<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=GeorgekA</id>
	<title>Wikiskola - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=GeorgekA"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php/Special:Bidrag/GeorgekA"/>
	<updated>2026-05-12T04:51:05Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.41.1</generator>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kloroprengummi&amp;diff=36056</id>
		<title>Kloroprengummi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kloroprengummi&amp;diff=36056"/>
		<updated>2016-05-14T20:11:42Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;GeorgekA: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Georgek    &lt;br /&gt;
[[Fil:Diving suit neoprene.jpg|miniatyr|höger]]&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Neopren tyg finns i olika tjocklekar, vanligen från 2 till 5 millimeter. Neopren vadare är ofta tillverkade av 5 mm neopren, medan kalla vatten våtdräkter kan använda neopren tyg upp till 7 mm. Ju tjockare neopren, desto bättre isolerar från kyla. Däremot kan neopren passar för konkurrenskraftiga simmare använda tyg så tunt som 1 mm i områden som behöver vara extremt flexibel, som under armarna. Leverantörer som Seattle Fabrics, sälja neopren tyg med kvadratmeter eller i ark som mäter 51 från 82 tum.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Ett av de mest kända användningsområdena för neopren tyg för våtdräkter i dykning. Neopren är också vanligt förekommande i vada stövlar för fiskare eftersom det skyddar huden från kallt vatten. Laboratoriepersonal kan använda neopren handskar för att skydda sina händer från syror, kemikalier, lösningsmedel och oljor. Paddlare och personer som deltar i kallt väder får också bära vattentäta neopren handskar, ibland fodrade med fleece, att skydda sina händer från kallt vatten, is och snö. Många medicinskt stöd hängslen, t. ex. för fotleder, handleder och knän, använder också neopren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Neopren tyg är slitstarkt och flexibelt och motstår riva. Det kan också tåla kyla samt exponering för solen. Neopren tyg innehåller luftfickor som en utmärkt isolering för våtdräkter, kall-wear redskap och matlådor och kylare dryck. Neopren är också kemiskt inert och motstår oljor, vilket gör det lämpligt för skydd vid hantering av kemikalier. Eftersom neopren är mer brandsäkra än de flesta gummi, kan den också användas i stridsmundering.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Neopren är kemiskt sett en sammansättning polymeriserad klorbutadien och framställs med kol, väte och klor som utgångsmaterial. Tillverkningen är komplicerad och sker i följande etapper:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillverkning av kalciumkarbid av kol och kalksten,&lt;br /&gt;
Framställning av acetylen av kalciumkarbid,&lt;br /&gt;
Polymerisering av acetylen till monovinylacetylen med hjälp av en katalysator, vanligen kopparammonium. [1]&lt;br /&gt;
Genom inverkan av saltsyra på den bildade föreningen, även här i närvaro av en katalysator omvandlas den till kloropren, som under vissa, noga kontrollerade former polymeriseras till en plastisk massa, som mycket liknar naturgummi. [1]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Försök har visat att det med hänsyn till elasticitet, sträckbarhet, brottgräns, seghet och slitstyrka inte finns någon skillnad mellan naturprodukten och syntetiskt framställd konstprodukt. Däremot är neopren betydligt mera motståndskraftigt mot inverkan av syre, ozon, solljus, värme, syror och alkalier än naturgummi. [1]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
DuPont laboratorier uppfanns i neopren år 1930, baserat på arbetet i kemi professor Julius Arthur Nieuwland. Professorn: s forskning om utveckling av syntetiskt gummi ledde DuPont forskare för att skapa en polymeriserade version av kloropren eller polykloropren. DuPont heter ursprungligen sin nya polykloropren material DuPrene men ändrade namn till neopren 1936. En mängd olika tekniker och uppfinnare började använda neopren för våtdräkt i början av 1950-talet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skummad neopren: Neopren med gasblåsor i, det material som man gjorde de första torrdräkterna av. Gasblåsorna i ämnet gör att materialet komprimeras vid tryckökning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krossad neopren: Neopren där man har krossat luftbubblorna i materialet, så att gasen i dem kan röra sig fritt i dräkten, vilket gör materialet smidigare när det används i dräkter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Komprimerad neopren: Neopren där man vid tillverkningen har tryckt ihop materialet, vilket gör att det inte komprimeras (och därmed ändrar form och egenskaper) vid tryckökning på samma sätt som skummad neopren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En 2mm 50x20cm neopren kan kosta runt 80 - 100 kr&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Neoprene&lt;br /&gt;
https://gummiuppfinning.wordpress.com/2010/11/13/kan-du-atervinna-neopren/&lt;br /&gt;
http://www.give2all.org/12/2012/06/om-neopren-tyg.html&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>GeorgekA</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kloroprengummi&amp;diff=36055</id>
		<title>Kloroprengummi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kloroprengummi&amp;diff=36055"/>
		<updated>2016-05-14T20:11:10Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;GeorgekA: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Georgek    &lt;br /&gt;
[[Fil:Diving suit neoprene.jpg|miniatyr|höger]]&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Neopren tyg finns i olika tjocklekar, vanligen från 2 till 5 millimeter. Neopren vadare är ofta tillverkade av 5 mm neopren, medan kalla vatten våtdräkter kan använda neopren tyg upp till 7 mm. Ju tjockare neopren, desto bättre isolerar från kyla. Däremot kan neopren passar för konkurrenskraftiga simmare använda tyg så tunt som 1 mm i områden som behöver vara extremt flexibel, som under armarna. Leverantörer som Seattle Fabrics, sälja neopren tyg med kvadratmeter eller i ark som mäter 51 från 82 inches.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Ett av de mest kända användningsområdena för neopren tyg för våtdräkter i dykning. Neopren är också vanligt förekommande i vada stövlar för fiskare eftersom det skyddar huden från kallt vatten. Laboratoriepersonal kan använda neopren handskar för att skydda sina händer från syror, kemikalier, lösningsmedel och oljor. Paddlare och personer som deltar i kallt väder får också bära vattentäta neopren handskar, ibland fodrade med fleece, att skydda sina händer från kallt vatten, is och snö. Många medicinskt stöd hängslen, t. ex. för fotleder, handleder och knän, använder också neopren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Neopren tyg är slitstarkt och flexibelt och motstår riva. Det kan också tåla kyla samt exponering för solen. Neopren tyg innehåller luftfickor som en utmärkt isolering för våtdräkter, kall-wear redskap och matlådor och kylare dryck. Neopren är också kemiskt inert och motstår oljor, vilket gör det lämpligt för skydd vid hantering av kemikalier. Eftersom neopren är mer brandsäkra än de flesta gummi, kan den också användas i stridsmundering.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Neopren är kemiskt sett en sammansättning polymeriserad klorbutadien och framställs med kol, väte och klor som utgångsmaterial. Tillverkningen är komplicerad och sker i följande etapper:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillverkning av kalciumkarbid av kol och kalksten,&lt;br /&gt;
Framställning av acetylen av kalciumkarbid,&lt;br /&gt;
Polymerisering av acetylen till monovinylacetylen med hjälp av en katalysator, vanligen kopparammonium. [1]&lt;br /&gt;
Genom inverkan av saltsyra på den bildade föreningen, även här i närvaro av en katalysator omvandlas den till kloropren, som under vissa, noga kontrollerade former polymeriseras till en plastisk massa, som mycket liknar naturgummi. [1]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Försök har visat att det med hänsyn till elasticitet, sträckbarhet, brottgräns, seghet och slitstyrka inte finns någon skillnad mellan naturprodukten och syntetiskt framställd konstprodukt. Däremot är neopren betydligt mera motståndskraftigt mot inverkan av syre, ozon, solljus, värme, syror och alkalier än naturgummi. [1]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
DuPont laboratorier uppfanns i neopren år 1930, baserat på arbetet i kemi professor Julius Arthur Nieuwland. Professorn: s forskning om utveckling av syntetiskt gummi ledde DuPont forskare för att skapa en polymeriserade version av kloropren eller polykloropren. DuPont heter ursprungligen sin nya polykloropren material DuPrene men ändrade namn till neopren 1936. En mängd olika tekniker och uppfinnare började använda neopren för våtdräkt i början av 1950-talet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skummad neopren: Neopren med gasblåsor i, det material som man gjorde de första torrdräkterna av. Gasblåsorna i ämnet gör att materialet komprimeras vid tryckökning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krossad neopren: Neopren där man har krossat luftbubblorna i materialet, så att gasen i dem kan röra sig fritt i dräkten, vilket gör materialet smidigare när det används i dräkter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Komprimerad neopren: Neopren där man vid tillverkningen har tryckt ihop materialet, vilket gör att det inte komprimeras (och därmed ändrar form och egenskaper) vid tryckökning på samma sätt som skummad neopren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En 2mm 50x20cm neopren kan kosta runt 80 - 100 kr&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Neoprene&lt;br /&gt;
https://gummiuppfinning.wordpress.com/2010/11/13/kan-du-atervinna-neopren/&lt;br /&gt;
http://www.give2all.org/12/2012/06/om-neopren-tyg.html&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>GeorgekA</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kloroprengummi&amp;diff=36054</id>
		<title>Kloroprengummi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kloroprengummi&amp;diff=36054"/>
		<updated>2016-05-14T19:52:36Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;GeorgekA: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Georgek    &lt;br /&gt;
[[Fil:Diving suit neoprene.jpg|miniatyr|höger]]&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Neopren tyg finns i olika tjocklekar, vanligen från 2 till 5 millimeter. Neopren vadare är ofta tillverkade av 5 mm neopren, medan kalla vatten våtdräkter kan använda neopren tyg upp till 7 mm. Ju tjockare neopren, desto bättre isolerar från kyla. Däremot kan neopren passar för konkurrenskraftiga simmare använda tyg så tunt som 1 mm i områden som behöver vara extremt flexibel, som under armarna. Leverantörer som Seattle Fabrics, länkad nedan, sälja neopren tyg med kvadratmeter eller i ark som mäter 51 från 82 inches.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Ett av de mest kända användningsområdena för neopren tyg för våtdräkter i dykning. Neopren är också vanligt förekommande i vada stövlar för fiskare eftersom det skyddar huden från kallt vatten. Laboratoriepersonal kan använda neopren handskar för att skydda sina händer från syror, kemikalier, lösningsmedel och oljor. Paddlare och personer som deltar i kallt väder får också bära vattentäta neopren handskar, ibland fodrade med fleece, att skydda sina händer från kallt vatten, is och snö. Många medicinskt stöd hängslen, t. ex. för fotleder, handleder och knän, använder också neopren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Neopren tyg är slitstarkt och flexibelt och motstår riva. Det kan också tåla kyla samt exponering för solen. Neopren tyg innehåller luftfickor som en utmärkt isolering för våtdräkter, kall-wear redskap och matlådor och kylare dryck. Neopren är också kemiskt inert och motstår oljor, vilket gör det lämpligt för skydd vid hantering av kemikalier. Eftersom neopren är mer brandsäkra än de flesta gummi, kan den också användas i stridsmundering.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Neopren är kemiskt sett en sammansättning polymeriserad klorbutadien och framställs med kol, väte och klor som utgångsmaterial. Tillverkningen är komplicerad och sker i följande etapper:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillverkning av kalciumkarbid av kol och kalksten,&lt;br /&gt;
Framställning av acetylen av kalciumkarbid,&lt;br /&gt;
Polymerisering av acetylen till monovinylacetylen med hjälp av en katalysator, vanligen kopparammonium. [1]&lt;br /&gt;
Genom inverkan av saltsyra på den bildade föreningen, även här i närvaro av en katalysator omvandlas den till kloropren, som under vissa, noga kontrollerade former polymeriseras till en plastisk massa, som mycket liknar naturgummi. [1]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Försök har visat att det med hänsyn till elasticitet, sträckbarhet, brottgräns, seghet och slitstyrka inte finns någon skillnad mellan naturprodukten och syntetiskt framställd konstprodukt. Däremot är neopren betydligt mera motståndskraftigt mot inverkan av syre, ozon, solljus, värme, syror och alkalier än naturgummi. [1]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
DuPont laboratorier uppfanns i neopren år 1930, baserat på arbetet i kemi professor Julius Arthur Nieuwland. Professorn: s forskning om utveckling av syntetiskt gummi ledde DuPont forskare för att skapa en polymeriserade version av kloropren eller polykloropren. DuPont heter ursprungligen sin nya polykloropren material DuPrene men ändrade namn till neopren 1936. En mängd olika tekniker och uppfinnare började använda neopren för våtdräkt i början av 1950-talet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skummad neopren: Neopren med gasblåsor i, det material som man gjorde de första torrdräkterna av. Gasblåsorna i ämnet gör att materialet komprimeras vid tryckökning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krossad neopren: Neopren där man har krossat luftbubblorna i materialet, så att gasen i dem kan röra sig fritt i dräkten, vilket gör materialet smidigare när det används i dräkter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Komprimerad neopren: Neopren där man vid tillverkningen har tryckt ihop materialet, vilket gör att det inte komprimeras (och därmed ändrar form och egenskaper) vid tryckökning på samma sätt som skummad neopren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En 2mm 50x20cm neopren kan kosta runt 80 - 100 kr&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Neoprene&lt;br /&gt;
