https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&feedformat=atom&user=Kiwi Wikiskola - Användarbidrag [sv] 2026-05-12T03:59:02Z Användarbidrag MediaWiki 1.41.1 https://wikiskola.se/index.php?title=Niob&diff=36183 Niob 2016-05-23T12:00:41Z <p>Kiwi: </p> <hr /> <div>Niob (tidigare columbium Cb[1]) är ett mycket sällsynt metalliskt grundämne som tillhör övergångsmetallerna. <br /> <br /> [[File:Niobium crystals and 1cm3 cube.jpg|thumb|Niobium crystals and 1cm3 cube]]<br /> <br /> Historia <br /> Niob upptäcktes första gången år 1801 av Charles Hatchett, genom framställning av noib(V)oxid ur det niobrika mineralet columbit, och kallade det nyupptäckta ämnet columbium, efter upptäcktens anknytning till Amerika. Materialet hade sänts till England över hundra år tidigare av John Wintrop, den förste guvernören i Connecticut. [2]<br /> <br /> Man trodde länge att ämnet var identiskt med tantal. Heinrich Rose visade 1844 att så inte var fallet och gav det namnet niobium. Metallen framställdes av den svenske kemisten Christian Wilhelm Blomstrand år 1864 genom att upphetta niobklorid i vätgas. [2]<br /> <br /> Namnet niob kommer av Niobe, Tantalus dotter i den antika grekiska mytologin, och gavs på grund av ämnets likhet med tantal.[3]<br /> <br /> ==Columbit==<br /> Columbit är en viktig niobmalm. I detta är niob ofta förenat med järn (Fe) och mangan (Mn), utöver syre (O): (Fe,Mn)Nb2O6. Föreningen med järn kallas ferrocolumbit (järncolumbit), niobit eller columbit-(Fe),[4] med mangan manganocolumbit eller columbit-(Mn).[5]<br /> <br /> Järncolumbit finns tillsammans med kryolit, på Grönland och i Norge, liksom tillsammans med granit på flera platser i såväl Europa som Nordamerika. Järnkolumbit bildar svarta, rombiska kristaller.<br /> <br /> En columbitrik malm är coltan (columbit-tantalit), där columbiten bildat en fast lösning med det likartade tantal-rika mineralet tantalit ((Fe,Mn)Ta2O6).<br /> <br /> ==Euxenit==<br /> Ett annat mineral, som innehåller niob är euxenit, där även terbium ingår.<br /> <br /> Niobföreningar<br /> Niobsyra, HNb2O3<br /> <br /> Användning<br /> Legeringar med niob används bland annat till extra starka svetsfogar och komponenter i jetmotorer.<br /> <br /> <br /> ==Källor==<br /> Kolumbit i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)<br /> <br /> Referenser <br /> ↑ Ingvar E., Gullberg (1977). ”Svensk-engelsk fackordbok för näringsliv, förvaltning, undervisning och forskning”. P. A. Nordstedt &amp; söners förlag. http://runeberg.org/svenfack/0595.html. Läst 15 februari 2016. 1 2 Anders Lennartsson, Periodiska systemet, Studentlitteratur, 2011↑ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 19. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 1182 ↑ Barthelmy, David. ”Columbite-(Fe) Mineral Data”. Mineralogy Database, webmineral.com. http://webmineral.com/data/Columbite-%28Fe%29.shtml#.Uiog93_4Lkw. Läst 6 september 2013. ↑ Barthelmy, David. ”Columbite-(Mn) Mineral Data”. Mineralogy Database, webmineral.com. http://webmineral.com/data/Columbite-%28Mn%29.shtml#.UioigH_4Lkw. Läst 6 september 2013. </div> Kiwi https://wikiskola.se/index.php?title=Niob&diff=36182 Niob 2016-05-23T11:59:20Z <p>Kiwi: </p> <hr /> <div>Niob (tidigare columbium Cb[1]) är ett mycket sällsynt metalliskt grundämne som tillhör övergångsmetallerna. <br /> <br /> [[File:Niobium crystals and 1cm3 cube.jpg|Niobium crystals and 1cm3 cube]]<br /> <br /> Historia <br /> Niob upptäcktes första gången år 1801 av Charles Hatchett, genom framställning av noib(V)oxid ur det niobrika mineralet columbit, och kallade det nyupptäckta ämnet columbium, efter upptäcktens anknytning till Amerika. Materialet hade sänts till England över hundra år tidigare av John Wintrop, den förste guvernören i Connecticut. [2]<br /> <br /> Man trodde länge att ämnet var identiskt med tantal. Heinrich Rose visade 1844 att så inte var fallet och gav det namnet niobium. Metallen framställdes av den svenske kemisten Christian Wilhelm Blomstrand år 1864 genom att upphetta niobklorid i vätgas. [2]<br /> <br /> Namnet niob kommer av Niobe, Tantalus dotter i den antika grekiska mytologin, och gavs på grund av ämnets likhet med tantal.[3]<br /> <br /> ==Columbit==<br /> Columbit är en viktig niobmalm. I detta är niob ofta förenat med järn (Fe) och mangan (Mn), utöver syre (O): (Fe,Mn)Nb2O6. Föreningen med järn kallas ferrocolumbit (järncolumbit), niobit eller columbit-(Fe),[4] med mangan manganocolumbit eller columbit-(Mn).[5]<br /> <br /> Järncolumbit finns tillsammans med kryolit, på Grönland och i Norge, liksom tillsammans med granit på flera platser i såväl Europa som Nordamerika. Järnkolumbit bildar svarta, rombiska kristaller.<br /> <br /> En columbitrik malm är coltan (columbit-tantalit), där columbiten bildat en fast lösning med det likartade tantal-rika mineralet tantalit ((Fe,Mn)Ta2O6).<br /> <br /> ==Euxenit==<br /> Ett annat mineral, som innehåller niob är euxenit, där även terbium ingår.<br /> <br /> Niobföreningar<br /> Niobsyra, HNb2O3<br /> <br /> Användning<br /> Legeringar med niob används bland annat till extra starka svetsfogar och komponenter i jetmotorer.<br /> <br /> <br /> ==Källor==<br /> Kolumbit i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)<br /> <br /> Referenser <br /> ↑ Ingvar E., Gullberg (1977). ”Svensk-engelsk fackordbok för näringsliv, förvaltning, undervisning och forskning”. P. A. Nordstedt &amp; söners förlag. http://runeberg.org/svenfack/0595.html. Läst 15 februari 2016. 1 2 Anders Lennartsson, Periodiska systemet, Studentlitteratur, 2011↑ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 19. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 1182 ↑ Barthelmy, David. ”Columbite-(Fe) Mineral Data”. Mineralogy Database, webmineral.com. http://webmineral.com/data/Columbite-%28Fe%29.shtml#.Uiog93_4Lkw. Läst 6 september 2013. ↑ Barthelmy, David. ”Columbite-(Mn) Mineral Data”. Mineralogy Database, webmineral.com. http://webmineral.com/data/Columbite-%28Mn%29.shtml#.UioigH_4Lkw. Läst 6 september 2013. </div> Kiwi https://wikiskola.se/index.php?title=Niob&diff=36181 Niob 2016-05-23T11:58:24Z <p>Kiwi: </p> <hr /> <div>Niob (tidigare columbium Cb[1]) är ett mycket sällsynt metalliskt grundämne som tillhör övergångsmetallerna. <br /> <br /> https://commons.wikimedia.org/wiki/File%3ANiobium_crystals_and_1cm3_cube.jpg<br /> <br /> Historia <br /> Niob upptäcktes första gången år 1801 av Charles Hatchett, genom framställning av noib(V)oxid ur det niobrika mineralet columbit, och kallade det nyupptäckta ämnet columbium, efter upptäcktens anknytning till Amerika. Materialet hade sänts till England över hundra år tidigare av John Wintrop, den förste guvernören i Connecticut. [2]<br /> <br /> Man trodde länge att ämnet var identiskt med tantal. Heinrich Rose visade 1844 att så inte var fallet och gav det namnet niobium. Metallen framställdes av den svenske kemisten Christian Wilhelm Blomstrand år 1864 genom att upphetta niobklorid i vätgas. [2]<br /> <br /> Namnet niob kommer av Niobe, Tantalus dotter i den antika grekiska mytologin, och gavs på grund av ämnets likhet med tantal.[3]<br /> <br /> ==Columbit==<br /> Columbit är en viktig niobmalm. I detta är niob ofta förenat med järn (Fe) och mangan (Mn), utöver syre (O): (Fe,Mn)Nb2O6. Föreningen med järn kallas ferrocolumbit (järncolumbit), niobit eller columbit-(Fe),[4] med mangan manganocolumbit eller columbit-(Mn).[5]<br /> <br /> Järncolumbit finns tillsammans med kryolit, på Grönland och i Norge, liksom tillsammans med granit på flera platser i såväl Europa som Nordamerika. Järnkolumbit bildar svarta, rombiska kristaller.<br /> <br /> En columbitrik malm är coltan (columbit-tantalit), där columbiten bildat en fast lösning med det likartade tantal-rika mineralet tantalit ((Fe,Mn)Ta2O6).<br /> <br /> ==Euxenit==<br /> Ett annat mineral, som innehåller niob är euxenit, där även terbium ingår.<br /> <br /> Niobföreningar<br /> Niobsyra, HNb2O3<br /> <br /> Användning<br /> Legeringar med niob används bland annat till extra starka svetsfogar och komponenter i jetmotorer.<br /> <br /> <br /> ==Källor==<br /> Kolumbit i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)<br /> <br /> Referenser <br /> ↑ Ingvar E., Gullberg (1977). ”Svensk-engelsk fackordbok för näringsliv, förvaltning, undervisning och forskning”. P. A. Nordstedt &amp; söners förlag. http://runeberg.org/svenfack/0595.html. Läst 15 februari 2016. 1 2 Anders Lennartsson, Periodiska systemet, Studentlitteratur, 2011↑ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 19. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 1182 ↑ Barthelmy, David. ”Columbite-(Fe) Mineral Data”. Mineralogy Database, webmineral.com. http://webmineral.com/data/Columbite-%28Fe%29.shtml#.Uiog93_4Lkw. Läst 6 september 2013. ↑ Barthelmy, David. ”Columbite-(Mn) Mineral Data”. Mineralogy Database, webmineral.com. http://webmineral.com/data/Columbite-%28Mn%29.shtml#.UioigH_4Lkw. Läst 6 september 2013. </div> Kiwi https://wikiskola.se/index.php?title=Niob&diff=36180 Niob 2016-05-23T11:53:51Z <p>Kiwi: </p> <hr /> <div>Niob (tidigare columbium Cb[1]) är ett mycket sällsynt metalliskt grundämne som tillhör övergångsmetallerna. <br /> <br /> [[Fil:NIOB.JPG|miniatyr]]<br /> <br /> Historia <br /> Niob upptäcktes första gången år 1801 av Charles Hatchett, genom framställning av noib(V)oxid ur det niobrika mineralet columbit, och kallade det nyupptäckta ämnet columbium, efter upptäcktens anknytning till Amerika. Materialet hade sänts till England över hundra år tidigare av John Wintrop, den förste guvernören i Connecticut. [2]<br /> <br /> Man trodde länge att ämnet var identiskt med tantal. Heinrich Rose visade 1844 att så inte var fallet och gav det namnet niobium. Metallen framställdes av den svenske kemisten Christian Wilhelm Blomstrand år 1864 genom att upphetta niobklorid i vätgas. [2]<br /> <br /> Namnet niob kommer av Niobe, Tantalus dotter i den antika grekiska mytologin, och gavs på grund av ämnets likhet med tantal.[3]<br /> <br /> ==Columbit==<br /> Columbit är en viktig niobmalm. I detta är niob ofta förenat med järn (Fe) och mangan (Mn), utöver syre (O): (Fe,Mn)Nb2O6. Föreningen med järn kallas ferrocolumbit (järncolumbit), niobit eller columbit-(Fe),[4] med mangan manganocolumbit eller columbit-(Mn).[5]<br /> <br /> Järncolumbit finns tillsammans med kryolit, på Grönland och i Norge, liksom tillsammans med granit på flera platser i såväl Europa som Nordamerika. Järnkolumbit bildar svarta, rombiska kristaller.<br /> <br /> En columbitrik malm är coltan (columbit-tantalit), där columbiten bildat en fast lösning med det likartade tantal-rika mineralet tantalit ((Fe,Mn)Ta2O6).<br /> <br /> ==Euxenit==<br /> Ett annat mineral, som innehåller niob är euxenit, där även terbium ingår.<br /> <br /> Niobföreningar<br /> Niobsyra, HNb2O3<br /> <br /> Användning<br /> Legeringar med niob används bland annat till extra starka svetsfogar och komponenter i jetmotorer.<br /> <br /> <br /> ==Källor==<br /> Kolumbit i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)<br /> <br /> Referenser <br /> ↑ Ingvar E., Gullberg (1977). ”Svensk-engelsk fackordbok för näringsliv, förvaltning, undervisning och forskning”. P. A. Nordstedt &amp; söners förlag. http://runeberg.org/svenfack/0595.html. Läst 15 februari 2016. 1 2 Anders Lennartsson, Periodiska systemet, Studentlitteratur, 2011↑ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 19. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 1182 ↑ Barthelmy, David. ”Columbite-(Fe) Mineral Data”. Mineralogy Database, webmineral.com. http://webmineral.com/data/Columbite-%28Fe%29.shtml#.Uiog93_4Lkw. Läst 6 september 2013. ↑ Barthelmy, David. ”Columbite-(Mn) Mineral Data”. Mineralogy Database, webmineral.com. http://webmineral.com/data/Columbite-%28Mn%29.shtml#.UioigH_4Lkw. Läst 6 september 2013. </div> Kiwi https://wikiskola.se/index.php?title=Niob&diff=36179 Niob 2016-05-23T11:53:37Z <p>Kiwi: </p> <hr /> <div>Niob (tidigare columbium Cb[1]) är ett mycket sällsynt metalliskt grundämne som tillhör övergångsmetallerna. <br /> [[Fil:NIOB.JPG|miniatyr]]<br /> Historia <br /> Niob upptäcktes första gången år 1801 av Charles Hatchett, genom framställning av noib(V)oxid ur det niobrika mineralet columbit, och kallade det nyupptäckta ämnet columbium, efter upptäcktens anknytning till Amerika. Materialet hade sänts till England över hundra år tidigare av John Wintrop, den förste guvernören i Connecticut. [2]<br /> <br /> Man trodde länge att ämnet var identiskt med tantal. Heinrich Rose visade 1844 att så inte var fallet och gav det namnet niobium. Metallen framställdes av den svenske kemisten Christian Wilhelm Blomstrand år 1864 genom att upphetta niobklorid i vätgas. [2]<br /> <br /> Namnet niob kommer av Niobe, Tantalus dotter i den antika grekiska mytologin, och gavs på grund av ämnets likhet med tantal.[3]<br /> <br /> ==Columbit==<br /> Columbit är en viktig niobmalm. I detta är niob ofta förenat med järn (Fe) och mangan (Mn), utöver syre (O): (Fe,Mn)Nb2O6. Föreningen med järn kallas ferrocolumbit (järncolumbit), niobit eller columbit-(Fe),[4] med mangan manganocolumbit eller columbit-(Mn).[5]<br /> <br /> Järncolumbit finns tillsammans med kryolit, på Grönland och i Norge, liksom tillsammans med granit på flera platser i såväl Europa som Nordamerika. Järnkolumbit bildar svarta, rombiska kristaller.<br /> <br /> En columbitrik malm är coltan (columbit-tantalit), där columbiten bildat en fast lösning med det likartade tantal-rika mineralet tantalit ((Fe,Mn)Ta2O6).<br /> <br /> ==Euxenit==<br /> Ett annat mineral, som innehåller niob är euxenit, där även terbium ingår.<br /> <br /> Niobföreningar<br /> Niobsyra, HNb2O3<br /> <br /> Användning<br /> Legeringar med niob används bland annat till extra starka svetsfogar och komponenter i jetmotorer.<br /> <br /> <br /> ==Källor==<br /> Kolumbit i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)<br /> <br /> Referenser <br /> ↑ Ingvar E., Gullberg (1977). ”Svensk-engelsk fackordbok för näringsliv, förvaltning, undervisning och forskning”. P. A. Nordstedt &amp; söners förlag. http://runeberg.org/svenfack/0595.html. Läst 15 februari 2016. 1 2 Anders Lennartsson, Periodiska systemet, Studentlitteratur, 2011↑ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 19. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 1182 ↑ Barthelmy, David. ”Columbite-(Fe) Mineral Data”. Mineralogy Database, webmineral.com. http://webmineral.com/data/Columbite-%28Fe%29.shtml#.Uiog93_4Lkw. Läst 6 september 2013. ↑ Barthelmy, David. ”Columbite-(Mn) Mineral Data”. Mineralogy Database, webmineral.com. http://webmineral.com/data/Columbite-%28Mn%29.shtml#.UioigH_4Lkw. Läst 6 september 2013. </div> Kiwi https://wikiskola.se/index.php?title=Niob&diff=36178 Niob 2016-05-23T11:52:13Z <p>Kiwi: </p> <hr /> <div>Niob (tidigare columbium Cb[1]) är ett mycket sällsynt metalliskt grundämne som tillhör övergångsmetallerna. <br /> [[Fil:Niob|miniatyr]]<br /> Historia <br /> Niob upptäcktes första gången år 1801 av Charles Hatchett, genom framställning av noib(V)oxid ur det niobrika mineralet columbit, och kallade det nyupptäckta ämnet columbium, efter upptäcktens anknytning till Amerika. Materialet hade sänts till England över hundra år tidigare av John Wintrop, den förste guvernören i Connecticut. [2]<br /> <br /> Man trodde länge att ämnet var identiskt med tantal. Heinrich Rose visade 1844 att så inte var fallet och gav det namnet niobium. Metallen framställdes av den svenske kemisten Christian Wilhelm Blomstrand år 1864 genom att upphetta niobklorid i vätgas. [2]<br /> <br /> Namnet niob kommer av Niobe, Tantalus dotter i den antika grekiska mytologin, och gavs på grund av ämnets likhet med tantal.[3]<br /> <br /> ==Columbit==<br /> [[Fil:NIOB|miniatyr|Niob metall]]<br /> Columbit är en viktig niobmalm. I detta är niob ofta förenat med järn (Fe) och mangan (Mn), utöver syre (O): (Fe,Mn)Nb2O6. Föreningen med järn kallas ferrocolumbit (järncolumbit), niobit eller columbit-(Fe),[4] med mangan manganocolumbit eller columbit-(Mn).[5]<br /> <br /> Järncolumbit finns tillsammans med kryolit, på Grönland och i Norge, liksom tillsammans med granit på flera platser i såväl Europa som Nordamerika. Järnkolumbit bildar svarta, rombiska kristaller.<br /> <br /> En columbitrik malm är coltan (columbit-tantalit), där columbiten bildat en fast lösning med det likartade tantal-rika mineralet tantalit ((Fe,Mn)Ta2O6).<br /> <br /> ==Euxenit==<br /> Ett annat mineral, som innehåller niob är euxenit, där även terbium ingår.<br /> <br /> Niobföreningar<br /> Niobsyra, HNb2O3<br /> <br /> Användning<br /> Legeringar med niob används bland annat till extra starka svetsfogar och komponenter i jetmotorer.<br /> <br /> <br /> ==Källor==<br /> Kolumbit i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)<br /> <br /> Referenser <br /> ↑ Ingvar E., Gullberg (1977). ”Svensk-engelsk fackordbok för näringsliv, förvaltning, undervisning och forskning”. P. A. Nordstedt &amp; söners förlag. http://runeberg.org/svenfack/0595.html. Läst 15 februari 2016. 1 2 Anders Lennartsson, Periodiska systemet, Studentlitteratur, 2011↑ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 19. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 1182 ↑ Barthelmy, David. ”Columbite-(Fe) Mineral Data”. Mineralogy Database, webmineral.com. http://webmineral.com/data/Columbite-%28Fe%29.shtml#.Uiog93_4Lkw. Läst 6 september 2013. ↑ Barthelmy, David. ”Columbite-(Mn) Mineral Data”. Mineralogy Database, webmineral.com. http://webmineral.com/data/Columbite-%28Mn%29.shtml#.UioigH_4Lkw. Läst 6 september 2013. </div> Kiwi https://wikiskola.se/index.php?title=Niob&diff=36170 Niob 2016-05-23T11:47:37Z <p>Kiwi: </p> <hr /> <div>Niob (tidigare columbium Cb[1]) är ett mycket sällsynt metalliskt grundämne som tillhör övergångsmetallerna. <br /> <br /> Historia <br /> <br /> Niob upptäcktes första gången år 1801 av Charles Hatchett, genom framställning av noib(V)oxid ur det niobrika mineralet columbit, och kallade det nyupptäckta ämnet columbium, efter upptäcktens anknytning till Amerika. Materialet hade sänts till England över hundra år tidigare av John Wintrop, den förste guvernören i Connecticut. [2]<br /> <br /> Man trodde länge att ämnet var identiskt med tantal. Heinrich Rose visade 1844 att så inte var fallet och gav det namnet niobium. Metallen framställdes av den svenske kemisten Christian Wilhelm Blomstrand år 1864 genom att upphetta niobklorid i vätgas. [2]<br /> <br /> Namnet niob kommer av Niobe, Tantalus dotter i den antika grekiska mytologin, och gavs på grund av ämnets likhet med tantal.[3]<br /> <br /> ==Columbit==<br /> Columbit är en viktig niobmalm. I detta är niob ofta förenat med järn (Fe) och mangan (Mn), utöver syre (O): (Fe,Mn)Nb2O6. Föreningen med järn kallas ferrocolumbit (järncolumbit), niobit eller columbit-(Fe),[4] med mangan manganocolumbit eller columbit-(Mn).[5]<br /> <br /> Järncolumbit finns tillsammans med kryolit, på Grönland och i Norge, liksom tillsammans med granit på flera platser i såväl Europa som Nordamerika. Järnkolumbit bildar svarta, rombiska kristaller.<br /> <br /> En columbitrik malm är coltan (columbit-tantalit), där columbiten bildat en fast lösning med det likartade tantal-rika mineralet tantalit ((Fe,Mn)Ta2O6).<br /> <br /> ==Euxenit==<br /> Ett annat mineral, som innehåller niob är euxenit, där även terbium ingår.<br /> <br /> Niobföreningar<br /> Niobsyra, HNb2O3<br /> <br /> Användning<br /> Legeringar med niob används bland annat till extra starka svetsfogar och komponenter i jetmotorer.<br /> <br /> <br /> ==Källor==<br /> Kolumbit i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)<br /> <br /> Referenser <br /> ↑ Ingvar E., Gullberg (1977). ”Svensk-engelsk fackordbok för näringsliv, förvaltning, undervisning och forskning”. P. A. Nordstedt &amp; söners förlag. http://runeberg.org/svenfack/0595.html. Läst 15 februari 2016. 1 2 Anders Lennartsson, Periodiska systemet, Studentlitteratur, 2011↑ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 19. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 1182 ↑ Barthelmy, David. ”Columbite-(Fe) Mineral Data”. Mineralogy Database, webmineral.com. http://webmineral.com/data/Columbite-%28Fe%29.shtml#.Uiog93_4Lkw. Läst 6 september 2013. ↑ Barthelmy, David. ”Columbite-(Mn) Mineral Data”. Mineralogy Database, webmineral.com. http://webmineral.com/data/Columbite-%28Mn%29.shtml#.UioigH_4Lkw. Läst 6 september 2013. </div> Kiwi https://wikiskola.se/index.php?title=Niob&diff=36168 Niob 2016-05-23T11:47:13Z <p>Kiwi: </p> <hr /> <div>Niob (tidigare columbium Cb[1]) är ett mycket sällsynt metalliskt grundämne som tillhör övergångsmetallerna. <br /> <br /> Historia <br /> [[Fil:Niob.jpg|miniatyr|höger]]<br /> Niob upptäcktes första gången år 1801 av Charles Hatchett, genom framställning av noib(V)oxid ur det niobrika mineralet columbit, och kallade det nyupptäckta ämnet columbium, efter upptäcktens anknytning till Amerika. Materialet hade sänts till England över hundra år tidigare av John Wintrop, den förste guvernören i Connecticut. [2]<br /> <br /> Man trodde länge att ämnet var identiskt med tantal. Heinrich Rose visade 1844 att så inte var fallet och gav det namnet niobium. Metallen framställdes av den svenske kemisten Christian Wilhelm Blomstrand år 1864 genom att upphetta niobklorid i vätgas. [2]<br /> <br /> Namnet niob kommer av Niobe, Tantalus dotter i den antika grekiska mytologin, och gavs på grund av ämnets likhet med tantal.[3]<br /> <br /> ==Columbit==<br /> Columbit är en viktig niobmalm. I detta är niob ofta förenat med järn (Fe) och mangan (Mn), utöver syre (O): (Fe,Mn)Nb2O6. Föreningen med järn kallas ferrocolumbit (järncolumbit), niobit eller columbit-(Fe),[4] med mangan manganocolumbit eller columbit-(Mn).[5]<br /> <br /> Järncolumbit finns tillsammans med kryolit, på Grönland och i Norge, liksom tillsammans med granit på flera platser i såväl Europa som Nordamerika. Järnkolumbit bildar svarta, rombiska kristaller.<br /> <br /> En columbitrik malm är coltan (columbit-tantalit), där columbiten bildat en fast lösning med det likartade tantal-rika mineralet tantalit ((Fe,Mn)Ta2O6).<br /> <br /> ==Euxenit==<br /> Ett annat mineral, som innehåller niob är euxenit, där även terbium ingår.<br /> <br /> Niobföreningar<br /> Niobsyra, HNb2O3<br /> <br /> Användning<br /> Legeringar med niob används bland annat till extra starka svetsfogar och komponenter i jetmotorer.<br /> <br /> <br /> ==Källor==<br /> Kolumbit i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)<br /> <br /> Referenser <br /> ↑ Ingvar E., Gullberg (1977). ”Svensk-engelsk fackordbok för näringsliv, förvaltning, undervisning och forskning”. P. A. Nordstedt &amp; söners förlag. http://runeberg.org/svenfack/0595.html. Läst 15 februari 2016. 1 2 Anders Lennartsson, Periodiska systemet, Studentlitteratur, 2011↑ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 19. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 1182 ↑ Barthelmy, David. ”Columbite-(Fe) Mineral Data”. Mineralogy Database, webmineral.com. http://webmineral.com/data/Columbite-%28Fe%29.shtml#.Uiog93_4Lkw. Läst 6 september 2013. ↑ Barthelmy, David. ”Columbite-(Mn) Mineral Data”. Mineralogy Database, webmineral.com. http://webmineral.com/data/Columbite-%28Mn%29.shtml#.UioigH_4Lkw. Läst 6 september 2013. </div> Kiwi https://wikiskola.se/index.php?title=Niob&diff=36167 Niob 2016-05-23T11:42:46Z <p>Kiwi: </p> <hr /> <div>Niob (tidigare columbium Cb[1]) är ett mycket sällsynt metalliskt grundämne som tillhör övergångsmetallerna. <br /> <br /> Historia <br /> [[Fil:200px-Niobium crystals and 1cm3 cube.jpg|miniatyr|niob metal]]<br /> Niob upptäcktes första gången år 1801 av Charles Hatchett, genom framställning av noib(V)oxid ur det niobrika mineralet columbit, och kallade det nyupptäckta ämnet columbium, efter upptäcktens anknytning till Amerika. Materialet hade sänts till England över hundra år tidigare av John Wintrop, den förste guvernören i Connecticut. [2]<br /> <br /> Man trodde länge att ämnet var identiskt med tantal. Heinrich Rose visade 1844 att så inte var fallet och gav det namnet niobium. Metallen framställdes av den svenske kemisten Christian Wilhelm Blomstrand år 1864 genom att upphetta niobklorid i vätgas. [2]<br /> <br /> Namnet niob kommer av Niobe, Tantalus dotter i den antika grekiska mytologin, och gavs på grund av ämnets likhet med tantal.[3]<br /> <br /> ==Columbit==<br /> Columbit är en viktig niobmalm. I detta är niob ofta förenat med järn (Fe) och mangan (Mn), utöver syre (O): (Fe,Mn)Nb2O6. Föreningen med järn kallas ferrocolumbit (järncolumbit), niobit eller columbit-(Fe),[4] med mangan manganocolumbit eller columbit-(Mn).[5]<br /> <br /> Järncolumbit finns tillsammans med kryolit, på Grönland och i Norge, liksom tillsammans med granit på flera platser i såväl Europa som Nordamerika. Järnkolumbit bildar svarta, rombiska kristaller.<br /> <br /> En columbitrik malm är coltan (columbit-tantalit), där columbiten bildat en fast lösning med det likartade tantal-rika mineralet tantalit ((Fe,Mn)Ta2O6).<br /> <br /> ==Euxenit==<br /> Ett annat mineral, som innehåller niob är euxenit, där även terbium ingår.<br /> <br /> Niobföreningar<br /> Niobsyra, HNb2O3<br /> <br /> Användning<br /> Legeringar med niob används bland annat till extra starka svetsfogar och komponenter i jetmotorer.<br /> <br /> <br /> ==Källor==<br /> Kolumbit i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)<br /> <br /> Referenser <br /> ↑ Ingvar E., Gullberg (1977). ”Svensk-engelsk fackordbok för näringsliv, förvaltning, undervisning och forskning”. P. A. Nordstedt &amp; söners förlag. http://runeberg.org/svenfack/0595.html. Läst 15 februari 2016. 1 2 Anders Lennartsson, Periodiska systemet, Studentlitteratur, 2011↑ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 19. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 1182 ↑ Barthelmy, David. ”Columbite-(Fe) Mineral Data”. Mineralogy Database, webmineral.com. http://webmineral.com/data/Columbite-%28Fe%29.shtml#.Uiog93_4Lkw. Läst 6 september 2013. ↑ Barthelmy, David. ”Columbite-(Mn) Mineral Data”. Mineralogy Database, webmineral.com. http://webmineral.com/data/Columbite-%28Mn%29.shtml#.UioigH_4Lkw. Läst 6 september 2013. </div> Kiwi https://wikiskola.se/index.php?title=Niob&diff=36166 Niob 2016-05-23T11:41:49Z <p>Kiwi: </p> <hr /> <div>Niob (tidigare columbium Cb[1]) är ett mycket sällsynt metalliskt grundämne som tillhör övergångsmetallerna. <br /> <br /> Historia <br /> [[Fil:Https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Niobium crystals and 1cm3 cube.jpg|miniatyr|niob metal]]<br /> Niob upptäcktes första gången år 1801 av Charles Hatchett, genom framställning av noib(V)oxid ur det niobrika mineralet columbit, och kallade det nyupptäckta ämnet columbium, efter upptäcktens anknytning till Amerika. Materialet hade sänts till England över hundra år tidigare av John Wintrop, den förste guvernören i Connecticut. [2]<br /> <br /> Man trodde länge att ämnet var identiskt med tantal. Heinrich Rose visade 1844 att så inte var fallet och gav det namnet niobium. Metallen framställdes av den svenske kemisten Christian Wilhelm Blomstrand år 1864 genom att upphetta niobklorid i vätgas. [2]<br /> <br /> Namnet niob kommer av Niobe, Tantalus dotter i den antika grekiska mytologin, och gavs på grund av ämnets likhet med tantal.[3]<br /> <br /> ==Columbit==<br /> Columbit är en viktig niobmalm. I detta är niob ofta förenat med järn (Fe) och mangan (Mn), utöver syre (O): (Fe,Mn)Nb2O6. Föreningen med järn kallas ferrocolumbit (järncolumbit), niobit eller columbit-(Fe),[4] med mangan manganocolumbit eller columbit-(Mn).[5]<br /> <br /> Järncolumbit finns tillsammans med kryolit, på Grönland och i Norge, liksom tillsammans med granit på flera platser i såväl Europa som Nordamerika. Järnkolumbit bildar svarta, rombiska kristaller.<br /> <br /> En columbitrik malm är coltan (columbit-tantalit), där columbiten bildat en fast lösning med det likartade tantal-rika mineralet tantalit ((Fe,Mn)Ta2O6).<br /> <br /> ==Euxenit==<br /> Ett annat mineral, som innehåller niob är euxenit, där även terbium ingår.<br /> <br /> Niobföreningar<br /> Niobsyra, HNb2O3<br /> <br /> Användning<br /> Legeringar med niob används bland annat till extra starka svetsfogar och komponenter i jetmotorer.<br /> <br /> <br /> ==Källor==<br /> Kolumbit i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)<br /> <br /> Referenser <br /> ↑ Ingvar E., Gullberg (1977). ”Svensk-engelsk fackordbok för näringsliv, förvaltning, undervisning och forskning”. P. A. Nordstedt &amp; söners förlag. http://runeberg.org/svenfack/0595.html. Läst 15 februari 2016. 1 2 Anders Lennartsson, Periodiska systemet, Studentlitteratur, 2011↑ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 19. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 1182 ↑ Barthelmy, David. ”Columbite-(Fe) Mineral Data”. Mineralogy Database, webmineral.com. http://webmineral.com/data/Columbite-%28Fe%29.shtml#.Uiog93_4Lkw. Läst 6 september 2013. ↑ Barthelmy, David. ”Columbite-(Mn) Mineral Data”. Mineralogy Database, webmineral.com. http://webmineral.com/data/Columbite-%28Mn%29.shtml#.UioigH_4Lkw. Läst 6 september 2013. </div> Kiwi https://wikiskola.se/index.php?title=Niob&diff=36165 Niob 2016-05-23T11:40:58Z <p>Kiwi: </p> <hr /> <div>Niob (tidigare columbium Cb[1]) är ett mycket sällsynt metalliskt grundämne som tillhör övergångsmetallerna. <br /> <br /> Historia <br /> [https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Niobium_crystals_and_1cm3_cube.jpg niob metal]<br /> Niob upptäcktes första gången år 1801 av Charles Hatchett, genom framställning av noib(V)oxid ur det niobrika mineralet columbit, och kallade det nyupptäckta ämnet columbium, efter upptäcktens anknytning till Amerika. Materialet hade sänts till England över hundra år tidigare av John Wintrop, den förste guvernören i Connecticut. [2]<br /> <br /> Man trodde länge att ämnet var identiskt med tantal. Heinrich Rose visade 1844 att så inte var fallet och gav det namnet niobium. Metallen framställdes av den svenske kemisten Christian Wilhelm Blomstrand år 1864 genom att upphetta niobklorid i vätgas. [2]<br /> <br /> Namnet niob kommer av Niobe, Tantalus dotter i den antika grekiska mytologin, och gavs på grund av ämnets likhet med tantal.[3]<br /> <br /> ==Columbit==<br /> Columbit är en viktig niobmalm. I detta är niob ofta förenat med järn (Fe) och mangan (Mn), utöver syre (O): (Fe,Mn)Nb2O6. Föreningen med järn kallas ferrocolumbit (järncolumbit), niobit eller columbit-(Fe),[4] med mangan manganocolumbit eller columbit-(Mn).[5]<br /> <br /> Järncolumbit finns tillsammans med kryolit, på Grönland och i Norge, liksom tillsammans med granit på flera platser i såväl Europa som Nordamerika. Järnkolumbit bildar svarta, rombiska kristaller.<br /> <br /> En columbitrik malm är coltan (columbit-tantalit), där columbiten bildat en fast lösning med det likartade tantal-rika mineralet tantalit ((Fe,Mn)Ta2O6).<br /> <br /> ==Euxenit==<br /> Ett annat mineral, som innehåller niob är euxenit, där även terbium ingår.<br /> <br /> Niobföreningar<br /> Niobsyra, HNb2O3<br /> <br /> Användning<br /> Legeringar med niob används bland annat till extra starka svetsfogar och komponenter i jetmotorer.<br /> <br /> <br /> ==Källor==<br /> Kolumbit i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)<br /> <br /> Referenser <br /> ↑ Ingvar E., Gullberg (1977). ”Svensk-engelsk fackordbok för näringsliv, förvaltning, undervisning och forskning”. P. A. Nordstedt &amp; söners förlag. http://runeberg.org/svenfack/0595.html. Läst 15 februari 2016. 1 2 Anders Lennartsson, Periodiska systemet, Studentlitteratur, 2011↑ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 19. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 1182 ↑ Barthelmy, David. ”Columbite-(Fe) Mineral Data”. Mineralogy Database, webmineral.com. http://webmineral.com/data/Columbite-%28Fe%29.shtml#.Uiog93_4Lkw. Läst 6 september 2013. ↑ Barthelmy, David. ”Columbite-(Mn) Mineral Data”. Mineralogy Database, webmineral.com. http://webmineral.com/data/Columbite-%28Mn%29.shtml#.UioigH_4Lkw. Läst 6 september 2013. </div> Kiwi https://wikiskola.se/index.php?title=Niob&diff=36164 Niob 2016-05-23T11:39:41Z <p>Kiwi: </p> <hr /> <div>Niob (tidigare columbium Cb[1]) är ett mycket sällsynt metalliskt grundämne som tillhör övergångsmetallerna. <br /> <br /> Historia <br /> [[Fil:Niob.JPG|miniatyr|niob metal]]<br /> Niob upptäcktes första gången år 1801 av Charles Hatchett, genom framställning av noib(V)oxid ur det niobrika mineralet columbit, och kallade det nyupptäckta ämnet columbium, efter upptäcktens anknytning till Amerika. Materialet hade sänts till England över hundra år tidigare av John Wintrop, den förste guvernören i Connecticut. [2]<br /> <br /> Man trodde länge att ämnet var identiskt med tantal. Heinrich Rose visade 1844 att så inte var fallet och gav det namnet niobium. Metallen framställdes av den svenske kemisten Christian Wilhelm Blomstrand år 1864 genom att upphetta niobklorid i vätgas. [2]<br /> <br /> Namnet niob kommer av Niobe, Tantalus dotter i den antika grekiska mytologin, och gavs på grund av ämnets likhet med tantal.[3]<br /> <br /> ==Columbit==<br /> Columbit är en viktig niobmalm. I detta är niob ofta förenat med järn (Fe) och mangan (Mn), utöver syre (O): (Fe,Mn)Nb2O6. Föreningen med järn kallas ferrocolumbit (järncolumbit), niobit eller columbit-(Fe),[4] med mangan manganocolumbit eller columbit-(Mn).[5]<br /> <br /> Järncolumbit finns tillsammans med kryolit, på Grönland och i Norge, liksom tillsammans med granit på flera platser i såväl Europa som Nordamerika. Järnkolumbit bildar svarta, rombiska kristaller.<br /> <br /> En columbitrik malm är coltan (columbit-tantalit), där columbiten bildat en fast lösning med det likartade tantal-rika mineralet tantalit ((Fe,Mn)Ta2O6).<br /> <br /> ==Euxenit==<br /> Ett annat mineral, som innehåller niob är euxenit, där även terbium ingår.<br /> <br /> Niobföreningar<br /> Niobsyra, HNb2O3<br /> <br /> Användning<br /> Legeringar med niob används bland annat till extra starka svetsfogar och komponenter i jetmotorer.<br /> <br /> <br /> ==Källor==<br /> Kolumbit i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)<br /> <br /> Referenser <br /> ↑ Ingvar E., Gullberg (1977). ”Svensk-engelsk fackordbok för näringsliv, förvaltning, undervisning och forskning”. P. A. Nordstedt &amp; söners förlag. http://runeberg.org/svenfack/0595.html. Läst 15 februari 2016. 1 2 Anders Lennartsson, Periodiska systemet, Studentlitteratur, 2011↑ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 19. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 1182 ↑ Barthelmy, David. ”Columbite-(Fe) Mineral Data”. Mineralogy Database, webmineral.com. http://webmineral.com/data/Columbite-%28Fe%29.shtml#.Uiog93_4Lkw. Läst 6 september 2013. ↑ Barthelmy, David. ”Columbite-(Mn) Mineral Data”. Mineralogy Database, webmineral.com. http://webmineral.com/data/Columbite-%28Mn%29.shtml#.UioigH_4Lkw. Läst 6 september 2013. </div> Kiwi https://wikiskola.se/index.php?title=Niob&diff=36163 Niob 2016-05-23T11:38:19Z <p>Kiwi: </p> <hr /> <div>Niob (tidigare columbium Cb[1]) är ett mycket sällsynt metalliskt grundämne som tillhör övergångsmetallerna. <br /> <br /> Historia <br /> [[Fil:Niob.jpg|miniatyr|niob metal]]<br /> Niob upptäcktes första gången år 1801 av Charles Hatchett, genom framställning av noib(V)oxid ur det niobrika mineralet columbit, och kallade det nyupptäckta ämnet columbium, efter upptäcktens anknytning till Amerika. Materialet hade sänts till England över hundra år tidigare av John Wintrop, den förste guvernören i Connecticut. [2]<br /> <br /> Man trodde länge att ämnet var identiskt med tantal. Heinrich Rose visade 1844 att så inte var fallet och gav det namnet niobium. Metallen framställdes av den svenske kemisten Christian Wilhelm Blomstrand år 1864 genom att upphetta niobklorid i vätgas. [2]<br /> <br /> Namnet niob kommer av Niobe, Tantalus dotter i den antika grekiska mytologin, och gavs på grund av ämnets likhet med tantal.[3]<br /> <br /> ==Columbit==<br /> Columbit är en viktig niobmalm. I detta är niob ofta förenat med järn (Fe) och mangan (Mn), utöver syre (O): (Fe,Mn)Nb2O6. Föreningen med järn kallas ferrocolumbit (järncolumbit), niobit eller columbit-(Fe),[4] med mangan manganocolumbit eller columbit-(Mn).[5]<br /> <br /> Järncolumbit finns tillsammans med kryolit, på Grönland och i Norge, liksom tillsammans med granit på flera platser i såväl Europa som Nordamerika. Järnkolumbit bildar svarta, rombiska kristaller.<br /> <br /> En columbitrik malm är coltan (columbit-tantalit), där columbiten bildat en fast lösning med det likartade tantal-rika mineralet tantalit ((Fe,Mn)Ta2O6).<br /> <br /> ==Euxenit==<br /> Ett annat mineral, som innehåller niob är euxenit, där även terbium ingår.<br /> <br /> Niobföreningar<br /> Niobsyra, HNb2O3<br /> <br /> Användning<br /> Legeringar med niob används bland annat till extra starka svetsfogar och komponenter i jetmotorer.<br /> <br /> <br /> ==Källor==<br /> Kolumbit i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)<br /> <br /> Referenser <br /> ↑ Ingvar E., Gullberg (1977). ”Svensk-engelsk fackordbok för näringsliv, förvaltning, undervisning och forskning”. P. A. Nordstedt &amp; söners förlag. http://runeberg.org/svenfack/0595.html. Läst 15 februari 2016. 1 2 Anders Lennartsson, Periodiska systemet, Studentlitteratur, 2011↑ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 19. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 1182 ↑ Barthelmy, David. ”Columbite-(Fe) Mineral Data”. Mineralogy Database, webmineral.com. http://webmineral.com/data/Columbite-%28Fe%29.shtml#.Uiog93_4Lkw. Läst 6 september 2013. ↑ Barthelmy, David. ”Columbite-(Mn) Mineral Data”. Mineralogy Database, webmineral.com. http://webmineral.com/data/Columbite-%28Mn%29.shtml#.UioigH_4Lkw. Läst 6 september 2013. </div> Kiwi https://wikiskola.se/index.php?title=Niob&diff=36162 Niob 2016-05-23T11:36:56Z <p>Kiwi: </p> <hr /> <div>Niob (tidigare columbium Cb[1]) är ett mycket sällsynt metalliskt grundämne som tillhör övergångsmetallerna. <br /> <br /> Historia<br /> Niob upptäcktes första gången år 1801 av Charles Hatchett, genom framställning av noib(V)oxid ur det niobrika mineralet columbit, och kallade det nyupptäckta ämnet columbium, efter upptäcktens anknytning till Amerika. Materialet hade sänts till England över hundra år tidigare av John Wintrop, den förste guvernören i Connecticut. [2]<br /> <br /> Man trodde länge att ämnet var identiskt med tantal. Heinrich Rose visade 1844 att så inte var fallet och gav det namnet niobium. Metallen framställdes av den svenske kemisten Christian Wilhelm Blomstrand år 1864 genom att upphetta niobklorid i vätgas. [2]<br /> <br /> Namnet niob kommer av Niobe, Tantalus dotter i den antika grekiska mytologin, och gavs på grund av ämnets likhet med tantal.[3]<br /> <br /> ==Columbit==<br /> Columbit är en viktig niobmalm. I detta är niob ofta förenat med järn (Fe) och mangan (Mn), utöver syre (O): (Fe,Mn)Nb2O6. Föreningen med järn kallas ferrocolumbit (järncolumbit), niobit eller columbit-(Fe),[4] med mangan manganocolumbit eller columbit-(Mn).[5]<br /> <br /> Järncolumbit finns tillsammans med kryolit, på Grönland och i Norge, liksom tillsammans med granit på flera platser i såväl Europa som Nordamerika. Järnkolumbit bildar svarta, rombiska kristaller.<br /> <br /> En columbitrik malm är coltan (columbit-tantalit), där columbiten bildat en fast lösning med det likartade tantal-rika mineralet tantalit ((Fe,Mn)Ta2O6).<br /> <br /> ==Euxenit==<br /> Ett annat mineral, som innehåller niob är euxenit, där även terbium ingår.<br /> <br /> Niobföreningar<br /> Niobsyra, HNb2O3<br /> <br /> Användning<br /> Legeringar med niob används bland annat till extra starka svetsfogar och komponenter i jetmotorer.<br /> <br /> <br /> ==Källor==<br /> Kolumbit i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)<br /> <br /> Referenser <br /> ↑ Ingvar E., Gullberg (1977). ”Svensk-engelsk fackordbok för näringsliv, förvaltning, undervisning och forskning”. P. A. Nordstedt &amp; söners förlag. http://runeberg.org/svenfack/0595.html. Läst 15 februari 2016. 1 2 Anders Lennartsson, Periodiska systemet, Studentlitteratur, 2011↑ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 19. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 1182 ↑ Barthelmy, David. ”Columbite-(Fe) Mineral Data”. Mineralogy Database, webmineral.com. http://webmineral.com/data/Columbite-%28Fe%29.shtml#.Uiog93_4Lkw. Läst 6 september 2013. ↑ Barthelmy, David. ”Columbite-(Mn) Mineral Data”. Mineralogy Database, webmineral.com. http://webmineral.com/data/Columbite-%28Mn%29.shtml#.UioigH_4Lkw. Läst 6 september 2013. </div> Kiwi https://wikiskola.se/index.php?title=Niob&diff=36161 Niob 2016-05-23T11:36:26Z <p>Kiwi: </p> <hr /> <div>Niob (tidigare columbium Cb[1]) är ett mycket sällsynt metalliskt grundämne som tillhör övergångsmetallerna. <br /> <br /> Historia<br /> Niob upptäcktes första gången år 1801 av Charles Hatchett, genom framställning av noib(V)oxid ur det niobrika mineralet columbit, och kallade det nyupptäckta ämnet columbium, efter upptäcktens anknytning till Amerika. Materialet hade sänts till England över hundra år tidigare av John Wintrop, den förste guvernören i Connecticut. [2]<br /> <br /> Man trodde länge att ämnet var identiskt med tantal. Heinrich Rose visade 1844 att så inte var fallet och gav det namnet niobium. Metallen framställdes av den svenske kemisten Christian Wilhelm Blomstrand år 1864 genom att upphetta niobklorid i vätgas. [2]<br /> <br /> Namnet niob kommer av Niobe, Tantalus dotter i den antika grekiska mytologin, och gavs på grund av ämnets likhet med tantal.[3]<br /> <br /> ==Columbit==<br /> Columbit är en viktig niobmalm. I detta är niob ofta förenat med järn (Fe) och mangan (Mn), utöver syre (O): (Fe,Mn)Nb2O6. Föreningen med järn kallas ferrocolumbit (järncolumbit), niobit eller columbit-(Fe),[4] med mangan manganocolumbit eller columbit-(Mn).[5]<br /> <br /> Järncolumbit finns tillsammans med kryolit, på Grönland och i Norge, liksom tillsammans med granit på flera platser i såväl Europa som Nordamerika. Järnkolumbit bildar svarta, rombiska kristaller.<br /> <br /> En columbitrik malm är coltan (columbit-tantalit), där columbiten bildat en fast lösning med det likartade tantal-rika mineralet tantalit ((Fe,Mn)Ta2O6).<br /> <br /> ==Euxenit==<br /> Ett annat mineral, som innehåller niob är euxenit, där även terbium ingår.<br /> <br /> Niobföreningar<br /> Niobsyra, HNb2O3<br /> <br /> Användning<br /> Legeringar med niob används bland annat till extra starka svetsfogar och komponenter i jetmotorer.<br /> <br /> <br /> Källor<br /> Kolumbit i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)<br /> <br /> Referenser <br /> ↑ Ingvar E., Gullberg (1977). ”Svensk-engelsk fackordbok för näringsliv, förvaltning, undervisning och forskning”. P. A. Nordstedt &amp; söners förlag. http://runeberg.org/svenfack/0595.html. Läst 15 februari 2016. 1 2 Anders Lennartsson, Periodiska systemet, Studentlitteratur, 2011↑ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 19. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 1182 ↑ Barthelmy, David. ”Columbite-(Fe) Mineral Data”. Mineralogy Database, webmineral.com. http://webmineral.com/data/Columbite-%28Fe%29.shtml#.Uiog93_4Lkw. Läst 6 september 2013. ↑ Barthelmy, David. ”Columbite-(Mn) Mineral Data”. Mineralogy Database, webmineral.com. http://webmineral.com/data/Columbite-%28Mn%29.shtml#.UioigH_4Lkw. Läst 6 september 2013. </div> Kiwi https://wikiskola.se/index.php?title=Niob&diff=36160 Niob 2016-05-23T11:36:13Z <p>Kiwi: </p> <hr /> <div>Niob (tidigare columbium Cb[1]) är ett mycket sällsynt metalliskt grundämne som tillhör övergångsmetallerna. <br /> <br /> Historia<br /> Niob upptäcktes första gången år 1801 av Charles Hatchett, genom framställning av noib(V)oxid ur det niobrika mineralet columbit, och kallade det nyupptäckta ämnet columbium, efter upptäcktens anknytning till Amerika. Materialet hade sänts till England över hundra år tidigare av John Wintrop, den förste guvernören i Connecticut. [2]<br /> <br /> Man trodde länge att ämnet var identiskt med tantal. Heinrich Rose visade 1844 att så inte var fallet och gav det namnet niobium. Metallen framställdes av den svenske kemisten Christian Wilhelm Blomstrand år 1864 genom att upphetta niobklorid i vätgas. [2]<br /> <br /> Namnet niob kommer av Niobe, Tantalus dotter i den antika grekiska mytologin, och gavs på grund av ämnets likhet med tantal.[3]<br /> <br /> == Förekomst ==<br /> ==Columbit==<br /> Columbit är en viktig niobmalm. I detta är niob ofta förenat med järn (Fe) och mangan (Mn), utöver syre (O): (Fe,Mn)Nb2O6. Föreningen med järn kallas ferrocolumbit (järncolumbit), niobit eller columbit-(Fe),[4] med mangan manganocolumbit eller columbit-(Mn).[5]<br /> <br /> Järncolumbit finns tillsammans med kryolit, på Grönland och i Norge, liksom tillsammans med granit på flera platser i såväl Europa som Nordamerika. Järnkolumbit bildar svarta, rombiska kristaller.<br /> <br /> En columbitrik malm är coltan (columbit-tantalit), där columbiten bildat en fast lösning med det likartade tantal-rika mineralet tantalit ((Fe,Mn)Ta2O6).<br /> <br /> ==Euxenit==<br /> Ett annat mineral, som innehåller niob är euxenit, där även terbium ingår.<br /> <br /> Niobföreningar<br /> Niobsyra, HNb2O3<br /> <br /> Användning<br /> Legeringar med niob används bland annat till extra starka svetsfogar och komponenter i jetmotorer.<br /> <br /> <br /> Källor<br /> Kolumbit i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)<br /> <br /> Referenser <br /> ↑ Ingvar E., Gullberg (1977). ”Svensk-engelsk fackordbok för näringsliv, förvaltning, undervisning och forskning”. P. A. Nordstedt &amp; söners förlag. http://runeberg.org/svenfack/0595.html. Läst 15 februari 2016. 1 2 Anders Lennartsson, Periodiska systemet, Studentlitteratur, 2011↑ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 19. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 1182 ↑ Barthelmy, David. ”Columbite-(Fe) Mineral Data”. Mineralogy Database, webmineral.com. http://webmineral.com/data/Columbite-%28Fe%29.shtml#.Uiog93_4Lkw. Läst 6 september 2013. ↑ Barthelmy, David. ”Columbite-(Mn) Mineral Data”. Mineralogy Database, webmineral.com. http://webmineral.com/data/Columbite-%28Mn%29.shtml#.UioigH_4Lkw. Läst 6 september 2013. </div> Kiwi https://wikiskola.se/index.php?title=Niob&diff=36159 Niob 2016-05-23T11:34:46Z <p>Kiwi: </p> <hr /> <div>Niob (tidigare columbium Cb[1]) är ett mycket sällsynt metalliskt grundämne som tillhör övergångsmetallerna. <br /> <br /> Historia<br /> Niob upptäcktes första gången år 1801 av Charles Hatchett, genom framställning av noib(V)oxid ur det niobrika mineralet columbit, och kallade det nyupptäckta ämnet columbium, efter upptäcktens anknytning till Amerika. Materialet hade sänts till England över hundra år tidigare av John Wintrop, den förste guvernören i Connecticut. [2]<br /> <br /> Man trodde länge att ämnet var identiskt med tantal. Heinrich Rose visade 1844 att så inte var fallet och gav det namnet niobium. Metallen framställdes av den svenske kemisten Christian Wilhelm Blomstrand år 1864 genom att upphetta niobklorid i vätgas. [2]<br /> <br /> Namnet niob kommer av Niobe, Tantalus dotter i den antika grekiska mytologin, och gavs på grund av ämnets likhet med tantal.[3]<br /> <br /> Förekomst<br /> Columbit <br /> Columbit är en viktig niobmalm. I detta är niob ofta förenat med järn (Fe) och mangan (Mn), utöver syre (O): (Fe,Mn)Nb2O6. Föreningen med järn kallas ferrocolumbit (järncolumbit), niobit eller columbit-(Fe),[4] med mangan manganocolumbit eller columbit-(Mn).[5]<br /> <br /> Järncolumbit finns tillsammans med kryolit, på Grönland och i Norge, liksom tillsammans med granit på flera platser i såväl Europa som Nordamerika. Järnkolumbit bildar svarta, rombiska kristaller.<br /> <br /> En columbitrik malm är coltan (columbit-tantalit), där columbiten bildat en fast lösning med det likartade tantal-rika mineralet tantalit ((Fe,Mn)Ta2O6).<br /> <br /> Euxenit <br /> Ett annat mineral, som innehåller niob är euxenit, där även terbium ingår.<br /> <br /> Niobföreningar<br /> Niobsyra, HNb2O3<br /> <br /> Användning<br /> Legeringar med niob används bland annat till extra starka svetsfogar och komponenter i jetmotorer.<br /> <br /> Se även <br /> Periodiska systemet<br /> <br /> Källor<br /> Kolumbit i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)<br /> <br /> Referenser <br /> ↑ Ingvar E., Gullberg (1977). ”Svensk-engelsk fackordbok för näringsliv, förvaltning, undervisning och forskning”. P. A. Nordstedt &amp; söners förlag. http://runeberg.org/svenfack/0595.html. Läst 15 februari 2016. 1 2 Anders Lennartsson, Periodiska systemet, Studentlitteratur, 2011↑ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 19. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 1182 ↑ Barthelmy, David. ”Columbite-(Fe) Mineral Data”. Mineralogy Database, webmineral.com. http://webmineral.com/data/Columbite-%28Fe%29.shtml#.Uiog93_4Lkw. Läst 6 september 2013. ↑ Barthelmy, David. ”Columbite-(Mn) Mineral Data”. Mineralogy Database, webmineral.com. http://webmineral.com/data/Columbite-%28Mn%29.shtml#.UioigH_4Lkw. Läst 6 september 2013. <br /> <br /> v • d • rPeriodiska systemet<br /> <br /> <br /> <br /> <br /> 1<br /> 2<br /> <br /> 3<br /> 4<br /> 5<br /> 6<br /> 7<br /> 8<br /> 9<br /> 10<br /> 11<br /> 12<br /> 13<br /> 14<br /> 15<br /> 16<br /> 17<br /> 18<br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br />  1 <br /> H<br /> <br /> <br /> He<br /> <br />  2 <br /> Li<br /> Be<br /> <br /> B<br /> C<br /> N<br /> O<br /> F<br /> Ne<br /> <br />  3 <br /> Na<br /> Mg<br /> <br /> Al<br /> Si<br /> P<br /> S<br /> Cl<br /> Ar<br /> <br />  4 <br /> K<br /> Ca<br /> <br /> Sc<br /> Ti<br /> V<br /> Cr<br /> Mn<br /> Fe<br /> Co<br /> Ni<br /> Cu<br /> Zn<br /> Ga<br /> Ge<br /> As<br /> Se<br /> Br<br /> Kr<br /> <br />  5 <br /> Rb<br /> Sr<br /> <br /> Y<br /> Zr<br /> Nb<br /> Mo<br /> Tc<br /> Ru<br /> Rh<br /> Pd<br /> Ag<br /> Cd<br /> In<br /> Sn<br /> Sb<br /> Te<br /> I<br /> Xe<br /> <br />  6 <br /> Cs<br /> Ba<br /> La<br /> Ce<br /> Pr<br /> Nd<br /> Pm<br /> Sm<br /> Eu<br /> Gd<br /> Tb<br /> Dy<br /> Ho<br /> Er<br /> Tm<br /> Yb<br /> Lu<br /> Hf<br /> Ta<br /> W<br /> Re<br /> Os<br /> Ir<br /> Pt<br /> Au<br /> Hg<br /> Tl<br /> Pb<br /> Bi<br /> Po<br /> At<br /> Rn<br /> <br />  7 <br /> Fr<br /> Ra<br /> Ac<br /> Th<br /> Pa<br /> U<br /> Np<br /> Pu<br /> Am<br /> Cm<br /> Bk<br /> Cf<br /> Es<br /> Fm<br /> Md<br /> No<br /> Lr<br /> Rf<br /> Db<br /> Sg<br /> Bh<br /> Hs<br /> Mt<br /> Ds<br /> Rg<br /> Cn<br /> Uut<br /> Fl<br /> Uup<br /> Lv<br /> Uus<br /> Uuo<br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> Metaller<br /> Halvmetall<br /> Icke-metaller<br /> Okända kemiska egenskaper<br /> <br /> Alkalimetall<br /> Alkalisk jordartsmetall<br /> <br /> Lantanoid<br /> Aktinoid<br /> Övergångsmetall<br /> Övrig metall<br /> Diatomisk icke-metall<br /> Polyatomisk icke-metall<br /> Ädelgas</div> Kiwi https://wikiskola.se/index.php?title=Teknisk_beskrivning_mobiltelefon&diff=35933 Teknisk beskrivning mobiltelefon 2016-05-09T10:41:29Z <p>Kiwi: /* Bakgrund */</p> <hr /> <div>==Bakgrund==<br /> Mobiltelefonen ver ett medel för att kommunicera över en längre distans, vi började med stationära telefoner. Efter problemet med att nå folk när de inte var hemma skapade vi telefon svarare.<br /> man började vilja ha kontakt och inte bara lämna meddelanden så man gick över till mobiltelefoner.<br /> <br /> ==Mobiltelefonens början==<br /> Mobiltelefonen är i helhet en variation på den klassiska radiotelefonen där man istället för att koppla direkt till den andra telefonen kopplar man till en basstation som i sin tur är kopplad till det fasta publika telefonnätet. Med de nyare modellerna har man en internet uppkoppling istället och då har man byggt in en dator i mobilen, det här började bli en trend på 2000-talet</div> Kiwi https://wikiskola.se/index.php?title=Teknisk_beskrivning_mobiltelefon&diff=35883 Teknisk beskrivning mobiltelefon 2016-05-02T11:27:43Z <p>Kiwi: /* Bakgrund */</p> <hr /> <div>==Bakgrund==<br /> Mobiltelefonen ver ett medel för att kommunicera över en längre distans, vi började med stationära telefoner. Efter problemet med att nå folk när de inte var hemma skapade vi<br /> <br /> ==Mobiltelefonens början==<br /> Mobiltelefonen är i helhet en variation på den klassiska radiotelefonen där man istället för att koppla direkt till den andra telefonen kopplar man till en basstation som i sin tur är kopplad till det fasta publika telefonnätet. Med de nyare modellerna har man en internet uppkoppling istället och då har man byggt in en dator i mobilen, det här började bli en trend på 2000-talet</div> Kiwi https://wikiskola.se/index.php?title=Teknisk_beskrivning_mobiltelefon&diff=35882 Teknisk beskrivning mobiltelefon 2016-05-02T11:04:57Z <p>Kiwi: </p> <hr /> <div>==Bakgrund==<br /> ==Mobiltelefonens början==<br /> Mobiltelefonen är i helhet en variation på den klassiska radiotelefonen där man istället för att koppla direkt till den andra telefonen kopplar man till en basstation som i sin tur är kopplad till det fasta publika telefonnätet. Med de nyare modellerna har man en internet uppkoppling istället och då har man byggt in en dator i mobilen, det här började bli en trend på 2000-talet</div> Kiwi https://wikiskola.se/index.php?title=Tekniska_System_med_Innovationer&diff=35825 Tekniska System med Innovationer 2016-05-02T04:20:26Z <p>Kiwi: /* Exempel på tekniska system */</p> <hr /> <div><br /> === Intro ===<br /> [[Fil:Edison.jpg|thumb|Edison]]<br /> <br /> Nu kör vi igång ett större projekt om innovationer. Det är ett samarbete mellan kurserna entreprenörskap och Teknik/Datorteknik/Biologi.<br /> {{print|[[Media:ÄmnesÖverskridande_Projekt_med_ex.pdf|Projektbeskrivning]]<br /> }}<br /> <br /> Tänk på att det är en gammal projektbeskrivning där det kan ske förändringar bland annat i antal lektioner.<br /> <br /> === Projektbeskrivning i korthet ===<br /> <br /> Ni väljer ett tekniskt system för er grupp.<br /> Varje gruppmedlem skriver om ett delområde, en aspekt av systemtet. Dessa är de fyra aspekterna:<br /> <br /> <br /> 1 Viket/vilka '''behov''' har TS med Innovationer tillfredsställt?<br /> <br /> 2. '''Teknisk beskrivning''' av TS och dess Innovationer<br /> <br /> 3. Vika '''företag''' har uppstått pga TS och dess Innovationer, beskriv affärsidé &amp; resultat?<br /> <br /> 4. Beskriv '''konsekvenserna''' för hela '''samhället''', hur TS påverkat, med tex etiska, sociala, kulturella, ekologiska aspekter belysta.<br /> <br /> '''Grupper''' : [[Grupper TS TE14A]]<br /> <br /> '''Deadline era texter''': Tisdag v 11.<br /> <br /> === Val av projekt: ===<br /> <br /> Fyra elever per grupp. Lista 1,2,3,4 osv på klasslistan och lägg upp på en diskussionssida.<br /> <br /> Här finns en mall där man kan välja projekt genom att skriva in gruppens medlemmar under &quot;er&quot; rubrik: '''[[Anmäl ditt TS-projekt här]]'''<br /> <br /> === Exempel på tekniska system ===<br /> <br /> Lägg listan som rubbar på redovisningssidan. välj ett område. Varje grupp oavsett klass ska välja ett eget område.<br /> <br /> Om ni har ytterligare tekniska system kan ni föreslå det så kanske vi godkänner det.<br /> <br /> Nu publicerar eleverna på länkar nedan och i framtiden får vi komma på nya TS för kommande elever.<br /> <br /> {|<br /> |<br /> '''Infrastruktur'''<br /> * [[vägar]]<br /> * [[järnväg]] 15B<br /> * [[sjöfart]] 15B<br /> * [[flyg]]<br /> * telekom<br /> * [[teve]] 15B<br /> * post<br /> * paketleveranser<br /> * [[bilen]]<br /> * energiförsörjning<br /> ** el<br /> ** värme<br /> * [[tunnelbanan]]<br /> * [[vatten och avlopp]] 15A<br /> <br /> '''Navigation'''<br /> * sextanten<br /> * [[kompassen]] 15A<br /> * [[GPS]] 15B<br /> <br /> '''livsmedelsteknik'''<br /> * Pastörisering<br /> * Konservburken<br /> * livsmedelsproduktion<br /> ** mejeriprodukter<br /> ** bröd<br /> <br /> '''Kunskap'''<br /> * blyerstspennan<br /> * skriftspråket<br /> * tidmätning<br /> ||<br /> '''Fordon'''<br /> * [[Motorcykeln|Motorcykeln TS]] 15A<br /> <br /> '''Kemiteknik'''<br /> <br /> * konstgödning<br /> * [[nanoteknik]]<br /> * kemiska bekämpningsmedel<br /> * pappersteknik<br /> * plaster<br /> * [[glas TS]]<br /> * keramer<br /> * [[Tetra Pak]] 15A<br /> * [[Förbräningsmotorn]] 15B<br /> <br /> '''IT'''<br /> <br /> * informationssystem<br /> * visualisering<br /> * ritteknik<br /> * [[internet]]<br /> * [[film TS|Film]] 15B<br /> * [[musik som TS |musik]] 15B<br /> * [[Kameran]] 15A<br /> * CD/DVD/BlueRay<br /> * [[mobiltelefonen]] 15B<br /> ||<br /> <br /> '''Kemi, biologi, medicin'''<br /> <br /> * [[medicinsk teknik]] 15A<br /> * läkemedel<br /> * [[antibiotika]] 15A<br /> * insulin<br /> * [[genteknik, GMO]] 15A<br /> * PCR<br /> * algodling<br /> * cellulosa<br /> * fotospektroskopi<br /> * fosterdiagnostik<br /> * fermentation<br /> * odlingssystem<br /> * reservdelsmänniskan<br /> * vävnadsodling<br /> * pacemakern<br /> * titanimplantat<br /> * hörapparaten<br /> * in vitro fertilisering<br /> * [[Medicinsk teknik]]<br /> |}<br /> <br /> === Leveranser ===<br /> [[File:Edison's lamp.jpg|thumb|Edisons lampa]]<br /> <br /> * Allt ni gör ska publiceras på Wikiskola. Gör helt enkelt en länk av ert TS i listan ovan. På den sidan skriver ni vilka som ingår i gruppen. Skriv en kort sammanfattning av er TS så det framgår hur ni har avgränsat er. Skapa en undersida för varje gruppmedlems delområde.<br /> * Allt ni publicerar kommer under en '''Creative Commons''' licens. Alltså får ni inte använda copyrightat material, varken text eller bilder. <br /> * En '''projektplan''' ska göras.<br /> * Ni redovisar era egna delar för varandra i gruppen och skriftligt (via mail) till lärare efter halva tiden. Milstolpe är att var och en klarar sina svar och instuderingsfrågor. intern inlämning: länkar, filmer, texter, ppt, osv till lärare och gruppmedlemmar.