Wikiskola - Användarbidrag [sv]

Fil:Amplifier.png

2014-04-22T08:43:34Z

Jiha9607: Det här är hur e amplifier ser ut orginellt

Det här är hur e amplifier ser ut orginellt

20 amplifier heating

2014-04-22T08:41:27Z

Jiha9607:

[[Fil:amplifier.png|1000px|thumb|left|alternativ text]] Amplifier heating är när tuberna värms upp i fel ordning.

20 amplifier heating

2014-04-22T08:38:34Z

Jiha9607:

[[Fil:amplifier.png]] Amplifier heating är när tuberna värms upp i fel ordning.

20 amplifier heating

2014-04-22T08:33:35Z

Jiha9607: Skapade sidan med 'Amplifier heating är när tuberna värms upp i fel ordning.'

Amplifier heating är när tuberna värms upp i fel ordning.

Heureka 8.14

2014-01-21T09:15:34Z

Jiha9607: Ersätter sidans innehåll med ' Fil:8.14.png'

[[Fil:8.14.png]]

Fil:8.14.png

2014-01-20T11:08:41Z

Jiha9607:

Heureka 8.14

2014-01-20T11:08:16Z

Jiha9607:

Två resistorer är seriekopplade enligt figuren. Spänningen mellan A och B är 30 V .
a) Hur stor är strömmen ?
b) Hur stor är spänningen mellan B och C ?
c) Hur stor är spänningen mellan A och C?

[[Fil:8.14.png]]

Heureka 8.14

2014-01-20T10:59:54Z

Jiha9607: Skapade sidan med 'Två resistorer är seriekopplade enligt figuren. Spänningen mellan A och B är 30 V . a) Hur stor är strömmen ? b) Hur stor är spänningen mellan B och C ? c) Hur stor ä...'

Heureka 7.18

2013-12-19T09:09:34Z

Jiha9607:

Vad som efterfrågas är hur man får ut energin genom att veta spänningen under en viss tid samt hur hög strömmen är. Värderna de utger är att spänningen är 6.0 V under 10 minuter medan strömmen är på 0.5. Så hur löser man detta problem?

Så den första formeln du vill använda är P=U*I så efter du har fått ut effekten så skall du använda ännu en formel som lyder E= P * t så får du svaret 1800. när ni ska använda tid så måste det omvandlas till sekunder så därför är det ett måste att multiplicera 10 med 60 eftersom minuter är inget grundvärde

: 6.0 * 0.5 = 3
: 3* 10 * 60 = 1800
: P= 3
: I= 0.5
: U = 6.0
: t = 10*60

Heureka 7.18

2013-12-19T09:01:42Z

Jiha9607:

Vad som efterfrågas är hur man får ut energin genom att veta spänningen under en viss tid samt hur hög strömmen är. Värderna de utger är att spänningen är 6.0 V under 10 minuter medan strömmen är på 0.5. Så hur löser man detta problem?

Så den första formeln du vill använda är P=U*I så efter du har fått ut effekten så skall du använda ännu en formel som lyder E= P * t så får du svaret 1800. när ni ska använda tid så måste det omvandlas till sekunder så därför är det ett måste att multiplicera 10 med 60 eftersom minuter är inget grundvärde

:6.0 * 0.5 = 3
: 3* 10 * 60 = 1800
: P= 3
:I= 0.5
:U = 6.0
:t = 10*60

Heureka 7.18

2013-12-19T09:00:56Z

Jiha9607: Skapade sidan med 'Vad som efterfrågas är hur man får ut energin genom att veta spänningen under en viss tid samt hur hög strömmen är. Värderna de utger är att spänningen är 6.0 V und...'

Vad som efterfrågas är hur man får ut energin genom att veta spänningen under en viss tid samt hur hög strömmen är. Värderna de utger är att spänningen är 6.0 V under 10 minuter medan strömmen är på 0.5. Så hur löser man detta problem?

Så den första formeln du vill använda är P=U*I så efter du har fått ut effekten så skall du använda ännu en formel som lyder E= P * t så får du svaret 1800. när ni ska använda tid så måste det omvandlas till sekunder så därför är det ett måste att multiplicera 10 med 60 eftersom minuter är inget grundvärde

6.0 * 0.5 = 3

: 3* 10 * 60 = 1800
: P= 3
I= 0.5
U = 6.0
t = 10*60

DICE-loggTE12A

2012-11-27T11:57:39Z

Jiha9607: /* Johan, Grim & Jimmy */

===Kasper, Love, My===

'''19.11.2012''' Börja "spawna" på spel-idér samt .smått dela in arbetet i gruppen.

'''20.11.2012''' Vi fyller i information vi har samlat ihop och idéerna till My som inte var närvarande förra gången.
Samt börjar bygga en story och smått en skiss av karaktären.

'''Story:''' 

''''' 21.11.2012 ''''' Vi har skrivit en introduktion till vårt spel samt kommit på namn och historien,
Spelet heter "Upheaval" och huvudkaraktären heter Milo. Spelet skildrar fattiga från rika väldigt grovt. Världen är styrd av den onda dikatoren och självutnämnda kejsaren Daimian. Rebeller slåss för att återfå fred men det är inte så lätt med kejsaren som spanar över varje liten detalj. Spelet utspelar sig i dagens Amerika fast ett X antal år framåt. Det politiska läget med världen befinner sig på den punkt som det gör pga av det tredje världskigret som ägde rum. Milo kommer in i bilden genom att han är en vanlig bonde, men det hans lilla by "Muddvile" förvandlas till ett slagfält mellan hungriga rebeller och aggressiva militärer. 
 

'''Arbetsfördelning:''' 
''''' (22.11.2012) '''''
 
<big>Love:
</big>
* Militär - Emblemet - rita
* Världen - rita
* Huvudkaraktären. - rita
* Bakrunds historia - Skriva "klart"
* ''Kanske'' - Militär karaktären i helhet

<big>My:
</big>
* Rita Rebellkaraktären
* Varför man ska köpa spelet. - skriva
* Radioaktivt-muterad djur - skriva
* Rita djuren.
* Multiplayer läget - skriva

<big>Kasper:
</big>
* Introduktion - skriva
* "The enemies" - skriva
* Spelets huvud funktioner - skriva
* Nyckel funktioner (tillhör ^ )
* Rebellernas emblem. - rita
 

'''26.11.2012'''
Idag fortsätter Kasper & My med sina respektive arbetsuppgifter. Love deltar inte pga ett bokseminarium i svenskan.
My håller på att ta fram olika designs för rebellkaraktären.
Kasper börjar på att skriva om punkten "The Enemies"

'''27.11.2012'''
My har börjat rita djuren samt skrivit en beskrivning på dem. Samt redigerat och förbättrat texten "varför man ska köpa spelet"
Love har börjat rita huvudkaraktärens by samt världen.
Kasper har fortsatt med texten "The enemies" och har tagit fram många olika militär/rebell typer samt beskrivit dem utförligt.

===Jakob, Martin och Mattias===

'''19/11-12''' Vi har redan bestämt oss för att göra ett äventyrsspel. Vi har kommit på två olika idéer att välja mellan: atlantis och El dorado. Vi har skapat en dropbox att dela alla document i.

'''20/11-12''' Vi har valt att fortsätta på idén med atlantis dels för att El dorado redan är gjort i uncharted: Drakes fortune. Vi har bestämt oss för att fokusera mest på spelets grafiska del. Mattias har även i uppgift att skapa en liten "Theme Song" som ska passa bra in i vår presentation om spelet. Vi har gjort en planering och påbörjat vårat pitch dokumentet. Vi har även bestämt vem som ska göra vad och pratat kring storyn. Vi har även letat efter inspiration för spelvärden.

'''21/11-12''' Idag har vi uppdaterat äldre loggar med mer exakt info. Vi har delat upp spelet i tre kapitel: innan expedition, under expeditionen och på atlantis. Varje kapitel har i sig flera underkapitel. Spelet ska vara ett äventyrsspel med inslag av action och pusselgåtor. Vi har bestämt oss för att jobba parallellt med varandra och välja det bästa vid varje deadline. Vi har börjat skriva på varsin story som ska vara klar den 30/11. 

'''22/11-12''' Vi har skrivit vår story på wikiskola och skrivit på våra egna storys. 

'''26/11-12''' Jakob och Mattias har jämfört våra idéer och tagit igen från när Mattias varit borta. Mattias har ritat några skisser på fiender och en titelsida han har även gjort musik till introt. 
 

'''Story:''' Vårat spel handlar om ett antal karaktärer som försöker hitta atlantis.

'''Arbetsfördelning:''' 

'''Mattos:''' Story/backstory, Miljöer och skiser, världen, musik, fiender 

'''Jakob:''' Story/backstory, PP, Pitch, gameplay mecanics, världen 

'''Martin:''' Story/ backstory, fiender, karakttärer, världen 

=== Max, Issa och Frank ===

'''19/11-12''' Idag har vi börjat tänka på en spel idé. Alla i gruppen har varit aktiva och gruppen har fått en bra start på projektet. Vi har även börjat tänka på hur huvudpersonen skall vara som person och liknande.

'''20/11-12''' Vi har idag fortsatt med våra funderingar och vidare utvecklingar av storyn samt huvudkaraktärer.

'''21/11-12''' Vi har idag skapat ett google dokument så att alla i gruppen kan skriva sina idéer samtidigt. Vi har delat upp uppgifterna. Issa ska göra ett demo, Max och Frank ska göra ett pitch dokument och hjälpa Issa med demot. Och så har vi börjat med karaktärerna som vi gör klart nästa lektion.

'''22/11-12''' Idag så har vi gjort klart karaktärerna. Vi har även börjat med vårt pitch dokument och lagt in den info vi har samlat ihop.

'''26/11-12''' Idag så har vi jobbat med pitch dokumentet och vi har kommit en bra bit på vägen. Vi är klara med vår storyline och vi vet även hur de fyra huvudkaraktärerna skall vara som personer och liknande.

'''Karaktärer'''
Huvudperson tjej: Lorena
Utnyttjar sin kvinnliga charm
Pappa mamma syskon (?)
Fattigt ursprung
Hon bryr sig väldigt mycket om sin familj samt dem andra i staden som påverkas utav korruptionen.
Hon studerade aldrig klart gymnasiet utan istället jobbade hon med små tjänster för andra människor. Det gjorde hon för att få ihop lite med pengar för att kunna hjälpa sin familj.

Tjej 2: Amanda
Ålder: 20
Från: Norden
Hög datorkunnighet
Mycket inom hacker
Allmänbildad

Kille 1: Lee
Ålder: 30
Från: Asien
smälter lätt in
Fysiker
Kunnig om ljus vapen

Kille 2: Ricky
Från: Afrika
Ålder: 25
Muskulös
Van vid vapen/ explosiva ämnen
Agressiv när han blir hotad

'''Karaktärernas bakrund'''
Alla dessa tre utöver huvudpersonen har ungefär samma backstory som huvudpersonern i spelet. De alla tre har blivit kidnappade av en organisation fast alla tre försvann inte vid sama tillfälle.

'''Story''' På väg till en jobb intervju blir hon kidnappad av dom korrupta och deras argument var : Vi vill få bort korruptionen i staden

Hon blir kidnappad (utav skurkar) första dagen som receptionist på ett stort företag. Dem som kidnappar lurar henne genom att säga att dem försöker ta bort dem korrupta från staden och om hon hjälpte dem så skulle hon också få pengar. Skurkana lurar henne med falska bevis att hennes nya chef stöder korruptionen när han egentligen vill få bort korruptionen. Dom märker hennes oskyldighet och okunnighet och drar nytta av det. Hon blir indragen i deras hemliga organisation. Hon gör det bra när hon precis har deltagit i organisationen men desto längre tid det går desto mer börjar hon upptäcka att det är något skumt med hela organisationen. I varje uppdrag som dom är ute på upptäcker hon att de successivt blir mer våld samt förre argument och mindre logik i agerandet.

Efter en tid så börjar hon höra rykten om en annan organisation som vill stödja korruptionen för att få både makt och kontroll. Hon får då i uppdrag att infiltrera organisation nr 2. Hon har med sig två andra personer som hon har lärt känna tack vare att de alla tänker lika och är skeptiska till organisationen. Organisation nr 2 märker snabbt att de tre är soldater som är ovetande om varför de slåss. Soldaterna försöker infiltrera deras organisation och beslutar så att hålla de fyra som gisslan för att förhöra dem. Org 2 märker då att det är en avledningsmanöver från org 1 och då utbryter kriget.

'''Arbetsfördelning:'''
Issa ska göra ett demo, Max och Frank ska göra ett pitch dokument och hjälpa Issa med demot

'''27/11-12''' Idag har vi jobbat mer på vårt pitch dokument. Vi har också pratat och bestämt om hur vi vill att multiplayer delen av spelet ska vara. Jag (Issa) jobbar på "Key gameplay" Frank jobbar på "Why by this game". Max gör "Introduction"

=== Tim, Malin, Jack===

'''19/11/12''' Idag har vi börjat lägga upp grunderna och basen av vårt spel, vad man ska ha med och helt enkelt vad det är man gör.
Nästa gång kommer vi att utveckla dem och börja börja på en story.

'''20/11/12''' Vi har börjat lägga fram förslag till karaktär, miljö och story och gjort ett Google-dokument. Dock är det svårt att fortsätta utan Jack men det löser sig ändå.
 
'''20/11/12''' Vi har nu valt miljö, börjat på story och har delat upp arbete till nästa vecka.
 
'''21/11/12''' Idag har vi jobbat vidare på designen, backstoryn och introduktionen. Alla ha börjat skriva på sina egna dokument (Jack : The world, Tim : Intruduction och Malin : Backstory) och vi har hjälp varandra att komma överens.
 
'''22/11/12''' Idag har vi bara jobbat vidare på våra texter och diskuterat små detaljer. Jag (Malin) tycker att gruppen fungerar väldigt bra fetresom alla vet vad alla ska göra och vi kan lätt diskutera och komma överens. Annars händer inte så mycket nytt just nu.
 
'''26/11/12''' Idag har vi nästan hunnit klart med Backstoryn, Introduktionen och världen så Jack har fortsatt skissa, Malin har börjat med "Varför köpa spelet?" och Tim börjar med Pitchen.

'''Story:'''
Storyn handlar om en 10-årig pojke, Igor Gavaskar, som vaknar upp i en smutsig cell i ett gigantiskt labb. Han har inget minne av hur han kom dit och hans ända mål är att rymma. Medan han var medvetslös har de som satt honom där experimenterat på honom med okänd teknologi som givit honom konstiga krafter vilket hjälper honom att komma vidare osynlig och lösa problem.

'''Arbetsfördelning:''' 
''Malin'': Backstory
 
''Tim'': Introduction
 
''Jack'': The World
 

'''27/11/12''' Idag har vi börjat avsluta prodject och har gjort en ToDo.list för att ha koll på vad som finns kvar att göra och vem som ska göra det.

=== Dennis, August, Oscar ===
'''19/11-2012:'''
Börjat brainstorma ideer och koncept.

'''27/11-2012:'''
Jobbat vidare och utvecklat vårt pitch-dokument.
'''Story:'''

'''20/11-2012:'''
Idag har vi utvecklat storyn och huvudkaraktären mer, samt börjat med gameplay design.
Senare på svenska lektionen delade vi ut arbetsuppgifter till var och en.

'''Story:'''

'''Arbetsfördelning:'''
Oscar: Modell/skiss, Muntlig presentation
Dennis: Pitch, Muntlig presentation
August: Pitch, Muntlig presentation

=== Johan, Grim & Jimmy ===

'''''( '''19.11.2012''' ) ''''' Skrivit ner idéer för Multiplayer och singleplayer plus dess kopplingar.
Bestämt spelvy och världperspektiv.
Planerat framtida belöningssystem.

'''''( ''20.11.2012'' ) '''''Fortsatt planering på hur singleplayern kommer att se ut.

'''''( ''27.11.2012'' ) '''''Fortsätter att skriva på singleplayern och diskuterar karaktärer och utveckling av öpnna världen..

'''Story:'''

'''Arbetsfördelning:'''
Johan: beskriver utseende på kartor.
Jimmy: Karaktärdesign.
Grim: Beskriver Handling / storyline.

'''Handling:'''
Spelet kommer att utspela sig i framtiden, karaktären som man spelar som vaknar upp på ett rymdskepp och försöker förstå varför han har vaknat. Efter att ha letat runt på skeppet efter någon i besättningen inser han att skeppet har krashlandat på en mystisk ökenplanet. karaktären upptäcker att större delar av besättningen är borta men han hittar tillslut en kvinna på skeppet. Med hennes hjälp så lyckas de kontakta en närliggande skepp som bestämmer sig för att hjälpa dem. Men frågan är om de hinner dit i tid, och om de lyckas ta sig därifrån...

'''Spelstil:'''
Vi har tänkt att spelet ska ha både funktioner för Co-Op och PvP. När man spelar Co-Op så kommer en grupp mellan 4-8 personer hamna i en slumpmässig miljö, och beroende på hur många som spelar så kommer svårighetsgraden i spelet att ökas.
Vi har inte hunnit bestämt helt hur PvP kommer att fungera, så vi kommer att uppdatera denna del när vi väl har diskuterat mer kring detta.

=== Jesper, Patric & Miro ===

'''19/12-12'''
Vi har skrivit ner hur vi grovt vill ha spelet. Vi har pratat om genren, miljön, grafiken
hur spelet ska interagera med användaren.

'''20/11-12'''
Vi har under detta pass pratat väldigt mycket om karaktärerna och miljön i spelet. Vi har också pratat om olika
abilities och möjligheter i spelet. Vi har pratat om hur vi vill att man ska kunna interagera med omgivningen. Till sist
så pratade vi om olika sätt att spela sig igenom spelet.

'''21/11-12'''
Nu är några saker "Bestämnda". världen ska vara färgrik steampunk, tidigt industri, samhälle som styrs av en sträng monarki. Tre större faktioner ska vara Monarkin, Revulotionärerna och "Maffian". Man kommer skapa/ta rollen som en ung kvinna som bestämnt sig för att rädda sin bror ur Monarkins fångenskap.

'''22/11-12'''
Under dagens pass så har vi delat upp vårt arbete mellan oss och börjat skriva själva om var och ens ämne.

'''26/11-12'''
Fortsatt arbete med respektive område. Inget av värde att rapportera.

'''Backstory:'''
För en tid sedan så utspelade sig en misslyckad revolution i landet. Revolutionärerna misslyckades och monarkin i landet fortsatte sitt hårda styre. Några år senare efter revoltförsöket så fångas huvudkaraktärens broder som var en av revulotionärernas ledare tillsammans med några andra. Brodern är en mycket smart professor som har kidnappats av den ledande monarkin och tvingas till att bygga ett vapen åt dem. Detta vapen är enormt farligt och är till för att erövra andra länder. Brodern har varit kidnappad ända sedan revolutionens start och huvudkaraktären har ända sedan dess tränat för att kunna rädda honom.

'''Story:'''
Den kvinnliga huvudkaraktären har nu åldern inne för att sätta iväg på sitt äventyr för att frita sin broder. Hon kommer under sin färd att stöta på olika faktioner som Revulotionärerna, Maffian och ett hemligt sällskap med förmågor. efter en viss tid kommer hon att kunna rädda sin bror och fler ledare av Revulotionärerna. Men brodern kommer tragiskt nog inte att överleva. Nu upptar förberedelserna för en andra revolution. Tills sist så kommer dagen till att störta monarkin. Monarkin kommer att störtas efter en häftig strid. Snipp snapp slut så var sagan slut.

Storyn är lång ifrån klar så detta kan och kommer att ändras.

'''Arbetsfördelning:'''
Story: Jesper. Karaktärer: Miro. Miljö: Bomler.

'''27/11-12'''
Fortsatt arbete med respektive område. Inget av värde att rapportera.

===Johnny, Geylan och Victor===

'''19/11-12''' Idag så började vi med att planera vem som ska göra vad, och under denna vecka ska storyn vara klar till spelet.

'''20/11-12''' Vi har fortsatt arbeta på storyn och bestämt vart det utspelar sig och vad karaktärerna heter. Victor fick i uppgift att hitta ett 3D program som vi kan skapa animationer med. Geylan och Johnny skall hitta ett musikprogram.

'''21/11-12''' Vi har kommit på en stor del av storyn.

'''22/11-12''' Vi har gjort en arbetsfördelning.

'''Story:''' Det är en flicka (Sabine) som bor i Berlin där hennes familj blir kidnappad. För att få tillbaka sin familj tvingar kidnapparna henne att utföra ett flertal mord. Det viktigaste målet för kiddnapparna är Sabines bästa vän (Elise), hon har vittnat till ett brott som kidnapparna har gjort tidigare.

'''Arbetsfördelning:''' Victor: programmering och 3d rendering Geylan: Hjälpreda, rättar felstavningar, läsare och mentalt stöd. Johnny: musik och presentationen

'''27/11-12''' Vi har gjort klart skurkarnas namn och outfits och är snart klara med "vänliga" kärakterernas outfits.

Innovation och samhällsnytta

2012-11-06T11:50:04Z

Jiha9607: /* Sextant */

: [[Bädda_in_SlideShare|HowTo: Bädda in Slideshare]]
: [[Google_drive|HowTo: Bädda in Google Drive-presentation]]

== Mall ==

Kopiera denna mall och bädda sedan in din presentation istället för exemplet här. Skriv även en kort beskrivning av projektet samt deltagare och klass.

<html>

<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14674122" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig/key-note-lathund-14674122" title="Key note lathund" target="_blank">Key note lathund</a> from <a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig" target="_blank">Håkan Elderstig</a> </div>

</html>

Kort beskrivning av arbetet

'''Klass:'''

'''Deltagare''':

Namn, namn2

'''Respons'''
: Respons 1
: Respons 2
{{clear}}
------

==Tidsmätning==

Kort beskrivning av arbetet

'''Klass: TE12A'''

'''Deltagare''':

Geylan, Patric, Jesper

'''Respons'''
: Respons 1
: Respons 2
{{clear}}
------

== Papper ==

Kopiera denna mall och bädda sedan in din presentation istället för exemplet här. Skriv även en kort beskrivning av projektet samt deltagare och klass.

<html>

<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14674122" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig/key-note-lathund-14674122" title="Key note lathund" target="_blank">Key note lathund</a> from <a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig" target="_blank">Håkan Elderstig</a> </div>

</html>

Kort beskrivning av arbetet

'''Te12a:'''

'''Deltagare''':

Jonny, Issa august

'''Respons'''
: Respons 1
: Respons 2
{{clear}}
------

== Sextant ==

Kopiera denna mall och bädda sedan in din presentation istället för exemplet här. Skriv även en kort beskrivning av projektet samt deltagare och klass.

<html>

<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/15047259" width="427" height="356" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen webkitallowfullscreen mozallowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <a href="http://www.slideshare.net/JimmyHammer/sextant-15047259" title="Sextant " target="_blank">Sextant </a> from <a href="http://www.slideshare.net/JimmyHammer" target="_blank">JimmyHammer</a> </div>

</html>

Kort beskrivning av arbetet

'''TE12A:'''

'''JIMMY OSCAR DENNIS''':

'''Respons'''
: Respons 1
: Respons 2
{{clear}}
------

== Mobila System ==

Kopiera denna mall och bädda sedan in din presentation istället för exemplet här. Skriv även en kort beskrivning av projektet samt deltagare och klass.

<html>

</html>

Kort beskrivning av arbetet

'''TE12A:'''

'''Deltagare''':

My, Kasper, Jakob och Frank

'''Respons'''
: Respons 1
: Respons 2
{{clear}}
------

== Tunnelbanan ==

Kopiera denna mall och bädda sedan in din presentation istället för exemplet här. Skriv även en kort beskrivning av projektet samt deltagare och klass.

<html>

<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/15047317" width="476" height="400" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe>

</html>

Kort beskrivning av arbetet

'''TH12A'''

'''Deltagare''':

Love.L, Grim.R och Martin.Ö

'''Respons'''
: Respons 1
: Respons 2
{{clear}}
------

== Tunnelban ==

Kopiera denna mall och bädda sedan in din presentation istället för exemplet här. Skriv även en kort beskrivning av projektet samt deltagare och klass.

<html>

</html>

Kort beskrivning av arbetet

'''Klass:'''

'''Deltagare''':

Namn, namn2

'''Respons'''
: Respons 1
: Respons 2
{{clear}}
------
== Radar ==

<html>

</html>

Kort beskrivning av arbetet

'''Klass: TE12A '''

'''Deltagare''':

Namn på deltagarna: Miro, Mattias, Victor och Jack.

'''Respons'''
: Respons 1
: Respons 2
{{clear}}
------

== TV==

<html>
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14831838" width="362" height="291" align= "right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe></html>

'''TE12C'''

Av; Pontus, Nangyalay, David och Yen

Nangyalays frågor är:
1: Vad är transistor?
2: Vad är Tevens viktigaste uppfining?
{{clear}}

//Anton, Emil, Oskar, Cassandra. Bra att ni var första att redovisa, possetivt utöver det första var att ni hade bra information och var förbereda, det som var negativt var att ni hade väldigt många punkter.

== Blyertspennan ==
<html>

<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14781105" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <a href="http://www.slideshare.net/Misgony/till-blyertspennan-redovisning" title="Till blyertspennan redovisning." target="_blank">Till blyertspennan redovisning.</a> from <a href="http://www.slideshare.net/Misgony" target="_blank">Misgony</a> </div>

</html>

Här är vår keynote om blyertspennan utan frågor och allt.

'''TE12B:'''

'''Deltagare:'''

* Jonatan Jall Jahja

* Carl Lindblad Nyman

* Fredrik Mellander

Frågorna:

Nämn 2 huvudingredienser i blyerstpennan.
- Grafit , Kaolinlera

Vilken av dessa ingredienser ändrar hårdheten?
- Kaolinleran

Nämn ett sätt blyerstpennan har utvecklats.
- Stiftpennor

Nämn en fördel med blyerstpennan jämfört med bläck.
- Man kan sudda och billigare

Vilka är de ledande 3 företagen som tillverkar blyertspennor?
- Faber-Castell , Steadtler , Stabilo

Vem Uppfan blyertspennan?
- Nicloas-Jacques Conté

Nämn ett exempel på vad man behövde göra innan man hade sudd och blyertspennan?
- Använda bläck och Tipex för att sudda

'''Respons'''
: Respons 1
: Respons 2
{{clear}}
------

== Skriftspråket ==
<html>

<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14779353" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <a href="http://www.slideshare.net/Misgony/skriftsprket" title="Skriftspråket" target="_blank">Skriftspråket</a> from <a href="http://www.slideshare.net/Misgony" target="_blank">Misgony</a> </div>

</html>

Här är vår keynote om skriftspråket med frågor och allt.

'''TE12B:'''

'''Deltagare:'''

* Douglas Envang

* Samuel Jordmark

* Nizar Zalet

* Axel Öhlander

'''Respons'''
: Respons 1
: Respons 2
Bra redovisat, ni kunde ha varit lite tydligare i vissa fall annars mycket bra och lätt att förstå. // Konstgödning
{{clear}}
------

== Nanoteknik ==
<html>

</html>

Detta är vår redovisning om Nanoteknik.

'''TE12B:'''

'''Deltagare''':
* Anton, Billy, Fredrik och Jens.

'''Respons'''
: Respons 1
: Respons 2
Bra redovisat, var aktiv med publiken ++. Det blev lite oklart ibland, men ni kunde nästan allt i huvudet. Bra gjort // Konstgödning
{{clear}}
------

== Bilen ==
<html>

<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14682534" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <a href="http://www.slideshare.net/pathoz/bilen-presentationen-14682534" title="Bilen - Tekniska system" target="_blank">Tekniskt system - Bilen</a> from <a href="http://www.slideshare.net/pathozz" target="_blank">Patho</a> </div>

</html>

Vi har arbetat med det tekniska systemet bilen. I detta bildspel berättar vi om bilens behov, beskriver lite om den och dess delar. Vi tar även upp andra ämnen så som den påverkan bilen har haft gentemot samhällt och miljön.

'''Deltagare''':

* Patrik "Path" Hoffman

* Viktor Strandberg

* Giovanni Prando Amusquivar

* Khalid

'''Respons'''

Christoffer E: Bra information och PowerPoint men det var lite svårt att höra vad vissa sa.

Dawood: Bra info.

Grupp penna: Jag tycker denna var informatonrik men ni pratade lite lågt när ni presenterade!

Grupp flyget: Vi tycker att eran redovisning var bra och informativ. Dock blev det lite tyst och därför blev det svårt att förstå allt.

Bra redovisat, men i vissa fall oklart. Även något händelselöst. // Konstgödning.

Bra presenterat med mycket fakta. Ni verkade inte vara så nervösa under redovisningen och det var ju bra. --[[Användare:NZ|NZ]] 17 oktober 2012 kl. 13.32 (UTC)

Ni pratade tydligt, repeterade väldigt mycket, informativ historia, stelt.--[[Användare:Billybooy|Billybooy]] 18 oktober 2012 kl. 09.40 (UTC)
{{clear}}
----------------------------------------

== Flygplan ==
<html>
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14685399" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <a href="http://www.slideshare.net/philip2096/teknik-flygplan-14685399" title="Teknik flygplan" target="_blank">Teknik flygplan</a> from <a href="http://www.slideshare.net/philip2096" target="_blank">philip2096</a> </div>

</html>

I den här presentationen så berrättar vi om den Flygplanet, om hur den fungerar rent tekniskt och hur den har påverkat världen både ekonomiskt och socialt.

'''Deltagare''':

* Philip Koivunen

* Jakob Johannesson

* Jonathan Martinsson

* Douglas Friedrich

'''Respons''':

Christoffer E: Bra bilder och uppsatt, kanske lite dåligt framfört men annars bra.

Khalid: Mycket bra och lärorikt men vissa pratade för snabbt.

Giovanni: Bra redovisning och bra fakta.

Grupp BILEN: Informativ redovisning med bra fakta, lite dåligt planerad men annars helt okej.

Grupp pennan: Bra keynote, bra fakta men vissa läste väldigt mycket innantill.

Bra genomfört, väl förklarat. Man förstår hur saker fungerar, men skulle velat ha mer info om motorn. // Konstgödning

Nizar: Mycket fakta som dessutom var intressant. Bra gjort.

Intressant det lilla jag hann med eftersom jag var sen, men bra gjort och tydliga frågor.--[[Användare:Billybooy|Billybooy]] 18 oktober 2012 kl. 09.42 (UTC)
{{clear}}
----------------------------------------

== Konstgödning ==
<html>
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14745262" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <a href="http://www.slideshare.net/pakman123/konstgdslingen" title="Konst gödning" target="_blank">Konst gödning</a> from <a href="http://www.slideshare.net/pakman123" target="_blank">LikeABaws</a> </div>

</html>

Konstgödning. Vad är det? Och är det hållbart?

'''Deltagare''':

* Kevin Nygren (Använde inte datorn, och kunde allting utantill!)

* Jacob Jäversjö

* Alexander Litholm

'''Respons''':

Grupp BILEN: Bra fakta, vart lite oseriöst, pratade tydligt men lite för snabbt vissa gånger.
Grupp Flygplan: Väldigt mycket fakta, lite tråkigt när ni läser texten rakt upp o ner och inte har någon ögonkontakt med publiken överhuvudtaget.

Khalid: Bra redovisning

Grupp pennan: Ni hade bra fakta, men kunde inte utantill och var lite oseriösa.
Dawood. bra och rolig jobb.

Nizar: Det blev lite oseriöst under redovisningen men annars var det bra fakta.
{{clear}}

----------------------------------------

== Kläder ==
<html>
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14765790" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <a href="http://www.slideshare.net/sewynn/klder" title="Kläder" target="_blank">Kläder</a> from <a href="http://www.slideshare.net/sewynn" target="_blank">Peter</a> </div>
</html>

Kläder - Vi har forskat om kläder

'''Deltagare''':

* Peter Larsson

* Dawood Al-Salihi

* Axel Möller

* Christoffer Ekberg

'''Respons''':

Khalid: Bra fakta och intressant att lyssna till.

Grupp BILEN: Kändes förberett, intressant fakta, klart och tydligt tal.

Grupp Flygplan: Kungligt, väldigt bra, den var lätt att följa. Intresssant fakta och bara det viktigtaste.

Grupp Pennan: Bra info , Väldigt tydligt och intressant redovisning

Bra redovisat, bra kroppspråk. Det gick lite snabbt och det blev förlångt, så det kändes utdraget. Annars väldigt bra förberedda. Bra gjort! // Konstgödning

Nizar: Ni verkade vara förberedda och kom med lärorik fakta. Bra presenterat!
{{clear}}
----------------------------------------

== Vägar ==

I den är presentationen pratar vi om vägar.

'''TE12C'''

'''Deltagare''': Julius Celik, Frej Bäck, Isa, Daniel

'''Respons'''
: Mycket intressant grupparbete
Mycket intressant grupparbete--[[Användare:Pope96|Pope96]] 23 oktober 2012 kl. 12.28 (UTC)
/ Anton, Emil, Oskar, Cassandra, Possetivt var att informationen var bra och väldigt sammanlänkat mellan dem olika medlemmarna. Negativt det blev ibland för mycket punkter på bilderna samt så kollade ni lite mycket på era anteckningar

{{clear}}
------

== Läkemedel ==

<html>
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14762749" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <a href="http://www.slideshare.net/antonpihl1/teknikentrepenrskap-keynote-antonemiloscarcasandra" title="Teknik:entrepenörskap : keynote anton:emil:oscar:casandra" target="_blank">Teknik:entrepenörskap : keynote anton:emil:oscar:casandra</a> from <a href="http://www.slideshare.net/antonpihl1" target="_blank">Anton Pihl</a> </div>
</html>

Kort beskrivning av arbetet: Eftersom man inte kunde lägga in text till varje bild utöver bullets så kommer jag länka till våran grupps text längre ner.

'''Klass:'''

'''Deltagare''':
* Anton,
* Emil,
* Oskar,
* Cassandra.

<iframe src="http://www.slideshare.net/antonpihl1/slideshelf" width="490px" height="470px" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:none;" allowfullscreen></iframe>
{clear}}

'''Respons'''

:Mycket intressant projekt, presentationen täcker alla delar från historien bakom läkemedel till och med aktuella frågor inom ämnet
Mycket intressant och spännande. --[[Användare:Pope96|Pope96]] 23 oktober 2012 kl. 12.26 (UTC)

{{clear}}
------

== Algodlingar ==

https://docs.google.com/open?id=0B-m7frqIduAKOEM5ZVZrMnlCQWM

Kort beskrivning av arbetet: Algodlingar.

'''Klass:''' NV12

'''Deltagare''':
* Hevgin,
* Olivia,
* Moira,
* Melvi.

'''Respons'''
-Bra och intressant! - Simon TE12C

{{clear}}
------

==Post==

<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14849154" width="476" height="400" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe></html>

''Klass:''' Te12c

'''Deltagare''':
*Zackarias
* Simon

'''Respons'''
: plats för att skriva responser
Bra och intressant. --[[Användare:Pope96|Pope96]] 23 oktober 2012 kl. 12.27 (UTC)

{{clear}}

Innovation och samhällsnytta

2012-11-06T11:49:12Z

Jiha9607: /* Sextant */

: [[Bädda_in_SlideShare|HowTo: Bädda in Slideshare]]
: [[Google_drive|HowTo: Bädda in Google Drive-presentation]]

== Mall ==

Kopiera denna mall och bädda sedan in din presentation istället för exemplet här. Skriv även en kort beskrivning av projektet samt deltagare och klass.

<html>

<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14674122" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig/key-note-lathund-14674122" title="Key note lathund" target="_blank">Key note lathund</a> from <a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig" target="_blank">Håkan Elderstig</a> </div>

</html>

Kort beskrivning av arbetet

'''Klass:'''

'''Deltagare''':

Namn, namn2

'''Respons'''
: Respons 1
: Respons 2
{{clear}}
------

==Tidsmätning==

Kort beskrivning av arbetet

'''Klass: TE12A'''

'''Deltagare''':

Geylan, Patric, Jesper

'''Respons'''
: Respons 1
: Respons 2
{{clear}}
------

== Papper ==

Kopiera denna mall och bädda sedan in din presentation istället för exemplet här. Skriv även en kort beskrivning av projektet samt deltagare och klass.

<html>

<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14674122" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig/key-note-lathund-14674122" title="Key note lathund" target="_blank">Key note lathund</a> from <a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig" target="_blank">Håkan Elderstig</a> </div>

</html>

Kort beskrivning av arbetet

'''Te12a:'''

'''Deltagare''':

Jonny, Issa august

'''Respons'''
: Respons 1
: Respons 2
{{clear}}
------

== Sextant ==

Kopiera denna mall och bädda sedan in din presentation istället för exemplet här. Skriv även en kort beskrivning av projektet samt deltagare och klass.

<html>

<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/15047259" width="427" height="356" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen webkitallowfullscreen mozallowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <a href="http://www.slideshare.net/JimmyHammer/sextant-15047259" title="Sextant " target="_blank">Sextant </a> from <a href="http://www.slideshare.net/JimmyHammer" target="_blank">JimmyHammer</a> </div>

</html>

Kort beskrivning av arbetet

'''TE12A:'''

'''JIMMY OSCAR DENNIS''':

Namn, namn2

'''Respons'''
: Respons 1
: Respons 2
{{clear}}
------

== Mobila System ==

Kopiera denna mall och bädda sedan in din presentation istället för exemplet här. Skriv även en kort beskrivning av projektet samt deltagare och klass.

<html>

</html>

Kort beskrivning av arbetet

'''TE12A:'''

'''Deltagare''':

My, Kasper, Jakob och Frank

'''Respons'''
: Respons 1
: Respons 2
{{clear}}
------

== Tunnelbanan ==

Kopiera denna mall och bädda sedan in din presentation istället för exemplet här. Skriv även en kort beskrivning av projektet samt deltagare och klass.

<html>

<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/15047317" width="476" height="400" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe>

</html>

Kort beskrivning av arbetet

'''TH12A'''

'''Deltagare''':

Love.L, Grim.R och Martin.Ö

'''Respons'''
: Respons 1
: Respons 2
{{clear}}
------

== Tunnelban ==

Kopiera denna mall och bädda sedan in din presentation istället för exemplet här. Skriv även en kort beskrivning av projektet samt deltagare och klass.

<html>

</html>

Kort beskrivning av arbetet

'''Klass:'''

'''Deltagare''':

Namn, namn2

'''Respons'''
: Respons 1
: Respons 2
{{clear}}
------
== Radar ==

<html>

</html>

Kort beskrivning av arbetet

'''Klass: TE12A '''

'''Deltagare''':

Namn på deltagarna: Miro, Mattias, Victor och Jack.

'''Respons'''
: Respons 1
: Respons 2
{{clear}}
------

== TV==

<html>
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14831838" width="362" height="291" align= "right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe></html>

'''TE12C'''

Av; Pontus, Nangyalay, David och Yen

Nangyalays frågor är:
1: Vad är transistor?
2: Vad är Tevens viktigaste uppfining?
{{clear}}

//Anton, Emil, Oskar, Cassandra. Bra att ni var första att redovisa, possetivt utöver det första var att ni hade bra information och var förbereda, det som var negativt var att ni hade väldigt många punkter.

== Blyertspennan ==
<html>

<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14781105" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <a href="http://www.slideshare.net/Misgony/till-blyertspennan-redovisning" title="Till blyertspennan redovisning." target="_blank">Till blyertspennan redovisning.</a> from <a href="http://www.slideshare.net/Misgony" target="_blank">Misgony</a> </div>

</html>

Här är vår keynote om blyertspennan utan frågor och allt.

'''TE12B:'''

'''Deltagare:'''

* Jonatan Jall Jahja

* Carl Lindblad Nyman

* Fredrik Mellander

Frågorna:

Nämn 2 huvudingredienser i blyerstpennan.
- Grafit , Kaolinlera

Vilken av dessa ingredienser ändrar hårdheten?
- Kaolinleran

Nämn ett sätt blyerstpennan har utvecklats.
- Stiftpennor

Nämn en fördel med blyerstpennan jämfört med bläck.
- Man kan sudda och billigare

Vilka är de ledande 3 företagen som tillverkar blyertspennor?
- Faber-Castell , Steadtler , Stabilo

Vem Uppfan blyertspennan?
- Nicloas-Jacques Conté

Nämn ett exempel på vad man behövde göra innan man hade sudd och blyertspennan?
- Använda bläck och Tipex för att sudda

'''Respons'''
: Respons 1
: Respons 2
{{clear}}
------

== Skriftspråket ==
<html>

<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14779353" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <a href="http://www.slideshare.net/Misgony/skriftsprket" title="Skriftspråket" target="_blank">Skriftspråket</a> from <a href="http://www.slideshare.net/Misgony" target="_blank">Misgony</a> </div>

</html>

Här är vår keynote om skriftspråket med frågor och allt.

'''TE12B:'''

'''Deltagare:'''

* Douglas Envang

* Samuel Jordmark

* Nizar Zalet

* Axel Öhlander

'''Respons'''
: Respons 1
: Respons 2
Bra redovisat, ni kunde ha varit lite tydligare i vissa fall annars mycket bra och lätt att förstå. // Konstgödning
{{clear}}
------

== Nanoteknik ==
<html>

</html>

Detta är vår redovisning om Nanoteknik.

'''TE12B:'''

'''Deltagare''':
* Anton, Billy, Fredrik och Jens.

'''Respons'''
: Respons 1
: Respons 2
Bra redovisat, var aktiv med publiken ++. Det blev lite oklart ibland, men ni kunde nästan allt i huvudet. Bra gjort // Konstgödning
{{clear}}
------

== Bilen ==
<html>

<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14682534" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <a href="http://www.slideshare.net/pathoz/bilen-presentationen-14682534" title="Bilen - Tekniska system" target="_blank">Tekniskt system - Bilen</a> from <a href="http://www.slideshare.net/pathozz" target="_blank">Patho</a> </div>

</html>

Vi har arbetat med det tekniska systemet bilen. I detta bildspel berättar vi om bilens behov, beskriver lite om den och dess delar. Vi tar även upp andra ämnen så som den påverkan bilen har haft gentemot samhällt och miljön.

'''Deltagare''':

* Patrik "Path" Hoffman

* Viktor Strandberg

* Giovanni Prando Amusquivar

* Khalid

'''Respons'''

Christoffer E: Bra information och PowerPoint men det var lite svårt att höra vad vissa sa.

Dawood: Bra info.

Grupp penna: Jag tycker denna var informatonrik men ni pratade lite lågt när ni presenterade!

Grupp flyget: Vi tycker att eran redovisning var bra och informativ. Dock blev det lite tyst och därför blev det svårt att förstå allt.

Bra redovisat, men i vissa fall oklart. Även något händelselöst. // Konstgödning.

Bra presenterat med mycket fakta. Ni verkade inte vara så nervösa under redovisningen och det var ju bra. --[[Användare:NZ|NZ]] 17 oktober 2012 kl. 13.32 (UTC)

Ni pratade tydligt, repeterade väldigt mycket, informativ historia, stelt.--[[Användare:Billybooy|Billybooy]] 18 oktober 2012 kl. 09.40 (UTC)
{{clear}}
----------------------------------------

== Flygplan ==
<html>
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14685399" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <a href="http://www.slideshare.net/philip2096/teknik-flygplan-14685399" title="Teknik flygplan" target="_blank">Teknik flygplan</a> from <a href="http://www.slideshare.net/philip2096" target="_blank">philip2096</a> </div>

</html>

I den här presentationen så berrättar vi om den Flygplanet, om hur den fungerar rent tekniskt och hur den har påverkat världen både ekonomiskt och socialt.

'''Deltagare''':

* Philip Koivunen

* Jakob Johannesson

* Jonathan Martinsson

* Douglas Friedrich

'''Respons''':

Christoffer E: Bra bilder och uppsatt, kanske lite dåligt framfört men annars bra.

Khalid: Mycket bra och lärorikt men vissa pratade för snabbt.

Giovanni: Bra redovisning och bra fakta.

Grupp BILEN: Informativ redovisning med bra fakta, lite dåligt planerad men annars helt okej.

Grupp pennan: Bra keynote, bra fakta men vissa läste väldigt mycket innantill.

Bra genomfört, väl förklarat. Man förstår hur saker fungerar, men skulle velat ha mer info om motorn. // Konstgödning

Nizar: Mycket fakta som dessutom var intressant. Bra gjort.

Intressant det lilla jag hann med eftersom jag var sen, men bra gjort och tydliga frågor.--[[Användare:Billybooy|Billybooy]] 18 oktober 2012 kl. 09.42 (UTC)
{{clear}}
----------------------------------------

== Konstgödning ==
<html>
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14745262" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <a href="http://www.slideshare.net/pakman123/konstgdslingen" title="Konst gödning" target="_blank">Konst gödning</a> from <a href="http://www.slideshare.net/pakman123" target="_blank">LikeABaws</a> </div>

</html>

Konstgödning. Vad är det? Och är det hållbart?

'''Deltagare''':

* Kevin Nygren (Använde inte datorn, och kunde allting utantill!)

* Jacob Jäversjö

* Alexander Litholm

'''Respons''':

Grupp BILEN: Bra fakta, vart lite oseriöst, pratade tydligt men lite för snabbt vissa gånger.
Grupp Flygplan: Väldigt mycket fakta, lite tråkigt när ni läser texten rakt upp o ner och inte har någon ögonkontakt med publiken överhuvudtaget.

Khalid: Bra redovisning

Grupp pennan: Ni hade bra fakta, men kunde inte utantill och var lite oseriösa.
Dawood. bra och rolig jobb.

Nizar: Det blev lite oseriöst under redovisningen men annars var det bra fakta.
{{clear}}

----------------------------------------

== Kläder ==
<html>
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14765790" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <a href="http://www.slideshare.net/sewynn/klder" title="Kläder" target="_blank">Kläder</a> from <a href="http://www.slideshare.net/sewynn" target="_blank">Peter</a> </div>
</html>

Kläder - Vi har forskat om kläder

'''Deltagare''':

* Peter Larsson

* Dawood Al-Salihi

* Axel Möller

* Christoffer Ekberg

'''Respons''':

Khalid: Bra fakta och intressant att lyssna till.

Grupp BILEN: Kändes förberett, intressant fakta, klart och tydligt tal.

Grupp Flygplan: Kungligt, väldigt bra, den var lätt att följa. Intresssant fakta och bara det viktigtaste.

Grupp Pennan: Bra info , Väldigt tydligt och intressant redovisning

Bra redovisat, bra kroppspråk. Det gick lite snabbt och det blev förlångt, så det kändes utdraget. Annars väldigt bra förberedda. Bra gjort! // Konstgödning

Nizar: Ni verkade vara förberedda och kom med lärorik fakta. Bra presenterat!
{{clear}}
----------------------------------------

== Vägar ==

I den är presentationen pratar vi om vägar.

'''TE12C'''

'''Deltagare''': Julius Celik, Frej Bäck, Isa, Daniel

'''Respons'''
: Mycket intressant grupparbete
Mycket intressant grupparbete--[[Användare:Pope96|Pope96]] 23 oktober 2012 kl. 12.28 (UTC)
/ Anton, Emil, Oskar, Cassandra, Possetivt var att informationen var bra och väldigt sammanlänkat mellan dem olika medlemmarna. Negativt det blev ibland för mycket punkter på bilderna samt så kollade ni lite mycket på era anteckningar

{{clear}}
------

== Läkemedel ==

<html>
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14762749" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <a href="http://www.slideshare.net/antonpihl1/teknikentrepenrskap-keynote-antonemiloscarcasandra" title="Teknik:entrepenörskap : keynote anton:emil:oscar:casandra" target="_blank">Teknik:entrepenörskap : keynote anton:emil:oscar:casandra</a> from <a href="http://www.slideshare.net/antonpihl1" target="_blank">Anton Pihl</a> </div>
</html>

Kort beskrivning av arbetet: Eftersom man inte kunde lägga in text till varje bild utöver bullets så kommer jag länka till våran grupps text längre ner.

'''Klass:'''

'''Deltagare''':
* Anton,
* Emil,
* Oskar,
* Cassandra.

<iframe src="http://www.slideshare.net/antonpihl1/slideshelf" width="490px" height="470px" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:none;" allowfullscreen></iframe>
{clear}}

'''Respons'''

:Mycket intressant projekt, presentationen täcker alla delar från historien bakom läkemedel till och med aktuella frågor inom ämnet
Mycket intressant och spännande. --[[Användare:Pope96|Pope96]] 23 oktober 2012 kl. 12.26 (UTC)

{{clear}}
------

== Algodlingar ==

https://docs.google.com/open?id=0B-m7frqIduAKOEM5ZVZrMnlCQWM

Kort beskrivning av arbetet: Algodlingar.

'''Klass:''' NV12

'''Deltagare''':
* Hevgin,
* Olivia,
* Moira,
* Melvi.

'''Respons'''
-Bra och intressant! - Simon TE12C

{{clear}}
------

==Post==

<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14849154" width="476" height="400" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe></html>

''Klass:''' Te12c

'''Deltagare''':
*Zackarias
* Simon

'''Respons'''
: plats för att skriva responser
Bra och intressant. --[[Användare:Pope96|Pope96]] 23 oktober 2012 kl. 12.27 (UTC)

{{clear}}

Innovation och samhällsnytta

2012-11-06T11:48:32Z

Jiha9607: /* Sextant */

: [[Bädda_in_SlideShare|HowTo: Bädda in Slideshare]]
: [[Google_drive|HowTo: Bädda in Google Drive-presentation]]

== Mall ==

Kopiera denna mall och bädda sedan in din presentation istället för exemplet här. Skriv även en kort beskrivning av projektet samt deltagare och klass.

<html>

<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14674122" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig/key-note-lathund-14674122" title="Key note lathund" target="_blank">Key note lathund</a> from <a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig" target="_blank">Håkan Elderstig</a> </div>

</html>

Kort beskrivning av arbetet

'''Klass:'''

'''Deltagare''':

Namn, namn2

'''Respons'''
: Respons 1
: Respons 2
{{clear}}
------

==Tidsmätning==

Kort beskrivning av arbetet

'''Klass: TE12A'''

'''Deltagare''':

Geylan, Patric, Jesper

'''Respons'''
: Respons 1
: Respons 2
{{clear}}
------

== Papper ==

Kopiera denna mall och bädda sedan in din presentation istället för exemplet här. Skriv även en kort beskrivning av projektet samt deltagare och klass.

<html>

<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14674122" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig/key-note-lathund-14674122" title="Key note lathund" target="_blank">Key note lathund</a> from <a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig" target="_blank">Håkan Elderstig</a> </div>

</html>

Kort beskrivning av arbetet

'''Te12a:'''

'''Deltagare''':

Jonny, Issa august

'''Respons'''
: Respons 1
: Respons 2
{{clear}}
------

== Sextant ==

Kopiera denna mall och bädda sedan in din presentation istället för exemplet här. Skriv även en kort beskrivning av projektet samt deltagare och klass.

<html>

<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/15047259" width="427" height="356" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen webkitallowfullscreen mozallowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <a href="http://www.slideshare.net/JimmyHammer/sextant-15047259" title="Sextant " target="_blank">Sextant </a> from <a href="http://www.slideshare.net/JimmyHammer" target="_blank">JimmyHammer</a> </div>

</html>

Kort beskrivning av arbetet

'''Klass:'''

'''Deltagare''':

Namn, namn2

'''Respons'''
: Respons 1
: Respons 2
{{clear}}
------

== Mobila System ==

Kopiera denna mall och bädda sedan in din presentation istället för exemplet här. Skriv även en kort beskrivning av projektet samt deltagare och klass.

<html>

</html>

Kort beskrivning av arbetet

'''TE12A:'''

'''Deltagare''':

My, Kasper, Jakob och Frank

'''Respons'''
: Respons 1
: Respons 2
{{clear}}
------

== Tunnelbanan ==

Kopiera denna mall och bädda sedan in din presentation istället för exemplet här. Skriv även en kort beskrivning av projektet samt deltagare och klass.

<html>

<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/15047317" width="476" height="400" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe>

</html>

Kort beskrivning av arbetet

'''TH12A'''

'''Deltagare''':

Love.L, Grim.R och Martin.Ö

'''Respons'''
: Respons 1
: Respons 2
{{clear}}
------

== Tunnelban ==

Kopiera denna mall och bädda sedan in din presentation istället för exemplet här. Skriv även en kort beskrivning av projektet samt deltagare och klass.

<html>

</html>

Kort beskrivning av arbetet

'''Klass:'''

'''Deltagare''':

Namn, namn2

'''Respons'''
: Respons 1
: Respons 2
{{clear}}
------
== Radar ==

<html>

</html>

Kort beskrivning av arbetet

'''Klass: TE12A '''

'''Deltagare''':

Namn på deltagarna: Miro, Mattias, Victor och Jack.

'''Respons'''
: Respons 1
: Respons 2
{{clear}}
------

== TV==

<html>
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14831838" width="362" height="291" align= "right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe></html>

'''TE12C'''

Av; Pontus, Nangyalay, David och Yen

Nangyalays frågor är:
1: Vad är transistor?
2: Vad är Tevens viktigaste uppfining?
{{clear}}

//Anton, Emil, Oskar, Cassandra. Bra att ni var första att redovisa, possetivt utöver det första var att ni hade bra information och var förbereda, det som var negativt var att ni hade väldigt många punkter.

== Blyertspennan ==
<html>

<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14781105" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <a href="http://www.slideshare.net/Misgony/till-blyertspennan-redovisning" title="Till blyertspennan redovisning." target="_blank">Till blyertspennan redovisning.</a> from <a href="http://www.slideshare.net/Misgony" target="_blank">Misgony</a> </div>

</html>

Här är vår keynote om blyertspennan utan frågor och allt.

'''TE12B:'''

'''Deltagare:'''

* Jonatan Jall Jahja

* Carl Lindblad Nyman

* Fredrik Mellander

Frågorna:

Nämn 2 huvudingredienser i blyerstpennan.
- Grafit , Kaolinlera

Vilken av dessa ingredienser ändrar hårdheten?
- Kaolinleran

Nämn ett sätt blyerstpennan har utvecklats.
- Stiftpennor

Nämn en fördel med blyerstpennan jämfört med bläck.
- Man kan sudda och billigare

Vilka är de ledande 3 företagen som tillverkar blyertspennor?
- Faber-Castell , Steadtler , Stabilo

Vem Uppfan blyertspennan?
- Nicloas-Jacques Conté

Nämn ett exempel på vad man behövde göra innan man hade sudd och blyertspennan?
- Använda bläck och Tipex för att sudda

'''Respons'''
: Respons 1
: Respons 2
{{clear}}
------

== Skriftspråket ==
<html>

<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14779353" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <a href="http://www.slideshare.net/Misgony/skriftsprket" title="Skriftspråket" target="_blank">Skriftspråket</a> from <a href="http://www.slideshare.net/Misgony" target="_blank">Misgony</a> </div>

</html>

Här är vår keynote om skriftspråket med frågor och allt.

'''TE12B:'''

'''Deltagare:'''

* Douglas Envang

* Samuel Jordmark

* Nizar Zalet

* Axel Öhlander

'''Respons'''
: Respons 1
: Respons 2
Bra redovisat, ni kunde ha varit lite tydligare i vissa fall annars mycket bra och lätt att förstå. // Konstgödning
{{clear}}
------

== Nanoteknik ==
<html>

</html>

Detta är vår redovisning om Nanoteknik.

'''TE12B:'''

'''Deltagare''':
* Anton, Billy, Fredrik och Jens.

'''Respons'''
: Respons 1
: Respons 2
Bra redovisat, var aktiv med publiken ++. Det blev lite oklart ibland, men ni kunde nästan allt i huvudet. Bra gjort // Konstgödning
{{clear}}
------

== Bilen ==
<html>

<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14682534" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <a href="http://www.slideshare.net/pathoz/bilen-presentationen-14682534" title="Bilen - Tekniska system" target="_blank">Tekniskt system - Bilen</a> from <a href="http://www.slideshare.net/pathozz" target="_blank">Patho</a> </div>

</html>

Vi har arbetat med det tekniska systemet bilen. I detta bildspel berättar vi om bilens behov, beskriver lite om den och dess delar. Vi tar även upp andra ämnen så som den påverkan bilen har haft gentemot samhällt och miljön.

'''Deltagare''':

* Patrik "Path" Hoffman

* Viktor Strandberg

* Giovanni Prando Amusquivar

* Khalid

'''Respons'''

Christoffer E: Bra information och PowerPoint men det var lite svårt att höra vad vissa sa.

Dawood: Bra info.

Grupp penna: Jag tycker denna var informatonrik men ni pratade lite lågt när ni presenterade!

Grupp flyget: Vi tycker att eran redovisning var bra och informativ. Dock blev det lite tyst och därför blev det svårt att förstå allt.

Bra redovisat, men i vissa fall oklart. Även något händelselöst. // Konstgödning.

Bra presenterat med mycket fakta. Ni verkade inte vara så nervösa under redovisningen och det var ju bra. --[[Användare:NZ|NZ]] 17 oktober 2012 kl. 13.32 (UTC)

Ni pratade tydligt, repeterade väldigt mycket, informativ historia, stelt.--[[Användare:Billybooy|Billybooy]] 18 oktober 2012 kl. 09.40 (UTC)
{{clear}}
----------------------------------------

== Flygplan ==
<html>
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14685399" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <a href="http://www.slideshare.net/philip2096/teknik-flygplan-14685399" title="Teknik flygplan" target="_blank">Teknik flygplan</a> from <a href="http://www.slideshare.net/philip2096" target="_blank">philip2096</a> </div>

</html>

I den här presentationen så berrättar vi om den Flygplanet, om hur den fungerar rent tekniskt och hur den har påverkat världen både ekonomiskt och socialt.

'''Deltagare''':

* Philip Koivunen

* Jakob Johannesson

* Jonathan Martinsson

* Douglas Friedrich

'''Respons''':

Christoffer E: Bra bilder och uppsatt, kanske lite dåligt framfört men annars bra.

Khalid: Mycket bra och lärorikt men vissa pratade för snabbt.

Giovanni: Bra redovisning och bra fakta.

Grupp BILEN: Informativ redovisning med bra fakta, lite dåligt planerad men annars helt okej.

Grupp pennan: Bra keynote, bra fakta men vissa läste väldigt mycket innantill.

Bra genomfört, väl förklarat. Man förstår hur saker fungerar, men skulle velat ha mer info om motorn. // Konstgödning

Nizar: Mycket fakta som dessutom var intressant. Bra gjort.

Intressant det lilla jag hann med eftersom jag var sen, men bra gjort och tydliga frågor.--[[Användare:Billybooy|Billybooy]] 18 oktober 2012 kl. 09.42 (UTC)
{{clear}}
----------------------------------------

== Konstgödning ==
<html>
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14745262" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <a href="http://www.slideshare.net/pakman123/konstgdslingen" title="Konst gödning" target="_blank">Konst gödning</a> from <a href="http://www.slideshare.net/pakman123" target="_blank">LikeABaws</a> </div>

</html>

Konstgödning. Vad är det? Och är det hållbart?

'''Deltagare''':

* Kevin Nygren (Använde inte datorn, och kunde allting utantill!)

* Jacob Jäversjö

* Alexander Litholm

'''Respons''':

Grupp BILEN: Bra fakta, vart lite oseriöst, pratade tydligt men lite för snabbt vissa gånger.
Grupp Flygplan: Väldigt mycket fakta, lite tråkigt när ni läser texten rakt upp o ner och inte har någon ögonkontakt med publiken överhuvudtaget.

Khalid: Bra redovisning

Grupp pennan: Ni hade bra fakta, men kunde inte utantill och var lite oseriösa.
Dawood. bra och rolig jobb.

Nizar: Det blev lite oseriöst under redovisningen men annars var det bra fakta.
{{clear}}

----------------------------------------

== Kläder ==
<html>
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14765790" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <a href="http://www.slideshare.net/sewynn/klder" title="Kläder" target="_blank">Kläder</a> from <a href="http://www.slideshare.net/sewynn" target="_blank">Peter</a> </div>
</html>

Kläder - Vi har forskat om kläder

'''Deltagare''':

* Peter Larsson

* Dawood Al-Salihi

* Axel Möller

* Christoffer Ekberg

'''Respons''':

Khalid: Bra fakta och intressant att lyssna till.

Grupp BILEN: Kändes förberett, intressant fakta, klart och tydligt tal.

Grupp Flygplan: Kungligt, väldigt bra, den var lätt att följa. Intresssant fakta och bara det viktigtaste.

Grupp Pennan: Bra info , Väldigt tydligt och intressant redovisning

Bra redovisat, bra kroppspråk. Det gick lite snabbt och det blev förlångt, så det kändes utdraget. Annars väldigt bra förberedda. Bra gjort! // Konstgödning

Nizar: Ni verkade vara förberedda och kom med lärorik fakta. Bra presenterat!
{{clear}}
----------------------------------------

== Vägar ==

I den är presentationen pratar vi om vägar.

'''TE12C'''

'''Deltagare''': Julius Celik, Frej Bäck, Isa, Daniel

'''Respons'''
: Mycket intressant grupparbete
Mycket intressant grupparbete--[[Användare:Pope96|Pope96]] 23 oktober 2012 kl. 12.28 (UTC)
/ Anton, Emil, Oskar, Cassandra, Possetivt var att informationen var bra och väldigt sammanlänkat mellan dem olika medlemmarna. Negativt det blev ibland för mycket punkter på bilderna samt så kollade ni lite mycket på era anteckningar

{{clear}}
------

== Läkemedel ==

<html>
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14762749" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <a href="http://www.slideshare.net/antonpihl1/teknikentrepenrskap-keynote-antonemiloscarcasandra" title="Teknik:entrepenörskap : keynote anton:emil:oscar:casandra" target="_blank">Teknik:entrepenörskap : keynote anton:emil:oscar:casandra</a> from <a href="http://www.slideshare.net/antonpihl1" target="_blank">Anton Pihl</a> </div>
</html>

Kort beskrivning av arbetet: Eftersom man inte kunde lägga in text till varje bild utöver bullets så kommer jag länka till våran grupps text längre ner.

'''Klass:'''

'''Deltagare''':
* Anton,
* Emil,
* Oskar,
* Cassandra.

<iframe src="http://www.slideshare.net/antonpihl1/slideshelf" width="490px" height="470px" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:none;" allowfullscreen></iframe>
{clear}}

'''Respons'''

:Mycket intressant projekt, presentationen täcker alla delar från historien bakom läkemedel till och med aktuella frågor inom ämnet
Mycket intressant och spännande. --[[Användare:Pope96|Pope96]] 23 oktober 2012 kl. 12.26 (UTC)

{{clear}}
------

== Algodlingar ==

https://docs.google.com/open?id=0B-m7frqIduAKOEM5ZVZrMnlCQWM

Kort beskrivning av arbetet: Algodlingar.

'''Klass:''' NV12

'''Deltagare''':
* Hevgin,
* Olivia,
* Moira,
* Melvi.

'''Respons'''
-Bra och intressant! - Simon TE12C

{{clear}}
------

==Post==

<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14849154" width="476" height="400" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe></html>

''Klass:''' Te12c

'''Deltagare''':
*Zackarias
* Simon

'''Respons'''
: plats för att skriva responser
Bra och intressant. --[[Användare:Pope96|Pope96]] 23 oktober 2012 kl. 12.27 (UTC)

{{clear}}

Innovation och samhällsnytta

2012-11-06T11:37:47Z

Jiha9607: /* Mall */

: [[Bädda_in_SlideShare|HowTo: Bädda in Slideshare]]
: [[Google_drive|HowTo: Bädda in Google Drive-presentation]]

== Mall ==

Kopiera denna mall och bädda sedan in din presentation istället för exemplet här. Skriv även en kort beskrivning av projektet samt deltagare och klass.

<html>

<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14674122" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig/key-note-lathund-14674122" title="Key note lathund" target="_blank">Key note lathund</a> from <a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig" target="_blank">Håkan Elderstig</a> </div>

</html>

Kort beskrivning av arbetet

'''Klass:'''

'''Deltagare''':

Namn, namn2

'''Respons'''
: Respons 1
: Respons 2
{{clear}}
------

== Sextant ==

Kopiera denna mall och bädda sedan in din presentation istället för exemplet här. Skriv även en kort beskrivning av projektet samt deltagare och klass.

<html>

<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14674122" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig/key-note-lathund-14674122" title="Key note lathund" target="_blank">Key note lathund</a> from <a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig" target="_blank">Håkan Elderstig</a> </div>

</html>

Kort beskrivning av arbetet

'''Klass:'''

'''Deltagare''':

Namn, namn2

'''Respons'''
: Respons 1
: Respons 2
{{clear}}
------

== GPS ==

<html>

<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14674122" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig/key-note-lathund-14674122" title="Key note lathund" target="_blank">Key note lathund</a> from <a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig" target="_blank">Håkan Elderstig</a> </div>

</html>

Kort beskrivning av arbetet

'''Klass:'''
TE12A

'''Deltagare''':

Malin, Max, Johan och Tim

'''Respons'''
: Respons 1
: Respons 2
{{clear}}
------

== Tunnelban ==

Kopiera denna mall och bädda sedan in din presentation istället för exemplet här. Skriv även en kort beskrivning av projektet samt deltagare och klass.

<html>

</html>

Kort beskrivning av arbetet

'''Klass:'''

'''Deltagare''':

Namn, namn2

'''Respons'''
: Respons 1
: Respons 2
{{clear}}
------

==TE12C, TV==
<html>
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14831838" width="362" height="291" align= "right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe></html>

Av; Pontus, Nangyalay, David och Yen

Nangyalays frågor är:
1: Vad är transistor?
2: Vad är Tevens viktigaste uppfining?
{{clear}}

//Anton, Emil, Oskar, Cassandra. Bra att ni var första att redovisa, possetivt utöver det första var att ni hade bra information och var förbereda, det som var negativt var att ni hade väldigt många punkter.

== Blyertspennan ==
<html>

<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14781105" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <a href="http://www.slideshare.net/Misgony/till-blyertspennan-redovisning" title="Till blyertspennan redovisning." target="_blank">Till blyertspennan redovisning.</a> from <a href="http://www.slideshare.net/Misgony" target="_blank">Misgony</a> </div>

</html>

Här är vår keynote om blyertspennan utan frågor och allt.

'''TE12B:'''

'''Deltagare:'''

* Jonatan Jall Jahja

* Carl Lindblad Nyman

* Fredrik Mellander

Frågorna:

Nämn 2 huvudingredienser i blyerstpennan.
- Grafit , Kaolinlera

Vilken av dessa ingredienser ändrar hårdheten?
- Kaolinleran

Nämn ett sätt blyerstpennan har utvecklats.
- Stiftpennor

Nämn en fördel med blyerstpennan jämfört med bläck.
- Man kan sudda och billigare

Vilka är de ledande 3 företagen som tillverkar blyertspennor?
- Faber-Castell , Steadtler , Stabilo

Vem Uppfan blyertspennan?
- Nicloas-Jacques Conté

Nämn ett exempel på vad man behövde göra innan man hade sudd och blyertspennan?
- Använda bläck och Tipex för att sudda

'''Respons'''
: Respons 1
: Respons 2
{{clear}}
------

== Skriftspråket ==
<html>

<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14779353" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <a href="http://www.slideshare.net/Misgony/skriftsprket" title="Skriftspråket" target="_blank">Skriftspråket</a> from <a href="http://www.slideshare.net/Misgony" target="_blank">Misgony</a> </div>

</html>

Här är vår keynote om skriftspråket med frågor och allt.

'''TE12B:'''

'''Deltagare:'''

* Douglas Envang

* Samuel Jordmark

* Nizar Zalet

* Axel Öhlander

'''Respons'''
: Respons 1
: Respons 2
Bra redovisat, ni kunde ha varit lite tydligare i vissa fall annars mycket bra och lätt att förstå. // Konstgödning
{{clear}}
------

== Nanoteknik ==
<html>

</html>

Detta är vår redovisning om Nanoteknik.

'''TE12B:'''

'''Deltagare''':
* Anton, Billy, Fredrik och Jens.

'''Respons'''
: Respons 1
: Respons 2
Bra redovisat, var aktiv med publiken ++. Det blev lite oklart ibland, men ni kunde nästan allt i huvudet. Bra gjort // Konstgödning
{{clear}}
------

== Bilen ==
<html>

<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14682534" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <a href="http://www.slideshare.net/pathoz/bilen-presentationen-14682534" title="Bilen - Tekniska system" target="_blank">Tekniskt system - Bilen</a> from <a href="http://www.slideshare.net/pathozz" target="_blank">Patho</a> </div>

</html>

Vi har arbetat med det tekniska systemet bilen. I detta bildspel berättar vi om bilens behov, beskriver lite om den och dess delar. Vi tar även upp andra ämnen så som den påverkan bilen har haft gentemot samhällt och miljön.

'''Deltagare''':

* Patrik "Path" Hoffman

* Viktor Strandberg

* Giovanni Prando Amusquivar

* Khalid

'''Respons'''

Christoffer E: Bra information och PowerPoint men det var lite svårt att höra vad vissa sa.

Dawood: Bra info.

Grupp penna: Jag tycker denna var informatonrik men ni pratade lite lågt när ni presenterade!

Grupp flyget: Vi tycker att eran redovisning var bra och informativ. Dock blev det lite tyst och därför blev det svårt att förstå allt.

Bra redovisat, men i vissa fall oklart. Även något händelselöst. // Konstgödning.

Bra presenterat med mycket fakta. Ni verkade inte vara så nervösa under redovisningen och det var ju bra. --[[Användare:NZ|NZ]] 17 oktober 2012 kl. 13.32 (UTC)

Ni pratade tydligt, repeterade väldigt mycket, informativ historia, stelt.--[[Användare:Billybooy|Billybooy]] 18 oktober 2012 kl. 09.40 (UTC)
{{clear}}
----------------------------------------

== Flygplan ==
<html>
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14685399" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <a href="http://www.slideshare.net/philip2096/teknik-flygplan-14685399" title="Teknik flygplan" target="_blank">Teknik flygplan</a> from <a href="http://www.slideshare.net/philip2096" target="_blank">philip2096</a> </div>

</html>

I den här presentationen så berrättar vi om den Flygplanet, om hur den fungerar rent tekniskt och hur den har påverkat världen både ekonomiskt och socialt.

'''Deltagare''':

* Philip Koivunen

* Jakob Johannesson

* Jonathan Martinsson

* Douglas Friedrich

'''Respons''':

Christoffer E: Bra bilder och uppsatt, kanske lite dåligt framfört men annars bra.

Khalid: Mycket bra och lärorikt men vissa pratade för snabbt.

Giovanni: Bra redovisning och bra fakta.

Grupp BILEN: Informativ redovisning med bra fakta, lite dåligt planerad men annars helt okej.

Grupp pennan: Bra keynote, bra fakta men vissa läste väldigt mycket innantill.

Bra genomfört, väl förklarat. Man förstår hur saker fungerar, men skulle velat ha mer info om motorn. // Konstgödning

Nizar: Mycket fakta som dessutom var intressant. Bra gjort.

Intressant det lilla jag hann med eftersom jag var sen, men bra gjort och tydliga frågor.--[[Användare:Billybooy|Billybooy]] 18 oktober 2012 kl. 09.42 (UTC)
{{clear}}
----------------------------------------

== Konstgödning ==
<html>
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14745262" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <a href="http://www.slideshare.net/pakman123/konstgdslingen" title="Konst gödning" target="_blank">Konst gödning</a> from <a href="http://www.slideshare.net/pakman123" target="_blank">LikeABaws</a> </div>

</html>

Konstgödning. Vad är det? Och är det hållbart?

'''Deltagare''':

* Kevin Nygren (Använde inte datorn, och kunde allting utantill!)

* Jacob Jäversjö

* Alexander Litholm

'''Respons''':

Grupp BILEN: Bra fakta, vart lite oseriöst, pratade tydligt men lite för snabbt vissa gånger.
Grupp Flygplan: Väldigt mycket fakta, lite tråkigt när ni läser texten rakt upp o ner och inte har någon ögonkontakt med publiken överhuvudtaget.

Khalid: Bra redovisning

Grupp pennan: Ni hade bra fakta, men kunde inte utantill och var lite oseriösa.
Dawood. bra och rolig jobb.

Nizar: Det blev lite oseriöst under redovisningen men annars var det bra fakta.
{{clear}}

----------------------------------------

== Kläder ==
<html>
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14765790" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <a href="http://www.slideshare.net/sewynn/klder" title="Kläder" target="_blank">Kläder</a> from <a href="http://www.slideshare.net/sewynn" target="_blank">Peter</a> </div>
</html>

Kläder - Vi har forskat om kläder

'''Deltagare''':

* Peter Larsson

* Dawood Al-Salihi

* Axel Möller

* Christoffer Ekberg

'''Respons''':

Khalid: Bra fakta och intressant att lyssna till.

Grupp BILEN: Kändes förberett, intressant fakta, klart och tydligt tal.

Grupp Flygplan: Kungligt, väldigt bra, den var lätt att följa. Intresssant fakta och bara det viktigtaste.

Grupp Pennan: Bra info , Väldigt tydligt och intressant redovisning

Bra redovisat, bra kroppspråk. Det gick lite snabbt och det blev förlångt, så det kändes utdraget. Annars väldigt bra förberedda. Bra gjort! // Konstgödning

Nizar: Ni verkade vara förberedda och kom med lärorik fakta. Bra presenterat!
{{clear}}
----------------------------------------

== Vägar ==

I den är presentationen pratar vi om vägar.

'''TE12C'''

'''Deltagare''': Julius Celik, Frej Bäck, Isa, Daniel

'''Respons'''
: Mycket intressant grupparbete
Mycket intressant grupparbete--[[Användare:Pope96|Pope96]] 23 oktober 2012 kl. 12.28 (UTC)
/ Anton, Emil, Oskar, Cassandra, Possetivt var att informationen var bra och väldigt sammanlänkat mellan dem olika medlemmarna. Negativt det blev ibland för mycket punkter på bilderna samt så kollade ni lite mycket på era anteckningar

{{clear}}
------

== Läkemedel ==

<html>
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14762749" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <a href="http://www.slideshare.net/antonpihl1/teknikentrepenrskap-keynote-antonemiloscarcasandra" title="Teknik:entrepenörskap : keynote anton:emil:oscar:casandra" target="_blank">Teknik:entrepenörskap : keynote anton:emil:oscar:casandra</a> from <a href="http://www.slideshare.net/antonpihl1" target="_blank">Anton Pihl</a> </div>
</html>

Kort beskrivning av arbetet: Eftersom man inte kunde lägga in text till varje bild utöver bullets så kommer jag länka till våran grupps text längre ner.

'''Klass:'''

'''Deltagare''':
* Anton,
* Emil,
* Oskar,
* Cassandra.

<iframe src="http://www.slideshare.net/antonpihl1/slideshelf" width="490px" height="470px" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:none;" allowfullscreen></iframe>
{clear}}

'''Respons'''

:Mycket intressant projekt, presentationen täcker alla delar från historien bakom läkemedel till och med aktuella frågor inom ämnet
Mycket intressant och spännande. --[[Användare:Pope96|Pope96]] 23 oktober 2012 kl. 12.26 (UTC)

{{clear}}
------

== Algodlingar ==

https://docs.google.com/open?id=0B-m7frqIduAKOEM5ZVZrMnlCQWM

Kort beskrivning av arbetet: Algodlingar.

'''Klass:''' NV12

'''Deltagare''':
* Hevgin,
* Olivia,
* Moira,
* Melvi.

'''Respons'''
-Bra och intressant! - Simon TE12C

{{clear}}
------

==Post==

<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14849154" width="476" height="400" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe></html>

''Klass:''' Te12c

'''Deltagare''':
*Zackarias
* Simon

'''Respons'''
: plats för att skriva responser
Bra och intressant. --[[Användare:Pope96|Pope96]] 23 oktober 2012 kl. 12.27 (UTC)

{{clear}}

==Tidsmätning==

Kort beskrivning av arbetet

'''Klass: TE12A'''

'''Deltagare''':

Geylan, Patric, Jesper

'''Respons'''
: Respons 1
: Respons 2
{{clear}}
------

Uppgift Beskriv en datordel

2012-10-08T12:16:26Z

Jiha9607: /* BIOS */

== Chassi moderkort ==

=== Fläkt ===

'''Malin:''' 
När en dator är i arbete, genererar komponenterna i datorn värmeenergi. Dock så är många delar i en dator väldigt känsliga mot värme. Därför är det viktigt att ha någon sorts kylning till datorn, så att luften i datorn förblir kall. Dels så att datorn inte överhettas, men även för att datorer jobbar bättre om den är kall. Den vanligaste kylningstekninken till en modern dator är datorfläkten. Datorfläkten har till uppgift att fläkta bort den varma luften inuti datorn och ersätta den med kall luft utifrån. Det finns oftast fler än en fläkt till en dator eftersom en fläkt inte är stark nog att kyla hela datorn. Det vanligaste är att det finns fläktar vid t.ex. nätagregatet, grafikkortet, processorn, CPU:n och vid Chassit. Dessa fläktar finns offtast redan från början, men att om man vill utsätta sin dator för tyngre program och mer jobb (t.ex. spel eller andra stora program), kan användaren sätta till extra fläktar. Det finns även olika bra fläktar som har bra styrka och snabbhet. Man mäter fläktars kraft i RPM (Rotations Per Minute). Desto mer RPM en fläkt har, desto bättre är den.
--[[Användare:MalinHagland|MalinHagland]] 24 september 2012 kl. 12.07 (UTC)

[[File:80mm computer fans with fan guards and connectors.png|thumb|80mm computer fans with fan guards and connectors]]

Varje dators komponenter alstrar värme vid användning. Man måste därför ha något som kyler ner komponenterna för att de inte ska överhettas och smälta eller skadas. Meningen med datorfläktar är att de ska skicka ut värmen ur chassit. Många av delarna i en dator, som t.ex. hårddiskar och nätaggregat, behöver inte en fläkt, utan bara ett gott luftflöde genom chassit. Detta innebär att fläktarna ofta placeras nära värmegenererande komponenter, som grafikkort och processorer.
Att kyla datorer med hjälp av fläktar är inte det enda alternativet i dagens läge. Personer som använder sina datorer till krävande arbeten måste iblanda ha bättre och mer effektiv kylning än dessa kan erbjuda. Vattenkylning är ett av dessa alternativ och går ut på att man leder kallt vatten till vattenblock som sitter monterade på datorkomponenterna. Detta sätt att kyla på är mycket mer effektivt. Samtidigt så är det mer riskabelt då datorn kan förstöras om en ledning går sönder och vatten sipprar ut i systemet.
--[[Användare:Miro|Miro]] 24 september 2012 kl. 12.06 (UTC)

'''Källor:'''
http://h10025.www1.hp.com/ewfrf/wc/document?docname=c01993131&lc=sv&cc=se&dlc=sv

http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar

=== USB ===
Versioner:

USB 1.0:
Den första versionen av USB och lanserades 1996. Då pratade man om Low Speed som var upp till 1,5 Megabit/sek

USB 1.1:
Behovet av högre överföringshastighet var påtagligt och redan två år senare, 1998, så kom en mindre uppdatering av specifikationen för USB. Nu kunde man överföra med Full Speed, 12 megabit/sek

USB 2.0:
Jakten på högre gjorde att år 2000 kom nästa version. Hastigheten hade nu ökat till Hi-Speed, upp till 480 megabit/ sekund. I och med version 2.0 så konkurrerade den nya versionen på allvar med Firewire. USB 2.0 standarden var även bakåt kompatibel med den tidigare standarden USB 1.1.

USB 3.0 :
I och med att USB nu hade blivit en standard på både Mac och Windows så utvecklades USB standarden och år 2008 så blev USB version 3.0 en standard. Nu kunde man komma upp i hastigheter på hela 5 gigabits, Superspeed. En stor fördel men 3.0 var att nu kunde kommunikationen gå i båda riktningarna samtidigt. Detta eftersom man utnyttjar 5 extra ledare i kabeln. En annan stor och viktig fördel var att nu kunde man få ut mer ström från varje USB-uttag vilket gjorde att tillverkarna fick möjlighet att tillverka nya tillbehör där man inte behövde skicka med externa nätdelar.

När det gäller priser så varierar priserna väldigt kraftigt beroende på kvalité och funktioner. En del USB minnen är gjorda för att tåla extrema förhållanden och sen finns det även USB minnen med inbyggda fingeravtrycksläsare och olika krypteringar. Ett standard 4GBs minne kan man få från 30 kr och uppåt medan ett 256GBs minne kostar från ca 3000 kr och uppåt.

Källor:
:http://sv.wikipedia.org/wiki/Universal_Serial_Bus
:http://www.usb.org/home
:http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=168

/My Schenkmanis

En usb överför ”data” som består utav den fil man, kopierar/ klipper ut, in till datorn med hjälp utav flera virtuella portar vid namn ”Endpoints”. Nästan alla enheter använder sig utav flera sådana ”Endpoints”, ca upp till 32st av olika typer, där var och en utav dem identifieras med ett nummer samt den riktning som data flödet (filerna) ska till i datorn. Under den tiden du kopierar/ klipper ut din fil till datorn så hanterar den all information tillsammans med ett gäng andra detaljer.

[[Fil:Skärmavbild_2012-09-26_kl._1.38.39_PM.png|200|]]

Endpoint: är inbyggda i självaste usb:n när de blir tillverkade i fabrikerna, så dem finns permanent på självaste USB produkten.
[[Fil:Screenshot_2012-09-26-12-53-32.png|thumb|De guldiga sträcken på denna usb-minne är endpoints]]
// Mattias Norberg

{{clear}}

=== Moderkort ===

[[Fil:Moderkort PCH.gif|thumb|400px|Schematisk bild på två av de vanligaste moderkorten]]
Moderkort är det svenska ordet för Motherboard och är ingen direkt förkortning så som USB (som står för universal serial bus). Det engelska namnet och även det ursprungliga namnet är Motherboard just för att det är grunden till en dator, utan moderkortet - ingen fungerande dator. Moderkortet sitter i chassit som alla andra komponenter och är "basen" till alla komponenter.

Priset på ett moderkort kan variera grovt beroende på vad du ska använda det till, om du ska ha det i en vanlig arbetsdator utan några speciella tillägg kan du komma undan med en 1000kr ungefär, men om du ska ha ett moderkort till tex en speldator så kan det kosta mycket mer beroende på vad för processor du har för den måste passa in i ditt moderkort, och hur många PCIe uttag du behöver. Men ett moderkort kan kosta runt 1000-5000kr.
Standardpriset brukar ligga runt 1500kr. 
 
 
 
 
Här nedan ser du en översikt på ett modernt moderkort och några av de viktigaste komponenterna på moderkortet
 

[[Fil:Modertkort_översikt_kasper.jpg|400px|left|Moderkort översikt]]
1. Front panel (Se nedan) 
 2. PCI express x16 (Används till [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|grafikkort]], [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Ljudkortet|ljudkort]], nätverkskort) 
 3. PCI  (Användes förr till allt som PCI-E har nu, används fortfarande till närverkskort / ljudkort) 
4. PCI express x1 (Används till ljudkort, nätverkskort)  
5. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|CPU]] sockel (processor sockel) 
 6. Plats för [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]] (arbetsminnet) 
 7. Strömförsörjning till moderkort 
 8. SATA uttag 6GB/s ([[Uppgift_Beskriv_en_datordel#SSD|SSD hårddisk]])/[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Joachim_A|(SATA hårddisk)]]  
9. SATA 3GB/s  
10. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#USB|USB]] uttag  
11.[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#CMOS|CMOS]] Batteri

[[Fil:Front_panel_moderkort.jpg‎|300px|left|Moderkortets front panel]]
 
 
 
 
 
 
1. VGA (uttag för bildkabel) 
 2. USB portar 
 3. Ljud ingångar  
4. Internet uttag

 
 
 
 
 
 

Källor:
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild 
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620 
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf 
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/ 
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320 
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm 
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html 
Jag har gjort beskrivning på bilderna själv via Microsoft Paint & Seashore

--[[Användare:KasperV|KasperV]] 25 september 2012 kl. 15.38 (UTC)

{{clear}}

Moderkortet, det är ungefär som en människas hjärta. Nu undrar ni säkert hur ett moderkort kan vara som ett hjärta och det tänkte jag berätta för er. Det är så att alla komponenter som finns i datorn är kopplade till moderkortet på ett eller annat sätt. De flesta strömkällorna är kopplade direkt till moderkortet som i sin tur skickar vidare strömmen till komponenterna listade nedan.
 
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|Grafikkort]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|Processor]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Fl.C3.A4kt|Fläkt]]

Det finns även en del komponenter som inte får ström av moderkortet och dom komponenterna kan ni se i listan nedan
[[Fil:ASRock N68C-S UCC Rev 1.03.jpg|400px|thumb|Micro-ATX med AMD socket FM1]]

* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#H.C3.A5rddisk|Hårddisk]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#ROM|CD/DVD Läsare]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Kraftaggregat_.28PSU.29|Nätaggregat]]

 
För inte så länge sedan så hade moderkorten tre stycken olika chip men med teknikens utveckling så har man kommit på en annan lösning med endast två chip. Den nya två chips lösningen ska även fungera mycket snabbare och bättre än föregående alternativet. De två chipen som finns nu heter CPU (Central Processing Unit) samt PCH (Platform Controller Hub). Som jag sade tidigare så är nästan alla komponenter i datorn kopplade till moderkortet eller mer specifikt i de två chipsen. Till CPU:n kopplas externgrafik via PCIe, Interngrafik via CPU enheten och RAM-Minnen. Alltså så kan vi dra slutsaten att CPU:n kontrollerar utdataenheter. Till PCH:n som är den andra styrbryggan kopplas USB (Universial Serial Bus), Nätverk, Serial-ATA och en PCIe x1 för exempelvis ett externtljudkort. Då kan vi dra slutsatsen att PCH:n kontrollerar indataenheter. Det är alltså moderkortet som sammansvetsar alla komponenter och PCH:n och CPU:n som ser till att alla komponenterna kan samarbeta.

 
===== [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#BIOS_2|BIOS]] =====
(Basic Input/Output System) är den delen utav moderkortet som ser till att allting som ska startas startar och det sker med hjälp av en typ av mjukvara som ett operativsystem. Du kan även göra en rad olika inställningar via BIOS.

 

f
==== Firewire ====
--[[Användare:Rove|Rove]] 24 september 2012 kl. 12.31 (UTC)
[[Fil:Firewire.jpeg|thumb|left]] {{#ev:youtube|xP5aLoRozt8|250|right}}
firewire är apples namn på produkten IEEE 1394 som är en högkommunikationskoppling till och från datorutrustning som till exemple överföring mellan en digital kamra eller liknande. Tekniken utvecklades under ledning av Apple tillsammans med bland andra Texas Instruments, IBM och Sony. IEEE 1394 är ett tekniskt bättre alternativ till USB, men har blivit mindre utbrett eftersom hårdvarukostnaden är högre.

The IEEE 1394 interface, developed in the late 1980s and early 1990s by Apple as FireWire, is a serial bus interface standard for high-speed communications and isochronous real-time data transfer. The 1394 interface is comparable with USB and often those two technologies are considered together, though USB has more market share.[1] Apple first included FireWire in some of its 1999 models, and most Apple computers since the year 2000 have included FireWire ports, though, as of 2012, nothing beyond the 800 version (IEEE-1394b).[2] The interface is also known by the brand i.LINK (Sony), and Lynx (Texas Instruments). IEEE 1394 replaced parallel SCSI in many applications, because of lower implementation costs and a simplified, more adaptable cabling system. The 1394 standard also defines a backplane interface, though this is not as widely used.

{{clear}}

=== BIOS ===
Jimmy Hammarsten

BIOS
Ett BIO system är ett program eller en mjukvara som är inbyggd i datorn med ett BIO system som startar datorns operativ system, grafik kortet, RAM, CPU, Tangentbordet, musen och hårddisken mm. BIOS står för Basic Input/Output System. Ett BIO System har ett Användargränssnitt som vanligen ett menysystem genom att trycka en viss tangent på tangentbordet när datorn startar. I BIOS UI, kan en användare
- Konfigurera hårdvaran
- Sätta system klockan
- Aktivera/avaktivera system komponenter
- välja vilken enhet som är bäst lämplig till att starta upp systemet
- sätta olika lösenord uppmaningar, till exempel ett lösenord för att få tillgång till BIOS-funktionerna för användargränssnittet själv och förhindra illvilliga användare från att starta upp systemet från obehörig kringutrustning.

termen BIOS (Basic Input / Output System) uppfanns av Gary Kildall och dök först upp i CP / M operativsystem 1975, som beskriver maskin-specifika delen av CP / M laddas under uppstarten som gränssnitt direkt med hårdvaran (en CP / M maskin har vanligtvis bara en enkel startprogram i ROM). Senare versioner av CP / M (liksom Concurrent CP / M, Concurrent DOS, DOS Plus, Multiuser DOS, System Manager och REAL/32) kommer med en XIOS (Extended Input / Output System) istället för BIOS. De flesta versioner av DOS har en fil som heter "Io.sys", "IBMBIO.COM", "IBMBIO.SYS" eller "DRBIOS.SYS", denna fil är känd som "DOS BIOS", som är analogt med "CP / M BIOS ".

Bland andra klasser av datorer, har den generiska termer uppstartsmonitorn, startprogram och start-ROM varit i allmänt bruk. Lite sol och PowerPC-baserade datorer använder Open Firmware för detta ändamål. Det finns några alternativ för "Legacy BIOS" i x86 världen: Extensible Firmware Interface, Open Firmware (används på OLPC XO-1) och coreboot.

I princip en BIOS i ROM anpassade till den specifika tillverkarens maskinvara, vilket låg nivå tjänster (som att läsa en tangenttryckning eller skriva en sektor av data till diskett) som ska lämnas på ett standardiserat sätt till ett operativsystem. Till exempel kan en IBM PC har antingen en monokrom eller grafikkort (med olika adresser display minnet och hårdvaran), men en enda standard BIOS systemanrop kan åberopas för att visa ett tecken på en viss position på skärmen i textläge.
Startblocket
DMI Block
Huvudsakliga block
PhoenixBIOS D686. Denna BIOS-chip är inrymt i en PLCC paket, som är i sin tur ansluten till en PLCC uttag.

Före 1990-talet var BIOS lagrad i ROM eller PROM chip, som inte kunde ändras av användarna. Som dess komplexitet och behov av uppdateringar växte och åter programmerbara delar blev mer tillgänglig, BIOS firmware oftast lagras på EEPROM eller flash-minnesenheter. Enligt Robert braver ordförande för BIOS-tillverkaren Micro Firmware blev Flash BIOS marker vanligt omkring 1995, eftersom de elektriskt raderbara PROM (EEPROM) marker är billigare och enklare att programmera än vanliga raderbara PROM (EPROM) marker. Flashchip programmeras (och omprogrammeras) in-circuit, medan EPROM chip behöver systemet att drivas nedåt och EPROM chip bort från moderkortet, för omprogrammering. EPROM chip kan raderas vid långvarig exponering för ultraviolett ljus, vilket nås chipet via fönstret. Chip tillverkare använder EPROM programmerare (sprängare) för att programmera EPROM chip. Elektriskt raderbara (EEPROM) chips tillåter BIOS omprogrammering med högre än normal spänning. [5] BIOS-versioner uppgraderas för att dra nytta av nyare versioner av hårdvara och korrigera buggar i tidigare versioner av BIOS. [6]

Från och med IBM AT stödde datorer en hårdvaruklocka inställbar i BIOS. Den hade ett århundrade bit som tillåts för att manuellt ändra talet när år 2000 hände. De flesta BIOS revideringar som skapas i 1995 och nästan alla BIOS revideringar i 1997 stödde år 2000 genom att sätta århundradet bitar automatiskt när klockan rullade förbi midnatt, 31 December, 1999. [7]

De första flashchip fästes till ISA-bussen. Från och med 1997 flyttade BIOS flash till LPC bussen en funktionell ersättning för ISA, efter en ny standard implementering känd som "firmware nav" (FWH). År 2006 kom de första system som stöder en seriell Peripheral Interface (SPI), och BIOS flash flyttade igen.

Storleken på BIOS och kapacitet ROM, den EEPROM och andra medier kan lagras på, har ökat över tiden nya funktioner har lagts till koden, BIOS-versioner finns nu med storlekar upp till 16 megabyte. Vissa moderna moderkort är inklusive ännu större NAND flashminne IC ombord som kan lagra hela kompakta operativsystem, till exempel vissa Linux-distributioner. Till exempel ingår vissa nya ASUS moderkort Splashtop Linux inbäddad i sina NAND flash minne IC.

I moderna datorer BIOS lagras i omskrivbar minne, vilket gör att innehållet som skall ersättas eller "skrivas". Denna omskrivning av innehållet benämns ibland blinkar. Detta kan göras genom ett speciellt program, vanligen av systemets tillverkare eller vid POST, med en BIOS-bild i en hårddisk eller USB-minne. En fil som innehåller sådant innehåll ibland kallas "en BIOS image". En BIOS kan reflashed för att uppgradera till en nyare version att fixa buggar eller ge förbättrad prestanda eller för att stödja nyare hårdvara, eller skriva om operation kan behövas för att fixa en skadad BIOS. Ett BIOS kan också "flashad" genom att sätta filen i roten på en USB-enhet och starta.

Ett datorsystem kan innehålla flera BIOS firmware marker. Moderkortet BIOS innehåller vanligtvis kod för att komma hårdvarukomponenter helt nödvändiga för bootstrapping av systemet, såsom tangentbord (antingen PS / 2 eller USB Human Interface Device) och lagring (diskettenheter, om sådana finns, och PATA eller SATA-hårddisk styrenheter). Dessutom, plug-in adapterkort som SCSI, RAID, nätverkskort gränssnitt, och styrelser video innehåller ofta sina egna BIOS (t.ex. Video BIOS) som kompletterar eller ersätter system-BIOS-koden för den givna komponenten. (Denna kod är i allmänhet som ett alternativ ROM). Även enheter inbyggda i moderkortet kan bete sig på detta sätt, deras alternativ rom kan lagras som separata kod på den huvudsakliga BIOS-flash chip och uppgraderas antingen tillsammans med eller separat från de viktigaste BIOS.

En tilläggskort oftast bara kräver ett alternativ ROM :

Måste användas innan operativsystemet kan läsas in (vanligtvis innebär att det krävs i bootstrapping processen), och
Är alltför sofistikerad eller specifik en enhet som ska hanteras av de viktigaste BIOS

Äldre PC-operativsystem, som MS-DOS (inklusive alla DOS-baserade versioner av Microsoft Windows) och nystartade systemladdare, får fortsätta att använda BIOS för ingång och utgång. Emellertid innebär de begränsningar av BIOS miljö som moderna operativsystem kommer nästan alltid använder sina egna drivrutiner för att direkt styra hårdvaran. I allmänhet är dessa drivrutiner använder endast BIOS och alternativet kräver ROM för mycket specifika (icke-prestanda-kritiska) uppgifter, t.ex. preliminär enheten har initierats.

För att upptäcka minne-mappade ISA alternativet ROM under uppstartsprocessen, PC BIOS-implementeringar skannar verkliga minne från 0xC0000 till 0xF0000 på 2 KiB gränser, söker en ROM signatur: 0xAA55 (0x55 följt av 0xAA eftersom x86-arkitekturen är little- endian). I en giltig utbyggnad ROM denna signatur omedelbart följt av en enda byte indikerar antalet 512-byte block det använder i verkliga minne. Nästa byte innehåller en offset som beskriver alternativet ROM inkörsport, som BIOS omedelbart överför kontroll. Vid denna punkt tar expansionen ROM koden över, med hjälp av BIOS tjänster att registrera avbrottsvektorer för användning av post-boot program ger ett gränssnitt Användarkonfiguration, eller visa diagnostisk information.

Det finns många metoder och verktyg för att undersöka innehållet i olika moderkortets BIOS och ROM expansion, såsom Microsoft DEBUG eller Unix dd.

källa
Datorteknik 1A V2011 Lärobok sid 23 av Jan-Eric Thelin
http://windows.microsoft.com/sv-SE/windows7/BIOS-frequently-asked-questions
http://en.wikipedia.org/wiki/BIOS

== Expansionskort ==

===grafik kort===
==== Grafikkort ====

Johan Askefalk

[[File:ATI Radeon HD 4770 Graphics Card-oblique view.jpg|thumb|ATI Radeon HD 4770]]
Grafikkort används i nästan alla datorer. De finns snabba energi-slukande Grafikkort och snåla tysta energisnåla Grafikkort.
Snabba Grafikkort används främst i Spel datorer, och bild/film redigerings datorer, Dvs alla som jobbar med media och behöver
ett snabbt Grafikkort. För att det ska gå snabbare och "Smoothare".

Alla Grafikkort har ett "Grafikminne" det fungerar ungefär som ett RAM minne. Speldatorer behöver mycket minne dvs över 1 GB. Men de snabbaste brukar kunna ha över 4GB!
Men alla Grafikkort behöver inte gigantiska "Grafikminnen", om man till exempel arbetar med att skriva böcker eller långa texter så är det bättre att köpa ett tyst och mer energisnålt Grafikkort.
Och satsa mera på en bra CPU, en snabb SSD och mycket RAM.

Med en ny teknik kallad "Cuda" skapas av Nvidia. Med denna teknik kan GPU:ns super snabba minne användas som "huvudminne" när man redigerar bilder och liknande, Med denna teknik kan man arbeta otroligt mycket snabbare. Tekniken fungerar så att deras grafikkort ger kraft av sina super snabba processorer och med detta får man en extrem powerboost.

===== Crossfire =====
:
Crossfire är en teknik som gör att man kan koppla 2 Grafikkort tillsammans, och med detta ge starkare prestanda. Det går dock bara att koppla 2 Gafikkort via Crossfire om de 2 första nummerna på modellen är detsamma. Till exempel: Man kan koppla 1: Radeon HD 5770 och en 5790, Men inte 1: 7970 och 1: 7870. För att detta ska fungerar måste man dock ha ett moderkort som stödjer Crossfire X.
Om man bestämmer sig för att köra Crossfire så är det bra att tänka på att det används väldigt mycket energi, och det blir väldigt varm. Därför kan det vara bra att köpa någon extra fläkt eller kanske en vattenskylningssystem. Dessutom kan det vara bra att kolla så att de Grafikkort du ska använda Crossfire med arbetar bra tillsammans, Eftersom att även om de två första siffrorna är det samma. Kan de kanske finnas buggar om de kör tillsammans. De kan vara i form av bluescreens eller Glitter på skärmen. Du kan kolla detta genom att till exempel läsa på forum eller helt enkelt google det. Forum jag rekommenderar Sweclockers.se.

[[File:Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire.jpg|thumb|Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire]]

Som jag sa tidigare så blir Grafikkorten oftast mycket varmare när de kör i Crossfire. Det är viktigt att det inte blir för varmt eftersom att då kan Moderkortet/ grafikkortet smälta. Mitt personliga tips är att varje gång du köpt ett eller flera Grafikkort kolla värmen på dem när de "Idlar" samt kör i "100%". Detta kan du simpelt göra med ett program som heter: FurMark: VGA test. Programmet fungerar så att den öppnar ett fönster som har väldigt höga Grafikinställningar. Och grafikkortet tvingas använda allt den har för att kunna visa filmen i så hög grafik som möjligt. När programmet startats kommer den köra i 15 minuter på din skärms upplösning, eller någon annan virtuell upplösning om du så vill. Under dessa 15 minuter kommer grafikkortet jobba på 100% och fläktarna kommer att automatiskt öka för att hålla grafikkortet kallt. Ditt Grafikkort får inte bli för varmt, dvs runt 85-99 grader då kan det börja smälta, Så håll koll på det under hela testet. Om du märker att det börjar bli för varmt borde du kanske sänka upplösningen lite, men om du inte ändrat den från din skärms upplösning, måste du kanske införskaffa en eller två extra fläktar / ett nytt kallare chassi. Du kan också byta Grafikkortets standard fläkt då de brukar vara ganska dåliga.

När testet är klart och inget har gått fel så vet du hur dina varma ditt/dina Grafikkort blir på 100%. Om de inte blivit för varma så är det optimalt, om de inte är över 50/60 grader så kan du fundera på att överklocka grafikkortet något (överklocka = trimma). Jag själv ligger hemma på stabila 50-55 grader på 100%, jag har nu överklockat dem med ca: 30% och de ligger nu på ca 75-80 grader på 100% användning.

'''OBS:''' glöm inte att kolla att Grafikkorten/kortet inte blir för varmt efter överklockningen, om de/den blir de kan du sänka överklockningen något, annars kan du öka den lite eller helt enkelt låta den vara som den är för tillfället.

'''Grafikkorts överklockning ligger på OS:et dvs om du installerar om ditt Windos kommer din överklockings inställning försvinna. CPU överklockning ligger dock på BIOS dvs att den kommer vara kvar.'''

Lycka till och hoppades att detta hjälpte dig :)

// Johan Askefalk

-----

==== grafikkort ====
--[[Användare:Jesperdeli|Jesperdeli]] 24 september 2012 kl. 12.36 (UTC)

{{clear}}

==== Dennis K ====

'''Grafikkort:'''

Ett grafikkort, även kallad ett bildskärmskort, skärm adapter och grafikadapter, är ett expansionskort vars grafikprocessor beräknar fram digitala "kartor" av vad som ska visas på skärmen. De flesta grafikkort erbjuder olika funktioner såsom accelererad rendering av 3D-scener och 2D grafik, TV-utgång eller möjligheten att ansluta flera bildskärmar (multi-monitor). I moderna datorer är grafikkortet i form av ett instickskort som ansluts i ett slot. Om man ska förklara hur ett grafikkort fungerar för någon som inte vet så kan man säga att en liten bit information skickas till grafikkortet från cpun och i den står det vad som ska visas på skärmen. Informationen skickas i elektriska pulser, där tex det här skickas, på/av=1/0. Grafikkortet läser informationen och vidarebefodrar de elektriska signalerna och hämtar den extra informationen som behövs till flera (1/0) som skickas ut till utgången som blir något en skärm kan läsa av och då vet den att den ska tända den pixeln, släcka den röda pixel, gröna osv.

'''Crossfire:'''

Crossfire kallas den teknik som gör det möjligt att sammankoppla två grafikkort så att dom delar på arbetsbördan, detta ger en stor fördel i bland annat datorspel.

=== ljudkort ===

==== Ljudkort™====

Tim Rey

Ett ljudkort är dator komponenten som låter dig spela upp och spela in ljud.
Ljudkortet är oftast installerat på moderkortet men kan också vara instickskort. De som söker det bästa i sin dator använder instickskort då det är bättre isolerat mot bruset som kommer från moderkortet. men har även fler in- utgångar och digitala in- ut gångar.

De flesta ljudkort använder en "digital-to-analog converter", eller "DAC", vilket konverterar digitalt genererad data till analogt format. Dens output är kopplad till en förstärkare, eller hörlurar, vilket gör att vi kan höra ljudet från datorn.
Ett ljudkort kan ha många kopplingar, ibland är de för många eller för stora kopplingar, då installerar man ett externt kort där man länkar kopplingarna. Beroende på hur många kopplingar man använder räcker kanske inte ett kort, då använder man en breakbox som man kopplar till datorn.

En viktig del av ljudkortet är polyfoni, vilket är förmågan framkalla olika självständiga röster och ljud samtidigt. Ju fler kanaler ljudkortet har, det vill säga hur många utgångar, och kvalitet på dem desto bättre ljud separering. Polyfoni är viktigt då om man inte har

==== Ljudkortet ====
[[File:Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB.jpg|thumb|Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB]]

Frank Salazar Diaz

'''Geylan'''

Ljudkortet är en komponent i datorn som spelar upp och spelar in ljud. Ljudkortet brukar oftas vara kopplat till Moderkortet och det är så ganska ofta på de moderna datorerna, fast det finns folk som använder ett instickskort för att de presterar bättre och man får en högre kvalite på ljudet. Signalerna/bruset som kommer från instickskortet är bättre isolerade och det betyder att bruset som uppstår när man använder ett ljudkort som är kopplat till moderkortet inte uppstår lika mycket och ljudet blir klarare. Instickskortet kan byta mellan olika samplingsfreksvenser, t.ex. 44.1/48/96 kHz, och på ljudkortet som är kopplat i moderkortet så brukar man oftast bara kunna använda 44.1 kHz.

De första ljudkorten till PC började användas i början av 1990-talet och då hade de bara MIDI-funktion som kunde kommunicera med datorer och instrument som t.ex. keyboards och trummaskiner. MIDI står för Musical Instrument Digital Interface och på svenska så är det ett seriellt elektroniskt gränssnit ämnat för musikbruk. Och senare på början av 1990-talet så började man även och använda 8 bitars digitalt ljud som var bättre än MIDI. Det första ljudkortet tillverkades i 80-talet och det hette Creative’s Soundblaster-kort och det var de första ljudkortet till PC.

Det första ljudkortet till PC kom i början av 1990-talet och då hade de i första fallen endast MIDI- funktion och senare så hade den även 8 bitars digitalt Ljud.
en utav de första ljudkorten som kom ut till PC var Creative’s Sound blaster. Som började tillverka i slutet av 80-talet

Sound Blaster är ett av många varumärken på en serie ljudkort skapat av det Singapore-baserade företag Creative Labs.
AdLib var ett populärt MIDI-ljudkort tillverkat av det kanadensiska företaget AdLib, inc. Mellan 1987 och 1992. ( Ad lib är en förkortning av latinets ’ad libitum’)

Det fanns också extern ljudkort som var till de allra första hemdatorerna. några märken var Sinclair, Commodore, BBC, Amstrad, Spectravideo m.m. dessa ljudkort innehöll ofta en tre-kanals ljudkrets, vissa ljudkort hade stöd för MIDI som då var mycket nytt. Priset på ett ljudkort med märket Creative Sound Blaster kan kosta mellan 540-900kr

'''''Källor'''''

http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Creative_SB_X-Fi_Fatal1ty-AB.jpg

http://sv.wikipedia.org/wiki/Midi

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljudkort

='''Lagring''' =

==== Hårddisk ====

Den största delen av en hårddisk består av flera magnetiska skivor som är roterande och ligger på varandra. På varje sida av skivan sitter det skrivhuvuden som läser från eller skriver till skivan.

Tre saker som är bra att känna till på en hårddisk är cylinder, huvud och sektor.
På hårdisken finns det flera spår. När skrivhuvudet har letat sig fram till rätt spår kan den stå stilla där och läsa eller skriva data, under tiden skivan roterar under.

En hårdisk kan bestå av flera skivor. Cylindern är det spår som ligger på samma ställe på varje skiva. Har man fyra skivor så kan tex spåret näst längs ut på alla skivor. tillsammans utgöra en cylinder.

När hårddisken (skivorna)delats upp i flera små delar. så bildar den minsta delen sektorn. sektorn är oftast 512 B stor,. Eftersom en sektor inte rymmer så mycket lägger man i hop dom till ett större utrymme, ett större kluster.

För att hårdisken ska kunna hitta en bestämd sektor behöver den först få reda på vilken cylinder datan ligger på för att kunna bestämma vilken placering skrivhuvudet ska ha. Hårddisken består av flera skrivhuvuden och måste först veta vilket skrivhuvud som ska användas och i vilken sektor datan ligger i. Vid läsning eller skrivning ställer rätt skrivhuvud in sig automatiskt och väntar sen på att den rätta sektorn har snurrat fram.

Tekniken som jag beskrivit kallas egentligen CHS-adressering (cylinder, head, sector) men den är föråldrad. Datorn beskriver nu för tiden inte dessa punkter var för sig. Det är samma grundprincip men blocken numreras nu efter den ordning de ligger i. Den nya tekniken kallas LBA (Logical Block Addressing). första sektorn har nummer 0, nästa nummer 1 och så vidare.

normal priset på en hårdisk på 1TB ligger på 650kr

--[[Användare:JoachimAllerborg|JoachimAllerborg]] 26 september 2012 kl. 19.46 (UTC)

=== Flashminne ===

Flashminnen är det gemensamma begreppet för minneskort, USB-minnen och SSD-diskar. Fördelarna med flashminnen är att de är små och att de saknar rörliga delar.
De är också billiga att tillverka och har den egenskapen att de inte förlorar den lagrade informationen om de blir utan ström. Ett flashminne är ett transistorbaserat minne som finns i många lagringsstorlekar. Tekniken bakom flashminnena uppfanns av forskare inom Intel Corporation år 1988. De flesta av dem minnen som tillverkas idag, tillverkas av Intel, AMD, Toshiba och ST. Då flashminnen idag finns i många olika former och storlekar, går det att hitta tex USB-minnen från 50-100 kr eller SSD-diskar för upp till 20 000 kr om inte mer.
Två vanliga flashminnen är NOR och NAND.
NOR-minnet kan läsa data snabbt (mellan 10-100 ns), men skriver data desto långsammare (1-10 ms). Minnet läser normalt ett ord i taget.
NAND-minnet har utvecklats av Toshiba. Det är långsamt både vid läsning (10-15 µs) och vid skrivning (1-10 ms). Minnet läser dock en stor mängd data samtidigt till en mellanlagringsbuffert, därifrån det sedan kan läsa ut data snabbt. Fördelen med NAND-flashminnen är att en NAND-minnescell är mindre än en NOR-minnescell och billigare att tillverka.
Funktion
En flashminnescell består av en enda transistor vars styrsignal förändras vid programmeringen. En icke-programmerad minnescell har värdet ”1” och en programmerad minnescell har värdet ”0”. Flashminnet är indelat i block som oftast är ganska stora (normalt 64 kb). För att förändra en bit från en etta till en nolla kan man göra det genom att programmera just den biten. Vill man göra tvärt emot, måste man däremot sudda ut hela blocket.
Ju mindre blocket är, desto enklare är det alltså för användaren, men mindre block är dyrare att tillverka.
Begränsningar
Flashminnen har på grund av sin konstuktion en inbyggd begränsning i antalet skrivcykler. Detta betyder att det inte går att skriva ett oändligt antal gånger till denna typ av minnen utan att det förstörs.

Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Flashminne, http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/lagringsmedia/flashminne-(solid-state), http://www.pricerunner.se/,

--[[Användare:Johnnyolsson|Johnnyolsson]] 1 oktober 2012 kl. 12.28 (UTC)

=== SSD ===
SSD står för Solid State Drive som kan översättas till halvledar disk på svenska. En SSD har inga snurande skivor som en vanlig hårddisk har utan baseras på minnskretsar istället.

SSD ansluts oftast med SATA eller pci-e. En SSD som ansluts via pci-e är oftast snabbare men också mycket dyrare. SATA diskarna brukar ha läshastigheter runt 500MB/s och 500MB/s (2012) och pci-e diskarna runt 1500 MB/s läshastigheter och skrivhasigher runt 1200MB/s vilket kan jämföras med en vanlig traditionell hårdisk som kan läsa i ca 100MB/s och skriver i ca 100MB/s. Pci-e diskarna riktar sig mer mot företagsanvändning och I servrar där den extra hastigheten behövs medans SATA diskarna riktar sig mer mot persondatorer med krav på prestanda.

En SSD är helt ljudlös och är okänslig mot stötar och vibrationer detta beror på att den inte har några rörliga delar. En SSD's livstid påverkas av antalet skrivningar så om disken får skriva mycket så kortas livstiden mycket.

Eftersom tekniken är relativt ny så är priset förtfarande högt, ca 800 kr för 120Gb för en disk med SATA och för en 120Gb disk som ansluts via pci-e kostar ca 1800 kr.

{{#ev:youtube|pEsJzrww_dA|250|right}}

[[Fil:E-disk_2-5_scsi.jpg]]

[http://sv.wikipedia.org/wiki/Solid_state_drive#F.C3.B6rdelar Wikipedia.org]

[http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/introduktion-till-datorn Kjell.com]

--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] 27 september 2012 kl. 21.16 (UTC)

=== USB ===
Versioner:

USB 1.0:
Den första versionen av USB och lanserades 1996. Då pratade man om Low Speed som var upp till 1,5 Megabit/sek

USB 1.1:
Behovet av högre överföringshastighet var påtagligt och redan två år senare, 1998, så kom en mindre uppdatering av specifikationen för USB. Nu kunde man överföra med Full Speed, 12 megabit/sek

USB 2.0:
Jakten på högre gjorde att år 2000 kom nästa version. Hastigheten hade nu ökat till Hi-Speed, upp till 480 megabit/ sekund. I och med version 2.0 så konkurrerade den nya versionen på allvar med Firewire. USB 2.0 standarden var även bakåt kompatibel med den tidigare standarden USB 1.1.

USB 3.0 :
I och med att USB nu hade blivit en standard på både Mac och Windows så utvecklades USB standarden och år 2008 så blev USB version 3.0 en standard. Nu kunde man komma upp i hastigheter på hela 5 gigabits, Superspeed. En stor fördel men 3.0 var att nu kunde kommunikationen gå i båda riktningarna samtidigt. Detta eftersom man utnyttjar 5 extra ledare i kabeln. En annan stor och viktig fördel var att nu kunde man få ut mer ström från varje USB-uttag vilket gjorde att tillverkarna fick möjlighet att tillverka nya tillbehör där man inte behövde skicka med externa nätdelar.

När det gäller priser så varierar priserna väldigt kraftigt beroende på kvalité och funktioner. En del USB minnen är gjorda för att tåla extrema förhållanden och sen finns det även USB minnen med inbyggda fingeravtrycksläsare och olika krypteringar. Ett standard 4GBs minne kan man få från 30 kr och uppåt medan ett 256GBs minne kostar från ca 3000 kr och uppåt.

Källor:
:http://sv.wikipedia.org/wiki/Universal_Serial_Bus
:http://www.usb.org/home
:http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=168

/My Schenkmanis

==== USB ====
En usb överför ”data” som består utav den fil man, kopierar/ klipper ut, in till datorn med hjälp utav flera virtuella portar vid namn ”Endpoints”. Nästan alla enheter använder sig utav flera sådana ”Endpoints”, ca upp till 32st av olika typer, där var och en utav dem identifieras med ett nummer samt den riktning som data flödet (filerna) ska till i datorn. Under den tiden du kopierar/ klipper ut din fil till datorn så hanterar den all information tillsammans med ett gäng andra detaljer.

[[Fil:Skärmavbild_2012-09-26_kl._1.38.39_PM.png|320 × 200 pixlar|]]

Endpoint: är inbyggda i självaste usb:n när de blir tillverkade i fabrikerna, så dem finns permanent på självaste USB produkten.
[[Fil:Screenshot_2012-09-26-12-53-32.png|thumb|De guldiga sträcken på denna usb-minne är endpoints]]
// Mattias Norberg

{{clear}}

=== ROM ===
'''ROM''' eller Read-only Memory betyder med en grov översättning ”endast läsbart minne”. ROM-minnet i datorn är väldigt viktigt för att datorn ska kunna fungera. Detta beror på att all programvara som är avsedd för att styra hårdvaran i datorn finns på ROM-minnet. På grund av denna funktion kan man inte redigera informationen på ROM-minnet och därav namnet.

'''PROM''', '''EPROM''' och '''EEPROM'''

PROM eller ''programmerbart'' ROM är en vidareutveckling av ROM. PROM tillåter en att redigera koderna på minnet en gång. Men för att kunna redigera informationen på minnet så måste man ha en speciell skrivutrustning som är väldigt svår att få tag på.  Sedan utvecklades EPROM och EEPROM. EPROM som står för ''erasable'' PROM kan man redigera med hjälp av ultraviolett strålning och EEPROM kan man redigera med hjälp av elektronsik utrustning.

'''Flashminnen'''

Flashminnen som har dubbelt så många transistorer per minnescell. Däremot har EEPROM en fördel som gör att man kan radera små block i taget. I små EEPROM-kretsar kan man radera och programmera 8 bitar i taget, medan flashminnets blockstorlek är på 524 288 bitar. EEPROMs minnescell är större än flashminnet, vilket innebär en högra produktionskostnad.

Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Read-only_memory

'''''Signera artikeln med ditt namn'''''

== Kyla ström ==
== Nätaggregat (PSU) ==
====Issa, Bomler====
[[File:ATX-Netzteil.jpg|thumb|ATX-Netzteil. Klicka på bilden för mer info.]]
Nätaggregatet eller PSU som står för "Power Supply Unit" ser till att datorn ens startar. PSU:ns uppgift är att konvertera vägguttagets 230V till lägre spänningar så som 12V, 5V och 3.3V då datorns andra komponenter inte skulle klara av den höga spänningen. Man kan se PSU:n lite som ett hjärta som "pumpar" ut ström till datorns alla komponenter.

====Strömkablar====

Genom tiderna har många kablar tagits fram och och skrotats men dessa är några av de vanligaste och mest betydande.

