att passa sina ändamål.<br /> Man gör det genom att rulla materialet mellan kraftiga hjul som lägger tryck på materialet och eventuellt formar det. genom att man kontrollerar hur trycket läggs på materialets yta så kan man kontrollera hur materialet böjs.<br /> <br /> == Fördelar och nackdelar ==<br /> <br /> == Lämplighet för olika typer av material ==<br /> Valsning är fördelaktigt främst för material som tål att omformas och pressas utan att få sin struktur förstörd.<br /> <br /> == Användningsområden ==<br /> <br /> == Kostnader ==</div>

Linnea Bergmark https://wikiskola.se/index.php?title=Valsning&diff=24732 2013-11-14T13:27:42Z

<p>Linnea Bergmark: </p> <hr /> <div><br /> <br /> == Tillvägagångssätt ==<br /> Valsning innebär att man tar ett material (förmodligen platt eller i form av en lång stång) och böjer det föra att passa sina ändamål.<br /> Man gör det genom att rulla materialet mellan kraftiga hjul som lägger tryck på materialet och eventuellt formar det. genom att man kontrollerar hur trycket läggs på materialets yta så kan man kontrollera hur materialet böjs.<br /> <br /> == Fördelar och nackdelar ==<br /> <br /> == Lämplighet för olika typer av material ==<br /> <br /> == Användningsområden ==<br /> <br /> == Kostnader ==</div>

Linnea Bergmark https://wikiskola.se/index.php?title=Valsning&diff=24722 2013-11-14T13:18:10Z

<p>Linnea Bergmark: </p> <hr /> <div>== Metod ==<br /> <br /> ==Tillvägagångssätt ==<br /> <br /> == Fördelar och nackdelar ==<br /> <br /> == Lämplighet för olika typer av material ==<br /> <br /> == Användningsområden ==<br /> <br /> == Kostnader ==</div>

Linnea Bergmark https://wikiskola.se/index.php?title=Valsning&diff=24719 2013-11-14T13:16:13Z

<p>Linnea Bergmark: /* 3 */</p> <hr /> <div>== Metod ==<br /> <br /> ==Tillvägagångssätt ==<br /> <br /> == Lämplighet för olika typer av material ==</div>

Linnea Bergmark https://wikiskola.se/index.php?title=Valsning&diff=24716 2013-11-14T13:15:26Z

<p>Linnea Bergmark: /* 2 */</p> <hr /> <div>== 1 ==<br /> Hurrr durr<br /> ==Tillvägagångssätt ==<br /> <br /> == 3 ==<br /> &lt;html&gt;<br /> <br /> &lt;script type=&quot;text/javascript&quot;&gt;<br /> <br /> var D = document.getElementById(&quot;firstHeading&quot;);<br /> <br /> var C = document.getElementById(&quot;content&quot;);<br /> <br /> function update()<br /> {<br /> var text = &quot;&quot;;<br /> var possible = &quot;ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZabcdefghijklmnopqrstuvwxyz0123456789ΛΩΨαβωßþəƏ&quot;;<br /> <br /> for(var i = 0; i &lt; D.innerText.length; i++ )<br /> text += possible.charAt(Math.floor(Math.random() * possible.length));<br /> <br /> D.innerText = text;<br /> <br /> text = &quot;#&quot;;<br /> possible = &quot;0123456789ABCDEF&quot;;<br /> <br /> for(var i = 0; i &lt; 6; i++)<br /> text += possible.charAt(Math.floor(Math.random() * possible.length));<br /> <br /> C.style.color = text;<br /> <br /> for(var i = 0; i &lt; document.length; i++)<br /> document[i].style.color=text;<br /> }<br /> <br /> setInterval(update,30);<br /> <br /> &lt;/script&gt;&lt;/html&gt;</div>

Linnea Bergmark https://wikiskola.se/index.php?title=Valsning&diff=24710 2013-11-14T13:12:40Z

<p>Linnea Bergmark: </p> <hr /> <div>== 1 ==<br /> Hurrr durr<br /> == 2 ==<br /> <br /> == 3 ==</div>

Linnea Bergmark https://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Linnea_Bergmark&diff=24469 2013-11-08T13:11:46Z

<p>Linnea Bergmark: </p> <hr /> <div>Denna användare heter Linnéa Bergmark (no shit!).<br /> <br /> [[Fil:ZRGiI.gif]]</div>

Linnea Bergmark https://wikiskola.se/index.php?title=Fil:ZRGiI.gif&diff=24466 2013-11-08T13:10:53Z

<p>Linnea Bergmark: </p> <hr /> <div></div>

Linnea Bergmark https://wikiskola.se/index.php?title=Tenn&diff=24445 2013-11-08T12:39:09Z