https://gummiuppfinning.wordpress.com/2010/11/13/kan-du-atervinna-neopren/&lt;br /&gt;
http://www.give2all.org/12/2012/06/om-neopren-tyg.html&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>GeorgekA</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Bearbetning&amp;diff=36037</id>
		<title>Bearbetning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Bearbetning&amp;diff=36037"/>
		<updated>2016-05-13T12:52:28Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;GeorgekA: /* Elektroplätering */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
=== [[Förkromning]] ===&lt;br /&gt;
Av: William &amp;amp; Noah &amp;amp; Christopher&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Extrudering]] ===&lt;br /&gt;
Av: Adam&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förgyllning]] ===&lt;br /&gt;
Av Viktor, Jesper &amp;amp; Armin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förnickling]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Herman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Elektroplätering]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Prägling]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Valsning]] ===&lt;br /&gt;
Micke och Linnea&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[CNC-maskiner]] ===&lt;br /&gt;
Emre och Mikael&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Täljning]]===&lt;br /&gt;
Noah och Ludvig&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Dimer_o_Dilan_Hyvling|Hyvling]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Dimer oc Dilan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Sågning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Felix och Marcus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Slipning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Max och Felix&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Tryckning]]===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Renars och Savvas&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Borrning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Noor &amp;amp; Josef&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Svarvning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Arbete av Alexander och Soheil&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Fräsning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Spiri &amp;amp; Mario&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Vattenskärning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Philip S och Daniel A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Gnistbearbetning]] ===&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Jonas och Fredrik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Laserbearbetning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ludvig, Kristofer och Daniel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[3D Printning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Nils, Rasmus och Eric.&lt;br /&gt;
Ny version: Dennis och Tor (se historik)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[3D-penna]] ===&lt;br /&gt;
(av Amanda och någon annan som jag har glömt OOPsies men de gjorde ett bra jobb kolla bara på historiken eller något)&lt;br /&gt;
&amp;lt;FONT SIZE=&amp;quot;+1&amp;quot;&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#f7c1f4&amp;quot;&amp;gt;f&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#f4c2f0&amp;quot;&amp;gt;ö&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#f0c4eb&amp;quot;&amp;gt;r&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ecc5e6&amp;quot;&amp;gt;b&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e8c7e1&amp;quot;&amp;gt;ä&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e5c8db&amp;quot;&amp;gt;t&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e1cad6&amp;quot;&amp;gt;t&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ddcbd1&amp;quot;&amp;gt;r&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d9cdcc&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d5cdc7&amp;quot;&amp;gt;d&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d7cec7&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d8cfc7&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#dad0c7&amp;quot;&amp;gt;v&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#dbd1c6&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ddd2c6&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ded3c5&amp;quot;&amp;gt;d&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e0d4c5&amp;quot;&amp;gt;r&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e1d5c4&amp;quot;&amp;gt;i&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e3d6c4&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e3d6c3&amp;quot;&amp;gt;n&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;/FONT&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Klippning och stansning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Niklas och Daniel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[smidning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Robin &amp;amp; Tilla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[bockning]] ===&lt;br /&gt;
Sam och Arvid&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Formblåsning]] ===&lt;br /&gt;
Av: Ali&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Formsprutning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Christoffer och Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Vakuumformning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Lucas och Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Lackning]] === &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
av Johanna &amp;amp; Albin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Gjutning]] ===&lt;br /&gt;
Av: Marcus, Adam och Simon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Photo Chemical Machining]] ===&lt;br /&gt;
Casper &amp;amp; John&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förzinkning]] ===&lt;br /&gt;
Saman &amp;amp; Mikael&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Laminering]] ===&lt;br /&gt;
Nikita &amp;amp; Jesper&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>GeorgekA</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Bearbetning&amp;diff=36036</id>
		<title>Bearbetning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Bearbetning&amp;diff=36036"/>
		<updated>2016-05-13T12:51:59Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;GeorgekA: /* Elektroplätering */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
=== [[Förkromning]] ===&lt;br /&gt;
Av: William &amp;amp; Noah &amp;amp; Christopher&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Extrudering]] ===&lt;br /&gt;
Av: Adam&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förgyllning]] ===&lt;br /&gt;
Av Viktor, Jesper &amp;amp; Armin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förnickling]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Herman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Elektroplätering]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Georgek Aroush och Riaz Uddin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Prägling]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Valsning]] ===&lt;br /&gt;
Micke och Linnea&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[CNC-maskiner]] ===&lt;br /&gt;
Emre och Mikael&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Täljning]]===&lt;br /&gt;
Noah och Ludvig&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Dimer_o_Dilan_Hyvling|Hyvling]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Dimer oc Dilan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Sågning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Felix och Marcus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Slipning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Max och Felix&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Tryckning]]===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Renars och Savvas&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Borrning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Noor &amp;amp; Josef&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Svarvning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Arbete av Alexander och Soheil&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Fräsning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Spiri &amp;amp; Mario&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Vattenskärning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Philip S och Daniel A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Gnistbearbetning]] ===&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Jonas och Fredrik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Laserbearbetning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ludvig, Kristofer och Daniel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[3D Printning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Nils, Rasmus och Eric.&lt;br /&gt;
Ny version: Dennis och Tor (se historik)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[3D-penna]] ===&lt;br /&gt;
(av Amanda och någon annan som jag har glömt OOPsies men de gjorde ett bra jobb kolla bara på historiken eller något)&lt;br /&gt;
&amp;lt;FONT SIZE=&amp;quot;+1&amp;quot;&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#f7c1f4&amp;quot;&amp;gt;f&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#f4c2f0&amp;quot;&amp;gt;ö&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#f0c4eb&amp;quot;&amp;gt;r&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ecc5e6&amp;quot;&amp;gt;b&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e8c7e1&amp;quot;&amp;gt;ä&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e5c8db&amp;quot;&amp;gt;t&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e1cad6&amp;quot;&amp;gt;t&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ddcbd1&amp;quot;&amp;gt;r&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d9cdcc&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d5cdc7&amp;quot;&amp;gt;d&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d7cec7&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d8cfc7&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#dad0c7&amp;quot;&amp;gt;v&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#dbd1c6&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ddd2c6&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ded3c5&amp;quot;&amp;gt;d&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e0d4c5&amp;quot;&amp;gt;r&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e1d5c4&amp;quot;&amp;gt;i&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e3d6c4&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e3d6c3&amp;quot;&amp;gt;n&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;/FONT&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Klippning och stansning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Niklas och Daniel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[smidning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Robin &amp;amp; Tilla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[bockning]] ===&lt;br /&gt;
Sam och Arvid&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Formblåsning]] ===&lt;br /&gt;
Av: Ali&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Formsprutning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Christoffer och Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Vakuumformning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Lucas och Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Lackning]] === &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
av Johanna &amp;amp; Albin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Gjutning]] ===&lt;br /&gt;
Av: Marcus, Adam och Simon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Photo Chemical Machining]] ===&lt;br /&gt;
Casper &amp;amp; John&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förzinkning]] ===&lt;br /&gt;
Saman &amp;amp; Mikael&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Laminering]] ===&lt;br /&gt;
Nikita &amp;amp; Jesper&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>GeorgekA</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Bearbetning&amp;diff=36035</id>
		<title>Bearbetning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Bearbetning&amp;diff=36035"/>
		<updated>2016-05-13T12:51:26Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;GeorgekA: /* Prägling */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
=== [[Förkromning]] ===&lt;br /&gt;
Av: William &amp;amp; Noah &amp;amp; Christopher&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Extrudering]] ===&lt;br /&gt;
Av: Adam&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förgyllning]] ===&lt;br /&gt;
Av Viktor, Jesper &amp;amp; Armin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förnickling]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Herman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Elektroplätering]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Prägling]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Valsning]] ===&lt;br /&gt;
Micke och Linnea&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[CNC-maskiner]] ===&lt;br /&gt;
Emre och Mikael&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Täljning]]===&lt;br /&gt;
Noah och Ludvig&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Dimer_o_Dilan_Hyvling|Hyvling]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Dimer oc Dilan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Sågning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Felix och Marcus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Slipning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Max och Felix&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Tryckning]]===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Renars och Savvas&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Borrning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Noor &amp;amp; Josef&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Svarvning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Arbete av Alexander och Soheil&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Fräsning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Spiri &amp;amp; Mario&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Vattenskärning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Philip S och Daniel A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Gnistbearbetning]] ===&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Jonas och Fredrik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Laserbearbetning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ludvig, Kristofer och Daniel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[3D Printning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Nils, Rasmus och Eric.&lt;br /&gt;
