<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Harruman</id>
	<title>Wikiskola - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Harruman"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php/Special:Bidrag/Harruman"/>
	<updated>2026-04-22T00:21:07Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.41.1</generator>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Minir%C3%A4knare&amp;diff=38735</id>
		<title>Miniräknare</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Minir%C3%A4knare&amp;diff=38735"/>
		<updated>2017-01-17T10:14:57Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Harruman: /* Behov */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;=Behov=&lt;br /&gt;
Så länge som den har funnits så har nästan all vetenskap krävt viss användning av matte. I takt med att vetenskap och mattematik har blivit mer avanserad så har snabbare och mer exakta medel krävts för att göra uträkningar. När miniräknaren kom till marknaden så uppfyllde den precis dom kraven.&lt;br /&gt;
==Innan Miniräknare==&lt;br /&gt;
runt åren 1620-1630 så uppfans och räknestickan, ett värktyg som använder en logarytmisk skala för att göra uträkningar. Genom att förskjuta två skalor längs med varandra så kan användaren göra multipklication och divition. I senare modeller så kan man även göra andra uträkningar så som rötter, trigrometrifunktioner eller naturliga logaritmer. Räknestickan kom att användas och utäcklas fram till 70-talet, då miniräknaren tog över&lt;br /&gt;
===brister med räknestickan===&lt;br /&gt;
Miniräknaren erbjuder flera egenskaper som räknestickan inte gör. till o börja med så är den betydligt snabbare och lättare att använda. Den är även betydligt mer precis. Med en räknestickan så måste användaren läsa av svaret på en tallinje. Detta ger sällan mer en tre siffrors precision. En miniräknare visar istället det exacta svaret på en display. I takt med att vetenskapen krävde mer avanserade uträkningar och högre precition så blev räknestickan för trubbig.&lt;br /&gt;
==Jämförelse med Maslows Behovstrappa==&lt;br /&gt;
För att på större djup förstå behovet som gav upphov till miniräknaren så kan man jämföra den med Maslows Behovstrappa. detta är en model som visar behov efter hur stora dom är för en individ. Om man analyserar vilka behov som miniräknaren upfyller inom denna modell så ser man att den har mest betydelse för självförvärkligande men även en viss betydelse för personlig säkerhet.&lt;br /&gt;
===Självförverkligande===&lt;br /&gt;
Om man arbetade inom ett område som krävde mattematiska uträkningar på 70-talet så gjorde miniräknaren att man kunde nå betydligt längre med sitt jobb. När man på 70talet bytte ut sin räknesticka mot en miniräknare så kunde man inte bara ge snabbare svar, utan även mer precisa.&lt;br /&gt;
===Personlig säkerhet===&lt;br /&gt;
Miniräknaren kan han stärkt personlig säkerhet på flera sätt, till o börja med så ger den en större säkerhet då ens uträkningar är mer precisa. Den är även mycket lättare att använda vilket gjorde att folk som tidigare inte kunde så mycket om matte, nu kan göra flera olika uträkningar som tidigare bara gjordes av mattematiker. lite på samma sätt som internet har låtit folk googla sina symptom om dom är sjuka så har miniräknaren gjort att folk själva kan göra uträkningar.&lt;br /&gt;
==Källor==&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Maslow&#039;s_hierarchy_of_needs&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Slide_rule&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Calculator&lt;br /&gt;
=Teknisk Beskrivning=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube |  rqTqWNakKKs | 400 | right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vad händer när du trycker på en knapp på din miniräknare? &lt;br /&gt;
(Detta är bara det ”grundliga”. Om jag skulle fördjupa mig i detta så skulle jag nästan aldrig bli klar med mitt arbete.)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1. När du trycker på knapp på din räknare, komprimerar du gummimembranet under den. Detta är en typ av en miniatyr studsmatta som har en liten gummiknapp placerad direkt under varje tangent och ett ihåligt utrymme under det. När du trycker på en knapp, sitter den platt på membranet direkt under den.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2. När gummiknappen trycks ner görs det en elektrisk kontakt mellan två lager i tangentbordet, sensorn, som är under, och tangentbords kretsen upptäcker detta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3. Processorn känner av vilken tangent du tryckt på miniräknaren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
4. En krets i processorn aktiverar lämpliga segment på displayen som motsvarar det nummer du har tryckt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
5. Om du trycker fler nummer så kommer processorn visa upp dem på displayen och den kommer att fortsätta göra detta tills du trycker på en av funktionstangenterna (t.ex. +, -, ×, ÷). Anta att du trycker på + knappen. Räknaren kommer att lagra det nummer du trycker på i ett litet minne som kallas ett register. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Då kommer allting på skärmen att försvinna för tillfället tills du trycker på nya nummer. När du anger en annan siffra så kommer processorn att visa det siffra-för-siffra som tidigare och förvara den i ett annat register. Slutligen, när du trycker på = knappen så kommer räknaren lägga innehållet från de olika registren tillsammans och visa resultatet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Företag=&lt;br /&gt;
conor&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Samhällspåverkan=&lt;br /&gt;
Märta&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Harruman</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Minir%C3%A4knare&amp;diff=38614</id>
		<title>Miniräknare</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Minir%C3%A4knare&amp;diff=38614"/>
		<updated>2017-01-16T13:41:14Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Harruman: /* Behov */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;=Behov=&lt;br /&gt;
Så länge som den har funnits så har nästan all vetenskap krävt viss användning av matte. I takt med att vetenskap och mattematik har blivit mer avanserad så har snabbare och mer exakta medel krävts för att göra uträkningar. När miniräknaren kom till marknaden så uppfyllde den precis dom kraven.&lt;br /&gt;
==Innan Miniräknare==&lt;br /&gt;
runt åren 1620-1630 så uppfans och räknestickan, ett värktyg som använder en logarytmisk skala för att göra uträkningar. Genom att förskjuta två skalor längs med varandra så kan användaren göra multipklication och divition. I senare modeller så kan man även göra andra uträkningar så som rötter, trigrometrifunktioner eller naturliga logaritmer. Räknestickan kom att användas och utäcklas fram till 70-talet, då miniräknaren tog över&lt;br /&gt;
===brister med räknestickan===&lt;br /&gt;
Miniräknaren erbjuder flera egenskaper som räknestickan inte gör. till o börja med så är den betydligt snabbare och lättare att använda.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Teknisk Beskrivning=&lt;br /&gt;
Nazarboi, dirrect från indien&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Företag=&lt;br /&gt;
conor&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Samhällspåverkan=&lt;br /&gt;
Märta&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Harruman</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Minir%C3%A4knare&amp;diff=38427</id>
		<title>Miniräknare</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Minir%C3%A4knare&amp;diff=38427"/>
		<updated>2017-01-11T08:48:31Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Harruman: /* Samhällspåverkan */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;=Behov=&lt;br /&gt;
Så länge som den har funnits så har nästan all vetenskap krävt viss användning av matte. I takt med att vetenskap och mattematik har blivit mer avanserad så har snabbare och mer exakta medel krävts för att göra uträkningar. När miniräknaren kom till marknaden så uppfyllde den precis dom kraven.&lt;br /&gt;
==Innan Miniräknare==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Teknisk Beskrivning=&lt;br /&gt;
Nazarboi, dirrect från indien&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Företag=&lt;br /&gt;
conor&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Samhällspåverkan=&lt;br /&gt;
Märta&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Harruman</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Minir%C3%A4knare&amp;diff=38426</id>
		<title>Miniräknare</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Minir%C3%A4knare&amp;diff=38426"/>
		<updated>2017-01-11T08:48:20Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Harruman: /* Företag */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;=Behov=&lt;br /&gt;
Så länge som den har funnits så har nästan all vetenskap krävt viss användning av matte. I takt med att vetenskap och mattematik har blivit mer avanserad så har snabbare och mer exakta medel krävts för att göra uträkningar. När miniräknaren kom till marknaden så uppfyllde den precis dom kraven.&lt;br /&gt;
==Innan Miniräknare==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Teknisk Beskrivning=&lt;br /&gt;
Nazarboi, dirrect från indien&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Företag=&lt;br /&gt;
conor&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Samhällspåverkan=&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Harruman</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Minir%C3%A4knare&amp;diff=38425</id>
		<title>Miniräknare</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Minir%C3%A4knare&amp;diff=38425"/>
		<updated>2017-01-11T08:48:05Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Harruman: /* Teknisk Beskrivning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;=Behov=&lt;br /&gt;
Så länge som den har funnits så har nästan all vetenskap krävt viss användning av matte. I takt med att vetenskap och mattematik har blivit mer avanserad så har snabbare och mer exakta medel krävts för att göra uträkningar. När miniräknaren kom till marknaden så uppfyllde den precis dom kraven.&lt;br /&gt;
==Innan Miniräknare==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Teknisk Beskrivning=&lt;br /&gt;
Nazarboi, dirrect från indien&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Företag=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Samhällspåverkan=&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Harruman</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Minir%C3%A4knare&amp;diff=38424</id>
		<title>Miniräknare</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Minir%C3%A4knare&amp;diff=38424"/>
		<updated>2017-01-11T08:47:31Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Harruman: /* Behov */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;=Behov=&lt;br /&gt;
