https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&feedformat=atom&user=ForsanderWikiskola - Användarbidrag [sv]2026-04-21T20:39:25ZAnvändarbidragMediaWiki 1.41.1https://wikiskola.se/index.php?title=DC-motorn&diff=49455DC-motorn2018-12-07T09:16:37Z<p>Forsander: /* Användningsområde */</p>
<hr />
<div>== Funktion ==<br />
[[Fil:Hbridge dc motor.JPG|200px|höger]]<br />
<br />
En DC motor är en Elektrisk motor som omvandlar elektrisk ström till rörelse energi. Detta görs genom att linda in en metallbit med koppartråd som formar en spole och runt spolen har man vanliga magneter. Spolen leder elektrisk ström som polariserar metallbiten. Den polariserade metallen nu roterar för att ställa in sig efter magneterna som omgiver spolen detta är var som skapar rörelsen i en DC motor. För att få en kontinuerlig rörelse så har man ett mellanrum i spolen så att när metallen gjort ett halvvarv ändras polariteten i och med att strömmens riktning i spolen ändrar sida. Detta är vad skapar en kontinuerlig rörelse. <br />
<br />
<br />
En modern DC motor byggs oftast med två terminaler. Dessa användes för att få mer kontroll på det motorn kan göra. Om du leder ström genom terminalerna så snurrar motorn. Om du roterar terminalerna så snurrar spolen åt andra sidan. Om du sluter leda ström genom terminalerna så förlorar motorn sin kraft och kommer till ett stop. Om motorn kortsluts så kommer motor till en omedelbar stop. De bästa utav DC motorna har fyra terminaler istället för två. Detta gör så att motorn kan fungera på det sätt jag skrev ovan.<br />
<br />
== Användningsområde ==<br />
Det finns flera olika användnings områden för DC-motorer. De flesta DC-motorer används inom kommersiell bruk.<br />
Till exempel elektriska tandborstar, radiostyrda bilar, vissa växellådor, elektriska leksaker och fläktar.<br />
<br />
== Prestanda ==<br />
[[Fil:Challes bild.png|400px|ramlös|höger]]<br />
Motorer har vridmoment-kurvor. För en fast ingångsspänning från ett batteri sänks motorvarvtalet när det laddas. Med fri belastning på axeln (fri körning) körs motorn med fri last (NLS), den snabbaste möjliga hastigheten för den spänningen. När axeln är fullt lastad och inte får röra sig är hastigheten noll och motorn producerar sitt stallmoment (ST), det maximala möjliga vridmomentet. Vid stallvridmoment är strömmen utdragen från batteriet maximalt, liksom motorns uppvärmning. Motorerna ska endast användas i stall endast under korta perioder (sekunder) för att spara batterier och för att motorn ska smälta. Diagrammet nedan visar en idealmomenthastighetskurva. Punkten som betecknas som driftspunkt indikerar den hastighet som motorn kommer att köra vid körning av en specifik arbetsbelastning. När den belastningen ändras glider arbetspunkten upp och ner vridmomentkurvan.<br />
<br />
Här nedan kan ni se ett exempel på en tabell för en normal 10 Watts DC-motor:<br />
[[Fil:Motor-image-003.png|centrerad]]<br />
<br />
ω = ω<sub>0</sub> - kT, där ω<sub>0</sub> är vinkelhastigheten utan extern belastning men ändamålsenlig och verklig friktion etc.<br />
<br />
T är vridmomentet som produceras av motorn för att balansera den yttre belastningen, och k är systemkonstanten som beskriver den hastighet vid vilken ω minskar när T ökar.<br />
<br />
Ställhastigheten för en elektrisk motor nås mycket snabbt; Acceleration observeras inte lätt i våra experiment.<br />
<br />
Systemets prestanda beskrivs av ω mot T-kurvan. Den mekaniska effektkurvan kan beräknas genom att multiplicera Tω = P och plotta P mot T.<br />
<br />
Det kan visas att den maximala mekaniska effekten ligger vid det vridmomentet som är hälften av vridmomentet vid vilket ω = 0, dvs hälften av "stall" vridmomentet.<br />
<br />
== Pris och inköpsställen ==<br />
https://www.transmotec.se/produkt-kategori/dc-motorer/<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
På den här sidan så får du veta allt du behöver om Dc-motorer innan köp då de ger detaljerad information om hur stora motorerna är, hur starka de är osv. De har bra pris jämfört med andra sidor där motorerna kostar flera tusen.<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
<br />
== Källor ==<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
http://www.me.umn.edu/courses/me2011/arduino/technotes/dcmotors/motor-tutorial/ <br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
http://eelinux.ee.usm.maine.edu<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
https://community.nxp.com/docs/DOC-1067<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
https://www.transmotec.se/produkt-kategori/dc-motorer/<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
compotech.se<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------</div>Forsanderhttps://wikiskola.se/index.php?title=DC-motorn&diff=49447DC-motorn2018-12-07T09:14:36Z<p>Forsander: /* Användningsområde */</p>
<hr />
<div>== Funktion ==<br />
En DC motor är en Elektrisk motor som omvandlar elektrisk ström till rörelse energi. Detta görs genom att linda in en metallbit med koppartråd som formar en spole och runt spolen har man vanliga magneter. Spolen leder elektrisk ström som polariserar metallbiten. Den polariserade metallen nu roterar för att ställa in sig efter magneterna som omgiver spolen detta är var som skapar rörelsen i en DC motor. För att få en kontinuerlig rörelse så har man ett mellanrum i spolen så att när metallen gjort ett halvvarv ändras polariteten i och med att strömmens riktning i spolen ändrar sida. Detta är vad skapar en kontinuerlig rörelse. <br />
<br />
[[Fil:Hbridge dc motor.JPG|200px|höger]]<br />
<br />
En modern DC motor byggs oftast med två terminaler. Dessa användes för att få mer kontroll på det motorn kan göra. Om du leder ström genom terminalerna så snurrar motorn. Om du roterar terminalerna så snurrar spolen åt andra sidan. Om du sluter leda ström genom terminalerna så förlorar motorn sin kraft och kommer till ett stop. Om motorn kortsluts så kommer motor till en omedelbar stop. De bästa utav DC motorna har fyra terminaler istället för två. Detta gör så att motorn kan fungera på det sätt jag skrev ovan.<br />
<br />
== Användningsområde ==<br />
[[Fil:Sonicare.jpg|70px|höger]]<br />
Det finns flera olika användnings områden för DC-motorer. De flesta DC-motorer används inom kommersiell bruk.<br />
Till exempel elektriska tandborstar, radiostyrda bilar, vissa växellådor, elektriska leksaker och fläktar.<br />
<br />
== Prestanda ==<br />
[[Fil:Challes bild.png|400px|ramlös|höger]]<br />
Motorer har vridmoment-kurvor. För en fast ingångsspänning från ett batteri sänks motorvarvtalet när det laddas. Med fri belastning på axeln (fri körning) körs motorn med fri last (NLS), den snabbaste möjliga hastigheten för den spänningen. När axeln är fullt lastad och inte får röra sig är hastigheten noll och motorn producerar sitt stallmoment (ST), det maximala möjliga vridmomentet. Vid stallvridmoment är strömmen utdragen från batteriet maximalt, liksom motorns uppvärmning. Motorerna ska endast användas i stall endast under korta perioder (sekunder) för att spara batterier och för att motorn ska smälta. Diagrammet nedan visar en idealmomenthastighetskurva. Punkten som betecknas som driftspunkt indikerar den hastighet som motorn kommer att köra vid körning av en specifik arbetsbelastning. När den belastningen ändras glider arbetspunkten upp och ner vridmomentkurvan.<br />
<br />
Här nedan kan ni se ett exempel på en tabell för en normal 10 Watts DC-motor:<br />
[[Fil:Motor-image-003.png|centrerad]]<br />
<br />
ω = ω<sub>0</sub> - kT, där ω<sub>0</sub> är vinkelhastigheten utan extern belastning men ändamålsenlig och verklig friktion etc.<br />
<br />
T är vridmomentet som produceras av motorn för att balansera den yttre belastningen, och k är systemkonstanten som beskriver den hastighet vid vilken ω minskar när T ökar.<br />
<br />
Ställhastigheten för en elektrisk motor nås mycket snabbt; Acceleration observeras inte lätt i våra experiment.<br />
<br />
Systemets prestanda beskrivs av ω mot T-kurvan. Den mekaniska effektkurvan kan beräknas genom att multiplicera Tω = P och plotta P mot T.<br />
<br />
Det kan visas att den maximala mekaniska effekten ligger vid det vridmomentet som är hälften av vridmomentet vid vilket ω = 0, dvs hälften av "stall" vridmomentet.<br />
<br />
== Pris och inköpsställen ==<br />
https://www.transmotec.se/produkt-kategori/dc-motorer/<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
På den här sidan så får du veta allt du behöver om Dc-motorer innan köp då de ger detaljerad information om hur stora motorerna är, hur starka de är osv. De har bra pris jämfört med andra sidor där motorerna kostar flera tusen.<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
<br />
== Källor ==<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
http://www.me.umn.edu/courses/me2011/arduino/technotes/dcmotors/motor-tutorial/ <br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
http://eelinux.ee.usm.maine.edu<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
https://community.nxp.com/docs/DOC-1067<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
https://www.transmotec.se/produkt-kategori/dc-motorer/<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
compotech.se<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------</div>Forsanderhttps://wikiskola.se/index.php?title=DC-motorn&diff=49445DC-motorn2018-12-07T09:14:11Z<p>Forsander: /* Användningsområde */</p>
<hr />
<div>== Funktion ==<br />
En DC motor är en Elektrisk motor som omvandlar elektrisk ström till rörelse energi. Detta görs genom att linda in en metallbit med koppartråd som formar en spole och runt spolen har man vanliga magneter. Spolen leder elektrisk ström som polariserar metallbiten. Den polariserade metallen nu roterar för att ställa in sig efter magneterna som omgiver spolen detta är var som skapar rörelsen i en DC motor. För att få en kontinuerlig rörelse så har man ett mellanrum i spolen så att när metallen gjort ett halvvarv ändras polariteten i och med att strömmens riktning i spolen ändrar sida. Detta är vad skapar en kontinuerlig rörelse. <br />
<br />
[[Fil:Hbridge dc motor.JPG|200px|höger]]<br />
<br />
En modern DC motor byggs oftast med två terminaler. Dessa användes för att få mer kontroll på det motorn kan göra. Om du leder ström genom terminalerna så snurrar motorn. Om du roterar terminalerna så snurrar spolen åt andra sidan. Om du sluter leda ström genom terminalerna så förlorar motorn sin kraft och kommer till ett stop. Om motorn kortsluts så kommer motor till en omedelbar stop. De bästa utav DC motorna har fyra terminaler istället för två. Detta gör så att motorn kan fungera på det sätt jag skrev ovan.<br />
