https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&feedformat=atom&user=FredrikJ 2026-04-23T15:55:22Z Användarbidrag MediaWiki 1.41.1 https://wikiskola.se/index.php?title=Geometri_2C&diff=11880 2012-02-17T15:21:20Z

<p>FredrikJ: /* FredrikJ-Bisektrissatsen */</p> <hr /> <div>[[File:Animated construction of Sierpinski Triangle.gif|400px|right|Animated construction of Sierpinski Triangle]]<br /> <br /> == En datauppgift ==<br /> <br /> === Inloggning på wikiskola ===<br /> <br /> Ett användarnamn som är ditt exakta förnamn plus Initialen i ditt efternamn<br /> <br /> === Kunskapskrav ===<br /> <br /> '''Betyget E'''<br /> <br /> ''Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer.'' <br /> <br /> ''Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang ... ... Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.''<br /> <br /> ''Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.''<br /> <br /> === Eleverna bygger sidorna ===<br /> <br /> Utifrån grundformen med en film en länk till Khan osv får eleverna uppgiften att bygga en sida var under kursen. ett avsnitt var alltså. Och detta gör de i början av kursen för att få ett hum om vad kursen handlar om. Det är sexton avsnitt i kap ett och det är 16 elever.<br /> <br /> Jag har markerat i min mattebok vilka teoribitar som kan komma ifråga.<br /> <br /> '''Minst:''' <br /> <br /> * En film av Matteboken, Bondestam etc<br /> * En Khanlänk<br /> * En text<br /> * En definition<br /> * Ett exempel<br /> * En uppgift<br /> * En bild<br /> * En länk till fler förklaringar<br /> * En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria<br /> * Ett försök att förklara vad man ska ha detta till<br /> * <br /> <br /> '''Editering'''<br /> <br /> Editera under er egen rubrik. Inget kan gå fel. Allt går att rädda.<br /> <br /> Titta på färdiga sidor hur man kan göra och härma wikikoden.<br /> <br /> == Vinklar ==<br /> <br /> Läs Ma2C s. 66-70<br /> <br /> [[Image:Angle obtuse acute straight.svg|thumb|241px|Acute (&lt;var&gt;a&lt;/var&gt;), obtuse (&lt;var&gt;b&lt;/var&gt;), and straight (&lt;var&gt;c&lt;/var&gt;) angles. Here, &lt;var&gt;a&lt;/var&gt; and &lt;var&gt;b&lt;/var&gt; are [[supplementary angles]].]]<br /> [[Image:Reflex angle.svg|thumb|96px|[[Reflex angle]].]]<br /> <br /> '''Genomgång'''<br /> <br /> Vinkelsumman och yttervinkeln finns visade på [http://www.geogebra.se/ma_a/geometri/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis_t_vl.html Geogebra.se]<br /> <br /> '''Definition: Vinkelsumma'''<br /> <br /> Vinkelsumman i en triangel är 180&lt;sup&gt;o&lt;/sup&gt;<br /> <br /> '''Definition: Sidovinklar'''<br /> <br /> '''Definition: Vertikalvinklar'''<br /> <br /> &lt;div&gt;<br /> [[Fil:Vertical angles.png|113px]]<br /> :''Figur 2a. Två räta linjer som korsar varandra i en gemensam punkt.''<br /> &lt;div&gt;<br /> <br /> [[Image:Vertical Angles.svg|thumb|right|Two lines intersect to create two pairs of vertical angles. One pair consists of angles A and B; the second pair consists of angles C and D.]] <br /> <br /> <br /> '''Definition: Alternatvinklar'''<br /> <br /> &lt;div&gt;<br /> [[Fil:Corresponding angles.png|113px]]<br /> :''Figur 2b. Tre räta linjer som sammanfaller i två punkter.''<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> '''Sats: Yttervinkelsatsen'''<br /> <br /> '''Bevis: Yttervinkelsatsen'''<br /> <br /> '''Länkar'''<br /> <br /> Malin Christersson har en fin sajt där jag hittade en Geogebra om yttervinklar: http://www.malinc.se/math/basicgeometry/exterioranglesv.php<br /> <br /> == Likformighet och kongruens ==<br /> <br /> s. 71 -74<br /> <br /> <br /> === AmmarA - Likformighet ===<br /> <br /> <br /> Text om ..<br /> <br /> '''Definition''' <br /> <br /> Blablabetyder--<br /> <br /> '''Länkar'''<br /> <br /> * [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Blabal]<br /> <br /> === TildaD - Kongruens ===<br /> <br /> Text om kongruens..<br /> <br /> '''Definition''' <br /> <br /> Kongruens betyder--<br /> <br /> '''Länkar'''<br /> <br /> * [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Kongruens ]<br /> <br /> == Längd, area och volyskala ==<br /> <br /> s. 75- 79<br /> <br /> Vi behöver ha en bra beskrivning av detta moment eftersom vi inte kommer att hinna med så mycket av detta på lektionstid (det är inte det centralaste innehållet...)<br /> <br /> === ViktorE Skala ===<br /> <br /> == Topptriangel- och transversalsatsen ==<br /> <br /> === NilsG Topptriangelsatsen === <br /> <br /> 81- 85<br /> <br /> == Randvinklar och medelpunktsvinklar ==<br /> <br /> 86-91<br /> <br /> <br /> === DenisJ - Randvinkelsatsen ===<br /> <br /> <br /> <br /> === FredrikJ-Bisektrissatsen ===<br /> <br /> '''Länkar'''<br /> * [http://www.youtube.com/watch?v=2qu4iExU0rA videoklipp på bisektrissatsen ]<br /> <br /> * [http://matteformler.se/images/geometri16.png bild på bisektrissatsen ]<br /> <br /> Text om Bisektrissatsen.....<br /> <br /> Defenition...<br /> <br /> Bisektrissatsen = AD / BD = AC / BC<br /> <br /> == Koordinatgeometri ==<br /> <br /> s. 92- 101<br /> <br /> === RikardM - Avståndsformeln ===<br /> <br /> === WilliamM - Mittpunktsformeln ===<br /> <br /> === FelixN - y=kx+m ===<br /> <br /> == Riktningskoefficienten ==<br /> <br /> s. 102 - 104<br /> <br /> === SamN - riktningskoefficienten ===<br /> <br /> [[File:Slope picture.svg|thumb|Slope picture]]<br /> <br /> <br /> '''== Definition ==''' <br /> <br /> <br /> '''Länk''' <br /> <br /> [[http://www.youtube.com/watch?v=vzkUI5W2sZQ riktningskoefficienten ]]<br /> <br /> == lov ==<br /> <br /> == Räta linjens ekvation ==<br /> <br /> s. 105-109<br /> <br /> HåkanE<br /> <br /> == Parallella och vinkelriitta linjer ==<br /> <br /> s. 110- 112<br /> <br /> === SimonS - parallella och vinkelräta linjer ===<br /> <br /> == Allmän form (linjens ekvation) ==<br /> <br /> s. 113- 115<br /> <br /> == Ekvationssystem (grafiskt) == <br /> <br /> s. 116-119 <br /> <br /> Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.<br /> <br /> === KevinS - ekvationssystem ===<br /> <br /> *En film av Matteboken, Bondestam etc<br /> *En Khanlänk<br /> *En text<br /> *En definition<br /> *Ett exempel<br /> *En uppgift<br /> *En bild<br /> *En länk till fler förklaringar<br /> *En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria<br /> *Ett försök att förklara vad man ska ha detta till<br /> <br /> == Ersättningsmetoden ==<br /> <br /> s. 120-122<br /> <br /> Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.<br /> <br /> === PatrikS - Ersättningsmetoden ===<br /> <br /> == Additionsmetoden ==<br /> <br /> s. 123 -126<br /> <br /> Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.<br /> <br /> === RichardS - Additionsmetoden ===<br /> <br /> == Lösning till ekvationssystem ==<br /> <br /> s. 127- 128<br /> <br /> Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.<br /> <br /> === JakubW - Lösning till ekvationssystem ===<br /> <br /> == Problemlösning med ekvationssystem ==<br /> <br /> s. 129-132<br /> <br /> == Ekvationssystem med tre obekanta ==<br /> <br /> s. 133-134<br /> <br /> <br /> == Repetition ==<br /> <br /> <br /> <br /> == Prov algebra och geometri ==</div>

FredrikJ https://wikiskola.se/index.php?title=Geometri_2C&diff=11879 2012-02-17T15:20:08Z

