<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Jevil+99</id>
	<title>Wikiskola - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Jevil+99"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php/Special:Bidrag/Jevil_99"/>
	<updated>2026-05-12T03:19:06Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.41.1</generator>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Laminering&amp;diff=36071</id>
		<title>Laminering</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Laminering&amp;diff=36071"/>
		<updated>2016-05-16T15:59:54Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jevil 99: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Om&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Laminat är ett material som består av flera olika skikt som sitter ihop ovanpå varandra. Plywood är en typ av trälaminat medan spånskiva inte är det. Högtryckslaminat är en laminatbeläggning på en träskiva med varierande estetiska mönster. Laminatgolv är ett annat användningsområde eller moduler för tak- samt väggbeklädnad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Att sammanfoga flera skikt kallas ibland laminering. Ibland menar man med laminering att man bakar in ett pappersdokument, till exempel ett ID-kort, mellan två plastskikt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| &lt;br /&gt;
UG8OYDwTIh4 |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Tillvägagångssätt &amp;amp; lämplighet för olika typer av material&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;LAMINERING PÅ TRÄ&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
För att uppnå förstklassigt resultat vid beläggning med kemikaliebeständig polyester / vinylester på gamla eller nya träkonstruktioner gäller följande:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förarbetet är av allra största betydelse för slutresultatet. All gammal målning och ytbehandling måste noggrant avlägsnas och konstruktionen måste vara absolut torr. Fett och smuts tas bort med lämpligt rengöringsmedel såsom lacknafta eller liknande. Större ojämnheter och sprickor spacklas med polyesterspackel och innan grundning slipas trävirket med grovt sandpapper.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som grundning (primer) används polyester, tunnad med 20 % styren och med lämplig mängd härdare tillsatt. Detta ska härda före nästa arbetsoperation.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För bästa vidhäftning bör beläggningsarbetet påbörjas innan grundningen är helt uthärdad. (3 - 18 timmar beroende på yttre förutsättningar).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Använd minst 2 lager pulverbunden 450 grams glasfibermatta och avsluta med C-glas, eventuellt syntetisk ytmatta impregnerad med polyester och med en tillsats av 2 % Oldopal vaxlösning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Polyester och glasfiberbelagda trä, stål- aluminium eller betongkonstruktioner får inte utsättas för högre temperatur än +65° C, ej heller stora och snabba temperaturskillnader. Detta för att reducera faran för delaminering mellan laminat och belagt material.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
OBS! Innan arbetet påbörjas är det mycket viktigt att tillse att alla sprickor och hål blir ordentligt tätade med polyesterspackel och att skarpa vinklar och hålkäl spacklas för att få en mjuk övergång och därmed mindre risk för luftinneslutningar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;LAMINERING PÅ STÅL&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Ståltankar beläggs ofta med kemikalibeständigt laminat för att förhindra korrosion. Här gäller det att tankväggarna först måste rengöras grundligt med ett avfettningsmedel samt blästras till Svensk standard Sa 2,5 - 3. Alla lösa partiklar avlägsnas noggrant och en primer påföres inom 8 timmar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lämplig primer kan vara karbonatfri epoxy-primer, t ex. Penguard Primer eller Penguard undercoats som får efterhärda vid +20° C i en vecka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Arbetet bör inte utföras om temperaturen ligger under +10° C. Man kan också använda polyester eller vinylester som primer. Brottöjningen i den aktuella polyestern eller vinylestern bör då vara större än 2,5%.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Överlaminering kan ske efter 2 till 3 timmar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Laminering av polyester eller vinylester / glasfiber på stål bör utföras med största noggrannhet då risk för att laminatet släpper är mycket större här än vid laminering på trä eller betong. God överlappning säkras genom att lämna ett öppet fält om 70 - 80 % av glasmattebredden tills man kommit runt tanken en gång. Därefter lamineras det efterlämnade fältet varvid god överlappning erhålles.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varje lager måste få härda innan nästa lager påföres. Proceduren upprepas minst 3 lager med pulverbunden 450 grams matta har påförts. Lamineringen bör avslutas med c-glas eller syntetiskt ytmatta som impregnerats med polyester / vinylester tillsatt med 2 % Oldopal vaxlösning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;LAMINERING PÅ ALUMINIUM&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Ytan bör efter rengöring / avfettning sandblästras. Som primer rekommenderas Atlac vinylester. Denna kan som tidigare nämnts överlamineras efter 2 - 3 timmar. Tillvägagångssättet vid laminatuppbyggnaden göres på samma sätt som vid laminering på stål.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;LAMINERING PÅ BETONG&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Krav som ställs på betongen&lt;br /&gt;
Betongen bör ha lågt alkalieinnehåll.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Betongtillsatsmedel på PVA-bas bör undvikas. Denna kan vid fuktighet utifrån hydrolyseras och påverka vidhäftningen i negativ riktning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Betongen bör efterhärda i ca: 30 dygn och ha ett fuktighetsinnehåll på under 4 % (mäts med CM-apparat) på 10 cm. djup.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alla betongkonstruktioner måste isoleras mot jord med diffusionstät folie eller liknande för att förhindra att fuktighet tränger in i betongen från utsidan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förarbete ny betong&lt;br /&gt;
Alternativa behandlingar:&lt;br /&gt;
A. Sandblästring&lt;br /&gt;
B. Stålborstning&lt;br /&gt;
C. Mekanisk slipning. Slam och uppstickande grader måste borttagas fullständigt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Härefter syratvättas betongen. Ytan behandlas med saltsyra (handels) utspädd med vatten 1:1 eller 1:2. Använd t ex piassavakvast i ca 15 min. Efterspola grundligt med stora mängder rent vatten. Ytan måste torkas ut fullständigt innan beläggningsarbetet påbörjas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förarbete gammal betong&lt;br /&gt;
Tidigare belagd eller målad betong sandblästras så djupt att alla rester av lim, lack, olja o.s.v. försvinner. Härefter syratvättas ytan (se ny betong). Alla ojämnheter i betongen spacklas med polyesterspackel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Beläggning&lt;br /&gt;
Den polyester / vinylester som ska användas till lamineringen använd som också som primer men tunnas då med 20 % styren. Primern accelereras och katalyseras så att man uppnår en geltid på 20 - 40 minuter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När primern delvis härdat ut påbörjas lamineringen med polyester / vinylester och glasfiber. Lägg minst 2 lager 450 grams pulverbunden matta och avsluta lamineringen med c-glas eller syntetiskt ytmatta som impregnerats med polyester / vinylester tillsatt med 2 % Oldopal vaxlösning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Fördelar och nackdelar över laminatgolv&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Översikt över alla fördelar med laminat:&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Robust, lättskött och hygieniskt.&lt;br /&gt;
* Snabbt och enkelt att lägga på nästan alla underlag.&lt;br /&gt;
* Tack vare låg bygghöjd är laminat idealiskt för renovering och modernisering av din bostad.&lt;br /&gt;
* Ljusäkta, dvs. ingen färgförändring vid inflöde av UV-ljus.&lt;br /&gt;
* Tål stolshjul.&lt;br /&gt;
* Emissionsfattigt.&lt;br /&gt;
* Tål cigarettglöd.&lt;br /&gt;
* Lämpligt för golvvärme.&lt;br /&gt;
* Värdebeständigt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Nackdelar:&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Det sägs ofta att laminat ger ett håligt ljud och en högre stegljudseffekt för underliggande lokaler, men idag kan dessa problem motverkas med lämpliga isoleringsmaterial. - Laminat kan inte slipas (som parkett) vid större skador på ytan.&lt;br /&gt;
Laminat är en fuktkänslig golvbeläggning och passar därför inte för användning i våtrum – såvida det inte rör sig om ett speciellt våtrumslaminat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Användningasområden&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Ett laminat används i båtbygge, en glasfiberarmerad plastbåt är uppbyggd av polyester eller epoxi samt glasfiber. Det förekommer även laminerade distansmaterial i en båts skrov eller däck som kan bestå av till exempel skivor av polyuretanskum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Laminat används till exempel till bowlingbanor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Laminerat glas kan vara uppbyggt av två eller fler lager av glas med en plastfilm emellan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Lanminatstål består av olika skikt av legeringar av stål. Knivar kan göras av laminatstål för att ge vass egg av hårt stål samtidigt som bladet ges viss böjlighet genom ett andra skikt innehåller mer &amp;quot;mjukt&amp;quot; stål.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Laminatgolv är ett annat användningsområde eller moduler för tak- samt väggbeklädnad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Kostnader för laminatgolv (per tillfälle och i grundinvestering)&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Golv, pris per kvadratmeter&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
[[File:Cool bild på laminatgolvs priser.png|thumb|En cool bild på laminatgolvs priser (sno inte min bild tack).]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jevil 99</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Laminering&amp;diff=36070</id>
		<title>Laminering</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Laminering&amp;diff=36070"/>
		<updated>2016-05-16T15:59:11Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jevil 99: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Om&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Laminat är ett material som består av flera olika skikt som sitter ihop ovanpå varandra. Plywood är en typ av trälaminat medan spånskiva inte är det. Högtryckslaminat är en laminatbeläggning på en träskiva med varierande estetiska mönster. Laminatgolv är ett annat användningsområde eller moduler för tak- samt väggbeklädnad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Att sammanfoga flera skikt kallas ibland laminering. Ibland menar man med laminering att man bakar in ett pappersdokument, till exempel ett ID-kort, mellan två plastskikt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| &lt;br /&gt;
jZWYB7E0elwvE7SK |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Tillvägagångssätt &amp;amp; lämplighet för olika typer av material&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;LAMINERING PÅ TRÄ&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
För att uppnå förstklassigt resultat vid beläggning med kemikaliebeständig polyester / vinylester på gamla eller nya träkonstruktioner gäller följande:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förarbetet är av allra största betydelse för slutresultatet. All gammal målning och ytbehandling måste noggrant avlägsnas och konstruktionen måste vara absolut torr. Fett och smuts tas bort med lämpligt rengöringsmedel såsom lacknafta eller liknande. Större ojämnheter och sprickor spacklas med polyesterspackel och innan grundning slipas trävirket med grovt sandpapper.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som grundning (primer) används polyester, tunnad med 20 % styren och med lämplig mängd härdare tillsatt. Detta ska härda före nästa arbetsoperation.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För bästa vidhäftning bör beläggningsarbetet påbörjas innan grundningen är helt uthärdad. (3 - 18 timmar beroende på yttre förutsättningar).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Använd minst 2 lager pulverbunden 450 grams glasfibermatta och avsluta med C-glas, eventuellt syntetisk ytmatta impregnerad med polyester och med en tillsats av 2 % Oldopal vaxlösning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Polyester och glasfiberbelagda trä, stål- aluminium eller betongkonstruktioner får inte utsättas för högre temperatur än +65° C, ej heller stora och snabba temperaturskillnader. Detta för att reducera faran för delaminering mellan laminat och belagt material.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
OBS! Innan arbetet påbörjas är det mycket viktigt att tillse att alla sprickor och hål blir ordentligt tätade med polyesterspackel och att skarpa vinklar och hålkäl spacklas för att få en mjuk övergång och därmed mindre risk för luftinneslutningar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;LAMINERING PÅ STÅL&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Ståltankar beläggs ofta med kemikalibeständigt laminat för att förhindra korrosion. Här gäller det att tankväggarna först måste rengöras grundligt med ett avfettningsmedel samt blästras till Svensk standard Sa 2,5 - 3. Alla lösa partiklar avlägsnas noggrant och en primer påföres inom 8 timmar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lämplig primer kan vara karbonatfri epoxy-primer, t ex. Penguard Primer eller Penguard undercoats som får efterhärda vid +20° C i en vecka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Arbetet bör inte utföras om temperaturen ligger under +10° C. Man kan också använda polyester eller vinylester som primer. Brottöjningen i den aktuella polyestern eller vinylestern bör då vara större än 2,5%.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Överlaminering kan ske efter 2 till 3 timmar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Laminering av polyester eller vinylester / glasfiber på stål bör utföras med största noggrannhet då risk för att laminatet släpper är mycket större här än vid laminering på trä eller betong. God överlappning säkras genom att lämna ett öppet fält om 70 - 80 % av glasmattebredden tills man kommit runt tanken en gång. Därefter lamineras det efterlämnade fältet varvid god överlappning erhålles.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varje lager måste få härda innan nästa lager påföres. Proceduren upprepas minst 3 lager med pulverbunden 450 grams matta har påförts. Lamineringen bör avslutas med c-glas eller syntetiskt ytmatta som impregnerats med polyester / vinylester tillsatt med 2 % Oldopal vaxlösning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;LAMINERING PÅ ALUMINIUM&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Ytan bör efter rengöring / avfettning sandblästras. Som primer rekommenderas Atlac vinylester. Denna kan som tidigare nämnts överlamineras efter 2 - 3 timmar. Tillvägagångssättet vid laminatuppbyggnaden göres på samma sätt som vid laminering på stål.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;LAMINERING PÅ BETONG&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Krav som ställs på betongen&lt;br /&gt;
Betongen bör ha lågt alkalieinnehåll.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Betongtillsatsmedel på PVA-bas bör undvikas. Denna kan vid fuktighet utifrån hydrolyseras och påverka vidhäftningen i negativ riktning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Betongen bör efterhärda i ca: 30 dygn och ha ett fuktighetsinnehåll på under 4 % (mäts med CM-apparat) på 10 cm. djup.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alla betongkonstruktioner måste isoleras mot jord med diffusionstät folie eller liknande för att förhindra att fuktighet tränger in i betongen från utsidan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förarbete ny betong&lt;br /&gt;
Alternativa behandlingar:&lt;br /&gt;
A. Sandblästring&lt;br /&gt;
B. Stålborstning&lt;br /&gt;
C. Mekanisk slipning. Slam och uppstickande grader måste borttagas fullständigt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Härefter syratvättas betongen. Ytan behandlas med saltsyra (handels) utspädd med vatten 1:1 eller 1:2. Använd t ex piassavakvast i ca 15 min. Efterspola grundligt med stora mängder rent vatten. Ytan måste torkas ut fullständigt innan beläggningsarbetet påbörjas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förarbete gammal betong&lt;br /&gt;
Tidigare belagd eller målad betong sandblästras så djupt att alla rester av lim, lack, olja o.s.v. försvinner. Härefter syratvättas ytan (se ny betong). Alla ojämnheter i betongen spacklas med polyesterspackel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Beläggning&lt;br /&gt;
Den polyester / vinylester som ska användas till lamineringen använd som också som primer men tunnas då med 20 % styren. Primern accelereras och katalyseras så att man uppnår en geltid på 20 - 40 minuter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När primern delvis härdat ut påbörjas lamineringen med polyester / vinylester och glasfiber. Lägg minst 2 lager 450 grams pulverbunden matta och avsluta lamineringen med c-glas eller syntetiskt ytmatta som impregnerats med polyester / vinylester tillsatt med 2 % Oldopal vaxlösning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Fördelar och nackdelar över laminatgolv&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Översikt över alla fördelar med laminat:&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Robust, lättskött och hygieniskt.&lt;br /&gt;
* Snabbt och enkelt att lägga på nästan alla underlag.&lt;br /&gt;
* Tack vare låg bygghöjd är laminat idealiskt för renovering och modernisering av din bostad.&lt;br /&gt;
* Ljusäkta, dvs. ingen färgförändring vid inflöde av UV-ljus.&lt;br /&gt;
* Tål stolshjul.&lt;br /&gt;
* Emissionsfattigt.&lt;br /&gt;
* Tål cigarettglöd.&lt;br /&gt;
* Lämpligt för golvvärme.&lt;br /&gt;
* Värdebeständigt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Nackdelar:&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Det sägs ofta att laminat ger ett håligt ljud och en högre stegljudseffekt för underliggande lokaler, men idag kan dessa problem motverkas med lämpliga isoleringsmaterial. - Laminat kan inte slipas (som parkett) vid större skador på ytan.&lt;br /&gt;
Laminat är en fuktkänslig golvbeläggning och passar därför inte för användning i våtrum – såvida det inte rör sig om ett speciellt våtrumslaminat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Användningasområden&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Ett laminat används i båtbygge, en glasfiberarmerad plastbåt är uppbyggd av polyester eller epoxi samt glasfiber. Det förekommer även laminerade distansmaterial i en båts skrov eller däck som kan bestå av till exempel skivor av polyuretanskum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Laminat används till exempel till bowlingbanor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Laminerat glas kan vara uppbyggt av två eller fler lager av glas med en plastfilm emellan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Lanminatstål består av olika skikt av legeringar av stål. Knivar kan göras av laminatstål för att ge vass egg av hårt stål samtidigt som bladet ges viss böjlighet genom ett andra skikt innehåller mer &amp;quot;mjukt&amp;quot; stål.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Laminatgolv är ett annat användningsområde eller moduler för tak- samt väggbeklädnad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Kostnader för laminatgolv (per tillfälle och i grundinvestering)&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Golv, pris per kvadratmeter&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
[[File:Cool bild på laminatgolvs priser.png|thumb|En cool bild på laminatgolvs priser (sno inte min bild tack).]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jevil 99</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Laminering&amp;diff=36069</id>
		<title>Laminering</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Laminering&amp;diff=36069"/>
		<updated>2016-05-16T15:57:58Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jevil 99: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Om&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Laminat är ett material som består av flera olika skikt som sitter ihop ovanpå varandra. Plywood är en typ av trälaminat medan spånskiva inte är det. Högtryckslaminat är en laminatbeläggning på en träskiva med varierande estetiska mönster. Laminatgolv är ett annat användningsområde eller moduler för tak- samt väggbeklädnad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Att sammanfoga flera skikt kallas ibland laminering. Ibland menar man med laminering att man bakar in ett pappersdokument, till exempel ett ID-kort, mellan två plastskikt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| &lt;br /&gt;
https://www.youtube.com/watch?v=UG8OYDwTIh4 |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Tillvägagångssätt &amp;amp; lämplighet för olika typer av material&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;LAMINERING PÅ TRÄ&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
För att uppnå förstklassigt resultat vid beläggning med kemikaliebeständig polyester / vinylester på gamla eller nya träkonstruktioner gäller följande:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förarbetet är av allra största betydelse för slutresultatet. All gammal målning och ytbehandling måste noggrant avlägsnas och konstruktionen måste vara absolut torr. Fett och smuts tas bort med lämpligt rengöringsmedel såsom lacknafta eller liknande. Större ojämnheter och sprickor spacklas med polyesterspackel och innan grundning slipas trävirket med grovt sandpapper.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som grundning (primer) används polyester, tunnad med 20 % styren och med lämplig mängd härdare tillsatt. Detta ska härda före nästa arbetsoperation.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För bästa vidhäftning bör beläggningsarbetet påbörjas innan grundningen är helt uthärdad. (3 - 18 timmar beroende på yttre förutsättningar).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Använd minst 2 lager pulverbunden 450 grams glasfibermatta och avsluta med C-glas, eventuellt syntetisk ytmatta impregnerad med polyester och med en tillsats av 2 % Oldopal vaxlösning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Polyester och glasfiberbelagda trä, stål- aluminium eller betongkonstruktioner får inte utsättas för högre temperatur än +65° C, ej heller stora och snabba temperaturskillnader. Detta för att reducera faran för delaminering mellan laminat och belagt material.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
