<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Lime</id>
	<title>Wikiskola - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Lime"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php/Special:Bidrag/Lime"/>
	<updated>2026-05-12T02:15:31Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.41.1</generator>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Klassresa_till_Hamburg&amp;diff=50376</id>
		<title>Klassresa till Hamburg</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Klassresa_till_Hamburg&amp;diff=50376"/>
		<updated>2019-02-22T14:43:02Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lime: /* Allmänt */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;=Allmänt=&lt;br /&gt;
[[Fil:Hamburg1.JPG|400px|höger]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den här sidan är till för att planera en klassresa till Hamburg med TE17D vid SSIS. Vi lägger in och ändrar information efter hand. Om vi blir klara med planeringen gör vi en snygg webbplats med WordPress eller liknade. Just nu väntar vi på &#039;&#039;&#039;uppdateringar&#039;&#039;&#039; inför klassrådet &#039;&#039;&#039;nästa veck&#039;&#039;&#039;a. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kontrollera att ni har giltiga &#039;&#039;&#039;pass&#039;&#039;&#039; och [https://www.forsakringskassan.se/privatpers/resa_arbeta_studera_eller_fa_vard_utomlands/resa_utomlands/bestall_eu-kort#/ europeiskt sjukförsäkringskort].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Packlista=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Kläder:===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*Regnkläder&lt;br /&gt;
*Underkläder&lt;br /&gt;
*Strumpor&lt;br /&gt;
*Undertröja&lt;br /&gt;
*Byxor&lt;br /&gt;
*Tröjor&lt;br /&gt;
*Jacka&lt;br /&gt;
*Bälte&lt;br /&gt;
*Skor&lt;br /&gt;
*Handduk&lt;br /&gt;
*Påse till smutstvätt&lt;br /&gt;
*[http://ecx.images-amazon.com/images/I/41fhvWEYr8L.jpg Tysk folkdräkt] (Viktigt då tysk folkdräkt är obligatoriskt på resturang)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Hygienartiklar:===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*Tandborste och Tandkräm&lt;br /&gt;
*Tvål och Schampoo&lt;br /&gt;
*Ev. Deodorant&lt;br /&gt;
*Ev. Rakartiklar&lt;br /&gt;
*Ev. Mediciner&lt;br /&gt;
*Ev. Åksjukemedel&lt;br /&gt;
*Plåster&lt;br /&gt;
*Kam / Borste&lt;br /&gt;
*Ev. Hårprodukter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Övrigt===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*Matematik- och fysikbok&lt;br /&gt;
*Penna, sudd och papper&lt;br /&gt;
*Vattenflaska&lt;br /&gt;
*Gosedjur&lt;br /&gt;
*Godis&lt;br /&gt;
*Öronproppar&lt;br /&gt;
*Pass&lt;br /&gt;
*Europeiskt sjukvårdskort&lt;br /&gt;
*Bankkort / Valuta (EURO) åtminstone 70 €&lt;br /&gt;
*Mobil + Laddare&lt;br /&gt;
*Solglasögon&lt;br /&gt;
*Harry Potter- boken&lt;br /&gt;
*Färdkost&lt;br /&gt;
*Tysk ordbok&lt;br /&gt;
*Något att packa i&lt;br /&gt;
*Dagstursväska&lt;br /&gt;
*Ett glatt humör :)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Studiebesök=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Namnen visar vem som tagit på sig att ta fram fakta om studiebesöket. &lt;br /&gt;
[[Fil:hamburg2.JPG|400px|höger]&lt;br /&gt;
]När ni hittar fakta gör ni om er punkt till en rubrik (nivå 2, dvs en lägre nivå än &amp;quot;Studiebesök&amp;quot;. Därefter skriver ni in er fakta. Vi vill veta när man kan göra besök, kontaktuppgifter, kostnad, vad som händer på studiebesöket, er uppfattning om hur intressant det verkar och vilka tider som gäller för ett besök.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*[https://werksfuehrung.de/en/english/group-offers/airbus-hamburg/ Airbus tour options] () &#039;&#039;&#039;Hugo&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
*[https://www.hamburg-invest.com/contentblob/10954712/4d62e9ecc3a42b8d83c95229ef8b1da4/data/innovationsparks-englisch).pdf The Hamburg Innovation Parks] ()&lt;br /&gt;
*Spelstudios (&#039;&#039;&#039;Serkan&#039;&#039;&#039; och &#039;&#039;&#039;Julius&#039;&#039;&#039;)&lt;br /&gt;
**[https://en.wikipedia.org/wiki/InnoGames InnoGames]&lt;br /&gt;
**[https://en.wikipedia.org/wiki/Goodgame_Studios GoodGame Studios]&lt;br /&gt;
*https://powerplants.vattenfall.com/sv/moorburg&lt;br /&gt;
*[https://www.thewindpower.net/windfarm_map_en_5885_hamburg.php Wind Farm]  Emil m fl vindkraftgruppen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Industriföretag===&lt;br /&gt;
Kolla om de har verksamhet i Hamburg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*Siemens&lt;br /&gt;
**[https://www.siemensgamesa.com/en-int/products-and-services Siemens Gamesa] &#039;&#039;&#039;Håkan&#039;&#039;&#039; kollar&lt;br /&gt;
**Andra aktörer inom [https://www.google.com/search?rlz=1C1GCEU_svSE820SE821&amp;amp;q=wind+power+hamburg&amp;amp;npsic=0&amp;amp;rflfq=1&amp;amp;rlha=0&amp;amp;rllag=53535387,10006632,7819&amp;amp;tbm=lcl&amp;amp;ved=2ahUKEwiwyZfgz6XgAhVttosKHZg3AW4QtgN6BAgAEAQ&amp;amp;tbs=lrf:!2m1!1e2!2m1!1e3!3sIAE,lf:1,lf_ui:2&amp;amp;rldoc=1#rlfi=hd:;si:;mv:!1m2!1d53.61888820000789!2d10.177613170453583!2m2!1d53.48488255438726!2d9.852143199750458!4m2!1d53.551938422624985!2d10.01487818510202!5i12 Wind Power]&lt;br /&gt;
*Bosch&lt;br /&gt;
*SAP&lt;br /&gt;
*BASF&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Forskningsinstitut===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*[https://www.google.com/search?rlz=1C1GCEU_svSE820SE821&amp;amp;ei=Xk1dXLDMKouRsgHegbv4Aw&amp;amp;q=fraunhofer+institut+hamburg&amp;amp;oq=fraunhofer+institut+hamburg&amp;amp;gs_l=psy-ab.3..0i19l3j0i22i30i19l7.2997.7106..7565...0.0..0.77.573.8......0....1..gws-wiz.......0i71j0j0i10j0i22i30.XtA2-8KBNuU Fraunhofer Institut]&lt;br /&gt;
**Maritimt&lt;br /&gt;
**Nanoteknik&lt;br /&gt;
**Lasrar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Studier===&lt;br /&gt;
[https://www.tuhh.de/alt/tuhh/education/degree-courses/masters-programs.html TUHH](&#039;&#039;&#039;Felix&#039;&#039;&#039;)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*Vi kan få en rundtur och presentation av forskning. &#039;&#039;&#039;Håkan&#039;&#039;&#039; kontaktar&lt;br /&gt;
*Kontaktinformation&lt;br /&gt;
**Tel.: +49.40.42878-3875&lt;br /&gt;
**Fax:	+49.40.42878-2366&lt;br /&gt;
**E-Mail: nina.schulte@tuhh.de&lt;br /&gt;
**https://www.tuhh.de/tuhh/uni/service/marketing-presse-oeffentlichkeitsarbeit.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Hållbar stadsutveckling===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Läs [https://www.citylab.com/design/2011/11/how-hamburg-became-europes-greenest-city/538/ artikeln] från 2011. Hur gick det med alla ambitiösa planer?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Turistmål===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*Museer&lt;br /&gt;
*Kyrkor&lt;br /&gt;
*Ubåtsmuseet ()&lt;br /&gt;
*[https://prototyp-hamburg.de/en/, Bil museum](&#039;&#039;&#039;Johan&#039;&#039;&#039; och &#039;&#039;&#039;Simon&#039;&#039;&#039;)&lt;br /&gt;
*[https://www.hamburg-travel.com/attractions/hamburg-maritime/port-of-hamburg/ Port of Hamburg], [https://www.hafen-hamburg.de/en/sights Port of Hamburg Official] ()&lt;br /&gt;
*[https://www.thecrazytourist.com/25-best-things-hamburg-germany/|25 Best Things To Do in Hamburg]&lt;br /&gt;
*[https://www.tripadvisor.se/Attractions-g187331-Activities-Hamburg.html TripAdvisor]&lt;br /&gt;
*[https://www.atlasobscura.com/things-to-do/hamburg-germany 12 Cool, Unusual Things to do in Hamburg]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Rekreation&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*Fotbollsmatch (&#039;&#039;&#039;Abbas&#039;&#039;&#039; &amp;amp; &#039;&#039;&#039;Sam&#039;&#039;&#039; A) - &#039;&#039;&#039;Slutsålt&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Tågtider=&lt;br /&gt;
{| class=&amp;quot;wikitable&amp;quot;&lt;br /&gt;
|+Ditresa 24/3&lt;br /&gt;
!Startstation&lt;br /&gt;
!Samling&lt;br /&gt;
!Avgång&lt;br /&gt;
!Slutstation&lt;br /&gt;
!Ankomst&lt;br /&gt;
!Total tid&lt;br /&gt;
!Tågnummer&lt;br /&gt;
!Extra&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|Stockholm C spår&lt;br /&gt;
|&#039;&#039;&#039;Centralen mellanvåningen vid &amp;quot;ringen&amp;quot; kl 7:40&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
|08:05/08:25&lt;br /&gt;
|Köpenhamn C spår&lt;br /&gt;
|13:32&lt;br /&gt;
|5:27/5:07&lt;br /&gt;
|X2000 525&lt;br /&gt;
|Oklart när tåget går&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| colspan=&amp;quot;8&amp;quot; |Sightseeing Köpenhamn + Lunch&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|Köpenhamn C spår 7&lt;br /&gt;
