https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&feedformat=atom&user=GeylanWikiskola - Användarbidrag [sv]2026-05-21T03:39:19ZAnvändarbidragMediaWiki 1.41.1https://wikiskola.se/index.php?title=Heureka_8.35&diff=25890Heureka 8.352014-01-20T11:00:14Z<p>Geylan: Skapade sidan med ' right'</p>
<hr />
<div>[[Fil:Diagram1.jpeg| right]]</div>Geylanhttps://wikiskola.se/index.php?title=Heureka_8.34&diff=25888Heureka 8.342014-01-20T10:58:56Z<p>Geylan: Tömde sidan</p>
<hr />
<div></div>Geylanhttps://wikiskola.se/index.php?title=Heureka_8.34&diff=25887Heureka 8.342014-01-20T10:58:33Z<p>Geylan: Skapade sidan med 'Fil:Diagram1.jpeg'</p>
<hr />
<div>[[Fil:Diagram1.jpeg]]</div>Geylanhttps://wikiskola.se/index.php?title=Fil:Diagram1.jpeg&diff=25884Fil:Diagram1.jpeg2014-01-20T10:57:02Z<p>Geylan: </p>
<hr />
<div></div>Geylanhttps://wikiskola.se/index.php?title=Heureka_7.28&diff=25627Heureka 7.282014-01-09T08:36:50Z<p>Geylan: </p>
<hr />
<div>:[[Fil:kokplatta.jpeg | right]]<br />
<br />
:[[Fil:hämta.jpeg | right]]<br />
<br />
(Fråga) För att värma 1.0kg vatten från +20C till kokning behövs 0.34 MJ. Hur lång tid tar detta med en elektrisk kokplatta som utvecklar 2.0kW?<br />
:*M=1kg<br />
:*C=20'C<br />
:*E=0.34 MJ<br />
:*P=2*10<sup>3</sup>W<br />
:*T=?<br />
<br />
:*E=P*T->E/P=T=0.34*10<sup>6</sup>/2*10<sup>3</sup>= 0.34*10<sup>3</sup>/2= 0.17*10<sup>3</sup>= 170sec-> 2.8min<br />
<br />
<br />
:*Svar; Det tar 2.8 minuter att värma vattnet.</div>Geylanhttps://wikiskola.se/index.php?title=Heureka_7.28&diff=25623Heureka 7.282014-01-09T08:36:10Z<p>Geylan: </p>
<hr />
<div>:[[Fil:kokplatta.jpeg | right]]<br />
<br />
:[[Fil:hämta.jpeg | right]]<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
(Fråga) För att värma 1.0kg vatten från +20C till kokning behövs 0.34 MJ. Hur lång tid tar detta med en elektrisk kokplatta som utvecklar 2.0kW?<br />
:*M=1kg<br />
:*C=20'C<br />
:*E=0.34 MJ<br />
:*P=2*10<sup>3</sup>W<br />
:*T=?<br />
<br />
:*E=P*T->E/P=T=0.34*10<sup>6</sup>/2*10<sup>3</sup>= 0.34*10<sup>3</sup>/2= 0.17*10<sup>3</sup>= 170sec-> 2.8min<br />
<br />
<br />
:*Svar; Det tar 2.8 minuter att värma vattnet.</div>Geylanhttps://wikiskola.se/index.php?title=Heureka_7.28&diff=25622Heureka 7.282014-01-09T08:35:56Z<p>Geylan: </p>
<hr />
<div>:[[Fil:kokplatta.jpeg | right]]<br />
<br />
:[[Fil:hämta.jpeg | right]]<br />
<br />
<br />
(Fråga) För att värma 1.0kg vatten från +20C till kokning behövs 0.34 MJ. Hur lång tid tar detta med en elektrisk kokplatta som utvecklar 2.0kW?<br />
:*M=1kg<br />
:*C=20'C<br />
:*E=0.34 MJ<br />
:*P=2*10<sup>3</sup>W<br />
:*T=?<br />
<br />
:*E=P*T->E/P=T=0.34*10<sup>6</sup>/2*10<sup>3</sup>= 0.34*10<sup>3</sup>/2= 0.17*10<sup>3</sup>= 170sec-> 2.8min<br />
<br />
<br />
:*Svar; Det tar 2.8 minuter att värma vattnet.</div>Geylanhttps://wikiskola.se/index.php?title=Heureka_7.28&diff=25621Heureka 7.282014-01-09T08:35:56Z<p>Geylan: </p>
<hr />
<div> :[[Fil:kokplatta.jpeg | right]]<br />
<br />
:[[Fil:hämta.jpeg | right]]<br />
<br />
<br />
(Fråga) För att värma 1.0kg vatten från +20C till kokning behövs 0.34 MJ. Hur lång tid tar detta med en elektrisk kokplatta som utvecklar 2.0kW?<br />
:*M=1kg<br />
:*C=20'C<br />
:*E=0.34 MJ<br />
:*P=2*10<sup>3</sup>W<br />
:*T=?<br />
<br />
:*E=P*T->E/P=T=0.34*10<sup>6</sup>/2*10<sup>3</sup>= 0.34*10<sup>3</sup>/2= 0.17*10<sup>3</sup>= 170sec-> 2.8min<br />
<br />
<br />
:*Svar; Det tar 2.8 minuter att värma vattnet.</div>Geylanhttps://wikiskola.se/index.php?title=Heureka_7.28&diff=25618Heureka 7.282014-01-09T08:34:37Z<p>Geylan: </p>
<hr />
<div> (Fråga) För att värma 1.0kg vatten från +20C till kokning behövs 0.34 MJ. Hur lång tid tar detta med en elektrisk kokplatta som utvecklar 2.0kW?<br />
:*M=1kg<br />
:*C=20'C<br />
:*E=0.34 MJ<br />
:*P=2*10<sup>3</sup>W<br />
:*T=?<br />
<br />
:*E=P*T->E/P=T=0.34*10<sup>6</sup>/2*10<sup>3</sup>= 0.34*10<sup>3</sup>/2= 0.17*10<sup>3</sup>= 170sec-> 2.8min<br />
<br />
<br />
:*Svar; Det tar 2.8 minuter att värma vattnet.<br />
<br />
<br />
<br />
:[[Fil:kokplatta.jpeg]]right<br />
<br />
:[[Fil:hämta.jpeg]]right</div>Geylanhttps://wikiskola.se/index.php?title=Heureka_7.28&diff=25617Heureka 7.282014-01-09T08:34:15Z<p>Geylan: </p>
<hr />
<div> (Fråga) För att värma 1.0kg vatten från +20C till kokning behövs 0.34 MJ. Hur lång tid tar detta med en elektrisk kokplatta som utvecklar 2.0kW?<br />
:*M=1kg<br />
:*C=20'C<br />
:*E=0.34 MJ<br />
:*P=2*10<sup>3</sup>W<br />
:*T=?<br />
<br />
:*E=P*T->E/P=T=0.34*10<sup>6</sup>/2*10<sup>3</sup>= 0.34*10<sup>3</sup>/2= 0.17*10<sup>3</sup>= 170sec-> 2.8min<br />
<br />
<br />
:*Svar; Det tar 2.8 minuter att värma vattnet.<br />
<br />
<br />
<br />
:[[Fil:kokplatta.jpeg]]<br />
<br />
:[[Fil:hämta.jpeg]]</div>Geylanhttps://wikiskola.se/index.php?title=Heureka_7.28&diff=25616Heureka 7.282014-01-09T08:34:08Z<p>Geylan: </p>
<hr />
<div> (Fråga)För att värma 1.0kg vatten från +20C till kokning behövs 0.34 MJ. Hur lång tid tar detta med en elektrisk kokplatta som utvecklar 2.0kW?<br />
:*M=1kg<br />
:*C=20'C<br />
:*E=0.34 MJ<br />
:*P=2*10<sup>3</sup>W<br />
:*T=?<br />
<br />
:*E=P*T->E/P=T=0.34*10<sup>6</sup>/2*10<sup>3</sup>= 0.34*10<sup>3</sup>/2= 0.17*10<sup>3</sup>= 170sec-> 2.8min<br />
<br />
<br />
:*Svar; Det tar 2.8 minuter att värma vattnet.<br />
<br />
<br />
<br />
:[[Fil:kokplatta.jpeg]]<br />
<br />
:[[Fil:hämta.jpeg]]</div>Geylanhttps://wikiskola.se/index.php?title=Heureka_7.28&diff=25615Heureka 7.282014-01-09T08:33:26Z<p>Geylan: </p>
<hr />
<div> För att värma 1.0kg vatten från +20C till kokning behövs 0.34 MJ. Hur lång tid tar detta med en elektrisk kokplatta som utvecklar 2.0kW?<br />
:*M=1kg<br />
:*C=20'C<br />
:*E=0.34 MJ<br />
:*P=2*10<sup>3</sup>W<br />
:*T=?<br />
<br />
:*E=P*T->E/P=T=0.34*10<sup>6</sup>/2*10<sup>3</sup>= 0.34*10<sup>3</sup>/2= 0.17*10<sup>3</sup>= 170sec-> 2.8min<br />
<br />
<br />
:*Svar; Det tar 2.8 minuter att värma vattnet.<br />
<br />
<br />
<br />
:[[Fil:kokplatta.jpeg]]<br />
<br />
:[[Fil:hämta.jpeg]]</div>Geylanhttps://wikiskola.se/index.php?title=Heureka_7.28&diff=25614Heureka 7.282014-01-09T08:33:09Z<p>Geylan: </p>
<hr />
<div><big>Fråga 7.28</big><br />
För att värma 1.0kg vatten från +20C till kokning behövs 0.34 MJ. Hur lång tid tar detta med en elektrisk kokplatta som utvecklar 2.0kW?<br />
:*M=1kg<br />
:*C=20'C<br />
:*E=0.34 MJ<br />
:*P=2*10<sup>3</sup>W<br />
:*T=?<br />
<br />
:*E=P*T->E/P=T=0.34*10<sup>6</sup>/2*10<sup>3</sup>= 0.34*10<sup>3</sup>/2= 0.17*10<sup>3</sup>= 170sec-> 2.8min<br />
<br />
<br />
:*Svar; Det tar 2.8 minuter att värma vattnet.<br />
<br />
<br />
<br />
:[[Fil:kokplatta.jpeg]]<br />
<br />
:[[Fil:hämta.jpeg]]</div>Geylanhttps://wikiskola.se/index.php?title=Heureka_7.28&diff=25613Heureka 7.282014-01-09T08:32:51Z<p>Geylan: </p>
<hr />
<div>= Fråga 7.28 =<br />
För att värma 1.0kg vatten från +20C till kokning behövs 0.34 MJ. Hur lång tid tar detta med en elektrisk kokplatta som utvecklar 2.0kW?<br />
:*M=1kg<br />
:*C=20'C<br />
:*E=0.34 MJ<br />
:*P=2*10<sup>3</sup>W<br />
:*T=?<br />
<br />
:*E=P*T->E/P=T=0.34*10<sup>6</sup>/2*10<sup>3</sup>= 0.34*10<sup>3</sup>/2= 0.17*10<sup>3</sup>= 170sec-> 2.8min<br />
<br />
<br />
:*Svar; Det tar 2.8 minuter att värma vattnet.<br />
<br />
<br />
<br />
:[[Fil:kokplatta.jpeg]]<br />
<br />
:[[Fil:hämta.jpeg]]</div>Geylanhttps://wikiskola.se/index.php?title=Heureka_7.28&diff=25611Heureka 7.282014-01-09T08:32:31Z<p>Geylan: </p>
<hr />
<div>: <br />
== Fråga 7.29 ==<br />
För att värma 1.0kg vatten från +20C till kokning behövs 0.34 MJ. Hur lång tid tar detta med en elektrisk kokplatta som utvecklar 2.0kW?<br />
:*M=1kg<br />
:*C=20'C<br />
:*E=0.34 MJ<br />
:*P=2*10<sup>3</sup>W<br />
:*T=?<br />
<br />
:*E=P*T->E/P=T=0.34*10<sup>6</sup>/2*10<sup>3</sup>= 0.34*10<sup>3</sup>/2= 0.17*10<sup>3</sup>= 170sec-> 2.8min<br />
<br />
<br />
:*Svar; Det tar 2.8 minuter att värma vattnet.<br />
<br />
<br />
<br />
:[[Fil:kokplatta.jpeg]]<br />
<br />
:[[Fil:hämta.jpeg]]</div>Geylanhttps://wikiskola.se/index.php?title=Heureka_7.28&diff=25608Heureka 7.282014-01-09T08:31:59Z<p>Geylan: </p>
<hr />
<div>:* För att värma 1.0kg vatten från +20C till kokning behövs 0.34 MJ. Hur lång tid tar detta med en elektrisk kokplatta som utvecklar 2.0kW?<br />
:*M=1kg<br />
:*C=20'C<br />
:*E=0.34 MJ<br />
:*P=2*10<sup>3</sup>W<br />
:*T=?<br />
<br />
:*E=P*T->E/P=T=0.34*10<sup>6</sup>/2*10<sup>3</sup>= 0.34*10<sup>3</sup>/2= 0.17*10<sup>3</sup>= 170sec-> 2.8min<br />
<br />
<br />
:*Svar; Det tar 2.8 minuter att värma vattnet.<br />
<br />
<br />
<br />
:[[Fil:kokplatta.jpeg]]<br />
<br />
:[[Fil:hämta.jpeg]]</div>Geylanhttps://wikiskola.se/index.php?title=Heureka_7.28&diff=25606Heureka 7.282014-01-09T08:30:48Z<p>Geylan: </p>
<hr />
<div>:För att värma 1.0kg vatten från +20C till kokning behövs 0.34 MJ. Hur lång tid tar detta med en elektrisk kokplatta som utvecklar 2.0kW?<br />
:M=1kg<br />
:C=20'C<br />
:E=0.34 MJ<br />
:P=2*10<sup>3</sup>W<br />
:T=?<br />
<br />
:E=P*T->E/P=T=0.34*10<sup>6</sup>/2*10<sup>3</sup>= 0.34*10<sup>3</sup>/2= 0.17*10<sup>3</sup>= 170sec-> 2.8min<br />
<br />
<br />
: Svar; Det tar 2.8 minuter attt värma vattnet.<br />
<br />
<br />
<br />
:[[Fil:kokplatta.jpeg]]<br />
<br />
:[[Fil:hämta.jpeg]]</div>Geylanhttps://wikiskola.se/index.php?title=Heureka_7.28&diff=25492Heureka 7.282013-12-19T09:20:12Z<p>Geylan: </p>
<hr />
<div>:För att värma 1.0kg vatten från +20C till kokning behövs 0.34 MJ. Hur lång tid tar detta med en elektrisk kokplatta som utvecklar 2.0kW?<br />
:M=1kg<br />
:C=20'C<br />
:E=0.34 MJ<br />
:P=2*10<sup>3</sup>W<br />
:T=?<br />
<br />
:E=P*T->E/P=T=0.34*10^6/2*10^3= 0.34*10^3/2= 0.17*10^3= 170sec-> 2.8min<br />
<br />
<br />
: Svar; Det tar 2.8 minuter attt värma vattnet.<br />
<br />
<br />
<br />
:[[Fil:kokplatta.jpeg]]<br />
<br />
:[[Fil:hämta.jpeg]]</div>Geylanhttps://wikiskola.se/index.php?title=Heureka_7.28&diff=25491Heureka 7.282013-12-19T09:18:10Z<p>Geylan: </p>
<hr />
<div>:För att värma 1.0kg vatten från +20C till kokning behövs 0.34 MJ. Hur lång tid tar detta med en elektrisk kokplatta som utvecklar 2.0kW?<br />
:M=1kg<br />
:C=20'C<br />
:E=0.34 MJ<br />
:P=2*10^3W<br />
:T=?<br />
<br />
:E=P*T->E/P=T=0.34*10^6/2*10^3= 0.34*10^3/2= 0.17*10^3= 170sec-> 2.8min<br />
<br />
<br />
: Svar; Det tar 2.8 minuter attt värma vattnet.<br />
<br />
<br />
<br />
:[[Fil:kokplatta.jpeg]]<br />
<br />
:[[Fil:hämta.jpeg]]</div>Geylanhttps://wikiskola.se/index.php?title=Heureka_7.28&diff=25487Heureka 7.282013-12-19T09:17:00Z<p>Geylan: </p>
<hr />
<div>:För att värma 1.0kg vatten från +20C till kokning behövs 0.34 MJ. Hur lång tid tar detta med en elektrisk kokplatta som utvecklar 2.0kW?<br />
:M=1kg<br />
:C=20'C<br />
:E=0.34 MJ<br />
:P=2*10^3W<br />
:T=?<br />
<br />
:E=P*T->E/P=T=0.34*10^6/2*10^3= 0.34*10^3/2= 0.17*10^3= 170sec-> 2.8min<br />
<br />
<br />
:Det tar 2.8 minuter attt värma vattnet.<br />
<br />
<br />
<br />
:[[Fil:kokplatta.jpeg]]<br />
<br />
:[[Fil:hämta.jpeg]]</div>Geylanhttps://wikiskola.se/index.php?title=Heureka_7.28&diff=25483Heureka 7.282013-12-19T09:14:31Z<p>Geylan: </p>
<hr />
<div>För att värma 1.0kg vatten från +20C till kokning behövs 0.34 MJ. Hur lång tid tar detta med en elektrisk kokplatta som utvecklar 2.0kW?<br />
M=1kg<br />
C=20'C<br />
E=0.34 MJ<br />
P=2*10^3W<br />
T=?<br />
<br />
E=P*T->E/P=T=0.34*10^6/2*10^3= 0.34*10^3/2= 0.17*10^3= 170sec-> 2.8min<br />
Det tar 2.8 minuter attt värma vattnet.<br />
<br />
[[Fil:kokplatta.jpeg]]<br />
<br />
[[Fil:hämta.jpeg]]</div>Geylanhttps://wikiskola.se/index.php?title=Fil:H%C3%A4mta.jpeg&diff=25481Fil:Hämta.jpeg2013-12-19T09:13:37Z<p>Geylan: </p>
<hr />
<div></div>Geylanhttps://wikiskola.se/index.php?title=Fil:Kokplatta.jpeg&diff=25480Fil:Kokplatta.jpeg2013-12-19T09:13:20Z<p>Geylan: </p>
<hr />
<div></div>Geylanhttps://wikiskola.se/index.php?title=Heureka_7.28&diff=25478Heureka 7.282013-12-19T09:12:37Z<p>Geylan: Skapade sidan med 'För att värma 1.0kg vatten från +20C till kokning behövs 0.34 MJ. Hur lång tid tar detta med en elektrisk kokplatta som utvecklar 2.0kW? M=1kg C=20'C E=0.34 MJ P=2*10^3W ...'</p>
<hr />
<div>För att värma 1.0kg vatten från +20C till kokning behövs 0.34 MJ. Hur lång tid tar detta med en elektrisk kokplatta som utvecklar 2.0kW?<br />
M=1kg<br />
C=20'C<br />
E=0.34 MJ<br />
P=2*10^3W<br />
T=?<br />
<br />
E=P*T->E/P=T=0.34*10^6/2*10^3= 0.34*10^3/2= 0.17*10^3= 170sec-> 2.8min<br />
Det tar 2.8 minuter attt värma vattnet.</div>Geylanhttps://wikiskola.se/index.php?title=Fil:IMG_4698.jpg&diff=21483Fil:IMG 4698.jpg2013-01-09T12:19:39Z<p>Geylan: </p>
<hr />
<div></div>Geylanhttps://wikiskola.se/index.php?title=Innovation_och_samh%C3%A4llsnytta&diff=20080Innovation och samhällsnytta2012-11-06T11:35:38Z<p>Geylan: /* Post */</p>
<hr />
<div>: [[Bädda_in_SlideShare|HowTo: Bädda in Slideshare]]<br />
: [[Google_drive|HowTo: Bädda in Google Drive-presentation]]<br />
<br />
== Mall ==<br />
<br />
Kopiera denna mall och bädda sedan in din presentation istället för exemplet här. Skriv även en kort beskrivning av projektet samt deltagare och klass.<br />
<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14674122" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig/key-note-lathund-14674122" title="Key note lathund" target="_blank">Key note lathund</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig" target="_blank">Håkan Elderstig</a></strong> </div><br />
<br />
</html><br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet<br />
<br />
'''Klass:'''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
<br />
Namn, namn2<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1<br />
: Respons 2<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== GPS ==<br />
<br />
Kopiera denna mall och bädda sedan in din presentation istället för exemplet här. Skriv även en kort beskrivning av projektet samt deltagare och klass.<br />
<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14674122" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig/key-note-lathund-14674122" title="Key note lathund" target="_blank">Key note lathund</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig" target="_blank">Håkan Elderstig</a></strong> </div><br />
<br />
</html><br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet<br />
<br />
'''Klass:'''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
<br />
Namn, namn2<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1<br />
: Respons 2<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Tunnelban ==<br />
<br />
Kopiera denna mall och bädda sedan in din presentation istället för exemplet här. Skriv även en kort beskrivning av projektet samt deltagare och klass.<br />
<br />
<html><br />
<br />
<br />
<br />
</html><br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet<br />
<br />
'''Klass:'''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
<br />
Namn, namn2<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1<br />
: Respons 2<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
==TE12C, TV==<br />
<html><br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14831838" width="362" height="291" align= "right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe></html><br />
<br />
Av; Pontus, Nangyalay, David och Yen<br />
<br />
Nangyalays frågor är: <br />
1: Vad är transistor?<br />
2: Vad är Tevens viktigaste uppfining?<br />
{{clear}}<br />
<br />
//Anton, Emil, Oskar, Cassandra. Bra att ni var första att redovisa, possetivt utöver det första var att ni hade bra information och var förbereda, det som var negativt var att ni hade väldigt många punkter.<br />
<br />
== Blyertspennan ==<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14781105" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/Misgony/till-blyertspennan-redovisning" title="Till blyertspennan redovisning." target="_blank">Till blyertspennan redovisning.</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/Misgony" target="_blank">Misgony</a></strong> </div><br />
<br />
</html><br />
<br />
Här är vår keynote om blyertspennan utan frågor och allt.<br />
<br />
'''TE12B:'''<br />
<br />
'''Deltagare:''' <br />
<br />
* Jonatan Jall Jahja<br />
<br />
* Carl Lindblad Nyman<br />
<br />
* Fredrik Mellander<br />
<br />
Frågorna: <br />
<br />
Nämn 2 huvudingredienser i blyerstpennan.<br />
- Grafit , Kaolinlera<br />
<br />
Vilken av dessa ingredienser ändrar hårdheten?<br />
- Kaolinleran<br />
<br />
Nämn ett sätt blyerstpennan har utvecklats.<br />
- Stiftpennor<br />
<br />
Nämn en fördel med blyerstpennan jämfört med bläck.<br />
- Man kan sudda och billigare<br />
<br />
Vilka är de ledande 3 företagen som tillverkar blyertspennor?<br />
- Faber-Castell , Steadtler , Stabilo<br />
<br />
Vem Uppfan blyertspennan?<br />
- Nicloas-Jacques Conté<br />
<br />
Nämn ett exempel på vad man behövde göra innan man hade sudd och blyertspennan?<br />
- Använda bläck och Tipex för att sudda<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1<br />
: Respons 2<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Skriftspråket ==<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14779353" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/Misgony/skriftsprket" title="Skriftspråket" target="_blank">Skriftspråket</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/Misgony" target="_blank">Misgony</a></strong> </div><br />
<br />
</html><br />
<br />
Här är vår keynote om skriftspråket med frågor och allt.<br />
<br />
'''TE12B:'''<br />
<br />
'''Deltagare:''' <br />
<br />
* Douglas Envang<br />
<br />
* Samuel Jordmark<br />
<br />
* Nizar Zalet<br />
<br />
* Axel Öhlander<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1<br />
: Respons 2<br />
Bra redovisat, ni kunde ha varit lite tydligare i vissa fall annars mycket bra och lätt att förstå. // Konstgödning<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Nanoteknik ==<br />
<html><br />
<br />
<br />
</html><br />
<br />
Detta är vår redovisning om Nanoteknik.<br />
<br />
'''TE12B:'''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
* Anton, Billy, Fredrik och Jens.<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1<br />
: Respons 2<br />
Bra redovisat, var aktiv med publiken ++. Det blev lite oklart ibland, men ni kunde nästan allt i huvudet. Bra gjort // Konstgödning<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Bilen ==<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14682534" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/pathoz/bilen-presentationen-14682534" title="Bilen - Tekniska system" target="_blank">Tekniskt system - Bilen</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/pathozz" target="_blank">Patho</a></strong> </div><br />
<br />
</html><br />
<br />
Vi har arbetat med det tekniska systemet bilen. I detta bildspel berättar vi om bilens behov, beskriver lite om den och dess delar. Vi tar även upp andra ämnen så som den påverkan bilen har haft gentemot samhällt och miljön.<br />
<br />
'''Deltagare''':<br />
<br />
* Patrik "Path" Hoffman<br />
<br />
* Viktor Strandberg<br />
<br />
* Giovanni Prando Amusquivar<br />
<br />
* Khalid <br />
<br />
'''Respons'''<br />
<br />
Christoffer E: Bra information och PowerPoint men det var lite svårt att höra vad vissa sa.<br />
<br />
Dawood: Bra info.<br />
<br />
Grupp penna: Jag tycker denna var informatonrik men ni pratade lite lågt när ni presenterade!<br />
<br />
Grupp flyget: Vi tycker att eran redovisning var bra och informativ. Dock blev det lite tyst och därför blev det svårt att förstå allt.<br />
<br />
Bra redovisat, men i vissa fall oklart. Även något händelselöst. // Konstgödning.<br />
<br />
Bra presenterat med mycket fakta. Ni verkade inte vara så nervösa under redovisningen och det var ju bra. --[[Användare:NZ|NZ]] 17 oktober 2012 kl. 13.32 (UTC)<br />
<br />
Ni pratade tydligt, repeterade väldigt mycket, informativ historia, stelt.--[[Användare:Billybooy|Billybooy]] 18 oktober 2012 kl. 09.40 (UTC)<br />
{{clear}}<br />
----------------------------------------<br />
<br />
== Flygplan ==<br />
<html><br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14685399" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/philip2096/teknik-flygplan-14685399" title="Teknik flygplan" target="_blank">Teknik flygplan</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/philip2096" target="_blank">philip2096</a></strong> </div><br />
<br />
</html><br />
<br />
I den här presentationen så berrättar vi om den Flygplanet, om hur den fungerar rent tekniskt och hur den har påverkat världen både ekonomiskt och socialt.<br />
<br />
<br />
'''Deltagare''':<br />
<br />
* Philip Koivunen<br />
<br />
* Jakob Johannesson<br />
<br />
* Jonathan Martinsson<br />
<br />
* Douglas Friedrich<br />
<br />
<br />
'''Respons''':<br />
<br />
Christoffer E: Bra bilder och uppsatt, kanske lite dåligt framfört men annars bra.<br />
<br />
Khalid: Mycket bra och lärorikt men vissa pratade för snabbt.<br />
<br />
Giovanni: Bra redovisning och bra fakta.<br />
<br />
Grupp BILEN: Informativ redovisning med bra fakta, lite dåligt planerad men annars helt okej.<br />
<br />
Grupp pennan: Bra keynote, bra fakta men vissa läste väldigt mycket innantill.<br />
<br />
Bra genomfört, väl förklarat. Man förstår hur saker fungerar, men skulle velat ha mer info om motorn. // Konstgödning<br />
<br />
Nizar: Mycket fakta som dessutom var intressant. Bra gjort.<br />
<br />
Intressant det lilla jag hann med eftersom jag var sen, men bra gjort och tydliga frågor.--[[Användare:Billybooy|Billybooy]] 18 oktober 2012 kl. 09.42 (UTC)<br />
{{clear}}<br />
----------------------------------------<br />
<br />
== Konstgödning ==<br />
<html><br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14745262" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/pakman123/konstgdslingen" title="Konst gödning" target="_blank">Konst gödning</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/pakman123" target="_blank">LikeABaws</a></strong> </div><br />
<br />
</html><br />
<br />
Konstgödning. Vad är det? Och är det hållbart?<br />
<br />
'''Deltagare''':<br />
<br />
* Kevin Nygren (Använde inte datorn, och kunde allting utantill!)<br />
<br />
* Jacob Jäversjö<br />
<br />
* Alexander Litholm<br />
<br />
<br />
'''Respons''':<br />
<br />
Grupp BILEN: Bra fakta, vart lite oseriöst, pratade tydligt men lite för snabbt vissa gånger.<br />
Grupp Flygplan: Väldigt mycket fakta, lite tråkigt när ni läser texten rakt upp o ner och inte har någon ögonkontakt med publiken överhuvudtaget.<br />
<br />
Khalid: Bra redovisning<br />
<br />
Grupp pennan: Ni hade bra fakta, men kunde inte utantill och var lite oseriösa.<br />
Dawood. bra och rolig jobb. <br />
<br />
Nizar: Det blev lite oseriöst under redovisningen men annars var det bra fakta.<br />
{{clear}}<br />
<br />
----------------------------------------<br />
<br />
== Kläder ==<br />
<html><br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14765790" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/sewynn/klder" title="Kläder" target="_blank">Kläder</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/sewynn" target="_blank">Peter</a></strong> </div><br />
</html><br />
<br />
Kläder - Vi har forskat om kläder<br />
<br />
'''Deltagare''':<br />
<br />
* Peter Larsson<br />
<br />
* Dawood Al-Salihi <br />
<br />
* Axel Möller<br />
<br />
* Christoffer Ekberg<br />
<br />
'''Respons''':<br />
<br />
Khalid: Bra fakta och intressant att lyssna till. <br />
<br />
Grupp BILEN: Kändes förberett, intressant fakta, klart och tydligt tal. <br />
<br />
Grupp Flygplan: Kungligt, väldigt bra, den var lätt att följa. Intresssant fakta och bara det viktigtaste.<br />
<br />
Grupp Pennan: Bra info , Väldigt tydligt och intressant redovisning<br />
<br />
Bra redovisat, bra kroppspråk. Det gick lite snabbt och det blev förlångt, så det kändes utdraget. Annars väldigt bra förberedda. Bra gjort! // Konstgödning<br />
<br />
Nizar: Ni verkade vara förberedda och kom med lärorik fakta. Bra presenterat!<br />
{{clear}} <br />
----------------------------------------<br />
<br />
== Vägar ==<br />
<br />
I den är presentationen pratar vi om vägar.<br />
<br />
'''TE12C'''<br />
<br />
'''Deltagare''': Julius Celik, Frej Bäck, Isa, Daniel<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Mycket intressant grupparbete <br />
Mycket intressant grupparbete--[[Användare:Pope96|Pope96]] 23 oktober 2012 kl. 12.28 (UTC)<br />
/ Anton, Emil, Oskar, Cassandra, Possetivt var att informationen var bra och väldigt sammanlänkat mellan dem olika medlemmarna. Negativt det blev ibland för mycket punkter på bilderna samt så kollade ni lite mycket på era anteckningar <br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Läkemedel ==<br />
<br />
<html><br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14762749" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/antonpihl1/teknikentrepenrskap-keynote-antonemiloscarcasandra" title="Teknik:entrepenörskap : keynote anton:emil:oscar:casandra" target="_blank">Teknik:entrepenörskap : keynote anton:emil:oscar:casandra</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/antonpihl1" target="_blank">Anton Pihl</a></strong> </div><br />
</html><br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet: Eftersom man inte kunde lägga in text till varje bild utöver bullets så kommer jag länka till våran grupps text längre ner.<br />
<br />
'''Klass:'''<br />
<br />
'''Deltagare''':<br />
* Anton,<br />
* Emil,<br />
* Oskar,<br />
* Cassandra.<br />
<br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/antonpihl1/slideshelf" width="490px" height="470px" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:none;" allowfullscreen></iframe><br />
{clear}}<br />
<br />
'''Respons'''<br />
<br />
:Mycket intressant projekt, presentationen täcker alla delar från historien bakom läkemedel till och med aktuella frågor inom ämnet<br />
Mycket intressant och spännande. --[[Användare:Pope96|Pope96]] 23 oktober 2012 kl. 12.26 (UTC)<br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Algodlingar ==<br />
<br />
https://docs.google.com/open?id=0B-m7frqIduAKOEM5ZVZrMnlCQWM<br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet: Algodlingar.<br />
<br />
'''Klass:''' NV12<br />
<br />
'''Deltagare''':<br />
* Hevgin,<br />
* Olivia,<br />
* Moira,<br />
* Melvi.<br />
<br />
<br />
'''Respons'''<br />
-Bra och intressant! - Simon TE12C<br />
<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
==Post==<br />
<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14849154" width="476" height="400" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe></html><br />
<br />
''Klass:''' Te12c<br />
<br />
'''Deltagare''':<br />
*Zackarias<br />
* Simon<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: plats för att skriva responser<br />
Bra och intressant. --[[Användare:Pope96|Pope96]] 23 oktober 2012 kl. 12.27 (UTC)<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
==Tidsmätning==<br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet<br />
<br />
'''Klass: TE12A'''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
<br />
Geylan, Patric, Jesper<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1<br />
: Respons 2<br />
{{clear}}<br />
------</div>Geylanhttps://wikiskola.se/index.php?title=Innovation_och_samh%C3%A4llsnytta&diff=20079Innovation och samhällsnytta2012-11-06T11:34:59Z<p>Geylan: </p>
<hr />
<div>: [[Bädda_in_SlideShare|HowTo: Bädda in Slideshare]]<br />
: [[Google_drive|HowTo: Bädda in Google Drive-presentation]]<br />
<br />
== Mall ==<br />
<br />
Kopiera denna mall och bädda sedan in din presentation istället för exemplet här. Skriv även en kort beskrivning av projektet samt deltagare och klass.<br />
<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14674122" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig/key-note-lathund-14674122" title="Key note lathund" target="_blank">Key note lathund</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig" target="_blank">Håkan Elderstig</a></strong> </div><br />
<br />
</html><br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet<br />
<br />
'''Klass:'''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
<br />
Namn, namn2<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1<br />
: Respons 2<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== GPS ==<br />
<br />
Kopiera denna mall och bädda sedan in din presentation istället för exemplet här. Skriv även en kort beskrivning av projektet samt deltagare och klass.<br />
<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14674122" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig/key-note-lathund-14674122" title="Key note lathund" target="_blank">Key note lathund</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/HkanElderstig" target="_blank">Håkan Elderstig</a></strong> </div><br />
<br />
</html><br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet<br />
<br />
'''Klass:'''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
<br />
Namn, namn2<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1<br />
: Respons 2<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Tunnelban ==<br />
<br />
Kopiera denna mall och bädda sedan in din presentation istället för exemplet här. Skriv även en kort beskrivning av projektet samt deltagare och klass.<br />
<br />
<html><br />
<br />
<br />
<br />
</html><br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet<br />
<br />
'''Klass:'''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
<br />
Namn, namn2<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1<br />
: Respons 2<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
==TE12C, TV==<br />
<html><br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14831838" width="362" height="291" align= "right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe></html><br />
<br />
Av; Pontus, Nangyalay, David och Yen<br />
<br />
Nangyalays frågor är: <br />
1: Vad är transistor?<br />
2: Vad är Tevens viktigaste uppfining?<br />
{{clear}}<br />
<br />
//Anton, Emil, Oskar, Cassandra. Bra att ni var första att redovisa, possetivt utöver det första var att ni hade bra information och var förbereda, det som var negativt var att ni hade väldigt många punkter.<br />
<br />
== Blyertspennan ==<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14781105" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/Misgony/till-blyertspennan-redovisning" title="Till blyertspennan redovisning." target="_blank">Till blyertspennan redovisning.</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/Misgony" target="_blank">Misgony</a></strong> </div><br />
<br />
</html><br />
<br />
Här är vår keynote om blyertspennan utan frågor och allt.<br />
<br />
'''TE12B:'''<br />
<br />
'''Deltagare:''' <br />
<br />
* Jonatan Jall Jahja<br />
<br />
* Carl Lindblad Nyman<br />
<br />
* Fredrik Mellander<br />
<br />
Frågorna: <br />
<br />
Nämn 2 huvudingredienser i blyerstpennan.<br />
- Grafit , Kaolinlera<br />
<br />
Vilken av dessa ingredienser ändrar hårdheten?<br />
- Kaolinleran<br />
<br />
Nämn ett sätt blyerstpennan har utvecklats.<br />
- Stiftpennor<br />
<br />
Nämn en fördel med blyerstpennan jämfört med bläck.<br />
- Man kan sudda och billigare<br />
<br />
Vilka är de ledande 3 företagen som tillverkar blyertspennor?<br />
- Faber-Castell , Steadtler , Stabilo<br />
<br />
Vem Uppfan blyertspennan?<br />
- Nicloas-Jacques Conté<br />
<br />
Nämn ett exempel på vad man behövde göra innan man hade sudd och blyertspennan?<br />
- Använda bläck och Tipex för att sudda<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1<br />
: Respons 2<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Skriftspråket ==<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14779353" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/Misgony/skriftsprket" title="Skriftspråket" target="_blank">Skriftspråket</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/Misgony" target="_blank">Misgony</a></strong> </div><br />
<br />
</html><br />
<br />
Här är vår keynote om skriftspråket med frågor och allt.<br />
<br />
'''TE12B:'''<br />
<br />
'''Deltagare:''' <br />
<br />
* Douglas Envang<br />
<br />
* Samuel Jordmark<br />
<br />
* Nizar Zalet<br />
<br />
* Axel Öhlander<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1<br />
: Respons 2<br />
Bra redovisat, ni kunde ha varit lite tydligare i vissa fall annars mycket bra och lätt att förstå. // Konstgödning<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Nanoteknik ==<br />
<html><br />
<br />
<br />
</html><br />
<br />
Detta är vår redovisning om Nanoteknik.<br />
<br />
'''TE12B:'''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
* Anton, Billy, Fredrik och Jens.<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1<br />
: Respons 2<br />
Bra redovisat, var aktiv med publiken ++. Det blev lite oklart ibland, men ni kunde nästan allt i huvudet. Bra gjort // Konstgödning<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Bilen ==<br />
<html><br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14682534" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/pathoz/bilen-presentationen-14682534" title="Bilen - Tekniska system" target="_blank">Tekniskt system - Bilen</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/pathozz" target="_blank">Patho</a></strong> </div><br />
<br />
</html><br />
<br />
Vi har arbetat med det tekniska systemet bilen. I detta bildspel berättar vi om bilens behov, beskriver lite om den och dess delar. Vi tar även upp andra ämnen så som den påverkan bilen har haft gentemot samhällt och miljön.<br />
<br />
'''Deltagare''':<br />
<br />
* Patrik "Path" Hoffman<br />
<br />
* Viktor Strandberg<br />
<br />
* Giovanni Prando Amusquivar<br />
<br />
* Khalid <br />
<br />
'''Respons'''<br />
<br />
Christoffer E: Bra information och PowerPoint men det var lite svårt att höra vad vissa sa.<br />
<br />
Dawood: Bra info.<br />
<br />
Grupp penna: Jag tycker denna var informatonrik men ni pratade lite lågt när ni presenterade!<br />
<br />
Grupp flyget: Vi tycker att eran redovisning var bra och informativ. Dock blev det lite tyst och därför blev det svårt att förstå allt.<br />
<br />
Bra redovisat, men i vissa fall oklart. Även något händelselöst. // Konstgödning.<br />
<br />
Bra presenterat med mycket fakta. Ni verkade inte vara så nervösa under redovisningen och det var ju bra. --[[Användare:NZ|NZ]] 17 oktober 2012 kl. 13.32 (UTC)<br />
<br />
Ni pratade tydligt, repeterade väldigt mycket, informativ historia, stelt.--[[Användare:Billybooy|Billybooy]] 18 oktober 2012 kl. 09.40 (UTC)<br />
{{clear}}<br />
----------------------------------------<br />
<br />
== Flygplan ==<br />
<html><br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14685399" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/philip2096/teknik-flygplan-14685399" title="Teknik flygplan" target="_blank">Teknik flygplan</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/philip2096" target="_blank">philip2096</a></strong> </div><br />
<br />
</html><br />
<br />
I den här presentationen så berrättar vi om den Flygplanet, om hur den fungerar rent tekniskt och hur den har påverkat världen både ekonomiskt och socialt.<br />
<br />
<br />
'''Deltagare''':<br />
<br />
* Philip Koivunen<br />
<br />
* Jakob Johannesson<br />
<br />
* Jonathan Martinsson<br />
<br />
* Douglas Friedrich<br />
<br />
<br />
'''Respons''':<br />
<br />
Christoffer E: Bra bilder och uppsatt, kanske lite dåligt framfört men annars bra.<br />
<br />
Khalid: Mycket bra och lärorikt men vissa pratade för snabbt.<br />
<br />
Giovanni: Bra redovisning och bra fakta.<br />
<br />
Grupp BILEN: Informativ redovisning med bra fakta, lite dåligt planerad men annars helt okej.<br />
<br />
Grupp pennan: Bra keynote, bra fakta men vissa läste väldigt mycket innantill.<br />
<br />
Bra genomfört, väl förklarat. Man förstår hur saker fungerar, men skulle velat ha mer info om motorn. // Konstgödning<br />
<br />
Nizar: Mycket fakta som dessutom var intressant. Bra gjort.<br />
<br />
Intressant det lilla jag hann med eftersom jag var sen, men bra gjort och tydliga frågor.--[[Användare:Billybooy|Billybooy]] 18 oktober 2012 kl. 09.42 (UTC)<br />
{{clear}}<br />
----------------------------------------<br />
<br />
== Konstgödning ==<br />
<html><br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14745262" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/pakman123/konstgdslingen" title="Konst gödning" target="_blank">Konst gödning</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/pakman123" target="_blank">LikeABaws</a></strong> </div><br />
<br />
</html><br />
<br />
Konstgödning. Vad är det? Och är det hållbart?<br />
<br />
'''Deltagare''':<br />
<br />
* Kevin Nygren (Använde inte datorn, och kunde allting utantill!)<br />
<br />
* Jacob Jäversjö<br />
<br />
* Alexander Litholm<br />
<br />
<br />
'''Respons''':<br />
<br />
Grupp BILEN: Bra fakta, vart lite oseriöst, pratade tydligt men lite för snabbt vissa gånger.<br />
Grupp Flygplan: Väldigt mycket fakta, lite tråkigt när ni läser texten rakt upp o ner och inte har någon ögonkontakt med publiken överhuvudtaget.<br />
<br />
Khalid: Bra redovisning<br />
<br />
Grupp pennan: Ni hade bra fakta, men kunde inte utantill och var lite oseriösa.<br />
Dawood. bra och rolig jobb. <br />
<br />
Nizar: Det blev lite oseriöst under redovisningen men annars var det bra fakta.<br />
{{clear}}<br />
<br />
----------------------------------------<br />
<br />
== Kläder ==<br />
<html><br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14765790" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/sewynn/klder" title="Kläder" target="_blank">Kläder</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/sewynn" target="_blank">Peter</a></strong> </div><br />
</html><br />
<br />
Kläder - Vi har forskat om kläder<br />
<br />
'''Deltagare''':<br />
<br />
* Peter Larsson<br />
<br />
* Dawood Al-Salihi <br />
<br />
* Axel Möller<br />
<br />
* Christoffer Ekberg<br />
<br />
'''Respons''':<br />
<br />
Khalid: Bra fakta och intressant att lyssna till. <br />
<br />
Grupp BILEN: Kändes förberett, intressant fakta, klart och tydligt tal. <br />
<br />
Grupp Flygplan: Kungligt, väldigt bra, den var lätt att följa. Intresssant fakta och bara det viktigtaste.<br />
<br />
Grupp Pennan: Bra info , Väldigt tydligt och intressant redovisning<br />
<br />
Bra redovisat, bra kroppspråk. Det gick lite snabbt och det blev förlångt, så det kändes utdraget. Annars väldigt bra förberedda. Bra gjort! // Konstgödning<br />
<br />
Nizar: Ni verkade vara förberedda och kom med lärorik fakta. Bra presenterat!<br />
{{clear}} <br />
----------------------------------------<br />
<br />
== Vägar ==<br />
<br />
I den är presentationen pratar vi om vägar.<br />
<br />
'''TE12C'''<br />
<br />
'''Deltagare''': Julius Celik, Frej Bäck, Isa, Daniel<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Mycket intressant grupparbete <br />
Mycket intressant grupparbete--[[Användare:Pope96|Pope96]] 23 oktober 2012 kl. 12.28 (UTC)<br />
/ Anton, Emil, Oskar, Cassandra, Possetivt var att informationen var bra och väldigt sammanlänkat mellan dem olika medlemmarna. Negativt det blev ibland för mycket punkter på bilderna samt så kollade ni lite mycket på era anteckningar <br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Läkemedel ==<br />
<br />
<html><br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14762749" width="342" height="291" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px" allowfullscreen> </iframe> <div style="margin-bottom:5px"> <strong> <a href="http://www.slideshare.net/antonpihl1/teknikentrepenrskap-keynote-antonemiloscarcasandra" title="Teknik:entrepenörskap : keynote anton:emil:oscar:casandra" target="_blank">Teknik:entrepenörskap : keynote anton:emil:oscar:casandra</a> </strong> from <strong><a href="http://www.slideshare.net/antonpihl1" target="_blank">Anton Pihl</a></strong> </div><br />
</html><br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet: Eftersom man inte kunde lägga in text till varje bild utöver bullets så kommer jag länka till våran grupps text längre ner.<br />
<br />
'''Klass:'''<br />
<br />
'''Deltagare''':<br />
* Anton,<br />
* Emil,<br />
* Oskar,<br />
* Cassandra.<br />
<br />
<br />
<iframe src="http://www.slideshare.net/antonpihl1/slideshelf" width="490px" height="470px" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no" style="border:none;" allowfullscreen></iframe><br />
{clear}}<br />
<br />
'''Respons'''<br />
<br />
:Mycket intressant projekt, presentationen täcker alla delar från historien bakom läkemedel till och med aktuella frågor inom ämnet<br />
Mycket intressant och spännande. --[[Användare:Pope96|Pope96]] 23 oktober 2012 kl. 12.26 (UTC)<br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
== Algodlingar ==<br />
<br />
https://docs.google.com/open?id=0B-m7frqIduAKOEM5ZVZrMnlCQWM<br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet: Algodlingar.<br />
<br />
'''Klass:''' NV12<br />
<br />
'''Deltagare''':<br />
* Hevgin,<br />
* Olivia,<br />
* Moira,<br />
* Melvi.<br />
<br />
<br />
'''Respons'''<br />
-Bra och intressant! - Simon TE12C<br />
<br />
{{clear}}<br />
------<br />
<br />
==Post==<br />
<br />
<html><iframe src="http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/14849154" width="476" height="400" align="right" frameborder="0" marginwidth="0" marginheight="0" scrolling="no"></iframe></html><br />
<br />
''Klass:''' Te12c<br />
<br />
'''Deltagare''':<br />
*Zackarias<br />
* Simon<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: plats för att skriva responser<br />
Bra och intressant. --[[Användare:Pope96|Pope96]] 23 oktober 2012 kl. 12.27 (UTC)<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
<br />
<br />
Kort beskrivning av arbetet<br />
<br />
'''Klass: TE12A'''<br />
<br />
'''Deltagare''': <br />
<br />
Geylan, Patric, Jesper<br />
<br />
'''Respons'''<br />
: Respons 1<br />
: Respons 2<br />
{{clear}}<br />
------</div>Geylanhttps://wikiskola.se/index.php?title=TS-fr%C3%A5gorna_f%C3%B6r_TE12A&diff=19306TS-frågorna för TE12A2012-10-17T11:23:20Z<p>Geylan: /* Frågor & Svar: */</p>
<hr />
<div>''Här är alla frågor som jag har fått in. Nu vill jag inte ha fler frågor per mejl. Skriv istället in dem här. Om det inte finns nog med frågor kommer jag att hitta på egna frågor. redigera gärna sidan så den blir snyggare.''<br />
<br />
== Frågor & Svar: ==<br />
<br />
På vilket sätt kan användande av mobiltelefon förbättra ungdomars studier sägs det?<br />
Svar: Det kan förbättra deras stavnings förmåga med allt smsande.<br />
<br />
Hur kommer det sig att mobilföretagen använder sig av arbetar i delar av östvärlden?<br />
Svar: För det är billig arbetskraft för dem för att arbetarna får minimalt med lön och ibland används till och med barnarbete samtidigt som de rika affärsmännen i västvärlden håvar in pengar.<br />
<br />
På vilket sätt har radarn räddat liv <br />
i Storbritannien under andra världskriget?<br />
På vilket sätt har radarn gjort det möjligt för människor att träffa varandra?<br />
<br />
Radarn användes av Storbritannien för att upptäcka plan som skulle bomb deras byar och städer. <br />
Radarn möjliggör att flygplan överhuvudtaget kan befinna sig i luften. <br />
Om det inte fanns en radar skulle man inte på långa vägar kunna ha så många flygplan i luften som man i nuläget kan. <br />
<br />
Vilket tunnelbane företag har monopol i Sverige?<br />
SL<br />
Hur många tunnelbane stationer fins det i Sverige?<br />
100<br />
<br />
<br />
En vanlig radar använder sig av mikrovågsfrekvenser för att lokalisera föremål, vad för liknande taktik använder en fladdermus som påminner om radarn? <br />
En fladdermus använder sig ut av ”ljudvågor”. <br />
<br />
Vad var räckvidds avståndet på det första radar nätverket vid namn Chain Home? <br />
Avståndet var omkring ”70 mil” eller mer. <br />
<br />
Vad var det som ledde till att japanska strids flyg fick en chans till att attackera USA:s strids fartyg Pearl harbor med en sådan överraskning? <br />
Det militära kommandot antog att flygplanen tillhörde USA:s egendom.<br />
<br />
<br />
Under vilket årtal utvecklades sextant? <br />
mellan 1500 och 1700-talet.<br />
<br />
Kan du nämna en innovation som har uppstot på grund utav sextant? <br />
Bubbelsextant har uppståt på grund av sextant.<br />
<br />
<br />
<br />
Vilket århundrade började radar användas i Sverige?<br />
<br />
<br />
Vilka huvuddelar består ett mobilt system av?<br />
Det krävs tre delar för ett mobilt system ska funka en mobil station, en basstation och en växel.<br />
<br />
Hur fungerar ett mobilt system? Förklara kort. <br />
I ett mobilt system finns det I regel tre delar en mobilstation, en basstation och en mobilväxel. Mobilstationen skickar signalen till en basstation och därifrån till en växel som skickar signalen till en annan abonnent.<br />
<br />
<br />
Hur många olika påbörjade navigeringssystem finns det världen över och vilka länder/världsdelar har gjort utbyggnaden? <br />
3 stycken. USA, Europa och Ryssland.<br />
<br />
Förklara lite kort vad det är som krävs för att GPS systemet ska fungera. <br />
Du behöver minst 3 satelliter och för att få ut avståndet till mottagaren så mäts signaltider från satelliten till mottagaren. <br />
<br />
Vilket land härstammar papperet ifrån? <br />
<br />
Papperet härstammar från Kina. <br />
<br />
Vilket år kom papperet till Sverige? <br />
<br />
Papperet kom till Sverige år 1345. <br />
<br />
<br />
Vad använder man GPS till?<br />
<br />
Som nämns) Vägbeskrivningar, hitta platser, <br />
<br />
Nämn ett arbetsområde för GPS<br />
<br />
(de som nämns) Taxi industrin, militären<br />
<br />
Vad heter surfplattan som HTC lanserade sommaren 2011? <br />
Svar: <br />
<br />
Vad heter den senaste IPhone? <br />
Svar: <br />
<br />
Beskriv två olika metoder för tidsmätning.<br />
Svar: Kalendrar och klockan.<br />
<br />
Nämn 2 viktiga årtal för klockan.<br />
Svar: år 1810 för man tillverkade armbandsuret , slutet av 1800-talet fickuret började användas.<br />
<br />
Hur har GPS:n påverkat?<br />
GPS:n har gjort det möjligt för oss med lite sämre lokalsinne att kunna känna sig trygga i okända marker, eftersom GPS: gör det väldigt enkelt att hitta tillbaka hem.<br />
<br />
Varför är GPSn så viktig för militären?<br />
För att de lättare ska kunna spåra och identifiera fienden, innan de hinner attackera. <br />
<br />
<br />
Viken/vilka behov har tidmätning med innovationer tillfredsställt?<br />
Svar: <br />
<br />
Skriv .teknisk beskrivning av tidmätning och dess innovationer <br />
Svar: <br />
<br />
Vilka företag har uppstått p.g.a tidmätning och dess innovationer, beskriv affärside och resultat.<br />
Svar: <br />
<br />
Beskriv konsekvenser för hela samhället. hur tidmätning påverkat, med tex etiska, sociala, kulturella. ekologiska, aspekter belysta. <br />
Svar: <br />
<br />
Vad står MS, BTS och MSC för? <br />
Det står för mobilstation, basstation och mobilväxel <br />
<br />
När och vilket år öppnades världens första 4G-nät? <br />
Världens första 4G-nät öppnades i Stockholm och i Oslo år 2009<br />
<br />
== ffrågor från oss lärare ==</div>Geylanhttps://wikiskola.se/index.php?title=Diskussion:Innovation_och_samh%C3%A4llsnytta&diff=18801Diskussion:Innovation och samhällsnytta2012-10-04T12:14:09Z<p>Geylan: /* pappersteknik */</p>
<hr />
<div>__NOTOC__<br />
__NOTITLE__<br />
Välj ert projekt här:<br />
<br />
= TE12 =<br />
<br />
== Mobiltelefoni ==<br />
* 1 Kasper TE12A<br />
* 2 Jakob TE12A<br />
* 3 Frank TE12A<br />
* 4 My TE12A<br />
<br />
== Radarn ==<br />
* 1 Mattias Norberg<br />
* 2 Victor Heinonen<br />
* 3 Miro Bakovic<br />
<br />
== GPS ==<br />
* 1 Malin TE12A<br />
* 2 Johana TE12A<br />
* 3 Max TE12A<br />
* 4 Tim TE12A<br />
<br />
== vägar ==<br />
* 1 Frej TE12C<br />
* 2 Julius TE12C<br />
* 3 Daniel TE12C<br />
* 4 Isawi TE12C<br />
<br />
== järnväg ==<br />
* 1 Sigurd TE12C <br />
* 2 Pompom TE12C<br />
* 3 Vilgot TE12C<br />
* 4 Eren TE12C<br />
<br />
== sjöfart ==<br />
* 1 Carl TE12C<br />
* 2 Sofie TE12C<br />
* 3 Oscar TE12C<br />
* 4 Viktor TE12C<br />
<br />
== flyget ==<br />
* Philip Koivunen<br />
* Jakob Johannesson<br />
* Douglas Friedrich<br />
* Jonathan Martinsson<br />
<br />
== telekom ==<br />
* 1 Kevin TE12C<br />
* 2 Malte TE12C<br />
* 3 Joel TE12C<br />
* 4 Oliver TE12C<br />
<br />
== TV ==<br />
* 1 David TE12C<br />
* 2 Nangi TE12C<br />
* 3 Yen TE12C<br />
* 4 Pontus TE12C<br />
<br />
== post ==<br />
* 1 Sebastian TE12C<br />
* 2 Damiano TE12C<br />
* 3 Zackarias TE12C<br />
* 4 Simon TE12C<br />
<br />
== paketleveranser ==<br />
== bilen ==<br />
* Patrik Hoffmann<br />
* Khalid Suleiman Abdu<br />
* Viktor Strandberg<br />
* Giovanni Prando Amusquivar<br />
<br />
== sextanten ==<br />
*Jimmy Hammarsten<br />
*Dennis Karlsson<br />
*Oscar rasinaho<br />
<br />
== kläder ==<br />
* Peter Larsson<br />
* Dawood Al-Salihi<br />
* Christoffer Ekberg<br />
* Axel Möller<br />
<br />
== energiförsörjning ==<br />
== el ==<br />
== värme ==<br />
== tunnelbanan ==<br />
* Martin Öh Te12A<br />
* Grim Rogan Te12A <br />
* Love Lehult Te12A<br />
<br />
== vatten och avlopp ==<br />
== blyerstspennan ==<br />
* Carl Lindblad Nyman<br />
* Jonatan Jall Jahaj<br />
* Fredrik Melander<br />
<br />
== skriftspråket ==<br />
* Douglas Envang<br />
* Samuel Jordmark<br />
* Axel Öhlander<br />
* Nizar Zalet<br />
<br />
== tidmätning ==<br />
* Geylan Ghafur TE12A<br />
* Jesper Deli TE12A<br />
* Patric Bomler TE12A<br />
<br />
== konstgödning ==<br />
* Alexander Litholm<br />
* Jakob Jäversjö<br />
* Kevin Nygren<br />
<br />
== nanoteknik ==<br />
* Jens Ahlgren<br />
* Fredrik Oldenburg<br />
* Billy Larsson<br />
* Anton Chekhov<br />
<br />
== kemiska bekämpningsmedel ==<br />
== läkemedel ==<br />
* 1 Anton P TE12C<br />
* 2 Oskar M TE12C<br />
* 3 Emil O TE12C<br />
* 4 Cassandra TE12C<br />
<br />
== pappersteknik ==<br />
* PIssa Te12A<br />
* August Te12A<br />
* Jonny Te 12A<br />
* Joachim TE12A ''(Tölp)''<br />
<br />
== plaster ==<br />
== glas ==<br />
* 1 P-A TE12C<br />
* 2 Per-Axel TE12C<br />
* 3 Stein TE12C<br />
* 4 ???? TE12C<br />
<br />
== keramer ==<br />
<br />
= EE-elever =<br />
<br />
== internet ==<br />
== film ==<br />
== musik ==<br />
== kameran ==<br />
== GPS ==<br />
== CD/DVD/BlueRay ==<br />
<br />
= NV-elever =<br />
<br />
== antibiotika ==<br />
== insulin ==<br />
== genteknik, GMO ==<br />
== PCR ==<br />
== algodling ==<br />
== cellulosa ==<br />
== fotospektroskopi ==<br />
== fosterdiagnostik ==<br />
== fermentation ==<br />
== odlingssystem ==<br />
== livsmedelsproduktion ==<br />
== mejeriprodukter ==<br />
== bröd ==<br />
== etc ==<br />
== vävnadsodling ==<br />
== pacemakern ==<br />
== titanimplantat ==<br />
== hörapparaten ==<br />
== in vitro fertilisering ==</div>Geylanhttps://wikiskola.se/index.php?title=Diskussion:Innovation_och_samh%C3%A4llsnytta&diff=18800Diskussion:Innovation och samhällsnytta2012-10-04T12:13:53Z<p>Geylan: /* tidmätning */</p>
<hr />
<div>__NOTOC__<br />
__NOTITLE__<br />
Välj ert projekt här:<br />
<br />
= TE12 =<br />
<br />
== Mobiltelefoni ==<br />
* 1 Kasper TE12A<br />
* 2 Jakob TE12A<br />
* 3 Frank TE12A<br />
* 4 My TE12A<br />
<br />
== Radarn ==<br />
* 1 Mattias Norberg<br />
* 2 Victor Heinonen<br />
* 3 Miro Bakovic<br />
<br />
== GPS ==<br />
* 1 Malin TE12A<br />
* 2 Johana TE12A<br />
* 3 Max TE12A<br />
* 4 Tim TE12A<br />
<br />
== vägar ==<br />
* 1 Frej TE12C<br />
* 2 Julius TE12C<br />
* 3 Daniel TE12C<br />
* 4 Isawi TE12C<br />
<br />
== järnväg ==<br />
* 1 Sigurd TE12C <br />
* 2 Pompom TE12C<br />
* 3 Vilgot TE12C<br />
* 4 Eren TE12C<br />
<br />
== sjöfart ==<br />
* 1 Carl TE12C<br />
* 2 Sofie TE12C<br />
* 3 Oscar TE12C<br />
* 4 Viktor TE12C<br />
<br />
== flyget ==<br />
* Philip Koivunen<br />
* Jakob Johannesson<br />
* Douglas Friedrich<br />
* Jonathan Martinsson<br />
<br />
== telekom ==<br />
* 1 Kevin TE12C<br />
* 2 Malte TE12C<br />
* 3 Joel TE12C<br />
* 4 Oliver TE12C<br />
<br />
== TV ==<br />
* 1 David TE12C<br />
* 2 Nangi TE12C<br />
* 3 Yen TE12C<br />
* 4 Pontus TE12C<br />
<br />
== post ==<br />
* 1 Sebastian TE12C<br />
* 2 Damiano TE12C<br />
* 3 Zackarias TE12C<br />
* 4 Simon TE12C<br />
<br />
== paketleveranser ==<br />
== bilen ==<br />
* Patrik Hoffmann<br />
* Khalid Suleiman Abdu<br />
* Viktor Strandberg<br />
* Giovanni Prando Amusquivar<br />
<br />
== sextanten ==<br />
*Jimmy Hammarsten<br />
*Dennis Karlsson<br />
*Oscar rasinaho<br />
<br />
== kläder ==<br />
* Peter Larsson<br />
* Dawood Al-Salihi<br />
* Christoffer Ekberg<br />
* Axel Möller<br />
<br />
== energiförsörjning ==<br />
== el ==<br />
== värme ==<br />
== tunnelbanan ==<br />
* Martin Öh Te12A<br />
* Grim Rogan Te12A <br />
* Love Lehult Te12A<br />
<br />
== vatten och avlopp ==<br />
== blyerstspennan ==<br />
* Carl Lindblad Nyman<br />
* Jonatan Jall Jahaj<br />
* Fredrik Melander<br />
<br />
== skriftspråket ==<br />
* Douglas Envang<br />
* Samuel Jordmark<br />
* Axel Öhlander<br />
* Nizar Zalet<br />
<br />
== tidmätning ==<br />
* Geylan Ghafur TE12A<br />
* Jesper Deli TE12A<br />
* Patric Bomler TE12A<br />
<br />
== konstgödning ==<br />
* Alexander Litholm<br />
* Jakob Jäversjö<br />
* Kevin Nygren<br />
<br />
== nanoteknik ==<br />
* Jens Ahlgren<br />
* Fredrik Oldenburg<br />
* Billy Larsson<br />
* Anton Chekhov<br />
<br />
== kemiska bekämpningsmedel ==<br />
== läkemedel ==<br />
* 1 Anton P TE12C<br />
* 2 Oskar M TE12C<br />
* 3 Emil O TE12C<br />
* 4 Cassandra TE12C<br />
<br />
== pappersteknik ==<br />
* Issa Te12A<br />
* August Te12A<br />
* Jonny Te 12A<br />
* Joachim TE12A ''(Tölp)''<br />
<br />
== plaster ==<br />
== glas ==<br />
* 1 P-A TE12C<br />
* 2 Per-Axel TE12C<br />
* 3 Stein TE12C<br />
* 4 ???? TE12C<br />
<br />
== keramer ==<br />
<br />
= EE-elever =<br />
<br />
== internet ==<br />
== film ==<br />
== musik ==<br />
== kameran ==<br />
== GPS ==<br />
== CD/DVD/BlueRay ==<br />
<br />
= NV-elever =<br />
<br />
== antibiotika ==<br />
== insulin ==<br />
== genteknik, GMO ==<br />
== PCR ==<br />
== algodling ==<br />
== cellulosa ==<br />
== fotospektroskopi ==<br />
== fosterdiagnostik ==<br />
== fermentation ==<br />
== odlingssystem ==<br />
== livsmedelsproduktion ==<br />
== mejeriprodukter ==<br />
== bröd ==<br />
== etc ==<br />
== vävnadsodling ==<br />
== pacemakern ==<br />
== titanimplantat ==<br />
== hörapparaten ==<br />
== in vitro fertilisering ==</div>Geylanhttps://wikiskola.se/index.php?title=Diskussion:Innovation_och_samh%C3%A4llsnytta&diff=18798Diskussion:Innovation och samhällsnytta2012-10-04T12:12:07Z<p>Geylan: /* tidmätning */</p>
<hr />
<div>__NOTOC__<br />
__NOTITLE__<br />
Välj ert projekt här:<br />
<br />
= TE12 =<br />
<br />
== Mobiltelefoni ==<br />
* 1 Kasper TE12A<br />
* 2 Jakob TE12A<br />
* 3 Frank TE12A<br />
* 4 My TE12A<br />
<br />
== Radarn ==<br />
* 1 Mattias Norberg<br />
* 2 Victor Heinonen<br />
* 3 Miro Bakovic<br />
<br />
== GPS ==<br />
* 1 Malin TE12A<br />
* 2 Johana TE12A<br />
* 3 Max TE12A<br />
* 4 Tim TE12A<br />
<br />
== vägar ==<br />
* 1 Frej TE12C<br />
* 2 Julius TE12C<br />
* 3 Daniel TE12C<br />
* 4 Isawi TE12C<br />
<br />
== järnväg ==<br />
* 1 Sigurd TE12C <br />
* 2 Pompom TE12C<br />
* 3 Vilgot TE12C<br />
* 4 Eren TE12C<br />
<br />
== sjöfart ==<br />
* 1 Carl TE12C<br />
* 2 Sofie TE12C<br />
* 3 Oscar TE12C<br />
* 4 Viktor TE12C<br />
<br />
== flyget ==<br />
* Philip Koivunen<br />
* Jakob Johannesson<br />
* Douglas Friedrich<br />
* Jonathan Martinsson<br />
<br />
== telekom ==<br />
* 1 Kevin TE12C<br />
* 2 Malte TE12C<br />
* 3 Joel TE12C<br />
* 4 Oliver TE12C<br />
<br />
== TV ==<br />
* 1 David TE12C<br />
* 2 Nangi TE12C<br />
* 3 Yen TE12C<br />
* 4 Pontus TE12C<br />
<br />
== post ==<br />
* 1 Sebastian TE12C<br />
* 2 Damiano TE12C<br />
* 3 Zackarias TE12C<br />
* 4 Simon TE12C<br />
<br />
== paketleveranser ==<br />
== bilen ==<br />
* Patrik Hoffmann<br />
* Khalid Suleiman Abdu<br />
* Viktor Strandberg<br />
* Giovanni Prando Amusquivar<br />
<br />
== sextanten ==<br />
*Jimmy Hammarsten<br />
*Dennis Karlsson<br />
*Oscar rasinaho<br />
<br />
== kläder ==<br />
* Peter Larsson<br />
* Dawood Al-Salihi<br />
* Christoffer Ekberg<br />
* Axel Möller<br />
<br />
== energiförsörjning ==<br />
== el ==<br />
== värme ==<br />
== tunnelbanan ==<br />
* Martin Öh Te12A<br />
* Grim Rogan Te12A <br />
* Love Lehult Te12A<br />
<br />
== vatten och avlopp ==<br />
== blyerstspennan ==<br />
* Carl Lindblad Nyman<br />
* Jonatan Jall Jahaj<br />
* Fredrik Melander<br />
<br />
== skriftspråket ==<br />
* Douglas Envang<br />
* Samuel Jordmark<br />
* Axel Öhlander<br />
* Nizar Zalet<br />
<br />
== tidmätning ==<br />
* Geylan Ghafur TE12A<br />
* Jesper Deli TE12A<br />
* Patric Bomler TE12A<br />
<br />
== konstgödning ==<br />
* Alexander Litholm<br />
* Jakob Jäversjö<br />
* Kevin Nygren<br />
<br />
== nanoteknik ==<br />
* Jens Ahlgren<br />
* Fredrik Oldenburg<br />
* Billy Larsson<br />
* Anton Chekhov<br />
<br />
== kemiska bekämpningsmedel ==<br />
== läkemedel ==<br />
* 1 Anton P TE12C<br />
* 2 Oskar M TE12C<br />
* 3 Emil O TE12C<br />
* 4 Cassandra TE12C<br />
<br />
== pappersteknik ==<br />
* Issa Te12A<br />
* August Te12A<br />
* Jonny Te 12A<br />
* Joachim TE12A ''(Tölp)''<br />
<br />
== plaster ==<br />
== glas ==<br />
* 1 P-A TE12C<br />
* 2 Per-Axel TE12C<br />
* 3 Stein TE12C<br />
* 4 ???? TE12C<br />
<br />
== keramer ==<br />
<br />
= EE-elever =<br />
<br />
== internet ==<br />
== film ==<br />
== musik ==<br />
== kameran ==<br />
== GPS ==<br />
== CD/DVD/BlueRay ==<br />
<br />
= NV-elever =<br />
<br />
== antibiotika ==<br />
== insulin ==<br />
== genteknik, GMO ==<br />
== PCR ==<br />
== algodling ==<br />
== cellulosa ==<br />
== fotospektroskopi ==<br />
== fosterdiagnostik ==<br />
== fermentation ==<br />
== odlingssystem ==<br />
== livsmedelsproduktion ==<br />
== mejeriprodukter ==<br />
== bröd ==<br />
== etc ==<br />
== vävnadsodling ==<br />
== pacemakern ==<br />
== titanimplantat ==<br />
== hörapparaten ==<br />
== in vitro fertilisering ==</div>Geylanhttps://wikiskola.se/index.php?title=Diskussion:Innovation_och_samh%C3%A4llsnytta&diff=18772Diskussion:Innovation och samhällsnytta2012-10-04T11:45:12Z<p>Geylan: /* tidmätning */</p>
<hr />
<div>__NOTOC__<br />
__NOTITLE__<br />
Välj ert projekt här:<br />
<br />
= TE12 =<br />
<br />
== Mobiltelefoni ==<br />
*1 Kasper<br />
*2 Jakob<br />
*3 Frank<br />
*4 My<br />
<br />
== vägar ==<br />
* 1 Frej TE12C<br />
* 2 Julius TE12C<br />
* 3 Daniel TE12C<br />
* 4 Isawi TE12C<br />
<br />
== järnväg ==<br />
* 1 Sigurd TE12C <br />
* 2 Pompom TE12C<br />
* 3 Vilgot TE12C<br />
* 4 Eren TE12C<br />
<br />
== sjöfart ==<br />
* 1 Carl TE12C<br />
* 2 Sofie TE12C<br />
* 3 Oscar TE12C<br />
* 4 Viktor TE12C<br />
<br />
== flyget ==<br />
* Philip Koivunen<br />
* Jakob Johannesson<br />
* Douglas Friedrich<br />
* Jonathan Martinsson<br />
<br />
== telekom ==<br />
* 1 Kevin TE12C<br />
* 2 Malte TE12C<br />
* 3 Joel TE12C<br />
* 4 Oliver TE12C<br />
<br />
== TV ==<br />
* 1 David TE12C<br />
* 2 Nangi TE12C<br />
* 3 Yen TE12C<br />
* 4 Pontus TE12C<br />
<br />
== post ==<br />
* 1 Sebastian TE12C<br />
* 2 Damiano TE12C<br />
* 3 Zackarias TE12C<br />
* 4 Simon TE12C<br />
<br />
== paketleveranser ==<br />
== bilen ==<br />
* Patrik Hoffmann<br />
* Khalid Suleiman Abdu<br />
* Viktor Strandberg<br />
* Giovanni Prando Amusquivar<br />
<br />
== sextanten ==<br />
<br />
== kläder ==<br />
* Peter Larsson<br />
* Dawood Al-Salihi<br />
* Christoffer Ekberg<br />
* Axel Möller<br />
<br />
== energiförsörjning ==<br />
== el ==<br />
== värme ==<br />
== tunnelbanan ==<br />
* Martin Öh<br />
* Grim Rogan<br />
* Love Lehult<br />
<br />
== vatten och avlopp ==<br />
== blyerstspennan ==<br />
* Carl Lindblad Nyman<br />
* Jonatan Jall Jahaj<br />
* Fredrik Melander<br />
<br />
== skriftspråket ==<br />
* Douglas Envang<br />
* Samuel Jordmark<br />
* Axel Öhlander<br />
* Nizar Zalet<br />
<br />
== tidmätning ==<br />
* Geylan Ghafur TE12A<br />
* Jesper Deli TE12A<br />
* Patric Bomler TE12A<br />
<br />
== konstgödning ==<br />
* Alexander Litholm<br />
* Jakob Jäversjö<br />
* Kevin Nygren<br />
<br />
== nanoteknik ==<br />
* Jens Ahlgren<br />
* Fredrik Oldenburg<br />
* Billy Larsson<br />
* Anton Chekhov<br />
<br />
== kemiska bekämpningsmedel ==<br />
== läkemedel ==<br />
* 1 Anton P TE12C<br />
* 2 Oskar M TE12C<br />
* 3 Emil O TE12C<br />
* 4 Cassandra TE12C<br />
<br />
== pappersteknik ==<br />
== plaster ==<br />
== glas ==<br />
* 1 P-A TE12C<br />
* 2 Per-Axel TE12C<br />
* 3 Stein TE12C<br />
* 4 ???? TE12C<br />
<br />
== keramer ==<br />
<br />
= EE-elever =<br />
<br />
== internet ==<br />
== film ==<br />
== musik ==<br />
== kameran ==<br />
== GPS ==<br />
== CD/DVD/BlueRay ==<br />
<br />
= NV-elever =<br />
<br />
== antibiotika ==<br />
== insulin ==<br />
== genteknik, GMO ==<br />
== PCR ==<br />
== algodling ==<br />
== cellulosa ==<br />
== fotospektroskopi ==<br />
== fosterdiagnostik ==<br />
== fermentation ==<br />
== odlingssystem ==<br />
== livsmedelsproduktion ==<br />
== mejeriprodukter ==<br />
== bröd ==<br />
== etc ==<br />
== vävnadsodling ==<br />
== pacemakern ==<br />
== titanimplantat ==<br />
== hörapparaten ==<br />
== in vitro fertilisering ==</div>Geylanhttps://wikiskola.se/index.php?title=Diskussion:Innovation_och_samh%C3%A4llsnytta&diff=18770Diskussion:Innovation och samhällsnytta2012-10-04T11:43:47Z<p>Geylan: /* tidmätning */</p>
<hr />
<div>__NOTOC__<br />
__NOTITLE__<br />
Välj ert projekt här:<br />
<br />
= TE12 =<br />
<br />
== vägar ==<br />
* 1 Frej TE12C<br />
* 2 Julius TE12C<br />
* 3 Daniel TE12C<br />
* 4 Isawi TE12C<br />
<br />
== järnväg ==<br />
* 1 Sigurd TE12C <br />
* 2 Pompom TE12C<br />
* 3 Vilgot TE12C<br />
* 4 Eren TE12C<br />
<br />
== sjöfart ==<br />
* 1 Carl TE12C<br />
* 2 Sofie TE12C<br />
* 3 Oscar TE12C<br />
* 4 Viktor TE12C<br />
<br />
== flyget ==<br />
* Philip Koivunen<br />
* Jakob Johannesson<br />
* Douglas Friedrich<br />
* Jonathan Martinsson<br />
<br />
== telekom ==<br />
* 1 Kevin TE12C<br />
* 2 Malte TE12C<br />
* 3 Joel TE12C<br />
* 4 Oliver TE12C<br />
<br />
== TV ==<br />
* 1 David TE12C<br />
* 2 Nangi TE12C<br />
* 3 Yen TE12C<br />
* 4 Pontus TE12C<br />
<br />
== post ==<br />
* 1 Sebastian TE12C<br />
* 2 Damiano TE12C<br />
* 3 Zackarias TE12C<br />
* 4 Simon TE12C<br />
<br />
== paketleveranser ==<br />
== bilen ==<br />
* Patrik Hoffmann<br />
* Khalid Suleiman Abdu<br />
* Viktor Strandberg<br />
* Giovanni Prando Amusquivar<br />
<br />
== sextanten ==<br />
<br />
== kläder ==<br />
* Peter Larsson<br />
* Dawood Al-Salihi<br />
* Christoffer Ekberg<br />
* Axel Möller<br />
<br />
== energiförsörjning ==<br />
== el ==<br />
== värme ==<br />
== tunnelbanan ==<br />
* Martin Öh<br />
* Grim Rogan<br />
* Love Lehult<br />
<br />
== vatten och avlopp ==<br />
== blyerstspennan ==<br />
* Carl Lindblad Nyman<br />
* Jonatan Jall Jahaj<br />
* Fredrik Melander<br />
<br />
== skriftspråket ==<br />
* Douglas Envang<br />
* Samuel Jordmark<br />
* Axel Öhlander<br />
* Nizar Zalet<br />
<br />
== tidmätning ==<br />
*Geylan Ghafur TE12A<br />
*Jesper Deli TE12A<br />
*Patric Bomler TE12A<br />
<br />
== konstgödning ==<br />
* Alexander Litholm<br />
* Jakob Jäversjö<br />
* Kevin Nygren<br />
<br />
== nanoteknik ==<br />
* Jens Ahlgren<br />
* Fredrik Oldenburg<br />
* Billy Larsson<br />
* Anton Chekhov<br />
<br />
== kemiska bekämpningsmedel ==<br />
== läkemedel ==<br />
* 1 Anton P TE12C<br />
* 2 Oskar M TE12C<br />
* 3 Emil O TE12C<br />
* 4 Cassandra TE12C<br />
<br />
== pappersteknik ==<br />
== plaster ==<br />
== glas ==<br />
* 1 P-A TE12C<br />
* 2 Per-Axel TE12C<br />
* 3 Stein TE12C<br />
* 4 ???? TE12C<br />
<br />
== keramer ==<br />
<br />
= EE-elever =<br />
<br />
== internet ==<br />
== film ==<br />
== musik ==<br />
== kameran ==<br />
== GPS ==<br />
== CD/DVD/BlueRay ==<br />
<br />
= NV-elever =<br />
<br />
== antibiotika ==<br />
== insulin ==<br />
== genteknik, GMO ==<br />
== PCR ==<br />
== algodling ==<br />
== cellulosa ==<br />
== fotospektroskopi ==<br />
== fosterdiagnostik ==<br />
== fermentation ==<br />
== odlingssystem ==<br />
== livsmedelsproduktion ==<br />
== mejeriprodukter ==<br />
== bröd ==<br />
== etc ==<br />
== vävnadsodling ==<br />
== pacemakern ==<br />
== titanimplantat ==<br />
== hörapparaten ==<br />
== in vitro fertilisering ==</div>Geylanhttps://wikiskola.se/index.php?title=Diskussion:Innovation_och_samh%C3%A4llsnytta&diff=18769Diskussion:Innovation och samhällsnytta2012-10-04T11:43:30Z<p>Geylan: /* tidmätning */</p>
<hr />
<div>__NOTOC__<br />
__NOTITLE__<br />
Välj ert projekt här:<br />
<br />
= TE12 =<br />
<br />
== vägar ==<br />
* 1 Frej TE12C<br />
* 2 Julius TE12C<br />
* 3 Daniel TE12C<br />
* 4 Isawi TE12C<br />
<br />
== järnväg ==<br />
* 1 Sigurd TE12C <br />
* 2 Pompom TE12C<br />
* 3 Vilgot TE12C<br />
* 4 Eren TE12C<br />
<br />
== sjöfart ==<br />
* 1 Carl TE12C<br />
* 2 Sofie TE12C<br />
* 3 Oscar TE12C<br />
* 4 Viktor TE12C<br />
<br />
== flyget ==<br />
* Philip Koivunen<br />
* Jakob Johannesson<br />
* Douglas Friedrich<br />
* Jonathan Martinsson<br />
<br />
== telekom ==<br />
* 1 Kevin TE12C<br />
* 2 Malte TE12C<br />
* 3 Joel TE12C<br />
* 4 Oliver TE12C<br />
<br />
== TV ==<br />
* 1 David TE12C<br />
* 2 Nangi TE12C<br />
* 3 Yen TE12C<br />
* 4 Pontus TE12C<br />
<br />
== post ==<br />
* 1 Sebastian TE12C<br />
* 2 Damiano TE12C<br />
* 3 Zackarias TE12C<br />
* 4 Simon TE12C<br />
<br />
== paketleveranser ==<br />
== bilen ==<br />
* Patrik Hoffmann<br />
* Khalid Suleiman Abdu<br />
* Viktor Strandberg<br />
* Giovanni Prando Amusquivar<br />
<br />
== sextanten ==<br />
<br />
== kläder ==<br />
* Peter Larsson<br />
* Dawood Al-Salihi<br />
* Christoffer Ekberg<br />
* Axel Möller<br />
<br />
== energiförsörjning ==<br />
== el ==<br />
== värme ==<br />
== tunnelbanan ==<br />
* Martin Öh<br />
* Grim Rogan<br />
* Love Lehult<br />
<br />
== vatten och avlopp ==<br />
== blyerstspennan ==<br />
* Carl Lindblad Nyman<br />
* Jonatan Jall Jahaj<br />
* Fredrik Melander<br />
<br />
== skriftspråket ==<br />
* Douglas Envang<br />
* Samuel Jordmark<br />
* Axel Öhlander<br />
* Nizar Zalet<br />
<br />
== tidmätning ==<br />
* Geylan Ghafur TE12A<br />
*Jesper Deli TE12A<br />
*Patric Bomler TE12A<br />
<br />
== konstgödning ==<br />
* Alexander Litholm<br />
* Jakob Jäversjö<br />
* Kevin Nygren<br />
<br />
== nanoteknik ==<br />
* Jens Ahlgren<br />
* Fredrik Oldenburg<br />
* Billy Larsson<br />
* Anton Chekhov<br />
<br />
== kemiska bekämpningsmedel ==<br />
== läkemedel ==<br />
* 1 Anton P TE12C<br />
* 2 Oskar M TE12C<br />
* 3 Emil O TE12C<br />
* 4 Cassandra TE12C<br />
<br />
== pappersteknik ==<br />
== plaster ==<br />
== glas ==<br />
* 1 P-A TE12C<br />
* 2 Per-Axel TE12C<br />
* 3 Stein TE12C<br />
* 4 ???? TE12C<br />
<br />
== keramer ==<br />
<br />
= EE-elever =<br />
<br />
== internet ==<br />
== film ==<br />
== musik ==<br />
== kameran ==<br />
== GPS ==<br />
== CD/DVD/BlueRay ==<br />
<br />
= NV-elever =<br />
<br />
== antibiotika ==<br />
== insulin ==<br />
== genteknik, GMO ==<br />
== PCR ==<br />
== algodling ==<br />
== cellulosa ==<br />
== fotospektroskopi ==<br />
