<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Erny</id>
	<title>Wikiskola - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Erny"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php/Special:Bidrag/Erny"/>
	<updated>2026-06-03T22:42:13Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.41.1</generator>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=25011</id>
		<title>3D Printning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=25011"/>
		<updated>2013-11-18T09:21:31Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erny: /* Fördelar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{#ev:youtube| WTYfzfvWT4Y |400|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Hur fungerar tekniken ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sammanfattning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3D printing är en relativt ny teknik som fungerar med hjälp av en printer som använder sig av ett material, (vanligtvis plast) för att med hjälp av en laser monterad på en rörlig axel, kan forma materialet i fråga till stort sätt vad som helst så länge det inte är för stort. Det man behöver är en digital modell (3D blueprint) på det man vill printa, material, och en 3D printer. Det går även att printa i olika sorters metall men det är dyrare och tar betydligt längre tid&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns många fördelar med 3D printing. Med hjälp av denna teknik kan man skapa kreationer som man inte har haft möjlighet att göra innan, det är dessutom förhållandevis billigt och snabbt. En 3D printer för hemmabruk kostar idag cirka 5000kr och om man jämför denna summa med vad det kostar att köpa alla detaljinredningar och liknande, är det en billig investering att köpa en 3D printer. Detta är i själva verket en relativt billig produkt om man tar hänsyn till vad den är kapabel till och att den än så länge är i ett tidigt utvecklingsstadium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tekniken kommer att utvecklas kraftigt under de kommande åren och detta kommer innebära att den blir mer tillförlitlig och billigare. Allteftersom tekniken utvecklas och blir billigare kommer det även att finnas fler återförsäljare av produkten, men även fler tillverkare. det brukar inte dröja länge innan fler än ett företag greppar tag om marknaden och säljer i stort sätt samma produkt för ett lägre pris. Detta skapar konkurrens vilket i sin tur driver på utvecklingen ytterligare. Jämför detta med utvecklingen av smartphones så ser man vilken teknisk utveckling som de olika företagen pushar varandra att fortsätta att driva för att behålla marknaden och på så vis sina konsumenter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fördelar:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Billigt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Snabbt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stort konsument intresse&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Många användningsområden&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Inga utsläpp&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kan komma att revolutionera tillverkning av detalj produkter (Miljövänligare etc)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Nackdelar ==&lt;br /&gt;
Trots allt positivt med 3D printers finns det även en del nackdelar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varje gång man intrudocerar en ny teknologi (t.ex mobiltelefoner, datorer och kalkylatorer) så är det till en början väldigt outvecklat, exklusivt och dyrt. Ju mer man utvecklar tekniken desto bättre och användarvänlig blir tekniken. Det kommer att finnas efterfrågan efter produkten ju fler som får reda på den och dens användningsområden, men det tar ett tag innan man utvecklat produkten tillräckligt mycket för att kunna serieproducera den. När produkten serieproduceras blir utbudet större och marknadspriset sjunker. Till slut har de flesta hushållen i industriländerna tillgång till produkten. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Så långt är man inte riktigt än med 3D printers, men utvecklingen sker fort. Det finns en del potensiella nackdelar med 3D printing när det finns i hemmen:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
• Det skulle kunna bli ett problem med att man enkelt skulle kunna tillverka skjutvapen i en 3D printer. Det finns faktiskt redan nu 3D blueprints som man kan hämta ner från nätet och använda själv för att tillverka ett skjutvapen med sin 3D printer. Det finns många klipp på youtube där dem visar när dem tillverkar och skjuter med 3D printade gevär och pistoler. Många av dem har gått sönder kort efter dem börjat skjuta, andra har hållit en bättre kvalité. Detta är farligt då vem som helst med tillgång av en 3D printer kan tillverka både skjutvapen och ammuntion som man inte ska kunna få tag på i industriländer där det är olaglit att innehava skjutvapen utan någon form av licens. Detta skulle i framtiden kunna behöva korrigeras med en lagändring rörande 3D printers.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
• När alla hushåll i industriländerna har tillgång till en 3D printer kommer man inte behöva köpa lika mycket saker som tidagare. 3D printers kan komma att ta över marknaden på många varar. Hantvarkare och skulptörer kan komma att förlora sina jobb. Folk kommer inte behöva köpa lika många varor av företag som förut och den industriella ekomnomin kan komma att påverkas negativt. Företag kan gå i konkurs och marknadsförutsättningar kan komma att förändras. Men sådana här saker är svåra att förutse.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnad ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad är det som kostar?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om du nu skulle överväga införskaffa i en 3D Printer så måste du komma ihåg att materialet skulpturerna görs i också kostar och inte bara själva printern. Det man också ska lägga på minnet är att i början lyckas inte alla utskrivningar om det inte skulle vara så att man använt 3D printer förut på exempel jobbet. detta kan medföra större kostnader början pga. att man måste köpa mycket materiali början tills man lärt sig hantera sin 3D printer. Det finns olika sorters material att använda vid 3D printning, antingen använder man ABS eller PLA som är två olika sorters plasttrådar.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
man använder antingen metalltråd eller plasttråd&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;priser på material&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://cubify.com/legacy/3dtouch/parts.aspx&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.3ders.org/pricecompare/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;läs mer&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sdmagnesium.com/3d-printing/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.3ders.org/3d-printing-basics.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ibtimes.com/3d-printing-risks-not-just-plastic-guns-military-parts-drugs-chemical-weapons-1275591&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erny</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=25010</id>
		<title>3D Printning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=25010"/>
