<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Julle165</id>
	<title>Wikiskola - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Julle165"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php/Special:Bidrag/Julle165"/>
	<updated>2026-04-22T00:21:10Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.41.1</generator>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Antimon&amp;diff=43835</id>
		<title>Antimon</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Antimon&amp;diff=43835"/>
		<updated>2017-12-10T21:54:24Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Julle165: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
[[File:Antimony-4.jpg|Antimony-4]]&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Relativ atommassa	121,76 u  &lt;br /&gt;
: tillhör ämnesklassen halvmetaller och är en silverglänsande och grå metall. &lt;br /&gt;
: periodiska systemet numer 51 tecken Sb grupp 15                                &lt;br /&gt;
: densitet:  6697 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: hårdhet 3 Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient 11 µm/(m·K) (at 25 °C) &lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga 24.4 W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet xx Ohmmeter(417 nΩ·m (på 20 °C)&lt;br /&gt;
: Kokpunkt: 1635 ℃ &lt;br /&gt;
: Smältpunkt: 631 ℃&lt;br /&gt;
: Aggregationstillstånd	Fast&lt;br /&gt;
: Molvolym	18,19 × 10-6 m3/mol&lt;br /&gt;
: Kristallstruktur	romboedrisk&lt;br /&gt;
: Elektrisk konduktivitet	2,88×106 A/(V × m)&lt;br /&gt;
: ljudets hastighet 3420 m/s (at 20 °C)&lt;br /&gt;
: molar värmekapacitet 25.23 J/(mol·K)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon används som tillsats i bly-, koppar-, tenn- och zinklegeringar för att öka hårdheten. Antimonoxiderna används som färgämnen inom glas och keramikindustrin, och antimon(III)sulfid används inom pyrotekniken. Antimon används bland annat i mascara och batterier, samt som legeringsämne i typmetall, där det ökar hårdheten. I kemiskt avseende liknar antimon metalloiderna inom kvävegruppen, men räknas normalt på grund av sina mekaniska egenskaper till metallerna. Vid normal temperatur påverkas antimon ej av luften, men vid glödgning oxideras den snabbt till oxid, som bildar en tjock, vit rök.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon förekommer knappast gediget i naturen utan i förening med svavel som antimonglans (antimonit eller stibnit), vilket är den viktigaste malmen med en halt av antimon av 71,7 % i rent tillstånd. De främsta förekomsterna finns i Kina, Mexiko, Bolivia, Algeriet, Frankrike och Italien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon framställs huvudsakligen ur spetsglans genom rostning av denna vid ca 350°C varvid antimonoxid uppstår och avdestilleras. Oxiderna smälts reducerande under tillsättning av soda eller koksalt för att erhålla en lättsmält slagg. Rikare malmer reduceras direkt i en degelugn tillsammans med järnskrot varvid det till antimon bundna svavlet förenar sig med järnet. Råantimonet raffineras från föroreningar genom olika smältmetoder så att den marknadsmässigt rena antimonmetallen med en renhetsgrad på 99,7 % erhålles.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Spetsglans, en form av antimonsulfid, användes som ögonsmink redan under antiken och kallades av romarna för stibium (därav den kemiska beteckningen Sb). Ordet antimon användes senare och härstammar från det franska ordet för &amp;quot;Munkdödare&amp;quot; eftersom munkar använde det för att studera alkemi, ovetandes om hur giftigt det var för människor. Rent antimon framställdes tidigt, men ända in på medeltiden ansågs det vara bly.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
Priset för rent antimon ligger runt 300 kr/kg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://periodiskasystemet.nu/antimon.html&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Julle165</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Antimon&amp;diff=43834</id>
		<title>Antimon</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Antimon&amp;diff=43834"/>
		<updated>2017-12-10T21:53:24Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Julle165: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
[[File:Antimony-4.jpg|Antimony-4]]&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Relativ atommassa	121,76 u  &lt;br /&gt;
: tillhör ämnesklassen halvmetaller och är en silverglänsande och grå metall. &lt;br /&gt;
: periodiska systemet numer 51 tecken Sb grupp 15                                &lt;br /&gt;
: densitet:  6697 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: hårdhet 3 Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient 11 µm/(m·K) (at 25 °C) &lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga 24.4 W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet xx Ohmmeter(417 nΩ·m (på 20 °C)&lt;br /&gt;
: Kokpunkt: 1635 ℃ &lt;br /&gt;
: Smältpunkt: 631 ℃&lt;br /&gt;
: Aggregationstillstånd	Fast&lt;br /&gt;
: Molvolym	18,19 × 10-6 m3/mol&lt;br /&gt;
: Kristallstruktur	romboedrisk&lt;br /&gt;
: Elektrisk konduktivitet	2,88×106 A/(V × m)&lt;br /&gt;
: ljudets hastighet 3420 m/s (at 20 °C)&lt;br /&gt;
: molar värmekapacitet 25.23 J/(mol·K)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{|class=&amp;quot;wikitable&amp;quot;&lt;br /&gt;
|+Antimony production in 2016&amp;lt;ref name=usgs/&amp;gt;&lt;br /&gt;
! Country !! Tonnes !! % of total&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|{{flag|China}}&lt;br /&gt;
|100,000&lt;br /&gt;
|76.9&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|{{flag|Russia}}&lt;br /&gt;
|9,000&lt;br /&gt;
|6.9&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|{{flag|Tajikistan}}&lt;br /&gt;
|8,000&lt;br /&gt;
|6.2&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|{{flag|Bolivia}}&lt;br /&gt;
|4,000&lt;br /&gt;
|3.1&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|{{flag|Australia}}&lt;br /&gt;
|3,500&lt;br /&gt;
|2.7&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|&#039;&#039;Top 5&#039;&#039;&lt;br /&gt;
|124,500&lt;br /&gt;
|95.8&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
!Total world&lt;br /&gt;
!130,000&lt;br /&gt;
!100.0&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon används som tillsats i bly-, koppar-, tenn- och zinklegeringar för att öka hårdheten. Antimonoxiderna används som färgämnen inom glas och keramikindustrin, och antimon(III)sulfid används inom pyrotekniken. Antimon används bland annat i mascara och batterier, samt som legeringsämne i typmetall, där det ökar hårdheten. I kemiskt avseende liknar antimon metalloiderna inom kvävegruppen, men räknas normalt på grund av sina mekaniska egenskaper till metallerna. Vid normal temperatur påverkas antimon ej av luften, men vid glödgning oxideras den snabbt till oxid, som bildar en tjock, vit rök.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon förekommer knappast gediget i naturen utan i förening med svavel som antimonglans (antimonit eller stibnit), vilket är den viktigaste malmen med en halt av antimon av 71,7 % i rent tillstånd. De främsta förekomsterna finns i Kina, Mexiko, Bolivia, Algeriet, Frankrike och Italien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon framställs huvudsakligen ur spetsglans genom rostning av denna vid ca 350°C varvid antimonoxid uppstår och avdestilleras. Oxiderna smälts reducerande under tillsättning av soda eller koksalt för att erhålla en lättsmält slagg. Rikare malmer reduceras direkt i en degelugn tillsammans med järnskrot varvid det till antimon bundna svavlet förenar sig med järnet. Råantimonet raffineras från föroreningar genom olika smältmetoder så att den marknadsmässigt rena antimonmetallen med en renhetsgrad på 99,7 % erhålles.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Spetsglans, en form av antimonsulfid, användes som ögonsmink redan under antiken och kallades av romarna för stibium (därav den kemiska beteckningen Sb). Ordet antimon användes senare och härstammar från det franska ordet för &amp;quot;Munkdödare&amp;quot; eftersom munkar använde det för att studera alkemi, ovetandes om hur giftigt det var för människor. Rent antimon framställdes tidigt, men ända in på medeltiden ansågs det vara bly.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
Priset för rent antimon ligger runt 300 kr/kg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://periodiskasystemet.nu/antimon.html&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Julle165</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Antimon&amp;diff=43833</id>
		<title>Antimon</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Antimon&amp;diff=43833"/>
		<updated>2017-12-10T21:50:47Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Julle165: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
[[File:Antimony-4.jpg|Antimony-4]]&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Relativ atommassa	121,76 u  &lt;br /&gt;
: tillhör ämnesklassen halvmetaller och är en silverglänsande och grå metall. &lt;br /&gt;