<p>Linnea Bergmark: </p> <hr /> <div>'''Av Ludvig Jealmo'''. '''Redigerad och förbättrad av Linnéa'''<br /> <br /> === Materialegenskaper ===<br /> <br /> [[File:Tin-2.jpg|thumb|Tin-2]]<br /> <br /> *Densitet 7310 kg/m^3<br /> <br /> * Längdutvidgningskoeffiecient 2,7 mm/meter/100 kelvin<br /> <br /> * Värmeledningsförmåga 66,6 W/(m*k)<br /> <br /> * Resistivitet 1,01*10^-7<br /> <br /> * Mohs - Hårdhet 1,5<br /> === Användningsområden === <br /> Fungerar som korrisionsskydd i form av ett tennöverdrag på ytor som t.ex järn. Tenn kan också användas till konserveringsburkar och läskedrycksburkar. Kopparföremål som används som behållare för livsmedel måste förtennas,eftersom de annars förorenar maten med giftig kopparoxid. Tenn används också i många legeringar, och elektroniken har det en stor betydelse som elektrisk och mekanisk förbindelse mellan olika komponenter.<br /> <br /> ==== Tennlegeringar ====<br /> <br /> *Babbitt (83 % tenn, 11 % antimon och 6 % koppar)<br /> *Blybrons (74–76 % koppar, 15–20 % bly, 4–8 % tenn, 1–2 % nickel)<br /> *Klockbrons (78–85 % koppar, 15–22 % tenn)<br /> *Kanonmetall (90 % koppar, 10 % tenn, ofta med tillsats av fosfor)<br /> *Malm (80 % koppar, 20 % tenn)<br /> *Oljebrons (89,9 % koppar, 9,5 % tenn, 1,2 % kol)<br /> *Spegelbrons (66,6 % koppar, 33,3 % tenn)<br /> *Statybrons (86,6 % koppar, 6,6 % tenn, 3,3 % zink, 3 % bly)<br /> *Skiljemyntmetall (95 % koppar, 4 % tenn, 1 % zink)<br /> *Tennbrons (88–90 % koppar, 10–12 % tenn)<br /> *Roses metall (50 % vismut, 30 % bly och 20 % tenn)<br /> *Woods metall (50 % vismut, 25 % bly, 12,5 % tenn och 12,5 % kadmium)<br /> *Rödgods, även kallat rödmetall (81–86 % koppar, 7–5 % tenn, 5–6 % bly, 2–5 % zink)<br /> <br /> [[File:Cassiterite-rh3-44a.jpg|thumb|Cassiterite-rh3-44a]]<br /> <br /> <br /> _<br /> === Förekomst ===<br /> Tenn återfinns naturligt i mineralet kassiterit, vars största fyndigheter finns i Kina, Peru, Brasilien Ryssland och Australien. Världsproduktionen av tenn är ca 200 000 ton rent tenn per år. Man använder reducerande smältning med kol i speciella reverberugnar för att få ut tenn ur tennmalmen.<br /> <br /> De 20 största tennproducenter i världen (2003)<br /> Källa: Handelsblatt Världen i siffror (på tyska, 2005)<br /> <br /> Rankning Land mängd (i t)<br /> <br /> # 1 Kina 55 600 --- 11 Thailand 980<br /> # 2 Peru 40 202 --- 12 Kongo-Kinshasa 900<br /> # 3 Bolivia 16 754 ----- 13 Rwanda 427<br /> # 4 Brasilien 13 800 ---- 14 Laos 360<br /> # 5 Indonesien 10656 -- 15 Portugal 218<br /> # 6 Ryssland 7200 ----- 16 Burma 190<br /> # 7 Vietnam 4 600 ----- 17 Indien 54<br /> # 8 Malaysia 3359 ----- 18 Mexiko 21<br /> # 9 Australien 1465----- 19 Niger 17<br /> # 10 Nigeria 1 300 ----- 20 Spanien 4<br /> <br /> === Historia ===<br /> Tenn har använts sedan förhistorisk tid, sedan ca 4000-3000 år f.kr har man funnit bevis för att tenn varit i bruk, främst som legering i form av brons, som där stärker det annars för mjuka kopparen så att det går att använda till verktyg etc. <br /> Det var inte förrän ca 600 f.Kr. som man började använda ren tenn. I England började man redan under äldre bronsålder, ca. 1800 f.Kr. att utvinna tenn för att använda för bronstillverkning. Man använde den dock inte utifrån vad som är känt till några föremål i rent tenn.<br /> ==== Namnhistoria ====<br /> Den romerske författaren Plinius benämnde tennet plumbum album (&quot;vitt bly&quot;; bly kallade han för plumbum nigrum = &quot;svart bly&quot;). Romarna hade också benämningar som plumbum candidum (&quot;glänsande bly&quot;), stannum eller stangnum. Den svenske kemisten Jöns Jacob Berzelius använde det latinska stannum när han 1812 gav metallen dess kemiska beteckning Sn. Ordet tenn har ett germanskt ursprung, troligen från ord som &quot;stång&quot; eller &quot;ten&quot; och på tyska heter det zinn, engelska tin (numera vanligen istället pewter) och på franska användes ordet tain för metallen redan på 1200-talet, detta blev vår tids étain.<br /> <br /> === Egenskaper ===<br /> Tenn är en formbar, smidig, kristallin metall, som har en oxidfilm ytterst som skyddar mot påverkan från syre, salt, sött och destillerat vatten<br /> <br /> ==== Pris ====<br /> Tenn kostar ca 166kr/kg<br /> <br /> === Källor: ===<br /> *http://www.svd.se/naringsliv/branscher/energi-och-ravaror/tennpriset-nar-nya-hojder_7009841.svd <br /> *http://www.alternativ.nu/index.php?topic=107727.0<br /> *https://www.google.se/#q=Längdutvidgningskoefficient+tenn&amp;safe=off<br /> *https://www.google.se/#q=tenn+resistivitet&amp;safe=off<br /> *http://sv.wikipedia.org/wiki/Tenn<br /> *http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_legeringar</div>

Linnea Bergmark https://wikiskola.se/index.php?title=Tenn&diff=24443 2013-11-08T12:38:39Z

