<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Kasper+Gillberg+Kling</id>
	<title>Wikiskola - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Kasper+Gillberg+Kling"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php/Special:Bidrag/Kasper_Gillberg_Kling"/>
	<updated>2026-04-21T20:54:09Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.41.1</generator>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=V%C3%A4xelstr%C3%B6msmotorn&amp;diff=49602</id>
		<title>Växelströmsmotorn</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=V%C3%A4xelstr%C3%B6msmotorn&amp;diff=49602"/>
		<updated>2018-12-07T14:33:30Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Kasper Gillberg Kling: /* pros/cons */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Funktion ==&lt;br /&gt;
Test&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Exempel.jpg|miniatyr]]== Användningsområde ==&lt;br /&gt;
•	Klockor |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
•	Timer |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
•	Robotar |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
•	Pumpar |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
•	Hastighetsstyrning |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
•	Industriella användningar |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
•	Tvättmaskiner |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
•	Torktumlare |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
•	Fläktar |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
•	Elektriska sågar |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
•	Elektriska tåg |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Växelströmsmotorer, eller mer specifikt AC-Motorn är den vanligaste motorn som används i över 70% av alla industrier. Enfas AC-Motorn används 10-15% av alla motorer i hela världen. Allting från klockor till tunga industrimaskiner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Prestanda ==&lt;br /&gt;
Växelströmsmotorer är ett föredraget val för användare som ska konstruera en mekaniskt system som ska fungera långsamt och metodiskt utan stora ändringar. Den fungerar bra&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== pros/cons ==&lt;br /&gt;
Det finns olika sorters elektriska motorer som har olika egenskaper. Men de alla har saker i &lt;br /&gt;
=== Alla Växelströmsmotorer ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Pros ====&lt;br /&gt;
* Behöver inte Inverterare för att köras&lt;br /&gt;
* lågt startmoment&lt;br /&gt;
* låg strömförbrukning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Cons ====&lt;br /&gt;
* ifall Enfasig kräver assitans för att starta[http://www.energihandbok.se/elmotorer-teknik-och-funktion/]&lt;br /&gt;
* ifall Enfasig krävs en adapter för att köra från väggen[http://www.energihandbok.se/elmotorer-teknik-och-funktion/]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Synkronmotor ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Pros ====&lt;br /&gt;
* Enklare att köra i sync[https://en.wikipedia.org/wiki/Synchronous_motor]&lt;br /&gt;
* Kan lagga bakom, före eller med de andra i sync[https://en.wikipedia.org/wiki/Synchronous_motor]&lt;br /&gt;
==== Cons ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris och inköpsställen ==&lt;br /&gt;
Den här växelströmsmotorn koster runt 1400 sek som har 570 mA märkström. Den har ett fas och fyra antal poler.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2 POLE 160 KW 380V YBPT SERIES FLAMEPROOF AC MOTOR[https://www.alibaba.com/product-detail/2-POLE-160-KW-380V-YBPT_60784381885.html?spm=a2700.7724857.normalList.7.561d78bbghmbt7&amp;amp;s=p]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
US $280-2,000 (2517.56 - 17982.60 kr)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Kasper Gillberg Kling</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=V%C3%A4xelstr%C3%B6msmotorn&amp;diff=49583</id>
		<title>Växelströmsmotorn</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=V%C3%A4xelstr%C3%B6msmotorn&amp;diff=49583"/>
		<updated>2018-12-07T14:22:48Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Kasper Gillberg Kling: /* pros/cons */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Funktion ==&lt;br /&gt;
Test&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Exempel.jpg|miniatyr]]== Användningsområde ==&lt;br /&gt;
•	Klockor |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
•	Timer |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
•	Robotar |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
•	Pumpar |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
•	Hastighetsstyrning |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
•	Industriella användningar |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
•	Tvättmaskiner |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
•	Torktumlare |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