: periodiska systemet numer 51 tecken Sb grupp 15                                &lt;br /&gt;
: densitet:  6697 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: hårdhet 3 Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient 11 µm/(m·K) (at 25 °C) &lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga 24.4 W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet xx Ohmmeter(417 nΩ·m (på 20 °C)&lt;br /&gt;
: Kokpunkt: 1635 ℃ &lt;br /&gt;
: Smältpunkt: 631 ℃&lt;br /&gt;
: Aggregationstillstånd	Fast&lt;br /&gt;
: Molvolym	18,19 × 10-6 m3/mol&lt;br /&gt;
: Kristallstruktur	romboedrisk&lt;br /&gt;
: Elektrisk konduktivitet	2,88×106 A/(V × m)&lt;br /&gt;
: ljudets hastighet 3420 m/s (at 20 °C)&lt;br /&gt;
: molar värmekapacitet 25.23 J/(mol·K)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon används som tillsats i bly-, koppar-, tenn- och zinklegeringar för att öka hårdheten. Antimonoxiderna används som färgämnen inom glas och keramikindustrin, och antimon(III)sulfid används inom pyrotekniken. Antimon används bland annat i mascara och batterier, samt som legeringsämne i typmetall, där det ökar hårdheten. I kemiskt avseende liknar antimon metalloiderna inom kvävegruppen, men räknas normalt på grund av sina mekaniska egenskaper till metallerna. Vid normal temperatur påverkas antimon ej av luften, men vid glödgning oxideras den snabbt till oxid, som bildar en tjock, vit rök.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon förekommer knappast gediget i naturen utan i förening med svavel som antimonglans (antimonit eller stibnit), vilket är den viktigaste malmen med en halt av antimon av 71,7 % i rent tillstånd. De främsta förekomsterna finns i Kina, Mexiko, Bolivia, Algeriet, Frankrike och Italien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon framställs huvudsakligen ur spetsglans genom rostning av denna vid ca 350°C varvid antimonoxid uppstår och avdestilleras. Oxiderna smälts reducerande under tillsättning av soda eller koksalt för att erhålla en lättsmält slagg. Rikare malmer reduceras direkt i en degelugn tillsammans med järnskrot varvid det till antimon bundna svavlet förenar sig med järnet. Råantimonet raffineras från föroreningar genom olika smältmetoder så att den marknadsmässigt rena antimonmetallen med en renhetsgrad på 99,7 % erhålles.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Spetsglans, en form av antimonsulfid, användes som ögonsmink redan under antiken och kallades av romarna för stibium (därav den kemiska beteckningen Sb). Ordet antimon användes senare och härstammar från det franska ordet för &amp;quot;Munkdödare&amp;quot; eftersom munkar använde det för att studera alkemi, ovetandes om hur giftigt det var för människor. Rent antimon framställdes tidigt, men ända in på medeltiden ansågs det vara bly.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
Priset för rent antimon ligger runt 300 kr/kg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://periodiskasystemet.nu/antimon.html&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Julle165</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Antimon&amp;diff=43832</id>
		<title>Antimon</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Antimon&amp;diff=43832"/>
		<updated>2017-12-10T21:49:10Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Julle165: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
[[File:Antimony-4.jpg|Antimony-4]]&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Relativ atommassa	121,76 u  &lt;br /&gt;
: tillhör ämnesklassen halvmetaller och är en silverglänsande och grå metall. &lt;br /&gt;
: periodiska systemet numer 51 tecken Sb grupp 15                                &lt;br /&gt;
: densitet:  6697 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: hårdhet 3 Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient xx K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt; &lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga 24.4 W/(m K)&lt;br /&gt;
: värmelednings expanderar 11 µm/(m·K) (at 25 °C)&lt;br /&gt;
: resistivitet xx Ohmmeter(417 nΩ·m (på 20 °C)&lt;br /&gt;
: Kokpunkt: 1635 ℃ &lt;br /&gt;
: Smältpunkt: 631 ℃&lt;br /&gt;
: Aggregationstillstånd	Fast&lt;br /&gt;
: Molvolym	18,19 × 10-6 m3/mol&lt;br /&gt;
: Kristallstruktur	romboedrisk&lt;br /&gt;
: Elektrisk konduktivitet	2,88×106 A/(V × m)&lt;br /&gt;
: ljudets hastighet 3420 m/s (at 20 °C)&lt;br /&gt;
: molar värmekapacitet 25.23 J/(mol·K)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon används som tillsats i bly-, koppar-, tenn- och zinklegeringar för att öka hårdheten. Antimonoxiderna används som färgämnen inom glas och keramikindustrin, och antimon(III)sulfid används inom pyrotekniken. Antimon används bland annat i mascara och batterier, samt som legeringsämne i typmetall, där det ökar hårdheten. I kemiskt avseende liknar antimon metalloiderna inom kvävegruppen, men räknas normalt på grund av sina mekaniska egenskaper till metallerna. Vid normal temperatur påverkas antimon ej av luften, men vid glödgning oxideras den snabbt till oxid, som bildar en tjock, vit rök.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon förekommer knappast gediget i naturen utan i förening med svavel som antimonglans (antimonit eller stibnit), vilket är den viktigaste malmen med en halt av antimon av 71,7 % i rent tillstånd. De främsta förekomsterna finns i Kina, Mexiko, Bolivia, Algeriet, Frankrike och Italien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon framställs huvudsakligen ur spetsglans genom rostning av denna vid ca 350°C varvid antimonoxid uppstår och avdestilleras. Oxiderna smälts reducerande under tillsättning av soda eller koksalt för att erhålla en lättsmält slagg. Rikare malmer reduceras direkt i en degelugn tillsammans med järnskrot varvid det till antimon bundna svavlet förenar sig med järnet. Råantimonet raffineras från föroreningar genom olika smältmetoder så att den marknadsmässigt rena antimonmetallen med en renhetsgrad på 99,7 % erhålles.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Spetsglans, en form av antimonsulfid, användes som ögonsmink redan under antiken och kallades av romarna för stibium (därav den kemiska beteckningen Sb). Ordet antimon användes senare och härstammar från det franska ordet för &amp;quot;Munkdödare&amp;quot; eftersom munkar använde det för att studera alkemi, ovetandes om hur giftigt det var för människor. Rent antimon framställdes tidigt, men ända in på medeltiden ansågs det vara bly.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
Priset för rent antimon ligger runt 300 kr/kg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://periodiskasystemet.nu/antimon.html&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Julle165</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Antimon&amp;diff=43828</id>
		<title>Antimon</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Antimon&amp;diff=43828"/>
		<updated>2017-12-10T21:37:38Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Julle165: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
[[File:Antimony-4.jpg|Antimony-4]]&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Relativ atommassa	121,76 u  &lt;br /&gt;
: tillhör ämnesklassen halvmetaller och är en silverglänsande och grå metall. &lt;br /&gt;
: periodiska systemet numer 51 tecken sb                                 &lt;br /&gt;
: densitet:  6697 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: hårdhet 3 Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient xx K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt; &lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga 24.4 W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet xx Ohmmeter(417 nΩ·m (på 20 °C)&lt;br /&gt;
: Kokpunkt: 1635 ℃ &lt;br /&gt;
: Smältpunkt: 631 ℃&lt;br /&gt;
: Aggregationstillstånd	Fast&lt;br /&gt;
: Molvolym	18,19 × 10-6 m3/mol&lt;br /&gt;
: Kristallstruktur	romboedrisk&lt;br /&gt;
: Elektrisk konduktivitet	2,88×106 A/(V × m)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon används som tillsats i bly-, koppar-, tenn- och zinklegeringar för att öka hårdheten. Antimonoxiderna används som färgämnen inom glas och keramikindustrin, och antimon(III)sulfid används inom pyrotekniken. Antimon används bland annat i mascara och batterier, samt som legeringsämne i typmetall, där det ökar hårdheten. I kemiskt avseende liknar antimon metalloiderna inom kvävegruppen, men räknas normalt på grund av sina mekaniska egenskaper till metallerna. Vid normal temperatur påverkas antimon ej av luften, men vid glödgning oxideras den snabbt till oxid, som bildar en tjock, vit rök.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon förekommer knappast gediget i naturen utan i förening med svavel som antimonglans (antimonit eller stibnit), vilket är den viktigaste malmen med en halt av antimon av 71,7 % i rent tillstånd. De främsta förekomsterna finns i Kina, Mexiko, Bolivia, Algeriet, Frankrike och Italien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon framställs huvudsakligen ur spetsglans genom rostning av denna vid ca 350°C varvid antimonoxid uppstår och avdestilleras. Oxiderna smälts reducerande under tillsättning av soda eller koksalt för att erhålla en lättsmält slagg. Rikare malmer reduceras direkt i en degelugn tillsammans med järnskrot varvid det till antimon bundna svavlet förenar sig med järnet. Råantimonet raffineras från föroreningar genom olika smältmetoder så att den marknadsmässigt rena antimonmetallen med en renhetsgrad på 99,7 % erhålles.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Spetsglans, en form av antimonsulfid, användes som ögonsmink redan under antiken och kallades av romarna för stibium (därav den kemiska beteckningen Sb). Ordet antimon användes senare och härstammar från det franska ordet för &amp;quot;Munkdödare&amp;quot; eftersom munkar använde det för att studera alkemi, ovetandes om hur giftigt det var för människor. Rent antimon framställdes tidigt, men ända in på medeltiden ansågs det vara bly.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
