<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Kevin+Lundin</id>
	<title>Wikiskola - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Kevin+Lundin"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php/Special:Bidrag/Kevin_Lundin"/>
	<updated>2026-05-12T11:33:23Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.41.1</generator>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=39594</id>
		<title>Innehållsförteckning Photoshopmanual</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=39594"/>
		<updated>2017-05-02T11:46:17Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Kevin Lundin: /* Chapter 6: Layers */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Gör en HowTo-film ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Välj något av nedanstående områden. Listan du ser är från innehållsförteckningen i pdf-en.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du skriver helt enkelt &#039;&#039;&#039;ditt namn efter den rubrik du väljer&#039;&#039;&#039; att göra film på.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sedan är det bara att gå in i manualen och läsa på samt göra din film.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Innehållsförteckning Photoshop ==&lt;br /&gt;
=== Chapter 5: Image and color basics ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=-XDDwKryKJU Resize images]  Edvin Felvin&lt;br /&gt;
* Image essential. 211&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=ulffFUbZHqo Image size and resolution] 214, av Adrian&lt;br /&gt;
* Acquire images from cameras and scanners). 220&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=l7OD9g5pwlE Create, Open, And inport images] av Elias. 222&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=yM7yzMXth0I Viewing images]........... . . 226 [Dennis Norman]&lt;br /&gt;
* Color modes............ . . OlegK Te16a 231 &lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=tTMHpRIxC9I Match, replace, and mix colors] Emma TE15A&lt;br /&gt;
* Distort filters are unavailable........... . . 239&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=Dzsjs-Ll-jU] Invalid JPEG Marker error | Opening images........ . . 239 Shifat Chowdhury TE15A&lt;br /&gt;
* Image information............ . . 241&lt;br /&gt;
* High dynamic range images........... . . 245&lt;br /&gt;
* Customize indexed color tables.......... . . 252 &lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=DdSz5ho00IM&amp;amp;feature=youtu.be Customize color pickers and swatches] Riaz Uddin TE15A &lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=r5uwN6nlV20 Convert between colors] Jesper W TE15B&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=q4LAxX50bwg About color]   261 Olle Lilja&lt;br /&gt;
* Color and monochrome adjustments using channels....... . . 263&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=-QyJtqdLXoA&amp;amp;feature=youtu.be Erase parts of an image] av Adam. 266&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=eMruj1JRjAk&amp;amp;feature=youtu.be Choose Color adjustment channel mix] Emre TE15A&lt;br /&gt;
* Viewing multiple images [Herman Dagervik] 275&lt;br /&gt;
* Blending modes..David Z TE16A . . 277&lt;br /&gt;
* Choose colors in the Color and Swatches panels. 281 Elena Gorciacov TE16A&lt;br /&gt;
* Add a conditional mode change to an action........ . 283&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=pNloVcJeHLY&amp;amp;feature=youtu.be Add swatches from HTML CSS and SVG] av Georgek &lt;br /&gt;
* How to tie a noose! 283.5&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 6: Layers ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=qTLymS4vdXg&amp;amp;feature=youtu.be Layer Basics] Christopher Pettersson&lt;br /&gt;
* Nondestructive editing........... . 288 Kevin Lundin TE16A&lt;br /&gt;
* Create and manage layers and groups.. . 289&lt;br /&gt;
* Select, group, and link layers........... Tor 291&lt;br /&gt;
* Mask layers............. . 293 &lt;br /&gt;
* Layer opacity and blending.  298&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=4DgUNZatAT4&amp;amp;feature=youtu.be&amp;amp;hd=1 Move, stack, and lock layers]  Felix Almqvist 301&lt;br /&gt;
* Layer comps. 302&lt;br /&gt;
* Work with Smart Objects.......... . . 305&lt;br /&gt;
* Apply Smart Filters ............ . . 311&lt;br /&gt;
* Align and distribute layers.......... . 314&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=W8N0skK-nFc Combine multiple images into a group portrait]......... . . 317 Ilyas TE15B&lt;br /&gt;
* Manage layers and groups...... . 317&lt;br /&gt;
* Generate image assets from layers......... . . 320&lt;br /&gt;
* Layer effects and styles........... . 326&lt;br /&gt;
* Extract assets............ . . 335 &lt;br /&gt;
* Mask layers with vector masks........... 337&lt;br /&gt;
* Combine images with Auto-Blend Layers......... . . 338&lt;br /&gt;
* Reveal layers with clipping masks.......... 339&lt;br /&gt;
* Load selections from a layer or layer mask&#039;s boundaries....... 341&lt;br /&gt;
* Knockout to reveal content from other layers........ . 341&lt;br /&gt;
* Edit layer masks........... . . 343&lt;br /&gt;
* Layers 101........ 343&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 7: Selecting ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Make quick selections........... . . 344  &lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=hVWy3YTWhTU&amp;amp;feature=youtu.be Make selections]........... . . 346 [Armin Rezaeian]&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=7H4raWjDQTA Select with the marquee tools]........... 347 Noah Lissner&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=ooiU0ny506E&amp;amp;index=1&amp;amp;list=PLVllY8HTEa445bIJaZX5xk4Sfm0mgKStm Select with the lasso tools] [Viktor Melin] 348&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=gCL0Ijgt4iU&amp;amp;feature=youtu.be Select a color range in an image].......... . 351 Jesper Forstén&lt;br /&gt;