<p>FredrikJ: /* FredrikJ-Bisektrissatsen */</p> <hr /> <div>[[File:Animated construction of Sierpinski Triangle.gif|400px|right|Animated construction of Sierpinski Triangle]]<br /> <br /> == En datauppgift ==<br /> <br /> === Inloggning på wikiskola ===<br /> <br /> Ett användarnamn som är ditt exakta förnamn plus Initialen i ditt efternamn<br /> <br /> === Kunskapskrav ===<br /> <br /> '''Betyget E'''<br /> <br /> ''Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer.'' <br /> <br /> ''Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang ... ... Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.''<br /> <br /> ''Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.''<br /> <br /> === Eleverna bygger sidorna ===<br /> <br /> Utifrån grundformen med en film en länk till Khan osv får eleverna uppgiften att bygga en sida var under kursen. ett avsnitt var alltså. Och detta gör de i början av kursen för att få ett hum om vad kursen handlar om. Det är sexton avsnitt i kap ett och det är 16 elever.<br /> <br /> Jag har markerat i min mattebok vilka teoribitar som kan komma ifråga.<br /> <br /> '''Minst:''' <br /> <br /> * En film av Matteboken, Bondestam etc<br /> * En Khanlänk<br /> * En text<br /> * En definition<br /> * Ett exempel<br /> * En uppgift<br /> * En bild<br /> * En länk till fler förklaringar<br /> * En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria<br /> * Ett försök att förklara vad man ska ha detta till<br /> * <br /> <br /> '''Editering'''<br /> <br /> Editera under er egen rubrik. Inget kan gå fel. Allt går att rädda.<br /> <br /> Titta på färdiga sidor hur man kan göra och härma wikikoden.<br /> <br /> == Vinklar ==<br /> <br /> Läs Ma2C s. 66-70<br /> <br /> [[Image:Angle obtuse acute straight.svg|thumb|241px|Acute (&lt;var&gt;a&lt;/var&gt;), obtuse (&lt;var&gt;b&lt;/var&gt;), and straight (&lt;var&gt;c&lt;/var&gt;) angles. Here, &lt;var&gt;a&lt;/var&gt; and &lt;var&gt;b&lt;/var&gt; are [[supplementary angles]].]]<br /> [[Image:Reflex angle.svg|thumb|96px|[[Reflex angle]].]]<br /> <br /> '''Genomgång'''<br /> <br /> Vinkelsumman och yttervinkeln finns visade på [http://www.geogebra.se/ma_a/geometri/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis_t_vl.html Geogebra.se]<br /> <br /> '''Definition: Vinkelsumma'''<br /> <br /> Vinkelsumman i en triangel är 180&lt;sup&gt;o&lt;/sup&gt;<br /> <br /> '''Definition: Sidovinklar'''<br /> <br /> '''Definition: Vertikalvinklar'''<br /> <br /> &lt;div&gt;<br /> [[Fil:Vertical angles.png|113px]]<br /> :''Figur 2a. Två räta linjer som korsar varandra i en gemensam punkt.''<br /> &lt;div&gt;<br /> <br /> [[Image:Vertical Angles.svg|thumb|right|Two lines intersect to create two pairs of vertical angles. One pair consists of angles A and B; the second pair consists of angles C and D.]] <br /> <br /> <br /> '''Definition: Alternatvinklar'''<br /> <br /> &lt;div&gt;<br /> [[Fil:Corresponding angles.png|113px]]<br /> :''Figur 2b. Tre räta linjer som sammanfaller i två punkter.''<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> '''Sats: Yttervinkelsatsen'''<br /> <br /> '''Bevis: Yttervinkelsatsen'''<br /> <br /> '''Länkar'''<br /> <br /> Malin Christersson har en fin sajt där jag hittade en Geogebra om yttervinklar: http://www.malinc.se/math/basicgeometry/exterioranglesv.php<br /> <br /> == Likformighet och kongruens ==<br /> <br /> s. 71 -74<br /> <br /> <br /> === AmmarA - Likformighet ===<br /> <br /> <br /> Text om ..<br /> <br /> '''Definition''' <br /> <br /> Blablabetyder--<br /> <br /> '''Länkar'''<br /> <br /> * [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Blabal]<br /> <br /> === TildaD - Kongruens ===<br /> <br /> Text om kongruens..<br /> <br /> '''Definition''' <br /> <br /> Kongruens betyder--<br /> <br /> '''Länkar'''<br /> <br /> * [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Kongruens ]<br /> <br /> == Längd, area och volyskala ==<br /> <br /> s. 75- 79<br /> <br /> Vi behöver ha en bra beskrivning av detta moment eftersom vi inte kommer att hinna med så mycket av detta på lektionstid (det är inte det centralaste innehållet...)<br /> <br /> === ViktorE Skala ===<br /> <br /> == Topptriangel- och transversalsatsen ==<br /> <br /> === NilsG Topptriangelsatsen === <br /> <br /> 81- 85<br /> <br /> == Randvinklar och medelpunktsvinklar ==<br /> <br /> 86-91<br /> <br /> <br /> === DenisJ - Randvinkelsatsen ===<br /> <br /> <br /> <br /> === FredrikJ-Bisektrissatsen ===<br /> <br /> '''Länkar'''<br /> http://www.youtube.com/watch?v=2qu4iExU0rA<br /> <br /> * [http://matteformler.se/images/geometri16.png på ]<br /> <br /> Text om Bisektrissatsen.....<br /> <br /> Defenition...<br /> <br /> Bisektrissatsen = AD / BD = AC / BC<br /> <br /> == Koordinatgeometri ==<br /> <br /> s. 92- 101<br /> <br /> === RikardM - Avståndsformeln ===<br /> <br /> === WilliamM - Mittpunktsformeln ===<br /> <br /> === FelixN - y=kx+m ===<br /> <br /> == Riktningskoefficienten ==<br /> <br /> s. 102 - 104<br /> <br /> === SamN - riktningskoefficienten ===<br /> <br /> [[File:Slope picture.svg|thumb|Slope picture]]<br /> <br /> <br /> '''== Definition ==''' <br /> <br /> <br /> '''Länk''' <br /> <br /> [[http://www.youtube.com/watch?v=vzkUI5W2sZQ riktningskoefficienten ]]<br /> <br /> == lov ==<br /> <br /> == Räta linjens ekvation ==<br /> <br /> s. 105-109<br /> <br /> HåkanE<br /> <br /> == Parallella och vinkelriitta linjer ==<br /> <br /> s. 110- 112<br /> <br /> === SimonS - parallella och vinkelräta linjer ===<br /> <br /> == Allmän form (linjens ekvation) ==<br /> <br /> s. 113- 115<br /> <br /> == Ekvationssystem (grafiskt) == <br /> <br /> s. 116-119 <br /> <br /> Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.<br /> <br /> === KevinS - ekvationssystem ===<br /> <br /> *En film av Matteboken, Bondestam etc<br /> *En Khanlänk<br /> *En text<br /> *En definition<br /> *Ett exempel<br /> *En uppgift<br /> *En bild<br /> *En länk till fler förklaringar<br /> *En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria<br /> *Ett försök att förklara vad man ska ha detta till<br /> <br /> == Ersättningsmetoden ==<br /> <br /> s. 120-122<br /> <br /> Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.<br /> <br /> === PatrikS - Ersättningsmetoden ===<br /> <br /> == Additionsmetoden ==<br /> <br /> s. 123 -126<br /> <br /> Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.<br /> <br /> === RichardS - Additionsmetoden ===<br /> <br /> == Lösning till ekvationssystem ==<br /> <br /> s. 127- 128<br /> <br /> Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.<br /> <br /> === JakubW - Lösning till ekvationssystem ===<br /> <br /> == Problemlösning med ekvationssystem ==<br /> <br /> s. 129-132<br /> <br /> == Ekvationssystem med tre obekanta ==<br /> <br /> s. 133-134<br /> <br /> <br /> == Repetition ==<br /> <br /> <br /> <br /> == Prov algebra och geometri ==</div>

FredrikJ https://wikiskola.se/index.php?title=Geometri_2C&diff=11878 2012-02-17T15:19:44Z

<p>FredrikJ: /* FredrikJ-Bisektrissatsen */</p> <hr /> <div>[[File:Animated construction of Sierpinski Triangle.gif|400px|right|Animated construction of Sierpinski Triangle]]<br /> <br /> == En datauppgift ==<br /> <br /> === Inloggning på wikiskola ===<br /> <br /> Ett användarnamn som är ditt exakta förnamn plus Initialen i ditt efternamn<br /> <br /> === Kunskapskrav ===<br /> <br /> '''Betyget E'''<br /> <br /> ''Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer.'' <br /> <br /> ''Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang ... ... Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.''<br /> <br /> ''Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.''<br /> <br /> === Eleverna bygger sidorna ===<br /> <br /> Utifrån grundformen med en film en länk till Khan osv får eleverna uppgiften att bygga en sida var under kursen. ett avsnitt var alltså. Och detta gör de i början av kursen för att få ett hum om vad kursen handlar om. Det är sexton avsnitt i kap ett och det är 16 elever.<br /> <br /> Jag har markerat i min mattebok vilka teoribitar som kan komma ifråga.<br /> <br /> '''Minst:''' <br /> <br /> * En film av Matteboken, Bondestam etc<br /> * En Khanlänk<br /> * En text<br /> * En definition<br /> * Ett exempel<br /> * En uppgift<br /> * En bild<br /> * En länk till fler förklaringar<br /> * En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria<br /> * Ett försök att förklara vad man ska ha detta till<br /> * <br /> <br /> '''Editering'''<br /> <br /> Editera under er egen rubrik. Inget kan gå fel. Allt går att rädda.<br /> <br /> Titta på färdiga sidor hur man kan göra och härma wikikoden.<br /> <br /> == Vinklar ==<br /> <br /> Läs Ma2C s. 66-70<br /> <br /> [[Image:Angle obtuse acute straight.svg|thumb|241px|Acute (&lt;var&gt;a&lt;/var&gt;), obtuse (&lt;var&gt;b&lt;/var&gt;), and straight (&lt;var&gt;c&lt;/var&gt;) angles. Here, &lt;var&gt;a&lt;/var&gt; and &lt;var&gt;b&lt;/var&gt; are [[supplementary angles]].]]<br /> [[Image:Reflex angle.svg|thumb|96px|[[Reflex angle]].]]<br /> <br /> '''Genomgång'''<br /> <br /> Vinkelsumman och yttervinkeln finns visade på [http://www.geogebra.se/ma_a/geometri/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis_t_vl.html Geogebra.se]<br /> <br /> '''Definition: Vinkelsumma'''<br /> <br /> Vinkelsumman i en triangel är 180&lt;sup&gt;o&lt;/sup&gt;<br /> <br /> '''Definition: Sidovinklar'''<br /> <br /> '''Definition: Vertikalvinklar'''<br /> <br /> &lt;div&gt;<br /> [[Fil:Vertical angles.png|113px]]<br /> :''Figur 2a. Två räta linjer som korsar varandra i en gemensam punkt.''<br /> &lt;div&gt;<br /> <br /> [[Image:Vertical Angles.svg|thumb|right|Two lines intersect to create two pairs of vertical angles. One pair consists of angles A and B; the second pair consists of angles C and D.]] <br /> <br /> <br /> '''Definition: Alternatvinklar'''<br /> <br /> &lt;div&gt;<br /> [[Fil:Corresponding angles.png|113px]]<br /> :''Figur 2b. Tre räta linjer som sammanfaller i två punkter.''<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> '''Sats: Yttervinkelsatsen'''<br /> <br /> '''Bevis: Yttervinkelsatsen'''<br /> <br /> '''Länkar'''<br /> <br /> Malin Christersson har en fin sajt där jag hittade en Geogebra om yttervinklar: http://www.malinc.se/math/basicgeometry/exterioranglesv.php<br /> <br /> == Likformighet och kongruens ==<br /> <br /> s. 71 -74<br /> <br /> <br /> === AmmarA - Likformighet ===<br /> <br /> <br /> Text om ..<br /> <br /> '''Definition''' <br /> <br /> Blablabetyder--<br /> <br /> '''Länkar'''<br /> <br /> * [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Blabal]<br /> <br /> === TildaD - Kongruens ===<br /> <br /> Text om kongruens..<br /> <br /> '''Definition''' <br /> <br /> Kongruens betyder--<br /> <br /> '''Länkar'''<br /> <br /> * [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Kongruens ]<br /> <br /> == Längd, area och volyskala ==<br /> <br /> s. 75- 79<br /> <br /> Vi behöver ha en bra beskrivning av detta moment eftersom vi inte kommer att hinna med så mycket av detta på lektionstid (det är inte det centralaste innehållet...)<br /> <br /> === ViktorE Skala ===<br /> <br /> == Topptriangel- och transversalsatsen ==<br /> <br /> === NilsG Topptriangelsatsen === <br /> <br /> 81- 85<br /> <br /> == Randvinklar och medelpunktsvinklar ==<br /> <br /> 86-91<br /> <br /> <br /> === DenisJ - Randvinkelsatsen ===<br /> <br /> <br /> <br /> === FredrikJ-Bisektrissatsen ===<br /> <br /> '''Länkar'''<br /> http://www.youtube.com/watch?v=2qu4iExU0rA<br /> <br /> * [http://matteformler.se/images/geometri16.pngbild på ]<br /> <br /> Text om Bisektrissatsen.....<br /> <br /> Defenition...<br /> <br /> Bisektrissatsen = AD / BD = AC / BC<br /> <br /> == Koordinatgeometri ==<br /> <br /> s. 92- 101<br /> <br /> === RikardM - Avståndsformeln ===<br /> <br /> === WilliamM - Mittpunktsformeln ===<br /> <br /> === FelixN - y=kx+m ===<br /> <br /> == Riktningskoefficienten ==<br /> <br /> s. 102 - 104<br /> <br /> === SamN - riktningskoefficienten ===<br /> <br /> [[File:Slope picture.svg|thumb|Slope picture]]<br /> <br /> <br /> '''== Definition ==''' <br /> <br /> <br /> '''Länk''' <br /> <br /> [[http://www.youtube.com/watch?v=vzkUI5W2sZQ riktningskoefficienten ]]<br /> <br /> == lov ==<br /> <br /> == Räta linjens ekvation ==<br /> <br /> s. 105-109<br /> <br /> HåkanE<br /> <br /> == Parallella och vinkelriitta linjer ==<br /> <br /> s. 110- 112<br /> <br /> === SimonS - parallella och vinkelräta linjer ===<br /> <br /> == Allmän form (linjens ekvation) ==<br /> <br /> s. 113- 115<br /> <br /> == Ekvationssystem (grafiskt) == <br /> <br /> s. 116-119 <br /> <br /> Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.<br /> <br /> === KevinS - ekvationssystem ===<br /> <br /> *En film av Matteboken, Bondestam etc<br /> *En Khanlänk<br /> *En text<br /> *En definition<br /> *Ett exempel<br /> *En uppgift<br /> *En bild<br /> *En länk till fler förklaringar<br /> *En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria<br /> *Ett försök att förklara vad man ska ha detta till<br /> <br /> == Ersättningsmetoden ==<br /> <br /> s. 120-122<br /> <br /> Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.<br /> <br /> === PatrikS - Ersättningsmetoden ===<br /> <br /> == Additionsmetoden ==<br /> <br /> s. 123 -126<br /> <br /> Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.<br /> <br /> === RichardS - Additionsmetoden ===<br /> <br /> == Lösning till ekvationssystem ==<br /> <br /> s. 127- 128<br /> <br /> Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.<br /> <br /> === JakubW - Lösning till ekvationssystem ===<br /> <br /> == Problemlösning med ekvationssystem ==<br /> <br /> s. 129-132<br /> <br /> == Ekvationssystem med tre obekanta ==<br /> <br /> s. 133-134<br /> <br /> <br /> == Repetition ==<br /> <br /> <br /> <br /> == Prov algebra och geometri ==</div>