Priset för rent antimon ligger runt 300 kr/kg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://periodiskasystemet.nu/antimon.html&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Julle165</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Antimon&amp;diff=43827</id>
		<title>Antimon</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Antimon&amp;diff=43827"/>
		<updated>2017-12-10T21:34:02Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Julle165: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
[[File:Antimony-4.jpg|Antimony-4]]&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: ==   &lt;br /&gt;
: tillhör ämnesklassen halvmetaller och är en silverglänsande och grå metall. &lt;br /&gt;
: periodiska systemet numer 51 tecken sb                                 &lt;br /&gt;
: densitet:  6697 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: hårdhet 3 Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient xx K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt; &lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga 24.4 W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet xx Ohmmeter(417 nΩ·m (på 20 °C)&lt;br /&gt;
: Kokpunkt: 1635 ℃ &lt;br /&gt;
: Smältpunkt: 631 ℃&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon används som tillsats i bly-, koppar-, tenn- och zinklegeringar för att öka hårdheten. Antimonoxiderna används som färgämnen inom glas och keramikindustrin, och antimon(III)sulfid används inom pyrotekniken. Antimon används bland annat i mascara och batterier, samt som legeringsämne i typmetall, där det ökar hårdheten. I kemiskt avseende liknar antimon metalloiderna inom kvävegruppen, men räknas normalt på grund av sina mekaniska egenskaper till metallerna. Vid normal temperatur påverkas antimon ej av luften, men vid glödgning oxideras den snabbt till oxid, som bildar en tjock, vit rök.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon förekommer knappast gediget i naturen utan i förening med svavel som antimonglans (antimonit eller stibnit), vilket är den viktigaste malmen med en halt av antimon av 71,7 % i rent tillstånd. De främsta förekomsterna finns i Kina, Mexiko, Bolivia, Algeriet, Frankrike och Italien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon framställs huvudsakligen ur spetsglans genom rostning av denna vid ca 350°C varvid antimonoxid uppstår och avdestilleras. Oxiderna smälts reducerande under tillsättning av soda eller koksalt för att erhålla en lättsmält slagg. Rikare malmer reduceras direkt i en degelugn tillsammans med järnskrot varvid det till antimon bundna svavlet förenar sig med järnet. Råantimonet raffineras från föroreningar genom olika smältmetoder så att den marknadsmässigt rena antimonmetallen med en renhetsgrad på 99,7 % erhålles.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Spetsglans, en form av antimonsulfid, användes som ögonsmink redan under antiken och kallades av romarna för stibium (därav den kemiska beteckningen Sb). Ordet antimon användes senare och härstammar från det franska ordet för &amp;quot;Munkdödare&amp;quot; eftersom munkar använde det för att studera alkemi, ovetandes om hur giftigt det var för människor. Rent antimon framställdes tidigt, men ända in på medeltiden ansågs det vara bly.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
Priset för rent antimon ligger runt 300 kr/kg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://periodiskasystemet.nu/antimon.html&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Julle165</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Antimon&amp;diff=43581</id>
		<title>Antimon</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Antimon&amp;diff=43581"/>
		<updated>2017-12-03T15:15:56Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Julle165: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
[[File:Antimony-4.jpg|Antimony-4]]&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: ==                                    &lt;br /&gt;
: densitet:  6697 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: hårdhet 3 Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient xx K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt; &lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga 24.4 W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet xx Ohmmeter(417 nΩ·m (på 20 °C)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon används som tillsats i bly-, koppar-, tenn- och zinklegeringar för att öka hårdheten. Antimonoxiderna används som färgämnen inom glas och keramikindustrin, och antimon(III)sulfid används inom pyrotekniken. Antimon används bland annat i mascara och batterier, samt som legeringsämne i typmetall, där det ökar hårdheten. I kemiskt avseende liknar antimon metalloiderna inom kvävegruppen, men räknas normalt på grund av sina mekaniska egenskaper till metallerna. Vid normal temperatur påverkas antimon ej av luften, men vid glödgning oxideras den snabbt till oxid, som bildar en tjock, vit rök.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon förekommer knappast gediget i naturen utan i förening med svavel som antimonglans (antimonit eller stibnit), vilket är den viktigaste malmen med en halt av antimon av 71,7 % i rent tillstånd. De främsta förekomsterna finns i Kina, Mexiko, Bolivia, Algeriet, Frankrike och Italien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon framställs huvudsakligen ur spetsglans genom rostning av denna vid ca 350°C varvid antimonoxid uppstår och avdestilleras. Oxiderna smälts reducerande under tillsättning av soda eller koksalt för att erhålla en lättsmält slagg. Rikare malmer reduceras direkt i en degelugn tillsammans med järnskrot varvid det till antimon bundna svavlet förenar sig med järnet. Råantimonet raffineras från föroreningar genom olika smältmetoder så att den marknadsmässigt rena antimonmetallen med en renhetsgrad på 99,7 % erhålles.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Spetsglans, en form av antimonsulfid, användes som ögonsmink redan under antiken och kallades av romarna för stibium (därav den kemiska beteckningen Sb). Ordet antimon användes senare och härstammar från det franska ordet för &amp;quot;Munkdödare&amp;quot; eftersom munkar använde det för att studera alkemi, ovetandes om hur giftigt det var för människor. Rent antimon framställdes tidigt, men ända in på medeltiden ansågs det vara bly.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
Priset för rent antimon ligger runt 300 kr/kg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://periodiskasystemet.nu/antimon.html&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Julle165</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Antimon&amp;diff=43580</id>
		<title>Antimon</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Antimon&amp;diff=43580"/>
		<updated>2017-12-03T15:15:32Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Julle165: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
[[File:Antimony-4.jpg|Antimony-4]]&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: ==                                    &lt;br /&gt;