Ny version: Dennis och Tor (se historik)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[3D-penna]] ===&lt;br /&gt;
(av Amanda och någon annan som jag har glömt OOPsies men de gjorde ett bra jobb kolla bara på historiken eller något)&lt;br /&gt;
&amp;lt;FONT SIZE=&amp;quot;+1&amp;quot;&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#f7c1f4&amp;quot;&amp;gt;f&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#f4c2f0&amp;quot;&amp;gt;ö&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#f0c4eb&amp;quot;&amp;gt;r&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ecc5e6&amp;quot;&amp;gt;b&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e8c7e1&amp;quot;&amp;gt;ä&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e5c8db&amp;quot;&amp;gt;t&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e1cad6&amp;quot;&amp;gt;t&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ddcbd1&amp;quot;&amp;gt;r&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d9cdcc&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d5cdc7&amp;quot;&amp;gt;d&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d7cec7&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d8cfc7&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#dad0c7&amp;quot;&amp;gt;v&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#dbd1c6&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ddd2c6&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ded3c5&amp;quot;&amp;gt;d&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e0d4c5&amp;quot;&amp;gt;r&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e1d5c4&amp;quot;&amp;gt;i&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e3d6c4&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e3d6c3&amp;quot;&amp;gt;n&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;/FONT&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Klippning och stansning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Niklas och Daniel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[smidning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Robin &amp;amp; Tilla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[bockning]] ===&lt;br /&gt;
Sam och Arvid&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Formblåsning]] ===&lt;br /&gt;
Av: Ali&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Formsprutning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Christoffer och Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Vakuumformning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Lucas och Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Lackning]] === &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
av Johanna &amp;amp; Albin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Gjutning]] ===&lt;br /&gt;
Av: Marcus, Adam och Simon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Photo Chemical Machining]] ===&lt;br /&gt;
Casper &amp;amp; John&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förzinkning]] ===&lt;br /&gt;
Saman &amp;amp; Mikael&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Laminering]] ===&lt;br /&gt;
Nikita &amp;amp; Jesper&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>GeorgekA</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kloroprengummi&amp;diff=36031</id>
		<title>Kloroprengummi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kloroprengummi&amp;diff=36031"/>
		<updated>2016-05-13T09:19:28Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;GeorgekA: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Georgek    &lt;br /&gt;
[[Fil:Https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Diving suit neoprene.jpg|miniatyr|höger]]&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Neopren tyg finns i olika tjocklekar, vanligen från 2 till 5 millimeter. Neopren vadare är ofta tillverkade av 5 mm neopren, medan kalla vatten våtdräkter kan använda neopren tyg upp till 7 mm. Ju tjockare neopren, desto bättre isolerar från kyla. Däremot kan neopren passar för konkurrenskraftiga simmare använda tyg så tunt som 1 mm i områden som behöver vara extremt flexibel, som under armarna. Leverantörer som Seattle Fabrics, länkad nedan, sälja neopren tyg med kvadratmeter eller i ark som mäter 51 från 82 inches.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Ett av de mest kända användningsområdena för neopren tyg för våtdräkter i dykning. Neopren är också vanligt förekommande i vada stövlar för fiskare eftersom det skyddar huden från kallt vatten. Laboratoriepersonal kan använda neopren handskar för att skydda sina händer från syror, kemikalier, lösningsmedel och oljor. Paddlare och personer som deltar i kallt väder får också bära vattentäta neopren handskar, ibland fodrade med fleece, att skydda sina händer från kallt vatten, is och snö. Många medicinskt stöd hängslen, t. ex. för fotleder, handleder och knän, använder också neopren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Neopren tyg är slitstarkt och flexibelt och motstår riva. Det kan också tåla kyla samt exponering för solen. Neopren tyg innehåller luftfickor som en utmärkt isolering för våtdräkter, kall-wear redskap och matlådor och kylare dryck. Neopren är också kemiskt inert och motstår oljor, vilket gör det lämpligt för skydd vid hantering av kemikalier. Eftersom neopren är mer brandsäkra än de flesta gummi, kan den också användas i stridsmundering.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Neopren är kemiskt sett en sammansättning polymeriserad klorbutadien och framställs med kol, väte och klor som utgångsmaterial. Tillverkningen är komplicerad och sker i följande etapper:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillverkning av kalciumkarbid av kol och kalksten,&lt;br /&gt;
Framställning av acetylen av kalciumkarbid,&lt;br /&gt;
Polymerisering av acetylen till monovinylacetylen med hjälp av en katalysator, vanligen kopparammonium. [1]&lt;br /&gt;
Genom inverkan av saltsyra på den bildade föreningen, även här i närvaro av en katalysator omvandlas den till kloropren, som under vissa, noga kontrollerade former polymeriseras till en plastisk massa, som mycket liknar naturgummi. [1]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Försök har visat att det med hänsyn till elasticitet, sträckbarhet, brottgräns, seghet och slitstyrka inte finns någon skillnad mellan naturprodukten och syntetiskt framställd konstprodukt. Däremot är neopren betydligt mera motståndskraftigt mot inverkan av syre, ozon, solljus, värme, syror och alkalier än naturgummi. [1]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
DuPont laboratorier uppfanns i neopren år 1930, baserat på arbetet i kemi professor Julius Arthur Nieuwland. Professorn: s forskning om utveckling av syntetiskt gummi ledde DuPont forskare för att skapa en polymeriserade version av kloropren eller polykloropren. DuPont heter ursprungligen sin nya polykloropren material DuPrene men ändrade namn till neopren 1936. En mängd olika tekniker och uppfinnare började använda neopren för våtdräkt i början av 1950-talet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skummad neopren: Neopren med gasblåsor i, det material som man gjorde de första torrdräkterna av. Gasblåsorna i ämnet gör att materialet komprimeras vid tryckökning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krossad neopren: Neopren där man har krossat luftbubblorna i materialet, så att gasen i dem kan röra sig fritt i dräkten, vilket gör materialet smidigare när det används i dräkter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Komprimerad neopren: Neopren där man vid tillverkningen har tryckt ihop materialet, vilket gör att det inte komprimeras (och därmed ändrar form och egenskaper) vid tryckökning på samma sätt som skummad neopren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En 2mm 50x20cm neopren kan kosta runt 80 - 100 kr&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Neoprene&lt;br /&gt;
https://gummiuppfinning.wordpress.com/2010/11/13/kan-du-atervinna-neopren/&lt;br /&gt;
http://www.give2all.org/12/2012/06/om-neopren-tyg.html&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>GeorgekA</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34862</id>
		<title>Innehållsförteckning Photoshopmanual</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34862"/>
		<updated>2016-02-21T12:31:45Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;GeorgekA: /* Innehållsförteckning Photoshop */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Gör en HowTo-film ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Välj något av nedanstående områden. Listan du ser är från innehållsförteckningen i pdf-en.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du skriver helt enkelt &#039;&#039;&#039;ditt namn efter den rubrik du väljer&#039;&#039;&#039; att göra film på.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sedan är det bara att gå in i manualen och läsa på samt göra din film.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Innehållsförteckning Photoshop ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 5: Image and color basics ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Resize images  [Edvin Felvin] . 209&lt;br /&gt;
* Image essentials [Daniel Gohari]. 211&lt;br /&gt;
* Image size and resolution....Adrian ... . . 214&lt;br /&gt;
* Acquire images from cameras and scanners........ . . 220&lt;br /&gt;
* Create, open, and import images [Elias Barkvall] [TE15B] 222&lt;br /&gt;
* Viewing images........... . . 226 [Dennis Norman]&lt;br /&gt;
* Color modes............ . . 231 Dior&lt;br /&gt;
* Match, replace, and mix colors........... 234 Emma TE15A&lt;br /&gt;
* Distort filters are unavailable........... . . 239&lt;br /&gt;
* Invalid JPEG Marker error | Opening images........ . . 239&lt;br /&gt;
* Image information............ . . 241 Nabbir Ahmed&lt;br /&gt;
* High dynamic range images........... . . 245&lt;br /&gt;
* Customize indexed color tables.......... . . 252&lt;br /&gt;
* Customize color pickers and swatches.[Riaz Uddin] TE15A . 254&lt;br /&gt;
* Convert between color modes........... 256&lt;br /&gt;
* About color   261 Olle Lilja&lt;br /&gt;
* Color and monochrome adjustments using channels....... . . 263&lt;br /&gt;
* Erase parts of an image..........Adam. . 266&lt;br /&gt;
* Choose colors................ 269 Emre&lt;br /&gt;
* Viewing multiple images [Herman Dagervik] 275&lt;br /&gt;
* Blending modes........... . . 277 Axel&lt;br /&gt;
* Choose colors in the Color and Swatches panels......Artin.... 281&lt;br /&gt;
* Add a conditional mode change to an action........ Tor 283&lt;br /&gt;
* Add swatches from HTML CSS and SVG  [Georgek TE15A]  283&lt;br /&gt;
* How to tie a noose! 283.5&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 6: Layers ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Layer basics.......... [Christopher Pettersson] 284&lt;br /&gt;
* Nondestructive editing........... . 288&lt;br /&gt;
* Create and manage layers and groups..[Abdikafi][TE15B]....... . 289&lt;br /&gt;
* Select, group, and link layers........... . . 291&lt;br /&gt;
* Mask layers............. . 293&lt;br /&gt;
* Layer opacity and blending.  298 &lt;br /&gt;
* Move, stack, and lock layers  [Felix Almqvist][TE15B]. 301 Empty&lt;br /&gt;
* Layer comps............ . . 302&lt;br /&gt;
* Work with Smart Objects [Mikael Paulson].......... . . 305&lt;br /&gt;
* Apply Smart Filters [David Toreborg] ............ . . 311&lt;br /&gt;
* Align and distribute layers.......... . 314&lt;br /&gt;
* Combine multiple images into a group portrait......... . . 317&lt;br /&gt;
* Manage layers and groups.......... . 317&lt;br /&gt;
* Generate image assets from layers......... . . 320&lt;br /&gt;
* Layer effects and styles........... . 326 Jakob Broberg&lt;br /&gt;
* Extract assets............ . . 335 (Simon VIklund)&lt;br /&gt;
* Mask layers with vector masks........... 337&lt;br /&gt;
* Combine images with Auto-Blend Layers......... . . 338&lt;br /&gt;
* Reveal layers with clipping masks.......... 339&lt;br /&gt;
* Load selections from a layer or layer mask&#039;s boundaries....... 341&lt;br /&gt;
* Knockout to reveal content from other layers........ . 341&lt;br /&gt;
* Edit layer masks........... . . 343&lt;br /&gt;
* Layers 101...[Jesper W][TE15B]..... 343&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 7: Selecting ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Make quick selections........... . . 344  [Mohammed Abdallah]&lt;br /&gt;
* Make selections........... . . 346 [Armin Rezaeian]&lt;br /&gt;
* Select with the marquee tools........... 347 Noah Lissner&lt;br /&gt;
* Select with the lasso tools [Viktor Melin] 348&lt;br /&gt;
* Select a color range in an image.......... . 351&lt;br /&gt;
* Adjust pixel selections......BABYLON BRO..... . . 353&lt;br /&gt;
* Extract an object from its background.......... . . 359 Markus Johansson&lt;br /&gt;
* Select the image areas in focus.......... . . 361 Niklas Forsblom&lt;br /&gt;
* Save selections and alpha channel masks......... . 365&lt;br /&gt;
* Move, copy, and delete selected pixels.......... . 368 [Kevin Sevefjord]&lt;br /&gt;
* Duplicate, split, and merge channels......... 373&lt;br /&gt;
* Create a temporary quick mask.......... . . 375&lt;br /&gt;
* Convert between paths and selection borders......... . . 377&lt;br /&gt;
* Channel calculations............ 378&lt;br /&gt;
* Channel basics............ 380&lt;br /&gt;
* Refine a selection........... . 383&lt;br /&gt;
* Selecting areas of a photo.......... . 383 katrin kjellgren&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===  Chapter 8: Image adjustments ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Perspective Warp........... . 384 Nikita Tzonov&lt;br /&gt;
* Reduce camera shake blurring........... 392&lt;br /&gt;
* Healing brush examples Jonas Sjölund ........... 398&lt;br /&gt;
* Export color lookup tables.......... . 426&lt;br /&gt;