OBS! Innan arbetet påbörjas är det mycket viktigt att tillse att alla sprickor och hål blir ordentligt tätade med polyesterspackel och att skarpa vinklar och hålkäl spacklas för att få en mjuk övergång och därmed mindre risk för luftinneslutningar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;LAMINERING PÅ STÅL&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Ståltankar beläggs ofta med kemikalibeständigt laminat för att förhindra korrosion. Här gäller det att tankväggarna först måste rengöras grundligt med ett avfettningsmedel samt blästras till Svensk standard Sa 2,5 - 3. Alla lösa partiklar avlägsnas noggrant och en primer påföres inom 8 timmar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lämplig primer kan vara karbonatfri epoxy-primer, t ex. Penguard Primer eller Penguard undercoats som får efterhärda vid +20° C i en vecka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Arbetet bör inte utföras om temperaturen ligger under +10° C. Man kan också använda polyester eller vinylester som primer. Brottöjningen i den aktuella polyestern eller vinylestern bör då vara större än 2,5%.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Överlaminering kan ske efter 2 till 3 timmar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Laminering av polyester eller vinylester / glasfiber på stål bör utföras med största noggrannhet då risk för att laminatet släpper är mycket större här än vid laminering på trä eller betong. God överlappning säkras genom att lämna ett öppet fält om 70 - 80 % av glasmattebredden tills man kommit runt tanken en gång. Därefter lamineras det efterlämnade fältet varvid god överlappning erhålles.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varje lager måste få härda innan nästa lager påföres. Proceduren upprepas minst 3 lager med pulverbunden 450 grams matta har påförts. Lamineringen bör avslutas med c-glas eller syntetiskt ytmatta som impregnerats med polyester / vinylester tillsatt med 2 % Oldopal vaxlösning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;LAMINERING PÅ ALUMINIUM&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Ytan bör efter rengöring / avfettning sandblästras. Som primer rekommenderas Atlac vinylester. Denna kan som tidigare nämnts överlamineras efter 2 - 3 timmar. Tillvägagångssättet vid laminatuppbyggnaden göres på samma sätt som vid laminering på stål.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;LAMINERING PÅ BETONG&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Krav som ställs på betongen&lt;br /&gt;
Betongen bör ha lågt alkalieinnehåll.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Betongtillsatsmedel på PVA-bas bör undvikas. Denna kan vid fuktighet utifrån hydrolyseras och påverka vidhäftningen i negativ riktning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Betongen bör efterhärda i ca: 30 dygn och ha ett fuktighetsinnehåll på under 4 % (mäts med CM-apparat) på 10 cm. djup.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alla betongkonstruktioner måste isoleras mot jord med diffusionstät folie eller liknande för att förhindra att fuktighet tränger in i betongen från utsidan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förarbete ny betong&lt;br /&gt;
Alternativa behandlingar:&lt;br /&gt;
A. Sandblästring&lt;br /&gt;
B. Stålborstning&lt;br /&gt;
C. Mekanisk slipning. Slam och uppstickande grader måste borttagas fullständigt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Härefter syratvättas betongen. Ytan behandlas med saltsyra (handels) utspädd med vatten 1:1 eller 1:2. Använd t ex piassavakvast i ca 15 min. Efterspola grundligt med stora mängder rent vatten. Ytan måste torkas ut fullständigt innan beläggningsarbetet påbörjas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förarbete gammal betong&lt;br /&gt;
Tidigare belagd eller målad betong sandblästras så djupt att alla rester av lim, lack, olja o.s.v. försvinner. Härefter syratvättas ytan (se ny betong). Alla ojämnheter i betongen spacklas med polyesterspackel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Beläggning&lt;br /&gt;
Den polyester / vinylester som ska användas till lamineringen använd som också som primer men tunnas då med 20 % styren. Primern accelereras och katalyseras så att man uppnår en geltid på 20 - 40 minuter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När primern delvis härdat ut påbörjas lamineringen med polyester / vinylester och glasfiber. Lägg minst 2 lager 450 grams pulverbunden matta och avsluta lamineringen med c-glas eller syntetiskt ytmatta som impregnerats med polyester / vinylester tillsatt med 2 % Oldopal vaxlösning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Fördelar och nackdelar över laminatgolv&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Översikt över alla fördelar med laminat:&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Robust, lättskött och hygieniskt.&lt;br /&gt;
* Snabbt och enkelt att lägga på nästan alla underlag.&lt;br /&gt;
* Tack vare låg bygghöjd är laminat idealiskt för renovering och modernisering av din bostad.&lt;br /&gt;
* Ljusäkta, dvs. ingen färgförändring vid inflöde av UV-ljus.&lt;br /&gt;
* Tål stolshjul.&lt;br /&gt;
* Emissionsfattigt.&lt;br /&gt;
* Tål cigarettglöd.&lt;br /&gt;
* Lämpligt för golvvärme.&lt;br /&gt;
* Värdebeständigt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Nackdelar:&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Det sägs ofta att laminat ger ett håligt ljud och en högre stegljudseffekt för underliggande lokaler, men idag kan dessa problem motverkas med lämpliga isoleringsmaterial. - Laminat kan inte slipas (som parkett) vid större skador på ytan.&lt;br /&gt;
Laminat är en fuktkänslig golvbeläggning och passar därför inte för användning i våtrum – såvida det inte rör sig om ett speciellt våtrumslaminat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Användningasområden&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Ett laminat används i båtbygge, en glasfiberarmerad plastbåt är uppbyggd av polyester eller epoxi samt glasfiber. Det förekommer även laminerade distansmaterial i en båts skrov eller däck som kan bestå av till exempel skivor av polyuretanskum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Laminat används till exempel till bowlingbanor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Laminerat glas kan vara uppbyggt av två eller fler lager av glas med en plastfilm emellan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Lanminatstål består av olika skikt av legeringar av stål. Knivar kan göras av laminatstål för att ge vass egg av hårt stål samtidigt som bladet ges viss böjlighet genom ett andra skikt innehåller mer &amp;quot;mjukt&amp;quot; stål.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Laminatgolv är ett annat användningsområde eller moduler för tak- samt väggbeklädnad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Kostnader för laminatgolv (per tillfälle och i grundinvestering)&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Golv, pris per kvadratmeter&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
[[File:Cool bild på laminatgolvs priser.png|thumb|En cool bild på laminatgolvs priser (sno inte min bild tack).]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jevil 99</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Laminering&amp;diff=36029</id>
		<title>Laminering</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Laminering&amp;diff=36029"/>
		<updated>2016-05-13T07:49:29Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jevil 99: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Om&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Laminat är ett material som består av flera olika skikt som sitter ihop ovanpå varandra. Plywood är en typ av trälaminat medan spånskiva inte är det. Högtryckslaminat är en laminatbeläggning på en träskiva med varierande estetiska mönster. Laminatgolv är ett annat användningsområde eller moduler för tak- samt väggbeklädnad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Att sammanfoga flera skikt kallas ibland laminering. Ibland menar man med laminering att man bakar in ett pappersdokument, till exempel ett ID-kort, mellan två plastskikt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Tillvägagångssätt &amp;amp; lämplighet för olika typer av material&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;LAMINERING PÅ TRÄ&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
För att uppnå förstklassigt resultat vid beläggning med kemikaliebeständig polyester / vinylester på gamla eller nya träkonstruktioner gäller följande:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förarbetet är av allra största betydelse för slutresultatet. All gammal målning och ytbehandling måste noggrant avlägsnas och konstruktionen måste vara absolut torr. Fett och smuts tas bort med lämpligt rengöringsmedel såsom lacknafta eller liknande. Större ojämnheter och sprickor spacklas med polyesterspackel och innan grundning slipas trävirket med grovt sandpapper.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som grundning (primer) används polyester, tunnad med 20 % styren och med lämplig mängd härdare tillsatt. Detta ska härda före nästa arbetsoperation.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För bästa vidhäftning bör beläggningsarbetet påbörjas innan grundningen är helt uthärdad. (3 - 18 timmar beroende på yttre förutsättningar).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Använd minst 2 lager pulverbunden 450 grams glasfibermatta och avsluta med C-glas, eventuellt syntetisk ytmatta impregnerad med polyester och med en tillsats av 2 % Oldopal vaxlösning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Polyester och glasfiberbelagda trä, stål- aluminium eller betongkonstruktioner får inte utsättas för högre temperatur än +65° C, ej heller stora och snabba temperaturskillnader. Detta för att reducera faran för delaminering mellan laminat och belagt material.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
OBS! Innan arbetet påbörjas är det mycket viktigt att tillse att alla sprickor och hål blir ordentligt tätade med polyesterspackel och att skarpa vinklar och hålkäl spacklas för att få en mjuk övergång och därmed mindre risk för luftinneslutningar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;LAMINERING PÅ STÅL&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Ståltankar beläggs ofta med kemikalibeständigt laminat för att förhindra korrosion. Här gäller det att tankväggarna först måste rengöras grundligt med ett avfettningsmedel samt blästras till Svensk standard Sa 2,5 - 3. Alla lösa partiklar avlägsnas noggrant och en primer påföres inom 8 timmar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lämplig primer kan vara karbonatfri epoxy-primer, t ex. Penguard Primer eller Penguard undercoats som får efterhärda vid +20° C i en vecka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Arbetet bör inte utföras om temperaturen ligger under +10° C. Man kan också använda polyester eller vinylester som primer. Brottöjningen i den aktuella polyestern eller vinylestern bör då vara större än 2,5%.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Överlaminering kan ske efter 2 till 3 timmar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Laminering av polyester eller vinylester / glasfiber på stål bör utföras med största noggrannhet då risk för att laminatet släpper är mycket större här än vid laminering på trä eller betong. God överlappning säkras genom att lämna ett öppet fält om 70 - 80 % av glasmattebredden tills man kommit runt tanken en gång. Därefter lamineras det efterlämnade fältet varvid god överlappning erhålles.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varje lager måste få härda innan nästa lager påföres. Proceduren upprepas minst 3 lager med pulverbunden 450 grams matta har påförts. Lamineringen bör avslutas med c-glas eller syntetiskt ytmatta som impregnerats med polyester / vinylester tillsatt med 2 % Oldopal vaxlösning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;LAMINERING PÅ ALUMINIUM&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Ytan bör efter rengöring / avfettning sandblästras. Som primer rekommenderas Atlac vinylester. Denna kan som tidigare nämnts överlamineras efter 2 - 3 timmar. Tillvägagångssättet vid laminatuppbyggnaden göres på samma sätt som vid laminering på stål.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;LAMINERING PÅ BETONG&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Krav som ställs på betongen&lt;br /&gt;
Betongen bör ha lågt alkalieinnehåll.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Betongtillsatsmedel på PVA-bas bör undvikas. Denna kan vid fuktighet utifrån hydrolyseras och påverka vidhäftningen i negativ riktning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Betongen bör efterhärda i ca: 30 dygn och ha ett fuktighetsinnehåll på under 4 % (mäts med CM-apparat) på 10 cm. djup.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alla betongkonstruktioner måste isoleras mot jord med diffusionstät folie eller liknande för att förhindra att fuktighet tränger in i betongen från utsidan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förarbete ny betong&lt;br /&gt;
Alternativa behandlingar:&lt;br /&gt;
A. Sandblästring&lt;br /&gt;
B. Stålborstning&lt;br /&gt;
C. Mekanisk slipning. Slam och uppstickande grader måste borttagas fullständigt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Härefter syratvättas betongen. Ytan behandlas med saltsyra (handels) utspädd med vatten 1:1 eller 1:2. Använd t ex piassavakvast i ca 15 min. Efterspola grundligt med stora mängder rent vatten. Ytan måste torkas ut fullständigt innan beläggningsarbetet påbörjas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förarbete gammal betong&lt;br /&gt;
Tidigare belagd eller målad betong sandblästras så djupt att alla rester av lim, lack, olja o.s.v. försvinner. Härefter syratvättas ytan (se ny betong). Alla ojämnheter i betongen spacklas med polyesterspackel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Beläggning&lt;br /&gt;
Den polyester / vinylester som ska användas till lamineringen använd som också som primer men tunnas då med 20 % styren. Primern accelereras och katalyseras så att man uppnår en geltid på 20 - 40 minuter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När primern delvis härdat ut påbörjas lamineringen med polyester / vinylester och glasfiber. Lägg minst 2 lager 450 grams pulverbunden matta och avsluta lamineringen med c-glas eller syntetiskt ytmatta som impregnerats med polyester / vinylester tillsatt med 2 % Oldopal vaxlösning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Fördelar och nackdelar&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Användningasområden&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jevil 99</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Laminering&amp;diff=36028</id>
		<title>Laminering</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Laminering&amp;diff=36028"/>
		<updated>2016-05-13T07:49:13Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jevil 99: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Om&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Laminat är ett material som består av flera olika skikt som sitter ihop ovanpå varandra. Plywood är en typ av trälaminat medan spånskiva inte är det. Högtryckslaminat är en laminatbeläggning på en träskiva med varierande estetiska mönster. Laminatgolv är ett annat användningsområde eller moduler för tak- samt väggbeklädnad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Att sammanfoga flera skikt kallas ibland laminering. Ibland menar man med laminering att man bakar in ett pappersdokument, till exempel ett ID-kort, mellan två plastskikt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Tillvägagångssätt &amp;amp; lämplighet för olika typer av material&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;LAMINERING PÅ TRÄ&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
För att uppnå förstklassigt resultat vid beläggning med kemikaliebeständig polyester / vinylester på gamla eller nya träkonstruktioner gäller följande:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förarbetet är av allra största betydelse för slutresultatet. All gammal målning och ytbehandling måste noggrant avlägsnas och konstruktionen måste vara absolut torr. Fett och smuts tas bort med lämpligt rengöringsmedel såsom lacknafta eller liknande. Större ojämnheter och sprickor spacklas med polyesterspackel och innan grundning slipas trävirket med grovt sandpapper.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som grundning (primer) används polyester, tunnad med 20 % styren och med lämplig mängd härdare tillsatt. Detta ska härda före nästa arbetsoperation.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För bästa vidhäftning bör beläggningsarbetet påbörjas innan grundningen är helt uthärdad. (3 - 18 timmar beroende på yttre förutsättningar).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Använd minst 2 lager pulverbunden 450 grams glasfibermatta och avsluta med C-glas, eventuellt syntetisk ytmatta impregnerad med polyester och med en tillsats av 2 % Oldopal vaxlösning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Polyester och glasfiberbelagda trä, stål- aluminium eller betongkonstruktioner får inte utsättas för högre temperatur än +65° C, ej heller stora och snabba temperaturskillnader. Detta för att reducera faran för delaminering mellan laminat och belagt material.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
OBS! Innan arbetet påbörjas är det mycket viktigt att tillse att alla sprickor och hål blir ordentligt tätade med polyesterspackel och att skarpa vinklar och hålkäl spacklas för att få en mjuk övergång och därmed mindre risk för luftinneslutningar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;LAMINERING PÅ STÅL&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Ståltankar beläggs ofta med kemikalibeständigt laminat för att förhindra korrosion. Här gäller det att tankväggarna först måste rengöras grundligt med ett avfettningsmedel samt blästras till Svensk standard Sa 2,5 - 3. Alla lösa partiklar avlägsnas noggrant och en primer påföres inom 8 timmar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lämplig primer kan vara karbonatfri epoxy-primer, t ex. Penguard Primer eller Penguard undercoats som får efterhärda vid +20° C i en vecka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Arbetet bör inte utföras om temperaturen ligger under +10° C. Man kan också använda polyester eller vinylester som primer. Brottöjningen i den aktuella polyestern eller vinylestern bör då vara större än 2,5%.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Överlaminering kan ske efter 2 till 3 timmar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Laminering av polyester eller vinylester / glasfiber på stål bör utföras med största noggrannhet då risk för att laminatet släpper är mycket större här än vid laminering på trä eller betong. God överlappning säkras genom att lämna ett öppet fält om 70 - 80 % av glasmattebredden tills man kommit runt tanken en gång. Därefter lamineras det efterlämnade fältet varvid god överlappning erhålles.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varje lager måste få härda innan nästa lager påföres. Proceduren upprepas minst 3 lager med pulverbunden 450 grams matta har påförts. Lamineringen bör avslutas med c-glas eller syntetiskt ytmatta som impregnerats med polyester / vinylester tillsatt med 2 % Oldopal vaxlösning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;LAMINERING PÅ ALUMINIUM&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Ytan bör efter rengöring / avfettning sandblästras. Som primer rekommenderas Atlac vinylester. Denna kan som tidigare nämnts överlamineras efter 2 - 3 timmar. Tillvägagångssättet vid laminatuppbyggnaden göres på samma sätt som vid laminering på stål.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;LAMINERING PÅ BETONG&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Krav som ställs på betongen&lt;br /&gt;
Betongen bör ha lågt alkalieinnehåll.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Betongtillsatsmedel på PVA-bas bör undvikas. Denna kan vid fuktighet utifrån hydrolyseras och påverka vidhäftningen i negativ riktning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Betongen bör efterhärda i ca: 30 dygn och ha ett fuktighetsinnehåll på under 4 % (mäts med CM-apparat) på 10 cm. djup.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alla betongkonstruktioner måste isoleras mot jord med diffusionstät folie eller liknande för att förhindra att fuktighet tränger in i betongen från utsidan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förarbete ny betong&lt;br /&gt;
Alternativa behandlingar:&lt;br /&gt;
A. Sandblästring&lt;br /&gt;
B. Stålborstning&lt;br /&gt;
C. Mekanisk slipning. Slam och uppstickande grader måste borttagas fullständigt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Härefter syratvättas betongen. Ytan behandlas med saltsyra (handels) utspädd med vatten 1:1 eller 1:2. Använd t ex piassavakvast i ca 15 min. Efterspola grundligt med stora mängder rent vatten. Ytan måste torkas ut fullständigt innan beläggningsarbetet påbörjas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förarbete gammal betong&lt;br /&gt;
Tidigare belagd eller målad betong sandblästras så djupt att alla rester av lim, lack, olja o.s.v. försvinner. Härefter syratvättas ytan (se ny betong). Alla ojämnheter i betongen spacklas med polyesterspackel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Beläggning&lt;br /&gt;
Den polyester / vinylester som ska användas till lamineringen använd som också som primer men tunnas då med 20 % styren. Primern accelereras och katalyseras så att man uppnår en geltid på 20 - 40 minuter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När primern delvis härdat ut påbörjas lamineringen med polyester / vinylester och glasfiber. Lägg minst 2 lager 450 grams pulverbunden matta och avsluta lamineringen med c-glas eller syntetiskt ytmatta som impregnerats med polyester / vinylester tillsatt med 2 % Oldopal vaxlösning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Fördelar och nackdelar&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Användningasområden&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jevil 99</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Laminering&amp;diff=36027</id>
		<title>Laminering</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Laminering&amp;diff=36027"/>
		<updated>2016-05-13T07:48:29Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jevil 99: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Om&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Laminat är ett material som består av flera olika skikt som sitter ihop ovanpå varandra. Plywood är en typ av trälaminat medan spånskiva inte är det. Högtryckslaminat är en laminatbeläggning på en träskiva med varierande estetiska mönster. Laminatgolv är ett annat användningsområde eller moduler för tak- samt väggbeklädnad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Att sammanfoga flera skikt kallas ibland laminering. Ibland menar man med laminering att man bakar in ett pappersdokument, till exempel ett ID-kort, mellan två plastskikt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Tillvägagångssätt &amp;amp; lämplighet för olika typer av material&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
LAMINERING PÅ TRÄ&lt;br /&gt;