== fosterdiagnostik ==<br />
== fermentation ==<br />
== odlingssystem ==<br />
== livsmedelsproduktion ==<br />
== mejeriprodukter ==<br />
== bröd ==<br />
== etc ==<br />
== vävnadsodling ==<br />
== pacemakern ==<br />
== titanimplantat ==<br />
== hörapparaten ==<br />
== in vitro fertilisering ==</div>Geylanhttps://wikiskola.se/index.php?title=Diskussion:Innovation_och_samh%C3%A4llsnytta&diff=18766Diskussion:Innovation och samhällsnytta2012-10-04T11:41:41Z<p>Geylan: /* tidmätning */</p>
<hr />
<div>__NOTOC__<br />
__NOTITLE__<br />
Välj ert projekt här:<br />
<br />
= TE12 =<br />
<br />
== vägar ==<br />
* 1 Frej TE12C<br />
* 2 Julius TE12C<br />
* 3 Daniel TE12C<br />
* 4 Isawi TE12C<br />
<br />
== järnväg ==<br />
* 1 Sigurd TE12C <br />
* 2 Pompom TE12C<br />
* 3 Vilgot TE12C<br />
* 4 Eren TE12C<br />
<br />
== sjöfart ==<br />
* 1 Carl TE12C<br />
* 2 Sofie TE12C<br />
* 3 Oscar TE12C<br />
* 4 Viktor TE12C<br />
<br />
== flyget ==<br />
* Philip Koivunen<br />
* Jakob Johannesson<br />
* Douglas Friedrich<br />
* Jonathan Martinsson<br />
<br />
== telekom ==<br />
* 1 Kevin TE12C<br />
* 2 Malte TE12C<br />
* 3 Joel TE12C<br />
* 4 Oliver TE12C<br />
<br />
== TV ==<br />
* 1 David TE12C<br />
* 2 Nangi TE12C<br />
* 3 Yen TE12C<br />
* 4 Pontus TE12C<br />
<br />
== post ==<br />
* 1 Sebastian TE12C<br />
* 2 Damiano TE12C<br />
* 3 Zackarias TE12C<br />
* 4 Simon TE12C<br />
<br />
== paketleveranser ==<br />
== bilen ==<br />
* Patrik Hoffmann<br />
* Khalid Suleiman Abdu<br />
* Viktor Strandberg<br />
* Giovanni Prando Amusquivar<br />
<br />
== sextanten ==<br />
<br />
== kläder ==<br />
* Peter Larsson<br />
* Dawood Al-Salihi<br />
* Christoffer Ekberg<br />
* Axel Möller<br />
<br />
== energiförsörjning ==<br />
== el ==<br />
== värme ==<br />
== tunnelbanan ==<br />
== vatten och avlopp ==<br />
== blyerstspennan ==<br />
* Carl Lindblad Nyman<br />
* Jonatan Jall Jahaj<br />
* Fredrik Melander<br />
<br />
== skriftspråket ==<br />
* Douglas Envang<br />
* Samuel Jordmark<br />
* Axel Öhlander<br />
* Nizar Zalet<br />
<br />
== tidmätning ==<br />
Geylan Ghafur TE12A<br />
<br />
Jesper Deli TE12A<br />
<br />
Patric Bomler TE12A<br />
<br />
== konstgödning ==<br />
* Alexander Litholm<br />
* Jakob Jäversjö<br />
* Kevin Nygren<br />
<br />
== nanoteknik ==<br />
* Jens Ahlgren<br />
* Fredrik Oldenburg<br />
* Billy Larsson<br />
* Anton Chekhov<br />
<br />
== kemiska bekämpningsmedel ==<br />
== läkemedel ==<br />
* 1 Anton P TE12C<br />
* 2 Oskar M TE12C<br />
* 3 Emil O TE12C<br />
* 4 Cassandra TE12C<br />
<br />
== pappersteknik ==<br />
== plaster ==<br />
== glas ==<br />
* 1 P-A TE12C<br />
* 2 Per-Axel TE12C<br />
* 3 Stein TE12C<br />
* 4 ???? TE12C<br />
<br />
== keramer ==<br />
<br />
= EE-elever =<br />
<br />
== internet ==<br />
== film ==<br />
== musik ==<br />
== kameran ==<br />
== GPS ==<br />
== CD/DVD/BlueRay ==<br />
<br />
= NV-elever =<br />
<br />
== antibiotika ==<br />
== insulin ==<br />
== genteknik, GMO ==<br />
== PCR ==<br />
== algodling ==<br />
== cellulosa ==<br />
== fotospektroskopi ==<br />
== fosterdiagnostik ==<br />
== fermentation ==<br />
== odlingssystem ==<br />
== livsmedelsproduktion ==<br />
== mejeriprodukter ==<br />
== bröd ==<br />
== etc ==<br />
== vävnadsodling ==<br />
== pacemakern ==<br />
== titanimplantat ==<br />
== hörapparaten ==<br />
== in vitro fertilisering ==</div>Geylanhttps://wikiskola.se/index.php?title=Diskussion:Innovation_och_samh%C3%A4llsnytta&diff=18764Diskussion:Innovation och samhällsnytta2012-10-04T11:41:27Z<p>Geylan: /* tidmätning */</p>
<hr />
<div>__NOTOC__<br />
__NOTITLE__<br />
Välj ert projekt här:<br />
<br />
= TE12 =<br />
<br />
== vägar ==<br />
* 1 Frej TE12C<br />
* 2 Julius TE12C<br />
* 3 Daniel TE12C<br />
* 4 Isawi TE12C<br />
<br />
== järnväg ==<br />
* 1 Sigurd TE12C <br />
* 2 Pompom TE12C<br />
* 3 Vilgot TE12C<br />
* 4 Eren TE12C<br />
<br />
== sjöfart ==<br />
* 1 Carl TE12C<br />
* 2 Sofie TE12C<br />
* 3 Oscar TE12C<br />
* 4 Viktor TE12C<br />
<br />
== flyget ==<br />
* Philip Koivunen<br />
* Jakob Johannesson<br />
* Douglas Friedrich<br />
* Jonathan Martinsson<br />
<br />
== telekom ==<br />
* 1 Kevin TE12C<br />
* 2 Malte TE12C<br />
* 3 Joel TE12C<br />
* 4 Oliver TE12C<br />
<br />
== TV ==<br />
* 1 David TE12C<br />
* 2 Nangi TE12C<br />
* 3 Yen TE12C<br />
* 4 Pontus TE12C<br />
<br />
== post ==<br />
* 1 Sebastian TE12C<br />
* 2 Damiano TE12C<br />
* 3 Zackarias TE12C<br />
* 4 Simon TE12C<br />
<br />
== paketleveranser ==<br />
== bilen ==<br />
* Patrik Hoffmann<br />
* Khalid Suleiman Abdu<br />
* Viktor Strandberg<br />
* Giovanni Prando Amusquivar<br />
<br />
== sextanten ==<br />
<br />
== kläder ==<br />
* Peter Larsson<br />
* Dawood Al-Salihi<br />
* Christoffer Ekberg<br />
* Axel Möller<br />
<br />
== energiförsörjning ==<br />
== el ==<br />
== värme ==<br />
== tunnelbanan ==<br />
== vatten och avlopp ==<br />
== blyerstspennan ==<br />
* Carl Lindblad Nyman<br />
* Jonatan Jall Jahaj<br />
* Fredrik Melander<br />
<br />
== skriftspråket ==<br />
* Douglas Envang<br />
* Samuel Jordmark<br />
* Axel Öhlander<br />
* Nizar Zalet<br />
<br />
== tidmätning ==<br />
Geylan Ghafur TE12A<br />
Jesper Deli TE12A<br />
Patric Bomler TE12A<br />
<br />
== konstgödning ==<br />
* Alexander Litholm<br />
* Jakob Jäversjö<br />
* Kevin Nygren<br />
<br />
== nanoteknik ==<br />
* Jens Ahlgren<br />
* Fredrik Oldenburg<br />
* Billy Larsson<br />
* Anton Chekhov<br />
<br />
== kemiska bekämpningsmedel ==<br />
== läkemedel ==<br />
* 1 Anton P TE12C<br />
* 2 Oskar M TE12C<br />
* 3 Emil O TE12C<br />
* 4 Cassandra TE12C<br />
<br />
== pappersteknik ==<br />
== plaster ==<br />
== glas ==<br />
* 1 P-A TE12C<br />
* 2 Per-Axel TE12C<br />
* 3 Stein TE12C<br />
* 4 ???? TE12C<br />
<br />
== keramer ==<br />
<br />
= EE-elever =<br />
<br />
== internet ==<br />
== film ==<br />
== musik ==<br />
== kameran ==<br />
== GPS ==<br />
== CD/DVD/BlueRay ==<br />
<br />
= NV-elever =<br />
<br />
== antibiotika ==<br />
== insulin ==<br />
== genteknik, GMO ==<br />
== PCR ==<br />
== algodling ==<br />
== cellulosa ==<br />
== fotospektroskopi ==<br />
== fosterdiagnostik ==<br />
== fermentation ==<br />
== odlingssystem ==<br />
== livsmedelsproduktion ==<br />
== mejeriprodukter ==<br />
== bröd ==<br />
== etc ==<br />
== vävnadsodling ==<br />
== pacemakern ==<br />
== titanimplantat ==<br />
== hörapparaten ==<br />
== in vitro fertilisering ==</div>Geylanhttps://wikiskola.se/index.php?title=Diskussion:Innovation_och_samh%C3%A4llsnytta&diff=18763Diskussion:Innovation och samhällsnytta2012-10-04T11:40:32Z<p>Geylan: /* tidmätning */</p>
<hr />
<div>__NOTOC__<br />
__NOTITLE__<br />
Välj ert projekt här:<br />
<br />
= TE12 =<br />
<br />
== vägar ==<br />
* 1 Frej TE12C<br />
* 2 Julius TE12C<br />
* 3 Daniel TE12C<br />
* 4 Isawi TE12C<br />
<br />
== järnväg ==<br />
* 1 Sigurd TE12C <br />
* 2 Pompom TE12C<br />
* 3 Vilgot TE12C<br />
* 4 Eren TE12C<br />
<br />
== sjöfart ==<br />
* 1 Carl TE12C<br />
* 2 Sofie TE12C<br />
* 3 Oscar TE12C<br />
* 4 Viktor TE12C<br />
<br />
== flyget ==<br />
* Philip Koivunen<br />
* Jakob Johannesson<br />
* Douglas Friedrich<br />
* Jonathan Martinsson<br />
<br />
== telekom ==<br />
* 1 Kevin TE12C<br />
* 2 Malte TE12C<br />
* 3 Joel TE12C<br />
* 4 Oliver TE12C<br />
<br />
== TV ==<br />
* 1 David TE12C<br />
* 2 Nangi TE12C<br />
* 3 Yen TE12C<br />
* 4 Pontus TE12C<br />
<br />
== post ==<br />
* 1 Sebastian TE12C<br />
* 2 Damiano TE12C<br />
* 3 Zackarias TE12C<br />
* 4 Simon TE12C<br />
<br />
== paketleveranser ==<br />
== bilen ==<br />
* Patrik Hoffmann<br />
* Khalid Suleiman Abdu<br />
* Viktor Strandberg<br />
* Giovanni Prando Amusquivar<br />
<br />
== sextanten ==<br />
<br />
== kläder ==<br />
* Peter Larsson<br />
* Dawood Al-Salihi<br />
* Christoffer Ekberg<br />
* Axel Möller<br />
<br />
== energiförsörjning ==<br />
== el ==<br />
== värme ==<br />
== tunnelbanan ==<br />
== vatten och avlopp ==<br />
== blyerstspennan ==<br />
* Carl Lindblad Nyman<br />
* Jonatan Jall Jahaj<br />
* Fredrik Melander<br />
<br />
== skriftspråket ==<br />
* Douglas Envang<br />
* Samuel Jordmark<br />
* Axel Öhlander<br />
* Nizar Zalet<br />
<br />
== tidmätning ==<br />
Geylan Ghafur TE12A<br />
<br />
== konstgödning ==<br />
* Alexander Litholm<br />
* Jakob Jäversjö<br />
* Kevin Nygren<br />
<br />
== nanoteknik ==<br />
* Jens Ahlgren<br />
* Fredrik Oldenburg<br />
* Billy Larsson<br />
* Anton Chekhov<br />
<br />
== kemiska bekämpningsmedel ==<br />
== läkemedel ==<br />
* 1 Anton P TE12C<br />
* 2 Oskar M TE12C<br />
* 3 Emil O TE12C<br />
* 4 Cassandra TE12C<br />
<br />
== pappersteknik ==<br />
== plaster ==<br />
== glas ==<br />
* 1 P-A TE12C<br />
* 2 Per-Axel TE12C<br />
* 3 Stein TE12C<br />
* 4 ???? TE12C<br />
<br />
== keramer ==<br />
<br />
= EE-elever =<br />
<br />
== internet ==<br />
== film ==<br />
== musik ==<br />
== kameran ==<br />
== GPS ==<br />
== CD/DVD/BlueRay ==<br />
<br />
= NV-elever =<br />
<br />
== antibiotika ==<br />
== insulin ==<br />
== genteknik, GMO ==<br />
== PCR ==<br />
== algodling ==<br />
== cellulosa ==<br />
== fotospektroskopi ==<br />
== fosterdiagnostik ==<br />
== fermentation ==<br />
== odlingssystem ==<br />
== livsmedelsproduktion ==<br />
== mejeriprodukter ==<br />
== bröd ==<br />
== etc ==<br />
== vävnadsodling ==<br />
== pacemakern ==<br />
== titanimplantat ==<br />
== hörapparaten ==<br />
== in vitro fertilisering ==</div>Geylanhttps://wikiskola.se/index.php?title=Geylans_Sandl%C3%A5da&diff=18604Geylans Sandlåda2012-10-03T11:17:08Z<p>Geylan: </p>
<hr />
<div>[[File:Kalabrien Ricadi Sandwellen 2129.jpg|thumb|Kalabrien Ricadi Sandwellen 2129]]<br />
== Vad? ==<br />
{{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer? Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område. <br />
<br />
Du behöver bli medlem och logga in på Wikiskola för att kunna skriva här. <br />
<br />
'''Vi vill att du:'''<br />
* Förklarar vad förkortningen står för.<br />
* Översätter engelska uttryck till svenska<br />
* Anger ungefärligt pris<br />
* Förklarar hur den fungerar<br />
* Länk till en film eller inbäddad film.<br />
* Källor/länkar<br />
<br />
Skriv ditt namn under den rubrik där du kan bidra. Eller lägg till en egen rubrik.<br />
<br />
Du publicerar din text genom att lägga in på denna sida.<br />
}}<br />
<br />
=== Chassi ===<br />
niclas william Fredrik<br />
<br />
=== Kraftaggregat (PSU) ===<br />
[[File:ATX-Netzteil.jpg|thumb|ATX-Netzteil. Klicka på bilden för mer info.]]<br />
Nätaggregatet eller PSU som står för "Power Supply Unit" ser till att datorn ens startar. PSU:ns uppgift är att konvertera vägguttagets 230V till lägre spänningar så som 12V, 5V och 3.3V då datorns andra komponenter inte skulle klara av den höga spänningen. Man kan se PSU:n lite som ett hjärta som "pumpar" ut ström till datorns alla komponenter.<br />
<br />
'''Strömkablar'''<br />
<br />
Genom tiderna har många kablar tagits fram och och skrotats men dessa är några av de vanligaste och mest betydande.<br />
<br />
<br />
:* 20/24 pin power connector - moderkortet<br />
:*SATA-Power connector - optiska enheter & HDD<br />
:*4-pin connector - äldre optiska enheter & äldre HDD:er<br />
:*2x2-pin connector - CPU<br />
:*PCie-Power connector - GPU<br />
<br />
<br />
Issa, Bomler<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Moderkort ===<br />
<br />
====Kasper Winberg ====<br />
[[Fil:Moderkort PCH.gif|thumb|400px|Schematisk bild på två av de vanligaste moderkorten]]<br />
Moderkort är det svenska ordet för Motherboard och är ingen direkt förkortning så som USB (som står för universal serial bus). Det engelska namnet och även det ursprungliga namnet är Motherboard just för att det är grunden till en dator, utan moderkortet - ingen fungerande dator. Moderkortet sitter i chassit som alla andra komponenter och är "basen" till alla komponenter. <br />
<br />
Priset på ett moderkort kan variera grovt beroende på vad du ska använda det till, om du ska ha det i en vanlig arbetsdator utan några speciella tillägg kan du komma undan med en 1000kr ungefär, men om du ska ha ett moderkort till tex en speldator så kan det kosta mycket mer beroende på vad för processor du har för den måste passa in i ditt moderkort, och hur många PCIe uttag du behöver. Men ett moderkort kan kosta runt 1000-5000kr. <br />
Standardpriset brukar ligga runt 1500kr.<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
Här nedan ser du en översikt på ett modernt moderkort och några av de viktigaste komponenterna på moderkortet<br />
<br /><br />
<br />
<br />
[[Fil:Modertkort_översikt_kasper.jpg|400px|left|Moderkort översikt]]<br />
1. Front panel (Se nedan)<br /><br />
2. PCI express x16 (Används till [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|grafikkort]], [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Ljudkortet|ljudkort]], nätverkskort)<br /><br />
3. PCI (Användes förr till allt som PCI-E har nu, används fortfarande till närverkskort / ljudkort)<br /><br />
4. PCI express x1 (Används till ljudkort, nätverkskort) <br /><br />
5. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|CPU]] sockel (processor sockel)<br /><br />
6. Plats för [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]] (arbetsminnet)<br /><br />
7. Strömförsörjning till moderkort<br /><br />
8. SATA uttag 6GB/s ([[Uppgift_Beskriv_en_datordel#SSD|SSD hårddisk]])/[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Joachim_A|(SATA hårddisk)]] <br /><br />
9. SATA 3GB/s <br /><br />
10. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#USB|USB]] uttag <br /><br />
11.[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#CMOS|CMOS]] Batteri<br />
<br />
[[Fil:Front_panel_moderkort.jpg|300px|left|Moderkortets front panel]]<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
1. VGA (uttag för bildkabel)<br /><br />
2. USB portar<br /><br />
3. Ljud ingångar <br /><br />
4. Internet uttag<br />
<br />
<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br />
<br />
<br />
Källor: <br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild<br /><br />
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620<br /><br />
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf<br /><br />
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/<br /><br />
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320<br /><br />
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm<br /><br />
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html<br /><br />
Jag har gjort beskrivning på bilderna själv via Microsoft Paint & Seashore<br />
<br />
<br />
--[[Användare:KasperV|KasperV]] 25 september 2012 kl. 15.38 (UTC)<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
==== Max Allerborg ====<br />
<br />
Moderkortet, det är ungefär som en människas hjärta. Nu undrar ni säkert hur ett moderkort kan vara som ett hjärta och det tänkte jag berätta för er. Det är så att alla komponenter som finns i datorn är kopplade till moderkortet på ett eller annat sätt. De flesta strömkällorna är kopplade direkt till moderkortet som i sin tur skickar vidare strömmen till komponenterna listade nedan.<br />
<br /><br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|Grafikkort]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|Processor]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Fl.C3.A4kt|Fläkt]]<br />
<br />
Det finns även en del komponenter som inte får ström av moderkortet och dom komponenterna kan ni se i listan nedan<br />
[[Fil:ASRock N68C-S UCC Rev 1.03.jpg|400px|thumb|Micro-ATX med AMD socket FM1]]<br />
<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#H.C3.A5rddisk|Hårddisk]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#ROM|CD/DVD Läsare]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Kraftaggregat_.28PSU.29|Nätaggregat]]<br />
<br />
<br /><br />
För inte så länge sedan så hade moderkorten tre stycken olika chip men med teknikens utveckling så har man kommit på en annan lösning med endast två chip. Den nya två chips lösningen ska även fungera mycket snabbare och bättre än föregående alternativet. De två chipen som finns nu heter CPU (Central Processing Unit) samt PCH (Platform Controller Hub). Som jag sade tidigare så är nästan alla komponenter i datorn kopplade till moderkortet eller mer specifikt i de två chipsen. Till CPU:n kopplas externgrafik via PCIe, Interngrafik via CPU enheten och RAM-Minnen. Alltså så kan vi dra slutsaten att CPU:n kontrollerar utdataenheter. Till PCH:n som är den andra styrbryggan kopplas USB (Universial Serial Bus), Nätverk, Serial-ATA och en PCIe x1 för exempelvis ett externtljudkort. Då kan vi dra slutsatsen att PCH:n kontrollerar indataenheter. Det är alltså moderkortet som sammansvetsar alla komponenter och PCH:n och CPU:n som ser till att alla komponenterna kan samarbeta.<br />
<br />
<br /><br />
===== [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#BIOS_2|BIOS]] =====<br />
(Basic Input/Output System) är den delen utav moderkortet som ser till att allting som ska startas startar och det sker med hjälp av en typ av mjukvara som ett operativsystem. Du kan även göra en rad olika inställningar via BIOS.<br />
<br />
<br /><br />
===== CMOS =====<br />
(Complementary Metal-Oxide Semiconductor) är ett litet minne som håller koll och lagrar info om BIOS systemet. den info som lagras är mestadels inställningar som sköts via BIOS systemet. CMOS håller även koll på saker som hårddiskarnas status och klockfrekvens på processorn.<br /><br />
<br /><br />
<br />
Moderkort Källor:<br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild<br /><br />
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620<br /><br />
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf<br /><br />
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/<br /><br />
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320<br /><br />
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm<br /><br />
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html<br />
<br />
--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] 24 september 2012 kl. 12.14 (UTC)<br />
{{clear}}<br />
<br />
==== Joachim A ====<br />
Hårddisk<br />
<br />
Den största delen av en hårddisk består av flera magnetiska skivor som är roterande och ligger på varandra. På varje sida av skivan sitter det skrivhuvuden som läser från eller skriver till skivan. <br />
<br />
Tre saker som är bra att känna till på en hårddisk är cylinder, huvud och sektor. <br />
På hårdisken finns det flera spår. När skrivhuvudet har letat sig fram till rätt spår kan den stå stilla där och läsa eller skriva data, under tiden skivan roterar under.<br />
<br />
En hårdisk kan bestå av flera skivor. Cylindern är det spår som ligger på samma ställe på varje skiva. Har man fyra skivor så kan tex spåret näst längs ut på alla skivor. tillsammans utgöra en cylinder. <br />
<br />
När hårddisken (skivorna)delats upp i flera små delar. så bildar den minsta delen sektorn. sektorn är oftast 512 B stor,. Eftersom en sektor inte rymmer så mycket lägger man i hop dom till ett större utrymme, ett större kluster.<br />
<br />
För att hårdisken ska kunna hitta en bestämd sektor behöver den först få reda på vilken cylinder datan ligger på för att kunna bestämma vilken placering skrivhuvudet ska ha. Hårddisken består av flera skrivhuvuden och måste först veta vilket skrivhuvud som ska användas och i vilken sektor datan ligger i. Vid läsning eller skrivning ställer rätt skrivhuvud in sig automatiskt och väntar sen på att den rätta sektorn har snurrat fram. <br />
<br />
Tekniken som jag beskrivit kallas egentligen CHS-adressering (cylinder, head, sector) men den är föråldrad. Datorn beskriver nu för tiden inte dessa punkter var för sig. Det är samma grundprincip men blocken numreras nu efter den ordning de ligger i. Den nya tekniken kallas LBA (Logical Block Addressing). första sektorn har nummer 0, nästa nummer 1 och så vidare. <br />
<br />
normal priset på en hårdisk på 1TB ligger på 650kr <br />
<br />
<br />
--[[Användare:JoachimAllerborg|JoachimAllerborg]] 26 september 2012 kl. 19.46 (UTC)<br />
=== Processor ===<br />
<br />
Alexander Mårtensson, Bastian Pedersen<br />
<br />
=== BIOS ===<br />
Jimmy Hammarsten<br />
<br />
BIOS<br />
Ett BIO system är ett program eller en mjukvara som är inbyggd i datorn med ett BIO system som startar datorns operativ system, grafik kortet, RAM, CPU, Tangentbordet, musen och hårddisken mm. BIOS står för Basic Input/Output System. Ett BIO System har ett Användargränssnitt som vanligen ett menysystem genom att trycka en viss tangent på tangentbordet när datorn startar. I BIOS UI, kan en användare<br />
- Konfigurera hårdvaran<br />
- Sätta system klockan<br />
- Aktivera/avaktivera system komponenter<br />
- välja vilken enhet som är bäst lämplig till att starta upp systemet<br />
- sätta olika lösenord uppmaningar, till exempel ett lösenord för att få tillgång till BIOS-funktionerna för användargränssnittet själv och förhindra illvilliga användare från att starta upp systemet från obehörig kringutrustning. <br />
<br />
<br />
<br />
källa<br />
Datorteknik 1A V2011 Lärobok sid 23 av Jan-Eric Thelin<br />
http://windows.microsoft.com/sv-SE/windows7/BIOS-frequently-asked-questions<br />
http://en.wikipedia.org/wiki/BIOS<br />
<br />
=== grafikkort ===<br />
--[[Användare:Jesperdeli|Jesperdeli]] 24 september 2012 kl. 12.36 (UTC)<br />
=== Grafikkort ===<br />
<br />
Johan Askefalk<br />
<br />
[[File:ATI Radeon HD 4770 Graphics Card-oblique view.jpg|thumb|ATI Radeon HD 4770]]<br />
Grafikkort används i nästan alla datorer. De finns snabba energi-slukande Grafikkort och snåla tysta energisnåla Grafikkort.<br />
Snabba Grafikkort används främst i Spel datorer, och bild/film redigerings datorer, Dvs alla som jobbar med media och behöver<br />
ett snabbt Grafikkort. För att det ska gå snabbare och "Smoothare". <br />
<br />
Alla Grafikkort har ett "Grafikminne" det fungerar ungefär som ett RAM minne. Speldatorer behöver mycket minne dvs över 1 GB. Men de snabbaste brukar kunna ha över 4GB!<br />
Men alla Grafikkort behöver inte gigantiska "Grafikminnen", om man till exempel arbetar med att skriva böcker eller långa texter så är det bättre att köpa ett tyst och mer energisnålt Grafikkort.<br />
Och satsa mera på en bra CPU, en snabb SSD och mycket RAM.<br />
<br />
Med en ny teknik kallad "Cuda" skapas av Nvidia. Med denna teknik kan GPU:ns super snabba minne användas som "huvudminne" när man redigerar bilder och liknande, Med denna teknik kan man arbeta otroligt mycket snabbare. Tekniken fungerar så att deras grafikkort ger kraft av sina super snabba processorer och med detta får man en extrem powerboost. <br />
<br />
==== Crossfire ====<br />
:<br />
Crossfire är en teknik som gör att man kan koppla 2 Grafikkort tillsammans, och med detta ge starkare prestanda. Det går dock bara att koppla 2 Gafikkort via Crossfire om de 2 första nummerna på modellen är detsamma. Till exempel: Man kan koppla 1: Radeon HD 5770 och en 5790, Men inte 1: 7970 och 1: 7870. För att detta ska fungerar måste man dock ha ett moderkort som stödjer Crossfire X. <br />
Om man bestämmer sig för att köra Crossfire så är det bra att tänka på att det används väldigt mycket energi, och det blir väldigt varm. Därför kan det vara bra att köpa någon extra fläkt eller kanske en vattenskylningssystem. Dessutom kan det vara bra att kolla så att de Grafikkort du ska använda Crossfire med arbetar bra tillsammans, Eftersom att även om de två första siffrorna är det samma. Kan de kanske finnas buggar om de kör tillsammans. De kan vara i form av bluescreens eller Glitter på skärmen. Du kan kolla detta genom att till exempel läsa på forum eller helt enkelt google det. Forum jag rekommenderar Sweclockers.se.<br />
<br />
[[File:Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire.jpg|thumb|Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire]]<br />
<br />
Som jag sa tidigare så blir Grafikkorten oftast mycket varmare när de kör i Crossfire. Det är viktigt att det inte blir för varmt eftersom att då kan Moderkortet/ grafikkortet smälta. Mitt personliga tips är att varje gång du köpt ett eller flera Grafikkort kolla värmen på dem när de "Idlar" samt kör i "100%". Detta kan du simpelt göra med ett program som heter: FurMark: VGA test. Programmet fungerar så att den öppnar ett fönster som har väldigt höga Grafikinställningar. Och grafikkortet tvingas använda allt den har för att kunna visa filmen i så hög grafik som möjligt. När programmet startats kommer den köra i 15 minuter på din skärms upplösning, eller någon annan virtuell upplösning om du så vill. Under dessa 15 minuter kommer grafikkortet jobba på 100% och fläktarna kommer att automatiskt öka för att hålla grafikkortet kallt. Ditt Grafikkort får inte bli för varmt, dvs runt 85-99 grader då kan det börja smälta, Så håll koll på det under hela testet. Om du märker att det börjar bli för varmt borde du kanske sänka upplösningen lite, men om du inte ändrat den från din skärms upplösning, måste du kanske införskaffa en eller två extra fläktar / ett nytt kallare chassi. Du kan också byta Grafikkortets standard fläkt då de brukar vara ganska dåliga. <br />
<br />
När testet är klart och inget har gått fel så vet du hur dina varma ditt/dina Grafikkort blir på 100%. Om de inte blivit för varma så är det optimalt, om de inte är över 50/60 grader så kan du fundera på att överklocka grafikkortet något (överklocka = trimma). Jag själv ligger hemma på stabila 50-55 grader på 100%, jag har nu överklockat dem med ca: 30% och de ligger nu på ca 75-80 grader på 100% användning.<br />
<br />
'''OBS:''' glöm inte att kolla att Grafikkorten/kortet inte blir för varmt efter överklockningen, om de/den blir de kan du sänka överklockningen något, annars kan du öka den lite eller helt enkelt låta den vara som den är för tillfället.<br />
<br />
'''Grafikkorts överklockning ligger på OS:et dvs om du installerar om ditt Windos kommer din överklockings inställning försvinna. CPU överklockning ligger dock på BIOS dvs att den kommer vara kvar.'''<br />
<br />
Lycka till och hoppades att detta hjälpte dig :)<br />
<br />
// Johan Askefalk<br />
<br />
<br />
-----<br />
=== Dennis K ===<br />
<br />
'''Grafikkort:'''<br />
<br />
Ett grafikkort, även kallad ett bildskärmskort, skärm adapter och grafikadapter, är ett expansionskort vars grafikprocessor beräknar fram digitala "kartor" av vad som ska visas på skärmen. De flesta grafikkort erbjuder olika funktioner såsom accelererad rendering av 3D-scener och 2D grafik, TV-utgång eller möjligheten att ansluta flera bildskärmar (multi-monitor). I moderna datorer är grafikkortet i form av ett instickskort som ansluts i ett slot. Om man ska förklara hur ett grafikkort fungerar för någon som inte vet så kan man säga att en liten bit information skickas till grafikkortet från cpun och i den står det vad som ska visas på skärmen. Informationen skickas i elektriska pulser, där tex det här skickas, på/av=1/0. Grafikkortet läser informationen och vidarebefodrar de elektriska signalerna och hämtar den extra informationen som behövs till flera (1/0) som skickas ut till utgången som blir något en skärm kan läsa av och då vet den att den ska tända den pixeln, släcka den röda pixel, gröna osv.<br />
<br />
'''Crossfire:'''<br />
<br />
Crossfire kallas den teknik som gör det möjligt att sammankoppla två grafikkort så att dom delar på arbetsbördan, detta ger en stor fördel i bland annat datorspel.<br />
<br />
=== ROM ===<br />
'''ROM''' eller Read-only Memory betyder med en grov översättning ”endast läsbart minne”. ROM-minnet i datorn är väldigt viktigt för att datorn ska kunna fungera. Detta beror på att all programvara som är avsedd för att styra hårdvaran i datorn finns på ROM-minnet. På grund av denna funktion kan man inte redigera informationen på ROM-minnet och därav namnet.<br />
<br />
'''PROM''', '''EPROM''' och '''EEPROM'''<br />
<br />
PROM eller ''programmerbart'' ROM är en vidareutveckling av ROM. PROM tillåter en att redigera koderna på minnet en gång. Men för att kunna redigera informationen på minnet så måste man ha en speciell skrivutrustning som är väldigt svår att få tag på. Sedan utvecklades EPROM och EEPROM. EPROM som står för ''erasable'' PROM kan man redigera med hjälp av ultraviolett strålning och EEPROM kan man redigera med hjälp av elektronsik utrustning.<br />
<br />
'''Flashminnen'''<br />
<br />
Flashminnen som har dubbelt så många transistorer per minnescell. Däremot har EEPROM en fördel som gör att man kan radera små block i taget. I små EEPROM-kretsar kan man radera och programmera 8 bitar i taget, medan flashminnets blockstorlek är på 524 288 bitar. EEPROMs minnescell är större än flashminnet, vilket innebär en högra produktionskostnad. <br />
<br />
Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Read-only_memory<br />
=== Fläkt ===<br />
<br />
'''Malin:'''<br /><br />
När en dator är i arbete, genererar komponenterna i datorn värmeenergi. Dock så är många delar i en dator väldigt känsliga mot värme. Därför är det viktigt att ha någon sorts kylning till datorn, så att luften i datorn förblir kall. Dels så att datorn inte överhettas, men även för att datorer jobbar bättre om den är kall. Den vanligaste kylningstekninken till en modern dator är datorfläkten. Datorfläkten har till uppgift att fläkta bort den varma luften inuti datorn och ersätta den med kall luft utifrån. Det finns oftast fler än en fläkt till en dator eftersom en fläkt inte är stark nog att kyla hela datorn. Det vanligaste är att det finns fläktar vid t.ex. nätagregatet, grafikkortet, processorn, CPU:n och vid Chassit. Dessa fläktar finns offtast redan från början, men att om man vill utsätta sin dator för tyngre program och mer jobb (t.ex. spel eller andra stora program), kan användaren sätta till extra fläktar. Det finns även olika bra fläktar som har bra styrka och snabbhet. Man mäter fläktars kraft i RPM (Rotations Per Minute). Desto mer RPM en fläkt har, desto bättre är den.<br />
--[[Användare:MalinHagland|MalinHagland]] 24 september 2012 kl. 12.07 (UTC)<br />
<br />
[[File:80mm computer fans with fan guards and connectors.png|thumb|80mm computer fans with fan guards and connectors]]<br />
<br />
<br />
Varje dators komponenter alstrar värme vid användning. Man måste därför ha något som kyler ner komponenterna för att de inte ska överhettas och smälta eller skadas. Meningen med datorfläktar är att de ska skicka ut värmen ur chassit. Många av delarna i en dator, som t.ex. hårddiskar och nätaggregat, behöver inte en fläkt, utan bara ett gott luftflöde genom chassit. Detta innebär att fläktarna ofta placeras nära värmegenererande komponenter, som grafikkort och processorer. <br />
Att kyla datorer med hjälp av fläktar är inte det enda alternativet i dagens läge. Personer som använder sina datorer till krävande arbeten måste iblanda ha bättre och mer effektiv kylning än dessa kan erbjuda. Vattenkylning är ett av dessa alternativ och går ut på att man leder kallt vatten till vattenblock som sitter monterade på datorkomponenterna. Detta sätt att kyla på är mycket mer effektivt. Samtidigt så är det mer riskabelt då datorn kan förstöras om en ledning går sönder och vatten sipprar ut i systemet.<br />
--[[Användare:Miro|Miro]] 24 september 2012 kl. 12.06 (UTC)<br />
<br />
'''Källor:'''<br />
http://h10025.www1.hp.com/ewfrf/wc/document?docname=c01993131&lc=sv&cc=se&dlc=sv<br />
<br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar<br />
<br />
<br />
<br />
'''''Signera artikeln med ditt namn'''''=== Ljudkortet ===<br />
[[File:Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB.jpg|thumb|Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB]]<br />
<br />
Frank Salazar Diaz<br />
<br />
'''Geylan'''<br />
<br />
Ljudkortet är en komponent i datorn som spelar upp och spelar in ljud. Ljudkortet brukar oftas vara kopplat till Moderkortet och det är så ganska ofta på de moderna datorerna, fast det finns folk som använder ett instickskort för att de presterar bättre och man får en högre kvalite på ljudet. Signalerna/bruset som kommer från instickskortet är bättre isolerade och det betyder att bruset som uppstår när man använder ett ljudkort som är kopplat till moderkortet inte uppstår lika mycket och ljudet blir klarare. Instickskortet kan byta mellan olika samplingsfreksvenser, t.ex. 44.1/48/96 kHz, och på ljudkortet som är kopplat i moderkortet så brukar man oftast bara kunna använda 44.1 kHz. <br />
<br />
De första ljudkorten till PC började användas i början av 1990-talet och då hade de bara MIDI-funktion som kunde kommunicera med datorer och instrument som t.ex. keyboards och trummaskiner. MIDI står för Musical Instrument Digital Interface och på svenska så är det ett seriellt elektroniskt gränssnit ämnat för musikbruk. Och senare på början av 1990-talet så började man även och använda 8 bitars digitalt ljud som var bättre än MIDI. Det första ljudkortet tillverkades i 80-talet och det hette Creative’s Soundblaster-kort och det var de första ljudkortet till PC.<br />
<br />
<br />
Det första ljudkortet till PC kom i början av 1990-talet och då hade de i första fallen endast MIDI- funktion och senare så hade den även 8 bitars digitalt Ljud. <br />
en utav de första ljudkorten som kom ut till PC var Creative’s Sound blaster. Som började tillverka i slutet av 80-talet <br />
<br />
Sound Blaster är ett av många varumärken på en serie ljudkort skapat av det Singapore-baserade företag Creative Labs. <br />
AdLib var ett populärt MIDI-ljudkort tillverkat av det kanadensiska företaget AdLib, inc. Mellan 1987 och 1992. ( Ad lib är en förkortning av latinets ’ad libitum’) <br />
<br />
Det fanns också extern ljudkort som var till de allra första hemdatorerna. några märken var Sinclair, Commodore, BBC, Amstrad, Spectravideo m.m. dessa ljudkort innehöll ofta en tre-kanals ljudkrets, vissa ljudkort hade stöd för MIDI som då var mycket nytt. Priset på ett ljudkort med märket Creative Sound Blaster kan kosta mellan 540-900kr<br />
<br />
<br />
'''''Källor'''''<br />
<br />
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Creative_SB_X-Fi_Fatal1ty-AB.jpg<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Midi<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljudkort<br />
<br />
Tim Rey<br />
<br />
Ett ljudkort är dator komponenten som låter dig spela upp och spela in ljud.<br />
Ljudkortet är oftast installerat på moderkortet men kan också vara instickskort. De som söker det bästa i sin dator använder instickskort då det är bättre isolerat mot bruset som kommer från moderkortet. men har även fler in- utgångar och digitala in- ut gångar.<br />
<br />
De flesta ljudkort använder en "digital-to-analog converter", eller "DAC", vilket konverterar digitalt genererad data till analogt format. Dens output är kopplad till en förstärkare, eller hörlurar, vilket gör att vi kan höra ljudet från datorn. <br />
Ett ljudkort kan ha många kopplingar, ibland är de för många eller för stora kopplingar, då installerar man ett externt kort där man länkar kopplingarna. Beroende på hur många kopplingar man använder räcker kanske inte ett kort, då använder man en breakbox som man kopplar till datorn. <br />
<br />
En viktig del av ljudkortet är polyfoni, vilket är förmågan framkalla olika självständiga röster och ljud samtidigt. Ju fler kanaler ljudkortet har, det vill säga hur många utgångar, och kvalitet på dem desto bättre ljud separering. Polyfoni är viktigt då om man inte har.<br />
<br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== RAM ===<br />
<br />
Alfonso<br />
<br />
=== SSD ===<br />
SSD står för Solid State Drive som kan översättas till halvledar disk på svenska. En SSD har inga snurande skivor som en vanlig hårddisk har utan baseras på minnskretsar istället. <br />
<br />
<br />
SSD ansluts oftast med SATA eller pci-e. En SSD som ansluts via pci-e är oftast snabbare men också mycket dyrare. SATA diskarna brukar ha läshastigheter runt 500MB/s och 500MB/s (2012) och pci-e diskarna runt 1500 MB/s läshastigheter och skrivhasigher runt 1200MB/s vilket kan jämföras med en vanlig traditionell hårdisk som kan läsa i ca 100MB/s och skriver i ca 100MB/s. Pci-e diskarna riktar sig mer mot företagsanvändning och I servrar där den extra hastigheten behövs medans SATA diskarna riktar sig mer mot persondatorer med krav på prestanda. <br />
<br />
<br />
En SSD är helt ljudlös och är okänslig mot stötar och vibrationer detta beror på att den inte har några rörliga delar. En SSD's livstid påverkas av antalet skrivningar så om disken får skriva mycket så kortas livstiden mycket.<br />
<br />
<br />
Eftersom tekniken är relativt ny så är priset förtfarande högt, ca 800 kr för 120Gb för en disk med SATA och för en 120Gb disk som ansluts via pci-e kostar ca 1800 kr.<br />
<br />
{{#ev:youtube|pEsJzrww_dA|250|right}}<br />
<br />
[[Fil:E-disk_2-5_scsi.jpg]]<br />
<br />
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Solid_state_drive#F.C3.B6rdelar Wikipedia.org]<br />
<br />
[http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/introduktion-till-datorn Kjell.com]<br />
<br />
--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] 27 september 2012 kl. 21.16 (UTC)<br />
<br />
Flashminne<br />
Flashminnen är det gemensamma begreppet för minneskort, USB-minnen och SSD-diskar. Fördelarna med flashminnen är att de är små och att de saknar rörliga delar. De är också billiga att tillverka och har den egenskapen att de inte förlorar den lagrade informationen om de blir utan ström. Ett flashminne är ett transistorbaserat minne som finns i många lagringsstorlekar. Tekniken bakom flashminnena uppfanns av forskare inom Intel Corporation år 1988. De flesta av dem minnen som tillverkas idag, tillverkas av Intel, AMD, Toshiba och ST. Då flashminnen idag finns i många olika former och storlekar, går det att hitta tex USB-minnen från 50-100 kr eller SSD-diskar för upp till 20 000 kr om inte mer. Två vanliga flashminnen är NOR och NAND. NOR-minnet kan läsa data snabbt (mellan 10-100 ns), men skriver data desto långsammare (1-10 ms). Minnet läser normalt ett ord i taget. NAND-minnet har utvecklats av Toshiba. Det är långsamt både vid läsning (10-15 µs) och vid skrivning (1-10 ms). Minnet läser dock en stor mängd data samtidigt till en mellanlagringsbuffert, därifrån det sedan kan läsa ut data snabbt. Fördelen med NAND-flashminnen är att en NAND-minnescell är mindre än en NOR-minnescell och billigare att tillverka. Funktion En flashminnescell består av en enda transistor vars styrsignal förändras vid programmeringen. En icke-programmerad minnescell har värdet ”1” och en programmerad minnescell har värdet ”0”. Flashminnet är indelat i block som oftast är ganska stora (normalt 64 kb). För att förändra en bit från en etta till en nolla kan man göra det genom att programmera just den biten. Vill man göra tvärt emot, måste man däremot sudda ut hela blocket. Ju mindre blocket är, desto enklare är det alltså för användaren, men mindre block är dyrare att tillverka. Begränsningar Flashminnen har på grund av sin konstuktion en inbyggd begränsning i antalet skrivcykler. Detta betyder att det inte går att skriva ett oändligt antal gånger till denna typ av minnen utan att det förstörs.<br />
Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Flashminne, http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/lagringsmedia/flashminne-(solid-state), http://www.pricerunner.se/,<br />
<br />
--Johnnyolsson 1 oktober 2012 kl. 12.28 (UTC)<br />
<br />
<br />
=== Datormus ===<br />
[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg|miniatyr|200px|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]<br />
<br />
Jack<br />
<br />
Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X & ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X & Y-planet.<br />
<br />
Men just nu används laserdioder undertill som sänder ut en stråle. Strålen reflekteras till underlaget, och tas imot till musens mottagare. Förflyttningen registreras genom att musen rör på sig åt olika håll, då de reflekterande strålarna ändras<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
<br />
=== Ethernet ===<br />
<br />
August Carlsson<br />
<br />
Ethernet är en samling standardiserade sätt för kommunikation mellan datorenheter via höghastighets kablar. Ethernet är skapades år 1976 av Xerox Corporation. Ethernet standardiserades av IEEE, eller Institute of Electrical and Electronics <br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
=== Ett litet skämt ===<br />
<br />
Några norska skämt på temat datorterminologi: [[Norska löshundskommitén]]<br />
<br />
<br />
=== USB ===<br />
Versioner:<br />
<br />
USB 1.0:<br />
Den första versionen av USB och lanserades 1996. Då pratade man om Low Speed som var upp till 1,5 Megabit/sek<br />
<br />
USB 1.1:<br />
Behovet av högre överföringshastighet var påtagligt och redan två år senare, 1998, så kom en mindre uppdatering av specifikationen för USB. Nu kunde man överföra med Full Speed, 12 megabit/sek<br />
<br />
USB 2.0:<br />
Jakten på högre gjorde att år 2000 kom nästa version. Hastigheten hade nu ökat till Hi-Speed, upp till 480 megabit/ sekund. I och med version 2.0 så konkurrerade den nya versionen på allvar med Firewire. USB 2.0 standarden var även bakåt kompatibel med den tidigare standarden USB 1.1.<br />
<br />
USB 3.0 :<br />
I och med att USB nu hade blivit en standard på både Mac och Windows så utvecklades USB standarden och år 2008 så blev USB version 3.0 en standard. Nu kunde man komma upp i hastigheter på hela 5 gigabits, Superspeed. En stor fördel men 3.0 var att nu kunde kommunikationen gå i båda riktningarna samtidigt. Detta eftersom man utnyttjar 5 extra ledare i kabeln. En annan stor och viktig fördel var att nu kunde man få ut mer ström från varje USB-uttag vilket gjorde att tillverkarna fick möjlighet att tillverka nya tillbehör där man inte behövde skicka med externa nätdelar. <br />
<br />
När det gäller priser så varierar priserna väldigt kraftigt beroende på kvalité och funktioner. En del USB minnen är gjorda för att tåla extrema förhållanden och sen finns det även USB minnen med inbyggda fingeravtrycksläsare och olika krypteringar. Ett standard 4GBs minne kan man få från 30 kr och uppåt medan ett 256GBs minne kostar från ca 3000 kr och uppåt.<br />
<br />
Källor: <br />
:http://sv.wikipedia.org/wiki/Universal_Serial_Bus<br />
:http://www.usb.org/home<br />
:http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=168<br />
<br />
/My Schenkmanis<br />
<br />
==== USB ====<br />
En usb överför ”data” som består utav den fil man, kopierar/ klipper ut, in till datorn med hjälp utav flera virtuella portar vid namn ”Endpoints”. Nästan alla enheter använder sig utav flera sådana ”Endpoints”, ca upp till 32st av olika typer, där var och en utav dem identifieras med ett nummer samt den riktning som data flödet (filerna) ska till i datorn. Under den tiden du kopierar/ klipper ut din fil till datorn så hanterar den all information tillsammans med ett gäng andra detaljer. <br />
<br />
[[Fil:Skärmavbild_2012-09-26_kl._1.38.39_PM.png|200|]]<br />
<br />
Endpoint: är inbyggda i självaste usb:n när de blir tillverkade i fabrikerna, så dem finns permanent på självaste USB produkten. <br />
[[Fil:Screenshot_2012-09-26-12-53-32.png|thumb|De guldiga sträcken på denna usb-minne är endpoints]]<br />
// Mattias Norberg<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== firewire ===<br />
--[[Användare:Rove|Rove]] 24 september 2012 kl. 12.31 (UTC)<br />
[[Fil:Firewire.jpeg|thumb|left]] {{#ev:youtube|xP5aLoRozt8|250|right}}<br />
firewire är apples namn på produkten IEEE 1394 som är en högkommunikationskoppling till och från datorutrustning som till exemple överföring mellan en digital kamra eller liknande. Tekniken utvecklades under ledning av Apple tillsammans med bland andra Texas Instruments, IBM och Sony. IEEE 1394 är ett tekniskt bättre alternativ till USB, men har blivit mindre utbrett eftersom hårdvarukostnaden är högre.<br />
<br />
The IEEE 1394 interface, developed in the late 1980s and early 1990s by Apple as FireWire, is a serial bus interface standard for high-speed communications and isochronous real-time data transfer. The 1394 interface is comparable with USB and often those two technologies are considered together, though USB has more market share.[1] Apple first included FireWire in some of its 1999 models, and most Apple computers since the year 2000 have included FireWire ports, though, as of 2012, nothing beyond the 800 version (IEEE-1394b).[2] The interface is also known by the brand i.LINK (Sony), and Lynx (Texas Instruments). IEEE 1394 replaced parallel SCSI in many applications, because of lower implementation costs and a simplified, more adaptable cabling system. The 1394 standard also defines a backplane interface, though this is not as widely used.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
=== Vattenkylning===<br />
vatten kylning är en väldigt bra kyllningsmetod för stationära datorer. Det fungerar på det sättet att det finns ett kylblock som man sätter mot processorn, där kalt kylar vatten pumpas runt i en slang för att kyla ner kyllarblocket som ligger mot processorn. När kylblocket blir kallt blir även processorn det. victor heinonen<br />
<br />
==Lagringsminne==<br />
<br />
<br />
''Lagringsminne eller externminne används såsom arbetsminnet till att lagra datorprogram och dess data när det inte används. Det finns många olika typer av lagringsminnen. Exempel på några lagringsminnen är disketter, hårddiskar, optiska skivor som dvd och Cd och man får inte glömma transistorbaserade flashminnen. Den andra typen av datorminne kallas för arbetsminne eller RAM. Skillnaden mellan arbetsminne och lagringsminne är att lagringsminnen inte är flyktigt, vilket betyder att det kan lagra data under en längre perioder även utan strömtillförsel vilket RAM inte kan.<br />
Nu för tiden har de flesta datorer inbyggda lagringsminnen såsom hårddiskar. För i tiden var inte lagringsminnen inte inbyggt i datorn själv och av historiska skäl används fortfarande begreppet "externminne". [[File:Interference-colors.jpg|thumb|Lagringminne]]<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Oscar Rasinaho</div>Geylanhttps://wikiskola.se/index.php?title=Uppgift_Beskriv_en_datordel&diff=18598Uppgift Beskriv en datordel2012-10-03T11:15:44Z<p>Geylan: /* Vattenkylning */</p>
<hr />
<div>== Vad? ==<br />
{{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer? Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område. <br />
<br />
Du behöver bli medlem och logga in på Wikiskola för att kunna skriva här. <br />
<br />
'''Vi vill att du:'''<br />
* Förklarar vad förkortningen står för.<br />
* Översätter engelska uttryck till svenska<br />
* Anger ungefärligt pris<br />
* Förklarar hur den fungerar<br />
* Länk till en film eller inbäddad film.<br />
* Källor/länkar<br />
<br />
Skriv ditt namn under den rubrik där du kan bidra. Eller lägg till en egen rubrik.<br />
<br />
Du publicerar din text genom att lägga in på denna sida.<br />
}}<br />
<br />
=== grafikkort ===<br />
--[[Användare:Jesperdeli|Jesperdeli]] 24 september 2012 kl. 12.36 (UTC)<br />
<br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Datormus ===<br />
[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg|miniatyr|200px|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]<br />
<br />
Jack<br />
<br />
Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X & ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X & Y-planet.<br />
<br />
Men just nu används laserdioder undertill som sänder ut en stråle. Strålen reflekteras till underlaget, och tas imot till musens mottagare. Förflyttningen registreras genom att musen rör på sig åt olika håll, då de reflekterande strålarna ändras<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== RAM ===<br />
<br />
Alfonso<br />
<br />
Martin Öh<br />
<br />
=== Ethernet ===<br />
<br />
August Carlsson<br />
<br />
Ethernet är en samling standardiserade sätt för kommunikation mellan datorenheter via höghastighets kablar. Ethernet är skapades år 1976 av Xerox Corporation. Ethernet standardiserades av IEEE, eller Institute of Electrical and Electronics <br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Ljudkort™=== <br />
<br />
Tim Rey<br />
<br />
Ett ljudkort är dator komponenten som låter dig spela upp och spela in ljud.<br />
Ljudkortet är oftast installerat på moderkortet men kan också vara instickskort. De som söker det bästa i sin dator använder instickskort då det är bättre isolerat mot bruset som kommer från moderkortet. men har även fler in- utgångar och digitala in- ut gångar.<br />
<br />
De flesta ljudkort använder en "digital-to-analog converter", eller "DAC", vilket konverterar digitalt genererad data till analogt format. Dens output är kopplad till en förstärkare, eller hörlurar, vilket gör att vi kan höra ljudet från datorn. <br />
Ett ljudkort kan ha många kopplingar, ibland är de för många eller för stora kopplingar, då installerar man ett externt kort där man länkar kopplingarna. Beroende på hur många kopplingar man använder räcker kanske inte ett kort, då använder man en breakbox som man kopplar till datorn. <br />
<br />
En viktig del av ljudkortet är polyfoni, vilket är förmågan framkalla olika självständiga röster och ljud samtidigt. Ju fler kanaler ljudkortet har, det vill säga hur många utgångar, och kvalitet på dem desto bättre ljud separering. Polyfoni är viktigt då om man inte har<br />
<br />
=== Fläkt ===<br />
<br />
'''Malin:'''<br /><br />
När en dator är i arbete, genererar komponenterna i datorn värmeenergi. Dock så är många delar i en dator väldigt känsliga mot värme. Därför är det viktigt att ha någon sorts kylning till datorn, så att luften i datorn förblir kall. Dels så att datorn inte överhettas, men även för att datorer jobbar bättre om den är kall. Den vanligaste kylningstekninken till en modern dator är datorfläkten. Datorfläkten har till uppgift att fläkta bort den varma luften inuti datorn och ersätta den med kall luft utifrån. Det finns oftast fler än en fläkt till en dator eftersom en fläkt inte är stark nog att kyla hela datorn. Det vanligaste är att det finns fläktar vid t.ex. nätagregatet, grafikkortet, processorn, CPU:n och vid Chassit. Dessa fläktar finns offtast redan från början, men att om man vill utsätta sin dator för tyngre program och mer jobb (t.ex. spel eller andra stora program), kan användaren sätta till extra fläktar. Det finns även olika bra fläktar som har bra styrka och snabbhet. Man mäter fläktars kraft i RPM (Rotations Per Minute). Desto mer RPM en fläkt har, desto bättre är den.<br />
--[[Användare:MalinHagland|MalinHagland]] 24 september 2012 kl. 12.07 (UTC)<br />
<br />
[[File:80mm computer fans with fan guards and connectors.png|thumb|80mm computer fans with fan guards and connectors]]<br />
<br />
<br />
Varje dators komponenter alstrar värme vid användning. Man måste därför ha något som kyler ner komponenterna för att de inte ska överhettas och smälta eller skadas. Meningen med datorfläktar är att de ska skicka ut värmen ur chassit. Många av delarna i en dator, som t.ex. hårddiskar och nätaggregat, behöver inte en fläkt, utan bara ett gott luftflöde genom chassit. Detta innebär att fläktarna ofta placeras nära värmegenererande komponenter, som grafikkort och processorer. <br />
Att kyla datorer med hjälp av fläktar är inte det enda alternativet i dagens läge. Personer som använder sina datorer till krävande arbeten måste iblanda ha bättre och mer effektiv kylning än dessa kan erbjuda. Vattenkylning är ett av dessa alternativ och går ut på att man leder kallt vatten till vattenblock som sitter monterade på datorkomponenterna. Detta sätt att kyla på är mycket mer effektivt. Samtidigt så är det mer riskabelt då datorn kan förstöras om en ledning går sönder och vatten sipprar ut i systemet.<br />
<br />
Priset på datorfläktar varierar väldigt mycket. Enkla och små fläktar kan kosta mindre än 100 kr medan vattenkylning kan kosta uppemot och långt över tusen kronor.<br />
<br />
Här är en video på en dator som använder sig av vattenkylning: http://www.youtube.com/watch?v=LRi3goene5k. Jag hittade också en video där man använder sig av flytande kväve för att kyla ner datorn. Detta tillvägagångssätt är inget att rekommendera då de drar ner temperaturen i datorn till -80 grader. <br />
<br />
Här är videon: http://www.youtube.com/watch?v=QmSBaizEqkk&feature=related. En vanlig datorfläkt, som den på bilden, hittade jag ingen video på då den är så lätt att förstå. Det är helt enkelt en fläkt som snurrar inuti datorn för att få ut varm luft.<br />
--[[Användare:Miro|Miro]] 24 september 2012 kl. 12.06 (UTC)<br />
<br />
<br />
'''Källor:'''<br />
http://h10025.www1.hp.com/ewfrf/wc/document?docname=c01993131&lc=sv&cc=se&dlc=sv<br />
<br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar<br />
<br />
=== ROM ===<br />
'''ROM''' eller Read-only Memory betyder med en grov översättning ”endast läsbart minne”. ROM-minnet i datorn är väldigt viktigt för att datorn ska kunna fungera. Detta beror på att all programvara som är avsedd för att styra hårdvaran i datorn finns på ROM-minnet. På grund av denna funktion kan man inte redigera informationen på ROM-minnet och därav namnet.<br />
<br />
'''PROM''', '''EPROM''' och '''EEPROM'''<br />
<br />
PROM eller ''programmerbart'' ROM är en vidareutveckling av ROM. PROM tillåter en att redigera koderna på minnet en gång. Men för att kunna redigera informationen på minnet så måste man ha en speciell skrivutrustning som är väldigt svår att få tag på. Sedan utvecklades EPROM och EEPROM. EPROM som står för ''erasable'' PROM kan man redigera med hjälp av ultraviolett strålning och EEPROM kan man redigera med hjälp av elektronsik utrustning.<br />
<br />
'''Flashminnen'''<br />
<br />
Flashminnen som har dubbelt så många transistorer per minnescell. Däremot har EEPROM en fördel som gör att man kan radera små block i taget. I små EEPROM-kretsar kan man radera och programmera 8 bitar i taget, medan flashminnets blockstorlek är på 524 288 bitar. EEPROMs minnescell är större än flashminnet, vilket innebär en högra produktionskostnad. <br />
<br />
Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Read-only_memory<br />
<br />
'''''Signera artikeln med ditt namn'''''<br />
<br />
=== Hårddisk ===<br />
Sigurd<br />
<br />
==== Joachim A ====<br />
Hårddisk<br />
<br />
Den största delen av en hårddisk består av flera magnetiska skivor som är roterande och ligger på varandra. På varje sida av skivan sitter det skrivhuvuden som läser från eller skriver till skivan. <br />
<br />
Tre saker som är bra att känna till på en hårddisk är cylinder, huvud och sektor. <br />
På hårdisken finns det flera spår. När skrivhuvudet har letat sig fram till rätt spår kan den stå stilla där och läsa eller skriva data, under tiden skivan roterar under.<br />
<br />
En hårdisk kan bestå av flera skivor. Cylindern är det spår som ligger på samma ställe på varje skiva. Har man fyra skivor så kan tex spåret näst längs ut på alla skivor. tillsammans utgöra en cylinder. <br />
<br />
När hårddisken (skivorna)delats upp i flera små delar. så bildar den minsta delen sektorn. sektorn är oftast 512 B stor,. Eftersom en sektor inte rymmer så mycket lägger man i hop dom till ett större utrymme, ett större kluster.<br />
<br />
För att hårdisken ska kunna hitta en bestämd sektor behöver den först få reda på vilken cylinder datan ligger på för att kunna bestämma vilken placering skrivhuvudet ska ha. Hårddisken består av flera skrivhuvuden och måste först veta vilket skrivhuvud som ska användas och i vilken sektor datan ligger i. Vid läsning eller skrivning ställer rätt skrivhuvud in sig automatiskt och väntar sen på att den rätta sektorn har snurrat fram. <br />
<br />
Tekniken som jag beskrivit kallas egentligen CHS-adressering (cylinder, head, sector) men den är föråldrad. Datorn beskriver nu för tiden inte dessa punkter var för sig. Det är samma grundprincip men blocken numreras nu efter den ordning de ligger i. Den nya tekniken kallas LBA (Logical Block Addressing). första sektorn har nummer 0, nästa nummer 1 och så vidare. <br />
<br />
normal priset på en hårdisk på 1TB ligger på 650kr <br />
<br />
<br />
--[[Användare:JoachimAllerborg|JoachimAllerborg]] 26 september 2012 kl. 19.46 (UTC)<br />
<br />
=== Chassi ===<br />
niclas william Fredrik<br />
<br />
=== Kraftaggregat (PSU) ===<br />
[[File:ATX-Netzteil.jpg|thumb|ATX-Netzteil. Klicka på bilden för mer info.]]<br />
Nätaggregatet eller PSU som står för "Power Supply Unit" ser till att datorn ens startar. PSU:ns uppgift är att konvertera vägguttagets 230V till lägre spänningar så som 12V, 5V och 3.3V då datorns andra komponenter inte skulle klara av den höga spänningen. Man kan se PSU:n lite som ett hjärta som "pumpar" ut ström till datorns alla komponenter.<br />
<br />
'''Strömkablar'''<br />
<br />
Genom tiderna har många kablar tagits fram och och skrotats men dessa är några av de vanligaste och mest betydande.<br />
<br />
<br />
:* 20/24 pin power connector - moderkortet<br />
:*SATA-Power connector - optiska enheter & HDD<br />
:*4-pin connector - äldre optiska enheter & äldre HDD:er<br />
:*2x2-pin connector - CPU<br />
:*PCie-Power connector - GPU<br />
<br />
<br />
Issa, Bomler<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Moderkort ===<br />
<br />
====Kasper Winberg ====<br />
[[Fil:Moderkort PCH.gif|thumb|400px|Schematisk bild på två av de vanligaste moderkorten]]<br />
Moderkort är det svenska ordet för Motherboard och är ingen direkt förkortning så som USB (som står för universal serial bus). Det engelska namnet och även det ursprungliga namnet är Motherboard just för att det är grunden till en dator, utan moderkortet - ingen fungerande dator. Moderkortet sitter i chassit som alla andra komponenter och är "basen" till alla komponenter. <br />
<br />
Priset på ett moderkort kan variera grovt beroende på vad du ska använda det till, om du ska ha det i en vanlig arbetsdator utan några speciella tillägg kan du komma undan med en 1000kr ungefär, men om du ska ha ett moderkort till tex en speldator så kan det kosta mycket mer beroende på vad för processor du har för den måste passa in i ditt moderkort, och hur många PCIe uttag du behöver. Men ett moderkort kan kosta runt 1000-5000kr. <br />
Standardpriset brukar ligga runt 1500kr.<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
Här nedan ser du en översikt på ett modernt moderkort och några av de viktigaste komponenterna på moderkortet<br />
<br /><br />
<br />
<br />
[[Fil:Modertkort_översikt_kasper.jpg|400px|left|Moderkort översikt]]<br />
1. Front panel (Se nedan)<br /><br />
2. PCI express x16 (Används till [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|grafikkort]], [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Ljudkortet|ljudkort]], nätverkskort)<br /><br />
3. PCI (Användes förr till allt som PCI-E har nu, används fortfarande till närverkskort / ljudkort)<br /><br />
4. PCI express x1 (Används till ljudkort, nätverkskort) <br /><br />
5. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|CPU]] sockel (processor sockel)<br /><br />
6. Plats för [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]] (arbetsminnet)<br /><br />
7. Strömförsörjning till moderkort<br /><br />
8. SATA uttag 6GB/s ([[Uppgift_Beskriv_en_datordel#SSD|SSD hårddisk]])/[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Joachim_A|(SATA hårddisk)]] <br /><br />
9. SATA 3GB/s <br /><br />
10. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#USB|USB]] uttag <br /><br />
11.[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#CMOS|CMOS]] Batteri<br />
<br />
[[Fil:Front_panel_moderkort.jpg|300px|left|Moderkortets front panel]]<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
1. VGA (uttag för bildkabel)<br /><br />
2. USB portar<br /><br />
3. Ljud ingångar <br /><br />
4. Internet uttag<br />
<br />
<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br />
<br />
<br />
Källor: <br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild<br /><br />
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620<br /><br />
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf<br /><br />
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/<br /><br />
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320<br /><br />
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm<br /><br />
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html<br /><br />
Jag har gjort beskrivning på bilderna själv via Microsoft Paint & Seashore<br />
<br />
<br />
--[[Användare:KasperV|KasperV]] 25 september 2012 kl. 15.38 (UTC)<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
==== Max Allerborg ====<br />
<br />
Moderkortet, det är ungefär som en människas hjärta. Nu undrar ni säkert hur ett moderkort kan vara som ett hjärta och det tänkte jag berätta för er. Det är så att alla komponenter som finns i datorn är kopplade till moderkortet på ett eller annat sätt. De flesta strömkällorna är kopplade direkt till moderkortet som i sin tur skickar vidare strömmen till komponenterna listade nedan.<br />
<br /><br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|Grafikkort]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|Processor]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Fl.C3.A4kt|Fläkt]]<br />
<br />
Det finns även en del komponenter som inte får ström av moderkortet och dom komponenterna kan ni se i listan nedan<br />
[[Fil:ASRock N68C-S UCC Rev 1.03.jpg|400px|thumb|Micro-ATX med AMD socket FM1]]<br />
<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#H.C3.A5rddisk|Hårddisk]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#ROM|CD/DVD Läsare]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Kraftaggregat_.28PSU.29|Nätaggregat]]<br />
<br />
<br /><br />
För inte så länge sedan så hade moderkorten tre stycken olika chip men med teknikens utveckling så har man kommit på en annan lösning med endast två chip. Den nya två chips lösningen ska även fungera mycket snabbare och bättre än föregående alternativet. De två chipen som finns nu heter CPU (Central Processing Unit) samt PCH (Platform Controller Hub). Som jag sade tidigare så är nästan alla komponenter i datorn kopplade till moderkortet eller mer specifikt i de två chipsen. Till CPU:n kopplas externgrafik via PCIe, Interngrafik via CPU enheten och RAM-Minnen. Alltså så kan vi dra slutsaten att CPU:n kontrollerar utdataenheter. Till PCH:n som är den andra styrbryggan kopplas USB (Universial Serial Bus), Nätverk, Serial-ATA och en PCIe x1 för exempelvis ett externtljudkort. Då kan vi dra slutsatsen att PCH:n kontrollerar indataenheter. Det är alltså moderkortet som sammansvetsar alla komponenter och PCH:n och CPU:n som ser till att alla komponenterna kan samarbeta.<br />
<br />
<br /><br />
===== [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#BIOS_2|BIOS]] =====<br />
(Basic Input/Output System) är den delen utav moderkortet som ser till att allting som ska startas startar och det sker med hjälp av en typ av mjukvara som ett operativsystem. Du kan även göra en rad olika inställningar via BIOS.<br />
<br />
<br /><br />
===== CMOS =====<br />
(Complementary Metal-Oxide Semiconductor) är ett litet minne som håller koll och lagrar info om BIOS systemet. den info som lagras är mestadels inställningar som sköts via BIOS systemet. CMOS håller även koll på saker som hårddiskarnas status och klockfrekvens på processorn.<br /><br />
<br /><br />
<br />
Moderkort Källor:<br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild<br /><br />
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620<br /><br />
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf<br /><br />
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/<br /><br />
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320<br /><br />
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm<br /><br />
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html<br />
<br />
--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] 24 september 2012 kl. 12.14 (UTC)<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Ett litet skämt ===<br />
<br />
Några norska skämt på temat datorterminologi: [[Norska löshundskommitén]]<br />
<br />
=== Flashminne ===<br />
<br />
Flashminnen är det gemensamma begreppet för minneskort, USB-minnen och SSD-diskar. Fördelarna med flashminnen är att de är små och att de saknar rörliga delar. <br />
De är också billiga att tillverka och har den egenskapen att de inte förlorar den lagrade informationen om de blir utan ström. Ett flashminne är ett transistorbaserat minne som finns i många lagringsstorlekar. Tekniken bakom flashminnena uppfanns av forskare inom Intel Corporation år 1988. De flesta av dem minnen som tillverkas idag, tillverkas av Intel, AMD, Toshiba och ST. Då flashminnen idag finns i många olika former och storlekar, går det att hitta tex USB-minnen från 50-100 kr eller SSD-diskar för upp till 20 000 kr om inte mer. <br />
Två vanliga flashminnen är NOR och NAND. <br />
NOR-minnet kan läsa data snabbt (mellan 10-100 ns), men skriver data desto långsammare (1-10 ms). Minnet läser normalt ett ord i taget. <br />
NAND-minnet har utvecklats av Toshiba. Det är långsamt både vid läsning (10-15 µs) och vid skrivning (1-10 ms). Minnet läser dock en stor mängd data samtidigt till en mellanlagringsbuffert, därifrån det sedan kan läsa ut data snabbt. Fördelen med NAND-flashminnen är att en NAND-minnescell är mindre än en NOR-minnescell och billigare att tillverka. <br />
Funktion<br />
En flashminnescell består av en enda transistor vars styrsignal förändras vid programmeringen. En icke-programmerad minnescell har värdet ”1” och en programmerad minnescell har värdet ”0”. Flashminnet är indelat i block som oftast är ganska stora (normalt 64 kb). För att förändra en bit från en etta till en nolla kan man göra det genom att programmera just den biten. Vill man göra tvärt emot, måste man däremot sudda ut hela blocket. <br />
Ju mindre blocket är, desto enklare är det alltså för användaren, men mindre block är dyrare att tillverka. <br />
Begränsningar<br />
Flashminnen har på grund av sin konstuktion en inbyggd begränsning i antalet skrivcykler. Detta betyder att det inte går att skriva ett oändligt antal gånger till denna typ av minnen utan att det förstörs. <br />
<br />
Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Flashminne, http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/lagringsmedia/flashminne-(solid-state), http://www.pricerunner.se/, <br />
<br />
<br />
--[[Användare:Johnnyolsson|Johnnyolsson]] 1 oktober 2012 kl. 12.28 (UTC)<br />
<br />
=== SSD ===<br />
SSD står för Solid State Drive som kan översättas till halvledar disk på svenska. En SSD har inga snurande skivor som en vanlig hårddisk har utan baseras på minnskretsar istället. <br />
<br />
<br />
SSD ansluts oftast med SATA eller pci-e. En SSD som ansluts via pci-e är oftast snabbare men också mycket dyrare. SATA diskarna brukar ha läshastigheter runt 500MB/s och 500MB/s (2012) och pci-e diskarna runt 1500 MB/s läshastigheter och skrivhasigher runt 1200MB/s vilket kan jämföras med en vanlig traditionell hårdisk som kan läsa i ca 100MB/s och skriver i ca 100MB/s. Pci-e diskarna riktar sig mer mot företagsanvändning och I servrar där den extra hastigheten behövs medans SATA diskarna riktar sig mer mot persondatorer med krav på prestanda. <br />