* Adjust pixel selections . 353&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=a6miRaHQo_8 How to extract an object from its background].......... . . 359 Markus Johansson&lt;br /&gt;
* Select the image areas in focus.......... . . 361 &lt;br /&gt;
* Save selections and alpha channel masks......... . 365&lt;br /&gt;
* Move, copy, and delete selected pixels.......... . 368  &lt;br /&gt;
* Duplicate, split, and merge channels......... 373&lt;br /&gt;
* Create a temporary quick mask.......... . . 375&lt;br /&gt;
* Convert between paths and selection borders......... . . 377&lt;br /&gt;
* Channel calculations............ 378&lt;br /&gt;
* Channel basics............ 380 &lt;br /&gt;
* Refine a selection........... . 383 &lt;br /&gt;
* Selecting areas of a photo.......... . 383 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===  Chapter 8: Image adjustments ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=bvpPg7VlnaE Perspective Warp] Nikita Tzonov&lt;br /&gt;
* Reduce camera shake blurring........... 392  [David Karlsson TE16A]&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=XZxwu4EfMm4&amp;amp;feature=youtu.be Healing brush examples] av Jonas Sjölund &lt;br /&gt;
* Export color lookup tables.......... . 426&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=c1dq-lobaB4  Adjust image sharpness and blur Sandel Singh].......... 427&lt;br /&gt;
* Understand color adjustments........... 433&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=6mmLA95_5mA Convert a color image to black and white]......... . 439 Madelene Holst Lindén&lt;br /&gt;
* View histograms and pixel values.......... 440&lt;br /&gt;
* Target images for press........... . 446&lt;br /&gt;
* Make quick tonal adjustments    448&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=iZyIcEMyxgw Applying a Brightness/Contrast adjustment] av Marcus Wranghult. 452&lt;br /&gt;
* Adjust color and tone with Levels and Curves eyedroppers....... . . 453&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=EaCRYkWFVME Adjust HDR exposure and toning] ..... 454 Jakob TE15B &lt;br /&gt;
* Levels adjustment........... 455&lt;br /&gt;
* Adjust image color and tone..  458&lt;br /&gt;
* Adjustment and fill layers.......... . . 459&lt;br /&gt;
* Apply special color effects to images......... 463  &lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=nplZCqRU5DA Color Balance Adjustment ]......... 465 Fredrika Theberg &lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=hE3vS48LaLU Curves adjustment] . 466 Richard Byström&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=v8NNhBkkOjc&amp;amp;feature=youtu.be&amp;amp;hd=1 Adjust hue and saturation].......... . 470 Liam Rickett&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=9DiuZPaeSQw Adjust shadow and highlight detail]......... . 473 Lucas Renz&lt;br /&gt;
* Auto color corrections (Roman TE16A) . . 475 &lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=ewOWx-BBh88 Using adjustment layers] av Anna&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=acedipfqsF4 Dodge or burn image areas] av Gustav &lt;br /&gt;
* [https://drive.google.com/file/d/0B-s5mMOnJ11nNlBNMndyRVBSb2c/view How to Liquify an image] av Fredrik Berglund&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Slut&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Kevin Lundin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Brons&amp;diff=39296</id>
		<title>Brons</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Brons&amp;diff=39296"/>
		<updated>2017-03-09T09:28:41Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Kevin Lundin: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Benin bronze01.JPG|400px||right|En av Benin-bronserna, från Afrika, 1500-tal.&lt;br /&gt;
]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet: 8,8 [g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: 3 (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs]) &lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient:&lt;br /&gt;
: bly 2,9 mm/meter/100 kelvin&lt;br /&gt;
: koppar 1,7 mm/meter/100 kelvin&lt;br /&gt;
: tenn 2,7 mm/meter/100 kelvin&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga:  &lt;br /&gt;
: tenn 66,6 W/(m·K)&lt;br /&gt;
: koppar 401 W/(m·K)&lt;br /&gt;
: bly 35,3 W/(m·K)&lt;br /&gt;
: resistivitet:s&lt;br /&gt;
: koppar 1,72x10^-8 Ωm&lt;br /&gt;
: tenn 1,01x10^-7 Ωm&lt;br /&gt;
: bly 2,06x10^-7 Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Brons används i stor utsträckning vid tillverkning av musikinstrument, exempelvis cymbaler och strängar till stränginstrument, men är också mycket vanligt på båtar som material till propeller och för ventiler under vattenytan, så kallade skrovgenomföringar.&lt;br /&gt;
Det är svårt att förklara vad brons används till när brons är gjord av koppar, tenn och bly. Brons är hårdare att arbeta med än exempelvis koppar och mässing, men håller sin form bättre och är mer korrosionsbeständigt. Brons står också emot nötning bättre. Den hårda metallen är även perfekt att gjuta med: du kan finna allt från kyrkklockor och skulpturer till smyckesdelar gjutna i tennbrons. Brons används även i mynt (myntbrons) och, inte minst, musikinstrument. Det är även den klassiska metallen för tredjepristagarens medalj. Du kan köpa brons i form av tråd och plåt likväl som färdiga smyckesdelar, från motringar och tags till hängen och lås. Brons används &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
Brons är en legering av koppar och andra metaller, vanligen tenn.&lt;br /&gt;
