<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Khaledtraboulssi</id>
	<title>Wikiskola - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Khaledtraboulssi"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php/Special:Bidrag/Khaledtraboulssi"/>
	<updated>2026-04-21T17:28:41Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.41.1</generator>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Mot_slutet_av_kursen_Entrepren%C3%B6rskap&amp;diff=32062</id>
		<title>Mot slutet av kursen Entreprenörskap</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Mot_slutet_av_kursen_Entrepren%C3%B6rskap&amp;diff=32062"/>
		<updated>2015-05-12T08:51:07Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Khaledtraboulssi: /* Fixa till sina rester i Teknik och Entreprenörskap. */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Projekt ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sista veckorna (start 12 maj)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Idéskiss för SSS. ===&lt;br /&gt;
Daniel, Elin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Marys tankar om att utveckla hamnen]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== DICE Junkyard Robot Fighters Affärsplan ===&lt;br /&gt;
Adam, Simon, Mikael, Marcus och Ella&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== En personlig Affärsplan. ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Asan som föredragshållare. Presentationsmaterial och kontakta skolor. Samarbete med marknadsavdelningen. === &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== 4-player Pong 3D-skrivare för spelkontroller. ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
John, Viktor och Adem.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Innogame. Omdesign, innehåll, marknadsföring. ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://innogame.se Innogame.se]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hemsidorna f företag ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En representant från varje ofärdigt projekt. Gå igenom med alla grupper hur det gått. marknadsför hur bra vi är.      &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== uppdatera teknilligens ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Gruppen ansvarar för att alla uppdaterar sina sidor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== tankesatt.se: projekt hitta ambassadörer och intervjua ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Fixa till sina rester i Teknik och Entreprenörskap. ===&lt;br /&gt;
Lahon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Dokumentera Arduinoprojektet ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Arbeta självständigt på (att dokumentera) sitt Arduinoprojekt med budget, byggbeskrivning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Se till att du får rätt betyg ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Titta i kursmatrisen och se om där finns något du behöver förbättra. Det kan vara inlämnade uppgifter som du får respons på och förbättrar. Det kan också vara uppgifter som du missat att få bedömda. Ordna det i så fall.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vanliga uppgifter som många missar är: ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: [http://wikiskola.se/index.php?title=Idéer_och_upphovsrätt Patent och immaterialrätt]&lt;br /&gt;
: gör de båda uppgifterna i gula rutor på sidan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Marknadsföring: Uppgift att reflektera över en text. (gula rutan):&lt;br /&gt;
: [http://wikiskola.se/index.php?title=Marknadsföring#Uppgift_att_reflektera_.C3.B6ver_en_text_om_marknadsf.C3.B6ring Marknadsföring]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ekonomi - gör en budget (gula uppgiftsrutan)&lt;br /&gt;
: [http://wikiskola.se/index.php?title=Finansiering_och_ekonomiska_planer#.C3.96vning_i_att_g.C3.B6ra_budget_i_kalkylark Budget]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Extrauppgift idéer ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Här finns en extrauppgift för att höja betyget:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: [http://wikiskola.se/index.php?title=Idéer_och_upphovsrätt#Extrauppgift_Id.C3.A9utvecklingsprocessen  Extrauppgift Idéutvecklingsprocessen]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khaledtraboulssi</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=V%C3%A4gar_-_Teknisk_beskrivning&amp;diff=31438</id>
		<title>Vägar - Teknisk beskrivning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=V%C3%A4gar_-_Teknisk_beskrivning&amp;diff=31438"/>
		<updated>2015-03-25T12:56:36Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Khaledtraboulssi: /* Hur byggs en väg i Sverige? */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Introduktion ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Motorway_construction_in_Ireland.JPG|340px|miniatyr|höger|så byggs  aspalten ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vägar är ett teknisk system och innovation. &lt;br /&gt;
En väg är en innovation som hjälper och gör det oftast enklare att ta dig från punkt A till punkt B. kortfattat en planyta som transporterar mellan två platser till fots eller via fordon och lika gärna ridande. &lt;br /&gt;
Det finns fler olika typer av vägar, det kan vara motorväg som består av två skilda körbanor med en mittremsa emellan, samt ansluten med planskilda korsningar och på- och avarter. &lt;br /&gt;
Det finns 2+1 väg som  mellanstandard mellan två-och fyrfältsväg där vägen i ena körriktningen har en omväxlande två och en fil och i den andra körriktningen har kompletterande antal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Hur byggs en väg i Sverige? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det börjar med att trafikverket planerar vart vägen skall byggas, den ska inte förstöra miljön alltför mycket. Sedan går man och pratar med äger till marken eller kanske kommunen. Det kan hända att människor protesterar då måste allt göras om, då tar det flera år. &lt;br /&gt;
När det är bestämt så går man och tar flygfoton av området där vägen ska byggas och gör kartor ifrån bilderna .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Då börjar vägarbetarnas jobb, de går ut till området och sätter ut pinnar och rör som markerar vart vägen skall byggas.&lt;br /&gt;
Arbetsredskapen kör dit. Man tar bort hinder för vägen, träden huggs ner och stora stenar och bergknallar sprängs bort.&lt;br /&gt;
Nu är det dags att börja jobba med själva vägen man gräver ner diken. Grus körs dit för att användas för att kunna bygga upp vägen så att den håller i flera år. Sedan plattar man till allt och lägger asfalt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Då var det klart och bilarna kan börja köra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== källa ====&lt;br /&gt;
* [http://trafikverket.se trafikverket] &lt;br /&gt;
* [http://en.wikipedia.org/wiki/Road wikipedia]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khaledtraboulssi</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=V%C3%A4gar_-_Teknisk_beskrivning&amp;diff=31348</id>
		<title>Vägar - Teknisk beskrivning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=V%C3%A4gar_-_Teknisk_beskrivning&amp;diff=31348"/>
		<updated>2015-03-18T08:29:47Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Khaledtraboulssi: /* källa */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Introduktion ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Motorway_construction_in_Ireland.JPG|340px|miniatyr|höger|så byggs  aspalten ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vägar är ett teknisk system och innovation. &lt;br /&gt;
En väg är en innovation som hjälper och gör det oftast enklare att ta dig från punkt A till punkt B. kortfattat en planyta som transporterar mellan två platser till fots eller via fordon och lika gärna ridande. &lt;br /&gt;
Det finns fler olika typer av vägar, det kan vara motorväg som består av två skilda körbanor med en mittremsa emellan, samt ansluten med planskilda korsningar och på- och avarter. &lt;br /&gt;
Det finns 2+1 väg som  mellanstandard mellan två-och fyrfältsväg där vägen i ena körriktningen har en omväxlande två och en fil och i den andra körriktningen har kompletterande antal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Hur byggs en väg i Sverige? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det börjar med att trafikverket planerar vart vägen skall byggas, den ska inte förstöra miljön alltför mycket. Sedan går man och pratar med äger till marken eller kanske kommunen. Det kan hända att människor protesterar då måste allt göras om, då tar det flera år. &lt;br /&gt;
När det är bestämt så går man och tar flygfoton av området där vägen ska byggas och gör kartor ifrån bilderna .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Då börjar vägarbetarnas jobb, de går ut till området och sätter ut pinnar och rör så de ser vart vägen ska byggas.&lt;br /&gt;
Arbetsredskapen kör dit. Man tar bort hinder för vägen, träden huggs ner och stora stenar och bergknallar sprängs bort.&lt;br /&gt;
Nu är det dags att börja jobba med själva vägen man gräver ner diken. Grus körs dit för att användas för att kunna bygga upp vägen så att den håller i flera år. Sedan plattar man till allt och lägger asfalt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Då var det klart och bilarna kan börja köra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== källa ====&lt;br /&gt;
* [http://trafikverket.se trafikverket] &lt;br /&gt;
* [http://en.wikipedia.org/wiki/Road wikipedia]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khaledtraboulssi</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=V%C3%A4gar_-_Teknisk_beskrivning&amp;diff=31345</id>
		<title>Vägar - Teknisk beskrivning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=V%C3%A4gar_-_Teknisk_beskrivning&amp;diff=31345"/>
		<updated>2015-03-18T08:28:07Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Khaledtraboulssi: /* källa */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Introduktion ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Motorway_construction_in_Ireland.JPG|340px|miniatyr|höger|så byggs  aspalten ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vägar är ett teknisk system och innovation. &lt;br /&gt;
En väg är en innovation som hjälper och gör det oftast enklare att ta dig från punkt A till punkt B. kortfattat en planyta som transporterar mellan två platser till fots eller via fordon och lika gärna ridande. &lt;br /&gt;
Det finns fler olika typer av vägar, det kan vara motorväg som består av två skilda körbanor med en mittremsa emellan, samt ansluten med planskilda korsningar och på- och avarter. &lt;br /&gt;
Det finns 2+1 väg som  mellanstandard mellan två-och fyrfältsväg där vägen i ena körriktningen har en omväxlande två och en fil och i den andra körriktningen har kompletterande antal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Hur byggs en väg i Sverige? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det börjar med att trafikverket planerar vart vägen skall byggas, den ska inte förstöra miljön alltför mycket. Sedan går man och pratar med äger till marken eller kanske kommunen. Det kan hända att människor protesterar då måste allt göras om, då tar det flera år. &lt;br /&gt;
När det är bestämt så går man och tar flygfoton av området där vägen ska byggas och gör kartor ifrån bilderna .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Då börjar vägarbetarnas jobb, de går ut till området och sätter ut pinnar och rör så de ser vart vägen ska byggas.&lt;br /&gt;
Arbetsredskapen kör dit. Man tar bort hinder för vägen, träden huggs ner och stora stenar och bergknallar sprängs bort.&lt;br /&gt;
Nu är det dags att börja jobba med själva vägen man gräver ner diken. Grus körs dit för att användas för att kunna bygga upp vägen så att den håller i flera år. Sedan plattar man till allt och lägger asfalt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Då var det klart och bilarna kan börja köra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== källa ====&lt;br /&gt;
* [http://trafikverket.se trafikverket] &lt;br /&gt;
* [http://wikipedia.se wikipedia]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khaledtraboulssi</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Fil:Motorway_construction_in_Ireland.JPG&amp;diff=31344</id>
		<title>Fil:Motorway construction in Ireland.JPG</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Fil:Motorway_construction_in_Ireland.JPG&amp;diff=31344"/>
		<updated>2015-03-18T08:27:34Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Khaledtraboulssi: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khaledtraboulssi</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=V%C3%A4gar_-_Teknisk_beskrivning&amp;diff=31343</id>
		<title>Vägar - Teknisk beskrivning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=V%C3%A4gar_-_Teknisk_beskrivning&amp;diff=31343"/>
		<updated>2015-03-18T08:27:10Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Khaledtraboulssi: /* Introduktion */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Introduktion ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Motorway_construction_in_Ireland.JPG|340px|miniatyr|höger|så byggs  aspalten ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vägar är ett teknisk system och innovation. &lt;br /&gt;
En väg är en innovation som hjälper och gör det oftast enklare att ta dig från punkt A till punkt B. kortfattat en planyta som transporterar mellan två platser till fots eller via fordon och lika gärna ridande. &lt;br /&gt;
Det finns fler olika typer av vägar, det kan vara motorväg som består av två skilda körbanor med en mittremsa emellan, samt ansluten med planskilda korsningar och på- och avarter. &lt;br /&gt;
Det finns 2+1 väg som  mellanstandard mellan två-och fyrfältsväg där vägen i ena körriktningen har en omväxlande två och en fil och i den andra körriktningen har kompletterande antal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Hur byggs en väg i Sverige? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det börjar med att trafikverket planerar vart vägen skall byggas, den ska inte förstöra miljön alltför mycket. Sedan går man och pratar med äger till marken eller kanske kommunen. Det kan hända att människor protesterar då måste allt göras om, då tar det flera år. &lt;br /&gt;
När det är bestämt så går man och tar flygfoton av området där vägen ska byggas och gör kartor ifrån bilderna .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Då börjar vägarbetarnas jobb, de går ut till området och sätter ut pinnar och rör så de ser vart vägen ska byggas.&lt;br /&gt;
Arbetsredskapen kör dit. Man tar bort hinder för vägen, träden huggs ner och stora stenar och bergknallar sprängs bort.&lt;br /&gt;
Nu är det dags att börja jobba med själva vägen man gräver ner diken. Grus körs dit för att användas för att kunna bygga upp vägen så att den håller i flera år. Sedan plattar man till allt och lägger asfalt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Då var det klart och bilarna kan börja köra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== källa ====&lt;br /&gt;
 [http://trafikverket.se trafikverket] [http://wikipedia.se wikipedia]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khaledtraboulssi</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=V%C3%A4gar_-_Teknisk_beskrivning&amp;diff=31342</id>
		<title>Vägar - Teknisk beskrivning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=V%C3%A4gar_-_Teknisk_beskrivning&amp;diff=31342"/>
		<updated>2015-03-18T08:26:31Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Khaledtraboulssi: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Introduktion ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fiel:Motorway_construction_in_Ireland.JPG|340px|miniatyr|höger|så byggs  aspalten ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vägar är ett teknisk system och innovation. &lt;br /&gt;
En väg är en innovation som hjälper och gör det oftast enklare att ta dig från punkt A till punkt B. kortfattat en planyta som transporterar mellan två platser till fots eller via fordon och lika gärna ridande. &lt;br /&gt;
Det finns fler olika typer av vägar, det kan vara motorväg som består av två skilda körbanor med en mittremsa emellan, samt ansluten med planskilda korsningar och på- och avarter. &lt;br /&gt;
Det finns 2+1 väg som  mellanstandard mellan två-och fyrfältsväg där vägen i ena körriktningen har en omväxlande två och en fil och i den andra körriktningen har kompletterande antal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Hur byggs en väg i Sverige? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det börjar med att trafikverket planerar vart vägen skall byggas, den ska inte förstöra miljön alltför mycket. Sedan går man och pratar med äger till marken eller kanske kommunen. Det kan hända att människor protesterar då måste allt göras om, då tar det flera år. &lt;br /&gt;
När det är bestämt så går man och tar flygfoton av området där vägen ska byggas och gör kartor ifrån bilderna .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Då börjar vägarbetarnas jobb, de går ut till området och sätter ut pinnar och rör så de ser vart vägen ska byggas.&lt;br /&gt;
Arbetsredskapen kör dit. Man tar bort hinder för vägen, träden huggs ner och stora stenar och bergknallar sprängs bort.&lt;br /&gt;
Nu är det dags att börja jobba med själva vägen man gräver ner diken. Grus körs dit för att användas för att kunna bygga upp vägen så att den håller i flera år. Sedan plattar man till allt och lägger asfalt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Då var det klart och bilarna kan börja köra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== källa ====&lt;br /&gt;
 [http://trafikverket.se trafikverket] [http://wikipedia.se wikipedia]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khaledtraboulssi</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=V%C3%A4gar_-_Teknisk_beskrivning&amp;diff=31341</id>
		<title>Vägar - Teknisk beskrivning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=V%C3%A4gar_-_Teknisk_beskrivning&amp;diff=31341"/>
		<updated>2015-03-18T08:26:09Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Khaledtraboulssi: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Introduktion ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Motorway_construction_in_Ireland.JPG|340px|miniatyr|höger|så byggs  aspalten ]]&lt;br /&gt;
[[Fil:Motorway construction in Ireland.JPG|miniatyr]]&lt;br /&gt;
Vägar är ett teknisk system och innovation. &lt;br /&gt;
En väg är en innovation som hjälper och gör det oftast enklare att ta dig från punkt A till punkt B. kortfattat en planyta som transporterar mellan två platser till fots eller via fordon och lika gärna ridande. &lt;br /&gt;
Det finns fler olika typer av vägar, det kan vara motorväg som består av två skilda körbanor med en mittremsa emellan, samt ansluten med planskilda korsningar och på- och avarter. &lt;br /&gt;
Det finns 2+1 väg som  mellanstandard mellan två-och fyrfältsväg där vägen i ena körriktningen har en omväxlande två och en fil och i den andra körriktningen har kompletterande antal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Hur byggs en väg i Sverige? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det börjar med att trafikverket planerar vart vägen skall byggas, den ska inte förstöra miljön alltför mycket. Sedan går man och pratar med äger till marken eller kanske kommunen. Det kan hända att människor protesterar då måste allt göras om, då tar det flera år. &lt;br /&gt;
När det är bestämt så går man och tar flygfoton av området där vägen ska byggas och gör kartor ifrån bilderna .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Då börjar vägarbetarnas jobb, de går ut till området och sätter ut pinnar och rör så de ser vart vägen ska byggas.&lt;br /&gt;
Arbetsredskapen kör dit. Man tar bort hinder för vägen, träden huggs ner och stora stenar och bergknallar sprängs bort.&lt;br /&gt;
