Wikiskola - Användarbidrag [sv]

Molybden

2017-12-04T08:57:03Z

Hamed16fyr:

== Materialegenskaper: ==
: densitet 10.28 g/cm3
: Aggregationstillstånd Fast
: hårdhet Mohs skala [2-2.9]
: kok punkt 4639 °C
: Smältpunkt 2896 K K (2623 °C)
: Utseende Grå metallisk

: längdutvidgningskoefficient [Ksup>-23]
: värmeledningsförmåga [W138/(m K)]
: resistivitet [0,027]

== Användning: ==
Molybden används i legeringar, speciellt för att höja styrkan och värmetåligheten i olika stålsorter. Molybden är även korrosionsbeständigt, och syrabeständigt, men oxideras vid kraftig upphettning till molybdentrioxid.[2]
Molybdendisilicid är ett motståndsmaterial med hög smältpunkt som är kemiskt motståndskraftigt. Det används därför i ugnar för mycket höga temperaturer under namnet superkanthal. Molybden används för framställning av olika slags specialstål.

== Förekomst: ==
Molybden förekommer naturligt främst i Molybdenglans och Wulfenit.[2] Den är en tämligen sällsynt metall och halten i jordskorpan är ca 14 ppm.[1]

Molybden finns i flertalet levande organismer och är en viktig beståndsdel i många olika enzymer, särskilt nitrogenas.

== Historia: ==
Under 1700-talet gick både molybdenglans och grafit under namnet molybdenae. År 1754 fann Bengt Andersson Qvist (1726–99) att molybdenglans eller ”Wasserblei” innehöll en okänd metall. Scheele erhöll år 1778 ur molybdenglansen en ny oxid (MoO3), som han kallade molybdenjord. År 1781 framställde P.J. Hjelm kolhaltig molybdenmetall då han på Scheeles förslag reducerade molybdenjorden med kol vid hög temperatur.

Fram till ca 1910 var molybden huvudsakligen en laboratoriekuriositet. Det utvanns främst i Knabengruvan i Norge. Stålindustrins expansion under första världskriget ledde till en starkt ökad efterfrågan på molybden för specialstål och 1918 öppnades den stora Climaxgruvan i Colorado. Under mellankrigstiden ökade behovet av molybden också inom maskinindustrin och den elektriska industrin, och i mitten av 30-talet började man utvinna molybden som biprodukt vid kopparframställning. I början på 40-talet svarade USA för 90 % av världens molybdenproduktion.

== Kemi: ==
Molbestår av 42 protoner och 54 elektroner, dock kan elektronerna variera beroende på materialets laddning.

Oxidationstillstånd 6, 5, 4, 3, 2 (stark syra)
Elektronegativitet 2,16

== Pris: ==
Molybdenum Oxide Price 7.26 USD/lb

== källor=
https://sv.wikipedia.org/wiki/Molybden
http://www.studera.com/nytto/persys/element/mo.htm
http://www.infomine.com/investment/metal-prices/molybdenum-oxide/

Molybden

2017-11-28T12:22:33Z

Hamed16fyr: /* Materialegenskaper: */

Molybden

2017-11-28T10:54:58Z

Hamed16fyr: /* Molybden */

== Materialegenskaper: ==
: densitet 10.28 g/cm3
: Aggregationstillstånd Fast
: hårdhet Mohs skala [2-2.9]
: längdutvidgningskoefficient [Ksup>-23]
: värmeledningsförmåga [W138/(m K)]
: resistivitet [0,027]

Molybden

2017-11-27T09:42:05Z

Hamed16fyr: Skapade sidan med ' == Molybden == == Materialegenskaper: == : densitet 10.28 g/cm3 : Aggregationstillstånd Fast : hårdhet Mohs skala [2-2.9] : längdutvidgningskoefficient [Ksup>-23]...'

