https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&feedformat=atom&user=FredrikBerglund 2026-04-21T17:27:57Z Användarbidrag MediaWiki 1.41.1 https://wikiskola.se/index.php?title=Gnistbearbetning&diff=36110 2016-05-20T12:57:27Z

<p>FredrikBerglund: </p> <hr /> <div>[[File:Gnistbearbetning.jpg|thumb|Gnistbearbetning]]<br /> == Tillvägagångsätt ==<br /> Gnistbearbetning är en metod som innebär elektriska urladdningar mellan en anod (grafit eller koppar) och en katod (verktygsstål eller annat verktygsmaterial) i ett dielektriskt medium. <br /> Urladdningarna styrs så, att erosion av verktyget eller arbetsstycket äger rum. <br /> Anoden (elektroden) arbetar sig under gnistningen ned i arbetsstycket, vilket således får samma konturer som anoden. <br /> Dielektrikat eller spolvätskan, som den också kallas, joniseras vid urladdningen. <br /> De positivt laddade jonerna träffar katoden, varvid temperaturen i stålets yttersta skikt stiger så högt(10–50 000°C) att det smälter eller förångas och bildar små smälta droppar, vilka kastas ut som avverkade ”spån” i dielektrikat. <br /> De kratrar som uppstår, och ibland även spån som ej helt släppt, igenkänns lätt på ett tvärsnitt från en bearbetad yta. <br /> == Två olika typer av gnistbearbetning ==<br /> <br /> 1. Sänkgnistning är verktyget en negativ elektrod som getts den form man önskar på det färdiga <br /> man önskar på det färdiga arbetsstycket. Elektroden tillverkas vanligen av koppar eller grafit. Arbetsstycke och verktyg hålls nedsänkta i en vätska som oftast är fotogen. Gnistor förångar materialet på arbetsstyckets yta och materialet övergår till vätskan. <br /> <br /> [[File:EDMWorkpiece.jpg|thumb|Här är en bild av hur det kan se ut efter gnistbearbetning. Ledare ovanför, emblemmatris undertill, oljestrålar till vänster (oljan har tömts). Början av plattstämpling blir först på vad som på engelska kallas &quot;dapped&quot; för att skapa en böjd yta.]]<br /> <br /> 2. Vid trådgnistning förs en tunn tråd som är en elektrod fram genom arbetsmaterialet. Metoden kan liknas vid lövsågning. Tråden spolas hela tiden fram vinkelrätt mot inmatningsriktningen för att motverka den förslitning i elektroden som uppstår vid gnistbildningen.<br /> <br /> == Fördelar och nackdelar ==<br /> <br /> Fördelar med denna bearbetning är att den klara oftast de flesta materialen och är ganska precis. Nackdelar är att den drar mycket energi men det blir även mycket varmt så man måste kyla ned materialet för att det inte ska smälta. Gnistberabetning är en långsam metod (ca 20 - 25 mm/tim) och används för att bla ta upp hål till kylkanaler i turbinskovlar och ledskenor som är igenlödda eller igensvetsade, bortbearbetning av ledskenor i kompressorledskenekransar och till diverse modifieringsarbeten på husdetaljer.<br /> <br /> == Användningsområden ==<br /> <br /> Det används till att forma och bearbeta hårda material med former som är komplicerade att göra. För det mesta så används det inom verkstaden och även inom industrin.<br /> <br /> == Kostnader per tillfälle ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| TUOmRzoEkFM |300|right }}<br /> <br /> Kostnaderna varier beroende på vad el priserna ligger och även hur mycket vatten an behöver för att kyla den. Då man använder mycket el för att kyla den.</div>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Borkarbid&diff=36109 2016-05-20T12:56:22Z

<p>FredrikBerglund: /* Länkar */</p> <hr /> <div><br /> [[File:Boron carbide.JPG|thumb|Borkarbid|alt=Borkarbid]]<br /> <br /> <br /> == Materialegenskaper: == <br /> : Densitet [2,52 g/cm³]<br /> : Hårdhet 9,5 (Mohs skala)<br /> : Utvidgningskoefficient 5,6 – 5,73 10-6 K–1<br /> : Värmeledningsförmåga 30 W/(m·K)<br /> : Resistivitet 0,001 Ωm<br /> <br /> == Allmänt ==<br /> <br /> Borkarbid är en kemisk förening av bor och kol. Den finns i flera former varav B&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;C är den vanligaste, men även B12C och B13C2 förekommer.<br /> Näst diamant och kubisk bornitrid är borkarbid det hårdaste material vi känner till. Eftersom det är svart till färgen kallas det ibland svart diamant. Det är hälsovådligt.<br /> <br /> == Framställning ==<br /> <br /> Borkarbid framställs genom reduktion av bortrioxid med kol i en ljusbågsugn över 1400 °C.<br /> <br /> == Användningsområden ==<br /> - Munstycken för exempelvis sandblästring.<br /> <br /> - Blästersand, poler- och slipmedel<br /> <br /> - Termoelement för höga temperaturer upp till 2 000°C.<br /> <br /> - Avskärmning av neotronstrålning.<br /> <br /> - Lättviktspansar. Stoppar effektivt pistolkulor, men när anslaghastigheten för projektiler från höghastighetsvapen överstiger 850 m/s ökar plötsligt inträngningsdjupet drastiskt. Det anses bero på att det ursprungligen kristallina materialet genom stöten övergår till ett amorft tillstånd.<br /> <br /> - Oxidationsskydd. Oxidationskänsliga material kan beläggas med en tunn skyddsfilm av borkarbid. Vid omkring 600 °C börjar borkarbiden oxidera och förbrukar då den oxygen som kan finnas i miljön. Intill smältpunkten blir borkarbiden en mycket viskös vätska, som hänger kvar på det som ska skyddas mot oxidering. Eventuella sprickor i skyddsfilmen, som kan ha uppkommit p.g.a. skillnader i utvidgningskoefficient mellan borkarbiden och underlaget, fylls då igen av den viskösa borkarbiden. Skyddsfilmen blir på så sätt självreparerande.<br /> <br /> <br /> <br /> == Länkar ==<br /> <br /> [https://sv.wikipedia.org/wiki/Borkarbid Borkarbid på Wikipedia]</div>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Borkarbid&diff=36108 2016-05-20T12:55:11Z

<p>FredrikBerglund: /* Allmänt */</p> <hr /> <div><br /> [[File:Boron carbide.JPG|thumb|Borkarbid|alt=Borkarbid]]<br /> <br /> <br /> == Materialegenskaper: == <br /> : Densitet [2,52 g/cm³]<br /> : Hårdhet 9,5 (Mohs skala)<br /> : Utvidgningskoefficient 5,6 – 5,73 10-6 K–1<br /> : Värmeledningsförmåga 30 W/(m·K)<br /> : Resistivitet 0,001 Ωm<br /> <br /> == Allmänt ==<br /> <br /> Borkarbid är en kemisk förening av bor och kol. Den finns i flera former varav B&lt;sub&gt;4&lt;/sub&gt;C är den vanligaste, men även B12C och B13C2 förekommer.<br /> Näst diamant och kubisk bornitrid är borkarbid det hårdaste material vi känner till. Eftersom det är svart till färgen kallas det ibland svart diamant. Det är hälsovådligt.<br /> <br /> == Framställning ==<br /> <br /> Borkarbid framställs genom reduktion av bortrioxid med kol i en ljusbågsugn över 1400 °C.<br /> <br /> == Användningsområden ==<br /> - Munstycken för exempelvis sandblästring.<br /> <br /> - Blästersand, poler- och slipmedel<br /> <br /> - Termoelement för höga temperaturer upp till 2 000°C.<br /> <br /> - Avskärmning av neotronstrålning.<br /> <br /> - Lättviktspansar. Stoppar effektivt pistolkulor, men när anslaghastigheten för projektiler från höghastighetsvapen överstiger 850 m/s ökar plötsligt inträngningsdjupet drastiskt. Det anses bero på att det ursprungligen kristallina materialet genom stöten övergår till ett amorft tillstånd.<br /> <br /> - Oxidationsskydd. Oxidationskänsliga material kan beläggas med en tunn skyddsfilm av borkarbid. Vid omkring 600 °C börjar borkarbiden oxidera och förbrukar då den oxygen som kan finnas i miljön. Intill smältpunkten blir borkarbiden en mycket viskös vätska, som hänger kvar på det som ska skyddas mot oxidering. Eventuella sprickor i skyddsfilmen, som kan ha uppkommit p.g.a. skillnader i utvidgningskoefficient mellan borkarbiden och underlaget, fylls då igen av den viskösa borkarbiden. Skyddsfilmen blir på så sätt självreparerande.<br /> <br /> <br /> <br /> == Länkar ==<br /> <br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Borkarbid</div>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Gnistbearbetning&diff=36105 2016-05-20T12:35:57Z

<p>FredrikBerglund: </p> <hr /> <div>[[File:Gnistbearbetning.jpg|thumb|Gnistbearbetning]]<br /> == Tillvägagångsätt ==<br /> Gnistbearbetning är en metod som innebär elektriska urladdningar mellan en anod (grafit eller koppar) och en katod (verktygsstål eller annat verktygsmaterial) i ett dielektriskt medium. <br /> Urladdningarna styrs så, att erosion av verktyget eller arbetsstycket äger rum. <br /> Anoden (elektroden) arbetar sig under gnistningen ned i arbetsstycket, vilket således får samma konturer som anoden. <br /> Dielektrikat eller spolvätskan, som den också kallas, joniseras vid urladdningen. <br /> De positivt laddade jonerna träffar katoden, varvid temperaturen i stålets yttersta skikt stiger så högt(10–50 000°C) att det smälter eller förångas och bildar små smälta droppar, vilka kastas ut som avverkade ”spån” i dielektrikat. <br /> De kratrar som uppstår, och ibland även spån som ej helt släppt, igenkänns lätt på ett tvärsnitt från en bearbetad yta. <br /> == Två olika typer av gnistbearbetning ==<br /> <br /> 1. Sänkgnistning är verktyget en negativ elektrod som getts den form man önskar på det färdiga <br /> man önskar på det färdiga arbetsstycket. Elektroden tillverkas vanligen av koppar eller grafit. Arbetsstycke och verktyg hålls nedsänkta i en vätska som oftast är fotogen. Gnistor förångar materialet på arbetsstyckets yta och materialet övergår till vätskan. <br /> <br /> [[File:EDMWorkpiece.jpg|thumb|Här är en bild av hur det kan se ut efter gnistbearbetning. Ledare ovanför, emblemmatris undertill, oljestrålar till vänster (oljan har tömts). Början av plattstämpling blir först på vad som på engelska kallas &quot;dapped&quot; för att skapa en böjd yta.]]<br /> <br /> 2. Vid trådgnistning förs en tunn tråd som är en elektrod fram genom arbetsmaterialet. Metoden kan liknas vid lövsågning. Tråden spolas hela tiden fram vinkelrätt mot inmatningsriktningen för att motverka den förslitning i elektroden som uppstår vid gnistbildningen.<br /> <br /> == fördelar och nackdelar ==<br /> <br /> Fördelar med denna bearbetning är att den klara oftast de flesta materialen och är ganska precis. Nackdelar är att den drar mycket energi men det blir även mycket varmt så man måste kyla ned materialet för att det inte ska smälta. Gnistberabetning är en långsam metod (ca 20 - 25 mm/tim) och används för att bla ta upp hål till kylkanaler i turbinskovlar och ledskenor som är igenlödda eller igensvetsade, bortbearbetning av ledskenor i kompressorledskenekransar och till diverse modifieringsarbeten på husdetaljer.<br /> <br /> == användningsområden ==<br /> <br /> Det används till att forma och bearbeta hårda material med former som är komplicerade att göra. För det mesta så används det inom verkstaden och även inom industrin.<br /> <br /> == Kostnader per tillfälle ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| TUOmRzoEkFM |300|right }}<br /> <br /> Kostnaderna varier beroende på vad el priserna ligger och även hur mycket vatten an behöver för att kyla den. Då man använder mycket el för att kyla den.</div>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Gnistbearbetning&diff=36098 2016-05-20T12:26:24Z

<p>FredrikBerglund: </p> <hr /> <div>[[File:Gnistbearbetning.jpg|thumb|Gnistbearbetning]]<br /> == Tillvägagångsätt ==<br /> Gnistbearbetning är en metod som innebär elektriska urladdningar mellan en anod (grafit eller koppar) och en katod (verktygsstål eller annat verktygsmaterial) i ett dielektriskt medium. <br /> Urladdningarna styrs så, att erosion av verktyget eller arbetsstycket äger rum. <br /> Anoden (elektroden) arbetar sig under gnistningen ned i arbetsstycket, vilket således får samma konturer som anoden. <br /> Dielektrikat eller spolvätskan, som den också kallas, joniseras vid urladdningen. <br /> De positivt laddade jonerna träffar katoden, varvid temperaturen i stålets yttersta skikt stiger så högt(10–50 000°C) att det smälter eller förångas och bildar små smälta droppar, vilka kastas ut som avverkade ”spån” i dielektrikat. <br /> De kratrar som uppstår, och ibland även spån som ej helt släppt, igenkänns lätt på ett tvärsnitt från en bearbetad yta. <br /> == Två olika typer av gnistbearbetning ==<br /> <br /> 1. Sänkgnistning är verktyget en negativ elektrod som getts den form man önskar på det färdiga <br /> man önskar på det färdiga arbetsstycket. Elektroden tillverkas vanligen av koppar eller grafit. Arbetsstycke och verktyg hålls nedsänkta i en vätska som oftast är fotogen. Gnistor förångar materialet på arbetsstyckets yta och materialet övergår till vätskan. <br /> <br /> [[File:EDMWorkpiece.jpg|thumb|Här är en bild av hur det kan se ut efter gnistbearbetning. Ledare ovanför, emblemmatris undertill, oljestrålar till vänster (oljan har tömts). Början av plattstämpling blir först på vad som på engelska kallas &quot;dapped&quot; för att skapa en böjd yta.]]<br /> <br /> 2. Vid trådgnistning förs en tunn tråd som är en elektrod fram genom arbetsmaterialet. Metoden kan liknas vid lövsågning. Tråden spolas hela tiden fram vinkelrätt mot inmatningsriktningen för att motverka den förslitning i elektroden som uppstår vid gnistbildningen.<br /> <br /> == fördelar och nackdelar ==<br /> <br /> Fördelar med denna bearbetning är att den klara oftast de flesta materialen och är ganska precis. Nackdelar är att den drar mycket energi men det blir även mycket varmt så man måste kyla ned materialet för att det inte ska smälta.<br /> <br /> == användningsområden ==<br /> <br /> Det används till att forma och bearbeta hårda material med former som är komplicerade att göra. För det mesta så används det inom verkstaden och även inom industrin.<br /> <br /> == Kostnader per tillfälle ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| TUOmRzoEkFM |300|right }}<br /> <br /> Kostnaderna varier beroende på vad el priserna ligger och även hur mycket vatten an behöver för att kyla den. Då man använder mycket el för att kyla den.</div>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Gnistbearbetning&diff=36095 2016-05-20T12:25:50Z

<p>FredrikBerglund: </p> <hr /> <div>[[File:Gnistbearbetning.jpg|thumb|Gnistbearbetning]]<br /> == Tillvägagångsätt ==<br /> [[File:Gnistbearbetning.jpg|thumb|Gnistbearbetning]]<br /> Gnistbearbetning är en metod som innebär elektriska urladdningar mellan en anod (grafit eller koppar) och en katod (verktygsstål eller annat verktygsmaterial) i ett dielektriskt medium. <br /> Urladdningarna styrs så, att erosion av verktyget eller arbetsstycket äger rum. <br /> Anoden (elektroden) arbetar sig under gnistningen ned i arbetsstycket, vilket således får samma konturer som anoden. <br /> Dielektrikat eller spolvätskan, som den också kallas, joniseras vid urladdningen. <br /> De positivt laddade jonerna träffar katoden, varvid temperaturen i stålets yttersta skikt stiger så högt(10–50 000°C) att det smälter eller förångas och bildar små smälta droppar, vilka kastas ut som avverkade ”spån” i dielektrikat. <br /> De kratrar som uppstår, och ibland även spån som ej helt släppt, igenkänns lätt på ett tvärsnitt från en bearbetad yta. <br /> == Två olika typer av gnistbearbetning ==<br /> <br /> 1. Sänkgnistning är verktyget en negativ elektrod som getts den form man önskar på det färdiga <br /> man önskar på det färdiga arbetsstycket. Elektroden tillverkas vanligen av koppar eller grafit. Arbetsstycke och verktyg hålls nedsänkta i en vätska som oftast är fotogen. Gnistor förångar materialet på arbetsstyckets yta och materialet övergår till vätskan. <br /> <br /> [[File:EDMWorkpiece.jpg|thumb|Här är en bild av hur det kan se ut efter gnistbearbetning. Ledare ovanför, emblemmatris undertill, oljestrålar till vänster (oljan har tömts). Början av plattstämpling blir först på vad som på engelska kallas &quot;dapped&quot; för att skapa en böjd yta.]]<br /> <br /> 2. Vid trådgnistning förs en tunn tråd som är en elektrod fram genom arbetsmaterialet. Metoden kan liknas vid lövsågning. Tråden spolas hela tiden fram vinkelrätt mot inmatningsriktningen för att motverka den förslitning i elektroden som uppstår vid gnistbildningen.<br /> <br /> == fördelar och nackdelar ==<br /> <br /> Fördelar med denna bearbetning är att den klara oftast de flesta materialen och är ganska precis. Nackdelar är att den drar mycket energi men det blir även mycket varmt så man måste kyla ned materialet för att det inte ska smälta.<br /> <br /> == användningsområden ==<br /> <br /> Det används till att forma och bearbeta hårda material med former som är komplicerade att göra. För det mesta så används det inom verkstaden och även inom industrin.<br /> <br /> == Kostnader per tillfälle ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| TUOmRzoEkFM |300|right }}<br /> <br /> Kostnaderna varier beroende på vad el priserna ligger och även hur mycket vatten an behöver för att kyla den. Då man använder mycket el för att kyla den.</div>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Gnistbearbetning&diff=36089 2016-05-20T12:06:25Z