: densitet:  6697 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: hårdhet 3 Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient xx K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt; &lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga 24.4 W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet xx Ohmmeter(417 nΩ·m (at 20 °C)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon används som tillsats i bly-, koppar-, tenn- och zinklegeringar för att öka hårdheten. Antimonoxiderna används som färgämnen inom glas och keramikindustrin, och antimon(III)sulfid används inom pyrotekniken. Antimon används bland annat i mascara och batterier, samt som legeringsämne i typmetall, där det ökar hårdheten. I kemiskt avseende liknar antimon metalloiderna inom kvävegruppen, men räknas normalt på grund av sina mekaniska egenskaper till metallerna. Vid normal temperatur påverkas antimon ej av luften, men vid glödgning oxideras den snabbt till oxid, som bildar en tjock, vit rök.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon förekommer knappast gediget i naturen utan i förening med svavel som antimonglans (antimonit eller stibnit), vilket är den viktigaste malmen med en halt av antimon av 71,7 % i rent tillstånd. De främsta förekomsterna finns i Kina, Mexiko, Bolivia, Algeriet, Frankrike och Italien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon framställs huvudsakligen ur spetsglans genom rostning av denna vid ca 350°C varvid antimonoxid uppstår och avdestilleras. Oxiderna smälts reducerande under tillsättning av soda eller koksalt för att erhålla en lättsmält slagg. Rikare malmer reduceras direkt i en degelugn tillsammans med järnskrot varvid det till antimon bundna svavlet förenar sig med järnet. Råantimonet raffineras från föroreningar genom olika smältmetoder så att den marknadsmässigt rena antimonmetallen med en renhetsgrad på 99,7 % erhålles.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Spetsglans, en form av antimonsulfid, användes som ögonsmink redan under antiken och kallades av romarna för stibium (därav den kemiska beteckningen Sb). Ordet antimon användes senare och härstammar från det franska ordet för &amp;quot;Munkdödare&amp;quot; eftersom munkar använde det för att studera alkemi, ovetandes om hur giftigt det var för människor. Rent antimon framställdes tidigt, men ända in på medeltiden ansågs det vara bly.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
Priset för rent antimon ligger runt 300 kr/kg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://periodiskasystemet.nu/antimon.html&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Julle165</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Antimon&amp;diff=43579</id>
		<title>Antimon</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Antimon&amp;diff=43579"/>
		<updated>2017-12-03T15:11:26Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Julle165: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
[[File:Antimony-4.jpg|Antimony-4]]&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: ==                                    &lt;br /&gt;
: densitet:  6697 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: hårdhet 3 Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient xx K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt; &lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga 24.4 W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet xx Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon används som tillsats i bly-, koppar-, tenn- och zinklegeringar för att öka hårdheten. Antimonoxiderna används som färgämnen inom glas och keramikindustrin, och antimon(III)sulfid används inom pyrotekniken. Antimon används bland annat i mascara och batterier, samt som legeringsämne i typmetall, där det ökar hårdheten. I kemiskt avseende liknar antimon metalloiderna inom kvävegruppen, men räknas normalt på grund av sina mekaniska egenskaper till metallerna. Vid normal temperatur påverkas antimon ej av luften, men vid glödgning oxideras den snabbt till oxid, som bildar en tjock, vit rök.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon förekommer knappast gediget i naturen utan i förening med svavel som antimonglans (antimonit eller stibnit), vilket är den viktigaste malmen med en halt av antimon av 71,7 % i rent tillstånd. De främsta förekomsterna finns i Kina, Mexiko, Bolivia, Algeriet, Frankrike och Italien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon framställs huvudsakligen ur spetsglans genom rostning av denna vid ca 350°C varvid antimonoxid uppstår och avdestilleras. Oxiderna smälts reducerande under tillsättning av soda eller koksalt för att erhålla en lättsmält slagg. Rikare malmer reduceras direkt i en degelugn tillsammans med järnskrot varvid det till antimon bundna svavlet förenar sig med järnet. Råantimonet raffineras från föroreningar genom olika smältmetoder så att den marknadsmässigt rena antimonmetallen med en renhetsgrad på 99,7 % erhålles.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Spetsglans, en form av antimonsulfid, användes som ögonsmink redan under antiken och kallades av romarna för stibium (därav den kemiska beteckningen Sb). Ordet antimon användes senare och härstammar från det franska ordet för &amp;quot;Munkdödare&amp;quot; eftersom munkar använde det för att studera alkemi, ovetandes om hur giftigt det var för människor. Rent antimon framställdes tidigt, men ända in på medeltiden ansågs det vara bly.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
Priset för rent antimon ligger runt 300 kr/kg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://periodiskasystemet.nu/antimon.html&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Julle165</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Antimon&amp;diff=43578</id>
		<title>Antimon</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Antimon&amp;diff=43578"/>
		<updated>2017-12-03T14:14:52Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Julle165: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
[[File:Antimony-4.jpg|Antimony-4]]&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: ==                                    &lt;br /&gt;
: densitet:  6697 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: hårdhet 3 Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient xx K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt; &lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga xx W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet xx Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon används som tillsats i bly-, koppar-, tenn- och zinklegeringar för att öka hårdheten. Antimonoxiderna används som färgämnen inom glas och keramikindustrin, och antimon(III)sulfid används inom pyrotekniken. Antimon används bland annat i mascara och batterier, samt som legeringsämne i typmetall, där det ökar hårdheten. I kemiskt avseende liknar antimon metalloiderna inom kvävegruppen, men räknas normalt på grund av sina mekaniska egenskaper till metallerna. Vid normal temperatur påverkas antimon ej av luften, men vid glödgning oxideras den snabbt till oxid, som bildar en tjock, vit rök.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon förekommer knappast gediget i naturen utan i förening med svavel som antimonglans (antimonit eller stibnit), vilket är den viktigaste malmen med en halt av antimon av 71,7 % i rent tillstånd. De främsta förekomsterna finns i Kina, Mexiko, Bolivia, Algeriet, Frankrike och Italien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon framställs huvudsakligen ur spetsglans genom rostning av denna vid ca 350°C varvid antimonoxid uppstår och avdestilleras. Oxiderna smälts reducerande under tillsättning av soda eller koksalt för att erhålla en lättsmält slagg. Rikare malmer reduceras direkt i en degelugn tillsammans med järnskrot varvid det till antimon bundna svavlet förenar sig med järnet. Råantimonet raffineras från föroreningar genom olika smältmetoder så att den marknadsmässigt rena antimonmetallen med en renhetsgrad på 99,7 % erhålles.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Spetsglans, en form av antimonsulfid, användes som ögonsmink redan under antiken och kallades av romarna för stibium (därav den kemiska beteckningen Sb). Ordet antimon användes senare och härstammar från det franska ordet för &amp;quot;Munkdödare&amp;quot; eftersom munkar använde det för att studera alkemi, ovetandes om hur giftigt det var för människor. Rent antimon framställdes tidigt, men ända in på medeltiden ansågs det vara bly.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
Priset för rent antimon ligger runt 300 kr/kg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://periodiskasystemet.nu/antimon.html&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Julle165</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Antimon&amp;diff=43577</id>
		<title>Antimon</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Antimon&amp;diff=43577"/>
		<updated>2017-12-03T14:11:48Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Julle165: /* Länkar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
[[File:Antimony-4.jpg|Antimony-4]]&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: ==                                    &lt;br /&gt;