<br />
== Användningsområde ==<br />
Det finns flera olika användnings områden för DC-motorer. De flesta DC-motorer används inom kommersiell bruk.<br />
Till exempel elektriska tandborstar, radiostyrda bilar, vissa växellådor, elektriska leksaker och fläktar.<br />
[[Fil:Sonicare.jpg|100px|höger]]<br />
<br />
== Prestanda ==<br />
[[Fil:Challes bild.png|400px|ramlös|höger]]<br />
Motorer har vridmoment-kurvor. För en fast ingångsspänning från ett batteri sänks motorvarvtalet när det laddas. Med fri belastning på axeln (fri körning) körs motorn med fri last (NLS), den snabbaste möjliga hastigheten för den spänningen. När axeln är fullt lastad och inte får röra sig är hastigheten noll och motorn producerar sitt stallmoment (ST), det maximala möjliga vridmomentet. Vid stallvridmoment är strömmen utdragen från batteriet maximalt, liksom motorns uppvärmning. Motorerna ska endast användas i stall endast under korta perioder (sekunder) för att spara batterier och för att motorn ska smälta. Diagrammet nedan visar en idealmomenthastighetskurva. Punkten som betecknas som driftspunkt indikerar den hastighet som motorn kommer att köra vid körning av en specifik arbetsbelastning. När den belastningen ändras glider arbetspunkten upp och ner vridmomentkurvan.<br />
<br />
Här nedan kan ni se ett exempel på en tabell för en normal 10 Watts DC-motor:<br />
[[Fil:Motor-image-003.png|centrerad]]<br />
<br />
ω = ω<sub>0</sub> - kT, där ω<sub>0</sub> är vinkelhastigheten utan extern belastning men ändamålsenlig och verklig friktion etc.<br />
<br />
T är vridmomentet som produceras av motorn för att balansera den yttre belastningen, och k är systemkonstanten som beskriver den hastighet vid vilken ω minskar när T ökar.<br />
<br />
Ställhastigheten för en elektrisk motor nås mycket snabbt; Acceleration observeras inte lätt i våra experiment.<br />
<br />
Systemets prestanda beskrivs av ω mot T-kurvan. Den mekaniska effektkurvan kan beräknas genom att multiplicera Tω = P och plotta P mot T.<br />
<br />
Det kan visas att den maximala mekaniska effekten ligger vid det vridmomentet som är hälften av vridmomentet vid vilket ω = 0, dvs hälften av "stall" vridmomentet.<br />
<br />
== Pris och inköpsställen ==<br />
https://www.transmotec.se/produkt-kategori/dc-motorer/<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
På den här sidan så får du veta allt du behöver om Dc-motorer innan köp då de ger detaljerad information om hur stora motorerna är, hur starka de är osv. De har bra pris jämfört med andra sidor där motorerna kostar flera tusen.<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
<br />
== Källor ==<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
http://www.me.umn.edu/courses/me2011/arduino/technotes/dcmotors/motor-tutorial/ <br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
http://eelinux.ee.usm.maine.edu<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
https://community.nxp.com/docs/DOC-1067<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
https://www.transmotec.se/produkt-kategori/dc-motorer/<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
compotech.se<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------</div>Forsanderhttps://wikiskola.se/index.php?title=DC-motorn&diff=49444DC-motorn2018-12-07T09:13:32Z<p>Forsander: /* Användningsområde */</p>
<hr />
<div>== Funktion ==<br />
En DC motor är en Elektrisk motor som omvandlar elektrisk ström till rörelse energi. Detta görs genom att linda in en metallbit med koppartråd som formar en spole och runt spolen har man vanliga magneter. Spolen leder elektrisk ström som polariserar metallbiten. Den polariserade metallen nu roterar för att ställa in sig efter magneterna som omgiver spolen detta är var som skapar rörelsen i en DC motor. För att få en kontinuerlig rörelse så har man ett mellanrum i spolen så att när metallen gjort ett halvvarv ändras polariteten i och med att strömmens riktning i spolen ändrar sida. Detta är vad skapar en kontinuerlig rörelse. <br />
<br />
[[Fil:Hbridge dc motor.JPG|200px|höger]]<br />
<br />
En modern DC motor byggs oftast med två terminaler. Dessa användes för att få mer kontroll på det motorn kan göra. Om du leder ström genom terminalerna så snurrar motorn. Om du roterar terminalerna så snurrar spolen åt andra sidan. Om du sluter leda ström genom terminalerna så förlorar motorn sin kraft och kommer till ett stop. Om motorn kortsluts så kommer motor till en omedelbar stop. De bästa utav DC motorna har fyra terminaler istället för två. Detta gör så att motorn kan fungera på det sätt jag skrev ovan.<br />
<br />
== Användningsområde ==<br />
Det finns flera olika användnings områden för DC-motorer. De flesta DC-motorer används inom kommersiell bruk.<br />
Till exempel elektriska tandborstar, radiostyrda bilar, vissa växellådor, elektriska leksaker och fläktar.<br />
[[Fil:Sonicare.jpg|50px]]<br />
<br />
== Prestanda ==<br />
[[Fil:Challes bild.png|400px|ramlös|höger]]<br />
Motorer har vridmoment-kurvor. För en fast ingångsspänning från ett batteri sänks motorvarvtalet när det laddas. Med fri belastning på axeln (fri körning) körs motorn med fri last (NLS), den snabbaste möjliga hastigheten för den spänningen. När axeln är fullt lastad och inte får röra sig är hastigheten noll och motorn producerar sitt stallmoment (ST), det maximala möjliga vridmomentet. Vid stallvridmoment är strömmen utdragen från batteriet maximalt, liksom motorns uppvärmning. Motorerna ska endast användas i stall endast under korta perioder (sekunder) för att spara batterier och för att motorn ska smälta. Diagrammet nedan visar en idealmomenthastighetskurva. Punkten som betecknas som driftspunkt indikerar den hastighet som motorn kommer att köra vid körning av en specifik arbetsbelastning. När den belastningen ändras glider arbetspunkten upp och ner vridmomentkurvan.<br />
<br />
Här nedan kan ni se ett exempel på en tabell för en normal 10 Watts DC-motor:<br />
[[Fil:Motor-image-003.png|centrerad]]<br />
<br />
ω = ω<sub>0</sub> - kT, där ω<sub>0</sub> är vinkelhastigheten utan extern belastning men ändamålsenlig och verklig friktion etc.<br />
<br />
T är vridmomentet som produceras av motorn för att balansera den yttre belastningen, och k är systemkonstanten som beskriver den hastighet vid vilken ω minskar när T ökar.<br />
<br />
Ställhastigheten för en elektrisk motor nås mycket snabbt; Acceleration observeras inte lätt i våra experiment.<br />
<br />
Systemets prestanda beskrivs av ω mot T-kurvan. Den mekaniska effektkurvan kan beräknas genom att multiplicera Tω = P och plotta P mot T.<br />
<br />
Det kan visas att den maximala mekaniska effekten ligger vid det vridmomentet som är hälften av vridmomentet vid vilket ω = 0, dvs hälften av "stall" vridmomentet.<br />
<br />
== Pris och inköpsställen ==<br />
https://www.transmotec.se/produkt-kategori/dc-motorer/<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
På den här sidan så får du veta allt du behöver om Dc-motorer innan köp då de ger detaljerad information om hur stora motorerna är, hur starka de är osv. De har bra pris jämfört med andra sidor där motorerna kostar flera tusen.<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
<br />
== Källor ==<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
http://www.me.umn.edu/courses/me2011/arduino/technotes/dcmotors/motor-tutorial/ <br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
http://eelinux.ee.usm.maine.edu<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
https://community.nxp.com/docs/DOC-1067<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
https://www.transmotec.se/produkt-kategori/dc-motorer/<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
compotech.se<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------</div>Forsanderhttps://wikiskola.se/index.php?title=DC-motorn&diff=49441DC-motorn2018-12-07T09:13:13Z<p>Forsander: /* Användningsområde */</p>
<hr />
<div>== Funktion ==<br />
En DC motor är en Elektrisk motor som omvandlar elektrisk ström till rörelse energi. Detta görs genom att linda in en metallbit med koppartråd som formar en spole och runt spolen har man vanliga magneter. Spolen leder elektrisk ström som polariserar metallbiten. Den polariserade metallen nu roterar för att ställa in sig efter magneterna som omgiver spolen detta är var som skapar rörelsen i en DC motor. För att få en kontinuerlig rörelse så har man ett mellanrum i spolen så att när metallen gjort ett halvvarv ändras polariteten i och med att strömmens riktning i spolen ändrar sida. Detta är vad skapar en kontinuerlig rörelse. <br />
<br />
[[Fil:Hbridge dc motor.JPG|200px|höger]]<br />
<br />
En modern DC motor byggs oftast med två terminaler. Dessa användes för att få mer kontroll på det motorn kan göra. Om du leder ström genom terminalerna så snurrar motorn. Om du roterar terminalerna så snurrar spolen åt andra sidan. Om du sluter leda ström genom terminalerna så förlorar motorn sin kraft och kommer till ett stop. Om motorn kortsluts så kommer motor till en omedelbar stop. De bästa utav DC motorna har fyra terminaler istället för två. Detta gör så att motorn kan fungera på det sätt jag skrev ovan.<br />
<br />
== Användningsområde ==<br />
Det finns flera olika användnings områden för DC-motorer. De flesta DC-motorer används inom kommersiell bruk.<br />
Till exempel elektriska tandborstar, radiostyrda bilar, vissa växellådor, elektriska leksaker och fläktar.<br />
[[Fil:Sonicare.jpg|300px]]<br />
<br />
== Prestanda ==<br />
[[Fil:Challes bild.png|400px|ramlös|höger]]<br />
Motorer har vridmoment-kurvor. För en fast ingångsspänning från ett batteri sänks motorvarvtalet när det laddas. Med fri belastning på axeln (fri körning) körs motorn med fri last (NLS), den snabbaste möjliga hastigheten för den spänningen. När axeln är fullt lastad och inte får röra sig är hastigheten noll och motorn producerar sitt stallmoment (ST), det maximala möjliga vridmomentet. Vid stallvridmoment är strömmen utdragen från batteriet maximalt, liksom motorns uppvärmning. Motorerna ska endast användas i stall endast under korta perioder (sekunder) för att spara batterier och för att motorn ska smälta. Diagrammet nedan visar en idealmomenthastighetskurva. Punkten som betecknas som driftspunkt indikerar den hastighet som motorn kommer att köra vid körning av en specifik arbetsbelastning. När den belastningen ändras glider arbetspunkten upp och ner vridmomentkurvan.<br />