:* 20/24 pin power connector - moderkortet
:*SATA-Power connector - optiska enheter & HDD
:*4-pin connector - äldre optiska enheter & äldre HDD:er
:*2x2-pin connector - CPU
:*PCie-Power connector - GPU

{{clear}}

==Kylning==
=== Vattenkylning===
====Victor Heinonen====

=== Fläkt ===

====Malin====
När en dator är i arbete, genererar komponenterna i datorn värmeenergi. Dock så är många delar i en dator väldigt känsliga mot värme. Därför är det viktigt att ha någon sorts kylning till datorn, så att luften i datorn förblir kall. Dels så att datorn inte överhettas, men även för att datorer jobbar bättre om den är kall. Den vanligaste kylningstekninken till en modern dator är datorfläkten. Datorfläkten har till uppgift att fläkta bort den varma luften inuti datorn och ersätta den med kall luft utifrån. Det finns oftast fler än en fläkt till en dator eftersom en fläkt inte är stark nog att kyla hela datorn. Det vanligaste är att det finns fläktar vid t.ex. nätagregatet, grafikkortet, processorn, CPU:n och vid Chassit. Dessa fläktar finns offtast redan från början, men att om man vill utsätta sin dator för tyngre program och mer jobb (t.ex. spel eller andra stora program), kan användaren sätta till extra fläktar. Det finns även olika bra fläktar som har bra styrka och snabbhet. Man mäter fläktars kraft i RPM (Rotations Per Minute). Desto mer RPM en fläkt har, desto bättre är den.
--[[Användare:MalinHagland|MalinHagland]] 24 september 2012 kl. 12.07 (UTC)

[[File:80mm computer fans with fan guards and connectors.png|thumb|80mm computer fans with fan guards and connectors]]

====Miro====
Varje dators komponenter alstrar värme vid användning. Man måste därför ha något som kyler ner komponenterna för att de inte ska överhettas och smälta eller skadas. Meningen med datorfläktar är att de ska skicka ut värmen ur chassit. Många av delarna i en dator, som t.ex. hårddiskar och nätaggregat, behöver inte en fläkt, utan bara ett gott luftflöde genom chassit. Detta innebär att fläktarna ofta placeras nära värmegenererande komponenter, som grafikkort och processorer.
Att kyla datorer med hjälp av fläktar är inte det enda alternativet i dagens läge. Personer som använder sina datorer till krävande arbeten måste iblanda ha bättre och mer effektiv kylning än dessa kan erbjuda. Vattenkylning är ett av dessa alternativ och går ut på att man leder kallt vatten till vattenblock som sitter monterade på datorkomponenterna. Detta sätt att kyla på är mycket mer effektivt. Samtidigt så är det mer riskabelt då datorn kan förstöras om en ledning går sönder och vatten sipprar ut i systemet.
--[[Användare:Miro|Miro]] 24 september 2012 kl. 12.06 (UTC)

'''Källor:'''
http://h10025.www1.hp.com/ewfrf/wc/document?docname=c01993131&lc=sv&cc=se&dlc=sv

http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar

=Kylning=
=== Vattenkylning===
====Victor Heinonen====

=== Fläkt ===

====Malin====
När en dator är i arbete, genererar komponenterna i datorn värmeenergi. Dock så är många delar i en dator väldigt känsliga mot värme. Därför är det viktigt att ha någon sorts kylning till datorn, så att luften i datorn förblir kall. Dels så att datorn inte överhettas, men även för att datorer jobbar bättre om den är kall. Den vanligaste kylningstekninken till en modern dator är datorfläkten. Datorfläkten har till uppgift att fläkta bort den varma luften inuti datorn och ersätta den med kall luft utifrån. Det finns oftast fler än en fläkt till en dator eftersom en fläkt inte är stark nog att kyla hela datorn. Det vanligaste är att det finns fläktar vid t.ex. nätagregatet, grafikkortet, processorn, CPU:n och vid Chassit. Dessa fläktar finns offtast redan från början, men att om man vill utsätta sin dator för tyngre program och mer jobb (t.ex. spel eller andra stora program), kan användaren sätta till extra fläktar. Det finns även olika bra fläktar som har bra styrka och snabbhet. Man mäter fläktars kraft i RPM (Rotations Per Minute). Desto mer RPM en fläkt har, desto bättre är den.
--[[Användare:MalinHagland|MalinHagland]] 24 september 2012 kl. 12.07 (UTC)

[[File:80mm computer fans with fan guards and connectors.png|thumb|80mm computer fans with fan guards and connectors]]

====Miro====
Varje dators komponenter alstrar värme vid användning. Man måste därför ha något som kyler ner komponenterna för att de inte ska överhettas och smälta eller skadas. Meningen med datorfläktar är att de ska skicka ut värmen ur chassit. Många av delarna i en dator, som t.ex. hårddiskar och nätaggregat, behöver inte en fläkt, utan bara ett gott luftflöde genom chassit. Detta innebär att fläktarna ofta placeras nära värmegenererande komponenter, som grafikkort och processorer.
Att kyla datorer med hjälp av fläktar är inte det enda alternativet i dagens läge. Personer som använder sina datorer till krävande arbeten måste iblanda ha bättre och mer effektiv kylning än dessa kan erbjuda. Vattenkylning är ett av dessa alternativ och går ut på att man leder kallt vatten till vattenblock som sitter monterade på datorkomponenterna. Detta sätt att kyla på är mycket mer effektivt. Samtidigt så är det mer riskabelt då datorn kan förstöras om en ledning går sönder och vatten sipprar ut i systemet.
--[[Användare:Miro|Miro]] 24 september 2012 kl. 12.06 (UTC)

'''Källor:'''
http://h10025.www1.hp.com/ewfrf/wc/document?docname=c01993131&lc=sv&cc=se&dlc=sv

http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar
{{clear}}
=== Nätaggregat (PSU) ===
====Issa, Bomler====
[[File:ATX-Netzteil.jpg|thumb|ATX-Netzteil. Klicka på bilden för mer info.]]
Nätaggregatet eller PSU som står för "Power Supply Unit" ser till att datorn ens startar. PSU:ns uppgift är att konvertera vägguttagets 230V till lägre spänningar så som 12V, 5V och 3.3V då datorns andra komponenter inte skulle klara av den höga spänningen. Man kan se PSU:n lite som ett hjärta som "pumpar" ut ström till datorns alla komponenter.

====Strömkablar====

Genom tiderna har många kablar tagits fram och och skrotats men dessa är några av de vanligaste och mest betydande.

:* 20/24 pin power connector - moderkortet
:*SATA-Power connector - optiska enheter & HDD
:*4-pin connector - äldre optiska enheter & äldre HDD:er
:*2x2-pin connector - CPU
:*PCie-Power connector - GPU

{{clear}}

=Anslutningar=

=== USB ===
'''Versioner:'''

'''USB 1.0:'''
Den första versionen av USB och lanserades 1996. Då pratade man om Low Speed som var upp till 1,5 Megabit/sek

'''USB 1.1:'''
Behovet av högre överföringshastighet var påtagligt och redan två år senare, 1998, så kom en mindre uppdatering av specifikationen för USB. Nu kunde man överföra med Full Speed, 12 megabit/sek

'''USB 2.0:'''
Jakten på högre gjorde att år 2000 kom nästa version. Hastigheten hade nu ökat till Hi-Speed, upp till 480 megabit/ sekund. I och med version 2.0 så konkurrerade den nya versionen på allvar med Firewire. USB 2.0 standarden var även bakåt kompatibel med den tidigare standarden USB 1.1.

'''USB 3.0:'''
I och med att USB nu hade blivit en standard på både Mac och Windows så utvecklades USB standarden och år 2008 så blev USB version 3.0 en standard. Nu kunde man komma upp i hastigheter på hela 5 gigabits, Superspeed. En stor fördel men 3.0 var att nu kunde kommunikationen gå i båda riktningarna samtidigt. Detta eftersom man utnyttjar 5 extra ledare i kabeln. En annan stor och viktig fördel var att nu kunde man få ut mer ström från varje USB-uttag vilket gjorde att tillverkarna fick möjlighet att tillverka nya tillbehör där man inte behövde skicka med externa nätdelar.

När det gäller priser så varierar priserna väldigt kraftigt beroende på kvalité och funktioner. En del USB minnen är gjorda för att tåla extrema förhållanden och sen finns det även USB minnen med inbyggda fingeravtrycksläsare och olika krypteringar. Ett standard 4GBs minne kan man få från 30 kr och uppåt medan ett 256GBs minne kostar från ca 3000 kr och uppåt.

'''Källor:'''
:http://sv.wikipedia.org/wiki/Universal_Serial_Bus
:http://www.usb.org/home
:http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=168

'''My Schenkmanis'''

=== USB ===
En usb överför ”data” som består utav den fil man, kopierar/ klipper ut, in till datorn med hjälp utav flera virtuella portar vid namn ”Endpoints”. Nästan alla enheter använder sig utav flera sådana ”Endpoints”, ca upp till 32st av olika typer, där var och en utav dem identifieras med ett nummer samt den riktning som data flödet (filerna) ska till i datorn. Under den tiden du kopierar/ klipper ut din fil till datorn så hanterar den all information tillsammans med ett gäng andra detaljer.

[[Fil:Skärmavbild_2012-09-26_kl._1.38.39_PM.png|600px|]]

'''Endpoint:''' är inbyggda i självaste usb:n när de blir tillverkade i fabrikerna, så dem finns permanent på självaste USB produkten.
[[Fil:Screenshot_2012-09-26-12-53-32.png|thumb|left|De guldiga sträcken på denna usb-minne är endpoints]]

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
'''Mattias Norberg'''
{{clear}}

=== Datormus ===
[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg|miniatyr|200px|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]

'''Jack'''

Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X & ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X & Y-planet.

Men just nu används laserdioder undertill som sänder ut en stråle. Strålen reflekteras till underlaget, och tas imot till musens mottagare. Förflyttningen registreras genom att musen rör på sig åt olika håll, då de reflekterande strålarna ändras

{{clear}}

=== Firewire ===

[[Fil:Firewire.jpeg|thumb|left]] {{#ev:youtube|xP5aLoRozt8|250|right}}
Firewire är apples namn på produkten IEEE 1394 som är en högkommunikationskoppling till och från datorutrustning som till exemple överföring mellan en digital kamra eller liknande. Tekniken utvecklades under ledning av Apple tillsammans med bland andra Texas Instruments, IBM och Sony. IEEE 1394 är ett tekniskt bättre alternativ till USB, men har blivit mindre utbrett eftersom hårdvarukostnaden är högre.

The IEEE 1394 interface, developed in the late 1980s and early 1990s by Apple as FireWire, is a serial bus interface standard for high-speed communications and isochronous real-time data transfer. The 1394 interface is comparable with USB and often those two technologies are considered together, though USB has more market share.[1] Apple first included FireWire in some of its 1999 models, and most Apple computers since the year 2000 have included FireWire ports, though, as of 2012, nothing beyond the 800 version (IEEE-1394b).[2] The interface is also known by the brand i.LINK (Sony), and Lynx (Texas Instruments). IEEE 1394 replaced parallel SCSI in many applications, because of lower implementation costs and a simplified, more adaptable cabling system. The 1394 standard also defines a backplane interface, though this is not as widely used.

-[[Användare:Rove|Rove]] 24 september 2012 kl. 12.31 (UTC)
{{clear}}

=== Ethernet ===

'''August Carlsson'''

Ethernet är en samling standardiserade sätt för kommunikation mellan datorenheter via höghastighets kablar. Ethernet är skapades år 1976 av Xerox Corporation. Ethernet standardiserades av IEEE, eller Institute of Electrical and Electronics

== Slut ==

-----------

'''Här nedanför finns alla datordelar utan struktur'''

=== grafikkort ===
--[[Användare:Jesperdeli|Jesperdeli]] 24 september 2012 kl. 12.36 (UTC)

{{clear}}

=== Datormus ===
[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg|miniatyr|200px|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]

Jack

Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X & ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X & Y-planet.

Men just nu används laserdioder undertill som sänder ut en stråle. Strålen reflekteras till underlaget, och tas imot till musens mottagare. Förflyttningen registreras genom att musen rör på sig åt olika håll, då de reflekterande strålarna ändras

{{clear}}

=== RAM ===

Alfonso

Martin Öh

=== Ethernet ===

August Carlsson

Ethernet är en samling standardiserade sätt för kommunikation mellan datorenheter via höghastighets kablar. Ethernet är skapades år 1976 av Xerox Corporation. Ethernet standardiserades av IEEE, eller Institute of Electrical and Electronics

{{clear}}

=== Ljudkort™===

Tim Rey

Ett ljudkort är dator komponenten som låter dig spela upp och spela in ljud.
Ljudkortet är oftast installerat på moderkortet men kan också vara instickskort. De som söker det bästa i sin dator använder instickskort då det är bättre isolerat mot bruset som kommer från moderkortet. men har även fler in- utgångar och digitala in- ut gångar.

De flesta ljudkort använder en "digital-to-analog converter", eller "DAC", vilket konverterar digitalt genererad data till analogt format. Dens output är kopplad till en förstärkare, eller hörlurar, vilket gör att vi kan höra ljudet från datorn.
Ett ljudkort kan ha många kopplingar, ibland är de för många eller för stora kopplingar, då installerar man ett externt kort där man länkar kopplingarna. Beroende på hur många kopplingar man använder räcker kanske inte ett kort, då använder man en breakbox som man kopplar till datorn.

En viktig del av ljudkortet är polyfoni, vilket är förmågan framkalla olika självständiga röster och ljud samtidigt. Ju fler kanaler ljudkortet har, det vill säga hur många utgångar, och kvalitet på dem desto bättre ljud separering. Polyfoni är viktigt då om man inte har

=== Fläkt ===

'''Malin:''' 
När en dator är i arbete, genererar komponenterna i datorn värmeenergi. Dock så är många delar i en dator väldigt känsliga mot värme. Därför är det viktigt att ha någon sorts kylning till datorn, så att luften i datorn förblir kall. Dels så att datorn inte överhettas, men även för att datorer jobbar bättre om den är kall. Den vanligaste kylningstekninken till en modern dator är datorfläkten. Datorfläkten har till uppgift att fläkta bort den varma luften inuti datorn och ersätta den med kall luft utifrån. Det finns oftast fler än en fläkt till en dator eftersom en fläkt inte är stark nog att kyla hela datorn. Det vanligaste är att det finns fläktar vid t.ex. nätagregatet, grafikkortet, processorn, CPU:n och vid Chassit. Dessa fläktar finns offtast redan från början, men att om man vill utsätta sin dator för tyngre program och mer jobb (t.ex. spel eller andra stora program), kan användaren sätta till extra fläktar. Det finns även olika bra fläktar som har bra styrka och snabbhet. Man mäter fläktars kraft i RPM (Rotations Per Minute). Desto mer RPM en fläkt har, desto bättre är den.
--[[Användare:MalinHagland|MalinHagland]] 24 september 2012 kl. 12.07 (UTC)

[[File:80mm computer fans with fan guards and connectors.png|thumb|80mm computer fans with fan guards and connectors]]

Varje dators komponenter alstrar värme vid användning. Man måste därför ha något som kyler ner komponenterna för att de inte ska överhettas och smälta eller skadas. Meningen med datorfläktar är att de ska skicka ut värmen ur chassit. Många av delarna i en dator, som t.ex. hårddiskar och nätaggregat, behöver inte en fläkt, utan bara ett gott luftflöde genom chassit. Detta innebär att fläktarna ofta placeras nära värmegenererande komponenter, som grafikkort och processorer.
Att kyla datorer med hjälp av fläktar är inte det enda alternativet i dagens läge. Personer som använder sina datorer till krävande arbeten måste iblanda ha bättre och mer effektiv kylning än dessa kan erbjuda. Vattenkylning är ett av dessa alternativ och går ut på att man leder kallt vatten till vattenblock som sitter monterade på datorkomponenterna. Detta sätt att kyla på är mycket mer effektivt. Samtidigt så är det mer riskabelt då datorn kan förstöras om en ledning går sönder och vatten sipprar ut i systemet.

Priset på datorfläktar varierar väldigt mycket. Enkla och små fläktar kan kosta mindre än 100 kr medan vattenkylning kan kosta uppemot och långt över tusen kronor.

Här är en video på en dator som använder sig av vattenkylning: http://www.youtube.com/watch?v=LRi3goene5k. Jag hittade också en video där man använder sig av flytande kväve för att kyla ner datorn. Detta tillvägagångssätt är inget att rekommendera då de drar ner temperaturen i datorn till -80 grader.

Här är videon:  http://www.youtube.com/watch?v=QmSBaizEqkk&feature=related. En vanlig datorfläkt, som den på bilden, hittade jag ingen video på då den är så lätt att förstå. Det är helt enkelt en fläkt som snurrar inuti datorn för att få ut varm luft.
--[[Användare:Miro|Miro]] 24 september 2012 kl. 12.06 (UTC)

'''Källor:'''
http://h10025.www1.hp.com/ewfrf/wc/document?docname=c01993131&lc=sv&cc=se&dlc=sv

http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar

=== ROM ===
'''ROM''' eller Read-only Memory betyder med en grov översättning ”endast läsbart minne”. ROM-minnet i datorn är väldigt viktigt för att datorn ska kunna fungera. Detta beror på att all programvara som är avsedd för att styra hårdvaran i datorn finns på ROM-minnet. På grund av denna funktion kan man inte redigera informationen på ROM-minnet och därav namnet.

'''PROM''', '''EPROM''' och '''EEPROM'''

PROM eller ''programmerbart'' ROM är en vidareutveckling av ROM. PROM tillåter en att redigera koderna på minnet en gång. Men för att kunna redigera informationen på minnet så måste man ha en speciell skrivutrustning som är väldigt svår att få tag på.  Sedan utvecklades EPROM och EEPROM. EPROM som står för ''erasable'' PROM kan man redigera med hjälp av ultraviolett strålning och EEPROM kan man redigera med hjälp av elektronsik utrustning.

'''Flashminnen'''

Flashminnen som har dubbelt så många transistorer per minnescell. Däremot har EEPROM en fördel som gör att man kan radera små block i taget. I små EEPROM-kretsar kan man radera och programmera 8 bitar i taget, medan flashminnets blockstorlek är på 524 288 bitar. EEPROMs minnescell är större än flashminnet, vilket innebär en högra produktionskostnad.

Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Read-only_memory

'''''Signera artikeln med ditt namn'''''

=== Hårddisk ===
Sigurd

==== Joachim A ====
Hårddisk

Den största delen av en hårddisk består av flera magnetiska skivor som är roterande och ligger på varandra. På varje sida av skivan sitter det skrivhuvuden som läser från eller skriver till skivan.

Tre saker som är bra att känna till på en hårddisk är cylinder, huvud och sektor.
På hårdisken finns det flera spår. När skrivhuvudet har letat sig fram till rätt spår kan den stå stilla där och läsa eller skriva data, under tiden skivan roterar under.

En hårdisk kan bestå av flera skivor. Cylindern är det spår som ligger på samma ställe på varje skiva. Har man fyra skivor så kan tex spåret näst längs ut på alla skivor. tillsammans utgöra en cylinder.

När hårddisken (skivorna)delats upp i flera små delar. så bildar den minsta delen sektorn. sektorn är oftast 512 B stor,. Eftersom en sektor inte rymmer så mycket lägger man i hop dom till ett större utrymme, ett större kluster.

För att hårdisken ska kunna hitta en bestämd sektor behöver den först få reda på vilken cylinder datan ligger på för att kunna bestämma vilken placering skrivhuvudet ska ha. Hårddisken består av flera skrivhuvuden och måste först veta vilket skrivhuvud som ska användas och i vilken sektor datan ligger i. Vid läsning eller skrivning ställer rätt skrivhuvud in sig automatiskt och väntar sen på att den rätta sektorn har snurrat fram.

Tekniken som jag beskrivit kallas egentligen CHS-adressering (cylinder, head, sector) men den är föråldrad. Datorn beskriver nu för tiden inte dessa punkter var för sig. Det är samma grundprincip men blocken numreras nu efter den ordning de ligger i. Den nya tekniken kallas LBA (Logical Block Addressing). första sektorn har nummer 0, nästa nummer 1 och så vidare.

normal priset på en hårdisk på 1TB ligger på 650kr

--[[Användare:JoachimAllerborg|JoachimAllerborg]] 26 september 2012 kl. 19.46 (UTC)

=== Chassi ===
niclas william Fredrik

=== Kraftaggregat (PSU) ===
[[File:ATX-Netzteil.jpg|thumb|ATX-Netzteil. Klicka på bilden för mer info.]]
Nätaggregatet eller PSU som står för "Power Supply Unit" ser till att datorn ens startar. PSU:ns uppgift är att konvertera vägguttagets 230V till lägre spänningar så som 12V, 5V och 3.3V då datorns andra komponenter inte skulle klara av den höga spänningen. Man kan se PSU:n lite som ett hjärta som "pumpar" ut ström till datorns alla komponenter.

'''Strömkablar'''

Genom tiderna har många kablar tagits fram och och skrotats men dessa är några av de vanligaste och mest betydande.

:* 20/24 pin power connector - moderkortet
:*SATA-Power connector - optiska enheter & HDD
:*4-pin connector - äldre optiska enheter & äldre HDD:er
:*2x2-pin connector - CPU
:*PCie-Power connector - GPU

Issa, Bomler
{{clear}}

=== Moderkort ===

====Kasper Winberg ====
[[Fil:Moderkort PCH.gif|thumb|400px|Schematisk bild på två av de vanligaste moderkorten]]
Moderkort är det svenska ordet för Motherboard och är ingen direkt förkortning så som USB (som står för universal serial bus). Det engelska namnet och även det ursprungliga namnet är Motherboard just för att det är grunden till en dator, utan moderkortet - ingen fungerande dator. Moderkortet sitter i chassit som alla andra komponenter och är "basen" till alla komponenter.

Priset på ett moderkort kan variera grovt beroende på vad du ska använda det till, om du ska ha det i en vanlig arbetsdator utan några speciella tillägg kan du komma undan med en 1000kr ungefär, men om du ska ha ett moderkort till tex en speldator så kan det kosta mycket mer beroende på vad för processor du har för den måste passa in i ditt moderkort, och hur många PCIe uttag du behöver. Men ett moderkort kan kosta runt 1000-5000kr.
Standardpriset brukar ligga runt 1500kr. 
 
 
 
 
Här nedan ser du en översikt på ett modernt moderkort och några av de viktigaste komponenterna på moderkortet
 

[[Fil:Modertkort_översikt_kasper.jpg|400px|left|Moderkort översikt]]
1. Front panel (Se nedan) 
 2. PCI express x16 (Används till [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|grafikkort]], [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Ljudkortet|ljudkort]], nätverkskort) 
 3. PCI  (Användes förr till allt som PCI-E har nu, används fortfarande till närverkskort / ljudkort) 
4. PCI express x1 (Används till ljudkort, nätverkskort)  
5. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|CPU]] sockel (processor sockel) 
 6. Plats för [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]] (arbetsminnet) 
 7. Strömförsörjning till moderkort 
 8. SATA uttag 6GB/s ([[Uppgift_Beskriv_en_datordel#SSD|SSD hårddisk]])/[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Joachim_A|(SATA hårddisk)]]  
9. SATA 3GB/s  
10. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#USB|USB]] uttag  
11.[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#CMOS|CMOS]] Batteri

[[Fil:Front_panel_moderkort.jpg‎|300px|left|Moderkortets front panel]]
 
 
 
 
 
 
1. VGA (uttag för bildkabel) 
 2. USB portar 
 3. Ljud ingångar  
4. Internet uttag

 
 
 
 
 
 

Källor:
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild 
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620 
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf 
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/ 
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320 
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm 
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html 
Jag har gjort beskrivning på bilderna själv via Microsoft Paint & Seashore

--[[Användare:KasperV|KasperV]] 25 september 2012 kl. 15.38 (UTC)

{{clear}}

==== Max Allerborg ====

Moderkortet, det är ungefär som en människas hjärta. Nu undrar ni säkert hur ett moderkort kan vara som ett hjärta och det tänkte jag berätta för er. Det är så att alla komponenter som finns i datorn är kopplade till moderkortet på ett eller annat sätt. De flesta strömkällorna är kopplade direkt till moderkortet som i sin tur skickar vidare strömmen till komponenterna listade nedan.
 
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|Grafikkort]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|Processor]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Fl.C3.A4kt|Fläkt]]

Det finns även en del komponenter som inte får ström av moderkortet och dom komponenterna kan ni se i listan nedan
[[Fil:ASRock N68C-S UCC Rev 1.03.jpg|400px|thumb|Micro-ATX med AMD socket FM1]]

* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#H.C3.A5rddisk|Hårddisk]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#ROM|CD/DVD Läsare]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Kraftaggregat_.28PSU.29|Nätaggregat]]

 
För inte så länge sedan så hade moderkorten tre stycken olika chip men med teknikens utveckling så har man kommit på en annan lösning med endast två chip. Den nya två chips lösningen ska även fungera mycket snabbare och bättre än föregående alternativet. De två chipen som finns nu heter CPU (Central Processing Unit) samt PCH (Platform Controller Hub). Som jag sade tidigare så är nästan alla komponenter i datorn kopplade till moderkortet eller mer specifikt i de två chipsen. Till CPU:n kopplas externgrafik via PCIe, Interngrafik via CPU enheten och RAM-Minnen. Alltså så kan vi dra slutsaten att CPU:n kontrollerar utdataenheter. Till PCH:n som är den andra styrbryggan kopplas USB (Universial Serial Bus), Nätverk, Serial-ATA och en PCIe x1 för exempelvis ett externtljudkort. Då kan vi dra slutsatsen att PCH:n kontrollerar indataenheter. Det är alltså moderkortet som sammansvetsar alla komponenter och PCH:n och CPU:n som ser till att alla komponenterna kan samarbeta.

 
===== [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#BIOS_2|BIOS]] =====
(Basic Input/Output System) är den delen utav moderkortet som ser till att allting som ska startas startar och det sker med hjälp av en typ av mjukvara som ett operativsystem. Du kan även göra en rad olika inställningar via BIOS.

 
===== CMOS =====
(Complementary Metal-Oxide Semiconductor) är ett litet minne som håller koll och lagrar info om BIOS systemet. den info som lagras är mestadels inställningar som sköts via BIOS systemet. CMOS håller även koll på saker som hårddiskarnas status och klockfrekvens på processorn. 
 

Moderkort Källor:
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild 
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620 
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf 
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/ 
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320 
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm 
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html

--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] 24 september 2012 kl. 12.14 (UTC)
{{clear}}

=== Ett litet skämt ===

Några norska skämt på temat datorterminologi: [[Norska löshundskommitén]]

=== Flashminne ===

Flashminnen är det gemensamma begreppet för minneskort, USB-minnen och SSD-diskar. Fördelarna med flashminnen är att de är små och att de saknar rörliga delar.
De är också billiga att tillverka och har den egenskapen att de inte förlorar den lagrade informationen om de blir utan ström. Ett flashminne är ett transistorbaserat minne som finns i många lagringsstorlekar. Tekniken bakom flashminnena uppfanns av forskare inom Intel Corporation år 1988. De flesta av dem minnen som tillverkas idag, tillverkas av Intel, AMD, Toshiba och ST. Då flashminnen idag finns i många olika former och storlekar, går det att hitta tex USB-minnen från 50-100 kr eller SSD-diskar för upp till 20 000 kr om inte mer.
Två vanliga flashminnen är NOR och NAND.
NOR-minnet kan läsa data snabbt (mellan 10-100 ns), men skriver data desto långsammare (1-10 ms). Minnet läser normalt ett ord i taget.
NAND-minnet har utvecklats av Toshiba. Det är långsamt både vid läsning (10-15 µs) och vid skrivning (1-10 ms). Minnet läser dock en stor mängd data samtidigt till en mellanlagringsbuffert, därifrån det sedan kan läsa ut data snabbt. Fördelen med NAND-flashminnen är att en NAND-minnescell är mindre än en NOR-minnescell och billigare att tillverka.
Funktion
En flashminnescell består av en enda transistor vars styrsignal förändras vid programmeringen. En icke-programmerad minnescell har värdet ”1” och en programmerad minnescell har värdet ”0”. Flashminnet är indelat i block som oftast är ganska stora (normalt 64 kb). För att förändra en bit från en etta till en nolla kan man göra det genom att programmera just den biten. Vill man göra tvärt emot, måste man däremot sudda ut hela blocket.
Ju mindre blocket är, desto enklare är det alltså för användaren, men mindre block är dyrare att tillverka.
Begränsningar
Flashminnen har på grund av sin konstuktion en inbyggd begränsning i antalet skrivcykler. Detta betyder att det inte går att skriva ett oändligt antal gånger till denna typ av minnen utan att det förstörs.

Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Flashminne, http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/lagringsmedia/flashminne-(solid-state), http://www.pricerunner.se/,

--[[Användare:Johnnyolsson|Johnnyolsson]] 1 oktober 2012 kl. 12.28 (UTC)

=== SSD ===
SSD står för Solid State Drive som kan översättas till halvledar disk på svenska. En SSD har inga snurande skivor som en vanlig hårddisk har utan baseras på minnskretsar istället.

SSD ansluts oftast med SATA eller pci-e. En SSD som ansluts via pci-e är oftast snabbare men också mycket dyrare. SATA diskarna brukar ha läshastigheter runt 500MB/s och 500MB/s (2012) och pci-e diskarna runt 1500 MB/s läshastigheter och skrivhasigher runt 1200MB/s vilket kan jämföras med en vanlig traditionell hårdisk som kan läsa i ca 100MB/s och skriver i ca 100MB/s. Pci-e diskarna riktar sig mer mot företagsanvändning och I servrar där den extra hastigheten behövs medans SATA diskarna riktar sig mer mot persondatorer med krav på prestanda.

En SSD är helt ljudlös och är okänslig mot stötar och vibrationer detta beror på att den inte har några rörliga delar. En SSD's livstid påverkas av antalet skrivningar så om disken får skriva mycket så kortas livstiden mycket.

Eftersom tekniken är relativt ny så är priset förtfarande högt, ca 800 kr för 120Gb för en disk med SATA och för en 120Gb disk som ansluts via pci-e kostar ca 1800 kr.

{{#ev:youtube|pEsJzrww_dA|250|right}}

[[Fil:E-disk_2-5_scsi.jpg]]

[http://sv.wikipedia.org/wiki/Solid_state_drive#F.C3.B6rdelar Wikipedia.org]

[http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/introduktion-till-datorn Kjell.com]

--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] 27 september 2012 kl. 21.16 (UTC)

=== USB ===
Versioner:

USB 1.0:
Den första versionen av USB och lanserades 1996. Då pratade man om Low Speed som var upp till 1,5 Megabit/sek

USB 1.1:
Behovet av högre överföringshastighet var påtagligt och redan två år senare, 1998, så kom en mindre uppdatering av specifikationen för USB. Nu kunde man överföra med Full Speed, 12 megabit/sek

USB 2.0:
Jakten på högre gjorde att år 2000 kom nästa version. Hastigheten hade nu ökat till Hi-Speed, upp till 480 megabit/ sekund. I och med version 2.0 så konkurrerade den nya versionen på allvar med Firewire. USB 2.0 standarden var även bakåt kompatibel med den tidigare standarden USB 1.1.

USB 3.0 :
I och med att USB nu hade blivit en standard på både Mac och Windows så utvecklades USB standarden och år 2008 så blev USB version 3.0 en standard. Nu kunde man komma upp i hastigheter på hela 5 gigabits, Superspeed. En stor fördel men 3.0 var att nu kunde kommunikationen gå i båda riktningarna samtidigt. Detta eftersom man utnyttjar 5 extra ledare i kabeln. En annan stor och viktig fördel var att nu kunde man få ut mer ström från varje USB-uttag vilket gjorde att tillverkarna fick möjlighet att tillverka nya tillbehör där man inte behövde skicka med externa nätdelar.

När det gäller priser så varierar priserna väldigt kraftigt beroende på kvalité och funktioner. En del USB minnen är gjorda för att tåla extrema förhållanden och sen finns det även USB minnen med inbyggda fingeravtrycksläsare och olika krypteringar. Ett standard 4GBs minne kan man få från 30 kr och uppåt medan ett 256GBs minne kostar från ca 3000 kr och uppåt.

Källor:
:http://sv.wikipedia.org/wiki/Universal_Serial_Bus
:http://www.usb.org/home
:http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=168

/My Schenkmanis

==== USB ====
En usb överför ”data” som består utav den fil man, kopierar/ klipper ut, in till datorn med hjälp utav flera virtuella portar vid namn ”Endpoints”. Nästan alla enheter använder sig utav flera sådana ”Endpoints”, ca upp till 32st av olika typer, där var och en utav dem identifieras med ett nummer samt den riktning som data flödet (filerna) ska till i datorn. Under den tiden du kopierar/ klipper ut din fil till datorn så hanterar den all information tillsammans med ett gäng andra detaljer.

[[Fil:Skärmavbild_2012-09-26_kl._1.38.39_PM.png|320px]]

Endpoint: är inbyggda i självaste usb:n när de blir tillverkade i fabrikerna, så dem finns permanent på självaste USB produkten.
[[Fil:Screenshot_2012-09-26-12-53-32.png|thumb|De guldiga sträcken på denna usb-minne är endpoints]]
// Mattias Norberg

{{clear}}

=== firewire ===
--[[Användare:Rove|Rove]] 24 september 2012 kl. 12.31 (UTC)
[[Fil:Firewire.jpeg|thumb|left]] {{#ev:youtube|xP5aLoRozt8|250|right}}
firewire är apples namn på produkten IEEE 1394 som är en högkommunikationskoppling till och från datorutrustning som till exemple överföring mellan en digital kamra eller liknande. Tekniken utvecklades under ledning av Apple tillsammans med bland andra Texas Instruments, IBM och Sony. IEEE 1394 är ett tekniskt bättre alternativ till USB, men har blivit mindre utbrett eftersom hårdvarukostnaden är högre.

The IEEE 1394 interface, developed in the late 1980s and early 1990s by Apple as FireWire, is a serial bus interface standard for high-speed communications and isochronous real-time data transfer. The 1394 interface is comparable with USB and often those two technologies are considered together, though USB has more market share.[1] Apple first included FireWire in some of its 1999 models, and most Apple computers since the year 2000 have included FireWire ports, though, as of 2012, nothing beyond the 800 version (IEEE-1394b).[2] The interface is also known by the brand i.LINK (Sony), and Lynx (Texas Instruments). IEEE 1394 replaced parallel SCSI in many applications, because of lower implementation costs and a simplified, more adaptable cabling system. The 1394 standard also defines a backplane interface, though this is not as widely used.

{{clear}}

=== Grafikkort ===

Johan Askefalk

[[File:ATI Radeon HD 4770 Graphics Card-oblique view.jpg|thumb|ATI Radeon HD 4770]]
Grafikkort används i nästan alla datorer. De finns snabba energi-slukande Grafikkort och snåla tysta energisnåla Grafikkort.
Snabba Grafikkort används främst i Spel datorer, och bild/film redigerings datorer, Dvs alla som jobbar med media och behöver
ett snabbt Grafikkort. För att det ska gå snabbare och "Smoothare".

Alla Grafikkort har ett "Grafikminne" det fungerar ungefär som ett RAM minne. Speldatorer behöver mycket minne dvs över 1 GB. Men de snabbaste brukar kunna ha över 4GB!
Men alla Grafikkort behöver inte gigantiska "Grafikminnen", om man till exempel arbetar med att skriva böcker eller långa texter så är det bättre att köpa ett tyst och mer energisnålt Grafikkort.
Och satsa mera på en bra CPU, en snabb SSD och mycket RAM.

Med en ny teknik kallad "Cuda" skapas av Nvidia. Med denna teknik kan GPU:ns super snabba minne användas som "huvudminne" när man redigerar bilder och liknande, Med denna teknik kan man arbeta otroligt mycket snabbare. Tekniken fungerar så att deras grafikkort ger kraft av sina super snabba processorer och med detta får man en extrem powerboost.

==== Crossfire ====
:
Crossfire är en teknik som gör att man kan koppla 2 Grafikkort tillsammans, och med detta ge starkare prestanda. Det går dock bara att koppla 2 Gafikkort via Crossfire om de 2 första nummerna på modellen är detsamma. Till exempel: Man kan koppla 1: Radeon HD 5770 och en 5790, Men inte 1: 7970 och 1: 7870. För att detta ska fungerar måste man dock ha ett moderkort som stödjer Crossfire X.
Om man bestämmer sig för att köra Crossfire så är det bra att tänka på att det används väldigt mycket energi, och det blir väldigt varm. Därför kan det vara bra att köpa någon extra fläkt eller kanske en vattenskylningssystem. Dessutom kan det vara bra att kolla så att de Grafikkort du ska använda Crossfire med arbetar bra tillsammans, Eftersom att även om de två första siffrorna är det samma. Kan de kanske finnas buggar om de kör tillsammans. De kan vara i form av bluescreens eller Glitter på skärmen. Du kan kolla detta genom att till exempel läsa på forum eller helt enkelt google det. Forum jag rekommenderar Sweclockers.se.

[[File:Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire.jpg|thumb|Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire]]

Som jag sa tidigare så blir Grafikkorten oftast mycket varmare när de kör i Crossfire. Det är viktigt att det inte blir för varmt eftersom att då kan Moderkortet/ grafikkortet smälta. Mitt personliga tips är att varje gång du köpt ett eller flera Grafikkort kolla värmen på dem när de "Idlar" samt kör i "100%". Detta kan du simpelt göra med ett program som heter: FurMark: VGA test. Programmet fungerar så att den öppnar ett fönster som har väldigt höga Grafikinställningar. Och grafikkortet tvingas använda allt den har för att kunna visa filmen i så hög grafik som möjligt. När programmet startats kommer den köra i 15 minuter på din skärms upplösning, eller någon annan virtuell upplösning om du så vill. Under dessa 15 minuter kommer grafikkortet jobba på 100% och fläktarna kommer att automatiskt öka för att hålla grafikkortet kallt. Ditt Grafikkort får inte bli för varmt, dvs runt 85-99 grader då kan det börja smälta, Så håll koll på det under hela testet. Om du märker att det börjar bli för varmt borde du kanske sänka upplösningen lite, men om du inte ändrat den från din skärms upplösning, måste du kanske införskaffa en eller två extra fläktar / ett nytt kallare chassi. Du kan också byta Grafikkortets standard fläkt då de brukar vara ganska dåliga.

När testet är klart och inget har gått fel så vet du hur dina varma ditt/dina Grafikkort blir på 100%. Om de inte blivit för varma så är det optimalt, om de inte är över 50/60 grader så kan du fundera på att överklocka grafikkortet något (överklocka = trimma). Jag själv ligger hemma på stabila 50-55 grader på 100%, jag har nu överklockat dem med ca: 30% och de ligger nu på ca 75-80 grader på 100% användning.

'''OBS:''' glöm inte att kolla att Grafikkorten/kortet inte blir för varmt efter överklockningen, om de/den blir de kan du sänka överklockningen något, annars kan du öka den lite eller helt enkelt låta den vara som den är för tillfället.

'''Grafikkorts överklockning ligger på OS:et dvs om du installerar om ditt Windos kommer din överklockings inställning försvinna. CPU överklockning ligger dock på BIOS dvs att den kommer vara kvar.'''

Lycka till och hoppades att detta hjälpte dig :)

// Johan Askefalk

-----

=== Dennis K ===

'''Grafikkort:'''

Ett grafikkort, även kallad ett bildskärmskort, skärm adapter och grafikadapter, är ett expansionskort vars grafikprocessor beräknar fram digitala "kartor" av vad som ska visas på skärmen. De flesta grafikkort erbjuder olika funktioner såsom accelererad rendering av 3D-scener och 2D grafik, TV-utgång eller möjligheten att ansluta flera bildskärmar (multi-monitor). I moderna datorer är grafikkortet i form av ett instickskort som ansluts i ett slot. Om man ska förklara hur ett grafikkort fungerar för någon som inte vet så kan man säga att en liten bit information skickas till grafikkortet från cpun och i den står det vad som ska visas på skärmen. Informationen skickas i elektriska pulser, där tex det här skickas, på/av=1/0. Grafikkortet läser informationen och vidarebefodrar de elektriska signalerna och hämtar den extra informationen som behövs till flera (1/0) som skickas ut till utgången som blir något en skärm kan läsa av och då vet den att den ska tända den pixeln, släcka den röda pixel, gröna osv.

'''Crossfire:'''

Crossfire kallas den teknik som gör det möjligt att sammankoppla två grafikkort så att dom delar på arbetsbördan, detta ger en stor fördel i bland annat datorspel.

=== Ljudkortet ===
[[File:Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB.jpg|thumb|Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB]]

Frank Salazar Diaz

'''Geylan'''

Ljudkortet är en komponent i datorn som spelar upp och spelar in ljud. Ljudkortet brukar oftas vara kopplat till Moderkortet och det är så ganska ofta på de moderna datorerna, fast det finns folk som använder ett instickskort för att de presterar bättre och man får en högre kvalite på ljudet. Signalerna/bruset som kommer från instickskortet är bättre isolerade och det betyder att bruset som uppstår när man använder ett ljudkort som är kopplat till moderkortet inte uppstår lika mycket och ljudet blir klarare. Instickskortet kan byta mellan olika samplingsfreksvenser, t.ex. 44.1/48/96 kHz, och på ljudkortet som är kopplat i moderkortet så brukar man oftast bara kunna använda 44.1 kHz.

De första ljudkorten till PC började användas i början av 1990-talet och då hade de bara MIDI-funktion som kunde kommunicera med datorer och instrument som t.ex. keyboards och trummaskiner. MIDI står för Musical Instrument Digital Interface och på svenska så är det ett seriellt elektroniskt gränssnit ämnat för musikbruk. Och senare på början av 1990-talet så började man även och använda 8 bitars digitalt ljud som var bättre än MIDI. Det första ljudkortet tillverkades i 80-talet och det hette Creative’s Soundblaster-kort och det var de första ljudkortet till PC.

Det första ljudkortet till PC kom i början av 1990-talet och då hade de i första fallen endast MIDI- funktion och senare så hade den även 8 bitars digitalt Ljud.
en utav de första ljudkorten som kom ut till PC var Creative’s Sound blaster. Som började tillverka i slutet av 80-talet

Sound Blaster är ett av många varumärken på en serie ljudkort skapat av det Singapore-baserade företag Creative Labs.
AdLib var ett populärt MIDI-ljudkort tillverkat av det kanadensiska företaget AdLib, inc. Mellan 1987 och 1992. ( Ad lib är en förkortning av latinets ’ad libitum’)

Det fanns också extern ljudkort som var till de allra första hemdatorerna. några märken var Sinclair, Commodore, BBC, Amstrad, Spectravideo m.m. dessa ljudkort innehöll ofta en tre-kanals ljudkrets, vissa ljudkort hade stöd för MIDI som då var mycket nytt. Priset på ett ljudkort med märket Creative Sound Blaster kan kosta mellan 540-900kr

'''''Källor'''''

http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Creative_SB_X-Fi_Fatal1ty-AB.jpg

http://sv.wikipedia.org/wiki/Midi

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljudkort

=== Processor ===

Alexander Mårtensson, Bastian Pedersen

"==Lagringsminne=="

''Lagringsminne eller externminne används såsom arbetsminnet till att lagra datorprogram och dess data när det inte används. Det finns många olika typer av lagringsminnen. Exempel på några lagringsminnen är disketter, hårddiskar, optiska skivor som dvd och Cd och man får inte glömma transistorbaserade flashminnen. Den andra typen av datorminne kallas för arbetsminne eller RAM. Skillnaden mellan arbetsminne och lagringsminne är att lagringsminnen inte är flyktigt, vilket betyder att det kan lagra data under en längre perioder även utan strömtillförsel vilket RAM inte kan.
Nu för tiden har de flesta datorer inbyggda lagringsminnen såsom hårddiskar. För i tiden var inte lagringsminnen inte inbyggt i datorn själv och av historiska skäl används fortfarande begreppet "externminne".

Källa http://sv.wikipedia.org/wiki/Lagringsminne [[File:Interference-colors.jpg|thumb|Lagringminne]]

Oscar Rasinaho

=== BIOS ===
Jimmy Hammarsten

BIOS
Ett BIO system är ett program eller en mjukvara som är inbyggd i datorn med ett BIO system som startar datorns operativ system, grafik kortet, RAM, CPU, Tangentbordet, musen och hårddisken mm. BIOS står för Basic Input/Output System. Ett BIO System har ett Användargränssnitt som vanligen ett menysystem genom att trycka en viss tangent på tangentbordet när datorn startar. I BIOS UI, kan en användare
- Konfigurera hårdvaran
- Sätta system klockan
- Aktivera/avaktivera system komponenter
- välja vilken enhet som är bäst lämplig till att starta upp systemet
- sätta olika lösenord uppmaningar, till exempel ett lösenord för att få tillgång till BIOS-funktionerna för användargränssnittet själv och förhindra illvilliga användare från att starta upp systemet från obehörig kringutrustning.

termen BIOS (Basic Input / Output System) uppfanns av Gary Kildall och dök först upp i CP / M operativsystem 1975, som beskriver maskin-specifika delen av CP / M laddas under uppstarten som gränssnitt direkt med hårdvaran (en CP / M maskin har vanligtvis bara en enkel startprogram i ROM). Senare versioner av CP / M (liksom Concurrent CP / M, Concurrent DOS, DOS Plus, Multiuser DOS, System Manager och REAL/32) kommer med en XIOS (Extended Input / Output System) istället för BIOS. De flesta versioner av DOS har en fil som heter "Io.sys", "IBMBIO.COM", "IBMBIO.SYS" eller "DRBIOS.SYS", denna fil är känd som "DOS BIOS", som är analogt med "CP / M BIOS ".

Bland andra klasser av datorer, har den generiska termer uppstartsmonitorn, startprogram och start-ROM varit i allmänt bruk. Lite sol och PowerPC-baserade datorer använder Open Firmware för detta ändamål. Det finns några alternativ för "Legacy BIOS" i x86 världen: Extensible Firmware Interface, Open Firmware (används på OLPC XO-1) och coreboot.

I princip en BIOS i ROM anpassade till den specifika tillverkarens maskinvara, vilket låg nivå tjänster (som att läsa en tangenttryckning eller skriva en sektor av data till diskett) som ska lämnas på ett standardiserat sätt till ett operativsystem. Till exempel kan en IBM PC har antingen en monokrom eller grafikkort (med olika adresser display minnet och hårdvaran), men en enda standard BIOS systemanrop kan åberopas för att visa ett tecken på en viss position på skärmen i textläge.
Startblocket
DMI Block
Huvudsakliga block
PhoenixBIOS D686. Denna BIOS-chip är inrymt i en PLCC paket, som är i sin tur ansluten till en PLCC uttag.

Före 1990-talet var BIOS lagrad i ROM eller PROM chip, som inte kunde ändras av användarna. Som dess komplexitet och behov av uppdateringar växte och åter programmerbara delar blev mer tillgänglig, BIOS firmware oftast lagras på EEPROM eller flash-minnesenheter. Enligt Robert braver ordförande för BIOS-tillverkaren Micro Firmware blev Flash BIOS marker vanligt omkring 1995, eftersom de elektriskt raderbara PROM (EEPROM) marker är billigare och enklare att programmera än vanliga raderbara PROM (EPROM) marker. Flashchip programmeras (och omprogrammeras) in-circuit, medan EPROM chip behöver systemet att drivas nedåt och EPROM chip bort från moderkortet, för omprogrammering. EPROM chip kan raderas vid långvarig exponering för ultraviolett ljus, vilket nås chipet via fönstret. Chip tillverkare använder EPROM programmerare (sprängare) för att programmera EPROM chip. Elektriskt raderbara (EEPROM) chips tillåter BIOS omprogrammering med högre än normal spänning. [5] BIOS-versioner uppgraderas för att dra nytta av nyare versioner av hårdvara och korrigera buggar i tidigare versioner av BIOS. [6]

Från och med IBM AT stödde datorer en hårdvaruklocka inställbar i BIOS. Den hade ett århundrade bit som tillåts för att manuellt ändra talet när år 2000 hände. De flesta BIOS revideringar som skapas i 1995 och nästan alla BIOS revideringar i 1997 stödde år 2000 genom att sätta århundradet bitar automatiskt när klockan rullade förbi midnatt, 31 December, 1999. [7]

De första flashchip fästes till ISA-bussen. Från och med 1997 flyttade BIOS flash till LPC bussen en funktionell ersättning för ISA, efter en ny standard implementering känd som "firmware nav" (FWH). År 2006 kom de första system som stöder en seriell Peripheral Interface (SPI), och BIOS flash flyttade igen.

Storleken på BIOS och kapacitet ROM, den EEPROM och andra medier kan lagras på, har ökat över tiden nya funktioner har lagts till koden, BIOS-versioner finns nu med storlekar upp till 16 megabyte. Vissa moderna moderkort är inklusive ännu större NAND flashminne IC ombord som kan lagra hela kompakta operativsystem, till exempel vissa Linux-distributioner. Till exempel ingår vissa nya ASUS moderkort Splashtop Linux inbäddad i sina NAND flash minne IC.

I moderna datorer BIOS lagras i omskrivbar minne, vilket gör att innehållet som skall ersättas eller "skrivas". Denna omskrivning av innehållet benämns ibland blinkar. Detta kan göras genom ett speciellt program, vanligen av systemets tillverkare eller vid POST, med en BIOS-bild i en hårddisk eller USB-minne. En fil som innehåller sådant innehåll ibland kallas "en BIOS image". En BIOS kan reflashed för att uppgradera till en nyare version att fixa buggar eller ge förbättrad prestanda eller för att stödja nyare hårdvara, eller skriva om operation kan behövas för att fixa en skadad BIOS. Ett BIOS kan också "flashad" genom att sätta filen i roten på en USB-enhet och starta.

Ett datorsystem kan innehålla flera BIOS firmware marker. Moderkortet BIOS innehåller vanligtvis kod för att komma hårdvarukomponenter helt nödvändiga för bootstrapping av systemet, såsom tangentbord (antingen PS / 2 eller USB Human Interface Device) och lagring (diskettenheter, om sådana finns, och PATA eller SATA-hårddisk styrenheter). Dessutom, plug-in adapterkort som SCSI, RAID, nätverkskort gränssnitt, och styrelser video innehåller ofta sina egna BIOS (t.ex. Video BIOS) som kompletterar eller ersätter system-BIOS-koden för den givna komponenten. (Denna kod är i allmänhet som ett alternativ ROM). Även enheter inbyggda i moderkortet kan bete sig på detta sätt, deras alternativ rom kan lagras som separata kod på den huvudsakliga BIOS-flash chip och uppgraderas antingen tillsammans med eller separat från de viktigaste BIOS.

En tilläggskort oftast bara kräver ett alternativ ROM :
Måste användas innan operativsystemet kan läsas in (vanligtvis innebär att det krävs i bootstrapping processen), och
Är alltför sofistikerad eller specifik en enhet som ska hanteras av de viktigaste BIOS

Äldre PC-operativsystem, som MS-DOS (inklusive alla DOS-baserade versioner av Microsoft Windows) och nystartade systemladdare, får fortsätta att använda BIOS för ingång och utgång. Emellertid innebär de begränsningar av BIOS miljö som moderna operativsystem kommer nästan alltid använder sina egna drivrutiner för att direkt styra hårdvaran. I allmänhet är dessa drivrutiner använder endast BIOS och alternativet kräver ROM för mycket specifika (icke-prestanda-kritiska) uppgifter, t.ex. preliminär enheten har initierats.

För att upptäcka minne-mappade ISA alternativet ROM under uppstartsprocessen, PC BIOS-implementeringar skannar verkliga minne från 0xC0000 till 0xF0000 på 2 KiB gränser, söker en ROM signatur: 0xAA55 (0x55 följt av 0xAA eftersom x86-arkitekturen är little- endian). I en giltig utbyggnad ROM denna signatur omedelbart följt av en enda byte indikerar antalet 512-byte block det använder i verkliga minne. Nästa byte innehåller en offset som beskriver alternativet ROM inkörsport, som BIOS omedelbart överför kontroll. Vid denna punkt tar expansionen ROM koden över, med hjälp av BIOS tjänster att registrera avbrottsvektorer för användning av post-boot program ger ett gränssnitt Användarkonfiguration, eller visa diagnostisk information.

Det finns många metoder och verktyg för att undersöka innehållet i olika moderkortets BIOS och ROM expansion, såsom Microsoft DEBUG eller Unix dd.

källa
Datorteknik 1A V2011 Lärobok sid 23 av Jan-Eric Thelin
http://windows.microsoft.com/sv-SE/windows7/BIOS-frequently-asked-questions
http://en.wikipedia.org/wiki/BIOS

Diskussion:Innovation och samhällsnytta

2012-10-04T11:47:12Z

Jiha9607: /* TE12 */

__NOTOC__
__NOTITLE__
Välj ert projekt här:

= TE12 =

== Mobiltelefoni ==
* 1 Kasper
* 2 Jakob
* 3 Frank
* 4 My

== GPS ==
* 1 Malin TE12A
* 2 Johan TE12A
* 3 Max TE12A
* 4 Tim TE12A

== vägar ==
* 1 Frej TE12C
* 2 Julius TE12C
* 3 Daniel TE12C
* 4 Isawi TE12C

== järnväg ==
* 1 Sigurd TE12C
* 2 Pompom TE12C
* 3 Vilgot TE12C
* 4 Eren TE12C

== sjöfart ==
* 1 Carl TE12C
* 2 Sofie TE12C
* 3 Oscar TE12C
* 4 Viktor TE12C

== flyget ==
* Philip Koivunen
* Jakob Johannesson
* Douglas Friedrich
* Jonathan Martinsson

== telekom ==
* 1 Kevin TE12C
* 2 Malte TE12C
* 3 Joel TE12C
* 4 Oliver TE12C

== TV ==
* 1 David TE12C
* 2 Nangi TE12C
* 3 Yen TE12C
* 4 Pontus TE12C

== post ==
* 1 Sebastian TE12C
* 2 Damiano TE12C
* 3 Zackarias TE12C
* 4 Simon TE12C

== paketleveranser ==
== bilen ==
* Patrik Hoffmann
* Khalid Suleiman Abdu
* Viktor Strandberg
* Giovanni Prando Amusquivar

== sextanten ==
Jimmy Hammarsten
Dennis Karlsson
Oscar rasinaho

== kläder ==
* Peter Larsson
* Dawood Al-Salihi
* Christoffer Ekberg
* Axel Möller

== energiförsörjning ==
== el ==
== värme ==
== tunnelbanan ==
* Martin Öh
* Grim Rogan
* Love Lehult

== vatten och avlopp ==
== blyerstspennan ==
* Carl Lindblad Nyman
* Jonatan Jall Jahaj
* Fredrik Melander

== skriftspråket ==
* Douglas Envang
* Samuel Jordmark
* Axel Öhlander
* Nizar Zalet

== tidmätning ==
* Geylan Ghafur TE12A
* Jesper Deli TE12A
* Patric Bomler TE12A

== konstgödning ==
* Alexander Litholm
* Jakob Jäversjö
* Kevin Nygren

== nanoteknik ==
* Jens Ahlgren
* Fredrik Oldenburg
* Billy Larsson
* Anton Chekhov

== kemiska bekämpningsmedel ==
== läkemedel ==
* 1 Anton P TE12C
* 2 Oskar M TE12C
* 3 Emil O TE12C
* 4 Cassandra TE12C

== pappersteknik ==
== plaster ==
== glas ==
* 1 P-A TE12C
* 2 Per-Axel TE12C
* 3 Stein TE12C
* 4 ???? TE12C

== keramer ==

= EE-elever =

== internet ==
== film ==
== musik ==
== kameran ==
== GPS ==
== CD/DVD/BlueRay ==

= NV-elever =

== antibiotika ==
== insulin ==
== genteknik, GMO ==
== PCR ==
== algodling ==
== cellulosa ==
== fotospektroskopi ==
== fosterdiagnostik ==
== fermentation ==
== odlingssystem ==
== livsmedelsproduktion ==
== mejeriprodukter ==
== bröd ==
== etc ==
== vävnadsodling ==
== pacemakern ==
== titanimplantat ==
== hörapparaten ==
== in vitro fertilisering ==

Uppgift Beskriv en datordel

2012-10-03T11:13:06Z

Jiha9607: /* BIOS */

== Vad? ==
{{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer? Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område.

Du behöver bli medlem och logga in på Wikiskola för att kunna skriva här.

'''Vi vill att du:'''
* Förklarar vad förkortningen står för.
* Översätter engelska uttryck till svenska
* Anger ungefärligt pris
* Förklarar hur den fungerar
* Länk till en film eller inbäddad film.
* Källor/länkar

Skriv ditt namn under den rubrik där du kan bidra. Eller lägg till en egen rubrik.

Du publicerar din text genom att lägga in på denna sida.
}}

=== grafikkort ===
--[[Användare:Jesperdeli|Jesperdeli]] 24 september 2012 kl. 12.36 (UTC)

{{clear}}

=== Datormus ===
[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg|miniatyr|200px|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]

Jack

Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X & ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X & Y-planet.

Men just nu används laserdioder undertill som sänder ut en stråle. Strålen reflekteras till underlaget, och tas imot till musens mottagare. Förflyttningen registreras genom att musen rör på sig åt olika håll, då de reflekterande strålarna ändras

{{clear}}

=== RAM ===

Alfonso

Martin Öh

=== Ethernet ===

August Carlsson

Ethernet är en samling standardiserade sätt för kommunikation mellan datorenheter via höghastighets kablar. Ethernet är skapades år 1976 av Xerox Corporation. Ethernet standardiserades av IEEE, eller Institute of Electrical and Electronics

{{clear}}

=== Ljudkort™===

Tim Rey

Ett ljudkort är dator komponenten som låter dig spela upp och spela in ljud.
Ljudkortet är oftast installerat på moderkortet men kan också vara instickskort. De som söker det bästa i sin dator använder instickskort då det är bättre isolerat mot bruset som kommer från moderkortet. men har även fler in- utgångar och digitala in- ut gångar.

De flesta ljudkort använder en "digital-to-analog converter", eller "DAC", vilket konverterar digitalt genererad data till analogt format. Dens output är kopplad till en förstärkare, eller hörlurar, vilket gör att vi kan höra ljudet från datorn.
Ett ljudkort kan ha många kopplingar, ibland är de för många eller för stora kopplingar, då installerar man ett externt kort där man länkar kopplingarna. Beroende på hur många kopplingar man använder räcker kanske inte ett kort, då använder man en breakbox som man kopplar till datorn.

En viktig del av ljudkortet är polyfoni, vilket är förmågan framkalla olika självständiga röster och ljud samtidigt. Ju fler kanaler ljudkortet har, det vill säga hur många utgångar, och kvalitet på dem desto bättre ljud separering. Polyfoni är viktigt då om man inte har

=== Fläkt ===

'''Malin:''' 
När en dator är i arbete, genererar komponenterna i datorn värmeenergi. Dock så är många delar i en dator väldigt känsliga mot värme. Därför är det viktigt att ha någon sorts kylning till datorn, så att luften i datorn förblir kall. Dels så att datorn inte överhettas, men även för att datorer jobbar bättre om den är kall. Den vanligaste kylningstekninken till en modern dator är datorfläkten. Datorfläkten har till uppgift att fläkta bort den varma luften inuti datorn och ersätta den med kall luft utifrån. Det finns oftast fler än en fläkt till en dator eftersom en fläkt inte är stark nog att kyla hela datorn. Det vanligaste är att det finns fläktar vid t.ex. nätagregatet, grafikkortet, processorn, CPU:n och vid Chassit. Dessa fläktar finns offtast redan från början, men att om man vill utsätta sin dator för tyngre program och mer jobb (t.ex. spel eller andra stora program), kan användaren sätta till extra fläktar. Det finns även olika bra fläktar som har bra styrka och snabbhet. Man mäter fläktars kraft i RPM (Rotations Per Minute). Desto mer RPM en fläkt har, desto bättre är den.
--[[Användare:MalinHagland|MalinHagland]] 24 september 2012 kl. 12.07 (UTC)

[[File:80mm computer fans with fan guards and connectors.png|thumb|80mm computer fans with fan guards and connectors]]

Varje dators komponenter alstrar värme vid användning. Man måste därför ha något som kyler ner komponenterna för att de inte ska överhettas och smälta eller skadas. Meningen med datorfläktar är att de ska skicka ut värmen ur chassit. Många av delarna i en dator, som t.ex. hårddiskar och nätaggregat, behöver inte en fläkt, utan bara ett gott luftflöde genom chassit. Detta innebär att fläktarna ofta placeras nära värmegenererande komponenter, som grafikkort och processorer.
Att kyla datorer med hjälp av fläktar är inte det enda alternativet i dagens läge. Personer som använder sina datorer till krävande arbeten måste iblanda ha bättre och mer effektiv kylning än dessa kan erbjuda. Vattenkylning är ett av dessa alternativ och går ut på att man leder kallt vatten till vattenblock som sitter monterade på datorkomponenterna. Detta sätt att kyla på är mycket mer effektivt. Samtidigt så är det mer riskabelt då datorn kan förstöras om en ledning går sönder och vatten sipprar ut i systemet.

Priset på datorfläktar varierar väldigt mycket. Enkla och små fläktar kan kosta mindre än 100 kr medan vattenkylning kan kosta uppemot och långt över tusen kronor.

Här är en video på en dator som använder sig av vattenkylning: http://www.youtube.com/watch?v=LRi3goene5k. Jag hittade också en video där man använder sig av flytande kväve för att kyla ner datorn. Detta tillvägagångssätt är inget att rekommendera då de drar ner temperaturen i datorn till -80 grader.

Här är videon:  http://www.youtube.com/watch?v=QmSBaizEqkk&feature=related. En vanlig datorfläkt, som den på bilden, hittade jag ingen video på då den är så lätt att förstå. Det är helt enkelt en fläkt som snurrar inuti datorn för att få ut varm luft.
--[[Användare:Miro|Miro]] 24 september 2012 kl. 12.06 (UTC)

'''Källor:'''
http://h10025.www1.hp.com/ewfrf/wc/document?docname=c01993131&lc=sv&cc=se&dlc=sv

http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar

=== ROM ===
'''ROM''' eller Read-only Memory betyder med en grov översättning ”endast läsbart minne”. ROM-minnet i datorn är väldigt viktigt för att datorn ska kunna fungera. Detta beror på att all programvara som är avsedd för att styra hårdvaran i datorn finns på ROM-minnet. På grund av denna funktion kan man inte redigera informationen på ROM-minnet och därav namnet.

'''PROM''', '''EPROM''' och '''EEPROM'''

PROM eller ''programmerbart'' ROM är en vidareutveckling av ROM. PROM tillåter en att redigera koderna på minnet en gång. Men för att kunna redigera informationen på minnet så måste man ha en speciell skrivutrustning som är väldigt svår att få tag på.  Sedan utvecklades EPROM och EEPROM. EPROM som står för ''erasable'' PROM kan man redigera med hjälp av ultraviolett strålning och EEPROM kan man redigera med hjälp av elektronsik utrustning.

'''Flashminnen'''

Flashminnen som har dubbelt så många transistorer per minnescell. Däremot har EEPROM en fördel som gör att man kan radera små block i taget. I små EEPROM-kretsar kan man radera och programmera 8 bitar i taget, medan flashminnets blockstorlek är på 524 288 bitar. EEPROMs minnescell är större än flashminnet, vilket innebär en högra produktionskostnad.

Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Read-only_memory

'''''Signera artikeln med ditt namn'''''

=== Hårddisk ===
Sigurd

==== Joachim A ====
Hårddisk

Den största delen av en hårddisk består av flera magnetiska skivor som är roterande och ligger på varandra. På varje sida av skivan sitter det skrivhuvuden som läser från eller skriver till skivan.

Tre saker som är bra att känna till på en hårddisk är cylinder, huvud och sektor.
På hårdisken finns det flera spår. När skrivhuvudet har letat sig fram till rätt spår kan den stå stilla där och läsa eller skriva data, under tiden skivan roterar under.

En hårdisk kan bestå av flera skivor. Cylindern är det spår som ligger på samma ställe på varje skiva. Har man fyra skivor så kan tex spåret näst längs ut på alla skivor. tillsammans utgöra en cylinder.

När hårddisken (skivorna)delats upp i flera små delar. så bildar den minsta delen sektorn. sektorn är oftast 512 B stor,. Eftersom en sektor inte rymmer så mycket lägger man i hop dom till ett större utrymme, ett större kluster.

För att hårdisken ska kunna hitta en bestämd sektor behöver den först få reda på vilken cylinder datan ligger på för att kunna bestämma vilken placering skrivhuvudet ska ha. Hårddisken består av flera skrivhuvuden och måste först veta vilket skrivhuvud som ska användas och i vilken sektor datan ligger i. Vid läsning eller skrivning ställer rätt skrivhuvud in sig automatiskt och väntar sen på att den rätta sektorn har snurrat fram.

Tekniken som jag beskrivit kallas egentligen CHS-adressering (cylinder, head, sector) men den är föråldrad. Datorn beskriver nu för tiden inte dessa punkter var för sig. Det är samma grundprincip men blocken numreras nu efter den ordning de ligger i. Den nya tekniken kallas LBA (Logical Block Addressing). första sektorn har nummer 0, nästa nummer 1 och så vidare.

normal priset på en hårdisk på 1TB ligger på 650kr

--[[Användare:JoachimAllerborg|JoachimAllerborg]] 26 september 2012 kl. 19.46 (UTC)

=== Chassi ===
niclas william Fredrik

=== Kraftaggregat (PSU) ===
[[File:ATX-Netzteil.jpg|thumb|ATX-Netzteil. Klicka på bilden för mer info.]]
Nätaggregatet eller PSU som står för "Power Supply Unit" ser till att datorn ens startar. PSU:ns uppgift är att konvertera vägguttagets 230V till lägre spänningar så som 12V, 5V och 3.3V då datorns andra komponenter inte skulle klara av den höga spänningen. Man kan se PSU:n lite som ett hjärta som "pumpar" ut ström till datorns alla komponenter.

'''Strömkablar'''

Genom tiderna har många kablar tagits fram och och skrotats men dessa är några av de vanligaste och mest betydande.

:* 20/24 pin power connector - moderkortet
:*SATA-Power connector - optiska enheter & HDD
:*4-pin connector - äldre optiska enheter & äldre HDD:er
:*2x2-pin connector - CPU
:*PCie-Power connector - GPU

Issa, Bomler
{{clear}}

=== Moderkort ===

====Kasper Winberg ====
[[Fil:Moderkort PCH.gif|thumb|400px|Schematisk bild på två av de vanligaste moderkorten]]
Moderkort är det svenska ordet för Motherboard och är ingen direkt förkortning så som USB (som står för universal serial bus). Det engelska namnet och även det ursprungliga namnet är Motherboard just för att det är grunden till en dator, utan moderkortet - ingen fungerande dator. Moderkortet sitter i chassit som alla andra komponenter och är "basen" till alla komponenter.

Priset på ett moderkort kan variera grovt beroende på vad du ska använda det till, om du ska ha det i en vanlig arbetsdator utan några speciella tillägg kan du komma undan med en 1000kr ungefär, men om du ska ha ett moderkort till tex en speldator så kan det kosta mycket mer beroende på vad för processor du har för den måste passa in i ditt moderkort, och hur många PCIe uttag du behöver. Men ett moderkort kan kosta runt 1000-5000kr.
Standardpriset brukar ligga runt 1500kr. 
 
 
 
 
Här nedan ser du en översikt på ett modernt moderkort och några av de viktigaste komponenterna på moderkortet
 

[[Fil:Modertkort_översikt_kasper.jpg|400px|left|Moderkort översikt]]
1. Front panel (Se nedan) 
 2. PCI express x16 (Används till [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|grafikkort]], [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Ljudkortet|ljudkort]], nätverkskort) 
 3. PCI  (Användes förr till allt som PCI-E har nu, används fortfarande till närverkskort / ljudkort) 
4. PCI express x1 (Används till ljudkort, nätverkskort)  
5. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|CPU]] sockel (processor sockel) 
 6. Plats för [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]] (arbetsminnet) 
 7. Strömförsörjning till moderkort 
 8. SATA uttag 6GB/s ([[Uppgift_Beskriv_en_datordel#SSD|SSD hårddisk]])/[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Joachim_A|(SATA hårddisk)]]  
9. SATA 3GB/s  
10. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#USB|USB]] uttag  
11.[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#CMOS|CMOS]] Batteri

[[Fil:Front_panel_moderkort.jpg‎|300px|left|Moderkortets front panel]]
 
 
 
 
 
 
1. VGA (uttag för bildkabel) 
 2. USB portar 
 3. Ljud ingångar  
4. Internet uttag

 
 
 
 
 
 

Källor:
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild 
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620 
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf 
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/ 
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320 
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm 
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html 
Jag har gjort beskrivning på bilderna själv via Microsoft Paint & Seashore

--[[Användare:KasperV|KasperV]] 25 september 2012 kl. 15.38 (UTC)

{{clear}}

==== Max Allerborg ====

Moderkortet, det är ungefär som en människas hjärta. Nu undrar ni säkert hur ett moderkort kan vara som ett hjärta och det tänkte jag berätta för er. Det är så att alla komponenter som finns i datorn är kopplade till moderkortet på ett eller annat sätt. De flesta strömkällorna är kopplade direkt till moderkortet som i sin tur skickar vidare strömmen till komponenterna listade nedan.
 
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|Grafikkort]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|Processor]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Fl.C3.A4kt|Fläkt]]

Det finns även en del komponenter som inte får ström av moderkortet och dom komponenterna kan ni se i listan nedan
[[Fil:ASRock N68C-S UCC Rev 1.03.jpg|400px|thumb|Micro-ATX med AMD socket FM1]]

* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#H.C3.A5rddisk|Hårddisk]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#ROM|CD/DVD Läsare]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Kraftaggregat_.28PSU.29|Nätaggregat]]

 
För inte så länge sedan så hade moderkorten tre stycken olika chip men med teknikens utveckling så har man kommit på en annan lösning med endast två chip. Den nya två chips lösningen ska även fungera mycket snabbare och bättre än föregående alternativet. De två chipen som finns nu heter CPU (Central Processing Unit) samt PCH (Platform Controller Hub). Som jag sade tidigare så är nästan alla komponenter i datorn kopplade till moderkortet eller mer specifikt i de två chipsen. Till CPU:n kopplas externgrafik via PCIe, Interngrafik via CPU enheten och RAM-Minnen. Alltså så kan vi dra slutsaten att CPU:n kontrollerar utdataenheter. Till PCH:n som är den andra styrbryggan kopplas USB (Universial Serial Bus), Nätverk, Serial-ATA och en PCIe x1 för exempelvis ett externtljudkort. Då kan vi dra slutsatsen att PCH:n kontrollerar indataenheter. Det är alltså moderkortet som sammansvetsar alla komponenter och PCH:n och CPU:n som ser till att alla komponenterna kan samarbeta.

 
===== [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#BIOS_2|BIOS]] =====
(Basic Input/Output System) är den delen utav moderkortet som ser till att allting som ska startas startar och det sker med hjälp av en typ av mjukvara som ett operativsystem. Du kan även göra en rad olika inställningar via BIOS.

 
===== CMOS =====
(Complementary Metal-Oxide Semiconductor) är ett litet minne som håller koll och lagrar info om BIOS systemet. den info som lagras är mestadels inställningar som sköts via BIOS systemet. CMOS håller även koll på saker som hårddiskarnas status och klockfrekvens på processorn. 
 

Moderkort Källor:
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild 
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620 
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf 
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/ 
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320 
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm 
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html

--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] 24 september 2012 kl. 12.14 (UTC)
{{clear}}

=== Ett litet skämt ===

Några norska skämt på temat datorterminologi: [[Norska löshundskommitén]]

=== Flashminne ===

Flashminnen är det gemensamma begreppet för minneskort, USB-minnen och SSD-diskar. Fördelarna med flashminnen är att de är små och att de saknar rörliga delar.
De är också billiga att tillverka och har den egenskapen att de inte förlorar den lagrade informationen om de blir utan ström. Ett flashminne är ett transistorbaserat minne som finns i många lagringsstorlekar. Tekniken bakom flashminnena uppfanns av forskare inom Intel Corporation år 1988. De flesta av dem minnen som tillverkas idag, tillverkas av Intel, AMD, Toshiba och ST. Då flashminnen idag finns i många olika former och storlekar, går det att hitta tex USB-minnen från 50-100 kr eller SSD-diskar för upp till 20 000 kr om inte mer.
Två vanliga flashminnen är NOR och NAND.
NOR-minnet kan läsa data snabbt (mellan 10-100 ns), men skriver data desto långsammare (1-10 ms). Minnet läser normalt ett ord i taget.
NAND-minnet har utvecklats av Toshiba. Det är långsamt både vid läsning (10-15 µs) och vid skrivning (1-10 ms). Minnet läser dock en stor mängd data samtidigt till en mellanlagringsbuffert, därifrån det sedan kan läsa ut data snabbt. Fördelen med NAND-flashminnen är att en NAND-minnescell är mindre än en NOR-minnescell och billigare att tillverka.
Funktion
En flashminnescell består av en enda transistor vars styrsignal förändras vid programmeringen. En icke-programmerad minnescell har värdet ”1” och en programmerad minnescell har värdet ”0”. Flashminnet är indelat i block som oftast är ganska stora (normalt 64 kb). För att förändra en bit från en etta till en nolla kan man göra det genom att programmera just den biten. Vill man göra tvärt emot, måste man däremot sudda ut hela blocket.
Ju mindre blocket är, desto enklare är det alltså för användaren, men mindre block är dyrare att tillverka.
Begränsningar
Flashminnen har på grund av sin konstuktion en inbyggd begränsning i antalet skrivcykler. Detta betyder att det inte går att skriva ett oändligt antal gånger till denna typ av minnen utan att det förstörs.

Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Flashminne, http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/lagringsmedia/flashminne-(solid-state), http://www.pricerunner.se/,

--[[Användare:Johnnyolsson|Johnnyolsson]] 1 oktober 2012 kl. 12.28 (UTC)

=== SSD ===
SSD står för Solid State Drive som kan översättas till halvledar disk på svenska. En SSD har inga snurande skivor som en vanlig hårddisk har utan baseras på minnskretsar istället.

SSD ansluts oftast med SATA eller pci-e. En SSD som ansluts via pci-e är oftast snabbare men också mycket dyrare. SATA diskarna brukar ha läshastigheter runt 500MB/s och 500MB/s (2012) och pci-e diskarna runt 1500 MB/s läshastigheter och skrivhasigher runt 1200MB/s vilket kan jämföras med en vanlig traditionell hårdisk som kan läsa i ca 100MB/s och skriver i ca 100MB/s. Pci-e diskarna riktar sig mer mot företagsanvändning och I servrar där den extra hastigheten behövs medans SATA diskarna riktar sig mer mot persondatorer med krav på prestanda.

En SSD är helt ljudlös och är okänslig mot stötar och vibrationer detta beror på att den inte har några rörliga delar. En SSD's livstid påverkas av antalet skrivningar så om disken får skriva mycket så kortas livstiden mycket.

Eftersom tekniken är relativt ny så är priset förtfarande högt, ca 800 kr för 120Gb för en disk med SATA och för en 120Gb disk som ansluts via pci-e kostar ca 1800 kr.

{{#ev:youtube|pEsJzrww_dA|250|right}}

[[Fil:E-disk_2-5_scsi.jpg]]

[http://sv.wikipedia.org/wiki/Solid_state_drive#F.C3.B6rdelar Wikipedia.org]

[http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/introduktion-till-datorn Kjell.com]

--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] 27 september 2012 kl. 21.16 (UTC)

=== USB ===
Versioner:

USB 1.0:
Den första versionen av USB och lanserades 1996. Då pratade man om Low Speed som var upp till 1,5 Megabit/sek

USB 1.1:
Behovet av högre överföringshastighet var påtagligt och redan två år senare, 1998, så kom en mindre uppdatering av specifikationen för USB. Nu kunde man överföra med Full Speed, 12 megabit/sek

USB 2.0:
Jakten på högre gjorde att år 2000 kom nästa version. Hastigheten hade nu ökat till Hi-Speed, upp till 480 megabit/ sekund. I och med version 2.0 så konkurrerade den nya versionen på allvar med Firewire. USB 2.0 standarden var även bakåt kompatibel med den tidigare standarden USB 1.1.

USB 3.0 :
I och med att USB nu hade blivit en standard på både Mac och Windows så utvecklades USB standarden och år 2008 så blev USB version 3.0 en standard. Nu kunde man komma upp i hastigheter på hela 5 gigabits, Superspeed. En stor fördel men 3.0 var att nu kunde kommunikationen gå i båda riktningarna samtidigt. Detta eftersom man utnyttjar 5 extra ledare i kabeln. En annan stor och viktig fördel var att nu kunde man få ut mer ström från varje USB-uttag vilket gjorde att tillverkarna fick möjlighet att tillverka nya tillbehör där man inte behövde skicka med externa nätdelar.

När det gäller priser så varierar priserna väldigt kraftigt beroende på kvalité och funktioner. En del USB minnen är gjorda för att tåla extrema förhållanden och sen finns det även USB minnen med inbyggda fingeravtrycksläsare och olika krypteringar. Ett standard 4GBs minne kan man få från 30 kr och uppåt medan ett 256GBs minne kostar från ca 3000 kr och uppåt.

Källor:
:http://sv.wikipedia.org/wiki/Universal_Serial_Bus
:http://www.usb.org/home
:http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=168

/My Schenkmanis

==== USB ====
En usb överför ”data” som består utav den fil man, kopierar/ klipper ut, in till datorn med hjälp utav flera virtuella portar vid namn ”Endpoints”. Nästan alla enheter använder sig utav flera sådana ”Endpoints”, ca upp till 32st av olika typer, där var och en utav dem identifieras med ett nummer samt den riktning som data flödet (filerna) ska till i datorn. Under den tiden du kopierar/ klipper ut din fil till datorn så hanterar den all information tillsammans med ett gäng andra detaljer.

[[Fil:Skärmavbild_2012-09-26_kl._1.38.39_PM.png|320 × 200 pixlar|]]

Endpoint: är inbyggda i självaste usb:n när de blir tillverkade i fabrikerna, så dem finns permanent på självaste USB produkten.
[[Fil:Screenshot_2012-09-26-12-53-32.png|thumb|De guldiga sträcken på denna usb-minne är endpoints]]
// Mattias Norberg

{{clear}}

=== firewire ===
--[[Användare:Rove|Rove]] 24 september 2012 kl. 12.31 (UTC)
[[Fil:Firewire.jpeg|thumb|left]] {{#ev:youtube|xP5aLoRozt8|250|right}}
firewire är apples namn på produkten IEEE 1394 som är en högkommunikationskoppling till och från datorutrustning som till exemple överföring mellan en digital kamra eller liknande. Tekniken utvecklades under ledning av Apple tillsammans med bland andra Texas Instruments, IBM och Sony. IEEE 1394 är ett tekniskt bättre alternativ till USB, men har blivit mindre utbrett eftersom hårdvarukostnaden är högre.

The IEEE 1394 interface, developed in the late 1980s and early 1990s by Apple as FireWire, is a serial bus interface standard for high-speed communications and isochronous real-time data transfer. The 1394 interface is comparable with USB and often those two technologies are considered together, though USB has more market share.[1] Apple first included FireWire in some of its 1999 models, and most Apple computers since the year 2000 have included FireWire ports, though, as of 2012, nothing beyond the 800 version (IEEE-1394b).[2] The interface is also known by the brand i.LINK (Sony), and Lynx (Texas Instruments). IEEE 1394 replaced parallel SCSI in many applications, because of lower implementation costs and a simplified, more adaptable cabling system. The 1394 standard also defines a backplane interface, though this is not as widely used.

{{clear}}

=== Grafikkort ===

Johan Askefalk

[[File:ATI Radeon HD 4770 Graphics Card-oblique view.jpg|thumb|ATI Radeon HD 4770]]
Grafikkort används i nästan alla datorer. De finns snabba energi-slukande Grafikkort och snåla tysta energisnåla Grafikkort.
Snabba Grafikkort används främst i Spel datorer, och bild/film redigerings datorer, Dvs alla som jobbar med media och behöver
ett snabbt Grafikkort. För att det ska gå snabbare och "Smoothare".

Alla Grafikkort har ett "Grafikminne" det fungerar ungefär som ett RAM minne. Speldatorer behöver mycket minne dvs över 1 GB. Men de snabbaste brukar kunna ha över 4GB!
Men alla Grafikkort behöver inte gigantiska "Grafikminnen", om man till exempel arbetar med att skriva böcker eller långa texter så är det bättre att köpa ett tyst och mer energisnålt Grafikkort.
Och satsa mera på en bra CPU, en snabb SSD och mycket RAM.

Med en ny teknik kallad "Cuda" skapas av Nvidia. Med denna teknik kan GPU:ns super snabba minne användas som "huvudminne" när man redigerar bilder och liknande, Med denna teknik kan man arbeta otroligt mycket snabbare. Tekniken fungerar så att deras grafikkort ger kraft av sina super snabba processorer och med detta får man en extrem powerboost.

==== Crossfire ====
:
Crossfire är en teknik som gör att man kan koppla 2 Grafikkort tillsammans, och med detta ge starkare prestanda. Det går dock bara att koppla 2 Gafikkort via Crossfire om de 2 första nummerna på modellen är detsamma. Till exempel: Man kan koppla 1: Radeon HD 5770 och en 5790, Men inte 1: 7970 och 1: 7870. För att detta ska fungerar måste man dock ha ett moderkort som stödjer Crossfire X.
Om man bestämmer sig för att köra Crossfire så är det bra att tänka på att det används väldigt mycket energi, och det blir väldigt varm. Därför kan det vara bra att köpa någon extra fläkt eller kanske en vattenskylningssystem. Dessutom kan det vara bra att kolla så att de Grafikkort du ska använda Crossfire med arbetar bra tillsammans, Eftersom att även om de två första siffrorna är det samma. Kan de kanske finnas buggar om de kör tillsammans. De kan vara i form av bluescreens eller Glitter på skärmen. Du kan kolla detta genom att till exempel läsa på forum eller helt enkelt google det. Forum jag rekommenderar Sweclockers.se.

[[File:Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire.jpg|thumb|Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire]]

Som jag sa tidigare så blir Grafikkorten oftast mycket varmare när de kör i Crossfire. Det är viktigt att det inte blir för varmt eftersom att då kan Moderkortet/ grafikkortet smälta. Mitt personliga tips är att varje gång du köpt ett eller flera Grafikkort kolla värmen på dem när de "Idlar" samt kör i "100%". Detta kan du simpelt göra med ett program som heter: FurMark: VGA test. Programmet fungerar så att den öppnar ett fönster som har väldigt höga Grafikinställningar. Och grafikkortet tvingas använda allt den har för att kunna visa filmen i så hög grafik som möjligt. När programmet startats kommer den köra i 15 minuter på din skärms upplösning, eller någon annan virtuell upplösning om du så vill. Under dessa 15 minuter kommer grafikkortet jobba på 100% och fläktarna kommer att automatiskt öka för att hålla grafikkortet kallt. Ditt Grafikkort får inte bli för varmt, dvs runt 85-99 grader då kan det börja smälta, Så håll koll på det under hela testet. Om du märker att det börjar bli för varmt borde du kanske sänka upplösningen lite, men om du inte ändrat den från din skärms upplösning, måste du kanske införskaffa en eller två extra fläktar / ett nytt kallare chassi. Du kan också byta Grafikkortets standard fläkt då de brukar vara ganska dåliga.

När testet är klart och inget har gått fel så vet du hur dina varma ditt/dina Grafikkort blir på 100%. Om de inte blivit för varma så är det optimalt, om de inte är över 50/60 grader så kan du fundera på att överklocka grafikkortet något (överklocka = trimma). Jag själv ligger hemma på stabila 50-55 grader på 100%, jag har nu överklockat dem med ca: 30% och de ligger nu på ca 75-80 grader på 100% användning.

'''OBS:''' glöm inte att kolla att Grafikkorten/kortet inte blir för varmt efter överklockningen, om de/den blir de kan du sänka överklockningen något, annars kan du öka den lite eller helt enkelt låta den vara som den är för tillfället.

'''Grafikkorts överklockning ligger på OS:et dvs om du installerar om ditt Windos kommer din överklockings inställning försvinna. CPU överklockning ligger dock på BIOS dvs att den kommer vara kvar.'''

Lycka till och hoppades att detta hjälpte dig :)

// Johan Askefalk

-----

=== Dennis K ===

'''Grafikkort:'''

Ett grafikkort, även kallad ett bildskärmskort, skärm adapter och grafikadapter, är ett expansionskort vars grafikprocessor beräknar fram digitala "kartor" av vad som ska visas på skärmen. De flesta grafikkort erbjuder olika funktioner såsom accelererad rendering av 3D-scener och 2D grafik, TV-utgång eller möjligheten att ansluta flera bildskärmar (multi-monitor). I moderna datorer är grafikkortet i form av ett instickskort som ansluts i ett slot. Om man ska förklara hur ett grafikkort fungerar för någon som inte vet så kan man säga att en liten bit information skickas till grafikkortet från cpun och i den står det vad som ska visas på skärmen. Informationen skickas i elektriska pulser, där tex det här skickas, på/av=1/0. Grafikkortet läser informationen och vidarebefodrar de elektriska signalerna och hämtar den extra informationen som behövs till flera (1/0) som skickas ut till utgången som blir något en skärm kan läsa av och då vet den att den ska tända den pixeln, släcka den röda pixel, gröna osv.

'''Crossfire:'''

Crossfire kallas den teknik som gör det möjligt att sammankoppla två grafikkort så att dom delar på arbetsbördan, detta ger en stor fördel i bland annat datorspel.

=== Ljudkortet ===
[[File:Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB.jpg|thumb|Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB]]

Frank Salazar Diaz

'''Geylan'''

Ljudkortet är en komponent i datorn som spelar upp och spelar in ljud. Ljudkortet brukar oftas vara kopplat till Moderkortet och det är så ganska ofta på de moderna datorerna, fast det finns folk som använder ett instickskort för att de presterar bättre och man får en högre kvalite på ljudet. Signalerna/bruset som kommer från instickskortet är bättre isolerade och det betyder att bruset som uppstår när man använder ett ljudkort som är kopplat till moderkortet inte uppstår lika mycket och ljudet blir klarare. Instickskortet kan byta mellan olika samplingsfreksvenser, t.ex. 44.1/48/96 kHz, och på ljudkortet som är kopplat i moderkortet så brukar man oftast bara kunna använda 44.1 kHz.

De första ljudkorten till PC började användas i början av 1990-talet och då hade de bara MIDI-funktion som kunde kommunicera med datorer och instrument som t.ex. keyboards och trummaskiner. MIDI står för Musical Instrument Digital Interface och på svenska så är det ett seriellt elektroniskt gränssnit ämnat för musikbruk. Och senare på början av 1990-talet så började man även och använda 8 bitars digitalt ljud som var bättre än MIDI. Det första ljudkortet tillverkades i 80-talet och det hette Creative’s Soundblaster-kort och det var de första ljudkortet till PC.

Det första ljudkortet till PC kom i början av 1990-talet och då hade de i första fallen endast MIDI- funktion och senare så hade den även 8 bitars digitalt Ljud.
en utav de första ljudkorten som kom ut till PC var Creative’s Sound blaster. Som började tillverka i slutet av 80-talet

Sound Blaster är ett av många varumärken på en serie ljudkort skapat av det Singapore-baserade företag Creative Labs.
AdLib var ett populärt MIDI-ljudkort tillverkat av det kanadensiska företaget AdLib, inc. Mellan 1987 och 1992. ( Ad lib är en förkortning av latinets ’ad libitum’)

Det fanns också extern ljudkort som var till de allra första hemdatorerna. några märken var Sinclair, Commodore, BBC, Amstrad, Spectravideo m.m. dessa ljudkort innehöll ofta en tre-kanals ljudkrets, vissa ljudkort hade stöd för MIDI som då var mycket nytt. Priset på ett ljudkort med märket Creative Sound Blaster kan kosta mellan 540-900kr

'''''Källor'''''

http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Creative_SB_X-Fi_Fatal1ty-AB.jpg

http://sv.wikipedia.org/wiki/Midi

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljudkort

=== Processor ===

Alexander Mårtensson, Bastian Pedersen

=== Vattenkylning===
vatten kylning är en väldigt bra kyllningsmetod för stationära datorer. Det fungerar på det sättet att det finns ett kylblock som man sätter mot processorn, där kalt kylar vatten pumpas runt i en slang för att kyla ner kyllarblocket som ligger mot processorn. När kylblocket blir kallt blir även processorn det. victor heinonen

"==Lagringsminne=="

''Lagringsminne eller externminne används såsom arbetsminnet till att lagra datorprogram och dess data när det inte används. Det finns många olika typer av lagringsminnen. Exempel på några lagringsminnen är disketter, hårddiskar, optiska skivor som dvd och Cd och man får inte glömma transistorbaserade flashminnen. Den andra typen av datorminne kallas för arbetsminne eller RAM. Skillnaden mellan arbetsminne och lagringsminne är att lagringsminnen inte är flyktigt, vilket betyder att det kan lagra data under en längre perioder även utan strömtillförsel vilket RAM inte kan.
Nu för tiden har de flesta datorer inbyggda lagringsminnen såsom hårddiskar. För i tiden var inte lagringsminnen inte inbyggt i datorn själv och av historiska skäl används fortfarande begreppet "externminne".

Källa http://sv.wikipedia.org/wiki/Lagringsminne [[File:Interference-colors.jpg|thumb|Lagringminne]]

Oscar Rasinaho

=== BIOS ===
Jimmy Hammarsten

BIOS
Ett BIO system är ett program eller en mjukvara som är inbyggd i datorn med ett BIO system som startar datorns operativ system, grafik kortet, RAM, CPU, Tangentbordet, musen och hårddisken mm. BIOS står för Basic Input/Output System. Ett BIO System har ett Användargränssnitt som vanligen ett menysystem genom att trycka en viss tangent på tangentbordet när datorn startar. I BIOS UI, kan en användare
- Konfigurera hårdvaran
- Sätta system klockan
- Aktivera/avaktivera system komponenter
- välja vilken enhet som är bäst lämplig till att starta upp systemet
- sätta olika lösenord uppmaningar, till exempel ett lösenord för att få tillgång till BIOS-funktionerna för användargränssnittet själv och förhindra illvilliga användare från att starta upp systemet från obehörig kringutrustning.

termen BIOS (Basic Input / Output System) uppfanns av Gary Kildall och dök först upp i CP / M operativsystem 1975, som beskriver maskin-specifika delen av CP / M laddas under uppstarten som gränssnitt direkt med hårdvaran (en CP / M maskin har vanligtvis bara en enkel startprogram i ROM). Senare versioner av CP / M (liksom Concurrent CP / M, Concurrent DOS, DOS Plus, Multiuser DOS, System Manager och REAL/32) kommer med en XIOS (Extended Input / Output System) istället för BIOS. De flesta versioner av DOS har en fil som heter "Io.sys", "IBMBIO.COM", "IBMBIO.SYS" eller "DRBIOS.SYS", denna fil är känd som "DOS BIOS", som är analogt med "CP / M BIOS ".

Bland andra klasser av datorer, har den generiska termer uppstartsmonitorn, startprogram och start-ROM varit i allmänt bruk. Lite sol och PowerPC-baserade datorer använder Open Firmware för detta ändamål. Det finns några alternativ för "Legacy BIOS" i x86 världen: Extensible Firmware Interface, Open Firmware (används på OLPC XO-1) och coreboot.

I princip en BIOS i ROM anpassade till den specifika tillverkarens maskinvara, vilket låg nivå tjänster (som att läsa en tangenttryckning eller skriva en sektor av data till diskett) som ska lämnas på ett standardiserat sätt till ett operativsystem. Till exempel kan en IBM PC har antingen en monokrom eller grafikkort (med olika adresser display minnet och hårdvaran), men en enda standard BIOS systemanrop kan åberopas för att visa ett tecken på en viss position på skärmen i textläge.
Startblocket
DMI Block
Huvudsakliga block
PhoenixBIOS D686. Denna BIOS-chip är inrymt i en PLCC paket, som är i sin tur ansluten till en PLCC uttag.

Före 1990-talet var BIOS lagrad i ROM eller PROM chip, som inte kunde ändras av användarna. Som dess komplexitet och behov av uppdateringar växte och åter programmerbara delar blev mer tillgänglig, BIOS firmware oftast lagras på EEPROM eller flash-minnesenheter. Enligt Robert braver ordförande för BIOS-tillverkaren Micro Firmware blev Flash BIOS marker vanligt omkring 1995, eftersom de elektriskt raderbara PROM (EEPROM) marker är billigare och enklare att programmera än vanliga raderbara PROM (EPROM) marker. Flashchip programmeras (och omprogrammeras) in-circuit, medan EPROM chip behöver systemet att drivas nedåt och EPROM chip bort från moderkortet, för omprogrammering. EPROM chip kan raderas vid långvarig exponering för ultraviolett ljus, vilket nås chipet via fönstret. Chip tillverkare använder EPROM programmerare (sprängare) för att programmera EPROM chip. Elektriskt raderbara (EEPROM) chips tillåter BIOS omprogrammering med högre än normal spänning. [5] BIOS-versioner uppgraderas för att dra nytta av nyare versioner av hårdvara och korrigera buggar i tidigare versioner av BIOS. [6]

Från och med IBM AT stödde datorer en hårdvaruklocka inställbar i BIOS. Den hade ett århundrade bit som tillåts för att manuellt ändra talet när år 2000 hände. De flesta BIOS revideringar som skapas i 1995 och nästan alla BIOS revideringar i 1997 stödde år 2000 genom att sätta århundradet bitar automatiskt när klockan rullade förbi midnatt, 31 December, 1999. [7]

De första flashchip fästes till ISA-bussen. Från och med 1997 flyttade BIOS flash till LPC bussen en funktionell ersättning för ISA, efter en ny standard implementering känd som "firmware nav" (FWH). År 2006 kom de första system som stöder en seriell Peripheral Interface (SPI), och BIOS flash flyttade igen.

Storleken på BIOS och kapacitet ROM, den EEPROM och andra medier kan lagras på, har ökat över tiden nya funktioner har lagts till koden, BIOS-versioner finns nu med storlekar upp till 16 megabyte. Vissa moderna moderkort är inklusive ännu större NAND flashminne IC ombord som kan lagra hela kompakta operativsystem, till exempel vissa Linux-distributioner. Till exempel ingår vissa nya ASUS moderkort Splashtop Linux inbäddad i sina NAND flash minne IC.

I moderna datorer BIOS lagras i omskrivbar minne, vilket gör att innehållet som skall ersättas eller "skrivas". Denna omskrivning av innehållet benämns ibland blinkar. Detta kan göras genom ett speciellt program, vanligen av systemets tillverkare eller vid POST, med en BIOS-bild i en hårddisk eller USB-minne. En fil som innehåller sådant innehåll ibland kallas "en BIOS image". En BIOS kan reflashed för att uppgradera till en nyare version att fixa buggar eller ge förbättrad prestanda eller för att stödja nyare hårdvara, eller skriva om operation kan behövas för att fixa en skadad BIOS. Ett BIOS kan också "flashad" genom att sätta filen i roten på en USB-enhet och starta.

Ett datorsystem kan innehålla flera BIOS firmware marker. Moderkortet BIOS innehåller vanligtvis kod för att komma hårdvarukomponenter helt nödvändiga för bootstrapping av systemet, såsom tangentbord (antingen PS / 2 eller USB Human Interface Device) och lagring (diskettenheter, om sådana finns, och PATA eller SATA-hårddisk styrenheter). Dessutom, plug-in adapterkort som SCSI, RAID, nätverkskort gränssnitt, och styrelser video innehåller ofta sina egna BIOS (t.ex. Video BIOS) som kompletterar eller ersätter system-BIOS-koden för den givna komponenten. (Denna kod är i allmänhet som ett alternativ ROM). Även enheter inbyggda i moderkortet kan bete sig på detta sätt, deras alternativ rom kan lagras som separata kod på den huvudsakliga BIOS-flash chip och uppgraderas antingen tillsammans med eller separat från de viktigaste BIOS.

En tilläggskort oftast bara kräver ett alternativ ROM :
Måste användas innan operativsystemet kan läsas in (vanligtvis innebär att det krävs i bootstrapping processen), och
Är alltför sofistikerad eller specifik en enhet som ska hanteras av de viktigaste BIOS

Äldre PC-operativsystem, som MS-DOS (inklusive alla DOS-baserade versioner av Microsoft Windows) och nystartade systemladdare, får fortsätta att använda BIOS för ingång och utgång. Emellertid innebär de begränsningar av BIOS miljö som moderna operativsystem kommer nästan alltid använder sina egna drivrutiner för att direkt styra hårdvaran. I allmänhet är dessa drivrutiner använder endast BIOS och alternativet kräver ROM för mycket specifika (icke-prestanda-kritiska) uppgifter, t.ex. preliminär enheten har initierats.

För att upptäcka minne-mappade ISA alternativet ROM under uppstartsprocessen, PC BIOS-implementeringar skannar verkliga minne från 0xC0000 till 0xF0000 på 2 KiB gränser, söker en ROM signatur: 0xAA55 (0x55 följt av 0xAA eftersom x86-arkitekturen är little- endian). I en giltig utbyggnad ROM denna signatur omedelbart följt av en enda byte indikerar antalet 512-byte block det använder i verkliga minne. Nästa byte innehåller en offset som beskriver alternativet ROM inkörsport, som BIOS omedelbart överför kontroll. Vid denna punkt tar expansionen ROM koden över, med hjälp av BIOS tjänster att registrera avbrottsvektorer för användning av post-boot program ger ett gränssnitt Användarkonfiguration, eller visa diagnostisk information.

Det finns många metoder och verktyg för att undersöka innehållet i olika moderkortets BIOS och ROM expansion, såsom Microsoft DEBUG eller Unix dd.

källa
Datorteknik 1A V2011 Lärobok sid 23 av Jan-Eric Thelin
http://windows.microsoft.com/sv-SE/windows7/BIOS-frequently-asked-questions
http://en.wikipedia.org/wiki/BIOS

Uppgift Beskriv en datordel

2012-10-03T11:12:22Z

Jiha9607: /* BIOS */

== Vad? ==
{{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer? Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område.

Du behöver bli medlem och logga in på Wikiskola för att kunna skriva här.

'''Vi vill att du:'''
* Förklarar vad förkortningen står för.
* Översätter engelska uttryck till svenska
* Anger ungefärligt pris
* Förklarar hur den fungerar
* Länk till en film eller inbäddad film.
* Källor/länkar

Skriv ditt namn under den rubrik där du kan bidra. Eller lägg till en egen rubrik.

Du publicerar din text genom att lägga in på denna sida.
}}

=== grafikkort ===
--[[Användare:Jesperdeli|Jesperdeli]] 24 september 2012 kl. 12.36 (UTC)

{{clear}}

=== Datormus ===
[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg|miniatyr|200px|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]

Jack

Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X & ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X & Y-planet.

Men just nu används laserdioder undertill som sänder ut en stråle. Strålen reflekteras till underlaget, och tas imot till musens mottagare. Förflyttningen registreras genom att musen rör på sig åt olika håll, då de reflekterande strålarna ändras

{{clear}}

=== RAM ===

Alfonso

Martin Öh

=== Ethernet ===

August Carlsson

Ethernet är en samling standardiserade sätt för kommunikation mellan datorenheter via höghastighets kablar. Ethernet är skapades år 1976 av Xerox Corporation. Ethernet standardiserades av IEEE, eller Institute of Electrical and Electronics

{{clear}}

=== Ljudkort™===

Tim Rey

Ett ljudkort är dator komponenten som låter dig spela upp och spela in ljud.
Ljudkortet är oftast installerat på moderkortet men kan också vara instickskort. De som söker det bästa i sin dator använder instickskort då det är bättre isolerat mot bruset som kommer från moderkortet. men har även fler in- utgångar och digitala in- ut gångar.

De flesta ljudkort använder en "digital-to-analog converter", eller "DAC", vilket konverterar digitalt genererad data till analogt format. Dens output är kopplad till en förstärkare, eller hörlurar, vilket gör att vi kan höra ljudet från datorn.
Ett ljudkort kan ha många kopplingar, ibland är de för många eller för stora kopplingar, då installerar man ett externt kort där man länkar kopplingarna. Beroende på hur många kopplingar man använder räcker kanske inte ett kort, då använder man en breakbox som man kopplar till datorn.

En viktig del av ljudkortet är polyfoni, vilket är förmågan framkalla olika självständiga röster och ljud samtidigt. Ju fler kanaler ljudkortet har, det vill säga hur många utgångar, och kvalitet på dem desto bättre ljud separering. Polyfoni är viktigt då om man inte har

=== Fläkt ===

'''Malin:''' 
När en dator är i arbete, genererar komponenterna i datorn värmeenergi. Dock så är många delar i en dator väldigt känsliga mot värme. Därför är det viktigt att ha någon sorts kylning till datorn, så att luften i datorn förblir kall. Dels så att datorn inte överhettas, men även för att datorer jobbar bättre om den är kall. Den vanligaste kylningstekninken till en modern dator är datorfläkten. Datorfläkten har till uppgift att fläkta bort den varma luften inuti datorn och ersätta den med kall luft utifrån. Det finns oftast fler än en fläkt till en dator eftersom en fläkt inte är stark nog att kyla hela datorn. Det vanligaste är att det finns fläktar vid t.ex. nätagregatet, grafikkortet, processorn, CPU:n och vid Chassit. Dessa fläktar finns offtast redan från början, men att om man vill utsätta sin dator för tyngre program och mer jobb (t.ex. spel eller andra stora program), kan användaren sätta till extra fläktar. Det finns även olika bra fläktar som har bra styrka och snabbhet. Man mäter fläktars kraft i RPM (Rotations Per Minute). Desto mer RPM en fläkt har, desto bättre är den.
--[[Användare:MalinHagland|MalinHagland]] 24 september 2012 kl. 12.07 (UTC)

[[File:80mm computer fans with fan guards and connectors.png|thumb|80mm computer fans with fan guards and connectors]]

Varje dators komponenter alstrar värme vid användning. Man måste därför ha något som kyler ner komponenterna för att de inte ska överhettas och smälta eller skadas. Meningen med datorfläktar är att de ska skicka ut värmen ur chassit. Många av delarna i en dator, som t.ex. hårddiskar och nätaggregat, behöver inte en fläkt, utan bara ett gott luftflöde genom chassit. Detta innebär att fläktarna ofta placeras nära värmegenererande komponenter, som grafikkort och processorer.
Att kyla datorer med hjälp av fläktar är inte det enda alternativet i dagens läge. Personer som använder sina datorer till krävande arbeten måste iblanda ha bättre och mer effektiv kylning än dessa kan erbjuda. Vattenkylning är ett av dessa alternativ och går ut på att man leder kallt vatten till vattenblock som sitter monterade på datorkomponenterna. Detta sätt att kyla på är mycket mer effektivt. Samtidigt så är det mer riskabelt då datorn kan förstöras om en ledning går sönder och vatten sipprar ut i systemet.

Priset på datorfläktar varierar väldigt mycket. Enkla och små fläktar kan kosta mindre än 100 kr medan vattenkylning kan kosta uppemot och långt över tusen kronor.

Här är en video på en dator som använder sig av vattenkylning: http://www.youtube.com/watch?v=LRi3goene5k. Jag hittade också en video där man använder sig av flytande kväve för att kyla ner datorn. Detta tillvägagångssätt är inget att rekommendera då de drar ner temperaturen i datorn till -80 grader.

Här är videon:  http://www.youtube.com/watch?v=QmSBaizEqkk&feature=related. En vanlig datorfläkt, som den på bilden, hittade jag ingen video på då den är så lätt att förstå. Det är helt enkelt en fläkt som snurrar inuti datorn för att få ut varm luft.
--[[Användare:Miro|Miro]] 24 september 2012 kl. 12.06 (UTC)

'''Källor:'''
http://h10025.www1.hp.com/ewfrf/wc/document?docname=c01993131&lc=sv&cc=se&dlc=sv

http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar

=== ROM ===
'''ROM''' eller Read-only Memory betyder med en grov översättning ”endast läsbart minne”. ROM-minnet i datorn är väldigt viktigt för att datorn ska kunna fungera. Detta beror på att all programvara som är avsedd för att styra hårdvaran i datorn finns på ROM-minnet. På grund av denna funktion kan man inte redigera informationen på ROM-minnet och därav namnet.

'''PROM''', '''EPROM''' och '''EEPROM'''

PROM eller ''programmerbart'' ROM är en vidareutveckling av ROM. PROM tillåter en att redigera koderna på minnet en gång. Men för att kunna redigera informationen på minnet så måste man ha en speciell skrivutrustning som är väldigt svår att få tag på.  Sedan utvecklades EPROM och EEPROM. EPROM som står för ''erasable'' PROM kan man redigera med hjälp av ultraviolett strålning och EEPROM kan man redigera med hjälp av elektronsik utrustning.

'''Flashminnen'''

Flashminnen som har dubbelt så många transistorer per minnescell. Däremot har EEPROM en fördel som gör att man kan radera små block i taget. I små EEPROM-kretsar kan man radera och programmera 8 bitar i taget, medan flashminnets blockstorlek är på 524 288 bitar. EEPROMs minnescell är större än flashminnet, vilket innebär en högra produktionskostnad.

Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Read-only_memory

'''''Signera artikeln med ditt namn'''''

=== Hårddisk ===
Sigurd

==== Joachim A ====
Hårddisk

Den största delen av en hårddisk består av flera magnetiska skivor som är roterande och ligger på varandra. På varje sida av skivan sitter det skrivhuvuden som läser från eller skriver till skivan.

Tre saker som är bra att känna till på en hårddisk är cylinder, huvud och sektor.
På hårdisken finns det flera spår. När skrivhuvudet har letat sig fram till rätt spår kan den stå stilla där och läsa eller skriva data, under tiden skivan roterar under.

En hårdisk kan bestå av flera skivor. Cylindern är det spår som ligger på samma ställe på varje skiva. Har man fyra skivor så kan tex spåret näst längs ut på alla skivor. tillsammans utgöra en cylinder.

När hårddisken (skivorna)delats upp i flera små delar. så bildar den minsta delen sektorn. sektorn är oftast 512 B stor,. Eftersom en sektor inte rymmer så mycket lägger man i hop dom till ett större utrymme, ett större kluster.

För att hårdisken ska kunna hitta en bestämd sektor behöver den först få reda på vilken cylinder datan ligger på för att kunna bestämma vilken placering skrivhuvudet ska ha. Hårddisken består av flera skrivhuvuden och måste först veta vilket skrivhuvud som ska användas och i vilken sektor datan ligger i. Vid läsning eller skrivning ställer rätt skrivhuvud in sig automatiskt och väntar sen på att den rätta sektorn har snurrat fram.

Tekniken som jag beskrivit kallas egentligen CHS-adressering (cylinder, head, sector) men den är föråldrad. Datorn beskriver nu för tiden inte dessa punkter var för sig. Det är samma grundprincip men blocken numreras nu efter den ordning de ligger i. Den nya tekniken kallas LBA (Logical Block Addressing). första sektorn har nummer 0, nästa nummer 1 och så vidare.

normal priset på en hårdisk på 1TB ligger på 650kr

--[[Användare:JoachimAllerborg|JoachimAllerborg]] 26 september 2012 kl. 19.46 (UTC)

=== Chassi ===
niclas william Fredrik

=== Kraftaggregat (PSU) ===
[[File:ATX-Netzteil.jpg|thumb|ATX-Netzteil. Klicka på bilden för mer info.]]
Nätaggregatet eller PSU som står för "Power Supply Unit" ser till att datorn ens startar. PSU:ns uppgift är att konvertera vägguttagets 230V till lägre spänningar så som 12V, 5V och 3.3V då datorns andra komponenter inte skulle klara av den höga spänningen. Man kan se PSU:n lite som ett hjärta som "pumpar" ut ström till datorns alla komponenter.

'''Strömkablar'''

Genom tiderna har många kablar tagits fram och och skrotats men dessa är några av de vanligaste och mest betydande.

:* 20/24 pin power connector - moderkortet
:*SATA-Power connector - optiska enheter & HDD
:*4-pin connector - äldre optiska enheter & äldre HDD:er
:*2x2-pin connector - CPU
:*PCie-Power connector - GPU

Issa, Bomler
{{clear}}

=== Moderkort ===

====Kasper Winberg ====
[[Fil:Moderkort PCH.gif|thumb|400px|Schematisk bild på två av de vanligaste moderkorten]]
Moderkort är det svenska ordet för Motherboard och är ingen direkt förkortning så som USB (som står för universal serial bus). Det engelska namnet och även det ursprungliga namnet är Motherboard just för att det är grunden till en dator, utan moderkortet - ingen fungerande dator. Moderkortet sitter i chassit som alla andra komponenter och är "basen" till alla komponenter.

Priset på ett moderkort kan variera grovt beroende på vad du ska använda det till, om du ska ha det i en vanlig arbetsdator utan några speciella tillägg kan du komma undan med en 1000kr ungefär, men om du ska ha ett moderkort till tex en speldator så kan det kosta mycket mer beroende på vad för processor du har för den måste passa in i ditt moderkort, och hur många PCIe uttag du behöver. Men ett moderkort kan kosta runt 1000-5000kr.
Standardpriset brukar ligga runt 1500kr. 
 
 
 
 
Här nedan ser du en översikt på ett modernt moderkort och några av de viktigaste komponenterna på moderkortet
 

[[Fil:Modertkort_översikt_kasper.jpg|400px|left|Moderkort översikt]]
1. Front panel (Se nedan) 
 2. PCI express x16 (Används till [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|grafikkort]], [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Ljudkortet|ljudkort]], nätverkskort) 
 3. PCI  (Användes förr till allt som PCI-E har nu, används fortfarande till närverkskort / ljudkort) 
4. PCI express x1 (Används till ljudkort, nätverkskort)  
5. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|CPU]] sockel (processor sockel) 
 6. Plats för [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]] (arbetsminnet) 
 7. Strömförsörjning till moderkort 
 8. SATA uttag 6GB/s ([[Uppgift_Beskriv_en_datordel#SSD|SSD hårddisk]])/[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Joachim_A|(SATA hårddisk)]]  
9. SATA 3GB/s  
10. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#USB|USB]] uttag  
11.[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#CMOS|CMOS]] Batteri

[[Fil:Front_panel_moderkort.jpg‎|300px|left|Moderkortets front panel]]
 
 
 
 
 
 
1. VGA (uttag för bildkabel) 
 2. USB portar 
 3. Ljud ingångar  
4. Internet uttag

 
 
 
 
 
 

Källor:
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild 
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620 
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf 
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/ 
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320 
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm 
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html 
Jag har gjort beskrivning på bilderna själv via Microsoft Paint & Seashore

--[[Användare:KasperV|KasperV]] 25 september 2012 kl. 15.38 (UTC)

{{clear}}

==== Max Allerborg ====

Moderkortet, det är ungefär som en människas hjärta. Nu undrar ni säkert hur ett moderkort kan vara som ett hjärta och det tänkte jag berätta för er. Det är så att alla komponenter som finns i datorn är kopplade till moderkortet på ett eller annat sätt. De flesta strömkällorna är kopplade direkt till moderkortet som i sin tur skickar vidare strömmen till komponenterna listade nedan.
 
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|Grafikkort]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|Processor]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Fl.C3.A4kt|Fläkt]]

Det finns även en del komponenter som inte får ström av moderkortet och dom komponenterna kan ni se i listan nedan
[[Fil:ASRock N68C-S UCC Rev 1.03.jpg|400px|thumb|Micro-ATX med AMD socket FM1]]

* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#H.C3.A5rddisk|Hårddisk]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#ROM|CD/DVD Läsare]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Kraftaggregat_.28PSU.29|Nätaggregat]]

 
För inte så länge sedan så hade moderkorten tre stycken olika chip men med teknikens utveckling så har man kommit på en annan lösning med endast två chip. Den nya två chips lösningen ska även fungera mycket snabbare och bättre än föregående alternativet. De två chipen som finns nu heter CPU (Central Processing Unit) samt PCH (Platform Controller Hub). Som jag sade tidigare så är nästan alla komponenter i datorn kopplade till moderkortet eller mer specifikt i de två chipsen. Till CPU:n kopplas externgrafik via PCIe, Interngrafik via CPU enheten och RAM-Minnen. Alltså så kan vi dra slutsaten att CPU:n kontrollerar utdataenheter. Till PCH:n som är den andra styrbryggan kopplas USB (Universial Serial Bus), Nätverk, Serial-ATA och en PCIe x1 för exempelvis ett externtljudkort. Då kan vi dra slutsatsen att PCH:n kontrollerar indataenheter. Det är alltså moderkortet som sammansvetsar alla komponenter och PCH:n och CPU:n som ser till att alla komponenterna kan samarbeta.

 
===== [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#BIOS_2|BIOS]] =====
(Basic Input/Output System) är den delen utav moderkortet som ser till att allting som ska startas startar och det sker med hjälp av en typ av mjukvara som ett operativsystem. Du kan även göra en rad olika inställningar via BIOS.

 
===== CMOS =====
(Complementary Metal-Oxide Semiconductor) är ett litet minne som håller koll och lagrar info om BIOS systemet. den info som lagras är mestadels inställningar som sköts via BIOS systemet. CMOS håller även koll på saker som hårddiskarnas status och klockfrekvens på processorn. 
 

Moderkort Källor:
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild 
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620 
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf 
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/ 
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320 
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm 
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html

--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] 24 september 2012 kl. 12.14 (UTC)
{{clear}}

=== Ett litet skämt ===

Några norska skämt på temat datorterminologi: [[Norska löshundskommitén]]

=== Flashminne ===

Flashminnen är det gemensamma begreppet för minneskort, USB-minnen och SSD-diskar. Fördelarna med flashminnen är att de är små och att de saknar rörliga delar.
De är också billiga att tillverka och har den egenskapen att de inte förlorar den lagrade informationen om de blir utan ström. Ett flashminne är ett transistorbaserat minne som finns i många lagringsstorlekar. Tekniken bakom flashminnena uppfanns av forskare inom Intel Corporation år 1988. De flesta av dem minnen som tillverkas idag, tillverkas av Intel, AMD, Toshiba och ST. Då flashminnen idag finns i många olika former och storlekar, går det att hitta tex USB-minnen från 50-100 kr eller SSD-diskar för upp till 20 000 kr om inte mer.
Två vanliga flashminnen är NOR och NAND.
NOR-minnet kan läsa data snabbt (mellan 10-100 ns), men skriver data desto långsammare (1-10 ms). Minnet läser normalt ett ord i taget.
NAND-minnet har utvecklats av Toshiba. Det är långsamt både vid läsning (10-15 µs) och vid skrivning (1-10 ms). Minnet läser dock en stor mängd data samtidigt till en mellanlagringsbuffert, därifrån det sedan kan läsa ut data snabbt. Fördelen med NAND-flashminnen är att en NAND-minnescell är mindre än en NOR-minnescell och billigare att tillverka.
Funktion
En flashminnescell består av en enda transistor vars styrsignal förändras vid programmeringen. En icke-programmerad minnescell har värdet ”1” och en programmerad minnescell har värdet ”0”. Flashminnet är indelat i block som oftast är ganska stora (normalt 64 kb). För att förändra en bit från en etta till en nolla kan man göra det genom att programmera just den biten. Vill man göra tvärt emot, måste man däremot sudda ut hela blocket.
Ju mindre blocket är, desto enklare är det alltså för användaren, men mindre block är dyrare att tillverka.
Begränsningar
Flashminnen har på grund av sin konstuktion en inbyggd begränsning i antalet skrivcykler. Detta betyder att det inte går att skriva ett oändligt antal gånger till denna typ av minnen utan att det förstörs.

Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Flashminne, http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/lagringsmedia/flashminne-(solid-state), http://www.pricerunner.se/,

--[[Användare:Johnnyolsson|Johnnyolsson]] 1 oktober 2012 kl. 12.28 (UTC)

=== SSD ===
SSD står för Solid State Drive som kan översättas till halvledar disk på svenska. En SSD har inga snurande skivor som en vanlig hårddisk har utan baseras på minnskretsar istället.

SSD ansluts oftast med SATA eller pci-e. En SSD som ansluts via pci-e är oftast snabbare men också mycket dyrare. SATA diskarna brukar ha läshastigheter runt 500MB/s och 500MB/s (2012) och pci-e diskarna runt 1500 MB/s läshastigheter och skrivhasigher runt 1200MB/s vilket kan jämföras med en vanlig traditionell hårdisk som kan läsa i ca 100MB/s och skriver i ca 100MB/s. Pci-e diskarna riktar sig mer mot företagsanvändning och I servrar där den extra hastigheten behövs medans SATA diskarna riktar sig mer mot persondatorer med krav på prestanda.

En SSD är helt ljudlös och är okänslig mot stötar och vibrationer detta beror på att den inte har några rörliga delar. En SSD's livstid påverkas av antalet skrivningar så om disken får skriva mycket så kortas livstiden mycket.

Eftersom tekniken är relativt ny så är priset förtfarande högt, ca 800 kr för 120Gb för en disk med SATA och för en 120Gb disk som ansluts via pci-e kostar ca 1800 kr.

{{#ev:youtube|pEsJzrww_dA|250|right}}

[[Fil:E-disk_2-5_scsi.jpg]]

[http://sv.wikipedia.org/wiki/Solid_state_drive#F.C3.B6rdelar Wikipedia.org]

[http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/introduktion-till-datorn Kjell.com]

--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] 27 september 2012 kl. 21.16 (UTC)

=== USB ===
Versioner:

USB 1.0:
Den första versionen av USB och lanserades 1996. Då pratade man om Low Speed som var upp till 1,5 Megabit/sek

USB 1.1:
Behovet av högre överföringshastighet var påtagligt och redan två år senare, 1998, så kom en mindre uppdatering av specifikationen för USB. Nu kunde man överföra med Full Speed, 12 megabit/sek

USB 2.0:
Jakten på högre gjorde att år 2000 kom nästa version. Hastigheten hade nu ökat till Hi-Speed, upp till 480 megabit/ sekund. I och med version 2.0 så konkurrerade den nya versionen på allvar med Firewire. USB 2.0 standarden var även bakåt kompatibel med den tidigare standarden USB 1.1.

USB 3.0 :
I och med att USB nu hade blivit en standard på både Mac och Windows så utvecklades USB standarden och år 2008 så blev USB version 3.0 en standard. Nu kunde man komma upp i hastigheter på hela 5 gigabits, Superspeed. En stor fördel men 3.0 var att nu kunde kommunikationen gå i båda riktningarna samtidigt. Detta eftersom man utnyttjar 5 extra ledare i kabeln. En annan stor och viktig fördel var att nu kunde man få ut mer ström från varje USB-uttag vilket gjorde att tillverkarna fick möjlighet att tillverka nya tillbehör där man inte behövde skicka med externa nätdelar.

När det gäller priser så varierar priserna väldigt kraftigt beroende på kvalité och funktioner. En del USB minnen är gjorda för att tåla extrema förhållanden och sen finns det även USB minnen med inbyggda fingeravtrycksläsare och olika krypteringar. Ett standard 4GBs minne kan man få från 30 kr och uppåt medan ett 256GBs minne kostar från ca 3000 kr och uppåt.

Källor:
:http://sv.wikipedia.org/wiki/Universal_Serial_Bus
:http://www.usb.org/home
:http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=168

/My Schenkmanis

==== USB ====
En usb överför ”data” som består utav den fil man, kopierar/ klipper ut, in till datorn med hjälp utav flera virtuella portar vid namn ”Endpoints”. Nästan alla enheter använder sig utav flera sådana ”Endpoints”, ca upp till 32st av olika typer, där var och en utav dem identifieras med ett nummer samt den riktning som data flödet (filerna) ska till i datorn. Under den tiden du kopierar/ klipper ut din fil till datorn så hanterar den all information tillsammans med ett gäng andra detaljer.

[[Fil:Skärmavbild_2012-09-26_kl._1.38.39_PM.png|320 × 200 pixlar|]]

Endpoint: är inbyggda i självaste usb:n när de blir tillverkade i fabrikerna, så dem finns permanent på självaste USB produkten.
[[Fil:Screenshot_2012-09-26-12-53-32.png|thumb|De guldiga sträcken på denna usb-minne är endpoints]]
// Mattias Norberg

{{clear}}

=== firewire ===
--[[Användare:Rove|Rove]] 24 september 2012 kl. 12.31 (UTC)
[[Fil:Firewire.jpeg|thumb|left]] {{#ev:youtube|xP5aLoRozt8|250|right}}
firewire är apples namn på produkten IEEE 1394 som är en högkommunikationskoppling till och från datorutrustning som till exemple överföring mellan en digital kamra eller liknande. Tekniken utvecklades under ledning av Apple tillsammans med bland andra Texas Instruments, IBM och Sony. IEEE 1394 är ett tekniskt bättre alternativ till USB, men har blivit mindre utbrett eftersom hårdvarukostnaden är högre.