		<updated>2013-11-18T09:21:09Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erny: /* Fördelar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{#ev:youtube| WTYfzfvWT4Y |400|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Hur fungerar tekniken ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sammanfattning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3D printing är en relativt ny teknik som fungerar med hjälp av en printer som använder sig av ett material, (vanligtvis plast) för att med hjälp av en laser monterad på en rörlig axel, kan forma materialet i fråga till stort sätt vad som helst så länge det inte är för stort. Det man behöver är en digital modell (3D blueprint) på det man vill printa, material, och en 3D printer. Det går även att printa i olika sorters metall men det är dyrare och tar betydligt längre tid&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns många fördelar med 3D printing. Med hjälp av denna teknik kan man skapa kreationer som man inte har haft möjlighet att göra innan, det är dessutom förhållandevis billigt och snabbt. En 3D printer för hemmabruk kostar idag cirka 5000kr och om man jämför denna summa med vad det kostar att köpa alla detaljinredningar och liknande, är det en billig investering att köpa en 3D printer. Detta är i själva verket en relativt billig produkt om man tar hänsyn till vad den är kapabel till och att den än så länge är i ett tidigt utvecklingsstadium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tekniken kommer att utvecklas kraftigt under de kommande åren och detta kommer innebära att den blir mer tillförlitlig och billigare. Allteftersom tekniken utvecklas och blir billigare kommer det även att finnas fler återförsäljare av produkten, men även fler tillverkare. det brukar inte dröja länge innan fler än ett företag greppar tag om marknaden och säljer i stort sätt samma produkt för ett lägre pris. Detta skapar konkurrens vilket i sin tur driver på utvecklingen ytterligare. Jämför detta med utvecklingen av smartphones så ser man vilken teknisk utveckling som de olika företagen pushar varandra att fortsätta att driva för att behålla marknaden och på så vis sina konsumenter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fördelar:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Billigt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Snabbt i jämförelse med att konstruera de man vill ha för hand&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stort konsument intresse&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Många användningsområden&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Inga utsläpp&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kan komma att revolutionera tillverkning av detalj produkter (Miljövänligare etc)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Nackdelar ==&lt;br /&gt;
Trots allt positivt med 3D printers finns det även en del nackdelar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varje gång man intrudocerar en ny teknologi (t.ex mobiltelefoner, datorer och kalkylatorer) så är det till en början väldigt outvecklat, exklusivt och dyrt. Ju mer man utvecklar tekniken desto bättre och användarvänlig blir tekniken. Det kommer att finnas efterfrågan efter produkten ju fler som får reda på den och dens användningsområden, men det tar ett tag innan man utvecklat produkten tillräckligt mycket för att kunna serieproducera den. När produkten serieproduceras blir utbudet större och marknadspriset sjunker. Till slut har de flesta hushållen i industriländerna tillgång till produkten. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Så långt är man inte riktigt än med 3D printers, men utvecklingen sker fort. Det finns en del potensiella nackdelar med 3D printing när det finns i hemmen:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
• Det skulle kunna bli ett problem med att man enkelt skulle kunna tillverka skjutvapen i en 3D printer. Det finns faktiskt redan nu 3D blueprints som man kan hämta ner från nätet och använda själv för att tillverka ett skjutvapen med sin 3D printer. Det finns många klipp på youtube där dem visar när dem tillverkar och skjuter med 3D printade gevär och pistoler. Många av dem har gått sönder kort efter dem börjat skjuta, andra har hållit en bättre kvalité. Detta är farligt då vem som helst med tillgång av en 3D printer kan tillverka både skjutvapen och ammuntion som man inte ska kunna få tag på i industriländer där det är olaglit att innehava skjutvapen utan någon form av licens. Detta skulle i framtiden kunna behöva korrigeras med en lagändring rörande 3D printers.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
• När alla hushåll i industriländerna har tillgång till en 3D printer kommer man inte behöva köpa lika mycket saker som tidagare. 3D printers kan komma att ta över marknaden på många varar. Hantvarkare och skulptörer kan komma att förlora sina jobb. Folk kommer inte behöva köpa lika många varor av företag som förut och den industriella ekomnomin kan komma att påverkas negativt. Företag kan gå i konkurs och marknadsförutsättningar kan komma att förändras. Men sådana här saker är svåra att förutse.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnad ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad är det som kostar?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om du nu skulle överväga införskaffa i en 3D Printer så måste du komma ihåg att materialet skulpturerna görs i också kostar och inte bara själva printern. Det man också ska lägga på minnet är att i början lyckas inte alla utskrivningar om det inte skulle vara så att man använt 3D printer förut på exempel jobbet. detta kan medföra större kostnader början pga. att man måste köpa mycket materiali början tills man lärt sig hantera sin 3D printer. Det finns olika sorters material att använda vid 3D printning, antingen använder man ABS eller PLA som är två olika sorters plasttrådar.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
man använder antingen metalltråd eller plasttråd&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;priser på material&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://cubify.com/legacy/3dtouch/parts.aspx&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.3ders.org/pricecompare/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;läs mer&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sdmagnesium.com/3d-printing/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.3ders.org/3d-printing-basics.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ibtimes.com/3d-printing-risks-not-just-plastic-guns-military-parts-drugs-chemical-weapons-1275591&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erny</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=24961</id>
		<title>3D Printning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=24961"/>