|&#039;&#039;&#039;&amp;quot;Under uret&amp;quot;([https://hovedbanen.dk/index.php?eID=tx_cms_showpic&amp;amp;file=313&amp;amp;md5=a89ac1dd479599f8f1fc1e2240e4d46cd015a73f&amp;amp;parameters%5B0%5D=YTo0OntzOjU6IndpZHRoIjtzOjQ6IjgwMG0iO3M6NjoiaGVpZ2h0IjtzOjQ6IjYw&amp;amp;parameters%5B1%5D=MG0iO3M6NzoiYm9keVRhZyI7czo0MToiPGJvZHkgc3R5bGU9Im1hcmdpbjowOyBi&amp;amp;parameters%5B2%5D=YWNrZ3JvdW5kOiNmZmY7Ij4iO3M6NDoid3JhcCI7czozNzoiPGEgaHJlZj0iamF2&amp;amp;parameters%5B3%5D=YXNjcmlwdDpjbG9zZSgpOyI%2BIHwgPC9hPiI7fQ%3D%3D se karta]) kl 15:10&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
|15:35&lt;br /&gt;
|Hamburg C&lt;br /&gt;
|20:16&lt;br /&gt;
|4:41&lt;br /&gt;
|EuroCity 32&lt;br /&gt;
|Tåget kommer att åka på en färja mellan Rødby och Puttgarden och då måste vi lämna tåget, glöm inte att ta med värdesaker. Var noga med att vara i tid till tåget sedan.&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| class=&amp;quot;wikitable&amp;quot;&lt;br /&gt;
|+Hemresa 30/3&lt;br /&gt;
!Startstation&lt;br /&gt;
!Samling&lt;br /&gt;
!Avgång&lt;br /&gt;
!Slutstation&lt;br /&gt;
!Ankomst&lt;br /&gt;
!Total tid&lt;br /&gt;
!Tågnummer&lt;br /&gt;
!Extra&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|Hamburg Hbf spår 8&lt;br /&gt;
|&#039;&#039;&#039;Hotellreceptionen kl&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
|09:28&lt;br /&gt;
|Rødby St&lt;br /&gt;
|12:13&lt;br /&gt;
|2:45&lt;br /&gt;
|EuroCity 33&lt;br /&gt;
|Tåget kommer att åka på en färja mellan Puttgarden och Rødby och då måste vi lämna tåget, glöm inte att ta med värdesaker. Var noga med att vara i tid till tåget sedan.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|Rødby St&lt;br /&gt;
| -&lt;br /&gt;
|12:25&lt;br /&gt;
|Köpenhamn H&lt;br /&gt;
|14:40&lt;br /&gt;
|2:15&lt;br /&gt;
|Buss 32&lt;br /&gt;
|Ersättningsbuss pga banarbete.&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|Köpenhamn H spår 7&lt;br /&gt;
|&amp;lt;nowiki&amp;gt;-&amp;lt;/nowiki&amp;gt;&lt;br /&gt;
|14:47&lt;br /&gt;
|Malmö C spår&lt;br /&gt;
|15:26&lt;br /&gt;
|0:39&lt;br /&gt;
|Öresundståg 1064&lt;br /&gt;
|&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|Malmö C spår&lt;br /&gt;
| -&lt;br /&gt;
|16:04&lt;br /&gt;
|Stockholm C&lt;br /&gt;
|20:34&lt;br /&gt;
|4:30&lt;br /&gt;
|X2000 544&lt;br /&gt;
|&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Vägbeskrivning från station till vandrarhemmet:===&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&amp;lt;iframe src=&amp;quot;https://www.google.com/maps/embed?pb=!1m28!1m12!1m3!1d4740.650679600317!2d10.010176127127275!3d53.55195954403394!2m3!1f0!2f0!3f0!3m2!1i1024!2i768!4f13.1!4m13!3e2!4m5!1s0x47b18ee1440cd7f3%3A0x495c80b97a016024!2sHamburg+Hbf%2C+Hamburg%2C+Tyskland!3m2!1d53.5529243!2d10.006604399999999!4m5!1s0x47b18ee9558fb2d9%3A0x4227ed106ca73050!2sa%26o+Hostel+Hamburg+City%2C+Spaldingstra%C3%9Fe+160%2C+20097+Hamburg%2C+Tyskland!3m2!1d53.5506987!2d10.0225026!5e0!3m2!1ssv!2sse!4v1550673781580&amp;quot; width=&amp;quot;600&amp;quot; height=&amp;quot;450&amp;quot; frameborder=&amp;quot;0&amp;quot; style=&amp;quot;border:0&amp;quot; allowfullscreen&amp;gt;&amp;lt;/iframe&amp;gt;&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Hotell=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi kommer bo på [https://www.aohostels.com/en/hamburg/hamburg-city-sued/ a&amp;amp;o hostel Hamburg City] [https://goo.gl/maps/GwLopV91C4G2 Spaldingstr. 160]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&amp;lt;iframe src=&amp;quot;https://www.google.com/maps/embed?pb=!1m18!1m12!1m3!1d2370.395787358537!2d10.020313915503177!3d53.5507018670861!2m3!1f0!2f0!3f0!3m2!1i1024!2i768!4f13.1!3m3!1m2!1s0x47b18ee9558fb2d9%3A0x4227ed106ca73050!2sa%26o+Hostel+Hamburg+City!5e0!3m2!1ssv!2sse!4v1550673358641&amp;quot; width=&amp;quot;600&amp;quot; height=&amp;quot;450&amp;quot; frameborder=&amp;quot;0&amp;quot; style=&amp;quot;border:0&amp;quot; allowfullscreen&amp;gt;&amp;lt;/iframe&amp;gt;&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi kommer att få frukost och det ska finnas sängkläder och handduk. &lt;br /&gt;
&amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;headertabs /&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lime</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Allstr%C3%B6msmotorn&amp;diff=49596</id>
		<title>Allströmsmotorn</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Allstr%C3%B6msmotorn&amp;diff=49596"/>
		<updated>2018-12-07T14:28:59Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lime: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;Emil Hamrin, Simon Neüman, Johan Pihilblad.&#039;&#039; &#039;&#039;&#039;Te17D&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
== Funktion ==&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|0PDRJKz-mqE|400|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Universalmotor 3.JPG|400px|right|Universalmotor 3|Allströmsmotor]]&lt;br /&gt;
===Effektivitet===&lt;br /&gt;
Även om de används med växelström kan dessa typer av motorer användas vid en rotationsfrekvens som ligger långt över strömförsörjningen, och eftersom de flesta elmotoregenskaper förbättras med hastighet, betyder det att de kan vara lätta och kraftfulla. Universella motorer är vanligtvis relativt ineffektiva: cirka 30% för mindre motorer och upp till 70-75% för större.&lt;br /&gt;
===Momenthastighetsegenskaper===&lt;br /&gt;
===Nackdelar===&lt;br /&gt;
En negativ aspekt är det underhålls- och kortlivsproblem som orsakas av kommutatorn, liksom problem med elektromagnetiska störningar på grund av gnistbildning. På grund av de relativt höga underhålls-kommutatorborstarna är universalmotorer bäst lämpade för enheter som matblandare och elverktyg som endast används stötvis och ofta har höga krav på startmoment.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En annan negativ aspekt är att dessa motorer endast får användas där mestadels ren luft alltid är närvarande. På grund av den dramatiskt ökade risken för överhettning skulle helt slutna fläktkylda universalmotorer vara opraktiska, även om vissa har gjorts. En sådan motor skulle behöva en stor fläkt för att cirkulera tillräckligt med luft, vilket minskar effektiviteten eftersom motorn måste använda mer energi för att kyla sig. Det opraktiska materialet kommer från de resulterande storlekarna, vikt- och värmebestämmelserna som öppna motorer har ingen av.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområde ==&lt;br /&gt;
Allströmsmotorn används t.ex i:&lt;br /&gt;
*Dammsugare.&lt;br /&gt;
*Mixers.&lt;br /&gt;
*Bärbara elverktyg.&lt;br /&gt;
*Tvättmaskiner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Prestanda ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris och inköpsställen ==&lt;br /&gt;
[https://verktygsboden.se/verktyg-tillbehoer/dammsugarmotor Allströmsmotor på Verktygsboden.se] &#039;&#039;1440 Kr&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[https://www.ebay.com/bhp/universal-electric-motor Allströmsmotorer på Ebay] &#039;&#039;17-100$&#039;&#039;&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
[https://en.wikipedia.org/wiki/Universal_motor Universal Motor på Wikipeda.com]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Allstr%C3%B6msmotor Allströmsmotor på Wikipeda.se]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lime</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Allstr%C3%B6msmotorn&amp;diff=49586</id>
		<title>Allströmsmotorn</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Allstr%C3%B6msmotorn&amp;diff=49586"/>
		<updated>2018-12-07T14:23:46Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lime: /* Användningsområde */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Funktion ==&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|0PDRJKz-mqE|400|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Universalmotor 3.JPG|400px|right|Universalmotor 3|Allströmsmotor]]&lt;br /&gt;
===Effektivitet===&lt;br /&gt;
Även om de används med växelström kan dessa typer av motorer användas vid en rotationsfrekvens som ligger långt över strömförsörjningen, och eftersom de flesta elmotoregenskaper förbättras med hastighet, betyder det att de kan vara lätta och kraftfulla. Universella motorer är vanligtvis relativt ineffektiva: cirka 30% för mindre motorer och upp till 70-75% för större.&lt;br /&gt;
===Momenthastighetsegenskaper===&lt;br /&gt;
===Nackdelar===&lt;br /&gt;