<br />
Här nedan kan ni se ett exempel på en tabell för en normal 10 Watts DC-motor:<br />
[[Fil:Motor-image-003.png|centrerad]]<br />
<br />
ω = ω<sub>0</sub> - kT, där ω<sub>0</sub> är vinkelhastigheten utan extern belastning men ändamålsenlig och verklig friktion etc.<br />
<br />
T är vridmomentet som produceras av motorn för att balansera den yttre belastningen, och k är systemkonstanten som beskriver den hastighet vid vilken ω minskar när T ökar.<br />
<br />
Ställhastigheten för en elektrisk motor nås mycket snabbt; Acceleration observeras inte lätt i våra experiment.<br />
<br />
Systemets prestanda beskrivs av ω mot T-kurvan. Den mekaniska effektkurvan kan beräknas genom att multiplicera Tω = P och plotta P mot T.<br />
<br />
Det kan visas att den maximala mekaniska effekten ligger vid det vridmomentet som är hälften av vridmomentet vid vilket ω = 0, dvs hälften av "stall" vridmomentet.<br />
<br />
== Pris och inköpsställen ==<br />
https://www.transmotec.se/produkt-kategori/dc-motorer/<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
På den här sidan så får du veta allt du behöver om Dc-motorer innan köp då de ger detaljerad information om hur stora motorerna är, hur starka de är osv. De har bra pris jämfört med andra sidor där motorerna kostar flera tusen.<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
<br />
== Källor ==<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
http://www.me.umn.edu/courses/me2011/arduino/technotes/dcmotors/motor-tutorial/ <br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
http://eelinux.ee.usm.maine.edu<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
https://community.nxp.com/docs/DOC-1067<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
https://www.transmotec.se/produkt-kategori/dc-motorer/<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
compotech.se<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------</div>Forsanderhttps://wikiskola.se/index.php?title=DC-motorn&diff=49438DC-motorn2018-12-07T09:12:17Z<p>Forsander: /* Användningsområde */</p>
<hr />
<div>== Funktion ==<br />
En DC motor är en Elektrisk motor som omvandlar elektrisk ström till rörelse energi. Detta görs genom att linda in en metallbit med koppartråd som formar en spole och runt spolen har man vanliga magneter. Spolen leder elektrisk ström som polariserar metallbiten. Den polariserade metallen nu roterar för att ställa in sig efter magneterna som omgiver spolen detta är var som skapar rörelsen i en DC motor. För att få en kontinuerlig rörelse så har man ett mellanrum i spolen så att när metallen gjort ett halvvarv ändras polariteten i och med att strömmens riktning i spolen ändrar sida. Detta är vad skapar en kontinuerlig rörelse. <br />
<br />
[[Fil:Hbridge dc motor.JPG|200px|höger]]<br />
<br />
En modern DC motor byggs oftast med två terminaler. Dessa användes för att få mer kontroll på det motorn kan göra. Om du leder ström genom terminalerna så snurrar motorn. Om du roterar terminalerna så snurrar spolen åt andra sidan. Om du sluter leda ström genom terminalerna så förlorar motorn sin kraft och kommer till ett stop. Om motorn kortsluts så kommer motor till en omedelbar stop. De bästa utav DC motorna har fyra terminaler istället för två. Detta gör så att motorn kan fungera på det sätt jag skrev ovan.<br />
<br />
== Användningsområde ==<br />
Det finns flera olika användnings områden för DC-motorer. De flesta DC-motorer används inom kommersiell bruk.<br />
Till exempel elektriska tandborstar, radiostyrda bilar, vissa växellådor, elektriska leksaker och fläktar.<br />
[[File:Sonicare.jpg|thumb|Sonicare]]<br />
<br />
== Prestanda ==<br />
[[Fil:Challes bild.png|400px|ramlös|höger]]<br />
Motorer har vridmoment-kurvor. För en fast ingångsspänning från ett batteri sänks motorvarvtalet när det laddas. Med fri belastning på axeln (fri körning) körs motorn med fri last (NLS), den snabbaste möjliga hastigheten för den spänningen. När axeln är fullt lastad och inte får röra sig är hastigheten noll och motorn producerar sitt stallmoment (ST), det maximala möjliga vridmomentet. Vid stallvridmoment är strömmen utdragen från batteriet maximalt, liksom motorns uppvärmning. Motorerna ska endast användas i stall endast under korta perioder (sekunder) för att spara batterier och för att motorn ska smälta. Diagrammet nedan visar en idealmomenthastighetskurva. Punkten som betecknas som driftspunkt indikerar den hastighet som motorn kommer att köra vid körning av en specifik arbetsbelastning. När den belastningen ändras glider arbetspunkten upp och ner vridmomentkurvan.<br />
<br />
Här nedan kan ni se ett exempel på en tabell för en normal 10 Watts DC-motor:<br />
[[Fil:Motor-image-003.png|centrerad]]<br />
<br />
ω = ω<sub>0</sub> - kT, där ω<sub>0</sub> är vinkelhastigheten utan extern belastning men ändamålsenlig och verklig friktion etc.<br />
<br />
T är vridmomentet som produceras av motorn för att balansera den yttre belastningen, och k är systemkonstanten som beskriver den hastighet vid vilken ω minskar när T ökar.<br />
<br />
Ställhastigheten för en elektrisk motor nås mycket snabbt; Acceleration observeras inte lätt i våra experiment.<br />
<br />
Systemets prestanda beskrivs av ω mot T-kurvan. Den mekaniska effektkurvan kan beräknas genom att multiplicera Tω = P och plotta P mot T.<br />
<br />
Det kan visas att den maximala mekaniska effekten ligger vid det vridmomentet som är hälften av vridmomentet vid vilket ω = 0, dvs hälften av "stall" vridmomentet.<br />
<br />
== Pris och inköpsställen ==<br />
https://www.transmotec.se/produkt-kategori/dc-motorer/<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
På den här sidan så får du veta allt du behöver om Dc-motorer innan köp då de ger detaljerad information om hur stora motorerna är, hur starka de är osv. De har bra pris jämfört med andra sidor där motorerna kostar flera tusen.<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
<br />
== Källor ==<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
http://www.me.umn.edu/courses/me2011/arduino/technotes/dcmotors/motor-tutorial/ <br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
http://eelinux.ee.usm.maine.edu<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
https://community.nxp.com/docs/DOC-1067<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
https://www.transmotec.se/produkt-kategori/dc-motorer/<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
compotech.se<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------</div>Forsanderhttps://wikiskola.se/index.php?title=DC-motorn&diff=49431DC-motorn2018-12-07T09:08:51Z<p>Forsander: /* Användningsområde */</p>
<hr />
<div>== Funktion ==<br />
En DC motor är en Elektrisk motor som omvandlar elektrisk ström till rörelse energi. Detta görs genom att linda in en metallbit med koppartråd som formar en spole och runt spolen har man vanliga magneter. Spolen leder elektrisk ström som polariserar metallbiten. Den polariserade metallen nu roterar för att ställa in sig efter magneterna som omgiver spolen detta är var som skapar rörelsen i en DC motor. För att få en kontinuerlig rörelse så har man ett mellanrum i spolen så att när metallen gjort ett halvvarv ändras polariteten i och med att strömmens riktning i spolen ändrar sida. Detta är vad skapar en kontinuerlig rörelse. <br />
<br />
En modern DC motor byggs oftast med två terminaler. Dessa användes för att få mer kontroll på det motorn kan göra. Om du leder ström genom terminalerna så snurrar motorn. Om du roterar terminalerna så snurrar spolen åt andra sidan. Om du sluter leda ström genom terminalerna så förlorar motorn sin kraft och kommer till ett stop. Om motorn kortsluts så kommer motor till en omedelbar stop.<br />
<br />
== Användningsområde ==<br />
Det finns flera olika användnings områden för DC-motorer. De flesta DC-motorer används inom kommersiell bruk.<br />
Till exempel elektriska tandborstar, radiostyrda bilar, vissa växellådor, elektriska leksaker och fläktar.<br />
<br />
== Prestanda ==<br />
[[Fil:Challes bild.png|400px|ramlös|höger]]<br />
Motorer har vridmoment-kurvor. För en fast ingångsspänning från ett batteri sänks motorvarvtalet när det laddas. Med fri belastning på axeln (fri körning) körs motorn med fri last (NLS), den snabbaste möjliga hastigheten för den spänningen. När axeln är fullt lastad och inte får röra sig är hastigheten noll och motorn producerar sitt stallmoment (ST), det maximala möjliga vridmomentet. Vid stallvridmoment är strömmen utdragen från batteriet maximalt, liksom motorns uppvärmning. Motorerna ska endast användas i stall endast under korta perioder (sekunder) för att spara batterier och för att motorn ska smälta. Diagrammet nedan visar en idealmomenthastighetskurva. Punkten som betecknas som driftspunkt indikerar den hastighet som motorn kommer att köra vid körning av en specifik arbetsbelastning. När den belastningen ändras glider arbetspunkten upp och ner vridmomentkurvan.<br />
<br />
Här nedan kan ni se ett exempel på en tabell för en normal 10 Watts DC-motor:<br />
[[Fil:Motor-image-003.png|centrerad]]<br />
<br />
ω = ω<sub>0</sub> - kT, där ω<sub>0</sub> är vinkelhastigheten utan extern belastning men ändamålsenlig och verklig friktion etc.<br />
<br />
T är vridmomentet som produceras av motorn för att balansera den yttre belastningen, och k är systemkonstanten som beskriver den hastighet vid vilken ω minskar när T ökar.<br />
<br />
Ställhastigheten för en elektrisk motor nås mycket snabbt; Acceleration observeras inte lätt i våra experiment.<br />
<br />
Systemets prestanda beskrivs av ω mot T-kurvan. Den mekaniska effektkurvan kan beräknas genom att multiplicera Tω = P och plotta P mot T.<br />
<br />
Det kan visas att den maximala mekaniska effekten ligger vid det vridmomentet som är hälften av vridmomentet vid vilket ω = 0, dvs hälften av "stall" vridmomentet.<br />
<br />
== Pris och inköpsställen ==<br />
https://www.transmotec.se/produkt-kategori/dc-motorer/<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
På den här sidan så får du veta allt du behöver om Dc-motorer innan köp då de ger detaljerad information om hur stora motorerna är, hur starka de är osv. De har bra pris jämfört med andra sidor där motorerna kostar flera tusen.<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
<br />
== Källor ==<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
http://www.me.umn.edu/courses/me2011/arduino/technotes/dcmotors/motor-tutorial/ <br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