<br />
<br />
En SSD är helt ljudlös och är okänslig mot stötar och vibrationer detta beror på att den inte har några rörliga delar. En SSD's livstid påverkas av antalet skrivningar så om disken får skriva mycket så kortas livstiden mycket.<br />
<br />
<br />
Eftersom tekniken är relativt ny så är priset förtfarande högt, ca 800 kr för 120Gb för en disk med SATA och för en 120Gb disk som ansluts via pci-e kostar ca 1800 kr.<br />
<br />
{{#ev:youtube|pEsJzrww_dA|250|right}}<br />
<br />
[[Fil:E-disk_2-5_scsi.jpg]]<br />
<br />
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Solid_state_drive#F.C3.B6rdelar Wikipedia.org]<br />
<br />
[http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/introduktion-till-datorn Kjell.com]<br />
<br />
--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] 27 september 2012 kl. 21.16 (UTC)<br />
<br />
=== USB ===<br />
Versioner:<br />
<br />
USB 1.0:<br />
Den första versionen av USB och lanserades 1996. Då pratade man om Low Speed som var upp till 1,5 Megabit/sek<br />
<br />
USB 1.1:<br />
Behovet av högre överföringshastighet var påtagligt och redan två år senare, 1998, så kom en mindre uppdatering av specifikationen för USB. Nu kunde man överföra med Full Speed, 12 megabit/sek<br />
<br />
USB 2.0:<br />
Jakten på högre gjorde att år 2000 kom nästa version. Hastigheten hade nu ökat till Hi-Speed, upp till 480 megabit/ sekund. I och med version 2.0 så konkurrerade den nya versionen på allvar med Firewire. USB 2.0 standarden var även bakåt kompatibel med den tidigare standarden USB 1.1.<br />
<br />
USB 3.0 :<br />
I och med att USB nu hade blivit en standard på både Mac och Windows så utvecklades USB standarden och år 2008 så blev USB version 3.0 en standard. Nu kunde man komma upp i hastigheter på hela 5 gigabits, Superspeed. En stor fördel men 3.0 var att nu kunde kommunikationen gå i båda riktningarna samtidigt. Detta eftersom man utnyttjar 5 extra ledare i kabeln. En annan stor och viktig fördel var att nu kunde man få ut mer ström från varje USB-uttag vilket gjorde att tillverkarna fick möjlighet att tillverka nya tillbehör där man inte behövde skicka med externa nätdelar. <br />
<br />
När det gäller priser så varierar priserna väldigt kraftigt beroende på kvalité och funktioner. En del USB minnen är gjorda för att tåla extrema förhållanden och sen finns det även USB minnen med inbyggda fingeravtrycksläsare och olika krypteringar. Ett standard 4GBs minne kan man få från 30 kr och uppåt medan ett 256GBs minne kostar från ca 3000 kr och uppåt.<br />
<br />
Källor: <br />
:http://sv.wikipedia.org/wiki/Universal_Serial_Bus<br />
:http://www.usb.org/home<br />
:http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=168<br />
<br />
/My Schenkmanis<br />
<br />
==== USB ====<br />
En usb överför ”data” som består utav den fil man, kopierar/ klipper ut, in till datorn med hjälp utav flera virtuella portar vid namn ”Endpoints”. Nästan alla enheter använder sig utav flera sådana ”Endpoints”, ca upp till 32st av olika typer, där var och en utav dem identifieras med ett nummer samt den riktning som data flödet (filerna) ska till i datorn. Under den tiden du kopierar/ klipper ut din fil till datorn så hanterar den all information tillsammans med ett gäng andra detaljer. <br />
<br />
[[Fil:Skärmavbild_2012-09-26_kl._1.38.39_PM.png|320 × 200 pixlar|]]<br />
<br />
Endpoint: är inbyggda i självaste usb:n när de blir tillverkade i fabrikerna, så dem finns permanent på självaste USB produkten. <br />
[[Fil:Screenshot_2012-09-26-12-53-32.png|thumb|De guldiga sträcken på denna usb-minne är endpoints]]<br />
// Mattias Norberg<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== firewire ===<br />
--[[Användare:Rove|Rove]] 24 september 2012 kl. 12.31 (UTC)<br />
[[Fil:Firewire.jpeg|thumb|left]] {{#ev:youtube|xP5aLoRozt8|250|right}}<br />
firewire är apples namn på produkten IEEE 1394 som är en högkommunikationskoppling till och från datorutrustning som till exemple överföring mellan en digital kamra eller liknande. Tekniken utvecklades under ledning av Apple tillsammans med bland andra Texas Instruments, IBM och Sony. IEEE 1394 är ett tekniskt bättre alternativ till USB, men har blivit mindre utbrett eftersom hårdvarukostnaden är högre.<br />
<br />
The IEEE 1394 interface, developed in the late 1980s and early 1990s by Apple as FireWire, is a serial bus interface standard for high-speed communications and isochronous real-time data transfer. The 1394 interface is comparable with USB and often those two technologies are considered together, though USB has more market share.[1] Apple first included FireWire in some of its 1999 models, and most Apple computers since the year 2000 have included FireWire ports, though, as of 2012, nothing beyond the 800 version (IEEE-1394b).[2] The interface is also known by the brand i.LINK (Sony), and Lynx (Texas Instruments). IEEE 1394 replaced parallel SCSI in many applications, because of lower implementation costs and a simplified, more adaptable cabling system. The 1394 standard also defines a backplane interface, though this is not as widely used.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Grafikkort ===<br />
<br />
Johan Askefalk<br />
<br />
[[File:ATI Radeon HD 4770 Graphics Card-oblique view.jpg|thumb|ATI Radeon HD 4770]]<br />
Grafikkort används i nästan alla datorer. De finns snabba energi-slukande Grafikkort och snåla tysta energisnåla Grafikkort.<br />
Snabba Grafikkort används främst i Spel datorer, och bild/film redigerings datorer, Dvs alla som jobbar med media och behöver<br />
ett snabbt Grafikkort. För att det ska gå snabbare och "Smoothare". <br />
<br />
Alla Grafikkort har ett "Grafikminne" det fungerar ungefär som ett RAM minne. Speldatorer behöver mycket minne dvs över 1 GB. Men de snabbaste brukar kunna ha över 4GB!<br />
Men alla Grafikkort behöver inte gigantiska "Grafikminnen", om man till exempel arbetar med att skriva böcker eller långa texter så är det bättre att köpa ett tyst och mer energisnålt Grafikkort.<br />
Och satsa mera på en bra CPU, en snabb SSD och mycket RAM.<br />
<br />
Med en ny teknik kallad "Cuda" skapas av Nvidia. Med denna teknik kan GPU:ns super snabba minne användas som "huvudminne" när man redigerar bilder och liknande, Med denna teknik kan man arbeta otroligt mycket snabbare. Tekniken fungerar så att deras grafikkort ger kraft av sina super snabba processorer och med detta får man en extrem powerboost. <br />
<br />
==== Crossfire ====<br />
:<br />
Crossfire är en teknik som gör att man kan koppla 2 Grafikkort tillsammans, och med detta ge starkare prestanda. Det går dock bara att koppla 2 Gafikkort via Crossfire om de 2 första nummerna på modellen är detsamma. Till exempel: Man kan koppla 1: Radeon HD 5770 och en 5790, Men inte 1: 7970 och 1: 7870. För att detta ska fungerar måste man dock ha ett moderkort som stödjer Crossfire X. <br />
Om man bestämmer sig för att köra Crossfire så är det bra att tänka på att det används väldigt mycket energi, och det blir väldigt varm. Därför kan det vara bra att köpa någon extra fläkt eller kanske en vattenskylningssystem. Dessutom kan det vara bra att kolla så att de Grafikkort du ska använda Crossfire med arbetar bra tillsammans, Eftersom att även om de två första siffrorna är det samma. Kan de kanske finnas buggar om de kör tillsammans. De kan vara i form av bluescreens eller Glitter på skärmen. Du kan kolla detta genom att till exempel läsa på forum eller helt enkelt google det. Forum jag rekommenderar Sweclockers.se.<br />
<br />
[[File:Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire.jpg|thumb|Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire]]<br />
<br />
Som jag sa tidigare så blir Grafikkorten oftast mycket varmare när de kör i Crossfire. Det är viktigt att det inte blir för varmt eftersom att då kan Moderkortet/ grafikkortet smälta. Mitt personliga tips är att varje gång du köpt ett eller flera Grafikkort kolla värmen på dem när de "Idlar" samt kör i "100%". Detta kan du simpelt göra med ett program som heter: FurMark: VGA test. Programmet fungerar så att den öppnar ett fönster som har väldigt höga Grafikinställningar. Och grafikkortet tvingas använda allt den har för att kunna visa filmen i så hög grafik som möjligt. När programmet startats kommer den köra i 15 minuter på din skärms upplösning, eller någon annan virtuell upplösning om du så vill. Under dessa 15 minuter kommer grafikkortet jobba på 100% och fläktarna kommer att automatiskt öka för att hålla grafikkortet kallt. Ditt Grafikkort får inte bli för varmt, dvs runt 85-99 grader då kan det börja smälta, Så håll koll på det under hela testet. Om du märker att det börjar bli för varmt borde du kanske sänka upplösningen lite, men om du inte ändrat den från din skärms upplösning, måste du kanske införskaffa en eller två extra fläktar / ett nytt kallare chassi. Du kan också byta Grafikkortets standard fläkt då de brukar vara ganska dåliga. <br />
<br />
När testet är klart och inget har gått fel så vet du hur dina varma ditt/dina Grafikkort blir på 100%. Om de inte blivit för varma så är det optimalt, om de inte är över 50/60 grader så kan du fundera på att överklocka grafikkortet något (överklocka = trimma). Jag själv ligger hemma på stabila 50-55 grader på 100%, jag har nu överklockat dem med ca: 30% och de ligger nu på ca 75-80 grader på 100% användning.<br />
<br />
'''OBS:''' glöm inte att kolla att Grafikkorten/kortet inte blir för varmt efter överklockningen, om de/den blir de kan du sänka överklockningen något, annars kan du öka den lite eller helt enkelt låta den vara som den är för tillfället.<br />
<br />
'''Grafikkorts överklockning ligger på OS:et dvs om du installerar om ditt Windos kommer din överklockings inställning försvinna. CPU överklockning ligger dock på BIOS dvs att den kommer vara kvar.'''<br />
<br />
Lycka till och hoppades att detta hjälpte dig :)<br />
<br />
// Johan Askefalk<br />
<br />
<br />
-----<br />
<br />
=== Dennis K ===<br />
<br />
'''Grafikkort:'''<br />
<br />
Ett grafikkort, även kallad ett bildskärmskort, skärm adapter och grafikadapter, är ett expansionskort vars grafikprocessor beräknar fram digitala "kartor" av vad som ska visas på skärmen. De flesta grafikkort erbjuder olika funktioner såsom accelererad rendering av 3D-scener och 2D grafik, TV-utgång eller möjligheten att ansluta flera bildskärmar (multi-monitor). I moderna datorer är grafikkortet i form av ett instickskort som ansluts i ett slot. Om man ska förklara hur ett grafikkort fungerar för någon som inte vet så kan man säga att en liten bit information skickas till grafikkortet från cpun och i den står det vad som ska visas på skärmen. Informationen skickas i elektriska pulser, där tex det här skickas, på/av=1/0. Grafikkortet läser informationen och vidarebefodrar de elektriska signalerna och hämtar den extra informationen som behövs till flera (1/0) som skickas ut till utgången som blir något en skärm kan läsa av och då vet den att den ska tända den pixeln, släcka den röda pixel, gröna osv.<br />
<br />
'''Crossfire:'''<br />
<br />
Crossfire kallas den teknik som gör det möjligt att sammankoppla två grafikkort så att dom delar på arbetsbördan, detta ger en stor fördel i bland annat datorspel.<br />
<br />
=== Ljudkortet ===<br />
[[File:Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB.jpg|thumb|Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB]]<br />
<br />
Frank Salazar Diaz<br />
<br />
'''Geylan'''<br />
<br />
Ljudkortet är en komponent i datorn som spelar upp och spelar in ljud. Ljudkortet brukar oftas vara kopplat till Moderkortet och det är så ganska ofta på de moderna datorerna, fast det finns folk som använder ett instickskort för att de presterar bättre och man får en högre kvalite på ljudet. Signalerna/bruset som kommer från instickskortet är bättre isolerade och det betyder att bruset som uppstår när man använder ett ljudkort som är kopplat till moderkortet inte uppstår lika mycket och ljudet blir klarare. Instickskortet kan byta mellan olika samplingsfreksvenser, t.ex. 44.1/48/96 kHz, och på ljudkortet som är kopplat i moderkortet så brukar man oftast bara kunna använda 44.1 kHz. <br />
<br />
De första ljudkorten till PC började användas i början av 1990-talet och då hade de bara MIDI-funktion som kunde kommunicera med datorer och instrument som t.ex. keyboards och trummaskiner. MIDI står för Musical Instrument Digital Interface och på svenska så är det ett seriellt elektroniskt gränssnit ämnat för musikbruk. Och senare på början av 1990-talet så började man även och använda 8 bitars digitalt ljud som var bättre än MIDI. Det första ljudkortet tillverkades i 80-talet och det hette Creative’s Soundblaster-kort och det var de första ljudkortet till PC.<br />
<br />
<br />
Det första ljudkortet till PC kom i början av 1990-talet och då hade de i första fallen endast MIDI- funktion och senare så hade den även 8 bitars digitalt Ljud. <br />
en utav de första ljudkorten som kom ut till PC var Creative’s Sound blaster. Som började tillverka i slutet av 80-talet <br />
<br />
Sound Blaster är ett av många varumärken på en serie ljudkort skapat av det Singapore-baserade företag Creative Labs. <br />
AdLib var ett populärt MIDI-ljudkort tillverkat av det kanadensiska företaget AdLib, inc. Mellan 1987 och 1992. ( Ad lib är en förkortning av latinets ’ad libitum’) <br />
<br />
Det fanns också extern ljudkort som var till de allra första hemdatorerna. några märken var Sinclair, Commodore, BBC, Amstrad, Spectravideo m.m. dessa ljudkort innehöll ofta en tre-kanals ljudkrets, vissa ljudkort hade stöd för MIDI som då var mycket nytt. Priset på ett ljudkort med märket Creative Sound Blaster kan kosta mellan 540-900kr<br />
<br />
'''''Källor'''''<br />
<br />
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Creative_SB_X-Fi_Fatal1ty-AB.jpg<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Midi<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljudkort<br />
<br />
=== Processor ===<br />
<br />
Alexander Mårtensson, Bastian Pedersen<br />
<br />
<br />
"==Lagringsminne=="<br />
<br />
<br />
''Lagringsminne eller externminne används såsom arbetsminnet till att lagra datorprogram och dess data när det inte används. Det finns många olika typer av lagringsminnen. Exempel på några lagringsminnen är disketter, hårddiskar, optiska skivor som dvd och Cd och man får inte glömma transistorbaserade flashminnen. Den andra typen av datorminne kallas för arbetsminne eller RAM. Skillnaden mellan arbetsminne och lagringsminne är att lagringsminnen inte är flyktigt, vilket betyder att det kan lagra data under en längre perioder även utan strömtillförsel vilket RAM inte kan.<br />
Nu för tiden har de flesta datorer inbyggda lagringsminnen såsom hårddiskar. För i tiden var inte lagringsminnen inte inbyggt i datorn själv och av historiska skäl används fortfarande begreppet "externminne". <br />
<br />
Källa http://sv.wikipedia.org/wiki/Lagringsminne [[File:Interference-colors.jpg|thumb|Lagringminne]]<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Oscar Rasinaho<br />
<br />
=== BIOS ===<br />
Jimmy Hammarsten<br />
<br />
BIOS<br />
Ett BIO system är ett program eller en mjukvara som är inbyggd i datorn med ett BIO system som startar datorns operativ system, grafik kortet, RAM, CPU, Tangentbordet, musen och hårddisken mm. BIOS står för Basic Input/Output System. Ett BIO System har ett Användargränssnitt som vanligen ett menysystem genom att trycka en viss tangent på tangentbordet när datorn startar. I BIOS UI, kan en användare<br />
- Konfigurera hårdvaran<br />
- Sätta system klockan<br />
- Aktivera/avaktivera system komponenter<br />
- välja vilken enhet som är bäst lämplig till att starta upp systemet<br />
- sätta olika lösenord uppmaningar, till exempel ett lösenord för att få tillgång till BIOS-funktionerna för användargränssnittet själv och förhindra illvilliga användare från att starta upp systemet från obehörig kringutrustning. <br />
<br />
termen BIOS (Basic Input / Output System) uppfanns av Gary Kildall och dök först upp i CP / M operativsystem 1975, som beskriver maskin-specifika delen av CP / M laddas under uppstarten som gränssnitt direkt med hårdvaran (en CP / M maskin har vanligtvis bara en enkel startprogram i ROM). Senare versioner av CP / M (liksom Concurrent CP / M, Concurrent DOS, DOS Plus, Multiuser DOS, System Manager och REAL/32) kommer med en XIOS (Extended Input / Output System) istället för BIOS. De flesta versioner av DOS har en fil som heter "Io.sys", "IBMBIO.COM", "IBMBIO.SYS" eller "DRBIOS.SYS", denna fil är känd som "DOS BIOS", som är analogt med "CP / M BIOS ".<br />
<br />
Bland andra klasser av datorer, har den generiska termer uppstartsmonitorn, startprogram och start-ROM varit i allmänt bruk. Lite sol och PowerPC-baserade datorer använder Open Firmware för detta ändamål. Det finns några alternativ för "Legacy BIOS" i x86 världen: Extensible Firmware Interface, Open Firmware (används på OLPC XO-1) och coreboot.<br />
<br />
I princip en BIOS i ROM anpassade till den specifika tillverkarens maskinvara, vilket låg nivå tjänster (som att läsa en tangenttryckning eller skriva en sektor av data till diskett) som ska lämnas på ett standardiserat sätt till ett operativsystem. Till exempel kan en IBM PC har antingen en monokrom eller grafikkort (med olika adresser display minnet och hårdvaran), men en enda standard BIOS systemanrop kan åberopas för att visa ett tecken på en viss position på skärmen i textläge.<br />
Startblocket<br />
DMI Block<br />
Huvudsakliga block<br />
PhoenixBIOS D686. Denna BIOS-chip är inrymt i en PLCC paket, som är i sin tur ansluten till en PLCC uttag.<br />
<br />
Före 1990-talet var BIOS lagrad i ROM eller PROM chip, som inte kunde ändras av användarna. Som dess komplexitet och behov av uppdateringar växte och åter programmerbara delar blev mer tillgänglig, BIOS firmware oftast lagras på EEPROM eller flash-minnesenheter. Enligt Robert braver ordförande för BIOS-tillverkaren Micro Firmware blev Flash BIOS marker vanligt omkring 1995, eftersom de elektriskt raderbara PROM (EEPROM) marker är billigare och enklare att programmera än vanliga raderbara PROM (EPROM) marker. Flashchip programmeras (och omprogrammeras) in-circuit, medan EPROM chip behöver systemet att drivas nedåt och EPROM chip bort från moderkortet, för omprogrammering. EPROM chip kan raderas vid långvarig exponering för ultraviolett ljus, vilket nås chipet via fönstret. Chip tillverkare använder EPROM programmerare (sprängare) för att programmera EPROM chip. Elektriskt raderbara (EEPROM) chips tillåter BIOS omprogrammering med högre än normal spänning. [5] BIOS-versioner uppgraderas för att dra nytta av nyare versioner av hårdvara och korrigera buggar i tidigare versioner av BIOS. [6]<br />
<br />
Från och med IBM AT stödde datorer en hårdvaruklocka inställbar i BIOS. Den hade ett århundrade bit som tillåts för att manuellt ändra talet när år 2000 hände. De flesta BIOS revideringar som skapas i 1995 och nästan alla BIOS revideringar i 1997 stödde år 2000 genom att sätta århundradet bitar automatiskt när klockan rullade förbi midnatt, 31 December, 1999. [7]<br />
<br />
De första flashchip fästes till ISA-bussen. Från och med 1997 flyttade BIOS flash till LPC bussen en funktionell ersättning för ISA, efter en ny standard implementering känd som "firmware nav" (FWH). År 2006 kom de första system som stöder en seriell Peripheral Interface (SPI), och BIOS flash flyttade igen.<br />
<br />
Storleken på BIOS och kapacitet ROM, den EEPROM och andra medier kan lagras på, har ökat över tiden nya funktioner har lagts till koden, BIOS-versioner finns nu med storlekar upp till 16 megabyte. Vissa moderna moderkort är inklusive ännu större NAND flashminne IC ombord som kan lagra hela kompakta operativsystem, till exempel vissa Linux-distributioner. Till exempel ingår vissa nya ASUS moderkort Splashtop Linux inbäddad i sina NAND flash minne IC.<br />
<br />
<br />
I moderna datorer BIOS lagras i omskrivbar minne, vilket gör att innehållet som skall ersättas eller "skrivas". Denna omskrivning av innehållet benämns ibland blinkar. Detta kan göras genom ett speciellt program, vanligen av systemets tillverkare eller vid POST, med en BIOS-bild i en hårddisk eller USB-minne. En fil som innehåller sådant innehåll ibland kallas "en BIOS image". En BIOS kan reflashed för att uppgradera till en nyare version att fixa buggar eller ge förbättrad prestanda eller för att stödja nyare hårdvara, eller skriva om operation kan behövas för att fixa en skadad BIOS. Ett BIOS kan också "flashad" genom att sätta filen i roten på en USB-enhet och starta.<br />
<br />
Ett datorsystem kan innehålla flera BIOS firmware marker. Moderkortet BIOS innehåller vanligtvis kod för att komma hårdvarukomponenter helt nödvändiga för bootstrapping av systemet, såsom tangentbord (antingen PS / 2 eller USB Human Interface Device) och lagring (diskettenheter, om sådana finns, och PATA eller SATA-hårddisk styrenheter). Dessutom, plug-in adapterkort som SCSI, RAID, nätverkskort gränssnitt, och styrelser video innehåller ofta sina egna BIOS (t.ex. Video BIOS) som kompletterar eller ersätter system-BIOS-koden för den givna komponenten. (Denna kod är i allmänhet som ett alternativ ROM). Även enheter inbyggda i moderkortet kan bete sig på detta sätt, deras alternativ rom kan lagras som separata kod på den huvudsakliga BIOS-flash chip och uppgraderas antingen tillsammans med eller separat från de viktigaste BIOS.<br />
<br />
En tilläggskort oftast bara kräver ett alternativ ROM :<br />
Måste användas innan operativsystemet kan läsas in (vanligtvis innebär att det krävs i bootstrapping processen), och<br />
Är alltför sofistikerad eller specifik en enhet som ska hanteras av de viktigaste BIOS<br />
<br />
Äldre PC-operativsystem, som MS-DOS (inklusive alla DOS-baserade versioner av Microsoft Windows) och nystartade systemladdare, får fortsätta att använda BIOS för ingång och utgång. Emellertid innebär de begränsningar av BIOS miljö som moderna operativsystem kommer nästan alltid använder sina egna drivrutiner för att direkt styra hårdvaran. I allmänhet är dessa drivrutiner använder endast BIOS och alternativet kräver ROM för mycket specifika (icke-prestanda-kritiska) uppgifter, t.ex. preliminär enheten har initierats.<br />
<br />
För att upptäcka minne-mappade ISA alternativet ROM under uppstartsprocessen, PC BIOS-implementeringar skannar verkliga minne från 0xC0000 till 0xF0000 på 2 KiB gränser, söker en ROM signatur: 0xAA55 (0x55 följt av 0xAA eftersom x86-arkitekturen är little- endian). I en giltig utbyggnad ROM denna signatur omedelbart följt av en enda byte indikerar antalet 512-byte block det använder i verkliga minne. Nästa byte innehåller en offset som beskriver alternativet ROM inkörsport, som BIOS omedelbart överför kontroll. Vid denna punkt tar expansionen ROM koden över, med hjälp av BIOS tjänster att registrera avbrottsvektorer för användning av post-boot program ger ett gränssnitt Användarkonfiguration, eller visa diagnostisk information.<br />
<br />
Det finns många metoder och verktyg för att undersöka innehållet i olika moderkortets BIOS och ROM expansion, såsom Microsoft DEBUG eller Unix dd.<br />
<br />
källa<br />
Datorteknik 1A V2011 Lärobok sid 23 av Jan-Eric Thelin<br />
http://windows.microsoft.com/sv-SE/windows7/BIOS-frequently-asked-questions<br />
http://en.wikipedia.org/wiki/BIOS</div>Geylanhttps://wikiskola.se/index.php?title=Geylans_Sandl%C3%A5da&diff=18597Geylans Sandlåda2012-10-03T11:15:40Z<p>Geylan: /* Vattenkylning */</p>
<hr />
<div>[[File:Kalabrien Ricadi Sandwellen 2129.jpg|thumb|Kalabrien Ricadi Sandwellen 2129]]<br />
== Vad? ==<br />
{{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer? Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område. <br />
<br />
Du behöver bli medlem och logga in på Wikiskola för att kunna skriva här. <br />
<br />
'''Vi vill att du:'''<br />
* Förklarar vad förkortningen står för.<br />
* Översätter engelska uttryck till svenska<br />
* Anger ungefärligt pris<br />
* Förklarar hur den fungerar<br />
* Länk till en film eller inbäddad film.<br />
* Källor/länkar<br />
<br />
Skriv ditt namn under den rubrik där du kan bidra. Eller lägg till en egen rubrik.<br />
<br />
Du publicerar din text genom att lägga in på denna sida.<br />
}}<br />
<br />
=== Chassi ===<br />
niclas william Fredrik<br />
<br />
=== Kraftaggregat (PSU) ===<br />
[[File:ATX-Netzteil.jpg|thumb|ATX-Netzteil. Klicka på bilden för mer info.]]<br />
Nätaggregatet eller PSU som står för "Power Supply Unit" ser till att datorn ens startar. PSU:ns uppgift är att konvertera vägguttagets 230V till lägre spänningar så som 12V, 5V och 3.3V då datorns andra komponenter inte skulle klara av den höga spänningen. Man kan se PSU:n lite som ett hjärta som "pumpar" ut ström till datorns alla komponenter.<br />
<br />
'''Strömkablar'''<br />
<br />
Genom tiderna har många kablar tagits fram och och skrotats men dessa är några av de vanligaste och mest betydande.<br />
<br />
<br />
:* 20/24 pin power connector - moderkortet<br />
:*SATA-Power connector - optiska enheter & HDD<br />
:*4-pin connector - äldre optiska enheter & äldre HDD:er<br />
:*2x2-pin connector - CPU<br />
:*PCie-Power connector - GPU<br />
<br />
<br />
Issa, Bomler<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Moderkort ===<br />
<br />
====Kasper Winberg ====<br />
[[Fil:Moderkort PCH.gif|thumb|400px|Schematisk bild på två av de vanligaste moderkorten]]<br />
Moderkort är det svenska ordet för Motherboard och är ingen direkt förkortning så som USB (som står för universal serial bus). Det engelska namnet och även det ursprungliga namnet är Motherboard just för att det är grunden till en dator, utan moderkortet - ingen fungerande dator. Moderkortet sitter i chassit som alla andra komponenter och är "basen" till alla komponenter. <br />
<br />
Priset på ett moderkort kan variera grovt beroende på vad du ska använda det till, om du ska ha det i en vanlig arbetsdator utan några speciella tillägg kan du komma undan med en 1000kr ungefär, men om du ska ha ett moderkort till tex en speldator så kan det kosta mycket mer beroende på vad för processor du har för den måste passa in i ditt moderkort, och hur många PCIe uttag du behöver. Men ett moderkort kan kosta runt 1000-5000kr. <br />
Standardpriset brukar ligga runt 1500kr.<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
Här nedan ser du en översikt på ett modernt moderkort och några av de viktigaste komponenterna på moderkortet<br />
<br /><br />
<br />
<br />
[[Fil:Modertkort_översikt_kasper.jpg|400px|left|Moderkort översikt]]<br />
1. Front panel (Se nedan)<br /><br />
2. PCI express x16 (Används till [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|grafikkort]], [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Ljudkortet|ljudkort]], nätverkskort)<br /><br />
3. PCI (Användes förr till allt som PCI-E har nu, används fortfarande till närverkskort / ljudkort)<br /><br />
4. PCI express x1 (Används till ljudkort, nätverkskort) <br /><br />
5. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|CPU]] sockel (processor sockel)<br /><br />
6. Plats för [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]] (arbetsminnet)<br /><br />
7. Strömförsörjning till moderkort<br /><br />
8. SATA uttag 6GB/s ([[Uppgift_Beskriv_en_datordel#SSD|SSD hårddisk]])/[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Joachim_A|(SATA hårddisk)]] <br /><br />
9. SATA 3GB/s <br /><br />
10. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#USB|USB]] uttag <br /><br />
11.[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#CMOS|CMOS]] Batteri<br />
<br />
[[Fil:Front_panel_moderkort.jpg|300px|left|Moderkortets front panel]]<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
1. VGA (uttag för bildkabel)<br /><br />
2. USB portar<br /><br />
3. Ljud ingångar <br /><br />
4. Internet uttag<br />
<br />
<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br />
<br />
<br />
Källor: <br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild<br /><br />
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620<br /><br />
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf<br /><br />
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/<br /><br />
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320<br /><br />
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm<br /><br />
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html<br /><br />
Jag har gjort beskrivning på bilderna själv via Microsoft Paint & Seashore<br />
<br />
<br />
--[[Användare:KasperV|KasperV]] 25 september 2012 kl. 15.38 (UTC)<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
==== Max Allerborg ====<br />
<br />
Moderkortet, det är ungefär som en människas hjärta. Nu undrar ni säkert hur ett moderkort kan vara som ett hjärta och det tänkte jag berätta för er. Det är så att alla komponenter som finns i datorn är kopplade till moderkortet på ett eller annat sätt. De flesta strömkällorna är kopplade direkt till moderkortet som i sin tur skickar vidare strömmen till komponenterna listade nedan.<br />
<br /><br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|Grafikkort]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|Processor]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Fl.C3.A4kt|Fläkt]]<br />
<br />
Det finns även en del komponenter som inte får ström av moderkortet och dom komponenterna kan ni se i listan nedan<br />
[[Fil:ASRock N68C-S UCC Rev 1.03.jpg|400px|thumb|Micro-ATX med AMD socket FM1]]<br />
<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#H.C3.A5rddisk|Hårddisk]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#ROM|CD/DVD Läsare]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Kraftaggregat_.28PSU.29|Nätaggregat]]<br />
<br />
<br /><br />
För inte så länge sedan så hade moderkorten tre stycken olika chip men med teknikens utveckling så har man kommit på en annan lösning med endast två chip. Den nya två chips lösningen ska även fungera mycket snabbare och bättre än föregående alternativet. De två chipen som finns nu heter CPU (Central Processing Unit) samt PCH (Platform Controller Hub). Som jag sade tidigare så är nästan alla komponenter i datorn kopplade till moderkortet eller mer specifikt i de två chipsen. Till CPU:n kopplas externgrafik via PCIe, Interngrafik via CPU enheten och RAM-Minnen. Alltså så kan vi dra slutsaten att CPU:n kontrollerar utdataenheter. Till PCH:n som är den andra styrbryggan kopplas USB (Universial Serial Bus), Nätverk, Serial-ATA och en PCIe x1 för exempelvis ett externtljudkort. Då kan vi dra slutsatsen att PCH:n kontrollerar indataenheter. Det är alltså moderkortet som sammansvetsar alla komponenter och PCH:n och CPU:n som ser till att alla komponenterna kan samarbeta.<br />
<br />
<br /><br />
===== [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#BIOS_2|BIOS]] =====<br />
(Basic Input/Output System) är den delen utav moderkortet som ser till att allting som ska startas startar och det sker med hjälp av en typ av mjukvara som ett operativsystem. Du kan även göra en rad olika inställningar via BIOS.<br />
<br />
<br /><br />
===== CMOS =====<br />
(Complementary Metal-Oxide Semiconductor) är ett litet minne som håller koll och lagrar info om BIOS systemet. den info som lagras är mestadels inställningar som sköts via BIOS systemet. CMOS håller även koll på saker som hårddiskarnas status och klockfrekvens på processorn.<br /><br />
<br /><br />
<br />
Moderkort Källor:<br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild<br /><br />
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620<br /><br />
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf<br /><br />
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/<br /><br />
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320<br /><br />
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm<br /><br />
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html<br />
<br />
--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] 24 september 2012 kl. 12.14 (UTC)<br />
{{clear}}<br />
<br />
==== Joachim A ====<br />
Hårddisk<br />
<br />
Den största delen av en hårddisk består av flera magnetiska skivor som är roterande och ligger på varandra. På varje sida av skivan sitter det skrivhuvuden som läser från eller skriver till skivan. <br />
<br />
Tre saker som är bra att känna till på en hårddisk är cylinder, huvud och sektor. <br />
På hårdisken finns det flera spår. När skrivhuvudet har letat sig fram till rätt spår kan den stå stilla där och läsa eller skriva data, under tiden skivan roterar under.<br />
<br />
En hårdisk kan bestå av flera skivor. Cylindern är det spår som ligger på samma ställe på varje skiva. Har man fyra skivor så kan tex spåret näst längs ut på alla skivor. tillsammans utgöra en cylinder. <br />
<br />
När hårddisken (skivorna)delats upp i flera små delar. så bildar den minsta delen sektorn. sektorn är oftast 512 B stor,. Eftersom en sektor inte rymmer så mycket lägger man i hop dom till ett större utrymme, ett större kluster.<br />
<br />
För att hårdisken ska kunna hitta en bestämd sektor behöver den först få reda på vilken cylinder datan ligger på för att kunna bestämma vilken placering skrivhuvudet ska ha. Hårddisken består av flera skrivhuvuden och måste först veta vilket skrivhuvud som ska användas och i vilken sektor datan ligger i. Vid läsning eller skrivning ställer rätt skrivhuvud in sig automatiskt och väntar sen på att den rätta sektorn har snurrat fram. <br />
<br />
Tekniken som jag beskrivit kallas egentligen CHS-adressering (cylinder, head, sector) men den är föråldrad. Datorn beskriver nu för tiden inte dessa punkter var för sig. Det är samma grundprincip men blocken numreras nu efter den ordning de ligger i. Den nya tekniken kallas LBA (Logical Block Addressing). första sektorn har nummer 0, nästa nummer 1 och så vidare. <br />
<br />
normal priset på en hårdisk på 1TB ligger på 650kr <br />
<br />
<br />
--[[Användare:JoachimAllerborg|JoachimAllerborg]] 26 september 2012 kl. 19.46 (UTC)<br />
=== Processor ===<br />
<br />
Alexander Mårtensson, Bastian Pedersen<br />
<br />
=== BIOS ===<br />
Jimmy Hammarsten<br />
<br />
BIOS<br />
Ett BIO system är ett program eller en mjukvara som är inbyggd i datorn med ett BIO system som startar datorns operativ system, grafik kortet, RAM, CPU, Tangentbordet, musen och hårddisken mm. BIOS står för Basic Input/Output System. Ett BIO System har ett Användargränssnitt som vanligen ett menysystem genom att trycka en viss tangent på tangentbordet när datorn startar. I BIOS UI, kan en användare<br />
- Konfigurera hårdvaran<br />
- Sätta system klockan<br />
- Aktivera/avaktivera system komponenter<br />
- välja vilken enhet som är bäst lämplig till att starta upp systemet<br />
- sätta olika lösenord uppmaningar, till exempel ett lösenord för att få tillgång till BIOS-funktionerna för användargränssnittet själv och förhindra illvilliga användare från att starta upp systemet från obehörig kringutrustning. <br />
<br />
<br />
<br />
källa<br />
Datorteknik 1A V2011 Lärobok sid 23 av Jan-Eric Thelin<br />
http://windows.microsoft.com/sv-SE/windows7/BIOS-frequently-asked-questions<br />
http://en.wikipedia.org/wiki/BIOS<br />
<br />
=== grafikkort ===<br />
--[[Användare:Jesperdeli|Jesperdeli]] 24 september 2012 kl. 12.36 (UTC)<br />
=== Grafikkort ===<br />
<br />
Johan Askefalk<br />
<br />
[[File:ATI Radeon HD 4770 Graphics Card-oblique view.jpg|thumb|ATI Radeon HD 4770]]<br />
Grafikkort används i nästan alla datorer. De finns snabba energi-slukande Grafikkort och snåla tysta energisnåla Grafikkort.<br />
Snabba Grafikkort används främst i Spel datorer, och bild/film redigerings datorer, Dvs alla som jobbar med media och behöver<br />
ett snabbt Grafikkort. För att det ska gå snabbare och "Smoothare". <br />
<br />
Alla Grafikkort har ett "Grafikminne" det fungerar ungefär som ett RAM minne. Speldatorer behöver mycket minne dvs över 1 GB. Men de snabbaste brukar kunna ha över 4GB!<br />
Men alla Grafikkort behöver inte gigantiska "Grafikminnen", om man till exempel arbetar med att skriva böcker eller långa texter så är det bättre att köpa ett tyst och mer energisnålt Grafikkort.<br />
Och satsa mera på en bra CPU, en snabb SSD och mycket RAM.<br />
<br />
Med en ny teknik kallad "Cuda" skapas av Nvidia. Med denna teknik kan GPU:ns super snabba minne användas som "huvudminne" när man redigerar bilder och liknande, Med denna teknik kan man arbeta otroligt mycket snabbare. Tekniken fungerar så att deras grafikkort ger kraft av sina super snabba processorer och med detta får man en extrem powerboost. <br />
<br />
==== Crossfire ====<br />
:<br />
Crossfire är en teknik som gör att man kan koppla 2 Grafikkort tillsammans, och med detta ge starkare prestanda. Det går dock bara att koppla 2 Gafikkort via Crossfire om de 2 första nummerna på modellen är detsamma. Till exempel: Man kan koppla 1: Radeon HD 5770 och en 5790, Men inte 1: 7970 och 1: 7870. För att detta ska fungerar måste man dock ha ett moderkort som stödjer Crossfire X. <br />
Om man bestämmer sig för att köra Crossfire så är det bra att tänka på att det används väldigt mycket energi, och det blir väldigt varm. Därför kan det vara bra att köpa någon extra fläkt eller kanske en vattenskylningssystem. Dessutom kan det vara bra att kolla så att de Grafikkort du ska använda Crossfire med arbetar bra tillsammans, Eftersom att även om de två första siffrorna är det samma. Kan de kanske finnas buggar om de kör tillsammans. De kan vara i form av bluescreens eller Glitter på skärmen. Du kan kolla detta genom att till exempel läsa på forum eller helt enkelt google det. Forum jag rekommenderar Sweclockers.se.<br />
<br />
[[File:Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire.jpg|thumb|Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire]]<br />
<br />
Som jag sa tidigare så blir Grafikkorten oftast mycket varmare när de kör i Crossfire. Det är viktigt att det inte blir för varmt eftersom att då kan Moderkortet/ grafikkortet smälta. Mitt personliga tips är att varje gång du köpt ett eller flera Grafikkort kolla värmen på dem när de "Idlar" samt kör i "100%". Detta kan du simpelt göra med ett program som heter: FurMark: VGA test. Programmet fungerar så att den öppnar ett fönster som har väldigt höga Grafikinställningar. Och grafikkortet tvingas använda allt den har för att kunna visa filmen i så hög grafik som möjligt. När programmet startats kommer den köra i 15 minuter på din skärms upplösning, eller någon annan virtuell upplösning om du så vill. Under dessa 15 minuter kommer grafikkortet jobba på 100% och fläktarna kommer att automatiskt öka för att hålla grafikkortet kallt. Ditt Grafikkort får inte bli för varmt, dvs runt 85-99 grader då kan det börja smälta, Så håll koll på det under hela testet. Om du märker att det börjar bli för varmt borde du kanske sänka upplösningen lite, men om du inte ändrat den från din skärms upplösning, måste du kanske införskaffa en eller två extra fläktar / ett nytt kallare chassi. Du kan också byta Grafikkortets standard fläkt då de brukar vara ganska dåliga. <br />
<br />
När testet är klart och inget har gått fel så vet du hur dina varma ditt/dina Grafikkort blir på 100%. Om de inte blivit för varma så är det optimalt, om de inte är över 50/60 grader så kan du fundera på att överklocka grafikkortet något (överklocka = trimma). Jag själv ligger hemma på stabila 50-55 grader på 100%, jag har nu överklockat dem med ca: 30% och de ligger nu på ca 75-80 grader på 100% användning.<br />
<br />
'''OBS:''' glöm inte att kolla att Grafikkorten/kortet inte blir för varmt efter överklockningen, om de/den blir de kan du sänka överklockningen något, annars kan du öka den lite eller helt enkelt låta den vara som den är för tillfället.<br />
<br />
'''Grafikkorts överklockning ligger på OS:et dvs om du installerar om ditt Windos kommer din överklockings inställning försvinna. CPU överklockning ligger dock på BIOS dvs att den kommer vara kvar.'''<br />
<br />
Lycka till och hoppades att detta hjälpte dig :)<br />
<br />
// Johan Askefalk<br />
<br />
<br />
-----<br />
=== Dennis K ===<br />
<br />
'''Grafikkort:'''<br />
<br />
Ett grafikkort, även kallad ett bildskärmskort, skärm adapter och grafikadapter, är ett expansionskort vars grafikprocessor beräknar fram digitala "kartor" av vad som ska visas på skärmen. De flesta grafikkort erbjuder olika funktioner såsom accelererad rendering av 3D-scener och 2D grafik, TV-utgång eller möjligheten att ansluta flera bildskärmar (multi-monitor). I moderna datorer är grafikkortet i form av ett instickskort som ansluts i ett slot. Om man ska förklara hur ett grafikkort fungerar för någon som inte vet så kan man säga att en liten bit information skickas till grafikkortet från cpun och i den står det vad som ska visas på skärmen. Informationen skickas i elektriska pulser, där tex det här skickas, på/av=1/0. Grafikkortet läser informationen och vidarebefodrar de elektriska signalerna och hämtar den extra informationen som behövs till flera (1/0) som skickas ut till utgången som blir något en skärm kan läsa av och då vet den att den ska tända den pixeln, släcka den röda pixel, gröna osv.<br />
<br />
'''Crossfire:'''<br />
<br />
Crossfire kallas den teknik som gör det möjligt att sammankoppla två grafikkort så att dom delar på arbetsbördan, detta ger en stor fördel i bland annat datorspel.<br />
<br />
=== ROM ===<br />
'''ROM''' eller Read-only Memory betyder med en grov översättning ”endast läsbart minne”. ROM-minnet i datorn är väldigt viktigt för att datorn ska kunna fungera. Detta beror på att all programvara som är avsedd för att styra hårdvaran i datorn finns på ROM-minnet. På grund av denna funktion kan man inte redigera informationen på ROM-minnet och därav namnet.<br />
<br />
'''PROM''', '''EPROM''' och '''EEPROM'''<br />
<br />
PROM eller ''programmerbart'' ROM är en vidareutveckling av ROM. PROM tillåter en att redigera koderna på minnet en gång. Men för att kunna redigera informationen på minnet så måste man ha en speciell skrivutrustning som är väldigt svår att få tag på. Sedan utvecklades EPROM och EEPROM. EPROM som står för ''erasable'' PROM kan man redigera med hjälp av ultraviolett strålning och EEPROM kan man redigera med hjälp av elektronsik utrustning.<br />
<br />
'''Flashminnen'''<br />
<br />
Flashminnen som har dubbelt så många transistorer per minnescell. Däremot har EEPROM en fördel som gör att man kan radera små block i taget. I små EEPROM-kretsar kan man radera och programmera 8 bitar i taget, medan flashminnets blockstorlek är på 524 288 bitar. EEPROMs minnescell är större än flashminnet, vilket innebär en högra produktionskostnad. <br />
<br />
Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Read-only_memory<br />
=== Fläkt ===<br />
<br />
'''Malin:'''<br /><br />
När en dator är i arbete, genererar komponenterna i datorn värmeenergi. Dock så är många delar i en dator väldigt känsliga mot värme. Därför är det viktigt att ha någon sorts kylning till datorn, så att luften i datorn förblir kall. Dels så att datorn inte överhettas, men även för att datorer jobbar bättre om den är kall. Den vanligaste kylningstekninken till en modern dator är datorfläkten. Datorfläkten har till uppgift att fläkta bort den varma luften inuti datorn och ersätta den med kall luft utifrån. Det finns oftast fler än en fläkt till en dator eftersom en fläkt inte är stark nog att kyla hela datorn. Det vanligaste är att det finns fläktar vid t.ex. nätagregatet, grafikkortet, processorn, CPU:n och vid Chassit. Dessa fläktar finns offtast redan från början, men att om man vill utsätta sin dator för tyngre program och mer jobb (t.ex. spel eller andra stora program), kan användaren sätta till extra fläktar. Det finns även olika bra fläktar som har bra styrka och snabbhet. Man mäter fläktars kraft i RPM (Rotations Per Minute). Desto mer RPM en fläkt har, desto bättre är den.<br />
--[[Användare:MalinHagland|MalinHagland]] 24 september 2012 kl. 12.07 (UTC)<br />
<br />
[[File:80mm computer fans with fan guards and connectors.png|thumb|80mm computer fans with fan guards and connectors]]<br />
<br />
<br />
Varje dators komponenter alstrar värme vid användning. Man måste därför ha något som kyler ner komponenterna för att de inte ska överhettas och smälta eller skadas. Meningen med datorfläktar är att de ska skicka ut värmen ur chassit. Många av delarna i en dator, som t.ex. hårddiskar och nätaggregat, behöver inte en fläkt, utan bara ett gott luftflöde genom chassit. Detta innebär att fläktarna ofta placeras nära värmegenererande komponenter, som grafikkort och processorer. <br />
Att kyla datorer med hjälp av fläktar är inte det enda alternativet i dagens läge. Personer som använder sina datorer till krävande arbeten måste iblanda ha bättre och mer effektiv kylning än dessa kan erbjuda. Vattenkylning är ett av dessa alternativ och går ut på att man leder kallt vatten till vattenblock som sitter monterade på datorkomponenterna. Detta sätt att kyla på är mycket mer effektivt. Samtidigt så är det mer riskabelt då datorn kan förstöras om en ledning går sönder och vatten sipprar ut i systemet.<br />
--[[Användare:Miro|Miro]] 24 september 2012 kl. 12.06 (UTC)<br />
<br />
'''Källor:'''<br />
http://h10025.www1.hp.com/ewfrf/wc/document?docname=c01993131&lc=sv&cc=se&dlc=sv<br />
<br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar<br />
<br />
<br />
<br />
'''''Signera artikeln med ditt namn'''''=== Ljudkortet ===<br />
[[File:Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB.jpg|thumb|Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB]]<br />
<br />
Frank Salazar Diaz<br />
<br />
'''Geylan'''<br />
<br />
Ljudkortet är en komponent i datorn som spelar upp och spelar in ljud. Ljudkortet brukar oftas vara kopplat till Moderkortet och det är så ganska ofta på de moderna datorerna, fast det finns folk som använder ett instickskort för att de presterar bättre och man får en högre kvalite på ljudet. Signalerna/bruset som kommer från instickskortet är bättre isolerade och det betyder att bruset som uppstår när man använder ett ljudkort som är kopplat till moderkortet inte uppstår lika mycket och ljudet blir klarare. Instickskortet kan byta mellan olika samplingsfreksvenser, t.ex. 44.1/48/96 kHz, och på ljudkortet som är kopplat i moderkortet så brukar man oftast bara kunna använda 44.1 kHz. <br />
<br />
De första ljudkorten till PC började användas i början av 1990-talet och då hade de bara MIDI-funktion som kunde kommunicera med datorer och instrument som t.ex. keyboards och trummaskiner. MIDI står för Musical Instrument Digital Interface och på svenska så är det ett seriellt elektroniskt gränssnit ämnat för musikbruk. Och senare på början av 1990-talet så började man även och använda 8 bitars digitalt ljud som var bättre än MIDI. Det första ljudkortet tillverkades i 80-talet och det hette Creative’s Soundblaster-kort och det var de första ljudkortet till PC.<br />
<br />
<br />
Det första ljudkortet till PC kom i början av 1990-talet och då hade de i första fallen endast MIDI- funktion och senare så hade den även 8 bitars digitalt Ljud. <br />
en utav de första ljudkorten som kom ut till PC var Creative’s Sound blaster. Som började tillverka i slutet av 80-talet <br />
<br />
Sound Blaster är ett av många varumärken på en serie ljudkort skapat av det Singapore-baserade företag Creative Labs. <br />
AdLib var ett populärt MIDI-ljudkort tillverkat av det kanadensiska företaget AdLib, inc. Mellan 1987 och 1992. ( Ad lib är en förkortning av latinets ’ad libitum’) <br />
<br />
Det fanns också extern ljudkort som var till de allra första hemdatorerna. några märken var Sinclair, Commodore, BBC, Amstrad, Spectravideo m.m. dessa ljudkort innehöll ofta en tre-kanals ljudkrets, vissa ljudkort hade stöd för MIDI som då var mycket nytt. Priset på ett ljudkort med märket Creative Sound Blaster kan kosta mellan 540-900kr<br />
<br />
<br />
'''''Källor'''''<br />
<br />
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Creative_SB_X-Fi_Fatal1ty-AB.jpg<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Midi<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljudkort<br />
<br />
Tim Rey<br />
<br />
Ett ljudkort är dator komponenten som låter dig spela upp och spela in ljud.<br />
Ljudkortet är oftast installerat på moderkortet men kan också vara instickskort. De som söker det bästa i sin dator använder instickskort då det är bättre isolerat mot bruset som kommer från moderkortet. men har även fler in- utgångar och digitala in- ut gångar.<br />
<br />
De flesta ljudkort använder en "digital-to-analog converter", eller "DAC", vilket konverterar digitalt genererad data till analogt format. Dens output är kopplad till en förstärkare, eller hörlurar, vilket gör att vi kan höra ljudet från datorn. <br />
Ett ljudkort kan ha många kopplingar, ibland är de för många eller för stora kopplingar, då installerar man ett externt kort där man länkar kopplingarna. Beroende på hur många kopplingar man använder räcker kanske inte ett kort, då använder man en breakbox som man kopplar till datorn. <br />
<br />
En viktig del av ljudkortet är polyfoni, vilket är förmågan framkalla olika självständiga röster och ljud samtidigt. Ju fler kanaler ljudkortet har, det vill säga hur många utgångar, och kvalitet på dem desto bättre ljud separering. Polyfoni är viktigt då om man inte har.<br />
<br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== RAM ===<br />
<br />
Alfonso<br />
<br />
=== Datormus ===<br />
[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg|miniatyr|200px|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]<br />
<br />
Jack<br />
<br />
Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X & ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X & Y-planet.<br />
<br />
Men just nu används laserdioder undertill som sänder ut en stråle. Strålen reflekteras till underlaget, och tas imot till musens mottagare. Förflyttningen registreras genom att musen rör på sig åt olika håll, då de reflekterande strålarna ändras<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
<br />
=== Ethernet ===<br />
<br />
August Carlsson<br />
<br />
Ethernet är en samling standardiserade sätt för kommunikation mellan datorenheter via höghastighets kablar. Ethernet är skapades år 1976 av Xerox Corporation. Ethernet standardiserades av IEEE, eller Institute of Electrical and Electronics <br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
=== Ett litet skämt ===<br />
<br />
Några norska skämt på temat datorterminologi: [[Norska löshundskommitén]]<br />
<br />
Flashminne<br />
Flashminnen är det gemensamma begreppet för minneskort, USB-minnen och SSD-diskar. Fördelarna med flashminnen är att de är små och att de saknar rörliga delar. De är också billiga att tillverka och har den egenskapen att de inte förlorar den lagrade informationen om de blir utan ström. Ett flashminne är ett transistorbaserat minne som finns i många lagringsstorlekar. Tekniken bakom flashminnena uppfanns av forskare inom Intel Corporation år 1988. De flesta av dem minnen som tillverkas idag, tillverkas av Intel, AMD, Toshiba och ST. Då flashminnen idag finns i många olika former och storlekar, går det att hitta tex USB-minnen från 50-100 kr eller SSD-diskar för upp till 20 000 kr om inte mer. Två vanliga flashminnen är NOR och NAND. NOR-minnet kan läsa data snabbt (mellan 10-100 ns), men skriver data desto långsammare (1-10 ms). Minnet läser normalt ett ord i taget. NAND-minnet har utvecklats av Toshiba. Det är långsamt både vid läsning (10-15 µs) och vid skrivning (1-10 ms). Minnet läser dock en stor mängd data samtidigt till en mellanlagringsbuffert, därifrån det sedan kan läsa ut data snabbt. Fördelen med NAND-flashminnen är att en NAND-minnescell är mindre än en NOR-minnescell och billigare att tillverka. Funktion En flashminnescell består av en enda transistor vars styrsignal förändras vid programmeringen. En icke-programmerad minnescell har värdet ”1” och en programmerad minnescell har värdet ”0”. Flashminnet är indelat i block som oftast är ganska stora (normalt 64 kb). För att förändra en bit från en etta till en nolla kan man göra det genom att programmera just den biten. Vill man göra tvärt emot, måste man däremot sudda ut hela blocket. Ju mindre blocket är, desto enklare är det alltså för användaren, men mindre block är dyrare att tillverka. Begränsningar Flashminnen har på grund av sin konstuktion en inbyggd begränsning i antalet skrivcykler. Detta betyder att det inte går att skriva ett oändligt antal gånger till denna typ av minnen utan att det förstörs.<br />
Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Flashminne, http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/lagringsmedia/flashminne-(solid-state), http://www.pricerunner.se/,<br />
<br />
--Johnnyolsson 1 oktober 2012 kl. 12.28 (UTC)<br />
<br />
=== SSD ===<br />
SSD står för Solid State Drive som kan översättas till halvledar disk på svenska. En SSD har inga snurande skivor som en vanlig hårddisk har utan baseras på minnskretsar istället. <br />
<br />
<br />
SSD ansluts oftast med SATA eller pci-e. En SSD som ansluts via pci-e är oftast snabbare men också mycket dyrare. SATA diskarna brukar ha läshastigheter runt 500MB/s och 500MB/s (2012) och pci-e diskarna runt 1500 MB/s läshastigheter och skrivhasigher runt 1200MB/s vilket kan jämföras med en vanlig traditionell hårdisk som kan läsa i ca 100MB/s och skriver i ca 100MB/s. Pci-e diskarna riktar sig mer mot företagsanvändning och I servrar där den extra hastigheten behövs medans SATA diskarna riktar sig mer mot persondatorer med krav på prestanda. <br />
<br />
<br />
En SSD är helt ljudlös och är okänslig mot stötar och vibrationer detta beror på att den inte har några rörliga delar. En SSD's livstid påverkas av antalet skrivningar så om disken får skriva mycket så kortas livstiden mycket.<br />
<br />
<br />
Eftersom tekniken är relativt ny så är priset förtfarande högt, ca 800 kr för 120Gb för en disk med SATA och för en 120Gb disk som ansluts via pci-e kostar ca 1800 kr.<br />
<br />
{{#ev:youtube|pEsJzrww_dA|250|right}}<br />
<br />
[[Fil:E-disk_2-5_scsi.jpg]]<br />
<br />
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Solid_state_drive#F.C3.B6rdelar Wikipedia.org]<br />
<br />
[http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/introduktion-till-datorn Kjell.com]<br />
<br />
--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] 27 september 2012 kl. 21.16 (UTC)<br />
<br />
=== USB ===<br />
Versioner:<br />
<br />
USB 1.0:<br />
Den första versionen av USB och lanserades 1996. Då pratade man om Low Speed som var upp till 1,5 Megabit/sek<br />
<br />
USB 1.1:<br />
Behovet av högre överföringshastighet var påtagligt och redan två år senare, 1998, så kom en mindre uppdatering av specifikationen för USB. Nu kunde man överföra med Full Speed, 12 megabit/sek<br />
<br />
USB 2.0:<br />
Jakten på högre gjorde att år 2000 kom nästa version. Hastigheten hade nu ökat till Hi-Speed, upp till 480 megabit/ sekund. I och med version 2.0 så konkurrerade den nya versionen på allvar med Firewire. USB 2.0 standarden var även bakåt kompatibel med den tidigare standarden USB 1.1.<br />
<br />
USB 3.0 :<br />
I och med att USB nu hade blivit en standard på både Mac och Windows så utvecklades USB standarden och år 2008 så blev USB version 3.0 en standard. Nu kunde man komma upp i hastigheter på hela 5 gigabits, Superspeed. En stor fördel men 3.0 var att nu kunde kommunikationen gå i båda riktningarna samtidigt. Detta eftersom man utnyttjar 5 extra ledare i kabeln. En annan stor och viktig fördel var att nu kunde man få ut mer ström från varje USB-uttag vilket gjorde att tillverkarna fick möjlighet att tillverka nya tillbehör där man inte behövde skicka med externa nätdelar. <br />
<br />
När det gäller priser så varierar priserna väldigt kraftigt beroende på kvalité och funktioner. En del USB minnen är gjorda för att tåla extrema förhållanden och sen finns det även USB minnen med inbyggda fingeravtrycksläsare och olika krypteringar. Ett standard 4GBs minne kan man få från 30 kr och uppåt medan ett 256GBs minne kostar från ca 3000 kr och uppåt.<br />
<br />
Källor: <br />
:http://sv.wikipedia.org/wiki/Universal_Serial_Bus<br />
:http://www.usb.org/home<br />
:http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=168<br />
<br />
/My Schenkmanis<br />
<br />
==== USB ====<br />
En usb överför ”data” som består utav den fil man, kopierar/ klipper ut, in till datorn med hjälp utav flera virtuella portar vid namn ”Endpoints”. Nästan alla enheter använder sig utav flera sådana ”Endpoints”, ca upp till 32st av olika typer, där var och en utav dem identifieras med ett nummer samt den riktning som data flödet (filerna) ska till i datorn. Under den tiden du kopierar/ klipper ut din fil till datorn så hanterar den all information tillsammans med ett gäng andra detaljer. <br />
<br />
[[Fil:Skärmavbild_2012-09-26_kl._1.38.39_PM.png|200|]]<br />
<br />
Endpoint: är inbyggda i självaste usb:n när de blir tillverkade i fabrikerna, så dem finns permanent på självaste USB produkten. <br />
[[Fil:Screenshot_2012-09-26-12-53-32.png|thumb|De guldiga sträcken på denna usb-minne är endpoints]]<br />
// Mattias Norberg<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== firewire ===<br />
--[[Användare:Rove|Rove]] 24 september 2012 kl. 12.31 (UTC)<br />
[[Fil:Firewire.jpeg|thumb|left]] {{#ev:youtube|xP5aLoRozt8|250|right}}<br />
firewire är apples namn på produkten IEEE 1394 som är en högkommunikationskoppling till och från datorutrustning som till exemple överföring mellan en digital kamra eller liknande. Tekniken utvecklades under ledning av Apple tillsammans med bland andra Texas Instruments, IBM och Sony. IEEE 1394 är ett tekniskt bättre alternativ till USB, men har blivit mindre utbrett eftersom hårdvarukostnaden är högre.<br />
<br />
The IEEE 1394 interface, developed in the late 1980s and early 1990s by Apple as FireWire, is a serial bus interface standard for high-speed communications and isochronous real-time data transfer. The 1394 interface is comparable with USB and often those two technologies are considered together, though USB has more market share.[1] Apple first included FireWire in some of its 1999 models, and most Apple computers since the year 2000 have included FireWire ports, though, as of 2012, nothing beyond the 800 version (IEEE-1394b).[2] The interface is also known by the brand i.LINK (Sony), and Lynx (Texas Instruments). IEEE 1394 replaced parallel SCSI in many applications, because of lower implementation costs and a simplified, more adaptable cabling system. The 1394 standard also defines a backplane interface, though this is not as widely used.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
=== Vattenkylning===<br />
vatten kylning är en väldigt bra kyllningsmetod för stationära datorer. Det fungerar på det sättet att det finns ett kylblock som man sätter mot processorn, där kalt kylar vatten pumpas runt i en slang för att kyla ner kyllarblocket som ligger mot processorn. När kylblocket blir kallt blir även processorn det. victor heinonen<br />
<br />
==Lagringsminne==<br />
<br />
<br />
''Lagringsminne eller externminne används såsom arbetsminnet till att lagra datorprogram och dess data när det inte används. Det finns många olika typer av lagringsminnen. Exempel på några lagringsminnen är disketter, hårddiskar, optiska skivor som dvd och Cd och man får inte glömma transistorbaserade flashminnen. Den andra typen av datorminne kallas för arbetsminne eller RAM. Skillnaden mellan arbetsminne och lagringsminne är att lagringsminnen inte är flyktigt, vilket betyder att det kan lagra data under en längre perioder även utan strömtillförsel vilket RAM inte kan.<br />
Nu för tiden har de flesta datorer inbyggda lagringsminnen såsom hårddiskar. För i tiden var inte lagringsminnen inte inbyggt i datorn själv och av historiska skäl används fortfarande begreppet "externminne". [[File:Interference-colors.jpg|thumb|Lagringminne]]<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Oscar Rasinaho</div>Geylanhttps://wikiskola.se/index.php?title=Geylans_Sandl%C3%A5da&diff=18594Geylans Sandlåda2012-10-03T11:14:48Z<p>Geylan: /* Flashminne */</p>
<hr />
<div>[[File:Kalabrien Ricadi Sandwellen 2129.jpg|thumb|Kalabrien Ricadi Sandwellen 2129]]<br />
== Vad? ==<br />
{{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer? Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område. <br />
<br />
Du behöver bli medlem och logga in på Wikiskola för att kunna skriva här. <br />
<br />
'''Vi vill att du:'''<br />
* Förklarar vad förkortningen står för.<br />
* Översätter engelska uttryck till svenska<br />
* Anger ungefärligt pris<br />
* Förklarar hur den fungerar<br />
* Länk till en film eller inbäddad film.<br />
* Källor/länkar<br />
<br />
Skriv ditt namn under den rubrik där du kan bidra. Eller lägg till en egen rubrik.<br />
<br />
Du publicerar din text genom att lägga in på denna sida.<br />
}}<br />
<br />
=== Chassi ===<br />
niclas william Fredrik<br />
<br />
=== Kraftaggregat (PSU) ===<br />
[[File:ATX-Netzteil.jpg|thumb|ATX-Netzteil. Klicka på bilden för mer info.]]<br />
Nätaggregatet eller PSU som står för "Power Supply Unit" ser till att datorn ens startar. PSU:ns uppgift är att konvertera vägguttagets 230V till lägre spänningar så som 12V, 5V och 3.3V då datorns andra komponenter inte skulle klara av den höga spänningen. Man kan se PSU:n lite som ett hjärta som "pumpar" ut ström till datorns alla komponenter.<br />
<br />
'''Strömkablar'''<br />
<br />
Genom tiderna har många kablar tagits fram och och skrotats men dessa är några av de vanligaste och mest betydande.<br />
<br />
<br />
:* 20/24 pin power connector - moderkortet<br />
:*SATA-Power connector - optiska enheter & HDD<br />
:*4-pin connector - äldre optiska enheter & äldre HDD:er<br />
:*2x2-pin connector - CPU<br />
:*PCie-Power connector - GPU<br />
<br />
<br />
Issa, Bomler<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Moderkort ===<br />
<br />
====Kasper Winberg ====<br />
[[Fil:Moderkort PCH.gif|thumb|400px|Schematisk bild på två av de vanligaste moderkorten]]<br />
Moderkort är det svenska ordet för Motherboard och är ingen direkt förkortning så som USB (som står för universal serial bus). Det engelska namnet och även det ursprungliga namnet är Motherboard just för att det är grunden till en dator, utan moderkortet - ingen fungerande dator. Moderkortet sitter i chassit som alla andra komponenter och är "basen" till alla komponenter. <br />
<br />
Priset på ett moderkort kan variera grovt beroende på vad du ska använda det till, om du ska ha det i en vanlig arbetsdator utan några speciella tillägg kan du komma undan med en 1000kr ungefär, men om du ska ha ett moderkort till tex en speldator så kan det kosta mycket mer beroende på vad för processor du har för den måste passa in i ditt moderkort, och hur många PCIe uttag du behöver. Men ett moderkort kan kosta runt 1000-5000kr. <br />
Standardpriset brukar ligga runt 1500kr.<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
Här nedan ser du en översikt på ett modernt moderkort och några av de viktigaste komponenterna på moderkortet<br />
<br /><br />
<br />
<br />
[[Fil:Modertkort_översikt_kasper.jpg|400px|left|Moderkort översikt]]<br />
1. Front panel (Se nedan)<br /><br />
2. PCI express x16 (Används till [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|grafikkort]], [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Ljudkortet|ljudkort]], nätverkskort)<br /><br />
3. PCI (Användes förr till allt som PCI-E har nu, används fortfarande till närverkskort / ljudkort)<br /><br />
4. PCI express x1 (Används till ljudkort, nätverkskort) <br /><br />
5. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|CPU]] sockel (processor sockel)<br /><br />
6. Plats för [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]] (arbetsminnet)<br /><br />
7. Strömförsörjning till moderkort<br /><br />
8. SATA uttag 6GB/s ([[Uppgift_Beskriv_en_datordel#SSD|SSD hårddisk]])/[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Joachim_A|(SATA hårddisk)]] <br /><br />
9. SATA 3GB/s <br /><br />
10. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#USB|USB]] uttag <br /><br />
11.[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#CMOS|CMOS]] Batteri<br />
<br />
[[Fil:Front_panel_moderkort.jpg|300px|left|Moderkortets front panel]]<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
1. VGA (uttag för bildkabel)<br /><br />
2. USB portar<br /><br />
3. Ljud ingångar <br /><br />
4. Internet uttag<br />
<br />
<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br />
<br />
<br />
Källor: <br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild<br /><br />
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620<br /><br />
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf<br /><br />
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/<br /><br />
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320<br /><br />
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm<br /><br />
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html<br /><br />
Jag har gjort beskrivning på bilderna själv via Microsoft Paint & Seashore<br />
<br />
<br />
--[[Användare:KasperV|KasperV]] 25 september 2012 kl. 15.38 (UTC)<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
==== Max Allerborg ====<br />
<br />
Moderkortet, det är ungefär som en människas hjärta. Nu undrar ni säkert hur ett moderkort kan vara som ett hjärta och det tänkte jag berätta för er. Det är så att alla komponenter som finns i datorn är kopplade till moderkortet på ett eller annat sätt. De flesta strömkällorna är kopplade direkt till moderkortet som i sin tur skickar vidare strömmen till komponenterna listade nedan.<br />
<br /><br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|Grafikkort]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|Processor]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Fl.C3.A4kt|Fläkt]]<br />
<br />
Det finns även en del komponenter som inte får ström av moderkortet och dom komponenterna kan ni se i listan nedan<br />
[[Fil:ASRock N68C-S UCC Rev 1.03.jpg|400px|thumb|Micro-ATX med AMD socket FM1]]<br />
<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#H.C3.A5rddisk|Hårddisk]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#ROM|CD/DVD Läsare]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Kraftaggregat_.28PSU.29|Nätaggregat]]<br />
<br />
<br /><br />
För inte så länge sedan så hade moderkorten tre stycken olika chip men med teknikens utveckling så har man kommit på en annan lösning med endast två chip. Den nya två chips lösningen ska även fungera mycket snabbare och bättre än föregående alternativet. De två chipen som finns nu heter CPU (Central Processing Unit) samt PCH (Platform Controller Hub). Som jag sade tidigare så är nästan alla komponenter i datorn kopplade till moderkortet eller mer specifikt i de två chipsen. Till CPU:n kopplas externgrafik via PCIe, Interngrafik via CPU enheten och RAM-Minnen. Alltså så kan vi dra slutsaten att CPU:n kontrollerar utdataenheter. Till PCH:n som är den andra styrbryggan kopplas USB (Universial Serial Bus), Nätverk, Serial-ATA och en PCIe x1 för exempelvis ett externtljudkort. Då kan vi dra slutsatsen att PCH:n kontrollerar indataenheter. Det är alltså moderkortet som sammansvetsar alla komponenter och PCH:n och CPU:n som ser till att alla komponenterna kan samarbeta.<br />
