<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Josefseyed</id>
	<title>Wikiskola - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Josefseyed"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php/Special:Bidrag/Josefseyed"/>
	<updated>2026-04-21T22:22:18Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.41.1</generator>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=%C3%96vningsuppgifter_p%C3%A5_Ohms_lag&amp;diff=26784</id>
		<title>Övningsuppgifter på Ohms lag</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=%C3%96vningsuppgifter_p%C3%A5_Ohms_lag&amp;diff=26784"/>
		<updated>2014-05-08T10:53:24Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Josefseyed: /* Uppgift 12 */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Uppgift 1 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 2 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Mitt dia funkar inte så jag improviserade lite. &lt;br /&gt;
UPPGIFT: På bilden ser ni en strömkrets till en ficklampak. Batteriets spänning är 4,5 volt och lysdiodens resistans är 10 ohm (Ω). Vad blir effekten (i ampere)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Namnlös.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
svar: 0,45 Ampere&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
av: Nils Wikström&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 3 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 4 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 5 Daniel ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta|  Om framlamporna på en bil är 55 Ohm och spänningen är 12volt vad blir på strömmen?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Skärmavbild 2014-04-28 kl. 10.50.57.png | 240px]] |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Fårmeln är I=U/R alltså U=12/55 vilket är 2,2 så lampornas strömm är 2,2&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Daniel Azhari&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 6 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 7 Luan ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 8 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 9 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 10 - Dilan ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 11 - Spyridon==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Om spänningen är lika med 10V och strömmen är lika med 5A vad är då resistansen? &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Ohms lag är U=R*I och om man vill få R(Resistansen) på en sida för att få reda på det så blir det R=U/I. I vår uppgift blir det 10/5=2 ohm. Resistansen är då 2 ohm.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Spyridon&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 12 - Josef Kalhory ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Strömmen är 1 och resistansen är 200 så det resulterar 1*200=spänning enligt formeln A=I, Ohm=R och I*R=U och U=spänning alltså är spänningen 200.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Josef&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 13 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 14 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Om ett samsung(android) batteri använder sig av 100mA och 3.7V. Vad är då resistansen?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: R=U/I, 100mA = 0.1A. 3.7/0.1=37&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Johan Stigberg TE13B&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 15 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 16 - Ludvig Jealmo ==&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Spänning och effekt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Beräkna spänning (U{{=}}R*I), samt effekt för kretsen (P{{=}}U*I). Strömstyrkan är 22A, resistansen är 15.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:12356789.png]]&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Svar: Kretsen har 330V (15*22=330) och P värdet är 7260W (330*22= 7260)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 17 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 10 A och spänningen är 100 V. Vad är resistansen?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:CJDIAGRAMAWESOMEPANCAKE.png]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: 100V/10A = 10R&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Christoffer J&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 18 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Vad är resistansen (R), om spänningen är 3V och strömmen är 10A?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Teknik.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Facit: 3/10=0,3R&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Namn: Martin TE13B&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 19 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Du har ett AA batteri som ska kyla ner ett kylskåp, vad är resistansen om spänningen är 1,5V och strömmen är 100A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Screen_Shot_2014-04-30_at_13.16.57.png | Exempel på en figur]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
0,015R&lt;br /&gt;
&amp;lt;/Felix Adnerhagen&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 20 - Lucas ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta|  Adolf H skulle spränga lampor med ett batteri. Innan han skulle börja sitt projekt tänkte han mäta resistansen så att han vet ifall hans batteri har tillräckligt hög spänning. Tyvärr är herr H inte så kunnig inom fysik utan prioriterar gas teknik och behöver därför DIN hjälp! Vad är resistansen när spänningen är 20 v och strömmen är 0.14 A?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Inte diagram 1.png | Exempel på en figur]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Ungefär: 142,85 R&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Lucas Hägg&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 21 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| U → Spänning (Volt) , I → Ström (Ampere) , R → Resistans (Ω) , P → Effekt (W)&lt;br /&gt;
Frågan lyder: Två stycken batterier till en ficklampa innehåller en spänning på 1,5Volt vardera och en effekt på 3W. Räkna ut Amperen med följande formel: P → U * I &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Skärmavbild_2014-05-03_kl._13.26.45.png | 240px ]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: 1 Ampere&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Max Lundgren TE13B&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 22 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 22 (Linnéa) ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 2.4 mA och Spänningen är på 12 V. Hur hög resistans har resistorn?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil: Skärmavbild 2014-04-28 kl. 11.35.43.png | Bästa bilden]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: 5 kOhm&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Linnéa Bergmark&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Josefseyed</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=%C3%96vningsuppgifter_p%C3%A5_Ohms_lag&amp;diff=26604</id>
		<title>Övningsuppgifter på Ohms lag</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=%C3%96vningsuppgifter_p%C3%A5_Ohms_lag&amp;diff=26604"/>
		<updated>2014-04-28T08:33:32Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Josefseyed: /* Uppgift 12 */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Uppgift 1 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 2 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 3 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 4 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 5 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 6 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 7 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 8 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 9 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 10 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 11 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Om spänningen är lika med 10V och strömmen är lika med 5A vad är då resistansen? &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Ohms lag är U=R*I och om man vill få R(Resistansen) på en sida för att få reda på det så blir det R=U/I. I vår uppgift blir det 10/5=2 ohm. Resistansen är då 2 ohm.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Spyridon&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 12 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Vi använder oss av OHMs lag, alltså formeln U=R*I. I detta fall är strömmen=I. Och efter I=1 stoppar vi in 1 i formeln. Så hitills har vi U=R*1. Resistansen är 200, vilket är R, så då blir det R=200. I nästa steg stoppar vi in det i formeln, U=200*1. Då blir U=200, alltså är spänningnen 200 volt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Josef&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 13 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 14 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 15 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 16 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 17 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 18 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 19 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 20 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 21 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 22 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift 22 ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| Strömmen är 1 A och resistansen är 200 Ohm. Vad är spänningen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Diagram_Krets_upg_24_kap_8.png | Exempel på en figur]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;toccolours mw-collapsible mw-collapsed&amp;quot; style=&amp;quot;width:589px&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Facit:&#039;&#039;&#039; (klicka expandera till höger)&lt;br /&gt;
&amp;lt;div class=&amp;quot;mw-collapsible-content&amp;quot;&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Skriv ditt facit här&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Skriv ditt namn här&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Josefseyed</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25283</id>
		<title>Borrning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25283"/>
		<updated>2013-11-27T19:37:26Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Josefseyed: /* Historia */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Vad är borrning? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Defenitionen av borrning kan variera beroende på den process och metod man utför borrningen på. Vanligast är det ändå att man ser borrning på det sättet att man borrar olika hål i material som t.ex. trä och metall, men det kan även ses som en metod av att slippa eller skära i material. I huvudsak är själva borrningsprocessen ett roterande spikföremål. Det är ett maskinverktyg som oftast drivs med elektricitet, pneumatik eller hydraulik. Matningsrörelsen är axiell. Kopplat till ett verktyg, en slags borrmaskin, sitter ett detta spikföremål som oftast är spiralvridet för att skärspånorna enklare ska matas ut ur borrhålet. Borrning tillhör tillverkningsteknikens kategori skärande bearbetning. Med olika typer av borrar och borrmaskiner kan man borra hål i de flesta material med en diameter från delar av millimeter till flera meter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
[[Fil:220px-MaryRose-carpentry_tools1.jpg | thumbnail | Enkla borrverktyg från 30 000 år f.k. | right  ]]&lt;br /&gt;
[[File:Wood-drill hg.jpg| 240px | right | Wood-drill hg]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borrningens historia går tillbaka ända till 35 000 år f.k. Den tidiga människan, Homo Sapiens, var de som man tror upptäckte borrningens metoder och dess användningsområden. Man har även hittat tecken på att Mayafolket använde denna metod en hel del. Man använda vassa stenar som flinta, vilket man tidigare använt för spjut och annat, och processen gick till på det sättet att man höll stenen emellan sina händer medan man rullade den fram och tillbaka i samma position så man kunde skapa ett hål i olika material. Denna debut-version av borrning var väldigt enkel men inte så effektiv. Man kunde borra i de mesta material man använde under den tiden, som trä, dock tog det tid. Material som var hårda som sten var nästan omöjliga att borra i då.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De första perforerade borrhålen (d.v.s likformiga hål, alltså att man kunde massproducera ett sorts borrhål till en viss grad) har hittats gjorda av, och även i för den delen, människoben, elefantben, snäckor, horn osv. Dessa tros var gjorda under den senare delen av &amp;quot;The Upper Paleolithic Era&amp;quot; vilket är 50 000 - 10 000 f.k.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bågborren, även kallad remborr, är den första av maskinborrarna med deras fram och tillbaka auto-rotation. Den tros blivit uppfunnen ca 10 000 år sedan. I bilden kan man få en ganska klar uppfattning om hur denna maskin fungerar. Borren har hittats både i Pakistan och Indien men även Egypten. Det var den tidiga revolutionerande uppfinningen för borrmaskinernas industri. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den riktigt revolutionerande borrmaskinen kom långt senare. 1889 skapades det första elektriskt drivna borrmaskin-exemplet. Den eldrivna snurrande spetsen blev snabbt en storsäljare i byggbranshen och förenklade en byggares arbetsliv något otroligt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Idag finns den eldrivna borren i många olika versioner och framförallt i otroligt utvecklade och avancerade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{ clear }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Skapande med borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det är ganska enkelt att sammanfatta vad man kan skapa med hjälp av borrningen trots att det är ett så brett användningsområde. Den största användningen utav borrning är att sätta ihop olika material från singular till plural. De är som konjunktionerna i meningar, det som sätter ihop allt. Trots detta var det ju borrens första syfte att göra hål. Vad kan man göra med vardera saker och varför satt man inte ihop material från början? Jo, med ihop-sättande borrning kan man t.ex. fästa två träplankor till varandra eller en metallbit till två olika väggar så de kan bli fästas till varandra, t.ex. genom att utnyttja varandras vikt genom metallbiten/bitarna. Det är så man gör hus idag, genom olika fästningsmetoder av väggarna med borrning. Träplankor som borras ihop kan t.ex. bli en stol eller ett bord. Alla möbler är i stort sett byggda utav borrning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:PC - Inside (OUT-OF-DATE) (201486496).jpg|thumb|Insidan av en ihopborrad data]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utan att märka av det så mycket så är faktiskt i stort sett allt mekaniskt, elektroniskt, ja nästan allt byggt av människor nuförtiden är på ett eller annat sätt ihop-borrat förutom områden som textil, plast, handgjort, smycken, mindre material osv. Ett keyboard t.ex. är ihopsatta plast eller metallbitar med hjälp av borrande. Ljudkorten och högtalarna som spelar upp det digitala är placerade med hjälp borrning, precis som alla komponenter i en data är insatta i databoxen. Själva boxen är flera metall-/plåtytor ihopborrade. En bil eller lastbil är motorer, bränsleomvandlare och andra delar också ihopborrade till ett rörande föremål kallat fordon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Större objekt som moderna broar, fartyg, flygplan osv är också gjorda med borrning. Så tekniskt sätt är borrning essentligt vår dagliga moderna värld. Dock är det inte så uppmärksammat bland vanligt folk.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:LightningVolt Mackinac Bridge.jpg|thumbnail|Mackinac Bridge]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som alla vet så använder man borrning mycket i snickrande och därför också mycket i skolans ämne träslöjd. Även i TIS finns ju det där träslöjds-liknande rum för el linjen och i teknik kommer vi också bygga saker som kan inkludera borrning, så till och med elever i skolan använder borrning, speciellt vi i TIS.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{ clear }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Annan användning borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borrning har även andra användningsområden. Man borrar i berg, marken, under havsbotten och liknande, i huvudsak för att skapa el/vatten/olje-ledningar för hushåll, byggnader osv. Här är några videos angående olika metoder av borrning &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| lShJBZg60So |300|right | Borrning av berg}} &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| nS98NmEd0YM |300|center | Fiber-styrd borrning}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| RolM2ADrWb8 |300|right |Styrd borrning för fjärrvärme }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| BXYtQLqh34g |300|center | Första borrningen i Mars (loopad)}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Man har även använt borrning i olika forskningar. Speciellt i rymdforskningar när olika maskiner landat på andra planeter brukar man borra hål i marken där för att få reda på olika faktorer om planeten. Den sortens borrning sker med de mest avancerade borrarna. Materian man borrar i planetens jord samlar man även upp för att ta hem till Jorden och testa där med noggrannare och säkrare maskiner. &lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Josefseyed</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25282</id>
		<title>Borrning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25282"/>
		<updated>2013-11-27T19:35:57Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Josefseyed: /* Skapande med borrning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Vad är borrning? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Defenitionen av borrning kan variera beroende på den process och metod man utför borrningen på. Vanligast är det ändå att man ser borrning på det sättet att man borrar olika hål i material som t.ex. trä och metall, men det kan även ses som en metod av att slippa eller skära i material. I huvudsak är själva borrningsprocessen ett roterande spikföremål. Det är ett maskinverktyg som oftast drivs med elektricitet, pneumatik eller hydraulik. Matningsrörelsen är axiell. Kopplat till ett verktyg, en slags borrmaskin, sitter ett detta spikföremål som oftast är spiralvridet för att skärspånorna enklare ska matas ut ur borrhålet. Borrning tillhör tillverkningsteknikens kategori skärande bearbetning. Med olika typer av borrar och borrmaskiner kan man borra hål i de flesta material med en diameter från delar av millimeter till flera meter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
[[Fil:220px-MaryRose-carpentry_tools1.jpg | 240px | right  ]]&lt;br /&gt;
[[File:Wood-drill hg.jpg| 240px | right | Wood-drill hg]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borrningens historia går tillbaka ända till 35 000 år f.k. Den tidiga människan, Homo Sapiens, var de som man tror upptäckte borrningens metoder och dess användningsområden. Man har även hittat tecken på att Mayafolket använde denna metod en hel del. Man använda vassa stenar som flinta, vilket man tidigare använt för spjut och annat, och processen gick till på det sättet att man höll stenen emellan sina händer medan man rullade den fram och tillbaka i samma position så man kunde skapa ett hål i olika material. Denna debut-version av borrning var väldigt enkel men inte så effektiv. Man kunde borra i de mesta material man använde under den tiden, som trä, dock tog det tid. Material som var hårda som sten var nästan omöjliga att borra i då.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De första perforerade borrhålen (d.v.s likformiga hål, alltså att man kunde massproducera ett sorts borrhål till en viss grad) har hittats gjorda av, och även i för den delen, människoben, elefantben, snäckor, horn osv. Dessa tros var gjorda under den senare delen av &amp;quot;The Upper Paleolithic Era&amp;quot; vilket är 50 000 - 10 000 f.k.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bågborren, även kallad remborr, är den första av maskinborrarna med deras fram och tillbaka auto-rotation. Den tros blivit uppfunnen ca 10 000 år sedan. I bilden kan man få en ganska klar uppfattning om hur denna maskin fungerar. Borren har hittats både i Pakistan och Indien men även Egypten. Det var den tidiga revolutionerande uppfinningen för borrmaskinernas industri. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den riktigt revolutionerande borrmaskinen kom långt senare. 1889 skapades det första elektriskt drivna borrmaskin-exemplet. Den eldrivna snurrande spetsen blev snabbt en storsäljare i byggbranshen och förenklade en byggares arbetsliv något otroligt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Idag finns den eldrivna borren i många olika versioner och framförallt i otroligt utvecklade och avancerade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{ clear }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Skapande med borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det är ganska enkelt att sammanfatta vad man kan skapa med hjälp av borrningen trots att det är ett så brett användningsområde. Den största användningen utav borrning är att sätta ihop olika material från singular till plural. De är som konjunktionerna i meningar, det som sätter ihop allt. Trots detta var det ju borrens första syfte att göra hål. Vad kan man göra med vardera saker och varför satt man inte ihop material från början? Jo, med ihop-sättande borrning kan man t.ex. fästa två träplankor till varandra eller en metallbit till två olika väggar så de kan bli fästas till varandra, t.ex. genom att utnyttja varandras vikt genom metallbiten/bitarna. Det är så man gör hus idag, genom olika fästningsmetoder av väggarna med borrning. Träplankor som borras ihop kan t.ex. bli en stol eller ett bord. Alla möbler är i stort sett byggda utav borrning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:PC - Inside (OUT-OF-DATE) (201486496).jpg|thumb|Insidan av en ihopborrad data]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utan att märka av det så mycket så är faktiskt i stort sett allt mekaniskt, elektroniskt, ja nästan allt byggt av människor nuförtiden är på ett eller annat sätt ihop-borrat förutom områden som textil, plast, handgjort, smycken, mindre material osv. Ett keyboard t.ex. är ihopsatta plast eller metallbitar med hjälp av borrande. Ljudkorten och högtalarna som spelar upp det digitala är placerade med hjälp borrning, precis som alla komponenter i en data är insatta i databoxen. Själva boxen är flera metall-/plåtytor ihopborrade. En bil eller lastbil är motorer, bränsleomvandlare och andra delar också ihopborrade till ett rörande föremål kallat fordon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Större objekt som moderna broar, fartyg, flygplan osv är också gjorda med borrning. Så tekniskt sätt är borrning essentligt vår dagliga moderna värld. Dock är det inte så uppmärksammat bland vanligt folk.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:LightningVolt Mackinac Bridge.jpg|thumbnail|Mackinac Bridge]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som alla vet så använder man borrning mycket i snickrande och därför också mycket i skolans ämne träslöjd. Även i TIS finns ju det där träslöjds-liknande rum för el linjen och i teknik kommer vi också bygga saker som kan inkludera borrning, så till och med elever i skolan använder borrning, speciellt vi i TIS.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{ clear }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Annan användning borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borrning har även andra användningsområden. Man borrar i berg, marken, under havsbotten och liknande, i huvudsak för att skapa el/vatten/olje-ledningar för hushåll, byggnader osv. Här är några videos angående olika metoder av borrning &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| lShJBZg60So |300|right | Borrning av berg}} &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| nS98NmEd0YM |300|center | Fiber-styrd borrning}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| RolM2ADrWb8 |300|right |Styrd borrning för fjärrvärme }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| BXYtQLqh34g |300|center | Första borrningen i Mars (loopad)}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Man har även använt borrning i olika forskningar. Speciellt i rymdforskningar när olika maskiner landat på andra planeter brukar man borra hål i marken där för att få reda på olika faktorer om planeten. Den sortens borrning sker med de mest avancerade borrarna. Materian man borrar i planetens jord samlar man även upp för att ta hem till Jorden och testa där med noggrannare och säkrare maskiner. &lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Josefseyed</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25281</id>
		<title>Borrning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25281"/>
		<updated>2013-11-27T19:35:30Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Josefseyed: /* Skapande med borrning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Vad är borrning? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Defenitionen av borrning kan variera beroende på den process och metod man utför borrningen på. Vanligast är det ändå att man ser borrning på det sättet att man borrar olika hål i material som t.ex. trä och metall, men det kan även ses som en metod av att slippa eller skära i material. I huvudsak är själva borrningsprocessen ett roterande spikföremål. Det är ett maskinverktyg som oftast drivs med elektricitet, pneumatik eller hydraulik. Matningsrörelsen är axiell. Kopplat till ett verktyg, en slags borrmaskin, sitter ett detta spikföremål som oftast är spiralvridet för att skärspånorna enklare ska matas ut ur borrhålet. Borrning tillhör tillverkningsteknikens kategori skärande bearbetning. Med olika typer av borrar och borrmaskiner kan man borra hål i de flesta material med en diameter från delar av millimeter till flera meter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
[[Fil:220px-MaryRose-carpentry_tools1.jpg | 240px | right  ]]&lt;br /&gt;
[[File:Wood-drill hg.jpg| 240px | right | Wood-drill hg]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borrningens historia går tillbaka ända till 35 000 år f.k. Den tidiga människan, Homo Sapiens, var de som man tror upptäckte borrningens metoder och dess användningsområden. Man har även hittat tecken på att Mayafolket använde denna metod en hel del. Man använda vassa stenar som flinta, vilket man tidigare använt för spjut och annat, och processen gick till på det sättet att man höll stenen emellan sina händer medan man rullade den fram och tillbaka i samma position så man kunde skapa ett hål i olika material. Denna debut-version av borrning var väldigt enkel men inte så effektiv. Man kunde borra i de mesta material man använde under den tiden, som trä, dock tog det tid. Material som var hårda som sten var nästan omöjliga att borra i då.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De första perforerade borrhålen (d.v.s likformiga hål, alltså att man kunde massproducera ett sorts borrhål till en viss grad) har hittats gjorda av, och även i för den delen, människoben, elefantben, snäckor, horn osv. Dessa tros var gjorda under den senare delen av &amp;quot;The Upper Paleolithic Era&amp;quot; vilket är 50 000 - 10 000 f.k.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bågborren, även kallad remborr, är den första av maskinborrarna med deras fram och tillbaka auto-rotation. Den tros blivit uppfunnen ca 10 000 år sedan. I bilden kan man få en ganska klar uppfattning om hur denna maskin fungerar. Borren har hittats både i Pakistan och Indien men även Egypten. Det var den tidiga revolutionerande uppfinningen för borrmaskinernas industri. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den riktigt revolutionerande borrmaskinen kom långt senare. 1889 skapades det första elektriskt drivna borrmaskin-exemplet. Den eldrivna snurrande spetsen blev snabbt en storsäljare i byggbranshen och förenklade en byggares arbetsliv något otroligt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Idag finns den eldrivna borren i många olika versioner och framförallt i otroligt utvecklade och avancerade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{ clear }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Skapande med borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det är ganska enkelt att sammanfatta vad man kan skapa med hjälp av borrningen trots att det är ett så brett användningsområde. Den största användningen utav borrning är att sätta ihop olika material från singular till plural. De är som konjunktionerna i meningar, det som sätter ihop allt. Trots detta var det ju borrens första syfte att göra hål. Vad kan man göra med vardera saker och varför satt man inte ihop material från början? Jo, med ihop-sättande borrning kan man t.ex. fästa två träplankor till varandra eller en metallbit till två olika väggar så de kan bli fästas till varandra, t.ex. genom att utnyttja varandras vikt genom metallbiten/bitarna. Det är så man gör hus idag, genom olika fästningsmetoder av väggarna med borrning. Träplankor som borras ihop kan t.ex. bli en stol eller ett bord. Alla möbler är i stort sett byggda utav borrning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:PC - Inside (OUT-OF-DATE) (201486496).jpg|thumb|Insidan av en ihopborrad data]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utan att märka av det så mycket så är faktiskt i stort sett allt mekaniskt, elektroniskt, ja nästan allt byggt av människor nuförtiden är på ett eller annat sätt ihop-borrat förutom områden som textil, plast, handgjort, smycken, mindre material osv. Ett keyboard t.ex. är ihopsatta plast eller metallbitar med hjälp av borrande. Ljudkorten och högtalarna som spelar upp det digitala är placerade med hjälp borrning, precis som alla komponenter i en data är insatta i databoxen. Själva boxen är flera metall-/plåtytor ihopborrade. En bil eller lastbil är motorer, bränsleomvandlare och andra delar också ihopborrade till ett rörande föremål kallat fordon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Större objekt som moderna broar, fartyg, flygplan osv är också gjorda med borrning. Så tekniskt sätt är borrning essentligt vår dagliga moderna värld. Dock är det inte så uppmärksammat bland vanligt folk.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:LightningVolt Mackinac Bridge.jpg|thumbnail|Mackinac Bridge]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som alla vet så använder man borrning mycket i snickrande och därför också mycket i skolans ämne träslöjd. Även i TIS finns ju det där träslöjds-liknande rum för el linjen och i teknik kommer vi också bygga saker som kan inkludera borrning, så till och med elever i skolan använder borrning, speciellt vi i TIS.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Annan användning borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borrning har även andra användningsområden. Man borrar i berg, marken, under havsbotten och liknande, i huvudsak för att skapa el/vatten/olje-ledningar för hushåll, byggnader osv. Här är några videos angående olika metoder av borrning &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| lShJBZg60So |300|right | Borrning av berg}} &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| nS98NmEd0YM |300|center | Fiber-styrd borrning}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| RolM2ADrWb8 |300|right |Styrd borrning för fjärrvärme }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| BXYtQLqh34g |300|center | Första borrningen i Mars (loopad)}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Man har även använt borrning i olika forskningar. Speciellt i rymdforskningar när olika maskiner landat på andra planeter brukar man borra hål i marken där för att få reda på olika faktorer om planeten. Den sortens borrning sker med de mest avancerade borrarna. Materian man borrar i planetens jord samlar man även upp för att ta hem till Jorden och testa där med noggrannare och säkrare maskiner. &lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Josefseyed</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25280</id>
		<title>Borrning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25280"/>
		<updated>2013-11-27T19:32:38Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Josefseyed: /* Skapande med borrning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Vad är borrning? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Defenitionen av borrning kan variera beroende på den process och metod man utför borrningen på. Vanligast är det ändå att man ser borrning på det sättet att man borrar olika hål i material som t.ex. trä och metall, men det kan även ses som en metod av att slippa eller skära i material. I huvudsak är själva borrningsprocessen ett roterande spikföremål. Det är ett maskinverktyg som oftast drivs med elektricitet, pneumatik eller hydraulik. Matningsrörelsen är axiell. Kopplat till ett verktyg, en slags borrmaskin, sitter ett detta spikföremål som oftast är spiralvridet för att skärspånorna enklare ska matas ut ur borrhålet. Borrning tillhör tillverkningsteknikens kategori skärande bearbetning. Med olika typer av borrar och borrmaskiner kan man borra hål i de flesta material med en diameter från delar av millimeter till flera meter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
[[Fil:220px-MaryRose-carpentry_tools1.jpg | 240px | right  ]]&lt;br /&gt;
[[File:Wood-drill hg.jpg| 240px | right | Wood-drill hg]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borrningens historia går tillbaka ända till 35 000 år f.k. Den tidiga människan, Homo Sapiens, var de som man tror upptäckte borrningens metoder och dess användningsområden. Man har även hittat tecken på att Mayafolket använde denna metod en hel del. Man använda vassa stenar som flinta, vilket man tidigare använt för spjut och annat, och processen gick till på det sättet att man höll stenen emellan sina händer medan man rullade den fram och tillbaka i samma position så man kunde skapa ett hål i olika material. Denna debut-version av borrning var väldigt enkel men inte så effektiv. Man kunde borra i de mesta material man använde under den tiden, som trä, dock tog det tid. Material som var hårda som sten var nästan omöjliga att borra i då.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De första perforerade borrhålen (d.v.s likformiga hål, alltså att man kunde massproducera ett sorts borrhål till en viss grad) har hittats gjorda av, och även i för den delen, människoben, elefantben, snäckor, horn osv. Dessa tros var gjorda under den senare delen av &amp;quot;The Upper Paleolithic Era&amp;quot; vilket är 50 000 - 10 000 f.k.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bågborren, även kallad remborr, är den första av maskinborrarna med deras fram och tillbaka auto-rotation. Den tros blivit uppfunnen ca 10 000 år sedan. I bilden kan man få en ganska klar uppfattning om hur denna maskin fungerar. Borren har hittats både i Pakistan och Indien men även Egypten. Det var den tidiga revolutionerande uppfinningen för borrmaskinernas industri. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den riktigt revolutionerande borrmaskinen kom långt senare. 1889 skapades det första elektriskt drivna borrmaskin-exemplet. Den eldrivna snurrande spetsen blev snabbt en storsäljare i byggbranshen och förenklade en byggares arbetsliv något otroligt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Idag finns den eldrivna borren i många olika versioner och framförallt i otroligt utvecklade och avancerade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{ clear }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Skapande med borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det är ganska enkelt att sammanfatta vad man kan skapa med hjälp av borrningen trots att det är ett så brett användningsområde. Den största användningen utav borrning är att sätta ihop olika material från singular till plural. De är som konjunktionerna i meningar, det som sätter ihop allt. Trots detta var det ju borrens första syfte att göra hål. Vad kan man göra med vardera saker och varför satt man inte ihop material från början? Jo, med ihop-sättande borrning kan man t.ex. fästa två träplankor till varandra eller en metallbit till två olika väggar så de kan bli fästas till varandra, t.ex. genom att utnyttja varandras vikt genom metallbiten/bitarna. Det är så man gör hus idag, genom olika fästningsmetoder av väggarna med borrning. Träplankor som borras ihop kan t.ex. bli en stol eller ett bord. Alla möbler är i stort sett byggda utav borrning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utan att märka av det så mycket så är faktiskt i stort sett allt mekaniskt, elektroniskt, ja nästan allt byggt av människor nuförtiden är på ett eller annat sätt ihop-borrat förutom områden som textil, plast, handgjort, smycken, mindre material osv. Ett keyboard t.ex. är ihopsatta plast eller metallbitar med hjälp av borrande. Ljudkorten och högtalarna som spelar upp det digitala är placerade med hjälp borrning, precis som alla komponenter i en data är insatta i databoxen. Själva boxen är flera metall-/plåtytor ihopborrade. En bil eller lastbil är motorer, bränsleomvandlare och andra delar också ihopborrade till ett rörande föremål kallat fordon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Större objekt som moderna broar, fartyg, flygplan osv är också gjorda med borrning. Så tekniskt sätt är borrning essentligt vår dagliga moderna värld. Dock är det inte så uppmärksammat bland vanligt folk.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:LightningVolt Mackinac Bridge.jpg|thumbnail|Mackinac Bridge]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som alla vet så använder man borrning mycket i snickrande och därför också mycket i skolans ämne träslöjd. Även i TIS finns ju det där träslöjds-liknande rum för el linjen och i teknik kommer vi också bygga saker som kan inkludera borrning, så till och med elever i skolan använder borrning, speciellt vi i TIS.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Annan användning borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borrning har även andra användningsområden. Man borrar i berg, marken, under havsbotten och liknande, i huvudsak för att skapa el/vatten/olje-ledningar för hushåll, byggnader osv. Här är några videos angående olika metoder av borrning &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| lShJBZg60So |300|right | Borrning av berg}} &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| nS98NmEd0YM |300|center | Fiber-styrd borrning}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| RolM2ADrWb8 |300|right |Styrd borrning för fjärrvärme }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| BXYtQLqh34g |300|center | Första borrningen i Mars (loopad)}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Man har även använt borrning i olika forskningar. Speciellt i rymdforskningar när olika maskiner landat på andra planeter brukar man borra hål i marken där för att få reda på olika faktorer om planeten. Den sortens borrning sker med de mest avancerade borrarna. Materian man borrar i planetens jord samlar man även upp för att ta hem till Jorden och testa där med noggrannare och säkrare maskiner. &lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Josefseyed</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25279</id>
		<title>Borrning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25279"/>
		<updated>2013-11-27T19:27:49Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Josefseyed: /* Historia */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Vad är borrning? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Defenitionen av borrning kan variera beroende på den process och metod man utför borrningen på. Vanligast är det ändå att man ser borrning på det sättet att man borrar olika hål i material som t.ex. trä och metall, men det kan även ses som en metod av att slippa eller skära i material. I huvudsak är själva borrningsprocessen ett roterande spikföremål. Det är ett maskinverktyg som oftast drivs med elektricitet, pneumatik eller hydraulik. Matningsrörelsen är axiell. Kopplat till ett verktyg, en slags borrmaskin, sitter ett detta spikföremål som oftast är spiralvridet för att skärspånorna enklare ska matas ut ur borrhålet. Borrning tillhör tillverkningsteknikens kategori skärande bearbetning. Med olika typer av borrar och borrmaskiner kan man borra hål i de flesta material med en diameter från delar av millimeter till flera meter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
[[Fil:220px-MaryRose-carpentry_tools1.jpg | 240px | right  ]]&lt;br /&gt;
[[File:Wood-drill hg.jpg| 240px | right | Wood-drill hg]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borrningens historia går tillbaka ända till 35 000 år f.k. Den tidiga människan, Homo Sapiens, var de som man tror upptäckte borrningens metoder och dess användningsområden. Man har även hittat tecken på att Mayafolket använde denna metod en hel del. Man använda vassa stenar som flinta, vilket man tidigare använt för spjut och annat, och processen gick till på det sättet att man höll stenen emellan sina händer medan man rullade den fram och tillbaka i samma position så man kunde skapa ett hål i olika material. Denna debut-version av borrning var väldigt enkel men inte så effektiv. Man kunde borra i de mesta material man använde under den tiden, som trä, dock tog det tid. Material som var hårda som sten var nästan omöjliga att borra i då.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De första perforerade borrhålen (d.v.s likformiga hål, alltså att man kunde massproducera ett sorts borrhål till en viss grad) har hittats gjorda av, och även i för den delen, människoben, elefantben, snäckor, horn osv. Dessa tros var gjorda under den senare delen av &amp;quot;The Upper Paleolithic Era&amp;quot; vilket är 50 000 - 10 000 f.k.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bågborren, även kallad remborr, är den första av maskinborrarna med deras fram och tillbaka auto-rotation. Den tros blivit uppfunnen ca 10 000 år sedan. I bilden kan man få en ganska klar uppfattning om hur denna maskin fungerar. Borren har hittats både i Pakistan och Indien men även Egypten. Det var den tidiga revolutionerande uppfinningen för borrmaskinernas industri. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den riktigt revolutionerande borrmaskinen kom långt senare. 1889 skapades det första elektriskt drivna borrmaskin-exemplet. Den eldrivna snurrande spetsen blev snabbt en storsäljare i byggbranshen och förenklade en byggares arbetsliv något otroligt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Idag finns den eldrivna borren i många olika versioner och framförallt i otroligt utvecklade och avancerade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{ clear }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Skapande med borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det är ganska enkelt att sammanfatta vad man kan skapa med hjälp av borrningen trots att det är ett så brett användningsområde. Den största användningen utav borrning är att sätta ihop olika material från singular till plural. De är som konjunktionerna i meningar, det som sätter ihop allt. Trots detta var det ju borrens första syfte att göra hål. Vad kan man göra med vardera saker och varför satt man inte ihop material från början? Jo, med ihop-sättande borrning kan man t.ex. fästa två träplankor till varandra eller en metallbit till två olika väggar så de kan bli fästas till varandra, t.ex. genom att utnyttja varandras vikt genom metallbiten/bitarna. Det är så man gör hus idag, genom olika fästningsmetoder av väggarna med borrning. Träplankor som borras ihop kan t.ex. bli en stol eller ett bord. Alla möbler är i stort sett byggda utav borrning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utan att märka av det så mycket så är faktiskt i stort sett allt mekaniskt, elektroniskt, ja nästan allt byggt av människor nuförtiden är på ett eller annat sätt ihop-borrat förutom områden som textil, plast, handgjort, smycken, mindre material osv. Ett keyboard t.ex. är ihopsatta plast eller metallbitar med hjälp av borrande. Ljudkorten och högtalarna som spelar upp det digitala är placerade med hjälp borrning, precis som alla komponenter i en data är insatta i databoxen. Själva boxen är flera metall-/plåtytor ihopborrade. En bil eller lastbil är motorer, bränsleomvandlare och andra delar också ihopborrade till ett rörande föremål kallat fordon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Större objekt som broar, båtar, flygplan osv är också gjorda med borrning. Så tekniskt sätt är borrning essentligt vår dagliga moderna värld. Dock är det inte så uppmärksammat bland vanligt folk.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som alla vet så använder man borrning mycket i snickrande och därför också mycket i skolans ämne träslöjd. Även i TIS finns ju det där träslöjds-liknande rum för el linjen och i teknik kommer vi också bygga saker som kan inkludera borrning, så till och med elever i skolan använder borrning, speciellt vi i TIS.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Annan användning borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borrning har även andra användningsområden. Man borrar i berg, marken, under havsbotten och liknande, i huvudsak för att skapa el/vatten/olje-ledningar för hushåll, byggnader osv. Här är några videos angående olika metoder av borrning &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| lShJBZg60So |300|right | Borrning av berg}} &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| nS98NmEd0YM |300|center | Fiber-styrd borrning}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| RolM2ADrWb8 |300|right |Styrd borrning för fjärrvärme }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| BXYtQLqh34g |300|center | Första borrningen i Mars (loopad)}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Man har även använt borrning i olika forskningar. Speciellt i rymdforskningar när olika maskiner landat på andra planeter brukar man borra hål i marken där för att få reda på olika faktorer om planeten. Den sortens borrning sker med de mest avancerade borrarna. Materian man borrar i planetens jord samlar man även upp för att ta hem till Jorden och testa där med noggrannare och säkrare maskiner. &lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Josefseyed</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25278</id>
		<title>Borrning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25278"/>
		<updated>2013-11-27T19:27:16Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Josefseyed: /* Skapande med borrning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Vad är borrning? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Defenitionen av borrning kan variera beroende på den process och metod man utför borrningen på. Vanligast är det ändå att man ser borrning på det sättet att man borrar olika hål i material som t.ex. trä och metall, men det kan även ses som en metod av att slippa eller skära i material. I huvudsak är själva borrningsprocessen ett roterande spikföremål. Det är ett maskinverktyg som oftast drivs med elektricitet, pneumatik eller hydraulik. Matningsrörelsen är axiell. Kopplat till ett verktyg, en slags borrmaskin, sitter ett detta spikföremål som oftast är spiralvridet för att skärspånorna enklare ska matas ut ur borrhålet. Borrning tillhör tillverkningsteknikens kategori skärande bearbetning. Med olika typer av borrar och borrmaskiner kan man borra hål i de flesta material med en diameter från delar av millimeter till flera meter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
[[Fil:220px-MaryRose-carpentry_tools1.jpg | 240px | right  ]]&lt;br /&gt;