<br /> * De olika bitarna knådas ihop till en enhet och redovisas som KeyNote/PowerPoint presentation på lektion och redovisningssidan på Wikiskola.se. <br /> ** det ska vara en presentation per grupp med '''manustext''' och '''berättarröst'''. Berättarrösten pratar man in genom att klicka Arkiv och spela in bildspel, sen är det bara att prata till varje bild.<br /> ** KeyNote ska '''redovisas''' på er TS-sida på Wikiskola.se: (för exempel - se nedan)<br /> * Ni ska alltså ta fram '''2 inläsningsfrågor''' var på er del av projektet efter halva tiden. Dessa samlas ihop och ca hälften kommer finnas med på provet. Frågorna ska vara på det viktigaste i din del. Du ska även ge förslag på svar på dina frågor. Er presentation ska naturligtvis ge '''svar''' på frågorna så vi kan diskutera detta efter presentationen.<br /> <br /> ==== Instuderingsfrågor till provet ====<br /> <br /> Här finns '''[[TS-frågorna för TE12A | Exemepl på instuderingsfrågor (TE12A)]]'''.<br /> <br /> De kan vara värda att bygga vidare på. Det förutsätter att eleverna hittar information i deras publicerade material. Vissa frågor bör strykas.<br /> <br /> === Lektionsplanering ===<br /> [[File:Photograph of Electrical Wires of the Boulder Dam Power Units, 1941 - NARA - 519838.tif|thumb|Photograph of Electrical Wires of the Boulder Dam Power Units, 1941 - NARA - 519838]]<br /> <br /> Till varje lektion:<br /> * starters med film, genomgång el dyl.<br /> <br /> # [[Innovationer och tekniska system - Lektion 1|Lektion 1]] start. medlemmarna i gruppen väljer roll och gruppen väljer innovationssystem.<br /> # [[Innovationer och tekniska system - Lektion 2|Lektion 2]] Genomg: behov (Maslow mm ). Elevarbete: Egenstudier<br /> # [[Innovationer och tekniska system - Lektion 3|Lektion 3]] Genomg: teknisk beskrivning. Elevarbete: Egenstudier<br /> # [[Innovationer och tekniska system - Lektion 4|Lektion 4]] Genomg: företagen som uppstått. Elevarbete: Analys och sammanställning. <br /> # [[Innovationer och tekniska system - Lektion 5|Lektion 5]] Genomg: samhällskonsekvenser. Elevarbete: Analys och sammanställning. Deadline för inlämning råmanus<br /> # [[Innovationer och tekniska system - Lektion 6|Lektion 6]] Elevarbete: Samordna: presentera för varandra<br /> # [[Innovationer och tekniska system - Lektion 7|Lektion 7]] Elevarbete: Samordna: bygga ihop, lägga upp på WS<br /> # [[Innovationer och tekniska system - Lektion 8-9|Lektion 8-9]] Elevarbete: Redovisa<br /> # prov<br /> # [[Innovationer och tekniska system - Lektion 11-14|Lektion 11-14]] Eefterarbete, reflektion utvärdering<br /> <br /> === Hur ser ett bra manus ut? ===<br /> <br /> Här finns '''[[exempel på TS-manus]]'''<br /> <br /> === Redovisning ===<br /> [[File:Manhattan Skyline from Brooklyn Bridge.JPG|thumb|Manhattan Skyline from Brooklyn Bridge]]<br /> <br /> Grupperna lägger sina redovisade bildspel på denna sida, klicka på gula länken och du finner en en enkel förklaring hur man gör: &lt;br /&gt;<br /> <br /> {{resultat | <br /> <br /> : [[Arkiv Tekniska System | T S - Se tidigare arbeten)]] <br /> <br /> : [[Innovation och samhällsnytta | Fler arbeten i TS]]<br /> <br /> }}<br /> <br /> <br /> Ni ska gå fram och presentera gruppvis i 10-15 min plus 5 min för att ge respons på wikiskola enl ett schema. Detta är en variant av formativ bedömning.<br /> <br /> '''Prov:''' vid provet ovan användes ett urval av de frågor eleverna tagit fram till sin del i presentationen.<br /> {{clear}}<br /> <br /> === Bedömning ===<br /> <br /> Vi lervererar en gemnsam bedömning från Teknik och Entreprenörskap och den får tillgodoräknas i båda ämnena. bedömningen grundar sig på den individuella inlämningen, provet samt gruppens redovisning.<br /> <br /> === Utvärdering ===<br /> <br /> {{print|[[Media:Kort_Utvärdering_av_Projekt_Tekniska_System_Utvärdering.pdf|Blankett för utvärdering av projektet]]}}<br /> <br /> === Länkar och Litteratur ===<br /> [[File:Early General Electric logo 1899.png|thumb|Early General Electric logo 1899]]<br /> <br /> * 10 teser om entreprenörskap. Vi har tio böcker och den finns [http://www.subjectaid.fi/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=413a2f71-8544-4bb4-afd1-051b40817d19&amp;FileName=Ladda+ner+powerpoint+till+10+teser här] om man vill se den på nätet.<br /> * teknikboken har ett avsnitt om tekniska system<br /> * [http://foretagsamheten.se/Entreprenorer/ Svenskt Näringslivs sajt Företagsamheten] listar entreprenörer och uppfinnare i olika kategorier. <br /> * '''Information till blivande företagare:''' Ta en titt på [http://www.nyforetagarcentrum.com/ Nyföretagarcentrum] (som länkas i boken med jobs-society.se<br /> * '''Richard Branson om vad är/gör en Entreprenör:''' http://www.linkedin.com/today/post/article/20121030140136-204068115-what-is-your-definition-of-entrepreneur?trk=NUS_UNIU_PEOPLE_FOLLOW-megaphone-fllw<br /> &lt;br /&gt;<br /> {{clear}}</div> Kiwi https://wikiskola.se/index.php?title=Teknisk_beskrivning_mobiltelefon&diff=35773 Teknisk beskrivning mobiltelefon 2016-04-25T11:33:16Z <p>Kiwi: /* Mobiltelefonens början */</p> <hr /> <div>==Mobiltelefonens början==<br /> Mobiltelefonen är i helhet en variation på den klassiska radiotelefonen där man istället för att koppla direkt till den andra telefonen kopplar man till en basstation som i sin tur är kopplad till det fasta publika telefonnätet. Med de nyare modellerna har man en internet uppkoppling istället och då har man byggt in en dator i mobilen, det här började bli en trend på 2000-talet</div> Kiwi https://wikiskola.se/index.php?title=Teknisk_beskrivning_mobiltelefon&diff=35670 Teknisk beskrivning mobiltelefon 2016-04-22T07:45:19Z <p>Kiwi: /* Mobiltelefonens början */</p> <hr /> <div>==Mobiltelefonens början==<br /> Mobiltelefonen är i helhet en variation på den klassiska radiotelefonen där man istället för att koppla direkt till den andra telefonen kopplar man till en basstation</div> Kiwi https://wikiskola.se/index.php?title=Teknisk_beskrivning_mobiltelefon&diff=35663 Teknisk beskrivning mobiltelefon 2016-04-22T07:39:50Z <p>Kiwi: Skapade sidan med &#039;==Mobiltelefonens början==&#039;</p> <hr /> <div>==Mobiltelefonens början==</div> Kiwi https://wikiskola.se/index.php?title=Mobiltelefonen&diff=35660 Mobiltelefonen 2016-04-22T07:35:54Z <p>Kiwi: </p> <hr /> <div>Av: Felix, Erik, Katrin och Dior<br /> <br /> <br /> <br /> [[mobiltelefonens behov|1. mobiltelefonens behov]]<br /> <br /> <br /> [[Teknisk beskrivning mobiltelefon|2. mobiltelefonens beskrivning]]<br /> <br /> <br /> <br /> [[mobiltelefonens företag|3. mobiltelefonens företag]]<br /> <br /> <br /> <br /> [[konsekvenser av mobiltelefonen|4. mobiltelefonens konsekvenser]]</div> Kiwi https://wikiskola.se/index.php?title=Mobiltelefonen&diff=35657 Mobiltelefonen 2016-04-22T07:17:50Z <p>Kiwi: </p> <hr /> <div>[[mobiltelefonens behov|1. mobiltelefonens behov]]<br /> <br /> <br /> [[Teknisk beskrivning mobiltelefon|2. mobiltelefonens beskrivning]]<br /> <br /> <br /> <br /> [[mobiltelefonens företag|3. mobiltelefonens företag]]<br /> <br /> <br /> <br /> [[konsekvenser av mobiltelefonen|4. mobiltelefonens konsekvenser]]</div> Kiwi https://wikiskola.se/index.php?title=Mobiltelefonen&diff=35656 Mobiltelefonen 2016-04-22T07:15:25Z <p>Kiwi: </p> <hr /> <div>[[1 Viket/vilka behov har TS med Innovationer tillfredsställt?]]<br /> <br /> <br /> [[Teknisk beskrivning mobiltelefon|2. mobiltelefonens beskrivning]]<br /> <br /> <br /> <br /> [[3. Vika företag har uppstått pga TS och dess Innovationer, beskriv affärsidé &amp; resultat?]]<br /> <br /> <br /> <br /> [[4. Beskriv konsekvenserna för hela samhället, hur TS påverkat, med tex etiska, sociala, kulturella, ekologiska aspekter belysta.]]</div> Kiwi https://wikiskola.se/index.php?title=Mobiltelefonen&diff=35655 Mobiltelefonen 2016-04-22T07:14:53Z <p>Kiwi: </p> <hr /> <div>[[1 Viket/vilka behov har TS med Innovationer tillfredsställt?]]<br /> <br /> <br /> [[Teknisk beskrivning mobiltelefon|mobiltelefonens beskrivning]]<br /> <br /> <br /> <br /> [[3. Vika företag har uppstått pga TS och dess Innovationer, beskriv affärsidé &amp; resultat?]]<br /> <br /> <br /> <br /> [[4. Beskriv konsekvenserna för hela samhället, hur TS påverkat, med tex etiska, sociala, kulturella, ekologiska aspekter belysta.]]</div> Kiwi https://wikiskola.se/index.php?title=Mobiltelefonen&diff=35652 Mobiltelefonen 2016-04-22T07:09:15Z <p>Kiwi: </p> <hr /> <div>[[1 Viket/vilka behov har TS med Innovationer tillfredsställt?]]<br /> <br /> <br /> [[2. Teknisk beskrivning av TS och dess Innovationer]]<br /> <br /> <br /> <br /> [[3. Vika företag har uppstått pga TS och dess Innovationer, beskriv affärsidé &amp; resultat?]]<br /> <br /> <br /> <br /> [[4. Beskriv konsekvenserna för hela samhället, hur TS påverkat, med tex etiska, sociala, kulturella, ekologiska aspekter belysta.]]</div> Kiwi https://wikiskola.se/index.php?title=Mobiltelefonen&diff=35651 Mobiltelefonen 2016-04-22T07:08:58Z <p>Kiwi: </p> <hr /> <div>[[1 Viket/vilka behov har TS med Innovationer tillfredsställt?]]<br /> [[2. Teknisk beskrivning av TS och dess Innovationer]]<br /> [[3. Vika företag har uppstått pga TS och dess Innovationer, beskriv affärsidé &amp; resultat?]]<br /> [[4. Beskriv konsekvenserna för hela samhället, hur TS påverkat, med tex etiska, sociala, kulturella, ekologiska aspekter belysta.]]</div> Kiwi https://wikiskola.se/index.php?title=Mobiltelefonen&diff=35648 Mobiltelefonen 2016-04-22T07:07:44Z <p>Kiwi: </p> <hr /> <div>[[1 Viket/vilka behov har TS med Innovationer tillfredsställt?]]</div> Kiwi https://wikiskola.se/index.php?title=Mobiltelefonen&diff=35641 Mobiltelefonen 2016-04-22T06:59:12Z <p>Kiwi: Tömde sidan</p> <hr /> <div></div> Kiwi https://wikiskola.se/index.php?title=Tekniska_System_med_Innovationer&diff=35637 Tekniska System med Innovationer 2016-04-22T06:56:02Z <p>Kiwi: /* Exempel på tekniska system */</p> <hr /> <div><br /> === Intro ===<br /> [[Fil:Edison.jpg|thumb|Edison]]<br /> <br /> Nu kör vi igång ett större projekt om innovationer. Det är ett samarbete mellan kurserna entreprenörskap och Teknik/Datorteknik/Biologi.<br /> {{print|[[Media:ÄmnesÖverskridande_Projekt_med_ex.pdf|Projektbeskrivning]]<br /> }}<br /> <br /> Tänk på att det är en gammal projektbeskrivning där det kan ske förändringar bland annat i antal lektioner.<br /> <br /> === Projektbeskrivning i korthet ===<br /> <br /> Ni väljer ett tekniskt system för er grupp.<br /> Varje gruppmedlem skriver om ett delområde, en aspekt av systemtet. Dessa är de fyra aspekterna:<br /> <br /> <br /> 1 Viket/vilka '''behov''' har TS med Innovationer tillfredsställt?<br /> <br /> 2. '''Teknisk beskrivning''' av TS och dess Innovationer<br /> <br /> 3. Vika '''företag''' har uppstått pga TS och dess Innovationer, beskriv affärsidé &amp; resultat?<br /> <br /> 4. Beskriv '''konsekvenserna''' för hela '''samhället''', hur TS påverkat, med tex etiska, sociala, kulturella, ekologiska aspekter belysta.<br /> <br /> '''Grupper''' : [[Grupper TS TE14A]]<br /> <br /> '''Deadline era texter''': Tisdag v 11.<br /> <br /> === Val av projekt: ===<br /> <br /> Fyra elever per grupp. Lista 1,2,3,4 osv på klasslistan och lägg upp på en diskussionssida.<br /> <br /> Här finns en mall där man kan välja projekt genom att skriva in gruppens medlemmar under &quot;er&quot; rubrik: '''[[Anmäl ditt TS-projekt här]]'''<br /> <br /> === Exempel på tekniska system ===<br /> <br /> Lägg listan som rubbar på redovisningssidan. välj ett område. Varje grupp oavsett klass ska välja ett eget område.<br /> <br /> Om ni har ytterligare tekniska system kan ni föreslå det så kanske vi godkänner det.<br /> <br /> Nu publicerar eleverna på länkar nedan och i framtiden får vi komma på nya TS för kommande elever.<br /> <br /> {|<br /> |<br /> '''Infrastruktur'''<br /> * [[vägar]]<br /> * järnväg<br /> * sjöfart<br /> * [[flyg]]<br /> * telekom<br /> * teve<br /> * post<br /> * paketleveranser<br /> * [[bilen]]<br /> * sextanten<br /> * energiförsörjning<br /> ** el<br /> ** värme<br /> * [[tunnelbanan]]<br /> * vatten och avlopp<br /> <br /> '''livsmedelsteknik'''<br /> * Pastörisering<br /> * Konservburken<br /> * livsmedelsproduktion<br /> ** mejeriprodukter<br /> ** bröd<br /> <br /> '''Kunskap'''<br /> * blyerstspennan<br /> * skriftspråket<br /> * tidmätning<br /> ||<br /> '''Kemiteknik'''<br /> <br /> * konstgödning<br /> * [[nanoteknik]]<br /> * kemiska bekämpningsmedel<br /> * pappersteknik<br /> * plaster<br /> * [[glas TS]]<br /> * keramer<br /> * Tetra Pak<br /> <br /> <br /> '''IT'''<br /> <br /> * informationssystem<br /> * visualisering<br /> * ritteknik<br /> * [[internet]]<br /> * film<br /> * musik<br /> * kameran<br /> * positioneringsystem, GPS<br /> * CD/DVD/BlueRay<br /> * [[mobiltelefonen]]<br /> ||<br /> <br /> '''Kemi, biologi, medicin'''<br /> <br /> * läkemedel<br /> * antibiotika<br /> * insulin<br /> * genteknik, GMO<br /> * PCR<br /> * algodling<br /> * cellulosa<br /> * fotospektroskopi<br /> * fosterdiagnostik<br /> * fermentation<br /> * odlingssystem<br /> * reservdelsmänniskan<br /> * vävnadsodling<br /> * pacemakern<br /> * titanimplantat<br /> * hörapparaten<br /> * in vitro fertilisering<br /> |}<br /> <br /> === Leveranser ===<br /> [[File:Edison's lamp.jpg|thumb|Edisons lampa]]<br /> <br /> * Allt ni gör ska publiceras på Wikiskola. Gör helt enkelt en länk av ert TS i listan ovan. På den sidan skriver ni vilka som ingår i gruppen. Skriv en kort sammanfattning av er TS så det framgår hur ni har avgränsat er. Skapa en undersidan för varje gruppmedlems delområde.<br /> * Allt ni publicerar kommer under en '''Creative Commonslicens'''. Alltså får ni inte använda cpyrightat material, varken text eller bilder. <br /> * En '''projektplan''' ska göras.<br /> * Ni redovisar era egna delar för varandra i gruppen och skriftligt (mail) till lärare vid 1/2 tid. Milstolpe att var och en klar sina svar och instuderingsfrågor. intern inlämning: länkar, filmer, texter, ppt, osv till lärare och gruppmedlemmar.<br /> * De olika bitarna knådas ihop till en enhet och redovisas som KeyNote/PowerPoint presentation på lektion och redovisningssidan på Wikiskola.se. <br /> ** det ska vara en presentation per grupp med '''manustext''' och '''berättarröst'''. Berättarrösten pratar man in genom att klicka Arkiv och spela in bildspel, sen är det bara att prata till varje bild.<br /> ** KeyNote ska '''redovisas''' på er TS-sida på Wikiskola.se: (förr exempel - se nedan)<br /> * Ni ska alltså ta fram '''2 inläsningsfrågor''' var på er del av projektet vid 1/2 tid. Dessa samlas ihop och ca hälften kommer finnas med på provet. Frågorna ska vara på det viktigaste i din del. Du ska även ge förslag på svar på dina frågor. Er presnentation ska naturligtvis ge '''svar''' på frågorna så vi kan diskutera detta efter presentationen.