<p>FredrikBerglund: </p> <hr /> <div>== Tillvägagångsätt ==<br /> <br /> Gnistbearbetning är en metod som innebär elektriska urladdningar mellan en anod (grafit eller koppar) och en katod (verktygsstål eller annat verktygsmaterial) i ett dielektriskt medium. Urladdningarna styrs så, att erosion av verktyget eller arbetsstycket äger rum. Anoden (elektroden) arbetar sig under gnistningen ned i arbetsstycket, vilket således får samma konturer som anoden. Dielektrikat eller spolvätskan, som den också kallas, joniseras vid urladdningen. De positivt laddade jonerna träffar katoden, varvid temperaturen i stålets yttersta skikt stiger så högt(10–50 000°C) att det smälter eller förångas och bildar små smälta droppar, vilka kastas ut som avverkade ”spån” i dielektrikat. De kratrar som uppstår, och ibland även spån som ej helt släppt, igenkänns lätt på ett tvärsnitt från en bearbetad yta. <br /> http://robotmuseum.se/Mappar/Motorhistorik/ARM_A3_Komponetreparationer/ARM_07_Gnisybehandling/ARM_Gnistbearbetning-filer/image003.jpg<br /> == Två olika typer av gnistbearbetning ==<br /> <br /> 1. Sänkgnistning är verktyget en negativ elektrod som getts den form man önskar på det färdiga <br /> man önskar på det färdiga arbetsstycket. Elektroden tillverkas vanligen av koppar eller grafit. Arbetsstycke och verktyg hålls nedsänkta i en vätska som oftast är fotogen. Gnistor förångar materialet på arbetsstyckets yta och materialet övergår till vätskan. <br /> <br /> [[File:EDMWorkpiece.jpg|thumb|Här är en bild av hur det kan se ut efter gnistbearbetning. Ledare ovanför, emblemmatris undertill, oljestrålar till vänster (oljan har tömts). Början av plattstämpling blir först på vad som på engelska kallas &quot;dapped&quot; för att skapa en böjd yta.]]<br /> <br /> 2. Vid trådgnistning förs en tunn tråd som är en elektrod fram genom arbetsmaterialet. Metoden kan liknas vid lövsågning. Tråden spolas hela tiden fram vinkelrätt mot inmatningsriktningen för att motverka den förslitning i elektroden som uppstår vid gnistbildningen.<br /> <br /> == fördelar och nackdelar ==<br /> <br /> Fördelar med denna bearbetning är att den klara oftast de flesta materialen och är ganska precis. Nackdelar är att den drar mycket energi men det blir även mycket varmt så man måste kyla ned materialet för att det inte ska smälta.<br /> <br /> == användningsområden ==<br /> <br /> Det används till att forma och bearbeta hårda material med former som är komplicerade att göra. För det mesta så används det inom verkstaden och även inom industrin.<br /> <br /> == Kostnader per tillfälle ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| TUOmRzoEkFM |300|right }}<br /> <br /> Kostnaderna varier beroende på vad el priserna ligger och även hur mycket vatten an behöver för att kyla den. Då man använder mycket el för att kyla den.</div>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Borkarbid&diff=35957 2016-05-10T10:07:25Z

<p>FredrikBerglund: </p> <hr /> <div><br /> [[File:Boron carbide.JPG|thumb|Borkarbid|alt=Borkarbid]]<br /> <br /> <br /> == Materialegenskaper: == <br /> : Densitet [2,52 g/cm³]<br /> : Hårdhet 9,5 (Mohs skala)<br /> : Utvidgningskoefficient 5,6 – 5,73 10-6 K–1<br /> : Värmeledningsförmåga 30 W/(m·K)<br /> : Resistivitet 0,001 Ωm<br /> <br /> == Allmänt ==<br /> <br /> Borkarbid är en kemisk förening av bor och kol. Den finns i flera former varav B4C är den vanligaste, men även B12C och B13C2 förekommer.<br /> Näst diamant och kubisk bornitrid är borkarbid det hårdaste material vi känner till. Eftersom det är svart till färgen kallas det ibland svart diamant. Det är hälsovådligt.<br /> <br /> == Framställning ==<br /> <br /> Borkarbid framställs genom reduktion av bortrioxid med kol i en ljusbågsugn över 1400 °C.<br /> <br /> == Användningsområden ==<br /> - Munstycken för exempelvis sandblästring.<br /> <br /> - Blästersand, poler- och slipmedel<br /> <br /> - Termoelement för höga temperaturer upp till 2 000°C.<br /> <br /> - Avskärmning av neotronstrålning.<br /> <br /> - Lättviktspansar. Stoppar effektivt pistolkulor, men när anslaghastigheten för projektiler från höghastighetsvapen överstiger 850 m/s ökar plötsligt inträngningsdjupet drastiskt. Det anses bero på att det ursprungligen kristallina materialet genom stöten övergår till ett amorft tillstånd.<br /> <br /> - Oxidationsskydd. Oxidationskänsliga material kan beläggas med en tunn skyddsfilm av borkarbid. Vid omkring 600 °C börjar borkarbiden oxidera och förbrukar då den oxygen som kan finnas i miljön. Intill smältpunkten blir borkarbiden en mycket viskös vätska, som hänger kvar på det som ska skyddas mot oxidering. Eventuella sprickor i skyddsfilmen, som kan ha uppkommit p.g.a. skillnader i utvidgningskoefficient mellan borkarbiden och underlaget, fylls då igen av den viskösa borkarbiden. Skyddsfilmen blir på så sätt självreparerande.<br /> <br /> <br /> <br /> == Länkar ==<br /> <br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Borkarbid</div>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Borkarbid&diff=35956 2016-05-10T10:06:12Z

<p>FredrikBerglund: </p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : Densitet [2,52 g/cm³]<br /> : Hårdhet 9,5 (Mohs skala)<br /> : Utvidgningskoefficient 5,6 – 5,73 10-6 K–1<br /> : Värmeledningsförmåga 30 W/(m·K)<br /> : Resistivitet 0,001 Ωm<br /> <br /> == Allmänt ==<br /> <br /> Borkarbid är en kemisk förening av bor och kol. Den finns i flera former varav B4C är den vanligaste, men även B12C och B13C2 förekommer.<br /> Näst diamant och kubisk bornitrid är borkarbid det hårdaste material vi känner till. Eftersom det är svart till färgen kallas det ibland svart diamant. Det är hälsovådligt.<br /> <br /> == Framställning ==<br /> <br /> Borkarbid framställs genom reduktion av bortrioxid med kol i en ljusbågsugn över 1400 °C.<br /> <br /> == Användningsområden ==<br /> - Munstycken för exempelvis sandblästring.<br /> <br /> - Blästersand, poler- och slipmedel<br /> <br /> - Termoelement för höga temperaturer upp till 2 000°C.<br /> <br /> - Avskärmning av neotronstrålning.<br /> <br /> - Lättviktspansar. Stoppar effektivt pistolkulor, men när anslaghastigheten för projektiler från höghastighetsvapen överstiger 850 m/s ökar plötsligt inträngningsdjupet drastiskt. Det anses bero på att det ursprungligen kristallina materialet genom stöten övergår till ett amorft tillstånd.<br /> <br /> - Oxidationsskydd. Oxidationskänsliga material kan beläggas med en tunn skyddsfilm av borkarbid. Vid omkring 600 °C börjar borkarbiden oxidera och förbrukar då den oxygen som kan finnas i miljön. Intill smältpunkten blir borkarbiden en mycket viskös vätska, som hänger kvar på det som ska skyddas mot oxidering. Eventuella sprickor i skyddsfilmen, som kan ha uppkommit p.g.a. skillnader i utvidgningskoefficient mellan borkarbiden och underlaget, fylls då igen av den viskösa borkarbiden. Skyddsfilmen blir på så sätt självreparerande.<br /> <br /> [[File:Boron carbide.JPG|thumb|Borkarbid|alt=Borkarbid]]<br /> <br /> == Länkar ==<br /> <br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Borkarbid</div>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Medicinsk_teknik&diff=35871 2016-05-02T09:23:07Z

<p>FredrikBerglund: </p> <hr /> <div>1 Viket/vilka behov har ... Jesper Forstén TE15A <br /> <br /> 2. [[Teknisk beskrivning mecicinsk teknik]] av ...Fredrik Berglund TE15A<br /> <br /> 3. Vilka företag har uppstått pga ... , beskriv affärsidé &amp; resultat? - Shifat Chowdhury TE15A<br /> <br /> 4. Beskriv konsekvenserna för hela samhället, hur ... påverkat, med tex etiska, sociala, kulturella, ekologiska aspekter belysta. - Mikael</div>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Medicinsk_teknik&diff=35870 2016-05-02T09:22:47Z

<p>FredrikBerglund: </p> <hr /> <div>1 Viket/vilka behov har ... Jesper Forstén TE15A <br /> <br /> 2. <br /> #OMDIRIGERING [[Teknisk beskrivning mecicinsk teknik]] av ...Fredrik Berglund TE15A<br /> <br /> 3. Vilka företag har uppstått pga ... , beskriv affärsidé &amp; resultat? - Shifat Chowdhury TE15A<br /> <br /> 4. Beskriv konsekvenserna för hela samhället, hur ... påverkat, med tex etiska, sociala, kulturella, ekologiska aspekter belysta. - Mikael</div>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Medicinsk_teknik&diff=35869 2016-05-02T09:21:30Z

<p>FredrikBerglund: </p> <hr /> <div>1 Viket/vilka behov har ... Jesper Forstén TE15A <br /> <br /> 2. <br /> #OMDIRIGERING [[Teknisk beskrivning mecicinsk teknik]]<br /> av ...Fredrik Berglund TE15A<br /> <br /> 3. Vilka företag har uppstått pga ... , beskriv affärsidé &amp; resultat? - Shifat Chowdhury TE15A<br /> <br /> 4. Beskriv konsekvenserna för hela samhället, hur ... påverkat, med tex etiska, sociala, kulturella, ekologiska aspekter belysta. - Mikael</div>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Medicinsk_teknik&diff=35868 2016-05-02T09:20:03Z

<p>FredrikBerglund: </p> <hr /> <div>1 Viket/vilka behov har ... Jesper Forstén TE15A <br /> <br /> 2. <br /> #OMDIRIGERING [[Teknisk beskrivning]]<br /> av ...Fredrik Berglund TE15A<br /> <br /> 3. Vilka företag har uppstått pga ... , beskriv affärsidé &amp; resultat? - Shifat Chowdhury TE15A<br /> <br /> 4. Beskriv konsekvenserna för hela samhället, hur ... påverkat, med tex etiska, sociala, kulturella, ekologiska aspekter belysta. - Mikael</div>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Medicinsk_teknik&diff=35858 2016-05-02T09:08:07Z

<p>FredrikBerglund: </p> <hr /> <div>1 Viket/vilka behov har ... Jesper Forstén TE15A<br /> <br /> 2. Teknisk beskrivning av ...Fredrik Berglund TE15A<br /> <br /> 3. Vilka företag har uppstått pga ... , beskriv affärsidé &amp; resultat? - Shifat Chowdhury TE15A<br /> <br /> 4. Beskriv konsekvenserna för hela samhället, hur ... påverkat, med tex etiska, sociala, kulturella, ekologiska aspekter belysta. - Mikael</div>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Medicinsk_teknik&diff=35728 2016-04-25T09:01:36Z

<p>FredrikBerglund: </p> <hr /> <div>1 Viket/vilka behov har ... Fredrik Berglund TE15A<br /> <br /> 2. Teknisk beskrivning av ...<br /> <br /> 3. Vika företag har uppstått pga ... , beskriv affärsidé &amp; resultat?<br /> <br /> 4. Beskriv konsekvenserna för hela samhället, hur ... påverkat, med tex etiska, sociala, kulturella, ekologiska aspekter belysta. - Mikael</div>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&diff=34873 2016-02-21T17:53:15Z

<p>FredrikBerglund: /* Chapter 8: Image adjustments */</p> <hr /> <div>== Gör en HowTo-film ==<br /> <br /> Välj något av nedanstående områden. Listan du ser är från innehållsförteckningen i pdf-en.<br /> <br /> Du skriver helt enkelt '''ditt namn efter den rubrik du väljer''' att göra film på.<br /> <br /> Sedan är det bara att gå in i manualen och läsa på samt göra din film.<br /> <br /> == Innehållsförteckning Photoshop ==<br /> <br /> === Chapter 5: Image and color basics ===<br /> <br /> * Resize images [Edvin Felvin] . 209<br /> * Image essentials [Daniel Gohari]. 211<br /> * Image size and resolution....Adrian ... . . 214<br /> * Acquire images from cameras and scanners........ . . 220<br /> * Create, open, and import images [Elias Barkvall] [TE15B] 222<br /> * Viewing images........... . . 226 [Dennis Norman]<br /> * Color modes............ . . 231 Dior<br /> * Match, replace, and mix colors........... 234 Emma TE15A<br /> * Distort filters are unavailable........... . . 239<br /> * Invalid JPEG Marker error | Opening images........ . . 239 Shifat Chowdhury TE15A<br /> * Image information............ . . 241 Nabbir Ahmed<br /> * High dynamic range images........... . . 245<br /> * Customize indexed color tables.......... . . 252 <br /> * Customize color pickers and swatches.[Riaz Uddin] TE15A . 254<br /> * Convert between color modes........... 256<br /> * About color 261 Olle Lilja<br /> * Color and monochrome adjustments using channels....... . . 263<br /> * Erase parts of an image..........Adam. . 266<br /> * Choose colors................ 269 Emre<br /> * Viewing multiple images [Herman Dagervik] 275<br /> * Blending modes........... . . 277 Axel<br /> * Choose colors in the Color and Swatches panels......Artin.... 281<br /> * Add a conditional mode change to an action........ Tor 283<br /> * Add swatches from HTML CSS and SVG [Georgek TE15A] 283<br /> * How to tie a noose! 283.5<br /> <br /> === Chapter 6: Layers ===<br /> <br /> * Layer basics.......... [Christopher Pettersson] 284<br /> * Nondestructive editing........... . 288<br /> * Create and manage layers and groups..[Abdikafi][TE15B]....... . 289<br /> * Select, group, and link layers........... . . 291<br /> * Mask layers............. . 293<br /> * Layer opacity and blending. 298 <br /> * Move, stack, and lock layers [Felix Almqvist][TE15B]. 301 Empty<br /> * Layer comps............ . . 302<br /> * Work with Smart Objects [Mikael Paulson].......... . . 305<br /> * Apply Smart Filters [David Toreborg] ............ . . 311<br /> * Align and distribute layers.......... . 314<br /> * Combine multiple images into a group portrait......... . . 317<br /> * Manage layers and groups.......... . 317<br /> * Generate image assets from layers......... . . 320<br /> * Layer effects and styles........... . 326 Jakob Broberg<br /> * Extract assets............ . . 335 (Simon VIklund)<br /> * Mask layers with vector masks........... 337<br /> * Combine images with Auto-Blend Layers......... . . 338<br /> * Reveal layers with clipping masks.......... 339<br /> * Load selections from a layer or layer mask's boundaries....... 341<br /> * Knockout to reveal content from other layers........ . 341<br /> * Edit layer masks........... . . 343<br /> * Layers 101...[Jesper W][TE15B]..... 343<br /> <br /> === Chapter 7: Selecting ===<br /> <br /> * Make quick selections........... . . 344 [Mohammed Abdallah]<br /> * Make selections........... . . 346 [Armin Rezaeian]<br /> * Select with the marquee tools........... 347 Noah Lissner<br /> * Select with the lasso tools [Viktor Melin] 348<br /> * Select a color range in an image.......... . 351<br /> * Adjust pixel selections......BABYLON BRO..... . . 353<br /> * Extract an object from its background.......... . . 359 Markus Johansson<br /> * Select the image areas in focus.......... . . 361 Niklas Forsblom<br /> * Save selections and alpha channel masks......... . 365<br /> * Move, copy, and delete selected pixels.......... . 368 [Kevin Sevefjord]<br /> * Duplicate, split, and merge channels......... 373<br /> * Create a temporary quick mask.......... . . 375<br /> * Convert between paths and selection borders......... . . 377<br /> * Channel calculations............ 378<br /> * Channel basics............ 380<br /> * Refine a selection........... . 383<br /> * Selecting areas of a photo.......... . 383 katrin kjellgren<br /> <br /> === Chapter 8: Image adjustments ===<br /> <br /> * Perspective Warp........... . 384 Nikita Tzonov<br /> * Reduce camera shake blurring........... 392<br /> * Healing brush examples Jonas Sjölund ........... 398<br /> * Export color lookup tables.......... . 426<br /> * Adjust image sharpness and blur Sandel Singh.......... 427<br /> * Understand color adjustments........... 433<br /> * Convert a color image to black and white......... . 439 Madelene Holst Lindén<br /> * View histograms and pixel values.......... 440<br /> * Target images for press........... . 446<br /> * Make quick tonal adjustments Simran Sheikh........... 448<br /> * Apply a Brightness/Contrast adjustment. [Marcus Wranghult][TE15B].. . . 452<br /> * Adjust color and tone with Levels and Curves eyedroppers....... . . 453<br /> * Adjust HDR exposure and toning.......... 454<br /> * Levels adjustment........... 455<br /> * Adjust image color and tone........... ( valeria avalos ). . 458<br /> * Adjustment and fill layers.......... . . 459<br /> * Apply special color effects to images......... 463<br /> * Apply the Color Balance adjustment......... 465 Fredrika Theberg <br /> * Curves adjustment............ . . 466 Richard Byström<br /> * Adjust hue and saturation.......... . 470 Liam Rickett<br /> * Adjust shadow and highlight detail......... . 473 Lucas Renz<br /> * Auto color corrections........... . . 475 Kani Te15A<br /> * Using adjustment layers........... 475<br /> * Dodge or burn image areas.......... 476 gustav limrell<br /> * How to Liquify an image............ Fredrik Berglund<br /> <br /> Slut</div>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&diff=34872 2016-02-21T17:27:29Z