		<updated>2013-11-15T12:39:29Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erny: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{#ev:youtube| WTYfzfvWT4Y |400|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Hur fungerar tekniken ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sammanfattning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3D printing är en relativt ny teknik som fungerar med hjälp av en printer som använder sig av ett material, (vanligtvis plast) för att med hjälp av en laser monterad på en rörlig axel, kan forma materialet i fråga till stort sätt vad som helst så länge det inte är för stort. Det man behöver är en digital modell (3D blueprint) på det man vill printa, material, och en 3D printer. Det går även att printa i olika sorters metall men det är dyrare och tar betydligt längre tid&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns många fördelar med 3D printing. Med hjälp av denna teknik kan man skapa kreationer som man inte har haft möjlighet att göra innan, det är dessutom förhållandevis billigt och snabbt. En 3D printer för hemmabruk kostar idag cirka 5000kr och om man jämför denna summa med vad det kostar att köpa alla detaljinredningar och liknande, är det en billig investering att köpa en 3D printer. Detta är i själva verket en relativt billig produkt om man tar hänsyn till vad den är kapabel till och att den än så länge är i ett tidigt utvecklingsstadium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tekniken kommer att utvecklas kraftigt under de kommande åren och detta kommer innebära att den blir mer tillförlitlig och billigare. Allteftersom tekniken utvecklas och blir billigare kommer det även att finnas fler återförsäljare av produkten, men även fler tillverkare. det brukar inte dröja länge innan fler än ett företag greppar tag om marknaden och säljer i stort sätt samma produkt för ett lägre pris. Detta skapar konkurrens vilket i sin tur driver på utvecklingen ytterligare. Jämför detta med utvecklingen av smartphones så ser man vilken teknisk utveckling som de olika företagen pushar varandra att fortsätta att driva för att behålla marknaden och på så vis sina konsumenter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fördelar:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Billigt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Snabbt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stort konsument intresse&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Många användningsområden&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Inga utsläpp&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kan komma att revolutionera tillverkning av detalj produkter (Miljövänligare etc)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Nackdelar ==&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| u7ZYKMBDm4M |400|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Trots allt positivt med 3D printers finns det även en del nackdelar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varje gång man intrudocerar en ny teknologi (t.ex mobiltelefoner, datorer och kalkylatorer) så är det till en början väldigt outvecklat, exklusivt och dyrt. Ju mer man utvecklar tekniken desto bättre och användarvänlig blir tekniken. Det kommer att finnas efterfrågan efter produkten ju fler som får reda på den och dens användningsområden, men det tar ett tag innan man utvecklat produkten tillräckligt mycket för att kunna serieproducera den. När produkten serieproduceras blir utbudet större och marknadspriset sjunker. Till slut har de flesta hushållen i industriländerna tillgång till produkten. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Så långt är man inte riktigt än med 3D printers, men utvecklingen sker fort. Det finns en del potensiella nackdelar med 3D printing när det finns i hemmen:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
• Det skulle kunna bli ett problem med att man enkelt skulle kunna tillverka skjutvapen i en 3D printer. Det finns faktiskt redan nu 3D blueprints som man kan hämta ner från nätet och använda själv för att tillverka ett skjutvapen med sin 3D printer. Det finns många klipp på youtube där dem visar när dem tillverkar och skjuter med 3D printade gevär och pistoler. Många av dem har gått sönder kort efter dem börjat skjuta, andra har hållit en bättre kvalité. Detta är farligt då vem som helst med tillgång av en 3D printer kan tillverka både skjutvapen och ammuntion som man inte ska kunna få tag på i industriländer där det är olaglit att innehava skjutvapen utan någon form av licens. Detta skulle i framtiden kunna behöva korrigeras med en lagändring rörande 3D printers.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnad ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad är det som kostar?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om du nu skulle överväga införskaffa i en 3D Printer så måste du komma ihåg att materialet skulpturerna görs i också kostar och inte bara själva printern. Det man också ska lägga på minnet är att i början lyckas inte alla utskrivningar om det inte skulle vara så att man använt 3D printer förut på exempel jobbet. detta kan medföra större kostnader början pga. att man måste köpa mycket materiali början tills man lärt sig hantera sin 3D printer. Det finns olika sorters material att använda vid 3D printning, antingen använder man ABS eller PLA som är två olika sorters plasttrådar.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
man använder antingen metalltråd eller plasttråd&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;priser på material&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://cubify.com/legacy/3dtouch/parts.aspx&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.3ders.org/pricecompare/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;läs mer&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sdmagnesium.com/3d-printing/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.3ders.org/3d-printing-basics.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ibtimes.com/3d-printing-risks-not-just-plastic-guns-military-parts-drugs-chemical-weapons-1275591&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erny</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=24960</id>
		<title>3D Printning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=24960"/>
		<updated>2013-11-15T12:39:01Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erny: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{#ev:youtube| WTYfzfvWT4Y |400|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Hur fungerar tekniken ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sammanfattning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3D printing är en relativt ny teknik som fungerar med hjälp av en printer som använder sig av ett material, (vanligtvis plast) för att med hjälp av en laser monterad på en rörlig axel, kan forma materialet i fråga till stort sätt vad som helst så länge det inte är för stort. Det man behöver är en digital modell (3D blueprint) på det man vill printa, material, och en 3D printer. Det går även att printa i olika sorters metall men det är dyrare och tar betydligt längre tid&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns många fördelar med 3D printing. Med hjälp av denna teknik kan man skapa kreationer som man inte har haft möjlighet att göra innan, det är dessutom förhållandevis billigt och snabbt. En 3D printer för hemmabruk kostar idag cirka 5000kr och om man jämför denna summa med vad det kostar att köpa alla detaljinredningar och liknande, är det en billig investering att köpa en 3D printer. Detta är i själva verket en relativt billig produkt om man tar hänsyn till vad den är kapabel till och att den än så länge är i ett tidigt utvecklingsstadium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tekniken kommer att utvecklas kraftigt under de kommande åren och detta kommer innebära att den blir mer tillförlitlig och billigare. Allteftersom tekniken utvecklas och blir billigare kommer det även att finnas fler återförsäljare av produkten, men även fler tillverkare. det brukar inte dröja länge innan fler än ett företag greppar tag om marknaden och säljer i stort sätt samma produkt för ett lägre pris. Detta skapar konkurrens vilket i sin tur driver på utvecklingen ytterligare. Jämför detta med utvecklingen av smartphones så ser man vilken teknisk utveckling som de olika företagen pushar varandra att fortsätta att driva för att behålla marknaden och på så vis sina konsumenter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fördelar:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Billigt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Snabbt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stort