: densitet:  6697 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: hårdhet xx Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient xx K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt; &lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga xx W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet xx Ohmmeter                               &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon används som tillsats i bly-, koppar-, tenn- och zinklegeringar för att öka hårdheten. Antimonoxiderna används som färgämnen inom glas och keramikindustrin, och antimon(III)sulfid används inom pyrotekniken. Antimon används bland annat i mascara och batterier, samt som legeringsämne i typmetall, där det ökar hårdheten. I kemiskt avseende liknar antimon metalloiderna inom kvävegruppen, men räknas normalt på grund av sina mekaniska egenskaper till metallerna. Vid normal temperatur påverkas antimon ej av luften, men vid glödgning oxideras den snabbt till oxid, som bildar en tjock, vit rök.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon förekommer knappast gediget i naturen utan i förening med svavel som antimonglans (antimonit eller stibnit), vilket är den viktigaste malmen med en halt av antimon av 71,7 % i rent tillstånd. De främsta förekomsterna finns i Kina, Mexiko, Bolivia, Algeriet, Frankrike och Italien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon framställs huvudsakligen ur spetsglans genom rostning av denna vid ca 350°C varvid antimonoxid uppstår och avdestilleras. Oxiderna smälts reducerande under tillsättning av soda eller koksalt för att erhålla en lättsmält slagg. Rikare malmer reduceras direkt i en degelugn tillsammans med järnskrot varvid det till antimon bundna svavlet förenar sig med järnet. Råantimonet raffineras från föroreningar genom olika smältmetoder så att den marknadsmässigt rena antimonmetallen med en renhetsgrad på 99,7 % erhålles.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Spetsglans, en form av antimonsulfid, användes som ögonsmink redan under antiken och kallades av romarna för stibium (därav den kemiska beteckningen Sb). Ordet antimon användes senare och härstammar från det franska ordet för &amp;quot;Munkdödare&amp;quot; eftersom munkar använde det för att studera alkemi, ovetandes om hur giftigt det var för människor. Rent antimon framställdes tidigt, men ända in på medeltiden ansågs det vara bly.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
Priset för rent antimon ligger runt 300 kr/kg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://periodiskasystemet.nu/antimon.html&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Julle165</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Antimon&amp;diff=43576</id>
		<title>Antimon</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Antimon&amp;diff=43576"/>
		<updated>2017-12-03T14:09:46Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Julle165: /* Pris */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
[[File:Antimony-4.jpg|Antimony-4]]&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: ==                                    &lt;br /&gt;
: densitet:  6697 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: hårdhet xx Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient xx K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt; &lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga xx W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet xx Ohmmeter                               &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon används som tillsats i bly-, koppar-, tenn- och zinklegeringar för att öka hårdheten. Antimonoxiderna används som färgämnen inom glas och keramikindustrin, och antimon(III)sulfid används inom pyrotekniken. Antimon används bland annat i mascara och batterier, samt som legeringsämne i typmetall, där det ökar hårdheten. I kemiskt avseende liknar antimon metalloiderna inom kvävegruppen, men räknas normalt på grund av sina mekaniska egenskaper till metallerna. Vid normal temperatur påverkas antimon ej av luften, men vid glödgning oxideras den snabbt till oxid, som bildar en tjock, vit rök.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon förekommer knappast gediget i naturen utan i förening med svavel som antimonglans (antimonit eller stibnit), vilket är den viktigaste malmen med en halt av antimon av 71,7 % i rent tillstånd. De främsta förekomsterna finns i Kina, Mexiko, Bolivia, Algeriet, Frankrike och Italien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon framställs huvudsakligen ur spetsglans genom rostning av denna vid ca 350°C varvid antimonoxid uppstår och avdestilleras. Oxiderna smälts reducerande under tillsättning av soda eller koksalt för att erhålla en lättsmält slagg. Rikare malmer reduceras direkt i en degelugn tillsammans med järnskrot varvid det till antimon bundna svavlet förenar sig med järnet. Råantimonet raffineras från föroreningar genom olika smältmetoder så att den marknadsmässigt rena antimonmetallen med en renhetsgrad på 99,7 % erhålles.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Spetsglans, en form av antimonsulfid, användes som ögonsmink redan under antiken och kallades av romarna för stibium (därav den kemiska beteckningen Sb). Ordet antimon användes senare och härstammar från det franska ordet för &amp;quot;Munkdödare&amp;quot; eftersom munkar använde det för att studera alkemi, ovetandes om hur giftigt det var för människor. Rent antimon framställdes tidigt, men ända in på medeltiden ansågs det vara bly.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
Priset för rent antimon ligger runt 300 kr/kg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Källor alltså.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Julle165</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Antimon&amp;diff=43340</id>
		<title>Antimon</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Antimon&amp;diff=43340"/>
		<updated>2017-11-27T08:08:30Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Julle165: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
[[File:Antimony-4.jpg|Antimony-4]]&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: ==                                    &lt;br /&gt;
: densitet:  6697 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: hårdhet xx Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient xx K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt; &lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga xx W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet xx Ohmmeter                               &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon används som tillsats i bly-, koppar-, tenn- och zinklegeringar för att öka hårdheten. Antimonoxiderna används som färgämnen inom glas och keramikindustrin, och antimon(III)sulfid används inom pyrotekniken. Antimon används bland annat i mascara och batterier, samt som legeringsämne i typmetall, där det ökar hårdheten. I kemiskt avseende liknar antimon metalloiderna inom kvävegruppen, men räknas normalt på grund av sina mekaniska egenskaper till metallerna. Vid normal temperatur påverkas antimon ej av luften, men vid glödgning oxideras den snabbt till oxid, som bildar en tjock, vit rök.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon förekommer knappast gediget i naturen utan i förening med svavel som antimonglans (antimonit eller stibnit), vilket är den viktigaste malmen med en halt av antimon av 71,7 % i rent tillstånd. De främsta förekomsterna finns i Kina, Mexiko, Bolivia, Algeriet, Frankrike och Italien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon framställs huvudsakligen ur spetsglans genom rostning av denna vid ca 350°C varvid antimonoxid uppstår och avdestilleras. Oxiderna smälts reducerande under tillsättning av soda eller koksalt för att erhålla en lättsmält slagg. Rikare malmer reduceras direkt i en degelugn tillsammans med järnskrot varvid det till antimon bundna svavlet förenar sig med järnet. Råantimonet raffineras från föroreningar genom olika smältmetoder så att den marknadsmässigt rena antimonmetallen med en renhetsgrad på 99,7 % erhålles.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Spetsglans, en form av antimonsulfid, användes som ögonsmink redan under antiken och kallades av romarna för stibium (därav den kemiska beteckningen Sb). Ordet antimon användes senare och härstammar från det franska ordet för &amp;quot;Munkdödare&amp;quot; eftersom munkar använde det för att studera alkemi, ovetandes om hur giftigt det var för människor. Rent antimon framställdes tidigt, men ända in på medeltiden ansågs det vara bly.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Källor alltså.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Julle165</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Antimon&amp;diff=43337</id>
		<title>Antimon</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Antimon&amp;diff=43337"/>
		<updated>2017-11-27T08:07:36Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Julle165: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: ==                                    &lt;br /&gt;