* Adjust image sharpness and blur Sandel Singh.......... 427&lt;br /&gt;
* Understand color adjustments........... 433&lt;br /&gt;
* Convert a color image to black and white......... . 439 Madelene Holst Lindén&lt;br /&gt;
* View histograms and pixel values.......... 440&lt;br /&gt;
* Target images for press........... . 446&lt;br /&gt;
* Make quick tonal adjustments   Simran Sheikh........... 448&lt;br /&gt;
* Apply a Brightness/Contrast adjustment. [Marcus Wranghult][TE15B].. . . 452&lt;br /&gt;
* Adjust color and tone with Levels and Curves eyedroppers....... . . 453&lt;br /&gt;
* Adjust HDR exposure and toning.......... 454&lt;br /&gt;
* Levels adjustment........... 455&lt;br /&gt;
* Adjust image color and tone........... ( valeria avalos ). . 458&lt;br /&gt;
* Adjustment and fill layers.......... . . 459&lt;br /&gt;
* Apply special color effects to images......... 463 Fredrik Berglund&lt;br /&gt;
* Apply the Color Balance adjustment......... 465 Fredrika Theberg &lt;br /&gt;
* Curves adjustment............ . . 466 Richard Byström&lt;br /&gt;
* Adjust hue and saturation.......... . 470 Liam Rickett&lt;br /&gt;
* Adjust shadow and highlight detail......... . 473 Lucas Renz&lt;br /&gt;
* Auto color corrections........... . . 475 Kani Te15A&lt;br /&gt;
* Using adjustment layers........... 475&lt;br /&gt;
* Dodge or burn image areas.......... 476 gustav limrell&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Slut&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>GeorgekA</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34861</id>
		<title>Innehållsförteckning Photoshopmanual</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34861"/>
		<updated>2016-02-21T12:31:24Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;GeorgekA: /* Innehållsförteckning Photoshop */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Gör en HowTo-film ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Välj något av nedanstående områden. Listan du ser är från innehållsförteckningen i pdf-en.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du skriver helt enkelt &#039;&#039;&#039;ditt namn efter den rubrik du väljer&#039;&#039;&#039; att göra film på.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sedan är det bara att gå in i manualen och läsa på samt göra din film.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Innehållsförteckning Photoshop ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 5: Image and color basics ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Resize images  [Edvin Felvin] . 209&lt;br /&gt;
* Image essentials [Daniel Gohari]. 211&lt;br /&gt;
* Image size and resolution....Adrian ... . . 214&lt;br /&gt;
* Acquire images from cameras and scanners........ . . 220&lt;br /&gt;
* Create, open, and import images [Elias Barkvall] [TE15B] 222&lt;br /&gt;
* Viewing images........... . . 226 [Dennis Norman]&lt;br /&gt;
* Color modes............ . . 231 Dior&lt;br /&gt;
* Match, replace, and mix colors........... 234 Emma TE15A&lt;br /&gt;
* Distort filters are unavailable........... . . 239&lt;br /&gt;
* Invalid JPEG Marker error | Opening images........ . . 239&lt;br /&gt;
* Image information............ . . 241 Nabbir Ahmed&lt;br /&gt;
* High dynamic range images........... . . 245&lt;br /&gt;
* Customize indexed color tables.......... . . 252&lt;br /&gt;
* Customize color pickers and swatches.[Riaz Uddin] TE15A . 254&lt;br /&gt;
* Convert between color modes........... 256&lt;br /&gt;
* About color   261 Olle Lilja&lt;br /&gt;
* Color and monochrome adjustments using channels....... . . 263&lt;br /&gt;
* Erase parts of an image..........Adam. . 266&lt;br /&gt;
* Choose colors................ 269 Emre&lt;br /&gt;
* Viewing multiple images [Herman Dagervik] 275&lt;br /&gt;
* Blending modes........... . . 277 Axel&lt;br /&gt;
* Choose colors in the Color and Swatches panels......Artin.... 281&lt;br /&gt;
* Add a conditional mode change to an action........ Tor 283&lt;br /&gt;
* Add swatches from HTML CSS and SVG Georgek TE15A 283&lt;br /&gt;
* How to tie a noose! 283.5&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 6: Layers ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Layer basics.......... [Christopher Pettersson] 284&lt;br /&gt;
* Nondestructive editing........... . 288&lt;br /&gt;
* Create and manage layers and groups..[Abdikafi][TE15B]....... . 289&lt;br /&gt;
* Select, group, and link layers........... . . 291&lt;br /&gt;
* Mask layers............. . 293&lt;br /&gt;
* Layer opacity and blending.  298 &lt;br /&gt;
* Move, stack, and lock layers  [Felix Almqvist][TE15B]. 301 Empty&lt;br /&gt;
* Layer comps............ . . 302&lt;br /&gt;
* Work with Smart Objects [Mikael Paulson].......... . . 305&lt;br /&gt;
* Apply Smart Filters [David Toreborg] ............ . . 311&lt;br /&gt;
* Align and distribute layers.......... . 314&lt;br /&gt;
* Combine multiple images into a group portrait......... . . 317&lt;br /&gt;
* Manage layers and groups.......... . 317&lt;br /&gt;
* Generate image assets from layers......... . . 320&lt;br /&gt;
* Layer effects and styles........... . 326 Jakob Broberg&lt;br /&gt;
* Extract assets............ . . 335 (Simon VIklund)&lt;br /&gt;
* Mask layers with vector masks........... 337&lt;br /&gt;
* Combine images with Auto-Blend Layers......... . . 338&lt;br /&gt;
* Reveal layers with clipping masks.......... 339&lt;br /&gt;
* Load selections from a layer or layer mask&#039;s boundaries....... 341&lt;br /&gt;
* Knockout to reveal content from other layers........ . 341&lt;br /&gt;
* Edit layer masks........... . . 343&lt;br /&gt;
* Layers 101...[Jesper W][TE15B]..... 343&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 7: Selecting ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Make quick selections........... . . 344  [Mohammed Abdallah]&lt;br /&gt;
* Make selections........... . . 346 [Armin Rezaeian]&lt;br /&gt;
* Select with the marquee tools........... 347 Noah Lissner&lt;br /&gt;
* Select with the lasso tools [Viktor Melin] 348&lt;br /&gt;
* Select a color range in an image.......... . 351&lt;br /&gt;
* Adjust pixel selections......BABYLON BRO..... . . 353&lt;br /&gt;
* Extract an object from its background.......... . . 359 Markus Johansson&lt;br /&gt;
* Select the image areas in focus.......... . . 361 Niklas Forsblom&lt;br /&gt;
* Save selections and alpha channel masks......... . 365&lt;br /&gt;
* Move, copy, and delete selected pixels.......... . 368 [Kevin Sevefjord]&lt;br /&gt;
* Duplicate, split, and merge channels......... 373&lt;br /&gt;
* Create a temporary quick mask.......... . . 375&lt;br /&gt;
* Convert between paths and selection borders......... . . 377&lt;br /&gt;
* Channel calculations............ 378&lt;br /&gt;
* Channel basics............ 380&lt;br /&gt;
* Refine a selection........... . 383&lt;br /&gt;
* Selecting areas of a photo.......... . 383 katrin kjellgren&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===  Chapter 8: Image adjustments ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Perspective Warp........... . 384 Nikita Tzonov&lt;br /&gt;
* Reduce camera shake blurring........... 392&lt;br /&gt;
* Healing brush examples Jonas Sjölund ........... 398&lt;br /&gt;
* Export color lookup tables.......... . 426&lt;br /&gt;
* Adjust image sharpness and blur Sandel Singh.......... 427&lt;br /&gt;
* Understand color adjustments........... 433&lt;br /&gt;
* Convert a color image to black and white......... . 439 Madelene Holst Lindén&lt;br /&gt;
* View histograms and pixel values.......... 440&lt;br /&gt;
* Target images for press........... . 446&lt;br /&gt;
* Make quick tonal adjustments   Simran Sheikh........... 448&lt;br /&gt;
* Apply a Brightness/Contrast adjustment. [Marcus Wranghult][TE15B].. . . 452&lt;br /&gt;
* Adjust color and tone with Levels and Curves eyedroppers....... . . 453&lt;br /&gt;
* Adjust HDR exposure and toning.......... 454&lt;br /&gt;
* Levels adjustment........... 455&lt;br /&gt;
* Adjust image color and tone........... ( valeria avalos ). . 458&lt;br /&gt;
* Adjustment and fill layers.......... . . 459&lt;br /&gt;
* Apply special color effects to images......... 463 Fredrik Berglund&lt;br /&gt;
* Apply the Color Balance adjustment......... 465 Fredrika Theberg &lt;br /&gt;
* Curves adjustment............ . . 466 Richard Byström&lt;br /&gt;
* Adjust hue and saturation.......... . 470 Liam Rickett&lt;br /&gt;
* Adjust shadow and highlight detail......... . 473 Lucas Renz&lt;br /&gt;
* Auto color corrections........... . . 475 Kani Te15A&lt;br /&gt;
* Using adjustment layers........... 475&lt;br /&gt;
* Dodge or burn image areas.......... 476 gustav limrell&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Slut&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>GeorgekA</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Pr%C3%A4gling&amp;diff=34680</id>
		<title>Prägling</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Pr%C3%A4gling&amp;diff=34680"/>
		<updated>2016-02-12T14:08:58Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;GeorgekA: /* Fördelar och nackdelar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
Prägling innebär att text eller mönster blir upphöjda eller nedsänkta ut pappret vilket skapar en snygg effekt som inte bara syns utan dessutom känns.&lt;br /&gt;
Vid präglingen så använder man av sig en kliché, en sorts form.&lt;br /&gt;
Med denna pressas sedan motivet in i pappret och skapar en utbuktning.&lt;br /&gt;
Prägling ger er möjlighet att presentera era idéer på ett papper i tre dimensioner. Motiven kan präglas nedsänkt eller upphöjt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lämplighet för olika typer av material ==&lt;br /&gt;
Plåt, papper, Metall, betong, Läder och vissa tangentbord.&lt;br /&gt;
Prägling kan används för nästan allt, så länge det är hållbart eller inte bryter sönder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar och nackdelar ==&lt;br /&gt;
Fördelar - Genom att prägla så kan man ge sina&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden ==&lt;br /&gt;
Där man ser ganska snabbt vart dem har präglat är på en kronan, där har dem upphöjd kronan och några andra saker.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Ordner-Stoff-oder-Gewebezug-12.png&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>GeorgekA</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Pr%C3%A4gling&amp;diff=34678</id>
		<title>Prägling</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Pr%C3%A4gling&amp;diff=34678"/>
		<updated>2016-02-12T13:53:25Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;GeorgekA: /* Användningsområden */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
Prägling innebär att text eller mönster blir upphöjda eller nedsänkta ut pappret vilket skapar en snygg effekt som inte bara syns utan dessutom känns.&lt;br /&gt;
Vid präglingen så använder man av sig en kliché, en sorts form.&lt;br /&gt;
Med denna pressas sedan motivet in i pappret och skapar en utbuktning.&lt;br /&gt;
Prägling ger er möjlighet att presentera era idéer på ett papper i tre dimensioner. Motiven kan präglas nedsänkt eller upphöjt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lämplighet för olika typer av material ==&lt;br /&gt;
Plåt, papper, Metall, betong, Läder och vissa tangentbord.&lt;br /&gt;
Prägling kan används för nästan allt, så länge det är hållbart eller inte bryter sönder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar och nackdelar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden ==&lt;br /&gt;
Där man ser ganska snabbt vart dem har präglat är på en kronan, där har dem upphöjd kronan och några andra saker.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Ordner-Stoff-oder-Gewebezug-12.png&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>GeorgekA</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Pr%C3%A4gling&amp;diff=34677</id>
		<title>Prägling</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Pr%C3%A4gling&amp;diff=34677"/>
		<updated>2016-02-12T13:44:38Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;GeorgekA: /* Lämplighet för olika typer av material */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
Prägling innebär att text eller mönster blir upphöjda eller nedsänkta ut pappret vilket skapar en snygg effekt som inte bara syns utan dessutom känns.&lt;br /&gt;
Vid präglingen så använder man av sig en kliché, en sorts form.&lt;br /&gt;
Med denna pressas sedan motivet in i pappret och skapar en utbuktning.&lt;br /&gt;
Prägling ger er möjlighet att presentera era idéer på ett papper i tre dimensioner. Motiven kan präglas nedsänkt eller upphöjt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lämplighet för olika typer av material ==&lt;br /&gt;
Plåt, papper, Metall, betong, Läder och vissa tangentbord.&lt;br /&gt;
Prägling kan används för nästan allt, så länge det är hållbart eller inte bryter sönder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar och nackdelar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Ordner-Stoff-oder-Gewebezug-12.png&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>GeorgekA</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Pr%C3%A4gling&amp;diff=34675</id>
		<title>Prägling</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Pr%C3%A4gling&amp;diff=34675"/>
		<updated>2016-02-12T13:36:39Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;GeorgekA: /* Tillvägagångssätt */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
Prägling innebär att text eller mönster blir upphöjda eller nedsänkta ut pappret vilket skapar en snygg effekt som inte bara syns utan dessutom känns.&lt;br /&gt;
Vid präglingen så använder man av sig en kliché, en sorts form.&lt;br /&gt;
Med denna pressas sedan motivet in i pappret och skapar en utbuktning.&lt;br /&gt;
Prägling ger er möjlighet att presentera era idéer på ett papper i tre dimensioner. Motiven kan präglas nedsänkt eller upphöjt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lämplighet för olika typer av material ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar och nackdelar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Ordner-Stoff-oder-Gewebezug-12.png&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>GeorgekA</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Pr%C3%A4gling&amp;diff=34674</id>
		<title>Prägling</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Pr%C3%A4gling&amp;diff=34674"/>