[[File:Wood-drill hg.jpg| 240px | right | Wood-drill hg]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borrningens historia går tillbaka ända till 35 000 år f.k. Den tidiga människan, Homo Sapiens, var de som man tror upptäckte borrningens metoder och dess användningsområden. Man har även hittat tecken på att Mayafolket använde denna metod en hel del. Man använda vassa stenar som flinta, vilket man tidigare använt för spjut och annat, och processen gick till på det sättet att man höll stenen emellan sina händer medan man rullade den fram och tillbaka i samma position så man kunde skapa ett hål i olika material. Denna debut-version av borrning var väldigt enkel men inte så effektiv. Man kunde borra i de mesta material man använde under den tiden, som trä, dock tog det tid. Material som var hårda som sten var nästan omöjliga att borra i då.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De första perforerade borrhålen (d.v.s likformiga hål, alltså att man kunde massproducera ett sorts borrhål till en viss grad) har hittats gjorda av, och även i för den delen, människoben, elefantben, snäckor, horn osv. Dessa tros var gjorda under den senare delen av &amp;quot;The Upper Paleolithic Era&amp;quot; vilket är 50 000 - 10 000 f.k.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bågborren, även kallad remborr, är den första av maskinborrarna med deras fram och tillbaka auto-rotation. Den tros blivit uppfunnen ca 10 000 år sedan. I bilden kan man få en ganska klar uppfattning om hur denna maskin fungerar. Borren har hittats både i Pakistan och Indien men även Egypten. Det var den tidiga revolutionerande uppfinningen för borrmaskinernas industri. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den riktigt revolutionerande borrmaskinen kom långt senare. 1889 skapades det första elektriskt drivna borrmaskin-exemplet. Den eldrivna snurrande spetsen blev snabbt en storsäljare i byggbranshen och förenklade en byggares arbetsliv något otroligt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Idag finns den eldrivna borren i många olika versioner och framförallt i otroligt utvecklade och avancerade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Skapande med borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det är ganska enkelt att sammanfatta vad man kan skapa med hjälp av borrningen trots att det är ett så brett användningsområde. Den största användningen utav borrning är att sätta ihop olika material från singular till plural. De är som konjunktionerna i meningar, det som sätter ihop allt. Trots detta var det ju borrens första syfte att göra hål. Vad kan man göra med vardera saker och varför satt man inte ihop material från början? Jo, med ihop-sättande borrning kan man t.ex. fästa två träplankor till varandra eller en metallbit till två olika väggar så de kan bli fästas till varandra, t.ex. genom att utnyttja varandras vikt genom metallbiten/bitarna. Det är så man gör hus idag, genom olika fästningsmetoder av väggarna med borrning. Träplankor som borras ihop kan t.ex. bli en stol eller ett bord. Alla möbler är i stort sett byggda utav borrning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utan att märka av det så mycket så är faktiskt i stort sett allt mekaniskt, elektroniskt, ja nästan allt byggt av människor nuförtiden är på ett eller annat sätt ihop-borrat förutom områden som textil, plast, handgjort, smycken, mindre material osv. Ett keyboard t.ex. är ihopsatta plast eller metallbitar med hjälp av borrande. Ljudkorten och högtalarna som spelar upp det digitala är placerade med hjälp borrning, precis som alla komponenter i en data är insatta i databoxen. Själva boxen är flera metall-/plåtytor ihopborrade. En bil eller lastbil är motorer, bränsleomvandlare och andra delar också ihopborrade till ett rörande föremål kallat fordon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Större objekt som broar, båtar, flygplan osv är också gjorda med borrning. Så tekniskt sätt är borrning essentligt vår dagliga moderna värld. Dock är det inte så uppmärksammat bland vanligt folk.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som alla vet så använder man borrning mycket i snickrande och därför också mycket i skolans ämne träslöjd. Även i TIS finns ju det där träslöjds-liknande rum för el linjen och i teknik kommer vi också bygga saker som kan inkludera borrning, så till och med elever i skolan använder borrning, speciellt vi i TIS.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Annan användning borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borrning har även andra användningsområden. Man borrar i berg, marken, under havsbotten och liknande, i huvudsak för att skapa el/vatten/olje-ledningar för hushåll, byggnader osv. Här är några videos angående olika metoder av borrning &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| lShJBZg60So |300|right | Borrning av berg}} &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| nS98NmEd0YM |300|center | Fiber-styrd borrning}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| RolM2ADrWb8 |300|right |Styrd borrning för fjärrvärme }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| BXYtQLqh34g |300|center | Första borrningen i Mars (loopad)}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Man har även använt borrning i olika forskningar. Speciellt i rymdforskningar när olika maskiner landat på andra planeter brukar man borra hål i marken där för att få reda på olika faktorer om planeten. Den sortens borrning sker med de mest avancerade borrarna. Materian man borrar i planetens jord samlar man även upp för att ta hem till Jorden och testa där med noggrannare och säkrare maskiner. &lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Josefseyed</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25277</id>
		<title>Borrning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25277"/>
		<updated>2013-11-27T19:21:30Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Josefseyed: /* Skapande med borrning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Vad är borrning? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Defenitionen av borrning kan variera beroende på den process och metod man utför borrningen på. Vanligast är det ändå att man ser borrning på det sättet att man borrar olika hål i material som t.ex. trä och metall, men det kan även ses som en metod av att slippa eller skära i material. I huvudsak är själva borrningsprocessen ett roterande spikföremål. Det är ett maskinverktyg som oftast drivs med elektricitet, pneumatik eller hydraulik. Matningsrörelsen är axiell. Kopplat till ett verktyg, en slags borrmaskin, sitter ett detta spikföremål som oftast är spiralvridet för att skärspånorna enklare ska matas ut ur borrhålet. Borrning tillhör tillverkningsteknikens kategori skärande bearbetning. Med olika typer av borrar och borrmaskiner kan man borra hål i de flesta material med en diameter från delar av millimeter till flera meter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
[[Fil:220px-MaryRose-carpentry_tools1.jpg | 240px | right  ]]&lt;br /&gt;
[[File:Wood-drill hg.jpg| 240px | right | Wood-drill hg]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borrningens historia går tillbaka ända till 35 000 år f.k. Den tidiga människan, Homo Sapiens, var de som man tror upptäckte borrningens metoder och dess användningsområden. Man har även hittat tecken på att Mayafolket använde denna metod en hel del. Man använda vassa stenar som flinta, vilket man tidigare använt för spjut och annat, och processen gick till på det sättet att man höll stenen emellan sina händer medan man rullade den fram och tillbaka i samma position så man kunde skapa ett hål i olika material. Denna debut-version av borrning var väldigt enkel men inte så effektiv. Man kunde borra i de mesta material man använde under den tiden, som trä, dock tog det tid. Material som var hårda som sten var nästan omöjliga att borra i då.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De första perforerade borrhålen (d.v.s likformiga hål, alltså att man kunde massproducera ett sorts borrhål till en viss grad) har hittats gjorda av, och även i för den delen, människoben, elefantben, snäckor, horn osv. Dessa tros var gjorda under den senare delen av &amp;quot;The Upper Paleolithic Era&amp;quot; vilket är 50 000 - 10 000 f.k.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bågborren, även kallad remborr, är den första av maskinborrarna med deras fram och tillbaka auto-rotation. Den tros blivit uppfunnen ca 10 000 år sedan. I bilden kan man få en ganska klar uppfattning om hur denna maskin fungerar. Borren har hittats både i Pakistan och Indien men även Egypten. Det var den tidiga revolutionerande uppfinningen för borrmaskinernas industri. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den riktigt revolutionerande borrmaskinen kom långt senare. 1889 skapades det första elektriskt drivna borrmaskin-exemplet. Den eldrivna snurrande spetsen blev snabbt en storsäljare i byggbranshen och förenklade en byggares arbetsliv något otroligt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Idag finns den eldrivna borren i många olika versioner och framförallt i otroligt utvecklade och avancerade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Skapande med borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det är ganska enkelt att sammanfatta vad man kan skapa med hjälp av borrningen trots att det är ett så brett användningsområde. Den största användningen utav borrning är att sätta ihop olika material från singular till plural. De är som konjunktionerna i meningar, det som sätter ihop allt. Trots detta var det ju borrens första syfte att göra hål. Vad kan man göra med vardera saker och varför satt man inte ihop material från början? Jo, med ihop-sättande borrning kan man t.ex. fästa två träplankor till varandra eller en metallbit till två olika väggar så de kan bli fästas till varandra, t.ex. genom att utnyttja varandras vikt genom metallbiten/bitarna. Det är så man gör hus idag, genom olika fästningsmetoder av väggarna med borrning. Träplankor som borras ihop kan t.ex. bli en stol eller ett bord. Alla möbler är i stort sett byggda utav borrning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utan att märka av det så mycket så är faktiskt i stort sett allt mekaniskt, elektroniskt, ja nästan allt byggt av människor nuförtiden är på ett eller annat sätt ihop-borrat förutom områden som textil, plast, handgjort, smycken, mindre material osv. Ett keyboard t.ex. är ihopsatta plast eller metallbitar med hjälp av borrande. Ljudkorten och högtalarna som spelar upp det digitala är placerade med hjälp borrning, precis som alla komponenter i en data är insatta i databoxen. Själva boxen är flera metall-/plåtytor ihopborrade. En bil eller lastbil är motorer, bränsleomvandlare och andra delar också ihopborrade till ett rörande föremål kallat fordon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som alla vet så använder man borrning mycket i snickrande och därför också mycket i skolans ämne träslöjd.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Annan användning borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borrning har även andra användningsområden. Man borrar i berg, marken, under havsbotten och liknande, i huvudsak för att skapa el/vatten/olje-ledningar för hushåll, byggnader osv. Här är några videos angående olika metoder av borrning &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| lShJBZg60So |300|right | Borrning av berg}} &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| nS98NmEd0YM |300|center | Fiber-styrd borrning}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| RolM2ADrWb8 |300|right |Styrd borrning för fjärrvärme }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| BXYtQLqh34g |300|center | Första borrningen i Mars (loopad)}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Man har även använt borrning i olika forskningar. Speciellt i rymdforskningar när olika maskiner landat på andra planeter brukar man borra hål i marken där för att få reda på olika faktorer om planeten. Den sortens borrning sker med de mest avancerade borrarna. Materian man borrar i planetens jord samlar man även upp för att ta hem till Jorden och testa där med noggrannare och säkrare maskiner. &lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Josefseyed</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25276</id>
		<title>Borrning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25276"/>
		<updated>2013-11-27T19:16:03Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Josefseyed: /* Skapande med borrning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Vad är borrning? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Defenitionen av borrning kan variera beroende på den process och metod man utför borrningen på. Vanligast är det ändå att man ser borrning på det sättet att man borrar olika hål i material som t.ex. trä och metall, men det kan även ses som en metod av att slippa eller skära i material. I huvudsak är själva borrningsprocessen ett roterande spikföremål. Det är ett maskinverktyg som oftast drivs med elektricitet, pneumatik eller hydraulik. Matningsrörelsen är axiell. Kopplat till ett verktyg, en slags borrmaskin, sitter ett detta spikföremål som oftast är spiralvridet för att skärspånorna enklare ska matas ut ur borrhålet. Borrning tillhör tillverkningsteknikens kategori skärande bearbetning. Med olika typer av borrar och borrmaskiner kan man borra hål i de flesta material med en diameter från delar av millimeter till flera meter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
[[Fil:220px-MaryRose-carpentry_tools1.jpg | 240px | right  ]]&lt;br /&gt;
[[File:Wood-drill hg.jpg| 240px | right | Wood-drill hg]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borrningens historia går tillbaka ända till 35 000 år f.k. Den tidiga människan, Homo Sapiens, var de som man tror upptäckte borrningens metoder och dess användningsområden. Man har även hittat tecken på att Mayafolket använde denna metod en hel del. Man använda vassa stenar som flinta, vilket man tidigare använt för spjut och annat, och processen gick till på det sättet att man höll stenen emellan sina händer medan man rullade den fram och tillbaka i samma position så man kunde skapa ett hål i olika material. Denna debut-version av borrning var väldigt enkel men inte så effektiv. Man kunde borra i de mesta material man använde under den tiden, som trä, dock tog det tid. Material som var hårda som sten var nästan omöjliga att borra i då.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De första perforerade borrhålen (d.v.s likformiga hål, alltså att man kunde massproducera ett sorts borrhål till en viss grad) har hittats gjorda av, och även i för den delen, människoben, elefantben, snäckor, horn osv. Dessa tros var gjorda under den senare delen av &amp;quot;The Upper Paleolithic Era&amp;quot; vilket är 50 000 - 10 000 f.k.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bågborren, även kallad remborr, är den första av maskinborrarna med deras fram och tillbaka auto-rotation. Den tros blivit uppfunnen ca 10 000 år sedan. I bilden kan man få en ganska klar uppfattning om hur denna maskin fungerar. Borren har hittats både i Pakistan och Indien men även Egypten. Det var den tidiga revolutionerande uppfinningen för borrmaskinernas industri. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den riktigt revolutionerande borrmaskinen kom långt senare. 1889 skapades det första elektriskt drivna borrmaskin-exemplet. Den eldrivna snurrande spetsen blev snabbt en storsäljare i byggbranshen och förenklade en byggares arbetsliv något otroligt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Idag finns den eldrivna borren i många olika versioner och framförallt i otroligt utvecklade och avancerade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Skapande med borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det är ganska enkelt att sammanfatta vad man kan skapa med hjälp av borrningen trots att det är ett så brett användningsområde. Den största användningen utav borrning är att sätta ihop olika material från singular till plural. De är som konjunktionerna i meningar, det som sätter ihop allt. Trots detta var det ju borrens första syfte att göra hål. Vad kan man göra med vardera saker och varför satt man inte ihop material från början? Jo, med ihop-sättande borrning kan man t.ex. fästa två träplankor till varandra eller en metallbit till två olika väggar så de kan bli fästas till varandra, t.ex. genom att utnyttja varandras vikt genom metallbiten/bitarna. Det är så man gör hus idag, genom olika fästningsmetoder av väggarna med borrning. Träplankor som borras ihop kan t.ex. bli en stol eller ett bord. Alla möbler är i stort sett byggda utav borrning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utan att märka av det så mycket så är faktiskt i stort sett allt mekaniskt, elektroniskt, ja nästan allt byggt av människor nuförtiden är på ett eller annat sätt ihop-borrat. Ett keyboard t.ex. är ihopsatta plast eller metallbitar med hjälp av borrande. Ljudkorten och högtalarna som spelar upp det digitala är placerade med hjälp borrning, precis som alla komponenter i en data är insatta i databoxen. Själva boxen är flera metall-/plåtytor ihopborrade. En bil eller lastbil är motorer, bränsleomvandlare och andra delar också ihopborrade till ett rörande föremål kallat fordon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Annan användning borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borrning har även andra användningsområden. Man borrar i berg, marken, under havsbotten och liknande, i huvudsak för att skapa el/vatten/olje-ledningar för hushåll, byggnader osv. Här är några videos angående olika metoder av borrning &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| lShJBZg60So |300|right | Borrning av berg}} &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| nS98NmEd0YM |300|center | Fiber-styrd borrning}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| RolM2ADrWb8 |300|right |Styrd borrning för fjärrvärme }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| BXYtQLqh34g |300|center | Första borrningen i Mars (loopad)}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Man har även använt borrning i olika forskningar. Speciellt i rymdforskningar när olika maskiner landat på andra planeter brukar man borra hål i marken där för att få reda på olika faktorer om planeten. Den sortens borrning sker med de mest avancerade borrarna. Materian man borrar i planetens jord samlar man även upp för att ta hem till Jorden och testa där med noggrannare och säkrare maskiner. &lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Josefseyed</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25275</id>
		<title>Borrning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25275"/>
		<updated>2013-11-27T19:14:39Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Josefseyed: /* Skapande med borrning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Vad är borrning? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Defenitionen av borrning kan variera beroende på den process och metod man utför borrningen på. Vanligast är det ändå att man ser borrning på det sättet att man borrar olika hål i material som t.ex. trä och metall, men det kan även ses som en metod av att slippa eller skära i material. I huvudsak är själva borrningsprocessen ett roterande spikföremål. Det är ett maskinverktyg som oftast drivs med elektricitet, pneumatik eller hydraulik. Matningsrörelsen är axiell. Kopplat till ett verktyg, en slags borrmaskin, sitter ett detta spikföremål som oftast är spiralvridet för att skärspånorna enklare ska matas ut ur borrhålet. Borrning tillhör tillverkningsteknikens kategori skärande bearbetning. Med olika typer av borrar och borrmaskiner kan man borra hål i de flesta material med en diameter från delar av millimeter till flera meter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
[[Fil:220px-MaryRose-carpentry_tools1.jpg | 240px | right  ]]&lt;br /&gt;
[[File:Wood-drill hg.jpg| 240px | right | Wood-drill hg]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borrningens historia går tillbaka ända till 35 000 år f.k. Den tidiga människan, Homo Sapiens, var de som man tror upptäckte borrningens metoder och dess användningsområden. Man har även hittat tecken på att Mayafolket använde denna metod en hel del. Man använda vassa stenar som flinta, vilket man tidigare använt för spjut och annat, och processen gick till på det sättet att man höll stenen emellan sina händer medan man rullade den fram och tillbaka i samma position så man kunde skapa ett hål i olika material. Denna debut-version av borrning var väldigt enkel men inte så effektiv. Man kunde borra i de mesta material man använde under den tiden, som trä, dock tog det tid. Material som var hårda som sten var nästan omöjliga att borra i då.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De första perforerade borrhålen (d.v.s likformiga hål, alltså att man kunde massproducera ett sorts borrhål till en viss grad) har hittats gjorda av, och även i för den delen, människoben, elefantben, snäckor, horn osv. Dessa tros var gjorda under den senare delen av &amp;quot;The Upper Paleolithic Era&amp;quot; vilket är 50 000 - 10 000 f.k.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bågborren, även kallad remborr, är den första av maskinborrarna med deras fram och tillbaka auto-rotation. Den tros blivit uppfunnen ca 10 000 år sedan. I bilden kan man få en ganska klar uppfattning om hur denna maskin fungerar. Borren har hittats både i Pakistan och Indien men även Egypten. Det var den tidiga revolutionerande uppfinningen för borrmaskinernas industri. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den riktigt revolutionerande borrmaskinen kom långt senare. 1889 skapades det första elektriskt drivna borrmaskin-exemplet. Den eldrivna snurrande spetsen blev snabbt en storsäljare i byggbranshen och förenklade en byggares arbetsliv något otroligt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Idag finns den eldrivna borren i många olika versioner och framförallt i otroligt utvecklade och avancerade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Skapande med borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det är ganska enkelt att sammanfatta vad man kan skapa med hjälp av borrningen trots att det är ett så brett användningsområde. Den största användningen utav borrning är att sätta ihop olika material från singular till plural. De är som konjunktionerna i meningar, det som sätter ihop allt. Trots detta var det ju borrens första syfte att göra hål. Vad kan man göra med vardera saker och varför satt man inte ihop material från början? Jo, med ihop-sättande borrning kan man t.ex. fästa två träplankor till varandra eller en metallbit till två olika väggar så de kan bli fästas till varandra, t.ex. genom att utnyttja varandras vikt genom metallbiten/bitarna. Det är så man gör hus idag, genom olika fästningsmetoder av väggarna med borrning. Träplankor som borras ihop kan t.ex. bli en stol eller ett bord. Alla möbler är i stort sett byggda utav borrning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utan att märka av det så mycket så är faktiskt i stort sett allt mekaniskt, elektroniskt, ja nästan allt byggt av människor nuförtiden är på ett eller annat sätt ihop-borrat. Ett keyboard t.ex. är ihopsatta plast eller metallbitar med hjälp av borrande. Ljudkorten och högtalarna som spelar upp det digitala är placerade med hjälp borrning, precis som alla komponenter i en data är insatta i databoxen. Själva boxen är flera metall-/plåtytor ihopborrade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Annan användning borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borrning har även andra användningsområden. Man borrar i berg, marken, under havsbotten och liknande, i huvudsak för att skapa el/vatten/olje-ledningar för hushåll, byggnader osv. Här är några videos angående olika metoder av borrning &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| lShJBZg60So |300|right | Borrning av berg}} &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| nS98NmEd0YM |300|center | Fiber-styrd borrning}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| RolM2ADrWb8 |300|right |Styrd borrning för fjärrvärme }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| BXYtQLqh34g |300|center | Första borrningen i Mars (loopad)}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Man har även använt borrning i olika forskningar. Speciellt i rymdforskningar när olika maskiner landat på andra planeter brukar man borra hål i marken där för att få reda på olika faktorer om planeten. Den sortens borrning sker med de mest avancerade borrarna. Materian man borrar i planetens jord samlar man även upp för att ta hem till Jorden och testa där med noggrannare och säkrare maskiner. &lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Josefseyed</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25274</id>
		<title>Borrning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25274"/>
		<updated>2013-11-27T19:01:08Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Josefseyed: Gör version 25273 av Josefseyed (diskussion) ogjord&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Vad är borrning? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Defenitionen av borrning kan variera beroende på den process och metod man utför borrningen på. Vanligast är det ändå att man ser borrning på det sättet att man borrar olika hål i material som t.ex. trä och metall, men det kan även ses som en metod av att slippa eller skära i material. I huvudsak är själva borrningsprocessen ett roterande spikföremål. Det är ett maskinverktyg som oftast drivs med elektricitet, pneumatik eller hydraulik. Matningsrörelsen är axiell. Kopplat till ett verktyg, en slags borrmaskin, sitter ett detta spikföremål som oftast är spiralvridet för att skärspånorna enklare ska matas ut ur borrhålet. Borrning tillhör tillverkningsteknikens kategori skärande bearbetning. Med olika typer av borrar och borrmaskiner kan man borra hål i de flesta material med en diameter från delar av millimeter till flera meter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
[[Fil:220px-MaryRose-carpentry_tools1.jpg | 240px | right  ]]&lt;br /&gt;
[[File:Wood-drill hg.jpg| 240px | right | Wood-drill hg]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borrningens historia går tillbaka ända till 35 000 år f.k. Den tidiga människan, Homo Sapiens, var de som man tror upptäckte borrningens metoder och dess användningsområden. Man har även hittat tecken på att Mayafolket använde denna metod en hel del. Man använda vassa stenar som flinta, vilket man tidigare använt för spjut och annat, och processen gick till på det sättet att man höll stenen emellan sina händer medan man rullade den fram och tillbaka i samma position så man kunde skapa ett hål i olika material. Denna debut-version av borrning var väldigt enkel men inte så effektiv. Man kunde borra i de mesta material man använde under den tiden, som trä, dock tog det tid. Material som var hårda som sten var nästan omöjliga att borra i då.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De första perforerade borrhålen (d.v.s likformiga hål, alltså att man kunde massproducera ett sorts borrhål till en viss grad) har hittats gjorda av, och även i för den delen, människoben, elefantben, snäckor, horn osv. Dessa tros var gjorda under den senare delen av &amp;quot;The Upper Paleolithic Era&amp;quot; vilket är 50 000 - 10 000 f.k.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bågborren, även kallad remborr, är den första av maskinborrarna med deras fram och tillbaka auto-rotation. Den tros blivit uppfunnen ca 10 000 år sedan. I bilden kan man få en ganska klar uppfattning om hur denna maskin fungerar. Borren har hittats både i Pakistan och Indien men även Egypten. Det var den tidiga revolutionerande uppfinningen för borrmaskinernas industri. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den riktigt revolutionerande borrmaskinen kom långt senare. 1889 skapades det första elektriskt drivna borrmaskin-exemplet. Den eldrivna snurrande spetsen blev snabbt en storsäljare i byggbranshen och förenklade en byggares arbetsliv något otroligt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Idag finns den eldrivna borren i många olika versioner och framförallt i otroligt utvecklade och avancerade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Skapande med borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det är ganska enkelt att sammanfatta vad man kan skapa med hjälp av borrningen trots att det är ett så brett användningsområde. Den största användningen utav borrning är att sätta ihop olika material från singular till plural. De är som konjunktionerna i meningar, det som sätter ihop allt. Trots detta var det ju borrens första syfte att göra hål. Vad kan man göra med vardera saker och varför satt man inte ihop material från början? Jo, med ihop-sättande borrning kan man t.ex. fästa två träplankor till varandra eller en metallbit till två olika väggar så de kan bli fästas till varandra, t.ex. genom att utnyttja varandras vikt genom metallbiten/bitarna. Det är så man gör hus idag, genom olika fästningsmetoder av väggarna med borrning. Träplankor som borras ihop kan t.ex. bli en stol eller ett bord. Alla möbler är i stort sett byggda utav borrning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Annan användning borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borrning har även andra användningsområden. Man borrar i berg, marken, under havsbotten och liknande, i huvudsak för att skapa el/vatten/olje-ledningar för hushåll, byggnader osv. Här är några videos angående olika metoder av borrning &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| lShJBZg60So |300|right | Borrning av berg}} &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| nS98NmEd0YM |300|center | Fiber-styrd borrning}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| RolM2ADrWb8 |300|right |Styrd borrning för fjärrvärme }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| BXYtQLqh34g |300|center | Första borrningen i Mars (loopad)}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Man har även använt borrning i olika forskningar. Speciellt i rymdforskningar när olika maskiner landat på andra planeter brukar man borra hål i marken där för att få reda på olika faktorer om planeten. Den sortens borrning sker med de mest avancerade borrarna. Materian man borrar i planetens jord samlar man även upp för att ta hem till Jorden och testa där med noggrannare och säkrare maskiner. &lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Josefseyed</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25273</id>
		<title>Borrning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25273"/>
		<updated>2013-11-27T18:50:15Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Josefseyed: /* Historia */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Vad är borrning? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Defenitionen av borrning kan variera beroende på den process och metod man utför borrningen på. Vanligast är det ändå att man ser borrning på det sättet att man borrar olika hål i material som t.ex. trä och metall, men det kan även ses som en metod av att slippa eller skära i material. I huvudsak är själva borrningsprocessen ett roterande spikföremål. Det är ett maskinverktyg som oftast drivs med elektricitet, pneumatik eller hydraulik. Matningsrörelsen är axiell. Kopplat till ett verktyg, en slags borrmaskin, sitter ett detta spikföremål som oftast är spiralvridet för att skärspånorna enklare ska matas ut ur borrhålet. Borrning tillhör tillverkningsteknikens kategori skärande bearbetning. Med olika typer av borrar och borrmaskiner kan man borra hål i de flesta material med en diameter från delar av millimeter till flera meter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
[[Fil:220px-MaryRose-carpentry_tools1.jpg | 240px  ]]&lt;br /&gt;
[[File:Wood-drill hg.jpg| 240px | right | Wood-drill hg| En av de första borrarna med riktigt vass spets]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borrningens historia går tillbaka ända till 35 000 år f.k. Den tidiga människan, Homo Sapiens, var de som man tror upptäckte borrningens metoder och dess användningsområden. Man har även hittat tecken på att Mayafolket använde denna metod en hel del. Man använda vassa stenar som flinta, vilket man tidigare använt för spjut och annat, och processen gick till på det sättet att man höll stenen emellan sina händer medan man rullade den fram och tillbaka i samma position så man kunde skapa ett hål i olika material. Denna debut-version av borrning var väldigt enkel men inte så effektiv. Man kunde borra i de mesta material man använde under den tiden, som trä, dock tog det tid. Material som var hårda som sten var nästan omöjliga att borra i då.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De första perforerade borrhålen (d.v.s likformiga hål, alltså att man kunde massproducera ett sorts borrhål till en viss grad) har hittats gjorda av, och även i för den delen, människoben, elefantben, snäckor, horn osv. Dessa tros var gjorda under den senare delen av &amp;quot;The Upper Paleolithic Era&amp;quot; vilket är 50 000 - 10 000 f.k.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bågborren, även kallad remborr, är den första av maskinborrarna med deras fram och tillbaka auto-rotation. Den tros blivit uppfunnen ca 10 000 år sedan. I bilden kan man få en ganska klar uppfattning om hur denna maskin fungerar. Borren har hittats både i Pakistan och Indien men även Egypten. Det var den tidiga revolutionerande uppfinningen för borrmaskinernas industri. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den riktigt revolutionerande borrmaskinen kom långt senare. 1889 skapades det första elektriskt drivna borrmaskin-exemplet. Den eldrivna snurrande spetsen blev snabbt en storsäljare i byggbranshen och förenklade en byggares arbetsliv något otroligt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Idag finns den eldrivna borren i många olika versioner och framförallt i otroligt utvecklade och avancerade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Skapande med borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det är ganska enkelt att sammanfatta vad man kan skapa med hjälp av borrningen trots att det är ett så brett användningsområde. Den största användningen utav borrning är att sätta ihop olika material från singular till plural. De är som konjunktionerna i meningar, det som sätter ihop allt. Trots detta var det ju borrens första syfte att göra hål. Vad kan man göra med vardera saker och varför satt man inte ihop material från början? Jo, med ihop-sättande borrning kan man t.ex. fästa två träplankor till varandra eller en metallbit till två olika väggar så de kan bli fästas till varandra, t.ex. genom att utnyttja varandras vikt genom metallbiten/bitarna. Det är så man gör hus idag, genom olika fästningsmetoder av väggarna med borrning. Träplankor som borras ihop kan t.ex. bli en stol eller ett bord. Alla möbler är i stort sett byggda utav borrning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Annan användning borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borrning har även andra användningsområden. Man borrar i berg, marken, under havsbotten och liknande, i huvudsak för att skapa el/vatten/olje-ledningar för hushåll, byggnader osv. Här är några videos angående olika metoder av borrning &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| lShJBZg60So |300|right | Borrning av berg}} &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| nS98NmEd0YM |300|center | Fiber-styrd borrning}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| RolM2ADrWb8 |300|right |Styrd borrning för fjärrvärme }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| BXYtQLqh34g |300|center | Första borrningen i Mars (loopad)}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Man har även använt borrning i olika forskningar. Speciellt i rymdforskningar när olika maskiner landat på andra planeter brukar man borra hål i marken där för att få reda på olika faktorer om planeten. Den sortens borrning sker med de mest avancerade borrarna. Materian man borrar i planetens jord samlar man även upp för att ta hem till Jorden och testa där med noggrannare och säkrare maskiner. &lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Josefseyed</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25254</id>
		<title>Borrning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25254"/>
		<updated>2013-11-26T11:23:18Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Josefseyed: /* Historia */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Vad är borrning? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Defenitionen av borrning kan variera beroende på den process och metod man utför borrningen på. Vanligast är det ändå att man ser borrning på det sättet att man borrar olika hål i material som t.ex. trä och metall, men det kan även ses som en metod av att slippa eller skära i material. I huvudsak är själva borrningsprocessen ett roterande spikföremål. Det är ett maskinverktyg som oftast drivs med elektricitet, pneumatik eller hydraulik. Matningsrörelsen är axiell. Kopplat till ett verktyg, en slags borrmaskin, sitter ett detta spikföremål som oftast är spiralvridet för att skärspånorna enklare ska matas ut ur borrhålet. Borrning tillhör tillverkningsteknikens kategori skärande bearbetning. Med olika typer av borrar och borrmaskiner kan man borra hål i de flesta material med en diameter från delar av millimeter till flera meter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
[[Fil:220px-MaryRose-carpentry_tools1.jpg | 240px | right  ]]&lt;br /&gt;
[[File:Wood-drill hg.jpg| 240px | right | Wood-drill hg]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borrningens historia går tillbaka ända till 35 000 år f.k. Den tidiga människan, Homo Sapiens, var de som man tror upptäckte borrningens metoder och dess användningsområden. Man har även hittat tecken på att Mayafolket använde denna metod en hel del. Man använda vassa stenar som flinta, vilket man tidigare använt för spjut och annat, och processen gick till på det sättet att man höll stenen emellan sina händer medan man rullade den fram och tillbaka i samma position så man kunde skapa ett hål i olika material. Denna debut-version av borrning var väldigt enkel men inte så effektiv. Man kunde borra i de mesta material man använde under den tiden, som trä, dock tog det tid. Material som var hårda som sten var nästan omöjliga att borra i då.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De första perforerade borrhålen (d.v.s likformiga hål, alltså att man kunde massproducera ett sorts borrhål till en viss grad) har hittats gjorda av, och även i för den delen, människoben, elefantben, snäckor, horn osv. Dessa tros var gjorda under den senare delen av &amp;quot;The Upper Paleolithic Era&amp;quot; vilket är 50 000 - 10 000 f.k.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bågborren, även kallad remborr, är den första av maskinborrarna med deras fram och tillbaka auto-rotation. Den tros blivit uppfunnen ca 10 000 år sedan. I bilden kan man få en ganska klar uppfattning om hur denna maskin fungerar. Borren har hittats både i Pakistan och Indien men även Egypten. Det var den tidiga revolutionerande uppfinningen för borrmaskinernas industri. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den riktigt revolutionerande borrmaskinen kom långt senare. 1889 skapades det första elektriskt drivna borrmaskin-exemplet. Den eldrivna snurrande spetsen blev snabbt en storsäljare i byggbranshen och förenklade en byggares arbetsliv något otroligt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Idag finns den eldrivna borren i många olika versioner och framförallt i otroligt utvecklade och avancerade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Skapande med borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det är ganska enkelt att sammanfatta vad man kan skapa med hjälp av borrningen trots att det är ett så brett användningsområde. Den största användningen utav borrning är att sätta ihop olika material från singular till plural. De är som konjunktionerna i meningar, det som sätter ihop allt. Trots detta var det ju borrens första syfte att göra hål. Vad kan man göra med vardera saker och varför satt man inte ihop material från början? Jo, med ihop-sättande borrning kan man t.ex. fästa två träplankor till varandra eller en metallbit till två olika väggar så de kan bli fästas till varandra, t.ex. genom att utnyttja varandras vikt genom metallbiten/bitarna. Det är så man gör hus idag, genom olika fästningsmetoder av väggarna med borrning. Träplankor som borras ihop kan t.ex. bli en stol eller ett bord. Alla möbler är i stort sett byggda utav borrning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Annan användning borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borrning har även andra användningsområden. Man borrar i berg, marken, under havsbotten och liknande, i huvudsak för att skapa el/vatten/olje-ledningar för hushåll, byggnader osv. Här är några videos angående olika metoder av borrning &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| lShJBZg60So |300|right | Borrning av berg}} &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| nS98NmEd0YM |300|center | Fiber-styrd borrning}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| RolM2ADrWb8 |300|right |Styrd borrning för fjärrvärme }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| BXYtQLqh34g |300|center | Första borrningen i Mars (loopad)}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Man har även använt borrning i olika forskningar. Speciellt i rymdforskningar när olika maskiner landat på andra planeter brukar man borra hål i marken där för att få reda på olika faktorer om planeten. Den sortens borrning sker med de mest avancerade borrarna. Materian man borrar i planetens jord samlar man även upp för att ta hem till Jorden och testa där med noggrannare och säkrare maskiner. &lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Josefseyed</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Fil:220px-MaryRose-carpentry_tools1.jpg&amp;diff=25253</id>
		<title>Fil:220px-MaryRose-carpentry tools1.jpg</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Fil:220px-MaryRose-carpentry_tools1.jpg&amp;diff=25253"/>
		<updated>2013-11-26T11:22:22Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Josefseyed: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Josefseyed</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25252</id>
		<title>Borrning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25252"/>
		<updated>2013-11-26T11:20:54Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Josefseyed: /* Historia */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Vad är borrning? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Defenitionen av borrning kan variera beroende på den process och metod man utför borrningen på. Vanligast är det ändå att man ser borrning på det sättet att man borrar olika hål i material som t.ex. trä och metall, men det kan även ses som en metod av att slippa eller skära i material. I huvudsak är själva borrningsprocessen ett roterande spikföremål. Det är ett maskinverktyg som oftast drivs med elektricitet, pneumatik eller hydraulik. Matningsrörelsen är axiell. Kopplat till ett verktyg, en slags borrmaskin, sitter ett detta spikföremål som oftast är spiralvridet för att skärspånorna enklare ska matas ut ur borrhålet. Borrning tillhör tillverkningsteknikens kategori skärande bearbetning. Med olika typer av borrar och borrmaskiner kan man borra hål i de flesta material med en diameter från delar av millimeter till flera meter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
[[File:Wood-drill hg.jpg| 240px | right | Wood-drill hg]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borrningens historia går tillbaka ända till 35 000 år f.k. Den tidiga människan, Homo Sapiens, var de som man tror upptäckte borrningens metoder och dess användningsområden. Man har även hittat tecken på att Mayafolket använde denna metod en hel del. Man använda vassa stenar som flinta, vilket man tidigare använt för spjut och annat, och processen gick till på det sättet att man höll stenen emellan sina händer medan man rullade den fram och tillbaka i samma position så man kunde skapa ett hål i olika material. Denna debut-version av borrning var väldigt enkel men inte så effektiv. Man kunde borra i de mesta material man använde under den tiden, som trä, dock tog det tid. Material som var hårda som sten var nästan omöjliga att borra i då.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De första perforerade borrhålen (d.v.s likformiga hål, alltså att man kunde massproducera ett sorts borrhål till en viss grad) har hittats gjorda av, och även i för den delen, människoben, elefantben, snäckor, horn osv. Dessa tros var gjorda under den senare delen av &amp;quot;The Upper Paleolithic Era&amp;quot; vilket är 50 000 - 10 000 f.k.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bågborren, även kallad remborr, är den första av maskinborrarna med deras fram och tillbaka auto-rotation. Den tros blivit uppfunnen ca 10 000 år sedan. I bilden kan man få en ganska klar uppfattning om hur denna maskin fungerar. Borren har hittats både i Pakistan och Indien men även Egypten. Det var den tidiga revolutionerande uppfinningen för borrmaskinernas industri. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den riktigt revolutionerande borrmaskinen kom långt senare. 1889 skapades det första elektriskt drivna borrmaskin-exemplet. Den eldrivna snurrande spetsen blev snabbt en storsäljare i byggbranshen och förenklade en byggares arbetsliv något otroligt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Idag finns den eldrivna borren i många olika versioner och framförallt i otroligt utvecklade och avancerade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Skapande med borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det är ganska enkelt att sammanfatta vad man kan skapa med hjälp av borrningen trots att det är ett så brett användningsområde. Den största användningen utav borrning är att sätta ihop olika material från singular till plural. De är som konjunktionerna i meningar, det som sätter ihop allt. Trots detta var det ju borrens första syfte att göra hål. Vad kan man göra med vardera saker och varför satt man inte ihop material från början? Jo, med ihop-sättande borrning kan man t.ex. fästa två träplankor till varandra eller en metallbit till två olika väggar så de kan bli fästas till varandra, t.ex. genom att utnyttja varandras vikt genom metallbiten/bitarna. Det är så man gör hus idag, genom olika fästningsmetoder av väggarna med borrning. Träplankor som borras ihop kan t.ex. bli en stol eller ett bord. Alla möbler är i stort sett byggda utav borrning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Annan användning borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borrning har även andra användningsområden. Man borrar i berg, marken, under havsbotten och liknande, i huvudsak för att skapa el/vatten/olje-ledningar för hushåll, byggnader osv. Här är några videos angående olika metoder av borrning &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| lShJBZg60So |300|right | Borrning av berg}} &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| nS98NmEd0YM |300|center | Fiber-styrd borrning}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| RolM2ADrWb8 |300|right |Styrd borrning för fjärrvärme }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| BXYtQLqh34g |300|center | Första borrningen i Mars (loopad)}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Man har även använt borrning i olika forskningar. Speciellt i rymdforskningar när olika maskiner landat på andra planeter brukar man borra hål i marken där för att få reda på olika faktorer om planeten. Den sortens borrning sker med de mest avancerade borrarna. Materian man borrar i planetens jord samlar man även upp för att ta hem till Jorden och testa där med noggrannare och säkrare maskiner. &lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Josefseyed</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25251</id>
		<title>Borrning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25251"/>
		<updated>2013-11-26T11:20:38Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Josefseyed: /* Historia */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Vad är borrning? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Defenitionen av borrning kan variera beroende på den process och metod man utför borrningen på. Vanligast är det ändå att man ser borrning på det sättet att man borrar olika hål i material som t.ex. trä och metall, men det kan även ses som en metod av att slippa eller skära i material. I huvudsak är själva borrningsprocessen ett roterande spikföremål. Det är ett maskinverktyg som oftast drivs med elektricitet, pneumatik eller hydraulik. Matningsrörelsen är axiell. Kopplat till ett verktyg, en slags borrmaskin, sitter ett detta spikföremål som oftast är spiralvridet för att skärspånorna enklare ska matas ut ur borrhålet. Borrning tillhör tillverkningsteknikens kategori skärande bearbetning. Med olika typer av borrar och borrmaskiner kan man borra hål i de flesta material med en diameter från delar av millimeter till flera meter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