: densitet:  6697 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: hårdhet xx Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient xx K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga xx W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet xx Ohmmeter                                  [[File:Antimony-4.jpg|Antimony-4]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon används som tillsats i bly-, koppar-, tenn- och zinklegeringar för att öka hårdheten. Antimonoxiderna används som färgämnen inom glas och keramikindustrin, och antimon(III)sulfid används inom pyrotekniken. Antimon används bland annat i mascara och batterier, samt som legeringsämne i typmetall, där det ökar hårdheten. I kemiskt avseende liknar antimon metalloiderna inom kvävegruppen, men räknas normalt på grund av sina mekaniska egenskaper till metallerna. Vid normal temperatur påverkas antimon ej av luften, men vid glödgning oxideras den snabbt till oxid, som bildar en tjock, vit rök.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon förekommer knappast gediget i naturen utan i förening med svavel som antimonglans (antimonit eller stibnit), vilket är den viktigaste malmen med en halt av antimon av 71,7 % i rent tillstånd. De främsta förekomsterna finns i Kina, Mexiko, Bolivia, Algeriet, Frankrike och Italien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon framställs huvudsakligen ur spetsglans genom rostning av denna vid ca 350°C varvid antimonoxid uppstår och avdestilleras. Oxiderna smälts reducerande under tillsättning av soda eller koksalt för att erhålla en lättsmält slagg. Rikare malmer reduceras direkt i en degelugn tillsammans med järnskrot varvid det till antimon bundna svavlet förenar sig med järnet. Råantimonet raffineras från föroreningar genom olika smältmetoder så att den marknadsmässigt rena antimonmetallen med en renhetsgrad på 99,7 % erhålles.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Spetsglans, en form av antimonsulfid, användes som ögonsmink redan under antiken och kallades av romarna för stibium (därav den kemiska beteckningen Sb). Ordet antimon användes senare och härstammar från det franska ordet för &amp;quot;Munkdödare&amp;quot; eftersom munkar använde det för att studera alkemi, ovetandes om hur giftigt det var för människor. Rent antimon framställdes tidigt, men ända in på medeltiden ansågs det vara bly.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Källor alltså.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Julle165</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Antimon&amp;diff=43336</id>
		<title>Antimon</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Antimon&amp;diff=43336"/>
		<updated>2017-11-27T08:06:56Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Julle165: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: ==                                     [[File:Antimony-4.jpg|Antimony-4]]&lt;br /&gt;
: densitet:  6697 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: hårdhet xx Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient xx K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga xx W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet xx Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon används som tillsats i bly-, koppar-, tenn- och zinklegeringar för att öka hårdheten. Antimonoxiderna används som färgämnen inom glas och keramikindustrin, och antimon(III)sulfid används inom pyrotekniken. Antimon används bland annat i mascara och batterier, samt som legeringsämne i typmetall, där det ökar hårdheten. I kemiskt avseende liknar antimon metalloiderna inom kvävegruppen, men räknas normalt på grund av sina mekaniska egenskaper till metallerna. Vid normal temperatur påverkas antimon ej av luften, men vid glödgning oxideras den snabbt till oxid, som bildar en tjock, vit rök.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon förekommer knappast gediget i naturen utan i förening med svavel som antimonglans (antimonit eller stibnit), vilket är den viktigaste malmen med en halt av antimon av 71,7 % i rent tillstånd. De främsta förekomsterna finns i Kina, Mexiko, Bolivia, Algeriet, Frankrike och Italien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon framställs huvudsakligen ur spetsglans genom rostning av denna vid ca 350°C varvid antimonoxid uppstår och avdestilleras. Oxiderna smälts reducerande under tillsättning av soda eller koksalt för att erhålla en lättsmält slagg. Rikare malmer reduceras direkt i en degelugn tillsammans med järnskrot varvid det till antimon bundna svavlet förenar sig med järnet. Råantimonet raffineras från föroreningar genom olika smältmetoder så att den marknadsmässigt rena antimonmetallen med en renhetsgrad på 99,7 % erhålles.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Spetsglans, en form av antimonsulfid, användes som ögonsmink redan under antiken och kallades av romarna för stibium (därav den kemiska beteckningen Sb). Ordet antimon användes senare och härstammar från det franska ordet för &amp;quot;Munkdödare&amp;quot; eftersom munkar använde det för att studera alkemi, ovetandes om hur giftigt det var för människor. Rent antimon framställdes tidigt, men ända in på medeltiden ansågs det vara bly.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Källor alltså.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Julle165</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Antimon&amp;diff=42890</id>
		<title>Antimon</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Antimon&amp;diff=42890"/>
		<updated>2017-11-21T12:15:42Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Julle165: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet:  6697 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: hårdhet xx Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient xx K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga xx W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet xx Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon används som tillsats i bly-, koppar-, tenn- och zinklegeringar för att öka hårdheten. Antimonoxiderna används som färgämnen inom glas och keramikindustrin, och antimon(III)sulfid används inom pyrotekniken. Antimon används bland annat i mascara och batterier, samt som legeringsämne i typmetall, där det ökar hårdheten. I kemiskt avseende liknar antimon metalloiderna inom kvävegruppen, men räknas normalt på grund av sina mekaniska egenskaper till metallerna. Vid normal temperatur påverkas antimon ej av luften, men vid glödgning oxideras den snabbt till oxid, som bildar en tjock, vit rök.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon förekommer knappast gediget i naturen utan i förening med svavel som antimonglans (antimonit eller stibnit), vilket är den viktigaste malmen med en halt av antimon av 71,7 % i rent tillstånd. De främsta förekomsterna finns i Kina, Mexiko, Bolivia, Algeriet, Frankrike och Italien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon framställs huvudsakligen ur spetsglans genom rostning av denna vid ca 350°C varvid antimonoxid uppstår och avdestilleras. Oxiderna smälts reducerande under tillsättning av soda eller koksalt för att erhålla en lättsmält slagg. Rikare malmer reduceras direkt i en degelugn tillsammans med järnskrot varvid det till antimon bundna svavlet förenar sig med järnet. Råantimonet raffineras från föroreningar genom olika smältmetoder så att den marknadsmässigt rena antimonmetallen med en renhetsgrad på 99,7 % erhålles.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Spetsglans, en form av antimonsulfid, användes som ögonsmink redan under antiken och kallades av romarna för stibium (därav den kemiska beteckningen Sb). Ordet antimon användes senare och härstammar från det franska ordet för &amp;quot;Munkdödare&amp;quot; eftersom munkar använde det för att studera alkemi, ovetandes om hur giftigt det var för människor. Rent antimon framställdes tidigt, men ända in på medeltiden ansågs det vara bly.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Källor alltså.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Julle165</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Antimon&amp;diff=42888</id>
		<title>Antimon</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Antimon&amp;diff=42888"/>
		<updated>2017-11-21T12:14:02Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Julle165: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet:  6697 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: hårdhet xx Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient xx K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga xx W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet xx Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon används som tillsats i bly-, koppar-, tenn- och zinklegeringar för att öka hårdheten. Antimonoxiderna används som färgämnen inom glas och keramikindustrin, och antimon(III)sulfid används inom pyrotekniken. Antimon används bland annat i mascara och batterier, samt som legeringsämne i typmetall, där det ökar hårdheten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon förekommer knappast gediget i naturen utan i förening med svavel som antimonglans (antimonit eller stibnit), vilket är den viktigaste malmen med en halt av antimon av 71,7 % i rent tillstånd. De främsta förekomsterna finns i Kina, Mexiko, Bolivia, Algeriet, Frankrike och Italien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon framställs huvudsakligen ur spetsglans genom rostning av denna vid ca 350°C varvid antimonoxid uppstår och avdestilleras. Oxiderna smälts reducerande under tillsättning av soda eller koksalt för att erhålla en lättsmält slagg. Rikare malmer reduceras direkt i en degelugn tillsammans med järnskrot varvid det till antimon bundna svavlet förenar sig med järnet. Råantimonet raffineras från föroreningar genom olika smältmetoder så att den marknadsmässigt rena antimonmetallen med en renhetsgrad på 99,7 % erhålles.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Spetsglans, en form av antimonsulfid, användes som ögonsmink redan under antiken och kallades av romarna för stibium (därav den kemiska beteckningen Sb). Ordet antimon användes senare och härstammar från det franska ordet för &amp;quot;Munkdödare&amp;quot; eftersom munkar använde det för att studera alkemi, ovetandes om hur giftigt det var för människor. Rent antimon framställdes tidigt, men ända in på medeltiden ansågs det vara bly.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Källor alltså.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Julle165</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Antimon&amp;diff=42865</id>