		<updated>2016-02-12T13:36:21Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;GeorgekA: /* Tillvägagångssätt */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
Prägling innebär att text eller mönster blir upphöjda eller nedsänkta ut pappret vilket skapar en snygg effekt som inte bara syns utan dessutom känns.&lt;br /&gt;
Vid präglingen så använder man av sig en kliché, en sorts form.&lt;br /&gt;
Med denna pressas sedan motivet in i pappret och skapar en utbuktning.&lt;br /&gt;
Prägling ger er möjlighet att presentera era idéer på ett papper i tre dimensioner. Motiven kan präglas nedsänkt eller upphöjt. Det är ett bra sätt att ge accent till er produkt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lämplighet för olika typer av material ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar och nackdelar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Ordner-Stoff-oder-Gewebezug-12.png&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>GeorgekA</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Pr%C3%A4gling&amp;diff=34671</id>
		<title>Prägling</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Pr%C3%A4gling&amp;diff=34671"/>
		<updated>2016-02-12T13:20:51Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;GeorgekA: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
Prägling innebär att text eller mönster blir upphöjda eller nedsänkta ut pappret vilket skapar en snygg effekt som inte bara syns utan dessutom känns.&lt;br /&gt;
Vid präglingen så använder man av sig en kliché, en sorts form.&lt;br /&gt;
Med denna pressas sedan motivet in i pappret och skapar en utbuktning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lämplighet för olika typer av material ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar och nackdelar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Ordner-Stoff-oder-Gewebezug-12.png&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>GeorgekA</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Pr%C3%A4gling&amp;diff=34670</id>
		<title>Prägling</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Pr%C3%A4gling&amp;diff=34670"/>
		<updated>2016-02-12T13:20:16Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;GeorgekA: /* Tillvägagångssätt */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
Prägling innebär att text eller mönster blir upphöjda eller nedsänkta ut pappret vilket skapar en snygg effekt som inte bara syns utan dessutom känns.&lt;br /&gt;
Vid präglingen så använder man av sig en kliché, en sorts form.&lt;br /&gt;
Med denna pressas sedan motivet in i pappret och skapar en utbuktning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lämplighet för olika typer av material ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar och nackdelar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>GeorgekA</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Pr%C3%A4gling&amp;diff=34667</id>
		<title>Prägling</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Pr%C3%A4gling&amp;diff=34667"/>
		<updated>2016-02-12T12:53:25Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;GeorgekA: Skapade sidan med &amp;#039;== Tillvägagångssätt ==  == Lämplighet för olika typer av material ==   == Fördelar och nackdelar ==   == Användningsområden ==   == Kostnader==   == Länkar ==&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Tillvägagångssätt ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lämplighet för olika typer av material ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar och nackdelar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användningsområden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>GeorgekA</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Bearbetning&amp;diff=34486</id>
		<title>Bearbetning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Bearbetning&amp;diff=34486"/>
		<updated>2016-02-05T14:17:34Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;GeorgekA: /* Prägling */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
=== [[Förkromning]] ===&lt;br /&gt;
Av: William &amp;amp; Noah &amp;amp; Christopher&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förgyllning]] ===&lt;br /&gt;
Av Viktor &amp;amp; Jesper&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förnickling]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Herman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Elektroplätering]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Madelene och Fredrika&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Prägling]] === &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Saint Jorge And Rice&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Valsning]] ===&lt;br /&gt;
Micke och Linnea&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[CNC-maskiner]] ===&lt;br /&gt;
Emre och Mikael&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Täljning]]===&lt;br /&gt;
Noah och Ludvig&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Dimer_o_Dilan_Hyvling|Hyvling]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Dimer oc Dilan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Sågning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Felix och Marcus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Slipning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Max och Felix&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Tryckning]]===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Renars och Savvas&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Borrning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Noor &amp;amp; Josef&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Svarvning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Arbete av Alexander och Soheil&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Fräsning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Spiri &amp;amp; Mario&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Vattenskärning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Philip S och Daniel A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Gnistbearbetning]] ===&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Jonas och Fredrik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Laserbearbetning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ludvig, Kristofer och Daniel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[3D Printning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Nils, Rasmus och Eric.&lt;br /&gt;
Ny version: Dennis och Tor (se historik)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[3D-penna]] ===&lt;br /&gt;
(av Amanda och någon annan som jag har glömt OOPsies men de gjorde ett bra jobb kolla bara på historiken eller något)&lt;br /&gt;
&amp;lt;FONT SIZE=&amp;quot;+1&amp;quot;&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#f7c1f4&amp;quot;&amp;gt;f&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#f4c2f0&amp;quot;&amp;gt;ö&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#f0c4eb&amp;quot;&amp;gt;r&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ecc5e6&amp;quot;&amp;gt;b&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e8c7e1&amp;quot;&amp;gt;ä&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e5c8db&amp;quot;&amp;gt;t&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e1cad6&amp;quot;&amp;gt;t&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ddcbd1&amp;quot;&amp;gt;r&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d9cdcc&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d5cdc7&amp;quot;&amp;gt;d&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d7cec7&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d8cfc7&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#dad0c7&amp;quot;&amp;gt;v&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#dbd1c6&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ddd2c6&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ded3c5&amp;quot;&amp;gt;d&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e0d4c5&amp;quot;&amp;gt;r&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e1d5c4&amp;quot;&amp;gt;i&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e3d6c4&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e3d6c3&amp;quot;&amp;gt;n&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;/FONT&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Klippning och stansning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Niklas och Daniel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[smidning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Robin &amp;amp; Tilla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[bockning]] ===&lt;br /&gt;
Sam och Arvid&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Formblåsning]] ===&lt;br /&gt;
Av: Ali&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Formsprutning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Christoffer och Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Vakuumformning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Lucas och Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Lackning]] === &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
av Johanna &amp;amp; Albin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Gjutning]] ===&lt;br /&gt;
Av: Marcus, Adam och Simon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Photo Chemical Machining]] ===&lt;br /&gt;
Casper &amp;amp; John&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förzinkning]] ===&lt;br /&gt;
Saman &amp;amp; Mikael&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>GeorgekA</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Bearbetning&amp;diff=34485</id>
		<title>Bearbetning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Bearbetning&amp;diff=34485"/>
		<updated>2016-02-05T14:17:18Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;GeorgekA: /* Elektroplätering */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
=== [[Förkromning]] ===&lt;br /&gt;
Av: William &amp;amp; Noah &amp;amp; Christopher&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förgyllning]] ===&lt;br /&gt;
Av Viktor &amp;amp; Jesper&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förnickling]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Herman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Elektroplätering]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Madelene och Fredrika&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Prägling]] === &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Saint Jorge&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Valsning]] ===&lt;br /&gt;
Micke och Linnea&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[CNC-maskiner]] ===&lt;br /&gt;
Emre och Mikael&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Täljning]]===&lt;br /&gt;
Noah och Ludvig&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Dimer_o_Dilan_Hyvling|Hyvling]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Dimer oc Dilan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Sågning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Felix och Marcus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Slipning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Max och Felix&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Tryckning]]===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Renars och Savvas&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Borrning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Noor &amp;amp; Josef&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Svarvning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Arbete av Alexander och Soheil&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Fräsning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Spiri &amp;amp; Mario&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Vattenskärning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Philip S och Daniel A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Gnistbearbetning]] ===&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Jonas och Fredrik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Laserbearbetning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ludvig, Kristofer och Daniel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[3D Printning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Nils, Rasmus och Eric.&lt;br /&gt;
Ny version: Dennis och Tor (se historik)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[3D-penna]] ===&lt;br /&gt;
(av Amanda och någon annan som jag har glömt OOPsies men de gjorde ett bra jobb kolla bara på historiken eller något)&lt;br /&gt;
&amp;lt;FONT SIZE=&amp;quot;+1&amp;quot;&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#f7c1f4&amp;quot;&amp;gt;f&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#f4c2f0&amp;quot;&amp;gt;ö&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#f0c4eb&amp;quot;&amp;gt;r&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ecc5e6&amp;quot;&amp;gt;b&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e8c7e1&amp;quot;&amp;gt;ä&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e5c8db&amp;quot;&amp;gt;t&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e1cad6&amp;quot;&amp;gt;t&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ddcbd1&amp;quot;&amp;gt;r&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d9cdcc&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d5cdc7&amp;quot;&amp;gt;d&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d7cec7&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d8cfc7&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#dad0c7&amp;quot;&amp;gt;v&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#dbd1c6&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ddd2c6&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ded3c5&amp;quot;&amp;gt;d&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e0d4c5&amp;quot;&amp;gt;r&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e1d5c4&amp;quot;&amp;gt;i&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e3d6c4&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e3d6c3&amp;quot;&amp;gt;n&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;/FONT&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Klippning och stansning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Niklas och Daniel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[smidning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Robin &amp;amp; Tilla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[bockning]] ===&lt;br /&gt;