[[File:Wood-drill hg.jpg| 240px | Wood-drill hg]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borrningens historia går tillbaka ända till 35 000 år f.k. Den tidiga människan, Homo Sapiens, var de som man tror upptäckte borrningens metoder och dess användningsområden. Man har även hittat tecken på att Mayafolket använde denna metod en hel del. Man använda vassa stenar som flinta, vilket man tidigare använt för spjut och annat, och processen gick till på det sättet att man höll stenen emellan sina händer medan man rullade den fram och tillbaka i samma position så man kunde skapa ett hål i olika material. Denna debut-version av borrning var väldigt enkel men inte så effektiv. Man kunde borra i de mesta material man använde under den tiden, som trä, dock tog det tid. Material som var hårda som sten var nästan omöjliga att borra i då.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De första perforerade borrhålen (d.v.s likformiga hål, alltså att man kunde massproducera ett sorts borrhål till en viss grad) har hittats gjorda av, och även i för den delen, människoben, elefantben, snäckor, horn osv. Dessa tros var gjorda under den senare delen av &amp;quot;The Upper Paleolithic Era&amp;quot; vilket är 50 000 - 10 000 f.k.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bågborren, även kallad remborr, är den första av maskinborrarna med deras fram och tillbaka auto-rotation. Den tros blivit uppfunnen ca 10 000 år sedan. I bilden kan man få en ganska klar uppfattning om hur denna maskin fungerar. Borren har hittats både i Pakistan och Indien men även Egypten. Det var den tidiga revolutionerande uppfinningen för borrmaskinernas industri. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den riktigt revolutionerande borrmaskinen kom långt senare. 1889 skapades det första elektriskt drivna borrmaskin-exemplet. Den eldrivna snurrande spetsen blev snabbt en storsäljare i byggbranshen och förenklade en byggares arbetsliv något otroligt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Idag finns den eldrivna borren i många olika versioner och framförallt i otroligt utvecklade och avancerade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Skapande med borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det är ganska enkelt att sammanfatta vad man kan skapa med hjälp av borrningen trots att det är ett så brett användningsområde. Den största användningen utav borrning är att sätta ihop olika material från singular till plural. De är som konjunktionerna i meningar, det som sätter ihop allt. Trots detta var det ju borrens första syfte att göra hål. Vad kan man göra med vardera saker och varför satt man inte ihop material från början? Jo, med ihop-sättande borrning kan man t.ex. fästa två träplankor till varandra eller en metallbit till två olika väggar så de kan bli fästas till varandra, t.ex. genom att utnyttja varandras vikt genom metallbiten/bitarna. Det är så man gör hus idag, genom olika fästningsmetoder av väggarna med borrning. Träplankor som borras ihop kan t.ex. bli en stol eller ett bord. Alla möbler är i stort sett byggda utav borrning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Annan användning borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borrning har även andra användningsområden. Man borrar i berg, marken, under havsbotten och liknande, i huvudsak för att skapa el/vatten/olje-ledningar för hushåll, byggnader osv. Här är några videos angående olika metoder av borrning &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| lShJBZg60So |300|right | Borrning av berg}} &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| nS98NmEd0YM |300|center | Fiber-styrd borrning}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| RolM2ADrWb8 |300|right |Styrd borrning för fjärrvärme }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| BXYtQLqh34g |300|center | Första borrningen i Mars (loopad)}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Man har även använt borrning i olika forskningar. Speciellt i rymdforskningar när olika maskiner landat på andra planeter brukar man borra hål i marken där för att få reda på olika faktorer om planeten. Den sortens borrning sker med de mest avancerade borrarna. Materian man borrar i planetens jord samlar man även upp för att ta hem till Jorden och testa där med noggrannare och säkrare maskiner. &lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Josefseyed</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25222</id>
		<title>Borrning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25222"/>
		<updated>2013-11-24T22:00:51Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Josefseyed: /* Skapande med borrning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Vad är borrning? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Defenitionen av borrning kan variera beroende på den process och metod man utför borrningen på. Vanligast är det ändå att man ser borrning på det sättet att man borrar olika hål i material som t.ex. trä och metall, men det kan även ses som en metod av att slippa eller skära i material. I huvudsak är själva borrningsprocessen ett roterande spikföremål. Det är ett maskinverktyg som oftast drivs med elektricitet, pneumatik eller hydraulik. Matningsrörelsen är axiell. Kopplat till ett verktyg, en slags borrmaskin, sitter ett detta spikföremål som oftast är spiralvridet för att skärspånorna enklare ska matas ut ur borrhålet. Borrning tillhör tillverkningsteknikens kategori skärande bearbetning. Med olika typer av borrar och borrmaskiner kan man borra hål i de flesta material med en diameter från delar av millimeter till flera meter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borrningens historia går tillbaka ända till 35 000 år f.k. Den tidiga människan, Homo Sapiens, var de som man tror upptäckte borrningens metoder och dess användningsområden. Man har även hittat tecken på att Mayafolket använde denna metod en hel del. Man använda vassa stenar som flinta, vilket man tidigare använt för spjut och annat, och processen gick till på det sättet att man höll stenen emellan sina händer medan man rullade den fram och tillbaka i samma position så man kunde skapa ett hål i olika material. Denna debut-version av borrning var väldigt enkel men inte så effektiv. Man kunde borra i de mesta material man använde under den tiden, som trä, dock tog det tid. Material som var hårda som sten var nästan omöjliga att borra i då.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De första perforerade borrhålen (d.v.s likformiga hål, alltså att man kunde massproducera ett sorts borrhål till en viss grad) har hittats gjorda av, och även i för den delen, människoben, elefantben, snäckor, horn osv. Dessa tros var gjorda under den senare delen av &amp;quot;The Upper Paleolithic Era&amp;quot; vilket är 50 000 - 10 000 f.k.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bågborren, även kallad remborr, är den första av maskinborrarna med deras fram och tillbaka auto-rotation. Den tros blivit uppfunnen ca 10 000 år sedan. I bilden kan man få en ganska klar uppfattning om hur denna maskin fungerar. Borren har hittats både i Pakistan och Indien men även Egypten. Det var den tidiga revolutionerande uppfinningen för borrmaskinernas industri. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den riktigt revolutionerande borrmaskinen kom långt senare. 1889 skapades det första elektriskt drivna borrmaskin-exemplet. Den eldrivna snurrande spetsen blev snabbt en storsäljare i byggbranshen och förenklade en byggares arbetsliv något otroligt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Idag finns den eldrivna borren i många olika versioner och framförallt i otroligt utvecklade och avancerade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Skapande med borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det är ganska enkelt att sammanfatta vad man kan skapa med hjälp av borrningen trots att det är ett så brett användningsområde. Den största användningen utav borrning är att sätta ihop olika material från singular till plural. De är som konjunktionerna i meningar, det som sätter ihop allt. Trots detta var det ju borrens första syfte att göra hål. Vad kan man göra med vardera saker och varför satt man inte ihop material från början? Jo, med ihop-sättande borrning kan man t.ex. fästa två träplankor till varandra eller en metallbit till två olika väggar så de kan bli fästas till varandra, t.ex. genom att utnyttja varandras vikt genom metallbiten/bitarna. Det är så man gör hus idag, genom olika fästningsmetoder av väggarna med borrning. Träplankor som borras ihop kan t.ex. bli en stol eller ett bord. Alla möbler är i stort sett byggda utav borrning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Annan användning borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borrning har även andra användningsområden. Man borrar i berg, marken, under havsbotten och liknande, i huvudsak för att skapa el/vatten/olje-ledningar för hushåll, byggnader osv. Här är några videos angående olika metoder av borrning &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| lShJBZg60So |300|right | Borrning av berg}} &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| nS98NmEd0YM |300|center | Fiber-styrd borrning}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| RolM2ADrWb8 |300|right |Styrd borrning för fjärrvärme }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| BXYtQLqh34g |300|center | Första borrningen i Mars (loopad)}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Man har även använt borrning i olika forskningar. Speciellt i rymdforskningar när olika maskiner landat på andra planeter brukar man borra hål i marken där för att få reda på olika faktorer om planeten. Den sortens borrning sker med de mest avancerade borrarna. Materian man borrar i planetens jord samlar man även upp för att ta hem till Jorden och testa där med noggrannare och säkrare maskiner. &lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Josefseyed</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25217</id>
		<title>Borrning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25217"/>
		<updated>2013-11-24T21:52:14Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Josefseyed: /* Skapande med borrning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Vad är borrning? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Defenitionen av borrning kan variera beroende på den process och metod man utför borrningen på. Vanligast är det ändå att man ser borrning på det sättet att man borrar olika hål i material som t.ex. trä och metall, men det kan även ses som en metod av att slippa eller skära i material. I huvudsak är själva borrningsprocessen ett roterande spikföremål. Det är ett maskinverktyg som oftast drivs med elektricitet, pneumatik eller hydraulik. Matningsrörelsen är axiell. Kopplat till ett verktyg, en slags borrmaskin, sitter ett detta spikföremål som oftast är spiralvridet för att skärspånorna enklare ska matas ut ur borrhålet. Borrning tillhör tillverkningsteknikens kategori skärande bearbetning. Med olika typer av borrar och borrmaskiner kan man borra hål i de flesta material med en diameter från delar av millimeter till flera meter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borrningens historia går tillbaka ända till 35 000 år f.k. Den tidiga människan, Homo Sapiens, var de som man tror upptäckte borrningens metoder och dess användningsområden. Man har även hittat tecken på att Mayafolket använde denna metod en hel del. Man använda vassa stenar som flinta, vilket man tidigare använt för spjut och annat, och processen gick till på det sättet att man höll stenen emellan sina händer medan man rullade den fram och tillbaka i samma position så man kunde skapa ett hål i olika material. Denna debut-version av borrning var väldigt enkel men inte så effektiv. Man kunde borra i de mesta material man använde under den tiden, som trä, dock tog det tid. Material som var hårda som sten var nästan omöjliga att borra i då.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De första perforerade borrhålen (d.v.s likformiga hål, alltså att man kunde massproducera ett sorts borrhål till en viss grad) har hittats gjorda av, och även i för den delen, människoben, elefantben, snäckor, horn osv. Dessa tros var gjorda under den senare delen av &amp;quot;The Upper Paleolithic Era&amp;quot; vilket är 50 000 - 10 000 f.k.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bågborren, även kallad remborr, är den första av maskinborrarna med deras fram och tillbaka auto-rotation. Den tros blivit uppfunnen ca 10 000 år sedan. I bilden kan man få en ganska klar uppfattning om hur denna maskin fungerar. Borren har hittats både i Pakistan och Indien men även Egypten. Det var den tidiga revolutionerande uppfinningen för borrmaskinernas industri. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den riktigt revolutionerande borrmaskinen kom långt senare. 1889 skapades det första elektriskt drivna borrmaskin-exemplet. Den eldrivna snurrande spetsen blev snabbt en storsäljare i byggbranshen och förenklade en byggares arbetsliv något otroligt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Idag finns den eldrivna borren i många olika versioner och framförallt i otroligt utvecklade och avancerade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Skapande med borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det är ganska enkelt att sammanfatta vad man kan skapa med hjälp av borrningen trots att det är ett så brett användningsområde. Den största användningen utav borrning är att sätta ihop olika material från singular till plural. De är som konjunktionerna i meningar, det som sätter ihop allt. Trots detta var det ju borrens första syfte att göra hål. Vad kan man göra med vardera saker och varför satt man inte ihop material från början? Jo, med ihop-sättande borrning kan man t.ex. fästa två träplankor till varandra eller en metallbit till två olika väggar så de kan bli fästas till varandra, t.ex. genom att utnyttja varandras vikt genom metallbiten/bitarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Annan användning borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borrning har även andra användningsområden. Man borrar i berg, marken, under havsbotten och liknande, i huvudsak för att skapa el/vatten/olje-ledningar för hushåll, byggnader osv. Här är några videos angående olika metoder av borrning &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| lShJBZg60So |300|right | Borrning av berg}} &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| nS98NmEd0YM |300|center | Fiber-styrd borrning}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| RolM2ADrWb8 |300|right |Styrd borrning för fjärrvärme }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| BXYtQLqh34g |300|center | Första borrningen i Mars (loopad)}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Man har även använt borrning i olika forskningar. Speciellt i rymdforskningar när olika maskiner landat på andra planeter brukar man borra hål i marken där för att få reda på olika faktorer om planeten. Den sortens borrning sker med de mest avancerade borrarna. Materian man borrar i planetens jord samlar man även upp för att ta hem till Jorden och testa där med noggrannare och säkrare maskiner. &lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Josefseyed</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25212</id>
		<title>Borrning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25212"/>
		<updated>2013-11-24T21:17:22Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Josefseyed: /* Historia */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Vad är borrning? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Defenitionen av borrning kan variera beroende på den process och metod man utför borrningen på. Vanligast är det ändå att man ser borrning på det sättet att man borrar olika hål i material som t.ex. trä och metall, men det kan även ses som en metod av att slippa eller skära i material. I huvudsak är själva borrningsprocessen ett roterande spikföremål. Det är ett maskinverktyg som oftast drivs med elektricitet, pneumatik eller hydraulik. Matningsrörelsen är axiell. Kopplat till ett verktyg, en slags borrmaskin, sitter ett detta spikföremål som oftast är spiralvridet för att skärspånorna enklare ska matas ut ur borrhålet. Borrning tillhör tillverkningsteknikens kategori skärande bearbetning. Med olika typer av borrar och borrmaskiner kan man borra hål i de flesta material med en diameter från delar av millimeter till flera meter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borrningens historia går tillbaka ända till 35 000 år f.k. Den tidiga människan, Homo Sapiens, var de som man tror upptäckte borrningens metoder och dess användningsområden. Man har även hittat tecken på att Mayafolket använde denna metod en hel del. Man använda vassa stenar som flinta, vilket man tidigare använt för spjut och annat, och processen gick till på det sättet att man höll stenen emellan sina händer medan man rullade den fram och tillbaka i samma position så man kunde skapa ett hål i olika material. Denna debut-version av borrning var väldigt enkel men inte så effektiv. Man kunde borra i de mesta material man använde under den tiden, som trä, dock tog det tid. Material som var hårda som sten var nästan omöjliga att borra i då.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De första perforerade borrhålen (d.v.s likformiga hål, alltså att man kunde massproducera ett sorts borrhål till en viss grad) har hittats gjorda av, och även i för den delen, människoben, elefantben, snäckor, horn osv. Dessa tros var gjorda under den senare delen av &amp;quot;The Upper Paleolithic Era&amp;quot; vilket är 50 000 - 10 000 f.k.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bågborren, även kallad remborr, är den första av maskinborrarna med deras fram och tillbaka auto-rotation. Den tros blivit uppfunnen ca 10 000 år sedan. I bilden kan man få en ganska klar uppfattning om hur denna maskin fungerar. Borren har hittats både i Pakistan och Indien men även Egypten. Det var den tidiga revolutionerande uppfinningen för borrmaskinernas industri. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den riktigt revolutionerande borrmaskinen kom långt senare. 1889 skapades det första elektriskt drivna borrmaskin-exemplet. Den eldrivna snurrande spetsen blev snabbt en storsäljare i byggbranshen och förenklade en byggares arbetsliv något otroligt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Idag finns den eldrivna borren i många olika versioner och framförallt i otroligt utvecklade och avancerade.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Skapande med borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Annan användning borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borrning har även andra användningsområden. Man borrar i berg, marken, under havsbotten och liknande, i huvudsak för att skapa el/vatten/olje-ledningar för hushåll, byggnader osv. Här är några videos angående olika metoder av borrning &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| lShJBZg60So |300|right | Borrning av berg}} &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| nS98NmEd0YM |300|center | Fiber-styrd borrning}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| RolM2ADrWb8 |300|right |Styrd borrning för fjärrvärme }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| BXYtQLqh34g |300|center | Första borrningen i Mars (loopad)}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Man har även använt borrning i olika forskningar. Speciellt i rymdforskningar när olika maskiner landat på andra planeter brukar man borra hål i marken där för att få reda på olika faktorer om planeten. Den sortens borrning sker med de mest avancerade borrarna. Materian man borrar i planetens jord samlar man även upp för att ta hem till Jorden och testa där med noggrannare och säkrare maskiner. &lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Josefseyed</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25211</id>
		<title>Borrning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25211"/>
		<updated>2013-11-24T21:15:35Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Josefseyed: /* Historia */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Vad är borrning? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Defenitionen av borrning kan variera beroende på den process och metod man utför borrningen på. Vanligast är det ändå att man ser borrning på det sättet att man borrar olika hål i material som t.ex. trä och metall, men det kan även ses som en metod av att slippa eller skära i material. I huvudsak är själva borrningsprocessen ett roterande spikföremål. Det är ett maskinverktyg som oftast drivs med elektricitet, pneumatik eller hydraulik. Matningsrörelsen är axiell. Kopplat till ett verktyg, en slags borrmaskin, sitter ett detta spikföremål som oftast är spiralvridet för att skärspånorna enklare ska matas ut ur borrhålet. Borrning tillhör tillverkningsteknikens kategori skärande bearbetning. Med olika typer av borrar och borrmaskiner kan man borra hål i de flesta material med en diameter från delar av millimeter till flera meter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borrningens historia går tillbaka ända till 35 000 år f.k. Den tidiga människan, Homo Sapiens, var de som man tror upptäckte borrningens metoder och dess användningsområden. Man har även hittat tecken på att Mayafolket använde denna metod en hel del. Man använda vassa stenar som flinta, vilket man tidigare använt för spjut och annat, och processen gick till på det sättet att man höll stenen emellan sina händer medan man rullade den fram och tillbaka i samma position så man kunde skapa ett hål i olika material. Denna debut-version av borrning var väldigt enkel men inte så effektiv. Man kunde borra i de mesta material man använde under den tiden, som trä, dock tog det tid. Material som var hårda som sten var nästan omöjliga att borra i då.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De första perforerade borrhålen (d.v.s likformiga hål, alltså att man kunde massproducera ett sorts borrhål till en viss grad) har hittats gjorda av, och även i för den delen, människoben, elefantben, snäckor, horn osv. Dessa tros var gjorda under den senare delen av &amp;quot;The Upper Paleolithic Era&amp;quot; vilket är 50 000 - 10 000 f.k.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bågborren, även kallad remborr, är den första av maskinborrarna med deras fram och tillbaka auto-rotation. Den tros blivit uppfunnen ca 10 000 år sedan. I bilden kan man få en ganska klar uppfattning om hur denna maskin fungerar. Borren har hittats både i Pakistan och Indien men även Egypten. Det var den tidiga revolutionerande uppfinningen för borrmaskinernas industri. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den riktigt revolutionerande borrmaskinen kom långt senare. 1889 skapades det första elektriskt drivna borrmaskin-exemplet. Den eldrivna snurrande spetsen blev snabbt en storsäljare i byggbranshen och förenklade en byggares liv.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Skapande med borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Annan användning borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borrning har även andra användningsområden. Man borrar i berg, marken, under havsbotten och liknande, i huvudsak för att skapa el/vatten/olje-ledningar för hushåll, byggnader osv. Här är några videos angående olika metoder av borrning &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| lShJBZg60So |300|right | Borrning av berg}} &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| nS98NmEd0YM |300|center | Fiber-styrd borrning}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| RolM2ADrWb8 |300|right |Styrd borrning för fjärrvärme }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| BXYtQLqh34g |300|center | Första borrningen i Mars (loopad)}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Man har även använt borrning i olika forskningar. Speciellt i rymdforskningar när olika maskiner landat på andra planeter brukar man borra hål i marken där för att få reda på olika faktorer om planeten. Den sortens borrning sker med de mest avancerade borrarna. Materian man borrar i planetens jord samlar man även upp för att ta hem till Jorden och testa där med noggrannare och säkrare maskiner. &lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Josefseyed</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25210</id>
		<title>Borrning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25210"/>
		<updated>2013-11-24T20:37:49Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Josefseyed: /* Annan användning borrning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Vad är borrning? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Defenitionen av borrning kan variera beroende på den process och metod man utför borrningen på. Vanligast är det ändå att man ser borrning på det sättet att man borrar olika hål i material som t.ex. trä och metall, men det kan även ses som en metod av att slippa eller skära i material. I huvudsak är själva borrningsprocessen ett roterande spikföremål. Det är ett maskinverktyg som oftast drivs med elektricitet, pneumatik eller hydraulik. Matningsrörelsen är axiell. Kopplat till ett verktyg, en slags borrmaskin, sitter ett detta spikföremål som oftast är spiralvridet för att skärspånorna enklare ska matas ut ur borrhålet. Borrning tillhör tillverkningsteknikens kategori skärande bearbetning. Med olika typer av borrar och borrmaskiner kan man borra hål i de flesta material med en diameter från delar av millimeter till flera meter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borrningens historia går tillbaka ända till 35 000 år f.k. Den tidiga människan, Homo Sapiens, var de som man tror upptäckte borrningens metoder och dess användningsområden. Man har även hittat tecken på att Mayafolket använde denna metod en hel del. Man använda vassa stenar som flinta, vilket man tidigare använt för spjut och annat, och processen gick till på det sättet att man höll stenen emellan sina händer medan man rullade den fram och tillbaka i samma position så man kunde skapa ett hål i olika material. Denna debut-version av borrning var väldigt enkel men inte så effektiv. Man kunde borra i de mesta material man använde under den tiden, som trä, dock tog det tid. Material som var hårda som sten var nästan omöjliga att borra i då.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De första perforerade borrhålen (d.v.s likformiga hål, alltså att man kunde massproducera ett sorts borrhål till en viss grad) har hittats gjorda av, och även i för den delen, människoben, elefantben, snäckor, horn osv. Dessa tros var gjorda under den senare delen av &amp;quot;The Upper Paleolithic Era&amp;quot; vilket är 50 000 - 10 000 f.k.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Skapande med borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Annan användning borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borrning har även andra användningsområden. Man borrar i berg, marken, under havsbotten och liknande, i huvudsak för att skapa el/vatten/olje-ledningar för hushåll, byggnader osv. Här är några videos angående olika metoder av borrning &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| lShJBZg60So |300|right | Borrning av berg}} &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| nS98NmEd0YM |300|center | Fiber-styrd borrning}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| RolM2ADrWb8 |300|right |Styrd borrning för fjärrvärme }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| BXYtQLqh34g |300|center | Första borrningen i Mars (loopad)}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Man har även använt borrning i olika forskningar. Speciellt i rymdforskningar när olika maskiner landat på andra planeter brukar man borra hål i marken där för att få reda på olika faktorer om planeten. Den sortens borrning sker med de mest avancerade borrarna. Materian man borrar i planetens jord samlar man även upp för att ta hem till Jorden och testa där med noggrannare och säkrare maskiner. &lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Josefseyed</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25209</id>
		<title>Borrning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25209"/>
		<updated>2013-11-24T20:36:10Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Josefseyed: /* Annan användning borrning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Vad är borrning? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Defenitionen av borrning kan variera beroende på den process och metod man utför borrningen på. Vanligast är det ändå att man ser borrning på det sättet att man borrar olika hål i material som t.ex. trä och metall, men det kan även ses som en metod av att slippa eller skära i material. I huvudsak är själva borrningsprocessen ett roterande spikföremål. Det är ett maskinverktyg som oftast drivs med elektricitet, pneumatik eller hydraulik. Matningsrörelsen är axiell. Kopplat till ett verktyg, en slags borrmaskin, sitter ett detta spikföremål som oftast är spiralvridet för att skärspånorna enklare ska matas ut ur borrhålet. Borrning tillhör tillverkningsteknikens kategori skärande bearbetning. Med olika typer av borrar och borrmaskiner kan man borra hål i de flesta material med en diameter från delar av millimeter till flera meter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borrningens historia går tillbaka ända till 35 000 år f.k. Den tidiga människan, Homo Sapiens, var de som man tror upptäckte borrningens metoder och dess användningsområden. Man har även hittat tecken på att Mayafolket använde denna metod en hel del. Man använda vassa stenar som flinta, vilket man tidigare använt för spjut och annat, och processen gick till på det sättet att man höll stenen emellan sina händer medan man rullade den fram och tillbaka i samma position så man kunde skapa ett hål i olika material. Denna debut-version av borrning var väldigt enkel men inte så effektiv. Man kunde borra i de mesta material man använde under den tiden, som trä, dock tog det tid. Material som var hårda som sten var nästan omöjliga att borra i då.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De första perforerade borrhålen (d.v.s likformiga hål, alltså att man kunde massproducera ett sorts borrhål till en viss grad) har hittats gjorda av, och även i för den delen, människoben, elefantben, snäckor, horn osv. Dessa tros var gjorda under den senare delen av &amp;quot;The Upper Paleolithic Era&amp;quot; vilket är 50 000 - 10 000 f.k.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Skapande med borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Annan användning borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borrning har även andra användningsområden. Man borrar i berg, marken, under havsbotten och liknande, i huvudsak för att skapa el/vatten/olje-ledningar för hushåll, byggnader osv. Här är några videos angående olika metoder av borrning &lt;br /&gt;
&amp;lt;div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;p&amp;gt;&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| lShJBZg60So |300|right | Borrning av berg}} &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| nS98NmEd0YM |300|center | Fiber-styrd borrning}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| RolM2ADrWb8 |300|right |Styrd borrning för fjärrvärme }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| BXYtQLqh34g |300|center | Första borrningen i Mars (loopad)}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;/p&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Man har även använt borrning i olika forskningar. Speciellt i rymdforskningar när olika maskiner landat på andra planeter brukar man borra hål i marken där för att få reda på olika faktorer om planeten. Materian man borrar i planetens jord samlar man även upp för att ta hem till Jorden och testa där med noggrannare och säkrare maskiner. &lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Josefseyed</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25208</id>
		<title>Borrning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25208"/>
		<updated>2013-11-24T20:17:33Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Josefseyed: /* Annan användning borrning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Vad är borrning? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Defenitionen av borrning kan variera beroende på den process och metod man utför borrningen på. Vanligast är det ändå att man ser borrning på det sättet att man borrar olika hål i material som t.ex. trä och metall, men det kan även ses som en metod av att slippa eller skära i material. I huvudsak är själva borrningsprocessen ett roterande spikföremål. Det är ett maskinverktyg som oftast drivs med elektricitet, pneumatik eller hydraulik. Matningsrörelsen är axiell. Kopplat till ett verktyg, en slags borrmaskin, sitter ett detta spikföremål som oftast är spiralvridet för att skärspånorna enklare ska matas ut ur borrhålet. Borrning tillhör tillverkningsteknikens kategori skärande bearbetning. Med olika typer av borrar och borrmaskiner kan man borra hål i de flesta material med en diameter från delar av millimeter till flera meter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borrningens historia går tillbaka ända till 35 000 år f.k. Den tidiga människan, Homo Sapiens, var de som man tror upptäckte borrningens metoder och dess användningsområden. Man har även hittat tecken på att Mayafolket använde denna metod en hel del. Man använda vassa stenar som flinta, vilket man tidigare använt för spjut och annat, och processen gick till på det sättet att man höll stenen emellan sina händer medan man rullade den fram och tillbaka i samma position så man kunde skapa ett hål i olika material. Denna debut-version av borrning var väldigt enkel men inte så effektiv. Man kunde borra i de mesta material man använde under den tiden, som trä, dock tog det tid. Material som var hårda som sten var nästan omöjliga att borra i då.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De första perforerade borrhålen (d.v.s likformiga hål, alltså att man kunde massproducera ett sorts borrhål till en viss grad) har hittats gjorda av, och även i för den delen, människoben, elefantben, snäckor, horn osv. Dessa tros var gjorda under den senare delen av &amp;quot;The Upper Paleolithic Era&amp;quot; vilket är 50 000 - 10 000 f.k.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Skapande med borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Annan användning borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borrning har även andra användningsområden. Man borrar i berg, marken, under havsbotten och liknande, i huvudsak för att skapa el/vatten/olje-ledningar för hushåll, byggnader osv. Här är några videos angående olika metoder av borrning &lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| lShJBZg60So |300|right | Borrning av berg}} &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| nS98NmEd0YM |300|right | Fiber-styrd borrning}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| RolM2ADrWb8 |300|right |Styrd borrning för fjärrvärme }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Man har även använt borrning i olika forskningar. Speciellt i rymdforskningar när olika maskiner landat på andra planeter brukar man borra hål i marken där för att få reda på olika faktorer om planeten. Materian man borrar i planetens jord samlar man även upp för att ta hem till Jorden och testa där med noggrannare och säkrare maskiner. &lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Josefseyed</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25207</id>
		<title>Borrning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25207"/>
		<updated>2013-11-24T20:16:43Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Josefseyed: /* Annan användning borrning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Vad är borrning? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Defenitionen av borrning kan variera beroende på den process och metod man utför borrningen på. Vanligast är det ändå att man ser borrning på det sättet att man borrar olika hål i material som t.ex. trä och metall, men det kan även ses som en metod av att slippa eller skära i material. I huvudsak är själva borrningsprocessen ett roterande spikföremål. Det är ett maskinverktyg som oftast drivs med elektricitet, pneumatik eller hydraulik. Matningsrörelsen är axiell. Kopplat till ett verktyg, en slags borrmaskin, sitter ett detta spikföremål som oftast är spiralvridet för att skärspånorna enklare ska matas ut ur borrhålet. Borrning tillhör tillverkningsteknikens kategori skärande bearbetning. Med olika typer av borrar och borrmaskiner kan man borra hål i de flesta material med en diameter från delar av millimeter till flera meter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borrningens historia går tillbaka ända till 35 000 år f.k. Den tidiga människan, Homo Sapiens, var de som man tror upptäckte borrningens metoder och dess användningsområden. Man har även hittat tecken på att Mayafolket använde denna metod en hel del. Man använda vassa stenar som flinta, vilket man tidigare använt för spjut och annat, och processen gick till på det sättet att man höll stenen emellan sina händer medan man rullade den fram och tillbaka i samma position så man kunde skapa ett hål i olika material. Denna debut-version av borrning var väldigt enkel men inte så effektiv. Man kunde borra i de mesta material man använde under den tiden, som trä, dock tog det tid. Material som var hårda som sten var nästan omöjliga att borra i då.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De första perforerade borrhålen (d.v.s likformiga hål, alltså att man kunde massproducera ett sorts borrhål till en viss grad) har hittats gjorda av, och även i för den delen, människoben, elefantben, snäckor, horn osv. Dessa tros var gjorda under den senare delen av &amp;quot;The Upper Paleolithic Era&amp;quot; vilket är 50 000 - 10 000 f.k.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Skapande med borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Annan användning borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borrning har även andra användningsområden. Man borrar i berg, marken, under havsbotten och liknande, i huvudsak för att skapa el/vatten/olje-ledningar för hushåll, byggnader osv. Här är några videos angående olika metoder av borrning &lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| lShJBZg60So |300|right | Borrning av berg}} &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| nS98NmEd0YM |300|right | Fiber-styrd borrning}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| RolM2ADrWb8 |300|right |Styrd borrning för fjärrvärme }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Man har även använt borrning i olika forskningar. Speciellt i rymdforskningar när olika maskiner landat på andra planeter brukar man borra hål i marken där för att få reda på olika faktorer om planeten. Materian man borrar i planetens jord samlar man även upp för att ta hem till Jorden och testa där med noggrannare och säkrare maskiner. &lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Josefseyed</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25206</id>
		<title>Borrning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25206"/>
		<updated>2013-11-24T19:44:21Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Josefseyed: /* Historia */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Vad är borrning? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Defenitionen av borrning kan variera beroende på den process och metod man utför borrningen på. Vanligast är det ändå att man ser borrning på det sättet att man borrar olika hål i material som t.ex. trä och metall, men det kan även ses som en metod av att slippa eller skära i material. I huvudsak är själva borrningsprocessen ett roterande spikföremål. Det är ett maskinverktyg som oftast drivs med elektricitet, pneumatik eller hydraulik. Matningsrörelsen är axiell. Kopplat till ett verktyg, en slags borrmaskin, sitter ett detta spikföremål som oftast är spiralvridet för att skärspånorna enklare ska matas ut ur borrhålet. Borrning tillhör tillverkningsteknikens kategori skärande bearbetning. Med olika typer av borrar och borrmaskiner kan man borra hål i de flesta material med en diameter från delar av millimeter till flera meter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borrningens historia går tillbaka ända till 35 000 år f.k. Den tidiga människan, Homo Sapiens, var de som man tror upptäckte borrningens metoder och dess användningsområden. Man har även hittat tecken på att Mayafolket använde denna metod en hel del. Man använda vassa stenar som flinta, vilket man tidigare använt för spjut och annat, och processen gick till på det sättet att man höll stenen emellan sina händer medan man rullade den fram och tillbaka i samma position så man kunde skapa ett hål i olika material. Denna debut-version av borrning var väldigt enkel men inte så effektiv. Man kunde borra i de mesta material man använde under den tiden, som trä, dock tog det tid. Material som var hårda som sten var nästan omöjliga att borra i då.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De första perforerade borrhålen (d.v.s likformiga hål, alltså att man kunde massproducera ett sorts borrhål till en viss grad) har hittats gjorda av, och även i för den delen, människoben, elefantben, snäckor, horn osv. Dessa tros var gjorda under den senare delen av &amp;quot;The Upper Paleolithic Era&amp;quot; vilket är 50 000 - 10 000 f.k.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Skapande med borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Annan användning borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borrning har även andra användningsområden. Man borrar i berg, marken, under havsbotten och liknande, i huvudsak för att skapa el/vatten/olje-ledningar för hushåll, byggnader osv. Här är några videos angående olika metoder av borrning &lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| lShJBZg60So |300|right | Borrning av berg}} &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| nS98NmEd0YM |300|right | Fiber-styrd borrning}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| RolM2ADrWb8 |300|right |Styrd borrning för fjärrvärme }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Josefseyed</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25205</id>
		<title>Borrning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25205"/>
		<updated>2013-11-24T19:32:40Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Josefseyed: /* Historia */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Vad är borrning? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Defenitionen av borrning kan variera beroende på den process och metod man utför borrningen på. Vanligast är det ändå att man ser borrning på det sättet att man borrar olika hål i material som t.ex. trä och metall, men det kan även ses som en metod av att slippa eller skära i material. I huvudsak är själva borrningsprocessen ett roterande spikföremål. Det är ett maskinverktyg som oftast drivs med elektricitet, pneumatik eller hydraulik. Matningsrörelsen är axiell. Kopplat till ett verktyg, en slags borrmaskin, sitter ett detta spikföremål som oftast är spiralvridet för att skärspånorna enklare ska matas ut ur borrhålet. Borrning tillhör tillverkningsteknikens kategori skärande bearbetning. Med olika typer av borrar och borrmaskiner kan man borra hål i de flesta material med en diameter från delar av millimeter till flera meter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borrningens historia går tillbaka ända till 35 000 år f.k. Den tidiga människan, Homo Sapiens, var de som man tror upptäckte borrningens metoder och dess användningsområden. Man har även hittat tecken på att Mayafolket använde denna metod en hel del. Man använda vassa stenar som flinta, vilket man tidigare använt för spjut och annat, och processen gick till på det sättet att man höll stenen emellan sina händer medan man rullade den fram och tillbaka i samma position så man kunde skapa ett hål i olika material. Denna debut-version av borrning var väldigt enkel men inte så effektiv. Man kunde borra i de mesta material man använde under den tiden, som trä, dock tog det tid. Material som var hårda som sten var nästan omöjliga att borra i då.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Skapande med borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Annan användning borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borrning har även andra användningsområden. Man borrar i berg, marken, under havsbotten och liknande, i huvudsak för att skapa el/vatten/olje-ledningar för hushåll, byggnader osv. Här är några videos angående olika metoder av borrning &lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| lShJBZg60So |300|right | Borrning av berg}} &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| nS98NmEd0YM |300|right | Fiber-styrd borrning}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| RolM2ADrWb8 |300|right |Styrd borrning för fjärrvärme }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Josefseyed</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25204</id>
		<title>Borrning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25204"/>
		<updated>2013-11-24T19:31:49Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Josefseyed: /* Historia */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Vad är borrning? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Defenitionen av borrning kan variera beroende på den process och metod man utför borrningen på. Vanligast är det ändå att man ser borrning på det sättet att man borrar olika hål i material som t.ex. trä och metall, men det kan även ses som en metod av att slippa eller skära i material. I huvudsak är själva borrningsprocessen ett roterande spikföremål. Det är ett maskinverktyg som oftast drivs med elektricitet, pneumatik eller hydraulik. Matningsrörelsen är axiell. Kopplat till ett verktyg, en slags borrmaskin, sitter ett detta spikföremål som oftast är spiralvridet för att skärspånorna enklare ska matas ut ur borrhålet. Borrning tillhör tillverkningsteknikens kategori skärande bearbetning. Med olika typer av borrar och borrmaskiner kan man borra hål i de flesta material med en diameter från delar av millimeter till flera meter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borrningens historia går tillbaka ända till 35 000 år f.k. Den tidiga människan, Homo Sapiens, var de som man tror upptäckte borrningens metoder och dess användningsområden. Man använda vassa stenar som flinta, vilket man tidigare använt för spjut och annat, och processen gick till på det sättet att man höll stenen emellan sina händer medan man rullade den fram och tillbaka i samma position så man kunde skapa ett hål i olika material. Denna debut-version av borrning var väldigt enkel men inte så effektiv. Man kunde borra i de mesta material man använde under den tiden, som trä, dock tog det tid. Material som var hårda som sten var nästan omöjliga att borra i då.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Skapande med borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Annan användning borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borrning har även andra användningsområden. Man borrar i berg, marken, under havsbotten och liknande, i huvudsak för att skapa el/vatten/olje-ledningar för hushåll, byggnader osv. Här är några videos angående olika metoder av borrning &lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| lShJBZg60So |300|right | Borrning av berg}} &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| nS98NmEd0YM |300|right | Fiber-styrd borrning}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| RolM2ADrWb8 |300|right |Styrd borrning för fjärrvärme }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Josefseyed</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25203</id>
		<title>Borrning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25203"/>
		<updated>2013-11-24T19:26:07Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Josefseyed: /* Historia */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Vad är borrning? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Defenitionen av borrning kan variera beroende på den process och metod man utför borrningen på. Vanligast är det ändå att man ser borrning på det sättet att man borrar olika hål i material som t.ex. trä och metall, men det kan även ses som en metod av att slippa eller skära i material. I huvudsak är själva borrningsprocessen ett roterande spikföremål. Det är ett maskinverktyg som oftast drivs med elektricitet, pneumatik eller hydraulik. Matningsrörelsen är axiell. Kopplat till ett verktyg, en slags borrmaskin, sitter ett detta spikföremål som oftast är spiralvridet för att skärspånorna enklare ska matas ut ur borrhålet. Borrning tillhör tillverkningsteknikens kategori skärande bearbetning. Med olika typer av borrar och borrmaskiner kan man borra hål i de flesta material med en diameter från delar av millimeter till flera meter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borrningens historia går tillbaka ända till 35 000 år f.k. Den tidiga människan, Homo Sapiens, var de som man tror upptäckte borrningens metoder och dess användningsområden. Man använda vassa stenar som flinta, vilket man tidigare använt för spjut och annat, och processen gick till på det sättet att man höll stenen emellan sina händer medan man rullade den fram och tillbaka i samma position så man kunde skapa ett hål i olika material.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Skapande med borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Annan användning borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borrning har även andra användningsområden. Man borrar i berg, marken, under havsbotten och liknande, i huvudsak för att skapa el/vatten/olje-ledningar för hushåll, byggnader osv. Här är några videos angående olika metoder av borrning &lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| lShJBZg60So |300|right | Borrning av berg}} &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| nS98NmEd0YM |300|right | Fiber-styrd borrning}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| RolM2ADrWb8 |300|right |Styrd borrning för fjärrvärme }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Josefseyed</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25180</id>
		<title>Borrning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25180"/>
		<updated>2013-11-21T16:16:11Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Josefseyed: /* Annan användning borrning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Vad är borrning? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Defenitionen av borrning kan variera beroende på den process och metod man utför borrningen på. Vanligast är det ändå att man ser borrning på det sättet att man borrar olika hål i material som t.ex. trä och metall, men det kan även ses som en metod av att slippa eller skära i material. I huvudsak är själva borrningsprocessen ett roterande spikföremål. Det är ett maskinverktyg som oftast drivs med elektricitet, pneumatik eller hydraulik. Matningsrörelsen är axiell. Kopplat till ett verktyg, en slags borrmaskin, sitter ett detta spikföremål som oftast är spiralvridet för att skärspånorna enklare ska matas ut ur borrhålet. Borrning tillhör tillverkningsteknikens kategori skärande bearbetning. Med olika typer av borrar och borrmaskiner kan man borra hål i de flesta material med en diameter från delar av millimeter till flera meter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Skapande med borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Annan användning borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borrning har även andra användningsområden. Man borrar i berg, marken, under havsbotten och liknande, i huvudsak för att skapa el/vatten/olje-ledningar för hushåll, byggnader osv. Här är några videos angående olika metoder av borrning &lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| lShJBZg60So |300|right | Borrning av berg}} &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| nS98NmEd0YM |300|right | Fiber-styrd borrning}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| RolM2ADrWb8 |300|right |Styrd borrning för fjärrvärme }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Josefseyed</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25171</id>