Så länge som den har funnits så har nästan all vetenskap krävt viss användning av matte. I takt med att vetenskap och mattematik har blivit mer avanserad så har snabbare och mer exakta medel krävts för att göra uträkningar. När miniräknaren kom till marknaden så uppfyllde den precis dom kraven.&lt;br /&gt;
==Innan Miniräknare==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Teknisk Beskrivning=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Företag=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Samhällspåverkan=&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Harruman</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Minir%C3%A4knare&amp;diff=38416</id>
		<title>Miniräknare</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Minir%C3%A4knare&amp;diff=38416"/>
		<updated>2017-01-11T08:39:54Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Harruman: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;=Behov=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Teknisk Beskrivning=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Företag=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Samhällspåverkan=&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Harruman</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Minir%C3%A4knare&amp;diff=38415</id>
		<title>Miniräknare</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Minir%C3%A4knare&amp;diff=38415"/>
		<updated>2017-01-11T08:38:06Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Harruman: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;==Kalkylator==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Behov=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Teknisk Beskrivning=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Företag=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Samhällspåverkan=&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Harruman</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Minir%C3%A4knare&amp;diff=38414</id>
		<title>Miniräknare</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Minir%C3%A4knare&amp;diff=38414"/>
		<updated>2017-01-11T08:36:40Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Harruman: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;==Kalkylator==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Behov=&lt;br /&gt;
[[Harald]]&lt;br /&gt;
=Teknisk Beskrivning=&lt;br /&gt;
[[Nazar]]&lt;br /&gt;
=Företag=&lt;br /&gt;
[[Conor]]&lt;br /&gt;
=Samhällspåverkan=&lt;br /&gt;
[[Märta]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Harruman</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Minir%C3%A4knare&amp;diff=38412</id>
		<title>Miniräknare</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Minir%C3%A4knare&amp;diff=38412"/>
		<updated>2017-01-11T08:35:03Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Harruman: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;==Kalkylator==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Behov=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Teknisk Beskrivning=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Företag=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=Samhällspåverkan=&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Harruman</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Minir%C3%A4knare&amp;diff=38407</id>
		<title>Miniräknare</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Minir%C3%A4knare&amp;diff=38407"/>
		<updated>2017-01-11T08:30:34Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Harruman: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;miniräknare är bra&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Harruman</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Silica_Aerogel&amp;diff=37644</id>
		<title>Silica Aerogel</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Silica_Aerogel&amp;diff=37644"/>
		<updated>2016-10-06T20:54:32Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Harruman: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[File:Aerogel hand.jpg|thumb|Ett block av silica aerogel i en persons hand]]&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet:   650 - 1,1 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: hårdhet:    Uppgift Saknas&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient: 2 ppm/K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga: 0,03 - 0,016 W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet 10&amp;lt;sup&amp;gt;13&amp;lt;/sup&amp;gt; Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Aerogel har väldigt annorlunda egenskaper vilket gör det väldigt attraktivt inom vissa användningsområden. Till exempel så går det väldigt lätt sönder av stötar, men det kan bära flera tusen gånger sin egen vikt. En egenskap som många tillverkare utnyttjar är även dess isoleringsförmåga. Den största anledningen till att silica aerogel inte används så mycket nu är svårigheterna att tillverka och bearbeta materialet.&lt;br /&gt;
[[File:Aerogelflower filtered.jpg|thumb|En blomma som ligger på ett block silica aerogel som ligger över en flamma. Aerogel är väldigt isolerande och skyddar därför blomman.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Isolering av rymdteknologi===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En stor anledning till att tillverkare väljer aerogel över andra material är dess ovanligt bra isolerande egenskaper. Många Aerogels är också extremt lätta, med en densitet lägre än luften om den är evakuerad. Det är på grund av detta som Silica Aerogel är ett attraktivt ämne inom rymdforskning. Ett exempel på detta är Marsrovrarna &amp;quot;Spirit&amp;quot; och &amp;quot;Opportunity&amp;quot;. På grund av hur mycket temperaturen kan skifta på mars så använder sig dessa av Silica Aerogel för att hålla elektronik och annan teknik vid en fungerande temperatur. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Stardust rymdsond===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En annan egenskap som gör silica aerogel så användbart är hur bra det är på att stanna snabba partiklar. Rymdsonden Stardusts uppdrag var att fånga upp partiklar från en komets svans och leverera dom säkert till jorden där de kunde bli undersökta. Ett stort problem med denna uppgift är dock partiklarna som skulle fångas upp. Med en storlek som var ungefär som ett sandkorn och en relativ hastighet runt 6100m/s så blir dessa ganska svåra att fånga upp. För att lösa detta så byggdes fångare av silica aeroel. Dessa kunde fånga upp och stanna de snabba partiklarna. uppdraget lärde oss mycket om solsystemets historia och hur vi uppkom.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===kommersiella produkter===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I takt med att aerogels blir lättare att tillverka och producera så blir dom mer vanliga i vardagsprodukter. Och medans det är ett tag kvar innan vi använder någon aerogel som husisolering så har vissa produkter redan börjat arbetas på. Airglass AB är ett svenskt företag som satsar på att utnyttja aerogels genomskinliga utseende för isolering som behöver vara genomskinlig, såsom rör på vissa solkraft stationer, eller vanliga fönster. Ett annat företag som heter &lt;br /&gt;
Aspen Aerogels utvecklar mer traditionell isolering för industrier. Denna isolering till skillnad från vanlig aerogel är inte genomskinlig, utan ser mycket mer ut som traditionell isolering. Företaget har flera produkter både för att hålla väldigt låga temperaturer och för väldigt höga temperaturer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Att Tillverka Silica Gel===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns flera olika tekniker för att skapa silica aerogel, alla med sina egna för och nackdelar. Den simplifierade förklaring på hur man oftast skapar silica aerogel är att man använder flera kemiska reaktioner för att skapa en lösning med molekyler som innehåller silikon och syreatomer. Dessa molekyler binder samman till större molekyler som har en diameter på flera nanometer. I detta läge kallar man molekylerna för silica-nanopartiklar. Dessa nanopartiklar binder sedan samman för att skapa ett helt nätverk. Nätverket är fyllt med en vätska som oftast är någon alkohol, ungefär som en svamp kan vara fylld med vatten. Detta är vad man kallar vanlig silica gel, och det har den kemiska formeln SiO&amp;lt;sub&amp;gt;2&amp;lt;/sub&amp;gt;, samma som glas och sand. &lt;br /&gt;
[[File:Carbon dioxide pressure-temperature phase diagram.svg|thumb|Ett diagram som visar Aggregationstillstånd för koldioxid. Under superkritisk torkning så går man upp genom det flytande området, genom det superkritiska och sedan ner genom gasområdet.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Att Tillverka en Aerogel===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att omvandla en gel till en aerogel så måste man få bort den flytande komponenten, så att bara nätverket av nanopartiklar är kvar. Gelen måste dock också behålla sin volym. För att bli betraktad som en aerogel måste ämnet bestå av minst 50% luft. På grund av detta så kan man inte bara låta en gel torka av värme och förvänta sig att det ska bli en aerogel. Om man låter en gel torka så krymper den till ett hårt material som kallas xerogel. Växlingen mellan vätska och gas gör att nätvärket bryts ned. För att göra en gel till aerogel så måste man använda sig av en teknik som kallas superkritisk torkning(supercritical drying på engelska). Denna process går ut på att sätta vätskan i gelen i sitt superkritiska läge, ett läge där vätskan beter sig både som en flytande vätska och en gas. Man når detta läge genom att höja trycket och temperaturen i en kammare. I början så ser man till att trycket är så högt att vätskan hålls flytande. när man sedan når superkritisk läge så låter man trycket lätta så att vätskan är i gasform när den kyls ner igen. På detta sätt bryts inte nätverket ned eftersom att vätskan har förångats genom det superkritiska området. Denna cykel repeteras några gånger tills man har fått bort vätskan. Man kan sedan öppna kammaren och ta ut aerogelen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Aerogel var uppfunnet av Samuel Kistler, troligen nån gång under 20 eller 30-talet. Det exakta årtalet då upptäckten av aerogel gjordes är okänt. Den första rapporten om materialet var dock publicerad i Nature år 1931 den 8:e april. Aerogel såldes som kommersiella produkter under 40-talet. Det var i pulverform och fungerade som tt sorts förtjockningsmedel och isolering. Produktionen stannade dock då det var dyrt att tillverka och andra varor konkurrerade ut varan. På 70-talet så kom man på snabbare och lättare sätt att tillverka aerogel. samtidigt så blev materialvetenskap en egen disciplin. Detta gjorde så att mer forskning kunde göras på ämnet. Under 80-talet så utväcklas produktionsprocessen. Man byter nu ofta ut alkoholen i gelen med flytande koldioxid. Detta gör att den superkritiska torkningen blir mycket säkrare. Man experimenterar med fler sorter aerogel och finner fler användningsområden. Under det kommande årtiondet, i takt med att internet växte, så lärde sig många om aerogel. NASA börjar använda det i sin rymdforskning och flera nya upptäckter görs. Bland annat en process som inte kräver superkritisk torkning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priser för vanlig silica aerogel ligger runt 10kr/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; Detta pris varierar dock beroende på vad för produkt man köper. Eftersom att aerogel inte används så ofta ännu så är det svårt att hitta ett definitivt volympris för industrier. Det går dock att köpa saker som isolering och plattor för bygge, dessa är dock inte gjorda av vanlig silica aerogel utan andra sorter. Detta pris gäller för små bitar mest anpassade för nyfikena hobbyister.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.aerogel.org/ &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://mkt-intl.com/materials/aerogel/silica-aerogel/ &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.spin-project.eu/downloads/19AirglassLeif_Gullberg.pdf &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.aerogel.com/ &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.buyaerogel.com/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Harruman</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Silica_Aerogel&amp;diff=37643</id>