http://eelinux.ee.usm.maine.edu<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
https://community.nxp.com/docs/DOC-1067<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
https://www.transmotec.se/produkt-kategori/dc-motorer/<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
compotech.se<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------</div>Forsanderhttps://wikiskola.se/index.php?title=DC-motorn&diff=49406DC-motorn2018-12-07T08:55:43Z<p>Forsander: /* Användningsområde */</p>
<hr />
<div>== Funktion ==<br />
En DC motor är en Elektrisk motor som omvandlar<br />
<br />
Efter många andra mer eller mindre framgångsrika försök med relativt svagt roterande och fram och återgående apparater skapade preussiska Moritz von Jacobi den första riktiga roterande elektriska motorn i maj 1834. Den utvecklade enastående mekanisk uteffekt. Hans motor satt en världsrekord, som Jacobi förbättrade fyra år senare i september 1838. [13] Hans andra motor var kraftfull nog att köra en båt med 14 personer över en bred flod. Det var också 1839/40 som andra utvecklare lyckades bygga motorer med liknande och högre prestanda.<br />
<br />
Den första kommutatorns likströmsmotor som kan rotera maskiner uppfanns av den brittiska forskaren William Sturgeon 1832. [14] Efter Sturgeons arbete byggdes en direktströmselektronik av en kommutatortyp av den amerikanska uppfinnaren Thomas Davenport, som han patenterade 1837. Motorerna körde upp till 600 varv per minut och maskinverktyg och tryckpress. [15] På grund av den höga kostnaden för primär batterikraft var motorerna kommersiellt misslyckade och konkurserade Davenport. Flera uppfinnare följde Sturgeon i utvecklingen av likströmsmotorer, men alla stötte på samma batterikostnadsproblem. Inget eldistributionssystem var tillgängligt för tillfället. Ingen praktisk kommersiell marknad uppstod för dessa motorer. [16]<br />
<br />
År 1855 byggde Jedlik en enhet med liknande principer som de som användes i hans elektromagnetiska självrotorer som kunde hjälpa till. [6] [12] Han byggde en modell elbil samma år. [17]<br />
<br />
En viktig vändpunkt kom 1864, när Antonio Pacinotti först beskrev armaturen. Detta presenterade symmetriskt grupperade spolar stängda på sig själva och kopplade till en kommutators stänger, vars borstar levererade praktiskt taget icke-fluktuerad ström. [18] [19] De första kommersiellt framgångsrika likströmsmotorerna följde uppfinningen av Zénobe Gramme, som år 1871 återuppfinde Pacinottis design. I 1873 visade Gramme att hans dynamo kunde användas som en motor, vilket han visade sig ha stor effekt på utställningar i Wien och Philadelphia genom att ansluta två sådana likströmsmotorer upp till 2 km från varandra med hjälp av en som generator. [20]<br />
<br />
År 1886 uppfann Frank Julian Sprague den första praktiska likströmsmotorn, en icke-gnistande anordning som upprätthöll relativt konstant hastighet under varierande belastningar. Andra Sprague elektriska uppfinningar om den här tiden förbättrade kraftigt elfördelningen (tidigare arbete som gjordes av Thomas Edison), tillåten att el från elmotorer skulle returneras till elnätet, för elektrisk distribution till vagnar via trådledningar och vagnspolen, och tillhandahöll styrsystem för elektriska operationer. Detta gjorde det möjligt för Sprague att använda elmotorer för att uppfinna det första elvagnssystemet 1887-88 i Richmond, Virginia, den elektriska hissen och kontrollsystemet 1892, och den elektriska tunnelbanan med oberoende drivna centralt kontrollerade bilar. Den senare installerades först 1892 i Chicago av South Side Elevated Railroad, där den blev populärt känd som "L". Spragues motor och relaterade uppfinningar ledde till en explosion av intresse och användning i elmotorer för industrin. Utvecklingen av elmotorer med acceptabel effektivitet försenades i flera årtionden genom att inte erkänna den extrema betydelsen av ett luftgap mellan rotorn och statoren. Effektiva konstruktioner har ett relativt litet luftgap. [21] [a] St Louis-motorn, som länge användes i klassrum för att illustrera motorprinciper, är extremt ineffektiv av samma anledning, och verkar inte som en modern motor. ]<br />
<br />
Elmotorer revolutionerade industrin. Industriella processer begränsades inte längre av kraftöverföring med hjälp av linjeskaft, bälten, tryckluft eller hydrauliskt tryck. Istället kan varje maskin vara utrustad med sin egen strömkälla, vilket ger enkel kontroll vid användningsplatsen och förbättrar effektiviteten i kraftöverföringen. Elektriska motorer som användes inom jordbruket eliminerade människa och djurmuskelkraft från sådana uppgifter som hantering av korn eller pumpande vatten. Hushållens användning av elmotorer minskade tungt arbete i hemmet och gjorde högre normer för bekvämlighet, komfort och säkerhet möjligt. Idag förbrukar elmotorer mer än hälften av den elektriska energin som produceras i USA. [23]<br />
<br />
== Användningsområde ==<br />
Det finns flera olika användnings områden för DC-motorer. De flesta DC-motorer används inom kommersiell bruk.<br />
Till exempel elektriska tandborstar, radiostyrda bilar, vissa växellådor och elektriska leksaker.<br />
<br />
== Prestanda ==<br />
[[Fil:Challes bild.png|400px|ramlös|höger]]<br />
Motorer har vridmoment-kurvor. För en fast ingångsspänning från ett batteri sänks motorvarvtalet när det laddas. Med fri belastning på axeln (fri körning) körs motorn med fri last (NLS), den snabbaste möjliga hastigheten för den spänningen. När axeln är fullt lastad och inte får röra sig är hastigheten noll och motorn producerar sitt stallmoment (ST), det maximala möjliga vridmomentet. Vid stallvridmoment är strömmen utdragen från batteriet maximalt, liksom motorns uppvärmning. Motorerna ska endast användas i stall endast under korta perioder (sekunder) för att spara batterier och för att motorn ska smälta. Diagrammet nedan visar en idealmomenthastighetskurva. Punkten som betecknas som driftspunkt indikerar den hastighet som motorn kommer att köra vid körning av en specifik arbetsbelastning. När den belastningen ändras glider arbetspunkten upp och ner vridmomentkurvan.<br />
<br />
<br />
<br />
ω = ω<sub>0</sub> - kT, där ω<sub>0</sub> är vinkelhastigheten utan extern belastning men ändamålsenlig och verklig friktion etc.<br />
<br />
T är vridmomentet som produceras av motorn för att balansera den yttre belastningen, och k är systemkonstanten som beskriver den hastighet vid vilken ω minskar när T ökar.<br />
<br />
Ställhastigheten för en elektrisk motor nås mycket snabbt; Acceleration observeras inte lätt i våra experiment.<br />
<br />
Systemets prestanda beskrivs av ω mot T-kurvan. Den mekaniska effektkurvan kan beräknas genom att multiplicera Tω = P och plotta P mot T.<br />
<br />
Det kan visas att den maximala mekaniska effekten ligger vid det vridmomentet som är hälften av vridmomentet vid vilket ω = 0, dvs hälften av "stall" vridmomentet.<br />
<br />
== Pris och inköpsställen ==<br />
https://www.transmotec.se/produkt-kategori/dc-motorer/<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
På den här sidan så får du veta allt du behöver om Dc-motorer innan köp då de ger detaljerad information om hur stora motorerna är, hur starka de är osv. De har bra pris jämfört med andra sidor där motorerna kostar flera tusen.<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
<br />
== Källor ==<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
http://www.me.umn.edu/courses/me2011/arduino/technotes/dcmotors/motor-tutorial/ <br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
http://eelinux.ee.usm.maine.edu<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
https://community.nxp.com/docs/DOC-1067<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
https://www.transmotec.se/produkt-kategori/dc-motorer/<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------</div>Forsanderhttps://wikiskola.se/index.php?title=DC-motorn&diff=49379DC-motorn2018-12-07T08:37:18Z<p>Forsander: /* Användningsområde */</p>
<hr />
<div>== Funktion ==<br />
En DC motor är en Elektrisk motor som omvandlar<br />
<br />
Efter många andra mer eller mindre framgångsrika försök med relativt svagt roterande och fram och återgående apparater skapade preussiska Moritz von Jacobi den första riktiga roterande elektriska motorn i maj 1834. Den utvecklade enastående mekanisk uteffekt. Hans motor satt en världsrekord, som Jacobi förbättrade fyra år senare i september 1838. [13] Hans andra motor var kraftfull nog att köra en båt med 14 personer över en bred flod. Det var också 1839/40 som andra utvecklare lyckades bygga motorer med liknande och högre prestanda.<br />
<br />
Den första kommutatorns likströmsmotor som kan rotera maskiner uppfanns av den brittiska forskaren William Sturgeon 1832. [14] Efter Sturgeons arbete byggdes en direktströmselektronik av en kommutatortyp av den amerikanska uppfinnaren Thomas Davenport, som han patenterade 1837. Motorerna körde upp till 600 varv per minut och maskinverktyg och tryckpress. [15] På grund av den höga kostnaden för primär batterikraft var motorerna kommersiellt misslyckade och konkurserade Davenport. Flera uppfinnare följde Sturgeon i utvecklingen av likströmsmotorer, men alla stötte på samma batterikostnadsproblem. Inget eldistributionssystem var tillgängligt för tillfället. Ingen praktisk kommersiell marknad uppstod för dessa motorer. [16]<br />
<br />
År 1855 byggde Jedlik en enhet med liknande principer som de som användes i hans elektromagnetiska självrotorer som kunde hjälpa till. [6] [12] Han byggde en modell elbil samma år. [17]<br />
<br />
En viktig vändpunkt kom 1864, när Antonio Pacinotti först beskrev armaturen. Detta presenterade symmetriskt grupperade spolar stängda på sig själva och kopplade till en kommutators stänger, vars borstar levererade praktiskt taget icke-fluktuerad ström. [18] [19] De första kommersiellt framgångsrika likströmsmotorerna följde uppfinningen av Zénobe Gramme, som år 1871 återuppfinde Pacinottis design. I 1873 visade Gramme att hans dynamo kunde användas som en motor, vilket han visade sig ha stor effekt på utställningar i Wien och Philadelphia genom att ansluta två sådana likströmsmotorer upp till 2 km från varandra med hjälp av en som generator. [20]<br />
<br />