•	Fläktar |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
•	Elektriska sågar |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
•	Elektriska tåg |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Växelströmsmotorer, eller mer specifikt AC-Motorn är den vanligaste motorn som används i över 70% av alla industrier. Enfas AC-Motorn används 10-15% av alla motorer i hela världen. Allting från klockor till tunga industrimaskiner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Prestanda ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== pros/cons ==&lt;br /&gt;
Det finns olika sorters elektriska motorer som har olika egenskaper. Men de alla har saker i &lt;br /&gt;
=== Alla Växelströmsmotorer ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Pros ====&lt;br /&gt;
* Behöver inte Inverterare för att köras&lt;br /&gt;
* lågt startmoment&lt;br /&gt;
* låg strömförbrukning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Cons ====&lt;br /&gt;
* ifall Enfasig kräver assitans för att starta&lt;br /&gt;
* ifall Enfasig krävs en adapter för att köra från väggen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Synkronmotor ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Pros ====&lt;br /&gt;
* Enklare att köra i sync&lt;br /&gt;
==== Cons ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Asynkronmotor ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Pros ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Cons ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris och inköpsställen ==&lt;br /&gt;
Den här växelströmsmotorn koster runt 1400 sek som har 570 mA märkström. Den har ett fas och fyra antal poler.&lt;br /&gt;
&amp;lt;gallery&amp;gt; &lt;br /&gt;
Växelströmsmotor.png|Växelströmsmotor&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2 POLE 160 KW 380V YBPT SERIES FLAMEPROOF AC MOTOR.&amp;lt;ref&amp;gt;[https://www.alibaba.com/product-detail/2-POLE-160-KW-380V-YBPT_60784381885.html?spm=a2700.7724857.normalList.7.561d78bbghmbt7&amp;amp;s=p]&amp;lt;/ref&amp;gt;&lt;br /&gt;
US $280-2,000 (2517.56 - 17982.60 kr)	&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;/gallery&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;gallery&amp;gt;&lt;br /&gt;
Motorn_med.png|Annan Växelströmsmotor&lt;br /&gt;
&amp;lt;/gallery&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
2 POLE 160 KW 380V YBPT SERIES FLAMEPROOF AC MOTOR[https://www.alibaba.com/product-detail/2-POLE-160-KW-380V-YBPT_60784381885.html?spm=a2700.7724857.normalList.7.561d78bbghmbt7&amp;amp;s=p]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Kasper Gillberg Kling</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=V%C3%A4xelstr%C3%B6msmotorn&amp;diff=49527</id>
		<title>Växelströmsmotorn</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=V%C3%A4xelstr%C3%B6msmotorn&amp;diff=49527"/>
		<updated>2018-12-07T13:52:40Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Kasper Gillberg Kling: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Funktion ==&lt;br /&gt;
Test&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Exempel.jpg|miniatyr]]== Användningsområde ==&lt;br /&gt;
•	Klockor |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
•	Timer |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
•	Robotar |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
•	Pumpar |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
•	Hastighetsstyrning |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
•	Industriella användningar |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
•	Tvättmaskiner |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
•	Torktumlare |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
•	Fläktar |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
•	Elektriska sågar |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
•	Elektriska tåg |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Växelströmsmotorer, eller mer specifikt AC-Motorn är den vanligaste motorn som används i över 70% av alla industrier. Enfas AC-Motorn används 10-15% av alla motorer i hela världen. Allting från klockor till tunga industrimaskiner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Prestanda ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== pros/cons ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris och inköpsställen ==&lt;br /&gt;
Den här växelströmsmotorn koster runt 1400 sek som har 570 mA märkström. Den har ett fas och fyra antal poler.&lt;br /&gt;
&amp;lt;gallery&amp;gt; &lt;br /&gt;
Växelströmsmotor.png|Växelströmsmotor&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;/gallery&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;gallery&amp;gt;&lt;br /&gt;
Motorn_med.png|Annan Växelströmsmotor&lt;br /&gt;
&amp;lt;/gallery&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Kasper Gillberg Kling</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=43355</id>