<p>FredrikBerglund: /* Chapter 6: Layers */</p> <hr /> <div>== Gör en HowTo-film ==<br /> <br /> Välj något av nedanstående områden. Listan du ser är från innehållsförteckningen i pdf-en.<br /> <br /> Du skriver helt enkelt '''ditt namn efter den rubrik du väljer''' att göra film på.<br /> <br /> Sedan är det bara att gå in i manualen och läsa på samt göra din film.<br /> <br /> == Innehållsförteckning Photoshop ==<br /> <br /> === Chapter 5: Image and color basics ===<br /> <br /> * Resize images [Edvin Felvin] . 209<br /> * Image essentials [Daniel Gohari]. 211<br /> * Image size and resolution....Adrian ... . . 214<br /> * Acquire images from cameras and scanners........ . . 220<br /> * Create, open, and import images [Elias Barkvall] [TE15B] 222<br /> * Viewing images........... . . 226 [Dennis Norman]<br /> * Color modes............ . . 231 Dior<br /> * Match, replace, and mix colors........... 234 Emma TE15A<br /> * Distort filters are unavailable........... . . 239<br /> * Invalid JPEG Marker error | Opening images........ . . 239 Shifat Chowdhury TE15A<br /> * Image information............ . . 241 Nabbir Ahmed<br /> * High dynamic range images........... . . 245<br /> * Customize indexed color tables.......... . . 252 <br /> * Customize color pickers and swatches.[Riaz Uddin] TE15A . 254<br /> * Convert between color modes........... 256<br /> * About color 261 Olle Lilja<br /> * Color and monochrome adjustments using channels....... . . 263<br /> * Erase parts of an image..........Adam. . 266<br /> * Choose colors................ 269 Emre<br /> * Viewing multiple images [Herman Dagervik] 275<br /> * Blending modes........... . . 277 Axel<br /> * Choose colors in the Color and Swatches panels......Artin.... 281<br /> * Add a conditional mode change to an action........ Tor 283<br /> * Add swatches from HTML CSS and SVG [Georgek TE15A] 283<br /> * How to tie a noose! 283.5<br /> <br /> === Chapter 6: Layers ===<br /> <br /> * Layer basics.......... [Christopher Pettersson] 284<br /> * Nondestructive editing........... . 288<br /> * Create and manage layers and groups..[Abdikafi][TE15B]....... . 289<br /> * Select, group, and link layers........... . . 291<br /> * Mask layers............. . 293<br /> * Layer opacity and blending. 298 <br /> * Move, stack, and lock layers [Felix Almqvist][TE15B]. 301 Empty<br /> * Layer comps............ . . 302<br /> * Work with Smart Objects [Mikael Paulson].......... . . 305<br /> * Apply Smart Filters [David Toreborg] ............ . . 311<br /> * Align and distribute layers.......... . 314<br /> * Combine multiple images into a group portrait......... . . 317<br /> * Manage layers and groups.......... . 317<br /> * Generate image assets from layers......... . . 320<br /> * Layer effects and styles........... . 326 Jakob Broberg<br /> * Extract assets............ . . 335 (Simon VIklund)<br /> * Mask layers with vector masks........... 337<br /> * Combine images with Auto-Blend Layers......... . . 338<br /> * Reveal layers with clipping masks.......... 339<br /> * Load selections from a layer or layer mask's boundaries....... 341<br /> * Knockout to reveal content from other layers........ . 341<br /> * Edit layer masks........... . . 343<br /> * Layers 101...[Jesper W][TE15B]..... 343<br /> <br /> === Chapter 7: Selecting ===<br /> <br /> * Make quick selections........... . . 344 [Mohammed Abdallah]<br /> * Make selections........... . . 346 [Armin Rezaeian]<br /> * Select with the marquee tools........... 347 Noah Lissner<br /> * Select with the lasso tools [Viktor Melin] 348<br /> * Select a color range in an image.......... . 351<br /> * Adjust pixel selections......BABYLON BRO..... . . 353<br /> * Extract an object from its background.......... . . 359 Markus Johansson<br /> * Select the image areas in focus.......... . . 361 Niklas Forsblom<br /> * Save selections and alpha channel masks......... . 365<br /> * Move, copy, and delete selected pixels.......... . 368 [Kevin Sevefjord]<br /> * Duplicate, split, and merge channels......... 373<br /> * Create a temporary quick mask.......... . . 375<br /> * Convert between paths and selection borders......... . . 377<br /> * Channel calculations............ 378<br /> * Channel basics............ 380<br /> * Refine a selection........... . 383<br /> * Selecting areas of a photo.......... . 383 katrin kjellgren<br /> <br /> === Chapter 8: Image adjustments ===<br /> <br /> * Perspective Warp........... . 384 Nikita Tzonov<br /> * Reduce camera shake blurring........... 392<br /> * Healing brush examples Jonas Sjölund ........... 398<br /> * Export color lookup tables.......... . 426<br /> * Adjust image sharpness and blur Sandel Singh.......... 427<br /> * Understand color adjustments........... 433<br /> * Convert a color image to black and white......... . 439 Madelene Holst Lindén<br /> * View histograms and pixel values.......... 440<br /> * Target images for press........... . 446<br /> * Make quick tonal adjustments Simran Sheikh........... 448<br /> * Apply a Brightness/Contrast adjustment. [Marcus Wranghult][TE15B].. . . 452<br /> * Adjust color and tone with Levels and Curves eyedroppers....... . . 453<br /> * Adjust HDR exposure and toning.......... 454<br /> * Levels adjustment........... 455<br /> * Adjust image color and tone........... ( valeria avalos ). . 458<br /> * Adjustment and fill layers.......... . . 459<br /> * Apply special color effects to images......... 463<br /> * Apply the Color Balance adjustment......... 465 Fredrika Theberg <br /> * Curves adjustment............ . . 466 Richard Byström<br /> * Adjust hue and saturation.......... . 470 Liam Rickett<br /> * Adjust shadow and highlight detail......... . 473 Lucas Renz<br /> * Auto color corrections........... . . 475 Kani Te15A<br /> * Using adjustment layers........... 475<br /> * Dodge or burn image areas.......... 476 gustav limrell<br /> <br /> <br /> Slut</div>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&diff=34871 2016-02-21T17:24:35Z

<p>FredrikBerglund: /* Chapter 6: Layers */</p> <hr /> <div>== Gör en HowTo-film ==<br /> <br /> Välj något av nedanstående områden. Listan du ser är från innehållsförteckningen i pdf-en.<br /> <br /> Du skriver helt enkelt '''ditt namn efter den rubrik du väljer''' att göra film på.<br /> <br /> Sedan är det bara att gå in i manualen och läsa på samt göra din film.<br /> <br /> == Innehållsförteckning Photoshop ==<br /> <br /> === Chapter 5: Image and color basics ===<br /> <br /> * Resize images [Edvin Felvin] . 209<br /> * Image essentials [Daniel Gohari]. 211<br /> * Image size and resolution....Adrian ... . . 214<br /> * Acquire images from cameras and scanners........ . . 220<br /> * Create, open, and import images [Elias Barkvall] [TE15B] 222<br /> * Viewing images........... . . 226 [Dennis Norman]<br /> * Color modes............ . . 231 Dior<br /> * Match, replace, and mix colors........... 234 Emma TE15A<br /> * Distort filters are unavailable........... . . 239<br /> * Invalid JPEG Marker error | Opening images........ . . 239 Shifat Chowdhury TE15A<br /> * Image information............ . . 241 Nabbir Ahmed<br /> * High dynamic range images........... . . 245<br /> * Customize indexed color tables.......... . . 252 <br /> * Customize color pickers and swatches.[Riaz Uddin] TE15A . 254<br /> * Convert between color modes........... 256<br /> * About color 261 Olle Lilja<br /> * Color and monochrome adjustments using channels....... . . 263<br /> * Erase parts of an image..........Adam. . 266<br /> * Choose colors................ 269 Emre<br /> * Viewing multiple images [Herman Dagervik] 275<br /> * Blending modes........... . . 277 Axel<br /> * Choose colors in the Color and Swatches panels......Artin.... 281<br /> * Add a conditional mode change to an action........ Tor 283<br /> * Add swatches from HTML CSS and SVG [Georgek TE15A] 283<br /> * How to tie a noose! 283.5<br /> <br /> === Chapter 6: Layers ===<br /> <br /> * Layer basics.......... [Christopher Pettersson] 284<br /> * Nondestructive editing........... . 288<br /> * Create and manage layers and groups..[Abdikafi][TE15B]....... . 289<br /> * Select, group, and link layers........... . . 291<br /> * Mask layers............. . 293<br /> * Layer opacity and blending. 298 <br /> * Move, stack, and lock layers [Felix Almqvist][TE15B]. 301 Empty<br /> * Layer comps............ . . 302<br /> * Work with Smart Objects [Mikael Paulson].......... . . 305<br /> * Apply Smart Filters [David Toreborg] ............ . . 311<br /> * Align and distribute layers.......... . 314<br /> * Combine multiple images into a group portrait......... . . 317<br /> * Manage layers and groups.......... . 317 Fredrik Berglund<br /> * Generate image assets from layers......... . . 320<br /> * Layer effects and styles........... . 326 Jakob Broberg<br /> * Extract assets............ . . 335 (Simon VIklund)<br /> * Mask layers with vector masks........... 337<br /> * Combine images with Auto-Blend Layers......... . . 338<br /> * Reveal layers with clipping masks.......... 339<br /> * Load selections from a layer or layer mask's boundaries....... 341<br /> * Knockout to reveal content from other layers........ . 341<br /> * Edit layer masks........... . . 343<br /> * Layers 101...[Jesper W][TE15B]..... 343<br /> <br /> === Chapter 7: Selecting ===<br /> <br /> * Make quick selections........... . . 344 [Mohammed Abdallah]<br /> * Make selections........... . . 346 [Armin Rezaeian]<br /> * Select with the marquee tools........... 347 Noah Lissner<br /> * Select with the lasso tools [Viktor Melin] 348<br /> * Select a color range in an image.......... . 351<br /> * Adjust pixel selections......BABYLON BRO..... . . 353<br /> * Extract an object from its background.......... . . 359 Markus Johansson<br /> * Select the image areas in focus.......... . . 361 Niklas Forsblom<br /> * Save selections and alpha channel masks......... . 365<br /> * Move, copy, and delete selected pixels.......... . 368 [Kevin Sevefjord]<br /> * Duplicate, split, and merge channels......... 373<br /> * Create a temporary quick mask.......... . . 375<br /> * Convert between paths and selection borders......... . . 377<br /> * Channel calculations............ 378<br /> * Channel basics............ 380<br /> * Refine a selection........... . 383<br /> * Selecting areas of a photo.......... . 383 katrin kjellgren<br /> <br /> === Chapter 8: Image adjustments ===<br /> <br /> * Perspective Warp........... . 384 Nikita Tzonov<br /> * Reduce camera shake blurring........... 392<br /> * Healing brush examples Jonas Sjölund ........... 398<br /> * Export color lookup tables.......... . 426<br /> * Adjust image sharpness and blur Sandel Singh.......... 427<br /> * Understand color adjustments........... 433<br /> * Convert a color image to black and white......... . 439 Madelene Holst Lindén<br /> * View histograms and pixel values.......... 440<br /> * Target images for press........... . 446<br /> * Make quick tonal adjustments Simran Sheikh........... 448<br /> * Apply a Brightness/Contrast adjustment. [Marcus Wranghult][TE15B].. . . 452<br /> * Adjust color and tone with Levels and Curves eyedroppers....... . . 453<br /> * Adjust HDR exposure and toning.......... 454<br /> * Levels adjustment........... 455<br /> * Adjust image color and tone........... ( valeria avalos ). . 458<br /> * Adjustment and fill layers.......... . . 459<br /> * Apply special color effects to images......... 463<br /> * Apply the Color Balance adjustment......... 465 Fredrika Theberg <br /> * Curves adjustment............ . . 466 Richard Byström<br /> * Adjust hue and saturation.......... . 470 Liam Rickett<br /> * Adjust shadow and highlight detail......... . 473 Lucas Renz<br /> * Auto color corrections........... . . 475 Kani Te15A<br /> * Using adjustment layers........... 475<br /> * Dodge or burn image areas.......... 476 gustav limrell<br /> <br /> <br /> Slut</div>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&diff=34870 2016-02-21T17:15:58Z