År 1886 uppfann Frank Julian Sprague den första praktiska likströmsmotorn, en icke-gnistande anordning som upprätthöll relativt konstant hastighet under varierande belastningar. Andra Sprague elektriska uppfinningar om den här tiden förbättrade kraftigt elfördelningen (tidigare arbete som gjordes av Thomas Edison), tillåten att el från elmotorer skulle returneras till elnätet, för elektrisk distribution till vagnar via trådledningar och vagnspolen, och tillhandahöll styrsystem för elektriska operationer. Detta gjorde det möjligt för Sprague att använda elmotorer för att uppfinna det första elvagnssystemet 1887-88 i Richmond, Virginia, den elektriska hissen och kontrollsystemet 1892, och den elektriska tunnelbanan med oberoende drivna centralt kontrollerade bilar. Den senare installerades först 1892 i Chicago av South Side Elevated Railroad, där den blev populärt känd som "L". Spragues motor och relaterade uppfinningar ledde till en explosion av intresse och användning i elmotorer för industrin. Utvecklingen av elmotorer med acceptabel effektivitet försenades i flera årtionden genom att inte erkänna den extrema betydelsen av ett luftgap mellan rotorn och statoren. Effektiva konstruktioner har ett relativt litet luftgap. [21] [a] St Louis-motorn, som länge användes i klassrum för att illustrera motorprinciper, är extremt ineffektiv av samma anledning, och verkar inte som en modern motor. ]<br />
<br />
Elmotorer revolutionerade industrin. Industriella processer begränsades inte längre av kraftöverföring med hjälp av linjeskaft, bälten, tryckluft eller hydrauliskt tryck. Istället kan varje maskin vara utrustad med sin egen strömkälla, vilket ger enkel kontroll vid användningsplatsen och förbättrar effektiviteten i kraftöverföringen. Elektriska motorer som användes inom jordbruket eliminerade människa och djurmuskelkraft från sådana uppgifter som hantering av korn eller pumpande vatten. Hushållens användning av elmotorer minskade tungt arbete i hemmet och gjorde högre normer för bekvämlighet, komfort och säkerhet möjligt. Idag förbrukar elmotorer mer än hälften av den elektriska energin som produceras i USA. [23]<br />
<br />
== Användningsområde ==<br />
Det finns flera olika användnings områden för DC-motorer. De flesta DC-motorerna används<br />
<br />
== Prestanda ==<br />
<br />
ω = ω0 - kT, där ω0 är vinkelhastigheten utan extern belastning men ändamålsenlig och verklig friktion etc.<br />
<br />
T är vridmomentet som produceras av motorn för att balansera den yttre belastningen, och k är systemkonstanten som beskriver den hastighet vid vilken ω minskar när T ökar.<br />
<br />
Ställhastigheten för en elektrisk motor nås mycket snabbt; Acceleration observeras inte lätt i våra experiment.<br />
<br />
Systemets prestanda beskrivs av ω mot T-kurvan. Den mekaniska effektkurvan kan beräknas genom att multiplicera Tω = P och plotta P mot T.<br />
<br />
Det kan visas att den maximala mekaniska effekten ligger vid det vridmomentet som är hälften av vridmomentet vid vilket ω = 0, dvs hälften av "stall" vridmomentet.<br />
<br />
== Pris och inköpsställen ==<br />
<br />
== Källor ==</div>Forsanderhttps://wikiskola.se/index.php?title=L%C3%A4nkar_till_projektdagb%C3%B6cker_i_WordPress&diff=45561Länkar till projektdagböcker i WordPress2018-03-07T10:44:32Z<p>Forsander: /* TE17C */</p>
<hr />
<div>Ladda om sidan innan du redigerar<br />
<br />
Skriv in en länk med adressen till din WordPress och ditt namn så som i detta exempel:<br />
<br />
== TE17C ==<br />
<br />
# [https://17towa.ssis.nu Tom]<br />
# [https://17anlu.ssis.nu Anton]<br />
# [https://17sahe.ssis.nu Samuel H]<br />
# [https://17hesj.ssis.nu/ Henke]<br />
# [https://17rata.ssis.nu/ Ramtin]<br />
# [https://17eler.ssis.nu Ellen]<br />
# [https://17elar.ssis.nu Elissa]<br />
#[https://17abmi.ssis.nu/ Abozar]<br />
# [https://17chli.ssis.nu Charlie]<br />
# [https://17hajo.ssis.nu Hanna]<br />
# [https://17vast.ssis.nu Valdemar]<br />
#[http://17beap.ssis.nu/ Berk]<br />
#[https://17alfo.ssis.nu/ Alexander]<br />
<br />
== TE17D ==<br />
# [https://hakan.ssis.nu Håkan]<br />
# [https://17alwi.ssis.nu Alexander W]<br />
# [http://17ersm.ssis.nu/teknik-blogg-erik-smeds/ Erik Smeds]<br />
# [https://17sash.ssis.nu/ Sam]<br />
# [https://17sine.ssis.nu/wordpress/ Simon N]<br />
# [https://17emha.ssis.nu/ Emil Hamrin]<br />
# [https://17caal.ssis.nu/Wordpress/ Carl A]<br />
# [https://17fehe.ssis.nu/ Felix]<br />
# [https://17elto.ssis.nu/ Eias]<br />
# [https://17setu.ssis.nu/ Serkan T]<br />
# [https://17anfo.ssis.nu/ Andreas]<br />
# [https://17moid.ssis.nu/ Mohammed Omer]<br />
#[https://17jopi.ssis.nu/ Johan Pihlblad]<br />
#[https://17alha.ssis.nu/ Alexander A]<br />
# [https://17seal.ssis.nu/ Sebastian A]</div>Forsanderhttps://wikiskola.se/index.php?title=Tenn&diff=43232Tenn2017-11-24T09:45:49Z<p>Forsander: </p>
<hr />
<div>'''Av Ludvig Jealmo'''. '''Redigerad och förbättrad av Linnéa'''<br />
<br />
=== Materialegenskaper ===<br />
<br />
[[File:Tin-2.jpg|thumb|Tin-2]]<br />
<br />
*Densitet 7310 kg/m^3<br />
<br />
* Längdutvidgningskoeffiecient 2,7 mm/meter/100 kelvin<br />
<br />
* Värmeledningsförmåga 66,6 W/(m*k)<br />
<br />
* Resistivitet 1,01*10^-7<br />
<br />
* Ohms - Hårdhet 1,5<br />
=== Användningsområden === <br />
Fungerar som korrisionsskydd i form av ett tennöverdrag på ytor som t.ex järn. Tenn kan också användas till konserveringsburkar och läskedrycksburkar. Kopparföremål som används som behållare för livsmedel måste förtennas,eftersom de annars förorenar maten med giftig kopparoxid. Tenn används också i många legeringar, och elektroniken har det en stor betydelse som elektrisk och mekanisk förbindelse mellan olika komponenter.<br />
<br />
==== Tennlegeringar ====<br />
<br />
*Babbitt (83 % tenn, 11 % antimon och 6 % koppar)<br />
*Blybrons (74–76 % koppar, 15–20 % bly, 4–8 % tenn, 1–2 % nickel)<br />
*Klockbrons (78–85 % koppar, 15–22 % tenn)<br />
*Kanonmetall (90 % koppar, 10 % tenn, ofta med tillsats av fosfor)<br />
*Malm (80 % koppar, 20 % tenn)<br />
*Oljebrons (89,9 % koppar, 9,5 % tenn, 1,2 % kol)<br />
*Spegelbrons (66,6 % koppar, 33,3 % tenn)<br />
*Statybrons (86,6 % koppar, 6,6 % tenn, 3,3 % zink, 3 % bly)<br />
*Skiljemyntmetall (95 % koppar, 4 % tenn, 1 % zink)<br />
*Tennbrons (88–90 % koppar, 10–12 % tenn)<br />
*Roses metall (50 % vismut, 30 % bly och 20 % tenn)<br />
*Woods metall (50 % vismut, 25 % bly, 12,5 % tenn och 12,5 % kadmium)<br />
*Rödgods, även kallat rödmetall (81–86 % koppar, 7–5 % tenn, 5–6 % bly, 2–5 % zink)<br />
<br />
[[File:Cassiterite-rh3-44a.jpg|thumb|Cassiterite-rh3-44a]]<br />
<br />
<br />
_<br />
=== Förekomst ===<br />
Tenn återfinns naturligt i mineralet kassiterit, vars största fyndigheter finns i Kina, Peru, Brasilien Ryssland och Australien. Världsproduktionen av tenn är ca 200 000 ton rent tenn per år. Man använder reducerande smältning med kol i speciella reverberugnar för att få ut tenn ur tennmalmen.<br />
<br />
De 20 största tennproducenter i världen (2003)<br />
<br />
Rankning Land mängd (i t)<br />
<br />
# 1 Kina 55 600 --- 11 Thailand 980<br />
# 2 Peru 40 202 --- 12 Kongo-Kinshasa 900<br />
# 3 Bolivia 16 754 ----- 13 Rwanda 427<br />
# 4 Brasilien 13 800 ---- 14 Laos 360<br />
# 5 Indonesien 10656 -- 15 Portugal 218<br />
# 6 Ryssland 7200 ----- 16 Burma 190<br />
# 7 Vietnam 4 600 ----- 17 Indien 54<br />
# 8 Malaysia 3359 ----- 18 Mexiko 21<br />
# 9 Australien 1465----- 19 Niger 17<br />
# 10 Nigeria 1 300 ----- 20 Spanien 4<br />
<br />
=== Historia ===<br />
Tenn har använts sedan förhistorisk tid, sedan ca 4000-3000 år f.kr har man funnit bevis för att tenn varit i bruk, främst som legering i form av brons, som där stärker det annars för mjuka kopparen så att det går att använda till verktyg etc. <br />
Det var inte förrän ca 600 f.Kr. som man började använda ren tenn. I England började man redan under äldre bronsålder, ca. 1800 f.Kr. att utvinna tenn för att använda för bronstillverkning. Man använde den dock inte utifrån vad som är känt till några föremål i rent tenn.<br />
==== Namnhistoria ====<br />
Den romerske författaren Plinius benämnde tennet plumbum album ("vitt bly"; bly kallade han för plumbum nigrum = "svart bly"). Romarna hade också benämningar som plumbum candidum ("glänsande bly"), stannum eller stangnum. Den svenske kemisten Jöns Jacob Berzelius använde det latinska stannum när han 1812 gav metallen dess kemiska beteckning Sn. Ordet tenn har ett germanskt ursprung, troligen från ord som "stång" eller "ten" och på tyska heter det zinn, engelska tin (numera vanligen istället pewter) och på franska användes ordet tain för metallen redan på 1200-talet, detta blev vår tids étain.<br />
<br />
=== Egenskaper ===<br />
Tenn är en formbar, smidig, kristallin metall, som har en oxidfilm ytterst som skyddar mot påverkan från syre, salt, sött och destillerat vatten<br />
<br />
==== Pris ====<br />
<br />
Europas och USA priser:<br />
Tenn kostar 19560 USD per ton.22-Nov-2017<br />
19405 USD per ton. 23-Nov-2017<br />
Asien priser:<br />
1 ton tenn plåtar kostar 800-1200 USD om man köper från Kina.<br />
För att producera låg pris tenn burkar så blir priset 500-1000 USD per ton.<br />
<br />
<br />
=== Källor: ===<br />
*http://www.svd.se/naringsliv/branscher/energi-och-ravaror/tennpriset-nar-nya-hojder_7009841.svd <br />
*http://www.alternativ.nu/index.php?topic=107727.0<br />
*https://www.google.se/#q=Längdutvidgningskoefficient+tenn&safe=off<br />
*https://www.google.se/#q=tenn+resistivitet&safe=off<br />
*http://sv.wikipedia.org/wiki/Tenn<br />
*http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_legeringar<br />
*http://www.lme.com<br />
*https://www.alibaba.com/showroom/tinplate-price.html</div>Forsanderhttps://wikiskola.se/index.php?title=Tenn&diff=43223Tenn2017-11-24T09:39:43Z<p>Forsander: </p>
<hr />
<div>'''Av Ludvig Jealmo'''. '''Redigerad och förbättrad av Linnéa'''<br />
<br />
=== Materialegenskaper ===<br />
<br />
[[File:Tin-2.jpg|thumb|Tin-2]]<br />
<br />
*Densitet 7310 kg/m^3<br />
<br />
* Längdutvidgningskoeffiecient 2,7 mm/meter/100 kelvin<br />
<br />
* Värmeledningsförmåga 66,6 W/(m*k)<br />
<br />
* Resistivitet 1,01*10^-7<br />
<br />
* Ohms - Hårdhet 1,5<br />
=== Användningsområden === <br />
Fungerar som korrisionsskydd i form av ett tennöverdrag på ytor som t.ex järn. Tenn kan också användas till konserveringsburkar och läskedrycksburkar. Kopparföremål som används som behållare för livsmedel måste förtennas,eftersom de annars förorenar maten med giftig kopparoxid. Tenn används också i många legeringar, och elektroniken har det en stor betydelse som elektrisk och mekanisk förbindelse mellan olika komponenter.<br />
<br />
==== Tennlegeringar ====<br />
<br />
*Babbitt (83 % tenn, 11 % antimon och 6 % koppar)<br />