som till exempel klockbrons som är gjord av 78%-85% koppar och 15%-22% tenn, och ibland 1-3 procent bly istället för lika mycket tenn. Hur gjuter man ett svärd av brons? Jo, Man var tvungen att ha tillräckligt med koppar och tenn, eller trasiga bronsföremål man kunde gjuta om. Sedan behövdes en ugn med mycket ved för att att få upp bronsen i smälttemperatur. Brons smälter runt 800 grader och blir lättflytande som vatten vid ungefär 1100 grader. Man lade metallen i en degel, dvs. en skål av lera eller sten som inte smälter när metallen smälter. Sedan behövdes en gjutform som hade formen av ett svärd. Sedan fick man vänta några dygn tills bronset i gjutformen var helt kall.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Brons är en av mänsklighetens allra äldsta legeringar. Vi vet att (tenn)brons tillverkades så tidigt som 3 000 år fvt i Iran och Mesopotamien och därifrån spred sig sedan kunskapen till Europa och Asien. Men upptäckten av denna hårda, men bearbetbara, metall kunde människan börja tillverka så väl vapen och bruksföremål som konsthantverk. Eftersom tenn och koppar med få undantag inte finns på samma platser så innebar det redan från början att råvarorna måste anskaffas genom handel. Brons är starkare än smidesjärn, men ändå gick utvecklingen från bronsålder till järnålder. En viktig orsak var just att järnmalm var lättare att hitta än koppar och tenn. (Sedan utvecklades järnet till stål, som är hårdare och vassare än brons.) Namnet brons har vi fått via italienskans bronzo, men man är inte helt säker på ordets ursprung. Två förslag är att det antingen kommer från persiskans birinj, som betyder brons, eller det latinska namnet på den italienska staden Brindisi, Brundusinum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
Det är svårt att veta priserna när brons ofta säljs som skrot.&lt;br /&gt;
Och skrot är ju många olika metaller.&lt;br /&gt;
rons kan bestå av olika legeringar beroende på vad det är för brons man är ute efter. Eftersom brons består av mellan 78-95% koppar så bestäms priset till största efter kopparpriset. Kopparpriset ligger för tillfället på 49 228 kronor/ton, alltså 49,22 kronor/kilot.&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/brons&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://en.wikipedia.org/wiki/Bronze&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.jewelry-secrets.com/Other/Whats-The-Mohs-Scale-Of-Hardness/The-Mohs-Scale.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Brons&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.adelmetaller.se/metallordlista/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Utvidgningskoefficient&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Resistivitet&lt;br /&gt;
Wikipedia: Sverige under bronsåldern&lt;br /&gt;
http://spa.merinfo.se/question/vad-ar-det-for-kilo-pris-pa-brons&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Kevin Lundin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Brons&amp;diff=39295</id>
		<title>Brons</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Brons&amp;diff=39295"/>
		<updated>2017-03-09T09:27:36Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Kevin Lundin: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Benin bronze01.JPG|400px||right|Benin bronze01]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet: 8,8 [g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: 3 (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs]) &lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient:&lt;br /&gt;
: bly 2,9 mm/meter/100 kelvin&lt;br /&gt;
: koppar 1,7 mm/meter/100 kelvin&lt;br /&gt;
: tenn 2,7 mm/meter/100 kelvin&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga:  &lt;br /&gt;
: tenn 66,6 W/(m·K)&lt;br /&gt;
: koppar 401 W/(m·K)&lt;br /&gt;
: bly 35,3 W/(m·K)&lt;br /&gt;
: resistivitet:s&lt;br /&gt;
: koppar 1,72x10^-8 Ωm&lt;br /&gt;
: tenn 1,01x10^-7 Ωm&lt;br /&gt;
: bly 2,06x10^-7 Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Brons används i stor utsträckning vid tillverkning av musikinstrument, exempelvis cymbaler och strängar till stränginstrument, men är också mycket vanligt på båtar som material till propeller och för ventiler under vattenytan, så kallade skrovgenomföringar.&lt;br /&gt;
Det är svårt att förklara vad brons används till när brons är gjord av koppar, tenn och bly. Brons är hårdare att arbeta med än exempelvis koppar och mässing, men håller sin form bättre och är mer korrosionsbeständigt. Brons står också emot nötning bättre. Den hårda metallen är även perfekt att gjuta med: du kan finna allt från kyrkklockor och skulpturer till smyckesdelar gjutna i tennbrons. Brons används även i mynt (myntbrons) och, inte minst, musikinstrument. Det är även den klassiska metallen för tredjepristagarens medalj. Du kan köpa brons i form av tråd och plåt likväl som färdiga smyckesdelar, från motringar och tags till hängen och lås. Brons används &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
Brons är en legering av koppar och andra metaller, vanligen tenn.&lt;br /&gt;
som till exempel klockbrons som är gjord av 78%-85% koppar och 15%-22% tenn, och ibland 1-3 procent bly istället för lika mycket tenn. Hur gjuter man ett svärd av brons? Jo, Man var tvungen att ha tillräckligt med koppar och tenn, eller trasiga bronsföremål man kunde gjuta om. Sedan behövdes en ugn med mycket ved för att att få upp bronsen i smälttemperatur. Brons smälter runt 800 grader och blir lättflytande som vatten vid ungefär 1100 grader. Man lade metallen i en degel, dvs. en skål av lera eller sten som inte smälter när metallen smälter. Sedan behövdes en gjutform som hade formen av ett svärd. Sedan fick man vänta några dygn tills bronset i gjutformen var helt kall.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Brons är en av mänsklighetens allra äldsta legeringar. Vi vet att (tenn)brons tillverkades så tidigt som 3 000 år fvt i Iran och Mesopotamien och därifrån spred sig sedan kunskapen till Europa och Asien. Men upptäckten av denna hårda, men bearbetbara, metall kunde människan börja tillverka så väl vapen och bruksföremål som konsthantverk. Eftersom tenn och koppar med få undantag inte finns på samma platser så innebar det redan från början att råvarorna måste anskaffas genom handel. Brons är starkare än smidesjärn, men ändå gick utvecklingen från bronsålder till järnålder. En viktig orsak var just att järnmalm var lättare att hitta än koppar och tenn. (Sedan utvecklades järnet till stål, som är hårdare och vassare än brons.) Namnet brons har vi fått via italienskans bronzo, men man är inte helt säker på ordets ursprung. Två förslag är att det antingen kommer från persiskans birinj, som betyder brons, eller det latinska namnet på den italienska staden Brindisi, Brundusinum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