För att uppnå förstklassigt resultat vid beläggning med kemikaliebeständig polyester / vinylester på gamla eller nya träkonstruktioner gäller följande:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förarbetet är av allra största betydelse för slutresultatet. All gammal målning och ytbehandling måste noggrant avlägsnas och konstruktionen måste vara absolut torr. Fett och smuts tas bort med lämpligt rengöringsmedel såsom lacknafta eller liknande. Större ojämnheter och sprickor spacklas med polyesterspackel och innan grundning slipas trävirket med grovt sandpapper.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som grundning (primer) används polyester, tunnad med 20 % styren och med lämplig mängd härdare tillsatt. Detta ska härda före nästa arbetsoperation.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För bästa vidhäftning bör beläggningsarbetet påbörjas innan grundningen är helt uthärdad. (3 - 18 timmar beroende på yttre förutsättningar).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Använd minst 2 lager pulverbunden 450 grams glasfibermatta och avsluta med C-glas, eventuellt syntetisk ytmatta impregnerad med polyester och med en tillsats av 2 % Oldopal vaxlösning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Polyester och glasfiberbelagda trä, stål- aluminium eller betongkonstruktioner får inte utsättas för högre temperatur än +65° C, ej heller stora och snabba temperaturskillnader. Detta för att reducera faran för delaminering mellan laminat och belagt material.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
OBS! Innan arbetet påbörjas är det mycket viktigt att tillse att alla sprickor och hål blir ordentligt tätade med polyesterspackel och att skarpa vinklar och hålkäl spacklas för att få en mjuk övergång och därmed mindre risk för luftinneslutningar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
LAMINERING PÅ STÅL&lt;br /&gt;
Ståltankar beläggs ofta med kemikalibeständigt laminat för att förhindra korrosion. Här gäller det att tankväggarna först måste rengöras grundligt med ett avfettningsmedel samt blästras till Svensk standard Sa 2,5 - 3. Alla lösa partiklar avlägsnas noggrant och en primer påföres inom 8 timmar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lämplig primer kan vara karbonatfri epoxy-primer, t ex. Penguard Primer eller Penguard undercoats som får efterhärda vid +20° C i en vecka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Arbetet bör inte utföras om temperaturen ligger under +10° C. Man kan också använda polyester eller vinylester som primer. Brottöjningen i den aktuella polyestern eller vinylestern bör då vara större än 2,5%.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Överlaminering kan ske efter 2 till 3 timmar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Laminering av polyester eller vinylester / glasfiber på stål bör utföras med största noggrannhet då risk för att laminatet släpper är mycket större här än vid laminering på trä eller betong. God överlappning säkras genom att lämna ett öppet fält om 70 - 80 % av glasmattebredden tills man kommit runt tanken en gång. Därefter lamineras det efterlämnade fältet varvid god överlappning erhålles.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varje lager måste få härda innan nästa lager påföres. Proceduren upprepas minst 3 lager med pulverbunden 450 grams matta har påförts. Lamineringen bör avslutas med c-glas eller syntetiskt ytmatta som impregnerats med polyester / vinylester tillsatt med 2 % Oldopal vaxlösning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
LAMINERING PÅ ALUMINIUM&lt;br /&gt;
Ytan bör efter rengöring / avfettning sandblästras. Som primer rekommenderas Atlac vinylester. Denna kan som tidigare nämnts överlamineras efter 2 - 3 timmar. Tillvägagångssättet vid laminatuppbyggnaden göres på samma sätt som vid laminering på stål.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
LAMINERING PÅ BETONG&lt;br /&gt;
Krav som ställs på betongen&lt;br /&gt;
Betongen bör ha lågt alkalieinnehåll.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Betongtillsatsmedel på PVA-bas bör undvikas. Denna kan vid fuktighet utifrån hydrolyseras och påverka vidhäftningen i negativ riktning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Betongen bör efterhärda i ca: 30 dygn och ha ett fuktighetsinnehåll på under 4 % (mäts med CM-apparat) på 10 cm. djup.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alla betongkonstruktioner måste isoleras mot jord med diffusionstät folie eller liknande för att förhindra att fuktighet tränger in i betongen från utsidan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förarbete ny betong&lt;br /&gt;
Alternativa behandlingar:&lt;br /&gt;
A. Sandblästring&lt;br /&gt;
B. Stålborstning&lt;br /&gt;
C. Mekanisk slipning. Slam och uppstickande grader måste borttagas fullständigt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Härefter syratvättas betongen. Ytan behandlas med saltsyra (handels) utspädd med vatten 1:1 eller 1:2. Använd t ex piassavakvast i ca 15 min. Efterspola grundligt med stora mängder rent vatten. Ytan måste torkas ut fullständigt innan beläggningsarbetet påbörjas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förarbete gammal betong&lt;br /&gt;
Tidigare belagd eller målad betong sandblästras så djupt att alla rester av lim, lack, olja o.s.v. försvinner. Härefter syratvättas ytan (se ny betong). Alla ojämnheter i betongen spacklas med polyesterspackel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Beläggning&lt;br /&gt;
Den polyester / vinylester som ska användas till lamineringen använd som också som primer men tunnas då med 20 % styren. Primern accelereras och katalyseras så att man uppnår en geltid på 20 - 40 minuter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När primern delvis härdat ut påbörjas lamineringen med polyester / vinylester och glasfiber. Lägg minst 2 lager 450 grams pulverbunden matta och avsluta lamineringen med c-glas eller syntetiskt ytmatta som impregnerats med polyester / vinylester tillsatt med 2 % Oldopal vaxlösning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Fördelar och nackdelar&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Användningasområden&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jevil 99</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Laminering&amp;diff=36026</id>
		<title>Laminering</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Laminering&amp;diff=36026"/>
		<updated>2016-05-13T07:47:32Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jevil 99: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Om&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Laminat är ett material som består av flera olika skikt som sitter ihop ovanpå varandra. Plywood är en typ av trälaminat medan spånskiva inte är det. Högtryckslaminat är en laminatbeläggning på en träskiva med varierande estetiska mönster. Laminatgolv är ett annat användningsområde eller moduler för tak- samt väggbeklädnad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Att sammanfoga flera skikt kallas ibland laminering. Ibland menar man med laminering att man bakar in ett pappersdokument, till exempel ett ID-kort, mellan två plastskikt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Tillvägagångssätt &amp;amp; lämplighet för olika typer av material&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Fördelar och nackdelar&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Användningasområden&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jevil 99</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Laminering&amp;diff=36025</id>
		<title>Laminering</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Laminering&amp;diff=36025"/>
		<updated>2016-05-13T07:46:55Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jevil 99: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Om&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Laminat är ett material som består av flera olika skikt som sitter ihop ovanpå varandra. Plywood är en typ av trälaminat medan spånskiva inte är det. Högtryckslaminat är en laminatbeläggning på en träskiva med varierande estetiska mönster. Laminatgolv är ett annat användningsområde eller moduler för tak- samt väggbeklädnad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Att sammanfoga flera skikt kallas ibland laminering. Ibland menar man med laminering att man bakar in ett pappersdokument, till exempel ett ID-kort, mellan två plastskikt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Tillvägagångssätt&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&amp;amp;&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Lämplighet för olika typer av material&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Fördelar och nackdelar&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Användningasområden&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jevil 99</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Laminering&amp;diff=36017</id>
		<title>Laminering</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Laminering&amp;diff=36017"/>
		<updated>2016-05-13T07:41:22Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jevil 99: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Om&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Laminat är ett material som består av flera olika skikt som sitter ihop ovanpå varandra. Plywood är en typ av trälaminat medan spånskiva inte är det. Högtryckslaminat är en laminatbeläggning på en träskiva med varierande estetiska mönster. Laminatgolv är ett annat användningsområde eller moduler för tak- samt väggbeklädnad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Att sammanfoga flera skikt kallas ibland laminering. Ibland menar man med laminering att man bakar in ett pappersdokument, till exempel ett ID-kort, mellan två plastskikt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Tillvägagångssätt&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Lämplighet för olika typer av material&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Fördelar och nackdelar&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Användningasområden&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jevil 99</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Laminering&amp;diff=36015</id>
		<title>Laminering</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Laminering&amp;diff=36015"/>
		<updated>2016-05-13T07:41:01Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jevil 99: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Om&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Laminat är ett material som består av flera olika skikt som sitter ihop ovanpå varandra. Plywood är en typ av trälaminat medan spånskiva inte är det. Högtryckslaminat är en laminatbeläggning på en träskiva med varierande estetiska mönster. Laminatgolv är ett annat användningsområde eller moduler för tak- samt väggbeklädnad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Att sammanfoga flera skikt kallas ibland laminering. Ibland menar man med laminering att man bakar in ett pappersdokument, till exempel ett ID-kort, mellan två plastskikt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Tillvägagångssätt&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Lämplighet för olika typer av material&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Fördelar och nackdelar&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Användningasområden&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
  Skriv ut pdf-fil:            Acrobat Reader:  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
BELÄGGNINGSANVISNINGAR - 2002 08 14&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Anvisningarna i denna skrift är baserade på våra kunskaper och erfarenheter och ges som vägledning åt våra kunder utan vårt ansvar. Vi förbehåller oss rätten att utan varsel företa ändringar.&lt;br /&gt;
Viktigt vid all beläggning med polyester&lt;br /&gt;
Innan laminering på trä, stål, aluminium eller betong utföres är det viktigt att veta vilka temperaturer laminat och konstruktion kommer att utsättas för. Det föreligger förhållandevis stora skillnader i termisk utvidgning mellan ett glasfiber / polyester-laminat och stål eller betong, särskilt när temperaturen överstiger + 60° C.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Linjär värmeutvidgningskoefficient:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Polyesterlaminat (ca: 30 % glashalt)	24 x 10-6&lt;br /&gt;
Trä	5-50 x 10-6&lt;br /&gt;
Stål	10-11 x 10-6&lt;br /&gt;
Aluminium	24 x 10-6&lt;br /&gt;
Betong	10 x 10-6&lt;br /&gt;
Polyester och glasfiberbelagda trä, stål- aluminium eller betongkonstruktioner får inte utsättas för högre temperatur än +65° C, ej heller stora och snabba temperatur-skillnader. Detta för att reducera faran för delaminering mellan laminat och belagt material.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
OBS! Innan arbetet påbörjas är det mycket viktigt att tillse att alla sprickor och hål blir ordentligt tätade med polyesterspackel och att skarpa vinklar och hålkäl spacklas för att få en mjuk övergång och därmed mindre risk för luftinneslutningar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
LAMINERING PÅ TRÄ&lt;br /&gt;
För att uppnå förstklassigt resultat vid beläggning med kemikaliebeständig polyester / vinylester på gamla eller nya träkonstruktioner gäller följande:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förarbetet är av allra största betydelse för slutresultatet. All gammal målning och ytbehandling måste noggrant avlägsnas och konstruktionen måste vara absolut torr. Fett och smuts tas bort med lämpligt rengöringsmedel såsom lacknafta eller liknande. Större ojämnheter och sprickor spacklas med polyesterspackel och innan grundning slipas trävirket med grovt sandpapper.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som grundning (primer) används polyester, tunnad med 20 % styren och med lämplig mängd härdare tillsatt. Detta ska härda före nästa arbetsoperation.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För bästa vidhäftning bör beläggningsarbetet påbörjas innan grundningen är helt uthärdad. (3 - 18 timmar beroende på yttre förutsättningar).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Använd minst 2 lager pulverbunden 450 grams glasfibermatta och avsluta med C-glas, eventuellt syntetisk ytmatta impregnerad med polyester och med en tillsats av 2 % Oldopal vaxlösning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Polyester och glasfiberbelagda trä, stål- aluminium eller betongkonstruktioner får inte utsättas för högre temperatur än +65° C, ej heller stora och snabba temperaturskillnader. Detta för att reducera faran för delaminering mellan laminat och belagt material.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
OBS! Innan arbetet påbörjas är det mycket viktigt att tillse att alla sprickor och hål blir ordentligt tätade med polyesterspackel och att skarpa vinklar och hålkäl spacklas för att få en mjuk övergång och därmed mindre risk för luftinneslutningar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
LAMINERING PÅ STÅL&lt;br /&gt;
Ståltankar beläggs ofta med kemikalibeständigt laminat för att förhindra korrosion. Här gäller det att tankväggarna först måste rengöras grundligt med ett avfettningsmedel samt blästras till Svensk standard Sa 2,5 - 3. Alla lösa partiklar avlägsnas noggrant och en primer påföres inom 8 timmar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lämplig primer kan vara karbonatfri epoxy-primer, t ex. Penguard Primer eller Penguard undercoats som får efterhärda vid +20° C i en vecka.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Arbetet bör inte utföras om temperaturen ligger under +10° C. Man kan också använda polyester eller vinylester som primer. Brottöjningen i den aktuella polyestern eller vinylestern bör då vara större än 2,5%.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Överlaminering kan ske efter 2 till 3 timmar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Laminering av polyester eller vinylester / glasfiber på stål bör utföras med största noggrannhet då risk för att laminatet släpper är mycket större här än vid laminering på trä eller betong. God överlappning säkras genom att lämna ett öppet fält om 70 - 80 % av glasmattebredden tills man kommit runt tanken en gång. Därefter lamineras det efterlämnade fältet varvid god överlappning erhålles.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varje lager måste få härda innan nästa lager påföres. Proceduren upprepas minst 3 lager med pulverbunden 450 grams matta har påförts. Lamineringen bör avslutas med c-glas eller syntetiskt ytmatta som impregnerats med polyester / vinylester tillsatt med 2 % Oldopal vaxlösning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
LAMINERING PÅ ALUMINIUM&lt;br /&gt;
Ytan bör efter rengöring / avfettning sandblästras. Som primer rekommenderas Atlac vinylester. Denna kan som tidigare nämnts överlamineras efter 2 - 3 timmar. Tillvägagångssättet vid laminatuppbyggnaden göres på samma sätt som vid laminering på stål.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
LAMINERING PÅ BETONG&lt;br /&gt;
Krav som ställs på betongen&lt;br /&gt;
Betongen bör ha lågt alkalieinnehåll.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Betongtillsatsmedel på PVA-bas bör undvikas. Denna kan vid fuktighet utifrån hydrolyseras och påverka vidhäftningen i negativ riktning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Betongen bör efterhärda i ca: 30 dygn och ha ett fuktighetsinnehåll på under 4 % (mäts med CM-apparat) på 10 cm. djup.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alla betongkonstruktioner måste isoleras mot jord med diffusionstät folie eller liknande för att förhindra att fuktighet tränger in i betongen från utsidan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förarbete ny betong&lt;br /&gt;
Alternativa behandlingar:&lt;br /&gt;
A. Sandblästring&lt;br /&gt;
B. Stålborstning&lt;br /&gt;
C. Mekanisk slipning. Slam och uppstickande grader måste borttagas fullständigt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Härefter syratvättas betongen. Ytan behandlas med saltsyra (handels) utspädd med vatten 1:1 eller 1:2. Använd t ex piassavakvast i ca 15 min. Efterspola grundligt med stora mängder rent vatten. Ytan måste torkas ut fullständigt innan beläggningsarbetet påbörjas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förarbete gammal betong&lt;br /&gt;
Tidigare belagd eller målad betong sandblästras så djupt att alla rester av lim, lack, olja o.s.v. försvinner. Härefter syratvättas ytan (se ny betong). Alla ojämnheter i betongen spacklas med polyesterspackel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Beläggning&lt;br /&gt;
Den polyester / vinylester som ska användas till lamineringen använd som också som primer men tunnas då med 20 % styren. Primern accelereras och katalyseras så att man uppnår en geltid på 20 - 40 minuter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När primern delvis härdat ut påbörjas lamineringen med polyester / vinylester och glasfiber. Lägg minst 2 lager 450 grams pulverbunden matta och avsluta lamineringen med c-glas eller syntetiskt ytmatta som impregnerats med polyester / vinylester tillsatt med 2 % Oldopal vaxlösning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv ut pdf-fil:	 	Till början av sidan&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jevil 99</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Laminering&amp;diff=36011</id>
		<title>Laminering</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Laminering&amp;diff=36011"/>
		<updated>2016-05-13T07:37:53Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jevil 99: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Om&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Laminat är ett material som består av flera olika skikt som sitter ihop ovanpå varandra. Plywood är en typ av trälaminat medan spånskiva inte är det. Högtryckslaminat är en laminatbeläggning på en träskiva med varierande estetiska mönster. Laminatgolv är ett annat användningsområde eller moduler för tak- samt väggbeklädnad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Att sammanfoga flera skikt kallas ibland laminering. Ibland menar man med laminering att man bakar in ett pappersdokument, till exempel ett ID-kort, mellan två plastskikt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Tillvägagångssätt&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Lämplighet för olika typer av material&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Fördelar och nackdelar&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Användningasområden&#039;&#039;&#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&#039;&#039;&#039;Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jevil 99</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Laminering&amp;diff=36006</id>
		<title>Laminering</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Laminering&amp;diff=36006"/>
		<updated>2016-05-13T07:35:26Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jevil 99: Skapade sidan med &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Om&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;   &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Tillvägagångssätt&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;   &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Lämplighet för olika typer av material&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;   &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Fördelar och nackdelar&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;   &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Användningasområden&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;   &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Kostnader (per tillf...&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;Om&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Tillvägagångssätt&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Lämplighet för olika typer av material&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Fördelar och nackdelar&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Användningasområden&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)&#039;&#039;&#039;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jevil 99</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Bearbetning&amp;diff=36005</id>
		<title>Bearbetning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Bearbetning&amp;diff=36005"/>
		<updated>2016-05-13T07:34:53Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jevil 99: /* Laminering */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
=== [[Förkromning]] ===&lt;br /&gt;
Av: William &amp;amp; Noah &amp;amp; Christopher&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Extrudering]] ===&lt;br /&gt;
Av: Adam&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förgyllning]] ===&lt;br /&gt;
Av Viktor, Jesper &amp;amp; Armin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förnickling]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Herman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Elektroplätering]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Prägling]] === &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Saint Jorge And Rice&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Valsning]] ===&lt;br /&gt;
Micke och Linnea&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[CNC-maskiner]] ===&lt;br /&gt;
Emre och Mikael&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Täljning]]===&lt;br /&gt;