*Blybrons (74–76 % koppar, 15–20 % bly, 4–8 % tenn, 1–2 % nickel)<br />
*Klockbrons (78–85 % koppar, 15–22 % tenn)<br />
*Kanonmetall (90 % koppar, 10 % tenn, ofta med tillsats av fosfor)<br />
*Malm (80 % koppar, 20 % tenn)<br />
*Oljebrons (89,9 % koppar, 9,5 % tenn, 1,2 % kol)<br />
*Spegelbrons (66,6 % koppar, 33,3 % tenn)<br />
*Statybrons (86,6 % koppar, 6,6 % tenn, 3,3 % zink, 3 % bly)<br />
*Skiljemyntmetall (95 % koppar, 4 % tenn, 1 % zink)<br />
*Tennbrons (88–90 % koppar, 10–12 % tenn)<br />
*Roses metall (50 % vismut, 30 % bly och 20 % tenn)<br />
*Woods metall (50 % vismut, 25 % bly, 12,5 % tenn och 12,5 % kadmium)<br />
*Rödgods, även kallat rödmetall (81–86 % koppar, 7–5 % tenn, 5–6 % bly, 2–5 % zink)<br />
<br />
[[File:Cassiterite-rh3-44a.jpg|thumb|Cassiterite-rh3-44a]]<br />
<br />
<br />
_<br />
=== Förekomst ===<br />
Tenn återfinns naturligt i mineralet kassiterit, vars största fyndigheter finns i Kina, Peru, Brasilien Ryssland och Australien. Världsproduktionen av tenn är ca 200 000 ton rent tenn per år. Man använder reducerande smältning med kol i speciella reverberugnar för att få ut tenn ur tennmalmen.<br />
<br />
De 20 största tennproducenter i världen (2003)<br />
<br />
Rankning Land mängd (i t)<br />
<br />
# 1 Kina 55 600 --- 11 Thailand 980<br />
# 2 Peru 40 202 --- 12 Kongo-Kinshasa 900<br />
# 3 Bolivia 16 754 ----- 13 Rwanda 427<br />
# 4 Brasilien 13 800 ---- 14 Laos 360<br />
# 5 Indonesien 10656 -- 15 Portugal 218<br />
# 6 Ryssland 7200 ----- 16 Burma 190<br />
# 7 Vietnam 4 600 ----- 17 Indien 54<br />
# 8 Malaysia 3359 ----- 18 Mexiko 21<br />
# 9 Australien 1465----- 19 Niger 17<br />
# 10 Nigeria 1 300 ----- 20 Spanien 4<br />
<br />
=== Historia ===<br />
Tenn har använts sedan förhistorisk tid, sedan ca 4000-3000 år f.kr har man funnit bevis för att tenn varit i bruk, främst som legering i form av brons, som där stärker det annars för mjuka kopparen så att det går att använda till verktyg etc. <br />
Det var inte förrän ca 600 f.Kr. som man började använda ren tenn. I England började man redan under äldre bronsålder, ca. 1800 f.Kr. att utvinna tenn för att använda för bronstillverkning. Man använde den dock inte utifrån vad som är känt till några föremål i rent tenn.<br />
==== Namnhistoria ====<br />
Den romerske författaren Plinius benämnde tennet plumbum album ("vitt bly"; bly kallade han för plumbum nigrum = "svart bly"). Romarna hade också benämningar som plumbum candidum ("glänsande bly"), stannum eller stangnum. Den svenske kemisten Jöns Jacob Berzelius använde det latinska stannum när han 1812 gav metallen dess kemiska beteckning Sn. Ordet tenn har ett germanskt ursprung, troligen från ord som "stång" eller "ten" och på tyska heter det zinn, engelska tin (numera vanligen istället pewter) och på franska användes ordet tain för metallen redan på 1200-talet, detta blev vår tids étain.<br />
<br />
=== Egenskaper ===<br />
Tenn är en formbar, smidig, kristallin metall, som har en oxidfilm ytterst som skyddar mot påverkan från syre, salt, sött och destillerat vatten<br />
<br />
==== Pris ====<br />
<br />
Europas och USA priser:<br />
Tenn kostar 19560 USD per ton.22-Nov-2017<br />
19405 USD per ton. 23-Nov-2017<br />
Asien priser:<br />
1 ton tenn plåtar kostar 800-1200 USD om man köper från Kina.<br />
<br />
<br />
<br />
=== Källor: ===<br />
*http://www.svd.se/naringsliv/branscher/energi-och-ravaror/tennpriset-nar-nya-hojder_7009841.svd <br />
*http://www.alternativ.nu/index.php?topic=107727.0<br />
*https://www.google.se/#q=Längdutvidgningskoefficient+tenn&safe=off<br />
*https://www.google.se/#q=tenn+resistivitet&safe=off<br />
*http://sv.wikipedia.org/wiki/Tenn<br />
*http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_legeringar<br />
*http://www.lme.com<br />
*https://www.alibaba.com/showroom/tinplate-price.html</div>Forsanderhttps://wikiskola.se/index.php?title=Tenn&diff=43210Tenn2017-11-24T09:13:18Z<p>Forsander: </p>
<hr />
<div>'''Av Ludvig Jealmo'''. '''Redigerad och förbättrad av Linnéa'''<br />
<br />
=== Materialegenskaper ===<br />
<br />
[[File:Tin-2.jpg|thumb|Tin-2]]<br />
<br />
*Densitet 7310 kg/m^3<br />
<br />
* Längdutvidgningskoeffiecient 2,7 mm/meter/100 kelvin<br />
<br />
* Värmeledningsförmåga 66,6 W/(m*k)<br />
<br />
* Resistivitet 1,01*10^-7<br />
<br />
* Ohms - Hårdhet 1,5<br />
=== Användningsområden === <br />
Fungerar som korrisionsskydd i form av ett tennöverdrag på ytor som t.ex järn. Tenn kan också användas till konserveringsburkar och läskedrycksburkar. Kopparföremål som används som behållare för livsmedel måste förtennas,eftersom de annars förorenar maten med giftig kopparoxid. Tenn används också i många legeringar, och elektroniken har det en stor betydelse som elektrisk och mekanisk förbindelse mellan olika komponenter.<br />
<br />
==== Tennlegeringar ====<br />
<br />
*Babbitt (83 % tenn, 11 % antimon och 6 % koppar)<br />
*Blybrons (74–76 % koppar, 15–20 % bly, 4–8 % tenn, 1–2 % nickel)<br />
*Klockbrons (78–85 % koppar, 15–22 % tenn)<br />
*Kanonmetall (90 % koppar, 10 % tenn, ofta med tillsats av fosfor)<br />
*Malm (80 % koppar, 20 % tenn)<br />
*Oljebrons (89,9 % koppar, 9,5 % tenn, 1,2 % kol)<br />
*Spegelbrons (66,6 % koppar, 33,3 % tenn)<br />
*Statybrons (86,6 % koppar, 6,6 % tenn, 3,3 % zink, 3 % bly)<br />
*Skiljemyntmetall (95 % koppar, 4 % tenn, 1 % zink)<br />
*Tennbrons (88–90 % koppar, 10–12 % tenn)<br />
*Roses metall (50 % vismut, 30 % bly och 20 % tenn)<br />
*Woods metall (50 % vismut, 25 % bly, 12,5 % tenn och 12,5 % kadmium)<br />
*Rödgods, även kallat rödmetall (81–86 % koppar, 7–5 % tenn, 5–6 % bly, 2–5 % zink)<br />
<br />
[[File:Cassiterite-rh3-44a.jpg|thumb|Cassiterite-rh3-44a]]<br />
<br />
<br />
_<br />
=== Förekomst ===<br />
Tenn återfinns naturligt i mineralet kassiterit, vars största fyndigheter finns i Kina, Peru, Brasilien Ryssland och Australien. Världsproduktionen av tenn är ca 200 000 ton rent tenn per år. Man använder reducerande smältning med kol i speciella reverberugnar för att få ut tenn ur tennmalmen.<br />
<br />
De 20 största tennproducenter i världen (2003)<br />
<br />
Rankning Land mängd (i t)<br />
<br />
# 1 Kina 55 600 --- 11 Thailand 980<br />
# 2 Peru 40 202 --- 12 Kongo-Kinshasa 900<br />
# 3 Bolivia 16 754 ----- 13 Rwanda 427<br />
# 4 Brasilien 13 800 ---- 14 Laos 360<br />
# 5 Indonesien 10656 -- 15 Portugal 218<br />
# 6 Ryssland 7200 ----- 16 Burma 190<br />
# 7 Vietnam 4 600 ----- 17 Indien 54<br />
# 8 Malaysia 3359 ----- 18 Mexiko 21<br />
# 9 Australien 1465----- 19 Niger 17<br />
# 10 Nigeria 1 300 ----- 20 Spanien 4<br />
<br />
=== Historia ===<br />
Tenn har använts sedan förhistorisk tid, sedan ca 4000-3000 år f.kr har man funnit bevis för att tenn varit i bruk, främst som legering i form av brons, som där stärker det annars för mjuka kopparen så att det går att använda till verktyg etc. <br />
Det var inte förrän ca 600 f.Kr. som man började använda ren tenn. I England började man redan under äldre bronsålder, ca. 1800 f.Kr. att utvinna tenn för att använda för bronstillverkning. Man använde den dock inte utifrån vad som är känt till några föremål i rent tenn.<br />
==== Namnhistoria ====<br />
Den romerske författaren Plinius benämnde tennet plumbum album ("vitt bly"; bly kallade han för plumbum nigrum = "svart bly"). Romarna hade också benämningar som plumbum candidum ("glänsande bly"), stannum eller stangnum. Den svenske kemisten Jöns Jacob Berzelius använde det latinska stannum när han 1812 gav metallen dess kemiska beteckning Sn. Ordet tenn har ett germanskt ursprung, troligen från ord som "stång" eller "ten" och på tyska heter det zinn, engelska tin (numera vanligen istället pewter) och på franska användes ordet tain för metallen redan på 1200-talet, detta blev vår tids étain.<br />
<br />
=== Egenskaper ===<br />
Tenn är en formbar, smidig, kristallin metall, som har en oxidfilm ytterst som skyddar mot påverkan från syre, salt, sött och destillerat vatten<br />
<br />
==== Pris ====<br />
<br />
Europas och USA priser:<br />
Tenn kostar 19560 USD per ton.22-Nov-2017<br />
19405 USD per ton. 23-Nov_2017<br />
Asien priser:<br />
<br />
<br />
<br />
=== Källor: ===<br />
*http://www.svd.se/naringsliv/branscher/energi-och-ravaror/tennpriset-nar-nya-hojder_7009841.svd <br />
*http://www.alternativ.nu/index.php?topic=107727.0<br />
*https://www.google.se/#q=Längdutvidgningskoefficient+tenn&safe=off<br />
*https://www.google.se/#q=tenn+resistivitet&safe=off<br />
*http://sv.wikipedia.org/wiki/Tenn<br />
*http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_legeringar<br />
*http://www.lme.com<br />
*http://www.</div>Forsanderhttps://wikiskola.se/index.php?title=Tenn&diff=43027Tenn2017-11-22T10:57:42Z<p>Forsander: </p>
<hr />
<div>'''Av Ludvig Jealmo'''. '''Redigerad och förbättrad av Linnéa'''<br />
<br />
=== Materialegenskaper ===<br />
<br />
[[File:Tin-2.jpg|thumb|Tin-2]]<br />
<br />
*Densitet 7310 kg/m^3<br />
<br />
* Längdutvidgningskoeffiecient 2,7 mm/meter/100 kelvin<br />
<br />
* Värmeledningsförmåga 66,6 W/(m*k)<br />
<br />
* Resistivitet 1,01*10^-7<br />
<br />
* Ohms - Hårdhet 1,5<br />
=== Användningsområden === <br />
Fungerar som korrisionsskydd i form av ett tennöverdrag på ytor som t.ex järn. Tenn kan också användas till konserveringsburkar och läskedrycksburkar. Kopparföremål som används som behållare för livsmedel måste förtennas,eftersom de annars förorenar maten med giftig kopparoxid. Tenn används också i många legeringar, och elektroniken har det en stor betydelse som elektrisk och mekanisk förbindelse mellan olika komponenter.<br />
<br />
==== Tennlegeringar ====<br />
<br />
*Babbitt (83 % tenn, 11 % antimon och 6 % koppar)<br />
*Blybrons (74–76 % koppar, 15–20 % bly, 4–8 % tenn, 1–2 % nickel)<br />
*Klockbrons (78–85 % koppar, 15–22 % tenn)<br />
*Kanonmetall (90 % koppar, 10 % tenn, ofta med tillsats av fosfor)<br />
*Malm (80 % koppar, 20 % tenn)<br />
*Oljebrons (89,9 % koppar, 9,5 % tenn, 1,2 % kol)<br />
*Spegelbrons (66,6 % koppar, 33,3 % tenn)<br />
*Statybrons (86,6 % koppar, 6,6 % tenn, 3,3 % zink, 3 % bly)<br />
*Skiljemyntmetall (95 % koppar, 4 % tenn, 1 % zink)<br />
*Tennbrons (88–90 % koppar, 10–12 % tenn)<br />
*Roses metall (50 % vismut, 30 % bly och 20 % tenn)<br />
*Woods metall (50 % vismut, 25 % bly, 12,5 % tenn och 12,5 % kadmium)<br />
*Rödgods, även kallat rödmetall (81–86 % koppar, 7–5 % tenn, 5–6 % bly, 2–5 % zink)<br />
<br />
[[File:Cassiterite-rh3-44a.jpg|thumb|Cassiterite-rh3-44a]]<br />