En negativ aspekt är det underhålls- och kortlivsproblem som orsakas av kommutatorn, liksom problem med elektromagnetiska störningar på grund av gnistbildning. På grund av de relativt höga underhålls-kommutatorborstarna är universalmotorer bäst lämpade för enheter som matblandare och elverktyg som endast används stötvis och ofta har höga krav på startmoment.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En annan negativ aspekt är att dessa motorer endast får användas där mestadels ren luft alltid är närvarande. På grund av den dramatiskt ökade risken för överhettning skulle helt slutna fläktkylda universalmotorer vara opraktiska, även om vissa har gjorts. En sådan motor skulle behöva en stor fläkt för att cirkulera tillräckligt med luft, vilket minskar effektiviteten eftersom motorn måste använda mer energi för att kyla sig. Det opraktiska materialet kommer från de resulterande storlekarna, vikt- och värmebestämmelserna som öppna motorer har ingen av.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområde ==&lt;br /&gt;
Allströmsmotorn används t.ex i:&lt;br /&gt;
*Dammsugare.&lt;br /&gt;
*Mixers.&lt;br /&gt;
*Bärbara elverktyg.&lt;br /&gt;
*Tvättmaskiner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Prestanda ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris och inköpsställen ==&lt;br /&gt;
[https://verktygsboden.se/verktyg-tillbehoer/dammsugarmotor Allströmsmotor på Verktygsboden.se] &#039;&#039;1440 Kr&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[https://www.ebay.com/bhp/universal-electric-motor Allströmsmotorer på Ebay] &#039;&#039;17-100$&#039;&#039;&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
[https://en.wikipedia.org/wiki/Universal_motor Universal Motor på Wikipeda.com]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Allstr%C3%B6msmotor Allströmsmotor på Wikipeda.se]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lime</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Allstr%C3%B6msmotorn&amp;diff=49584</id>
		<title>Allströmsmotorn</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Allstr%C3%B6msmotorn&amp;diff=49584"/>
		<updated>2018-12-07T14:23:07Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lime: /* Användningsområde */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Funktion ==&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|0PDRJKz-mqE|400|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Universalmotor 3.JPG|400px|right|Universalmotor 3|Allströmsmotor]]&lt;br /&gt;
===Effektivitet===&lt;br /&gt;
Även om de används med växelström kan dessa typer av motorer användas vid en rotationsfrekvens som ligger långt över strömförsörjningen, och eftersom de flesta elmotoregenskaper förbättras med hastighet, betyder det att de kan vara lätta och kraftfulla. Universella motorer är vanligtvis relativt ineffektiva: cirka 30% för mindre motorer och upp till 70-75% för större.&lt;br /&gt;
===Momenthastighetsegenskaper===&lt;br /&gt;
===Nackdelar===&lt;br /&gt;
En negativ aspekt är det underhålls- och kortlivsproblem som orsakas av kommutatorn, liksom problem med elektromagnetiska störningar på grund av gnistbildning. På grund av de relativt höga underhålls-kommutatorborstarna är universalmotorer bäst lämpade för enheter som matblandare och elverktyg som endast används stötvis och ofta har höga krav på startmoment.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En annan negativ aspekt är att dessa motorer endast får användas där mestadels ren luft alltid är närvarande. På grund av den dramatiskt ökade risken för överhettning skulle helt slutna fläktkylda universalmotorer vara opraktiska, även om vissa har gjorts. En sådan motor skulle behöva en stor fläkt för att cirkulera tillräckligt med luft, vilket minskar effektiviteten eftersom motorn måste använda mer energi för att kyla sig. Det opraktiska materialet kommer från de resulterande storlekarna, vikt- och värmebestämmelserna som öppna motorer har ingen av.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområde ==&lt;br /&gt;
Allströmsmotorn används t.ex i:&lt;br /&gt;
*Dammsugare&lt;br /&gt;
*Mixer&lt;br /&gt;
*Bärbara elverktyg.&lt;br /&gt;
*Tvättmaskiner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Prestanda ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris och inköpsställen ==&lt;br /&gt;
[https://verktygsboden.se/verktyg-tillbehoer/dammsugarmotor Allströmsmotor på Verktygsboden.se] &#039;&#039;1440 Kr&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[https://www.ebay.com/bhp/universal-electric-motor Allströmsmotorer på Ebay] &#039;&#039;17-100$&#039;&#039;&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
[https://en.wikipedia.org/wiki/Universal_motor Universal Motor på Wikipeda.com]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Allstr%C3%B6msmotor Allströmsmotor på Wikipeda.se]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lime</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Allstr%C3%B6msmotorn&amp;diff=49560</id>
		<title>Allströmsmotorn</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Allstr%C3%B6msmotorn&amp;diff=49560"/>
		<updated>2018-12-07T14:14:41Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lime: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Funktion ==&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|0PDRJKz-mqE|400|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Universalmotor 3.JPG|400px|right|Universalmotor 3|Allströmsmotor]]&lt;br /&gt;
===Effektivitet===&lt;br /&gt;
Även om de används med växelström kan dessa typer av motorer användas vid en rotationsfrekvens som ligger långt över strömförsörjningen, och eftersom de flesta elmotoregenskaper förbättras med hastighet, betyder det att de kan vara lätta och kraftfulla. Universella motorer är vanligtvis relativt ineffektiva: cirka 30% för mindre motorer och upp till 70-75% för större.&lt;br /&gt;
===Momenthastighetsegenskaper===&lt;br /&gt;
===Nackdelar===&lt;br /&gt;
En negativ aspekt är det underhålls- och kortlivsproblem som orsakas av kommutatorn, liksom problem med elektromagnetiska störningar på grund av gnistbildning. På grund av de relativt höga underhålls-kommutatorborstarna är universalmotorer bäst lämpade för enheter som matblandare och elverktyg som endast används stötvis och ofta har höga krav på startmoment.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En annan negativ aspekt är att dessa motorer endast får användas där mestadels ren luft alltid är närvarande. På grund av den dramatiskt ökade risken för överhettning skulle helt slutna fläktkylda universalmotorer vara opraktiska, även om vissa har gjorts. En sådan motor skulle behöva en stor fläkt för att cirkulera tillräckligt med luft, vilket minskar effektiviteten eftersom motorn måste använda mer energi för att kyla sig. Det opraktiska materialet kommer från de resulterande storlekarna, vikt- och värmebestämmelserna som öppna motorer har ingen av.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområde ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Prestanda ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris och inköpsställen ==&lt;br /&gt;
[https://verktygsboden.se/verktyg-tillbehoer/dammsugarmotor Allströmsmotor på Verktygsboden.se] &#039;&#039;1440 Kr&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[https://www.ebay.com/bhp/universal-electric-motor Allströmsmotorer på Ebay] &#039;&#039;17-100$&#039;&#039;&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
[https://en.wikipedia.org/wiki/Universal_motor Universal Motor på Wikipeda.com]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Allstr%C3%B6msmotor Allströmsmotor på Wikipeda.se]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lime</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Allstr%C3%B6msmotorn&amp;diff=49549</id>
		<title>Allströmsmotorn</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Allstr%C3%B6msmotorn&amp;diff=49549"/>
		<updated>2018-12-07T14:10:17Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lime: /* Funktion */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Funktion ==&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|0PDRJKz-mqE|400|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Universalmotor 3.JPG|400px|right|Universalmotor 3|Allströmsmotor]]&lt;br /&gt;
===Effektivitet===&lt;br /&gt;
Även om de används med växelström kan dessa typer av motorer användas vid en rotationsfrekvens som ligger långt över strömförsörjningen, och eftersom de flesta elmotoregenskaper förbättras med hastighet, betyder det att de kan vara lätta och kraftfulla. Universella motorer är vanligtvis relativt ineffektiva: cirka 30% för mindre motorer och upp till 70-75% för större.&lt;br /&gt;