Nu är det dags att börja jobba med själva vägen man gräver ner diken. Grus körs dit för att användas för att kunna bygga upp vägen så att den håller i flera år. Sedan plattar man till allt och lägger asfalt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Då var det klart och bilarna kan börja köra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== källa ====&lt;br /&gt;
 [http://trafikverket.se trafikverket] [http://wikipedia.se wikipedia]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khaledtraboulssi</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=V%C3%A4gar_-_Teknisk_beskrivning&amp;diff=31340</id>
		<title>Vägar - Teknisk beskrivning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=V%C3%A4gar_-_Teknisk_beskrivning&amp;diff=31340"/>
		<updated>2015-03-18T08:25:41Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Khaledtraboulssi: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Introduktion ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Motorway_construction_in_Ireland.JPG|340px|miniatyr|höger|så byggs  aspalten ]]&lt;br /&gt;
Vägar är ett teknisk system och innovation. &lt;br /&gt;
En väg är en innovation som hjälper och gör det oftast enklare att ta dig från punkt A till punkt B. kortfattat en planyta som transporterar mellan två platser till fots eller via fordon och lika gärna ridande. &lt;br /&gt;
Det finns fler olika typer av vägar, det kan vara motorväg som består av två skilda körbanor med en mittremsa emellan, samt ansluten med planskilda korsningar och på- och avarter. &lt;br /&gt;
Det finns 2+1 väg som  mellanstandard mellan två-och fyrfältsväg där vägen i ena körriktningen har en omväxlande två och en fil och i den andra körriktningen har kompletterande antal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Hur byggs en väg i Sverige? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det börjar med att trafikverket planerar vart vägen skall byggas, den ska inte förstöra miljön alltför mycket. Sedan går man och pratar med äger till marken eller kanske kommunen. Det kan hända att människor protesterar då måste allt göras om, då tar det flera år. &lt;br /&gt;
När det är bestämt så går man och tar flygfoton av området där vägen ska byggas och gör kartor ifrån bilderna .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Då börjar vägarbetarnas jobb, de går ut till området och sätter ut pinnar och rör så de ser vart vägen ska byggas.&lt;br /&gt;
Arbetsredskapen kör dit. Man tar bort hinder för vägen, träden huggs ner och stora stenar och bergknallar sprängs bort.&lt;br /&gt;
Nu är det dags att börja jobba med själva vägen man gräver ner diken. Grus körs dit för att användas för att kunna bygga upp vägen så att den håller i flera år. Sedan plattar man till allt och lägger asfalt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Då var det klart och bilarna kan börja köra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== källa ====&lt;br /&gt;
 [http://trafikverket.se trafikverket] [http://wikipedia.se wikipedia]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khaledtraboulssi</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=V%C3%A4gar_-_Teknisk_beskrivning&amp;diff=31339</id>
		<title>Vägar - Teknisk beskrivning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=V%C3%A4gar_-_Teknisk_beskrivning&amp;diff=31339"/>
		<updated>2015-03-18T08:24:46Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Khaledtraboulssi: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Introduktion ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Motorway construction in Ireland.JPG|340px|miniatyr|höger|så byggs  aspalten ]]&lt;br /&gt;
Vägar är ett teknisk system och innovation. &lt;br /&gt;
En väg är en innovation som hjälper och gör det oftast enklare att ta dig från punkt A till punkt B. kortfattat en planyta som transporterar mellan två platser till fots eller via fordon och lika gärna ridande. &lt;br /&gt;
Det finns fler olika typer av vägar, det kan vara motorväg som består av två skilda körbanor med en mittremsa emellan, samt ansluten med planskilda korsningar och på- och avarter. &lt;br /&gt;
Det finns 2+1 väg som  mellanstandard mellan två-och fyrfältsväg där vägen i ena körriktningen har en omväxlande två och en fil och i den andra körriktningen har kompletterande antal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Hur byggs en väg i Sverige? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det börjar med att trafikverket planerar vart vägen skall byggas, den ska inte förstöra miljön alltför mycket. Sedan går man och pratar med äger till marken eller kanske kommunen. Det kan hända att människor protesterar då måste allt göras om, då tar det flera år. &lt;br /&gt;
När det är bestämt så går man och tar flygfoton av området där vägen ska byggas och gör kartor ifrån bilderna .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Då börjar vägarbetarnas jobb, de går ut till området och sätter ut pinnar och rör så de ser vart vägen ska byggas.&lt;br /&gt;
Arbetsredskapen kör dit. Man tar bort hinder för vägen, träden huggs ner och stora stenar och bergknallar sprängs bort.&lt;br /&gt;
Nu är det dags att börja jobba med själva vägen man gräver ner diken. Grus körs dit för att användas för att kunna bygga upp vägen så att den håller i flera år. Sedan plattar man till allt och lägger asfalt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Då var det klart och bilarna kan börja köra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== källa ====&lt;br /&gt;
 [http://trafikverket.se trafikverket] [http://wikipedia.se wikipedia]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khaledtraboulssi</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=V%C3%A4gar_-_Teknisk_beskrivning&amp;diff=31335</id>
		<title>Vägar - Teknisk beskrivning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=V%C3%A4gar_-_Teknisk_beskrivning&amp;diff=31335"/>
		<updated>2015-03-18T08:20:13Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Khaledtraboulssi: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Introduktion ==&lt;br /&gt;
Vägar är ett teknisk system och innovation. &lt;br /&gt;
En väg är en innovation som hjälper och gör det oftast enklare att ta dig från punkt A till punkt B. kortfattat en planyta som transporterar mellan två platser till fots eller via fordon och lika gärna ridande. &lt;br /&gt;
Det finns fler olika typer av vägar, det kan vara motorväg som består av två skilda körbanor med en mittremsa emellan, samt ansluten med planskilda korsningar och på- och avarter. &lt;br /&gt;
Det finns 2+1 väg som  mellanstandard mellan två-och fyrfältsväg där vägen i ena körriktningen har en omväxlande två och en fil och i den andra körriktningen har kompletterande antal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Hur byggs en väg i Sverige? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det börjar med att trafikverket planerar vart vägen skall byggas, den ska inte förstöra miljön alltför mycket. Sedan går man och pratar med äger till marken eller kanske kommunen. Det kan hända att människor protesterar då måste allt göras om, då tar det flera år. &lt;br /&gt;
När det är bestämt så går man och tar flygfoton av området där vägen ska byggas och gör kartor ifrån bilderna .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Då börjar vägarbetarnas jobb, de går ut till området och sätter ut pinnar och rör så de ser vart vägen ska byggas.&lt;br /&gt;
Arbetsredskapen kör dit. Man tar bort hinder för vägen, träden huggs ner och stora stenar och bergknallar sprängs bort.&lt;br /&gt;
Nu är det dags att börja jobba med själva vägen man gräver ner diken. Grus körs dit för att användas för att kunna bygga upp vägen så att den håller i flera år. Sedan plattar man till allt och lägger asfalt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Då var det klart och bilarna kan börja köra.&lt;br /&gt;
[[Fil:Http://upload.wikimedia.org/wikipedia/en/1/19/Motorway construction in Ireland.JPG|ramlös]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== källa ====&lt;br /&gt;
 [http://trafikverket.se trafikverket] [http://wikipedia.se wikipedia]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khaledtraboulssi</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=V%C3%A4gar_-_Teknisk_beskrivning&amp;diff=31334</id>
		<title>Vägar - Teknisk beskrivning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=V%C3%A4gar_-_Teknisk_beskrivning&amp;diff=31334"/>
		<updated>2015-03-18T08:19:03Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Khaledtraboulssi: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Introduktion ==&lt;br /&gt;
Vägar är ett teknisk system och innovation. &lt;br /&gt;
En väg är en innovation som hjälper och gör det oftast enklare att ta dig från punkt A till punkt B. kortfattat en planyta som transporterar mellan två platser till fots eller via fordon och lika gärna ridande. &lt;br /&gt;
Det finns fler olika typer av vägar, det kan vara motorväg som består av två skilda körbanor med en mittremsa emellan, samt ansluten med planskilda korsningar och på- och avarter. &lt;br /&gt;
Det finns 2+1 väg som  mellanstandard mellan två-och fyrfältsväg där vägen i ena körriktningen har en omväxlande två och en fil och i den andra körriktningen har kompletterande antal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Hur byggs en väg i Sverige? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det börjar med att trafikverket planerar vart vägen skall byggas, den ska inte förstöra miljön alltför mycket. Sedan går man och pratar med äger till marken eller kanske kommunen. Det kan hända att människor protesterar då måste allt göras om, då tar det flera år. &lt;br /&gt;
När det är bestämt så går man och tar flygfoton av området där vägen ska byggas och gör kartor ifrån bilderna .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Då börjar vägarbetarnas jobb, de går ut till området och sätter ut pinnar och rör så de ser vart vägen ska byggas.&lt;br /&gt;
Arbetsredskapen kör dit. Man tar bort hinder för vägen, träden huggs ner och stora stenar och bergknallar sprängs bort.&lt;br /&gt;
Nu är det dags att börja jobba med själva vägen man gräver ner diken. Grus körs dit för att användas för att kunna bygga upp vägen så att den håller i flera år. Sedan plattar man till allt och lägger asfalt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Då var det klart och bilarna kan börja köra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Http://upload.wikimedia.org/wikipedia/en/1/19/Motorway construction in Ireland.JPG|miniatyr|jhökb]]&lt;br /&gt;
==== källa ====&lt;br /&gt;
 [http://trafikverket.se trafikverket] [http://wikipedia.se wikipedia]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khaledtraboulssi</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=V%C3%A4gar_-_Teknisk_beskrivning&amp;diff=31330</id>
		<title>Vägar - Teknisk beskrivning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=V%C3%A4gar_-_Teknisk_beskrivning&amp;diff=31330"/>
		<updated>2015-03-18T08:15:53Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Khaledtraboulssi: /* Hur byggs en väg i Sverige? */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Introduktion ==&lt;br /&gt;
Vägar är ett teknisk system och innovation. &lt;br /&gt;
En väg är en innovation som hjälper och gör det oftast enklare att ta dig från punkt A till punkt B. kortfattat en planyta som transporterar mellan två platser till fots eller via fordon och lika gärna ridande. &lt;br /&gt;
Det finns fler olika typer av vägar, det kan vara motorväg som består av två skilda körbanor med en mittremsa emellan, samt ansluten med planskilda korsningar och på- och avarter. &lt;br /&gt;
Det finns 2+1 väg som  mellanstandard mellan två-och fyrfältsväg där vägen i ena körriktningen har en omväxlande två och en fil och i den andra körriktningen har kompletterande antal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Hur byggs en väg i Sverige? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det börjar med att trafikverket planerar vart vägen skall byggas, den ska inte förstöra miljön alltför mycket. Sedan går man och pratar med äger till marken eller kanske kommunen. Det kan hända att människor protesterar då måste allt göras om, då tar det flera år. &lt;br /&gt;
När det är bestämt så går man och tar flygfoton av området där vägen ska byggas och gör kartor ifrån bilderna .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Då börjar vägarbetarnas jobb, de går ut till området och sätter ut pinnar och rör så de ser vart vägen ska byggas.&lt;br /&gt;
Arbetsredskapen kör dit. Man tar bort hinder för vägen, träden huggs ner och stora stenar och bergknallar sprängs bort.&lt;br /&gt;
Nu är det dags att börja jobba med själva vägen man gräver ner diken. Grus körs dit för att användas för att kunna bygga upp vägen så att den håller i flera år. Sedan plattar man till allt och lägger asfalt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Då var det klart och bilarna kan börja köra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[File:Motorway construction in Ireland.JPG|thumb|[[Subbase (pavement)|Sub-base layer]] composed of cement-based material being applied during construction of the [[M8 motorway (Ireland)|M8 motorway]] in [[Motorways in the Republic of Ireland|Ireland]].]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== källa ====&lt;br /&gt;
 [http://trafikverket.se trafikverket] [http://wikipedia.se wikipedia]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khaledtraboulssi</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=V%C3%A4gar_-_Teknisk_beskrivning&amp;diff=31285</id>
		<title>Vägar - Teknisk beskrivning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=V%C3%A4gar_-_Teknisk_beskrivning&amp;diff=31285"/>
		<updated>2015-03-17T10:00:20Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Khaledtraboulssi: /* källa */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Introduktion ==&lt;br /&gt;
Vägar är ett teknisk system och innovation. &lt;br /&gt;
En väg är en innovation som hjälper och gör det oftast enklare att ta dig från punkt A till punkt B. kortfattat en planyta som transporterar mellan två platser till fots eller via fordon och lika gärna ridande. &lt;br /&gt;
Det finns fler olika typer av vägar, det kan vara motorväg som består av två skilda körbanor med en mittremsa emellan, samt ansluten med planskilda korsningar och på- och avarter. &lt;br /&gt;
Det finns 2+1 väg som  mellanstandard mellan två-och fyrfältsväg där vägen i ena körriktningen har en omväxlande två och en fil och i den andra körriktningen har kompletterande antal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Hur byggs en väg i Sverige? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det börjar med att trafikverket planerar vart vägen skall byggas, den ska inte förstöra miljön alltför mycket. Sedan går man och pratar med äger till marken eller kanske kommunen. Det kan hända att människor protesterar då måste allt göras om, då tar det flera år. &lt;br /&gt;
När det är bestämt så går man och tar flygfoton av området där vägen ska byggas och gör kartor ifrån bilderna .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Då börjar vägarbetarnas jobb, de går ut till området och sätter ut pinnar och rör så de ser vart vägen ska byggas.&lt;br /&gt;
Arbetsredskapen kör dit. Man tar bort hinder för vägen, träden huggs ner och stora stenar och bergknallar sprängs bort.&lt;br /&gt;
Nu är det dags att börja jobba med själva vägen man gräver ner diken. Grus körs dit för att användas för att kunna bygga upp vägen så att den håller i flera år. Sedan plattar man till allt och lägger asfalt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Då var det klart och bilarna kan börja köra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== källa ====&lt;br /&gt;
 [http://trafikverket.se trafikverket] [http://wikipedia.se wikipedia]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khaledtraboulssi</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=V%C3%A4gar_-_Teknisk_beskrivning&amp;diff=31284</id>
		<title>Vägar - Teknisk beskrivning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=V%C3%A4gar_-_Teknisk_beskrivning&amp;diff=31284"/>
		<updated>2015-03-17T09:59:43Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Khaledtraboulssi: /* källa */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Introduktion ==&lt;br /&gt;
Vägar är ett teknisk system och innovation. &lt;br /&gt;
En väg är en innovation som hjälper och gör det oftast enklare att ta dig från punkt A till punkt B. kortfattat en planyta som transporterar mellan två platser till fots eller via fordon och lika gärna ridande. &lt;br /&gt;
Det finns fler olika typer av vägar, det kan vara motorväg som består av två skilda körbanor med en mittremsa emellan, samt ansluten med planskilda korsningar och på- och avarter. &lt;br /&gt;
Det finns 2+1 väg som  mellanstandard mellan två-och fyrfältsväg där vägen i ena körriktningen har en omväxlande två och en fil och i den andra körriktningen har kompletterande antal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Hur byggs en väg i Sverige? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det börjar med att trafikverket planerar vart vägen skall byggas, den ska inte förstöra miljön alltför mycket. Sedan går man och pratar med äger till marken eller kanske kommunen. Det kan hända att människor protesterar då måste allt göras om, då tar det flera år. &lt;br /&gt;
När det är bestämt så går man och tar flygfoton av området där vägen ska byggas och gör kartor ifrån bilderna .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Då börjar vägarbetarnas jobb, de går ut till området och sätter ut pinnar och rör så de ser vart vägen ska byggas.&lt;br /&gt;
Arbetsredskapen kör dit. Man tar bort hinder för vägen, träden huggs ner och stora stenar och bergknallar sprängs bort.&lt;br /&gt;
Nu är det dags att börja jobba med själva vägen man gräver ner diken. Grus körs dit för att användas för att kunna bygga upp vägen så att den håller i flera år. Sedan plattar man till allt och lägger asfalt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Då var det klart och bilarna kan börja köra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== källa ====&lt;br /&gt;
 [http://%20trafikverket.se trafikverket] [http://wikipedia.se wikipedia]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khaledtraboulssi</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=V%C3%A4gar_-_Teknisk_beskrivning&amp;diff=31283</id>
		<title>Vägar - Teknisk beskrivning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=V%C3%A4gar_-_Teknisk_beskrivning&amp;diff=31283"/>
		<updated>2015-03-17T09:52:40Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Khaledtraboulssi: /* Hur byggs en väg i Sverige? */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Introduktion ==&lt;br /&gt;
Vägar är ett teknisk system och innovation. &lt;br /&gt;
En väg är en innovation som hjälper och gör det oftast enklare att ta dig från punkt A till punkt B. kortfattat en planyta som transporterar mellan två platser till fots eller via fordon och lika gärna ridande. &lt;br /&gt;
Det finns fler olika typer av vägar, det kan vara motorväg som består av två skilda körbanor med en mittremsa emellan, samt ansluten med planskilda korsningar och på- och avarter. &lt;br /&gt;
Det finns 2+1 väg som  mellanstandard mellan två-och fyrfältsväg där vägen i ena körriktningen har en omväxlande två och en fil och i den andra körriktningen har kompletterande antal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Hur byggs en väg i Sverige? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det börjar med att trafikverket planerar vart vägen skall byggas, den ska inte förstöra miljön alltför mycket. Sedan går man och pratar med äger till marken eller kanske kommunen. Det kan hända att människor protesterar då måste allt göras om, då tar det flera år. &lt;br /&gt;
När det är bestämt så går man och tar flygfoton av området där vägen ska byggas och gör kartor ifrån bilderna .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Då börjar vägarbetarnas jobb, de går ut till området och sätter ut pinnar och rör så de ser vart vägen ska byggas.&lt;br /&gt;