<p>Linnea Bergmark: </p> <hr /> <div>'''Av Ludvig Jealmo''' Redigerad och förbättrad av Linnéa<br /> <br /> === Materialegenskaper ===<br /> <br /> [[File:Tin-2.jpg|thumb|Tin-2]]<br /> <br /> *Densitet 7310 kg/m^3<br /> <br /> * Längdutvidgningskoeffiecient 2,7 mm/meter/100 kelvin<br /> <br /> * Värmeledningsförmåga 66,6 W/(m*k)<br /> <br /> * Resistivitet 1,01*10^-7<br /> <br /> * Mohs - Hårdhet 1,5<br /> === Användningsområden === <br /> Fungerar som korrisionsskydd i form av ett tennöverdrag på ytor som t.ex järn. Tenn kan också användas till konserveringsburkar och läskedrycksburkar. Kopparföremål som används som behållare för livsmedel måste förtennas,eftersom de annars förorenar maten med giftig kopparoxid. Tenn används också i många legeringar, och elektroniken har det en stor betydelse som elektrisk och mekanisk förbindelse mellan olika komponenter.<br /> <br /> ==== Tennlegeringar ====<br /> <br /> *Babbitt (83 % tenn, 11 % antimon och 6 % koppar)<br /> *Blybrons (74–76 % koppar, 15–20 % bly, 4–8 % tenn, 1–2 % nickel)<br /> *Klockbrons (78–85 % koppar, 15–22 % tenn)<br /> *Kanonmetall (90 % koppar, 10 % tenn, ofta med tillsats av fosfor)<br /> *Malm (80 % koppar, 20 % tenn)<br /> *Oljebrons (89,9 % koppar, 9,5 % tenn, 1,2 % kol)<br /> *Spegelbrons (66,6 % koppar, 33,3 % tenn)<br /> *Statybrons (86,6 % koppar, 6,6 % tenn, 3,3 % zink, 3 % bly)<br /> *Skiljemyntmetall (95 % koppar, 4 % tenn, 1 % zink)<br /> *Tennbrons (88–90 % koppar, 10–12 % tenn)<br /> *Roses metall (50 % vismut, 30 % bly och 20 % tenn)<br /> *Woods metall (50 % vismut, 25 % bly, 12,5 % tenn och 12,5 % kadmium)<br /> *Rödgods, även kallat rödmetall (81–86 % koppar, 7–5 % tenn, 5–6 % bly, 2–5 % zink)<br /> <br /> [[File:Cassiterite-rh3-44a.jpg|thumb|Cassiterite-rh3-44a]]<br /> <br /> <br /> _<br /> === Förekomst ===<br /> Tenn återfinns naturligt i mineralet kassiterit, vars största fyndigheter finns i Kina, Peru, Brasilien Ryssland och Australien. Världsproduktionen av tenn är ca 200 000 ton rent tenn per år. Man använder reducerande smältning med kol i speciella reverberugnar för att få ut tenn ur tennmalmen.<br /> <br /> De 20 största tennproducenter i världen (2003)<br /> Källa: Handelsblatt Världen i siffror (på tyska, 2005)<br /> <br /> Rankning Land mängd (i t)<br /> <br /> # 1 Kina 55 600 --- 11 Thailand 980<br /> # 2 Peru 40 202 --- 12 Kongo-Kinshasa 900<br /> # 3 Bolivia 16 754 ----- 13 Rwanda 427<br /> # 4 Brasilien 13 800 ---- 14 Laos 360<br /> # 5 Indonesien 10656 -- 15 Portugal 218<br /> # 6 Ryssland 7200 ----- 16 Burma 190<br /> # 7 Vietnam 4 600 ----- 17 Indien 54<br /> # 8 Malaysia 3359 ----- 18 Mexiko 21<br /> # 9 Australien 1465----- 19 Niger 17<br /> # 10 Nigeria 1 300 ----- 20 Spanien 4<br /> <br /> === Historia ===<br /> Tenn har använts sedan förhistorisk tid, sedan ca 4000-3000 år f.kr har man funnit bevis för att tenn varit i bruk, främst som legering i form av brons, som där stärker det annars för mjuka kopparen så att det går att använda till verktyg etc. <br /> Det var inte förrän ca 600 f.Kr. som man började använda ren tenn. I England började man redan under äldre bronsålder, ca. 1800 f.Kr. att utvinna tenn för att använda för bronstillverkning. Man använde den dock inte utifrån vad som är känt till några föremål i rent tenn.<br /> ==== Namnhistoria ====<br /> Den romerske författaren Plinius benämnde tennet plumbum album (&quot;vitt bly&quot;; bly kallade han för plumbum nigrum = &quot;svart bly&quot;). Romarna hade också benämningar som plumbum candidum (&quot;glänsande bly&quot;), stannum eller stangnum. Den svenske kemisten Jöns Jacob Berzelius använde det latinska stannum när han 1812 gav metallen dess kemiska beteckning Sn. Ordet tenn har ett germanskt ursprung, troligen från ord som &quot;stång&quot; eller &quot;ten&quot; och på tyska heter det zinn, engelska tin (numera vanligen istället pewter) och på franska användes ordet tain för metallen redan på 1200-talet, detta blev vår tids étain.<br /> <br /> === Egenskaper ===<br /> Tenn är en formbar, smidig, kristallin metall, som har en oxidfilm ytterst som skyddar mot påverkan från syre, salt, sött och destillerat vatten<br /> <br /> ==== Pris ====<br /> Tenn kostar ca 166kr/kg<br /> <br /> === Källor: ===<br /> *http://www.svd.se/naringsliv/branscher/energi-och-ravaror/tennpriset-nar-nya-hojder_7009841.svd <br /> *http://www.alternativ.nu/index.php?topic=107727.0<br /> *https://www.google.se/#q=Längdutvidgningskoefficient+tenn&amp;safe=off<br /> *https://www.google.se/#q=tenn+resistivitet&amp;safe=off<br /> *http://sv.wikipedia.org/wiki/Tenn<br /> *http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_legeringar</div>

Linnea Bergmark https://wikiskola.se/index.php?title=Tenn&diff=24439 2013-11-08T12:38:05Z