Sam och Arvid&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Formblåsning]] ===&lt;br /&gt;
Av: Ali&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Formsprutning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Christoffer och Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Vakuumformning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Lucas och Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Lackning]] === &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
av Johanna &amp;amp; Albin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Gjutning]] ===&lt;br /&gt;
Av: Marcus, Adam och Simon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Photo Chemical Machining]] ===&lt;br /&gt;
Casper &amp;amp; John&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förzinkning]] ===&lt;br /&gt;
Saman &amp;amp; Mikael&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>GeorgekA</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Bearbetning&amp;diff=34484</id>
		<title>Bearbetning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Bearbetning&amp;diff=34484"/>
		<updated>2016-02-05T14:16:33Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;GeorgekA: /* Prägling */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
=== [[Förkromning]] ===&lt;br /&gt;
Av: William &amp;amp; Noah &amp;amp; Christopher&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förgyllning]] ===&lt;br /&gt;
Av Viktor &amp;amp; Jesper&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förnickling]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Herman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Elektroplätering]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Madelene och Fredrika&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Prägling]] === Saint Jorge&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Valsning]] ===&lt;br /&gt;
Micke och Linnea&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[CNC-maskiner]] ===&lt;br /&gt;
Emre och Mikael&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Täljning]]===&lt;br /&gt;
Noah och Ludvig&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Dimer_o_Dilan_Hyvling|Hyvling]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Dimer oc Dilan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Sågning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Felix och Marcus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Slipning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Max och Felix&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Tryckning]]===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Renars och Savvas&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Borrning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Noor &amp;amp; Josef&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Svarvning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Arbete av Alexander och Soheil&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Fräsning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Spiri &amp;amp; Mario&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Vattenskärning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Philip S och Daniel A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Gnistbearbetning]] ===&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Jonas och Fredrik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Laserbearbetning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ludvig, Kristofer och Daniel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[3D Printning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Nils, Rasmus och Eric.&lt;br /&gt;
Ny version: Dennis och Tor (se historik)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[3D-penna]] ===&lt;br /&gt;
(av Amanda och någon annan som jag har glömt OOPsies men de gjorde ett bra jobb kolla bara på historiken eller något)&lt;br /&gt;
&amp;lt;FONT SIZE=&amp;quot;+1&amp;quot;&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#f7c1f4&amp;quot;&amp;gt;f&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#f4c2f0&amp;quot;&amp;gt;ö&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#f0c4eb&amp;quot;&amp;gt;r&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ecc5e6&amp;quot;&amp;gt;b&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e8c7e1&amp;quot;&amp;gt;ä&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e5c8db&amp;quot;&amp;gt;t&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e1cad6&amp;quot;&amp;gt;t&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ddcbd1&amp;quot;&amp;gt;r&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d9cdcc&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d5cdc7&amp;quot;&amp;gt;d&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d7cec7&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#d8cfc7&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#dad0c7&amp;quot;&amp;gt;v&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#dbd1c6&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ddd2c6&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#ded3c5&amp;quot;&amp;gt;d&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e0d4c5&amp;quot;&amp;gt;r&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e1d5c4&amp;quot;&amp;gt;i&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e3d6c4&amp;quot;&amp;gt;a&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;FONT COLOR=&amp;quot;#e3d6c3&amp;quot;&amp;gt;n&amp;lt;/FONT&amp;gt;&amp;lt;/FONT&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Klippning och stansning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Niklas och Daniel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[smidning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Robin &amp;amp; Tilla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[bockning]] ===&lt;br /&gt;
Sam och Arvid&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Formblåsning]] ===&lt;br /&gt;
Av: Ali&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Formsprutning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Christoffer och Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Vakuumformning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Lucas och Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Lackning]] === &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
av Johanna &amp;amp; Albin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Gjutning]] ===&lt;br /&gt;
Av: Marcus, Adam och Simon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Photo Chemical Machining]] ===&lt;br /&gt;
Casper &amp;amp; John&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förzinkning]] ===&lt;br /&gt;
Saman &amp;amp; Mikael&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>GeorgekA</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kloroprengummi&amp;diff=34390</id>
		<title>Kloroprengummi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kloroprengummi&amp;diff=34390"/>
		<updated>2016-02-05T13:04:35Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;GeorgekA: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Georgek&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Neopren tyg finns i olika tjocklekar, vanligen från 2 till 5 millimeter. Neopren vadare är ofta tillverkade av 5 mm neopren, medan kalla vatten våtdräkter kan använda neopren tyg upp till 7 mm. Ju tjockare neopren, desto bättre isolerar från kyla. Däremot kan neopren passar för konkurrenskraftiga simmare använda tyg så tunt som 1 mm i områden som behöver vara extremt flexibel, som under armarna. Leverantörer som Seattle Fabrics, länkad nedan, sälja neopren tyg med kvadratmeter eller i ark som mäter 51 från 82 inches.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Ett av de mest kända användningsområdena för neopren tyg för våtdräkter i dykning. Neopren är också vanligt förekommande i vada stövlar för fiskare eftersom det skyddar huden från kallt vatten. Laboratoriepersonal kan använda neopren handskar för att skydda sina händer från syror, kemikalier, lösningsmedel och oljor. Paddlare och personer som deltar i kallt väder får också bära vattentäta neopren handskar, ibland fodrade med fleece, att skydda sina händer från kallt vatten, is och snö. Många medicinskt stöd hängslen, t. ex. för fotleder, handleder och knän, använder också neopren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Neopren tyg är slitstarkt och flexibelt och motstår riva. Det kan också tåla kyla samt exponering för solen. Neopren tyg innehåller luftfickor som en utmärkt isolering för våtdräkter, kall-wear redskap och matlådor och kylare dryck. Neopren är också kemiskt inert och motstår oljor, vilket gör det lämpligt för skydd vid hantering av kemikalier. Eftersom neopren är mer brandsäkra än de flesta gummi, kan den också användas i stridsmundering.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Neopren är kemiskt sett en sammansättning polymeriserad klorbutadien och framställs med kol, väte och klor som utgångsmaterial. Tillverkningen är komplicerad och sker i följande etapper:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillverkning av kalciumkarbid av kol och kalksten,&lt;br /&gt;
Framställning av acetylen av kalciumkarbid,&lt;br /&gt;
Polymerisering av acetylen till monovinylacetylen med hjälp av en katalysator, vanligen kopparammonium. [1]&lt;br /&gt;
Genom inverkan av saltsyra på den bildade föreningen, även här i närvaro av en katalysator omvandlas den till kloropren, som under vissa, noga kontrollerade former polymeriseras till en plastisk massa, som mycket liknar naturgummi. [1]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Försök har visat att det med hänsyn till elasticitet, sträckbarhet, brottgräns, seghet och slitstyrka inte finns någon skillnad mellan naturprodukten och syntetiskt framställd konstprodukt. Däremot är neopren betydligt mera motståndskraftigt mot inverkan av syre, ozon, solljus, värme, syror och alkalier än naturgummi. [1]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
DuPont laboratorier uppfanns i neopren år 1930, baserat på arbetet i kemi professor Julius Arthur Nieuwland. Professorn: s forskning om utveckling av syntetiskt gummi ledde DuPont forskare för att skapa en polymeriserade version av kloropren eller polykloropren. DuPont heter ursprungligen sin nya polykloropren material DuPrene men ändrade namn till neopren 1936. En mängd olika tekniker och uppfinnare började använda neopren för våtdräkt i början av 1950-talet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skummad neopren: Neopren med gasblåsor i, det material som man gjorde de första torrdräkterna av. Gasblåsorna i ämnet gör att materialet komprimeras vid tryckökning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krossad neopren: Neopren där man har krossat luftbubblorna i materialet, så att gasen i dem kan röra sig fritt i dräkten, vilket gör materialet smidigare när det används i dräkter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Komprimerad neopren: Neopren där man vid tillverkningen har tryckt ihop materialet, vilket gör att det inte komprimeras (och därmed ändrar form och egenskaper) vid tryckökning på samma sätt som skummad neopren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En 2mm 50x20cm neopren kan kosta runt 80 - 100 kr&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Neoprene&lt;br /&gt;
https://gummiuppfinning.wordpress.com/2010/11/13/kan-du-atervinna-neopren/&lt;br /&gt;
http://www.give2all.org/12/2012/06/om-neopren-tyg.html&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>GeorgekA</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kloroprengummi&amp;diff=34384</id>
		<title>Kloroprengummi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kloroprengummi&amp;diff=34384"/>
		<updated>2016-02-05T13:02:08Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;GeorgekA: /* Pris */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Georgek&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Neopren tyg finns i olika tjocklekar, vanligen från 2 till 5 millimeter. Neopren vadare är ofta tillverkade av 5 mm neopren, medan kalla vatten våtdräkter kan använda neopren tyg upp till 7 mm. Ju tjockare neopren, desto bättre isolerar från kyla. Däremot kan neopren passar för konkurrenskraftiga simmare använda tyg så tunt som 1 mm i områden som behöver vara extremt flexibel, som under armarna. Leverantörer som Seattle Fabrics, länkad nedan, sälja neopren tyg med kvadratmeter eller i ark som mäter 51 från 82 inches.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Ett av de mest kända användningsområdena för neopren tyg för våtdräkter i dykning. Neopren är också vanligt förekommande i vada stövlar för fiskare eftersom det skyddar huden från kallt vatten. Laboratoriepersonal kan använda neopren handskar för att skydda sina händer från syror, kemikalier, lösningsmedel och oljor. Paddlare och personer som deltar i kallt väder får också bära vattentäta neopren handskar, ibland fodrade med fleece, att skydda sina händer från kallt vatten, is och snö. Många medicinskt stöd hängslen, t. ex. för fotleder, handleder och knän, använder också neopren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Neopren tyg är slitstarkt och flexibelt och motstår riva. Det kan också tåla kyla samt exponering för solen. Neopren tyg innehåller luftfickor som en utmärkt isolering för våtdräkter, kall-wear redskap och matlådor och kylare dryck. Neopren är också kemiskt inert och motstår oljor, vilket gör det lämpligt för skydd vid hantering av kemikalier. Eftersom neopren är mer brandsäkra än de flesta gummi, kan den också användas i stridsmundering.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Neopren är kemiskt sett en sammansättning polymeriserad klorbutadien och framställs med kol, väte och klor som utgångsmaterial. Tillverkningen är komplicerad och sker i följande etapper:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillverkning av kalciumkarbid av kol och kalksten,&lt;br /&gt;
Framställning av acetylen av kalciumkarbid,&lt;br /&gt;
Polymerisering av acetylen till monovinylacetylen med hjälp av en katalysator, vanligen kopparammonium. [1]&lt;br /&gt;
Genom inverkan av saltsyra på den bildade föreningen, även här i närvaro av en katalysator omvandlas den till kloropren, som under vissa, noga kontrollerade former polymeriseras till en plastisk massa, som mycket liknar naturgummi. [1]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Försök har visat att det med hänsyn till elasticitet, sträckbarhet, brottgräns, seghet och slitstyrka inte finns någon skillnad mellan naturprodukten och syntetiskt framställd konstprodukt. Däremot är neopren betydligt mera motståndskraftigt mot inverkan av syre, ozon, solljus, värme, syror och alkalier än naturgummi. [1]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