Arbetsredskapen kör dit. Man tar bort hinder för vägen, träden huggs ner och stora stenar och bergknallar sprängs bort.&lt;br /&gt;
Nu är det dags att börja jobba med själva vägen man gräver ner diken. Grus körs dit för att användas för att kunna bygga upp vägen så att den håller i flera år. Sedan plattar man till allt och lägger asfalt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Då var det klart och bilarna kan börja köra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== källa ====&lt;br /&gt;
 : trafikverket.se, wikipedia.se&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khaledtraboulssi</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=V%C3%A4gar_-_Teknisk_beskrivning&amp;diff=31280</id>
		<title>Vägar - Teknisk beskrivning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=V%C3%A4gar_-_Teknisk_beskrivning&amp;diff=31280"/>
		<updated>2015-03-17T09:49:35Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Khaledtraboulssi: /* VÄGAR */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Introduktion ==&lt;br /&gt;
Vägar är ett teknisk system och innovation. &lt;br /&gt;
En väg är en innovation som hjälper och gör det oftast enklare att ta dig från punkt A till punkt B. kortfattat en planyta som transporterar mellan två platser till fots eller via fordon och lika gärna ridande. &lt;br /&gt;
Det finns fler olika typer av vägar, det kan vara motorväg som består av två skilda körbanor med en mittremsa emellan, samt ansluten med planskilda korsningar och på- och avarter. &lt;br /&gt;
Det finns 2+1 väg som  mellanstandard mellan två-och fyrfältsväg där vägen i ena körriktningen har en omväxlande två och en fil och i den andra körriktningen har kompletterande antal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Hur byggs en väg i Sverige? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det börjar med att trafikverket planerar vart vägen skall byggas, den ska inte förstöra miljön alltför mycket. Sedan går man och pratar med äger till marken eller kanske kommunen. Det kan hända att människor protesterar då måste allt göras om, då tar det flera år. &lt;br /&gt;
När det är bestämt så går man och tar flygfoton av området där vägen ska byggas och gör kartor ifrån bilderna .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Då börjar vägarbetarnas jobb, de går ut till området och sätter ut pinnar och rör så de ser vart vägen ska byggas.&lt;br /&gt;
Arbetsredskapen kör dit. Man tar bort hinder för vägen, träden huggs ner och stora stenar och bergknallar sprängs bort.&lt;br /&gt;
Nu är det dags att börja jobba med själva vägen man gräver ner diken. Grus körs dit för att användas för att kunna bygga upp vägen så att den håller i flera år. Sedan plattar man till allt och lägger asfalt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Då var det klart och bilarna kan börja köra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
källa : trafikverket.se&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khaledtraboulssi</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=V%C3%A4gar_-_Teknisk_beskrivning&amp;diff=31279</id>
		<title>Vägar - Teknisk beskrivning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=V%C3%A4gar_-_Teknisk_beskrivning&amp;diff=31279"/>
		<updated>2015-03-17T09:49:11Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Khaledtraboulssi: Skapade sidan med &amp;#039;== VÄGAR == Vägar är ett teknisk system och innovation.  En väg är en innovation som hjälper och gör det oftast enklare att ta dig från punkt A till punkt B. kortfatta...&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== VÄGAR ==&lt;br /&gt;
Vägar är ett teknisk system och innovation. &lt;br /&gt;
En väg är en innovation som hjälper och gör det oftast enklare att ta dig från punkt A till punkt B. kortfattat en planyta som transporterar mellan två platser till fots eller via fordon och lika gärna ridande. &lt;br /&gt;
Det finns fler olika typer av vägar, det kan vara motorväg som består av två skilda körbanor med en mittremsa emellan, samt ansluten med planskilda korsningar och på- och avarter. &lt;br /&gt;
Det finns 2+1 väg som  mellanstandard mellan två-och fyrfältsväg där vägen i ena körriktningen har en omväxlande två och en fil och i den andra körriktningen har kompletterande antal.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Hur byggs en väg i Sverige? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det börjar med att trafikverket planerar vart vägen skall byggas, den ska inte förstöra miljön alltför mycket. Sedan går man och pratar med äger till marken eller kanske kommunen. Det kan hända att människor protesterar då måste allt göras om, då tar det flera år. &lt;br /&gt;
När det är bestämt så går man och tar flygfoton av området där vägen ska byggas och gör kartor ifrån bilderna .&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Då börjar vägarbetarnas jobb, de går ut till området och sätter ut pinnar och rör så de ser vart vägen ska byggas.&lt;br /&gt;
Arbetsredskapen kör dit. Man tar bort hinder för vägen, träden huggs ner och stora stenar och bergknallar sprängs bort.&lt;br /&gt;
Nu är det dags att börja jobba med själva vägen man gräver ner diken. Grus körs dit för att användas för att kunna bygga upp vägen så att den håller i flera år. Sedan plattar man till allt och lägger asfalt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Då var det klart och bilarna kan börja köra.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
källa : trafikverket.se&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khaledtraboulssi</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Natrium&amp;diff=29441</id>
		<title>Natrium</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Natrium&amp;diff=29441"/>
		<updated>2014-11-10T07:41:36Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Khaledtraboulssi: /* Pris */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Tecken: Na&lt;br /&gt;
: Densitet: 948 kg/m3 &lt;br /&gt;
: Hårdhet: 0,52&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoeffiecient: 7,0 mm/meter/100 kelvin&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga: 21·106   s/m (Ω −1·m−1)&lt;br /&gt;
: Resistivitet: ca 4&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Natrium har många användningsområden. &lt;br /&gt;
Natrium används vid tillverkning av olika kemikalier. En legering av natrium och kalium ger bra värmeöverföring eftersom &lt;br /&gt;
Natrium är bra värmeledning. Natriumföreningar används inom tillverkning av massa och papper, glas, tvål, textilier, olja,&lt;br /&gt;
kemikalier och metallprodukter.Natrium är väldigt reaktvit därför uppkommer aldrig fritt i naturen, antingen så förekommer&lt;br /&gt;
den som natriumjoner i olika lösningar eller som natriumsalter och mineraler. Natrium används dagligen vid matbordet i form av koksalt (NaCl).&lt;br /&gt;
Natrium används även i lampor, det är en  gasurladdningslampa som använder existerat natrium som är i  gasform som då producerar ljus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
nu förtiden framställs natrium genom elektrolys av torr, smält natriumklorid, billigare än den förra metoden då elektrolys var av natriumhydroxid. Natrium är den billigaste metallen.&lt;br /&gt;
natrium är väldigt reaktvt därför uppkommer den aldrig fritt i naturen, antingen så förekommer den som natriumjoner i olika lösningar eller som natriumsalter och mineraler. Natriumjoner har av vatten lösts ur mineralen och förts till haven. Natrium är det sjätte vanligaste grundämnet i jordskorpan. Ungefär 2.6 % av jordskorpan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
År 1807 renframställdes för den första gången Natrium, av en engelsman vid namnet Humphry Davy genom att elektrolysera  smält natriumhydroxid i en platinasked.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det är svårt att få tag på rent Natrium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Natrium&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.landskapsgrundamnen.se/gramnen/natriumbott.htm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.studera.com/nytto/persys/element/na.htm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ne.se/natrium&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriven av khaled Te14a&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khaledtraboulssi</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Limning&amp;diff=29357</id>
		<title>Limning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Limning&amp;diff=29357"/>
		<updated>2014-11-08T10:28:49Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Khaledtraboulssi: /* Tillvägagångssätt */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;div style=&amp;quot;clear:both;&amp;quot;&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
== Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
När du vill foga två eller fler material så kan du limma/klistra fast dem. &lt;br /&gt;
Limmet är materialet som applicerats mellan dem två andra materialen som ska fogas fast, alltså så blir limmet fogningsmedlet som genom sin inre sammanhållning och vidhäftning får de att bli sammanfogade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
- Det finns tre olika huvudtyper av lim&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Torkande lim,  limmet  fungerar genom att lösningsmedlet avdunstar.&lt;br /&gt;
*Smält lim, plast som värms upp till flytande form och som efteråt avsvalning stelnar och fungerar som ett lim.&lt;br /&gt;
*Härdande lim, lim som verkar genom att det reagerar kemiskt. Det sker under inflytande av ultraviolett ljus eller värme om det rör sig om enkomponentslim.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:AdhesivesForHouseUse004.jpg|thumb|Hushålls lim ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar och nackdelar ==&lt;br /&gt;
==== Fördelar ====&lt;br /&gt;
Lim är en klibbig faktor som hjälper olika objekt att hålla ihop. Det fungerar som cement för att binda olika artiklar. Vilket är bra för vår dagens samhälle i skolan och dagis, vi använder det dagligen genom att limma fast pappersbitar med varandra. &lt;br /&gt;
==== Nackdelar ====&lt;br /&gt;
Lim är vädligt dåligt för miljön för att de har massvis med dåliga kemikalier i den. Om du andas in tillräckligt med ångor så kväver du hjärnan lite och kan bli rätt snurrig i en minut eller två.&lt;br /&gt;
Lim kan man ej återvinna eftersom att det sprider gaser, men lim, nagellack och lösningsmedels sorteras fint för att gaserna inte ska kunna sprida sig runt omkring.&lt;br /&gt;
== Lämplighet för olika typer av material ==&lt;br /&gt;
Lim är Lämpligt för hårda material och vågräta ytor, t.ex papper, porslin, trä, metall, läder, gummi m.m.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Användningsområden==&lt;br /&gt;
Lim används för att sätta sammanfoga fast material.&lt;br /&gt;
Man skulle kunna limma upp tapeter, limma fast två träbitar, lim har många användningsområden.&lt;br /&gt;
Vissa material kan sammanfogas genom att pensla på lösningsmedlet ¨lim¨ ex på detta är när plexiglas sammanfogas genom att påpensla av ¨medlet isättika¨.&lt;br /&gt;
Isättikan är inte det som ser till sammanhållningen, utan sedan det som sedan av det som avdunstat återstår bara en fullständigt homogen rymd av plexiglas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube |Nrta7wzf3CQ | 240 | right }}&lt;br /&gt;
Kolla på video klippet för att se hur limning används. (Ta fram video klippet till 5:14)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Vad bör man tänka på när man ska använda lim==&lt;br /&gt;
* Punktlistelement Innan du limmar bör du bestämma vilka krav du ställer på fogen och om de material du ska foga ihop ärtätt, sugande eller över huvud taget möjliga att limma. Det finns trots allt fortfarande vissa material - framför allt feta plaster - som inte alls låter sig limmas.&lt;br /&gt;
* Punktlistelement Om limfogen ska tåla större på frestningar av vatten, vissa kemikalier eller värme ska du tala om det när du väljer limsort. &lt;br /&gt;
== Kostnader ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lim kostar olika beroende på hur bra limmet har för kvalité och vad det ska användas till. &lt;br /&gt;
om du ska limma t.ex Porslin, trä, läder, metall, gummi, papper så kan det kosta dig runt minst 40 kr då du köper en förpackning på 5 gram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Värt att veta==&lt;br /&gt;
När du rengör förut limmade ytor kan du som regel använda särskild limtvätt med bra resultat. Ytor som förut varit limmade med 2-komponent-lim, slipas eller hyvlas rena. Det räcker inte med att endast rengöra limytorna med lösningsmedel. Visserligen lossnar fett- och oljefläckar men annan smuts gnids istället ner i limytornas &amp;quot;gropar&amp;quot;, vilket bidrar till att försvaga limfogen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
*http://www.epotex.se/industri/limning/limning&lt;br /&gt;
*http://sv.wikipedia.org/wiki/Lim#Princip&lt;br /&gt;
*http://www.gleitmo.se/vara-expertomraden/lim/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khaledtraboulssi</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Limning&amp;diff=29356</id>
		<title>Limning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Limning&amp;diff=29356"/>
		<updated>2014-11-08T10:28:36Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Khaledtraboulssi: /* Tillvägagångssätt */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;div style=&amp;quot;clear:both;&amp;quot;&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
== Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
När du vill foga två eller fler material så kan du limma/klistra fast dem. &lt;br /&gt;
Limmet är materialet som applicerats mellan dem två andra materialen som ska fogas fast, alltså så blir limmet fogningsmedlet som genom sin inre sammanhållning och vidhäftning får de att bli sammanfogade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
- Det finns tre olika huvudtyper av lim&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Torkande lim,  limmet  fungerar genom att lösningsmedlet avdunstar.&lt;br /&gt;
*Smält lim, plast som värms upp till flytande form och som efteråt avsvalning stelnar och fungerar som ett lim.&lt;br /&gt;
*Härdande lim, lim som verkar genom att det reagerar kemiskt. Det sker under inflytande av ultraviolett ljus eller värme om det rör sig om enkomponentslim.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
File:AdhesivesForHouseUse004.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:AdhesivesForHouseUse004.jpg|thumb|Hushålls lim ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar och nackdelar ==&lt;br /&gt;
==== Fördelar ====&lt;br /&gt;
Lim är en klibbig faktor som hjälper olika objekt att hålla ihop. Det fungerar som cement för att binda olika artiklar. Vilket är bra för vår dagens samhälle i skolan och dagis, vi använder det dagligen genom att limma fast pappersbitar med varandra. &lt;br /&gt;
==== Nackdelar ====&lt;br /&gt;
Lim är vädligt dåligt för miljön för att de har massvis med dåliga kemikalier i den. Om du andas in tillräckligt med ångor så kväver du hjärnan lite och kan bli rätt snurrig i en minut eller två.&lt;br /&gt;
Lim kan man ej återvinna eftersom att det sprider gaser, men lim, nagellack och lösningsmedels sorteras fint för att gaserna inte ska kunna sprida sig runt omkring.&lt;br /&gt;
== Lämplighet för olika typer av material ==&lt;br /&gt;
Lim är Lämpligt för hårda material och vågräta ytor, t.ex papper, porslin, trä, metall, läder, gummi m.m.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Användningsområden==&lt;br /&gt;
Lim används för att sätta sammanfoga fast material.&lt;br /&gt;
Man skulle kunna limma upp tapeter, limma fast två träbitar, lim har många användningsområden.&lt;br /&gt;
Vissa material kan sammanfogas genom att pensla på lösningsmedlet ¨lim¨ ex på detta är när plexiglas sammanfogas genom att påpensla av ¨medlet isättika¨.&lt;br /&gt;
Isättikan är inte det som ser till sammanhållningen, utan sedan det som sedan av det som avdunstat återstår bara en fullständigt homogen rymd av plexiglas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube |Nrta7wzf3CQ | 240 | right }}&lt;br /&gt;
Kolla på video klippet för att se hur limning används. (Ta fram video klippet till 5:14)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Vad bör man tänka på när man ska använda lim==&lt;br /&gt;
* Punktlistelement Innan du limmar bör du bestämma vilka krav du ställer på fogen och om de material du ska foga ihop ärtätt, sugande eller över huvud taget möjliga att limma. Det finns trots allt fortfarande vissa material - framför allt feta plaster - som inte alls låter sig limmas.&lt;br /&gt;
* Punktlistelement Om limfogen ska tåla större på frestningar av vatten, vissa kemikalier eller värme ska du tala om det när du väljer limsort. &lt;br /&gt;
== Kostnader ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lim kostar olika beroende på hur bra limmet har för kvalité och vad det ska användas till. &lt;br /&gt;
om du ska limma t.ex Porslin, trä, läder, metall, gummi, papper så kan det kosta dig runt minst 40 kr då du köper en förpackning på 5 gram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Värt att veta==&lt;br /&gt;
När du rengör förut limmade ytor kan du som regel använda särskild limtvätt med bra resultat. Ytor som förut varit limmade med 2-komponent-lim, slipas eller hyvlas rena. Det räcker inte med att endast rengöra limytorna med lösningsmedel. Visserligen lossnar fett- och oljefläckar men annan smuts gnids istället ner i limytornas &amp;quot;gropar&amp;quot;, vilket bidrar till att försvaga limfogen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
*http://www.epotex.se/industri/limning/limning&lt;br /&gt;
*http://sv.wikipedia.org/wiki/Lim#Princip&lt;br /&gt;
*http://www.gleitmo.se/vara-expertomraden/lim/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khaledtraboulssi</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Limning&amp;diff=29355</id>
		<title>Limning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Limning&amp;diff=29355"/>
		<updated>2014-11-08T10:28:11Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Khaledtraboulssi: /* Tillvägagångssätt */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;div style=&amp;quot;clear:both;&amp;quot;&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
== Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
När du vill foga två eller fler material så kan du limma/klistra fast dem. &lt;br /&gt;
Limmet är materialet som applicerats mellan dem två andra materialen som ska fogas fast, alltså så blir limmet fogningsmedlet som genom sin inre sammanhållning och vidhäftning får de att bli sammanfogade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
- Det finns tre olika huvudtyper av lim&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Torkande lim,  limmet  fungerar genom att lösningsmedlet avdunstar.&lt;br /&gt;
*Smält lim, plast som värms upp till flytande form och som efteråt avsvalning stelnar och fungerar som ett lim.&lt;br /&gt;
*Härdande lim, lim som verkar genom att det reagerar kemiskt. Det sker under inflytande av ultraviolett ljus eller värme om det rör sig om enkomponentslim.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
File:AdhesivesForHouseUse004.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:AdhesivesForHouseUse004.jpg|thumb|GMAW.welding.af.ncs]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar och nackdelar ==&lt;br /&gt;
==== Fördelar ====&lt;br /&gt;
Lim är en klibbig faktor som hjälper olika objekt att hålla ihop. Det fungerar som cement för att binda olika artiklar. Vilket är bra för vår dagens samhälle i skolan och dagis, vi använder det dagligen genom att limma fast pappersbitar med varandra. &lt;br /&gt;
==== Nackdelar ====&lt;br /&gt;
Lim är vädligt dåligt för miljön för att de har massvis med dåliga kemikalier i den. Om du andas in tillräckligt med ångor så kväver du hjärnan lite och kan bli rätt snurrig i en minut eller två.&lt;br /&gt;