===Momenthastighetsegenskaper===&lt;br /&gt;
===Nackdelar===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområde ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Prestanda ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris och inköpsställen ==&lt;br /&gt;
[https://verktygsboden.se/verktyg-tillbehoer/dammsugarmotor Allströmsmotor på Verktygsboden.se] &#039;&#039;1440 Kr&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
[https://en.wikipedia.org/wiki/Universal_motor Universal Motor på Wikipeda.com]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Allstr%C3%B6msmotor Allströmsmotor på Wikipeda.se]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lime</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Allstr%C3%B6msmotorn&amp;diff=49548</id>
		<title>Allströmsmotorn</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Allstr%C3%B6msmotorn&amp;diff=49548"/>
		<updated>2018-12-07T14:08:50Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lime: /* Källor */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Funktion ==&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube|0PDRJKz-mqE|400|right}}&lt;br /&gt;
[[File:Universalmotor 3.JPG|400px|right|Universalmotor 3|Allströmsmotor]]&lt;br /&gt;
===Effektivitet===&lt;br /&gt;
Även om de används med växelström kan dessa typer av motorer användas vid en rotationsfrekvens som ligger långt över strömförsörjningen, och eftersom de flesta elmotoregenskaper förbättras med hastighet, betyder det att de kan vara lätta och kraftfulla. Universella motorer är vanligtvis relativt ineffektiva: cirka 30% för mindre motorer och upp till 70-75% för större.&lt;br /&gt;
===Momenthastighetsegenskaper===&lt;br /&gt;
===Nackdelar===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområde ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Prestanda ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris och inköpsställen ==&lt;br /&gt;
[https://verktygsboden.se/verktyg-tillbehoer/dammsugarmotor Allströmsmotor på Verktygsboden.se] &#039;&#039;1440 Kr&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
[https://en.wikipedia.org/wiki/Universal_motor Universal Motor på Wikipeda.com]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Allstr%C3%B6msmotor Allströmsmotor på Wikipeda.se]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lime</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Allstr%C3%B6msmotorn&amp;diff=49542</id>
		<title>Allströmsmotorn</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Allstr%C3%B6msmotorn&amp;diff=49542"/>
		<updated>2018-12-07T14:01:34Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lime: /* Funktion */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Funktion ==&lt;br /&gt;
[[File:Universalmotor 3.JPG|400px|right|Universalmotor 3|Allströmsmotor]]&lt;br /&gt;
===Effektivitet===&lt;br /&gt;
===Momenthastighetsegenskaper===&lt;br /&gt;
===Nackdelar===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområde ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Prestanda ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris och inköpsställen ==&lt;br /&gt;
[https://verktygsboden.se/verktyg-tillbehoer/dammsugarmotor Allströmsmotor på Verktygsboden.se] &#039;&#039;1440 Kr&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lime</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Neon&amp;diff=49524</id>
		<title>Neon</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Neon&amp;diff=49524"/>
		<updated>2018-12-07T13:51:41Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lime: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densitet,  0,9002 g/L&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga, 0,0491 W/(m K)&lt;br /&gt;
: Aggregationstillstånd: Gas&lt;br /&gt;
: Smältpunkt, 24,56 K ​(−248,59 °C)&lt;br /&gt;
: Kokpunkt, 27,104 K ​(−246,046 °C)&lt;br /&gt;
: Utseende, Färglös i gasform&lt;br /&gt;
: Atomnummer, 10 &lt;br /&gt;
: CAS-nummer 	7440-01-9&lt;br /&gt;
: EG-nummer 	231-110-9&lt;br /&gt;
: Pubchem 	23935&lt;br /&gt;
: RTECS-nummer 	QP4450000&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Ne-TableImage.svg|500px|right|Ne-TableImage]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Neon används främst som gasfyllnad i lysrör som används för ljusreklam och prydnad. &lt;br /&gt;
Vid drift läggs en spänning på upp till 4 000 volt över elektroderna vid ändarna av röret. Neonet ger ett rött sken. Vill man ha andra färger används främst gasen argon vilken är blålysande. Där kan man med tillsatser av färgpulver få valfri färg.&lt;br /&gt;
Neon används ofta kommersiellt i elektronrör, i överspänningsskydd och i flytande form som kylmedium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:NeTube.jpg|200px|right|NeTube]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eftersom neon har en så låg kokpunkt (-246,08 °C) utvinns den som de flesta andra ädelgaser (utom helium) genom fraktionerad destillation av flytande luft&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Neon upptäcktes år 1898 av Sir William Ramsay och den 20 år yngre Morris William Travers. De försökte från början framställa en ädelgas med en atomvikt på cirka 20 genom att försiktigt avdunsta syre och kväve från flytande luft och sedan granska gasen som var kvar, men istället hittade de en gas med atomvikten 84, det vill säga krypton. De trodde då att gasen med atomvikten 20 hade förångats med syret och kvävet. När urladdningen vid en spektralanalys av provet gick genom röret lyste gasen med en karmosinröd färg. När de sedan gjorde an spektralanalys på gasen visade det sig att den hade många linjer i det röda våglängdsområdet och några få gröna och violetta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pr&amp;lt;nowiki&amp;gt;iset för neon är ungefär 50-70 usd/1000L  eller ungefär 330- 600 sek/1000L. Detta enligt Alibaba.com, men det gäller endast på en minimum order på 5 kubikmeter (5000 L) Kvalitén varierar men det är relativt lätt att få flaskor med en renhet på 99,99%.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man annars vill köpa från mer pålitliga &amp;quot;butiker&amp;quot; gäller det oftast att man får kontakta företaget och förhandla om pris, volym och renhet. Därav kan det vara svårt att hitta ett pris som representerar vad det kommer kosta, då det kan variera mycket.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;/nowiki&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
#[https://sv.wikipedia.org/wiki/Neon Wikipedia]&lt;br /&gt;
#^ Per Enghag (1999). Jordens grundämnen och deras upptäckt, del 2. Sällsynt – ädelt – aktivt. Stockholm: Industrilitteratur. sid. 240. ISBN 91-7548-553-2&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
--[[Användare:Lime|Emil Hamrin. ]]  24 november 2017 kl. 10.24 (UTC)&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lime</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Allstr%C3%B6msmotorn&amp;diff=49521</id>
		<title>Allströmsmotorn</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Allstr%C3%B6msmotorn&amp;diff=49521"/>
		<updated>2018-12-07T13:49:54Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lime: /* Pris och inköpsställen */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Funktion ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområde ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Prestanda ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris och inköpsställen ==&lt;br /&gt;
[https://verktygsboden.se/verktyg-tillbehoer/dammsugarmotor Allströmsmotor på Verktygsboden.se] &#039;&#039;1440 Kr&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lime</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Allstr%C3%B6msmotorn&amp;diff=49520</id>
		<title>Allströmsmotorn</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Allstr%C3%B6msmotorn&amp;diff=49520"/>
		<updated>2018-12-07T13:47:51Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lime: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Funktion ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområde ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Prestanda ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris och inköpsställen ==&lt;br /&gt;
[https://verktygsboden.se/verktyg-tillbehoer/dammsugarmotor Allströmsmotor på Verktygsboden.se]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lime</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Allstr%C3%B6msmotorn&amp;diff=49518</id>