DuPont laboratorier uppfanns i neopren år 1930, baserat på arbetet i kemi professor Julius Arthur Nieuwland. Professorn: s forskning om utveckling av syntetiskt gummi ledde DuPont forskare för att skapa en polymeriserade version av kloropren eller polykloropren. DuPont heter ursprungligen sin nya polykloropren material DuPrene men ändrade namn till neopren 1936. En mängd olika tekniker och uppfinnare började använda neopren för våtdräkt i början av 1950-talet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skummad neopren: Neopren med gasblåsor i, det material som man gjorde de första torrdräkterna av. Gasblåsorna i ämnet gör att materialet komprimeras vid tryckökning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krossad neopren: Neopren där man har krossat luftbubblorna i materialet, så att gasen i dem kan röra sig fritt i dräkten, vilket gör materialet smidigare när det används i dräkter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Komprimerad neopren: Neopren där man vid tillverkningen har tryckt ihop materialet, vilket gör att det inte komprimeras (och därmed ändrar form och egenskaper) vid tryckökning på samma sätt som skummad neopren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En 2mm 50x20cm neopren kan kosta runt 80 - 100 kr&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>GeorgekA</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kloroprengummi&amp;diff=34382</id>
		<title>Kloroprengummi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kloroprengummi&amp;diff=34382"/>
		<updated>2016-02-05T12:58:20Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;GeorgekA: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Georgek&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Neopren tyg finns i olika tjocklekar, vanligen från 2 till 5 millimeter. Neopren vadare är ofta tillverkade av 5 mm neopren, medan kalla vatten våtdräkter kan använda neopren tyg upp till 7 mm. Ju tjockare neopren, desto bättre isolerar från kyla. Däremot kan neopren passar för konkurrenskraftiga simmare använda tyg så tunt som 1 mm i områden som behöver vara extremt flexibel, som under armarna. Leverantörer som Seattle Fabrics, länkad nedan, sälja neopren tyg med kvadratmeter eller i ark som mäter 51 från 82 inches.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Ett av de mest kända användningsområdena för neopren tyg för våtdräkter i dykning. Neopren är också vanligt förekommande i vada stövlar för fiskare eftersom det skyddar huden från kallt vatten. Laboratoriepersonal kan använda neopren handskar för att skydda sina händer från syror, kemikalier, lösningsmedel och oljor. Paddlare och personer som deltar i kallt väder får också bära vattentäta neopren handskar, ibland fodrade med fleece, att skydda sina händer från kallt vatten, is och snö. Många medicinskt stöd hängslen, t. ex. för fotleder, handleder och knän, använder också neopren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Neopren tyg är slitstarkt och flexibelt och motstår riva. Det kan också tåla kyla samt exponering för solen. Neopren tyg innehåller luftfickor som en utmärkt isolering för våtdräkter, kall-wear redskap och matlådor och kylare dryck. Neopren är också kemiskt inert och motstår oljor, vilket gör det lämpligt för skydd vid hantering av kemikalier. Eftersom neopren är mer brandsäkra än de flesta gummi, kan den också användas i stridsmundering.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Neopren är kemiskt sett en sammansättning polymeriserad klorbutadien och framställs med kol, väte och klor som utgångsmaterial. Tillverkningen är komplicerad och sker i följande etapper:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillverkning av kalciumkarbid av kol och kalksten,&lt;br /&gt;
Framställning av acetylen av kalciumkarbid,&lt;br /&gt;
Polymerisering av acetylen till monovinylacetylen med hjälp av en katalysator, vanligen kopparammonium. [1]&lt;br /&gt;
Genom inverkan av saltsyra på den bildade föreningen, även här i närvaro av en katalysator omvandlas den till kloropren, som under vissa, noga kontrollerade former polymeriseras till en plastisk massa, som mycket liknar naturgummi. [1]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Försök har visat att det med hänsyn till elasticitet, sträckbarhet, brottgräns, seghet och slitstyrka inte finns någon skillnad mellan naturprodukten och syntetiskt framställd konstprodukt. Däremot är neopren betydligt mera motståndskraftigt mot inverkan av syre, ozon, solljus, värme, syror och alkalier än naturgummi. [1]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
DuPont laboratorier uppfanns i neopren år 1930, baserat på arbetet i kemi professor Julius Arthur Nieuwland. Professorn: s forskning om utveckling av syntetiskt gummi ledde DuPont forskare för att skapa en polymeriserade version av kloropren eller polykloropren. DuPont heter ursprungligen sin nya polykloropren material DuPrene men ändrade namn till neopren 1936. En mängd olika tekniker och uppfinnare började använda neopren för våtdräkt i början av 1950-talet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skummad neopren: Neopren med gasblåsor i, det material som man gjorde de första torrdräkterna av. Gasblåsorna i ämnet gör att materialet komprimeras vid tryckökning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krossad neopren: Neopren där man har krossat luftbubblorna i materialet, så att gasen i dem kan röra sig fritt i dräkten, vilket gör materialet smidigare när det används i dräkter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Komprimerad neopren: Neopren där man vid tillverkningen har tryckt ihop materialet, vilket gör att det inte komprimeras (och därmed ändrar form och egenskaper) vid tryckökning på samma sätt som skummad neopren.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>GeorgekA</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kloroprengummi&amp;diff=34381</id>
		<title>Kloroprengummi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kloroprengummi&amp;diff=34381"/>
		<updated>2016-02-05T12:57:54Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;GeorgekA: /* Pris */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Georgek&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Neopren tyg finns i olika tjocklekar, vanligen från 2 till 5 millimeter. Neopren vadare är ofta tillverkade av 5 mm neopren, medan kalla vatten våtdräkter kan använda neopren tyg upp till 7 mm. Ju tjockare neopren, desto bättre isolerar från kyla. Däremot kan neopren passar för konkurrenskraftiga simmare använda tyg så tunt som 1 mm i områden som behöver vara extremt flexibel, som under armarna. Leverantörer som Seattle Fabrics, länkad nedan, sälja neopren tyg med kvadratmeter eller i ark som mäter 51 från 82 inches.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Ett av de mest kända användningsområdena för neopren tyg för våtdräkter i dykning. Neopren är också vanligt förekommande i vada stövlar för fiskare eftersom det skyddar huden från kallt vatten. Laboratoriepersonal kan använda neopren handskar för att skydda sina händer från syror, kemikalier, lösningsmedel och oljor. Paddlare och personer som deltar i kallt väder får också bära vattentäta neopren handskar, ibland fodrade med fleece, att skydda sina händer från kallt vatten, is och snö. Många medicinskt stöd hängslen, t. ex. för fotleder, handleder och knän, använder också neopren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Neopren är kemiskt sett en sammansättning polymeriserad klorbutadien och framställs med kol, väte och klor som utgångsmaterial. Tillverkningen är komplicerad och sker i följande etapper:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillverkning av kalciumkarbid av kol och kalksten,&lt;br /&gt;
Framställning av acetylen av kalciumkarbid,&lt;br /&gt;
Polymerisering av acetylen till monovinylacetylen med hjälp av en katalysator, vanligen kopparammonium. [1]&lt;br /&gt;
Genom inverkan av saltsyra på den bildade föreningen, även här i närvaro av en katalysator omvandlas den till kloropren, som under vissa, noga kontrollerade former polymeriseras till en plastisk massa, som mycket liknar naturgummi. [1]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Försök har visat att det med hänsyn till elasticitet, sträckbarhet, brottgräns, seghet och slitstyrka inte finns någon skillnad mellan naturprodukten och syntetiskt framställd konstprodukt. Däremot är neopren betydligt mera motståndskraftigt mot inverkan av syre, ozon, solljus, värme, syror och alkalier än naturgummi. [1]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
DuPont laboratorier uppfanns i neopren år 1930, baserat på arbetet i kemi professor Julius Arthur Nieuwland. Professorn: s forskning om utveckling av syntetiskt gummi ledde DuPont forskare för att skapa en polymeriserade version av kloropren eller polykloropren. DuPont heter ursprungligen sin nya polykloropren material DuPrene men ändrade namn till neopren 1936. En mängd olika tekniker och uppfinnare började använda neopren för våtdräkt i början av 1950-talet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skummad neopren: Neopren med gasblåsor i, det material som man gjorde de första torrdräkterna av. Gasblåsorna i ämnet gör att materialet komprimeras vid tryckökning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krossad neopren: Neopren där man har krossat luftbubblorna i materialet, så att gasen i dem kan röra sig fritt i dräkten, vilket gör materialet smidigare när det används i dräkter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Komprimerad neopren: Neopren där man vid tillverkningen har tryckt ihop materialet, vilket gör att det inte komprimeras (och därmed ändrar form och egenskaper) vid tryckökning på samma sätt som skummad neopren.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>GeorgekA</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kloroprengummi&amp;diff=34380</id>
		<title>Kloroprengummi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kloroprengummi&amp;diff=34380"/>
		<updated>2016-02-05T12:57:20Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;GeorgekA: /* Historia */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Georgek&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Neopren tyg finns i olika tjocklekar, vanligen från 2 till 5 millimeter. Neopren vadare är ofta tillverkade av 5 mm neopren, medan kalla vatten våtdräkter kan använda neopren tyg upp till 7 mm. Ju tjockare neopren, desto bättre isolerar från kyla. Däremot kan neopren passar för konkurrenskraftiga simmare använda tyg så tunt som 1 mm i områden som behöver vara extremt flexibel, som under armarna. Leverantörer som Seattle Fabrics, länkad nedan, sälja neopren tyg med kvadratmeter eller i ark som mäter 51 från 82 inches.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Ett av de mest kända användningsområdena för neopren tyg för våtdräkter i dykning. Neopren är också vanligt förekommande i vada stövlar för fiskare eftersom det skyddar huden från kallt vatten. Laboratoriepersonal kan använda neopren handskar för att skydda sina händer från syror, kemikalier, lösningsmedel och oljor. Paddlare och personer som deltar i kallt väder får också bära vattentäta neopren handskar, ibland fodrade med fleece, att skydda sina händer från kallt vatten, is och snö. Många medicinskt stöd hängslen, t. ex. för fotleder, handleder och knän, använder också neopren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Neopren är kemiskt sett en sammansättning polymeriserad klorbutadien och framställs med kol, väte och klor som utgångsmaterial. Tillverkningen är komplicerad och sker i följande etapper:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillverkning av kalciumkarbid av kol och kalksten,&lt;br /&gt;
Framställning av acetylen av kalciumkarbid,&lt;br /&gt;
Polymerisering av acetylen till monovinylacetylen med hjälp av en katalysator, vanligen kopparammonium. [1]&lt;br /&gt;
Genom inverkan av saltsyra på den bildade föreningen, även här i närvaro av en katalysator omvandlas den till kloropren, som under vissa, noga kontrollerade former polymeriseras till en plastisk massa, som mycket liknar naturgummi. [1]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Försök har visat att det med hänsyn till elasticitet, sträckbarhet, brottgräns, seghet och slitstyrka inte finns någon skillnad mellan naturprodukten och syntetiskt framställd konstprodukt. Däremot är neopren betydligt mera motståndskraftigt mot inverkan av syre, ozon, solljus, värme, syror och alkalier än naturgummi. [1]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
DuPont laboratorier uppfanns i neopren år 1930, baserat på arbetet i kemi professor Julius Arthur Nieuwland. Professorn: s forskning om utveckling av syntetiskt gummi ledde DuPont forskare för att skapa en polymeriserade version av kloropren eller polykloropren. DuPont heter ursprungligen sin nya polykloropren material DuPrene men ändrade namn till neopren 1936. En mängd olika tekniker och uppfinnare började använda neopren för våtdräkt i början av 1950-talet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>GeorgekA</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kloroprengummi&amp;diff=34379</id>
		<title>Kloroprengummi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kloroprengummi&amp;diff=34379"/>
		<updated>2016-02-05T12:57:04Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;GeorgekA: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Georgek&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Neopren tyg finns i olika tjocklekar, vanligen från 2 till 5 millimeter. Neopren vadare är ofta tillverkade av 5 mm neopren, medan kalla vatten våtdräkter kan använda neopren tyg upp till 7 mm. Ju tjockare neopren, desto bättre isolerar från kyla. Däremot kan neopren passar för konkurrenskraftiga simmare använda tyg så tunt som 1 mm i områden som behöver vara extremt flexibel, som under armarna. Leverantörer som Seattle Fabrics, länkad nedan, sälja neopren tyg med kvadratmeter eller i ark som mäter 51 från 82 inches.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Ett av de mest kända användningsområdena för neopren tyg för våtdräkter i dykning. Neopren är också vanligt förekommande i vada stövlar för fiskare eftersom det skyddar huden från kallt vatten. Laboratoriepersonal kan använda neopren handskar för att skydda sina händer från syror, kemikalier, lösningsmedel och oljor. Paddlare och personer som deltar i kallt väder får också bära vattentäta neopren handskar, ibland fodrade med fleece, att skydda sina händer från kallt vatten, is och snö. Många medicinskt stöd hängslen, t. ex. för fotleder, handleder och knän, använder också neopren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Neopren är kemiskt sett en sammansättning polymeriserad klorbutadien och framställs med kol, väte och klor som utgångsmaterial. Tillverkningen är komplicerad och sker i följande etapper:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillverkning av kalciumkarbid av kol och kalksten,&lt;br /&gt;