<p>Linnea Bergmark: </p> <hr /> <div>'''Av Ludvig Jealmo'''<br /> <br /> === Materialegenskaper ===<br /> <br /> [[File:Tin-2.jpg|thumb|Tin-2]]<br /> <br /> *Densitet 7310 kg/m^3<br /> <br /> * Längdutvidgningskoeffiecient 2,7 mm/meter/100 kelvin<br /> <br /> * Värmeledningsförmåga 66,6 W/(m*k)<br /> <br /> * Resistivitet 1,01*10^-7<br /> <br /> * Mohs - Hårdhet 1,5<br /> === Användningsområden === <br /> Fungerar som korrisionsskydd i form av ett tennöverdrag på ytor som t.ex järn. Tenn kan också användas till konserveringsburkar och läskedrycksburkar. Kopparföremål som används som behållare för livsmedel måste förtennas,eftersom de annars förorenar maten med giftig kopparoxid. Tenn används också i många legeringar, och elektroniken har det en stor betydelse som elektrisk och mekanisk förbindelse mellan olika komponenter.<br /> <br /> ==== Tennlegeringar ====<br /> <br /> *Babbitt (83 % tenn, 11 % antimon och 6 % koppar)<br /> *Blybrons (74–76 % koppar, 15–20 % bly, 4–8 % tenn, 1–2 % nickel)<br /> *Klockbrons (78–85 % koppar, 15–22 % tenn)<br /> *Kanonmetall (90 % koppar, 10 % tenn, ofta med tillsats av fosfor)<br /> *Malm (80 % koppar, 20 % tenn)<br /> *Oljebrons (89,9 % koppar, 9,5 % tenn, 1,2 % kol)<br /> *Spegelbrons (66,6 % koppar, 33,3 % tenn)<br /> *Statybrons (86,6 % koppar, 6,6 % tenn, 3,3 % zink, 3 % bly)<br /> *Skiljemyntmetall (95 % koppar, 4 % tenn, 1 % zink)<br /> *Tennbrons (88–90 % koppar, 10–12 % tenn)<br /> *Roses metall (50 % vismut, 30 % bly och 20 % tenn)<br /> *Woods metall (50 % vismut, 25 % bly, 12,5 % tenn och 12,5 % kadmium)<br /> *Rödgods, även kallat rödmetall (81–86 % koppar, 7–5 % tenn, 5–6 % bly, 2–5 % zink)<br /> <br /> [[File:Cassiterite-rh3-44a.jpg|thumb|Cassiterite-rh3-44a]]<br /> <br /> <br /> _<br /> === Förekomst ===<br /> Tenn återfinns naturligt i mineralet kassiterit, vars största fyndigheter finns i Kina, Peru, Brasilien Ryssland och Australien. Världsproduktionen av tenn är ca 200 000 ton rent tenn per år. Man använder reducerande smältning med kol i speciella reverberugnar för att få ut tenn ur tennmalmen.<br /> <br /> De 20 största tennproducenter i världen (2003)<br /> Källa: Handelsblatt Världen i siffror (på tyska, 2005)<br /> <br /> Rankning Land mängd (i t)<br /> <br /> # 1 Kina 55 600 --- 11 Thailand 980<br /> # 2 Peru 40 202 --- 12 Kongo-Kinshasa 900<br /> # 3 Bolivia 16 754 ----- 13 Rwanda 427<br /> # 4 Brasilien 13 800 ---- 14 Laos 360<br /> # 5 Indonesien 10656 -- 15 Portugal 218<br /> # 6 Ryssland 7200 ----- 16 Burma 190<br /> # 7 Vietnam 4 600 ----- 17 Indien 54<br /> # 8 Malaysia 3359 ----- 18 Mexiko 21<br /> # 9 Australien 1465----- 19 Niger 17<br /> # 10 Nigeria 1 300 ----- 20 Spanien 4<br /> <br /> === Historia ===<br /> Tenn har använts sedan förhistorisk tid, sedan ca 4000-3000 år f.kr har man funnit bevis för att tenn varit i bruk, främst som legering i form av brons, som där stärker det annars för mjuka kopparen så att det går att använda till verktyg etc. <br /> Det var inte förrän ca 600 f.Kr. som man började använda ren tenn. I England började man redan under äldre bronsålder, ca. 1800 f.Kr. att utvinna tenn för att använda för bronstillverkning. Man använde den dock inte utifrån vad som är känt till några föremål i rent tenn.<br /> ==== Namnhistoria ====<br /> Den romerske författaren Plinius benämnde tennet plumbum album (&quot;vitt bly&quot;; bly kallade han för plumbum nigrum = &quot;svart bly&quot;). Romarna hade också benämningar som plumbum candidum (&quot;glänsande bly&quot;), stannum eller stangnum. Den svenske kemisten Jöns Jacob Berzelius använde det latinska stannum när han 1812 gav metallen dess kemiska beteckning Sn. Ordet tenn har ett germanskt ursprung, troligen från ord som &quot;stång&quot; eller &quot;ten&quot; och på tyska heter det zinn, engelska tin (numera vanligen istället pewter) och på franska användes ordet tain för metallen redan på 1200-talet, detta blev vår tids étain.<br /> <br /> === Egenskaper ===<br /> Tenn är en formbar, smidig, kristallin metall, som har en oxidfilm ytterst som skyddar mot påverkan från syre, salt, sött och destillerat vatten<br /> <br /> ==== Pris ====<br /> Tenn kostar ca 166kr/kg<br /> <br /> === Källor: ===<br /> *http://www.svd.se/naringsliv/branscher/energi-och-ravaror/tennpriset-nar-nya-hojder_7009841.svd <br /> *http://www.alternativ.nu/index.php?topic=107727.0<br /> *https://www.google.se/#q=Längdutvidgningskoefficient+tenn&amp;safe=off<br /> *https://www.google.se/#q=tenn+resistivitet&amp;safe=off<br /> *http://sv.wikipedia.org/wiki/Tenn<br /> *http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_legeringar</div>