Det är svårt att veta priserna när brons ofta säljs som skrot.&lt;br /&gt;
Och skrot är ju många olika metaller.&lt;br /&gt;
rons kan bestå av olika legeringar beroende på vad det är för brons man är ute efter. Eftersom brons består av mellan 78-95% koppar så bestäms priset till största efter kopparpriset. Kopparpriset ligger för tillfället på 49 228 kronor/ton, alltså 49,22 kronor/kilot.&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/brons&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://en.wikipedia.org/wiki/Bronze&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.jewelry-secrets.com/Other/Whats-The-Mohs-Scale-Of-Hardness/The-Mohs-Scale.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Brons&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.adelmetaller.se/metallordlista/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Utvidgningskoefficient&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Resistivitet&lt;br /&gt;
Wikipedia: Sverige under bronsåldern&lt;br /&gt;
http://spa.merinfo.se/question/vad-ar-det-for-kilo-pris-pa-brons&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Kevin Lundin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Brons&amp;diff=39294</id>
		<title>Brons</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Brons&amp;diff=39294"/>
		<updated>2017-03-09T09:26:34Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Kevin Lundin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Benin bronze01.JPG|400px||right|Benin bronze01| ildtext]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: densitet: 8,8 [g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: 3 (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs]) &lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient:&lt;br /&gt;
: bly 2,9 mm/meter/100 kelvin&lt;br /&gt;
: koppar 1,7 mm/meter/100 kelvin&lt;br /&gt;
: tenn 2,7 mm/meter/100 kelvin&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga:  &lt;br /&gt;
: tenn 66,6 W/(m·K)&lt;br /&gt;
: koppar 401 W/(m·K)&lt;br /&gt;
: bly 35,3 W/(m·K)&lt;br /&gt;
: resistivitet:s&lt;br /&gt;
: koppar 1,72x10^-8 Ωm&lt;br /&gt;
: tenn 1,01x10^-7 Ωm&lt;br /&gt;
: bly 2,06x10^-7 Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Brons används i stor utsträckning vid tillverkning av musikinstrument, exempelvis cymbaler och strängar till stränginstrument, men är också mycket vanligt på båtar som material till propeller och för ventiler under vattenytan, så kallade skrovgenomföringar.&lt;br /&gt;
Det är svårt att förklara vad brons används till när brons är gjord av koppar, tenn och bly. Brons är hårdare att arbeta med än exempelvis koppar och mässing, men håller sin form bättre och är mer korrosionsbeständigt. Brons står också emot nötning bättre. Den hårda metallen är även perfekt att gjuta med: du kan finna allt från kyrkklockor och skulpturer till smyckesdelar gjutna i tennbrons. Brons används även i mynt (myntbrons) och, inte minst, musikinstrument. Det är även den klassiska metallen för tredjepristagarens medalj. Du kan köpa brons i form av tråd och plåt likväl som färdiga smyckesdelar, från motringar och tags till hängen och lås. Brons används &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
Brons är en legering av koppar och andra metaller, vanligen tenn.&lt;br /&gt;
som till exempel klockbrons som är gjord av 78%-85% koppar och 15%-22% tenn, och ibland 1-3 procent bly istället för lika mycket tenn. Hur gjuter man ett svärd av brons? Jo, Man var tvungen att ha tillräckligt med koppar och tenn, eller trasiga bronsföremål man kunde gjuta om. Sedan behövdes en ugn med mycket ved för att att få upp bronsen i smälttemperatur. Brons smälter runt 800 grader och blir lättflytande som vatten vid ungefär 1100 grader. Man lade metallen i en degel, dvs. en skål av lera eller sten som inte smälter när metallen smälter. Sedan behövdes en gjutform som hade formen av ett svärd. Sedan fick man vänta några dygn tills bronset i gjutformen var helt kall.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Brons är en av mänsklighetens allra äldsta legeringar. Vi vet att (tenn)brons tillverkades så tidigt som 3 000 år fvt i Iran och Mesopotamien och därifrån spred sig sedan kunskapen till Europa och Asien. Men upptäckten av denna hårda, men bearbetbara, metall kunde människan börja tillverka så väl vapen och bruksföremål som konsthantverk. Eftersom tenn och koppar med få undantag inte finns på samma platser så innebar det redan från början att råvarorna måste anskaffas genom handel. Brons är starkare än smidesjärn, men ändå gick utvecklingen från bronsålder till järnålder. En viktig orsak var just att järnmalm var lättare att hitta än koppar och tenn. (Sedan utvecklades järnet till stål, som är hårdare och vassare än brons.) Namnet brons har vi fått via italienskans bronzo, men man är inte helt säker på ordets ursprung. Två förslag är att det antingen kommer från persiskans birinj, som betyder brons, eller det latinska namnet på den italienska staden Brindisi, Brundusinum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
Det är svårt att veta priserna när brons ofta säljs som skrot.&lt;br /&gt;
Och skrot är ju många olika metaller.&lt;br /&gt;