Framställning av acetylen av kalciumkarbid,&lt;br /&gt;
Polymerisering av acetylen till monovinylacetylen med hjälp av en katalysator, vanligen kopparammonium. [1]&lt;br /&gt;
Genom inverkan av saltsyra på den bildade föreningen, även här i närvaro av en katalysator omvandlas den till kloropren, som under vissa, noga kontrollerade former polymeriseras till en plastisk massa, som mycket liknar naturgummi. [1]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Försök har visat att det med hänsyn till elasticitet, sträckbarhet, brottgräns, seghet och slitstyrka inte finns någon skillnad mellan naturprodukten och syntetiskt framställd konstprodukt. Däremot är neopren betydligt mera motståndskraftigt mot inverkan av syre, ozon, solljus, värme, syror och alkalier än naturgummi. [1]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>GeorgekA</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kloroprengummi&amp;diff=34378</id>
		<title>Kloroprengummi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kloroprengummi&amp;diff=34378"/>
		<updated>2016-02-05T12:56:46Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;GeorgekA: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Georgek&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Ett av de mest kända användningsområdena för neopren tyg för våtdräkter i dykning. Neopren är också vanligt förekommande i vada stövlar för fiskare eftersom det skyddar huden från kallt vatten. Laboratoriepersonal kan använda neopren handskar för att skydda sina händer från syror, kemikalier, lösningsmedel och oljor. Paddlare och personer som deltar i kallt väder får också bära vattentäta neopren handskar, ibland fodrade med fleece, att skydda sina händer från kallt vatten, is och snö. Många medicinskt stöd hängslen, t. ex. för fotleder, handleder och knän, använder också neopren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Ett av de mest kända användningsområdena för neopren tyg för våtdräkter i dykning. Neopren är också vanligt förekommande i vada stövlar för fiskare eftersom det skyddar huden från kallt vatten. Laboratoriepersonal kan använda neopren handskar för att skydda sina händer från syror, kemikalier, lösningsmedel och oljor. Paddlare och personer som deltar i kallt väder får också bära vattentäta neopren handskar, ibland fodrade med fleece, att skydda sina händer från kallt vatten, is och snö. Många medicinskt stöd hängslen, t. ex. för fotleder, handleder och knän, använder också neopren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Neopren är kemiskt sett en sammansättning polymeriserad klorbutadien och framställs med kol, väte och klor som utgångsmaterial. Tillverkningen är komplicerad och sker i följande etapper:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillverkning av kalciumkarbid av kol och kalksten,&lt;br /&gt;
Framställning av acetylen av kalciumkarbid,&lt;br /&gt;
Polymerisering av acetylen till monovinylacetylen med hjälp av en katalysator, vanligen kopparammonium. [1]&lt;br /&gt;
Genom inverkan av saltsyra på den bildade föreningen, även här i närvaro av en katalysator omvandlas den till kloropren, som under vissa, noga kontrollerade former polymeriseras till en plastisk massa, som mycket liknar naturgummi. [1]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Försök har visat att det med hänsyn till elasticitet, sträckbarhet, brottgräns, seghet och slitstyrka inte finns någon skillnad mellan naturprodukten och syntetiskt framställd konstprodukt. Däremot är neopren betydligt mera motståndskraftigt mot inverkan av syre, ozon, solljus, värme, syror och alkalier än naturgummi. [1]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>GeorgekA</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kloroprengummi&amp;diff=34377</id>
		<title>Kloroprengummi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kloroprengummi&amp;diff=34377"/>
		<updated>2016-02-05T12:56:27Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;GeorgekA: /* Framställning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Georgek&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Ett av de mest kända användningsområdena för neopren tyg för våtdräkter i dykning. Neopren är också vanligt förekommande i vada stövlar för fiskare eftersom det skyddar huden från kallt vatten. Laboratoriepersonal kan använda neopren handskar för att skydda sina händer från syror, kemikalier, lösningsmedel och oljor. Paddlare och personer som deltar i kallt väder får också bära vattentäta neopren handskar, ibland fodrade med fleece, att skydda sina händer från kallt vatten, is och snö. Många medicinskt stöd hängslen, t. ex. för fotleder, handleder och knän, använder också neopren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Neopren är kemiskt sett en sammansättning polymeriserad klorbutadien och framställs med kol, väte och klor som utgångsmaterial. Tillverkningen är komplicerad och sker i följande etapper:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillverkning av kalciumkarbid av kol och kalksten,&lt;br /&gt;
Framställning av acetylen av kalciumkarbid,&lt;br /&gt;
Polymerisering av acetylen till monovinylacetylen med hjälp av en katalysator, vanligen kopparammonium. [1]&lt;br /&gt;
Genom inverkan av saltsyra på den bildade föreningen, även här i närvaro av en katalysator omvandlas den till kloropren, som under vissa, noga kontrollerade former polymeriseras till en plastisk massa, som mycket liknar naturgummi. [1]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Försök har visat att det med hänsyn till elasticitet, sträckbarhet, brottgräns, seghet och slitstyrka inte finns någon skillnad mellan naturprodukten och syntetiskt framställd konstprodukt. Däremot är neopren betydligt mera motståndskraftigt mot inverkan av syre, ozon, solljus, värme, syror och alkalier än naturgummi. [1]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>GeorgekA</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kloroprengummi&amp;diff=34376</id>
		<title>Kloroprengummi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kloroprengummi&amp;diff=34376"/>
		<updated>2016-02-05T12:55:21Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;GeorgekA: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Georgek&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
Ett av de mest kända användningsområdena för neopren tyg för våtdräkter i dykning. Neopren är också vanligt förekommande i vada stövlar för fiskare eftersom det skyddar huden från kallt vatten. Laboratoriepersonal kan använda neopren handskar för att skydda sina händer från syror, kemikalier, lösningsmedel och oljor. Paddlare och personer som deltar i kallt väder får också bära vattentäta neopren handskar, ibland fodrade med fleece, att skydda sina händer från kallt vatten, is och snö. Många medicinskt stöd hängslen, t. ex. för fotleder, handleder och knän, använder också neopren.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>GeorgekA</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=34151</id>
		<title>Materialdatabasen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=34151"/>
		<updated>2016-02-01T10:16:35Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;GeorgekA: /* Plast */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
* [[mall för material]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Metaller ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av Felix&lt;br /&gt;
* [[Brons]] av Philip S&lt;br /&gt;
* [[Gallium]] av Fardin&lt;br /&gt;
* [[Guld]] Max&lt;br /&gt;
* [[Iridium]] av Tobias&lt;br /&gt;
* [[Järn]] spyridon&lt;br /&gt;
* [[Kisel]] av Renars&lt;br /&gt;
* [[Kobolt]] av Simon&lt;br /&gt;
* [[Kolstål]] tom sida med mallar&lt;br /&gt;
* [[Koppar]] av Christoffer&lt;br /&gt;
* [[Krom]] av Richard&lt;br /&gt;
* [[Kvicksilver]] av Daniel A&lt;br /&gt;
* [[Lithium]] av Jakob&lt;br /&gt;
* [[Mässing]] Soheil&lt;br /&gt;
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin&lt;br /&gt;
* [[Natrium]] av Khaled&lt;br /&gt;
* [[Niob]] av Felix A&lt;br /&gt;
* [[Osmium]] av Torn&lt;br /&gt;
* [[Palladium]] av Edvin&lt;br /&gt;
* [[Platina]] [[Arvid]]&lt;br /&gt;
* [[Rostfritt stål]] av Adrian &amp;lt;3&lt;br /&gt;
* [[silver]] av Mario&lt;br /&gt;
*[[Plutonium]] av Lucas Renz&lt;br /&gt;
* [[Tenn]] av Ludvig&lt;br /&gt;
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza&lt;br /&gt;
* [[Uran]] av Ludvig G&lt;br /&gt;
* [[Zink]] av Leo Wezelius&lt;br /&gt;
* [[Magnesium]] av Christopher&lt;br /&gt;
* [[Nickel]] av Nabbir&lt;br /&gt;
* [[Vismut]] av Jonas&lt;br /&gt;
* [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W&lt;br /&gt;
* [[Lantan]] av Jesper&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Plast ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Akryl]] / PMMA / plexiglas av Fredrika&lt;br /&gt;
* [[Amidplast, PA]] av Kevin&lt;br /&gt;
* [[Elastan]] av Emre&lt;br /&gt;
* [[Epoxiplast]] av Anna&lt;br /&gt;
* [[Esterplast]] av Olle&lt;br /&gt;
* [[Fenolplast]] Noah L&lt;br /&gt;
* [[frigolit]] av Rasmus&lt;br /&gt;
* [[GoreTex]] av Madelene &lt;br /&gt;
* [[Gummi]] av Johan&lt;br /&gt;
** [[Butylgummi]]&lt;br /&gt;
** [[Etenpropengummi]]&lt;br /&gt;
** [[Kloroprengummi]] Saint Jorge &lt;br /&gt;
** [[Nitrilgummi]] Armin&lt;br /&gt;
** [[Styrengummi]]&lt;br /&gt;
* [[Kevlar]] av Lahon&lt;br /&gt;
* [[Melaminplast]]&lt;br /&gt;
* [[Polylaktid]] Elias&lt;br /&gt;
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda&lt;br /&gt;
* [[polyester]] av Casper&lt;br /&gt;
* [[polyeten]] av Teodor&lt;br /&gt;
* [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik&lt;br /&gt;
* [[polypropen]] av [[Adem]]&lt;br /&gt;
* [[Polystyren]] av Linnea&lt;br /&gt;
* [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef&lt;br /&gt;
* [[Silikon]] av Emma&lt;br /&gt;
* [[Uretanplast]]&lt;br /&gt;
* [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas&lt;br /&gt;
* [[Viskos]] av Kani&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Keramer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Aluminiumoxid, se [[Safir]]&lt;br /&gt;
* [[Betong]]  av Teodor E&lt;br /&gt;
* [[Borkarbid]] xX Fredrik Xx&lt;br /&gt;
* [[Bornitrid]]&lt;br /&gt;
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]&lt;br /&gt;
* [[diamant]] av Nils&lt;br /&gt;
* [[Glas]] av Savvas G&lt;br /&gt;
* [[Grafen]] av [[Viktor]]&lt;br /&gt;
* [[Grafit]] av Luan&lt;br /&gt;
* [[Kiselkarbid]]&lt;br /&gt;
* [[Kiselnitrid]]&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] John&lt;br /&gt;
* [[Kvarts]] Kristofer&lt;br /&gt;
* [[Marmor]] Adam&lt;br /&gt;
* [[PICA-X]] av Dennis&lt;br /&gt;
* [[Porslin]] David&lt;br /&gt;
* [[Safir]] Marcus&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Linus&lt;br /&gt;
* [[Leca Block]] av Shifat&lt;br /&gt;
* [[Titandiborid]]&lt;br /&gt;
* [[Zirkoniumdioxid]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Trä ==&lt;br /&gt;
* [[Paper]] av [[Sten]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träslag ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Bambu]] av Zacharias&lt;br /&gt;
* [[Björk]] av Micke P&lt;br /&gt;
* [[Ek]] Simon B&lt;br /&gt;
* [[Furu]] Robin och Tilla&lt;br /&gt;
* [[Lignum Vitae]] Noah&lt;br /&gt;
* [[Kork]] Gustav L&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bygg ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Gipsskiva]] av Josefine&lt;br /&gt;
* [[MDF]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[HDF]] av Viktor&lt;br /&gt;
* [[Plywood]] av Mikael&lt;br /&gt;
* [[Spånskiva]] av Sperman&lt;br /&gt;
* [[Mineralull]]&lt;br /&gt;
* [[kalksten]] av mohammed&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träprodukter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Papper]] Av: Daniel&lt;br /&gt;
* [[Wellpapp]] av Elin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Fiber==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aramid]] av Ali&lt;br /&gt;
*[[Ull]] av Saman&lt;br /&gt;
* [[Glasfiber]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[Hampa]] av Chiquita nikita&lt;br /&gt;
* [[Bomull]] av Sandel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Övrigt ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Silke]] av Nuck Ficklas&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Linoleum]] av Riaz&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>GeorgekA</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kloroprengummi&amp;diff=34142</id>
		<title>Kloroprengummi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kloroprengummi&amp;diff=34142"/>
		<updated>2016-02-01T10:12:13Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;GeorgekA: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Georgek&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>GeorgekA</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kloroprengummi&amp;diff=34129</id>
		<title>Kloroprengummi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kloroprengummi&amp;diff=34129"/>
		<updated>2016-02-01T10:07:53Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;GeorgekA: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Georgek&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet Mohs skala&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>GeorgekA</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kloroprengummi&amp;diff=34003</id>
		<title>Kloroprengummi</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kloroprengummi&amp;diff=34003"/>
		<updated>2016-01-29T14:13:59Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;GeorgekA: Skapade sidan med &amp;#039;Georgek&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Georgek&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>GeorgekA</name></author>
	</entry>
</feed>