<br />
<br /><br />
===== [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#BIOS_2|BIOS]] =====<br />
(Basic Input/Output System) är den delen utav moderkortet som ser till att allting som ska startas startar och det sker med hjälp av en typ av mjukvara som ett operativsystem. Du kan även göra en rad olika inställningar via BIOS.<br />
<br />
<br /><br />
===== CMOS =====<br />
(Complementary Metal-Oxide Semiconductor) är ett litet minne som håller koll och lagrar info om BIOS systemet. den info som lagras är mestadels inställningar som sköts via BIOS systemet. CMOS håller även koll på saker som hårddiskarnas status och klockfrekvens på processorn.<br /><br />
<br /><br />
<br />
Moderkort Källor:<br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild<br /><br />
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620<br /><br />
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf<br /><br />
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/<br /><br />
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320<br /><br />
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm<br /><br />
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html<br />
<br />
--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] 24 september 2012 kl. 12.14 (UTC)<br />
{{clear}}<br />
<br />
==== Joachim A ====<br />
Hårddisk<br />
<br />
Den största delen av en hårddisk består av flera magnetiska skivor som är roterande och ligger på varandra. På varje sida av skivan sitter det skrivhuvuden som läser från eller skriver till skivan. <br />
<br />
Tre saker som är bra att känna till på en hårddisk är cylinder, huvud och sektor. <br />
På hårdisken finns det flera spår. När skrivhuvudet har letat sig fram till rätt spår kan den stå stilla där och läsa eller skriva data, under tiden skivan roterar under.<br />
<br />
En hårdisk kan bestå av flera skivor. Cylindern är det spår som ligger på samma ställe på varje skiva. Har man fyra skivor så kan tex spåret näst längs ut på alla skivor. tillsammans utgöra en cylinder. <br />
<br />
När hårddisken (skivorna)delats upp i flera små delar. så bildar den minsta delen sektorn. sektorn är oftast 512 B stor,. Eftersom en sektor inte rymmer så mycket lägger man i hop dom till ett större utrymme, ett större kluster.<br />
<br />
För att hårdisken ska kunna hitta en bestämd sektor behöver den först få reda på vilken cylinder datan ligger på för att kunna bestämma vilken placering skrivhuvudet ska ha. Hårddisken består av flera skrivhuvuden och måste först veta vilket skrivhuvud som ska användas och i vilken sektor datan ligger i. Vid läsning eller skrivning ställer rätt skrivhuvud in sig automatiskt och väntar sen på att den rätta sektorn har snurrat fram. <br />
<br />
Tekniken som jag beskrivit kallas egentligen CHS-adressering (cylinder, head, sector) men den är föråldrad. Datorn beskriver nu för tiden inte dessa punkter var för sig. Det är samma grundprincip men blocken numreras nu efter den ordning de ligger i. Den nya tekniken kallas LBA (Logical Block Addressing). första sektorn har nummer 0, nästa nummer 1 och så vidare. <br />
<br />
normal priset på en hårdisk på 1TB ligger på 650kr <br />
<br />
<br />
--[[Användare:JoachimAllerborg|JoachimAllerborg]] 26 september 2012 kl. 19.46 (UTC)<br />
=== Processor ===<br />
<br />
Alexander Mårtensson, Bastian Pedersen<br />
<br />
=== BIOS ===<br />
Jimmy Hammarsten<br />
<br />
BIOS<br />
Ett BIO system är ett program eller en mjukvara som är inbyggd i datorn med ett BIO system som startar datorns operativ system, grafik kortet, RAM, CPU, Tangentbordet, musen och hårddisken mm. BIOS står för Basic Input/Output System. Ett BIO System har ett Användargränssnitt som vanligen ett menysystem genom att trycka en viss tangent på tangentbordet när datorn startar. I BIOS UI, kan en användare<br />
- Konfigurera hårdvaran<br />
- Sätta system klockan<br />
- Aktivera/avaktivera system komponenter<br />
- välja vilken enhet som är bäst lämplig till att starta upp systemet<br />
- sätta olika lösenord uppmaningar, till exempel ett lösenord för att få tillgång till BIOS-funktionerna för användargränssnittet själv och förhindra illvilliga användare från att starta upp systemet från obehörig kringutrustning. <br />
<br />
<br />
<br />
källa<br />
Datorteknik 1A V2011 Lärobok sid 23 av Jan-Eric Thelin<br />
http://windows.microsoft.com/sv-SE/windows7/BIOS-frequently-asked-questions<br />
http://en.wikipedia.org/wiki/BIOS<br />
<br />
=== grafikkort ===<br />
--[[Användare:Jesperdeli|Jesperdeli]] 24 september 2012 kl. 12.36 (UTC)<br />
=== Grafikkort ===<br />
<br />
Johan Askefalk<br />
<br />
[[File:ATI Radeon HD 4770 Graphics Card-oblique view.jpg|thumb|ATI Radeon HD 4770]]<br />
Grafikkort används i nästan alla datorer. De finns snabba energi-slukande Grafikkort och snåla tysta energisnåla Grafikkort.<br />
Snabba Grafikkort används främst i Spel datorer, och bild/film redigerings datorer, Dvs alla som jobbar med media och behöver<br />
ett snabbt Grafikkort. För att det ska gå snabbare och "Smoothare". <br />
<br />
Alla Grafikkort har ett "Grafikminne" det fungerar ungefär som ett RAM minne. Speldatorer behöver mycket minne dvs över 1 GB. Men de snabbaste brukar kunna ha över 4GB!<br />
Men alla Grafikkort behöver inte gigantiska "Grafikminnen", om man till exempel arbetar med att skriva böcker eller långa texter så är det bättre att köpa ett tyst och mer energisnålt Grafikkort.<br />
Och satsa mera på en bra CPU, en snabb SSD och mycket RAM.<br />
<br />
Med en ny teknik kallad "Cuda" skapas av Nvidia. Med denna teknik kan GPU:ns super snabba minne användas som "huvudminne" när man redigerar bilder och liknande, Med denna teknik kan man arbeta otroligt mycket snabbare. Tekniken fungerar så att deras grafikkort ger kraft av sina super snabba processorer och med detta får man en extrem powerboost. <br />
<br />
==== Crossfire ====<br />
:<br />
Crossfire är en teknik som gör att man kan koppla 2 Grafikkort tillsammans, och med detta ge starkare prestanda. Det går dock bara att koppla 2 Gafikkort via Crossfire om de 2 första nummerna på modellen är detsamma. Till exempel: Man kan koppla 1: Radeon HD 5770 och en 5790, Men inte 1: 7970 och 1: 7870. För att detta ska fungerar måste man dock ha ett moderkort som stödjer Crossfire X. <br />
Om man bestämmer sig för att köra Crossfire så är det bra att tänka på att det används väldigt mycket energi, och det blir väldigt varm. Därför kan det vara bra att köpa någon extra fläkt eller kanske en vattenskylningssystem. Dessutom kan det vara bra att kolla så att de Grafikkort du ska använda Crossfire med arbetar bra tillsammans, Eftersom att även om de två första siffrorna är det samma. Kan de kanske finnas buggar om de kör tillsammans. De kan vara i form av bluescreens eller Glitter på skärmen. Du kan kolla detta genom att till exempel läsa på forum eller helt enkelt google det. Forum jag rekommenderar Sweclockers.se.<br />
<br />
[[File:Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire.jpg|thumb|Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire]]<br />
<br />
Som jag sa tidigare så blir Grafikkorten oftast mycket varmare när de kör i Crossfire. Det är viktigt att det inte blir för varmt eftersom att då kan Moderkortet/ grafikkortet smälta. Mitt personliga tips är att varje gång du köpt ett eller flera Grafikkort kolla värmen på dem när de "Idlar" samt kör i "100%". Detta kan du simpelt göra med ett program som heter: FurMark: VGA test. Programmet fungerar så att den öppnar ett fönster som har väldigt höga Grafikinställningar. Och grafikkortet tvingas använda allt den har för att kunna visa filmen i så hög grafik som möjligt. När programmet startats kommer den köra i 15 minuter på din skärms upplösning, eller någon annan virtuell upplösning om du så vill. Under dessa 15 minuter kommer grafikkortet jobba på 100% och fläktarna kommer att automatiskt öka för att hålla grafikkortet kallt. Ditt Grafikkort får inte bli för varmt, dvs runt 85-99 grader då kan det börja smälta, Så håll koll på det under hela testet. Om du märker att det börjar bli för varmt borde du kanske sänka upplösningen lite, men om du inte ändrat den från din skärms upplösning, måste du kanske införskaffa en eller två extra fläktar / ett nytt kallare chassi. Du kan också byta Grafikkortets standard fläkt då de brukar vara ganska dåliga. <br />
<br />
När testet är klart och inget har gått fel så vet du hur dina varma ditt/dina Grafikkort blir på 100%. Om de inte blivit för varma så är det optimalt, om de inte är över 50/60 grader så kan du fundera på att överklocka grafikkortet något (överklocka = trimma). Jag själv ligger hemma på stabila 50-55 grader på 100%, jag har nu överklockat dem med ca: 30% och de ligger nu på ca 75-80 grader på 100% användning.<br />
<br />
'''OBS:''' glöm inte att kolla att Grafikkorten/kortet inte blir för varmt efter överklockningen, om de/den blir de kan du sänka överklockningen något, annars kan du öka den lite eller helt enkelt låta den vara som den är för tillfället.<br />
<br />
'''Grafikkorts överklockning ligger på OS:et dvs om du installerar om ditt Windos kommer din överklockings inställning försvinna. CPU överklockning ligger dock på BIOS dvs att den kommer vara kvar.'''<br />
<br />
Lycka till och hoppades att detta hjälpte dig :)<br />
<br />
// Johan Askefalk<br />
<br />
<br />
-----<br />
=== Dennis K ===<br />
<br />
'''Grafikkort:'''<br />
<br />
Ett grafikkort, även kallad ett bildskärmskort, skärm adapter och grafikadapter, är ett expansionskort vars grafikprocessor beräknar fram digitala "kartor" av vad som ska visas på skärmen. De flesta grafikkort erbjuder olika funktioner såsom accelererad rendering av 3D-scener och 2D grafik, TV-utgång eller möjligheten att ansluta flera bildskärmar (multi-monitor). I moderna datorer är grafikkortet i form av ett instickskort som ansluts i ett slot. Om man ska förklara hur ett grafikkort fungerar för någon som inte vet så kan man säga att en liten bit information skickas till grafikkortet från cpun och i den står det vad som ska visas på skärmen. Informationen skickas i elektriska pulser, där tex det här skickas, på/av=1/0. Grafikkortet läser informationen och vidarebefodrar de elektriska signalerna och hämtar den extra informationen som behövs till flera (1/0) som skickas ut till utgången som blir något en skärm kan läsa av och då vet den att den ska tända den pixeln, släcka den röda pixel, gröna osv.<br />
<br />
'''Crossfire:'''<br />
<br />
Crossfire kallas den teknik som gör det möjligt att sammankoppla två grafikkort så att dom delar på arbetsbördan, detta ger en stor fördel i bland annat datorspel.<br />
<br />
=== ROM ===<br />
'''ROM''' eller Read-only Memory betyder med en grov översättning ”endast läsbart minne”. ROM-minnet i datorn är väldigt viktigt för att datorn ska kunna fungera. Detta beror på att all programvara som är avsedd för att styra hårdvaran i datorn finns på ROM-minnet. På grund av denna funktion kan man inte redigera informationen på ROM-minnet och därav namnet.<br />
<br />
'''PROM''', '''EPROM''' och '''EEPROM'''<br />
<br />
PROM eller ''programmerbart'' ROM är en vidareutveckling av ROM. PROM tillåter en att redigera koderna på minnet en gång. Men för att kunna redigera informationen på minnet så måste man ha en speciell skrivutrustning som är väldigt svår att få tag på. Sedan utvecklades EPROM och EEPROM. EPROM som står för ''erasable'' PROM kan man redigera med hjälp av ultraviolett strålning och EEPROM kan man redigera med hjälp av elektronsik utrustning.<br />
<br />
'''Flashminnen'''<br />
<br />
Flashminnen som har dubbelt så många transistorer per minnescell. Däremot har EEPROM en fördel som gör att man kan radera små block i taget. I små EEPROM-kretsar kan man radera och programmera 8 bitar i taget, medan flashminnets blockstorlek är på 524 288 bitar. EEPROMs minnescell är större än flashminnet, vilket innebär en högra produktionskostnad. <br />
<br />
Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Read-only_memory<br />
=== Fläkt ===<br />
<br />
'''Malin:'''<br /><br />
När en dator är i arbete, genererar komponenterna i datorn värmeenergi. Dock så är många delar i en dator väldigt känsliga mot värme. Därför är det viktigt att ha någon sorts kylning till datorn, så att luften i datorn förblir kall. Dels så att datorn inte överhettas, men även för att datorer jobbar bättre om den är kall. Den vanligaste kylningstekninken till en modern dator är datorfläkten. Datorfläkten har till uppgift att fläkta bort den varma luften inuti datorn och ersätta den med kall luft utifrån. Det finns oftast fler än en fläkt till en dator eftersom en fläkt inte är stark nog att kyla hela datorn. Det vanligaste är att det finns fläktar vid t.ex. nätagregatet, grafikkortet, processorn, CPU:n och vid Chassit. Dessa fläktar finns offtast redan från början, men att om man vill utsätta sin dator för tyngre program och mer jobb (t.ex. spel eller andra stora program), kan användaren sätta till extra fläktar. Det finns även olika bra fläktar som har bra styrka och snabbhet. Man mäter fläktars kraft i RPM (Rotations Per Minute). Desto mer RPM en fläkt har, desto bättre är den.<br />
--[[Användare:MalinHagland|MalinHagland]] 24 september 2012 kl. 12.07 (UTC)<br />
<br />
[[File:80mm computer fans with fan guards and connectors.png|thumb|80mm computer fans with fan guards and connectors]]<br />
<br />
<br />
Varje dators komponenter alstrar värme vid användning. Man måste därför ha något som kyler ner komponenterna för att de inte ska överhettas och smälta eller skadas. Meningen med datorfläktar är att de ska skicka ut värmen ur chassit. Många av delarna i en dator, som t.ex. hårddiskar och nätaggregat, behöver inte en fläkt, utan bara ett gott luftflöde genom chassit. Detta innebär att fläktarna ofta placeras nära värmegenererande komponenter, som grafikkort och processorer. <br />
Att kyla datorer med hjälp av fläktar är inte det enda alternativet i dagens läge. Personer som använder sina datorer till krävande arbeten måste iblanda ha bättre och mer effektiv kylning än dessa kan erbjuda. Vattenkylning är ett av dessa alternativ och går ut på att man leder kallt vatten till vattenblock som sitter monterade på datorkomponenterna. Detta sätt att kyla på är mycket mer effektivt. Samtidigt så är det mer riskabelt då datorn kan förstöras om en ledning går sönder och vatten sipprar ut i systemet.<br />
--[[Användare:Miro|Miro]] 24 september 2012 kl. 12.06 (UTC)<br />
<br />
'''Källor:'''<br />
http://h10025.www1.hp.com/ewfrf/wc/document?docname=c01993131&lc=sv&cc=se&dlc=sv<br />
<br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar<br />
<br />
<br />
<br />
'''''Signera artikeln med ditt namn'''''=== Ljudkortet ===<br />
[[File:Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB.jpg|thumb|Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB]]<br />
<br />
Frank Salazar Diaz<br />
<br />
'''Geylan'''<br />
<br />
Ljudkortet är en komponent i datorn som spelar upp och spelar in ljud. Ljudkortet brukar oftas vara kopplat till Moderkortet och det är så ganska ofta på de moderna datorerna, fast det finns folk som använder ett instickskort för att de presterar bättre och man får en högre kvalite på ljudet. Signalerna/bruset som kommer från instickskortet är bättre isolerade och det betyder att bruset som uppstår när man använder ett ljudkort som är kopplat till moderkortet inte uppstår lika mycket och ljudet blir klarare. Instickskortet kan byta mellan olika samplingsfreksvenser, t.ex. 44.1/48/96 kHz, och på ljudkortet som är kopplat i moderkortet så brukar man oftast bara kunna använda 44.1 kHz. <br />
<br />
De första ljudkorten till PC började användas i början av 1990-talet och då hade de bara MIDI-funktion som kunde kommunicera med datorer och instrument som t.ex. keyboards och trummaskiner. MIDI står för Musical Instrument Digital Interface och på svenska så är det ett seriellt elektroniskt gränssnit ämnat för musikbruk. Och senare på början av 1990-talet så började man även och använda 8 bitars digitalt ljud som var bättre än MIDI. Det första ljudkortet tillverkades i 80-talet och det hette Creative’s Soundblaster-kort och det var de första ljudkortet till PC.<br />
<br />
<br />
Det första ljudkortet till PC kom i början av 1990-talet och då hade de i första fallen endast MIDI- funktion och senare så hade den även 8 bitars digitalt Ljud. <br />
en utav de första ljudkorten som kom ut till PC var Creative’s Sound blaster. Som började tillverka i slutet av 80-talet <br />
<br />
Sound Blaster är ett av många varumärken på en serie ljudkort skapat av det Singapore-baserade företag Creative Labs. <br />
AdLib var ett populärt MIDI-ljudkort tillverkat av det kanadensiska företaget AdLib, inc. Mellan 1987 och 1992. ( Ad lib är en förkortning av latinets ’ad libitum’) <br />
<br />
Det fanns också extern ljudkort som var till de allra första hemdatorerna. några märken var Sinclair, Commodore, BBC, Amstrad, Spectravideo m.m. dessa ljudkort innehöll ofta en tre-kanals ljudkrets, vissa ljudkort hade stöd för MIDI som då var mycket nytt. Priset på ett ljudkort med märket Creative Sound Blaster kan kosta mellan 540-900kr<br />
<br />
<br />
'''''Källor'''''<br />
<br />
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Creative_SB_X-Fi_Fatal1ty-AB.jpg<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Midi<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljudkort<br />
<br />
Tim Rey<br />
<br />
Ett ljudkort är dator komponenten som låter dig spela upp och spela in ljud.<br />
Ljudkortet är oftast installerat på moderkortet men kan också vara instickskort. De som söker det bästa i sin dator använder instickskort då det är bättre isolerat mot bruset som kommer från moderkortet. men har även fler in- utgångar och digitala in- ut gångar.<br />
<br />
De flesta ljudkort använder en "digital-to-analog converter", eller "DAC", vilket konverterar digitalt genererad data till analogt format. Dens output är kopplad till en förstärkare, eller hörlurar, vilket gör att vi kan höra ljudet från datorn. <br />
Ett ljudkort kan ha många kopplingar, ibland är de för många eller för stora kopplingar, då installerar man ett externt kort där man länkar kopplingarna. Beroende på hur många kopplingar man använder räcker kanske inte ett kort, då använder man en breakbox som man kopplar till datorn. <br />
<br />
En viktig del av ljudkortet är polyfoni, vilket är förmågan framkalla olika självständiga röster och ljud samtidigt. Ju fler kanaler ljudkortet har, det vill säga hur många utgångar, och kvalitet på dem desto bättre ljud separering. Polyfoni är viktigt då om man inte har.<br />
<br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== RAM ===<br />
<br />
Alfonso<br />
<br />
=== Datormus ===<br />
[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg|miniatyr|200px|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]<br />
<br />
Jack<br />
<br />
Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X & ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X & Y-planet.<br />
<br />
Men just nu används laserdioder undertill som sänder ut en stråle. Strålen reflekteras till underlaget, och tas imot till musens mottagare. Förflyttningen registreras genom att musen rör på sig åt olika håll, då de reflekterande strålarna ändras<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
<br />
=== Ethernet ===<br />
<br />
August Carlsson<br />
<br />
Ethernet är en samling standardiserade sätt för kommunikation mellan datorenheter via höghastighets kablar. Ethernet är skapades år 1976 av Xerox Corporation. Ethernet standardiserades av IEEE, eller Institute of Electrical and Electronics <br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
=== Ett litet skämt ===<br />
<br />
Några norska skämt på temat datorterminologi: [[Norska löshundskommitén]]<br />
<br />
Flashminne<br />
Flashminnen är det gemensamma begreppet för minneskort, USB-minnen och SSD-diskar. Fördelarna med flashminnen är att de är små och att de saknar rörliga delar. De är också billiga att tillverka och har den egenskapen att de inte förlorar den lagrade informationen om de blir utan ström. Ett flashminne är ett transistorbaserat minne som finns i många lagringsstorlekar. Tekniken bakom flashminnena uppfanns av forskare inom Intel Corporation år 1988. De flesta av dem minnen som tillverkas idag, tillverkas av Intel, AMD, Toshiba och ST. Då flashminnen idag finns i många olika former och storlekar, går det att hitta tex USB-minnen från 50-100 kr eller SSD-diskar för upp till 20 000 kr om inte mer. Två vanliga flashminnen är NOR och NAND. NOR-minnet kan läsa data snabbt (mellan 10-100 ns), men skriver data desto långsammare (1-10 ms). Minnet läser normalt ett ord i taget. NAND-minnet har utvecklats av Toshiba. Det är långsamt både vid läsning (10-15 µs) och vid skrivning (1-10 ms). Minnet läser dock en stor mängd data samtidigt till en mellanlagringsbuffert, därifrån det sedan kan läsa ut data snabbt. Fördelen med NAND-flashminnen är att en NAND-minnescell är mindre än en NOR-minnescell och billigare att tillverka. Funktion En flashminnescell består av en enda transistor vars styrsignal förändras vid programmeringen. En icke-programmerad minnescell har värdet ”1” och en programmerad minnescell har värdet ”0”. Flashminnet är indelat i block som oftast är ganska stora (normalt 64 kb). För att förändra en bit från en etta till en nolla kan man göra det genom att programmera just den biten. Vill man göra tvärt emot, måste man däremot sudda ut hela blocket. Ju mindre blocket är, desto enklare är det alltså för användaren, men mindre block är dyrare att tillverka. Begränsningar Flashminnen har på grund av sin konstuktion en inbyggd begränsning i antalet skrivcykler. Detta betyder att det inte går att skriva ett oändligt antal gånger till denna typ av minnen utan att det förstörs.<br />
Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Flashminne, http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/lagringsmedia/flashminne-(solid-state), http://www.pricerunner.se/,<br />
<br />
--Johnnyolsson 1 oktober 2012 kl. 12.28 (UTC)<br />
<br />
=== SSD ===<br />
SSD står för Solid State Drive som kan översättas till halvledar disk på svenska. En SSD har inga snurande skivor som en vanlig hårddisk har utan baseras på minnskretsar istället. <br />
<br />
<br />
SSD ansluts oftast med SATA eller pci-e. En SSD som ansluts via pci-e är oftast snabbare men också mycket dyrare. SATA diskarna brukar ha läshastigheter runt 500MB/s och 500MB/s (2012) och pci-e diskarna runt 1500 MB/s läshastigheter och skrivhasigher runt 1200MB/s vilket kan jämföras med en vanlig traditionell hårdisk som kan läsa i ca 100MB/s och skriver i ca 100MB/s. Pci-e diskarna riktar sig mer mot företagsanvändning och I servrar där den extra hastigheten behövs medans SATA diskarna riktar sig mer mot persondatorer med krav på prestanda. <br />
<br />
<br />
En SSD är helt ljudlös och är okänslig mot stötar och vibrationer detta beror på att den inte har några rörliga delar. En SSD's livstid påverkas av antalet skrivningar så om disken får skriva mycket så kortas livstiden mycket.<br />
<br />
<br />
Eftersom tekniken är relativt ny så är priset förtfarande högt, ca 800 kr för 120Gb för en disk med SATA och för en 120Gb disk som ansluts via pci-e kostar ca 1800 kr.<br />
<br />
{{#ev:youtube|pEsJzrww_dA|250|right}}<br />
<br />
[[Fil:E-disk_2-5_scsi.jpg]]<br />
<br />
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Solid_state_drive#F.C3.B6rdelar Wikipedia.org]<br />
<br />
[http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/introduktion-till-datorn Kjell.com]<br />
<br />
--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] 27 september 2012 kl. 21.16 (UTC)<br />
<br />
=== USB ===<br />
Versioner:<br />
<br />
USB 1.0:<br />
Den första versionen av USB och lanserades 1996. Då pratade man om Low Speed som var upp till 1,5 Megabit/sek<br />
<br />
USB 1.1:<br />
Behovet av högre överföringshastighet var påtagligt och redan två år senare, 1998, så kom en mindre uppdatering av specifikationen för USB. Nu kunde man överföra med Full Speed, 12 megabit/sek<br />
<br />
USB 2.0:<br />
Jakten på högre gjorde att år 2000 kom nästa version. Hastigheten hade nu ökat till Hi-Speed, upp till 480 megabit/ sekund. I och med version 2.0 så konkurrerade den nya versionen på allvar med Firewire. USB 2.0 standarden var även bakåt kompatibel med den tidigare standarden USB 1.1.<br />
<br />
USB 3.0 :<br />
I och med att USB nu hade blivit en standard på både Mac och Windows så utvecklades USB standarden och år 2008 så blev USB version 3.0 en standard. Nu kunde man komma upp i hastigheter på hela 5 gigabits, Superspeed. En stor fördel men 3.0 var att nu kunde kommunikationen gå i båda riktningarna samtidigt. Detta eftersom man utnyttjar 5 extra ledare i kabeln. En annan stor och viktig fördel var att nu kunde man få ut mer ström från varje USB-uttag vilket gjorde att tillverkarna fick möjlighet att tillverka nya tillbehör där man inte behövde skicka med externa nätdelar. <br />
<br />
När det gäller priser så varierar priserna väldigt kraftigt beroende på kvalité och funktioner. En del USB minnen är gjorda för att tåla extrema förhållanden och sen finns det även USB minnen med inbyggda fingeravtrycksläsare och olika krypteringar. Ett standard 4GBs minne kan man få från 30 kr och uppåt medan ett 256GBs minne kostar från ca 3000 kr och uppåt.<br />
<br />
Källor: <br />
:http://sv.wikipedia.org/wiki/Universal_Serial_Bus<br />
:http://www.usb.org/home<br />
:http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=168<br />
<br />
/My Schenkmanis<br />
<br />
==== USB ====<br />
En usb överför ”data” som består utav den fil man, kopierar/ klipper ut, in till datorn med hjälp utav flera virtuella portar vid namn ”Endpoints”. Nästan alla enheter använder sig utav flera sådana ”Endpoints”, ca upp till 32st av olika typer, där var och en utav dem identifieras med ett nummer samt den riktning som data flödet (filerna) ska till i datorn. Under den tiden du kopierar/ klipper ut din fil till datorn så hanterar den all information tillsammans med ett gäng andra detaljer. <br />
<br />
[[Fil:Skärmavbild_2012-09-26_kl._1.38.39_PM.png|200|]]<br />
<br />
Endpoint: är inbyggda i självaste usb:n när de blir tillverkade i fabrikerna, så dem finns permanent på självaste USB produkten. <br />
[[Fil:Screenshot_2012-09-26-12-53-32.png|thumb|De guldiga sträcken på denna usb-minne är endpoints]]<br />
// Mattias Norberg<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== firewire ===<br />
--[[Användare:Rove|Rove]] 24 september 2012 kl. 12.31 (UTC)<br />
[[Fil:Firewire.jpeg|thumb|left]] {{#ev:youtube|xP5aLoRozt8|250|right}}<br />
firewire är apples namn på produkten IEEE 1394 som är en högkommunikationskoppling till och från datorutrustning som till exemple överföring mellan en digital kamra eller liknande. Tekniken utvecklades under ledning av Apple tillsammans med bland andra Texas Instruments, IBM och Sony. IEEE 1394 är ett tekniskt bättre alternativ till USB, men har blivit mindre utbrett eftersom hårdvarukostnaden är högre.<br />
<br />
The IEEE 1394 interface, developed in the late 1980s and early 1990s by Apple as FireWire, is a serial bus interface standard for high-speed communications and isochronous real-time data transfer. The 1394 interface is comparable with USB and often those two technologies are considered together, though USB has more market share.[1] Apple first included FireWire in some of its 1999 models, and most Apple computers since the year 2000 have included FireWire ports, though, as of 2012, nothing beyond the 800 version (IEEE-1394b).[2] The interface is also known by the brand i.LINK (Sony), and Lynx (Texas Instruments). IEEE 1394 replaced parallel SCSI in many applications, because of lower implementation costs and a simplified, more adaptable cabling system. The 1394 standard also defines a backplane interface, though this is not as widely used.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
=== Vattenkylning===<br />
Victor Heinonen<br />
<br />
==Lagringsminne==<br />
<br />
<br />
''Lagringsminne eller externminne används såsom arbetsminnet till att lagra datorprogram och dess data när det inte används. Det finns många olika typer av lagringsminnen. Exempel på några lagringsminnen är disketter, hårddiskar, optiska skivor som dvd och Cd och man får inte glömma transistorbaserade flashminnen. Den andra typen av datorminne kallas för arbetsminne eller RAM. Skillnaden mellan arbetsminne och lagringsminne är att lagringsminnen inte är flyktigt, vilket betyder att det kan lagra data under en längre perioder även utan strömtillförsel vilket RAM inte kan.<br />
Nu för tiden har de flesta datorer inbyggda lagringsminnen såsom hårddiskar. För i tiden var inte lagringsminnen inte inbyggt i datorn själv och av historiska skäl används fortfarande begreppet "externminne". [[File:Interference-colors.jpg|thumb|Lagringminne]]<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Oscar Rasinaho</div>Geylanhttps://wikiskola.se/index.php?title=Geylans_Sandl%C3%A5da&diff=18588Geylans Sandlåda2012-10-03T11:13:16Z<p>Geylan: </p>
<hr />
<div>[[File:Kalabrien Ricadi Sandwellen 2129.jpg|thumb|Kalabrien Ricadi Sandwellen 2129]]<br />
== Vad? ==<br />
{{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer? Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område. <br />
<br />
Du behöver bli medlem och logga in på Wikiskola för att kunna skriva här. <br />
<br />
'''Vi vill att du:'''<br />
* Förklarar vad förkortningen står för.<br />
* Översätter engelska uttryck till svenska<br />
* Anger ungefärligt pris<br />
* Förklarar hur den fungerar<br />
* Länk till en film eller inbäddad film.<br />
* Källor/länkar<br />
<br />
Skriv ditt namn under den rubrik där du kan bidra. Eller lägg till en egen rubrik.<br />
<br />
Du publicerar din text genom att lägga in på denna sida.<br />
}}<br />
<br />
=== Chassi ===<br />
niclas william Fredrik<br />
<br />
=== Kraftaggregat (PSU) ===<br />
[[File:ATX-Netzteil.jpg|thumb|ATX-Netzteil. Klicka på bilden för mer info.]]<br />
Nätaggregatet eller PSU som står för "Power Supply Unit" ser till att datorn ens startar. PSU:ns uppgift är att konvertera vägguttagets 230V till lägre spänningar så som 12V, 5V och 3.3V då datorns andra komponenter inte skulle klara av den höga spänningen. Man kan se PSU:n lite som ett hjärta som "pumpar" ut ström till datorns alla komponenter.<br />
<br />
'''Strömkablar'''<br />
<br />
Genom tiderna har många kablar tagits fram och och skrotats men dessa är några av de vanligaste och mest betydande.<br />
<br />
<br />
:* 20/24 pin power connector - moderkortet<br />
:*SATA-Power connector - optiska enheter & HDD<br />
:*4-pin connector - äldre optiska enheter & äldre HDD:er<br />
:*2x2-pin connector - CPU<br />
:*PCie-Power connector - GPU<br />
<br />
<br />
Issa, Bomler<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Moderkort ===<br />
<br />
====Kasper Winberg ====<br />
[[Fil:Moderkort PCH.gif|thumb|400px|Schematisk bild på två av de vanligaste moderkorten]]<br />
Moderkort är det svenska ordet för Motherboard och är ingen direkt förkortning så som USB (som står för universal serial bus). Det engelska namnet och även det ursprungliga namnet är Motherboard just för att det är grunden till en dator, utan moderkortet - ingen fungerande dator. Moderkortet sitter i chassit som alla andra komponenter och är "basen" till alla komponenter. <br />
<br />
Priset på ett moderkort kan variera grovt beroende på vad du ska använda det till, om du ska ha det i en vanlig arbetsdator utan några speciella tillägg kan du komma undan med en 1000kr ungefär, men om du ska ha ett moderkort till tex en speldator så kan det kosta mycket mer beroende på vad för processor du har för den måste passa in i ditt moderkort, och hur många PCIe uttag du behöver. Men ett moderkort kan kosta runt 1000-5000kr. <br />
Standardpriset brukar ligga runt 1500kr.<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
Här nedan ser du en översikt på ett modernt moderkort och några av de viktigaste komponenterna på moderkortet<br />
<br /><br />
<br />
<br />
[[Fil:Modertkort_översikt_kasper.jpg|400px|left|Moderkort översikt]]<br />
1. Front panel (Se nedan)<br /><br />
2. PCI express x16 (Används till [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|grafikkort]], [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Ljudkortet|ljudkort]], nätverkskort)<br /><br />
3. PCI (Användes förr till allt som PCI-E har nu, används fortfarande till närverkskort / ljudkort)<br /><br />
4. PCI express x1 (Används till ljudkort, nätverkskort) <br /><br />
5. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|CPU]] sockel (processor sockel)<br /><br />
6. Plats för [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]] (arbetsminnet)<br /><br />
7. Strömförsörjning till moderkort<br /><br />
8. SATA uttag 6GB/s ([[Uppgift_Beskriv_en_datordel#SSD|SSD hårddisk]])/[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Joachim_A|(SATA hårddisk)]] <br /><br />
9. SATA 3GB/s <br /><br />
10. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#USB|USB]] uttag <br /><br />
11.[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#CMOS|CMOS]] Batteri<br />
<br />
[[Fil:Front_panel_moderkort.jpg|300px|left|Moderkortets front panel]]<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
1. VGA (uttag för bildkabel)<br /><br />
2. USB portar<br /><br />
3. Ljud ingångar <br /><br />
4. Internet uttag<br />
<br />
<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br />
<br />
<br />
Källor: <br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild<br /><br />
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620<br /><br />
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf<br /><br />
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/<br /><br />
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320<br /><br />
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm<br /><br />
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html<br /><br />
Jag har gjort beskrivning på bilderna själv via Microsoft Paint & Seashore<br />
<br />
<br />
--[[Användare:KasperV|KasperV]] 25 september 2012 kl. 15.38 (UTC)<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
==== Max Allerborg ====<br />
<br />
Moderkortet, det är ungefär som en människas hjärta. Nu undrar ni säkert hur ett moderkort kan vara som ett hjärta och det tänkte jag berätta för er. Det är så att alla komponenter som finns i datorn är kopplade till moderkortet på ett eller annat sätt. De flesta strömkällorna är kopplade direkt till moderkortet som i sin tur skickar vidare strömmen till komponenterna listade nedan.<br />
<br /><br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|Grafikkort]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|Processor]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Fl.C3.A4kt|Fläkt]]<br />
<br />
Det finns även en del komponenter som inte får ström av moderkortet och dom komponenterna kan ni se i listan nedan<br />
[[Fil:ASRock N68C-S UCC Rev 1.03.jpg|400px|thumb|Micro-ATX med AMD socket FM1]]<br />
<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#H.C3.A5rddisk|Hårddisk]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#ROM|CD/DVD Läsare]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Kraftaggregat_.28PSU.29|Nätaggregat]]<br />
<br />
<br /><br />
För inte så länge sedan så hade moderkorten tre stycken olika chip men med teknikens utveckling så har man kommit på en annan lösning med endast två chip. Den nya två chips lösningen ska även fungera mycket snabbare och bättre än föregående alternativet. De två chipen som finns nu heter CPU (Central Processing Unit) samt PCH (Platform Controller Hub). Som jag sade tidigare så är nästan alla komponenter i datorn kopplade till moderkortet eller mer specifikt i de två chipsen. Till CPU:n kopplas externgrafik via PCIe, Interngrafik via CPU enheten och RAM-Minnen. Alltså så kan vi dra slutsaten att CPU:n kontrollerar utdataenheter. Till PCH:n som är den andra styrbryggan kopplas USB (Universial Serial Bus), Nätverk, Serial-ATA och en PCIe x1 för exempelvis ett externtljudkort. Då kan vi dra slutsatsen att PCH:n kontrollerar indataenheter. Det är alltså moderkortet som sammansvetsar alla komponenter och PCH:n och CPU:n som ser till att alla komponenterna kan samarbeta.<br />
<br />
<br /><br />
===== [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#BIOS_2|BIOS]] =====<br />
(Basic Input/Output System) är den delen utav moderkortet som ser till att allting som ska startas startar och det sker med hjälp av en typ av mjukvara som ett operativsystem. Du kan även göra en rad olika inställningar via BIOS.<br />
<br />
<br /><br />
===== CMOS =====<br />
(Complementary Metal-Oxide Semiconductor) är ett litet minne som håller koll och lagrar info om BIOS systemet. den info som lagras är mestadels inställningar som sköts via BIOS systemet. CMOS håller även koll på saker som hårddiskarnas status och klockfrekvens på processorn.<br /><br />
<br /><br />
<br />
Moderkort Källor:<br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild<br /><br />
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620<br /><br />
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf<br /><br />
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/<br /><br />
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320<br /><br />
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm<br /><br />
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html<br />
<br />
--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] 24 september 2012 kl. 12.14 (UTC)<br />
{{clear}}<br />
<br />
==== Joachim A ====<br />
Hårddisk<br />
<br />
Den största delen av en hårddisk består av flera magnetiska skivor som är roterande och ligger på varandra. På varje sida av skivan sitter det skrivhuvuden som läser från eller skriver till skivan. <br />
<br />
Tre saker som är bra att känna till på en hårddisk är cylinder, huvud och sektor. <br />
På hårdisken finns det flera spår. När skrivhuvudet har letat sig fram till rätt spår kan den stå stilla där och läsa eller skriva data, under tiden skivan roterar under.<br />
<br />
En hårdisk kan bestå av flera skivor. Cylindern är det spår som ligger på samma ställe på varje skiva. Har man fyra skivor så kan tex spåret näst längs ut på alla skivor. tillsammans utgöra en cylinder. <br />
<br />
När hårddisken (skivorna)delats upp i flera små delar. så bildar den minsta delen sektorn. sektorn är oftast 512 B stor,. Eftersom en sektor inte rymmer så mycket lägger man i hop dom till ett större utrymme, ett större kluster.<br />
<br />
För att hårdisken ska kunna hitta en bestämd sektor behöver den först få reda på vilken cylinder datan ligger på för att kunna bestämma vilken placering skrivhuvudet ska ha. Hårddisken består av flera skrivhuvuden och måste först veta vilket skrivhuvud som ska användas och i vilken sektor datan ligger i. Vid läsning eller skrivning ställer rätt skrivhuvud in sig automatiskt och väntar sen på att den rätta sektorn har snurrat fram. <br />
<br />
Tekniken som jag beskrivit kallas egentligen CHS-adressering (cylinder, head, sector) men den är föråldrad. Datorn beskriver nu för tiden inte dessa punkter var för sig. Det är samma grundprincip men blocken numreras nu efter den ordning de ligger i. Den nya tekniken kallas LBA (Logical Block Addressing). första sektorn har nummer 0, nästa nummer 1 och så vidare. <br />
<br />
normal priset på en hårdisk på 1TB ligger på 650kr <br />
<br />
<br />
--[[Användare:JoachimAllerborg|JoachimAllerborg]] 26 september 2012 kl. 19.46 (UTC)<br />
=== Processor ===<br />
<br />
Alexander Mårtensson, Bastian Pedersen<br />
<br />
=== BIOS ===<br />
Jimmy Hammarsten<br />
<br />
BIOS<br />
Ett BIO system är ett program eller en mjukvara som är inbyggd i datorn med ett BIO system som startar datorns operativ system, grafik kortet, RAM, CPU, Tangentbordet, musen och hårddisken mm. BIOS står för Basic Input/Output System. Ett BIO System har ett Användargränssnitt som vanligen ett menysystem genom att trycka en viss tangent på tangentbordet när datorn startar. I BIOS UI, kan en användare<br />
- Konfigurera hårdvaran<br />
- Sätta system klockan<br />
- Aktivera/avaktivera system komponenter<br />
- välja vilken enhet som är bäst lämplig till att starta upp systemet<br />
- sätta olika lösenord uppmaningar, till exempel ett lösenord för att få tillgång till BIOS-funktionerna för användargränssnittet själv och förhindra illvilliga användare från att starta upp systemet från obehörig kringutrustning. <br />
<br />
<br />
<br />
källa<br />
Datorteknik 1A V2011 Lärobok sid 23 av Jan-Eric Thelin<br />
http://windows.microsoft.com/sv-SE/windows7/BIOS-frequently-asked-questions<br />
http://en.wikipedia.org/wiki/BIOS<br />
<br />
=== grafikkort ===<br />
--[[Användare:Jesperdeli|Jesperdeli]] 24 september 2012 kl. 12.36 (UTC)<br />
=== Grafikkort ===<br />
<br />
Johan Askefalk<br />
<br />
[[File:ATI Radeon HD 4770 Graphics Card-oblique view.jpg|thumb|ATI Radeon HD 4770]]<br />
Grafikkort används i nästan alla datorer. De finns snabba energi-slukande Grafikkort och snåla tysta energisnåla Grafikkort.<br />
Snabba Grafikkort används främst i Spel datorer, och bild/film redigerings datorer, Dvs alla som jobbar med media och behöver<br />
ett snabbt Grafikkort. För att det ska gå snabbare och "Smoothare". <br />
<br />
Alla Grafikkort har ett "Grafikminne" det fungerar ungefär som ett RAM minne. Speldatorer behöver mycket minne dvs över 1 GB. Men de snabbaste brukar kunna ha över 4GB!<br />
Men alla Grafikkort behöver inte gigantiska "Grafikminnen", om man till exempel arbetar med att skriva böcker eller långa texter så är det bättre att köpa ett tyst och mer energisnålt Grafikkort.<br />
Och satsa mera på en bra CPU, en snabb SSD och mycket RAM.<br />
<br />
Med en ny teknik kallad "Cuda" skapas av Nvidia. Med denna teknik kan GPU:ns super snabba minne användas som "huvudminne" när man redigerar bilder och liknande, Med denna teknik kan man arbeta otroligt mycket snabbare. Tekniken fungerar så att deras grafikkort ger kraft av sina super snabba processorer och med detta får man en extrem powerboost. <br />
<br />
==== Crossfire ====<br />
:<br />
Crossfire är en teknik som gör att man kan koppla 2 Grafikkort tillsammans, och med detta ge starkare prestanda. Det går dock bara att koppla 2 Gafikkort via Crossfire om de 2 första nummerna på modellen är detsamma. Till exempel: Man kan koppla 1: Radeon HD 5770 och en 5790, Men inte 1: 7970 och 1: 7870. För att detta ska fungerar måste man dock ha ett moderkort som stödjer Crossfire X. <br />
Om man bestämmer sig för att köra Crossfire så är det bra att tänka på att det används väldigt mycket energi, och det blir väldigt varm. Därför kan det vara bra att köpa någon extra fläkt eller kanske en vattenskylningssystem. Dessutom kan det vara bra att kolla så att de Grafikkort du ska använda Crossfire med arbetar bra tillsammans, Eftersom att även om de två första siffrorna är det samma. Kan de kanske finnas buggar om de kör tillsammans. De kan vara i form av bluescreens eller Glitter på skärmen. Du kan kolla detta genom att till exempel läsa på forum eller helt enkelt google det. Forum jag rekommenderar Sweclockers.se.<br />
<br />
[[File:Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire.jpg|thumb|Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire]]<br />
<br />
Som jag sa tidigare så blir Grafikkorten oftast mycket varmare när de kör i Crossfire. Det är viktigt att det inte blir för varmt eftersom att då kan Moderkortet/ grafikkortet smälta. Mitt personliga tips är att varje gång du köpt ett eller flera Grafikkort kolla värmen på dem när de "Idlar" samt kör i "100%". Detta kan du simpelt göra med ett program som heter: FurMark: VGA test. Programmet fungerar så att den öppnar ett fönster som har väldigt höga Grafikinställningar. Och grafikkortet tvingas använda allt den har för att kunna visa filmen i så hög grafik som möjligt. När programmet startats kommer den köra i 15 minuter på din skärms upplösning, eller någon annan virtuell upplösning om du så vill. Under dessa 15 minuter kommer grafikkortet jobba på 100% och fläktarna kommer att automatiskt öka för att hålla grafikkortet kallt. Ditt Grafikkort får inte bli för varmt, dvs runt 85-99 grader då kan det börja smälta, Så håll koll på det under hela testet. Om du märker att det börjar bli för varmt borde du kanske sänka upplösningen lite, men om du inte ändrat den från din skärms upplösning, måste du kanske införskaffa en eller två extra fläktar / ett nytt kallare chassi. Du kan också byta Grafikkortets standard fläkt då de brukar vara ganska dåliga. <br />
<br />
När testet är klart och inget har gått fel så vet du hur dina varma ditt/dina Grafikkort blir på 100%. Om de inte blivit för varma så är det optimalt, om de inte är över 50/60 grader så kan du fundera på att överklocka grafikkortet något (överklocka = trimma). Jag själv ligger hemma på stabila 50-55 grader på 100%, jag har nu överklockat dem med ca: 30% och de ligger nu på ca 75-80 grader på 100% användning.<br />
<br />
'''OBS:''' glöm inte att kolla att Grafikkorten/kortet inte blir för varmt efter överklockningen, om de/den blir de kan du sänka överklockningen något, annars kan du öka den lite eller helt enkelt låta den vara som den är för tillfället.<br />
<br />
'''Grafikkorts överklockning ligger på OS:et dvs om du installerar om ditt Windos kommer din överklockings inställning försvinna. CPU överklockning ligger dock på BIOS dvs att den kommer vara kvar.'''<br />
<br />
Lycka till och hoppades att detta hjälpte dig :)<br />
<br />
// Johan Askefalk<br />
<br />
<br />
-----<br />
=== Dennis K ===<br />
<br />
'''Grafikkort:'''<br />
<br />
Ett grafikkort, även kallad ett bildskärmskort, skärm adapter och grafikadapter, är ett expansionskort vars grafikprocessor beräknar fram digitala "kartor" av vad som ska visas på skärmen. De flesta grafikkort erbjuder olika funktioner såsom accelererad rendering av 3D-scener och 2D grafik, TV-utgång eller möjligheten att ansluta flera bildskärmar (multi-monitor). I moderna datorer är grafikkortet i form av ett instickskort som ansluts i ett slot. Om man ska förklara hur ett grafikkort fungerar för någon som inte vet så kan man säga att en liten bit information skickas till grafikkortet från cpun och i den står det vad som ska visas på skärmen. Informationen skickas i elektriska pulser, där tex det här skickas, på/av=1/0. Grafikkortet läser informationen och vidarebefodrar de elektriska signalerna och hämtar den extra informationen som behövs till flera (1/0) som skickas ut till utgången som blir något en skärm kan läsa av och då vet den att den ska tända den pixeln, släcka den röda pixel, gröna osv.<br />
<br />
'''Crossfire:'''<br />
<br />
Crossfire kallas den teknik som gör det möjligt att sammankoppla två grafikkort så att dom delar på arbetsbördan, detta ger en stor fördel i bland annat datorspel.<br />
<br />
=== ROM ===<br />
'''ROM''' eller Read-only Memory betyder med en grov översättning ”endast läsbart minne”. ROM-minnet i datorn är väldigt viktigt för att datorn ska kunna fungera. Detta beror på att all programvara som är avsedd för att styra hårdvaran i datorn finns på ROM-minnet. På grund av denna funktion kan man inte redigera informationen på ROM-minnet och därav namnet.<br />
<br />
'''PROM''', '''EPROM''' och '''EEPROM'''<br />
<br />
PROM eller ''programmerbart'' ROM är en vidareutveckling av ROM. PROM tillåter en att redigera koderna på minnet en gång. Men för att kunna redigera informationen på minnet så måste man ha en speciell skrivutrustning som är väldigt svår att få tag på. Sedan utvecklades EPROM och EEPROM. EPROM som står för ''erasable'' PROM kan man redigera med hjälp av ultraviolett strålning och EEPROM kan man redigera med hjälp av elektronsik utrustning.<br />
<br />
'''Flashminnen'''<br />
<br />
Flashminnen som har dubbelt så många transistorer per minnescell. Däremot har EEPROM en fördel som gör att man kan radera små block i taget. I små EEPROM-kretsar kan man radera och programmera 8 bitar i taget, medan flashminnets blockstorlek är på 524 288 bitar. EEPROMs minnescell är större än flashminnet, vilket innebär en högra produktionskostnad. <br />
<br />
Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Read-only_memory<br />
=== Fläkt ===<br />
<br />
'''Malin:'''<br /><br />
När en dator är i arbete, genererar komponenterna i datorn värmeenergi. Dock så är många delar i en dator väldigt känsliga mot värme. Därför är det viktigt att ha någon sorts kylning till datorn, så att luften i datorn förblir kall. Dels så att datorn inte överhettas, men även för att datorer jobbar bättre om den är kall. Den vanligaste kylningstekninken till en modern dator är datorfläkten. Datorfläkten har till uppgift att fläkta bort den varma luften inuti datorn och ersätta den med kall luft utifrån. Det finns oftast fler än en fläkt till en dator eftersom en fläkt inte är stark nog att kyla hela datorn. Det vanligaste är att det finns fläktar vid t.ex. nätagregatet, grafikkortet, processorn, CPU:n och vid Chassit. Dessa fläktar finns offtast redan från början, men att om man vill utsätta sin dator för tyngre program och mer jobb (t.ex. spel eller andra stora program), kan användaren sätta till extra fläktar. Det finns även olika bra fläktar som har bra styrka och snabbhet. Man mäter fläktars kraft i RPM (Rotations Per Minute). Desto mer RPM en fläkt har, desto bättre är den.<br />
--[[Användare:MalinHagland|MalinHagland]] 24 september 2012 kl. 12.07 (UTC)<br />
<br />
[[File:80mm computer fans with fan guards and connectors.png|thumb|80mm computer fans with fan guards and connectors]]<br />
<br />
<br />
Varje dators komponenter alstrar värme vid användning. Man måste därför ha något som kyler ner komponenterna för att de inte ska överhettas och smälta eller skadas. Meningen med datorfläktar är att de ska skicka ut värmen ur chassit. Många av delarna i en dator, som t.ex. hårddiskar och nätaggregat, behöver inte en fläkt, utan bara ett gott luftflöde genom chassit. Detta innebär att fläktarna ofta placeras nära värmegenererande komponenter, som grafikkort och processorer. <br />
Att kyla datorer med hjälp av fläktar är inte det enda alternativet i dagens läge. Personer som använder sina datorer till krävande arbeten måste iblanda ha bättre och mer effektiv kylning än dessa kan erbjuda. Vattenkylning är ett av dessa alternativ och går ut på att man leder kallt vatten till vattenblock som sitter monterade på datorkomponenterna. Detta sätt att kyla på är mycket mer effektivt. Samtidigt så är det mer riskabelt då datorn kan förstöras om en ledning går sönder och vatten sipprar ut i systemet.<br />
--[[Användare:Miro|Miro]] 24 september 2012 kl. 12.06 (UTC)<br />
<br />
'''Källor:'''<br />
http://h10025.www1.hp.com/ewfrf/wc/document?docname=c01993131&lc=sv&cc=se&dlc=sv<br />
<br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar<br />
<br />
<br />
<br />
'''''Signera artikeln med ditt namn'''''=== Ljudkortet ===<br />
[[File:Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB.jpg|thumb|Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB]]<br />
<br />
Frank Salazar Diaz<br />
<br />
'''Geylan'''<br />
<br />
Ljudkortet är en komponent i datorn som spelar upp och spelar in ljud. Ljudkortet brukar oftas vara kopplat till Moderkortet och det är så ganska ofta på de moderna datorerna, fast det finns folk som använder ett instickskort för att de presterar bättre och man får en högre kvalite på ljudet. Signalerna/bruset som kommer från instickskortet är bättre isolerade och det betyder att bruset som uppstår när man använder ett ljudkort som är kopplat till moderkortet inte uppstår lika mycket och ljudet blir klarare. Instickskortet kan byta mellan olika samplingsfreksvenser, t.ex. 44.1/48/96 kHz, och på ljudkortet som är kopplat i moderkortet så brukar man oftast bara kunna använda 44.1 kHz. <br />
<br />
De första ljudkorten till PC började användas i början av 1990-talet och då hade de bara MIDI-funktion som kunde kommunicera med datorer och instrument som t.ex. keyboards och trummaskiner. MIDI står för Musical Instrument Digital Interface och på svenska så är det ett seriellt elektroniskt gränssnit ämnat för musikbruk. Och senare på början av 1990-talet så började man även och använda 8 bitars digitalt ljud som var bättre än MIDI. Det första ljudkortet tillverkades i 80-talet och det hette Creative’s Soundblaster-kort och det var de första ljudkortet till PC.<br />
<br />
<br />
Det första ljudkortet till PC kom i början av 1990-talet och då hade de i första fallen endast MIDI- funktion och senare så hade den även 8 bitars digitalt Ljud. <br />
en utav de första ljudkorten som kom ut till PC var Creative’s Sound blaster. Som började tillverka i slutet av 80-talet <br />
<br />
Sound Blaster är ett av många varumärken på en serie ljudkort skapat av det Singapore-baserade företag Creative Labs. <br />
AdLib var ett populärt MIDI-ljudkort tillverkat av det kanadensiska företaget AdLib, inc. Mellan 1987 och 1992. ( Ad lib är en förkortning av latinets ’ad libitum’) <br />
<br />
Det fanns också extern ljudkort som var till de allra första hemdatorerna. några märken var Sinclair, Commodore, BBC, Amstrad, Spectravideo m.m. dessa ljudkort innehöll ofta en tre-kanals ljudkrets, vissa ljudkort hade stöd för MIDI som då var mycket nytt. Priset på ett ljudkort med märket Creative Sound Blaster kan kosta mellan 540-900kr<br />
<br />
<br />
'''''Källor'''''<br />
<br />
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Creative_SB_X-Fi_Fatal1ty-AB.jpg<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Midi<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljudkort<br />
<br />
Tim Rey<br />
<br />
Ett ljudkort är dator komponenten som låter dig spela upp och spela in ljud.<br />
Ljudkortet är oftast installerat på moderkortet men kan också vara instickskort. De som söker det bästa i sin dator använder instickskort då det är bättre isolerat mot bruset som kommer från moderkortet. men har även fler in- utgångar och digitala in- ut gångar.<br />
<br />
De flesta ljudkort använder en "digital-to-analog converter", eller "DAC", vilket konverterar digitalt genererad data till analogt format. Dens output är kopplad till en förstärkare, eller hörlurar, vilket gör att vi kan höra ljudet från datorn. <br />
Ett ljudkort kan ha många kopplingar, ibland är de för många eller för stora kopplingar, då installerar man ett externt kort där man länkar kopplingarna. Beroende på hur många kopplingar man använder räcker kanske inte ett kort, då använder man en breakbox som man kopplar till datorn. <br />
<br />
En viktig del av ljudkortet är polyfoni, vilket är förmågan framkalla olika självständiga röster och ljud samtidigt. Ju fler kanaler ljudkortet har, det vill säga hur många utgångar, och kvalitet på dem desto bättre ljud separering. Polyfoni är viktigt då om man inte har.<br />
<br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== RAM ===<br />
<br />
Alfonso<br />
<br />
=== Datormus ===<br />
[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg|miniatyr|200px|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]<br />
<br />
Jack<br />
<br />
Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X & ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X & Y-planet.<br />
<br />
Men just nu används laserdioder undertill som sänder ut en stråle. Strålen reflekteras till underlaget, och tas imot till musens mottagare. Förflyttningen registreras genom att musen rör på sig åt olika håll, då de reflekterande strålarna ändras<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
<br />
=== Ethernet ===<br />
<br />
August Carlsson<br />
<br />
Ethernet är en samling standardiserade sätt för kommunikation mellan datorenheter via höghastighets kablar. Ethernet är skapades år 1976 av Xerox Corporation. Ethernet standardiserades av IEEE, eller Institute of Electrical and Electronics <br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
=== Ett litet skämt ===<br />
<br />
Några norska skämt på temat datorterminologi: [[Norska löshundskommitén]]<br />
<br />
=== Flashminne ===<br />
Johnny Olsson<br />
<br />
=== SSD ===<br />
SSD står för Solid State Drive som kan översättas till halvledar disk på svenska. En SSD har inga snurande skivor som en vanlig hårddisk har utan baseras på minnskretsar istället. <br />
<br />
<br />
SSD ansluts oftast med SATA eller pci-e. En SSD som ansluts via pci-e är oftast snabbare men också mycket dyrare. SATA diskarna brukar ha läshastigheter runt 500MB/s och 500MB/s (2012) och pci-e diskarna runt 1500 MB/s läshastigheter och skrivhasigher runt 1200MB/s vilket kan jämföras med en vanlig traditionell hårdisk som kan läsa i ca 100MB/s och skriver i ca 100MB/s. Pci-e diskarna riktar sig mer mot företagsanvändning och I servrar där den extra hastigheten behövs medans SATA diskarna riktar sig mer mot persondatorer med krav på prestanda. <br />
<br />
<br />
En SSD är helt ljudlös och är okänslig mot stötar och vibrationer detta beror på att den inte har några rörliga delar. En SSD's livstid påverkas av antalet skrivningar så om disken får skriva mycket så kortas livstiden mycket.<br />
<br />
<br />
Eftersom tekniken är relativt ny så är priset förtfarande högt, ca 800 kr för 120Gb för en disk med SATA och för en 120Gb disk som ansluts via pci-e kostar ca 1800 kr.<br />
<br />
{{#ev:youtube|pEsJzrww_dA|250|right}}<br />
<br />
[[Fil:E-disk_2-5_scsi.jpg]]<br />
<br />
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Solid_state_drive#F.C3.B6rdelar Wikipedia.org]<br />
<br />
[http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/introduktion-till-datorn Kjell.com]<br />
<br />
--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] 27 september 2012 kl. 21.16 (UTC)<br />
<br />
=== USB ===<br />
Versioner:<br />
<br />
USB 1.0:<br />
Den första versionen av USB och lanserades 1996. Då pratade man om Low Speed som var upp till 1,5 Megabit/sek<br />
<br />
USB 1.1:<br />
Behovet av högre överföringshastighet var påtagligt och redan två år senare, 1998, så kom en mindre uppdatering av specifikationen för USB. Nu kunde man överföra med Full Speed, 12 megabit/sek<br />
<br />
USB 2.0:<br />
Jakten på högre gjorde att år 2000 kom nästa version. Hastigheten hade nu ökat till Hi-Speed, upp till 480 megabit/ sekund. I och med version 2.0 så konkurrerade den nya versionen på allvar med Firewire. USB 2.0 standarden var även bakåt kompatibel med den tidigare standarden USB 1.1.<br />
<br />
USB 3.0 :<br />
I och med att USB nu hade blivit en standard på både Mac och Windows så utvecklades USB standarden och år 2008 så blev USB version 3.0 en standard. Nu kunde man komma upp i hastigheter på hela 5 gigabits, Superspeed. En stor fördel men 3.0 var att nu kunde kommunikationen gå i båda riktningarna samtidigt. Detta eftersom man utnyttjar 5 extra ledare i kabeln. En annan stor och viktig fördel var att nu kunde man få ut mer ström från varje USB-uttag vilket gjorde att tillverkarna fick möjlighet att tillverka nya tillbehör där man inte behövde skicka med externa nätdelar. <br />
<br />
När det gäller priser så varierar priserna väldigt kraftigt beroende på kvalité och funktioner. En del USB minnen är gjorda för att tåla extrema förhållanden och sen finns det även USB minnen med inbyggda fingeravtrycksläsare och olika krypteringar. Ett standard 4GBs minne kan man få från 30 kr och uppåt medan ett 256GBs minne kostar från ca 3000 kr och uppåt.<br />
<br />
Källor: <br />
:http://sv.wikipedia.org/wiki/Universal_Serial_Bus<br />
:http://www.usb.org/home<br />
:http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=168<br />
<br />
/My Schenkmanis<br />
<br />
==== USB ====<br />
En usb överför ”data” som består utav den fil man, kopierar/ klipper ut, in till datorn med hjälp utav flera virtuella portar vid namn ”Endpoints”. Nästan alla enheter använder sig utav flera sådana ”Endpoints”, ca upp till 32st av olika typer, där var och en utav dem identifieras med ett nummer samt den riktning som data flödet (filerna) ska till i datorn. Under den tiden du kopierar/ klipper ut din fil till datorn så hanterar den all information tillsammans med ett gäng andra detaljer. <br />
<br />
[[Fil:Skärmavbild_2012-09-26_kl._1.38.39_PM.png|200|]]<br />
<br />
Endpoint: är inbyggda i självaste usb:n när de blir tillverkade i fabrikerna, så dem finns permanent på självaste USB produkten. <br />
[[Fil:Screenshot_2012-09-26-12-53-32.png|thumb|De guldiga sträcken på denna usb-minne är endpoints]]<br />
// Mattias Norberg<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== firewire ===<br />
--[[Användare:Rove|Rove]] 24 september 2012 kl. 12.31 (UTC)<br />
[[Fil:Firewire.jpeg|thumb|left]] {{#ev:youtube|xP5aLoRozt8|250|right}}<br />
firewire är apples namn på produkten IEEE 1394 som är en högkommunikationskoppling till och från datorutrustning som till exemple överföring mellan en digital kamra eller liknande. Tekniken utvecklades under ledning av Apple tillsammans med bland andra Texas Instruments, IBM och Sony. IEEE 1394 är ett tekniskt bättre alternativ till USB, men har blivit mindre utbrett eftersom hårdvarukostnaden är högre.<br />
<br />
The IEEE 1394 interface, developed in the late 1980s and early 1990s by Apple as FireWire, is a serial bus interface standard for high-speed communications and isochronous real-time data transfer. The 1394 interface is comparable with USB and often those two technologies are considered together, though USB has more market share.[1] Apple first included FireWire in some of its 1999 models, and most Apple computers since the year 2000 have included FireWire ports, though, as of 2012, nothing beyond the 800 version (IEEE-1394b).[2] The interface is also known by the brand i.LINK (Sony), and Lynx (Texas Instruments). IEEE 1394 replaced parallel SCSI in many applications, because of lower implementation costs and a simplified, more adaptable cabling system. The 1394 standard also defines a backplane interface, though this is not as widely used.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
=== Vattenkylning===<br />
Victor Heinonen<br />
<br />
==Lagringsminne==<br />
<br />
<br />
''Lagringsminne eller externminne används såsom arbetsminnet till att lagra datorprogram och dess data när det inte används. Det finns många olika typer av lagringsminnen. Exempel på några lagringsminnen är disketter, hårddiskar, optiska skivor som dvd och Cd och man får inte glömma transistorbaserade flashminnen. Den andra typen av datorminne kallas för arbetsminne eller RAM. Skillnaden mellan arbetsminne och lagringsminne är att lagringsminnen inte är flyktigt, vilket betyder att det kan lagra data under en längre perioder även utan strömtillförsel vilket RAM inte kan.<br />
Nu för tiden har de flesta datorer inbyggda lagringsminnen såsom hårddiskar. För i tiden var inte lagringsminnen inte inbyggt i datorn själv och av historiska skäl används fortfarande begreppet "externminne". [[File:Interference-colors.jpg|thumb|Lagringminne]]<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Oscar Rasinaho</div>Geylanhttps://wikiskola.se/index.php?title=Geylans_Sandl%C3%A5da&diff=18580Geylans Sandlåda2012-10-03T11:11:40Z<p>Geylan: </p>
<hr />
<div>[[File:Kalabrien Ricadi Sandwellen 2129.jpg|thumb|Kalabrien Ricadi Sandwellen 2129]]<br />
== Vad? ==<br />
{{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer? Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område. <br />
<br />
Du behöver bli medlem och logga in på Wikiskola för att kunna skriva här. <br />
<br />
'''Vi vill att du:'''<br />
* Förklarar vad förkortningen står för.<br />
* Översätter engelska uttryck till svenska<br />
* Anger ungefärligt pris<br />
* Förklarar hur den fungerar<br />
* Länk till en film eller inbäddad film.<br />
* Källor/länkar<br />
<br />
Skriv ditt namn under den rubrik där du kan bidra. Eller lägg till en egen rubrik.<br />
<br />
Du publicerar din text genom att lägga in på denna sida.<br />
}}<br />
<br />
=== Chassi ===<br />
niclas william Fredrik<br />
<br />
=== Kraftaggregat (PSU) ===<br />
[[File:ATX-Netzteil.jpg|thumb|ATX-Netzteil. Klicka på bilden för mer info.]]<br />
Nätaggregatet eller PSU som står för "Power Supply Unit" ser till att datorn ens startar. PSU:ns uppgift är att konvertera vägguttagets 230V till lägre spänningar så som 12V, 5V och 3.3V då datorns andra komponenter inte skulle klara av den höga spänningen. Man kan se PSU:n lite som ett hjärta som "pumpar" ut ström till datorns alla komponenter.<br />
<br />
'''Strömkablar'''<br />
<br />
Genom tiderna har många kablar tagits fram och och skrotats men dessa är några av de vanligaste och mest betydande.<br />
<br />
<br />
:* 20/24 pin power connector - moderkortet<br />
:*SATA-Power connector - optiska enheter & HDD<br />
:*4-pin connector - äldre optiska enheter & äldre HDD:er<br />
:*2x2-pin connector - CPU<br />
:*PCie-Power connector - GPU<br />
<br />
<br />
Issa, Bomler<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Moderkort ===<br />
<br />
====Kasper Winberg ====<br />
[[Fil:Moderkort PCH.gif|thumb|400px|Schematisk bild på två av de vanligaste moderkorten]]<br />
Moderkort är det svenska ordet för Motherboard och är ingen direkt förkortning så som USB (som står för universal serial bus). Det engelska namnet och även det ursprungliga namnet är Motherboard just för att det är grunden till en dator, utan moderkortet - ingen fungerande dator. Moderkortet sitter i chassit som alla andra komponenter och är "basen" till alla komponenter. <br />
<br />
Priset på ett moderkort kan variera grovt beroende på vad du ska använda det till, om du ska ha det i en vanlig arbetsdator utan några speciella tillägg kan du komma undan med en 1000kr ungefär, men om du ska ha ett moderkort till tex en speldator så kan det kosta mycket mer beroende på vad för processor du har för den måste passa in i ditt moderkort, och hur många PCIe uttag du behöver. Men ett moderkort kan kosta runt 1000-5000kr. <br />
Standardpriset brukar ligga runt 1500kr.<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
Här nedan ser du en översikt på ett modernt moderkort och några av de viktigaste komponenterna på moderkortet<br />
<br /><br />
<br />
<br />
[[Fil:Modertkort_översikt_kasper.jpg|400px|left|Moderkort översikt]]<br />
1. Front panel (Se nedan)<br /><br />
2. PCI express x16 (Används till [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|grafikkort]], [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Ljudkortet|ljudkort]], nätverkskort)<br /><br />
3. PCI (Användes förr till allt som PCI-E har nu, används fortfarande till närverkskort / ljudkort)<br /><br />
4. PCI express x1 (Används till ljudkort, nätverkskort) <br /><br />
5. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|CPU]] sockel (processor sockel)<br /><br />
6. Plats för [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]] (arbetsminnet)<br /><br />
7. Strömförsörjning till moderkort<br /><br />
8. SATA uttag 6GB/s ([[Uppgift_Beskriv_en_datordel#SSD|SSD hårddisk]])/[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Joachim_A|(SATA hårddisk)]] <br /><br />
9. SATA 3GB/s <br /><br />
10. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#USB|USB]] uttag <br /><br />
11.[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#CMOS|CMOS]] Batteri<br />
<br />