		<title>3D Printning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=43355"/>
		<updated>2017-11-27T08:57:43Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Kasper Gillberg Kling: /* Hur fungerar tekniken */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{#ev:youtube| WTYfzfvWT4Y |400|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Hur fungerar tekniken ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3D skrivare har funnits sen 80-talet men det är en process som inte har varit så känd tills ganska nyligen då ny teknik gjort den mer praktisk att använda med användningen av &lt;br /&gt;
Det finns två typer av laser 3D skrivare. Den ena fungerar med hjälp av en laser som smälter materialet när det åker ut ur ett rörligt munstycke, en sådan skrivare är av typen SLS (Selective Laser Sintering) och den andra lägger ut ett lager och smälter sedan valda delar av det, en sådan skrivare är av typen DMLS (Direct Metal Laser Sintering). Dock kan man inte skriva ut någonting som är större än ens Skrivare, man kan dock skriva ut små saker och montera ihop dem till något stort.&lt;br /&gt;
Det enda man behöver är: material, oftast plast eller metaller (och ibland andra saker t.ex. kisel) och en ritning i 3D som sedan konverteras till en modellfil som sedan då innehåller information för lagerhöjd(Hur högt de ska separera delarna i), värme, bäddvärme och hastighet&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns många fördelar med 3D skrivare. Med hjälp av denna teknik kan man tillverka objekt som man inte har haft möjlighet att tillverka innan. Det är dessutom förhållandevis billigt (när man har skaffat sin skrivare) och enkelt. En 3D skrivare för hemmabruk kostar idag cirka 1000kr(DIY KIT) och om man jämför denna summa med vad det kostar att köpa alla detaljinredningar och liknande, är det en billig investering att köpa en 3D skrivare. Detta är i själva verket en relativt billig produkt om man tar hänsyn till vad den är kapabel till och att den än så länge är i ett tidigt utvecklingsstadium. Dock så kommer det inte innebära att det är priseffektivt att köpa en 3D skrivare och tillverka småprylar med den ännu, men i framtiden kanske den kommer att finnas i de flesta hem.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tekniken kommer att utvecklas kraftigt under de kommande åren och detta kommer innebära att den blir mer tillförlitlig och billigare. Allteftersom tekniken utvecklas och blir billigare kommer det även att finnas fler återförsäljare av produkten, men även fler tillverkare. det brukar inte dröja länge innan fler än ett företag greppar tag om marknaden och säljer i stort sett samma produkt för ett lägre pris. Detta skapar konkurrens vilket i sin tur driver på utvecklingen ytterligare. Jämför detta med utvecklingen av smartphones så ser man vilken teknisk utveckling som de olika företagen pushar varandra att fortsätta att driva för att behålla marknaden och på så vis sina konsumenter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fördelar:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Billigt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stort konsument intresse&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Många användningsområden&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När man förstår hur de funkar är det enkelt att använda till att tillverka attiraljer, prototyper, reservdelar etc.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Nackdelar ==&lt;br /&gt;
3D skrivare är bra men de har även en del nackdelar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varje gång man introducerar en ny teknologi (t.ex mobiltelefoner, datorer och kalkylatorer) så är det till en början väldigt outvecklat, exklusivt och dyrt. När tekniken utvecklas blir den billigare, effektivare och lättare att använda. Det kommer att finnas efterfrågan efter produkten. När fler som får reda på den och dess användningsområden kommer marknaden att skapa en efterfrågan till utveckling av produkten och det bidrar till att den blir billigare. När produkten massproduceras blir utbudet större och marknadspriset sjunker. Till slut kommer de flesta hushållen i industriländerna ha tillgång till produkten. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Så långt har man dock inte kommit ännu med 3D skrivare. Det finns en del potentiella nackdelar med 3D skrivare:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nackdelar:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det skulle kunna bli ett problem med att det går att skriva ut handeldvapen eller andra typer av vapen t.ex. svärd. Dock kommer inte det gå att avfyra några handeldvapen utan ammunition som kräver någon form av sprängämne. Och skulle någon få för sig att göra ett svärd så behöver han ha en metallskrivare då de vanliga bara kan skriva i plast.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3D skrivare kan inte användas för massproducering då det är en relativt långsam process.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Storleken på de objekt man vill skriva ut begränsas av hur stor skrivare man har men man kan skriva ut små saker som går att montera ihop till en större för att kringgå det problemet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnad ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad är det som kostar?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