<p>FredrikBerglund: /* Chapter 5: Image and color basics */</p> <hr /> <div>== Gör en HowTo-film ==<br /> <br /> Välj något av nedanstående områden. Listan du ser är från innehållsförteckningen i pdf-en.<br /> <br /> Du skriver helt enkelt '''ditt namn efter den rubrik du väljer''' att göra film på.<br /> <br /> Sedan är det bara att gå in i manualen och läsa på samt göra din film.<br /> <br /> == Innehållsförteckning Photoshop ==<br /> <br /> === Chapter 5: Image and color basics ===<br /> <br /> * Resize images [Edvin Felvin] . 209<br /> * Image essentials [Daniel Gohari]. 211<br /> * Image size and resolution....Adrian ... . . 214<br /> * Acquire images from cameras and scanners........ . . 220<br /> * Create, open, and import images [Elias Barkvall] [TE15B] 222<br /> * Viewing images........... . . 226 [Dennis Norman]<br /> * Color modes............ . . 231 Dior<br /> * Match, replace, and mix colors........... 234 Emma TE15A<br /> * Distort filters are unavailable........... . . 239<br /> * Invalid JPEG Marker error | Opening images........ . . 239 Shifat Chowdhury TE15A<br /> * Image information............ . . 241 Nabbir Ahmed<br /> * High dynamic range images........... . . 245<br /> * Customize indexed color tables.......... . . 252 <br /> * Customize color pickers and swatches.[Riaz Uddin] TE15A . 254<br /> * Convert between color modes........... 256<br /> * About color 261 Olle Lilja<br /> * Color and monochrome adjustments using channels....... . . 263<br /> * Erase parts of an image..........Adam. . 266<br /> * Choose colors................ 269 Emre<br /> * Viewing multiple images [Herman Dagervik] 275<br /> * Blending modes........... . . 277 Axel<br /> * Choose colors in the Color and Swatches panels......Artin.... 281<br /> * Add a conditional mode change to an action........ Tor 283<br /> * Add swatches from HTML CSS and SVG [Georgek TE15A] 283<br /> * How to tie a noose! 283.5<br /> <br /> === Chapter 6: Layers ===<br /> <br /> * Layer basics.......... [Christopher Pettersson] 284<br /> * Nondestructive editing........... . 288<br /> * Create and manage layers and groups..[Abdikafi][TE15B]....... . 289<br /> * Select, group, and link layers........... . . 291<br /> * Mask layers............. . 293<br /> * Layer opacity and blending. 298 <br /> * Move, stack, and lock layers [Felix Almqvist][TE15B]. 301 Empty<br /> * Layer comps............ . . 302<br /> * Work with Smart Objects [Mikael Paulson].......... . . 305<br /> * Apply Smart Filters [David Toreborg] ............ . . 311<br /> * Align and distribute layers.......... . 314<br /> * Combine multiple images into a group portrait......... . . 317<br /> * Manage layers and groups.......... . 317<br /> * Generate image assets from layers......... . . 320<br /> * Layer effects and styles........... . 326 Jakob Broberg<br /> * Extract assets............ . . 335 (Simon VIklund)<br /> * Mask layers with vector masks........... 337<br /> * Combine images with Auto-Blend Layers......... . . 338<br /> * Reveal layers with clipping masks.......... 339<br /> * Load selections from a layer or layer mask's boundaries....... 341<br /> * Knockout to reveal content from other layers........ . 341<br /> * Edit layer masks........... . . 343<br /> * Layers 101...[Jesper W][TE15B]..... 343<br /> <br /> === Chapter 7: Selecting ===<br /> <br /> * Make quick selections........... . . 344 [Mohammed Abdallah]<br /> * Make selections........... . . 346 [Armin Rezaeian]<br /> * Select with the marquee tools........... 347 Noah Lissner<br /> * Select with the lasso tools [Viktor Melin] 348<br /> * Select a color range in an image.......... . 351<br /> * Adjust pixel selections......BABYLON BRO..... . . 353<br /> * Extract an object from its background.......... . . 359 Markus Johansson<br /> * Select the image areas in focus.......... . . 361 Niklas Forsblom<br /> * Save selections and alpha channel masks......... . 365<br /> * Move, copy, and delete selected pixels.......... . 368 [Kevin Sevefjord]<br /> * Duplicate, split, and merge channels......... 373<br /> * Create a temporary quick mask.......... . . 375<br /> * Convert between paths and selection borders......... . . 377<br /> * Channel calculations............ 378<br /> * Channel basics............ 380<br /> * Refine a selection........... . 383<br /> * Selecting areas of a photo.......... . 383 katrin kjellgren<br /> <br /> === Chapter 8: Image adjustments ===<br /> <br /> * Perspective Warp........... . 384 Nikita Tzonov<br /> * Reduce camera shake blurring........... 392<br /> * Healing brush examples Jonas Sjölund ........... 398<br /> * Export color lookup tables.......... . 426<br /> * Adjust image sharpness and blur Sandel Singh.......... 427<br /> * Understand color adjustments........... 433<br /> * Convert a color image to black and white......... . 439 Madelene Holst Lindén<br /> * View histograms and pixel values.......... 440<br /> * Target images for press........... . 446<br /> * Make quick tonal adjustments Simran Sheikh........... 448<br /> * Apply a Brightness/Contrast adjustment. [Marcus Wranghult][TE15B].. . . 452<br /> * Adjust color and tone with Levels and Curves eyedroppers....... . . 453<br /> * Adjust HDR exposure and toning.......... 454<br /> * Levels adjustment........... 455<br /> * Adjust image color and tone........... ( valeria avalos ). . 458<br /> * Adjustment and fill layers.......... . . 459<br /> * Apply special color effects to images......... 463<br /> * Apply the Color Balance adjustment......... 465 Fredrika Theberg <br /> * Curves adjustment............ . . 466 Richard Byström<br /> * Adjust hue and saturation.......... . 470 Liam Rickett<br /> * Adjust shadow and highlight detail......... . 473 Lucas Renz<br /> * Auto color corrections........... . . 475 Kani Te15A<br /> * Using adjustment layers........... 475<br /> * Dodge or burn image areas.......... 476 gustav limrell<br /> <br /> <br /> Slut</div>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&diff=34864 2016-02-21T12:34:15Z

<p>FredrikBerglund: /* Chapter 5: Image and color basics */</p> <hr /> <div>== Gör en HowTo-film ==<br /> <br /> Välj något av nedanstående områden. Listan du ser är från innehållsförteckningen i pdf-en.<br /> <br /> Du skriver helt enkelt '''ditt namn efter den rubrik du väljer''' att göra film på.<br /> <br /> Sedan är det bara att gå in i manualen och läsa på samt göra din film.<br /> <br /> == Innehållsförteckning Photoshop ==<br /> <br /> === Chapter 5: Image and color basics ===<br /> <br /> * Resize images [Edvin Felvin] . 209<br /> * Image essentials [Daniel Gohari]. 211<br /> * Image size and resolution....Adrian ... . . 214<br /> * Acquire images from cameras and scanners........ . . 220<br /> * Create, open, and import images [Elias Barkvall] [TE15B] 222<br /> * Viewing images........... . . 226 [Dennis Norman]<br /> * Color modes............ . . 231 Dior<br /> * Match, replace, and mix colors........... 234 Emma TE15A<br /> * Distort filters are unavailable........... . . 239<br /> * Invalid JPEG Marker error | Opening images........ . . 239<br /> * Image information............ . . 241 Nabbir Ahmed<br /> * High dynamic range images........... . . 245<br /> * Customize indexed color tables.......... . . 252 Fredrik Berglund TE15A<br /> * Customize color pickers and swatches.[Riaz Uddin] TE15A . 254<br /> * Convert between color modes........... 256<br /> * About color 261 Olle Lilja<br /> * Color and monochrome adjustments using channels....... . . 263<br /> * Erase parts of an image..........Adam. . 266<br /> * Choose colors................ 269 Emre<br /> * Viewing multiple images [Herman Dagervik] 275<br /> * Blending modes........... . . 277 Axel<br /> * Choose colors in the Color and Swatches panels......Artin.... 281<br /> * Add a conditional mode change to an action........ Tor 283<br /> * Add swatches from HTML CSS and SVG [Georgek TE15A] 283<br /> * How to tie a noose! 283.5<br /> <br /> === Chapter 6: Layers ===<br /> <br /> * Layer basics.......... [Christopher Pettersson] 284<br /> * Nondestructive editing........... . 288<br /> * Create and manage layers and groups..[Abdikafi][TE15B]....... . 289<br /> * Select, group, and link layers........... . . 291<br /> * Mask layers............. . 293<br /> * Layer opacity and blending. 298 <br /> * Move, stack, and lock layers [Felix Almqvist][TE15B]. 301 Empty<br /> * Layer comps............ . . 302<br /> * Work with Smart Objects [Mikael Paulson].......... . . 305<br /> * Apply Smart Filters [David Toreborg] ............ . . 311<br /> * Align and distribute layers.......... . 314<br /> * Combine multiple images into a group portrait......... . . 317<br /> * Manage layers and groups.......... . 317<br /> * Generate image assets from layers......... . . 320<br /> * Layer effects and styles........... . 326 Jakob Broberg<br /> * Extract assets............ . . 335 (Simon VIklund)<br /> * Mask layers with vector masks........... 337<br /> * Combine images with Auto-Blend Layers......... . . 338<br /> * Reveal layers with clipping masks.......... 339<br /> * Load selections from a layer or layer mask's boundaries....... 341<br /> * Knockout to reveal content from other layers........ . 341<br /> * Edit layer masks........... . . 343<br /> * Layers 101...[Jesper W][TE15B]..... 343<br /> <br /> === Chapter 7: Selecting ===<br /> <br /> * Make quick selections........... . . 344 [Mohammed Abdallah]<br /> * Make selections........... . . 346 [Armin Rezaeian]<br /> * Select with the marquee tools........... 347 Noah Lissner<br /> * Select with the lasso tools [Viktor Melin] 348<br /> * Select a color range in an image.......... . 351<br /> * Adjust pixel selections......BABYLON BRO..... . . 353<br /> * Extract an object from its background.......... . . 359 Markus Johansson<br /> * Select the image areas in focus.......... . . 361 Niklas Forsblom<br /> * Save selections and alpha channel masks......... . 365<br /> * Move, copy, and delete selected pixels.......... . 368 [Kevin Sevefjord]<br /> * Duplicate, split, and merge channels......... 373<br /> * Create a temporary quick mask.......... . . 375<br /> * Convert between paths and selection borders......... . . 377<br /> * Channel calculations............ 378<br /> * Channel basics............ 380<br /> * Refine a selection........... . 383<br /> * Selecting areas of a photo.......... . 383 katrin kjellgren<br /> <br /> === Chapter 8: Image adjustments ===<br /> <br /> * Perspective Warp........... . 384 Nikita Tzonov<br /> * Reduce camera shake blurring........... 392<br /> * Healing brush examples Jonas Sjölund ........... 398<br /> * Export color lookup tables.......... . 426<br /> * Adjust image sharpness and blur Sandel Singh.......... 427<br /> * Understand color adjustments........... 433<br /> * Convert a color image to black and white......... . 439 Madelene Holst Lindén<br /> * View histograms and pixel values.......... 440<br /> * Target images for press........... . 446<br /> * Make quick tonal adjustments Simran Sheikh........... 448<br /> * Apply a Brightness/Contrast adjustment. [Marcus Wranghult][TE15B].. . . 452<br /> * Adjust color and tone with Levels and Curves eyedroppers....... . . 453<br /> * Adjust HDR exposure and toning.......... 454<br /> * Levels adjustment........... 455<br /> * Adjust image color and tone........... ( valeria avalos ). . 458<br /> * Adjustment and fill layers.......... . . 459<br /> * Apply special color effects to images......... 463<br /> * Apply the Color Balance adjustment......... 465 Fredrika Theberg <br /> * Curves adjustment............ . . 466 Richard Byström<br /> * Adjust hue and saturation.......... . 470 Liam Rickett<br /> * Adjust shadow and highlight detail......... . 473 Lucas Renz<br /> * Auto color corrections........... . . 475 Kani Te15A<br /> * Using adjustment layers........... 475<br /> * Dodge or burn image areas.......... 476 gustav limrell<br /> <br /> <br /> Slut</div>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&diff=34863 2016-02-21T12:32:14Z

<p>FredrikBerglund: /* Chapter 8: Image adjustments */</p> <hr /> <div>== Gör en HowTo-film ==<br /> <br /> Välj något av nedanstående områden. Listan du ser är från innehållsförteckningen i pdf-en.<br /> <br /> Du skriver helt enkelt '''ditt namn efter den rubrik du väljer''' att göra film på.<br /> <br /> Sedan är det bara att gå in i manualen och läsa på samt göra din film.<br /> <br /> == Innehållsförteckning Photoshop ==<br /> <br /> === Chapter 5: Image and color basics ===<br /> <br /> * Resize images [Edvin Felvin] . 209<br /> * Image essentials [Daniel Gohari]. 211<br /> * Image size and resolution....Adrian ... . . 214<br /> * Acquire images from cameras and scanners........ . . 220<br /> * Create, open, and import images [Elias Barkvall] [TE15B] 222<br /> * Viewing images........... . . 226 [Dennis Norman]<br /> * Color modes............ . . 231 Dior<br /> * Match, replace, and mix colors........... 234 Emma TE15A<br /> * Distort filters are unavailable........... . . 239<br /> * Invalid JPEG Marker error | Opening images........ . . 239<br /> * Image information............ . . 241 Nabbir Ahmed<br /> * High dynamic range images........... . . 245<br /> * Customize indexed color tables.......... . . 252<br /> * Customize color pickers and swatches.[Riaz Uddin] TE15A . 254<br /> * Convert between color modes........... 256<br /> * About color 261 Olle Lilja<br /> * Color and monochrome adjustments using channels....... . . 263<br /> * Erase parts of an image..........Adam. . 266<br /> * Choose colors................ 269 Emre<br /> * Viewing multiple images [Herman Dagervik] 275<br /> * Blending modes........... . . 277 Axel<br /> * Choose colors in the Color and Swatches panels......Artin.... 281<br /> * Add a conditional mode change to an action........ Tor 283<br /> * Add swatches from HTML CSS and SVG [Georgek TE15A] 283<br /> * How to tie a noose! 283.5<br /> <br /> === Chapter 6: Layers ===<br /> <br /> * Layer basics.......... [Christopher Pettersson] 284<br /> * Nondestructive editing........... . 288<br /> * Create and manage layers and groups..[Abdikafi][TE15B]....... . 289<br /> * Select, group, and link layers........... . . 291<br /> * Mask layers............. . 293<br /> * Layer opacity and blending. 298 <br /> * Move, stack, and lock layers [Felix Almqvist][TE15B]. 301 Empty<br /> * Layer comps............ . . 302<br /> * Work with Smart Objects [Mikael Paulson].......... . . 305<br /> * Apply Smart Filters [David Toreborg] ............ . . 311<br /> * Align and distribute layers.......... . 314<br /> * Combine multiple images into a group portrait......... . . 317<br /> * Manage layers and groups.......... . 317<br /> * Generate image assets from layers......... . . 320<br /> * Layer effects and styles........... . 326 Jakob Broberg<br /> * Extract assets............ . . 335 (Simon VIklund)<br /> * Mask layers with vector masks........... 337<br /> * Combine images with Auto-Blend Layers......... . . 338<br /> * Reveal layers with clipping masks.......... 339<br /> * Load selections from a layer or layer mask's boundaries....... 341<br /> * Knockout to reveal content from other layers........ . 341<br /> * Edit layer masks........... . . 343<br /> * Layers 101...[Jesper W][TE15B]..... 343<br /> <br /> === Chapter 7: Selecting ===<br /> <br /> * Make quick selections........... . . 344 [Mohammed Abdallah]<br /> * Make selections........... . . 346 [Armin Rezaeian]<br /> * Select with the marquee tools........... 347 Noah Lissner<br /> * Select with the lasso tools [Viktor Melin] 348<br /> * Select a color range in an image.......... . 351<br /> * Adjust pixel selections......BABYLON BRO..... . . 353<br /> * Extract an object from its background.......... . . 359 Markus Johansson<br /> * Select the image areas in focus.......... . . 361 Niklas Forsblom<br /> * Save selections and alpha channel masks......... . 365<br /> * Move, copy, and delete selected pixels.......... . 368 [Kevin Sevefjord]<br /> * Duplicate, split, and merge channels......... 373<br /> * Create a temporary quick mask.......... . . 375<br /> * Convert between paths and selection borders......... . . 377<br /> * Channel calculations............ 378<br /> * Channel basics............ 380<br /> * Refine a selection........... . 383<br /> * Selecting areas of a photo.......... . 383 katrin kjellgren<br /> <br /> === Chapter 8: Image adjustments ===<br /> <br /> * Perspective Warp........... . 384 Nikita Tzonov<br /> * Reduce camera shake blurring........... 392<br /> * Healing brush examples Jonas Sjölund ........... 398<br /> * Export color lookup tables.......... . 426<br /> * Adjust image sharpness and blur Sandel Singh.......... 427<br /> * Understand color adjustments........... 433<br /> * Convert a color image to black and white......... . 439 Madelene Holst Lindén<br /> * View histograms and pixel values.......... 440<br /> * Target images for press........... . 446<br /> * Make quick tonal adjustments Simran Sheikh........... 448<br /> * Apply a Brightness/Contrast adjustment. [Marcus Wranghult][TE15B].. . . 452<br /> * Adjust color and tone with Levels and Curves eyedroppers....... . . 453<br /> * Adjust HDR exposure and toning.......... 454<br /> * Levels adjustment........... 455<br /> * Adjust image color and tone........... ( valeria avalos ). . 458<br /> * Adjustment and fill layers.......... . . 459<br /> * Apply special color effects to images......... 463<br /> * Apply the Color Balance adjustment......... 465 Fredrika Theberg <br /> * Curves adjustment............ . . 466 Richard Byström<br /> * Adjust hue and saturation.......... . 470 Liam Rickett<br /> * Adjust shadow and highlight detail......... . 473 Lucas Renz<br /> * Auto color corrections........... . . 475 Kani Te15A<br /> * Using adjustment layers........... 475<br /> * Dodge or burn image areas.......... 476 gustav limrell<br /> <br /> <br /> Slut</div>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&diff=34852 2016-02-19T12:42:19Z