[[Fil:Front_panel_moderkort.jpg|300px|left|Moderkortets front panel]]<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
1. VGA (uttag för bildkabel)<br /><br />
2. USB portar<br /><br />
3. Ljud ingångar <br /><br />
4. Internet uttag<br />
<br />
<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br />
<br />
<br />
Källor: <br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild<br /><br />
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620<br /><br />
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf<br /><br />
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/<br /><br />
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320<br /><br />
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm<br /><br />
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html<br /><br />
Jag har gjort beskrivning på bilderna själv via Microsoft Paint & Seashore<br />
<br />
<br />
--[[Användare:KasperV|KasperV]] 25 september 2012 kl. 15.38 (UTC)<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
==== Max Allerborg ====<br />
<br />
Moderkortet, det är ungefär som en människas hjärta. Nu undrar ni säkert hur ett moderkort kan vara som ett hjärta och det tänkte jag berätta för er. Det är så att alla komponenter som finns i datorn är kopplade till moderkortet på ett eller annat sätt. De flesta strömkällorna är kopplade direkt till moderkortet som i sin tur skickar vidare strömmen till komponenterna listade nedan.<br />
<br /><br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|Grafikkort]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|Processor]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Fl.C3.A4kt|Fläkt]]<br />
<br />
Det finns även en del komponenter som inte får ström av moderkortet och dom komponenterna kan ni se i listan nedan<br />
[[Fil:ASRock N68C-S UCC Rev 1.03.jpg|400px|thumb|Micro-ATX med AMD socket FM1]]<br />
<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#H.C3.A5rddisk|Hårddisk]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#ROM|CD/DVD Läsare]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Kraftaggregat_.28PSU.29|Nätaggregat]]<br />
<br />
<br /><br />
För inte så länge sedan så hade moderkorten tre stycken olika chip men med teknikens utveckling så har man kommit på en annan lösning med endast två chip. Den nya två chips lösningen ska även fungera mycket snabbare och bättre än föregående alternativet. De två chipen som finns nu heter CPU (Central Processing Unit) samt PCH (Platform Controller Hub). Som jag sade tidigare så är nästan alla komponenter i datorn kopplade till moderkortet eller mer specifikt i de två chipsen. Till CPU:n kopplas externgrafik via PCIe, Interngrafik via CPU enheten och RAM-Minnen. Alltså så kan vi dra slutsaten att CPU:n kontrollerar utdataenheter. Till PCH:n som är den andra styrbryggan kopplas USB (Universial Serial Bus), Nätverk, Serial-ATA och en PCIe x1 för exempelvis ett externtljudkort. Då kan vi dra slutsatsen att PCH:n kontrollerar indataenheter. Det är alltså moderkortet som sammansvetsar alla komponenter och PCH:n och CPU:n som ser till att alla komponenterna kan samarbeta.<br />
<br />
<br /><br />
===== [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#BIOS_2|BIOS]] =====<br />
(Basic Input/Output System) är den delen utav moderkortet som ser till att allting som ska startas startar och det sker med hjälp av en typ av mjukvara som ett operativsystem. Du kan även göra en rad olika inställningar via BIOS.<br />
<br />
<br /><br />
===== CMOS =====<br />
(Complementary Metal-Oxide Semiconductor) är ett litet minne som håller koll och lagrar info om BIOS systemet. den info som lagras är mestadels inställningar som sköts via BIOS systemet. CMOS håller även koll på saker som hårddiskarnas status och klockfrekvens på processorn.<br /><br />
<br /><br />
<br />
Moderkort Källor:<br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild<br /><br />
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620<br /><br />
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf<br /><br />
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/<br /><br />
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320<br /><br />
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm<br /><br />
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html<br />
<br />
--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] 24 september 2012 kl. 12.14 (UTC)<br />
{{clear}}<br />
<br />
==== Joachim A ====<br />
Hårddisk<br />
<br />
Den största delen av en hårddisk består av flera magnetiska skivor som är roterande och ligger på varandra. På varje sida av skivan sitter det skrivhuvuden som läser från eller skriver till skivan. <br />
<br />
Tre saker som är bra att känna till på en hårddisk är cylinder, huvud och sektor. <br />
På hårdisken finns det flera spår. När skrivhuvudet har letat sig fram till rätt spår kan den stå stilla där och läsa eller skriva data, under tiden skivan roterar under.<br />
<br />
En hårdisk kan bestå av flera skivor. Cylindern är det spår som ligger på samma ställe på varje skiva. Har man fyra skivor så kan tex spåret näst längs ut på alla skivor. tillsammans utgöra en cylinder. <br />
<br />
När hårddisken (skivorna)delats upp i flera små delar. så bildar den minsta delen sektorn. sektorn är oftast 512 B stor,. Eftersom en sektor inte rymmer så mycket lägger man i hop dom till ett större utrymme, ett större kluster.<br />
<br />
För att hårdisken ska kunna hitta en bestämd sektor behöver den först få reda på vilken cylinder datan ligger på för att kunna bestämma vilken placering skrivhuvudet ska ha. Hårddisken består av flera skrivhuvuden och måste först veta vilket skrivhuvud som ska användas och i vilken sektor datan ligger i. Vid läsning eller skrivning ställer rätt skrivhuvud in sig automatiskt och väntar sen på att den rätta sektorn har snurrat fram. <br />
<br />
Tekniken som jag beskrivit kallas egentligen CHS-adressering (cylinder, head, sector) men den är föråldrad. Datorn beskriver nu för tiden inte dessa punkter var för sig. Det är samma grundprincip men blocken numreras nu efter den ordning de ligger i. Den nya tekniken kallas LBA (Logical Block Addressing). första sektorn har nummer 0, nästa nummer 1 och så vidare. <br />
<br />
normal priset på en hårdisk på 1TB ligger på 650kr <br />
<br />
<br />
--[[Användare:JoachimAllerborg|JoachimAllerborg]] 26 september 2012 kl. 19.46 (UTC)<br />
=== Processor ===<br />
<br />
Alexander Mårtensson, Bastian Pedersen<br />
<br />
=== BIOS ===<br />
Jimmy Hammarsten<br />
<br />
BIOS<br />
Ett BIO system är ett program eller en mjukvara som är inbyggd i datorn med ett BIO system som startar datorns operativ system, grafik kortet, RAM, CPU, Tangentbordet, musen och hårddisken mm. BIOS står för Basic Input/Output System. Ett BIO System har ett Användargränssnitt som vanligen ett menysystem genom att trycka en viss tangent på tangentbordet när datorn startar. I BIOS UI, kan en användare<br />
- Konfigurera hårdvaran<br />
- Sätta system klockan<br />
- Aktivera/avaktivera system komponenter<br />
- välja vilken enhet som är bäst lämplig till att starta upp systemet<br />
- sätta olika lösenord uppmaningar, till exempel ett lösenord för att få tillgång till BIOS-funktionerna för användargränssnittet själv och förhindra illvilliga användare från att starta upp systemet från obehörig kringutrustning. <br />
<br />
<br />
<br />
källa<br />
Datorteknik 1A V2011 Lärobok sid 23 av Jan-Eric Thelin<br />
http://windows.microsoft.com/sv-SE/windows7/BIOS-frequently-asked-questions<br />
http://en.wikipedia.org/wiki/BIOS<br />
<br />
=== grafikkort ===<br />
--[[Användare:Jesperdeli|Jesperdeli]] 24 september 2012 kl. 12.36 (UTC)<br />
=== Grafikkort ===<br />
<br />
Johan Askefalk<br />
<br />
[[File:ATI Radeon HD 4770 Graphics Card-oblique view.jpg|thumb|ATI Radeon HD 4770]]<br />
Grafikkort används i nästan alla datorer. De finns snabba energi-slukande Grafikkort och snåla tysta energisnåla Grafikkort.<br />
Snabba Grafikkort används främst i Spel datorer, och bild/film redigerings datorer, Dvs alla som jobbar med media och behöver<br />
ett snabbt Grafikkort. För att det ska gå snabbare och "Smoothare". <br />
<br />
Alla Grafikkort har ett "Grafikminne" det fungerar ungefär som ett RAM minne. Speldatorer behöver mycket minne dvs över 1 GB. Men de snabbaste brukar kunna ha över 4GB!<br />
Men alla Grafikkort behöver inte gigantiska "Grafikminnen", om man till exempel arbetar med att skriva böcker eller långa texter så är det bättre att köpa ett tyst och mer energisnålt Grafikkort.<br />
Och satsa mera på en bra CPU, en snabb SSD och mycket RAM.<br />
<br />
Med en ny teknik kallad "Cuda" skapas av Nvidia. Med denna teknik kan GPU:ns super snabba minne användas som "huvudminne" när man redigerar bilder och liknande, Med denna teknik kan man arbeta otroligt mycket snabbare. Tekniken fungerar så att deras grafikkort ger kraft av sina super snabba processorer och med detta får man en extrem powerboost. <br />
<br />
==== Crossfire ====<br />
:<br />
Crossfire är en teknik som gör att man kan koppla 2 Grafikkort tillsammans, och med detta ge starkare prestanda. Det går dock bara att koppla 2 Gafikkort via Crossfire om de 2 första nummerna på modellen är detsamma. Till exempel: Man kan koppla 1: Radeon HD 5770 och en 5790, Men inte 1: 7970 och 1: 7870. För att detta ska fungerar måste man dock ha ett moderkort som stödjer Crossfire X. <br />
Om man bestämmer sig för att köra Crossfire så är det bra att tänka på att det används väldigt mycket energi, och det blir väldigt varm. Därför kan det vara bra att köpa någon extra fläkt eller kanske en vattenskylningssystem. Dessutom kan det vara bra att kolla så att de Grafikkort du ska använda Crossfire med arbetar bra tillsammans, Eftersom att även om de två första siffrorna är det samma. Kan de kanske finnas buggar om de kör tillsammans. De kan vara i form av bluescreens eller Glitter på skärmen. Du kan kolla detta genom att till exempel läsa på forum eller helt enkelt google det. Forum jag rekommenderar Sweclockers.se.<br />
<br />
[[File:Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire.jpg|thumb|Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire]]<br />
<br />
Som jag sa tidigare så blir Grafikkorten oftast mycket varmare när de kör i Crossfire. Det är viktigt att det inte blir för varmt eftersom att då kan Moderkortet/ grafikkortet smälta. Mitt personliga tips är att varje gång du köpt ett eller flera Grafikkort kolla värmen på dem när de "Idlar" samt kör i "100%". Detta kan du simpelt göra med ett program som heter: FurMark: VGA test. Programmet fungerar så att den öppnar ett fönster som har väldigt höga Grafikinställningar. Och grafikkortet tvingas använda allt den har för att kunna visa filmen i så hög grafik som möjligt. När programmet startats kommer den köra i 15 minuter på din skärms upplösning, eller någon annan virtuell upplösning om du så vill. Under dessa 15 minuter kommer grafikkortet jobba på 100% och fläktarna kommer att automatiskt öka för att hålla grafikkortet kallt. Ditt Grafikkort får inte bli för varmt, dvs runt 85-99 grader då kan det börja smälta, Så håll koll på det under hela testet. Om du märker att det börjar bli för varmt borde du kanske sänka upplösningen lite, men om du inte ändrat den från din skärms upplösning, måste du kanske införskaffa en eller två extra fläktar / ett nytt kallare chassi. Du kan också byta Grafikkortets standard fläkt då de brukar vara ganska dåliga. <br />
<br />
När testet är klart och inget har gått fel så vet du hur dina varma ditt/dina Grafikkort blir på 100%. Om de inte blivit för varma så är det optimalt, om de inte är över 50/60 grader så kan du fundera på att överklocka grafikkortet något (överklocka = trimma). Jag själv ligger hemma på stabila 50-55 grader på 100%, jag har nu överklockat dem med ca: 30% och de ligger nu på ca 75-80 grader på 100% användning.<br />
<br />
'''OBS:''' glöm inte att kolla att Grafikkorten/kortet inte blir för varmt efter överklockningen, om de/den blir de kan du sänka överklockningen något, annars kan du öka den lite eller helt enkelt låta den vara som den är för tillfället.<br />
<br />
'''Grafikkorts överklockning ligger på OS:et dvs om du installerar om ditt Windos kommer din överklockings inställning försvinna. CPU överklockning ligger dock på BIOS dvs att den kommer vara kvar.'''<br />
<br />
Lycka till och hoppades att detta hjälpte dig :)<br />
<br />
// Johan Askefalk<br />
<br />
<br />
-----<br />
=== Dennis K ===<br />
<br />
'''Grafikkort:'''<br />
<br />
Ett grafikkort, även kallad ett bildskärmskort, skärm adapter och grafikadapter, är ett expansionskort vars grafikprocessor beräknar fram digitala "kartor" av vad som ska visas på skärmen. De flesta grafikkort erbjuder olika funktioner såsom accelererad rendering av 3D-scener och 2D grafik, TV-utgång eller möjligheten att ansluta flera bildskärmar (multi-monitor). I moderna datorer är grafikkortet i form av ett instickskort som ansluts i ett slot. Om man ska förklara hur ett grafikkort fungerar för någon som inte vet så kan man säga att en liten bit information skickas till grafikkortet från cpun och i den står det vad som ska visas på skärmen. Informationen skickas i elektriska pulser, där tex det här skickas, på/av=1/0. Grafikkortet läser informationen och vidarebefodrar de elektriska signalerna och hämtar den extra informationen som behövs till flera (1/0) som skickas ut till utgången som blir något en skärm kan läsa av och då vet den att den ska tända den pixeln, släcka den röda pixel, gröna osv.<br />
<br />
'''Crossfire:'''<br />
<br />
Crossfire kallas den teknik som gör det möjligt att sammankoppla två grafikkort så att dom delar på arbetsbördan, detta ger en stor fördel i bland annat datorspel.<br />
<br />
=== ROM ===<br />
'''ROM''' eller Read-only Memory betyder med en grov översättning ”endast läsbart minne”. ROM-minnet i datorn är väldigt viktigt för att datorn ska kunna fungera. Detta beror på att all programvara som är avsedd för att styra hårdvaran i datorn finns på ROM-minnet. På grund av denna funktion kan man inte redigera informationen på ROM-minnet och därav namnet.<br />
<br />
'''PROM''', '''EPROM''' och '''EEPROM'''<br />
<br />
PROM eller ''programmerbart'' ROM är en vidareutveckling av ROM. PROM tillåter en att redigera koderna på minnet en gång. Men för att kunna redigera informationen på minnet så måste man ha en speciell skrivutrustning som är väldigt svår att få tag på. Sedan utvecklades EPROM och EEPROM. EPROM som står för ''erasable'' PROM kan man redigera med hjälp av ultraviolett strålning och EEPROM kan man redigera med hjälp av elektronsik utrustning.<br />
<br />
'''Flashminnen'''<br />
<br />
Flashminnen som har dubbelt så många transistorer per minnescell. Däremot har EEPROM en fördel som gör att man kan radera små block i taget. I små EEPROM-kretsar kan man radera och programmera 8 bitar i taget, medan flashminnets blockstorlek är på 524 288 bitar. EEPROMs minnescell är större än flashminnet, vilket innebär en högra produktionskostnad. <br />
<br />
Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Read-only_memory<br />
=== Fläkt ===<br />
<br />
'''Malin:'''<br /><br />
När en dator är i arbete, genererar komponenterna i datorn värmeenergi. Dock så är många delar i en dator väldigt känsliga mot värme. Därför är det viktigt att ha någon sorts kylning till datorn, så att luften i datorn förblir kall. Dels så att datorn inte överhettas, men även för att datorer jobbar bättre om den är kall. Den vanligaste kylningstekninken till en modern dator är datorfläkten. Datorfläkten har till uppgift att fläkta bort den varma luften inuti datorn och ersätta den med kall luft utifrån. Det finns oftast fler än en fläkt till en dator eftersom en fläkt inte är stark nog att kyla hela datorn. Det vanligaste är att det finns fläktar vid t.ex. nätagregatet, grafikkortet, processorn, CPU:n och vid Chassit. Dessa fläktar finns offtast redan från början, men att om man vill utsätta sin dator för tyngre program och mer jobb (t.ex. spel eller andra stora program), kan användaren sätta till extra fläktar. Det finns även olika bra fläktar som har bra styrka och snabbhet. Man mäter fläktars kraft i RPM (Rotations Per Minute). Desto mer RPM en fläkt har, desto bättre är den.<br />
--[[Användare:MalinHagland|MalinHagland]] 24 september 2012 kl. 12.07 (UTC)<br />
<br />
[[File:80mm computer fans with fan guards and connectors.png|thumb|80mm computer fans with fan guards and connectors]]<br />
<br />
<br />
Varje dators komponenter alstrar värme vid användning. Man måste därför ha något som kyler ner komponenterna för att de inte ska överhettas och smälta eller skadas. Meningen med datorfläktar är att de ska skicka ut värmen ur chassit. Många av delarna i en dator, som t.ex. hårddiskar och nätaggregat, behöver inte en fläkt, utan bara ett gott luftflöde genom chassit. Detta innebär att fläktarna ofta placeras nära värmegenererande komponenter, som grafikkort och processorer. <br />
Att kyla datorer med hjälp av fläktar är inte det enda alternativet i dagens läge. Personer som använder sina datorer till krävande arbeten måste iblanda ha bättre och mer effektiv kylning än dessa kan erbjuda. Vattenkylning är ett av dessa alternativ och går ut på att man leder kallt vatten till vattenblock som sitter monterade på datorkomponenterna. Detta sätt att kyla på är mycket mer effektivt. Samtidigt så är det mer riskabelt då datorn kan förstöras om en ledning går sönder och vatten sipprar ut i systemet.<br />
--[[Användare:Miro|Miro]] 24 september 2012 kl. 12.06 (UTC)<br />
<br />
'''Källor:'''<br />
http://h10025.www1.hp.com/ewfrf/wc/document?docname=c01993131&lc=sv&cc=se&dlc=sv<br />
<br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar<br />
<br />
<br />
<br />
'''''Signera artikeln med ditt namn'''''=== Ljudkortet ===<br />
[[File:Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB.jpg|thumb|Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB]]<br />
<br />
Frank Salazar Diaz<br />
<br />
'''Geylan'''<br />
<br />
Ljudkortet är en komponent i datorn som spelar upp och spelar in ljud. Ljudkortet brukar oftas vara kopplat till Moderkortet och det är så ganska ofta på de moderna datorerna, fast det finns folk som använder ett instickskort för att de presterar bättre och man får en högre kvalite på ljudet. Signalerna/bruset som kommer från instickskortet är bättre isolerade och det betyder att bruset som uppstår när man använder ett ljudkort som är kopplat till moderkortet inte uppstår lika mycket och ljudet blir klarare. Instickskortet kan byta mellan olika samplingsfreksvenser, t.ex. 44.1/48/96 kHz, och på ljudkortet som är kopplat i moderkortet så brukar man oftast bara kunna använda 44.1 kHz. <br />
<br />
De första ljudkorten till PC började användas i början av 1990-talet och då hade de bara MIDI-funktion som kunde kommunicera med datorer och instrument som t.ex. keyboards och trummaskiner. MIDI står för Musical Instrument Digital Interface och på svenska så är det ett seriellt elektroniskt gränssnit ämnat för musikbruk. Och senare på början av 1990-talet så började man även och använda 8 bitars digitalt ljud som var bättre än MIDI. Det första ljudkortet tillverkades i 80-talet och det hette Creative’s Soundblaster-kort och det var de första ljudkortet till PC.<br />
<br />
<br />
Det första ljudkortet till PC kom i början av 1990-talet och då hade de i första fallen endast MIDI- funktion och senare så hade den även 8 bitars digitalt Ljud. <br />
en utav de första ljudkorten som kom ut till PC var Creative’s Sound blaster. Som började tillverka i slutet av 80-talet <br />
<br />
Sound Blaster är ett av många varumärken på en serie ljudkort skapat av det Singapore-baserade företag Creative Labs. <br />
AdLib var ett populärt MIDI-ljudkort tillverkat av det kanadensiska företaget AdLib, inc. Mellan 1987 och 1992. ( Ad lib är en förkortning av latinets ’ad libitum’) <br />
<br />
Det fanns också extern ljudkort som var till de allra första hemdatorerna. några märken var Sinclair, Commodore, BBC, Amstrad, Spectravideo m.m. dessa ljudkort innehöll ofta en tre-kanals ljudkrets, vissa ljudkort hade stöd för MIDI som då var mycket nytt. Priset på ett ljudkort med märket Creative Sound Blaster kan kosta mellan 540-900kr<br />
<br />
<br />
'''''Källor'''''<br />
<br />
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Creative_SB_X-Fi_Fatal1ty-AB.jpg<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Midi<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljudkort<br />
<br />
Tim Rey<br />
<br />
Ett ljudkort är dator komponenten som låter dig spela upp och spela in ljud.<br />
Ljudkortet är oftast installerat på moderkortet men kan också vara instickskort. De som söker det bästa i sin dator använder instickskort då det är bättre isolerat mot bruset som kommer från moderkortet. men har även fler in- utgångar och digitala in- ut gångar.<br />
<br />
De flesta ljudkort använder en "digital-to-analog converter", eller "DAC", vilket konverterar digitalt genererad data till analogt format. Dens output är kopplad till en förstärkare, eller hörlurar, vilket gör att vi kan höra ljudet från datorn. <br />
Ett ljudkort kan ha många kopplingar, ibland är de för många eller för stora kopplingar, då installerar man ett externt kort där man länkar kopplingarna. Beroende på hur många kopplingar man använder räcker kanske inte ett kort, då använder man en breakbox som man kopplar till datorn. <br />
<br />
En viktig del av ljudkortet är polyfoni, vilket är förmågan framkalla olika självständiga röster och ljud samtidigt. Ju fler kanaler ljudkortet har, det vill säga hur många utgångar, och kvalitet på dem desto bättre ljud separering. Polyfoni är viktigt då om man inte har<br />
<br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Datormus ===<br />
[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg|miniatyr|200px|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]<br />
<br />
Jack<br />
<br />
Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X & ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X & Y-planet.<br />
<br />
Men just nu används laserdioder undertill som sänder ut en stråle. Strålen reflekteras till underlaget, och tas imot till musens mottagare. Förflyttningen registreras genom att musen rör på sig åt olika håll, då de reflekterande strålarna ändras<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== RAM ===<br />
<br />
Alfonso<br />
<br />
=== Ethernet ===<br />
<br />
August Carlsson<br />
<br />
Ethernet är en samling standardiserade sätt för kommunikation mellan datorenheter via höghastighets kablar. Ethernet är skapades år 1976 av Xerox Corporation. Ethernet standardiserades av IEEE, eller Institute of Electrical and Electronics <br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
=== Ett litet skämt ===<br />
<br />
Några norska skämt på temat datorterminologi: [[Norska löshundskommitén]]<br />
<br />
=== Flashminne ===<br />
Johnny Olsson<br />
<br />
=== SSD ===<br />
SSD står för Solid State Drive som kan översättas till halvledar disk på svenska. En SSD har inga snurande skivor som en vanlig hårddisk har utan baseras på minnskretsar istället. <br />
<br />
<br />
SSD ansluts oftast med SATA eller pci-e. En SSD som ansluts via pci-e är oftast snabbare men också mycket dyrare. SATA diskarna brukar ha läshastigheter runt 500MB/s och 500MB/s (2012) och pci-e diskarna runt 1500 MB/s läshastigheter och skrivhasigher runt 1200MB/s vilket kan jämföras med en vanlig traditionell hårdisk som kan läsa i ca 100MB/s och skriver i ca 100MB/s. Pci-e diskarna riktar sig mer mot företagsanvändning och I servrar där den extra hastigheten behövs medans SATA diskarna riktar sig mer mot persondatorer med krav på prestanda. <br />
<br />
<br />
En SSD är helt ljudlös och är okänslig mot stötar och vibrationer detta beror på att den inte har några rörliga delar. En SSD's livstid påverkas av antalet skrivningar så om disken får skriva mycket så kortas livstiden mycket.<br />
<br />
<br />
Eftersom tekniken är relativt ny så är priset förtfarande högt, ca 800 kr för 120Gb för en disk med SATA och för en 120Gb disk som ansluts via pci-e kostar ca 1800 kr.<br />
<br />
{{#ev:youtube|pEsJzrww_dA|250|right}}<br />
<br />
[[Fil:E-disk_2-5_scsi.jpg]]<br />
<br />
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Solid_state_drive#F.C3.B6rdelar Wikipedia.org]<br />
<br />
[http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/introduktion-till-datorn Kjell.com]<br />
<br />
--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] 27 september 2012 kl. 21.16 (UTC)<br />
<br />
=== USB ===<br />
Versioner:<br />
<br />
USB 1.0:<br />
Den första versionen av USB och lanserades 1996. Då pratade man om Low Speed som var upp till 1,5 Megabit/sek<br />
<br />
USB 1.1:<br />
Behovet av högre överföringshastighet var påtagligt och redan två år senare, 1998, så kom en mindre uppdatering av specifikationen för USB. Nu kunde man överföra med Full Speed, 12 megabit/sek<br />
<br />
USB 2.0:<br />
Jakten på högre gjorde att år 2000 kom nästa version. Hastigheten hade nu ökat till Hi-Speed, upp till 480 megabit/ sekund. I och med version 2.0 så konkurrerade den nya versionen på allvar med Firewire. USB 2.0 standarden var även bakåt kompatibel med den tidigare standarden USB 1.1.<br />
<br />
USB 3.0 :<br />
I och med att USB nu hade blivit en standard på både Mac och Windows så utvecklades USB standarden och år 2008 så blev USB version 3.0 en standard. Nu kunde man komma upp i hastigheter på hela 5 gigabits, Superspeed. En stor fördel men 3.0 var att nu kunde kommunikationen gå i båda riktningarna samtidigt. Detta eftersom man utnyttjar 5 extra ledare i kabeln. En annan stor och viktig fördel var att nu kunde man få ut mer ström från varje USB-uttag vilket gjorde att tillverkarna fick möjlighet att tillverka nya tillbehör där man inte behövde skicka med externa nätdelar. <br />
<br />
När det gäller priser så varierar priserna väldigt kraftigt beroende på kvalité och funktioner. En del USB minnen är gjorda för att tåla extrema förhållanden och sen finns det även USB minnen med inbyggda fingeravtrycksläsare och olika krypteringar. Ett standard 4GBs minne kan man få från 30 kr och uppåt medan ett 256GBs minne kostar från ca 3000 kr och uppåt.<br />
<br />
Källor: <br />
:http://sv.wikipedia.org/wiki/Universal_Serial_Bus<br />
:http://www.usb.org/home<br />
:http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=168<br />
<br />
/My Schenkmanis<br />
<br />
==== USB ====<br />
En usb överför ”data” som består utav den fil man, kopierar/ klipper ut, in till datorn med hjälp utav flera virtuella portar vid namn ”Endpoints”. Nästan alla enheter använder sig utav flera sådana ”Endpoints”, ca upp till 32st av olika typer, där var och en utav dem identifieras med ett nummer samt den riktning som data flödet (filerna) ska till i datorn. Under den tiden du kopierar/ klipper ut din fil till datorn så hanterar den all information tillsammans med ett gäng andra detaljer. <br />
<br />
[[Fil:Skärmavbild_2012-09-26_kl._1.38.39_PM.png|200|]]<br />
<br />
Endpoint: är inbyggda i självaste usb:n när de blir tillverkade i fabrikerna, så dem finns permanent på självaste USB produkten. <br />
[[Fil:Screenshot_2012-09-26-12-53-32.png|thumb|De guldiga sträcken på denna usb-minne är endpoints]]<br />
// Mattias Norberg<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== firewire ===<br />
--[[Användare:Rove|Rove]] 24 september 2012 kl. 12.31 (UTC)<br />
[[Fil:Firewire.jpeg|thumb|left]] {{#ev:youtube|xP5aLoRozt8|250|right}}<br />
firewire är apples namn på produkten IEEE 1394 som är en högkommunikationskoppling till och från datorutrustning som till exemple överföring mellan en digital kamra eller liknande. Tekniken utvecklades under ledning av Apple tillsammans med bland andra Texas Instruments, IBM och Sony. IEEE 1394 är ett tekniskt bättre alternativ till USB, men har blivit mindre utbrett eftersom hårdvarukostnaden är högre.<br />
<br />
The IEEE 1394 interface, developed in the late 1980s and early 1990s by Apple as FireWire, is a serial bus interface standard for high-speed communications and isochronous real-time data transfer. The 1394 interface is comparable with USB and often those two technologies are considered together, though USB has more market share.[1] Apple first included FireWire in some of its 1999 models, and most Apple computers since the year 2000 have included FireWire ports, though, as of 2012, nothing beyond the 800 version (IEEE-1394b).[2] The interface is also known by the brand i.LINK (Sony), and Lynx (Texas Instruments). IEEE 1394 replaced parallel SCSI in many applications, because of lower implementation costs and a simplified, more adaptable cabling system. The 1394 standard also defines a backplane interface, though this is not as widely used.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
=== Vattenkylning===<br />
Victor Heinonen<br />
<br />
==Lagringsminne==<br />
<br />
<br />
''Lagringsminne eller externminne används såsom arbetsminnet till att lagra datorprogram och dess data när det inte används. Det finns många olika typer av lagringsminnen. Exempel på några lagringsminnen är disketter, hårddiskar, optiska skivor som dvd och Cd och man får inte glömma transistorbaserade flashminnen. Den andra typen av datorminne kallas för arbetsminne eller RAM. Skillnaden mellan arbetsminne och lagringsminne är att lagringsminnen inte är flyktigt, vilket betyder att det kan lagra data under en längre perioder även utan strömtillförsel vilket RAM inte kan.<br />
Nu för tiden har de flesta datorer inbyggda lagringsminnen såsom hårddiskar. För i tiden var inte lagringsminnen inte inbyggt i datorn själv och av historiska skäl används fortfarande begreppet "externminne". [[File:Interference-colors.jpg|thumb|Lagringminne]]<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Oscar Rasinaho</div>Geylanhttps://wikiskola.se/index.php?title=Geylans_Sandl%C3%A5da&diff=18576Geylans Sandlåda2012-10-03T11:09:46Z<p>Geylan: </p>
<hr />
<div>[[File:Kalabrien Ricadi Sandwellen 2129.jpg|thumb|Kalabrien Ricadi Sandwellen 2129]]<br />
== Vad? ==<br />
{{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer? Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område. <br />
<br />
Du behöver bli medlem och logga in på Wikiskola för att kunna skriva här. <br />
<br />
'''Vi vill att du:'''<br />
* Förklarar vad förkortningen står för.<br />
* Översätter engelska uttryck till svenska<br />
* Anger ungefärligt pris<br />
* Förklarar hur den fungerar<br />
* Länk till en film eller inbäddad film.<br />
* Källor/länkar<br />
<br />
Skriv ditt namn under den rubrik där du kan bidra. Eller lägg till en egen rubrik.<br />
<br />
Du publicerar din text genom att lägga in på denna sida.<br />
}}<br />
<br />
=== Chassi ===<br />
niclas william Fredrik<br />
<br />
=== Kraftaggregat (PSU) ===<br />
[[File:ATX-Netzteil.jpg|thumb|ATX-Netzteil. Klicka på bilden för mer info.]]<br />
Nätaggregatet eller PSU som står för "Power Supply Unit" ser till att datorn ens startar. PSU:ns uppgift är att konvertera vägguttagets 230V till lägre spänningar så som 12V, 5V och 3.3V då datorns andra komponenter inte skulle klara av den höga spänningen. Man kan se PSU:n lite som ett hjärta som "pumpar" ut ström till datorns alla komponenter.<br />
<br />
'''Strömkablar'''<br />
<br />
Genom tiderna har många kablar tagits fram och och skrotats men dessa är några av de vanligaste och mest betydande.<br />
<br />
<br />
:* 20/24 pin power connector - moderkortet<br />
:*SATA-Power connector - optiska enheter & HDD<br />
:*4-pin connector - äldre optiska enheter & äldre HDD:er<br />
:*2x2-pin connector - CPU<br />
:*PCie-Power connector - GPU<br />
<br />
<br />
Issa, Bomler<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Moderkort ===<br />
<br />
====Kasper Winberg ====<br />
[[Fil:Moderkort PCH.gif|thumb|400px|Schematisk bild på två av de vanligaste moderkorten]]<br />
Moderkort är det svenska ordet för Motherboard och är ingen direkt förkortning så som USB (som står för universal serial bus). Det engelska namnet och även det ursprungliga namnet är Motherboard just för att det är grunden till en dator, utan moderkortet - ingen fungerande dator. Moderkortet sitter i chassit som alla andra komponenter och är "basen" till alla komponenter. <br />
<br />
Priset på ett moderkort kan variera grovt beroende på vad du ska använda det till, om du ska ha det i en vanlig arbetsdator utan några speciella tillägg kan du komma undan med en 1000kr ungefär, men om du ska ha ett moderkort till tex en speldator så kan det kosta mycket mer beroende på vad för processor du har för den måste passa in i ditt moderkort, och hur många PCIe uttag du behöver. Men ett moderkort kan kosta runt 1000-5000kr. <br />
Standardpriset brukar ligga runt 1500kr.<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
Här nedan ser du en översikt på ett modernt moderkort och några av de viktigaste komponenterna på moderkortet<br />
<br /><br />
<br />
<br />
[[Fil:Modertkort_översikt_kasper.jpg|400px|left|Moderkort översikt]]<br />
1. Front panel (Se nedan)<br /><br />
2. PCI express x16 (Används till [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|grafikkort]], [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Ljudkortet|ljudkort]], nätverkskort)<br /><br />
3. PCI (Användes förr till allt som PCI-E har nu, används fortfarande till närverkskort / ljudkort)<br /><br />
4. PCI express x1 (Används till ljudkort, nätverkskort) <br /><br />
5. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|CPU]] sockel (processor sockel)<br /><br />
6. Plats för [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]] (arbetsminnet)<br /><br />
7. Strömförsörjning till moderkort<br /><br />
8. SATA uttag 6GB/s ([[Uppgift_Beskriv_en_datordel#SSD|SSD hårddisk]])/[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Joachim_A|(SATA hårddisk)]] <br /><br />
9. SATA 3GB/s <br /><br />
10. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#USB|USB]] uttag <br /><br />
11.[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#CMOS|CMOS]] Batteri<br />
<br />
[[Fil:Front_panel_moderkort.jpg|300px|left|Moderkortets front panel]]<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
1. VGA (uttag för bildkabel)<br /><br />
2. USB portar<br /><br />
3. Ljud ingångar <br /><br />
4. Internet uttag<br />
<br />
<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br />
<br />
<br />
Källor: <br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild<br /><br />
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620<br /><br />
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf<br /><br />
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/<br /><br />
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320<br /><br />
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm<br /><br />
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html<br /><br />
Jag har gjort beskrivning på bilderna själv via Microsoft Paint & Seashore<br />
<br />
<br />
--[[Användare:KasperV|KasperV]] 25 september 2012 kl. 15.38 (UTC)<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
==== Max Allerborg ====<br />
<br />
Moderkortet, det är ungefär som en människas hjärta. Nu undrar ni säkert hur ett moderkort kan vara som ett hjärta och det tänkte jag berätta för er. Det är så att alla komponenter som finns i datorn är kopplade till moderkortet på ett eller annat sätt. De flesta strömkällorna är kopplade direkt till moderkortet som i sin tur skickar vidare strömmen till komponenterna listade nedan.<br />
<br /><br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|Grafikkort]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|Processor]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Fl.C3.A4kt|Fläkt]]<br />
<br />
Det finns även en del komponenter som inte får ström av moderkortet och dom komponenterna kan ni se i listan nedan<br />
[[Fil:ASRock N68C-S UCC Rev 1.03.jpg|400px|thumb|Micro-ATX med AMD socket FM1]]<br />
<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#H.C3.A5rddisk|Hårddisk]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#ROM|CD/DVD Läsare]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Kraftaggregat_.28PSU.29|Nätaggregat]]<br />
<br />
<br /><br />
För inte så länge sedan så hade moderkorten tre stycken olika chip men med teknikens utveckling så har man kommit på en annan lösning med endast två chip. Den nya två chips lösningen ska även fungera mycket snabbare och bättre än föregående alternativet. De två chipen som finns nu heter CPU (Central Processing Unit) samt PCH (Platform Controller Hub). Som jag sade tidigare så är nästan alla komponenter i datorn kopplade till moderkortet eller mer specifikt i de två chipsen. Till CPU:n kopplas externgrafik via PCIe, Interngrafik via CPU enheten och RAM-Minnen. Alltså så kan vi dra slutsaten att CPU:n kontrollerar utdataenheter. Till PCH:n som är den andra styrbryggan kopplas USB (Universial Serial Bus), Nätverk, Serial-ATA och en PCIe x1 för exempelvis ett externtljudkort. Då kan vi dra slutsatsen att PCH:n kontrollerar indataenheter. Det är alltså moderkortet som sammansvetsar alla komponenter och PCH:n och CPU:n som ser till att alla komponenterna kan samarbeta.<br />
<br />
<br /><br />
===== [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#BIOS_2|BIOS]] =====<br />
(Basic Input/Output System) är den delen utav moderkortet som ser till att allting som ska startas startar och det sker med hjälp av en typ av mjukvara som ett operativsystem. Du kan även göra en rad olika inställningar via BIOS.<br />
<br />
<br /><br />
===== CMOS =====<br />
(Complementary Metal-Oxide Semiconductor) är ett litet minne som håller koll och lagrar info om BIOS systemet. den info som lagras är mestadels inställningar som sköts via BIOS systemet. CMOS håller även koll på saker som hårddiskarnas status och klockfrekvens på processorn.<br /><br />
<br /><br />
<br />
Moderkort Källor:<br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild<br /><br />
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620<br /><br />
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf<br /><br />
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/<br /><br />
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320<br /><br />
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm<br /><br />
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html<br />
<br />
--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] 24 september 2012 kl. 12.14 (UTC)<br />
{{clear}}<br />
<br />
==== Joachim A ====<br />
Hårddisk<br />
<br />
Den största delen av en hårddisk består av flera magnetiska skivor som är roterande och ligger på varandra. På varje sida av skivan sitter det skrivhuvuden som läser från eller skriver till skivan. <br />
<br />
Tre saker som är bra att känna till på en hårddisk är cylinder, huvud och sektor. <br />
På hårdisken finns det flera spår. När skrivhuvudet har letat sig fram till rätt spår kan den stå stilla där och läsa eller skriva data, under tiden skivan roterar under.<br />
<br />
En hårdisk kan bestå av flera skivor. Cylindern är det spår som ligger på samma ställe på varje skiva. Har man fyra skivor så kan tex spåret näst längs ut på alla skivor. tillsammans utgöra en cylinder. <br />
<br />
När hårddisken (skivorna)delats upp i flera små delar. så bildar den minsta delen sektorn. sektorn är oftast 512 B stor,. Eftersom en sektor inte rymmer så mycket lägger man i hop dom till ett större utrymme, ett större kluster.<br />
<br />
För att hårdisken ska kunna hitta en bestämd sektor behöver den först få reda på vilken cylinder datan ligger på för att kunna bestämma vilken placering skrivhuvudet ska ha. Hårddisken består av flera skrivhuvuden och måste först veta vilket skrivhuvud som ska användas och i vilken sektor datan ligger i. Vid läsning eller skrivning ställer rätt skrivhuvud in sig automatiskt och väntar sen på att den rätta sektorn har snurrat fram. <br />
<br />
Tekniken som jag beskrivit kallas egentligen CHS-adressering (cylinder, head, sector) men den är föråldrad. Datorn beskriver nu för tiden inte dessa punkter var för sig. Det är samma grundprincip men blocken numreras nu efter den ordning de ligger i. Den nya tekniken kallas LBA (Logical Block Addressing). första sektorn har nummer 0, nästa nummer 1 och så vidare. <br />
<br />
normal priset på en hårdisk på 1TB ligger på 650kr <br />
<br />
<br />
--[[Användare:JoachimAllerborg|JoachimAllerborg]] 26 september 2012 kl. 19.46 (UTC)<br />
=== Processor ===<br />
<br />
Alexander Mårtensson, Bastian Pedersen<br />
<br />
=== BIOS ===<br />
Jimmy Hammarsten<br />
<br />
BIOS<br />
Ett BIO system är ett program eller en mjukvara som är inbyggd i datorn med ett BIO system som startar datorns operativ system, grafik kortet, RAM, CPU, Tangentbordet, musen och hårddisken mm. BIOS står för Basic Input/Output System. Ett BIO System har ett Användargränssnitt som vanligen ett menysystem genom att trycka en viss tangent på tangentbordet när datorn startar. I BIOS UI, kan en användare<br />
- Konfigurera hårdvaran<br />
- Sätta system klockan<br />
- Aktivera/avaktivera system komponenter<br />
- välja vilken enhet som är bäst lämplig till att starta upp systemet<br />
- sätta olika lösenord uppmaningar, till exempel ett lösenord för att få tillgång till BIOS-funktionerna för användargränssnittet själv och förhindra illvilliga användare från att starta upp systemet från obehörig kringutrustning. <br />
<br />
<br />
<br />
källa<br />
Datorteknik 1A V2011 Lärobok sid 23 av Jan-Eric Thelin<br />
http://windows.microsoft.com/sv-SE/windows7/BIOS-frequently-asked-questions<br />
http://en.wikipedia.org/wiki/BIOS<br />
<br />
=== grafikkort ===<br />
--[[Användare:Jesperdeli|Jesperdeli]] 24 september 2012 kl. 12.36 (UTC)<br />
=== Grafikkort ===<br />
<br />
Johan Askefalk<br />
<br />
[[File:ATI Radeon HD 4770 Graphics Card-oblique view.jpg|thumb|ATI Radeon HD 4770]]<br />
Grafikkort används i nästan alla datorer. De finns snabba energi-slukande Grafikkort och snåla tysta energisnåla Grafikkort.<br />
Snabba Grafikkort används främst i Spel datorer, och bild/film redigerings datorer, Dvs alla som jobbar med media och behöver<br />
ett snabbt Grafikkort. För att det ska gå snabbare och "Smoothare". <br />
<br />
Alla Grafikkort har ett "Grafikminne" det fungerar ungefär som ett RAM minne. Speldatorer behöver mycket minne dvs över 1 GB. Men de snabbaste brukar kunna ha över 4GB!<br />
Men alla Grafikkort behöver inte gigantiska "Grafikminnen", om man till exempel arbetar med att skriva böcker eller långa texter så är det bättre att köpa ett tyst och mer energisnålt Grafikkort.<br />
Och satsa mera på en bra CPU, en snabb SSD och mycket RAM.<br />
<br />
Med en ny teknik kallad "Cuda" skapas av Nvidia. Med denna teknik kan GPU:ns super snabba minne användas som "huvudminne" när man redigerar bilder och liknande, Med denna teknik kan man arbeta otroligt mycket snabbare. Tekniken fungerar så att deras grafikkort ger kraft av sina super snabba processorer och med detta får man en extrem powerboost. <br />
<br />
==== Crossfire ====<br />
:<br />
Crossfire är en teknik som gör att man kan koppla 2 Grafikkort tillsammans, och med detta ge starkare prestanda. Det går dock bara att koppla 2 Gafikkort via Crossfire om de 2 första nummerna på modellen är detsamma. Till exempel: Man kan koppla 1: Radeon HD 5770 och en 5790, Men inte 1: 7970 och 1: 7870. För att detta ska fungerar måste man dock ha ett moderkort som stödjer Crossfire X. <br />
Om man bestämmer sig för att köra Crossfire så är det bra att tänka på att det används väldigt mycket energi, och det blir väldigt varm. Därför kan det vara bra att köpa någon extra fläkt eller kanske en vattenskylningssystem. Dessutom kan det vara bra att kolla så att de Grafikkort du ska använda Crossfire med arbetar bra tillsammans, Eftersom att även om de två första siffrorna är det samma. Kan de kanske finnas buggar om de kör tillsammans. De kan vara i form av bluescreens eller Glitter på skärmen. Du kan kolla detta genom att till exempel läsa på forum eller helt enkelt google det. Forum jag rekommenderar Sweclockers.se.<br />
<br />
[[File:Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire.jpg|thumb|Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire]]<br />
<br />
Som jag sa tidigare så blir Grafikkorten oftast mycket varmare när de kör i Crossfire. Det är viktigt att det inte blir för varmt eftersom att då kan Moderkortet/ grafikkortet smälta. Mitt personliga tips är att varje gång du köpt ett eller flera Grafikkort kolla värmen på dem när de "Idlar" samt kör i "100%". Detta kan du simpelt göra med ett program som heter: FurMark: VGA test. Programmet fungerar så att den öppnar ett fönster som har väldigt höga Grafikinställningar. Och grafikkortet tvingas använda allt den har för att kunna visa filmen i så hög grafik som möjligt. När programmet startats kommer den köra i 15 minuter på din skärms upplösning, eller någon annan virtuell upplösning om du så vill. Under dessa 15 minuter kommer grafikkortet jobba på 100% och fläktarna kommer att automatiskt öka för att hålla grafikkortet kallt. Ditt Grafikkort får inte bli för varmt, dvs runt 85-99 grader då kan det börja smälta, Så håll koll på det under hela testet. Om du märker att det börjar bli för varmt borde du kanske sänka upplösningen lite, men om du inte ändrat den från din skärms upplösning, måste du kanske införskaffa en eller två extra fläktar / ett nytt kallare chassi. Du kan också byta Grafikkortets standard fläkt då de brukar vara ganska dåliga. <br />
<br />
När testet är klart och inget har gått fel så vet du hur dina varma ditt/dina Grafikkort blir på 100%. Om de inte blivit för varma så är det optimalt, om de inte är över 50/60 grader så kan du fundera på att överklocka grafikkortet något (överklocka = trimma). Jag själv ligger hemma på stabila 50-55 grader på 100%, jag har nu överklockat dem med ca: 30% och de ligger nu på ca 75-80 grader på 100% användning.<br />
<br />
'''OBS:''' glöm inte att kolla att Grafikkorten/kortet inte blir för varmt efter överklockningen, om de/den blir de kan du sänka överklockningen något, annars kan du öka den lite eller helt enkelt låta den vara som den är för tillfället.<br />
<br />
'''Grafikkorts överklockning ligger på OS:et dvs om du installerar om ditt Windos kommer din överklockings inställning försvinna. CPU överklockning ligger dock på BIOS dvs att den kommer vara kvar.'''<br />
<br />
Lycka till och hoppades att detta hjälpte dig :)<br />
<br />
// Johan Askefalk<br />
<br />
<br />
-----<br />
=== Dennis K ===<br />
<br />
'''Grafikkort:'''<br />
<br />
Ett grafikkort, även kallad ett bildskärmskort, skärm adapter och grafikadapter, är ett expansionskort vars grafikprocessor beräknar fram digitala "kartor" av vad som ska visas på skärmen. De flesta grafikkort erbjuder olika funktioner såsom accelererad rendering av 3D-scener och 2D grafik, TV-utgång eller möjligheten att ansluta flera bildskärmar (multi-monitor). I moderna datorer är grafikkortet i form av ett instickskort som ansluts i ett slot. Om man ska förklara hur ett grafikkort fungerar för någon som inte vet så kan man säga att en liten bit information skickas till grafikkortet från cpun och i den står det vad som ska visas på skärmen. Informationen skickas i elektriska pulser, där tex det här skickas, på/av=1/0. Grafikkortet läser informationen och vidarebefodrar de elektriska signalerna och hämtar den extra informationen som behövs till flera (1/0) som skickas ut till utgången som blir något en skärm kan läsa av och då vet den att den ska tända den pixeln, släcka den röda pixel, gröna osv.<br />
<br />
'''Crossfire:'''<br />
<br />
Crossfire kallas den teknik som gör det möjligt att sammankoppla två grafikkort så att dom delar på arbetsbördan, detta ger en stor fördel i bland annat datorspel.<br />
<br />
=== ROM ===<br />
'''ROM''' eller Read-only Memory betyder med en grov översättning ”endast läsbart minne”. ROM-minnet i datorn är väldigt viktigt för att datorn ska kunna fungera. Detta beror på att all programvara som är avsedd för att styra hårdvaran i datorn finns på ROM-minnet. På grund av denna funktion kan man inte redigera informationen på ROM-minnet och därav namnet.<br />
<br />
'''PROM''', '''EPROM''' och '''EEPROM'''<br />
<br />
PROM eller ''programmerbart'' ROM är en vidareutveckling av ROM. PROM tillåter en att redigera koderna på minnet en gång. Men för att kunna redigera informationen på minnet så måste man ha en speciell skrivutrustning som är väldigt svår att få tag på. Sedan utvecklades EPROM och EEPROM. EPROM som står för ''erasable'' PROM kan man redigera med hjälp av ultraviolett strålning och EEPROM kan man redigera med hjälp av elektronsik utrustning.<br />
<br />
'''Flashminnen'''<br />
<br />
Flashminnen som har dubbelt så många transistorer per minnescell. Däremot har EEPROM en fördel som gör att man kan radera små block i taget. I små EEPROM-kretsar kan man radera och programmera 8 bitar i taget, medan flashminnets blockstorlek är på 524 288 bitar. EEPROMs minnescell är större än flashminnet, vilket innebär en högra produktionskostnad. <br />
<br />
Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Read-only_memory<br />
=== Fläkt ===<br />
<br />
'''Malin:'''<br /><br />
När en dator är i arbete, genererar komponenterna i datorn värmeenergi. Dock så är många delar i en dator väldigt känsliga mot värme. Därför är det viktigt att ha någon sorts kylning till datorn, så att luften i datorn förblir kall. Dels så att datorn inte överhettas, men även för att datorer jobbar bättre om den är kall. Den vanligaste kylningstekninken till en modern dator är datorfläkten. Datorfläkten har till uppgift att fläkta bort den varma luften inuti datorn och ersätta den med kall luft utifrån. Det finns oftast fler än en fläkt till en dator eftersom en fläkt inte är stark nog att kyla hela datorn. Det vanligaste är att det finns fläktar vid t.ex. nätagregatet, grafikkortet, processorn, CPU:n och vid Chassit. Dessa fläktar finns offtast redan från början, men att om man vill utsätta sin dator för tyngre program och mer jobb (t.ex. spel eller andra stora program), kan användaren sätta till extra fläktar. Det finns även olika bra fläktar som har bra styrka och snabbhet. Man mäter fläktars kraft i RPM (Rotations Per Minute). Desto mer RPM en fläkt har, desto bättre är den.<br />
--[[Användare:MalinHagland|MalinHagland]] 24 september 2012 kl. 12.07 (UTC)<br />
<br />
[[File:80mm computer fans with fan guards and connectors.png|thumb|80mm computer fans with fan guards and connectors]]<br />
<br />
<br />
Varje dators komponenter alstrar värme vid användning. Man måste därför ha något som kyler ner komponenterna för att de inte ska överhettas och smälta eller skadas. Meningen med datorfläktar är att de ska skicka ut värmen ur chassit. Många av delarna i en dator, som t.ex. hårddiskar och nätaggregat, behöver inte en fläkt, utan bara ett gott luftflöde genom chassit. Detta innebär att fläktarna ofta placeras nära värmegenererande komponenter, som grafikkort och processorer. <br />
Att kyla datorer med hjälp av fläktar är inte det enda alternativet i dagens läge. Personer som använder sina datorer till krävande arbeten måste iblanda ha bättre och mer effektiv kylning än dessa kan erbjuda. Vattenkylning är ett av dessa alternativ och går ut på att man leder kallt vatten till vattenblock som sitter monterade på datorkomponenterna. Detta sätt att kyla på är mycket mer effektivt. Samtidigt så är det mer riskabelt då datorn kan förstöras om en ledning går sönder och vatten sipprar ut i systemet.<br />
--[[Användare:Miro|Miro]] 24 september 2012 kl. 12.06 (UTC)<br />
<br />
<br />
<br />
'''''Signera artikeln med ditt namn'''''=== Ljudkortet ===<br />
[[File:Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB.jpg|thumb|Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB]]<br />
<br />
Frank Salazar Diaz<br />
<br />
'''Geylan'''<br />
<br />
Ljudkortet är en komponent i datorn som spelar upp och spelar in ljud. Ljudkortet brukar oftas vara kopplat till Moderkortet och det är så ganska ofta på de moderna datorerna, fast det finns folk som använder ett instickskort för att de presterar bättre och man får en högre kvalite på ljudet. Signalerna/bruset som kommer från instickskortet är bättre isolerade och det betyder att bruset som uppstår när man använder ett ljudkort som är kopplat till moderkortet inte uppstår lika mycket och ljudet blir klarare. Instickskortet kan byta mellan olika samplingsfreksvenser, t.ex. 44.1/48/96 kHz, och på ljudkortet som är kopplat i moderkortet så brukar man oftast bara kunna använda 44.1 kHz. <br />
<br />
De första ljudkorten till PC började användas i början av 1990-talet och då hade de bara MIDI-funktion som kunde kommunicera med datorer och instrument som t.ex. keyboards och trummaskiner. MIDI står för Musical Instrument Digital Interface och på svenska så är det ett seriellt elektroniskt gränssnit ämnat för musikbruk. Och senare på början av 1990-talet så började man även och använda 8 bitars digitalt ljud som var bättre än MIDI. Det första ljudkortet tillverkades i 80-talet och det hette Creative’s Soundblaster-kort och det var de första ljudkortet till PC.<br />
<br />
<br />
Det första ljudkortet till PC kom i början av 1990-talet och då hade de i första fallen endast MIDI- funktion och senare så hade den även 8 bitars digitalt Ljud. <br />
en utav de första ljudkorten som kom ut till PC var Creative’s Sound blaster. Som började tillverka i slutet av 80-talet <br />
<br />
Sound Blaster är ett av många varumärken på en serie ljudkort skapat av det Singapore-baserade företag Creative Labs. <br />
AdLib var ett populärt MIDI-ljudkort tillverkat av det kanadensiska företaget AdLib, inc. Mellan 1987 och 1992. ( Ad lib är en förkortning av latinets ’ad libitum’) <br />
<br />
Det fanns också extern ljudkort som var till de allra första hemdatorerna. några märken var Sinclair, Commodore, BBC, Amstrad, Spectravideo m.m. dessa ljudkort innehöll ofta en tre-kanals ljudkrets, vissa ljudkort hade stöd för MIDI som då var mycket nytt. Priset på ett ljudkort med märket Creative Sound Blaster kan kosta mellan 540-900kr<br />
<br />
'''''Källor'''''<br />
<br />
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Creative_SB_X-Fi_Fatal1ty-AB.jpg<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Midi<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljudkort<br />
<br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Datormus ===<br />
[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg|miniatyr|200px|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]<br />
<br />
Jack<br />
<br />
Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X & ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X & Y-planet.<br />
<br />
Men just nu används laserdioder undertill som sänder ut en stråle. Strålen reflekteras till underlaget, och tas imot till musens mottagare. Förflyttningen registreras genom att musen rör på sig åt olika håll, då de reflekterande strålarna ändras<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== RAM ===<br />
<br />
Alfonso<br />
<br />
=== Ethernet ===<br />
<br />
August Carlsson<br />
<br />
Ethernet är en samling standardiserade sätt för kommunikation mellan datorenheter via höghastighets kablar. Ethernet är skapades år 1976 av Xerox Corporation. Ethernet standardiserades av IEEE, eller Institute of Electrical and Electronics <br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Ljudkort™=== <br />
<br />
Tim Rey<br />
<br />
Ett ljudkort är dator komponenten som låter dig spela upp och spela in ljud.<br />
Ljudkortet är oftast installerat på moderkortet men kan också vara instickskort. De som söker det bästa i sin dator använder instickskort då det är bättre isolerat mot bruset som kommer från moderkortet. men har även fler in- utgångar och digitala in- ut gångar.<br />
<br />
De flesta ljudkort använder en "digital-to-analog converter", eller "DAC", vilket konverterar digitalt genererad data till analogt format. Dens output är kopplad till en förstärkare, eller hörlurar, vilket gör att vi kan höra ljudet från datorn. <br />
Ett ljudkort kan ha många kopplingar, ibland är de för många eller för stora kopplingar, då installerar man ett externt kort där man länkar kopplingarna. Beroende på hur många kopplingar man använder räcker kanske inte ett kort, då använder man en breakbox som man kopplar till datorn. <br />
<br />
En viktig del av ljudkortet är polyfoni, vilket är förmågan framkalla olika självständiga röster och ljud samtidigt. Ju fler kanaler ljudkortet har, det vill säga hur många utgångar, och kvalitet på dem desto bättre ljud separering. Polyfoni är viktigt då om man inte har<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
'''Källor:'''<br />
http://h10025.www1.hp.com/ewfrf/wc/document?docname=c01993131&lc=sv&cc=se&dlc=sv<br />
<br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
=== Ett litet skämt ===<br />
<br />
Några norska skämt på temat datorterminologi: [[Norska löshundskommitén]]<br />
<br />
=== Flashminne ===<br />
Johnny Olsson<br />
<br />
=== SSD ===<br />
SSD står för Solid State Drive som kan översättas till halvledar disk på svenska. En SSD har inga snurande skivor som en vanlig hårddisk har utan baseras på minnskretsar istället. <br />
<br />
<br />
SSD ansluts oftast med SATA eller pci-e. En SSD som ansluts via pci-e är oftast snabbare men också mycket dyrare. SATA diskarna brukar ha läshastigheter runt 500MB/s och 500MB/s (2012) och pci-e diskarna runt 1500 MB/s läshastigheter och skrivhasigher runt 1200MB/s vilket kan jämföras med en vanlig traditionell hårdisk som kan läsa i ca 100MB/s och skriver i ca 100MB/s. Pci-e diskarna riktar sig mer mot företagsanvändning och I servrar där den extra hastigheten behövs medans SATA diskarna riktar sig mer mot persondatorer med krav på prestanda. <br />
<br />
<br />
En SSD är helt ljudlös och är okänslig mot stötar och vibrationer detta beror på att den inte har några rörliga delar. En SSD's livstid påverkas av antalet skrivningar så om disken får skriva mycket så kortas livstiden mycket.<br />
<br />
<br />
Eftersom tekniken är relativt ny så är priset förtfarande högt, ca 800 kr för 120Gb för en disk med SATA och för en 120Gb disk som ansluts via pci-e kostar ca 1800 kr.<br />
<br />
{{#ev:youtube|pEsJzrww_dA|250|right}}<br />
<br />
[[Fil:E-disk_2-5_scsi.jpg]]<br />
<br />
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Solid_state_drive#F.C3.B6rdelar Wikipedia.org]<br />
<br />
[http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/introduktion-till-datorn Kjell.com]<br />
<br />
--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] 27 september 2012 kl. 21.16 (UTC)<br />
<br />
=== USB ===<br />
Versioner:<br />
<br />
USB 1.0:<br />
Den första versionen av USB och lanserades 1996. Då pratade man om Low Speed som var upp till 1,5 Megabit/sek<br />
<br />
USB 1.1:<br />
Behovet av högre överföringshastighet var påtagligt och redan två år senare, 1998, så kom en mindre uppdatering av specifikationen för USB. Nu kunde man överföra med Full Speed, 12 megabit/sek<br />
<br />
USB 2.0:<br />
Jakten på högre gjorde att år 2000 kom nästa version. Hastigheten hade nu ökat till Hi-Speed, upp till 480 megabit/ sekund. I och med version 2.0 så konkurrerade den nya versionen på allvar med Firewire. USB 2.0 standarden var även bakåt kompatibel med den tidigare standarden USB 1.1.<br />
<br />
USB 3.0 :<br />
I och med att USB nu hade blivit en standard på både Mac och Windows så utvecklades USB standarden och år 2008 så blev USB version 3.0 en standard. Nu kunde man komma upp i hastigheter på hela 5 gigabits, Superspeed. En stor fördel men 3.0 var att nu kunde kommunikationen gå i båda riktningarna samtidigt. Detta eftersom man utnyttjar 5 extra ledare i kabeln. En annan stor och viktig fördel var att nu kunde man få ut mer ström från varje USB-uttag vilket gjorde att tillverkarna fick möjlighet att tillverka nya tillbehör där man inte behövde skicka med externa nätdelar. <br />
<br />
När det gäller priser så varierar priserna väldigt kraftigt beroende på kvalité och funktioner. En del USB minnen är gjorda för att tåla extrema förhållanden och sen finns det även USB minnen med inbyggda fingeravtrycksläsare och olika krypteringar. Ett standard 4GBs minne kan man få från 30 kr och uppåt medan ett 256GBs minne kostar från ca 3000 kr och uppåt.<br />
<br />
Källor: <br />
:http://sv.wikipedia.org/wiki/Universal_Serial_Bus<br />
:http://www.usb.org/home<br />
:http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=168<br />
<br />
/My Schenkmanis<br />
<br />
==== USB ====<br />
En usb överför ”data” som består utav den fil man, kopierar/ klipper ut, in till datorn med hjälp utav flera virtuella portar vid namn ”Endpoints”. Nästan alla enheter använder sig utav flera sådana ”Endpoints”, ca upp till 32st av olika typer, där var och en utav dem identifieras med ett nummer samt den riktning som data flödet (filerna) ska till i datorn. Under den tiden du kopierar/ klipper ut din fil till datorn så hanterar den all information tillsammans med ett gäng andra detaljer. <br />
<br />
[[Fil:Skärmavbild_2012-09-26_kl._1.38.39_PM.png|200|]]<br />
<br />
Endpoint: är inbyggda i självaste usb:n när de blir tillverkade i fabrikerna, så dem finns permanent på självaste USB produkten. <br />
[[Fil:Screenshot_2012-09-26-12-53-32.png|thumb|De guldiga sträcken på denna usb-minne är endpoints]]<br />
// Mattias Norberg<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== firewire ===<br />
--[[Användare:Rove|Rove]] 24 september 2012 kl. 12.31 (UTC)<br />
[[Fil:Firewire.jpeg|thumb|left]] {{#ev:youtube|xP5aLoRozt8|250|right}}<br />
firewire är apples namn på produkten IEEE 1394 som är en högkommunikationskoppling till och från datorutrustning som till exemple överföring mellan en digital kamra eller liknande. Tekniken utvecklades under ledning av Apple tillsammans med bland andra Texas Instruments, IBM och Sony. IEEE 1394 är ett tekniskt bättre alternativ till USB, men har blivit mindre utbrett eftersom hårdvarukostnaden är högre.<br />
<br />
The IEEE 1394 interface, developed in the late 1980s and early 1990s by Apple as FireWire, is a serial bus interface standard for high-speed communications and isochronous real-time data transfer. The 1394 interface is comparable with USB and often those two technologies are considered together, though USB has more market share.[1] Apple first included FireWire in some of its 1999 models, and most Apple computers since the year 2000 have included FireWire ports, though, as of 2012, nothing beyond the 800 version (IEEE-1394b).[2] The interface is also known by the brand i.LINK (Sony), and Lynx (Texas Instruments). IEEE 1394 replaced parallel SCSI in many applications, because of lower implementation costs and a simplified, more adaptable cabling system. The 1394 standard also defines a backplane interface, though this is not as widely used.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
=== Vattenkylning===<br />
Victor Heinonen<br />
<br />
==Lagringsminne==<br />
<br />
<br />
''Lagringsminne eller externminne används såsom arbetsminnet till att lagra datorprogram och dess data när det inte används. Det finns många olika typer av lagringsminnen. Exempel på några lagringsminnen är disketter, hårddiskar, optiska skivor som dvd och Cd och man får inte glömma transistorbaserade flashminnen. Den andra typen av datorminne kallas för arbetsminne eller RAM. Skillnaden mellan arbetsminne och lagringsminne är att lagringsminnen inte är flyktigt, vilket betyder att det kan lagra data under en längre perioder även utan strömtillförsel vilket RAM inte kan.<br />
Nu för tiden har de flesta datorer inbyggda lagringsminnen såsom hårddiskar. För i tiden var inte lagringsminnen inte inbyggt i datorn själv och av historiska skäl används fortfarande begreppet "externminne". [[File:Interference-colors.jpg|thumb|Lagringminne]]<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Oscar Rasinaho</div>Geylanhttps://wikiskola.se/index.php?title=Geylans_Sandl%C3%A5da&diff=18571Geylans Sandlåda2012-10-03T11:07:07Z<p>Geylan: </p>
<hr />
<div>[[File:Kalabrien Ricadi Sandwellen 2129.jpg|thumb|Kalabrien Ricadi Sandwellen 2129]]<br />
== Vad? ==<br />
{{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer? Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område. <br />
<br />
Du behöver bli medlem och logga in på Wikiskola för att kunna skriva här. <br />
<br />
'''Vi vill att du:'''<br />
* Förklarar vad förkortningen står för.<br />
* Översätter engelska uttryck till svenska<br />
* Anger ungefärligt pris<br />
* Förklarar hur den fungerar<br />
* Länk till en film eller inbäddad film.<br />
* Källor/länkar<br />
<br />
Skriv ditt namn under den rubrik där du kan bidra. Eller lägg till en egen rubrik.<br />
<br />
Du publicerar din text genom att lägga in på denna sida.<br />
}}<br />
<br />
=== Chassi ===<br />
niclas william Fredrik<br />
<br />
=== Kraftaggregat (PSU) ===<br />
[[File:ATX-Netzteil.jpg|thumb|ATX-Netzteil. Klicka på bilden för mer info.]]<br />
Nätaggregatet eller PSU som står för "Power Supply Unit" ser till att datorn ens startar. PSU:ns uppgift är att konvertera vägguttagets 230V till lägre spänningar så som 12V, 5V och 3.3V då datorns andra komponenter inte skulle klara av den höga spänningen. Man kan se PSU:n lite som ett hjärta som "pumpar" ut ström till datorns alla komponenter.<br />
<br />
'''Strömkablar'''<br />
<br />
Genom tiderna har många kablar tagits fram och och skrotats men dessa är några av de vanligaste och mest betydande.<br />
<br />
<br />
:* 20/24 pin power connector - moderkortet<br />
:*SATA-Power connector - optiska enheter & HDD<br />
:*4-pin connector - äldre optiska enheter & äldre HDD:er<br />
:*2x2-pin connector - CPU<br />
:*PCie-Power connector - GPU<br />
<br />
<br />
Issa, Bomler<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Moderkort ===<br />
<br />
====Kasper Winberg ====<br />
[[Fil:Moderkort PCH.gif|thumb|400px|Schematisk bild på två av de vanligaste moderkorten]]<br />
Moderkort är det svenska ordet för Motherboard och är ingen direkt förkortning så som USB (som står för universal serial bus). Det engelska namnet och även det ursprungliga namnet är Motherboard just för att det är grunden till en dator, utan moderkortet - ingen fungerande dator. Moderkortet sitter i chassit som alla andra komponenter och är "basen" till alla komponenter. <br />
<br />
Priset på ett moderkort kan variera grovt beroende på vad du ska använda det till, om du ska ha det i en vanlig arbetsdator utan några speciella tillägg kan du komma undan med en 1000kr ungefär, men om du ska ha ett moderkort till tex en speldator så kan det kosta mycket mer beroende på vad för processor du har för den måste passa in i ditt moderkort, och hur många PCIe uttag du behöver. Men ett moderkort kan kosta runt 1000-5000kr. <br />
Standardpriset brukar ligga runt 1500kr.<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
Här nedan ser du en översikt på ett modernt moderkort och några av de viktigaste komponenterna på moderkortet<br />
<br /><br />
<br />
<br />
[[Fil:Modertkort_översikt_kasper.jpg|400px|left|Moderkort översikt]]<br />
1. Front panel (Se nedan)<br /><br />
2. PCI express x16 (Används till [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|grafikkort]], [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Ljudkortet|ljudkort]], nätverkskort)<br /><br />