The IEEE 1394 interface, developed in the late 1980s and early 1990s by Apple as FireWire, is a serial bus interface standard for high-speed communications and isochronous real-time data transfer. The 1394 interface is comparable with USB and often those two technologies are considered together, though USB has more market share.[1] Apple first included FireWire in some of its 1999 models, and most Apple computers since the year 2000 have included FireWire ports, though, as of 2012, nothing beyond the 800 version (IEEE-1394b).[2] The interface is also known by the brand i.LINK (Sony), and Lynx (Texas Instruments). IEEE 1394 replaced parallel SCSI in many applications, because of lower implementation costs and a simplified, more adaptable cabling system. The 1394 standard also defines a backplane interface, though this is not as widely used.

{{clear}}

=== Grafikkort ===

Johan Askefalk

[[File:ATI Radeon HD 4770 Graphics Card-oblique view.jpg|thumb|ATI Radeon HD 4770]]
Grafikkort används i nästan alla datorer. De finns snabba energi-slukande Grafikkort och snåla tysta energisnåla Grafikkort.
Snabba Grafikkort används främst i Spel datorer, och bild/film redigerings datorer, Dvs alla som jobbar med media och behöver
ett snabbt Grafikkort. För att det ska gå snabbare och "Smoothare".

Alla Grafikkort har ett "Grafikminne" det fungerar ungefär som ett RAM minne. Speldatorer behöver mycket minne dvs över 1 GB. Men de snabbaste brukar kunna ha över 4GB!
Men alla Grafikkort behöver inte gigantiska "Grafikminnen", om man till exempel arbetar med att skriva böcker eller långa texter så är det bättre att köpa ett tyst och mer energisnålt Grafikkort.
Och satsa mera på en bra CPU, en snabb SSD och mycket RAM.

Med en ny teknik kallad "Cuda" skapas av Nvidia. Med denna teknik kan GPU:ns super snabba minne användas som "huvudminne" när man redigerar bilder och liknande, Med denna teknik kan man arbeta otroligt mycket snabbare. Tekniken fungerar så att deras grafikkort ger kraft av sina super snabba processorer och med detta får man en extrem powerboost.

==== Crossfire ====
:
Crossfire är en teknik som gör att man kan koppla 2 Grafikkort tillsammans, och med detta ge starkare prestanda. Det går dock bara att koppla 2 Gafikkort via Crossfire om de 2 första nummerna på modellen är detsamma. Till exempel: Man kan koppla 1: Radeon HD 5770 och en 5790, Men inte 1: 7970 och 1: 7870. För att detta ska fungerar måste man dock ha ett moderkort som stödjer Crossfire X.
Om man bestämmer sig för att köra Crossfire så är det bra att tänka på att det används väldigt mycket energi, och det blir väldigt varm. Därför kan det vara bra att köpa någon extra fläkt eller kanske en vattenskylningssystem. Dessutom kan det vara bra att kolla så att de Grafikkort du ska använda Crossfire med arbetar bra tillsammans, Eftersom att även om de två första siffrorna är det samma. Kan de kanske finnas buggar om de kör tillsammans. De kan vara i form av bluescreens eller Glitter på skärmen. Du kan kolla detta genom att till exempel läsa på forum eller helt enkelt google det. Forum jag rekommenderar Sweclockers.se.

[[File:Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire.jpg|thumb|Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire]]

Som jag sa tidigare så blir Grafikkorten oftast mycket varmare när de kör i Crossfire. Det är viktigt att det inte blir för varmt eftersom att då kan Moderkortet/ grafikkortet smälta. Mitt personliga tips är att varje gång du köpt ett eller flera Grafikkort kolla värmen på dem när de "Idlar" samt kör i "100%". Detta kan du simpelt göra med ett program som heter: FurMark: VGA test. Programmet fungerar så att den öppnar ett fönster som har väldigt höga Grafikinställningar. Och grafikkortet tvingas använda allt den har för att kunna visa filmen i så hög grafik som möjligt. När programmet startats kommer den köra i 15 minuter på din skärms upplösning, eller någon annan virtuell upplösning om du så vill. Under dessa 15 minuter kommer grafikkortet jobba på 100% och fläktarna kommer att automatiskt öka för att hålla grafikkortet kallt. Ditt Grafikkort får inte bli för varmt, dvs runt 85-99 grader då kan det börja smälta, Så håll koll på det under hela testet. Om du märker att det börjar bli för varmt borde du kanske sänka upplösningen lite, men om du inte ändrat den från din skärms upplösning, måste du kanske införskaffa en eller två extra fläktar / ett nytt kallare chassi. Du kan också byta Grafikkortets standard fläkt då de brukar vara ganska dåliga.

När testet är klart och inget har gått fel så vet du hur dina varma ditt/dina Grafikkort blir på 100%. Om de inte blivit för varma så är det optimalt, om de inte är över 50/60 grader så kan du fundera på att överklocka grafikkortet något (överklocka = trimma). Jag själv ligger hemma på stabila 50-55 grader på 100%, jag har nu överklockat dem med ca: 30% och de ligger nu på ca 75-80 grader på 100% användning.

'''OBS:''' glöm inte att kolla att Grafikkorten/kortet inte blir för varmt efter överklockningen, om de/den blir de kan du sänka överklockningen något, annars kan du öka den lite eller helt enkelt låta den vara som den är för tillfället.

'''Grafikkorts överklockning ligger på OS:et dvs om du installerar om ditt Windos kommer din överklockings inställning försvinna. CPU överklockning ligger dock på BIOS dvs att den kommer vara kvar.'''

Lycka till och hoppades att detta hjälpte dig :)

// Johan Askefalk

-----

=== Dennis K ===

'''Grafikkort:'''

Ett grafikkort, även kallad ett bildskärmskort, skärm adapter och grafikadapter, är ett expansionskort vars grafikprocessor beräknar fram digitala "kartor" av vad som ska visas på skärmen. De flesta grafikkort erbjuder olika funktioner såsom accelererad rendering av 3D-scener och 2D grafik, TV-utgång eller möjligheten att ansluta flera bildskärmar (multi-monitor). I moderna datorer är grafikkortet i form av ett instickskort som ansluts i ett slot. Om man ska förklara hur ett grafikkort fungerar för någon som inte vet så kan man säga att en liten bit information skickas till grafikkortet från cpun och i den står det vad som ska visas på skärmen. Informationen skickas i elektriska pulser, där tex det här skickas, på/av=1/0. Grafikkortet läser informationen och vidarebefodrar de elektriska signalerna och hämtar den extra informationen som behövs till flera (1/0) som skickas ut till utgången som blir något en skärm kan läsa av och då vet den att den ska tända den pixeln, släcka den röda pixel, gröna osv.

'''Crossfire:'''

Crossfire kallas den teknik som gör det möjligt att sammankoppla två grafikkort så att dom delar på arbetsbördan, detta ger en stor fördel i bland annat datorspel.

=== Ljudkortet ===
[[File:Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB.jpg|thumb|Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB]]

Frank Salazar Diaz

'''Geylan'''

Ljudkortet är en komponent i datorn som spelar upp och spelar in ljud. Ljudkortet brukar oftas vara kopplat till Moderkortet och det är så ganska ofta på de moderna datorerna, fast det finns folk som använder ett instickskort för att de presterar bättre och man får en högre kvalite på ljudet. Signalerna/bruset som kommer från instickskortet är bättre isolerade och det betyder att bruset som uppstår när man använder ett ljudkort som är kopplat till moderkortet inte uppstår lika mycket och ljudet blir klarare. Instickskortet kan byta mellan olika samplingsfreksvenser, t.ex. 44.1/48/96 kHz, och på ljudkortet som är kopplat i moderkortet så brukar man oftast bara kunna använda 44.1 kHz.

De första ljudkorten till PC började användas i början av 1990-talet och då hade de bara MIDI-funktion som kunde kommunicera med datorer och instrument som t.ex. keyboards och trummaskiner. MIDI står för Musical Instrument Digital Interface och på svenska så är det ett seriellt elektroniskt gränssnit ämnat för musikbruk. Och senare på början av 1990-talet så började man även och använda 8 bitars digitalt ljud som var bättre än MIDI. Det första ljudkortet tillverkades i 80-talet och det hette Creative’s Soundblaster-kort och det var de första ljudkortet till PC.

Det första ljudkortet till PC kom i början av 1990-talet och då hade de i första fallen endast MIDI- funktion och senare så hade den även 8 bitars digitalt Ljud.
en utav de första ljudkorten som kom ut till PC var Creative’s Sound blaster. Som började tillverka i slutet av 80-talet

Sound Blaster är ett av många varumärken på en serie ljudkort skapat av det Singapore-baserade företag Creative Labs.
AdLib var ett populärt MIDI-ljudkort tillverkat av det kanadensiska företaget AdLib, inc. Mellan 1987 och 1992. ( Ad lib är en förkortning av latinets ’ad libitum’)

Det fanns också extern ljudkort som var till de allra första hemdatorerna. några märken var Sinclair, Commodore, BBC, Amstrad, Spectravideo m.m. dessa ljudkort innehöll ofta en tre-kanals ljudkrets, vissa ljudkort hade stöd för MIDI som då var mycket nytt. Priset på ett ljudkort med märket Creative Sound Blaster kan kosta mellan 540-900kr

'''''Källor'''''

http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Creative_SB_X-Fi_Fatal1ty-AB.jpg

http://sv.wikipedia.org/wiki/Midi

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljudkort

=== Processor ===

Alexander Mårtensson, Bastian Pedersen

=== Vattenkylning===
vatten kylning är en väldigt bra kyllningsmetod för stationära datorer. Det fungerar på det sättet att det finns ett kylblock som man sätter mot processorn, där kalt kylar vatten pumpas runt i en slang för att kyla ner kyllarblocket som ligger mot processorn. När kylblocket blir kallt blir även processorn det. victor heinonen

"==Lagringsminne=="

''Lagringsminne eller externminne används såsom arbetsminnet till att lagra datorprogram och dess data när det inte används. Det finns många olika typer av lagringsminnen. Exempel på några lagringsminnen är disketter, hårddiskar, optiska skivor som dvd och Cd och man får inte glömma transistorbaserade flashminnen. Den andra typen av datorminne kallas för arbetsminne eller RAM. Skillnaden mellan arbetsminne och lagringsminne är att lagringsminnen inte är flyktigt, vilket betyder att det kan lagra data under en längre perioder även utan strömtillförsel vilket RAM inte kan.
Nu för tiden har de flesta datorer inbyggda lagringsminnen såsom hårddiskar. För i tiden var inte lagringsminnen inte inbyggt i datorn själv och av historiska skäl används fortfarande begreppet "externminne".

Källa http://sv.wikipedia.org/wiki/Lagringsminne [[File:Interference-colors.jpg|thumb|Lagringminne]]

Oscar Rasinaho

=== BIOS ===
Jimmy Hammarsten

BIOS
Ett BIO system är ett program eller en mjukvara som är inbyggd i datorn med ett BIO system som startar datorns operativ system, grafik kortet, RAM, CPU, Tangentbordet, musen och hårddisken mm. BIOS står för Basic Input/Output System. Ett BIO System har ett Användargränssnitt som vanligen ett menysystem genom att trycka en viss tangent på tangentbordet när datorn startar. I BIOS UI, kan en användare
- Konfigurera hårdvaran
- Sätta system klockan
- Aktivera/avaktivera system komponenter
- välja vilken enhet som är bäst lämplig till att starta upp systemet
- sätta olika lösenord uppmaningar, till exempel ett lösenord för att få tillgång till BIOS-funktionerna för användargränssnittet själv och förhindra illvilliga användare från att starta upp systemet från obehörig kringutrustning.

termen BIOS (Basic Input / Output System) uppfanns av Gary Kildall och dök först upp i CP / M operativsystem 1975, som beskriver maskin-specifika delen av CP / M laddas under uppstarten som gränssnitt direkt med hårdvaran (en CP / M maskin har vanligtvis bara en enkel startprogram i ROM). Senare versioner av CP / M (liksom Concurrent CP / M, Concurrent DOS, DOS Plus, Multiuser DOS, System Manager och REAL/32) kommer med en XIOS (Extended Input / Output System) istället för BIOS. De flesta versioner av DOS har en fil som heter "Io.sys", "IBMBIO.COM", "IBMBIO.SYS" eller "DRBIOS.SYS", denna fil är känd som "DOS BIOS", som är analogt med "CP / M BIOS ".

Bland andra klasser av datorer, har den generiska termer uppstartsmonitorn, startprogram och start-ROM varit i allmänt bruk. Lite sol och PowerPC-baserade datorer använder Open Firmware för detta ändamål. Det finns några alternativ för "Legacy BIOS" i x86 världen: Extensible Firmware Interface, Open Firmware (används på OLPC XO-1) och coreboot.

I princip en BIOS i ROM anpassade till den specifika tillverkarens maskinvara, vilket låg nivå tjänster (som att läsa en tangenttryckning eller skriva en sektor av data till diskett) som ska lämnas på ett standardiserat sätt till ett operativsystem. Till exempel kan en IBM PC har antingen en monokrom eller grafikkort (med olika adresser display minnet och hårdvaran), men en enda standard BIOS systemanrop kan åberopas för att visa ett tecken på en viss position på skärmen i textläge.
Startblocket
DMI Block
Huvudsakliga block
PhoenixBIOS D686. Denna BIOS-chip är inrymt i en PLCC paket, som är i sin tur ansluten till en PLCC uttag.

Före 1990-talet var BIOS lagrad i ROM eller PROM chip, som inte kunde ändras av användarna. Som dess komplexitet och behov av uppdateringar växte och åter programmerbara delar blev mer tillgänglig, BIOS firmware oftast lagras på EEPROM eller flash-minnesenheter. Enligt Robert braver ordförande för BIOS-tillverkaren Micro Firmware blev Flash BIOS marker vanligt omkring 1995, eftersom de elektriskt raderbara PROM (EEPROM) marker är billigare och enklare att programmera än vanliga raderbara PROM (EPROM) marker. Flashchip programmeras (och omprogrammeras) in-circuit, medan EPROM chip behöver systemet att drivas nedåt och EPROM chip bort från moderkortet, för omprogrammering. EPROM chip kan raderas vid långvarig exponering för ultraviolett ljus, vilket nås chipet via fönstret. Chip tillverkare använder EPROM programmerare (sprängare) för att programmera EPROM chip. Elektriskt raderbara (EEPROM) chips tillåter BIOS omprogrammering med högre än normal spänning. [5] BIOS-versioner uppgraderas för att dra nytta av nyare versioner av hårdvara och korrigera buggar i tidigare versioner av BIOS. [6]

Från och med IBM AT stödde datorer en hårdvaruklocka inställbar i BIOS. Den hade ett århundrade bit som tillåts för att manuellt ändra talet när år 2000 hände. De flesta BIOS revideringar som skapas i 1995 och nästan alla BIOS revideringar i 1997 stödde år 2000 genom att sätta århundradet bitar automatiskt när klockan rullade förbi midnatt, 31 December, 1999. [7]

De första flashchip fästes till ISA-bussen. Från och med 1997 flyttade BIOS flash till LPC bussen en funktionell ersättning för ISA, efter en ny standard implementering känd som "firmware nav" (FWH). År 2006 kom de första system som stöder en seriell Peripheral Interface (SPI), och BIOS flash flyttade igen.

Storleken på BIOS och kapacitet ROM, den EEPROM och andra medier kan lagras på, har ökat över tiden nya funktioner har lagts till koden, BIOS-versioner finns nu med storlekar upp till 16 megabyte. Vissa moderna moderkort är inklusive ännu större NAND flashminne IC ombord som kan lagra hela kompakta operativsystem, till exempel vissa Linux-distributioner. Till exempel ingår vissa nya ASUS moderkort Splashtop Linux inbäddad i sina NAND flash minne IC.

I moderna datorer BIOS lagras i omskrivbar minne, vilket gör att innehållet som skall ersättas eller "skrivas". Denna omskrivning av innehållet benämns ibland blinkar. Detta kan göras genom ett speciellt program, vanligen av systemets tillverkare eller vid POST, med en BIOS-bild i en hårddisk eller USB-minne. En fil som innehåller sådant innehåll ibland kallas "en BIOS image". En BIOS kan reflashed för att uppgradera till en nyare version att fixa buggar eller ge förbättrad prestanda eller för att stödja nyare hårdvara, eller skriva om operation kan behövas för att fixa en skadad BIOS. Ett BIOS kan också "flashad" genom att sätta filen i roten på en USB-enhet och starta.

Ett datorsystem kan innehålla flera BIOS firmware marker. Moderkortet BIOS innehåller vanligtvis kod för att komma hårdvarukomponenter helt nödvändiga för bootstrapping av systemet, såsom tangentbord (antingen PS / 2 eller USB Human Interface Device) och lagring (diskettenheter, om sådana finns, och PATA eller SATA-hårddisk styrenheter). Dessutom, plug-in adapterkort som SCSI, RAID, nätverkskort gränssnitt, och styrelser video innehåller ofta sina egna BIOS (t.ex. Video BIOS) som kompletterar eller ersätter system-BIOS-koden för den givna komponenten. (Denna kod är i allmänhet som ett alternativ ROM). Även enheter inbyggda i moderkortet kan bete sig på detta sätt, deras alternativ rom kan lagras som separata kod på den huvudsakliga BIOS-flash chip och uppgraderas antingen tillsammans med eller separat från de viktigaste BIOS.

En tilläggskort oftast bara kräver ett alternativ ROM :

Måste användas innan operativsystemet kan läsas in (vanligtvis innebär att det krävs i bootstrapping processen), och
Är alltför sofistikerad eller specifik en enhet som ska hanteras av de viktigaste BIOS

Äldre PC-operativsystem, som MS-DOS (inklusive alla DOS-baserade versioner av Microsoft Windows) och nystartade systemladdare, får fortsätta att använda BIOS för ingång och utgång. Emellertid innebär de begränsningar av BIOS miljö som moderna operativsystem kommer nästan alltid använder sina egna drivrutiner för att direkt styra hårdvaran. I allmänhet är dessa drivrutiner använder endast BIOS och alternativet kräver ROM för mycket specifika (icke-prestanda-kritiska) uppgifter, t.ex. preliminär enheten har initierats.

För att upptäcka minne-mappade ISA alternativet ROM under uppstartsprocessen, PC BIOS-implementeringar skannar verkliga minne från 0xC0000 till 0xF0000 på 2 KiB gränser, söker en ROM signatur: 0xAA55 (0x55 följt av 0xAA eftersom x86-arkitekturen är little- endian). I en giltig utbyggnad ROM denna signatur omedelbart följt av en enda byte indikerar antalet 512-byte block det använder i verkliga minne. Nästa byte innehåller en offset som beskriver alternativet ROM inkörsport, som BIOS omedelbart överför kontroll. Vid denna punkt tar expansionen ROM koden över, med hjälp av BIOS tjänster att registrera avbrottsvektorer för användning av post-boot program ger ett gränssnitt Användarkonfiguration, eller visa diagnostisk information.

Det finns många metoder och verktyg för att undersöka innehållet i olika moderkortets BIOS och ROM expansion, såsom Microsoft DEBUG eller Unix dd.

källa
Datorteknik 1A V2011 Lärobok sid 23 av Jan-Eric Thelin
http://windows.microsoft.com/sv-SE/windows7/BIOS-frequently-asked-questions
http://en.wikipedia.org/wiki/BIOS

Jimmys sandlåda

2012-10-03T11:08:02Z

Jiha9607: /* Moderkort */

Jimmys sandlåda

== Vad? ==
{{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer? Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område.

Du behöver bli medlem och logga in på Wikiskola för att kunna skriva här.

'''Vi vill att du:'''
* Förklarar vad förkortningen står för.
* Översätter engelska uttryck till svenska
* Anger ungefärligt pris
* Förklarar hur den fungerar
* Länk till en film eller inbäddad film.
* Källor/länkar

Skriv ditt namn under den rubrik där du kan bidra. Eller lägg till en egen rubrik.

Du publicerar din text genom att lägga in på denna sida.
}}

= Moderkort =

=== Moderkort ===

====Kasper Winberg ====
[[Fil:Moderkort PCH.gif|thumb|400px|Schematisk bild på två av de vanligaste moderkorten]]
Moderkort är det svenska ordet för Motherboard och är ingen direkt förkortning så som USB (som står för universal serial bus). Det engelska namnet och även det ursprungliga namnet är Motherboard just för att det är grunden till en dator, utan moderkortet - ingen fungerande dator. Moderkortet sitter i chassit som alla andra komponenter och är "basen" till alla komponenter.

Priset på ett moderkort kan variera grovt beroende på vad du ska använda det till, om du ska ha det i en vanlig arbetsdator utan några speciella tillägg kan du komma undan med en 1000kr ungefär, men om du ska ha ett moderkort till tex en speldator så kan det kosta mycket mer beroende på vad för processor du har för den måste passa in i ditt moderkort, och hur många PCIe uttag du behöver. Men ett moderkort kan kosta runt 1000-5000kr.
Standardpriset brukar ligga runt 1500kr. 
 
 
 
 
Här nedan ser du en översikt på ett modernt moderkort och några av de viktigaste komponenterna på moderkortet
 

[[Fil:Modertkort_översikt_kasper.jpg|400px|left|Moderkort översikt]]
1. Front panel (Se nedan) 
 2. PCI express x16 (Används till [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|grafikkort]], [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Ljudkortet|ljudkort]], nätverkskort) 
 3. PCI  (Användes förr till allt som PCI-E har nu, används fortfarande till närverkskort / ljudkort) 
4. PCI express x1 (Används till ljudkort, nätverkskort)  
5. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|CPU]] sockel (processor sockel) 
 6. Plats för [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]] (arbetsminnet) 
 7. Strömförsörjning till moderkort 
 8. SATA uttag 6GB/s ([[Uppgift_Beskriv_en_datordel#SSD|SSD hårddisk]])/[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Joachim_A|(SATA hårddisk)]]  
9. SATA 3GB/s  
10. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#USB|USB]] uttag  
11.[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#CMOS|CMOS]] Batteri

[[Fil:Front_panel_moderkort.jpg‎|300px|left|Moderkortets front panel]]
 
 
 
 
 
 
1. VGA (uttag för bildkabel) 
 2. USB portar 
 3. Ljud ingångar  
4. Internet uttag

 
 
 
 
 
 

Källor:
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild 
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620 
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf 
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/ 
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320 
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm 
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html 
Jag har gjort beskrivning på bilderna själv via Microsoft Paint & Seashore

--[[Användare:KasperV|KasperV]] 25 september 2012 kl. 15.38 (UTC)

{{clear}}

==== Max Allerborg ====

Moderkortet, det är ungefär som en människas hjärta. Nu undrar ni säkert hur ett moderkort kan vara som ett hjärta och det tänkte jag berätta för er. Det är så att alla komponenter som finns i datorn är kopplade till moderkortet på ett eller annat sätt. De flesta strömkällorna är kopplade direkt till moderkortet som i sin tur skickar vidare strömmen till komponenterna listade nedan.
 
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|Grafikkort]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|Processor]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Fl.C3.A4kt|Fläkt]]

Det finns även en del komponenter som inte får ström av moderkortet och dom komponenterna kan ni se i listan nedan
[[Fil:ASRock N68C-S UCC Rev 1.03.jpg|400px|thumb|Micro-ATX med AMD socket FM1]]

* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#H.C3.A5rddisk|Hårddisk]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#ROM|CD/DVD Läsare]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Kraftaggregat_.28PSU.29|Nätaggregat]]

 
För inte så länge sedan så hade moderkorten tre stycken olika chip men med teknikens utveckling så har man kommit på en annan lösning med endast två chip. Den nya två chips lösningen ska även fungera mycket snabbare och bättre än föregående alternativet. De två chipen som finns nu heter CPU (Central Processing Unit) samt PCH (Platform Controller Hub). Som jag sade tidigare så är nästan alla komponenter i datorn kopplade till moderkortet eller mer specifikt i de två chipsen. Till CPU:n kopplas externgrafik via PCIe, Interngrafik via CPU enheten och RAM-Minnen. Alltså så kan vi dra slutsaten att CPU:n kontrollerar utdataenheter. Till PCH:n som är den andra styrbryggan kopplas USB (Universial Serial Bus), Nätverk, Serial-ATA och en PCIe x1 för exempelvis ett externtljudkort. Då kan vi dra slutsatsen att PCH:n kontrollerar indataenheter. Det är alltså moderkortet som sammansvetsar alla komponenter och PCH:n och CPU:n som ser till att alla komponenterna kan samarbeta.

 
===== [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#BIOS_2|BIOS]] =====
(Basic Input/Output System) är den delen utav moderkortet som ser till att allting som ska startas startar och det sker med hjälp av en typ av mjukvara som ett operativsystem. Du kan även göra en rad olika inställningar via BIOS.

 
===== CMOS =====
(Complementary Metal-Oxide Semiconductor) är ett litet minne som håller koll och lagrar info om BIOS systemet. den info som lagras är mestadels inställningar som sköts via BIOS systemet. CMOS håller även koll på saker som hårddiskarnas status och klockfrekvens på processorn. 
 

Moderkort Källor:
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild 
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620 
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf 
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/ 
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320 
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm 
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html

--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] 24 september 2012 kl. 12.14 (UTC)
{{clear}}

=== Grafikkort ===

Johan Askefalk

[[File:ATI Radeon HD 4770 Graphics Card-oblique view.jpg|thumb|ATI Radeon HD 4770]]
Grafikkort används i nästan alla datorer. De finns snabba energi-slukande Grafikkort och snåla tysta energisnåla Grafikkort.
Snabba Grafikkort används främst i Spel datorer, och bild/film redigerings datorer, Dvs alla som jobbar med media och behöver
ett snabbt Grafikkort. För att det ska gå snabbare och "Smoothare".

Alla Grafikkort har ett "Grafikminne" det fungerar ungefär som ett RAM minne. Speldatorer behöver mycket minne dvs över 1 GB. Men de snabbaste brukar kunna ha över 4GB!
Men alla Grafikkort behöver inte gigantiska "Grafikminnen", om man till exempel arbetar med att skriva böcker eller långa texter så är det bättre att köpa ett tyst och mer energisnålt Grafikkort.
Och satsa mera på en bra CPU, en snabb SSD och mycket RAM.

Med en ny teknik kallad "Cuda" skapas av Nvidia. Med denna teknik kan GPU:ns super snabba minne användas som "huvudminne" när man redigerar bilder och liknande, Med denna teknik kan man arbeta otroligt mycket snabbare. Tekniken fungerar så att deras grafikkort ger kraft av sina super snabba processorer och med detta får man en extrem powerboost.

==== Crossfire ====
:
Crossfire är en teknik som gör att man kan koppla 2 Grafikkort tillsammans, och med detta ge starkare prestanda. Det går dock bara att koppla 2 Gafikkort via Crossfire om de 2 första nummerna på modellen är detsamma. Till exempel: Man kan koppla 1: Radeon HD 5770 och en 5790, Men inte 1: 7970 och 1: 7870. För att detta ska fungerar måste man dock ha ett moderkort som stödjer Crossfire X.
Om man bestämmer sig för att köra Crossfire så är det bra att tänka på att det används väldigt mycket energi, och det blir väldigt varm. Därför kan det vara bra att köpa någon extra fläkt eller kanske en vattenskylningssystem. Dessutom kan det vara bra att kolla så att de Grafikkort du ska använda Crossfire med arbetar bra tillsammans, Eftersom att även om de två första siffrorna är det samma. Kan de kanske finnas buggar om de kör tillsammans. De kan vara i form av bluescreens eller Glitter på skärmen. Du kan kolla detta genom att till exempel läsa på forum eller helt enkelt google det. Forum jag rekommenderar Sweclockers.se.

[[File:Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire.jpg|thumb|Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire]]

Som jag sa tidigare så blir Grafikkorten oftast mycket varmare när de kör i Crossfire. Det är viktigt att det inte blir för varmt eftersom att då kan Moderkortet/ grafikkortet smälta. Mitt personliga tips är att varje gång du köpt ett eller flera Grafikkort kolla värmen på dem när de "Idlar" samt kör i "100%". Detta kan du simpelt göra med ett program som heter: FurMark: VGA test. Programmet fungerar så att den öppnar ett fönster som har väldigt höga Grafikinställningar. Och grafikkortet tvingas använda allt den har för att kunna visa filmen i så hög grafik som möjligt. När programmet startats kommer den köra i 15 minuter på din skärms upplösning, eller någon annan virtuell upplösning om du så vill. Under dessa 15 minuter kommer grafikkortet jobba på 100% och fläktarna kommer att automatiskt öka för att hålla grafikkortet kallt. Ditt Grafikkort får inte bli för varmt, dvs runt 85-99 grader då kan det börja smälta, Så håll koll på det under hela testet. Om du märker att det börjar bli för varmt borde du kanske sänka upplösningen lite, men om du inte ändrat den från din skärms upplösning, måste du kanske införskaffa en eller två extra fläktar / ett nytt kallare chassi. Du kan också byta Grafikkortets standard fläkt då de brukar vara ganska dåliga.

När testet är klart och inget har gått fel så vet du hur dina varma ditt/dina Grafikkort blir på 100%. Om de inte blivit för varma så är det optimalt, om de inte är över 50/60 grader så kan du fundera på att överklocka grafikkortet något (överklocka = trimma). Jag själv ligger hemma på stabila 50-55 grader på 100%, jag har nu överklockat dem med ca: 30% och de ligger nu på ca 75-80 grader på 100% användning.

'''OBS:''' glöm inte att kolla att Grafikkorten/kortet inte blir för varmt efter överklockningen, om de/den blir de kan du sänka överklockningen något, annars kan du öka den lite eller helt enkelt låta den vara som den är för tillfället.

'''Grafikkorts överklockning ligger på OS:et dvs om du installerar om ditt Windos kommer din överklockings inställning försvinna. CPU överklockning ligger dock på BIOS dvs att den kommer vara kvar.'''

Lycka till och hoppades att detta hjälpte dig :)

// Johan Askefalk

-----

==== Joachim A ====
Hårddisk

Den största delen av en hårddisk består av flera magnetiska skivor som är roterande och ligger på varandra. På varje sida av skivan sitter det skrivhuvuden som läser från eller skriver till skivan.

Tre saker som är bra att känna till på en hårddisk är cylinder, huvud och sektor.
På hårdisken finns det flera spår. När skrivhuvudet har letat sig fram till rätt spår kan den stå stilla där och läsa eller skriva data, under tiden skivan roterar under.

En hårdisk kan bestå av flera skivor. Cylindern är det spår som ligger på samma ställe på varje skiva. Har man fyra skivor så kan tex spåret näst längs ut på alla skivor. tillsammans utgöra en cylinder.

När hårddisken (skivorna)delats upp i flera små delar. så bildar den minsta delen sektorn. sektorn är oftast 512 B stor,. Eftersom en sektor inte rymmer så mycket lägger man i hop dom till ett större utrymme, ett större kluster.

För att hårdisken ska kunna hitta en bestämd sektor behöver den först få reda på vilken cylinder datan ligger på för att kunna bestämma vilken placering skrivhuvudet ska ha. Hårddisken består av flera skrivhuvuden och måste först veta vilket skrivhuvud som ska användas och i vilken sektor datan ligger i. Vid läsning eller skrivning ställer rätt skrivhuvud in sig automatiskt och väntar sen på att den rätta sektorn har snurrat fram.

Tekniken som jag beskrivit kallas egentligen CHS-adressering (cylinder, head, sector) men den är föråldrad. Datorn beskriver nu för tiden inte dessa punkter var för sig. Det är samma grundprincip men blocken numreras nu efter den ordning de ligger i. Den nya tekniken kallas LBA (Logical Block Addressing). första sektorn har nummer 0, nästa nummer 1 och så vidare.

normal priset på en hårdisk på 1TB ligger på 650kr

--[[Användare:JoachimAllerborg|JoachimAllerborg]] 26 september 2012 kl. 19.46 (UTC)

=== Fläkt ===

'''Malin:''' 
När en dator är i arbete, genererar komponenterna i datorn värmeenergi. Dock så är många delar i en dator väldigt känsliga mot värme. Därför är det viktigt att ha någon sorts kylning till datorn, så att luften i datorn förblir kall. Dels så att datorn inte överhettas, men även för att datorer jobbar bättre om den är kall. Den vanligaste kylningstekninken till en modern dator är datorfläkten. Datorfläkten har till uppgift att fläkta bort den varma luften inuti datorn och ersätta den med kall luft utifrån. Det finns oftast fler än en fläkt till en dator eftersom en fläkt inte är stark nog att kyla hela datorn. Det vanligaste är att det finns fläktar vid t.ex. nätagregatet, grafikkortet, processorn, CPU:n och vid Chassit. Dessa fläktar finns offtast redan från början, men att om man vill utsätta sin dator för tyngre program och mer jobb (t.ex. spel eller andra stora program), kan användaren sätta till extra fläktar. Det finns även olika bra fläktar som har bra styrka och snabbhet. Man mäter fläktars kraft i RPM (Rotations Per Minute). Desto mer RPM en fläkt har, desto bättre är den.
--[[Användare:MalinHagland|MalinHagland]] 24 september 2012 kl. 12.07 (UTC)

[[File:80mm computer fans with fan guards and connectors.png|thumb|80mm computer fans with fan guards and connectors]]

Varje dators komponenter alstrar värme vid användning. Man måste därför ha något som kyler ner komponenterna för att de inte ska överhettas och smälta eller skadas. Meningen med datorfläktar är att de ska skicka ut värmen ur chassit. Många av delarna i en dator, som t.ex. hårddiskar och nätaggregat, behöver inte en fläkt, utan bara ett gott luftflöde genom chassit. Detta innebär att fläktarna ofta placeras nära värmegenererande komponenter, som grafikkort och processorer.
Att kyla datorer med hjälp av fläktar är inte det enda alternativet i dagens läge. Personer som använder sina datorer till krävande arbeten måste iblanda ha bättre och mer effektiv kylning än dessa kan erbjuda. Vattenkylning är ett av dessa alternativ och går ut på att man leder kallt vatten till vattenblock som sitter monterade på datorkomponenterna. Detta sätt att kyla på är mycket mer effektivt. Samtidigt så är det mer riskabelt då datorn kan förstöras om en ledning går sönder och vatten sipprar ut i systemet.

Priset på datorfläktar varierar väldigt mycket. Enkla och små fläktar kan kosta mindre än 100 kr medan vattenkylning kan kosta uppemot och långt över tusen kronor.

Här är en video på en dator som använder sig av vattenkylning: http://www.youtube.com/watch?v=LRi3goene5k. Jag hittade också en video där man använder sig av flytande kväve för att kyla ner datorn. Detta tillvägagångssätt är inget att rekommendera då de drar ner temperaturen i datorn till -80 grader.

Här är videon:  http://www.youtube.com/watch?v=QmSBaizEqkk&feature=related. En vanlig datorfläkt, som den på bilden, hittade jag ingen video på då den är så lätt att förstå. Det är helt enkelt en fläkt som snurrar inuti datorn för att få ut varm luft.
--[[Användare:Miro|Miro]] 24 september 2012 kl. 12.06 (UTC)

'''Källor:'''
http://h10025.www1.hp.com/ewfrf/wc/document?docname=c01993131&lc=sv&cc=se&dlc=sv

http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar

=== RAM ===

Alfonso

Martin Öh

=== Ljudkort™===

Tim Rey

Ett ljudkort är dator komponenten som låter dig spela upp och spela in ljud.
Ljudkortet är oftast installerat på moderkortet men kan också vara instickskort. De som söker det bästa i sin dator använder instickskort då det är bättre isolerat mot bruset som kommer från moderkortet. men har även fler in- utgångar och digitala in- ut gångar.

De flesta ljudkort använder en "digital-to-analog converter", eller "DAC", vilket konverterar digitalt genererad data till analogt format. Dens output är kopplad till en förstärkare, eller hörlurar, vilket gör att vi kan höra ljudet från datorn.
Ett ljudkort kan ha många kopplingar, ibland är de för många eller för stora kopplingar, då installerar man ett externt kort där man länkar kopplingarna. Beroende på hur många kopplingar man använder räcker kanske inte ett kort, då använder man en breakbox som man kopplar till datorn.

En viktig del av ljudkortet är polyfoni, vilket är förmågan framkalla olika självständiga röster och ljud samtidigt. Ju fler kanaler ljudkortet har, det vill säga hur många utgångar, och kvalitet på dem desto bättre ljud separering. Polyfoni är viktigt då om man inte har

= Övrigt =

=== grafikkort ===
--[[Användare:Jesperdeli|Jesperdeli]] 24 september 2012 kl. 12.36 (UTC)

{{clear}}

=== Datormus ===
[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg|miniatyr|200px|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]

Jack

Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X & ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X & Y-planet.

Men just nu används laserdioder undertill som sänder ut en stråle. Strålen reflekteras till underlaget, och tas imot till musens mottagare. Förflyttningen registreras genom att musen rör på sig åt olika håll, då de reflekterande strålarna ändras

{{clear}}

=== Ethernet ===

August Carlsson

Ethernet är en samling standardiserade sätt för kommunikation mellan datorenheter via höghastighets kablar. Ethernet är skapades år 1976 av Xerox Corporation. Ethernet standardiserades av IEEE, eller Institute of Electrical and Electronics

{{clear}}

=== ROM ===
'''ROM''' eller Read-only Memory betyder med en grov översättning ”endast läsbart minne”. ROM-minnet i datorn är väldigt viktigt för att datorn ska kunna fungera. Detta beror på att all programvara som är avsedd för att styra hårdvaran i datorn finns på ROM-minnet. På grund av denna funktion kan man inte redigera informationen på ROM-minnet och därav namnet.

'''PROM''', '''EPROM''' och '''EEPROM'''

PROM eller ''programmerbart'' ROM är en vidareutveckling av ROM. PROM tillåter en att redigera koderna på minnet en gång. Men för att kunna redigera informationen på minnet så måste man ha en speciell skrivutrustning som är väldigt svår att få tag på.  Sedan utvecklades EPROM och EEPROM. EPROM som står för ''erasable'' PROM kan man redigera med hjälp av ultraviolett strålning och EEPROM kan man redigera med hjälp av elektronsik utrustning.

'''Flashminnen'''

Flashminnen som har dubbelt så många transistorer per minnescell. Däremot har EEPROM en fördel som gör att man kan radera små block i taget. I små EEPROM-kretsar kan man radera och programmera 8 bitar i taget, medan flashminnets blockstorlek är på 524 288 bitar. EEPROMs minnescell är större än flashminnet, vilket innebär en högra produktionskostnad.

Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Read-only_memory

'''''Signera artikeln med ditt namn'''''

=== Hårddisk ===
Sigurd

=== Chassi ===
niclas william Fredrik

=== Kraftaggregat (PSU) ===
[[File:ATX-Netzteil.jpg|thumb|ATX-Netzteil. Klicka på bilden för mer info.]]
Nätaggregatet eller PSU som står för "Power Supply Unit" ser till att datorn ens startar. PSU:ns uppgift är att konvertera vägguttagets 230V till lägre spänningar så som 12V, 5V och 3.3V då datorns andra komponenter inte skulle klara av den höga spänningen. Man kan se PSU:n lite som ett hjärta som "pumpar" ut ström till datorns alla komponenter.

'''Strömkablar'''

Genom tiderna har många kablar tagits fram och och skrotats men dessa är några av de vanligaste och mest betydande.

:* 20/24 pin power connector - moderkortet
:*SATA-Power connector - optiska enheter & HDD
:*4-pin connector - äldre optiska enheter & äldre HDD:er
:*2x2-pin connector - CPU
:*PCie-Power connector - GPU

Issa, Bomler
{{clear}}

=== Ett litet skämt ===

Några norska skämt på temat datorterminologi: [[Norska löshundskommitén]]

=== Flashminne ===
Johnny Olsson

=== SSD ===
SSD står för Solid State Drive som kan översättas till halvledar disk på svenska. En SSD har inga snurande skivor som en vanlig hårddisk har utan baseras på minnskretsar istället.

SSD ansluts oftast med SATA eller pci-e. En SSD som ansluts via pci-e är oftast snabbare men också mycket dyrare. SATA diskarna brukar ha läshastigheter runt 500MB/s och 500MB/s (2012) och pci-e diskarna runt 1500 MB/s läshastigheter och skrivhasigher runt 1200MB/s vilket kan jämföras med en vanlig traditionell hårdisk som kan läsa i ca 100MB/s och skriver i ca 100MB/s. Pci-e diskarna riktar sig mer mot företagsanvändning och I servrar där den extra hastigheten behövs medans SATA diskarna riktar sig mer mot persondatorer med krav på prestanda.

En SSD är helt ljudlös och är okänslig mot stötar och vibrationer detta beror på att den inte har några rörliga delar. En SSD's livstid påverkas av antalet skrivningar så om disken får skriva mycket så kortas livstiden mycket.

Eftersom tekniken är relativt ny så är priset förtfarande högt, ca 800 kr för 120Gb för en disk med SATA och för en 120Gb disk som ansluts via pci-e kostar ca 1800 kr.

{{#ev:youtube|pEsJzrww_dA|250|right}}

[[Fil:E-disk_2-5_scsi.jpg]]

[http://sv.wikipedia.org/wiki/Solid_state_drive#F.C3.B6rdelar Wikipedia.org]

[http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/introduktion-till-datorn Kjell.com]

--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] 27 september 2012 kl. 21.16 (UTC)

=== USB ===
Versioner:

USB 1.0:
Den första versionen av USB och lanserades 1996. Då pratade man om Low Speed som var upp till 1,5 Megabit/sek

USB 1.1:
Behovet av högre överföringshastighet var påtagligt och redan två år senare, 1998, så kom en mindre uppdatering av specifikationen för USB. Nu kunde man överföra med Full Speed, 12 megabit/sek

USB 2.0:
Jakten på högre gjorde att år 2000 kom nästa version. Hastigheten hade nu ökat till Hi-Speed, upp till 480 megabit/ sekund. I och med version 2.0 så konkurrerade den nya versionen på allvar med Firewire. USB 2.0 standarden var även bakåt kompatibel med den tidigare standarden USB 1.1.

USB 3.0 :
I och med att USB nu hade blivit en standard på både Mac och Windows så utvecklades USB standarden och år 2008 så blev USB version 3.0 en standard. Nu kunde man komma upp i hastigheter på hela 5 gigabits, Superspeed. En stor fördel men 3.0 var att nu kunde kommunikationen gå i båda riktningarna samtidigt. Detta eftersom man utnyttjar 5 extra ledare i kabeln. En annan stor och viktig fördel var att nu kunde man få ut mer ström från varje USB-uttag vilket gjorde att tillverkarna fick möjlighet att tillverka nya tillbehör där man inte behövde skicka med externa nätdelar.

När det gäller priser så varierar priserna väldigt kraftigt beroende på kvalité och funktioner. En del USB minnen är gjorda för att tåla extrema förhållanden och sen finns det även USB minnen med inbyggda fingeravtrycksläsare och olika krypteringar. Ett standard 4GBs minne kan man få från 30 kr och uppåt medan ett 256GBs minne kostar från ca 3000 kr och uppåt.

Källor:
:http://sv.wikipedia.org/wiki/Universal_Serial_Bus
:http://www.usb.org/home
:http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=168

/My Schenkmanis

==== USB ====
En usb överför ”data” som består utav den fil man, kopierar/ klipper ut, in till datorn med hjälp utav flera virtuella portar vid namn ”Endpoints”. Nästan alla enheter använder sig utav flera sådana ”Endpoints”, ca upp till 32st av olika typer, där var och en utav dem identifieras med ett nummer samt den riktning som data flödet (filerna) ska till i datorn. Under den tiden du kopierar/ klipper ut din fil till datorn så hanterar den all information tillsammans med ett gäng andra detaljer.

[[Fil:Skärmavbild_2012-09-26_kl._1.38.39_PM.png|320 × 200 pixlar|]]

Endpoint: är inbyggda i självaste usb:n när de blir tillverkade i fabrikerna, så dem finns permanent på självaste USB produkten.
[[Fil:Screenshot_2012-09-26-12-53-32.png|thumb|De guldiga sträcken på denna usb-minne är endpoints]]
// Mattias Norberg

{{clear}}

=== firewire ===
--[[Användare:Rove|Rove]] 24 september 2012 kl. 12.31 (UTC)
[[Fil:Firewire.jpeg|thumb|left]] {{#ev:youtube|xP5aLoRozt8|250|right}}
firewire är apples namn på produkten IEEE 1394 som är en högkommunikationskoppling till och från datorutrustning som till exemple överföring mellan en digital kamra eller liknande. Tekniken utvecklades under ledning av Apple tillsammans med bland andra Texas Instruments, IBM och Sony. IEEE 1394 är ett tekniskt bättre alternativ till USB, men har blivit mindre utbrett eftersom hårdvarukostnaden är högre.

The IEEE 1394 interface, developed in the late 1980s and early 1990s by Apple as FireWire, is a serial bus interface standard for high-speed communications and isochronous real-time data transfer. The 1394 interface is comparable with USB and often those two technologies are considered together, though USB has more market share.[1] Apple first included FireWire in some of its 1999 models, and most Apple computers since the year 2000 have included FireWire ports, though, as of 2012, nothing beyond the 800 version (IEEE-1394b).[2] The interface is also known by the brand i.LINK (Sony), and Lynx (Texas Instruments). IEEE 1394 replaced parallel SCSI in many applications, because of lower implementation costs and a simplified, more adaptable cabling system. The 1394 standard also defines a backplane interface, though this is not as widely used.

{{clear}}

=== Dennis K ===

'''Grafikkort:'''

Ett grafikkort, även kallad ett bildskärmskort, skärm adapter och grafikadapter, är ett expansionskort vars grafikprocessor beräknar fram digitala "kartor" av vad som ska visas på skärmen. De flesta grafikkort erbjuder olika funktioner såsom accelererad rendering av 3D-scener och 2D grafik, TV-utgång eller möjligheten att ansluta flera bildskärmar (multi-monitor). I moderna datorer är grafikkortet i form av ett instickskort som ansluts i ett slot. Om man ska förklara hur ett grafikkort fungerar för någon som inte vet så kan man säga att en liten bit information skickas till grafikkortet från cpun och i den står det vad som ska visas på skärmen. Informationen skickas i elektriska pulser, där tex det här skickas, på/av=1/0. Grafikkortet läser informationen och vidarebefodrar de elektriska signalerna och hämtar den extra informationen som behövs till flera (1/0) som skickas ut till utgången som blir något en skärm kan läsa av och då vet den att den ska tända den pixeln, släcka den röda pixel, gröna osv.

'''Crossfire:'''

Crossfire kallas den teknik som gör det möjligt att sammankoppla två grafikkort så att dom delar på arbetsbördan, detta ger en stor fördel i bland annat datorspel.

=== Ljudkortet ===
[[File:Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB.jpg|thumb|Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB]]

Frank Salazar Diaz

'''Geylan'''

Ljudkortet är en komponent i datorn som spelar upp och spelar in ljud. Ljudkortet brukar oftas vara kopplat till Moderkortet och det är så ganska ofta på de moderna datorerna, fast det finns folk som använder ett instickskort för att de presterar bättre och man får en högre kvalite på ljudet. Signalerna/bruset som kommer från instickskortet är bättre isolerade och det betyder att bruset som uppstår när man använder ett ljudkort som är kopplat till moderkortet inte uppstår lika mycket och ljudet blir klarare. Instickskortet kan byta mellan olika samplingsfreksvenser, t.ex. 44.1/48/96 kHz, och på ljudkortet som är kopplat i moderkortet så brukar man oftast bara kunna använda 44.1 kHz.

De första ljudkorten till PC började användas i början av 1990-talet och då hade de bara MIDI-funktion som kunde kommunicera med datorer och instrument som t.ex. keyboards och trummaskiner. MIDI står för Musical Instrument Digital Interface och på svenska så är det ett seriellt elektroniskt gränssnit ämnat för musikbruk. Och senare på början av 1990-talet så började man även och använda 8 bitars digitalt ljud som var bättre än MIDI. Det första ljudkortet tillverkades i 80-talet och det hette Creative’s Soundblaster-kort och det var de första ljudkortet till PC.

Det första ljudkortet till PC kom i början av 1990-talet och då hade de i första fallen endast MIDI- funktion och senare så hade den även 8 bitars digitalt Ljud.
en utav de första ljudkorten som kom ut till PC var Creative’s Sound blaster. Som började tillverka i slutet av 80-talet

Sound Blaster är ett av många varumärken på en serie ljudkort skapat av det Singapore-baserade företag Creative Labs.
AdLib var ett populärt MIDI-ljudkort tillverkat av det kanadensiska företaget AdLib, inc. Mellan 1987 och 1992. ( Ad lib är en förkortning av latinets ’ad libitum’)

Det fanns också extern ljudkort som var till de allra första hemdatorerna. några märken var Sinclair, Commodore, BBC, Amstrad, Spectravideo m.m. dessa ljudkort innehöll ofta en tre-kanals ljudkrets, vissa ljudkort hade stöd för MIDI som då var mycket nytt. Priset på ett ljudkort med märket Creative Sound Blaster kan kosta mellan 540-900kr

'''''Källor'''''

http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Creative_SB_X-Fi_Fatal1ty-AB.jpg

http://sv.wikipedia.org/wiki/Midi

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljudkort

=== Processor ===

Alexander Mårtensson, Bastian Pedersen

=== Vattenkylning===
Victor Heinonen

==Lagringsminne==

''Lagringsminne eller externminne används såsom arbetsminnet till att lagra datorprogram och dess data när det inte används. Det finns många olika typer av lagringsminnen. Exempel på några lagringsminnen är disketter, hårddiskar, optiska skivor som dvd och Cd och man får inte glömma transistorbaserade flashminnen. Den andra typen av datorminne kallas för arbetsminne eller RAM. Skillnaden mellan arbetsminne och lagringsminne är att lagringsminnen inte är flyktigt, vilket betyder att det kan lagra data under en längre perioder även utan strömtillförsel vilket RAM inte kan.
Nu för tiden har de flesta datorer inbyggda lagringsminnen såsom hårddiskar. För i tiden var inte lagringsminnen inte inbyggt i datorn själv och av historiska skäl används fortfarande begreppet "externminne". [[File:Interference-colors.jpg|thumb|Lagringminne]]

Oscar Rasinaho

=== BIOS ===
Jimmy Hammarsten

BIOS
Ett BIO system är ett program eller en mjukvara som är inbyggd i datorn med ett BIO system som startar datorns operativ system, grafik kortet, RAM, CPU, Tangentbordet, musen och hårddisken mm. BIOS står för Basic Input/Output System. Ett BIO System har ett Användargränssnitt som vanligen ett menysystem genom att trycka en viss tangent på tangentbordet när datorn startar. I BIOS UI, kan en användare
- Konfigurera hårdvaran
- Sätta system klockan
- Aktivera/avaktivera system komponenter
- välja vilken enhet som är bäst lämplig till att starta upp systemet
- sätta olika lösenord uppmaningar, till exempel ett lösenord för att få tillgång till BIOS-funktionerna för användargränssnittet själv och förhindra illvilliga användare från att starta upp systemet från obehörig kringutrustning.

termen BIOS (Basic Input / Output System) uppfanns av Gary Kildall och dök först upp i CP / M operativsystem 1975, som beskriver maskin-specifika delen av CP / M laddas under uppstarten som gränssnitt direkt med hårdvaran (en CP / M maskin har vanligtvis bara en enkel startprogram i ROM). Senare versioner av CP / M (liksom Concurrent CP / M, Concurrent DOS, DOS Plus, Multiuser DOS, System Manager och REAL/32) kommer med en XIOS (Extended Input / Output System) istället för BIOS. De flesta versioner av DOS har en fil som heter "Io.sys", "IBMBIO.COM", "IBMBIO.SYS" eller "DRBIOS.SYS", denna fil är känd som "DOS BIOS", som är analogt med "CP / M BIOS ".

Bland andra klasser av datorer, har den generiska termer uppstartsmonitorn, startprogram och start-ROM varit i allmänt bruk. Lite sol och PowerPC-baserade datorer använder Open Firmware för detta ändamål. Det finns några alternativ för "Legacy BIOS" i x86 världen: Extensible Firmware Interface, Open Firmware (används på OLPC XO-1) och coreboot.

I princip en BIOS i ROM anpassade till den specifika tillverkarens maskinvara, vilket låg nivå tjänster (som att läsa en tangenttryckning eller skriva en sektor av data till diskett) som ska lämnas på ett standardiserat sätt till ett operativsystem. Till exempel kan en IBM PC har antingen en monokrom eller grafikkort (med olika adresser display minnet och hårdvaran), men en enda standard BIOS systemanrop kan åberopas för att visa ett tecken på en viss position på skärmen i textläge.
Startblocket
DMI Block
Huvudsakliga block
PhoenixBIOS D686. Denna BIOS-chip är inrymt i en PLCC paket, som är i sin tur ansluten till en PLCC uttag.

Före 1990-talet var BIOS lagrad i ROM eller PROM chip, som inte kunde ändras av användarna. Som dess komplexitet och behov av uppdateringar växte och åter programmerbara delar blev mer tillgänglig, BIOS firmware oftast lagras på EEPROM eller flash-minnesenheter. Enligt Robert braver ordförande för BIOS-tillverkaren Micro Firmware blev Flash BIOS marker vanligt omkring 1995, eftersom de elektriskt raderbara PROM (EEPROM) marker är billigare och enklare att programmera än vanliga raderbara PROM (EPROM) marker. Flashchip programmeras (och omprogrammeras) in-circuit, medan EPROM chip behöver systemet att drivas nedåt och EPROM chip bort från moderkortet, för omprogrammering. EPROM chip kan raderas vid långvarig exponering för ultraviolett ljus, vilket nås chipet via fönstret. Chip tillverkare använder EPROM programmerare (sprängare) för att programmera EPROM chip. Elektriskt raderbara (EEPROM) chips tillåter BIOS omprogrammering med högre än normal spänning. [5] BIOS-versioner uppgraderas för att dra nytta av nyare versioner av hårdvara och korrigera buggar i tidigare versioner av BIOS. [6]

Från och med IBM AT stödde datorer en hårdvaruklocka inställbar i BIOS. Den hade ett århundrade bit som tillåts för att manuellt ändra talet när år 2000 hände. De flesta BIOS revideringar som skapas i 1995 och nästan alla BIOS revideringar i 1997 stödde år 2000 genom att sätta århundradet bitar automatiskt när klockan rullade förbi midnatt, 31 December, 1999. [7]

De första flashchip fästes till ISA-bussen. Från och med 1997 flyttade BIOS flash till LPC bussen en funktionell ersättning för ISA, efter en ny standard implementering känd som "firmware nav" (FWH). År 2006 kom de första system som stöder en seriell Peripheral Interface (SPI), och BIOS flash flyttade igen.

Storleken på BIOS och kapacitet ROM, den EEPROM och andra medier kan lagras på, har ökat över tiden nya funktioner har lagts till koden, BIOS-versioner finns nu med storlekar upp till 16 megabyte. Vissa moderna moderkort är inklusive ännu större NAND flashminne IC ombord som kan lagra hela kompakta operativsystem, till exempel vissa Linux-distributioner. Till exempel ingår vissa nya ASUS moderkort Splashtop Linux inbäddad i sina NAND flash minne IC.

I moderna datorer BIOS lagras i omskrivbar minne, vilket gör att innehållet som skall ersättas eller "skrivas". Denna omskrivning av innehållet benämns ibland blinkar. Detta kan göras genom ett speciellt program, vanligen av systemets tillverkare eller vid POST, med en BIOS-bild i en hårddisk eller USB-minne. En fil som innehåller sådant innehåll ibland kallas "en BIOS image". En BIOS kan reflashed för att uppgradera till en nyare version att fixa buggar eller ge förbättrad prestanda eller för att stödja nyare hårdvara, eller skriva om operation kan behövas för att fixa en skadad BIOS. Ett BIOS kan också "flashad" genom att sätta filen i roten på en USB-enhet och starta.

Ett datorsystem kan innehålla flera BIOS firmware marker. Moderkortet BIOS innehåller vanligtvis kod för att komma hårdvarukomponenter helt nödvändiga för bootstrapping av systemet, såsom tangentbord (antingen PS / 2 eller USB Human Interface Device) och lagring (diskettenheter, om sådana finns, och PATA eller SATA-hårddisk styrenheter). Dessutom, plug-in adapterkort som SCSI, RAID, nätverkskort gränssnitt, och styrelser video innehåller ofta sina egna BIOS (t.ex. Video BIOS) som kompletterar eller ersätter system-BIOS-koden för den givna komponenten. (Denna kod är i allmänhet som ett alternativ ROM). Även enheter inbyggda i moderkortet kan bete sig på detta sätt, deras alternativ rom kan lagras som separata kod på den huvudsakliga BIOS-flash chip och uppgraderas antingen tillsammans med eller separat från de viktigaste BIOS.

En tilläggskort oftast bara kräver ett alternativ ROM :

Måste användas innan operativsystemet kan läsas in (vanligtvis innebär att det krävs i bootstrapping processen), och
Är alltför sofistikerad eller specifik en enhet som ska hanteras av de viktigaste BIOS

Äldre PC-operativsystem, som MS-DOS (inklusive alla DOS-baserade versioner av Microsoft Windows) och nystartade systemladdare, får fortsätta att använda BIOS för ingång och utgång. Emellertid innebär de begränsningar av BIOS miljö som moderna operativsystem kommer nästan alltid använder sina egna drivrutiner för att direkt styra hårdvaran. I allmänhet är dessa drivrutiner använder endast BIOS och alternativet kräver ROM för mycket specifika (icke-prestanda-kritiska) uppgifter, t.ex. preliminär enheten har initierats.

För att upptäcka minne-mappade ISA alternativet ROM under uppstartsprocessen, PC BIOS-implementeringar skannar verkliga minne från 0xC0000 till 0xF0000 på 2 KiB gränser, söker en ROM signatur: 0xAA55 (0x55 följt av 0xAA eftersom x86-arkitekturen är little- endian). I en giltig utbyggnad ROM denna signatur omedelbart följt av en enda byte indikerar antalet 512-byte block det använder i verkliga minne. Nästa byte innehåller en offset som beskriver alternativet ROM inkörsport, som BIOS omedelbart överför kontroll. Vid denna punkt tar expansionen ROM koden över, med hjälp av BIOS tjänster att registrera avbrottsvektorer för användning av post-boot program ger ett gränssnitt Användarkonfiguration, eller visa diagnostisk information.

Det finns många metoder och verktyg för att undersöka innehållet i olika moderkortets BIOS och ROM expansion, såsom Microsoft DEBUG eller Unix dd.

källa
Datorteknik 1A V2011 Lärobok sid 23 av Jan-Eric Thelin
http://windows.microsoft.com/sv-SE/windows7/BIOS-frequently-asked-questions
http://en.wikipedia.org/wiki/BIOS

Jimmys sandlåda

2012-10-03T11:06:16Z

Jiha9607: /* Joachim A */

Jimmys sandlåda

== Vad? ==
{{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer? Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område.

Du behöver bli medlem och logga in på Wikiskola för att kunna skriva här.

'''Vi vill att du:'''
* Förklarar vad förkortningen står för.
* Översätter engelska uttryck till svenska
* Anger ungefärligt pris
* Förklarar hur den fungerar
* Länk till en film eller inbäddad film.
* Källor/länkar

Skriv ditt namn under den rubrik där du kan bidra. Eller lägg till en egen rubrik.

Du publicerar din text genom att lägga in på denna sida.
}}

= Moderkort =

=== Moderkort ===

====Kasper Winberg ====
[[Fil:Moderkort PCH.gif|thumb|400px|Schematisk bild på två av de vanligaste moderkorten]]
Moderkort är det svenska ordet för Motherboard och är ingen direkt förkortning så som USB (som står för universal serial bus). Det engelska namnet och även det ursprungliga namnet är Motherboard just för att det är grunden till en dator, utan moderkortet - ingen fungerande dator. Moderkortet sitter i chassit som alla andra komponenter och är "basen" till alla komponenter.

Priset på ett moderkort kan variera grovt beroende på vad du ska använda det till, om du ska ha det i en vanlig arbetsdator utan några speciella tillägg kan du komma undan med en 1000kr ungefär, men om du ska ha ett moderkort till tex en speldator så kan det kosta mycket mer beroende på vad för processor du har för den måste passa in i ditt moderkort, och hur många PCIe uttag du behöver. Men ett moderkort kan kosta runt 1000-5000kr.
Standardpriset brukar ligga runt 1500kr. 
 
 
 
 
Här nedan ser du en översikt på ett modernt moderkort och några av de viktigaste komponenterna på moderkortet
 

[[Fil:Modertkort_översikt_kasper.jpg|400px|left|Moderkort översikt]]
1. Front panel (Se nedan) 
 2. PCI express x16 (Används till [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|grafikkort]], [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Ljudkortet|ljudkort]], nätverkskort) 
 3. PCI  (Användes förr till allt som PCI-E har nu, används fortfarande till närverkskort / ljudkort) 
4. PCI express x1 (Används till ljudkort, nätverkskort)  
5. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|CPU]] sockel (processor sockel) 
 6. Plats för [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]] (arbetsminnet) 
 7. Strömförsörjning till moderkort 
 8. SATA uttag 6GB/s ([[Uppgift_Beskriv_en_datordel#SSD|SSD hårddisk]])/[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Joachim_A|(SATA hårddisk)]]  
9. SATA 3GB/s  
10. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#USB|USB]] uttag  
11.[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#CMOS|CMOS]] Batteri

[[Fil:Front_panel_moderkort.jpg‎|300px|left|Moderkortets front panel]]
 
 
 
 
 
 
1. VGA (uttag för bildkabel) 
 2. USB portar 
 3. Ljud ingångar  
4. Internet uttag

 
 
 
 
 
 

Källor:
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild 
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620 
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf 
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/ 
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320 
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm 
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html 
Jag har gjort beskrivning på bilderna själv via Microsoft Paint & Seashore

--[[Användare:KasperV|KasperV]] 25 september 2012 kl. 15.38 (UTC)

{{clear}}

==== Max Allerborg ====

Moderkortet, det är ungefär som en människas hjärta. Nu undrar ni säkert hur ett moderkort kan vara som ett hjärta och det tänkte jag berätta för er. Det är så att alla komponenter som finns i datorn är kopplade till moderkortet på ett eller annat sätt. De flesta strömkällorna är kopplade direkt till moderkortet som i sin tur skickar vidare strömmen till komponenterna listade nedan.
 
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|Grafikkort]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|Processor]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Fl.C3.A4kt|Fläkt]]

Det finns även en del komponenter som inte får ström av moderkortet och dom komponenterna kan ni se i listan nedan
[[Fil:ASRock N68C-S UCC Rev 1.03.jpg|400px|thumb|Micro-ATX med AMD socket FM1]]

* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#H.C3.A5rddisk|Hårddisk]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#ROM|CD/DVD Läsare]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Kraftaggregat_.28PSU.29|Nätaggregat]]

 
För inte så länge sedan så hade moderkorten tre stycken olika chip men med teknikens utveckling så har man kommit på en annan lösning med endast två chip. Den nya två chips lösningen ska även fungera mycket snabbare och bättre än föregående alternativet. De två chipen som finns nu heter CPU (Central Processing Unit) samt PCH (Platform Controller Hub). Som jag sade tidigare så är nästan alla komponenter i datorn kopplade till moderkortet eller mer specifikt i de två chipsen. Till CPU:n kopplas externgrafik via PCIe, Interngrafik via CPU enheten och RAM-Minnen. Alltså så kan vi dra slutsaten att CPU:n kontrollerar utdataenheter. Till PCH:n som är den andra styrbryggan kopplas USB (Universial Serial Bus), Nätverk, Serial-ATA och en PCIe x1 för exempelvis ett externtljudkort. Då kan vi dra slutsatsen att PCH:n kontrollerar indataenheter. Det är alltså moderkortet som sammansvetsar alla komponenter och PCH:n och CPU:n som ser till att alla komponenterna kan samarbeta.

 
===== [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#BIOS_2|BIOS]] =====
(Basic Input/Output System) är den delen utav moderkortet som ser till att allting som ska startas startar och det sker med hjälp av en typ av mjukvara som ett operativsystem. Du kan även göra en rad olika inställningar via BIOS.

 
===== CMOS =====
(Complementary Metal-Oxide Semiconductor) är ett litet minne som håller koll och lagrar info om BIOS systemet. den info som lagras är mestadels inställningar som sköts via BIOS systemet. CMOS håller även koll på saker som hårddiskarnas status och klockfrekvens på processorn. 
 

Moderkort Källor:
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild 
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620 
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf 
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/ 
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320 
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm 
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html

--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] 24 september 2012 kl. 12.14 (UTC)
{{clear}}

=== Grafikkort ===

Johan Askefalk

[[File:ATI Radeon HD 4770 Graphics Card-oblique view.jpg|thumb|ATI Radeon HD 4770]]
Grafikkort används i nästan alla datorer. De finns snabba energi-slukande Grafikkort och snåla tysta energisnåla Grafikkort.
Snabba Grafikkort används främst i Spel datorer, och bild/film redigerings datorer, Dvs alla som jobbar med media och behöver
ett snabbt Grafikkort. För att det ska gå snabbare och "Smoothare".

Alla Grafikkort har ett "Grafikminne" det fungerar ungefär som ett RAM minne. Speldatorer behöver mycket minne dvs över 1 GB. Men de snabbaste brukar kunna ha över 4GB!
Men alla Grafikkort behöver inte gigantiska "Grafikminnen", om man till exempel arbetar med att skriva böcker eller långa texter så är det bättre att köpa ett tyst och mer energisnålt Grafikkort.
Och satsa mera på en bra CPU, en snabb SSD och mycket RAM.

Med en ny teknik kallad "Cuda" skapas av Nvidia. Med denna teknik kan GPU:ns super snabba minne användas som "huvudminne" när man redigerar bilder och liknande, Med denna teknik kan man arbeta otroligt mycket snabbare. Tekniken fungerar så att deras grafikkort ger kraft av sina super snabba processorer och med detta får man en extrem powerboost.

==== Crossfire ====
:
Crossfire är en teknik som gör att man kan koppla 2 Grafikkort tillsammans, och med detta ge starkare prestanda. Det går dock bara att koppla 2 Gafikkort via Crossfire om de 2 första nummerna på modellen är detsamma. Till exempel: Man kan koppla 1: Radeon HD 5770 och en 5790, Men inte 1: 7970 och 1: 7870. För att detta ska fungerar måste man dock ha ett moderkort som stödjer Crossfire X.
Om man bestämmer sig för att köra Crossfire så är det bra att tänka på att det används väldigt mycket energi, och det blir väldigt varm. Därför kan det vara bra att köpa någon extra fläkt eller kanske en vattenskylningssystem. Dessutom kan det vara bra att kolla så att de Grafikkort du ska använda Crossfire med arbetar bra tillsammans, Eftersom att även om de två första siffrorna är det samma. Kan de kanske finnas buggar om de kör tillsammans. De kan vara i form av bluescreens eller Glitter på skärmen. Du kan kolla detta genom att till exempel läsa på forum eller helt enkelt google det. Forum jag rekommenderar Sweclockers.se.

[[File:Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire.jpg|thumb|Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire]]

Som jag sa tidigare så blir Grafikkorten oftast mycket varmare när de kör i Crossfire. Det är viktigt att det inte blir för varmt eftersom att då kan Moderkortet/ grafikkortet smälta. Mitt personliga tips är att varje gång du köpt ett eller flera Grafikkort kolla värmen på dem när de "Idlar" samt kör i "100%". Detta kan du simpelt göra med ett program som heter: FurMark: VGA test. Programmet fungerar så att den öppnar ett fönster som har väldigt höga Grafikinställningar. Och grafikkortet tvingas använda allt den har för att kunna visa filmen i så hög grafik som möjligt. När programmet startats kommer den köra i 15 minuter på din skärms upplösning, eller någon annan virtuell upplösning om du så vill. Under dessa 15 minuter kommer grafikkortet jobba på 100% och fläktarna kommer att automatiskt öka för att hålla grafikkortet kallt. Ditt Grafikkort får inte bli för varmt, dvs runt 85-99 grader då kan det börja smälta, Så håll koll på det under hela testet. Om du märker att det börjar bli för varmt borde du kanske sänka upplösningen lite, men om du inte ändrat den från din skärms upplösning, måste du kanske införskaffa en eller två extra fläktar / ett nytt kallare chassi. Du kan också byta Grafikkortets standard fläkt då de brukar vara ganska dåliga.

När testet är klart och inget har gått fel så vet du hur dina varma ditt/dina Grafikkort blir på 100%. Om de inte blivit för varma så är det optimalt, om de inte är över 50/60 grader så kan du fundera på att överklocka grafikkortet något (överklocka = trimma). Jag själv ligger hemma på stabila 50-55 grader på 100%, jag har nu överklockat dem med ca: 30% och de ligger nu på ca 75-80 grader på 100% användning.

'''OBS:''' glöm inte att kolla att Grafikkorten/kortet inte blir för varmt efter överklockningen, om de/den blir de kan du sänka överklockningen något, annars kan du öka den lite eller helt enkelt låta den vara som den är för tillfället.

'''Grafikkorts överklockning ligger på OS:et dvs om du installerar om ditt Windos kommer din överklockings inställning försvinna. CPU överklockning ligger dock på BIOS dvs att den kommer vara kvar.'''

Lycka till och hoppades att detta hjälpte dig :)

// Johan Askefalk

-----

=== Fläkt ===

'''Malin:''' 
När en dator är i arbete, genererar komponenterna i datorn värmeenergi. Dock så är många delar i en dator väldigt känsliga mot värme. Därför är det viktigt att ha någon sorts kylning till datorn, så att luften i datorn förblir kall. Dels så att datorn inte överhettas, men även för att datorer jobbar bättre om den är kall. Den vanligaste kylningstekninken till en modern dator är datorfläkten. Datorfläkten har till uppgift att fläkta bort den varma luften inuti datorn och ersätta den med kall luft utifrån. Det finns oftast fler än en fläkt till en dator eftersom en fläkt inte är stark nog att kyla hela datorn. Det vanligaste är att det finns fläktar vid t.ex. nätagregatet, grafikkortet, processorn, CPU:n och vid Chassit. Dessa fläktar finns offtast redan från början, men att om man vill utsätta sin dator för tyngre program och mer jobb (t.ex. spel eller andra stora program), kan användaren sätta till extra fläktar. Det finns även olika bra fläktar som har bra styrka och snabbhet. Man mäter fläktars kraft i RPM (Rotations Per Minute). Desto mer RPM en fläkt har, desto bättre är den.
--[[Användare:MalinHagland|MalinHagland]] 24 september 2012 kl. 12.07 (UTC)

[[File:80mm computer fans with fan guards and connectors.png|thumb|80mm computer fans with fan guards and connectors]]

Varje dators komponenter alstrar värme vid användning. Man måste därför ha något som kyler ner komponenterna för att de inte ska överhettas och smälta eller skadas. Meningen med datorfläktar är att de ska skicka ut värmen ur chassit. Många av delarna i en dator, som t.ex. hårddiskar och nätaggregat, behöver inte en fläkt, utan bara ett gott luftflöde genom chassit. Detta innebär att fläktarna ofta placeras nära värmegenererande komponenter, som grafikkort och processorer.
Att kyla datorer med hjälp av fläktar är inte det enda alternativet i dagens läge. Personer som använder sina datorer till krävande arbeten måste iblanda ha bättre och mer effektiv kylning än dessa kan erbjuda. Vattenkylning är ett av dessa alternativ och går ut på att man leder kallt vatten till vattenblock som sitter monterade på datorkomponenterna. Detta sätt att kyla på är mycket mer effektivt. Samtidigt så är det mer riskabelt då datorn kan förstöras om en ledning går sönder och vatten sipprar ut i systemet.

Priset på datorfläktar varierar väldigt mycket. Enkla och små fläktar kan kosta mindre än 100 kr medan vattenkylning kan kosta uppemot och långt över tusen kronor.

Här är en video på en dator som använder sig av vattenkylning: http://www.youtube.com/watch?v=LRi3goene5k. Jag hittade också en video där man använder sig av flytande kväve för att kyla ner datorn. Detta tillvägagångssätt är inget att rekommendera då de drar ner temperaturen i datorn till -80 grader.

Här är videon:  http://www.youtube.com/watch?v=QmSBaizEqkk&feature=related. En vanlig datorfläkt, som den på bilden, hittade jag ingen video på då den är så lätt att förstå. Det är helt enkelt en fläkt som snurrar inuti datorn för att få ut varm luft.
--[[Användare:Miro|Miro]] 24 september 2012 kl. 12.06 (UTC)

'''Källor:'''
http://h10025.www1.hp.com/ewfrf/wc/document?docname=c01993131&lc=sv&cc=se&dlc=sv

http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar

=== RAM ===

Alfonso

Martin Öh

=== Ljudkort™===

Tim Rey

Ett ljudkort är dator komponenten som låter dig spela upp och spela in ljud.
Ljudkortet är oftast installerat på moderkortet men kan också vara instickskort. De som söker det bästa i sin dator använder instickskort då det är bättre isolerat mot bruset som kommer från moderkortet. men har även fler in- utgångar och digitala in- ut gångar.

De flesta ljudkort använder en "digital-to-analog converter", eller "DAC", vilket konverterar digitalt genererad data till analogt format. Dens output är kopplad till en förstärkare, eller hörlurar, vilket gör att vi kan höra ljudet från datorn.
Ett ljudkort kan ha många kopplingar, ibland är de för många eller för stora kopplingar, då installerar man ett externt kort där man länkar kopplingarna. Beroende på hur många kopplingar man använder räcker kanske inte ett kort, då använder man en breakbox som man kopplar till datorn.

En viktig del av ljudkortet är polyfoni, vilket är förmågan framkalla olika självständiga röster och ljud samtidigt. Ju fler kanaler ljudkortet har, det vill säga hur många utgångar, och kvalitet på dem desto bättre ljud separering. Polyfoni är viktigt då om man inte har

= Övrigt =

=== grafikkort ===
--[[Användare:Jesperdeli|Jesperdeli]] 24 september 2012 kl. 12.36 (UTC)

{{clear}}

=== Datormus ===
[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg|miniatyr|200px|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]

Jack

Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X & ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X & Y-planet.

Men just nu används laserdioder undertill som sänder ut en stråle. Strålen reflekteras till underlaget, och tas imot till musens mottagare. Förflyttningen registreras genom att musen rör på sig åt olika håll, då de reflekterande strålarna ändras

{{clear}}

=== Ethernet ===

August Carlsson

Ethernet är en samling standardiserade sätt för kommunikation mellan datorenheter via höghastighets kablar. Ethernet är skapades år 1976 av Xerox Corporation. Ethernet standardiserades av IEEE, eller Institute of Electrical and Electronics

{{clear}}

=== ROM ===
'''ROM''' eller Read-only Memory betyder med en grov översättning ”endast läsbart minne”. ROM-minnet i datorn är väldigt viktigt för att datorn ska kunna fungera. Detta beror på att all programvara som är avsedd för att styra hårdvaran i datorn finns på ROM-minnet. På grund av denna funktion kan man inte redigera informationen på ROM-minnet och därav namnet.

'''PROM''', '''EPROM''' och '''EEPROM'''

PROM eller ''programmerbart'' ROM är en vidareutveckling av ROM. PROM tillåter en att redigera koderna på minnet en gång. Men för att kunna redigera informationen på minnet så måste man ha en speciell skrivutrustning som är väldigt svår att få tag på.  Sedan utvecklades EPROM och EEPROM. EPROM som står för ''erasable'' PROM kan man redigera med hjälp av ultraviolett strålning och EEPROM kan man redigera med hjälp av elektronsik utrustning.

'''Flashminnen'''

Flashminnen som har dubbelt så många transistorer per minnescell. Däremot har EEPROM en fördel som gör att man kan radera små block i taget. I små EEPROM-kretsar kan man radera och programmera 8 bitar i taget, medan flashminnets blockstorlek är på 524 288 bitar. EEPROMs minnescell är större än flashminnet, vilket innebär en högra produktionskostnad.

Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Read-only_memory

'''''Signera artikeln med ditt namn'''''

=== Hårddisk ===
Sigurd

=== Chassi ===
niclas william Fredrik

=== Kraftaggregat (PSU) ===
[[File:ATX-Netzteil.jpg|thumb|ATX-Netzteil. Klicka på bilden för mer info.]]
Nätaggregatet eller PSU som står för "Power Supply Unit" ser till att datorn ens startar. PSU:ns uppgift är att konvertera vägguttagets 230V till lägre spänningar så som 12V, 5V och 3.3V då datorns andra komponenter inte skulle klara av den höga spänningen. Man kan se PSU:n lite som ett hjärta som "pumpar" ut ström till datorns alla komponenter.

'''Strömkablar'''

Genom tiderna har många kablar tagits fram och och skrotats men dessa är några av de vanligaste och mest betydande.

:* 20/24 pin power connector - moderkortet
:*SATA-Power connector - optiska enheter & HDD
:*4-pin connector - äldre optiska enheter & äldre HDD:er
:*2x2-pin connector - CPU
:*PCie-Power connector - GPU

Issa, Bomler
{{clear}}

=== Ett litet skämt ===

Några norska skämt på temat datorterminologi: [[Norska löshundskommitén]]

=== Flashminne ===
Johnny Olsson

=== SSD ===
SSD står för Solid State Drive som kan översättas till halvledar disk på svenska. En SSD har inga snurande skivor som en vanlig hårddisk har utan baseras på minnskretsar istället.

SSD ansluts oftast med SATA eller pci-e. En SSD som ansluts via pci-e är oftast snabbare men också mycket dyrare. SATA diskarna brukar ha läshastigheter runt 500MB/s och 500MB/s (2012) och pci-e diskarna runt 1500 MB/s läshastigheter och skrivhasigher runt 1200MB/s vilket kan jämföras med en vanlig traditionell hårdisk som kan läsa i ca 100MB/s och skriver i ca 100MB/s. Pci-e diskarna riktar sig mer mot företagsanvändning och I servrar där den extra hastigheten behövs medans SATA diskarna riktar sig mer mot persondatorer med krav på prestanda.

En SSD är helt ljudlös och är okänslig mot stötar och vibrationer detta beror på att den inte har några rörliga delar. En SSD's livstid påverkas av antalet skrivningar så om disken får skriva mycket så kortas livstiden mycket.

Eftersom tekniken är relativt ny så är priset förtfarande högt, ca 800 kr för 120Gb för en disk med SATA och för en 120Gb disk som ansluts via pci-e kostar ca 1800 kr.

{{#ev:youtube|pEsJzrww_dA|250|right}}

[[Fil:E-disk_2-5_scsi.jpg]]

[http://sv.wikipedia.org/wiki/Solid_state_drive#F.C3.B6rdelar Wikipedia.org]

[http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/introduktion-till-datorn Kjell.com]

--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] 27 september 2012 kl. 21.16 (UTC)

=== USB ===
Versioner:

USB 1.0:
Den första versionen av USB och lanserades 1996. Då pratade man om Low Speed som var upp till 1,5 Megabit/sek

USB 1.1:
Behovet av högre överföringshastighet var påtagligt och redan två år senare, 1998, så kom en mindre uppdatering av specifikationen för USB. Nu kunde man överföra med Full Speed, 12 megabit/sek

USB 2.0:
Jakten på högre gjorde att år 2000 kom nästa version. Hastigheten hade nu ökat till Hi-Speed, upp till 480 megabit/ sekund. I och med version 2.0 så konkurrerade den nya versionen på allvar med Firewire. USB 2.0 standarden var även bakåt kompatibel med den tidigare standarden USB 1.1.

USB 3.0 :
I och med att USB nu hade blivit en standard på både Mac och Windows så utvecklades USB standarden och år 2008 så blev USB version 3.0 en standard. Nu kunde man komma upp i hastigheter på hela 5 gigabits, Superspeed. En stor fördel men 3.0 var att nu kunde kommunikationen gå i båda riktningarna samtidigt. Detta eftersom man utnyttjar 5 extra ledare i kabeln. En annan stor och viktig fördel var att nu kunde man få ut mer ström från varje USB-uttag vilket gjorde att tillverkarna fick möjlighet att tillverka nya tillbehör där man inte behövde skicka med externa nätdelar.

När det gäller priser så varierar priserna väldigt kraftigt beroende på kvalité och funktioner. En del USB minnen är gjorda för att tåla extrema förhållanden och sen finns det även USB minnen med inbyggda fingeravtrycksläsare och olika krypteringar. Ett standard 4GBs minne kan man få från 30 kr och uppåt medan ett 256GBs minne kostar från ca 3000 kr och uppåt.

Källor:
:http://sv.wikipedia.org/wiki/Universal_Serial_Bus
:http://www.usb.org/home
:http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=168

/My Schenkmanis

==== USB ====
En usb överför ”data” som består utav den fil man, kopierar/ klipper ut, in till datorn med hjälp utav flera virtuella portar vid namn ”Endpoints”. Nästan alla enheter använder sig utav flera sådana ”Endpoints”, ca upp till 32st av olika typer, där var och en utav dem identifieras med ett nummer samt den riktning som data flödet (filerna) ska till i datorn. Under den tiden du kopierar/ klipper ut din fil till datorn så hanterar den all information tillsammans med ett gäng andra detaljer.

[[Fil:Skärmavbild_2012-09-26_kl._1.38.39_PM.png|320 × 200 pixlar|]]

Endpoint: är inbyggda i självaste usb:n när de blir tillverkade i fabrikerna, så dem finns permanent på självaste USB produkten.
[[Fil:Screenshot_2012-09-26-12-53-32.png|thumb|De guldiga sträcken på denna usb-minne är endpoints]]
// Mattias Norberg

{{clear}}

=== firewire ===
--[[Användare:Rove|Rove]] 24 september 2012 kl. 12.31 (UTC)
[[Fil:Firewire.jpeg|thumb|left]] {{#ev:youtube|xP5aLoRozt8|250|right}}
firewire är apples namn på produkten IEEE 1394 som är en högkommunikationskoppling till och från datorutrustning som till exemple överföring mellan en digital kamra eller liknande. Tekniken utvecklades under ledning av Apple tillsammans med bland andra Texas Instruments, IBM och Sony. IEEE 1394 är ett tekniskt bättre alternativ till USB, men har blivit mindre utbrett eftersom hårdvarukostnaden är högre.

The IEEE 1394 interface, developed in the late 1980s and early 1990s by Apple as FireWire, is a serial bus interface standard for high-speed communications and isochronous real-time data transfer. The 1394 interface is comparable with USB and often those two technologies are considered together, though USB has more market share.[1] Apple first included FireWire in some of its 1999 models, and most Apple computers since the year 2000 have included FireWire ports, though, as of 2012, nothing beyond the 800 version (IEEE-1394b).[2] The interface is also known by the brand i.LINK (Sony), and Lynx (Texas Instruments). IEEE 1394 replaced parallel SCSI in many applications, because of lower implementation costs and a simplified, more adaptable cabling system. The 1394 standard also defines a backplane interface, though this is not as widely used.

{{clear}}

=== Dennis K ===

'''Grafikkort:'''

Ett grafikkort, även kallad ett bildskärmskort, skärm adapter och grafikadapter, är ett expansionskort vars grafikprocessor beräknar fram digitala "kartor" av vad som ska visas på skärmen. De flesta grafikkort erbjuder olika funktioner såsom accelererad rendering av 3D-scener och 2D grafik, TV-utgång eller möjligheten att ansluta flera bildskärmar (multi-monitor). I moderna datorer är grafikkortet i form av ett instickskort som ansluts i ett slot. Om man ska förklara hur ett grafikkort fungerar för någon som inte vet så kan man säga att en liten bit information skickas till grafikkortet från cpun och i den står det vad som ska visas på skärmen. Informationen skickas i elektriska pulser, där tex det här skickas, på/av=1/0. Grafikkortet läser informationen och vidarebefodrar de elektriska signalerna och hämtar den extra informationen som behövs till flera (1/0) som skickas ut till utgången som blir något en skärm kan läsa av och då vet den att den ska tända den pixeln, släcka den röda pixel, gröna osv.

'''Crossfire:'''

Crossfire kallas den teknik som gör det möjligt att sammankoppla två grafikkort så att dom delar på arbetsbördan, detta ger en stor fördel i bland annat datorspel.

=== Ljudkortet ===
[[File:Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB.jpg|thumb|Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB]]

Frank Salazar Diaz

'''Geylan'''

Ljudkortet är en komponent i datorn som spelar upp och spelar in ljud. Ljudkortet brukar oftas vara kopplat till Moderkortet och det är så ganska ofta på de moderna datorerna, fast det finns folk som använder ett instickskort för att de presterar bättre och man får en högre kvalite på ljudet. Signalerna/bruset som kommer från instickskortet är bättre isolerade och det betyder att bruset som uppstår när man använder ett ljudkort som är kopplat till moderkortet inte uppstår lika mycket och ljudet blir klarare. Instickskortet kan byta mellan olika samplingsfreksvenser, t.ex. 44.1/48/96 kHz, och på ljudkortet som är kopplat i moderkortet så brukar man oftast bara kunna använda 44.1 kHz.

De första ljudkorten till PC började användas i början av 1990-talet och då hade de bara MIDI-funktion som kunde kommunicera med datorer och instrument som t.ex. keyboards och trummaskiner. MIDI står för Musical Instrument Digital Interface och på svenska så är det ett seriellt elektroniskt gränssnit ämnat för musikbruk. Och senare på början av 1990-talet så började man även och använda 8 bitars digitalt ljud som var bättre än MIDI. Det första ljudkortet tillverkades i 80-talet och det hette Creative’s Soundblaster-kort och det var de första ljudkortet till PC.

Det första ljudkortet till PC kom i början av 1990-talet och då hade de i första fallen endast MIDI- funktion och senare så hade den även 8 bitars digitalt Ljud.
en utav de första ljudkorten som kom ut till PC var Creative’s Sound blaster. Som började tillverka i slutet av 80-talet

Sound Blaster är ett av många varumärken på en serie ljudkort skapat av det Singapore-baserade företag Creative Labs.
AdLib var ett populärt MIDI-ljudkort tillverkat av det kanadensiska företaget AdLib, inc. Mellan 1987 och 1992. ( Ad lib är en förkortning av latinets ’ad libitum’)

Det fanns också extern ljudkort som var till de allra första hemdatorerna. några märken var Sinclair, Commodore, BBC, Amstrad, Spectravideo m.m. dessa ljudkort innehöll ofta en tre-kanals ljudkrets, vissa ljudkort hade stöd för MIDI som då var mycket nytt. Priset på ett ljudkort med märket Creative Sound Blaster kan kosta mellan 540-900kr

'''''Källor'''''

http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Creative_SB_X-Fi_Fatal1ty-AB.jpg

http://sv.wikipedia.org/wiki/Midi

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljudkort

=== Processor ===

Alexander Mårtensson, Bastian Pedersen

=== Vattenkylning===
Victor Heinonen

==Lagringsminne==

''Lagringsminne eller externminne används såsom arbetsminnet till att lagra datorprogram och dess data när det inte används. Det finns många olika typer av lagringsminnen. Exempel på några lagringsminnen är disketter, hårddiskar, optiska skivor som dvd och Cd och man får inte glömma transistorbaserade flashminnen. Den andra typen av datorminne kallas för arbetsminne eller RAM. Skillnaden mellan arbetsminne och lagringsminne är att lagringsminnen inte är flyktigt, vilket betyder att det kan lagra data under en längre perioder även utan strömtillförsel vilket RAM inte kan.
Nu för tiden har de flesta datorer inbyggda lagringsminnen såsom hårddiskar. För i tiden var inte lagringsminnen inte inbyggt i datorn själv och av historiska skäl används fortfarande begreppet "externminne". [[File:Interference-colors.jpg|thumb|Lagringminne]]

Oscar Rasinaho

=== BIOS ===
Jimmy Hammarsten

BIOS
Ett BIO system är ett program eller en mjukvara som är inbyggd i datorn med ett BIO system som startar datorns operativ system, grafik kortet, RAM, CPU, Tangentbordet, musen och hårddisken mm. BIOS står för Basic Input/Output System. Ett BIO System har ett Användargränssnitt som vanligen ett menysystem genom att trycka en viss tangent på tangentbordet när datorn startar. I BIOS UI, kan en användare
- Konfigurera hårdvaran
- Sätta system klockan
- Aktivera/avaktivera system komponenter
- välja vilken enhet som är bäst lämplig till att starta upp systemet
- sätta olika lösenord uppmaningar, till exempel ett lösenord för att få tillgång till BIOS-funktionerna för användargränssnittet själv och förhindra illvilliga användare från att starta upp systemet från obehörig kringutrustning.

termen BIOS (Basic Input / Output System) uppfanns av Gary Kildall och dök först upp i CP / M operativsystem 1975, som beskriver maskin-specifika delen av CP / M laddas under uppstarten som gränssnitt direkt med hårdvaran (en CP / M maskin har vanligtvis bara en enkel startprogram i ROM). Senare versioner av CP / M (liksom Concurrent CP / M, Concurrent DOS, DOS Plus, Multiuser DOS, System Manager och REAL/32) kommer med en XIOS (Extended Input / Output System) istället för BIOS. De flesta versioner av DOS har en fil som heter "Io.sys", "IBMBIO.COM", "IBMBIO.SYS" eller "DRBIOS.SYS", denna fil är känd som "DOS BIOS", som är analogt med "CP / M BIOS ".

Bland andra klasser av datorer, har den generiska termer uppstartsmonitorn, startprogram och start-ROM varit i allmänt bruk. Lite sol och PowerPC-baserade datorer använder Open Firmware för detta ändamål. Det finns några alternativ för "Legacy BIOS" i x86 världen: Extensible Firmware Interface, Open Firmware (används på OLPC XO-1) och coreboot.

I princip en BIOS i ROM anpassade till den specifika tillverkarens maskinvara, vilket låg nivå tjänster (som att läsa en tangenttryckning eller skriva en sektor av data till diskett) som ska lämnas på ett standardiserat sätt till ett operativsystem. Till exempel kan en IBM PC har antingen en monokrom eller grafikkort (med olika adresser display minnet och hårdvaran), men en enda standard BIOS systemanrop kan åberopas för att visa ett tecken på en viss position på skärmen i textläge.
Startblocket
DMI Block
Huvudsakliga block
PhoenixBIOS D686. Denna BIOS-chip är inrymt i en PLCC paket, som är i sin tur ansluten till en PLCC uttag.

Före 1990-talet var BIOS lagrad i ROM eller PROM chip, som inte kunde ändras av användarna. Som dess komplexitet och behov av uppdateringar växte och åter programmerbara delar blev mer tillgänglig, BIOS firmware oftast lagras på EEPROM eller flash-minnesenheter. Enligt Robert braver ordförande för BIOS-tillverkaren Micro Firmware blev Flash BIOS marker vanligt omkring 1995, eftersom de elektriskt raderbara PROM (EEPROM) marker är billigare och enklare att programmera än vanliga raderbara PROM (EPROM) marker. Flashchip programmeras (och omprogrammeras) in-circuit, medan EPROM chip behöver systemet att drivas nedåt och EPROM chip bort från moderkortet, för omprogrammering. EPROM chip kan raderas vid långvarig exponering för ultraviolett ljus, vilket nås chipet via fönstret. Chip tillverkare använder EPROM programmerare (sprängare) för att programmera EPROM chip. Elektriskt raderbara (EEPROM) chips tillåter BIOS omprogrammering med högre än normal spänning. [5] BIOS-versioner uppgraderas för att dra nytta av nyare versioner av hårdvara och korrigera buggar i tidigare versioner av BIOS. [6]

Från och med IBM AT stödde datorer en hårdvaruklocka inställbar i BIOS. Den hade ett århundrade bit som tillåts för att manuellt ändra talet när år 2000 hände. De flesta BIOS revideringar som skapas i 1995 och nästan alla BIOS revideringar i 1997 stödde år 2000 genom att sätta århundradet bitar automatiskt när klockan rullade förbi midnatt, 31 December, 1999. [7]

De första flashchip fästes till ISA-bussen. Från och med 1997 flyttade BIOS flash till LPC bussen en funktionell ersättning för ISA, efter en ny standard implementering känd som "firmware nav" (FWH). År 2006 kom de första system som stöder en seriell Peripheral Interface (SPI), och BIOS flash flyttade igen.

Storleken på BIOS och kapacitet ROM, den EEPROM och andra medier kan lagras på, har ökat över tiden nya funktioner har lagts till koden, BIOS-versioner finns nu med storlekar upp till 16 megabyte. Vissa moderna moderkort är inklusive ännu större NAND flashminne IC ombord som kan lagra hela kompakta operativsystem, till exempel vissa Linux-distributioner. Till exempel ingår vissa nya ASUS moderkort Splashtop Linux inbäddad i sina NAND flash minne IC.

I moderna datorer BIOS lagras i omskrivbar minne, vilket gör att innehållet som skall ersättas eller "skrivas". Denna omskrivning av innehållet benämns ibland blinkar. Detta kan göras genom ett speciellt program, vanligen av systemets tillverkare eller vid POST, med en BIOS-bild i en hårddisk eller USB-minne. En fil som innehåller sådant innehåll ibland kallas "en BIOS image". En BIOS kan reflashed för att uppgradera till en nyare version att fixa buggar eller ge förbättrad prestanda eller för att stödja nyare hårdvara, eller skriva om operation kan behövas för att fixa en skadad BIOS. Ett BIOS kan också "flashad" genom att sätta filen i roten på en USB-enhet och starta.

Ett datorsystem kan innehålla flera BIOS firmware marker. Moderkortet BIOS innehåller vanligtvis kod för att komma hårdvarukomponenter helt nödvändiga för bootstrapping av systemet, såsom tangentbord (antingen PS / 2 eller USB Human Interface Device) och lagring (diskettenheter, om sådana finns, och PATA eller SATA-hårddisk styrenheter). Dessutom, plug-in adapterkort som SCSI, RAID, nätverkskort gränssnitt, och styrelser video innehåller ofta sina egna BIOS (t.ex. Video BIOS) som kompletterar eller ersätter system-BIOS-koden för den givna komponenten. (Denna kod är i allmänhet som ett alternativ ROM). Även enheter inbyggda i moderkortet kan bete sig på detta sätt, deras alternativ rom kan lagras som separata kod på den huvudsakliga BIOS-flash chip och uppgraderas antingen tillsammans med eller separat från de viktigaste BIOS.

En tilläggskort oftast bara kräver ett alternativ ROM :

Måste användas innan operativsystemet kan läsas in (vanligtvis innebär att det krävs i bootstrapping processen), och
Är alltför sofistikerad eller specifik en enhet som ska hanteras av de viktigaste BIOS

Äldre PC-operativsystem, som MS-DOS (inklusive alla DOS-baserade versioner av Microsoft Windows) och nystartade systemladdare, får fortsätta att använda BIOS för ingång och utgång. Emellertid innebär de begränsningar av BIOS miljö som moderna operativsystem kommer nästan alltid använder sina egna drivrutiner för att direkt styra hårdvaran. I allmänhet är dessa drivrutiner använder endast BIOS och alternativet kräver ROM för mycket specifika (icke-prestanda-kritiska) uppgifter, t.ex. preliminär enheten har initierats.

För att upptäcka minne-mappade ISA alternativet ROM under uppstartsprocessen, PC BIOS-implementeringar skannar verkliga minne från 0xC0000 till 0xF0000 på 2 KiB gränser, söker en ROM signatur: 0xAA55 (0x55 följt av 0xAA eftersom x86-arkitekturen är little- endian). I en giltig utbyggnad ROM denna signatur omedelbart följt av en enda byte indikerar antalet 512-byte block det använder i verkliga minne. Nästa byte innehåller en offset som beskriver alternativet ROM inkörsport, som BIOS omedelbart överför kontroll. Vid denna punkt tar expansionen ROM koden över, med hjälp av BIOS tjänster att registrera avbrottsvektorer för användning av post-boot program ger ett gränssnitt Användarkonfiguration, eller visa diagnostisk information.

Det finns många metoder och verktyg för att undersöka innehållet i olika moderkortets BIOS och ROM expansion, såsom Microsoft DEBUG eller Unix dd.

källa
Datorteknik 1A V2011 Lärobok sid 23 av Jan-Eric Thelin
http://windows.microsoft.com/sv-SE/windows7/BIOS-frequently-asked-questions
http://en.wikipedia.org/wiki/BIOS

Jimmys sandlåda

2012-10-03T11:05:39Z

Jiha9607: /* Moderkort */

Jimmys sandlåda

== Vad? ==
{{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer? Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område.

Du behöver bli medlem och logga in på Wikiskola för att kunna skriva här.

'''Vi vill att du:'''
* Förklarar vad förkortningen står för.
* Översätter engelska uttryck till svenska
* Anger ungefärligt pris
* Förklarar hur den fungerar
* Länk till en film eller inbäddad film.
* Källor/länkar

Skriv ditt namn under den rubrik där du kan bidra. Eller lägg till en egen rubrik.

Du publicerar din text genom att lägga in på denna sida.
}}

= Moderkort =

=== Moderkort ===

====Kasper Winberg ====
[[Fil:Moderkort PCH.gif|thumb|400px|Schematisk bild på två av de vanligaste moderkorten]]
Moderkort är det svenska ordet för Motherboard och är ingen direkt förkortning så som USB (som står för universal serial bus). Det engelska namnet och även det ursprungliga namnet är Motherboard just för att det är grunden till en dator, utan moderkortet - ingen fungerande dator. Moderkortet sitter i chassit som alla andra komponenter och är "basen" till alla komponenter.

Priset på ett moderkort kan variera grovt beroende på vad du ska använda det till, om du ska ha det i en vanlig arbetsdator utan några speciella tillägg kan du komma undan med en 1000kr ungefär, men om du ska ha ett moderkort till tex en speldator så kan det kosta mycket mer beroende på vad för processor du har för den måste passa in i ditt moderkort, och hur många PCIe uttag du behöver. Men ett moderkort kan kosta runt 1000-5000kr.
Standardpriset brukar ligga runt 1500kr. 
 
 
 
 
Här nedan ser du en översikt på ett modernt moderkort och några av de viktigaste komponenterna på moderkortet
 

[[Fil:Modertkort_översikt_kasper.jpg|400px|left|Moderkort översikt]]
1. Front panel (Se nedan) 
 2. PCI express x16 (Används till [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|grafikkort]], [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Ljudkortet|ljudkort]], nätverkskort) 
 3. PCI  (Användes förr till allt som PCI-E har nu, används fortfarande till närverkskort / ljudkort) 
4. PCI express x1 (Används till ljudkort, nätverkskort)  
5. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|CPU]] sockel (processor sockel) 
 6. Plats för [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]] (arbetsminnet) 
 7. Strömförsörjning till moderkort 
 8. SATA uttag 6GB/s ([[Uppgift_Beskriv_en_datordel#SSD|SSD hårddisk]])/[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Joachim_A|(SATA hårddisk)]]  
9. SATA 3GB/s  
10. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#USB|USB]] uttag  
11.[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#CMOS|CMOS]] Batteri

[[Fil:Front_panel_moderkort.jpg‎|300px|left|Moderkortets front panel]]
 
 
 
 
 
 
1. VGA (uttag för bildkabel) 
 2. USB portar 
 3. Ljud ingångar  
4. Internet uttag

 
 
 
 
 
 

Källor:
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild 
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620 
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf 
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/ 
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320 
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm 
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html 
Jag har gjort beskrivning på bilderna själv via Microsoft Paint & Seashore

--[[Användare:KasperV|KasperV]] 25 september 2012 kl. 15.38 (UTC)

{{clear}}

==== Max Allerborg ====

Moderkortet, det är ungefär som en människas hjärta. Nu undrar ni säkert hur ett moderkort kan vara som ett hjärta och det tänkte jag berätta för er. Det är så att alla komponenter som finns i datorn är kopplade till moderkortet på ett eller annat sätt. De flesta strömkällorna är kopplade direkt till moderkortet som i sin tur skickar vidare strömmen till komponenterna listade nedan.
 
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|Grafikkort]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|Processor]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Fl.C3.A4kt|Fläkt]]

Det finns även en del komponenter som inte får ström av moderkortet och dom komponenterna kan ni se i listan nedan
[[Fil:ASRock N68C-S UCC Rev 1.03.jpg|400px|thumb|Micro-ATX med AMD socket FM1]]

* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#H.C3.A5rddisk|Hårddisk]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#ROM|CD/DVD Läsare]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Kraftaggregat_.28PSU.29|Nätaggregat]]

 
För inte så länge sedan så hade moderkorten tre stycken olika chip men med teknikens utveckling så har man kommit på en annan lösning med endast två chip. Den nya två chips lösningen ska även fungera mycket snabbare och bättre än föregående alternativet. De två chipen som finns nu heter CPU (Central Processing Unit) samt PCH (Platform Controller Hub). Som jag sade tidigare så är nästan alla komponenter i datorn kopplade till moderkortet eller mer specifikt i de två chipsen. Till CPU:n kopplas externgrafik via PCIe, Interngrafik via CPU enheten och RAM-Minnen. Alltså så kan vi dra slutsaten att CPU:n kontrollerar utdataenheter. Till PCH:n som är den andra styrbryggan kopplas USB (Universial Serial Bus), Nätverk, Serial-ATA och en PCIe x1 för exempelvis ett externtljudkort. Då kan vi dra slutsatsen att PCH:n kontrollerar indataenheter. Det är alltså moderkortet som sammansvetsar alla komponenter och PCH:n och CPU:n som ser till att alla komponenterna kan samarbeta.

 
===== [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#BIOS_2|BIOS]] =====
(Basic Input/Output System) är den delen utav moderkortet som ser till att allting som ska startas startar och det sker med hjälp av en typ av mjukvara som ett operativsystem. Du kan även göra en rad olika inställningar via BIOS.

 
===== CMOS =====
(Complementary Metal-Oxide Semiconductor) är ett litet minne som håller koll och lagrar info om BIOS systemet. den info som lagras är mestadels inställningar som sköts via BIOS systemet. CMOS håller även koll på saker som hårddiskarnas status och klockfrekvens på processorn. 
 

Moderkort Källor:
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild 
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620 
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf 
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/ 
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320 
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm 
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html

--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] 24 september 2012 kl. 12.14 (UTC)
{{clear}}

=== Grafikkort ===

Johan Askefalk

[[File:ATI Radeon HD 4770 Graphics Card-oblique view.jpg|thumb|ATI Radeon HD 4770]]
Grafikkort används i nästan alla datorer. De finns snabba energi-slukande Grafikkort och snåla tysta energisnåla Grafikkort.
Snabba Grafikkort används främst i Spel datorer, och bild/film redigerings datorer, Dvs alla som jobbar med media och behöver
ett snabbt Grafikkort. För att det ska gå snabbare och "Smoothare".

Alla Grafikkort har ett "Grafikminne" det fungerar ungefär som ett RAM minne. Speldatorer behöver mycket minne dvs över 1 GB. Men de snabbaste brukar kunna ha över 4GB!
Men alla Grafikkort behöver inte gigantiska "Grafikminnen", om man till exempel arbetar med att skriva böcker eller långa texter så är det bättre att köpa ett tyst och mer energisnålt Grafikkort.
Och satsa mera på en bra CPU, en snabb SSD och mycket RAM.

Med en ny teknik kallad "Cuda" skapas av Nvidia. Med denna teknik kan GPU:ns super snabba minne användas som "huvudminne" när man redigerar bilder och liknande, Med denna teknik kan man arbeta otroligt mycket snabbare. Tekniken fungerar så att deras grafikkort ger kraft av sina super snabba processorer och med detta får man en extrem powerboost.

==== Crossfire ====
:
Crossfire är en teknik som gör att man kan koppla 2 Grafikkort tillsammans, och med detta ge starkare prestanda. Det går dock bara att koppla 2 Gafikkort via Crossfire om de 2 första nummerna på modellen är detsamma. Till exempel: Man kan koppla 1: Radeon HD 5770 och en 5790, Men inte 1: 7970 och 1: 7870. För att detta ska fungerar måste man dock ha ett moderkort som stödjer Crossfire X.
Om man bestämmer sig för att köra Crossfire så är det bra att tänka på att det används väldigt mycket energi, och det blir väldigt varm. Därför kan det vara bra att köpa någon extra fläkt eller kanske en vattenskylningssystem. Dessutom kan det vara bra att kolla så att de Grafikkort du ska använda Crossfire med arbetar bra tillsammans, Eftersom att även om de två första siffrorna är det samma. Kan de kanske finnas buggar om de kör tillsammans. De kan vara i form av bluescreens eller Glitter på skärmen. Du kan kolla detta genom att till exempel läsa på forum eller helt enkelt google det. Forum jag rekommenderar Sweclockers.se.

[[File:Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire.jpg|thumb|Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire]]

Som jag sa tidigare så blir Grafikkorten oftast mycket varmare när de kör i Crossfire. Det är viktigt att det inte blir för varmt eftersom att då kan Moderkortet/ grafikkortet smälta. Mitt personliga tips är att varje gång du köpt ett eller flera Grafikkort kolla värmen på dem när de "Idlar" samt kör i "100%". Detta kan du simpelt göra med ett program som heter: FurMark: VGA test. Programmet fungerar så att den öppnar ett fönster som har väldigt höga Grafikinställningar. Och grafikkortet tvingas använda allt den har för att kunna visa filmen i så hög grafik som möjligt. När programmet startats kommer den köra i 15 minuter på din skärms upplösning, eller någon annan virtuell upplösning om du så vill. Under dessa 15 minuter kommer grafikkortet jobba på 100% och fläktarna kommer att automatiskt öka för att hålla grafikkortet kallt. Ditt Grafikkort får inte bli för varmt, dvs runt 85-99 grader då kan det börja smälta, Så håll koll på det under hela testet. Om du märker att det börjar bli för varmt borde du kanske sänka upplösningen lite, men om du inte ändrat den från din skärms upplösning, måste du kanske införskaffa en eller två extra fläktar / ett nytt kallare chassi. Du kan också byta Grafikkortets standard fläkt då de brukar vara ganska dåliga.

När testet är klart och inget har gått fel så vet du hur dina varma ditt/dina Grafikkort blir på 100%. Om de inte blivit för varma så är det optimalt, om de inte är över 50/60 grader så kan du fundera på att överklocka grafikkortet något (överklocka = trimma). Jag själv ligger hemma på stabila 50-55 grader på 100%, jag har nu överklockat dem med ca: 30% och de ligger nu på ca 75-80 grader på 100% användning.

'''OBS:''' glöm inte att kolla att Grafikkorten/kortet inte blir för varmt efter överklockningen, om de/den blir de kan du sänka överklockningen något, annars kan du öka den lite eller helt enkelt låta den vara som den är för tillfället.

'''Grafikkorts överklockning ligger på OS:et dvs om du installerar om ditt Windos kommer din överklockings inställning försvinna. CPU överklockning ligger dock på BIOS dvs att den kommer vara kvar.'''

Lycka till och hoppades att detta hjälpte dig :)

// Johan Askefalk

-----

=== Fläkt ===

'''Malin:''' 
När en dator är i arbete, genererar komponenterna i datorn värmeenergi. Dock så är många delar i en dator väldigt känsliga mot värme. Därför är det viktigt att ha någon sorts kylning till datorn, så att luften i datorn förblir kall. Dels så att datorn inte överhettas, men även för att datorer jobbar bättre om den är kall. Den vanligaste kylningstekninken till en modern dator är datorfläkten. Datorfläkten har till uppgift att fläkta bort den varma luften inuti datorn och ersätta den med kall luft utifrån. Det finns oftast fler än en fläkt till en dator eftersom en fläkt inte är stark nog att kyla hela datorn. Det vanligaste är att det finns fläktar vid t.ex. nätagregatet, grafikkortet, processorn, CPU:n och vid Chassit. Dessa fläktar finns offtast redan från början, men att om man vill utsätta sin dator för tyngre program och mer jobb (t.ex. spel eller andra stora program), kan användaren sätta till extra fläktar. Det finns även olika bra fläktar som har bra styrka och snabbhet. Man mäter fläktars kraft i RPM (Rotations Per Minute). Desto mer RPM en fläkt har, desto bättre är den.
--[[Användare:MalinHagland|MalinHagland]] 24 september 2012 kl. 12.07 (UTC)

[[File:80mm computer fans with fan guards and connectors.png|thumb|80mm computer fans with fan guards and connectors]]

Varje dators komponenter alstrar värme vid användning. Man måste därför ha något som kyler ner komponenterna för att de inte ska överhettas och smälta eller skadas. Meningen med datorfläktar är att de ska skicka ut värmen ur chassit. Många av delarna i en dator, som t.ex. hårddiskar och nätaggregat, behöver inte en fläkt, utan bara ett gott luftflöde genom chassit. Detta innebär att fläktarna ofta placeras nära värmegenererande komponenter, som grafikkort och processorer.
Att kyla datorer med hjälp av fläktar är inte det enda alternativet i dagens läge. Personer som använder sina datorer till krävande arbeten måste iblanda ha bättre och mer effektiv kylning än dessa kan erbjuda. Vattenkylning är ett av dessa alternativ och går ut på att man leder kallt vatten till vattenblock som sitter monterade på datorkomponenterna. Detta sätt att kyla på är mycket mer effektivt. Samtidigt så är det mer riskabelt då datorn kan förstöras om en ledning går sönder och vatten sipprar ut i systemet.

Priset på datorfläktar varierar väldigt mycket. Enkla och små fläktar kan kosta mindre än 100 kr medan vattenkylning kan kosta uppemot och långt över tusen kronor.

Här är en video på en dator som använder sig av vattenkylning: http://www.youtube.com/watch?v=LRi3goene5k. Jag hittade också en video där man använder sig av flytande kväve för att kyla ner datorn. Detta tillvägagångssätt är inget att rekommendera då de drar ner temperaturen i datorn till -80 grader.

Här är videon:  http://www.youtube.com/watch?v=QmSBaizEqkk&feature=related. En vanlig datorfläkt, som den på bilden, hittade jag ingen video på då den är så lätt att förstå. Det är helt enkelt en fläkt som snurrar inuti datorn för att få ut varm luft.
--[[Användare:Miro|Miro]] 24 september 2012 kl. 12.06 (UTC)

'''Källor:'''
http://h10025.www1.hp.com/ewfrf/wc/document?docname=c01993131&lc=sv&cc=se&dlc=sv

http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar

=== RAM ===

Alfonso

Martin Öh

=== Ljudkort™===

Tim Rey

Ett ljudkort är dator komponenten som låter dig spela upp och spela in ljud.
Ljudkortet är oftast installerat på moderkortet men kan också vara instickskort. De som söker det bästa i sin dator använder instickskort då det är bättre isolerat mot bruset som kommer från moderkortet. men har även fler in- utgångar och digitala in- ut gångar.

De flesta ljudkort använder en "digital-to-analog converter", eller "DAC", vilket konverterar digitalt genererad data till analogt format. Dens output är kopplad till en förstärkare, eller hörlurar, vilket gör att vi kan höra ljudet från datorn.
Ett ljudkort kan ha många kopplingar, ibland är de för många eller för stora kopplingar, då installerar man ett externt kort där man länkar kopplingarna. Beroende på hur många kopplingar man använder räcker kanske inte ett kort, då använder man en breakbox som man kopplar till datorn.

En viktig del av ljudkortet är polyfoni, vilket är förmågan framkalla olika självständiga röster och ljud samtidigt. Ju fler kanaler ljudkortet har, det vill säga hur många utgångar, och kvalitet på dem desto bättre ljud separering. Polyfoni är viktigt då om man inte har

= Övrigt =

=== grafikkort ===
--[[Användare:Jesperdeli|Jesperdeli]] 24 september 2012 kl. 12.36 (UTC)

{{clear}}

=== Datormus ===
[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg|miniatyr|200px|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]

Jack

Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X & ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X & Y-planet.

Men just nu används laserdioder undertill som sänder ut en stråle. Strålen reflekteras till underlaget, och tas imot till musens mottagare. Förflyttningen registreras genom att musen rör på sig åt olika håll, då de reflekterande strålarna ändras

{{clear}}

=== Ethernet ===

August Carlsson

Ethernet är en samling standardiserade sätt för kommunikation mellan datorenheter via höghastighets kablar. Ethernet är skapades år 1976 av Xerox Corporation. Ethernet standardiserades av IEEE, eller Institute of Electrical and Electronics

{{clear}}

=== ROM ===
'''ROM''' eller Read-only Memory betyder med en grov översättning ”endast läsbart minne”. ROM-minnet i datorn är väldigt viktigt för att datorn ska kunna fungera. Detta beror på att all programvara som är avsedd för att styra hårdvaran i datorn finns på ROM-minnet. På grund av denna funktion kan man inte redigera informationen på ROM-minnet och därav namnet.

'''PROM''', '''EPROM''' och '''EEPROM'''

PROM eller ''programmerbart'' ROM är en vidareutveckling av ROM. PROM tillåter en att redigera koderna på minnet en gång. Men för att kunna redigera informationen på minnet så måste man ha en speciell skrivutrustning som är väldigt svår att få tag på.  Sedan utvecklades EPROM och EEPROM. EPROM som står för ''erasable'' PROM kan man redigera med hjälp av ultraviolett strålning och EEPROM kan man redigera med hjälp av elektronsik utrustning.

'''Flashminnen'''

Flashminnen som har dubbelt så många transistorer per minnescell. Däremot har EEPROM en fördel som gör att man kan radera små block i taget. I små EEPROM-kretsar kan man radera och programmera 8 bitar i taget, medan flashminnets blockstorlek är på 524 288 bitar. EEPROMs minnescell är större än flashminnet, vilket innebär en högra produktionskostnad.

Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Read-only_memory

'''''Signera artikeln med ditt namn'''''

=== Hårddisk ===
Sigurd

==== Joachim A ====
Hårddisk

Den största delen av en hårddisk består av flera magnetiska skivor som är roterande och ligger på varandra. På varje sida av skivan sitter det skrivhuvuden som läser från eller skriver till skivan.

Tre saker som är bra att känna till på en hårddisk är cylinder, huvud och sektor.
På hårdisken finns det flera spår. När skrivhuvudet har letat sig fram till rätt spår kan den stå stilla där och läsa eller skriva data, under tiden skivan roterar under.

En hårdisk kan bestå av flera skivor. Cylindern är det spår som ligger på samma ställe på varje skiva. Har man fyra skivor så kan tex spåret näst längs ut på alla skivor. tillsammans utgöra en cylinder.

När hårddisken (skivorna)delats upp i flera små delar. så bildar den minsta delen sektorn. sektorn är oftast 512 B stor,. Eftersom en sektor inte rymmer så mycket lägger man i hop dom till ett större utrymme, ett större kluster.

För att hårdisken ska kunna hitta en bestämd sektor behöver den först få reda på vilken cylinder datan ligger på för att kunna bestämma vilken placering skrivhuvudet ska ha. Hårddisken består av flera skrivhuvuden och måste först veta vilket skrivhuvud som ska användas och i vilken sektor datan ligger i. Vid läsning eller skrivning ställer rätt skrivhuvud in sig automatiskt och väntar sen på att den rätta sektorn har snurrat fram.

Tekniken som jag beskrivit kallas egentligen CHS-adressering (cylinder, head, sector) men den är föråldrad. Datorn beskriver nu för tiden inte dessa punkter var för sig. Det är samma grundprincip men blocken numreras nu efter den ordning de ligger i. Den nya tekniken kallas LBA (Logical Block Addressing). första sektorn har nummer 0, nästa nummer 1 och så vidare.

normal priset på en hårdisk på 1TB ligger på 650kr

--[[Användare:JoachimAllerborg|JoachimAllerborg]] 26 september 2012 kl. 19.46 (UTC)

=== Chassi ===
niclas william Fredrik

=== Kraftaggregat (PSU) ===
[[File:ATX-Netzteil.jpg|thumb|ATX-Netzteil. Klicka på bilden för mer info.]]
Nätaggregatet eller PSU som står för "Power Supply Unit" ser till att datorn ens startar. PSU:ns uppgift är att konvertera vägguttagets 230V till lägre spänningar så som 12V, 5V och 3.3V då datorns andra komponenter inte skulle klara av den höga spänningen. Man kan se PSU:n lite som ett hjärta som "pumpar" ut ström till datorns alla komponenter.

'''Strömkablar'''

Genom tiderna har många kablar tagits fram och och skrotats men dessa är några av de vanligaste och mest betydande.

:* 20/24 pin power connector - moderkortet
:*SATA-Power connector - optiska enheter & HDD
:*4-pin connector - äldre optiska enheter & äldre HDD:er
:*2x2-pin connector - CPU
:*PCie-Power connector - GPU

Issa, Bomler
{{clear}}

=== Ett litet skämt ===

Några norska skämt på temat datorterminologi: [[Norska löshundskommitén]]

=== Flashminne ===
Johnny Olsson

=== SSD ===
SSD står för Solid State Drive som kan översättas till halvledar disk på svenska. En SSD har inga snurande skivor som en vanlig hårddisk har utan baseras på minnskretsar istället.

SSD ansluts oftast med SATA eller pci-e. En SSD som ansluts via pci-e är oftast snabbare men också mycket dyrare. SATA diskarna brukar ha läshastigheter runt 500MB/s och 500MB/s (2012) och pci-e diskarna runt 1500 MB/s läshastigheter och skrivhasigher runt 1200MB/s vilket kan jämföras med en vanlig traditionell hårdisk som kan läsa i ca 100MB/s och skriver i ca 100MB/s. Pci-e diskarna riktar sig mer mot företagsanvändning och I servrar där den extra hastigheten behövs medans SATA diskarna riktar sig mer mot persondatorer med krav på prestanda.

En SSD är helt ljudlös och är okänslig mot stötar och vibrationer detta beror på att den inte har några rörliga delar. En SSD's livstid påverkas av antalet skrivningar så om disken får skriva mycket så kortas livstiden mycket.

Eftersom tekniken är relativt ny så är priset förtfarande högt, ca 800 kr för 120Gb för en disk med SATA och för en 120Gb disk som ansluts via pci-e kostar ca 1800 kr.