FredrikJ https://wikiskola.se/index.php?title=Geometri_2C&diff=11877 2012-02-17T15:19:24Z

<p>FredrikJ: /* FredrikJ-Bisektrissatsen */</p> <hr /> <div>[[File:Animated construction of Sierpinski Triangle.gif|400px|right|Animated construction of Sierpinski Triangle]]<br /> <br /> == En datauppgift ==<br /> <br /> === Inloggning på wikiskola ===<br /> <br /> Ett användarnamn som är ditt exakta förnamn plus Initialen i ditt efternamn<br /> <br /> === Kunskapskrav ===<br /> <br /> '''Betyget E'''<br /> <br /> ''Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer.'' <br /> <br /> ''Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang ... ... Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.''<br /> <br /> ''Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.''<br /> <br /> === Eleverna bygger sidorna ===<br /> <br /> Utifrån grundformen med en film en länk till Khan osv får eleverna uppgiften att bygga en sida var under kursen. ett avsnitt var alltså. Och detta gör de i början av kursen för att få ett hum om vad kursen handlar om. Det är sexton avsnitt i kap ett och det är 16 elever.<br /> <br /> Jag har markerat i min mattebok vilka teoribitar som kan komma ifråga.<br /> <br /> '''Minst:''' <br /> <br /> * En film av Matteboken, Bondestam etc<br /> * En Khanlänk<br /> * En text<br /> * En definition<br /> * Ett exempel<br /> * En uppgift<br /> * En bild<br /> * En länk till fler förklaringar<br /> * En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria<br /> * Ett försök att förklara vad man ska ha detta till<br /> * <br /> <br /> '''Editering'''<br /> <br /> Editera under er egen rubrik. Inget kan gå fel. Allt går att rädda.<br /> <br /> Titta på färdiga sidor hur man kan göra och härma wikikoden.<br /> <br /> == Vinklar ==<br /> <br /> Läs Ma2C s. 66-70<br /> <br /> [[Image:Angle obtuse acute straight.svg|thumb|241px|Acute (&lt;var&gt;a&lt;/var&gt;), obtuse (&lt;var&gt;b&lt;/var&gt;), and straight (&lt;var&gt;c&lt;/var&gt;) angles. Here, &lt;var&gt;a&lt;/var&gt; and &lt;var&gt;b&lt;/var&gt; are [[supplementary angles]].]]<br /> [[Image:Reflex angle.svg|thumb|96px|[[Reflex angle]].]]<br /> <br /> '''Genomgång'''<br /> <br /> Vinkelsumman och yttervinkeln finns visade på [http://www.geogebra.se/ma_a/geometri/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis_t_vl.html Geogebra.se]<br /> <br /> '''Definition: Vinkelsumma'''<br /> <br /> Vinkelsumman i en triangel är 180&lt;sup&gt;o&lt;/sup&gt;<br /> <br /> '''Definition: Sidovinklar'''<br /> <br /> '''Definition: Vertikalvinklar'''<br /> <br /> &lt;div&gt;<br /> [[Fil:Vertical angles.png|113px]]<br /> :''Figur 2a. Två räta linjer som korsar varandra i en gemensam punkt.''<br /> &lt;div&gt;<br /> <br /> [[Image:Vertical Angles.svg|thumb|right|Two lines intersect to create two pairs of vertical angles. One pair consists of angles A and B; the second pair consists of angles C and D.]] <br /> <br /> <br /> '''Definition: Alternatvinklar'''<br /> <br /> &lt;div&gt;<br /> [[Fil:Corresponding angles.png|113px]]<br /> :''Figur 2b. Tre räta linjer som sammanfaller i två punkter.''<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> '''Sats: Yttervinkelsatsen'''<br /> <br /> '''Bevis: Yttervinkelsatsen'''<br /> <br /> '''Länkar'''<br /> <br /> Malin Christersson har en fin sajt där jag hittade en Geogebra om yttervinklar: http://www.malinc.se/math/basicgeometry/exterioranglesv.php<br /> <br /> == Likformighet och kongruens ==<br /> <br /> s. 71 -74<br /> <br /> <br /> === AmmarA - Likformighet ===<br /> <br /> <br /> Text om ..<br /> <br /> '''Definition''' <br /> <br /> Blablabetyder--<br /> <br /> '''Länkar'''<br /> <br /> * [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Blabal]<br /> <br /> === TildaD - Kongruens ===<br /> <br /> Text om kongruens..<br /> <br /> '''Definition''' <br /> <br /> Kongruens betyder--<br /> <br /> '''Länkar'''<br /> <br /> * [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Kongruens ]<br /> <br /> == Längd, area och volyskala ==<br /> <br /> s. 75- 79<br /> <br /> Vi behöver ha en bra beskrivning av detta moment eftersom vi inte kommer att hinna med så mycket av detta på lektionstid (det är inte det centralaste innehållet...)<br /> <br /> === ViktorE Skala ===<br /> <br /> == Topptriangel- och transversalsatsen ==<br /> <br /> === NilsG Topptriangelsatsen === <br /> <br /> 81- 85<br /> <br /> == Randvinklar och medelpunktsvinklar ==<br /> <br /> 86-91<br /> <br /> <br /> === DenisJ - Randvinkelsatsen ===<br /> <br /> <br /> <br /> === FredrikJ-Bisektrissatsen ===<br /> <br /> '''Länkar'''<br /> http://www.youtube.com/watch?v=2qu4iExU0rA<br /> <br /> * [http://matteformler.se/images/geometri16.png/Bild ]<br /> <br /> Text om Bisektrissatsen.....<br /> <br /> Defenition...<br /> <br /> Bisektrissatsen = AD / BD = AC / BC<br /> <br /> == Koordinatgeometri ==<br /> <br /> s. 92- 101<br /> <br /> === RikardM - Avståndsformeln ===<br /> <br /> === WilliamM - Mittpunktsformeln ===<br /> <br /> === FelixN - y=kx+m ===<br /> <br /> == Riktningskoefficienten ==<br /> <br /> s. 102 - 104<br /> <br /> === SamN - riktningskoefficienten ===<br /> <br /> [[File:Slope picture.svg|thumb|Slope picture]]<br /> <br /> <br /> '''== Definition ==''' <br /> <br /> <br /> '''Länk''' <br /> <br /> [[http://www.youtube.com/watch?v=vzkUI5W2sZQ riktningskoefficienten ]]<br /> <br /> == lov ==<br /> <br /> == Räta linjens ekvation ==<br /> <br /> s. 105-109<br /> <br /> HåkanE<br /> <br /> == Parallella och vinkelriitta linjer ==<br /> <br /> s. 110- 112<br /> <br /> === SimonS - parallella och vinkelräta linjer ===<br /> <br /> == Allmän form (linjens ekvation) ==<br /> <br /> s. 113- 115<br /> <br /> == Ekvationssystem (grafiskt) == <br /> <br /> s. 116-119 <br /> <br /> Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.<br /> <br /> === KevinS - ekvationssystem ===<br /> <br /> *En film av Matteboken, Bondestam etc<br /> *En Khanlänk<br /> *En text<br /> *En definition<br /> *Ett exempel<br /> *En uppgift<br /> *En bild<br /> *En länk till fler förklaringar<br /> *En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria<br /> *Ett försök att förklara vad man ska ha detta till<br /> <br /> == Ersättningsmetoden ==<br /> <br /> s. 120-122<br /> <br /> Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.<br /> <br /> === PatrikS - Ersättningsmetoden ===<br /> <br /> == Additionsmetoden ==<br /> <br /> s. 123 -126<br /> <br /> Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.<br /> <br /> === RichardS - Additionsmetoden ===<br /> <br /> == Lösning till ekvationssystem ==<br /> <br /> s. 127- 128<br /> <br /> Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.<br /> <br /> === JakubW - Lösning till ekvationssystem ===<br /> <br /> == Problemlösning med ekvationssystem ==<br /> <br /> s. 129-132<br /> <br /> == Ekvationssystem med tre obekanta ==<br /> <br /> s. 133-134<br /> <br /> <br /> == Repetition ==<br /> <br /> <br /> <br /> == Prov algebra och geometri ==</div>

FredrikJ https://wikiskola.se/index.php?title=Geometri_2C&diff=11876 2012-02-17T15:18:48Z