man använder antingen metalltråd eller plasttråd&lt;br /&gt;
Om du skulle vilja köpa en 3D skrivare bör du tänka på att inte bara själva skrivaren kostar. Även materialet man vill skriva ut i kostar och i början kommer de flesta utskrifter bli dåliga. I början kommer du därför behöva lite mer material. Det finns olika sorters material som man kan skriva ut saker med, men ingen 3D skrivare kan skriva ut i alla sorters material. Kolla först vad du har för typ av skrivare och vad den kan skriva ut i. Sen kan du köpa det materialet och börja skriva ut saker.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;priser på material&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://cubify.com/legacy/3dtouch/parts.aspx&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.3ders.org/pricecompare/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;läs mer&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sdmagnesium.com/3d-printing/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.3ders.org/3d-printing-basics.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ibtimes.com/3d-printing-risks-not-just-plastic-guns-military-parts-drugs-chemical-weapons-1275591&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{enwp|Direct metal laser sintering}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{enwp|Selective laser sintering}}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Kasper Gillberg Kling</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=43351</id>
		<title>3D Printning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=43351"/>
		<updated>2017-11-27T08:41:45Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Kasper Gillberg Kling: /* Fördelar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{#ev:youtube| WTYfzfvWT4Y |400|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Hur fungerar tekniken ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3D skrivare har funnits sen 80-talet men det är en process som inte har varit så känd tills ganska nyligen då ny teknik gjort den mer praktisk att använda med användningen av &lt;br /&gt;
Det finns två typer av laser 3D skrivare. Den ena fungerar med hjälp av en laser som smälter materialet när det åker ut ur ett rörligt munstycke, en sådan skrivare är av typen SLS (Selective Laser Sintering) och den andra lägger ut ett lager och smälter sedan valda delar av det, en sådan skrivare är av typen DMLS (Direct Metal Laser Sintering). Dock kan man inte skriva ut någonting som är större än ens Skrivare, man kan dock skriva ut små saker och montera ihop dem till något stort.&lt;br /&gt;
Det enda man behöver är: material, oftast plast eller metaller (och ibland andra saker t.ex. kisel) och en ritning i 3D.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns många fördelar med 3D skrivare. Med hjälp av denna teknik kan man tillverka objekt som man inte har haft möjlighet att tillverka innan. Det är dessutom förhållandevis billigt (när man har skaffat sin skrivare) och enkelt. En 3D skrivare för hemmabruk kostar idag cirka 1000kr(DIY KIT) och om man jämför denna summa med vad det kostar att köpa alla detaljinredningar och liknande, är det en billig investering att köpa en 3D skrivare. Detta är i själva verket en relativt billig produkt om man tar hänsyn till vad den är kapabel till och att den än så länge är i ett tidigt utvecklingsstadium. Dock så kommer det inte innebära att det är priseffektivt att köpa en 3D skrivare och tillverka småprylar med den ännu, men i framtiden kanske den kommer att finnas i de flesta hem.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tekniken kommer att utvecklas kraftigt under de kommande åren och detta kommer innebära att den blir mer tillförlitlig och billigare. Allteftersom tekniken utvecklas och blir billigare kommer det även att finnas fler återförsäljare av produkten, men även fler tillverkare. det brukar inte dröja länge innan fler än ett företag greppar tag om marknaden och säljer i stort sett samma produkt för ett lägre pris. Detta skapar konkurrens vilket i sin tur driver på utvecklingen ytterligare. Jämför detta med utvecklingen av smartphones så ser man vilken teknisk utveckling som de olika företagen pushar varandra att fortsätta att driva för att behålla marknaden och på så vis sina konsumenter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fördelar:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Billigt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stort konsument intresse&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Många användningsområden&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När man förstår hur de funkar är det enkelt att använda till att tillverka attiraljer, prototyper, reservdelar etc.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Nackdelar ==&lt;br /&gt;
