<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=KevinS</id>
	<title>Wikiskola - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=KevinS"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php/Special:Bidrag/KevinS"/>
	<updated>2026-04-23T15:54:45Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.41.1</generator>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Geometri_2C&amp;diff=11774</id>
		<title>Geometri 2C</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Geometri_2C&amp;diff=11774"/>
		<updated>2012-02-15T07:57:52Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;KevinS: /* Ekvationssystem (grafiskt) */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[File:Animated construction of Sierpinski Triangle.gif|thumb|Animated construction of Sierpinski Triangle]]&lt;br /&gt;
== Vinklar ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
s. 66- 70&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;genomgång&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vinkelsumma och yttervinkel finns här: http://www.geogebra.se/ma_a/geometri/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis_t_vl.html&lt;br /&gt;
=== Inloggning på wikiskola ===&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Ett användarnamn som är ditt exakta förnamn plus Initialen i ditt efternamn&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Kunskapskrav ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Betyget E&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer.&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang ... ... Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Eleverna bygger sidorna ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utifrån grundformen med en film en länk till Khan osv får eleverna uppgiften att bygga en sida var under kursen. ett avsnitt var alltså. Och detta gör de i början av kursen för att få ett hum om vad kursen handlar om. Det är sexton avsnitt i kap ett och det är 16 elever.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jag har markerat i min mattebok vilka teoribitar som kan komma ifråga.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Minst:&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* En film av Matteboken, Bondestam etc&lt;br /&gt;
* En Khanlänk&lt;br /&gt;
* En text&lt;br /&gt;
* En definition&lt;br /&gt;
* Ett exempel&lt;br /&gt;
* En uppgift&lt;br /&gt;
* En bild&lt;br /&gt;
* En länk till fler förklaringar&lt;br /&gt;
* En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria&lt;br /&gt;
* Ett försök att förklara vad man ska ha detta till&lt;br /&gt;
* &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Editering&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Editera under er egen rubrik. Inget kan gå fel. Allt går att rädda.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Titta på färdiga sidor hur man kan göra och härma wikikoden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Likformighet och kongruens ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
s. 71 -74&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== AmmarA - Likformighet ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Text om ..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Definition&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 Blablabetyder--&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Länkar&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Blabal]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== TildaD - Kongruens ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Text om kongruens..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Definition&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 Kongruens betyder--&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Länkar&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Kongruens ]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Längd, area och volyskala ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
s. 75- 79&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
ViktorE&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Topptriangel- och transversalsatsen ==&lt;br /&gt;
==NilsG== &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
81- 85&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Randvinklar och medelpunktsvinklar ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
86-91&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
DenisJ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== FredrikJ-Bisektrissatsen ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Länkar&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
http://www.youtube.com/watch?v=2qu4iExU0rA&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://matteformler.se/images/geometri16.png&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Text om Bisektrissatsen.....&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Defenition...&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bisektrissatsen=AD / BD = AC / BC&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Koordinatgeometri ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
s. 92- 101&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
RikardM&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== WilliamM - Mittpunktsformeln ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
FelixN&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Riktningskoefficienten ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
s. 102 - 104&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
SamN&lt;br /&gt;
[[File:Slope picture.svg|thumb|Slope picture]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== lov ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Rata linjens ekvation ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
s. 105-109&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
HåkanE&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Parallella och vinkelriitta linjer ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
s. 110- 112&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
SimonS&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Allmän form (linjens ekvation) ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
s. 113- 115&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Ekvationssystem (grafiskt) == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
s. 116-119 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
KevinS&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*En film av Matteboken, Bondestam etc&lt;br /&gt;
*En Khanlänk&lt;br /&gt;
*En text&lt;br /&gt;
*En definition&lt;br /&gt;
*Ett exempel&lt;br /&gt;
*En uppgift&lt;br /&gt;
*En bild&lt;br /&gt;
*En länk till fler förklaringar&lt;br /&gt;
*En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria&lt;br /&gt;
*Ett försök att förklara vad man ska ha detta till&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Ersättningsmetoden ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
s. 120-122&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PatrikS&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Additionsmetoden ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
s. 123 -126&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
RichardS&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lösning till ekvationssystem ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
s. 127- 128&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
JakubW&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Problemlösning med ekvationssystem ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
s. 129-132&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Ekvationssystem med tre obekanta ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
s. 133-134&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Repetition ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Prov algebra och geometri ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>KevinS</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Geometri_2C&amp;diff=11769</id>
		<title>Geometri 2C</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Geometri_2C&amp;diff=11769"/>
		<updated>2012-02-15T07:52:53Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;KevinS: /* Ekvationssystem (grafiskt) == aha:-( */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[File:Animated construction of Sierpinski Triangle.gif|thumb|Animated construction of Sierpinski Triangle]]&lt;br /&gt;
== Vinklar ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
s. 66- 70&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;genomgång&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vinkelsumma och yttervinkel finns här: http://www.geogebra.se/ma_a/geometri/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis_t_vl.html&lt;br /&gt;
=== Inloggning på wikiskola ===&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Ett användarnamn som är ditt exakta förnamn plus Initialen i ditt efternamn&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Kunskapskrav ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Betyget E&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer.&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang ... ... Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Eleverna bygger sidorna ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utifrån grundformen med en film en länk till Khan osv får eleverna uppgiften att bygga en sida var under kursen. ett avsnitt var alltså. Och detta gör de i början av kursen för att få ett hum om vad kursen handlar om. Det är sexton avsnitt i kap ett och det är 16 elever.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jag har markerat i min mattebok vilka teoribitar som kan komma ifråga.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Minst:&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* En film av Matteboken, Bondestam etc&lt;br /&gt;