		<title>Allströmsmotorn</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Allstr%C3%B6msmotorn&amp;diff=49518"/>
		<updated>2018-12-07T13:47:21Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lime: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Funktion ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområde ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Prestanda ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris och inköpsställen ==&lt;br /&gt;
[https://verktygsboden.se/verktyg-tillbehoer/dammsugarmotor Allströmsmotor på Verktygsboden.se]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
--[[Användare:Lime|Emil Hamrin. ]] ([[Användardiskussion:Lime|diskussion]]) 7 december 2018 kl. 13.47 (UTC)&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lime</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Allstr%C3%B6msmotorn&amp;diff=49513</id>
		<title>Allströmsmotorn</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Allstr%C3%B6msmotorn&amp;diff=49513"/>
		<updated>2018-12-07T13:43:05Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lime: /* Pris och inköpsställen */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Funktion ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområde ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Prestanda ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris och inköpsställen ==&lt;br /&gt;
[https://verktygsboden.se/verktyg-tillbehoer/dammsugarmotor Allströmsmotor på Verktygsboden.se]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lime</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Elmotorguiden&amp;diff=49508</id>
		<title>Elmotorguiden</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Elmotorguiden&amp;diff=49508"/>
		<updated>2018-12-07T13:38:15Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lime: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Fil:Mest visade sidor Wikiskola 1.JPG|300px|höger]]&lt;br /&gt;
[[Fil:Mest visade sidor Wikiskola 2.JPG|300px|höger]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nu ska vi skapa beskrivningar av elektriska motorer. Ni blir indelade i grupper och får en motor var. Några motorer har stora likheter men det ingår i uppgiften, mer om det senare. Sidorna som ni skapar kommer troligen att användas av andra i framtiden precis som materialsidorna vi skapat tidigare, se statistiksidorna till höger.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| &#039;&#039;&#039;Beskriv en elektrisk motor&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Er uppgift är att sammanställa information om en elektrisk motor på ett lättfattligt sätt så den passar en konstruktör. Det innebär att vi fokuserar på pris, prestanda och hållbarhet. Det här är ett grupparbete som bedöms i grupp och enskilt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ni får gärna använda information från Wikipedia och andra källor som är Creative Commons. Men ni måste hitta mer information om sådant som inte står på Wikipedia och skriva med egna ord när informationen kommer från källor med copyright.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Glöm inte att lägga in bilder, animationer och filmer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ni jobbar i grupper om cirka tre och publicerar era resultat på er sida nedan.}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[DC-motorn]] - Alexander, Ramtin, Pontus, Lukas och Charlie&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Servomotorn]] - Samuel H &amp;amp; Adam&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Stegmotorn]] - Isak och Tom&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[AC-motorn]]  - Alexander A, Pontus, Albin, Sebastian, Arian&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Likströmsmotorn]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Induktionsmotorn]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Växelströmsmotorn]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Allströmsmotorn]] - Emil H, Simon N, Johan P&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Asynkronmotorn]] - Ellen och Elissa&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Synkronmotorn]] - Alex W., Felix &amp;amp; Sam S.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användbara länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.elektrov.se/wp-content/uploads/2017/05/Lilla-Motorguiden-A5-sida-for-sida.pdf Lilla motorguiden]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Redigeringstips ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lägg in en bild från Wikipedia: Klicka på bilden och kopiera koden, exempelvis så här:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Universalmotor 3.JPG|thumb|Universalmotor 3]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
eller så använder du redigeringsverktyget på Wikiskola och klipper in bildens namn som du ser på Wikipedia. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Universalmotor 3.JPG|400px|höger]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Andra bilder (som är fria att använda) kan du behöva ladda upp på Wikiskola först och sedan länka in på sidan.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lime</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=L%C3%A4nkar_till_projektdagb%C3%B6cker_i_WordPress&amp;diff=45451</id>
		<title>Länkar till projektdagböcker i WordPress</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=L%C3%A4nkar_till_projektdagb%C3%B6cker_i_WordPress&amp;diff=45451"/>
		<updated>2018-03-05T08:50:10Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lime: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Ladda om sidan innan du redigerar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv in en länk med adressen till din WordPress och ditt namn så som i detta exempel:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# [https://hakan.ssis.nu Håkan]&lt;br /&gt;
# [https://17alwi.ssis.nu Alexander W]&lt;br /&gt;
# [http://17ersm.ssis.nu/teknik-blogg-erik-smeds/ Erik Smeds]&lt;br /&gt;
# [https://17sash.ssis.nu/ Sam]&lt;br /&gt;
# [https://17sine.ssis.nu/wordpress/ Simon N]&lt;br /&gt;
# [https://17emha.ssis.nu/ Emil Hamrin]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lime</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Neon&amp;diff=43335</id>
		<title>Neon</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Neon&amp;diff=43335"/>
		<updated>2017-11-27T08:02:55Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lime: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densitet,  0,9002 g/L&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga, 0,0491 W/(m K)&lt;br /&gt;
: Aggregationstillstånd: Gas&lt;br /&gt;
: Smältpunkt, 24,56 K ​(−248,59 °C)&lt;br /&gt;
: Kokpunkt, 27,104 K ​(−246,046 °C)&lt;br /&gt;
: Utseende, Färglös i gasform&lt;br /&gt;
: Atomnummer, 10 &lt;br /&gt;
: CAS-nummer 	7440-01-9&lt;br /&gt;
: EG-nummer 	231-110-9&lt;br /&gt;
: Pubchem 	23935&lt;br /&gt;
: RTECS-nummer 	QP4450000&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Ne-TableImage.svg|500px|right|Ne-TableImage]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Neon används främst som gasfyllnad i lysrör som används för ljusreklam och prydnad. &lt;br /&gt;
Vid drift läggs en spänning på upp till 4 000 volt över elektroderna vid ändarna av röret. Neonet ger ett rött sken. Vill man ha andra färger används främst gasen argon vilken är blålysande. Där kan man med tillsatser av färgpulver få valfri färg.&lt;br /&gt;
Neon används ofta kommersiellt i elektronrör, i överspänningsskydd och i flytande form som kylmedium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:NeTube.jpg|200px|right|NeTube]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eftersom neon har en så låg kokpunkt (-246,08 °C) utvinns den som de flesta andra ädelgaser (utom helium) genom fraktionerad destillation av flytande luft&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Neon upptäcktes år 1898 av Sir William Ramsay och den 20 år yngre Morris William Travers. De försökte från början framställa en ädelgas med en atomvikt på cirka 20 genom att försiktigt avdunsta syre och kväve från flytande luft och sedan granska gasen som var kvar, men istället hittade de en gas med atomvikten 84, det vill säga krypton. De trodde då att gasen med atomvikten 20 hade förångats med syret och kvävet. När urladdningen vid en spektralanalys av provet gick genom röret lyste gasen med en karmosinröd färg. När de sedan gjorde an spektralanalys på gasen visade det sig att den hade många linjer i det röda våglängdsområdet och några få gröna och violetta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pr&amp;lt;nowiki&amp;gt;iset för neon är ungefär 50-70 usd/1000L  eller ungefär 330- 600 sek/1000L. Detta enligt Alibaba.com, men det gäller endast på en minimum order på 5 kubikmeter (5000 L) Kvalitén varierar men det är relativt lätt att få flaskor med en renhet på 99,99%.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man annars vill köpa från mer pålitliga &amp;quot;butiker&amp;quot; gäller det oftast att man får kontakta företaget och förhandla om pris, volym och renhet. Därav kan det vara svårt att hitta ett pris som representerar vad det kommer kosta, då det kan variera mycket.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;/nowiki&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