{{#ev:youtube|pEsJzrww_dA|250|right}}

[[Fil:E-disk_2-5_scsi.jpg]]

[http://sv.wikipedia.org/wiki/Solid_state_drive#F.C3.B6rdelar Wikipedia.org]

[http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/introduktion-till-datorn Kjell.com]

--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] 27 september 2012 kl. 21.16 (UTC)

=== USB ===
Versioner:

USB 1.0:
Den första versionen av USB och lanserades 1996. Då pratade man om Low Speed som var upp till 1,5 Megabit/sek

USB 1.1:
Behovet av högre överföringshastighet var påtagligt och redan två år senare, 1998, så kom en mindre uppdatering av specifikationen för USB. Nu kunde man överföra med Full Speed, 12 megabit/sek

USB 2.0:
Jakten på högre gjorde att år 2000 kom nästa version. Hastigheten hade nu ökat till Hi-Speed, upp till 480 megabit/ sekund. I och med version 2.0 så konkurrerade den nya versionen på allvar med Firewire. USB 2.0 standarden var även bakåt kompatibel med den tidigare standarden USB 1.1.

USB 3.0 :
I och med att USB nu hade blivit en standard på både Mac och Windows så utvecklades USB standarden och år 2008 så blev USB version 3.0 en standard. Nu kunde man komma upp i hastigheter på hela 5 gigabits, Superspeed. En stor fördel men 3.0 var att nu kunde kommunikationen gå i båda riktningarna samtidigt. Detta eftersom man utnyttjar 5 extra ledare i kabeln. En annan stor och viktig fördel var att nu kunde man få ut mer ström från varje USB-uttag vilket gjorde att tillverkarna fick möjlighet att tillverka nya tillbehör där man inte behövde skicka med externa nätdelar.

När det gäller priser så varierar priserna väldigt kraftigt beroende på kvalité och funktioner. En del USB minnen är gjorda för att tåla extrema förhållanden och sen finns det även USB minnen med inbyggda fingeravtrycksläsare och olika krypteringar. Ett standard 4GBs minne kan man få från 30 kr och uppåt medan ett 256GBs minne kostar från ca 3000 kr och uppåt.

Källor:
:http://sv.wikipedia.org/wiki/Universal_Serial_Bus
:http://www.usb.org/home
:http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=168

/My Schenkmanis

==== USB ====
En usb överför ”data” som består utav den fil man, kopierar/ klipper ut, in till datorn med hjälp utav flera virtuella portar vid namn ”Endpoints”. Nästan alla enheter använder sig utav flera sådana ”Endpoints”, ca upp till 32st av olika typer, där var och en utav dem identifieras med ett nummer samt den riktning som data flödet (filerna) ska till i datorn. Under den tiden du kopierar/ klipper ut din fil till datorn så hanterar den all information tillsammans med ett gäng andra detaljer.

[[Fil:Skärmavbild_2012-09-26_kl._1.38.39_PM.png|320 × 200 pixlar|]]

Endpoint: är inbyggda i självaste usb:n när de blir tillverkade i fabrikerna, så dem finns permanent på självaste USB produkten.
[[Fil:Screenshot_2012-09-26-12-53-32.png|thumb|De guldiga sträcken på denna usb-minne är endpoints]]
// Mattias Norberg

{{clear}}

=== firewire ===
--[[Användare:Rove|Rove]] 24 september 2012 kl. 12.31 (UTC)
[[Fil:Firewire.jpeg|thumb|left]] {{#ev:youtube|xP5aLoRozt8|250|right}}
firewire är apples namn på produkten IEEE 1394 som är en högkommunikationskoppling till och från datorutrustning som till exemple överföring mellan en digital kamra eller liknande. Tekniken utvecklades under ledning av Apple tillsammans med bland andra Texas Instruments, IBM och Sony. IEEE 1394 är ett tekniskt bättre alternativ till USB, men har blivit mindre utbrett eftersom hårdvarukostnaden är högre.

The IEEE 1394 interface, developed in the late 1980s and early 1990s by Apple as FireWire, is a serial bus interface standard for high-speed communications and isochronous real-time data transfer. The 1394 interface is comparable with USB and often those two technologies are considered together, though USB has more market share.[1] Apple first included FireWire in some of its 1999 models, and most Apple computers since the year 2000 have included FireWire ports, though, as of 2012, nothing beyond the 800 version (IEEE-1394b).[2] The interface is also known by the brand i.LINK (Sony), and Lynx (Texas Instruments). IEEE 1394 replaced parallel SCSI in many applications, because of lower implementation costs and a simplified, more adaptable cabling system. The 1394 standard also defines a backplane interface, though this is not as widely used.

{{clear}}

=== Dennis K ===

'''Grafikkort:'''

Ett grafikkort, även kallad ett bildskärmskort, skärm adapter och grafikadapter, är ett expansionskort vars grafikprocessor beräknar fram digitala "kartor" av vad som ska visas på skärmen. De flesta grafikkort erbjuder olika funktioner såsom accelererad rendering av 3D-scener och 2D grafik, TV-utgång eller möjligheten att ansluta flera bildskärmar (multi-monitor). I moderna datorer är grafikkortet i form av ett instickskort som ansluts i ett slot. Om man ska förklara hur ett grafikkort fungerar för någon som inte vet så kan man säga att en liten bit information skickas till grafikkortet från cpun och i den står det vad som ska visas på skärmen. Informationen skickas i elektriska pulser, där tex det här skickas, på/av=1/0. Grafikkortet läser informationen och vidarebefodrar de elektriska signalerna och hämtar den extra informationen som behövs till flera (1/0) som skickas ut till utgången som blir något en skärm kan läsa av och då vet den att den ska tända den pixeln, släcka den röda pixel, gröna osv.

'''Crossfire:'''

Crossfire kallas den teknik som gör det möjligt att sammankoppla två grafikkort så att dom delar på arbetsbördan, detta ger en stor fördel i bland annat datorspel.

=== Ljudkortet ===
[[File:Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB.jpg|thumb|Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB]]

Frank Salazar Diaz

'''Geylan'''

Ljudkortet är en komponent i datorn som spelar upp och spelar in ljud. Ljudkortet brukar oftas vara kopplat till Moderkortet och det är så ganska ofta på de moderna datorerna, fast det finns folk som använder ett instickskort för att de presterar bättre och man får en högre kvalite på ljudet. Signalerna/bruset som kommer från instickskortet är bättre isolerade och det betyder att bruset som uppstår när man använder ett ljudkort som är kopplat till moderkortet inte uppstår lika mycket och ljudet blir klarare. Instickskortet kan byta mellan olika samplingsfreksvenser, t.ex. 44.1/48/96 kHz, och på ljudkortet som är kopplat i moderkortet så brukar man oftast bara kunna använda 44.1 kHz.

De första ljudkorten till PC började användas i början av 1990-talet och då hade de bara MIDI-funktion som kunde kommunicera med datorer och instrument som t.ex. keyboards och trummaskiner. MIDI står för Musical Instrument Digital Interface och på svenska så är det ett seriellt elektroniskt gränssnit ämnat för musikbruk. Och senare på början av 1990-talet så började man även och använda 8 bitars digitalt ljud som var bättre än MIDI. Det första ljudkortet tillverkades i 80-talet och det hette Creative’s Soundblaster-kort och det var de första ljudkortet till PC.

Det första ljudkortet till PC kom i början av 1990-talet och då hade de i första fallen endast MIDI- funktion och senare så hade den även 8 bitars digitalt Ljud.
en utav de första ljudkorten som kom ut till PC var Creative’s Sound blaster. Som började tillverka i slutet av 80-talet

Sound Blaster är ett av många varumärken på en serie ljudkort skapat av det Singapore-baserade företag Creative Labs.
AdLib var ett populärt MIDI-ljudkort tillverkat av det kanadensiska företaget AdLib, inc. Mellan 1987 och 1992. ( Ad lib är en förkortning av latinets ’ad libitum’)

Det fanns också extern ljudkort som var till de allra första hemdatorerna. några märken var Sinclair, Commodore, BBC, Amstrad, Spectravideo m.m. dessa ljudkort innehöll ofta en tre-kanals ljudkrets, vissa ljudkort hade stöd för MIDI som då var mycket nytt. Priset på ett ljudkort med märket Creative Sound Blaster kan kosta mellan 540-900kr

'''''Källor'''''

http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Creative_SB_X-Fi_Fatal1ty-AB.jpg

http://sv.wikipedia.org/wiki/Midi

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljudkort

=== Processor ===

Alexander Mårtensson, Bastian Pedersen

=== Vattenkylning===
Victor Heinonen

==Lagringsminne==

''Lagringsminne eller externminne används såsom arbetsminnet till att lagra datorprogram och dess data när det inte används. Det finns många olika typer av lagringsminnen. Exempel på några lagringsminnen är disketter, hårddiskar, optiska skivor som dvd och Cd och man får inte glömma transistorbaserade flashminnen. Den andra typen av datorminne kallas för arbetsminne eller RAM. Skillnaden mellan arbetsminne och lagringsminne är att lagringsminnen inte är flyktigt, vilket betyder att det kan lagra data under en längre perioder även utan strömtillförsel vilket RAM inte kan.
Nu för tiden har de flesta datorer inbyggda lagringsminnen såsom hårddiskar. För i tiden var inte lagringsminnen inte inbyggt i datorn själv och av historiska skäl används fortfarande begreppet "externminne". [[File:Interference-colors.jpg|thumb|Lagringminne]]

Oscar Rasinaho

=== BIOS ===
Jimmy Hammarsten

BIOS
Ett BIO system är ett program eller en mjukvara som är inbyggd i datorn med ett BIO system som startar datorns operativ system, grafik kortet, RAM, CPU, Tangentbordet, musen och hårddisken mm. BIOS står för Basic Input/Output System. Ett BIO System har ett Användargränssnitt som vanligen ett menysystem genom att trycka en viss tangent på tangentbordet när datorn startar. I BIOS UI, kan en användare
- Konfigurera hårdvaran
- Sätta system klockan
- Aktivera/avaktivera system komponenter
- välja vilken enhet som är bäst lämplig till att starta upp systemet
- sätta olika lösenord uppmaningar, till exempel ett lösenord för att få tillgång till BIOS-funktionerna för användargränssnittet själv och förhindra illvilliga användare från att starta upp systemet från obehörig kringutrustning.

termen BIOS (Basic Input / Output System) uppfanns av Gary Kildall och dök först upp i CP / M operativsystem 1975, som beskriver maskin-specifika delen av CP / M laddas under uppstarten som gränssnitt direkt med hårdvaran (en CP / M maskin har vanligtvis bara en enkel startprogram i ROM). Senare versioner av CP / M (liksom Concurrent CP / M, Concurrent DOS, DOS Plus, Multiuser DOS, System Manager och REAL/32) kommer med en XIOS (Extended Input / Output System) istället för BIOS. De flesta versioner av DOS har en fil som heter "Io.sys", "IBMBIO.COM", "IBMBIO.SYS" eller "DRBIOS.SYS", denna fil är känd som "DOS BIOS", som är analogt med "CP / M BIOS ".

Bland andra klasser av datorer, har den generiska termer uppstartsmonitorn, startprogram och start-ROM varit i allmänt bruk. Lite sol och PowerPC-baserade datorer använder Open Firmware för detta ändamål. Det finns några alternativ för "Legacy BIOS" i x86 världen: Extensible Firmware Interface, Open Firmware (används på OLPC XO-1) och coreboot.

I princip en BIOS i ROM anpassade till den specifika tillverkarens maskinvara, vilket låg nivå tjänster (som att läsa en tangenttryckning eller skriva en sektor av data till diskett) som ska lämnas på ett standardiserat sätt till ett operativsystem. Till exempel kan en IBM PC har antingen en monokrom eller grafikkort (med olika adresser display minnet och hårdvaran), men en enda standard BIOS systemanrop kan åberopas för att visa ett tecken på en viss position på skärmen i textläge.
Startblocket
DMI Block
Huvudsakliga block
PhoenixBIOS D686. Denna BIOS-chip är inrymt i en PLCC paket, som är i sin tur ansluten till en PLCC uttag.

Före 1990-talet var BIOS lagrad i ROM eller PROM chip, som inte kunde ändras av användarna. Som dess komplexitet och behov av uppdateringar växte och åter programmerbara delar blev mer tillgänglig, BIOS firmware oftast lagras på EEPROM eller flash-minnesenheter. Enligt Robert braver ordförande för BIOS-tillverkaren Micro Firmware blev Flash BIOS marker vanligt omkring 1995, eftersom de elektriskt raderbara PROM (EEPROM) marker är billigare och enklare att programmera än vanliga raderbara PROM (EPROM) marker. Flashchip programmeras (och omprogrammeras) in-circuit, medan EPROM chip behöver systemet att drivas nedåt och EPROM chip bort från moderkortet, för omprogrammering. EPROM chip kan raderas vid långvarig exponering för ultraviolett ljus, vilket nås chipet via fönstret. Chip tillverkare använder EPROM programmerare (sprängare) för att programmera EPROM chip. Elektriskt raderbara (EEPROM) chips tillåter BIOS omprogrammering med högre än normal spänning. [5] BIOS-versioner uppgraderas för att dra nytta av nyare versioner av hårdvara och korrigera buggar i tidigare versioner av BIOS. [6]

Från och med IBM AT stödde datorer en hårdvaruklocka inställbar i BIOS. Den hade ett århundrade bit som tillåts för att manuellt ändra talet när år 2000 hände. De flesta BIOS revideringar som skapas i 1995 och nästan alla BIOS revideringar i 1997 stödde år 2000 genom att sätta århundradet bitar automatiskt när klockan rullade förbi midnatt, 31 December, 1999. [7]

De första flashchip fästes till ISA-bussen. Från och med 1997 flyttade BIOS flash till LPC bussen en funktionell ersättning för ISA, efter en ny standard implementering känd som "firmware nav" (FWH). År 2006 kom de första system som stöder en seriell Peripheral Interface (SPI), och BIOS flash flyttade igen.

Storleken på BIOS och kapacitet ROM, den EEPROM och andra medier kan lagras på, har ökat över tiden nya funktioner har lagts till koden, BIOS-versioner finns nu med storlekar upp till 16 megabyte. Vissa moderna moderkort är inklusive ännu större NAND flashminne IC ombord som kan lagra hela kompakta operativsystem, till exempel vissa Linux-distributioner. Till exempel ingår vissa nya ASUS moderkort Splashtop Linux inbäddad i sina NAND flash minne IC.

I moderna datorer BIOS lagras i omskrivbar minne, vilket gör att innehållet som skall ersättas eller "skrivas". Denna omskrivning av innehållet benämns ibland blinkar. Detta kan göras genom ett speciellt program, vanligen av systemets tillverkare eller vid POST, med en BIOS-bild i en hårddisk eller USB-minne. En fil som innehåller sådant innehåll ibland kallas "en BIOS image". En BIOS kan reflashed för att uppgradera till en nyare version att fixa buggar eller ge förbättrad prestanda eller för att stödja nyare hårdvara, eller skriva om operation kan behövas för att fixa en skadad BIOS. Ett BIOS kan också "flashad" genom att sätta filen i roten på en USB-enhet och starta.

Ett datorsystem kan innehålla flera BIOS firmware marker. Moderkortet BIOS innehåller vanligtvis kod för att komma hårdvarukomponenter helt nödvändiga för bootstrapping av systemet, såsom tangentbord (antingen PS / 2 eller USB Human Interface Device) och lagring (diskettenheter, om sådana finns, och PATA eller SATA-hårddisk styrenheter). Dessutom, plug-in adapterkort som SCSI, RAID, nätverkskort gränssnitt, och styrelser video innehåller ofta sina egna BIOS (t.ex. Video BIOS) som kompletterar eller ersätter system-BIOS-koden för den givna komponenten. (Denna kod är i allmänhet som ett alternativ ROM). Även enheter inbyggda i moderkortet kan bete sig på detta sätt, deras alternativ rom kan lagras som separata kod på den huvudsakliga BIOS-flash chip och uppgraderas antingen tillsammans med eller separat från de viktigaste BIOS.

En tilläggskort oftast bara kräver ett alternativ ROM :

Måste användas innan operativsystemet kan läsas in (vanligtvis innebär att det krävs i bootstrapping processen), och
Är alltför sofistikerad eller specifik en enhet som ska hanteras av de viktigaste BIOS

Äldre PC-operativsystem, som MS-DOS (inklusive alla DOS-baserade versioner av Microsoft Windows) och nystartade systemladdare, får fortsätta att använda BIOS för ingång och utgång. Emellertid innebär de begränsningar av BIOS miljö som moderna operativsystem kommer nästan alltid använder sina egna drivrutiner för att direkt styra hårdvaran. I allmänhet är dessa drivrutiner använder endast BIOS och alternativet kräver ROM för mycket specifika (icke-prestanda-kritiska) uppgifter, t.ex. preliminär enheten har initierats.

För att upptäcka minne-mappade ISA alternativet ROM under uppstartsprocessen, PC BIOS-implementeringar skannar verkliga minne från 0xC0000 till 0xF0000 på 2 KiB gränser, söker en ROM signatur: 0xAA55 (0x55 följt av 0xAA eftersom x86-arkitekturen är little- endian). I en giltig utbyggnad ROM denna signatur omedelbart följt av en enda byte indikerar antalet 512-byte block det använder i verkliga minne. Nästa byte innehåller en offset som beskriver alternativet ROM inkörsport, som BIOS omedelbart överför kontroll. Vid denna punkt tar expansionen ROM koden över, med hjälp av BIOS tjänster att registrera avbrottsvektorer för användning av post-boot program ger ett gränssnitt Användarkonfiguration, eller visa diagnostisk information.

Det finns många metoder och verktyg för att undersöka innehållet i olika moderkortets BIOS och ROM expansion, såsom Microsoft DEBUG eller Unix dd.

källa
Datorteknik 1A V2011 Lärobok sid 23 av Jan-Eric Thelin
http://windows.microsoft.com/sv-SE/windows7/BIOS-frequently-asked-questions
http://en.wikipedia.org/wiki/BIOS

Jimmys sandlåda

2012-10-03T11:04:50Z

Jiha9607: /* Ljudkort™ */

Jimmys sandlåda

== Vad? ==
{{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer? Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område.

Du behöver bli medlem och logga in på Wikiskola för att kunna skriva här.

'''Vi vill att du:'''
* Förklarar vad förkortningen står för.
* Översätter engelska uttryck till svenska
* Anger ungefärligt pris
* Förklarar hur den fungerar
* Länk till en film eller inbäddad film.
* Källor/länkar

Skriv ditt namn under den rubrik där du kan bidra. Eller lägg till en egen rubrik.

Du publicerar din text genom att lägga in på denna sida.
}}

= Moderkort =

=== Moderkort ===

====Kasper Winberg ====
[[Fil:Moderkort PCH.gif|thumb|400px|Schematisk bild på två av de vanligaste moderkorten]]
Moderkort är det svenska ordet för Motherboard och är ingen direkt förkortning så som USB (som står för universal serial bus). Det engelska namnet och även det ursprungliga namnet är Motherboard just för att det är grunden till en dator, utan moderkortet - ingen fungerande dator. Moderkortet sitter i chassit som alla andra komponenter och är "basen" till alla komponenter.

Priset på ett moderkort kan variera grovt beroende på vad du ska använda det till, om du ska ha det i en vanlig arbetsdator utan några speciella tillägg kan du komma undan med en 1000kr ungefär, men om du ska ha ett moderkort till tex en speldator så kan det kosta mycket mer beroende på vad för processor du har för den måste passa in i ditt moderkort, och hur många PCIe uttag du behöver. Men ett moderkort kan kosta runt 1000-5000kr.
Standardpriset brukar ligga runt 1500kr. 
 
 
 
 
Här nedan ser du en översikt på ett modernt moderkort och några av de viktigaste komponenterna på moderkortet
 

[[Fil:Modertkort_översikt_kasper.jpg|400px|left|Moderkort översikt]]
1. Front panel (Se nedan) 
 2. PCI express x16 (Används till [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|grafikkort]], [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Ljudkortet|ljudkort]], nätverkskort) 
 3. PCI  (Användes förr till allt som PCI-E har nu, används fortfarande till närverkskort / ljudkort) 
4. PCI express x1 (Används till ljudkort, nätverkskort)  
5. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|CPU]] sockel (processor sockel) 
 6. Plats för [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]] (arbetsminnet) 
 7. Strömförsörjning till moderkort 
 8. SATA uttag 6GB/s ([[Uppgift_Beskriv_en_datordel#SSD|SSD hårddisk]])/[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Joachim_A|(SATA hårddisk)]]  
9. SATA 3GB/s  
10. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#USB|USB]] uttag  
11.[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#CMOS|CMOS]] Batteri

[[Fil:Front_panel_moderkort.jpg‎|300px|left|Moderkortets front panel]]
 
 
 
 
 
 
1. VGA (uttag för bildkabel) 
 2. USB portar 
 3. Ljud ingångar  
4. Internet uttag

 
 
 
 
 
 

Källor:
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild 
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620 
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf 
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/ 
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320 
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm 
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html 
Jag har gjort beskrivning på bilderna själv via Microsoft Paint & Seashore

--[[Användare:KasperV|KasperV]] 25 september 2012 kl. 15.38 (UTC)

{{clear}}

==== Max Allerborg ====

Moderkortet, det är ungefär som en människas hjärta. Nu undrar ni säkert hur ett moderkort kan vara som ett hjärta och det tänkte jag berätta för er. Det är så att alla komponenter som finns i datorn är kopplade till moderkortet på ett eller annat sätt. De flesta strömkällorna är kopplade direkt till moderkortet som i sin tur skickar vidare strömmen till komponenterna listade nedan.
 
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|Grafikkort]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|Processor]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Fl.C3.A4kt|Fläkt]]

Det finns även en del komponenter som inte får ström av moderkortet och dom komponenterna kan ni se i listan nedan
[[Fil:ASRock N68C-S UCC Rev 1.03.jpg|400px|thumb|Micro-ATX med AMD socket FM1]]

* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#H.C3.A5rddisk|Hårddisk]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#ROM|CD/DVD Läsare]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Kraftaggregat_.28PSU.29|Nätaggregat]]

 
För inte så länge sedan så hade moderkorten tre stycken olika chip men med teknikens utveckling så har man kommit på en annan lösning med endast två chip. Den nya två chips lösningen ska även fungera mycket snabbare och bättre än föregående alternativet. De två chipen som finns nu heter CPU (Central Processing Unit) samt PCH (Platform Controller Hub). Som jag sade tidigare så är nästan alla komponenter i datorn kopplade till moderkortet eller mer specifikt i de två chipsen. Till CPU:n kopplas externgrafik via PCIe, Interngrafik via CPU enheten och RAM-Minnen. Alltså så kan vi dra slutsaten att CPU:n kontrollerar utdataenheter. Till PCH:n som är den andra styrbryggan kopplas USB (Universial Serial Bus), Nätverk, Serial-ATA och en PCIe x1 för exempelvis ett externtljudkort. Då kan vi dra slutsatsen att PCH:n kontrollerar indataenheter. Det är alltså moderkortet som sammansvetsar alla komponenter och PCH:n och CPU:n som ser till att alla komponenterna kan samarbeta.

 
===== [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#BIOS_2|BIOS]] =====
(Basic Input/Output System) är den delen utav moderkortet som ser till att allting som ska startas startar och det sker med hjälp av en typ av mjukvara som ett operativsystem. Du kan även göra en rad olika inställningar via BIOS.

 
===== CMOS =====
(Complementary Metal-Oxide Semiconductor) är ett litet minne som håller koll och lagrar info om BIOS systemet. den info som lagras är mestadels inställningar som sköts via BIOS systemet. CMOS håller även koll på saker som hårddiskarnas status och klockfrekvens på processorn. 
 

Moderkort Källor:
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild 
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620 
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf 
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/ 
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320 
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm 
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html

--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] 24 september 2012 kl. 12.14 (UTC)
{{clear}}

=== Grafikkort ===

Johan Askefalk

[[File:ATI Radeon HD 4770 Graphics Card-oblique view.jpg|thumb|ATI Radeon HD 4770]]
Grafikkort används i nästan alla datorer. De finns snabba energi-slukande Grafikkort och snåla tysta energisnåla Grafikkort.
Snabba Grafikkort används främst i Spel datorer, och bild/film redigerings datorer, Dvs alla som jobbar med media och behöver
ett snabbt Grafikkort. För att det ska gå snabbare och "Smoothare".

Alla Grafikkort har ett "Grafikminne" det fungerar ungefär som ett RAM minne. Speldatorer behöver mycket minne dvs över 1 GB. Men de snabbaste brukar kunna ha över 4GB!
Men alla Grafikkort behöver inte gigantiska "Grafikminnen", om man till exempel arbetar med att skriva böcker eller långa texter så är det bättre att köpa ett tyst och mer energisnålt Grafikkort.
Och satsa mera på en bra CPU, en snabb SSD och mycket RAM.

Med en ny teknik kallad "Cuda" skapas av Nvidia. Med denna teknik kan GPU:ns super snabba minne användas som "huvudminne" när man redigerar bilder och liknande, Med denna teknik kan man arbeta otroligt mycket snabbare. Tekniken fungerar så att deras grafikkort ger kraft av sina super snabba processorer och med detta får man en extrem powerboost.

==== Crossfire ====
:
Crossfire är en teknik som gör att man kan koppla 2 Grafikkort tillsammans, och med detta ge starkare prestanda. Det går dock bara att koppla 2 Gafikkort via Crossfire om de 2 första nummerna på modellen är detsamma. Till exempel: Man kan koppla 1: Radeon HD 5770 och en 5790, Men inte 1: 7970 och 1: 7870. För att detta ska fungerar måste man dock ha ett moderkort som stödjer Crossfire X.
Om man bestämmer sig för att köra Crossfire så är det bra att tänka på att det används väldigt mycket energi, och det blir väldigt varm. Därför kan det vara bra att köpa någon extra fläkt eller kanske en vattenskylningssystem. Dessutom kan det vara bra att kolla så att de Grafikkort du ska använda Crossfire med arbetar bra tillsammans, Eftersom att även om de två första siffrorna är det samma. Kan de kanske finnas buggar om de kör tillsammans. De kan vara i form av bluescreens eller Glitter på skärmen. Du kan kolla detta genom att till exempel läsa på forum eller helt enkelt google det. Forum jag rekommenderar Sweclockers.se.

[[File:Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire.jpg|thumb|Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire]]

Som jag sa tidigare så blir Grafikkorten oftast mycket varmare när de kör i Crossfire. Det är viktigt att det inte blir för varmt eftersom att då kan Moderkortet/ grafikkortet smälta. Mitt personliga tips är att varje gång du köpt ett eller flera Grafikkort kolla värmen på dem när de "Idlar" samt kör i "100%". Detta kan du simpelt göra med ett program som heter: FurMark: VGA test. Programmet fungerar så att den öppnar ett fönster som har väldigt höga Grafikinställningar. Och grafikkortet tvingas använda allt den har för att kunna visa filmen i så hög grafik som möjligt. När programmet startats kommer den köra i 15 minuter på din skärms upplösning, eller någon annan virtuell upplösning om du så vill. Under dessa 15 minuter kommer grafikkortet jobba på 100% och fläktarna kommer att automatiskt öka för att hålla grafikkortet kallt. Ditt Grafikkort får inte bli för varmt, dvs runt 85-99 grader då kan det börja smälta, Så håll koll på det under hela testet. Om du märker att det börjar bli för varmt borde du kanske sänka upplösningen lite, men om du inte ändrat den från din skärms upplösning, måste du kanske införskaffa en eller två extra fläktar / ett nytt kallare chassi. Du kan också byta Grafikkortets standard fläkt då de brukar vara ganska dåliga.

När testet är klart och inget har gått fel så vet du hur dina varma ditt/dina Grafikkort blir på 100%. Om de inte blivit för varma så är det optimalt, om de inte är över 50/60 grader så kan du fundera på att överklocka grafikkortet något (överklocka = trimma). Jag själv ligger hemma på stabila 50-55 grader på 100%, jag har nu överklockat dem med ca: 30% och de ligger nu på ca 75-80 grader på 100% användning.

'''OBS:''' glöm inte att kolla att Grafikkorten/kortet inte blir för varmt efter överklockningen, om de/den blir de kan du sänka överklockningen något, annars kan du öka den lite eller helt enkelt låta den vara som den är för tillfället.

'''Grafikkorts överklockning ligger på OS:et dvs om du installerar om ditt Windos kommer din överklockings inställning försvinna. CPU överklockning ligger dock på BIOS dvs att den kommer vara kvar.'''

Lycka till och hoppades att detta hjälpte dig :)

// Johan Askefalk

-----

=== Fläkt ===

'''Malin:''' 
När en dator är i arbete, genererar komponenterna i datorn värmeenergi. Dock så är många delar i en dator väldigt känsliga mot värme. Därför är det viktigt att ha någon sorts kylning till datorn, så att luften i datorn förblir kall. Dels så att datorn inte överhettas, men även för att datorer jobbar bättre om den är kall. Den vanligaste kylningstekninken till en modern dator är datorfläkten. Datorfläkten har till uppgift att fläkta bort den varma luften inuti datorn och ersätta den med kall luft utifrån. Det finns oftast fler än en fläkt till en dator eftersom en fläkt inte är stark nog att kyla hela datorn. Det vanligaste är att det finns fläktar vid t.ex. nätagregatet, grafikkortet, processorn, CPU:n och vid Chassit. Dessa fläktar finns offtast redan från början, men att om man vill utsätta sin dator för tyngre program och mer jobb (t.ex. spel eller andra stora program), kan användaren sätta till extra fläktar. Det finns även olika bra fläktar som har bra styrka och snabbhet. Man mäter fläktars kraft i RPM (Rotations Per Minute). Desto mer RPM en fläkt har, desto bättre är den.
--[[Användare:MalinHagland|MalinHagland]] 24 september 2012 kl. 12.07 (UTC)

[[File:80mm computer fans with fan guards and connectors.png|thumb|80mm computer fans with fan guards and connectors]]

Varje dators komponenter alstrar värme vid användning. Man måste därför ha något som kyler ner komponenterna för att de inte ska överhettas och smälta eller skadas. Meningen med datorfläktar är att de ska skicka ut värmen ur chassit. Många av delarna i en dator, som t.ex. hårddiskar och nätaggregat, behöver inte en fläkt, utan bara ett gott luftflöde genom chassit. Detta innebär att fläktarna ofta placeras nära värmegenererande komponenter, som grafikkort och processorer.
Att kyla datorer med hjälp av fläktar är inte det enda alternativet i dagens läge. Personer som använder sina datorer till krävande arbeten måste iblanda ha bättre och mer effektiv kylning än dessa kan erbjuda. Vattenkylning är ett av dessa alternativ och går ut på att man leder kallt vatten till vattenblock som sitter monterade på datorkomponenterna. Detta sätt att kyla på är mycket mer effektivt. Samtidigt så är det mer riskabelt då datorn kan förstöras om en ledning går sönder och vatten sipprar ut i systemet.

Priset på datorfläktar varierar väldigt mycket. Enkla och små fläktar kan kosta mindre än 100 kr medan vattenkylning kan kosta uppemot och långt över tusen kronor.

Här är en video på en dator som använder sig av vattenkylning: http://www.youtube.com/watch?v=LRi3goene5k. Jag hittade också en video där man använder sig av flytande kväve för att kyla ner datorn. Detta tillvägagångssätt är inget att rekommendera då de drar ner temperaturen i datorn till -80 grader.

Här är videon:  http://www.youtube.com/watch?v=QmSBaizEqkk&feature=related. En vanlig datorfläkt, som den på bilden, hittade jag ingen video på då den är så lätt att förstå. Det är helt enkelt en fläkt som snurrar inuti datorn för att få ut varm luft.
--[[Användare:Miro|Miro]] 24 september 2012 kl. 12.06 (UTC)

'''Källor:'''
http://h10025.www1.hp.com/ewfrf/wc/document?docname=c01993131&lc=sv&cc=se&dlc=sv

http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar

=== RAM ===

Alfonso

Martin Öh

= Övrigt =

=== grafikkort ===
--[[Användare:Jesperdeli|Jesperdeli]] 24 september 2012 kl. 12.36 (UTC)

{{clear}}

=== Datormus ===
[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg|miniatyr|200px|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]

Jack

Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X & ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X & Y-planet.

Men just nu används laserdioder undertill som sänder ut en stråle. Strålen reflekteras till underlaget, och tas imot till musens mottagare. Förflyttningen registreras genom att musen rör på sig åt olika håll, då de reflekterande strålarna ändras

{{clear}}

=== Ethernet ===

August Carlsson

Ethernet är en samling standardiserade sätt för kommunikation mellan datorenheter via höghastighets kablar. Ethernet är skapades år 1976 av Xerox Corporation. Ethernet standardiserades av IEEE, eller Institute of Electrical and Electronics

{{clear}}

=== ROM ===
'''ROM''' eller Read-only Memory betyder med en grov översättning ”endast läsbart minne”. ROM-minnet i datorn är väldigt viktigt för att datorn ska kunna fungera. Detta beror på att all programvara som är avsedd för att styra hårdvaran i datorn finns på ROM-minnet. På grund av denna funktion kan man inte redigera informationen på ROM-minnet och därav namnet.

'''PROM''', '''EPROM''' och '''EEPROM'''

PROM eller ''programmerbart'' ROM är en vidareutveckling av ROM. PROM tillåter en att redigera koderna på minnet en gång. Men för att kunna redigera informationen på minnet så måste man ha en speciell skrivutrustning som är väldigt svår att få tag på.  Sedan utvecklades EPROM och EEPROM. EPROM som står för ''erasable'' PROM kan man redigera med hjälp av ultraviolett strålning och EEPROM kan man redigera med hjälp av elektronsik utrustning.

'''Flashminnen'''

Flashminnen som har dubbelt så många transistorer per minnescell. Däremot har EEPROM en fördel som gör att man kan radera små block i taget. I små EEPROM-kretsar kan man radera och programmera 8 bitar i taget, medan flashminnets blockstorlek är på 524 288 bitar. EEPROMs minnescell är större än flashminnet, vilket innebär en högra produktionskostnad.

Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Read-only_memory

'''''Signera artikeln med ditt namn'''''

=== Hårddisk ===
Sigurd

==== Joachim A ====
Hårddisk

Den största delen av en hårddisk består av flera magnetiska skivor som är roterande och ligger på varandra. På varje sida av skivan sitter det skrivhuvuden som läser från eller skriver till skivan.

Tre saker som är bra att känna till på en hårddisk är cylinder, huvud och sektor.
På hårdisken finns det flera spår. När skrivhuvudet har letat sig fram till rätt spår kan den stå stilla där och läsa eller skriva data, under tiden skivan roterar under.

En hårdisk kan bestå av flera skivor. Cylindern är det spår som ligger på samma ställe på varje skiva. Har man fyra skivor så kan tex spåret näst längs ut på alla skivor. tillsammans utgöra en cylinder.

När hårddisken (skivorna)delats upp i flera små delar. så bildar den minsta delen sektorn. sektorn är oftast 512 B stor,. Eftersom en sektor inte rymmer så mycket lägger man i hop dom till ett större utrymme, ett större kluster.

För att hårdisken ska kunna hitta en bestämd sektor behöver den först få reda på vilken cylinder datan ligger på för att kunna bestämma vilken placering skrivhuvudet ska ha. Hårddisken består av flera skrivhuvuden och måste först veta vilket skrivhuvud som ska användas och i vilken sektor datan ligger i. Vid läsning eller skrivning ställer rätt skrivhuvud in sig automatiskt och väntar sen på att den rätta sektorn har snurrat fram.

Tekniken som jag beskrivit kallas egentligen CHS-adressering (cylinder, head, sector) men den är föråldrad. Datorn beskriver nu för tiden inte dessa punkter var för sig. Det är samma grundprincip men blocken numreras nu efter den ordning de ligger i. Den nya tekniken kallas LBA (Logical Block Addressing). första sektorn har nummer 0, nästa nummer 1 och så vidare.

normal priset på en hårdisk på 1TB ligger på 650kr

--[[Användare:JoachimAllerborg|JoachimAllerborg]] 26 september 2012 kl. 19.46 (UTC)

=== Chassi ===
niclas william Fredrik

=== Kraftaggregat (PSU) ===
[[File:ATX-Netzteil.jpg|thumb|ATX-Netzteil. Klicka på bilden för mer info.]]
Nätaggregatet eller PSU som står för "Power Supply Unit" ser till att datorn ens startar. PSU:ns uppgift är att konvertera vägguttagets 230V till lägre spänningar så som 12V, 5V och 3.3V då datorns andra komponenter inte skulle klara av den höga spänningen. Man kan se PSU:n lite som ett hjärta som "pumpar" ut ström till datorns alla komponenter.

'''Strömkablar'''

Genom tiderna har många kablar tagits fram och och skrotats men dessa är några av de vanligaste och mest betydande.

:* 20/24 pin power connector - moderkortet
:*SATA-Power connector - optiska enheter & HDD
:*4-pin connector - äldre optiska enheter & äldre HDD:er
:*2x2-pin connector - CPU
:*PCie-Power connector - GPU

Issa, Bomler
{{clear}}

=== Ett litet skämt ===

Några norska skämt på temat datorterminologi: [[Norska löshundskommitén]]

=== Flashminne ===
Johnny Olsson

=== SSD ===
SSD står för Solid State Drive som kan översättas till halvledar disk på svenska. En SSD har inga snurande skivor som en vanlig hårddisk har utan baseras på minnskretsar istället.

SSD ansluts oftast med SATA eller pci-e. En SSD som ansluts via pci-e är oftast snabbare men också mycket dyrare. SATA diskarna brukar ha läshastigheter runt 500MB/s och 500MB/s (2012) och pci-e diskarna runt 1500 MB/s läshastigheter och skrivhasigher runt 1200MB/s vilket kan jämföras med en vanlig traditionell hårdisk som kan läsa i ca 100MB/s och skriver i ca 100MB/s. Pci-e diskarna riktar sig mer mot företagsanvändning och I servrar där den extra hastigheten behövs medans SATA diskarna riktar sig mer mot persondatorer med krav på prestanda.

En SSD är helt ljudlös och är okänslig mot stötar och vibrationer detta beror på att den inte har några rörliga delar. En SSD's livstid påverkas av antalet skrivningar så om disken får skriva mycket så kortas livstiden mycket.

Eftersom tekniken är relativt ny så är priset förtfarande högt, ca 800 kr för 120Gb för en disk med SATA och för en 120Gb disk som ansluts via pci-e kostar ca 1800 kr.

{{#ev:youtube|pEsJzrww_dA|250|right}}

[[Fil:E-disk_2-5_scsi.jpg]]

[http://sv.wikipedia.org/wiki/Solid_state_drive#F.C3.B6rdelar Wikipedia.org]

[http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/introduktion-till-datorn Kjell.com]

--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] 27 september 2012 kl. 21.16 (UTC)

=== USB ===
Versioner:

USB 1.0:
Den första versionen av USB och lanserades 1996. Då pratade man om Low Speed som var upp till 1,5 Megabit/sek

USB 1.1:
Behovet av högre överföringshastighet var påtagligt och redan två år senare, 1998, så kom en mindre uppdatering av specifikationen för USB. Nu kunde man överföra med Full Speed, 12 megabit/sek

USB 2.0:
Jakten på högre gjorde att år 2000 kom nästa version. Hastigheten hade nu ökat till Hi-Speed, upp till 480 megabit/ sekund. I och med version 2.0 så konkurrerade den nya versionen på allvar med Firewire. USB 2.0 standarden var även bakåt kompatibel med den tidigare standarden USB 1.1.

USB 3.0 :
I och med att USB nu hade blivit en standard på både Mac och Windows så utvecklades USB standarden och år 2008 så blev USB version 3.0 en standard. Nu kunde man komma upp i hastigheter på hela 5 gigabits, Superspeed. En stor fördel men 3.0 var att nu kunde kommunikationen gå i båda riktningarna samtidigt. Detta eftersom man utnyttjar 5 extra ledare i kabeln. En annan stor och viktig fördel var att nu kunde man få ut mer ström från varje USB-uttag vilket gjorde att tillverkarna fick möjlighet att tillverka nya tillbehör där man inte behövde skicka med externa nätdelar.

När det gäller priser så varierar priserna väldigt kraftigt beroende på kvalité och funktioner. En del USB minnen är gjorda för att tåla extrema förhållanden och sen finns det även USB minnen med inbyggda fingeravtrycksläsare och olika krypteringar. Ett standard 4GBs minne kan man få från 30 kr och uppåt medan ett 256GBs minne kostar från ca 3000 kr och uppåt.

Källor:
:http://sv.wikipedia.org/wiki/Universal_Serial_Bus
:http://www.usb.org/home
:http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=168

/My Schenkmanis

==== USB ====
En usb överför ”data” som består utav den fil man, kopierar/ klipper ut, in till datorn med hjälp utav flera virtuella portar vid namn ”Endpoints”. Nästan alla enheter använder sig utav flera sådana ”Endpoints”, ca upp till 32st av olika typer, där var och en utav dem identifieras med ett nummer samt den riktning som data flödet (filerna) ska till i datorn. Under den tiden du kopierar/ klipper ut din fil till datorn så hanterar den all information tillsammans med ett gäng andra detaljer.

[[Fil:Skärmavbild_2012-09-26_kl._1.38.39_PM.png|320 × 200 pixlar|]]

Endpoint: är inbyggda i självaste usb:n när de blir tillverkade i fabrikerna, så dem finns permanent på självaste USB produkten.
[[Fil:Screenshot_2012-09-26-12-53-32.png|thumb|De guldiga sträcken på denna usb-minne är endpoints]]
// Mattias Norberg

{{clear}}

=== firewire ===
--[[Användare:Rove|Rove]] 24 september 2012 kl. 12.31 (UTC)
[[Fil:Firewire.jpeg|thumb|left]] {{#ev:youtube|xP5aLoRozt8|250|right}}
firewire är apples namn på produkten IEEE 1394 som är en högkommunikationskoppling till och från datorutrustning som till exemple överföring mellan en digital kamra eller liknande. Tekniken utvecklades under ledning av Apple tillsammans med bland andra Texas Instruments, IBM och Sony. IEEE 1394 är ett tekniskt bättre alternativ till USB, men har blivit mindre utbrett eftersom hårdvarukostnaden är högre.

The IEEE 1394 interface, developed in the late 1980s and early 1990s by Apple as FireWire, is a serial bus interface standard for high-speed communications and isochronous real-time data transfer. The 1394 interface is comparable with USB and often those two technologies are considered together, though USB has more market share.[1] Apple first included FireWire in some of its 1999 models, and most Apple computers since the year 2000 have included FireWire ports, though, as of 2012, nothing beyond the 800 version (IEEE-1394b).[2] The interface is also known by the brand i.LINK (Sony), and Lynx (Texas Instruments). IEEE 1394 replaced parallel SCSI in many applications, because of lower implementation costs and a simplified, more adaptable cabling system. The 1394 standard also defines a backplane interface, though this is not as widely used.

{{clear}}

=== Dennis K ===

'''Grafikkort:'''

Ett grafikkort, även kallad ett bildskärmskort, skärm adapter och grafikadapter, är ett expansionskort vars grafikprocessor beräknar fram digitala "kartor" av vad som ska visas på skärmen. De flesta grafikkort erbjuder olika funktioner såsom accelererad rendering av 3D-scener och 2D grafik, TV-utgång eller möjligheten att ansluta flera bildskärmar (multi-monitor). I moderna datorer är grafikkortet i form av ett instickskort som ansluts i ett slot. Om man ska förklara hur ett grafikkort fungerar för någon som inte vet så kan man säga att en liten bit information skickas till grafikkortet från cpun och i den står det vad som ska visas på skärmen. Informationen skickas i elektriska pulser, där tex det här skickas, på/av=1/0. Grafikkortet läser informationen och vidarebefodrar de elektriska signalerna och hämtar den extra informationen som behövs till flera (1/0) som skickas ut till utgången som blir något en skärm kan läsa av och då vet den att den ska tända den pixeln, släcka den röda pixel, gröna osv.

'''Crossfire:'''

Crossfire kallas den teknik som gör det möjligt att sammankoppla två grafikkort så att dom delar på arbetsbördan, detta ger en stor fördel i bland annat datorspel.

=== Ljudkortet ===
[[File:Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB.jpg|thumb|Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB]]

Frank Salazar Diaz

'''Geylan'''

Ljudkortet är en komponent i datorn som spelar upp och spelar in ljud. Ljudkortet brukar oftas vara kopplat till Moderkortet och det är så ganska ofta på de moderna datorerna, fast det finns folk som använder ett instickskort för att de presterar bättre och man får en högre kvalite på ljudet. Signalerna/bruset som kommer från instickskortet är bättre isolerade och det betyder att bruset som uppstår när man använder ett ljudkort som är kopplat till moderkortet inte uppstår lika mycket och ljudet blir klarare. Instickskortet kan byta mellan olika samplingsfreksvenser, t.ex. 44.1/48/96 kHz, och på ljudkortet som är kopplat i moderkortet så brukar man oftast bara kunna använda 44.1 kHz.

De första ljudkorten till PC började användas i början av 1990-talet och då hade de bara MIDI-funktion som kunde kommunicera med datorer och instrument som t.ex. keyboards och trummaskiner. MIDI står för Musical Instrument Digital Interface och på svenska så är det ett seriellt elektroniskt gränssnit ämnat för musikbruk. Och senare på början av 1990-talet så började man även och använda 8 bitars digitalt ljud som var bättre än MIDI. Det första ljudkortet tillverkades i 80-talet och det hette Creative’s Soundblaster-kort och det var de första ljudkortet till PC.

Det första ljudkortet till PC kom i början av 1990-talet och då hade de i första fallen endast MIDI- funktion och senare så hade den även 8 bitars digitalt Ljud.
en utav de första ljudkorten som kom ut till PC var Creative’s Sound blaster. Som började tillverka i slutet av 80-talet

Sound Blaster är ett av många varumärken på en serie ljudkort skapat av det Singapore-baserade företag Creative Labs.
AdLib var ett populärt MIDI-ljudkort tillverkat av det kanadensiska företaget AdLib, inc. Mellan 1987 och 1992. ( Ad lib är en förkortning av latinets ’ad libitum’)

Det fanns också extern ljudkort som var till de allra första hemdatorerna. några märken var Sinclair, Commodore, BBC, Amstrad, Spectravideo m.m. dessa ljudkort innehöll ofta en tre-kanals ljudkrets, vissa ljudkort hade stöd för MIDI som då var mycket nytt. Priset på ett ljudkort med märket Creative Sound Blaster kan kosta mellan 540-900kr

'''''Källor'''''

http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Creative_SB_X-Fi_Fatal1ty-AB.jpg

http://sv.wikipedia.org/wiki/Midi

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljudkort

=== Processor ===

Alexander Mårtensson, Bastian Pedersen

=== Vattenkylning===
Victor Heinonen

==Lagringsminne==

''Lagringsminne eller externminne används såsom arbetsminnet till att lagra datorprogram och dess data när det inte används. Det finns många olika typer av lagringsminnen. Exempel på några lagringsminnen är disketter, hårddiskar, optiska skivor som dvd och Cd och man får inte glömma transistorbaserade flashminnen. Den andra typen av datorminne kallas för arbetsminne eller RAM. Skillnaden mellan arbetsminne och lagringsminne är att lagringsminnen inte är flyktigt, vilket betyder att det kan lagra data under en längre perioder även utan strömtillförsel vilket RAM inte kan.
Nu för tiden har de flesta datorer inbyggda lagringsminnen såsom hårddiskar. För i tiden var inte lagringsminnen inte inbyggt i datorn själv och av historiska skäl används fortfarande begreppet "externminne". [[File:Interference-colors.jpg|thumb|Lagringminne]]

Oscar Rasinaho

=== BIOS ===
Jimmy Hammarsten

BIOS
Ett BIO system är ett program eller en mjukvara som är inbyggd i datorn med ett BIO system som startar datorns operativ system, grafik kortet, RAM, CPU, Tangentbordet, musen och hårddisken mm. BIOS står för Basic Input/Output System. Ett BIO System har ett Användargränssnitt som vanligen ett menysystem genom att trycka en viss tangent på tangentbordet när datorn startar. I BIOS UI, kan en användare
- Konfigurera hårdvaran
- Sätta system klockan
- Aktivera/avaktivera system komponenter
- välja vilken enhet som är bäst lämplig till att starta upp systemet
- sätta olika lösenord uppmaningar, till exempel ett lösenord för att få tillgång till BIOS-funktionerna för användargränssnittet själv och förhindra illvilliga användare från att starta upp systemet från obehörig kringutrustning.

termen BIOS (Basic Input / Output System) uppfanns av Gary Kildall och dök först upp i CP / M operativsystem 1975, som beskriver maskin-specifika delen av CP / M laddas under uppstarten som gränssnitt direkt med hårdvaran (en CP / M maskin har vanligtvis bara en enkel startprogram i ROM). Senare versioner av CP / M (liksom Concurrent CP / M, Concurrent DOS, DOS Plus, Multiuser DOS, System Manager och REAL/32) kommer med en XIOS (Extended Input / Output System) istället för BIOS. De flesta versioner av DOS har en fil som heter "Io.sys", "IBMBIO.COM", "IBMBIO.SYS" eller "DRBIOS.SYS", denna fil är känd som "DOS BIOS", som är analogt med "CP / M BIOS ".

Bland andra klasser av datorer, har den generiska termer uppstartsmonitorn, startprogram och start-ROM varit i allmänt bruk. Lite sol och PowerPC-baserade datorer använder Open Firmware för detta ändamål. Det finns några alternativ för "Legacy BIOS" i x86 världen: Extensible Firmware Interface, Open Firmware (används på OLPC XO-1) och coreboot.

I princip en BIOS i ROM anpassade till den specifika tillverkarens maskinvara, vilket låg nivå tjänster (som att läsa en tangenttryckning eller skriva en sektor av data till diskett) som ska lämnas på ett standardiserat sätt till ett operativsystem. Till exempel kan en IBM PC har antingen en monokrom eller grafikkort (med olika adresser display minnet och hårdvaran), men en enda standard BIOS systemanrop kan åberopas för att visa ett tecken på en viss position på skärmen i textläge.
Startblocket
DMI Block
Huvudsakliga block
PhoenixBIOS D686. Denna BIOS-chip är inrymt i en PLCC paket, som är i sin tur ansluten till en PLCC uttag.

Före 1990-talet var BIOS lagrad i ROM eller PROM chip, som inte kunde ändras av användarna. Som dess komplexitet och behov av uppdateringar växte och åter programmerbara delar blev mer tillgänglig, BIOS firmware oftast lagras på EEPROM eller flash-minnesenheter. Enligt Robert braver ordförande för BIOS-tillverkaren Micro Firmware blev Flash BIOS marker vanligt omkring 1995, eftersom de elektriskt raderbara PROM (EEPROM) marker är billigare och enklare att programmera än vanliga raderbara PROM (EPROM) marker. Flashchip programmeras (och omprogrammeras) in-circuit, medan EPROM chip behöver systemet att drivas nedåt och EPROM chip bort från moderkortet, för omprogrammering. EPROM chip kan raderas vid långvarig exponering för ultraviolett ljus, vilket nås chipet via fönstret. Chip tillverkare använder EPROM programmerare (sprängare) för att programmera EPROM chip. Elektriskt raderbara (EEPROM) chips tillåter BIOS omprogrammering med högre än normal spänning. [5] BIOS-versioner uppgraderas för att dra nytta av nyare versioner av hårdvara och korrigera buggar i tidigare versioner av BIOS. [6]

Från och med IBM AT stödde datorer en hårdvaruklocka inställbar i BIOS. Den hade ett århundrade bit som tillåts för att manuellt ändra talet när år 2000 hände. De flesta BIOS revideringar som skapas i 1995 och nästan alla BIOS revideringar i 1997 stödde år 2000 genom att sätta århundradet bitar automatiskt när klockan rullade förbi midnatt, 31 December, 1999. [7]

De första flashchip fästes till ISA-bussen. Från och med 1997 flyttade BIOS flash till LPC bussen en funktionell ersättning för ISA, efter en ny standard implementering känd som "firmware nav" (FWH). År 2006 kom de första system som stöder en seriell Peripheral Interface (SPI), och BIOS flash flyttade igen.

Storleken på BIOS och kapacitet ROM, den EEPROM och andra medier kan lagras på, har ökat över tiden nya funktioner har lagts till koden, BIOS-versioner finns nu med storlekar upp till 16 megabyte. Vissa moderna moderkort är inklusive ännu större NAND flashminne IC ombord som kan lagra hela kompakta operativsystem, till exempel vissa Linux-distributioner. Till exempel ingår vissa nya ASUS moderkort Splashtop Linux inbäddad i sina NAND flash minne IC.

I moderna datorer BIOS lagras i omskrivbar minne, vilket gör att innehållet som skall ersättas eller "skrivas". Denna omskrivning av innehållet benämns ibland blinkar. Detta kan göras genom ett speciellt program, vanligen av systemets tillverkare eller vid POST, med en BIOS-bild i en hårddisk eller USB-minne. En fil som innehåller sådant innehåll ibland kallas "en BIOS image". En BIOS kan reflashed för att uppgradera till en nyare version att fixa buggar eller ge förbättrad prestanda eller för att stödja nyare hårdvara, eller skriva om operation kan behövas för att fixa en skadad BIOS. Ett BIOS kan också "flashad" genom att sätta filen i roten på en USB-enhet och starta.

Ett datorsystem kan innehålla flera BIOS firmware marker. Moderkortet BIOS innehåller vanligtvis kod för att komma hårdvarukomponenter helt nödvändiga för bootstrapping av systemet, såsom tangentbord (antingen PS / 2 eller USB Human Interface Device) och lagring (diskettenheter, om sådana finns, och PATA eller SATA-hårddisk styrenheter). Dessutom, plug-in adapterkort som SCSI, RAID, nätverkskort gränssnitt, och styrelser video innehåller ofta sina egna BIOS (t.ex. Video BIOS) som kompletterar eller ersätter system-BIOS-koden för den givna komponenten. (Denna kod är i allmänhet som ett alternativ ROM). Även enheter inbyggda i moderkortet kan bete sig på detta sätt, deras alternativ rom kan lagras som separata kod på den huvudsakliga BIOS-flash chip och uppgraderas antingen tillsammans med eller separat från de viktigaste BIOS.

En tilläggskort oftast bara kräver ett alternativ ROM :

Måste användas innan operativsystemet kan läsas in (vanligtvis innebär att det krävs i bootstrapping processen), och
Är alltför sofistikerad eller specifik en enhet som ska hanteras av de viktigaste BIOS

Äldre PC-operativsystem, som MS-DOS (inklusive alla DOS-baserade versioner av Microsoft Windows) och nystartade systemladdare, får fortsätta att använda BIOS för ingång och utgång. Emellertid innebär de begränsningar av BIOS miljö som moderna operativsystem kommer nästan alltid använder sina egna drivrutiner för att direkt styra hårdvaran. I allmänhet är dessa drivrutiner använder endast BIOS och alternativet kräver ROM för mycket specifika (icke-prestanda-kritiska) uppgifter, t.ex. preliminär enheten har initierats.

För att upptäcka minne-mappade ISA alternativet ROM under uppstartsprocessen, PC BIOS-implementeringar skannar verkliga minne från 0xC0000 till 0xF0000 på 2 KiB gränser, söker en ROM signatur: 0xAA55 (0x55 följt av 0xAA eftersom x86-arkitekturen är little- endian). I en giltig utbyggnad ROM denna signatur omedelbart följt av en enda byte indikerar antalet 512-byte block det använder i verkliga minne. Nästa byte innehåller en offset som beskriver alternativet ROM inkörsport, som BIOS omedelbart överför kontroll. Vid denna punkt tar expansionen ROM koden över, med hjälp av BIOS tjänster att registrera avbrottsvektorer för användning av post-boot program ger ett gränssnitt Användarkonfiguration, eller visa diagnostisk information.

Det finns många metoder och verktyg för att undersöka innehållet i olika moderkortets BIOS och ROM expansion, såsom Microsoft DEBUG eller Unix dd.

källa
Datorteknik 1A V2011 Lärobok sid 23 av Jan-Eric Thelin
http://windows.microsoft.com/sv-SE/windows7/BIOS-frequently-asked-questions
http://en.wikipedia.org/wiki/BIOS

Jimmys sandlåda

2012-10-03T11:03:57Z

Jiha9607: /* Moderkort */

Jimmys sandlåda

== Vad? ==
{{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer? Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område.

Du behöver bli medlem och logga in på Wikiskola för att kunna skriva här.

'''Vi vill att du:'''
* Förklarar vad förkortningen står för.
* Översätter engelska uttryck till svenska
* Anger ungefärligt pris
* Förklarar hur den fungerar
* Länk till en film eller inbäddad film.
* Källor/länkar

Skriv ditt namn under den rubrik där du kan bidra. Eller lägg till en egen rubrik.

Du publicerar din text genom att lägga in på denna sida.
}}

= Moderkort =

=== Moderkort ===

====Kasper Winberg ====
[[Fil:Moderkort PCH.gif|thumb|400px|Schematisk bild på två av de vanligaste moderkorten]]
Moderkort är det svenska ordet för Motherboard och är ingen direkt förkortning så som USB (som står för universal serial bus). Det engelska namnet och även det ursprungliga namnet är Motherboard just för att det är grunden till en dator, utan moderkortet - ingen fungerande dator. Moderkortet sitter i chassit som alla andra komponenter och är "basen" till alla komponenter.

Priset på ett moderkort kan variera grovt beroende på vad du ska använda det till, om du ska ha det i en vanlig arbetsdator utan några speciella tillägg kan du komma undan med en 1000kr ungefär, men om du ska ha ett moderkort till tex en speldator så kan det kosta mycket mer beroende på vad för processor du har för den måste passa in i ditt moderkort, och hur många PCIe uttag du behöver. Men ett moderkort kan kosta runt 1000-5000kr.
Standardpriset brukar ligga runt 1500kr. 
 
 
 
 
Här nedan ser du en översikt på ett modernt moderkort och några av de viktigaste komponenterna på moderkortet
 

[[Fil:Modertkort_översikt_kasper.jpg|400px|left|Moderkort översikt]]
1. Front panel (Se nedan) 
 2. PCI express x16 (Används till [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|grafikkort]], [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Ljudkortet|ljudkort]], nätverkskort) 
 3. PCI  (Användes förr till allt som PCI-E har nu, används fortfarande till närverkskort / ljudkort) 
4. PCI express x1 (Används till ljudkort, nätverkskort)  
5. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|CPU]] sockel (processor sockel) 
 6. Plats för [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]] (arbetsminnet) 
 7. Strömförsörjning till moderkort 
 8. SATA uttag 6GB/s ([[Uppgift_Beskriv_en_datordel#SSD|SSD hårddisk]])/[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Joachim_A|(SATA hårddisk)]]  
9. SATA 3GB/s  
10. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#USB|USB]] uttag  
11.[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#CMOS|CMOS]] Batteri

[[Fil:Front_panel_moderkort.jpg‎|300px|left|Moderkortets front panel]]
 
 
 
 
 
 
1. VGA (uttag för bildkabel) 
 2. USB portar 
 3. Ljud ingångar  
4. Internet uttag

 
 
 
 
 
 

Källor:
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild 
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620 
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf 
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/ 
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320 
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm 
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html 
Jag har gjort beskrivning på bilderna själv via Microsoft Paint & Seashore

--[[Användare:KasperV|KasperV]] 25 september 2012 kl. 15.38 (UTC)

{{clear}}

==== Max Allerborg ====

Moderkortet, det är ungefär som en människas hjärta. Nu undrar ni säkert hur ett moderkort kan vara som ett hjärta och det tänkte jag berätta för er. Det är så att alla komponenter som finns i datorn är kopplade till moderkortet på ett eller annat sätt. De flesta strömkällorna är kopplade direkt till moderkortet som i sin tur skickar vidare strömmen till komponenterna listade nedan.
 
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|Grafikkort]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|Processor]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Fl.C3.A4kt|Fläkt]]

Det finns även en del komponenter som inte får ström av moderkortet och dom komponenterna kan ni se i listan nedan
[[Fil:ASRock N68C-S UCC Rev 1.03.jpg|400px|thumb|Micro-ATX med AMD socket FM1]]

* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#H.C3.A5rddisk|Hårddisk]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#ROM|CD/DVD Läsare]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Kraftaggregat_.28PSU.29|Nätaggregat]]

 
För inte så länge sedan så hade moderkorten tre stycken olika chip men med teknikens utveckling så har man kommit på en annan lösning med endast två chip. Den nya två chips lösningen ska även fungera mycket snabbare och bättre än föregående alternativet. De två chipen som finns nu heter CPU (Central Processing Unit) samt PCH (Platform Controller Hub). Som jag sade tidigare så är nästan alla komponenter i datorn kopplade till moderkortet eller mer specifikt i de två chipsen. Till CPU:n kopplas externgrafik via PCIe, Interngrafik via CPU enheten och RAM-Minnen. Alltså så kan vi dra slutsaten att CPU:n kontrollerar utdataenheter. Till PCH:n som är den andra styrbryggan kopplas USB (Universial Serial Bus), Nätverk, Serial-ATA och en PCIe x1 för exempelvis ett externtljudkort. Då kan vi dra slutsatsen att PCH:n kontrollerar indataenheter. Det är alltså moderkortet som sammansvetsar alla komponenter och PCH:n och CPU:n som ser till att alla komponenterna kan samarbeta.

 
===== [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#BIOS_2|BIOS]] =====
(Basic Input/Output System) är den delen utav moderkortet som ser till att allting som ska startas startar och det sker med hjälp av en typ av mjukvara som ett operativsystem. Du kan även göra en rad olika inställningar via BIOS.

 
===== CMOS =====
(Complementary Metal-Oxide Semiconductor) är ett litet minne som håller koll och lagrar info om BIOS systemet. den info som lagras är mestadels inställningar som sköts via BIOS systemet. CMOS håller även koll på saker som hårddiskarnas status och klockfrekvens på processorn. 
 

Moderkort Källor:
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild 
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620 
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf 
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/ 
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320 
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm 
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html

--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] 24 september 2012 kl. 12.14 (UTC)
{{clear}}

=== Grafikkort ===

Johan Askefalk

[[File:ATI Radeon HD 4770 Graphics Card-oblique view.jpg|thumb|ATI Radeon HD 4770]]
Grafikkort används i nästan alla datorer. De finns snabba energi-slukande Grafikkort och snåla tysta energisnåla Grafikkort.
Snabba Grafikkort används främst i Spel datorer, och bild/film redigerings datorer, Dvs alla som jobbar med media och behöver
ett snabbt Grafikkort. För att det ska gå snabbare och "Smoothare".

Alla Grafikkort har ett "Grafikminne" det fungerar ungefär som ett RAM minne. Speldatorer behöver mycket minne dvs över 1 GB. Men de snabbaste brukar kunna ha över 4GB!
Men alla Grafikkort behöver inte gigantiska "Grafikminnen", om man till exempel arbetar med att skriva böcker eller långa texter så är det bättre att köpa ett tyst och mer energisnålt Grafikkort.
Och satsa mera på en bra CPU, en snabb SSD och mycket RAM.

Med en ny teknik kallad "Cuda" skapas av Nvidia. Med denna teknik kan GPU:ns super snabba minne användas som "huvudminne" när man redigerar bilder och liknande, Med denna teknik kan man arbeta otroligt mycket snabbare. Tekniken fungerar så att deras grafikkort ger kraft av sina super snabba processorer och med detta får man en extrem powerboost.

==== Crossfire ====
:
Crossfire är en teknik som gör att man kan koppla 2 Grafikkort tillsammans, och med detta ge starkare prestanda. Det går dock bara att koppla 2 Gafikkort via Crossfire om de 2 första nummerna på modellen är detsamma. Till exempel: Man kan koppla 1: Radeon HD 5770 och en 5790, Men inte 1: 7970 och 1: 7870. För att detta ska fungerar måste man dock ha ett moderkort som stödjer Crossfire X.
Om man bestämmer sig för att köra Crossfire så är det bra att tänka på att det används väldigt mycket energi, och det blir väldigt varm. Därför kan det vara bra att köpa någon extra fläkt eller kanske en vattenskylningssystem. Dessutom kan det vara bra att kolla så att de Grafikkort du ska använda Crossfire med arbetar bra tillsammans, Eftersom att även om de två första siffrorna är det samma. Kan de kanske finnas buggar om de kör tillsammans. De kan vara i form av bluescreens eller Glitter på skärmen. Du kan kolla detta genom att till exempel läsa på forum eller helt enkelt google det. Forum jag rekommenderar Sweclockers.se.

[[File:Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire.jpg|thumb|Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire]]

Som jag sa tidigare så blir Grafikkorten oftast mycket varmare när de kör i Crossfire. Det är viktigt att det inte blir för varmt eftersom att då kan Moderkortet/ grafikkortet smälta. Mitt personliga tips är att varje gång du köpt ett eller flera Grafikkort kolla värmen på dem när de "Idlar" samt kör i "100%". Detta kan du simpelt göra med ett program som heter: FurMark: VGA test. Programmet fungerar så att den öppnar ett fönster som har väldigt höga Grafikinställningar. Och grafikkortet tvingas använda allt den har för att kunna visa filmen i så hög grafik som möjligt. När programmet startats kommer den köra i 15 minuter på din skärms upplösning, eller någon annan virtuell upplösning om du så vill. Under dessa 15 minuter kommer grafikkortet jobba på 100% och fläktarna kommer att automatiskt öka för att hålla grafikkortet kallt. Ditt Grafikkort får inte bli för varmt, dvs runt 85-99 grader då kan det börja smälta, Så håll koll på det under hela testet. Om du märker att det börjar bli för varmt borde du kanske sänka upplösningen lite, men om du inte ändrat den från din skärms upplösning, måste du kanske införskaffa en eller två extra fläktar / ett nytt kallare chassi. Du kan också byta Grafikkortets standard fläkt då de brukar vara ganska dåliga.

När testet är klart och inget har gått fel så vet du hur dina varma ditt/dina Grafikkort blir på 100%. Om de inte blivit för varma så är det optimalt, om de inte är över 50/60 grader så kan du fundera på att överklocka grafikkortet något (överklocka = trimma). Jag själv ligger hemma på stabila 50-55 grader på 100%, jag har nu överklockat dem med ca: 30% och de ligger nu på ca 75-80 grader på 100% användning.

'''OBS:''' glöm inte att kolla att Grafikkorten/kortet inte blir för varmt efter överklockningen, om de/den blir de kan du sänka överklockningen något, annars kan du öka den lite eller helt enkelt låta den vara som den är för tillfället.

'''Grafikkorts överklockning ligger på OS:et dvs om du installerar om ditt Windos kommer din överklockings inställning försvinna. CPU överklockning ligger dock på BIOS dvs att den kommer vara kvar.'''

Lycka till och hoppades att detta hjälpte dig :)

// Johan Askefalk

-----

=== Fläkt ===

'''Malin:''' 
När en dator är i arbete, genererar komponenterna i datorn värmeenergi. Dock så är många delar i en dator väldigt känsliga mot värme. Därför är det viktigt att ha någon sorts kylning till datorn, så att luften i datorn förblir kall. Dels så att datorn inte överhettas, men även för att datorer jobbar bättre om den är kall. Den vanligaste kylningstekninken till en modern dator är datorfläkten. Datorfläkten har till uppgift att fläkta bort den varma luften inuti datorn och ersätta den med kall luft utifrån. Det finns oftast fler än en fläkt till en dator eftersom en fläkt inte är stark nog att kyla hela datorn. Det vanligaste är att det finns fläktar vid t.ex. nätagregatet, grafikkortet, processorn, CPU:n och vid Chassit. Dessa fläktar finns offtast redan från början, men att om man vill utsätta sin dator för tyngre program och mer jobb (t.ex. spel eller andra stora program), kan användaren sätta till extra fläktar. Det finns även olika bra fläktar som har bra styrka och snabbhet. Man mäter fläktars kraft i RPM (Rotations Per Minute). Desto mer RPM en fläkt har, desto bättre är den.
--[[Användare:MalinHagland|MalinHagland]] 24 september 2012 kl. 12.07 (UTC)

[[File:80mm computer fans with fan guards and connectors.png|thumb|80mm computer fans with fan guards and connectors]]

Varje dators komponenter alstrar värme vid användning. Man måste därför ha något som kyler ner komponenterna för att de inte ska överhettas och smälta eller skadas. Meningen med datorfläktar är att de ska skicka ut värmen ur chassit. Många av delarna i en dator, som t.ex. hårddiskar och nätaggregat, behöver inte en fläkt, utan bara ett gott luftflöde genom chassit. Detta innebär att fläktarna ofta placeras nära värmegenererande komponenter, som grafikkort och processorer.
Att kyla datorer med hjälp av fläktar är inte det enda alternativet i dagens läge. Personer som använder sina datorer till krävande arbeten måste iblanda ha bättre och mer effektiv kylning än dessa kan erbjuda. Vattenkylning är ett av dessa alternativ och går ut på att man leder kallt vatten till vattenblock som sitter monterade på datorkomponenterna. Detta sätt att kyla på är mycket mer effektivt. Samtidigt så är det mer riskabelt då datorn kan förstöras om en ledning går sönder och vatten sipprar ut i systemet.

Priset på datorfläktar varierar väldigt mycket. Enkla och små fläktar kan kosta mindre än 100 kr medan vattenkylning kan kosta uppemot och långt över tusen kronor.

Här är en video på en dator som använder sig av vattenkylning: http://www.youtube.com/watch?v=LRi3goene5k. Jag hittade också en video där man använder sig av flytande kväve för att kyla ner datorn. Detta tillvägagångssätt är inget att rekommendera då de drar ner temperaturen i datorn till -80 grader.

Här är videon:  http://www.youtube.com/watch?v=QmSBaizEqkk&feature=related. En vanlig datorfläkt, som den på bilden, hittade jag ingen video på då den är så lätt att förstå. Det är helt enkelt en fläkt som snurrar inuti datorn för att få ut varm luft.
--[[Användare:Miro|Miro]] 24 september 2012 kl. 12.06 (UTC)

'''Källor:'''
http://h10025.www1.hp.com/ewfrf/wc/document?docname=c01993131&lc=sv&cc=se&dlc=sv

http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar

=== RAM ===

Alfonso

Martin Öh

= Övrigt =

=== grafikkort ===
--[[Användare:Jesperdeli|Jesperdeli]] 24 september 2012 kl. 12.36 (UTC)

{{clear}}

=== Datormus ===
[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg|miniatyr|200px|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]

Jack

Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X & ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X & Y-planet.

Men just nu används laserdioder undertill som sänder ut en stråle. Strålen reflekteras till underlaget, och tas imot till musens mottagare. Förflyttningen registreras genom att musen rör på sig åt olika håll, då de reflekterande strålarna ändras

{{clear}}

=== Ethernet ===

August Carlsson

Ethernet är en samling standardiserade sätt för kommunikation mellan datorenheter via höghastighets kablar. Ethernet är skapades år 1976 av Xerox Corporation. Ethernet standardiserades av IEEE, eller Institute of Electrical and Electronics

{{clear}}

=== Ljudkort™===

Tim Rey

Ett ljudkort är dator komponenten som låter dig spela upp och spela in ljud.
Ljudkortet är oftast installerat på moderkortet men kan också vara instickskort. De som söker det bästa i sin dator använder instickskort då det är bättre isolerat mot bruset som kommer från moderkortet. men har även fler in- utgångar och digitala in- ut gångar.

De flesta ljudkort använder en "digital-to-analog converter", eller "DAC", vilket konverterar digitalt genererad data till analogt format. Dens output är kopplad till en förstärkare, eller hörlurar, vilket gör att vi kan höra ljudet från datorn.
Ett ljudkort kan ha många kopplingar, ibland är de för många eller för stora kopplingar, då installerar man ett externt kort där man länkar kopplingarna. Beroende på hur många kopplingar man använder räcker kanske inte ett kort, då använder man en breakbox som man kopplar till datorn.

En viktig del av ljudkortet är polyfoni, vilket är förmågan framkalla olika självständiga röster och ljud samtidigt. Ju fler kanaler ljudkortet har, det vill säga hur många utgångar, och kvalitet på dem desto bättre ljud separering. Polyfoni är viktigt då om man inte har

=== ROM ===
'''ROM''' eller Read-only Memory betyder med en grov översättning ”endast läsbart minne”. ROM-minnet i datorn är väldigt viktigt för att datorn ska kunna fungera. Detta beror på att all programvara som är avsedd för att styra hårdvaran i datorn finns på ROM-minnet. På grund av denna funktion kan man inte redigera informationen på ROM-minnet och därav namnet.

'''PROM''', '''EPROM''' och '''EEPROM'''

PROM eller ''programmerbart'' ROM är en vidareutveckling av ROM. PROM tillåter en att redigera koderna på minnet en gång. Men för att kunna redigera informationen på minnet så måste man ha en speciell skrivutrustning som är väldigt svår att få tag på.  Sedan utvecklades EPROM och EEPROM. EPROM som står för ''erasable'' PROM kan man redigera med hjälp av ultraviolett strålning och EEPROM kan man redigera med hjälp av elektronsik utrustning.

'''Flashminnen'''

Flashminnen som har dubbelt så många transistorer per minnescell. Däremot har EEPROM en fördel som gör att man kan radera små block i taget. I små EEPROM-kretsar kan man radera och programmera 8 bitar i taget, medan flashminnets blockstorlek är på 524 288 bitar. EEPROMs minnescell är större än flashminnet, vilket innebär en högra produktionskostnad.

Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Read-only_memory

'''''Signera artikeln med ditt namn'''''

=== Hårddisk ===
Sigurd

==== Joachim A ====
Hårddisk

Den största delen av en hårddisk består av flera magnetiska skivor som är roterande och ligger på varandra. På varje sida av skivan sitter det skrivhuvuden som läser från eller skriver till skivan.

Tre saker som är bra att känna till på en hårddisk är cylinder, huvud och sektor.
På hårdisken finns det flera spår. När skrivhuvudet har letat sig fram till rätt spår kan den stå stilla där och läsa eller skriva data, under tiden skivan roterar under.

En hårdisk kan bestå av flera skivor. Cylindern är det spår som ligger på samma ställe på varje skiva. Har man fyra skivor så kan tex spåret näst längs ut på alla skivor. tillsammans utgöra en cylinder.

När hårddisken (skivorna)delats upp i flera små delar. så bildar den minsta delen sektorn. sektorn är oftast 512 B stor,. Eftersom en sektor inte rymmer så mycket lägger man i hop dom till ett större utrymme, ett större kluster.

För att hårdisken ska kunna hitta en bestämd sektor behöver den först få reda på vilken cylinder datan ligger på för att kunna bestämma vilken placering skrivhuvudet ska ha. Hårddisken består av flera skrivhuvuden och måste först veta vilket skrivhuvud som ska användas och i vilken sektor datan ligger i. Vid läsning eller skrivning ställer rätt skrivhuvud in sig automatiskt och väntar sen på att den rätta sektorn har snurrat fram.

Tekniken som jag beskrivit kallas egentligen CHS-adressering (cylinder, head, sector) men den är föråldrad. Datorn beskriver nu för tiden inte dessa punkter var för sig. Det är samma grundprincip men blocken numreras nu efter den ordning de ligger i. Den nya tekniken kallas LBA (Logical Block Addressing). första sektorn har nummer 0, nästa nummer 1 och så vidare.

normal priset på en hårdisk på 1TB ligger på 650kr

--[[Användare:JoachimAllerborg|JoachimAllerborg]] 26 september 2012 kl. 19.46 (UTC)

=== Chassi ===
niclas william Fredrik

=== Kraftaggregat (PSU) ===
[[File:ATX-Netzteil.jpg|thumb|ATX-Netzteil. Klicka på bilden för mer info.]]
Nätaggregatet eller PSU som står för "Power Supply Unit" ser till att datorn ens startar. PSU:ns uppgift är att konvertera vägguttagets 230V till lägre spänningar så som 12V, 5V och 3.3V då datorns andra komponenter inte skulle klara av den höga spänningen. Man kan se PSU:n lite som ett hjärta som "pumpar" ut ström till datorns alla komponenter.

'''Strömkablar'''

Genom tiderna har många kablar tagits fram och och skrotats men dessa är några av de vanligaste och mest betydande.

:* 20/24 pin power connector - moderkortet
:*SATA-Power connector - optiska enheter & HDD
:*4-pin connector - äldre optiska enheter & äldre HDD:er
:*2x2-pin connector - CPU
:*PCie-Power connector - GPU

Issa, Bomler
{{clear}}

=== Ett litet skämt ===

Några norska skämt på temat datorterminologi: [[Norska löshundskommitén]]

=== Flashminne ===
Johnny Olsson

=== SSD ===
SSD står för Solid State Drive som kan översättas till halvledar disk på svenska. En SSD har inga snurande skivor som en vanlig hårddisk har utan baseras på minnskretsar istället.

SSD ansluts oftast med SATA eller pci-e. En SSD som ansluts via pci-e är oftast snabbare men också mycket dyrare. SATA diskarna brukar ha läshastigheter runt 500MB/s och 500MB/s (2012) och pci-e diskarna runt 1500 MB/s läshastigheter och skrivhasigher runt 1200MB/s vilket kan jämföras med en vanlig traditionell hårdisk som kan läsa i ca 100MB/s och skriver i ca 100MB/s. Pci-e diskarna riktar sig mer mot företagsanvändning och I servrar där den extra hastigheten behövs medans SATA diskarna riktar sig mer mot persondatorer med krav på prestanda.

En SSD är helt ljudlös och är okänslig mot stötar och vibrationer detta beror på att den inte har några rörliga delar. En SSD's livstid påverkas av antalet skrivningar så om disken får skriva mycket så kortas livstiden mycket.

Eftersom tekniken är relativt ny så är priset förtfarande högt, ca 800 kr för 120Gb för en disk med SATA och för en 120Gb disk som ansluts via pci-e kostar ca 1800 kr.

{{#ev:youtube|pEsJzrww_dA|250|right}}

[[Fil:E-disk_2-5_scsi.jpg]]

[http://sv.wikipedia.org/wiki/Solid_state_drive#F.C3.B6rdelar Wikipedia.org]

[http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/introduktion-till-datorn Kjell.com]

--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] 27 september 2012 kl. 21.16 (UTC)

=== USB ===
Versioner:

USB 1.0:
Den första versionen av USB och lanserades 1996. Då pratade man om Low Speed som var upp till 1,5 Megabit/sek

USB 1.1:
Behovet av högre överföringshastighet var påtagligt och redan två år senare, 1998, så kom en mindre uppdatering av specifikationen för USB. Nu kunde man överföra med Full Speed, 12 megabit/sek

USB 2.0:
Jakten på högre gjorde att år 2000 kom nästa version. Hastigheten hade nu ökat till Hi-Speed, upp till 480 megabit/ sekund. I och med version 2.0 så konkurrerade den nya versionen på allvar med Firewire. USB 2.0 standarden var även bakåt kompatibel med den tidigare standarden USB 1.1.

USB 3.0 :
I och med att USB nu hade blivit en standard på både Mac och Windows så utvecklades USB standarden och år 2008 så blev USB version 3.0 en standard. Nu kunde man komma upp i hastigheter på hela 5 gigabits, Superspeed. En stor fördel men 3.0 var att nu kunde kommunikationen gå i båda riktningarna samtidigt. Detta eftersom man utnyttjar 5 extra ledare i kabeln. En annan stor och viktig fördel var att nu kunde man få ut mer ström från varje USB-uttag vilket gjorde att tillverkarna fick möjlighet att tillverka nya tillbehör där man inte behövde skicka med externa nätdelar.

När det gäller priser så varierar priserna väldigt kraftigt beroende på kvalité och funktioner. En del USB minnen är gjorda för att tåla extrema förhållanden och sen finns det även USB minnen med inbyggda fingeravtrycksläsare och olika krypteringar. Ett standard 4GBs minne kan man få från 30 kr och uppåt medan ett 256GBs minne kostar från ca 3000 kr och uppåt.

Källor:
:http://sv.wikipedia.org/wiki/Universal_Serial_Bus
:http://www.usb.org/home
:http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=168

/My Schenkmanis

==== USB ====
En usb överför ”data” som består utav den fil man, kopierar/ klipper ut, in till datorn med hjälp utav flera virtuella portar vid namn ”Endpoints”. Nästan alla enheter använder sig utav flera sådana ”Endpoints”, ca upp till 32st av olika typer, där var och en utav dem identifieras med ett nummer samt den riktning som data flödet (filerna) ska till i datorn. Under den tiden du kopierar/ klipper ut din fil till datorn så hanterar den all information tillsammans med ett gäng andra detaljer.

[[Fil:Skärmavbild_2012-09-26_kl._1.38.39_PM.png|320 × 200 pixlar|]]

Endpoint: är inbyggda i självaste usb:n när de blir tillverkade i fabrikerna, så dem finns permanent på självaste USB produkten.
[[Fil:Screenshot_2012-09-26-12-53-32.png|thumb|De guldiga sträcken på denna usb-minne är endpoints]]
// Mattias Norberg

{{clear}}

=== firewire ===
--[[Användare:Rove|Rove]] 24 september 2012 kl. 12.31 (UTC)
[[Fil:Firewire.jpeg|thumb|left]] {{#ev:youtube|xP5aLoRozt8|250|right}}
firewire är apples namn på produkten IEEE 1394 som är en högkommunikationskoppling till och från datorutrustning som till exemple överföring mellan en digital kamra eller liknande. Tekniken utvecklades under ledning av Apple tillsammans med bland andra Texas Instruments, IBM och Sony. IEEE 1394 är ett tekniskt bättre alternativ till USB, men har blivit mindre utbrett eftersom hårdvarukostnaden är högre.

The IEEE 1394 interface, developed in the late 1980s and early 1990s by Apple as FireWire, is a serial bus interface standard for high-speed communications and isochronous real-time data transfer. The 1394 interface is comparable with USB and often those two technologies are considered together, though USB has more market share.[1] Apple first included FireWire in some of its 1999 models, and most Apple computers since the year 2000 have included FireWire ports, though, as of 2012, nothing beyond the 800 version (IEEE-1394b).[2] The interface is also known by the brand i.LINK (Sony), and Lynx (Texas Instruments). IEEE 1394 replaced parallel SCSI in many applications, because of lower implementation costs and a simplified, more adaptable cabling system. The 1394 standard also defines a backplane interface, though this is not as widely used.

{{clear}}

=== Dennis K ===

'''Grafikkort:'''

Ett grafikkort, även kallad ett bildskärmskort, skärm adapter och grafikadapter, är ett expansionskort vars grafikprocessor beräknar fram digitala "kartor" av vad som ska visas på skärmen. De flesta grafikkort erbjuder olika funktioner såsom accelererad rendering av 3D-scener och 2D grafik, TV-utgång eller möjligheten att ansluta flera bildskärmar (multi-monitor). I moderna datorer är grafikkortet i form av ett instickskort som ansluts i ett slot. Om man ska förklara hur ett grafikkort fungerar för någon som inte vet så kan man säga att en liten bit information skickas till grafikkortet från cpun och i den står det vad som ska visas på skärmen. Informationen skickas i elektriska pulser, där tex det här skickas, på/av=1/0. Grafikkortet läser informationen och vidarebefodrar de elektriska signalerna och hämtar den extra informationen som behövs till flera (1/0) som skickas ut till utgången som blir något en skärm kan läsa av och då vet den att den ska tända den pixeln, släcka den röda pixel, gröna osv.

'''Crossfire:'''

Crossfire kallas den teknik som gör det möjligt att sammankoppla två grafikkort så att dom delar på arbetsbördan, detta ger en stor fördel i bland annat datorspel.

=== Ljudkortet ===
[[File:Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB.jpg|thumb|Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB]]

Frank Salazar Diaz

'''Geylan'''

Ljudkortet är en komponent i datorn som spelar upp och spelar in ljud. Ljudkortet brukar oftas vara kopplat till Moderkortet och det är så ganska ofta på de moderna datorerna, fast det finns folk som använder ett instickskort för att de presterar bättre och man får en högre kvalite på ljudet. Signalerna/bruset som kommer från instickskortet är bättre isolerade och det betyder att bruset som uppstår när man använder ett ljudkort som är kopplat till moderkortet inte uppstår lika mycket och ljudet blir klarare. Instickskortet kan byta mellan olika samplingsfreksvenser, t.ex. 44.1/48/96 kHz, och på ljudkortet som är kopplat i moderkortet så brukar man oftast bara kunna använda 44.1 kHz.

De första ljudkorten till PC började användas i början av 1990-talet och då hade de bara MIDI-funktion som kunde kommunicera med datorer och instrument som t.ex. keyboards och trummaskiner. MIDI står för Musical Instrument Digital Interface och på svenska så är det ett seriellt elektroniskt gränssnit ämnat för musikbruk. Och senare på början av 1990-talet så började man även och använda 8 bitars digitalt ljud som var bättre än MIDI. Det första ljudkortet tillverkades i 80-talet och det hette Creative’s Soundblaster-kort och det var de första ljudkortet till PC.

Det första ljudkortet till PC kom i början av 1990-talet och då hade de i första fallen endast MIDI- funktion och senare så hade den även 8 bitars digitalt Ljud.
en utav de första ljudkorten som kom ut till PC var Creative’s Sound blaster. Som började tillverka i slutet av 80-talet

Sound Blaster är ett av många varumärken på en serie ljudkort skapat av det Singapore-baserade företag Creative Labs.
AdLib var ett populärt MIDI-ljudkort tillverkat av det kanadensiska företaget AdLib, inc. Mellan 1987 och 1992. ( Ad lib är en förkortning av latinets ’ad libitum’)

Det fanns också extern ljudkort som var till de allra första hemdatorerna. några märken var Sinclair, Commodore, BBC, Amstrad, Spectravideo m.m. dessa ljudkort innehöll ofta en tre-kanals ljudkrets, vissa ljudkort hade stöd för MIDI som då var mycket nytt. Priset på ett ljudkort med märket Creative Sound Blaster kan kosta mellan 540-900kr

'''''Källor'''''

http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Creative_SB_X-Fi_Fatal1ty-AB.jpg

http://sv.wikipedia.org/wiki/Midi

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljudkort

=== Processor ===

Alexander Mårtensson, Bastian Pedersen

=== Vattenkylning===
Victor Heinonen

==Lagringsminne==

''Lagringsminne eller externminne används såsom arbetsminnet till att lagra datorprogram och dess data när det inte används. Det finns många olika typer av lagringsminnen. Exempel på några lagringsminnen är disketter, hårddiskar, optiska skivor som dvd och Cd och man får inte glömma transistorbaserade flashminnen. Den andra typen av datorminne kallas för arbetsminne eller RAM. Skillnaden mellan arbetsminne och lagringsminne är att lagringsminnen inte är flyktigt, vilket betyder att det kan lagra data under en längre perioder även utan strömtillförsel vilket RAM inte kan.
Nu för tiden har de flesta datorer inbyggda lagringsminnen såsom hårddiskar. För i tiden var inte lagringsminnen inte inbyggt i datorn själv och av historiska skäl används fortfarande begreppet "externminne". [[File:Interference-colors.jpg|thumb|Lagringminne]]

Oscar Rasinaho

=== BIOS ===
Jimmy Hammarsten

BIOS
Ett BIO system är ett program eller en mjukvara som är inbyggd i datorn med ett BIO system som startar datorns operativ system, grafik kortet, RAM, CPU, Tangentbordet, musen och hårddisken mm. BIOS står för Basic Input/Output System. Ett BIO System har ett Användargränssnitt som vanligen ett menysystem genom att trycka en viss tangent på tangentbordet när datorn startar. I BIOS UI, kan en användare
- Konfigurera hårdvaran
- Sätta system klockan
- Aktivera/avaktivera system komponenter
- välja vilken enhet som är bäst lämplig till att starta upp systemet
- sätta olika lösenord uppmaningar, till exempel ett lösenord för att få tillgång till BIOS-funktionerna för användargränssnittet själv och förhindra illvilliga användare från att starta upp systemet från obehörig kringutrustning.

termen BIOS (Basic Input / Output System) uppfanns av Gary Kildall och dök först upp i CP / M operativsystem 1975, som beskriver maskin-specifika delen av CP / M laddas under uppstarten som gränssnitt direkt med hårdvaran (en CP / M maskin har vanligtvis bara en enkel startprogram i ROM). Senare versioner av CP / M (liksom Concurrent CP / M, Concurrent DOS, DOS Plus, Multiuser DOS, System Manager och REAL/32) kommer med en XIOS (Extended Input / Output System) istället för BIOS. De flesta versioner av DOS har en fil som heter "Io.sys", "IBMBIO.COM", "IBMBIO.SYS" eller "DRBIOS.SYS", denna fil är känd som "DOS BIOS", som är analogt med "CP / M BIOS ".

Bland andra klasser av datorer, har den generiska termer uppstartsmonitorn, startprogram och start-ROM varit i allmänt bruk. Lite sol och PowerPC-baserade datorer använder Open Firmware för detta ändamål. Det finns några alternativ för "Legacy BIOS" i x86 världen: Extensible Firmware Interface, Open Firmware (används på OLPC XO-1) och coreboot.

I princip en BIOS i ROM anpassade till den specifika tillverkarens maskinvara, vilket låg nivå tjänster (som att läsa en tangenttryckning eller skriva en sektor av data till diskett) som ska lämnas på ett standardiserat sätt till ett operativsystem. Till exempel kan en IBM PC har antingen en monokrom eller grafikkort (med olika adresser display minnet och hårdvaran), men en enda standard BIOS systemanrop kan åberopas för att visa ett tecken på en viss position på skärmen i textläge.
Startblocket
DMI Block
Huvudsakliga block
PhoenixBIOS D686. Denna BIOS-chip är inrymt i en PLCC paket, som är i sin tur ansluten till en PLCC uttag.

Före 1990-talet var BIOS lagrad i ROM eller PROM chip, som inte kunde ändras av användarna. Som dess komplexitet och behov av uppdateringar växte och åter programmerbara delar blev mer tillgänglig, BIOS firmware oftast lagras på EEPROM eller flash-minnesenheter. Enligt Robert braver ordförande för BIOS-tillverkaren Micro Firmware blev Flash BIOS marker vanligt omkring 1995, eftersom de elektriskt raderbara PROM (EEPROM) marker är billigare och enklare att programmera än vanliga raderbara PROM (EPROM) marker. Flashchip programmeras (och omprogrammeras) in-circuit, medan EPROM chip behöver systemet att drivas nedåt och EPROM chip bort från moderkortet, för omprogrammering. EPROM chip kan raderas vid långvarig exponering för ultraviolett ljus, vilket nås chipet via fönstret. Chip tillverkare använder EPROM programmerare (sprängare) för att programmera EPROM chip. Elektriskt raderbara (EEPROM) chips tillåter BIOS omprogrammering med högre än normal spänning. [5] BIOS-versioner uppgraderas för att dra nytta av nyare versioner av hårdvara och korrigera buggar i tidigare versioner av BIOS. [6]

Från och med IBM AT stödde datorer en hårdvaruklocka inställbar i BIOS. Den hade ett århundrade bit som tillåts för att manuellt ändra talet när år 2000 hände. De flesta BIOS revideringar som skapas i 1995 och nästan alla BIOS revideringar i 1997 stödde år 2000 genom att sätta århundradet bitar automatiskt när klockan rullade förbi midnatt, 31 December, 1999. [7]

De första flashchip fästes till ISA-bussen. Från och med 1997 flyttade BIOS flash till LPC bussen en funktionell ersättning för ISA, efter en ny standard implementering känd som "firmware nav" (FWH). År 2006 kom de första system som stöder en seriell Peripheral Interface (SPI), och BIOS flash flyttade igen.

Storleken på BIOS och kapacitet ROM, den EEPROM och andra medier kan lagras på, har ökat över tiden nya funktioner har lagts till koden, BIOS-versioner finns nu med storlekar upp till 16 megabyte. Vissa moderna moderkort är inklusive ännu större NAND flashminne IC ombord som kan lagra hela kompakta operativsystem, till exempel vissa Linux-distributioner. Till exempel ingår vissa nya ASUS moderkort Splashtop Linux inbäddad i sina NAND flash minne IC.

I moderna datorer BIOS lagras i omskrivbar minne, vilket gör att innehållet som skall ersättas eller "skrivas". Denna omskrivning av innehållet benämns ibland blinkar. Detta kan göras genom ett speciellt program, vanligen av systemets tillverkare eller vid POST, med en BIOS-bild i en hårddisk eller USB-minne. En fil som innehåller sådant innehåll ibland kallas "en BIOS image". En BIOS kan reflashed för att uppgradera till en nyare version att fixa buggar eller ge förbättrad prestanda eller för att stödja nyare hårdvara, eller skriva om operation kan behövas för att fixa en skadad BIOS. Ett BIOS kan också "flashad" genom att sätta filen i roten på en USB-enhet och starta.

Ett datorsystem kan innehålla flera BIOS firmware marker. Moderkortet BIOS innehåller vanligtvis kod för att komma hårdvarukomponenter helt nödvändiga för bootstrapping av systemet, såsom tangentbord (antingen PS / 2 eller USB Human Interface Device) och lagring (diskettenheter, om sådana finns, och PATA eller SATA-hårddisk styrenheter). Dessutom, plug-in adapterkort som SCSI, RAID, nätverkskort gränssnitt, och styrelser video innehåller ofta sina egna BIOS (t.ex. Video BIOS) som kompletterar eller ersätter system-BIOS-koden för den givna komponenten. (Denna kod är i allmänhet som ett alternativ ROM). Även enheter inbyggda i moderkortet kan bete sig på detta sätt, deras alternativ rom kan lagras som separata kod på den huvudsakliga BIOS-flash chip och uppgraderas antingen tillsammans med eller separat från de viktigaste BIOS.

En tilläggskort oftast bara kräver ett alternativ ROM :

Måste användas innan operativsystemet kan läsas in (vanligtvis innebär att det krävs i bootstrapping processen), och
Är alltför sofistikerad eller specifik en enhet som ska hanteras av de viktigaste BIOS

Äldre PC-operativsystem, som MS-DOS (inklusive alla DOS-baserade versioner av Microsoft Windows) och nystartade systemladdare, får fortsätta att använda BIOS för ingång och utgång. Emellertid innebär de begränsningar av BIOS miljö som moderna operativsystem kommer nästan alltid använder sina egna drivrutiner för att direkt styra hårdvaran. I allmänhet är dessa drivrutiner använder endast BIOS och alternativet kräver ROM för mycket specifika (icke-prestanda-kritiska) uppgifter, t.ex. preliminär enheten har initierats.

För att upptäcka minne-mappade ISA alternativet ROM under uppstartsprocessen, PC BIOS-implementeringar skannar verkliga minne från 0xC0000 till 0xF0000 på 2 KiB gränser, söker en ROM signatur: 0xAA55 (0x55 följt av 0xAA eftersom x86-arkitekturen är little- endian). I en giltig utbyggnad ROM denna signatur omedelbart följt av en enda byte indikerar antalet 512-byte block det använder i verkliga minne. Nästa byte innehåller en offset som beskriver alternativet ROM inkörsport, som BIOS omedelbart överför kontroll. Vid denna punkt tar expansionen ROM koden över, med hjälp av BIOS tjänster att registrera avbrottsvektorer för användning av post-boot program ger ett gränssnitt Användarkonfiguration, eller visa diagnostisk information.

Det finns många metoder och verktyg för att undersöka innehållet i olika moderkortets BIOS och ROM expansion, såsom Microsoft DEBUG eller Unix dd.

källa
Datorteknik 1A V2011 Lärobok sid 23 av Jan-Eric Thelin
http://windows.microsoft.com/sv-SE/windows7/BIOS-frequently-asked-questions
http://en.wikipedia.org/wiki/BIOS

Jimmys sandlåda

2012-10-03T11:02:57Z

Jiha9607: /* Fläkt */

Jimmys sandlåda

== Vad? ==
{{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer? Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område.

Du behöver bli medlem och logga in på Wikiskola för att kunna skriva här.

'''Vi vill att du:'''
* Förklarar vad förkortningen står för.
* Översätter engelska uttryck till svenska
* Anger ungefärligt pris
* Förklarar hur den fungerar
* Länk till en film eller inbäddad film.
* Källor/länkar

Skriv ditt namn under den rubrik där du kan bidra. Eller lägg till en egen rubrik.

Du publicerar din text genom att lägga in på denna sida.
}}

= Moderkort =

=== Moderkort ===

====Kasper Winberg ====
[[Fil:Moderkort PCH.gif|thumb|400px|Schematisk bild på två av de vanligaste moderkorten]]
Moderkort är det svenska ordet för Motherboard och är ingen direkt förkortning så som USB (som står för universal serial bus). Det engelska namnet och även det ursprungliga namnet är Motherboard just för att det är grunden till en dator, utan moderkortet - ingen fungerande dator. Moderkortet sitter i chassit som alla andra komponenter och är "basen" till alla komponenter.

Priset på ett moderkort kan variera grovt beroende på vad du ska använda det till, om du ska ha det i en vanlig arbetsdator utan några speciella tillägg kan du komma undan med en 1000kr ungefär, men om du ska ha ett moderkort till tex en speldator så kan det kosta mycket mer beroende på vad för processor du har för den måste passa in i ditt moderkort, och hur många PCIe uttag du behöver. Men ett moderkort kan kosta runt 1000-5000kr.
Standardpriset brukar ligga runt 1500kr. 
 
 
 
 
Här nedan ser du en översikt på ett modernt moderkort och några av de viktigaste komponenterna på moderkortet
 

[[Fil:Modertkort_översikt_kasper.jpg|400px|left|Moderkort översikt]]
1. Front panel (Se nedan) 
 2. PCI express x16 (Används till [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|grafikkort]], [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Ljudkortet|ljudkort]], nätverkskort) 
 3. PCI  (Användes förr till allt som PCI-E har nu, används fortfarande till närverkskort / ljudkort) 
4. PCI express x1 (Används till ljudkort, nätverkskort)  
5. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|CPU]] sockel (processor sockel) 
 6. Plats för [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]] (arbetsminnet) 
 7. Strömförsörjning till moderkort 
 8. SATA uttag 6GB/s ([[Uppgift_Beskriv_en_datordel#SSD|SSD hårddisk]])/[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Joachim_A|(SATA hårddisk)]]  
9. SATA 3GB/s  
10. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#USB|USB]] uttag  
11.[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#CMOS|CMOS]] Batteri

[[Fil:Front_panel_moderkort.jpg‎|300px|left|Moderkortets front panel]]
 
 
 
 
 
 
1. VGA (uttag för bildkabel) 
 2. USB portar 
 3. Ljud ingångar  
4. Internet uttag

 
 
 
 
 
 

Källor:
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild 
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620 
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf 
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/ 
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320 
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm 
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html 
Jag har gjort beskrivning på bilderna själv via Microsoft Paint & Seashore

--[[Användare:KasperV|KasperV]] 25 september 2012 kl. 15.38 (UTC)

{{clear}}

==== Max Allerborg ====

Moderkortet, det är ungefär som en människas hjärta. Nu undrar ni säkert hur ett moderkort kan vara som ett hjärta och det tänkte jag berätta för er. Det är så att alla komponenter som finns i datorn är kopplade till moderkortet på ett eller annat sätt. De flesta strömkällorna är kopplade direkt till moderkortet som i sin tur skickar vidare strömmen till komponenterna listade nedan.
 
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|Grafikkort]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|Processor]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Fl.C3.A4kt|Fläkt]]

Det finns även en del komponenter som inte får ström av moderkortet och dom komponenterna kan ni se i listan nedan
[[Fil:ASRock N68C-S UCC Rev 1.03.jpg|400px|thumb|Micro-ATX med AMD socket FM1]]

* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#H.C3.A5rddisk|Hårddisk]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#ROM|CD/DVD Läsare]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Kraftaggregat_.28PSU.29|Nätaggregat]]

 
För inte så länge sedan så hade moderkorten tre stycken olika chip men med teknikens utveckling så har man kommit på en annan lösning med endast två chip. Den nya två chips lösningen ska även fungera mycket snabbare och bättre än föregående alternativet. De två chipen som finns nu heter CPU (Central Processing Unit) samt PCH (Platform Controller Hub). Som jag sade tidigare så är nästan alla komponenter i datorn kopplade till moderkortet eller mer specifikt i de två chipsen. Till CPU:n kopplas externgrafik via PCIe, Interngrafik via CPU enheten och RAM-Minnen. Alltså så kan vi dra slutsaten att CPU:n kontrollerar utdataenheter. Till PCH:n som är den andra styrbryggan kopplas USB (Universial Serial Bus), Nätverk, Serial-ATA och en PCIe x1 för exempelvis ett externtljudkort. Då kan vi dra slutsatsen att PCH:n kontrollerar indataenheter. Det är alltså moderkortet som sammansvetsar alla komponenter och PCH:n och CPU:n som ser till att alla komponenterna kan samarbeta.

 
===== [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#BIOS_2|BIOS]] =====
(Basic Input/Output System) är den delen utav moderkortet som ser till att allting som ska startas startar och det sker med hjälp av en typ av mjukvara som ett operativsystem. Du kan även göra en rad olika inställningar via BIOS.

 
===== CMOS =====
(Complementary Metal-Oxide Semiconductor) är ett litet minne som håller koll och lagrar info om BIOS systemet. den info som lagras är mestadels inställningar som sköts via BIOS systemet. CMOS håller även koll på saker som hårddiskarnas status och klockfrekvens på processorn. 
 

Moderkort Källor:
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild 
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620 
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf 
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/ 
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320 
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm 
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html

--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] 24 september 2012 kl. 12.14 (UTC)
{{clear}}

=== Grafikkort ===

Johan Askefalk

[[File:ATI Radeon HD 4770 Graphics Card-oblique view.jpg|thumb|ATI Radeon HD 4770]]
Grafikkort används i nästan alla datorer. De finns snabba energi-slukande Grafikkort och snåla tysta energisnåla Grafikkort.
Snabba Grafikkort används främst i Spel datorer, och bild/film redigerings datorer, Dvs alla som jobbar med media och behöver
ett snabbt Grafikkort. För att det ska gå snabbare och "Smoothare".

Alla Grafikkort har ett "Grafikminne" det fungerar ungefär som ett RAM minne. Speldatorer behöver mycket minne dvs över 1 GB. Men de snabbaste brukar kunna ha över 4GB!
Men alla Grafikkort behöver inte gigantiska "Grafikminnen", om man till exempel arbetar med att skriva böcker eller långa texter så är det bättre att köpa ett tyst och mer energisnålt Grafikkort.
Och satsa mera på en bra CPU, en snabb SSD och mycket RAM.

Med en ny teknik kallad "Cuda" skapas av Nvidia. Med denna teknik kan GPU:ns super snabba minne användas som "huvudminne" när man redigerar bilder och liknande, Med denna teknik kan man arbeta otroligt mycket snabbare. Tekniken fungerar så att deras grafikkort ger kraft av sina super snabba processorer och med detta får man en extrem powerboost.

==== Crossfire ====
:
Crossfire är en teknik som gör att man kan koppla 2 Grafikkort tillsammans, och med detta ge starkare prestanda. Det går dock bara att koppla 2 Gafikkort via Crossfire om de 2 första nummerna på modellen är detsamma. Till exempel: Man kan koppla 1: Radeon HD 5770 och en 5790, Men inte 1: 7970 och 1: 7870. För att detta ska fungerar måste man dock ha ett moderkort som stödjer Crossfire X.
Om man bestämmer sig för att köra Crossfire så är det bra att tänka på att det används väldigt mycket energi, och det blir väldigt varm. Därför kan det vara bra att köpa någon extra fläkt eller kanske en vattenskylningssystem. Dessutom kan det vara bra att kolla så att de Grafikkort du ska använda Crossfire med arbetar bra tillsammans, Eftersom att även om de två första siffrorna är det samma. Kan de kanske finnas buggar om de kör tillsammans. De kan vara i form av bluescreens eller Glitter på skärmen. Du kan kolla detta genom att till exempel läsa på forum eller helt enkelt google det. Forum jag rekommenderar Sweclockers.se.

[[File:Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire.jpg|thumb|Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire]]

Som jag sa tidigare så blir Grafikkorten oftast mycket varmare när de kör i Crossfire. Det är viktigt att det inte blir för varmt eftersom att då kan Moderkortet/ grafikkortet smälta. Mitt personliga tips är att varje gång du köpt ett eller flera Grafikkort kolla värmen på dem när de "Idlar" samt kör i "100%". Detta kan du simpelt göra med ett program som heter: FurMark: VGA test. Programmet fungerar så att den öppnar ett fönster som har väldigt höga Grafikinställningar. Och grafikkortet tvingas använda allt den har för att kunna visa filmen i så hög grafik som möjligt. När programmet startats kommer den köra i 15 minuter på din skärms upplösning, eller någon annan virtuell upplösning om du så vill. Under dessa 15 minuter kommer grafikkortet jobba på 100% och fläktarna kommer att automatiskt öka för att hålla grafikkortet kallt. Ditt Grafikkort får inte bli för varmt, dvs runt 85-99 grader då kan det börja smälta, Så håll koll på det under hela testet. Om du märker att det börjar bli för varmt borde du kanske sänka upplösningen lite, men om du inte ändrat den från din skärms upplösning, måste du kanske införskaffa en eller två extra fläktar / ett nytt kallare chassi. Du kan också byta Grafikkortets standard fläkt då de brukar vara ganska dåliga.

När testet är klart och inget har gått fel så vet du hur dina varma ditt/dina Grafikkort blir på 100%. Om de inte blivit för varma så är det optimalt, om de inte är över 50/60 grader så kan du fundera på att överklocka grafikkortet något (överklocka = trimma). Jag själv ligger hemma på stabila 50-55 grader på 100%, jag har nu överklockat dem med ca: 30% och de ligger nu på ca 75-80 grader på 100% användning.

'''OBS:''' glöm inte att kolla att Grafikkorten/kortet inte blir för varmt efter överklockningen, om de/den blir de kan du sänka överklockningen något, annars kan du öka den lite eller helt enkelt låta den vara som den är för tillfället.

'''Grafikkorts överklockning ligger på OS:et dvs om du installerar om ditt Windos kommer din överklockings inställning försvinna. CPU överklockning ligger dock på BIOS dvs att den kommer vara kvar.'''

Lycka till och hoppades att detta hjälpte dig :)

// Johan Askefalk

-----

=== RAM ===

Alfonso

Martin Öh

= Övrigt =

=== grafikkort ===
--[[Användare:Jesperdeli|Jesperdeli]] 24 september 2012 kl. 12.36 (UTC)

{{clear}}

=== Datormus ===
[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg|miniatyr|200px|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]

Jack

Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X & ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X & Y-planet.

Men just nu används laserdioder undertill som sänder ut en stråle. Strålen reflekteras till underlaget, och tas imot till musens mottagare. Förflyttningen registreras genom att musen rör på sig åt olika håll, då de reflekterande strålarna ändras

{{clear}}

=== Ethernet ===

August Carlsson

Ethernet är en samling standardiserade sätt för kommunikation mellan datorenheter via höghastighets kablar. Ethernet är skapades år 1976 av Xerox Corporation. Ethernet standardiserades av IEEE, eller Institute of Electrical and Electronics

{{clear}}

=== Ljudkort™===

Tim Rey

Ett ljudkort är dator komponenten som låter dig spela upp och spela in ljud.
Ljudkortet är oftast installerat på moderkortet men kan också vara instickskort. De som söker det bästa i sin dator använder instickskort då det är bättre isolerat mot bruset som kommer från moderkortet. men har även fler in- utgångar och digitala in- ut gångar.

De flesta ljudkort använder en "digital-to-analog converter", eller "DAC", vilket konverterar digitalt genererad data till analogt format. Dens output är kopplad till en förstärkare, eller hörlurar, vilket gör att vi kan höra ljudet från datorn.
Ett ljudkort kan ha många kopplingar, ibland är de för många eller för stora kopplingar, då installerar man ett externt kort där man länkar kopplingarna. Beroende på hur många kopplingar man använder räcker kanske inte ett kort, då använder man en breakbox som man kopplar till datorn.

En viktig del av ljudkortet är polyfoni, vilket är förmågan framkalla olika självständiga röster och ljud samtidigt. Ju fler kanaler ljudkortet har, det vill säga hur många utgångar, och kvalitet på dem desto bättre ljud separering. Polyfoni är viktigt då om man inte har

=== ROM ===
'''ROM''' eller Read-only Memory betyder med en grov översättning ”endast läsbart minne”. ROM-minnet i datorn är väldigt viktigt för att datorn ska kunna fungera. Detta beror på att all programvara som är avsedd för att styra hårdvaran i datorn finns på ROM-minnet. På grund av denna funktion kan man inte redigera informationen på ROM-minnet och därav namnet.

'''PROM''', '''EPROM''' och '''EEPROM'''

PROM eller ''programmerbart'' ROM är en vidareutveckling av ROM. PROM tillåter en att redigera koderna på minnet en gång. Men för att kunna redigera informationen på minnet så måste man ha en speciell skrivutrustning som är väldigt svår att få tag på.  Sedan utvecklades EPROM och EEPROM. EPROM som står för ''erasable'' PROM kan man redigera med hjälp av ultraviolett strålning och EEPROM kan man redigera med hjälp av elektronsik utrustning.

'''Flashminnen'''

Flashminnen som har dubbelt så många transistorer per minnescell. Däremot har EEPROM en fördel som gör att man kan radera små block i taget. I små EEPROM-kretsar kan man radera och programmera 8 bitar i taget, medan flashminnets blockstorlek är på 524 288 bitar. EEPROMs minnescell är större än flashminnet, vilket innebär en högra produktionskostnad.

Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Read-only_memory

'''''Signera artikeln med ditt namn'''''

=== Hårddisk ===
Sigurd

==== Joachim A ====
Hårddisk

Den största delen av en hårddisk består av flera magnetiska skivor som är roterande och ligger på varandra. På varje sida av skivan sitter det skrivhuvuden som läser från eller skriver till skivan.

Tre saker som är bra att känna till på en hårddisk är cylinder, huvud och sektor.
På hårdisken finns det flera spår. När skrivhuvudet har letat sig fram till rätt spår kan den stå stilla där och läsa eller skriva data, under tiden skivan roterar under.

En hårdisk kan bestå av flera skivor. Cylindern är det spår som ligger på samma ställe på varje skiva. Har man fyra skivor så kan tex spåret näst längs ut på alla skivor. tillsammans utgöra en cylinder.

När hårddisken (skivorna)delats upp i flera små delar. så bildar den minsta delen sektorn. sektorn är oftast 512 B stor,. Eftersom en sektor inte rymmer så mycket lägger man i hop dom till ett större utrymme, ett större kluster.

För att hårdisken ska kunna hitta en bestämd sektor behöver den först få reda på vilken cylinder datan ligger på för att kunna bestämma vilken placering skrivhuvudet ska ha. Hårddisken består av flera skrivhuvuden och måste först veta vilket skrivhuvud som ska användas och i vilken sektor datan ligger i. Vid läsning eller skrivning ställer rätt skrivhuvud in sig automatiskt och väntar sen på att den rätta sektorn har snurrat fram.

Tekniken som jag beskrivit kallas egentligen CHS-adressering (cylinder, head, sector) men den är föråldrad. Datorn beskriver nu för tiden inte dessa punkter var för sig. Det är samma grundprincip men blocken numreras nu efter den ordning de ligger i. Den nya tekniken kallas LBA (Logical Block Addressing). första sektorn har nummer 0, nästa nummer 1 och så vidare.

normal priset på en hårdisk på 1TB ligger på 650kr

--[[Användare:JoachimAllerborg|JoachimAllerborg]] 26 september 2012 kl. 19.46 (UTC)

=== Chassi ===
niclas william Fredrik

=== Kraftaggregat (PSU) ===
[[File:ATX-Netzteil.jpg|thumb|ATX-Netzteil. Klicka på bilden för mer info.]]
Nätaggregatet eller PSU som står för "Power Supply Unit" ser till att datorn ens startar. PSU:ns uppgift är att konvertera vägguttagets 230V till lägre spänningar så som 12V, 5V och 3.3V då datorns andra komponenter inte skulle klara av den höga spänningen. Man kan se PSU:n lite som ett hjärta som "pumpar" ut ström till datorns alla komponenter.

'''Strömkablar'''

Genom tiderna har många kablar tagits fram och och skrotats men dessa är några av de vanligaste och mest betydande.

:* 20/24 pin power connector - moderkortet
:*SATA-Power connector - optiska enheter & HDD
:*4-pin connector - äldre optiska enheter & äldre HDD:er
:*2x2-pin connector - CPU
:*PCie-Power connector - GPU

Issa, Bomler
{{clear}}

=== Ett litet skämt ===

Några norska skämt på temat datorterminologi: [[Norska löshundskommitén]]

=== Flashminne ===
Johnny Olsson

=== SSD ===
SSD står för Solid State Drive som kan översättas till halvledar disk på svenska. En SSD har inga snurande skivor som en vanlig hårddisk har utan baseras på minnskretsar istället.

SSD ansluts oftast med SATA eller pci-e. En SSD som ansluts via pci-e är oftast snabbare men också mycket dyrare. SATA diskarna brukar ha läshastigheter runt 500MB/s och 500MB/s (2012) och pci-e diskarna runt 1500 MB/s läshastigheter och skrivhasigher runt 1200MB/s vilket kan jämföras med en vanlig traditionell hårdisk som kan läsa i ca 100MB/s och skriver i ca 100MB/s. Pci-e diskarna riktar sig mer mot företagsanvändning och I servrar där den extra hastigheten behövs medans SATA diskarna riktar sig mer mot persondatorer med krav på prestanda.

En SSD är helt ljudlös och är okänslig mot stötar och vibrationer detta beror på att den inte har några rörliga delar. En SSD's livstid påverkas av antalet skrivningar så om disken får skriva mycket så kortas livstiden mycket.

Eftersom tekniken är relativt ny så är priset förtfarande högt, ca 800 kr för 120Gb för en disk med SATA och för en 120Gb disk som ansluts via pci-e kostar ca 1800 kr.

{{#ev:youtube|pEsJzrww_dA|250|right}}

[[Fil:E-disk_2-5_scsi.jpg]]

[http://sv.wikipedia.org/wiki/Solid_state_drive#F.C3.B6rdelar Wikipedia.org]

[http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/introduktion-till-datorn Kjell.com]

--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] 27 september 2012 kl. 21.16 (UTC)

=== USB ===
Versioner:

USB 1.0:
Den första versionen av USB och lanserades 1996. Då pratade man om Low Speed som var upp till 1,5 Megabit/sek

USB 1.1:
Behovet av högre överföringshastighet var påtagligt och redan två år senare, 1998, så kom en mindre uppdatering av specifikationen för USB. Nu kunde man överföra med Full Speed, 12 megabit/sek

USB 2.0:
Jakten på högre gjorde att år 2000 kom nästa version. Hastigheten hade nu ökat till Hi-Speed, upp till 480 megabit/ sekund. I och med version 2.0 så konkurrerade den nya versionen på allvar med Firewire. USB 2.0 standarden var även bakåt kompatibel med den tidigare standarden USB 1.1.

USB 3.0 :
I och med att USB nu hade blivit en standard på både Mac och Windows så utvecklades USB standarden och år 2008 så blev USB version 3.0 en standard. Nu kunde man komma upp i hastigheter på hela 5 gigabits, Superspeed. En stor fördel men 3.0 var att nu kunde kommunikationen gå i båda riktningarna samtidigt. Detta eftersom man utnyttjar 5 extra ledare i kabeln. En annan stor och viktig fördel var att nu kunde man få ut mer ström från varje USB-uttag vilket gjorde att tillverkarna fick möjlighet att tillverka nya tillbehör där man inte behövde skicka med externa nätdelar.

När det gäller priser så varierar priserna väldigt kraftigt beroende på kvalité och funktioner. En del USB minnen är gjorda för att tåla extrema förhållanden och sen finns det även USB minnen med inbyggda fingeravtrycksläsare och olika krypteringar. Ett standard 4GBs minne kan man få från 30 kr och uppåt medan ett 256GBs minne kostar från ca 3000 kr och uppåt.

Källor:
:http://sv.wikipedia.org/wiki/Universal_Serial_Bus
:http://www.usb.org/home
:http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=168

/My Schenkmanis

==== USB ====
En usb överför ”data” som består utav den fil man, kopierar/ klipper ut, in till datorn med hjälp utav flera virtuella portar vid namn ”Endpoints”. Nästan alla enheter använder sig utav flera sådana ”Endpoints”, ca upp till 32st av olika typer, där var och en utav dem identifieras med ett nummer samt den riktning som data flödet (filerna) ska till i datorn. Under den tiden du kopierar/ klipper ut din fil till datorn så hanterar den all information tillsammans med ett gäng andra detaljer.

[[Fil:Skärmavbild_2012-09-26_kl._1.38.39_PM.png|320 × 200 pixlar|]]

Endpoint: är inbyggda i självaste usb:n när de blir tillverkade i fabrikerna, så dem finns permanent på självaste USB produkten.
[[Fil:Screenshot_2012-09-26-12-53-32.png|thumb|De guldiga sträcken på denna usb-minne är endpoints]]
// Mattias Norberg

{{clear}}

=== firewire ===
--[[Användare:Rove|Rove]] 24 september 2012 kl. 12.31 (UTC)
[[Fil:Firewire.jpeg|thumb|left]] {{#ev:youtube|xP5aLoRozt8|250|right}}
firewire är apples namn på produkten IEEE 1394 som är en högkommunikationskoppling till och från datorutrustning som till exemple överföring mellan en digital kamra eller liknande. Tekniken utvecklades under ledning av Apple tillsammans med bland andra Texas Instruments, IBM och Sony. IEEE 1394 är ett tekniskt bättre alternativ till USB, men har blivit mindre utbrett eftersom hårdvarukostnaden är högre.

The IEEE 1394 interface, developed in the late 1980s and early 1990s by Apple as FireWire, is a serial bus interface standard for high-speed communications and isochronous real-time data transfer. The 1394 interface is comparable with USB and often those two technologies are considered together, though USB has more market share.[1] Apple first included FireWire in some of its 1999 models, and most Apple computers since the year 2000 have included FireWire ports, though, as of 2012, nothing beyond the 800 version (IEEE-1394b).[2] The interface is also known by the brand i.LINK (Sony), and Lynx (Texas Instruments). IEEE 1394 replaced parallel SCSI in many applications, because of lower implementation costs and a simplified, more adaptable cabling system. The 1394 standard also defines a backplane interface, though this is not as widely used.