* En Khanlänk&lt;br /&gt;
* En text&lt;br /&gt;
* En definition&lt;br /&gt;
* Ett exempel&lt;br /&gt;
* En uppgift&lt;br /&gt;
* En bild&lt;br /&gt;
* En länk till fler förklaringar&lt;br /&gt;
* En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria&lt;br /&gt;
* Ett försök att förklara vad man ska ha detta till&lt;br /&gt;
* &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Editering&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Editera under er egen rubrik. Inget kan gå fel. Allt går att rädda.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Titta på färdiga sidor hur man kan göra och härma wikikoden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Likformighet och kongruens ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
s. 71 -74&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== AmmarA - Likformighet ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Text om ..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Definition&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 Blablabetyder--&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Länkar&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Blabal]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== TildaD - Kongruens ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Text om kongruens..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Definition&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 Kongruens betyder--&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Länkar&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Kongruens ]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Längd, area och volyskala ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
s. 75- 79&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
ViktorE&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Topptriangel- och transversalsatsen ==&lt;br /&gt;
==NilsG== &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
81- 85&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Randvinklar och medelpunktsvinklar ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
86-91&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
DenisJ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== FredrikJ-Bisektrissatsen ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Länkar&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
http://www.youtube.com/watch?v=2qu4iExU0rA&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Text om Bisektrissatsen.....&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Defenition...&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Koordinatgeometri ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
s. 92- 101&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
RikardM&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== WilliamM - Mittpunktsformeln ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
FelixN&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Riktningskoefficienten ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
s. 102 - 104&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
SamN&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== lov ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Rata linjens ekvation ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
s. 105-109&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
HåkanE&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Parallella och vinkelriitta linjer ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
s. 110- 112&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
SimonS&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Allmän form (linjens ekvation) ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
s. 113- 115&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Ekvationssystem (grafiskt) == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
s. 116-119 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
KevinS&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Ersättningsmetoden ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
s. 120-122&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PatrikS&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Additionsmetoden ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
s. 123 -126&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
RichardS&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lösning till ekvationssystem ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
s. 127- 128&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
JakubW&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Problemlösning med ekvationssystem ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
s. 129-132&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Ekvationssystem med tre obekanta ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
s. 133-134&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Repetition ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Prov algebra och geometri ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>KevinS</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Geometri_2C&amp;diff=11761</id>
		<title>Geometri 2C</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Geometri_2C&amp;diff=11761"/>
		<updated>2012-02-15T07:45:02Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;KevinS: /* Ekvationssystem (grafiskt) == aha:-( */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[File:Animated construction of Sierpinski Triangle.gif|thumb|Animated construction of Sierpinski Triangle]]&lt;br /&gt;
== Vinklar ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
s. 66- 70&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;genomgång&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vinkelsumma och yttervinkel finns här: http://www.geogebra.se/ma_a/geometri/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis_t_vl.html&lt;br /&gt;
=== Inloggning på wikiskola ===&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Ett användarnamn som är ditt exakta förnamn plus Initialen i ditt efternamn&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Kunskapskrav ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Betyget E&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer.&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang ... ... Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Eleverna bygger sidorna ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utifrån grundformen med en film en länk till Khan osv får eleverna uppgiften att bygga en sida var under kursen. ett avsnitt var alltså. Och detta gör de i början av kursen för att få ett hum om vad kursen handlar om. Det är sexton avsnitt i kap ett och det är 16 elever.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jag har markerat i min mattebok vilka teoribitar som kan komma ifråga.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Minst:&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* En film av Matteboken, Bondestam etc&lt;br /&gt;
* En Khanlänk&lt;br /&gt;
* En text&lt;br /&gt;
* En definition&lt;br /&gt;
* Ett exempel&lt;br /&gt;
* En uppgift&lt;br /&gt;
* En bild&lt;br /&gt;
* En länk till fler förklaringar&lt;br /&gt;
* En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria&lt;br /&gt;
* Ett försök att förklara vad man ska ha detta till&lt;br /&gt;
* &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Editering&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Editera under er egen rubrik. Inget kan gå fel. Allt går att rädda.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Titta på färdiga sidor hur man kan göra och härma wikikoden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Likformighet och kongruens ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
s. 71 -74&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== AmmarA - Likformighet ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Text om ..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Definition&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 Blablabetyder--&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Länkar&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Blabal]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== TildaD - Kongruens ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Text om kongruens..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Definition&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 Kongruens betyder--&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Länkar&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Kongruens ]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Längd, area och volyskala ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
s. 75- 79&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
ViktorE&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Topptriangel- och transversalsatsen ==&lt;br /&gt;
==NilsG== &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