#[https://sv.wikipedia.org/wiki/Neon Wikipedia]&lt;br /&gt;
#^ Per Enghag (1999). Jordens grundämnen och deras upptäckt, del 2. Sällsynt – ädelt – aktivt. Stockholm: Industrilitteratur. sid. 240. ISBN 91-7548-553-2&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
--[[Användare:Lime|Emil Hamrin. ]] ([[Användardiskussion:Lime|diskussion]]) 24 november 2017 kl. 10.24 (UTC)&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lime</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Neon&amp;diff=43266</id>
		<title>Neon</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Neon&amp;diff=43266"/>
		<updated>2017-11-24T10:24:41Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lime: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densitet,  0,9002 g/L&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga, 0,0491 W/(m K)&lt;br /&gt;
: Aggregationstillstånd: Gas&lt;br /&gt;
: Smältpunkt, 24,56 K ​(−248,59 °C)&lt;br /&gt;
: Kokpunkt, 27,104 K ​(−246,046 °C)&lt;br /&gt;
: Utseende, Färglös i gasform&lt;br /&gt;
: Atomnummer, 10 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Ne-TableImage.svg|500px|right|Ne-TableImage]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Neon används främst som gasfyllnad i lysrör som används för ljusreklam och prydnad. &lt;br /&gt;
Vid drift läggs en spänning på upp till 4 000 volt över elektroderna vid ändarna av röret. Neonet ger ett rött sken. Vill man ha andra färger används främst gasen argon vilken är blålysande. Där kan man med tillsatser av färgpulver få valfri färg.&lt;br /&gt;
Neon används ofta kommersiellt i elektronrör, i överspänningsskydd och i flytande form som kylmedium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:NeTube.jpg|200px|right|NeTube]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eftersom neon har en så låg kokpunkt (-246,08 °C) utvinns den som de flesta andra ädelgaser (utom helium) genom fraktionerad destillation av flytande luft&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Neon upptäcktes år 1898 av Sir William Ramsay och den 20 år yngre Morris William Travers. De försökte från början framställa en ädelgas med en atomvikt på cirka 20 genom att försiktigt avdunsta syre och kväve från flytande luft och sedan granska gasen som var kvar, men istället hittade de en gas med atomvikten 84, det vill säga krypton. De trodde då att gasen med atomvikten 20 hade förångats med syret och kvävet. När urladdningen vid en spektralanalys av provet gick genom röret lyste gasen med en karmosinröd färg. När de sedan gjorde an spektralanalys på gasen visade det sig att den hade många linjer i det röda våglängdsområdet och några få gröna och violetta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pr&amp;lt;nowiki&amp;gt;iset för neon är ungefär 50-70 usd/1000L  eller ungefär 330- 600 sek/1000L. Detta enligt Alibaba.com, men det gäller endast på en minimum order på 5 kubikmeter (5000 L) Kvalitén varierar men det är relativt lätt att få flaskor med en renhet på 99,99%.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man annars vill köpa från mer pålitliga &amp;quot;butiker&amp;quot; gäller det oftast att man får kontakta företaget och förhandla om pris, volym och renhet. Därav kan det vara svårt att hitta ett pris som representerar vad det kommer kosta, då det kan variera mycket.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;/nowiki&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
#[https://sv.wikipedia.org/wiki/Neon Wikipedia]&lt;br /&gt;
#^ Per Enghag (1999). Jordens grundämnen och deras upptäckt, del 2. Sällsynt – ädelt – aktivt. Stockholm: Industrilitteratur. sid. 240. ISBN 91-7548-553-2&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
--[[Användare:Lime|Emil Hamrin. ]] ([[Användardiskussion:Lime|diskussion]]) 24 november 2017 kl. 10.24 (UTC)&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lime</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Neon&amp;diff=43101</id>
		<title>Neon</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Neon&amp;diff=43101"/>
		<updated>2017-11-22T13:24:35Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lime: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densitet,  0,9002 g/L&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga, 0,0491 W/(m K)&lt;br /&gt;
: Aggregationstillstånd: Gas&lt;br /&gt;
: Smältpunkt, 24,56 K ​(−248,59 °C)&lt;br /&gt;
: Kokpunkt, 27,104 K ​(−246,046 °C)&lt;br /&gt;
: Utseende, Färglös i gasform&lt;br /&gt;
: Atomnummer, 10 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Ne-TableImage.svg|500px|right|Ne-TableImage]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Neon används främst som gasfyllnad i lysrör som används för ljusreklam och prydnad. &lt;br /&gt;
Vid drift läggs en spänning på upp till 4 000 volt över elektroderna vid ändarna av röret. Neonet ger ett rött sken. Vill man ha andra färger används främst gasen argon vilken är blålysande. Där kan man med tillsatser av färgpulver få valfri färg.&lt;br /&gt;
Neon används ofta kommersiellt i elektronrör, i överspänningsskydd och i flytande form som kylmedium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:NeTube.jpg|200px|right|NeTube]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eftersom neon har en så låg kokpunkt (-246,08 °C) utvinns den som de flesta andra ädelgaser (utom helium) genom fraktionerad destillation av flytande luft&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Neon upptäcktes år 1898 av Sir William Ramsay och den 20 år yngre Morris William Travers. De försökte från början framställa en ädelgas med en atomvikt på cirka 20 genom att försiktigt avdunsta syre och kväve från flytande luft och sedan granska gasen som var kvar, men istället hittade de en gas med atomvikten 84, det vill säga krypton. De trodde då att gasen med atomvikten 20 hade förångats med syret och kvävet. När urladdningen vid en spektralanalys av provet gick genom röret lyste gasen med en karmosinröd färg. När de sedan gjorde an spektralanalys på gasen visade det sig att den hade många linjer i det röda våglängdsområdet och några få gröna och violetta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pr&amp;lt;nowiki&amp;gt;iset för neon är ungefär 50-70 usd/1000L  eller ungefär 330- 600 sek/1000L. Detta enligt Alibaba.com, men det gäller endast på en minimum order på 5 kubikmeter (5000 L) Kvalitén varierar men det är relativt lätt att få flaskor med en renhet på 99,99%.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man annars vill köpa från mer pålitliga &amp;quot;butiker&amp;quot; gäller det oftast att man får kontakta företaget och förhandla om pris, volym och renhet. Därav kan det vara svårt att hitta ett pris som representerar vad det kommer kosta, då det kan variera mycket.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;/nowiki&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
#[https://sv.wikipedia.org/wiki/Neon Wikipedia]&lt;br /&gt;
#^ Per Enghag (1999). Jordens grundämnen och deras upptäckt, del 2. Sällsynt – ädelt – aktivt. Stockholm: Industrilitteratur. sid. 240. ISBN 91-7548-553-2&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
--[[Användare:Lime|Lime]] ([[Användardiskussion:Lime|diskussion]]) 21 november 2017 kl. 11.58 (UTC)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
	&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Emil Hamrin Te17D&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lime</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Neon&amp;diff=43082</id>
		<title>Neon</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Neon&amp;diff=43082"/>