		<title>Silica Aerogel</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Silica_Aerogel&amp;diff=37643"/>
		<updated>2016-10-06T20:35:26Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Harruman: /* Länkar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet:   650 - 1,1 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: hårdhet:    Uppgift Saknas&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient: 2 ppm/K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga: 0,03 - 0,016 W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet 10&amp;lt;sup&amp;gt;13&amp;lt;/sup&amp;gt; Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Aerogel har väldigt annorlunda egenskaper vilket gör det väldigt attraktivt inom vissa användningsområden. Till exempel så går det väldigt lätt sönder av stötar, men det kan bära flera tusen gånger sin egen vikt. En egenskap som många tillverkare utnyttjar är även dess isoleringsförmåga. Den största anledningen till att silica aerogel inte används så mycket nu är svårigheterna att tillverka och bearbeta materialet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Isolering av rymdteknologi===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En stor anledning till att tillverkare väljer aerogel över andra material är dess ovanligt bra isolerande egenskaper. Många Aerogels är också extremt lätta, med en densitet lägre än luften om den är evakuerad. Det är på grund av detta som Silica Aerogel är ett attraktivt ämne inom rymdforskning. Ett exempel på detta är Marsrovrarna &amp;quot;Spirit&amp;quot; och &amp;quot;Opportunity&amp;quot;. På grund av hur mycket temperaturen kan skifta på mars så använder sig dessa av Silica Aerogel för att hålla elektronik och annan teknik vid en fungerande temperatur. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Stardust rymdsond===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En annan egenskap som gör silica aerogel så användbart är hur bra det är på att stanna snabba partiklar. Rymdsonden Stardusts uppdrag var att fånga upp partiklar från en komets svans och leverera dom säkert till jorden där de kunde bli undersökta. Ett stort problem med denna uppgift är dock partiklarna som skulle fångas upp. Med en storlek som var ungefär som ett sandkorn och en relativ hastighet runt 6100m/s så blir dessa ganska svåra att fånga upp. För att lösa detta så byggdes fångare av silica aeroel. Dessa kunde fånga upp och stanna de snabba partiklarna. uppdraget lärde oss mycket om solsystemets historia och hur vi uppkom.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===kommersiella produkter===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I takt med att aerogels blir lättare att tillverka och producera så blir dom mer vanliga i vardagsprodukter. Och medans det är ett tag kvar innan vi använder någon aerogel som husisolering så har vissa produkter redan börjat arbetas på. Airglass AB är ett svenskt företag som satsar på att utnyttja aerogels genomskinliga utseende för isolering som behöver vara genomskinlig, såsom rör på vissa solkraft stationer, eller vanliga fönster. Ett annat företag som heter &lt;br /&gt;
Aspen Aerogels utvecklar mer traditionell isolering för industrier. Denna isolering till skillnad från vanlig aerogel är inte genomskinlig, utan ser mycket mer ut som traditionell isolering. Företaget har flera produkter både för att hålla väldigt låga temperaturer och för väldigt höga temperaturer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Att Tillverka Silica Gel===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns flera olika tekniker för att skapa silica aerogel, alla med sina egna för och nackdelar. Den simplifierade förklaring på hur man oftast skapar silica aerogel är att man använder flera kemiska reaktioner för att skapa en lösning med molekyler som innehåller silikon och syreatomer. Dessa molekyler binder samman till större molekyler som har en diameter på flera nanometer. I detta läge kallar man molekylerna för silica-nanopartiklar. Dessa nanopartiklar binder sedan samman för att skapa ett helt nätverk. Nätverket är fyllt med en vätska som oftast är någon alkohol, ungefär som en svamp kan vara fylld med vatten. Detta är vad man kallar vanlig silica gel, och det har den kemiska formeln SiO&amp;lt;sub&amp;gt;2&amp;lt;/sub&amp;gt;, samma som glas och sand. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Att Tillverka en Aerogel===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att omvandla en gel till en aerogel så måste man få bort den flytande komponenten, så att bara nätverket av nanopartiklar är kvar. Gelen måste dock också behålla sin volym. För att bli betraktad som en aerogel måste ämnet bestå av minst 50% luft. På grund av detta så kan man inte bara låta en gel torka av värme och förvänta sig att det ska bli en aerogel. Om man låter en gel torka så krymper den till ett hårt material som kallas xerogel. Växlingen mellan vätska och gas gör att nätvärket bryts ned. För att göra en gel till aerogel så måste man använda sig av en teknik som kallas superkritisk torkning(supercritical drying på engelska). Denna process går ut på att sätta vätskan i gelen i sitt superkritiska läge, ett läge där vätskan beter sig både som en flytande vätska och en gas. Man når detta läge genom att höja trycket och temperaturen i en kammare. I början så ser man till att trycket är så högt att vätskan hålls flytande. när man sedan når superkritisk läge så låter man trycket lätta så att vätskan är i gasform när den kyls ner igen. På detta sätt bryts inte nätverket ned eftersom att vätskan har förångats genom det superkritiska området. Denna cykel repeteras några gånger tills man har fått bort vätskan. Man kan sedan öppna kammaren och ta ut aerogelen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Aerogel var uppfunnet av Samuel Kistler, troligen nån gång under 20 eller 30-talet. Det exakta årtalet då upptäckten av aerogel gjordes är okänt. Den första rapporten om materialet var dock publicerad i Nature år 1931 den 8:e april. Aerogel såldes som kommersiella produkter under 40-talet. Det var i pulverform och fungerade som tt sorts förtjockningsmedel och isolering. Produktionen stannade dock då det var dyrt att tillverka och andra varor konkurrerade ut varan. På 70-talet så kom man på snabbare och lättare sätt att tillverka aerogel. samtidigt så blev materialvetenskap en egen disciplin. Detta gjorde så att mer forskning kunde göras på ämnet. Under 80-talet så utväcklas produktionsprocessen. Man byter nu ofta ut alkoholen i gelen med flytande koldioxid. Detta gör att den superkritiska torkningen blir mycket säkrare. Man experimenterar med fler sorter aerogel och finner fler användningsområden. Under det kommande årtiondet, i takt med att internet växte, så lärde sig många om aerogel. NASA börjar använda det i sin rymdforskning och flera nya upptäckter görs. Bland annat en process som inte kräver superkritisk torkning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priser för vanlig silica aerogel ligger runt 10kr/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; Dettapris varierar dock beroende på vad för produkt man köper. Eftersom att aerogel inte används så ofta ännu så är det svårt att hitta ett deffinitivt pris för industrier. Det går dock att köpa saker som isolering och plattor av andra sorters aerogel. Detta pris gäller för små bitar mest anpassade för nyfikenhet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.aerogel.org/ &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://mkt-intl.com/materials/aerogel/silica-aerogel/ &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.spin-project.eu/downloads/19AirglassLeif_Gullberg.pdf &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.aerogel.com/ &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.buyaerogel.com/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Harruman</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Silica_Aerogel&amp;diff=37642</id>
		<title>Silica Aerogel</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Silica_Aerogel&amp;diff=37642"/>