81- 85&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Randvinklar och medelpunktsvinklar ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
86-91&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
DenisJ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
FredrikJ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Koordinatgeometri ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
s. 92- 101&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
RikardM&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
WilliamM&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
FelixN&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Riktningskoefficienten ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
s. 102 - 104&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
SamN&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== lov ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Rata linjens ekvation ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
s. 105-109&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
HåkanE&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Parallella och vinkelriitta linjer ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
s. 110- 112&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
SimonS&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Allman form (linjens ekvation) ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
s. 113- 115 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Ekvationssystem (grafiskt) == aha:-( ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
s. 116-119 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
KevinS&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Ersättningsmetoden ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
s. 120-122&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PatrikS&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Additionsmetoden ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
s. 123 -126&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
RichardS&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lösning till ekvationssystem ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
s. 127- 128&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
JakubW&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Problemlösning med ekvationssystem ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
s. 129-132&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Ekvationssystem med tre obekanta ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
s. 133-134&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Repetition ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Prov algebra och geometri ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>KevinS</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Geometri_2C&amp;diff=11760</id>
		<title>Geometri 2C</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Geometri_2C&amp;diff=11760"/>
		<updated>2012-02-15T07:44:37Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;KevinS: /* Ekvationssystem (grafiskt) */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[File:Animated construction of Sierpinski Triangle.gif|thumb|Animated construction of Sierpinski Triangle]]&lt;br /&gt;
== Vinklar ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
s. 66- 70&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;genomgång&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vinkelsumma och yttervinkel finns här: http://www.geogebra.se/ma_a/geometri/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis_t_vl.html&lt;br /&gt;
=== Inloggning på wikiskola ===&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Ett användarnamn som är ditt exakta förnamn plus Initialen i ditt efternamn&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Kunskapskrav ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Betyget E&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer.&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang ... ... Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Eleverna bygger sidorna ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utifrån grundformen med en film en länk till Khan osv får eleverna uppgiften att bygga en sida var under kursen. ett avsnitt var alltså. Och detta gör de i början av kursen för att få ett hum om vad kursen handlar om. Det är sexton avsnitt i kap ett och det är 16 elever.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jag har markerat i min mattebok vilka teoribitar som kan komma ifråga.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Minst:&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* En film av Matteboken, Bondestam etc&lt;br /&gt;
* En Khanlänk&lt;br /&gt;
* En text&lt;br /&gt;
* En definition&lt;br /&gt;
* Ett exempel&lt;br /&gt;
* En uppgift&lt;br /&gt;
* En bild&lt;br /&gt;
* En länk till fler förklaringar&lt;br /&gt;
* En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria&lt;br /&gt;
* Ett försök att förklara vad man ska ha detta till&lt;br /&gt;
* &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Editering&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Editera under er egen rubrik. Inget kan gå fel. Allt går att rädda.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Titta på färdiga sidor hur man kan göra och härma wikikoden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Likformighet och kongruens ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
s. 71 -74&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== AmmarA - Likformighet ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Text om ..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Definition&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 Blablabetyder--&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Länkar&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Blabal]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== TildaD - Kongruens ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Text om kongruens..&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Definition&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 Kongruens betyder--&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Länkar&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Kongruens ]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Längd, area och volyskala ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
s. 75- 79&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
ViktorE&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Topptriangel- och transversalsatsen ==&lt;br /&gt;
==NilsG== &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
81- 85&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Randvinklar och medelpunktsvinklar ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
86-91&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
DenisJ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
FredrikJ&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Koordinatgeometri ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
s. 92- 101&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
RikardM&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
WilliamM&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
FelixN&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Riktningskoefficienten ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
s. 102 - 104&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
SamN&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== lov ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Rata linjens ekvation ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
s. 105-109&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
HåkanE&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Parallella och vinkelriitta linjer ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
s. 110- 112&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
SimonS&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Allman form (linjens ekvation) ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
s. 113- 115 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Ekvationssystem (grafiskt) == aha:-( ==&lt;br /&gt;
 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
s. 116-119 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
KevinS&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Ersättningsmetoden ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
s. 120-122&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PatrikS&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Additionsmetoden ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
s. 123 -126&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
RichardS&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lösning till ekvationssystem ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
s. 127- 128&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
JakubW&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Problemlösning med ekvationssystem ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
s. 129-132&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Ekvationssystem med tre obekanta ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
s. 133-134&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Repetition ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Prov algebra och geometri ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>KevinS</name></author>
	</entry>
</feed>