		<title>Antimon</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Antimon&amp;diff=42865"/>
		<updated>2017-11-21T12:03:04Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Julle165: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet:  6697 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: hårdhet xx Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient xx K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga xx W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet xx Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon används som tillsats i bly-, koppar-, tenn- och zinklegeringar för att öka hårdheten. Antimonoxiderna används som färgämnen inom glas och keramikindustrin, och antimon(III)sulfid används inom pyrotekniken.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon förekommer knappast gediget i naturen utan i förening med svavel som antimonglans (antimonit eller stibnit), vilket är den viktigaste malmen med en halt av antimon av 71,7 % i rent tillstånd. De främsta förekomsterna finns i Kina, Mexiko, Bolivia, Algeriet, Frankrike och Italien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon framställs huvudsakligen ur spetsglans genom rostning av denna vid ca 350°C varvid antimonoxid uppstår och avdestilleras. Oxiderna smälts reducerande under tillsättning av soda eller koksalt för att erhålla en lättsmält slagg. Rikare malmer reduceras direkt i en degelugn tillsammans med järnskrot varvid det till antimon bundna svavlet förenar sig med järnet. Råantimonet raffineras från föroreningar genom olika smältmetoder så att den marknadsmässigt rena antimonmetallen med en renhetsgrad på 99,7 % erhålles.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Spetsglans, en form av antimonsulfid, användes som ögonsmink redan under antiken och kallades av romarna för stibium (därav den kemiska beteckningen Sb). Ordet antimon användes senare och härstammar från det franska ordet för &amp;quot;Munkdödare&amp;quot; eftersom munkar använde det för att studera alkemi, ovetandes om hur giftigt det var för människor. Rent antimon framställdes tidigt, men ända in på medeltiden ansågs det vara bly.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Källor alltså.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Julle165</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Antimon&amp;diff=42854</id>
		<title>Antimon</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Antimon&amp;diff=42854"/>
		<updated>2017-11-21T12:00:10Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Julle165: /* Framställning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet:  xx kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: hårdhet xx Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient xx K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga xx W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet xx Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon används som tillsats i bly-, koppar-, tenn- och zinklegeringar för att öka hårdheten. Antimonoxiderna används som färgämnen inom glas och keramikindustrin, och antimon(III)sulfid används inom pyrotekniken.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon förekommer knappast gediget i naturen utan i förening med svavel som antimonglans (antimonit eller stibnit), vilket är den viktigaste malmen med en halt av antimon av 71,7 % i rent tillstånd. De främsta förekomsterna finns i Kina, Mexiko, Bolivia, Algeriet, Frankrike och Italien.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon framställs huvudsakligen ur spetsglans genom rostning av denna vid ca 350°C varvid antimonoxid uppstår och avdestilleras. Oxiderna smälts reducerande under tillsättning av soda eller koksalt för att erhålla en lättsmält slagg. Rikare malmer reduceras direkt i en degelugn tillsammans med järnskrot varvid det till antimon bundna svavlet förenar sig med järnet. Råantimonet raffineras från föroreningar genom olika smältmetoder så att den marknadsmässigt rena antimonmetallen med en renhetsgrad på 99,7 % erhålles.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Spetsglans, en form av antimonsulfid, användes som ögonsmink redan under antiken och kallades av romarna för stibium (därav den kemiska beteckningen Sb). Ordet antimon användes senare och härstammar från det franska ordet för &amp;quot;Munkdödare&amp;quot; eftersom munkar använde det för att studera alkemi, ovetandes om hur giftigt det var för människor. Rent antimon framställdes tidigt, men ända in på medeltiden ansågs det vara bly.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Källor alltså.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Julle165</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Antimon&amp;diff=42852</id>
		<title>Antimon</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Antimon&amp;diff=42852"/>
		<updated>2017-11-21T11:59:23Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Julle165: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet:  xx kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: hårdhet xx Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient xx K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga xx W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet xx Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Antimon används som tillsats i bly-, koppar-, tenn- och zinklegeringar för att öka hårdheten. Antimonoxiderna används som färgämnen inom glas och keramikindustrin, och antimon(III)sulfid används inom pyrotekniken.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Spetsglans, en form av antimonsulfid, användes som ögonsmink redan under antiken och kallades av romarna för stibium (därav den kemiska beteckningen Sb). Ordet antimon användes senare och härstammar från det franska ordet för &amp;quot;Munkdödare&amp;quot; eftersom munkar använde det för att studera alkemi, ovetandes om hur giftigt det var för människor. Rent antimon framställdes tidigt, men ända in på medeltiden ansågs det vara bly.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Källor alltså.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Julle165</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Antimon&amp;diff=42850</id>
		<title>Antimon</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Antimon&amp;diff=42850"/>
		<updated>2017-11-21T11:58:40Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Julle165: /* Historia */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet:  xx kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: hårdhet xx Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient xx K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga xx W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet xx Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv härt hur materialet används vid konstruktioner och byggen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Spetsglans, en form av antimonsulfid, användes som ögonsmink redan under antiken och kallades av romarna för stibium (därav den kemiska beteckningen Sb). Ordet antimon användes senare och härstammar från det franska ordet för &amp;quot;Munkdödare&amp;quot; eftersom munkar använde det för att studera alkemi, ovetandes om hur giftigt det var för människor. Rent antimon framställdes tidigt, men ända in på medeltiden ansågs det vara bly.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Källor alltså.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Julle165</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Antimon&amp;diff=42687</id>
		<title>Antimon</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Antimon&amp;diff=42687"/>
		<updated>2017-11-20T09:17:46Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Julle165: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet:  xx kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: hårdhet xx Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient xx K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga xx W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet xx Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv härt hur materialet används vid konstruktioner och byggen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Källor alltså.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Julle165</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=42683</id>