		<updated>2016-10-06T20:34:41Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Harruman: /* Pris */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet:   650 - 1,1 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: hårdhet:    Uppgift Saknas&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient: 2 ppm/K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga: 0,03 - 0,016 W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet 10&amp;lt;sup&amp;gt;13&amp;lt;/sup&amp;gt; Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Aerogel har väldigt annorlunda egenskaper vilket gör det väldigt attraktivt inom vissa användningsområden. Till exempel så går det väldigt lätt sönder av stötar, men det kan bära flera tusen gånger sin egen vikt. En egenskap som många tillverkare utnyttjar är även dess isoleringsförmåga. Den största anledningen till att silica aerogel inte används så mycket nu är svårigheterna att tillverka och bearbeta materialet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Isolering av rymdteknologi===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En stor anledning till att tillverkare väljer aerogel över andra material är dess ovanligt bra isolerande egenskaper. Många Aerogels är också extremt lätta, med en densitet lägre än luften om den är evakuerad. Det är på grund av detta som Silica Aerogel är ett attraktivt ämne inom rymdforskning. Ett exempel på detta är Marsrovrarna &amp;quot;Spirit&amp;quot; och &amp;quot;Opportunity&amp;quot;. På grund av hur mycket temperaturen kan skifta på mars så använder sig dessa av Silica Aerogel för att hålla elektronik och annan teknik vid en fungerande temperatur. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Stardust rymdsond===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En annan egenskap som gör silica aerogel så användbart är hur bra det är på att stanna snabba partiklar. Rymdsonden Stardusts uppdrag var att fånga upp partiklar från en komets svans och leverera dom säkert till jorden där de kunde bli undersökta. Ett stort problem med denna uppgift är dock partiklarna som skulle fångas upp. Med en storlek som var ungefär som ett sandkorn och en relativ hastighet runt 6100m/s så blir dessa ganska svåra att fånga upp. För att lösa detta så byggdes fångare av silica aeroel. Dessa kunde fånga upp och stanna de snabba partiklarna. uppdraget lärde oss mycket om solsystemets historia och hur vi uppkom.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===kommersiella produkter===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I takt med att aerogels blir lättare att tillverka och producera så blir dom mer vanliga i vardagsprodukter. Och medans det är ett tag kvar innan vi använder någon aerogel som husisolering så har vissa produkter redan börjat arbetas på. Airglass AB är ett svenskt företag som satsar på att utnyttja aerogels genomskinliga utseende för isolering som behöver vara genomskinlig, såsom rör på vissa solkraft stationer, eller vanliga fönster. Ett annat företag som heter &lt;br /&gt;
Aspen Aerogels utvecklar mer traditionell isolering för industrier. Denna isolering till skillnad från vanlig aerogel är inte genomskinlig, utan ser mycket mer ut som traditionell isolering. Företaget har flera produkter både för att hålla väldigt låga temperaturer och för väldigt höga temperaturer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Att Tillverka Silica Gel===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns flera olika tekniker för att skapa silica aerogel, alla med sina egna för och nackdelar. Den simplifierade förklaring på hur man oftast skapar silica aerogel är att man använder flera kemiska reaktioner för att skapa en lösning med molekyler som innehåller silikon och syreatomer. Dessa molekyler binder samman till större molekyler som har en diameter på flera nanometer. I detta läge kallar man molekylerna för silica-nanopartiklar. Dessa nanopartiklar binder sedan samman för att skapa ett helt nätverk. Nätverket är fyllt med en vätska som oftast är någon alkohol, ungefär som en svamp kan vara fylld med vatten. Detta är vad man kallar vanlig silica gel, och det har den kemiska formeln SiO&amp;lt;sub&amp;gt;2&amp;lt;/sub&amp;gt;, samma som glas och sand. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Att Tillverka en Aerogel===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att omvandla en gel till en aerogel så måste man få bort den flytande komponenten, så att bara nätverket av nanopartiklar är kvar. Gelen måste dock också behålla sin volym. För att bli betraktad som en aerogel måste ämnet bestå av minst 50% luft. På grund av detta så kan man inte bara låta en gel torka av värme och förvänta sig att det ska bli en aerogel. Om man låter en gel torka så krymper den till ett hårt material som kallas xerogel. Växlingen mellan vätska och gas gör att nätvärket bryts ned. För att göra en gel till aerogel så måste man använda sig av en teknik som kallas superkritisk torkning(supercritical drying på engelska). Denna process går ut på att sätta vätskan i gelen i sitt superkritiska läge, ett läge där vätskan beter sig både som en flytande vätska och en gas. Man når detta läge genom att höja trycket och temperaturen i en kammare. I början så ser man till att trycket är så högt att vätskan hålls flytande. när man sedan når superkritisk läge så låter man trycket lätta så att vätskan är i gasform när den kyls ner igen. På detta sätt bryts inte nätverket ned eftersom att vätskan har förångats genom det superkritiska området. Denna cykel repeteras några gånger tills man har fått bort vätskan. Man kan sedan öppna kammaren och ta ut aerogelen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Aerogel var uppfunnet av Samuel Kistler, troligen nån gång under 20 eller 30-talet. Det exakta årtalet då upptäckten av aerogel gjordes är okänt. Den första rapporten om materialet var dock publicerad i Nature år 1931 den 8:e april. Aerogel såldes som kommersiella produkter under 40-talet. Det var i pulverform och fungerade som tt sorts förtjockningsmedel och isolering. Produktionen stannade dock då det var dyrt att tillverka och andra varor konkurrerade ut varan. På 70-talet så kom man på snabbare och lättare sätt att tillverka aerogel. samtidigt så blev materialvetenskap en egen disciplin. Detta gjorde så att mer forskning kunde göras på ämnet. Under 80-talet så utväcklas produktionsprocessen. Man byter nu ofta ut alkoholen i gelen med flytande koldioxid. Detta gör att den superkritiska torkningen blir mycket säkrare. Man experimenterar med fler sorter aerogel och finner fler användningsområden. Under det kommande årtiondet, i takt med att internet växte, så lärde sig många om aerogel. NASA börjar använda det i sin rymdforskning och flera nya upptäckter görs. Bland annat en process som inte kräver superkritisk torkning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priser för vanlig silica aerogel ligger runt 10kr/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; Dettapris varierar dock beroende på vad för produkt man köper. Eftersom att aerogel inte används så ofta ännu så är det svårt att hitta ett deffinitivt pris för industrier. Det går dock att köpa saker som isolering och plattor av andra sorters aerogel. Detta pris gäller för små bitar mest anpassade för nyfikenhet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.aerogel.org/ &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://mkt-intl.com/materials/aerogel/silica-aerogel/ &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.spin-project.eu/downloads/19AirglassLeif_Gullberg.pdf &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.aerogel.com/ &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Harruman</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Silica_Aerogel&amp;diff=37641</id>
		<title>Silica Aerogel</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Silica_Aerogel&amp;diff=37641"/>
		<updated>2016-10-06T20:20:54Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Harruman: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet:   650 - 1,1 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: hårdhet:    Uppgift Saknas&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient: 2 ppm/K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga: 0,03 - 0,016 W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet 10&amp;lt;sup&amp;gt;13&amp;lt;/sup&amp;gt; Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Aerogel har väldigt annorlunda egenskaper vilket gör det väldigt attraktivt inom vissa användningsområden. Till exempel så går det väldigt lätt sönder av stötar, men det kan bära flera tusen gånger sin egen vikt. En egenskap som många tillverkare utnyttjar är även dess isoleringsförmåga. Den största anledningen till att silica aerogel inte används så mycket nu är svårigheterna att tillverka och bearbeta materialet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Isolering av rymdteknologi===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En stor anledning till att tillverkare väljer aerogel över andra material är dess ovanligt bra isolerande egenskaper. Många Aerogels är också extremt lätta, med en densitet lägre än luften om den är evakuerad. Det är på grund av detta som Silica Aerogel är ett attraktivt ämne inom rymdforskning. Ett exempel på detta är Marsrovrarna &amp;quot;Spirit&amp;quot; och &amp;quot;Opportunity&amp;quot;. På grund av hur mycket temperaturen kan skifta på mars så använder sig dessa av Silica Aerogel för att hålla elektronik och annan teknik vid en fungerande temperatur. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Stardust rymdsond===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En annan egenskap som gör silica aerogel så användbart är hur bra det är på att stanna snabba partiklar. Rymdsonden Stardusts uppdrag var att fånga upp partiklar från en komets svans och leverera dom säkert till jorden där de kunde bli undersökta. Ett stort problem med denna uppgift är dock partiklarna som skulle fångas upp. Med en storlek som var ungefär som ett sandkorn och en relativ hastighet runt 6100m/s så blir dessa ganska svåra att fånga upp. För att lösa detta så byggdes fångare av silica aeroel. Dessa kunde fånga upp och stanna de snabba partiklarna. uppdraget lärde oss mycket om solsystemets historia och hur vi uppkom.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===kommersiella produkter===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I takt med att aerogels blir lättare att tillverka och producera så blir dom mer vanliga i vardagsprodukter. Och medans det är ett tag kvar innan vi använder någon aerogel som husisolering så har vissa produkter redan börjat arbetas på. Airglass AB är ett svenskt företag som satsar på att utnyttja aerogels genomskinliga utseende för isolering som behöver vara genomskinlig, såsom rör på vissa solkraft stationer, eller vanliga fönster. Ett annat företag som heter &lt;br /&gt;