<br /> <br /> ==== Instuderingsfrågor till provet ====<br /> <br /> Här finns '''[[TS-frågorna för TE12A | Exemepl på instuderingsfrågor (TE12A)]]'''.<br /> <br /> De kan vara värda att bygga vidare på. Det förutsätter att eleverna hittar information i deras publicerade material. Vissa frågor bör strykas.<br /> <br /> === Lektionsplanering ===<br /> [[File:Photograph of Electrical Wires of the Boulder Dam Power Units, 1941 - NARA - 519838.tif|thumb|Photograph of Electrical Wires of the Boulder Dam Power Units, 1941 - NARA - 519838]]<br /> <br /> Till varje lektion:<br /> * starters med film, genomgång el dyl.<br /> <br /> # [[Innovationer och tekniska system - Lektion 1|Lektion 1]] start. medlemmarna i gruppen väljer roll och gruppen väljer innovationssystem.<br /> # [[Innovationer och tekniska system - Lektion 2|Lektion 2]] Genomg: behov (Maslow mm ). Elevarbete: Egenstudier<br /> # [[Innovationer och tekniska system - Lektion 3|Lektion 3]] Genomg: teknisk beskrivning. Elevarbete: Egenstudier<br /> # [[Innovationer och tekniska system - Lektion 4|Lektion 4]] Genomg: företagen som uppstått. Elevarbete: Analys och sammanställning. <br /> # [[Innovationer och tekniska system - Lektion 5|Lektion 5]] Genomg: samhällskonsekvenser. Elevarbete: Analys och sammanställning. Deadline för inlämning råmanus<br /> # [[Innovationer och tekniska system - Lektion 6|Lektion 6]] Elevarbete: Samordna: presentera för varandra<br /> # [[Innovationer och tekniska system - Lektion 7|Lektion 7]] Elevarbete: Samordna: bygga ihop, lägga upp på WS<br /> # [[Innovationer och tekniska system - Lektion 8-9|Lektion 8-9]] Elevarbete: Redovisa<br /> # prov<br /> # [[Innovationer och tekniska system - Lektion 11-14|Lektion 11-14]] Eefterarbete, reflektion utvärdering<br /> <br /> === Hur ser ett bra manus ut? ===<br /> <br /> Här finns '''[[exempel på TS-manus]]'''<br /> <br /> === Redovisning ===<br /> [[File:Manhattan Skyline from Brooklyn Bridge.JPG|thumb|Manhattan Skyline from Brooklyn Bridge]]<br /> <br /> Grupperna lägger sina redovisade bildspel på denna sida, klicka på gula länken och du finner en en enkel förklaring hur man gör: &lt;br /&gt;<br /> <br /> {{resultat | <br /> <br /> : [[Arkiv Tekniska System | T S - Se tidigare arbeten)]] <br /> <br /> : [[Innovation och samhällsnytta | Fler arbeten i TS]]<br /> <br /> }}<br /> <br /> <br /> Ni ska gå fram och presentera gruppvis i 10-15 min plus 5 min för att ge respons på wikiskola enl ett schema. Detta är en variant av formativ bedömning.<br /> <br /> '''Prov:''' vid provet ovan användes ett urval av de frågor eleverna tagit fram till sin del i presentationen.<br /> {{clear}}<br /> <br /> === Bedömning ===<br /> <br /> Vi lervererar en gemnsam bedömning från Teknik och Entreprenörskap och den får tillgodoräknas i båda ämnena. bedömningen grundar sig på den individuella inlämningen, provet samt gruppens redovisning.<br /> <br /> === Utvärdering ===<br /> <br /> {{print|[[Media:Kort_Utvärdering_av_Projekt_Tekniska_System_Utvärdering.pdf|Blankett för utvärdering av projektet]]}}<br /> <br /> === Länkar och Litteratur ===<br /> [[File:Early General Electric logo 1899.png|thumb|Early General Electric logo 1899]]<br /> <br /> * 10 teser om entreprenörskap. Vi har tio böcker och den finns [http://www.subjectaid.fi/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=413a2f71-8544-4bb4-afd1-051b40817d19&amp;FileName=Ladda+ner+powerpoint+till+10+teser här] om man vill se den på nätet.<br /> * teknikboken har ett avsnitt om tekniska system<br /> * [http://foretagsamheten.se/Entreprenorer/ Svenskt Näringslivs sajt Företagsamheten] listar entreprenörer och uppfinnare i olika kategorier. <br /> * '''Information till blivande företagare:''' Ta en titt på [http://www.nyforetagarcentrum.com/ Nyföretagarcentrum] (som länkas i boken med jobs-society.se<br /> * '''Richard Branson om vad är/gör en Entreprenör:''' http://www.linkedin.com/today/post/article/20121030140136-204068115-what-is-your-definition-of-entrepreneur?trk=NUS_UNIU_PEOPLE_FOLLOW-megaphone-fllw<br /> &lt;br /&gt;<br /> {{clear}}</div> Kiwi https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&diff=34943 Innehållsförteckning Photoshopmanual 2016-02-26T08:06:05Z <p>Kiwi: /* Chapter 6: Layers */</p> <hr /> <div>== Gör en HowTo-film ==<br /> <br /> Välj något av nedanstående områden. Listan du ser är från innehållsförteckningen i pdf-en.<br /> <br /> Du skriver helt enkelt '''ditt namn efter den rubrik du väljer''' att göra film på.<br /> <br /> Sedan är det bara att gå in i manualen och läsa på samt göra din film.<br /> <br /> == Innehållsförteckning Photoshop ==<br /> <br /> === Chapter 5: Image and color basics ===<br /> <br /> * Resize images [Edvin Felvin] . 209<br /> * Image essentials [Daniel Gohari]. 211<br /> * Image size and resolution....Adrian ... . . 214<br /> * Acquire images from cameras and scanners.(bob))))(((((....... . . 220<br /> * Create, open, and import images [Elias Barkvall] [TE15B] 222<br /> * Viewing images........... . . 226 [Dennis Norman]<br /> * Color modes............ . . 231 Dior<br /> * Match, replace, and mix colors........... 234 Emma TE15A<br /> * Distort filters are unavailable........... . . 239<br /> * Invalid JPEG Marker error | Opening images........ . . 239 Shifat Chowdhury TE15A<br /> * Image information............ . . 241 Jakob TE15B<br /> * High dynamic range images........... . Sten TE15B. 245<br /> * Customize indexed color tables.......... . . 252 <br /> * Customize color pickers and swatches.[Riaz Uddin] TE15A . 254<br /> * [https://www.youtube.com/watch?v=r5uwN6nlV20 Convert between colors] Jesper W TE15B<br /> * About color 261 Olle Lilja<br /> * Color and monochrome adjustments using channels....... . . 263<br /> * Erase parts of an image..........Adam. . 266<br /> * Choose colors................ 269 Emre<br /> * Viewing multiple images [Herman Dagervik] 275<br /> * Blending modes........... . . 277 Axel<br /> * Choose colors in the Color and Swatches panels......Artin.... 281<br /> * Add a conditional mode change to an action........ . 283<br /> * [https://www.youtube.com/watch?v=pNloVcJeHLY&amp;feature=youtu.be Add swatches from HTML CSS and SVG] av Georgek <br /> * How to tie a noose! 283.5<br /> <br /> === Chapter 6: Layers ===<br /> <br /> * Layer basics.......... [Christopher Pettersson] 284<br /> * Nondestructive editing........... . 288<br /> * Create and manage layers and groups..[Abdikafi][TE15B]....... . 289<br /> * Select, group, and link layers........... Tor 291<br /> * Mask layers............. . 293 Niklas Forsblom<br /> * Layer opacity and blending. 298<br /> * [https://www.youtube.com/watch?v=4DgUNZatAT4&amp;feature=youtu.be&amp;hd=1 Move, stack, and lock layers] Felix Almqvist 301<br /> * Layer comps............ . . 302<br /> * Work with Smart Objects [Mikael Paulson].......... . . 305<br /> * Apply Smart Filters [David Toreborg] ............ . . 311<br /> * Align and distribute layers.......... . 314<br /> * Combine multiple images into a group portrait......... . . 317 '''[Ilyas TE15B]'''<br /> * Manage layers and groups.....bAbYlon..... . 317<br /> * Generate image assets from layers......... . . 320<br /> * Layer effects and styles........... . 326<br /> * Extract assets............ . . 335 (Simon VIklund)<br /> * Mask layers with vector masks........... 337<br /> * Combine images with Auto-Blend Layers......... . . 338<br /> * Reveal layers with clipping masks.......... 339<br /> * Load selections from a layer or layer mask's boundaries....... 341<br /> * Knockout to reveal content from other layers........ . 341<br /> * Edit layer masks........... . . 343<br /> * Layers 101........ 343<br /> <br /> === Chapter 7: Selecting ===<br /> <br /> * Make quick selections........... . . 344 [Mohammed Abdallah]<br /> * Make selections........... . . 346 [Armin Rezaeian]<br /> * Select with the marquee tools........... 347 Noah Lissner<br /> * Select with the lasso tools [Viktor Melin] 348<br /> * Select a color range in an image.......... . 351 Jesper Forstén<br /> * Adjust pixel selections......BABYLON BRO..... . . 353<br /> * [https://www.youtube.com/watch?v=a6miRaHQo_8 How to extract an object from its background].......... . . 359 Markus Johansson<br /> * Select the image areas in focus.......... . . 361 Nabbir Ahmed TE15A<br /> * Save selections and alpha channel masks......... . 365<br /> * Move, copy, and delete selected pixels.......... . 368 [Kevin Sevefjord]<br /> * Duplicate, split, and merge channels......... 373<br /> * Create a temporary quick mask.......... . . 375<br /> * Convert between paths and selection borders......... . . 377<br /> * Channel calculations............ 378<br /> * Channel basics............ 380 [Teodor Eklund]<br /> * Refine a selection........... . 383 <br /> * Selecting areas of a photo.......... . 383 katrin kjellgren<br /> <br /> === Chapter 8: Image adjustments ===<br /> <br /> * Perspective Warp........... . 384 Nikita Tzonov<br /> * Reduce camera shake blurring........... 392<br /> * [https://www.youtube.com/watch?v=XZxwu4EfMm4&amp;feature=youtu.be Healing brush examples] av Jonas Sjölund <br /> * Export color lookup tables.......... . 426<br /> * Adjust image sharpness and blur Sandel Singh.......... 427<br /> * Understand color adjustments........... 433<br /> * Convert a color image to black and white......... . 439 Madelene Holst Lindén<br /> * View histograms and pixel values.......... 440<br /> * Target images for press........... . 446<br /> * Make quick tonal adjustments Simran Sheikh........... 448<br /> * [https://www.youtube.com/watch?v=iZyIcEMyxgw Applying a Brightness/Contrast adjustment] av Marcus Wranghult. 452<br /> * Adjust color and tone with Levels and Curves eyedroppers....... . . 453<br /> * Adjust HDR exposure and toning.......... 454<br /> * Levels adjustment........... 455<br /> * Adjust image color and tone........... ( valeria avalos ). . 458<br /> * Adjustment and fill layers.......... . . 459<br /> * Apply special color effects to images......... 463 Erik Olsson<br /> * Apply the Color Balance adjustment......... 465 Fredrika Theberg <br /> * [https://www.youtube.com/watch?v=hE3vS48LaLU Curves adjustment] . 466 Richard Byström<br /> * Adjust hue and saturation.......... . 470 Liam Rickett<br /> * Adjust shadow and highlight detail......... . 473 Lucas Renz<br /> * Auto color corrections........... . . 475 Kani Te15A<br /> * Using adjustment layers........... 475 Jakob TE15B<br /> * Dodge or burn image areas av Gustav<br /> * How to Liquify an image............ Fredrik Berglund<br /> <br /> Slut</div> Kiwi https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&diff=34805 Innehållsförteckning Photoshopmanual 2016-02-17T13:40:16Z <p>Kiwi: /* Chapter 6: Layers */</p> <hr /> <div>== Gör en HowTo-film ==<br /> <br /> Välj något av nedanstående områden. Listan du ser är från innehållsförteckningen i pdf-en.<br /> <br /> Du skriver helt enkelt '''ditt namn efter den rubrik du väljer''' att göra film på.<br /> <br /> Sedan är det bara att gå in i manualen och läsa på samt göra din film.<br /> <br /> == Innehållsförteckning Photoshop ==<br /> <br /> === Chapter 5: Image and color basics ===<br /> <br /> * Resize images [Edvin DWARF TOWER Felvin] . 209<br /> * Image essentials [Daniel Gohari]. 211<br /> * Image size and resolution....Adrian ... . . 214<br /> * Acquire images from cameras and scanners........ . . 220<br /> * Create, open, and import images [Elias Barkvall] [TE15B] 222<br /> * Viewing images........... . . 226<br /> * Color modes............ . . 231<br /> * Match, replace, and mix colors........... 234<br /> * Distort filters are unavailable........... . . 239<br /> * Invalid JPEG Marker error | Opening images........ . . 239<br /> * Image information............ . . 241<br /> * High dynamic range images........... . . 245<br /> * Customize indexed color tables.......... . . 252<br /> * Customize color pickers and swatches.......... . 254<br /> * Convert between color modes........... 256<br /> * About color [O.Lilja] 261<br /> * Color and monochrome adjustments using channels....... . . 263<br /> * Erase parts of an image..........Adam. . 266<br /> * Choose colors...........Artin.. 269<br /> * Viewing multiple images [Herman Dagervik] 275<br /> * Blending modes........... . . 277 Axel<br /> * Choose colors in the Color and Swatches panels......... . 281<br /> * Add a conditional mode change to an action........ . 283<br /> * Add swatches from HTML CSS and SVG.......... 283<br /> <br /> === Chapter 6: Layers ===<br /> <br /> * Layer basics [christopher pettersson] 284<br /> * Nondestructive editing........... . 288<br /> * Create and manage layers and groups..[Abdikafi][TE15B]....... . 289<br /> * Select, group, and link layers........... . . 291<br /> * Mask layers............. . 293<br /> * Layer opacity and blending. [Marcus Wranghult][TE15B]. 298 <br /> * Move, stack, and lock layers [Felix Almqvist][TE15B]. 301 Empty<br /> * Layer comps............ . . 302<br /> * Work with Smart Objects.......... . . 305<br /> * Apply Smart Filters............ . . 311<br /> * Align and distribute layers.......... . 314<br /> * Combine multiple images into a group portrait......... . . 317<br /> * Manage layers and groups.......... . 317<br /> * Generate image assets from layers......... . . 320<br /> * Layer effects and styles........... . 326 Jakob Broberg<br /> * Extract assets............ . . 335 (Simon VIklund)<br /> * Mask layers with vector masks........... 337<br /> * Combine images with Auto-Blend Layers......... . . 338<br /> * Reveal layers with clipping masks.......... 339<br /> * Load selections from a layer or layer mask's boundaries....... 341<br /> * Knockout to reveal content from other layers........ . 341<br /> * Edit layer masks........... . . 343<br /> * Layers 101............. . 343<br /> <br /> === Chapter 7: Selecting ===<br /> <br /> * Make quick selections........... . . 344 [Mohammed Abdallah]<br /> * Make selections........... . . 346 [Armin Rezaeian]<br /> * Select with the marquee tools........... 347 Noah Lissner<br /> * Select with the lasso tools [Viktor Melin] 348<br /> * Select a color range in an image.......... . 351<br /> * Adjust pixel selections........... . . 353<br /> * Extract an object from its background.......... . . 359 Markus Johansson<br /> * Select the image areas in focus.......... . . 