<br />
<br />
_<br />
=== Förekomst ===<br />
Tenn återfinns naturligt i mineralet kassiterit, vars största fyndigheter finns i Kina, Peru, Brasilien Ryssland och Australien. Världsproduktionen av tenn är ca 200 000 ton rent tenn per år. Man använder reducerande smältning med kol i speciella reverberugnar för att få ut tenn ur tennmalmen.<br />
<br />
De 20 största tennproducenter i världen (2003)<br />
<br />
Rankning Land mängd (i t)<br />
<br />
# 1 Kina 55 600 --- 11 Thailand 980<br />
# 2 Peru 40 202 --- 12 Kongo-Kinshasa 900<br />
# 3 Bolivia 16 754 ----- 13 Rwanda 427<br />
# 4 Brasilien 13 800 ---- 14 Laos 360<br />
# 5 Indonesien 10656 -- 15 Portugal 218<br />
# 6 Ryssland 7200 ----- 16 Burma 190<br />
# 7 Vietnam 4 600 ----- 17 Indien 54<br />
# 8 Malaysia 3359 ----- 18 Mexiko 21<br />
# 9 Australien 1465----- 19 Niger 17<br />
# 10 Nigeria 1 300 ----- 20 Spanien 4<br />
<br />
=== Historia ===<br />
Tenn har använts sedan förhistorisk tid, sedan ca 4000-3000 år f.kr har man funnit bevis för att tenn varit i bruk, främst som legering i form av brons, som där stärker det annars för mjuka kopparen så att det går att använda till verktyg etc. <br />
Det var inte förrän ca 600 f.Kr. som man började använda ren tenn. I England började man redan under äldre bronsålder, ca. 1800 f.Kr. att utvinna tenn för att använda för bronstillverkning. Man använde den dock inte utifrån vad som är känt till några föremål i rent tenn.<br />
==== Namnhistoria ====<br />
Den romerske författaren Plinius benämnde tennet plumbum album ("vitt bly"; bly kallade han för plumbum nigrum = "svart bly"). Romarna hade också benämningar som plumbum candidum ("glänsande bly"), stannum eller stangnum. Den svenske kemisten Jöns Jacob Berzelius använde det latinska stannum när han 1812 gav metallen dess kemiska beteckning Sn. Ordet tenn har ett germanskt ursprung, troligen från ord som "stång" eller "ten" och på tyska heter det zinn, engelska tin (numera vanligen istället pewter) och på franska användes ordet tain för metallen redan på 1200-talet, detta blev vår tids étain.<br />
<br />
=== Egenskaper ===<br />
Tenn är en formbar, smidig, kristallin metall, som har en oxidfilm ytterst som skyddar mot påverkan från syre, salt, sött och destillerat vatten<br />
<br />
==== Pris ====<br />
Tenn kostar 19560 USD per ton (20171122)<br />
=== Källor: ===<br />
*http://www.svd.se/naringsliv/branscher/energi-och-ravaror/tennpriset-nar-nya-hojder_7009841.svd <br />
*http://www.alternativ.nu/index.php?topic=107727.0<br />
*https://www.google.se/#q=Längdutvidgningskoefficient+tenn&safe=off<br />
*https://www.google.se/#q=tenn+resistivitet&safe=off<br />
*http://sv.wikipedia.org/wiki/Tenn<br />
*http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_legeringar</div>Forsanderhttps://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&diff=42987Materialdatabasen2017-11-22T10:33:37Z<p>Forsander: /* Metaller */</p>
<hr />
<div><br />
* [[mall för material]]<br />
<br />
== Metaller ==<br />
<br />
* [https://en.wikipedia.org/wiki/Adamantium Adamantium] av Håkan<br />
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]<br />
* [[Bly]] av Markus och av Leo Morberg Ht 2016 ] <br />
* [[Brons]] av Kevin Lundin<br />
* [[Electrum]] av Olivier<br />
* [[Francium]] av Oleg<br />
* [[Gallium]] av Blal<br />
* [[Guld]] Max och Simon N<br />
* [[Högkolhaltsstål]] av August Forsberg<br />
* [[Indium]] av Alexander<br />
* [[Invar]] av Dimitris<br />
* [[Iridium]] av Tobias och Martin Ojeka<br />
* [[Järn]] spyridon<br />
* [[Kalcium]] av Redve<br />
* [[Kadmium]] av Klas<br />
* [[Kobolt]] av Simon<br />
* [[Kolstål]] tom sida med mallar<br />
* [[Koppar]] av Christoffer<br />
* [[Krom]] av Richard<br />
* [[Kvicksilver]] av Daniel A<br />
* [[Lithium]] Thomas Mehari TE16A<br />
* [[Magnesium]] av Alexander Nord<br />
* [[Microlattice]] av Alexlonn<br />
* [[Mässing]] Soheil<br />
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin<br />
* [[Natrium]] av Khaled<br />
* [[Neodymium]] av Conor Karlsson<br />
* [[Nickel]] av Nabbir och Elena<br />
* [[Niob]] av Felix A<br />
* [[Nikrom]] av Azim<br />
* [[Nysilver]] av Hugo Klingwall Borg<br />
* [[Osmium]] av Torn<br />
* [[Palladium]] av mohammed och av Nikola Pepivani<br />
* [[Platina]] [[Arvid]] Isak<br />
* [[Plutonium]] av Lucas Rens<br />
* [[Rostfritt stål]] av Björn<br />
* [[silver]] av Liam L<br />
* [[Skandium]] av David Z<br />
* [[Stål]] av Ahmad Jamil<br />
* [[Tallium]] av Alexander W<br />
* [[Tantal]] av Elissa<br />
* [[Tenn]] av STEFAN LEKIC, Alexander Te17C<br />
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza<br />
* [[Uran]] av Ludvig G<br />
* [[Zink]] av Leo Wezelius<br />
* [[Vismut]] av Jonas<br />
* [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W<br />
* [[Yttrium]] av Mohammed Omer <br />
* [[Antimon]] av Julius Demissie<br />
<br />
== Halvledare ==<br />
<br />
* [[Galliumarsenid]] Ellen<br />
* [[Germanium]] av Michael<br />
* [[Indiumfosfid]] <br />
* [[Kisel]] av Samuel Hermansson<br />
* [[Kiselkarbid (halvledare)]] av Andreas F<br />
<br />
== Polymerer (Plast, mm) ==<br />
<br />
* [[Akryl]] / PMMA / plexiglas av Fredrika<br />
* [[Amidplast, PA]] av Kevin<br />
* [[Dyneema]] av Kamaal Qazali<br />
* [[Elastan]] av Emre<br />
* [[Epoxiplast]] av Atra<br />
* [[Esterplast]] av Vincent Dupont<br />
* [[Fenolplast]] Noah L<br />
* [[frigolit]] av Rasmus<br />
* [[GoreTex]] av Madelene<br />
* [[Gummi]] av Daniel M<br />
** [[Vulkaniserat gummi]] av Martin<br />
** [[Butylgummi]] av Mathias<br />
** [[Etenpropengummi]] av David Maric<br />
** [[Kloroprengummi]] Georgek Aroush<br />
** [[Nitrilgummi]] Armin<br />
** [[Styrengummi]] av Joakim<br />
* [[Kevlar]] av Oliver Tuncay™✄<br />
* [[Melaminplast]]av Cristian Blaj<br />
* [[Polylaktid]] Elias<br />
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda<br />
* [[polyester]] av Casper<br />
* [[polyeten]] av Teodor<br />
* [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik<br />
* [[polypropen]] av [[Adem]]<br />
* [[Polystyren]] av Linnea<br />
* [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef<br />
* [[Silikon]] av Linn<br />
* [[Uretanplast]] / Polyuretan Jesper W<br />
* [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas<br />
* [[Viskos]] av Gustav<br />
<br />
== Keramer ==<br />
<br />
* [[Silica Aerogel]] av Harruman<br />
* Aluminiumoxid, se [[Safir]]<br />
* [[Betong]] av Milan <br />
* [[Borkarbid]] xX Fredrik Xx<br />
* [[Bornitrid]] av Abdikafi<br />
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]<br />
* [[diamant]] av mohamed<br />
* [[Glas]] av Machmood<br />
* [[Grafen]] av Johan<br />
* [[Grafit]] av Luan och simon gran<br />
* [[Kiselkarbid]] av Roman<br />
* [[Kiselnitrid]] av Emil S<br />
* [[kol]] av kristoffer<br />
* [[Kolfiber]] John<br />
* [[Kvarts]] Kristofer<br />
* [[Lättbetong]] Sarah<br />
* [[Magnesiumoxid]] av Marcus<br />
* [[Marmor]] Adam<br />
* [[Nanorör]] Av Kevin E och Hugo E<br />
* [[PICA-X]] av Dennis<br />
* [[Porslin]] David<br />
* [[Safir]] Marcus Rebecka<br />
* [[Tegel]] av Linus<br />
* [[Leca Block/Lättklinkersblock]] av Shifat<br />
* [[Titandiborid]] av Riaz<br />
* [[Zirkoniumdioxid]] av Olov<br />
* [[Opal]] av Viktor K<br />
* [[Ametist]] av Nasim R.<br />
<br />
== Gaser ==<br />
<br />
* [[Helium]] Kasper<br />
* [[Xenon]]<br />
* [[Neon]] '''Emil Hamrin'''<br />
* [[Argon]] DmytroU<br />
<br />
== Trä ==<br />
<br />
=== Träslag ===<br />
* [[Bambu]] av Zacharias<br />
* [[Björk]] av Ellen<br />
* [[Ek]] Simon B<br />
* [[Furu]] Robin och Tilla<br />
* [[Lignum Vitae]] Noah<br />
* [[Kork]] Gustav L<br />
* [[Gran]] Carl A<br />
* [[Bok]] Serkan T<br />
<br />
=== Träprodukter ===<br />
<br />
* [[Papper]] Av: Daniel och Sten<br />
* [[Wellpapp]] av Elin<br />
<br />
==Fiber och duk ==<br />
<br />
* [[Aramid]] av Ali<br />
* [[Ull]] av Saman<br />
* [[Glasfiber]] av Aron<br />
* [[Hampa]] av Nikita<br />
* [[Bomull]] av Sandel<br />
* [[Kolfiber]] av Alexander A<br />
* [[Rep]] av Sebastian A <br />
* [[wire|Vajer]], Berk<br />
* [[presenning]], <br />
* segelduk, <br />
* kapellduk <br />
* möbeltyg, <br />
* säckväv<br />
* damast?<br />
* [[läder]] av Albin R<br />
<br />
== Bygg ==<br />
<br />
* [[Cellplast]] av Thomas M<br />
* [[Gipsskiva]] av Josefine<br />
* [[Eternit]]<br />
* [[MDF]] av Jesper<br />
* [[HDF]] av Viktor<br />
* [[kalksten]] av Emil<br />
* [[Mineralull]] AV BABYOLON<br />
* [[Plywood]] av Mikael<br />
* [[Spånskiva]] ™® Anton Nordström<br />
* [[Takpapp]] Elias Palmqvist<br />
* [[Tegel]] av Hussein<br />
* [[Tryckimpregnerat trä]] reserverad Simon Arledal GTFO<br />
* [[Silvertejp]] av Johan Pihlblad<br />
<br />
== Olja ==<br />
<br />
''Hitta rätt begrepp innan ni startar en sida.''<br />
<br />
* Hydrualolja<br />
* Mineralolja<br />
* [[Råolja]] Av Philip Paraian<br />
<br />
== Färg ==<br />
<br />
''Hitta rätt begrepp innan ni startar en sida.''<br />
<br />
* [[oljefärg]] Abbas <br />
* vattenbaserad färg<br />
* tvåkomponentsfärg<br />
* [[akrylatfärg]] Sam A<br />
<br />
== Övrigt ==<br />
* [[Amalgam]] av Rahbz Jr.<br />
* [[Silke]] av Märta Ballardini<br />
* [[Linoleum]] av Fatou the Boss<br />
* [[Vatten (material)|Vatten]] av Maximus<br />
* [[Betong2]] av Nazar Rahimi<br />
* [[Gips]] av David.K<br />
* [[Palladium2]]<br />
* [[Nickel2]] <br />
* [[Horn]] - Hanna Johnsson<br />
* [[Is]] - Sam Shahriari<br />
* [[Granit]] - Felix Herber</div>Forsanderhttps://wikiskola.se/index.php?title=Diskussion:Procent_Ma1c&diff=41801Diskussion:Procent Ma1c2017-10-17T11:14:01Z<p>Forsander: /* Film 6 */</p>
<hr />
<div>= Redovisning av uppgiften med Procentfilmer =<br />
<br />
Klipp in länk och motivering under en rubrik. Det går bra att skapa nya rubriker också (Nivå 3).<br />
<br />
== TE17A ==<br />
<br />
=== Film 1 ===<br />
https://www.youtube.com/watch?v=jUxUqLBba8g<br />
Den här filmen är simpel men beskriver tydligt om vad Procent, Promille, PPM och Procentenheter är.<br />
Man får en sammafattning om vad man kommer att lära sig inom procent.<br />
Filmen har också med alla begrepp som man skulle lära sig om och då behöver man endast se ett videoklipp och slipper leta efter en annan för att lära sig om alla olika begreppen. Han förklarar långsamt och tydligt som gör det lättare att uppfatta vad han menar och på så sätt behöver man endast se den en enda gång.<br />
<br />
Hampus E<br />
<br />
=== Film 2 === <br />
<br />
https://youtu .be/YTKbLxekTtk <br />
<br />
Jag tycker att filmen bra förklarar vad de olika enheterna innebär. <br />