Aspen Aerogels utvecklar mer traditionell isolering för industrier. Denna isolering till skillnad från vanlig aerogel är inte genomskinlig, utan ser mycket mer ut som traditionell isolering. Företaget har flera produkter både för att hålla väldigt låga temperaturer och för väldigt höga temperaturer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Att Tillverka Silica Gel===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns flera olika tekniker för att skapa silica aerogel, alla med sina egna för och nackdelar. Den simplifierade förklaring på hur man oftast skapar silica aerogel är att man använder flera kemiska reaktioner för att skapa en lösning med molekyler som innehåller silikon och syreatomer. Dessa molekyler binder samman till större molekyler som har en diameter på flera nanometer. I detta läge kallar man molekylerna för silica-nanopartiklar. Dessa nanopartiklar binder sedan samman för att skapa ett helt nätverk. Nätverket är fyllt med en vätska som oftast är någon alkohol, ungefär som en svamp kan vara fylld med vatten. Detta är vad man kallar vanlig silica gel, och det har den kemiska formeln SiO&amp;lt;sub&amp;gt;2&amp;lt;/sub&amp;gt;, samma som glas och sand. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Att Tillverka en Aerogel===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att omvandla en gel till en aerogel så måste man få bort den flytande komponenten, så att bara nätverket av nanopartiklar är kvar. Gelen måste dock också behålla sin volym. För att bli betraktad som en aerogel måste ämnet bestå av minst 50% luft. På grund av detta så kan man inte bara låta en gel torka av värme och förvänta sig att det ska bli en aerogel. Om man låter en gel torka så krymper den till ett hårt material som kallas xerogel. Växlingen mellan vätska och gas gör att nätvärket bryts ned. För att göra en gel till aerogel så måste man använda sig av en teknik som kallas superkritisk torkning(supercritical drying på engelska). Denna process går ut på att sätta vätskan i gelen i sitt superkritiska läge, ett läge där vätskan beter sig både som en flytande vätska och en gas. Man når detta läge genom att höja trycket och temperaturen i en kammare. I början så ser man till att trycket är så högt att vätskan hålls flytande. när man sedan når superkritisk läge så låter man trycket lätta så att vätskan är i gasform när den kyls ner igen. På detta sätt bryts inte nätverket ned eftersom att vätskan har förångats genom det superkritiska området. Denna cykel repeteras några gånger tills man har fått bort vätskan. Man kan sedan öppna kammaren och ta ut aerogelen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Aerogel var uppfunnet av Samuel Kistler, troligen nån gång under 20 eller 30-talet. Det exakta årtalet då upptäckten av aerogel gjordes är okänt. Den första rapporten om materialet var dock publicerad i Nature år 1931 den 8:e april. Aerogel såldes som kommersiella produkter under 40-talet. Det var i pulverform och fungerade som tt sorts förtjockningsmedel och isolering. Produktionen stannade dock då det var dyrt att tillverka och andra varor konkurrerade ut varan. På 70-talet så kom man på snabbare och lättare sätt att tillverka aerogel. samtidigt så blev materialvetenskap en egen disciplin. Detta gjorde så att mer forskning kunde göras på ämnet. Under 80-talet så utväcklas produktionsprocessen. Man byter nu ofta ut alkoholen i gelen med flytande koldioxid. Detta gör att den superkritiska torkningen blir mycket säkrare. Man experimenterar med fler sorter aerogel och finner fler användningsområden. Under det kommande årtiondet, i takt med att internet växte, så lärde sig många om aerogel. NASA börjar använda det i sin rymdforskning och flera nya upptäckter görs. Bland annat en process som inte kräver superkritisk torkning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.aerogel.org/ &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://mkt-intl.com/materials/aerogel/silica-aerogel/ &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.spin-project.eu/downloads/19AirglassLeif_Gullberg.pdf &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.aerogel.com/ &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Harruman</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Silica_Aerogel&amp;diff=37640</id>
		<title>Silica Aerogel</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Silica_Aerogel&amp;diff=37640"/>
		<updated>2016-10-06T19:35:12Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Harruman: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet:   650 - 1,1 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: hårdhet:    Uppgift Saknas&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient: 2 ppm/K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga: 0,03 - 0,016 W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet 10&amp;lt;sup&amp;gt;13&amp;lt;/sup&amp;gt; Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Aerogel har väldigt anorlunda egenskaper vilket gör det väldigt attraktivt inom vissa användningsområden. till exempel så går det väldigt lätt sönder om man tappar det, men det kan bära flera tusen gånger sin egen vikt. En egenskap som många tillvärkare utnyttjar är även dess isoleringsförmåga. Den största anledningen till att silica aerogel inte används så mycket nu är svårigheterna att tillvärka och bearbeta materialet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Isolering av rymdteknologi===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En stor anledning till att tillverkare väljer aerogel över andra material är dess ovanligt bra isolerande egenskaper. Många Aerogels är också extremt lätta, med en densitet lägre än luften om den är evakuerad. Det är på grund av detta som Silica Aerogel är ett attraktivt ämne inom rymdforskning. Ett exempel på detta är Marsrovrarna &amp;quot;Spirit&amp;quot; och &amp;quot;Opportunity&amp;quot;. På grund av hur mycket temperaturen kan skifta på mars så använder sig dessa av Silica Aerogel för att hålla elektronik och annan teknik vid en fungerande temperatur. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Stardust rymdsond===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En annan egenskap som gör silica aerogel så användbart är hur bra detär på att stanna snabba partiklar. Rymdsonden Stardusts uppdrag var att fånga upp partiklar från en komets svans och leverera dom säkert till jorden där de kunde bli testade. Ett stort problem med denna uppgift är dock partiklarna som skulle fångas upp. Med en storlek som var ungefär som ett sandkorn och en relativ hastighet på 6100m/s så blir dessa ganska svåra att fånga upp. För att lösa detta så byggdes fångare av silica aeroel. dessa kunde fånga upp och stanna de snabba partiklarna. uppdraget lärde oss mycket om solsystemets historia och hur vi uppkom.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===kommersiella produkter===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I takt med att aerogels blir lättare att tillverka och produsera så blir dom mer vanliga i vardagsprodukter. Och medans det är ett tag kvar innan vi använder någon aerogel som husisolering så har vissa produkter redan börjat arbetas på. Airglass AB är ett svenskt företag som satsar på att utnyttja aerogels genomskinliga utseende för isolering som behöver vara genomskinlig, såsom rör på vissa solkraft stationer, eller vanliga fönster. Ett annat företag som heter &lt;br /&gt;
Aspen Aerogels utvecklar mer traditionell isolering för idustrier. Denna isolering till skillnad från vanlig aerogel är inte genomskinlig, utan ser mycket mer ut som tradisionell isolering. Företaget har flera produkter både för att hålla väldigt låga temperaturer och för väldigt höga temperaturer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Att Tillverka Silica Gel===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns flera olika tekniker för att skapa silica aerogel, alla med sina egna för och nackdelar. Den simplifierade förklaring på hur man oftast skapar silica aerogel är att man använder flera kemiska reaktioner för att skapa en lösning med molekyler som innehåller silikon och syreatomer. Dessa molekyler binder samman till större molekyler som har en diameter på flera nanometer. I detta läge kallar man molekylerna för silica-nanopartiklar. Dessa nanopartiklar binder sedan samman för att skapa ett helt nätverk. Nätverket är fyllt med en vättska, ungefär som en svamp kan vara fylld med vatten. Detta är vad man kallar vanlig silica gel, och det har den kemiska formeln SiO&amp;lt;sub&amp;gt;2&amp;lt;/sub&amp;gt;. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Att Tillverka en Aerogel===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att omvandla en gel till en aerogel så måste man få bort den flytande komponenten, så att bara nätvärket av nanopartiklar är kvar. Gelen måste dock också behålla sin volym. För att bli betraktad som en aerogel måste ämnet bestå av minst 50% luft. På grund av detta så kan man inte bara låta en gel torka av värme och förvänta sig att det ska bli en aerogel. Om man låter en gel torka så krymper den till ett hårt meterial som kallas xerogel. Växlingen mellan vätska och gas gör att nätvärket bryts ned. För att göra en gel till aerogel så måste man använda sig av en teknik som kallas superkritisk torkning(supercritical drying på engelska). Denna process går ut på att sätta vätskan i gelen i sitt superkritiska läge, ett läge där vätskan beter sig både som en fllytande vättska och en gas. Man når detta läge genom att höja trycket och temperaturen i en kammare. I början så ser man till att trycket är så högt att vätskan hålls flytande. när man sedan når superkritisk läge så låter man trycket lätta så att vätskan är i gasform när den kyls ner igen. På detta sätt bryts inte nätverket ned eftersom att vätskan har förångats genom det superkritiska området. Denna cykel repiteras några gånger tills man har fått bort vätskan. Man kan sedan öppna kammaren och ta ut aerogelen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Aerogel var uppfunnet av Samuel Kistler, troligen nån gång under 20 eller 30-talet. Det exakta årtalet då upptäckten av aerogel gjordes är okänt. Den första rapporten om materialet var dock publicerad i Nature år 1931 den 8:e april. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.aerogel.org/ &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://mkt-intl.com/materials/aerogel/silica-aerogel/ &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.spin-project.eu/downloads/19AirglassLeif_Gullberg.pdf &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.aerogel.com/ &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Harruman</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Silica_Aerogel&amp;diff=37619</id>
		<title>Silica Aerogel</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Silica_Aerogel&amp;diff=37619"/>