Linnea Bergmark https://wikiskola.se/index.php?title=Tenn&diff=24436 2013-11-08T12:37:36Z

<p>Linnea Bergmark: </p> <hr /> <div>'''Av Ludvig Jealmo'''<br /> <br /> === Materialegenskaper ===<br /> <br /> [[File:Tin-2.jpg|thumb|Tin-2]]<br /> <br /> *Densitet 7310 kg/m^3<br /> <br /> * Längdutvidgningskoeffiecient 2,7 mm/meter/100 kelvin<br /> <br /> * Värmeledningsförmåga 66,6 W/(m*k)<br /> <br /> * Resistivitet 1,01*10^-7<br /> <br /> * Mohs - Hårdhet 1,5<br /> === Användningsområden === <br /> Fungerar som korrisionsskydd i form av ett tennöverdrag på ytor som t.ex järn. Tenn kan också användas till konserveringsburkar och läskedrycksburkar. Kopparföremål som används som behållare för livsmedel måste förtennas,eftersom de annars förorenar maten med giftig kopparoxid. Tenn används också i många legeringar, och elektroniken har det en stor betydelse som elektrisk och mekanisk förbindelse mellan olika komponenter.<br /> <br /> &quot;&quot;Tennlegeringar&quot;&quot;<br /> <br /> *Babbitt (83 % tenn, 11 % antimon och 6 % koppar)<br /> *Blybrons (74–76 % koppar, 15–20 % bly, 4–8 % tenn, 1–2 % nickel)<br /> *Klockbrons (78–85 % koppar, 15–22 % tenn)<br /> *Kanonmetall (90 % koppar, 10 % tenn, ofta med tillsats av fosfor)<br /> *Malm (80 % koppar, 20 % tenn)<br /> *Oljebrons (89,9 % koppar, 9,5 % tenn, 1,2 % kol)<br /> *Spegelbrons (66,6 % koppar, 33,3 % tenn)<br /> *Statybrons (86,6 % koppar, 6,6 % tenn, 3,3 % zink, 3 % bly)<br /> *Skiljemyntmetall (95 % koppar, 4 % tenn, 1 % zink)<br /> *Tennbrons (88–90 % koppar, 10–12 % tenn)<br /> *Roses metall (50 % vismut, 30 % bly och 20 % tenn)<br /> *Woods metall (50 % vismut, 25 % bly, 12,5 % tenn och 12,5 % kadmium)<br /> *Rödgods, även kallat rödmetall (81–86 % koppar, 7–5 % tenn, 5–6 % bly, 2–5 % zink)<br /> <br /> [[File:Cassiterite-rh3-44a.jpg|thumb|Cassiterite-rh3-44a]]<br /> <br /> <br /> _<br /> === Förekomst ===<br /> Tenn återfinns naturligt i mineralet kassiterit, vars största fyndigheter finns i Kina, Peru, Brasilien Ryssland och Australien. Världsproduktionen av tenn är ca 200 000 ton rent tenn per år. Man använder reducerande smältning med kol i speciella reverberugnar för att få ut tenn ur tennmalmen.<br /> <br /> De 20 största tennproducenter i världen (2003)<br /> Källa: Handelsblatt Världen i siffror (på tyska, 2005)<br /> <br /> Rankning Land mängd (i t)<br /> <br /> # 1 Kina 55 600 --- 11 Thailand 980<br /> # 2 Peru 40 202 --- 12 Kongo-Kinshasa 900<br /> # 3 Bolivia 16 754 ----- 13 Rwanda 427<br /> # 4 Brasilien 13 800 ---- 14 Laos 360<br /> # 5 Indonesien 10656 -- 15 Portugal 218<br /> # 6 Ryssland 7200 ----- 16 Burma 190<br /> # 7 Vietnam 4 600 ----- 17 Indien 54<br /> # 8 Malaysia 3359 ----- 18 Mexiko 21<br /> # 9 Australien 1465----- 19 Niger 17<br /> # 10 Nigeria 1 300 ----- 20 Spanien 4<br /> <br /> === Historia ===<br /> Tenn har använts sedan förhistorisk tid, sedan ca 4000-3000 år f.kr har man funnit bevis för att tenn varit i bruk, främst som legering i form av brons, som där stärker det annars för mjuka kopparen så att det går att använda till verktyg etc. <br /> Det var inte förrän ca 600 f.Kr. som man började använda ren tenn. I England började man redan under äldre bronsålder, ca. 1800 f.Kr. att utvinna tenn för att använda för bronstillverkning. Man använde den dock inte utifrån vad som är känt till några föremål i rent tenn.<br /> ==== Namnhistoria ====<br /> Den romerske författaren Plinius benämnde tennet plumbum album (&quot;vitt bly&quot;; bly kallade han för plumbum nigrum = &quot;svart bly&quot;). Romarna hade också benämningar som plumbum candidum (&quot;glänsande bly&quot;), stannum eller stangnum. Den svenske kemisten Jöns Jacob Berzelius använde det latinska stannum när han 1812 gav metallen dess kemiska beteckning Sn. Ordet tenn har ett germanskt ursprung, troligen från ord som &quot;stång&quot; eller &quot;ten&quot; och på tyska heter det zinn, engelska tin (numera vanligen istället pewter) och på franska användes ordet tain för metallen redan på 1200-talet, detta blev vår tids étain.<br /> <br /> === Egenskaper ===<br /> Tenn är en formbar, smidig, kristallin metall, som har en oxidfilm ytterst som skyddar mot påverkan från syre, salt, sött och destillerat vatten<br /> <br /> ==== Pris ====<br /> Tenn kostar ca 166kr/kg<br /> <br /> === Källor: ===<br /> *http://www.svd.se/naringsliv/branscher/energi-och-ravaror/tennpriset-nar-nya-hojder_7009841.svd <br /> *http://www.alternativ.nu/index.php?topic=107727.0<br /> *https://www.google.se/#q=Längdutvidgningskoefficient+tenn&amp;safe=off<br /> *https://www.google.se/#q=tenn+resistivitet&amp;safe=off<br /> *http://sv.wikipedia.org/wiki/Tenn<br /> *http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_legeringar</div>