rons kan bestå av olika legeringar beroende på vad det är för brons man är ute efter. Eftersom brons består av mellan 78-95% koppar så bestäms priset till största efter kopparpriset. Kopparpriset ligger för tillfället på 49 228 kronor/ton, alltså 49,22 kronor/kilot.&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/brons&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://en.wikipedia.org/wiki/Bronze&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.jewelry-secrets.com/Other/Whats-The-Mohs-Scale-Of-Hardness/The-Mohs-Scale.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Brons&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.adelmetaller.se/metallordlista/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Utvidgningskoefficient&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Resistivitet&lt;br /&gt;
Wikipedia: Sverige under bronsåldern&lt;br /&gt;
http://spa.merinfo.se/question/vad-ar-det-for-kilo-pris-pa-brons&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Kevin Lundin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Brons&amp;diff=39293</id>
		<title>Brons</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Brons&amp;diff=39293"/>
		<updated>2017-03-09T09:23:24Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Kevin Lundin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[File:Benin bronze01.JPG|400px||right|Benin bronze01]]&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet: 8,8 [g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: 3 (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs]) &lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient:&lt;br /&gt;
: bly 2,9 mm/meter/100 kelvin&lt;br /&gt;
: koppar 1,7 mm/meter/100 kelvin&lt;br /&gt;
: tenn 2,7 mm/meter/100 kelvin&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga:  &lt;br /&gt;
: tenn 66,6 W/(m·K)&lt;br /&gt;
: koppar 401 W/(m·K)&lt;br /&gt;
: bly 35,3 W/(m·K)&lt;br /&gt;
: resistivitet:s&lt;br /&gt;
: koppar 1,72x10^-8 Ωm&lt;br /&gt;
: tenn 1,01x10^-7 Ωm&lt;br /&gt;
: bly 2,06x10^-7 Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Brons används i stor utsträckning vid tillverkning av musikinstrument, exempelvis cymbaler och strängar till stränginstrument, men är också mycket vanligt på båtar som material till propeller och för ventiler under vattenytan, så kallade skrovgenomföringar.&lt;br /&gt;
Det är svårt att förklara vad brons används till när brons är gjord av koppar, tenn och bly. Brons är hårdare att arbeta med än exempelvis koppar och mässing, men håller sin form bättre och är mer korrosionsbeständigt. Brons står också emot nötning bättre. Den hårda metallen är även perfekt att gjuta med: du kan finna allt från kyrkklockor och skulpturer till smyckesdelar gjutna i tennbrons. Brons används även i mynt (myntbrons) och, inte minst, musikinstrument. Det är även den klassiska metallen för tredjepristagarens medalj. Du kan köpa brons i form av tråd och plåt likväl som färdiga smyckesdelar, från motringar och tags till hängen och lås. Brons används &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
Brons är en legering av koppar och andra metaller, vanligen tenn.&lt;br /&gt;
som till exempel klockbrons som är gjord av 78%-85% koppar och 15%-22% tenn, och ibland 1-3 procent bly istället för lika mycket tenn. Hur gjuter man ett svärd av brons? Jo, Man var tvungen att ha tillräckligt med koppar och tenn, eller trasiga bronsföremål man kunde gjuta om. Sedan behövdes en ugn med mycket ved för att att få upp bronsen i smälttemperatur. Brons smälter runt 800 grader och blir lättflytande som vatten vid ungefär 1100 grader. Man lade metallen i en degel, dvs. en skål av lera eller sten som inte smälter när metallen smälter. Sedan behövdes en gjutform som hade formen av ett svärd. Sedan fick man vänta några dygn tills bronset i gjutformen var helt kall.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Brons är en av mänsklighetens allra äldsta legeringar. Vi vet att (tenn)brons tillverkades så tidigt som 3 000 år fvt i Iran och Mesopotamien och därifrån spred sig sedan kunskapen till Europa och Asien. Men upptäckten av denna hårda, men bearbetbara, metall kunde människan börja tillverka så väl vapen och bruksföremål som konsthantverk. Eftersom tenn och koppar med få undantag inte finns på samma platser så innebar det redan från början att råvarorna måste anskaffas genom handel. Brons är starkare än smidesjärn, men ändå gick utvecklingen från bronsålder till järnålder. En viktig orsak var just att järnmalm var lättare att hitta än koppar och tenn. (Sedan utvecklades järnet till stål, som är hårdare och vassare än brons.) Namnet brons har vi fått via italienskans bronzo, men man är inte helt säker på ordets ursprung. Två förslag är att det antingen kommer från persiskans birinj, som betyder brons, eller det latinska namnet på den italienska staden Brindisi, Brundusinum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
Det är svårt att veta priserna när brons ofta säljs som skrot.&lt;br /&gt;
Och skrot är ju många olika metaller.&lt;br /&gt;
rons kan bestå av olika legeringar beroende på vad det är för brons man är ute efter. Eftersom brons består av mellan 78-95% koppar så bestäms priset till största efter kopparpriset. Kopparpriset ligger för tillfället på 49 228 kronor/ton, alltså 49,22 kronor/kilot.&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/brons&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://en.wikipedia.org/wiki/Bronze&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.jewelry-secrets.com/Other/Whats-The-Mohs-Scale-Of-Hardness/The-Mohs-Scale.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Brons&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.adelmetaller.se/metallordlista/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Utvidgningskoefficient&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Resistivitet&lt;br /&gt;
Wikipedia: Sverige under bronsåldern&lt;br /&gt;
http://spa.merinfo.se/question/vad-ar-det-for-kilo-pris-pa-brons&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Kevin Lundin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Brons&amp;diff=37691</id>