<p>FredrikJ: /* FredrikJ-Bisektrissatsen */</p> <hr /> <div>[[File:Animated construction of Sierpinski Triangle.gif|400px|right|Animated construction of Sierpinski Triangle]]<br /> <br /> == En datauppgift ==<br /> <br /> === Inloggning på wikiskola ===<br /> <br /> Ett användarnamn som är ditt exakta förnamn plus Initialen i ditt efternamn<br /> <br /> === Kunskapskrav ===<br /> <br /> '''Betyget E'''<br /> <br /> ''Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer.'' <br /> <br /> ''Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang ... ... Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.''<br /> <br /> ''Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.''<br /> <br /> === Eleverna bygger sidorna ===<br /> <br /> Utifrån grundformen med en film en länk till Khan osv får eleverna uppgiften att bygga en sida var under kursen. ett avsnitt var alltså. Och detta gör de i början av kursen för att få ett hum om vad kursen handlar om. Det är sexton avsnitt i kap ett och det är 16 elever.<br /> <br /> Jag har markerat i min mattebok vilka teoribitar som kan komma ifråga.<br /> <br /> '''Minst:''' <br /> <br /> * En film av Matteboken, Bondestam etc<br /> * En Khanlänk<br /> * En text<br /> * En definition<br /> * Ett exempel<br /> * En uppgift<br /> * En bild<br /> * En länk till fler förklaringar<br /> * En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria<br /> * Ett försök att förklara vad man ska ha detta till<br /> * <br /> <br /> '''Editering'''<br /> <br /> Editera under er egen rubrik. Inget kan gå fel. Allt går att rädda.<br /> <br /> Titta på färdiga sidor hur man kan göra och härma wikikoden.<br /> <br /> == Vinklar ==<br /> <br /> Läs Ma2C s. 66-70<br /> <br /> [[Image:Angle obtuse acute straight.svg|thumb|241px|Acute (&lt;var&gt;a&lt;/var&gt;), obtuse (&lt;var&gt;b&lt;/var&gt;), and straight (&lt;var&gt;c&lt;/var&gt;) angles. Here, &lt;var&gt;a&lt;/var&gt; and &lt;var&gt;b&lt;/var&gt; are [[supplementary angles]].]]<br /> [[Image:Reflex angle.svg|thumb|96px|[[Reflex angle]].]]<br /> <br /> '''Genomgång'''<br /> <br /> Vinkelsumman och yttervinkeln finns visade på [http://www.geogebra.se/ma_a/geometri/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis_t_vl.html Geogebra.se]<br /> <br /> '''Definition: Vinkelsumma'''<br /> <br /> Vinkelsumman i en triangel är 180&lt;sup&gt;o&lt;/sup&gt;<br /> <br /> '''Definition: Sidovinklar'''<br /> <br /> '''Definition: Vertikalvinklar'''<br /> <br /> &lt;div&gt;<br /> [[Fil:Vertical angles.png|113px]]<br /> :''Figur 2a. Två räta linjer som korsar varandra i en gemensam punkt.''<br /> &lt;div&gt;<br /> <br /> [[Image:Vertical Angles.svg|thumb|right|Two lines intersect to create two pairs of vertical angles. One pair consists of angles A and B; the second pair consists of angles C and D.]] <br /> <br /> <br /> '''Definition: Alternatvinklar'''<br /> <br /> &lt;div&gt;<br /> [[Fil:Corresponding angles.png|113px]]<br /> :''Figur 2b. Tre räta linjer som sammanfaller i två punkter.''<br /> &lt;/div&gt;<br /> <br /> '''Sats: Yttervinkelsatsen'''<br /> <br /> '''Bevis: Yttervinkelsatsen'''<br /> <br /> '''Länkar'''<br /> <br /> Malin Christersson har en fin sajt där jag hittade en Geogebra om yttervinklar: http://www.malinc.se/math/basicgeometry/exterioranglesv.php<br /> <br /> == Likformighet och kongruens ==<br /> <br /> s. 71 -74<br /> <br /> <br /> === AmmarA - Likformighet ===<br /> <br /> <br /> Text om ..<br /> <br /> '''Definition''' <br /> <br /> Blablabetyder--<br /> <br /> '''Länkar'''<br /> <br /> * [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Blabal]<br /> <br /> === TildaD - Kongruens ===<br /> <br /> Text om kongruens..<br /> <br /> '''Definition''' <br /> <br /> Kongruens betyder--<br /> <br /> '''Länkar'''<br /> <br /> * [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Kongruens ]<br /> <br /> == Längd, area och volyskala ==<br /> <br /> s. 75- 79<br /> <br /> Vi behöver ha en bra beskrivning av detta moment eftersom vi inte kommer att hinna med så mycket av detta på lektionstid (det är inte det centralaste innehållet...)<br /> <br /> === ViktorE Skala ===<br /> <br /> == Topptriangel- och transversalsatsen ==<br /> <br /> === NilsG Topptriangelsatsen === <br /> <br /> 81- 85<br /> <br /> == Randvinklar och medelpunktsvinklar ==<br /> <br /> 86-91<br /> <br /> <br /> === DenisJ - Randvinkelsatsen ===<br /> <br /> <br /> <br /> === FredrikJ-Bisektrissatsen ===<br /> <br /> '''Länkar'''<br /> http://www.youtube.com/watch?v=2qu4iExU0rA<br /> <br /> * [http://matteformler.se/images/geometri16.png/Bild]<br /> <br /> Text om Bisektrissatsen.....<br /> <br /> Defenition...<br /> <br /> Bisektrissatsen = AD / BD = AC / BC<br /> <br /> == Koordinatgeometri ==<br /> <br /> s. 92- 101<br /> <br /> === RikardM - Avståndsformeln ===<br /> <br /> === WilliamM - Mittpunktsformeln ===<br /> <br /> === FelixN - y=kx+m ===<br /> <br /> == Riktningskoefficienten ==<br /> <br /> s. 102 - 104<br /> <br /> === SamN - riktningskoefficienten ===<br /> <br /> [[File:Slope picture.svg|thumb|Slope picture]]<br /> <br /> <br /> '''== Definition ==''' <br /> <br /> <br /> '''Länk''' <br /> <br /> [[http://www.youtube.com/watch?v=vzkUI5W2sZQ riktningskoefficienten ]]<br /> <br /> == lov ==<br /> <br /> == Räta linjens ekvation ==<br /> <br /> s. 105-109<br /> <br /> HåkanE<br /> <br /> == Parallella och vinkelriitta linjer ==<br /> <br /> s. 110- 112<br /> <br /> === SimonS - parallella och vinkelräta linjer ===<br /> <br /> == Allmän form (linjens ekvation) ==<br /> <br /> s. 113- 115<br /> <br /> == Ekvationssystem (grafiskt) == <br /> <br /> s. 116-119 <br /> <br /> Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.<br /> <br /> === KevinS - ekvationssystem ===<br /> <br /> *En film av Matteboken, Bondestam etc<br /> *En Khanlänk<br /> *En text<br /> *En definition<br /> *Ett exempel<br /> *En uppgift<br /> *En bild<br /> *En länk till fler förklaringar<br /> *En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria<br /> *Ett försök att förklara vad man ska ha detta till<br /> <br /> == Ersättningsmetoden ==<br /> <br /> s. 120-122<br /> <br /> Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.<br /> <br /> === PatrikS - Ersättningsmetoden ===<br /> <br /> == Additionsmetoden ==<br /> <br /> s. 123 -126<br /> <br /> Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.<br /> <br /> === RichardS - Additionsmetoden ===<br /> <br /> == Lösning till ekvationssystem ==<br /> <br /> s. 127- 128<br /> <br /> Här finns det plats för Håkan att skriva om annat som ska hända på lektionen än just det som som eleven nedan förbereder.<br /> <br /> === JakubW - Lösning till ekvationssystem ===<br /> <br /> == Problemlösning med ekvationssystem ==<br /> <br /> s. 129-132<br /> <br /> == Ekvationssystem med tre obekanta ==<br /> <br /> s. 133-134<br /> <br /> <br /> == Repetition ==<br /> <br /> <br /> <br /> == Prov algebra och geometri ==</div>

FredrikJ https://wikiskola.se/index.php?title=Geometri_2C&diff=11776 2012-02-15T08:00:53Z

<p>FredrikJ: /* FredrikJ-Bisektrissatsen */</p> <hr /> <div>[[File:Animated construction of Sierpinski Triangle.gif|thumb|Animated construction of Sierpinski Triangle]]<br /> == Vinklar ==<br /> <br /> s. 66- 70<br /> <br /> '''genomgång'''<br /> <br /> Vinkelsumma och yttervinkel finns här: http://www.geogebra.se/ma_a/geometri/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis_t_vl.html<br /> === Inloggning på wikiskola ===<br /> <br /> Ett användarnamn som är ditt exakta förnamn plus Initialen i ditt efternamn<br /> <br /> === Kunskapskrav ===<br /> <br /> '''Betyget E'''<br /> <br /> ''Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer.'' <br /> <br /> ''Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang ... ... Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.''<br /> <br /> ''Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.''<br /> <br /> === Eleverna bygger sidorna ===<br /> <br /> Utifrån grundformen med en film en länk till Khan osv får eleverna uppgiften att bygga en sida var under kursen. ett avsnitt var alltså. Och detta gör de i början av kursen för att få ett hum om vad kursen handlar om. Det är sexton avsnitt i kap ett och det är 16 elever.<br /> <br /> Jag har markerat i min mattebok vilka teoribitar som kan komma ifråga.<br /> <br /> '''Minst:''' <br /> <br /> * En film av Matteboken, Bondestam etc<br /> * En Khanlänk<br /> * En text<br /> * En definition<br /> * Ett exempel<br /> * En uppgift<br /> * En bild<br /> * En länk till fler förklaringar<br /> * En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria<br /> * Ett försök att förklara vad man ska ha detta till<br /> * <br /> <br /> '''Editering'''<br /> <br /> Editera under er egen rubrik. Inget kan gå fel. Allt går att rädda.<br /> <br /> Titta på färdiga sidor hur man kan göra och härma wikikoden.<br /> <br /> == Likformighet och kongruens ==<br /> <br /> s. 71 -74<br /> <br /> <br /> == AmmarA - Likformighet ==<br /> <br /> <br /> Text om ..<br /> <br /> '''Definition''' <br /> <br /> Blablabetyder--<br /> <br /> '''Länkar'''<br /> <br /> * [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Blabal]<br /> <br /> == TildaD - Kongruens ==<br /> <br /> Text om kongruens..<br /> <br /> '''Definition''' <br /> <br /> Kongruens betyder--<br /> <br /> '''Länkar'''<br /> <br /> * [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Kongruens ]<br /> <br /> == Längd, area och volyskala ==<br /> <br /> s. 75- 79<br /> <br /> ViktorE<br /> <br /> == Topptriangel- och transversalsatsen ==<br /> ==NilsG== <br /> <br /> 81- 85<br /> <br /> == Randvinklar och medelpunktsvinklar ==<br /> <br /> 86-91<br /> <br /> DenisJ<br /> <br /> <br /> == FredrikJ-Bisektrissatsen ==<br /> <br /> '''Länkar'''<br /> http://www.youtube.com/watch?v=2qu4iExU0rA<br /> <br /> http://matteformler.se/images/geometri16.png<br /> <br /> Text om Bisektrissatsen.....<br /> <br /> Defenition...<br /> <br /> Bisektrissatsen = AD / BD = AC / BC<br /> <br /> == Koordinatgeometri ==<br /> <br /> s. 92- 101<br /> <br /> RikardM<br /> <br /> <br /> == WilliamM - Mittpunktsformeln ==<br /> <br /> <br /> FelixN<br /> <br /> == Riktningskoefficienten ==<br /> <br /> s. 102 - 104<br /> <br /> SamN<br /> [[File:Slope picture.svg|thumb|Slope picture]]<br /> <br /> == lov ==<br /> <br /> == Rata linjens ekvation ==<br /> <br /> s. 105-109<br /> <br /> HåkanE<br /> <br /> == Parallella och vinkelriitta linjer ==<br /> <br /> s. 110- 112<br /> <br /> SimonS<br /> <br /> == Allmän form (linjens ekvation) ==<br /> <br /> s. 113- 115<br /> <br /> == Ekvationssystem (grafiskt) == <br /> <br /> s. 116-119 <br /> <br /> KevinS<br /> <br /> *En film av Matteboken, Bondestam etc<br /> *En Khanlänk<br /> *En text<br /> *En definition<br /> *Ett exempel<br /> *En uppgift<br /> *En bild<br /> *En länk till fler förklaringar<br /> *En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria<br /> *Ett försök att förklara vad man ska ha detta till<br /> <br /> == Ersättningsmetoden ==<br /> <br /> s. 120-122<br /> <br /> PatrikS<br /> <br /> == Additionsmetoden ==<br /> <br /> s. 123 -126<br /> <br /> RichardS<br /> <br /> == Lösning till ekvationssystem ==<br /> <br /> s. 127- 128<br /> <br /> JakubW<br /> <br /> == Problemlösning med ekvationssystem ==<br /> <br /> s. 129-132<br /> <br /> <br /> == Ekvationssystem med tre obekanta ==<br /> <br /> s. 133-134<br /> <br /> <br /> == Repetition ==<br /> <br /> <br /> <br /> == Prov algebra och geometri ==</div>