3. PCI (Användes förr till allt som PCI-E har nu, används fortfarande till närverkskort / ljudkort)<br /><br />
4. PCI express x1 (Används till ljudkort, nätverkskort) <br /><br />
5. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|CPU]] sockel (processor sockel)<br /><br />
6. Plats för [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]] (arbetsminnet)<br /><br />
7. Strömförsörjning till moderkort<br /><br />
8. SATA uttag 6GB/s ([[Uppgift_Beskriv_en_datordel#SSD|SSD hårddisk]])/[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Joachim_A|(SATA hårddisk)]] <br /><br />
9. SATA 3GB/s <br /><br />
10. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#USB|USB]] uttag <br /><br />
11.[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#CMOS|CMOS]] Batteri<br />
<br />
[[Fil:Front_panel_moderkort.jpg|300px|left|Moderkortets front panel]]<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
1. VGA (uttag för bildkabel)<br /><br />
2. USB portar<br /><br />
3. Ljud ingångar <br /><br />
4. Internet uttag<br />
<br />
<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br />
<br />
<br />
Källor: <br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild<br /><br />
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620<br /><br />
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf<br /><br />
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/<br /><br />
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320<br /><br />
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm<br /><br />
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html<br /><br />
Jag har gjort beskrivning på bilderna själv via Microsoft Paint & Seashore<br />
<br />
<br />
--[[Användare:KasperV|KasperV]] 25 september 2012 kl. 15.38 (UTC)<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
==== Max Allerborg ====<br />
<br />
Moderkortet, det är ungefär som en människas hjärta. Nu undrar ni säkert hur ett moderkort kan vara som ett hjärta och det tänkte jag berätta för er. Det är så att alla komponenter som finns i datorn är kopplade till moderkortet på ett eller annat sätt. De flesta strömkällorna är kopplade direkt till moderkortet som i sin tur skickar vidare strömmen till komponenterna listade nedan.<br />
<br /><br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|Grafikkort]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|Processor]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Fl.C3.A4kt|Fläkt]]<br />
<br />
Det finns även en del komponenter som inte får ström av moderkortet och dom komponenterna kan ni se i listan nedan<br />
[[Fil:ASRock N68C-S UCC Rev 1.03.jpg|400px|thumb|Micro-ATX med AMD socket FM1]]<br />
<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#H.C3.A5rddisk|Hårddisk]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#ROM|CD/DVD Läsare]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Kraftaggregat_.28PSU.29|Nätaggregat]]<br />
<br />
<br /><br />
För inte så länge sedan så hade moderkorten tre stycken olika chip men med teknikens utveckling så har man kommit på en annan lösning med endast två chip. Den nya två chips lösningen ska även fungera mycket snabbare och bättre än föregående alternativet. De två chipen som finns nu heter CPU (Central Processing Unit) samt PCH (Platform Controller Hub). Som jag sade tidigare så är nästan alla komponenter i datorn kopplade till moderkortet eller mer specifikt i de två chipsen. Till CPU:n kopplas externgrafik via PCIe, Interngrafik via CPU enheten och RAM-Minnen. Alltså så kan vi dra slutsaten att CPU:n kontrollerar utdataenheter. Till PCH:n som är den andra styrbryggan kopplas USB (Universial Serial Bus), Nätverk, Serial-ATA och en PCIe x1 för exempelvis ett externtljudkort. Då kan vi dra slutsatsen att PCH:n kontrollerar indataenheter. Det är alltså moderkortet som sammansvetsar alla komponenter och PCH:n och CPU:n som ser till att alla komponenterna kan samarbeta.<br />
<br />
<br /><br />
===== [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#BIOS_2|BIOS]] =====<br />
(Basic Input/Output System) är den delen utav moderkortet som ser till att allting som ska startas startar och det sker med hjälp av en typ av mjukvara som ett operativsystem. Du kan även göra en rad olika inställningar via BIOS.<br />
<br />
<br /><br />
===== CMOS =====<br />
(Complementary Metal-Oxide Semiconductor) är ett litet minne som håller koll och lagrar info om BIOS systemet. den info som lagras är mestadels inställningar som sköts via BIOS systemet. CMOS håller även koll på saker som hårddiskarnas status och klockfrekvens på processorn.<br /><br />
<br /><br />
<br />
Moderkort Källor:<br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild<br /><br />
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620<br /><br />
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf<br /><br />
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/<br /><br />
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320<br /><br />
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm<br /><br />
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html<br />
<br />
--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] 24 september 2012 kl. 12.14 (UTC)<br />
{{clear}}<br />
<br />
==== Joachim A ====<br />
Hårddisk<br />
<br />
Den största delen av en hårddisk består av flera magnetiska skivor som är roterande och ligger på varandra. På varje sida av skivan sitter det skrivhuvuden som läser från eller skriver till skivan. <br />
<br />
Tre saker som är bra att känna till på en hårddisk är cylinder, huvud och sektor. <br />
På hårdisken finns det flera spår. När skrivhuvudet har letat sig fram till rätt spår kan den stå stilla där och läsa eller skriva data, under tiden skivan roterar under.<br />
<br />
En hårdisk kan bestå av flera skivor. Cylindern är det spår som ligger på samma ställe på varje skiva. Har man fyra skivor så kan tex spåret näst längs ut på alla skivor. tillsammans utgöra en cylinder. <br />
<br />
När hårddisken (skivorna)delats upp i flera små delar. så bildar den minsta delen sektorn. sektorn är oftast 512 B stor,. Eftersom en sektor inte rymmer så mycket lägger man i hop dom till ett större utrymme, ett större kluster.<br />
<br />
För att hårdisken ska kunna hitta en bestämd sektor behöver den först få reda på vilken cylinder datan ligger på för att kunna bestämma vilken placering skrivhuvudet ska ha. Hårddisken består av flera skrivhuvuden och måste först veta vilket skrivhuvud som ska användas och i vilken sektor datan ligger i. Vid läsning eller skrivning ställer rätt skrivhuvud in sig automatiskt och väntar sen på att den rätta sektorn har snurrat fram. <br />
<br />
Tekniken som jag beskrivit kallas egentligen CHS-adressering (cylinder, head, sector) men den är föråldrad. Datorn beskriver nu för tiden inte dessa punkter var för sig. Det är samma grundprincip men blocken numreras nu efter den ordning de ligger i. Den nya tekniken kallas LBA (Logical Block Addressing). första sektorn har nummer 0, nästa nummer 1 och så vidare. <br />
<br />
normal priset på en hårdisk på 1TB ligger på 650kr <br />
<br />
<br />
--[[Användare:JoachimAllerborg|JoachimAllerborg]] 26 september 2012 kl. 19.46 (UTC)<br />
=== BIOS ===<br />
Jimmy Hammarsten<br />
<br />
BIOS<br />
Ett BIO system är ett program eller en mjukvara som är inbyggd i datorn med ett BIO system som startar datorns operativ system, grafik kortet, RAM, CPU, Tangentbordet, musen och hårddisken mm. BIOS står för Basic Input/Output System. Ett BIO System har ett Användargränssnitt som vanligen ett menysystem genom att trycka en viss tangent på tangentbordet när datorn startar. I BIOS UI, kan en användare<br />
- Konfigurera hårdvaran<br />
- Sätta system klockan<br />
- Aktivera/avaktivera system komponenter<br />
- välja vilken enhet som är bäst lämplig till att starta upp systemet<br />
- sätta olika lösenord uppmaningar, till exempel ett lösenord för att få tillgång till BIOS-funktionerna för användargränssnittet själv och förhindra illvilliga användare från att starta upp systemet från obehörig kringutrustning. <br />
<br />
<br />
<br />
källa<br />
Datorteknik 1A V2011 Lärobok sid 23 av Jan-Eric Thelin<br />
http://windows.microsoft.com/sv-SE/windows7/BIOS-frequently-asked-questions<br />
http://en.wikipedia.org/wiki/BIOS<br />
<br />
=== grafikkort ===<br />
--[[Användare:Jesperdeli|Jesperdeli]] 24 september 2012 kl. 12.36 (UTC)<br />
=== Grafikkort ===<br />
<br />
Johan Askefalk<br />
<br />
[[File:ATI Radeon HD 4770 Graphics Card-oblique view.jpg|thumb|ATI Radeon HD 4770]]<br />
Grafikkort används i nästan alla datorer. De finns snabba energi-slukande Grafikkort och snåla tysta energisnåla Grafikkort.<br />
Snabba Grafikkort används främst i Spel datorer, och bild/film redigerings datorer, Dvs alla som jobbar med media och behöver<br />
ett snabbt Grafikkort. För att det ska gå snabbare och "Smoothare". <br />
<br />
Alla Grafikkort har ett "Grafikminne" det fungerar ungefär som ett RAM minne. Speldatorer behöver mycket minne dvs över 1 GB. Men de snabbaste brukar kunna ha över 4GB!<br />
Men alla Grafikkort behöver inte gigantiska "Grafikminnen", om man till exempel arbetar med att skriva böcker eller långa texter så är det bättre att köpa ett tyst och mer energisnålt Grafikkort.<br />
Och satsa mera på en bra CPU, en snabb SSD och mycket RAM.<br />
<br />
Med en ny teknik kallad "Cuda" skapas av Nvidia. Med denna teknik kan GPU:ns super snabba minne användas som "huvudminne" när man redigerar bilder och liknande, Med denna teknik kan man arbeta otroligt mycket snabbare. Tekniken fungerar så att deras grafikkort ger kraft av sina super snabba processorer och med detta får man en extrem powerboost. <br />
<br />
==== Crossfire ====<br />
:<br />
Crossfire är en teknik som gör att man kan koppla 2 Grafikkort tillsammans, och med detta ge starkare prestanda. Det går dock bara att koppla 2 Gafikkort via Crossfire om de 2 första nummerna på modellen är detsamma. Till exempel: Man kan koppla 1: Radeon HD 5770 och en 5790, Men inte 1: 7970 och 1: 7870. För att detta ska fungerar måste man dock ha ett moderkort som stödjer Crossfire X. <br />
Om man bestämmer sig för att köra Crossfire så är det bra att tänka på att det används väldigt mycket energi, och det blir väldigt varm. Därför kan det vara bra att köpa någon extra fläkt eller kanske en vattenskylningssystem. Dessutom kan det vara bra att kolla så att de Grafikkort du ska använda Crossfire med arbetar bra tillsammans, Eftersom att även om de två första siffrorna är det samma. Kan de kanske finnas buggar om de kör tillsammans. De kan vara i form av bluescreens eller Glitter på skärmen. Du kan kolla detta genom att till exempel läsa på forum eller helt enkelt google det. Forum jag rekommenderar Sweclockers.se.<br />
<br />
[[File:Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire.jpg|thumb|Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire]]<br />
<br />
Som jag sa tidigare så blir Grafikkorten oftast mycket varmare när de kör i Crossfire. Det är viktigt att det inte blir för varmt eftersom att då kan Moderkortet/ grafikkortet smälta. Mitt personliga tips är att varje gång du köpt ett eller flera Grafikkort kolla värmen på dem när de "Idlar" samt kör i "100%". Detta kan du simpelt göra med ett program som heter: FurMark: VGA test. Programmet fungerar så att den öppnar ett fönster som har väldigt höga Grafikinställningar. Och grafikkortet tvingas använda allt den har för att kunna visa filmen i så hög grafik som möjligt. När programmet startats kommer den köra i 15 minuter på din skärms upplösning, eller någon annan virtuell upplösning om du så vill. Under dessa 15 minuter kommer grafikkortet jobba på 100% och fläktarna kommer att automatiskt öka för att hålla grafikkortet kallt. Ditt Grafikkort får inte bli för varmt, dvs runt 85-99 grader då kan det börja smälta, Så håll koll på det under hela testet. Om du märker att det börjar bli för varmt borde du kanske sänka upplösningen lite, men om du inte ändrat den från din skärms upplösning, måste du kanske införskaffa en eller två extra fläktar / ett nytt kallare chassi. Du kan också byta Grafikkortets standard fläkt då de brukar vara ganska dåliga. <br />
<br />
När testet är klart och inget har gått fel så vet du hur dina varma ditt/dina Grafikkort blir på 100%. Om de inte blivit för varma så är det optimalt, om de inte är över 50/60 grader så kan du fundera på att överklocka grafikkortet något (överklocka = trimma). Jag själv ligger hemma på stabila 50-55 grader på 100%, jag har nu överklockat dem med ca: 30% och de ligger nu på ca 75-80 grader på 100% användning.<br />
<br />
'''OBS:''' glöm inte att kolla att Grafikkorten/kortet inte blir för varmt efter överklockningen, om de/den blir de kan du sänka överklockningen något, annars kan du öka den lite eller helt enkelt låta den vara som den är för tillfället.<br />
<br />
'''Grafikkorts överklockning ligger på OS:et dvs om du installerar om ditt Windos kommer din överklockings inställning försvinna. CPU överklockning ligger dock på BIOS dvs att den kommer vara kvar.'''<br />
<br />
Lycka till och hoppades att detta hjälpte dig :)<br />
<br />
// Johan Askefalk<br />
<br />
<br />
-----<br />
=== Dennis K ===<br />
<br />
'''Grafikkort:'''<br />
<br />
Ett grafikkort, även kallad ett bildskärmskort, skärm adapter och grafikadapter, är ett expansionskort vars grafikprocessor beräknar fram digitala "kartor" av vad som ska visas på skärmen. De flesta grafikkort erbjuder olika funktioner såsom accelererad rendering av 3D-scener och 2D grafik, TV-utgång eller möjligheten att ansluta flera bildskärmar (multi-monitor). I moderna datorer är grafikkortet i form av ett instickskort som ansluts i ett slot. Om man ska förklara hur ett grafikkort fungerar för någon som inte vet så kan man säga att en liten bit information skickas till grafikkortet från cpun och i den står det vad som ska visas på skärmen. Informationen skickas i elektriska pulser, där tex det här skickas, på/av=1/0. Grafikkortet läser informationen och vidarebefodrar de elektriska signalerna och hämtar den extra informationen som behövs till flera (1/0) som skickas ut till utgången som blir något en skärm kan läsa av och då vet den att den ska tända den pixeln, släcka den röda pixel, gröna osv.<br />
<br />
'''Crossfire:'''<br />
<br />
Crossfire kallas den teknik som gör det möjligt att sammankoppla två grafikkort så att dom delar på arbetsbördan, detta ger en stor fördel i bland annat datorspel.<br />
<br />
=== Fläkt ===<br />
<br />
'''Malin:'''<br /><br />
När en dator är i arbete, genererar komponenterna i datorn värmeenergi. Dock så är många delar i en dator väldigt känsliga mot värme. Därför är det viktigt att ha någon sorts kylning till datorn, så att luften i datorn förblir kall. Dels så att datorn inte överhettas, men även för att datorer jobbar bättre om den är kall. Den vanligaste kylningstekninken till en modern dator är datorfläkten. Datorfläkten har till uppgift att fläkta bort den varma luften inuti datorn och ersätta den med kall luft utifrån. Det finns oftast fler än en fläkt till en dator eftersom en fläkt inte är stark nog att kyla hela datorn. Det vanligaste är att det finns fläktar vid t.ex. nätagregatet, grafikkortet, processorn, CPU:n och vid Chassit. Dessa fläktar finns offtast redan från början, men att om man vill utsätta sin dator för tyngre program och mer jobb (t.ex. spel eller andra stora program), kan användaren sätta till extra fläktar. Det finns även olika bra fläktar som har bra styrka och snabbhet. Man mäter fläktars kraft i RPM (Rotations Per Minute). Desto mer RPM en fläkt har, desto bättre är den.<br />
--[[Användare:MalinHagland|MalinHagland]] 24 september 2012 kl. 12.07 (UTC)<br />
<br />
[[File:80mm computer fans with fan guards and connectors.png|thumb|80mm computer fans with fan guards and connectors]]<br />
<br />
<br />
Varje dators komponenter alstrar värme vid användning. Man måste därför ha något som kyler ner komponenterna för att de inte ska överhettas och smälta eller skadas. Meningen med datorfläktar är att de ska skicka ut värmen ur chassit. Många av delarna i en dator, som t.ex. hårddiskar och nätaggregat, behöver inte en fläkt, utan bara ett gott luftflöde genom chassit. Detta innebär att fläktarna ofta placeras nära värmegenererande komponenter, som grafikkort och processorer. <br />
Att kyla datorer med hjälp av fläktar är inte det enda alternativet i dagens läge. Personer som använder sina datorer till krävande arbeten måste iblanda ha bättre och mer effektiv kylning än dessa kan erbjuda. Vattenkylning är ett av dessa alternativ och går ut på att man leder kallt vatten till vattenblock som sitter monterade på datorkomponenterna. Detta sätt att kyla på är mycket mer effektivt. Samtidigt så är det mer riskabelt då datorn kan förstöras om en ledning går sönder och vatten sipprar ut i systemet.<br />
--[[Användare:Miro|Miro]] 24 september 2012 kl. 12.06 (UTC)<br />
<br />
=== ROM ===<br />
'''ROM''' eller Read-only Memory betyder med en grov översättning ”endast läsbart minne”. ROM-minnet i datorn är väldigt viktigt för att datorn ska kunna fungera. Detta beror på att all programvara som är avsedd för att styra hårdvaran i datorn finns på ROM-minnet. På grund av denna funktion kan man inte redigera informationen på ROM-minnet och därav namnet.<br />
<br />
'''PROM''', '''EPROM''' och '''EEPROM'''<br />
<br />
PROM eller ''programmerbart'' ROM är en vidareutveckling av ROM. PROM tillåter en att redigera koderna på minnet en gång. Men för att kunna redigera informationen på minnet så måste man ha en speciell skrivutrustning som är väldigt svår att få tag på. Sedan utvecklades EPROM och EEPROM. EPROM som står för ''erasable'' PROM kan man redigera med hjälp av ultraviolett strålning och EEPROM kan man redigera med hjälp av elektronsik utrustning.<br />
<br />
'''Flashminnen'''<br />
<br />
Flashminnen som har dubbelt så många transistorer per minnescell. Däremot har EEPROM en fördel som gör att man kan radera små block i taget. I små EEPROM-kretsar kan man radera och programmera 8 bitar i taget, medan flashminnets blockstorlek är på 524 288 bitar. EEPROMs minnescell är större än flashminnet, vilket innebär en högra produktionskostnad. <br />
<br />
Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Read-only_memory<br />
<br />
'''''Signera artikeln med ditt namn'''''<br />
<br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Datormus ===<br />
[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg|miniatyr|200px|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]<br />
<br />
Jack<br />
<br />
Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X & ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X & Y-planet.<br />
<br />
Men just nu används laserdioder undertill som sänder ut en stråle. Strålen reflekteras till underlaget, och tas imot till musens mottagare. Förflyttningen registreras genom att musen rör på sig åt olika håll, då de reflekterande strålarna ändras<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== RAM ===<br />
<br />
Alfonso<br />
<br />
=== Ethernet ===<br />
<br />
August Carlsson<br />
<br />
Ethernet är en samling standardiserade sätt för kommunikation mellan datorenheter via höghastighets kablar. Ethernet är skapades år 1976 av Xerox Corporation. Ethernet standardiserades av IEEE, eller Institute of Electrical and Electronics <br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Ljudkort™=== <br />
<br />
Tim Rey<br />
<br />
Ett ljudkort är dator komponenten som låter dig spela upp och spela in ljud.<br />
Ljudkortet är oftast installerat på moderkortet men kan också vara instickskort. De som söker det bästa i sin dator använder instickskort då det är bättre isolerat mot bruset som kommer från moderkortet. men har även fler in- utgångar och digitala in- ut gångar.<br />
<br />
De flesta ljudkort använder en "digital-to-analog converter", eller "DAC", vilket konverterar digitalt genererad data till analogt format. Dens output är kopplad till en förstärkare, eller hörlurar, vilket gör att vi kan höra ljudet från datorn. <br />
Ett ljudkort kan ha många kopplingar, ibland är de för många eller för stora kopplingar, då installerar man ett externt kort där man länkar kopplingarna. Beroende på hur många kopplingar man använder räcker kanske inte ett kort, då använder man en breakbox som man kopplar till datorn. <br />
<br />
En viktig del av ljudkortet är polyfoni, vilket är förmågan framkalla olika självständiga röster och ljud samtidigt. Ju fler kanaler ljudkortet har, det vill säga hur många utgångar, och kvalitet på dem desto bättre ljud separering. Polyfoni är viktigt då om man inte har<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
'''Källor:'''<br />
http://h10025.www1.hp.com/ewfrf/wc/document?docname=c01993131&lc=sv&cc=se&dlc=sv<br />
<br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
=== Ett litet skämt ===<br />
<br />
Några norska skämt på temat datorterminologi: [[Norska löshundskommitén]]<br />
<br />
=== Flashminne ===<br />
Johnny Olsson<br />
<br />
=== SSD ===<br />
SSD står för Solid State Drive som kan översättas till halvledar disk på svenska. En SSD har inga snurande skivor som en vanlig hårddisk har utan baseras på minnskretsar istället. <br />
<br />
<br />
SSD ansluts oftast med SATA eller pci-e. En SSD som ansluts via pci-e är oftast snabbare men också mycket dyrare. SATA diskarna brukar ha läshastigheter runt 500MB/s och 500MB/s (2012) och pci-e diskarna runt 1500 MB/s läshastigheter och skrivhasigher runt 1200MB/s vilket kan jämföras med en vanlig traditionell hårdisk som kan läsa i ca 100MB/s och skriver i ca 100MB/s. Pci-e diskarna riktar sig mer mot företagsanvändning och I servrar där den extra hastigheten behövs medans SATA diskarna riktar sig mer mot persondatorer med krav på prestanda. <br />
<br />
<br />
En SSD är helt ljudlös och är okänslig mot stötar och vibrationer detta beror på att den inte har några rörliga delar. En SSD's livstid påverkas av antalet skrivningar så om disken får skriva mycket så kortas livstiden mycket.<br />
<br />
<br />
Eftersom tekniken är relativt ny så är priset förtfarande högt, ca 800 kr för 120Gb för en disk med SATA och för en 120Gb disk som ansluts via pci-e kostar ca 1800 kr.<br />
<br />
{{#ev:youtube|pEsJzrww_dA|250|right}}<br />
<br />
[[Fil:E-disk_2-5_scsi.jpg]]<br />
<br />
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Solid_state_drive#F.C3.B6rdelar Wikipedia.org]<br />
<br />
[http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/introduktion-till-datorn Kjell.com]<br />
<br />
--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] 27 september 2012 kl. 21.16 (UTC)<br />
<br />
=== USB ===<br />
Versioner:<br />
<br />
USB 1.0:<br />
Den första versionen av USB och lanserades 1996. Då pratade man om Low Speed som var upp till 1,5 Megabit/sek<br />
<br />
USB 1.1:<br />
Behovet av högre överföringshastighet var påtagligt och redan två år senare, 1998, så kom en mindre uppdatering av specifikationen för USB. Nu kunde man överföra med Full Speed, 12 megabit/sek<br />
<br />
USB 2.0:<br />
Jakten på högre gjorde att år 2000 kom nästa version. Hastigheten hade nu ökat till Hi-Speed, upp till 480 megabit/ sekund. I och med version 2.0 så konkurrerade den nya versionen på allvar med Firewire. USB 2.0 standarden var även bakåt kompatibel med den tidigare standarden USB 1.1.<br />
<br />
USB 3.0 :<br />
I och med att USB nu hade blivit en standard på både Mac och Windows så utvecklades USB standarden och år 2008 så blev USB version 3.0 en standard. Nu kunde man komma upp i hastigheter på hela 5 gigabits, Superspeed. En stor fördel men 3.0 var att nu kunde kommunikationen gå i båda riktningarna samtidigt. Detta eftersom man utnyttjar 5 extra ledare i kabeln. En annan stor och viktig fördel var att nu kunde man få ut mer ström från varje USB-uttag vilket gjorde att tillverkarna fick möjlighet att tillverka nya tillbehör där man inte behövde skicka med externa nätdelar. <br />
<br />
När det gäller priser så varierar priserna väldigt kraftigt beroende på kvalité och funktioner. En del USB minnen är gjorda för att tåla extrema förhållanden och sen finns det även USB minnen med inbyggda fingeravtrycksläsare och olika krypteringar. Ett standard 4GBs minne kan man få från 30 kr och uppåt medan ett 256GBs minne kostar från ca 3000 kr och uppåt.<br />
<br />
Källor: <br />
:http://sv.wikipedia.org/wiki/Universal_Serial_Bus<br />
:http://www.usb.org/home<br />
:http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=168<br />
<br />
/My Schenkmanis<br />
<br />
==== USB ====<br />
En usb överför ”data” som består utav den fil man, kopierar/ klipper ut, in till datorn med hjälp utav flera virtuella portar vid namn ”Endpoints”. Nästan alla enheter använder sig utav flera sådana ”Endpoints”, ca upp till 32st av olika typer, där var och en utav dem identifieras med ett nummer samt den riktning som data flödet (filerna) ska till i datorn. Under den tiden du kopierar/ klipper ut din fil till datorn så hanterar den all information tillsammans med ett gäng andra detaljer. <br />
<br />
[[Fil:Skärmavbild_2012-09-26_kl._1.38.39_PM.png|200|]]<br />
<br />
Endpoint: är inbyggda i självaste usb:n när de blir tillverkade i fabrikerna, så dem finns permanent på självaste USB produkten. <br />
[[Fil:Screenshot_2012-09-26-12-53-32.png|thumb|De guldiga sträcken på denna usb-minne är endpoints]]<br />
// Mattias Norberg<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== firewire ===<br />
--[[Användare:Rove|Rove]] 24 september 2012 kl. 12.31 (UTC)<br />
[[Fil:Firewire.jpeg|thumb|left]] {{#ev:youtube|xP5aLoRozt8|250|right}}<br />
firewire är apples namn på produkten IEEE 1394 som är en högkommunikationskoppling till och från datorutrustning som till exemple överföring mellan en digital kamra eller liknande. Tekniken utvecklades under ledning av Apple tillsammans med bland andra Texas Instruments, IBM och Sony. IEEE 1394 är ett tekniskt bättre alternativ till USB, men har blivit mindre utbrett eftersom hårdvarukostnaden är högre.<br />
<br />
The IEEE 1394 interface, developed in the late 1980s and early 1990s by Apple as FireWire, is a serial bus interface standard for high-speed communications and isochronous real-time data transfer. The 1394 interface is comparable with USB and often those two technologies are considered together, though USB has more market share.[1] Apple first included FireWire in some of its 1999 models, and most Apple computers since the year 2000 have included FireWire ports, though, as of 2012, nothing beyond the 800 version (IEEE-1394b).[2] The interface is also known by the brand i.LINK (Sony), and Lynx (Texas Instruments). IEEE 1394 replaced parallel SCSI in many applications, because of lower implementation costs and a simplified, more adaptable cabling system. The 1394 standard also defines a backplane interface, though this is not as widely used.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
<br />
=== Ljudkortet ===<br />
[[File:Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB.jpg|thumb|Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB]]<br />
<br />
Frank Salazar Diaz<br />
<br />
'''Geylan'''<br />
<br />
Ljudkortet är en komponent i datorn som spelar upp och spelar in ljud. Ljudkortet brukar oftas vara kopplat till Moderkortet och det är så ganska ofta på de moderna datorerna, fast det finns folk som använder ett instickskort för att de presterar bättre och man får en högre kvalite på ljudet. Signalerna/bruset som kommer från instickskortet är bättre isolerade och det betyder att bruset som uppstår när man använder ett ljudkort som är kopplat till moderkortet inte uppstår lika mycket och ljudet blir klarare. Instickskortet kan byta mellan olika samplingsfreksvenser, t.ex. 44.1/48/96 kHz, och på ljudkortet som är kopplat i moderkortet så brukar man oftast bara kunna använda 44.1 kHz. <br />
<br />
De första ljudkorten till PC började användas i början av 1990-talet och då hade de bara MIDI-funktion som kunde kommunicera med datorer och instrument som t.ex. keyboards och trummaskiner. MIDI står för Musical Instrument Digital Interface och på svenska så är det ett seriellt elektroniskt gränssnit ämnat för musikbruk. Och senare på början av 1990-talet så började man även och använda 8 bitars digitalt ljud som var bättre än MIDI. Det första ljudkortet tillverkades i 80-talet och det hette Creative’s Soundblaster-kort och det var de första ljudkortet till PC.<br />
<br />
<br />
Det första ljudkortet till PC kom i början av 1990-talet och då hade de i första fallen endast MIDI- funktion och senare så hade den även 8 bitars digitalt Ljud. <br />
en utav de första ljudkorten som kom ut till PC var Creative’s Sound blaster. Som började tillverka i slutet av 80-talet <br />
<br />
Sound Blaster är ett av många varumärken på en serie ljudkort skapat av det Singapore-baserade företag Creative Labs. <br />
AdLib var ett populärt MIDI-ljudkort tillverkat av det kanadensiska företaget AdLib, inc. Mellan 1987 och 1992. ( Ad lib är en förkortning av latinets ’ad libitum’) <br />
<br />
Det fanns också extern ljudkort som var till de allra första hemdatorerna. några märken var Sinclair, Commodore, BBC, Amstrad, Spectravideo m.m. dessa ljudkort innehöll ofta en tre-kanals ljudkrets, vissa ljudkort hade stöd för MIDI som då var mycket nytt. Priset på ett ljudkort med märket Creative Sound Blaster kan kosta mellan 540-900kr<br />
<br />
'''''Källor'''''<br />
<br />
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Creative_SB_X-Fi_Fatal1ty-AB.jpg<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Midi<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljudkort<br />
<br />
=== Processor ===<br />
<br />
Alexander Mårtensson, Bastian Pedersen<br />
<br />
=== Vattenkylning===<br />
Victor Heinonen<br />
<br />
==Lagringsminne==<br />
<br />
<br />
''Lagringsminne eller externminne används såsom arbetsminnet till att lagra datorprogram och dess data när det inte används. Det finns många olika typer av lagringsminnen. Exempel på några lagringsminnen är disketter, hårddiskar, optiska skivor som dvd och Cd och man får inte glömma transistorbaserade flashminnen. Den andra typen av datorminne kallas för arbetsminne eller RAM. Skillnaden mellan arbetsminne och lagringsminne är att lagringsminnen inte är flyktigt, vilket betyder att det kan lagra data under en längre perioder även utan strömtillförsel vilket RAM inte kan.<br />
Nu för tiden har de flesta datorer inbyggda lagringsminnen såsom hårddiskar. För i tiden var inte lagringsminnen inte inbyggt i datorn själv och av historiska skäl används fortfarande begreppet "externminne". [[File:Interference-colors.jpg|thumb|Lagringminne]]<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Oscar Rasinaho</div>Geylanhttps://wikiskola.se/index.php?title=Geylans_Sandl%C3%A5da&diff=18568Geylans Sandlåda2012-10-03T11:06:31Z<p>Geylan: </p>
<hr />
<div>[[File:Kalabrien Ricadi Sandwellen 2129.jpg|thumb|Kalabrien Ricadi Sandwellen 2129]]<br />
== Vad? ==<br />
{{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer? Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område. <br />
<br />
Du behöver bli medlem och logga in på Wikiskola för att kunna skriva här. <br />
<br />
'''Vi vill att du:'''<br />
* Förklarar vad förkortningen står för.<br />
* Översätter engelska uttryck till svenska<br />
* Anger ungefärligt pris<br />
* Förklarar hur den fungerar<br />
* Länk till en film eller inbäddad film.<br />
* Källor/länkar<br />
<br />
Skriv ditt namn under den rubrik där du kan bidra. Eller lägg till en egen rubrik.<br />
<br />
Du publicerar din text genom att lägga in på denna sida.<br />
}}<br />
<br />
=== Chassi ===<br />
niclas william Fredrik<br />
<br />
=== Kraftaggregat (PSU) ===<br />
[[File:ATX-Netzteil.jpg|thumb|ATX-Netzteil. Klicka på bilden för mer info.]]<br />
Nätaggregatet eller PSU som står för "Power Supply Unit" ser till att datorn ens startar. PSU:ns uppgift är att konvertera vägguttagets 230V till lägre spänningar så som 12V, 5V och 3.3V då datorns andra komponenter inte skulle klara av den höga spänningen. Man kan se PSU:n lite som ett hjärta som "pumpar" ut ström till datorns alla komponenter.<br />
<br />
'''Strömkablar'''<br />
<br />
Genom tiderna har många kablar tagits fram och och skrotats men dessa är några av de vanligaste och mest betydande.<br />
<br />
<br />
:* 20/24 pin power connector - moderkortet<br />
:*SATA-Power connector - optiska enheter & HDD<br />
:*4-pin connector - äldre optiska enheter & äldre HDD:er<br />
:*2x2-pin connector - CPU<br />
:*PCie-Power connector - GPU<br />
<br />
<br />
Issa, Bomler<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Moderkort ===<br />
<br />
====Kasper Winberg ====<br />
[[Fil:Moderkort PCH.gif|thumb|400px|Schematisk bild på två av de vanligaste moderkorten]]<br />
Moderkort är det svenska ordet för Motherboard och är ingen direkt förkortning så som USB (som står för universal serial bus). Det engelska namnet och även det ursprungliga namnet är Motherboard just för att det är grunden till en dator, utan moderkortet - ingen fungerande dator. Moderkortet sitter i chassit som alla andra komponenter och är "basen" till alla komponenter. <br />
<br />
Priset på ett moderkort kan variera grovt beroende på vad du ska använda det till, om du ska ha det i en vanlig arbetsdator utan några speciella tillägg kan du komma undan med en 1000kr ungefär, men om du ska ha ett moderkort till tex en speldator så kan det kosta mycket mer beroende på vad för processor du har för den måste passa in i ditt moderkort, och hur många PCIe uttag du behöver. Men ett moderkort kan kosta runt 1000-5000kr. <br />
Standardpriset brukar ligga runt 1500kr.<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
Här nedan ser du en översikt på ett modernt moderkort och några av de viktigaste komponenterna på moderkortet<br />
<br /><br />
<br />
<br />
[[Fil:Modertkort_översikt_kasper.jpg|400px|left|Moderkort översikt]]<br />
1. Front panel (Se nedan)<br /><br />
2. PCI express x16 (Används till [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|grafikkort]], [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Ljudkortet|ljudkort]], nätverkskort)<br /><br />
3. PCI (Användes förr till allt som PCI-E har nu, används fortfarande till närverkskort / ljudkort)<br /><br />
4. PCI express x1 (Används till ljudkort, nätverkskort) <br /><br />
5. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|CPU]] sockel (processor sockel)<br /><br />
6. Plats för [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]] (arbetsminnet)<br /><br />
7. Strömförsörjning till moderkort<br /><br />
8. SATA uttag 6GB/s ([[Uppgift_Beskriv_en_datordel#SSD|SSD hårddisk]])/[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Joachim_A|(SATA hårddisk)]] <br /><br />
9. SATA 3GB/s <br /><br />
10. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#USB|USB]] uttag <br /><br />
11.[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#CMOS|CMOS]] Batteri<br />
<br />
[[Fil:Front_panel_moderkort.jpg|300px|left|Moderkortets front panel]]<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
1. VGA (uttag för bildkabel)<br /><br />
2. USB portar<br /><br />
3. Ljud ingångar <br /><br />
4. Internet uttag<br />
<br />
<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br />
<br />
<br />
Källor: <br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild<br /><br />
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620<br /><br />
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf<br /><br />
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/<br /><br />
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320<br /><br />
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm<br /><br />
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html<br /><br />
Jag har gjort beskrivning på bilderna själv via Microsoft Paint & Seashore<br />
<br />
<br />
--[[Användare:KasperV|KasperV]] 25 september 2012 kl. 15.38 (UTC)<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
==== Max Allerborg ====<br />
<br />
Moderkortet, det är ungefär som en människas hjärta. Nu undrar ni säkert hur ett moderkort kan vara som ett hjärta och det tänkte jag berätta för er. Det är så att alla komponenter som finns i datorn är kopplade till moderkortet på ett eller annat sätt. De flesta strömkällorna är kopplade direkt till moderkortet som i sin tur skickar vidare strömmen till komponenterna listade nedan.<br />
<br /><br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|Grafikkort]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|Processor]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Fl.C3.A4kt|Fläkt]]<br />
<br />
Det finns även en del komponenter som inte får ström av moderkortet och dom komponenterna kan ni se i listan nedan<br />
[[Fil:ASRock N68C-S UCC Rev 1.03.jpg|400px|thumb|Micro-ATX med AMD socket FM1]]<br />
<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#H.C3.A5rddisk|Hårddisk]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#ROM|CD/DVD Läsare]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Kraftaggregat_.28PSU.29|Nätaggregat]]<br />
<br />
<br /><br />
För inte så länge sedan så hade moderkorten tre stycken olika chip men med teknikens utveckling så har man kommit på en annan lösning med endast två chip. Den nya två chips lösningen ska även fungera mycket snabbare och bättre än föregående alternativet. De två chipen som finns nu heter CPU (Central Processing Unit) samt PCH (Platform Controller Hub). Som jag sade tidigare så är nästan alla komponenter i datorn kopplade till moderkortet eller mer specifikt i de två chipsen. Till CPU:n kopplas externgrafik via PCIe, Interngrafik via CPU enheten och RAM-Minnen. Alltså så kan vi dra slutsaten att CPU:n kontrollerar utdataenheter. Till PCH:n som är den andra styrbryggan kopplas USB (Universial Serial Bus), Nätverk, Serial-ATA och en PCIe x1 för exempelvis ett externtljudkort. Då kan vi dra slutsatsen att PCH:n kontrollerar indataenheter. Det är alltså moderkortet som sammansvetsar alla komponenter och PCH:n och CPU:n som ser till att alla komponenterna kan samarbeta.<br />
<br />
<br /><br />
===== [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#BIOS_2|BIOS]] =====<br />
(Basic Input/Output System) är den delen utav moderkortet som ser till att allting som ska startas startar och det sker med hjälp av en typ av mjukvara som ett operativsystem. Du kan även göra en rad olika inställningar via BIOS.<br />
<br />
<br /><br />
===== CMOS =====<br />
(Complementary Metal-Oxide Semiconductor) är ett litet minne som håller koll och lagrar info om BIOS systemet. den info som lagras är mestadels inställningar som sköts via BIOS systemet. CMOS håller även koll på saker som hårddiskarnas status och klockfrekvens på processorn.<br /><br />
<br /><br />
<br />
Moderkort Källor:<br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild<br /><br />
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620<br /><br />
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf<br /><br />
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/<br /><br />
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320<br /><br />
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm<br /><br />
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html<br />
<br />
--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] 24 september 2012 kl. 12.14 (UTC)<br />
{{clear}}<br />
<br />
==== Joachim A ====<br />
Hårddisk<br />
<br />
Den största delen av en hårddisk består av flera magnetiska skivor som är roterande och ligger på varandra. På varje sida av skivan sitter det skrivhuvuden som läser från eller skriver till skivan. <br />
<br />
Tre saker som är bra att känna till på en hårddisk är cylinder, huvud och sektor. <br />
På hårdisken finns det flera spår. När skrivhuvudet har letat sig fram till rätt spår kan den stå stilla där och läsa eller skriva data, under tiden skivan roterar under.<br />
<br />
En hårdisk kan bestå av flera skivor. Cylindern är det spår som ligger på samma ställe på varje skiva. Har man fyra skivor så kan tex spåret näst längs ut på alla skivor. tillsammans utgöra en cylinder. <br />
<br />
När hårddisken (skivorna)delats upp i flera små delar. så bildar den minsta delen sektorn. sektorn är oftast 512 B stor,. Eftersom en sektor inte rymmer så mycket lägger man i hop dom till ett större utrymme, ett större kluster.<br />
<br />
För att hårdisken ska kunna hitta en bestämd sektor behöver den först få reda på vilken cylinder datan ligger på för att kunna bestämma vilken placering skrivhuvudet ska ha. Hårddisken består av flera skrivhuvuden och måste först veta vilket skrivhuvud som ska användas och i vilken sektor datan ligger i. Vid läsning eller skrivning ställer rätt skrivhuvud in sig automatiskt och väntar sen på att den rätta sektorn har snurrat fram. <br />
<br />
Tekniken som jag beskrivit kallas egentligen CHS-adressering (cylinder, head, sector) men den är föråldrad. Datorn beskriver nu för tiden inte dessa punkter var för sig. Det är samma grundprincip men blocken numreras nu efter den ordning de ligger i. Den nya tekniken kallas LBA (Logical Block Addressing). första sektorn har nummer 0, nästa nummer 1 och så vidare. <br />
<br />
normal priset på en hårdisk på 1TB ligger på 650kr <br />
<br />
<br />
--[[Användare:JoachimAllerborg|JoachimAllerborg]] 26 september 2012 kl. 19.46 (UTC)<br />
=== BIOS ===<br />
Jimmy Hammarsten<br />
<br />
BIOS<br />
Ett BIO system är ett program eller en mjukvara som är inbyggd i datorn med ett BIO system som startar datorns operativ system, grafik kortet, RAM, CPU, Tangentbordet, musen och hårddisken mm. BIOS står för Basic Input/Output System. Ett BIO System har ett Användargränssnitt som vanligen ett menysystem genom att trycka en viss tangent på tangentbordet när datorn startar. I BIOS UI, kan en användare<br />
- Konfigurera hårdvaran<br />
- Sätta system klockan<br />
- Aktivera/avaktivera system komponenter<br />
- välja vilken enhet som är bäst lämplig till att starta upp systemet<br />
- sätta olika lösenord uppmaningar, till exempel ett lösenord för att få tillgång till BIOS-funktionerna för användargränssnittet själv och förhindra illvilliga användare från att starta upp systemet från obehörig kringutrustning. <br />
<br />
<br />
<br />
källa<br />
Datorteknik 1A V2011 Lärobok sid 23 av Jan-Eric Thelin<br />
http://windows.microsoft.com/sv-SE/windows7/BIOS-frequently-asked-questions<br />
http://en.wikipedia.org/wiki/BIOS<br />
<br />
=== grafikkort ===<br />
--[[Användare:Jesperdeli|Jesperdeli]] 24 september 2012 kl. 12.36 (UTC)<br />
=== Grafikkort ===<br />
<br />
Johan Askefalk<br />
<br />
[[File:ATI Radeon HD 4770 Graphics Card-oblique view.jpg|thumb|ATI Radeon HD 4770]]<br />
Grafikkort används i nästan alla datorer. De finns snabba energi-slukande Grafikkort och snåla tysta energisnåla Grafikkort.<br />
Snabba Grafikkort används främst i Spel datorer, och bild/film redigerings datorer, Dvs alla som jobbar med media och behöver<br />
ett snabbt Grafikkort. För att det ska gå snabbare och "Smoothare". <br />
<br />
Alla Grafikkort har ett "Grafikminne" det fungerar ungefär som ett RAM minne. Speldatorer behöver mycket minne dvs över 1 GB. Men de snabbaste brukar kunna ha över 4GB!<br />
Men alla Grafikkort behöver inte gigantiska "Grafikminnen", om man till exempel arbetar med att skriva böcker eller långa texter så är det bättre att köpa ett tyst och mer energisnålt Grafikkort.<br />
Och satsa mera på en bra CPU, en snabb SSD och mycket RAM.<br />
<br />
Med en ny teknik kallad "Cuda" skapas av Nvidia. Med denna teknik kan GPU:ns super snabba minne användas som "huvudminne" när man redigerar bilder och liknande, Med denna teknik kan man arbeta otroligt mycket snabbare. Tekniken fungerar så att deras grafikkort ger kraft av sina super snabba processorer och med detta får man en extrem powerboost. <br />
<br />
==== Crossfire ====<br />
:<br />
Crossfire är en teknik som gör att man kan koppla 2 Grafikkort tillsammans, och med detta ge starkare prestanda. Det går dock bara att koppla 2 Gafikkort via Crossfire om de 2 första nummerna på modellen är detsamma. Till exempel: Man kan koppla 1: Radeon HD 5770 och en 5790, Men inte 1: 7970 och 1: 7870. För att detta ska fungerar måste man dock ha ett moderkort som stödjer Crossfire X. <br />
Om man bestämmer sig för att köra Crossfire så är det bra att tänka på att det används väldigt mycket energi, och det blir väldigt varm. Därför kan det vara bra att köpa någon extra fläkt eller kanske en vattenskylningssystem. Dessutom kan det vara bra att kolla så att de Grafikkort du ska använda Crossfire med arbetar bra tillsammans, Eftersom att även om de två första siffrorna är det samma. Kan de kanske finnas buggar om de kör tillsammans. De kan vara i form av bluescreens eller Glitter på skärmen. Du kan kolla detta genom att till exempel läsa på forum eller helt enkelt google det. Forum jag rekommenderar Sweclockers.se.<br />
<br />
[[File:Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire.jpg|thumb|Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire]]<br />
<br />
Som jag sa tidigare så blir Grafikkorten oftast mycket varmare när de kör i Crossfire. Det är viktigt att det inte blir för varmt eftersom att då kan Moderkortet/ grafikkortet smälta. Mitt personliga tips är att varje gång du köpt ett eller flera Grafikkort kolla värmen på dem när de "Idlar" samt kör i "100%". Detta kan du simpelt göra med ett program som heter: FurMark: VGA test. Programmet fungerar så att den öppnar ett fönster som har väldigt höga Grafikinställningar. Och grafikkortet tvingas använda allt den har för att kunna visa filmen i så hög grafik som möjligt. När programmet startats kommer den köra i 15 minuter på din skärms upplösning, eller någon annan virtuell upplösning om du så vill. Under dessa 15 minuter kommer grafikkortet jobba på 100% och fläktarna kommer att automatiskt öka för att hålla grafikkortet kallt. Ditt Grafikkort får inte bli för varmt, dvs runt 85-99 grader då kan det börja smälta, Så håll koll på det under hela testet. Om du märker att det börjar bli för varmt borde du kanske sänka upplösningen lite, men om du inte ändrat den från din skärms upplösning, måste du kanske införskaffa en eller två extra fläktar / ett nytt kallare chassi. Du kan också byta Grafikkortets standard fläkt då de brukar vara ganska dåliga. <br />
<br />
När testet är klart och inget har gått fel så vet du hur dina varma ditt/dina Grafikkort blir på 100%. Om de inte blivit för varma så är det optimalt, om de inte är över 50/60 grader så kan du fundera på att överklocka grafikkortet något (överklocka = trimma). Jag själv ligger hemma på stabila 50-55 grader på 100%, jag har nu överklockat dem med ca: 30% och de ligger nu på ca 75-80 grader på 100% användning.<br />
<br />
'''OBS:''' glöm inte att kolla att Grafikkorten/kortet inte blir för varmt efter överklockningen, om de/den blir de kan du sänka överklockningen något, annars kan du öka den lite eller helt enkelt låta den vara som den är för tillfället.<br />
<br />
'''Grafikkorts överklockning ligger på OS:et dvs om du installerar om ditt Windos kommer din överklockings inställning försvinna. CPU överklockning ligger dock på BIOS dvs att den kommer vara kvar.'''<br />
<br />
Lycka till och hoppades att detta hjälpte dig :)<br />
<br />
// Johan Askefalk<br />
<br />
<br />
-----<br />
=== Dennis K ===<br />
<br />
'''Grafikkort:'''<br />
<br />
Ett grafikkort, även kallad ett bildskärmskort, skärm adapter och grafikadapter, är ett expansionskort vars grafikprocessor beräknar fram digitala "kartor" av vad som ska visas på skärmen. De flesta grafikkort erbjuder olika funktioner såsom accelererad rendering av 3D-scener och 2D grafik, TV-utgång eller möjligheten att ansluta flera bildskärmar (multi-monitor). I moderna datorer är grafikkortet i form av ett instickskort som ansluts i ett slot. Om man ska förklara hur ett grafikkort fungerar för någon som inte vet så kan man säga att en liten bit information skickas till grafikkortet från cpun och i den står det vad som ska visas på skärmen. Informationen skickas i elektriska pulser, där tex det här skickas, på/av=1/0. Grafikkortet läser informationen och vidarebefodrar de elektriska signalerna och hämtar den extra informationen som behövs till flera (1/0) som skickas ut till utgången som blir något en skärm kan läsa av och då vet den att den ska tända den pixeln, släcka den röda pixel, gröna osv.<br />
<br />
'''Crossfire:'''<br />
<br />
Crossfire kallas den teknik som gör det möjligt att sammankoppla två grafikkort så att dom delar på arbetsbördan, detta ger en stor fördel i bland annat datorspel.<br />
<br />
=== ROM ===<br />
'''ROM''' eller Read-only Memory betyder med en grov översättning ”endast läsbart minne”. ROM-minnet i datorn är väldigt viktigt för att datorn ska kunna fungera. Detta beror på att all programvara som är avsedd för att styra hårdvaran i datorn finns på ROM-minnet. På grund av denna funktion kan man inte redigera informationen på ROM-minnet och därav namnet.<br />
<br />
'''PROM''', '''EPROM''' och '''EEPROM'''<br />
<br />
PROM eller ''programmerbart'' ROM är en vidareutveckling av ROM. PROM tillåter en att redigera koderna på minnet en gång. Men för att kunna redigera informationen på minnet så måste man ha en speciell skrivutrustning som är väldigt svår att få tag på. Sedan utvecklades EPROM och EEPROM. EPROM som står för ''erasable'' PROM kan man redigera med hjälp av ultraviolett strålning och EEPROM kan man redigera med hjälp av elektronsik utrustning.<br />
<br />
'''Flashminnen'''<br />
<br />
Flashminnen som har dubbelt så många transistorer per minnescell. Däremot har EEPROM en fördel som gör att man kan radera små block i taget. I små EEPROM-kretsar kan man radera och programmera 8 bitar i taget, medan flashminnets blockstorlek är på 524 288 bitar. EEPROMs minnescell är större än flashminnet, vilket innebär en högra produktionskostnad. <br />
<br />
Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Read-only_memory<br />
<br />
'''''Signera artikeln med ditt namn'''''<br />
=== Fläkt ===<br />
<br />
'''Malin:'''<br /><br />
När en dator är i arbete, genererar komponenterna i datorn värmeenergi. Dock så är många delar i en dator väldigt känsliga mot värme. Därför är det viktigt att ha någon sorts kylning till datorn, så att luften i datorn förblir kall. Dels så att datorn inte överhettas, men även för att datorer jobbar bättre om den är kall. Den vanligaste kylningstekninken till en modern dator är datorfläkten. Datorfläkten har till uppgift att fläkta bort den varma luften inuti datorn och ersätta den med kall luft utifrån. Det finns oftast fler än en fläkt till en dator eftersom en fläkt inte är stark nog att kyla hela datorn. Det vanligaste är att det finns fläktar vid t.ex. nätagregatet, grafikkortet, processorn, CPU:n och vid Chassit. Dessa fläktar finns offtast redan från början, men att om man vill utsätta sin dator för tyngre program och mer jobb (t.ex. spel eller andra stora program), kan användaren sätta till extra fläktar. Det finns även olika bra fläktar som har bra styrka och snabbhet. Man mäter fläktars kraft i RPM (Rotations Per Minute). Desto mer RPM en fläkt har, desto bättre är den.<br />
--[[Användare:MalinHagland|MalinHagland]] 24 september 2012 kl. 12.07 (UTC)<br />
<br />
[[File:80mm computer fans with fan guards and connectors.png|thumb|80mm computer fans with fan guards and connectors]]<br />
<br />
<br />
Varje dators komponenter alstrar värme vid användning. Man måste därför ha något som kyler ner komponenterna för att de inte ska överhettas och smälta eller skadas. Meningen med datorfläktar är att de ska skicka ut värmen ur chassit. Många av delarna i en dator, som t.ex. hårddiskar och nätaggregat, behöver inte en fläkt, utan bara ett gott luftflöde genom chassit. Detta innebär att fläktarna ofta placeras nära värmegenererande komponenter, som grafikkort och processorer. <br />
Att kyla datorer med hjälp av fläktar är inte det enda alternativet i dagens läge. Personer som använder sina datorer till krävande arbeten måste iblanda ha bättre och mer effektiv kylning än dessa kan erbjuda. Vattenkylning är ett av dessa alternativ och går ut på att man leder kallt vatten till vattenblock som sitter monterade på datorkomponenterna. Detta sätt att kyla på är mycket mer effektivt. Samtidigt så är det mer riskabelt då datorn kan förstöras om en ledning går sönder och vatten sipprar ut i systemet.<br />
--[[Användare:Miro|Miro]] 24 september 2012 kl. 12.06 (UTC)<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Datormus ===<br />
[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg|miniatyr|200px|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]<br />
<br />
Jack<br />
<br />
Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X & ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X & Y-planet.<br />
<br />
Men just nu används laserdioder undertill som sänder ut en stråle. Strålen reflekteras till underlaget, och tas imot till musens mottagare. Förflyttningen registreras genom att musen rör på sig åt olika håll, då de reflekterande strålarna ändras<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== RAM ===<br />
<br />
Alfonso<br />
<br />
=== Ethernet ===<br />
<br />
August Carlsson<br />
<br />
Ethernet är en samling standardiserade sätt för kommunikation mellan datorenheter via höghastighets kablar. Ethernet är skapades år 1976 av Xerox Corporation. Ethernet standardiserades av IEEE, eller Institute of Electrical and Electronics <br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Ljudkort™=== <br />
<br />
Tim Rey<br />
<br />
Ett ljudkort är dator komponenten som låter dig spela upp och spela in ljud.<br />
Ljudkortet är oftast installerat på moderkortet men kan också vara instickskort. De som söker det bästa i sin dator använder instickskort då det är bättre isolerat mot bruset som kommer från moderkortet. men har även fler in- utgångar och digitala in- ut gångar.<br />
<br />
De flesta ljudkort använder en "digital-to-analog converter", eller "DAC", vilket konverterar digitalt genererad data till analogt format. Dens output är kopplad till en förstärkare, eller hörlurar, vilket gör att vi kan höra ljudet från datorn. <br />
Ett ljudkort kan ha många kopplingar, ibland är de för många eller för stora kopplingar, då installerar man ett externt kort där man länkar kopplingarna. Beroende på hur många kopplingar man använder räcker kanske inte ett kort, då använder man en breakbox som man kopplar till datorn. <br />
<br />
En viktig del av ljudkortet är polyfoni, vilket är förmågan framkalla olika självständiga röster och ljud samtidigt. Ju fler kanaler ljudkortet har, det vill säga hur många utgångar, och kvalitet på dem desto bättre ljud separering. Polyfoni är viktigt då om man inte har<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
'''Källor:'''<br />
http://h10025.www1.hp.com/ewfrf/wc/document?docname=c01993131&lc=sv&cc=se&dlc=sv<br />
<br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
=== Ett litet skämt ===<br />
<br />
Några norska skämt på temat datorterminologi: [[Norska löshundskommitén]]<br />
<br />
=== Flashminne ===<br />
Johnny Olsson<br />
<br />
=== SSD ===<br />
SSD står för Solid State Drive som kan översättas till halvledar disk på svenska. En SSD har inga snurande skivor som en vanlig hårddisk har utan baseras på minnskretsar istället. <br />
<br />
<br />
SSD ansluts oftast med SATA eller pci-e. En SSD som ansluts via pci-e är oftast snabbare men också mycket dyrare. SATA diskarna brukar ha läshastigheter runt 500MB/s och 500MB/s (2012) och pci-e diskarna runt 1500 MB/s läshastigheter och skrivhasigher runt 1200MB/s vilket kan jämföras med en vanlig traditionell hårdisk som kan läsa i ca 100MB/s och skriver i ca 100MB/s. Pci-e diskarna riktar sig mer mot företagsanvändning och I servrar där den extra hastigheten behövs medans SATA diskarna riktar sig mer mot persondatorer med krav på prestanda. <br />
<br />
<br />
En SSD är helt ljudlös och är okänslig mot stötar och vibrationer detta beror på att den inte har några rörliga delar. En SSD's livstid påverkas av antalet skrivningar så om disken får skriva mycket så kortas livstiden mycket.<br />
<br />
<br />
Eftersom tekniken är relativt ny så är priset förtfarande högt, ca 800 kr för 120Gb för en disk med SATA och för en 120Gb disk som ansluts via pci-e kostar ca 1800 kr.<br />
<br />
{{#ev:youtube|pEsJzrww_dA|250|right}}<br />
<br />
[[Fil:E-disk_2-5_scsi.jpg]]<br />
<br />
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Solid_state_drive#F.C3.B6rdelar Wikipedia.org]<br />
<br />
[http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/introduktion-till-datorn Kjell.com]<br />
<br />
--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] 27 september 2012 kl. 21.16 (UTC)<br />
<br />
=== USB ===<br />
Versioner:<br />
<br />
USB 1.0:<br />
Den första versionen av USB och lanserades 1996. Då pratade man om Low Speed som var upp till 1,5 Megabit/sek<br />
<br />
USB 1.1:<br />
Behovet av högre överföringshastighet var påtagligt och redan två år senare, 1998, så kom en mindre uppdatering av specifikationen för USB. Nu kunde man överföra med Full Speed, 12 megabit/sek<br />
<br />
USB 2.0:<br />
Jakten på högre gjorde att år 2000 kom nästa version. Hastigheten hade nu ökat till Hi-Speed, upp till 480 megabit/ sekund. I och med version 2.0 så konkurrerade den nya versionen på allvar med Firewire. USB 2.0 standarden var även bakåt kompatibel med den tidigare standarden USB 1.1.<br />
<br />
USB 3.0 :<br />
I och med att USB nu hade blivit en standard på både Mac och Windows så utvecklades USB standarden och år 2008 så blev USB version 3.0 en standard. Nu kunde man komma upp i hastigheter på hela 5 gigabits, Superspeed. En stor fördel men 3.0 var att nu kunde kommunikationen gå i båda riktningarna samtidigt. Detta eftersom man utnyttjar 5 extra ledare i kabeln. En annan stor och viktig fördel var att nu kunde man få ut mer ström från varje USB-uttag vilket gjorde att tillverkarna fick möjlighet att tillverka nya tillbehör där man inte behövde skicka med externa nätdelar. <br />
<br />
När det gäller priser så varierar priserna väldigt kraftigt beroende på kvalité och funktioner. En del USB minnen är gjorda för att tåla extrema förhållanden och sen finns det även USB minnen med inbyggda fingeravtrycksläsare och olika krypteringar. Ett standard 4GBs minne kan man få från 30 kr och uppåt medan ett 256GBs minne kostar från ca 3000 kr och uppåt.<br />
<br />
Källor: <br />
:http://sv.wikipedia.org/wiki/Universal_Serial_Bus<br />
:http://www.usb.org/home<br />
:http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=168<br />
<br />
/My Schenkmanis<br />
<br />
==== USB ====<br />
En usb överför ”data” som består utav den fil man, kopierar/ klipper ut, in till datorn med hjälp utav flera virtuella portar vid namn ”Endpoints”. Nästan alla enheter använder sig utav flera sådana ”Endpoints”, ca upp till 32st av olika typer, där var och en utav dem identifieras med ett nummer samt den riktning som data flödet (filerna) ska till i datorn. Under den tiden du kopierar/ klipper ut din fil till datorn så hanterar den all information tillsammans med ett gäng andra detaljer. <br />
<br />
[[Fil:Skärmavbild_2012-09-26_kl._1.38.39_PM.png|200|]]<br />
<br />
Endpoint: är inbyggda i självaste usb:n när de blir tillverkade i fabrikerna, så dem finns permanent på självaste USB produkten. <br />
[[Fil:Screenshot_2012-09-26-12-53-32.png|thumb|De guldiga sträcken på denna usb-minne är endpoints]]<br />
// Mattias Norberg<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== firewire ===<br />
--[[Användare:Rove|Rove]] 24 september 2012 kl. 12.31 (UTC)<br />
[[Fil:Firewire.jpeg|thumb|left]] {{#ev:youtube|xP5aLoRozt8|250|right}}<br />
firewire är apples namn på produkten IEEE 1394 som är en högkommunikationskoppling till och från datorutrustning som till exemple överföring mellan en digital kamra eller liknande. Tekniken utvecklades under ledning av Apple tillsammans med bland andra Texas Instruments, IBM och Sony. IEEE 1394 är ett tekniskt bättre alternativ till USB, men har blivit mindre utbrett eftersom hårdvarukostnaden är högre.<br />
<br />
The IEEE 1394 interface, developed in the late 1980s and early 1990s by Apple as FireWire, is a serial bus interface standard for high-speed communications and isochronous real-time data transfer. The 1394 interface is comparable with USB and often those two technologies are considered together, though USB has more market share.[1] Apple first included FireWire in some of its 1999 models, and most Apple computers since the year 2000 have included FireWire ports, though, as of 2012, nothing beyond the 800 version (IEEE-1394b).[2] The interface is also known by the brand i.LINK (Sony), and Lynx (Texas Instruments). IEEE 1394 replaced parallel SCSI in many applications, because of lower implementation costs and a simplified, more adaptable cabling system. The 1394 standard also defines a backplane interface, though this is not as widely used.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
<br />
=== Ljudkortet ===<br />
[[File:Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB.jpg|thumb|Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB]]<br />
<br />
Frank Salazar Diaz<br />
<br />
'''Geylan'''<br />
<br />
Ljudkortet är en komponent i datorn som spelar upp och spelar in ljud. Ljudkortet brukar oftas vara kopplat till Moderkortet och det är så ganska ofta på de moderna datorerna, fast det finns folk som använder ett instickskort för att de presterar bättre och man får en högre kvalite på ljudet. Signalerna/bruset som kommer från instickskortet är bättre isolerade och det betyder att bruset som uppstår när man använder ett ljudkort som är kopplat till moderkortet inte uppstår lika mycket och ljudet blir klarare. Instickskortet kan byta mellan olika samplingsfreksvenser, t.ex. 44.1/48/96 kHz, och på ljudkortet som är kopplat i moderkortet så brukar man oftast bara kunna använda 44.1 kHz. <br />
<br />
De första ljudkorten till PC började användas i början av 1990-talet och då hade de bara MIDI-funktion som kunde kommunicera med datorer och instrument som t.ex. keyboards och trummaskiner. MIDI står för Musical Instrument Digital Interface och på svenska så är det ett seriellt elektroniskt gränssnit ämnat för musikbruk. Och senare på början av 1990-talet så började man även och använda 8 bitars digitalt ljud som var bättre än MIDI. Det första ljudkortet tillverkades i 80-talet och det hette Creative’s Soundblaster-kort och det var de första ljudkortet till PC.<br />
<br />
<br />
Det första ljudkortet till PC kom i början av 1990-talet och då hade de i första fallen endast MIDI- funktion och senare så hade den även 8 bitars digitalt Ljud. <br />
en utav de första ljudkorten som kom ut till PC var Creative’s Sound blaster. Som började tillverka i slutet av 80-talet <br />
<br />
Sound Blaster är ett av många varumärken på en serie ljudkort skapat av det Singapore-baserade företag Creative Labs. <br />
AdLib var ett populärt MIDI-ljudkort tillverkat av det kanadensiska företaget AdLib, inc. Mellan 1987 och 1992. ( Ad lib är en förkortning av latinets ’ad libitum’) <br />
<br />
Det fanns också extern ljudkort som var till de allra första hemdatorerna. några märken var Sinclair, Commodore, BBC, Amstrad, Spectravideo m.m. dessa ljudkort innehöll ofta en tre-kanals ljudkrets, vissa ljudkort hade stöd för MIDI som då var mycket nytt. Priset på ett ljudkort med märket Creative Sound Blaster kan kosta mellan 540-900kr<br />
<br />
'''''Källor'''''<br />
<br />
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Creative_SB_X-Fi_Fatal1ty-AB.jpg<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Midi<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljudkort<br />
<br />
=== Processor ===<br />
<br />
Alexander Mårtensson, Bastian Pedersen<br />
<br />
=== Vattenkylning===<br />
Victor Heinonen<br />
<br />
==Lagringsminne==<br />
<br />
<br />
''Lagringsminne eller externminne används såsom arbetsminnet till att lagra datorprogram och dess data när det inte används. Det finns många olika typer av lagringsminnen. Exempel på några lagringsminnen är disketter, hårddiskar, optiska skivor som dvd och Cd och man får inte glömma transistorbaserade flashminnen. Den andra typen av datorminne kallas för arbetsminne eller RAM. Skillnaden mellan arbetsminne och lagringsminne är att lagringsminnen inte är flyktigt, vilket betyder att det kan lagra data under en längre perioder även utan strömtillförsel vilket RAM inte kan.<br />
Nu för tiden har de flesta datorer inbyggda lagringsminnen såsom hårddiskar. För i tiden var inte lagringsminnen inte inbyggt i datorn själv och av historiska skäl används fortfarande begreppet "externminne". [[File:Interference-colors.jpg|thumb|Lagringminne]]<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Oscar Rasinaho</div>Geylanhttps://wikiskola.se/index.php?title=Geylans_Sandl%C3%A5da&diff=18558Geylans Sandlåda2012-10-03T11:04:26Z<p>Geylan: </p>
<hr />
<div>[[File:Kalabrien Ricadi Sandwellen 2129.jpg|thumb|Kalabrien Ricadi Sandwellen 2129]]<br />
== Vad? ==<br />
{{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer? Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område. <br />
<br />
Du behöver bli medlem och logga in på Wikiskola för att kunna skriva här. <br />
<br />
'''Vi vill att du:'''<br />
* Förklarar vad förkortningen står för.<br />
* Översätter engelska uttryck till svenska<br />
* Anger ungefärligt pris<br />
* Förklarar hur den fungerar<br />
* Länk till en film eller inbäddad film.<br />
* Källor/länkar<br />
<br />
Skriv ditt namn under den rubrik där du kan bidra. Eller lägg till en egen rubrik.<br />
<br />
Du publicerar din text genom att lägga in på denna sida.<br />
}}<br />
<br />
=== Chassi ===<br />
niclas william Fredrik<br />
<br />
=== Kraftaggregat (PSU) ===<br />
[[File:ATX-Netzteil.jpg|thumb|ATX-Netzteil. Klicka på bilden för mer info.]]<br />
Nätaggregatet eller PSU som står för "Power Supply Unit" ser till att datorn ens startar. PSU:ns uppgift är att konvertera vägguttagets 230V till lägre spänningar så som 12V, 5V och 3.3V då datorns andra komponenter inte skulle klara av den höga spänningen. Man kan se PSU:n lite som ett hjärta som "pumpar" ut ström till datorns alla komponenter.<br />
<br />
'''Strömkablar'''<br />
<br />
Genom tiderna har många kablar tagits fram och och skrotats men dessa är några av de vanligaste och mest betydande.<br />
<br />
<br />
:* 20/24 pin power connector - moderkortet<br />
:*SATA-Power connector - optiska enheter & HDD<br />
:*4-pin connector - äldre optiska enheter & äldre HDD:er<br />
:*2x2-pin connector - CPU<br />
:*PCie-Power connector - GPU<br />
<br />
<br />
Issa, Bomler<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Moderkort ===<br />
<br />
====Kasper Winberg ====<br />
[[Fil:Moderkort PCH.gif|thumb|400px|Schematisk bild på två av de vanligaste moderkorten]]<br />
Moderkort är det svenska ordet för Motherboard och är ingen direkt förkortning så som USB (som står för universal serial bus). Det engelska namnet och även det ursprungliga namnet är Motherboard just för att det är grunden till en dator, utan moderkortet - ingen fungerande dator. Moderkortet sitter i chassit som alla andra komponenter och är "basen" till alla komponenter. <br />