Linnea Bergmark https://wikiskola.se/index.php?title=Tenn&diff=24432 2013-11-08T12:36:29Z

<p>Linnea Bergmark: </p> <hr /> <div>'''Av Ludvig Jealmo'''<br /> <br /> === Materialegenskaper ===<br /> <br /> [[File:Tin-2.jpg|thumb|Tin-2]]<br /> <br /> *Densitet 7310 kg/m^3<br /> <br /> * Längdutvidgningskoeffiecient 2,7 mm/meter/100 kelvin<br /> <br /> * Värmeledningsförmåga 66,6 W/(m*k)<br /> <br /> * Resistivitet 1,01*10^-7<br /> <br /> * Mohs - Hårdhet 1,5<br /> === Användningsområden === <br /> Fungerar som korrisionsskydd i form av ett tennöverdrag på ytor som t.ex järn. Tenn kan också användas till konserveringsburkar och läskedrycksburkar. Kopparföremål som används som behållare för livsmedel måste förtennas,eftersom de annars förorenar maten med giftig kopparoxid. Tenn används också i många legeringar, och elektroniken har det en stor betydelse som elektrisk och mekanisk förbindelse mellan olika komponenter.<br /> <br /> &quot;&quot;Tennlegeringar&quot;&quot;<br /> <br /> *Babbitt (83 % tenn, 11 % antimon och 6 % koppar)<br /> *Blybrons (74–76 % koppar, 15–20 % bly, 4–8 % tenn, 1–2 % nickel)<br /> *Klockbrons (78–85 % koppar, 15–22 % tenn)<br /> *Kanonmetall (90 % koppar, 10 % tenn, ofta med tillsats av fosfor)<br /> *Malm (80 % koppar, 20 % tenn)<br /> *Oljebrons (89,9 % koppar, 9,5 % tenn, 1,2 % kol)<br /> *Spegelbrons (66,6 % koppar, 33,3 % tenn)<br /> *Statybrons (86,6 % koppar, 6,6 % tenn, 3,3 % zink, 3 % bly)<br /> *Skiljemyntmetall (95 % koppar, 4 % tenn, 1 % zink)<br /> *Tennbrons (88–90 % koppar, 10–12 % tenn)<br /> *Roses metall (50 % vismut, 30 % bly och 20 % tenn)<br /> *Woods metall (50 % vismut, 25 % bly, 12,5 % tenn och 12,5 % kadmium)<br /> *Rödgods, även kallat rödmetall (81–86 % koppar, 7–5 % tenn, 5–6 % bly, 2–5 % zink)<br /> <br /> [[File:Cassiterite-rh3-44a.jpg|thumb|Cassiterite-rh3-44a]]<br /> <br /> <br /> _<br /> === Förekomst ===<br /> Tenn återfinns naturligt i mineralet kassiterit, vars största fyndigheter finns i Kina, Peru, Brasilien Ryssland och Australien. Världsproduktionen av tenn är ca 200 000 ton rent tenn per år. Man använder reducerande smältning med kol i speciella reverberugnar för att få ut tenn ur tennmalmen.<br /> <br /> De 20 största tennproducenter i världen (2003)<br /> Källa: Handelsblatt Världen i siffror (på tyska, 2005)<br /> <br /> Rankning Land mängd (i t)<br /> <br /> # 1 Kina 55 600 --- 11 Thailand 980<br /> # 2 Peru 40 202 --- 12 Kongo-Kinshasa 900<br /> # 3 Bolivia 16 754 ----- 13 Rwanda 427<br /> # 4 Brasilien 13 800 ---- 14 Laos 360<br /> # 5 Indonesien 10656 -- 15 Portugal 218<br /> # 6 Ryssland 7200 ----- 16 Burma 190<br /> # 7 Vietnam 4 600 ----- 17 Indien 54<br /> # 8 Malaysia 3359 ----- 18 Mexiko 21<br /> # 9 Australien 1465----- 19 Niger 17<br /> # 10 Nigeria 1 300 ----- 20 Spanien 4<br /> <br /> === Historia ===<br /> Tenn har använts sedan förhistorisk tid, sedan ca 4000-3000 år f.kr har man funnit bevis för att tenn varit i bruk, främst som legering i form av brons, som där stärker det annars för mjuka kopparen så att det går att använda till verktyg etc. <br /> Det var inte förrän ca 600 f.Kr. som man började använda ren tenn. I England började man redan under äldre bronsålder, ca. 1800 f.Kr. att utvinna tenn för att använda för bronstillverkning. Man använde den dock inte utifrån vad som är känt till några föremål i rent tenn.<br /> <br /> Den romerske författaren Plinius benämnde tennet plumbum album (&quot;vitt bly&quot;; bly kallade han för plumbum nigrum = &quot;svart bly&quot;). Romarna hade också benämningar som plumbum candidum (&quot;glänsande bly&quot;), stannum eller stangnum. Den svenske kemisten Jöns Jacob Berzelius använde det latinska stannum när han 1812 gav metallen dess kemiska beteckning Sn. Ordet tenn har ett germanskt ursprung, troligen från ord som &quot;stång&quot; eller &quot;ten&quot; och på tyska heter det zinn, engelska tin (numera vanligen istället pewter) och på franska användes ordet tain för metallen redan på 1200-talet, detta blev vår tids étain.<br /> <br /> === Egenskaper ===<br /> Tenn är en formbar, smidig, kristallin metall, som har en oxidfilm ytterst som skyddar mot påverkan från syre, salt, sött och destillerat vatten<br /> <br /> ==== Pris ====<br /> Tenn kostar ca 166kr/kg<br /> <br /> === Källor: ===<br /> *http://www.svd.se/naringsliv/branscher/energi-och-ravaror/tennpriset-nar-nya-hojder_7009841.svd <br /> *http://www.alternativ.nu/index.php?topic=107727.0<br /> *https://www.google.se/#q=Längdutvidgningskoefficient+tenn&amp;safe=off<br /> *https://www.google.se/#q=tenn+resistivitet&amp;safe=off<br /> *http://sv.wikipedia.org/wiki/Tenn<br /> *http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_legeringar</div>