FredrikJ https://wikiskola.se/index.php?title=Geometri_2C&diff=11775 2012-02-15T07:58:49Z

<p>FredrikJ: /* FredrikJ-Bisektrissatsen */</p> <hr /> <div>[[File:Animated construction of Sierpinski Triangle.gif|thumb|Animated construction of Sierpinski Triangle]]<br /> == Vinklar ==<br /> <br /> s. 66- 70<br /> <br /> '''genomgång'''<br /> <br /> Vinkelsumma och yttervinkel finns här: http://www.geogebra.se/ma_a/geometri/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis_t_vl.html<br /> === Inloggning på wikiskola ===<br /> <br /> Ett användarnamn som är ditt exakta förnamn plus Initialen i ditt efternamn<br /> <br /> === Kunskapskrav ===<br /> <br /> '''Betyget E'''<br /> <br /> ''Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer.'' <br /> <br /> ''Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang ... ... Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.''<br /> <br /> ''Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.''<br /> <br /> === Eleverna bygger sidorna ===<br /> <br /> Utifrån grundformen med en film en länk till Khan osv får eleverna uppgiften att bygga en sida var under kursen. ett avsnitt var alltså. Och detta gör de i början av kursen för att få ett hum om vad kursen handlar om. Det är sexton avsnitt i kap ett och det är 16 elever.<br /> <br /> Jag har markerat i min mattebok vilka teoribitar som kan komma ifråga.<br /> <br /> '''Minst:''' <br /> <br /> * En film av Matteboken, Bondestam etc<br /> * En Khanlänk<br /> * En text<br /> * En definition<br /> * Ett exempel<br /> * En uppgift<br /> * En bild<br /> * En länk till fler förklaringar<br /> * En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria<br /> * Ett försök att förklara vad man ska ha detta till<br /> * <br /> <br /> '''Editering'''<br /> <br /> Editera under er egen rubrik. Inget kan gå fel. Allt går att rädda.<br /> <br /> Titta på färdiga sidor hur man kan göra och härma wikikoden.<br /> <br /> == Likformighet och kongruens ==<br /> <br /> s. 71 -74<br /> <br /> <br /> == AmmarA - Likformighet ==<br /> <br /> <br /> Text om ..<br /> <br /> '''Definition''' <br /> <br /> Blablabetyder--<br /> <br /> '''Länkar'''<br /> <br /> * [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Blabal]<br /> <br /> == TildaD - Kongruens ==<br /> <br /> Text om kongruens..<br /> <br /> '''Definition''' <br /> <br /> Kongruens betyder--<br /> <br /> '''Länkar'''<br /> <br /> * [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Kongruens ]<br /> <br /> == Längd, area och volyskala ==<br /> <br /> s. 75- 79<br /> <br /> ViktorE<br /> <br /> == Topptriangel- och transversalsatsen ==<br /> ==NilsG== <br /> <br /> 81- 85<br /> <br /> == Randvinklar och medelpunktsvinklar ==<br /> <br /> 86-91<br /> <br /> DenisJ<br /> <br /> <br /> == FredrikJ-Bisektrissatsen ==<br /> <br /> '''Länkar'''<br /> http://www.youtube.com/watch?v=2qu4iExU0rA<br /> <br /> http://matteformler.se/images/geometri16.png<br /> <br /> Text om Bisektrissatsen.....<br /> <br /> Defenition...<br /> <br /> Bisektrissatsen = AD / BD = AC / BC<br /> <br /> == Koordinatgeometri ==<br /> <br /> s. 92- 101<br /> <br /> RikardM<br /> <br /> <br /> == WilliamM - Mittpunktsformeln ==<br /> <br /> <br /> FelixN<br /> <br /> == Riktningskoefficienten ==<br /> <br /> s. 102 - 104<br /> <br /> SamN<br /> [[File:Slope picture.svg|thumb|Slope picture]]<br /> <br /> == lov ==<br /> <br /> == Rata linjens ekvation ==<br /> <br /> s. 105-109<br /> <br /> HåkanE<br /> <br /> == Parallella och vinkelriitta linjer ==<br /> <br /> s. 110- 112<br /> <br /> SimonS<br /> <br /> == Allmän form (linjens ekvation) ==<br /> <br /> s. 113- 115<br /> <br /> == Ekvationssystem (grafiskt) == <br /> <br /> s. 116-119 <br /> <br /> KevinS<br /> <br /> *En film av Matteboken, Bondestam etc<br /> *En Khanlänk<br /> *En text<br /> *En definition<br /> *Ett exempel<br /> *En uppgift<br /> *En bild<br /> *En länk till fler förklaringar<br /> *En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria<br /> *Ett försök att förklara vad man ska ha detta till<br /> <br /> == Ersättningsmetoden ==<br /> <br /> s. 120-122<br /> <br /> PatrikS<br /> <br /> == Additionsmetoden ==<br /> <br /> s. 123 -126<br /> <br /> RichardS<br /> <br /> == Lösning till ekvationssystem ==<br /> <br /> s. 127- 128<br /> <br /> JakubW<br /> <br /> == Problemlösning med ekvationssystem ==<br /> <br /> s. 129-132<br /> <br /> <br /> == Ekvationssystem med tre obekanta ==<br /> <br /> s. 133-134<br /> <br /> <br /> == Repetition ==<br /> <br /> <br /> <br /> == Prov algebra och geometri ==</div>

FredrikJ https://wikiskola.se/index.php?title=Geometri_2C&diff=11772 2012-02-15T07:56:40Z

<p>FredrikJ: /* FredrikJ-Bisektrissatsen */</p> <hr /> <div>[[File:Animated construction of Sierpinski Triangle.gif|thumb|Animated construction of Sierpinski Triangle]]<br /> == Vinklar ==<br /> <br /> s. 66- 70<br /> <br /> '''genomgång'''<br /> <br /> Vinkelsumma och yttervinkel finns här: http://www.geogebra.se/ma_a/geometri/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis_t_vl.html<br /> === Inloggning på wikiskola ===<br /> <br /> Ett användarnamn som är ditt exakta förnamn plus Initialen i ditt efternamn<br /> <br /> === Kunskapskrav ===<br /> <br /> '''Betyget E'''<br /> <br /> ''Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer.'' <br /> <br /> ''Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang ... ... Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.''<br /> <br /> ''Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.''<br /> <br /> === Eleverna bygger sidorna ===<br /> <br /> Utifrån grundformen med en film en länk till Khan osv får eleverna uppgiften att bygga en sida var under kursen. ett avsnitt var alltså. Och detta gör de i början av kursen för att få ett hum om vad kursen handlar om. Det är sexton avsnitt i kap ett och det är 16 elever.<br /> <br /> Jag har markerat i min mattebok vilka teoribitar som kan komma ifråga.<br /> <br /> '''Minst:''' <br /> <br /> * En film av Matteboken, Bondestam etc<br /> * En Khanlänk<br /> * En text<br /> * En definition<br /> * Ett exempel<br /> * En uppgift<br /> * En bild<br /> * En länk till fler förklaringar<br /> * En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria<br /> * Ett försök att förklara vad man ska ha detta till<br /> * <br /> <br /> '''Editering'''<br /> <br /> Editera under er egen rubrik. Inget kan gå fel. Allt går att rädda.<br /> <br /> Titta på färdiga sidor hur man kan göra och härma wikikoden.<br /> <br /> == Likformighet och kongruens ==<br /> <br /> s. 71 -74<br /> <br /> <br /> == AmmarA - Likformighet ==<br /> <br /> <br /> Text om ..<br /> <br /> '''Definition''' <br /> <br /> Blablabetyder--<br /> <br /> '''Länkar'''<br /> <br /> * [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Blabal]<br /> <br /> == TildaD - Kongruens ==<br /> <br /> Text om kongruens..<br /> <br /> '''Definition''' <br /> <br /> Kongruens betyder--<br /> <br /> '''Länkar'''<br /> <br /> * [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Kongruens ]<br /> <br /> == Längd, area och volyskala ==<br /> <br /> s. 75- 79<br /> <br /> ViktorE<br /> <br /> == Topptriangel- och transversalsatsen ==<br /> ==NilsG== <br /> <br /> 81- 85<br /> <br /> == Randvinklar och medelpunktsvinklar ==<br /> <br /> 86-91<br /> <br /> DenisJ<br /> <br /> <br /> == FredrikJ-Bisektrissatsen ==<br /> <br /> '''Länkar'''<br /> http://www.youtube.com/watch?v=2qu4iExU0rA<br /> <br /> http://matteformler.se/images/geometri16.png<br /> <br /> Text om Bisektrissatsen.....<br /> <br /> Defenition...<br /> <br /> Bisektrissatsen=AD / BD = AC / BC<br /> <br /> == Koordinatgeometri ==<br /> <br /> s. 92- 101<br /> <br /> RikardM<br /> <br /> <br /> == WilliamM - Mittpunktsformeln ==<br /> <br /> <br /> FelixN<br /> <br /> == Riktningskoefficienten ==<br /> <br /> s. 102 - 104<br /> <br /> SamN<br /> <br /> == lov ==<br /> <br /> == Rata linjens ekvation ==<br /> <br /> s. 105-109<br /> <br /> HåkanE<br /> <br /> == Parallella och vinkelriitta linjer ==<br /> <br /> s. 110- 112<br /> <br /> SimonS<br /> <br /> == Allmän form (linjens ekvation) ==<br /> <br /> s. 113- 115<br /> <br /> == Ekvationssystem (grafiskt) == <br /> <br /> s. 116-119 <br /> <br /> KevinS<br /> <br /> == Ersättningsmetoden ==<br /> <br /> s. 120-122<br /> <br /> PatrikS<br /> <br /> == Additionsmetoden ==<br /> <br /> s. 123 -126<br /> <br /> RichardS<br /> <br /> == Lösning till ekvationssystem ==<br /> <br /> s. 127- 128<br /> <br /> JakubW<br /> <br /> == Problemlösning med ekvationssystem ==<br /> <br /> s. 129-132<br /> <br /> <br /> == Ekvationssystem med tre obekanta ==<br /> <br /> s. 133-134<br /> <br /> <br /> == Repetition ==<br /> <br /> <br /> <br /> == Prov algebra och geometri ==</div>