{{clear}}

=== Dennis K ===

'''Grafikkort:'''

Ett grafikkort, även kallad ett bildskärmskort, skärm adapter och grafikadapter, är ett expansionskort vars grafikprocessor beräknar fram digitala "kartor" av vad som ska visas på skärmen. De flesta grafikkort erbjuder olika funktioner såsom accelererad rendering av 3D-scener och 2D grafik, TV-utgång eller möjligheten att ansluta flera bildskärmar (multi-monitor). I moderna datorer är grafikkortet i form av ett instickskort som ansluts i ett slot. Om man ska förklara hur ett grafikkort fungerar för någon som inte vet så kan man säga att en liten bit information skickas till grafikkortet från cpun och i den står det vad som ska visas på skärmen. Informationen skickas i elektriska pulser, där tex det här skickas, på/av=1/0. Grafikkortet läser informationen och vidarebefodrar de elektriska signalerna och hämtar den extra informationen som behövs till flera (1/0) som skickas ut till utgången som blir något en skärm kan läsa av och då vet den att den ska tända den pixeln, släcka den röda pixel, gröna osv.

'''Crossfire:'''

Crossfire kallas den teknik som gör det möjligt att sammankoppla två grafikkort så att dom delar på arbetsbördan, detta ger en stor fördel i bland annat datorspel.

=== Ljudkortet ===
[[File:Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB.jpg|thumb|Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB]]

Frank Salazar Diaz

'''Geylan'''

Ljudkortet är en komponent i datorn som spelar upp och spelar in ljud. Ljudkortet brukar oftas vara kopplat till Moderkortet och det är så ganska ofta på de moderna datorerna, fast det finns folk som använder ett instickskort för att de presterar bättre och man får en högre kvalite på ljudet. Signalerna/bruset som kommer från instickskortet är bättre isolerade och det betyder att bruset som uppstår när man använder ett ljudkort som är kopplat till moderkortet inte uppstår lika mycket och ljudet blir klarare. Instickskortet kan byta mellan olika samplingsfreksvenser, t.ex. 44.1/48/96 kHz, och på ljudkortet som är kopplat i moderkortet så brukar man oftast bara kunna använda 44.1 kHz.

De första ljudkorten till PC började användas i början av 1990-talet och då hade de bara MIDI-funktion som kunde kommunicera med datorer och instrument som t.ex. keyboards och trummaskiner. MIDI står för Musical Instrument Digital Interface och på svenska så är det ett seriellt elektroniskt gränssnit ämnat för musikbruk. Och senare på början av 1990-talet så började man även och använda 8 bitars digitalt ljud som var bättre än MIDI. Det första ljudkortet tillverkades i 80-talet och det hette Creative’s Soundblaster-kort och det var de första ljudkortet till PC.

Det första ljudkortet till PC kom i början av 1990-talet och då hade de i första fallen endast MIDI- funktion och senare så hade den även 8 bitars digitalt Ljud.
en utav de första ljudkorten som kom ut till PC var Creative’s Sound blaster. Som började tillverka i slutet av 80-talet

Sound Blaster är ett av många varumärken på en serie ljudkort skapat av det Singapore-baserade företag Creative Labs.
AdLib var ett populärt MIDI-ljudkort tillverkat av det kanadensiska företaget AdLib, inc. Mellan 1987 och 1992. ( Ad lib är en förkortning av latinets ’ad libitum’)

Det fanns också extern ljudkort som var till de allra första hemdatorerna. några märken var Sinclair, Commodore, BBC, Amstrad, Spectravideo m.m. dessa ljudkort innehöll ofta en tre-kanals ljudkrets, vissa ljudkort hade stöd för MIDI som då var mycket nytt. Priset på ett ljudkort med märket Creative Sound Blaster kan kosta mellan 540-900kr

'''''Källor'''''

http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Creative_SB_X-Fi_Fatal1ty-AB.jpg

http://sv.wikipedia.org/wiki/Midi

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljudkort

=== Processor ===

Alexander Mårtensson, Bastian Pedersen

=== Vattenkylning===
Victor Heinonen

==Lagringsminne==

''Lagringsminne eller externminne används såsom arbetsminnet till att lagra datorprogram och dess data när det inte används. Det finns många olika typer av lagringsminnen. Exempel på några lagringsminnen är disketter, hårddiskar, optiska skivor som dvd och Cd och man får inte glömma transistorbaserade flashminnen. Den andra typen av datorminne kallas för arbetsminne eller RAM. Skillnaden mellan arbetsminne och lagringsminne är att lagringsminnen inte är flyktigt, vilket betyder att det kan lagra data under en längre perioder även utan strömtillförsel vilket RAM inte kan.
Nu för tiden har de flesta datorer inbyggda lagringsminnen såsom hårddiskar. För i tiden var inte lagringsminnen inte inbyggt i datorn själv och av historiska skäl används fortfarande begreppet "externminne". [[File:Interference-colors.jpg|thumb|Lagringminne]]

Oscar Rasinaho

=== BIOS ===
Jimmy Hammarsten

BIOS
Ett BIO system är ett program eller en mjukvara som är inbyggd i datorn med ett BIO system som startar datorns operativ system, grafik kortet, RAM, CPU, Tangentbordet, musen och hårddisken mm. BIOS står för Basic Input/Output System. Ett BIO System har ett Användargränssnitt som vanligen ett menysystem genom att trycka en viss tangent på tangentbordet när datorn startar. I BIOS UI, kan en användare
- Konfigurera hårdvaran
- Sätta system klockan
- Aktivera/avaktivera system komponenter
- välja vilken enhet som är bäst lämplig till att starta upp systemet
- sätta olika lösenord uppmaningar, till exempel ett lösenord för att få tillgång till BIOS-funktionerna för användargränssnittet själv och förhindra illvilliga användare från att starta upp systemet från obehörig kringutrustning.

termen BIOS (Basic Input / Output System) uppfanns av Gary Kildall och dök först upp i CP / M operativsystem 1975, som beskriver maskin-specifika delen av CP / M laddas under uppstarten som gränssnitt direkt med hårdvaran (en CP / M maskin har vanligtvis bara en enkel startprogram i ROM). Senare versioner av CP / M (liksom Concurrent CP / M, Concurrent DOS, DOS Plus, Multiuser DOS, System Manager och REAL/32) kommer med en XIOS (Extended Input / Output System) istället för BIOS. De flesta versioner av DOS har en fil som heter "Io.sys", "IBMBIO.COM", "IBMBIO.SYS" eller "DRBIOS.SYS", denna fil är känd som "DOS BIOS", som är analogt med "CP / M BIOS ".

Bland andra klasser av datorer, har den generiska termer uppstartsmonitorn, startprogram och start-ROM varit i allmänt bruk. Lite sol och PowerPC-baserade datorer använder Open Firmware för detta ändamål. Det finns några alternativ för "Legacy BIOS" i x86 världen: Extensible Firmware Interface, Open Firmware (används på OLPC XO-1) och coreboot.

I princip en BIOS i ROM anpassade till den specifika tillverkarens maskinvara, vilket låg nivå tjänster (som att läsa en tangenttryckning eller skriva en sektor av data till diskett) som ska lämnas på ett standardiserat sätt till ett operativsystem. Till exempel kan en IBM PC har antingen en monokrom eller grafikkort (med olika adresser display minnet och hårdvaran), men en enda standard BIOS systemanrop kan åberopas för att visa ett tecken på en viss position på skärmen i textläge.
Startblocket
DMI Block
Huvudsakliga block
PhoenixBIOS D686. Denna BIOS-chip är inrymt i en PLCC paket, som är i sin tur ansluten till en PLCC uttag.

Före 1990-talet var BIOS lagrad i ROM eller PROM chip, som inte kunde ändras av användarna. Som dess komplexitet och behov av uppdateringar växte och åter programmerbara delar blev mer tillgänglig, BIOS firmware oftast lagras på EEPROM eller flash-minnesenheter. Enligt Robert braver ordförande för BIOS-tillverkaren Micro Firmware blev Flash BIOS marker vanligt omkring 1995, eftersom de elektriskt raderbara PROM (EEPROM) marker är billigare och enklare att programmera än vanliga raderbara PROM (EPROM) marker. Flashchip programmeras (och omprogrammeras) in-circuit, medan EPROM chip behöver systemet att drivas nedåt och EPROM chip bort från moderkortet, för omprogrammering. EPROM chip kan raderas vid långvarig exponering för ultraviolett ljus, vilket nås chipet via fönstret. Chip tillverkare använder EPROM programmerare (sprängare) för att programmera EPROM chip. Elektriskt raderbara (EEPROM) chips tillåter BIOS omprogrammering med högre än normal spänning. [5] BIOS-versioner uppgraderas för att dra nytta av nyare versioner av hårdvara och korrigera buggar i tidigare versioner av BIOS. [6]

Från och med IBM AT stödde datorer en hårdvaruklocka inställbar i BIOS. Den hade ett århundrade bit som tillåts för att manuellt ändra talet när år 2000 hände. De flesta BIOS revideringar som skapas i 1995 och nästan alla BIOS revideringar i 1997 stödde år 2000 genom att sätta århundradet bitar automatiskt när klockan rullade förbi midnatt, 31 December, 1999. [7]

De första flashchip fästes till ISA-bussen. Från och med 1997 flyttade BIOS flash till LPC bussen en funktionell ersättning för ISA, efter en ny standard implementering känd som "firmware nav" (FWH). År 2006 kom de första system som stöder en seriell Peripheral Interface (SPI), och BIOS flash flyttade igen.

Storleken på BIOS och kapacitet ROM, den EEPROM och andra medier kan lagras på, har ökat över tiden nya funktioner har lagts till koden, BIOS-versioner finns nu med storlekar upp till 16 megabyte. Vissa moderna moderkort är inklusive ännu större NAND flashminne IC ombord som kan lagra hela kompakta operativsystem, till exempel vissa Linux-distributioner. Till exempel ingår vissa nya ASUS moderkort Splashtop Linux inbäddad i sina NAND flash minne IC.

I moderna datorer BIOS lagras i omskrivbar minne, vilket gör att innehållet som skall ersättas eller "skrivas". Denna omskrivning av innehållet benämns ibland blinkar. Detta kan göras genom ett speciellt program, vanligen av systemets tillverkare eller vid POST, med en BIOS-bild i en hårddisk eller USB-minne. En fil som innehåller sådant innehåll ibland kallas "en BIOS image". En BIOS kan reflashed för att uppgradera till en nyare version att fixa buggar eller ge förbättrad prestanda eller för att stödja nyare hårdvara, eller skriva om operation kan behövas för att fixa en skadad BIOS. Ett BIOS kan också "flashad" genom att sätta filen i roten på en USB-enhet och starta.

Ett datorsystem kan innehålla flera BIOS firmware marker. Moderkortet BIOS innehåller vanligtvis kod för att komma hårdvarukomponenter helt nödvändiga för bootstrapping av systemet, såsom tangentbord (antingen PS / 2 eller USB Human Interface Device) och lagring (diskettenheter, om sådana finns, och PATA eller SATA-hårddisk styrenheter). Dessutom, plug-in adapterkort som SCSI, RAID, nätverkskort gränssnitt, och styrelser video innehåller ofta sina egna BIOS (t.ex. Video BIOS) som kompletterar eller ersätter system-BIOS-koden för den givna komponenten. (Denna kod är i allmänhet som ett alternativ ROM). Även enheter inbyggda i moderkortet kan bete sig på detta sätt, deras alternativ rom kan lagras som separata kod på den huvudsakliga BIOS-flash chip och uppgraderas antingen tillsammans med eller separat från de viktigaste BIOS.

En tilläggskort oftast bara kräver ett alternativ ROM :

Måste användas innan operativsystemet kan läsas in (vanligtvis innebär att det krävs i bootstrapping processen), och
Är alltför sofistikerad eller specifik en enhet som ska hanteras av de viktigaste BIOS

Äldre PC-operativsystem, som MS-DOS (inklusive alla DOS-baserade versioner av Microsoft Windows) och nystartade systemladdare, får fortsätta att använda BIOS för ingång och utgång. Emellertid innebär de begränsningar av BIOS miljö som moderna operativsystem kommer nästan alltid använder sina egna drivrutiner för att direkt styra hårdvaran. I allmänhet är dessa drivrutiner använder endast BIOS och alternativet kräver ROM för mycket specifika (icke-prestanda-kritiska) uppgifter, t.ex. preliminär enheten har initierats.

För att upptäcka minne-mappade ISA alternativet ROM under uppstartsprocessen, PC BIOS-implementeringar skannar verkliga minne från 0xC0000 till 0xF0000 på 2 KiB gränser, söker en ROM signatur: 0xAA55 (0x55 följt av 0xAA eftersom x86-arkitekturen är little- endian). I en giltig utbyggnad ROM denna signatur omedelbart följt av en enda byte indikerar antalet 512-byte block det använder i verkliga minne. Nästa byte innehåller en offset som beskriver alternativet ROM inkörsport, som BIOS omedelbart överför kontroll. Vid denna punkt tar expansionen ROM koden över, med hjälp av BIOS tjänster att registrera avbrottsvektorer för användning av post-boot program ger ett gränssnitt Användarkonfiguration, eller visa diagnostisk information.

Det finns många metoder och verktyg för att undersöka innehållet i olika moderkortets BIOS och ROM expansion, såsom Microsoft DEBUG eller Unix dd.

källa
Datorteknik 1A V2011 Lärobok sid 23 av Jan-Eric Thelin
http://windows.microsoft.com/sv-SE/windows7/BIOS-frequently-asked-questions
http://en.wikipedia.org/wiki/BIOS

Jimmys sandlåda

2012-10-03T11:01:52Z

Jiha9607: /* Moderkort */

Jimmys sandlåda

== Vad? ==
{{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer? Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område.

Du behöver bli medlem och logga in på Wikiskola för att kunna skriva här.

'''Vi vill att du:'''
* Förklarar vad förkortningen står för.
* Översätter engelska uttryck till svenska
* Anger ungefärligt pris
* Förklarar hur den fungerar
* Länk till en film eller inbäddad film.
* Källor/länkar

Skriv ditt namn under den rubrik där du kan bidra. Eller lägg till en egen rubrik.

Du publicerar din text genom att lägga in på denna sida.
}}

= Moderkort =

=== Moderkort ===

====Kasper Winberg ====
[[Fil:Moderkort PCH.gif|thumb|400px|Schematisk bild på två av de vanligaste moderkorten]]
Moderkort är det svenska ordet för Motherboard och är ingen direkt förkortning så som USB (som står för universal serial bus). Det engelska namnet och även det ursprungliga namnet är Motherboard just för att det är grunden till en dator, utan moderkortet - ingen fungerande dator. Moderkortet sitter i chassit som alla andra komponenter och är "basen" till alla komponenter.

Priset på ett moderkort kan variera grovt beroende på vad du ska använda det till, om du ska ha det i en vanlig arbetsdator utan några speciella tillägg kan du komma undan med en 1000kr ungefär, men om du ska ha ett moderkort till tex en speldator så kan det kosta mycket mer beroende på vad för processor du har för den måste passa in i ditt moderkort, och hur många PCIe uttag du behöver. Men ett moderkort kan kosta runt 1000-5000kr.
Standardpriset brukar ligga runt 1500kr. 
 
 
 
 
Här nedan ser du en översikt på ett modernt moderkort och några av de viktigaste komponenterna på moderkortet
 

[[Fil:Modertkort_översikt_kasper.jpg|400px|left|Moderkort översikt]]
1. Front panel (Se nedan) 
 2. PCI express x16 (Används till [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|grafikkort]], [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Ljudkortet|ljudkort]], nätverkskort) 
 3. PCI  (Användes förr till allt som PCI-E har nu, används fortfarande till närverkskort / ljudkort) 
4. PCI express x1 (Används till ljudkort, nätverkskort)  
5. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|CPU]] sockel (processor sockel) 
 6. Plats för [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]] (arbetsminnet) 
 7. Strömförsörjning till moderkort 
 8. SATA uttag 6GB/s ([[Uppgift_Beskriv_en_datordel#SSD|SSD hårddisk]])/[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Joachim_A|(SATA hårddisk)]]  
9. SATA 3GB/s  
10. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#USB|USB]] uttag  
11.[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#CMOS|CMOS]] Batteri

[[Fil:Front_panel_moderkort.jpg‎|300px|left|Moderkortets front panel]]
 
 
 
 
 
 
1. VGA (uttag för bildkabel) 
 2. USB portar 
 3. Ljud ingångar  
4. Internet uttag

 
 
 
 
 
 

Källor:
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild 
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620 
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf 
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/ 
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320 
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm 
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html 
Jag har gjort beskrivning på bilderna själv via Microsoft Paint & Seashore

--[[Användare:KasperV|KasperV]] 25 september 2012 kl. 15.38 (UTC)

{{clear}}

==== Max Allerborg ====

Moderkortet, det är ungefär som en människas hjärta. Nu undrar ni säkert hur ett moderkort kan vara som ett hjärta och det tänkte jag berätta för er. Det är så att alla komponenter som finns i datorn är kopplade till moderkortet på ett eller annat sätt. De flesta strömkällorna är kopplade direkt till moderkortet som i sin tur skickar vidare strömmen till komponenterna listade nedan.
 
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|Grafikkort]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|Processor]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Fl.C3.A4kt|Fläkt]]

Det finns även en del komponenter som inte får ström av moderkortet och dom komponenterna kan ni se i listan nedan
[[Fil:ASRock N68C-S UCC Rev 1.03.jpg|400px|thumb|Micro-ATX med AMD socket FM1]]

* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#H.C3.A5rddisk|Hårddisk]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#ROM|CD/DVD Läsare]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Kraftaggregat_.28PSU.29|Nätaggregat]]

 
För inte så länge sedan så hade moderkorten tre stycken olika chip men med teknikens utveckling så har man kommit på en annan lösning med endast två chip. Den nya två chips lösningen ska även fungera mycket snabbare och bättre än föregående alternativet. De två chipen som finns nu heter CPU (Central Processing Unit) samt PCH (Platform Controller Hub). Som jag sade tidigare så är nästan alla komponenter i datorn kopplade till moderkortet eller mer specifikt i de två chipsen. Till CPU:n kopplas externgrafik via PCIe, Interngrafik via CPU enheten och RAM-Minnen. Alltså så kan vi dra slutsaten att CPU:n kontrollerar utdataenheter. Till PCH:n som är den andra styrbryggan kopplas USB (Universial Serial Bus), Nätverk, Serial-ATA och en PCIe x1 för exempelvis ett externtljudkort. Då kan vi dra slutsatsen att PCH:n kontrollerar indataenheter. Det är alltså moderkortet som sammansvetsar alla komponenter och PCH:n och CPU:n som ser till att alla komponenterna kan samarbeta.

 
===== [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#BIOS_2|BIOS]] =====
(Basic Input/Output System) är den delen utav moderkortet som ser till att allting som ska startas startar och det sker med hjälp av en typ av mjukvara som ett operativsystem. Du kan även göra en rad olika inställningar via BIOS.

 
===== CMOS =====
(Complementary Metal-Oxide Semiconductor) är ett litet minne som håller koll och lagrar info om BIOS systemet. den info som lagras är mestadels inställningar som sköts via BIOS systemet. CMOS håller även koll på saker som hårddiskarnas status och klockfrekvens på processorn. 
 

Moderkort Källor:
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild 
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620 
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf 
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/ 
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320 
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm 
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html

--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] 24 september 2012 kl. 12.14 (UTC)
{{clear}}

=== Grafikkort ===

Johan Askefalk

[[File:ATI Radeon HD 4770 Graphics Card-oblique view.jpg|thumb|ATI Radeon HD 4770]]
Grafikkort används i nästan alla datorer. De finns snabba energi-slukande Grafikkort och snåla tysta energisnåla Grafikkort.
Snabba Grafikkort används främst i Spel datorer, och bild/film redigerings datorer, Dvs alla som jobbar med media och behöver
ett snabbt Grafikkort. För att det ska gå snabbare och "Smoothare".

Alla Grafikkort har ett "Grafikminne" det fungerar ungefär som ett RAM minne. Speldatorer behöver mycket minne dvs över 1 GB. Men de snabbaste brukar kunna ha över 4GB!
Men alla Grafikkort behöver inte gigantiska "Grafikminnen", om man till exempel arbetar med att skriva böcker eller långa texter så är det bättre att köpa ett tyst och mer energisnålt Grafikkort.
Och satsa mera på en bra CPU, en snabb SSD och mycket RAM.

Med en ny teknik kallad "Cuda" skapas av Nvidia. Med denna teknik kan GPU:ns super snabba minne användas som "huvudminne" när man redigerar bilder och liknande, Med denna teknik kan man arbeta otroligt mycket snabbare. Tekniken fungerar så att deras grafikkort ger kraft av sina super snabba processorer och med detta får man en extrem powerboost.

==== Crossfire ====
:
Crossfire är en teknik som gör att man kan koppla 2 Grafikkort tillsammans, och med detta ge starkare prestanda. Det går dock bara att koppla 2 Gafikkort via Crossfire om de 2 första nummerna på modellen är detsamma. Till exempel: Man kan koppla 1: Radeon HD 5770 och en 5790, Men inte 1: 7970 och 1: 7870. För att detta ska fungerar måste man dock ha ett moderkort som stödjer Crossfire X.
Om man bestämmer sig för att köra Crossfire så är det bra att tänka på att det används väldigt mycket energi, och det blir väldigt varm. Därför kan det vara bra att köpa någon extra fläkt eller kanske en vattenskylningssystem. Dessutom kan det vara bra att kolla så att de Grafikkort du ska använda Crossfire med arbetar bra tillsammans, Eftersom att även om de två första siffrorna är det samma. Kan de kanske finnas buggar om de kör tillsammans. De kan vara i form av bluescreens eller Glitter på skärmen. Du kan kolla detta genom att till exempel läsa på forum eller helt enkelt google det. Forum jag rekommenderar Sweclockers.se.

[[File:Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire.jpg|thumb|Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire]]

Som jag sa tidigare så blir Grafikkorten oftast mycket varmare när de kör i Crossfire. Det är viktigt att det inte blir för varmt eftersom att då kan Moderkortet/ grafikkortet smälta. Mitt personliga tips är att varje gång du köpt ett eller flera Grafikkort kolla värmen på dem när de "Idlar" samt kör i "100%". Detta kan du simpelt göra med ett program som heter: FurMark: VGA test. Programmet fungerar så att den öppnar ett fönster som har väldigt höga Grafikinställningar. Och grafikkortet tvingas använda allt den har för att kunna visa filmen i så hög grafik som möjligt. När programmet startats kommer den köra i 15 minuter på din skärms upplösning, eller någon annan virtuell upplösning om du så vill. Under dessa 15 minuter kommer grafikkortet jobba på 100% och fläktarna kommer att automatiskt öka för att hålla grafikkortet kallt. Ditt Grafikkort får inte bli för varmt, dvs runt 85-99 grader då kan det börja smälta, Så håll koll på det under hela testet. Om du märker att det börjar bli för varmt borde du kanske sänka upplösningen lite, men om du inte ändrat den från din skärms upplösning, måste du kanske införskaffa en eller två extra fläktar / ett nytt kallare chassi. Du kan också byta Grafikkortets standard fläkt då de brukar vara ganska dåliga.

När testet är klart och inget har gått fel så vet du hur dina varma ditt/dina Grafikkort blir på 100%. Om de inte blivit för varma så är det optimalt, om de inte är över 50/60 grader så kan du fundera på att överklocka grafikkortet något (överklocka = trimma). Jag själv ligger hemma på stabila 50-55 grader på 100%, jag har nu överklockat dem med ca: 30% och de ligger nu på ca 75-80 grader på 100% användning.

'''OBS:''' glöm inte att kolla att Grafikkorten/kortet inte blir för varmt efter överklockningen, om de/den blir de kan du sänka överklockningen något, annars kan du öka den lite eller helt enkelt låta den vara som den är för tillfället.

'''Grafikkorts överklockning ligger på OS:et dvs om du installerar om ditt Windos kommer din överklockings inställning försvinna. CPU överklockning ligger dock på BIOS dvs att den kommer vara kvar.'''

Lycka till och hoppades att detta hjälpte dig :)

// Johan Askefalk

-----

=== RAM ===

Alfonso

Martin Öh

= Övrigt =

=== grafikkort ===
--[[Användare:Jesperdeli|Jesperdeli]] 24 september 2012 kl. 12.36 (UTC)

{{clear}}

=== Datormus ===
[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg|miniatyr|200px|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]

Jack

Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X & ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X & Y-planet.

Men just nu används laserdioder undertill som sänder ut en stråle. Strålen reflekteras till underlaget, och tas imot till musens mottagare. Förflyttningen registreras genom att musen rör på sig åt olika håll, då de reflekterande strålarna ändras

{{clear}}

=== Ethernet ===

August Carlsson

Ethernet är en samling standardiserade sätt för kommunikation mellan datorenheter via höghastighets kablar. Ethernet är skapades år 1976 av Xerox Corporation. Ethernet standardiserades av IEEE, eller Institute of Electrical and Electronics

{{clear}}

=== Ljudkort™===

Tim Rey

Ett ljudkort är dator komponenten som låter dig spela upp och spela in ljud.
Ljudkortet är oftast installerat på moderkortet men kan också vara instickskort. De som söker det bästa i sin dator använder instickskort då det är bättre isolerat mot bruset som kommer från moderkortet. men har även fler in- utgångar och digitala in- ut gångar.

De flesta ljudkort använder en "digital-to-analog converter", eller "DAC", vilket konverterar digitalt genererad data till analogt format. Dens output är kopplad till en förstärkare, eller hörlurar, vilket gör att vi kan höra ljudet från datorn.
Ett ljudkort kan ha många kopplingar, ibland är de för många eller för stora kopplingar, då installerar man ett externt kort där man länkar kopplingarna. Beroende på hur många kopplingar man använder räcker kanske inte ett kort, då använder man en breakbox som man kopplar till datorn.

En viktig del av ljudkortet är polyfoni, vilket är förmågan framkalla olika självständiga röster och ljud samtidigt. Ju fler kanaler ljudkortet har, det vill säga hur många utgångar, och kvalitet på dem desto bättre ljud separering. Polyfoni är viktigt då om man inte har

=== Fläkt ===

'''Malin:''' 
När en dator är i arbete, genererar komponenterna i datorn värmeenergi. Dock så är många delar i en dator väldigt känsliga mot värme. Därför är det viktigt att ha någon sorts kylning till datorn, så att luften i datorn förblir kall. Dels så att datorn inte överhettas, men även för att datorer jobbar bättre om den är kall. Den vanligaste kylningstekninken till en modern dator är datorfläkten. Datorfläkten har till uppgift att fläkta bort den varma luften inuti datorn och ersätta den med kall luft utifrån. Det finns oftast fler än en fläkt till en dator eftersom en fläkt inte är stark nog att kyla hela datorn. Det vanligaste är att det finns fläktar vid t.ex. nätagregatet, grafikkortet, processorn, CPU:n och vid Chassit. Dessa fläktar finns offtast redan från början, men att om man vill utsätta sin dator för tyngre program och mer jobb (t.ex. spel eller andra stora program), kan användaren sätta till extra fläktar. Det finns även olika bra fläktar som har bra styrka och snabbhet. Man mäter fläktars kraft i RPM (Rotations Per Minute). Desto mer RPM en fläkt har, desto bättre är den.
--[[Användare:MalinHagland|MalinHagland]] 24 september 2012 kl. 12.07 (UTC)

[[File:80mm computer fans with fan guards and connectors.png|thumb|80mm computer fans with fan guards and connectors]]

Varje dators komponenter alstrar värme vid användning. Man måste därför ha något som kyler ner komponenterna för att de inte ska överhettas och smälta eller skadas. Meningen med datorfläktar är att de ska skicka ut värmen ur chassit. Många av delarna i en dator, som t.ex. hårddiskar och nätaggregat, behöver inte en fläkt, utan bara ett gott luftflöde genom chassit. Detta innebär att fläktarna ofta placeras nära värmegenererande komponenter, som grafikkort och processorer.
Att kyla datorer med hjälp av fläktar är inte det enda alternativet i dagens läge. Personer som använder sina datorer till krävande arbeten måste iblanda ha bättre och mer effektiv kylning än dessa kan erbjuda. Vattenkylning är ett av dessa alternativ och går ut på att man leder kallt vatten till vattenblock som sitter monterade på datorkomponenterna. Detta sätt att kyla på är mycket mer effektivt. Samtidigt så är det mer riskabelt då datorn kan förstöras om en ledning går sönder och vatten sipprar ut i systemet.

Priset på datorfläktar varierar väldigt mycket. Enkla och små fläktar kan kosta mindre än 100 kr medan vattenkylning kan kosta uppemot och långt över tusen kronor.

Här är en video på en dator som använder sig av vattenkylning: http://www.youtube.com/watch?v=LRi3goene5k. Jag hittade också en video där man använder sig av flytande kväve för att kyla ner datorn. Detta tillvägagångssätt är inget att rekommendera då de drar ner temperaturen i datorn till -80 grader.

Här är videon:  http://www.youtube.com/watch?v=QmSBaizEqkk&feature=related. En vanlig datorfläkt, som den på bilden, hittade jag ingen video på då den är så lätt att förstå. Det är helt enkelt en fläkt som snurrar inuti datorn för att få ut varm luft.
--[[Användare:Miro|Miro]] 24 september 2012 kl. 12.06 (UTC)

'''Källor:'''
http://h10025.www1.hp.com/ewfrf/wc/document?docname=c01993131&lc=sv&cc=se&dlc=sv

http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar

=== ROM ===
'''ROM''' eller Read-only Memory betyder med en grov översättning ”endast läsbart minne”. ROM-minnet i datorn är väldigt viktigt för att datorn ska kunna fungera. Detta beror på att all programvara som är avsedd för att styra hårdvaran i datorn finns på ROM-minnet. På grund av denna funktion kan man inte redigera informationen på ROM-minnet och därav namnet.

'''PROM''', '''EPROM''' och '''EEPROM'''

PROM eller ''programmerbart'' ROM är en vidareutveckling av ROM. PROM tillåter en att redigera koderna på minnet en gång. Men för att kunna redigera informationen på minnet så måste man ha en speciell skrivutrustning som är väldigt svår att få tag på.  Sedan utvecklades EPROM och EEPROM. EPROM som står för ''erasable'' PROM kan man redigera med hjälp av ultraviolett strålning och EEPROM kan man redigera med hjälp av elektronsik utrustning.

'''Flashminnen'''

Flashminnen som har dubbelt så många transistorer per minnescell. Däremot har EEPROM en fördel som gör att man kan radera små block i taget. I små EEPROM-kretsar kan man radera och programmera 8 bitar i taget, medan flashminnets blockstorlek är på 524 288 bitar. EEPROMs minnescell är större än flashminnet, vilket innebär en högra produktionskostnad.

Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Read-only_memory

'''''Signera artikeln med ditt namn'''''

=== Hårddisk ===
Sigurd

==== Joachim A ====
Hårddisk

Den största delen av en hårddisk består av flera magnetiska skivor som är roterande och ligger på varandra. På varje sida av skivan sitter det skrivhuvuden som läser från eller skriver till skivan.

Tre saker som är bra att känna till på en hårddisk är cylinder, huvud och sektor.
På hårdisken finns det flera spår. När skrivhuvudet har letat sig fram till rätt spår kan den stå stilla där och läsa eller skriva data, under tiden skivan roterar under.

En hårdisk kan bestå av flera skivor. Cylindern är det spår som ligger på samma ställe på varje skiva. Har man fyra skivor så kan tex spåret näst längs ut på alla skivor. tillsammans utgöra en cylinder.

När hårddisken (skivorna)delats upp i flera små delar. så bildar den minsta delen sektorn. sektorn är oftast 512 B stor,. Eftersom en sektor inte rymmer så mycket lägger man i hop dom till ett större utrymme, ett större kluster.

För att hårdisken ska kunna hitta en bestämd sektor behöver den först få reda på vilken cylinder datan ligger på för att kunna bestämma vilken placering skrivhuvudet ska ha. Hårddisken består av flera skrivhuvuden och måste först veta vilket skrivhuvud som ska användas och i vilken sektor datan ligger i. Vid läsning eller skrivning ställer rätt skrivhuvud in sig automatiskt och väntar sen på att den rätta sektorn har snurrat fram.

Tekniken som jag beskrivit kallas egentligen CHS-adressering (cylinder, head, sector) men den är föråldrad. Datorn beskriver nu för tiden inte dessa punkter var för sig. Det är samma grundprincip men blocken numreras nu efter den ordning de ligger i. Den nya tekniken kallas LBA (Logical Block Addressing). första sektorn har nummer 0, nästa nummer 1 och så vidare.

normal priset på en hårdisk på 1TB ligger på 650kr

--[[Användare:JoachimAllerborg|JoachimAllerborg]] 26 september 2012 kl. 19.46 (UTC)

=== Chassi ===
niclas william Fredrik

=== Kraftaggregat (PSU) ===
[[File:ATX-Netzteil.jpg|thumb|ATX-Netzteil. Klicka på bilden för mer info.]]
Nätaggregatet eller PSU som står för "Power Supply Unit" ser till att datorn ens startar. PSU:ns uppgift är att konvertera vägguttagets 230V till lägre spänningar så som 12V, 5V och 3.3V då datorns andra komponenter inte skulle klara av den höga spänningen. Man kan se PSU:n lite som ett hjärta som "pumpar" ut ström till datorns alla komponenter.

'''Strömkablar'''

Genom tiderna har många kablar tagits fram och och skrotats men dessa är några av de vanligaste och mest betydande.

:* 20/24 pin power connector - moderkortet
:*SATA-Power connector - optiska enheter & HDD
:*4-pin connector - äldre optiska enheter & äldre HDD:er
:*2x2-pin connector - CPU
:*PCie-Power connector - GPU

Issa, Bomler
{{clear}}

=== Ett litet skämt ===

Några norska skämt på temat datorterminologi: [[Norska löshundskommitén]]

=== Flashminne ===
Johnny Olsson

=== SSD ===
SSD står för Solid State Drive som kan översättas till halvledar disk på svenska. En SSD har inga snurande skivor som en vanlig hårddisk har utan baseras på minnskretsar istället.

SSD ansluts oftast med SATA eller pci-e. En SSD som ansluts via pci-e är oftast snabbare men också mycket dyrare. SATA diskarna brukar ha läshastigheter runt 500MB/s och 500MB/s (2012) och pci-e diskarna runt 1500 MB/s läshastigheter och skrivhasigher runt 1200MB/s vilket kan jämföras med en vanlig traditionell hårdisk som kan läsa i ca 100MB/s och skriver i ca 100MB/s. Pci-e diskarna riktar sig mer mot företagsanvändning och I servrar där den extra hastigheten behövs medans SATA diskarna riktar sig mer mot persondatorer med krav på prestanda.

En SSD är helt ljudlös och är okänslig mot stötar och vibrationer detta beror på att den inte har några rörliga delar. En SSD's livstid påverkas av antalet skrivningar så om disken får skriva mycket så kortas livstiden mycket.

Eftersom tekniken är relativt ny så är priset förtfarande högt, ca 800 kr för 120Gb för en disk med SATA och för en 120Gb disk som ansluts via pci-e kostar ca 1800 kr.

{{#ev:youtube|pEsJzrww_dA|250|right}}

[[Fil:E-disk_2-5_scsi.jpg]]

[http://sv.wikipedia.org/wiki/Solid_state_drive#F.C3.B6rdelar Wikipedia.org]

[http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/introduktion-till-datorn Kjell.com]

--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] 27 september 2012 kl. 21.16 (UTC)

=== USB ===
Versioner:

USB 1.0:
Den första versionen av USB och lanserades 1996. Då pratade man om Low Speed som var upp till 1,5 Megabit/sek

USB 1.1:
Behovet av högre överföringshastighet var påtagligt och redan två år senare, 1998, så kom en mindre uppdatering av specifikationen för USB. Nu kunde man överföra med Full Speed, 12 megabit/sek

USB 2.0:
Jakten på högre gjorde att år 2000 kom nästa version. Hastigheten hade nu ökat till Hi-Speed, upp till 480 megabit/ sekund. I och med version 2.0 så konkurrerade den nya versionen på allvar med Firewire. USB 2.0 standarden var även bakåt kompatibel med den tidigare standarden USB 1.1.

USB 3.0 :
I och med att USB nu hade blivit en standard på både Mac och Windows så utvecklades USB standarden och år 2008 så blev USB version 3.0 en standard. Nu kunde man komma upp i hastigheter på hela 5 gigabits, Superspeed. En stor fördel men 3.0 var att nu kunde kommunikationen gå i båda riktningarna samtidigt. Detta eftersom man utnyttjar 5 extra ledare i kabeln. En annan stor och viktig fördel var att nu kunde man få ut mer ström från varje USB-uttag vilket gjorde att tillverkarna fick möjlighet att tillverka nya tillbehör där man inte behövde skicka med externa nätdelar.

När det gäller priser så varierar priserna väldigt kraftigt beroende på kvalité och funktioner. En del USB minnen är gjorda för att tåla extrema förhållanden och sen finns det även USB minnen med inbyggda fingeravtrycksläsare och olika krypteringar. Ett standard 4GBs minne kan man få från 30 kr och uppåt medan ett 256GBs minne kostar från ca 3000 kr och uppåt.

Källor:
:http://sv.wikipedia.org/wiki/Universal_Serial_Bus
:http://www.usb.org/home
:http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=168

/My Schenkmanis

==== USB ====
En usb överför ”data” som består utav den fil man, kopierar/ klipper ut, in till datorn med hjälp utav flera virtuella portar vid namn ”Endpoints”. Nästan alla enheter använder sig utav flera sådana ”Endpoints”, ca upp till 32st av olika typer, där var och en utav dem identifieras med ett nummer samt den riktning som data flödet (filerna) ska till i datorn. Under den tiden du kopierar/ klipper ut din fil till datorn så hanterar den all information tillsammans med ett gäng andra detaljer.

[[Fil:Skärmavbild_2012-09-26_kl._1.38.39_PM.png|320 × 200 pixlar|]]

Endpoint: är inbyggda i självaste usb:n när de blir tillverkade i fabrikerna, så dem finns permanent på självaste USB produkten.
[[Fil:Screenshot_2012-09-26-12-53-32.png|thumb|De guldiga sträcken på denna usb-minne är endpoints]]
// Mattias Norberg

{{clear}}

=== firewire ===
--[[Användare:Rove|Rove]] 24 september 2012 kl. 12.31 (UTC)
[[Fil:Firewire.jpeg|thumb|left]] {{#ev:youtube|xP5aLoRozt8|250|right}}
firewire är apples namn på produkten IEEE 1394 som är en högkommunikationskoppling till och från datorutrustning som till exemple överföring mellan en digital kamra eller liknande. Tekniken utvecklades under ledning av Apple tillsammans med bland andra Texas Instruments, IBM och Sony. IEEE 1394 är ett tekniskt bättre alternativ till USB, men har blivit mindre utbrett eftersom hårdvarukostnaden är högre.

The IEEE 1394 interface, developed in the late 1980s and early 1990s by Apple as FireWire, is a serial bus interface standard for high-speed communications and isochronous real-time data transfer. The 1394 interface is comparable with USB and often those two technologies are considered together, though USB has more market share.[1] Apple first included FireWire in some of its 1999 models, and most Apple computers since the year 2000 have included FireWire ports, though, as of 2012, nothing beyond the 800 version (IEEE-1394b).[2] The interface is also known by the brand i.LINK (Sony), and Lynx (Texas Instruments). IEEE 1394 replaced parallel SCSI in many applications, because of lower implementation costs and a simplified, more adaptable cabling system. The 1394 standard also defines a backplane interface, though this is not as widely used.

{{clear}}

=== Dennis K ===

'''Grafikkort:'''

Ett grafikkort, även kallad ett bildskärmskort, skärm adapter och grafikadapter, är ett expansionskort vars grafikprocessor beräknar fram digitala "kartor" av vad som ska visas på skärmen. De flesta grafikkort erbjuder olika funktioner såsom accelererad rendering av 3D-scener och 2D grafik, TV-utgång eller möjligheten att ansluta flera bildskärmar (multi-monitor). I moderna datorer är grafikkortet i form av ett instickskort som ansluts i ett slot. Om man ska förklara hur ett grafikkort fungerar för någon som inte vet så kan man säga att en liten bit information skickas till grafikkortet från cpun och i den står det vad som ska visas på skärmen. Informationen skickas i elektriska pulser, där tex det här skickas, på/av=1/0. Grafikkortet läser informationen och vidarebefodrar de elektriska signalerna och hämtar den extra informationen som behövs till flera (1/0) som skickas ut till utgången som blir något en skärm kan läsa av och då vet den att den ska tända den pixeln, släcka den röda pixel, gröna osv.

'''Crossfire:'''

Crossfire kallas den teknik som gör det möjligt att sammankoppla två grafikkort så att dom delar på arbetsbördan, detta ger en stor fördel i bland annat datorspel.

=== Ljudkortet ===
[[File:Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB.jpg|thumb|Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB]]

Frank Salazar Diaz

'''Geylan'''

Ljudkortet är en komponent i datorn som spelar upp och spelar in ljud. Ljudkortet brukar oftas vara kopplat till Moderkortet och det är så ganska ofta på de moderna datorerna, fast det finns folk som använder ett instickskort för att de presterar bättre och man får en högre kvalite på ljudet. Signalerna/bruset som kommer från instickskortet är bättre isolerade och det betyder att bruset som uppstår när man använder ett ljudkort som är kopplat till moderkortet inte uppstår lika mycket och ljudet blir klarare. Instickskortet kan byta mellan olika samplingsfreksvenser, t.ex. 44.1/48/96 kHz, och på ljudkortet som är kopplat i moderkortet så brukar man oftast bara kunna använda 44.1 kHz.

De första ljudkorten till PC började användas i början av 1990-talet och då hade de bara MIDI-funktion som kunde kommunicera med datorer och instrument som t.ex. keyboards och trummaskiner. MIDI står för Musical Instrument Digital Interface och på svenska så är det ett seriellt elektroniskt gränssnit ämnat för musikbruk. Och senare på början av 1990-talet så började man även och använda 8 bitars digitalt ljud som var bättre än MIDI. Det första ljudkortet tillverkades i 80-talet och det hette Creative’s Soundblaster-kort och det var de första ljudkortet till PC.

Det första ljudkortet till PC kom i början av 1990-talet och då hade de i första fallen endast MIDI- funktion och senare så hade den även 8 bitars digitalt Ljud.
en utav de första ljudkorten som kom ut till PC var Creative’s Sound blaster. Som började tillverka i slutet av 80-talet

Sound Blaster är ett av många varumärken på en serie ljudkort skapat av det Singapore-baserade företag Creative Labs.
AdLib var ett populärt MIDI-ljudkort tillverkat av det kanadensiska företaget AdLib, inc. Mellan 1987 och 1992. ( Ad lib är en förkortning av latinets ’ad libitum’)

Det fanns också extern ljudkort som var till de allra första hemdatorerna. några märken var Sinclair, Commodore, BBC, Amstrad, Spectravideo m.m. dessa ljudkort innehöll ofta en tre-kanals ljudkrets, vissa ljudkort hade stöd för MIDI som då var mycket nytt. Priset på ett ljudkort med märket Creative Sound Blaster kan kosta mellan 540-900kr

'''''Källor'''''

http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Creative_SB_X-Fi_Fatal1ty-AB.jpg

http://sv.wikipedia.org/wiki/Midi

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljudkort

=== Processor ===

Alexander Mårtensson, Bastian Pedersen

=== Vattenkylning===
Victor Heinonen

==Lagringsminne==

''Lagringsminne eller externminne används såsom arbetsminnet till att lagra datorprogram och dess data när det inte används. Det finns många olika typer av lagringsminnen. Exempel på några lagringsminnen är disketter, hårddiskar, optiska skivor som dvd och Cd och man får inte glömma transistorbaserade flashminnen. Den andra typen av datorminne kallas för arbetsminne eller RAM. Skillnaden mellan arbetsminne och lagringsminne är att lagringsminnen inte är flyktigt, vilket betyder att det kan lagra data under en längre perioder även utan strömtillförsel vilket RAM inte kan.
Nu för tiden har de flesta datorer inbyggda lagringsminnen såsom hårddiskar. För i tiden var inte lagringsminnen inte inbyggt i datorn själv och av historiska skäl används fortfarande begreppet "externminne". [[File:Interference-colors.jpg|thumb|Lagringminne]]

Oscar Rasinaho

=== BIOS ===
Jimmy Hammarsten

BIOS
Ett BIO system är ett program eller en mjukvara som är inbyggd i datorn med ett BIO system som startar datorns operativ system, grafik kortet, RAM, CPU, Tangentbordet, musen och hårddisken mm. BIOS står för Basic Input/Output System. Ett BIO System har ett Användargränssnitt som vanligen ett menysystem genom att trycka en viss tangent på tangentbordet när datorn startar. I BIOS UI, kan en användare
- Konfigurera hårdvaran
- Sätta system klockan
- Aktivera/avaktivera system komponenter
- välja vilken enhet som är bäst lämplig till att starta upp systemet
- sätta olika lösenord uppmaningar, till exempel ett lösenord för att få tillgång till BIOS-funktionerna för användargränssnittet själv och förhindra illvilliga användare från att starta upp systemet från obehörig kringutrustning.

termen BIOS (Basic Input / Output System) uppfanns av Gary Kildall och dök först upp i CP / M operativsystem 1975, som beskriver maskin-specifika delen av CP / M laddas under uppstarten som gränssnitt direkt med hårdvaran (en CP / M maskin har vanligtvis bara en enkel startprogram i ROM). Senare versioner av CP / M (liksom Concurrent CP / M, Concurrent DOS, DOS Plus, Multiuser DOS, System Manager och REAL/32) kommer med en XIOS (Extended Input / Output System) istället för BIOS. De flesta versioner av DOS har en fil som heter "Io.sys", "IBMBIO.COM", "IBMBIO.SYS" eller "DRBIOS.SYS", denna fil är känd som "DOS BIOS", som är analogt med "CP / M BIOS ".

Bland andra klasser av datorer, har den generiska termer uppstartsmonitorn, startprogram och start-ROM varit i allmänt bruk. Lite sol och PowerPC-baserade datorer använder Open Firmware för detta ändamål. Det finns några alternativ för "Legacy BIOS" i x86 världen: Extensible Firmware Interface, Open Firmware (används på OLPC XO-1) och coreboot.

I princip en BIOS i ROM anpassade till den specifika tillverkarens maskinvara, vilket låg nivå tjänster (som att läsa en tangenttryckning eller skriva en sektor av data till diskett) som ska lämnas på ett standardiserat sätt till ett operativsystem. Till exempel kan en IBM PC har antingen en monokrom eller grafikkort (med olika adresser display minnet och hårdvaran), men en enda standard BIOS systemanrop kan åberopas för att visa ett tecken på en viss position på skärmen i textläge.
Startblocket
DMI Block
Huvudsakliga block
PhoenixBIOS D686. Denna BIOS-chip är inrymt i en PLCC paket, som är i sin tur ansluten till en PLCC uttag.

Före 1990-talet var BIOS lagrad i ROM eller PROM chip, som inte kunde ändras av användarna. Som dess komplexitet och behov av uppdateringar växte och åter programmerbara delar blev mer tillgänglig, BIOS firmware oftast lagras på EEPROM eller flash-minnesenheter. Enligt Robert braver ordförande för BIOS-tillverkaren Micro Firmware blev Flash BIOS marker vanligt omkring 1995, eftersom de elektriskt raderbara PROM (EEPROM) marker är billigare och enklare att programmera än vanliga raderbara PROM (EPROM) marker. Flashchip programmeras (och omprogrammeras) in-circuit, medan EPROM chip behöver systemet att drivas nedåt och EPROM chip bort från moderkortet, för omprogrammering. EPROM chip kan raderas vid långvarig exponering för ultraviolett ljus, vilket nås chipet via fönstret. Chip tillverkare använder EPROM programmerare (sprängare) för att programmera EPROM chip. Elektriskt raderbara (EEPROM) chips tillåter BIOS omprogrammering med högre än normal spänning. [5] BIOS-versioner uppgraderas för att dra nytta av nyare versioner av hårdvara och korrigera buggar i tidigare versioner av BIOS. [6]

Från och med IBM AT stödde datorer en hårdvaruklocka inställbar i BIOS. Den hade ett århundrade bit som tillåts för att manuellt ändra talet när år 2000 hände. De flesta BIOS revideringar som skapas i 1995 och nästan alla BIOS revideringar i 1997 stödde år 2000 genom att sätta århundradet bitar automatiskt när klockan rullade förbi midnatt, 31 December, 1999. [7]

De första flashchip fästes till ISA-bussen. Från och med 1997 flyttade BIOS flash till LPC bussen en funktionell ersättning för ISA, efter en ny standard implementering känd som "firmware nav" (FWH). År 2006 kom de första system som stöder en seriell Peripheral Interface (SPI), och BIOS flash flyttade igen.

Storleken på BIOS och kapacitet ROM, den EEPROM och andra medier kan lagras på, har ökat över tiden nya funktioner har lagts till koden, BIOS-versioner finns nu med storlekar upp till 16 megabyte. Vissa moderna moderkort är inklusive ännu större NAND flashminne IC ombord som kan lagra hela kompakta operativsystem, till exempel vissa Linux-distributioner. Till exempel ingår vissa nya ASUS moderkort Splashtop Linux inbäddad i sina NAND flash minne IC.

I moderna datorer BIOS lagras i omskrivbar minne, vilket gör att innehållet som skall ersättas eller "skrivas". Denna omskrivning av innehållet benämns ibland blinkar. Detta kan göras genom ett speciellt program, vanligen av systemets tillverkare eller vid POST, med en BIOS-bild i en hårddisk eller USB-minne. En fil som innehåller sådant innehåll ibland kallas "en BIOS image". En BIOS kan reflashed för att uppgradera till en nyare version att fixa buggar eller ge förbättrad prestanda eller för att stödja nyare hårdvara, eller skriva om operation kan behövas för att fixa en skadad BIOS. Ett BIOS kan också "flashad" genom att sätta filen i roten på en USB-enhet och starta.

Ett datorsystem kan innehålla flera BIOS firmware marker. Moderkortet BIOS innehåller vanligtvis kod för att komma hårdvarukomponenter helt nödvändiga för bootstrapping av systemet, såsom tangentbord (antingen PS / 2 eller USB Human Interface Device) och lagring (diskettenheter, om sådana finns, och PATA eller SATA-hårddisk styrenheter). Dessutom, plug-in adapterkort som SCSI, RAID, nätverkskort gränssnitt, och styrelser video innehåller ofta sina egna BIOS (t.ex. Video BIOS) som kompletterar eller ersätter system-BIOS-koden för den givna komponenten. (Denna kod är i allmänhet som ett alternativ ROM). Även enheter inbyggda i moderkortet kan bete sig på detta sätt, deras alternativ rom kan lagras som separata kod på den huvudsakliga BIOS-flash chip och uppgraderas antingen tillsammans med eller separat från de viktigaste BIOS.

En tilläggskort oftast bara kräver ett alternativ ROM :

Måste användas innan operativsystemet kan läsas in (vanligtvis innebär att det krävs i bootstrapping processen), och
Är alltför sofistikerad eller specifik en enhet som ska hanteras av de viktigaste BIOS

Äldre PC-operativsystem, som MS-DOS (inklusive alla DOS-baserade versioner av Microsoft Windows) och nystartade systemladdare, får fortsätta att använda BIOS för ingång och utgång. Emellertid innebär de begränsningar av BIOS miljö som moderna operativsystem kommer nästan alltid använder sina egna drivrutiner för att direkt styra hårdvaran. I allmänhet är dessa drivrutiner använder endast BIOS och alternativet kräver ROM för mycket specifika (icke-prestanda-kritiska) uppgifter, t.ex. preliminär enheten har initierats.

För att upptäcka minne-mappade ISA alternativet ROM under uppstartsprocessen, PC BIOS-implementeringar skannar verkliga minne från 0xC0000 till 0xF0000 på 2 KiB gränser, söker en ROM signatur: 0xAA55 (0x55 följt av 0xAA eftersom x86-arkitekturen är little- endian). I en giltig utbyggnad ROM denna signatur omedelbart följt av en enda byte indikerar antalet 512-byte block det använder i verkliga minne. Nästa byte innehåller en offset som beskriver alternativet ROM inkörsport, som BIOS omedelbart överför kontroll. Vid denna punkt tar expansionen ROM koden över, med hjälp av BIOS tjänster att registrera avbrottsvektorer för användning av post-boot program ger ett gränssnitt Användarkonfiguration, eller visa diagnostisk information.

Det finns många metoder och verktyg för att undersöka innehållet i olika moderkortets BIOS och ROM expansion, såsom Microsoft DEBUG eller Unix dd.

källa
Datorteknik 1A V2011 Lärobok sid 23 av Jan-Eric Thelin
http://windows.microsoft.com/sv-SE/windows7/BIOS-frequently-asked-questions
http://en.wikipedia.org/wiki/BIOS

Jimmys sandlåda

2012-10-03T11:00:53Z

Jiha9607: /* Moderkort */

Jimmys sandlåda

== Vad? ==
{{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer? Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område.

Du behöver bli medlem och logga in på Wikiskola för att kunna skriva här.

'''Vi vill att du:'''
* Förklarar vad förkortningen står för.
* Översätter engelska uttryck till svenska
* Anger ungefärligt pris
* Förklarar hur den fungerar
* Länk till en film eller inbäddad film.
* Källor/länkar

Skriv ditt namn under den rubrik där du kan bidra. Eller lägg till en egen rubrik.

Du publicerar din text genom att lägga in på denna sida.
}}

= Moderkort =

=== Grafikkort ===

Johan Askefalk

[[File:ATI Radeon HD 4770 Graphics Card-oblique view.jpg|thumb|ATI Radeon HD 4770]]
Grafikkort används i nästan alla datorer. De finns snabba energi-slukande Grafikkort och snåla tysta energisnåla Grafikkort.
Snabba Grafikkort används främst i Spel datorer, och bild/film redigerings datorer, Dvs alla som jobbar med media och behöver
ett snabbt Grafikkort. För att det ska gå snabbare och "Smoothare".

Alla Grafikkort har ett "Grafikminne" det fungerar ungefär som ett RAM minne. Speldatorer behöver mycket minne dvs över 1 GB. Men de snabbaste brukar kunna ha över 4GB!
Men alla Grafikkort behöver inte gigantiska "Grafikminnen", om man till exempel arbetar med att skriva böcker eller långa texter så är det bättre att köpa ett tyst och mer energisnålt Grafikkort.
Och satsa mera på en bra CPU, en snabb SSD och mycket RAM.

Med en ny teknik kallad "Cuda" skapas av Nvidia. Med denna teknik kan GPU:ns super snabba minne användas som "huvudminne" när man redigerar bilder och liknande, Med denna teknik kan man arbeta otroligt mycket snabbare. Tekniken fungerar så att deras grafikkort ger kraft av sina super snabba processorer och med detta får man en extrem powerboost.

==== Crossfire ====
:
Crossfire är en teknik som gör att man kan koppla 2 Grafikkort tillsammans, och med detta ge starkare prestanda. Det går dock bara att koppla 2 Gafikkort via Crossfire om de 2 första nummerna på modellen är detsamma. Till exempel: Man kan koppla 1: Radeon HD 5770 och en 5790, Men inte 1: 7970 och 1: 7870. För att detta ska fungerar måste man dock ha ett moderkort som stödjer Crossfire X.
Om man bestämmer sig för att köra Crossfire så är det bra att tänka på att det används väldigt mycket energi, och det blir väldigt varm. Därför kan det vara bra att köpa någon extra fläkt eller kanske en vattenskylningssystem. Dessutom kan det vara bra att kolla så att de Grafikkort du ska använda Crossfire med arbetar bra tillsammans, Eftersom att även om de två första siffrorna är det samma. Kan de kanske finnas buggar om de kör tillsammans. De kan vara i form av bluescreens eller Glitter på skärmen. Du kan kolla detta genom att till exempel läsa på forum eller helt enkelt google det. Forum jag rekommenderar Sweclockers.se.

[[File:Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire.jpg|thumb|Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire]]

Som jag sa tidigare så blir Grafikkorten oftast mycket varmare när de kör i Crossfire. Det är viktigt att det inte blir för varmt eftersom att då kan Moderkortet/ grafikkortet smälta. Mitt personliga tips är att varje gång du köpt ett eller flera Grafikkort kolla värmen på dem när de "Idlar" samt kör i "100%". Detta kan du simpelt göra med ett program som heter: FurMark: VGA test. Programmet fungerar så att den öppnar ett fönster som har väldigt höga Grafikinställningar. Och grafikkortet tvingas använda allt den har för att kunna visa filmen i så hög grafik som möjligt. När programmet startats kommer den köra i 15 minuter på din skärms upplösning, eller någon annan virtuell upplösning om du så vill. Under dessa 15 minuter kommer grafikkortet jobba på 100% och fläktarna kommer att automatiskt öka för att hålla grafikkortet kallt. Ditt Grafikkort får inte bli för varmt, dvs runt 85-99 grader då kan det börja smälta, Så håll koll på det under hela testet. Om du märker att det börjar bli för varmt borde du kanske sänka upplösningen lite, men om du inte ändrat den från din skärms upplösning, måste du kanske införskaffa en eller två extra fläktar / ett nytt kallare chassi. Du kan också byta Grafikkortets standard fläkt då de brukar vara ganska dåliga.

När testet är klart och inget har gått fel så vet du hur dina varma ditt/dina Grafikkort blir på 100%. Om de inte blivit för varma så är det optimalt, om de inte är över 50/60 grader så kan du fundera på att överklocka grafikkortet något (överklocka = trimma). Jag själv ligger hemma på stabila 50-55 grader på 100%, jag har nu överklockat dem med ca: 30% och de ligger nu på ca 75-80 grader på 100% användning.

'''OBS:''' glöm inte att kolla att Grafikkorten/kortet inte blir för varmt efter överklockningen, om de/den blir de kan du sänka överklockningen något, annars kan du öka den lite eller helt enkelt låta den vara som den är för tillfället.

'''Grafikkorts överklockning ligger på OS:et dvs om du installerar om ditt Windos kommer din överklockings inställning försvinna. CPU överklockning ligger dock på BIOS dvs att den kommer vara kvar.'''

Lycka till och hoppades att detta hjälpte dig :)

// Johan Askefalk

-----

=== RAM ===

Alfonso

Martin Öh

= Övrigt =

=== grafikkort ===
--[[Användare:Jesperdeli|Jesperdeli]] 24 september 2012 kl. 12.36 (UTC)

{{clear}}

=== Datormus ===
[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg|miniatyr|200px|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]

Jack

Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X & ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X & Y-planet.

Men just nu används laserdioder undertill som sänder ut en stråle. Strålen reflekteras till underlaget, och tas imot till musens mottagare. Förflyttningen registreras genom att musen rör på sig åt olika håll, då de reflekterande strålarna ändras

{{clear}}

=== Ethernet ===

August Carlsson

Ethernet är en samling standardiserade sätt för kommunikation mellan datorenheter via höghastighets kablar. Ethernet är skapades år 1976 av Xerox Corporation. Ethernet standardiserades av IEEE, eller Institute of Electrical and Electronics

{{clear}}

=== Ljudkort™===

Tim Rey

Ett ljudkort är dator komponenten som låter dig spela upp och spela in ljud.
Ljudkortet är oftast installerat på moderkortet men kan också vara instickskort. De som söker det bästa i sin dator använder instickskort då det är bättre isolerat mot bruset som kommer från moderkortet. men har även fler in- utgångar och digitala in- ut gångar.

De flesta ljudkort använder en "digital-to-analog converter", eller "DAC", vilket konverterar digitalt genererad data till analogt format. Dens output är kopplad till en förstärkare, eller hörlurar, vilket gör att vi kan höra ljudet från datorn.
Ett ljudkort kan ha många kopplingar, ibland är de för många eller för stora kopplingar, då installerar man ett externt kort där man länkar kopplingarna. Beroende på hur många kopplingar man använder räcker kanske inte ett kort, då använder man en breakbox som man kopplar till datorn.

En viktig del av ljudkortet är polyfoni, vilket är förmågan framkalla olika självständiga röster och ljud samtidigt. Ju fler kanaler ljudkortet har, det vill säga hur många utgångar, och kvalitet på dem desto bättre ljud separering. Polyfoni är viktigt då om man inte har

=== Fläkt ===

'''Malin:''' 
När en dator är i arbete, genererar komponenterna i datorn värmeenergi. Dock så är många delar i en dator väldigt känsliga mot värme. Därför är det viktigt att ha någon sorts kylning till datorn, så att luften i datorn förblir kall. Dels så att datorn inte överhettas, men även för att datorer jobbar bättre om den är kall. Den vanligaste kylningstekninken till en modern dator är datorfläkten. Datorfläkten har till uppgift att fläkta bort den varma luften inuti datorn och ersätta den med kall luft utifrån. Det finns oftast fler än en fläkt till en dator eftersom en fläkt inte är stark nog att kyla hela datorn. Det vanligaste är att det finns fläktar vid t.ex. nätagregatet, grafikkortet, processorn, CPU:n och vid Chassit. Dessa fläktar finns offtast redan från början, men att om man vill utsätta sin dator för tyngre program och mer jobb (t.ex. spel eller andra stora program), kan användaren sätta till extra fläktar. Det finns även olika bra fläktar som har bra styrka och snabbhet. Man mäter fläktars kraft i RPM (Rotations Per Minute). Desto mer RPM en fläkt har, desto bättre är den.
--[[Användare:MalinHagland|MalinHagland]] 24 september 2012 kl. 12.07 (UTC)

[[File:80mm computer fans with fan guards and connectors.png|thumb|80mm computer fans with fan guards and connectors]]

Varje dators komponenter alstrar värme vid användning. Man måste därför ha något som kyler ner komponenterna för att de inte ska överhettas och smälta eller skadas. Meningen med datorfläktar är att de ska skicka ut värmen ur chassit. Många av delarna i en dator, som t.ex. hårddiskar och nätaggregat, behöver inte en fläkt, utan bara ett gott luftflöde genom chassit. Detta innebär att fläktarna ofta placeras nära värmegenererande komponenter, som grafikkort och processorer.
Att kyla datorer med hjälp av fläktar är inte det enda alternativet i dagens läge. Personer som använder sina datorer till krävande arbeten måste iblanda ha bättre och mer effektiv kylning än dessa kan erbjuda. Vattenkylning är ett av dessa alternativ och går ut på att man leder kallt vatten till vattenblock som sitter monterade på datorkomponenterna. Detta sätt att kyla på är mycket mer effektivt. Samtidigt så är det mer riskabelt då datorn kan förstöras om en ledning går sönder och vatten sipprar ut i systemet.

Priset på datorfläktar varierar väldigt mycket. Enkla och små fläktar kan kosta mindre än 100 kr medan vattenkylning kan kosta uppemot och långt över tusen kronor.

Här är en video på en dator som använder sig av vattenkylning: http://www.youtube.com/watch?v=LRi3goene5k. Jag hittade också en video där man använder sig av flytande kväve för att kyla ner datorn. Detta tillvägagångssätt är inget att rekommendera då de drar ner temperaturen i datorn till -80 grader.

Här är videon:  http://www.youtube.com/watch?v=QmSBaizEqkk&feature=related. En vanlig datorfläkt, som den på bilden, hittade jag ingen video på då den är så lätt att förstå. Det är helt enkelt en fläkt som snurrar inuti datorn för att få ut varm luft.
--[[Användare:Miro|Miro]] 24 september 2012 kl. 12.06 (UTC)

'''Källor:'''
http://h10025.www1.hp.com/ewfrf/wc/document?docname=c01993131&lc=sv&cc=se&dlc=sv

http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar

=== ROM ===
'''ROM''' eller Read-only Memory betyder med en grov översättning ”endast läsbart minne”. ROM-minnet i datorn är väldigt viktigt för att datorn ska kunna fungera. Detta beror på att all programvara som är avsedd för att styra hårdvaran i datorn finns på ROM-minnet. På grund av denna funktion kan man inte redigera informationen på ROM-minnet och därav namnet.

'''PROM''', '''EPROM''' och '''EEPROM'''

PROM eller ''programmerbart'' ROM är en vidareutveckling av ROM. PROM tillåter en att redigera koderna på minnet en gång. Men för att kunna redigera informationen på minnet så måste man ha en speciell skrivutrustning som är väldigt svår att få tag på.  Sedan utvecklades EPROM och EEPROM. EPROM som står för ''erasable'' PROM kan man redigera med hjälp av ultraviolett strålning och EEPROM kan man redigera med hjälp av elektronsik utrustning.

'''Flashminnen'''

Flashminnen som har dubbelt så många transistorer per minnescell. Däremot har EEPROM en fördel som gör att man kan radera små block i taget. I små EEPROM-kretsar kan man radera och programmera 8 bitar i taget, medan flashminnets blockstorlek är på 524 288 bitar. EEPROMs minnescell är större än flashminnet, vilket innebär en högra produktionskostnad.

Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Read-only_memory

'''''Signera artikeln med ditt namn'''''

=== Hårddisk ===
Sigurd

==== Joachim A ====
Hårddisk

Den största delen av en hårddisk består av flera magnetiska skivor som är roterande och ligger på varandra. På varje sida av skivan sitter det skrivhuvuden som läser från eller skriver till skivan.

Tre saker som är bra att känna till på en hårddisk är cylinder, huvud och sektor.
På hårdisken finns det flera spår. När skrivhuvudet har letat sig fram till rätt spår kan den stå stilla där och läsa eller skriva data, under tiden skivan roterar under.

En hårdisk kan bestå av flera skivor. Cylindern är det spår som ligger på samma ställe på varje skiva. Har man fyra skivor så kan tex spåret näst längs ut på alla skivor. tillsammans utgöra en cylinder.

När hårddisken (skivorna)delats upp i flera små delar. så bildar den minsta delen sektorn. sektorn är oftast 512 B stor,. Eftersom en sektor inte rymmer så mycket lägger man i hop dom till ett större utrymme, ett större kluster.

För att hårdisken ska kunna hitta en bestämd sektor behöver den först få reda på vilken cylinder datan ligger på för att kunna bestämma vilken placering skrivhuvudet ska ha. Hårddisken består av flera skrivhuvuden och måste först veta vilket skrivhuvud som ska användas och i vilken sektor datan ligger i. Vid läsning eller skrivning ställer rätt skrivhuvud in sig automatiskt och väntar sen på att den rätta sektorn har snurrat fram.

Tekniken som jag beskrivit kallas egentligen CHS-adressering (cylinder, head, sector) men den är föråldrad. Datorn beskriver nu för tiden inte dessa punkter var för sig. Det är samma grundprincip men blocken numreras nu efter den ordning de ligger i. Den nya tekniken kallas LBA (Logical Block Addressing). första sektorn har nummer 0, nästa nummer 1 och så vidare.

normal priset på en hårdisk på 1TB ligger på 650kr

--[[Användare:JoachimAllerborg|JoachimAllerborg]] 26 september 2012 kl. 19.46 (UTC)

=== Chassi ===
niclas william Fredrik

=== Kraftaggregat (PSU) ===
[[File:ATX-Netzteil.jpg|thumb|ATX-Netzteil. Klicka på bilden för mer info.]]
Nätaggregatet eller PSU som står för "Power Supply Unit" ser till att datorn ens startar. PSU:ns uppgift är att konvertera vägguttagets 230V till lägre spänningar så som 12V, 5V och 3.3V då datorns andra komponenter inte skulle klara av den höga spänningen. Man kan se PSU:n lite som ett hjärta som "pumpar" ut ström till datorns alla komponenter.

'''Strömkablar'''

Genom tiderna har många kablar tagits fram och och skrotats men dessa är några av de vanligaste och mest betydande.

:* 20/24 pin power connector - moderkortet
:*SATA-Power connector - optiska enheter & HDD
:*4-pin connector - äldre optiska enheter & äldre HDD:er
:*2x2-pin connector - CPU
:*PCie-Power connector - GPU

Issa, Bomler
{{clear}}

=== Ett litet skämt ===

Några norska skämt på temat datorterminologi: [[Norska löshundskommitén]]

=== Flashminne ===
Johnny Olsson

=== SSD ===
SSD står för Solid State Drive som kan översättas till halvledar disk på svenska. En SSD har inga snurande skivor som en vanlig hårddisk har utan baseras på minnskretsar istället.

SSD ansluts oftast med SATA eller pci-e. En SSD som ansluts via pci-e är oftast snabbare men också mycket dyrare. SATA diskarna brukar ha läshastigheter runt 500MB/s och 500MB/s (2012) och pci-e diskarna runt 1500 MB/s läshastigheter och skrivhasigher runt 1200MB/s vilket kan jämföras med en vanlig traditionell hårdisk som kan läsa i ca 100MB/s och skriver i ca 100MB/s. Pci-e diskarna riktar sig mer mot företagsanvändning och I servrar där den extra hastigheten behövs medans SATA diskarna riktar sig mer mot persondatorer med krav på prestanda.

En SSD är helt ljudlös och är okänslig mot stötar och vibrationer detta beror på att den inte har några rörliga delar. En SSD's livstid påverkas av antalet skrivningar så om disken får skriva mycket så kortas livstiden mycket.

Eftersom tekniken är relativt ny så är priset förtfarande högt, ca 800 kr för 120Gb för en disk med SATA och för en 120Gb disk som ansluts via pci-e kostar ca 1800 kr.

{{#ev:youtube|pEsJzrww_dA|250|right}}

[[Fil:E-disk_2-5_scsi.jpg]]

[http://sv.wikipedia.org/wiki/Solid_state_drive#F.C3.B6rdelar Wikipedia.org]

[http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/introduktion-till-datorn Kjell.com]

--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] 27 september 2012 kl. 21.16 (UTC)

=== USB ===
Versioner:

USB 1.0:
Den första versionen av USB och lanserades 1996. Då pratade man om Low Speed som var upp till 1,5 Megabit/sek

USB 1.1:
Behovet av högre överföringshastighet var påtagligt och redan två år senare, 1998, så kom en mindre uppdatering av specifikationen för USB. Nu kunde man överföra med Full Speed, 12 megabit/sek

USB 2.0:
Jakten på högre gjorde att år 2000 kom nästa version. Hastigheten hade nu ökat till Hi-Speed, upp till 480 megabit/ sekund. I och med version 2.0 så konkurrerade den nya versionen på allvar med Firewire. USB 2.0 standarden var även bakåt kompatibel med den tidigare standarden USB 1.1.

USB 3.0 :
I och med att USB nu hade blivit en standard på både Mac och Windows så utvecklades USB standarden och år 2008 så blev USB version 3.0 en standard. Nu kunde man komma upp i hastigheter på hela 5 gigabits, Superspeed. En stor fördel men 3.0 var att nu kunde kommunikationen gå i båda riktningarna samtidigt. Detta eftersom man utnyttjar 5 extra ledare i kabeln. En annan stor och viktig fördel var att nu kunde man få ut mer ström från varje USB-uttag vilket gjorde att tillverkarna fick möjlighet att tillverka nya tillbehör där man inte behövde skicka med externa nätdelar.

När det gäller priser så varierar priserna väldigt kraftigt beroende på kvalité och funktioner. En del USB minnen är gjorda för att tåla extrema förhållanden och sen finns det även USB minnen med inbyggda fingeravtrycksläsare och olika krypteringar. Ett standard 4GBs minne kan man få från 30 kr och uppåt medan ett 256GBs minne kostar från ca 3000 kr och uppåt.

Källor:
:http://sv.wikipedia.org/wiki/Universal_Serial_Bus
:http://www.usb.org/home
:http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=168

/My Schenkmanis

==== USB ====
En usb överför ”data” som består utav den fil man, kopierar/ klipper ut, in till datorn med hjälp utav flera virtuella portar vid namn ”Endpoints”. Nästan alla enheter använder sig utav flera sådana ”Endpoints”, ca upp till 32st av olika typer, där var och en utav dem identifieras med ett nummer samt den riktning som data flödet (filerna) ska till i datorn. Under den tiden du kopierar/ klipper ut din fil till datorn så hanterar den all information tillsammans med ett gäng andra detaljer.

[[Fil:Skärmavbild_2012-09-26_kl._1.38.39_PM.png|320 × 200 pixlar|]]

Endpoint: är inbyggda i självaste usb:n när de blir tillverkade i fabrikerna, så dem finns permanent på självaste USB produkten.
[[Fil:Screenshot_2012-09-26-12-53-32.png|thumb|De guldiga sträcken på denna usb-minne är endpoints]]
// Mattias Norberg

{{clear}}

=== firewire ===
--[[Användare:Rove|Rove]] 24 september 2012 kl. 12.31 (UTC)
[[Fil:Firewire.jpeg|thumb|left]] {{#ev:youtube|xP5aLoRozt8|250|right}}
firewire är apples namn på produkten IEEE 1394 som är en högkommunikationskoppling till och från datorutrustning som till exemple överföring mellan en digital kamra eller liknande. Tekniken utvecklades under ledning av Apple tillsammans med bland andra Texas Instruments, IBM och Sony. IEEE 1394 är ett tekniskt bättre alternativ till USB, men har blivit mindre utbrett eftersom hårdvarukostnaden är högre.

The IEEE 1394 interface, developed in the late 1980s and early 1990s by Apple as FireWire, is a serial bus interface standard for high-speed communications and isochronous real-time data transfer. The 1394 interface is comparable with USB and often those two technologies are considered together, though USB has more market share.[1] Apple first included FireWire in some of its 1999 models, and most Apple computers since the year 2000 have included FireWire ports, though, as of 2012, nothing beyond the 800 version (IEEE-1394b).[2] The interface is also known by the brand i.LINK (Sony), and Lynx (Texas Instruments). IEEE 1394 replaced parallel SCSI in many applications, because of lower implementation costs and a simplified, more adaptable cabling system. The 1394 standard also defines a backplane interface, though this is not as widely used.

{{clear}}

=== Dennis K ===

'''Grafikkort:'''

Ett grafikkort, även kallad ett bildskärmskort, skärm adapter och grafikadapter, är ett expansionskort vars grafikprocessor beräknar fram digitala "kartor" av vad som ska visas på skärmen. De flesta grafikkort erbjuder olika funktioner såsom accelererad rendering av 3D-scener och 2D grafik, TV-utgång eller möjligheten att ansluta flera bildskärmar (multi-monitor). I moderna datorer är grafikkortet i form av ett instickskort som ansluts i ett slot. Om man ska förklara hur ett grafikkort fungerar för någon som inte vet så kan man säga att en liten bit information skickas till grafikkortet från cpun och i den står det vad som ska visas på skärmen. Informationen skickas i elektriska pulser, där tex det här skickas, på/av=1/0. Grafikkortet läser informationen och vidarebefodrar de elektriska signalerna och hämtar den extra informationen som behövs till flera (1/0) som skickas ut till utgången som blir något en skärm kan läsa av och då vet den att den ska tända den pixeln, släcka den röda pixel, gröna osv.

'''Crossfire:'''

Crossfire kallas den teknik som gör det möjligt att sammankoppla två grafikkort så att dom delar på arbetsbördan, detta ger en stor fördel i bland annat datorspel.

=== Ljudkortet ===
[[File:Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB.jpg|thumb|Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB]]

Frank Salazar Diaz

'''Geylan'''

Ljudkortet är en komponent i datorn som spelar upp och spelar in ljud. Ljudkortet brukar oftas vara kopplat till Moderkortet och det är så ganska ofta på de moderna datorerna, fast det finns folk som använder ett instickskort för att de presterar bättre och man får en högre kvalite på ljudet. Signalerna/bruset som kommer från instickskortet är bättre isolerade och det betyder att bruset som uppstår när man använder ett ljudkort som är kopplat till moderkortet inte uppstår lika mycket och ljudet blir klarare. Instickskortet kan byta mellan olika samplingsfreksvenser, t.ex. 44.1/48/96 kHz, och på ljudkortet som är kopplat i moderkortet så brukar man oftast bara kunna använda 44.1 kHz.

De första ljudkorten till PC började användas i början av 1990-talet och då hade de bara MIDI-funktion som kunde kommunicera med datorer och instrument som t.ex. keyboards och trummaskiner. MIDI står för Musical Instrument Digital Interface och på svenska så är det ett seriellt elektroniskt gränssnit ämnat för musikbruk. Och senare på början av 1990-talet så började man även och använda 8 bitars digitalt ljud som var bättre än MIDI. Det första ljudkortet tillverkades i 80-talet och det hette Creative’s Soundblaster-kort och det var de första ljudkortet till PC.

Det första ljudkortet till PC kom i början av 1990-talet och då hade de i första fallen endast MIDI- funktion och senare så hade den även 8 bitars digitalt Ljud.
en utav de första ljudkorten som kom ut till PC var Creative’s Sound blaster. Som började tillverka i slutet av 80-talet

Sound Blaster är ett av många varumärken på en serie ljudkort skapat av det Singapore-baserade företag Creative Labs.
AdLib var ett populärt MIDI-ljudkort tillverkat av det kanadensiska företaget AdLib, inc. Mellan 1987 och 1992. ( Ad lib är en förkortning av latinets ’ad libitum’)

Det fanns också extern ljudkort som var till de allra första hemdatorerna. några märken var Sinclair, Commodore, BBC, Amstrad, Spectravideo m.m. dessa ljudkort innehöll ofta en tre-kanals ljudkrets, vissa ljudkort hade stöd för MIDI som då var mycket nytt. Priset på ett ljudkort med märket Creative Sound Blaster kan kosta mellan 540-900kr

'''''Källor'''''

http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Creative_SB_X-Fi_Fatal1ty-AB.jpg

http://sv.wikipedia.org/wiki/Midi

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljudkort

=== Processor ===

Alexander Mårtensson, Bastian Pedersen

=== Vattenkylning===
Victor Heinonen

==Lagringsminne==

''Lagringsminne eller externminne används såsom arbetsminnet till att lagra datorprogram och dess data när det inte används. Det finns många olika typer av lagringsminnen. Exempel på några lagringsminnen är disketter, hårddiskar, optiska skivor som dvd och Cd och man får inte glömma transistorbaserade flashminnen. Den andra typen av datorminne kallas för arbetsminne eller RAM. Skillnaden mellan arbetsminne och lagringsminne är att lagringsminnen inte är flyktigt, vilket betyder att det kan lagra data under en längre perioder även utan strömtillförsel vilket RAM inte kan.
Nu för tiden har de flesta datorer inbyggda lagringsminnen såsom hårddiskar. För i tiden var inte lagringsminnen inte inbyggt i datorn själv och av historiska skäl används fortfarande begreppet "externminne". [[File:Interference-colors.jpg|thumb|Lagringminne]]

Oscar Rasinaho

=== BIOS ===
Jimmy Hammarsten

BIOS
Ett BIO system är ett program eller en mjukvara som är inbyggd i datorn med ett BIO system som startar datorns operativ system, grafik kortet, RAM, CPU, Tangentbordet, musen och hårddisken mm. BIOS står för Basic Input/Output System. Ett BIO System har ett Användargränssnitt som vanligen ett menysystem genom att trycka en viss tangent på tangentbordet när datorn startar. I BIOS UI, kan en användare
- Konfigurera hårdvaran
- Sätta system klockan
- Aktivera/avaktivera system komponenter
- välja vilken enhet som är bäst lämplig till att starta upp systemet
- sätta olika lösenord uppmaningar, till exempel ett lösenord för att få tillgång till BIOS-funktionerna för användargränssnittet själv och förhindra illvilliga användare från att starta upp systemet från obehörig kringutrustning.

termen BIOS (Basic Input / Output System) uppfanns av Gary Kildall och dök först upp i CP / M operativsystem 1975, som beskriver maskin-specifika delen av CP / M laddas under uppstarten som gränssnitt direkt med hårdvaran (en CP / M maskin har vanligtvis bara en enkel startprogram i ROM). Senare versioner av CP / M (liksom Concurrent CP / M, Concurrent DOS, DOS Plus, Multiuser DOS, System Manager och REAL/32) kommer med en XIOS (Extended Input / Output System) istället för BIOS. De flesta versioner av DOS har en fil som heter "Io.sys", "IBMBIO.COM", "IBMBIO.SYS" eller "DRBIOS.SYS", denna fil är känd som "DOS BIOS", som är analogt med "CP / M BIOS ".

Bland andra klasser av datorer, har den generiska termer uppstartsmonitorn, startprogram och start-ROM varit i allmänt bruk. Lite sol och PowerPC-baserade datorer använder Open Firmware för detta ändamål. Det finns några alternativ för "Legacy BIOS" i x86 världen: Extensible Firmware Interface, Open Firmware (används på OLPC XO-1) och coreboot.

I princip en BIOS i ROM anpassade till den specifika tillverkarens maskinvara, vilket låg nivå tjänster (som att läsa en tangenttryckning eller skriva en sektor av data till diskett) som ska lämnas på ett standardiserat sätt till ett operativsystem. Till exempel kan en IBM PC har antingen en monokrom eller grafikkort (med olika adresser display minnet och hårdvaran), men en enda standard BIOS systemanrop kan åberopas för att visa ett tecken på en viss position på skärmen i textläge.
Startblocket
DMI Block
Huvudsakliga block
PhoenixBIOS D686. Denna BIOS-chip är inrymt i en PLCC paket, som är i sin tur ansluten till en PLCC uttag.

Före 1990-talet var BIOS lagrad i ROM eller PROM chip, som inte kunde ändras av användarna. Som dess komplexitet och behov av uppdateringar växte och åter programmerbara delar blev mer tillgänglig, BIOS firmware oftast lagras på EEPROM eller flash-minnesenheter. Enligt Robert braver ordförande för BIOS-tillverkaren Micro Firmware blev Flash BIOS marker vanligt omkring 1995, eftersom de elektriskt raderbara PROM (EEPROM) marker är billigare och enklare att programmera än vanliga raderbara PROM (EPROM) marker. Flashchip programmeras (och omprogrammeras) in-circuit, medan EPROM chip behöver systemet att drivas nedåt och EPROM chip bort från moderkortet, för omprogrammering. EPROM chip kan raderas vid långvarig exponering för ultraviolett ljus, vilket nås chipet via fönstret. Chip tillverkare använder EPROM programmerare (sprängare) för att programmera EPROM chip. Elektriskt raderbara (EEPROM) chips tillåter BIOS omprogrammering med högre än normal spänning. [5] BIOS-versioner uppgraderas för att dra nytta av nyare versioner av hårdvara och korrigera buggar i tidigare versioner av BIOS. [6]

Från och med IBM AT stödde datorer en hårdvaruklocka inställbar i BIOS. Den hade ett århundrade bit som tillåts för att manuellt ändra talet när år 2000 hände. De flesta BIOS revideringar som skapas i 1995 och nästan alla BIOS revideringar i 1997 stödde år 2000 genom att sätta århundradet bitar automatiskt när klockan rullade förbi midnatt, 31 December, 1999. [7]

De första flashchip fästes till ISA-bussen. Från och med 1997 flyttade BIOS flash till LPC bussen en funktionell ersättning för ISA, efter en ny standard implementering känd som "firmware nav" (FWH). År 2006 kom de första system som stöder en seriell Peripheral Interface (SPI), och BIOS flash flyttade igen.

Storleken på BIOS och kapacitet ROM, den EEPROM och andra medier kan lagras på, har ökat över tiden nya funktioner har lagts till koden, BIOS-versioner finns nu med storlekar upp till 16 megabyte. Vissa moderna moderkort är inklusive ännu större NAND flashminne IC ombord som kan lagra hela kompakta operativsystem, till exempel vissa Linux-distributioner. Till exempel ingår vissa nya ASUS moderkort Splashtop Linux inbäddad i sina NAND flash minne IC.

I moderna datorer BIOS lagras i omskrivbar minne, vilket gör att innehållet som skall ersättas eller "skrivas". Denna omskrivning av innehållet benämns ibland blinkar. Detta kan göras genom ett speciellt program, vanligen av systemets tillverkare eller vid POST, med en BIOS-bild i en hårddisk eller USB-minne. En fil som innehåller sådant innehåll ibland kallas "en BIOS image". En BIOS kan reflashed för att uppgradera till en nyare version att fixa buggar eller ge förbättrad prestanda eller för att stödja nyare hårdvara, eller skriva om operation kan behövas för att fixa en skadad BIOS. Ett BIOS kan också "flashad" genom att sätta filen i roten på en USB-enhet och starta.

Ett datorsystem kan innehålla flera BIOS firmware marker. Moderkortet BIOS innehåller vanligtvis kod för att komma hårdvarukomponenter helt nödvändiga för bootstrapping av systemet, såsom tangentbord (antingen PS / 2 eller USB Human Interface Device) och lagring (diskettenheter, om sådana finns, och PATA eller SATA-hårddisk styrenheter). Dessutom, plug-in adapterkort som SCSI, RAID, nätverkskort gränssnitt, och styrelser video innehåller ofta sina egna BIOS (t.ex. Video BIOS) som kompletterar eller ersätter system-BIOS-koden för den givna komponenten. (Denna kod är i allmänhet som ett alternativ ROM). Även enheter inbyggda i moderkortet kan bete sig på detta sätt, deras alternativ rom kan lagras som separata kod på den huvudsakliga BIOS-flash chip och uppgraderas antingen tillsammans med eller separat från de viktigaste BIOS.

En tilläggskort oftast bara kräver ett alternativ ROM :

Måste användas innan operativsystemet kan läsas in (vanligtvis innebär att det krävs i bootstrapping processen), och
Är alltför sofistikerad eller specifik en enhet som ska hanteras av de viktigaste BIOS

Äldre PC-operativsystem, som MS-DOS (inklusive alla DOS-baserade versioner av Microsoft Windows) och nystartade systemladdare, får fortsätta att använda BIOS för ingång och utgång. Emellertid innebär de begränsningar av BIOS miljö som moderna operativsystem kommer nästan alltid använder sina egna drivrutiner för att direkt styra hårdvaran. I allmänhet är dessa drivrutiner använder endast BIOS och alternativet kräver ROM för mycket specifika (icke-prestanda-kritiska) uppgifter, t.ex. preliminär enheten har initierats.

För att upptäcka minne-mappade ISA alternativet ROM under uppstartsprocessen, PC BIOS-implementeringar skannar verkliga minne från 0xC0000 till 0xF0000 på 2 KiB gränser, söker en ROM signatur: 0xAA55 (0x55 följt av 0xAA eftersom x86-arkitekturen är little- endian). I en giltig utbyggnad ROM denna signatur omedelbart följt av en enda byte indikerar antalet 512-byte block det använder i verkliga minne. Nästa byte innehåller en offset som beskriver alternativet ROM inkörsport, som BIOS omedelbart överför kontroll. Vid denna punkt tar expansionen ROM koden över, med hjälp av BIOS tjänster att registrera avbrottsvektorer för användning av post-boot program ger ett gränssnitt Användarkonfiguration, eller visa diagnostisk information.

Det finns många metoder och verktyg för att undersöka innehållet i olika moderkortets BIOS och ROM expansion, såsom Microsoft DEBUG eller Unix dd.

källa
Datorteknik 1A V2011 Lärobok sid 23 av Jan-Eric Thelin
http://windows.microsoft.com/sv-SE/windows7/BIOS-frequently-asked-questions
http://en.wikipedia.org/wiki/BIOS

Jimmys sandlåda

2012-10-03T10:57:48Z

Jiha9607: /* Moderkort */

Jimmys sandlåda

== Vad? ==
{{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer? Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område.

Du behöver bli medlem och logga in på Wikiskola för att kunna skriva här.

'''Vi vill att du:'''
* Förklarar vad förkortningen står för.
* Översätter engelska uttryck till svenska
* Anger ungefärligt pris
* Förklarar hur den fungerar
* Länk till en film eller inbäddad film.
* Källor/länkar

Skriv ditt namn under den rubrik där du kan bidra. Eller lägg till en egen rubrik.

Du publicerar din text genom att lägga in på denna sida.
}}

= Moderkort =

=== Grafikkort ===

Johan Askefalk

[[File:ATI Radeon HD 4770 Graphics Card-oblique view.jpg|thumb|ATI Radeon HD 4770]]
Grafikkort används i nästan alla datorer. De finns snabba energi-slukande Grafikkort och snåla tysta energisnåla Grafikkort.
Snabba Grafikkort används främst i Spel datorer, och bild/film redigerings datorer, Dvs alla som jobbar med media och behöver
ett snabbt Grafikkort. För att det ska gå snabbare och "Smoothare".

Alla Grafikkort har ett "Grafikminne" det fungerar ungefär som ett RAM minne. Speldatorer behöver mycket minne dvs över 1 GB. Men de snabbaste brukar kunna ha över 4GB!
Men alla Grafikkort behöver inte gigantiska "Grafikminnen", om man till exempel arbetar med att skriva böcker eller långa texter så är det bättre att köpa ett tyst och mer energisnålt Grafikkort.
Och satsa mera på en bra CPU, en snabb SSD och mycket RAM.

Med en ny teknik kallad "Cuda" skapas av Nvidia. Med denna teknik kan GPU:ns super snabba minne användas som "huvudminne" när man redigerar bilder och liknande, Med denna teknik kan man arbeta otroligt mycket snabbare. Tekniken fungerar så att deras grafikkort ger kraft av sina super snabba processorer och med detta får man en extrem powerboost.

==== Crossfire ====
:
Crossfire är en teknik som gör att man kan koppla 2 Grafikkort tillsammans, och med detta ge starkare prestanda. Det går dock bara att koppla 2 Gafikkort via Crossfire om de 2 första nummerna på modellen är detsamma. Till exempel: Man kan koppla 1: Radeon HD 5770 och en 5790, Men inte 1: 7970 och 1: 7870. För att detta ska fungerar måste man dock ha ett moderkort som stödjer Crossfire X.
Om man bestämmer sig för att köra Crossfire så är det bra att tänka på att det används väldigt mycket energi, och det blir väldigt varm. Därför kan det vara bra att köpa någon extra fläkt eller kanske en vattenskylningssystem. Dessutom kan det vara bra att kolla så att de Grafikkort du ska använda Crossfire med arbetar bra tillsammans, Eftersom att även om de två första siffrorna är det samma. Kan de kanske finnas buggar om de kör tillsammans. De kan vara i form av bluescreens eller Glitter på skärmen. Du kan kolla detta genom att till exempel läsa på forum eller helt enkelt google det. Forum jag rekommenderar Sweclockers.se.

[[File:Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire.jpg|thumb|Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire]]

Som jag sa tidigare så blir Grafikkorten oftast mycket varmare när de kör i Crossfire. Det är viktigt att det inte blir för varmt eftersom att då kan Moderkortet/ grafikkortet smälta. Mitt personliga tips är att varje gång du köpt ett eller flera Grafikkort kolla värmen på dem när de "Idlar" samt kör i "100%". Detta kan du simpelt göra med ett program som heter: FurMark: VGA test. Programmet fungerar så att den öppnar ett fönster som har väldigt höga Grafikinställningar. Och grafikkortet tvingas använda allt den har för att kunna visa filmen i så hög grafik som möjligt. När programmet startats kommer den köra i 15 minuter på din skärms upplösning, eller någon annan virtuell upplösning om du så vill. Under dessa 15 minuter kommer grafikkortet jobba på 100% och fläktarna kommer att automatiskt öka för att hålla grafikkortet kallt. Ditt Grafikkort får inte bli för varmt, dvs runt 85-99 grader då kan det börja smälta, Så håll koll på det under hela testet. Om du märker att det börjar bli för varmt borde du kanske sänka upplösningen lite, men om du inte ändrat den från din skärms upplösning, måste du kanske införskaffa en eller två extra fläktar / ett nytt kallare chassi. Du kan också byta Grafikkortets standard fläkt då de brukar vara ganska dåliga.

När testet är klart och inget har gått fel så vet du hur dina varma ditt/dina Grafikkort blir på 100%. Om de inte blivit för varma så är det optimalt, om de inte är över 50/60 grader så kan du fundera på att överklocka grafikkortet något (överklocka = trimma). Jag själv ligger hemma på stabila 50-55 grader på 100%, jag har nu överklockat dem med ca: 30% och de ligger nu på ca 75-80 grader på 100% användning.

'''OBS:''' glöm inte att kolla att Grafikkorten/kortet inte blir för varmt efter överklockningen, om de/den blir de kan du sänka överklockningen något, annars kan du öka den lite eller helt enkelt låta den vara som den är för tillfället.

'''Grafikkorts överklockning ligger på OS:et dvs om du installerar om ditt Windos kommer din överklockings inställning försvinna. CPU överklockning ligger dock på BIOS dvs att den kommer vara kvar.'''

Lycka till och hoppades att detta hjälpte dig :)

// Johan Askefalk

-----

=== RAM ===

Alfonso

Martin Öh

= Övrigt =

=== grafikkort ===
--[[Användare:Jesperdeli|Jesperdeli]] 24 september 2012 kl. 12.36 (UTC)

{{clear}}

=== Datormus ===
[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg|miniatyr|200px|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]

Jack

Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X & ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X & Y-planet.

Men just nu används laserdioder undertill som sänder ut en stråle. Strålen reflekteras till underlaget, och tas imot till musens mottagare. Förflyttningen registreras genom att musen rör på sig åt olika håll, då de reflekterande strålarna ändras

{{clear}}

=== Ethernet ===

August Carlsson

Ethernet är en samling standardiserade sätt för kommunikation mellan datorenheter via höghastighets kablar. Ethernet är skapades år 1976 av Xerox Corporation. Ethernet standardiserades av IEEE, eller Institute of Electrical and Electronics

{{clear}}

=== Ljudkort™===

Tim Rey

Ett ljudkort är dator komponenten som låter dig spela upp och spela in ljud.
Ljudkortet är oftast installerat på moderkortet men kan också vara instickskort. De som söker det bästa i sin dator använder instickskort då det är bättre isolerat mot bruset som kommer från moderkortet. men har även fler in- utgångar och digitala in- ut gångar.

De flesta ljudkort använder en "digital-to-analog converter", eller "DAC", vilket konverterar digitalt genererad data till analogt format. Dens output är kopplad till en förstärkare, eller hörlurar, vilket gör att vi kan höra ljudet från datorn.
Ett ljudkort kan ha många kopplingar, ibland är de för många eller för stora kopplingar, då installerar man ett externt kort där man länkar kopplingarna. Beroende på hur många kopplingar man använder räcker kanske inte ett kort, då använder man en breakbox som man kopplar till datorn.

En viktig del av ljudkortet är polyfoni, vilket är förmågan framkalla olika självständiga röster och ljud samtidigt. Ju fler kanaler ljudkortet har, det vill säga hur många utgångar, och kvalitet på dem desto bättre ljud separering. Polyfoni är viktigt då om man inte har

=== Fläkt ===

'''Malin:''' 
När en dator är i arbete, genererar komponenterna i datorn värmeenergi. Dock så är många delar i en dator väldigt känsliga mot värme. Därför är det viktigt att ha någon sorts kylning till datorn, så att luften i datorn förblir kall. Dels så att datorn inte överhettas, men även för att datorer jobbar bättre om den är kall. Den vanligaste kylningstekninken till en modern dator är datorfläkten. Datorfläkten har till uppgift att fläkta bort den varma luften inuti datorn och ersätta den med kall luft utifrån. Det finns oftast fler än en fläkt till en dator eftersom en fläkt inte är stark nog att kyla hela datorn. Det vanligaste är att det finns fläktar vid t.ex. nätagregatet, grafikkortet, processorn, CPU:n och vid Chassit. Dessa fläktar finns offtast redan från början, men att om man vill utsätta sin dator för tyngre program och mer jobb (t.ex. spel eller andra stora program), kan användaren sätta till extra fläktar. Det finns även olika bra fläktar som har bra styrka och snabbhet. Man mäter fläktars kraft i RPM (Rotations Per Minute). Desto mer RPM en fläkt har, desto bättre är den.
--[[Användare:MalinHagland|MalinHagland]] 24 september 2012 kl. 12.07 (UTC)

[[File:80mm computer fans with fan guards and connectors.png|thumb|80mm computer fans with fan guards and connectors]]

Varje dators komponenter alstrar värme vid användning. Man måste därför ha något som kyler ner komponenterna för att de inte ska överhettas och smälta eller skadas. Meningen med datorfläktar är att de ska skicka ut värmen ur chassit. Många av delarna i en dator, som t.ex. hårddiskar och nätaggregat, behöver inte en fläkt, utan bara ett gott luftflöde genom chassit. Detta innebär att fläktarna ofta placeras nära värmegenererande komponenter, som grafikkort och processorer.
Att kyla datorer med hjälp av fläktar är inte det enda alternativet i dagens läge. Personer som använder sina datorer till krävande arbeten måste iblanda ha bättre och mer effektiv kylning än dessa kan erbjuda. Vattenkylning är ett av dessa alternativ och går ut på att man leder kallt vatten till vattenblock som sitter monterade på datorkomponenterna. Detta sätt att kyla på är mycket mer effektivt. Samtidigt så är det mer riskabelt då datorn kan förstöras om en ledning går sönder och vatten sipprar ut i systemet.

Priset på datorfläktar varierar väldigt mycket. Enkla och små fläktar kan kosta mindre än 100 kr medan vattenkylning kan kosta uppemot och långt över tusen kronor.

Här är en video på en dator som använder sig av vattenkylning: http://www.youtube.com/watch?v=LRi3goene5k. Jag hittade också en video där man använder sig av flytande kväve för att kyla ner datorn. Detta tillvägagångssätt är inget att rekommendera då de drar ner temperaturen i datorn till -80 grader.

Här är videon:  http://www.youtube.com/watch?v=QmSBaizEqkk&feature=related. En vanlig datorfläkt, som den på bilden, hittade jag ingen video på då den är så lätt att förstå. Det är helt enkelt en fläkt som snurrar inuti datorn för att få ut varm luft.
--[[Användare:Miro|Miro]] 24 september 2012 kl. 12.06 (UTC)

'''Källor:'''
http://h10025.www1.hp.com/ewfrf/wc/document?docname=c01993131&lc=sv&cc=se&dlc=sv

http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar

=== ROM ===
'''ROM''' eller Read-only Memory betyder med en grov översättning ”endast läsbart minne”. ROM-minnet i datorn är väldigt viktigt för att datorn ska kunna fungera. Detta beror på att all programvara som är avsedd för att styra hårdvaran i datorn finns på ROM-minnet. På grund av denna funktion kan man inte redigera informationen på ROM-minnet och därav namnet.

'''PROM''', '''EPROM''' och '''EEPROM'''

PROM eller ''programmerbart'' ROM är en vidareutveckling av ROM. PROM tillåter en att redigera koderna på minnet en gång. Men för att kunna redigera informationen på minnet så måste man ha en speciell skrivutrustning som är väldigt svår att få tag på.  Sedan utvecklades EPROM och EEPROM. EPROM som står för ''erasable'' PROM kan man redigera med hjälp av ultraviolett strålning och EEPROM kan man redigera med hjälp av elektronsik utrustning.

'''Flashminnen'''

Flashminnen som har dubbelt så många transistorer per minnescell. Däremot har EEPROM en fördel som gör att man kan radera små block i taget. I små EEPROM-kretsar kan man radera och programmera 8 bitar i taget, medan flashminnets blockstorlek är på 524 288 bitar. EEPROMs minnescell är större än flashminnet, vilket innebär en högra produktionskostnad.

Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Read-only_memory

'''''Signera artikeln med ditt namn'''''

=== Hårddisk ===
Sigurd

==== Joachim A ====
Hårddisk

Den största delen av en hårddisk består av flera magnetiska skivor som är roterande och ligger på varandra. På varje sida av skivan sitter det skrivhuvuden som läser från eller skriver till skivan.

Tre saker som är bra att känna till på en hårddisk är cylinder, huvud och sektor.
På hårdisken finns det flera spår. När skrivhuvudet har letat sig fram till rätt spår kan den stå stilla där och läsa eller skriva data, under tiden skivan roterar under.

En hårdisk kan bestå av flera skivor. Cylindern är det spår som ligger på samma ställe på varje skiva. Har man fyra skivor så kan tex spåret näst längs ut på alla skivor. tillsammans utgöra en cylinder.

När hårddisken (skivorna)delats upp i flera små delar. så bildar den minsta delen sektorn. sektorn är oftast 512 B stor,. Eftersom en sektor inte rymmer så mycket lägger man i hop dom till ett större utrymme, ett större kluster.

För att hårdisken ska kunna hitta en bestämd sektor behöver den först få reda på vilken cylinder datan ligger på för att kunna bestämma vilken placering skrivhuvudet ska ha. Hårddisken består av flera skrivhuvuden och måste först veta vilket skrivhuvud som ska användas och i vilken sektor datan ligger i. Vid läsning eller skrivning ställer rätt skrivhuvud in sig automatiskt och väntar sen på att den rätta sektorn har snurrat fram.

Tekniken som jag beskrivit kallas egentligen CHS-adressering (cylinder, head, sector) men den är föråldrad. Datorn beskriver nu för tiden inte dessa punkter var för sig. Det är samma grundprincip men blocken numreras nu efter den ordning de ligger i. Den nya tekniken kallas LBA (Logical Block Addressing). första sektorn har nummer 0, nästa nummer 1 och så vidare.

normal priset på en hårdisk på 1TB ligger på 650kr

--[[Användare:JoachimAllerborg|JoachimAllerborg]] 26 september 2012 kl. 19.46 (UTC)

=== Chassi ===
niclas william Fredrik

=== Kraftaggregat (PSU) ===
[[File:ATX-Netzteil.jpg|thumb|ATX-Netzteil. Klicka på bilden för mer info.]]
Nätaggregatet eller PSU som står för "Power Supply Unit" ser till att datorn ens startar. PSU:ns uppgift är att konvertera vägguttagets 230V till lägre spänningar så som 12V, 5V och 3.3V då datorns andra komponenter inte skulle klara av den höga spänningen. Man kan se PSU:n lite som ett hjärta som "pumpar" ut ström till datorns alla komponenter.

'''Strömkablar'''

Genom tiderna har många kablar tagits fram och och skrotats men dessa är några av de vanligaste och mest betydande.

:* 20/24 pin power connector - moderkortet
:*SATA-Power connector - optiska enheter & HDD
:*4-pin connector - äldre optiska enheter & äldre HDD:er
:*2x2-pin connector - CPU
:*PCie-Power connector - GPU

Issa, Bomler
{{clear}}

=== Moderkort ===

====Kasper Winberg ====
[[Fil:Moderkort PCH.gif|thumb|400px|Schematisk bild på två av de vanligaste moderkorten]]
Moderkort är det svenska ordet för Motherboard och är ingen direkt förkortning så som USB (som står för universal serial bus). Det engelska namnet och även det ursprungliga namnet är Motherboard just för att det är grunden till en dator, utan moderkortet - ingen fungerande dator. Moderkortet sitter i chassit som alla andra komponenter och är "basen" till alla komponenter.

Priset på ett moderkort kan variera grovt beroende på vad du ska använda det till, om du ska ha det i en vanlig arbetsdator utan några speciella tillägg kan du komma undan med en 1000kr ungefär, men om du ska ha ett moderkort till tex en speldator så kan det kosta mycket mer beroende på vad för processor du har för den måste passa in i ditt moderkort, och hur många PCIe uttag du behöver. Men ett moderkort kan kosta runt 1000-5000kr.
Standardpriset brukar ligga runt 1500kr. 
 
 
 
 
Här nedan ser du en översikt på ett modernt moderkort och några av de viktigaste komponenterna på moderkortet
 

[[Fil:Modertkort_översikt_kasper.jpg|400px|left|Moderkort översikt]]
1. Front panel (Se nedan) 
 2. PCI express x16 (Används till [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|grafikkort]], [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Ljudkortet|ljudkort]], nätverkskort) 
 3. PCI  (Användes förr till allt som PCI-E har nu, används fortfarande till närverkskort / ljudkort) 
4. PCI express x1 (Används till ljudkort, nätverkskort)  
5. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|CPU]] sockel (processor sockel) 
 6. Plats för [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]] (arbetsminnet) 
 7. Strömförsörjning till moderkort 
 8. SATA uttag 6GB/s ([[Uppgift_Beskriv_en_datordel#SSD|SSD hårddisk]])/[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Joachim_A|(SATA hårddisk)]]  
9. SATA 3GB/s  
10. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#USB|USB]] uttag  
11.[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#CMOS|CMOS]] Batteri

[[Fil:Front_panel_moderkort.jpg‎|300px|left|Moderkortets front panel]]
 
 
 
 
 
 
1. VGA (uttag för bildkabel) 
 2. USB portar 
 3. Ljud ingångar  
4. Internet uttag

 
 
 
 
 
 

Källor:
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild 
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620 
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf 
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/ 
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320 
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm 
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html 
Jag har gjort beskrivning på bilderna själv via Microsoft Paint & Seashore

--[[Användare:KasperV|KasperV]] 25 september 2012 kl. 15.38 (UTC)

{{clear}}

==== Max Allerborg ====

Moderkortet, det är ungefär som en människas hjärta. Nu undrar ni säkert hur ett moderkort kan vara som ett hjärta och det tänkte jag berätta för er. Det är så att alla komponenter som finns i datorn är kopplade till moderkortet på ett eller annat sätt. De flesta strömkällorna är kopplade direkt till moderkortet som i sin tur skickar vidare strömmen till komponenterna listade nedan.
 
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|Grafikkort]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|Processor]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Fl.C3.A4kt|Fläkt]]

Det finns även en del komponenter som inte får ström av moderkortet och dom komponenterna kan ni se i listan nedan
[[Fil:ASRock N68C-S UCC Rev 1.03.jpg|400px|thumb|Micro-ATX med AMD socket FM1]]

* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#H.C3.A5rddisk|Hårddisk]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#ROM|CD/DVD Läsare]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Kraftaggregat_.28PSU.29|Nätaggregat]]

 
För inte så länge sedan så hade moderkorten tre stycken olika chip men med teknikens utveckling så har man kommit på en annan lösning med endast två chip. Den nya två chips lösningen ska även fungera mycket snabbare och bättre än föregående alternativet. De två chipen som finns nu heter CPU (Central Processing Unit) samt PCH (Platform Controller Hub). Som jag sade tidigare så är nästan alla komponenter i datorn kopplade till moderkortet eller mer specifikt i de två chipsen. Till CPU:n kopplas externgrafik via PCIe, Interngrafik via CPU enheten och RAM-Minnen. Alltså så kan vi dra slutsaten att CPU:n kontrollerar utdataenheter. Till PCH:n som är den andra styrbryggan kopplas USB (Universial Serial Bus), Nätverk, Serial-ATA och en PCIe x1 för exempelvis ett externtljudkort. Då kan vi dra slutsatsen att PCH:n kontrollerar indataenheter. Det är alltså moderkortet som sammansvetsar alla komponenter och PCH:n och CPU:n som ser till att alla komponenterna kan samarbeta.

 
===== [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#BIOS_2|BIOS]] =====
(Basic Input/Output System) är den delen utav moderkortet som ser till att allting som ska startas startar och det sker med hjälp av en typ av mjukvara som ett operativsystem. Du kan även göra en rad olika inställningar via BIOS.

 
===== CMOS =====
(Complementary Metal-Oxide Semiconductor) är ett litet minne som håller koll och lagrar info om BIOS systemet. den info som lagras är mestadels inställningar som sköts via BIOS systemet. CMOS håller även koll på saker som hårddiskarnas status och klockfrekvens på processorn. 
 

Moderkort Källor:
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild 
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620 
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf 
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/ 
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320 
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm 
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html

--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] 24 september 2012 kl. 12.14 (UTC)
{{clear}}

=== Ett litet skämt ===

Några norska skämt på temat datorterminologi: [[Norska löshundskommitén]]

=== Flashminne ===
Johnny Olsson

=== SSD ===
SSD står för Solid State Drive som kan översättas till halvledar disk på svenska. En SSD har inga snurande skivor som en vanlig hårddisk har utan baseras på minnskretsar istället.

SSD ansluts oftast med SATA eller pci-e. En SSD som ansluts via pci-e är oftast snabbare men också mycket dyrare. SATA diskarna brukar ha läshastigheter runt 500MB/s och 500MB/s (2012) och pci-e diskarna runt 1500 MB/s läshastigheter och skrivhasigher runt 1200MB/s vilket kan jämföras med en vanlig traditionell hårdisk som kan läsa i ca 100MB/s och skriver i ca 100MB/s. Pci-e diskarna riktar sig mer mot företagsanvändning och I servrar där den extra hastigheten behövs medans SATA diskarna riktar sig mer mot persondatorer med krav på prestanda.

En SSD är helt ljudlös och är okänslig mot stötar och vibrationer detta beror på att den inte har några rörliga delar. En SSD's livstid påverkas av antalet skrivningar så om disken får skriva mycket så kortas livstiden mycket.

Eftersom tekniken är relativt ny så är priset förtfarande högt, ca 800 kr för 120Gb för en disk med SATA och för en 120Gb disk som ansluts via pci-e kostar ca 1800 kr.

{{#ev:youtube|pEsJzrww_dA|250|right}}

[[Fil:E-disk_2-5_scsi.jpg]]

[http://sv.wikipedia.org/wiki/Solid_state_drive#F.C3.B6rdelar Wikipedia.org]

[http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/introduktion-till-datorn Kjell.com]

--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] 27 september 2012 kl. 21.16 (UTC)

=== USB ===
Versioner:

USB 1.0:
Den första versionen av USB och lanserades 1996. Då pratade man om Low Speed som var upp till 1,5 Megabit/sek

USB 1.1:
Behovet av högre överföringshastighet var påtagligt och redan två år senare, 1998, så kom en mindre uppdatering av specifikationen för USB. Nu kunde man överföra med Full Speed, 12 megabit/sek

USB 2.0:
Jakten på högre gjorde att år 2000 kom nästa version. Hastigheten hade nu ökat till Hi-Speed, upp till 480 megabit/ sekund. I och med version 2.0 så konkurrerade den nya versionen på allvar med Firewire. USB 2.0 standarden var även bakåt kompatibel med den tidigare standarden USB 1.1.

USB 3.0 :
I och med att USB nu hade blivit en standard på både Mac och Windows så utvecklades USB standarden och år 2008 så blev USB version 3.0 en standard. Nu kunde man komma upp i hastigheter på hela 5 gigabits, Superspeed. En stor fördel men 3.0 var att nu kunde kommunikationen gå i båda riktningarna samtidigt. Detta eftersom man utnyttjar 5 extra ledare i kabeln. En annan stor och viktig fördel var att nu kunde man få ut mer ström från varje USB-uttag vilket gjorde att tillverkarna fick möjlighet att tillverka nya tillbehör där man inte behövde skicka med externa nätdelar.

När det gäller priser så varierar priserna väldigt kraftigt beroende på kvalité och funktioner. En del USB minnen är gjorda för att tåla extrema förhållanden och sen finns det även USB minnen med inbyggda fingeravtrycksläsare och olika krypteringar. Ett standard 4GBs minne kan man få från 30 kr och uppåt medan ett 256GBs minne kostar från ca 3000 kr och uppåt.

Källor:
:http://sv.wikipedia.org/wiki/Universal_Serial_Bus
:http://www.usb.org/home
:http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=168

/My Schenkmanis

==== USB ====
En usb överför ”data” som består utav den fil man, kopierar/ klipper ut, in till datorn med hjälp utav flera virtuella portar vid namn ”Endpoints”. Nästan alla enheter använder sig utav flera sådana ”Endpoints”, ca upp till 32st av olika typer, där var och en utav dem identifieras med ett nummer samt den riktning som data flödet (filerna) ska till i datorn. Under den tiden du kopierar/ klipper ut din fil till datorn så hanterar den all information tillsammans med ett gäng andra detaljer.

[[Fil:Skärmavbild_2012-09-26_kl._1.38.39_PM.png|320 × 200 pixlar|]]

Endpoint: är inbyggda i självaste usb:n när de blir tillverkade i fabrikerna, så dem finns permanent på självaste USB produkten.
[[Fil:Screenshot_2012-09-26-12-53-32.png|thumb|De guldiga sträcken på denna usb-minne är endpoints]]
// Mattias Norberg

{{clear}}

=== firewire ===
--[[Användare:Rove|Rove]] 24 september 2012 kl. 12.31 (UTC)
[[Fil:Firewire.jpeg|thumb|left]] {{#ev:youtube|xP5aLoRozt8|250|right}}
firewire är apples namn på produkten IEEE 1394 som är en högkommunikationskoppling till och från datorutrustning som till exemple överföring mellan en digital kamra eller liknande. Tekniken utvecklades under ledning av Apple tillsammans med bland andra Texas Instruments, IBM och Sony. IEEE 1394 är ett tekniskt bättre alternativ till USB, men har blivit mindre utbrett eftersom hårdvarukostnaden är högre.

The IEEE 1394 interface, developed in the late 1980s and early 1990s by Apple as FireWire, is a serial bus interface standard for high-speed communications and isochronous real-time data transfer. The 1394 interface is comparable with USB and often those two technologies are considered together, though USB has more market share.[1] Apple first included FireWire in some of its 1999 models, and most Apple computers since the year 2000 have included FireWire ports, though, as of 2012, nothing beyond the 800 version (IEEE-1394b).[2] The interface is also known by the brand i.LINK (Sony), and Lynx (Texas Instruments). IEEE 1394 replaced parallel SCSI in many applications, because of lower implementation costs and a simplified, more adaptable cabling system. The 1394 standard also defines a backplane interface, though this is not as widely used.

{{clear}}

=== Dennis K ===

'''Grafikkort:'''

Ett grafikkort, även kallad ett bildskärmskort, skärm adapter och grafikadapter, är ett expansionskort vars grafikprocessor beräknar fram digitala "kartor" av vad som ska visas på skärmen. De flesta grafikkort erbjuder olika funktioner såsom accelererad rendering av 3D-scener och 2D grafik, TV-utgång eller möjligheten att ansluta flera bildskärmar (multi-monitor). I moderna datorer är grafikkortet i form av ett instickskort som ansluts i ett slot. Om man ska förklara hur ett grafikkort fungerar för någon som inte vet så kan man säga att en liten bit information skickas till grafikkortet från cpun och i den står det vad som ska visas på skärmen. Informationen skickas i elektriska pulser, där tex det här skickas, på/av=1/0. Grafikkortet läser informationen och vidarebefodrar de elektriska signalerna och hämtar den extra informationen som behövs till flera (1/0) som skickas ut till utgången som blir något en skärm kan läsa av och då vet den att den ska tända den pixeln, släcka den röda pixel, gröna osv.

'''Crossfire:'''

Crossfire kallas den teknik som gör det möjligt att sammankoppla två grafikkort så att dom delar på arbetsbördan, detta ger en stor fördel i bland annat datorspel.

=== Ljudkortet ===
[[File:Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB.jpg|thumb|Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB]]

Frank Salazar Diaz

'''Geylan'''

Ljudkortet är en komponent i datorn som spelar upp och spelar in ljud. Ljudkortet brukar oftas vara kopplat till Moderkortet och det är så ganska ofta på de moderna datorerna, fast det finns folk som använder ett instickskort för att de presterar bättre och man får en högre kvalite på ljudet. Signalerna/bruset som kommer från instickskortet är bättre isolerade och det betyder att bruset som uppstår när man använder ett ljudkort som är kopplat till moderkortet inte uppstår lika mycket och ljudet blir klarare. Instickskortet kan byta mellan olika samplingsfreksvenser, t.ex. 44.1/48/96 kHz, och på ljudkortet som är kopplat i moderkortet så brukar man oftast bara kunna använda 44.1 kHz.

De första ljudkorten till PC började användas i början av 1990-talet och då hade de bara MIDI-funktion som kunde kommunicera med datorer och instrument som t.ex. keyboards och trummaskiner. MIDI står för Musical Instrument Digital Interface och på svenska så är det ett seriellt elektroniskt gränssnit ämnat för musikbruk. Och senare på början av 1990-talet så började man även och använda 8 bitars digitalt ljud som var bättre än MIDI. Det första ljudkortet tillverkades i 80-talet och det hette Creative’s Soundblaster-kort och det var de första ljudkortet till PC.

Det första ljudkortet till PC kom i början av 1990-talet och då hade de i första fallen endast MIDI- funktion och senare så hade den även 8 bitars digitalt Ljud.
en utav de första ljudkorten som kom ut till PC var Creative’s Sound blaster. Som började tillverka i slutet av 80-talet

Sound Blaster är ett av många varumärken på en serie ljudkort skapat av det Singapore-baserade företag Creative Labs.
AdLib var ett populärt MIDI-ljudkort tillverkat av det kanadensiska företaget AdLib, inc. Mellan 1987 och 1992. ( Ad lib är en förkortning av latinets ’ad libitum’)

Det fanns också extern ljudkort som var till de allra första hemdatorerna. några märken var Sinclair, Commodore, BBC, Amstrad, Spectravideo m.m. dessa ljudkort innehöll ofta en tre-kanals ljudkrets, vissa ljudkort hade stöd för MIDI som då var mycket nytt. Priset på ett ljudkort med märket Creative Sound Blaster kan kosta mellan 540-900kr

'''''Källor'''''

http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Creative_SB_X-Fi_Fatal1ty-AB.jpg

http://sv.wikipedia.org/wiki/Midi

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljudkort

=== Processor ===

Alexander Mårtensson, Bastian Pedersen

=== Vattenkylning===
Victor Heinonen

==Lagringsminne==

''Lagringsminne eller externminne används såsom arbetsminnet till att lagra datorprogram och dess data när det inte används. Det finns många olika typer av lagringsminnen. Exempel på några lagringsminnen är disketter, hårddiskar, optiska skivor som dvd och Cd och man får inte glömma transistorbaserade flashminnen. Den andra typen av datorminne kallas för arbetsminne eller RAM. Skillnaden mellan arbetsminne och lagringsminne är att lagringsminnen inte är flyktigt, vilket betyder att det kan lagra data under en längre perioder även utan strömtillförsel vilket RAM inte kan.
Nu för tiden har de flesta datorer inbyggda lagringsminnen såsom hårddiskar. För i tiden var inte lagringsminnen inte inbyggt i datorn själv och av historiska skäl används fortfarande begreppet "externminne". [[File:Interference-colors.jpg|thumb|Lagringminne]]

Oscar Rasinaho

=== BIOS ===
Jimmy Hammarsten

BIOS
Ett BIO system är ett program eller en mjukvara som är inbyggd i datorn med ett BIO system som startar datorns operativ system, grafik kortet, RAM, CPU, Tangentbordet, musen och hårddisken mm. BIOS står för Basic Input/Output System. Ett BIO System har ett Användargränssnitt som vanligen ett menysystem genom att trycka en viss tangent på tangentbordet när datorn startar. I BIOS UI, kan en användare
- Konfigurera hårdvaran
- Sätta system klockan
- Aktivera/avaktivera system komponenter
- välja vilken enhet som är bäst lämplig till att starta upp systemet
- sätta olika lösenord uppmaningar, till exempel ett lösenord för att få tillgång till BIOS-funktionerna för användargränssnittet själv och förhindra illvilliga användare från att starta upp systemet från obehörig kringutrustning.

termen BIOS (Basic Input / Output System) uppfanns av Gary Kildall och dök först upp i CP / M operativsystem 1975, som beskriver maskin-specifika delen av CP / M laddas under uppstarten som gränssnitt direkt med hårdvaran (en CP / M maskin har vanligtvis bara en enkel startprogram i ROM). Senare versioner av CP / M (liksom Concurrent CP / M, Concurrent DOS, DOS Plus, Multiuser DOS, System Manager och REAL/32) kommer med en XIOS (Extended Input / Output System) istället för BIOS. De flesta versioner av DOS har en fil som heter "Io.sys", "IBMBIO.COM", "IBMBIO.SYS" eller "DRBIOS.SYS", denna fil är känd som "DOS BIOS", som är analogt med "CP / M BIOS ".