		<title>Materialdatabasen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=42683"/>
		<updated>2017-11-20T09:16:12Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Julle165: /* Metaller */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
* [[mall för material]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Metaller ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [https://en.wikipedia.org/wiki/Adamantium Adamantium]  av Håkan&lt;br /&gt;
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av Markus och av Leo Morberg Ht 2016 ] &lt;br /&gt;
* [[Brons]] av Kevin Lundin&lt;br /&gt;
* [[Electrum]] av Olivier&lt;br /&gt;
* [[Francium]] av Oleg&lt;br /&gt;
* [[Gallium]] av Blal&lt;br /&gt;
* [[Guld]] Max &lt;br /&gt;
* [[Högkolhaltsstål]] av August Forsberg&lt;br /&gt;
* [[Indium]] av Alexander&lt;br /&gt;
* [[Invar]] av Dimitris&lt;br /&gt;
* [[Iridium]] av Tobias och Martin Ojeka&lt;br /&gt;
* [[Järn]] spyridon&lt;br /&gt;
* [[Kalcium]] av Redve&lt;br /&gt;
* [[Kadmium]] av  Klas&lt;br /&gt;
* [[Kobolt]] av Simon&lt;br /&gt;
* [[Kolstål]] tom sida med mallar&lt;br /&gt;
* [[Koppar]] av Christoffer&lt;br /&gt;
* [[Krom]] av Richard&lt;br /&gt;
* [[Kvicksilver]] av Daniel A&lt;br /&gt;
* [[Lithium]] Thomas Mehari TE16A&lt;br /&gt;
* [[Magnesium]] av Alexander Nord&lt;br /&gt;
* [[Microlattice]] av Alexlonn&lt;br /&gt;
* [[Mässing]] Soheil&lt;br /&gt;
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin&lt;br /&gt;
* [[Natrium]] av Khaled&lt;br /&gt;
* [[Neodymium]] av Conor Karlsson&lt;br /&gt;
* [[NIckel]] av Nabbir och Elena&lt;br /&gt;
* [[Niob]] av Felix A&lt;br /&gt;
* [[Nikrom]] av Azim&lt;br /&gt;
* [[Nysilver]] av Hugo Klingwall Borg&lt;br /&gt;
* [[Osmium]] av Torn&lt;br /&gt;
* [[Palladium]] av mohammed och av Nikola Pepivani&lt;br /&gt;
* [[Platina]] [[Arvid]]&lt;br /&gt;
* [[Plutonium]] av Lucas Rens&lt;br /&gt;
* [[Rostfritt stål]] av Björn&lt;br /&gt;
* [[silver]] av Liam L&lt;br /&gt;
* [[Skandium]] av David Z&lt;br /&gt;
* [[Stål]] av Ahmad Jamil&lt;br /&gt;
* [[Tantal]]&lt;br /&gt;
* [[Tenn]] av STEFAN LEKIC &lt;br /&gt;
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza&lt;br /&gt;
* [[Uran]] av Ludvig G&lt;br /&gt;
* [[Zink]] av Leo Wezelius&lt;br /&gt;
* [[Vismut]] av Jonas&lt;br /&gt;
* [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W&lt;br /&gt;
* [[Yttrium]] av Mohammed Omer &lt;br /&gt;
* [[Antimon]] av Julius Demissie&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Halvledare ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Galliumarsenid]]&lt;br /&gt;
* [[Germanium]] av Michael&lt;br /&gt;
* [[Indiumfosfid]]&lt;br /&gt;
* [[Kisel]] av Thomas Mehari TE16A&lt;br /&gt;
* [[Kiselkarbid (halvledare)]] av Andreas F&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Polymerer (Plast, mm) ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Akryl]] / PMMA / plexiglas av Fredrika&lt;br /&gt;
* [[Amidplast, PA]] av Kevin&lt;br /&gt;
* [[Dyneema]] av Kamaal Qazali&lt;br /&gt;
* [[Elastan]] av Emre&lt;br /&gt;
* [[Epoxiplast]] av Atra&lt;br /&gt;
* [[Esterplast]] av Vincent Dupont&lt;br /&gt;
* [[Fenolplast]] Noah L&lt;br /&gt;
* [[frigolit]] av Rasmus&lt;br /&gt;
* [[GoreTex]] av Madelene&lt;br /&gt;
* [[Gummi]] av Daniel M&lt;br /&gt;
** [[Vulkaniserat gummi]] av Martin&lt;br /&gt;
** [[Butylgummi]] av Mathias&lt;br /&gt;
** [[Etenpropengummi]] av David Maric&lt;br /&gt;
** [[Kloroprengummi]] Georgek Aroush&lt;br /&gt;
** [[Nitrilgummi]] Armin&lt;br /&gt;
** [[Styrengummi]] av Joakim&lt;br /&gt;
* [[Kevlar]] av Oliver Tuncay™✄&lt;br /&gt;
* [[Melaminplast]]av Cristian Blaj&lt;br /&gt;
* [[Polylaktid]] Elias&lt;br /&gt;
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda&lt;br /&gt;
* [[polyester]] av Casper&lt;br /&gt;
* [[polyeten]] av Teodor&lt;br /&gt;
* [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik&lt;br /&gt;
* [[polypropen]] av [[Adem]]&lt;br /&gt;
* [[Polystyren]] av Linnea&lt;br /&gt;
* [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef&lt;br /&gt;
* [[Silikon]] av Linn&lt;br /&gt;
* [[Uretanplast]] / Polyuretan Jesper W&lt;br /&gt;
* [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas&lt;br /&gt;
* [[Viskos]] av Gustav&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Keramer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Silica Aerogel]] av Harruman&lt;br /&gt;
* Aluminiumoxid, se [[Safir]]&lt;br /&gt;
* [[Betong]] av Milan &lt;br /&gt;
* [[Borkarbid]] xX Fredrik Xx&lt;br /&gt;
* [[Bornitrid]] av Abdikafi&lt;br /&gt;
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]&lt;br /&gt;
* [[diamant]] av mohamed&lt;br /&gt;
* [[Glas]] av Machmood&lt;br /&gt;
* [[Grafen]] av Johan&lt;br /&gt;
* [[Grafit]] av Luan och simon gran&lt;br /&gt;
* [[Kiselkarbid]] av Roman&lt;br /&gt;
* [[Kiselnitrid]] av Emil S&lt;br /&gt;
* [[kol]] av kristoffer&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] John&lt;br /&gt;
* [[Kvarts]] Kristofer&lt;br /&gt;
* [[Lättbetong]] Sarah&lt;br /&gt;
* [[Magnesiumoxid]] av Marcus&lt;br /&gt;
* [[Marmor]] Adam&lt;br /&gt;
* [[Nanorör]] Av Kevin E&lt;br /&gt;
* [[PICA-X]] av Dennis&lt;br /&gt;
* [[Porslin]] David&lt;br /&gt;
* [[Safir]] Marcus Rebecka&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Linus&lt;br /&gt;
* [[Leca Block/Lättklinkersblock]] av Shifat&lt;br /&gt;
* [[Titandiborid]] av Riaz&lt;br /&gt;
* [[Zirkoniumdioxid]] av Olov&lt;br /&gt;
* [[Opal]] av Viktor K&lt;br /&gt;
* [[Ametist]] av Nasim R.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Gaser ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Helium]] Kasper&lt;br /&gt;
* [[Xenon]]&lt;br /&gt;
* [[Neon]] &#039;&#039;&#039;Emil Hamrin&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* [[Argon]] DmytroU&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Trä ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träslag ===&lt;br /&gt;
* [[Bambu]] av Zacharias&lt;br /&gt;
* [[Björk]] av Micke P&lt;br /&gt;
* [[Ek]] Simon B&lt;br /&gt;
* [[Furu]] Robin och Tilla&lt;br /&gt;
* [[Lignum Vitae]] Noah&lt;br /&gt;
* [[Kork]] Gustav L&lt;br /&gt;
* [[Gran]] Carl A&lt;br /&gt;
* [[Bok]] Serkan T&lt;br /&gt;
=== Träprodukter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Papper]] Av: Daniel och Sten&lt;br /&gt;
* [[Wellpapp]] av Elin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Fiber och duk ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aramid]] av Ali&lt;br /&gt;
* [[Ull]] av Saman&lt;br /&gt;
* [[Glasfiber]] av Aron&lt;br /&gt;
* [[Hampa]] av Nikita&lt;br /&gt;
* [[Bomull]] av Sandel&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] av Alexander A&lt;br /&gt;
* [[Rep]] av Sebastian A &lt;br /&gt;
* wire, &lt;br /&gt;
* presenning, &lt;br /&gt;
* segelduk, &lt;br /&gt;
* kapellduk &lt;br /&gt;
* möbeltyg, &lt;br /&gt;
* säckväv&lt;br /&gt;
* damast?&lt;br /&gt;
* [[läder]] av Albin R&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Bygg ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Cellplast]] av Thomas M&lt;br /&gt;
* [[Gipsskiva]] av Josefine&lt;br /&gt;
* [[Eternit]]&lt;br /&gt;
* [[MDF]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[HDF]] av Viktor&lt;br /&gt;
* [[kalksten]] av Emil&lt;br /&gt;
* [[Mineralull]] AV BABYOLON&lt;br /&gt;
* [[Plywood]] av Mikael&lt;br /&gt;
* [[Spånskiva]] ™® Anton Nordström&lt;br /&gt;
* [[Takpapp]]&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Hussein&lt;br /&gt;
* [[Tryckimpregnerat trä]] reserverad Simon Arledal GTFO&lt;br /&gt;
* [[Silvertejp]] av Johan Pihlblad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Olja ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Hitta rätt begrepp innan ni startar en sida.&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Hydrualolja&lt;br /&gt;
* Mineralolja&lt;br /&gt;
* [[Råolja]] Av Philip Paraian&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Färg ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Hitta rätt begrepp innan ni startar en sida.&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[oljefärg]] Abbas &lt;br /&gt;
* vattenbaserad färg&lt;br /&gt;
* tvåkomponentsfärg&lt;br /&gt;
* [[akrylatfärg]]  Sam A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Övrigt ==&lt;br /&gt;
* [[Amalgam]] av Rahbz Jr.&lt;br /&gt;
* [[Silke]] av Märta Ballardini&lt;br /&gt;
* [[Linoleum]] av Fatou the Boss&lt;br /&gt;
* [[Vatten (material)|Vatten]] av Maximus&lt;br /&gt;
* [[Betong2]] av Nazar Rahimi&lt;br /&gt;
* [[Gips]] av David.K&lt;br /&gt;
* [[Palladium2]]&lt;br /&gt;
* [[Nickel2]]&lt;br /&gt;
* [[Is]] - Sam Shahriari&lt;br /&gt;
* [[Granit]] - Felix Herber&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Julle165</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Antimon&amp;diff=42674</id>
		<title>Antimon</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Antimon&amp;diff=42674"/>
		<updated>2017-11-20T09:13:17Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Julle165: Skapade sidan med &amp;#039;hej&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;hej&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Julle165</name></author>
	</entry>
</feed>