FredrikJ https://wikiskola.se/index.php?title=Geometri_2C&diff=11771 2012-02-15T07:56:02Z

<p>FredrikJ: /* FredrikJ-Bisektrissatsen */</p> <hr /> <div>[[File:Animated construction of Sierpinski Triangle.gif|thumb|Animated construction of Sierpinski Triangle]]<br /> == Vinklar ==<br /> <br /> s. 66- 70<br /> <br /> '''genomgång'''<br /> <br /> Vinkelsumma och yttervinkel finns här: http://www.geogebra.se/ma_a/geometri/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis_t_vl.html<br /> === Inloggning på wikiskola ===<br /> <br /> Ett användarnamn som är ditt exakta förnamn plus Initialen i ditt efternamn<br /> <br /> === Kunskapskrav ===<br /> <br /> '''Betyget E'''<br /> <br /> ''Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer.'' <br /> <br /> ''Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang ... ... Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.''<br /> <br /> ''Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.''<br /> <br /> === Eleverna bygger sidorna ===<br /> <br /> Utifrån grundformen med en film en länk till Khan osv får eleverna uppgiften att bygga en sida var under kursen. ett avsnitt var alltså. Och detta gör de i början av kursen för att få ett hum om vad kursen handlar om. Det är sexton avsnitt i kap ett och det är 16 elever.<br /> <br /> Jag har markerat i min mattebok vilka teoribitar som kan komma ifråga.<br /> <br /> '''Minst:''' <br /> <br /> * En film av Matteboken, Bondestam etc<br /> * En Khanlänk<br /> * En text<br /> * En definition<br /> * Ett exempel<br /> * En uppgift<br /> * En bild<br /> * En länk till fler förklaringar<br /> * En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria<br /> * Ett försök att förklara vad man ska ha detta till<br /> * <br /> <br /> '''Editering'''<br /> <br /> Editera under er egen rubrik. Inget kan gå fel. Allt går att rädda.<br /> <br /> Titta på färdiga sidor hur man kan göra och härma wikikoden.<br /> <br /> == Likformighet och kongruens ==<br /> <br /> s. 71 -74<br /> <br /> <br /> == AmmarA - Likformighet ==<br /> <br /> <br /> Text om ..<br /> <br /> '''Definition''' <br /> <br /> Blablabetyder--<br /> <br /> '''Länkar'''<br /> <br /> * [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Blabal]<br /> <br /> == TildaD - Kongruens ==<br /> <br /> Text om kongruens..<br /> <br /> '''Definition''' <br /> <br /> Kongruens betyder--<br /> <br /> '''Länkar'''<br /> <br /> * [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Kongruens ]<br /> <br /> == Längd, area och volyskala ==<br /> <br /> s. 75- 79<br /> <br /> ViktorE<br /> <br /> == Topptriangel- och transversalsatsen ==<br /> ==NilsG== <br /> <br /> 81- 85<br /> <br /> == Randvinklar och medelpunktsvinklar ==<br /> <br /> 86-91<br /> <br /> DenisJ<br /> <br /> <br /> == FredrikJ-Bisektrissatsen ==<br /> <br /> '''Länkar'''<br /> http://www.youtube.com/watch?v=2qu4iExU0rA<br /> <br /> Text om Bisektrissatsen.....<br /> <br /> Defenition...<br /> <br /> Bisektrissatsen=AD / BD = AC / BC<br /> <br /> http://matteformler.se/images/geometri16.png<br /> <br /> == Koordinatgeometri ==<br /> <br /> s. 92- 101<br /> <br /> RikardM<br /> <br /> <br /> == WilliamM - Mittpunktsformeln ==<br /> <br /> <br /> FelixN<br /> <br /> == Riktningskoefficienten ==<br /> <br /> s. 102 - 104<br /> <br /> SamN<br /> <br /> == lov ==<br /> <br /> == Rata linjens ekvation ==<br /> <br /> s. 105-109<br /> <br /> HåkanE<br /> <br /> == Parallella och vinkelriitta linjer ==<br /> <br /> s. 110- 112<br /> <br /> SimonS<br /> <br /> == Allmän form (linjens ekvation) ==<br /> <br /> s. 113- 115<br /> <br /> == Ekvationssystem (grafiskt) == <br /> <br /> s. 116-119 <br /> <br /> KevinS<br /> <br /> == Ersättningsmetoden ==<br /> <br /> s. 120-122<br /> <br /> PatrikS<br /> <br /> == Additionsmetoden ==<br /> <br /> s. 123 -126<br /> <br /> RichardS<br /> <br /> == Lösning till ekvationssystem ==<br /> <br /> s. 127- 128<br /> <br /> JakubW<br /> <br /> == Problemlösning med ekvationssystem ==<br /> <br /> s. 129-132<br /> <br /> <br /> == Ekvationssystem med tre obekanta ==<br /> <br /> s. 133-134<br /> <br /> <br /> == Repetition ==<br /> <br /> <br /> <br /> == Prov algebra och geometri ==</div>

FredrikJ https://wikiskola.se/index.php?title=Geometri_2C&diff=11770 2012-02-15T07:53:22Z

<p>FredrikJ: /* FredrikJ-Bisektrissatsen */</p> <hr /> <div>[[File:Animated construction of Sierpinski Triangle.gif|thumb|Animated construction of Sierpinski Triangle]]<br /> == Vinklar ==<br /> <br /> s. 66- 70<br /> <br /> '''genomgång'''<br /> <br /> Vinkelsumma och yttervinkel finns här: http://www.geogebra.se/ma_a/geometri/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis_t_vl.html<br /> === Inloggning på wikiskola ===<br /> <br /> Ett användarnamn som är ditt exakta förnamn plus Initialen i ditt efternamn<br /> <br /> === Kunskapskrav ===<br /> <br /> '''Betyget E'''<br /> <br /> ''Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer.'' <br /> <br /> ''Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang ... ... Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.''<br /> <br /> ''Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.''<br /> <br /> === Eleverna bygger sidorna ===<br /> <br /> Utifrån grundformen med en film en länk till Khan osv får eleverna uppgiften att bygga en sida var under kursen. ett avsnitt var alltså. Och detta gör de i början av kursen för att få ett hum om vad kursen handlar om. Det är sexton avsnitt i kap ett och det är 16 elever.<br /> <br /> Jag har markerat i min mattebok vilka teoribitar som kan komma ifråga.<br /> <br /> '''Minst:''' <br /> <br /> * En film av Matteboken, Bondestam etc<br /> * En Khanlänk<br /> * En text<br /> * En definition<br /> * Ett exempel<br /> * En uppgift<br /> * En bild<br /> * En länk till fler förklaringar<br /> * En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria<br /> * Ett försök att förklara vad man ska ha detta till<br /> * <br /> <br /> '''Editering'''<br /> <br /> Editera under er egen rubrik. Inget kan gå fel. Allt går att rädda.<br /> <br /> Titta på färdiga sidor hur man kan göra och härma wikikoden.<br /> <br /> == Likformighet och kongruens ==<br /> <br /> s. 71 -74<br /> <br /> <br /> == AmmarA - Likformighet ==<br /> <br /> <br /> Text om ..<br /> <br /> '''Definition''' <br /> <br /> Blablabetyder--<br /> <br /> '''Länkar'''<br /> <br /> * [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Blabal]<br /> <br /> == TildaD - Kongruens ==<br /> <br /> Text om kongruens..<br /> <br /> '''Definition''' <br /> <br /> Kongruens betyder--<br /> <br /> '''Länkar'''<br /> <br /> * [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Kongruens ]<br /> <br /> == Längd, area och volyskala ==<br /> <br /> s. 75- 79<br /> <br /> ViktorE<br /> <br /> == Topptriangel- och transversalsatsen ==<br /> ==NilsG== <br /> <br /> 81- 85<br /> <br /> == Randvinklar och medelpunktsvinklar ==<br /> <br /> 86-91<br /> <br /> DenisJ<br /> <br /> <br /> == FredrikJ-Bisektrissatsen ==<br /> <br /> '''Länkar'''<br /> http://www.youtube.com/watch?v=2qu4iExU0rA<br /> <br /> Text om Bisektrissatsen.....<br /> <br /> Defenition...<br /> <br /> Bisektrissatsen=AD / BD = AC / BC<br /> <br /> == Koordinatgeometri ==<br /> <br /> s. 92- 101<br /> <br /> RikardM<br /> <br /> <br /> == WilliamM - Mittpunktsformeln ==<br /> <br /> <br /> FelixN<br /> <br /> == Riktningskoefficienten ==<br /> <br /> s. 102 - 104<br /> <br /> SamN<br /> <br /> == lov ==<br /> <br /> == Rata linjens ekvation ==<br /> <br /> s. 105-109<br /> <br /> HåkanE<br /> <br /> == Parallella och vinkelriitta linjer ==<br /> <br /> s. 110- 112<br /> <br /> SimonS<br /> <br /> == Allmän form (linjens ekvation) ==<br /> <br /> s. 113- 115<br /> <br /> == Ekvationssystem (grafiskt) == <br /> <br /> s. 116-119 <br /> <br /> KevinS<br /> <br /> == Ersättningsmetoden ==<br /> <br /> s. 120-122<br /> <br /> PatrikS<br /> <br /> == Additionsmetoden ==<br /> <br /> s. 123 -126<br /> <br /> RichardS<br /> <br /> == Lösning till ekvationssystem ==<br /> <br /> s. 127- 128<br /> <br /> JakubW<br /> <br /> == Problemlösning med ekvationssystem ==<br /> <br /> s. 129-132<br /> <br /> <br /> == Ekvationssystem med tre obekanta ==<br /> <br /> s. 133-134<br /> <br /> <br /> == Repetition ==<br /> <br /> <br /> <br /> == Prov algebra och geometri ==</div>

FredrikJ https://wikiskola.se/index.php?title=Geometri_2C&diff=11768 2012-02-15T07:51:37Z