== Molybden ==

== Materialegenskaper: ==
: densitet 10.28 g/cm3
: Aggregationstillstånd Fast
: hårdhet Mohs skala [2-2.9]
: längdutvidgningskoefficient [Ksup>-23]
: värmeledningsförmåga [W138/(m K)]
: resistivitet [0,027]

Materialdatabasen

2017-11-27T09:08:31Z

Hamed16fyr:

* [[mall för material]]

== Metaller ==

* [https://en.wikipedia.org/wiki/Adamantium Adamantium] av Håkan
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]
* [[Bly]] av Markus och av Leo Morberg Ht 2016 ]
* [[Brons]] av Kevin Lundin
* [[Electrum]] av Olivier
* [[Francium]] av Oleg
* [[Gallium]] av Blal
* [[Guld]] Max och Simon N
* [[Högkolhaltsstål]] av August Forsberg
* [[Indium]] av Alexander
* [[Invar]] av Dimitris
* [[Iridium]] av Tobias och Martin Ojeka
* [[Järn]] spyridon
* [[Kalcium]] av Redve
* [[Kadmium]] av Klas
* [[Kobolt]] av Simon
* [[Kolstål]] tom sida med mallar
* [[Koppar]] av Christoffer, Charlie TE17C
* [[Krom]] av Richard
* [[Kvicksilver]] av Daniel A
* [[Lithium]] Thomas Mehari TE16A
* [[Magnesium]] av Alexander Nord
* [[Microlattice]] av Alexlonn
* [[Molybden]] av Hamed
* [[Mässing]] Soheil, Martin och Lucas.
* [[Natrium]] av Khaled
* [[Neodymium]] av Conor Karlsson
* [[Nickel]] av Jonathan
* [[Niob]] av Felix A
* [[Nikrom]] av Azim
* [[Nysilver]] av Hugo Klingwall Borg
* [[Osmium]] av Torn
* [[Palladium]] av mohammed och av Nikola Pepivani
* [[Platina]] [[Arvid]] Isak
* [[Plutonium]] av Lucas Rens
* [[Rostfritt stål]] av Björn, Ramtin Te17c
* [[silver]] av Liam L
* [[Skandium]] av David Z
* [[Stål]] av Ahmad Jamil/ Lukas Andrews
* [[Tallium]] av Alexander W
* [[Tantal]] av Elissa
* [[Tenn]] av STEFAN LEKIC, Alexander Te17C
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza
* [[Uran]] av Ludvig G
* [[Zink]] av Leo Wezelius
* [[Vismut]] av Jonas
* [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W
* [[Yttrium]] av Mohammed Omer
* [[Antimon]] av Julius Demissie
* [[Rodium]] av Elias Toikkanen, Sami Ghajar

== Halvledare ==

* [[Galliumarsenid]] Ellen
* [[Germanium]] av Michael
* [[Indiumfosfid]]
* [[Kisel]] av Samuel Hermansson
* [[Kiselkarbid (halvledare)]] av Andreas F

== Polymerer (Plast, mm) ==

* [[Akryl]] / PMMA / Plexiglas av Tom W
* [[Amidplast, PA]] av Kevin
* [[Dyneema]] av Kamaal Qazali
* [[Elastan]] av Emre
* [[Epoxiplast]] av Atra
* [[Esterplast]] av Vincent Dupont
* [[Fenolplast]] Noah L
* [[frigolit]] av Rasmus
* [[GoreTex]] av Madelene
* [[Gummi]] av Daniel M
** [[Vulkaniserat gummi]] av Martin
** [[Butylgummi]] av Mathias
** [[Etenpropengummi]] av David Maric
** [[Kloroprengummi]] Georgek Aroush
** [[Nitrilgummi]] Armin
** [[Styrengummi]] av Joakim
* [[Kevlar]] av Oliver Tuncay™✄
* [[Melaminplast]]av Cristian Blaj
* [[Polylaktid]] Elias
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda
* [[polyester]] av Casper
* [[polyeten]] av Teodor
* [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik
* [[polypropen]] av [[Adem]]
* [[Polystyren]] av Linnea
* [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef
* [[Silikon]] av Linn
* [[Uretanplast]] / Polyuretan Jesper W
* [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas
* [[Viskos]] av Gustav