Lim kan man ej återvinna eftersom att det sprider gaser, men lim, nagellack och lösningsmedels sorteras fint för att gaserna inte ska kunna sprida sig runt omkring.&lt;br /&gt;
== Lämplighet för olika typer av material ==&lt;br /&gt;
Lim är Lämpligt för hårda material och vågräta ytor, t.ex papper, porslin, trä, metall, läder, gummi m.m.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Användningsområden==&lt;br /&gt;
Lim används för att sätta sammanfoga fast material.&lt;br /&gt;
Man skulle kunna limma upp tapeter, limma fast två träbitar, lim har många användningsområden.&lt;br /&gt;
Vissa material kan sammanfogas genom att pensla på lösningsmedlet ¨lim¨ ex på detta är när plexiglas sammanfogas genom att påpensla av ¨medlet isättika¨.&lt;br /&gt;
Isättikan är inte det som ser till sammanhållningen, utan sedan det som sedan av det som avdunstat återstår bara en fullständigt homogen rymd av plexiglas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube |Nrta7wzf3CQ | 240 | right }}&lt;br /&gt;
Kolla på video klippet för att se hur limning används. (Ta fram video klippet till 5:14)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Vad bör man tänka på när man ska använda lim==&lt;br /&gt;
* Punktlistelement Innan du limmar bör du bestämma vilka krav du ställer på fogen och om de material du ska foga ihop ärtätt, sugande eller över huvud taget möjliga att limma. Det finns trots allt fortfarande vissa material - framför allt feta plaster - som inte alls låter sig limmas.&lt;br /&gt;
* Punktlistelement Om limfogen ska tåla större på frestningar av vatten, vissa kemikalier eller värme ska du tala om det när du väljer limsort. &lt;br /&gt;
== Kostnader ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lim kostar olika beroende på hur bra limmet har för kvalité och vad det ska användas till. &lt;br /&gt;
om du ska limma t.ex Porslin, trä, läder, metall, gummi, papper så kan det kosta dig runt minst 40 kr då du köper en förpackning på 5 gram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Värt att veta==&lt;br /&gt;
När du rengör förut limmade ytor kan du som regel använda särskild limtvätt med bra resultat. Ytor som förut varit limmade med 2-komponent-lim, slipas eller hyvlas rena. Det räcker inte med att endast rengöra limytorna med lösningsmedel. Visserligen lossnar fett- och oljefläckar men annan smuts gnids istället ner i limytornas &amp;quot;gropar&amp;quot;, vilket bidrar till att försvaga limfogen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
*http://www.epotex.se/industri/limning/limning&lt;br /&gt;
*http://sv.wikipedia.org/wiki/Lim#Princip&lt;br /&gt;
*http://www.gleitmo.se/vara-expertomraden/lim/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khaledtraboulssi</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Limning&amp;diff=29354</id>
		<title>Limning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Limning&amp;diff=29354"/>
		<updated>2014-11-08T10:22:01Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Khaledtraboulssi: /* Användningsområden */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;div style=&amp;quot;clear:both;&amp;quot;&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
== Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
När du vill foga två eller fler material så kan du limma/klistra fast dem. &lt;br /&gt;
Limmet är materialet som applicerats mellan dem två andra materialen som ska fogas fast, alltså så blir limmet fogningsmedlet som genom sin inre sammanhållning och vidhäftning får de att bli sammanfogade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
- Det finns tre olika huvudtyper av lim&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Torkande lim,  limmet  fungerar genom att lösningsmedlet avdunstar.&lt;br /&gt;
*Smält lim, plast som värms upp till flytande form och som efteråt avsvalning stelnar och fungerar som ett lim.&lt;br /&gt;
*Härdande lim, lim som verkar genom att det reagerar kemiskt. Det sker under inflytande av ultraviolett ljus eller värme om det rör sig om enkomponentslim.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar och nackdelar ==&lt;br /&gt;
==== Fördelar ====&lt;br /&gt;
Lim är en klibbig faktor som hjälper olika objekt att hålla ihop. Det fungerar som cement för att binda olika artiklar. Vilket är bra för vår dagens samhälle i skolan och dagis, vi använder det dagligen genom att limma fast pappersbitar med varandra. &lt;br /&gt;
==== Nackdelar ====&lt;br /&gt;
Lim är vädligt dåligt för miljön för att de har massvis med dåliga kemikalier i den. Om du andas in tillräckligt med ångor så kväver du hjärnan lite och kan bli rätt snurrig i en minut eller två.&lt;br /&gt;
Lim kan man ej återvinna eftersom att det sprider gaser, men lim, nagellack och lösningsmedels sorteras fint för att gaserna inte ska kunna sprida sig runt omkring.&lt;br /&gt;
== Lämplighet för olika typer av material ==&lt;br /&gt;
Lim är Lämpligt för hårda material och vågräta ytor, t.ex papper, porslin, trä, metall, läder, gummi m.m.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Användningsområden==&lt;br /&gt;
Lim används för att sätta sammanfoga fast material.&lt;br /&gt;
Man skulle kunna limma upp tapeter, limma fast två träbitar, lim har många användningsområden.&lt;br /&gt;
Vissa material kan sammanfogas genom att pensla på lösningsmedlet ¨lim¨ ex på detta är när plexiglas sammanfogas genom att påpensla av ¨medlet isättika¨.&lt;br /&gt;
Isättikan är inte det som ser till sammanhållningen, utan sedan det som sedan av det som avdunstat återstår bara en fullständigt homogen rymd av plexiglas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube |Nrta7wzf3CQ | 240 | right }}&lt;br /&gt;
Kolla på video klippet för att se hur limning används. (Ta fram video klippet till 5:14)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Vad bör man tänka på när man ska använda lim==&lt;br /&gt;
* Punktlistelement Innan du limmar bör du bestämma vilka krav du ställer på fogen och om de material du ska foga ihop ärtätt, sugande eller över huvud taget möjliga att limma. Det finns trots allt fortfarande vissa material - framför allt feta plaster - som inte alls låter sig limmas.&lt;br /&gt;
* Punktlistelement Om limfogen ska tåla större på frestningar av vatten, vissa kemikalier eller värme ska du tala om det när du väljer limsort. &lt;br /&gt;
== Kostnader ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lim kostar olika beroende på hur bra limmet har för kvalité och vad det ska användas till. &lt;br /&gt;
om du ska limma t.ex Porslin, trä, läder, metall, gummi, papper så kan det kosta dig runt minst 40 kr då du köper en förpackning på 5 gram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Värt att veta==&lt;br /&gt;
När du rengör förut limmade ytor kan du som regel använda särskild limtvätt med bra resultat. Ytor som förut varit limmade med 2-komponent-lim, slipas eller hyvlas rena. Det räcker inte med att endast rengöra limytorna med lösningsmedel. Visserligen lossnar fett- och oljefläckar men annan smuts gnids istället ner i limytornas &amp;quot;gropar&amp;quot;, vilket bidrar till att försvaga limfogen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
*http://www.epotex.se/industri/limning/limning&lt;br /&gt;
*http://sv.wikipedia.org/wiki/Lim#Princip&lt;br /&gt;
*http://www.gleitmo.se/vara-expertomraden/lim/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khaledtraboulssi</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Limning&amp;diff=29353</id>
		<title>Limning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Limning&amp;diff=29353"/>
		<updated>2014-11-08T10:20:23Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Khaledtraboulssi: /* Användningsområden */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;div style=&amp;quot;clear:both;&amp;quot;&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
== Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
När du vill foga två eller fler material så kan du limma/klistra fast dem. &lt;br /&gt;
Limmet är materialet som applicerats mellan dem två andra materialen som ska fogas fast, alltså så blir limmet fogningsmedlet som genom sin inre sammanhållning och vidhäftning får de att bli sammanfogade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
- Det finns tre olika huvudtyper av lim&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Torkande lim,  limmet  fungerar genom att lösningsmedlet avdunstar.&lt;br /&gt;
*Smält lim, plast som värms upp till flytande form och som efteråt avsvalning stelnar och fungerar som ett lim.&lt;br /&gt;
*Härdande lim, lim som verkar genom att det reagerar kemiskt. Det sker under inflytande av ultraviolett ljus eller värme om det rör sig om enkomponentslim.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar och nackdelar ==&lt;br /&gt;
==== Fördelar ====&lt;br /&gt;
Lim är en klibbig faktor som hjälper olika objekt att hålla ihop. Det fungerar som cement för att binda olika artiklar. Vilket är bra för vår dagens samhälle i skolan och dagis, vi använder det dagligen genom att limma fast pappersbitar med varandra. &lt;br /&gt;
==== Nackdelar ====&lt;br /&gt;
Lim är vädligt dåligt för miljön för att de har massvis med dåliga kemikalier i den. Om du andas in tillräckligt med ångor så kväver du hjärnan lite och kan bli rätt snurrig i en minut eller två.&lt;br /&gt;
Lim kan man ej återvinna eftersom att det sprider gaser, men lim, nagellack och lösningsmedels sorteras fint för att gaserna inte ska kunna sprida sig runt omkring.&lt;br /&gt;
== Lämplighet för olika typer av material ==&lt;br /&gt;
Lim är Lämpligt för hårda material och vågräta ytor, t.ex papper, porslin, trä, metall, läder, gummi m.m.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Användningsområden==&lt;br /&gt;
Lim används för att sätta sammanfoga fast material.&lt;br /&gt;
Man skulle kunna limma upp tapeter, limma fast två träbitar, lim har många användningsområden.&lt;br /&gt;
Vissa material kan sammanfogas genom att pensla på lösningsmedlet ¨lim¨ ex på detta är när plexiglas sammanfogas genom att påpensla av ¨medlet isättika¨.&lt;br /&gt;
Isättikan är inte det som ser till sammanhållningen, utan sedan det som sedan av det som avdunstat återstår bara en fullständigt homogen rymd av plexiglas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube |Nrta7wzf3CQ | 240 | right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Vad bör man tänka på när man ska använda lim==&lt;br /&gt;
* Punktlistelement Innan du limmar bör du bestämma vilka krav du ställer på fogen och om de material du ska foga ihop ärtätt, sugande eller över huvud taget möjliga att limma. Det finns trots allt fortfarande vissa material - framför allt feta plaster - som inte alls låter sig limmas.&lt;br /&gt;
* Punktlistelement Om limfogen ska tåla större på frestningar av vatten, vissa kemikalier eller värme ska du tala om det när du väljer limsort. &lt;br /&gt;
== Kostnader ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lim kostar olika beroende på hur bra limmet har för kvalité och vad det ska användas till. &lt;br /&gt;
om du ska limma t.ex Porslin, trä, läder, metall, gummi, papper så kan det kosta dig runt minst 40 kr då du köper en förpackning på 5 gram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Värt att veta==&lt;br /&gt;
När du rengör förut limmade ytor kan du som regel använda särskild limtvätt med bra resultat. Ytor som förut varit limmade med 2-komponent-lim, slipas eller hyvlas rena. Det räcker inte med att endast rengöra limytorna med lösningsmedel. Visserligen lossnar fett- och oljefläckar men annan smuts gnids istället ner i limytornas &amp;quot;gropar&amp;quot;, vilket bidrar till att försvaga limfogen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
*http://www.epotex.se/industri/limning/limning&lt;br /&gt;
*http://sv.wikipedia.org/wiki/Lim#Princip&lt;br /&gt;
*http://www.gleitmo.se/vara-expertomraden/lim/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khaledtraboulssi</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=HowTo_Photoshop&amp;diff=29274</id>
		<title>HowTo Photoshop</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=HowTo_Photoshop&amp;diff=29274"/>
		<updated>2014-10-23T09:26:36Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Khaledtraboulssi: /* tom 3 */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Casper ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| wpP0mZz6puc |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons 1: Bra beskrivning av de funktioner som du använder och du höll dig till ämnet hela tiden. Tog dock lite för lång tid med mindre justeringar av färger. Bra och tydligt uttal som presenterades i lagom takt.&lt;br /&gt;
: Respons 2: &lt;br /&gt;
: Respons 3: &lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Zacharias ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| S-3BFEfFBX0 |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons 1:Du hade inte så mycket engagemang occh verkade som du nyss vaknat. Du pratade tydligt. Du förklarade bra. Well done!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons 2:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons 3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Daniel ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| kAX3HGPkNsE | 300 | right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons 1: Tydligare instruktioner. Han visste vad han gjorde. Videon var i 144p, bättre för äldre telefoner.&lt;br /&gt;
: Respons 2: &lt;br /&gt;
: Respons 3: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tobias ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| WI8PDe7xYLg |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1: It was easy to understan what you where saying and your grammar was correct. It was very long but we understand that it was necessary to show everything that you had chosen to talk about. It was an very good video and the choice of music was great : ) 10/10 would watch again.&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Teodor ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Adem ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube|  3yLW-TxxdTA  |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1: pratar väldigt tydligt, gick steg för steg, men tänk på att prata i lugnare tempo.&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Simon ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| mzgGCtHfs2U |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons 1:&lt;br /&gt;
: Respons 2:&lt;br /&gt;
: Respons 3:Bra genomfört, men det kunde gå lite för snabbt ibland när du förklarade.&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Saman ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| 72mgCt-0y_Y |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1: Bra&lt;br /&gt;
: Respons2: Beskrivande och tydlig, men lite grå i längden. Att lägga till element som t.ex musik skulle skapat lite kontrast genom videon. Det var lätt att hänga med på vad du gjorde och det gick lätt att förstå vad som hände i bilden. Sakerna du lärde ut är mycket användbara i kommande photoshop-projekt och i läroprocessen i photoshop&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Marcus ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| FJpJFeuH-v4 |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1: Lätt att förstå. Bra beskrivet, du var tydlig med vad du gjorde. Var lite mer förberedd, säg vilken Photoshop du använder, skärmen kan förbättras (16:9-förhållande).&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Adam ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| kPwiu65EP60 |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:  Det var bra att du hade text så att det blev tydligare. Dessutom var det bra att du förklarade tydligt, men det hade blivit bättre om du pratade högre.&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Savvas ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| LRwz_Fn0w6E |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Josefine ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| bnFTK_IwvRI |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Noah ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| 3At50NvelQY |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Khaled ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| qtbKATcdEpc|300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== tom 4 ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== tom 5 ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== tom 6 ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== tom 7 ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
== tom ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== tom 8 ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khaledtraboulssi</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=HowTo_Photoshop&amp;diff=29194</id>
		<title>HowTo Photoshop</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=HowTo_Photoshop&amp;diff=29194"/>
		<updated>2014-10-14T14:27:30Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Khaledtraboulssi: /* Adem */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Casper ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| wpP0mZz6puc |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1: Bra beskrivning av de funktioner som du använder och du höll dig till ämnet hela tiden. &lt;br /&gt;
: Respons2: Tog dock lite för lång tid med mindre justeringar av färger.&lt;br /&gt;
: Respons3: Bra och tydligt uttal som presenterades i lagom takt.&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Zacharias ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| S-3BFEfFBX0 |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons 1:Du hade 0 engagemang. Och verkade som du nyss vaknat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons 2:Du pratade tydligt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons 3:Du förklarade bra. Well done m8 i r8 8/8 lets go sk8 with n8 l8 at 9t&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Daniel ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| kAX3HGPkNsE | 300 | right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons 1: Tydligare instruktioner. Han visste vad han gjorde. Videon var i 144p, bättre för äldre telefoner.&lt;br /&gt;
: Respons 2: &lt;br /&gt;
: Respons 3: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tobias ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| WI8PDe7xYLg |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1: It was easy to understan what you where saying and your grammar was correct. It was very long but we understand that it was necessary to show everything that you had chosen to talk about. It was an very good video and the choice of music was great : ) 10/10 would watch again.&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Teodor ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Adem ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube|  3yLW-TxxdTA  |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1: pratar väldigt tydligt, gick steg för steg, men tänk på att prata i lugnare tempo.&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== tom ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== tom ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== tom ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== tom ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== tom ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== tom ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
== tom ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
== tom ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== tom ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| youtube-id |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Simon ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| mzgGCtHfs2U |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons 1:&lt;br /&gt;
: Respons 2:&lt;br /&gt;
: Respons 3:Bra genomfört, men det kunde gå lite för snabbt ibland när du förklarade.&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Saman ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| 72mgCt-0y_Y |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1: Bra&lt;br /&gt;