3D skrivare är bra men de har även en del nackdelar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varje gång man introducerar en ny teknologi (t.ex mobiltelefoner, datorer och kalkylatorer) så är det till en början väldigt outvecklat, exklusivt och dyrt. När tekniken utvecklas blir den billigare, effektivare och lättare att använda. Det kommer att finnas efterfrågan efter produkten. När fler som får reda på den och dess användningsområden kommer marknaden att skapa en efterfrågan till utveckling av produkten och det bidrar till att den blir billigare. När produkten massproduceras blir utbudet större och marknadspriset sjunker. Till slut kommer de flesta hushållen i industriländerna ha tillgång till produkten. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Så långt har man dock inte kommit ännu med 3D skrivare. Det finns en del potentiella nackdelar med 3D skrivare:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nackdelar:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det skulle kunna bli ett problem med att det går att skriva ut handeldvapen eller andra typer av vapen t.ex. svärd. Dock kommer inte det gå att avfyra några handeldvapen utan ammunition som kräver någon form av sprängämne. Och skulle någon få för sig att göra ett svärd så behöver han ha en metallskrivare då de vanliga bara kan skriva i plast.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3D skrivare kan inte användas för massproducering då det är en relativt långsam process.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Storleken på de objekt man vill skriva ut begränsas av hur stor skrivare man har men man kan skriva ut små saker som går att montera ihop till en större för att kringgå det problemet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnad ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad är det som kostar?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
man använder antingen metalltråd eller plasttråd&lt;br /&gt;
Om du skulle vilja köpa en 3D skrivare bör du tänka på att inte bara själva skrivaren kostar. Även materialet man vill skriva ut i kostar och i början kommer de flesta utskrifter bli dåliga. I början kommer du därför behöva lite mer material. Det finns olika sorters material som man kan skriva ut saker med, men ingen 3D skrivare kan skriva ut i alla sorters material. Kolla först vad du har för typ av skrivare och vad den kan skriva ut i. Sen kan du köpa det materialet och börja skriva ut saker.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;priser på material&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://cubify.com/legacy/3dtouch/parts.aspx&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.3ders.org/pricecompare/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;läs mer&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sdmagnesium.com/3d-printing/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.3ders.org/3d-printing-basics.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ibtimes.com/3d-printing-risks-not-just-plastic-guns-military-parts-drugs-chemical-weapons-1275591&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{enwp|Direct metal laser sintering}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{enwp|Selective laser sintering}}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Kasper Gillberg Kling</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Helium&amp;diff=43085</id>
		<title>Helium</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Helium&amp;diff=43085"/>
		<updated>2017-11-22T13:10:18Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Kasper Gillberg Kling: /* Framställning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper ==&lt;br /&gt;
Densitet:                             0,1785 kg/m3&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hårdhet:                              Icke tillgängligt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
längdutvidgningskoeffiecient          Icke tillgängligt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
värmeledningsförmåga                  0,142W/(mK)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