Bland andra klasser av datorer, har den generiska termer uppstartsmonitorn, startprogram och start-ROM varit i allmänt bruk. Lite sol och PowerPC-baserade datorer använder Open Firmware för detta ändamål. Det finns några alternativ för "Legacy BIOS" i x86 världen: Extensible Firmware Interface, Open Firmware (används på OLPC XO-1) och coreboot.

I princip en BIOS i ROM anpassade till den specifika tillverkarens maskinvara, vilket låg nivå tjänster (som att läsa en tangenttryckning eller skriva en sektor av data till diskett) som ska lämnas på ett standardiserat sätt till ett operativsystem. Till exempel kan en IBM PC har antingen en monokrom eller grafikkort (med olika adresser display minnet och hårdvaran), men en enda standard BIOS systemanrop kan åberopas för att visa ett tecken på en viss position på skärmen i textläge.
Startblocket
DMI Block
Huvudsakliga block
PhoenixBIOS D686. Denna BIOS-chip är inrymt i en PLCC paket, som är i sin tur ansluten till en PLCC uttag.

Före 1990-talet var BIOS lagrad i ROM eller PROM chip, som inte kunde ändras av användarna. Som dess komplexitet och behov av uppdateringar växte och åter programmerbara delar blev mer tillgänglig, BIOS firmware oftast lagras på EEPROM eller flash-minnesenheter. Enligt Robert braver ordförande för BIOS-tillverkaren Micro Firmware blev Flash BIOS marker vanligt omkring 1995, eftersom de elektriskt raderbara PROM (EEPROM) marker är billigare och enklare att programmera än vanliga raderbara PROM (EPROM) marker. Flashchip programmeras (och omprogrammeras) in-circuit, medan EPROM chip behöver systemet att drivas nedåt och EPROM chip bort från moderkortet, för omprogrammering. EPROM chip kan raderas vid långvarig exponering för ultraviolett ljus, vilket nås chipet via fönstret. Chip tillverkare använder EPROM programmerare (sprängare) för att programmera EPROM chip. Elektriskt raderbara (EEPROM) chips tillåter BIOS omprogrammering med högre än normal spänning. [5] BIOS-versioner uppgraderas för att dra nytta av nyare versioner av hårdvara och korrigera buggar i tidigare versioner av BIOS. [6]

Från och med IBM AT stödde datorer en hårdvaruklocka inställbar i BIOS. Den hade ett århundrade bit som tillåts för att manuellt ändra talet när år 2000 hände. De flesta BIOS revideringar som skapas i 1995 och nästan alla BIOS revideringar i 1997 stödde år 2000 genom att sätta århundradet bitar automatiskt när klockan rullade förbi midnatt, 31 December, 1999. [7]

De första flashchip fästes till ISA-bussen. Från och med 1997 flyttade BIOS flash till LPC bussen en funktionell ersättning för ISA, efter en ny standard implementering känd som "firmware nav" (FWH). År 2006 kom de första system som stöder en seriell Peripheral Interface (SPI), och BIOS flash flyttade igen.

Storleken på BIOS och kapacitet ROM, den EEPROM och andra medier kan lagras på, har ökat över tiden nya funktioner har lagts till koden, BIOS-versioner finns nu med storlekar upp till 16 megabyte. Vissa moderna moderkort är inklusive ännu större NAND flashminne IC ombord som kan lagra hela kompakta operativsystem, till exempel vissa Linux-distributioner. Till exempel ingår vissa nya ASUS moderkort Splashtop Linux inbäddad i sina NAND flash minne IC.

I moderna datorer BIOS lagras i omskrivbar minne, vilket gör att innehållet som skall ersättas eller "skrivas". Denna omskrivning av innehållet benämns ibland blinkar. Detta kan göras genom ett speciellt program, vanligen av systemets tillverkare eller vid POST, med en BIOS-bild i en hårddisk eller USB-minne. En fil som innehåller sådant innehåll ibland kallas "en BIOS image". En BIOS kan reflashed för att uppgradera till en nyare version att fixa buggar eller ge förbättrad prestanda eller för att stödja nyare hårdvara, eller skriva om operation kan behövas för att fixa en skadad BIOS. Ett BIOS kan också "flashad" genom att sätta filen i roten på en USB-enhet och starta.

Ett datorsystem kan innehålla flera BIOS firmware marker. Moderkortet BIOS innehåller vanligtvis kod för att komma hårdvarukomponenter helt nödvändiga för bootstrapping av systemet, såsom tangentbord (antingen PS / 2 eller USB Human Interface Device) och lagring (diskettenheter, om sådana finns, och PATA eller SATA-hårddisk styrenheter). Dessutom, plug-in adapterkort som SCSI, RAID, nätverkskort gränssnitt, och styrelser video innehåller ofta sina egna BIOS (t.ex. Video BIOS) som kompletterar eller ersätter system-BIOS-koden för den givna komponenten. (Denna kod är i allmänhet som ett alternativ ROM). Även enheter inbyggda i moderkortet kan bete sig på detta sätt, deras alternativ rom kan lagras som separata kod på den huvudsakliga BIOS-flash chip och uppgraderas antingen tillsammans med eller separat från de viktigaste BIOS.

En tilläggskort oftast bara kräver ett alternativ ROM :

Måste användas innan operativsystemet kan läsas in (vanligtvis innebär att det krävs i bootstrapping processen), och
Är alltför sofistikerad eller specifik en enhet som ska hanteras av de viktigaste BIOS

Äldre PC-operativsystem, som MS-DOS (inklusive alla DOS-baserade versioner av Microsoft Windows) och nystartade systemladdare, får fortsätta att använda BIOS för ingång och utgång. Emellertid innebär de begränsningar av BIOS miljö som moderna operativsystem kommer nästan alltid använder sina egna drivrutiner för att direkt styra hårdvaran. I allmänhet är dessa drivrutiner använder endast BIOS och alternativet kräver ROM för mycket specifika (icke-prestanda-kritiska) uppgifter, t.ex. preliminär enheten har initierats.

För att upptäcka minne-mappade ISA alternativet ROM under uppstartsprocessen, PC BIOS-implementeringar skannar verkliga minne från 0xC0000 till 0xF0000 på 2 KiB gränser, söker en ROM signatur: 0xAA55 (0x55 följt av 0xAA eftersom x86-arkitekturen är little- endian). I en giltig utbyggnad ROM denna signatur omedelbart följt av en enda byte indikerar antalet 512-byte block det använder i verkliga minne. Nästa byte innehåller en offset som beskriver alternativet ROM inkörsport, som BIOS omedelbart överför kontroll. Vid denna punkt tar expansionen ROM koden över, med hjälp av BIOS tjänster att registrera avbrottsvektorer för användning av post-boot program ger ett gränssnitt Användarkonfiguration, eller visa diagnostisk information.

Det finns många metoder och verktyg för att undersöka innehållet i olika moderkortets BIOS och ROM expansion, såsom Microsoft DEBUG eller Unix dd.

källa
Datorteknik 1A V2011 Lärobok sid 23 av Jan-Eric Thelin
http://windows.microsoft.com/sv-SE/windows7/BIOS-frequently-asked-questions
http://en.wikipedia.org/wiki/BIOS

Jimmys sandlåda

2012-10-03T10:57:18Z

Jiha9607: /* Grafikkort */

Jimmys sandlåda

== Vad? ==
{{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer? Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område.

Du behöver bli medlem och logga in på Wikiskola för att kunna skriva här.

'''Vi vill att du:'''
* Förklarar vad förkortningen står för.
* Översätter engelska uttryck till svenska
* Anger ungefärligt pris
* Förklarar hur den fungerar
* Länk till en film eller inbäddad film.
* Källor/länkar

Skriv ditt namn under den rubrik där du kan bidra. Eller lägg till en egen rubrik.

Du publicerar din text genom att lägga in på denna sida.
}}

= Moderkort =

=== RAM ===

Alfonso

Martin Öh

= Övrigt =

=== grafikkort ===
--[[Användare:Jesperdeli|Jesperdeli]] 24 september 2012 kl. 12.36 (UTC)

{{clear}}

=== Datormus ===
[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg|miniatyr|200px|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]

Jack

Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X & ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X & Y-planet.

Men just nu används laserdioder undertill som sänder ut en stråle. Strålen reflekteras till underlaget, och tas imot till musens mottagare. Förflyttningen registreras genom att musen rör på sig åt olika håll, då de reflekterande strålarna ändras

{{clear}}

=== Ethernet ===

August Carlsson

Ethernet är en samling standardiserade sätt för kommunikation mellan datorenheter via höghastighets kablar. Ethernet är skapades år 1976 av Xerox Corporation. Ethernet standardiserades av IEEE, eller Institute of Electrical and Electronics

{{clear}}

=== Ljudkort™===

Tim Rey

Ett ljudkort är dator komponenten som låter dig spela upp och spela in ljud.
Ljudkortet är oftast installerat på moderkortet men kan också vara instickskort. De som söker det bästa i sin dator använder instickskort då det är bättre isolerat mot bruset som kommer från moderkortet. men har även fler in- utgångar och digitala in- ut gångar.

De flesta ljudkort använder en "digital-to-analog converter", eller "DAC", vilket konverterar digitalt genererad data till analogt format. Dens output är kopplad till en förstärkare, eller hörlurar, vilket gör att vi kan höra ljudet från datorn.
Ett ljudkort kan ha många kopplingar, ibland är de för många eller för stora kopplingar, då installerar man ett externt kort där man länkar kopplingarna. Beroende på hur många kopplingar man använder räcker kanske inte ett kort, då använder man en breakbox som man kopplar till datorn.

En viktig del av ljudkortet är polyfoni, vilket är förmågan framkalla olika självständiga röster och ljud samtidigt. Ju fler kanaler ljudkortet har, det vill säga hur många utgångar, och kvalitet på dem desto bättre ljud separering. Polyfoni är viktigt då om man inte har

=== Fläkt ===

'''Malin:''' 
När en dator är i arbete, genererar komponenterna i datorn värmeenergi. Dock så är många delar i en dator väldigt känsliga mot värme. Därför är det viktigt att ha någon sorts kylning till datorn, så att luften i datorn förblir kall. Dels så att datorn inte överhettas, men även för att datorer jobbar bättre om den är kall. Den vanligaste kylningstekninken till en modern dator är datorfläkten. Datorfläkten har till uppgift att fläkta bort den varma luften inuti datorn och ersätta den med kall luft utifrån. Det finns oftast fler än en fläkt till en dator eftersom en fläkt inte är stark nog att kyla hela datorn. Det vanligaste är att det finns fläktar vid t.ex. nätagregatet, grafikkortet, processorn, CPU:n och vid Chassit. Dessa fläktar finns offtast redan från början, men att om man vill utsätta sin dator för tyngre program och mer jobb (t.ex. spel eller andra stora program), kan användaren sätta till extra fläktar. Det finns även olika bra fläktar som har bra styrka och snabbhet. Man mäter fläktars kraft i RPM (Rotations Per Minute). Desto mer RPM en fläkt har, desto bättre är den.
--[[Användare:MalinHagland|MalinHagland]] 24 september 2012 kl. 12.07 (UTC)

[[File:80mm computer fans with fan guards and connectors.png|thumb|80mm computer fans with fan guards and connectors]]

Varje dators komponenter alstrar värme vid användning. Man måste därför ha något som kyler ner komponenterna för att de inte ska överhettas och smälta eller skadas. Meningen med datorfläktar är att de ska skicka ut värmen ur chassit. Många av delarna i en dator, som t.ex. hårddiskar och nätaggregat, behöver inte en fläkt, utan bara ett gott luftflöde genom chassit. Detta innebär att fläktarna ofta placeras nära värmegenererande komponenter, som grafikkort och processorer.
Att kyla datorer med hjälp av fläktar är inte det enda alternativet i dagens läge. Personer som använder sina datorer till krävande arbeten måste iblanda ha bättre och mer effektiv kylning än dessa kan erbjuda. Vattenkylning är ett av dessa alternativ och går ut på att man leder kallt vatten till vattenblock som sitter monterade på datorkomponenterna. Detta sätt att kyla på är mycket mer effektivt. Samtidigt så är det mer riskabelt då datorn kan förstöras om en ledning går sönder och vatten sipprar ut i systemet.

Priset på datorfläktar varierar väldigt mycket. Enkla och små fläktar kan kosta mindre än 100 kr medan vattenkylning kan kosta uppemot och långt över tusen kronor.

Här är en video på en dator som använder sig av vattenkylning: http://www.youtube.com/watch?v=LRi3goene5k. Jag hittade också en video där man använder sig av flytande kväve för att kyla ner datorn. Detta tillvägagångssätt är inget att rekommendera då de drar ner temperaturen i datorn till -80 grader.

Här är videon:  http://www.youtube.com/watch?v=QmSBaizEqkk&feature=related. En vanlig datorfläkt, som den på bilden, hittade jag ingen video på då den är så lätt att förstå. Det är helt enkelt en fläkt som snurrar inuti datorn för att få ut varm luft.
--[[Användare:Miro|Miro]] 24 september 2012 kl. 12.06 (UTC)

'''Källor:'''
http://h10025.www1.hp.com/ewfrf/wc/document?docname=c01993131&lc=sv&cc=se&dlc=sv

http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar

=== ROM ===
'''ROM''' eller Read-only Memory betyder med en grov översättning ”endast läsbart minne”. ROM-minnet i datorn är väldigt viktigt för att datorn ska kunna fungera. Detta beror på att all programvara som är avsedd för att styra hårdvaran i datorn finns på ROM-minnet. På grund av denna funktion kan man inte redigera informationen på ROM-minnet och därav namnet.

'''PROM''', '''EPROM''' och '''EEPROM'''

PROM eller ''programmerbart'' ROM är en vidareutveckling av ROM. PROM tillåter en att redigera koderna på minnet en gång. Men för att kunna redigera informationen på minnet så måste man ha en speciell skrivutrustning som är väldigt svår att få tag på.  Sedan utvecklades EPROM och EEPROM. EPROM som står för ''erasable'' PROM kan man redigera med hjälp av ultraviolett strålning och EEPROM kan man redigera med hjälp av elektronsik utrustning.

'''Flashminnen'''

Flashminnen som har dubbelt så många transistorer per minnescell. Däremot har EEPROM en fördel som gör att man kan radera små block i taget. I små EEPROM-kretsar kan man radera och programmera 8 bitar i taget, medan flashminnets blockstorlek är på 524 288 bitar. EEPROMs minnescell är större än flashminnet, vilket innebär en högra produktionskostnad.

Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Read-only_memory

'''''Signera artikeln med ditt namn'''''

=== Hårddisk ===
Sigurd

==== Joachim A ====
Hårddisk

Den största delen av en hårddisk består av flera magnetiska skivor som är roterande och ligger på varandra. På varje sida av skivan sitter det skrivhuvuden som läser från eller skriver till skivan.

Tre saker som är bra att känna till på en hårddisk är cylinder, huvud och sektor.
På hårdisken finns det flera spår. När skrivhuvudet har letat sig fram till rätt spår kan den stå stilla där och läsa eller skriva data, under tiden skivan roterar under.

En hårdisk kan bestå av flera skivor. Cylindern är det spår som ligger på samma ställe på varje skiva. Har man fyra skivor så kan tex spåret näst längs ut på alla skivor. tillsammans utgöra en cylinder.

När hårddisken (skivorna)delats upp i flera små delar. så bildar den minsta delen sektorn. sektorn är oftast 512 B stor,. Eftersom en sektor inte rymmer så mycket lägger man i hop dom till ett större utrymme, ett större kluster.

För att hårdisken ska kunna hitta en bestämd sektor behöver den först få reda på vilken cylinder datan ligger på för att kunna bestämma vilken placering skrivhuvudet ska ha. Hårddisken består av flera skrivhuvuden och måste först veta vilket skrivhuvud som ska användas och i vilken sektor datan ligger i. Vid läsning eller skrivning ställer rätt skrivhuvud in sig automatiskt och väntar sen på att den rätta sektorn har snurrat fram.

Tekniken som jag beskrivit kallas egentligen CHS-adressering (cylinder, head, sector) men den är föråldrad. Datorn beskriver nu för tiden inte dessa punkter var för sig. Det är samma grundprincip men blocken numreras nu efter den ordning de ligger i. Den nya tekniken kallas LBA (Logical Block Addressing). första sektorn har nummer 0, nästa nummer 1 och så vidare.

normal priset på en hårdisk på 1TB ligger på 650kr

--[[Användare:JoachimAllerborg|JoachimAllerborg]] 26 september 2012 kl. 19.46 (UTC)

=== Chassi ===
niclas william Fredrik

=== Kraftaggregat (PSU) ===
[[File:ATX-Netzteil.jpg|thumb|ATX-Netzteil. Klicka på bilden för mer info.]]
Nätaggregatet eller PSU som står för "Power Supply Unit" ser till att datorn ens startar. PSU:ns uppgift är att konvertera vägguttagets 230V till lägre spänningar så som 12V, 5V och 3.3V då datorns andra komponenter inte skulle klara av den höga spänningen. Man kan se PSU:n lite som ett hjärta som "pumpar" ut ström till datorns alla komponenter.

'''Strömkablar'''

Genom tiderna har många kablar tagits fram och och skrotats men dessa är några av de vanligaste och mest betydande.

:* 20/24 pin power connector - moderkortet
:*SATA-Power connector - optiska enheter & HDD
:*4-pin connector - äldre optiska enheter & äldre HDD:er
:*2x2-pin connector - CPU
:*PCie-Power connector - GPU

Issa, Bomler
{{clear}}

=== Moderkort ===

====Kasper Winberg ====
[[Fil:Moderkort PCH.gif|thumb|400px|Schematisk bild på två av de vanligaste moderkorten]]
Moderkort är det svenska ordet för Motherboard och är ingen direkt förkortning så som USB (som står för universal serial bus). Det engelska namnet och även det ursprungliga namnet är Motherboard just för att det är grunden till en dator, utan moderkortet - ingen fungerande dator. Moderkortet sitter i chassit som alla andra komponenter och är "basen" till alla komponenter.

Priset på ett moderkort kan variera grovt beroende på vad du ska använda det till, om du ska ha det i en vanlig arbetsdator utan några speciella tillägg kan du komma undan med en 1000kr ungefär, men om du ska ha ett moderkort till tex en speldator så kan det kosta mycket mer beroende på vad för processor du har för den måste passa in i ditt moderkort, och hur många PCIe uttag du behöver. Men ett moderkort kan kosta runt 1000-5000kr.
Standardpriset brukar ligga runt 1500kr. 
 
 
 
 
Här nedan ser du en översikt på ett modernt moderkort och några av de viktigaste komponenterna på moderkortet
 

[[Fil:Modertkort_översikt_kasper.jpg|400px|left|Moderkort översikt]]
1. Front panel (Se nedan) 
 2. PCI express x16 (Används till [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|grafikkort]], [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Ljudkortet|ljudkort]], nätverkskort) 
 3. PCI  (Användes förr till allt som PCI-E har nu, används fortfarande till närverkskort / ljudkort) 
4. PCI express x1 (Används till ljudkort, nätverkskort)  
5. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|CPU]] sockel (processor sockel) 
 6. Plats för [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]] (arbetsminnet) 
 7. Strömförsörjning till moderkort 
 8. SATA uttag 6GB/s ([[Uppgift_Beskriv_en_datordel#SSD|SSD hårddisk]])/[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Joachim_A|(SATA hårddisk)]]  
9. SATA 3GB/s  
10. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#USB|USB]] uttag  
11.[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#CMOS|CMOS]] Batteri

[[Fil:Front_panel_moderkort.jpg‎|300px|left|Moderkortets front panel]]
 
 
 
 
 
 
1. VGA (uttag för bildkabel) 
 2. USB portar 
 3. Ljud ingångar  
4. Internet uttag

 
 
 
 
 
 

Källor:
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild 
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620 
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf 
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/ 
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320 
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm 
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html 
Jag har gjort beskrivning på bilderna själv via Microsoft Paint & Seashore

--[[Användare:KasperV|KasperV]] 25 september 2012 kl. 15.38 (UTC)

{{clear}}

==== Max Allerborg ====

Moderkortet, det är ungefär som en människas hjärta. Nu undrar ni säkert hur ett moderkort kan vara som ett hjärta och det tänkte jag berätta för er. Det är så att alla komponenter som finns i datorn är kopplade till moderkortet på ett eller annat sätt. De flesta strömkällorna är kopplade direkt till moderkortet som i sin tur skickar vidare strömmen till komponenterna listade nedan.
 
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|Grafikkort]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|Processor]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Fl.C3.A4kt|Fläkt]]

Det finns även en del komponenter som inte får ström av moderkortet och dom komponenterna kan ni se i listan nedan
[[Fil:ASRock N68C-S UCC Rev 1.03.jpg|400px|thumb|Micro-ATX med AMD socket FM1]]

* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#H.C3.A5rddisk|Hårddisk]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#ROM|CD/DVD Läsare]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Kraftaggregat_.28PSU.29|Nätaggregat]]

 
För inte så länge sedan så hade moderkorten tre stycken olika chip men med teknikens utveckling så har man kommit på en annan lösning med endast två chip. Den nya två chips lösningen ska även fungera mycket snabbare och bättre än föregående alternativet. De två chipen som finns nu heter CPU (Central Processing Unit) samt PCH (Platform Controller Hub). Som jag sade tidigare så är nästan alla komponenter i datorn kopplade till moderkortet eller mer specifikt i de två chipsen. Till CPU:n kopplas externgrafik via PCIe, Interngrafik via CPU enheten och RAM-Minnen. Alltså så kan vi dra slutsaten att CPU:n kontrollerar utdataenheter. Till PCH:n som är den andra styrbryggan kopplas USB (Universial Serial Bus), Nätverk, Serial-ATA och en PCIe x1 för exempelvis ett externtljudkort. Då kan vi dra slutsatsen att PCH:n kontrollerar indataenheter. Det är alltså moderkortet som sammansvetsar alla komponenter och PCH:n och CPU:n som ser till att alla komponenterna kan samarbeta.

 
===== [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#BIOS_2|BIOS]] =====
(Basic Input/Output System) är den delen utav moderkortet som ser till att allting som ska startas startar och det sker med hjälp av en typ av mjukvara som ett operativsystem. Du kan även göra en rad olika inställningar via BIOS.

 
===== CMOS =====
(Complementary Metal-Oxide Semiconductor) är ett litet minne som håller koll och lagrar info om BIOS systemet. den info som lagras är mestadels inställningar som sköts via BIOS systemet. CMOS håller även koll på saker som hårddiskarnas status och klockfrekvens på processorn. 
 

Moderkort Källor:
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild 
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620 
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf 
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/ 
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320 
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm 
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html

--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] 24 september 2012 kl. 12.14 (UTC)
{{clear}}

=== Ett litet skämt ===

Några norska skämt på temat datorterminologi: [[Norska löshundskommitén]]

=== Flashminne ===
Johnny Olsson

=== SSD ===
SSD står för Solid State Drive som kan översättas till halvledar disk på svenska. En SSD har inga snurande skivor som en vanlig hårddisk har utan baseras på minnskretsar istället.

SSD ansluts oftast med SATA eller pci-e. En SSD som ansluts via pci-e är oftast snabbare men också mycket dyrare. SATA diskarna brukar ha läshastigheter runt 500MB/s och 500MB/s (2012) och pci-e diskarna runt 1500 MB/s läshastigheter och skrivhasigher runt 1200MB/s vilket kan jämföras med en vanlig traditionell hårdisk som kan läsa i ca 100MB/s och skriver i ca 100MB/s. Pci-e diskarna riktar sig mer mot företagsanvändning och I servrar där den extra hastigheten behövs medans SATA diskarna riktar sig mer mot persondatorer med krav på prestanda.

En SSD är helt ljudlös och är okänslig mot stötar och vibrationer detta beror på att den inte har några rörliga delar. En SSD's livstid påverkas av antalet skrivningar så om disken får skriva mycket så kortas livstiden mycket.

Eftersom tekniken är relativt ny så är priset förtfarande högt, ca 800 kr för 120Gb för en disk med SATA och för en 120Gb disk som ansluts via pci-e kostar ca 1800 kr.

{{#ev:youtube|pEsJzrww_dA|250|right}}

[[Fil:E-disk_2-5_scsi.jpg]]

[http://sv.wikipedia.org/wiki/Solid_state_drive#F.C3.B6rdelar Wikipedia.org]

[http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/introduktion-till-datorn Kjell.com]

--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] 27 september 2012 kl. 21.16 (UTC)

=== USB ===
Versioner:

USB 1.0:
Den första versionen av USB och lanserades 1996. Då pratade man om Low Speed som var upp till 1,5 Megabit/sek

USB 1.1:
Behovet av högre överföringshastighet var påtagligt och redan två år senare, 1998, så kom en mindre uppdatering av specifikationen för USB. Nu kunde man överföra med Full Speed, 12 megabit/sek

USB 2.0:
Jakten på högre gjorde att år 2000 kom nästa version. Hastigheten hade nu ökat till Hi-Speed, upp till 480 megabit/ sekund. I och med version 2.0 så konkurrerade den nya versionen på allvar med Firewire. USB 2.0 standarden var även bakåt kompatibel med den tidigare standarden USB 1.1.

USB 3.0 :
I och med att USB nu hade blivit en standard på både Mac och Windows så utvecklades USB standarden och år 2008 så blev USB version 3.0 en standard. Nu kunde man komma upp i hastigheter på hela 5 gigabits, Superspeed. En stor fördel men 3.0 var att nu kunde kommunikationen gå i båda riktningarna samtidigt. Detta eftersom man utnyttjar 5 extra ledare i kabeln. En annan stor och viktig fördel var att nu kunde man få ut mer ström från varje USB-uttag vilket gjorde att tillverkarna fick möjlighet att tillverka nya tillbehör där man inte behövde skicka med externa nätdelar.

När det gäller priser så varierar priserna väldigt kraftigt beroende på kvalité och funktioner. En del USB minnen är gjorda för att tåla extrema förhållanden och sen finns det även USB minnen med inbyggda fingeravtrycksläsare och olika krypteringar. Ett standard 4GBs minne kan man få från 30 kr och uppåt medan ett 256GBs minne kostar från ca 3000 kr och uppåt.

Källor:
:http://sv.wikipedia.org/wiki/Universal_Serial_Bus
:http://www.usb.org/home
:http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=168

/My Schenkmanis

==== USB ====
En usb överför ”data” som består utav den fil man, kopierar/ klipper ut, in till datorn med hjälp utav flera virtuella portar vid namn ”Endpoints”. Nästan alla enheter använder sig utav flera sådana ”Endpoints”, ca upp till 32st av olika typer, där var och en utav dem identifieras med ett nummer samt den riktning som data flödet (filerna) ska till i datorn. Under den tiden du kopierar/ klipper ut din fil till datorn så hanterar den all information tillsammans med ett gäng andra detaljer.

[[Fil:Skärmavbild_2012-09-26_kl._1.38.39_PM.png|320 × 200 pixlar|]]

Endpoint: är inbyggda i självaste usb:n när de blir tillverkade i fabrikerna, så dem finns permanent på självaste USB produkten.
[[Fil:Screenshot_2012-09-26-12-53-32.png|thumb|De guldiga sträcken på denna usb-minne är endpoints]]
// Mattias Norberg

{{clear}}

=== firewire ===
--[[Användare:Rove|Rove]] 24 september 2012 kl. 12.31 (UTC)
[[Fil:Firewire.jpeg|thumb|left]] {{#ev:youtube|xP5aLoRozt8|250|right}}
firewire är apples namn på produkten IEEE 1394 som är en högkommunikationskoppling till och från datorutrustning som till exemple överföring mellan en digital kamra eller liknande. Tekniken utvecklades under ledning av Apple tillsammans med bland andra Texas Instruments, IBM och Sony. IEEE 1394 är ett tekniskt bättre alternativ till USB, men har blivit mindre utbrett eftersom hårdvarukostnaden är högre.

The IEEE 1394 interface, developed in the late 1980s and early 1990s by Apple as FireWire, is a serial bus interface standard for high-speed communications and isochronous real-time data transfer. The 1394 interface is comparable with USB and often those two technologies are considered together, though USB has more market share.[1] Apple first included FireWire in some of its 1999 models, and most Apple computers since the year 2000 have included FireWire ports, though, as of 2012, nothing beyond the 800 version (IEEE-1394b).[2] The interface is also known by the brand i.LINK (Sony), and Lynx (Texas Instruments). IEEE 1394 replaced parallel SCSI in many applications, because of lower implementation costs and a simplified, more adaptable cabling system. The 1394 standard also defines a backplane interface, though this is not as widely used.

{{clear}}

=== Dennis K ===

'''Grafikkort:'''

Ett grafikkort, även kallad ett bildskärmskort, skärm adapter och grafikadapter, är ett expansionskort vars grafikprocessor beräknar fram digitala "kartor" av vad som ska visas på skärmen. De flesta grafikkort erbjuder olika funktioner såsom accelererad rendering av 3D-scener och 2D grafik, TV-utgång eller möjligheten att ansluta flera bildskärmar (multi-monitor). I moderna datorer är grafikkortet i form av ett instickskort som ansluts i ett slot. Om man ska förklara hur ett grafikkort fungerar för någon som inte vet så kan man säga att en liten bit information skickas till grafikkortet från cpun och i den står det vad som ska visas på skärmen. Informationen skickas i elektriska pulser, där tex det här skickas, på/av=1/0. Grafikkortet läser informationen och vidarebefodrar de elektriska signalerna och hämtar den extra informationen som behövs till flera (1/0) som skickas ut till utgången som blir något en skärm kan läsa av och då vet den att den ska tända den pixeln, släcka den röda pixel, gröna osv.

'''Crossfire:'''

Crossfire kallas den teknik som gör det möjligt att sammankoppla två grafikkort så att dom delar på arbetsbördan, detta ger en stor fördel i bland annat datorspel.

=== Ljudkortet ===
[[File:Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB.jpg|thumb|Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB]]

Frank Salazar Diaz

'''Geylan'''

Ljudkortet är en komponent i datorn som spelar upp och spelar in ljud. Ljudkortet brukar oftas vara kopplat till Moderkortet och det är så ganska ofta på de moderna datorerna, fast det finns folk som använder ett instickskort för att de presterar bättre och man får en högre kvalite på ljudet. Signalerna/bruset som kommer från instickskortet är bättre isolerade och det betyder att bruset som uppstår när man använder ett ljudkort som är kopplat till moderkortet inte uppstår lika mycket och ljudet blir klarare. Instickskortet kan byta mellan olika samplingsfreksvenser, t.ex. 44.1/48/96 kHz, och på ljudkortet som är kopplat i moderkortet så brukar man oftast bara kunna använda 44.1 kHz.

De första ljudkorten till PC började användas i början av 1990-talet och då hade de bara MIDI-funktion som kunde kommunicera med datorer och instrument som t.ex. keyboards och trummaskiner. MIDI står för Musical Instrument Digital Interface och på svenska så är det ett seriellt elektroniskt gränssnit ämnat för musikbruk. Och senare på början av 1990-talet så började man även och använda 8 bitars digitalt ljud som var bättre än MIDI. Det första ljudkortet tillverkades i 80-talet och det hette Creative’s Soundblaster-kort och det var de första ljudkortet till PC.

Det första ljudkortet till PC kom i början av 1990-talet och då hade de i första fallen endast MIDI- funktion och senare så hade den även 8 bitars digitalt Ljud.
en utav de första ljudkorten som kom ut till PC var Creative’s Sound blaster. Som började tillverka i slutet av 80-talet

Sound Blaster är ett av många varumärken på en serie ljudkort skapat av det Singapore-baserade företag Creative Labs.
AdLib var ett populärt MIDI-ljudkort tillverkat av det kanadensiska företaget AdLib, inc. Mellan 1987 och 1992. ( Ad lib är en förkortning av latinets ’ad libitum’)

Det fanns också extern ljudkort som var till de allra första hemdatorerna. några märken var Sinclair, Commodore, BBC, Amstrad, Spectravideo m.m. dessa ljudkort innehöll ofta en tre-kanals ljudkrets, vissa ljudkort hade stöd för MIDI som då var mycket nytt. Priset på ett ljudkort med märket Creative Sound Blaster kan kosta mellan 540-900kr

'''''Källor'''''

http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Creative_SB_X-Fi_Fatal1ty-AB.jpg

http://sv.wikipedia.org/wiki/Midi

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljudkort

=== Processor ===

Alexander Mårtensson, Bastian Pedersen

=== Vattenkylning===
Victor Heinonen

==Lagringsminne==

''Lagringsminne eller externminne används såsom arbetsminnet till att lagra datorprogram och dess data när det inte används. Det finns många olika typer av lagringsminnen. Exempel på några lagringsminnen är disketter, hårddiskar, optiska skivor som dvd och Cd och man får inte glömma transistorbaserade flashminnen. Den andra typen av datorminne kallas för arbetsminne eller RAM. Skillnaden mellan arbetsminne och lagringsminne är att lagringsminnen inte är flyktigt, vilket betyder att det kan lagra data under en längre perioder även utan strömtillförsel vilket RAM inte kan.
Nu för tiden har de flesta datorer inbyggda lagringsminnen såsom hårddiskar. För i tiden var inte lagringsminnen inte inbyggt i datorn själv och av historiska skäl används fortfarande begreppet "externminne". [[File:Interference-colors.jpg|thumb|Lagringminne]]

Oscar Rasinaho

=== BIOS ===
Jimmy Hammarsten

BIOS
Ett BIO system är ett program eller en mjukvara som är inbyggd i datorn med ett BIO system som startar datorns operativ system, grafik kortet, RAM, CPU, Tangentbordet, musen och hårddisken mm. BIOS står för Basic Input/Output System. Ett BIO System har ett Användargränssnitt som vanligen ett menysystem genom att trycka en viss tangent på tangentbordet när datorn startar. I BIOS UI, kan en användare
- Konfigurera hårdvaran
- Sätta system klockan
- Aktivera/avaktivera system komponenter
- välja vilken enhet som är bäst lämplig till att starta upp systemet
- sätta olika lösenord uppmaningar, till exempel ett lösenord för att få tillgång till BIOS-funktionerna för användargränssnittet själv och förhindra illvilliga användare från att starta upp systemet från obehörig kringutrustning.

termen BIOS (Basic Input / Output System) uppfanns av Gary Kildall och dök först upp i CP / M operativsystem 1975, som beskriver maskin-specifika delen av CP / M laddas under uppstarten som gränssnitt direkt med hårdvaran (en CP / M maskin har vanligtvis bara en enkel startprogram i ROM). Senare versioner av CP / M (liksom Concurrent CP / M, Concurrent DOS, DOS Plus, Multiuser DOS, System Manager och REAL/32) kommer med en XIOS (Extended Input / Output System) istället för BIOS. De flesta versioner av DOS har en fil som heter "Io.sys", "IBMBIO.COM", "IBMBIO.SYS" eller "DRBIOS.SYS", denna fil är känd som "DOS BIOS", som är analogt med "CP / M BIOS ".

Bland andra klasser av datorer, har den generiska termer uppstartsmonitorn, startprogram och start-ROM varit i allmänt bruk. Lite sol och PowerPC-baserade datorer använder Open Firmware för detta ändamål. Det finns några alternativ för "Legacy BIOS" i x86 världen: Extensible Firmware Interface, Open Firmware (används på OLPC XO-1) och coreboot.

I princip en BIOS i ROM anpassade till den specifika tillverkarens maskinvara, vilket låg nivå tjänster (som att läsa en tangenttryckning eller skriva en sektor av data till diskett) som ska lämnas på ett standardiserat sätt till ett operativsystem. Till exempel kan en IBM PC har antingen en monokrom eller grafikkort (med olika adresser display minnet och hårdvaran), men en enda standard BIOS systemanrop kan åberopas för att visa ett tecken på en viss position på skärmen i textläge.
Startblocket
DMI Block
Huvudsakliga block
PhoenixBIOS D686. Denna BIOS-chip är inrymt i en PLCC paket, som är i sin tur ansluten till en PLCC uttag.

Före 1990-talet var BIOS lagrad i ROM eller PROM chip, som inte kunde ändras av användarna. Som dess komplexitet och behov av uppdateringar växte och åter programmerbara delar blev mer tillgänglig, BIOS firmware oftast lagras på EEPROM eller flash-minnesenheter. Enligt Robert braver ordförande för BIOS-tillverkaren Micro Firmware blev Flash BIOS marker vanligt omkring 1995, eftersom de elektriskt raderbara PROM (EEPROM) marker är billigare och enklare att programmera än vanliga raderbara PROM (EPROM) marker. Flashchip programmeras (och omprogrammeras) in-circuit, medan EPROM chip behöver systemet att drivas nedåt och EPROM chip bort från moderkortet, för omprogrammering. EPROM chip kan raderas vid långvarig exponering för ultraviolett ljus, vilket nås chipet via fönstret. Chip tillverkare använder EPROM programmerare (sprängare) för att programmera EPROM chip. Elektriskt raderbara (EEPROM) chips tillåter BIOS omprogrammering med högre än normal spänning. [5] BIOS-versioner uppgraderas för att dra nytta av nyare versioner av hårdvara och korrigera buggar i tidigare versioner av BIOS. [6]

Från och med IBM AT stödde datorer en hårdvaruklocka inställbar i BIOS. Den hade ett århundrade bit som tillåts för att manuellt ändra talet när år 2000 hände. De flesta BIOS revideringar som skapas i 1995 och nästan alla BIOS revideringar i 1997 stödde år 2000 genom att sätta århundradet bitar automatiskt när klockan rullade förbi midnatt, 31 December, 1999. [7]

De första flashchip fästes till ISA-bussen. Från och med 1997 flyttade BIOS flash till LPC bussen en funktionell ersättning för ISA, efter en ny standard implementering känd som "firmware nav" (FWH). År 2006 kom de första system som stöder en seriell Peripheral Interface (SPI), och BIOS flash flyttade igen.

Storleken på BIOS och kapacitet ROM, den EEPROM och andra medier kan lagras på, har ökat över tiden nya funktioner har lagts till koden, BIOS-versioner finns nu med storlekar upp till 16 megabyte. Vissa moderna moderkort är inklusive ännu större NAND flashminne IC ombord som kan lagra hela kompakta operativsystem, till exempel vissa Linux-distributioner. Till exempel ingår vissa nya ASUS moderkort Splashtop Linux inbäddad i sina NAND flash minne IC.

I moderna datorer BIOS lagras i omskrivbar minne, vilket gör att innehållet som skall ersättas eller "skrivas". Denna omskrivning av innehållet benämns ibland blinkar. Detta kan göras genom ett speciellt program, vanligen av systemets tillverkare eller vid POST, med en BIOS-bild i en hårddisk eller USB-minne. En fil som innehåller sådant innehåll ibland kallas "en BIOS image". En BIOS kan reflashed för att uppgradera till en nyare version att fixa buggar eller ge förbättrad prestanda eller för att stödja nyare hårdvara, eller skriva om operation kan behövas för att fixa en skadad BIOS. Ett BIOS kan också "flashad" genom att sätta filen i roten på en USB-enhet och starta.

Ett datorsystem kan innehålla flera BIOS firmware marker. Moderkortet BIOS innehåller vanligtvis kod för att komma hårdvarukomponenter helt nödvändiga för bootstrapping av systemet, såsom tangentbord (antingen PS / 2 eller USB Human Interface Device) och lagring (diskettenheter, om sådana finns, och PATA eller SATA-hårddisk styrenheter). Dessutom, plug-in adapterkort som SCSI, RAID, nätverkskort gränssnitt, och styrelser video innehåller ofta sina egna BIOS (t.ex. Video BIOS) som kompletterar eller ersätter system-BIOS-koden för den givna komponenten. (Denna kod är i allmänhet som ett alternativ ROM). Även enheter inbyggda i moderkortet kan bete sig på detta sätt, deras alternativ rom kan lagras som separata kod på den huvudsakliga BIOS-flash chip och uppgraderas antingen tillsammans med eller separat från de viktigaste BIOS.

En tilläggskort oftast bara kräver ett alternativ ROM :

Måste användas innan operativsystemet kan läsas in (vanligtvis innebär att det krävs i bootstrapping processen), och
Är alltför sofistikerad eller specifik en enhet som ska hanteras av de viktigaste BIOS

Äldre PC-operativsystem, som MS-DOS (inklusive alla DOS-baserade versioner av Microsoft Windows) och nystartade systemladdare, får fortsätta att använda BIOS för ingång och utgång. Emellertid innebär de begränsningar av BIOS miljö som moderna operativsystem kommer nästan alltid använder sina egna drivrutiner för att direkt styra hårdvaran. I allmänhet är dessa drivrutiner använder endast BIOS och alternativet kräver ROM för mycket specifika (icke-prestanda-kritiska) uppgifter, t.ex. preliminär enheten har initierats.

För att upptäcka minne-mappade ISA alternativet ROM under uppstartsprocessen, PC BIOS-implementeringar skannar verkliga minne från 0xC0000 till 0xF0000 på 2 KiB gränser, söker en ROM signatur: 0xAA55 (0x55 följt av 0xAA eftersom x86-arkitekturen är little- endian). I en giltig utbyggnad ROM denna signatur omedelbart följt av en enda byte indikerar antalet 512-byte block det använder i verkliga minne. Nästa byte innehåller en offset som beskriver alternativet ROM inkörsport, som BIOS omedelbart överför kontroll. Vid denna punkt tar expansionen ROM koden över, med hjälp av BIOS tjänster att registrera avbrottsvektorer för användning av post-boot program ger ett gränssnitt Användarkonfiguration, eller visa diagnostisk information.

Det finns många metoder och verktyg för att undersöka innehållet i olika moderkortets BIOS och ROM expansion, såsom Microsoft DEBUG eller Unix dd.

källa
Datorteknik 1A V2011 Lärobok sid 23 av Jan-Eric Thelin
http://windows.microsoft.com/sv-SE/windows7/BIOS-frequently-asked-questions
http://en.wikipedia.org/wiki/BIOS

Jimmys sandlåda

2012-10-03T10:56:02Z

Jiha9607: /* Moderkort */

Jimmys sandlåda

== Vad? ==
{{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer? Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område.

Du behöver bli medlem och logga in på Wikiskola för att kunna skriva här.

'''Vi vill att du:'''
* Förklarar vad förkortningen står för.
* Översätter engelska uttryck till svenska
* Anger ungefärligt pris
* Förklarar hur den fungerar
* Länk till en film eller inbäddad film.
* Källor/länkar

Skriv ditt namn under den rubrik där du kan bidra. Eller lägg till en egen rubrik.

Du publicerar din text genom att lägga in på denna sida.
}}

= Moderkort =

=== RAM ===

Alfonso

Martin Öh

= Övrigt =

=== grafikkort ===
--[[Användare:Jesperdeli|Jesperdeli]] 24 september 2012 kl. 12.36 (UTC)

{{clear}}

=== Datormus ===
[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg|miniatyr|200px|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]

Jack

Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X & ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X & Y-planet.

Men just nu används laserdioder undertill som sänder ut en stråle. Strålen reflekteras till underlaget, och tas imot till musens mottagare. Förflyttningen registreras genom att musen rör på sig åt olika håll, då de reflekterande strålarna ändras

{{clear}}

=== Ethernet ===

August Carlsson

Ethernet är en samling standardiserade sätt för kommunikation mellan datorenheter via höghastighets kablar. Ethernet är skapades år 1976 av Xerox Corporation. Ethernet standardiserades av IEEE, eller Institute of Electrical and Electronics

{{clear}}

=== Ljudkort™===

Tim Rey

Ett ljudkort är dator komponenten som låter dig spela upp och spela in ljud.
Ljudkortet är oftast installerat på moderkortet men kan också vara instickskort. De som söker det bästa i sin dator använder instickskort då det är bättre isolerat mot bruset som kommer från moderkortet. men har även fler in- utgångar och digitala in- ut gångar.

De flesta ljudkort använder en "digital-to-analog converter", eller "DAC", vilket konverterar digitalt genererad data till analogt format. Dens output är kopplad till en förstärkare, eller hörlurar, vilket gör att vi kan höra ljudet från datorn.
Ett ljudkort kan ha många kopplingar, ibland är de för många eller för stora kopplingar, då installerar man ett externt kort där man länkar kopplingarna. Beroende på hur många kopplingar man använder räcker kanske inte ett kort, då använder man en breakbox som man kopplar till datorn.

En viktig del av ljudkortet är polyfoni, vilket är förmågan framkalla olika självständiga röster och ljud samtidigt. Ju fler kanaler ljudkortet har, det vill säga hur många utgångar, och kvalitet på dem desto bättre ljud separering. Polyfoni är viktigt då om man inte har

=== Fläkt ===

'''Malin:''' 
När en dator är i arbete, genererar komponenterna i datorn värmeenergi. Dock så är många delar i en dator väldigt känsliga mot värme. Därför är det viktigt att ha någon sorts kylning till datorn, så att luften i datorn förblir kall. Dels så att datorn inte överhettas, men även för att datorer jobbar bättre om den är kall. Den vanligaste kylningstekninken till en modern dator är datorfläkten. Datorfläkten har till uppgift att fläkta bort den varma luften inuti datorn och ersätta den med kall luft utifrån. Det finns oftast fler än en fläkt till en dator eftersom en fläkt inte är stark nog att kyla hela datorn. Det vanligaste är att det finns fläktar vid t.ex. nätagregatet, grafikkortet, processorn, CPU:n och vid Chassit. Dessa fläktar finns offtast redan från början, men att om man vill utsätta sin dator för tyngre program och mer jobb (t.ex. spel eller andra stora program), kan användaren sätta till extra fläktar. Det finns även olika bra fläktar som har bra styrka och snabbhet. Man mäter fläktars kraft i RPM (Rotations Per Minute). Desto mer RPM en fläkt har, desto bättre är den.
--[[Användare:MalinHagland|MalinHagland]] 24 september 2012 kl. 12.07 (UTC)

[[File:80mm computer fans with fan guards and connectors.png|thumb|80mm computer fans with fan guards and connectors]]

Varje dators komponenter alstrar värme vid användning. Man måste därför ha något som kyler ner komponenterna för att de inte ska överhettas och smälta eller skadas. Meningen med datorfläktar är att de ska skicka ut värmen ur chassit. Många av delarna i en dator, som t.ex. hårddiskar och nätaggregat, behöver inte en fläkt, utan bara ett gott luftflöde genom chassit. Detta innebär att fläktarna ofta placeras nära värmegenererande komponenter, som grafikkort och processorer.
Att kyla datorer med hjälp av fläktar är inte det enda alternativet i dagens läge. Personer som använder sina datorer till krävande arbeten måste iblanda ha bättre och mer effektiv kylning än dessa kan erbjuda. Vattenkylning är ett av dessa alternativ och går ut på att man leder kallt vatten till vattenblock som sitter monterade på datorkomponenterna. Detta sätt att kyla på är mycket mer effektivt. Samtidigt så är det mer riskabelt då datorn kan förstöras om en ledning går sönder och vatten sipprar ut i systemet.

Priset på datorfläktar varierar väldigt mycket. Enkla och små fläktar kan kosta mindre än 100 kr medan vattenkylning kan kosta uppemot och långt över tusen kronor.

Här är en video på en dator som använder sig av vattenkylning: http://www.youtube.com/watch?v=LRi3goene5k. Jag hittade också en video där man använder sig av flytande kväve för att kyla ner datorn. Detta tillvägagångssätt är inget att rekommendera då de drar ner temperaturen i datorn till -80 grader.

Här är videon:  http://www.youtube.com/watch?v=QmSBaizEqkk&feature=related. En vanlig datorfläkt, som den på bilden, hittade jag ingen video på då den är så lätt att förstå. Det är helt enkelt en fläkt som snurrar inuti datorn för att få ut varm luft.
--[[Användare:Miro|Miro]] 24 september 2012 kl. 12.06 (UTC)

'''Källor:'''
http://h10025.www1.hp.com/ewfrf/wc/document?docname=c01993131&lc=sv&cc=se&dlc=sv

http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar

=== ROM ===
'''ROM''' eller Read-only Memory betyder med en grov översättning ”endast läsbart minne”. ROM-minnet i datorn är väldigt viktigt för att datorn ska kunna fungera. Detta beror på att all programvara som är avsedd för att styra hårdvaran i datorn finns på ROM-minnet. På grund av denna funktion kan man inte redigera informationen på ROM-minnet och därav namnet.

'''PROM''', '''EPROM''' och '''EEPROM'''

PROM eller ''programmerbart'' ROM är en vidareutveckling av ROM. PROM tillåter en att redigera koderna på minnet en gång. Men för att kunna redigera informationen på minnet så måste man ha en speciell skrivutrustning som är väldigt svår att få tag på.  Sedan utvecklades EPROM och EEPROM. EPROM som står för ''erasable'' PROM kan man redigera med hjälp av ultraviolett strålning och EEPROM kan man redigera med hjälp av elektronsik utrustning.

'''Flashminnen'''

Flashminnen som har dubbelt så många transistorer per minnescell. Däremot har EEPROM en fördel som gör att man kan radera små block i taget. I små EEPROM-kretsar kan man radera och programmera 8 bitar i taget, medan flashminnets blockstorlek är på 524 288 bitar. EEPROMs minnescell är större än flashminnet, vilket innebär en högra produktionskostnad.

Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Read-only_memory

'''''Signera artikeln med ditt namn'''''

=== Hårddisk ===
Sigurd

==== Joachim A ====
Hårddisk

Den största delen av en hårddisk består av flera magnetiska skivor som är roterande och ligger på varandra. På varje sida av skivan sitter det skrivhuvuden som läser från eller skriver till skivan.

Tre saker som är bra att känna till på en hårddisk är cylinder, huvud och sektor.
På hårdisken finns det flera spår. När skrivhuvudet har letat sig fram till rätt spår kan den stå stilla där och läsa eller skriva data, under tiden skivan roterar under.

En hårdisk kan bestå av flera skivor. Cylindern är det spår som ligger på samma ställe på varje skiva. Har man fyra skivor så kan tex spåret näst längs ut på alla skivor. tillsammans utgöra en cylinder.

När hårddisken (skivorna)delats upp i flera små delar. så bildar den minsta delen sektorn. sektorn är oftast 512 B stor,. Eftersom en sektor inte rymmer så mycket lägger man i hop dom till ett större utrymme, ett större kluster.

För att hårdisken ska kunna hitta en bestämd sektor behöver den först få reda på vilken cylinder datan ligger på för att kunna bestämma vilken placering skrivhuvudet ska ha. Hårddisken består av flera skrivhuvuden och måste först veta vilket skrivhuvud som ska användas och i vilken sektor datan ligger i. Vid läsning eller skrivning ställer rätt skrivhuvud in sig automatiskt och väntar sen på att den rätta sektorn har snurrat fram.

Tekniken som jag beskrivit kallas egentligen CHS-adressering (cylinder, head, sector) men den är föråldrad. Datorn beskriver nu för tiden inte dessa punkter var för sig. Det är samma grundprincip men blocken numreras nu efter den ordning de ligger i. Den nya tekniken kallas LBA (Logical Block Addressing). första sektorn har nummer 0, nästa nummer 1 och så vidare.

normal priset på en hårdisk på 1TB ligger på 650kr

--[[Användare:JoachimAllerborg|JoachimAllerborg]] 26 september 2012 kl. 19.46 (UTC)

=== Chassi ===
niclas william Fredrik

=== Kraftaggregat (PSU) ===
[[File:ATX-Netzteil.jpg|thumb|ATX-Netzteil. Klicka på bilden för mer info.]]
Nätaggregatet eller PSU som står för "Power Supply Unit" ser till att datorn ens startar. PSU:ns uppgift är att konvertera vägguttagets 230V till lägre spänningar så som 12V, 5V och 3.3V då datorns andra komponenter inte skulle klara av den höga spänningen. Man kan se PSU:n lite som ett hjärta som "pumpar" ut ström till datorns alla komponenter.

'''Strömkablar'''

Genom tiderna har många kablar tagits fram och och skrotats men dessa är några av de vanligaste och mest betydande.

:* 20/24 pin power connector - moderkortet
:*SATA-Power connector - optiska enheter & HDD
:*4-pin connector - äldre optiska enheter & äldre HDD:er
:*2x2-pin connector - CPU
:*PCie-Power connector - GPU

Issa, Bomler
{{clear}}

=== Moderkort ===

====Kasper Winberg ====
[[Fil:Moderkort PCH.gif|thumb|400px|Schematisk bild på två av de vanligaste moderkorten]]
Moderkort är det svenska ordet för Motherboard och är ingen direkt förkortning så som USB (som står för universal serial bus). Det engelska namnet och även det ursprungliga namnet är Motherboard just för att det är grunden till en dator, utan moderkortet - ingen fungerande dator. Moderkortet sitter i chassit som alla andra komponenter och är "basen" till alla komponenter.

Priset på ett moderkort kan variera grovt beroende på vad du ska använda det till, om du ska ha det i en vanlig arbetsdator utan några speciella tillägg kan du komma undan med en 1000kr ungefär, men om du ska ha ett moderkort till tex en speldator så kan det kosta mycket mer beroende på vad för processor du har för den måste passa in i ditt moderkort, och hur många PCIe uttag du behöver. Men ett moderkort kan kosta runt 1000-5000kr.
Standardpriset brukar ligga runt 1500kr. 
 
 
 
 
Här nedan ser du en översikt på ett modernt moderkort och några av de viktigaste komponenterna på moderkortet
 

[[Fil:Modertkort_översikt_kasper.jpg|400px|left|Moderkort översikt]]
1. Front panel (Se nedan) 
 2. PCI express x16 (Används till [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|grafikkort]], [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Ljudkortet|ljudkort]], nätverkskort) 
 3. PCI  (Användes förr till allt som PCI-E har nu, används fortfarande till närverkskort / ljudkort) 
4. PCI express x1 (Används till ljudkort, nätverkskort)  
5. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|CPU]] sockel (processor sockel) 
 6. Plats för [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]] (arbetsminnet) 
 7. Strömförsörjning till moderkort 
 8. SATA uttag 6GB/s ([[Uppgift_Beskriv_en_datordel#SSD|SSD hårddisk]])/[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Joachim_A|(SATA hårddisk)]]  
9. SATA 3GB/s  
10. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#USB|USB]] uttag  
11.[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#CMOS|CMOS]] Batteri

[[Fil:Front_panel_moderkort.jpg‎|300px|left|Moderkortets front panel]]
 
 
 
 
 
 
1. VGA (uttag för bildkabel) 
 2. USB portar 
 3. Ljud ingångar  
4. Internet uttag

 
 
 
 
 
 

Källor:
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild 
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620 
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf 
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/ 
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320 
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm 
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html 
Jag har gjort beskrivning på bilderna själv via Microsoft Paint & Seashore

--[[Användare:KasperV|KasperV]] 25 september 2012 kl. 15.38 (UTC)

{{clear}}

==== Max Allerborg ====

Moderkortet, det är ungefär som en människas hjärta. Nu undrar ni säkert hur ett moderkort kan vara som ett hjärta och det tänkte jag berätta för er. Det är så att alla komponenter som finns i datorn är kopplade till moderkortet på ett eller annat sätt. De flesta strömkällorna är kopplade direkt till moderkortet som i sin tur skickar vidare strömmen till komponenterna listade nedan.
 
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|Grafikkort]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|Processor]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Fl.C3.A4kt|Fläkt]]

Det finns även en del komponenter som inte får ström av moderkortet och dom komponenterna kan ni se i listan nedan
[[Fil:ASRock N68C-S UCC Rev 1.03.jpg|400px|thumb|Micro-ATX med AMD socket FM1]]

* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#H.C3.A5rddisk|Hårddisk]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#ROM|CD/DVD Läsare]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Kraftaggregat_.28PSU.29|Nätaggregat]]

 
För inte så länge sedan så hade moderkorten tre stycken olika chip men med teknikens utveckling så har man kommit på en annan lösning med endast två chip. Den nya två chips lösningen ska även fungera mycket snabbare och bättre än föregående alternativet. De två chipen som finns nu heter CPU (Central Processing Unit) samt PCH (Platform Controller Hub). Som jag sade tidigare så är nästan alla komponenter i datorn kopplade till moderkortet eller mer specifikt i de två chipsen. Till CPU:n kopplas externgrafik via PCIe, Interngrafik via CPU enheten och RAM-Minnen. Alltså så kan vi dra slutsaten att CPU:n kontrollerar utdataenheter. Till PCH:n som är den andra styrbryggan kopplas USB (Universial Serial Bus), Nätverk, Serial-ATA och en PCIe x1 för exempelvis ett externtljudkort. Då kan vi dra slutsatsen att PCH:n kontrollerar indataenheter. Det är alltså moderkortet som sammansvetsar alla komponenter och PCH:n och CPU:n som ser till att alla komponenterna kan samarbeta.

 
===== [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#BIOS_2|BIOS]] =====
(Basic Input/Output System) är den delen utav moderkortet som ser till att allting som ska startas startar och det sker med hjälp av en typ av mjukvara som ett operativsystem. Du kan även göra en rad olika inställningar via BIOS.

 
===== CMOS =====
(Complementary Metal-Oxide Semiconductor) är ett litet minne som håller koll och lagrar info om BIOS systemet. den info som lagras är mestadels inställningar som sköts via BIOS systemet. CMOS håller även koll på saker som hårddiskarnas status och klockfrekvens på processorn. 
 

Moderkort Källor:
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild 
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620 
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf 
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/ 
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320 
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm 
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html

--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] 24 september 2012 kl. 12.14 (UTC)
{{clear}}

=== Ett litet skämt ===

Några norska skämt på temat datorterminologi: [[Norska löshundskommitén]]

=== Flashminne ===
Johnny Olsson

=== SSD ===
SSD står för Solid State Drive som kan översättas till halvledar disk på svenska. En SSD har inga snurande skivor som en vanlig hårddisk har utan baseras på minnskretsar istället.

SSD ansluts oftast med SATA eller pci-e. En SSD som ansluts via pci-e är oftast snabbare men också mycket dyrare. SATA diskarna brukar ha läshastigheter runt 500MB/s och 500MB/s (2012) och pci-e diskarna runt 1500 MB/s läshastigheter och skrivhasigher runt 1200MB/s vilket kan jämföras med en vanlig traditionell hårdisk som kan läsa i ca 100MB/s och skriver i ca 100MB/s. Pci-e diskarna riktar sig mer mot företagsanvändning och I servrar där den extra hastigheten behövs medans SATA diskarna riktar sig mer mot persondatorer med krav på prestanda.

En SSD är helt ljudlös och är okänslig mot stötar och vibrationer detta beror på att den inte har några rörliga delar. En SSD's livstid påverkas av antalet skrivningar så om disken får skriva mycket så kortas livstiden mycket.

Eftersom tekniken är relativt ny så är priset förtfarande högt, ca 800 kr för 120Gb för en disk med SATA och för en 120Gb disk som ansluts via pci-e kostar ca 1800 kr.

{{#ev:youtube|pEsJzrww_dA|250|right}}

[[Fil:E-disk_2-5_scsi.jpg]]

[http://sv.wikipedia.org/wiki/Solid_state_drive#F.C3.B6rdelar Wikipedia.org]

[http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/introduktion-till-datorn Kjell.com]

--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] 27 september 2012 kl. 21.16 (UTC)

=== USB ===
Versioner:

USB 1.0:
Den första versionen av USB och lanserades 1996. Då pratade man om Low Speed som var upp till 1,5 Megabit/sek

USB 1.1:
Behovet av högre överföringshastighet var påtagligt och redan två år senare, 1998, så kom en mindre uppdatering av specifikationen för USB. Nu kunde man överföra med Full Speed, 12 megabit/sek

USB 2.0:
Jakten på högre gjorde att år 2000 kom nästa version. Hastigheten hade nu ökat till Hi-Speed, upp till 480 megabit/ sekund. I och med version 2.0 så konkurrerade den nya versionen på allvar med Firewire. USB 2.0 standarden var även bakåt kompatibel med den tidigare standarden USB 1.1.

USB 3.0 :
I och med att USB nu hade blivit en standard på både Mac och Windows så utvecklades USB standarden och år 2008 så blev USB version 3.0 en standard. Nu kunde man komma upp i hastigheter på hela 5 gigabits, Superspeed. En stor fördel men 3.0 var att nu kunde kommunikationen gå i båda riktningarna samtidigt. Detta eftersom man utnyttjar 5 extra ledare i kabeln. En annan stor och viktig fördel var att nu kunde man få ut mer ström från varje USB-uttag vilket gjorde att tillverkarna fick möjlighet att tillverka nya tillbehör där man inte behövde skicka med externa nätdelar.

När det gäller priser så varierar priserna väldigt kraftigt beroende på kvalité och funktioner. En del USB minnen är gjorda för att tåla extrema förhållanden och sen finns det även USB minnen med inbyggda fingeravtrycksläsare och olika krypteringar. Ett standard 4GBs minne kan man få från 30 kr och uppåt medan ett 256GBs minne kostar från ca 3000 kr och uppåt.

Källor:
:http://sv.wikipedia.org/wiki/Universal_Serial_Bus
:http://www.usb.org/home
:http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=168

/My Schenkmanis

==== USB ====
En usb överför ”data” som består utav den fil man, kopierar/ klipper ut, in till datorn med hjälp utav flera virtuella portar vid namn ”Endpoints”. Nästan alla enheter använder sig utav flera sådana ”Endpoints”, ca upp till 32st av olika typer, där var och en utav dem identifieras med ett nummer samt den riktning som data flödet (filerna) ska till i datorn. Under den tiden du kopierar/ klipper ut din fil till datorn så hanterar den all information tillsammans med ett gäng andra detaljer.

[[Fil:Skärmavbild_2012-09-26_kl._1.38.39_PM.png|320 × 200 pixlar|]]

Endpoint: är inbyggda i självaste usb:n när de blir tillverkade i fabrikerna, så dem finns permanent på självaste USB produkten.
[[Fil:Screenshot_2012-09-26-12-53-32.png|thumb|De guldiga sträcken på denna usb-minne är endpoints]]
// Mattias Norberg

{{clear}}

=== firewire ===
--[[Användare:Rove|Rove]] 24 september 2012 kl. 12.31 (UTC)
[[Fil:Firewire.jpeg|thumb|left]] {{#ev:youtube|xP5aLoRozt8|250|right}}
firewire är apples namn på produkten IEEE 1394 som är en högkommunikationskoppling till och från datorutrustning som till exemple överföring mellan en digital kamra eller liknande. Tekniken utvecklades under ledning av Apple tillsammans med bland andra Texas Instruments, IBM och Sony. IEEE 1394 är ett tekniskt bättre alternativ till USB, men har blivit mindre utbrett eftersom hårdvarukostnaden är högre.

The IEEE 1394 interface, developed in the late 1980s and early 1990s by Apple as FireWire, is a serial bus interface standard for high-speed communications and isochronous real-time data transfer. The 1394 interface is comparable with USB and often those two technologies are considered together, though USB has more market share.[1] Apple first included FireWire in some of its 1999 models, and most Apple computers since the year 2000 have included FireWire ports, though, as of 2012, nothing beyond the 800 version (IEEE-1394b).[2] The interface is also known by the brand i.LINK (Sony), and Lynx (Texas Instruments). IEEE 1394 replaced parallel SCSI in many applications, because of lower implementation costs and a simplified, more adaptable cabling system. The 1394 standard also defines a backplane interface, though this is not as widely used.

{{clear}}

=== Grafikkort ===

Johan Askefalk

[[File:ATI Radeon HD 4770 Graphics Card-oblique view.jpg|thumb|ATI Radeon HD 4770]]
Grafikkort används i nästan alla datorer. De finns snabba energi-slukande Grafikkort och snåla tysta energisnåla Grafikkort.
Snabba Grafikkort används främst i Spel datorer, och bild/film redigerings datorer, Dvs alla som jobbar med media och behöver
ett snabbt Grafikkort. För att det ska gå snabbare och "Smoothare".

Alla Grafikkort har ett "Grafikminne" det fungerar ungefär som ett RAM minne. Speldatorer behöver mycket minne dvs över 1 GB. Men de snabbaste brukar kunna ha över 4GB!
Men alla Grafikkort behöver inte gigantiska "Grafikminnen", om man till exempel arbetar med att skriva böcker eller långa texter så är det bättre att köpa ett tyst och mer energisnålt Grafikkort.
Och satsa mera på en bra CPU, en snabb SSD och mycket RAM.

Med en ny teknik kallad "Cuda" skapas av Nvidia. Med denna teknik kan GPU:ns super snabba minne användas som "huvudminne" när man redigerar bilder och liknande, Med denna teknik kan man arbeta otroligt mycket snabbare. Tekniken fungerar så att deras grafikkort ger kraft av sina super snabba processorer och med detta får man en extrem powerboost.

==== Crossfire ====
:
Crossfire är en teknik som gör att man kan koppla 2 Grafikkort tillsammans, och med detta ge starkare prestanda. Det går dock bara att koppla 2 Gafikkort via Crossfire om de 2 första nummerna på modellen är detsamma. Till exempel: Man kan koppla 1: Radeon HD 5770 och en 5790, Men inte 1: 7970 och 1: 7870. För att detta ska fungerar måste man dock ha ett moderkort som stödjer Crossfire X.
Om man bestämmer sig för att köra Crossfire så är det bra att tänka på att det används väldigt mycket energi, och det blir väldigt varm. Därför kan det vara bra att köpa någon extra fläkt eller kanske en vattenskylningssystem. Dessutom kan det vara bra att kolla så att de Grafikkort du ska använda Crossfire med arbetar bra tillsammans, Eftersom att även om de två första siffrorna är det samma. Kan de kanske finnas buggar om de kör tillsammans. De kan vara i form av bluescreens eller Glitter på skärmen. Du kan kolla detta genom att till exempel läsa på forum eller helt enkelt google det. Forum jag rekommenderar Sweclockers.se.

[[File:Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire.jpg|thumb|Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire]]

Som jag sa tidigare så blir Grafikkorten oftast mycket varmare när de kör i Crossfire. Det är viktigt att det inte blir för varmt eftersom att då kan Moderkortet/ grafikkortet smälta. Mitt personliga tips är att varje gång du köpt ett eller flera Grafikkort kolla värmen på dem när de "Idlar" samt kör i "100%". Detta kan du simpelt göra med ett program som heter: FurMark: VGA test. Programmet fungerar så att den öppnar ett fönster som har väldigt höga Grafikinställningar. Och grafikkortet tvingas använda allt den har för att kunna visa filmen i så hög grafik som möjligt. När programmet startats kommer den köra i 15 minuter på din skärms upplösning, eller någon annan virtuell upplösning om du så vill. Under dessa 15 minuter kommer grafikkortet jobba på 100% och fläktarna kommer att automatiskt öka för att hålla grafikkortet kallt. Ditt Grafikkort får inte bli för varmt, dvs runt 85-99 grader då kan det börja smälta, Så håll koll på det under hela testet. Om du märker att det börjar bli för varmt borde du kanske sänka upplösningen lite, men om du inte ändrat den från din skärms upplösning, måste du kanske införskaffa en eller två extra fläktar / ett nytt kallare chassi. Du kan också byta Grafikkortets standard fläkt då de brukar vara ganska dåliga.

När testet är klart och inget har gått fel så vet du hur dina varma ditt/dina Grafikkort blir på 100%. Om de inte blivit för varma så är det optimalt, om de inte är över 50/60 grader så kan du fundera på att överklocka grafikkortet något (överklocka = trimma). Jag själv ligger hemma på stabila 50-55 grader på 100%, jag har nu överklockat dem med ca: 30% och de ligger nu på ca 75-80 grader på 100% användning.

'''OBS:''' glöm inte att kolla att Grafikkorten/kortet inte blir för varmt efter överklockningen, om de/den blir de kan du sänka överklockningen något, annars kan du öka den lite eller helt enkelt låta den vara som den är för tillfället.

'''Grafikkorts överklockning ligger på OS:et dvs om du installerar om ditt Windos kommer din överklockings inställning försvinna. CPU överklockning ligger dock på BIOS dvs att den kommer vara kvar.'''

Lycka till och hoppades att detta hjälpte dig :)

// Johan Askefalk

-----
=== Dennis K ===

'''Grafikkort:'''

Ett grafikkort, även kallad ett bildskärmskort, skärm adapter och grafikadapter, är ett expansionskort vars grafikprocessor beräknar fram digitala "kartor" av vad som ska visas på skärmen. De flesta grafikkort erbjuder olika funktioner såsom accelererad rendering av 3D-scener och 2D grafik, TV-utgång eller möjligheten att ansluta flera bildskärmar (multi-monitor). I moderna datorer är grafikkortet i form av ett instickskort som ansluts i ett slot. Om man ska förklara hur ett grafikkort fungerar för någon som inte vet så kan man säga att en liten bit information skickas till grafikkortet från cpun och i den står det vad som ska visas på skärmen. Informationen skickas i elektriska pulser, där tex det här skickas, på/av=1/0. Grafikkortet läser informationen och vidarebefodrar de elektriska signalerna och hämtar den extra informationen som behövs till flera (1/0) som skickas ut till utgången som blir något en skärm kan läsa av och då vet den att den ska tända den pixeln, släcka den röda pixel, gröna osv.

'''Crossfire:'''

Crossfire kallas den teknik som gör det möjligt att sammankoppla två grafikkort så att dom delar på arbetsbördan, detta ger en stor fördel i bland annat datorspel.

=== Ljudkortet ===
[[File:Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB.jpg|thumb|Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB]]

Frank Salazar Diaz

'''Geylan'''

Ljudkortet är en komponent i datorn som spelar upp och spelar in ljud. Ljudkortet brukar oftas vara kopplat till Moderkortet och det är så ganska ofta på de moderna datorerna, fast det finns folk som använder ett instickskort för att de presterar bättre och man får en högre kvalite på ljudet. Signalerna/bruset som kommer från instickskortet är bättre isolerade och det betyder att bruset som uppstår när man använder ett ljudkort som är kopplat till moderkortet inte uppstår lika mycket och ljudet blir klarare. Instickskortet kan byta mellan olika samplingsfreksvenser, t.ex. 44.1/48/96 kHz, och på ljudkortet som är kopplat i moderkortet så brukar man oftast bara kunna använda 44.1 kHz.

De första ljudkorten till PC började användas i början av 1990-talet och då hade de bara MIDI-funktion som kunde kommunicera med datorer och instrument som t.ex. keyboards och trummaskiner. MIDI står för Musical Instrument Digital Interface och på svenska så är det ett seriellt elektroniskt gränssnit ämnat för musikbruk. Och senare på början av 1990-talet så började man även och använda 8 bitars digitalt ljud som var bättre än MIDI. Det första ljudkortet tillverkades i 80-talet och det hette Creative’s Soundblaster-kort och det var de första ljudkortet till PC.

Det första ljudkortet till PC kom i början av 1990-talet och då hade de i första fallen endast MIDI- funktion och senare så hade den även 8 bitars digitalt Ljud.
en utav de första ljudkorten som kom ut till PC var Creative’s Sound blaster. Som började tillverka i slutet av 80-talet

Sound Blaster är ett av många varumärken på en serie ljudkort skapat av det Singapore-baserade företag Creative Labs.
AdLib var ett populärt MIDI-ljudkort tillverkat av det kanadensiska företaget AdLib, inc. Mellan 1987 och 1992. ( Ad lib är en förkortning av latinets ’ad libitum’)

Det fanns också extern ljudkort som var till de allra första hemdatorerna. några märken var Sinclair, Commodore, BBC, Amstrad, Spectravideo m.m. dessa ljudkort innehöll ofta en tre-kanals ljudkrets, vissa ljudkort hade stöd för MIDI som då var mycket nytt. Priset på ett ljudkort med märket Creative Sound Blaster kan kosta mellan 540-900kr

'''''Källor'''''

http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Creative_SB_X-Fi_Fatal1ty-AB.jpg

http://sv.wikipedia.org/wiki/Midi

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljudkort

=== Processor ===

Alexander Mårtensson, Bastian Pedersen

=== Vattenkylning===
Victor Heinonen

==Lagringsminne==

''Lagringsminne eller externminne används såsom arbetsminnet till att lagra datorprogram och dess data när det inte används. Det finns många olika typer av lagringsminnen. Exempel på några lagringsminnen är disketter, hårddiskar, optiska skivor som dvd och Cd och man får inte glömma transistorbaserade flashminnen. Den andra typen av datorminne kallas för arbetsminne eller RAM. Skillnaden mellan arbetsminne och lagringsminne är att lagringsminnen inte är flyktigt, vilket betyder att det kan lagra data under en längre perioder även utan strömtillförsel vilket RAM inte kan.
Nu för tiden har de flesta datorer inbyggda lagringsminnen såsom hårddiskar. För i tiden var inte lagringsminnen inte inbyggt i datorn själv och av historiska skäl används fortfarande begreppet "externminne". [[File:Interference-colors.jpg|thumb|Lagringminne]]

Oscar Rasinaho

=== BIOS ===
Jimmy Hammarsten

BIOS
Ett BIO system är ett program eller en mjukvara som är inbyggd i datorn med ett BIO system som startar datorns operativ system, grafik kortet, RAM, CPU, Tangentbordet, musen och hårddisken mm. BIOS står för Basic Input/Output System. Ett BIO System har ett Användargränssnitt som vanligen ett menysystem genom att trycka en viss tangent på tangentbordet när datorn startar. I BIOS UI, kan en användare
- Konfigurera hårdvaran
- Sätta system klockan
- Aktivera/avaktivera system komponenter
- välja vilken enhet som är bäst lämplig till att starta upp systemet
- sätta olika lösenord uppmaningar, till exempel ett lösenord för att få tillgång till BIOS-funktionerna för användargränssnittet själv och förhindra illvilliga användare från att starta upp systemet från obehörig kringutrustning.

termen BIOS (Basic Input / Output System) uppfanns av Gary Kildall och dök först upp i CP / M operativsystem 1975, som beskriver maskin-specifika delen av CP / M laddas under uppstarten som gränssnitt direkt med hårdvaran (en CP / M maskin har vanligtvis bara en enkel startprogram i ROM). Senare versioner av CP / M (liksom Concurrent CP / M, Concurrent DOS, DOS Plus, Multiuser DOS, System Manager och REAL/32) kommer med en XIOS (Extended Input / Output System) istället för BIOS. De flesta versioner av DOS har en fil som heter "Io.sys", "IBMBIO.COM", "IBMBIO.SYS" eller "DRBIOS.SYS", denna fil är känd som "DOS BIOS", som är analogt med "CP / M BIOS ".

Bland andra klasser av datorer, har den generiska termer uppstartsmonitorn, startprogram och start-ROM varit i allmänt bruk. Lite sol och PowerPC-baserade datorer använder Open Firmware för detta ändamål. Det finns några alternativ för "Legacy BIOS" i x86 världen: Extensible Firmware Interface, Open Firmware (används på OLPC XO-1) och coreboot.

I princip en BIOS i ROM anpassade till den specifika tillverkarens maskinvara, vilket låg nivå tjänster (som att läsa en tangenttryckning eller skriva en sektor av data till diskett) som ska lämnas på ett standardiserat sätt till ett operativsystem. Till exempel kan en IBM PC har antingen en monokrom eller grafikkort (med olika adresser display minnet och hårdvaran), men en enda standard BIOS systemanrop kan åberopas för att visa ett tecken på en viss position på skärmen i textläge.
Startblocket
DMI Block
Huvudsakliga block
PhoenixBIOS D686. Denna BIOS-chip är inrymt i en PLCC paket, som är i sin tur ansluten till en PLCC uttag.

Före 1990-talet var BIOS lagrad i ROM eller PROM chip, som inte kunde ändras av användarna. Som dess komplexitet och behov av uppdateringar växte och åter programmerbara delar blev mer tillgänglig, BIOS firmware oftast lagras på EEPROM eller flash-minnesenheter. Enligt Robert braver ordförande för BIOS-tillverkaren Micro Firmware blev Flash BIOS marker vanligt omkring 1995, eftersom de elektriskt raderbara PROM (EEPROM) marker är billigare och enklare att programmera än vanliga raderbara PROM (EPROM) marker. Flashchip programmeras (och omprogrammeras) in-circuit, medan EPROM chip behöver systemet att drivas nedåt och EPROM chip bort från moderkortet, för omprogrammering. EPROM chip kan raderas vid långvarig exponering för ultraviolett ljus, vilket nås chipet via fönstret. Chip tillverkare använder EPROM programmerare (sprängare) för att programmera EPROM chip. Elektriskt raderbara (EEPROM) chips tillåter BIOS omprogrammering med högre än normal spänning. [5] BIOS-versioner uppgraderas för att dra nytta av nyare versioner av hårdvara och korrigera buggar i tidigare versioner av BIOS. [6]

Från och med IBM AT stödde datorer en hårdvaruklocka inställbar i BIOS. Den hade ett århundrade bit som tillåts för att manuellt ändra talet när år 2000 hände. De flesta BIOS revideringar som skapas i 1995 och nästan alla BIOS revideringar i 1997 stödde år 2000 genom att sätta århundradet bitar automatiskt när klockan rullade förbi midnatt, 31 December, 1999. [7]

De första flashchip fästes till ISA-bussen. Från och med 1997 flyttade BIOS flash till LPC bussen en funktionell ersättning för ISA, efter en ny standard implementering känd som "firmware nav" (FWH). År 2006 kom de första system som stöder en seriell Peripheral Interface (SPI), och BIOS flash flyttade igen.

Storleken på BIOS och kapacitet ROM, den EEPROM och andra medier kan lagras på, har ökat över tiden nya funktioner har lagts till koden, BIOS-versioner finns nu med storlekar upp till 16 megabyte. Vissa moderna moderkort är inklusive ännu större NAND flashminne IC ombord som kan lagra hela kompakta operativsystem, till exempel vissa Linux-distributioner. Till exempel ingår vissa nya ASUS moderkort Splashtop Linux inbäddad i sina NAND flash minne IC.

I moderna datorer BIOS lagras i omskrivbar minne, vilket gör att innehållet som skall ersättas eller "skrivas". Denna omskrivning av innehållet benämns ibland blinkar. Detta kan göras genom ett speciellt program, vanligen av systemets tillverkare eller vid POST, med en BIOS-bild i en hårddisk eller USB-minne. En fil som innehåller sådant innehåll ibland kallas "en BIOS image". En BIOS kan reflashed för att uppgradera till en nyare version att fixa buggar eller ge förbättrad prestanda eller för att stödja nyare hårdvara, eller skriva om operation kan behövas för att fixa en skadad BIOS. Ett BIOS kan också "flashad" genom att sätta filen i roten på en USB-enhet och starta.

Ett datorsystem kan innehålla flera BIOS firmware marker. Moderkortet BIOS innehåller vanligtvis kod för att komma hårdvarukomponenter helt nödvändiga för bootstrapping av systemet, såsom tangentbord (antingen PS / 2 eller USB Human Interface Device) och lagring (diskettenheter, om sådana finns, och PATA eller SATA-hårddisk styrenheter). Dessutom, plug-in adapterkort som SCSI, RAID, nätverkskort gränssnitt, och styrelser video innehåller ofta sina egna BIOS (t.ex. Video BIOS) som kompletterar eller ersätter system-BIOS-koden för den givna komponenten. (Denna kod är i allmänhet som ett alternativ ROM). Även enheter inbyggda i moderkortet kan bete sig på detta sätt, deras alternativ rom kan lagras som separata kod på den huvudsakliga BIOS-flash chip och uppgraderas antingen tillsammans med eller separat från de viktigaste BIOS.

En tilläggskort oftast bara kräver ett alternativ ROM :

Måste användas innan operativsystemet kan läsas in (vanligtvis innebär att det krävs i bootstrapping processen), och
Är alltför sofistikerad eller specifik en enhet som ska hanteras av de viktigaste BIOS

Äldre PC-operativsystem, som MS-DOS (inklusive alla DOS-baserade versioner av Microsoft Windows) och nystartade systemladdare, får fortsätta att använda BIOS för ingång och utgång. Emellertid innebär de begränsningar av BIOS miljö som moderna operativsystem kommer nästan alltid använder sina egna drivrutiner för att direkt styra hårdvaran. I allmänhet är dessa drivrutiner använder endast BIOS och alternativet kräver ROM för mycket specifika (icke-prestanda-kritiska) uppgifter, t.ex. preliminär enheten har initierats.

För att upptäcka minne-mappade ISA alternativet ROM under uppstartsprocessen, PC BIOS-implementeringar skannar verkliga minne från 0xC0000 till 0xF0000 på 2 KiB gränser, söker en ROM signatur: 0xAA55 (0x55 följt av 0xAA eftersom x86-arkitekturen är little- endian). I en giltig utbyggnad ROM denna signatur omedelbart följt av en enda byte indikerar antalet 512-byte block det använder i verkliga minne. Nästa byte innehåller en offset som beskriver alternativet ROM inkörsport, som BIOS omedelbart överför kontroll. Vid denna punkt tar expansionen ROM koden över, med hjälp av BIOS tjänster att registrera avbrottsvektorer för användning av post-boot program ger ett gränssnitt Användarkonfiguration, eller visa diagnostisk information.

Det finns många metoder och verktyg för att undersöka innehållet i olika moderkortets BIOS och ROM expansion, såsom Microsoft DEBUG eller Unix dd.

källa
Datorteknik 1A V2011 Lärobok sid 23 av Jan-Eric Thelin
http://windows.microsoft.com/sv-SE/windows7/BIOS-frequently-asked-questions
http://en.wikipedia.org/wiki/BIOS

Jimmys sandlåda

2012-10-03T10:55:26Z

Jiha9607: /* RAM */

Jimmys sandlåda

== Vad? ==
{{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer? Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område.

Du behöver bli medlem och logga in på Wikiskola för att kunna skriva här.

'''Vi vill att du:'''
* Förklarar vad förkortningen står för.
* Översätter engelska uttryck till svenska
* Anger ungefärligt pris
* Förklarar hur den fungerar
* Länk till en film eller inbäddad film.
* Källor/länkar

Skriv ditt namn under den rubrik där du kan bidra. Eller lägg till en egen rubrik.

Du publicerar din text genom att lägga in på denna sida.
}}

= Moderkort =

= Övrigt =

=== grafikkort ===
--[[Användare:Jesperdeli|Jesperdeli]] 24 september 2012 kl. 12.36 (UTC)

{{clear}}

=== Datormus ===
[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg|miniatyr|200px|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]

Jack

Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X & ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X & Y-planet.

Men just nu används laserdioder undertill som sänder ut en stråle. Strålen reflekteras till underlaget, och tas imot till musens mottagare. Förflyttningen registreras genom att musen rör på sig åt olika håll, då de reflekterande strålarna ändras

{{clear}}

=== Ethernet ===

August Carlsson

Ethernet är en samling standardiserade sätt för kommunikation mellan datorenheter via höghastighets kablar. Ethernet är skapades år 1976 av Xerox Corporation. Ethernet standardiserades av IEEE, eller Institute of Electrical and Electronics

{{clear}}

=== Ljudkort™===

Tim Rey

Ett ljudkort är dator komponenten som låter dig spela upp och spela in ljud.
Ljudkortet är oftast installerat på moderkortet men kan också vara instickskort. De som söker det bästa i sin dator använder instickskort då det är bättre isolerat mot bruset som kommer från moderkortet. men har även fler in- utgångar och digitala in- ut gångar.

De flesta ljudkort använder en "digital-to-analog converter", eller "DAC", vilket konverterar digitalt genererad data till analogt format. Dens output är kopplad till en förstärkare, eller hörlurar, vilket gör att vi kan höra ljudet från datorn.
Ett ljudkort kan ha många kopplingar, ibland är de för många eller för stora kopplingar, då installerar man ett externt kort där man länkar kopplingarna. Beroende på hur många kopplingar man använder räcker kanske inte ett kort, då använder man en breakbox som man kopplar till datorn.

En viktig del av ljudkortet är polyfoni, vilket är förmågan framkalla olika självständiga röster och ljud samtidigt. Ju fler kanaler ljudkortet har, det vill säga hur många utgångar, och kvalitet på dem desto bättre ljud separering. Polyfoni är viktigt då om man inte har

=== Fläkt ===

'''Malin:''' 
När en dator är i arbete, genererar komponenterna i datorn värmeenergi. Dock så är många delar i en dator väldigt känsliga mot värme. Därför är det viktigt att ha någon sorts kylning till datorn, så att luften i datorn förblir kall. Dels så att datorn inte överhettas, men även för att datorer jobbar bättre om den är kall. Den vanligaste kylningstekninken till en modern dator är datorfläkten. Datorfläkten har till uppgift att fläkta bort den varma luften inuti datorn och ersätta den med kall luft utifrån. Det finns oftast fler än en fläkt till en dator eftersom en fläkt inte är stark nog att kyla hela datorn. Det vanligaste är att det finns fläktar vid t.ex. nätagregatet, grafikkortet, processorn, CPU:n och vid Chassit. Dessa fläktar finns offtast redan från början, men att om man vill utsätta sin dator för tyngre program och mer jobb (t.ex. spel eller andra stora program), kan användaren sätta till extra fläktar. Det finns även olika bra fläktar som har bra styrka och snabbhet. Man mäter fläktars kraft i RPM (Rotations Per Minute). Desto mer RPM en fläkt har, desto bättre är den.
--[[Användare:MalinHagland|MalinHagland]] 24 september 2012 kl. 12.07 (UTC)

[[File:80mm computer fans with fan guards and connectors.png|thumb|80mm computer fans with fan guards and connectors]]

Varje dators komponenter alstrar värme vid användning. Man måste därför ha något som kyler ner komponenterna för att de inte ska överhettas och smälta eller skadas. Meningen med datorfläktar är att de ska skicka ut värmen ur chassit. Många av delarna i en dator, som t.ex. hårddiskar och nätaggregat, behöver inte en fläkt, utan bara ett gott luftflöde genom chassit. Detta innebär att fläktarna ofta placeras nära värmegenererande komponenter, som grafikkort och processorer.
Att kyla datorer med hjälp av fläktar är inte det enda alternativet i dagens läge. Personer som använder sina datorer till krävande arbeten måste iblanda ha bättre och mer effektiv kylning än dessa kan erbjuda. Vattenkylning är ett av dessa alternativ och går ut på att man leder kallt vatten till vattenblock som sitter monterade på datorkomponenterna. Detta sätt att kyla på är mycket mer effektivt. Samtidigt så är det mer riskabelt då datorn kan förstöras om en ledning går sönder och vatten sipprar ut i systemet.

Priset på datorfläktar varierar väldigt mycket. Enkla och små fläktar kan kosta mindre än 100 kr medan vattenkylning kan kosta uppemot och långt över tusen kronor.

Här är en video på en dator som använder sig av vattenkylning: http://www.youtube.com/watch?v=LRi3goene5k. Jag hittade också en video där man använder sig av flytande kväve för att kyla ner datorn. Detta tillvägagångssätt är inget att rekommendera då de drar ner temperaturen i datorn till -80 grader.

Här är videon:  http://www.youtube.com/watch?v=QmSBaizEqkk&feature=related. En vanlig datorfläkt, som den på bilden, hittade jag ingen video på då den är så lätt att förstå. Det är helt enkelt en fläkt som snurrar inuti datorn för att få ut varm luft.
--[[Användare:Miro|Miro]] 24 september 2012 kl. 12.06 (UTC)

'''Källor:'''
http://h10025.www1.hp.com/ewfrf/wc/document?docname=c01993131&lc=sv&cc=se&dlc=sv

http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar

=== ROM ===
'''ROM''' eller Read-only Memory betyder med en grov översättning ”endast läsbart minne”. ROM-minnet i datorn är väldigt viktigt för att datorn ska kunna fungera. Detta beror på att all programvara som är avsedd för att styra hårdvaran i datorn finns på ROM-minnet. På grund av denna funktion kan man inte redigera informationen på ROM-minnet och därav namnet.

'''PROM''', '''EPROM''' och '''EEPROM'''

PROM eller ''programmerbart'' ROM är en vidareutveckling av ROM. PROM tillåter en att redigera koderna på minnet en gång. Men för att kunna redigera informationen på minnet så måste man ha en speciell skrivutrustning som är väldigt svår att få tag på.  Sedan utvecklades EPROM och EEPROM. EPROM som står för ''erasable'' PROM kan man redigera med hjälp av ultraviolett strålning och EEPROM kan man redigera med hjälp av elektronsik utrustning.

'''Flashminnen'''

Flashminnen som har dubbelt så många transistorer per minnescell. Däremot har EEPROM en fördel som gör att man kan radera små block i taget. I små EEPROM-kretsar kan man radera och programmera 8 bitar i taget, medan flashminnets blockstorlek är på 524 288 bitar. EEPROMs minnescell är större än flashminnet, vilket innebär en högra produktionskostnad.

Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Read-only_memory

'''''Signera artikeln med ditt namn'''''

=== Hårddisk ===
Sigurd

==== Joachim A ====
Hårddisk

Den största delen av en hårddisk består av flera magnetiska skivor som är roterande och ligger på varandra. På varje sida av skivan sitter det skrivhuvuden som läser från eller skriver till skivan.

Tre saker som är bra att känna till på en hårddisk är cylinder, huvud och sektor.
På hårdisken finns det flera spår. När skrivhuvudet har letat sig fram till rätt spår kan den stå stilla där och läsa eller skriva data, under tiden skivan roterar under.

En hårdisk kan bestå av flera skivor. Cylindern är det spår som ligger på samma ställe på varje skiva. Har man fyra skivor så kan tex spåret näst längs ut på alla skivor. tillsammans utgöra en cylinder.

När hårddisken (skivorna)delats upp i flera små delar. så bildar den minsta delen sektorn. sektorn är oftast 512 B stor,. Eftersom en sektor inte rymmer så mycket lägger man i hop dom till ett större utrymme, ett större kluster.

För att hårdisken ska kunna hitta en bestämd sektor behöver den först få reda på vilken cylinder datan ligger på för att kunna bestämma vilken placering skrivhuvudet ska ha. Hårddisken består av flera skrivhuvuden och måste först veta vilket skrivhuvud som ska användas och i vilken sektor datan ligger i. Vid läsning eller skrivning ställer rätt skrivhuvud in sig automatiskt och väntar sen på att den rätta sektorn har snurrat fram.

Tekniken som jag beskrivit kallas egentligen CHS-adressering (cylinder, head, sector) men den är föråldrad. Datorn beskriver nu för tiden inte dessa punkter var för sig. Det är samma grundprincip men blocken numreras nu efter den ordning de ligger i. Den nya tekniken kallas LBA (Logical Block Addressing). första sektorn har nummer 0, nästa nummer 1 och så vidare.

normal priset på en hårdisk på 1TB ligger på 650kr

--[[Användare:JoachimAllerborg|JoachimAllerborg]] 26 september 2012 kl. 19.46 (UTC)

=== Chassi ===
niclas william Fredrik

=== Kraftaggregat (PSU) ===
[[File:ATX-Netzteil.jpg|thumb|ATX-Netzteil. Klicka på bilden för mer info.]]
Nätaggregatet eller PSU som står för "Power Supply Unit" ser till att datorn ens startar. PSU:ns uppgift är att konvertera vägguttagets 230V till lägre spänningar så som 12V, 5V och 3.3V då datorns andra komponenter inte skulle klara av den höga spänningen. Man kan se PSU:n lite som ett hjärta som "pumpar" ut ström till datorns alla komponenter.

'''Strömkablar'''

Genom tiderna har många kablar tagits fram och och skrotats men dessa är några av de vanligaste och mest betydande.

:* 20/24 pin power connector - moderkortet
:*SATA-Power connector - optiska enheter & HDD
:*4-pin connector - äldre optiska enheter & äldre HDD:er
:*2x2-pin connector - CPU
:*PCie-Power connector - GPU

Issa, Bomler
{{clear}}

=== Moderkort ===

====Kasper Winberg ====
[[Fil:Moderkort PCH.gif|thumb|400px|Schematisk bild på två av de vanligaste moderkorten]]
Moderkort är det svenska ordet för Motherboard och är ingen direkt förkortning så som USB (som står för universal serial bus). Det engelska namnet och även det ursprungliga namnet är Motherboard just för att det är grunden till en dator, utan moderkortet - ingen fungerande dator. Moderkortet sitter i chassit som alla andra komponenter och är "basen" till alla komponenter.

Priset på ett moderkort kan variera grovt beroende på vad du ska använda det till, om du ska ha det i en vanlig arbetsdator utan några speciella tillägg kan du komma undan med en 1000kr ungefär, men om du ska ha ett moderkort till tex en speldator så kan det kosta mycket mer beroende på vad för processor du har för den måste passa in i ditt moderkort, och hur många PCIe uttag du behöver. Men ett moderkort kan kosta runt 1000-5000kr.
Standardpriset brukar ligga runt 1500kr. 
 
 
 
 
Här nedan ser du en översikt på ett modernt moderkort och några av de viktigaste komponenterna på moderkortet
 

[[Fil:Modertkort_översikt_kasper.jpg|400px|left|Moderkort översikt]]
1. Front panel (Se nedan) 
 2. PCI express x16 (Används till [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|grafikkort]], [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Ljudkortet|ljudkort]], nätverkskort) 
 3. PCI  (Användes förr till allt som PCI-E har nu, används fortfarande till närverkskort / ljudkort) 
4. PCI express x1 (Används till ljudkort, nätverkskort)  
5. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|CPU]] sockel (processor sockel) 
 6. Plats för [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]] (arbetsminnet) 
 7. Strömförsörjning till moderkort 
 8. SATA uttag 6GB/s ([[Uppgift_Beskriv_en_datordel#SSD|SSD hårddisk]])/[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Joachim_A|(SATA hårddisk)]]  
9. SATA 3GB/s  
10. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#USB|USB]] uttag  
11.[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#CMOS|CMOS]] Batteri

[[Fil:Front_panel_moderkort.jpg‎|300px|left|Moderkortets front panel]]
 
 
 
 
 
 
1. VGA (uttag för bildkabel) 
 2. USB portar 
 3. Ljud ingångar  
4. Internet uttag

 
 
 
 
 
 

Källor:
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild 
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620 
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf 
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/ 
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320 
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm 
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html 
Jag har gjort beskrivning på bilderna själv via Microsoft Paint & Seashore

--[[Användare:KasperV|KasperV]] 25 september 2012 kl. 15.38 (UTC)

{{clear}}

==== Max Allerborg ====

Moderkortet, det är ungefär som en människas hjärta. Nu undrar ni säkert hur ett moderkort kan vara som ett hjärta och det tänkte jag berätta för er. Det är så att alla komponenter som finns i datorn är kopplade till moderkortet på ett eller annat sätt. De flesta strömkällorna är kopplade direkt till moderkortet som i sin tur skickar vidare strömmen till komponenterna listade nedan.
 
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|Grafikkort]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|Processor]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Fl.C3.A4kt|Fläkt]]

Det finns även en del komponenter som inte får ström av moderkortet och dom komponenterna kan ni se i listan nedan
[[Fil:ASRock N68C-S UCC Rev 1.03.jpg|400px|thumb|Micro-ATX med AMD socket FM1]]

* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#H.C3.A5rddisk|Hårddisk]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#ROM|CD/DVD Läsare]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Kraftaggregat_.28PSU.29|Nätaggregat]]

 
För inte så länge sedan så hade moderkorten tre stycken olika chip men med teknikens utveckling så har man kommit på en annan lösning med endast två chip. Den nya två chips lösningen ska även fungera mycket snabbare och bättre än föregående alternativet. De två chipen som finns nu heter CPU (Central Processing Unit) samt PCH (Platform Controller Hub). Som jag sade tidigare så är nästan alla komponenter i datorn kopplade till moderkortet eller mer specifikt i de två chipsen. Till CPU:n kopplas externgrafik via PCIe, Interngrafik via CPU enheten och RAM-Minnen. Alltså så kan vi dra slutsaten att CPU:n kontrollerar utdataenheter. Till PCH:n som är den andra styrbryggan kopplas USB (Universial Serial Bus), Nätverk, Serial-ATA och en PCIe x1 för exempelvis ett externtljudkort. Då kan vi dra slutsatsen att PCH:n kontrollerar indataenheter. Det är alltså moderkortet som sammansvetsar alla komponenter och PCH:n och CPU:n som ser till att alla komponenterna kan samarbeta.

 
===== [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#BIOS_2|BIOS]] =====
(Basic Input/Output System) är den delen utav moderkortet som ser till att allting som ska startas startar och det sker med hjälp av en typ av mjukvara som ett operativsystem. Du kan även göra en rad olika inställningar via BIOS.

 
===== CMOS =====
(Complementary Metal-Oxide Semiconductor) är ett litet minne som håller koll och lagrar info om BIOS systemet. den info som lagras är mestadels inställningar som sköts via BIOS systemet. CMOS håller även koll på saker som hårddiskarnas status och klockfrekvens på processorn. 
 

Moderkort Källor:
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild 
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620 
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf 
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/ 
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320 
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm 
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html

--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] 24 september 2012 kl. 12.14 (UTC)
{{clear}}

=== Ett litet skämt ===

Några norska skämt på temat datorterminologi: [[Norska löshundskommitén]]

=== Flashminne ===
Johnny Olsson

=== SSD ===
SSD står för Solid State Drive som kan översättas till halvledar disk på svenska. En SSD har inga snurande skivor som en vanlig hårddisk har utan baseras på minnskretsar istället.

SSD ansluts oftast med SATA eller pci-e. En SSD som ansluts via pci-e är oftast snabbare men också mycket dyrare. SATA diskarna brukar ha läshastigheter runt 500MB/s och 500MB/s (2012) och pci-e diskarna runt 1500 MB/s läshastigheter och skrivhasigher runt 1200MB/s vilket kan jämföras med en vanlig traditionell hårdisk som kan läsa i ca 100MB/s och skriver i ca 100MB/s. Pci-e diskarna riktar sig mer mot företagsanvändning och I servrar där den extra hastigheten behövs medans SATA diskarna riktar sig mer mot persondatorer med krav på prestanda.

En SSD är helt ljudlös och är okänslig mot stötar och vibrationer detta beror på att den inte har några rörliga delar. En SSD's livstid påverkas av antalet skrivningar så om disken får skriva mycket så kortas livstiden mycket.

Eftersom tekniken är relativt ny så är priset förtfarande högt, ca 800 kr för 120Gb för en disk med SATA och för en 120Gb disk som ansluts via pci-e kostar ca 1800 kr.

{{#ev:youtube|pEsJzrww_dA|250|right}}

[[Fil:E-disk_2-5_scsi.jpg]]

[http://sv.wikipedia.org/wiki/Solid_state_drive#F.C3.B6rdelar Wikipedia.org]

[http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/introduktion-till-datorn Kjell.com]

--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] 27 september 2012 kl. 21.16 (UTC)

=== USB ===
Versioner:

USB 1.0:
Den första versionen av USB och lanserades 1996. Då pratade man om Low Speed som var upp till 1,5 Megabit/sek

USB 1.1:
Behovet av högre överföringshastighet var påtagligt och redan två år senare, 1998, så kom en mindre uppdatering av specifikationen för USB. Nu kunde man överföra med Full Speed, 12 megabit/sek

USB 2.0:
Jakten på högre gjorde att år 2000 kom nästa version. Hastigheten hade nu ökat till Hi-Speed, upp till 480 megabit/ sekund. I och med version 2.0 så konkurrerade den nya versionen på allvar med Firewire. USB 2.0 standarden var även bakåt kompatibel med den tidigare standarden USB 1.1.

USB 3.0 :
I och med att USB nu hade blivit en standard på både Mac och Windows så utvecklades USB standarden och år 2008 så blev USB version 3.0 en standard. Nu kunde man komma upp i hastigheter på hela 5 gigabits, Superspeed. En stor fördel men 3.0 var att nu kunde kommunikationen gå i båda riktningarna samtidigt. Detta eftersom man utnyttjar 5 extra ledare i kabeln. En annan stor och viktig fördel var att nu kunde man få ut mer ström från varje USB-uttag vilket gjorde att tillverkarna fick möjlighet att tillverka nya tillbehör där man inte behövde skicka med externa nätdelar.

När det gäller priser så varierar priserna väldigt kraftigt beroende på kvalité och funktioner. En del USB minnen är gjorda för att tåla extrema förhållanden och sen finns det även USB minnen med inbyggda fingeravtrycksläsare och olika krypteringar. Ett standard 4GBs minne kan man få från 30 kr och uppåt medan ett 256GBs minne kostar från ca 3000 kr och uppåt.

Källor:
:http://sv.wikipedia.org/wiki/Universal_Serial_Bus
:http://www.usb.org/home
:http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=168

/My Schenkmanis

==== USB ====
En usb överför ”data” som består utav den fil man, kopierar/ klipper ut, in till datorn med hjälp utav flera virtuella portar vid namn ”Endpoints”. Nästan alla enheter använder sig utav flera sådana ”Endpoints”, ca upp till 32st av olika typer, där var och en utav dem identifieras med ett nummer samt den riktning som data flödet (filerna) ska till i datorn. Under den tiden du kopierar/ klipper ut din fil till datorn så hanterar den all information tillsammans med ett gäng andra detaljer.

[[Fil:Skärmavbild_2012-09-26_kl._1.38.39_PM.png|320 × 200 pixlar|]]

Endpoint: är inbyggda i självaste usb:n när de blir tillverkade i fabrikerna, så dem finns permanent på självaste USB produkten.
[[Fil:Screenshot_2012-09-26-12-53-32.png|thumb|De guldiga sträcken på denna usb-minne är endpoints]]
// Mattias Norberg

{{clear}}

=== firewire ===
--[[Användare:Rove|Rove]] 24 september 2012 kl. 12.31 (UTC)
[[Fil:Firewire.jpeg|thumb|left]] {{#ev:youtube|xP5aLoRozt8|250|right}}
firewire är apples namn på produkten IEEE 1394 som är en högkommunikationskoppling till och från datorutrustning som till exemple överföring mellan en digital kamra eller liknande. Tekniken utvecklades under ledning av Apple tillsammans med bland andra Texas Instruments, IBM och Sony. IEEE 1394 är ett tekniskt bättre alternativ till USB, men har blivit mindre utbrett eftersom hårdvarukostnaden är högre.

The IEEE 1394 interface, developed in the late 1980s and early 1990s by Apple as FireWire, is a serial bus interface standard for high-speed communications and isochronous real-time data transfer. The 1394 interface is comparable with USB and often those two technologies are considered together, though USB has more market share.[1] Apple first included FireWire in some of its 1999 models, and most Apple computers since the year 2000 have included FireWire ports, though, as of 2012, nothing beyond the 800 version (IEEE-1394b).[2] The interface is also known by the brand i.LINK (Sony), and Lynx (Texas Instruments). IEEE 1394 replaced parallel SCSI in many applications, because of lower implementation costs and a simplified, more adaptable cabling system. The 1394 standard also defines a backplane interface, though this is not as widely used.

{{clear}}

=== Grafikkort ===

Johan Askefalk

[[File:ATI Radeon HD 4770 Graphics Card-oblique view.jpg|thumb|ATI Radeon HD 4770]]
Grafikkort används i nästan alla datorer. De finns snabba energi-slukande Grafikkort och snåla tysta energisnåla Grafikkort.
Snabba Grafikkort används främst i Spel datorer, och bild/film redigerings datorer, Dvs alla som jobbar med media och behöver
ett snabbt Grafikkort. För att det ska gå snabbare och "Smoothare".

Alla Grafikkort har ett "Grafikminne" det fungerar ungefär som ett RAM minne. Speldatorer behöver mycket minne dvs över 1 GB. Men de snabbaste brukar kunna ha över 4GB!
Men alla Grafikkort behöver inte gigantiska "Grafikminnen", om man till exempel arbetar med att skriva böcker eller långa texter så är det bättre att köpa ett tyst och mer energisnålt Grafikkort.
Och satsa mera på en bra CPU, en snabb SSD och mycket RAM.

Med en ny teknik kallad "Cuda" skapas av Nvidia. Med denna teknik kan GPU:ns super snabba minne användas som "huvudminne" när man redigerar bilder och liknande, Med denna teknik kan man arbeta otroligt mycket snabbare. Tekniken fungerar så att deras grafikkort ger kraft av sina super snabba processorer och med detta får man en extrem powerboost.

==== Crossfire ====
:
Crossfire är en teknik som gör att man kan koppla 2 Grafikkort tillsammans, och med detta ge starkare prestanda. Det går dock bara att koppla 2 Gafikkort via Crossfire om de 2 första nummerna på modellen är detsamma. Till exempel: Man kan koppla 1: Radeon HD 5770 och en 5790, Men inte 1: 7970 och 1: 7870. För att detta ska fungerar måste man dock ha ett moderkort som stödjer Crossfire X.
Om man bestämmer sig för att köra Crossfire så är det bra att tänka på att det används väldigt mycket energi, och det blir väldigt varm. Därför kan det vara bra att köpa någon extra fläkt eller kanske en vattenskylningssystem. Dessutom kan det vara bra att kolla så att de Grafikkort du ska använda Crossfire med arbetar bra tillsammans, Eftersom att även om de två första siffrorna är det samma. Kan de kanske finnas buggar om de kör tillsammans. De kan vara i form av bluescreens eller Glitter på skärmen. Du kan kolla detta genom att till exempel läsa på forum eller helt enkelt google det. Forum jag rekommenderar Sweclockers.se.

[[File:Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire.jpg|thumb|Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire]]

Som jag sa tidigare så blir Grafikkorten oftast mycket varmare när de kör i Crossfire. Det är viktigt att det inte blir för varmt eftersom att då kan Moderkortet/ grafikkortet smälta. Mitt personliga tips är att varje gång du köpt ett eller flera Grafikkort kolla värmen på dem när de "Idlar" samt kör i "100%". Detta kan du simpelt göra med ett program som heter: FurMark: VGA test. Programmet fungerar så att den öppnar ett fönster som har väldigt höga Grafikinställningar. Och grafikkortet tvingas använda allt den har för att kunna visa filmen i så hög grafik som möjligt. När programmet startats kommer den köra i 15 minuter på din skärms upplösning, eller någon annan virtuell upplösning om du så vill. Under dessa 15 minuter kommer grafikkortet jobba på 100% och fläktarna kommer att automatiskt öka för att hålla grafikkortet kallt. Ditt Grafikkort får inte bli för varmt, dvs runt 85-99 grader då kan det börja smälta, Så håll koll på det under hela testet. Om du märker att det börjar bli för varmt borde du kanske sänka upplösningen lite, men om du inte ändrat den från din skärms upplösning, måste du kanske införskaffa en eller två extra fläktar / ett nytt kallare chassi. Du kan också byta Grafikkortets standard fläkt då de brukar vara ganska dåliga.

När testet är klart och inget har gått fel så vet du hur dina varma ditt/dina Grafikkort blir på 100%. Om de inte blivit för varma så är det optimalt, om de inte är över 50/60 grader så kan du fundera på att överklocka grafikkortet något (överklocka = trimma). Jag själv ligger hemma på stabila 50-55 grader på 100%, jag har nu överklockat dem med ca: 30% och de ligger nu på ca 75-80 grader på 100% användning.

'''OBS:''' glöm inte att kolla att Grafikkorten/kortet inte blir för varmt efter överklockningen, om de/den blir de kan du sänka överklockningen något, annars kan du öka den lite eller helt enkelt låta den vara som den är för tillfället.

'''Grafikkorts överklockning ligger på OS:et dvs om du installerar om ditt Windos kommer din överklockings inställning försvinna. CPU överklockning ligger dock på BIOS dvs att den kommer vara kvar.'''

Lycka till och hoppades att detta hjälpte dig :)

// Johan Askefalk

-----
=== Dennis K ===

'''Grafikkort:'''

Ett grafikkort, även kallad ett bildskärmskort, skärm adapter och grafikadapter, är ett expansionskort vars grafikprocessor beräknar fram digitala "kartor" av vad som ska visas på skärmen. De flesta grafikkort erbjuder olika funktioner såsom accelererad rendering av 3D-scener och 2D grafik, TV-utgång eller möjligheten att ansluta flera bildskärmar (multi-monitor). I moderna datorer är grafikkortet i form av ett instickskort som ansluts i ett slot. Om man ska förklara hur ett grafikkort fungerar för någon som inte vet så kan man säga att en liten bit information skickas till grafikkortet från cpun och i den står det vad som ska visas på skärmen. Informationen skickas i elektriska pulser, där tex det här skickas, på/av=1/0. Grafikkortet läser informationen och vidarebefodrar de elektriska signalerna och hämtar den extra informationen som behövs till flera (1/0) som skickas ut till utgången som blir något en skärm kan läsa av och då vet den att den ska tända den pixeln, släcka den röda pixel, gröna osv.

'''Crossfire:'''

Crossfire kallas den teknik som gör det möjligt att sammankoppla två grafikkort så att dom delar på arbetsbördan, detta ger en stor fördel i bland annat datorspel.

=== Ljudkortet ===
[[File:Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB.jpg|thumb|Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB]]

Frank Salazar Diaz

'''Geylan'''

Ljudkortet är en komponent i datorn som spelar upp och spelar in ljud. Ljudkortet brukar oftas vara kopplat till Moderkortet och det är så ganska ofta på de moderna datorerna, fast det finns folk som använder ett instickskort för att de presterar bättre och man får en högre kvalite på ljudet. Signalerna/bruset som kommer från instickskortet är bättre isolerade och det betyder att bruset som uppstår när man använder ett ljudkort som är kopplat till moderkortet inte uppstår lika mycket och ljudet blir klarare. Instickskortet kan byta mellan olika samplingsfreksvenser, t.ex. 44.1/48/96 kHz, och på ljudkortet som är kopplat i moderkortet så brukar man oftast bara kunna använda 44.1 kHz.

De första ljudkorten till PC började användas i början av 1990-talet och då hade de bara MIDI-funktion som kunde kommunicera med datorer och instrument som t.ex. keyboards och trummaskiner. MIDI står för Musical Instrument Digital Interface och på svenska så är det ett seriellt elektroniskt gränssnit ämnat för musikbruk. Och senare på början av 1990-talet så började man även och använda 8 bitars digitalt ljud som var bättre än MIDI. Det första ljudkortet tillverkades i 80-talet och det hette Creative’s Soundblaster-kort och det var de första ljudkortet till PC.

Det första ljudkortet till PC kom i början av 1990-talet och då hade de i första fallen endast MIDI- funktion och senare så hade den även 8 bitars digitalt Ljud.
en utav de första ljudkorten som kom ut till PC var Creative’s Sound blaster. Som började tillverka i slutet av 80-talet

Sound Blaster är ett av många varumärken på en serie ljudkort skapat av det Singapore-baserade företag Creative Labs.
AdLib var ett populärt MIDI-ljudkort tillverkat av det kanadensiska företaget AdLib, inc. Mellan 1987 och 1992. ( Ad lib är en förkortning av latinets ’ad libitum’)

Det fanns också extern ljudkort som var till de allra första hemdatorerna. några märken var Sinclair, Commodore, BBC, Amstrad, Spectravideo m.m. dessa ljudkort innehöll ofta en tre-kanals ljudkrets, vissa ljudkort hade stöd för MIDI som då var mycket nytt. Priset på ett ljudkort med märket Creative Sound Blaster kan kosta mellan 540-900kr

'''''Källor'''''

http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Creative_SB_X-Fi_Fatal1ty-AB.jpg

http://sv.wikipedia.org/wiki/Midi

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljudkort

=== Processor ===

Alexander Mårtensson, Bastian Pedersen

=== Vattenkylning===
Victor Heinonen

==Lagringsminne==

''Lagringsminne eller externminne används såsom arbetsminnet till att lagra datorprogram och dess data när det inte används. Det finns många olika typer av lagringsminnen. Exempel på några lagringsminnen är disketter, hårddiskar, optiska skivor som dvd och Cd och man får inte glömma transistorbaserade flashminnen. Den andra typen av datorminne kallas för arbetsminne eller RAM. Skillnaden mellan arbetsminne och lagringsminne är att lagringsminnen inte är flyktigt, vilket betyder att det kan lagra data under en längre perioder även utan strömtillförsel vilket RAM inte kan.
Nu för tiden har de flesta datorer inbyggda lagringsminnen såsom hårddiskar. För i tiden var inte lagringsminnen inte inbyggt i datorn själv och av historiska skäl används fortfarande begreppet "externminne". [[File:Interference-colors.jpg|thumb|Lagringminne]]

Oscar Rasinaho

=== BIOS ===
Jimmy Hammarsten

BIOS
Ett BIO system är ett program eller en mjukvara som är inbyggd i datorn med ett BIO system som startar datorns operativ system, grafik kortet, RAM, CPU, Tangentbordet, musen och hårddisken mm. BIOS står för Basic Input/Output System. Ett BIO System har ett Användargränssnitt som vanligen ett menysystem genom att trycka en viss tangent på tangentbordet när datorn startar. I BIOS UI, kan en användare
- Konfigurera hårdvaran
- Sätta system klockan
- Aktivera/avaktivera system komponenter
- välja vilken enhet som är bäst lämplig till att starta upp systemet
- sätta olika lösenord uppmaningar, till exempel ett lösenord för att få tillgång till BIOS-funktionerna för användargränssnittet själv och förhindra illvilliga användare från att starta upp systemet från obehörig kringutrustning.

termen BIOS (Basic Input / Output System) uppfanns av Gary Kildall och dök först upp i CP / M operativsystem 1975, som beskriver maskin-specifika delen av CP / M laddas under uppstarten som gränssnitt direkt med hårdvaran (en CP / M maskin har vanligtvis bara en enkel startprogram i ROM). Senare versioner av CP / M (liksom Concurrent CP / M, Concurrent DOS, DOS Plus, Multiuser DOS, System Manager och REAL/32) kommer med en XIOS (Extended Input / Output System) istället för BIOS. De flesta versioner av DOS har en fil som heter "Io.sys", "IBMBIO.COM", "IBMBIO.SYS" eller "DRBIOS.SYS", denna fil är känd som "DOS BIOS", som är analogt med "CP / M BIOS ".

Bland andra klasser av datorer, har den generiska termer uppstartsmonitorn, startprogram och start-ROM varit i allmänt bruk. Lite sol och PowerPC-baserade datorer använder Open Firmware för detta ändamål. Det finns några alternativ för "Legacy BIOS" i x86 världen: Extensible Firmware Interface, Open Firmware (används på OLPC XO-1) och coreboot.

I princip en BIOS i ROM anpassade till den specifika tillverkarens maskinvara, vilket låg nivå tjänster (som att läsa en tangenttryckning eller skriva en sektor av data till diskett) som ska lämnas på ett standardiserat sätt till ett operativsystem. Till exempel kan en IBM PC har antingen en monokrom eller grafikkort (med olika adresser display minnet och hårdvaran), men en enda standard BIOS systemanrop kan åberopas för att visa ett tecken på en viss position på skärmen i textläge.
Startblocket
DMI Block
Huvudsakliga block
PhoenixBIOS D686. Denna BIOS-chip är inrymt i en PLCC paket, som är i sin tur ansluten till en PLCC uttag.

Före 1990-talet var BIOS lagrad i ROM eller PROM chip, som inte kunde ändras av användarna. Som dess komplexitet och behov av uppdateringar växte och åter programmerbara delar blev mer tillgänglig, BIOS firmware oftast lagras på EEPROM eller flash-minnesenheter. Enligt Robert braver ordförande för BIOS-tillverkaren Micro Firmware blev Flash BIOS marker vanligt omkring 1995, eftersom de elektriskt raderbara PROM (EEPROM) marker är billigare och enklare att programmera än vanliga raderbara PROM (EPROM) marker. Flashchip programmeras (och omprogrammeras) in-circuit, medan EPROM chip behöver systemet att drivas nedåt och EPROM chip bort från moderkortet, för omprogrammering. EPROM chip kan raderas vid långvarig exponering för ultraviolett ljus, vilket nås chipet via fönstret. Chip tillverkare använder EPROM programmerare (sprängare) för att programmera EPROM chip. Elektriskt raderbara (EEPROM) chips tillåter BIOS omprogrammering med högre än normal spänning. [5] BIOS-versioner uppgraderas för att dra nytta av nyare versioner av hårdvara och korrigera buggar i tidigare versioner av BIOS. [6]

Från och med IBM AT stödde datorer en hårdvaruklocka inställbar i BIOS. Den hade ett århundrade bit som tillåts för att manuellt ändra talet när år 2000 hände. De flesta BIOS revideringar som skapas i 1995 och nästan alla BIOS revideringar i 1997 stödde år 2000 genom att sätta århundradet bitar automatiskt när klockan rullade förbi midnatt, 31 December, 1999. [7]

De första flashchip fästes till ISA-bussen. Från och med 1997 flyttade BIOS flash till LPC bussen en funktionell ersättning för ISA, efter en ny standard implementering känd som "firmware nav" (FWH). År 2006 kom de första system som stöder en seriell Peripheral Interface (SPI), och BIOS flash flyttade igen.

Storleken på BIOS och kapacitet ROM, den EEPROM och andra medier kan lagras på, har ökat över tiden nya funktioner har lagts till koden, BIOS-versioner finns nu med storlekar upp till 16 megabyte. Vissa moderna moderkort är inklusive ännu större NAND flashminne IC ombord som kan lagra hela kompakta operativsystem, till exempel vissa Linux-distributioner. Till exempel ingår vissa nya ASUS moderkort Splashtop Linux inbäddad i sina NAND flash minne IC.

I moderna datorer BIOS lagras i omskrivbar minne, vilket gör att innehållet som skall ersättas eller "skrivas". Denna omskrivning av innehållet benämns ibland blinkar. Detta kan göras genom ett speciellt program, vanligen av systemets tillverkare eller vid POST, med en BIOS-bild i en hårddisk eller USB-minne. En fil som innehåller sådant innehåll ibland kallas "en BIOS image". En BIOS kan reflashed för att uppgradera till en nyare version att fixa buggar eller ge förbättrad prestanda eller för att stödja nyare hårdvara, eller skriva om operation kan behövas för att fixa en skadad BIOS. Ett BIOS kan också "flashad" genom att sätta filen i roten på en USB-enhet och starta.