<br />
Priset på ett moderkort kan variera grovt beroende på vad du ska använda det till, om du ska ha det i en vanlig arbetsdator utan några speciella tillägg kan du komma undan med en 1000kr ungefär, men om du ska ha ett moderkort till tex en speldator så kan det kosta mycket mer beroende på vad för processor du har för den måste passa in i ditt moderkort, och hur många PCIe uttag du behöver. Men ett moderkort kan kosta runt 1000-5000kr. <br />
Standardpriset brukar ligga runt 1500kr.<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
Här nedan ser du en översikt på ett modernt moderkort och några av de viktigaste komponenterna på moderkortet<br />
<br /><br />
<br />
<br />
[[Fil:Modertkort_översikt_kasper.jpg|400px|left|Moderkort översikt]]<br />
1. Front panel (Se nedan)<br /><br />
2. PCI express x16 (Används till [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|grafikkort]], [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Ljudkortet|ljudkort]], nätverkskort)<br /><br />
3. PCI (Användes förr till allt som PCI-E har nu, används fortfarande till närverkskort / ljudkort)<br /><br />
4. PCI express x1 (Används till ljudkort, nätverkskort) <br /><br />
5. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|CPU]] sockel (processor sockel)<br /><br />
6. Plats för [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]] (arbetsminnet)<br /><br />
7. Strömförsörjning till moderkort<br /><br />
8. SATA uttag 6GB/s ([[Uppgift_Beskriv_en_datordel#SSD|SSD hårddisk]])/[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Joachim_A|(SATA hårddisk)]] <br /><br />
9. SATA 3GB/s <br /><br />
10. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#USB|USB]] uttag <br /><br />
11.[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#CMOS|CMOS]] Batteri<br />
<br />
[[Fil:Front_panel_moderkort.jpg|300px|left|Moderkortets front panel]]<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
1. VGA (uttag för bildkabel)<br /><br />
2. USB portar<br /><br />
3. Ljud ingångar <br /><br />
4. Internet uttag<br />
<br />
<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br />
<br />
<br />
Källor: <br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild<br /><br />
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620<br /><br />
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf<br /><br />
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/<br /><br />
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320<br /><br />
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm<br /><br />
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html<br /><br />
Jag har gjort beskrivning på bilderna själv via Microsoft Paint & Seashore<br />
<br />
<br />
--[[Användare:KasperV|KasperV]] 25 september 2012 kl. 15.38 (UTC)<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
==== Max Allerborg ====<br />
<br />
Moderkortet, det är ungefär som en människas hjärta. Nu undrar ni säkert hur ett moderkort kan vara som ett hjärta och det tänkte jag berätta för er. Det är så att alla komponenter som finns i datorn är kopplade till moderkortet på ett eller annat sätt. De flesta strömkällorna är kopplade direkt till moderkortet som i sin tur skickar vidare strömmen till komponenterna listade nedan.<br />
<br /><br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|Grafikkort]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|Processor]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Fl.C3.A4kt|Fläkt]]<br />
<br />
Det finns även en del komponenter som inte får ström av moderkortet och dom komponenterna kan ni se i listan nedan<br />
[[Fil:ASRock N68C-S UCC Rev 1.03.jpg|400px|thumb|Micro-ATX med AMD socket FM1]]<br />
<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#H.C3.A5rddisk|Hårddisk]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#ROM|CD/DVD Läsare]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Kraftaggregat_.28PSU.29|Nätaggregat]]<br />
<br />
<br /><br />
För inte så länge sedan så hade moderkorten tre stycken olika chip men med teknikens utveckling så har man kommit på en annan lösning med endast två chip. Den nya två chips lösningen ska även fungera mycket snabbare och bättre än föregående alternativet. De två chipen som finns nu heter CPU (Central Processing Unit) samt PCH (Platform Controller Hub). Som jag sade tidigare så är nästan alla komponenter i datorn kopplade till moderkortet eller mer specifikt i de två chipsen. Till CPU:n kopplas externgrafik via PCIe, Interngrafik via CPU enheten och RAM-Minnen. Alltså så kan vi dra slutsaten att CPU:n kontrollerar utdataenheter. Till PCH:n som är den andra styrbryggan kopplas USB (Universial Serial Bus), Nätverk, Serial-ATA och en PCIe x1 för exempelvis ett externtljudkort. Då kan vi dra slutsatsen att PCH:n kontrollerar indataenheter. Det är alltså moderkortet som sammansvetsar alla komponenter och PCH:n och CPU:n som ser till att alla komponenterna kan samarbeta.<br />
<br />
<br /><br />
===== [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#BIOS_2|BIOS]] =====<br />
(Basic Input/Output System) är den delen utav moderkortet som ser till att allting som ska startas startar och det sker med hjälp av en typ av mjukvara som ett operativsystem. Du kan även göra en rad olika inställningar via BIOS.<br />
<br />
<br /><br />
===== CMOS =====<br />
(Complementary Metal-Oxide Semiconductor) är ett litet minne som håller koll och lagrar info om BIOS systemet. den info som lagras är mestadels inställningar som sköts via BIOS systemet. CMOS håller även koll på saker som hårddiskarnas status och klockfrekvens på processorn.<br /><br />
<br /><br />
<br />
Moderkort Källor:<br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild<br /><br />
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620<br /><br />
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf<br /><br />
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/<br /><br />
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320<br /><br />
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm<br /><br />
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html<br />
<br />
--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] 24 september 2012 kl. 12.14 (UTC)<br />
{{clear}}<br />
<br />
==== Joachim A ====<br />
Hårddisk<br />
<br />
Den största delen av en hårddisk består av flera magnetiska skivor som är roterande och ligger på varandra. På varje sida av skivan sitter det skrivhuvuden som läser från eller skriver till skivan. <br />
<br />
Tre saker som är bra att känna till på en hårddisk är cylinder, huvud och sektor. <br />
På hårdisken finns det flera spår. När skrivhuvudet har letat sig fram till rätt spår kan den stå stilla där och läsa eller skriva data, under tiden skivan roterar under.<br />
<br />
En hårdisk kan bestå av flera skivor. Cylindern är det spår som ligger på samma ställe på varje skiva. Har man fyra skivor så kan tex spåret näst längs ut på alla skivor. tillsammans utgöra en cylinder. <br />
<br />
När hårddisken (skivorna)delats upp i flera små delar. så bildar den minsta delen sektorn. sektorn är oftast 512 B stor,. Eftersom en sektor inte rymmer så mycket lägger man i hop dom till ett större utrymme, ett större kluster.<br />
<br />
För att hårdisken ska kunna hitta en bestämd sektor behöver den först få reda på vilken cylinder datan ligger på för att kunna bestämma vilken placering skrivhuvudet ska ha. Hårddisken består av flera skrivhuvuden och måste först veta vilket skrivhuvud som ska användas och i vilken sektor datan ligger i. Vid läsning eller skrivning ställer rätt skrivhuvud in sig automatiskt och väntar sen på att den rätta sektorn har snurrat fram. <br />
<br />
Tekniken som jag beskrivit kallas egentligen CHS-adressering (cylinder, head, sector) men den är föråldrad. Datorn beskriver nu för tiden inte dessa punkter var för sig. Det är samma grundprincip men blocken numreras nu efter den ordning de ligger i. Den nya tekniken kallas LBA (Logical Block Addressing). första sektorn har nummer 0, nästa nummer 1 och så vidare. <br />
<br />
normal priset på en hårdisk på 1TB ligger på 650kr <br />
<br />
<br />
--[[Användare:JoachimAllerborg|JoachimAllerborg]] 26 september 2012 kl. 19.46 (UTC)<br />
=== BIOS ===<br />
Jimmy Hammarsten<br />
<br />
BIOS<br />
Ett BIO system är ett program eller en mjukvara som är inbyggd i datorn med ett BIO system som startar datorns operativ system, grafik kortet, RAM, CPU, Tangentbordet, musen och hårddisken mm. BIOS står för Basic Input/Output System. Ett BIO System har ett Användargränssnitt som vanligen ett menysystem genom att trycka en viss tangent på tangentbordet när datorn startar. I BIOS UI, kan en användare<br />
- Konfigurera hårdvaran<br />
- Sätta system klockan<br />
- Aktivera/avaktivera system komponenter<br />
- välja vilken enhet som är bäst lämplig till att starta upp systemet<br />
- sätta olika lösenord uppmaningar, till exempel ett lösenord för att få tillgång till BIOS-funktionerna för användargränssnittet själv och förhindra illvilliga användare från att starta upp systemet från obehörig kringutrustning. <br />
<br />
<br />
<br />
källa<br />
Datorteknik 1A V2011 Lärobok sid 23 av Jan-Eric Thelin<br />
http://windows.microsoft.com/sv-SE/windows7/BIOS-frequently-asked-questions<br />
http://en.wikipedia.org/wiki/BIOS<br />
<br />
=== grafikkort ===<br />
--[[Användare:Jesperdeli|Jesperdeli]] 24 september 2012 kl. 12.36 (UTC)<br />
=== Grafikkort ===<br />
<br />
Johan Askefalk<br />
<br />
[[File:ATI Radeon HD 4770 Graphics Card-oblique view.jpg|thumb|ATI Radeon HD 4770]]<br />
Grafikkort används i nästan alla datorer. De finns snabba energi-slukande Grafikkort och snåla tysta energisnåla Grafikkort.<br />
Snabba Grafikkort används främst i Spel datorer, och bild/film redigerings datorer, Dvs alla som jobbar med media och behöver<br />
ett snabbt Grafikkort. För att det ska gå snabbare och "Smoothare". <br />
<br />
Alla Grafikkort har ett "Grafikminne" det fungerar ungefär som ett RAM minne. Speldatorer behöver mycket minne dvs över 1 GB. Men de snabbaste brukar kunna ha över 4GB!<br />
Men alla Grafikkort behöver inte gigantiska "Grafikminnen", om man till exempel arbetar med att skriva böcker eller långa texter så är det bättre att köpa ett tyst och mer energisnålt Grafikkort.<br />
Och satsa mera på en bra CPU, en snabb SSD och mycket RAM.<br />
<br />
Med en ny teknik kallad "Cuda" skapas av Nvidia. Med denna teknik kan GPU:ns super snabba minne användas som "huvudminne" när man redigerar bilder och liknande, Med denna teknik kan man arbeta otroligt mycket snabbare. Tekniken fungerar så att deras grafikkort ger kraft av sina super snabba processorer och med detta får man en extrem powerboost. <br />
<br />
==== Crossfire ====<br />
:<br />
Crossfire är en teknik som gör att man kan koppla 2 Grafikkort tillsammans, och med detta ge starkare prestanda. Det går dock bara att koppla 2 Gafikkort via Crossfire om de 2 första nummerna på modellen är detsamma. Till exempel: Man kan koppla 1: Radeon HD 5770 och en 5790, Men inte 1: 7970 och 1: 7870. För att detta ska fungerar måste man dock ha ett moderkort som stödjer Crossfire X. <br />
Om man bestämmer sig för att köra Crossfire så är det bra att tänka på att det används väldigt mycket energi, och det blir väldigt varm. Därför kan det vara bra att köpa någon extra fläkt eller kanske en vattenskylningssystem. Dessutom kan det vara bra att kolla så att de Grafikkort du ska använda Crossfire med arbetar bra tillsammans, Eftersom att även om de två första siffrorna är det samma. Kan de kanske finnas buggar om de kör tillsammans. De kan vara i form av bluescreens eller Glitter på skärmen. Du kan kolla detta genom att till exempel läsa på forum eller helt enkelt google det. Forum jag rekommenderar Sweclockers.se.<br />
<br />
[[File:Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire.jpg|thumb|Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire]]<br />
<br />
Som jag sa tidigare så blir Grafikkorten oftast mycket varmare när de kör i Crossfire. Det är viktigt att det inte blir för varmt eftersom att då kan Moderkortet/ grafikkortet smälta. Mitt personliga tips är att varje gång du köpt ett eller flera Grafikkort kolla värmen på dem när de "Idlar" samt kör i "100%". Detta kan du simpelt göra med ett program som heter: FurMark: VGA test. Programmet fungerar så att den öppnar ett fönster som har väldigt höga Grafikinställningar. Och grafikkortet tvingas använda allt den har för att kunna visa filmen i så hög grafik som möjligt. När programmet startats kommer den köra i 15 minuter på din skärms upplösning, eller någon annan virtuell upplösning om du så vill. Under dessa 15 minuter kommer grafikkortet jobba på 100% och fläktarna kommer att automatiskt öka för att hålla grafikkortet kallt. Ditt Grafikkort får inte bli för varmt, dvs runt 85-99 grader då kan det börja smälta, Så håll koll på det under hela testet. Om du märker att det börjar bli för varmt borde du kanske sänka upplösningen lite, men om du inte ändrat den från din skärms upplösning, måste du kanske införskaffa en eller två extra fläktar / ett nytt kallare chassi. Du kan också byta Grafikkortets standard fläkt då de brukar vara ganska dåliga. <br />
<br />
När testet är klart och inget har gått fel så vet du hur dina varma ditt/dina Grafikkort blir på 100%. Om de inte blivit för varma så är det optimalt, om de inte är över 50/60 grader så kan du fundera på att överklocka grafikkortet något (överklocka = trimma). Jag själv ligger hemma på stabila 50-55 grader på 100%, jag har nu överklockat dem med ca: 30% och de ligger nu på ca 75-80 grader på 100% användning.<br />
<br />
'''OBS:''' glöm inte att kolla att Grafikkorten/kortet inte blir för varmt efter överklockningen, om de/den blir de kan du sänka överklockningen något, annars kan du öka den lite eller helt enkelt låta den vara som den är för tillfället.<br />
<br />
'''Grafikkorts överklockning ligger på OS:et dvs om du installerar om ditt Windos kommer din överklockings inställning försvinna. CPU överklockning ligger dock på BIOS dvs att den kommer vara kvar.'''<br />
<br />
Lycka till och hoppades att detta hjälpte dig :)<br />
<br />
// Johan Askefalk<br />
<br />
<br />
-----<br />
=== Dennis K ===<br />
<br />
'''Grafikkort:'''<br />
<br />
Ett grafikkort, även kallad ett bildskärmskort, skärm adapter och grafikadapter, är ett expansionskort vars grafikprocessor beräknar fram digitala "kartor" av vad som ska visas på skärmen. De flesta grafikkort erbjuder olika funktioner såsom accelererad rendering av 3D-scener och 2D grafik, TV-utgång eller möjligheten att ansluta flera bildskärmar (multi-monitor). I moderna datorer är grafikkortet i form av ett instickskort som ansluts i ett slot. Om man ska förklara hur ett grafikkort fungerar för någon som inte vet så kan man säga att en liten bit information skickas till grafikkortet från cpun och i den står det vad som ska visas på skärmen. Informationen skickas i elektriska pulser, där tex det här skickas, på/av=1/0. Grafikkortet läser informationen och vidarebefodrar de elektriska signalerna och hämtar den extra informationen som behövs till flera (1/0) som skickas ut till utgången som blir något en skärm kan läsa av och då vet den att den ska tända den pixeln, släcka den röda pixel, gröna osv.<br />
<br />
'''Crossfire:'''<br />
<br />
Crossfire kallas den teknik som gör det möjligt att sammankoppla två grafikkort så att dom delar på arbetsbördan, detta ger en stor fördel i bland annat datorspel.<br />
<br />
=== Fläkt ===<br />
<br />
'''Malin:'''<br /><br />
När en dator är i arbete, genererar komponenterna i datorn värmeenergi. Dock så är många delar i en dator väldigt känsliga mot värme. Därför är det viktigt att ha någon sorts kylning till datorn, så att luften i datorn förblir kall. Dels så att datorn inte överhettas, men även för att datorer jobbar bättre om den är kall. Den vanligaste kylningstekninken till en modern dator är datorfläkten. Datorfläkten har till uppgift att fläkta bort den varma luften inuti datorn och ersätta den med kall luft utifrån. Det finns oftast fler än en fläkt till en dator eftersom en fläkt inte är stark nog att kyla hela datorn. Det vanligaste är att det finns fläktar vid t.ex. nätagregatet, grafikkortet, processorn, CPU:n och vid Chassit. Dessa fläktar finns offtast redan från början, men att om man vill utsätta sin dator för tyngre program och mer jobb (t.ex. spel eller andra stora program), kan användaren sätta till extra fläktar. Det finns även olika bra fläktar som har bra styrka och snabbhet. Man mäter fläktars kraft i RPM (Rotations Per Minute). Desto mer RPM en fläkt har, desto bättre är den.<br />
--[[Användare:MalinHagland|MalinHagland]] 24 september 2012 kl. 12.07 (UTC)<br />
<br />
[[File:80mm computer fans with fan guards and connectors.png|thumb|80mm computer fans with fan guards and connectors]]<br />
<br />
<br />
Varje dators komponenter alstrar värme vid användning. Man måste därför ha något som kyler ner komponenterna för att de inte ska överhettas och smälta eller skadas. Meningen med datorfläktar är att de ska skicka ut värmen ur chassit. Många av delarna i en dator, som t.ex. hårddiskar och nätaggregat, behöver inte en fläkt, utan bara ett gott luftflöde genom chassit. Detta innebär att fläktarna ofta placeras nära värmegenererande komponenter, som grafikkort och processorer. <br />
Att kyla datorer med hjälp av fläktar är inte det enda alternativet i dagens läge. Personer som använder sina datorer till krävande arbeten måste iblanda ha bättre och mer effektiv kylning än dessa kan erbjuda. Vattenkylning är ett av dessa alternativ och går ut på att man leder kallt vatten till vattenblock som sitter monterade på datorkomponenterna. Detta sätt att kyla på är mycket mer effektivt. Samtidigt så är det mer riskabelt då datorn kan förstöras om en ledning går sönder och vatten sipprar ut i systemet.<br />
--[[Användare:Miro|Miro]] 24 september 2012 kl. 12.06 (UTC)<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Datormus ===<br />
[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg|miniatyr|200px|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]<br />
<br />
Jack<br />
<br />
Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X & ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X & Y-planet.<br />
<br />
Men just nu används laserdioder undertill som sänder ut en stråle. Strålen reflekteras till underlaget, och tas imot till musens mottagare. Förflyttningen registreras genom att musen rör på sig åt olika håll, då de reflekterande strålarna ändras<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== RAM ===<br />
<br />
Alfonso<br />
<br />
=== Ethernet ===<br />
<br />
August Carlsson<br />
<br />
Ethernet är en samling standardiserade sätt för kommunikation mellan datorenheter via höghastighets kablar. Ethernet är skapades år 1976 av Xerox Corporation. Ethernet standardiserades av IEEE, eller Institute of Electrical and Electronics <br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Ljudkort™=== <br />
<br />
Tim Rey<br />
<br />
Ett ljudkort är dator komponenten som låter dig spela upp och spela in ljud.<br />
Ljudkortet är oftast installerat på moderkortet men kan också vara instickskort. De som söker det bästa i sin dator använder instickskort då det är bättre isolerat mot bruset som kommer från moderkortet. men har även fler in- utgångar och digitala in- ut gångar.<br />
<br />
De flesta ljudkort använder en "digital-to-analog converter", eller "DAC", vilket konverterar digitalt genererad data till analogt format. Dens output är kopplad till en förstärkare, eller hörlurar, vilket gör att vi kan höra ljudet från datorn. <br />
Ett ljudkort kan ha många kopplingar, ibland är de för många eller för stora kopplingar, då installerar man ett externt kort där man länkar kopplingarna. Beroende på hur många kopplingar man använder räcker kanske inte ett kort, då använder man en breakbox som man kopplar till datorn. <br />
<br />
En viktig del av ljudkortet är polyfoni, vilket är förmågan framkalla olika självständiga röster och ljud samtidigt. Ju fler kanaler ljudkortet har, det vill säga hur många utgångar, och kvalitet på dem desto bättre ljud separering. Polyfoni är viktigt då om man inte har<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
'''Källor:'''<br />
http://h10025.www1.hp.com/ewfrf/wc/document?docname=c01993131&lc=sv&cc=se&dlc=sv<br />
<br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar<br />
<br />
=== ROM ===<br />
'''ROM''' eller Read-only Memory betyder med en grov översättning ”endast läsbart minne”. ROM-minnet i datorn är väldigt viktigt för att datorn ska kunna fungera. Detta beror på att all programvara som är avsedd för att styra hårdvaran i datorn finns på ROM-minnet. På grund av denna funktion kan man inte redigera informationen på ROM-minnet och därav namnet.<br />
<br />
'''PROM''', '''EPROM''' och '''EEPROM'''<br />
<br />
PROM eller ''programmerbart'' ROM är en vidareutveckling av ROM. PROM tillåter en att redigera koderna på minnet en gång. Men för att kunna redigera informationen på minnet så måste man ha en speciell skrivutrustning som är väldigt svår att få tag på. Sedan utvecklades EPROM och EEPROM. EPROM som står för ''erasable'' PROM kan man redigera med hjälp av ultraviolett strålning och EEPROM kan man redigera med hjälp av elektronsik utrustning.<br />
<br />
'''Flashminnen'''<br />
<br />
Flashminnen som har dubbelt så många transistorer per minnescell. Däremot har EEPROM en fördel som gör att man kan radera små block i taget. I små EEPROM-kretsar kan man radera och programmera 8 bitar i taget, medan flashminnets blockstorlek är på 524 288 bitar. EEPROMs minnescell är större än flashminnet, vilket innebär en högra produktionskostnad. <br />
<br />
Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Read-only_memory<br />
<br />
'''''Signera artikeln med ditt namn'''''<br />
<br />
<br />
<br />
=== Ett litet skämt ===<br />
<br />
Några norska skämt på temat datorterminologi: [[Norska löshundskommitén]]<br />
<br />
=== Flashminne ===<br />
Johnny Olsson<br />
<br />
=== SSD ===<br />
SSD står för Solid State Drive som kan översättas till halvledar disk på svenska. En SSD har inga snurande skivor som en vanlig hårddisk har utan baseras på minnskretsar istället. <br />
<br />
<br />
SSD ansluts oftast med SATA eller pci-e. En SSD som ansluts via pci-e är oftast snabbare men också mycket dyrare. SATA diskarna brukar ha läshastigheter runt 500MB/s och 500MB/s (2012) och pci-e diskarna runt 1500 MB/s läshastigheter och skrivhasigher runt 1200MB/s vilket kan jämföras med en vanlig traditionell hårdisk som kan läsa i ca 100MB/s och skriver i ca 100MB/s. Pci-e diskarna riktar sig mer mot företagsanvändning och I servrar där den extra hastigheten behövs medans SATA diskarna riktar sig mer mot persondatorer med krav på prestanda. <br />
<br />
<br />
En SSD är helt ljudlös och är okänslig mot stötar och vibrationer detta beror på att den inte har några rörliga delar. En SSD's livstid påverkas av antalet skrivningar så om disken får skriva mycket så kortas livstiden mycket.<br />
<br />
<br />
Eftersom tekniken är relativt ny så är priset förtfarande högt, ca 800 kr för 120Gb för en disk med SATA och för en 120Gb disk som ansluts via pci-e kostar ca 1800 kr.<br />
<br />
{{#ev:youtube|pEsJzrww_dA|250|right}}<br />
<br />
[[Fil:E-disk_2-5_scsi.jpg]]<br />
<br />
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Solid_state_drive#F.C3.B6rdelar Wikipedia.org]<br />
<br />
[http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/introduktion-till-datorn Kjell.com]<br />
<br />
--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] 27 september 2012 kl. 21.16 (UTC)<br />
<br />
=== USB ===<br />
Versioner:<br />
<br />
USB 1.0:<br />
Den första versionen av USB och lanserades 1996. Då pratade man om Low Speed som var upp till 1,5 Megabit/sek<br />
<br />
USB 1.1:<br />
Behovet av högre överföringshastighet var påtagligt och redan två år senare, 1998, så kom en mindre uppdatering av specifikationen för USB. Nu kunde man överföra med Full Speed, 12 megabit/sek<br />
<br />
USB 2.0:<br />
Jakten på högre gjorde att år 2000 kom nästa version. Hastigheten hade nu ökat till Hi-Speed, upp till 480 megabit/ sekund. I och med version 2.0 så konkurrerade den nya versionen på allvar med Firewire. USB 2.0 standarden var även bakåt kompatibel med den tidigare standarden USB 1.1.<br />
<br />
USB 3.0 :<br />
I och med att USB nu hade blivit en standard på både Mac och Windows så utvecklades USB standarden och år 2008 så blev USB version 3.0 en standard. Nu kunde man komma upp i hastigheter på hela 5 gigabits, Superspeed. En stor fördel men 3.0 var att nu kunde kommunikationen gå i båda riktningarna samtidigt. Detta eftersom man utnyttjar 5 extra ledare i kabeln. En annan stor och viktig fördel var att nu kunde man få ut mer ström från varje USB-uttag vilket gjorde att tillverkarna fick möjlighet att tillverka nya tillbehör där man inte behövde skicka med externa nätdelar. <br />
<br />
När det gäller priser så varierar priserna väldigt kraftigt beroende på kvalité och funktioner. En del USB minnen är gjorda för att tåla extrema förhållanden och sen finns det även USB minnen med inbyggda fingeravtrycksläsare och olika krypteringar. Ett standard 4GBs minne kan man få från 30 kr och uppåt medan ett 256GBs minne kostar från ca 3000 kr och uppåt.<br />
<br />
Källor: <br />
:http://sv.wikipedia.org/wiki/Universal_Serial_Bus<br />
:http://www.usb.org/home<br />
:http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=168<br />
<br />
/My Schenkmanis<br />
<br />
==== USB ====<br />
En usb överför ”data” som består utav den fil man, kopierar/ klipper ut, in till datorn med hjälp utav flera virtuella portar vid namn ”Endpoints”. Nästan alla enheter använder sig utav flera sådana ”Endpoints”, ca upp till 32st av olika typer, där var och en utav dem identifieras med ett nummer samt den riktning som data flödet (filerna) ska till i datorn. Under den tiden du kopierar/ klipper ut din fil till datorn så hanterar den all information tillsammans med ett gäng andra detaljer. <br />
<br />
[[Fil:Skärmavbild_2012-09-26_kl._1.38.39_PM.png|200|]]<br />
<br />
Endpoint: är inbyggda i självaste usb:n när de blir tillverkade i fabrikerna, så dem finns permanent på självaste USB produkten. <br />
[[Fil:Screenshot_2012-09-26-12-53-32.png|thumb|De guldiga sträcken på denna usb-minne är endpoints]]<br />
// Mattias Norberg<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== firewire ===<br />
--[[Användare:Rove|Rove]] 24 september 2012 kl. 12.31 (UTC)<br />
[[Fil:Firewire.jpeg|thumb|left]] {{#ev:youtube|xP5aLoRozt8|250|right}}<br />
firewire är apples namn på produkten IEEE 1394 som är en högkommunikationskoppling till och från datorutrustning som till exemple överföring mellan en digital kamra eller liknande. Tekniken utvecklades under ledning av Apple tillsammans med bland andra Texas Instruments, IBM och Sony. IEEE 1394 är ett tekniskt bättre alternativ till USB, men har blivit mindre utbrett eftersom hårdvarukostnaden är högre.<br />
<br />
The IEEE 1394 interface, developed in the late 1980s and early 1990s by Apple as FireWire, is a serial bus interface standard for high-speed communications and isochronous real-time data transfer. The 1394 interface is comparable with USB and often those two technologies are considered together, though USB has more market share.[1] Apple first included FireWire in some of its 1999 models, and most Apple computers since the year 2000 have included FireWire ports, though, as of 2012, nothing beyond the 800 version (IEEE-1394b).[2] The interface is also known by the brand i.LINK (Sony), and Lynx (Texas Instruments). IEEE 1394 replaced parallel SCSI in many applications, because of lower implementation costs and a simplified, more adaptable cabling system. The 1394 standard also defines a backplane interface, though this is not as widely used.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
<br />
=== Ljudkortet ===<br />
[[File:Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB.jpg|thumb|Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB]]<br />
<br />
Frank Salazar Diaz<br />
<br />
'''Geylan'''<br />
<br />
Ljudkortet är en komponent i datorn som spelar upp och spelar in ljud. Ljudkortet brukar oftas vara kopplat till Moderkortet och det är så ganska ofta på de moderna datorerna, fast det finns folk som använder ett instickskort för att de presterar bättre och man får en högre kvalite på ljudet. Signalerna/bruset som kommer från instickskortet är bättre isolerade och det betyder att bruset som uppstår när man använder ett ljudkort som är kopplat till moderkortet inte uppstår lika mycket och ljudet blir klarare. Instickskortet kan byta mellan olika samplingsfreksvenser, t.ex. 44.1/48/96 kHz, och på ljudkortet som är kopplat i moderkortet så brukar man oftast bara kunna använda 44.1 kHz. <br />
<br />
De första ljudkorten till PC började användas i början av 1990-talet och då hade de bara MIDI-funktion som kunde kommunicera med datorer och instrument som t.ex. keyboards och trummaskiner. MIDI står för Musical Instrument Digital Interface och på svenska så är det ett seriellt elektroniskt gränssnit ämnat för musikbruk. Och senare på början av 1990-talet så började man även och använda 8 bitars digitalt ljud som var bättre än MIDI. Det första ljudkortet tillverkades i 80-talet och det hette Creative’s Soundblaster-kort och det var de första ljudkortet till PC.<br />
<br />
<br />
Det första ljudkortet till PC kom i början av 1990-talet och då hade de i första fallen endast MIDI- funktion och senare så hade den även 8 bitars digitalt Ljud. <br />
en utav de första ljudkorten som kom ut till PC var Creative’s Sound blaster. Som började tillverka i slutet av 80-talet <br />
<br />
Sound Blaster är ett av många varumärken på en serie ljudkort skapat av det Singapore-baserade företag Creative Labs. <br />
AdLib var ett populärt MIDI-ljudkort tillverkat av det kanadensiska företaget AdLib, inc. Mellan 1987 och 1992. ( Ad lib är en förkortning av latinets ’ad libitum’) <br />
<br />
Det fanns också extern ljudkort som var till de allra första hemdatorerna. några märken var Sinclair, Commodore, BBC, Amstrad, Spectravideo m.m. dessa ljudkort innehöll ofta en tre-kanals ljudkrets, vissa ljudkort hade stöd för MIDI som då var mycket nytt. Priset på ett ljudkort med märket Creative Sound Blaster kan kosta mellan 540-900kr<br />
<br />
'''''Källor'''''<br />
<br />
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Creative_SB_X-Fi_Fatal1ty-AB.jpg<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Midi<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljudkort<br />
<br />
=== Processor ===<br />
<br />
Alexander Mårtensson, Bastian Pedersen<br />
<br />
=== Vattenkylning===<br />
Victor Heinonen<br />
<br />
==Lagringsminne==<br />
<br />
<br />
''Lagringsminne eller externminne används såsom arbetsminnet till att lagra datorprogram och dess data när det inte används. Det finns många olika typer av lagringsminnen. Exempel på några lagringsminnen är disketter, hårddiskar, optiska skivor som dvd och Cd och man får inte glömma transistorbaserade flashminnen. Den andra typen av datorminne kallas för arbetsminne eller RAM. Skillnaden mellan arbetsminne och lagringsminne är att lagringsminnen inte är flyktigt, vilket betyder att det kan lagra data under en längre perioder även utan strömtillförsel vilket RAM inte kan.<br />
Nu för tiden har de flesta datorer inbyggda lagringsminnen såsom hårddiskar. För i tiden var inte lagringsminnen inte inbyggt i datorn själv och av historiska skäl används fortfarande begreppet "externminne". [[File:Interference-colors.jpg|thumb|Lagringminne]]<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Oscar Rasinaho</div>Geylanhttps://wikiskola.se/index.php?title=Geylans_Sandl%C3%A5da&diff=18549Geylans Sandlåda2012-10-03T11:02:16Z<p>Geylan: </p>
<hr />
<div>[[File:Kalabrien Ricadi Sandwellen 2129.jpg|thumb|Kalabrien Ricadi Sandwellen 2129]]<br />
== Vad? ==<br />
{{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer? Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område. <br />
<br />
Du behöver bli medlem och logga in på Wikiskola för att kunna skriva här. <br />
<br />
'''Vi vill att du:'''<br />
* Förklarar vad förkortningen står för.<br />
* Översätter engelska uttryck till svenska<br />
* Anger ungefärligt pris<br />
* Förklarar hur den fungerar<br />
* Länk till en film eller inbäddad film.<br />
* Källor/länkar<br />
<br />
Skriv ditt namn under den rubrik där du kan bidra. Eller lägg till en egen rubrik.<br />
<br />
Du publicerar din text genom att lägga in på denna sida.<br />
}}<br />
<br />
=== Chassi ===<br />
niclas william Fredrik<br />
<br />
=== Kraftaggregat (PSU) ===<br />
[[File:ATX-Netzteil.jpg|thumb|ATX-Netzteil. Klicka på bilden för mer info.]]<br />
Nätaggregatet eller PSU som står för "Power Supply Unit" ser till att datorn ens startar. PSU:ns uppgift är att konvertera vägguttagets 230V till lägre spänningar så som 12V, 5V och 3.3V då datorns andra komponenter inte skulle klara av den höga spänningen. Man kan se PSU:n lite som ett hjärta som "pumpar" ut ström till datorns alla komponenter.<br />
<br />
'''Strömkablar'''<br />
<br />
Genom tiderna har många kablar tagits fram och och skrotats men dessa är några av de vanligaste och mest betydande.<br />
<br />
<br />
:* 20/24 pin power connector - moderkortet<br />
:*SATA-Power connector - optiska enheter & HDD<br />
:*4-pin connector - äldre optiska enheter & äldre HDD:er<br />
:*2x2-pin connector - CPU<br />
:*PCie-Power connector - GPU<br />
<br />
<br />
Issa, Bomler<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Moderkort ===<br />
<br />
====Kasper Winberg ====<br />
[[Fil:Moderkort PCH.gif|thumb|400px|Schematisk bild på två av de vanligaste moderkorten]]<br />
Moderkort är det svenska ordet för Motherboard och är ingen direkt förkortning så som USB (som står för universal serial bus). Det engelska namnet och även det ursprungliga namnet är Motherboard just för att det är grunden till en dator, utan moderkortet - ingen fungerande dator. Moderkortet sitter i chassit som alla andra komponenter och är "basen" till alla komponenter. <br />
<br />
Priset på ett moderkort kan variera grovt beroende på vad du ska använda det till, om du ska ha det i en vanlig arbetsdator utan några speciella tillägg kan du komma undan med en 1000kr ungefär, men om du ska ha ett moderkort till tex en speldator så kan det kosta mycket mer beroende på vad för processor du har för den måste passa in i ditt moderkort, och hur många PCIe uttag du behöver. Men ett moderkort kan kosta runt 1000-5000kr. <br />
Standardpriset brukar ligga runt 1500kr.<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
Här nedan ser du en översikt på ett modernt moderkort och några av de viktigaste komponenterna på moderkortet<br />
<br /><br />
<br />
<br />
[[Fil:Modertkort_översikt_kasper.jpg|400px|left|Moderkort översikt]]<br />
1. Front panel (Se nedan)<br /><br />
2. PCI express x16 (Används till [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|grafikkort]], [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Ljudkortet|ljudkort]], nätverkskort)<br /><br />
3. PCI (Användes förr till allt som PCI-E har nu, används fortfarande till närverkskort / ljudkort)<br /><br />
4. PCI express x1 (Används till ljudkort, nätverkskort) <br /><br />
5. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|CPU]] sockel (processor sockel)<br /><br />
6. Plats för [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]] (arbetsminnet)<br /><br />
7. Strömförsörjning till moderkort<br /><br />
8. SATA uttag 6GB/s ([[Uppgift_Beskriv_en_datordel#SSD|SSD hårddisk]])/[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Joachim_A|(SATA hårddisk)]] <br /><br />
9. SATA 3GB/s <br /><br />
10. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#USB|USB]] uttag <br /><br />
11.[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#CMOS|CMOS]] Batteri<br />
<br />
[[Fil:Front_panel_moderkort.jpg|300px|left|Moderkortets front panel]]<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
1. VGA (uttag för bildkabel)<br /><br />
2. USB portar<br /><br />
3. Ljud ingångar <br /><br />
4. Internet uttag<br />
<br />
<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br />
<br />
<br />
Källor: <br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild<br /><br />
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620<br /><br />
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf<br /><br />
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/<br /><br />
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320<br /><br />
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm<br /><br />
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html<br /><br />
Jag har gjort beskrivning på bilderna själv via Microsoft Paint & Seashore<br />
<br />
<br />
--[[Användare:KasperV|KasperV]] 25 september 2012 kl. 15.38 (UTC)<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
==== Max Allerborg ====<br />
<br />
Moderkortet, det är ungefär som en människas hjärta. Nu undrar ni säkert hur ett moderkort kan vara som ett hjärta och det tänkte jag berätta för er. Det är så att alla komponenter som finns i datorn är kopplade till moderkortet på ett eller annat sätt. De flesta strömkällorna är kopplade direkt till moderkortet som i sin tur skickar vidare strömmen till komponenterna listade nedan.<br />
<br /><br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|Grafikkort]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|Processor]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Fl.C3.A4kt|Fläkt]]<br />
<br />
Det finns även en del komponenter som inte får ström av moderkortet och dom komponenterna kan ni se i listan nedan<br />
[[Fil:ASRock N68C-S UCC Rev 1.03.jpg|400px|thumb|Micro-ATX med AMD socket FM1]]<br />
<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#H.C3.A5rddisk|Hårddisk]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#ROM|CD/DVD Läsare]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Kraftaggregat_.28PSU.29|Nätaggregat]]<br />
<br />
<br /><br />
För inte så länge sedan så hade moderkorten tre stycken olika chip men med teknikens utveckling så har man kommit på en annan lösning med endast två chip. Den nya två chips lösningen ska även fungera mycket snabbare och bättre än föregående alternativet. De två chipen som finns nu heter CPU (Central Processing Unit) samt PCH (Platform Controller Hub). Som jag sade tidigare så är nästan alla komponenter i datorn kopplade till moderkortet eller mer specifikt i de två chipsen. Till CPU:n kopplas externgrafik via PCIe, Interngrafik via CPU enheten och RAM-Minnen. Alltså så kan vi dra slutsaten att CPU:n kontrollerar utdataenheter. Till PCH:n som är den andra styrbryggan kopplas USB (Universial Serial Bus), Nätverk, Serial-ATA och en PCIe x1 för exempelvis ett externtljudkort. Då kan vi dra slutsatsen att PCH:n kontrollerar indataenheter. Det är alltså moderkortet som sammansvetsar alla komponenter och PCH:n och CPU:n som ser till att alla komponenterna kan samarbeta.<br />
<br />
<br /><br />
===== [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#BIOS_2|BIOS]] =====<br />
(Basic Input/Output System) är den delen utav moderkortet som ser till att allting som ska startas startar och det sker med hjälp av en typ av mjukvara som ett operativsystem. Du kan även göra en rad olika inställningar via BIOS.<br />
<br />
<br /><br />
===== CMOS =====<br />
(Complementary Metal-Oxide Semiconductor) är ett litet minne som håller koll och lagrar info om BIOS systemet. den info som lagras är mestadels inställningar som sköts via BIOS systemet. CMOS håller även koll på saker som hårddiskarnas status och klockfrekvens på processorn.<br /><br />
<br /><br />
<br />
Moderkort Källor:<br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild<br /><br />
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620<br /><br />
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf<br /><br />
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/<br /><br />
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320<br /><br />
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm<br /><br />
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html<br />
<br />
--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] 24 september 2012 kl. 12.14 (UTC)<br />
{{clear}}<br />
<br />
==== Joachim A ====<br />
Hårddisk<br />
<br />
Den största delen av en hårddisk består av flera magnetiska skivor som är roterande och ligger på varandra. På varje sida av skivan sitter det skrivhuvuden som läser från eller skriver till skivan. <br />
<br />
Tre saker som är bra att känna till på en hårddisk är cylinder, huvud och sektor. <br />
På hårdisken finns det flera spår. När skrivhuvudet har letat sig fram till rätt spår kan den stå stilla där och läsa eller skriva data, under tiden skivan roterar under.<br />
<br />
En hårdisk kan bestå av flera skivor. Cylindern är det spår som ligger på samma ställe på varje skiva. Har man fyra skivor så kan tex spåret näst längs ut på alla skivor. tillsammans utgöra en cylinder. <br />
<br />
När hårddisken (skivorna)delats upp i flera små delar. så bildar den minsta delen sektorn. sektorn är oftast 512 B stor,. Eftersom en sektor inte rymmer så mycket lägger man i hop dom till ett större utrymme, ett större kluster.<br />
<br />
För att hårdisken ska kunna hitta en bestämd sektor behöver den först få reda på vilken cylinder datan ligger på för att kunna bestämma vilken placering skrivhuvudet ska ha. Hårddisken består av flera skrivhuvuden och måste först veta vilket skrivhuvud som ska användas och i vilken sektor datan ligger i. Vid läsning eller skrivning ställer rätt skrivhuvud in sig automatiskt och väntar sen på att den rätta sektorn har snurrat fram. <br />
<br />
Tekniken som jag beskrivit kallas egentligen CHS-adressering (cylinder, head, sector) men den är föråldrad. Datorn beskriver nu för tiden inte dessa punkter var för sig. Det är samma grundprincip men blocken numreras nu efter den ordning de ligger i. Den nya tekniken kallas LBA (Logical Block Addressing). första sektorn har nummer 0, nästa nummer 1 och så vidare. <br />
<br />
normal priset på en hårdisk på 1TB ligger på 650kr <br />
<br />
<br />
--[[Användare:JoachimAllerborg|JoachimAllerborg]] 26 september 2012 kl. 19.46 (UTC)<br />
=== BIOS ===<br />
Jimmy Hammarsten<br />
<br />
BIOS<br />
Ett BIO system är ett program eller en mjukvara som är inbyggd i datorn med ett BIO system som startar datorns operativ system, grafik kortet, RAM, CPU, Tangentbordet, musen och hårddisken mm. BIOS står för Basic Input/Output System. Ett BIO System har ett Användargränssnitt som vanligen ett menysystem genom att trycka en viss tangent på tangentbordet när datorn startar. I BIOS UI, kan en användare<br />
- Konfigurera hårdvaran<br />
- Sätta system klockan<br />
- Aktivera/avaktivera system komponenter<br />
- välja vilken enhet som är bäst lämplig till att starta upp systemet<br />
- sätta olika lösenord uppmaningar, till exempel ett lösenord för att få tillgång till BIOS-funktionerna för användargränssnittet själv och förhindra illvilliga användare från att starta upp systemet från obehörig kringutrustning. <br />
<br />
<br />
<br />
källa<br />
Datorteknik 1A V2011 Lärobok sid 23 av Jan-Eric Thelin<br />
http://windows.microsoft.com/sv-SE/windows7/BIOS-frequently-asked-questions<br />
http://en.wikipedia.org/wiki/BIOS<br />
<br />
=== grafikkort ===<br />
--[[Användare:Jesperdeli|Jesperdeli]] 24 september 2012 kl. 12.36 (UTC)<br />
=== Grafikkort ===<br />
<br />
Johan Askefalk<br />
<br />
[[File:ATI Radeon HD 4770 Graphics Card-oblique view.jpg|thumb|ATI Radeon HD 4770]]<br />
Grafikkort används i nästan alla datorer. De finns snabba energi-slukande Grafikkort och snåla tysta energisnåla Grafikkort.<br />
Snabba Grafikkort används främst i Spel datorer, och bild/film redigerings datorer, Dvs alla som jobbar med media och behöver<br />
ett snabbt Grafikkort. För att det ska gå snabbare och "Smoothare". <br />
<br />
Alla Grafikkort har ett "Grafikminne" det fungerar ungefär som ett RAM minne. Speldatorer behöver mycket minne dvs över 1 GB. Men de snabbaste brukar kunna ha över 4GB!<br />
Men alla Grafikkort behöver inte gigantiska "Grafikminnen", om man till exempel arbetar med att skriva böcker eller långa texter så är det bättre att köpa ett tyst och mer energisnålt Grafikkort.<br />
Och satsa mera på en bra CPU, en snabb SSD och mycket RAM.<br />
<br />
Med en ny teknik kallad "Cuda" skapas av Nvidia. Med denna teknik kan GPU:ns super snabba minne användas som "huvudminne" när man redigerar bilder och liknande, Med denna teknik kan man arbeta otroligt mycket snabbare. Tekniken fungerar så att deras grafikkort ger kraft av sina super snabba processorer och med detta får man en extrem powerboost. <br />
<br />
==== Crossfire ====<br />
:<br />
Crossfire är en teknik som gör att man kan koppla 2 Grafikkort tillsammans, och med detta ge starkare prestanda. Det går dock bara att koppla 2 Gafikkort via Crossfire om de 2 första nummerna på modellen är detsamma. Till exempel: Man kan koppla 1: Radeon HD 5770 och en 5790, Men inte 1: 7970 och 1: 7870. För att detta ska fungerar måste man dock ha ett moderkort som stödjer Crossfire X. <br />
Om man bestämmer sig för att köra Crossfire så är det bra att tänka på att det används väldigt mycket energi, och det blir väldigt varm. Därför kan det vara bra att köpa någon extra fläkt eller kanske en vattenskylningssystem. Dessutom kan det vara bra att kolla så att de Grafikkort du ska använda Crossfire med arbetar bra tillsammans, Eftersom att även om de två första siffrorna är det samma. Kan de kanske finnas buggar om de kör tillsammans. De kan vara i form av bluescreens eller Glitter på skärmen. Du kan kolla detta genom att till exempel läsa på forum eller helt enkelt google det. Forum jag rekommenderar Sweclockers.se.<br />
<br />
[[File:Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire.jpg|thumb|Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire]]<br />
<br />
Som jag sa tidigare så blir Grafikkorten oftast mycket varmare när de kör i Crossfire. Det är viktigt att det inte blir för varmt eftersom att då kan Moderkortet/ grafikkortet smälta. Mitt personliga tips är att varje gång du köpt ett eller flera Grafikkort kolla värmen på dem när de "Idlar" samt kör i "100%". Detta kan du simpelt göra med ett program som heter: FurMark: VGA test. Programmet fungerar så att den öppnar ett fönster som har väldigt höga Grafikinställningar. Och grafikkortet tvingas använda allt den har för att kunna visa filmen i så hög grafik som möjligt. När programmet startats kommer den köra i 15 minuter på din skärms upplösning, eller någon annan virtuell upplösning om du så vill. Under dessa 15 minuter kommer grafikkortet jobba på 100% och fläktarna kommer att automatiskt öka för att hålla grafikkortet kallt. Ditt Grafikkort får inte bli för varmt, dvs runt 85-99 grader då kan det börja smälta, Så håll koll på det under hela testet. Om du märker att det börjar bli för varmt borde du kanske sänka upplösningen lite, men om du inte ändrat den från din skärms upplösning, måste du kanske införskaffa en eller två extra fläktar / ett nytt kallare chassi. Du kan också byta Grafikkortets standard fläkt då de brukar vara ganska dåliga. <br />
<br />
När testet är klart och inget har gått fel så vet du hur dina varma ditt/dina Grafikkort blir på 100%. Om de inte blivit för varma så är det optimalt, om de inte är över 50/60 grader så kan du fundera på att överklocka grafikkortet något (överklocka = trimma). Jag själv ligger hemma på stabila 50-55 grader på 100%, jag har nu överklockat dem med ca: 30% och de ligger nu på ca 75-80 grader på 100% användning.<br />
<br />
'''OBS:''' glöm inte att kolla att Grafikkorten/kortet inte blir för varmt efter överklockningen, om de/den blir de kan du sänka överklockningen något, annars kan du öka den lite eller helt enkelt låta den vara som den är för tillfället.<br />
<br />
'''Grafikkorts överklockning ligger på OS:et dvs om du installerar om ditt Windos kommer din överklockings inställning försvinna. CPU överklockning ligger dock på BIOS dvs att den kommer vara kvar.'''<br />
<br />
Lycka till och hoppades att detta hjälpte dig :)<br />
<br />
// Johan Askefalk<br />
<br />
<br />
-----<br />
=== Dennis K ===<br />
<br />
'''Grafikkort:'''<br />
<br />
Ett grafikkort, även kallad ett bildskärmskort, skärm adapter och grafikadapter, är ett expansionskort vars grafikprocessor beräknar fram digitala "kartor" av vad som ska visas på skärmen. De flesta grafikkort erbjuder olika funktioner såsom accelererad rendering av 3D-scener och 2D grafik, TV-utgång eller möjligheten att ansluta flera bildskärmar (multi-monitor). I moderna datorer är grafikkortet i form av ett instickskort som ansluts i ett slot. Om man ska förklara hur ett grafikkort fungerar för någon som inte vet så kan man säga att en liten bit information skickas till grafikkortet från cpun och i den står det vad som ska visas på skärmen. Informationen skickas i elektriska pulser, där tex det här skickas, på/av=1/0. Grafikkortet läser informationen och vidarebefodrar de elektriska signalerna och hämtar den extra informationen som behövs till flera (1/0) som skickas ut till utgången som blir något en skärm kan läsa av och då vet den att den ska tända den pixeln, släcka den röda pixel, gröna osv.<br />
<br />
'''Crossfire:'''<br />
<br />
Crossfire kallas den teknik som gör det möjligt att sammankoppla två grafikkort så att dom delar på arbetsbördan, detta ger en stor fördel i bland annat datorspel.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Datormus ===<br />
[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg|miniatyr|200px|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]<br />
<br />
Jack<br />
<br />
Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X & ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X & Y-planet.<br />
<br />
Men just nu används laserdioder undertill som sänder ut en stråle. Strålen reflekteras till underlaget, och tas imot till musens mottagare. Förflyttningen registreras genom att musen rör på sig åt olika håll, då de reflekterande strålarna ändras<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== RAM ===<br />
<br />
Alfonso<br />
<br />
=== Ethernet ===<br />
<br />
August Carlsson<br />
<br />
Ethernet är en samling standardiserade sätt för kommunikation mellan datorenheter via höghastighets kablar. Ethernet är skapades år 1976 av Xerox Corporation. Ethernet standardiserades av IEEE, eller Institute of Electrical and Electronics <br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Ljudkort™=== <br />
<br />
Tim Rey<br />
<br />
Ett ljudkort är dator komponenten som låter dig spela upp och spela in ljud.<br />
Ljudkortet är oftast installerat på moderkortet men kan också vara instickskort. De som söker det bästa i sin dator använder instickskort då det är bättre isolerat mot bruset som kommer från moderkortet. men har även fler in- utgångar och digitala in- ut gångar.<br />
<br />
De flesta ljudkort använder en "digital-to-analog converter", eller "DAC", vilket konverterar digitalt genererad data till analogt format. Dens output är kopplad till en förstärkare, eller hörlurar, vilket gör att vi kan höra ljudet från datorn. <br />
Ett ljudkort kan ha många kopplingar, ibland är de för många eller för stora kopplingar, då installerar man ett externt kort där man länkar kopplingarna. Beroende på hur många kopplingar man använder räcker kanske inte ett kort, då använder man en breakbox som man kopplar till datorn. <br />
<br />
En viktig del av ljudkortet är polyfoni, vilket är förmågan framkalla olika självständiga röster och ljud samtidigt. Ju fler kanaler ljudkortet har, det vill säga hur många utgångar, och kvalitet på dem desto bättre ljud separering. Polyfoni är viktigt då om man inte har<br />
<br />
=== Fläkt ===<br />
<br />
'''Malin:'''<br /><br />
När en dator är i arbete, genererar komponenterna i datorn värmeenergi. Dock så är många delar i en dator väldigt känsliga mot värme. Därför är det viktigt att ha någon sorts kylning till datorn, så att luften i datorn förblir kall. Dels så att datorn inte överhettas, men även för att datorer jobbar bättre om den är kall. Den vanligaste kylningstekninken till en modern dator är datorfläkten. Datorfläkten har till uppgift att fläkta bort den varma luften inuti datorn och ersätta den med kall luft utifrån. Det finns oftast fler än en fläkt till en dator eftersom en fläkt inte är stark nog att kyla hela datorn. Det vanligaste är att det finns fläktar vid t.ex. nätagregatet, grafikkortet, processorn, CPU:n och vid Chassit. Dessa fläktar finns offtast redan från början, men att om man vill utsätta sin dator för tyngre program och mer jobb (t.ex. spel eller andra stora program), kan användaren sätta till extra fläktar. Det finns även olika bra fläktar som har bra styrka och snabbhet. Man mäter fläktars kraft i RPM (Rotations Per Minute). Desto mer RPM en fläkt har, desto bättre är den.<br />
--[[Användare:MalinHagland|MalinHagland]] 24 september 2012 kl. 12.07 (UTC)<br />
<br />
[[File:80mm computer fans with fan guards and connectors.png|thumb|80mm computer fans with fan guards and connectors]]<br />
<br />
<br />
Varje dators komponenter alstrar värme vid användning. Man måste därför ha något som kyler ner komponenterna för att de inte ska överhettas och smälta eller skadas. Meningen med datorfläktar är att de ska skicka ut värmen ur chassit. Många av delarna i en dator, som t.ex. hårddiskar och nätaggregat, behöver inte en fläkt, utan bara ett gott luftflöde genom chassit. Detta innebär att fläktarna ofta placeras nära värmegenererande komponenter, som grafikkort och processorer. <br />
Att kyla datorer med hjälp av fläktar är inte det enda alternativet i dagens läge. Personer som använder sina datorer till krävande arbeten måste iblanda ha bättre och mer effektiv kylning än dessa kan erbjuda. Vattenkylning är ett av dessa alternativ och går ut på att man leder kallt vatten till vattenblock som sitter monterade på datorkomponenterna. Detta sätt att kyla på är mycket mer effektivt. Samtidigt så är det mer riskabelt då datorn kan förstöras om en ledning går sönder och vatten sipprar ut i systemet.<br />
--[[Användare:Miro|Miro]] 24 september 2012 kl. 12.06 (UTC)<br />
<br />
<br />
'''Källor:'''<br />
http://h10025.www1.hp.com/ewfrf/wc/document?docname=c01993131&lc=sv&cc=se&dlc=sv<br />
<br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar<br />
<br />
=== ROM ===<br />
'''ROM''' eller Read-only Memory betyder med en grov översättning ”endast läsbart minne”. ROM-minnet i datorn är väldigt viktigt för att datorn ska kunna fungera. Detta beror på att all programvara som är avsedd för att styra hårdvaran i datorn finns på ROM-minnet. På grund av denna funktion kan man inte redigera informationen på ROM-minnet och därav namnet.<br />
<br />
'''PROM''', '''EPROM''' och '''EEPROM'''<br />
<br />
PROM eller ''programmerbart'' ROM är en vidareutveckling av ROM. PROM tillåter en att redigera koderna på minnet en gång. Men för att kunna redigera informationen på minnet så måste man ha en speciell skrivutrustning som är väldigt svår att få tag på. Sedan utvecklades EPROM och EEPROM. EPROM som står för ''erasable'' PROM kan man redigera med hjälp av ultraviolett strålning och EEPROM kan man redigera med hjälp av elektronsik utrustning.<br />
<br />
'''Flashminnen'''<br />
<br />
Flashminnen som har dubbelt så många transistorer per minnescell. Däremot har EEPROM en fördel som gör att man kan radera små block i taget. I små EEPROM-kretsar kan man radera och programmera 8 bitar i taget, medan flashminnets blockstorlek är på 524 288 bitar. EEPROMs minnescell är större än flashminnet, vilket innebär en högra produktionskostnad. <br />
<br />
Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Read-only_memory<br />
<br />
'''''Signera artikeln med ditt namn'''''<br />
<br />
<br />
<br />
=== Ett litet skämt ===<br />
<br />
Några norska skämt på temat datorterminologi: [[Norska löshundskommitén]]<br />
<br />
=== Flashminne ===<br />
Johnny Olsson<br />
<br />
=== SSD ===<br />
SSD står för Solid State Drive som kan översättas till halvledar disk på svenska. En SSD har inga snurande skivor som en vanlig hårddisk har utan baseras på minnskretsar istället. <br />
<br />
<br />
SSD ansluts oftast med SATA eller pci-e. En SSD som ansluts via pci-e är oftast snabbare men också mycket dyrare. SATA diskarna brukar ha läshastigheter runt 500MB/s och 500MB/s (2012) och pci-e diskarna runt 1500 MB/s läshastigheter och skrivhasigher runt 1200MB/s vilket kan jämföras med en vanlig traditionell hårdisk som kan läsa i ca 100MB/s och skriver i ca 100MB/s. Pci-e diskarna riktar sig mer mot företagsanvändning och I servrar där den extra hastigheten behövs medans SATA diskarna riktar sig mer mot persondatorer med krav på prestanda. <br />
<br />
<br />
En SSD är helt ljudlös och är okänslig mot stötar och vibrationer detta beror på att den inte har några rörliga delar. En SSD's livstid påverkas av antalet skrivningar så om disken får skriva mycket så kortas livstiden mycket.<br />
<br />
<br />
Eftersom tekniken är relativt ny så är priset förtfarande högt, ca 800 kr för 120Gb för en disk med SATA och för en 120Gb disk som ansluts via pci-e kostar ca 1800 kr.<br />
<br />
{{#ev:youtube|pEsJzrww_dA|250|right}}<br />
<br />
[[Fil:E-disk_2-5_scsi.jpg]]<br />
<br />
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Solid_state_drive#F.C3.B6rdelar Wikipedia.org]<br />
<br />
[http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/introduktion-till-datorn Kjell.com]<br />
<br />
--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] 27 september 2012 kl. 21.16 (UTC)<br />
<br />
=== USB ===<br />
Versioner:<br />
<br />
USB 1.0:<br />
Den första versionen av USB och lanserades 1996. Då pratade man om Low Speed som var upp till 1,5 Megabit/sek<br />
<br />
USB 1.1:<br />
Behovet av högre överföringshastighet var påtagligt och redan två år senare, 1998, så kom en mindre uppdatering av specifikationen för USB. Nu kunde man överföra med Full Speed, 12 megabit/sek<br />
<br />
USB 2.0:<br />
Jakten på högre gjorde att år 2000 kom nästa version. Hastigheten hade nu ökat till Hi-Speed, upp till 480 megabit/ sekund. I och med version 2.0 så konkurrerade den nya versionen på allvar med Firewire. USB 2.0 standarden var även bakåt kompatibel med den tidigare standarden USB 1.1.<br />
<br />
USB 3.0 :<br />
I och med att USB nu hade blivit en standard på både Mac och Windows så utvecklades USB standarden och år 2008 så blev USB version 3.0 en standard. Nu kunde man komma upp i hastigheter på hela 5 gigabits, Superspeed. En stor fördel men 3.0 var att nu kunde kommunikationen gå i båda riktningarna samtidigt. Detta eftersom man utnyttjar 5 extra ledare i kabeln. En annan stor och viktig fördel var att nu kunde man få ut mer ström från varje USB-uttag vilket gjorde att tillverkarna fick möjlighet att tillverka nya tillbehör där man inte behövde skicka med externa nätdelar. <br />
<br />
När det gäller priser så varierar priserna väldigt kraftigt beroende på kvalité och funktioner. En del USB minnen är gjorda för att tåla extrema förhållanden och sen finns det även USB minnen med inbyggda fingeravtrycksläsare och olika krypteringar. Ett standard 4GBs minne kan man få från 30 kr och uppåt medan ett 256GBs minne kostar från ca 3000 kr och uppåt.<br />
<br />
Källor: <br />
:http://sv.wikipedia.org/wiki/Universal_Serial_Bus<br />
:http://www.usb.org/home<br />
:http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=168<br />
<br />
/My Schenkmanis<br />
<br />
==== USB ====<br />
En usb överför ”data” som består utav den fil man, kopierar/ klipper ut, in till datorn med hjälp utav flera virtuella portar vid namn ”Endpoints”. Nästan alla enheter använder sig utav flera sådana ”Endpoints”, ca upp till 32st av olika typer, där var och en utav dem identifieras med ett nummer samt den riktning som data flödet (filerna) ska till i datorn. Under den tiden du kopierar/ klipper ut din fil till datorn så hanterar den all information tillsammans med ett gäng andra detaljer. <br />
<br />
[[Fil:Skärmavbild_2012-09-26_kl._1.38.39_PM.png|200|]]<br />
<br />
Endpoint: är inbyggda i självaste usb:n när de blir tillverkade i fabrikerna, så dem finns permanent på självaste USB produkten. <br />
[[Fil:Screenshot_2012-09-26-12-53-32.png|thumb|De guldiga sträcken på denna usb-minne är endpoints]]<br />
// Mattias Norberg<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== firewire ===<br />
--[[Användare:Rove|Rove]] 24 september 2012 kl. 12.31 (UTC)<br />
[[Fil:Firewire.jpeg|thumb|left]] {{#ev:youtube|xP5aLoRozt8|250|right}}<br />
firewire är apples namn på produkten IEEE 1394 som är en högkommunikationskoppling till och från datorutrustning som till exemple överföring mellan en digital kamra eller liknande. Tekniken utvecklades under ledning av Apple tillsammans med bland andra Texas Instruments, IBM och Sony. IEEE 1394 är ett tekniskt bättre alternativ till USB, men har blivit mindre utbrett eftersom hårdvarukostnaden är högre.<br />
<br />
The IEEE 1394 interface, developed in the late 1980s and early 1990s by Apple as FireWire, is a serial bus interface standard for high-speed communications and isochronous real-time data transfer. The 1394 interface is comparable with USB and often those two technologies are considered together, though USB has more market share.[1] Apple first included FireWire in some of its 1999 models, and most Apple computers since the year 2000 have included FireWire ports, though, as of 2012, nothing beyond the 800 version (IEEE-1394b).[2] The interface is also known by the brand i.LINK (Sony), and Lynx (Texas Instruments). IEEE 1394 replaced parallel SCSI in many applications, because of lower implementation costs and a simplified, more adaptable cabling system. The 1394 standard also defines a backplane interface, though this is not as widely used.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
<br />
=== Ljudkortet ===<br />
[[File:Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB.jpg|thumb|Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB]]<br />
<br />
Frank Salazar Diaz<br />
<br />
'''Geylan'''<br />
<br />
Ljudkortet är en komponent i datorn som spelar upp och spelar in ljud. Ljudkortet brukar oftas vara kopplat till Moderkortet och det är så ganska ofta på de moderna datorerna, fast det finns folk som använder ett instickskort för att de presterar bättre och man får en högre kvalite på ljudet. Signalerna/bruset som kommer från instickskortet är bättre isolerade och det betyder att bruset som uppstår när man använder ett ljudkort som är kopplat till moderkortet inte uppstår lika mycket och ljudet blir klarare. Instickskortet kan byta mellan olika samplingsfreksvenser, t.ex. 44.1/48/96 kHz, och på ljudkortet som är kopplat i moderkortet så brukar man oftast bara kunna använda 44.1 kHz. <br />
<br />
De första ljudkorten till PC började användas i början av 1990-talet och då hade de bara MIDI-funktion som kunde kommunicera med datorer och instrument som t.ex. keyboards och trummaskiner. MIDI står för Musical Instrument Digital Interface och på svenska så är det ett seriellt elektroniskt gränssnit ämnat för musikbruk. Och senare på början av 1990-talet så började man även och använda 8 bitars digitalt ljud som var bättre än MIDI. Det första ljudkortet tillverkades i 80-talet och det hette Creative’s Soundblaster-kort och det var de första ljudkortet till PC.<br />
<br />
<br />
Det första ljudkortet till PC kom i början av 1990-talet och då hade de i första fallen endast MIDI- funktion och senare så hade den även 8 bitars digitalt Ljud. <br />
en utav de första ljudkorten som kom ut till PC var Creative’s Sound blaster. Som började tillverka i slutet av 80-talet <br />
<br />
Sound Blaster är ett av många varumärken på en serie ljudkort skapat av det Singapore-baserade företag Creative Labs. <br />
AdLib var ett populärt MIDI-ljudkort tillverkat av det kanadensiska företaget AdLib, inc. Mellan 1987 och 1992. ( Ad lib är en förkortning av latinets ’ad libitum’) <br />
<br />
Det fanns också extern ljudkort som var till de allra första hemdatorerna. några märken var Sinclair, Commodore, BBC, Amstrad, Spectravideo m.m. dessa ljudkort innehöll ofta en tre-kanals ljudkrets, vissa ljudkort hade stöd för MIDI som då var mycket nytt. Priset på ett ljudkort med märket Creative Sound Blaster kan kosta mellan 540-900kr<br />
<br />
'''''Källor'''''<br />
<br />
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Creative_SB_X-Fi_Fatal1ty-AB.jpg<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Midi<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljudkort<br />
<br />
=== Processor ===<br />
<br />
Alexander Mårtensson, Bastian Pedersen<br />
<br />
=== Vattenkylning===<br />
Victor Heinonen<br />
<br />
==Lagringsminne==<br />
<br />
<br />
''Lagringsminne eller externminne används såsom arbetsminnet till att lagra datorprogram och dess data när det inte används. Det finns många olika typer av lagringsminnen. Exempel på några lagringsminnen är disketter, hårddiskar, optiska skivor som dvd och Cd och man får inte glömma transistorbaserade flashminnen. Den andra typen av datorminne kallas för arbetsminne eller RAM. Skillnaden mellan arbetsminne och lagringsminne är att lagringsminnen inte är flyktigt, vilket betyder att det kan lagra data under en längre perioder även utan strömtillförsel vilket RAM inte kan.<br />
Nu för tiden har de flesta datorer inbyggda lagringsminnen såsom hårddiskar. För i tiden var inte lagringsminnen inte inbyggt i datorn själv och av historiska skäl används fortfarande begreppet "externminne". [[File:Interference-colors.jpg|thumb|Lagringminne]]<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Oscar Rasinaho</div>Geylanhttps://wikiskola.se/index.php?title=Geylans_Sandl%C3%A5da&diff=18543Geylans Sandlåda2012-10-03T11:01:10Z<p>Geylan: </p>
<hr />
<div>[[File:Kalabrien Ricadi Sandwellen 2129.jpg|thumb|Kalabrien Ricadi Sandwellen 2129]]<br />
== Vad? ==<br />
{{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer? Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område. <br />
<br />
Du behöver bli medlem och logga in på Wikiskola för att kunna skriva här. <br />
<br />
'''Vi vill att du:'''<br />
* Förklarar vad förkortningen står för.<br />
* Översätter engelska uttryck till svenska<br />
* Anger ungefärligt pris<br />
* Förklarar hur den fungerar<br />
* Länk till en film eller inbäddad film.<br />
* Källor/länkar<br />
<br />
Skriv ditt namn under den rubrik där du kan bidra. Eller lägg till en egen rubrik.<br />
<br />
Du publicerar din text genom att lägga in på denna sida.<br />
}}<br />
<br />
=== Chassi ===<br />
niclas william Fredrik<br />
<br />
=== Kraftaggregat (PSU) ===<br />
[[File:ATX-Netzteil.jpg|thumb|ATX-Netzteil. Klicka på bilden för mer info.]]<br />
Nätaggregatet eller PSU som står för "Power Supply Unit" ser till att datorn ens startar. PSU:ns uppgift är att konvertera vägguttagets 230V till lägre spänningar så som 12V, 5V och 3.3V då datorns andra komponenter inte skulle klara av den höga spänningen. Man kan se PSU:n lite som ett hjärta som "pumpar" ut ström till datorns alla komponenter.<br />
<br />