		<title>Borrning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25171"/>
		<updated>2013-11-21T13:50:28Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Josefseyed: /* Annan användning borrning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Vad är borrning? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Defenitionen av borrning kan variera beroende på den process och metod man utför borrningen på. Vanligast är det ändå att man ser borrning på det sättet att man borrar olika hål i material som t.ex. trä och metall, men det kan även ses som en metod av att slippa eller skära i material. I huvudsak är själva borrningsprocessen ett roterande spikföremål. Det är ett maskinverktyg som oftast drivs med elektricitet, pneumatik eller hydraulik. Matningsrörelsen är axiell. Kopplat till ett verktyg, en slags borrmaskin, sitter ett detta spikföremål som oftast är spiralvridet för att skärspånorna enklare ska matas ut ur borrhålet. Borrning tillhör tillverkningsteknikens kategori skärande bearbetning. Med olika typer av borrar och borrmaskiner kan man borra hål i de flesta material med en diameter från delar av millimeter till flera meter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Skapande med borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Annan användning borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borrning har även andra användningsområden. Man borrar i berg, marken, under havsbotten och liknande, i huvudsak för att skapa el/vatten/olje-ledningar för hushåll, byggnader osv. Här är några videos angående olika metoder av &lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| lShJBZg60So |300|right | Borrning av berg}} &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| nS98NmEd0YM |300|right | Fiber-styrd borrning}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| RolM2ADrWb8 |300|right |Styrd borrning för fjärrvärme }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Josefseyed</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25067</id>
		<title>Borrning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25067"/>
		<updated>2013-11-18T21:28:02Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Josefseyed: /* Annan användning borrning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Vad är borrning? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Defenitionen av borrning kan variera beroende på den process och metod man utför borrningen på. Vanligast är det ändå att man ser borrning på det sättet att man borrar olika hål i material som t.ex. trä och metall, men det kan även ses som en metod av att slippa eller skära i material. I huvudsak är själva borrningsprocessen ett roterande spikföremål. Det är ett maskinverktyg som oftast drivs med elektricitet, pneumatik eller hydraulik. Matningsrörelsen är axiell. Kopplat till ett verktyg, en slags borrmaskin, sitter ett detta spikföremål som oftast är spiralvridet för att skärspånorna enklare ska matas ut ur borrhålet. Borrning tillhör tillverkningsteknikens kategori skärande bearbetning. Med olika typer av borrar och borrmaskiner kan man borra hål i de flesta material med en diameter från delar av millimeter till flera meter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Skapande med borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Annan användning borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| lShJBZg60So |300|right | Borrning av berg}} &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| nS98NmEd0YM |300|right | Fiber-styrd borrning}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| RolM2ADrWb8 |300|right |Styrd borrning för fjärrvärme }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Josefseyed</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25066</id>
		<title>Borrning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25066"/>
		<updated>2013-11-18T21:27:30Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Josefseyed: /* Vad är borrning? */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Vad är borrning? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Defenitionen av borrning kan variera beroende på den process och metod man utför borrningen på. Vanligast är det ändå att man ser borrning på det sättet att man borrar olika hål i material som t.ex. trä och metall, men det kan även ses som en metod av att slippa eller skära i material. I huvudsak är själva borrningsprocessen ett roterande spikföremål. Det är ett maskinverktyg som oftast drivs med elektricitet, pneumatik eller hydraulik. Matningsrörelsen är axiell. Kopplat till ett verktyg, en slags borrmaskin, sitter ett detta spikföremål som oftast är spiralvridet för att skärspånorna enklare ska matas ut ur borrhålet. Borrning tillhör tillverkningsteknikens kategori skärande bearbetning. Med olika typer av borrar och borrmaskiner kan man borra hål i de flesta material med en diameter från delar av millimeter till flera meter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Skapande med borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Annan användning borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| lShJBZg60So |300|right | Borrning av berg}} &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| nS98NmEd0YM |300|right | Fiber-styrd borrning}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| RolM2ADrWb8 |300|right |Styrd borrning för fjärrvärme }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Josefseyed</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25065</id>
		<title>Borrning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25065"/>
		<updated>2013-11-18T21:26:01Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Josefseyed: /* Vad är borrning? */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Vad är borrning? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Defenitionen av borrning kan variera beroende på den process och metod man utför borrningen på. Vanligast är det ändå att man ser borrning på det sättet att man borrar olika hål i material som t.ex. trä och metall, men det kan även ses som en metod av att slippa eller skära i material. I huvudsak är själva borrningsprocessen ett roterande spikföremål. Det är ett maskinverktyg som oftast drivs med elektricitet, pneumatik eller hydraulik. Matningsrörelsen är axiell. Kopplat till verktyget sitter ett borrverktyg som oftast är spiralvridet för att skärspånorna enklare ska matas ut ur borrhålet. Borrning tillhör tillverkningsteknikens kategori skärande bearbetning. Med olika typer av borrar och borrmaskiner kan man borra hål i de flesta material med en diameter från delar av millimeter till flera meter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Skapande med borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Annan användning borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| lShJBZg60So |300|right | Borrning av berg}} &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| nS98NmEd0YM |300|right | Fiber-styrd borrning}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| RolM2ADrWb8 |300|right |Styrd borrning för fjärrvärme }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Josefseyed</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Teknik_1&amp;diff=25062</id>
		<title>Teknik 1</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Teknik_1&amp;diff=25062"/>
		<updated>2013-11-18T21:07:53Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Josefseyed: /* Borrning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;= Introduktion =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Planering ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{PPT | [[Media:Planering_Teknik_1_introlek1314_v3.pptx | Introduktion och grovplanering Teknik 1a ]] }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bonus ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| w2itwFJCgFQ|300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Detta &#039;&#039;&#039;är&#039;&#039;&#039; teknik!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Styrdokumenten ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Koppling förmågor CI teknik 1.png|300px|right]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Förmågorna ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
# Kunskaper om &#039;&#039;&#039;teknikutvecklingsprocessen&#039;&#039;&#039; och förståelse av sambanden mellan de olika delarna i den.&lt;br /&gt;
# Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett &#039;&#039;&#039;hållbart samhälle&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
# Förmåga att &#039;&#039;&#039;lösa&#039;&#039;&#039; tekniska problem.&lt;br /&gt;
# Förmåga att använda teknikvetenskapliga metoder, begrepp och &#039;&#039;&#039;teorier&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
# Förmåga att använda &#039;&#039;&#039;modeller&#039;&#039;&#039; och verktyg som redskap för analys, beräkning, rimlighetsbedömning, dokumentation, presentation och information.&lt;br /&gt;
# Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande &#039;&#039;&#039;samhället&#039;&#039;&#039; samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.&lt;br /&gt;
# Kunskaper om teknikens roll och drivkrafter ur ett &#039;&#039;&#039;etiskt&#039;&#039;&#039; perspektiv.&lt;br /&gt;
# Kunskaper om hur föreställningar och traditioner inom teknikområdet styr uppfattningar om vad som är &#039;&#039;&#039;manligt och kvinnligt&#039;&#039;&#039; och hur det har påverkat och påverkar teknik och teknikutveckling.&lt;br /&gt;
# Förmåga att &#039;&#039;&#039;kommunicera&#039;&#039;&#039; inom det tekniska området samt kommunicera om teknik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Centrala innehållet ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Teknikutvecklingsprocessens&#039;&#039;&#039; alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.&lt;br /&gt;
* Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i &#039;&#039;&#039;innovativa och kreativa processer&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Materials tekniska egenskape&#039;&#039;&#039;r, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.&lt;br /&gt;
* Teknikens och teknikerns roll med fokus på &#039;&#039;&#039;framtidens teknik och ett hållbart samhälle&#039;&#039;&#039;, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Kvalitetsarbete&#039;&#039;&#039;, till exempel kvalitetssäkring, miljösäkring, arbetsmiljö och riskanalys.&lt;br /&gt;
* Ritningsläsning och skiss- och ritteknik med introduktion i hur man hanterar &#039;&#039;&#039;cad&#039;&#039;&#039;-program.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Projektarbets&#039;&#039;&#039;-, kommunikations-, presentations- och modellteknik, till exempel &#039;&#039;&#039;digitala&#039;&#039;&#039; medier och programvaror, manualer och instruktioner, muntliga och skriftliga framställningar samt digitala och manuella tekniker för att skapa &#039;&#039;&#039;modeller&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
* Tekniska &#039;&#039;&#039;begrepp&#039;&#039;&#039;, teorier och modeller innefattande &#039;&#039;&#039;beräkningar&#039;&#039;&#039; och rimlighetsbedömningar.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Teknikens historia&#039;&#039;&#039; och teknikutvecklingens betydelse för &#039;&#039;&#039;samhället&#039;&#039;&#039; samt introduktion i aktuella utvecklingsområden inom teknik.&lt;br /&gt;
* Grundläggande &#039;&#039;&#039;teknikfilosofi&#039;&#039;&#039;: etiska värderingar och &#039;&#039;&#039;genusstrukturer&#039;&#039;&#039; samt hur de har påverkat och påverkar tekniken, dess användning och tillgänglighet. Hur teknik och teknikens attribut könsmärks.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Kommunikations&#039;&#039;&#039;-, dator- och nätverksteknik för lärande och förmedling av teknik och information.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Introduktion ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad är ett tekniskt system ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Pappersplan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Teknikhistoria ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Diskutera betydelsen av elden för den tekniska utvecklingen&lt;br /&gt;
# Språket har haft stor betydelse i flera utvecklingssteg, vilka då?&lt;br /&gt;
#* [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD%201197&amp;amp;page=default.asp&amp;amp;sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d&amp;amp;db=4&amp;amp;e=videostream&amp;amp;g=015-020&amp;amp;w=teknik%20historia&amp;amp;s=-1&amp;amp;p=1&amp;amp;st=0&amp;amp;sub=&amp;amp;ss=1&amp;amp;otyp=product&amp;amp;lev=&amp;amp;tlang=&amp;amp;slang= Film: Gutenberg och tryckpressen]&lt;br /&gt;
# Vilka användningar för hjulet kan du komma på under dess 10 000-åriga användning?&lt;br /&gt;
# Jordbruket&lt;br /&gt;
# Metaller. Vilken ordning började de användas i? Vilka började använda järn i stor skala? &lt;br /&gt;
# Vilka redskap förbättrades med hjälp av metaller?&lt;br /&gt;
# Eneergi och energiomvandling är viktigt för den tekniska utvecklingen. Gör en lista på energisystem från kilen till kärnreaktorn.&lt;br /&gt;
# Vad vet vi om den [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD+1349&amp;amp;db=4&amp;amp;sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d Industriella revolutionen 1750-1915]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Lärarhandledningen ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
har en presentation om Teknikhistoria och samhälle&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{exruta | &#039;&#039;&#039;Tekniska upptäcker/uppfinningar&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: ca 3500-4500   f.Kr.     Hjulet&lt;br /&gt;
: ca. 3000              f.Kr.     Skriftspråket&lt;br /&gt;
: ca. 2500              f.Kr.     Segel/Segelbåtar&lt;br /&gt;
: ca. 2000              f.Kr.     Brons&lt;br /&gt;
: ca. 1500                f.Kr.     Bronsåldern börjar &lt;br /&gt;
: ca. 1000                f.Kr.     Handel av varor utvecklas&lt;br /&gt;
: ca. 600                 f.Kr.     Fenicierna börjar resa runt Afrikas kust&lt;br /&gt;
: ca. 200                 f:Kr.     Stora byggnader såsom Fyrtornet i Alexandria och Kinesiska muren&lt;br /&gt;
: ca. 100                   f.Kr.     Papper börjar användas&lt;br /&gt;
: ca. 100                   e.Kr.     Mässing…&lt;br /&gt;
: ca. 500                 e.Kr.     Väderkvarnar&lt;br /&gt;
: ca. 1000                e.Kr.     Vävstol&lt;br /&gt;
: ca. 1100                  e.Kr.     Kompassen&lt;br /&gt;
: ca. 1200                e.Kr.     Urverk, glasögon&lt;br /&gt;
: ca. 1300                e.Kr.     Kanoner och krut börjar användas. Man börjar även använda slussar. &lt;br /&gt;
: ca. 1400               e.Kr.      Boktryckarkonsten&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Energisystem ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
listan kommer snart i tidsordning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta | &#039;&#039;&#039;Energisystem&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Uppgift:&#039;&#039;&#039; Här är listan över energisystemen som vi pratade om. Försök placera dem i ordning så att det som först kom i större användning kommer först och sedan nästa osv. Försök hitta uppgifter på nätet om när energisystemen slog igenom och anteckna ungefärlig tid. Bifoga även länkar till var du fann informationen. Ha med dig din lösta uppgift på nästa lektion. Du kan skriva i Anteckningar eller Pages.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* kilen och andra enkla maskiner&lt;br /&gt;
* el&lt;br /&gt;
* eld&lt;br /&gt;
* vattenkraft&lt;br /&gt;
* vindkraft&lt;br /&gt;
* kärnkraft&lt;br /&gt;
* solceller&lt;br /&gt;
* muskelkraft&lt;br /&gt;
* stenkol&lt;br /&gt;
* olja&lt;br /&gt;
* naturgas&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Läs mer ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [http://www.tekniskamuseet.se/1/899.html Tekniska museets tidslinje]&lt;br /&gt;
* {{enwp | History_of_technology }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Samarbete Idrott, Teknik, Datorteknik ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Ny Sport och träningsaktivitet]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== MacBook Air en övning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[MacBook Air en övning]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Energi och energihushållning ==  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bra läsning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* http://www.energiboken.nu/Energiboken-2012.pdf &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{läxa |sid 20- 39}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Introfrågor baserat på texten i boken ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: http://m.socrative.com&lt;br /&gt;
: ROOM: 282058  &lt;br /&gt;
: SOC #:7238449&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Centralt innehåll ===&lt;br /&gt;
Fjärde punkten lyder:&lt;br /&gt;
: Teknikens och teknikerns roll med fokus på framtidens teknik och ett hållbart samhälle, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Förmågor ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi ger oss på två förmågor som kan vara svåra att förstå och bedöma. Det ställer därmed vissa krav på hur undervisningen utformas. Men i ett första skede kommer vi att läsa texten i boken och se en eller annan film och PPT.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förmågorna 2 och 6:&lt;br /&gt;
: 2. Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett hållbart samhälle.&lt;br /&gt;
: 6. Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande samhället samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Uppsats ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sammanfattning av Centralt Innehåll och Förmågor leder till idéer om uppsatser. Nedan finner du tre delar som hänger ihop. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* framtidens energiteknik&lt;br /&gt;
* hållbart samhälle&lt;br /&gt;
* min egen roll i samhället&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De kan kombineras till till en frågeställning i stil med&lt;br /&gt;
: - &#039;&#039;&#039;Vilken roll kommer jag att ha i utvecklingen av framtidens energiteknik för ett hållbart samhälle? &#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Skriv ner vad du vill undersöka. Det kan till exempel vara någon intressant teknik, något område där insatser behöver göras eller någon skrämmande risk med framtida energibrist. Försök skriva omkring &#039;&#039;&#039;fem ledord&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Försök avgränsa området du ska skrivba om. Du kan inte skriva om alla teknik. Välj ett teknikområde. Begränsa gärna användningsområdet. Ju mer du avgränsar desto lättare blir det att skriva intressant.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nu är det dags att hitta på en lämplig titel på din uppsats.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Genom att du bryter ner uppsatsen i delar och avgränsar som vi sett ovan kommer det att gå lättare att skriva. Du har inte en tom sida framför dig.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Prova att skriva meningar kring något av ledordet. Då får du snart ett helt stycke. Fortsätt med de andra orden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv ny stickord om du får nya idéer under arbetes gång.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Läs i boken, &#039;&#039;&#039;broschyrerna&#039;&#039;&#039; och surfa fram fakta och mer information. Tag gärna med bilder (fria bilder) om de kompletterar din text.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Max 4000 tecken. Vi arbetar på fredag. Den ska vara klar på måndag innan lektionen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bedömning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv ditt namn uppe till höger.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Filnamnet ska innehålla ditt namn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förmågorna enligt ovan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dessutom:&lt;br /&gt;
: Fakta underbygger resonemangen i texten&lt;br /&gt;
: Källor redovisas i slutet av texten. Hänvisningar från texten till källorna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Mall för elevaktiv bedömning ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{print|[[media:Bedömningsmall_till_uppsats_energi.pdf|Bedömningsmall energiuppsats]]}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bredvidläsning ===&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
: [http://www.svenskenergi.se/Elfakta/ Elfakta fr Svensk Energi]&lt;br /&gt;
: {{svwp|Energiproduktion}}&lt;br /&gt;
: {{svwp| Fossila_bränslen}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== PPT och film ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De här kan fungera som inspiration under skrivandet:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Energibesparing vad kan jag göra?&lt;br /&gt;
: Satsa lite energi på din framtid.mp4&lt;br /&gt;
: Många filmer om sol-, vind- och vågkraft&lt;br /&gt;
: {{enwp|Virgin_Earth_Challenge}} och [[https://www.google.com/search?client=safari&amp;amp;rls=en&amp;amp;q=www.virginearth.com/&amp;amp;ie=UTF-8&amp;amp;oe=UTF-8 Virgin Earth Challenge]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== TED Talks och TEDEd ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Vi behöver öka energiproduktionen en faktor tio om vi ska ta bort fossila bränslen. -  [http://ed.ted.com/featured/MVwtmMV5 Cambridge Ideas - How Many Lightbulbs?]&lt;br /&gt;
: Det finns lösningar -  [http://ed.ted.com/lessons/a-40-year-plan-for-energy-amory-lovins A 40-year plan for energy - Amory Lovins]&lt;br /&gt;
: [http://ed.ted.com/on/YmMa6XZz Sources Of Energy Renewable &amp;amp; Non-Renewable]&lt;br /&gt;
: http://www.youtube.com/watch?v=XuNgH74BpG0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Teknik, människa och samhälle ==&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
sid. 40- 61      &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 40- 61&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Entreprenörskap ==&lt;br /&gt;
		&lt;br /&gt;
sid. 62- 73	 &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
sid. 62- 73	&lt;br /&gt;
   &lt;br /&gt;
= Produktion =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det här är ett större sammanhängande avsnitt med bland annat material, bearbetning och sammanfogning. Vi ska först läsa på, skriva texter och skapa innehåll. Därefter följer några övningar där vi sätter samman alla kunskaperna. Exemåel på komande övningar:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Beskriv hur en produkt är tillverkad. Boken har ett exempel med en bil. &lt;br /&gt;
* Konstruera en kopp som inte blir varm i handtaget genom att använda minst två material, två bearbetningstekniker och en sammanfogningsteknik.&lt;br /&gt;
* Designa en egen produkt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Delar av CI ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: 1 Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.&lt;br /&gt;
: 2 Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.&lt;br /&gt;
: 3 Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Framför allt 1 och 3.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Material ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{teknik1|102- 129}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi börjar med at titta på en manterialdatabas:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: https://www.dropbox.com/sh/auba7vqzs2l2qcc/QSISneeULu&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Till uppgiften nedan kommer alla att behöva en välliknande användare på wikiskola.se.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| &#039;&#039;&#039;Skapa en materiladatabas&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Först måste vi enas om innehållet i databasen. Vilka material är lämpliga att ha med och vilka egenskaper är lämpliga att ta med. Därefter enas vi om en mallsida med rubriker som ala använder för tydlighetens skull. mallsidan finns som länk på sidan Materialdatabasen, nedan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv in ditt material som en länk på sidan nedan. Följ mallen när du beskriver ditt meterial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Din materialbeskrivning ska innehåla följande:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Materialegenskaper: densitet [kg/m3], längdutvidgningskoeffiecient, värmeledningsförmåga, resistivitet&lt;br /&gt;
# Vad används materialt till&lt;br /&gt;
# Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
# Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
# Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
# Länkar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Materialdatabasen]]&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Tips om hur man skriver i Mediawiki ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Hur_bidrar_jag#Hur_g.C3.B6r_man.3F_-_Wikimarkup | Tre länkar med tips om att skriva i denna wiki eller på Wikipedia]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Struktur ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Konstruktionsmaterial.html&lt;br /&gt;
: http://sv.wikipedia.org/wiki/Material&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Korrosion ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;iframe src=&amp;quot;http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/12857798&amp;quot; width=&amp;quot;342&amp;quot; height=&amp;quot;291&amp;quot; frameborder=&amp;quot;0&amp;quot; marginwidth=&amp;quot;0&amp;quot; marginheight=&amp;quot;0&amp;quot; scrolling=&amp;quot;no&amp;quot; style=&amp;quot;border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px&amp;quot; allowfullscreen&amp;gt; &amp;lt;/iframe&amp;gt; &amp;lt;div style=&amp;quot;margin-bottom:5px&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;strong&amp;gt; &amp;lt;a href=&amp;quot;https://www.slideshare.net/hape1/ke-pp-elektrokemi&amp;quot; title=&amp;quot;Ke pp elektrokemi&amp;quot; target=&amp;quot;_blank&amp;quot;&amp;gt;Ke pp elektrokemi&amp;lt;/a&amp;gt; &amp;lt;/strong&amp;gt; from &amp;lt;strong&amp;gt;&amp;lt;a href=&amp;quot;http://www.slideshare.net/hape1&amp;quot; target=&amp;quot;_blank&amp;quot;&amp;gt;Helena-Irmeli Pekkala&amp;lt;/a&amp;gt;&amp;lt;/strong&amp;gt; &amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift - Bearbetning och Sammanfogning == &lt;br /&gt;
{{teknik1|164-187, 198-212}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta|&#039;&#039;&#039;Skapa innehåll till wikin’&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det gäller bearbetning och sammanfogning. De två styckena nedan på denna sida.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jobba två och två.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Välj ett område.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv en text i wikin. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bädda in minst en film. &lt;br /&gt;
: &amp;lt;nowiki&amp;gt;{{#ev:youtube| xyz |300|right }}&amp;lt;/nowiki&amp;gt;&lt;br /&gt;
: xyz {{=}} filmens ID fr Youtube&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lägg in flera bilder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lägg in länkar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du ska beskriva metodens:&lt;br /&gt;
* tillvägagångssätt&lt;br /&gt;
* lämplighet för olika typer av material&lt;br /&gt;
* fördelar och nackdelar&lt;br /&gt;
* användningasområden&lt;br /&gt;
* kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)&lt;br /&gt;
* mm&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Bearbetning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Valsning]] ===&lt;br /&gt;
Micke och Linnea&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== CNC-maskiner ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hyvling ===&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
[[Dimer o Dilan Hyvling]]&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Slipning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Max och Felix&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Borrning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Noor &amp;amp; Josef&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Svarvning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Arbete av Alexander och Soheil&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Fräsning]] ===&lt;br /&gt;
Spiri &amp;amp; Mario&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Gnistbearbetning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Laserbearbetning]] ===&lt;br /&gt;
Ludvig, Krostifer och Daniel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[3D Printning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Klippning och stansning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[smidning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Robin &amp;amp; Tilla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[bockning]] ===&lt;br /&gt;
Sam och Arvid&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Formblåsning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Formsprutning]] ===&lt;br /&gt;
Christoffer och Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vakuumformning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Vakuumformning]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Svetsning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Sammanfogning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Limning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Skruvning ===&lt;br /&gt;
(Linnéa)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Lödning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Nitning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift - Hur är den tillverkad? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta|&#039;&#039;&#039;Hur är den tillverkad?’&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Titta i teknikboken sid 119-128 som handlar om materialvalet till en bil.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi ska göra en liknade uppgift men titta både på materialval, bearbetning och sammanfogning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi väljer en produkt:&lt;br /&gt;
: mobil&lt;br /&gt;
: cykel&lt;br /&gt;
: segelbåt&lt;br /&gt;
: brödrost&lt;br /&gt;
: etc&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sedan gör vi en tekninsk tillverkningsrapport över produkten}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Riteknik och CAD kap. 4 ==&lt;br /&gt;
		&lt;br /&gt;
sid. 74- 101 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 74- 101&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Allmän hållfasthetslära ==&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
sid. 130- 145&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 130- 145&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Elementär mekanik ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 146-161&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 146-161&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Produktionsteknik ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 162- 195 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 162- 195 &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
== Konstruktionselement ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 195- 213	&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 195- 213&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 195- 213&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
= Elektronik mm =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Elekronik och elteknik ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
sid. 214- 243&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 214- 243&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Styr- och reglerteknik == &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
sid. 244- 253&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 244- 253&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
== Projekt och projektarbet ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 254- 261&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Presentation och dokumentation ==&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
kap. 13 sid. 262- 277 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== 	Datorteknik, datorkommunikation och Internet ==&lt;br /&gt;
14 sid. 278- 291&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 278- 291&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Film - BBC Datorn ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Den här lektionen passar väl in under Datorteknik 1a, Entreprenörskap och Teknik1 och ligger därför som en [[BBC Inventions Computer|inbäddad sida]] (ett slags mall). Redigeringar på sidan syns således likadant på alla ställen. &#039;&#039;&lt;br /&gt;
{{transclude|{{:BBC Inventions Computer}}}}&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== 	Arbete med ett tekniskt projekt. ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Samverkan med andra kurser ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vision ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eleverna får kunskaper på köpet som gör dem anställningsbara (sommarjobb, eget företagande). Exemeplvis appar, datorsupport, etc.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Datorteknik 1a och Teknik 1 ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:P5B11.jpg|360px|right|Ett moderkort från 2007 med PCI-Express- och SATA-kontakter.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Samarbete mellan [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=DAO&amp;amp;courseCode=DAODAT01a#anchor_DAODAT01a Datorteknik] (MH) och [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/tek Teknik 1] (HE)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Samläsning av vissa områden&lt;br /&gt;
* Datorns delar, Centralt innehåll 6&lt;br /&gt;
* modeller, CI 7&lt;br /&gt;
* material, egenskaper, termiska, elektriska, mekaniska. Titta på moderkortet och hur man designar det med krympande dimensioner&lt;br /&gt;
* Dator, kommunikations, Officeprogrammen, Skriva om teknikhistoria 11&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Flash&lt;br /&gt;
* animationer&lt;br /&gt;
* modeller&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Webbstjärnan&lt;br /&gt;
* projektarbetete&lt;br /&gt;
* redovisningsplats&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jobba praktiskt&lt;br /&gt;
* bygga en enkel dator&lt;br /&gt;
* Styr och regler, LEGO-robotar&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Josefseyed</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25061</id>
		<title>Borrning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25061"/>
		<updated>2013-11-18T21:06:08Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Josefseyed: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Vad är borrning? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borrmaskin är ett roterande maskinverktyg som oftast drivs med elektricitet, pneumatik eller hydraulik. Matningsrörelsen är axiell. Kopplat till verktyget sitter ett borrverktyg som oftast är spiralvridet för att skärspånorna enklare ska matas ut ur borrhålet. Borrning tillhör tillverkningsteknikens kategori skärande bearbetning. Med olika typer av borrar och borrmaskiner kan man borra hål i de flesta material med en diameter från delar av millimeter till flera meter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Skapande med borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Annan användning borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| lShJBZg60So |300|right | Borrning av berg}} &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| nS98NmEd0YM |300|right | Fiber-styrd borrning}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| RolM2ADrWb8 |300|right |Styrd borrning för fjärrvärme }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Josefseyed</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25032</id>
		<title>Borrning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Borrning&amp;diff=25032"/>
		<updated>2013-11-18T09:52:01Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Josefseyed: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Vad är borrning? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Borrmaskin är ett roterande maskinverktyg som oftast drivs med elektricitet, pneumatik eller hydraulik. Matningsrörelsen är axiell. Kopplat till verktyget sitter ett borrverktyg som oftast är spiralvridet för att skärspånorna enklare ska matas ut ur borrhålet. Borrning tillhör tillverkningsteknikens kategori skärande bearbetning. Med olika typer av borrar och borrmaskiner kan man borra hål i de flesta material med en diameter från delar av millimeter till flera meter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Skapande med borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Annan användning borrning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Josefseyed</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Teknik_1&amp;diff=25013</id>
		<title>Teknik 1</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Teknik_1&amp;diff=25013"/>
		<updated>2013-11-18T09:23:09Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Josefseyed: /* Borrning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;= Introduktion =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Planering ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{PPT | [[Media:Planering_Teknik_1_introlek1314_v3.pptx | Introduktion och grovplanering Teknik 1a ]] }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bonus ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| w2itwFJCgFQ|300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Detta &#039;&#039;&#039;är&#039;&#039;&#039; teknik!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Styrdokumenten ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Koppling förmågor CI teknik 1.png|300px|right]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Förmågorna ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
# Kunskaper om &#039;&#039;&#039;teknikutvecklingsprocessen&#039;&#039;&#039; och förståelse av sambanden mellan de olika delarna i den.&lt;br /&gt;
# Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett &#039;&#039;&#039;hållbart samhälle&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
# Förmåga att &#039;&#039;&#039;lösa&#039;&#039;&#039; tekniska problem.&lt;br /&gt;
# Förmåga att använda teknikvetenskapliga metoder, begrepp och &#039;&#039;&#039;teorier&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
# Förmåga att använda &#039;&#039;&#039;modeller&#039;&#039;&#039; och verktyg som redskap för analys, beräkning, rimlighetsbedömning, dokumentation, presentation och information.&lt;br /&gt;
# Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande &#039;&#039;&#039;samhället&#039;&#039;&#039; samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.&lt;br /&gt;
# Kunskaper om teknikens roll och drivkrafter ur ett &#039;&#039;&#039;etiskt&#039;&#039;&#039; perspektiv.&lt;br /&gt;
# Kunskaper om hur föreställningar och traditioner inom teknikområdet styr uppfattningar om vad som är &#039;&#039;&#039;manligt och kvinnligt&#039;&#039;&#039; och hur det har påverkat och påverkar teknik och teknikutveckling.&lt;br /&gt;
# Förmåga att &#039;&#039;&#039;kommunicera&#039;&#039;&#039; inom det tekniska området samt kommunicera om teknik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Centrala innehållet ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Teknikutvecklingsprocessens&#039;&#039;&#039; alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.&lt;br /&gt;
* Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i &#039;&#039;&#039;innovativa och kreativa processer&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Materials tekniska egenskape&#039;&#039;&#039;r, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.&lt;br /&gt;
* Teknikens och teknikerns roll med fokus på &#039;&#039;&#039;framtidens teknik och ett hållbart samhälle&#039;&#039;&#039;, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Kvalitetsarbete&#039;&#039;&#039;, till exempel kvalitetssäkring, miljösäkring, arbetsmiljö och riskanalys.&lt;br /&gt;
* Ritningsläsning och skiss- och ritteknik med introduktion i hur man hanterar &#039;&#039;&#039;cad&#039;&#039;&#039;-program.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Projektarbets&#039;&#039;&#039;-, kommunikations-, presentations- och modellteknik, till exempel &#039;&#039;&#039;digitala&#039;&#039;&#039; medier och programvaror, manualer och instruktioner, muntliga och skriftliga framställningar samt digitala och manuella tekniker för att skapa &#039;&#039;&#039;modeller&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
* Tekniska &#039;&#039;&#039;begrepp&#039;&#039;&#039;, teorier och modeller innefattande &#039;&#039;&#039;beräkningar&#039;&#039;&#039; och rimlighetsbedömningar.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Teknikens historia&#039;&#039;&#039; och teknikutvecklingens betydelse för &#039;&#039;&#039;samhället&#039;&#039;&#039; samt introduktion i aktuella utvecklingsområden inom teknik.&lt;br /&gt;
* Grundläggande &#039;&#039;&#039;teknikfilosofi&#039;&#039;&#039;: etiska värderingar och &#039;&#039;&#039;genusstrukturer&#039;&#039;&#039; samt hur de har påverkat och påverkar tekniken, dess användning och tillgänglighet. Hur teknik och teknikens attribut könsmärks.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Kommunikations&#039;&#039;&#039;-, dator- och nätverksteknik för lärande och förmedling av teknik och information.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Introduktion ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad är ett tekniskt system ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Pappersplan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Teknikhistoria ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Diskutera betydelsen av elden för den tekniska utvecklingen&lt;br /&gt;
# Språket har haft stor betydelse i flera utvecklingssteg, vilka då?&lt;br /&gt;
#* [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD%201197&amp;amp;page=default.asp&amp;amp;sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d&amp;amp;db=4&amp;amp;e=videostream&amp;amp;g=015-020&amp;amp;w=teknik%20historia&amp;amp;s=-1&amp;amp;p=1&amp;amp;st=0&amp;amp;sub=&amp;amp;ss=1&amp;amp;otyp=product&amp;amp;lev=&amp;amp;tlang=&amp;amp;slang= Film: Gutenberg och tryckpressen]&lt;br /&gt;
# Vilka användningar för hjulet kan du komma på under dess 10 000-åriga användning?&lt;br /&gt;
# Jordbruket&lt;br /&gt;
# Metaller. Vilken ordning började de användas i? Vilka började använda järn i stor skala? &lt;br /&gt;
# Vilka redskap förbättrades med hjälp av metaller?&lt;br /&gt;
# Eneergi och energiomvandling är viktigt för den tekniska utvecklingen. Gör en lista på energisystem från kilen till kärnreaktorn.&lt;br /&gt;
# Vad vet vi om den [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD+1349&amp;amp;db=4&amp;amp;sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d Industriella revolutionen 1750-1915]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Lärarhandledningen ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
har en presentation om Teknikhistoria och samhälle&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{exruta | &#039;&#039;&#039;Tekniska upptäcker/uppfinningar&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: ca 3500-4500   f.Kr.     Hjulet&lt;br /&gt;
: ca. 3000              f.Kr.     Skriftspråket&lt;br /&gt;
: ca. 2500              f.Kr.     Segel/Segelbåtar&lt;br /&gt;
: ca. 2000              f.Kr.     Brons&lt;br /&gt;
: ca. 1500                f.Kr.     Bronsåldern börjar &lt;br /&gt;
: ca. 1000                f.Kr.     Handel av varor utvecklas&lt;br /&gt;
: ca. 600                 f.Kr.     Fenicierna börjar resa runt Afrikas kust&lt;br /&gt;
: ca. 200                 f:Kr.     Stora byggnader såsom Fyrtornet i Alexandria och Kinesiska muren&lt;br /&gt;
: ca. 100                   f.Kr.     Papper börjar användas&lt;br /&gt;
: ca. 100                   e.Kr.     Mässing…&lt;br /&gt;
: ca. 500                 e.Kr.     Väderkvarnar&lt;br /&gt;
: ca. 1000                e.Kr.     Vävstol&lt;br /&gt;
: ca. 1100                  e.Kr.     Kompassen&lt;br /&gt;
: ca. 1200                e.Kr.     Urverk, glasögon&lt;br /&gt;
: ca. 1300                e.Kr.     Kanoner och krut börjar användas. Man börjar även använda slussar. &lt;br /&gt;
: ca. 1400               e.Kr.      Boktryckarkonsten&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Energisystem ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
listan kommer snart i tidsordning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta | &#039;&#039;&#039;Energisystem&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Uppgift:&#039;&#039;&#039; Här är listan över energisystemen som vi pratade om. Försök placera dem i ordning så att det som först kom i större användning kommer först och sedan nästa osv. Försök hitta uppgifter på nätet om när energisystemen slog igenom och anteckna ungefärlig tid. Bifoga även länkar till var du fann informationen. Ha med dig din lösta uppgift på nästa lektion. Du kan skriva i Anteckningar eller Pages.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* kilen och andra enkla maskiner&lt;br /&gt;
* el&lt;br /&gt;
* eld&lt;br /&gt;
* vattenkraft&lt;br /&gt;
* vindkraft&lt;br /&gt;
* kärnkraft&lt;br /&gt;
* solceller&lt;br /&gt;
* muskelkraft&lt;br /&gt;
* stenkol&lt;br /&gt;
* olja&lt;br /&gt;
* naturgas&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Läs mer ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [http://www.tekniskamuseet.se/1/899.html Tekniska museets tidslinje]&lt;br /&gt;
* {{enwp | History_of_technology }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Samarbete Idrott, Teknik, Datorteknik ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Ny Sport och träningsaktivitet]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== MacBook Air en övning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[MacBook Air en övning]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Energi och energihushållning ==  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bra läsning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* http://www.energiboken.nu/Energiboken-2012.pdf &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{läxa |sid 20- 39}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Introfrågor baserat på texten i boken ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: http://m.socrative.com&lt;br /&gt;
: ROOM: 282058  &lt;br /&gt;
: SOC #:7238449&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Centralt innehåll ===&lt;br /&gt;
Fjärde punkten lyder:&lt;br /&gt;
: Teknikens och teknikerns roll med fokus på framtidens teknik och ett hållbart samhälle, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Förmågor ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi ger oss på två förmågor som kan vara svåra att förstå och bedöma. Det ställer därmed vissa krav på hur undervisningen utformas. Men i ett första skede kommer vi att läsa texten i boken och se en eller annan film och PPT.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förmågorna 2 och 6:&lt;br /&gt;
: 2. Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett hållbart samhälle.&lt;br /&gt;
: 6. Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande samhället samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Uppsats ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sammanfattning av Centralt Innehåll och Förmågor leder till idéer om uppsatser. Nedan finner du tre delar som hänger ihop. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* framtidens energiteknik&lt;br /&gt;
* hållbart samhälle&lt;br /&gt;
* min egen roll i samhället&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De kan kombineras till till en frågeställning i stil med&lt;br /&gt;