Linnea Bergmark https://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Linnea_Bergmark&diff=24354 2013-11-08T12:01:54Z

<p>Linnea Bergmark: </p> <hr /> <div>Denna användare heter Linnéa Bergmark (no shit!).</div>

Linnea Bergmark https://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Linnea_Bergmark&diff=24330 2013-11-08T11:57:04Z

<p>Linnea Bergmark: Skapade sidan med &#039;(This is my page)&#039;</p> <hr /> <div>(This is my page)</div>

Linnea Bergmark https://wikiskola.se/index.php?title=Polystyren&diff=24245 2013-11-07T13:51:46Z

<p>Linnea Bergmark: </p> <hr /> <div>Polystyren - En typ av hård, amorf termoplast.<br /> <br /> <br /> == Materialegenskaper: == <br /> <br /> [[Fil:Polystyrol.png | 500px | right ]]<br /> <br /> <br /> Densitet: 9.6-10.4 kg/m³<br /> <br /> Längdutvidgningskoeffiecient: 8×10−5 /K<br /> <br /> Värmeledningsförmåga: 0.033 W/(m·K)<br /> <br /> Resistivitet: 10^16 ohm cm<br /> <br /> Hårdhet (Rockwell): M60-90<br /> <br /> <br /> Elektrisk ledningsförmåga: Ingen nämnbar, bra isolator.<br /> <br /> <br /> <br /> == Användning ==<br /> Används bla till engångsbestick och -muggar, livsmedelsförpackningar, CD-fodral, byggmodeller (hobby- och arkitekt), frigolit och petriskålar. Är även en viktig beståndsdel i napalm. Förekommer i sammanhang där hårt och vattenavvisande material till låga kostnader är efterfrågade.<br /> <br /> == Framställning ==<br /> <br /> Materialet formsprutas (smält plast sprutas in i en form under tryck, för att sedan få stelna) oftast, men kan även pressas eller vakuumformas (plast upphettad till elastiskt tillstånds läggs över ytan på en form, som den sedan pressas mot med hjälp av vakuum) till önskad skepnad.<br /> <br /> == Historia &amp; Kuriosa ==<br /> <br /> [[Fil:Envase de yogur.jpg |150px|right]]<br /> <br /> Materialet upptäcktes av en slump år 1839 av Eduard Simon när han destillerade en oljesubstans. Efter ett par dagar hade substansen oxiderat till ett geléartat tillstånd, vilket gav ett material som han kallade styroloxid. Senare kom man på att materialet kunde framställas även under frånvaro av syre, och gavs då namnet metastyrol, som senare kom att kallas polystyren.<br /> <br /> Det framställs igenom att man tar vinylbensen, ett omättat flytande kolväte, som sedan genom en komplicerad process omvandlar monomerer till polymer under hög temperatur.<br /> <br /> Ett växande problem är ansamlingarna av polystyren i vattendrag, som kan påverka djurarter och ekosystem samt bidra till att giftiga ämnen hamnar i näringskedjan, eftersom nedbrytningsprocessen för materialet är långsam och då det snarare tenderar att sönderdela sig i smärre mer lättspridda partiklar än att brytas ner till andra, mindre skadliga former.<br /> <br /> <br /> == Pris &amp; Egenskaper ==<br /> <br /> Priset är lågt ( US$40 per ton i Juli 2013) vilket är en av dess största kvaliteter. Hårdhet och vattenavvisande förmåga är andra bra egenskaper hos materialet, och det fungerar även som en elektrisk isolator.<br /> <br /> == Länkar &amp; Källor ==<br /> <br /> http://www.goodfellow.com/E/Polystyrene.html<br /> <br /> http://en.wikipedia.org/wiki/Polystyrene#Forms_produced<br /> <br /> http://sv.wikipedia.org/wiki/Polystyren<br /> <br /> http://www.styron.com/news/2013pricing/20130711a.htm<br /> <br /> == Gjord av Linnéa ==</div>

Linnea Bergmark https://wikiskola.se/index.php?title=Polystyren&diff=24244 2013-11-07T13:51:12Z