: Respons2: Beskrivande och tydlig, men lite grå i längden. Att lägga till element som t.ex musik skulle skapat lite kontrast genom videon. Det var lätt att hänga med på vad du gjorde och det gick lätt att förstå vad som hände i bilden. Sakerna du lärde ut är mycket användbara i kommande photoshop-projekt och i läroprocessen i photoshop&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Marcus ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| FJpJFeuH-v4 |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1: Lätt att förstå. Bra beskrivet, du var tydlig med vad du gjorde. Var lite mer förberedd, säg vilken Photoshop du använder, skärmen kan förbättras (16:9-förhållande).&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Adam ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| kPwiu65EP60 |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:  Det var bra att du hade text så att det blev tydligare. Dessutom var det bra att du förklarade tydligt, men det hade blivit bättre om du pratade högre.&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Savvas ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 {{#ev:youtube| LRwz_Fn0w6E |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Respons1:&lt;br /&gt;
: Respons2:&lt;br /&gt;
: Respons3:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
test&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khaledtraboulssi</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Limning&amp;diff=28691</id>
		<title>Limning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Limning&amp;diff=28691"/>
		<updated>2014-10-01T07:15:43Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Khaledtraboulssi: /* Användningsområden */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;div style=&amp;quot;clear:both;&amp;quot;&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
== Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
När du vill foga två eller fler material så kan du limma/klistra fast dem. &lt;br /&gt;
Limmet är materialet som applicerats mellan dem två andra materialen som ska fogas fast, alltså så blir limmet fogningsmedlet som genom sin inre sammanhållning och vidhäftning får de att bli sammanfogade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
- Det finns tre olika huvudtyper av lim&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Torkande lim,  limmet  fungerar genom att lösningsmedlet avdunstar.&lt;br /&gt;
*Smält lim, plast som värms upp till flytande form och som efteråt avsvalning stelnar och fungerar som ett lim.&lt;br /&gt;
*Härdande lim, lim som verkar genom att det reagerar kemiskt. Det sker under inflytande av ultraviolett ljus eller värme om det rör sig om enkomponentslim.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar och nackdelar ==&lt;br /&gt;
==== Fördelar ====&lt;br /&gt;
Lim är en klibbig faktor som hjälper olika objekt att hålla ihop. Det fungerar som cement för att binda olika artiklar. Vilket är bra för vår dagens samhälle i skolan och dagis, vi använder det dagligen genom att limma fast pappersbitar med varandra. &lt;br /&gt;
==== Nackdelar ====&lt;br /&gt;
Lim är vädligt dåligt för miljön för att de har massvis med dåliga kemikalier i den. Om du andas in tillräckligt med ångor så kväver du hjärnan lite och kan bli rätt snurrig i en minut eller två.&lt;br /&gt;
Lim kan man ej återvinna eftersom att det sprider gaser, men lim, nagellack och lösningsmedels sorteras fint för att gaserna inte ska kunna sprida sig runt omkring.&lt;br /&gt;
== Lämplighet för olika typer av material ==&lt;br /&gt;
Lim är Lämpligt för hårda material och vågräta ytor, t.ex papper, porslin, trä, metall, läder, gummi m.m.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Användningsområden==&lt;br /&gt;
Lim används för att sätta sammanfoga fast material.&lt;br /&gt;
Man skulle kunna limma upp tapeter, limma fast två träbitar, lim har många användningsområden.&lt;br /&gt;
Vissa material kan sammanfogas genom att pensla på lösningsmedlet ¨lim¨ ex på detta är när plexiglas sammanfogas genom att påpensla av ¨medlet isättika¨.&lt;br /&gt;
Isättikan är inte det som ser till sammanhållningen, utan sedan det som sedan av det som avdunstat återstår bara en fullständigt homogen rymd av plexiglas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lim kostar olika beroende på hur bra limmet har för kvalité och vad det ska användas till. &lt;br /&gt;
om du ska limma t.ex Porslin, trä, läder, metall, gummi, papper så kan det kosta dig runt minst 40 kr då du köper en förpackning på 5 gram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
*http://www.epotex.se/industri/limning/limning&lt;br /&gt;
*http://sv.wikipedia.org/wiki/Lim#Princip&lt;br /&gt;
*http://www.gleitmo.se/vara-expertomraden/lim/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khaledtraboulssi</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Produktion&amp;diff=28606</id>
		<title>Produktion</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Produktion&amp;diff=28606"/>
		<updated>2014-09-29T10:01:24Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Khaledtraboulssi: /* Limning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Vad handlar produktion om? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det här är ett större sammanhängande avsnitt med bland annat material, bearbetning och sammanfogning. Vi ska först läsa på, skriva texter och skapa innehåll. Därefter följer några övningar där vi sätter samman alla kunskaperna. Exemåel på komande övningar:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Beskriv hur en produkt är tillverkad. Boken har ett exempel med en bil. Här är [[Media:Hur_man_tillverkar_en_bil_(Med_referenser).pdf | Leos text om tillverkningen av en bil]].&lt;br /&gt;
* Konstruera en kopp som inte blir varm i handtaget genom att använda minst två material, två bearbetningstekniker och en sammanfogningsteknik.&lt;br /&gt;
* Designa en egen produkt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Delar av CI ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: 1 Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.&lt;br /&gt;
: 2 Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.&lt;br /&gt;
: 3 Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Framför allt 1 och 3.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Material ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{teknik1|102- 129}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Till uppgiften nedan kommer alla att behöva en välliknande användare på wikiskola.se. Men vi börjar med att skriva text i Pages.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| &#039;&#039;&#039;Skapa en sida i materiladatabas&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Först måste vi enas om innehållet i databasen. Vilka material är lämpliga att ha med och vilka egenskaper är lämpliga att ta med. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Välj ett material som du vill skriva om. Det ska vara ett nytt material, dvs ett som inte redan är skrivet om. Börja samla information och skriv. Glöm inte att spara länkar till de sidor där du hämtat information.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns även en mallsida med rubriker som ala använder för tydlighetens skull. [[Mall_för_material | Mallsidan ]] finns som länk på sidan Materialdatabasen, nedan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv in ditt material som en länk på sidan nedan. Följ mallen när du beskriver ditt meterial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Din materialbeskrivning ska innehåla följande:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Materialegenskaper: &lt;br /&gt;
## densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
## hårdhet (ex Mohs)&lt;br /&gt;
## längdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
## värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
## resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
# Vad används materialet till&lt;br /&gt;
# Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
# Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
# Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
# Länkar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Här finns:&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;[[Materialdatabasen]]&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
:  [[Mall_för_material | Mallsidan ]]&lt;br /&gt;
: [[Förklaring av materialegenskaperna]]&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bedömning av materialuppgiften ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Texterna nedan kommer först från [http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/tek?tos=gy&amp;amp;subjectCode=TEK&amp;amp;lang=sv&amp;amp;courseCode=TEKTEK01#anchor_TEKTEK01 kursplanen för Teknik 1] och är då i kursiv text.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Därefter kommer förtydliganden som konkret beskriver vad som förväntas i just denna uppgiften. Då är det normal text med indrag.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Beömningskriterierna är kumulativa, dvs för högre betyg ska man även nå kriterierna för underliggande betyg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== För betyg E ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Eleven redogör översiktligt för tekniska egenskaper hos olika material samt för hur och när de kan användas.&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: Alla punkterna i uppgiftsbeskrivningen ovan täcks in 8 i den mån det är möjligt) i den text som publicerats på Wikiskola.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Eleven använder med viss säkerhet datorn som verktyg för kommunikation, dokumentation och information. Dessutom använder eleven med viss säkerhet olika relevanta medier och programvaror för att förmedla och presentera teknik.&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Du har publicerat din text på Wikiskola.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== För betyg C ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Eleven redogör utförligt för tekniska egenskaper hos olika material samt för hur och när de kan användas.&#039;&#039; &lt;br /&gt;
: Du har tagit med fler materialegenskaper eller beskriver sådant som är intressant med materialet som inte faller in under punkterna i mallen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Eleven använder med viss säkerhet datorn som verktyg för kommunikation, dokumentation och information. Dessutom använder eleven med viss säkerhet olika relevanta medier och programvaror för att förmedla och presentera teknik samt anpassar kommunikationen till mottagaren.&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: Det är en snygg layout med bra bilder och referenserna är länkar med beskrivning. Bilderna är fria att använda enligt creative commons.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== För betyg A ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Eleven redogör utförligt och nyanserat för tekniska egenskaper hos olika material samt för hur och när de kan användas.&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: Det är ett intressant eller överraskande materialval. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Eleven använder med säkerhet datorn som verktyg för kommunikation, dokumentation och information. Dessutom använder eleven med säkerhet olika relevanta medier och programvaror för att förmedla och presentera teknik samt anpassar kommunikationen till mottagaren.&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: Det är mycket bra språk och struktur.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Tips om hur man skriver i Mediawiki ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Hur_bidrar_jag#Hur_g.C3.B6r_man.3F_-_Wikimarkup | Tre länkar med tips om att skriva i denna wiki eller på Wikipedia]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Struktur ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Konstruktionsmaterial.html&lt;br /&gt;
: http://sv.wikipedia.org/wiki/Material&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Korrosion ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;iframe src=&amp;quot;http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/12857798&amp;quot; width=&amp;quot;342&amp;quot; height=&amp;quot;291&amp;quot; frameborder=&amp;quot;0&amp;quot; marginwidth=&amp;quot;0&amp;quot; marginheight=&amp;quot;0&amp;quot; scrolling=&amp;quot;no&amp;quot; style=&amp;quot;border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px&amp;quot; allowfullscreen&amp;gt; &amp;lt;/iframe&amp;gt; &amp;lt;div style=&amp;quot;margin-bottom:5px&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;strong&amp;gt; &amp;lt;a href=&amp;quot;https://www.slideshare.net/hape1/ke-pp-elektrokemi&amp;quot; title=&amp;quot;Ke pp elektrokemi&amp;quot; target=&amp;quot;_blank&amp;quot;&amp;gt;Ke pp elektrokemi&amp;lt;/a&amp;gt; &amp;lt;/strong&amp;gt; from &amp;lt;strong&amp;gt;&amp;lt;a href=&amp;quot;http://www.slideshare.net/hape1&amp;quot; target=&amp;quot;_blank&amp;quot;&amp;gt;Helena-Irmeli Pekkala&amp;lt;/a&amp;gt;&amp;lt;/strong&amp;gt; &amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift - Bearbetning och Sammanfogning == &lt;br /&gt;
{{teknik1|164-187, 198-212}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta|&#039;&#039;&#039;Skapa innehåll till wikin’&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det gäller bearbetning och sammanfogning. De två styckena nedan på denna sida.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jobba två och två.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Välj ett område.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv en text i wikin. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bädda in minst en film. Använd följande kod.&lt;br /&gt;
: &amp;lt;nowiki&amp;gt;{{#ev:youtube| xyz |300|right }}&amp;lt;/nowiki&amp;gt;&lt;br /&gt;
: xyz {{=}} filmens ID fr Youtube&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lägg in flera bilder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lägg in länkar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du ska beskriva metodens:&lt;br /&gt;
* tillvägagångssätt&lt;br /&gt;
* lämplighet för olika typer av material&lt;br /&gt;
* fördelar och nackdelar&lt;br /&gt;
* användningasområden&lt;br /&gt;
* kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)&lt;br /&gt;
* mm&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Bearbetning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Valsning]] ===&lt;br /&gt;
Micke och Linnea&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== CNC-maskiner ===&lt;br /&gt;
Casper &amp;amp; John&lt;br /&gt;
=== [[Täljning]]===&lt;br /&gt;
Noah och Ludvig&lt;br /&gt;
=== [[Dimer o Dilan Hyvling / Hyvling]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Dimer oc Dilan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Slipning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Max och Felix&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Tryckning]]===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Renars och Savvas&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Borrning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Noor &amp;amp; Josef&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Svarvning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Arbete av Alexander och Soheil&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Fräsning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Spiri &amp;amp; Mario&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Vattenskärning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Philip S och Daniel A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Gnistbearbetning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Laserbearbetning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ludvig, Krostifer och Daniel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[3D Printning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[3D-penna]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Tobias och Amanda&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Klippning och stansning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[smidning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Robin &amp;amp; Tilla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[bockning]] ===&lt;br /&gt;
Sam och Arvid&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Formblåsning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Formsprutning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Christoffer och Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Vakuumformning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Lackning]] === &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
av Johanna &amp;amp; Albin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Gjutning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Sammanfogning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Svetsning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Limning]] ===&lt;br /&gt;
khaled, fardin, lahon  och alireza&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Limning2]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Skruvning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Spikning]] ===&lt;br /&gt;
Johar &amp;amp; Zacharias&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Lödning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Nitning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Kardborreband]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Photo Chemical Machining]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förzinkning]] ===&lt;br /&gt;
Saman &amp;amp; Mikael&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== En liten konstruktionsuppgift ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta | &#039;&#039;&#039;Konstruera!&#039;&#039;’&lt;br /&gt;
Du ska göra en beskrivning av en konstruktion, en ”papperskonstruktion&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tänk dig att du ska tillverka någon av nedadanstående:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: en kopp som man kan hålla i utan att bränna sig.&lt;br /&gt;
: en hammare med ett praktiskt handtag&lt;br /&gt;
: en skruvmejsel för elektriker&lt;br /&gt;
: en stadig tallrik för småbarn&lt;br /&gt;
: en hundleksak&lt;br /&gt;
: ett grytunderlägg&lt;br /&gt;
: Se även bilderna nedan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Regler:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den ska vara tillverkad  av minst &#039;&#039;&#039;två material&#039;&#039;&#039;, &#039;&#039;&#039;två bearbetning&#039;&#039;&#039;smetoder och &#039;&#039;&#039;en sammanfogning&#039;&#039;&#039;smetod.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Använd fakta från vår materialdatabas samt från sidorna om bearbetningsmetoder och sammanfogningsmetoder. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rita en enkel skiss av konstruktionen. Rita så enkelt som möjligt i Photoshop, Seashore, Gimp, Inkscape, SketchUp eller KeyNote. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Beskriv hur du gör. Rapporteras som pdf, presentation, film eller annat lämpligt uttrycksmedel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du har bara denna lektion på dig&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;gallery&amp;gt;&lt;br /&gt;
File:Pliers.jpg | En tång som är lätt&lt;br /&gt;
File:Schere Gr 99.jpg | En vass sax utan rost&lt;br /&gt;
File:Toothbrush 20050716 004.jpg | Billig tandborste&lt;br /&gt;
File:Green take out boxes UF.jpg | En lättdiskad lunchlåda&lt;br /&gt;
File:Skistav.jpg | En skidstav så styv och lätt&lt;br /&gt;
File:Pfanne (Gusseisen).jpg | En panna lätt och ren&lt;br /&gt;
&amp;lt;/gallery&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift - Hur är den tillverkad? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bearbetnings- och sammanfogningsmetoder ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Genomgång av våra sidor om bearbetnings- och sammanfogningsmetoder utifrån elevernas sidor samt någor ytterligare material. UR kanske.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Tillverkning av en bil ===&lt;br /&gt;