'''Strömkablar'''<br />
<br />
Genom tiderna har många kablar tagits fram och och skrotats men dessa är några av de vanligaste och mest betydande.<br />
<br />
<br />
:* 20/24 pin power connector - moderkortet<br />
:*SATA-Power connector - optiska enheter & HDD<br />
:*4-pin connector - äldre optiska enheter & äldre HDD:er<br />
:*2x2-pin connector - CPU<br />
:*PCie-Power connector - GPU<br />
<br />
<br />
Issa, Bomler<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Moderkort ===<br />
<br />
====Kasper Winberg ====<br />
[[Fil:Moderkort PCH.gif|thumb|400px|Schematisk bild på två av de vanligaste moderkorten]]<br />
Moderkort är det svenska ordet för Motherboard och är ingen direkt förkortning så som USB (som står för universal serial bus). Det engelska namnet och även det ursprungliga namnet är Motherboard just för att det är grunden till en dator, utan moderkortet - ingen fungerande dator. Moderkortet sitter i chassit som alla andra komponenter och är "basen" till alla komponenter. <br />
<br />
Priset på ett moderkort kan variera grovt beroende på vad du ska använda det till, om du ska ha det i en vanlig arbetsdator utan några speciella tillägg kan du komma undan med en 1000kr ungefär, men om du ska ha ett moderkort till tex en speldator så kan det kosta mycket mer beroende på vad för processor du har för den måste passa in i ditt moderkort, och hur många PCIe uttag du behöver. Men ett moderkort kan kosta runt 1000-5000kr. <br />
Standardpriset brukar ligga runt 1500kr.<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
Här nedan ser du en översikt på ett modernt moderkort och några av de viktigaste komponenterna på moderkortet<br />
<br /><br />
<br />
<br />
[[Fil:Modertkort_översikt_kasper.jpg|400px|left|Moderkort översikt]]<br />
1. Front panel (Se nedan)<br /><br />
2. PCI express x16 (Används till [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|grafikkort]], [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Ljudkortet|ljudkort]], nätverkskort)<br /><br />
3. PCI (Användes förr till allt som PCI-E har nu, används fortfarande till närverkskort / ljudkort)<br /><br />
4. PCI express x1 (Används till ljudkort, nätverkskort) <br /><br />
5. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|CPU]] sockel (processor sockel)<br /><br />
6. Plats för [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]] (arbetsminnet)<br /><br />
7. Strömförsörjning till moderkort<br /><br />
8. SATA uttag 6GB/s ([[Uppgift_Beskriv_en_datordel#SSD|SSD hårddisk]])/[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Joachim_A|(SATA hårddisk)]] <br /><br />
9. SATA 3GB/s <br /><br />
10. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#USB|USB]] uttag <br /><br />
11.[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#CMOS|CMOS]] Batteri<br />
<br />
[[Fil:Front_panel_moderkort.jpg|300px|left|Moderkortets front panel]]<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
1. VGA (uttag för bildkabel)<br /><br />
2. USB portar<br /><br />
3. Ljud ingångar <br /><br />
4. Internet uttag<br />
<br />
<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br />
<br />
<br />
Källor: <br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild<br /><br />
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620<br /><br />
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf<br /><br />
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/<br /><br />
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320<br /><br />
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm<br /><br />
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html<br /><br />
Jag har gjort beskrivning på bilderna själv via Microsoft Paint & Seashore<br />
<br />
<br />
--[[Användare:KasperV|KasperV]] 25 september 2012 kl. 15.38 (UTC)<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
==== Max Allerborg ====<br />
<br />
Moderkortet, det är ungefär som en människas hjärta. Nu undrar ni säkert hur ett moderkort kan vara som ett hjärta och det tänkte jag berätta för er. Det är så att alla komponenter som finns i datorn är kopplade till moderkortet på ett eller annat sätt. De flesta strömkällorna är kopplade direkt till moderkortet som i sin tur skickar vidare strömmen till komponenterna listade nedan.<br />
<br /><br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|Grafikkort]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|Processor]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Fl.C3.A4kt|Fläkt]]<br />
<br />
Det finns även en del komponenter som inte får ström av moderkortet och dom komponenterna kan ni se i listan nedan<br />
[[Fil:ASRock N68C-S UCC Rev 1.03.jpg|400px|thumb|Micro-ATX med AMD socket FM1]]<br />
<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#H.C3.A5rddisk|Hårddisk]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#ROM|CD/DVD Läsare]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Kraftaggregat_.28PSU.29|Nätaggregat]]<br />
<br />
<br /><br />
För inte så länge sedan så hade moderkorten tre stycken olika chip men med teknikens utveckling så har man kommit på en annan lösning med endast två chip. Den nya två chips lösningen ska även fungera mycket snabbare och bättre än föregående alternativet. De två chipen som finns nu heter CPU (Central Processing Unit) samt PCH (Platform Controller Hub). Som jag sade tidigare så är nästan alla komponenter i datorn kopplade till moderkortet eller mer specifikt i de två chipsen. Till CPU:n kopplas externgrafik via PCIe, Interngrafik via CPU enheten och RAM-Minnen. Alltså så kan vi dra slutsaten att CPU:n kontrollerar utdataenheter. Till PCH:n som är den andra styrbryggan kopplas USB (Universial Serial Bus), Nätverk, Serial-ATA och en PCIe x1 för exempelvis ett externtljudkort. Då kan vi dra slutsatsen att PCH:n kontrollerar indataenheter. Det är alltså moderkortet som sammansvetsar alla komponenter och PCH:n och CPU:n som ser till att alla komponenterna kan samarbeta.<br />
<br />
<br /><br />
===== [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#BIOS_2|BIOS]] =====<br />
(Basic Input/Output System) är den delen utav moderkortet som ser till att allting som ska startas startar och det sker med hjälp av en typ av mjukvara som ett operativsystem. Du kan även göra en rad olika inställningar via BIOS.<br />
<br />
<br /><br />
===== CMOS =====<br />
(Complementary Metal-Oxide Semiconductor) är ett litet minne som håller koll och lagrar info om BIOS systemet. den info som lagras är mestadels inställningar som sköts via BIOS systemet. CMOS håller även koll på saker som hårddiskarnas status och klockfrekvens på processorn.<br /><br />
<br /><br />
<br />
Moderkort Källor:<br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild<br /><br />
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620<br /><br />
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf<br /><br />
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/<br /><br />
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320<br /><br />
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm<br /><br />
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html<br />
<br />
--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] 24 september 2012 kl. 12.14 (UTC)<br />
{{clear}}<br />
<br />
==== Joachim A ====<br />
Hårddisk<br />
<br />
Den största delen av en hårddisk består av flera magnetiska skivor som är roterande och ligger på varandra. På varje sida av skivan sitter det skrivhuvuden som läser från eller skriver till skivan. <br />
<br />
Tre saker som är bra att känna till på en hårddisk är cylinder, huvud och sektor. <br />
På hårdisken finns det flera spår. När skrivhuvudet har letat sig fram till rätt spår kan den stå stilla där och läsa eller skriva data, under tiden skivan roterar under.<br />
<br />
En hårdisk kan bestå av flera skivor. Cylindern är det spår som ligger på samma ställe på varje skiva. Har man fyra skivor så kan tex spåret näst längs ut på alla skivor. tillsammans utgöra en cylinder. <br />
<br />
När hårddisken (skivorna)delats upp i flera små delar. så bildar den minsta delen sektorn. sektorn är oftast 512 B stor,. Eftersom en sektor inte rymmer så mycket lägger man i hop dom till ett större utrymme, ett större kluster.<br />
<br />
För att hårdisken ska kunna hitta en bestämd sektor behöver den först få reda på vilken cylinder datan ligger på för att kunna bestämma vilken placering skrivhuvudet ska ha. Hårddisken består av flera skrivhuvuden och måste först veta vilket skrivhuvud som ska användas och i vilken sektor datan ligger i. Vid läsning eller skrivning ställer rätt skrivhuvud in sig automatiskt och väntar sen på att den rätta sektorn har snurrat fram. <br />
<br />
Tekniken som jag beskrivit kallas egentligen CHS-adressering (cylinder, head, sector) men den är föråldrad. Datorn beskriver nu för tiden inte dessa punkter var för sig. Det är samma grundprincip men blocken numreras nu efter den ordning de ligger i. Den nya tekniken kallas LBA (Logical Block Addressing). första sektorn har nummer 0, nästa nummer 1 och så vidare. <br />
<br />
normal priset på en hårdisk på 1TB ligger på 650kr <br />
<br />
<br />
--[[Användare:JoachimAllerborg|JoachimAllerborg]] 26 september 2012 kl. 19.46 (UTC)<br />
<br />
=== grafikkort ===<br />
--[[Användare:Jesperdeli|Jesperdeli]] 24 september 2012 kl. 12.36 (UTC)<br />
=== Grafikkort ===<br />
<br />
Johan Askefalk<br />
<br />
[[File:ATI Radeon HD 4770 Graphics Card-oblique view.jpg|thumb|ATI Radeon HD 4770]]<br />
Grafikkort används i nästan alla datorer. De finns snabba energi-slukande Grafikkort och snåla tysta energisnåla Grafikkort.<br />
Snabba Grafikkort används främst i Spel datorer, och bild/film redigerings datorer, Dvs alla som jobbar med media och behöver<br />
ett snabbt Grafikkort. För att det ska gå snabbare och "Smoothare". <br />
<br />
Alla Grafikkort har ett "Grafikminne" det fungerar ungefär som ett RAM minne. Speldatorer behöver mycket minne dvs över 1 GB. Men de snabbaste brukar kunna ha över 4GB!<br />
Men alla Grafikkort behöver inte gigantiska "Grafikminnen", om man till exempel arbetar med att skriva böcker eller långa texter så är det bättre att köpa ett tyst och mer energisnålt Grafikkort.<br />
Och satsa mera på en bra CPU, en snabb SSD och mycket RAM.<br />
<br />
Med en ny teknik kallad "Cuda" skapas av Nvidia. Med denna teknik kan GPU:ns super snabba minne användas som "huvudminne" när man redigerar bilder och liknande, Med denna teknik kan man arbeta otroligt mycket snabbare. Tekniken fungerar så att deras grafikkort ger kraft av sina super snabba processorer och med detta får man en extrem powerboost. <br />
<br />
==== Crossfire ====<br />
:<br />
Crossfire är en teknik som gör att man kan koppla 2 Grafikkort tillsammans, och med detta ge starkare prestanda. Det går dock bara att koppla 2 Gafikkort via Crossfire om de 2 första nummerna på modellen är detsamma. Till exempel: Man kan koppla 1: Radeon HD 5770 och en 5790, Men inte 1: 7970 och 1: 7870. För att detta ska fungerar måste man dock ha ett moderkort som stödjer Crossfire X. <br />
Om man bestämmer sig för att köra Crossfire så är det bra att tänka på att det används väldigt mycket energi, och det blir väldigt varm. Därför kan det vara bra att köpa någon extra fläkt eller kanske en vattenskylningssystem. Dessutom kan det vara bra att kolla så att de Grafikkort du ska använda Crossfire med arbetar bra tillsammans, Eftersom att även om de två första siffrorna är det samma. Kan de kanske finnas buggar om de kör tillsammans. De kan vara i form av bluescreens eller Glitter på skärmen. Du kan kolla detta genom att till exempel läsa på forum eller helt enkelt google det. Forum jag rekommenderar Sweclockers.se.<br />
<br />
[[File:Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire.jpg|thumb|Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire]]<br />
<br />
Som jag sa tidigare så blir Grafikkorten oftast mycket varmare när de kör i Crossfire. Det är viktigt att det inte blir för varmt eftersom att då kan Moderkortet/ grafikkortet smälta. Mitt personliga tips är att varje gång du köpt ett eller flera Grafikkort kolla värmen på dem när de "Idlar" samt kör i "100%". Detta kan du simpelt göra med ett program som heter: FurMark: VGA test. Programmet fungerar så att den öppnar ett fönster som har väldigt höga Grafikinställningar. Och grafikkortet tvingas använda allt den har för att kunna visa filmen i så hög grafik som möjligt. När programmet startats kommer den köra i 15 minuter på din skärms upplösning, eller någon annan virtuell upplösning om du så vill. Under dessa 15 minuter kommer grafikkortet jobba på 100% och fläktarna kommer att automatiskt öka för att hålla grafikkortet kallt. Ditt Grafikkort får inte bli för varmt, dvs runt 85-99 grader då kan det börja smälta, Så håll koll på det under hela testet. Om du märker att det börjar bli för varmt borde du kanske sänka upplösningen lite, men om du inte ändrat den från din skärms upplösning, måste du kanske införskaffa en eller två extra fläktar / ett nytt kallare chassi. Du kan också byta Grafikkortets standard fläkt då de brukar vara ganska dåliga. <br />
<br />
När testet är klart och inget har gått fel så vet du hur dina varma ditt/dina Grafikkort blir på 100%. Om de inte blivit för varma så är det optimalt, om de inte är över 50/60 grader så kan du fundera på att överklocka grafikkortet något (överklocka = trimma). Jag själv ligger hemma på stabila 50-55 grader på 100%, jag har nu överklockat dem med ca: 30% och de ligger nu på ca 75-80 grader på 100% användning.<br />
<br />
'''OBS:''' glöm inte att kolla att Grafikkorten/kortet inte blir för varmt efter överklockningen, om de/den blir de kan du sänka överklockningen något, annars kan du öka den lite eller helt enkelt låta den vara som den är för tillfället.<br />
<br />
'''Grafikkorts överklockning ligger på OS:et dvs om du installerar om ditt Windos kommer din överklockings inställning försvinna. CPU överklockning ligger dock på BIOS dvs att den kommer vara kvar.'''<br />
<br />
Lycka till och hoppades att detta hjälpte dig :)<br />
<br />
// Johan Askefalk<br />
<br />
<br />
-----<br />
=== Dennis K ===<br />
<br />
'''Grafikkort:'''<br />
<br />
Ett grafikkort, även kallad ett bildskärmskort, skärm adapter och grafikadapter, är ett expansionskort vars grafikprocessor beräknar fram digitala "kartor" av vad som ska visas på skärmen. De flesta grafikkort erbjuder olika funktioner såsom accelererad rendering av 3D-scener och 2D grafik, TV-utgång eller möjligheten att ansluta flera bildskärmar (multi-monitor). I moderna datorer är grafikkortet i form av ett instickskort som ansluts i ett slot. Om man ska förklara hur ett grafikkort fungerar för någon som inte vet så kan man säga att en liten bit information skickas till grafikkortet från cpun och i den står det vad som ska visas på skärmen. Informationen skickas i elektriska pulser, där tex det här skickas, på/av=1/0. Grafikkortet läser informationen och vidarebefodrar de elektriska signalerna och hämtar den extra informationen som behövs till flera (1/0) som skickas ut till utgången som blir något en skärm kan läsa av och då vet den att den ska tända den pixeln, släcka den röda pixel, gröna osv.<br />
<br />
'''Crossfire:'''<br />
<br />
Crossfire kallas den teknik som gör det möjligt att sammankoppla två grafikkort så att dom delar på arbetsbördan, detta ger en stor fördel i bland annat datorspel.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Datormus ===<br />
[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg|miniatyr|200px|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]<br />
<br />
Jack<br />
<br />
Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X & ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X & Y-planet.<br />
<br />
Men just nu används laserdioder undertill som sänder ut en stråle. Strålen reflekteras till underlaget, och tas imot till musens mottagare. Förflyttningen registreras genom att musen rör på sig åt olika håll, då de reflekterande strålarna ändras<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== RAM ===<br />
<br />
Alfonso<br />
<br />
=== Ethernet ===<br />
<br />
August Carlsson<br />
<br />
Ethernet är en samling standardiserade sätt för kommunikation mellan datorenheter via höghastighets kablar. Ethernet är skapades år 1976 av Xerox Corporation. Ethernet standardiserades av IEEE, eller Institute of Electrical and Electronics <br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Ljudkort™=== <br />
<br />
Tim Rey<br />
<br />
Ett ljudkort är dator komponenten som låter dig spela upp och spela in ljud.<br />
Ljudkortet är oftast installerat på moderkortet men kan också vara instickskort. De som söker det bästa i sin dator använder instickskort då det är bättre isolerat mot bruset som kommer från moderkortet. men har även fler in- utgångar och digitala in- ut gångar.<br />
<br />
De flesta ljudkort använder en "digital-to-analog converter", eller "DAC", vilket konverterar digitalt genererad data till analogt format. Dens output är kopplad till en förstärkare, eller hörlurar, vilket gör att vi kan höra ljudet från datorn. <br />
Ett ljudkort kan ha många kopplingar, ibland är de för många eller för stora kopplingar, då installerar man ett externt kort där man länkar kopplingarna. Beroende på hur många kopplingar man använder räcker kanske inte ett kort, då använder man en breakbox som man kopplar till datorn. <br />
<br />
En viktig del av ljudkortet är polyfoni, vilket är förmågan framkalla olika självständiga röster och ljud samtidigt. Ju fler kanaler ljudkortet har, det vill säga hur många utgångar, och kvalitet på dem desto bättre ljud separering. Polyfoni är viktigt då om man inte har<br />
<br />
=== Fläkt ===<br />
<br />
'''Malin:'''<br /><br />
När en dator är i arbete, genererar komponenterna i datorn värmeenergi. Dock så är många delar i en dator väldigt känsliga mot värme. Därför är det viktigt att ha någon sorts kylning till datorn, så att luften i datorn förblir kall. Dels så att datorn inte överhettas, men även för att datorer jobbar bättre om den är kall. Den vanligaste kylningstekninken till en modern dator är datorfläkten. Datorfläkten har till uppgift att fläkta bort den varma luften inuti datorn och ersätta den med kall luft utifrån. Det finns oftast fler än en fläkt till en dator eftersom en fläkt inte är stark nog att kyla hela datorn. Det vanligaste är att det finns fläktar vid t.ex. nätagregatet, grafikkortet, processorn, CPU:n och vid Chassit. Dessa fläktar finns offtast redan från början, men att om man vill utsätta sin dator för tyngre program och mer jobb (t.ex. spel eller andra stora program), kan användaren sätta till extra fläktar. Det finns även olika bra fläktar som har bra styrka och snabbhet. Man mäter fläktars kraft i RPM (Rotations Per Minute). Desto mer RPM en fläkt har, desto bättre är den.<br />
--[[Användare:MalinHagland|MalinHagland]] 24 september 2012 kl. 12.07 (UTC)<br />
<br />
[[File:80mm computer fans with fan guards and connectors.png|thumb|80mm computer fans with fan guards and connectors]]<br />
<br />
<br />
Varje dators komponenter alstrar värme vid användning. Man måste därför ha något som kyler ner komponenterna för att de inte ska överhettas och smälta eller skadas. Meningen med datorfläktar är att de ska skicka ut värmen ur chassit. Många av delarna i en dator, som t.ex. hårddiskar och nätaggregat, behöver inte en fläkt, utan bara ett gott luftflöde genom chassit. Detta innebär att fläktarna ofta placeras nära värmegenererande komponenter, som grafikkort och processorer. <br />
Att kyla datorer med hjälp av fläktar är inte det enda alternativet i dagens läge. Personer som använder sina datorer till krävande arbeten måste iblanda ha bättre och mer effektiv kylning än dessa kan erbjuda. Vattenkylning är ett av dessa alternativ och går ut på att man leder kallt vatten till vattenblock som sitter monterade på datorkomponenterna. Detta sätt att kyla på är mycket mer effektivt. Samtidigt så är det mer riskabelt då datorn kan förstöras om en ledning går sönder och vatten sipprar ut i systemet.<br />
--[[Användare:Miro|Miro]] 24 september 2012 kl. 12.06 (UTC)<br />
<br />
<br />
'''Källor:'''<br />
http://h10025.www1.hp.com/ewfrf/wc/document?docname=c01993131&lc=sv&cc=se&dlc=sv<br />
<br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar<br />
<br />
=== ROM ===<br />
'''ROM''' eller Read-only Memory betyder med en grov översättning ”endast läsbart minne”. ROM-minnet i datorn är väldigt viktigt för att datorn ska kunna fungera. Detta beror på att all programvara som är avsedd för att styra hårdvaran i datorn finns på ROM-minnet. På grund av denna funktion kan man inte redigera informationen på ROM-minnet och därav namnet.<br />
<br />
'''PROM''', '''EPROM''' och '''EEPROM'''<br />
<br />
PROM eller ''programmerbart'' ROM är en vidareutveckling av ROM. PROM tillåter en att redigera koderna på minnet en gång. Men för att kunna redigera informationen på minnet så måste man ha en speciell skrivutrustning som är väldigt svår att få tag på. Sedan utvecklades EPROM och EEPROM. EPROM som står för ''erasable'' PROM kan man redigera med hjälp av ultraviolett strålning och EEPROM kan man redigera med hjälp av elektronsik utrustning.<br />
<br />
'''Flashminnen'''<br />
<br />
Flashminnen som har dubbelt så många transistorer per minnescell. Däremot har EEPROM en fördel som gör att man kan radera små block i taget. I små EEPROM-kretsar kan man radera och programmera 8 bitar i taget, medan flashminnets blockstorlek är på 524 288 bitar. EEPROMs minnescell är större än flashminnet, vilket innebär en högra produktionskostnad. <br />
<br />
Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Read-only_memory<br />
<br />
'''''Signera artikeln med ditt namn'''''<br />
<br />
<br />
<br />
=== Ett litet skämt ===<br />
<br />
Några norska skämt på temat datorterminologi: [[Norska löshundskommitén]]<br />
<br />
=== Flashminne ===<br />
Johnny Olsson<br />
<br />
=== SSD ===<br />
SSD står för Solid State Drive som kan översättas till halvledar disk på svenska. En SSD har inga snurande skivor som en vanlig hårddisk har utan baseras på minnskretsar istället. <br />
<br />
<br />
SSD ansluts oftast med SATA eller pci-e. En SSD som ansluts via pci-e är oftast snabbare men också mycket dyrare. SATA diskarna brukar ha läshastigheter runt 500MB/s och 500MB/s (2012) och pci-e diskarna runt 1500 MB/s läshastigheter och skrivhasigher runt 1200MB/s vilket kan jämföras med en vanlig traditionell hårdisk som kan läsa i ca 100MB/s och skriver i ca 100MB/s. Pci-e diskarna riktar sig mer mot företagsanvändning och I servrar där den extra hastigheten behövs medans SATA diskarna riktar sig mer mot persondatorer med krav på prestanda. <br />
<br />
<br />
En SSD är helt ljudlös och är okänslig mot stötar och vibrationer detta beror på att den inte har några rörliga delar. En SSD's livstid påverkas av antalet skrivningar så om disken får skriva mycket så kortas livstiden mycket.<br />
<br />
<br />
Eftersom tekniken är relativt ny så är priset förtfarande högt, ca 800 kr för 120Gb för en disk med SATA och för en 120Gb disk som ansluts via pci-e kostar ca 1800 kr.<br />
<br />
{{#ev:youtube|pEsJzrww_dA|250|right}}<br />
<br />
[[Fil:E-disk_2-5_scsi.jpg]]<br />
<br />
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Solid_state_drive#F.C3.B6rdelar Wikipedia.org]<br />
<br />
[http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/introduktion-till-datorn Kjell.com]<br />
<br />
--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] 27 september 2012 kl. 21.16 (UTC)<br />
<br />
=== USB ===<br />
Versioner:<br />
<br />
USB 1.0:<br />
Den första versionen av USB och lanserades 1996. Då pratade man om Low Speed som var upp till 1,5 Megabit/sek<br />
<br />
USB 1.1:<br />
Behovet av högre överföringshastighet var påtagligt och redan två år senare, 1998, så kom en mindre uppdatering av specifikationen för USB. Nu kunde man överföra med Full Speed, 12 megabit/sek<br />
<br />
USB 2.0:<br />
Jakten på högre gjorde att år 2000 kom nästa version. Hastigheten hade nu ökat till Hi-Speed, upp till 480 megabit/ sekund. I och med version 2.0 så konkurrerade den nya versionen på allvar med Firewire. USB 2.0 standarden var även bakåt kompatibel med den tidigare standarden USB 1.1.<br />
<br />
USB 3.0 :<br />
I och med att USB nu hade blivit en standard på både Mac och Windows så utvecklades USB standarden och år 2008 så blev USB version 3.0 en standard. Nu kunde man komma upp i hastigheter på hela 5 gigabits, Superspeed. En stor fördel men 3.0 var att nu kunde kommunikationen gå i båda riktningarna samtidigt. Detta eftersom man utnyttjar 5 extra ledare i kabeln. En annan stor och viktig fördel var att nu kunde man få ut mer ström från varje USB-uttag vilket gjorde att tillverkarna fick möjlighet att tillverka nya tillbehör där man inte behövde skicka med externa nätdelar. <br />
<br />
När det gäller priser så varierar priserna väldigt kraftigt beroende på kvalité och funktioner. En del USB minnen är gjorda för att tåla extrema förhållanden och sen finns det även USB minnen med inbyggda fingeravtrycksläsare och olika krypteringar. Ett standard 4GBs minne kan man få från 30 kr och uppåt medan ett 256GBs minne kostar från ca 3000 kr och uppåt.<br />
<br />
Källor: <br />
:http://sv.wikipedia.org/wiki/Universal_Serial_Bus<br />
:http://www.usb.org/home<br />
:http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=168<br />
<br />
/My Schenkmanis<br />
<br />
==== USB ====<br />
En usb överför ”data” som består utav den fil man, kopierar/ klipper ut, in till datorn med hjälp utav flera virtuella portar vid namn ”Endpoints”. Nästan alla enheter använder sig utav flera sådana ”Endpoints”, ca upp till 32st av olika typer, där var och en utav dem identifieras med ett nummer samt den riktning som data flödet (filerna) ska till i datorn. Under den tiden du kopierar/ klipper ut din fil till datorn så hanterar den all information tillsammans med ett gäng andra detaljer. <br />
<br />
[[Fil:Skärmavbild_2012-09-26_kl._1.38.39_PM.png|200|]]<br />
<br />
Endpoint: är inbyggda i självaste usb:n när de blir tillverkade i fabrikerna, så dem finns permanent på självaste USB produkten. <br />
[[Fil:Screenshot_2012-09-26-12-53-32.png|thumb|De guldiga sträcken på denna usb-minne är endpoints]]<br />
// Mattias Norberg<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== firewire ===<br />
--[[Användare:Rove|Rove]] 24 september 2012 kl. 12.31 (UTC)<br />
[[Fil:Firewire.jpeg|thumb|left]] {{#ev:youtube|xP5aLoRozt8|250|right}}<br />
firewire är apples namn på produkten IEEE 1394 som är en högkommunikationskoppling till och från datorutrustning som till exemple överföring mellan en digital kamra eller liknande. Tekniken utvecklades under ledning av Apple tillsammans med bland andra Texas Instruments, IBM och Sony. IEEE 1394 är ett tekniskt bättre alternativ till USB, men har blivit mindre utbrett eftersom hårdvarukostnaden är högre.<br />
<br />
The IEEE 1394 interface, developed in the late 1980s and early 1990s by Apple as FireWire, is a serial bus interface standard for high-speed communications and isochronous real-time data transfer. The 1394 interface is comparable with USB and often those two technologies are considered together, though USB has more market share.[1] Apple first included FireWire in some of its 1999 models, and most Apple computers since the year 2000 have included FireWire ports, though, as of 2012, nothing beyond the 800 version (IEEE-1394b).[2] The interface is also known by the brand i.LINK (Sony), and Lynx (Texas Instruments). IEEE 1394 replaced parallel SCSI in many applications, because of lower implementation costs and a simplified, more adaptable cabling system. The 1394 standard also defines a backplane interface, though this is not as widely used.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
<br />
=== Ljudkortet ===<br />
[[File:Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB.jpg|thumb|Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB]]<br />
<br />
Frank Salazar Diaz<br />
<br />
'''Geylan'''<br />
<br />
Ljudkortet är en komponent i datorn som spelar upp och spelar in ljud. Ljudkortet brukar oftas vara kopplat till Moderkortet och det är så ganska ofta på de moderna datorerna, fast det finns folk som använder ett instickskort för att de presterar bättre och man får en högre kvalite på ljudet. Signalerna/bruset som kommer från instickskortet är bättre isolerade och det betyder att bruset som uppstår när man använder ett ljudkort som är kopplat till moderkortet inte uppstår lika mycket och ljudet blir klarare. Instickskortet kan byta mellan olika samplingsfreksvenser, t.ex. 44.1/48/96 kHz, och på ljudkortet som är kopplat i moderkortet så brukar man oftast bara kunna använda 44.1 kHz. <br />
<br />
De första ljudkorten till PC började användas i början av 1990-talet och då hade de bara MIDI-funktion som kunde kommunicera med datorer och instrument som t.ex. keyboards och trummaskiner. MIDI står för Musical Instrument Digital Interface och på svenska så är det ett seriellt elektroniskt gränssnit ämnat för musikbruk. Och senare på början av 1990-talet så började man även och använda 8 bitars digitalt ljud som var bättre än MIDI. Det första ljudkortet tillverkades i 80-talet och det hette Creative’s Soundblaster-kort och det var de första ljudkortet till PC.<br />
<br />
<br />
Det första ljudkortet till PC kom i början av 1990-talet och då hade de i första fallen endast MIDI- funktion och senare så hade den även 8 bitars digitalt Ljud. <br />
en utav de första ljudkorten som kom ut till PC var Creative’s Sound blaster. Som började tillverka i slutet av 80-talet <br />
<br />
Sound Blaster är ett av många varumärken på en serie ljudkort skapat av det Singapore-baserade företag Creative Labs. <br />
AdLib var ett populärt MIDI-ljudkort tillverkat av det kanadensiska företaget AdLib, inc. Mellan 1987 och 1992. ( Ad lib är en förkortning av latinets ’ad libitum’) <br />
<br />
Det fanns också extern ljudkort som var till de allra första hemdatorerna. några märken var Sinclair, Commodore, BBC, Amstrad, Spectravideo m.m. dessa ljudkort innehöll ofta en tre-kanals ljudkrets, vissa ljudkort hade stöd för MIDI som då var mycket nytt. Priset på ett ljudkort med märket Creative Sound Blaster kan kosta mellan 540-900kr<br />
<br />
'''''Källor'''''<br />
<br />
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Creative_SB_X-Fi_Fatal1ty-AB.jpg<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Midi<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljudkort<br />
<br />
=== Processor ===<br />
<br />
Alexander Mårtensson, Bastian Pedersen<br />
<br />
=== Vattenkylning===<br />
Victor Heinonen<br />
<br />
==Lagringsminne==<br />
<br />
<br />
''Lagringsminne eller externminne används såsom arbetsminnet till att lagra datorprogram och dess data när det inte används. Det finns många olika typer av lagringsminnen. Exempel på några lagringsminnen är disketter, hårddiskar, optiska skivor som dvd och Cd och man får inte glömma transistorbaserade flashminnen. Den andra typen av datorminne kallas för arbetsminne eller RAM. Skillnaden mellan arbetsminne och lagringsminne är att lagringsminnen inte är flyktigt, vilket betyder att det kan lagra data under en längre perioder även utan strömtillförsel vilket RAM inte kan.<br />
Nu för tiden har de flesta datorer inbyggda lagringsminnen såsom hårddiskar. För i tiden var inte lagringsminnen inte inbyggt i datorn själv och av historiska skäl används fortfarande begreppet "externminne". [[File:Interference-colors.jpg|thumb|Lagringminne]]<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Oscar Rasinaho<br />
<br />
=== BIOS ===<br />
Jimmy Hammarsten<br />
<br />
BIOS<br />
Ett BIO system är ett program eller en mjukvara som är inbyggd i datorn med ett BIO system som startar datorns operativ system, grafik kortet, RAM, CPU, Tangentbordet, musen och hårddisken mm. BIOS står för Basic Input/Output System. Ett BIO System har ett Användargränssnitt som vanligen ett menysystem genom att trycka en viss tangent på tangentbordet när datorn startar. I BIOS UI, kan en användare<br />
- Konfigurera hårdvaran<br />
- Sätta system klockan<br />
- Aktivera/avaktivera system komponenter<br />
- välja vilken enhet som är bäst lämplig till att starta upp systemet<br />
- sätta olika lösenord uppmaningar, till exempel ett lösenord för att få tillgång till BIOS-funktionerna för användargränssnittet själv och förhindra illvilliga användare från att starta upp systemet från obehörig kringutrustning. <br />
<br />
<br />
<br />
källa<br />
Datorteknik 1A V2011 Lärobok sid 23 av Jan-Eric Thelin<br />
http://windows.microsoft.com/sv-SE/windows7/BIOS-frequently-asked-questions<br />
http://en.wikipedia.org/wiki/BIOS</div>Geylanhttps://wikiskola.se/index.php?title=Geylans_Sandl%C3%A5da&diff=18538Geylans Sandlåda2012-10-03T10:58:46Z<p>Geylan: </p>
<hr />
<div>[[File:Kalabrien Ricadi Sandwellen 2129.jpg|thumb|Kalabrien Ricadi Sandwellen 2129]]<br />
== Vad? ==<br />
{{uppgruta|Vad är du bra på när det gäller datorer? Du ska välja ett område och skriva en kort faktatext om ditt område. <br />
<br />
Du behöver bli medlem och logga in på Wikiskola för att kunna skriva här. <br />
<br />
'''Vi vill att du:'''<br />
* Förklarar vad förkortningen står för.<br />
* Översätter engelska uttryck till svenska<br />
* Anger ungefärligt pris<br />
* Förklarar hur den fungerar<br />
* Länk till en film eller inbäddad film.<br />
* Källor/länkar<br />
<br />
Skriv ditt namn under den rubrik där du kan bidra. Eller lägg till en egen rubrik.<br />
<br />
Du publicerar din text genom att lägga in på denna sida.<br />
}}<br />
<br />
=== Chassi ===<br />
niclas william Fredrik<br />
<br />
=== Kraftaggregat (PSU) ===<br />
[[File:ATX-Netzteil.jpg|thumb|ATX-Netzteil. Klicka på bilden för mer info.]]<br />
Nätaggregatet eller PSU som står för "Power Supply Unit" ser till att datorn ens startar. PSU:ns uppgift är att konvertera vägguttagets 230V till lägre spänningar så som 12V, 5V och 3.3V då datorns andra komponenter inte skulle klara av den höga spänningen. Man kan se PSU:n lite som ett hjärta som "pumpar" ut ström till datorns alla komponenter.<br />
<br />
'''Strömkablar'''<br />
<br />
Genom tiderna har många kablar tagits fram och och skrotats men dessa är några av de vanligaste och mest betydande.<br />
<br />
<br />
:* 20/24 pin power connector - moderkortet<br />
:*SATA-Power connector - optiska enheter & HDD<br />
:*4-pin connector - äldre optiska enheter & äldre HDD:er<br />
:*2x2-pin connector - CPU<br />
:*PCie-Power connector - GPU<br />
<br />
<br />
Issa, Bomler<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Moderkort ===<br />
<br />
====Kasper Winberg ====<br />
[[Fil:Moderkort PCH.gif|thumb|400px|Schematisk bild på två av de vanligaste moderkorten]]<br />
Moderkort är det svenska ordet för Motherboard och är ingen direkt förkortning så som USB (som står för universal serial bus). Det engelska namnet och även det ursprungliga namnet är Motherboard just för att det är grunden till en dator, utan moderkortet - ingen fungerande dator. Moderkortet sitter i chassit som alla andra komponenter och är "basen" till alla komponenter. <br />
<br />
Priset på ett moderkort kan variera grovt beroende på vad du ska använda det till, om du ska ha det i en vanlig arbetsdator utan några speciella tillägg kan du komma undan med en 1000kr ungefär, men om du ska ha ett moderkort till tex en speldator så kan det kosta mycket mer beroende på vad för processor du har för den måste passa in i ditt moderkort, och hur många PCIe uttag du behöver. Men ett moderkort kan kosta runt 1000-5000kr. <br />
Standardpriset brukar ligga runt 1500kr.<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
Här nedan ser du en översikt på ett modernt moderkort och några av de viktigaste komponenterna på moderkortet<br />
<br /><br />
<br />
<br />
[[Fil:Modertkort_översikt_kasper.jpg|400px|left|Moderkort översikt]]<br />
1. Front panel (Se nedan)<br /><br />
2. PCI express x16 (Används till [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|grafikkort]], [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Ljudkortet|ljudkort]], nätverkskort)<br /><br />
3. PCI (Användes förr till allt som PCI-E har nu, används fortfarande till närverkskort / ljudkort)<br /><br />
4. PCI express x1 (Används till ljudkort, nätverkskort) <br /><br />
5. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|CPU]] sockel (processor sockel)<br /><br />
6. Plats för [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]] (arbetsminnet)<br /><br />
7. Strömförsörjning till moderkort<br /><br />
8. SATA uttag 6GB/s ([[Uppgift_Beskriv_en_datordel#SSD|SSD hårddisk]])/[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Joachim_A|(SATA hårddisk)]] <br /><br />
9. SATA 3GB/s <br /><br />
10. [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#USB|USB]] uttag <br /><br />
11.[[Uppgift_Beskriv_en_datordel#CMOS|CMOS]] Batteri<br />
<br />
[[Fil:Front_panel_moderkort.jpg|300px|left|Moderkortets front panel]]<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
1. VGA (uttag för bildkabel)<br /><br />
2. USB portar<br /><br />
3. Ljud ingångar <br /><br />
4. Internet uttag<br />
<br />
<br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br /><br />
<br />
<br />
<br />
Källor: <br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild<br /><br />
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620<br /><br />
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf<br /><br />
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/<br /><br />
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320<br /><br />
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm<br /><br />
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html<br /><br />
Jag har gjort beskrivning på bilderna själv via Microsoft Paint & Seashore<br />
<br />
<br />
--[[Användare:KasperV|KasperV]] 25 september 2012 kl. 15.38 (UTC)<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
==== Max Allerborg ====<br />
<br />
Moderkortet, det är ungefär som en människas hjärta. Nu undrar ni säkert hur ett moderkort kan vara som ett hjärta och det tänkte jag berätta för er. Det är så att alla komponenter som finns i datorn är kopplade till moderkortet på ett eller annat sätt. De flesta strömkällorna är kopplade direkt till moderkortet som i sin tur skickar vidare strömmen till komponenterna listade nedan.<br />
<br /><br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Grafikkort_2|Grafikkort]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#RAM|RAM]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Processor|Processor]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Fl.C3.A4kt|Fläkt]]<br />
<br />
Det finns även en del komponenter som inte får ström av moderkortet och dom komponenterna kan ni se i listan nedan<br />
[[Fil:ASRock N68C-S UCC Rev 1.03.jpg|400px|thumb|Micro-ATX med AMD socket FM1]]<br />
<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#H.C3.A5rddisk|Hårddisk]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#ROM|CD/DVD Läsare]]<br />
* [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#Kraftaggregat_.28PSU.29|Nätaggregat]]<br />
<br />
<br /><br />
För inte så länge sedan så hade moderkorten tre stycken olika chip men med teknikens utveckling så har man kommit på en annan lösning med endast två chip. Den nya två chips lösningen ska även fungera mycket snabbare och bättre än föregående alternativet. De två chipen som finns nu heter CPU (Central Processing Unit) samt PCH (Platform Controller Hub). Som jag sade tidigare så är nästan alla komponenter i datorn kopplade till moderkortet eller mer specifikt i de två chipsen. Till CPU:n kopplas externgrafik via PCIe, Interngrafik via CPU enheten och RAM-Minnen. Alltså så kan vi dra slutsaten att CPU:n kontrollerar utdataenheter. Till PCH:n som är den andra styrbryggan kopplas USB (Universial Serial Bus), Nätverk, Serial-ATA och en PCIe x1 för exempelvis ett externtljudkort. Då kan vi dra slutsatsen att PCH:n kontrollerar indataenheter. Det är alltså moderkortet som sammansvetsar alla komponenter och PCH:n och CPU:n som ser till att alla komponenterna kan samarbeta.<br />
<br />
<br /><br />
===== [[Uppgift_Beskriv_en_datordel#BIOS_2|BIOS]] =====<br />
(Basic Input/Output System) är den delen utav moderkortet som ser till att allting som ska startas startar och det sker med hjälp av en typ av mjukvara som ett operativsystem. Du kan även göra en rad olika inställningar via BIOS.<br />
<br />
<br /><br />
===== CMOS =====<br />
(Complementary Metal-Oxide Semiconductor) är ett litet minne som håller koll och lagrar info om BIOS systemet. den info som lagras är mestadels inställningar som sköts via BIOS systemet. CMOS håller även koll på saker som hårddiskarnas status och klockfrekvens på processorn.<br /><br />
<br /><br />
<br />
Moderkort Källor:<br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/moderkortet/moderkortet-i-narbild<br /><br />
http://techworld.idg.se/2.2524/1.171620<br /><br />
http://www.formfactors.org/developer/specs/A2928604-005.pdf<br /><br />
http://www.pcreview.co.uk/articles/Hardware/What_is_a_Motherboard/<br /><br />
http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=1320<br /><br />
http://www.howstuffworks.com/motherboard.htm<br /><br />
http://www.webopedia.com/TERM/M/motherboard.html<br />
<br />
--[[Användare:MaxAllerborg|MaxAllerborg]] 24 september 2012 kl. 12.14 (UTC)<br />
{{clear}}<br />
<br />
==== Joachim A ====<br />
Hårddisk<br />
<br />
Den största delen av en hårddisk består av flera magnetiska skivor som är roterande och ligger på varandra. På varje sida av skivan sitter det skrivhuvuden som läser från eller skriver till skivan. <br />
<br />
Tre saker som är bra att känna till på en hårddisk är cylinder, huvud och sektor. <br />
På hårdisken finns det flera spår. När skrivhuvudet har letat sig fram till rätt spår kan den stå stilla där och läsa eller skriva data, under tiden skivan roterar under.<br />
<br />
En hårdisk kan bestå av flera skivor. Cylindern är det spår som ligger på samma ställe på varje skiva. Har man fyra skivor så kan tex spåret näst längs ut på alla skivor. tillsammans utgöra en cylinder. <br />
<br />
När hårddisken (skivorna)delats upp i flera små delar. så bildar den minsta delen sektorn. sektorn är oftast 512 B stor,. Eftersom en sektor inte rymmer så mycket lägger man i hop dom till ett större utrymme, ett större kluster.<br />
<br />
För att hårdisken ska kunna hitta en bestämd sektor behöver den först få reda på vilken cylinder datan ligger på för att kunna bestämma vilken placering skrivhuvudet ska ha. Hårddisken består av flera skrivhuvuden och måste först veta vilket skrivhuvud som ska användas och i vilken sektor datan ligger i. Vid läsning eller skrivning ställer rätt skrivhuvud in sig automatiskt och väntar sen på att den rätta sektorn har snurrat fram. <br />
<br />
Tekniken som jag beskrivit kallas egentligen CHS-adressering (cylinder, head, sector) men den är föråldrad. Datorn beskriver nu för tiden inte dessa punkter var för sig. Det är samma grundprincip men blocken numreras nu efter den ordning de ligger i. Den nya tekniken kallas LBA (Logical Block Addressing). första sektorn har nummer 0, nästa nummer 1 och så vidare. <br />
<br />
normal priset på en hårdisk på 1TB ligger på 650kr <br />
<br />
<br />
--[[Användare:JoachimAllerborg|JoachimAllerborg]] 26 september 2012 kl. 19.46 (UTC)<br />
<br />
=== grafikkort ===<br />
--[[Användare:Jesperdeli|Jesperdeli]] 24 september 2012 kl. 12.36 (UTC)<br />
<br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Datormus ===<br />
[[Fil:3-Tastenmaus Microsoft.jpg|miniatyr|200px|Tvåknappars datormus med scrollhjul]]<br />
<br />
Jack<br />
<br />
Mus är det mest förekommande verktyg när det gäller pekdon. Den första musvarianten skapades av Stig Eriksson, 1959. Den varianten har en rullboll / styrkula, i undersidan av musen, som rullar mot musmattan, som sedan påverkar två rullar som är i kontakt med rullbollen. De två rullarna överför rörelsen i ett X & ett Y-led. Rullarna har dessutom hål i dem så att infraröda lysdioder kan lysa igenom rullarna och fortsätta till känsliga ljussensorer. Ljussensorerna översätter sedan ljustakten till musens hastighet till musens X & Y-planet.<br />
<br />
Men just nu används laserdioder undertill som sänder ut en stråle. Strålen reflekteras till underlaget, och tas imot till musens mottagare. Förflyttningen registreras genom att musen rör på sig åt olika håll, då de reflekterande strålarna ändras<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== RAM ===<br />
<br />
Alfonso<br />
<br />
=== Ethernet ===<br />
<br />
August Carlsson<br />
<br />
Ethernet är en samling standardiserade sätt för kommunikation mellan datorenheter via höghastighets kablar. Ethernet är skapades år 1976 av Xerox Corporation. Ethernet standardiserades av IEEE, eller Institute of Electrical and Electronics <br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Ljudkort™=== <br />
<br />
Tim Rey<br />
<br />
Ett ljudkort är dator komponenten som låter dig spela upp och spela in ljud.<br />
Ljudkortet är oftast installerat på moderkortet men kan också vara instickskort. De som söker det bästa i sin dator använder instickskort då det är bättre isolerat mot bruset som kommer från moderkortet. men har även fler in- utgångar och digitala in- ut gångar.<br />
<br />
De flesta ljudkort använder en "digital-to-analog converter", eller "DAC", vilket konverterar digitalt genererad data till analogt format. Dens output är kopplad till en förstärkare, eller hörlurar, vilket gör att vi kan höra ljudet från datorn. <br />
Ett ljudkort kan ha många kopplingar, ibland är de för många eller för stora kopplingar, då installerar man ett externt kort där man länkar kopplingarna. Beroende på hur många kopplingar man använder räcker kanske inte ett kort, då använder man en breakbox som man kopplar till datorn. <br />
<br />
En viktig del av ljudkortet är polyfoni, vilket är förmågan framkalla olika självständiga röster och ljud samtidigt. Ju fler kanaler ljudkortet har, det vill säga hur många utgångar, och kvalitet på dem desto bättre ljud separering. Polyfoni är viktigt då om man inte har<br />
<br />
=== Fläkt ===<br />
<br />
'''Malin:'''<br /><br />
När en dator är i arbete, genererar komponenterna i datorn värmeenergi. Dock så är många delar i en dator väldigt känsliga mot värme. Därför är det viktigt att ha någon sorts kylning till datorn, så att luften i datorn förblir kall. Dels så att datorn inte överhettas, men även för att datorer jobbar bättre om den är kall. Den vanligaste kylningstekninken till en modern dator är datorfläkten. Datorfläkten har till uppgift att fläkta bort den varma luften inuti datorn och ersätta den med kall luft utifrån. Det finns oftast fler än en fläkt till en dator eftersom en fläkt inte är stark nog att kyla hela datorn. Det vanligaste är att det finns fläktar vid t.ex. nätagregatet, grafikkortet, processorn, CPU:n och vid Chassit. Dessa fläktar finns offtast redan från början, men att om man vill utsätta sin dator för tyngre program och mer jobb (t.ex. spel eller andra stora program), kan användaren sätta till extra fläktar. Det finns även olika bra fläktar som har bra styrka och snabbhet. Man mäter fläktars kraft i RPM (Rotations Per Minute). Desto mer RPM en fläkt har, desto bättre är den.<br />
--[[Användare:MalinHagland|MalinHagland]] 24 september 2012 kl. 12.07 (UTC)<br />
<br />
[[File:80mm computer fans with fan guards and connectors.png|thumb|80mm computer fans with fan guards and connectors]]<br />
<br />
<br />
Varje dators komponenter alstrar värme vid användning. Man måste därför ha något som kyler ner komponenterna för att de inte ska överhettas och smälta eller skadas. Meningen med datorfläktar är att de ska skicka ut värmen ur chassit. Många av delarna i en dator, som t.ex. hårddiskar och nätaggregat, behöver inte en fläkt, utan bara ett gott luftflöde genom chassit. Detta innebär att fläktarna ofta placeras nära värmegenererande komponenter, som grafikkort och processorer. <br />
Att kyla datorer med hjälp av fläktar är inte det enda alternativet i dagens läge. Personer som använder sina datorer till krävande arbeten måste iblanda ha bättre och mer effektiv kylning än dessa kan erbjuda. Vattenkylning är ett av dessa alternativ och går ut på att man leder kallt vatten till vattenblock som sitter monterade på datorkomponenterna. Detta sätt att kyla på är mycket mer effektivt. Samtidigt så är det mer riskabelt då datorn kan förstöras om en ledning går sönder och vatten sipprar ut i systemet.<br />
--[[Användare:Miro|Miro]] 24 september 2012 kl. 12.06 (UTC)<br />
<br />
<br />
'''Källor:'''<br />
http://h10025.www1.hp.com/ewfrf/wc/document?docname=c01993131&lc=sv&cc=se&dlc=sv<br />
<br />
http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/kylning-och-flaktar<br />
<br />
=== ROM ===<br />
'''ROM''' eller Read-only Memory betyder med en grov översättning ”endast läsbart minne”. ROM-minnet i datorn är väldigt viktigt för att datorn ska kunna fungera. Detta beror på att all programvara som är avsedd för att styra hårdvaran i datorn finns på ROM-minnet. På grund av denna funktion kan man inte redigera informationen på ROM-minnet och därav namnet.<br />
<br />
'''PROM''', '''EPROM''' och '''EEPROM'''<br />
<br />
PROM eller ''programmerbart'' ROM är en vidareutveckling av ROM. PROM tillåter en att redigera koderna på minnet en gång. Men för att kunna redigera informationen på minnet så måste man ha en speciell skrivutrustning som är väldigt svår att få tag på. Sedan utvecklades EPROM och EEPROM. EPROM som står för ''erasable'' PROM kan man redigera med hjälp av ultraviolett strålning och EEPROM kan man redigera med hjälp av elektronsik utrustning.<br />
<br />
'''Flashminnen'''<br />
<br />
Flashminnen som har dubbelt så många transistorer per minnescell. Däremot har EEPROM en fördel som gör att man kan radera små block i taget. I små EEPROM-kretsar kan man radera och programmera 8 bitar i taget, medan flashminnets blockstorlek är på 524 288 bitar. EEPROMs minnescell är större än flashminnet, vilket innebär en högra produktionskostnad. <br />
<br />
Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Read-only_memory<br />
<br />
'''''Signera artikeln med ditt namn'''''<br />
<br />
<br />
<br />
=== Ett litet skämt ===<br />
<br />
Några norska skämt på temat datorterminologi: [[Norska löshundskommitén]]<br />
<br />
=== Flashminne ===<br />
Johnny Olsson<br />
<br />
=== SSD ===<br />
SSD står för Solid State Drive som kan översättas till halvledar disk på svenska. En SSD har inga snurande skivor som en vanlig hårddisk har utan baseras på minnskretsar istället. <br />
<br />
<br />
SSD ansluts oftast med SATA eller pci-e. En SSD som ansluts via pci-e är oftast snabbare men också mycket dyrare. SATA diskarna brukar ha läshastigheter runt 500MB/s och 500MB/s (2012) och pci-e diskarna runt 1500 MB/s läshastigheter och skrivhasigher runt 1200MB/s vilket kan jämföras med en vanlig traditionell hårdisk som kan läsa i ca 100MB/s och skriver i ca 100MB/s. Pci-e diskarna riktar sig mer mot företagsanvändning och I servrar där den extra hastigheten behövs medans SATA diskarna riktar sig mer mot persondatorer med krav på prestanda. <br />
<br />
<br />
En SSD är helt ljudlös och är okänslig mot stötar och vibrationer detta beror på att den inte har några rörliga delar. En SSD's livstid påverkas av antalet skrivningar så om disken får skriva mycket så kortas livstiden mycket.<br />
<br />
<br />
Eftersom tekniken är relativt ny så är priset förtfarande högt, ca 800 kr för 120Gb för en disk med SATA och för en 120Gb disk som ansluts via pci-e kostar ca 1800 kr.<br />
<br />
{{#ev:youtube|pEsJzrww_dA|250|right}}<br />
<br />
[[Fil:E-disk_2-5_scsi.jpg]]<br />
<br />
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Solid_state_drive#F.C3.B6rdelar Wikipedia.org]<br />
<br />
[http://www.kjell.com/fraga-kjell/hur-funkar-det/dator/introduktion-till-datorn Kjell.com]<br />
<br />
--[[Användare:JakobLindau|JakobLindau]] 27 september 2012 kl. 21.16 (UTC)<br />
<br />
=== USB ===<br />
Versioner:<br />
<br />
USB 1.0:<br />
Den första versionen av USB och lanserades 1996. Då pratade man om Low Speed som var upp till 1,5 Megabit/sek<br />
<br />
USB 1.1:<br />
Behovet av högre överföringshastighet var påtagligt och redan två år senare, 1998, så kom en mindre uppdatering av specifikationen för USB. Nu kunde man överföra med Full Speed, 12 megabit/sek<br />
<br />
USB 2.0:<br />
Jakten på högre gjorde att år 2000 kom nästa version. Hastigheten hade nu ökat till Hi-Speed, upp till 480 megabit/ sekund. I och med version 2.0 så konkurrerade den nya versionen på allvar med Firewire. USB 2.0 standarden var även bakåt kompatibel med den tidigare standarden USB 1.1.<br />
<br />
USB 3.0 :<br />
I och med att USB nu hade blivit en standard på både Mac och Windows så utvecklades USB standarden och år 2008 så blev USB version 3.0 en standard. Nu kunde man komma upp i hastigheter på hela 5 gigabits, Superspeed. En stor fördel men 3.0 var att nu kunde kommunikationen gå i båda riktningarna samtidigt. Detta eftersom man utnyttjar 5 extra ledare i kabeln. En annan stor och viktig fördel var att nu kunde man få ut mer ström från varje USB-uttag vilket gjorde att tillverkarna fick möjlighet att tillverka nya tillbehör där man inte behövde skicka med externa nätdelar. <br />
<br />
När det gäller priser så varierar priserna väldigt kraftigt beroende på kvalité och funktioner. En del USB minnen är gjorda för att tåla extrema förhållanden och sen finns det även USB minnen med inbyggda fingeravtrycksläsare och olika krypteringar. Ett standard 4GBs minne kan man få från 30 kr och uppåt medan ett 256GBs minne kostar från ca 3000 kr och uppåt.<br />
<br />
Källor: <br />
:http://sv.wikipedia.org/wiki/Universal_Serial_Bus<br />
:http://www.usb.org/home<br />
:http://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=168<br />
<br />
/My Schenkmanis<br />
<br />
==== USB ====<br />
En usb överför ”data” som består utav den fil man, kopierar/ klipper ut, in till datorn med hjälp utav flera virtuella portar vid namn ”Endpoints”. Nästan alla enheter använder sig utav flera sådana ”Endpoints”, ca upp till 32st av olika typer, där var och en utav dem identifieras med ett nummer samt den riktning som data flödet (filerna) ska till i datorn. Under den tiden du kopierar/ klipper ut din fil till datorn så hanterar den all information tillsammans med ett gäng andra detaljer. <br />
<br />
[[Fil:Skärmavbild_2012-09-26_kl._1.38.39_PM.png|200|]]<br />
<br />
Endpoint: är inbyggda i självaste usb:n när de blir tillverkade i fabrikerna, så dem finns permanent på självaste USB produkten. <br />
[[Fil:Screenshot_2012-09-26-12-53-32.png|thumb|De guldiga sträcken på denna usb-minne är endpoints]]<br />
// Mattias Norberg<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== firewire ===<br />
--[[Användare:Rove|Rove]] 24 september 2012 kl. 12.31 (UTC)<br />
[[Fil:Firewire.jpeg|thumb|left]] {{#ev:youtube|xP5aLoRozt8|250|right}}<br />
firewire är apples namn på produkten IEEE 1394 som är en högkommunikationskoppling till och från datorutrustning som till exemple överföring mellan en digital kamra eller liknande. Tekniken utvecklades under ledning av Apple tillsammans med bland andra Texas Instruments, IBM och Sony. IEEE 1394 är ett tekniskt bättre alternativ till USB, men har blivit mindre utbrett eftersom hårdvarukostnaden är högre.<br />
<br />
The IEEE 1394 interface, developed in the late 1980s and early 1990s by Apple as FireWire, is a serial bus interface standard for high-speed communications and isochronous real-time data transfer. The 1394 interface is comparable with USB and often those two technologies are considered together, though USB has more market share.[1] Apple first included FireWire in some of its 1999 models, and most Apple computers since the year 2000 have included FireWire ports, though, as of 2012, nothing beyond the 800 version (IEEE-1394b).[2] The interface is also known by the brand i.LINK (Sony), and Lynx (Texas Instruments). IEEE 1394 replaced parallel SCSI in many applications, because of lower implementation costs and a simplified, more adaptable cabling system. The 1394 standard also defines a backplane interface, though this is not as widely used.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
{{clear}}<br />
<br />
=== Grafikkort ===<br />
<br />
Johan Askefalk<br />
<br />
[[File:ATI Radeon HD 4770 Graphics Card-oblique view.jpg|thumb|ATI Radeon HD 4770]]<br />
Grafikkort används i nästan alla datorer. De finns snabba energi-slukande Grafikkort och snåla tysta energisnåla Grafikkort.<br />
Snabba Grafikkort används främst i Spel datorer, och bild/film redigerings datorer, Dvs alla som jobbar med media och behöver<br />
ett snabbt Grafikkort. För att det ska gå snabbare och "Smoothare". <br />
<br />
Alla Grafikkort har ett "Grafikminne" det fungerar ungefär som ett RAM minne. Speldatorer behöver mycket minne dvs över 1 GB. Men de snabbaste brukar kunna ha över 4GB!<br />
Men alla Grafikkort behöver inte gigantiska "Grafikminnen", om man till exempel arbetar med att skriva böcker eller långa texter så är det bättre att köpa ett tyst och mer energisnålt Grafikkort.<br />
Och satsa mera på en bra CPU, en snabb SSD och mycket RAM.<br />
<br />
Med en ny teknik kallad "Cuda" skapas av Nvidia. Med denna teknik kan GPU:ns super snabba minne användas som "huvudminne" när man redigerar bilder och liknande, Med denna teknik kan man arbeta otroligt mycket snabbare. Tekniken fungerar så att deras grafikkort ger kraft av sina super snabba processorer och med detta får man en extrem powerboost. <br />
<br />
==== Crossfire ====<br />
:<br />
Crossfire är en teknik som gör att man kan koppla 2 Grafikkort tillsammans, och med detta ge starkare prestanda. Det går dock bara att koppla 2 Gafikkort via Crossfire om de 2 första nummerna på modellen är detsamma. Till exempel: Man kan koppla 1: Radeon HD 5770 och en 5790, Men inte 1: 7970 och 1: 7870. För att detta ska fungerar måste man dock ha ett moderkort som stödjer Crossfire X. <br />
Om man bestämmer sig för att köra Crossfire så är det bra att tänka på att det används väldigt mycket energi, och det blir väldigt varm. Därför kan det vara bra att köpa någon extra fläkt eller kanske en vattenskylningssystem. Dessutom kan det vara bra att kolla så att de Grafikkort du ska använda Crossfire med arbetar bra tillsammans, Eftersom att även om de två första siffrorna är det samma. Kan de kanske finnas buggar om de kör tillsammans. De kan vara i form av bluescreens eller Glitter på skärmen. Du kan kolla detta genom att till exempel läsa på forum eller helt enkelt google det. Forum jag rekommenderar Sweclockers.se.<br />
<br />
[[File:Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire.jpg|thumb|Computer system with 3,16Ghz Core 2 Duo, 6GB RAM and 2x Radeon HD 4850 in CrossFire]]<br />
<br />
Som jag sa tidigare så blir Grafikkorten oftast mycket varmare när de kör i Crossfire. Det är viktigt att det inte blir för varmt eftersom att då kan Moderkortet/ grafikkortet smälta. Mitt personliga tips är att varje gång du köpt ett eller flera Grafikkort kolla värmen på dem när de "Idlar" samt kör i "100%". Detta kan du simpelt göra med ett program som heter: FurMark: VGA test. Programmet fungerar så att den öppnar ett fönster som har väldigt höga Grafikinställningar. Och grafikkortet tvingas använda allt den har för att kunna visa filmen i så hög grafik som möjligt. När programmet startats kommer den köra i 15 minuter på din skärms upplösning, eller någon annan virtuell upplösning om du så vill. Under dessa 15 minuter kommer grafikkortet jobba på 100% och fläktarna kommer att automatiskt öka för att hålla grafikkortet kallt. Ditt Grafikkort får inte bli för varmt, dvs runt 85-99 grader då kan det börja smälta, Så håll koll på det under hela testet. Om du märker att det börjar bli för varmt borde du kanske sänka upplösningen lite, men om du inte ändrat den från din skärms upplösning, måste du kanske införskaffa en eller två extra fläktar / ett nytt kallare chassi. Du kan också byta Grafikkortets standard fläkt då de brukar vara ganska dåliga. <br />
<br />
När testet är klart och inget har gått fel så vet du hur dina varma ditt/dina Grafikkort blir på 100%. Om de inte blivit för varma så är det optimalt, om de inte är över 50/60 grader så kan du fundera på att överklocka grafikkortet något (överklocka = trimma). Jag själv ligger hemma på stabila 50-55 grader på 100%, jag har nu överklockat dem med ca: 30% och de ligger nu på ca 75-80 grader på 100% användning.<br />
<br />
'''OBS:''' glöm inte att kolla att Grafikkorten/kortet inte blir för varmt efter överklockningen, om de/den blir de kan du sänka överklockningen något, annars kan du öka den lite eller helt enkelt låta den vara som den är för tillfället.<br />
<br />
'''Grafikkorts överklockning ligger på OS:et dvs om du installerar om ditt Windos kommer din överklockings inställning försvinna. CPU överklockning ligger dock på BIOS dvs att den kommer vara kvar.'''<br />
<br />
Lycka till och hoppades att detta hjälpte dig :)<br />
<br />
// Johan Askefalk<br />
<br />
<br />
-----<br />
=== Dennis K ===<br />
<br />
'''Grafikkort:'''<br />
<br />
Ett grafikkort, även kallad ett bildskärmskort, skärm adapter och grafikadapter, är ett expansionskort vars grafikprocessor beräknar fram digitala "kartor" av vad som ska visas på skärmen. De flesta grafikkort erbjuder olika funktioner såsom accelererad rendering av 3D-scener och 2D grafik, TV-utgång eller möjligheten att ansluta flera bildskärmar (multi-monitor). I moderna datorer är grafikkortet i form av ett instickskort som ansluts i ett slot. Om man ska förklara hur ett grafikkort fungerar för någon som inte vet så kan man säga att en liten bit information skickas till grafikkortet från cpun och i den står det vad som ska visas på skärmen. Informationen skickas i elektriska pulser, där tex det här skickas, på/av=1/0. Grafikkortet läser informationen och vidarebefodrar de elektriska signalerna och hämtar den extra informationen som behövs till flera (1/0) som skickas ut till utgången som blir något en skärm kan läsa av och då vet den att den ska tända den pixeln, släcka den röda pixel, gröna osv.<br />
<br />
'''Crossfire:'''<br />
<br />
Crossfire kallas den teknik som gör det möjligt att sammankoppla två grafikkort så att dom delar på arbetsbördan, detta ger en stor fördel i bland annat datorspel.<br />
<br />
=== Ljudkortet ===<br />
[[File:Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB.jpg|thumb|Creative SB X-Fi Fatal1ty-AB]]<br />
<br />
Frank Salazar Diaz<br />
<br />
'''Geylan'''<br />
<br />
Ljudkortet är en komponent i datorn som spelar upp och spelar in ljud. Ljudkortet brukar oftas vara kopplat till Moderkortet och det är så ganska ofta på de moderna datorerna, fast det finns folk som använder ett instickskort för att de presterar bättre och man får en högre kvalite på ljudet. Signalerna/bruset som kommer från instickskortet är bättre isolerade och det betyder att bruset som uppstår när man använder ett ljudkort som är kopplat till moderkortet inte uppstår lika mycket och ljudet blir klarare. Instickskortet kan byta mellan olika samplingsfreksvenser, t.ex. 44.1/48/96 kHz, och på ljudkortet som är kopplat i moderkortet så brukar man oftast bara kunna använda 44.1 kHz. <br />
<br />
De första ljudkorten till PC började användas i början av 1990-talet och då hade de bara MIDI-funktion som kunde kommunicera med datorer och instrument som t.ex. keyboards och trummaskiner. MIDI står för Musical Instrument Digital Interface och på svenska så är det ett seriellt elektroniskt gränssnit ämnat för musikbruk. Och senare på början av 1990-talet så började man även och använda 8 bitars digitalt ljud som var bättre än MIDI. Det första ljudkortet tillverkades i 80-talet och det hette Creative’s Soundblaster-kort och det var de första ljudkortet till PC.<br />
<br />
<br />
Det första ljudkortet till PC kom i början av 1990-talet och då hade de i första fallen endast MIDI- funktion och senare så hade den även 8 bitars digitalt Ljud. <br />
en utav de första ljudkorten som kom ut till PC var Creative’s Sound blaster. Som började tillverka i slutet av 80-talet <br />
<br />
Sound Blaster är ett av många varumärken på en serie ljudkort skapat av det Singapore-baserade företag Creative Labs. <br />
AdLib var ett populärt MIDI-ljudkort tillverkat av det kanadensiska företaget AdLib, inc. Mellan 1987 och 1992. ( Ad lib är en förkortning av latinets ’ad libitum’) <br />
<br />
Det fanns också extern ljudkort som var till de allra första hemdatorerna. några märken var Sinclair, Commodore, BBC, Amstrad, Spectravideo m.m. dessa ljudkort innehöll ofta en tre-kanals ljudkrets, vissa ljudkort hade stöd för MIDI som då var mycket nytt. Priset på ett ljudkort med märket Creative Sound Blaster kan kosta mellan 540-900kr<br />
<br />
'''''Källor'''''<br />
<br />
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Creative_SB_X-Fi_Fatal1ty-AB.jpg<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Midi<br />
<br />
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljudkort<br />
<br />
=== Processor ===<br />
<br />
Alexander Mårtensson, Bastian Pedersen<br />
<br />
=== Vattenkylning===<br />
Victor Heinonen<br />
<br />
==Lagringsminne==<br />
<br />
<br />
''Lagringsminne eller externminne används såsom arbetsminnet till att lagra datorprogram och dess data när det inte används. Det finns många olika typer av lagringsminnen. Exempel på några lagringsminnen är disketter, hårddiskar, optiska skivor som dvd och Cd och man får inte glömma transistorbaserade flashminnen. Den andra typen av datorminne kallas för arbetsminne eller RAM. Skillnaden mellan arbetsminne och lagringsminne är att lagringsminnen inte är flyktigt, vilket betyder att det kan lagra data under en längre perioder även utan strömtillförsel vilket RAM inte kan.<br />
Nu för tiden har de flesta datorer inbyggda lagringsminnen såsom hårddiskar. För i tiden var inte lagringsminnen inte inbyggt i datorn själv och av historiska skäl används fortfarande begreppet "externminne". [[File:Interference-colors.jpg|thumb|Lagringminne]]<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Oscar Rasinaho<br />
<br />
=== BIOS ===<br />
Jimmy Hammarsten<br />
<br />
BIOS<br />
Ett BIO system är ett program eller en mjukvara som är inbyggd i datorn med ett BIO system som startar datorns operativ system, grafik kortet, RAM, CPU, Tangentbordet, musen och hårddisken mm. BIOS står för Basic Input/Output System. Ett BIO System har ett Användargränssnitt som vanligen ett menysystem genom att trycka en viss tangent på tangentbordet när datorn startar. I BIOS UI, kan en användare<br />
- Konfigurera hårdvaran<br />
- Sätta system klockan<br />
- Aktivera/avaktivera system komponenter<br />
- välja vilken enhet som är bäst lämplig till att starta upp systemet<br />
- sätta olika lösenord uppmaningar, till exempel ett lösenord för att få tillgång till BIOS-funktionerna för användargränssnittet själv och förhindra illvilliga användare från att starta upp systemet från obehörig kringutrustning. <br />
<br />
<br />
<br />
källa<br />
Datorteknik 1A V2011 Lärobok sid 23 av Jan-Eric Thelin<br />
http://windows.microsoft.com/sv-SE/windows7/BIOS-frequently-asked-questions<br />
http://en.wikipedia.org/wiki/BIOS</div>Geylan