Noah och Ludvig&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Dimer_o_Dilan_Hyvling|Hyvling]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Dimer oc Dilan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Sågning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Felix och Marcus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Slipning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Max och Felix&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Tryckning]]===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Renars och Savvas&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Borrning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Noor &amp;amp; Josef&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Svarvning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Arbete av Alexander och Soheil&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Fräsning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Spiri &amp;amp; Mario&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Vattenskärning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Philip S och Daniel A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Gnistbearbetning]] ===&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Jonas och Fredrik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Laserbearbetning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ludvig, Kristofer och Daniel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[3D Printning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Nils, Rasmus och Eric.&lt;br /&gt;
Ny version: Dennis och Tor (se historik)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[3D-penna]] ===&lt;br /&gt;
(av Amanda och någon annan som jag har glömt OOPsies men de gjorde ett bra jobb kolla bara på historiken eller något)&lt;br /&gt;
&amp;lt;FONT SIZE=&amp;quot;+1&amp;quot;&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#f7c1f4&amp;quot;&amp;gt;f&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#f4c2f0&amp;quot;&amp;gt;ö&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#f0c4eb&amp;quot;&amp;gt;r&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ecc5e6&amp;quot;&amp;gt;b&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e8c7e1&amp;quot;&amp;gt;ä&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e5c8db&amp;quot;&amp;gt;t&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e1cad6&amp;quot;&amp;gt;t&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ddcbd1&amp;quot;&amp;gt;r&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d9cdcc&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d5cdc7&amp;quot;&amp;gt;d&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d7cec7&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d8cfc7&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#dad0c7&amp;quot;&amp;gt;v&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#dbd1c6&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ddd2c6&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ded3c5&amp;quot;&amp;gt;d&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e0d4c5&amp;quot;&amp;gt;r&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e1d5c4&amp;quot;&amp;gt;i&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e3d6c4&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e3d6c3&amp;quot;&amp;gt;n&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;/FONT&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Klippning och stansning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Niklas och Daniel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[smidning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Robin &amp;amp; Tilla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[bockning]] ===&lt;br /&gt;
Sam och Arvid&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Formblåsning]] ===&lt;br /&gt;
Av: Ali&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Formsprutning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Christoffer och Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Vakuumformning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Lucas och Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Lackning]] === &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
av Johanna &amp;amp; Albin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Gjutning]] ===&lt;br /&gt;
Av: Marcus, Adam och Simon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Photo Chemical Machining]] ===&lt;br /&gt;
Casper &amp;amp; John&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förzinkning]] ===&lt;br /&gt;
Saman &amp;amp; Mikael&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Laminering]] ===&lt;br /&gt;
Nikita &amp;amp; Jesper&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jevil 99</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Bearbetning&amp;diff=36003</id>
		<title>Bearbetning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Bearbetning&amp;diff=36003"/>
		<updated>2016-05-13T07:34:37Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jevil 99: /* Laminering */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
=== [[Förkromning]] ===&lt;br /&gt;
Av: William &amp;amp; Noah &amp;amp; Christopher&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Extrudering]] ===&lt;br /&gt;
Av: Adam&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förgyllning]] ===&lt;br /&gt;
Av Viktor, Jesper &amp;amp; Armin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förnickling]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Herman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Elektroplätering]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Prägling]] === &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Saint Jorge And Rice&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Valsning]] ===&lt;br /&gt;
Micke och Linnea&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[CNC-maskiner]] ===&lt;br /&gt;
Emre och Mikael&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Täljning]]===&lt;br /&gt;
Noah och Ludvig&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Dimer_o_Dilan_Hyvling|Hyvling]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Dimer oc Dilan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Sågning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Felix och Marcus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Slipning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Max och Felix&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Tryckning]]===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Renars och Savvas&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Borrning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Noor &amp;amp; Josef&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Svarvning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Arbete av Alexander och Soheil&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Fräsning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Spiri &amp;amp; Mario&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Vattenskärning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Philip S och Daniel A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Gnistbearbetning]] ===&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Jonas och Fredrik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Laserbearbetning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ludvig, Kristofer och Daniel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[3D Printning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Nils, Rasmus och Eric.&lt;br /&gt;
Ny version: Dennis och Tor (se historik)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[3D-penna]] ===&lt;br /&gt;
(av Amanda och någon annan som jag har glömt OOPsies men de gjorde ett bra jobb kolla bara på historiken eller något)&lt;br /&gt;
&amp;lt;FONT SIZE=&amp;quot;+1&amp;quot;&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#f7c1f4&amp;quot;&amp;gt;f&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#f4c2f0&amp;quot;&amp;gt;ö&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#f0c4eb&amp;quot;&amp;gt;r&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ecc5e6&amp;quot;&amp;gt;b&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e8c7e1&amp;quot;&amp;gt;ä&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e5c8db&amp;quot;&amp;gt;t&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e1cad6&amp;quot;&amp;gt;t&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ddcbd1&amp;quot;&amp;gt;r&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d9cdcc&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d5cdc7&amp;quot;&amp;gt;d&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d7cec7&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d8cfc7&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#dad0c7&amp;quot;&amp;gt;v&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#dbd1c6&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ddd2c6&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ded3c5&amp;quot;&amp;gt;d&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e0d4c5&amp;quot;&amp;gt;r&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e1d5c4&amp;quot;&amp;gt;i&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e3d6c4&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e3d6c3&amp;quot;&amp;gt;n&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;/FONT&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Klippning och stansning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Niklas och Daniel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[smidning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Robin &amp;amp; Tilla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[bockning]] ===&lt;br /&gt;
Sam och Arvid&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Formblåsning]] ===&lt;br /&gt;
Av: Ali&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Formsprutning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Christoffer och Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Vakuumformning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Lucas och Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Lackning]] === &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
av Johanna &amp;amp; Albin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Gjutning]] ===&lt;br /&gt;
Av: Marcus, Adam och Simon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Photo Chemical Machining]] ===&lt;br /&gt;
Casper &amp;amp; John&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förzinkning]] ===&lt;br /&gt;
Saman &amp;amp; Mikael&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Laminering]] ===&lt;br /&gt;
Nikita &amp;amp; Jesper&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Om&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Tillvägagångssätt&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Lämplighet för olika typer av material&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Fördelar och nackdelar&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Användningasområden&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)&#039;&#039;&#039;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jevil 99</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Teve&amp;diff=35750</id>
		<title>Teve</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Teve&amp;diff=35750"/>
		<updated>2016-04-25T10:22:58Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jevil 99: Skapade sidan med &amp;#039;N, J, J, S TE15B&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;N, J, J, S TE15B&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jevil 99</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34939</id>
		<title>Innehållsförteckning Photoshopmanual</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34939"/>
		<updated>2016-02-26T07:54:16Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jevil 99: /* Chapter 5: Image and color basics */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Gör en HowTo-film ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Välj något av nedanstående områden. Listan du ser är från innehållsförteckningen i pdf-en.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du skriver helt enkelt &#039;&#039;&#039;ditt namn efter den rubrik du väljer&#039;&#039;&#039; att göra film på.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sedan är det bara att gå in i manualen och läsa på samt göra din film.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Innehållsförteckning Photoshop ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 5: Image and color basics ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Resize images  [Edvin Felvin] . 209&lt;br /&gt;
* Image essentials [Daniel Gohari]. 211&lt;br /&gt;
* Image size and resolution....Adrian ... . . 214&lt;br /&gt;
* Acquire images from cameras and scanners.(bob))))(((((....... . . 220&lt;br /&gt;
* Create, open, and import images [Elias Barkvall] [TE15B] 222&lt;br /&gt;
* Viewing images........... . . 226 [Dennis Norman]&lt;br /&gt;
* Color modes............ . . 231 Dior&lt;br /&gt;
* Match, replace, and mix colors........... 234 Emma TE15A&lt;br /&gt;
* Distort filters are unavailable........... . . 239&lt;br /&gt;
* Invalid JPEG Marker error | Opening images........ . . 239 Shifat Chowdhury TE15A&lt;br /&gt;
* Image information............ . . 241 &lt;br /&gt;
* High dynamic range images........... . Sten TE15B. 245&lt;br /&gt;
* Customize indexed color tables.......... . . 252 &lt;br /&gt;
* Customize color pickers and swatches.[Riaz Uddin] TE15A . 254&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=r5uwN6nlV20 Convert between colors] Jesper W TE15B&lt;br /&gt;
* About color   261 Olle Lilja&lt;br /&gt;
* Color and monochrome adjustments using channels....... . . 263&lt;br /&gt;
* Erase parts of an image..........Adam. . 266&lt;br /&gt;
* Choose colors................ 269 Emre&lt;br /&gt;
* Viewing multiple images [Herman Dagervik] 275&lt;br /&gt;
* Blending modes........... . . 277 Axel&lt;br /&gt;
* Choose colors in the Color and Swatches panels......Artin.... 281&lt;br /&gt;
* Add a conditional mode change to an action........ . 283&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=pNloVcJeHLY&amp;amp;feature=youtu.be Add swatches from HTML CSS and SVG] av Georgek &lt;br /&gt;
* How to tie a noose! 283.5&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 6: Layers ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Layer basics.......... [Christopher Pettersson] 284&lt;br /&gt;
* Nondestructive editing........... . 288&lt;br /&gt;
* Create and manage layers and groups..[Abdikafi][TE15B]....... . 289&lt;br /&gt;
* Select, group, and link layers........... Tor 291&lt;br /&gt;
* Mask layers............. . 293 Niklas Forsblom&lt;br /&gt;
* Layer opacity and blending.  298&lt;br /&gt;
* Move, stack, and lock layers  [Felix Almqvist][TE15B]. 301 Empty&lt;br /&gt;
* Layer comps............ . . 302&lt;br /&gt;
* Work with Smart Objects [Mikael Paulson].......... . . 305&lt;br /&gt;
* Apply Smart Filters [David Toreborg] ............ . . 311&lt;br /&gt;
* Align and distribute layers.......... . 314&lt;br /&gt;
* Combine multiple images into a group portrait......... . . 317 &#039;&#039;&#039;[Ilyas TE15B]&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Manage layers and groups.....bAbYlon..... . 317&lt;br /&gt;
* Generate image assets from layers......... . . 320&lt;br /&gt;
* Layer effects and styles........... . 326&lt;br /&gt;
* Extract assets............ . . 335 (Simon VIklund)&lt;br /&gt;
* Mask layers with vector masks........... 337&lt;br /&gt;
* Combine images with Auto-Blend Layers......... . . 338&lt;br /&gt;
* Reveal layers with clipping masks.......... 339&lt;br /&gt;
* Load selections from a layer or layer mask&#039;s boundaries....... 341&lt;br /&gt;
* Knockout to reveal content from other layers........ . 341&lt;br /&gt;
* Edit layer masks........... . . 343&lt;br /&gt;
* Layers 101........ 343&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 7: Selecting ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Make quick selections........... . . 344  [Mohammed Abdallah]&lt;br /&gt;
* Make selections........... . . 346 [Armin Rezaeian]&lt;br /&gt;
* Select with the marquee tools........... 347 Noah Lissner&lt;br /&gt;
* Select with the lasso tools [Viktor Melin] 348&lt;br /&gt;
* Select a color range in an image.......... . 351 Jesper Forstén&lt;br /&gt;
* Adjust pixel selections......BABYLON BRO..... . . 353&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=a6miRaHQo_8 How to extract an object from its background].......... . . 359 Markus Johansson&lt;br /&gt;
* Select the image areas in focus.......... . . 361 Nabbir Ahmed TE15A&lt;br /&gt;
* Save selections and alpha channel masks......... . 365&lt;br /&gt;
* Move, copy, and delete selected pixels.......... . 368 [Kevin Sevefjord]&lt;br /&gt;
* Duplicate, split, and merge channels......... 373&lt;br /&gt;
* Create a temporary quick mask.......... . . 375&lt;br /&gt;
* Convert between paths and selection borders......... . . 377&lt;br /&gt;
* Channel calculations............ 378&lt;br /&gt;
* Channel basics............ 380 [Teodor Eklund]&lt;br /&gt;
* Refine a selection........... . 383 &lt;br /&gt;
* Selecting areas of a photo.......... . 383 katrin kjellgren&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===  Chapter 8: Image adjustments ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Perspective Warp........... . 384 Nikita Tzonov&lt;br /&gt;
* Reduce camera shake blurring........... 392&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=XZxwu4EfMm4&amp;amp;feature=youtu.be Healing brush examples] av Jonas Sjölund &lt;br /&gt;
* Export color lookup tables.......... . 426&lt;br /&gt;
* Adjust image sharpness and blur Sandel Singh.......... 427&lt;br /&gt;
* Understand color adjustments........... 433&lt;br /&gt;
* Convert a color image to black and white......... . 439 Madelene Holst Lindén&lt;br /&gt;
* View histograms and pixel values.......... 440&lt;br /&gt;
* Target images for press........... . 446&lt;br /&gt;
* Make quick tonal adjustments   Simran Sheikh........... 448&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=iZyIcEMyxgw Applying a Brightness/Contrast adjustment] av Marcus Wranghult. 452&lt;br /&gt;
* Adjust color and tone with Levels and Curves eyedroppers....... . . 453&lt;br /&gt;
* Adjust HDR exposure and toning.......... 454&lt;br /&gt;
* Levels adjustment........... 455&lt;br /&gt;
* Adjust image color and tone........... ( valeria avalos ). . 458&lt;br /&gt;
* Adjustment and fill layers.......... . . 459&lt;br /&gt;
* Apply special color effects to images......... 463 Erik Olsson&lt;br /&gt;
* Apply the Color Balance adjustment......... 465 Fredrika Theberg &lt;br /&gt;
* Curves adjustment............ . . 466 Richard Byström&lt;br /&gt;
* Adjust hue and saturation.......... . 470 Liam Rickett&lt;br /&gt;
* Adjust shadow and highlight detail......... . 473 Lucas Renz&lt;br /&gt;
* Auto color corrections........... . . 475 Kani Te15A&lt;br /&gt;
* Using adjustment layers........... 475 Jakob TE15B&lt;br /&gt;
* Dodge or burn image areas.......... 476 gustav limrell&lt;br /&gt;
* How to Liquify an image............ Fredrik Berglund&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Slut&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jevil 99</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34938</id>
		<title>Innehållsförteckning Photoshopmanual</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34938"/>
		<updated>2016-02-26T07:53:23Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jevil 99: /* Chapter 5: Image and color basics */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Gör en HowTo-film ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Välj något av nedanstående områden. Listan du ser är från innehållsförteckningen i pdf-en.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du skriver helt enkelt &#039;&#039;&#039;ditt namn efter den rubrik du väljer&#039;&#039;&#039; att göra film på.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sedan är det bara att gå in i manualen och läsa på samt göra din film.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Innehållsförteckning Photoshop ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 5: Image and color basics ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Resize images  [Edvin Felvin] . 209&lt;br /&gt;
* Image essentials [Daniel Gohari]. 211&lt;br /&gt;
* Image size and resolution....Adrian ... . . 214&lt;br /&gt;
* Acquire images from cameras and scanners.(bob))))(((((....... . . 220&lt;br /&gt;
* Create, open, and import images [Elias Barkvall] [TE15B] 222&lt;br /&gt;
* Viewing images........... . . 226 [Dennis Norman]&lt;br /&gt;
* Color modes............ . . 231 Dior&lt;br /&gt;
* Match, replace, and mix colors........... 234 Emma TE15A&lt;br /&gt;
* Distort filters are unavailable........... . . 239&lt;br /&gt;
* Invalid JPEG Marker error | Opening images........ . . 239 Shifat Chowdhury TE15A&lt;br /&gt;
* Image information............ . . 241 &lt;br /&gt;
* High dynamic range images........... . Sten TE15B. 245&lt;br /&gt;
* Customize indexed color tables.......... . . 252 &lt;br /&gt;
* Customize color pickers and swatches.[Riaz Uddin] TE15A . 254&lt;br /&gt;
* [[Convert between color|[http://Convert%20between%20color%20modes https://www.youtube.com/watch?v=r5uwN6nlV20]]] Jesper W TE15B&lt;br /&gt;
* About color   261 Olle Lilja&lt;br /&gt;
* Color and monochrome adjustments using channels....... . . 263&lt;br /&gt;
* Erase parts of an image..........Adam. . 266&lt;br /&gt;
* Choose colors................ 269 Emre&lt;br /&gt;
* Viewing multiple images [Herman Dagervik] 275&lt;br /&gt;
* Blending modes........... . . 277 Axel&lt;br /&gt;
* Choose colors in the Color and Swatches panels......Artin.... 281&lt;br /&gt;
* Add a conditional mode change to an action........ . 283&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=pNloVcJeHLY&amp;amp;feature=youtu.be Add swatches from HTML CSS and SVG] av Georgek &lt;br /&gt;
* How to tie a noose! 283.5&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 6: Layers ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Layer basics.......... [Christopher Pettersson] 284&lt;br /&gt;
* Nondestructive editing........... . 288&lt;br /&gt;
* Create and manage layers and groups..[Abdikafi][TE15B]....... . 289&lt;br /&gt;
* Select, group, and link layers........... Tor 291&lt;br /&gt;
* Mask layers............. . 293 Niklas Forsblom&lt;br /&gt;
* Layer opacity and blending.  298&lt;br /&gt;
* Move, stack, and lock layers  [Felix Almqvist][TE15B]. 301 Empty&lt;br /&gt;
* Layer comps............ . . 302&lt;br /&gt;
* Work with Smart Objects [Mikael Paulson].......... . . 305&lt;br /&gt;
* Apply Smart Filters [David Toreborg] ............ . . 311&lt;br /&gt;
* Align and distribute layers.......... . 314&lt;br /&gt;
* Combine multiple images into a group portrait......... . . 317 &#039;&#039;&#039;[Ilyas TE15B]&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Manage layers and groups.....bAbYlon..... . 317&lt;br /&gt;
* Generate image assets from layers......... . . 320&lt;br /&gt;
* Layer effects and styles........... . 326&lt;br /&gt;
* Extract assets............ . . 335 (Simon VIklund)&lt;br /&gt;
* Mask layers with vector masks........... 337&lt;br /&gt;
* Combine images with Auto-Blend Layers......... . . 338&lt;br /&gt;
* Reveal layers with clipping masks.......... 339&lt;br /&gt;
* Load selections from a layer or layer mask&#039;s boundaries....... 341&lt;br /&gt;
* Knockout to reveal content from other layers........ . 341&lt;br /&gt;
* Edit layer masks........... . . 343&lt;br /&gt;