[[File:4StrokeEngine Ortho 3D Small.gif|thumb|right|300px| Fyrtaktsmotor&amp;lt;br&amp;gt;1. Bränsle&amp;lt;br&amp;gt;2. Kompression&amp;lt;br&amp;gt;3. Explosion&amp;lt;br&amp;gt;4. Avgaser]]&lt;br /&gt;
[[Fil:Cshaft.gif | right | 300px | Kolvar, cylndrar och vevaxel.]]&lt;br /&gt;
:  teknikboken sid 119-128&lt;br /&gt;
: Text av Leo W om [[Media:Hur_man_tillverkar_en_bil_(Med_referenser).pdf‎  | Hur man tillverkar en bil]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Open Source hardware Cars&lt;br /&gt;
: [http://www.osvehicle.com OSVehicle]&lt;br /&gt;
: http://opensourceecology.org/wiki/Car&lt;br /&gt;
: [http://www-aws.arenasolutions.com/blog/post/the-rally-fighter-the-first-open-source-car-hits-the-road/ Om Rally Car]&lt;br /&gt;
: http://www.theoscarproject.org&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Uppgift: materialvalet till en bil ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Följande presentation behöver redigeras....&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;iframe src=&amp;quot;http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/28799700&amp;quot; width=&amp;quot;342&amp;quot; height=&amp;quot;291&amp;quot; frameborder=&amp;quot;0&amp;quot; marginwidth=&amp;quot;0&amp;quot; marginheight=&amp;quot;0&amp;quot; scrolling=&amp;quot;no&amp;quot; style=&amp;quot;border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px&amp;quot; allowfullscreen&amp;gt; &amp;lt;/iframe&amp;gt; &amp;lt;div style=&amp;quot;margin-bottom:5px&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;strong&amp;gt; &amp;lt;a href=&amp;quot;https://www.slideshare.net/HkanElderstig/materialval-till-en-bil&amp;quot; title=&amp;quot;Materialval till en bil&amp;quot; target=&amp;quot;_blank&amp;quot;&amp;gt;Materialval till en bil&amp;lt;/a&amp;gt; &amp;lt;/strong&amp;gt; from &amp;lt;strong&amp;gt;&amp;lt;a href=&amp;quot;http://www.slideshare.net/HkanElderstig&amp;quot; target=&amp;quot;_blank&amp;quot;&amp;gt;Håkan Elderstig&amp;lt;/a&amp;gt;&amp;lt;/strong&amp;gt; &amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Quiz: Materialvalet till en bil ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rum: 282058&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
SOC#: SOC-2700144&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Uppgift Hur är den tillverkad? ===&lt;br /&gt;
{{uppgruta|&#039;&#039;&#039;Hur är den tillverkad?’’&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi kör ett &#039;&#039;&#039;skolkatalogprojekt&#039;&#039;&#039; parallellt med nedanstående. Tryck består ju av flera olika steg; text, bild, design, tryck, tillskärning, bigning och häftning. Detta måste vara klart i god tid till Jul (det gäller egentligen fotona men katalogen är ett dragplåster).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Titta i teknikboken sid 119-128 som handlar om materialvalet till en bil.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi ska göra en liknade uppgift men titta både på materialval, bearbetning och sammanfogning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi väljer en produkt:&lt;br /&gt;
: mobil&lt;br /&gt;
: cykel&lt;br /&gt;
: segelbåt&lt;br /&gt;
: brödrost&lt;br /&gt;
: bord&lt;br /&gt;
: stol&lt;br /&gt;
: blyertspenna&lt;br /&gt;
: kulspetspenna&lt;br /&gt;
: väggklocka&lt;br /&gt;
: etc&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sedan gör vi en tekninsk tillverkningsrapport över produkten}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Resultat av uppgiften - Hur är de tillverkad? ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Hur olika saker tillverkas]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Den stora konstruktionsuppgiften ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den här uppgiften kommer i slutet av terminen när vi kan CAD, hållfasthet, elektronok, Javascript, mm.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Allmän hållfasthetslära ==&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
Använd Ahmads ppt om hållfasthetslära.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 130- 145&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 130- 145&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Elementär mekanik ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 146-161&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 146-161&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Produktionsteknik ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 162- 195 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 162- 195 &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
== Konstruktionselement ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Använd Ahmads ppt om konstruktionselement.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 195- 213	&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 195- 213&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 195- 213&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khaledtraboulssi</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Limning&amp;diff=28563</id>
		<title>Limning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Limning&amp;diff=28563"/>
		<updated>2014-09-28T12:22:28Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Khaledtraboulssi: /* Användningsområden */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;div style=&amp;quot;clear:both;&amp;quot;&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
== Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
När du vill foga två eller fler material så kan du limma/klistra fast dem. &lt;br /&gt;
Limmet är materialet som applicerats mellan dem två andra materialen som ska fogas fast, alltså så blir limmet fogningsmedlet som genom sin inre sammanhållning och vidhäftning får de att bli sammanfogade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
- Det finns tre olika huvudtyper av lim&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Torkande lim,  limmet  fungerar genom att lösningsmedlet avdunstar.&lt;br /&gt;
*Smält lim, plast som värms upp till flytande form och som efteråt avsvalning stelnar och fungerar som ett lim.&lt;br /&gt;
*Härdande lim, lim som verkar genom att det reagerar kemiskt. Det sker under inflytande av ultraviolett ljus eller värme om det rör sig om enkomponentslim.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar och nackdelar ==&lt;br /&gt;
==== Fördelar ====&lt;br /&gt;
Lim är en klibbig faktor som hjälper olika objekt att hålla ihop. Det fungerar som cement för att binda olika artiklar. Vilket är bra för vår dagens samhälle i skolan och dagis, vi använder det dagligen genom att limma fast pappersbitar med varandra. &lt;br /&gt;
==== Nackdelar ====&lt;br /&gt;
Lim är vädligt dåligt för miljön för att de har massvis med dåliga kemikalier i den. Om du andas in tillräckligt med ångor så kväver du hjärnan lite och kan bli rätt snurrig i en minut eller två.&lt;br /&gt;
Lim kan man ej återvinna eftersom att det sprider gaser, men lim, nagellack och lösningsmedels sorteras fint för att gaserna inte ska kunna sprida sig runt omkring.&lt;br /&gt;
== Lämplighet för olika typer av material ==&lt;br /&gt;
Lim är Lämpligt för hårda material och vågräta ytor, t.ex papper, porslin, trä, metall, läder, gummi m.m.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Användningsområden==&lt;br /&gt;
Lim används för att sätta sammanfoga fast material.&lt;br /&gt;
Man skulle kunna limma upp tapeter, limma fast två träbitar, lim har många användningsområden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lim kostar olika beroende på hur bra limmet har för kvalité och vad det ska användas till. &lt;br /&gt;
om du ska limma t.ex Porslin, trä, läder, metall, gummi, papper så kan det kosta dig runt minst 40 kr då du köper en förpackning på 5 gram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
*http://www.epotex.se/industri/limning/limning&lt;br /&gt;
*http://sv.wikipedia.org/wiki/Lim#Princip&lt;br /&gt;
*http://www.gleitmo.se/vara-expertomraden/lim/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khaledtraboulssi</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Produktion&amp;diff=28540</id>
		<title>Produktion</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Produktion&amp;diff=28540"/>
		<updated>2014-09-27T11:11:40Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Khaledtraboulssi: /* Limning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Vad handlar produktion om? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det här är ett större sammanhängande avsnitt med bland annat material, bearbetning och sammanfogning. Vi ska först läsa på, skriva texter och skapa innehåll. Därefter följer några övningar där vi sätter samman alla kunskaperna. Exemåel på komande övningar:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Beskriv hur en produkt är tillverkad. Boken har ett exempel med en bil. Här är [[Media:Hur_man_tillverkar_en_bil_(Med_referenser).pdf | Leos text om tillverkningen av en bil]].&lt;br /&gt;
* Konstruera en kopp som inte blir varm i handtaget genom att använda minst två material, två bearbetningstekniker och en sammanfogningsteknik.&lt;br /&gt;
* Designa en egen produkt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Delar av CI ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: 1 Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.&lt;br /&gt;
: 2 Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.&lt;br /&gt;
: 3 Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Framför allt 1 och 3.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Material ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{teknik1|102- 129}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Till uppgiften nedan kommer alla att behöva en välliknande användare på wikiskola.se. Men vi börjar med att skriva text i Pages.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| &#039;&#039;&#039;Skapa en sida i materiladatabas&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Först måste vi enas om innehållet i databasen. Vilka material är lämpliga att ha med och vilka egenskaper är lämpliga att ta med. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Välj ett material som du vill skriva om. Det ska vara ett nytt material, dvs ett som inte redan är skrivet om. Börja samla information och skriv. Glöm inte att spara länkar till de sidor där du hämtat information.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns även en mallsida med rubriker som ala använder för tydlighetens skull. [[Mall_för_material | Mallsidan ]] finns som länk på sidan Materialdatabasen, nedan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv in ditt material som en länk på sidan nedan. Följ mallen när du beskriver ditt meterial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Din materialbeskrivning ska innehåla följande:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Materialegenskaper: &lt;br /&gt;
## densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
## hårdhet (ex Mohs)&lt;br /&gt;
## längdutvidgningskoeffiecient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
## värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
## resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
# Vad används materialet till&lt;br /&gt;
# Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
# Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
# Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
# Länkar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Här finns:&lt;br /&gt;
: &#039;&#039;&#039;[[Materialdatabasen]]&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
:  [[Mall_för_material | Mallsidan ]]&lt;br /&gt;
: [[Förklaring av materialegenskaperna]]&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Tips om hur man skriver i Mediawiki ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Hur_bidrar_jag#Hur_g.C3.B6r_man.3F_-_Wikimarkup | Tre länkar med tips om att skriva i denna wiki eller på Wikipedia]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Struktur ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Konstruktionsmaterial.html&lt;br /&gt;
: http://sv.wikipedia.org/wiki/Material&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Korrosion ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;iframe src=&amp;quot;http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/12857798&amp;quot; width=&amp;quot;342&amp;quot; height=&amp;quot;291&amp;quot; frameborder=&amp;quot;0&amp;quot; marginwidth=&amp;quot;0&amp;quot; marginheight=&amp;quot;0&amp;quot; scrolling=&amp;quot;no&amp;quot; style=&amp;quot;border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px&amp;quot; allowfullscreen&amp;gt; &amp;lt;/iframe&amp;gt; &amp;lt;div style=&amp;quot;margin-bottom:5px&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;strong&amp;gt; &amp;lt;a href=&amp;quot;https://www.slideshare.net/hape1/ke-pp-elektrokemi&amp;quot; title=&amp;quot;Ke pp elektrokemi&amp;quot; target=&amp;quot;_blank&amp;quot;&amp;gt;Ke pp elektrokemi&amp;lt;/a&amp;gt; &amp;lt;/strong&amp;gt; from &amp;lt;strong&amp;gt;&amp;lt;a href=&amp;quot;http://www.slideshare.net/hape1&amp;quot; target=&amp;quot;_blank&amp;quot;&amp;gt;Helena-Irmeli Pekkala&amp;lt;/a&amp;gt;&amp;lt;/strong&amp;gt; &amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift - Bearbetning och Sammanfogning == &lt;br /&gt;
{{teknik1|164-187, 198-212}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta|&#039;&#039;&#039;Skapa innehåll till wikin’&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det gäller bearbetning och sammanfogning. De två styckena nedan på denna sida.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jobba två och två.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Välj ett område.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv en text i wikin. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bädda in minst en film. Använd följande kod.&lt;br /&gt;
: &amp;lt;nowiki&amp;gt;{{#ev:youtube| xyz |300|right }}&amp;lt;/nowiki&amp;gt;&lt;br /&gt;
: xyz {{=}} filmens ID fr Youtube&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lägg in flera bilder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lägg in länkar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du ska beskriva metodens:&lt;br /&gt;
* tillvägagångssätt&lt;br /&gt;
* lämplighet för olika typer av material&lt;br /&gt;
* fördelar och nackdelar&lt;br /&gt;
* användningasområden&lt;br /&gt;
* kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)&lt;br /&gt;
* mm&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Bearbetning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Valsning]] ===&lt;br /&gt;
Micke och Linnea&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== CNC-maskiner ===&lt;br /&gt;
Casper &amp;amp; John&lt;br /&gt;
=== [[Täljning]]===&lt;br /&gt;
Noah och Ludvig&lt;br /&gt;
=== [[Dimer o Dilan Hyvling / Hyvling]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Dimer oc Dilan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Slipning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Max och Felix&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Tryckning]]===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Renars och Savvas&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Borrning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Noor &amp;amp; Josef&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Svarvning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Arbete av Alexander och Soheil&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Fräsning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Spiri &amp;amp; Mario&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Vattenskärning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Philip S och Daniel A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Gnistbearbetning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Laserbearbetning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ludvig, Krostifer och Daniel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[3D Printning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[3D-penna]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Tobias och Amanda&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Klippning och stansning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[smidning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Robin &amp;amp; Tilla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[bockning]] ===&lt;br /&gt;
Sam och Arvid&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Formblåsning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Formsprutning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Christoffer och Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Vakuumformning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Lackning]] === &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
av Johanna &amp;amp; Albin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Gjutning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Sammanfogning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Svetsning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Limning]] ===&lt;br /&gt;
khaled, fardin och alireza&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Limning2]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Skruvning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Spikning]] ===&lt;br /&gt;
Johar &amp;amp; Zacharias&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Lödning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Nitning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Kardborreband]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Photo Chemical Machining]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förzinkning]] ===&lt;br /&gt;
Saman &amp;amp; Mikael&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== En liten konstruktionsuppgift ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta | &#039;&#039;&#039;Konstruera!&#039;&#039;’&lt;br /&gt;
Du ska göra en beskrivning av en konstruktion, en ”papperskonstruktion&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tänk dig att du ska tillverka någon av nedadanstående:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: en kopp som man kan hålla i utan att bränna sig.&lt;br /&gt;
: en hammare med ett praktiskt handtag&lt;br /&gt;
: en skruvmejsel för elektriker&lt;br /&gt;
: en stadig tallrik för småbarn&lt;br /&gt;
: en hundleksak&lt;br /&gt;
: ett grytunderlägg&lt;br /&gt;
: Se även bilderna nedan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Regler:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den ska vara tillverkad  av minst &#039;&#039;&#039;två material&#039;&#039;&#039;, &#039;&#039;&#039;två bearbetning&#039;&#039;&#039;smetoder och &#039;&#039;&#039;en sammanfogning&#039;&#039;&#039;smetod.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Använd fakta från vår materialdatabas samt från sidorna om bearbetningsmetoder och sammanfogningsmetoder. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rita en enkel skiss av konstruktionen. Rita så enkelt som möjligt i Seashore, Gimp, Inkscape, SketchUp eller KeyNote. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Beskriv hur du gör. Rapporteras som pdf, presentation, film eller annat lämpligt uttrycksmedel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du har bara denna lektion på dig&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;gallery&amp;gt;&lt;br /&gt;
File:Pliers.jpg | En tång som är lätt&lt;br /&gt;
File:Schere Gr 99.jpg | En vass sax utan rost&lt;br /&gt;
File:Toothbrush 20050716 004.jpg | Billig tandborste&lt;br /&gt;
File:Green take out boxes UF.jpg | En lättdiskad lunchlåda&lt;br /&gt;
File:Skistav.jpg | En skidstav så styv och lätt&lt;br /&gt;
File:Pfanne (Gusseisen).jpg | En panna lätt och ren&lt;br /&gt;