		<updated>2017-11-22T13:06:40Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lime: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densitet,  0,9002 g/L&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga, 0,0491 W/(m K)&lt;br /&gt;
: Aggregationstillstånd: Gas&lt;br /&gt;
: Smältpunkt, 24,56 K ​(−248,59 °C)&lt;br /&gt;
: Kokpunkt, 27,104 K ​(−246,046 °C)&lt;br /&gt;
: Utseende, Färglös i gasform&lt;br /&gt;
: Atomnummer, 10 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Ne-TableImage.svg|500px|right|Ne-TableImage]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Neon används främst som gasfyllnad i lysrör som används för ljusreklam och prydnad. &lt;br /&gt;
Vid drift läggs en spänning på upp till 4 000 volt över elektroderna vid ändarna av röret. Neonet ger ett rött sken. Vill man ha andra färger används främst gasen argon vilken är blålysande. Där kan man med tillsatser av färgpulver få valfri färg.&lt;br /&gt;
Neon används ofta kommersiellt i elektronrör, i överspänningsskydd och i flytande form som kylmedium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:NeTube.jpg|200px|right|NeTube]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eftersom neon har en så låg kokpunkt (-246,08 °C) utvinns den som de flesta andra ädelgaser (utom helium) genom fraktionerad destillation av flytande luft&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Neon upptäcktes år 1898 av Sir William Ramsay och den 20 år yngre Morris William Travers. De försökte från början framställa en ädelgas med en atomvikt på cirka 20 genom att försiktigt avdunsta syre och kväve från flytande luft och sedan granska gasen som var kvar, men istället hittade de en gas med atomvikten 84, det vill säga krypton. De trodde då att gasen med atomvikten 20 hade förångats med syret och kvävet. När urladdningen vid en spektralanalys av provet gick genom röret lyste gasen med en karmosinröd färg. När de sedan gjorde an spektralanalys på gasen visade det sig att den hade många linjer i det röda våglängdsområdet och några få gröna och violetta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pr&amp;lt;nowiki&amp;gt;iset för neon är ungefär 50-70 usd/m^3  eller ungefär 330- 600 sek/m^3. &lt;br /&gt;
                                                 Kvalitén varierar men det är relativt lätt att få flaskor med en renhet på 99,99%&lt;br /&gt;
&amp;lt;/nowiki&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
#[https://sv.wikipedia.org/wiki/Neon Wikipedia]&lt;br /&gt;
#^ Per Enghag (1999). Jordens grundämnen och deras upptäckt, del 2. Sällsynt – ädelt – aktivt. Stockholm: Industrilitteratur. sid. 240. ISBN 91-7548-553-2&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
--[[Användare:Lime|Lime]] ([[Användardiskussion:Lime|diskussion]]) 21 november 2017 kl. 11.58 (UTC)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
	&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Emil Hamrin Te17D&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lime</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Neon&amp;diff=42849</id>
		<title>Neon</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Neon&amp;diff=42849"/>
		<updated>2017-11-21T11:58:20Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lime: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densitet,  0,9002 g/L&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga, 0,0491 W/(m K)&lt;br /&gt;
: Aggregationstillstånd: Gas&lt;br /&gt;
: Smältpunkt, 24,56 K ​(−248,59 °C)&lt;br /&gt;
: Kokpunkt, 27,104 K ​(−246,046 °C)&lt;br /&gt;
: Utseende, Färglös i gasform&lt;br /&gt;
: Atomnummer, 10 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Ne-TableImage.svg|500px|right|Ne-TableImage]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Neon används främst som gasfyllnad i lysrör som används för ljusreklam och prydnad. &lt;br /&gt;
Vid drift läggs en spänning på upp till 4 000 volt över elektroderna vid ändarna av röret. Neonet ger ett rött sken. Vill man ha andra färger används främst gasen argon vilken är blålysande. Där kan man med tillsatser av färgpulver få valfri färg.&lt;br /&gt;
Neon används ofta kommersiellt i elektronrör, i överspänningsskydd och i flytande form som kylmedium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:NeTube.jpg|200px|right|NeTube]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eftersom neon har en så låg kokpunkt (-246,08 °C) utvinns den som de flesta andra ädelgaser (utom helium) genom fraktionerad destillation av flytande luft&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Neon upptäcktes år 1898 av Sir William Ramsay och den 20 år yngre Morris William Travers. De försökte från början framställa en ädelgas med en atomvikt på cirka 20 genom att försiktigt avdunsta syre och kväve från flytande luft och sedan granska gasen som var kvar, men istället hittade de en gas med atomvikten 84, det vill säga krypton. De trodde då att gasen med atomvikten 20 hade förångats med syret och kvävet. När urladdningen vid en spektralanalys av provet gick genom röret lyste gasen med en karmosinröd färg. När de sedan gjorde an spektralanalys på gasen visade det sig att den hade många linjer i det röda våglängdsområdet och några få gröna och violetta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pr&amp;lt;nowiki&amp;gt;iset för neon är ungefär 50-70 usd/m^3  eller ungefär 330- 600 sek. &lt;br /&gt;
                                                 Kvalitén varierar men det är relativt lätt att få flaskor med en renhet på 99,99%&lt;br /&gt;
&amp;lt;/nowiki&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
#[https://sv.wikipedia.org/wiki/Neon Wikipedia]&lt;br /&gt;
#^ Per Enghag (1999). Jordens grundämnen och deras upptäckt, del 2. Sällsynt – ädelt – aktivt. Stockholm: Industrilitteratur. sid. 240. ISBN 91-7548-553-2&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
--[[Användare:Lime|Lime]] ([[Användardiskussion:Lime|diskussion]]) 21 november 2017 kl. 11.58 (UTC)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
	&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;Emil Hamrin Te17D&#039;&#039;&#039;&#039;&#039;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lime</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Neon&amp;diff=42692</id>
		<title>Neon</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Neon&amp;diff=42692"/>
		<updated>2017-11-20T09:20:07Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lime: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densitet:  0,9002 g/L&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga 0,0491 W/(m K)&lt;br /&gt;
: Aggregationstillstånd: Gas&lt;br /&gt;
: Smältpunkt 24,56 K ​(−248,59 °C)&lt;br /&gt;
: Kokpunkt 27,104 K ​(−246,046 °C)&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
[[File:Ne-TableImage.svg|500px|right|Ne-TableImage]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv här hur materialet används vid konstruktioner och byggen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eftersom neon har en så låg kokpunkt (-246,08 °C) utvinns den som de flesta andra ädelgaser (utom helium) genom fraktionerad destillation av flytande luft&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
#[https://sv.wikipedia.org/wiki/Neon Wikipedia]&lt;br /&gt;
#^ Per Enghag (1999). Jordens grundämnen och deras upptäckt, del 2. Sällsynt – ädelt – aktivt. Stockholm: Industrilitteratur. sid. 240. ISBN 91-7548-553-2&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lime</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Neon&amp;diff=42671</id>
		<title>Neon</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Neon&amp;diff=42671"/>
		<updated>2017-11-20T09:10:03Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lime: /* Neon */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densitet:  0,9002 g/L&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga 0,0491 W/(m K)&lt;br /&gt;
: Aggregationstillstånd: Gas&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Ne-TableImage.svg|500px|right|Ne-TableImage]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv här hur materialet används vid konstruktioner och byggen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Källor alltså.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lime</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Neon&amp;diff=42594</id>
		<title>Neon</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Neon&amp;diff=42594"/>
		<updated>2017-11-20T08:32:39Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lime: Skapade sidan med &amp;#039;== Neon ==&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Neon ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lime</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=42591</id>