361<br /> * Save selections and alpha channel masks......... . 365<br /> * Move, copy, and delete selected pixels.......... . 368 [Kevin Sevefjord]<br /> * Duplicate, split, and merge channels......... 373<br /> * Create a temporary quick mask.......... . . 375<br /> * Convert between paths and selection borders......... . . 377<br /> * Channel calculations............ 378<br /> * Channel basics............ 380<br /> * Refine a selection........... . 383<br /> * Selecting areas of a photo.......... . 383<br /> <br /> === Chapter 8: Image adjustments ===<br /> <br /> * Perspective Warp........... . 384 Nikita Tzonov<br /> * Reduce camera shake blurring........... 392<br /> * Healing brush examples Jonas Sjölund ........... 398<br /> * Export color lookup tables.......... . 426<br /> * Adjust image sharpness and blur.......... 427<br /> * Understand color adjustments........... 433<br /> * Convert a color image to black and white......... . 439 Madelene Holst Lindén<br /> * View histograms and pixel values.......... 440<br /> * Target images for press........... . 446<br /> * Make quick tonal adjustments........... 448<br /> * Apply a Brightness/Contrast adjustment......... . . 452<br /> * Adjust color and tone with Levels and Curves eyedroppers....... . . 453<br /> * Adjust HDR exposure and toning.......... 454<br /> * Levels adjustment........... 455<br /> * Adjust image color and tone........... . . 458<br /> * Adjustment and fill layers.......... . . 459<br /> * Apply special color effects to images......... 463<br /> * Apply the Color Balance adjustment......... 465 Fredrika Theberg <br /> * Curves adjustment............ . . 466<br /> * Adjust hue and saturation.......... . 470<br /> * Adjust shadow and highlight detail......... . 473<br /> * Auto color corrections........... . . 475<br /> * Using adjustment layers........... 475<br /> * Dodge or burn image areas.......... 476<br /> <br /> <br /> Slut</div> Kiwi https://wikiskola.se/index.php?title=S%C3%A5gning&diff=34295 Sågning 2016-02-05T07:46:46Z <p>Kiwi: /* Fördelar */</p> <hr /> <div>== Tillvägagångssätt ==<br /> En såg är ett verktyg för att kapa och klyva material. Har oftast ett handtag, men kan ha flera. Det finns flera typer av sågar. De har olika användningsområden. Det vanligaste är sågar som avsedda för att såga trä. Sågar avsedda för metall finns att tillgå för vissa ändamål, en av dessa har benämningen bågfil. Det finns också ett större antal sågar som är motordrivna, motorsågen är en av dessa som är avsedd för att fälla och aptera träd. Det finns dock även andra varianter på motordrivna sågar. Bland dessa kan nämnas bandsågen som oftast finns t ex i en slöjdsal i en skola. Numera finns de flesta typer av sågar som tidigare var handverktyg som motormanuella verktyg. Där elektricitet finns tillgänglig används ofta elanslutna verktyg men det blir allt vanligare med sladdlösa verktyg som drivs med energi från uppladdningsbart batteri.<br /> <br /> == Fördelar och nackdelar ==<br /> <br /> ==== Fördelar ====<br /> <br /> Enkelt sätt att bearbeta trä<br /> <br /> ==== Nackdelar ====<br /> <br /> Man har bara möjlighet att såga igenom material med densitet som liknar träs<br /> <br /> == Historia ==<br /> '''Egyptiernas inflytande på sågens utveckling'''<br /> <br /> Så snart människan började tillverka egna eggar på stenredskap fick dessa av slagtekniken tandade eggar. Det är dock tveksamt om de skall kallas &quot;sågar&quot;. De användes främst för andra funktioner än att såga i trä. Egyptierna introducerade de första sågarna i brons. Dessa sågars största bristpunkt om man någon gång använde dem som träsågar var att klingan oturligt nog kilade sig fast i sågspåret då klingan var alldeles ojämn och skrovlig. Detta bidrog även till att sågspånet blev kvar i spåret. Detta kom att bli en motgång för egyptierna vid deras byggarbeten. För att försöka motverka detta problemet förstorade de sågspåret med fler antal kilar samt smörjde in spåret med olja vilket bidrog till en smärre förbättring.<br /> <br /> '''Romarnas finslipning av sågen'''<br /> <br /> Dock under romarrikets storhetstid hittade man lösningen på egyptiernas problematik angående sågen, med andra ord var det romarna som uppfann skränkningen. Deras förbättring var ganska enkel men mycket framgångsrik, genom att göra så att de gjorde sågspåret bredare än sågklingan, genom att vinkla varannan tand åt höger respektive vänster. Med skränkningen minskade friktionen samt sågspånet följde med tänderna ur spåret vid sågning. Romarna utvecklade nya typer av handsågar som till exempel bågsågen, vilket effektiviserade hantverksbranschen.<br /> <br /> '''Sågklingans utveckling'''<br /> <br /> Sågklingans tillverkning har förändrats allt eftersom under sågens historia. Redan för över 6000 år sedan tillverkades sågar av koppar, men 4500 år senare tillät utvecklingen av metaller egyptierna att göra en såg av brons. Denna bronssåg var nu i en hårdare metall men klingans tänder var fortfarande oregelbundna utan någon större struktur. Först senare tillverkades sågtändernas i material som tillät skränkning och v-liknande form samt ett handtag, dessa förändringar finns kvar i vissa av de moderna sågarna.<br /> <br /> '''Sågens senaste historia'''<br /> <br /> Sågens utveckling förändrades först senare hälften av 1800-talet fram till 1900-talets början, med stålets utveckling försågs sågen med bättre material. Utveckling från valsning av bandstål samt snabbstål, senare även härdning av sågens tänder (tandspetshärdning) samt att belägga sågblad med teflon.<br /> <br /> == Användningsområden ==<br /> <br /> == Kostnader ==</div> Kiwi https://wikiskola.se/index.php?title=S%C3%A5gning&diff=34294 Sågning 2016-02-05T07:46:23Z <p>Kiwi: /* Fördelar */</p> <hr /> <div>== Tillvägagångssätt ==<br /> En såg är ett verktyg för att kapa och klyva material. Har oftast ett handtag, men kan ha flera. Det finns flera typer av sågar. De har olika användningsområden. Det vanligaste är sågar som avsedda för att såga trä. Sågar avsedda för metall finns att tillgå för vissa ändamål, en av dessa har benämningen bågfil. Det finns också ett större antal sågar som är motordrivna, motorsågen är en av dessa som är avsedd för att fälla och aptera träd. Det finns dock även andra varianter på motordrivna sågar. Bland dessa kan nämnas bandsågen som oftast finns t ex i en slöjdsal i en skola. Numera finns de flesta typer av sågar som tidigare var handverktyg som motormanuella verktyg. Där elektricitet finns tillgänglig används ofta elanslutna verktyg men det blir allt vanligare med sladdlösa verktyg som drivs med energi från uppladdningsbart batteri.<br /> <br /> == Fördelar och nackdelar ==<br /> <br /> ==== Fördelar ====<br /> <br /> enkelt sätt att bearbeta trä<br /> <br /> ==== Nackdelar ====<br /> <br /> Man har bara möjlighet att såga igenom material med densitet som liknar träs<br /> <br /> == Historia ==<br /> '''Egyptiernas inflytande på sågens utveckling'''<br /> <br /> Så snart människan började tillverka egna eggar på stenredskap fick dessa av slagtekniken tandade eggar. Det är dock tveksamt om de skall kallas &quot;sågar&quot;. De användes främst för andra funktioner än att såga i trä. Egyptierna introducerade de första sågarna i brons. Dessa sågars största bristpunkt om man någon gång använde dem som träsågar var att klingan oturligt nog kilade sig fast i sågspåret då klingan var alldeles ojämn och skrovlig. Detta bidrog även till att sågspånet blev kvar i spåret. Detta kom att bli en motgång för egyptierna vid deras byggarbeten. För att försöka motverka detta problemet förstorade de sågspåret med fler antal kilar samt smörjde in spåret med olja vilket bidrog till en smärre förbättring.<br /> <br /> '''Romarnas finslipning av sågen'''<br /> <br /> Dock under romarrikets storhetstid hittade man lösningen på egyptiernas problematik angående sågen, med andra ord var det romarna som uppfann skränkningen. Deras förbättring var ganska enkel men mycket framgångsrik, genom att göra så att de gjorde sågspåret bredare än sågklingan, genom att vinkla varannan tand åt höger respektive vänster. Med skränkningen minskade friktionen samt sågspånet följde med tänderna ur spåret vid sågning. Romarna utvecklade nya typer av handsågar som till exempel bågsågen, vilket effektiviserade hantverksbranschen.<br /> <br /> '''Sågklingans utveckling'''<br /> <br /> Sågklingans tillverkning har förändrats allt eftersom under sågens historia. Redan för över 6000 år sedan tillverkades sågar av koppar, men 4500 år senare tillät utvecklingen av metaller egyptierna att göra en såg av brons. Denna bronssåg var nu i en hårdare metall men klingans tänder var fortfarande oregelbundna utan någon större struktur. Först senare tillverkades sågtändernas i material som tillät skränkning och v-liknande form samt ett handtag, dessa förändringar finns kvar i vissa av de moderna sågarna.<br /> <br /> '''Sågens senaste historia'''<br /> <br /> Sågens utveckling förändrades först senare hälften av 1800-talet fram till 1900-talets början, med stålets utveckling försågs sågen med bättre material. Utveckling från valsning av bandstål samt snabbstål, senare även härdning av sågens tänder (tandspetshärdning) samt att belägga sågblad med teflon.<br /> <br /> == Användningsområden ==<br /> <br /> == Kostnader ==</div> Kiwi https://wikiskola.se/index.php?title=S%C3%A5gning&diff=34292 Sågning 2016-02-05T07:45:24Z <p>Kiwi: /* Nackdelar */</p> <hr /> <div>== Tillvägagångssätt ==<br /> Sågning använder momentum för att ta sig igenom många olika material. Det finns många olika sorter av sågning teknik eller sågning verktyg t.ex<br /> <br /> == Fördelar och nackdelar ==<br /> <br /> ==== Fördelar ====<br /> <br /> ==== Nackdelar ====<br /> <br /> Man har bara möjlighet att såga igenom material med densitet som liknar träs<br /> <br /> == Historia ==<br /> '''Egyptiernas inflytande på sågens utveckling'''<br /> <br /> Så snart människan började tillverka egna eggar på stenredskap fick dessa av slagtekniken tandade eggar. Det är dock tveksamt om de skall kallas &quot;sågar&quot;. De användes främst för andra funktioner än att såga i trä. Egyptierna introducerade de första sågarna i brons. Dessa sågars största bristpunkt om man någon gång använde dem som träsågar var att klingan oturligt nog kilade sig fast i sågspåret då klingan var alldeles ojämn och skrovlig. Detta bidrog även till att sågspånet blev kvar i spåret. Detta kom att bli en motgång för egyptierna vid deras byggarbeten. För att försöka motverka detta problemet förstorade de sågspåret med fler antal kilar samt smörjde in spåret med olja vilket bidrog till en smärre förbättring.<br /> <br /> '''Romarnas finslipning av sågen'''<br /> <br /> Dock under romarrikets storhetstid hittade man lösningen på egyptiernas problematik angående sågen, med andra ord var det romarna som uppfann skränkningen. Deras förbättring var ganska enkel men mycket framgångsrik, genom att göra så att de gjorde sågspåret bredare än sågklingan, genom att vinkla varannan tand åt höger respektive vänster. Med skränkningen minskade friktionen samt sågspånet följde med tänderna ur spåret vid sågning. Romarna utvecklade nya typer av handsågar som till exempel bågsågen, vilket effektiviserade hantverksbranschen.<br /> <br /> '''Sågklingans utveckling'''<br /> <br /> Sågklingans tillverkning har förändrats allt eftersom under sågens historia. Redan för över 6000 år sedan tillverkades sågar av koppar, men 4500 år senare tillät utvecklingen av metaller egyptierna att göra en såg av brons. Denna bronssåg var nu i en hårdare metall men klingans tänder var fortfarande oregelbundna utan någon större struktur. Först senare tillverkades sågtändernas i material som tillät skränkning och v-liknande form samt ett handtag, dessa förändringar finns kvar i vissa av de moderna sågarna.<br /> <br /> '''Sågens senaste historia'''<br /> <br /> Sågens utveckling förändrades först senare hälften av 1800-talet fram till 1900-talets början, med stålets utveckling försågs sågen med bättre material. Utveckling från valsning av bandstål samt snabbstål, senare även härdning av sågens tänder (tandspetshärdning) samt att belägga sågblad med teflon.<br /> <br /> == Användningsområden ==<br /> <br /> == Kostnader ==</div> Kiwi https://wikiskola.se/index.php?title=Bearbetning&diff=34284 Bearbetning 2016-02-05T07:40:04Z <p>Kiwi: /* Sågning */</p> <hr /> <div><br /> === [[Förkromning]] ===<br /> <br /> === [[Förgyllning]] ===<br /> <br /> === [[Förnickling]] ===<br /> <br /> === [[Elektroplätering]] ===<br /> <br /> === [[Prägling]] ===<br /> <br /> === [[Valsning]] ===<br /> Micke och Linnea<br /> <br /> === [[CNC-maskiner]] ===<br /> Upptagen<br /> <br /> === [[Täljning]]===<br /> Noah och Ludvig<br /> <br /> <br /> === [[Dimer_o_Dilan_Hyvling|Hyvling]] ===<br /> <br /> Av Dimer oc Dilan<br /> <br /> === [[Sågning]] ===<br /> <br /> Av Felix och Marcus<br /> <br /> === [[Slipning]] ===<br /> <br /> Max och Felix<br /> <br /> === [[Tryckning]]===<br /> <br /> Renars och Savvas<br /> <br /> === [[Borrning]] ===<br /> <br /> Noor &amp; Josef<br /> <br /> <br /> === [[Svarvning]] ===<br /> <br /> Arbete av Alexander och Soheil<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> === [[Fräsning]] ===<br /> <br /> Spiri &amp; Mario<br /> <br /> === [[Vattenskärning]] ===<br /> <br /> Philip S och Daniel A<br /> <br /> === [[Gnistbearbetning]] ===<br /> <br /> Jonas och Fredrik.<br /> <br /> === [[Laserbearbetning]] ===<br /> <br /> Ludvig, Kristofer och Daniel<br /> <br /> === [[3D Printning]] ===<br /> <br /> Av: Nils, Rasmus och Eric.