<p>FredrikBerglund: /* Chapter 8: Image adjustments */</p> <hr /> <div>== Gör en HowTo-film ==<br /> <br /> Välj något av nedanstående områden. Listan du ser är från innehållsförteckningen i pdf-en.<br /> <br /> Du skriver helt enkelt '''ditt namn efter den rubrik du väljer''' att göra film på.<br /> <br /> Sedan är det bara att gå in i manualen och läsa på samt göra din film.<br /> <br /> == Innehållsförteckning Photoshop ==<br /> <br /> === Chapter 5: Image and color basics ===<br /> <br /> * Resize images [Edvin Felvin] . 209<br /> * Image essentials [Daniel Gohari]. 211<br /> * Image size and resolution....Adrian ... . . 214<br /> * Acquire images from cameras and scanners........ . . 220<br /> * Create, open, and import images [Elias Barkvall] [TE15B] 222<br /> * Viewing images........... . . 226 [Dennis Norman]<br /> * Color modes............ . . 231 Dior<br /> * Match, replace, and mix colors........... 234 Emma TE15A<br /> * Distort filters are unavailable........... . . 239<br /> * Invalid JPEG Marker error | Opening images........ . . 239<br /> * Image information............ . . 241<br /> * High dynamic range images........... . . 245<br /> * Customize indexed color tables.......... . . 252<br /> * Customize color pickers and swatches.......... . 254<br /> * Convert between color modes........... 256<br /> * About color [O.Lilja] 261<br /> * Color and monochrome adjustments using channels....... . . 263<br /> * Erase parts of an image..........Adam. . 266<br /> * Choose colors................ 269 Emre<br /> * Viewing multiple images [Herman Dagervik] 275<br /> * Blending modes........... . . 277 Axel<br /> * Choose colors in the Color and Swatches panels......Artin.... 281<br /> * Add a conditional mode change to an action........ Tor 283<br /> * Add swatches from HTML CSS and SVG.......... 283<br /> * How to tie a noose! 283.5<br /> <br /> === Chapter 6: Layers ===<br /> <br /> * Layer basics.......... [Christopher Pettersson] 284<br /> * Nondestructive editing........... . 288<br /> * Create and manage layers and groups..[Abdikafi][TE15B]....... . 289<br /> * Select, group, and link layers........... . . 291<br /> * Mask layers............. . 293<br /> * Layer opacity and blending. 298 <br /> * Move, stack, and lock layers [Felix Almqvist][TE15B]. 301 Empty<br /> * Layer comps............ . . 302<br /> * Work with Smart Objects [Mikael Paulson].......... . . 305<br /> * Apply Smart Filters............ . . 311<br /> * Align and distribute layers.......... . 314<br /> * Combine multiple images into a group portrait......... . . 317<br /> * Manage layers and groups.......... . 317<br /> * Generate image assets from layers......... . . 320<br /> * Layer effects and styles........... . 326 Jakob Broberg<br /> * Extract assets............ . . 335 (Simon VIklund)<br /> * Mask layers with vector masks........... 337<br /> * Combine images with Auto-Blend Layers......... . . 338<br /> * Reveal layers with clipping masks.......... 339<br /> * Load selections from a layer or layer mask's boundaries....... 341<br /> * Knockout to reveal content from other layers........ . 341<br /> * Edit layer masks........... . . 343<br /> * Layers 101...[Jesper W][TE15B]..... 343<br /> <br /> === Chapter 7: Selecting ===<br /> <br /> * Make quick selections........... . . 344 [Mohammed Abdallah]<br /> * Make selections........... . . 346 [Armin Rezaeian]<br /> * Select with the marquee tools........... 347 Noah Lissner<br /> * Select with the lasso tools [Viktor Melin] 348<br /> * Select a color range in an image.......... . 351<br /> * Adjust pixel selections......BABYLON BRO..... . . 353<br /> * Extract an object from its background.......... . . 359 Markus Johansson<br /> * Select the image areas in focus.......... . . 361 Niklas Forsblom<br /> * Save selections and alpha channel masks......... . 365<br /> * Move, copy, and delete selected pixels.......... . 368 [Kevin Sevefjord]<br /> * Duplicate, split, and merge channels......... 373<br /> * Create a temporary quick mask.......... . . 375<br /> * Convert between paths and selection borders......... . . 377<br /> * Channel calculations............ 378<br /> * Channel basics............ 380<br /> * Refine a selection........... . 383<br /> * Selecting areas of a photo.......... . 383 katrin kjellgren<br /> <br /> === Chapter 8: Image adjustments ===<br /> <br /> * Perspective Warp........... . 384 Nikita Tzonov<br /> * Reduce camera shake blurring........... 392<br /> * Healing brush examples Jonas Sjölund ........... 398<br /> * Export color lookup tables.......... . 426<br /> * Adjust image sharpness and blur Sandel Singh.......... 427<br /> * Understand color adjustments........... 433<br /> * Convert a color image to black and white......... . 439 Madelene Holst Lindén<br /> * View histograms and pixel values.......... 440<br /> * Target images for press........... . 446<br /> * Make quick tonal adjustments Simran Sheikh........... 448<br /> * Apply a Brightness/Contrast adjustment. [Marcus Wranghult][TE15B].. . . 452<br /> * Adjust color and tone with Levels and Curves eyedroppers....... . . 453<br /> * Adjust HDR exposure and toning.......... 454<br /> * Levels adjustment........... 455<br /> * Adjust image color and tone........... ( valeria avalos ). . 458<br /> * Adjustment and fill layers.......... . . 459<br /> * Apply special color effects to images......... 463 Fredrik Berglund<br /> * Apply the Color Balance adjustment......... 465 Fredrika Theberg <br /> * Curves adjustment............ . . 466 Richard Byström<br /> * Adjust hue and saturation.......... . 470 Liam Rickett<br /> * Adjust shadow and highlight detail......... . 473<br /> * Auto color corrections........... . . 475<br /> * Using adjustment layers........... 475<br /> * Dodge or burn image areas.......... 476 gustav limrell<br /> <br /> <br /> Slut</div>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Gnistbearbetning&diff=34525 2016-02-07T18:53:42Z

<p>FredrikBerglund: </p> <hr /> <div><br /> == Tillvägagångsätt ==<br /> <br /> Gnistbearbetning är en metod som innebär elektriska urladdningar mellan en anod (grafit eller koppar) och en katod (verktygsstål eller annat verktygsmaterial) i ett dielektriskt medium. Urladdningarna styrs så, att erosion av verktyget eller arbetsstycket äger rum. Anoden (elektroden) arbetar sig under gnistningen ned i arbetsstycket, vilket således får samma konturer som anoden. Dielektrikat eller spolvätskan, som den också kallas, joniseras vid urladdningen. De positivt laddade jonerna träffar katoden, varvid temperaturen i stålets yttersta skikt stiger så högt(10–50 000°C) att det smälter eller förångas och bildar små smälta droppar, vilka kastas ut som avverkade ”spån” i dielektrikat. De kratrar som uppstår, och ibland även spån som ej helt släppt, igenkänns lätt på ett tvärsnitt från en bearbetad yta. <br /> <br /> http://robotmuseum.se/Mappar/Motorhistorik/ARM_A3_Komponetreparationer/ARM_07_Gnisybehandling/ARM_Gnistbearbetning-filer/image003.jpg<br /> <br /> == Två olika typer av gnistbearbetning ==<br /> <br /> 1. Sänkgnistning är verktyget en negativ elektrod som getts den form man önskar på det färdiga <br /> man önskar på det färdiga arbetsstycket. Elektroden tillverkas vanligen av koppar eller grafit. Arbetsstycke och verktyg hålls nedsänkta i en vätska som oftast är fotogen. Gnistor förångar materialet på arbetsstyckets yta och materialet övergår till vätskan. <br /> <br /> 2. Vid trådgnistning förs en tunn tråd som är en elektrod fram genom arbetsmaterialet. Metoden kan liknas vid lövsågning. Tråden spolas hela tiden fram vinkelrätt mot inmatningsriktningen för att motverka den förslitning i elektroden som uppstår vid gnistbildningen.<br /> <br /> == fördelar och nackdelar ==<br /> <br /> Fördelar med denna bearbetning är att den klara oftast de flesta materialen och är ganska precis. Nackdelar är att den drar mycket energi men det blir även mycket varmt så man måste kyla ned materialet för att det inte ska smälta.<br /> <br /> == användningsområden ==<br /> <br /> Det används till att forma och bearbeta hårda material med former som är komplicerade att göra. För det mesta så används det inom verkstaden och även inom industrin.<br /> <br /> == Kostnader per tillfälle ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| TUOmRzoEkFM |300|right }}<br /> <br /> Kostnaderna varier beroende på vad el priserna ligger och även hur mycket vatten an behöver för att kyla den. Då man använder mycket el för att kyla den.</div>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Gnistbearbetning&diff=34524 2016-02-07T18:53:14Z

<p>FredrikBerglund: /* Tillvägagångsätt */</p> <hr /> <div><br /> == Tillvägagångsätt ==<br /> <br /> Gnistbearbetning är en metod som innebär elektriska urladdningar mellan en anod (grafit eller koppar) och en katod (verktygsstål eller annat verktygsmaterial) i ett dielektriskt medium.<br /> Urladdningarna styrs så, att erosion av verktyget eller arbetsstycket äger rum. Anoden (elektroden) arbetar sig under gnistningen ned i arbetsstycket, vilket således får samma konturer som anoden. <br /> Dielektrikat eller spolvätskan, som den också kallas, joniseras vid urladdningen. <br /> De positivt laddade jonerna träffar katoden, varvid temperaturen i stålets yttersta skikt stiger så högt(10–50 000°C) att det smälter eller förångas och bildar små smälta droppar, vilka kastas ut som avverkade ”spån” i dielektrikat. De kratrar som uppstår, och ibland även spån som ej helt släppt, igenkänns lätt på ett tvärsnitt från en bearbetad yta. <br /> <br /> http://robotmuseum.se/Mappar/Motorhistorik/ARM_A3_Komponetreparationer/ARM_07_Gnisybehandling/ARM_Gnistbearbetning-filer/image003.jpg<br /> <br /> == Två olika typer av gnistbearbetning ==<br /> <br /> 1. Sänkgnistning är verktyget en negativ elektrod som getts den form man önskar på det färdiga <br /> man önskar på det färdiga arbetsstycket. Elektroden tillverkas vanligen av koppar eller grafit. Arbetsstycke och verktyg hålls nedsänkta i en vätska som oftast är fotogen. Gnistor förångar materialet på arbetsstyckets yta och materialet övergår till vätskan. <br /> <br /> 2. Vid trådgnistning förs en tunn tråd som är en elektrod fram genom arbetsmaterialet. Metoden kan liknas vid lövsågning. Tråden spolas hela tiden fram vinkelrätt mot inmatningsriktningen för att motverka den förslitning i elektroden som uppstår vid gnistbildningen.<br /> <br /> == fördelar och nackdelar ==<br /> <br /> Fördelar med denna bearbetning är att den klara oftast de flesta materialen och är ganska precis. Nackdelar är att den drar mycket energi men det blir även mycket varmt så man måste kyla ned materialet för att det inte ska smälta.<br /> <br /> == användningsområden ==<br /> <br /> Det används till att forma och bearbeta hårda material med former som är komplicerade att göra. För det mesta så används det inom verkstaden och även inom industrin.<br /> <br /> == Kostnader per tillfälle ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| TUOmRzoEkFM |300|right }}<br /> <br /> Kostnaderna varier beroende på vad el priserna ligger och även hur mycket vatten an behöver för att kyla den. Då man använder mycket el för att kyla den.</div>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Gnistbearbetning&diff=34523 2016-02-07T18:52:07Z

<p>FredrikBerglund: </p> <hr /> <div><br /> == Tillvägagångsätt ==<br /> <br /> Gnistbearbetning är en metod som innebär elektriska urladdningar mellan en anod (grafit eller koppar) och en katod (verktygsstål eller annat verktygsmaterial) i ett dielektriskt medium. Urladdningarna styrs så, att erosion av verktyget eller arbetsstycket äger rum. Anoden (elektroden) arbetar sig under gnistningen ned i arbetsstycket, vilket således får samma konturer som anoden. Dielektrikat eller spolvätskan, som den också kallas, joniseras vid urladdningen. De positivt laddade jonerna träffar katoden, varvid temperaturen i stålets yttersta skikt stiger så högt(10–50 000°C) att det smälter eller förångas och bildar små smälta droppar, vilka kastas ut som avverkade ”spån” i dielektrikat. De kratrar som uppstår, och ibland även spån som ej helt släppt, igenkänns lätt på ett tvärsnitt från en bearbetad yta.<br /> <br /> http://robotmuseum.se/Mappar/Motorhistorik/ARM_A3_Komponetreparationer/ARM_07_Gnisybehandling/ARM_Gnistbearbetning-filer/image003.jpg<br /> <br /> == Två olika typer av gnistbearbetning ==<br /> <br /> 1. Sänkgnistning är verktyget en negativ elektrod som getts den form man önskar på det färdiga <br /> man önskar på det färdiga arbetsstycket. Elektroden tillverkas vanligen av koppar eller grafit. Arbetsstycke och verktyg hålls nedsänkta i en vätska som oftast är fotogen. Gnistor förångar materialet på arbetsstyckets yta och materialet övergår till vätskan. <br /> <br /> 2. Vid trådgnistning förs en tunn tråd som är en elektrod fram genom arbetsmaterialet. Metoden kan liknas vid lövsågning. Tråden spolas hela tiden fram vinkelrätt mot inmatningsriktningen för att motverka den förslitning i elektroden som uppstår vid gnistbildningen.<br /> <br /> == fördelar och nackdelar ==<br /> <br /> Fördelar med denna bearbetning är att den klara oftast de flesta materialen och är ganska precis. Nackdelar är att den drar mycket energi men det blir även mycket varmt så man måste kyla ned materialet för att det inte ska smälta.<br /> <br /> == användningsområden ==<br /> <br /> Det används till att forma och bearbeta hårda material med former som är komplicerade att göra. För det mesta så används det inom verkstaden och även inom industrin.<br /> <br /> == Kostnader per tillfälle ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| TUOmRzoEkFM |300|right }}<br /> <br /> Kostnaderna varier beroende på vad el priserna ligger och även hur mycket vatten an behöver för att kyla den. Då man använder mycket el för att kyla den.</div>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Gnistbearbetning&diff=34522 2016-02-07T18:51:48Z

<p>FredrikBerglund: </p> <hr /> <div><br /> == Tillvägagångsätt ==<br /> <br /> Gnistbearbetning är en metod som innebär elektriska urladdningar mellan en anod (grafit eller koppar) och en katod (verktygsstål eller annat verktygsmaterial) i ett dielektriskt medium. Urladdningarna styrs så, att erosion av verktyget eller arbetsstycket äger rum. Anoden (elektroden) arbetar sig under gnistningen ned i arbetsstycket, vilket således får samma konturer som anoden. Dielektrikat eller spolvätskan, som den också kallas, joniseras vid urladdningen. De positivt laddade jonerna träffar katoden, varvid temperaturen i stålets yttersta skikt stiger så högt(10–50 000°C) att det smälter eller förångas och bildar små smälta droppar, vilka kastas ut som avverkade ”spån” i dielektrikat. De kratrar som uppstår, och ibland även spån som ej helt släppt, igenkänns lätt på ett tvärsnitt från en bearbetad yta. http://robotmuseum.se/Mappar/Motorhistorik/ARM_A3_Komponetreparationer/ARM_07_Gnisybehandling/ARM_Gnistbearbetning-filer/image003.jpg<br /> <br /> == Två olika typer av gnistbearbetning ==<br /> <br /> 1. Sänkgnistning är verktyget en negativ elektrod som getts den form man önskar på det färdiga <br /> man önskar på det färdiga arbetsstycket. Elektroden tillverkas vanligen av koppar eller grafit. Arbetsstycke och verktyg hålls nedsänkta i en vätska som oftast är fotogen. Gnistor förångar materialet på arbetsstyckets yta och materialet övergår till vätskan. <br /> <br /> 2. Vid trådgnistning förs en tunn tråd som är en elektrod fram genom arbetsmaterialet. Metoden kan liknas vid lövsågning. Tråden spolas hela tiden fram vinkelrätt mot inmatningsriktningen för att motverka den förslitning i elektroden som uppstår vid gnistbildningen.<br /> <br /> == fördelar och nackdelar ==<br /> <br /> Fördelar med denna bearbetning är att den klara oftast de flesta materialen och är ganska precis. Nackdelar är att den drar mycket energi men det blir även mycket varmt så man måste kyla ned materialet för att det inte ska smälta.<br /> <br /> == användningsområden ==<br /> <br /> Det används till att forma och bearbeta hårda material med former som är komplicerade att göra. För det mesta så används det inom verkstaden och även inom industrin.<br /> <br /> == Kostnader per tillfälle ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| TUOmRzoEkFM |300|right }}<br /> <br /> Kostnaderna varier beroende på vad el priserna ligger och även hur mycket vatten an behöver för att kyla den. Då man använder mycket el för att kyla den.</div>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Gnistbearbetning&diff=34521 2016-02-07T18:51:35Z