konsument intresse&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Många användningsområden&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Inga utsläpp&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kan komma att revolutionera tillverkning av detalj produkter (Miljövänligare etc)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Nackdelar ==&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| u7ZYKMBDm4M |400|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Trots allt positivt med 3D printers finns det även en del nackdelar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varje gång man intrudocerar en ny teknologi (t.ex mobiltelefoner, datorer och kalkylatorer) så är det till en början väldigt outvecklat, exklusivt och dyrt. Ju mer man utvecklar tekniken desto bättre och användarvänlig blir tekniken. Det kommer att finnas efterfrågan efter produkten ju fler som får reda på den och dens användningsområden, men det tar ett tag innan man utvecklat produkten tillräckligt mycket för att kunna serieproducera den. När produkten serieproduceras blir utbudet större och marknadspriset sjunker. Till slut har de flesta hushållen i industriländerna tillgång till produkten. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Så långt är man inte riktigt än med 3D printers, men utvecklingen sker fort. Det finns en del potensiella nackdelar med 3D printing när det finns i hemmen:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
• Det skulle kunna bli ett problem med att man enkelt skulle kunna tillverka skjutvapen i en 3D printer. Det finns faktiskt redan nu 3D blueprints som man kan hämta ner från nätet och använda själv för att tillverka ett skjutvapen med sin 3D printer. Det finns många klipp på youtube där dem visar när dem tillverkar och skjuter med 3D printade gevär och pistoler. Många av dem har gått sönder kort efter dem börjat skjuta, andra har hållit en bättre kvalité. Detta är farligt då vem som helst med tillgång av en 3D printer kan tillverka både skjutvapen och ammuntion som man inte ska kunna få tag på i industriländer där det är olaglit att innehava skjutvapen utan någon form av licens. Detta skulle i framtiden kunna behöva korrigeras med en lagändring rörande 3D printers.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnad ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad är det som kostar?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om du nu skulle överväga införskaffa i en 3D Printer så måste du komma ihåg att materialet skulpturerna görs i också kostar och inte bara själva printern. Det man också ska lägga på minnet är att i början lyckas inte alla utskrivningar om det inte skulle vara så att man använt 3D printer förut på exempel jobbet. detta kan medföra större kostnader början pga. att man måste köpa mycket materiali början tills man lärt sig hantera sin 3D printer. Det finns olika sorters material att använda vid 3D printning, antingen använder man ABS eller PLA som är två olika sorters plasttrådar.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
man använder antingen metalltråd eller plasttråd&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;priser på material&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://cubify.com/legacy/3dtouch/parts.aspx&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.3ders.org/pricecompare/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;läs mer&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sdmagnesium.com/3d-printing/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.3ders.org/3d-printing-basics.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ibtimes.com/3d-printing-risks-not-just-plastic-guns-military-parts-drugs-chemical-weapons-1275591&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erny</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=24958</id>
		<title>3D Printning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=24958"/>
		<updated>2013-11-15T12:38:24Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erny: /* Nackdelar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{#ev:youtube| WTYfzfvWT4Y |400|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Hur fungerar tekniken ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sammanfattning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3D printing är en relativt ny teknik som fungerar med hjälp av en printer som använder sig av ett material, (vanligtvis plast) för att med hjälp av en laser monterad på en rörlig axel, kan forma materialet i fråga till stort sätt vad som helst så länge det inte är för stort. Det man behöver är en digital modell (3D blueprint) på det man vill printa, material, och en 3D printer. Det går även att printa i olika sorters metall men det är dyrare och tar betydligt längre tid&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns många fördelar med 3D printing. Med hjälp av denna teknik kan man skapa kreationer som man inte har haft möjlighet att göra innan, det är dessutom förhållandevis billigt och snabbt. En 3D printer för hemmabruk kostar idag cirka 5000kr och om man jämför denna summa med vad det kostar att köpa alla detaljinredningar och liknande, är det en billig investering att köpa en 3D printer. Detta är i själva verket en relativt billig produkt om man tar hänsyn till vad den är kapabel till och att den än så länge är i ett tidigt utvecklingsstadium.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tekniken kommer att utvecklas kraftigt under de kommande åren och detta kommer innebära att den blir mer tillförlitlig och billigare. Allteftersom tekniken utvecklas och blir billigare kommer det även att finnas fler återförsäljare av produkten, men även fler tillverkare. det brukar inte dröja länge innan fler än ett företag greppar tag om marknaden och säljer i stort sätt samma produkt för ett lägre pris. Detta skapar konkurrens vilket i sin tur driver på utvecklingen ytterligare. Jämför detta med utvecklingen av smartphones så ser man vilken teknisk utveckling som de olika företagen pushar varandra att fortsätta att driva för att behålla marknaden och på så vis sina konsumenter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fördelar:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Billigt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Snabbt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stort konsument intresse&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Många användningsområden&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Inga utsläpp&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kan komma att revolutionera tillverkning av detalj produkter (Miljövänligare etc)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Nackdelar ==&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| u7ZYKMBDm4M |400|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Trots allt positivt med 3D printers finns det även en del nackdelar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varje gång man intrudocerar en ny teknologi (t.ex mobiltelefoner, datorer och kalkylatorer) så är det till en början väldigt outvecklat, exklusivt och dyrt. Ju mer man utvecklar tekniken desto bättre och användarvänlig blir tekniken. Det kommer att finnas efterfrågan efter produkten ju fler som får reda på den och dens användningsområden, men det tar ett tag innan man utvecklat produkten tillräckligt mycket för att kunna serieproducera den. När produkten serieproduceras blir utbudet större och marknadspriset sjunker. Till slut har de flesta hushållen i industriländerna tillgång till produkten. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Så långt är man inte riktigt än med 3D printers, men utvecklingen sker fort. Det finns en del potensiella nackdelar med 3D printing när det finns i hemmen:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