		<updated>2016-10-05T21:44:04Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Harruman: /* Länkar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet:   650 - 1,1 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: hårdhet:    Uppgift Saknas&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient: 2 ppm/K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga: 0,03 - 0,016 W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet 10&amp;lt;sup&amp;gt;13&amp;lt;/sup&amp;gt; Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Aerogel har väldigt anorlunda egenskaper vilket gör det väldigt attraktivt inom vissa användningsområden. till exempel så går det väldigt lätt sönder om man tappar det, men det kan bära flera tusen gånger sin egen vikt. En egenskap som många tillvärkare utnyttjar är även dess isoleringsförmåga. Den största anledningen till att silica aerogel inte används så mycket nu är svårigheterna att tillvärka och bearbeta materialet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Isolering av rymdteknologi===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En stor anledning till att tillverkare väljer aerogel över andra material är dess ovanligt bra isolerande egenskaper. Många Aerogels är också extremt lätta, med en densitet lägre än luften om den är evakuerad. Det är på grund av detta som Silica Aerogel är ett attraktivt ämne inom rymdforskning. Ett exempel på detta är Marsrovrarna &amp;quot;Spirit&amp;quot; och &amp;quot;Opportunity&amp;quot;. På grund av hur mycket temperaturen kan skifta på mars så använder sig dessa av Silica Aerogel för att hålla elektronik och annan teknik vid en fungerande temperatur. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Stardust rymdsond===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En annan egenskap som gör silica aerogel så användbart är hur bra detär på att stanna snabba partiklar. Rymdsonden Stardusts uppdrag var att fånga upp partiklar från en komets svans och leverera dom säkert till jorden där de kunde bli testade. Ett stort problem med denna uppgift är dock partiklarna som skulle fångas upp. Med en storlek som var ungefär som ett sandkorn och en relativ hastighet på 6100m/s så blir dessa ganska svåra att fånga upp. För att lösa detta så byggdes fångare av silica aeroel. dessa kunde fånga upp och stanna de snabba partiklarna. uppdraget lärde oss mycket om solsystemets historia och hur vi uppkom.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===kommersiella produkter===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I takt med att aerogels blir lättare att tillverka och produsera så blir dom mer vanliga i vardagsprodukter. Och medans det är ett tag kvar innan vi använder någon aerogel som husisolering så har vissa produkter redan börjat arbetas på. Airglass AB är ett svenskt företag som satsar på att utnyttja aerogels genomskinliga utseende för isolering som behöver vara genomskinlig, såsom rör på vissa solkraft stationer, eller vanliga fönster. Ett annat företag som heter &lt;br /&gt;
Aspen Aerogels utvecklar mer traditionell isolering för idustrier. Denna isolering till skillnad från vanlig aerogel är inte genomskinlig, utan ser mycket mer ut som tradisionell isolering. Företaget har flera produkter både för att hålla väldigt låga temperaturer och för väldigt höga temperaturer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Att Tillverka Silica Gel===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns flera olika tekniker för att skapa silica aerogel, alla med sina egna för och nackdelar. Den simplifierade förklaring på hur man oftast skapar silica aerogel är att man använder flera kemiska reaktioner för att skapa en lösning med molekyler som innehåller silikon och syreatomer. Dessa molekyler binder samman till större molekyler som har en diameter på flera nanometer. I detta läge kallar man molekylerna för silica-nanopartiklar. Dessa nanopartiklar binder sedan samman för att skapa ett helt nätverk. Nätverket är fyllt med en vättska, ungefär som en svamp kan vara fylld med vatten. Detta är vad man kallar vanlig silica gel, och det har den kemiska formeln SiO&amp;lt;sub&amp;gt;2&amp;lt;/sub&amp;gt;. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Att Tillverka en Aerogel===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att omvandla en gel till en aerogel så måste man få bort den flytande komponenten, så att bara nätvärket av nanopartiklar är kvar. Gelen måste dock också behålla sin volym. För att bli betraktad som en aerogel måste ämnet bestå av minst 50% luft. På grund av detta så kan man inte bara låta en gel torka av värme och förvänta sig att det ska bli en aerogel. Om man låter en gel torka så krymper den till ett hårt meterial som kallas xerogel. För att göra en gel till aerogel så måste man använda sig av en teknik som kallas superkritisk torkning(supercritical drying på engelska). Denna process går ut på att sätta vätskan i gelen i sitt superkritiska läge, ett läge där vätskan beter sig både som en fllytande vättska och en gas. Man når detta läge genom att höja trycket och temperaturen i en kammare. genom att höja och sänka trycket flera gånger så kan man få bort vätskan från gelen utan att den bryts ner. Man kan sedan låta temperaturen återgå till rumstemperatur och ta ur aerogelen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Aerogel var uppfunnet av &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.aerogel.org/ &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://mkt-intl.com/materials/aerogel/silica-aerogel/ &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.spin-project.eu/downloads/19AirglassLeif_Gullberg.pdf &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.aerogel.com/ &amp;lt;br /&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Harruman</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Silica_Aerogel&amp;diff=37618</id>
		<title>Silica Aerogel</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Silica_Aerogel&amp;diff=37618"/>
		<updated>2016-10-05T21:42:38Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Harruman: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet:   650 - 1,1 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: hårdhet:    Uppgift Saknas&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient: 2 ppm/K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga: 0,03 - 0,016 W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet 10&amp;lt;sup&amp;gt;13&amp;lt;/sup&amp;gt; Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Aerogel har väldigt anorlunda egenskaper vilket gör det väldigt attraktivt inom vissa användningsområden. till exempel så går det väldigt lätt sönder om man tappar det, men det kan bära flera tusen gånger sin egen vikt. En egenskap som många tillvärkare utnyttjar är även dess isoleringsförmåga. Den största anledningen till att silica aerogel inte används så mycket nu är svårigheterna att tillvärka och bearbeta materialet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Isolering av rymdteknologi===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En stor anledning till att tillverkare väljer aerogel över andra material är dess ovanligt bra isolerande egenskaper. Många Aerogels är också extremt lätta, med en densitet lägre än luften om den är evakuerad. Det är på grund av detta som Silica Aerogel är ett attraktivt ämne inom rymdforskning. Ett exempel på detta är Marsrovrarna &amp;quot;Spirit&amp;quot; och &amp;quot;Opportunity&amp;quot;. På grund av hur mycket temperaturen kan skifta på mars så använder sig dessa av Silica Aerogel för att hålla elektronik och annan teknik vid en fungerande temperatur. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Stardust rymdsond===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En annan egenskap som gör silica aerogel så användbart är hur bra detär på att stanna snabba partiklar. Rymdsonden Stardusts uppdrag var att fånga upp partiklar från en komets svans och leverera dom säkert till jorden där de kunde bli testade. Ett stort problem med denna uppgift är dock partiklarna som skulle fångas upp. Med en storlek som var ungefär som ett sandkorn och en relativ hastighet på 6100m/s så blir dessa ganska svåra att fånga upp. För att lösa detta så byggdes fångare av silica aeroel. dessa kunde fånga upp och stanna de snabba partiklarna. uppdraget lärde oss mycket om solsystemets historia och hur vi uppkom.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===kommersiella produkter===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I takt med att aerogels blir lättare att tillverka och produsera så blir dom mer vanliga i vardagsprodukter. Och medans det är ett tag kvar innan vi använder någon aerogel som husisolering så har vissa produkter redan börjat arbetas på. Airglass AB är ett svenskt företag som satsar på att utnyttja aerogels genomskinliga utseende för isolering som behöver vara genomskinlig, såsom rör på vissa solkraft stationer, eller vanliga fönster. Ett annat företag som heter &lt;br /&gt;
Aspen Aerogels utvecklar mer traditionell isolering för idustrier. Denna isolering till skillnad från vanlig aerogel är inte genomskinlig, utan ser mycket mer ut som tradisionell isolering. Företaget har flera produkter både för att hålla väldigt låga temperaturer och för väldigt höga temperaturer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Att Tillverka Silica Gel===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns flera olika tekniker för att skapa silica aerogel, alla med sina egna för och nackdelar. Den simplifierade förklaring på hur man oftast skapar silica aerogel är att man använder flera kemiska reaktioner för att skapa en lösning med molekyler som innehåller silikon och syreatomer. Dessa molekyler binder samman till större molekyler som har en diameter på flera nanometer. I detta läge kallar man molekylerna för silica-nanopartiklar. Dessa nanopartiklar binder sedan samman för att skapa ett helt nätverk. Nätverket är fyllt med en vättska, ungefär som en svamp kan vara fylld med vatten. Detta är vad man kallar vanlig silica gel, och det har den kemiska formeln SiO&amp;lt;sub&amp;gt;2&amp;lt;/sub&amp;gt;. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Att Tillverka en Aerogel===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att omvandla en gel till en aerogel så måste man få bort den flytande komponenten, så att bara nätvärket av nanopartiklar är kvar. Gelen måste dock också behålla sin volym. För att bli betraktad som en aerogel måste ämnet bestå av minst 50% luft. På grund av detta så kan man inte bara låta en gel torka av värme och förvänta sig att det ska bli en aerogel. Om man låter en gel torka så krymper den till ett hårt meterial som kallas xerogel. För att göra en gel till aerogel så måste man använda sig av en teknik som kallas superkritisk torkning(supercritical drying på engelska). Denna process går ut på att sätta vätskan i gelen i sitt superkritiska läge, ett läge där vätskan beter sig både som en fllytande vättska och en gas. Man når detta läge genom att höja trycket och temperaturen i en kammare. genom att höja och sänka trycket flera gånger så kan man få bort vätskan från gelen utan att den bryts ner. Man kan sedan låta temperaturen återgå till rumstemperatur och ta ur aerogelen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Aerogel var uppfunnet av &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.aerogel.org/&lt;br /&gt;
https://mkt-intl.com/materials/aerogel/silica-aerogel/&lt;br /&gt;
http://www.spin-project.eu/downloads/19AirglassLeif_Gullberg.pdf&lt;br /&gt;
http://www.aerogel.com/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Harruman</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Silica_Aerogel&amp;diff=37614</id>
		<title>Silica Aerogel</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Silica_Aerogel&amp;diff=37614"/>