* Layers 101........ 343&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 7: Selecting ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Make quick selections........... . . 344  [Mohammed Abdallah]&lt;br /&gt;
* Make selections........... . . 346 [Armin Rezaeian]&lt;br /&gt;
* Select with the marquee tools........... 347 Noah Lissner&lt;br /&gt;
* Select with the lasso tools [Viktor Melin] 348&lt;br /&gt;
* Select a color range in an image.......... . 351 Jesper Forstén&lt;br /&gt;
* Adjust pixel selections......BABYLON BRO..... . . 353&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=a6miRaHQo_8 How to extract an object from its background].......... . . 359 Markus Johansson&lt;br /&gt;
* Select the image areas in focus.......... . . 361 Nabbir Ahmed TE15A&lt;br /&gt;
* Save selections and alpha channel masks......... . 365&lt;br /&gt;
* Move, copy, and delete selected pixels.......... . 368 [Kevin Sevefjord]&lt;br /&gt;
* Duplicate, split, and merge channels......... 373&lt;br /&gt;
* Create a temporary quick mask.......... . . 375&lt;br /&gt;
* Convert between paths and selection borders......... . . 377&lt;br /&gt;
* Channel calculations............ 378&lt;br /&gt;
* Channel basics............ 380 [Teodor Eklund]&lt;br /&gt;
* Refine a selection........... . 383 &lt;br /&gt;
* Selecting areas of a photo.......... . 383 katrin kjellgren&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===  Chapter 8: Image adjustments ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Perspective Warp........... . 384 Nikita Tzonov&lt;br /&gt;
* Reduce camera shake blurring........... 392&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=XZxwu4EfMm4&amp;amp;feature=youtu.be Healing brush examples] av Jonas Sjölund &lt;br /&gt;
* Export color lookup tables.......... . 426&lt;br /&gt;
* Adjust image sharpness and blur Sandel Singh.......... 427&lt;br /&gt;
* Understand color adjustments........... 433&lt;br /&gt;
* Convert a color image to black and white......... . 439 Madelene Holst Lindén&lt;br /&gt;
* View histograms and pixel values.......... 440&lt;br /&gt;
* Target images for press........... . 446&lt;br /&gt;
* Make quick tonal adjustments   Simran Sheikh........... 448&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=iZyIcEMyxgw Applying a Brightness/Contrast adjustment] av Marcus Wranghult. 452&lt;br /&gt;
* Adjust color and tone with Levels and Curves eyedroppers....... . . 453&lt;br /&gt;
* Adjust HDR exposure and toning.......... 454&lt;br /&gt;
* Levels adjustment........... 455&lt;br /&gt;
* Adjust image color and tone........... ( valeria avalos ). . 458&lt;br /&gt;
* Adjustment and fill layers.......... . . 459&lt;br /&gt;
* Apply special color effects to images......... 463 Erik Olsson&lt;br /&gt;
* Apply the Color Balance adjustment......... 465 Fredrika Theberg &lt;br /&gt;
* Curves adjustment............ . . 466 Richard Byström&lt;br /&gt;
* Adjust hue and saturation.......... . 470 Liam Rickett&lt;br /&gt;
* Adjust shadow and highlight detail......... . 473 Lucas Renz&lt;br /&gt;
* Auto color corrections........... . . 475 Kani Te15A&lt;br /&gt;
* Using adjustment layers........... 475 Jakob TE15B&lt;br /&gt;
* Dodge or burn image areas.......... 476 gustav limrell&lt;br /&gt;
* How to Liquify an image............ Fredrik Berglund&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Slut&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jevil 99</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34937</id>
		<title>Innehållsförteckning Photoshopmanual</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34937"/>
		<updated>2016-02-26T07:52:42Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jevil 99: /* Chapter 5: Image and color basics */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Gör en HowTo-film ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Välj något av nedanstående områden. Listan du ser är från innehållsförteckningen i pdf-en.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du skriver helt enkelt &#039;&#039;&#039;ditt namn efter den rubrik du väljer&#039;&#039;&#039; att göra film på.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sedan är det bara att gå in i manualen och läsa på samt göra din film.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Innehållsförteckning Photoshop ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 5: Image and color basics ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Resize images  [Edvin Felvin] . 209&lt;br /&gt;
* Image essentials [Daniel Gohari]. 211&lt;br /&gt;
* Image size and resolution....Adrian ... . . 214&lt;br /&gt;
* Acquire images from cameras and scanners.(bob))))(((((....... . . 220&lt;br /&gt;
* Create, open, and import images [Elias Barkvall] [TE15B] 222&lt;br /&gt;
* Viewing images........... . . 226 [Dennis Norman]&lt;br /&gt;
* Color modes............ . . 231 Dior&lt;br /&gt;
* Match, replace, and mix colors........... 234 Emma TE15A&lt;br /&gt;
* Distort filters are unavailable........... . . 239&lt;br /&gt;
* Invalid JPEG Marker error | Opening images........ . . 239 Shifat Chowdhury TE15A&lt;br /&gt;
* Image information............ . . 241 &lt;br /&gt;
* High dynamic range images........... . Sten TE15B. 245&lt;br /&gt;
* Customize indexed color tables.......... . . 252 &lt;br /&gt;
* Customize color pickers and swatches.[Riaz Uddin] TE15A . 254&lt;br /&gt;
* [http://Convert%20between%20color%20modes https://www.youtube.com/watch?v=r5uwN6nlV20] Jesper W TE15B&lt;br /&gt;
* About color   261 Olle Lilja&lt;br /&gt;
* Color and monochrome adjustments using channels....... . . 263&lt;br /&gt;
* Erase parts of an image..........Adam. . 266&lt;br /&gt;
* Choose colors................ 269 Emre&lt;br /&gt;
* Viewing multiple images [Herman Dagervik] 275&lt;br /&gt;
* Blending modes........... . . 277 Axel&lt;br /&gt;
* Choose colors in the Color and Swatches panels......Artin.... 281&lt;br /&gt;
* Add a conditional mode change to an action........ . 283&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=pNloVcJeHLY&amp;amp;feature=youtu.be Add swatches from HTML CSS and SVG] av Georgek &lt;br /&gt;
* How to tie a noose! 283.5&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 6: Layers ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Layer basics.......... [Christopher Pettersson] 284&lt;br /&gt;
* Nondestructive editing........... . 288&lt;br /&gt;
* Create and manage layers and groups..[Abdikafi][TE15B]....... . 289&lt;br /&gt;
* Select, group, and link layers........... Tor 291&lt;br /&gt;
* Mask layers............. . 293 Niklas Forsblom&lt;br /&gt;
* Layer opacity and blending.  298&lt;br /&gt;
* Move, stack, and lock layers  [Felix Almqvist][TE15B]. 301 Empty&lt;br /&gt;
* Layer comps............ . . 302&lt;br /&gt;
* Work with Smart Objects [Mikael Paulson].......... . . 305&lt;br /&gt;
* Apply Smart Filters [David Toreborg] ............ . . 311&lt;br /&gt;
* Align and distribute layers.......... . 314&lt;br /&gt;
* Combine multiple images into a group portrait......... . . 317 &#039;&#039;&#039;[Ilyas TE15B]&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Manage layers and groups.....bAbYlon..... . 317&lt;br /&gt;
* Generate image assets from layers......... . . 320&lt;br /&gt;
* Layer effects and styles........... . 326&lt;br /&gt;
* Extract assets............ . . 335 (Simon VIklund)&lt;br /&gt;
* Mask layers with vector masks........... 337&lt;br /&gt;
* Combine images with Auto-Blend Layers......... . . 338&lt;br /&gt;
* Reveal layers with clipping masks.......... 339&lt;br /&gt;
* Load selections from a layer or layer mask&#039;s boundaries....... 341&lt;br /&gt;
* Knockout to reveal content from other layers........ . 341&lt;br /&gt;
* Edit layer masks........... . . 343&lt;br /&gt;
* Layers 101........ 343&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 7: Selecting ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Make quick selections........... . . 344  [Mohammed Abdallah]&lt;br /&gt;
* Make selections........... . . 346 [Armin Rezaeian]&lt;br /&gt;
* Select with the marquee tools........... 347 Noah Lissner&lt;br /&gt;
* Select with the lasso tools [Viktor Melin] 348&lt;br /&gt;
* Select a color range in an image.......... . 351 Jesper Forstén&lt;br /&gt;
* Adjust pixel selections......BABYLON BRO..... . . 353&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=a6miRaHQo_8 How to extract an object from its background].......... . . 359 Markus Johansson&lt;br /&gt;
* Select the image areas in focus.......... . . 361 Nabbir Ahmed TE15A&lt;br /&gt;
* Save selections and alpha channel masks......... . 365&lt;br /&gt;
* Move, copy, and delete selected pixels.......... . 368 [Kevin Sevefjord]&lt;br /&gt;
* Duplicate, split, and merge channels......... 373&lt;br /&gt;
* Create a temporary quick mask.......... . . 375&lt;br /&gt;
* Convert between paths and selection borders......... . . 377&lt;br /&gt;
* Channel calculations............ 378&lt;br /&gt;
* Channel basics............ 380 [Teodor Eklund]&lt;br /&gt;
* Refine a selection........... . 383 &lt;br /&gt;
* Selecting areas of a photo.......... . 383 katrin kjellgren&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===  Chapter 8: Image adjustments ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Perspective Warp........... . 384 Nikita Tzonov&lt;br /&gt;
* Reduce camera shake blurring........... 392&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=XZxwu4EfMm4&amp;amp;feature=youtu.be Healing brush examples] av Jonas Sjölund &lt;br /&gt;
* Export color lookup tables.......... . 426&lt;br /&gt;
* Adjust image sharpness and blur Sandel Singh.......... 427&lt;br /&gt;
* Understand color adjustments........... 433&lt;br /&gt;
* Convert a color image to black and white......... . 439 Madelene Holst Lindén&lt;br /&gt;
* View histograms and pixel values.......... 440&lt;br /&gt;
* Target images for press........... . 446&lt;br /&gt;
* Make quick tonal adjustments   Simran Sheikh........... 448&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=iZyIcEMyxgw Applying a Brightness/Contrast adjustment] av Marcus Wranghult. 452&lt;br /&gt;
* Adjust color and tone with Levels and Curves eyedroppers....... . . 453&lt;br /&gt;
* Adjust HDR exposure and toning.......... 454&lt;br /&gt;
* Levels adjustment........... 455&lt;br /&gt;
* Adjust image color and tone........... ( valeria avalos ). . 458&lt;br /&gt;
* Adjustment and fill layers.......... . . 459&lt;br /&gt;
* Apply special color effects to images......... 463 Erik Olsson&lt;br /&gt;
* Apply the Color Balance adjustment......... 465 Fredrika Theberg &lt;br /&gt;
* Curves adjustment............ . . 466 Richard Byström&lt;br /&gt;
* Adjust hue and saturation.......... . 470 Liam Rickett&lt;br /&gt;
* Adjust shadow and highlight detail......... . 473 Lucas Renz&lt;br /&gt;
* Auto color corrections........... . . 475 Kani Te15A&lt;br /&gt;
* Using adjustment layers........... 475 Jakob TE15B&lt;br /&gt;
* Dodge or burn image areas.......... 476 gustav limrell&lt;br /&gt;
* How to Liquify an image............ Fredrik Berglund&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Slut&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jevil 99</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34906</id>
		<title>Innehållsförteckning Photoshopmanual</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34906"/>
		<updated>2016-02-23T18:55:37Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jevil 99: /* Chapter 5: Image and color basics */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Gör en HowTo-film ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Välj något av nedanstående områden. Listan du ser är från innehållsförteckningen i pdf-en.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du skriver helt enkelt &#039;&#039;&#039;ditt namn efter den rubrik du väljer&#039;&#039;&#039; att göra film på.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sedan är det bara att gå in i manualen och läsa på samt göra din film.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Innehållsförteckning Photoshop ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 5: Image and color basics ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Resize images  [Edvin Felvin] . 209&lt;br /&gt;
* Image essentials [Daniel Gohari]. 211&lt;br /&gt;
* Image size and resolution....Adrian ... . . 214&lt;br /&gt;
* Acquire images from cameras and scanners.(bob))))(((((....... . . 220&lt;br /&gt;
* Create, open, and import images [Elias Barkvall] [TE15B] 222&lt;br /&gt;
* Viewing images........... . . 226 [Dennis Norman]&lt;br /&gt;
* Color modes............ . . 231 Dior&lt;br /&gt;
* Match, replace, and mix colors........... 234 Emma TE15A&lt;br /&gt;
* Distort filters are unavailable........... . . 239&lt;br /&gt;
* Invalid JPEG Marker error | Opening images........ . . 239 Shifat Chowdhury TE15A&lt;br /&gt;
* Image information............ . . 241 &lt;br /&gt;
* High dynamic range images........... . Sten TE15B. 245&lt;br /&gt;
* Customize indexed color tables.......... . . 252 &lt;br /&gt;
* Customize color pickers and swatches.[Riaz Uddin] TE15A . 254&lt;br /&gt;
* Convert between color modes...[Jesper W][TE15B]...... 256&lt;br /&gt;
* About color   261 Olle Lilja&lt;br /&gt;
* Color and monochrome adjustments using channels....... . . 263&lt;br /&gt;
* Erase parts of an image..........Adam. . 266&lt;br /&gt;
* Choose colors................ 269 Emre&lt;br /&gt;
* Viewing multiple images [Herman Dagervik] 275&lt;br /&gt;
* Blending modes........... . . 277 Axel&lt;br /&gt;
* Choose colors in the Color and Swatches panels......Artin.... 281&lt;br /&gt;
* Add a conditional mode change to an action........ . 283&lt;br /&gt;
* Add swatches from HTML CSS and SVG  [Georgek TE15A]  283&lt;br /&gt;
* How to tie a noose! 283.5&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 6: Layers ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Layer basics.......... [Christopher Pettersson] 284&lt;br /&gt;
* Nondestructive editing........... . 288&lt;br /&gt;
* Create and manage layers and groups..[Abdikafi][TE15B]....... . 289&lt;br /&gt;
* Select, group, and link layers........... Tor 291&lt;br /&gt;
* Mask layers............. . 293 Niklas Forsblom&lt;br /&gt;
* Layer opacity and blending.  298 Jakob TE15B&lt;br /&gt;
* Move, stack, and lock layers  [Felix Almqvist][TE15B]. 301 Empty&lt;br /&gt;
* Layer comps............ . . 302&lt;br /&gt;
* Work with Smart Objects [Mikael Paulson].......... . . 305&lt;br /&gt;
* Apply Smart Filters [David Toreborg] ............ . . 311&lt;br /&gt;
* Align and distribute layers.......... . 314&lt;br /&gt;
* Combine multiple images into a group portrait......... . . 317 &#039;&#039;&#039;[Ilyas TE15B]&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Manage layers and groups.....bAbYlon..... . 317&lt;br /&gt;
* Generate image assets from layers......... . . 320&lt;br /&gt;
* Layer effects and styles........... . 326&lt;br /&gt;
* Extract assets............ . . 335 (Simon VIklund)&lt;br /&gt;
* Mask layers with vector masks........... 337&lt;br /&gt;
* Combine images with Auto-Blend Layers......... . . 338&lt;br /&gt;
* Reveal layers with clipping masks.......... 339&lt;br /&gt;
* Load selections from a layer or layer mask&#039;s boundaries....... 341&lt;br /&gt;
* Knockout to reveal content from other layers........ . 341&lt;br /&gt;
* Edit layer masks........... . . 343&lt;br /&gt;
* Layers 101........ 343&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 7: Selecting ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Make quick selections........... . . 344  [Mohammed Abdallah]&lt;br /&gt;
* Make selections........... . . 346 [Armin Rezaeian]&lt;br /&gt;
* Select with the marquee tools........... 347 Noah Lissner&lt;br /&gt;
* Select with the lasso tools [Viktor Melin] 348&lt;br /&gt;
* Select a color range in an image.......... . 351 Jesper Forstén&lt;br /&gt;
* Adjust pixel selections......BABYLON BRO..... . . 353&lt;br /&gt;
* Extract an object from its background.......... . . 359 Markus Johansson&lt;br /&gt;
* Select the image areas in focus.......... . . 361 Nabbir Ahmed TE15A&lt;br /&gt;
* Save selections and alpha channel masks......... . 365&lt;br /&gt;
* Move, copy, and delete selected pixels.......... . 368 [Kevin Sevefjord]&lt;br /&gt;
* Duplicate, split, and merge channels......... 373&lt;br /&gt;
* Create a temporary quick mask.......... . . 375&lt;br /&gt;
* Convert between paths and selection borders......... . . 377&lt;br /&gt;
* Channel calculations............ 378&lt;br /&gt;
* Channel basics............ 380 [Teodor Eklund]&lt;br /&gt;
* Refine a selection........... . 383 &lt;br /&gt;
* Selecting areas of a photo.......... . 383 katrin kjellgren&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===  Chapter 8: Image adjustments ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Perspective Warp........... . 384 Nikita Tzonov&lt;br /&gt;
* Reduce camera shake blurring........... 392&lt;br /&gt;
* Healing brush examples Jonas Sjölund ........... 398&lt;br /&gt;
* Export color lookup tables.......... . 426&lt;br /&gt;
* Adjust image sharpness and blur Sandel Singh.......... 427&lt;br /&gt;
* Understand color adjustments........... 433&lt;br /&gt;
* Convert a color image to black and white......... . 439 Madelene Holst Lindén&lt;br /&gt;
* View histograms and pixel values.......... 440&lt;br /&gt;
* Target images for press........... . 446&lt;br /&gt;
* Make quick tonal adjustments   Simran Sheikh........... 448&lt;br /&gt;
* Apply a Brightness/Contrast adjustment. [Marcus Wranghult][TE15B].. . . 452&lt;br /&gt;
* Adjust color and tone with Levels and Curves eyedroppers....... . . 453&lt;br /&gt;
* Adjust HDR exposure and toning.......... 454&lt;br /&gt;
* Levels adjustment........... 455&lt;br /&gt;
* Adjust image color and tone........... ( valeria avalos ). . 458&lt;br /&gt;
* Adjustment and fill layers.......... . . 459&lt;br /&gt;
* Apply special color effects to images......... 463 Erik Olsson&lt;br /&gt;
* Apply the Color Balance adjustment......... 465 Fredrika Theberg &lt;br /&gt;
* Curves adjustment............ . . 466 Richard Byström&lt;br /&gt;
* Adjust hue and saturation.......... . 470 Liam Rickett&lt;br /&gt;
* Adjust shadow and highlight detail......... . 473 Lucas Renz&lt;br /&gt;
* Auto color corrections........... . . 475 Kani Te15A&lt;br /&gt;
* Using adjustment layers........... 475&lt;br /&gt;
* Dodge or burn image areas.......... 476 gustav limrell&lt;br /&gt;
* How to Liquify an image............ Fredrik Berglund&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Slut&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jevil 99</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34905</id>
		<title>Innehållsförteckning Photoshopmanual</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34905"/>
		<updated>2016-02-23T18:55:16Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jevil 99: /* Chapter 6: Layers */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Gör en HowTo-film ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Välj något av nedanstående områden. Listan du ser är från innehållsförteckningen i pdf-en.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du skriver helt enkelt &#039;&#039;&#039;ditt namn efter den rubrik du väljer&#039;&#039;&#039; att göra film på.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sedan är det bara att gå in i manualen och läsa på samt göra din film.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Innehållsförteckning Photoshop ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 5: Image and color basics ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Resize images  [Edvin Felvin] . 209&lt;br /&gt;
* Image essentials [Daniel Gohari]. 211&lt;br /&gt;
* Image size and resolution....Adrian ... . . 214&lt;br /&gt;
* Acquire images from cameras and scanners.(bob))))(((((....... . . 220&lt;br /&gt;
* Create, open, and import images [Elias Barkvall] [TE15B] 222&lt;br /&gt;
* Viewing images........... . . 226 [Dennis Norman]&lt;br /&gt;
* Color modes............ . . 231 Dior&lt;br /&gt;
* Match, replace, and mix colors........... 234 Emma TE15A&lt;br /&gt;
* Distort filters are unavailable........... . . 239&lt;br /&gt;
* Invalid JPEG Marker error | Opening images........ . . 239 Shifat Chowdhury TE15A&lt;br /&gt;
* Image information............ . . 241 &lt;br /&gt;
* High dynamic range images........... . Sten TE15B. 245&lt;br /&gt;
* Customize indexed color tables.......... . . 252 &lt;br /&gt;
* Customize color pickers and swatches.[Riaz Uddin] TE15A . 254&lt;br /&gt;
* Convert between color modes........... 256&lt;br /&gt;
* About color   261 Olle Lilja&lt;br /&gt;
* Color and monochrome adjustments using channels....... . . 263&lt;br /&gt;
* Erase parts of an image..........Adam. . 266&lt;br /&gt;
* Choose colors................ 269 Emre&lt;br /&gt;
* Viewing multiple images [Herman Dagervik] 275&lt;br /&gt;
* Blending modes........... . . 277 Axel&lt;br /&gt;
* Choose colors in the Color and Swatches panels......Artin.... 281&lt;br /&gt;
* Add a conditional mode change to an action........ . 283&lt;br /&gt;
* Add swatches from HTML CSS and SVG  [Georgek TE15A]  283&lt;br /&gt;
* How to tie a noose! 283.5&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 6: Layers ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Layer basics.......... [Christopher Pettersson] 284&lt;br /&gt;
* Nondestructive editing........... . 288&lt;br /&gt;
* Create and manage layers and groups..[Abdikafi][TE15B]....... . 289&lt;br /&gt;
* Select, group, and link layers........... Tor 291&lt;br /&gt;
* Mask layers............. . 293 Niklas Forsblom&lt;br /&gt;
* Layer opacity and blending.  298 Jakob TE15B&lt;br /&gt;
* Move, stack, and lock layers  [Felix Almqvist][TE15B]. 301 Empty&lt;br /&gt;
* Layer comps............ . . 302&lt;br /&gt;
* Work with Smart Objects [Mikael Paulson].......... . . 305&lt;br /&gt;
* Apply Smart Filters [David Toreborg] ............ . . 311&lt;br /&gt;
* Align and distribute layers.......... . 314&lt;br /&gt;
* Combine multiple images into a group portrait......... . . 317 &#039;&#039;&#039;[Ilyas TE15B]&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Manage layers and groups.....bAbYlon..... . 317&lt;br /&gt;
* Generate image assets from layers......... . . 320&lt;br /&gt;
* Layer effects and styles........... . 326&lt;br /&gt;
* Extract assets............ . . 335 (Simon VIklund)&lt;br /&gt;
* Mask layers with vector masks........... 337&lt;br /&gt;
* Combine images with Auto-Blend Layers......... . . 338&lt;br /&gt;
* Reveal layers with clipping masks.......... 339&lt;br /&gt;
* Load selections from a layer or layer mask&#039;s boundaries....... 341&lt;br /&gt;
* Knockout to reveal content from other layers........ . 341&lt;br /&gt;
* Edit layer masks........... . . 343&lt;br /&gt;
* Layers 101........ 343&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 7: Selecting ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Make quick selections........... . . 344  [Mohammed Abdallah]&lt;br /&gt;
* Make selections........... . . 346 [Armin Rezaeian]&lt;br /&gt;
* Select with the marquee tools........... 347 Noah Lissner&lt;br /&gt;
* Select with the lasso tools [Viktor Melin] 348&lt;br /&gt;
* Select a color range in an image.......... . 351 Jesper Forstén&lt;br /&gt;
* Adjust pixel selections......BABYLON BRO..... . . 353&lt;br /&gt;
* Extract an object from its background.......... . . 359 Markus Johansson&lt;br /&gt;
* Select the image areas in focus.......... . . 361 Nabbir Ahmed TE15A&lt;br /&gt;