• Det skulle kunna bli ett problem med att man enkelt skulle kunna tillverka skjutvapen i en 3D printer. Det finns faktiskt redan nu 3D blueprints som man kan hämta ner från nätet och använda själv för att tillverka ett skjutvapen med sin 3D printer. Det finns många klipp på youtube där dem visar när dem tillverkar och skjuter med 3D printade gevär och pistoler. Många av dem har gått sönder kort efter dem börjat skjuta, andra har hållit en bättre kvalité. Detta är farligt då vem som helst med tillgång av en 3D printer kan tillverka både skjutvapen och ammuntion som man inte ska kunna få tag på i industriländer där det är olaglit att innehava skjutvapen utan någon form av licens. Detta skulle i framtiden kunna behöva korrigeras med en lagändring rörande 3D printers.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnad ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad är det som kostar?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om du nu skulle överväga införskaffa i en 3D Printer så måste du komma ihåg att materialet skulpturerna görs i också kostar och inte bara själva printern. Det man också ska lägga på minnet är att i början lyckas inte alla utskrivningar om det inte skulle vara så att man använt 3D printer förut på exempel jobbet. detta kan medföra större kostnader början pga. att man måste köpa mycket materiali början tills man lärt sig hantera sin 3D printer. Det finns olika sorters material att använda vid 3D printning, antingen använder man ABS eller PLA som är två olika sorters plasttrådar.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
man använder antingen metalltråd eller plasttråd&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;priser på material&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://cubify.com/legacy/3dtouch/parts.aspx&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.3ders.org/pricecompare/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;läs mer&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sdmagnesium.com/3d-printing/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.3ders.org/3d-printing-basics.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ibtimes.com/3d-printing-risks-not-just-plastic-guns-military-parts-drugs-chemical-weapons-1275591&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erny</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=24939</id>
		<title>3D Printning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=24939"/>
		<updated>2013-11-15T12:30:39Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erny: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{#ev:youtube| WTYfzfvWT4Y |400|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Hur fungerar tekniken ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sammanfattning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3D printing är en relativt ny teknik som fungerar med hjälp av en printer som använder sig av ett material, (vanligtvis plast) för att med hjälp av en laser monterad på en rörlig axel, kan forma materialet i fråga till stort sätt vad som helst så länge det inte är för stort. Det man behöver är en digital modell (3D blueprint) på det man vill printa, material, och en 3D printer. Det går även att printa i olika sorters metall men det är dyrare och tar betydligt längre tid&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns många fördelar med 3D printing. Med hjälp av denna teknik kan man skapa kreationer som man inte har haft möjlighet att göra innan, det är dessutom förhållandevis billigt och snabbt. En 3D printer för hemmabruk kostar idag cirka 5000kr. Detta är i själva verket en relativt billig produkt om man tar hänsyn till vad den är kapabel till och att den än så länge är i ett tidigt utvecklingsstadium. Tekniken kommer att utvecklas kraftigt under de kommande åren och detta kommer innebära att den blir mer tillförlitlig och billigare. Allteftersom tekniken utvecklas och blir billigare kommer det även att finnas fler återförsäljare av produkten, men även fler tillverkare. det brukar inte dröja länge innan fler än ett företag greppar tag om marknaden och säljer i stort sätt samma produkt för ett lägre pris.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fördelar:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Billigt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Snabbt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stort konsument intresse&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Många användningsområden&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Inga utsläpp&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kan komma att revolutionera tillverkning av detalj produkter (Miljövänligare etc)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Nackdelar ==&lt;br /&gt;
Trots allt positivt med 3D printers finns det även en del nackdelar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varje gång man intrudocerar en ny teknologi (t.ex mobiltelefoner, datorer och kalkylatorer) så är det till en början väldigt outvecklat, exklusivt och dyrt. Ju mer man utvecklar tekniken desto bättre och användarvänlig blir tekniken. Det kommer att finnas efterfrågan efter produkten ju fler som får reda på den och dens användningsområden, men det tar ett tag innan man utvecklat produkten tillräckligt mycket för att kunna serieproducera den. När produkten serieproduceras blir utbudet större och marknadspriset sjunker. Till slut har de flesta hushållen i industriländerna tillgång till produkten. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Så långt är man inte riktigt än med 3D printers, men utvecklingen sker fort. Det finns en del potensiella nackdelar med 3D printing när det finns i hemmen:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
• Det skulle kunna bli ett problem med att man enkelt skulle kunna tillverka skjutvapen i en 3D printer. Det finns faktiskt redan nu 3D blueprints som man kan hämta ner från nätet och använda själv för att tillverka ett skjutvapen med sin 3D printer. Det finns många klipp på youtube där dem visar när dem tillverkar och skjuter med 3D printade gevär och pistoler. Många av dem har gått sönder kort efter dem börjat skjuta, andra har hållit en bättre kvalité. Detta är farligt då vem som helst med tillgång av en 3D printer kan tillverka både skjutvapen och ammuntion som man inte ska kunna få tag på i industriländer där det är olaglit att innehava skjutvapen utan någon form av licens. Detta skulle i framtiden kunna behöva korrigeras med en lagändring rörande 3D printers.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
•&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnad ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad är det som kostar?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om du nu skulle överväga införskaffa i en 3D Printer så måste du också komma ihåg att materialet skulpturerna görs i också kostar och inte bara själva printern. Det man också ska lägga på minnet är att i början lyckas inte alla utskrivningar om det inte skulle vara så att man använt 3D printer förut på exempel jobbet. detta kan medföra större kostnader början pga. att man måste köpa mycket materiali början tills man lärt sig hantera sin 3D printer.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