<p>FredrikBerglund: /* Tillvägagångsätt */</p> <hr /> <div><br /> == Tillvägagångsätt ==<br /> <br /> Gnistbearbetning är en metod som innebär elektriska urladdningar mellan en anod (grafit eller koppar) och en katod (verktygsstål eller annat verktygsmaterial) i ett dielektriskt medium. Urladdningarna styrs så, att erosion av verktyget eller arbetsstycket äger rum. Anoden (elektroden) arbetar sig under gnistningen ned i arbetsstycket, vilket således får samma konturer som anoden. Dielektrikat eller spolvätskan, som den också kallas, joniseras vid urladdningen. De positivt laddade jonerna träffar katoden, varvid temperaturen i stålets yttersta skikt stiger så högt(10–50 000°C) att det smälter eller förångas och bildar små smälta droppar, vilka kastas ut som avverkade ”spån” i dielektrikat. De kratrar som uppstår, och ibland även spån som ej helt släppt, igenkänns lätt på ett tvärsnitt från en bearbetad yta. http://robotmuseum.se/Mappar/Motorhistorik/ARM_A3_Komponetreparationer/ARM_07_Gnisybehandling/ARM_Gnistbearbetning-filer/image003.jpg<br /> <br /> == Två olika typer av gnistbearbetning ==<br /> <br /> 1. Sänkgnistning är verktyget en negativ elektrod som getts den form man önskar på det färdiga <br /> man önskar på det färdiga arbetsstycket. Elektroden tillverkas vanligen av koppar eller grafit. Arbetsstycke och verktyg hålls nedsänkta i en vätska som oftast är fotogen. Gnistor förångar materialet på arbetsstyckets yta och materialet övergår till vätskan. <br /> <br /> 2. Vid trådgnistning förs en tunn tråd som är en elektrod fram genom arbetsmaterialet. Metoden kan liknas vid lövsågning. Tråden spolas hela tiden fram vinkelrätt mot inmatningsriktningen för att motverka den förslitning i elektroden som uppstår vid gnistbildningen.<br /> <br /> == fördelar och nackdelar ==<br /> <br /> Fördelar med denna bearbetning är att den klara oftast de flesta materialen och är ganska precis. Nackdelar är att den drar mycket energi men det blir även mycket varmt så man måste kyla ned materialet för att det inte ska smälta.<br /> <br /> == användningsområden ==<br /> <br /> Det används till att forma och bearbeta hårda material med former som är komplicerade att göra. För det mesta så används det inom verkstaden och även inom industrin.<br /> <br /> == Kostnader per tillfälle ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| TUOmRzoEkFM |300|right }}<br /> <br /> Kostnaderna varier beroende på vad el priserna ligger och även hur mycket vatten an behöver för att kyla den. Då man använder mycket el för att kyla den.</div>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Gnistbearbetning&diff=34520 2016-02-07T18:50:43Z

<p>FredrikBerglund: /* Tillvägagångsätt */</p> <hr /> <div><br /> == Tillvägagångsätt ==<br /> <br /> Gnistbearbetning är en metod som innebär elektriska urladdningar mellan en anod (grafit eller koppar) och en katod (verktygsstål eller annat verktygsmaterial) i ett dielektriskt medium. Urladdningarna styrs så, att erosion av verktyget eller arbetsstycket äger rum. Anoden (elektroden) arbetar sig under gnistningen ned i arbetsstycket, vilket således får samma konturer som anoden. Dielektrikat eller spolvätskan, som den också kallas, joniseras vid urladdningen. De positivt laddade jonerna träffar katoden, varvid temperaturen i stålets yttersta skikt stiger så högt(10–50 000°C) att det smälter eller förångas och bildar små smälta droppar, vilka kastas ut som avverkade ”spån” i dielektrikat. De kratrar som uppstår, och ibland även spån som ej helt släppt, igenkänns lätt på ett tvärsnitt från en bearbetad yta. http://robotmuseum.se/Mappar/Motorhistorik/ARM_A3_Komponetreparationer/ARM_07_Gnisybehandling/ARM_Gnistbearbetning-filer/image003.jpg<br /> <br /> == Två olika typer av gnistbearbetning ==<br /> <br /> 1. Sänkgnistning är verktyget en negativ elektrod som getts den form man önskar på det färdiga <br /> man önskar på det färdiga arbetsstycket. Elektroden tillverkas vanligen av koppar eller grafit. Arbetsstycke och verktyg hålls nedsänkta i en vätska som oftast är fotogen. Gnistor förångar materialet på arbetsstyckets yta och materialet övergår till vätskan. <br /> <br /> 2. Vid trådgnistning förs en tunn tråd som är en elektrod fram genom arbetsmaterialet. Metoden kan liknas vid lövsågning. Tråden spolas hela tiden fram vinkelrätt mot inmatningsriktningen för att motverka den förslitning i elektroden som uppstår vid gnistbildningen.<br /> <br /> == fördelar och nackdelar ==<br /> <br /> Fördelar med denna bearbetning är att den klara oftast de flesta materialen och är ganska precis. Nackdelar är att den drar mycket energi men det blir även mycket varmt så man måste kyla ned materialet för att det inte ska smälta.<br /> <br /> == användningsområden ==<br /> <br /> Det används till att forma och bearbeta hårda material med former som är komplicerade att göra. För det mesta så används det inom verkstaden och även inom industrin.<br /> <br /> == Kostnader per tillfälle ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| TUOmRzoEkFM |300|right }}<br /> <br /> Kostnaderna varier beroende på vad el priserna ligger och även hur mycket vatten an behöver för att kyla den. Då man använder mycket el för att kyla den.</div>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Gnistbearbetning&diff=34519 2016-02-07T18:49:54Z

<p>FredrikBerglund: </p> <hr /> <div><br /> == Tillvägagångsätt ==<br /> <br /> Gnistbearbetning är en metod som innebär elektriska urladdningar mellan en anod (grafit eller koppar) och en katod (verktygsstål eller annat verktygsmaterial) i ett dielektriskt medium. Urladdningarna styrs så, att erosion av verktyget eller arbetsstycket äger rum. Anoden (elektroden) arbetar sig under gnistningen ned i arbetsstycket, vilket således får samma konturer som anoden. Dielektrikat eller spolvätskan, som den också kallas, joniseras vid urladdningen. De positivt laddade jonerna träffar katoden, varvid temperaturen i stålets yttersta skikt stiger så högt(10–50 000°C) att det smälter eller förångas och bildar små smälta droppar, vilka kastas ut som avverkade ”spån” i dielektrikat. De kratrar som uppstår, och ibland även spån som ej helt släppt, igenkänns lätt på ett tvärsnitt från en bearbetad yta. <br /> <br /> http://robotmuseum.se/Mappar/Motorhistorik/ARM_A3_Komponetreparationer/ARM_07_Gnisybehandling/ARM_Gnistbearbetning-filer/image003.jpg<br /> <br /> == Två olika typer av gnistbearbetning ==<br /> <br /> 1. Sänkgnistning är verktyget en negativ elektrod som getts den form man önskar på det färdiga <br /> man önskar på det färdiga arbetsstycket. Elektroden tillverkas vanligen av koppar eller grafit. Arbetsstycke och verktyg hålls nedsänkta i en vätska som oftast är fotogen. Gnistor förångar materialet på arbetsstyckets yta och materialet övergår till vätskan. <br /> <br /> 2. Vid trådgnistning förs en tunn tråd som är en elektrod fram genom arbetsmaterialet. Metoden kan liknas vid lövsågning. Tråden spolas hela tiden fram vinkelrätt mot inmatningsriktningen för att motverka den förslitning i elektroden som uppstår vid gnistbildningen.<br /> <br /> == fördelar och nackdelar ==<br /> <br /> Fördelar med denna bearbetning är att den klara oftast de flesta materialen och är ganska precis. Nackdelar är att den drar mycket energi men det blir även mycket varmt så man måste kyla ned materialet för att det inte ska smälta.<br /> <br /> == användningsområden ==<br /> <br /> Det används till att forma och bearbeta hårda material med former som är komplicerade att göra. För det mesta så används det inom verkstaden och även inom industrin.<br /> <br /> == Kostnader per tillfälle ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| TUOmRzoEkFM |300|right }}<br /> <br /> Kostnaderna varier beroende på vad el priserna ligger och även hur mycket vatten an behöver för att kyla den. Då man använder mycket el för att kyla den.</div>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Gnistbearbetning&diff=34518 2016-02-07T18:49:33Z

<p>FredrikBerglund: </p> <hr /> <div><br /> == Tillvägagångsätt ==<br /> <br /> Gnistbearbetning är en metod som innebär elektriska urladdningar mellan en anod (grafit eller koppar) och en katod (verktygsstål eller annat verktygsmaterial) i ett dielektriskt medium. Urladdningarna styrs så, att erosion av verktyget eller arbetsstycket äger rum. Anoden (elektroden) arbetar sig under gnistningen ned i arbetsstycket, vilket således får samma konturer som anoden. Dielektrikat eller spolvätskan, som den också kallas, joniseras vid urladdningen. De positivt laddade jonerna träffar katoden, varvid temperaturen i stålets yttersta skikt stiger så högt(10–50 000°C) att det smälter eller förångas och bildar små smälta droppar, vilka kastas ut som avverkade ”spån” i dielektrikat. De kratrar som uppstår, och ibland även spån som ej helt släppt, igenkänns lätt på ett tvärsnitt från en bearbetad yta. http://robotmuseum.se/Mappar/Motorhistorik/ARM_A3_Komponetreparationer/ARM_07_Gnisybehandling/ARM_Gnistbearbetning-filer/image003.jpg<br /> <br /> == Två olika typer av gnistbearbetning ==<br /> <br /> 1. Sänkgnistning är verktyget en negativ elektrod som getts den form man önskar på det färdiga <br /> man önskar på det färdiga arbetsstycket. Elektroden tillverkas vanligen av koppar eller grafit. Arbetsstycke och verktyg hålls nedsänkta i en vätska som oftast är fotogen. Gnistor förångar materialet på arbetsstyckets yta och materialet övergår till vätskan. <br /> <br /> 2. Vid trådgnistning förs en tunn tråd som är en elektrod fram genom arbetsmaterialet. Metoden kan liknas vid lövsågning. Tråden spolas hela tiden fram vinkelrätt mot inmatningsriktningen för att motverka den förslitning i elektroden som uppstår vid gnistbildningen.<br /> <br /> == fördelar och nackdelar ==<br /> <br /> Fördelar med denna bearbetning är att den klara oftast de flesta materialen och är ganska precis. Nackdelar är att den drar mycket energi men det blir även mycket varmt så man måste kyla ned materialet för att det inte ska smälta.<br /> <br /> == användningsområden ==<br /> <br /> Det används till att forma och bearbeta hårda material med former som är komplicerade att göra. För det mesta så används det inom verkstaden och även inom industrin.<br /> <br /> == Kostnader per tillfälle ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| TUOmRzoEkFM |300|right }}<br /> <br /> Kostnaderna varier beroende på vad el priserna ligger och även hur mycket vatten an behöver för att kyla den. Då man använder mycket el för att kyla den.</div>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Gnistbearbetning&diff=34517 2016-02-07T18:48:43Z

<p>FredrikBerglund: </p> <hr /> <div><br /> == Tillvägagångsätt ==<br /> <br /> Gnistbearbetning är en metod som innebär elektriska urladdningar mellan en anod (grafit eller koppar) och en katod (verktygsstål eller annat verktygsmaterial) i ett dielektriskt medium. Urladdningarna styrs så, att erosion av verktyget eller arbetsstycket äger rum. Anoden (elektroden) arbetar sig under gnistningen ned i arbetsstycket, vilket således får samma konturer som anoden. Dielektrikat eller spolvätskan, som den också kallas, joniseras vid urladdningen. De positivt laddade jonerna träffar katoden, varvid temperaturen i stålets yttersta skikt stiger så högt(10–50 000°C) att det smälter eller förångas och bildar små smälta droppar, vilka kastas ut som avverkade ”spån” i dielektrikat. De kratrar som uppstår, och ibland även spån som ej helt släppt, igenkänns lätt på ett tvärsnitt från en bearbetad yta. <br /> <br /> http://robotmuseum.se/Mappar/Motorhistorik/ARM_A3_Komponetreparationer/ARM_07_Gnisybehandling/ARM_Gnistbearbetning-filer/image003.jpg<br /> <br /> == Två olika typer av gnistbearbetning ==<br /> <br /> 1. Sänkgnistning är verktyget en negativ elektrod som getts den form man önskar på det färdiga <br /> man önskar på det färdiga arbetsstycket. Elektroden tillverkas vanligen av koppar eller grafit. Arbetsstycke och verktyg hålls nedsänkta i en vätska som oftast är fotogen. Gnistor förångar materialet på arbetsstyckets yta och materialet övergår till vätskan. <br /> <br /> 2. Vid trådgnistning förs en tunn tråd som är en elektrod fram genom arbetsmaterialet. Metoden kan liknas vid lövsågning. Tråden spolas hela tiden fram vinkelrätt mot inmatningsriktningen för att motverka den förslitning i elektroden som uppstår vid gnistbildningen.<br /> <br /> == fördelar och nackdelar ==<br /> <br /> Fördelar med denna bearbetning är att den klara oftast de flesta materialen och är ganska precis. Nackdelar är att den drar mycket energi men det blir även mycket varmt så man måste kyla ned materialet för att det inte ska smälta.<br /> <br /> == användningsområden ==<br /> <br /> Det används till att forma och bearbeta hårda material med former som är komplicerade att göra. För det mesta så används det inom verkstaden och även inom industrin.<br /> <br /> == Kostnader per tillfälle ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| TUOmRzoEkFM |300|right }}<br /> <br /> Kostnaderna varier beroende på vad el priserna ligger och även hur mycket vatten an behöver för att kyla den. Då man använder mycket el för att kyla den.</div>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Gnistbearbetning&diff=34516 2016-02-07T18:48:09Z

<p>FredrikBerglund: </p> <hr /> <div><br /> == Tillvägagångsätt ==<br /> <br /> Gnistbearbetning är en metod som innebär elektriska urladdningar mellan en anod (grafit eller koppar) och en katod (verktygsstål eller annat verktygsmaterial) i ett dielektriskt medium. Urladdningarna styrs så, att erosion av verktyget eller arbetsstycket äger rum. Anoden (elektroden) arbetar sig under gnistningen ned i arbetsstycket, vilket således får samma konturer som anoden. Dielektrikat eller spolvätskan, som den också kallas, joniseras vid urladdningen. De positivt laddade jonerna träffar katoden, varvid temperaturen i stålets yttersta skikt stiger så högt(10–50 000°C) att det smälter eller förångas och bildar små smälta droppar, vilka kastas ut som avverkade ”spån” i dielektrikat. De kratrar som uppstår, och ibland även spån som ej helt släppt, igenkänns lätt på ett tvärsnitt från en bearbetad yta. <br /> <br /> http://robotmuseum.se/Mappar/Motorhistorik/ARM_A3_Komponetreparationer/ARM_07_Gnisybehandling/ARM_Gnistbearbetning-filer/image003.jpg<br /> <br /> == Två olika typer av gnistbearbetning ==<br /> <br /> 1. Sänkgnistning är verktyget en negativ elektrod som getts den form man önskar på det färdiga <br /> man önskar på det färdiga arbetsstycket. Elektroden tillverkas vanligen av koppar eller grafit. Arbetsstycke och verktyg hålls nedsänkta i en vätska som oftast är fotogen. Gnistor förångar materialet på arbetsstyckets yta och materialet övergår till vätskan. <br /> <br /> 2. Vid trådgnistning förs en tunn tråd som är en elektrod fram genom arbetsmaterialet. Metoden kan liknas vid lövsågning. Tråden spolas hela tiden fram vinkelrätt mot inmatningsriktningen för att motverka den förslitning i elektroden som uppstår vid gnistbildningen.<br /> <br /> == fördelar och nackdelar ==<br /> <br /> Fördelar med denna bearbetning är att den klara oftast de flesta materialen och är ganska precis. Nackdelar är att den drar mycket energi men det blir även mycket varmt så man måste kyla ned materialet för att det inte ska smälta.<br /> <br /> == användningsområden ==<br /> <br /> Det används till att forma och bearbeta hårda material med former som är komplicerade att göra. För det mesta så används det inom verkstaden och även inom industrin.<br /> <br /> == Kostnader per tillfälle ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| TUOmRzoEkFM |300|right }}<br /> <br /> Kostnaderna varier beroende på vad el priserna ligger och även hur mycket vatten an behöver för att kyla den. Då man använder mycket el för att kyla den.</div>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Gnistbearbetning&diff=34515 2016-02-07T18:47:46Z