		<title>Brons</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Brons&amp;diff=37691"/>
		<updated>2016-10-13T15:25:10Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Kevin Lundin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet: 8,8 [g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: 3 (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient:&lt;br /&gt;
: bly 2,9 mm/meter/100 kelvin&lt;br /&gt;
: koppar 1,7 mm/meter/100 kelvin&lt;br /&gt;
: tenn 2,7 mm/meter/100 kelvin&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga:  &lt;br /&gt;
: tenn 66,6 W/(m·K)&lt;br /&gt;
: koppar 401 W/(m·K)&lt;br /&gt;
: bly 35,3 W/(m·K)&lt;br /&gt;
: resistivitet:s&lt;br /&gt;
: koppar 1,72x10^-8 Ωm&lt;br /&gt;
: tenn 1,01x10^-7 Ωm&lt;br /&gt;
: bly 2,06x10^-7 Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Brons används i stor utsträckning vid tillverkning av musikinstrument, exempelvis cymbaler och strängar till stränginstrument, men är också mycket vanligt på båtar som material till propeller och för ventiler under vattenytan, så kallade skrovgenomföringar.&lt;br /&gt;
Det är svårt att förklara vad brons används till när brons är gjord av koppar, tenn och bly. Brons är hårdare att arbeta med än exempelvis koppar och mässing, men håller sin form bättre och är mer korrosionsbeständigt. Brons står också emot nötning bättre. Den hårda metallen är även perfekt att gjuta med: du kan finna allt från kyrkklockor och skulpturer till smyckesdelar gjutna i tennbrons. Brons används även i mynt (myntbrons) och, inte minst, musikinstrument. Det är även den klassiska metallen för tredjepristagarens medalj. Du kan köpa brons i form av tråd och plåt likväl som färdiga smyckesdelar, från motringar och tags till hängen och lås. Brons används &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
Brons är en legering av koppar och andra metaller, vanligen tenn.&lt;br /&gt;
som till exempel klockbrons som är gjord av 78%-85% koppar och 15%-22% tenn, och ibland 1-3 procent bly istället för lika mycket tenn. Hur gjuter man ett svärd av brons? Jo, Man var tvungen att ha tillräckligt med koppar och tenn, eller trasiga bronsföremål man kunde gjuta om. Sedan behövdes en ugn med mycket ved för att att få upp bronsen i smälttemperatur. Brons smälter runt 800 grader och blir lättflytande som vatten vid ungefär 1100 grader. Man lade metallen i en degel, dvs. en skål av lera eller sten som inte smälter när metallen smälter. Sedan behövdes en gjutform som hade formen av ett svärd. Sedan fick man vänta några dygn tills bronset i gjutformen var helt kall.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Brons är en av mänsklighetens allra äldsta legeringar. Vi vet att (tenn)brons tillverkades så tidigt som 3 000 år fvt i Iran och Mesopotamien och därifrån spred sig sedan kunskapen till Europa och Asien. Men upptäckten av denna hårda, men bearbetbara, metall kunde människan börja tillverka så väl vapen och bruksföremål som konsthantverk. Eftersom tenn och koppar med få undantag inte finns på samma platser så innebar det redan från början att råvarorna måste anskaffas genom handel. Brons är starkare än smidesjärn, men ändå gick utvecklingen från bronsålder till järnålder. En viktig orsak var just att järnmalm var lättare att hitta än koppar och tenn. (Sedan utvecklades järnet till stål, som är hårdare och vassare än brons.) Namnet brons har vi fått via italienskans bronzo, men man är inte helt säker på ordets ursprung. Två förslag är att det antingen kommer från persiskans birinj, som betyder brons, eller det latinska namnet på den italienska staden Brindisi, Brundusinum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
Det är svårt att veta priserna när brons ofta säljs som skrot.&lt;br /&gt;
Och skrot är ju många olika metaller.&lt;br /&gt;
rons kan bestå av olika legeringar beroende på vad det är för brons man är ute efter. Eftersom brons består av mellan 78-95% koppar så bestäms priset till största efter kopparpriset. Kopparpriset ligger för tillfället på 49 228 kronor/ton, alltså 49,22 kronor/kilot.&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/brons&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://en.wikipedia.org/wiki/Bronze&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.jewelry-secrets.com/Other/Whats-The-Mohs-Scale-Of-Hardness/The-Mohs-Scale.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Brons&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.adelmetaller.se/metallordlista/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Utvidgningskoefficient&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Resistivitet&lt;br /&gt;
Wikipedia: Sverige under bronsåldern&lt;br /&gt;
http://spa.merinfo.se/question/vad-ar-det-for-kilo-pris-pa-brons&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Kevin Lundin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Brons&amp;diff=37690</id>
		<title>Brons</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Brons&amp;diff=37690"/>
		<updated>2016-10-13T15:06:40Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Kevin Lundin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet: 8,8 [g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: 3 (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient:&lt;br /&gt;
: bly 2,9 mm/meter/100 kelvin&lt;br /&gt;
: koppar 1,7 mm/meter/100 kelvin&lt;br /&gt;
: tenn 2,7 mm/meter/100 kelvin&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga:  &lt;br /&gt;
: tenn 66,6 W/(m·K)&lt;br /&gt;
: koppar 401 W/(m·K)&lt;br /&gt;
: bly 35,3 W/(m·K)&lt;br /&gt;
: resistivitet:s&lt;br /&gt;
: koppar 1,72x10^-8 Ωm&lt;br /&gt;
: tenn 1,01x10^-7 Ωm&lt;br /&gt;
: bly 2,06x10^-7 Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Brons används i stor utsträckning vid tillverkning av musikinstrument, exempelvis cymbaler och strängar till stränginstrument, men är också mycket vanligt på båtar som material till propeller och för ventiler under vattenytan, så kallade skrovgenomföringar.&lt;br /&gt;