		<updated>2016-10-05T18:28:08Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Harruman: Skapade sidan med &amp;#039;== Materialegenskaper: ==  : densitet:   650 - 1,1 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt; : hårdhet:    Uppgift Saknas : längdutvidgningskoefficient: 2 ppm/K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt; : värmeledningsförmåg...&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet:   650 - 1,1 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: hårdhet:    Uppgift Saknas&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient: 2 ppm/K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga: 0,03 - 0,016 W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet 10&amp;lt;sup&amp;gt;13&amp;lt;/sup&amp;gt; Ohmmeter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Aerogel har väldigt anorlunda egenskaper vilket gör det väldigt attraktivt inom vissa användningsområden. till exempel så går det väldigt lätt sönder om man tappar det, men det kan bära flera tusen gånger sin egen vikt. En egenskap som många tillvärkare utnyttjar är även dess isoleringsförmåga. Den största anledningen till att silica aerogel inte används så mycket nu är svårigheterna att tillvärka och bearbeta materialet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Isolering av rymdteknologi===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En stor anledning till att tillverkare väljer aerogel över andra material är dess ovanligt bra isolerande egenskaper. Många Aerogels är också extremt lätta, med en densitet lägre än luften om den är evakuerad. Det är på grund av detta som Silica Aerogel är ett attraktivt ämne inom rymdforskning. Ett exempel på detta är Marsrovrarna &amp;quot;Spirit&amp;quot; och &amp;quot;Opportunity&amp;quot;. På grund av hur mycket temperaturen kan skifta på mars så använder sig dessa av Silica Aerogel för att hålla elektronik och annan teknik vid en fungerande temperatur. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Stardust rymdsond===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En annan egenskap som gör silica aerogel så användbart är hur bra detär på att stanna snabba partiklar. Rymdsonden Stardusts uppdrag var att fånga upp partiklar från en komets svans och leverera dom säkert till jorden där de kunde bli testade. Ett stort problem med denna uppgift är dock partiklarna som skulle fångas upp. Med en storlek som var ungefär som ett sandkorn och en relativ hastighet på 6100m/s så blir dessa ganska svåra att fånga upp. För att lösa detta så byggdes fångare av silica aeroel. dessa kunde fånga upp och stanna de snabba partiklarna. uppdraget lärde oss mycket om solsystemets historia och hur vi uppkom.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===kommersiella produkter===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
I takt med att aerogels blir lättare att tillverka och produsera så blir dom mer vanliga i vardagsprodukter. Och medans det är ett tag kvar innan vi använder någon aerogel som husisolering så har vissa produkter redan börjat arbetas på. Airglass AB är ett svenskt företag som satsar på att utnyttja aerogels genomskinliga utseende för isolering som behöver vara genomskinlig, såsom rör på vissa solkraft stationer, eller vanliga fönster. Ett annat företag som heter &lt;br /&gt;
Aspen Aerogels utvecklar mer traditionell isolering för idustrier. Denna isolering till skillnad från vanlig aerogel är inte genomskinlig, utan ser mycket mer ut som tradisionell isolering. Företaget har flera produkter både för att hålla väldigt låga temperaturer och för väldigt höga temperaturer. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.aerogel.org/&lt;br /&gt;
https://mkt-intl.com/materials/aerogel/silica-aerogel/&lt;br /&gt;
http://www.spin-project.eu/downloads/19AirglassLeif_Gullberg.pdf&lt;br /&gt;
http://www.aerogel.com/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Harruman</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=37008</id>
		<title>Materialdatabasen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=37008"/>
		<updated>2016-09-29T06:20:11Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Harruman: /* Keramer */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
* [[mall för material]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Metaller ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av LeoMorberg Ht 2016 &lt;br /&gt;
* [[Brons]] av Philip S&lt;br /&gt;
* [[Electrum]] av Olivier&lt;br /&gt;
* [[Francium]] av Oleg&lt;br /&gt;
* [[Gallium]] av Fardin&lt;br /&gt;
* [[Guld]] Max &lt;br /&gt;
* [[Indium]] av Alexander&lt;br /&gt;
* [[Invar]] av Dimitris&lt;br /&gt;
* [[Iridium]] av Tobias&lt;br /&gt;
* [[Järn]] spyridon&lt;br /&gt;
* [[Kalcium]] av Redve&lt;br /&gt;
* [[Kisel]] av Renars&lt;br /&gt;
* [[Kobolt]] av Simon&lt;br /&gt;
* [[Kolstål]] tom sida med mallar&lt;br /&gt;
* [[Koppar]] av Christoffer&lt;br /&gt;
* [[Krom]] av Richard&lt;br /&gt;
* [[Kvicksilver]] av Daniel A&lt;br /&gt;
* [[Lithium]] Reserverad av Liam Basham TE16A gtfo&lt;br /&gt;
* [[Mässing]] Soheil&lt;br /&gt;
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin&lt;br /&gt;
* [[Natrium]] av Khaled&lt;br /&gt;
* [[NIckel]] av Elena&lt;br /&gt;
* [[Niob]] av Felix A&lt;br /&gt;
* [[Nikrom]] av Azim&lt;br /&gt;
* [[Osmium]] av Torn&lt;br /&gt;
* [[Palladium]] av mohammed&lt;br /&gt;
* [[Platina]] [[Arvid]]&lt;br /&gt;
* [[Rostfritt stål]] av Björn&lt;br /&gt;
* [[silver]] av Liam L&lt;br /&gt;
* [[Skandium]] av David Z&lt;br /&gt;
* [[Stål]] av Ahmad Jamil&lt;br /&gt;
* [[Plutonium]] av Lucas Rens&lt;br /&gt;
* [[Tenn]] av STEFAN LEKIC &lt;br /&gt;
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza&lt;br /&gt;
* [[Uran]] av Ludvig G&lt;br /&gt;
* [[Zink]] av Leo Wezelius&lt;br /&gt;
* [[Magnesium]] av Alexander Nord&lt;br /&gt;
* [[Neodymium]] av Conor Karlsson&lt;br /&gt;
* [[Nickel]] av Nabbir&lt;br /&gt;
* [[Vismut]] av Jonas&lt;br /&gt;
* [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W&lt;br /&gt;
* [[Nysilver]] av Hugo Klingwall Borg&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av Markus&lt;br /&gt;
* [[Kadmium]] av  Klas&lt;br /&gt;
* [[Microlattice]] av Alexlonn&lt;br /&gt;
* [[Paladium]] av Nikola Pepivani&lt;br /&gt;
* [[Iridium]] av Martin Ojeka&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Halvledare ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Germanium]] av Michael&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Plast ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Akryl]] / PMMA / plexiglas av Fredrika&lt;br /&gt;
* [[Amidplast, PA]] av Kevin&lt;br /&gt;
* [[Elastan]] av Emre&lt;br /&gt;
* [[Epoxiplast]] av Atra&lt;br /&gt;
* [[Esterplast]] av Vincent Dupont&lt;br /&gt;
* [[Fenolplast]] Noah L&lt;br /&gt;
* [[frigolit]] av Rasmus&lt;br /&gt;
* [[GoreTex]] av Blal &lt;br /&gt;
* [[Gummi]] av Daniel M&lt;br /&gt;
** [[Vulkaniserat gummi]] av Martin&lt;br /&gt;
** [[Butylgummi]] av Mathias&lt;br /&gt;
** [[Etenpropengummi]] Kevin Eshaghi&lt;br /&gt;
** [[Kloroprengummi]] Georgek Aroush&lt;br /&gt;
** [[Nitrilgummi]] Armin&lt;br /&gt;
** [[Styrengummi]] av Joakim&lt;br /&gt;
* [[Kevlar]] av Oliver Tuncay™✄&lt;br /&gt;
* [[Melaminplast]]av Cristian Blaj&lt;br /&gt;
* [[Polylaktid]] Elias&lt;br /&gt;
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda&lt;br /&gt;
* [[polyester]] av Casper&lt;br /&gt;
* [[polyeten]] av Teodor&lt;br /&gt;
* [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik&lt;br /&gt;
* [[polypropen]] av [[Adem]]&lt;br /&gt;
* [[Polystyren]] av Linnea&lt;br /&gt;
* [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef&lt;br /&gt;
* [[Silikon]] av Linn&lt;br /&gt;
* [[Uretanplast]] / Polyuretan Jesper W&lt;br /&gt;
* [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas&lt;br /&gt;
* [[Viskos]] av Gustav&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Keramer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Silica Aerogel]] av Harruman&lt;br /&gt;
* Aluminiumoxid, se [[Safir]]&lt;br /&gt;
* [[Betong]] av Milan &lt;br /&gt;
* [[Borkarbid]] xX Fredrik Xx&lt;br /&gt;
* [[Bornitrid]] av Abdikafi&lt;br /&gt;
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]&lt;br /&gt;
* [[diamant]] av mohamed&lt;br /&gt;
* [[Glas]] av Viktor&amp;lt;3&lt;br /&gt;
* [[Grafen]] av Johan&lt;br /&gt;
* [[Grafit]] av Luan&lt;br /&gt;
* [[Kiselkarbid]] av Roman&lt;br /&gt;
* [[Kiselnitrid]] av Emil S&lt;br /&gt;
* [[kol]] av kristoffer&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] John&lt;br /&gt;
* [[Kvarts]] Kristofer&lt;br /&gt;
* [[Lättbetong]] Sarah&lt;br /&gt;
* [[Magnesiumoxid]] av Marcus&lt;br /&gt;
* [[Marmor]] Adam&lt;br /&gt;
* [[PICA-X]] av Dennis&lt;br /&gt;
* [[Porslin]] David&lt;br /&gt;
* [[Safir]] Marcus Rebecka&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Linus&lt;br /&gt;
* [[Leca Block/Lättklinkersblock]] av Shifat&lt;br /&gt;
* [[Titandiborid]] av Riaz&lt;br /&gt;
* [[Zirkoniumdioxid]] av Olov&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Trä ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träslag ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Bambu]] av Zacharias&lt;br /&gt;
* [[Björk]] av Micke P&lt;br /&gt;
* [[Ek]] Simon B&lt;br /&gt;
* [[Furu]] Robin och Tilla&lt;br /&gt;
* [[Lignum Vitae]] Noah&lt;br /&gt;
* [[Kork]] Gustav L&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träprodukter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Papper]] Av: Daniel&lt;br /&gt;
* [[Wellpapp]] av Elin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Fiber==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aramid]] av Ali&lt;br /&gt;
*[[Ull]] av Saman&lt;br /&gt;
* [[Glasfiber]] av Aron&lt;br /&gt;
* [[Hampa]] av Nikita&lt;br /&gt;
* [[Bomull]] av Sandel&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] bokad av Daniel åkerman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Bygg ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Gipsskiva]] av Josefine&lt;br /&gt;
* [[MDF]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[HDF]] av Viktor&lt;br /&gt;
* [[kalksten]] av Emil&lt;br /&gt;
* [[Mineralull]] AV BABYOLON&lt;br /&gt;
* [[Plywood]] av Mikael&lt;br /&gt;
* [[Spånskiva]] ™® Anton Nordström&lt;br /&gt;
* [[Takpapp]]&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Hussein&lt;br /&gt;
* [[Tryckimpregnerat trä]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Övrigt ==&lt;br /&gt;
* [[Amalgam]] av Rahbz Jr.&lt;br /&gt;
* [[Silke]] av Märta Ballardini&lt;br /&gt;
* [[Linoleum]] av Fatou the Boss&lt;br /&gt;
* [[Vatten (material)|Vatten]] av Maximus&lt;br /&gt;
* [[Betong]] av Nazar Rahimi&lt;br /&gt;
* [[Gips]] av David.K&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Harruman</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=36735</id>
		<title>Materialdatabasen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=36735"/>
		<updated>2016-09-26T12:01:08Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Harruman: /* Keramer */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
* [[mall för material]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Metaller ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av LeoMorberg&lt;br /&gt;
* [[Brons]] av Philip S&lt;br /&gt;
* [[Gallium]] av Fardin&lt;br /&gt;