<p>FredrikBerglund: </p> <hr /> <div><br /> == Tillvägagångsätt ==<br /> <br /> Gnistbearbetning är en metod som innebär elektriska urladdningar mellan en anod (grafit eller koppar) och en katod (verktygsstål eller annat verktygsmaterial) i ett dielektriskt medium. Urladdningarna styrs så, att erosion av verktyget eller arbetsstycket äger rum. Anoden (elektroden) arbetar sig under gnistningen ned i arbetsstycket, vilket således får samma konturer som anoden. Dielektrikat eller spolvätskan, som den också kallas, joniseras vid urladdningen. De positivt laddade jonerna träffar katoden, varvid temperaturen i stålets yttersta skikt stiger så högt(10–50 000°C) att det smälter eller förångas och bildar små smälta droppar, vilka kastas ut som avverkade ”spån” i dielektrikat. De kratrar som uppstår, och ibland även spån som ej helt släppt, igenkänns lätt på ett tvärsnitt från en bearbetad yta. http://robotmuseum.se/Mappar/Motorhistorik/ARM_A3_Komponetreparationer/ARM_07_Gnisybehandling/ARM_Gnistbearbetning-filer/image003.jpg<br /> <br /> == Två olika typer av gnistbearbetning ==<br /> <br /> 1. Sänkgnistning är verktyget en negativ elektrod som getts den form man önskar på det färdiga <br /> man önskar på det färdiga arbetsstycket. Elektroden tillverkas vanligen av koppar eller grafit. Arbetsstycke och verktyg hålls nedsänkta i en vätska som oftast är fotogen. Gnistor förångar materialet på arbetsstyckets yta och materialet övergår till vätskan. <br /> <br /> 2. Vid trådgnistning förs en tunn tråd som är en elektrod fram genom arbetsmaterialet. Metoden kan liknas vid lövsågning. Tråden spolas hela tiden fram vinkelrätt mot inmatningsriktningen för att motverka den förslitning i elektroden som uppstår vid gnistbildningen.<br /> <br /> == fördelar och nackdelar ==<br /> <br /> Fördelar med denna bearbetning är att den klara oftast de flesta materialen och är ganska precis. Nackdelar är att den drar mycket energi men det blir även mycket varmt så man måste kyla ned materialet för att det inte ska smälta.<br /> <br /> == användningsområden ==<br /> <br /> Det används till att forma och bearbeta hårda material med former som är komplicerade att göra. För det mesta så används det inom verkstaden och även inom industrin.<br /> <br /> == Kostnader per tillfälle ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| TUOmRzoEkFM |300|right }}<br /> <br /> Kostnaderna varier beroende på vad el priserna ligger och även hur mycket vatten an behöver för att kyla den. Då man använder mycket el för att kyla den.</div>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Gnistbearbetning&diff=34514 2016-02-07T18:42:52Z

<p>FredrikBerglund: /* Tillvägagångsätt */</p> <hr /> <div><br /> == Tillvägagångsätt ==<br /> <br /> Gnistbearbetning är en metod som innebär elektriska urladdningar mellan en anod (grafit eller koppar) och en katod (verktygsstål eller annat verktygsmaterial) i ett dielektriskt medium. Urladdningarna styrs så, att erosion av verktyget eller arbetsstycket äger rum. Anoden (elektroden) arbetar sig under gnistningen ned i arbetsstycket, vilket således får samma konturer som anoden. Dielektrikat eller spolvätskan, som den också kallas, joniseras vid urladdningen. De positivt laddade jonerna träffar katoden, varvid temperaturen i stålets yttersta skikt stiger så högt(10–50 000°C) att det smälter eller förångas och bildar små smälta droppar, vilka kastas ut som avverkade ”spån” i dielektrikat. De kratrar som uppstår, och ibland även spån som ej helt släppt, igenkänns lätt på ett tvärsnitt från en bearbetad yta.<br /> http://robotmuseum.se/Mappar/Motorhistorik/ARM_A3_Komponetreparationer/ARM_07_Gnisybehandling/ARM_Gnistbearbetning-filer/image003.jpg<br /> <br /> == Två olika typer av gnistbearbetning ==<br /> <br /> 1. Sänkgnistning är verktyget en negativ elektrod som getts den form man önskar på det färdiga <br /> man önskar på det färdiga arbetsstycket. Elektroden tillverkas vanligen av koppar eller grafit. Arbetsstycke och verktyg hålls nedsänkta i en vätska som oftast är fotogen. Gnistor förångar materialet på arbetsstyckets yta och materialet övergår till vätskan. <br /> <br /> 2. Vid trådgnistning förs en tunn tråd som är en elektrod fram genom arbetsmaterialet. Metoden kan liknas vid lövsågning. Tråden spolas hela tiden fram vinkelrätt mot inmatningsriktningen för att motverka den förslitning i elektroden som uppstår vid gnistbildningen.<br /> <br /> == fördelar och nackdelar ==<br /> <br /> Fördelar med denna bearbetning är att den klara oftast de flesta materialen och är ganska precis. Nackdelar är att den drar mycket energi men det blir även mycket varmt så man måste kyla ned materialet för att det inte ska smälta.<br /> <br /> == användningsområden ==<br /> <br /> Det används till att forma och bearbeta hårda material med former som är komplicerade att göra. För det mesta så används det inom verkstaden och även inom industrin.<br /> <br /> == Kostnader per tillfälle ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| TUOmRzoEkFM |300|right }}<br /> <br /> Kostnaderna varier beroende på vad el priserna ligger och även hur mycket vatten an behöver för att kyla den. Då man använder mycket el för att kyla den.</div>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Gnistbearbetning&diff=34513 2016-02-07T18:36:24Z

<p>FredrikBerglund: /* Tillvägagångsätt */</p> <hr /> <div><br /> == Tillvägagångsätt ==<br /> <br /> Gnistbearbetning är en metod som innebär elektriska urladdningar mellan en anod (grafit eller koppar) och en katod (verktygsstål eller annat verktygsmaterial) i ett dielektriskt medium. Urladdningarna styrs så, att erosion av verktyget eller arbetsstycket äger rum. Anoden (elektroden) arbetar sig under gnistningen ned i arbetsstycket, vilket således får samma konturer som anoden. Dielektrikat eller spolvätskan, som den också kallas, joniseras vid urladdningen. De positivt laddade jonerna träffar katoden, varvid temperaturen i stålets yttersta skikt stiger så högt(10–50 000°C) att det smälter eller förångas och bildar små smälta droppar, vilka kastas ut som avverkade ”spån” i dielektrikat. De kratrar som uppstår, och ibland även spån som ej helt släppt, igenkänns lätt på ett tvärsnitt från en bearbetad yta.<br /> <br /> == Två olika typer av gnistbearbetning ==<br /> <br /> 1. Sänkgnistning är verktyget en negativ elektrod som getts den form man önskar på det färdiga <br /> man önskar på det färdiga arbetsstycket. Elektroden tillverkas vanligen av koppar eller grafit. Arbetsstycke och verktyg hålls nedsänkta i en vätska som oftast är fotogen. Gnistor förångar materialet på arbetsstyckets yta och materialet övergår till vätskan. <br /> <br /> 2. Vid trådgnistning förs en tunn tråd som är en elektrod fram genom arbetsmaterialet. Metoden kan liknas vid lövsågning. Tråden spolas hela tiden fram vinkelrätt mot inmatningsriktningen för att motverka den förslitning i elektroden som uppstår vid gnistbildningen.<br /> <br /> == fördelar och nackdelar ==<br /> <br /> Fördelar med denna bearbetning är att den klara oftast de flesta materialen och är ganska precis. Nackdelar är att den drar mycket energi men det blir även mycket varmt så man måste kyla ned materialet för att det inte ska smälta.<br /> <br /> == användningsområden ==<br /> <br /> Det används till att forma och bearbeta hårda material med former som är komplicerade att göra. För det mesta så används det inom verkstaden och även inom industrin.<br /> <br /> == Kostnader per tillfälle ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| TUOmRzoEkFM |300|right }}<br /> <br /> Kostnaderna varier beroende på vad el priserna ligger och även hur mycket vatten an behöver för att kyla den. Då man använder mycket el för att kyla den.</div>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Gnistbearbetning&diff=34512 2016-02-07T18:23:09Z

<p>FredrikBerglund: </p> <hr /> <div><br /> == Tillvägagångsätt ==<br /> <br /> När man bearbetar ett material med gnisterna så skapas en skillnad mellan två material vilket leder till att det inte orkar hålla emot längre. Då så skickas en gnista iväg som gör ett slags i hål i materialet.<br /> <br /> == Två olika typer av gnistbearbetning ==<br /> <br /> 1. Sänkgnistning är verktyget en negativ elektrod som getts den form man önskar på det färdiga <br /> man önskar på det färdiga arbetsstycket. Elektroden tillverkas vanligen av koppar eller grafit. Arbetsstycke och verktyg hålls nedsänkta i en vätska som oftast är fotogen. Gnistor förångar materialet på arbetsstyckets yta och materialet övergår till vätskan. <br /> <br /> 2. Vid trådgnistning förs en tunn tråd som är en elektrod fram genom arbetsmaterialet. Metoden kan liknas vid lövsågning. Tråden spolas hela tiden fram vinkelrätt mot inmatningsriktningen för att motverka den förslitning i elektroden som uppstår vid gnistbildningen.<br /> <br /> == fördelar och nackdelar ==<br /> <br /> Fördelar med denna bearbetning är att den klara oftast de flesta materialen och är ganska precis. Nackdelar är att den drar mycket energi men det blir även mycket varmt så man måste kyla ned materialet för att det inte ska smälta.<br /> <br /> == användningsområden ==<br /> <br /> Det används till att forma och bearbeta hårda material med former som är komplicerade att göra. För det mesta så används det inom verkstaden och även inom industrin.<br /> <br /> == Kostnader per tillfälle ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| TUOmRzoEkFM |300|right }}<br /> <br /> Kostnaderna varier beroende på vad el priserna ligger och även hur mycket vatten an behöver för att kyla den. Då man använder mycket el för att kyla den.</div>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Gnistbearbetning&diff=34511 2016-02-07T18:22:47Z

<p>FredrikBerglund: </p> <hr /> <div><br /> == Tillvägagångsätt ==<br /> <br /> När man bearbetar ett material med gnisterna så skapas en skillnad mellan två material vilket leder till att det inte orkar hålla emot längre. Då så skickas en gnista iväg som gör ett slags i hål i materialet.<br /> == Två olika typer av gnistbearbetning ==<br /> <br /> 1. Sänkgnistning är verktyget en negativ elektrod som getts den form man önskar på det färdiga <br /> man önskar på det färdiga arbetsstycket. Elektroden tillverkas vanligen av koppar eller grafit. Arbetsstycke och verktyg hålls nedsänkta i en vätska som oftast är fotogen. Gnistor förångar materialet på arbetsstyckets yta och materialet övergår till vätskan. <br /> <br /> 2. Vid trådgnistning förs en tunn tråd som är en elektrod fram genom arbetsmaterialet. Metoden kan liknas vid lövsågning. Tråden spolas hela tiden fram vinkelrätt mot inmatningsriktningen för att motverka den förslitning i elektroden som uppstår vid gnistbildningen.<br /> <br /> == fördelar och nackdelar ==<br /> <br /> Fördelar med denna bearbetning är att den klara oftast de flesta materialen och är ganska precis. Nackdelar är att den drar mycket energi men det blir även mycket varmt så man måste kyla ned materialet för att det inte ska smälta.<br /> <br /> == användningsområden ==<br /> <br /> Det används till att forma och bearbeta hårda material med former som är komplicerade att göra. För det mesta så används det inom verkstaden och även inom industrin.<br /> <br /> == Kostnader per tillfälle ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| TUOmRzoEkFM |300|right }}<br /> <br /> Kostnaderna varier beroende på vad el priserna ligger och även hur mycket vatten an behöver för att kyla den. Då man använder mycket el för att kyla den.</div>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Gnistbearbetning&diff=34510 2016-02-07T17:34:22Z

<p>FredrikBerglund: /* Lämpligheter för olika typer material */</p> <hr /> <div>== Tillvägagångsätt ==<br /> <br /> När man bearbetar ett material med gnisterna så skapas en skillnad mellan två material vilket leder till att det inte orkar hålla emot längre. Då så skickas en gnista iväg som gör ett slags i hål i materialet.<br /> <br /> == fördelar och nackdelar ==<br /> <br /> Fördelar med denna bearbetning är att den klara oftast de flesta materialen och är ganska precis. Nackdelar är att den drar mycket energi men det blir även mycket varmt så man måste kyla ned materialet för att det inte ska smälta.<br /> <br /> == användningsområden ==<br /> <br /> Det används till att forma och bearbeta hårda material med former som är komplicerade att göra. För det mesta så används det inom verkstaden och även inom industrin.<br /> <br /> == Kostnader per tillfälle ==<br /> <br /> {{#ev:youtube| TUOmRzoEkFM |300|right }}<br /> <br /> Kostnaderna varier beroende på vad el priserna ligger och även hur mycket vatten an behöver för att kyla den. Då man använder mycket el för att kyla den.</div>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Borkarbid&diff=33998 2016-01-29T14:05:06Z

<p>FredrikBerglund: /* Användningsområden */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : Densitet [2,52 g/cm³]<br /> : Hårdhet 9,5 (Mohs skala)<br /> : Utvidgningskoefficient 5,6 – 5,73 10-6 K–1<br /> : Värmeledningsförmåga 30 W/(m·K)<br /> : Resistivitet 0,001 Ωm<br /> <br /> == Allmänt ==<br /> <br /> Borkarbid är en kemisk förening av bor och kol. Den finns i flera former varav B4C är den vanligaste, men även B12C och B13C2 förekommer.<br /> Näst diamant och kubisk bornitrid är borkarbid det hårdaste material vi känner till. Eftersom det är svart till färgen kallas det ibland svart diamant. Det är hälsovådligt.<br /> <br /> == Framställning ==<br /> <br /> Borkarbid framställs genom reduktion av bortrioxid med kol i en ljusbågsugn över 1400 °C.<br /> <br /> == Användningsområden ==<br /> - Munstycken för exempelvis sandblästring.<br /> <br /> - Blästersand, poler- och slipmedel<br /> <br /> - Termoelement för höga temperaturer upp till 2 000°C.<br /> <br /> - Avskärmning av neotronstrålning.<br /> <br /> - Lättviktspansar. Stoppar effektivt pistolkulor, men när anslaghastigheten för projektiler från höghastighetsvapen överstiger 850 m/s ökar plötsligt inträngningsdjupet drastiskt. Det anses bero på att det ursprungligen kristallina materialet genom stöten övergår till ett amorft tillstånd.<br /> <br /> - Oxidationsskydd. Oxidationskänsliga material kan beläggas med en tunn skyddsfilm av borkarbid. Vid omkring 600 °C börjar borkarbiden oxidera och förbrukar då den oxygen som kan finnas i miljön. Intill smältpunkten blir borkarbiden en mycket viskös vätska, som hänger kvar på det som ska skyddas mot oxidering. Eventuella sprickor i skyddsfilmen, som kan ha uppkommit p.g.a. skillnader i utvidgningskoefficient mellan borkarbiden och underlaget, fylls då igen av den viskösa borkarbiden. Skyddsfilmen blir på så sätt självreparerande.<br /> <br /> == Länkar ==<br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Borkarbid</div>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Borkarbid&diff=33997 2016-01-29T14:03:30Z

<p>FredrikBerglund: /* Användningsområden */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : Densitet [2,52 g/cm³]<br /> : Hårdhet 9,5 (Mohs skala)<br /> : Utvidgningskoefficient 5,6 – 5,73 10-6 K–1<br /> : Värmeledningsförmåga 30 W/(m·K)<br /> : Resistivitet 0,001 Ωm<br /> <br /> == Allmänt ==<br /> <br /> Borkarbid är en kemisk förening av bor och kol. Den finns i flera former varav B4C är den vanligaste, men även B12C och B13C2 förekommer.<br /> Näst diamant och kubisk bornitrid är borkarbid det hårdaste material vi känner till. Eftersom det är svart till färgen kallas det ibland svart diamant. Det är hälsovådligt.<br /> <br /> == Framställning ==<br /> <br /> Borkarbid framställs genom reduktion av bortrioxid med kol i en ljusbågsugn över 1400 °C.<br /> <br /> == Användningsområden ==<br /> - Munstycken för exempelvis sandblästring.<br /> - Blästersand, poler- och slipmedel<br /> - Termoelement för höga temperaturer upp till 2 000°C.<br /> - Avskärmning av neotronstrålning.<br /> - Lättviktspansar. Stoppar effektivt pistolkulor, men när anslaghastigheten för projektiler från höghastighetsvapen överstiger 850 m/s ökar plötsligt inträngningsdjupet drastiskt. Det anses bero på att det ursprungligen kristallina materialet genom stöten övergår till ett amorft tillstånd.<br /> - Oxidationsskydd. Oxidationskänsliga material kan beläggas med en tunn skyddsfilm av borkarbid. Vid omkring 600 °C börjar borkarbiden oxidera och förbrukar då den oxygen som kan finnas i miljön. Intill smältpunkten blir borkarbiden en mycket viskös vätska, som hänger kvar på det som ska skyddas mot oxidering. Eventuella sprickor i skyddsfilmen, som kan ha uppkommit p.g.a. skillnader i utvidgningskoefficient mellan borkarbiden och underlaget, fylls då igen av den viskösa borkarbiden. Skyddsfilmen blir på så sätt självreparerande.<br /> <br /> == Länkar ==<br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Borkarbid</div>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Borkarbid&diff=33996 2016-01-29T13:56:50Z