Det är svårt att förklara vad brons används till när brons är gjord av koppar, tenn och bly. Brons är hårdare att arbeta med än exempelvis koppar och mässing, men håller sin form bättre och är mer korrosionsbeständigt. Brons står också emot nötning bättre. Den hårda metallen är även perfekt att gjuta med: du kan finna allt från kyrkklockor och skulpturer till smyckesdelar gjutna i tennbrons. Brons används även i mynt (myntbrons) och, inte minst, musikinstrument. Det är även den klassiska metallen för tredjepristagarens medalj. Du kan köpa brons i form av tråd och plåt likväl som färdiga smyckesdelar, från motringar och tags till hängen och lås.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
Brons är en legering av koppar och andra metaller, vanligen tenn.&lt;br /&gt;
som till exempel klockbrons som är gjord av 78%-85% koppar och 15%-22% tenn, och ibland 1-3 procent bly istället för lika mycket tenn. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Brons är en av mänsklighetens allra äldsta legeringar. Vi vet att (tenn)brons tillverkades så tidigt som 3 000 år fvt i Iran och Mesopotamien och därifrån spred sig sedan kunskapen till Europa och Asien. Men upptäckten av denna hårda, men bearbetbara, metall kunde människan börja tillverka så väl vapen och bruksföremål som konsthantverk. Eftersom tenn och koppar med få undantag inte finns på samma platser så innebar det redan från början att råvarorna måste anskaffas genom handel.&lt;br /&gt;
== Pris == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
Det är svårt att veta priserna när brons ofta säljs som skrot.&lt;br /&gt;
Och skrot är ju många olika metaller.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/brons&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://en.wikipedia.org/wiki/Bronze&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.jewelry-secrets.com/Other/Whats-The-Mohs-Scale-Of-Hardness/The-Mohs-Scale.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Brons&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.adelmetaller.se/metallordlista/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Utvidgningskoefficient&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Resistivitet&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Kevin Lundin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Brons&amp;diff=37656</id>
		<title>Brons</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Brons&amp;diff=37656"/>
		<updated>2016-10-09T16:28:12Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Kevin Lundin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet: 8,8 [g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: 3 (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient:&lt;br /&gt;
: bly 2,9 mm/meter/100 kelvin&lt;br /&gt;
: koppar 1,7 mm/meter/100 kelvin&lt;br /&gt;
: tenn 2,7 mm/meter/100 kelvin&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga:  &lt;br /&gt;
: tenn 66,6 W/(m·K)&lt;br /&gt;
: koppar 401 W/(m·K)&lt;br /&gt;
: bly 35,3 W/(m·K)&lt;br /&gt;
: resistivitet:s&lt;br /&gt;
: koppar 1,72x10^-8 Ωm&lt;br /&gt;
: tenn 1,01x10^-7 Ωm&lt;br /&gt;
: bly 2,06x10^-7 Ωm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Brons används för många olika saker, som till exempel cymbaler, gamla brons stayer och fartygspropellrar.&lt;br /&gt;
Det är svårt att förklara vad brons används till när brons är gjord av koppar, tenn och bly.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
Brons är en legering av koppar och andra metaller, vanligen tenn.&lt;br /&gt;
som till exempel klockbrons som är gjord av 78%-85% koppar och 15%-22% tenn, och ibland 1-3 procent bly istället för lika mycket tenn&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Brons har används till många olika saker genom tiden för det mesta för vapen och gjutning och även pryndadsobjekt. &lt;br /&gt;
Bronset är svårare att bearbeta om man jämför med mässing, koppar och zink.&lt;br /&gt;
Man använder brons till tredjeplats medaljen i tävlingar.&lt;br /&gt;
Brons har används i flera tusen år. de tidigaste brons föremålen är ca 4000 år gamla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
Det är svårt att veta priserna när brons ofta säljs som skrot.&lt;br /&gt;
Och skrot är ju många olika metaller.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/brons&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://en.wikipedia.org/wiki/Bronze&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.jewelry-secrets.com/Other/Whats-The-Mohs-Scale-Of-Hardness/The-Mohs-Scale.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Brons&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.adelmetaller.se/metallordlista/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Utvidgningskoefficient&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Resistivitet&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Kevin Lundin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=37087</id>
		<title>Materialdatabasen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=37087"/>
		<updated>2016-09-29T08:08:57Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Kevin Lundin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
* [[mall för material]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Metaller ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av LeoMorberg Ht 2016 &lt;br /&gt;
* [[Brons]] av Kevin Lundin&lt;br /&gt;
* [[Electrum]] av Olivier&lt;br /&gt;
* [[Francium]] av Oleg&lt;br /&gt;
* [[Gallium]] av Fardin&lt;br /&gt;
* [[Guld]] Max &lt;br /&gt;
* [[Indium]] av Alexander&lt;br /&gt;
* [[Invar]] av Dimitris&lt;br /&gt;
* [[Iridium]] av Tobias&lt;br /&gt;
* [[Järn]] spyridon&lt;br /&gt;
* [[Kalcium]] av Redve&lt;br /&gt;
* [[Kisel]] av Renars&lt;br /&gt;
* [[Kobolt]] av Simon&lt;br /&gt;
* [[Kolstål]] tom sida med mallar&lt;br /&gt;
* [[Koppar]] av Christoffer&lt;br /&gt;