* Save selections and alpha channel masks......... . 365&lt;br /&gt;
* Move, copy, and delete selected pixels.......... . 368 [Kevin Sevefjord]&lt;br /&gt;
* Duplicate, split, and merge channels......... 373&lt;br /&gt;
* Create a temporary quick mask.......... . . 375&lt;br /&gt;
* Convert between paths and selection borders......... . . 377&lt;br /&gt;
* Channel calculations............ 378&lt;br /&gt;
* Channel basics............ 380 [Teodor Eklund]&lt;br /&gt;
* Refine a selection........... . 383 &lt;br /&gt;
* Selecting areas of a photo.......... . 383 katrin kjellgren&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===  Chapter 8: Image adjustments ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Perspective Warp........... . 384 Nikita Tzonov&lt;br /&gt;
* Reduce camera shake blurring........... 392&lt;br /&gt;
* Healing brush examples Jonas Sjölund ........... 398&lt;br /&gt;
* Export color lookup tables.......... . 426&lt;br /&gt;
* Adjust image sharpness and blur Sandel Singh.......... 427&lt;br /&gt;
* Understand color adjustments........... 433&lt;br /&gt;
* Convert a color image to black and white......... . 439 Madelene Holst Lindén&lt;br /&gt;
* View histograms and pixel values.......... 440&lt;br /&gt;
* Target images for press........... . 446&lt;br /&gt;
* Make quick tonal adjustments   Simran Sheikh........... 448&lt;br /&gt;
* Apply a Brightness/Contrast adjustment. [Marcus Wranghult][TE15B].. . . 452&lt;br /&gt;
* Adjust color and tone with Levels and Curves eyedroppers....... . . 453&lt;br /&gt;
* Adjust HDR exposure and toning.......... 454&lt;br /&gt;
* Levels adjustment........... 455&lt;br /&gt;
* Adjust image color and tone........... ( valeria avalos ). . 458&lt;br /&gt;
* Adjustment and fill layers.......... . . 459&lt;br /&gt;
* Apply special color effects to images......... 463 Erik Olsson&lt;br /&gt;
* Apply the Color Balance adjustment......... 465 Fredrika Theberg &lt;br /&gt;
* Curves adjustment............ . . 466 Richard Byström&lt;br /&gt;
* Adjust hue and saturation.......... . 470 Liam Rickett&lt;br /&gt;
* Adjust shadow and highlight detail......... . 473 Lucas Renz&lt;br /&gt;
* Auto color corrections........... . . 475 Kani Te15A&lt;br /&gt;
* Using adjustment layers........... 475&lt;br /&gt;
* Dodge or burn image areas.......... 476 gustav limrell&lt;br /&gt;
* How to Liquify an image............ Fredrik Berglund&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Slut&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jevil 99</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Uretanplast&amp;diff=34904</id>
		<title>Uretanplast</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Uretanplast&amp;diff=34904"/>
		<updated>2016-02-23T17:18:00Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jevil 99: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densitet [Densiteten varierar 30 kg/m³–100 enligt PU NORDIC]&lt;br /&gt;
: Jag hittade ingen speciel hårdhet i Mohs skala på Uretanplast. Eftersom uretanplast både kan vara hård och lite mjukare finns det inte en specifik hårdhet.&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoefficient [170*10&amp;lt;sup&amp;gt;-6&amp;lt;/sup&amp;gt;] Jag hittade inte någon speciell längdutvidgningskoefficient för just uretanplast men hittade lite allmänt för plast.&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga [ 0,023 W/m ºC]&lt;br /&gt;
: Resistivitet [1E+16 Ohm] Här hittade jag inte hellre någon speciell resistivitet för uretanplast.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Uretanplast används mest inom textilindustrin för att skapa beläggningar på textiler. Det finns i kläder, industrimaterial och läderimitationer eftersom det ger ett stort spektra av egenskaper.&lt;br /&gt;
Det kan också med sina goda egenskaper med fördel användas för att skapa mikroporösa vattenavvisande beläggningar som andas då det är blandat med vatten och ett lösningsmedel. &lt;br /&gt;
Eftersom uretanplast har egenskapen att den är elastrisk är den ett utmärkt material att använda som vibrationsisolering.      &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Uretanplast.jpg|thumb|.................]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Alla tillverkningsmetoder är i grunden s.k. lågtrycksmetoder. Principen vid tillverkning av polyuretan är att två vätskeformiga komponenter, polyol och isocyanat, blandas varvid en kemisk reaktion startar under bildandet av aktuellt polyuretanmaterial. Blandning och dosering kan ske manuellt men sker oftast med någon form av mekanisk blandningsoch doseringsutrustning. En kemisk reaktion startar därvid och leder till en härdad och färdig produkt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Polyuretaner är produkter som genom polyaddition bildats av di- eller polyisocyanater med en di- eller polyfunktionell alkohol (polyol). De flesta polyuretaner är gjorda från tre startmaterial, långkedjiga polyoler, diisocyanat och en kedjeförlängare. En polyuretan gjord av dessa material har segmenterad struktur, blocksampolymer. Där finns ett mjukt parti med polyoler med svaga krafter inom kedjan, detta parti är uppringlat. Där finns även ett hårt parti som bildats genom en reaktion mellan dioler och diisocyanat. De hårda segmenten har starka krafter i kedjan såsom vätebindningar och dipoler, som beror på den stora mängden polära grupper – uretan och urea.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Under andra världskriget, när polyuretan skapades som en ersättning för gummi, bristen på olika material och dess mångsidighet sporrade sin snabba expansion till ytterligare användningsområden. Polyuretan användes för flygplan finish och styv cellplast, och kläder som skyddar mot senapsgas. Kriget saktade utveckling för konsumentbruk, dock, fram till 1950-talet då flexibel, polyuretan-skum uppfanns.&lt;br /&gt;
Uretanplast, är en grupp av polymerer som kan ges mycket olika materialegenskaper: massiv eller skum och kan vara mjuk elastomer, eller hård. Uretanplast har god värme- och nötningsbeständighet samtidigt som den har goda elektriskt isolerande egenskaper. Powerflexbussningar är gjorda i polyuretan. Polyuretaner ingår ofta golvlacker och Elastan är elastiska polyuretanfibrer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
Polyuretan kostar inte så mycket om du köper lite av det, men när du kommer upp till större mått av polyuretan kostar det lite mer. Men polyuretan är inte den dyraste plasten utan den är ganska billig jämfört med andra plaster. &lt;br /&gt;
Det kan kosta från 300 - 1000kr för 10 - 50 mm. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
http://www.dimensionera.se/vs/langdutvidgning.php&lt;br /&gt;
http://www.pu-nordic.fi/Teknisk_databank/mekaniska_egenskaper&lt;br /&gt;
http://www.isopol.se/polyuretan-ett-fantastiskt-material/&lt;br /&gt;
http://www.give2all.org/12/2012/08/vad-Ur-polyuretan-for.html&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Polyuretan&lt;br /&gt;
http://www.technipur.se/n_priser.asp&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jevil 99</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Uretanplast&amp;diff=34903</id>
		<title>Uretanplast</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Uretanplast&amp;diff=34903"/>
		<updated>2016-02-23T17:10:11Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jevil 99: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densitet [Densiteten varierar 30 kg/m³–100 enligt PU NORDIC]&lt;br /&gt;
: Jag hittade ingen speciel hårdhet i Mohs skala på Uretanplast. Eftersom uretanplast både kan vara hård och lite mjukare finns det inte en specifik hårdhet.&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoefficient [170*10&amp;lt;sup&amp;gt;-6&amp;lt;/sup&amp;gt;] Jag hittade inte någon speciell längdutvidgningskoefficient för just uretanplast men hittade lite allmänt för plast.&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga [ 0,023 W/m ºC]&lt;br /&gt;
: Resistivitet [1E+16 Ohm] Här hittade jag inte hellre någon speciell resistivitet för uretanplast.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Uretanplast används mest inom textilindustrin för att skapa beläggningar på textiler. Det finns i kläder, industrimaterial och läderimitationer eftersom det ger ett stort spektra av egenskaper.&lt;br /&gt;
Det kan också med sina goda egenskaper med fördel användas för att skapa mikroporösa vattenavvisande beläggningar som andas då det är blandat med vatten och ett lösningsmedel. &lt;br /&gt;
Eftersom uretanplast har egenskapen att den är elastrisk är den ett utmärkt material att använda som vibrationsisolering.      &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;gallery&amp;gt;&lt;br /&gt;
polyuretan.jpg|Uretanplast&lt;br /&gt;
&amp;lt;/gallery&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Alla tillverkningsmetoder är i grunden s.k. lågtrycksmetoder. Principen vid tillverkning av polyuretan är att två vätskeformiga komponenter, polyol och isocyanat, blandas varvid en kemisk reaktion startar under bildandet av aktuellt polyuretanmaterial. Blandning och dosering kan ske manuellt men sker oftast med någon form av mekanisk blandningsoch doseringsutrustning. En kemisk reaktion startar därvid och leder till en härdad och färdig produkt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Polyuretaner är produkter som genom polyaddition bildats av di- eller polyisocyanater med en di- eller polyfunktionell alkohol (polyol). De flesta polyuretaner är gjorda från tre startmaterial, långkedjiga polyoler, diisocyanat och en kedjeförlängare. En polyuretan gjord av dessa material har segmenterad struktur, blocksampolymer. Där finns ett mjukt parti med polyoler med svaga krafter inom kedjan, detta parti är uppringlat. Där finns även ett hårt parti som bildats genom en reaktion mellan dioler och diisocyanat. De hårda segmenten har starka krafter i kedjan såsom vätebindningar och dipoler, som beror på den stora mängden polära grupper – uretan och urea.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Under andra världskriget, när polyuretan skapades som en ersättning för gummi, bristen på olika material och dess mångsidighet sporrade sin snabba expansion till ytterligare användningsområden. Polyuretan användes för flygplan finish och styv cellplast, och kläder som skyddar mot senapsgas. Kriget saktade utveckling för konsumentbruk, dock, fram till 1950-talet då flexibel, polyuretan-skum uppfanns.&lt;br /&gt;
Uretanplast, är en grupp av polymerer som kan ges mycket olika materialegenskaper: massiv eller skum och kan vara mjuk elastomer, eller hård. Uretanplast har god värme- och nötningsbeständighet samtidigt som den har goda elektriskt isolerande egenskaper. Powerflexbussningar är gjorda i polyuretan. Polyuretaner ingår ofta golvlacker och Elastan är elastiska polyuretanfibrer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
Polyuretan kostar inte så mycket om du köper lite av det, men när du kommer upp till större mått av polyuretan kostar det lite mer. Men polyuretan är inte den dyraste plasten utan den är ganska billig jämfört med andra plaster. &lt;br /&gt;
Det kan kosta från 300 - 1000kr för 10 - 50 mm. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
http://www.dimensionera.se/vs/langdutvidgning.php&lt;br /&gt;
http://www.pu-nordic.fi/Teknisk_databank/mekaniska_egenskaper&lt;br /&gt;
http://www.isopol.se/polyuretan-ett-fantastiskt-material/&lt;br /&gt;
http://www.give2all.org/12/2012/08/vad-Ur-polyuretan-for.html&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Polyuretan&lt;br /&gt;
http://www.technipur.se/n_priser.asp&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jevil 99</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Uretanplast&amp;diff=34902</id>
		<title>Uretanplast</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Uretanplast&amp;diff=34902"/>
		<updated>2016-02-23T17:06:50Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jevil 99: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densitet [Densiteten varierar 30 kg/m³–100 enligt PU NORDIC]&lt;br /&gt;
: Jag hittade ingen speciel hårdhet i Mohs skala på Uretanplast. Eftersom uretanplast både kan vara hård och lite mjukare finns det inte en specifik hårdhet.&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoefficient [170*10&amp;lt;sup&amp;gt;-6&amp;lt;/sup&amp;gt;] Jag hittade inte någon speciell längdutvidgningskoefficient för just uretanplast men hittade lite allmänt för plast.&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga [ 0,023 W/m ºC]&lt;br /&gt;
: Resistivitet [1E+16 Ohm] Här hittade jag inte hellre någon speciell resistivitet för uretanplast.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Uretanplast används mest inom textilindustrin för att skapa beläggningar på textiler. Det finns i kläder, industrimaterial och läderimitationer eftersom det ger ett stort spektra av egenskaper.&lt;br /&gt;
Det kan också med sina goda egenskaper med fördel användas för att skapa mikroporösa vattenavvisande beläggningar som andas då det är blandat med vatten och ett lösningsmedel. &lt;br /&gt;
Eftersom uretanplast har egenskapen att den är elastrisk är den ett utmärkt material att använda som vibrationsisolering.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Alla tillverkningsmetoder är i grunden s.k. lågtrycksmetoder. Principen vid tillverkning av polyuretan är att två vätskeformiga komponenter, polyol och isocyanat, blandas varvid en kemisk reaktion startar under bildandet av aktuellt polyuretanmaterial. Blandning och dosering kan ske manuellt men sker oftast med någon form av mekanisk blandningsoch doseringsutrustning. En kemisk reaktion startar därvid och leder till en härdad och färdig produkt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Polyuretaner är produkter som genom polyaddition bildats av di- eller polyisocyanater med en di- eller polyfunktionell alkohol (polyol). De flesta polyuretaner är gjorda från tre startmaterial, långkedjiga polyoler, diisocyanat och en kedjeförlängare. En polyuretan gjord av dessa material har segmenterad struktur, blocksampolymer. Där finns ett mjukt parti med polyoler med svaga krafter inom kedjan, detta parti är uppringlat. Där finns även ett hårt parti som bildats genom en reaktion mellan dioler och diisocyanat. De hårda segmenten har starka krafter i kedjan såsom vätebindningar och dipoler, som beror på den stora mängden polära grupper – uretan och urea.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Under andra världskriget, när polyuretan skapades som en ersättning för gummi, bristen på olika material och dess mångsidighet sporrade sin snabba expansion till ytterligare användningsområden. Polyuretan användes för flygplan finish och styv cellplast, och kläder som skyddar mot senapsgas. Kriget saktade utveckling för konsumentbruk, dock, fram till 1950-talet då flexibel, polyuretan-skum uppfanns.&lt;br /&gt;
Uretanplast, är en grupp av polymerer som kan ges mycket olika materialegenskaper: massiv eller skum och kan vara mjuk elastomer, eller hård. Uretanplast har god värme- och nötningsbeständighet samtidigt som den har goda elektriskt isolerande egenskaper. Powerflexbussningar är gjorda i polyuretan. Polyuretaner ingår ofta golvlacker och Elastan är elastiska polyuretanfibrer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
Polyuretan kostar inte så mycket om du köper lite av det, men när du kommer upp till större mått av polyuretan kostar det lite mer. Men polyuretan är inte den dyraste plasten utan den är ganska billig jämfört med andra plaster. &lt;br /&gt;
Det kan kosta från 300 - 1000kr för 10 - 50 mm. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
http://www.dimensionera.se/vs/langdutvidgning.php&lt;br /&gt;
http://www.pu-nordic.fi/Teknisk_databank/mekaniska_egenskaper&lt;br /&gt;
http://www.isopol.se/polyuretan-ett-fantastiskt-material/&lt;br /&gt;
http://www.give2all.org/12/2012/08/vad-Ur-polyuretan-for.html&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Polyuretan&lt;br /&gt;
http://www.technipur.se/n_priser.asp&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jevil 99</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Uretanplast&amp;diff=34875</id>
		<title>Uretanplast</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Uretanplast&amp;diff=34875"/>
		<updated>2016-02-21T20:41:48Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jevil 99: /* Framställning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densitet [Densiteten varierar 30 kg/m³–100 enligt PU NORDIC]&lt;br /&gt;
: Jag hittade ingen speciel hårdhet i Mohs skala på Uretanplast. Eftersom uretanplast både kan vara hård och lite mjukare finns det inte en specifik hårdhet.&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoefficient [170*10&amp;lt;sup&amp;gt;-6&amp;lt;/sup&amp;gt;] Jag hittade inte någon speciell längdutvidgningskoefficient för just uretanplast men hittade lite allmänt för plast.&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga [ 0,023 W/m ºC]&lt;br /&gt;
: Resistivitet [1E+16 Ohm] Här hittade jag inte hellre någon speciell resistivitet för uretanplast.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Uretanplast används mest inom textilindustrin för att skapa beläggningar på textiler. Det finns i kläder, industrimaterial och läderimitationer eftersom det ger ett stort spektra av egenskaper.&lt;br /&gt;
Det kan också med sina goda egenskaper med fördel användas för att skapa mikroporösa vattenavvisande beläggningar som andas då det är blandat med vatten och ett lösningsmedel. &lt;br /&gt;
Eftersom uretanplast har egenskapen att den är elastrisk är den ett utmärkt material att använda som vibrationsisolering.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Alla tillverkningsmetoder är i grunden s.k. lågtrycksmetoder. Principen vid tillverkning av polyuretan är att två vätskeformiga komponenter, polyol och isocyanat, blandas varvid en kemisk reaktion startar under bildandet av aktuellt polyuretanmaterial. Blandning och dosering kan ske manuellt men sker oftast med någon form av mekanisk blandningsoch doseringsutrustning. En kemisk reaktion startar därvid och leder till en härdad och färdig produkt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Polyuretaner är produkter som genom polyaddition bildats av di- eller polyisocyanater med en di- eller polyfunktionell alkohol (polyol). De flesta polyuretaner är gjorda från tre startmaterial, långkedjiga polyoler, diisocyanat och en kedjeförlängare. En polyuretan gjord av dessa material har segmenterad struktur, blocksampolymer. Där finns ett mjukt parti med polyoler med svaga krafter inom kedjan, detta parti är uppringlat. Där finns även ett hårt parti som bildats genom en reaktion mellan dioler och diisocyanat. De hårda segmenten har starka krafter i kedjan såsom vätebindningar och dipoler, som beror på den stora mängden polära grupper – uretan och urea.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
http://www.dimensionera.se/vs/langdutvidgning.php&lt;br /&gt;
http://www.pu-nordic.fi/Teknisk_databank/mekaniska_egenskaper&lt;br /&gt;
http://www.isopol.se/polyuretan-ett-fantastiskt-material/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jevil 99</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Uretanplast&amp;diff=34874</id>
		<title>Uretanplast</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Uretanplast&amp;diff=34874"/>
		<updated>2016-02-21T20:40:44Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jevil 99: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densitet [Densiteten varierar 30 kg/m³–100 enligt PU NORDIC]&lt;br /&gt;
: Jag hittade ingen speciel hårdhet i Mohs skala på Uretanplast. Eftersom uretanplast både kan vara hård och lite mjukare finns det inte en specifik hårdhet.&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoefficient [170*10&amp;lt;sup&amp;gt;-6&amp;lt;/sup&amp;gt;] Jag hittade inte någon speciell längdutvidgningskoefficient för just uretanplast men hittade lite allmänt för plast.&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga [ 0,023 W/m ºC]&lt;br /&gt;
: Resistivitet [1E+16 Ohm] Här hittade jag inte hellre någon speciell resistivitet för uretanplast.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Uretanplast används mest inom textilindustrin för att skapa beläggningar på textiler. Det finns i kläder, industrimaterial och läderimitationer eftersom det ger ett stort spektra av egenskaper.&lt;br /&gt;
Det kan också med sina goda egenskaper med fördel användas för att skapa mikroporösa vattenavvisande beläggningar som andas då det är blandat med vatten och ett lösningsmedel. &lt;br /&gt;
Eftersom uretanplast har egenskapen att den är elastrisk är den ett utmärkt material att använda som vibrationsisolering.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
Alla tillverkningsmetoder är i grunden s.k. lågtrycksmetoder. Principen vid tillverkning av polyuretan är att två vätskeformiga komponenter, polyol och isocyanat, blandas varvid en kemisk reaktion startar under bildandet av aktuellt polyuretanmaterial. Blandning och dosering kan ske manuellt men sker oftast med någon form av mekanisk blandningsoch doseringsutrustning. En kemisk reaktion startar därvid och leder till en härdad och färdig produkt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Plasten delas in i följande grupper:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Solida uretanelastomerer, är tvärbundna material med glastemperaturen T_g \approx -30 °C.&lt;br /&gt;
Mikrocellulära uretanelastomerer, är expanderande, tvärbundna material med glastemperaturen T_g \approx -30 °C.&lt;br /&gt;
Styva polyuretanskum, är ett tvärbundet skum med hög styvhet, bra värmeisolerare.&lt;br /&gt;
Uretanhärdplaster är en hård men flexibel härdplast, bra elektrisk isolator.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
http://www.dimensionera.se/vs/langdutvidgning.php&lt;br /&gt;
http://www.pu-nordic.fi/Teknisk_databank/mekaniska_egenskaper&lt;br /&gt;
http://www.isopol.se/polyuretan-ett-fantastiskt-material/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jevil 99</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34837</id>
		<title>Innehållsförteckning Photoshopmanual</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34837"/>
		<updated>2016-02-19T07:38:04Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jevil 99: /* Chapter 6: Layers */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Gör en HowTo-film ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Välj något av nedanstående områden. Listan du ser är från innehållsförteckningen i pdf-en.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du skriver helt enkelt &#039;&#039;&#039;ditt namn efter den rubrik du väljer&#039;&#039;&#039; att göra film på.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sedan är det bara att gå in i manualen och läsa på samt göra din film.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Innehållsförteckning Photoshop ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 5: Image and color basics ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Resize images  [Edvin DWARF TOWER  Felvin] . 209&lt;br /&gt;
* Image essentials [Daniel Gohari]. 211&lt;br /&gt;
* Image size and resolution....Adrian ... . . 214&lt;br /&gt;
* Acquire images from cameras and scanners........ . . 220&lt;br /&gt;
* Create, open, and import images [Elias Barkvall] [TE15B] 222&lt;br /&gt;
* Viewing images........... . . 226 [Dennis Norman]&lt;br /&gt;
* Color modes............ . . 231 Dior&lt;br /&gt;
* Match, replace, and mix colors........... 234&lt;br /&gt;