: - &#039;&#039;&#039;Vilken roll kommer jag att ha i utvecklingen av framtidens energiteknik för ett hållbart samhälle? &#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Skriv ner vad du vill undersöka. Det kan till exempel vara någon intressant teknik, något område där insatser behöver göras eller någon skrämmande risk med framtida energibrist. Försök skriva omkring &#039;&#039;&#039;fem ledord&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Försök avgränsa området du ska skrivba om. Du kan inte skriva om alla teknik. Välj ett teknikområde. Begränsa gärna användningsområdet. Ju mer du avgränsar desto lättare blir det att skriva intressant.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nu är det dags att hitta på en lämplig titel på din uppsats.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Genom att du bryter ner uppsatsen i delar och avgränsar som vi sett ovan kommer det att gå lättare att skriva. Du har inte en tom sida framför dig.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Prova att skriva meningar kring något av ledordet. Då får du snart ett helt stycke. Fortsätt med de andra orden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv ny stickord om du får nya idéer under arbetes gång.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Läs i boken, &#039;&#039;&#039;broschyrerna&#039;&#039;&#039; och surfa fram fakta och mer information. Tag gärna med bilder (fria bilder) om de kompletterar din text.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Max 4000 tecken. Vi arbetar på fredag. Den ska vara klar på måndag innan lektionen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bedömning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv ditt namn uppe till höger.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Filnamnet ska innehålla ditt namn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förmågorna enligt ovan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dessutom:&lt;br /&gt;
: Fakta underbygger resonemangen i texten&lt;br /&gt;
: Källor redovisas i slutet av texten. Hänvisningar från texten till källorna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Mall för elevaktiv bedömning ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{print|[[media:Bedömningsmall_till_uppsats_energi.pdf|Bedömningsmall energiuppsats]]}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bredvidläsning ===&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
: [http://www.svenskenergi.se/Elfakta/ Elfakta fr Svensk Energi]&lt;br /&gt;
: {{svwp|Energiproduktion}}&lt;br /&gt;
: {{svwp| Fossila_bränslen}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== PPT och film ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De här kan fungera som inspiration under skrivandet:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Energibesparing vad kan jag göra?&lt;br /&gt;
: Satsa lite energi på din framtid.mp4&lt;br /&gt;
: Många filmer om sol-, vind- och vågkraft&lt;br /&gt;
: {{enwp|Virgin_Earth_Challenge}} och [[https://www.google.com/search?client=safari&amp;amp;rls=en&amp;amp;q=www.virginearth.com/&amp;amp;ie=UTF-8&amp;amp;oe=UTF-8 Virgin Earth Challenge]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== TED Talks och TEDEd ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Vi behöver öka energiproduktionen en faktor tio om vi ska ta bort fossila bränslen. -  [http://ed.ted.com/featured/MVwtmMV5 Cambridge Ideas - How Many Lightbulbs?]&lt;br /&gt;
: Det finns lösningar -  [http://ed.ted.com/lessons/a-40-year-plan-for-energy-amory-lovins A 40-year plan for energy - Amory Lovins]&lt;br /&gt;
: [http://ed.ted.com/on/YmMa6XZz Sources Of Energy Renewable &amp;amp; Non-Renewable]&lt;br /&gt;
: http://www.youtube.com/watch?v=XuNgH74BpG0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Teknik, människa och samhälle ==&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
sid. 40- 61      &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 40- 61&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Entreprenörskap ==&lt;br /&gt;
		&lt;br /&gt;
sid. 62- 73	 &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
sid. 62- 73	&lt;br /&gt;
   &lt;br /&gt;
= Produktion =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det här är ett större sammanhängande avsnitt med bland annat material, bearbetning och sammanfogning. Vi ska först läsa på, skriva texter och skapa innehåll. Därefter följer några övningar där vi sätter samman alla kunskaperna. Exemåel på komande övningar:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Beskriv hur en produkt är tillverkad. Boken har ett exempel med en bil. &lt;br /&gt;
* Konstruera en kopp som inte blir varm i handtaget genom att använda minst två material, två bearbetningstekniker och en sammanfogningsteknik.&lt;br /&gt;
* Designa en egen produkt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Delar av CI ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: 1 Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.&lt;br /&gt;
: 2 Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.&lt;br /&gt;
: 3 Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Framför allt 1 och 3.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Material ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{teknik1|102- 129}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi börjar med at titta på en manterialdatabas:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: https://www.dropbox.com/sh/auba7vqzs2l2qcc/QSISneeULu&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Till uppgiften nedan kommer alla att behöva en välliknande användare på wikiskola.se.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| &#039;&#039;&#039;Skapa en materiladatabas&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Först måste vi enas om innehållet i databasen. Vilka material är lämpliga att ha med och vilka egenskaper är lämpliga att ta med. Därefter enas vi om en mallsida med rubriker som ala använder för tydlighetens skull. mallsidan finns som länk på sidan Materialdatabasen, nedan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv in ditt material som en länk på sidan nedan. Följ mallen när du beskriver ditt meterial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Din materialbeskrivning ska innehåla följande:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Materialegenskaper: densitet [kg/m3], längdutvidgningskoeffiecient, värmeledningsförmåga, resistivitet&lt;br /&gt;
# Vad används materialt till&lt;br /&gt;
# Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
# Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
# Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
# Länkar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Materialdatabasen]]&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Tips om hur man skriver i Mediawiki ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Hur_bidrar_jag#Hur_g.C3.B6r_man.3F_-_Wikimarkup | Tre länkar med tips om att skriva i denna wiki eller på Wikipedia]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Struktur ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Konstruktionsmaterial.html&lt;br /&gt;
: http://sv.wikipedia.org/wiki/Material&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Korrosion ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;iframe src=&amp;quot;http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/12857798&amp;quot; width=&amp;quot;342&amp;quot; height=&amp;quot;291&amp;quot; frameborder=&amp;quot;0&amp;quot; marginwidth=&amp;quot;0&amp;quot; marginheight=&amp;quot;0&amp;quot; scrolling=&amp;quot;no&amp;quot; style=&amp;quot;border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px&amp;quot; allowfullscreen&amp;gt; &amp;lt;/iframe&amp;gt; &amp;lt;div style=&amp;quot;margin-bottom:5px&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;strong&amp;gt; &amp;lt;a href=&amp;quot;https://www.slideshare.net/hape1/ke-pp-elektrokemi&amp;quot; title=&amp;quot;Ke pp elektrokemi&amp;quot; target=&amp;quot;_blank&amp;quot;&amp;gt;Ke pp elektrokemi&amp;lt;/a&amp;gt; &amp;lt;/strong&amp;gt; from &amp;lt;strong&amp;gt;&amp;lt;a href=&amp;quot;http://www.slideshare.net/hape1&amp;quot; target=&amp;quot;_blank&amp;quot;&amp;gt;Helena-Irmeli Pekkala&amp;lt;/a&amp;gt;&amp;lt;/strong&amp;gt; &amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift - Bearbetning och Sammanfogning == &lt;br /&gt;
{{teknik1|164-187, 198-212}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta|&#039;&#039;&#039;Skapa innehåll till wikin’&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det gäller bearbetning och sammanfogning. De två styckena nedan på denna sida.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jobba två och två.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Välj ett område.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv en text i wikin. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bädda in minst en film. &lt;br /&gt;
: &amp;lt;nowiki&amp;gt;{{#ev:youtube| xyz |300|right }}&amp;lt;/nowiki&amp;gt;&lt;br /&gt;
: xyz {{=}} filmens ID fr Youtube&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lägg in flera bilder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lägg in länkar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du ska beskriva metodens:&lt;br /&gt;
* tillvägagångssätt&lt;br /&gt;
* lämplighet för olika typer av material&lt;br /&gt;
* fördelar och nackdelar&lt;br /&gt;
* användningasområden&lt;br /&gt;
* kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)&lt;br /&gt;
* mm&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Bearbetning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Valsning ===&lt;br /&gt;
Micke och Linnea&lt;br /&gt;
[[Valsning]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== CNC-maskiner ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hyvling ===&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
[[Dimer o Dilan Hyvling]]&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Slipning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Max och Felix&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Borrning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Noor &amp;amp; Josef&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| lShJBZg60So |300|right | Borrning av berg}} &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| nS98NmEd0YM |300|right | Fiber-styrd borrning}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| RolM2ADrWb8 |300|right |Styrd borrning för fjärrvärme }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Svarvning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Arbete av Alexander och Soheil&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Fräsning]] ===&lt;br /&gt;
Spiri &amp;amp; Mario&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Gnistbearbetning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Laserbearbetning]] ===&lt;br /&gt;
Ludvig, Krostifer och Daniel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[3D Printning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Klippning och stansning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[smidning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Robin &amp;amp; Tilla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[bockning]] ===&lt;br /&gt;
Sam och Arvid&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Formblåsning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Formsprutning]] ===&lt;br /&gt;
Christoffer och Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vakuumformning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Vakuumformning]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Svetsning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Sammanfogning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Limning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Skruvning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Svetsning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Lödning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Nitning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift - Hur är den tillverkad? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta|&#039;&#039;&#039;Hur är den tillverkad?’&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Titta i teknikboken sid 119-128 som handlar om materialvalet till en bil.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi ska göra en liknade uppgift men titta både på materialval, bearbetning och sammanfogning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi väljer en produkt:&lt;br /&gt;
: mobil&lt;br /&gt;
: cykel&lt;br /&gt;
: segelbåt&lt;br /&gt;
: brödrost&lt;br /&gt;
: etc&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sedan gör vi en tekninsk tillverkningsrapport över produkten}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Riteknik och CAD kap. 4 ==&lt;br /&gt;
		&lt;br /&gt;
sid. 74- 101 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 74- 101&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Allmän hållfasthetslära ==&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
sid. 130- 145&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 130- 145&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Elementär mekanik ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 146-161&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 146-161&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Produktionsteknik ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 162- 195 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 162- 195 &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
== Konstruktionselement ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 195- 213	&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 195- 213&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 195- 213&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
= Elektronik mm =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Elekronik och elteknik ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
sid. 214- 243&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 214- 243&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Styr- och reglerteknik == &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
sid. 244- 253&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 244- 253&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
== Projekt och projektarbet ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 254- 261&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Presentation och dokumentation ==&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
kap. 13 sid. 262- 277 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== 	Datorteknik, datorkommunikation och Internet ==&lt;br /&gt;
14 sid. 278- 291&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 278- 291&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Film - BBC Datorn ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Den här lektionen passar väl in under Datorteknik 1a, Entreprenörskap och Teknik1 och ligger därför som en [[BBC Inventions Computer|inbäddad sida]] (ett slags mall). Redigeringar på sidan syns således likadant på alla ställen. &#039;&#039;&lt;br /&gt;
{{transclude|{{:BBC Inventions Computer}}}}&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== 	Arbete med ett tekniskt projekt. ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Samverkan med andra kurser ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vision ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eleverna får kunskaper på köpet som gör dem anställningsbara (sommarjobb, eget företagande). Exemeplvis appar, datorsupport, etc.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Datorteknik 1a och Teknik 1 ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:P5B11.jpg|360px|right|Ett moderkort från 2007 med PCI-Express- och SATA-kontakter.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Samarbete mellan [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=DAO&amp;amp;courseCode=DAODAT01a#anchor_DAODAT01a Datorteknik] (MH) och [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/tek Teknik 1] (HE)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Samläsning av vissa områden&lt;br /&gt;
* Datorns delar, Centralt innehåll 6&lt;br /&gt;
* modeller, CI 7&lt;br /&gt;
* material, egenskaper, termiska, elektriska, mekaniska. Titta på moderkortet och hur man designar det med krympande dimensioner&lt;br /&gt;
* Dator, kommunikations, Officeprogrammen, Skriva om teknikhistoria 11&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Flash&lt;br /&gt;
* animationer&lt;br /&gt;
* modeller&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Webbstjärnan&lt;br /&gt;
* projektarbetete&lt;br /&gt;
* redovisningsplats&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jobba praktiskt&lt;br /&gt;
* bygga en enkel dator&lt;br /&gt;
* Styr och regler, LEGO-robotar&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Josefseyed</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Teknik_1&amp;diff=24965</id>
		<title>Teknik 1</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Teknik_1&amp;diff=24965"/>
		<updated>2013-11-15T12:40:25Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Josefseyed: /* Borrning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;= Introduktion =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Planering ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{PPT | [[Media:Planering_Teknik_1_introlek1314_v3.pptx | Introduktion och grovplanering Teknik 1a ]] }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bonus ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| w2itwFJCgFQ|300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Detta &#039;&#039;&#039;är&#039;&#039;&#039; teknik!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Styrdokumenten ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Koppling förmågor CI teknik 1.png|300px|right]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Förmågorna ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
# Kunskaper om &#039;&#039;&#039;teknikutvecklingsprocessen&#039;&#039;&#039; och förståelse av sambanden mellan de olika delarna i den.&lt;br /&gt;
# Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett &#039;&#039;&#039;hållbart samhälle&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
# Förmåga att &#039;&#039;&#039;lösa&#039;&#039;&#039; tekniska problem.&lt;br /&gt;
# Förmåga att använda teknikvetenskapliga metoder, begrepp och &#039;&#039;&#039;teorier&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
# Förmåga att använda &#039;&#039;&#039;modeller&#039;&#039;&#039; och verktyg som redskap för analys, beräkning, rimlighetsbedömning, dokumentation, presentation och information.&lt;br /&gt;
# Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande &#039;&#039;&#039;samhället&#039;&#039;&#039; samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.&lt;br /&gt;
# Kunskaper om teknikens roll och drivkrafter ur ett &#039;&#039;&#039;etiskt&#039;&#039;&#039; perspektiv.&lt;br /&gt;
# Kunskaper om hur föreställningar och traditioner inom teknikområdet styr uppfattningar om vad som är &#039;&#039;&#039;manligt och kvinnligt&#039;&#039;&#039; och hur det har påverkat och påverkar teknik och teknikutveckling.&lt;br /&gt;
# Förmåga att &#039;&#039;&#039;kommunicera&#039;&#039;&#039; inom det tekniska området samt kommunicera om teknik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Centrala innehållet ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Teknikutvecklingsprocessens&#039;&#039;&#039; alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.&lt;br /&gt;
* Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i &#039;&#039;&#039;innovativa och kreativa processer&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Materials tekniska egenskape&#039;&#039;&#039;r, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.&lt;br /&gt;
* Teknikens och teknikerns roll med fokus på &#039;&#039;&#039;framtidens teknik och ett hållbart samhälle&#039;&#039;&#039;, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Kvalitetsarbete&#039;&#039;&#039;, till exempel kvalitetssäkring, miljösäkring, arbetsmiljö och riskanalys.&lt;br /&gt;
* Ritningsläsning och skiss- och ritteknik med introduktion i hur man hanterar &#039;&#039;&#039;cad&#039;&#039;&#039;-program.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Projektarbets&#039;&#039;&#039;-, kommunikations-, presentations- och modellteknik, till exempel &#039;&#039;&#039;digitala&#039;&#039;&#039; medier och programvaror, manualer och instruktioner, muntliga och skriftliga framställningar samt digitala och manuella tekniker för att skapa &#039;&#039;&#039;modeller&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
* Tekniska &#039;&#039;&#039;begrepp&#039;&#039;&#039;, teorier och modeller innefattande &#039;&#039;&#039;beräkningar&#039;&#039;&#039; och rimlighetsbedömningar.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Teknikens historia&#039;&#039;&#039; och teknikutvecklingens betydelse för &#039;&#039;&#039;samhället&#039;&#039;&#039; samt introduktion i aktuella utvecklingsområden inom teknik.&lt;br /&gt;
* Grundläggande &#039;&#039;&#039;teknikfilosofi&#039;&#039;&#039;: etiska värderingar och &#039;&#039;&#039;genusstrukturer&#039;&#039;&#039; samt hur de har påverkat och påverkar tekniken, dess användning och tillgänglighet. Hur teknik och teknikens attribut könsmärks.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Kommunikations&#039;&#039;&#039;-, dator- och nätverksteknik för lärande och förmedling av teknik och information.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Introduktion ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad är ett tekniskt system ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Pappersplan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Teknikhistoria ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Diskutera betydelsen av elden för den tekniska utvecklingen&lt;br /&gt;
# Språket har haft stor betydelse i flera utvecklingssteg, vilka då?&lt;br /&gt;
#* [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD%201197&amp;amp;page=default.asp&amp;amp;sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d&amp;amp;db=4&amp;amp;e=videostream&amp;amp;g=015-020&amp;amp;w=teknik%20historia&amp;amp;s=-1&amp;amp;p=1&amp;amp;st=0&amp;amp;sub=&amp;amp;ss=1&amp;amp;otyp=product&amp;amp;lev=&amp;amp;tlang=&amp;amp;slang= Film: Gutenberg och tryckpressen]&lt;br /&gt;
# Vilka användningar för hjulet kan du komma på under dess 10 000-åriga användning?&lt;br /&gt;
# Jordbruket&lt;br /&gt;
# Metaller. Vilken ordning började de användas i? Vilka började använda järn i stor skala? &lt;br /&gt;
# Vilka redskap förbättrades med hjälp av metaller?&lt;br /&gt;
# Eneergi och energiomvandling är viktigt för den tekniska utvecklingen. Gör en lista på energisystem från kilen till kärnreaktorn.&lt;br /&gt;
# Vad vet vi om den [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD+1349&amp;amp;db=4&amp;amp;sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d Industriella revolutionen 1750-1915]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Lärarhandledningen ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
har en presentation om Teknikhistoria och samhälle&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{exruta | &#039;&#039;&#039;Tekniska upptäcker/uppfinningar&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: ca 3500-4500   f.Kr.     Hjulet&lt;br /&gt;
: ca. 3000              f.Kr.     Skriftspråket&lt;br /&gt;
: ca. 2500              f.Kr.     Segel/Segelbåtar&lt;br /&gt;
: ca. 2000              f.Kr.     Brons&lt;br /&gt;
: ca. 1500                f.Kr.     Bronsåldern börjar &lt;br /&gt;
: ca. 1000                f.Kr.     Handel av varor utvecklas&lt;br /&gt;
: ca. 600                 f.Kr.     Fenicierna börjar resa runt Afrikas kust&lt;br /&gt;
: ca. 200                 f:Kr.     Stora byggnader såsom Fyrtornet i Alexandria och Kinesiska muren&lt;br /&gt;
: ca. 100                   f.Kr.     Papper börjar användas&lt;br /&gt;
: ca. 100                   e.Kr.     Mässing…&lt;br /&gt;
: ca. 500                 e.Kr.     Väderkvarnar&lt;br /&gt;
: ca. 1000                e.Kr.     Vävstol&lt;br /&gt;
: ca. 1100                  e.Kr.     Kompassen&lt;br /&gt;
: ca. 1200                e.Kr.     Urverk, glasögon&lt;br /&gt;
: ca. 1300                e.Kr.     Kanoner och krut börjar användas. Man börjar även använda slussar. &lt;br /&gt;
: ca. 1400               e.Kr.      Boktryckarkonsten&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Energisystem ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
listan kommer snart i tidsordning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta | &#039;&#039;&#039;Energisystem&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Uppgift:&#039;&#039;&#039; Här är listan över energisystemen som vi pratade om. Försök placera dem i ordning så att det som först kom i större användning kommer först och sedan nästa osv. Försök hitta uppgifter på nätet om när energisystemen slog igenom och anteckna ungefärlig tid. Bifoga även länkar till var du fann informationen. Ha med dig din lösta uppgift på nästa lektion. Du kan skriva i Anteckningar eller Pages.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* kilen och andra enkla maskiner&lt;br /&gt;
* el&lt;br /&gt;
* eld&lt;br /&gt;
* vattenkraft&lt;br /&gt;
* vindkraft&lt;br /&gt;
* kärnkraft&lt;br /&gt;
* solceller&lt;br /&gt;
* muskelkraft&lt;br /&gt;
* stenkol&lt;br /&gt;
* olja&lt;br /&gt;
* naturgas&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Läs mer ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [http://www.tekniskamuseet.se/1/899.html Tekniska museets tidslinje]&lt;br /&gt;
* {{enwp | History_of_technology }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Samarbete Idrott, Teknik, Datorteknik ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Ny Sport och träningsaktivitet]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== MacBook Air en övning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[MacBook Air en övning]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Energi och energihushållning ==  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bra läsning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* http://www.energiboken.nu/Energiboken-2012.pdf &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{läxa |sid 20- 39}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Introfrågor baserat på texten i boken ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: http://m.socrative.com&lt;br /&gt;
: ROOM: 282058  &lt;br /&gt;
: SOC #:7238449&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Centralt innehåll ===&lt;br /&gt;
Fjärde punkten lyder:&lt;br /&gt;
: Teknikens och teknikerns roll med fokus på framtidens teknik och ett hållbart samhälle, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Förmågor ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi ger oss på två förmågor som kan vara svåra att förstå och bedöma. Det ställer därmed vissa krav på hur undervisningen utformas. Men i ett första skede kommer vi att läsa texten i boken och se en eller annan film och PPT.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förmågorna 2 och 6:&lt;br /&gt;
: 2. Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett hållbart samhälle.&lt;br /&gt;
: 6. Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande samhället samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Uppsats ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sammanfattning av Centralt Innehåll och Förmågor leder till idéer om uppsatser. Nedan finner du tre delar som hänger ihop. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* framtidens energiteknik&lt;br /&gt;
* hållbart samhälle&lt;br /&gt;
* min egen roll i samhället&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De kan kombineras till till en frågeställning i stil med&lt;br /&gt;
: - &#039;&#039;&#039;Vilken roll kommer jag att ha i utvecklingen av framtidens energiteknik för ett hållbart samhälle? &#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Skriv ner vad du vill undersöka. Det kan till exempel vara någon intressant teknik, något område där insatser behöver göras eller någon skrämmande risk med framtida energibrist. Försök skriva omkring &#039;&#039;&#039;fem ledord&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Försök avgränsa området du ska skrivba om. Du kan inte skriva om alla teknik. Välj ett teknikområde. Begränsa gärna användningsområdet. Ju mer du avgränsar desto lättare blir det att skriva intressant.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nu är det dags att hitta på en lämplig titel på din uppsats.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Genom att du bryter ner uppsatsen i delar och avgränsar som vi sett ovan kommer det att gå lättare att skriva. Du har inte en tom sida framför dig.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Prova att skriva meningar kring något av ledordet. Då får du snart ett helt stycke. Fortsätt med de andra orden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv ny stickord om du får nya idéer under arbetes gång.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Läs i boken, &#039;&#039;&#039;broschyrerna&#039;&#039;&#039; och surfa fram fakta och mer information. Tag gärna med bilder (fria bilder) om de kompletterar din text.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Max 4000 tecken. Vi arbetar på fredag. Den ska vara klar på måndag innan lektionen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bedömning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv ditt namn uppe till höger.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Filnamnet ska innehålla ditt namn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förmågorna enligt ovan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dessutom:&lt;br /&gt;
: Fakta underbygger resonemangen i texten&lt;br /&gt;
: Källor redovisas i slutet av texten. Hänvisningar från texten till källorna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Mall för elevaktiv bedömning ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{print|[[media:Bedömningsmall_till_uppsats_energi.pdf|Bedömningsmall energiuppsats]]}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bredvidläsning ===&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
: [http://www.svenskenergi.se/Elfakta/ Elfakta fr Svensk Energi]&lt;br /&gt;
: {{svwp|Energiproduktion}}&lt;br /&gt;
: {{svwp| Fossila_bränslen}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== PPT och film ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De här kan fungera som inspiration under skrivandet:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Energibesparing vad kan jag göra?&lt;br /&gt;
: Satsa lite energi på din framtid.mp4&lt;br /&gt;
: Många filmer om sol-, vind- och vågkraft&lt;br /&gt;
: {{enwp|Virgin_Earth_Challenge}} och [[https://www.google.com/search?client=safari&amp;amp;rls=en&amp;amp;q=www.virginearth.com/&amp;amp;ie=UTF-8&amp;amp;oe=UTF-8 Virgin Earth Challenge]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== TED Talks och TEDEd ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Vi behöver öka energiproduktionen en faktor tio om vi ska ta bort fossila bränslen. -  [http://ed.ted.com/featured/MVwtmMV5 Cambridge Ideas - How Many Lightbulbs?]&lt;br /&gt;
: Det finns lösningar -  [http://ed.ted.com/lessons/a-40-year-plan-for-energy-amory-lovins A 40-year plan for energy - Amory Lovins]&lt;br /&gt;
: [http://ed.ted.com/on/YmMa6XZz Sources Of Energy Renewable &amp;amp; Non-Renewable]&lt;br /&gt;
: http://www.youtube.com/watch?v=XuNgH74BpG0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Teknik, människa och samhälle ==&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
sid. 40- 61      &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 40- 61&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Entreprenörskap ==&lt;br /&gt;
		&lt;br /&gt;
sid. 62- 73	 &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
sid. 62- 73	&lt;br /&gt;
   &lt;br /&gt;
= Produktion =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det här är ett större sammanhängande avsnitt med bland annat material, bearbetning och sammanfogning. Vi ska först läsa på, skriva texter och skapa innehåll. Därefter följer några övningar där vi sätter samman alla kunskaperna. Exemåel på komande övningar:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Beskriv hur en produkt är tillverkad. Boken har ett exempel med en bil. &lt;br /&gt;
* Konstruera en kopp som inte blir varm i handtaget genom att använda minst två material, två bearbetningstekniker och en sammanfogningsteknik.&lt;br /&gt;
* Designa en egen produkt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Delar av CI ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: 1 Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.&lt;br /&gt;
: 2 Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.&lt;br /&gt;
: 3 Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Framför allt 1 och 3.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Material ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{teknik1|102- 129}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi börjar med at titta på en manterialdatabas:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: https://www.dropbox.com/sh/auba7vqzs2l2qcc/QSISneeULu&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Till uppgiften nedan kommer alla att behöva en välliknande användare på wikiskola.se.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| &#039;&#039;&#039;Skapa en materiladatabas&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Först måste vi enas om innehållet i databasen. Vilka material är lämpliga att ha med och vilka egenskaper är lämpliga att ta med. Därefter enas vi om en mallsida med rubriker som ala använder för tydlighetens skull. mallsidan finns som länk på sidan Materialdatabasen, nedan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv in ditt material som en länk på sidan nedan. Följ mallen när du beskriver ditt meterial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Din materialbeskrivning ska innehåla följande:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Materialegenskaper: densitet [kg/m3], längdutvidgningskoeffiecient, värmeledningsförmåga, resistivitet&lt;br /&gt;
# Vad används materialt till&lt;br /&gt;
# Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
# Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
# Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
# Länkar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Materialdatabasen]]&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Tips om hur man skriver i Mediawiki ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Hur_bidrar_jag#Hur_g.C3.B6r_man.3F_-_Wikimarkup | Tre länkar med tips om att skriva i denna wiki eller på Wikipedia]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Struktur ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Konstruktionsmaterial.html&lt;br /&gt;
: http://sv.wikipedia.org/wiki/Material&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Korrosion ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;iframe src=&amp;quot;http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/12857798&amp;quot; width=&amp;quot;342&amp;quot; height=&amp;quot;291&amp;quot; frameborder=&amp;quot;0&amp;quot; marginwidth=&amp;quot;0&amp;quot; marginheight=&amp;quot;0&amp;quot; scrolling=&amp;quot;no&amp;quot; style=&amp;quot;border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px&amp;quot; allowfullscreen&amp;gt; &amp;lt;/iframe&amp;gt; &amp;lt;div style=&amp;quot;margin-bottom:5px&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;strong&amp;gt; &amp;lt;a href=&amp;quot;https://www.slideshare.net/hape1/ke-pp-elektrokemi&amp;quot; title=&amp;quot;Ke pp elektrokemi&amp;quot; target=&amp;quot;_blank&amp;quot;&amp;gt;Ke pp elektrokemi&amp;lt;/a&amp;gt; &amp;lt;/strong&amp;gt; from &amp;lt;strong&amp;gt;&amp;lt;a href=&amp;quot;http://www.slideshare.net/hape1&amp;quot; target=&amp;quot;_blank&amp;quot;&amp;gt;Helena-Irmeli Pekkala&amp;lt;/a&amp;gt;&amp;lt;/strong&amp;gt; &amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift - Bearbetning och Sammanfogning == &lt;br /&gt;
{{teknik1|164-187, 198-212}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta|&#039;&#039;&#039;Skapa innehåll till wikin’&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det gäller bearbetning och sammanfogning. De två styckena nedan på denna sida.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jobba två och två.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Välj ett område.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv en text i wikin. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bädda in minst en film. &lt;br /&gt;
: &amp;lt;nowiki&amp;gt;{{#ev:youtube| xyz |300|right }}&amp;lt;/nowiki&amp;gt;&lt;br /&gt;
: xyz {{=}} filmens ID fr Youtube&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lägg in flera bilder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lägg in länkar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du ska beskriva metodens:&lt;br /&gt;
* tillvägagångssätt&lt;br /&gt;
* lämplighet för olika typer av material&lt;br /&gt;
* fördelar och nackdelar&lt;br /&gt;
* användningasområden&lt;br /&gt;
* kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)&lt;br /&gt;
* mm&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Bearbetning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Valsning ===&lt;br /&gt;
Micke och Linnea&lt;br /&gt;
[[Valsning]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== CNC-maskiner ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hyvling ===&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
[[Dimer o Dilan Hyvling]]&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Slipning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Max och Felix&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Borrning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Noor &amp;amp; Josef&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| xyz |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| lShJBZg60So |300|right | Borrning av berg}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| nS98NmEd0YM |300|right | Fiber-styrd borrning}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| RolM2ADrWb8 |300|right |Styrd borrning för fjärrvärme }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Svarvning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Arbete av Alexander och Soheil&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Fräsning]] ===&lt;br /&gt;
Spiri &amp;amp; Mario&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Gnistbearbetning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Laserbearbetning]] ===&lt;br /&gt;
Ludvig, Krostifer och Daniel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[3D Printning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Klippning och stansning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[smidning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Robin &amp;amp; Tilla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[bockning]] ===&lt;br /&gt;
Sam och Arvid&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Formblåsning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Formsprutning]] ===&lt;br /&gt;
Christoffer och Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vakuumformning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Vakuumformning]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Svetsning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Sammanfogning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Limning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Skruvning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Svetsning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Lödning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Nitning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift - Hur är den tillverkad? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta|&#039;&#039;&#039;Hur är den tillverkad?’&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Titta i teknikboken sid 119-128 som handlar om materialvalet till en bil.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi ska göra en liknade uppgift men titta både på materialval, bearbetning och sammanfogning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi väljer en produkt:&lt;br /&gt;
: mobil&lt;br /&gt;
: cykel&lt;br /&gt;
: segelbåt&lt;br /&gt;
: brödrost&lt;br /&gt;
: etc&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sedan gör vi en tekninsk tillverkningsrapport över produkten}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Riteknik och CAD kap. 4 ==&lt;br /&gt;
		&lt;br /&gt;
sid. 74- 101 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 74- 101&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Allmän hållfasthetslära ==&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
sid. 130- 145&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 130- 145&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Elementär mekanik ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 146-161&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 146-161&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Produktionsteknik ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 162- 195 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 162- 195 &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
== Konstruktionselement ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 195- 213	&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 195- 213&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 195- 213&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
= Elektronik mm =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Elekronik och elteknik ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
sid. 214- 243&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 214- 243&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Styr- och reglerteknik == &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
sid. 244- 253&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 244- 253&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
== Projekt och projektarbet ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 254- 261&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Presentation och dokumentation ==&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
kap. 13 sid. 262- 277 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== 	Datorteknik, datorkommunikation och Internet ==&lt;br /&gt;
14 sid. 278- 291&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 278- 291&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Film - BBC Datorn ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Den här lektionen passar väl in under Datorteknik 1a, Entreprenörskap och Teknik1 och ligger därför som en [[BBC Inventions Computer|inbäddad sida]] (ett slags mall). Redigeringar på sidan syns således likadant på alla ställen. &#039;&#039;&lt;br /&gt;
{{transclude|{{:BBC Inventions Computer}}}}&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== 	Arbete med ett tekniskt projekt. ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Samverkan med andra kurser ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vision ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eleverna får kunskaper på köpet som gör dem anställningsbara (sommarjobb, eget företagande). Exemeplvis appar, datorsupport, etc.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Datorteknik 1a och Teknik 1 ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:P5B11.jpg|360px|right|Ett moderkort från 2007 med PCI-Express- och SATA-kontakter.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Samarbete mellan [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=DAO&amp;amp;courseCode=DAODAT01a#anchor_DAODAT01a Datorteknik] (MH) och [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/tek Teknik 1] (HE)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Samläsning av vissa områden&lt;br /&gt;
* Datorns delar, Centralt innehåll 6&lt;br /&gt;
* modeller, CI 7&lt;br /&gt;
* material, egenskaper, termiska, elektriska, mekaniska. Titta på moderkortet och hur man designar det med krympande dimensioner&lt;br /&gt;
* Dator, kommunikations, Officeprogrammen, Skriva om teknikhistoria 11&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Flash&lt;br /&gt;
* animationer&lt;br /&gt;
* modeller&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Webbstjärnan&lt;br /&gt;
* projektarbetete&lt;br /&gt;
* redovisningsplats&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jobba praktiskt&lt;br /&gt;
* bygga en enkel dator&lt;br /&gt;
* Styr och regler, LEGO-robotar&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Josefseyed</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Teknik_1&amp;diff=24954</id>
		<title>Teknik 1</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Teknik_1&amp;diff=24954"/>
		<updated>2013-11-15T12:36:10Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Josefseyed: /* Borrning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;= Introduktion =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Planering ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{PPT | [[Media:Planering_Teknik_1_introlek1314_v3.pptx | Introduktion och grovplanering Teknik 1a ]] }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bonus ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| w2itwFJCgFQ|300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Detta &#039;&#039;&#039;är&#039;&#039;&#039; teknik!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Styrdokumenten ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Koppling förmågor CI teknik 1.png|300px|right]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Förmågorna ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
# Kunskaper om &#039;&#039;&#039;teknikutvecklingsprocessen&#039;&#039;&#039; och förståelse av sambanden mellan de olika delarna i den.&lt;br /&gt;
# Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett &#039;&#039;&#039;hållbart samhälle&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
# Förmåga att &#039;&#039;&#039;lösa&#039;&#039;&#039; tekniska problem.&lt;br /&gt;
# Förmåga att använda teknikvetenskapliga metoder, begrepp och &#039;&#039;&#039;teorier&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
# Förmåga att använda &#039;&#039;&#039;modeller&#039;&#039;&#039; och verktyg som redskap för analys, beräkning, rimlighetsbedömning, dokumentation, presentation och information.&lt;br /&gt;
# Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande &#039;&#039;&#039;samhället&#039;&#039;&#039; samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.&lt;br /&gt;
# Kunskaper om teknikens roll och drivkrafter ur ett &#039;&#039;&#039;etiskt&#039;&#039;&#039; perspektiv.&lt;br /&gt;
# Kunskaper om hur föreställningar och traditioner inom teknikområdet styr uppfattningar om vad som är &#039;&#039;&#039;manligt och kvinnligt&#039;&#039;&#039; och hur det har påverkat och påverkar teknik och teknikutveckling.&lt;br /&gt;
# Förmåga att &#039;&#039;&#039;kommunicera&#039;&#039;&#039; inom det tekniska området samt kommunicera om teknik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Centrala innehållet ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Teknikutvecklingsprocessens&#039;&#039;&#039; alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.&lt;br /&gt;
* Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i &#039;&#039;&#039;innovativa och kreativa processer&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Materials tekniska egenskape&#039;&#039;&#039;r, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.&lt;br /&gt;
* Teknikens och teknikerns roll med fokus på &#039;&#039;&#039;framtidens teknik och ett hållbart samhälle&#039;&#039;&#039;, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Kvalitetsarbete&#039;&#039;&#039;, till exempel kvalitetssäkring, miljösäkring, arbetsmiljö och riskanalys.&lt;br /&gt;
* Ritningsläsning och skiss- och ritteknik med introduktion i hur man hanterar &#039;&#039;&#039;cad&#039;&#039;&#039;-program.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Projektarbets&#039;&#039;&#039;-, kommunikations-, presentations- och modellteknik, till exempel &#039;&#039;&#039;digitala&#039;&#039;&#039; medier och programvaror, manualer och instruktioner, muntliga och skriftliga framställningar samt digitala och manuella tekniker för att skapa &#039;&#039;&#039;modeller&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
* Tekniska &#039;&#039;&#039;begrepp&#039;&#039;&#039;, teorier och modeller innefattande &#039;&#039;&#039;beräkningar&#039;&#039;&#039; och rimlighetsbedömningar.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Teknikens historia&#039;&#039;&#039; och teknikutvecklingens betydelse för &#039;&#039;&#039;samhället&#039;&#039;&#039; samt introduktion i aktuella utvecklingsområden inom teknik.&lt;br /&gt;
* Grundläggande &#039;&#039;&#039;teknikfilosofi&#039;&#039;&#039;: etiska värderingar och &#039;&#039;&#039;genusstrukturer&#039;&#039;&#039; samt hur de har påverkat och påverkar tekniken, dess användning och tillgänglighet. Hur teknik och teknikens attribut könsmärks.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Kommunikations&#039;&#039;&#039;-, dator- och nätverksteknik för lärande och förmedling av teknik och information.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Introduktion ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad är ett tekniskt system ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Pappersplan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Teknikhistoria ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Diskutera betydelsen av elden för den tekniska utvecklingen&lt;br /&gt;
# Språket har haft stor betydelse i flera utvecklingssteg, vilka då?&lt;br /&gt;
#* [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD%201197&amp;amp;page=default.asp&amp;amp;sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d&amp;amp;db=4&amp;amp;e=videostream&amp;amp;g=015-020&amp;amp;w=teknik%20historia&amp;amp;s=-1&amp;amp;p=1&amp;amp;st=0&amp;amp;sub=&amp;amp;ss=1&amp;amp;otyp=product&amp;amp;lev=&amp;amp;tlang=&amp;amp;slang= Film: Gutenberg och tryckpressen]&lt;br /&gt;