resistivitet                          Icke tillgängligt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utseende                              Producerar ej något seebart ljus för mänskliga ögat&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Helium används som ett kylmedel för när man ska nå temperaturer under 17 kelvin. Under denna nivå finns det inget alternativ för att inget leder kyla lika väl som helium. Dessutom används helium i skärmar pga dess användning i belysningsteknik. Det kan också användas för att söka läckor pga att den lätt tar sig igenom små springor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Helium förekommer naturligt som en gas och måste utvinnas och sedan renas till rent helium via: Frakterad distillation för att få iväg de tyngre kolväterna. Detta skapar råhelium som renas via en process som heter: &#039;&#039;&#039;P&#039;&#039;&#039;ressure &#039;&#039;&#039;S&#039;&#039;&#039;wing &#039;&#039;&#039;A&#039;&#039;&#039;dsorption eller &#039;&#039;&#039;PSA&#039;&#039;&#039;. Efter detta så finns det ingen vätgas eller metan i och gasen blir ren helium. Den mesta helium produceras i USA och Quatar. Det finns dock Helium i Polen. Du kan köpa Helium på teknikmagasinet men det är råhelium och kan inte användas industriellt. Ifall du vill ha Rent Helium måste du vända dig till ett företag och pröjsa ett pris&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
7,21 USD per m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; eller 0,0000000089995876391440162419564874855591% av samma volym i guld den 20/11 2017 enligt &amp;lt;sup&amp;gt;[https://www.bullionbypost.co.uk/gold-price/alltime/kilograms/USD/]&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Helium är en underlig gas då den upptäcktes via att kolla på ett prismaspektra av solen och märkte att något var lurt. Man insåg att det var ett helt nytt grundämne. Detta var 1868. Redan 1895 framställdes helium för första gången i ett labb. År 1905 upptäcktes det som en naturgas och man började borra. Från 37 tills 50-talet hade USA&#039;s regering ett monopol på helium tills the Helium act gick igenom och Helium blev publikt att använda&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
Allt som jag inte har länkat till i texten kan du hitta här: https://sv.wikipedia.org/wiki/Helium&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[1]: https://www.bullionbypost.co.uk/gold-price/alltime/kilograms/USD/ (Guldpris)&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Kasper Gillberg Kling</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Helium&amp;diff=43081</id>
		<title>Helium</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Helium&amp;diff=43081"/>
		<updated>2017-11-22T13:06:04Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Kasper Gillberg Kling: /* Materialegenskaper */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper ==&lt;br /&gt;
Densitet:                             0,1785 kg/m3&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hårdhet:                              Icke tillgängligt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
längdutvidgningskoeffiecient          Icke tillgängligt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
värmeledningsförmåga                  0,142W/(mK)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
resistivitet                          Icke tillgängligt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utseende                              Producerar ej något seebart ljus för mänskliga ögat&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Helium används som ett kylmedel för när man ska nå temperaturer under 17 kelvin. Under denna nivå finns det inget alternativ för att inget leder kyla lika väl som helium. Dessutom används helium i skärmar pga dess användning i belysningsteknik. Det kan också användas för att söka läckor pga att den lätt tar sig igenom små springor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Helium förekommer naturligt som en gas och måste utvinnas och sedan renas till rent helium via: Frakterad distillation för att få iväg de tyngre kolväterna. Detta skapar råhelium som renas via en process som heter: &#039;&#039;&#039;P&#039;&#039;&#039;ressure &#039;&#039;&#039;S&#039;&#039;&#039;wing &#039;&#039;&#039;A&#039;&#039;&#039;dsorption eller &#039;&#039;&#039;PSA&#039;&#039;&#039;. Efter detta så finns det ingen vätgas eller metan i och gasen blir ren helium. Den mesta helium produceras i USA och Quatar. Det finns dock Helium i Polen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
7,21 USD per m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; eller 0,0000000089995876391440162419564874855591% av samma volym i guld den 20/11 2017 enligt &amp;lt;sup&amp;gt;[https://www.bullionbypost.co.uk/gold-price/alltime/kilograms/USD/]&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Helium är en underlig gas då den upptäcktes via att kolla på ett prismaspektra av solen och märkte att något var lurt. Man insåg att det var ett helt nytt grundämne. Detta var 1868. Redan 1895 framställdes helium för första gången i ett labb. År 1905 upptäcktes det som en naturgas och man började borra. Från 37 tills 50-talet hade USA&#039;s regering ett monopol på helium tills the Helium act gick igenom och Helium blev publikt att använda&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