man använder antingen metalltråd eller plasttråd.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;priser på material&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://cubify.com/legacy/3dtouch/parts.aspx&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.3ders.org/pricecompare/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;läs mer&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sdmagnesium.com/3d-printing/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.3ders.org/3d-printing-basics.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ibtimes.com/3d-printing-risks-not-just-plastic-guns-military-parts-drugs-chemical-weapons-1275591&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erny</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=24923</id>
		<title>3D Printning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=24923"/>
		<updated>2013-11-15T12:24:37Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erny: /* Länkar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{#ev:youtube| WTYfzfvWT4Y |400|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Hur fungerar tekniken ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sammanfattning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3D printing är en relativt ny teknik som fungerar med hjälp av en printer som använder sig av ett material, (vanligtvis plast) för att med hjälp av en laser monterad på en rörlig axel, kan forma materialet i fråga till stort sätt vad som helst så länge det inte är för stort. Det man behöver är en digital modell (3D blueprint) på det man vill printa, material, och en 3D printer. Det går även att printa i olika sorters metall men det är dyrare och tar betydligt längre tid&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns många fördelar med 3D printing. Med hjälp av denna teknik kan man skapa kreationer som man inte har haft möjlighet att göra innan, det är dessutom förhållandevis billigt och snabbt. En 3D printer för hemmabruk kostar idag cirka 5000kr. Detta är i själva verket en relativt billig produkt om man tar hänsyn till vad den är kapabel till och att den än så länge är i ett tidigt utvecklingsstadium. Tekniken kommer att utvecklas kraftigt under de kommande åren och detta kommer innebära att den blir mer tillförlitlig och billigare. Allteftersom tekniken utvecklas och blir billigare kommer det även att finnas fler återförsäljare av produkten, men även fler tillverkare. det brukar inte dröja länge innan fler än ett företag greppar tag om marknaden och säljer i stort sätt samma produkt för ett lägre pris.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fördelar:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Billigt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Snabbt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stort konsument intresse&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Många användningsområden&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Inga utsläpp&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kan komma att revolutionera tillverkning av detalj produkter (Miljövänligare etc)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Nackdelar ==&lt;br /&gt;
Trots allt positivt med 3D printers finns det även en del nackdelar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varje gång man intrudocerar en ny teknologi (t.ex mobiltelefoner, datorer och kalkylatorer) så är det till en början väldigt outvecklat, exklusivt och dyrt. Ju mer man utvecklar tekniken desto bättre och användarvänlig blir tekniken. Det kommer att finnas efterfrågan efter produkten ju fler som får reda på den och dens användningsområden, men det tar ett tag innan man utvecklat produkten tillräckligt mycket för att kunna serieproducera den. När produkten serieproduceras blir utbudet större och marknadspriset sjunker. Till slut har de flesta hushållen i industriländerna tillgång till produkten. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Så långt är man inte riktigt än med 3D printers, men utvecklingen sker fort.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnad ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad är det som kostar?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om du nu skulle överväga införskaffa i en 3D Printer så måste du också komma ihåg att materialet skulpturerna görs i också kostar och inte bara själva printern. Det man också ska lägga på minnet är att i början lyckas inte alla utskrivningar om det inte skulle vara så att man använt 3D printer förut på exempel jobbet. detta kan medföra större kostnader början pga. att man måste köpa mycket materiali början tills man lärt sig hantera sin 3D printer.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
man använder antingen metalltråd eller plasttråd.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;priser på material&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://cubify.com/legacy/3dtouch/parts.aspx&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.3ders.org/pricecompare/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;läs mer&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sdmagnesium.com/3d-printing/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.3ders.org/3d-printing-basics.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ibtimes.com/3d-printing-risks-not-just-plastic-guns-military-parts-drugs-chemical-weapons-1275591&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erny</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=24922</id>
		<title>3D Printning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=24922"/>
		<updated>2013-11-15T12:24:23Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erny: /* Länkar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{#ev:youtube| WTYfzfvWT4Y |400|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Hur fungerar tekniken ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sammanfattning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3D printing är en relativt ny teknik som fungerar med hjälp av en printer som använder sig av ett material, (vanligtvis plast) för att med hjälp av en laser monterad på en rörlig axel, kan forma materialet i fråga till stort sätt vad som helst så länge det inte är för stort. Det man behöver är en digital modell (3D blueprint) på det man vill printa, material, och en 3D printer. Det går även att printa i olika sorters metall men det är dyrare och tar betydligt längre tid&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns många fördelar med 3D printing. Med hjälp av denna teknik kan man skapa kreationer som man inte har haft möjlighet att göra innan, det är dessutom förhållandevis billigt och snabbt. En 3D printer för hemmabruk kostar idag cirka 5000kr. Detta är i själva verket en relativt billig produkt om man tar hänsyn till vad den är kapabel till och att den än så länge är i ett tidigt utvecklingsstadium. Tekniken kommer att utvecklas kraftigt under de kommande åren och detta kommer innebära att den blir mer tillförlitlig och billigare. Allteftersom tekniken utvecklas och blir billigare kommer det även att finnas fler återförsäljare av produkten, men även fler tillverkare. det brukar inte dröja länge innan fler än ett företag greppar tag om marknaden och säljer i stort sätt samma produkt för ett lägre pris.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fördelar:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Billigt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Snabbt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stort konsument intresse&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Många användningsområden&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Inga utsläpp&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kan komma att revolutionera tillverkning av detalj produkter (Miljövänligare etc)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Nackdelar ==&lt;br /&gt;