# Vilka användningar för hjulet kan du komma på under dess 10 000-åriga användning?&lt;br /&gt;
# Jordbruket&lt;br /&gt;
# Metaller. Vilken ordning började de användas i? Vilka började använda järn i stor skala? &lt;br /&gt;
# Vilka redskap förbättrades med hjälp av metaller?&lt;br /&gt;
# Eneergi och energiomvandling är viktigt för den tekniska utvecklingen. Gör en lista på energisystem från kilen till kärnreaktorn.&lt;br /&gt;
# Vad vet vi om den [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD+1349&amp;amp;db=4&amp;amp;sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d Industriella revolutionen 1750-1915]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Lärarhandledningen ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
har en presentation om Teknikhistoria och samhälle&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{exruta | &#039;&#039;&#039;Tekniska upptäcker/uppfinningar&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: ca 3500-4500   f.Kr.     Hjulet&lt;br /&gt;
: ca. 3000              f.Kr.     Skriftspråket&lt;br /&gt;
: ca. 2500              f.Kr.     Segel/Segelbåtar&lt;br /&gt;
: ca. 2000              f.Kr.     Brons&lt;br /&gt;
: ca. 1500                f.Kr.     Bronsåldern börjar &lt;br /&gt;
: ca. 1000                f.Kr.     Handel av varor utvecklas&lt;br /&gt;
: ca. 600                 f.Kr.     Fenicierna börjar resa runt Afrikas kust&lt;br /&gt;
: ca. 200                 f:Kr.     Stora byggnader såsom Fyrtornet i Alexandria och Kinesiska muren&lt;br /&gt;
: ca. 100                   f.Kr.     Papper börjar användas&lt;br /&gt;
: ca. 100                   e.Kr.     Mässing…&lt;br /&gt;
: ca. 500                 e.Kr.     Väderkvarnar&lt;br /&gt;
: ca. 1000                e.Kr.     Vävstol&lt;br /&gt;
: ca. 1100                  e.Kr.     Kompassen&lt;br /&gt;
: ca. 1200                e.Kr.     Urverk, glasögon&lt;br /&gt;
: ca. 1300                e.Kr.     Kanoner och krut börjar användas. Man börjar även använda slussar. &lt;br /&gt;
: ca. 1400               e.Kr.      Boktryckarkonsten&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Energisystem ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
listan kommer snart i tidsordning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta | &#039;&#039;&#039;Energisystem&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Uppgift:&#039;&#039;&#039; Här är listan över energisystemen som vi pratade om. Försök placera dem i ordning så att det som först kom i större användning kommer först och sedan nästa osv. Försök hitta uppgifter på nätet om när energisystemen slog igenom och anteckna ungefärlig tid. Bifoga även länkar till var du fann informationen. Ha med dig din lösta uppgift på nästa lektion. Du kan skriva i Anteckningar eller Pages.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* kilen och andra enkla maskiner&lt;br /&gt;
* el&lt;br /&gt;
* eld&lt;br /&gt;
* vattenkraft&lt;br /&gt;
* vindkraft&lt;br /&gt;
* kärnkraft&lt;br /&gt;
* solceller&lt;br /&gt;
* muskelkraft&lt;br /&gt;
* stenkol&lt;br /&gt;
* olja&lt;br /&gt;
* naturgas&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Läs mer ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [http://www.tekniskamuseet.se/1/899.html Tekniska museets tidslinje]&lt;br /&gt;
* {{enwp | History_of_technology }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Samarbete Idrott, Teknik, Datorteknik ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Ny Sport och träningsaktivitet]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== MacBook Air en övning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[MacBook Air en övning]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Energi och energihushållning ==  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bra läsning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* http://www.energiboken.nu/Energiboken-2012.pdf &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{läxa |sid 20- 39}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Introfrågor baserat på texten i boken ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: http://m.socrative.com&lt;br /&gt;
: ROOM: 282058  &lt;br /&gt;
: SOC #:7238449&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Centralt innehåll ===&lt;br /&gt;
Fjärde punkten lyder:&lt;br /&gt;
: Teknikens och teknikerns roll med fokus på framtidens teknik och ett hållbart samhälle, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Förmågor ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi ger oss på två förmågor som kan vara svåra att förstå och bedöma. Det ställer därmed vissa krav på hur undervisningen utformas. Men i ett första skede kommer vi att läsa texten i boken och se en eller annan film och PPT.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förmågorna 2 och 6:&lt;br /&gt;
: 2. Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett hållbart samhälle.&lt;br /&gt;
: 6. Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande samhället samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Uppsats ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sammanfattning av Centralt Innehåll och Förmågor leder till idéer om uppsatser. Nedan finner du tre delar som hänger ihop. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* framtidens energiteknik&lt;br /&gt;
* hållbart samhälle&lt;br /&gt;
* min egen roll i samhället&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De kan kombineras till till en frågeställning i stil med&lt;br /&gt;
: - &#039;&#039;&#039;Vilken roll kommer jag att ha i utvecklingen av framtidens energiteknik för ett hållbart samhälle? &#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Skriv ner vad du vill undersöka. Det kan till exempel vara någon intressant teknik, något område där insatser behöver göras eller någon skrämmande risk med framtida energibrist. Försök skriva omkring &#039;&#039;&#039;fem ledord&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Försök avgränsa området du ska skrivba om. Du kan inte skriva om alla teknik. Välj ett teknikområde. Begränsa gärna användningsområdet. Ju mer du avgränsar desto lättare blir det att skriva intressant.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nu är det dags att hitta på en lämplig titel på din uppsats.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Genom att du bryter ner uppsatsen i delar och avgränsar som vi sett ovan kommer det att gå lättare att skriva. Du har inte en tom sida framför dig.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Prova att skriva meningar kring något av ledordet. Då får du snart ett helt stycke. Fortsätt med de andra orden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv ny stickord om du får nya idéer under arbetes gång.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Läs i boken, &#039;&#039;&#039;broschyrerna&#039;&#039;&#039; och surfa fram fakta och mer information. Tag gärna med bilder (fria bilder) om de kompletterar din text.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Max 4000 tecken. Vi arbetar på fredag. Den ska vara klar på måndag innan lektionen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bedömning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv ditt namn uppe till höger.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Filnamnet ska innehålla ditt namn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förmågorna enligt ovan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dessutom:&lt;br /&gt;
: Fakta underbygger resonemangen i texten&lt;br /&gt;
: Källor redovisas i slutet av texten. Hänvisningar från texten till källorna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Mall för elevaktiv bedömning ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{print|[[media:Bedömningsmall_till_uppsats_energi.pdf|Bedömningsmall energiuppsats]]}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bredvidläsning ===&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
: [http://www.svenskenergi.se/Elfakta/ Elfakta fr Svensk Energi]&lt;br /&gt;
: {{svwp|Energiproduktion}}&lt;br /&gt;
: {{svwp| Fossila_bränslen}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== PPT och film ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De här kan fungera som inspiration under skrivandet:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Energibesparing vad kan jag göra?&lt;br /&gt;
: Satsa lite energi på din framtid.mp4&lt;br /&gt;
: Många filmer om sol-, vind- och vågkraft&lt;br /&gt;
: {{enwp|Virgin_Earth_Challenge}} och [[https://www.google.com/search?client=safari&amp;amp;rls=en&amp;amp;q=www.virginearth.com/&amp;amp;ie=UTF-8&amp;amp;oe=UTF-8 Virgin Earth Challenge]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== TED Talks och TEDEd ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Vi behöver öka energiproduktionen en faktor tio om vi ska ta bort fossila bränslen. -  [http://ed.ted.com/featured/MVwtmMV5 Cambridge Ideas - How Many Lightbulbs?]&lt;br /&gt;
: Det finns lösningar -  [http://ed.ted.com/lessons/a-40-year-plan-for-energy-amory-lovins A 40-year plan for energy - Amory Lovins]&lt;br /&gt;
: [http://ed.ted.com/on/YmMa6XZz Sources Of Energy Renewable &amp;amp; Non-Renewable]&lt;br /&gt;
: http://www.youtube.com/watch?v=XuNgH74BpG0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Teknik, människa och samhälle ==&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
sid. 40- 61      &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 40- 61&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Entreprenörskap ==&lt;br /&gt;
		&lt;br /&gt;
sid. 62- 73	 &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
sid. 62- 73	&lt;br /&gt;
   &lt;br /&gt;
= Produktion =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det här är ett större sammanhängande avsnitt med bland annat material, bearbetning och sammanfogning. Vi ska först läsa på, skriva texter och skapa innehåll. Därefter följer några övningar där vi sätter samman alla kunskaperna. Exemåel på komande övningar:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Beskriv hur en produkt är tillverkad. Boken har ett exempel med en bil. &lt;br /&gt;
* Konstruera en kopp som inte blir varm i handtaget genom att använda minst två material, två bearbetningstekniker och en sammanfogningsteknik.&lt;br /&gt;
* Designa en egen produkt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Delar av CI ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: 1 Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.&lt;br /&gt;
: 2 Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.&lt;br /&gt;
: 3 Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Framför allt 1 och 3.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Material ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{teknik1|102- 129}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi börjar med at titta på en manterialdatabas:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: https://www.dropbox.com/sh/auba7vqzs2l2qcc/QSISneeULu&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Till uppgiften nedan kommer alla att behöva en välliknande användare på wikiskola.se.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| &#039;&#039;&#039;Skapa en materiladatabas&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Först måste vi enas om innehållet i databasen. Vilka material är lämpliga att ha med och vilka egenskaper är lämpliga att ta med. Därefter enas vi om en mallsida med rubriker som ala använder för tydlighetens skull. mallsidan finns som länk på sidan Materialdatabasen, nedan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv in ditt material som en länk på sidan nedan. Följ mallen när du beskriver ditt meterial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Din materialbeskrivning ska innehåla följande:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Materialegenskaper: densitet [kg/m3], längdutvidgningskoeffiecient, värmeledningsförmåga, resistivitet&lt;br /&gt;
# Vad används materialt till&lt;br /&gt;
# Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
# Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
# Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
# Länkar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Materialdatabasen]]&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Tips om hur man skriver i Mediawiki ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Hur_bidrar_jag#Hur_g.C3.B6r_man.3F_-_Wikimarkup | Tre länkar med tips om att skriva i denna wiki eller på Wikipedia]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Struktur ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Konstruktionsmaterial.html&lt;br /&gt;
: http://sv.wikipedia.org/wiki/Material&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Korrosion ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;iframe src=&amp;quot;http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/12857798&amp;quot; width=&amp;quot;342&amp;quot; height=&amp;quot;291&amp;quot; frameborder=&amp;quot;0&amp;quot; marginwidth=&amp;quot;0&amp;quot; marginheight=&amp;quot;0&amp;quot; scrolling=&amp;quot;no&amp;quot; style=&amp;quot;border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px&amp;quot; allowfullscreen&amp;gt; &amp;lt;/iframe&amp;gt; &amp;lt;div style=&amp;quot;margin-bottom:5px&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;strong&amp;gt; &amp;lt;a href=&amp;quot;https://www.slideshare.net/hape1/ke-pp-elektrokemi&amp;quot; title=&amp;quot;Ke pp elektrokemi&amp;quot; target=&amp;quot;_blank&amp;quot;&amp;gt;Ke pp elektrokemi&amp;lt;/a&amp;gt; &amp;lt;/strong&amp;gt; from &amp;lt;strong&amp;gt;&amp;lt;a href=&amp;quot;http://www.slideshare.net/hape1&amp;quot; target=&amp;quot;_blank&amp;quot;&amp;gt;Helena-Irmeli Pekkala&amp;lt;/a&amp;gt;&amp;lt;/strong&amp;gt; &amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift - Bearbetning och Sammanfogning == &lt;br /&gt;
{{teknik1|164-187, 198-212}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta|&#039;&#039;&#039;Skapa innehåll till wikin’&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det gäller bearbetning och sammanfogning. De två styckena nedan på denna sida.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jobba två och två.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Välj ett område.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv en text i wikin. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bädda in minst en film. &lt;br /&gt;
: &amp;lt;nowiki&amp;gt;{{#ev:youtube| xyz |300|right }}&amp;lt;/nowiki&amp;gt;&lt;br /&gt;
: xyz {{=}} filmens ID fr Youtube&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lägg in flera bilder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lägg in länkar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du ska beskriva metodens:&lt;br /&gt;
* tillvägagångssätt&lt;br /&gt;
* lämplighet för olika typer av material&lt;br /&gt;
* fördelar och nackdelar&lt;br /&gt;
* användningasområden&lt;br /&gt;
* kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)&lt;br /&gt;
* mm&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Bearbetning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Valsning ===&lt;br /&gt;
Micke och Linnea&lt;br /&gt;
[[Valsning]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== CNC-maskiner ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hyvling ===&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
[[Dimer o Dilan Hyvling]]&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Slipning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Max och Felix&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Borrning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Noor &amp;amp; Josef&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| xyz |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| lShJBZg60So |300|right | text}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Svarvning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Arbete av Alexander och Soheil&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Fräsning]] ===&lt;br /&gt;
Spiri &amp;amp; Mario&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Gnistbearbetning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Laserbearbetning]] ===&lt;br /&gt;
Ludvig, Krostifer och Daniel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[3D Printning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Klippning och stansning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[smidning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Robin &amp;amp; Tilla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[bockning]] ===&lt;br /&gt;
Sam och Arvid&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Formblåsning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Formsprutning]] ===&lt;br /&gt;
Christoffer och Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vakuumformning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Vakuumformning]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Svetsning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Sammanfogning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Limning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Skruvning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Svetsning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Lödning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Nitning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift - Hur är den tillverkad? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta|&#039;&#039;&#039;Hur är den tillverkad?’&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Titta i teknikboken sid 119-128 som handlar om materialvalet till en bil.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi ska göra en liknade uppgift men titta både på materialval, bearbetning och sammanfogning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi väljer en produkt:&lt;br /&gt;
: mobil&lt;br /&gt;
: cykel&lt;br /&gt;
: segelbåt&lt;br /&gt;
: brödrost&lt;br /&gt;
: etc&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sedan gör vi en tekninsk tillverkningsrapport över produkten}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Riteknik och CAD kap. 4 ==&lt;br /&gt;
		&lt;br /&gt;
sid. 74- 101 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 74- 101&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Allmän hållfasthetslära ==&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
sid. 130- 145&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 130- 145&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Elementär mekanik ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 146-161&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 146-161&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Produktionsteknik ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 162- 195 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 162- 195 &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
== Konstruktionselement ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 195- 213	&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 195- 213&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 195- 213&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
= Elektronik mm =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Elekronik och elteknik ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
sid. 214- 243&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 214- 243&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Styr- och reglerteknik == &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
sid. 244- 253&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 244- 253&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
== Projekt och projektarbet ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 254- 261&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Presentation och dokumentation ==&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
kap. 13 sid. 262- 277 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== 	Datorteknik, datorkommunikation och Internet ==&lt;br /&gt;
14 sid. 278- 291&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 278- 291&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Film - BBC Datorn ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Den här lektionen passar väl in under Datorteknik 1a, Entreprenörskap och Teknik1 och ligger därför som en [[BBC Inventions Computer|inbäddad sida]] (ett slags mall). Redigeringar på sidan syns således likadant på alla ställen. &#039;&#039;&lt;br /&gt;
{{transclude|{{:BBC Inventions Computer}}}}&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== 	Arbete med ett tekniskt projekt. ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Samverkan med andra kurser ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vision ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eleverna får kunskaper på köpet som gör dem anställningsbara (sommarjobb, eget företagande). Exemeplvis appar, datorsupport, etc.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Datorteknik 1a och Teknik 1 ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:P5B11.jpg|360px|right|Ett moderkort från 2007 med PCI-Express- och SATA-kontakter.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Samarbete mellan [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=DAO&amp;amp;courseCode=DAODAT01a#anchor_DAODAT01a Datorteknik] (MH) och [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/tek Teknik 1] (HE)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Samläsning av vissa områden&lt;br /&gt;
* Datorns delar, Centralt innehåll 6&lt;br /&gt;
* modeller, CI 7&lt;br /&gt;
* material, egenskaper, termiska, elektriska, mekaniska. Titta på moderkortet och hur man designar det med krympande dimensioner&lt;br /&gt;
* Dator, kommunikations, Officeprogrammen, Skriva om teknikhistoria 11&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Flash&lt;br /&gt;
* animationer&lt;br /&gt;
* modeller&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Webbstjärnan&lt;br /&gt;
* projektarbetete&lt;br /&gt;
* redovisningsplats&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jobba praktiskt&lt;br /&gt;
* bygga en enkel dator&lt;br /&gt;
* Styr och regler, LEGO-robotar&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Josefseyed</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Teknik_1&amp;diff=24943</id>
		<title>Teknik 1</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Teknik_1&amp;diff=24943"/>
		<updated>2013-11-15T12:32:10Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Josefseyed: /* Borrning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;= Introduktion =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Planering ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{PPT | [[Media:Planering_Teknik_1_introlek1314_v3.pptx | Introduktion och grovplanering Teknik 1a ]] }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bonus ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| w2itwFJCgFQ|300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Detta &#039;&#039;&#039;är&#039;&#039;&#039; teknik!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Styrdokumenten ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Koppling förmågor CI teknik 1.png|300px|right]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Förmågorna ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
# Kunskaper om &#039;&#039;&#039;teknikutvecklingsprocessen&#039;&#039;&#039; och förståelse av sambanden mellan de olika delarna i den.&lt;br /&gt;
# Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett &#039;&#039;&#039;hållbart samhälle&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
# Förmåga att &#039;&#039;&#039;lösa&#039;&#039;&#039; tekniska problem.&lt;br /&gt;
# Förmåga att använda teknikvetenskapliga metoder, begrepp och &#039;&#039;&#039;teorier&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
# Förmåga att använda &#039;&#039;&#039;modeller&#039;&#039;&#039; och verktyg som redskap för analys, beräkning, rimlighetsbedömning, dokumentation, presentation och information.&lt;br /&gt;
# Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande &#039;&#039;&#039;samhället&#039;&#039;&#039; samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.&lt;br /&gt;
# Kunskaper om teknikens roll och drivkrafter ur ett &#039;&#039;&#039;etiskt&#039;&#039;&#039; perspektiv.&lt;br /&gt;
# Kunskaper om hur föreställningar och traditioner inom teknikområdet styr uppfattningar om vad som är &#039;&#039;&#039;manligt och kvinnligt&#039;&#039;&#039; och hur det har påverkat och påverkar teknik och teknikutveckling.&lt;br /&gt;
# Förmåga att &#039;&#039;&#039;kommunicera&#039;&#039;&#039; inom det tekniska området samt kommunicera om teknik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Centrala innehållet ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Teknikutvecklingsprocessens&#039;&#039;&#039; alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.&lt;br /&gt;
* Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i &#039;&#039;&#039;innovativa och kreativa processer&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Materials tekniska egenskape&#039;&#039;&#039;r, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.&lt;br /&gt;
* Teknikens och teknikerns roll med fokus på &#039;&#039;&#039;framtidens teknik och ett hållbart samhälle&#039;&#039;&#039;, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Kvalitetsarbete&#039;&#039;&#039;, till exempel kvalitetssäkring, miljösäkring, arbetsmiljö och riskanalys.&lt;br /&gt;
* Ritningsläsning och skiss- och ritteknik med introduktion i hur man hanterar &#039;&#039;&#039;cad&#039;&#039;&#039;-program.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Projektarbets&#039;&#039;&#039;-, kommunikations-, presentations- och modellteknik, till exempel &#039;&#039;&#039;digitala&#039;&#039;&#039; medier och programvaror, manualer och instruktioner, muntliga och skriftliga framställningar samt digitala och manuella tekniker för att skapa &#039;&#039;&#039;modeller&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
* Tekniska &#039;&#039;&#039;begrepp&#039;&#039;&#039;, teorier och modeller innefattande &#039;&#039;&#039;beräkningar&#039;&#039;&#039; och rimlighetsbedömningar.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Teknikens historia&#039;&#039;&#039; och teknikutvecklingens betydelse för &#039;&#039;&#039;samhället&#039;&#039;&#039; samt introduktion i aktuella utvecklingsområden inom teknik.&lt;br /&gt;
* Grundläggande &#039;&#039;&#039;teknikfilosofi&#039;&#039;&#039;: etiska värderingar och &#039;&#039;&#039;genusstrukturer&#039;&#039;&#039; samt hur de har påverkat och påverkar tekniken, dess användning och tillgänglighet. Hur teknik och teknikens attribut könsmärks.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Kommunikations&#039;&#039;&#039;-, dator- och nätverksteknik för lärande och förmedling av teknik och information.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Introduktion ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad är ett tekniskt system ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Pappersplan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Teknikhistoria ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Diskutera betydelsen av elden för den tekniska utvecklingen&lt;br /&gt;
# Språket har haft stor betydelse i flera utvecklingssteg, vilka då?&lt;br /&gt;
#* [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD%201197&amp;amp;page=default.asp&amp;amp;sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d&amp;amp;db=4&amp;amp;e=videostream&amp;amp;g=015-020&amp;amp;w=teknik%20historia&amp;amp;s=-1&amp;amp;p=1&amp;amp;st=0&amp;amp;sub=&amp;amp;ss=1&amp;amp;otyp=product&amp;amp;lev=&amp;amp;tlang=&amp;amp;slang= Film: Gutenberg och tryckpressen]&lt;br /&gt;
# Vilka användningar för hjulet kan du komma på under dess 10 000-åriga användning?&lt;br /&gt;
# Jordbruket&lt;br /&gt;
# Metaller. Vilken ordning började de användas i? Vilka började använda järn i stor skala? &lt;br /&gt;
# Vilka redskap förbättrades med hjälp av metaller?&lt;br /&gt;
# Eneergi och energiomvandling är viktigt för den tekniska utvecklingen. Gör en lista på energisystem från kilen till kärnreaktorn.&lt;br /&gt;
# Vad vet vi om den [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD+1349&amp;amp;db=4&amp;amp;sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d Industriella revolutionen 1750-1915]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Lärarhandledningen ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
har en presentation om Teknikhistoria och samhälle&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{exruta | &#039;&#039;&#039;Tekniska upptäcker/uppfinningar&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: ca 3500-4500   f.Kr.     Hjulet&lt;br /&gt;
: ca. 3000              f.Kr.     Skriftspråket&lt;br /&gt;
: ca. 2500              f.Kr.     Segel/Segelbåtar&lt;br /&gt;
: ca. 2000              f.Kr.     Brons&lt;br /&gt;
: ca. 1500                f.Kr.     Bronsåldern börjar &lt;br /&gt;
: ca. 1000                f.Kr.     Handel av varor utvecklas&lt;br /&gt;
: ca. 600                 f.Kr.     Fenicierna börjar resa runt Afrikas kust&lt;br /&gt;
: ca. 200                 f:Kr.     Stora byggnader såsom Fyrtornet i Alexandria och Kinesiska muren&lt;br /&gt;
: ca. 100                   f.Kr.     Papper börjar användas&lt;br /&gt;
: ca. 100                   e.Kr.     Mässing…&lt;br /&gt;
: ca. 500                 e.Kr.     Väderkvarnar&lt;br /&gt;
: ca. 1000                e.Kr.     Vävstol&lt;br /&gt;
: ca. 1100                  e.Kr.     Kompassen&lt;br /&gt;
: ca. 1200                e.Kr.     Urverk, glasögon&lt;br /&gt;
: ca. 1300                e.Kr.     Kanoner och krut börjar användas. Man börjar även använda slussar. &lt;br /&gt;
: ca. 1400               e.Kr.      Boktryckarkonsten&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Energisystem ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
listan kommer snart i tidsordning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta | &#039;&#039;&#039;Energisystem&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Uppgift:&#039;&#039;&#039; Här är listan över energisystemen som vi pratade om. Försök placera dem i ordning så att det som först kom i större användning kommer först och sedan nästa osv. Försök hitta uppgifter på nätet om när energisystemen slog igenom och anteckna ungefärlig tid. Bifoga även länkar till var du fann informationen. Ha med dig din lösta uppgift på nästa lektion. Du kan skriva i Anteckningar eller Pages.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* kilen och andra enkla maskiner&lt;br /&gt;
* el&lt;br /&gt;
* eld&lt;br /&gt;
* vattenkraft&lt;br /&gt;
* vindkraft&lt;br /&gt;
* kärnkraft&lt;br /&gt;
* solceller&lt;br /&gt;
* muskelkraft&lt;br /&gt;
* stenkol&lt;br /&gt;
* olja&lt;br /&gt;
* naturgas&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Läs mer ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [http://www.tekniskamuseet.se/1/899.html Tekniska museets tidslinje]&lt;br /&gt;
* {{enwp | History_of_technology }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Samarbete Idrott, Teknik, Datorteknik ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Ny Sport och träningsaktivitet]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== MacBook Air en övning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[MacBook Air en övning]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Energi och energihushållning ==  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bra läsning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* http://www.energiboken.nu/Energiboken-2012.pdf &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{läxa |sid 20- 39}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Introfrågor baserat på texten i boken ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: http://m.socrative.com&lt;br /&gt;
: ROOM: 282058  &lt;br /&gt;
: SOC #:7238449&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Centralt innehåll ===&lt;br /&gt;
Fjärde punkten lyder:&lt;br /&gt;
: Teknikens och teknikerns roll med fokus på framtidens teknik och ett hållbart samhälle, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Förmågor ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi ger oss på två förmågor som kan vara svåra att förstå och bedöma. Det ställer därmed vissa krav på hur undervisningen utformas. Men i ett första skede kommer vi att läsa texten i boken och se en eller annan film och PPT.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förmågorna 2 och 6:&lt;br /&gt;
: 2. Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett hållbart samhälle.&lt;br /&gt;
: 6. Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande samhället samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Uppsats ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sammanfattning av Centralt Innehåll och Förmågor leder till idéer om uppsatser. Nedan finner du tre delar som hänger ihop. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* framtidens energiteknik&lt;br /&gt;
* hållbart samhälle&lt;br /&gt;
* min egen roll i samhället&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De kan kombineras till till en frågeställning i stil med&lt;br /&gt;
: - &#039;&#039;&#039;Vilken roll kommer jag att ha i utvecklingen av framtidens energiteknik för ett hållbart samhälle? &#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Skriv ner vad du vill undersöka. Det kan till exempel vara någon intressant teknik, något område där insatser behöver göras eller någon skrämmande risk med framtida energibrist. Försök skriva omkring &#039;&#039;&#039;fem ledord&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Försök avgränsa området du ska skrivba om. Du kan inte skriva om alla teknik. Välj ett teknikområde. Begränsa gärna användningsområdet. Ju mer du avgränsar desto lättare blir det att skriva intressant.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nu är det dags att hitta på en lämplig titel på din uppsats.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Genom att du bryter ner uppsatsen i delar och avgränsar som vi sett ovan kommer det att gå lättare att skriva. Du har inte en tom sida framför dig.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Prova att skriva meningar kring något av ledordet. Då får du snart ett helt stycke. Fortsätt med de andra orden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv ny stickord om du får nya idéer under arbetes gång.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Läs i boken, &#039;&#039;&#039;broschyrerna&#039;&#039;&#039; och surfa fram fakta och mer information. Tag gärna med bilder (fria bilder) om de kompletterar din text.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Max 4000 tecken. Vi arbetar på fredag. Den ska vara klar på måndag innan lektionen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bedömning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv ditt namn uppe till höger.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Filnamnet ska innehålla ditt namn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förmågorna enligt ovan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dessutom:&lt;br /&gt;
: Fakta underbygger resonemangen i texten&lt;br /&gt;
: Källor redovisas i slutet av texten. Hänvisningar från texten till källorna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Mall för elevaktiv bedömning ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{print|[[media:Bedömningsmall_till_uppsats_energi.pdf|Bedömningsmall energiuppsats]]}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bredvidläsning ===&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
: [http://www.svenskenergi.se/Elfakta/ Elfakta fr Svensk Energi]&lt;br /&gt;
: {{svwp|Energiproduktion}}&lt;br /&gt;
: {{svwp| Fossila_bränslen}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== PPT och film ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De här kan fungera som inspiration under skrivandet:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Energibesparing vad kan jag göra?&lt;br /&gt;
: Satsa lite energi på din framtid.mp4&lt;br /&gt;
: Många filmer om sol-, vind- och vågkraft&lt;br /&gt;
: {{enwp|Virgin_Earth_Challenge}} och [[https://www.google.com/search?client=safari&amp;amp;rls=en&amp;amp;q=www.virginearth.com/&amp;amp;ie=UTF-8&amp;amp;oe=UTF-8 Virgin Earth Challenge]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== TED Talks och TEDEd ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Vi behöver öka energiproduktionen en faktor tio om vi ska ta bort fossila bränslen. -  [http://ed.ted.com/featured/MVwtmMV5 Cambridge Ideas - How Many Lightbulbs?]&lt;br /&gt;
: Det finns lösningar -  [http://ed.ted.com/lessons/a-40-year-plan-for-energy-amory-lovins A 40-year plan for energy - Amory Lovins]&lt;br /&gt;
: [http://ed.ted.com/on/YmMa6XZz Sources Of Energy Renewable &amp;amp; Non-Renewable]&lt;br /&gt;
: http://www.youtube.com/watch?v=XuNgH74BpG0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Teknik, människa och samhälle ==&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
sid. 40- 61      &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 40- 61&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Entreprenörskap ==&lt;br /&gt;
		&lt;br /&gt;
sid. 62- 73	 &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
sid. 62- 73	&lt;br /&gt;
   &lt;br /&gt;
= Produktion =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det här är ett större sammanhängande avsnitt med bland annat material, bearbetning och sammanfogning. Vi ska först läsa på, skriva texter och skapa innehåll. Därefter följer några övningar där vi sätter samman alla kunskaperna. Exemåel på komande övningar:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Beskriv hur en produkt är tillverkad. Boken har ett exempel med en bil. &lt;br /&gt;
* Konstruera en kopp som inte blir varm i handtaget genom att använda minst två material, två bearbetningstekniker och en sammanfogningsteknik.&lt;br /&gt;
* Designa en egen produkt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Delar av CI ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: 1 Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.&lt;br /&gt;
: 2 Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.&lt;br /&gt;
: 3 Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Framför allt 1 och 3.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Material ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{teknik1|102- 129}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi börjar med at titta på en manterialdatabas:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: https://www.dropbox.com/sh/auba7vqzs2l2qcc/QSISneeULu&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Till uppgiften nedan kommer alla att behöva en välliknande användare på wikiskola.se.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| &#039;&#039;&#039;Skapa en materiladatabas&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Först måste vi enas om innehållet i databasen. Vilka material är lämpliga att ha med och vilka egenskaper är lämpliga att ta med. Därefter enas vi om en mallsida med rubriker som ala använder för tydlighetens skull. mallsidan finns som länk på sidan Materialdatabasen, nedan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv in ditt material som en länk på sidan nedan. Följ mallen när du beskriver ditt meterial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Din materialbeskrivning ska innehåla följande:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Materialegenskaper: densitet [kg/m3], längdutvidgningskoeffiecient, värmeledningsförmåga, resistivitet&lt;br /&gt;
# Vad används materialt till&lt;br /&gt;
# Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
# Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
# Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
# Länkar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Materialdatabasen]]&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Tips om hur man skriver i Mediawiki ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Hur_bidrar_jag#Hur_g.C3.B6r_man.3F_-_Wikimarkup | Tre länkar med tips om att skriva i denna wiki eller på Wikipedia]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Struktur ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Konstruktionsmaterial.html&lt;br /&gt;
: http://sv.wikipedia.org/wiki/Material&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Korrosion ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;iframe src=&amp;quot;http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/12857798&amp;quot; width=&amp;quot;342&amp;quot; height=&amp;quot;291&amp;quot; frameborder=&amp;quot;0&amp;quot; marginwidth=&amp;quot;0&amp;quot; marginheight=&amp;quot;0&amp;quot; scrolling=&amp;quot;no&amp;quot; style=&amp;quot;border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px&amp;quot; allowfullscreen&amp;gt; &amp;lt;/iframe&amp;gt; &amp;lt;div style=&amp;quot;margin-bottom:5px&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;strong&amp;gt; &amp;lt;a href=&amp;quot;https://www.slideshare.net/hape1/ke-pp-elektrokemi&amp;quot; title=&amp;quot;Ke pp elektrokemi&amp;quot; target=&amp;quot;_blank&amp;quot;&amp;gt;Ke pp elektrokemi&amp;lt;/a&amp;gt; &amp;lt;/strong&amp;gt; from &amp;lt;strong&amp;gt;&amp;lt;a href=&amp;quot;http://www.slideshare.net/hape1&amp;quot; target=&amp;quot;_blank&amp;quot;&amp;gt;Helena-Irmeli Pekkala&amp;lt;/a&amp;gt;&amp;lt;/strong&amp;gt; &amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift - Bearbetning och Sammanfogning == &lt;br /&gt;
{{teknik1|164-187, 198-212}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta|&#039;&#039;&#039;Skapa innehåll till wikin’&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det gäller bearbetning och sammanfogning. De två styckena nedan på denna sida.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jobba två och två.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Välj ett område.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv en text i wikin. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bädda in minst en film. &lt;br /&gt;
: &amp;lt;nowiki&amp;gt;{{#ev:youtube| xyz |300|right }}&amp;lt;/nowiki&amp;gt;&lt;br /&gt;
: xyz {{=}} filmens ID fr Youtube&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lägg in flera bilder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lägg in länkar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du ska beskriva metodens:&lt;br /&gt;
* tillvägagångssätt&lt;br /&gt;
* lämplighet för olika typer av material&lt;br /&gt;
* fördelar och nackdelar&lt;br /&gt;
* användningasområden&lt;br /&gt;
* kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)&lt;br /&gt;
* mm&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Bearbetning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Valsning ===&lt;br /&gt;
Micke och Linnea&lt;br /&gt;
[[Valsning]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== CNC-maskiner ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hyvling ===&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
[[Dimer o Dilan Hyvling]]&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Slipning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Max och Felix&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Borrning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Noor &amp;amp; Josef&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| xyz |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| http://www.youtube.com/watch?v=lShJBZg60So |300|right | text}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Svarvning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Arbete av Alexander och Soheil&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Fräsning]] ===&lt;br /&gt;
Spiri &amp;amp; Mario&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Gnistbearbetning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Laserbearbetning]] ===&lt;br /&gt;
Ludvig, Krostifer och Daniel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[3D Printning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Klippning och stansning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[smidning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Robin &amp;amp; Tilla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[bockning]] ===&lt;br /&gt;
Sam och Arvid&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Formblåsning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Formsprutning]] ===&lt;br /&gt;
Christoffer och Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vakuumformning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Vakuumformning]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Svetsning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Sammanfogning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Limning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Skruvning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Svetsning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Lödning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Nitning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift - Hur är den tillverkad? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta|&#039;&#039;&#039;Hur är den tillverkad?’&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Titta i teknikboken sid 119-128 som handlar om materialvalet till en bil.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi ska göra en liknade uppgift men titta både på materialval, bearbetning och sammanfogning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi väljer en produkt:&lt;br /&gt;
: mobil&lt;br /&gt;
: cykel&lt;br /&gt;
: segelbåt&lt;br /&gt;
: brödrost&lt;br /&gt;
: etc&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sedan gör vi en tekninsk tillverkningsrapport över produkten}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Riteknik och CAD kap. 4 ==&lt;br /&gt;
		&lt;br /&gt;
sid. 74- 101 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 74- 101&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Allmän hållfasthetslära ==&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
sid. 130- 145&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 130- 145&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Elementär mekanik ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 146-161&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 146-161&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Produktionsteknik ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 162- 195 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 162- 195 &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
== Konstruktionselement ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 195- 213	&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 195- 213&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 195- 213&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
= Elektronik mm =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Elekronik och elteknik ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
sid. 214- 243&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 214- 243&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Styr- och reglerteknik == &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
sid. 244- 253&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 244- 253&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
== Projekt och projektarbet ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 254- 261&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Presentation och dokumentation ==&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
kap. 13 sid. 262- 277 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== 	Datorteknik, datorkommunikation och Internet ==&lt;br /&gt;
14 sid. 278- 291&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 278- 291&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Film - BBC Datorn ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Den här lektionen passar väl in under Datorteknik 1a, Entreprenörskap och Teknik1 och ligger därför som en [[BBC Inventions Computer|inbäddad sida]] (ett slags mall). Redigeringar på sidan syns således likadant på alla ställen. &#039;&#039;&lt;br /&gt;
{{transclude|{{:BBC Inventions Computer}}}}&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== 	Arbete med ett tekniskt projekt. ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Samverkan med andra kurser ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vision ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eleverna får kunskaper på köpet som gör dem anställningsbara (sommarjobb, eget företagande). Exemeplvis appar, datorsupport, etc.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Datorteknik 1a och Teknik 1 ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:P5B11.jpg|360px|right|Ett moderkort från 2007 med PCI-Express- och SATA-kontakter.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Samarbete mellan [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=DAO&amp;amp;courseCode=DAODAT01a#anchor_DAODAT01a Datorteknik] (MH) och [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/tek Teknik 1] (HE)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Samläsning av vissa områden&lt;br /&gt;
* Datorns delar, Centralt innehåll 6&lt;br /&gt;
* modeller, CI 7&lt;br /&gt;
* material, egenskaper, termiska, elektriska, mekaniska. Titta på moderkortet och hur man designar det med krympande dimensioner&lt;br /&gt;
* Dator, kommunikations, Officeprogrammen, Skriva om teknikhistoria 11&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Flash&lt;br /&gt;
* animationer&lt;br /&gt;
* modeller&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Webbstjärnan&lt;br /&gt;
* projektarbetete&lt;br /&gt;
* redovisningsplats&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jobba praktiskt&lt;br /&gt;
* bygga en enkel dator&lt;br /&gt;
* Styr och regler, LEGO-robotar&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Josefseyed</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Teknik_1&amp;diff=24779</id>