&amp;lt;/gallery&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift - Hur är den tillverkad? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bearbetnings- och sammanfogningsmetoder ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Genomgång av våra sidor om bearbetnings- och sammanfogningsmetoder utifrån elevernas sidor samt någor ytterligare material. UR kanske.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Tillverkning av en bil ===&lt;br /&gt;
[[File:4StrokeEngine Ortho 3D Small.gif|thumb|right|300px| Fyrtaktsmotor&amp;lt;br&amp;gt;1. Bränsle&amp;lt;br&amp;gt;2. Kompression&amp;lt;br&amp;gt;3. Explosion&amp;lt;br&amp;gt;4. Avgaser]]&lt;br /&gt;
[[Fil:Cshaft.gif | right | 300px | Kolvar, cylndrar och vevaxel.]]&lt;br /&gt;
:  teknikboken sid 119-128&lt;br /&gt;
: Text av Leo W om [[Media:Hur_man_tillverkar_en_bil_(Med_referenser).pdf‎  | Hur man tillverkar en bil]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Open Source hardware Cars&lt;br /&gt;
: [http://www.osvehicle.com OSVehicle]&lt;br /&gt;
: http://opensourceecology.org/wiki/Car&lt;br /&gt;
: [http://www-aws.arenasolutions.com/blog/post/the-rally-fighter-the-first-open-source-car-hits-the-road/ Om Rally Car]&lt;br /&gt;
: http://www.theoscarproject.org&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Uppgift: materialvalet till en bil ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Följande presentation behöver redigeras....&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;iframe src=&amp;quot;http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/28799700&amp;quot; width=&amp;quot;342&amp;quot; height=&amp;quot;291&amp;quot; frameborder=&amp;quot;0&amp;quot; marginwidth=&amp;quot;0&amp;quot; marginheight=&amp;quot;0&amp;quot; scrolling=&amp;quot;no&amp;quot; style=&amp;quot;border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px&amp;quot; allowfullscreen&amp;gt; &amp;lt;/iframe&amp;gt; &amp;lt;div style=&amp;quot;margin-bottom:5px&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;strong&amp;gt; &amp;lt;a href=&amp;quot;https://www.slideshare.net/HkanElderstig/materialval-till-en-bil&amp;quot; title=&amp;quot;Materialval till en bil&amp;quot; target=&amp;quot;_blank&amp;quot;&amp;gt;Materialval till en bil&amp;lt;/a&amp;gt; &amp;lt;/strong&amp;gt; from &amp;lt;strong&amp;gt;&amp;lt;a href=&amp;quot;http://www.slideshare.net/HkanElderstig&amp;quot; target=&amp;quot;_blank&amp;quot;&amp;gt;Håkan Elderstig&amp;lt;/a&amp;gt;&amp;lt;/strong&amp;gt; &amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Quiz: Materialvalet till en bil ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rum: 282058&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
SOC#: SOC-2700144&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Uppgift Hur är den tillverkad? ===&lt;br /&gt;
{{uppgruta|&#039;&#039;&#039;Hur är den tillverkad?’’&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi kör ett &#039;&#039;&#039;skolkatalogprojekt&#039;&#039;&#039; parallellt med nedanstående. Tryck består ju av flera olika steg; text, bild, design, tryck, tillskärning, bigning och häftning. Detta måste vara klart i god tid till Jul (det gäller egentligen fotona men katalogen är ett dragplåster).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Titta i teknikboken sid 119-128 som handlar om materialvalet till en bil.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi ska göra en liknade uppgift men titta både på materialval, bearbetning och sammanfogning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi väljer en produkt:&lt;br /&gt;
: mobil&lt;br /&gt;
: cykel&lt;br /&gt;
: segelbåt&lt;br /&gt;
: brödrost&lt;br /&gt;
: bord&lt;br /&gt;
: stol&lt;br /&gt;
: blyertspenna&lt;br /&gt;
: kulspetspenna&lt;br /&gt;
: väggklocka&lt;br /&gt;
: etc&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sedan gör vi en tekninsk tillverkningsrapport över produkten}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Resultat av uppgiften - Hur är de tillverkad? ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Hur olika saker tillverkas]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Den stora konstruktionsuppgiften ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den här uppgiften kommer i slutet av terminen när vi kan CAD, hållfasthet, elektronok, Javascript, mm.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Allmän hållfasthetslära ==&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
Använd Ahmads ppt om hållfasthetslära.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 130- 145&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 130- 145&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Elementär mekanik ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 146-161&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 146-161&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Produktionsteknik ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 162- 195 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 162- 195 &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
== Konstruktionselement ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Använd Ahmads ppt om konstruktionselement.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 195- 213	&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 195- 213&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 195- 213&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khaledtraboulssi</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Limning&amp;diff=28539</id>
		<title>Limning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Limning&amp;diff=28539"/>
		<updated>2014-09-27T11:09:12Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Khaledtraboulssi: /* Källor */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;div style=&amp;quot;clear:both;&amp;quot;&amp;gt;&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
== Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
När du vill foga två eller fler material så kan du limma/klistra fast dem. &lt;br /&gt;
Limmet är materialet som applicerats mellan dem två andra materialen som ska fogas fast, alltså så blir limmet fogningsmedlet som genom sin inre sammanhållning och vidhäftning får de att bli sammanfogade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
- Det finns tre olika huvudtyper av lim&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Torkande lim,  limmet  fungerar genom att lösningsmedlet avdunstar.&lt;br /&gt;
*Smält lim, plast som värms upp till flytande form och som efteråt avsvalning stelnar och fungerar som ett lim.&lt;br /&gt;
*Härdande lim, lim som verkar genom att det reagerar kemiskt. Det sker under inflytande av ultraviolett ljus eller värme om det rör sig om enkomponentslim.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar och nackdelar ==&lt;br /&gt;
==== Fördelar ====&lt;br /&gt;
Lim är en klibbig faktor som hjälper olika objekt att hålla ihop. Det fungerar som cement för att binda olika artiklar. Vilket är bra för vår dagens samhälle i skolan och dagis, vi använder det dagligen genom att limma fast pappersbitar med varandra. &lt;br /&gt;
==== Nackdelar ====&lt;br /&gt;
Lim är vädligt dåligt för miljön för att de har massvis med dåliga kemikalier i den. Om du andas in tillräckligt med ångor så kväver du hjärnan lite och kan bli rätt snurrig i en minut eller två.&lt;br /&gt;
Lim kan man ej återvinna eftersom att det sprider gaser, men lim, nagellack och lösningsmedels sorteras fint för att gaserna inte ska kunna sprida sig runt omkring.&lt;br /&gt;
== Lämplighet för olika typer av material ==&lt;br /&gt;
Lim är Lämpligt för hårda material och vågräta ytor, t.ex papper, porslin, trä, metall, läder, gummi m.m.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Användningsområden==&lt;br /&gt;
Lim används för att sätta foga fast saker.&lt;br /&gt;
Man skulle kunna limma upp tapeter, limma fast två träbitar, lim har många användningsområden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lim kostar olika beroende på hur bra limmet har för kvalité och vad det ska användas till. &lt;br /&gt;
om du ska limma t.ex Porslin, trä, läder, metall, gummi, papper så kan det kosta dig runt minst 40 kr då du köper en förpackning på 5 gram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
*http://www.epotex.se/industri/limning/limning&lt;br /&gt;
*http://sv.wikipedia.org/wiki/Lim#Princip&lt;br /&gt;
*http://www.gleitmo.se/vara-expertomraden/lim/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khaledtraboulssi</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Limning&amp;diff=28538</id>
		<title>Limning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Limning&amp;diff=28538"/>
		<updated>2014-09-27T11:08:32Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Khaledtraboulssi: /* Källor */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
== Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
När du vill foga två eller fler material så kan du limma/klistra fast dem. &lt;br /&gt;
Limmet är materialet som applicerats mellan dem två andra materialen som ska fogas fast, alltså så blir limmet fogningsmedlet som genom sin inre sammanhållning och vidhäftning får de att bli sammanfogade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
- Det finns tre olika huvudtyper av lim&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Torkande lim,  limmet  fungerar genom att lösningsmedlet avdunstar.&lt;br /&gt;
*Smält lim, plast som värms upp till flytande form och som efteråt avsvalning stelnar och fungerar som ett lim.&lt;br /&gt;
*Härdande lim, lim som verkar genom att det reagerar kemiskt. Det sker under inflytande av ultraviolett ljus eller värme om det rör sig om enkomponentslim.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar och nackdelar ==&lt;br /&gt;
==== Fördelar ====&lt;br /&gt;
Lim är en klibbig faktor som hjälper olika objekt att hålla ihop. Det fungerar som cement för att binda olika artiklar. Vilket är bra för vår dagens samhälle i skolan och dagis, vi använder det dagligen genom att limma fast pappersbitar med varandra. &lt;br /&gt;
==== Nackdelar ====&lt;br /&gt;
Lim är vädligt dåligt för miljön för att de har massvis med dåliga kemikalier i den. Om du andas in tillräckligt med ångor så kväver du hjärnan lite och kan bli rätt snurrig i en minut eller två.&lt;br /&gt;
Lim kan man ej återvinna eftersom att det sprider gaser, men lim, nagellack och lösningsmedels sorteras fint för att gaserna inte ska kunna sprida sig runt omkring.&lt;br /&gt;
== Lämplighet för olika typer av material ==&lt;br /&gt;
Lim är Lämpligt för hårda material och vågräta ytor, t.ex papper, porslin, trä, metall, läder, gummi m.m.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Användningsområden==&lt;br /&gt;
Lim används för att sätta foga fast saker.&lt;br /&gt;
Man skulle kunna limma upp tapeter, limma fast två träbitar, lim har många användningsområden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lim kostar olika beroende på hur bra limmet har för kvalité och vad det ska användas till. &lt;br /&gt;
om du ska limma t.ex Porslin, trä, läder, metall, gummi, papper så kan det kosta dig runt minst 40 kr då du köper en förpackning på 5 gram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
*http://www.epotex.se/industri/limning/limning&lt;br /&gt;
*http://sv.wikipedia.org/wiki/Lim#Princip&lt;br /&gt;
*http://www.gleitmo.se/vara-expertomraden/lim/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khaledtraboulssi</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Limning&amp;diff=28537</id>
		<title>Limning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Limning&amp;diff=28537"/>
		<updated>2014-09-27T11:08:14Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Khaledtraboulssi: /* Användningsområden */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
== Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
När du vill foga två eller fler material så kan du limma/klistra fast dem. &lt;br /&gt;
Limmet är materialet som applicerats mellan dem två andra materialen som ska fogas fast, alltså så blir limmet fogningsmedlet som genom sin inre sammanhållning och vidhäftning får de att bli sammanfogade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
- Det finns tre olika huvudtyper av lim&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Torkande lim,  limmet  fungerar genom att lösningsmedlet avdunstar.&lt;br /&gt;
*Smält lim, plast som värms upp till flytande form och som efteråt avsvalning stelnar och fungerar som ett lim.&lt;br /&gt;
*Härdande lim, lim som verkar genom att det reagerar kemiskt. Det sker under inflytande av ultraviolett ljus eller värme om det rör sig om enkomponentslim.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar och nackdelar ==&lt;br /&gt;
==== Fördelar ====&lt;br /&gt;
Lim är en klibbig faktor som hjälper olika objekt att hålla ihop. Det fungerar som cement för att binda olika artiklar. Vilket är bra för vår dagens samhälle i skolan och dagis, vi använder det dagligen genom att limma fast pappersbitar med varandra. &lt;br /&gt;
==== Nackdelar ====&lt;br /&gt;
Lim är vädligt dåligt för miljön för att de har massvis med dåliga kemikalier i den. Om du andas in tillräckligt med ångor så kväver du hjärnan lite och kan bli rätt snurrig i en minut eller två.&lt;br /&gt;
Lim kan man ej återvinna eftersom att det sprider gaser, men lim, nagellack och lösningsmedels sorteras fint för att gaserna inte ska kunna sprida sig runt omkring.&lt;br /&gt;
== Lämplighet för olika typer av material ==&lt;br /&gt;
Lim är Lämpligt för hårda material och vågräta ytor, t.ex papper, porslin, trä, metall, läder, gummi m.m.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Användningsområden==&lt;br /&gt;
Lim används för att sätta foga fast saker.&lt;br /&gt;
Man skulle kunna limma upp tapeter, limma fast två träbitar, lim har många användningsområden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lim kostar olika beroende på hur bra limmet har för kvalité och vad det ska användas till. &lt;br /&gt;
om du ska limma t.ex Porslin, trä, läder, metall, gummi, papper så kan det kosta dig runt minst 40 kr då du köper en förpackning på 5 gram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
*http://www.epotex.se/industri/limning/limning&lt;br /&gt;
*http://sv.wikipedia.org/wiki/Lim#Princip&lt;br /&gt;
http://www.gleitmo.se/vara-expertomraden/lim/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khaledtraboulssi</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Limning&amp;diff=28536</id>
		<title>Limning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Limning&amp;diff=28536"/>
		<updated>2014-09-27T11:05:13Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Khaledtraboulssi: /* Lämplighet för olika typer av material */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
== Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
När du vill foga två eller fler material så kan du limma/klistra fast dem. &lt;br /&gt;
Limmet är materialet som applicerats mellan dem två andra materialen som ska fogas fast, alltså så blir limmet fogningsmedlet som genom sin inre sammanhållning och vidhäftning får de att bli sammanfogade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
- Det finns tre olika huvudtyper av lim&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Torkande lim,  limmet  fungerar genom att lösningsmedlet avdunstar.&lt;br /&gt;
*Smält lim, plast som värms upp till flytande form och som efteråt avsvalning stelnar och fungerar som ett lim.&lt;br /&gt;
*Härdande lim, lim som verkar genom att det reagerar kemiskt. Det sker under inflytande av ultraviolett ljus eller värme om det rör sig om enkomponentslim.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar och nackdelar ==&lt;br /&gt;
==== Fördelar ====&lt;br /&gt;
Lim är en klibbig faktor som hjälper olika objekt att hålla ihop. Det fungerar som cement för att binda olika artiklar. Vilket är bra för vår dagens samhälle i skolan och dagis, vi använder det dagligen genom att limma fast pappersbitar med varandra. &lt;br /&gt;
==== Nackdelar ====&lt;br /&gt;
Lim är vädligt dåligt för miljön för att de har massvis med dåliga kemikalier i den. Om du andas in tillräckligt med ångor så kväver du hjärnan lite och kan bli rätt snurrig i en minut eller två.&lt;br /&gt;
Lim kan man ej återvinna eftersom att det sprider gaser, men lim, nagellack och lösningsmedels sorteras fint för att gaserna inte ska kunna sprida sig runt omkring.&lt;br /&gt;
== Lämplighet för olika typer av material ==&lt;br /&gt;
Lim är Lämpligt för hårda material och vågräta ytor, t.ex papper, porslin, trä, metall, läder, gummi m.m.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lim kostar olika beroende på hur bra limmet har för kvalité och vad det ska användas till. &lt;br /&gt;
om du ska limma t.ex Porslin, trä, läder, metall, gummi, papper så kan det kosta dig runt minst 40 kr då du köper en förpackning på 5 gram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
*http://www.epotex.se/industri/limning/limning&lt;br /&gt;
*http://sv.wikipedia.org/wiki/Lim#Princip&lt;br /&gt;
http://www.gleitmo.se/vara-expertomraden/lim/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khaledtraboulssi</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Natrium&amp;diff=28535</id>
		<title>Natrium</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Natrium&amp;diff=28535"/>
		<updated>2014-09-27T10:30:13Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Khaledtraboulssi: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Tecken: Na&lt;br /&gt;
: Densitet: 948 kg/m3 &lt;br /&gt;
: Hårdhet: 0,52&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoeffiecient: 7,0 mm/meter/100 kelvin&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga: 21·106   s/m (Ω −1·m−1)&lt;br /&gt;
: Resistivitet: ca 4&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Natrium har många användningsområden. &lt;br /&gt;
Natrium används vid tillverkning av olika kemikalier. En legering av natrium och kalium ger bra värmeöverföring eftersom &lt;br /&gt;
Natrium är bra värmeledning. Natriumföreningar används inom tillverkning av massa och papper, glas, tvål, textilier, olja,&lt;br /&gt;
kemikalier och metallprodukter.Natrium är väldigt reaktvit därför uppkommer aldrig fritt i naturen, antingen så förekommer&lt;br /&gt;
den som natriumjoner i olika lösningar eller som natriumsalter och mineraler. Natrium används dagligen vid matbordet i form av koksalt (NaCl).&lt;br /&gt;
Natrium används även i lampor, det är en  gasurladdningslampa som använder existerat natrium som är i  gasform som då producerar ljus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
nu förtiden framställs natrium genom elektrolys av torr, smält natriumklorid, billigare än den förra metoden då elektrolys var av natriumhydroxid. Natrium är den billigaste metallen.&lt;br /&gt;
natrium är väldigt reaktvt därför uppkommer den aldrig fritt i naturen, antingen så förekommer den som natriumjoner i olika lösningar eller som natriumsalter och mineraler. Natriumjoner har av vatten lösts ur mineralen och förts till haven. Natrium är det sjätte vanligaste grundämnet i jordskorpan. Ungefär 2.6 % av jordskorpan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
År 1807 renframställdes för den första gången Natrium, av en engelsman vid namnet Humphry Davy genom att elektrolysera  smält natriumhydroxid i en platinasked.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Natrium&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.landskapsgrundamnen.se/gramnen/natriumbott.htm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.studera.com/nytto/persys/element/na.htm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ne.se/natrium&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriven av khaled Te14a&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khaledtraboulssi</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Natrium&amp;diff=28534</id>
		<title>Natrium</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Natrium&amp;diff=28534"/>
		<updated>2014-09-27T10:10:09Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Khaledtraboulssi: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Tecken: Na&lt;br /&gt;
: Densitet: 948 kg/m3 &lt;br /&gt;