Ett datorsystem kan innehålla flera BIOS firmware marker. Moderkortet BIOS innehåller vanligtvis kod för att komma hårdvarukomponenter helt nödvändiga för bootstrapping av systemet, såsom tangentbord (antingen PS / 2 eller USB Human Interface Device) och lagring (diskettenheter, om sådana finns, och PATA eller SATA-hårddisk styrenheter). Dessutom, plug-in adapterkort som SCSI, RAID, nätverkskort gränssnitt, och styrelser video innehåller ofta sina egna BIOS (t.ex. Video BIOS) som kompletterar eller ersätter system-BIOS-koden för den givna komponenten. (Denna kod är i allmänhet som ett alternativ ROM). Även enheter inbyggda i moderkortet kan bete sig på detta sätt, deras alternativ rom kan lagras som separata kod på den huvudsakliga BIOS-flash chip och uppgraderas antingen tillsammans med eller separat från de viktigaste BIOS.

En tilläggskort oftast bara kräver ett alternativ ROM :

Måste användas innan operativsystemet kan läsas in (vanligtvis innebär att det krävs i bootstrapping processen), och
Är alltför sofistikerad eller specifik en enhet som ska hanteras av de viktigaste BIOS

Äldre PC-operativsystem, som MS-DOS (inklusive alla DOS-baserade versioner av Microsoft Windows) och nystartade systemladdare, får fortsätta att använda BIOS för ingång och utgång. Emellertid innebär de begränsningar av BIOS miljö som moderna operativsystem kommer nästan alltid använder sina egna drivrutiner för att direkt styra hårdvaran. I allmänhet är dessa drivrutiner använder endast BIOS och alternativet kräver ROM för mycket specifika (icke-prestanda-kritiska) uppgifter, t.ex. preliminär enheten har initierats.

För att upptäcka minne-mappade ISA alternativet ROM under uppstartsprocessen, PC BIOS-implementeringar skannar verkliga minne från 0xC0000 till 0xF0000 på 2 KiB gränser, söker en ROM signatur: 0xAA55 (0x55 följt av 0xAA eftersom x86-arkitekturen är little- endian). I en giltig utbyggnad ROM denna signatur omedelbart följt av en enda byte indikerar antalet 512-byte block det använder i verkliga minne. Nästa byte innehåller en offset som beskriver alternativet ROM inkörsport, som BIOS omedelbart överför kontroll. Vid denna punkt tar expansionen ROM koden över, med hjälp av BIOS tjänster att registrera avbrottsvektorer för användning av post-boot program ger ett gränssnitt Användarkonfiguration, eller visa diagnostisk information.

Det finns många metoder och verktyg för att undersöka innehållet i olika moderkortets BIOS och ROM expansion, såsom Microsoft DEBUG eller Unix dd.

källa
Datorteknik 1A V2011 Lärobok sid 23 av Jan-Eric Thelin
http://windows.microsoft.com/sv-SE/windows7/BIOS-frequently-asked-questions
http://en.wikipedia.org/wiki/BIOS

Jimmys sandlåda

2012-10-03T10:54:42Z

Jiha9607: /* grafikkort */

Jimmys sandlåda

== Vad? ==
{{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer? Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område.

Du behöver bli medlem och logga in på Wikiskola för att kunna skriva här.

'''Vi vill att du:'''
* Förklarar vad förkortningen står för.
* Översätter engelska uttryck till svenska
* Anger ungefärligt pris
* Förklarar hur den fungerar
* Länk till en film eller inbäddad film.
* Källor/länkar

Skriv ditt namn under den rubrik där du kan bidra. Eller lägg till en egen rubrik.

Du publicerar din text genom att lägga in på denna sida.
}}

= Moderkort =

= Övrigt =

=== grafikkort ===
--[[Användare:Jesperdeli|Jesperdeli]] 24 september 2012 kl. 12.36 (UTC)

{{clear}}

=== Datormus ===
[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg|miniatyr|200px|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]

Jack

Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X & ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X & Y-planet.

Men just nu används laserdioder undertill som sänder ut en stråle. Strålen reflekteras till underlaget, och tas imot till musens mottagare. Förflyttningen registreras genom att musen rör på sig åt olika håll, då de reflekterande strålarna ändras

{{clear}}

=== RAM ===

Alfonso

Martin Öh

=== Ethernet ===

August Carlsson

Ethernet är en samling standardiserade sätt för kommunikation mellan datorenheter via höghastighets kablar. Ethernet är skapades år 1976 av Xerox Corporation. Ethernet standardiserades av IEEE, eller Institute of Electrical and Electronics

{{clear}}

=== Ljudkort™===

Tim Rey

Ett ljudkort är dator komponenten som låter dig spela upp och spela in ljud.
Ljudkortet är oftast installerat på moderkortet men kan också vara instickskort. De som söker det bästa i sin dator använder instickskort då det är bättre isolerat mot bruset som kommer från moderkortet. men har även fler in- utgångar och digitala in- ut gångar.

De flesta ljudkort använder en "digital-to-analog converter", eller "DAC", vilket konverterar digitalt genererad data till analogt format. Dens output är kopplad till en förstärkare, eller hörlurar, vilket gör att vi kan höra ljudet från datorn.
Ett ljudkort kan ha många kopplingar, ibland är de för många eller för stora kopplingar, då installerar man ett externt kort där man länkar kopplingarna. Beroende på hur många kopplingar man använder räcker kanske inte ett kort, då använder man en breakbox som man kopplar till datorn.

En viktig del av ljudkortet är polyfoni, vilket är förmågan framkalla olika självständiga röster och ljud samtidigt. Ju fler kanaler ljudkortet har, det vill säga hur många utgångar, och kvalitet på dem desto bättre ljud separering. Polyfoni är viktigt då om man inte har

=== Fläkt ===

'''Malin:''' 
När en dator är i arbete, genererar komponenterna i datorn värmeenergi. Dock så är många delar i en dator väldigt känsliga mot värme. Därför är det viktigt att ha någon sorts kylning till datorn, så att luften i datorn förblir kall. Dels så att datorn inte överhettas, men även för att datorer jobbar bättre om den är kall. Den vanligaste kylningstekninken till en modern dator är datorfläkten. Datorfläkten har till uppgift att fläkta bort den varma luften inuti datorn och ersätta den med kall luft utifrån. Det finns oftast fler än en fläkt till en dator eftersom en fläkt inte är stark nog att kyla hela datorn. Det vanligaste är att det finns fläktar vid t.ex. nätagregatet, grafikkortet, processorn, CPU:n och vid Chassit. Dessa fläktar finns offtast redan från början, men att om man vill utsätta sin dator för tyngre program och mer jobb (t.ex. spel eller andra stora program), kan användaren sätta till extra fläktar. Det finns även olika bra fläktar som har bra styrka och snabbhet. Man mäter fläktars kraft i RPM (Rotations Per Minute). Desto mer RPM en fläkt har, desto bättre är den.
--[[Användare:MalinHagland|MalinHagland]] 24 september 2012 kl. 12.07 (UTC)

[[File:80mm computer fans with fan guards and connectors.png|thumb|80mm computer fans with fan guards and connectors]]

Varje dators komponenter alstrar värme vid användning. Man måste därför ha något som kyler ner komponenterna för att de inte ska överhettas och smälta eller skadas. Meningen med datorfläktar är att de ska skicka ut värmen ur chassit. Många av delarna i en dator, som t.ex. hårddiskar och nätaggregat, behöver inte en fläkt, utan bara ett gott luftflöde genom chassit. Detta innebär att fläktarna ofta placeras nära värmegenererande komponenter, som grafikkort och processorer.
Att kyla datorer med hjälp av fläktar är inte det enda alternativet i dagens läge. Personer som använder sina datorer till krävande arbeten måste iblanda ha bättre och mer effektiv kylning än dessa kan erbjuda. Vattenkylning är ett av dessa alternativ och går ut på att man leder kallt vatten till vattenblock som sitter monterade på datorkomponenterna. Detta sätt att kyla på är mycket mer effektivt. Samtidigt så är det mer riskabelt då datorn kan förstöras om en ledning går sönder och vatten sipprar ut i systemet.

Priset på datorfläktar varierar väldigt mycket. Enkla och små fläktar kan kosta mindre än 100 kr medan vattenkylning kan kosta uppemot och långt över tusen kronor.

Här är en video på en dator som använder sig av vattenkylning: http://www.youtube.com/watch?v=LRi3goene5k. Jag hittade också en video där man använder sig av flytande kväve för att kyla ner datorn. Detta tillvägagångssätt är inget att rekommendera då de drar ner temperaturen i datorn till -80 grader.

Här är videon:  http://www.youtube.com/watch?v=QmSBaizEqkk&feature=related. En vanlig datorfläkt, som den på bilden, hittade jag ingen video på då den är så lätt att förstå. Det är helt enkelt en fläkt som snurrar inuti datorn för att få ut varm luft.
--[[Användare:Miro|Miro]] 24 september 2012 kl. 12.06 (UTC)

'''Källor:'''
http://h10025.www1.hp.com/ewfrf/wc/document?docname=c01993131&lc=sv&cc=se&dlc=sv

http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar

=== ROM ===
'''ROM''' eller Read-only Memory betyder med en grov översättning ”endast läsbart minne”. ROM-minnet i datorn är väldigt viktigt för att datorn ska kunna fungera. Detta beror på att all programvara som är avsedd för att styra hårdvaran i datorn finns på ROM-minnet. På grund av denna funktion kan man inte redigera informationen på ROM-minnet och därav namnet.

'''PROM''', '''EPROM''' och '''EEPROM'''

PROM eller ''programmerbart'' ROM är en vidareutveckling av ROM. PROM tillåter en att redigera koderna på minnet en gång. Men för att kunna redigera informationen på minnet så måste man ha en speciell skrivutrustning som är väldigt svår att få tag på.  Sedan utvecklades EPROM och EEPROM. EPROM som står för ''erasable'' PROM kan man redigera med hjälp av ultraviolett strålning och EEPROM kan man redigera med hjälp av elektronsik utrustning.

'''Flashminnen'''

Flashminnen som har dubbelt så många transistorer per minnescell. Däremot har EEPROM en fördel som gör att man kan radera små block i taget. I små EEPROM-kretsar kan man radera och programmera 8 bitar i taget, medan flashminnets blockstorlek är på 524 288 bitar. EEPROMs minnescell är större än flashminnet, vilket innebär en högra produktionskostnad.

Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Read-only_memory

'''''Signera artikeln med ditt namn'''''

=== Hårddisk ===
Sigurd

==== Joachim A ====
Hårddisk

Den största delen av en hårddisk består av flera magnetiska skivor som är roterande och ligger på varandra. På varje sida av skivan sitter det skrivhuvuden som läser från eller skriver till skivan.

Tre saker som är bra att känna till på en hårddisk är cylinder, huvud och sektor.
På hårdisken finns det flera spår. När skrivhuvudet har letat sig fram till rätt spår kan den stå stilla där och läsa eller skriva data, under tiden skivan roterar under.

En hårdisk kan bestå av flera skivor. Cylindern är det spår som ligger på samma ställe på varje skiva. Har man fyra skivor så kan tex spåret näst längs ut på alla skivor. tillsammans utgöra en cylinder.

När hårddisken (skivorna)delats upp i flera små delar. så bildar den minsta delen sektorn. sektorn är oftast 512 B stor,. Eftersom en sektor inte rymmer så mycket lägger man i hop dom till ett större utrymme, ett större kluster.

För att hårdisken ska kunna hitta en bestämd sektor behöver den först få reda på vilken cylinder datan ligger på för att kunna bestämma vilken placering skrivhuvudet ska ha. Hårddisken består av flera skrivhuvuden och måste först veta vilket skrivhuvud som ska användas och i vilken sektor datan ligger i. Vid läsning eller skrivning ställer rätt skrivhuvud in sig automatiskt och väntar sen på att den rätta sektorn har snurrat fram.

Tekniken som jag beskrivit kallas egentligen CHS-adressering (cylinder, head, sector) men den är föråldrad. Datorn beskriver nu för tiden inte dessa punkter var för sig. Det är samma grundprincip men blocken numreras nu efter den ordning de ligger i. Den nya tekniken kallas LBA (Logical Block Addressing). första sektorn har nummer 0, nästa nummer 1 och så vidare.

normal priset på en hårdisk på 1TB ligger på 650kr

--[[Användare:JoachimAllerborg|JoachimAllerborg]] 26 september 2012 kl. 19.46 (UTC)

=== Chassi ===
niclas william Fredrik

=== Kraftaggregat (PSU) ===
[[File:ATX-Netzteil.jpg|thumb|ATX-Netzteil. Klicka på bilden för mer info.]]
Nätaggregatet eller PSU som står för "Power Supply Unit" ser till att datorn ens startar. PSU:ns uppgift är att konvertera vägguttagets 230V till lägre spänningar så som 12V, 5V och 3.3V då datorns andra komponenter inte skulle klara av den höga spänningen. Man kan se PSU:n lite som ett hjärta som "pumpar" ut ström till datorns alla komponenter.

'''Strömkablar'''

Genom tiderna har många kablar tagits fram och och skrotats men dessa är några av de vanligaste och mest betydande.

:* 20/24 pin power connector - moderkortet
:*SATA-Power connector - optiska enheter & HDD
:*4-pin connector - äldre optiska enheter & äldre HDD:er
:*2x2-pin connector - CPU
:*PCie-Power connector - GPU

Issa, Bomler
{{clear}}

=== Moderkort ===

====Kasper Winberg ====
[[Fil:Moderkort PCH.gif|thumb|400px|Schematisk bild på två av de vanligaste moderkorten]]
Moderkort är det svenska ordet för Motherboard och är ingen direkt förkortning så som USB (som står för universal serial bus). Det engelska namnet och även det ursprungliga namnet är Motherboard just för att det är grunden till en dator, utan moderkortet - ingen fungerande dator. Moderkortet sitter i chassit som alla andra komponenter och är "basen" till alla komponenter.

Priset på ett moderkort kan variera grovt beroende på vad du ska använda det till, om du ska ha det i en vanlig arbetsdator utan några speciella tillägg kan du komma undan med en 1000kr ungefär, men om du ska ha ett moderkort till tex en speldator så kan det kosta mycket mer beroende på vad för processor du har för den måste passa in i ditt moderkort, och hur många PCIe uttag du behöver. Men ett moderkort kan kosta runt 1000-5000kr.
Standardpriset brukar ligga runt 1500kr. 
 
 
 
 
Här nedan ser du en översikt på ett modernt moderkort och några av de viktigaste komponenterna på moderkortet
 

[[Fil:Modertkort_översikt_kasper.jpg|400px|left|Moderkort översikt]]
1. Front panel (Se nedan) 
 2. PCI express x16 (Används till [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|grafikkort]], [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Ljudkortet|ljudkort]], nätverkskort) 
 3. PCI  (Användes förr till allt som PCI-E har nu, används fortfarande till närverkskort / ljudkort) 
4. PCI express x1 (Används till ljudkort, nätverkskort)  
5. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|CPU]] sockel (processor sockel) 
 6. Plats för [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]] (arbetsminnet) 
 7. Strömförsörjning till moderkort 
 8. SATA uttag 6GB/s ([[Uppgift_Beskriv_en_datordel#SSD|SSD hårddisk]])/[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Joachim_A|(SATA hårddisk)]]  
9. SATA 3GB/s  
10. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#USB|USB]] uttag  
11.[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#CMOS|CMOS]] Batteri

[[Fil:Front_panel_moderkort.jpg‎|300px|left|Moderkortets front panel]]
 
 
 
 
 
 
1. VGA (uttag för bildkabel) 
 2. USB portar 
 3. Ljud ingångar  
4. Internet uttag

 
 
 
 
 
 

Källor:
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild 
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620 
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf 
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/ 
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320 
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm 
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html 
Jag har gjort beskrivning på bilderna själv via Microsoft Paint & Seashore

--[[Användare:KasperV|KasperV]] 25 september 2012 kl. 15.38 (UTC)

{{clear}}

==== Max Allerborg ====

Moderkortet, det är ungefär som en människas hjärta. Nu undrar ni säkert hur ett moderkort kan vara som ett hjärta och det tänkte jag berätta för er. Det är så att alla komponenter som finns i datorn är kopplade till moderkortet på ett eller annat sätt. De flesta strömkällorna är kopplade direkt till moderkortet som i sin tur skickar vidare strömmen till komponenterna listade nedan.
 
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|Grafikkort]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|Processor]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Fl.C3.A4kt|Fläkt]]

Det finns även en del komponenter som inte får ström av moderkortet och dom komponenterna kan ni se i listan nedan
[[Fil:ASRock N68C-S UCC Rev 1.03.jpg|400px|thumb|Micro-ATX med AMD socket FM1]]

* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#H.C3.A5rddisk|Hårddisk]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#ROM|CD/DVD Läsare]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Kraftaggregat_.28PSU.29|Nätaggregat]]

 
För inte så länge sedan så hade moderkorten tre stycken olika chip men med teknikens utveckling så har man kommit på en annan lösning med endast två chip. Den nya två chips lösningen ska även fungera mycket snabbare och bättre än föregående alternativet. De två chipen som finns nu heter CPU (Central Processing Unit) samt PCH (Platform Controller Hub). Som jag sade tidigare så är nästan alla komponenter i datorn kopplade till moderkortet eller mer specifikt i de två chipsen. Till CPU:n kopplas externgrafik via PCIe, Interngrafik via CPU enheten och RAM-Minnen. Alltså så kan vi dra slutsaten att CPU:n kontrollerar utdataenheter. Till PCH:n som är den andra styrbryggan kopplas USB (Universial Serial Bus), Nätverk, Serial-ATA och en PCIe x1 för exempelvis ett externtljudkort. Då kan vi dra slutsatsen att PCH:n kontrollerar indataenheter. Det är alltså moderkortet som sammansvetsar alla komponenter och PCH:n och CPU:n som ser till att alla komponenterna kan samarbeta.

 
===== [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#BIOS_2|BIOS]] =====
(Basic Input/Output System) är den delen utav moderkortet som ser till att allting som ska startas startar och det sker med hjälp av en typ av mjukvara som ett operativsystem. Du kan även göra en rad olika inställningar via BIOS.

 
===== CMOS =====
(Complementary Metal-Oxide Semiconductor) är ett litet minne som håller koll och lagrar info om BIOS systemet. den info som lagras är mestadels inställningar som sköts via BIOS systemet. CMOS håller även koll på saker som hårddiskarnas status och klockfrekvens på processorn. 
 

Moderkort Källor:
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild 
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620 
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf 
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/ 
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320 
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm 
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html

--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] 24 september 2012 kl. 12.14 (UTC)
{{clear}}

=== Ett litet skämt ===

Några norska skämt på temat datorterminologi: [[Norska löshundskommitén]]

=== Flashminne ===
Johnny Olsson

=== SSD ===
SSD står för Solid State Drive som kan översättas till halvledar disk på svenska. En SSD har inga snurande skivor som en vanlig hårddisk har utan baseras på minnskretsar istället.

SSD ansluts oftast med SATA eller pci-e. En SSD som ansluts via pci-e är oftast snabbare men också mycket dyrare. SATA diskarna brukar ha läshastigheter runt 500MB/s och 500MB/s (2012) och pci-e diskarna runt 1500 MB/s läshastigheter och skrivhasigher runt 1200MB/s vilket kan jämföras med en vanlig traditionell hårdisk som kan läsa i ca 100MB/s och skriver i ca 100MB/s. Pci-e diskarna riktar sig mer mot företagsanvändning och I servrar där den extra hastigheten behövs medans SATA diskarna riktar sig mer mot persondatorer med krav på prestanda.

En SSD är helt ljudlös och är okänslig mot stötar och vibrationer detta beror på att den inte har några rörliga delar. En SSD's livstid påverkas av antalet skrivningar så om disken får skriva mycket så kortas livstiden mycket.

Eftersom tekniken är relativt ny så är priset förtfarande högt, ca 800 kr för 120Gb för en disk med SATA och för en 120Gb disk som ansluts via pci-e kostar ca 1800 kr.

{{#ev:youtube|pEsJzrww_dA|250|right}}

[[Fil:E-disk_2-5_scsi.jpg]]

[http://sv.wikipedia.org/wiki/Solid_state_drive#F.C3.B6rdelar Wikipedia.org]

[http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/introduktion-till-datorn Kjell.com]

--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] 27 september 2012 kl. 21.16 (UTC)

=== USB ===
Versioner:

USB 1.0:
Den första versionen av USB och lanserades 1996. Då pratade man om Low Speed som var upp till 1,5 Megabit/sek

USB 1.1:
Behovet av högre överföringshastighet var påtagligt och redan två år senare, 1998, så kom en mindre uppdatering av specifikationen för USB. Nu kunde man överföra med Full Speed, 12 megabit/sek

USB 2.0:
Jakten på högre gjorde att år 2000 kom nästa version. Hastigheten hade nu ökat till Hi-Speed, upp till 480 megabit/ sekund. I och med version 2.0 så konkurrerade den nya versionen på allvar med Firewire. USB 2.0 standarden var även bakåt kompatibel med den tidigare standarden USB 1.1.

USB 3.0 :
I och med att USB nu hade blivit en standard på både Mac och Windows så utvecklades USB standarden och år 2008 så blev USB version 3.0 en standard. Nu kunde man komma upp i hastigheter på hela 5 gigabits, Superspeed. En stor fördel men 3.0 var att nu kunde kommunikationen gå i båda riktningarna samtidigt. Detta eftersom man utnyttjar 5 extra ledare i kabeln. En annan stor och viktig fördel var att nu kunde man få ut mer ström från varje USB-uttag vilket gjorde att tillverkarna fick möjlighet att tillverka nya tillbehör där man inte behövde skicka med externa nätdelar.

När det gäller priser så varierar priserna väldigt kraftigt beroende på kvalité och funktioner. En del USB minnen är gjorda för att tåla extrema förhållanden och sen finns det även USB minnen med inbyggda fingeravtrycksläsare och olika krypteringar. Ett standard 4GBs minne kan man få från 30 kr och uppåt medan ett 256GBs minne kostar från ca 3000 kr och uppåt.

Källor:
:http://sv.wikipedia.org/wiki/Universal_Serial_Bus
:http://www.usb.org/home
:http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=168

/My Schenkmanis

==== USB ====
En usb överför ”data” som består utav den fil man, kopierar/ klipper ut, in till datorn med hjälp utav flera virtuella portar vid namn ”Endpoints”. Nästan alla enheter använder sig utav flera sådana ”Endpoints”, ca upp till 32st av olika typer, där var och en utav dem identifieras med ett nummer samt den riktning som data flödet (filerna) ska till i datorn. Under den tiden du kopierar/ klipper ut din fil till datorn så hanterar den all information tillsammans med ett gäng andra detaljer.

[[Fil:Skärmavbild_2012-09-26_kl._1.38.39_PM.png|320 × 200 pixlar|]]

Endpoint: är inbyggda i självaste usb:n när de blir tillverkade i fabrikerna, så dem finns permanent på självaste USB produkten.
[[Fil:Screenshot_2012-09-26-12-53-32.png|thumb|De guldiga sträcken på denna usb-minne är endpoints]]
// Mattias Norberg

{{clear}}

=== firewire ===
--[[Användare:Rove|Rove]] 24 september 2012 kl. 12.31 (UTC)
[[Fil:Firewire.jpeg|thumb|left]] {{#ev:youtube|xP5aLoRozt8|250|right}}
firewire är apples namn på produkten IEEE 1394 som är en högkommunikationskoppling till och från datorutrustning som till exemple överföring mellan en digital kamra eller liknande. Tekniken utvecklades under ledning av Apple tillsammans med bland andra Texas Instruments, IBM och Sony. IEEE 1394 är ett tekniskt bättre alternativ till USB, men har blivit mindre utbrett eftersom hårdvarukostnaden är högre.

The IEEE 1394 interface, developed in the late 1980s and early 1990s by Apple as FireWire, is a serial bus interface standard for high-speed communications and isochronous real-time data transfer. The 1394 interface is comparable with USB and often those two technologies are considered together, though USB has more market share.[1] Apple first included FireWire in some of its 1999 models, and most Apple computers since the year 2000 have included FireWire ports, though, as of 2012, nothing beyond the 800 version (IEEE-1394b).[2] The interface is also known by the brand i.LINK (Sony), and Lynx (Texas Instruments). IEEE 1394 replaced parallel SCSI in many applications, because of lower implementation costs and a simplified, more adaptable cabling system. The 1394 standard also defines a backplane interface, though this is not as widely used.

{{clear}}

=== Grafikkort ===

Johan Askefalk

[[File:ATI Radeon HD 4770 Graphics Card-oblique view.jpg|thumb|ATI Radeon HD 4770]]
Grafikkort används i nästan alla datorer. De finns snabba energi-slukande Grafikkort och snåla tysta energisnåla Grafikkort.
Snabba Grafikkort används främst i Spel datorer, och bild/film redigerings datorer, Dvs alla som jobbar med media och behöver
ett snabbt Grafikkort. För att det ska gå snabbare och "Smoothare".

Alla Grafikkort har ett "Grafikminne" det fungerar ungefär som ett RAM minne. Speldatorer behöver mycket minne dvs över 1 GB. Men de snabbaste brukar kunna ha över 4GB!
Men alla Grafikkort behöver inte gigantiska "Grafikminnen", om man till exempel arbetar med att skriva böcker eller långa texter så är det bättre att köpa ett tyst och mer energisnålt Grafikkort.
Och satsa mera på en bra CPU, en snabb SSD och mycket RAM.

Med en ny teknik kallad "Cuda" skapas av Nvidia. Med denna teknik kan GPU:ns super snabba minne användas som "huvudminne" när man redigerar bilder och liknande, Med denna teknik kan man arbeta otroligt mycket snabbare. Tekniken fungerar så att deras grafikkort ger kraft av sina super snabba processorer och med detta får man en extrem powerboost.

==== Crossfire ====
:
Crossfire är en teknik som gör att man kan koppla 2 Grafikkort tillsammans, och med detta ge starkare prestanda. Det går dock bara att koppla 2 Gafikkort via Crossfire om de 2 första nummerna på modellen är detsamma. Till exempel: Man kan koppla 1: Radeon HD 5770 och en 5790, Men inte 1: 7970 och 1: 7870. För att detta ska fungerar måste man dock ha ett moderkort som stödjer Crossfire X.
Om man bestämmer sig för att köra Crossfire så är det bra att tänka på att det används väldigt mycket energi, och det blir väldigt varm. Därför kan det vara bra att köpa någon extra fläkt eller kanske en vattenskylningssystem. Dessutom kan det vara bra att kolla så att de Grafikkort du ska använda Crossfire med arbetar bra tillsammans, Eftersom att även om de två första siffrorna är det samma. Kan de kanske finnas buggar om de kör tillsammans. De kan vara i form av bluescreens eller Glitter på skärmen. Du kan kolla detta genom att till exempel läsa på forum eller helt enkelt google det. Forum jag rekommenderar Sweclockers.se.

[[File:Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire.jpg|thumb|Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire]]

Som jag sa tidigare så blir Grafikkorten oftast mycket varmare när de kör i Crossfire. Det är viktigt att det inte blir för varmt eftersom att då kan Moderkortet/ grafikkortet smälta. Mitt personliga tips är att varje gång du köpt ett eller flera Grafikkort kolla värmen på dem när de "Idlar" samt kör i "100%". Detta kan du simpelt göra med ett program som heter: FurMark: VGA test. Programmet fungerar så att den öppnar ett fönster som har väldigt höga Grafikinställningar. Och grafikkortet tvingas använda allt den har för att kunna visa filmen i så hög grafik som möjligt. När programmet startats kommer den köra i 15 minuter på din skärms upplösning, eller någon annan virtuell upplösning om du så vill. Under dessa 15 minuter kommer grafikkortet jobba på 100% och fläktarna kommer att automatiskt öka för att hålla grafikkortet kallt. Ditt Grafikkort får inte bli för varmt, dvs runt 85-99 grader då kan det börja smälta, Så håll koll på det under hela testet. Om du märker att det börjar bli för varmt borde du kanske sänka upplösningen lite, men om du inte ändrat den från din skärms upplösning, måste du kanske införskaffa en eller två extra fläktar / ett nytt kallare chassi. Du kan också byta Grafikkortets standard fläkt då de brukar vara ganska dåliga.

När testet är klart och inget har gått fel så vet du hur dina varma ditt/dina Grafikkort blir på 100%. Om de inte blivit för varma så är det optimalt, om de inte är över 50/60 grader så kan du fundera på att överklocka grafikkortet något (överklocka = trimma). Jag själv ligger hemma på stabila 50-55 grader på 100%, jag har nu överklockat dem med ca: 30% och de ligger nu på ca 75-80 grader på 100% användning.

'''OBS:''' glöm inte att kolla att Grafikkorten/kortet inte blir för varmt efter överklockningen, om de/den blir de kan du sänka överklockningen något, annars kan du öka den lite eller helt enkelt låta den vara som den är för tillfället.

'''Grafikkorts överklockning ligger på OS:et dvs om du installerar om ditt Windos kommer din överklockings inställning försvinna. CPU överklockning ligger dock på BIOS dvs att den kommer vara kvar.'''

Lycka till och hoppades att detta hjälpte dig :)

// Johan Askefalk

-----
=== Dennis K ===

'''Grafikkort:'''

Ett grafikkort, även kallad ett bildskärmskort, skärm adapter och grafikadapter, är ett expansionskort vars grafikprocessor beräknar fram digitala "kartor" av vad som ska visas på skärmen. De flesta grafikkort erbjuder olika funktioner såsom accelererad rendering av 3D-scener och 2D grafik, TV-utgång eller möjligheten att ansluta flera bildskärmar (multi-monitor). I moderna datorer är grafikkortet i form av ett instickskort som ansluts i ett slot. Om man ska förklara hur ett grafikkort fungerar för någon som inte vet så kan man säga att en liten bit information skickas till grafikkortet från cpun och i den står det vad som ska visas på skärmen. Informationen skickas i elektriska pulser, där tex det här skickas, på/av=1/0. Grafikkortet läser informationen och vidarebefodrar de elektriska signalerna och hämtar den extra informationen som behövs till flera (1/0) som skickas ut till utgången som blir något en skärm kan läsa av och då vet den att den ska tända den pixeln, släcka den röda pixel, gröna osv.

'''Crossfire:'''

Crossfire kallas den teknik som gör det möjligt att sammankoppla två grafikkort så att dom delar på arbetsbördan, detta ger en stor fördel i bland annat datorspel.

=== Ljudkortet ===
[[File:Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB.jpg|thumb|Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB]]

Frank Salazar Diaz

'''Geylan'''

Ljudkortet är en komponent i datorn som spelar upp och spelar in ljud. Ljudkortet brukar oftas vara kopplat till Moderkortet och det är så ganska ofta på de moderna datorerna, fast det finns folk som använder ett instickskort för att de presterar bättre och man får en högre kvalite på ljudet. Signalerna/bruset som kommer från instickskortet är bättre isolerade och det betyder att bruset som uppstår när man använder ett ljudkort som är kopplat till moderkortet inte uppstår lika mycket och ljudet blir klarare. Instickskortet kan byta mellan olika samplingsfreksvenser, t.ex. 44.1/48/96 kHz, och på ljudkortet som är kopplat i moderkortet så brukar man oftast bara kunna använda 44.1 kHz.

De första ljudkorten till PC började användas i början av 1990-talet och då hade de bara MIDI-funktion som kunde kommunicera med datorer och instrument som t.ex. keyboards och trummaskiner. MIDI står för Musical Instrument Digital Interface och på svenska så är det ett seriellt elektroniskt gränssnit ämnat för musikbruk. Och senare på början av 1990-talet så började man även och använda 8 bitars digitalt ljud som var bättre än MIDI. Det första ljudkortet tillverkades i 80-talet och det hette Creative’s Soundblaster-kort och det var de första ljudkortet till PC.

Det första ljudkortet till PC kom i början av 1990-talet och då hade de i första fallen endast MIDI- funktion och senare så hade den även 8 bitars digitalt Ljud.
en utav de första ljudkorten som kom ut till PC var Creative’s Sound blaster. Som började tillverka i slutet av 80-talet

Sound Blaster är ett av många varumärken på en serie ljudkort skapat av det Singapore-baserade företag Creative Labs.
AdLib var ett populärt MIDI-ljudkort tillverkat av det kanadensiska företaget AdLib, inc. Mellan 1987 och 1992. ( Ad lib är en förkortning av latinets ’ad libitum’)

Det fanns också extern ljudkort som var till de allra första hemdatorerna. några märken var Sinclair, Commodore, BBC, Amstrad, Spectravideo m.m. dessa ljudkort innehöll ofta en tre-kanals ljudkrets, vissa ljudkort hade stöd för MIDI som då var mycket nytt. Priset på ett ljudkort med märket Creative Sound Blaster kan kosta mellan 540-900kr

'''''Källor'''''

http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Creative_SB_X-Fi_Fatal1ty-AB.jpg

http://sv.wikipedia.org/wiki/Midi

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljudkort

=== Processor ===

Alexander Mårtensson, Bastian Pedersen

=== Vattenkylning===
Victor Heinonen

==Lagringsminne==

''Lagringsminne eller externminne används såsom arbetsminnet till att lagra datorprogram och dess data när det inte används. Det finns många olika typer av lagringsminnen. Exempel på några lagringsminnen är disketter, hårddiskar, optiska skivor som dvd och Cd och man får inte glömma transistorbaserade flashminnen. Den andra typen av datorminne kallas för arbetsminne eller RAM. Skillnaden mellan arbetsminne och lagringsminne är att lagringsminnen inte är flyktigt, vilket betyder att det kan lagra data under en längre perioder även utan strömtillförsel vilket RAM inte kan.
Nu för tiden har de flesta datorer inbyggda lagringsminnen såsom hårddiskar. För i tiden var inte lagringsminnen inte inbyggt i datorn själv och av historiska skäl används fortfarande begreppet "externminne". [[File:Interference-colors.jpg|thumb|Lagringminne]]

Oscar Rasinaho

=== BIOS ===
Jimmy Hammarsten

BIOS
Ett BIO system är ett program eller en mjukvara som är inbyggd i datorn med ett BIO system som startar datorns operativ system, grafik kortet, RAM, CPU, Tangentbordet, musen och hårddisken mm. BIOS står för Basic Input/Output System. Ett BIO System har ett Användargränssnitt som vanligen ett menysystem genom att trycka en viss tangent på tangentbordet när datorn startar. I BIOS UI, kan en användare
- Konfigurera hårdvaran
- Sätta system klockan
- Aktivera/avaktivera system komponenter
- välja vilken enhet som är bäst lämplig till att starta upp systemet
- sätta olika lösenord uppmaningar, till exempel ett lösenord för att få tillgång till BIOS-funktionerna för användargränssnittet själv och förhindra illvilliga användare från att starta upp systemet från obehörig kringutrustning.

termen BIOS (Basic Input / Output System) uppfanns av Gary Kildall och dök först upp i CP / M operativsystem 1975, som beskriver maskin-specifika delen av CP / M laddas under uppstarten som gränssnitt direkt med hårdvaran (en CP / M maskin har vanligtvis bara en enkel startprogram i ROM). Senare versioner av CP / M (liksom Concurrent CP / M, Concurrent DOS, DOS Plus, Multiuser DOS, System Manager och REAL/32) kommer med en XIOS (Extended Input / Output System) istället för BIOS. De flesta versioner av DOS har en fil som heter "Io.sys", "IBMBIO.COM", "IBMBIO.SYS" eller "DRBIOS.SYS", denna fil är känd som "DOS BIOS", som är analogt med "CP / M BIOS ".

Bland andra klasser av datorer, har den generiska termer uppstartsmonitorn, startprogram och start-ROM varit i allmänt bruk. Lite sol och PowerPC-baserade datorer använder Open Firmware för detta ändamål. Det finns några alternativ för "Legacy BIOS" i x86 världen: Extensible Firmware Interface, Open Firmware (används på OLPC XO-1) och coreboot.

I princip en BIOS i ROM anpassade till den specifika tillverkarens maskinvara, vilket låg nivå tjänster (som att läsa en tangenttryckning eller skriva en sektor av data till diskett) som ska lämnas på ett standardiserat sätt till ett operativsystem. Till exempel kan en IBM PC har antingen en monokrom eller grafikkort (med olika adresser display minnet och hårdvaran), men en enda standard BIOS systemanrop kan åberopas för att visa ett tecken på en viss position på skärmen i textläge.
Startblocket
DMI Block
Huvudsakliga block
PhoenixBIOS D686. Denna BIOS-chip är inrymt i en PLCC paket, som är i sin tur ansluten till en PLCC uttag.

Före 1990-talet var BIOS lagrad i ROM eller PROM chip, som inte kunde ändras av användarna. Som dess komplexitet och behov av uppdateringar växte och åter programmerbara delar blev mer tillgänglig, BIOS firmware oftast lagras på EEPROM eller flash-minnesenheter. Enligt Robert braver ordförande för BIOS-tillverkaren Micro Firmware blev Flash BIOS marker vanligt omkring 1995, eftersom de elektriskt raderbara PROM (EEPROM) marker är billigare och enklare att programmera än vanliga raderbara PROM (EPROM) marker. Flashchip programmeras (och omprogrammeras) in-circuit, medan EPROM chip behöver systemet att drivas nedåt och EPROM chip bort från moderkortet, för omprogrammering. EPROM chip kan raderas vid långvarig exponering för ultraviolett ljus, vilket nås chipet via fönstret. Chip tillverkare använder EPROM programmerare (sprängare) för att programmera EPROM chip. Elektriskt raderbara (EEPROM) chips tillåter BIOS omprogrammering med högre än normal spänning. [5] BIOS-versioner uppgraderas för att dra nytta av nyare versioner av hårdvara och korrigera buggar i tidigare versioner av BIOS. [6]

Från och med IBM AT stödde datorer en hårdvaruklocka inställbar i BIOS. Den hade ett århundrade bit som tillåts för att manuellt ändra talet när år 2000 hände. De flesta BIOS revideringar som skapas i 1995 och nästan alla BIOS revideringar i 1997 stödde år 2000 genom att sätta århundradet bitar automatiskt när klockan rullade förbi midnatt, 31 December, 1999. [7]

De första flashchip fästes till ISA-bussen. Från och med 1997 flyttade BIOS flash till LPC bussen en funktionell ersättning för ISA, efter en ny standard implementering känd som "firmware nav" (FWH). År 2006 kom de första system som stöder en seriell Peripheral Interface (SPI), och BIOS flash flyttade igen.

Storleken på BIOS och kapacitet ROM, den EEPROM och andra medier kan lagras på, har ökat över tiden nya funktioner har lagts till koden, BIOS-versioner finns nu med storlekar upp till 16 megabyte. Vissa moderna moderkort är inklusive ännu större NAND flashminne IC ombord som kan lagra hela kompakta operativsystem, till exempel vissa Linux-distributioner. Till exempel ingår vissa nya ASUS moderkort Splashtop Linux inbäddad i sina NAND flash minne IC.

I moderna datorer BIOS lagras i omskrivbar minne, vilket gör att innehållet som skall ersättas eller "skrivas". Denna omskrivning av innehållet benämns ibland blinkar. Detta kan göras genom ett speciellt program, vanligen av systemets tillverkare eller vid POST, med en BIOS-bild i en hårddisk eller USB-minne. En fil som innehåller sådant innehåll ibland kallas "en BIOS image". En BIOS kan reflashed för att uppgradera till en nyare version att fixa buggar eller ge förbättrad prestanda eller för att stödja nyare hårdvara, eller skriva om operation kan behövas för att fixa en skadad BIOS. Ett BIOS kan också "flashad" genom att sätta filen i roten på en USB-enhet och starta.

Ett datorsystem kan innehålla flera BIOS firmware marker. Moderkortet BIOS innehåller vanligtvis kod för att komma hårdvarukomponenter helt nödvändiga för bootstrapping av systemet, såsom tangentbord (antingen PS / 2 eller USB Human Interface Device) och lagring (diskettenheter, om sådana finns, och PATA eller SATA-hårddisk styrenheter). Dessutom, plug-in adapterkort som SCSI, RAID, nätverkskort gränssnitt, och styrelser video innehåller ofta sina egna BIOS (t.ex. Video BIOS) som kompletterar eller ersätter system-BIOS-koden för den givna komponenten. (Denna kod är i allmänhet som ett alternativ ROM). Även enheter inbyggda i moderkortet kan bete sig på detta sätt, deras alternativ rom kan lagras som separata kod på den huvudsakliga BIOS-flash chip och uppgraderas antingen tillsammans med eller separat från de viktigaste BIOS.

En tilläggskort oftast bara kräver ett alternativ ROM :

Måste användas innan operativsystemet kan läsas in (vanligtvis innebär att det krävs i bootstrapping processen), och
Är alltför sofistikerad eller specifik en enhet som ska hanteras av de viktigaste BIOS

Äldre PC-operativsystem, som MS-DOS (inklusive alla DOS-baserade versioner av Microsoft Windows) och nystartade systemladdare, får fortsätta att använda BIOS för ingång och utgång. Emellertid innebär de begränsningar av BIOS miljö som moderna operativsystem kommer nästan alltid använder sina egna drivrutiner för att direkt styra hårdvaran. I allmänhet är dessa drivrutiner använder endast BIOS och alternativet kräver ROM för mycket specifika (icke-prestanda-kritiska) uppgifter, t.ex. preliminär enheten har initierats.

För att upptäcka minne-mappade ISA alternativet ROM under uppstartsprocessen, PC BIOS-implementeringar skannar verkliga minne från 0xC0000 till 0xF0000 på 2 KiB gränser, söker en ROM signatur: 0xAA55 (0x55 följt av 0xAA eftersom x86-arkitekturen är little- endian). I en giltig utbyggnad ROM denna signatur omedelbart följt av en enda byte indikerar antalet 512-byte block det använder i verkliga minne. Nästa byte innehåller en offset som beskriver alternativet ROM inkörsport, som BIOS omedelbart överför kontroll. Vid denna punkt tar expansionen ROM koden över, med hjälp av BIOS tjänster att registrera avbrottsvektorer för användning av post-boot program ger ett gränssnitt Användarkonfiguration, eller visa diagnostisk information.

Det finns många metoder och verktyg för att undersöka innehållet i olika moderkortets BIOS och ROM expansion, såsom Microsoft DEBUG eller Unix dd.

källa
Datorteknik 1A V2011 Lärobok sid 23 av Jan-Eric Thelin
http://windows.microsoft.com/sv-SE/windows7/BIOS-frequently-asked-questions
http://en.wikipedia.org/wiki/BIOS

Diskussion:Uppgift Beskriv en datordel

2012-10-01T12:38:22Z

Jiha9607: /* Hammarsten Jimmy */

__NOTOC__
== Allerborg Max ==
[[Max Sandlåda]]

== Allerborg Stigberg Joachim ==
== Askefalk Johan ==
[[Johans Sandlåda:]]

== Bakovic Miro ==
== Bomler Patric ==

[[PBomler Sandlåda]] (inget har ändrats ännu)

== Carlsson August ==
== Chowdhury Issa ==
[[Issas Sandlåda]]

== Deli Jesper ==
== Hagland Malin ==
[[Malins Sandlåda]]

== Hammarsten Jimmy ==
[[jimmys sandlåda]]

== Heinonen Victor ==
== Johansen-Öh Martin ==
== Karlsson Dennis ==
== Lehult Carlsson Love ==

http://www.wikiskola.se/index.php?title=Love_sandl%C3%A5da

== Ghafur Geylan ==

[[Geylans Sandlåda]]

== Nilsson Lindau Jakob ==
== Norberg Mattias ==
[[Mattias Sandlåda]]

== Näslund Jack ==
== Olsson Johnny ==
== Rasinaho Cevallos Oscar Emilio ==
== Rey Landerfors Tim ==
http://wikiskola.se/index.php?title=Tims_sandlåda

== Rogan Grim ==
== Salazar Diaz Frank ==
[[Franks Sandlåda]]

== Schenkmanis My ==
== Vinberg Kasper ==

[[Kaspers sandlåda]]

Jimmys sandlåda

2012-10-01T12:34:13Z

Jiha9607:

Jimmys sandlåda

== Vad? ==
{{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer? Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område.

Du behöver bli medlem och logga in på Wikiskola för att kunna skriva här.

'''Vi vill att du:'''
* Förklarar vad förkortningen står för.
* Översätter engelska uttryck till svenska
* Anger ungefärligt pris
* Förklarar hur den fungerar
* Länk till en film eller inbäddad film.
* Källor/länkar

Skriv ditt namn under den rubrik där du kan bidra. Eller lägg till en egen rubrik.

Du publicerar din text genom att lägga in på denna sida.
}}

=== grafikkort ===
--[[Användare:Jesperdeli|Jesperdeli]] 24 september 2012 kl. 12.36 (UTC)

{{clear}}

=== Datormus ===
[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg|miniatyr|200px|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]

Jack

Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X & ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X & Y-planet.

Men just nu används laserdioder undertill som sänder ut en stråle. Strålen reflekteras till underlaget, och tas imot till musens mottagare. Förflyttningen registreras genom att musen rör på sig åt olika håll, då de reflekterande strålarna ändras

{{clear}}

=== RAM ===

Alfonso

Martin Öh

=== Ethernet ===

August Carlsson

Ethernet är en samling standardiserade sätt för kommunikation mellan datorenheter via höghastighets kablar. Ethernet är skapades år 1976 av Xerox Corporation. Ethernet standardiserades av IEEE, eller Institute of Electrical and Electronics

{{clear}}

=== Ljudkort™===

Tim Rey

Ett ljudkort är dator komponenten som låter dig spela upp och spela in ljud.
Ljudkortet är oftast installerat på moderkortet men kan också vara instickskort. De som söker det bästa i sin dator använder instickskort då det är bättre isolerat mot bruset som kommer från moderkortet. men har även fler in- utgångar och digitala in- ut gångar.

De flesta ljudkort använder en "digital-to-analog converter", eller "DAC", vilket konverterar digitalt genererad data till analogt format. Dens output är kopplad till en förstärkare, eller hörlurar, vilket gör att vi kan höra ljudet från datorn.
Ett ljudkort kan ha många kopplingar, ibland är de för många eller för stora kopplingar, då installerar man ett externt kort där man länkar kopplingarna. Beroende på hur många kopplingar man använder räcker kanske inte ett kort, då använder man en breakbox som man kopplar till datorn.

En viktig del av ljudkortet är polyfoni, vilket är förmågan framkalla olika självständiga röster och ljud samtidigt. Ju fler kanaler ljudkortet har, det vill säga hur många utgångar, och kvalitet på dem desto bättre ljud separering. Polyfoni är viktigt då om man inte har

=== Fläkt ===

'''Malin:''' 
När en dator är i arbete, genererar komponenterna i datorn värmeenergi. Dock så är många delar i en dator väldigt känsliga mot värme. Därför är det viktigt att ha någon sorts kylning till datorn, så att luften i datorn förblir kall. Dels så att datorn inte överhettas, men även för att datorer jobbar bättre om den är kall. Den vanligaste kylningstekninken till en modern dator är datorfläkten. Datorfläkten har till uppgift att fläkta bort den varma luften inuti datorn och ersätta den med kall luft utifrån. Det finns oftast fler än en fläkt till en dator eftersom en fläkt inte är stark nog att kyla hela datorn. Det vanligaste är att det finns fläktar vid t.ex. nätagregatet, grafikkortet, processorn, CPU:n och vid Chassit. Dessa fläktar finns offtast redan från början, men att om man vill utsätta sin dator för tyngre program och mer jobb (t.ex. spel eller andra stora program), kan användaren sätta till extra fläktar. Det finns även olika bra fläktar som har bra styrka och snabbhet. Man mäter fläktars kraft i RPM (Rotations Per Minute). Desto mer RPM en fläkt har, desto bättre är den.
--[[Användare:MalinHagland|MalinHagland]] 24 september 2012 kl. 12.07 (UTC)

[[File:80mm computer fans with fan guards and connectors.png|thumb|80mm computer fans with fan guards and connectors]]

Varje dators komponenter alstrar värme vid användning. Man måste därför ha något som kyler ner komponenterna för att de inte ska överhettas och smälta eller skadas. Meningen med datorfläktar är att de ska skicka ut värmen ur chassit. Många av delarna i en dator, som t.ex. hårddiskar och nätaggregat, behöver inte en fläkt, utan bara ett gott luftflöde genom chassit. Detta innebär att fläktarna ofta placeras nära värmegenererande komponenter, som grafikkort och processorer.
Att kyla datorer med hjälp av fläktar är inte det enda alternativet i dagens läge. Personer som använder sina datorer till krävande arbeten måste iblanda ha bättre och mer effektiv kylning än dessa kan erbjuda. Vattenkylning är ett av dessa alternativ och går ut på att man leder kallt vatten till vattenblock som sitter monterade på datorkomponenterna. Detta sätt att kyla på är mycket mer effektivt. Samtidigt så är det mer riskabelt då datorn kan förstöras om en ledning går sönder och vatten sipprar ut i systemet.

Priset på datorfläktar varierar väldigt mycket. Enkla och små fläktar kan kosta mindre än 100 kr medan vattenkylning kan kosta uppemot och långt över tusen kronor.

Här är en video på en dator som använder sig av vattenkylning: http://www.youtube.com/watch?v=LRi3goene5k. Jag hittade också en video där man använder sig av flytande kväve för att kyla ner datorn. Detta tillvägagångssätt är inget att rekommendera då de drar ner temperaturen i datorn till -80 grader.

Här är videon:  http://www.youtube.com/watch?v=QmSBaizEqkk&feature=related. En vanlig datorfläkt, som den på bilden, hittade jag ingen video på då den är så lätt att förstå. Det är helt enkelt en fläkt som snurrar inuti datorn för att få ut varm luft.
--[[Användare:Miro|Miro]] 24 september 2012 kl. 12.06 (UTC)

'''Källor:'''
http://h10025.www1.hp.com/ewfrf/wc/document?docname=c01993131&lc=sv&cc=se&dlc=sv

http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar

=== ROM ===
'''ROM''' eller Read-only Memory betyder med en grov översättning ”endast läsbart minne”. ROM-minnet i datorn är väldigt viktigt för att datorn ska kunna fungera. Detta beror på att all programvara som är avsedd för att styra hårdvaran i datorn finns på ROM-minnet. På grund av denna funktion kan man inte redigera informationen på ROM-minnet och därav namnet.

'''PROM''', '''EPROM''' och '''EEPROM'''

PROM eller ''programmerbart'' ROM är en vidareutveckling av ROM. PROM tillåter en att redigera koderna på minnet en gång. Men för att kunna redigera informationen på minnet så måste man ha en speciell skrivutrustning som är väldigt svår att få tag på.  Sedan utvecklades EPROM och EEPROM. EPROM som står för ''erasable'' PROM kan man redigera med hjälp av ultraviolett strålning och EEPROM kan man redigera med hjälp av elektronsik utrustning.

'''Flashminnen'''

Flashminnen som har dubbelt så många transistorer per minnescell. Däremot har EEPROM en fördel som gör att man kan radera små block i taget. I små EEPROM-kretsar kan man radera och programmera 8 bitar i taget, medan flashminnets blockstorlek är på 524 288 bitar. EEPROMs minnescell är större än flashminnet, vilket innebär en högra produktionskostnad.

Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Read-only_memory

'''''Signera artikeln med ditt namn'''''

=== Hårddisk ===
Sigurd

==== Joachim A ====
Hårddisk

Den största delen av en hårddisk består av flera magnetiska skivor som är roterande och ligger på varandra. På varje sida av skivan sitter det skrivhuvuden som läser från eller skriver till skivan.

Tre saker som är bra att känna till på en hårddisk är cylinder, huvud och sektor.
På hårdisken finns det flera spår. När skrivhuvudet har letat sig fram till rätt spår kan den stå stilla där och läsa eller skriva data, under tiden skivan roterar under.

En hårdisk kan bestå av flera skivor. Cylindern är det spår som ligger på samma ställe på varje skiva. Har man fyra skivor så kan tex spåret näst längs ut på alla skivor. tillsammans utgöra en cylinder.

När hårddisken (skivorna)delats upp i flera små delar. så bildar den minsta delen sektorn. sektorn är oftast 512 B stor,. Eftersom en sektor inte rymmer så mycket lägger man i hop dom till ett större utrymme, ett större kluster.

För att hårdisken ska kunna hitta en bestämd sektor behöver den först få reda på vilken cylinder datan ligger på för att kunna bestämma vilken placering skrivhuvudet ska ha. Hårddisken består av flera skrivhuvuden och måste först veta vilket skrivhuvud som ska användas och i vilken sektor datan ligger i. Vid läsning eller skrivning ställer rätt skrivhuvud in sig automatiskt och väntar sen på att den rätta sektorn har snurrat fram.

Tekniken som jag beskrivit kallas egentligen CHS-adressering (cylinder, head, sector) men den är föråldrad. Datorn beskriver nu för tiden inte dessa punkter var för sig. Det är samma grundprincip men blocken numreras nu efter den ordning de ligger i. Den nya tekniken kallas LBA (Logical Block Addressing). första sektorn har nummer 0, nästa nummer 1 och så vidare.

normal priset på en hårdisk på 1TB ligger på 650kr

--[[Användare:JoachimAllerborg|JoachimAllerborg]] 26 september 2012 kl. 19.46 (UTC)

=== Chassi ===
niclas william Fredrik

=== Kraftaggregat (PSU) ===
[[File:ATX-Netzteil.jpg|thumb|ATX-Netzteil. Klicka på bilden för mer info.]]
Nätaggregatet eller PSU som står för "Power Supply Unit" ser till att datorn ens startar. PSU:ns uppgift är att konvertera vägguttagets 230V till lägre spänningar så som 12V, 5V och 3.3V då datorns andra komponenter inte skulle klara av den höga spänningen. Man kan se PSU:n lite som ett hjärta som "pumpar" ut ström till datorns alla komponenter.

'''Strömkablar'''

Genom tiderna har många kablar tagits fram och och skrotats men dessa är några av de vanligaste och mest betydande.

:* 20/24 pin power connector - moderkortet
:*SATA-Power connector - optiska enheter & HDD
:*4-pin connector - äldre optiska enheter & äldre HDD:er
:*2x2-pin connector - CPU
:*PCie-Power connector - GPU

Issa, Bomler
{{clear}}

=== Moderkort ===

====Kasper Winberg ====
[[Fil:Moderkort PCH.gif|thumb|400px|Schematisk bild på två av de vanligaste moderkorten]]
Moderkort är det svenska ordet för Motherboard och är ingen direkt förkortning så som USB (som står för universal serial bus). Det engelska namnet och även det ursprungliga namnet är Motherboard just för att det är grunden till en dator, utan moderkortet - ingen fungerande dator. Moderkortet sitter i chassit som alla andra komponenter och är "basen" till alla komponenter.

Priset på ett moderkort kan variera grovt beroende på vad du ska använda det till, om du ska ha det i en vanlig arbetsdator utan några speciella tillägg kan du komma undan med en 1000kr ungefär, men om du ska ha ett moderkort till tex en speldator så kan det kosta mycket mer beroende på vad för processor du har för den måste passa in i ditt moderkort, och hur många PCIe uttag du behöver. Men ett moderkort kan kosta runt 1000-5000kr.
Standardpriset brukar ligga runt 1500kr. 
 
 
 
 
Här nedan ser du en översikt på ett modernt moderkort och några av de viktigaste komponenterna på moderkortet
 

[[Fil:Modertkort_översikt_kasper.jpg|400px|left|Moderkort översikt]]
1. Front panel (Se nedan) 
 2. PCI express x16 (Används till [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|grafikkort]], [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Ljudkortet|ljudkort]], nätverkskort) 
 3. PCI  (Användes förr till allt som PCI-E har nu, används fortfarande till närverkskort / ljudkort) 
4. PCI express x1 (Används till ljudkort, nätverkskort)  
5. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|CPU]] sockel (processor sockel) 
 6. Plats för [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]] (arbetsminnet) 
 7. Strömförsörjning till moderkort 
 8. SATA uttag 6GB/s ([[Uppgift_Beskriv_en_datordel#SSD|SSD hårddisk]])/[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Joachim_A|(SATA hårddisk)]]  
9. SATA 3GB/s  
10. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#USB|USB]] uttag  
11.[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#CMOS|CMOS]] Batteri

[[Fil:Front_panel_moderkort.jpg‎|300px|left|Moderkortets front panel]]
 
 
 
 
 
 
1. VGA (uttag för bildkabel) 
 2. USB portar 
 3. Ljud ingångar  
4. Internet uttag

 
 
 
 
 
 

Källor:
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild 
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620 
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf 
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/ 
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320 
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm 
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html 
Jag har gjort beskrivning på bilderna själv via Microsoft Paint & Seashore

--[[Användare:KasperV|KasperV]] 25 september 2012 kl. 15.38 (UTC)

{{clear}}

==== Max Allerborg ====

Moderkortet, det är ungefär som en människas hjärta. Nu undrar ni säkert hur ett moderkort kan vara som ett hjärta och det tänkte jag berätta för er. Det är så att alla komponenter som finns i datorn är kopplade till moderkortet på ett eller annat sätt. De flesta strömkällorna är kopplade direkt till moderkortet som i sin tur skickar vidare strömmen till komponenterna listade nedan.
 
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|Grafikkort]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|Processor]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Fl.C3.A4kt|Fläkt]]

Det finns även en del komponenter som inte får ström av moderkortet och dom komponenterna kan ni se i listan nedan
[[Fil:ASRock N68C-S UCC Rev 1.03.jpg|400px|thumb|Micro-ATX med AMD socket FM1]]

* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#H.C3.A5rddisk|Hårddisk]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#ROM|CD/DVD Läsare]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Kraftaggregat_.28PSU.29|Nätaggregat]]

 
För inte så länge sedan så hade moderkorten tre stycken olika chip men med teknikens utveckling så har man kommit på en annan lösning med endast två chip. Den nya två chips lösningen ska även fungera mycket snabbare och bättre än föregående alternativet. De två chipen som finns nu heter CPU (Central Processing Unit) samt PCH (Platform Controller Hub). Som jag sade tidigare så är nästan alla komponenter i datorn kopplade till moderkortet eller mer specifikt i de två chipsen. Till CPU:n kopplas externgrafik via PCIe, Interngrafik via CPU enheten och RAM-Minnen. Alltså så kan vi dra slutsaten att CPU:n kontrollerar utdataenheter. Till PCH:n som är den andra styrbryggan kopplas USB (Universial Serial Bus), Nätverk, Serial-ATA och en PCIe x1 för exempelvis ett externtljudkort. Då kan vi dra slutsatsen att PCH:n kontrollerar indataenheter. Det är alltså moderkortet som sammansvetsar alla komponenter och PCH:n och CPU:n som ser till att alla komponenterna kan samarbeta.

 
===== [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#BIOS_2|BIOS]] =====
(Basic Input/Output System) är den delen utav moderkortet som ser till att allting som ska startas startar och det sker med hjälp av en typ av mjukvara som ett operativsystem. Du kan även göra en rad olika inställningar via BIOS.

 
===== CMOS =====
(Complementary Metal-Oxide Semiconductor) är ett litet minne som håller koll och lagrar info om BIOS systemet. den info som lagras är mestadels inställningar som sköts via BIOS systemet. CMOS håller även koll på saker som hårddiskarnas status och klockfrekvens på processorn. 
 

Moderkort Källor:
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild 
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620 
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf 
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/ 
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320 
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm 
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html

--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] 24 september 2012 kl. 12.14 (UTC)
{{clear}}

=== Ett litet skämt ===

Några norska skämt på temat datorterminologi: [[Norska löshundskommitén]]

=== Flashminne ===
Johnny Olsson

=== SSD ===
SSD står för Solid State Drive som kan översättas till halvledar disk på svenska. En SSD har inga snurande skivor som en vanlig hårddisk har utan baseras på minnskretsar istället.

SSD ansluts oftast med SATA eller pci-e. En SSD som ansluts via pci-e är oftast snabbare men också mycket dyrare. SATA diskarna brukar ha läshastigheter runt 500MB/s och 500MB/s (2012) och pci-e diskarna runt 1500 MB/s läshastigheter och skrivhasigher runt 1200MB/s vilket kan jämföras med en vanlig traditionell hårdisk som kan läsa i ca 100MB/s och skriver i ca 100MB/s. Pci-e diskarna riktar sig mer mot företagsanvändning och I servrar där den extra hastigheten behövs medans SATA diskarna riktar sig mer mot persondatorer med krav på prestanda.

En SSD är helt ljudlös och är okänslig mot stötar och vibrationer detta beror på att den inte har några rörliga delar. En SSD's livstid påverkas av antalet skrivningar så om disken får skriva mycket så kortas livstiden mycket.

Eftersom tekniken är relativt ny så är priset förtfarande högt, ca 800 kr för 120Gb för en disk med SATA och för en 120Gb disk som ansluts via pci-e kostar ca 1800 kr.

{{#ev:youtube|pEsJzrww_dA|250|right}}

[[Fil:E-disk_2-5_scsi.jpg]]

[http://sv.wikipedia.org/wiki/Solid_state_drive#F.C3.B6rdelar Wikipedia.org]

[http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/introduktion-till-datorn Kjell.com]

--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] 27 september 2012 kl. 21.16 (UTC)

=== USB ===
Versioner:

USB 1.0:
Den första versionen av USB och lanserades 1996. Då pratade man om Low Speed som var upp till 1,5 Megabit/sek

USB 1.1:
Behovet av högre överföringshastighet var påtagligt och redan två år senare, 1998, så kom en mindre uppdatering av specifikationen för USB. Nu kunde man överföra med Full Speed, 12 megabit/sek

USB 2.0:
Jakten på högre gjorde att år 2000 kom nästa version. Hastigheten hade nu ökat till Hi-Speed, upp till 480 megabit/ sekund. I och med version 2.0 så konkurrerade den nya versionen på allvar med Firewire. USB 2.0 standarden var även bakåt kompatibel med den tidigare standarden USB 1.1.

USB 3.0 :
I och med att USB nu hade blivit en standard på både Mac och Windows så utvecklades USB standarden och år 2008 så blev USB version 3.0 en standard. Nu kunde man komma upp i hastigheter på hela 5 gigabits, Superspeed. En stor fördel men 3.0 var att nu kunde kommunikationen gå i båda riktningarna samtidigt. Detta eftersom man utnyttjar 5 extra ledare i kabeln. En annan stor och viktig fördel var att nu kunde man få ut mer ström från varje USB-uttag vilket gjorde att tillverkarna fick möjlighet att tillverka nya tillbehör där man inte behövde skicka med externa nätdelar.

När det gäller priser så varierar priserna väldigt kraftigt beroende på kvalité och funktioner. En del USB minnen är gjorda för att tåla extrema förhållanden och sen finns det även USB minnen med inbyggda fingeravtrycksläsare och olika krypteringar. Ett standard 4GBs minne kan man få från 30 kr och uppåt medan ett 256GBs minne kostar från ca 3000 kr och uppåt.

Källor:
:http://sv.wikipedia.org/wiki/Universal_Serial_Bus
:http://www.usb.org/home
:http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=168

/My Schenkmanis

==== USB ====
En usb överför ”data” som består utav den fil man, kopierar/ klipper ut, in till datorn med hjälp utav flera virtuella portar vid namn ”Endpoints”. Nästan alla enheter använder sig utav flera sådana ”Endpoints”, ca upp till 32st av olika typer, där var och en utav dem identifieras med ett nummer samt den riktning som data flödet (filerna) ska till i datorn. Under den tiden du kopierar/ klipper ut din fil till datorn så hanterar den all information tillsammans med ett gäng andra detaljer.

[[Fil:Skärmavbild_2012-09-26_kl._1.38.39_PM.png|320 × 200 pixlar|]]

Endpoint: är inbyggda i självaste usb:n när de blir tillverkade i fabrikerna, så dem finns permanent på självaste USB produkten.
[[Fil:Screenshot_2012-09-26-12-53-32.png|thumb|De guldiga sträcken på denna usb-minne är endpoints]]
// Mattias Norberg

{{clear}}

=== firewire ===
--[[Användare:Rove|Rove]] 24 september 2012 kl. 12.31 (UTC)
[[Fil:Firewire.jpeg|thumb|left]] {{#ev:youtube|xP5aLoRozt8|250|right}}
firewire är apples namn på produkten IEEE 1394 som är en högkommunikationskoppling till och från datorutrustning som till exemple överföring mellan en digital kamra eller liknande. Tekniken utvecklades under ledning av Apple tillsammans med bland andra Texas Instruments, IBM och Sony. IEEE 1394 är ett tekniskt bättre alternativ till USB, men har blivit mindre utbrett eftersom hårdvarukostnaden är högre.

The IEEE 1394 interface, developed in the late 1980s and early 1990s by Apple as FireWire, is a serial bus interface standard for high-speed communications and isochronous real-time data transfer. The 1394 interface is comparable with USB and often those two technologies are considered together, though USB has more market share.[1] Apple first included FireWire in some of its 1999 models, and most Apple computers since the year 2000 have included FireWire ports, though, as of 2012, nothing beyond the 800 version (IEEE-1394b).[2] The interface is also known by the brand i.LINK (Sony), and Lynx (Texas Instruments). IEEE 1394 replaced parallel SCSI in many applications, because of lower implementation costs and a simplified, more adaptable cabling system. The 1394 standard also defines a backplane interface, though this is not as widely used.

{{clear}}

=== Grafikkort ===

Johan Askefalk

[[File:ATI Radeon HD 4770 Graphics Card-oblique view.jpg|thumb|ATI Radeon HD 4770]]
Grafikkort används i nästan alla datorer. De finns snabba energi-slukande Grafikkort och snåla tysta energisnåla Grafikkort.
Snabba Grafikkort används främst i Spel datorer, och bild/film redigerings datorer, Dvs alla som jobbar med media och behöver
ett snabbt Grafikkort. För att det ska gå snabbare och "Smoothare".

Alla Grafikkort har ett "Grafikminne" det fungerar ungefär som ett RAM minne. Speldatorer behöver mycket minne dvs över 1 GB. Men de snabbaste brukar kunna ha över 4GB!
Men alla Grafikkort behöver inte gigantiska "Grafikminnen", om man till exempel arbetar med att skriva böcker eller långa texter så är det bättre att köpa ett tyst och mer energisnålt Grafikkort.
Och satsa mera på en bra CPU, en snabb SSD och mycket RAM.

Med en ny teknik kallad "Cuda" skapas av Nvidia. Med denna teknik kan GPU:ns super snabba minne användas som "huvudminne" när man redigerar bilder och liknande, Med denna teknik kan man arbeta otroligt mycket snabbare. Tekniken fungerar så att deras grafikkort ger kraft av sina super snabba processorer och med detta får man en extrem powerboost.

==== Crossfire ====
:
Crossfire är en teknik som gör att man kan koppla 2 Grafikkort tillsammans, och med detta ge starkare prestanda. Det går dock bara att koppla 2 Gafikkort via Crossfire om de 2 första nummerna på modellen är detsamma. Till exempel: Man kan koppla 1: Radeon HD 5770 och en 5790, Men inte 1: 7970 och 1: 7870. För att detta ska fungerar måste man dock ha ett moderkort som stödjer Crossfire X.
Om man bestämmer sig för att köra Crossfire så är det bra att tänka på att det används väldigt mycket energi, och det blir väldigt varm. Därför kan det vara bra att köpa någon extra fläkt eller kanske en vattenskylningssystem. Dessutom kan det vara bra att kolla så att de Grafikkort du ska använda Crossfire med arbetar bra tillsammans, Eftersom att även om de två första siffrorna är det samma. Kan de kanske finnas buggar om de kör tillsammans. De kan vara i form av bluescreens eller Glitter på skärmen. Du kan kolla detta genom att till exempel läsa på forum eller helt enkelt google det. Forum jag rekommenderar Sweclockers.se.

[[File:Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire.jpg|thumb|Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire]]

Som jag sa tidigare så blir Grafikkorten oftast mycket varmare när de kör i Crossfire. Det är viktigt att det inte blir för varmt eftersom att då kan Moderkortet/ grafikkortet smälta. Mitt personliga tips är att varje gång du köpt ett eller flera Grafikkort kolla värmen på dem när de "Idlar" samt kör i "100%". Detta kan du simpelt göra med ett program som heter: FurMark: VGA test. Programmet fungerar så att den öppnar ett fönster som har väldigt höga Grafikinställningar. Och grafikkortet tvingas använda allt den har för att kunna visa filmen i så hög grafik som möjligt. När programmet startats kommer den köra i 15 minuter på din skärms upplösning, eller någon annan virtuell upplösning om du så vill. Under dessa 15 minuter kommer grafikkortet jobba på 100% och fläktarna kommer att automatiskt öka för att hålla grafikkortet kallt. Ditt Grafikkort får inte bli för varmt, dvs runt 85-99 grader då kan det börja smälta, Så håll koll på det under hela testet. Om du märker att det börjar bli för varmt borde du kanske sänka upplösningen lite, men om du inte ändrat den från din skärms upplösning, måste du kanske införskaffa en eller två extra fläktar / ett nytt kallare chassi. Du kan också byta Grafikkortets standard fläkt då de brukar vara ganska dåliga.

När testet är klart och inget har gått fel så vet du hur dina varma ditt/dina Grafikkort blir på 100%. Om de inte blivit för varma så är det optimalt, om de inte är över 50/60 grader så kan du fundera på att överklocka grafikkortet något (överklocka = trimma). Jag själv ligger hemma på stabila 50-55 grader på 100%, jag har nu överklockat dem med ca: 30% och de ligger nu på ca 75-80 grader på 100% användning.

'''OBS:''' glöm inte att kolla att Grafikkorten/kortet inte blir för varmt efter överklockningen, om de/den blir de kan du sänka överklockningen något, annars kan du öka den lite eller helt enkelt låta den vara som den är för tillfället.

'''Grafikkorts överklockning ligger på OS:et dvs om du installerar om ditt Windos kommer din överklockings inställning försvinna. CPU överklockning ligger dock på BIOS dvs att den kommer vara kvar.'''

Lycka till och hoppades att detta hjälpte dig :)

// Johan Askefalk

-----
=== Dennis K ===

'''Grafikkort:'''

Ett grafikkort, även kallad ett bildskärmskort, skärm adapter och grafikadapter, är ett expansionskort vars grafikprocessor beräknar fram digitala "kartor" av vad som ska visas på skärmen. De flesta grafikkort erbjuder olika funktioner såsom accelererad rendering av 3D-scener och 2D grafik, TV-utgång eller möjligheten att ansluta flera bildskärmar (multi-monitor). I moderna datorer är grafikkortet i form av ett instickskort som ansluts i ett slot. Om man ska förklara hur ett grafikkort fungerar för någon som inte vet så kan man säga att en liten bit information skickas till grafikkortet från cpun och i den står det vad som ska visas på skärmen. Informationen skickas i elektriska pulser, där tex det här skickas, på/av=1/0. Grafikkortet läser informationen och vidarebefodrar de elektriska signalerna och hämtar den extra informationen som behövs till flera (1/0) som skickas ut till utgången som blir något en skärm kan läsa av och då vet den att den ska tända den pixeln, släcka den röda pixel, gröna osv.

'''Crossfire:'''

Crossfire kallas den teknik som gör det möjligt att sammankoppla två grafikkort så att dom delar på arbetsbördan, detta ger en stor fördel i bland annat datorspel.

=== Ljudkortet ===
[[File:Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB.jpg|thumb|Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB]]

Frank Salazar Diaz

'''Geylan'''

Ljudkortet är en komponent i datorn som spelar upp och spelar in ljud. Ljudkortet brukar oftas vara kopplat till Moderkortet och det är så ganska ofta på de moderna datorerna, fast det finns folk som använder ett instickskort för att de presterar bättre och man får en högre kvalite på ljudet. Signalerna/bruset som kommer från instickskortet är bättre isolerade och det betyder att bruset som uppstår när man använder ett ljudkort som är kopplat till moderkortet inte uppstår lika mycket och ljudet blir klarare. Instickskortet kan byta mellan olika samplingsfreksvenser, t.ex. 44.1/48/96 kHz, och på ljudkortet som är kopplat i moderkortet så brukar man oftast bara kunna använda 44.1 kHz.

De första ljudkorten till PC började användas i början av 1990-talet och då hade de bara MIDI-funktion som kunde kommunicera med datorer och instrument som t.ex. keyboards och trummaskiner. MIDI står för Musical Instrument Digital Interface och på svenska så är det ett seriellt elektroniskt gränssnit ämnat för musikbruk. Och senare på början av 1990-talet så började man även och använda 8 bitars digitalt ljud som var bättre än MIDI. Det första ljudkortet tillverkades i 80-talet och det hette Creative’s Soundblaster-kort och det var de första ljudkortet till PC.

Det första ljudkortet till PC kom i början av 1990-talet och då hade de i första fallen endast MIDI- funktion och senare så hade den även 8 bitars digitalt Ljud.
en utav de första ljudkorten som kom ut till PC var Creative’s Sound blaster. Som började tillverka i slutet av 80-talet

Sound Blaster är ett av många varumärken på en serie ljudkort skapat av det Singapore-baserade företag Creative Labs.
AdLib var ett populärt MIDI-ljudkort tillverkat av det kanadensiska företaget AdLib, inc. Mellan 1987 och 1992. ( Ad lib är en förkortning av latinets ’ad libitum’)

Det fanns också extern ljudkort som var till de allra första hemdatorerna. några märken var Sinclair, Commodore, BBC, Amstrad, Spectravideo m.m. dessa ljudkort innehöll ofta en tre-kanals ljudkrets, vissa ljudkort hade stöd för MIDI som då var mycket nytt. Priset på ett ljudkort med märket Creative Sound Blaster kan kosta mellan 540-900kr

'''''Källor'''''

http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Creative_SB_X-Fi_Fatal1ty-AB.jpg

http://sv.wikipedia.org/wiki/Midi

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljudkort

=== Processor ===

Alexander Mårtensson, Bastian Pedersen

=== Vattenkylning===
Victor Heinonen

==Lagringsminne==

''Lagringsminne eller externminne används såsom arbetsminnet till att lagra datorprogram och dess data när det inte används. Det finns många olika typer av lagringsminnen. Exempel på några lagringsminnen är disketter, hårddiskar, optiska skivor som dvd och Cd och man får inte glömma transistorbaserade flashminnen. Den andra typen av datorminne kallas för arbetsminne eller RAM. Skillnaden mellan arbetsminne och lagringsminne är att lagringsminnen inte är flyktigt, vilket betyder att det kan lagra data under en längre perioder även utan strömtillförsel vilket RAM inte kan.
Nu för tiden har de flesta datorer inbyggda lagringsminnen såsom hårddiskar. För i tiden var inte lagringsminnen inte inbyggt i datorn själv och av historiska skäl används fortfarande begreppet "externminne". [[File:Interference-colors.jpg|thumb|Lagringminne]]

Oscar Rasinaho

=== BIOS ===
Jimmy Hammarsten

BIOS
Ett BIO system är ett program eller en mjukvara som är inbyggd i datorn med ett BIO system som startar datorns operativ system, grafik kortet, RAM, CPU, Tangentbordet, musen och hårddisken mm. BIOS står för Basic Input/Output System. Ett BIO System har ett Användargränssnitt som vanligen ett menysystem genom att trycka en viss tangent på tangentbordet när datorn startar. I BIOS UI, kan en användare
- Konfigurera hårdvaran
- Sätta system klockan
- Aktivera/avaktivera system komponenter
- välja vilken enhet som är bäst lämplig till att starta upp systemet
- sätta olika lösenord uppmaningar, till exempel ett lösenord för att få tillgång till BIOS-funktionerna för användargränssnittet själv och förhindra illvilliga användare från att starta upp systemet från obehörig kringutrustning.

termen BIOS (Basic Input / Output System) uppfanns av Gary Kildall och dök först upp i CP / M operativsystem 1975, som beskriver maskin-specifika delen av CP / M laddas under uppstarten som gränssnitt direkt med hårdvaran (en CP / M maskin har vanligtvis bara en enkel startprogram i ROM). Senare versioner av CP / M (liksom Concurrent CP / M, Concurrent DOS, DOS Plus, Multiuser DOS, System Manager och REAL/32) kommer med en XIOS (Extended Input / Output System) istället för BIOS. De flesta versioner av DOS har en fil som heter "Io.sys", "IBMBIO.COM", "IBMBIO.SYS" eller "DRBIOS.SYS", denna fil är känd som "DOS BIOS", som är analogt med "CP / M BIOS ".

Bland andra klasser av datorer, har den generiska termer uppstartsmonitorn, startprogram och start-ROM varit i allmänt bruk. Lite sol och PowerPC-baserade datorer använder Open Firmware för detta ändamål. Det finns några alternativ för "Legacy BIOS" i x86 världen: Extensible Firmware Interface, Open Firmware (används på OLPC XO-1) och coreboot.

I princip en BIOS i ROM anpassade till den specifika tillverkarens maskinvara, vilket låg nivå tjänster (som att läsa en tangenttryckning eller skriva en sektor av data till diskett) som ska lämnas på ett standardiserat sätt till ett operativsystem. Till exempel kan en IBM PC har antingen en monokrom eller grafikkort (med olika adresser display minnet och hårdvaran), men en enda standard BIOS systemanrop kan åberopas för att visa ett tecken på en viss position på skärmen i textläge.
Startblocket
DMI Block
Huvudsakliga block
PhoenixBIOS D686. Denna BIOS-chip är inrymt i en PLCC paket, som är i sin tur ansluten till en PLCC uttag.

Före 1990-talet var BIOS lagrad i ROM eller PROM chip, som inte kunde ändras av användarna. Som dess komplexitet och behov av uppdateringar växte och åter programmerbara delar blev mer tillgänglig, BIOS firmware oftast lagras på EEPROM eller flash-minnesenheter. Enligt Robert braver ordförande för BIOS-tillverkaren Micro Firmware blev Flash BIOS marker vanligt omkring 1995, eftersom de elektriskt raderbara PROM (EEPROM) marker är billigare och enklare att programmera än vanliga raderbara PROM (EPROM) marker. Flashchip programmeras (och omprogrammeras) in-circuit, medan EPROM chip behöver systemet att drivas nedåt och EPROM chip bort från moderkortet, för omprogrammering. EPROM chip kan raderas vid långvarig exponering för ultraviolett ljus, vilket nås chipet via fönstret. Chip tillverkare använder EPROM programmerare (sprängare) för att programmera EPROM chip. Elektriskt raderbara (EEPROM) chips tillåter BIOS omprogrammering med högre än normal spänning. [5] BIOS-versioner uppgraderas för att dra nytta av nyare versioner av hårdvara och korrigera buggar i tidigare versioner av BIOS. [6]

Från och med IBM AT stödde datorer en hårdvaruklocka inställbar i BIOS. Den hade ett århundrade bit som tillåts för att manuellt ändra talet när år 2000 hände. De flesta BIOS revideringar som skapas i 1995 och nästan alla BIOS revideringar i 1997 stödde år 2000 genom att sätta århundradet bitar automatiskt när klockan rullade förbi midnatt, 31 December, 1999. [7]

De första flashchip fästes till ISA-bussen. Från och med 1997 flyttade BIOS flash till LPC bussen en funktionell ersättning för ISA, efter en ny standard implementering känd som "firmware nav" (FWH). År 2006 kom de första system som stöder en seriell Peripheral Interface (SPI), och BIOS flash flyttade igen.

Storleken på BIOS och kapacitet ROM, den EEPROM och andra medier kan lagras på, har ökat över tiden nya funktioner har lagts till koden, BIOS-versioner finns nu med storlekar upp till 16 megabyte. Vissa moderna moderkort är inklusive ännu större NAND flashminne IC ombord som kan lagra hela kompakta operativsystem, till exempel vissa Linux-distributioner. Till exempel ingår vissa nya ASUS moderkort Splashtop Linux inbäddad i sina NAND flash minne IC.

I moderna datorer BIOS lagras i omskrivbar minne, vilket gör att innehållet som skall ersättas eller "skrivas". Denna omskrivning av innehållet benämns ibland blinkar. Detta kan göras genom ett speciellt program, vanligen av systemets tillverkare eller vid POST, med en BIOS-bild i en hårddisk eller USB-minne. En fil som innehåller sådant innehåll ibland kallas "en BIOS image". En BIOS kan reflashed för att uppgradera till en nyare version att fixa buggar eller ge förbättrad prestanda eller för att stödja nyare hårdvara, eller skriva om operation kan behövas för att fixa en skadad BIOS. Ett BIOS kan också "flashad" genom att sätta filen i roten på en USB-enhet och starta.

Ett datorsystem kan innehålla flera BIOS firmware marker. Moderkortet BIOS innehåller vanligtvis kod för att komma hårdvarukomponenter helt nödvändiga för bootstrapping av systemet, såsom tangentbord (antingen PS / 2 eller USB Human Interface Device) och lagring (diskettenheter, om sådana finns, och PATA eller SATA-hårddisk styrenheter). Dessutom, plug-in adapterkort som SCSI, RAID, nätverkskort gränssnitt, och styrelser video innehåller ofta sina egna BIOS (t.ex. Video BIOS) som kompletterar eller ersätter system-BIOS-koden för den givna komponenten. (Denna kod är i allmänhet som ett alternativ ROM). Även enheter inbyggda i moderkortet kan bete sig på detta sätt, deras alternativ rom kan lagras som separata kod på den huvudsakliga BIOS-flash chip och uppgraderas antingen tillsammans med eller separat från de viktigaste BIOS.

En tilläggskort oftast bara kräver ett alternativ ROM :

Måste användas innan operativsystemet kan läsas in (vanligtvis innebär att det krävs i bootstrapping processen), och
Är alltför sofistikerad eller specifik en enhet som ska hanteras av de viktigaste BIOS

Äldre PC-operativsystem, som MS-DOS (inklusive alla DOS-baserade versioner av Microsoft Windows) och nystartade systemladdare, får fortsätta att använda BIOS för ingång och utgång. Emellertid innebär de begränsningar av BIOS miljö som moderna operativsystem kommer nästan alltid använder sina egna drivrutiner för att direkt styra hårdvaran. I allmänhet är dessa drivrutiner använder endast BIOS och alternativet kräver ROM för mycket specifika (icke-prestanda-kritiska) uppgifter, t.ex. preliminär enheten har initierats.

För att upptäcka minne-mappade ISA alternativet ROM under uppstartsprocessen, PC BIOS-implementeringar skannar verkliga minne från 0xC0000 till 0xF0000 på 2 KiB gränser, söker en ROM signatur: 0xAA55 (0x55 följt av 0xAA eftersom x86-arkitekturen är little- endian). I en giltig utbyggnad ROM denna signatur omedelbart följt av en enda byte indikerar antalet 512-byte block det använder i verkliga minne. Nästa byte innehåller en offset som beskriver alternativet ROM inkörsport, som BIOS omedelbart överför kontroll. Vid denna punkt tar expansionen ROM koden över, med hjälp av BIOS tjänster att registrera avbrottsvektorer för användning av post-boot program ger ett gränssnitt Användarkonfiguration, eller visa diagnostisk information.

Det finns många metoder och verktyg för att undersöka innehållet i olika moderkortets BIOS och ROM expansion, såsom Microsoft DEBUG eller Unix dd.

källa
Datorteknik 1A V2011 Lärobok sid 23 av Jan-Eric Thelin
http://windows.microsoft.com/sv-SE/windows7/BIOS-frequently-asked-questions
http://en.wikipedia.org/wiki/BIOS

Jimmys sandlåda

2012-10-01T12:30:34Z

Jiha9607: Skapade sidan med 'Jimmys sandlåda == Vad? == {{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer? Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område. Du behöver bli...'

Jimmys sandlåda

== Vad? ==
{{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer? Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område.

Du behöver bli medlem och logga in på Wikiskola för att kunna skriva här.

'''Vi vill att du:'''
* Förklarar vad förkortningen står för.
* Översätter engelska uttryck till svenska
* Anger ungefärligt pris
* Förklarar hur den fungerar
* Länk till en film eller inbäddad film.
* Källor/länkar

Skriv ditt namn under den rubrik där du kan bidra. Eller lägg till en egen rubrik.

Du publicerar din text genom att lägga in på denna sida.
}}

=== grafikkort ===
--[[Användare:Jesperdeli|Jesperdeli]] 24 september 2012 kl. 12.36 (UTC)

{{clear}}

=== Datormus ===
[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg|miniatyr|200px|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]

Jack

Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X & ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X & Y-planet.

Men just nu används laserdioder undertill som sänder ut en stråle. Strålen reflekteras till underlaget, och tas imot till musens mottagare. Förflyttningen registreras genom att musen rör på sig åt olika håll, då de reflekterande strålarna ändras

{{clear}}

=== RAM ===

Alfonso

Martin Öh

=== Ethernet ===

August Carlsson

Ethernet är en samling standardiserade sätt för kommunikation mellan datorenheter via höghastighets kablar. Ethernet är skapades år 1976 av Xerox Corporation. Ethernet standardiserades av IEEE, eller Institute of Electrical and Electronics

{{clear}}

=== Ljudkort™===

Tim Rey

Ett ljudkort är dator komponenten som låter dig spela upp och spela in ljud.
Ljudkortet är oftast installerat på moderkortet men kan också vara instickskort. De som söker det bästa i sin dator använder instickskort då det är bättre isolerat mot bruset som kommer från moderkortet. men har även fler in- utgångar och digitala in- ut gångar.

De flesta ljudkort använder en "digital-to-analog converter", eller "DAC", vilket konverterar digitalt genererad data till analogt format. Dens output är kopplad till en förstärkare, eller hörlurar, vilket gör att vi kan höra ljudet från datorn.
Ett ljudkort kan ha många kopplingar, ibland är de för många eller för stora kopplingar, då installerar man ett externt kort där man länkar kopplingarna. Beroende på hur många kopplingar man använder räcker kanske inte ett kort, då använder man en breakbox som man kopplar till datorn.

En viktig del av ljudkortet är polyfoni, vilket är förmågan framkalla olika självständiga röster och ljud samtidigt. Ju fler kanaler ljudkortet har, det vill säga hur många utgångar, och kvalitet på dem desto bättre ljud separering. Polyfoni är viktigt då om man inte har

=== Fläkt ===

'''Malin:''' 
När en dator är i arbete, genererar komponenterna i datorn värmeenergi. Dock så är många delar i en dator väldigt känsliga mot värme. Därför är det viktigt att ha någon sorts kylning till datorn, så att luften i datorn förblir kall. Dels så att datorn inte överhettas, men även för att datorer jobbar bättre om den är kall. Den vanligaste kylningstekninken till en modern dator är datorfläkten. Datorfläkten har till uppgift att fläkta bort den varma luften inuti datorn och ersätta den med kall luft utifrån. Det finns oftast fler än en fläkt till en dator eftersom en fläkt inte är stark nog att kyla hela datorn. Det vanligaste är att det finns fläktar vid t.ex. nätagregatet, grafikkortet, processorn, CPU:n och vid Chassit. Dessa fläktar finns offtast redan från början, men att om man vill utsätta sin dator för tyngre program och mer jobb (t.ex. spel eller andra stora program), kan användaren sätta till extra fläktar. Det finns även olika bra fläktar som har bra styrka och snabbhet. Man mäter fläktars kraft i RPM (Rotations Per Minute). Desto mer RPM en fläkt har, desto bättre är den.
--[[Användare:MalinHagland|MalinHagland]] 24 september 2012 kl. 12.07 (UTC)

[[File:80mm computer fans with fan guards and connectors.png|thumb|80mm computer fans with fan guards and connectors]]

Varje dators komponenter alstrar värme vid användning. Man måste därför ha något som kyler ner komponenterna för att de inte ska överhettas och smälta eller skadas. Meningen med datorfläktar är att de ska skicka ut värmen ur chassit. Många av delarna i en dator, som t.ex. hårddiskar och nätaggregat, behöver inte en fläkt, utan bara ett gott luftflöde genom chassit. Detta innebär att fläktarna ofta placeras nära värmegenererande komponenter, som grafikkort och processorer.
Att kyla datorer med hjälp av fläktar är inte det enda alternativet i dagens läge. Personer som använder sina datorer till krävande arbeten måste iblanda ha bättre och mer effektiv kylning än dessa kan erbjuda. Vattenkylning är ett av dessa alternativ och går ut på att man leder kallt vatten till vattenblock som sitter monterade på datorkomponenterna. Detta sätt att kyla på är mycket mer effektivt. Samtidigt så är det mer riskabelt då datorn kan förstöras om en ledning går sönder och vatten sipprar ut i systemet.

Priset på datorfläktar varierar väldigt mycket. Enkla och små fläktar kan kosta mindre än 100 kr medan vattenkylning kan kosta uppemot och långt över tusen kronor.

Här är en video på en dator som använder sig av vattenkylning: http://www.youtube.com/watch?v=LRi3goene5k. Jag hittade också en video där man använder sig av flytande kväve för att kyla ner datorn. Detta tillvägagångssätt är inget att rekommendera då de drar ner temperaturen i datorn till -80 grader.

Här är videon:  http://www.youtube.com/watch?v=QmSBaizEqkk&feature=related. En vanlig datorfläkt, som den på bilden, hittade jag ingen video på då den är så lätt att förstå. Det är helt enkelt en fläkt som snurrar inuti datorn för att få ut varm luft.
--[[Användare:Miro|Miro]] 24 september 2012 kl. 12.06 (UTC)

'''Källor:'''
http://h10025.www1.hp.com/ewfrf/wc/document?docname=c01993131&lc=sv&cc=se&dlc=sv

http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar

=== ROM ===
'''ROM''' eller Read-only Memory betyder med en grov översättning ”endast läsbart minne”. ROM-minnet i datorn är väldigt viktigt för att datorn ska kunna fungera. Detta beror på att all programvara som är avsedd för att styra hårdvaran i datorn finns på ROM-minnet. På grund av denna funktion kan man inte redigera informationen på ROM-minnet och därav namnet.

'''PROM''', '''EPROM''' och '''EEPROM'''

PROM eller ''programmerbart'' ROM är en vidareutveckling av ROM. PROM tillåter en att redigera koderna på minnet en gång. Men för att kunna redigera informationen på minnet så måste man ha en speciell skrivutrustning som är väldigt svår att få tag på.  Sedan utvecklades EPROM och EEPROM. EPROM som står för ''erasable'' PROM kan man redigera med hjälp av ultraviolett strålning och EEPROM kan man redigera med hjälp av elektronsik utrustning.

'''Flashminnen'''

Flashminnen som har dubbelt så många transistorer per minnescell. Däremot har EEPROM en fördel som gör att man kan radera små block i taget. I små EEPROM-kretsar kan man radera och programmera 8 bitar i taget, medan flashminnets blockstorlek är på 524 288 bitar. EEPROMs minnescell är större än flashminnet, vilket innebär en högra produktionskostnad.

Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Read-only_memory

'''''Signera artikeln med ditt namn'''''

=== Hårddisk ===
Sigurd

==== Joachim A ====
Hårddisk

Den största delen av en hårddisk består av flera magnetiska skivor som är roterande och ligger på varandra. På varje sida av skivan sitter det skrivhuvuden som läser från eller skriver till skivan.

Tre saker som är bra att känna till på en hårddisk är cylinder, huvud och sektor.
På hårdisken finns det flera spår. När skrivhuvudet har letat sig fram till rätt spår kan den stå stilla där och läsa eller skriva data, under tiden skivan roterar under.

En hårdisk kan bestå av flera skivor. Cylindern är det spår som ligger på samma ställe på varje skiva. Har man fyra skivor så kan tex spåret näst längs ut på alla skivor. tillsammans utgöra en cylinder.

När hårddisken (skivorna)delats upp i flera små delar. så bildar den minsta delen sektorn. sektorn är oftast 512 B stor,. Eftersom en sektor inte rymmer så mycket lägger man i hop dom till ett större utrymme, ett större kluster.

För att hårdisken ska kunna hitta en bestämd sektor behöver den först få reda på vilken cylinder datan ligger på för att kunna bestämma vilken placering skrivhuvudet ska ha. Hårddisken består av flera skrivhuvuden och måste först veta vilket skrivhuvud som ska användas och i vilken sektor datan ligger i. Vid läsning eller skrivning ställer rätt skrivhuvud in sig automatiskt och väntar sen på att den rätta sektorn har snurrat fram.

Tekniken som jag beskrivit kallas egentligen CHS-adressering (cylinder, head, sector) men den är föråldrad. Datorn beskriver nu för tiden inte dessa punkter var för sig. Det är samma grundprincip men blocken numreras nu efter den ordning de ligger i. Den nya tekniken kallas LBA (Logical Block Addressing). första sektorn har nummer 0, nästa nummer 1 och så vidare.

normal priset på en hårdisk på 1TB ligger på 650kr

--[[Användare:JoachimAllerborg|JoachimAllerborg]] 26 september 2012 kl. 19.46 (UTC)

=== Chassi ===
niclas william Fredrik

=== Kraftaggregat (PSU) ===
[[File:ATX-Netzteil.jpg|thumb|ATX-Netzteil. Klicka på bilden för mer info.]]
Nätaggregatet eller PSU som står för "Power Supply Unit" ser till att datorn ens startar. PSU:ns uppgift är att konvertera vägguttagets 230V till lägre spänningar så som 12V, 5V och 3.3V då datorns andra komponenter inte skulle klara av den höga spänningen. Man kan se PSU:n lite som ett hjärta som "pumpar" ut ström till datorns alla komponenter.

'''Strömkablar'''

Genom tiderna har många kablar tagits fram och och skrotats men dessa är några av de vanligaste och mest betydande.

:* 20/24 pin power connector - moderkortet
:*SATA-Power connector - optiska enheter & HDD
:*4-pin connector - äldre optiska enheter & äldre HDD:er
:*2x2-pin connector - CPU
:*PCie-Power connector - GPU

Issa, Bomler
{{clear}}

=== Moderkort ===

====Kasper Winberg ====
[[Fil:Moderkort PCH.gif|thumb|400px|Schematisk bild på två av de vanligaste moderkorten]]
Moderkort är det svenska ordet för Motherboard och är ingen direkt förkortning så som USB (som står för universal serial bus). Det engelska namnet och även det ursprungliga namnet är Motherboard just för att det är grunden till en dator, utan moderkortet - ingen fungerande dator. Moderkortet sitter i chassit som alla andra komponenter och är "basen" till alla komponenter.

Priset på ett moderkort kan variera grovt beroende på vad du ska använda det till, om du ska ha det i en vanlig arbetsdator utan några speciella tillägg kan du komma undan med en 1000kr ungefär, men om du ska ha ett moderkort till tex en speldator så kan det kosta mycket mer beroende på vad för processor du har för den måste passa in i ditt moderkort, och hur många PCIe uttag du behöver. Men ett moderkort kan kosta runt 1000-5000kr.
Standardpriset brukar ligga runt 1500kr. 
 
 
 
 
Här nedan ser du en översikt på ett modernt moderkort och några av de viktigaste komponenterna på moderkortet
 

[[Fil:Modertkort_översikt_kasper.jpg|400px|left|Moderkort översikt]]
1. Front panel (Se nedan) 
 2. PCI express x16 (Används till [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|grafikkort]], [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Ljudkortet|ljudkort]], nätverkskort) 
 3. PCI  (Användes förr till allt som PCI-E har nu, används fortfarande till närverkskort / ljudkort) 
4. PCI express x1 (Används till ljudkort, nätverkskort)  
5. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|CPU]] sockel (processor sockel) 
 6. Plats för [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]] (arbetsminnet) 
 7. Strömförsörjning till moderkort 
 8. SATA uttag 6GB/s ([[Uppgift_Beskriv_en_datordel#SSD|SSD hårddisk]])/[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Joachim_A|(SATA hårddisk)]]  
9. SATA 3GB/s  
10. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#USB|USB]] uttag  
11.[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#CMOS|CMOS]] Batteri

[[Fil:Front_panel_moderkort.jpg‎|300px|left|Moderkortets front panel]]
 
 
 
 
 
 
1. VGA (uttag för bildkabel) 
 2. USB portar 
 3. Ljud ingångar  
4. Internet uttag

 
 
 
 
 
 

Källor:
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild 
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620 
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf 
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/ 
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320 
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm 
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html 
Jag har gjort beskrivning på bilderna själv via Microsoft Paint & Seashore

--[[Användare:KasperV|KasperV]] 25 september 2012 kl. 15.38 (UTC)

{{clear}}

==== Max Allerborg ====

Moderkortet, det är ungefär som en människas hjärta. Nu undrar ni säkert hur ett moderkort kan vara som ett hjärta och det tänkte jag berätta för er. Det är så att alla komponenter som finns i datorn är kopplade till moderkortet på ett eller annat sätt. De flesta strömkällorna är kopplade direkt till moderkortet som i sin tur skickar vidare strömmen till komponenterna listade nedan.
 
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|Grafikkort]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|Processor]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Fl.C3.A4kt|Fläkt]]

Det finns även en del komponenter som inte får ström av moderkortet och dom komponenterna kan ni se i listan nedan
[[Fil:ASRock N68C-S UCC Rev 1.03.jpg|400px|thumb|Micro-ATX med AMD socket FM1]]

* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#H.C3.A5rddisk|Hårddisk]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#ROM|CD/DVD Läsare]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Kraftaggregat_.28PSU.29|Nätaggregat]]

 
För inte så länge sedan så hade moderkorten tre stycken olika chip men med teknikens utveckling så har man kommit på en annan lösning med endast två chip. Den nya två chips lösningen ska även fungera mycket snabbare och bättre än föregående alternativet. De två chipen som finns nu heter CPU (Central Processing Unit) samt PCH (Platform Controller Hub). Som jag sade tidigare så är nästan alla komponenter i datorn kopplade till moderkortet eller mer specifikt i de två chipsen. Till CPU:n kopplas externgrafik via PCIe, Interngrafik via CPU enheten och RAM-Minnen. Alltså så kan vi dra slutsaten att CPU:n kontrollerar utdataenheter. Till PCH:n som är den andra styrbryggan kopplas USB (Universial Serial Bus), Nätverk, Serial-ATA och en PCIe x1 för exempelvis ett externtljudkort. Då kan vi dra slutsatsen att PCH:n kontrollerar indataenheter. Det är alltså moderkortet som sammansvetsar alla komponenter och PCH:n och CPU:n som ser till att alla komponenterna kan samarbeta.

 
===== [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#BIOS_2|BIOS]] =====
(Basic Input/Output System) är den delen utav moderkortet som ser till att allting som ska startas startar och det sker med hjälp av en typ av mjukvara som ett operativsystem. Du kan även göra en rad olika inställningar via BIOS.

 
===== CMOS =====
(Complementary Metal-Oxide Semiconductor) är ett litet minne som håller koll och lagrar info om BIOS systemet. den info som lagras är mestadels inställningar som sköts via BIOS systemet. CMOS håller även koll på saker som hårddiskarnas status och klockfrekvens på processorn. 
 

Moderkort Källor:
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild 
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620 
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf 
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/ 
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320 
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm 
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html

--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] 24 september 2012 kl. 12.14 (UTC)
{{clear}}

=== Ett litet skämt ===

Några norska skämt på temat datorterminologi: [[Norska löshundskommitén]]

=== Flashminne ===
Johnny Olsson

=== SSD ===
SSD står för Solid State Drive som kan översättas till halvledar disk på svenska. En SSD har inga snurande skivor som en vanlig hårddisk har utan baseras på minnskretsar istället.

SSD ansluts oftast med SATA eller pci-e. En SSD som ansluts via pci-e är oftast snabbare men också mycket dyrare. SATA diskarna brukar ha läshastigheter runt 500MB/s och 500MB/s (2012) och pci-e diskarna runt 1500 MB/s läshastigheter och skrivhasigher runt 1200MB/s vilket kan jämföras med en vanlig traditionell hårdisk som kan läsa i ca 100MB/s och skriver i ca 100MB/s. Pci-e diskarna riktar sig mer mot företagsanvändning och I servrar där den extra hastigheten behövs medans SATA diskarna riktar sig mer mot persondatorer med krav på prestanda.

En SSD är helt ljudlös och är okänslig mot stötar och vibrationer detta beror på att den inte har några rörliga delar. En SSD's livstid påverkas av antalet skrivningar så om disken får skriva mycket så kortas livstiden mycket.

Eftersom tekniken är relativt ny så är priset förtfarande högt, ca 800 kr för 120Gb för en disk med SATA och för en 120Gb disk som ansluts via pci-e kostar ca 1800 kr.

{{#ev:youtube|pEsJzrww_dA|250|right}}

[[Fil:E-disk_2-5_scsi.jpg]]

[http://sv.wikipedia.org/wiki/Solid_state_drive#F.C3.B6rdelar Wikipedia.org]

[http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/introduktion-till-datorn Kjell.com]

--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] 27 september 2012 kl. 21.16 (UTC)

=== USB ===
Versioner:

USB 1.0:
Den första versionen av USB och lanserades 1996. Då pratade man om Low Speed som var upp till 1,5 Megabit/sek

USB 1.1:
Behovet av högre överföringshastighet var påtagligt och redan två år senare, 1998, så kom en mindre uppdatering av specifikationen för USB. Nu kunde man överföra med Full Speed, 12 megabit/sek

USB 2.0:
Jakten på högre gjorde att år 2000 kom nästa version. Hastigheten hade nu ökat till Hi-Speed, upp till 480 megabit/ sekund. I och med version 2.0 så konkurrerade den nya versionen på allvar med Firewire. USB 2.0 standarden var även bakåt kompatibel med den tidigare standarden USB 1.1.

USB 3.0 :
I och med att USB nu hade blivit en standard på både Mac och Windows så utvecklades USB standarden och år 2008 så blev USB version 3.0 en standard. Nu kunde man komma upp i hastigheter på hela 5 gigabits, Superspeed. En stor fördel men 3.0 var att nu kunde kommunikationen gå i båda riktningarna samtidigt. Detta eftersom man utnyttjar 5 extra ledare i kabeln. En annan stor och viktig fördel var att nu kunde man få ut mer ström från varje USB-uttag vilket gjorde att tillverkarna fick möjlighet att tillverka nya tillbehör där man inte behövde skicka med externa nätdelar.

När det gäller priser så varierar priserna väldigt kraftigt beroende på kvalité och funktioner. En del USB minnen är gjorda för att tåla extrema förhållanden och sen finns det även USB minnen med inbyggda fingeravtrycksläsare och olika krypteringar. Ett standard 4GBs minne kan man få från 30 kr och uppåt medan ett 256GBs minne kostar från ca 3000 kr och uppåt.

Källor:
:http://sv.wikipedia.org/wiki/Universal_Serial_Bus
:http://www.usb.org/home
:http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=168

/My Schenkmanis

==== USB ====
En usb överför ”data” som består utav den fil man, kopierar/ klipper ut, in till datorn med hjälp utav flera virtuella portar vid namn ”Endpoints”. Nästan alla enheter använder sig utav flera sådana ”Endpoints”, ca upp till 32st av olika typer, där var och en utav dem identifieras med ett nummer samt den riktning som data flödet (filerna) ska till i datorn. Under den tiden du kopierar/ klipper ut din fil till datorn så hanterar den all information tillsammans med ett gäng andra detaljer.

[[Fil:Skärmavbild_2012-09-26_kl._1.38.39_PM.png|320 × 200 pixlar|]]

Endpoint: är inbyggda i självaste usb:n när de blir tillverkade i fabrikerna, så dem finns permanent på självaste USB produkten.
[[Fil:Screenshot_2012-09-26-12-53-32.png|thumb|De guldiga sträcken på denna usb-minne är endpoints]]
// Mattias Norberg

{{clear}}

=== firewire ===
--[[Användare:Rove|Rove]] 24 september 2012 kl. 12.31 (UTC)
[[Fil:Firewire.jpeg|thumb|left]] {{#ev:youtube|xP5aLoRozt8|250|right}}
firewire är apples namn på produkten IEEE 1394 som är en högkommunikationskoppling till och från datorutrustning som till exemple överföring mellan en digital kamra eller liknande. Tekniken utvecklades under ledning av Apple tillsammans med bland andra Texas Instruments, IBM och Sony. IEEE 1394 är ett tekniskt bättre alternativ till USB, men har blivit mindre utbrett eftersom hårdvarukostnaden är högre.

The IEEE 1394 interface, developed in the late 1980s and early 1990s by Apple as FireWire, is a serial bus interface standard for high-speed communications and isochronous real-time data transfer. The 1394 interface is comparable with USB and often those two technologies are considered together, though USB has more market share.[1] Apple first included FireWire in some of its 1999 models, and most Apple computers since the year 2000 have included FireWire ports, though, as of 2012, nothing beyond the 800 version (IEEE-1394b).[2] The interface is also known by the brand i.LINK (Sony), and Lynx (Texas Instruments). IEEE 1394 replaced parallel SCSI in many applications, because of lower implementation costs and a simplified, more adaptable cabling system. The 1394 standard also defines a backplane interface, though this is not as widely used.

{{clear}}

=== Grafikkort ===

Johan Askefalk

[[File:ATI Radeon HD 4770 Graphics Card-oblique view.jpg|thumb|ATI Radeon HD 4770]]
Grafikkort används i nästan alla datorer. De finns snabba energi-slukande Grafikkort och snåla tysta energisnåla Grafikkort.
Snabba Grafikkort används främst i Spel datorer, och bild/film redigerings datorer, Dvs alla som jobbar med media och behöver
ett snabbt Grafikkort. För att det ska gå snabbare och "Smoothare".

Alla Grafikkort har ett "Grafikminne" det fungerar ungefär som ett RAM minne. Speldatorer behöver mycket minne dvs över 1 GB. Men de snabbaste brukar kunna ha över 4GB!
Men alla Grafikkort behöver inte gigantiska "Grafikminnen", om man till exempel arbetar med att skriva böcker eller långa texter så är det bättre att köpa ett tyst och mer energisnålt Grafikkort.
Och satsa mera på en bra CPU, en snabb SSD och mycket RAM.

Med en ny teknik kallad "Cuda" skapas av Nvidia. Med denna teknik kan GPU:ns super snabba minne användas som "huvudminne" när man redigerar bilder och liknande, Med denna teknik kan man arbeta otroligt mycket snabbare. Tekniken fungerar så att deras grafikkort ger kraft av sina super snabba processorer och med detta får man en extrem powerboost.

==== Crossfire ====
:
Crossfire är en teknik som gör att man kan koppla 2 Grafikkort tillsammans, och med detta ge starkare prestanda. Det går dock bara att koppla 2 Gafikkort via Crossfire om de 2 första nummerna på modellen är detsamma. Till exempel: Man kan koppla 1: Radeon HD 5770 och en 5790, Men inte 1: 7970 och 1: 7870. För att detta ska fungerar måste man dock ha ett moderkort som stödjer Crossfire X.
Om man bestämmer sig för att köra Crossfire så är det bra att tänka på att det används väldigt mycket energi, och det blir väldigt varm. Därför kan det vara bra att köpa någon extra fläkt eller kanske en vattenskylningssystem. Dessutom kan det vara bra att kolla så att de Grafikkort du ska använda Crossfire med arbetar bra tillsammans, Eftersom att även om de två första siffrorna är det samma. Kan de kanske finnas buggar om de kör tillsammans. De kan vara i form av bluescreens eller Glitter på skärmen. Du kan kolla detta genom att till exempel läsa på forum eller helt enkelt google det. Forum jag rekommenderar Sweclockers.se.

[[File:Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire.jpg|thumb|Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire]]

Som jag sa tidigare så blir Grafikkorten oftast mycket varmare när de kör i Crossfire. Det är viktigt att det inte blir för varmt eftersom att då kan Moderkortet/ grafikkortet smälta. Mitt personliga tips är att varje gång du köpt ett eller flera Grafikkort kolla värmen på dem när de "Idlar" samt kör i "100%". Detta kan du simpelt göra med ett program som heter: FurMark: VGA test. Programmet fungerar så att den öppnar ett fönster som har väldigt höga Grafikinställningar. Och grafikkortet tvingas använda allt den har för att kunna visa filmen i så hög grafik som möjligt. När programmet startats kommer den köra i 15 minuter på din skärms upplösning, eller någon annan virtuell upplösning om du så vill. Under dessa 15 minuter kommer grafikkortet jobba på 100% och fläktarna kommer att automatiskt öka för att hålla grafikkortet kallt. Ditt Grafikkort får inte bli för varmt, dvs runt 85-99 grader då kan det börja smälta, Så håll koll på det under hela testet. Om du märker att det börjar bli för varmt borde du kanske sänka upplösningen lite, men om du inte ändrat den från din skärms upplösning, måste du kanske införskaffa en eller två extra fläktar / ett nytt kallare chassi. Du kan också byta Grafikkortets standard fläkt då de brukar vara ganska dåliga.

När testet är klart och inget har gått fel så vet du hur dina varma ditt/dina Grafikkort blir på 100%. Om de inte blivit för varma så är det optimalt, om de inte är över 50/60 grader så kan du fundera på att överklocka grafikkortet något (överklocka = trimma). Jag själv ligger hemma på stabila 50-55 grader på 100%, jag har nu överklockat dem med ca: 30% och de ligger nu på ca 75-80 grader på 100% användning.

'''OBS:''' glöm inte att kolla att Grafikkorten/kortet inte blir för varmt efter överklockningen, om de/den blir de kan du sänka överklockningen något, annars kan du öka den lite eller helt enkelt låta den vara som den är för tillfället.

'''Grafikkorts överklockning ligger på OS:et dvs om du installerar om ditt Windos kommer din överklockings inställning försvinna. CPU överklockning ligger dock på BIOS dvs att den kommer vara kvar.'''

Lycka till och hoppades att detta hjälpte dig :)

// Johan Askefalk

-----
=== Dennis K ===

'''Grafikkort:'''

Ett grafikkort, även kallad ett bildskärmskort, skärm adapter och grafikadapter, är ett expansionskort vars grafikprocessor beräknar fram digitala "kartor" av vad som ska visas på skärmen. De flesta grafikkort erbjuder olika funktioner såsom accelererad rendering av 3D-scener och 2D grafik, TV-utgång eller möjligheten att ansluta flera bildskärmar (multi-monitor). I moderna datorer är grafikkortet i form av ett instickskort som ansluts i ett slot. Om man ska förklara hur ett grafikkort fungerar för någon som inte vet så kan man säga att en liten bit information skickas till grafikkortet från cpun och i den står det vad som ska visas på skärmen. Informationen skickas i elektriska pulser, där tex det här skickas, på/av=1/0. Grafikkortet läser informationen och vidarebefodrar de elektriska signalerna och hämtar den extra informationen som behövs till flera (1/0) som skickas ut till utgången som blir något en skärm kan läsa av och då vet den att den ska tända den pixeln, släcka den röda pixel, gröna osv.

'''Crossfire:'''

Crossfire kallas den teknik som gör det möjligt att sammankoppla två grafikkort så att dom delar på arbetsbördan, detta ger en stor fördel i bland annat datorspel.

=== Ljudkortet ===
[[File:Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB.jpg|thumb|Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB]]

Frank Salazar Diaz

'''Geylan'''

Ljudkortet är en komponent i datorn som spelar upp och spelar in ljud. Ljudkortet brukar oftas vara kopplat till Moderkortet och det är så ganska ofta på de moderna datorerna, fast det finns folk som använder ett instickskort för att de presterar bättre och man får en högre kvalite på ljudet. Signalerna/bruset som kommer från instickskortet är bättre isolerade och det betyder att bruset som uppstår när man använder ett ljudkort som är kopplat till moderkortet inte uppstår lika mycket och ljudet blir klarare. Instickskortet kan byta mellan olika samplingsfreksvenser, t.ex. 44.1/48/96 kHz, och på ljudkortet som är kopplat i moderkortet så brukar man oftast bara kunna använda 44.1 kHz.

De första ljudkorten till PC började användas i början av 1990-talet och då hade de bara MIDI-funktion som kunde kommunicera med datorer och instrument som t.ex. keyboards och trummaskiner. MIDI står för Musical Instrument Digital Interface och på svenska så är det ett seriellt elektroniskt gränssnit ämnat för musikbruk. Och senare på början av 1990-talet så började man även och använda 8 bitars digitalt ljud som var bättre än MIDI. Det första ljudkortet tillverkades i 80-talet och det hette Creative’s Soundblaster-kort och det var de första ljudkortet till PC.

Det första ljudkortet till PC kom i början av 1990-talet och då hade de i första fallen endast MIDI- funktion och senare så hade den även 8 bitars digitalt Ljud.
en utav de första ljudkorten som kom ut till PC var Creative’s Sound blaster. Som började tillverka i slutet av 80-talet

Sound Blaster är ett av många varumärken på en serie ljudkort skapat av det Singapore-baserade företag Creative Labs.
AdLib var ett populärt MIDI-ljudkort tillverkat av det kanadensiska företaget AdLib, inc. Mellan 1987 och 1992. ( Ad lib är en förkortning av latinets ’ad libitum’)

Det fanns också extern ljudkort som var till de allra första hemdatorerna. några märken var Sinclair, Commodore, BBC, Amstrad, Spectravideo m.m. dessa ljudkort innehöll ofta en tre-kanals ljudkrets, vissa ljudkort hade stöd för MIDI som då var mycket nytt. Priset på ett ljudkort med märket Creative Sound Blaster kan kosta mellan 540-900kr

'''''Källor'''''

http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Creative_SB_X-Fi_Fatal1ty-AB.jpg

http://sv.wikipedia.org/wiki/Midi

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljudkort

=== Processor ===

Alexander Mårtensson, Bastian Pedersen

=== Vattenkylning===
Victor Heinonen

==Lagringsminne==

''Lagringsminne eller externminne används såsom arbetsminnet till att lagra datorprogram och dess data när det inte används. Det finns många olika typer av lagringsminnen. Exempel på några lagringsminnen är disketter, hårddiskar, optiska skivor som dvd och Cd och man får inte glömma transistorbaserade flashminnen. Den andra typen av datorminne kallas för arbetsminne eller RAM. Skillnaden mellan arbetsminne och lagringsminne är att lagringsminnen inte är flyktigt, vilket betyder att det kan lagra data under en längre perioder även utan strömtillförsel vilket RAM inte kan.
Nu för tiden har de flesta datorer inbyggda lagringsminnen såsom hårddiskar. För i tiden var inte lagringsminnen inte inbyggt i datorn själv och av historiska skäl används fortfarande begreppet "externminne". [[File:Interference-colors.jpg|thumb|Lagringminne]]

Oscar Rasinaho

=== BIOS ===
Jimmy Hammarsten

BIOS
Ett BIO system är ett program eller en mjukvara som är inbyggd i datorn med ett BIO system som startar datorns operativ system, grafik kortet, RAM, CPU, Tangentbordet, musen och hårddisken mm. BIOS står för Basic Input/Output System. Ett BIO System har ett Användargränssnitt som vanligen ett menysystem genom att trycka en viss tangent på tangentbordet när datorn startar. I BIOS UI, kan en användare
- Konfigurera hårdvaran
- Sätta system klockan
- Aktivera/avaktivera system komponenter
- välja vilken enhet som är bäst lämplig till att starta upp systemet
- sätta olika lösenord uppmaningar, till exempel ett lösenord för att få tillgång till BIOS-funktionerna för användargränssnittet själv och förhindra illvilliga användare från att starta upp systemet från obehörig kringutrustning.

termen BIOS (Basic Input / Output System) uppfanns av Gary Kildall och dök först upp i CP / M operativsystem 1975, som beskriver maskin-specifika delen av CP / M laddas under uppstarten som gränssnitt direkt med hårdvaran (en CP / M maskin har vanligtvis bara en enkel startprogram i ROM). Senare versioner av CP / M (liksom Concurrent CP / M, Concurrent DOS, DOS Plus, Multiuser DOS, System Manager och REAL/32) kommer med en XIOS (Extended Input / Output System) istället för BIOS. De flesta versioner av DOS har en fil som heter "Io.sys", "IBMBIO.COM", "IBMBIO.SYS" eller "DRBIOS.SYS", denna fil är känd som "DOS BIOS", som är analogt med "CP / M BIOS ".

Bland andra klasser av datorer, har den generiska termer uppstartsmonitorn, startprogram och start-ROM varit i allmänt bruk. Lite sol och PowerPC-baserade datorer använder Open Firmware för detta ändamål. Det finns några alternativ för "Legacy BIOS" i x86 världen: Extensible Firmware Interface, Open Firmware (används på OLPC XO-1) och coreboot.

I princip en BIOS i ROM anpassade till den specifika tillverkarens maskinvara, vilket låg nivå tjänster (som att läsa en tangenttryckning eller skriva en sektor av data till diskett) som ska lämnas på ett standardiserat sätt till ett operativsystem. Till exempel kan en IBM PC har antingen en monokrom eller grafikkort (med olika adresser display minnet och hårdvaran), men en enda standard BIOS systemanrop kan åberopas för att visa ett tecken på en viss position på skärmen i textläge.
Startblocket
DMI Block
Huvudsakliga block
PhoenixBIOS D686. Denna BIOS-chip är inrymt i en PLCC paket, som är i sin tur ansluten till en PLCC uttag.

Före 1990-talet var BIOS lagrad i ROM eller PROM chip, som inte kunde ändras av användarna. Som dess komplexitet och behov av uppdateringar växte och åter programmerbara delar blev mer tillgänglig, BIOS firmware oftast lagras på EEPROM eller flash-minnesenheter. Enligt Robert braver ordförande för BIOS-tillverkaren Micro Firmware blev Flash BIOS marker vanligt omkring 1995, eftersom de elektriskt raderbara PROM (EEPROM) marker är billigare och enklare att programmera än vanliga raderbara PROM (EPROM) marker. Flashchip programmeras (och omprogrammeras) in-circuit, medan EPROM chip behöver systemet att drivas nedåt och EPROM chip bort från moderkortet, för omprogrammering. EPROM chip kan raderas vid långvarig exponering för ultraviolett ljus, vilket nås chipet via fönstret. Chip tillverkare använder EPROM programmerare (sprängare) för att programmera EPROM chip. Elektriskt raderbara (EEPROM) chips tillåter BIOS omprogrammering med högre än normal spänning. [5] BIOS-versioner uppgraderas för att dra nytta av nyare versioner av hårdvara och korrigera buggar i tidigare versioner av BIOS. [6]

Från och med IBM AT stödde datorer en hårdvaruklocka inställbar i BIOS. Den hade ett århundrade bit som tillåts för att manuellt ändra talet när år 2000 hände. De flesta BIOS revideringar som skapas i 1995 och nästan alla BIOS revideringar i 1997 stödde år 2000 genom att sätta århundradet bitar automatiskt när klockan rullade förbi midnatt, 31 December, 1999. [7]

De första flashchip fästes till ISA-bussen. Från och med 1997 flyttade BIOS flash till LPC bussen en funktionell ersättning för ISA, efter en ny standard implementering känd som "firmware nav" (FWH). År 2006 kom de första system som stöder en seriell Peripheral Interface (SPI), och BIOS flash flyttade igen.