* [[Krom]] av Richard&lt;br /&gt;
* [[Kvicksilver]] av Daniel A&lt;br /&gt;
* [[Lithium]] Reserverad av Liam Basham TE16A gtfo&lt;br /&gt;
* [[Mässing]] Soheil&lt;br /&gt;
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin&lt;br /&gt;
* [[Natrium]] av Khaled&lt;br /&gt;
* [[NIckel]] av Elena&lt;br /&gt;
* [[Niob]] av Felix A&lt;br /&gt;
* [[Nikrom]] av Azim&lt;br /&gt;
* [[Osmium]] av Torn&lt;br /&gt;
* [[Palladium]] av mohammed&lt;br /&gt;
* [[Platina]] [[Arvid]]&lt;br /&gt;
* [[Rostfritt stål]] av Björn&lt;br /&gt;
* [[silver]] av Liam L&lt;br /&gt;
* [[Skandium]] av David Z&lt;br /&gt;
* [[Stål]] av Ahmad Jamil&lt;br /&gt;
* [[Plutonium]] av Lucas Rens&lt;br /&gt;
* [[Tenn]] av STEFAN LEKIC &lt;br /&gt;
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza&lt;br /&gt;
* [[Uran]] av Ludvig G&lt;br /&gt;
* [[Zink]] av Leo Wezelius&lt;br /&gt;
* [[Magnesium]] av Alexander Nord&lt;br /&gt;
* [[Neodymium]] av Conor Karlsson&lt;br /&gt;
* [[Nickel]] av Nabbir&lt;br /&gt;
* [[Vismut]] av Jonas&lt;br /&gt;
* [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W&lt;br /&gt;
* [[Nysilver]] av Hugo Klingwall Borg&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av Markus&lt;br /&gt;
* [[Kadmium]] av  Klas&lt;br /&gt;
* [[Microlattice]] av Alexlonn&lt;br /&gt;
* [[Paladium]] av Nikola Pepivani&lt;br /&gt;
* [[Iridium]] av Martin Ojeka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Halvledare ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Germanium]] av Michael&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Plast ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Akryl]] / PMMA / plexiglas av Fredrika&lt;br /&gt;
* [[Amidplast, PA]] av Kevin&lt;br /&gt;
* [[Elastan]] av Emre&lt;br /&gt;
* [[Epoxiplast]] av Atra&lt;br /&gt;
* [[Esterplast]] av Vincent Dupont&lt;br /&gt;
* [[Fenolplast]] Noah L&lt;br /&gt;
* [[frigolit]] av Rasmus&lt;br /&gt;
* [[GoreTex]] av Madelene&lt;br /&gt;
* [[Gummi]] av Daniel M&lt;br /&gt;
** [[Vulkaniserat gummi]] av Martin&lt;br /&gt;
** [[Butylgummi]] av Mathias&lt;br /&gt;
** [[Etenpropengummi]] &lt;br /&gt;
** [[Kloroprengummi]] Georgek Aroush&lt;br /&gt;
** [[Nitrilgummi]] Armin&lt;br /&gt;
** [[Styrengummi]] av Joakim&lt;br /&gt;
* [[Kevlar]] av Oliver Tuncay™✄&lt;br /&gt;
* [[Melaminplast]]av Cristian Blaj&lt;br /&gt;
* [[Polylaktid]] Elias&lt;br /&gt;
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda&lt;br /&gt;
* [[polyester]] av Casper&lt;br /&gt;
* [[polyeten]] av Teodor&lt;br /&gt;
* [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik&lt;br /&gt;
* [[polypropen]] av [[Adem]]&lt;br /&gt;
* [[Polystyren]] av Linnea&lt;br /&gt;
* [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef&lt;br /&gt;
* [[Silikon]] av Linn&lt;br /&gt;
* [[Uretanplast]] / Polyuretan Jesper W&lt;br /&gt;
* [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas&lt;br /&gt;
* [[Viskos]] av Gustav&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Keramer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Silica Aerogel]] av Harruman&lt;br /&gt;
* Aluminiumoxid, se [[Safir]]&lt;br /&gt;
* [[Betong]] av Milan &lt;br /&gt;
* [[Borkarbid]] xX Fredrik Xx&lt;br /&gt;
* [[Bornitrid]] av Abdikafi&lt;br /&gt;
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]&lt;br /&gt;
* [[diamant]] av mohamed&lt;br /&gt;
* [[Glas]] av Machmood&lt;br /&gt;
* [[Grafen]] av Johan&lt;br /&gt;
* [[Grafit]] av Luan&lt;br /&gt;
* [[Kiselkarbid]] av Roman&lt;br /&gt;
* [[Kiselnitrid]] av Emil S&lt;br /&gt;
* [[kol]] av kristoffer&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] John&lt;br /&gt;
* [[Kvarts]] Kristofer&lt;br /&gt;
* [[Lättbetong]] Sarah&lt;br /&gt;
* [[Magnesiumoxid]] av Marcus&lt;br /&gt;
* [[Marmor]] Adam&lt;br /&gt;
* [[Nanorör]] Av Kevin E&lt;br /&gt;
* [[PICA-X]] av Dennis&lt;br /&gt;
* [[Porslin]] David&lt;br /&gt;
* [[Safir]] Marcus Rebecka&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Linus&lt;br /&gt;
* [[Leca Block/Lättklinkersblock]] av Shifat&lt;br /&gt;
* [[Titandiborid]] av Riaz&lt;br /&gt;
* [[Zirkoniumdioxid]] av Olov&lt;br /&gt;
* [[Svart Opal]] av Viktor K&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Trä ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träslag ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Bambu]] av Zacharias&lt;br /&gt;
* [[Björk]] av Micke P&lt;br /&gt;
* [[Ek]] Simon B&lt;br /&gt;
* [[Furu]] Robin och Tilla&lt;br /&gt;
* [[Lignum Vitae]] Noah&lt;br /&gt;
* [[Kork]] Gustav L&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träprodukter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Papper]] Av: Daniel&lt;br /&gt;
* [[Wellpapp]] av Elin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Fiber==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aramid]] av Ali&lt;br /&gt;
*[[Ull]] av Saman&lt;br /&gt;
* [[Glasfiber]] av Aron&lt;br /&gt;
* [[Hampa]] av Nikita&lt;br /&gt;
* [[Bomull]] av Sandel&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] bokad av Daniel åkerman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Bygg ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Gipsskiva]] av Josefine&lt;br /&gt;
* [[MDF]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[HDF]] av Viktor&lt;br /&gt;
* [[kalksten]] av Emil&lt;br /&gt;
* [[Mineralull]] AV BABYOLON&lt;br /&gt;
* [[Plywood]] av Mikael&lt;br /&gt;
* [[Spånskiva]] ™® Anton Nordström&lt;br /&gt;
* [[Takpapp]]&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Hussein&lt;br /&gt;
* [[Tryckimpregnerat trä]] reserverad Simon Arledal GTFO&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Övrigt ==&lt;br /&gt;
* [[Amalgam]] av Rahbz Jr.&lt;br /&gt;
* [[Silke]] av Märta Ballardini&lt;br /&gt;
* [[Linoleum]] av Fatou the Boss&lt;br /&gt;
* [[Vatten (material)|Vatten]] av Maximus&lt;br /&gt;
* [[Betong]] av Nazar Rahimi&lt;br /&gt;
* [[Gips]] av David.K&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Kevin Lundin</name></author>
	</entry>
</feed>