Den berättar att det är 100, 1000, 1000000 del av ett tal.<br />
Samt visar hur man kan räkna med de olika enheterna genom att omvandla/räkna med dem.<br />
<br />
=== Film 3 ===<br />
Kort tydlig och effektiv, 10/10 would not watch again cuz i understood the first time.<br />
<br />
=== Film 4 ===<br />
Promille & ppm<br />
https://www.youtube.com/watch?v=lmCLXVRRwYg<br />
videon är bra eftersom den innehåller relenanta begrepp och<br />
använder sig av simpla och tydliga förklaringar<br />
<br />
=== Film 5 ===<br />
<br />
https://www.youtube.com/watch?v=YaWGDLO9jFM<br />
Mycket bra genomgång. Läraren är inte allt för långsam, men han lyckas ändå gå igenom i de viktigaste grundläggande delarna ganska ingående. Han tar inte upp promille eller ppm dock.<br />
<br />
=== Film 6 ===<br />
''Daniel''<br />
==== https://www.youtube.com/watch?v=nk9VIsBo0lU ====<br />
Första videon är väldigt simpel, tydlig, och kort, vilket gör att det blir väldigt enkelt att förstå vad procent, promille och ppm betyder och innebär. Dock skippar Mattebettan att gå igenom procentenheter, vilket är varför jag valde att ta med en annan video, som också är gjord av Mattebettan.<br />
==== Fram till 2:22 av https://www.youtube.com/watch?v=7D6w-AR9aSo ====<br />
Början av den andra videon går igenom procentenheters betydelse och dess innebörd på ett simpelt sätt likt första videon, samt hur man räknar med procentenheter.<br />
<br />
=== Film 7 ===<br />
<br />
<br />
https://www.youtube.com/watch?v=jUxUqLBba8g<br />
<br />
Denna film är bra eftersom personen tar upp allt som vi behövde veta (promille, ppm och procentenheter)<br />
Han pratar inte för snabbt och genomgången är grundläggande nog så att man kan använda informationen för att lösa uppgifter men inte för komplicerad så att man blir förvirrad och inte förstår.<br />
Videon är inte heller så lång att man blir uttråkad och inte orkar kolla igenom hela men den hinner ändå gå igenom det mana behöver veta.<br />
<br />
//Elin<br />
<br />
=== Film 8 ===<br />
https://www.youtube.com/watch?v=lmCLXVRRwYg<br />
Jag tycker att det här klippet är bra för att han enkelt och snabbt förklarar grunderna i ppm och promille. Det går inte heller smärtsamt långsamt så att man måste öka hastigheten. Jag tycker också att hans förklaring av tiondelsplatser, tusendelsplatser, tiotusendelsplatser osv., var väldigt praktisk och förenklade processen en hel del.<br />
<br />
Humbla o hans<br />
<br />
=== Film 9 ===<br />
<i>Emil <b>M</b></i>, <i>Simon <b>H</b></i> och <i>Jesper <b>L</b></i><br><br />
[https://www.youtube.com/watch?v=lmCLXVRRwYg Klicka här] för att komma till första videon.<br><br />
[https://www.youtube.com/watch?v=CzmnR__bgG0 Klicka här] för att komma till andra videon.<br><br />
[https://www.youtube.com/watch?v=-4mU5r8QhCo Klicka här] för att komma till tredje videon.<br />
<br />
=== Film 10 ===<br />
===https://www.youtube.com/watch?v=nk9VIsBo0lU===<br />
kort och tydlig med bra exempel /Alfred B<br />
<br />
=== Film 11 ===<br />
https://www.youtube.com/watch?v=7D6w-AR9aSo<br />
<br />
Testen försvan tog mig 15 min att skriva gör inte om det<br />
<br />
== TE17B ==<br />
<br />
=== Film 1 ===<br />
https://www.youtube.com/watch?v=E34zv3YdImU<br />
Beskrivningarna är tydliga och exemplen är konkreta; filmen är troligtvis mycket givande för de som inte har extensiva kunskaper i procenträkning.<br />
<br />
=== Film 2 ===<br />
Promille och ppm https://www.youtube.com/watch?v=FqZpEm3lZSs<br />
<br />
Filmen var intressant. Innan filmen visste jag inte var ppm var, men nu vet jag att det är miljondel. Bra beskrivet och rakt på sak.<br />
<br />
/Marcus Cazzola 17B<br />
<br />
=== Film 3 ===<br />
Videon ger bra förståelse för vad alla begrepp som kan användas inom procentområdet, såsom procent, promille, PPM, procentenheter och formfaktor. Han visar tydligt med hur man kan skriva ppm med potenser. Han berättar också om ränta och hur det fungerar så genom att kolla på den här så får man dels en bra förståelse för alla begrepp som vi skulle kunna om och så lär vi oss om hur procent används när man räknar med räntor.<br />
<br />
<br />
https://www.youtube.com/watch?v=KjB78eNqb1A<br />
<br />
=== Film 4 ===<br />
Jag har valt denna film eftersom den går igenom begreppen i en hyfsat snabb hastighet. Det är även väldigt enkelt att följa med i vad han gör och det är därför svårt att bli förvirrad. Den är även inte extremt tråkig så att man tappar uppmärksamheten utan han byter ton vilket hjälper med koncentrationsnivån. https://www.youtube.com/watch?v=jUxUqLBba8g<br />
<br />
=== Film 5 ===<br />
<br />
Procentenheter: https://www.youtube.com/watch?v=Y0OozDCtOxE<br />
<br />
Han beskriver när man använder procentenheter i riktiga livet och det är bra.<br />
<br />
/Marcus Cazzola 17B<br />
<br />
=== Film 4 ===<br />
<br />
[https://www.youtube.com/watch?v=9IfvCdeRGSU Youtube.procent/watch.com]<br />
<br />
<br />
det var bra ljud i videon som det knappt var i någon annan, <br />
den var lätt att förstå och man vart inte för uttråkad av den. <br />
den förklarar bra och hen tog det i en bra fart så man hängde med.<br />
<br />
=== Film 7 ===<br />
<br />
https://youtu. be/nk9VIsBo0lU<br />
Den här videon förklarar ppm, promille och procentbegreppet<br />
<br />
https://youtu. be/o9jmb6jRKO4<br />
Den här videon förklarar procentenheter.<br />
<br />
Motivering:<br />
De förklarar begreppen på en grundläggande nivå så att alla förstår, någon video var även på svenska vilket ökar förståelsen ännu mer för de som har svårt med engelska. <br />
<br />
Grupp:<br />
Maximilian, Ahmed & Kristofer<br />
<br />
=== Film 9 ===<br />
<br />
=== Film 10 ===<br />
https://www.youtube.com/watch?v=nk9VIsBo0lU<br />
Vi valde denna film för att den är väldigt välstrukturerad och den förklarar på ett väldigt bra sätt med exempel och digitala hjälpmedel i sin redovisning så att man enkelt förstår. <br />
/Albin, Joakim, Simon, Erik G<br />
<br />
=== Film 11 ===<br />
https://www.youtube.com/watch?v=jUxUqLBba8g<br />
Personer med i gruppen: Martin, Sebbe och Lukas<br />
Filmen som vi har valt är bra eftersom han visar utförliga förklaringar. Och förklarar värdet av varje enhet och hur man räknar med dom. Han nämner procent lite svagt och fokuserar på PPM, promille och procentenheter, men man förstår vad en procent är.<br />
<br />
== TE17C ==<br />
<br />
=== Film 1 ===<br />
<br />
https://www.youtube.com/watch?v=jUxUqLBba8g<br />
<br />
Vi valde Daniel Nilssons ,mer känd som Dalles, video för den var kort, punktlig och förklarade de tre begreppen i fråga. Hans ord är matematisk poesi som ger mig en ännu större förståelse för den magiska världen av matte. Han ger också oss som tittaren en viss respekt för matte genom att förklara dessa begrepps riktiga användningsområden. Hans röst är lite jobbig dock.<br />
<br />
hälsningar lukas och Jonathan<br />
<br />
=== Film 2 ===<br />
https://www.youtube.com/watch?v=jUxUqLBba8g<br />
Den filmen är den bästa vi kunde hitta eftersom den går igenom viktiga saker som Promille, PPM och procentenheter. Den är väldigt tydlig och har en bra struktur så att det är lätt att hänga med och förstå. Han sammanfattade väldigt bra och man slipper kolla om eftersom man förstod första gången. Videon är endast 5 minuter lång så man inte tröttnar, andra videos som också var runt 5 minuter långa var inte lika bra eftersom dem var mer otydliga och man orkade inte riktigt lyssna igenom den.<br />
<br />
Charlie<br />
Samuel<br />
<br />
=== Film 3 ===<br />
https://www.youtube.com/watch?v=nk9VIsBo0lU - Mattebettan - Procent, promille, ppm – Mattebettan: Pratar tydligt och pedagogiskt. Ger tydliga exempel, mycket repetition så att det sätter sig. Väldigt strukturerad<br />
<br />
https://www.youtube.com/watch?v=-4mU5r8QhCo - 9 - Procent – Procentenheter – e1m0h: Pekar ut vanliga misstag och hur man räknar på enklast sätt. Enkelt att förstå. Teori till praktik, sätter exemplen i verkliga situationer så att det blir lätt att förstå. Pedagogisk röst och tydlig skrivstil.<br />
/Hanna, Ellen & Elissa<br />
<br />
=== Film 4 ===<br />
https://www.youtube.com/watch?v=nk9VIsBo0lU<br />
Denna film går igenom procent, promille och ppm. Filmen är kortfattad och går bara igenom det man behöver veta om dessa begrepp. Den tar upp relevanta exempel som gör det lättare att förstå. Det som gjorde denna film bättre än de andra är att den är tydlig och inte för lång. Problemet är dock att den inte tar upp procentenheter, men vi tyckte att det var bättre att ta två bra filmer än en som inte var av samma kvalitet. <br />
<br />
https://www.youtube.com/watch?v=47IUSWiiVdU<br />
Denna film kompleterar det den förra filmen saknar, alltså procentenheter. Filmen förklarar utförligt skillnaden mellan procent och procentenheter samt hur man räknar ut dem. Allt framgår tydligt tack vare synergin mellan illustrationen och förklaringarna. <br />
<br />
Av: Samuel H, Adam, Anton, Isak.<br />
<br />
=== Film 5 ===<br />
<br />
=== Film 6 ===<br />
https://www.youtube.com/watch?v=KjB78eNqb1A<br />
<br />
Motivering: Vi valde den här videon eftersom den går igenom procent, promile och ppm. Videon förklarar kort och fort men på ett sätt så att man förstår nästa direkt. <br />
<br />
Alexander, Elias och Sami<br />
<br />
=== Film 7 ===<br />
<br />
=== Film 8 ===<br />
Den är kortfattad men skippar ändå inte viktiga delar. Den är tydlig. Han skriver och ritar det han säger på ett bra och förståeligt sätt som utvecklar hans förklaring och tydlighet. Han förklarar värdet av varje enhet och hur man räknar med dom. Vi har märkt att många andra också har tagit den här videon, det är nog inte bara ett sammanträffande utan great minds think alike.<br />
https://www.youtube.com/watch?v=jUxUqLBba8g<br />
<br />
=== Film 9 ===<br />
<br />
=== Film 10 ===<br />
https://www.youtube.com/watch?v=nk9VIsBo0lU<br />
<br />
Vi valde denna film eftersom att den förklarar allting väldigt bra vilket gör att man kan hänga med och förstå väldigt bra. Videon är bara 4 minuter lång så man tröttnar inte på att lyssna. Tycker dessutom att hon pratar väldigt tydligt jämfört med andra videor som man lätt tröttnar på.<br />
<br />
Pontus och Ramtin<br />
<br />
== TE17D ==<br />
<br />
=== Film 1 ===<br />
<br />
=== Film 2 ===<br />
<br />
=== Film 3 ===<br />
<br />
=== Film 4 ===<br />
<br />
=== Film 5 ===<br />
<br />
=== Film 6 ===<br />
<br />
=== Film 7 ===<br />
<br />
=== Film 8 ===<br />
<br />
=== Film 9 ===<br />
<br />
=== Film 10 ===</div>Forsander