* Distort filters are unavailable........... . . 239&lt;br /&gt;
* Invalid JPEG Marker error | Opening images........ . . 239&lt;br /&gt;
* Image information............ . . 241&lt;br /&gt;
* High dynamic range images........... . . 245&lt;br /&gt;
* Customize indexed color tables.......... . . 252&lt;br /&gt;
* Customize color pickers and swatches.......... . 254&lt;br /&gt;
* Convert between color modes........... 256&lt;br /&gt;
* About color [O.Lilja]  261&lt;br /&gt;
* Color and monochrome adjustments using channels....... . . 263&lt;br /&gt;
* Erase parts of an image..........Adam. . 266&lt;br /&gt;
* Choose colors................ 269 Emre&lt;br /&gt;
* Viewing multiple images [Herman Dagervik] 275&lt;br /&gt;
* Blending modes........... . . 277 Axel&lt;br /&gt;
* Choose colors in the Color and Swatches panels......Artin.... 281&lt;br /&gt;
* Add a conditional mode change to an action........ Tor 283&lt;br /&gt;
* Add swatches from HTML CSS and SVG.......... 283&lt;br /&gt;
* How to tie a noose! 283.5&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 6: Layers ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Layer basics [christopher pettersson] 284&lt;br /&gt;
* Nondestructive editing........... . 288&lt;br /&gt;
* Create and manage layers and groups..[Abdikafi][TE15B]....... . 289&lt;br /&gt;
* Select, group, and link layers........... . . 291&lt;br /&gt;
* Mask layers............. . 293&lt;br /&gt;
* Layer opacity and blending.  298 &lt;br /&gt;
* Move, stack, and lock layers  [Felix Almqvist][TE15B]. 301 Empty&lt;br /&gt;
* Layer comps............ . . 302&lt;br /&gt;
* Work with Smart Objects.......... . . 305&lt;br /&gt;
* Apply Smart Filters............ . . 311&lt;br /&gt;
* Align and distribute layers.......... . 314&lt;br /&gt;
* Combine multiple images into a group portrait......... . . 317&lt;br /&gt;
* Manage layers and groups.......... . 317&lt;br /&gt;
* Generate image assets from layers......... . . 320&lt;br /&gt;
* Layer effects and styles........... . 326 Jakob Broberg&lt;br /&gt;
* Extract assets............ . . 335 (Simon VIklund)&lt;br /&gt;
* Mask layers with vector masks........... 337&lt;br /&gt;
* Combine images with Auto-Blend Layers......... . . 338&lt;br /&gt;
* Reveal layers with clipping masks.......... 339&lt;br /&gt;
* Load selections from a layer or layer mask&#039;s boundaries....... 341&lt;br /&gt;
* Knockout to reveal content from other layers........ . 341&lt;br /&gt;
* Edit layer masks........... . . 343&lt;br /&gt;
* Layers 101...[Jesper W][TE15B]..... 343&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 7: Selecting ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Make quick selections........... . . 344  [Mohammed Abdallah]&lt;br /&gt;
* Make selections........... . . 346 [Armin Rezaeian]&lt;br /&gt;
* Select with the marquee tools........... 347 Noah Lissner&lt;br /&gt;
* Select with the lasso tools [Viktor Melin] 348&lt;br /&gt;
* Select a color range in an image.......... . 351&lt;br /&gt;
* Adjust pixel selections........... . . 353&lt;br /&gt;
* Extract an object from its background.......... . . 359 Markus Johansson&lt;br /&gt;
* Select the image areas in focus.......... . . 361 Niklas Forsblom&lt;br /&gt;
* Save selections and alpha channel masks......... . 365&lt;br /&gt;
* Move, copy, and delete selected pixels.......... . 368 [Kevin Sevefjord]&lt;br /&gt;
* Duplicate, split, and merge channels......... 373&lt;br /&gt;
* Create a temporary quick mask.......... . . 375&lt;br /&gt;
* Convert between paths and selection borders......... . . 377&lt;br /&gt;
* Channel calculations............ 378&lt;br /&gt;
* Channel basics............ 380&lt;br /&gt;
* Refine a selection........... . 383&lt;br /&gt;
* Selecting areas of a photo.......... . 383 katrin kjellgren&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===  Chapter 8: Image adjustments ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Perspective Warp........... . 384 Nikita Tzonov&lt;br /&gt;
* Reduce camera shake blurring........... 392&lt;br /&gt;
* Healing brush examples Jonas Sjölund ........... 398&lt;br /&gt;
* Export color lookup tables.......... . 426&lt;br /&gt;
* Adjust image sharpness and blur Sandel Singh.......... 427&lt;br /&gt;
* Understand color adjustments........... 433&lt;br /&gt;
* Convert a color image to black and white......... . 439 Madelene Holst Lindén&lt;br /&gt;
* View histograms and pixel values.......... 440&lt;br /&gt;
* Target images for press........... . 446&lt;br /&gt;
* Make quick tonal adjustments   Simran Sheikh........... 448&lt;br /&gt;
* Apply a Brightness/Contrast adjustment. [Marcus Wranghult][TE15B].. . . 452&lt;br /&gt;
* Adjust color and tone with Levels and Curves eyedroppers....... . . 453&lt;br /&gt;
* Adjust HDR exposure and toning.......... 454&lt;br /&gt;
* Levels adjustment........... 455&lt;br /&gt;
* Adjust image color and tone........... . . 458&lt;br /&gt;
* Adjustment and fill layers.......... . . 459&lt;br /&gt;
* Apply special color effects to images......... 463&lt;br /&gt;
* Apply the Color Balance adjustment......... 465 Fredrika Theberg &lt;br /&gt;
* Curves adjustment............ . . 466&lt;br /&gt;
* Adjust hue and saturation.......... . 470&lt;br /&gt;
* Adjust shadow and highlight detail......... . 473&lt;br /&gt;
* Auto color corrections........... . . 475&lt;br /&gt;
* Using adjustment layers........... 475&lt;br /&gt;
* Dodge or burn image areas.......... 476 gustav limrell&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Slut&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jevil 99</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Uretanplast&amp;diff=34656</id>
		<title>Uretanplast</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Uretanplast&amp;diff=34656"/>
		<updated>2016-02-12T08:41:10Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jevil 99: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densitet [Densiteten varierar 30 kg/m³–100 enligt PU NORDIC]&lt;br /&gt;
: Jag hittade ingen speciel hårdhet i Mohs skala på Uretanplast. Eftersom uretanplast både kan vara hård och lite mjukare finns det inte en specifik hårdhet.&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient [170*10&amp;lt;sup&amp;gt;-6&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jevil 99</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Uretanplast&amp;diff=34644</id>
		<title>Uretanplast</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Uretanplast&amp;diff=34644"/>
		<updated>2016-02-12T08:20:03Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jevil 99: Skapade sidan med &amp;#039; == Materialegenskaper: ==  : Densitet [Densiteten varierar 30 kg/m³–100 enligt PU NORDIC] : hårdhet Mohs skala : längdutvidgningskoefficient [Ksup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;] : värmeledn...&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: Densitet [Densiteten varierar 30 kg/m³–100 enligt PU NORDIC]&lt;br /&gt;
: hårdhet Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient [Ksup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jevil 99</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=34629</id>
		<title>Materialdatabasen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=34629"/>
		<updated>2016-02-12T07:56:59Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jevil 99: /* Plast */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
* [[mall för material]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Metaller ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av Felix&lt;br /&gt;
* [[Brons]] av Philip S&lt;br /&gt;
* [[Gallium]] av Fardin&lt;br /&gt;
* [[Guld]] Max&lt;br /&gt;
* [[Iridium]] av Tobias&lt;br /&gt;
* [[Järn]] spyridon&lt;br /&gt;
* [[Kisel]] av Renars&lt;br /&gt;
* [[Kobolt]] av Simon&lt;br /&gt;
* [[Kolstål]] tom sida med mallar&lt;br /&gt;
* [[Koppar]] av Christoffer&lt;br /&gt;
* [[Krom]] av Richard&lt;br /&gt;
* [[Kvicksilver]] av Daniel A&lt;br /&gt;
* [[Lithium]] av Jakob&lt;br /&gt;
* [[Mässing]] Soheil&lt;br /&gt;
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin&lt;br /&gt;
* [[Natrium]] av Khaled&lt;br /&gt;
* [[Niob]] av Felix A&lt;br /&gt;
* [[Osmium]] av Torn&lt;br /&gt;
* [[Palladium]] av Edvin&lt;br /&gt;
* [[Platina]] [[Arvid]]&lt;br /&gt;
* [[Rostfritt stål]] av Adrian &amp;lt;3&lt;br /&gt;
* [[silver]] av Mario&lt;br /&gt;
* [[Plutonium]] av Lucas Rens&lt;br /&gt;
* [[Tenn]] av Ludvig&lt;br /&gt;
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza&lt;br /&gt;
* [[Uran]] av Ludvig G&lt;br /&gt;
* [[Zink]] av Leo Wezelius&lt;br /&gt;
* [[Magnesium]] av Christopher&lt;br /&gt;
* [[Nickel]] av Nabbir&lt;br /&gt;
* [[Vismut]] av Jonas&lt;br /&gt;
* [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W&lt;br /&gt;
* [[Nysilver]] av Simran&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Plast ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Akryl]] / PMMA / plexiglas av Fredrika&lt;br /&gt;
* [[Amidplast, PA]] av Kevin&lt;br /&gt;
* [[Elastan]] av Emre&lt;br /&gt;
* [[Epoxiplast]] av Anna&lt;br /&gt;
* [[Esterplast]] av Olle&lt;br /&gt;
* [[Fenolplast]] Noah L&lt;br /&gt;
* [[frigolit]] av Rasmus&lt;br /&gt;
* [[GoreTex]] av Madelene &lt;br /&gt;
* [[Gummi]] av Johan&lt;br /&gt;
** [[Butylgummi]]&lt;br /&gt;
** [[Etenpropengummi]]&lt;br /&gt;
** [[Kloroprengummi]] Saint Jorge &lt;br /&gt;
** [[Nitrilgummi]] Armin&lt;br /&gt;
** [[Styrengummi]]&lt;br /&gt;
* [[Kevlar]] av Lahon&lt;br /&gt;
* [[Melaminplast]]&lt;br /&gt;
* [[Polylaktid]] Elias&lt;br /&gt;
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda&lt;br /&gt;
* [[polyester]] av Casper&lt;br /&gt;
* [[polyeten]] av Teodor&lt;br /&gt;
* [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik&lt;br /&gt;
* [[polypropen]] av [[Adem]]&lt;br /&gt;
* [[Polystyren]] av Linnea&lt;br /&gt;
* [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef&lt;br /&gt;
* [[Silikon]] av Emma&lt;br /&gt;
* [[Uretanplast]] / Polyuretan Jesper W&lt;br /&gt;
* [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas&lt;br /&gt;
* [[Viskos]] av Kani&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Keramer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Aluminiumoxid, se [[Safir]]&lt;br /&gt;
* [[Betong]]  av Teodor E&lt;br /&gt;
* [[Borkarbid]] xX Fredrik Xx&lt;br /&gt;
* [[Bornitrid]] av Abdikafi&lt;br /&gt;
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]&lt;br /&gt;
* [[diamant]] av Nils&lt;br /&gt;
* [[Glas]] av Savvas G&lt;br /&gt;
* [[Grafen]] av [[Viktor]]&lt;br /&gt;
* [[Grafit]] av Luan&lt;br /&gt;
* [[Kiselkarbid]]&lt;br /&gt;
* [[Kiselnitrid]] av Artin&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] John&lt;br /&gt;
* [[Kvarts]] Kristofer&lt;br /&gt;
* [[Marmor]] Adam&lt;br /&gt;
* [[PICA-X]] av Dennis&lt;br /&gt;
* [[Porslin]] David&lt;br /&gt;
* [[Safir]] Marcus&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Linus&lt;br /&gt;
* [[Leca Block/Lättklinkersblock]] av Shifat&lt;br /&gt;
* [[Titandiborid]] &lt;br /&gt;
* [[Zirkoniumdioxid]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Trä ==&lt;br /&gt;
* [[Paper]] av [[Sten]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träslag ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Bambu]] av Zacharias&lt;br /&gt;
* [[Björk]] av Micke P&lt;br /&gt;
* [[Ek]] Simon B&lt;br /&gt;
* [[Furu]] Robin och Tilla&lt;br /&gt;
* [[Lignum Vitae]] Noah&lt;br /&gt;
* [[Kork]] Gustav L&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bygg ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Gipsskiva]] av Josefine&lt;br /&gt;
* [[MDF]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[HDF]] av Viktor&lt;br /&gt;
* [[Plywood]] av Mikael&lt;br /&gt;
* [[Spånskiva]] av Sperman&lt;br /&gt;
* [[Mineralull]] AV BABYOLON&lt;br /&gt;
* [[kalksten]] av mohammed&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träprodukter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Papper]] Av: Daniel&lt;br /&gt;
* [[Wellpapp]] av Elin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Fiber==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aramid]] av Ali&lt;br /&gt;
*[[Ull]] av Saman&lt;br /&gt;
* [[Glasfiber]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[Hampa]] av Chiquita nikita&lt;br /&gt;
* [[Bomull]] av Sandel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Övrigt ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Silke]] av Niklas Forsblom&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Linoleum]] av Riaz&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jevil 99</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=34576</id>
		<title>Materialdatabasen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=34576"/>
		<updated>2016-02-08T12:31:18Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jevil 99: /* Plast */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
* [[mall för material]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Metaller ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av Felix&lt;br /&gt;
* [[Brons]] av Philip S&lt;br /&gt;
* [[Gallium]] av Fardin&lt;br /&gt;
* [[Guld]] Max&lt;br /&gt;
* [[Iridium]] av Tobias&lt;br /&gt;
* [[Järn]] spyridon&lt;br /&gt;
* [[Kisel]] av Renars&lt;br /&gt;
* [[Kobolt]] av Simon&lt;br /&gt;
* [[Kolstål]] tom sida med mallar&lt;br /&gt;
* [[Koppar]] av Christoffer&lt;br /&gt;
* [[Krom]] av Richard&lt;br /&gt;
* [[Kvicksilver]] av Daniel A&lt;br /&gt;
* [[Lithium]] av Jakob&lt;br /&gt;
* [[Mässing]] Soheil&lt;br /&gt;
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin&lt;br /&gt;
* [[Natrium]] av Khaled&lt;br /&gt;
* [[Niob]] av Felix A&lt;br /&gt;
* [[Osmium]] av Torn&lt;br /&gt;
* [[Palladium]] av Edvin&lt;br /&gt;
* [[Platina]] [[Arvid]]&lt;br /&gt;
* [[Rostfritt stål]] av Adrian &amp;lt;3&lt;br /&gt;
* [[silver]] av Mario&lt;br /&gt;
* [[Plutonium]] av Lucas Rens&lt;br /&gt;
* [[Tenn]] av Ludvig&lt;br /&gt;
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza&lt;br /&gt;
* [[Uran]] av Ludvig G&lt;br /&gt;
* [[Zink]] av Leo Wezelius&lt;br /&gt;
* [[Magnesium]] av Christopher&lt;br /&gt;
* [[Nickel]] av Nabbir&lt;br /&gt;
* [[Vismut]] av Jonas&lt;br /&gt;
* [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W&lt;br /&gt;
* [[Nysilver]] av Simran&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Plast ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Akryl]] / PMMA / plexiglas av Fredrika&lt;br /&gt;
* [[Amidplast, PA]] av Kevin&lt;br /&gt;
* [[Elastan]] av Emre&lt;br /&gt;
* [[Epoxiplast]] av Anna&lt;br /&gt;
* [[Esterplast]] av Olle&lt;br /&gt;
* [[Fenolplast]] Noah L&lt;br /&gt;
* [[frigolit]] av Rasmus&lt;br /&gt;
* [[GoreTex]] av Madelene &lt;br /&gt;
* [[Gummi]] av Johan&lt;br /&gt;
** [[Butylgummi]]&lt;br /&gt;
** [[Etenpropengummi]]&lt;br /&gt;
** [[Kloroprengummi]] Saint Jorge &lt;br /&gt;
** [[Nitrilgummi]] Armin&lt;br /&gt;
** [[Styrengummi]]&lt;br /&gt;
* [[Kevlar]] av Lahon&lt;br /&gt;
* [[Melaminplast]]&lt;br /&gt;
* [[Polylaktid]] Elias&lt;br /&gt;
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda&lt;br /&gt;
* [[polyester]] av Casper&lt;br /&gt;
* [[polyeten]] av Teodor&lt;br /&gt;
* [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik&lt;br /&gt;
* [[polypropen]] av [[Adem]]&lt;br /&gt;
* [[Polystyren]] av Linnea&lt;br /&gt;
* [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef&lt;br /&gt;
* [[Silikon]] av Emma&lt;br /&gt;
* [[Uretanplast]] Jesper W&lt;br /&gt;
* [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas&lt;br /&gt;
* [[Viskos]] av Kani&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Keramer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Aluminiumoxid, se [[Safir]]&lt;br /&gt;
* [[Betong]]  av Teodor E&lt;br /&gt;
* [[Borkarbid]] xX Fredrik Xx&lt;br /&gt;
* [[Bornitrid]] av Abdikafi&lt;br /&gt;
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]&lt;br /&gt;
* [[diamant]] av Nils&lt;br /&gt;
* [[Glas]] av Savvas G&lt;br /&gt;
* [[Grafen]] av [[Viktor]]&lt;br /&gt;
* [[Grafit]] av Luan&lt;br /&gt;
* [[Kiselkarbid]]&lt;br /&gt;
* [[Kiselnitrid]] av Artin&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] John&lt;br /&gt;
* [[Kvarts]] Kristofer&lt;br /&gt;
* [[Marmor]] Adam&lt;br /&gt;
* [[PICA-X]] av Dennis&lt;br /&gt;
* [[Porslin]] David&lt;br /&gt;
* [[Safir]] Marcus&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Linus&lt;br /&gt;
* [[Leca Block/Lättklinkersblock]] av Shifat&lt;br /&gt;
* [[Titandiborid]] &lt;br /&gt;
* [[Zirkoniumdioxid]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Trä ==&lt;br /&gt;
* [[Paper]] av [[Sten]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träslag ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Bambu]] av Zacharias&lt;br /&gt;
* [[Björk]] av Micke P&lt;br /&gt;
* [[Ek]] Simon B&lt;br /&gt;
* [[Furu]] Robin och Tilla&lt;br /&gt;
* [[Lignum Vitae]] Noah&lt;br /&gt;
* [[Kork]] Gustav L&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bygg ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Gipsskiva]] av Josefine&lt;br /&gt;
* [[MDF]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[HDF]] av Viktor&lt;br /&gt;
* [[Plywood]] av Mikael&lt;br /&gt;
* [[Spånskiva]] av Sperman&lt;br /&gt;
* [[Mineralull]] AV BABYOLON&lt;br /&gt;
* [[kalksten]] av mohammed&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träprodukter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Papper]] Av: Daniel&lt;br /&gt;
* [[Wellpapp]] av Elin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Fiber==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aramid]] av Ali&lt;br /&gt;
*[[Ull]] av Saman&lt;br /&gt;
* [[Glasfiber]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[Hampa]] av Chiquita nikita&lt;br /&gt;
* [[Bomull]] av Sandel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Övrigt ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Silke]] av Niklas Forsblom&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Linoleum]] av Riaz&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jevil 99</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=34574</id>
		<title>Materialdatabasen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=34574"/>
		<updated>2016-02-08T12:29:58Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jevil 99: /* Metaller */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
* [[mall för material]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Metaller ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av Felix&lt;br /&gt;
* [[Brons]] av Philip S&lt;br /&gt;
* [[Gallium]] av Fardin&lt;br /&gt;
* [[Guld]] Max&lt;br /&gt;
* [[Iridium]] av Tobias&lt;br /&gt;
* [[Järn]] spyridon&lt;br /&gt;
* [[Kisel]] av Renars&lt;br /&gt;
* [[Kobolt]] av Simon&lt;br /&gt;
* [[Kolstål]] tom sida med mallar&lt;br /&gt;
* [[Koppar]] av Christoffer&lt;br /&gt;
* [[Krom]] av Richard&lt;br /&gt;
* [[Kvicksilver]] av Daniel A&lt;br /&gt;
* [[Lithium]] av Jakob&lt;br /&gt;
* [[Mässing]] Soheil&lt;br /&gt;
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin&lt;br /&gt;
* [[Natrium]] av Khaled&lt;br /&gt;
* [[Niob]] av Felix A&lt;br /&gt;
* [[Osmium]] av Torn&lt;br /&gt;
* [[Palladium]] av Edvin&lt;br /&gt;
* [[Platina]] [[Arvid]]&lt;br /&gt;
* [[Rostfritt stål]] av Adrian &amp;lt;3&lt;br /&gt;
* [[silver]] av Mario&lt;br /&gt;
* [[Plutonium]] av Lucas Rens&lt;br /&gt;
* [[Tenn]] av Ludvig&lt;br /&gt;
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza&lt;br /&gt;
* [[Uran]] av Ludvig G&lt;br /&gt;
* [[Zink]] av Leo Wezelius&lt;br /&gt;
* [[Magnesium]] av Christopher&lt;br /&gt;
* [[Nickel]] av Nabbir&lt;br /&gt;
* [[Vismut]] av Jonas&lt;br /&gt;
* [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W&lt;br /&gt;
* [[Nysilver]] av Simran&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Plast ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Akryl]] / PMMA / plexiglas av Fredrika&lt;br /&gt;
* [[Amidplast, PA]] av Kevin&lt;br /&gt;
* [[Elastan]] av Emre&lt;br /&gt;
* [[Epoxiplast]] av Anna&lt;br /&gt;
* [[Esterplast]] av Olle&lt;br /&gt;
* [[Fenolplast]] Noah L&lt;br /&gt;
* [[frigolit]] av Rasmus&lt;br /&gt;
* [[GoreTex]] av Madelene &lt;br /&gt;
* [[Gummi]] av Johan&lt;br /&gt;
** [[Butylgummi]]&lt;br /&gt;
** [[Etenpropengummi]]&lt;br /&gt;
** [[Kloroprengummi]] Saint Jorge &lt;br /&gt;
** [[Nitrilgummi]] Armin&lt;br /&gt;
** [[Styrengummi]]&lt;br /&gt;
* [[Kevlar]] av Lahon&lt;br /&gt;
* [[Melaminplast]]&lt;br /&gt;
* [[Polylaktid]] Elias&lt;br /&gt;
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda&lt;br /&gt;
* [[polyester]] av Casper&lt;br /&gt;
* [[polyeten]] av Teodor&lt;br /&gt;
* [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik&lt;br /&gt;
* [[polypropen]] av [[Adem]]&lt;br /&gt;
* [[Polystyren]] av Linnea&lt;br /&gt;
* [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef&lt;br /&gt;
* [[Silikon]] av Emma&lt;br /&gt;
* [[Uretanplast]]&lt;br /&gt;
* [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas&lt;br /&gt;
* [[Viskos]] av Kani&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Keramer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Aluminiumoxid, se [[Safir]]&lt;br /&gt;
* [[Betong]]  av Teodor E&lt;br /&gt;
* [[Borkarbid]] xX Fredrik Xx&lt;br /&gt;
* [[Bornitrid]] av Abdikafi&lt;br /&gt;
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]&lt;br /&gt;
* [[diamant]] av Nils&lt;br /&gt;
* [[Glas]] av Savvas G&lt;br /&gt;
* [[Grafen]] av [[Viktor]]&lt;br /&gt;
* [[Grafit]] av Luan&lt;br /&gt;
* [[Kiselkarbid]]&lt;br /&gt;
* [[Kiselnitrid]] av Artin&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] John&lt;br /&gt;
* [[Kvarts]] Kristofer&lt;br /&gt;
* [[Marmor]] Adam&lt;br /&gt;
* [[PICA-X]] av Dennis&lt;br /&gt;
* [[Porslin]] David&lt;br /&gt;
* [[Safir]] Marcus&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Linus&lt;br /&gt;
* [[Leca Block/Lättklinkersblock]] av Shifat&lt;br /&gt;
* [[Titandiborid]] &lt;br /&gt;
* [[Zirkoniumdioxid]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Trä ==&lt;br /&gt;
* [[Paper]] av [[Sten]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träslag ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Bambu]] av Zacharias&lt;br /&gt;
* [[Björk]] av Micke P&lt;br /&gt;
* [[Ek]] Simon B&lt;br /&gt;
* [[Furu]] Robin och Tilla&lt;br /&gt;
* [[Lignum Vitae]] Noah&lt;br /&gt;
* [[Kork]] Gustav L&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bygg ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Gipsskiva]] av Josefine&lt;br /&gt;
* [[MDF]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[HDF]] av Viktor&lt;br /&gt;
* [[Plywood]] av Mikael&lt;br /&gt;
* [[Spånskiva]] av Sperman&lt;br /&gt;
* [[Mineralull]] AV BABYOLON&lt;br /&gt;
* [[kalksten]] av mohammed&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träprodukter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Papper]] Av: Daniel&lt;br /&gt;
* [[Wellpapp]] av Elin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Fiber==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aramid]] av Ali&lt;br /&gt;
*[[Ull]] av Saman&lt;br /&gt;
* [[Glasfiber]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[Hampa]] av Chiquita nikita&lt;br /&gt;
* [[Bomull]] av Sandel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Övrigt ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Silke]] av Niklas Forsblom&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Linoleum]] av Riaz&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jevil 99</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=34558</id>
		<title>Materialdatabasen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=34558"/>
		<updated>2016-02-08T12:12:25Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jevil 99: /* Metaller */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