== Keramer ==

* [[Silica Aerogel]] av Harruman
* Aluminiumoxid, se [[Safir]]
* [[Betong]] av Milan
* [[Borkarbid]] xX Fredrik Xx
* [[Bornitrid]] av Abdikafi
* [[Bärnsten/Rav]] av Adam M
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]
* [[diamant]] av mohamed
* [[Gips]] av David
* [[Glas]] av Machmood
* [[Grafen]] av Johan
* [[Grafit]] av Luan och simon gran
* [[Granit]] - Felix Herber
* [[Kiselkarbid]] av Roman
* [[Kiselnitrid]] av Emil S
* [[kol]] av kristoffer
* [[Kolfiber]] John
* [[Kvarts]] Kristofer
* [[Lättbetong]] Sarah
* [[Magnesiumoxid]] av Marcus
* [[Marmor]] Adam
* [[Nanorör]] Av Kevin E och Hugo E
* [[PICA-X]] av Dennis
* [[Porslin]] David
* [[Safir]] Marcus Rebecka
* [[Tegel]] av Linus
* [[Leca Block/Lättklinkersblock]] av Shifat
* [[Titandiborid]] av Riaz
* [[Zirkoniumdioxid]] av Olov
* [[Opal]] av Viktor K
* [[Ametist]] av Nasim R.

== Gaser ==

* [[Helium]] Kasper
* [[Xenon]]
* [[Neon]] '''Emil Hamrin'''
* [[Argon]] DmytroU

== Trä ==

=== Träslag ===
* [[Bambu]] av Ali 17D, Zacharias
* [[Björk]] av Ellen
* [[Ek]] Simon B
* [[Furu]] Robin och Tilla
* [[Lignum Vitae]] Noah
* [[Kork]] Gustav L
* [[Gran]] Carl A
* [[Bok]] Serkan T

=== Träprodukter ===

* [[Papper]] Av: Daniel och Sten
* [[Wellpapp]] av Elin

==Fiber och duk ==

* [[Aramid]] av Ali
* [[Ull]] av Saman
* [[Glasfiber]] av Aron
* [[Hampa]] av Nikita
* [[Bomull]] av Sandel
* [[Kolfiber]] av Alexander A
* [[Rep]] av Sebastian A
* [[wire|Vajer]], Berk
* [[presenning]],
* segelduk,
* kapellduk
* möbeltyg,
* säckväv
* damast?
* [[läder]] av Albin R

== Bygg ==

* [[Cellplast]] av Thomas M
* [[Gipsskiva]] av Josefine
* [[Eternit]]
* [[MDF]] av Jesper
* [[HDF]] av Viktor
* [[kalksten]] av Emil
* [[Mineralull]] AV BABYOLON
* [[Plywood]] av Mikael
* [[Spånskiva]] ™® Anton Nordström
* [[Takpapp]] Elias Palmqvist
* [[Tegel]] av Hussein
* [[Tryckimpregnerat trä]] reserverad Simon Arledal GTFO
* [[Silvertejp]] av Johan Pihlblad

== Olja ==

''Hitta rätt begrepp innan ni startar en sida.''

* Hydrualolja
* Mineralolja
* [[Råolja]] Av Philip Paraian

== Färg ==

''Hitta rätt begrepp innan ni startar en sida.''