Storleken på BIOS och kapacitet ROM, den EEPROM och andra medier kan lagras på, har ökat över tiden nya funktioner har lagts till koden, BIOS-versioner finns nu med storlekar upp till 16 megabyte. Vissa moderna moderkort är inklusive ännu större NAND flashminne IC ombord som kan lagra hela kompakta operativsystem, till exempel vissa Linux-distributioner. Till exempel ingår vissa nya ASUS moderkort Splashtop Linux inbäddad i sina NAND flash minne IC.

källa
Datorteknik 1A V2011 Lärobok sid 23 av Jan-Eric Thelin
http://windows.microsoft.com/sv-SE/windows7/BIOS-frequently-asked-questions
http://en.wikipedia.org/wiki/BIOS

Användare:Jiha9607

2012-10-01T12:22:29Z

Jiha9607: Ersätter sidans innehåll med 'jimmys sandlåda'

[[jimmys sandlåda]]

Användare:Jiha9607

2012-10-01T12:17:11Z

Jiha9607: /* BIOS */

== Vad? ==
{{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer? Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område.

Du behöver bli medlem och logga in på Wikiskola för att kunna skriva här.

'''Vi vill att du:'''
* Förklarar vad förkortningen står för.
* Översätter engelska uttryck till svenska
* Anger ungefärligt pris
* Förklarar hur den fungerar
* Länk till en film eller inbäddad film.
* Källor/länkar

Skriv ditt namn under den rubrik där du kan bidra. Eller lägg till en egen rubrik.

Du publicerar din text genom att lägga in på denna sida.
}}

=== grafikkort ===
--[[Användare:Jesperdeli|Jesperdeli]] 24 september 2012 kl. 12.36 (UTC)

{{clear}}

=== Datormus ===
[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg|miniatyr|200px|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]

Jack

Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X & ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X & Y-planet.

Men just nu används laserdioder undertill som sänder ut en stråle. Strålen reflekteras till underlaget, och tas imot till musens mottagare. Förflyttningen registreras genom att musen rör på sig åt olika håll, då de reflekterande strålarna ändras

{{clear}}

=== RAM ===

Alfonso

=== Ethernet ===

August Carlsson

Ethernet är en samling standardiserade sätt för kommunikation mellan datorenheter via höghastighets kablar. Ethernet är skapades år 1976 av Xerox Corporation. Ethernet standardiserades av IEEE, eller Institute of Electrical and Electronics

{{clear}}

=== Ljudkort™===

Tim Rey

Ett ljudkort är dator komponenten som låter dig spela upp och spela in ljud.
Ljudkortet är oftast installerat på moderkortet men kan också vara instickskort. De som söker det bästa i sin dator använder instickskort då det är bättre isolerat mot bruset som kommer från moderkortet. men har även fler in- utgångar och digitala in- ut gångar.

De flesta ljudkort använder en "digital-to-analog converter", eller "DAC", vilket konverterar digitalt genererad data till analogt format. Dens output är kopplad till en förstärkare, eller hörlurar, vilket gör att vi kan höra ljudet från datorn.
Ett ljudkort kan ha många kopplingar, ibland är de för många eller för stora kopplingar, då installerar man ett externt kort där man länkar kopplingarna. Beroende på hur många kopplingar man använder räcker kanske inte ett kort, då använder man en breakbox som man kopplar till datorn.

En viktig del av ljudkortet är polyfoni, vilket är förmågan framkalla olika självständiga röster och ljud samtidigt. Ju fler kanaler ljudkortet har, det vill säga hur många utgångar, och kvalitet på dem desto bättre ljud separering. Polyfoni är viktigt då om man inte har

=== Fläkt ===

'''Malin:''' 
När en dator är i arbete, genererar komponenterna i datorn värmeenergi. Dock så är många delar i en dator väldigt känsliga mot värme. Därför är det viktigt att ha någon sorts kylning till datorn, så att luften i datorn förblir kall. Dels så att datorn inte överhettas, men även för att datorer jobbar bättre om den är kall. Den vanligaste kylningstekninken till en modern dator är datorfläkten. Datorfläkten har till uppgift att fläkta bort den varma luften inuti datorn och ersätta den med kall luft utifrån. Det finns oftast fler än en fläkt till en dator eftersom en fläkt inte är stark nog att kyla hela datorn. Det vanligaste är att det finns fläktar vid t.ex. nätagregatet, grafikkortet, processorn, CPU:n och vid Chassit. Dessa fläktar finns offtast redan från början, men att om man vill utsätta sin dator för tyngre program och mer jobb (t.ex. spel eller andra stora program), kan användaren sätta till extra fläktar. Det finns även olika bra fläktar som har bra styrka och snabbhet. Man mäter fläktars kraft i RPM (Rotations Per Minute). Desto mer RPM en fläkt har, desto bättre är den.
--[[Användare:MalinHagland|MalinHagland]] 24 september 2012 kl. 12.07 (UTC)

[[File:80mm computer fans with fan guards and connectors.png|thumb|80mm computer fans with fan guards and connectors]]

Varje dators komponenter alstrar värme vid användning. Man måste därför ha något som kyler ner komponenterna för att de inte ska överhettas och smälta eller skadas. Meningen med datorfläktar är att de ska skicka ut värmen ur chassit. Många av delarna i en dator, som t.ex. hårddiskar och nätaggregat, behöver inte en fläkt, utan bara ett gott luftflöde genom chassit. Detta innebär att fläktarna ofta placeras nära värmegenererande komponenter, som grafikkort och processorer.
Att kyla datorer med hjälp av fläktar är inte det enda alternativet i dagens läge. Personer som använder sina datorer till krävande arbeten måste iblanda ha bättre och mer effektiv kylning än dessa kan erbjuda. Vattenkylning är ett av dessa alternativ och går ut på att man leder kallt vatten till vattenblock som sitter monterade på datorkomponenterna. Detta sätt att kyla på är mycket mer effektivt. Samtidigt så är det mer riskabelt då datorn kan förstöras om en ledning går sönder och vatten sipprar ut i systemet.
--[[Användare:Miro|Miro]] 24 september 2012 kl. 12.06 (UTC)

'''Källor:'''
http://h10025.www1.hp.com/ewfrf/wc/document?docname=c01993131&lc=sv&cc=se&dlc=sv

http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar

=== ROM ===
'''ROM''' eller Read-only Memory betyder med en grov översättning ”endast läsbart minne”. ROM-minnet i datorn är väldigt viktigt för att datorn ska kunna fungera. Detta beror på att all programvara som är avsedd för att styra hårdvaran i datorn finns på ROM-minnet. På grund av denna funktion kan man inte redigera informationen på ROM-minnet och därav namnet.

'''PROM''', '''EPROM''' och '''EEPROM'''

PROM eller ''programmerbart'' ROM är en vidareutveckling av ROM. PROM tillåter en att redigera koderna på minnet en gång. Men för att kunna redigera informationen på minnet så måste man ha en speciell skrivutrustning som är väldigt svår att få tag på.  Sedan utvecklades EPROM och EEPROM. EPROM som står för ''erasable'' PROM kan man redigera med hjälp av ultraviolett strålning och EEPROM kan man redigera med hjälp av elektronsik utrustning.

'''Flashminnen'''

Flashminnen som har dubbelt så många transistorer per minnescell. Däremot har EEPROM en fördel som gör att man kan radera små block i taget. I små EEPROM-kretsar kan man radera och programmera 8 bitar i taget, medan flashminnets blockstorlek är på 524 288 bitar. EEPROMs minnescell är större än flashminnet, vilket innebär en högra produktionskostnad.

Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Read-only_memory

'''''Signera artikeln med ditt namn'''''

=== Hårddisk ===
Sigurd

==== Joachim A ====
Hårddisk

Den största delen av en hårddisk består av flera magnetiska skivor som är roterande och ligger på varandra. På varje sida av skivan sitter det skrivhuvuden som läser från eller skriver till skivan.

Tre saker som är bra att känna till på en hårddisk är cylinder, huvud och sektor.
På hårdisken finns det flera spår. När skrivhuvudet har letat sig fram till rätt spår kan den stå stilla där och läsa eller skriva data, under tiden skivan roterar under.

En hårdisk kan bestå av flera skivor. Cylindern är det spår som ligger på samma ställe på varje skiva. Har man fyra skivor så kan tex spåret näst längs ut på alla skivor. tillsammans utgöra en cylinder.

När hårddisken (skivorna)delats upp i flera små delar. så bildar den minsta delen sektorn. sektorn är oftast 512 B stor,. Eftersom en sektor inte rymmer så mycket lägger man i hop dom till ett större utrymme, ett större kluster.

För att hårdisken ska kunna hitta en bestämd sektor behöver den först få reda på vilken cylinder datan ligger på för att kunna bestämma vilken placering skrivhuvudet ska ha. Hårddisken består av flera skrivhuvuden och måste först veta vilket skrivhuvud som ska användas och i vilken sektor datan ligger i. Vid läsning eller skrivning ställer rätt skrivhuvud in sig automatiskt och väntar sen på att den rätta sektorn har snurrat fram.

Tekniken som jag beskrivit kallas egentligen CHS-adressering (cylinder, head, sector) men den är föråldrad. Datorn beskriver nu för tiden inte dessa punkter var för sig. Det är samma grundprincip men blocken numreras nu efter den ordning de ligger i. Den nya tekniken kallas LBA (Logical Block Addressing). första sektorn har nummer 0, nästa nummer 1 och så vidare.

normal priset på en hårdisk på 1TB ligger på 650kr

--[[Användare:JoachimAllerborg|JoachimAllerborg]] 26 september 2012 kl. 19.46 (UTC)

=== Chassi ===
niclas william Fredrik

=== Kraftaggregat (PSU) ===
[[File:ATX-Netzteil.jpg|thumb|ATX-Netzteil. Klicka på bilden för mer info.]]
Nätaggregatet eller PSU som står för "Power Supply Unit" ser till att datorn ens startar. PSU:ns uppgift är att konvertera vägguttagets 230V till lägre spänningar så som 12V, 5V och 3.3V då datorns andra komponenter inte skulle klara av den höga spänningen. Man kan se PSU:n lite som ett hjärta som "pumpar" ut ström till datorns alla komponenter.

'''Strömkablar'''

Genom tiderna har många kablar tagits fram och och skrotats men dessa är några av de vanligaste och mest betydande.

:* 20/24 pin power connector - moderkortet
:*SATA-Power connector - optiska enheter & HDD
:*4-pin connector - äldre optiska enheter & äldre HDD:er
:*2x2-pin connector - CPU
:*PCie-Power connector - GPU

Issa, Bomler
{{clear}}

=== Moderkort ===

====Kasper Winberg ====
[[Fil:Moderkort PCH.gif|thumb|400px|Schematisk bild på två av de vanligaste moderkorten]]
Moderkort är det svenska ordet för Motherboard och är ingen direkt förkortning så som USB (som står för universal serial bus). Det engelska namnet och även det ursprungliga namnet är Motherboard just för att det är grunden till en dator, utan moderkortet - ingen fungerande dator. Moderkortet sitter i chassit som alla andra komponenter och är "basen" till alla komponenter.

Priset på ett moderkort kan variera grovt beroende på vad du ska använda det till, om du ska ha det i en vanlig arbetsdator utan några speciella tillägg kan du komma undan med en 1000kr ungefär, men om du ska ha ett moderkort till tex en speldator så kan det kosta mycket mer beroende på vad för processor du har för den måste passa in i ditt moderkort, och hur många PCIe uttag du behöver. Men ett moderkort kan kosta runt 1000-5000kr.
Standardpriset brukar ligga runt 1500kr. 
 
 
 
 
Här nedan ser du en översikt på ett modernt moderkort och några av de viktigaste komponenterna på moderkortet
 

[[Fil:Modertkort_översikt_kasper.jpg|400px|left|Moderkort översikt]]
1. Front panel (Se nedan) 
 2. PCI express x16 (Används till [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|grafikkort]], [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Ljudkortet|ljudkort]], nätverkskort) 
 3. PCI  (Användes förr till allt som PCI-E har nu, används fortfarande till närverkskort / ljudkort) 
4. PCI express x1 (Används till ljudkort, nätverkskort)  
5. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|CPU]] sockel (processor sockel) 
 6. Plats för [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]] (arbetsminnet) 
 7. Strömförsörjning till moderkort 
 8. SATA uttag 6GB/s ([[Uppgift_Beskriv_en_datordel#SSD|SSD hårddisk]])/[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Joachim_A|(SATA hårddisk)]]  
9. SATA 3GB/s  
10. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#USB|USB]] uttag  
11.[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#CMOS|CMOS]] Batteri

[[Fil:Front_panel_moderkort.jpg‎|300px|left|Moderkortets front panel]]
 
 
 
 
 
 
1. VGA (uttag för bildkabel) 
 2. USB portar 
 3. Ljud ingångar  
4. Internet uttag

 
 
 
 
 
 

Källor:
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild 
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620 
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf 
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/ 
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320 
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm 
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html 
Jag har gjort beskrivning på bilderna själv via Microsoft Paint & Seashore

--[[Användare:KasperV|KasperV]] 25 september 2012 kl. 15.38 (UTC)

{{clear}}

==== Max Allerborg ====

Moderkortet, det är ungefär som en människas hjärta. Nu undrar ni säkert hur ett moderkort kan vara som ett hjärta och det tänkte jag berätta för er. Det är så att alla komponenter som finns i datorn är kopplade till moderkortet på ett eller annat sätt. De flesta strömkällorna är kopplade direkt till moderkortet som i sin tur skickar vidare strömmen till komponenterna listade nedan.
 
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|Grafikkort]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|Processor]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Fl.C3.A4kt|Fläkt]]

Det finns även en del komponenter som inte får ström av moderkortet och dom komponenterna kan ni se i listan nedan
[[Fil:ASRock N68C-S UCC Rev 1.03.jpg|400px|thumb|Micro-ATX med AMD socket FM1]]

* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#H.C3.A5rddisk|Hårddisk]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#ROM|CD/DVD Läsare]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Kraftaggregat_.28PSU.29|Nätaggregat]]

 
För inte så länge sedan så hade moderkorten tre stycken olika chip men med teknikens utveckling så har man kommit på en annan lösning med endast två chip. Den nya två chips lösningen ska även fungera mycket snabbare och bättre än föregående alternativet. De två chipen som finns nu heter CPU (Central Processing Unit) samt PCH (Platform Controller Hub). Som jag sade tidigare så är nästan alla komponenter i datorn kopplade till moderkortet eller mer specifikt i de två chipsen. Till CPU:n kopplas externgrafik via PCIe, Interngrafik via CPU enheten och RAM-Minnen. Alltså så kan vi dra slutsaten att CPU:n kontrollerar utdataenheter. Till PCH:n som är den andra styrbryggan kopplas USB (Universial Serial Bus), Nätverk, Serial-ATA och en PCIe x1 för exempelvis ett externtljudkort. Då kan vi dra slutsatsen att PCH:n kontrollerar indataenheter. Det är alltså moderkortet som sammansvetsar alla komponenter och PCH:n och CPU:n som ser till att alla komponenterna kan samarbeta.

 
===== [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#BIOS_2|BIOS]] =====
(Basic Input/Output System) är den delen utav moderkortet som ser till att allting som ska startas startar och det sker med hjälp av en typ av mjukvara som ett operativsystem. Du kan även göra en rad olika inställningar via BIOS.

 
===== CMOS =====
(Complementary Metal-Oxide Semiconductor) är ett litet minne som håller koll och lagrar info om BIOS systemet. den info som lagras är mestadels inställningar som sköts via BIOS systemet. CMOS håller även koll på saker som hårddiskarnas status och klockfrekvens på processorn. 
 

Moderkort Källor:
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild 
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620 
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf 
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/ 
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320 
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm 
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html

--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] 24 september 2012 kl. 12.14 (UTC)
{{clear}}

=== Ett litet skämt ===

Några norska skämt på temat datorterminologi: [[Norska löshundskommitén]]

=== Flashminne ===
Johnny Olsson

=== SSD ===
SSD står för Solid State Drive som kan översättas till halvledar disk på svenska. En SSD har inga snurande skivor som en vanlig hårddisk har utan baseras på minnskretsar istället.

SSD ansluts oftast med SATA eller pci-e. En SSD som ansluts via pci-e är oftast snabbare men också mycket dyrare. SATA diskarna brukar ha läshastigheter runt 500MB/s och 500MB/s (2012) och pci-e diskarna runt 1500 MB/s läshastigheter och skrivhasigher runt 1200MB/s vilket kan jämföras med en vanlig traditionell hårdisk som kan läsa i ca 100MB/s och skriver i ca 100MB/s. Pci-e diskarna riktar sig mer mot företagsanvändning och I servrar där den extra hastigheten behövs medans SATA diskarna riktar sig mer mot persondatorer med krav på prestanda.

En SSD är helt ljudlös och är okänslig mot stötar och vibrationer detta beror på att den inte har några rörliga delar. En SSD's livstid påverkas av antalet skrivningar så om disken får skriva mycket så kortas livstiden mycket.

Eftersom tekniken är relativt ny så är priset förtfarande högt, ca 800 kr för 120Gb för en disk med SATA och för en 120Gb disk som ansluts via pci-e kostar ca 1800 kr.

{{#ev:youtube|pEsJzrww_dA|250|right}}

[[Fil:E-disk_2-5_scsi.jpg]]

[http://sv.wikipedia.org/wiki/Solid_state_drive#F.C3.B6rdelar Wikipedia.org]

[http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/introduktion-till-datorn Kjell.com]

--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] 27 september 2012 kl. 21.16 (UTC)

=== USB ===
Versioner:

USB 1.0:
Den första versionen av USB och lanserades 1996. Då pratade man om Low Speed som var upp till 1,5 Megabit/sek

USB 1.1:
Behovet av högre överföringshastighet var påtagligt och redan två år senare, 1998, så kom en mindre uppdatering av specifikationen för USB. Nu kunde man överföra med Full Speed, 12 megabit/sek

USB 2.0:
Jakten på högre gjorde att år 2000 kom nästa version. Hastigheten hade nu ökat till Hi-Speed, upp till 480 megabit/ sekund. I och med version 2.0 så konkurrerade den nya versionen på allvar med Firewire. USB 2.0 standarden var även bakåt kompatibel med den tidigare standarden USB 1.1.

USB 3.0 :
I och med att USB nu hade blivit en standard på både Mac och Windows så utvecklades USB standarden och år 2008 så blev USB version 3.0 en standard. Nu kunde man komma upp i hastigheter på hela 5 gigabits, Superspeed. En stor fördel men 3.0 var att nu kunde kommunikationen gå i båda riktningarna samtidigt. Detta eftersom man utnyttjar 5 extra ledare i kabeln. En annan stor och viktig fördel var att nu kunde man få ut mer ström från varje USB-uttag vilket gjorde att tillverkarna fick möjlighet att tillverka nya tillbehör där man inte behövde skicka med externa nätdelar.

När det gäller priser så varierar priserna väldigt kraftigt beroende på kvalité och funktioner. En del USB minnen är gjorda för att tåla extrema förhållanden och sen finns det även USB minnen med inbyggda fingeravtrycksläsare och olika krypteringar. Ett standard 4GBs minne kan man få från 30 kr och uppåt medan ett 256GBs minne kostar från ca 3000 kr och uppåt.

Källor:
:http://sv.wikipedia.org/wiki/Universal_Serial_Bus
:http://www.usb.org/home
:http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=168

/My Schenkmanis

==== USB ====
En usb överför ”data” som består utav den fil man, kopierar/ klipper ut, in till datorn med hjälp utav flera virtuella portar vid namn ”Endpoints”. Nästan alla enheter använder sig utav flera sådana ”Endpoints”, ca upp till 32st av olika typer, där var och en utav dem identifieras med ett nummer samt den riktning som data flödet (filerna) ska till i datorn. Under den tiden du kopierar/ klipper ut din fil till datorn så hanterar den all information tillsammans med ett gäng andra detaljer.

[[Fil:Skärmavbild_2012-09-26_kl._1.38.39_PM.png|200|]]

Endpoint: är inbyggda i självaste usb:n när de blir tillverkade i fabrikerna, så dem finns permanent på självaste USB produkten.
[[Fil:Screenshot_2012-09-26-12-53-32.png|thumb|De guldiga sträcken på denna usb-minne är endpoints]]
// Mattias Norberg

{{clear}}

=== firewire ===
--[[Användare:Rove|Rove]] 24 september 2012 kl. 12.31 (UTC)
[[Fil:Firewire.jpeg|thumb|left]] {{#ev:youtube|xP5aLoRozt8|250|right}}
firewire är apples namn på produkten IEEE 1394 som är en högkommunikationskoppling till och från datorutrustning som till exemple överföring mellan en digital kamra eller liknande. Tekniken utvecklades under ledning av Apple tillsammans med bland andra Texas Instruments, IBM och Sony. IEEE 1394 är ett tekniskt bättre alternativ till USB, men har blivit mindre utbrett eftersom hårdvarukostnaden är högre.

The IEEE 1394 interface, developed in the late 1980s and early 1990s by Apple as FireWire, is a serial bus interface standard for high-speed communications and isochronous real-time data transfer. The 1394 interface is comparable with USB and often those two technologies are considered together, though USB has more market share.[1] Apple first included FireWire in some of its 1999 models, and most Apple computers since the year 2000 have included FireWire ports, though, as of 2012, nothing beyond the 800 version (IEEE-1394b).[2] The interface is also known by the brand i.LINK (Sony), and Lynx (Texas Instruments). IEEE 1394 replaced parallel SCSI in many applications, because of lower implementation costs and a simplified, more adaptable cabling system. The 1394 standard also defines a backplane interface, though this is not as widely used.

{{clear}}

=== Grafikkort ===

Johan Askefalk

[[File:ATI Radeon HD 4770 Graphics Card-oblique view.jpg|thumb|ATI Radeon HD 4770]]
Grafikkort används i nästan alla datorer. De finns snabba energi-slukande Grafikkort och snåla tysta energisnåla Grafikkort.
Snabba Grafikkort används främst i Spel datorer, och bild/film redigerings datorer, Dvs alla som jobbar med media och behöver
ett snabbt Grafikkort. För att det ska gå snabbare och "Smoothare".

Alla Grafikkort har ett "Grafikminne" det fungerar ungefär som ett RAM minne. Speldatorer behöver mycket minne dvs över 1 GB. Men de snabbaste brukar kunna ha över 4GB!
Men alla Grafikkort behöver inte gigantiska "Grafikminnen", om man till exempel arbetar med att skriva böcker eller långa texter så är det bättre att köpa ett tyst och mer energisnålt Grafikkort.
Och satsa mera på en bra CPU, en snabb SSD och mycket RAM.

Med en ny teknik kallad "Cuda" skapas av Nvidia. Med denna teknik kan GPU:ns super snabba minne användas som "huvudminne" när man redigerar bilder och liknande, Med denna teknik kan man arbeta otroligt mycket snabbare. Tekniken fungerar så att deras grafikkort ger kraft av sina super snabba processorer och med detta får man en extrem powerboost.

==== Crossfire ====
:
Crossfire är en teknik som gör att man kan koppla 2 Grafikkort tillsammans, och med detta ge starkare prestanda. Det går dock bara att koppla 2 Gafikkort via Crossfire om de 2 första nummerna på modellen är detsamma. Till exempel: Man kan koppla 1: Radeon HD 5770 och en 5790, Men inte 1: 7970 och 1: 7870. För att detta ska fungerar måste man dock ha ett moderkort som stödjer Crossfire X.
Om man bestämmer sig för att köra Crossfire så är det bra att tänka på att det används väldigt mycket energi, och det blir väldigt varm. Därför kan det vara bra att köpa någon extra fläkt eller kanske en vattenskylningssystem. Dessutom kan det vara bra att kolla så att de Grafikkort du ska använda Crossfire med arbetar bra tillsammans, Eftersom att även om de två första siffrorna är det samma. Kan de kanske finnas buggar om de kör tillsammans. De kan vara i form av bluescreens eller Glitter på skärmen. Du kan kolla detta genom att till exempel läsa på forum eller helt enkelt google det. Forum jag rekommenderar Sweclockers.se.

[[File:Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire.jpg|thumb|Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire]]

Som jag sa tidigare så blir Grafikkorten oftast mycket varmare när de kör i Crossfire. Det är viktigt att det inte blir för varmt eftersom att då kan Moderkortet/ grafikkortet smälta. Mitt personliga tips är att varje gång du köpt ett eller flera Grafikkort kolla värmen på dem när de "Idlar" samt kör i "100%". Detta kan du simpelt göra med ett program som heter: FurMark: VGA test. Programmet fungerar så att den öppnar ett fönster som har väldigt höga Grafikinställningar. Och grafikkortet tvingas använda allt den har för att kunna visa filmen i så hög grafik som möjligt. När programmet startats kommer den köra i 15 minuter på din skärms upplösning, eller någon annan virtuell upplösning om du så vill. Under dessa 15 minuter kommer grafikkortet jobba på 100% och fläktarna kommer att automatiskt öka för att hålla grafikkortet kallt. Ditt Grafikkort får inte bli för varmt, dvs runt 85-99 grader då kan det börja smälta, Så håll koll på det under hela testet. Om du märker att det börjar bli för varmt borde du kanske sänka upplösningen lite, men om du inte ändrat den från din skärms upplösning, måste du kanske införskaffa en eller två extra fläktar / ett nytt kallare chassi. Du kan också byta Grafikkortets standard fläkt då de brukar vara ganska dåliga.

När testet är klart och inget har gått fel så vet du hur dina varma ditt/dina Grafikkort blir på 100%. Om de inte blivit för varma så är det optimalt, om de inte är över 50/60 grader så kan du fundera på att överklocka grafikkortet något (överklocka = trimma). Jag själv ligger hemma på stabila 50-55 grader på 100%, jag har nu överklockat dem med ca: 30% och de ligger nu på ca 75-80 grader på 100% användning.

'''OBS:''' glöm inte att kolla att Grafikkorten/kortet inte blir för varmt efter överklockningen, om de/den blir de kan du sänka överklockningen något, annars kan du öka den lite eller helt enkelt låta den vara som den är för tillfället.

'''Grafikkorts överklockning ligger på OS:et dvs om du installerar om ditt Windos kommer din överklockings inställning försvinna. CPU överklockning ligger dock på BIOS dvs att den kommer vara kvar.'''

Lycka till och hoppades att detta hjälpte dig :)

// Johan Askefalk

-----
=== Dennis K ===

'''Grafikkort:'''

Ett grafikkort, även kallad ett bildskärmskort, skärm adapter och grafikadapter, är ett expansionskort vars grafikprocessor beräknar fram digitala "kartor" av vad som ska visas på skärmen. De flesta grafikkort erbjuder olika funktioner såsom accelererad rendering av 3D-scener och 2D grafik, TV-utgång eller möjligheten att ansluta flera bildskärmar (multi-monitor). I moderna datorer är grafikkortet i form av ett instickskort som ansluts i ett slot. Om man ska förklara hur ett grafikkort fungerar för någon som inte vet så kan man säga att en liten bit information skickas till grafikkortet från cpun och i den står det vad som ska visas på skärmen. Informationen skickas i elektriska pulser, där tex det här skickas, på/av=1/0. Grafikkortet läser informationen och vidarebefodrar de elektriska signalerna och hämtar den extra informationen som behövs till flera (1/0) som skickas ut till utgången som blir något en skärm kan läsa av och då vet den att den ska tända den pixeln, släcka den röda pixel, gröna osv.

'''Crossfire:'''

Crossfire kallas den teknik som gör det möjligt att sammankoppla två grafikkort så att dom delar på arbetsbördan, detta ger en stor fördel i bland annat datorspel.

=== Ljudkortet ===
[[File:Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB.jpg|thumb|Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB]]

Frank Salazar Diaz

'''Geylan'''

Ljudkortet är en komponent i datorn som spelar upp och spelar in ljud. Ljudkortet brukar oftas vara kopplat till Moderkortet och det är så ganska ofta på de moderna datorerna, fast det finns folk som använder ett instickskort för att de presterar bättre och man får en högre kvalite på ljudet. Signalerna/bruset som kommer från instickskortet är bättre isolerade och det betyder att bruset som uppstår när man använder ett ljudkort som är kopplat till moderkortet inte uppstår lika mycket och ljudet blir klarare. Instickskortet kan byta mellan olika samplingsfreksvenser, t.ex. 44.1/48/96 kHz, och på ljudkortet som är kopplat i moderkortet så brukar man oftast bara kunna använda 44.1 kHz.

De första ljudkorten till PC började användas i början av 1990-talet och då hade de bara MIDI-funktion som kunde kommunicera med datorer och instrument som t.ex. keyboards och trummaskiner. MIDI står för Musical Instrument Digital Interface och på svenska så är det ett seriellt elektroniskt gränssnit ämnat för musikbruk. Och senare på början av 1990-talet så började man även och använda 8 bitars digitalt ljud som var bättre än MIDI. Det första ljudkortet tillverkades i 80-talet och det hette Creative’s Soundblaster-kort och det var de första ljudkortet till PC.

Det första ljudkortet till PC kom i början av 1990-talet och då hade de i första fallen endast MIDI- funktion och senare så hade den även 8 bitars digitalt Ljud.
en utav de första ljudkorten som kom ut till PC var Creative’s Sound blaster. Som började tillverka i slutet av 80-talet

Sound Blaster är ett av många varumärken på en serie ljudkort skapat av det Singapore-baserade företag Creative Labs.
AdLib var ett populärt MIDI-ljudkort tillverkat av det kanadensiska företaget AdLib, inc. Mellan 1987 och 1992. ( Ad lib är en förkortning av latinets ’ad libitum’)

Det fanns också extern ljudkort som var till de allra första hemdatorerna. några märken var Sinclair, Commodore, BBC, Amstrad, Spectravideo m.m. dessa ljudkort innehöll ofta en tre-kanals ljudkrets, vissa ljudkort hade stöd för MIDI som då var mycket nytt. Priset på ett ljudkort med märket Creative Sound Blaster kan kosta mellan 540-900kr

'''''Källor'''''

http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Creative_SB_X-Fi_Fatal1ty-AB.jpg

http://sv.wikipedia.org/wiki/Midi

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljudkort

=== Processor ===

Alexander Mårtensson, Bastian Pedersen

=== Vattenkylning===
Victor Heinonen

==Lagringsminne==

''Lagringsminne eller externminne används såsom arbetsminnet till att lagra datorprogram och dess data när det inte används. Det finns många olika typer av lagringsminnen. Exempel på några lagringsminnen är disketter, hårddiskar, optiska skivor som dvd och Cd och man får inte glömma transistorbaserade flashminnen. Den andra typen av datorminne kallas för arbetsminne eller RAM. Skillnaden mellan arbetsminne och lagringsminne är att lagringsminnen inte är flyktigt, vilket betyder att det kan lagra data under en längre perioder även utan strömtillförsel vilket RAM inte kan.
Nu för tiden har de flesta datorer inbyggda lagringsminnen såsom hårddiskar. För i tiden var inte lagringsminnen inte inbyggt i datorn själv och av historiska skäl används fortfarande begreppet "externminne". [[File:Interference-colors.jpg|thumb|Lagringminne]]

Oscar Rasinaho

=== BIOS ===
Jimmy Hammarsten

BIOS
Ett BIO system är ett program eller en mjukvara som är inbyggd i datorn med ett BIO system som startar datorns operativ system, grafik kortet, RAM, CPU, Tangentbordet, musen och hårddisken mm. BIOS står för Basic Input/Output System. Ett BIO System har ett Användargränssnitt som vanligen ett menysystem genom att trycka en viss tangent på tangentbordet när datorn startar. I BIOS UI, kan en användare
- Konfigurera hårdvaran
- Sätta system klockan
- Aktivera/avaktivera system komponenter
- välja vilken enhet som är bäst lämplig till att starta upp systemet
- sätta olika lösenord uppmaningar, till exempel ett lösenord för att få tillgång till BIOS-funktionerna för användargränssnittet själv och förhindra illvilliga användare från att starta upp systemet från obehörig kringutrustning.

Ett datorsystem kan innehålla flera BIOS firmware marker. Moderkortet BIOS innehåller vanligtvis kod för att komma åt hårdvarukomponenter som är helt nödvändiga för bootstrapping av systemet, såsom tangentbord (antingen PS / 2 eller USB Human Interface Device) och lagring (diskettenheter, om sådana finns, och PATA eller SATA-hårddisk styrenheter). Dessutom, plug-in adapterkort som SCSI, RAID, nätverkskort gränssnitt, och styrelser video innehåller ofta sina egna BIOS (t.ex. Video BIOS) som kompletterar eller ersätter system-BIOS-koden för den givna komponenten. (Denna kod är i allmänhet som ett alternativ ROM). Även enheter inbyggda i moderkortet kan bete sig på detta sätt, deras alternativ rom kan lagras som separata kod på den huvudsakliga BIOS-Flash chip och uppgraderas antingen tillsammans med eller separat från de viktigaste BIOS.

En tilläggskort kräver oftast bara ett alternativ ROM:

Måste användas innan operativsystemet kan läsas in (vanligtvis innebär att det krävs i bootstrapping processen), och Är alltför sofistikerad eller specifik en enhet som ska hanteras av de viktigaste BIOS

Äldre PC-operativsystem, som MS-DOS (inklusive alla DOS-baserade versioner av Microsoft Windows) och nystartade systemladdare, får fortsätta att använda BIOS för ingång och utgång. Emellertid innebär de begränsningar av BIOS miljö som moderna operativsystem kommer nästan alltid använder sina egna drivrutiner för att direkt styra hårdvaran. I allmänhet är dessa drivrutiner använder endast BIOS och alternativet kräver ROM för mycket specifika (icke-prestanda-kritiska) uppgifter, t.ex. preliminär enheten har initierats.

För att upptäcka minne-mappade ISA alternativet ROM under uppstartsprocessen, PC BIOS-implementeringar skannar verkliga minne från 0xC0000 till 0xF0000 på 2 KiB gränser, söker en ROM signatur: 0xAA55 (0x55 följt av 0xAA eftersom x86-arkitekturen är little- endian). I en giltig utbyggnad ROM denna signatur omedelbart följt av en enda byte indikerar antalet 512-byte block det använder i verkliga minne. Nästa byte innehåller en offset som beskriver alternativet ROM inkörsport, som BIOS omedelbart överför kontroll. Vid denna punkt tar expansionen ROM koden över, med hjälp av BIOS tjänster att registrera avbrottsvektorer för användning av post-boot program ger ett gränssnitt Användarkonfiguration, eller visa diagnostisk information.

Det finns många metoder och verktyg för att undersöka innehållet i olika moderkortets BIOS och ROM expansion, såsom Microsoft DEBUG eller Unix dd.

Vissa operativsystem, till exempel MS-DOS, förlitar sig på BIOS för att utföra de flesta input / output uppgifter inom PC. [15] Eftersom BIOS fortfarande bygger på en äldre 16-bitars realläge runtime-gränssnitt, Startar BIOS ett direkt ineffektivt för några av de senaste operativsystem (t.ex. Linux och Microsoft Windows) som är skrivna för processorer med en ordlängd på 32-bitar. Ett antal större och mer kraftfulla servrar och arbetsstationer använder en plattformsoberoende Open Firmware (IEEE-1275) baserad på Forth programmeringsspråk, det ingår i Suns SPARC datorer, IBM: s RS/6000 linje, och andra PowerPC-system som CHRP moderkort. Senare x86-baserad persondator operativsystem, som Windows NT, använder sina egna, inhemska förare, vilket gör det mycket enklare att utsträcka stödet till ny maskinvara.

Det fanns en liknande övergång för Apple Macintosh, där systemprogramvaran ursprungligen förlitade sig på verktygslådan-en uppsättning drivrutiner och andra användbara rutiner lagrade i ROM baserad på Motorolas 680x0 processorer. Dessa Apple romskivor ersattes av Open Firmware i PowerPC Macintosh, sedan EFI i Intel Macintosh-datorer.

Senare tog BIOS på mer komplexa funktioner med hjälp av gränssnitt som ACPI, dessa funktioner inkluderar strömhantering, hot swapping, termisk hantering. För att citera Linus Torvalds, uppgiften att BIOS är just load the OS and get the hell out of there". Men BIOS begränsningar (16-bitars processor, endast 1 MiB adressbara utrymme, PC AT hårdvara beroenden, etc.) sågs som klart oacceptabelt för de nyare datorplattformar. Extensible Firmware Interface (EFI) är en specifikation som ersätter runtime gränssnittet arvet BIOS. Ursprungligen skriven för Itanium-arkitekturen, är EFI nu tillgänglig för x86-och x86-64 plattformar, specifikationen utvecklingen drivs av Unified EFI Forum, en industri Special Interest Group.

Linux har stöd för EFI uppstart inbyggt (eftersom kärnan version 3,3) eller via elilo och GNU GRUB starthanterare. Öppen källkod ökar sina ansträngningar att utveckla en ersättning för egna BIOS och deras framtida inkarnationer med en köps öppen motsvarighet genom coreboot och openbios / Öppna projekt firmware. AMD som produktspecifikationer för vissa chipsets, och Google sponsrar projektet. Moderkortstillverkaren Tyan erbjuder coreboot bredvid de vanliga BIOS med sina Opteron linje moderkort. MSI och Gigabyte Technology har följt efter med MSI K9ND MS-9282 och MSI K9SD MS-9185 resp. de M57SLI-S4 modeller.

källa
Datorteknik 1A V2011 Lärobok sid 23 av Jan-Eric Thelin
http://windows.microsoft.com/sv-SE/windows7/BIOS-frequently-asked-questions
http://en.wikipedia.org/wiki/BIOS

Användare:Jiha9607

2012-10-01T12:10:55Z

Jiha9607: /* BIOS */

== Vad? ==
{{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer? Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område.

Du behöver bli medlem och logga in på Wikiskola för att kunna skriva här.

'''Vi vill att du:'''
* Förklarar vad förkortningen står för.
* Översätter engelska uttryck till svenska
* Anger ungefärligt pris
* Förklarar hur den fungerar
* Länk till en film eller inbäddad film.
* Källor/länkar

Skriv ditt namn under den rubrik där du kan bidra. Eller lägg till en egen rubrik.

Du publicerar din text genom att lägga in på denna sida.
}}

=== grafikkort ===
--[[Användare:Jesperdeli|Jesperdeli]] 24 september 2012 kl. 12.36 (UTC)

{{clear}}

=== Datormus ===
[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg|miniatyr|200px|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]

Jack

Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X & ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X & Y-planet.

Men just nu används laserdioder undertill som sänder ut en stråle. Strålen reflekteras till underlaget, och tas imot till musens mottagare. Förflyttningen registreras genom att musen rör på sig åt olika håll, då de reflekterande strålarna ändras

{{clear}}

=== RAM ===

Alfonso

=== Ethernet ===

August Carlsson

Ethernet är en samling standardiserade sätt för kommunikation mellan datorenheter via höghastighets kablar. Ethernet är skapades år 1976 av Xerox Corporation. Ethernet standardiserades av IEEE, eller Institute of Electrical and Electronics

{{clear}}

=== Ljudkort™===

Tim Rey

Ett ljudkort är dator komponenten som låter dig spela upp och spela in ljud.
Ljudkortet är oftast installerat på moderkortet men kan också vara instickskort. De som söker det bästa i sin dator använder instickskort då det är bättre isolerat mot bruset som kommer från moderkortet. men har även fler in- utgångar och digitala in- ut gångar.

De flesta ljudkort använder en "digital-to-analog converter", eller "DAC", vilket konverterar digitalt genererad data till analogt format. Dens output är kopplad till en förstärkare, eller hörlurar, vilket gör att vi kan höra ljudet från datorn.
Ett ljudkort kan ha många kopplingar, ibland är de för många eller för stora kopplingar, då installerar man ett externt kort där man länkar kopplingarna. Beroende på hur många kopplingar man använder räcker kanske inte ett kort, då använder man en breakbox som man kopplar till datorn.

En viktig del av ljudkortet är polyfoni, vilket är förmågan framkalla olika självständiga röster och ljud samtidigt. Ju fler kanaler ljudkortet har, det vill säga hur många utgångar, och kvalitet på dem desto bättre ljud separering. Polyfoni är viktigt då om man inte har

=== Fläkt ===

'''Malin:''' 
När en dator är i arbete, genererar komponenterna i datorn värmeenergi. Dock så är många delar i en dator väldigt känsliga mot värme. Därför är det viktigt att ha någon sorts kylning till datorn, så att luften i datorn förblir kall. Dels så att datorn inte överhettas, men även för att datorer jobbar bättre om den är kall. Den vanligaste kylningstekninken till en modern dator är datorfläkten. Datorfläkten har till uppgift att fläkta bort den varma luften inuti datorn och ersätta den med kall luft utifrån. Det finns oftast fler än en fläkt till en dator eftersom en fläkt inte är stark nog att kyla hela datorn. Det vanligaste är att det finns fläktar vid t.ex. nätagregatet, grafikkortet, processorn, CPU:n och vid Chassit. Dessa fläktar finns offtast redan från början, men att om man vill utsätta sin dator för tyngre program och mer jobb (t.ex. spel eller andra stora program), kan användaren sätta till extra fläktar. Det finns även olika bra fläktar som har bra styrka och snabbhet. Man mäter fläktars kraft i RPM (Rotations Per Minute). Desto mer RPM en fläkt har, desto bättre är den.
--[[Användare:MalinHagland|MalinHagland]] 24 september 2012 kl. 12.07 (UTC)

[[File:80mm computer fans with fan guards and connectors.png|thumb|80mm computer fans with fan guards and connectors]]

Varje dators komponenter alstrar värme vid användning. Man måste därför ha något som kyler ner komponenterna för att de inte ska överhettas och smälta eller skadas. Meningen med datorfläktar är att de ska skicka ut värmen ur chassit. Många av delarna i en dator, som t.ex. hårddiskar och nätaggregat, behöver inte en fläkt, utan bara ett gott luftflöde genom chassit. Detta innebär att fläktarna ofta placeras nära värmegenererande komponenter, som grafikkort och processorer.
Att kyla datorer med hjälp av fläktar är inte det enda alternativet i dagens läge. Personer som använder sina datorer till krävande arbeten måste iblanda ha bättre och mer effektiv kylning än dessa kan erbjuda. Vattenkylning är ett av dessa alternativ och går ut på att man leder kallt vatten till vattenblock som sitter monterade på datorkomponenterna. Detta sätt att kyla på är mycket mer effektivt. Samtidigt så är det mer riskabelt då datorn kan förstöras om en ledning går sönder och vatten sipprar ut i systemet.
--[[Användare:Miro|Miro]] 24 september 2012 kl. 12.06 (UTC)

'''Källor:'''
http://h10025.www1.hp.com/ewfrf/wc/document?docname=c01993131&lc=sv&cc=se&dlc=sv

http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar

=== ROM ===
'''ROM''' eller Read-only Memory betyder med en grov översättning ”endast läsbart minne”. ROM-minnet i datorn är väldigt viktigt för att datorn ska kunna fungera. Detta beror på att all programvara som är avsedd för att styra hårdvaran i datorn finns på ROM-minnet. På grund av denna funktion kan man inte redigera informationen på ROM-minnet och därav namnet.

'''PROM''', '''EPROM''' och '''EEPROM'''

PROM eller ''programmerbart'' ROM är en vidareutveckling av ROM. PROM tillåter en att redigera koderna på minnet en gång. Men för att kunna redigera informationen på minnet så måste man ha en speciell skrivutrustning som är väldigt svår att få tag på.  Sedan utvecklades EPROM och EEPROM. EPROM som står för ''erasable'' PROM kan man redigera med hjälp av ultraviolett strålning och EEPROM kan man redigera med hjälp av elektronsik utrustning.

'''Flashminnen'''

Flashminnen som har dubbelt så många transistorer per minnescell. Däremot har EEPROM en fördel som gör att man kan radera små block i taget. I små EEPROM-kretsar kan man radera och programmera 8 bitar i taget, medan flashminnets blockstorlek är på 524 288 bitar. EEPROMs minnescell är större än flashminnet, vilket innebär en högra produktionskostnad.

Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Read-only_memory

'''''Signera artikeln med ditt namn'''''

=== Hårddisk ===
Sigurd

==== Joachim A ====
Hårddisk

Den största delen av en hårddisk består av flera magnetiska skivor som är roterande och ligger på varandra. På varje sida av skivan sitter det skrivhuvuden som läser från eller skriver till skivan.

Tre saker som är bra att känna till på en hårddisk är cylinder, huvud och sektor.
På hårdisken finns det flera spår. När skrivhuvudet har letat sig fram till rätt spår kan den stå stilla där och läsa eller skriva data, under tiden skivan roterar under.

En hårdisk kan bestå av flera skivor. Cylindern är det spår som ligger på samma ställe på varje skiva. Har man fyra skivor så kan tex spåret näst längs ut på alla skivor. tillsammans utgöra en cylinder.

När hårddisken (skivorna)delats upp i flera små delar. så bildar den minsta delen sektorn. sektorn är oftast 512 B stor,. Eftersom en sektor inte rymmer så mycket lägger man i hop dom till ett större utrymme, ett större kluster.

För att hårdisken ska kunna hitta en bestämd sektor behöver den först få reda på vilken cylinder datan ligger på för att kunna bestämma vilken placering skrivhuvudet ska ha. Hårddisken består av flera skrivhuvuden och måste först veta vilket skrivhuvud som ska användas och i vilken sektor datan ligger i. Vid läsning eller skrivning ställer rätt skrivhuvud in sig automatiskt och väntar sen på att den rätta sektorn har snurrat fram.

Tekniken som jag beskrivit kallas egentligen CHS-adressering (cylinder, head, sector) men den är föråldrad. Datorn beskriver nu för tiden inte dessa punkter var för sig. Det är samma grundprincip men blocken numreras nu efter den ordning de ligger i. Den nya tekniken kallas LBA (Logical Block Addressing). första sektorn har nummer 0, nästa nummer 1 och så vidare.

normal priset på en hårdisk på 1TB ligger på 650kr

--[[Användare:JoachimAllerborg|JoachimAllerborg]] 26 september 2012 kl. 19.46 (UTC)

=== Chassi ===
niclas william Fredrik

=== Kraftaggregat (PSU) ===
[[File:ATX-Netzteil.jpg|thumb|ATX-Netzteil. Klicka på bilden för mer info.]]
Nätaggregatet eller PSU som står för "Power Supply Unit" ser till att datorn ens startar. PSU:ns uppgift är att konvertera vägguttagets 230V till lägre spänningar så som 12V, 5V och 3.3V då datorns andra komponenter inte skulle klara av den höga spänningen. Man kan se PSU:n lite som ett hjärta som "pumpar" ut ström till datorns alla komponenter.

'''Strömkablar'''

Genom tiderna har många kablar tagits fram och och skrotats men dessa är några av de vanligaste och mest betydande.

:* 20/24 pin power connector - moderkortet
:*SATA-Power connector - optiska enheter & HDD
:*4-pin connector - äldre optiska enheter & äldre HDD:er
:*2x2-pin connector - CPU
:*PCie-Power connector - GPU

Issa, Bomler
{{clear}}

=== Moderkort ===

====Kasper Winberg ====
[[Fil:Moderkort PCH.gif|thumb|400px|Schematisk bild på två av de vanligaste moderkorten]]
Moderkort är det svenska ordet för Motherboard och är ingen direkt förkortning så som USB (som står för universal serial bus). Det engelska namnet och även det ursprungliga namnet är Motherboard just för att det är grunden till en dator, utan moderkortet - ingen fungerande dator. Moderkortet sitter i chassit som alla andra komponenter och är "basen" till alla komponenter.

Priset på ett moderkort kan variera grovt beroende på vad du ska använda det till, om du ska ha det i en vanlig arbetsdator utan några speciella tillägg kan du komma undan med en 1000kr ungefär, men om du ska ha ett moderkort till tex en speldator så kan det kosta mycket mer beroende på vad för processor du har för den måste passa in i ditt moderkort, och hur många PCIe uttag du behöver. Men ett moderkort kan kosta runt 1000-5000kr.
Standardpriset brukar ligga runt 1500kr. 
 
 
 
 
Här nedan ser du en översikt på ett modernt moderkort och några av de viktigaste komponenterna på moderkortet
 

[[Fil:Modertkort_översikt_kasper.jpg|400px|left|Moderkort översikt]]
1. Front panel (Se nedan) 
 2. PCI express x16 (Används till [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|grafikkort]], [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Ljudkortet|ljudkort]], nätverkskort) 
 3. PCI  (Användes förr till allt som PCI-E har nu, används fortfarande till närverkskort / ljudkort) 
4. PCI express x1 (Används till ljudkort, nätverkskort)  
5. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|CPU]] sockel (processor sockel) 
 6. Plats för [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]] (arbetsminnet) 
 7. Strömförsörjning till moderkort 
 8. SATA uttag 6GB/s ([[Uppgift_Beskriv_en_datordel#SSD|SSD hårddisk]])/[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Joachim_A|(SATA hårddisk)]]  
9. SATA 3GB/s  
10. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#USB|USB]] uttag  
11.[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#CMOS|CMOS]] Batteri

[[Fil:Front_panel_moderkort.jpg‎|300px|left|Moderkortets front panel]]
 
 
 
 
 
 
1. VGA (uttag för bildkabel) 
 2. USB portar 
 3. Ljud ingångar  
4. Internet uttag

 
 
 
 
 
 

Källor:
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild 
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620 
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf 
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/ 
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320 
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm 
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html 
Jag har gjort beskrivning på bilderna själv via Microsoft Paint & Seashore

--[[Användare:KasperV|KasperV]] 25 september 2012 kl. 15.38 (UTC)

{{clear}}

==== Max Allerborg ====

Moderkortet, det är ungefär som en människas hjärta. Nu undrar ni säkert hur ett moderkort kan vara som ett hjärta och det tänkte jag berätta för er. Det är så att alla komponenter som finns i datorn är kopplade till moderkortet på ett eller annat sätt. De flesta strömkällorna är kopplade direkt till moderkortet som i sin tur skickar vidare strömmen till komponenterna listade nedan.
 
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|Grafikkort]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|Processor]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Fl.C3.A4kt|Fläkt]]

Det finns även en del komponenter som inte får ström av moderkortet och dom komponenterna kan ni se i listan nedan
[[Fil:ASRock N68C-S UCC Rev 1.03.jpg|400px|thumb|Micro-ATX med AMD socket FM1]]

* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#H.C3.A5rddisk|Hårddisk]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#ROM|CD/DVD Läsare]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Kraftaggregat_.28PSU.29|Nätaggregat]]

 
För inte så länge sedan så hade moderkorten tre stycken olika chip men med teknikens utveckling så har man kommit på en annan lösning med endast två chip. Den nya två chips lösningen ska även fungera mycket snabbare och bättre än föregående alternativet. De två chipen som finns nu heter CPU (Central Processing Unit) samt PCH (Platform Controller Hub). Som jag sade tidigare så är nästan alla komponenter i datorn kopplade till moderkortet eller mer specifikt i de två chipsen. Till CPU:n kopplas externgrafik via PCIe, Interngrafik via CPU enheten och RAM-Minnen. Alltså så kan vi dra slutsaten att CPU:n kontrollerar utdataenheter. Till PCH:n som är den andra styrbryggan kopplas USB (Universial Serial Bus), Nätverk, Serial-ATA och en PCIe x1 för exempelvis ett externtljudkort. Då kan vi dra slutsatsen att PCH:n kontrollerar indataenheter. Det är alltså moderkortet som sammansvetsar alla komponenter och PCH:n och CPU:n som ser till att alla komponenterna kan samarbeta.

 
===== [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#BIOS_2|BIOS]] =====
(Basic Input/Output System) är den delen utav moderkortet som ser till att allting som ska startas startar och det sker med hjälp av en typ av mjukvara som ett operativsystem. Du kan även göra en rad olika inställningar via BIOS.

 
===== CMOS =====
(Complementary Metal-Oxide Semiconductor) är ett litet minne som håller koll och lagrar info om BIOS systemet. den info som lagras är mestadels inställningar som sköts via BIOS systemet. CMOS håller även koll på saker som hårddiskarnas status och klockfrekvens på processorn. 
 

Moderkort Källor:
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild 
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620 
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf 
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/ 
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320 
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm 
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html

--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] 24 september 2012 kl. 12.14 (UTC)
{{clear}}

=== Ett litet skämt ===

Några norska skämt på temat datorterminologi: [[Norska löshundskommitén]]

=== Flashminne ===
Johnny Olsson

=== SSD ===
SSD står för Solid State Drive som kan översättas till halvledar disk på svenska. En SSD har inga snurande skivor som en vanlig hårddisk har utan baseras på minnskretsar istället.

SSD ansluts oftast med SATA eller pci-e. En SSD som ansluts via pci-e är oftast snabbare men också mycket dyrare. SATA diskarna brukar ha läshastigheter runt 500MB/s och 500MB/s (2012) och pci-e diskarna runt 1500 MB/s läshastigheter och skrivhasigher runt 1200MB/s vilket kan jämföras med en vanlig traditionell hårdisk som kan läsa i ca 100MB/s och skriver i ca 100MB/s. Pci-e diskarna riktar sig mer mot företagsanvändning och I servrar där den extra hastigheten behövs medans SATA diskarna riktar sig mer mot persondatorer med krav på prestanda.

En SSD är helt ljudlös och är okänslig mot stötar och vibrationer detta beror på att den inte har några rörliga delar. En SSD's livstid påverkas av antalet skrivningar så om disken får skriva mycket så kortas livstiden mycket.

Eftersom tekniken är relativt ny så är priset förtfarande högt, ca 800 kr för 120Gb för en disk med SATA och för en 120Gb disk som ansluts via pci-e kostar ca 1800 kr.

{{#ev:youtube|pEsJzrww_dA|250|right}}

[[Fil:E-disk_2-5_scsi.jpg]]

[http://sv.wikipedia.org/wiki/Solid_state_drive#F.C3.B6rdelar Wikipedia.org]

[http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/introduktion-till-datorn Kjell.com]

--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] 27 september 2012 kl. 21.16 (UTC)

=== USB ===
Versioner:

USB 1.0:
Den första versionen av USB och lanserades 1996. Då pratade man om Low Speed som var upp till 1,5 Megabit/sek

USB 1.1:
Behovet av högre överföringshastighet var påtagligt och redan två år senare, 1998, så kom en mindre uppdatering av specifikationen för USB. Nu kunde man överföra med Full Speed, 12 megabit/sek

USB 2.0:
Jakten på högre gjorde att år 2000 kom nästa version. Hastigheten hade nu ökat till Hi-Speed, upp till 480 megabit/ sekund. I och med version 2.0 så konkurrerade den nya versionen på allvar med Firewire. USB 2.0 standarden var även bakåt kompatibel med den tidigare standarden USB 1.1.

USB 3.0 :
I och med att USB nu hade blivit en standard på både Mac och Windows så utvecklades USB standarden och år 2008 så blev USB version 3.0 en standard. Nu kunde man komma upp i hastigheter på hela 5 gigabits, Superspeed. En stor fördel men 3.0 var att nu kunde kommunikationen gå i båda riktningarna samtidigt. Detta eftersom man utnyttjar 5 extra ledare i kabeln. En annan stor och viktig fördel var att nu kunde man få ut mer ström från varje USB-uttag vilket gjorde att tillverkarna fick möjlighet att tillverka nya tillbehör där man inte behövde skicka med externa nätdelar.

När det gäller priser så varierar priserna väldigt kraftigt beroende på kvalité och funktioner. En del USB minnen är gjorda för att tåla extrema förhållanden och sen finns det även USB minnen med inbyggda fingeravtrycksläsare och olika krypteringar. Ett standard 4GBs minne kan man få från 30 kr och uppåt medan ett 256GBs minne kostar från ca 3000 kr och uppåt.

Källor:
:http://sv.wikipedia.org/wiki/Universal_Serial_Bus
:http://www.usb.org/home
:http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=168

/My Schenkmanis

==== USB ====
En usb överför ”data” som består utav den fil man, kopierar/ klipper ut, in till datorn med hjälp utav flera virtuella portar vid namn ”Endpoints”. Nästan alla enheter använder sig utav flera sådana ”Endpoints”, ca upp till 32st av olika typer, där var och en utav dem identifieras med ett nummer samt den riktning som data flödet (filerna) ska till i datorn. Under den tiden du kopierar/ klipper ut din fil till datorn så hanterar den all information tillsammans med ett gäng andra detaljer.

[[Fil:Skärmavbild_2012-09-26_kl._1.38.39_PM.png|200|]]

Endpoint: är inbyggda i självaste usb:n när de blir tillverkade i fabrikerna, så dem finns permanent på självaste USB produkten.
[[Fil:Screenshot_2012-09-26-12-53-32.png|thumb|De guldiga sträcken på denna usb-minne är endpoints]]
// Mattias Norberg

{{clear}}

=== firewire ===
--[[Användare:Rove|Rove]] 24 september 2012 kl. 12.31 (UTC)
[[Fil:Firewire.jpeg|thumb|left]] {{#ev:youtube|xP5aLoRozt8|250|right}}
firewire är apples namn på produkten IEEE 1394 som är en högkommunikationskoppling till och från datorutrustning som till exemple överföring mellan en digital kamra eller liknande. Tekniken utvecklades under ledning av Apple tillsammans med bland andra Texas Instruments, IBM och Sony. IEEE 1394 är ett tekniskt bättre alternativ till USB, men har blivit mindre utbrett eftersom hårdvarukostnaden är högre.

The IEEE 1394 interface, developed in the late 1980s and early 1990s by Apple as FireWire, is a serial bus interface standard for high-speed communications and isochronous real-time data transfer. The 1394 interface is comparable with USB and often those two technologies are considered together, though USB has more market share.[1] Apple first included FireWire in some of its 1999 models, and most Apple computers since the year 2000 have included FireWire ports, though, as of 2012, nothing beyond the 800 version (IEEE-1394b).[2] The interface is also known by the brand i.LINK (Sony), and Lynx (Texas Instruments). IEEE 1394 replaced parallel SCSI in many applications, because of lower implementation costs and a simplified, more adaptable cabling system. The 1394 standard also defines a backplane interface, though this is not as widely used.

{{clear}}

=== Grafikkort ===

Johan Askefalk

[[File:ATI Radeon HD 4770 Graphics Card-oblique view.jpg|thumb|ATI Radeon HD 4770]]
Grafikkort används i nästan alla datorer. De finns snabba energi-slukande Grafikkort och snåla tysta energisnåla Grafikkort.
Snabba Grafikkort används främst i Spel datorer, och bild/film redigerings datorer, Dvs alla som jobbar med media och behöver
ett snabbt Grafikkort. För att det ska gå snabbare och "Smoothare".

Alla Grafikkort har ett "Grafikminne" det fungerar ungefär som ett RAM minne. Speldatorer behöver mycket minne dvs över 1 GB. Men de snabbaste brukar kunna ha över 4GB!
Men alla Grafikkort behöver inte gigantiska "Grafikminnen", om man till exempel arbetar med att skriva böcker eller långa texter så är det bättre att köpa ett tyst och mer energisnålt Grafikkort.
Och satsa mera på en bra CPU, en snabb SSD och mycket RAM.

Med en ny teknik kallad "Cuda" skapas av Nvidia. Med denna teknik kan GPU:ns super snabba minne användas som "huvudminne" när man redigerar bilder och liknande, Med denna teknik kan man arbeta otroligt mycket snabbare. Tekniken fungerar så att deras grafikkort ger kraft av sina super snabba processorer och med detta får man en extrem powerboost.

==== Crossfire ====
:
Crossfire är en teknik som gör att man kan koppla 2 Grafikkort tillsammans, och med detta ge starkare prestanda. Det går dock bara att koppla 2 Gafikkort via Crossfire om de 2 första nummerna på modellen är detsamma. Till exempel: Man kan koppla 1: Radeon HD 5770 och en 5790, Men inte 1: 7970 och 1: 7870. För att detta ska fungerar måste man dock ha ett moderkort som stödjer Crossfire X.
Om man bestämmer sig för att köra Crossfire så är det bra att tänka på att det används väldigt mycket energi, och det blir väldigt varm. Därför kan det vara bra att köpa någon extra fläkt eller kanske en vattenskylningssystem. Dessutom kan det vara bra att kolla så att de Grafikkort du ska använda Crossfire med arbetar bra tillsammans, Eftersom att även om de två första siffrorna är det samma. Kan de kanske finnas buggar om de kör tillsammans. De kan vara i form av bluescreens eller Glitter på skärmen. Du kan kolla detta genom att till exempel läsa på forum eller helt enkelt google det. Forum jag rekommenderar Sweclockers.se.

[[File:Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire.jpg|thumb|Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire]]

Som jag sa tidigare så blir Grafikkorten oftast mycket varmare när de kör i Crossfire. Det är viktigt att det inte blir för varmt eftersom att då kan Moderkortet/ grafikkortet smälta. Mitt personliga tips är att varje gång du köpt ett eller flera Grafikkort kolla värmen på dem när de "Idlar" samt kör i "100%". Detta kan du simpelt göra med ett program som heter: FurMark: VGA test. Programmet fungerar så att den öppnar ett fönster som har väldigt höga Grafikinställningar. Och grafikkortet tvingas använda allt den har för att kunna visa filmen i så hög grafik som möjligt. När programmet startats kommer den köra i 15 minuter på din skärms upplösning, eller någon annan virtuell upplösning om du så vill. Under dessa 15 minuter kommer grafikkortet jobba på 100% och fläktarna kommer att automatiskt öka för att hålla grafikkortet kallt. Ditt Grafikkort får inte bli för varmt, dvs runt 85-99 grader då kan det börja smälta, Så håll koll på det under hela testet. Om du märker att det börjar bli för varmt borde du kanske sänka upplösningen lite, men om du inte ändrat den från din skärms upplösning, måste du kanske införskaffa en eller två extra fläktar / ett nytt kallare chassi. Du kan också byta Grafikkortets standard fläkt då de brukar vara ganska dåliga.

När testet är klart och inget har gått fel så vet du hur dina varma ditt/dina Grafikkort blir på 100%. Om de inte blivit för varma så är det optimalt, om de inte är över 50/60 grader så kan du fundera på att överklocka grafikkortet något (överklocka = trimma). Jag själv ligger hemma på stabila 50-55 grader på 100%, jag har nu överklockat dem med ca: 30% och de ligger nu på ca 75-80 grader på 100% användning.

'''OBS:''' glöm inte att kolla att Grafikkorten/kortet inte blir för varmt efter överklockningen, om de/den blir de kan du sänka överklockningen något, annars kan du öka den lite eller helt enkelt låta den vara som den är för tillfället.

'''Grafikkorts överklockning ligger på OS:et dvs om du installerar om ditt Windos kommer din överklockings inställning försvinna. CPU överklockning ligger dock på BIOS dvs att den kommer vara kvar.'''

Lycka till och hoppades att detta hjälpte dig :)

// Johan Askefalk

-----
=== Dennis K ===

'''Grafikkort:'''

Ett grafikkort, även kallad ett bildskärmskort, skärm adapter och grafikadapter, är ett expansionskort vars grafikprocessor beräknar fram digitala "kartor" av vad som ska visas på skärmen. De flesta grafikkort erbjuder olika funktioner såsom accelererad rendering av 3D-scener och 2D grafik, TV-utgång eller möjligheten att ansluta flera bildskärmar (multi-monitor). I moderna datorer är grafikkortet i form av ett instickskort som ansluts i ett slot. Om man ska förklara hur ett grafikkort fungerar för någon som inte vet så kan man säga att en liten bit information skickas till grafikkortet från cpun och i den står det vad som ska visas på skärmen. Informationen skickas i elektriska pulser, där tex det här skickas, på/av=1/0. Grafikkortet läser informationen och vidarebefodrar de elektriska signalerna och hämtar den extra informationen som behövs till flera (1/0) som skickas ut till utgången som blir något en skärm kan läsa av och då vet den att den ska tända den pixeln, släcka den röda pixel, gröna osv.

'''Crossfire:'''

Crossfire kallas den teknik som gör det möjligt att sammankoppla två grafikkort så att dom delar på arbetsbördan, detta ger en stor fördel i bland annat datorspel.

=== Ljudkortet ===
[[File:Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB.jpg|thumb|Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB]]

Frank Salazar Diaz

'''Geylan'''

Ljudkortet är en komponent i datorn som spelar upp och spelar in ljud. Ljudkortet brukar oftas vara kopplat till Moderkortet och det är så ganska ofta på de moderna datorerna, fast det finns folk som använder ett instickskort för att de presterar bättre och man får en högre kvalite på ljudet. Signalerna/bruset som kommer från instickskortet är bättre isolerade och det betyder att bruset som uppstår när man använder ett ljudkort som är kopplat till moderkortet inte uppstår lika mycket och ljudet blir klarare. Instickskortet kan byta mellan olika samplingsfreksvenser, t.ex. 44.1/48/96 kHz, och på ljudkortet som är kopplat i moderkortet så brukar man oftast bara kunna använda 44.1 kHz.

De första ljudkorten till PC började användas i början av 1990-talet och då hade de bara MIDI-funktion som kunde kommunicera med datorer och instrument som t.ex. keyboards och trummaskiner. MIDI står för Musical Instrument Digital Interface och på svenska så är det ett seriellt elektroniskt gränssnit ämnat för musikbruk. Och senare på början av 1990-talet så började man även och använda 8 bitars digitalt ljud som var bättre än MIDI. Det första ljudkortet tillverkades i 80-talet och det hette Creative’s Soundblaster-kort och det var de första ljudkortet till PC.

Det första ljudkortet till PC kom i början av 1990-talet och då hade de i första fallen endast MIDI- funktion och senare så hade den även 8 bitars digitalt Ljud.
en utav de första ljudkorten som kom ut till PC var Creative’s Sound blaster. Som började tillverka i slutet av 80-talet

Sound Blaster är ett av många varumärken på en serie ljudkort skapat av det Singapore-baserade företag Creative Labs.
AdLib var ett populärt MIDI-ljudkort tillverkat av det kanadensiska företaget AdLib, inc. Mellan 1987 och 1992. ( Ad lib är en förkortning av latinets ’ad libitum’)

Det fanns också extern ljudkort som var till de allra första hemdatorerna. några märken var Sinclair, Commodore, BBC, Amstrad, Spectravideo m.m. dessa ljudkort innehöll ofta en tre-kanals ljudkrets, vissa ljudkort hade stöd för MIDI som då var mycket nytt. Priset på ett ljudkort med märket Creative Sound Blaster kan kosta mellan 540-900kr

'''''Källor'''''

http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Creative_SB_X-Fi_Fatal1ty-AB.jpg

http://sv.wikipedia.org/wiki/Midi

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljudkort

=== Processor ===

Alexander Mårtensson, Bastian Pedersen

=== Vattenkylning===
Victor Heinonen

==Lagringsminne==

''Lagringsminne eller externminne används såsom arbetsminnet till att lagra datorprogram och dess data när det inte används. Det finns många olika typer av lagringsminnen. Exempel på några lagringsminnen är disketter, hårddiskar, optiska skivor som dvd och Cd och man får inte glömma transistorbaserade flashminnen. Den andra typen av datorminne kallas för arbetsminne eller RAM. Skillnaden mellan arbetsminne och lagringsminne är att lagringsminnen inte är flyktigt, vilket betyder att det kan lagra data under en längre perioder även utan strömtillförsel vilket RAM inte kan.
Nu för tiden har de flesta datorer inbyggda lagringsminnen såsom hårddiskar. För i tiden var inte lagringsminnen inte inbyggt i datorn själv och av historiska skäl används fortfarande begreppet "externminne". [[File:Interference-colors.jpg|thumb|Lagringminne]]

Oscar Rasinaho

=== BIOS ===
Jimmy Hammarsten

BIOS
Ett BIO system är ett program eller en mjukvara som är inbyggd i datorn med ett BIO system som startar datorns operativ system, grafik kortet, RAM, CPU, Tangentbordet, musen och hårddisken mm. BIOS står för Basic Input/Output System. Ett BIO System har ett Användargränssnitt som vanligen ett menysystem genom att trycka en viss tangent på tangentbordet när datorn startar. I BIOS UI, kan en användare
- Konfigurera hårdvaran
- Sätta system klockan
- Aktivera/avaktivera system komponenter
- välja vilken enhet som är bäst lämplig till att starta upp systemet
- sätta olika lösenord uppmaningar, till exempel ett lösenord för att få tillgång till BIOS-funktionerna för användargränssnittet själv och förhindra illvilliga användare från att starta upp systemet från obehörig kringutrustning.

Ett datorsystem kan innehålla flera BIOS firmware marker. Moderkortet BIOS innehåller vanligtvis kod för att komma åt hårdvarukomponenter som är helt nödvändiga för bootstrapping av systemet, såsom tangentbord (antingen PS / 2 eller USB Human Interface Device) och lagring (diskettenheter, om sådana finns, och PATA eller SATA-hårddisk styrenheter). Dessutom, plug-in adapterkort som SCSI, RAID, nätverkskort gränssnitt, och styrelser video innehåller ofta sina egna BIOS (t.ex. Video BIOS) som kompletterar eller ersätter system-BIOS-koden för den givna komponenten. (Denna kod är i allmänhet som ett alternativ ROM). Även enheter inbyggda i moderkortet kan bete sig på detta sätt, deras alternativ rom kan lagras som separata kod på den huvudsakliga BIOS-Flash chip och uppgraderas antingen tillsammans med eller separat från de viktigaste BIOS.

En tilläggskort kräver oftast bara ett alternativ ROM:

Måste användas innan operativsystemet kan läsas in (vanligtvis innebär att det krävs i bootstrapping processen), och Är alltför sofistikerad eller specifik en enhet som ska hanteras av de viktigaste BIOS

Äldre PC-operativsystem, som MS-DOS (inklusive alla DOS-baserade versioner av Microsoft Windows) och nystartade systemladdare, får fortsätta att använda BIOS för ingång och utgång. Emellertid innebär de begränsningar av BIOS miljö som moderna operativsystem kommer nästan alltid använder sina egna drivrutiner för att direkt styra hårdvaran. I allmänhet är dessa drivrutiner använder endast BIOS och alternativet kräver ROM för mycket specifika (icke-prestanda-kritiska) uppgifter, t.ex. preliminär enheten har initierats.

För att upptäcka minne-mappade ISA alternativet ROM under uppstartsprocessen, PC BIOS-implementeringar skannar verkliga minne från 0xC0000 till 0xF0000 på 2 KiB gränser, söker en ROM signatur: 0xAA55 (0x55 följt av 0xAA eftersom x86-arkitekturen är little- endian). I en giltig utbyggnad ROM denna signatur omedelbart följt av en enda byte indikerar antalet 512-byte block det använder i verkliga minne. Nästa byte innehåller en offset som beskriver alternativet ROM inkörsport, som BIOS omedelbart överför kontroll. Vid denna punkt tar expansionen ROM koden över, med hjälp av BIOS tjänster att registrera avbrottsvektorer för användning av post-boot program ger ett gränssnitt Användarkonfiguration, eller visa diagnostisk information.

Det finns många metoder och verktyg för att undersöka innehållet i olika moderkortets BIOS och ROM expansion, såsom Microsoft DEBUG eller Unix dd.

källa
Datorteknik 1A V2011 Lärobok sid 23 av Jan-Eric Thelin
http://windows.microsoft.com/sv-SE/windows7/BIOS-frequently-asked-questions
http://en.wikipedia.org/wiki/BIOS

Användare:Jiha9607

2012-10-01T12:02:45Z

Jiha9607: Skapade sidan med '== Vad? == {{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer? Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område. Du behöver bli medlem och logga ...'

== Vad? ==
{{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer? Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område.

Du behöver bli medlem och logga in på Wikiskola för att kunna skriva här.

'''Vi vill att du:'''
* Förklarar vad förkortningen står för.
* Översätter engelska uttryck till svenska
* Anger ungefärligt pris
* Förklarar hur den fungerar
* Länk till en film eller inbäddad film.
* Källor/länkar

Skriv ditt namn under den rubrik där du kan bidra. Eller lägg till en egen rubrik.

Du publicerar din text genom att lägga in på denna sida.
}}

=== grafikkort ===
--[[Användare:Jesperdeli|Jesperdeli]] 24 september 2012 kl. 12.36 (UTC)

{{clear}}

=== Datormus ===
[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg|miniatyr|200px|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]

Jack

Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X & ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X & Y-planet.

Men just nu används laserdioder undertill som sänder ut en stråle. Strålen reflekteras till underlaget, och tas imot till musens mottagare. Förflyttningen registreras genom att musen rör på sig åt olika håll, då de reflekterande strålarna ändras

{{clear}}

=== RAM ===

Alfonso

=== Ethernet ===

August Carlsson

Ethernet är en samling standardiserade sätt för kommunikation mellan datorenheter via höghastighets kablar. Ethernet är skapades år 1976 av Xerox Corporation. Ethernet standardiserades av IEEE, eller Institute of Electrical and Electronics

{{clear}}

=== Ljudkort™===

Tim Rey

Ett ljudkort är dator komponenten som låter dig spela upp och spela in ljud.
Ljudkortet är oftast installerat på moderkortet men kan också vara instickskort. De som söker det bästa i sin dator använder instickskort då det är bättre isolerat mot bruset som kommer från moderkortet. men har även fler in- utgångar och digitala in- ut gångar.

De flesta ljudkort använder en "digital-to-analog converter", eller "DAC", vilket konverterar digitalt genererad data till analogt format. Dens output är kopplad till en förstärkare, eller hörlurar, vilket gör att vi kan höra ljudet från datorn.
Ett ljudkort kan ha många kopplingar, ibland är de för många eller för stora kopplingar, då installerar man ett externt kort där man länkar kopplingarna. Beroende på hur många kopplingar man använder räcker kanske inte ett kort, då använder man en breakbox som man kopplar till datorn.

En viktig del av ljudkortet är polyfoni, vilket är förmågan framkalla olika självständiga röster och ljud samtidigt. Ju fler kanaler ljudkortet har, det vill säga hur många utgångar, och kvalitet på dem desto bättre ljud separering. Polyfoni är viktigt då om man inte har

=== Fläkt ===

'''Malin:''' 
När en dator är i arbete, genererar komponenterna i datorn värmeenergi. Dock så är många delar i en dator väldigt känsliga mot värme. Därför är det viktigt att ha någon sorts kylning till datorn, så att luften i datorn förblir kall. Dels så att datorn inte överhettas, men även för att datorer jobbar bättre om den är kall. Den vanligaste kylningstekninken till en modern dator är datorfläkten. Datorfläkten har till uppgift att fläkta bort den varma luften inuti datorn och ersätta den med kall luft utifrån. Det finns oftast fler än en fläkt till en dator eftersom en fläkt inte är stark nog att kyla hela datorn. Det vanligaste är att det finns fläktar vid t.ex. nätagregatet, grafikkortet, processorn, CPU:n och vid Chassit. Dessa fläktar finns offtast redan från början, men att om man vill utsätta sin dator för tyngre program och mer jobb (t.ex. spel eller andra stora program), kan användaren sätta till extra fläktar. Det finns även olika bra fläktar som har bra styrka och snabbhet. Man mäter fläktars kraft i RPM (Rotations Per Minute). Desto mer RPM en fläkt har, desto bättre är den.
--[[Användare:MalinHagland|MalinHagland]] 24 september 2012 kl. 12.07 (UTC)

[[File:80mm computer fans with fan guards and connectors.png|thumb|80mm computer fans with fan guards and connectors]]

Varje dators komponenter alstrar värme vid användning. Man måste därför ha något som kyler ner komponenterna för att de inte ska överhettas och smälta eller skadas. Meningen med datorfläktar är att de ska skicka ut värmen ur chassit. Många av delarna i en dator, som t.ex. hårddiskar och nätaggregat, behöver inte en fläkt, utan bara ett gott luftflöde genom chassit. Detta innebär att fläktarna ofta placeras nära värmegenererande komponenter, som grafikkort och processorer.
Att kyla datorer med hjälp av fläktar är inte det enda alternativet i dagens läge. Personer som använder sina datorer till krävande arbeten måste iblanda ha bättre och mer effektiv kylning än dessa kan erbjuda. Vattenkylning är ett av dessa alternativ och går ut på att man leder kallt vatten till vattenblock som sitter monterade på datorkomponenterna. Detta sätt att kyla på är mycket mer effektivt. Samtidigt så är det mer riskabelt då datorn kan förstöras om en ledning går sönder och vatten sipprar ut i systemet.
--[[Användare:Miro|Miro]] 24 september 2012 kl. 12.06 (UTC)

'''Källor:'''
http://h10025.www1.hp.com/ewfrf/wc/document?docname=c01993131&lc=sv&cc=se&dlc=sv

http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar

=== ROM ===
'''ROM''' eller Read-only Memory betyder med en grov översättning ”endast läsbart minne”. ROM-minnet i datorn är väldigt viktigt för att datorn ska kunna fungera. Detta beror på att all programvara som är avsedd för att styra hårdvaran i datorn finns på ROM-minnet. På grund av denna funktion kan man inte redigera informationen på ROM-minnet och därav namnet.

'''PROM''', '''EPROM''' och '''EEPROM'''

PROM eller ''programmerbart'' ROM är en vidareutveckling av ROM. PROM tillåter en att redigera koderna på minnet en gång. Men för att kunna redigera informationen på minnet så måste man ha en speciell skrivutrustning som är väldigt svår att få tag på.  Sedan utvecklades EPROM och EEPROM. EPROM som står för ''erasable'' PROM kan man redigera med hjälp av ultraviolett strålning och EEPROM kan man redigera med hjälp av elektronsik utrustning.

'''Flashminnen'''

Flashminnen som har dubbelt så många transistorer per minnescell. Däremot har EEPROM en fördel som gör att man kan radera små block i taget. I små EEPROM-kretsar kan man radera och programmera 8 bitar i taget, medan flashminnets blockstorlek är på 524 288 bitar. EEPROMs minnescell är större än flashminnet, vilket innebär en högra produktionskostnad.

Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Read-only_memory

'''''Signera artikeln med ditt namn'''''

=== Hårddisk ===
Sigurd

==== Joachim A ====
Hårddisk

Den största delen av en hårddisk består av flera magnetiska skivor som är roterande och ligger på varandra. På varje sida av skivan sitter det skrivhuvuden som läser från eller skriver till skivan.

Tre saker som är bra att känna till på en hårddisk är cylinder, huvud och sektor.
På hårdisken finns det flera spår. När skrivhuvudet har letat sig fram till rätt spår kan den stå stilla där och läsa eller skriva data, under tiden skivan roterar under.

En hårdisk kan bestå av flera skivor. Cylindern är det spår som ligger på samma ställe på varje skiva. Har man fyra skivor så kan tex spåret näst längs ut på alla skivor. tillsammans utgöra en cylinder.

När hårddisken (skivorna)delats upp i flera små delar. så bildar den minsta delen sektorn. sektorn är oftast 512 B stor,. Eftersom en sektor inte rymmer så mycket lägger man i hop dom till ett större utrymme, ett större kluster.

För att hårdisken ska kunna hitta en bestämd sektor behöver den först få reda på vilken cylinder datan ligger på för att kunna bestämma vilken placering skrivhuvudet ska ha. Hårddisken består av flera skrivhuvuden och måste först veta vilket skrivhuvud som ska användas och i vilken sektor datan ligger i. Vid läsning eller skrivning ställer rätt skrivhuvud in sig automatiskt och väntar sen på att den rätta sektorn har snurrat fram.

Tekniken som jag beskrivit kallas egentligen CHS-adressering (cylinder, head, sector) men den är föråldrad. Datorn beskriver nu för tiden inte dessa punkter var för sig. Det är samma grundprincip men blocken numreras nu efter den ordning de ligger i. Den nya tekniken kallas LBA (Logical Block Addressing). första sektorn har nummer 0, nästa nummer 1 och så vidare.

normal priset på en hårdisk på 1TB ligger på 650kr

--[[Användare:JoachimAllerborg|JoachimAllerborg]] 26 september 2012 kl. 19.46 (UTC)

=== Chassi ===
niclas william Fredrik

=== Kraftaggregat (PSU) ===
[[File:ATX-Netzteil.jpg|thumb|ATX-Netzteil. Klicka på bilden för mer info.]]
Nätaggregatet eller PSU som står för "Power Supply Unit" ser till att datorn ens startar. PSU:ns uppgift är att konvertera vägguttagets 230V till lägre spänningar så som 12V, 5V och 3.3V då datorns andra komponenter inte skulle klara av den höga spänningen. Man kan se PSU:n lite som ett hjärta som "pumpar" ut ström till datorns alla komponenter.

'''Strömkablar'''

Genom tiderna har många kablar tagits fram och och skrotats men dessa är några av de vanligaste och mest betydande.

:* 20/24 pin power connector - moderkortet
:*SATA-Power connector - optiska enheter & HDD
:*4-pin connector - äldre optiska enheter & äldre HDD:er
:*2x2-pin connector - CPU
:*PCie-Power connector - GPU

Issa, Bomler
{{clear}}

=== Moderkort ===

====Kasper Winberg ====
[[Fil:Moderkort PCH.gif|thumb|400px|Schematisk bild på två av de vanligaste moderkorten]]
Moderkort är det svenska ordet för Motherboard och är ingen direkt förkortning så som USB (som står för universal serial bus). Det engelska namnet och även det ursprungliga namnet är Motherboard just för att det är grunden till en dator, utan moderkortet - ingen fungerande dator. Moderkortet sitter i chassit som alla andra komponenter och är "basen" till alla komponenter.

Priset på ett moderkort kan variera grovt beroende på vad du ska använda det till, om du ska ha det i en vanlig arbetsdator utan några speciella tillägg kan du komma undan med en 1000kr ungefär, men om du ska ha ett moderkort till tex en speldator så kan det kosta mycket mer beroende på vad för processor du har för den måste passa in i ditt moderkort, och hur många PCIe uttag du behöver. Men ett moderkort kan kosta runt 1000-5000kr.
Standardpriset brukar ligga runt 1500kr. 
 
 
 
 
Här nedan ser du en översikt på ett modernt moderkort och några av de viktigaste komponenterna på moderkortet
 

[[Fil:Modertkort_översikt_kasper.jpg|400px|left|Moderkort översikt]]
1. Front panel (Se nedan) 
 2. PCI express x16 (Används till [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|grafikkort]], [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Ljudkortet|ljudkort]], nätverkskort) 
 3. PCI  (Användes förr till allt som PCI-E har nu, används fortfarande till närverkskort / ljudkort) 
4. PCI express x1 (Används till ljudkort, nätverkskort)  
5. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|CPU]] sockel (processor sockel) 
 6. Plats för [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]] (arbetsminnet) 
 7. Strömförsörjning till moderkort 
 8. SATA uttag 6GB/s ([[Uppgift_Beskriv_en_datordel#SSD|SSD hårddisk]])/[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Joachim_A|(SATA hårddisk)]]  
9. SATA 3GB/s  
10. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#USB|USB]] uttag  
11.[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#CMOS|CMOS]] Batteri

[[Fil:Front_panel_moderkort.jpg‎|300px|left|Moderkortets front panel]]
 
 
 
 
 
 
1. VGA (uttag för bildkabel) 
 2. USB portar 
 3. Ljud ingångar  
4. Internet uttag

 
 
 
 
 
 

Källor:
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild 
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620 
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf 
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/ 
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320 
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm 
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html 
Jag har gjort beskrivning på bilderna själv via Microsoft Paint & Seashore

--[[Användare:KasperV|KasperV]] 25 september 2012 kl. 15.38 (UTC)

{{clear}}

==== Max Allerborg ====

Moderkortet, det är ungefär som en människas hjärta. Nu undrar ni säkert hur ett moderkort kan vara som ett hjärta och det tänkte jag berätta för er. Det är så att alla komponenter som finns i datorn är kopplade till moderkortet på ett eller annat sätt. De flesta strömkällorna är kopplade direkt till moderkortet som i sin tur skickar vidare strömmen till komponenterna listade nedan.
 
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|Grafikkort]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|Processor]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Fl.C3.A4kt|Fläkt]]

Det finns även en del komponenter som inte får ström av moderkortet och dom komponenterna kan ni se i listan nedan
[[Fil:ASRock N68C-S UCC Rev 1.03.jpg|400px|thumb|Micro-ATX med AMD socket FM1]]

* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#H.C3.A5rddisk|Hårddisk]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#ROM|CD/DVD Läsare]]
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Kraftaggregat_.28PSU.29|Nätaggregat]]

 
För inte så länge sedan så hade moderkorten tre stycken olika chip men med teknikens utveckling så har man kommit på en annan lösning med endast två chip. Den nya två chips lösningen ska även fungera mycket snabbare och bättre än föregående alternativet. De två chipen som finns nu heter CPU (Central Processing Unit) samt PCH (Platform Controller Hub). Som jag sade tidigare så är nästan alla komponenter i datorn kopplade till moderkortet eller mer specifikt i de två chipsen. Till CPU:n kopplas externgrafik via PCIe, Interngrafik via CPU enheten och RAM-Minnen. Alltså så kan vi dra slutsaten att CPU:n kontrollerar utdataenheter. Till PCH:n som är den andra styrbryggan kopplas USB (Universial Serial Bus), Nätverk, Serial-ATA och en PCIe x1 för exempelvis ett externtljudkort. Då kan vi dra slutsatsen att PCH:n kontrollerar indataenheter. Det är alltså moderkortet som sammansvetsar alla komponenter och PCH:n och CPU:n som ser till att alla komponenterna kan samarbeta.

 
===== [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#BIOS_2|BIOS]] =====
(Basic Input/Output System) är den delen utav moderkortet som ser till att allting som ska startas startar och det sker med hjälp av en typ av mjukvara som ett operativsystem. Du kan även göra en rad olika inställningar via BIOS.

 
===== CMOS =====
(Complementary Metal-Oxide Semiconductor) är ett litet minne som håller koll och lagrar info om BIOS systemet. den info som lagras är mestadels inställningar som sköts via BIOS systemet. CMOS håller även koll på saker som hårddiskarnas status och klockfrekvens på processorn. 
 

Moderkort Källor:
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild 
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620 
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf 
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/ 
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320 
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm 
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html

--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] 24 september 2012 kl. 12.14 (UTC)
{{clear}}

=== Ett litet skämt ===

Några norska skämt på temat datorterminologi: [[Norska löshundskommitén]]

=== Flashminne ===
Johnny Olsson

=== SSD ===
SSD står för Solid State Drive som kan översättas till halvledar disk på svenska. En SSD har inga snurande skivor som en vanlig hårddisk har utan baseras på minnskretsar istället.

SSD ansluts oftast med SATA eller pci-e. En SSD som ansluts via pci-e är oftast snabbare men också mycket dyrare. SATA diskarna brukar ha läshastigheter runt 500MB/s och 500MB/s (2012) och pci-e diskarna runt 1500 MB/s läshastigheter och skrivhasigher runt 1200MB/s vilket kan jämföras med en vanlig traditionell hårdisk som kan läsa i ca 100MB/s och skriver i ca 100MB/s. Pci-e diskarna riktar sig mer mot företagsanvändning och I servrar där den extra hastigheten behövs medans SATA diskarna riktar sig mer mot persondatorer med krav på prestanda.

En SSD är helt ljudlös och är okänslig mot stötar och vibrationer detta beror på att den inte har några rörliga delar. En SSD's livstid påverkas av antalet skrivningar så om disken får skriva mycket så kortas livstiden mycket.

Eftersom tekniken är relativt ny så är priset förtfarande högt, ca 800 kr för 120Gb för en disk med SATA och för en 120Gb disk som ansluts via pci-e kostar ca 1800 kr.

{{#ev:youtube|pEsJzrww_dA|250|right}}

[[Fil:E-disk_2-5_scsi.jpg]]

[http://sv.wikipedia.org/wiki/Solid_state_drive#F.C3.B6rdelar Wikipedia.org]

[http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/introduktion-till-datorn Kjell.com]

--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] 27 september 2012 kl. 21.16 (UTC)

=== USB ===
Versioner:

USB 1.0:
Den första versionen av USB och lanserades 1996. Då pratade man om Low Speed som var upp till 1,5 Megabit/sek

USB 1.1:
Behovet av högre överföringshastighet var påtagligt och redan två år senare, 1998, så kom en mindre uppdatering av specifikationen för USB. Nu kunde man överföra med Full Speed, 12 megabit/sek

USB 2.0:
Jakten på högre gjorde att år 2000 kom nästa version. Hastigheten hade nu ökat till Hi-Speed, upp till 480 megabit/ sekund. I och med version 2.0 så konkurrerade den nya versionen på allvar med Firewire. USB 2.0 standarden var även bakåt kompatibel med den tidigare standarden USB 1.1.

USB 3.0 :
I och med att USB nu hade blivit en standard på både Mac och Windows så utvecklades USB standarden och år 2008 så blev USB version 3.0 en standard. Nu kunde man komma upp i hastigheter på hela 5 gigabits, Superspeed. En stor fördel men 3.0 var att nu kunde kommunikationen gå i båda riktningarna samtidigt. Detta eftersom man utnyttjar 5 extra ledare i kabeln. En annan stor och viktig fördel var att nu kunde man få ut mer ström från varje USB-uttag vilket gjorde att tillverkarna fick möjlighet att tillverka nya tillbehör där man inte behövde skicka med externa nätdelar.

När det gäller priser så varierar priserna väldigt kraftigt beroende på kvalité och funktioner. En del USB minnen är gjorda för att tåla extrema förhållanden och sen finns det även USB minnen med inbyggda fingeravtrycksläsare och olika krypteringar. Ett standard 4GBs minne kan man få från 30 kr och uppåt medan ett 256GBs minne kostar från ca 3000 kr och uppåt.

Källor:
:http://sv.wikipedia.org/wiki/Universal_Serial_Bus
:http://www.usb.org/home
:http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=168

/My Schenkmanis

==== USB ====
En usb överför ”data” som består utav den fil man, kopierar/ klipper ut, in till datorn med hjälp utav flera virtuella portar vid namn ”Endpoints”. Nästan alla enheter använder sig utav flera sådana ”Endpoints”, ca upp till 32st av olika typer, där var och en utav dem identifieras med ett nummer samt den riktning som data flödet (filerna) ska till i datorn. Under den tiden du kopierar/ klipper ut din fil till datorn så hanterar den all information tillsammans med ett gäng andra detaljer.

[[Fil:Skärmavbild_2012-09-26_kl._1.38.39_PM.png|200|]]

Endpoint: är inbyggda i självaste usb:n när de blir tillverkade i fabrikerna, så dem finns permanent på självaste USB produkten.
[[Fil:Screenshot_2012-09-26-12-53-32.png|thumb|De guldiga sträcken på denna usb-minne är endpoints]]
// Mattias Norberg

{{clear}}

=== firewire ===
--[[Användare:Rove|Rove]] 24 september 2012 kl. 12.31 (UTC)
[[Fil:Firewire.jpeg|thumb|left]] {{#ev:youtube|xP5aLoRozt8|250|right}}
firewire är apples namn på produkten IEEE 1394 som är en högkommunikationskoppling till och från datorutrustning som till exemple överföring mellan en digital kamra eller liknande. Tekniken utvecklades under ledning av Apple tillsammans med bland andra Texas Instruments, IBM och Sony. IEEE 1394 är ett tekniskt bättre alternativ till USB, men har blivit mindre utbrett eftersom hårdvarukostnaden är högre.

The IEEE 1394 interface, developed in the late 1980s and early 1990s by Apple as FireWire, is a serial bus interface standard for high-speed communications and isochronous real-time data transfer. The 1394 interface is comparable with USB and often those two technologies are considered together, though USB has more market share.[1] Apple first included FireWire in some of its 1999 models, and most Apple computers since the year 2000 have included FireWire ports, though, as of 2012, nothing beyond the 800 version (IEEE-1394b).[2] The interface is also known by the brand i.LINK (Sony), and Lynx (Texas Instruments). IEEE 1394 replaced parallel SCSI in many applications, because of lower implementation costs and a simplified, more adaptable cabling system. The 1394 standard also defines a backplane interface, though this is not as widely used.

{{clear}}

=== Grafikkort ===

Johan Askefalk

[[File:ATI Radeon HD 4770 Graphics Card-oblique view.jpg|thumb|ATI Radeon HD 4770]]
Grafikkort används i nästan alla datorer. De finns snabba energi-slukande Grafikkort och snåla tysta energisnåla Grafikkort.
Snabba Grafikkort används främst i Spel datorer, och bild/film redigerings datorer, Dvs alla som jobbar med media och behöver
ett snabbt Grafikkort. För att det ska gå snabbare och "Smoothare".

Alla Grafikkort har ett "Grafikminne" det fungerar ungefär som ett RAM minne. Speldatorer behöver mycket minne dvs över 1 GB. Men de snabbaste brukar kunna ha över 4GB!
Men alla Grafikkort behöver inte gigantiska "Grafikminnen", om man till exempel arbetar med att skriva böcker eller långa texter så är det bättre att köpa ett tyst och mer energisnålt Grafikkort.
Och satsa mera på en bra CPU, en snabb SSD och mycket RAM.

Med en ny teknik kallad "Cuda" skapas av Nvidia. Med denna teknik kan GPU:ns super snabba minne användas som "huvudminne" när man redigerar bilder och liknande, Med denna teknik kan man arbeta otroligt mycket snabbare. Tekniken fungerar så att deras grafikkort ger kraft av sina super snabba processorer och med detta får man en extrem powerboost.

==== Crossfire ====
:
Crossfire är en teknik som gör att man kan koppla 2 Grafikkort tillsammans, och med detta ge starkare prestanda. Det går dock bara att koppla 2 Gafikkort via Crossfire om de 2 första nummerna på modellen är detsamma. Till exempel: Man kan koppla 1: Radeon HD 5770 och en 5790, Men inte 1: 7970 och 1: 7870. För att detta ska fungerar måste man dock ha ett moderkort som stödjer Crossfire X.
Om man bestämmer sig för att köra Crossfire så är det bra att tänka på att det används väldigt mycket energi, och det blir väldigt varm. Därför kan det vara bra att köpa någon extra fläkt eller kanske en vattenskylningssystem. Dessutom kan det vara bra att kolla så att de Grafikkort du ska använda Crossfire med arbetar bra tillsammans, Eftersom att även om de två första siffrorna är det samma. Kan de kanske finnas buggar om de kör tillsammans. De kan vara i form av bluescreens eller Glitter på skärmen. Du kan kolla detta genom att till exempel läsa på forum eller helt enkelt google det. Forum jag rekommenderar Sweclockers.se.

[[File:Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire.jpg|thumb|Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire]]

Som jag sa tidigare så blir Grafikkorten oftast mycket varmare när de kör i Crossfire. Det är viktigt att det inte blir för varmt eftersom att då kan Moderkortet/ grafikkortet smälta. Mitt personliga tips är att varje gång du köpt ett eller flera Grafikkort kolla värmen på dem när de "Idlar" samt kör i "100%". Detta kan du simpelt göra med ett program som heter: FurMark: VGA test. Programmet fungerar så att den öppnar ett fönster som har väldigt höga Grafikinställningar. Och grafikkortet tvingas använda allt den har för att kunna visa filmen i så hög grafik som möjligt. När programmet startats kommer den köra i 15 minuter på din skärms upplösning, eller någon annan virtuell upplösning om du så vill. Under dessa 15 minuter kommer grafikkortet jobba på 100% och fläktarna kommer att automatiskt öka för att hålla grafikkortet kallt. Ditt Grafikkort får inte bli för varmt, dvs runt 85-99 grader då kan det börja smälta, Så håll koll på det under hela testet. Om du märker att det börjar bli för varmt borde du kanske sänka upplösningen lite, men om du inte ändrat den från din skärms upplösning, måste du kanske införskaffa en eller två extra fläktar / ett nytt kallare chassi. Du kan också byta Grafikkortets standard fläkt då de brukar vara ganska dåliga.

När testet är klart och inget har gått fel så vet du hur dina varma ditt/dina Grafikkort blir på 100%. Om de inte blivit för varma så är det optimalt, om de inte är över 50/60 grader så kan du fundera på att överklocka grafikkortet något (överklocka = trimma). Jag själv ligger hemma på stabila 50-55 grader på 100%, jag har nu överklockat dem med ca: 30% och de ligger nu på ca 75-80 grader på 100% användning.

'''OBS:''' glöm inte att kolla att Grafikkorten/kortet inte blir för varmt efter överklockningen, om de/den blir de kan du sänka överklockningen något, annars kan du öka den lite eller helt enkelt låta den vara som den är för tillfället.

'''Grafikkorts överklockning ligger på OS:et dvs om du installerar om ditt Windos kommer din överklockings inställning försvinna. CPU överklockning ligger dock på BIOS dvs att den kommer vara kvar.'''

Lycka till och hoppades att detta hjälpte dig :)

// Johan Askefalk

-----
=== Dennis K ===

'''Grafikkort:'''

Ett grafikkort, även kallad ett bildskärmskort, skärm adapter och grafikadapter, är ett expansionskort vars grafikprocessor beräknar fram digitala "kartor" av vad som ska visas på skärmen. De flesta grafikkort erbjuder olika funktioner såsom accelererad rendering av 3D-scener och 2D grafik, TV-utgång eller möjligheten att ansluta flera bildskärmar (multi-monitor). I moderna datorer är grafikkortet i form av ett instickskort som ansluts i ett slot. Om man ska förklara hur ett grafikkort fungerar för någon som inte vet så kan man säga att en liten bit information skickas till grafikkortet från cpun och i den står det vad som ska visas på skärmen. Informationen skickas i elektriska pulser, där tex det här skickas, på/av=1/0. Grafikkortet läser informationen och vidarebefodrar de elektriska signalerna och hämtar den extra informationen som behövs till flera (1/0) som skickas ut till utgången som blir något en skärm kan läsa av och då vet den att den ska tända den pixeln, släcka den röda pixel, gröna osv.

'''Crossfire:'''

Crossfire kallas den teknik som gör det möjligt att sammankoppla två grafikkort så att dom delar på arbetsbördan, detta ger en stor fördel i bland annat datorspel.

=== Ljudkortet ===
[[File:Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB.jpg|thumb|Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB]]

Frank Salazar Diaz

'''Geylan'''

Ljudkortet är en komponent i datorn som spelar upp och spelar in ljud. Ljudkortet brukar oftas vara kopplat till Moderkortet och det är så ganska ofta på de moderna datorerna, fast det finns folk som använder ett instickskort för att de presterar bättre och man får en högre kvalite på ljudet. Signalerna/bruset som kommer från instickskortet är bättre isolerade och det betyder att bruset som uppstår när man använder ett ljudkort som är kopplat till moderkortet inte uppstår lika mycket och ljudet blir klarare. Instickskortet kan byta mellan olika samplingsfreksvenser, t.ex. 44.1/48/96 kHz, och på ljudkortet som är kopplat i moderkortet så brukar man oftast bara kunna använda 44.1 kHz.

De första ljudkorten till PC började användas i början av 1990-talet och då hade de bara MIDI-funktion som kunde kommunicera med datorer och instrument som t.ex. keyboards och trummaskiner. MIDI står för Musical Instrument Digital Interface och på svenska så är det ett seriellt elektroniskt gränssnit ämnat för musikbruk. Och senare på början av 1990-talet så började man även och använda 8 bitars digitalt ljud som var bättre än MIDI. Det första ljudkortet tillverkades i 80-talet och det hette Creative’s Soundblaster-kort och det var de första ljudkortet till PC.

Det första ljudkortet till PC kom i början av 1990-talet och då hade de i första fallen endast MIDI- funktion och senare så hade den även 8 bitars digitalt Ljud.
en utav de första ljudkorten som kom ut till PC var Creative’s Sound blaster. Som började tillverka i slutet av 80-talet

Sound Blaster är ett av många varumärken på en serie ljudkort skapat av det Singapore-baserade företag Creative Labs.
AdLib var ett populärt MIDI-ljudkort tillverkat av det kanadensiska företaget AdLib, inc. Mellan 1987 och 1992. ( Ad lib är en förkortning av latinets ’ad libitum’)

Det fanns också extern ljudkort som var till de allra första hemdatorerna. några märken var Sinclair, Commodore, BBC, Amstrad, Spectravideo m.m. dessa ljudkort innehöll ofta en tre-kanals ljudkrets, vissa ljudkort hade stöd för MIDI som då var mycket nytt. Priset på ett ljudkort med märket Creative Sound Blaster kan kosta mellan 540-900kr

'''''Källor'''''

http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Creative_SB_X-Fi_Fatal1ty-AB.jpg

http://sv.wikipedia.org/wiki/Midi

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljudkort

=== Processor ===

Alexander Mårtensson, Bastian Pedersen

=== Vattenkylning===
Victor Heinonen

==Lagringsminne==

''Lagringsminne eller externminne används såsom arbetsminnet till att lagra datorprogram och dess data när det inte används. Det finns många olika typer av lagringsminnen. Exempel på några lagringsminnen är disketter, hårddiskar, optiska skivor som dvd och Cd och man får inte glömma transistorbaserade flashminnen. Den andra typen av datorminne kallas för arbetsminne eller RAM. Skillnaden mellan arbetsminne och lagringsminne är att lagringsminnen inte är flyktigt, vilket betyder att det kan lagra data under en längre perioder även utan strömtillförsel vilket RAM inte kan.
Nu för tiden har de flesta datorer inbyggda lagringsminnen såsom hårddiskar. För i tiden var inte lagringsminnen inte inbyggt i datorn själv och av historiska skäl används fortfarande begreppet "externminne". [[File:Interference-colors.jpg|thumb|Lagringminne]]

Oscar Rasinaho

=== BIOS ===
Jimmy Hammarsten

BIOS
Ett BIO system är ett program eller en mjukvara som är inbyggd i datorn med ett BIO system som startar datorns operativ system, grafik kortet, RAM, CPU, Tangentbordet, musen och hårddisken mm. BIOS står för Basic Input/Output System. Ett BIO System har ett Användargränssnitt som vanligen ett menysystem genom att trycka en viss tangent på tangentbordet när datorn startar. I BIOS UI, kan en användare
- Konfigurera hårdvaran
- Sätta system klockan
- Aktivera/avaktivera system komponenter
- välja vilken enhet som är bäst lämplig till att starta upp systemet
- sätta olika lösenord uppmaningar, till exempel ett lösenord för att få tillgång till BIOS-funktionerna för användargränssnittet själv och förhindra illvilliga användare från att starta upp systemet från obehörig kringutrustning.

källa
Datorteknik 1A V2011 Lärobok sid 23 av Jan-Eric Thelin
http://windows.microsoft.com/sv-SE/windows7/BIOS-frequently-asked-questions
http://en.wikipedia.org/wiki/BIOS

Uppgift Beskriv en datordel

2012-09-24T12:33:41Z

Jiha9607: /* BIOS */

Uppgift Beskriv en datordel

2012-09-24T11:54:45Z

Jiha9607: /* IO Enheter */

Elevbidrag i ny sport-projektet

2012-09-24T11:50:57Z

Jiha9607: /* Respons */

__NOTOC__
'''Läs här om''' [[Hur_man_röstar_på_en_film]] och om [[hur man bäddar in en film på wikiskola]]. Högerklicka på filmens länk och välj '"pop out"' om du vill se fillmen i fullskärm.

Här kan ni lägga in länkar till era filmer. Kopiera [[Diskussion:Elevbidrag_i_ny_sport-projektet|den här mallen]] och lägg in er egen film samt en beskrivning av er själva.

==== Grupp BURNBANDYTM - TE12B ====

{{#ev:youtube|KtESU3vHTkY|250|right|BurnbandyTM - TE12B}}

[http://www.youtube.com/watch?v=KtESU3vHTkY Tumma upp och kommentera för att rösta på oss!]TM

Vi är sju elever från klass TE12B som har uppfunnit "Burnbandy"TM

BurnbandyTM är en blanding mellan rugby, bandy och brännboll.

Spelet går ut på att man ska skjuta iväg tennisbollen med bandyklubban och lyckas få den igenom rugbymålet.

På konstgräs blir det minimal studs och därför blir det svårare att träffa bollen efter att den har landat på marken.

Man får två försök, så lycka till - may the odds be ever in your favour.
 

===== '''Deltagare''' =====
 

* Jakob Johannesson
* Jakob Jäversjö
* Jonatan Jall Jahja
* Billy Larsson
* Philip Koivunen
* Samuel Jordmark
* Patrik "Path" Hoffman

===== Respons =====

:lol--[[Användare:Baws|Baws]] 20 september 2012 kl. 08.13 (UTC)
:Den värkar lite konstig....... Eller är det bara jag?--[[Användare:A55ripper|A55ripper]] 20 september 2012 kl. 08.15 (UTC)
:Det verkar lite annorlunda. Känns väldigt ologiskt att köra baseball med en bandyklubba och verkar inte ge mycket motion--[[Användare:Frme|Frme]] 20 september 2012 kl. 08.28 (UTC)
:Det ser ut som en ganska rolig sport. Ungefär som brännboll men prickskytte istället för att bränna ut andra. Men sporten saknar lagspel och jag tycker verkligen att det är en mycket viktigt del i en sport. Bra idé som hade behövt att utvecklas.--[[Användare:Alexander|Alexander]] 20 september 2012 kl. 08.35 (UTC)
:Det var bra redigerat och roligt men hur vinner man...? varför ska man just ha 7 spelare? ingen halvlek? tid? l0l--[[Användare:Peter|Peter]] 20 september 2022 kl. 08.41 (UTC)



{{clear}}

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

==== Frukt OS ====
{{#ev:youtube|Uc5QbeCblDY|250|right}}

Frukt OS går ut på att utföra olika grenar inom OS, med hjälp av frukt.
Vi har bl.a. klipp
där våra atleter tävlar i kast med avlång gurka och kulstötning med honungsmelon. Vi i
vår grupp förespråkar jämställdhet, därför har vi valt att avskaffa förlorare. Vi känner att
alla i detta samhälle är vinnare.

GULD TILL ALLA!

Vår grupp består av åtta personer.
* August
* Miro
* Issa
* Patric
* Johan
* Dennis
* Max
* Jesper

===== Respons =====
: En mycket rolig film med bra ljudeffekter. Ni kunde gärna ha haft idrottskläder på er. --[[Användare:Hakan|Håkan Elderstig]] 18 september 2012 kl. 09.55 (UTC)
: En mycket bra film och rolig film, för att göra det roligare kunde ni ha mer frukter. --[[Användare:Geylan|Geylan]] 19 september 2012 kl. 10.53 (UTC)
: Rolig film och kul sport. Tim Rey
: Rolig film! väldigt kreativt, ni kunde ha valt att ta flera varierade grenar och inte endast "kast" grenar annars toppen! --[[Användare:KasperV|KasperV]] 19 september 2012 kl. 10.56 (UTC)
: Bra gjort! Ni kunde ha varierat på publikens hurrande, då det blev lite jobbigt med ett o samma ljud från publiken. --[[Användare:MattiasN|MattiasN]] 19 september 2012 kl. 11.00 (UTC)
: Väldigt trevligt framfört och ni verkade ha haft trevligt under framförandet. Ni kunde ha haft lite mer variation på vad det var ni gjorde--[[Användare:GrimBunk|GrimBunk]] 19 september 2012 kl. 11.02 (UTC)
: Lite för mycket grönsaker, men kreativt. --[[Användare:Jontis 00|Jontis 00]] 20 september 2012 kl. 08.02 (UTC)
: Like a Baws. --[[Användare:Baws|Baws]] 20 september 2012 kl. 08.08 (UTC)
: Kreativt gjort, dock kunde man ha varierat grenarna --[[Användare:Patho|Patho]] 20 september 2012 kl. 10.15(UTC)
: Mycket rolig film! Väl utfört, bra där med publiken, men variation hade behövts. T.ex ni hade kunna haft någon övning där ni gjorde något annat än kasta. Bättre kvalitet rekommenderas, det blev lite svårt att se vad som pågick ibland. Annars bra film *applauds*.--[[Användare:Alexander|Alexander]] 20 september 2012 kl. 08.48 (UTC)
: Kreativt, nytänkande i komb med befintliga grenar. Varför uppfinna hjulet helt på nytt. Bra jobbat!--[[Användare:Alexander.persson|Alexander.persson]] 20 september 2012 kl. 11.03 (UTC)
{{clear}}

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

==== Capture The Egg ====

{{#ev:youtube|Pv06XWMBX_U|240|right}}

Vi är elever från TE12A

===== I rollerna =====
* Bastian som Deffender
* Johnny som Deffender
* Jakob som Attacker
* Mattias som Attacker
* Joachim & Alexander var ej med i självaste inspelningen
av filmen på grund utav andra skäl.
Men de var med och redigerade i filmen.

===== Respons =====

: Ni lyckades bra med att förklara komplicerade regler i en spännande sport. --[[Användare:Hakan|Håkan Elderstig]] 18 september 2012 kl. 10.04 (UTC)
: Grymt bra intro, samt musik. Men det skulle vara roligt om ni hade filmat lite mera om själva "sporten", samt använda ett ägg istället för en ryggsäck? --[[Användare:Johan.Askefalk|Johan.Askefalk]] 19 september 2012 kl. 11.11 (UTC)
:Ni lyckades bra med musiken och filmningen. Tyckte verkligen om flygningen över banan i början. Bra att ni använde hen istället för han och henne. --[[Användare:Philipk|Philipk]] 20 september 2012 kl. 08.34 (UTC)--[[Användare:Philipk|Philipk]] 20 september 2012 kl. 08.34 (UTC)
:Bra motion, man måste också utveckla lagandan, dock kan de bli lite väl kostsamt ifall man har en dålig dag och måste tvätta kläderna och massa ägg.--[[Användare:Billybooy|Billybooy]] 20 september 2012 kl. 08.38 (UTC)
: Väldig lyckad video ni gjorde de väldigt beskrivande och bra och man blev motiverad att göra det själv --[[Användare:Jiha9607|Jimmy]]

{{clear}}
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

==== Tunnelbana Boll i Hink TE12A ====

{{#ev:youtube|QYCXWjDhcvc|250|right}}

Syfte: Syftet med vår lek är att man ska aktivera sig, och ha roligt i processen. 
Man övar sitt bollsinne och sin vighet samtidigt som man springer och lär sig 
hantera stressade situationer bland folkmassor ( i tunnelbanan).

Deltagande:

Kasper 
Frank 
Grim 
Oscar 
Tim 
My 

===== Respons =====
: Kul sport som presenteras på ett effektivt sätt. Kan man spela den i någon säkrare miljö? --[[Användare:Hakan|Håkan Elderstig]] 18 september 2012 kl. 10.08 (UTC)
: Rolig film lite mycket fusk kanske? Tex när ni klippte bort när ni missade. Annars rolig och kreativ :) --[[Användare:Johan.Askefalk|Johan.Askefalk]] 19 september 2012 kl. 11.04 (UTC)
: Jag tycker att det var kul att ni hade hittat en lite annorlunda plats att vistas på, vilket gjorde att er video blev sevärd och rolig. Det var även en mycket bra klippt film med många olika och bra vinklar i videon.--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] 19 september 2012 kl. 11.28 (UTC)
: En sport som såg rolig ut, ni förklarade på ett bra sätt. Ni gjorde det också på ett säkert sätt.--[[Användare:Miro|Miro]] 19 september 2012 kl. 11.28 (UTC)
: Kreativt, och bra regler, men en lite osäker miljö.--[[Användare:Billybooy|Billybooy]] 20 september 2012 kl. 08.24 (UTC)
: Annorlunda miljö, långdragen sport. --[[Användare:Patho|Patho]] 20 september 2012 kl. 10.26 (UTC)
: Kreativt och roligt men också lite annorlunda. Gangster123
:rolig sport det såg också ut som att ni hade roligt när ni spelade vilket gör att filmen blir mer sevärd.--[[Användare:JoachimAllerborg|JoachimAllerborg]] 21 september 2012 kl. 16.31 (UTC)
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

==== Grupp Äppelström ====

{{#ev:youtube|awNvFouIJP4|250|right}}

Malin: redigerare

Jimmy: man numer 3

Victor: man numer 2, musik

Geylan: man numer 1

Love: medverkade i musik och anteckning

Martin: assistent

Äppelstörm går ut på att man ska springa igenom centralen i rusningstrafik. Man ska lämna vidare äpplet till nästa person
som även kommer springa en sträcka. Sen ger den vidare äpplet till sista man som springer till andra sidan och då är man i MÅL!
===== Respons =====
: En enkel idé som blir mycket action i filmen. Kanske lite för vilt för min smak. --[[Användare:Hakan|Håkan Elderstig]] 18 september 2012 kl. 10.13 (UTC)
: En mycket bra och rolig film, men det ni kunde förbättra var filmningen. --[[Användare:Frank|Frank]] 19 september 2012 kl. 10.58 (UTC)
: Rolig och kanske lite väl aggressiv film? Men ni skulle kunna göra den lite längre Annars rolig och spännande att kolla på --[[Användare:Johan.Askefalk|Johan.Askefalk]] 19 september 2012 kl. 11.08 (UTC)
: Ni borde hålla kameran vågrätt, verkar vara bra motion. --[[Användare:Jontis 00|Jontis 00]] 20 september 2012 kl. 08.02 (UTC)
: hghfgfg--[[Användare:A55ripper|A55ripper]] 20 september 2012 kl. 08.10 (UTC)
: Kul idé och bra med motion, dock väldigt våldsamt, man kan ju ramla ner på spåret om man ramlar.--[[Användare:Billybooy|Billybooy]] 20 september 2012 kl. 08.29 (UTC)

{{clear}}

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

==== Gruppen: De Olympiska Slynorna - TEINF11 ====

Vi är åtta elever från TEINF11 klassen. Vi gjorde två aktiviteter som ni ser i videon, den första aktiviteten var att man skulle springa runt en plan med bollen för att få igång kroppen och värma upp sig, och sedan fortsatte vi med aktivitet #2 vilken innebär att man skjuter bollen så långt man kan, och sedan sätter man bollen på platsen där den landade, och springa fram och hämta bollen på vägen tillbaks så fort man kan.

{{#ev:youtube|HA5N4dRwVIU|250|right|Kommentera och tumma upp ;)}}

'''Elevnamnen:'''

* Ammar
* Denis
* Jakub
* Nils
* Richard
* Simon
* Viktor
* William

===== Respons =====
: Er nya sportaktivitet uppmuntrar verkligen till fysisk aktivitet! Det hade varit bra ifall ni hade varit tydligare med iden i aktiviteten. Tycker namnet inte är passande, föreslår att ni byter till något lämpligare. I övrigt har ni gjort ett bra jobb!--[[Användare:Alexander.persson|Alexander.persson]] 20 september 2012 kl. 10.50 (UTC)
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

{{clear}}

==== Grupp dem coola ====

{{#ev:youtube|pPkiWopO4uo|250|right|Staffettävling - TE12C}}

Vi är bäst.

 
 

Deltagarna:
 

* Daniel Mijic aka kungen
* Joel Jägerstedt
* Sofie Isaksson
* Zackarias Jackobsson
* P-A
* Sebastian Jönsson
* Malte AKA Salte

{{clear}}

==== Grupp EFTERBLIVEN SPRINT - Efterbliven Sprint ====

I vår grupp råkade vi ut för idétorka när inte allt material till den tänkta idrotten fanns tillgängliga.
 Vår fantasi begick förmodligen självmord och därför blev vår video varken särskilt intressant eller kreativ.
 Men duger gör den!
 
 

Deltagarna:
 

* Cassandra Nilsson
* Isa (Isawi) Molinder
* Anton Pihl
* Carl Petterson
* Nangalay Rahimi
* Pontus Pernebring
* Emil Odung
* (Patrik "Path" Hoffman - lånad som andra kameraman)

{{clear}}

==== Bästa Gruppen ====

{{#ev:youtube|oMdkH3PxcDI|250|right}}

Vi är bäst

{{clear}}

RESPONS:
rolig sport. Skit bra. Ni kunde haft lite jämnare lag.
:Skön sport med mycket rörelse om alla springer. Verkar som en rolig sport!--[[Användare:Davidlinde|Davidlinde]] 20 september 2012 kl. 09.52 (UTC)
: Tydliga regler bra!, bra kommentator ( sigge ) bra musik bra grej helt enkelt

=== The project X :))))) ===

{{#ev:youtube|sizSxziwpNg|250|right}}

[vårat projekt utgår att man är 2 lag och har 3 mål | Kommentera :) ;)] TEINF11

Deltagare: Anton, Sam, Fredrik, Felix, Kevin och Patrik

{{clear}}

=== Speedboll TE11 :))))) ===

{{#ev:youtube|cL8yfudasnE|250|right}}

[http://www.youtube.com/watch?v=cL8yfudasnE&| Kommentera och tumma upp :)))]TM, TE11

Speedboll går ut på att två lag ska ta rugby bollen som finns i mitten av spelplanen och springa över med den till målet. Om någon annan har rugbybollen så får man knuffas :))). Man får bara ha bollen i minst 3 sekunder så det krävs mycket passningsspel när sporten är igång. När man utövar sporten så ska även tänka på att ha kul också xD

Deltagare: Nils, Max, Tim, Madhi, Dusan

{{clear}}

Uppgift Beskriv en datordel

2012-09-19T10:58:22Z

Jiha9607: /* IO Enheter */

Uppgift Beskriv en datordel

2012-09-05T11:18:22Z

Jiha9607:

{{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer? Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område.

Du behöver bli medlem och logga in på Wikiskola för att kunna skriva här.

'''Vi vill att du:'''
* Förklarar vad förkortningen står för.
* Översätter engelska uttryck till svenska
* Anger ungefärligt pris
* Förklarar hur den fungerar
* Länk till en film eller inbäddad film.
* Källor/länkar

Skriv ditt namn under den rubrik där du kan bidra. Eller lägg till en egen rubrik.

Du publicerar din text genom att lägga in på denna sida.
}}

=== Exempelrubrik ===

* Punktlistelemen

ord
mening
{{clear}}

=== RAM ===

Alfonso

=== Ethernet ===

August Carlsson

=== Ljudkort ===

Tim Rey

=== Fläkt ===

malin

Miro Bakovic (SWAG och YOLO)

=== ROM ===
Grim Rogan

=== Hårddisk ===
Sigurd

==== Joachim A ====

=== Chassi ===
niclas william Fredrik

=== Kraftaggregat ===
Issa, Bomler

=== Moderkort ===

====Kasper Winberg ====

==== Max Allerborg ====

=== Ett litet skämt ===

Några norska skämt på temat datorterminologi: [[Norska löshundskommitén]]

=== Flashminne ===
Johnny Olsson

=== SSD ===
Jakob Lindau

=== USB ===
My Schenkmanis
==== Mattias Norberg ====

=== firewire ===
love lehult

=== Grafikkort ===

Johan Askefalk
Dennis K

== Ljudkortet ==
Frank Salazar Diaz

=== Processor ===

Alexander Mårtensson, Bastian Pedersen

=== Vattenkylning===
Victor heroin

=== Diskettstation ===
Oscar Rasinaho
=== IO Kort ===
Jimmy Hammarsten