<p>FredrikJ: /* FredrikJ-Bisektrissatsen */</p> <hr /> <div>[[File:Animated construction of Sierpinski Triangle.gif|thumb|Animated construction of Sierpinski Triangle]]<br /> == Vinklar ==<br /> <br /> s. 66- 70<br /> <br /> '''genomgång'''<br /> <br /> Vinkelsumma och yttervinkel finns här: http://www.geogebra.se/ma_a/geometri/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis_t_vl.html<br /> === Inloggning på wikiskola ===<br /> <br /> Ett användarnamn som är ditt exakta förnamn plus Initialen i ditt efternamn<br /> <br /> === Kunskapskrav ===<br /> <br /> '''Betyget E'''<br /> <br /> ''Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer.'' <br /> <br /> ''Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang ... ... Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.''<br /> <br /> ''Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.''<br /> <br /> === Eleverna bygger sidorna ===<br /> <br /> Utifrån grundformen med en film en länk till Khan osv får eleverna uppgiften att bygga en sida var under kursen. ett avsnitt var alltså. Och detta gör de i början av kursen för att få ett hum om vad kursen handlar om. Det är sexton avsnitt i kap ett och det är 16 elever.<br /> <br /> Jag har markerat i min mattebok vilka teoribitar som kan komma ifråga.<br /> <br /> '''Minst:''' <br /> <br /> * En film av Matteboken, Bondestam etc<br /> * En Khanlänk<br /> * En text<br /> * En definition<br /> * Ett exempel<br /> * En uppgift<br /> * En bild<br /> * En länk till fler förklaringar<br /> * En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria<br /> * Ett försök att förklara vad man ska ha detta till<br /> * <br /> <br /> '''Editering'''<br /> <br /> Editera under er egen rubrik. Inget kan gå fel. Allt går att rädda.<br /> <br /> Titta på färdiga sidor hur man kan göra och härma wikikoden.<br /> <br /> == Likformighet och kongruens ==<br /> <br /> s. 71 -74<br /> <br /> <br /> == AmmarA - Likformighet ==<br /> <br /> <br /> Text om ..<br /> <br /> '''Definition''' <br /> <br /> Blablabetyder--<br /> <br /> '''Länkar'''<br /> <br /> * [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Blabal]<br /> <br /> == TildaD - Kongruens ==<br /> <br /> Text om kongruens..<br /> <br /> '''Definition''' <br /> <br /> Kongruens betyder--<br /> <br /> '''Länkar'''<br /> <br /> * [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Kongruens ]<br /> <br /> == Längd, area och volyskala ==<br /> <br /> s. 75- 79<br /> <br /> ViktorE<br /> <br /> == Topptriangel- och transversalsatsen ==<br /> ==NilsG== <br /> <br /> 81- 85<br /> <br /> == Randvinklar och medelpunktsvinklar ==<br /> <br /> 86-91<br /> <br /> DenisJ<br /> <br /> <br /> == FredrikJ-Bisektrissatsen ==<br /> <br /> '''Länkar'''<br /> http://www.youtube.com/watch?v=2qu4iExU0rA<br /> <br /> Text om Bisektrissatsen.....<br /> <br /> Defenition...<br /> <br /> == Koordinatgeometri ==<br /> <br /> s. 92- 101<br /> <br /> RikardM<br /> <br /> <br /> == WilliamM - Mittpunktsformeln ==<br /> <br /> <br /> FelixN<br /> <br /> == Riktningskoefficienten ==<br /> <br /> s. 102 - 104<br /> <br /> SamN<br /> <br /> == lov ==<br /> <br /> == Rata linjens ekvation ==<br /> <br /> s. 105-109<br /> <br /> HåkanE<br /> <br /> == Parallella och vinkelriitta linjer ==<br /> <br /> s. 110- 112<br /> <br /> SimonS<br /> <br /> == Allmän form (linjens ekvation) ==<br /> <br /> s. 113- 115<br /> <br /> == Ekvationssystem (grafiskt) == aha:-( ==<br /> <br /> s. 116-119 <br /> <br /> KevinS<br /> <br /> == Ersättningsmetoden ==<br /> <br /> s. 120-122<br /> <br /> PatrikS<br /> <br /> == Additionsmetoden ==<br /> <br /> s. 123 -126<br /> <br /> RichardS<br /> <br /> == Lösning till ekvationssystem ==<br /> <br /> s. 127- 128<br /> <br /> JakubW<br /> <br /> == Problemlösning med ekvationssystem ==<br /> <br /> s. 129-132<br /> <br /> <br /> == Ekvationssystem med tre obekanta ==<br /> <br /> s. 133-134<br /> <br /> <br /> == Repetition ==<br /> <br /> <br /> <br /> == Prov algebra och geometri ==</div>

FredrikJ https://wikiskola.se/index.php?title=Geometri_2C&diff=11767 2012-02-15T07:51:10Z

<p>FredrikJ: /* FredrikJ-Bisektrissatsen */</p> <hr /> <div>[[File:Animated construction of Sierpinski Triangle.gif|thumb|Animated construction of Sierpinski Triangle]]<br /> == Vinklar ==<br /> <br /> s. 66- 70<br /> <br /> '''genomgång'''<br /> <br /> Vinkelsumma och yttervinkel finns här: http://www.geogebra.se/ma_a/geometri/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis_t_vl.html<br /> === Inloggning på wikiskola ===<br /> <br /> Ett användarnamn som är ditt exakta förnamn plus Initialen i ditt efternamn<br /> <br /> === Kunskapskrav ===<br /> <br /> '''Betyget E'''<br /> <br /> ''Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer.'' <br /> <br /> ''Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang ... ... Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.''<br /> <br /> ''Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.''<br /> <br /> === Eleverna bygger sidorna ===<br /> <br /> Utifrån grundformen med en film en länk till Khan osv får eleverna uppgiften att bygga en sida var under kursen. ett avsnitt var alltså. Och detta gör de i början av kursen för att få ett hum om vad kursen handlar om. Det är sexton avsnitt i kap ett och det är 16 elever.<br /> <br /> Jag har markerat i min mattebok vilka teoribitar som kan komma ifråga.<br /> <br /> '''Minst:''' <br /> <br /> * En film av Matteboken, Bondestam etc<br /> * En Khanlänk<br /> * En text<br /> * En definition<br /> * Ett exempel<br /> * En uppgift<br /> * En bild<br /> * En länk till fler förklaringar<br /> * En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria<br /> * Ett försök att förklara vad man ska ha detta till<br /> * <br /> <br /> '''Editering'''<br /> <br /> Editera under er egen rubrik. Inget kan gå fel. Allt går att rädda.<br /> <br /> Titta på färdiga sidor hur man kan göra och härma wikikoden.<br /> <br /> == Likformighet och kongruens ==<br /> <br /> s. 71 -74<br /> <br /> <br /> == AmmarA - Likformighet ==<br /> <br /> <br /> Text om ..<br /> <br /> '''Definition''' <br /> <br /> Blablabetyder--<br /> <br /> '''Länkar'''<br /> <br /> * [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Blabal]<br /> <br /> == TildaD - Kongruens ==<br /> <br /> Text om kongruens..<br /> <br /> '''Definition''' <br /> <br /> Kongruens betyder--<br /> <br /> '''Länkar'''<br /> <br /> * [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Kongruens ]<br /> <br /> == Längd, area och volyskala ==<br /> <br /> s. 75- 79<br /> <br /> ViktorE<br /> <br /> == Topptriangel- och transversalsatsen ==<br /> ==NilsG== <br /> <br /> 81- 85<br /> <br /> == Randvinklar och medelpunktsvinklar ==<br /> <br /> 86-91<br /> <br /> DenisJ<br /> <br /> <br /> == FredrikJ-Bisektrissatsen ==<br /> <br /> '''Länkar'''<br /> http://www.youtube.com/watch?v=2qu4iExU0rA<br /> <br /> Text om Bisektrissatsen.....<br /> <br /> == Koordinatgeometri ==<br /> <br /> s. 92- 101<br /> <br /> RikardM<br /> <br /> <br /> == WilliamM - Mittpunktsformeln ==<br /> <br /> <br /> FelixN<br /> <br /> == Riktningskoefficienten ==<br /> <br /> s. 102 - 104<br /> <br /> SamN<br /> <br /> == lov ==<br /> <br /> == Rata linjens ekvation ==<br /> <br /> s. 105-109<br /> <br /> HåkanE<br /> <br /> == Parallella och vinkelriitta linjer ==<br /> <br /> s. 110- 112<br /> <br /> SimonS<br /> <br /> == Allmän form (linjens ekvation) ==<br /> <br /> s. 113- 115<br /> <br /> == Ekvationssystem (grafiskt) == aha:-( ==<br /> <br /> s. 116-119 <br /> <br /> KevinS<br /> <br /> == Ersättningsmetoden ==<br /> <br /> s. 120-122<br /> <br /> PatrikS<br /> <br /> == Additionsmetoden ==<br /> <br /> s. 123 -126<br /> <br /> RichardS<br /> <br /> == Lösning till ekvationssystem ==<br /> <br /> s. 127- 128<br /> <br /> JakubW<br /> <br /> == Problemlösning med ekvationssystem ==<br /> <br /> s. 129-132<br /> <br /> <br /> == Ekvationssystem med tre obekanta ==<br /> <br /> s. 133-134<br /> <br /> <br /> == Repetition ==<br /> <br /> <br /> <br /> == Prov algebra och geometri ==</div>

FredrikJ https://wikiskola.se/index.php?title=Geometri_2C&diff=11766 2012-02-15T07:49:55Z

<p>FredrikJ: /* FredrikJ-Bisektrissatsen */</p> <hr /> <div>[[File:Animated construction of Sierpinski Triangle.gif|thumb|Animated construction of Sierpinski Triangle]]<br /> == Vinklar ==<br /> <br /> s. 66- 70<br /> <br /> '''genomgång'''<br /> <br /> Vinkelsumma och yttervinkel finns här: http://www.geogebra.se/ma_a/geometri/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis_t_vl.html<br /> === Inloggning på wikiskola ===<br /> <br /> Ett användarnamn som är ditt exakta förnamn plus Initialen i ditt efternamn<br /> <br /> === Kunskapskrav ===<br /> <br /> '''Betyget E'''<br /> <br /> ''Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer.'' <br /> <br /> ''Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang ... ... Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.''<br /> <br /> ''Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.''<br /> <br /> === Eleverna bygger sidorna ===<br /> <br /> Utifrån grundformen med en film en länk till Khan osv får eleverna uppgiften att bygga en sida var under kursen. ett avsnitt var alltså. Och detta gör de i början av kursen för att få ett hum om vad kursen handlar om. Det är sexton avsnitt i kap ett och det är 16 elever.<br /> <br /> Jag har markerat i min mattebok vilka teoribitar som kan komma ifråga.<br /> <br /> '''Minst:''' <br /> <br /> * En film av Matteboken, Bondestam etc<br /> * En Khanlänk<br /> * En text<br /> * En definition<br /> * Ett exempel<br /> * En uppgift<br /> * En bild<br /> * En länk till fler förklaringar<br /> * En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria<br /> * Ett försök att förklara vad man ska ha detta till<br /> * <br /> <br /> '''Editering'''<br /> <br /> Editera under er egen rubrik. Inget kan gå fel. Allt går att rädda.<br /> <br /> Titta på färdiga sidor hur man kan göra och härma wikikoden.<br /> <br /> == Likformighet och kongruens ==<br /> <br /> s. 71 -74<br /> <br /> <br /> == AmmarA - Likformighet ==<br /> <br /> <br /> Text om ..<br /> <br /> '''Definition''' <br /> <br /> Blablabetyder--<br /> <br /> '''Länkar'''<br /> <br /> * [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Blabal]<br /> <br /> == TildaD - Kongruens ==<br /> <br /> Text om kongruens..<br /> <br /> '''Definition''' <br /> <br /> Kongruens betyder--<br /> <br /> '''Länkar'''<br /> <br /> * [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Kongruens ]<br /> <br /> == Längd, area och volyskala ==<br /> <br /> s. 75- 79<br /> <br /> ViktorE<br /> <br /> == Topptriangel- och transversalsatsen ==<br /> ==NilsG== <br /> <br /> 81- 85<br /> <br /> == Randvinklar och medelpunktsvinklar ==<br /> <br /> 86-91<br /> <br /> DenisJ<br /> <br /> <br /> == FredrikJ-Bisektrissatsen ==<br /> <br /> '''Länkar'''<br /> http://www.youtube.com/watch?v=2qu4iExU0rA<br /> <br /> == Koordinatgeometri ==<br /> <br /> s. 92- 101<br /> <br /> RikardM<br /> <br /> <br /> == WilliamM - Mittpunktsformeln ==<br /> <br /> <br /> FelixN<br /> <br /> == Riktningskoefficienten ==<br /> <br /> s. 102 - 104<br /> <br /> SamN<br /> <br /> == lov ==<br /> <br /> == Rata linjens ekvation ==<br /> <br /> s. 105-109<br /> <br /> HåkanE<br /> <br /> == Parallella och vinkelriitta linjer ==<br /> <br /> s. 110- 112<br /> <br /> SimonS<br /> <br /> == Allmän form (linjens ekvation) ==<br /> <br /> s. 113- 115<br /> <br /> == Ekvationssystem (grafiskt) == aha:-( ==<br /> <br /> s. 116-119 <br /> <br /> KevinS<br /> <br /> == Ersättningsmetoden ==<br /> <br /> s. 120-122<br /> <br /> PatrikS<br /> <br /> == Additionsmetoden ==<br /> <br /> s. 123 -126<br /> <br /> RichardS<br /> <br /> == Lösning till ekvationssystem ==<br /> <br /> s. 127- 128<br /> <br /> JakubW<br /> <br /> == Problemlösning med ekvationssystem ==<br /> <br /> s. 129-132<br /> <br /> <br /> == Ekvationssystem med tre obekanta ==<br /> <br /> s. 133-134<br /> <br /> <br /> == Repetition ==<br /> <br /> <br /> <br /> == Prov algebra och geometri ==</div>