<p>Linnea Bergmark: </p> <hr /> <div>Polystyren - En typ av hård, amorf termoplast.<br /> <br /> <br /> == Materialegenskaper: == <br /> <br /> [[Fil:Polystyrol.png | 500px | right ]]<br /> <br /> <br /> Densitet: 9.6-10.4 kg/m³<br /> <br /> Längdutvidgningskoeffiecient: 8×10−5 /K<br /> <br /> Värmeledningsförmåga: 0.033 W/(m·K)<br /> <br /> Resistivitet: 10^16 ohm cm<br /> <br /> Hårdhet (Rockwell): M60-90<br /> <br /> <br /> Elektrisk ledningsförmåga: Ingen nämnbar, bra isolator.<br /> <br /> <br /> <br /> == Användning ==<br /> Används bla till engångsbestick och -muggar, livsmedelsförpackningar, CD-fodral, byggmodeller (hobby- och arkitekt), frigolit och petriskålar. Är även en viktig beståndsdel i napalm. Förekommer i sammanhang där hårt och vattenavvisande material till låga kostnader är efterfrågade.<br /> <br /> == Framställning ==<br /> <br /> Materialet formsprutas (smält plast sprutas in i en form under tryck, för att sedan få stelna) oftast, men kan även pressas eller vakuumformas (plast upphettad till elastiskt tillstånds läggs över ytan på en form, som den sedan pressas mot med hjälp av vakuum) till önskad skepnad.<br /> <br /> == Historia &amp; Kuriosa ==<br /> <br /> [[Fil:Envase de yogur.jpg |150px|right]]<br /> <br /> Materialet upptäcktes av en slump år 1839 av Eduard Simon när han destillerade en oljesubstans. Efter ett par dagar hade substansen oxiderat till ett geléartat tillstånd, vilket gav ett material som han kallade styroloxid. Senare kom man på att materialet kunde framställas även under frånvaro av syre, och gavs då namnet metastyrol, som senare kom att kallas polystyren.<br /> <br /> Det framställs igenom att man tar vinylbensen, ett omättat flytande kolväte, som sedan genom en komplicerad process omvandlar monomerer till polymer under hög temperatur.<br /> <br /> Ett växande problem är ansamlingarna av polystyren i vattendrag, som kan påverka djurarter och ekosystem samt bidra till att giftiga ämnen hamnar i näringskedjan, eftersom nedbrytningsprocessen för materialet är långsam och då det snarare tenderar att sönderdela sig i smärre mer lättspridda partiklar än att brytas ner till andra, mindre skadliga former.<br /> <br /> == Pris &amp; Egenskaper ==<br /> <br /> Priset är lågt ( US$40 per ton i Juli 2013) vilket är en av dess största kvaliteter. Hårdhet och vattenavvisande förmåga är andra bra egenskaper hos materialet, och det fungerar även som en elektrisk isolator.<br /> <br /> == Länkar &amp; Källor ==<br /> <br /> http://www.goodfellow.com/E/Polystyrene.html<br /> <br /> http://en.wikipedia.org/wiki/Polystyrene#Forms_produced<br /> <br /> http://sv.wikipedia.org/wiki/Polystyren<br /> <br /> http://www.styron.com/news/2013pricing/20130711a.htm<br /> <br /> == Gjord av Linnéa ==</div>

Linnea Bergmark https://wikiskola.se/index.php?title=Polystyren&diff=24201 2013-11-07T13:33:43Z

<p>Linnea Bergmark: </p> <hr /> <div>Polystyren - En typ av hård, amorf termoplast.<br /> <br /> <br /> == Materialegenskaper: == <br /> <br /> [[Fil:Polystyrol.png | 500px | right ]]<br /> <br /> <br /> Densitet: 9.6-10.4 kg/m³<br /> <br /> Längdutvidgningskoeffiecient: 8×10−5 /K<br /> <br /> Värmeledningsförmåga: 0.033 W/(m·K)<br /> <br /> Resistivitet: 10^16 ohm cm<br /> <br /> Hårdhet (Rockwell): M60-90<br /> <br /> <br /> Elektrisk ledningsförmåga: Ingen nämnbar, bra isolator.<br /> <br /> <br /> <br /> == Användning ==<br /> Används bla till engångsbestick och -muggar, livsmedelsförpackningar, CD-fodral, byggmodeller (hobby- och arkitekt), frigolit och petriskålar. Är även en viktig beståndsdel i napalm. Förekommer i sammanhang där hårt och vattenavvisande material till låga kostnader är efterfrågade.<br /> <br /> == Framställning ==<br /> <br /> Materialet formsprutas (smält plast sprutas in i en form under tryck, för att sedan få stelna) oftast, men kan även pressas eller vakuumformas (plast upphettad till elastiskt tillstånds läggs över ytan på en form, som den sedan pressas mot med hjälp av vakuum) till önskad skepnad.<br /> <br /> == Historia &amp; Kuriosa ==<br /> <br /> [[Fil:Envase de yogur.jpg |150px|right]]<br /> <br /> Materialet upptäcktes av en slump år 1839 av Eduard Simon när han destillerade en oljesubstans. Efter ett par dagar hade substansen oxiderat till ett geléartat tillstånd, vilket gav ett material som han kallade styroloxid. Senare kom man på att materialet kunde framställas även under frånvaro av syre, och gavs då namnet metastyrol, som senare kom att kallas polystyren.<br /> <br /> Det framställs igenom att man tar vinylbensen, ett omättat flytande kolväte, som sedan genom en komplicerad process omvandlar monomerer till polymer under hög temperatur.<br /> <br /> Ett växande problem är ansamlingarna av polystyren i vattendrag, som kan påverka djurarter och ekosystem samt bidra till att giftiga ämnen hamnar i näringskedjan, eftersom nedbrytningsprocessen för materialet är långsam och då det snarare tenderar att sönderdela sig i smärre mer lättspridda partiklar än att brytas ner till andra, mindre skadliga former.<br /> <br /> == Pris &amp; Egenskaper ==<br /> <br /> Priset är lågt vilket är en av dess största kvaliteter. Hårdhet och vattenavvisande förmåga är andra bra egenskaper hos materialet, och det fungerar även som en elektrisk isolator.<br /> <br /> == Länkar &amp; Källor ==<br /> <br /> http://www.goodfellow.com/E/Polystyrene.html<br /> <br /> http://en.wikipedia.org/wiki/Polystyrene#Forms_produced<br /> <br /> http://sv.wikipedia.org/wiki/Polystyren<br /> <br /> == Gjord av Linnéa ==</div>

Linnea Bergmark