<p>FredrikBerglund: /* Historia */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : Densitet [2,52 g/cm³]<br /> : Hårdhet 9,5 (Mohs skala)<br /> : Utvidgningskoefficient 5,6 – 5,73 10-6 K–1<br /> : Värmeledningsförmåga 30 W/(m·K)<br /> : Resistivitet 0,001 Ωm<br /> <br /> == Allmänt ==<br /> <br /> Borkarbid är en kemisk förening av bor och kol. Den finns i flera former varav B4C är den vanligaste, men även B12C och B13C2 förekommer.<br /> Näst diamant och kubisk bornitrid är borkarbid det hårdaste material vi känner till. Eftersom det är svart till färgen kallas det ibland svart diamant. Det är hälsovådligt.<br /> <br /> == Framställning ==<br /> <br /> Borkarbid framställs genom reduktion av bortrioxid med kol i en ljusbågsugn över 1400 °C.<br /> <br /> == Användningsområden ==<br /> <br /> == Länkar ==<br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Borkarbid</div>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Borkarbid&diff=33995 2016-01-29T13:55:31Z

<p>FredrikBerglund: /* Pris */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : Densitet [2,52 g/cm³]<br /> : Hårdhet 9,5 (Mohs skala)<br /> : Utvidgningskoefficient 5,6 – 5,73 10-6 K–1<br /> : Värmeledningsförmåga 30 W/(m·K)<br /> : Resistivitet 0,001 Ωm<br /> <br /> == Allmänt ==<br /> <br /> Borkarbid är en kemisk förening av bor och kol. Den finns i flera former varav B4C är den vanligaste, men även B12C och B13C2 förekommer.<br /> Näst diamant och kubisk bornitrid är borkarbid det hårdaste material vi känner till. Eftersom det är svart till färgen kallas det ibland svart diamant. Det är hälsovådligt.<br /> <br /> == Framställning ==<br /> <br /> Borkarbid framställs genom reduktion av bortrioxid med kol i en ljusbågsugn över 1400 °C.<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> <br /> == Länkar ==<br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Borkarbid</div>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Borkarbid&diff=33992 2016-01-29T13:49:49Z

<p>FredrikBerglund: /* Användning */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : Densitet [2,52 g/cm³]<br /> : Hårdhet 9,5 (Mohs skala)<br /> : Utvidgningskoefficient 5,6 – 5,73 10-6 K–1<br /> : Värmeledningsförmåga 30 W/(m·K)<br /> : Resistivitet 0,001 Ωm<br /> <br /> == Allmänt ==<br /> <br /> Borkarbid är en kemisk förening av bor och kol. Den finns i flera former varav B4C är den vanligaste, men även B12C och B13C2 förekommer.<br /> Näst diamant och kubisk bornitrid är borkarbid det hårdaste material vi känner till. Eftersom det är svart till färgen kallas det ibland svart diamant. Det är hälsovådligt.<br /> <br /> == Framställning ==<br /> <br /> Borkarbid framställs genom reduktion av bortrioxid med kol i en ljusbågsugn över 1400 °C.<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> <br /> == Pris ==<br /> <br /> Pris och kvaliteter<br /> <br /> == Länkar ==<br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Borkarbid</div>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Borkarbid&diff=33988 2016-01-29T13:40:57Z

<p>FredrikBerglund: /* Framställning */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : Densitet [2,52 g/cm³]<br /> : Hårdhet 9,5 (Mohs skala)<br /> : Utvidgningskoefficient 5,6 – 5,73 10-6 K–1<br /> : Värmeledningsförmåga 30 W/(m·K)<br /> : Resistivitet 0,001 Ωm<br /> <br /> == Användning ==<br /> <br /> == Framställning ==<br /> <br /> Borkarbid framställs genom reduktion av bortrioxid med kol i en ljusbågsugn över 1400 °C.<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> <br /> == Pris ==<br /> <br /> Pris och kvaliteter<br /> <br /> == Länkar ==<br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Borkarbid</div>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Borkarbid&diff=33987 2016-01-29T13:40:11Z

<p>FredrikBerglund: /* Länkar */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : Densitet [2,52 g/cm³]<br /> : Hårdhet 9,5 (Mohs skala)<br /> : Utvidgningskoefficient 5,6 – 5,73 10-6 K–1<br /> : Värmeledningsförmåga 30 W/(m·K)<br /> : Resistivitet 0,001 Ωm<br /> <br /> == Användning ==<br /> <br /> == Framställning ==<br /> <br /> Hur tillverkar man med materialet?<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> <br /> == Pris ==<br /> <br /> Pris och kvaliteter<br /> <br /> == Länkar ==<br /> https://sv.wikipedia.org/wiki/Borkarbid</div>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Borkarbid&diff=33984 2016-01-29T13:36:37Z

<p>FredrikBerglund: /* Materialegenskaper: */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : Densitet [2,52 g/cm³]<br /> : Hårdhet 9,5 (Mohs skala)<br /> : Utvidgningskoefficient 5,6 – 5,73 10-6 K–1<br /> : Värmeledningsförmåga 30 W/(m·K)<br /> : Resistivitet 0,001 Ωm<br /> <br /> == Användning ==<br /> <br /> == Framställning ==<br /> <br /> Hur tillverkar man med materialet?<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> <br /> == Pris ==<br /> <br /> Pris och kvaliteter<br /> <br /> == Länkar ==</div>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Borkarbid&diff=33980 2016-01-29T13:32:12Z

<p>FredrikBerglund: Skapade sidan med &#039;== Materialegenskaper: == : densitet [kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;] : hårdhet Mohs skala : längdutvidgningskoefficient [K&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;] : värmeledningsförmåga [W/(m K)] : resistivit...&#039;</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : densitet [kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;]<br /> : hårdhet Mohs skala<br /> : längdutvidgningskoefficient [K&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;]<br /> : värmeledningsförmåga [W/(m K)]<br /> : resistivitet [ohmmeter]<br /> <br /> == Användning ==<br /> <br /> == Framställning ==<br /> <br /> Hur tillverkar man med materialet?<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> <br /> == Pris ==<br /> <br /> Pris och kvaliteter<br /> <br /> == Länkar ==</div>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&diff=33974 2016-01-29T13:27:41Z

<p>FredrikBerglund: /* Keramer */</p> <hr /> <div><br /> * [[mall för material]]<br /> <br /> == Metaller ==<br /> <br /> * [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]<br /> * [[Bly]] av Felix<br /> * [[Brons]] av Philip S<br /> * [[Gallium]] av Fardin<br /> * [[Guld]] Max<br /> * [[Iridium]] av Tobias<br /> * [[Järn]] Spyridon<br /> * [[Kisel]] av Renars<br /> * [[Kobolt]] av Simon<br /> * [[Kolstål]] tom sida med mallar<br /> * [[Koppar]] av Christoffer<br /> * [[Krom]] av Richard<br /> * [[Kvicksilver]] av Daniel A<br /> * [[Lithium]] av Jakob<br /> * [[Mässing]] Soheil<br /> * [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin<br /> * [[Natrium]] av Khaled<br /> * [[Niob]] av Felix A<br /> * [[Osmium]] av Torn<br /> * [[Palladium]] av Edvin<br /> * [[Platina]] [[Arvid]]<br /> * [[Rostfritt stål]] av Adrian &lt;3<br /> * [[silver]] av Mario<br /> * [[Tenn]] av Ludvig<br /> * [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza<br /> * [[Uran]] av Ludvig G<br /> * [[Zink]] av Leo Wezelius<br /> * [[Magnesium]] av Christopher<br /> * [[Nickel]] av Nabbir<br /> * [[Vismut]] av Jonas<br /> * [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W<br /> * [[Lantan]] av Jesper<br /> <br /> == Plast ==<br /> <br /> * [[akryl]] / PMMA / plexiglas av Fredrika<br /> * [[Amidplast, PA]] av Kevin<br /> * [[Elastan]] av Emre<br /> * [[Epoxiplast]] av Anna<br /> * [[Esterplast]]<br /> * [[Fenolplast]]<br /> * [[frigolit]] av Rasmus<br /> * [[GoreTex]] av Madelene <br /> * [[Gummi]] av Johan<br /> ** [[Butylgummi]]<br /> ** [[Etenpropengummi]]<br /> ** [[Kloroprengummi]]<br /> ** [[Nitrilgummi]]<br /> ** [[Styrengummi]]<br /> * [[Kevlar]] av Lahon<br /> * [[Melaminplast]]<br /> * [[Polylaktid]] Elias<br /> * [[polyamid]] (nylon) Av Amanda<br /> * [[polyester]] av Casper<br /> * [[polyeten]] av Teodor<br /> * [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik<br /> * [[polypropen]] av [[Adem]]<br /> * [[Polystyren]] av Linnea<br /> * [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef<br /> * [[Silikon]] av Emma<br /> * [[Uretanplast]]<br /> * [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas<br /> * [[Viskos]] av Kani<br /> <br /> == Keramer ==<br /> <br /> * Aluminiumoxid, se [[Safir]]<br /> * [[Betong]] av Teodor E<br /> * [[Borkarbid]] xX Fredrik Xx<br /> * [[Bornitrid]]<br /> * [[Carbotanium]] av [[Johar]]<br /> * [[diamant]] av Nils<br /> * [[Glas]] av Savvas G<br /> * [[Grafen]] av [[Viktor]]<br /> * [[Grafit]] av Luan<br /> * [[Kiselkarbid]]<br /> * [[Kiselnitrid]]<br /> * [[Kolfiber]] John<br /> * [[Kvarts]] Kristofer<br /> * [[Marmor]] Adam<br /> * [[PICA-X]] av Dennis<br /> * [[Porslin]] David<br /> * [[Safir]] Marcus<br /> * [[Tegel]] av Linus<br /> * [[Titandiborid]]<br /> * [[Zirkoniumdioxid]]<br /> <br /> == Trä ==<br /> * [[Paper]] av [[Sten]]<br /> <br /> === Träslag ===<br /> <br /> * [[Bambu]] av Zacharias<br /> * [[Björk]] av Lucas<br /> * [[Ek]] Simon B<br /> * [[Furu]] Robin och Tilla<br /> * [[Lignum Vitae]] Noah<br /> * [[Kork]] Gustav L<br /> <br /> === Bygg ===<br /> <br /> * [[Gipsskiva]] av Josefine<br /> * [[MDF]] av Jesper<br /> * [[HDF]] av Viktor<br /> * [[Plywood]] av Mikael<br /> * [[Spånskiva]] av Sperman<br /> * [[Mineralull]]<br /> * [[kalksten]] av mohammed<br /> <br /> === Träprodukter ===<br /> <br /> * [[Papper]] Av: Daniel<br /> * [[Wellpapp]] av Elin<br /> <br /> ==Fiber==<br /> <br /> * [[Aramid]] av Ali<br /> *[[Ull]] av Saman<br /> * [[Glasfiber]] av Jesper<br /> * [[Hampa]] av Nikita<br /> * [[Bomull]] av Sandel<br /> <br /> == Övrigt ==<br /> <br /> * [[Silke]] av Niklas<br /> <br /> * [[Linoleum]]</div>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&diff=33972 2016-01-29T13:25:04Z

<p>FredrikBerglund: /* Bygg */</p> <hr /> <div><br /> * [[mall för material]]<br /> <br /> == Metaller ==<br /> <br /> * [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]<br /> * [[Bly]] av Felix<br /> * [[Brons]] av Philip S<br /> * [[Gallium]] av Fardin<br /> * [[Guld]] Max<br /> * [[Iridium]] av Tobias<br /> * [[Järn]] Spyridon<br /> * [[Kisel]] av Renars<br /> * [[Kobolt]] av Simon<br /> * [[Kolstål]] tom sida med mallar<br /> * [[Koppar]] av Christoffer<br /> * [[Krom]] av Richard<br /> * [[Kvicksilver]] av Daniel A<br /> * [[Lithium]] av Jakob<br /> * [[Mässing]] Soheil<br /> * [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin<br /> * [[Natrium]] av Khaled<br /> * [[Niob]] av Felix A<br /> * [[Osmium]] av Torn<br /> * [[Palladium]] av Edvin<br /> * [[Platina]] [[Arvid]]<br /> * [[Rostfritt stål]] av Adrian &lt;3<br /> * [[silver]] av Mario<br /> * [[Tenn]] av Ludvig<br /> * [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza<br /> * [[Uran]] av Ludvig G<br /> * [[Zink]] av Leo Wezelius<br /> * [[Magnesium]] av Christopher<br /> * [[Nickel]] av Nabbir<br /> * [[Vismut]] av Jonas<br /> * [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W<br /> * [[Lantan]] av Jesper<br /> <br /> == Plast ==<br /> <br /> * [[akryl]] / PMMA / plexiglas av Fredrika<br /> * [[Amidplast, PA]] av Kevin<br /> * [[Elastan]] av Emre<br /> * [[Epoxiplast]] av Anna<br /> * [[Esterplast]]<br /> * [[Fenolplast]]<br /> * [[frigolit]] av Rasmus<br /> * [[GoreTex]] av Madelene <br /> * [[Gummi]] av Johan<br /> ** [[Butylgummi]]<br /> ** [[Etenpropengummi]]<br /> ** [[Kloroprengummi]]<br /> ** [[Nitrilgummi]]<br /> ** [[Styrengummi]]<br /> * [[Kevlar]] av Lahon<br /> * [[Melaminplast]]<br /> * [[Polylaktid]] Elias<br /> * [[polyamid]] (nylon) Av Amanda<br /> * [[polyester]] av Casper<br /> * [[polyeten]] av Teodor<br /> * [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik<br /> * [[polypropen]] av [[Adem]]<br /> * [[Polystyren]] av Linnea<br /> * [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef<br /> * [[Silikon]] av Emma<br /> * [[Uretanplast]]<br /> * [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas<br /> * [[Viskos]] av Kani<br /> <br /> == Keramer ==<br /> <br /> * Aluminiumoxid, se [[Safir]]<br /> * [[Betong]] av Teodor E<br /> * [[Borkarbid]]<br /> * [[Bornitrid]]<br /> * [[Carbotanium]] av [[Johar]]<br /> * [[diamant]] av Nils<br /> * [[Glas]] av Savvas G<br /> * [[Grafen]] av [[Viktor]]<br /> * [[Grafit]] av Luan<br /> * [[Kiselkarbid]]<br /> * [[Kiselnitrid]]<br /> * [[Kolfiber]] John<br /> * [[Kvarts]] Kristofer<br /> * [[Marmor]] Adam<br /> * [[PICA-X]] av Dennis<br /> * [[Porslin]] David<br /> * [[Safir]] Marcus<br /> * [[Tegel]] av Linus<br /> * [[Titandiborid]]<br /> * [[Zirkoniumdioxid]]<br /> <br /> == Trä ==<br /> * [[Paper]] av [[Sten]]<br /> <br /> === Träslag ===<br /> <br /> * [[Bambu]] av Zacharias<br /> * [[Björk]] av Lucas<br /> * [[Ek]] Simon B<br /> * [[Furu]] Robin och Tilla<br /> * [[Lignum Vitae]] Noah<br /> * [[Kork]] Gustav L<br /> <br /> === Bygg ===<br /> <br /> * [[Gipsskiva]] av Josefine<br /> * [[MDF]] av Jesper<br /> * [[HDF]] av Viktor<br /> * [[Plywood]] av Mikael<br /> * [[Spånskiva]] av Sperman<br /> * [[Mineralull]]<br /> * [[kalksten]] av mohammed<br /> <br /> === Träprodukter ===<br /> <br /> * [[Papper]] Av: Daniel<br /> * [[Wellpapp]] av Elin<br /> <br /> ==Fiber==<br /> <br /> * [[Aramid]] av Ali<br /> *[[Ull]] av Saman<br /> * [[Glasfiber]] av Jesper<br /> * [[Hampa]] av Nikita<br /> * [[Bomull]] av Sandel<br /> <br /> == Övrigt ==<br /> <br /> * [[Silke]] av Niklas<br /> <br /> * [[Linoleum]]</div>

FredrikBerglund https://wikiskola.se/index.php?title=Mineralull&diff=33971 2016-01-29T13:22:36Z

<p>FredrikBerglund: /* Användning */</p> <hr /> <div>== Materialegenskaper: == <br /> : densitet [kg/m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;]<br /> : hårdhet Mohs skala<br /> : längdutvidgningskoefficient [K&lt;sup&gt;-1&lt;/sup&gt;]<br /> : värmeledningsförmåga [W/(m K)]<br /> : resistivitet [ohmmeter]<br /> <br /> == Användning ==<br /> Mineralull är ett samlingsnamn för byggnadsmaterial av mineralfiber som i första hand används för värmeisolering, men även för ljudabsorption. Fibrerna är långa och tunna och bildar en porös massa. Mineralull delas in i två huvudtyper, glasull och stenull, beroende på basmaterial.<br /> <br /> == Framställning ==<br /> <br /> Hur tillverkar man med materialet?<br /> <br /> == Historia ==<br /> <br /> Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?<br /> <br /> == Pris ==<br /> <br /> Pris och kvaliteter<br /> <br /> == Länkar ==</div>

FredrikBerglund