: Hårdhet: 0,52&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoeffiecient: 7,0 mm/meter/100 kelvin&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga: 21·106   s/m (Ω −1·m−1)&lt;br /&gt;
: Resistivitet: ca 4&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Natrium har många användningsområden. &lt;br /&gt;
Natrium används vid tillverkning av olika kemikalier. En legering av natrium och kalium ger bra värmeöverföring eftersom &lt;br /&gt;
Natrium är bra värmeledning. Natriumföreningar används inom tillverkning av massa och papper, glas, tvål, textilier, olja,&lt;br /&gt;
kemikalier och metallprodukter.Natrium är väldigt reaktvit därför uppkommer aldrig fritt i naturen, antingen så förekommer&lt;br /&gt;
den som natriumjoner i olika lösningar eller som natriumsalter och mineraler. Natrium används dagligen vid matbordet i form av koksalt (NaCl).&lt;br /&gt;
Natrium används även i lampor, det är en  gasurladdningslampa som använder existerat natrium som är i  gasform som då producerar ljus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
nu förtiden framställs natrium genom elektrolys av torr, smält natriumklorid, billigare än den förra metoden då elektrolys var av natriumhydroxid. Natrium är den billigaste metallen.&lt;br /&gt;
natrium är väldigt reaktvt därför uppkommer den aldrig fritt i naturen, antingen så förekommer den som natriumjoner i olika lösningar eller som natriumsalter och mineraler. Natriumjoner har av vatten lösts ur mineralen och förts till haven. Natrium är det sjätte vanligaste grundämnet i jordskorpan. Ungefär 2.6 % av jordskorpan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
År 1807 renframställdes för den första gången Natrium, av en engelsman vid namnet Humphry Davy genom att elektrolysera  smält natriumhydroxid i en platinasked.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Natrium&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.landskapsgrundamnen.se/gramnen/natriumbott.htm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.studera.com/nytto/persys/element/na.htm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ne.se/natrium&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khaledtraboulssi</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Limning&amp;diff=28514</id>
		<title>Limning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Limning&amp;diff=28514"/>
		<updated>2014-09-26T13:24:57Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Khaledtraboulssi: /* Kostnader */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
== Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
När du vill foga två eller fler material så kan du limma/klistra fast dem. &lt;br /&gt;
Limmet är materialet som applicerats mellan dem två andra materialen som ska fogas fast, alltså så blir limmet fogningsmedlet som genom sin inre sammanhållning och vidhäftning får de att bli sammanfogade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
- Det finns tre olika huvudtyper av lim&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Torkande lim,  limmet  fungerar genom att lösningsmedlet avdunstar.&lt;br /&gt;
*Smält lim, plast som värms upp till flytande form och som efteråt avsvalning stelnar och fungerar som ett lim.&lt;br /&gt;
*Härdande lim, lim som verkar genom att det reagerar kemiskt. Det sker under inflytande av ultraviolett ljus eller värme om det rör sig om enkomponentslim.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar och nackdelar ==&lt;br /&gt;
==== Fördelar ====&lt;br /&gt;
Lim är en klibbig faktor som hjälper olika objekt att hålla ihop. Det fungerar som cement för att binda olika artiklar. Vilket är bra för vår dagens samhälle i skolan och dagis, vi använder det dagligen genom att limma fast pappersbitar med varandra. &lt;br /&gt;
==== Nackdelar ====&lt;br /&gt;
Lim är vädligt dåligt för miljön för att de har massvis med dåliga kemikalier i den. Om du andas in tillräckligt med ångor så kväver du hjärnan lite och kan bli rätt snurrig i en minut eller två.&lt;br /&gt;
Lim kan man ej återvinna eftersom att det sprider gaser, men lim, nagellack och lösningsmedels sorteras fint för att gaserna inte ska kunna sprida sig runt omkring.&lt;br /&gt;
== Lämplighet för olika typer av material ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lim kostar olika beroende på hur bra limmet har för kvalité och vad det ska användas till. &lt;br /&gt;
om du ska limma t.ex Porslin, trä, läder, metall, gummi, papper så kan det kosta dig runt minst 40 kr då du köper en förpackning på 5 gram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
*http://www.epotex.se/industri/limning/limning&lt;br /&gt;
*http://sv.wikipedia.org/wiki/Lim#Princip&lt;br /&gt;
http://www.gleitmo.se/vara-expertomraden/lim/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khaledtraboulssi</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Limning&amp;diff=28458</id>
		<title>Limning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Limning&amp;diff=28458"/>
		<updated>2014-09-25T17:58:47Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Khaledtraboulssi: /* Källor */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
== Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
När du vill foga två eller fler material så kan du limma/klistra fast dem. &lt;br /&gt;
Limmet är materialet som applicerats mellan dem två andra materialen som ska fogas fast, alltså så blir limmet fogningsmedlet som genom sin inre sammanhållning och vidhäftning får de att bli sammanfogade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
- Det finns tre olika huvudtyper av lim&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Torkande lim,  limmet  fungerar genom att lösningsmedlet avdunstar.&lt;br /&gt;
*Smält lim, plast som värms upp till flytande form och som efteråt avsvalning stelnar och fungerar som ett lim.&lt;br /&gt;
*Härdande lim, lim som verkar genom att det reagerar kemiskt. Det sker under inflytande av ultraviolett ljus eller värme om det rör sig om enkomponentslim.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar och nackdelar ==&lt;br /&gt;
==== Fördelar ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Nackdelar ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lämplighet för olika typer av material ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
*http://www.epotex.se/industri/limning/limning&lt;br /&gt;
*http://sv.wikipedia.org/wiki/Lim#Princip&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khaledtraboulssi</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Limning&amp;diff=28457</id>
		<title>Limning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Limning&amp;diff=28457"/>
		<updated>2014-09-25T17:58:30Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Khaledtraboulssi: /* Källor */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
== Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
När du vill foga två eller fler material så kan du limma/klistra fast dem. &lt;br /&gt;
Limmet är materialet som applicerats mellan dem två andra materialen som ska fogas fast, alltså så blir limmet fogningsmedlet som genom sin inre sammanhållning och vidhäftning får de att bli sammanfogade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
- Det finns tre olika huvudtyper av lim&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Torkande lim,  limmet  fungerar genom att lösningsmedlet avdunstar.&lt;br /&gt;
*Smält lim, plast som värms upp till flytande form och som efteråt avsvalning stelnar och fungerar som ett lim.&lt;br /&gt;
*Härdande lim, lim som verkar genom att det reagerar kemiskt. Det sker under inflytande av ultraviolett ljus eller värme om det rör sig om enkomponentslim.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar och nackdelar ==&lt;br /&gt;
==== Fördelar ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Nackdelar ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lämplighet för olika typer av material ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
http://www.epotex.se/industri/limning/limning&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Lim#Princip&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khaledtraboulssi</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Limning&amp;diff=28456</id>
		<title>Limning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Limning&amp;diff=28456"/>
		<updated>2014-09-25T17:34:53Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Khaledtraboulssi: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
== Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
När du vill foga två eller fler material så kan du limma/klistra fast dem. &lt;br /&gt;
Limmet är materialet som applicerats mellan dem två andra materialen som ska fogas fast, alltså så blir limmet fogningsmedlet som genom sin inre sammanhållning och vidhäftning får de att bli sammanfogade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
- Det finns tre olika huvudtyper av lim&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Torkande lim,  limmet  fungerar genom att lösningsmedlet avdunstar.&lt;br /&gt;
*Smält lim, plast som värms upp till flytande form och som efteråt avsvalning stelnar och fungerar som ett lim.&lt;br /&gt;
*Härdande lim, lim som verkar genom att det reagerar kemiskt. Det sker under inflytande av ultraviolett ljus eller värme om det rör sig om enkomponentslim.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar och nackdelar ==&lt;br /&gt;
==== Fördelar ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Nackdelar ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lämplighet för olika typer av material ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khaledtraboulssi</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Limning&amp;diff=28455</id>
		<title>Limning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Limning&amp;diff=28455"/>
		<updated>2014-09-25T17:20:58Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Khaledtraboulssi: /* Tillvägagångssätt */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
== Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
När du vill foga två eller fler material så kan du limma/klistra fast dem. &lt;br /&gt;
Limmet är materialet som applicerats mellan dem två andra materialen som ska fogas fast, alltså så blir limmet fogningsmedlet som genom sin inre sammanhållning och vidhäftning får de att bli sammanfogade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
- Det finns tre olika huvudtyper av lim&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Torkande lim,  limmet  fungerar genom att lösningsmedlet avdunstar.&lt;br /&gt;
*Smält lim, plast som värms upp till flytande form och som efteråt avsvalning stelnar och fungerar som ett lim.&lt;br /&gt;
*Härdande lim, lim som verkar genom att det reagerar kemiskt. Det sker under inflytande av ultraviolett ljus eller värme om det rör sig om enkomponentslim.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar och nackdelar ==&lt;br /&gt;
==== Fördelar ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Nackdelar ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lämplighet för olika typer av material ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khaledtraboulssi</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Limning&amp;diff=28454</id>
		<title>Limning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Limning&amp;diff=28454"/>
		<updated>2014-09-25T17:20:22Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Khaledtraboulssi: /* Tillvägagångssätt */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
== Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
När du vill foga två eller fler material så kan du limma/klistra fast dem. &lt;br /&gt;
Limmet är materialet som applicerats mellan dem två andra materialen som ska fogas fast, alltså så blir limmet fogningsmedlet som genom sin inre sammanhållning och vidhäftning får de att bli sammanfogade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
- Det finns tre olika huvudtyper av lim&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Torkande lim,  limmet  fungerar genom att lösningsmedlet avdunstar.&lt;br /&gt;
*smält lim, plast som värms upp till flytande form och som efteråt avsvalning stelnar och fungerar som ett lim.&lt;br /&gt;
*härdande lim, lim som verkar genom att det reagerar kemiskt. Det sker under inflytande av ultraviolett ljus eller värme om det rör sig om enkomponentslim.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar och nackdelar ==&lt;br /&gt;
==== Fördelar ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Nackdelar ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lämplighet för olika typer av material ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khaledtraboulssi</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Limning&amp;diff=28453</id>
		<title>Limning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Limning&amp;diff=28453"/>
		<updated>2014-09-25T17:11:02Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Khaledtraboulssi: /* Tillvägagångssätt */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
== Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
När du vill foga två eller fler material så kan du limma/klistra fast dem. &lt;br /&gt;
Limmet är materialet som applicerats mellan dem två andra materialen som ska fogas fast, alltså så blir limmet fogningsmedlet som genom sin inre sammanhållning och vidhäftning får de att bli sammanfogade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
- Det finns tre olika huvudtyper av lim &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Torkande lim&lt;br /&gt;
*smält lim&lt;br /&gt;
*härdande lim&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar och nackdelar ==&lt;br /&gt;
==== Fördelar ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Nackdelar ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lämplighet för olika typer av material ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khaledtraboulssi</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Limning&amp;diff=28451</id>
		<title>Limning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Limning&amp;diff=28451"/>
		<updated>2014-09-25T17:01:15Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Khaledtraboulssi: /* Tillvägagångssätt */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
== Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
tekniken för att limma utförs såhär &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
om du vill foga tillsammans 2 eller fler material så kan du limma/klistra fast de.&lt;br /&gt;
limmet är materialet som applicerats mellan två andra materialet som ska foga fast. alltså så blir limmet fognings medlet som genom sin inre sammanhållning och vidhäftning får de att bli sammanfogade&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar och nackdelar ==&lt;br /&gt;
==== Fördelar ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Nackdelar ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lämplighet för olika typer av material ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khaledtraboulssi</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Limning&amp;diff=28450</id>
		<title>Limning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Limning&amp;diff=28450"/>
		<updated>2014-09-25T17:00:44Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Khaledtraboulssi: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
== Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar och nackdelar ==&lt;br /&gt;
==== Fördelar ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Nackdelar ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lämplighet för olika typer av material ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khaledtraboulssi</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Limning&amp;diff=28449</id>
		<title>Limning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Limning&amp;diff=28449"/>
		<updated>2014-09-25T17:00:22Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Khaledtraboulssi: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
== Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar och nackdelar ==&lt;br /&gt;
==== Fördelar ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Nackdelar ====&lt;br /&gt;
*&lt;br /&gt;
== Lämplighet för olika typer av material ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khaledtraboulssi</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Limning&amp;diff=28341</id>
		<title>Limning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Limning&amp;diff=28341"/>
		<updated>2014-09-24T07:44:34Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Khaledtraboulssi: Skapade sidan med &amp;#039;khaled fardin&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;khaled fardin&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khaledtraboulssi</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Lackning&amp;diff=28339</id>
		<title>Lackning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Lackning&amp;diff=28339"/>
		<updated>2014-09-24T07:43:48Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Khaledtraboulssi: Tömde sidan&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khaledtraboulssi</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Lackning&amp;diff=28332</id>
		<title>Lackning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Lackning&amp;diff=28332"/>
		<updated>2014-09-24T07:39:51Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Khaledtraboulssi: Skapade sidan med &amp;#039;khaled fardin&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;khaled fardin&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khaledtraboulssi</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Natrium&amp;diff=28230</id>
		<title>Natrium</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Natrium&amp;diff=28230"/>
		<updated>2014-09-23T20:36:12Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Khaledtraboulssi: /* Länkar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Tecken: Na&lt;br /&gt;
: Densitet: 948 kg/m3 &lt;br /&gt;
: Hårdhet: 0,52&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoeffiecient: 7,0 mm/meter/100 kelvin&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga: 21·106   s/m (Ω −1·m−1)&lt;br /&gt;
: Resistivitet: ca 4&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Natrium har många användningsområden. &lt;br /&gt;
Natrium används vid tillverkning av olika kemikalier. En legering av natrium och kalium ger bra värmeöverföring eftersom &lt;br /&gt;
Natrium är bra värmeledning. Natriumföreningar används inom tillverkning av massa och papper, glas, tvål, textilier, olja,&lt;br /&gt;
kemikalier och metallprodukter.Natrium är väldigt reaktvit därför uppkommer aldrig fritt i naturen, antingen så förekommer&lt;br /&gt;
den som natriumjoner i olika lösningar eller som natriumsalter och mineraler. Natrium används dagligen vid matbordet i form av koksalt (NaCl).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
nu förtiden framställs natrium genom elektrolys av torr, smält natriumklorid, billigare än den förra metoden då elektrolys var av natriumhydroxid. Natrium är den billigaste metallen.&lt;br /&gt;
natrium är väldigt reaktvt därför uppkommer den aldrig fritt i naturen, antingen så förekommer den som natriumjoner i olika lösningar eller som natriumsalter och mineraler. Natriumjoner har av vatten lösts ur mineralen och förts till haven. Natrium är det sjätte vanligaste grundämnet i jordskorpan. Ungefär 2.6 % av jordskorpan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
År 1807 renframställdes för den första gången Natrium, av en engelsman vid namnet Humphry Davy genom att elektrolysera  smält natriumhydroxid i en platinasked.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Natrium&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.landskapsgrundamnen.se/gramnen/natriumbott.htm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.studera.com/nytto/persys/element/na.htm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ne.se/natrium&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Khaledtraboulssi</name></author>
	</entry>
</feed>