		<title>Materialdatabasen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=42591"/>
		<updated>2017-11-20T08:31:25Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lime: /* Gaser */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
* [[mall för material]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Metaller ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [https://en.wikipedia.org/wiki/Adamantium Adamantium]  av Håkan&lt;br /&gt;
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av Markus och av Leo Morberg Ht 2016 ] &lt;br /&gt;
* [[Brons]] av Kevin Lundin&lt;br /&gt;
* [[Electrum]] av Olivier&lt;br /&gt;
* [[Francium]] av Oleg&lt;br /&gt;
* [[Gallium]] av Blal&lt;br /&gt;
* [[Guld]] Max &lt;br /&gt;
* [[Högkolhaltsstål]] av August Forsberg&lt;br /&gt;
* [[Indium]] av Alexander&lt;br /&gt;
* [[Invar]] av Dimitris&lt;br /&gt;
* [[Iridium]] av Tobias och Martin Ojeka&lt;br /&gt;
* [[Järn]] spyridon&lt;br /&gt;
* [[Kalcium]] av Redve&lt;br /&gt;
* [[Kadmium]] av  Klas&lt;br /&gt;
* [[Kobolt]] av Simon&lt;br /&gt;
* [[Kolstål]] tom sida med mallar&lt;br /&gt;
* [[Koppar]] av Christoffer&lt;br /&gt;
* [[Krom]] av Richard&lt;br /&gt;
* [[Kvicksilver]] av Daniel A&lt;br /&gt;
* [[Lithium]] Thomas Mehari TE16A&lt;br /&gt;
* [[Magnesium]] av Alexander Nord&lt;br /&gt;
* [[Microlattice]] av Alexlonn&lt;br /&gt;
* [[Mässing]] Soheil&lt;br /&gt;
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin&lt;br /&gt;
* [[Natrium]] av Khaled&lt;br /&gt;
* [[Neodymium]] av Conor Karlsson&lt;br /&gt;
* [[NIckel]] av Nabbir och Elena&lt;br /&gt;
* [[Niob]] av Felix A&lt;br /&gt;
* [[Nikrom]] av Azim&lt;br /&gt;
* [[Nysilver]] av Hugo Klingwall Borg&lt;br /&gt;
* [[Osmium]] av Torn&lt;br /&gt;
* [[Palladium]] av mohammed och av Nikola Pepivani&lt;br /&gt;
* [[Platina]] [[Arvid]]&lt;br /&gt;
* [[Plutonium]] av Lucas Rens&lt;br /&gt;
* [[Rostfritt stål]] av Björn&lt;br /&gt;
* [[silver]] av Liam L&lt;br /&gt;
* [[Skandium]] av David Z&lt;br /&gt;
* [[Stål]] av Ahmad Jamil&lt;br /&gt;
* [[Tantal]]&lt;br /&gt;
* [[Tenn]] av STEFAN LEKIC &lt;br /&gt;
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza&lt;br /&gt;
* [[Uran]] av Ludvig G&lt;br /&gt;
* [[Zink]] av Leo Wezelius&lt;br /&gt;
* [[Vismut]] av Jonas&lt;br /&gt;
* [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Halvledare ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Galliumarsenid]]&lt;br /&gt;
* [[Germanium]] av Michael&lt;br /&gt;
* [[Indiumfosfid]]&lt;br /&gt;
* [[Kisel]] av Thomas Mehari TE16A&lt;br /&gt;
* [[Kiselkarbid (halvledare)]] av Andreas F&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Polymerer (Plast, mm) ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Akryl]] / PMMA / plexiglas av Fredrika&lt;br /&gt;
* [[Amidplast, PA]] av Kevin&lt;br /&gt;
* [[Dyneema]] av Kamaal Qazali&lt;br /&gt;
* [[Elastan]] av Emre&lt;br /&gt;
* [[Epoxiplast]] av Atra&lt;br /&gt;
* [[Esterplast]] av Vincent Dupont&lt;br /&gt;
* [[Fenolplast]] Noah L&lt;br /&gt;
* [[frigolit]] av Rasmus&lt;br /&gt;
* [[GoreTex]] av Madelene&lt;br /&gt;
* [[Gummi]] av Daniel M&lt;br /&gt;
** [[Vulkaniserat gummi]] av Martin&lt;br /&gt;
** [[Butylgummi]] av Mathias&lt;br /&gt;
** [[Etenpropengummi]] av David Maric&lt;br /&gt;
** [[Kloroprengummi]] Georgek Aroush&lt;br /&gt;
** [[Nitrilgummi]] Armin&lt;br /&gt;
** [[Styrengummi]] av Joakim&lt;br /&gt;
* [[Kevlar]] av Oliver Tuncay™✄&lt;br /&gt;
* [[Melaminplast]]av Cristian Blaj&lt;br /&gt;
* [[Polylaktid]] Elias&lt;br /&gt;
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda&lt;br /&gt;
* [[polyester]] av Casper&lt;br /&gt;
* [[polyeten]] av Teodor&lt;br /&gt;
* [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik&lt;br /&gt;
* [[polypropen]] av [[Adem]]&lt;br /&gt;
* [[Polystyren]] av Linnea&lt;br /&gt;
* [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef&lt;br /&gt;
* [[Silikon]] av Linn&lt;br /&gt;
* [[Uretanplast]] / Polyuretan Jesper W&lt;br /&gt;
* [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas&lt;br /&gt;
* [[Viskos]] av Gustav&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Keramer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Silica Aerogel]] av Harruman&lt;br /&gt;
* Aluminiumoxid, se [[Safir]]&lt;br /&gt;
* [[Betong]] av Milan &lt;br /&gt;
* [[Borkarbid]] xX Fredrik Xx&lt;br /&gt;
* [[Bornitrid]] av Abdikafi&lt;br /&gt;
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]&lt;br /&gt;
* [[diamant]] av mohamed&lt;br /&gt;
* [[Glas]] av Machmood&lt;br /&gt;
* [[Grafen]] av Johan&lt;br /&gt;
* [[Grafit]] av Luan och simon gran&lt;br /&gt;
* [[Kiselkarbid]] av Roman&lt;br /&gt;
* [[Kiselnitrid]] av Emil S&lt;br /&gt;
* [[kol]] av kristoffer&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] John&lt;br /&gt;
* [[Kvarts]] Kristofer&lt;br /&gt;
* [[Lättbetong]] Sarah&lt;br /&gt;
* [[Magnesiumoxid]] av Marcus&lt;br /&gt;
* [[Marmor]] Adam&lt;br /&gt;
* [[Nanorör]] Av Kevin E&lt;br /&gt;
* [[PICA-X]] av Dennis&lt;br /&gt;
* [[Porslin]] David&lt;br /&gt;
* [[Safir]] Marcus Rebecka&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Linus&lt;br /&gt;
* [[Leca Block/Lättklinkersblock]] av Shifat&lt;br /&gt;
* [[Titandiborid]] av Riaz&lt;br /&gt;
* [[Zirkoniumdioxid]] av Olov&lt;br /&gt;
* [[Opal]] av Viktor K&lt;br /&gt;
* [[Ametist]] av Nasim R.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Gaser ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Helium]] Kasper&lt;br /&gt;
* [[Xenon]]&lt;br /&gt;
* [[Neon]] &#039;&#039;&#039;Emil Hamrin&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Trä ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träslag ===&lt;br /&gt;
* [[Bambu]] av Zacharias&lt;br /&gt;
* [[Björk]] av Micke P&lt;br /&gt;
* [[Ek]] Simon B&lt;br /&gt;
* [[Furu]] Robin och Tilla&lt;br /&gt;
* [[Lignum Vitae]] Noah&lt;br /&gt;
* [[Kork]] Gustav L&lt;br /&gt;
* [[Gran]] Carl A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träprodukter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Papper]] Av: Daniel och Sten&lt;br /&gt;
* [[Wellpapp]] av Elin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Fiber och duk ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aramid]] av Ali&lt;br /&gt;
* [[Ull]] av Saman&lt;br /&gt;
* [[Glasfiber]] av Aron&lt;br /&gt;
* [[Hampa]] av Nikita&lt;br /&gt;
* [[Bomull]] av Sandel&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] av Alexander A&lt;br /&gt;
* [[Rep]] av Sebastian A &lt;br /&gt;
* wire, &lt;br /&gt;
* presenning, &lt;br /&gt;
* segelduk, &lt;br /&gt;
* kapellduk &lt;br /&gt;
* möbeltyg, &lt;br /&gt;
* säckväv&lt;br /&gt;
* damast?&lt;br /&gt;
* [[läder]] av Albin R&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Bygg ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Cellplast]] av Thomas M&lt;br /&gt;
* [[Gipsskiva]] av Josefine&lt;br /&gt;
* [[Eternit]]&lt;br /&gt;
* [[MDF]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[HDF]] av Viktor&lt;br /&gt;
* [[kalksten]] av Emil&lt;br /&gt;
* [[Mineralull]] AV BABYOLON&lt;br /&gt;
* [[Plywood]] av Mikael&lt;br /&gt;
* [[Spånskiva]] ™® Anton Nordström&lt;br /&gt;
* [[Takpapp]]&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Hussein&lt;br /&gt;
* [[Tryckimpregnerat trä]] reserverad Simon Arledal GTFO&lt;br /&gt;
* [[Silvertejp]] av Johan Pihlblad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Olja ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Hitta rätt begrepp innan ni startar en sida.&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Hydrualolja&lt;br /&gt;
* Mineralolja&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Färg ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Hitta rätt begrepp innan ni startar en sida.&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* oljefärg&lt;br /&gt;
* vattenbaserad färg&lt;br /&gt;
* tvåkomponentsfärg&lt;br /&gt;
* [[akrylatfärg]]  Sam A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Övrigt ==&lt;br /&gt;
* [[Amalgam]] av Rahbz Jr.&lt;br /&gt;
* [[Silke]] av Märta Ballardini&lt;br /&gt;
* [[Linoleum]] av Fatou the Boss&lt;br /&gt;
* [[Vatten (material)|Vatten]] av Maximus&lt;br /&gt;
* [[Betong2]] av Nazar Rahimi&lt;br /&gt;
* [[Gips]] av David.K&lt;br /&gt;
* [[Palladium2]]&lt;br /&gt;
* [[Nickel2]]&lt;br /&gt;
* [[Is]] - Sam Shahriari&lt;br /&gt;
* [[Granit]] - Felix Herber&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Lime</name></author>
	</entry>
</feed>