<br /> Ny version: Dennis och Tor (se historik)<br /> <br /> === [[3D-penna]] ===<br /> <br /> &lt;FONT SIZE=&quot;+1&quot;&gt;&lt;FONT COLOR=&quot;#cf9d9b&quot;&gt;a&lt;/FONT&gt;&lt;FONT COLOR=&quot;#c6aaa8&quot;&gt;v&lt;/FONT&gt;&lt;FONT COLOR=&quot;#bbb7b5&quot;&gt; &lt;/FONT&gt;&lt;FONT COLOR=&quot;#b1c4c1&quot;&gt;a&lt;/FONT&gt;&lt;FONT COLOR=&quot;#a6d0cd&quot;&gt;d&lt;/FONT&gt;&lt;FONT COLOR=&quot;#a9ccca&quot;&gt;r&lt;/FONT&gt;&lt;FONT COLOR=&quot;#abc8c6&quot;&gt;i&lt;/FONT&gt;&lt;FONT COLOR=&quot;#aec3c1&quot;&gt;a&lt;/FONT&gt;&lt;FONT COLOR=&quot;#afbebd&quot;&gt;n&lt;/FONT&gt;&lt;/FONT&gt;<br /> <br /> === [[Klippning och stansning]] ===<br /> <br /> === [[smidning]] ===<br /> <br /> Robin &amp; Tilla<br /> <br /> === [[bockning]] ===<br /> Sam och Arvid<br /> <br /> === [[Formblåsning]] ===<br /> Av: Ali<br /> <br /> === [[Formsprutning]] ===<br /> <br /> Christoffer och Linus<br /> <br /> === [[Vakuumformning]] ===<br /> <br /> Av: Lucas och Linus<br /> <br /> === [[Lackning]] === <br /> <br /> av Johanna &amp; Albin<br /> <br /> === [[Gjutning]] ===<br /> Av: Marcus, Adam och Simon<br /> <br /> === [[Photo Chemical Machining]] ===<br /> Casper &amp; John<br /> <br /> === [[Förzinkning]] ===<br /> Saman &amp; Mikael</div> Kiwi https://wikiskola.se/index.php?title=Bearbetning&diff=34283 Bearbetning 2016-02-05T07:39:20Z <p>Kiwi: /* Sågning */</p> <hr /> <div><br /> === [[Förkromning]] ===<br /> <br /> === [[Förgyllning]] ===<br /> <br /> === [[Förnickling]] ===<br /> <br /> === [[Elektroplätering]] ===<br /> <br /> === [[Prägling]] ===<br /> <br /> === [[Valsning]] ===<br /> Micke och Linnea<br /> <br /> === [[CNC-maskiner]] ===<br /> Upptagen<br /> <br /> === [[Täljning]]===<br /> Noah och Ludvig<br /> <br /> <br /> === [[Dimer_o_Dilan_Hyvling|Hyvling]] ===<br /> <br /> Av Dimer oc Dilan<br /> <br /> === [[Sågning]] ===<br /> <br /> === [[Slipning]] ===<br /> <br /> Max och Felix<br /> <br /> === [[Tryckning]]===<br /> <br /> Renars och Savvas<br /> <br /> === [[Borrning]] ===<br /> <br /> Noor &amp; Josef<br /> <br /> <br /> === [[Svarvning]] ===<br /> <br /> Arbete av Alexander och Soheil<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> === [[Fräsning]] ===<br /> <br /> Spiri &amp; Mario<br /> <br /> === [[Vattenskärning]] ===<br /> <br /> Philip S och Daniel A<br /> <br /> === [[Gnistbearbetning]] ===<br /> <br /> Jonas och Fredrik.<br /> <br /> === [[Laserbearbetning]] ===<br /> <br /> Ludvig, Kristofer och Daniel<br /> <br /> === [[3D Printning]] ===<br /> <br /> Av: Nils, Rasmus och Eric.<br /> Ny version: Dennis och Tor (se historik)<br /> <br /> === [[3D-penna]] ===<br /> <br /> &lt;FONT SIZE=&quot;+1&quot;&gt;&lt;FONT COLOR=&quot;#cf9d9b&quot;&gt;a&lt;/FONT&gt;&lt;FONT COLOR=&quot;#c6aaa8&quot;&gt;v&lt;/FONT&gt;&lt;FONT COLOR=&quot;#bbb7b5&quot;&gt; &lt;/FONT&gt;&lt;FONT COLOR=&quot;#b1c4c1&quot;&gt;a&lt;/FONT&gt;&lt;FONT COLOR=&quot;#a6d0cd&quot;&gt;d&lt;/FONT&gt;&lt;FONT COLOR=&quot;#a9ccca&quot;&gt;r&lt;/FONT&gt;&lt;FONT COLOR=&quot;#abc8c6&quot;&gt;i&lt;/FONT&gt;&lt;FONT COLOR=&quot;#aec3c1&quot;&gt;a&lt;/FONT&gt;&lt;FONT COLOR=&quot;#afbebd&quot;&gt;n&lt;/FONT&gt;&lt;/FONT&gt;<br /> <br /> === [[Klippning och stansning]] ===<br /> <br /> === [[smidning]] ===<br /> <br /> Robin &amp; Tilla<br /> <br /> === [[bockning]] ===<br /> Sam och Arvid<br /> <br /> === [[Formblåsning]] ===<br /> Av: Ali<br /> <br /> === [[Formsprutning]] ===<br /> <br /> Christoffer och Linus<br /> <br /> === [[Vakuumformning]] ===<br /> <br /> Av: Lucas och Linus<br /> <br /> === [[Lackning]] === <br /> <br /> av Johanna &amp; Albin<br /> <br /> === [[Gjutning]] ===<br /> Av: Marcus, Adam och Simon<br /> <br /> === [[Photo Chemical Machining]] ===<br /> Casper &amp; John<br /> <br /> === [[Förzinkning]] ===<br /> Saman &amp; Mikael</div> Kiwi https://wikiskola.se/index.php?title=Bearbetning&diff=34278 Bearbetning 2016-02-05T07:31:41Z <p>Kiwi: /* Sågning */</p> <hr /> <div><br /> === [[Förkromning]] ===<br /> <br /> === [[Förgyllning]] ===<br /> <br /> === [[Förnickling]] ===<br /> <br /> === [[Elektroplätering]] ===<br /> <br /> === [[Prägling]] ===<br /> <br /> === [[Valsning]] ===<br /> Micke och Linnea<br /> <br /> === [[CNC-maskiner]] ===<br /> Upptagen<br /> <br /> === [[Täljning]]===<br /> Noah och Ludvig<br /> <br /> <br /> === [[Dimer_o_Dilan_Hyvling|Hyvling]] ===<br /> <br /> Av Dimer oc Dilan<br /> <br /> === [[Sågning]] ===<br /> <br /> <br /> Av Marcus och Felix<br /> <br /> === [[Slipning]] ===<br /> <br /> Max och Felix<br /> <br /> === [[Tryckning]]===<br /> <br /> Renars och Savvas<br /> <br /> === [[Borrning]] ===<br /> <br /> Noor &amp; Josef<br /> <br /> <br /> === [[Svarvning]] ===<br /> <br /> Arbete av Alexander och Soheil<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> === [[Fräsning]] ===<br /> <br /> Spiri &amp; Mario<br /> <br /> === [[Vattenskärning]] ===<br /> <br /> Philip S och Daniel A<br /> <br /> === [[Gnistbearbetning]] ===<br /> <br /> Jonas och Fredrik.<br /> <br /> === [[Laserbearbetning]] ===<br /> <br /> Ludvig, Kristofer och Daniel<br /> <br /> === [[3D Printning]] ===<br /> <br /> Av: Nils, Rasmus och Eric.<br /> Ny version: Dennis och Tor (se historik)<br /> <br /> === [[3D-penna]] ===<br /> <br /> Av Tobias och Amanda<br /> <br /> === [[Klippning och stansning]] ===<br /> <br /> === [[smidning]] ===<br /> <br /> Robin &amp; Tilla<br /> <br /> === [[bockning]] ===<br /> Sam och Arvid<br /> <br /> === [[Formblåsning]] ===<br /> Av: Ali<br /> <br /> === [[Formsprutning]] ===<br /> <br /> Christoffer och Linus<br /> <br /> === [[Vakuumformning]] ===<br /> <br /> Av: Lucas och Linus<br /> <br /> === [[Lackning]] === <br /> <br /> av Johanna &amp; Albin<br /> <br /> === [[Gjutning]] ===<br /> Av: Marcus, Adam och Simon<br /> <br /> === [[Photo Chemical Machining]] ===<br /> Casper &amp; John<br /> <br /> === [[Förzinkning]] ===<br /> Saman &amp; Mikael</div> Kiwi https://wikiskola.se/index.php?title=Bearbetning&diff=34277 Bearbetning 2016-02-05T07:31:12Z <p>Kiwi: /* Sågning */</p> <hr /> <div><br /> === [[Förkromning]] ===<br /> <br /> === [[Förgyllning]] ===<br /> <br /> === [[Förnickling]] ===<br /> <br /> === [[Elektroplätering]] ===<br /> <br /> === [[Prägling]] ===<br /> <br /> === [[Valsning]] ===<br /> Micke och Linnea<br /> <br /> === [[CNC-maskiner]] ===<br /> Upptagen<br /> <br /> === [[Täljning]]===<br /> Noah och Ludvig<br /> <br /> <br /> === [[Dimer_o_Dilan_Hyvling|Hyvling]] ===<br /> <br /> Av Dimer oc Dilan<br /> <br /> === [[Sågning]] ===<br /> <br /> <br /> Av Marcus och Felix<br /> <br /> === [[Slipning]] ===<br /> <br /> Max och Felix<br /> <br /> === [[Tryckning]]===<br /> <br /> Renars och Savvas<br /> <br /> === [[Borrning]] ===<br /> <br /> Noor &amp; Josef<br /> <br /> <br /> === [[Svarvning]] ===<br /> <br /> Arbete av Alexander och Soheil<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> === [[Fräsning]] ===<br /> <br /> Spiri &amp; Mario<br /> <br /> === [[Vattenskärning]] ===<br /> <br /> Philip S och Daniel A<br /> <br /> === [[Gnistbearbetning]] ===<br /> <br /> Jonas och Fredrik.<br /> <br /> === [[Laserbearbetning]] ===<br /> <br /> Ludvig, Kristofer och Daniel<br /> <br /> === [[3D Printning]] ===<br /> <br /> Av: Nils, Rasmus och Eric.<br /> Ny version: Dennis och Tor (se historik)<br /> <br /> === [[3D-penna]] ===<br /> <br /> Av Tobias och Amanda<br /> <br /> === [[Klippning och stansning]] ===<br /> <br /> === [[smidning]] ===<br /> <br /> Robin &amp; Tilla<br /> <br /> === [[bockning]] ===<br /> Sam och Arvid<br /> <br /> === [[Formblåsning]] ===<br /> Av: Ali<br /> <br /> === [[Formsprutning]] ===<br /> <br /> Christoffer och Linus<br /> <br /> === [[Vakuumformning]] ===<br /> <br /> Av: Lucas och Linus<br /> <br /> === [[Lackning]] === <br /> <br /> av Johanna &amp; Albin<br /> <br /> === [[Gjutning]] ===<br /> Av: Marcus, Adam och Simon<br /> <br /> === [[Photo Chemical Machining]] ===<br /> Casper &amp; John<br /> <br /> === [[Förzinkning]] ===<br /> Saman &amp; Mikael</div> Kiwi https://wikiskola.se/index.php?title=Bearbetning&diff=34276 Bearbetning 2016-02-05T07:30:35Z <p>Kiwi: /* Sågning */</p> <hr /> <div><br /> === [[Förkromning]] ===<br /> <br /> === [[Förgyllning]] ===<br /> <br /> === [[Förnickling]] ===<br /> <br /> === [[Elektroplätering]] ===<br /> <br /> === [[Prägling]] ===<br /> <br /> === [[Valsning]] ===<br /> Micke och Linnea<br /> <br /> === [[CNC-maskiner]] ===<br /> Upptagen<br /> <br /> === [[Täljning]]===<br /> Noah och Ludvig<br /> <br /> <br /> === [[Dimer_o_Dilan_Hyvling|Hyvling]] ===<br /> <br /> Av Dimer oc Dilan<br /> <br /> === [[Sågning]] ===<br /> Marcus och Felix<br /> <br /> === [[Slipning]] ===<br /> <br /> Max och Felix<br /> <br /> === [[Tryckning]]===<br /> <br /> Renars och Savvas<br /> <br /> === [[Borrning]] ===<br /> <br /> Noor &amp; Josef<br /> <br /> <br /> === [[Svarvning]] ===<br /> <br /> Arbete av Alexander och Soheil<br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> <br /> {{clear}}<br /> <br /> === [[Fräsning]] ===<br /> <br /> Spiri &amp; Mario<br /> <br /> === [[Vattenskärning]] ===<br /> <br /> Philip S och Daniel A<br /> <br /> === [[Gnistbearbetning]] ===<br /> <br /> Jonas och Fredrik.<br /> <br /> === [[Laserbearbetning]] ===<br /> <br /> Ludvig, Kristofer och Daniel<br /> <br /> === [[3D Printning]] ===<br /> <br /> Av: Nils, Rasmus och Eric.<br /> Ny version: Dennis och Tor (se historik)<br /> <br /> === [[3D-penna]] ===<br /> <br /> Av Tobias och Amanda<br /> <br /> === [[Klippning och stansning]] ===<br /> <br /> === [[smidning]] ===<br /> <br /> Robin &amp; Tilla<br /> <br /> === [[bockning]] ===<br /> Sam och Arvid<br /> <br /> === [[Formblåsning]] ===<br /> Av: Ali<br /> <br /> === [[Formsprutning]] ===<br /> <br /> Christoffer och Linus<br /> <br /> === [[Vakuumformning]] ===<br /> <br /> Av: Lucas och Linus<br /> <br /> === [[Lackning]] === <br /> <br /> av Johanna &amp; Albin<br /> <br /> === [[Gjutning]] ===<br /> Av: Marcus, Adam och Simon<br /> <br /> === [[Photo Chemical Machining]] ===<br /> Casper &amp; John<br /> <br /> === [[Förzinkning]] ===<br /> Saman &amp; Mikael</div> Kiwi https://wikiskola.se/index.php?title=Niob&diff=34178 Niob 2016-02-01T11:41:21Z <p>Kiwi: /* Historia */</p> <hr /> <div>http://mobile.euro-inox.org/__we_thumbs__/555_3_Niobium.jpg<br /> == Materialegenskaper: == <br /> : densitet [8570 kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;] <br /> : 6 (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])<br /> : Svältvärme 26,4 kJ/mol<br /> : Elektrisk konduktivitet 6,93 106 A/(V × m)<br /> <br /> == Användning ==<br /> Niob användes i legeringar för att tillverka extra starka svetsfpgar och vissa komponenter i jetmotorer<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Niob uptäcktes år 1801 av Charles Hatchett<br /> <br /> == Pris ==<br /> <br /> Pris och kvaliteter<br /> == Länkar ==<br /> http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/niob<br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Niob</div> Kiwi https://wikiskola.se/index.php?title=Niob&diff=34176 Niob 2016-02-01T11:35:56Z <p>Kiwi: /* Länkar */</p> <hr /> <div>http://mobile.euro-inox.org/__we_thumbs__/555_3_Niobium.jpg<br /> == Materialegenskaper: == <br /> : densitet [8570 kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;] <br /> : 6 (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])<br /> : Svältvärme 26,4 kJ/mol<br /> : Elektrisk konduktivitet 6,93 106 A/(V × m)<br /> <br /> == Användning ==<br /> Niob användes i legeringar för att tillverka extra starka svetsfpgar och vissa komponenter i jetmotorer<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> == Pris ==<br /> <br /> Pris och kvaliteter<br /> == Länkar ==<br /> http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/niob<br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Niob</div> Kiwi https://wikiskola.se/index.php?title=Niob&diff=33914 Niob 2016-01-29T08:40:48Z <p>Kiwi: </p> <hr /> <div>http://mobile.euro-inox.org/__we_thumbs__/555_3_Niobium.jpg<br /> == Materialegenskaper: == <br /> : densitet [8570 kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;] <br /> : 6 (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])<br /> : Svältvärme 26,4 kJ/mol<br /> : Elektrisk konduktivitet 6,93 106 A/(V × m)<br /> <br /> == Användning ==<br /> Niob användes i legeringar för att tillverka extra starka svetsfpgar och vissa komponenter i jetmotorer<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> == Pris ==<br /> <br /> Pris och kvaliteter<br /> == Länkar ==</div> Kiwi https://wikiskola.se/index.php?title=Niob&diff=33912 Niob 2016-01-29T08:40:32Z <p>Kiwi: </p> <hr /> <div><br /> http://mobile.euro-inox.org/__we_thumbs__/555_3_Niobium.jpg<br /> == Materialegenskaper: == <br /> : densitet [8570 kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;] <br /> : 6 (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])<br /> : Svältvärme 26,4 kJ/mol<br /> : Elektrisk konduktivitet 6,93 106 A/(V × m)<br /> <br /> == Användning ==<br /> Niob användes i legeringar för att tillverka extra starka svetsfpgar och vissa komponenter i jetmotorer<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> == Pris ==<br /> <br /> Pris och kvaliteter<br /> == Länkar ==</div> Kiwi https://wikiskola.se/index.php?title=Niob&diff=33911 Niob 2016-01-29T08:39:55Z <p>Kiwi: </p> <hr /> <div><br /> <br /> http://mobile.euro-inox.org/__we_thumbs__/555_3_Niobium.jpg<br /> <br /> <br /> <br /> == Materialegenskaper: == <br /> : densitet [8570 kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;] <br /> : 6 (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])<br /> : Svältvärme 26,4 kJ/mol<br /> : Elektrisk konduktivitet 6,93 106 A/(V × m)<br /> <br /> == Användning ==<br /> Niob användes i legeringar för att tillverka extra starka svetsfpgar och vissa komponenter i jetmotorer<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> == Pris ==<br /> <br /> Pris och kvaliteter<br /> == Länkar ==</div> Kiwi https://wikiskola.se/index.php?title=Niob&diff=33910 Niob 2016-01-29T08:39:18Z <p>Kiwi: </p> <hr /> <div>https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/f/f2/Niobium_crystals_and_1cm3_cube.jpg<br /> <br /> <br /> <br /> <br /> <br /> == Materialegenskaper: == <br /> : densitet [8570 kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;] <br /> : 6 (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])<br /> : Svältvärme 26,4 kJ/mol<br /> : Elektrisk konduktivitet 6,93 106 A/(V × m)<br /> <br /> == Användning ==<br /> Niob användes i legeringar för att tillverka extra starka svetsfpgar och vissa komponenter i jetmotorer<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> == Pris ==<br /> <br /> Pris och kvaliteter<br /> == Länkar ==</div> Kiwi https://wikiskola.se/index.php?title=Niob&diff=33909 Niob 2016-01-29T08:38:48Z <p>Kiwi: </p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : densitet [8570 kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;] https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/f/f2/Niobium_crystals_and_1cm3_cube.jpg<br /> : 6 (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])<br /> : Svältvärme 26,4 kJ/mol<br /> : Elektrisk konduktivitet 6,93 106 A/(V × m)<br /> <br /> == Användning ==<br /> Niob användes i legeringar för att tillverka extra starka svetsfpgar och vissa komponenter i jetmotorer<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> == Pris ==<br /> <br /> Pris och kvaliteter<br /> == Länkar ==</div> Kiwi