* [[Guld]] Max &lt;br /&gt;
* [[Iridium]] av Tobias&lt;br /&gt;
* [[Järn]] spyridon&lt;br /&gt;
* [[Kisel]] av Renars&lt;br /&gt;
* [[Kobolt]] av Simon&lt;br /&gt;
* [[Kolstål]] tom sida med mallar&lt;br /&gt;
* [[Koppar]] av Christoffer&lt;br /&gt;
* [[Krom]] av Richard&lt;br /&gt;
* [[Kvicksilver]] av Daniel A&lt;br /&gt;
* [[Lithium]] av Jakob&lt;br /&gt;
* [[Mässing]] Soheil&lt;br /&gt;
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin&lt;br /&gt;
* [[Natrium]] av Khaled&lt;br /&gt;
* [[Niob]] av Felix A&lt;br /&gt;
* [[Osmium]] av Torn&lt;br /&gt;
* [[Palladium]] av mohammed&lt;br /&gt;
* [[Platina]] [[Arvid]]&lt;br /&gt;
* [[Rostfritt stål]] av Adrian &amp;lt;3&lt;br /&gt;
* [[silver]] av Mario&lt;br /&gt;
* [[Plutonium]] av Lucas Rens&lt;br /&gt;
* [[Tenn]] av STEFAN LEKIC &lt;br /&gt;
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza&lt;br /&gt;
* [[Uran]] av Ludvig G&lt;br /&gt;
* [[Zink]] av Leo Wezelius&lt;br /&gt;
* [[Magnesium]] av Alexander Nord&lt;br /&gt;
* [[Nickel]] av Nabbir&lt;br /&gt;
* [[Vismut]] av Jonas&lt;br /&gt;
* [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W&lt;br /&gt;
* [[Nysilver]] av Simran&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av Markus&lt;br /&gt;
* [[Kadmium]] av  Klas&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Plast ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Akryl]] / PMMA / plexiglas av Fredrika&lt;br /&gt;
* [[Amidplast, PA]] av Kevin&lt;br /&gt;
* [[Elastan]] av Emre&lt;br /&gt;
* [[Epoxiplast]] av okänd&lt;br /&gt;
* [[Esterplast]] av Olle&lt;br /&gt;
* [[Fenolplast]] Noah L&lt;br /&gt;
* [[frigolit]] av Rasmus&lt;br /&gt;
* [[GoreTex]] av Madelene &lt;br /&gt;
* [[Gummi]] av Johan&lt;br /&gt;
** [[Butylgummi]] av Mathias&lt;br /&gt;
** [[Etenpropengummi]]&lt;br /&gt;
** [[Kloroprengummi]] Georgek Aroush&lt;br /&gt;
** [[Nitrilgummi]] Armin&lt;br /&gt;
** [[Styrengummi]] av Joakim&lt;br /&gt;
* [[Kevlar]] av Oliver Tuncay™✄&lt;br /&gt;
* [[Melaminplast]]av Cristian Blaj&lt;br /&gt;
* [[Polylaktid]] Elias&lt;br /&gt;
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda&lt;br /&gt;
* [[polyester]] av Casper&lt;br /&gt;
* [[polyeten]] av Teodor&lt;br /&gt;
* [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik&lt;br /&gt;
* [[polypropen]] av [[Adem]]&lt;br /&gt;
* [[Polystyren]] av Linnea&lt;br /&gt;
* [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef&lt;br /&gt;
* [[Silikon]] av Linn&lt;br /&gt;
* [[Uretanplast]] / Polyuretan Jesper W&lt;br /&gt;
* [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas&lt;br /&gt;
* [[Viskos]] av Kani&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Keramer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aerogel]] av Harruman&lt;br /&gt;
* Aluminiumoxid, se [[Safir]]&lt;br /&gt;
* [[Betong]] av Milan &lt;br /&gt;
* [[Borkarbid]] xX Fredrik Xx&lt;br /&gt;
* [[Bornitrid]] av Abdikafi&lt;br /&gt;
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]&lt;br /&gt;
* [[diamant]] av mohamed&lt;br /&gt;
* [[Glas]] av Savvas G&lt;br /&gt;
* [[Grafen]] av [[Viktor]]&lt;br /&gt;
* [[Grafit]] av Luan&lt;br /&gt;
* [[Kiselkarbid]] Sarah&lt;br /&gt;
* [[Kiselnitrid]] av Artin&lt;br /&gt;
* [[kol]] av kristoffer&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] John&lt;br /&gt;
* [[Kvarts]] Kristofer&lt;br /&gt;
* [[Marmor]] Adam&lt;br /&gt;
* [[PICA-X]] av Dennis&lt;br /&gt;
* [[Porslin]] David&lt;br /&gt;
* [[Safir]] Marcus&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Linus&lt;br /&gt;
* [[Leca Block/Lättklinkersblock]] av Shifat&lt;br /&gt;
* [[Titandiborid]] av Riaz&lt;br /&gt;
* [[Zirkoniumdioxid]] av Olov&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Trä ==&lt;br /&gt;
* [[Paper]] av [[Sten]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träslag ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Bambu]] av Zacharias&lt;br /&gt;
* [[Björk]] av Micke P&lt;br /&gt;
* [[Ek]] Simon B&lt;br /&gt;
* [[Furu]] Robin och Tilla&lt;br /&gt;
* [[Lignum Vitae]] Noah&lt;br /&gt;
* [[Kork]] Gustav L&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bygg ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Gipsskiva]] av Josefine&lt;br /&gt;
* [[MDF]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[HDF]] av Viktor&lt;br /&gt;
* [[Plywood]] av Mikael&lt;br /&gt;
* [[Spånskiva]]™® Anton Nordström&lt;br /&gt;
* [[Mineralull]] AV BABYOLON&lt;br /&gt;
* [[kalksten]] av oshend&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träprodukter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Papper]] Av: Daniel&lt;br /&gt;
* [[Wellpapp]] av Elin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Fiber==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aramid]] av Ali&lt;br /&gt;
*[[Ull]] av Saman&lt;br /&gt;
* [[Glasfiber]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[Hampa]] av Nikita&lt;br /&gt;
* [[Bomull]] av Sandel&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Övrigt ==&lt;br /&gt;
* [[Helium]] av Rahbz Jr.&lt;br /&gt;
* [[Silke]] av Märta Ballardini&lt;br /&gt;
* [[Linoleum]] av Fatou the Boss&lt;br /&gt;
* [[vatten]] av Maximus&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Harruman</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=36733</id>
		<title>Materialdatabasen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=36733"/>
		<updated>2016-09-26T12:00:49Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Harruman: /* Keramer */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
* [[mall för material]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Metaller ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av LeoMorberg&lt;br /&gt;
* [[Brons]] av Philip S&lt;br /&gt;
* [[Gallium]] av Fardin&lt;br /&gt;
* [[Guld]] Max &lt;br /&gt;
* [[Iridium]] av Tobias&lt;br /&gt;
* [[Järn]] spyridon&lt;br /&gt;
* [[Kisel]] av Renars&lt;br /&gt;
* [[Kobolt]] av Simon&lt;br /&gt;
* [[Kolstål]] tom sida med mallar&lt;br /&gt;
* [[Koppar]] av Christoffer&lt;br /&gt;
* [[Krom]] av Richard&lt;br /&gt;
* [[Kvicksilver]] av Daniel A&lt;br /&gt;
* [[Lithium]] av Jakob&lt;br /&gt;
* [[Mässing]] Soheil&lt;br /&gt;
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin&lt;br /&gt;
* [[Natrium]] av Khaled&lt;br /&gt;
* [[Niob]] av Felix A&lt;br /&gt;
* [[Osmium]] av Torn&lt;br /&gt;
* [[Palladium]] av mohammed&lt;br /&gt;
* [[Platina]] [[Arvid]]&lt;br /&gt;
* [[Rostfritt stål]] av Adrian &amp;lt;3&lt;br /&gt;
* [[silver]] av Mario&lt;br /&gt;
* [[Plutonium]] av Lucas Rens&lt;br /&gt;
* [[Tenn]] av STEFAN LEKIC &lt;br /&gt;
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza&lt;br /&gt;
* [[Uran]] av Ludvig G&lt;br /&gt;
* [[Zink]] av Leo Wezelius&lt;br /&gt;
* [[Magnesium]] av Alexander Nord&lt;br /&gt;
* [[Nickel]] av Nabbir&lt;br /&gt;
* [[Vismut]] av Jonas&lt;br /&gt;
* [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W&lt;br /&gt;
* [[Nysilver]] av Simran&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av Markus&lt;br /&gt;
* [[Kadmium]] av  Klas&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Plast ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Akryl]] / PMMA / plexiglas av Fredrika&lt;br /&gt;
* [[Amidplast, PA]] av Kevin&lt;br /&gt;
* [[Elastan]] av Emre&lt;br /&gt;
* [[Epoxiplast]] av okänd&lt;br /&gt;
* [[Esterplast]] av Olle&lt;br /&gt;
* [[Fenolplast]] Noah L&lt;br /&gt;
* [[frigolit]] av Rasmus&lt;br /&gt;
* [[GoreTex]] av Madelene &lt;br /&gt;
* [[Gummi]] av Johan&lt;br /&gt;
** [[Butylgummi]] av Mathias&lt;br /&gt;
** [[Etenpropengummi]]&lt;br /&gt;
** [[Kloroprengummi]] Georgek Aroush&lt;br /&gt;
** [[Nitrilgummi]] Armin&lt;br /&gt;
** [[Styrengummi]] av Joakim&lt;br /&gt;
* [[Kevlar]] av Oliver Tuncay™✄&lt;br /&gt;
* [[Melaminplast]]av Cristian Blaj&lt;br /&gt;
* [[Polylaktid]] Elias&lt;br /&gt;
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda&lt;br /&gt;
* [[polyester]] av Casper&lt;br /&gt;
* [[polyeten]] av Teodor&lt;br /&gt;
* [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik&lt;br /&gt;
* [[polypropen]] av [[Adem]]&lt;br /&gt;
* [[Polystyren]] av Linnea&lt;br /&gt;
* [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef&lt;br /&gt;
* [[Silikon]] av Linn&lt;br /&gt;
* [[Uretanplast]] / Polyuretan Jesper W&lt;br /&gt;
* [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas&lt;br /&gt;
* [[Viskos]] av Kani&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Keramer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aerrogel]] av Harruman&lt;br /&gt;
* Aluminiumoxid, se [[Safir]]&lt;br /&gt;
* [[Betong]] av Milan &lt;br /&gt;
* [[Borkarbid]] xX Fredrik Xx&lt;br /&gt;
* [[Bornitrid]] av Abdikafi&lt;br /&gt;
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]&lt;br /&gt;
* [[diamant]] av mohamed&lt;br /&gt;
* [[Glas]] av Savvas G&lt;br /&gt;
* [[Grafen]] av [[Viktor]]&lt;br /&gt;
* [[Grafit]] av Luan&lt;br /&gt;
* [[Kiselkarbid]] Sarah&lt;br /&gt;
* [[Kiselnitrid]] av Artin&lt;br /&gt;
* [[kol]] av kristoffer&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] John&lt;br /&gt;
* [[Kvarts]] Kristofer&lt;br /&gt;
* [[Marmor]] Adam&lt;br /&gt;
* [[PICA-X]] av Dennis&lt;br /&gt;
* [[Porslin]] David&lt;br /&gt;
* [[Safir]] Marcus&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Linus&lt;br /&gt;
* [[Leca Block/Lättklinkersblock]] av Shifat&lt;br /&gt;
* [[Titandiborid]] av Riaz&lt;br /&gt;
* [[Zirkoniumdioxid]] av Olov&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Trä ==&lt;br /&gt;
* [[Paper]] av [[Sten]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träslag ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Bambu]] av Zacharias&lt;br /&gt;
* [[Björk]] av Micke P&lt;br /&gt;
* [[Ek]] Simon B&lt;br /&gt;
* [[Furu]] Robin och Tilla&lt;br /&gt;
* [[Lignum Vitae]] Noah&lt;br /&gt;
* [[Kork]] Gustav L&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bygg ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Gipsskiva]] av Josefine&lt;br /&gt;
* [[MDF]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[HDF]] av Viktor&lt;br /&gt;
* [[Plywood]] av Mikael&lt;br /&gt;
* [[Spånskiva]]™® Anton Nordström&lt;br /&gt;
* [[Mineralull]] AV BABYOLON&lt;br /&gt;
* [[kalksten]] av oshend&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träprodukter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Papper]] Av: Daniel&lt;br /&gt;
* [[Wellpapp]] av Elin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Fiber==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aramid]] av Ali&lt;br /&gt;
*[[Ull]] av Saman&lt;br /&gt;
* [[Glasfiber]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[Hampa]] av Nikita&lt;br /&gt;
* [[Bomull]] av Sandel&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Övrigt ==&lt;br /&gt;
* [[Helium]] av Rahbz Jr.&lt;br /&gt;
* [[Silke]] av Märta Ballardini&lt;br /&gt;
* [[Linoleum]] av Fatou the Boss&lt;br /&gt;
* [[vatten]] av Maximus&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Harruman</name></author>
	</entry>
</feed>