* [[mall för material]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Metaller ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av Felix&lt;br /&gt;
* [[Brons]] av Philip S&lt;br /&gt;
* [[Gallium]] av Fardin&lt;br /&gt;
* [[Guld]] Max&lt;br /&gt;
* [[Iridium]] av Tobias&lt;br /&gt;
* [[Järn]] spyridon&lt;br /&gt;
* [[Kisel]] av Renars&lt;br /&gt;
* [[Kobolt]] av Simon&lt;br /&gt;
* [[Kolstål]] tom sida med mallar&lt;br /&gt;
* [[Koppar]] av Christoffer&lt;br /&gt;
* [[Krom]] av Richard&lt;br /&gt;
* [[Kvicksilver]] av Daniel A&lt;br /&gt;
* [[Lithium]] av Jakob&lt;br /&gt;
* [[Mässing]] Soheil&lt;br /&gt;
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin&lt;br /&gt;
* [[Natrium]] av Khaled&lt;br /&gt;
* [[Niob]] av Felix A&lt;br /&gt;
* [[Osmium]] av Torn&lt;br /&gt;
* [[Palladium]] av Edvin&lt;br /&gt;
* [[Platina]] [[Arvid]]&lt;br /&gt;
* [[Rostfritt stål]] av Adrian &amp;lt;3&lt;br /&gt;
* [[silver]] av Mario&lt;br /&gt;
* [[Plutonium]] av Lucas Rens&lt;br /&gt;
* [[Tenn]] av Ludvig&lt;br /&gt;
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza&lt;br /&gt;
* [[Uran]] av Ludvig G&lt;br /&gt;
* [[Zink]] av Leo Wezelius&lt;br /&gt;
* [[Magnesium]] av Christopher&lt;br /&gt;
* [[Nickel]] av Nabbir&lt;br /&gt;
* [[Vismut]] av Jonas&lt;br /&gt;
* [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W&lt;br /&gt;
* [[Litium]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[Nysilver]] av Simran&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Plast ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Akryl]] / PMMA / plexiglas av Fredrika&lt;br /&gt;
* [[Amidplast, PA]] av Kevin&lt;br /&gt;
* [[Elastan]] av Emre&lt;br /&gt;
* [[Epoxiplast]] av Anna&lt;br /&gt;
* [[Esterplast]] av Olle&lt;br /&gt;
* [[Fenolplast]] Noah L&lt;br /&gt;
* [[frigolit]] av Rasmus&lt;br /&gt;
* [[GoreTex]] av Madelene &lt;br /&gt;
* [[Gummi]] av Johan&lt;br /&gt;
** [[Butylgummi]]&lt;br /&gt;
** [[Etenpropengummi]]&lt;br /&gt;
** [[Kloroprengummi]] Saint Jorge &lt;br /&gt;
** [[Nitrilgummi]] Armin&lt;br /&gt;
** [[Styrengummi]]&lt;br /&gt;
* [[Kevlar]] av Lahon&lt;br /&gt;
* [[Melaminplast]]&lt;br /&gt;
* [[Polylaktid]] Elias&lt;br /&gt;
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda&lt;br /&gt;
* [[polyester]] av Casper&lt;br /&gt;
* [[polyeten]] av Teodor&lt;br /&gt;
* [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik&lt;br /&gt;
* [[polypropen]] av [[Adem]]&lt;br /&gt;
* [[Polystyren]] av Linnea&lt;br /&gt;
* [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef&lt;br /&gt;
* [[Silikon]] av Emma&lt;br /&gt;
* [[Uretanplast]]&lt;br /&gt;
* [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas&lt;br /&gt;
* [[Viskos]] av Kani&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Keramer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Aluminiumoxid, se [[Safir]]&lt;br /&gt;
* [[Betong]]  av Teodor E&lt;br /&gt;
* [[Borkarbid]] xX Fredrik Xx&lt;br /&gt;
* [[Bornitrid]] av Abdikafi&lt;br /&gt;
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]&lt;br /&gt;
* [[diamant]] av Nils&lt;br /&gt;
* [[Glas]] av Savvas G&lt;br /&gt;
* [[Grafen]] av [[Viktor]]&lt;br /&gt;
* [[Grafit]] av Luan&lt;br /&gt;
* [[Kiselkarbid]]&lt;br /&gt;
* [[Kiselnitrid]] av Artin&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] John&lt;br /&gt;
* [[Kvarts]] Kristofer&lt;br /&gt;
* [[Marmor]] Adam&lt;br /&gt;
* [[PICA-X]] av Dennis&lt;br /&gt;
* [[Porslin]] David&lt;br /&gt;
* [[Safir]] Marcus&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Linus&lt;br /&gt;
* [[Leca Block/Lättklinkersblock]] av Shifat&lt;br /&gt;
* [[Titandiborid]] &lt;br /&gt;
* [[Zirkoniumdioxid]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Trä ==&lt;br /&gt;
* [[Paper]] av [[Sten]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träslag ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Bambu]] av Zacharias&lt;br /&gt;
* [[Björk]] av Micke P&lt;br /&gt;
* [[Ek]] Simon B&lt;br /&gt;
* [[Furu]] Robin och Tilla&lt;br /&gt;
* [[Lignum Vitae]] Noah&lt;br /&gt;
* [[Kork]] Gustav L&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bygg ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Gipsskiva]] av Josefine&lt;br /&gt;
* [[MDF]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[HDF]] av Viktor&lt;br /&gt;
* [[Plywood]] av Mikael&lt;br /&gt;
* [[Spånskiva]] av Sperman&lt;br /&gt;
* [[Mineralull]] AV BABYOLON&lt;br /&gt;
* [[kalksten]] av mohammed&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träprodukter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Papper]] Av: Daniel&lt;br /&gt;
* [[Wellpapp]] av Elin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Fiber==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aramid]] av Ali&lt;br /&gt;
*[[Ull]] av Saman&lt;br /&gt;
* [[Glasfiber]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[Hampa]] av Chiquita nikita&lt;br /&gt;
* [[Bomull]] av Sandel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Övrigt ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Silke]] av Niklas Forsblom&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Linoleum]] av Riaz&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jevil 99</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=34556</id>
		<title>Materialdatabasen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=34556"/>
		<updated>2016-02-08T11:56:15Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jevil 99: /* Metaller */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
* [[mall för material]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Metaller ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av Felix&lt;br /&gt;
* [[Brons]] av Philip S&lt;br /&gt;
* [[Gallium]] av Fardin&lt;br /&gt;
* [[Guld]] Max&lt;br /&gt;
* [[Iridium]] av Tobias&lt;br /&gt;
* [[Järn]] spyridon&lt;br /&gt;
* [[Kisel]] av Renars&lt;br /&gt;
* [[Kobolt]] av Simon&lt;br /&gt;
* [[Kolstål]] tom sida med mallar&lt;br /&gt;
* [[Koppar]] av Christoffer&lt;br /&gt;
* [[Krom]] av Richard&lt;br /&gt;
* [[Kvicksilver]] av Daniel A&lt;br /&gt;
* [[Lithium]] av Jakob&lt;br /&gt;
* [[Mässing]] Soheil&lt;br /&gt;
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin&lt;br /&gt;
* [[Natrium]] av Khaled&lt;br /&gt;
* [[Niob]] av Felix A&lt;br /&gt;
* [[Osmium]] av Torn&lt;br /&gt;
* [[Palladium]] av Edvin&lt;br /&gt;
* [[Platina]] [[Arvid]]&lt;br /&gt;
* [[Rostfritt stål]] av Adrian &amp;lt;3&lt;br /&gt;
* [[silver]] av Mario&lt;br /&gt;
* [[Plutonium]] av Lucas Rens&lt;br /&gt;
* [[Tenn]] av Ludvig&lt;br /&gt;
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza&lt;br /&gt;
* [[Uran]] av Ludvig G&lt;br /&gt;
* [[Zink]] av Leo Wezelius&lt;br /&gt;
* [[Magnesium]] av Christopher&lt;br /&gt;
* [[Nickel]] av Nabbir&lt;br /&gt;
* [[Vismut]] av Jonas&lt;br /&gt;
* [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W&lt;br /&gt;
* [[Cerium]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[Nysilver]] av Simran&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Plast ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Akryl]] / PMMA / plexiglas av Fredrika&lt;br /&gt;
* [[Amidplast, PA]] av Kevin&lt;br /&gt;
* [[Elastan]] av Emre&lt;br /&gt;
* [[Epoxiplast]] av Anna&lt;br /&gt;
* [[Esterplast]] av Olle&lt;br /&gt;
* [[Fenolplast]] Noah L&lt;br /&gt;
* [[frigolit]] av Rasmus&lt;br /&gt;
* [[GoreTex]] av Madelene &lt;br /&gt;
* [[Gummi]] av Johan&lt;br /&gt;
** [[Butylgummi]]&lt;br /&gt;
** [[Etenpropengummi]]&lt;br /&gt;
** [[Kloroprengummi]] Saint Jorge &lt;br /&gt;
** [[Nitrilgummi]] Armin&lt;br /&gt;
** [[Styrengummi]]&lt;br /&gt;
* [[Kevlar]] av Lahon&lt;br /&gt;
* [[Melaminplast]]&lt;br /&gt;
* [[Polylaktid]] Elias&lt;br /&gt;
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda&lt;br /&gt;
* [[polyester]] av Casper&lt;br /&gt;
* [[polyeten]] av Teodor&lt;br /&gt;
* [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik&lt;br /&gt;
* [[polypropen]] av [[Adem]]&lt;br /&gt;
* [[Polystyren]] av Linnea&lt;br /&gt;
* [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef&lt;br /&gt;
* [[Silikon]] av Emma&lt;br /&gt;
* [[Uretanplast]]&lt;br /&gt;
* [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas&lt;br /&gt;
* [[Viskos]] av Kani&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Keramer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Aluminiumoxid, se [[Safir]]&lt;br /&gt;
* [[Betong]]  av Teodor E&lt;br /&gt;
* [[Borkarbid]] xX Fredrik Xx&lt;br /&gt;
* [[Bornitrid]] av Abdikafi&lt;br /&gt;
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]&lt;br /&gt;
* [[diamant]] av Nils&lt;br /&gt;
* [[Glas]] av Savvas G&lt;br /&gt;
* [[Grafen]] av [[Viktor]]&lt;br /&gt;
* [[Grafit]] av Luan&lt;br /&gt;
* [[Kiselkarbid]]&lt;br /&gt;
* [[Kiselnitrid]] av Artin&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] John&lt;br /&gt;
* [[Kvarts]] Kristofer&lt;br /&gt;
* [[Marmor]] Adam&lt;br /&gt;
* [[PICA-X]] av Dennis&lt;br /&gt;
* [[Porslin]] David&lt;br /&gt;
* [[Safir]] Marcus&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Linus&lt;br /&gt;
* [[Leca Block/Lättklinkersblock]] av Shifat&lt;br /&gt;
* [[Titandiborid]] &lt;br /&gt;
* [[Zirkoniumdioxid]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Trä ==&lt;br /&gt;
* [[Paper]] av [[Sten]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träslag ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Bambu]] av Zacharias&lt;br /&gt;
* [[Björk]] av Micke P&lt;br /&gt;
* [[Ek]] Simon B&lt;br /&gt;
* [[Furu]] Robin och Tilla&lt;br /&gt;
* [[Lignum Vitae]] Noah&lt;br /&gt;
* [[Kork]] Gustav L&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bygg ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Gipsskiva]] av Josefine&lt;br /&gt;
* [[MDF]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[HDF]] av Viktor&lt;br /&gt;
* [[Plywood]] av Mikael&lt;br /&gt;
* [[Spånskiva]] av Sperman&lt;br /&gt;
* [[Mineralull]] AV BABYOLON&lt;br /&gt;
* [[kalksten]] av mohammed&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träprodukter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Papper]] Av: Daniel&lt;br /&gt;
* [[Wellpapp]] av Elin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Fiber==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aramid]] av Ali&lt;br /&gt;
*[[Ull]] av Saman&lt;br /&gt;
* [[Glasfiber]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[Hampa]] av Chiquita nikita&lt;br /&gt;
* [[Bomull]] av Sandel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Övrigt ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Silke]] av Niklas Forsblom&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Linoleum]] av Riaz&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jevil 99</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=33855</id>
		<title>Materialdatabasen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=33855"/>
		<updated>2016-01-29T07:44:19Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jevil 99: /* Metaller */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
* [[mall för material]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Metaller ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av Felix&lt;br /&gt;
* [[Brons]] av Philip S&lt;br /&gt;
* [[Gallium]] av Fardin&lt;br /&gt;
* [[Guld]] Max&lt;br /&gt;
* [[Iridium]] av Tobias&lt;br /&gt;
* [[Järn]] Spyridon&lt;br /&gt;
* [[Kisel]] av Renars&lt;br /&gt;
* [[Kolstål]] tom sida med mallar&lt;br /&gt;
* [[Koppar]] av Christoffer&lt;br /&gt;
* [[Krom]] av Richard&lt;br /&gt;
* [[Kvicksilver]] av Daniel A&lt;br /&gt;
* [[Mässing]] Soheil&lt;br /&gt;
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin&lt;br /&gt;
* [[Natrium]] av Khaled&lt;br /&gt;
* [[Niob]] av Felix A&lt;br /&gt;
* [[Osmium]] av Tor&lt;br /&gt;
* [[Platina]] [[Arvid]]&lt;br /&gt;
* [[Rostfritt stål]] av Petros&lt;br /&gt;
* [[silver]] av Mario&lt;br /&gt;
* [[Tenn]] av Ludvig&lt;br /&gt;
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza&lt;br /&gt;
* [[Uran]] av Ludvig G&lt;br /&gt;
* [[Zink]] av Leo Wezelius&lt;br /&gt;
* [[Magnesium]] av Christopher&lt;br /&gt;
* [[Nickel]] av Nabbir&lt;br /&gt;
* [[Vismut]] av Jonas&lt;br /&gt;
* [[Volfram]] av Marcus W&lt;br /&gt;
* [[Lantan]] av Jesper&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Plast ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[akryl]] / plexiglas av Fredrika&lt;br /&gt;
* [[elastan]] av Emre&lt;br /&gt;
* [[frigolit]] av Rasmus&lt;br /&gt;
* [[GoreTex]] av Madelene &lt;br /&gt;
* [[Gummi]] av Johan&lt;br /&gt;
* [[CVP Plast |PVC-plast]] av Josef&lt;br /&gt;
* [[Kevlar]] av Lahon&lt;br /&gt;
* [[PC Plast]] Erik&lt;br /&gt;
* [[Polylaktid]] Elias&lt;br /&gt;
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda&lt;br /&gt;
* [[polyester]] av Casper&lt;br /&gt;
* [[polyeten]] av Teodor&lt;br /&gt;
* [[polypropen]] av [[Adem]]&lt;br /&gt;
* [[Polystyren]] av Linnea&lt;br /&gt;
* [[Vinyl (pvc plast)]] AV LUCAS&lt;br /&gt;
* [[viskos]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Keramer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Betong]] av [[Sixten]]&lt;br /&gt;
* [[diamant]] av Nils&lt;br /&gt;
* [[Grafit]] av Luan&lt;br /&gt;
* [[Grafen]] av [[Viktor]]&lt;br /&gt;
* [[Glas]] av Savvas G&lt;br /&gt;
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] John&lt;br /&gt;
* [[Kvarts]] Kristofer&lt;br /&gt;
* [[Marmor]] Adam&lt;br /&gt;
* [[Porslin]] David&lt;br /&gt;
* [[Safir]] Marcus&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Linus&lt;br /&gt;
* [[PICA-X]] av Dennis&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Trä ==&lt;br /&gt;
* [[Paper]] av [[Sten]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träslag ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Bambu]] av Zacharias&lt;br /&gt;
* [[Björk]] av Lucas&lt;br /&gt;
* [[Ek]] Simon B&lt;br /&gt;
* [[Furu]] Robin och Tilla&lt;br /&gt;
* [[Lignum Vitae]] Noah&lt;br /&gt;
* [[Kork]] Gustav L&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bygg ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Gipsskiva]] av Josefine&lt;br /&gt;
* [[MDF]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[HDF]] av Viktor&lt;br /&gt;
* [[Plywood]] av Mikael&lt;br /&gt;
* [[Spånskiva]] av Sperman&lt;br /&gt;
* [[Mineralull]]&lt;br /&gt;
* [[kalksten]] av mohammed&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träprodukter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Papper]] Av: Daniel&lt;br /&gt;
* [[Wellpapp]] av Elin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Fiber==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aramid]] av Ali&lt;br /&gt;
*[[Ull]] av Saman&lt;br /&gt;
* [[Glasfiber]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[Hampa]] av Nikita&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Övrigt ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Silke]] av Niklas&lt;br /&gt;
* [[Carbon fiber]] = kolfiber = taget, se ovan av Kevin&lt;br /&gt;
* [[Lithium]] av Jakob&lt;br /&gt;
* [[Linoleum]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jevil 99</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=33852</id>
		<title>Materialdatabasen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=33852"/>
		<updated>2016-01-29T07:43:35Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jevil 99: /* Plast */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
* [[mall för material]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Metaller ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av Felix&lt;br /&gt;
* [[Brons]] av Philip S&lt;br /&gt;
* [[Gallium]] av Fardin&lt;br /&gt;
* [[Guld]] Max&lt;br /&gt;
* [[Iridium]] av Tobias&lt;br /&gt;
* [[Järn]] Spyridon&lt;br /&gt;
* [[Kisel]] av Renars&lt;br /&gt;
* [[Kolstål]] tom sida med mallar&lt;br /&gt;
* [[Koppar]] av Christoffer&lt;br /&gt;
* [[Krom]] av Richard&lt;br /&gt;
* [[Kvicksilver]] av Daniel A&lt;br /&gt;
* [[Mässing]] Soheil&lt;br /&gt;
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin&lt;br /&gt;
* [[Natrium]] av Khaled&lt;br /&gt;
* [[Niob]] av Felix A&lt;br /&gt;
* [[Osmium]] av Tor&lt;br /&gt;
* [[Platina]] [[Arvid]]&lt;br /&gt;
* [[Rostfritt stål]] av Petros&lt;br /&gt;
* [[silver]] av Mario&lt;br /&gt;
* [[Tenn]] av Ludvig&lt;br /&gt;
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza&lt;br /&gt;
* [[Uran]] av Ludvig G&lt;br /&gt;
* [[Zink]] av Leo Wezelius&lt;br /&gt;
* [[Magnesium]] av Christopher&lt;br /&gt;
* [[Nickel]] av Nabbir&lt;br /&gt;
* [[Vismut]] av Jonas&lt;br /&gt;
* [[Volfram]] av Marcus W&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Plast ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[akryl]] / plexiglas av Fredrika&lt;br /&gt;
* [[elastan]] av Emre&lt;br /&gt;
* [[frigolit]] av Rasmus&lt;br /&gt;
* [[GoreTex]] av Madelene &lt;br /&gt;
* [[Gummi]] av Johan&lt;br /&gt;
* [[CVP Plast |PVC-plast]] av Josef&lt;br /&gt;
* [[Kevlar]] av Lahon&lt;br /&gt;
* [[PC Plast]] Erik&lt;br /&gt;
* [[Polylaktid]] Elias&lt;br /&gt;
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda&lt;br /&gt;
* [[polyester]] av Casper&lt;br /&gt;
* [[polyeten]] av Teodor&lt;br /&gt;
* [[polypropen]] av [[Adem]]&lt;br /&gt;
* [[Polystyren]] av Linnea&lt;br /&gt;
* [[Vinyl (pvc plast)]] AV LUCAS&lt;br /&gt;
* [[viskos]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Keramer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Betong]] av [[Sixten]]&lt;br /&gt;
* [[diamant]] av Nils&lt;br /&gt;
* [[Grafit]] av Luan&lt;br /&gt;
* [[Grafen]] av [[Viktor]]&lt;br /&gt;
* [[Glas]] av Savvas G&lt;br /&gt;
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] John&lt;br /&gt;
* [[Kvarts]] Kristofer&lt;br /&gt;
* [[Marmor]] Adam&lt;br /&gt;
* [[Porslin]] David&lt;br /&gt;
* [[Safir]] Marcus&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Linus&lt;br /&gt;
* [[PICA-X]] av Dennis&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Trä ==&lt;br /&gt;
* [[Paper]] av [[Sten]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träslag ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Bambu]] av Zacharias&lt;br /&gt;
* [[Björk]] av Lucas&lt;br /&gt;
* [[Ek]] Simon B&lt;br /&gt;
* [[Furu]] Robin och Tilla&lt;br /&gt;
* [[Lignum Vitae]] Noah&lt;br /&gt;
* [[Kork]] Gustav L&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bygg ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Gipsskiva]] av Josefine&lt;br /&gt;
* [[MDF]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[HDF]] av Viktor&lt;br /&gt;
* [[Plywood]] av Mikael&lt;br /&gt;
* [[Spånskiva]] av Sperman&lt;br /&gt;
* [[Mineralull]]&lt;br /&gt;
* [[kalksten]] av mohammed&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träprodukter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Papper]] Av: Daniel&lt;br /&gt;
* [[Wellpapp]] av Elin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Fiber==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aramid]] av Ali&lt;br /&gt;
*[[Ull]] av Saman&lt;br /&gt;
* [[Glasfiber]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[Hampa]] av Nikita&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Övrigt ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Silke]] av Niklas&lt;br /&gt;
* [[Carbon fiber]] = kolfiber = taget, se ovan av Kevin&lt;br /&gt;
* [[Lithium]] av Jakob&lt;br /&gt;
* [[Linoleum]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jevil 99</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=33838</id>
		<title>Materialdatabasen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=33838"/>
		<updated>2016-01-29T07:22:19Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jevil 99: /* Plast */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
* [[mall för material]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Metaller ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av Felix&lt;br /&gt;
* [[Brons]] av Philip S&lt;br /&gt;
* [[Gallium]] av Fardin&lt;br /&gt;
* [[Guld]] Max&lt;br /&gt;
* [[Iridium]] av Tobias&lt;br /&gt;
* [[Järn]] Spyridon&lt;br /&gt;
* [[Kisel]] av Renars&lt;br /&gt;
* [[Kolstål]] tom sida med mallar&lt;br /&gt;
* [[Koppar]] av Christoffer&lt;br /&gt;
* [[Krom]] av Richard&lt;br /&gt;
* [[Kvicksilver]] av Daniel A&lt;br /&gt;
* [[Mässing]] Soheil&lt;br /&gt;
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin&lt;br /&gt;
* [[Natrium]] av Khaled&lt;br /&gt;
* [[Niob]] av Felix A&lt;br /&gt;
* [[Osmium]] av Tor&lt;br /&gt;
* [[Platina]] [[Arvid]]&lt;br /&gt;
* [[Rostfritt stål]] av Petros&lt;br /&gt;
* [[silver]] av Mario&lt;br /&gt;
* [[Tenn]] av Ludvig&lt;br /&gt;
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza&lt;br /&gt;
* [[Uran]] av Ludvig G&lt;br /&gt;
* [[Zink]] av Leo Wezelius&lt;br /&gt;
* [[Magnesium]] av Christopher&lt;br /&gt;
* [[Nickel]] av Nabbir&lt;br /&gt;
* [[Vismut]] av Jonas&lt;br /&gt;
* [[Volfram]] av Marcus W&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Plast ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[akryl]] / plexiglas av Fredrika&lt;br /&gt;
* [[Ebonit]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[elastan]] av Emre&lt;br /&gt;
* [[frigolit]] av Rasmus&lt;br /&gt;
* [[GoreTex]] av Madelene &lt;br /&gt;
* [[Gummi]] av Johan&lt;br /&gt;
* [[CVP Plast |PVC-plast]] av Josef&lt;br /&gt;
* [[Kevlar]] av Lahon&lt;br /&gt;
* [[PC Plast]] Erik&lt;br /&gt;
* [[Polylaktid]] Elias&lt;br /&gt;
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda&lt;br /&gt;
* [[polyester]] av Casper&lt;br /&gt;
* [[polyeten]] av Teodor&lt;br /&gt;
* [[polypropen]] av [[Adem]]&lt;br /&gt;
* [[Polystyren]] av Linnea&lt;br /&gt;
* [[Vinyl (pvc plast)]] AV LUCAS&lt;br /&gt;
* [[viskos]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Keramer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Betong]] av [[Sixten]]&lt;br /&gt;
* [[diamant]] av Nils&lt;br /&gt;
* [[Grafit]] av Luan&lt;br /&gt;
* [[Grafen]] av [[Viktor]]&lt;br /&gt;
* [[Glas]] av Savvas G&lt;br /&gt;
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] John&lt;br /&gt;
* [[Kvarts]] Kristofer&lt;br /&gt;
* [[Marmor]] Adam&lt;br /&gt;
* [[Porslin]] David&lt;br /&gt;
* [[Safir]] Marcus&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Linus&lt;br /&gt;
* [[PICA-X]] av Dennis&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Trä ==&lt;br /&gt;
* [[Paper]] av [[Sten]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träslag ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Bambu]] av Zacharias&lt;br /&gt;
* [[Björk]] av Lucas&lt;br /&gt;
* [[Ek]] Simon B&lt;br /&gt;
* [[Furu]] Robin och Tilla&lt;br /&gt;
* [[Lignum Vitae]] Noah&lt;br /&gt;
* [[Kork]] Gustav L&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bygg ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Gipsskiva]] av Josefine&lt;br /&gt;
* [[MDF]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[HDF]] av Viktor&lt;br /&gt;
* [[Plywood]] av Mikael&lt;br /&gt;
* [[Spånskiva]] av Sperman&lt;br /&gt;
* [[Mineralull]]&lt;br /&gt;
* [[kalksten]] av mohammed&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träprodukter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Papper]] Av: Daniel&lt;br /&gt;
* [[Wellpapp]] av Elin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Fiber==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aramid]] av Ali&lt;br /&gt;
*[[Ull]] av Saman&lt;br /&gt;
* [[Glasfiber]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[Hampa]] av Nikita&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Övrigt ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Silke]] av Niklas&lt;br /&gt;
* [[Carbon fiber]] = kolfiber = taget, se ovan av Kevin&lt;br /&gt;
* [[Lithium]] av Jakob&lt;br /&gt;
* [[Linoleum]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jevil 99</name></author>
	</entry>
</feed>