FredrikJ https://wikiskola.se/index.php?title=Geometri_2C&diff=11764 2012-02-15T07:47:31Z

<p>FredrikJ: /* FredrikJ */</p> <hr /> <div>[[File:Animated construction of Sierpinski Triangle.gif|thumb|Animated construction of Sierpinski Triangle]]<br /> == Vinklar ==<br /> <br /> s. 66- 70<br /> <br /> '''genomgång'''<br /> <br /> Vinkelsumma och yttervinkel finns här: http://www.geogebra.se/ma_a/geometri/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis_t_vl.html<br /> === Inloggning på wikiskola ===<br /> <br /> Ett användarnamn som är ditt exakta förnamn plus Initialen i ditt efternamn<br /> <br /> === Kunskapskrav ===<br /> <br /> '''Betyget E'''<br /> <br /> ''Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer.'' <br /> <br /> ''Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang ... ... Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.''<br /> <br /> ''Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.''<br /> <br /> === Eleverna bygger sidorna ===<br /> <br /> Utifrån grundformen med en film en länk till Khan osv får eleverna uppgiften att bygga en sida var under kursen. ett avsnitt var alltså. Och detta gör de i början av kursen för att få ett hum om vad kursen handlar om. Det är sexton avsnitt i kap ett och det är 16 elever.<br /> <br /> Jag har markerat i min mattebok vilka teoribitar som kan komma ifråga.<br /> <br /> '''Minst:''' <br /> <br /> * En film av Matteboken, Bondestam etc<br /> * En Khanlänk<br /> * En text<br /> * En definition<br /> * Ett exempel<br /> * En uppgift<br /> * En bild<br /> * En länk till fler förklaringar<br /> * En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria<br /> * Ett försök att förklara vad man ska ha detta till<br /> * <br /> <br /> '''Editering'''<br /> <br /> Editera under er egen rubrik. Inget kan gå fel. Allt går att rädda.<br /> <br /> Titta på färdiga sidor hur man kan göra och härma wikikoden.<br /> <br /> == Likformighet och kongruens ==<br /> <br /> s. 71 -74<br /> <br /> <br /> == AmmarA - Likformighet ==<br /> <br /> <br /> Text om ..<br /> <br /> '''Definition''' <br /> <br /> Blablabetyder--<br /> <br /> '''Länkar'''<br /> <br /> * [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Blabal]<br /> <br /> == TildaD - Kongruens ==<br /> <br /> Text om kongruens..<br /> <br /> '''Definition''' <br /> <br /> Kongruens betyder--<br /> <br /> '''Länkar'''<br /> <br /> * [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Kongruens ]<br /> <br /> == Längd, area och volyskala ==<br /> <br /> s. 75- 79<br /> <br /> ViktorE<br /> <br /> == Topptriangel- och transversalsatsen ==<br /> ==NilsG== <br /> <br /> 81- 85<br /> <br /> == Randvinklar och medelpunktsvinklar ==<br /> <br /> 86-91<br /> <br /> DenisJ<br /> <br /> <br /> == FredrikJ-Bisektrissatsen ==<br /> <br /> == Koordinatgeometri ==<br /> <br /> s. 92- 101<br /> <br /> RikardM<br /> <br /> <br /> == WilliamM - Mittpunktsformeln ==<br /> <br /> <br /> FelixN<br /> <br /> == Riktningskoefficienten ==<br /> <br /> s. 102 - 104<br /> <br /> SamN<br /> <br /> == lov ==<br /> <br /> == Rata linjens ekvation ==<br /> <br /> s. 105-109<br /> <br /> HåkanE<br /> <br /> == Parallella och vinkelriitta linjer ==<br /> <br /> s. 110- 112<br /> <br /> SimonS<br /> <br /> == Allman form (linjens ekvation) ==<br /> <br /> s. 113- 115 <br /> <br /> <br /> == Ekvationssystem (grafiskt) == aha:-( ==<br /> <br /> s. 116-119 <br /> <br /> KevinS<br /> <br /> == Ersättningsmetoden ==<br /> <br /> s. 120-122<br /> <br /> PatrikS<br /> <br /> == Additionsmetoden ==<br /> <br /> s. 123 -126<br /> <br /> RichardS<br /> <br /> == Lösning till ekvationssystem ==<br /> <br /> s. 127- 128<br /> <br /> JakubW<br /> <br /> == Problemlösning med ekvationssystem ==<br /> <br /> s. 129-132<br /> <br /> <br /> == Ekvationssystem med tre obekanta ==<br /> <br /> s. 133-134<br /> <br /> <br /> == Repetition ==<br /> <br /> <br /> <br /> == Prov algebra och geometri ==</div>

FredrikJ https://wikiskola.se/index.php?title=Geometri_2C&diff=11763 2012-02-15T07:46:22Z

<p>FredrikJ: /* Randvinklar och medelpunktsvinklar */</p> <hr /> <div>[[File:Animated construction of Sierpinski Triangle.gif|thumb|Animated construction of Sierpinski Triangle]]<br /> == Vinklar ==<br /> <br /> s. 66- 70<br /> <br /> '''genomgång'''<br /> <br /> Vinkelsumma och yttervinkel finns här: http://www.geogebra.se/ma_a/geometri/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis/triangel_vinkelsumma_bevis_t_vl.html<br /> === Inloggning på wikiskola ===<br /> <br /> Ett användarnamn som är ditt exakta förnamn plus Initialen i ditt efternamn<br /> <br /> === Kunskapskrav ===<br /> <br /> '''Betyget E'''<br /> <br /> ''Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer.'' <br /> <br /> ''Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang ... ... Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.''<br /> <br /> ''Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.''<br /> <br /> === Eleverna bygger sidorna ===<br /> <br /> Utifrån grundformen med en film en länk till Khan osv får eleverna uppgiften att bygga en sida var under kursen. ett avsnitt var alltså. Och detta gör de i början av kursen för att få ett hum om vad kursen handlar om. Det är sexton avsnitt i kap ett och det är 16 elever.<br /> <br /> Jag har markerat i min mattebok vilka teoribitar som kan komma ifråga.<br /> <br /> '''Minst:''' <br /> <br /> * En film av Matteboken, Bondestam etc<br /> * En Khanlänk<br /> * En text<br /> * En definition<br /> * Ett exempel<br /> * En uppgift<br /> * En bild<br /> * En länk till fler förklaringar<br /> * En länk som knyter ant till matematikens kulturhistoria<br /> * Ett försök att förklara vad man ska ha detta till<br /> * <br /> <br /> '''Editering'''<br /> <br /> Editera under er egen rubrik. Inget kan gå fel. Allt går att rädda.<br /> <br /> Titta på färdiga sidor hur man kan göra och härma wikikoden.<br /> <br /> == Likformighet och kongruens ==<br /> <br /> s. 71 -74<br /> <br /> <br /> == AmmarA - Likformighet ==<br /> <br /> <br /> Text om ..<br /> <br /> '''Definition''' <br /> <br /> Blablabetyder--<br /> <br /> '''Länkar'''<br /> <br /> * [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Blabal]<br /> <br /> == TildaD - Kongruens ==<br /> <br /> Text om kongruens..<br /> <br /> '''Definition''' <br /> <br /> Kongruens betyder--<br /> <br /> '''Länkar'''<br /> <br /> * [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kongruens Kongruens ]<br /> <br /> == Längd, area och volyskala ==<br /> <br /> s. 75- 79<br /> <br /> ViktorE<br /> <br /> == Topptriangel- och transversalsatsen ==<br /> ==NilsG== <br /> <br /> 81- 85<br /> <br /> == Randvinklar och medelpunktsvinklar ==<br /> <br /> 86-91<br /> <br /> DenisJ<br /> <br /> <br /> == FredrikJ ==<br /> <br /> == Koordinatgeometri ==<br /> <br /> s. 92- 101<br /> <br /> RikardM<br /> <br /> <br /> == WilliamM - Mittpunktsformeln ==<br /> <br /> <br /> FelixN<br /> <br /> == Riktningskoefficienten ==<br /> <br /> s. 102 - 104<br /> <br /> SamN<br /> <br /> == lov ==<br /> <br /> == Rata linjens ekvation ==<br /> <br /> s. 105-109<br /> <br /> HåkanE<br /> <br /> == Parallella och vinkelriitta linjer ==<br /> <br /> s. 110- 112<br /> <br /> SimonS<br /> <br /> == Allman form (linjens ekvation) ==<br /> <br /> s. 113- 115 <br /> <br /> <br /> == Ekvationssystem (grafiskt) == aha:-( ==<br /> <br /> s. 116-119 <br /> <br /> KevinS<br /> <br /> == Ersättningsmetoden ==<br /> <br /> s. 120-122<br /> <br /> PatrikS<br /> <br /> == Additionsmetoden ==<br /> <br /> s. 123 -126<br /> <br /> RichardS<br /> <br /> == Lösning till ekvationssystem ==<br /> <br /> s. 127- 128<br /> <br /> JakubW<br /> <br /> == Problemlösning med ekvationssystem ==<br /> <br /> s. 129-132<br /> <br /> <br /> == Ekvationssystem med tre obekanta ==<br /> <br /> s. 133-134<br /> <br /> <br /> == Repetition ==<br /> <br /> <br /> <br /> == Prov algebra och geometri ==</div>

FredrikJ