		<title>Teknik 1</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Teknik_1&amp;diff=24779"/>
		<updated>2013-11-14T13:48:14Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Josefseyed: /* Borrning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;= Introduktion =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Planering ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{PPT | [[Media:Planering_Teknik_1_introlek1314_v3.pptx | Introduktion och grovplanering Teknik 1a ]] }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bonus ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| w2itwFJCgFQ|300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Detta &#039;&#039;&#039;är&#039;&#039;&#039; teknik!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Styrdokumenten ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Koppling förmågor CI teknik 1.png|300px|right]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Förmågorna ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
# Kunskaper om &#039;&#039;&#039;teknikutvecklingsprocessen&#039;&#039;&#039; och förståelse av sambanden mellan de olika delarna i den.&lt;br /&gt;
# Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett &#039;&#039;&#039;hållbart samhälle&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
# Förmåga att &#039;&#039;&#039;lösa&#039;&#039;&#039; tekniska problem.&lt;br /&gt;
# Förmåga att använda teknikvetenskapliga metoder, begrepp och &#039;&#039;&#039;teorier&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
# Förmåga att använda &#039;&#039;&#039;modeller&#039;&#039;&#039; och verktyg som redskap för analys, beräkning, rimlighetsbedömning, dokumentation, presentation och information.&lt;br /&gt;
# Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande &#039;&#039;&#039;samhället&#039;&#039;&#039; samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.&lt;br /&gt;
# Kunskaper om teknikens roll och drivkrafter ur ett &#039;&#039;&#039;etiskt&#039;&#039;&#039; perspektiv.&lt;br /&gt;
# Kunskaper om hur föreställningar och traditioner inom teknikområdet styr uppfattningar om vad som är &#039;&#039;&#039;manligt och kvinnligt&#039;&#039;&#039; och hur det har påverkat och påverkar teknik och teknikutveckling.&lt;br /&gt;
# Förmåga att &#039;&#039;&#039;kommunicera&#039;&#039;&#039; inom det tekniska området samt kommunicera om teknik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Centrala innehållet ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Teknikutvecklingsprocessens&#039;&#039;&#039; alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.&lt;br /&gt;
* Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i &#039;&#039;&#039;innovativa och kreativa processer&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Materials tekniska egenskape&#039;&#039;&#039;r, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.&lt;br /&gt;
* Teknikens och teknikerns roll med fokus på &#039;&#039;&#039;framtidens teknik och ett hållbart samhälle&#039;&#039;&#039;, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Kvalitetsarbete&#039;&#039;&#039;, till exempel kvalitetssäkring, miljösäkring, arbetsmiljö och riskanalys.&lt;br /&gt;
* Ritningsläsning och skiss- och ritteknik med introduktion i hur man hanterar &#039;&#039;&#039;cad&#039;&#039;&#039;-program.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Projektarbets&#039;&#039;&#039;-, kommunikations-, presentations- och modellteknik, till exempel &#039;&#039;&#039;digitala&#039;&#039;&#039; medier och programvaror, manualer och instruktioner, muntliga och skriftliga framställningar samt digitala och manuella tekniker för att skapa &#039;&#039;&#039;modeller&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
* Tekniska &#039;&#039;&#039;begrepp&#039;&#039;&#039;, teorier och modeller innefattande &#039;&#039;&#039;beräkningar&#039;&#039;&#039; och rimlighetsbedömningar.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Teknikens historia&#039;&#039;&#039; och teknikutvecklingens betydelse för &#039;&#039;&#039;samhället&#039;&#039;&#039; samt introduktion i aktuella utvecklingsområden inom teknik.&lt;br /&gt;
* Grundläggande &#039;&#039;&#039;teknikfilosofi&#039;&#039;&#039;: etiska värderingar och &#039;&#039;&#039;genusstrukturer&#039;&#039;&#039; samt hur de har påverkat och påverkar tekniken, dess användning och tillgänglighet. Hur teknik och teknikens attribut könsmärks.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Kommunikations&#039;&#039;&#039;-, dator- och nätverksteknik för lärande och förmedling av teknik och information.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Introduktion ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad är ett tekniskt system ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Pappersplan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Teknikhistoria ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Diskutera betydelsen av elden för den tekniska utvecklingen&lt;br /&gt;
# Språket har haft stor betydelse i flera utvecklingssteg, vilka då?&lt;br /&gt;
#* [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD%201197&amp;amp;page=default.asp&amp;amp;sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d&amp;amp;db=4&amp;amp;e=videostream&amp;amp;g=015-020&amp;amp;w=teknik%20historia&amp;amp;s=-1&amp;amp;p=1&amp;amp;st=0&amp;amp;sub=&amp;amp;ss=1&amp;amp;otyp=product&amp;amp;lev=&amp;amp;tlang=&amp;amp;slang= Film: Gutenberg och tryckpressen]&lt;br /&gt;
# Vilka användningar för hjulet kan du komma på under dess 10 000-åriga användning?&lt;br /&gt;
# Jordbruket&lt;br /&gt;
# Metaller. Vilken ordning började de användas i? Vilka började använda järn i stor skala? &lt;br /&gt;
# Vilka redskap förbättrades med hjälp av metaller?&lt;br /&gt;
# Eneergi och energiomvandling är viktigt för den tekniska utvecklingen. Gör en lista på energisystem från kilen till kärnreaktorn.&lt;br /&gt;
# Vad vet vi om den [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD+1349&amp;amp;db=4&amp;amp;sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d Industriella revolutionen 1750-1915]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Lärarhandledningen ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
har en presentation om Teknikhistoria och samhälle&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{exruta | &#039;&#039;&#039;Tekniska upptäcker/uppfinningar&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: ca 3500-4500   f.Kr.     Hjulet&lt;br /&gt;
: ca. 3000              f.Kr.     Skriftspråket&lt;br /&gt;
: ca. 2500              f.Kr.     Segel/Segelbåtar&lt;br /&gt;
: ca. 2000              f.Kr.     Brons&lt;br /&gt;
: ca. 1500                f.Kr.     Bronsåldern börjar &lt;br /&gt;
: ca. 1000                f.Kr.     Handel av varor utvecklas&lt;br /&gt;
: ca. 600                 f.Kr.     Fenicierna börjar resa runt Afrikas kust&lt;br /&gt;
: ca. 200                 f:Kr.     Stora byggnader såsom Fyrtornet i Alexandria och Kinesiska muren&lt;br /&gt;
: ca. 100                   f.Kr.     Papper börjar användas&lt;br /&gt;
: ca. 100                   e.Kr.     Mässing…&lt;br /&gt;
: ca. 500                 e.Kr.     Väderkvarnar&lt;br /&gt;
: ca. 1000                e.Kr.     Vävstol&lt;br /&gt;
: ca. 1100                  e.Kr.     Kompassen&lt;br /&gt;
: ca. 1200                e.Kr.     Urverk, glasögon&lt;br /&gt;
: ca. 1300                e.Kr.     Kanoner och krut börjar användas. Man börjar även använda slussar. &lt;br /&gt;
: ca. 1400               e.Kr.      Boktryckarkonsten&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Energisystem ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
listan kommer snart i tidsordning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta | &#039;&#039;&#039;Energisystem&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Uppgift:&#039;&#039;&#039; Här är listan över energisystemen som vi pratade om. Försök placera dem i ordning så att det som först kom i större användning kommer först och sedan nästa osv. Försök hitta uppgifter på nätet om när energisystemen slog igenom och anteckna ungefärlig tid. Bifoga även länkar till var du fann informationen. Ha med dig din lösta uppgift på nästa lektion. Du kan skriva i Anteckningar eller Pages.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* kilen och andra enkla maskiner&lt;br /&gt;
* el&lt;br /&gt;
* eld&lt;br /&gt;
* vattenkraft&lt;br /&gt;
* vindkraft&lt;br /&gt;
* kärnkraft&lt;br /&gt;
* solceller&lt;br /&gt;
* muskelkraft&lt;br /&gt;
* stenkol&lt;br /&gt;
* olja&lt;br /&gt;
* naturgas&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Läs mer ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [http://www.tekniskamuseet.se/1/899.html Tekniska museets tidslinje]&lt;br /&gt;
* {{enwp | History_of_technology }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Samarbete Idrott, Teknik, Datorteknik ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Ny Sport och träningsaktivitet]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== MacBook Air en övning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[MacBook Air en övning]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Energi och energihushållning ==  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bra läsning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* http://www.energiboken.nu/Energiboken-2012.pdf &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{läxa |sid 20- 39}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Introfrågor baserat på texten i boken ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: http://m.socrative.com&lt;br /&gt;
: ROOM: 282058  &lt;br /&gt;
: SOC #:7238449&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Centralt innehåll ===&lt;br /&gt;
Fjärde punkten lyder:&lt;br /&gt;
: Teknikens och teknikerns roll med fokus på framtidens teknik och ett hållbart samhälle, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Förmågor ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi ger oss på två förmågor som kan vara svåra att förstå och bedöma. Det ställer därmed vissa krav på hur undervisningen utformas. Men i ett första skede kommer vi att läsa texten i boken och se en eller annan film och PPT.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förmågorna 2 och 6:&lt;br /&gt;
: 2. Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett hållbart samhälle.&lt;br /&gt;
: 6. Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande samhället samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Uppsats ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sammanfattning av Centralt Innehåll och Förmågor leder till idéer om uppsatser. Nedan finner du tre delar som hänger ihop. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* framtidens energiteknik&lt;br /&gt;
* hållbart samhälle&lt;br /&gt;
* min egen roll i samhället&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De kan kombineras till till en frågeställning i stil med&lt;br /&gt;
: - &#039;&#039;&#039;Vilken roll kommer jag att ha i utvecklingen av framtidens energiteknik för ett hållbart samhälle? &#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Skriv ner vad du vill undersöka. Det kan till exempel vara någon intressant teknik, något område där insatser behöver göras eller någon skrämmande risk med framtida energibrist. Försök skriva omkring &#039;&#039;&#039;fem ledord&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Försök avgränsa området du ska skrivba om. Du kan inte skriva om alla teknik. Välj ett teknikområde. Begränsa gärna användningsområdet. Ju mer du avgränsar desto lättare blir det att skriva intressant.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nu är det dags att hitta på en lämplig titel på din uppsats.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Genom att du bryter ner uppsatsen i delar och avgränsar som vi sett ovan kommer det att gå lättare att skriva. Du har inte en tom sida framför dig.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Prova att skriva meningar kring något av ledordet. Då får du snart ett helt stycke. Fortsätt med de andra orden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv ny stickord om du får nya idéer under arbetes gång.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Läs i boken, &#039;&#039;&#039;broschyrerna&#039;&#039;&#039; och surfa fram fakta och mer information. Tag gärna med bilder (fria bilder) om de kompletterar din text.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Max 4000 tecken. Vi arbetar på fredag. Den ska vara klar på måndag innan lektionen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bedömning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv ditt namn uppe till höger.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Filnamnet ska innehålla ditt namn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förmågorna enligt ovan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dessutom:&lt;br /&gt;
: Fakta underbygger resonemangen i texten&lt;br /&gt;
: Källor redovisas i slutet av texten. Hänvisningar från texten till källorna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Mall för elevaktiv bedömning ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{print|[[media:Bedömningsmall_till_uppsats_energi.pdf|Bedömningsmall energiuppsats]]}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bredvidläsning ===&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
: [http://www.svenskenergi.se/Elfakta/ Elfakta fr Svensk Energi]&lt;br /&gt;
: {{svwp|Energiproduktion}}&lt;br /&gt;
: {{svwp| Fossila_bränslen}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== PPT och film ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De här kan fungera som inspiration under skrivandet:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Energibesparing vad kan jag göra?&lt;br /&gt;
: Satsa lite energi på din framtid.mp4&lt;br /&gt;
: Många filmer om sol-, vind- och vågkraft&lt;br /&gt;
: {{enwp|Virgin_Earth_Challenge}} och [[https://www.google.com/search?client=safari&amp;amp;rls=en&amp;amp;q=www.virginearth.com/&amp;amp;ie=UTF-8&amp;amp;oe=UTF-8 Virgin Earth Challenge]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== TED Talks och TEDEd ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Vi behöver öka energiproduktionen en faktor tio om vi ska ta bort fossila bränslen. -  [http://ed.ted.com/featured/MVwtmMV5 Cambridge Ideas - How Many Lightbulbs?]&lt;br /&gt;
: Det finns lösningar -  [http://ed.ted.com/lessons/a-40-year-plan-for-energy-amory-lovins A 40-year plan for energy - Amory Lovins]&lt;br /&gt;
: [http://ed.ted.com/on/YmMa6XZz Sources Of Energy Renewable &amp;amp; Non-Renewable]&lt;br /&gt;
: http://www.youtube.com/watch?v=XuNgH74BpG0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Teknik, människa och samhälle ==&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
sid. 40- 61      &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 40- 61&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Entreprenörskap ==&lt;br /&gt;
		&lt;br /&gt;
sid. 62- 73	 &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
sid. 62- 73	&lt;br /&gt;
   &lt;br /&gt;
= Produktion =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det här är ett större sammanhängande avsnitt med bland annat material, bearbetning och sammanfogning. Vi ska först läsa på, skriva texter och skapa innehåll. Därefter följer några övningar där vi sätter samman alla kunskaperna. Exemåel på komande övningar:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Beskriv hur en produkt är tillverkad. Boken har ett exempel med en bil. &lt;br /&gt;
* Konstruera en kopp som inte blir varm i handtaget genom att använda minst två material, två bearbetningstekniker och en sammanfogningsteknik.&lt;br /&gt;
* Designa en egen produkt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Delar av CI ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: 1 Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.&lt;br /&gt;
: 2 Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.&lt;br /&gt;
: 3 Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Framför allt 1 och 3.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Material ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{teknik1|102- 129}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi börjar med at titta på en manterialdatabas:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: https://www.dropbox.com/sh/auba7vqzs2l2qcc/QSISneeULu&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Till uppgiften nedan kommer alla att behöva en välliknande användare på wikiskola.se.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| &#039;&#039;&#039;Skapa en materiladatabas&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Först måste vi enas om innehållet i databasen. Vilka material är lämpliga att ha med och vilka egenskaper är lämpliga att ta med. Därefter enas vi om en mallsida med rubriker som ala använder för tydlighetens skull. mallsidan finns som länk på sidan Materialdatabasen, nedan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv in ditt material som en länk på sidan nedan. Följ mallen när du beskriver ditt meterial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Din materialbeskrivning ska innehåla följande:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Materialegenskaper: densitet [kg/m3], längdutvidgningskoeffiecient, värmeledningsförmåga, resistivitet&lt;br /&gt;
# Vad används materialt till&lt;br /&gt;
# Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
# Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
# Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
# Länkar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Materialdatabasen]]&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Tips om hur man skriver i Mediawiki ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Hur_bidrar_jag#Hur_g.C3.B6r_man.3F_-_Wikimarkup | Tre länkar med tips om att skriva i denna wiki eller på Wikipedia]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Struktur ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Konstruktionsmaterial.html&lt;br /&gt;
: http://sv.wikipedia.org/wiki/Material&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Korrosion ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;iframe src=&amp;quot;http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/12857798&amp;quot; width=&amp;quot;342&amp;quot; height=&amp;quot;291&amp;quot; frameborder=&amp;quot;0&amp;quot; marginwidth=&amp;quot;0&amp;quot; marginheight=&amp;quot;0&amp;quot; scrolling=&amp;quot;no&amp;quot; style=&amp;quot;border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px&amp;quot; allowfullscreen&amp;gt; &amp;lt;/iframe&amp;gt; &amp;lt;div style=&amp;quot;margin-bottom:5px&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;strong&amp;gt; &amp;lt;a href=&amp;quot;https://www.slideshare.net/hape1/ke-pp-elektrokemi&amp;quot; title=&amp;quot;Ke pp elektrokemi&amp;quot; target=&amp;quot;_blank&amp;quot;&amp;gt;Ke pp elektrokemi&amp;lt;/a&amp;gt; &amp;lt;/strong&amp;gt; from &amp;lt;strong&amp;gt;&amp;lt;a href=&amp;quot;http://www.slideshare.net/hape1&amp;quot; target=&amp;quot;_blank&amp;quot;&amp;gt;Helena-Irmeli Pekkala&amp;lt;/a&amp;gt;&amp;lt;/strong&amp;gt; &amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift - Bearbetning och Sammanfogning == &lt;br /&gt;
{{teknik1|164-187, 198-212}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta|&#039;&#039;&#039;Skapa innehåll till wikin’&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det gäller bearbetning och sammanfogning. De två styckena nedan på denna sida.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jobba två och två.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Välj ett område.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv en text i wikin. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bädda in minst en film. &lt;br /&gt;
: &amp;lt;nowiki&amp;gt;{{#ev:youtube| xyz |300|right }}&amp;lt;/nowiki&amp;gt;&lt;br /&gt;
: xyz {{=}} filmens ID fr Youtube&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lägg in flera bilder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lägg in länkar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du ska beskriva metodens:&lt;br /&gt;
* tillvägagångssätt&lt;br /&gt;
* lämplighet för olika typer av material&lt;br /&gt;
* fördelar och nackdelar&lt;br /&gt;
* användningasområden&lt;br /&gt;
* kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)&lt;br /&gt;
* mm&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Bearbetning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Valsning ===&lt;br /&gt;
Micke och Linnea&lt;br /&gt;
[[Valsning]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== CNC-maskiner ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hyvling ===&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
[[Dimer o Dilan Hyvling]]&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Slipning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Max och Felix&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Borrning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Noor &amp;amp; Josef&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Fräsning]] ===&lt;br /&gt;
Spiri &amp;amp; Mario&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
East Side&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Gnistbearbetning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Laserbearbetning]] ===&lt;br /&gt;
Ludvig, Krostifer och Daniel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[3D Printning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Klippning och stansning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== smidning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Robin &amp;amp; Tilla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== bockning ===&lt;br /&gt;
Sam och Arvid&lt;br /&gt;
=== strängpressninng ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Formblåsning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Formsprutning]] ===&lt;br /&gt;
Christoffer och Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vakuumformning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vakuumformning ===&lt;br /&gt;
LUCAS OCH SIXTEN BARA GTFO&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Svetsning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Sammanfogning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Limning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Skruvning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Svetsning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Lödning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Nitning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift - Hur är den tillverkad? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta|&#039;&#039;&#039;Hur är den tillverkad?’&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Titta i teknikboken sid 119-128 som handlar om materialvalet till en bil.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi ska göra en liknade uppgift men titta både på materialval, bearbetning och sammanfogning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi väljer en produkt:&lt;br /&gt;
: mobil&lt;br /&gt;
: cykel&lt;br /&gt;
: segelbåt&lt;br /&gt;
: brödrost&lt;br /&gt;
: etc&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sedan gör vi en tekninsk tillverkningsrapport över produkten}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Riteknik och CAD kap. 4 ==&lt;br /&gt;
		&lt;br /&gt;
sid. 74- 101 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 74- 101&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Allmän hållfasthetslära ==&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
sid. 130- 145&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 130- 145&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Elementär mekanik ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 146-161&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 146-161&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Produktionsteknik ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 162- 195 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 162- 195 &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
== Konstruktionselement ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 195- 213	&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 195- 213&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 195- 213&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
= Elektronik mm =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Elekronik och elteknik ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
sid. 214- 243&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 214- 243&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Styr- och reglerteknik == &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
sid. 244- 253&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 244- 253&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
== Projekt och projektarbet ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 254- 261&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Presentation och dokumentation ==&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
kap. 13 sid. 262- 277 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== 	Datorteknik, datorkommunikation och Internet ==&lt;br /&gt;
14 sid. 278- 291&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 278- 291&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Film - BBC Datorn ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Den här lektionen passar väl in under Datorteknik 1a, Entreprenörskap och Teknik1 och ligger därför som en [[BBC Inventions Computer|inbäddad sida]] (ett slags mall). Redigeringar på sidan syns således likadant på alla ställen. &#039;&#039;&lt;br /&gt;
{{transclude|{{:BBC Inventions Computer}}}}&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== 	Arbete med ett tekniskt projekt. ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Samverkan med andra kurser ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vision ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eleverna får kunskaper på köpet som gör dem anställningsbara (sommarjobb, eget företagande). Exemeplvis appar, datorsupport, etc.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Datorteknik 1a och Teknik 1 ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:P5B11.jpg|360px|right|Ett moderkort från 2007 med PCI-Express- och SATA-kontakter.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Samarbete mellan [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=DAO&amp;amp;courseCode=DAODAT01a#anchor_DAODAT01a Datorteknik] (MH) och [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/tek Teknik 1] (HE)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Samläsning av vissa områden&lt;br /&gt;
* Datorns delar, Centralt innehåll 6&lt;br /&gt;
* modeller, CI 7&lt;br /&gt;
* material, egenskaper, termiska, elektriska, mekaniska. Titta på moderkortet och hur man designar det med krympande dimensioner&lt;br /&gt;
* Dator, kommunikations, Officeprogrammen, Skriva om teknikhistoria 11&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Flash&lt;br /&gt;
* animationer&lt;br /&gt;
* modeller&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Webbstjärnan&lt;br /&gt;
* projektarbetete&lt;br /&gt;
* redovisningsplats&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jobba praktiskt&lt;br /&gt;
* bygga en enkel dator&lt;br /&gt;
* Styr och regler, LEGO-robotar&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Josefseyed</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Teknik_1&amp;diff=24772</id>
		<title>Teknik 1</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Teknik_1&amp;diff=24772"/>
		<updated>2013-11-14T13:46:46Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Josefseyed: /* Borrning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;= Introduktion =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Planering ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{PPT | [[Media:Planering_Teknik_1_introlek1314_v3.pptx | Introduktion och grovplanering Teknik 1a ]] }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bonus ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| w2itwFJCgFQ|300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Detta &#039;&#039;&#039;är&#039;&#039;&#039; teknik!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Styrdokumenten ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Koppling förmågor CI teknik 1.png|300px|right]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Förmågorna ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
# Kunskaper om &#039;&#039;&#039;teknikutvecklingsprocessen&#039;&#039;&#039; och förståelse av sambanden mellan de olika delarna i den.&lt;br /&gt;
# Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett &#039;&#039;&#039;hållbart samhälle&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
# Förmåga att &#039;&#039;&#039;lösa&#039;&#039;&#039; tekniska problem.&lt;br /&gt;
# Förmåga att använda teknikvetenskapliga metoder, begrepp och &#039;&#039;&#039;teorier&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
# Förmåga att använda &#039;&#039;&#039;modeller&#039;&#039;&#039; och verktyg som redskap för analys, beräkning, rimlighetsbedömning, dokumentation, presentation och information.&lt;br /&gt;
# Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande &#039;&#039;&#039;samhället&#039;&#039;&#039; samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.&lt;br /&gt;
# Kunskaper om teknikens roll och drivkrafter ur ett &#039;&#039;&#039;etiskt&#039;&#039;&#039; perspektiv.&lt;br /&gt;
# Kunskaper om hur föreställningar och traditioner inom teknikområdet styr uppfattningar om vad som är &#039;&#039;&#039;manligt och kvinnligt&#039;&#039;&#039; och hur det har påverkat och påverkar teknik och teknikutveckling.&lt;br /&gt;
# Förmåga att &#039;&#039;&#039;kommunicera&#039;&#039;&#039; inom det tekniska området samt kommunicera om teknik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Centrala innehållet ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Teknikutvecklingsprocessens&#039;&#039;&#039; alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.&lt;br /&gt;
* Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i &#039;&#039;&#039;innovativa och kreativa processer&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Materials tekniska egenskape&#039;&#039;&#039;r, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.&lt;br /&gt;
* Teknikens och teknikerns roll med fokus på &#039;&#039;&#039;framtidens teknik och ett hållbart samhälle&#039;&#039;&#039;, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Kvalitetsarbete&#039;&#039;&#039;, till exempel kvalitetssäkring, miljösäkring, arbetsmiljö och riskanalys.&lt;br /&gt;
* Ritningsläsning och skiss- och ritteknik med introduktion i hur man hanterar &#039;&#039;&#039;cad&#039;&#039;&#039;-program.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Projektarbets&#039;&#039;&#039;-, kommunikations-, presentations- och modellteknik, till exempel &#039;&#039;&#039;digitala&#039;&#039;&#039; medier och programvaror, manualer och instruktioner, muntliga och skriftliga framställningar samt digitala och manuella tekniker för att skapa &#039;&#039;&#039;modeller&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
* Tekniska &#039;&#039;&#039;begrepp&#039;&#039;&#039;, teorier och modeller innefattande &#039;&#039;&#039;beräkningar&#039;&#039;&#039; och rimlighetsbedömningar.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Teknikens historia&#039;&#039;&#039; och teknikutvecklingens betydelse för &#039;&#039;&#039;samhället&#039;&#039;&#039; samt introduktion i aktuella utvecklingsområden inom teknik.&lt;br /&gt;
* Grundläggande &#039;&#039;&#039;teknikfilosofi&#039;&#039;&#039;: etiska värderingar och &#039;&#039;&#039;genusstrukturer&#039;&#039;&#039; samt hur de har påverkat och påverkar tekniken, dess användning och tillgänglighet. Hur teknik och teknikens attribut könsmärks.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Kommunikations&#039;&#039;&#039;-, dator- och nätverksteknik för lärande och förmedling av teknik och information.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Introduktion ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad är ett tekniskt system ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Pappersplan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Teknikhistoria ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Diskutera betydelsen av elden för den tekniska utvecklingen&lt;br /&gt;
# Språket har haft stor betydelse i flera utvecklingssteg, vilka då?&lt;br /&gt;
#* [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD%201197&amp;amp;page=default.asp&amp;amp;sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d&amp;amp;db=4&amp;amp;e=videostream&amp;amp;g=015-020&amp;amp;w=teknik%20historia&amp;amp;s=-1&amp;amp;p=1&amp;amp;st=0&amp;amp;sub=&amp;amp;ss=1&amp;amp;otyp=product&amp;amp;lev=&amp;amp;tlang=&amp;amp;slang= Film: Gutenberg och tryckpressen]&lt;br /&gt;
# Vilka användningar för hjulet kan du komma på under dess 10 000-åriga användning?&lt;br /&gt;
# Jordbruket&lt;br /&gt;
# Metaller. Vilken ordning började de användas i? Vilka började använda järn i stor skala? &lt;br /&gt;
# Vilka redskap förbättrades med hjälp av metaller?&lt;br /&gt;
# Eneergi och energiomvandling är viktigt för den tekniska utvecklingen. Gör en lista på energisystem från kilen till kärnreaktorn.&lt;br /&gt;
# Vad vet vi om den [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD+1349&amp;amp;db=4&amp;amp;sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d Industriella revolutionen 1750-1915]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Lärarhandledningen ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
har en presentation om Teknikhistoria och samhälle&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{exruta | &#039;&#039;&#039;Tekniska upptäcker/uppfinningar&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: ca 3500-4500   f.Kr.     Hjulet&lt;br /&gt;
: ca. 3000              f.Kr.     Skriftspråket&lt;br /&gt;
: ca. 2500              f.Kr.     Segel/Segelbåtar&lt;br /&gt;
: ca. 2000              f.Kr.     Brons&lt;br /&gt;
: ca. 1500                f.Kr.     Bronsåldern börjar &lt;br /&gt;
: ca. 1000                f.Kr.     Handel av varor utvecklas&lt;br /&gt;
: ca. 600                 f.Kr.     Fenicierna börjar resa runt Afrikas kust&lt;br /&gt;
: ca. 200                 f:Kr.     Stora byggnader såsom Fyrtornet i Alexandria och Kinesiska muren&lt;br /&gt;
: ca. 100                   f.Kr.     Papper börjar användas&lt;br /&gt;
: ca. 100                   e.Kr.     Mässing…&lt;br /&gt;
: ca. 500                 e.Kr.     Väderkvarnar&lt;br /&gt;
: ca. 1000                e.Kr.     Vävstol&lt;br /&gt;
: ca. 1100                  e.Kr.     Kompassen&lt;br /&gt;
: ca. 1200                e.Kr.     Urverk, glasögon&lt;br /&gt;
: ca. 1300                e.Kr.     Kanoner och krut börjar användas. Man börjar även använda slussar. &lt;br /&gt;
: ca. 1400               e.Kr.      Boktryckarkonsten&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Energisystem ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
listan kommer snart i tidsordning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta | &#039;&#039;&#039;Energisystem&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Uppgift:&#039;&#039;&#039; Här är listan över energisystemen som vi pratade om. Försök placera dem i ordning så att det som först kom i större användning kommer först och sedan nästa osv. Försök hitta uppgifter på nätet om när energisystemen slog igenom och anteckna ungefärlig tid. Bifoga även länkar till var du fann informationen. Ha med dig din lösta uppgift på nästa lektion. Du kan skriva i Anteckningar eller Pages.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* kilen och andra enkla maskiner&lt;br /&gt;
* el&lt;br /&gt;
* eld&lt;br /&gt;
* vattenkraft&lt;br /&gt;
* vindkraft&lt;br /&gt;
* kärnkraft&lt;br /&gt;
* solceller&lt;br /&gt;
* muskelkraft&lt;br /&gt;
* stenkol&lt;br /&gt;
* olja&lt;br /&gt;
* naturgas&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Läs mer ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [http://www.tekniskamuseet.se/1/899.html Tekniska museets tidslinje]&lt;br /&gt;
* {{enwp | History_of_technology }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Samarbete Idrott, Teknik, Datorteknik ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Ny Sport och träningsaktivitet]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== MacBook Air en övning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[MacBook Air en övning]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Energi och energihushållning ==  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bra läsning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* http://www.energiboken.nu/Energiboken-2012.pdf &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{läxa |sid 20- 39}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Introfrågor baserat på texten i boken ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: http://m.socrative.com&lt;br /&gt;
: ROOM: 282058  &lt;br /&gt;
: SOC #:7238449&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Centralt innehåll ===&lt;br /&gt;
Fjärde punkten lyder:&lt;br /&gt;
: Teknikens och teknikerns roll med fokus på framtidens teknik och ett hållbart samhälle, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Förmågor ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi ger oss på två förmågor som kan vara svåra att förstå och bedöma. Det ställer därmed vissa krav på hur undervisningen utformas. Men i ett första skede kommer vi att läsa texten i boken och se en eller annan film och PPT.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förmågorna 2 och 6:&lt;br /&gt;
: 2. Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett hållbart samhälle.&lt;br /&gt;
: 6. Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande samhället samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Uppsats ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sammanfattning av Centralt Innehåll och Förmågor leder till idéer om uppsatser. Nedan finner du tre delar som hänger ihop. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* framtidens energiteknik&lt;br /&gt;
* hållbart samhälle&lt;br /&gt;
* min egen roll i samhället&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De kan kombineras till till en frågeställning i stil med&lt;br /&gt;
: - &#039;&#039;&#039;Vilken roll kommer jag att ha i utvecklingen av framtidens energiteknik för ett hållbart samhälle? &#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Skriv ner vad du vill undersöka. Det kan till exempel vara någon intressant teknik, något område där insatser behöver göras eller någon skrämmande risk med framtida energibrist. Försök skriva omkring &#039;&#039;&#039;fem ledord&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Försök avgränsa området du ska skrivba om. Du kan inte skriva om alla teknik. Välj ett teknikområde. Begränsa gärna användningsområdet. Ju mer du avgränsar desto lättare blir det att skriva intressant.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nu är det dags att hitta på en lämplig titel på din uppsats.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Genom att du bryter ner uppsatsen i delar och avgränsar som vi sett ovan kommer det att gå lättare att skriva. Du har inte en tom sida framför dig.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Prova att skriva meningar kring något av ledordet. Då får du snart ett helt stycke. Fortsätt med de andra orden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv ny stickord om du får nya idéer under arbetes gång.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Läs i boken, &#039;&#039;&#039;broschyrerna&#039;&#039;&#039; och surfa fram fakta och mer information. Tag gärna med bilder (fria bilder) om de kompletterar din text.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Max 4000 tecken. Vi arbetar på fredag. Den ska vara klar på måndag innan lektionen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bedömning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv ditt namn uppe till höger.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Filnamnet ska innehålla ditt namn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förmågorna enligt ovan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dessutom:&lt;br /&gt;
: Fakta underbygger resonemangen i texten&lt;br /&gt;
: Källor redovisas i slutet av texten. Hänvisningar från texten till källorna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Mall för elevaktiv bedömning ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{print|[[media:Bedömningsmall_till_uppsats_energi.pdf|Bedömningsmall energiuppsats]]}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bredvidläsning ===&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
: [http://www.svenskenergi.se/Elfakta/ Elfakta fr Svensk Energi]&lt;br /&gt;
: {{svwp|Energiproduktion}}&lt;br /&gt;
: {{svwp| Fossila_bränslen}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== PPT och film ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De här kan fungera som inspiration under skrivandet:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Energibesparing vad kan jag göra?&lt;br /&gt;
: Satsa lite energi på din framtid.mp4&lt;br /&gt;
: Många filmer om sol-, vind- och vågkraft&lt;br /&gt;
: {{enwp|Virgin_Earth_Challenge}} och [[https://www.google.com/search?client=safari&amp;amp;rls=en&amp;amp;q=www.virginearth.com/&amp;amp;ie=UTF-8&amp;amp;oe=UTF-8 Virgin Earth Challenge]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== TED Talks och TEDEd ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Vi behöver öka energiproduktionen en faktor tio om vi ska ta bort fossila bränslen. -  [http://ed.ted.com/featured/MVwtmMV5 Cambridge Ideas - How Many Lightbulbs?]&lt;br /&gt;
: Det finns lösningar -  [http://ed.ted.com/lessons/a-40-year-plan-for-energy-amory-lovins A 40-year plan for energy - Amory Lovins]&lt;br /&gt;
: [http://ed.ted.com/on/YmMa6XZz Sources Of Energy Renewable &amp;amp; Non-Renewable]&lt;br /&gt;
: http://www.youtube.com/watch?v=XuNgH74BpG0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Teknik, människa och samhälle ==&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
sid. 40- 61      &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 40- 61&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Entreprenörskap ==&lt;br /&gt;
		&lt;br /&gt;
sid. 62- 73	 &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
sid. 62- 73	&lt;br /&gt;
   &lt;br /&gt;
= Produktion =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det här är ett större sammanhängande avsnitt med bland annat material, bearbetning och sammanfogning. Vi ska först läsa på, skriva texter och skapa innehåll. Därefter följer några övningar där vi sätter samman alla kunskaperna. Exemåel på komande övningar:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Beskriv hur en produkt är tillverkad. Boken har ett exempel med en bil. &lt;br /&gt;
* Konstruera en kopp som inte blir varm i handtaget genom att använda minst två material, två bearbetningstekniker och en sammanfogningsteknik.&lt;br /&gt;
* Designa en egen produkt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Delar av CI ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: 1 Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.&lt;br /&gt;
: 2 Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.&lt;br /&gt;
: 3 Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Framför allt 1 och 3.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Material ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{teknik1|102- 129}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi börjar med at titta på en manterialdatabas:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: https://www.dropbox.com/sh/auba7vqzs2l2qcc/QSISneeULu&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Till uppgiften nedan kommer alla att behöva en välliknande användare på wikiskola.se.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| &#039;&#039;&#039;Skapa en materiladatabas&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Först måste vi enas om innehållet i databasen. Vilka material är lämpliga att ha med och vilka egenskaper är lämpliga att ta med. Därefter enas vi om en mallsida med rubriker som ala använder för tydlighetens skull. mallsidan finns som länk på sidan Materialdatabasen, nedan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv in ditt material som en länk på sidan nedan. Följ mallen när du beskriver ditt meterial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Din materialbeskrivning ska innehåla följande:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Materialegenskaper: densitet [kg/m3], längdutvidgningskoeffiecient, värmeledningsförmåga, resistivitet&lt;br /&gt;
# Vad används materialt till&lt;br /&gt;
# Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
# Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
# Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
# Länkar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Materialdatabasen]]&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Tips om hur man skriver i Mediawiki ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Hur_bidrar_jag#Hur_g.C3.B6r_man.3F_-_Wikimarkup | Tre länkar med tips om att skriva i denna wiki eller på Wikipedia]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Struktur ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Konstruktionsmaterial.html&lt;br /&gt;
: http://sv.wikipedia.org/wiki/Material&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Korrosion ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;iframe src=&amp;quot;http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/12857798&amp;quot; width=&amp;quot;342&amp;quot; height=&amp;quot;291&amp;quot; frameborder=&amp;quot;0&amp;quot; marginwidth=&amp;quot;0&amp;quot; marginheight=&amp;quot;0&amp;quot; scrolling=&amp;quot;no&amp;quot; style=&amp;quot;border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px&amp;quot; allowfullscreen&amp;gt; &amp;lt;/iframe&amp;gt; &amp;lt;div style=&amp;quot;margin-bottom:5px&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;strong&amp;gt; &amp;lt;a href=&amp;quot;https://www.slideshare.net/hape1/ke-pp-elektrokemi&amp;quot; title=&amp;quot;Ke pp elektrokemi&amp;quot; target=&amp;quot;_blank&amp;quot;&amp;gt;Ke pp elektrokemi&amp;lt;/a&amp;gt; &amp;lt;/strong&amp;gt; from &amp;lt;strong&amp;gt;&amp;lt;a href=&amp;quot;http://www.slideshare.net/hape1&amp;quot; target=&amp;quot;_blank&amp;quot;&amp;gt;Helena-Irmeli Pekkala&amp;lt;/a&amp;gt;&amp;lt;/strong&amp;gt; &amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift - Bearbetning och Sammanfogning == &lt;br /&gt;
{{teknik1|164-187, 198-212}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta|&#039;&#039;&#039;Skapa innehåll till wikin’&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det gäller bearbetning och sammanfogning. De två styckena nedan på denna sida.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jobba två och två.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Välj ett område.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv en text i wikin. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bädda in minst en film. &lt;br /&gt;
: &amp;lt;nowiki&amp;gt;{{#ev:youtube| xyz |300|right }}&amp;lt;/nowiki&amp;gt;&lt;br /&gt;
: xyz {{=}} filmens ID fr Youtube&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lägg in flera bilder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lägg in länkar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du ska beskriva metodens:&lt;br /&gt;
* tillvägagångssätt&lt;br /&gt;
* lämplighet för olika typer av material&lt;br /&gt;
* fördelar och nackdelar&lt;br /&gt;
* användningasområden&lt;br /&gt;
* kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)&lt;br /&gt;
* mm&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Bearbetning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Valsning ===&lt;br /&gt;
Micke och Linnea&lt;br /&gt;
[[Valsning]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== CNC-maskiner ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hyvling ===&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
[[Dimer o Dilan Hyvling]]&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Slipning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Max och Felix&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Borrning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Noor &amp;amp; Josef&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Love 50 Cent fuck ja rule&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Fräsning]] ===&lt;br /&gt;
Spiri &amp;amp; Mario&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
East Side&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Gnistbearbetning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Laserbearbetning]] ===&lt;br /&gt;
Ludvig, Krostifer och Daniel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[3D Printning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Klippning och stansning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== smidning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Robin &amp;amp; Tilla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== bockning ===&lt;br /&gt;
Sam och Arvid&lt;br /&gt;
=== strängpressninng ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Formblåsning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Formsprutning]] ===&lt;br /&gt;
Christoffer och Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vakuumformning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vakuumformning ===&lt;br /&gt;