Allt som jag inte har länkat till i texten kan du hitta här: https://sv.wikipedia.org/wiki/Helium&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[1]: https://www.bullionbypost.co.uk/gold-price/alltime/kilograms/USD/ (Guldpris)&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Kasper Gillberg Kling</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Helium&amp;diff=42824</id>
		<title>Helium</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Helium&amp;diff=42824"/>
		<updated>2017-11-21T11:40:02Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Kasper Gillberg Kling: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper ==&lt;br /&gt;
Densitet:                             0,1785 kg/m3&lt;br /&gt;
Hårdhet:                              Icke tillgängligt&lt;br /&gt;
längdutvidgningskoeffiecient          Icke tillgängligt&lt;br /&gt;
värmeledningsförmåga                  0,142W/(mK)&lt;br /&gt;
resistivitet                          Icke tillgängligt&lt;br /&gt;
Utseende                              Producerar ej något seebart ljus för mänskliga ögat&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Helium används som ett kylmedel för när man ska nå temperaturer under 17 kelvin. Under denna nivå finns det inget alternativ för att inget leder kyla lika väl som helium. Dessutom används helium i skärmar pga dess användning i belysningsteknik. Det kan också användas för att söka läckor pga att den lätt tar sig igenom små springor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Helium förekommer naturligt som en gas och måste utvinnas och sedan renas till rent helium via: Frakterad distillation för att få iväg de tyngre kolväterna. Detta skapar råhelium som renas via en process som heter: &#039;&#039;&#039;P&#039;&#039;&#039;ressure &#039;&#039;&#039;S&#039;&#039;&#039;wing &#039;&#039;&#039;A&#039;&#039;&#039;dsorption eller &#039;&#039;&#039;PSA&#039;&#039;&#039;. Efter detta så finns det ingen vätgas eller metan i och gasen blir ren helium. Den mesta helium produceras i USA och Quatar. Det finns dock Helium i Polen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
7,21 USD per m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; eller 0,0000000089995876391440162419564874855591% av samma volym i guld den 20/11 2017 enligt &amp;lt;sup&amp;gt;[https://www.bullionbypost.co.uk/gold-price/alltime/kilograms/USD/]&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Helium är en underlig gas då den upptäcktes via att kolla på ett prismaspektra av solen och märkte att något var lurt. Man insåg att det var ett helt nytt grundämne. Detta var 1868. Redan 1895 framställdes helium för första gången i ett labb. År 1905 upptäcktes det som en naturgas och man började borra. Från 37 tills 50-talet hade USA&#039;s regering ett monopol på helium tills the Helium act gick igenom och Helium blev publikt att använda&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
Allt som jag inte har länkat till i texten kan du hitta här: https://sv.wikipedia.org/wiki/Helium&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[1]: https://www.bullionbypost.co.uk/gold-price/alltime/kilograms/USD/ (Guldpris)&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Kasper Gillberg Kling</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Helium&amp;diff=42668</id>
		<title>Helium</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Helium&amp;diff=42668"/>
		<updated>2017-11-20T09:07:08Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Kasper Gillberg Kling: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Användning ==&lt;br /&gt;
Helium används som ett kylmedel för när man ska nå temperaturer under 17 kelvin. Under denna nivå finns det inget alternativ för att inget leder kyla lika väl som helium. Dessutom används helium i skärmar. Det kan också användas för att söka läckor pga att den lätt tar sig igenom små springor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Helium förekommer naturligt som en gas och måste utvinnas och sedan renas till rent helium via: Frakterad distillation för att få iväg de tyngre kolväterna. Detta skapar råhelium som renas via en process som heter: &#039;&#039;&#039;P&#039;&#039;&#039;ressure &#039;&#039;&#039;S&#039;&#039;&#039;wing &#039;&#039;&#039;A&#039;&#039;&#039;dsorption eller &#039;&#039;&#039;PSA&#039;&#039;&#039;. Efter detta så finns det ingen vätgas eller metan i och gasen blir ren helium. Den mesta helium produceras i USA och Quatar. Det finns dock Helium i Polen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
7,21 USD per m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; eller 0,0000000089995876391440162419564874855591% av samma volym i guld den 20/11 2017 enligt &amp;lt;sup&amp;gt;[https://www.bullionbypost.co.uk/gold-price/alltime/kilograms/USD/]&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Kasper Gillberg Kling</name></author>
	</entry>
</feed>