Trots allt positivt med 3D printers finns det även en del nackdelar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varje gång man intrudocerar en ny teknologi (t.ex mobiltelefoner, datorer och kalkylatorer) så är det till en början väldigt outvecklat, exklusivt och dyrt. Ju mer man utvecklar tekniken desto bättre och användarvänlig blir tekniken. Det kommer att finnas efterfrågan efter produkten ju fler som får reda på den och dens användningsområden, men det tar ett tag innan man utvecklat produkten tillräckligt mycket för att kunna serieproducera den. När produkten serieproduceras blir utbudet större och marknadspriset sjunker. Till slut har de flesta hushållen i industriländerna tillgång till produkten. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Så långt är man inte riktigt än med 3D printers, men utvecklingen sker fort.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnad ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad är det som kostar?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om du nu skulle överväga införskaffa i en 3D Printer så måste du också komma ihåg att materialet skulpturerna görs i också kostar och inte bara själva printern. Det man också ska lägga på minnet är att i början lyckas inte alla utskrivningar om det inte skulle vara så att man använt 3D printer förut på exempel jobbet. detta kan medföra större kostnader början pga. att man måste köpa mycket materiali början tills man lärt sig hantera sin 3D printer.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
man använder antingen metalltråd eller plasttråd.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;priser på material&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
http://cubify.com/legacy/3dtouch/parts.aspx&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.3ders.org/pricecompare/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;läs mer&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
http://sdmagnesium.com/3d-printing/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.3ders.org/3d-printing-basics.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ibtimes.com/3d-printing-risks-not-just-plastic-guns-military-parts-drugs-chemical-weapons-1275591&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erny</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=24913</id>
		<title>3D Printning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=24913"/>
		<updated>2013-11-15T12:20:27Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erny: /* Länkar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{#ev:youtube| WTYfzfvWT4Y |400|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Hur fungerar tekniken ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sammanfattning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3D printing är en relativt ny teknik som fungerar med hjälp av en printer som använder sig av ett material, (vanligtvis plast) för att med hjälp av en laser monterad på en rörlig axel, kan forma materialet i fråga till stort sätt vad som helst så länge det inte är för stort. Det man behöver är en digital modell (3D blueprint) på det man vill printa, material, och en 3D printer. Det går även att printa i olika sorters metall men det är dyrare och tar betydligt längre tid&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns många fördelar med 3D printing. Med hjälp av denna teknik kan man skapa kreationer som man inte har haft möjlighet att göra innan, det är dessutom förhållandevis billigt och snabbt. En 3D printer för hemmabruk kostar idag cirka 5000kr. Detta är i själva verket en relativt billig produkt om man tar hänsyn till vad den är kapabel till och att den än så länge är i ett tidigt utvecklingsstadium. Allteftersom tekniken utvecklas och blir billigare kommer det att finnas fler återförsäljare av produkten, men även fler tillverkare. det brukar inte dröja länge innan fler än ett företag greppar tag om marknaden och säljer i stort sätt samma produkt för ett lägre pris.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fördelar:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Billigt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Snabbt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stort konsument intresse&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Många användningsområden&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Inga utsläpp&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kan komma att revolutionera tillverkning av detalj produkter (Miljövänligare etc)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Nackdelar ==&lt;br /&gt;
Trots allt positivt med 3D printers finns det även en del nackdelar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varje gång man intrudocerar en ny teknologi (t.ex mobiltelefoner, datorer och kalkylatorer) så är det till en början väldigt outvecklat, exklusivt och dyrt. Ju mer man utvecklar tekniken desto bättre och användarvänlig blir tekniken. Det kommer att finnas efterfrågan efter produkten ju fler som får reda på den och dens användningsområden, men det tar ett tag innan man utvecklat produkten tillräckligt mycket för att kunna serieproducera den. När produkten serieproduceras blir utbudet större och marknadspriset sjunker. Till slut har de flesta hushållen i industriländerna tillgång till produkten. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Så långt är man inte riktigt än med 3D printers, men utvecklingen sker fort.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnad ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad är det som kostar?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om du nu skulle överväga införskaffa i en 3D Printer så måste du också komma ihåg att materialet skulpturerna görs i också kostar och inte bara själva printern. Det man också ska lägga på minnet är att i början lyckas inte alla utskrivningar om det inte skulle vara så att man använt 3D printer förut på exempel jobbet. detta kan medföra större kostnader början pga. att man måste köpa mycket materiali början tills man lärt sig hantera sin 3D printer.&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
man använder antingen metalltråd eller plasttråd.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sdmagnesium.com/3d-printing/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.3ders.org/3d-printing-basics.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://cubify.com/legacy/3dtouch/parts.aspx&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.3ders.org/pricecompare/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ibtimes.com/3d-printing-risks-not-just-plastic-guns-military-parts-drugs-chemical-weapons-1275591&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erny</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=24907</id>
		<title>3D Printning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=24907"/>
		<updated>2013-11-15T12:16:12Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erny: /* Länkar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{#ev:youtube| WTYfzfvWT4Y |400|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Hur fungerar tekniken ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sammanfattning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