LUCAS OCH SIXTEN BARA GTFO&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Svetsning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Sammanfogning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Limning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Skruvning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Svetsning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Lödning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Nitning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift - Hur är den tillverkad? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta|&#039;&#039;&#039;Hur är den tillverkad?’&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Titta i teknikboken sid 119-128 som handlar om materialvalet till en bil.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi ska göra en liknade uppgift men titta både på materialval, bearbetning och sammanfogning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi väljer en produkt:&lt;br /&gt;
: mobil&lt;br /&gt;
: cykel&lt;br /&gt;
: segelbåt&lt;br /&gt;
: brödrost&lt;br /&gt;
: etc&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sedan gör vi en tekninsk tillverkningsrapport över produkten}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Riteknik och CAD kap. 4 ==&lt;br /&gt;
		&lt;br /&gt;
sid. 74- 101 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 74- 101&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Allmän hållfasthetslära ==&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
sid. 130- 145&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 130- 145&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Elementär mekanik ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 146-161&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 146-161&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Produktionsteknik ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 162- 195 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 162- 195 &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
== Konstruktionselement ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 195- 213	&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 195- 213&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 195- 213&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
= Elektronik mm =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Elekronik och elteknik ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
sid. 214- 243&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 214- 243&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Styr- och reglerteknik == &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
sid. 244- 253&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 244- 253&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
== Projekt och projektarbet ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 254- 261&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Presentation och dokumentation ==&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
kap. 13 sid. 262- 277 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== 	Datorteknik, datorkommunikation och Internet ==&lt;br /&gt;
14 sid. 278- 291&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 278- 291&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Film - BBC Datorn ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Den här lektionen passar väl in under Datorteknik 1a, Entreprenörskap och Teknik1 och ligger därför som en [[BBC Inventions Computer|inbäddad sida]] (ett slags mall). Redigeringar på sidan syns således likadant på alla ställen. &#039;&#039;&lt;br /&gt;
{{transclude|{{:BBC Inventions Computer}}}}&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== 	Arbete med ett tekniskt projekt. ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Samverkan med andra kurser ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vision ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eleverna får kunskaper på köpet som gör dem anställningsbara (sommarjobb, eget företagande). Exemeplvis appar, datorsupport, etc.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Datorteknik 1a och Teknik 1 ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:P5B11.jpg|360px|right|Ett moderkort från 2007 med PCI-Express- och SATA-kontakter.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Samarbete mellan [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=DAO&amp;amp;courseCode=DAODAT01a#anchor_DAODAT01a Datorteknik] (MH) och [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/tek Teknik 1] (HE)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Samläsning av vissa områden&lt;br /&gt;
* Datorns delar, Centralt innehåll 6&lt;br /&gt;
* modeller, CI 7&lt;br /&gt;
* material, egenskaper, termiska, elektriska, mekaniska. Titta på moderkortet och hur man designar det med krympande dimensioner&lt;br /&gt;
* Dator, kommunikations, Officeprogrammen, Skriva om teknikhistoria 11&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Flash&lt;br /&gt;
* animationer&lt;br /&gt;
* modeller&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Webbstjärnan&lt;br /&gt;
* projektarbetete&lt;br /&gt;
* redovisningsplats&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jobba praktiskt&lt;br /&gt;
* bygga en enkel dator&lt;br /&gt;
* Styr och regler, LEGO-robotar&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Josefseyed</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=CVP_Plast&amp;diff=24587</id>
		<title>CVP Plast</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=CVP_Plast&amp;diff=24587"/>
		<updated>2013-11-11T09:25:08Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Josefseyed: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PVC är ett av våra äldsta syntetiska material och upptäcktes oavsiktligt på olika platser vid olika tidpunkter. Den kommersiella tillverkningen startade på 1920-talet.&lt;br /&gt;
Framställdes första gången 1838&lt;br /&gt;
Första gången PVC framställdes var 1838 av den franska fysiker och kemisten Henri Victor Regnault. Andra gången var 1872 av den tyska forskaren Eugen Baumann. Vid båda tillfällena bildades polymeren som ett vitt fast pulver inuti flaskor med den nyupptäckta gasen vinylklorid, som hade lämnats och utsatts för solljus. Materialet var dock svårt att bearbeta och ingen såg därför någon kommersiell tillämpning. År 1913 tog tyska uppfinnaren Friedrich Heinrich August Klatte patent på PVC. Hans metod baserades på att vinylklorid polymeriserades med hjälp av solljus. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kommersiellt genombrott på 1920-talet&lt;br /&gt;
Det kommersiella genombrott skedde i USA när företaget BFGoodrich anlitade den industriella vetenskapsmannen Waldo Semon för att utveckla en syntetisk ersättare för det allt dyrare naturgummit och valet föll på PVC. Under lågkonjunkturen på 1920-talet upptäckte Waldo Semon att PVC var utmärkt som en vattenfast beläggning för tyger. Försäljningen tog snabbt fart med ett snabbt växande produktsortiment. Efterfrågan ökade ytterligare under andra världskriget, när PVC snabbt ersatte traditionella material för att isolera ledningarna på militära fartyg.   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Efterfrågan ökade på 1950-talet&lt;br /&gt;
Under 1950-talet började fler företag att tillverka PVC för att möta den ökade efterfrågan runt om i världen. Materialutvecklingen ledde till att PVC fick förbättrad hållfasthet. Detta i kombination med motståndskraft mot ljus, kemikalier och korrosion gjorde att PVC blev ett utmärkt material för byggbranschen. Ett tidigt exempel är vatten och avloppsrör.   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Egenskaper som material ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
￼&lt;br /&gt;
* 1,4 g / cm^3&lt;br /&gt;
* 100-260 C smältpunkt&lt;br /&gt;
* 40 MV/m elektriskt nedbrytningspunkt &lt;br /&gt;
* 0,04-0.4 vattenabsorbering (ASTM)&lt;br /&gt;
* Klyvningspunkt 2-5 kj/m^2&lt;br /&gt;
* Materialets värme i vakuum 0.9 kj(c) / kg &lt;br /&gt;
* töjningspunkt 20-40 %&lt;br /&gt;
* Glasstemperatur 82 C&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PVC är en klimatsmart plast &lt;br /&gt;
PVC är en av de tre plaster som orsakar lägst utsläpp av koldioxid vid tillverkningen. PVC förbrukar dock lägstminst energi.   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När PVC tillverkas är utsläppen 2 kg koldioxid per kg tillverkad PVC. Det är ungefär som för PE (polyeten) och PP (polypropen). Energiåtgången för att tillverka PVC i Europa är idag 56,7 MJ/kg. Motsvarande siffra för PE är 76,8 MJ/kg och för PP 73,4 MJ/kg.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PVC ger produkter med lång livslängd&lt;br /&gt;
80 procent av PVC-produkterna används inom byggsektorn där kraven på lång livslängd är höga. Vatten- och avloppsrör av PVC har en livslängd på över 60 år. Detsamma gäller fönsterkarmar, kabelkanaler, plastgolv och takduk.     &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PVC är återvinningsbart och branschen har som mål att all PVC ska återvinnas &lt;br /&gt;
PVC är en plast som går att återvinna till nya produkter eller energi. Materialet kan smältas om flera gånger utan att egenskaperna blir sämre. PVC är också tolerant för inblandning av andra material, och kan ändå ge mycket bra produkter. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Att PVC är en bra plast att materialåtervinna visar de kraftigt ökande volymerna i Europa. Genom PVC-industrins frivilliga åtagande, Vinyl 2010, är nu materialåtervinningen uppe i över 260 000 ton per år, att jämföra med 20 000 ton år 2003. Branschen har som mål att återvinningen skall ha ökat till 800 000 ton till 2020.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vissa produkter är svårare att materialåtervinna eftersom de innehåller flera material som är svåra att skilja på, t.ex PVC-belagd väv. Därför har branschen utvecklat ny teknik som skall komplettera den mer traditionella mekaniska återvinningen.   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PVC tillverkad av förnybara råvaror.&lt;br /&gt;
Råvarorna för att tillverka PVC är salt och eten. Idag kommer etenet till största delen från fossil råvara men det finns redan idag tillverkning av PVC baserad på förnyelsebar eten. Flera stora PVC-tillverkare har som mål att öka andelen förnyelsebar eten. &lt;br /&gt;
PVC är ett styvt, lätt och brandsäkert material &lt;br /&gt;
De tekniska egenskaper som brukar framhållas är bra mekaniska egenskaper, goda elektriskt isolerande egenskaper och bra brandskyddsegenskaper (genom klorinnehållet). Vidare motstår PVC korrosion, röta, lut och syror. PVC är varken giftigt eller allergiframkallande. PVC används därför mycket inom byggsektorn, sjukvården, ombord på fartyg, i fordonsindustrin. PVC kan dessutom göras extremt lätt och styvt och används därför till vingar i vindkraftverk och andra energibesparande lätta konstruktioner som fartygsskrov.     &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PVC-produkterna kan skräddarsys genom att använda tillsatser.&lt;br /&gt;
Detta ger bättre produkter som spar resurser. PVC:s mångsidighet leder till att materialet används i allt från mycket styva produkter, som rör och profiler, till mycket mjuka, som stomipåsar och näringssonder.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Använding ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PVC:s unika blandbarhet med tillsatsämnen (mjukgörare, stabilisatorer etc.) ger ett mycket brett användningsområde – från styva produkter som rör, profiler (t.ex. stuprännor och fönsterbågar), flaskor och folier till mjuka, närmast termoelastiska produkter som kabelisolation, golvmattor och bilmöbelklädsel. I Sverige tillverkas ungefär lika stor mängd styv som mjuk PVC. Typisk för PVC är dominansen av produkter med en livslängd över 15 år. PVC utgör tillsammans med etenplast, propenplast och styrenplast de s.k. bas- eller bruksplasterna och används i stora kvantiteter, ca 100 000 ton per år i Sverige.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den globala efterfrågan på PVC är cirka 35 miljoner ton per år. Den europeiska industrin producerar cirka 8 miljoner ton produkter för både inhemsk konsumtion och export till tredje land, med ett marknadsvärde om över 700 miljarder svenska kronor.   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tillverkning ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PVC tillverkas av salt (57 %) och eten (43 %). Eten kan tillverkas från förnyelsebara råvaror eller från fossil naturgas och olja.&lt;br /&gt;
Ur saltet framställs klor som sedan kombineras med eten till vinylkloridmonomeren (byggstenen för PVC-polymeren). Vinylkloridmonomeren kopplas sedan ihop vid polymerisationen till långa kedjor, som utgör den färdiga PVC-polymeren. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Klortillverkning &lt;br /&gt;
Ur koksalt får man klorgas, natriumhydroxid/lut och vätgas. Luten används främst inom massa- och pappersindustrin. Vätgasen säljs som råvara. Klorgasen används vid monomertillverkningen.   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillverkningen av klorgas från saltet sker genom elektrolys av en saltlösning. Det finns tre metoder:&lt;br /&gt;
* membranmetoden&lt;br /&gt;
* diafragmametoden&lt;br /&gt;
* kvicksilvermetoden  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Membranmetoden är den nyaste och mest miljöanpassade metoden att framställa klor. Energiförbrukningen är 20 procent lägre än med kvicksilvermetoden, som är den äldsta. Membranmetoden står idag för 46 procent av klorproduktionen i Europa, och diafragmaprocessen står för 14 procent. De europeiska klorproducenterna har lovat att till 2020 helt ha fasat ut kvicksilverprocessen, som idag står för 34 procent av den europeiska klorproduktionen.     Klor är en viktig kemikalie som används i över hälften av alla kemiska processer i Europa. Ca 34 procent av kloret används för tillverkning av PVC, 23 procent för att tillverka isocyanater som sedan blir polyuretan. Klor används också i produktionen av polykarbonat och silikoner. Små mängder renar 98 procent av Västeuropas dricksvatten. &lt;br /&gt;
 Monomertillverkning  I nästa steg reagerar klor med eten och bildar EDC (dikloretan) som i sin tur upphettas och därmed sönderdelas till VCM (vinylklorid monomer).     Polymerisation  I det tredje steget sker polymeriseringen av VCM-molekyler till polymeren PVC. Detta sker under högt tryck och med tillsats av olika kemikalier. PVC:n torkas sedan till ett finkornigt pulver. Det finns två huvudtyper av PVC. Den mest använda är suspensions-PVC (s-PVC) där varje PVC-korn är ca 0,1 mm. S-PVC används till rör och fönsterbågar. Den andra PVC-typen kallas pasta-PVC (p-PVC) och består av mycket fina kompakta korn. Den används till golv, tapeter och färg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PVC finns i många olika former och därför är priset också väldigt varierande. Kostnaden för den renaste PVC formen, förutom själva PVC ämnet som en renhet i form av dammliknande partiklar, som är tunna plastlager ligger på ca 40kr/mm^3. PVC är också en plast som finns i form av fönster. Priset där ligger runt 400kr/m^2. Det går även att köpa PVC i små korn. Dock är det väldigt ovanligt för privatpersoner. Ca 7000kr/ton kostar sådana CVP korn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:5-chamber plastic window profile.JPG|thumb|PVC i dess fönsterform]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://en.wikipedia.org/wiki/Plastic&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ne.se/enkel/plast?i_h_word=cvp%20plast&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Josefseyed</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=CVP_Plast&amp;diff=24506</id>
		<title>CVP Plast</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=CVP_Plast&amp;diff=24506"/>
		<updated>2013-11-09T23:35:28Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Josefseyed: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PVC är ett av våra äldsta syntetiska material och upptäcktes oavsiktligt på olika platser vid olika tidpunkter. Den kommersiella tillverkningen startade på 1920-talet.&lt;br /&gt;
Framställdes första gången 1838&lt;br /&gt;
Första gången PVC framställdes var 1838 av den franska fysiker och kemisten Henri Victor Regnault. Andra gången var 1872 av den tyska forskaren Eugen Baumann. Vid båda tillfällena bildades polymeren som ett vitt fast pulver inuti flaskor med den nyupptäckta gasen vinylklorid, som hade lämnats och utsatts för solljus. Materialet var dock svårt att bearbeta och ingen såg därför någon kommersiell tillämpning. År 1913 tog tyska uppfinnaren Friedrich Heinrich August Klatte patent på PVC. Hans metod baserades på att vinylklorid polymeriserades med hjälp av solljus. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kommersiellt genombrott på 1920-talet&lt;br /&gt;
Det kommersiella genombrott skedde i USA när företaget BFGoodrich anlitade den industriella vetenskapsmannen Waldo Semon för att utveckla en syntetisk ersättare för det allt dyrare naturgummit och valet föll på PVC. Under lågkonjunkturen på 1920-talet upptäckte Waldo Semon att PVC var utmärkt som en vattenfast beläggning för tyger. Försäljningen tog snabbt fart med ett snabbt växande produktsortiment. Efterfrågan ökade ytterligare under andra världskriget, när PVC snabbt ersatte traditionella material för att isolera ledningarna på militära fartyg.   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Efterfrågan ökade på 1950-talet&lt;br /&gt;
Under 1950-talet började fler företag att tillverka PVC för att möta den ökade efterfrågan runt om i världen. Materialutvecklingen ledde till att PVC fick förbättrad hållfasthet. Detta i kombination med motståndskraft mot ljus, kemikalier och korrosion gjorde att PVC blev ett utmärkt material för byggbranschen. Ett tidigt exempel är vatten och avloppsrör.   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Egenskaper som material ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
￼&lt;br /&gt;
* 1,4 g / cm^3&lt;br /&gt;
* 100-260 C smältpunkt&lt;br /&gt;
* 40 MV/m elektriskt nedbrytningspunkt &lt;br /&gt;
* 0,04-0.4 vattenabsorbering (ASTM)&lt;br /&gt;
* Klyvningspunkt 2-5 kj/m^2&lt;br /&gt;
* Materialets värme i vakuum 0.9 kj(c) / kg &lt;br /&gt;
* töjningspunkt 20-40 %&lt;br /&gt;
* Glasstemperatur 82 C&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PVC är en klimatsmart plast &lt;br /&gt;
PVC är en av de tre plaster som orsakar lägst utsläpp av koldioxid vid tillverkningen. PVC förbrukar dock lägstminst energi.   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När PVC tillverkas är utsläppen 2 kg koldioxid per kg tillverkad PVC. Det är ungefär som för PE (polyeten) och PP (polypropen). Energiåtgången för att tillverka PVC i Europa är idag 56,7 MJ/kg. Motsvarande siffra för PE är 76,8 MJ/kg och för PP 73,4 MJ/kg.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PVC ger produkter med lång livslängd&lt;br /&gt;
80 procent av PVC-produkterna används inom byggsektorn där kraven på lång livslängd är höga. Vatten- och avloppsrör av PVC har en livslängd på över 60 år. Detsamma gäller fönsterkarmar, kabelkanaler, plastgolv och takduk.     &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PVC är återvinningsbart och branschen har som mål att all PVC ska återvinnas &lt;br /&gt;
PVC är en plast som går att återvinna till nya produkter eller energi. Materialet kan smältas om flera gånger utan att egenskaperna blir sämre. PVC är också tolerant för inblandning av andra material, och kan ändå ge mycket bra produkter. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Att PVC är en bra plast att materialåtervinna visar de kraftigt ökande volymerna i Europa. Genom PVC-industrins frivilliga åtagande, Vinyl 2010, är nu materialåtervinningen uppe i över 260 000 ton per år, att jämföra med 20 000 ton år 2003. Branschen har som mål att återvinningen skall ha ökat till 800 000 ton till 2020.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vissa produkter är svårare att materialåtervinna eftersom de innehåller flera material som är svåra att skilja på, t.ex PVC-belagd väv. Därför har branschen utvecklat ny teknik som skall komplettera den mer traditionella mekaniska återvinningen.   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PVC tillverkad av förnybara råvaror.&lt;br /&gt;
Råvarorna för att tillverka PVC är salt och eten. Idag kommer etenet till största delen från fossil råvara men det finns redan idag tillverkning av PVC baserad på förnyelsebar eten. Flera stora PVC-tillverkare har som mål att öka andelen förnyelsebar eten. &lt;br /&gt;
PVC är ett styvt, lätt och brandsäkert material &lt;br /&gt;
De tekniska egenskaper som brukar framhållas är bra mekaniska egenskaper, goda elektriskt isolerande egenskaper och bra brandskyddsegenskaper (genom klorinnehållet). Vidare motstår PVC korrosion, röta, lut och syror. PVC är varken giftigt eller allergiframkallande. PVC används därför mycket inom byggsektorn, sjukvården, ombord på fartyg, i fordonsindustrin. PVC kan dessutom göras extremt lätt och styvt och används därför till vingar i vindkraftverk och andra energibesparande lätta konstruktioner som fartygsskrov.     &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PVC-produkterna kan skräddarsys genom att använda tillsatser.&lt;br /&gt;
Detta ger bättre produkter som spar resurser. PVC:s mångsidighet leder till att materialet används i allt från mycket styva produkter, som rör och profiler, till mycket mjuka, som stomipåsar och näringssonder.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Använding ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PVC:s unika blandbarhet med tillsatsämnen (mjukgörare, stabilisatorer etc.) ger ett mycket brett användningsområde – från styva produkter som rör, profiler (t.ex. stuprännor och fönsterbågar), flaskor och folier till mjuka, närmast termoelastiska produkter som kabelisolation, golvmattor och bilmöbelklädsel. I Sverige tillverkas ungefär lika stor mängd styv som mjuk PVC. Typisk för PVC är dominansen av produkter med en livslängd över 15 år. PVC utgör tillsammans med etenplast, propenplast och styrenplast de s.k. bas- eller bruksplasterna och används i stora kvantiteter, ca 100 000 ton per år i Sverige.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den globala efterfrågan på PVC är cirka 35 miljoner ton per år. Den europeiska industrin producerar cirka 8 miljoner ton produkter för både inhemsk konsumtion och export till tredje land, med ett marknadsvärde om över 700 miljarder svenska kronor.   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tillverkning ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PVC tillverkas av salt (57 %) och eten (43 %). Eten kan tillverkas från förnyelsebara råvaror eller från fossil naturgas och olja.&lt;br /&gt;
Ur saltet framställs klor som sedan kombineras med eten till vinylkloridmonomeren (byggstenen för PVC-polymeren). Vinylkloridmonomeren kopplas sedan ihop vid polymerisationen till långa kedjor, som utgör den färdiga PVC-polymeren. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Klortillverkning &lt;br /&gt;
Ur koksalt får man klorgas, natriumhydroxid/lut och vätgas. Luten används främst inom massa- och pappersindustrin. Vätgasen säljs som råvara. Klorgasen används vid monomertillverkningen.   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillverkningen av klorgas från saltet sker genom elektrolys av en saltlösning. Det finns tre metoder:&lt;br /&gt;
* membranmetoden&lt;br /&gt;
* diafragmametoden&lt;br /&gt;
* kvicksilvermetoden  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Membranmetoden är den nyaste och mest miljöanpassade metoden att framställa klor. Energiförbrukningen är 20 procent lägre än med kvicksilvermetoden, som är den äldsta. Membranmetoden står idag för 46 procent av klorproduktionen i Europa, och diafragmaprocessen står för 14 procent. De europeiska klorproducenterna har lovat att till 2020 helt ha fasat ut kvicksilverprocessen, som idag står för 34 procent av den europeiska klorproduktionen.     Klor är en viktig kemikalie som används i över hälften av alla kemiska processer i Europa. Ca 34 procent av kloret används för tillverkning av PVC, 23 procent för att tillverka isocyanater som sedan blir polyuretan. Klor används också i produktionen av polykarbonat och silikoner. Små mängder renar 98 procent av Västeuropas dricksvatten. &lt;br /&gt;
 Monomertillverkning  I nästa steg reagerar klor med eten och bildar EDC (dikloretan) som i sin tur upphettas och därmed sönderdelas till VCM (vinylklorid monomer).     Polymerisation  I det tredje steget sker polymeriseringen av VCM-molekyler till polymeren PVC. Detta sker under högt tryck och med tillsats av olika kemikalier. PVC:n torkas sedan till ett finkornigt pulver. Det finns två huvudtyper av PVC. Den mest använda är suspensions-PVC (s-PVC) där varje PVC-korn är ca 0,1 mm. S-PVC används till rör och fönsterbågar. Den andra PVC-typen kallas pasta-PVC (p-PVC) och består av mycket fina kompakta korn. Den används till golv, tapeter och färg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PVC finns i många olika former och därför är priset också väldigt varierande. Kostnaden för den renaste PVC formen, förutom själva PVC ämnet som en renhet i form av dammliknande partiklar, som är tunna plastlager ligger på ca 40kr/mm^3. PVC är också en plast som finns i form av fönster. Priset där ligger runt 400kr/m^2. Det går även att köpa PVC i små korn. Dock är det väldigt ovanligt för privatpersoner. Ca 7000kr/ton kostar sådana CVP korn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://en.wikipedia.org/wiki/Plastic&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ne.se/enkel/plast?i_h_word=cvp%20plast&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Josefseyed</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=24505</id>
		<title>Materialdatabasen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=24505"/>
		<updated>2013-11-09T23:01:36Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Josefseyed: Gör version 24504 av Josefseyed (diskussion) ogjord&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
* [[mall för material]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Metaller ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Mässing]] Soheil&lt;br /&gt;
* [[Guld]] Max&lt;br /&gt;
* [[Rostfritt stål]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Koppar]] av Christoffer&lt;br /&gt;
* [[silver]]&lt;br /&gt;
* [[Järn]] Spyridon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]&lt;br /&gt;
* [[Kolstål]]&lt;br /&gt;
* [[Mässing Martin | Mässing]]&lt;br /&gt;
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC)&lt;br /&gt;
* [[Krom]] AV: [http://www.wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Madreads]|Dimer O&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Platina]] [[Arvid]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Tenn]]&lt;br /&gt;
* [[Bly]]&lt;br /&gt;
* [[Zink]] av Leo Wezelius&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Plast ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[CVP Plast |PVC-plast]]&lt;br /&gt;
* [[Gummi]]&lt;br /&gt;
* [[frigolit]]&lt;br /&gt;
* [[PC Plast]]&lt;br /&gt;
* [[Polystyren]]&lt;br /&gt;
* [[Vinyl (pvc plast)]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Keramer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[diamant]]&lt;br /&gt;
* [[Betong]] av [[Sixten]]&lt;br /&gt;
* [[Tegel]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Kvarts]] Kristofer&lt;br /&gt;
* [[Grafit]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Trä ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Trä ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Furu]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träprodukter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Papper]] Av:Daniel&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Josefseyed</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=24504</id>
		<title>Materialdatabasen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=24504"/>
		<updated>2013-11-09T22:57:27Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Josefseyed: /* Plast */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
* [[mall för material]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Metaller ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Mässing]] Soheil&lt;br /&gt;
* [[Guld]] Max&lt;br /&gt;
* [[Rostfritt stål]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Koppar]] av Christoffer&lt;br /&gt;
* [[silver]]&lt;br /&gt;
* [[Järn]] Spyridon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]&lt;br /&gt;
* [[Kolstål]]&lt;br /&gt;
* [[Mässing Martin | Mässing]]&lt;br /&gt;
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC)&lt;br /&gt;
* [[Krom]] AV: [http://www.wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Madreads]|Dimer O&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Platina]] [[Arvid]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Tenn]]&lt;br /&gt;
* [[Bly]]&lt;br /&gt;
* [[Zink]] av Leo Wezelius&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Plast ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[PVC-plast]]&lt;br /&gt;
* [[Gummi]]&lt;br /&gt;
* [[frigolit]]&lt;br /&gt;
* [[PC Plast]]&lt;br /&gt;
* [[Polystyren]]&lt;br /&gt;
* [[Vinyl (pvc plast)]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Keramer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[diamant]]&lt;br /&gt;
* [[Betong]] av [[Sixten]]&lt;br /&gt;
* [[Tegel]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Kvarts]] Kristofer&lt;br /&gt;
* [[Grafit]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Trä ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Trä ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Furu]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träprodukter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Papper]] Av:Daniel&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Josefseyed</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=CVP_Plast&amp;diff=24503</id>
		<title>CVP Plast</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=CVP_Plast&amp;diff=24503"/>
		<updated>2013-11-09T22:48:58Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Josefseyed: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PVC är ett av våra äldsta syntetiska material och upptäcktes oavsiktligt på olika platser vid olika tidpunkter. Den kommersiella tillverkningen startade på 1920-talet.&lt;br /&gt;
Framställdes första gången 1838&lt;br /&gt;
Första gången PVC framställdes var 1838 av den franska fysiker och kemisten Henri Victor Regnault. Andra gången var 1872 av den tyska forskaren Eugen Baumann. Vid båda tillfällena bildades polymeren som ett vitt fast pulver inuti flaskor med den nyupptäckta gasen vinylklorid, som hade lämnats och utsatts för solljus. Materialet var dock svårt att bearbeta och ingen såg därför någon kommersiell tillämpning. År 1913 tog tyska uppfinnaren Friedrich Heinrich August Klatte patent på PVC. Hans metod baserades på att vinylklorid polymeriserades med hjälp av solljus. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kommersiellt genombrott på 1920-talet&lt;br /&gt;
Det kommersiella genombrott skedde i USA när företaget BFGoodrich anlitade den industriella vetenskapsmannen Waldo Semon för att utveckla en syntetisk ersättare för det allt dyrare naturgummit och valet föll på PVC. Under lågkonjunkturen på 1920-talet upptäckte Waldo Semon att PVC var utmärkt som en vattenfast beläggning för tyger. Försäljningen tog snabbt fart med ett snabbt växande produktsortiment. Efterfrågan ökade ytterligare under andra världskriget, när PVC snabbt ersatte traditionella material för att isolera ledningarna på militära fartyg.   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Efterfrågan ökade på 1950-talet&lt;br /&gt;
Under 1950-talet började fler företag att tillverka PVC för att möta den ökade efterfrågan runt om i världen. Materialutvecklingen ledde till att PVC fick förbättrad hållfasthet. Detta i kombination med motståndskraft mot ljus, kemikalier och korrosion gjorde att PVC blev ett utmärkt material för byggbranschen. Ett tidigt exempel är vatten och avloppsrör.   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Egenskaper som material ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
￼&lt;br /&gt;
* 1,4 g / cm^3&lt;br /&gt;
* 100-260 C smältpunkt&lt;br /&gt;
* 40 MV/m elektriskt nedbrytningspunkt &lt;br /&gt;
* 0,04-0.4 vattenabsorbering (ASTM)&lt;br /&gt;
* Klyvningspunkt 2-5 kj/m^2&lt;br /&gt;
* Materialets värme i vakuum 0.9 kj(c) / kg &lt;br /&gt;
* töjningspunkt 20-40 %&lt;br /&gt;
* Glasstemperatur 82 C&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PVC är en klimatsmart plast &lt;br /&gt;
PVC är en av de tre plaster som orsakar lägst utsläpp av koldioxid vid tillverkningen. PVC förbrukar dock lägstminst energi.   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När PVC tillverkas är utsläppen 2 kg koldioxid per kg tillverkad PVC. Det är ungefär som för PE (polyeten) och PP (polypropen). Energiåtgången för att tillverka PVC i Europa är idag 56,7 MJ/kg. Motsvarande siffra för PE är 76,8 MJ/kg och för PP 73,4 MJ/kg.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
￼&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PVC ger produkter med lång livslängd&lt;br /&gt;
80 procent av PVC-produkterna används inom byggsektorn där kraven på lång livslängd är höga. Vatten- och avloppsrör av PVC har en livslängd på över 60 år. Detsamma gäller fönsterkarmar, kabelkanaler, plastgolv och takduk.     &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PVC är återvinningsbart och branschen har som mål att all PVC ska återvinnas &lt;br /&gt;
PVC är en plast som går att återvinna till nya produkter eller energi. Materialet kan smältas om flera gånger utan att egenskaperna blir sämre. PVC är också tolerant för inblandning av andra material, och kan ändå ge mycket bra produkter. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Att PVC är en bra plast att materialåtervinna visar de kraftigt ökande volymerna i Europa. Genom PVC-industrins frivilliga åtagande, Vinyl 2010, är nu materialåtervinningen uppe i över 260 000 ton per år, att jämföra med 20 000 ton år 2003. Branschen har som mål att återvinningen skall ha ökat till 800 000 ton till 2020.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vissa produkter är svårare att materialåtervinna eftersom de innehåller flera material som är svåra att skilja på, t.ex PVC-belagd väv. Därför har branschen utvecklat ny teknik som skall komplettera den mer traditionella mekaniska återvinningen.   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PVC tillverkad av förnybara råvaror  &lt;br /&gt;
Råvarorna för att tillverka PVC är salt och eten. Idag kommer etenet till största delen från fossil råvara men det finns redan idag tillverkning av PVC baserad på förnyelsebar eten. Flera stora PVC-tillverkare har som mål att öka andelen förnyelsebar eten. &lt;br /&gt;
PVC är ett styvt, lätt och brandsäkert material &lt;br /&gt;
De tekniska egenskaper som brukar framhållas är bra mekaniska egenskaper, goda elektriskt isolerande egenskaper och bra brandskyddsegenskaper (genom klorinnehållet). Vidare motstår PVC korrosion, röta, lut och syror. PVC är varken giftigt eller allergiframkallande. PVC används därför mycket inom byggsektorn, sjukvården, ombord på fartyg, i fordonsindustrin. PVC kan dessutom göras extremt lätt och styvt och används därför till vingar i vindkraftverk och andra energibesparande lätta konstruktioner som fartygsskrov.     &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PVC-produkterna kan skräddarsys genom att använda tillsatser&lt;br /&gt;
Detta ger bättre produkter som spar resurser. PVC:s mångsidighet leder till att materialet används i allt från mycket styva produkter, som rör och profiler, till mycket mjuka, som stomipåsar och näringssonder.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Använding ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PVC:s unika blandbarhet med tillsatsämnen (mjukgörare, stabilisatorer etc.) ger ett mycket brett användningsområde – från styva produkter som rör, profiler (t.ex. stuprännor och fönsterbågar), flaskor och folier till mjuka, närmast termoelastiska produkter som kabelisolation, golvmattor och bilmöbelklädsel. I Sverige tillverkas ungefär lika stor mängd styv som mjuk PVC. Typisk för PVC är dominansen av produkter med en livslängd över 15 år. PVC utgör tillsammans med etenplast, propenplast och styrenplast de s.k. bas- eller bruksplasterna och används i stora kvantiteter, ca 100 000 ton per år i Sverige.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den globala efterfrågan på PVC är cirka 35 miljoner ton per år. Den europeiska industrin producerar cirka 8 miljoner ton produkter för både inhemsk konsumtion och export till tredje land, med ett marknadsvärde om över 700 miljarder svenska kronor.   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tillverkning ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PVC tillverkas av salt (57 %) och eten (43 %). Eten kan tillverkas från förnyelsebara råvaror eller från fossil naturgas och olja.&lt;br /&gt;
Ur saltet framställs klor som sedan kombineras med eten till vinylkloridmonomeren (byggstenen för PVC-polymeren). Vinylkloridmonomeren kopplas sedan ihop vid polymerisationen till långa kedjor, som utgör den färdiga PVC-polymeren. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Klortillverkning &lt;br /&gt;
Ur koksalt får man klorgas, natriumhydroxid/lut och vätgas. Luten används främst inom massa- och pappersindustrin. Vätgasen säljs som råvara. Klorgasen används vid monomertillverkningen.   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillverkningen av klorgas från saltet sker genom elektrolys av en saltlösning. Det finns tre metoder:&lt;br /&gt;
* membranmetoden&lt;br /&gt;
* diafragmametoden&lt;br /&gt;
* kvicksilvermetoden  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Membranmetoden är den nyaste och mest miljöanpassade metoden att framställa klor. Energiförbrukningen är 20 procent lägre än med kvicksilvermetoden, som är den äldsta. Membranmetoden står idag för 46 procent av klorproduktionen i Europa, och diafragmaprocessen står för 14 procent. De europeiska klorproducenterna har lovat att till 2020 helt ha fasat ut kvicksilverprocessen, som idag står för 34 procent av den europeiska klorproduktionen.     Klor är en viktig kemikalie som används i över hälften av alla kemiska processer i Europa. Ca 34 procent av kloret används för tillverkning av PVC, 23 procent för att tillverka isocyanater som sedan blir polyuretan. Klor används också i produktionen av polykarbonat och silikoner. Små mängder renar 98 procent av Västeuropas dricksvatten. &lt;br /&gt;
 Monomertillverkning  I nästa steg reagerar klor med eten och bildar EDC (dikloretan) som i sin tur upphettas och därmed sönderdelas till VCM (vinylklorid monomer).     Polymerisation  I det tredje steget sker polymeriseringen av VCM-molekyler till polymeren PVC. Detta sker under högt tryck och med tillsats av olika kemikalier. PVC:n torkas sedan till ett finkornigt pulver. Det finns två huvudtyper av PVC. Den mest använda är suspensions-PVC (s-PVC) där varje PVC-korn är ca 0,1 mm. S-PVC används till rör och fönsterbågar. Den andra PVC-typen kallas pasta-PVC (p-PVC) och består av mycket fina kompakta korn. Den används till golv, tapeter och färg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://en.wikipedia.org/wiki/Plastic&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ne.se/enkel/plast?i_h_word=cvp%20plast&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Josefseyed</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=CVP_Plast&amp;diff=24463</id>
		<title>CVP Plast</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=CVP_Plast&amp;diff=24463"/>
		<updated>2013-11-08T12:44:32Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Josefseyed: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PVC är ett av våra äldsta syntetiska material och upptäcktes oavsiktligt på olika platser vid olika tidpunkter. Den kommersiella tillverkningen startade på 1920-talet.&lt;br /&gt;
Framställdes första gången 1838&lt;br /&gt;
Första gången PVC framställdes var 1838 av den franska fysiker och kemisten Henri Victor Regnault. Andra gången var 1872 av den tyska forskaren Eugen Baumann. Vid båda tillfällena bildades polymeren som ett vitt fast pulver inuti flaskor med den nyupptäckta gasen vinylklorid, som hade lämnats och utsatts för solljus. Materialet var dock svårt att bearbeta och ingen såg därför någon kommersiell tillämpning. År 1913 tog tyska uppfinnaren Friedrich Heinrich August Klatte patent på PVC. Hans metod baserades på att vinylklorid polymeriserades med hjälp av solljus. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kommersiellt genombrott på 1920-talet&lt;br /&gt;
Det kommersiella genombrott skedde i USA när företaget BFGoodrich anlitade den industriella vetenskapsmannen Waldo Semon för att utveckla en syntetisk ersättare för det allt dyrare naturgummit och valet föll på PVC. Under lågkonjunkturen på 1920-talet upptäckte Waldo Semon att PVC var utmärkt som en vattenfast beläggning för tyger. Försäljningen tog snabbt fart med ett snabbt växande produktsortiment. Efterfrågan ökade ytterligare under andra världskriget, när PVC snabbt ersatte traditionella material för att isolera ledningarna på militära fartyg.   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Efterfrågan ökade på 1950-talet&lt;br /&gt;
Under 1950-talet började fler företag att tillverka PVC för att möta den ökade efterfrågan runt om i världen. Materialutvecklingen ledde till att PVC fick förbättrad hållfasthet. Detta i kombination med motståndskraft mot ljus, kemikalier och korrosion gjorde att PVC blev ett utmärkt material för byggbranschen. Ett tidigt exempel är vatten och avloppsrör.   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Egenskaper som material ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
￼&lt;br /&gt;
* 1,4 g / cm^3&lt;br /&gt;
* 100-260 C smältpunkt&lt;br /&gt;
* 40 MV/m elektriskt nedbrytningspunkt &lt;br /&gt;
* 0,04-0.4 vattenabsorbering (ASTM)&lt;br /&gt;
* Klyvningspunkt 2-5 kj/m^2&lt;br /&gt;
* Materialets värme i vakuum 0.9 kj(c) / kg &lt;br /&gt;
* töjningspunkt 20-40 %&lt;br /&gt;
* Glasstemperatur 82 C&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PVC är en klimatsmart plast &lt;br /&gt;
PVC är en av de tre plaster som orsakar lägst utsläpp av koldioxid vid tillverkningen. PVC förbrukar dock lägstminst energi.   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När PVC tillverkas är utsläppen 2 kg koldioxid per kg tillverkad PVC. Det är ungefär som för PE (polyeten) och PP (polypropen). Energiåtgången för att tillverka PVC i Europa är idag 56,7 MJ/kg. Motsvarande siffra för PE är 76,8 MJ/kg och för PP 73,4 MJ/kg.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
￼&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PVC ger produkter med lång livslängd&lt;br /&gt;
80 procent av PVC-produkterna används inom byggsektorn där kraven på lång livslängd är höga. Vatten- och avloppsrör av PVC har en livslängd på över 60 år. Detsamma gäller fönsterkarmar, kabelkanaler, plastgolv och takduk.     &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PVC är återvinningsbart och branschen har som mål att all PVC ska återvinnas &lt;br /&gt;
PVC är en plast som går att återvinna till nya produkter eller energi. Materialet kan smältas om flera gånger utan att egenskaperna blir sämre. PVC är också tolerant för inblandning av andra material, och kan ändå ge mycket bra produkter. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Att PVC är en bra plast att materialåtervinna visar de kraftigt ökande volymerna i Europa. Genom PVC-industrins frivilliga åtagande, Vinyl 2010, är nu materialåtervinningen uppe i över 260 000 ton per år, att jämföra med 20 000 ton år 2003. Branschen har som mål att återvinningen skall ha ökat till 800 000 ton till 2020.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vissa produkter är svårare att materialåtervinna eftersom de innehåller flera material som är svåra att skilja på, t.ex PVC-belagd väv. Därför har branschen utvecklat ny teknik som skall komplettera den mer traditionella mekaniska återvinningen.   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PVC tillverkad av förnybara råvaror  &lt;br /&gt;
Råvarorna för att tillverka PVC är salt och eten. Idag kommer etenet till största delen från fossil råvara men det finns redan idag tillverkning av PVC baserad på förnyelsebar eten. Flera stora PVC-tillverkare har som mål att öka andelen förnyelsebar eten. &lt;br /&gt;
PVC är ett styvt, lätt och brandsäkert material &lt;br /&gt;
De tekniska egenskaper som brukar framhållas är bra mekaniska egenskaper, goda elektriskt isolerande egenskaper och bra brandskyddsegenskaper (genom klorinnehållet). Vidare motstår PVC korrosion, röta, lut och syror. PVC är varken giftigt eller allergiframkallande. PVC används därför mycket inom byggsektorn, sjukvården, ombord på fartyg, i fordonsindustrin. PVC kan dessutom göras extremt lätt och styvt och används därför till vingar i vindkraftverk och andra energibesparande lätta konstruktioner som fartygsskrov.     &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PVC-produkterna kan skräddarsys genom att använda tillsatser&lt;br /&gt;
Detta ger bättre produkter som spar resurser. PVC:s mångsidighet leder till att materialet används i allt från mycket styva produkter, som rör och profiler, till mycket mjuka, som stomipåsar och näringssonder.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Använding &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PVC:s unika blandbarhet med tillsatsämnen (mjukgörare, stabilisatorer etc.) ger ett mycket brett användningsområde – från styva produkter som rör, profiler (t.ex. stuprännor och fönsterbågar), flaskor och folier till mjuka, närmast termoelastiska produkter som kabelisolation, golvmattor och bilmöbelklädsel. I Sverige tillverkas ungefär lika stor mängd styv som mjuk PVC. Typisk för PVC är dominansen av produkter med en livslängd över 15 år. PVC utgör tillsammans med etenplast, propenplast och styrenplast de s.k. bas- eller bruksplasterna och används i stora kvantiteter, ca 100 000 ton per år i Sverige.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den globala efterfrågan på PVC är cirka 35 miljoner ton per år. Den europeiska industrin producerar cirka 8 miljoner ton produkter för både inhemsk konsumtion och export till tredje land, med ett marknadsvärde om över 700 miljarder svenska kronor.   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillverkning &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
PVC tillverkas av salt (57 %) och eten (43 %). Eten kan tillverkas från förnyelsebara råvaror eller från fossil naturgas och olja.&lt;br /&gt;
Ur saltet framställs klor som sedan kombineras med eten till vinylkloridmonomeren (byggstenen för PVC-polymeren). Vinylkloridmonomeren kopplas sedan ihop vid polymerisationen till långa kedjor, som utgör den färdiga PVC-polymeren. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Klortillverkning &lt;br /&gt;
Ur koksalt får man klorgas, natriumhydroxid/lut och vätgas. Luten används främst inom massa- och pappersindustrin. Vätgasen säljs som råvara. Klorgasen används vid monomertillverkningen.   &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillverkningen av klorgas från saltet sker genom elektrolys av en saltlösning. Det finns tre metoder:&lt;br /&gt;
membranmetoden&lt;br /&gt;
diafragmametoden&lt;br /&gt;
kvicksilvermetoden  &lt;br /&gt;
Membranmetoden är den nyaste och mest miljöanpassade metoden att framställa klor. Energiförbrukningen är 20 procent lägre än med kvicksilvermetoden, som är den äldsta. Membranmetoden står idag för 46 procent av klorproduktionen i Europa, och diafragmaprocessen står för 14 procent. De europeiska klorproducenterna har lovat att till 2020 helt ha fasat ut kvicksilverprocessen, som idag står för 34 procent av den europeiska klorproduktionen.     Klor är en viktig kemikalie som används i över hälften av alla kemiska processer i Europa. Ca 34 procent av kloret används för tillverkning av PVC, 23 procent för att tillverka isocyanater som sedan blir polyuretan. Klor används också i produktionen av polykarbonat och silikoner. Små mängder renar 98 procent av Västeuropas dricksvatten. &lt;br /&gt;
 Monomertillverkning  I nästa steg reagerar klor med eten och bildar EDC (dikloretan) som i sin tur upphettas och därmed sönderdelas till VCM (vinylklorid monomer).     Polymerisation  I det tredje steget sker polymeriseringen av VCM-molekyler till polymeren PVC. Detta sker under högt tryck och med tillsats av olika kemikalier. PVC:n torkas sedan till ett finkornigt pulver. Det finns två huvudtyper av PVC. Den mest använda är suspensions-PVC (s-PVC) där varje PVC-korn är ca 0,1 mm. S-PVC används till rör och fönsterbågar. Den andra PVC-typen kallas pasta-PVC (p-PVC) och består av mycket fina kompakta korn. Den används till golv, tapeter och färg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://en.wikipedia.org/wiki/Plastic&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ne.se/enkel/plast?i_h_word=cvp%20plast&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Josefseyed</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=CVP_Plast&amp;diff=23863</id>
		<title>CVP Plast</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=CVP_Plast&amp;diff=23863"/>
		<updated>2013-11-04T09:43:56Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Josefseyed: Skapade sidan med &amp;#039;http://en.wikipedia.org/wiki/Plastic&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;http://en.wikipedia.org/wiki/Plastic&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Josefseyed</name></author>
	</entry>
</feed>