* [[oljefärg]] Abbas
* vattenbaserad färg
* tvåkomponentsfärg
* [[akrylatfärg]] Sam A

== Övrigt ==
* [[Amalgam]] av Rahbz Jr.
* [[Silke]] av Märta Ballardini
* [[Linoleum]] av Fatou the Boss
* [[Vatten (material)|Vatten]] av Maximus
* [[Betong2]] av Nazar Rahimi
* Gips flyttad till keramer
* [[Palladium2]]
* [[Nickel2]]
* [[Horn]] - Hanna Johnsson
* [[Is]] - Sam Shahriari
* Granit flyttad till keramer

Silver

2017-11-22T12:39:26Z

Hamed16fyr: /* Materialegenskaper: */

== Materialegenskaper: ==

[[File:SILVERBAR.jpg|thumb|SILVERBAR]]

Densitet: 10 500 kg/m3 (274 K)

Hårdhet: 2,5

Längdutvidgningskoefficient:1,9 mm/meter/100 kelvin K-1

Värmeledningsförmåga: 429 W/(m K)

resistivitet: 1,59x10-8 Ω

elektrisk ledningsförmåg: 63.01 × 106 S/m
{{clear}}

== Användning ==

Silver är ett av det vanligaste materialen och används för till exempel i smycken. Förr I tiden användes 44% av allt silver inom fotoindustrin. 2007 minskade denna siffra till 14% eftersom det skapades digitala kameror.
Silver används också I mynt, lödmaterial, elektriska kontakter och I högkapacitetsbatterier som till exempel silveroxid–zink-batterier.

== Framställning ==

50% av världsproduktionen av silver kommer från bly och zink malmer. Man framställer silver när Bly smälter. Blysmältan behandlas enligt en speciell metod med zink som drar ut silver ur smältan. Sedan avskiljs den lätta silverhaltiga zinkfasen och zinkmetallen destilleras av. Därefter återstår råsilver, guld och bly som sänks ned i en lösning där en elektrisk ström leds genom. Vad som händer då är att metallens yta omvandlas till metalloxid. Denna gör att ytan blir hård och slitstark. Man kan också få ytan att bli glänsande eller färgad i olika färger.

== Historia ==

[[File:Silver crystal.jpg|thumb|Silver crystal]]

Silver kom senare än guld och koppar och var under brånsåldern ganska sällsynt. I Egypten var silver till och med värdefullare än guld.

Silvergruvor upptäcktes mycket tidigt i Spanien och man har hittat silver smycken från kopparåldern. Det var inte bara Spanien som hittade silvergruvor tidigt, man har hittat silvergruvor i länder i östern vid bronsålderns början. I Karkemisch nära Eufrat har man hittat e silvernål I en kopparåldergrav. Heinrich Schliemann upptäckte vaser och göten av silver vid andra staden vid Troja-Hisatlik. En dolk och några spjutspetsar av silver som funnits vid Borodino I Bessarbien hittades under 1000-talet f.Kr. I Italien har man även använt silver i form av smyckenålar under koppartidern.

Man började andvända silvret mer under järnåldern. Grekerna använde det först till mynt på 600-talet f.Kr. På 100-talet f.Kr. började romarna använda silver mest till silverkärl.

Under 100 och 200-talet kom silvret till de nordiska länderna i form av mynt, men det kom i användning under första århundradet e.Kr. Under folkvandringstiden, som var när många folkstammar flyttade över till den europeiska kontinenten, började man använda silvret mindre. Detta förändrades däremot under vikingatiden när det kom in mycket mynt och smycken från Tyskland, England och arabiska länder in till de skandinaviska länderna.
{{clear}}
== Pris ==

Förr I tiden var silvret och guldet I lika högt värde på grund av att det sin sällsynthet. Silvret var till och med värde fullare än guld I vissa länder som till exempel Egypten. Silvrets värde började däremot sänkas med tiden. Om man vill kan man följa växlingarna I guldets och silvrets värde och se att det skiftade. Det beror på att man hittade nya fyndställen som t.ex. gruvor för ena eller andra. I slutet av 1400-talet och början av 1500-talet efter att man hade upptäckt av de stora silverfyndighetrna i Amerika sänktes värdet på silvret väldigt snabbt. Under 1650 och 1870-talet var värdet på silver I relation till guld runt 1:15,5 och uner 1900-talet sjönk den till omkring 1:39

Silverpriset idag är ungefär 6,5 kronnor per gram

== Länkar ==

http://www.ne.se/lang/silver

http://sv.wikipedia.org/wiki/Silver