3D printing är en relativt ny teknik som fungerar med hjälp av en printer som använder sig av ett material, (vanligtvis plast) för att med hjälp av en laser monterad på en rörlig axel, kan forma materialet i fråga till stort sätt vad som helst så länge det inte är för stort. Det man behöver är en digital modell (3D blueprint) på det man vill printa, material, och en 3D printer. Det går även att printa i olika sorters metall men det är dyrare och tar betydligt längre tid.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns många fördelar med 3D printing. Med hjälp av denna teknik kan man skapa kreationer som man inte har haft möjlighet att göra innan, det är dessutom förhållandevis billigt och snabbt. En 3D printer för hemmabruk kostar idag cirka 5000kr. Detta är i själva verket en relativt billig produkt om man tar hänsyn till vad den är kapabel till och att den än så länge är i ett tidigt utvecklingsstadium. Allteftersom tekniken utvecklas och blir billigare kommer det att finnas fler återförsäljare av produkten, men även fler tillverkare. det brukar inte dröja länge innan fler än ett företag greppar tag om marknaden och säljer i stort sätt samma produkt för ett lägre pris.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fördelar:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Billigt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Snabbt&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stort konsument intresse&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Många användningsområden&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Inga utsläpp&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kan komma att revolutionera tillverkning av detalj produkter (Miljövänligare etc)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Nackdelar ==&lt;br /&gt;
Trots allt positivt med 3D printers finns det även en del nackdelar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varje gång man intrudocerar en ny teknologi (t.ex mobiltelefoner, datorer och kalkylatorer) så är det till en början väldigt outvecklat, exklusivt och dyrt. Ju mer man utvecklar tekniken desto bättre och användarvänlig blir tekniken. Det kommer att finnas efterfrågan efter produkten ju fler som får reda på den och dens användningsområden, men det tar ett tag innan man utvecklat produkten tillräckligt mycket för att kunna serieproducera den. När produkten serieproduceras blir utbudet större och marknadspriset sjunker. Till slut har de flesta hushållen i industriländerna tillgång till produkten. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Så långt är man inte riktigt än med 3D printers, men utvecklingen sker fort.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnad ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad är det som kostar?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om du nu skulle överväga införskaffa i en 3D Printer så måste du också komma ihåg att materialet skulpturerna gör i kostar, man använder antingen metalltråd eller plasttråd.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sdmagnesium.com/3d-printing/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.3ders.org/3d-printing-basics.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://cubify.com/legacy/3dtouch/parts.aspx&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.3ders.org/pricecompare/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.alibaba.com/product-gs/1130118389/We_Produce_ABS_Plastic_For_3D.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ibtimes.com/3d-printing-risks-not-just-plastic-guns-military-parts-drugs-chemical-weapons-1275591&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erny</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=24875</id>
		<title>3D Printning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=24875"/>
		<updated>2013-11-15T12:04:27Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erny: /* Länkar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{#ev:youtube| WTYfzfvWT4Y |400|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Hur fungerar tekniken ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Nackdelar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnad ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad är det som kostar?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om du nu skulle överväga införskaffa i en 3D Printer så måste du också komma ihåg att materialet skulpturerna gör i kostar, man använder antingen metalltråd eller plasttråd.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sdmagnesium.com/3d-printing/&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.3ders.org/3d-printing-basics.html&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erny</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=24861</id>
		<title>3D Printning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=24861"/>
		<updated>2013-11-15T11:58:25Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erny: /* Länkar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{#ev:youtube| WTYfzfvWT4Y |400|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Hur fungerar tekniken ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Nackdelar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnad ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad är det som kostar?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sdmagnesium.com/3d-printing/&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erny</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=24860</id>
		<title>3D Printning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=24860"/>
		<updated>2013-11-15T11:57:15Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erny: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{#ev:youtube| WTYfzfvWT4Y |400|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Hur fungerar tekniken ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Nackdelar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnad ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad är det som kostar?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erny</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=24844</id>
		<title>3D Printning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=24844"/>
		<updated>2013-11-15T11:51:43Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erny: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{#ev:youtube| WTYfzfvWT4Y |400|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Hur fungerar tekniken ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Nackdelar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnad ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erny</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=24841</id>
		<title>3D Printning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=24841"/>
		<updated>2013-11-15T11:50:56Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erny: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{#ev:youtube| WTYfzfvWT4Y |400|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Hur fungerar tekniken ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Vad kan man använda 3D printning till ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Nackdelar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnad ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erny</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=24837</id>
		<title>3D Printning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=24837"/>
		<updated>2013-11-15T11:50:32Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erny: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{#ev:youtube| WTYfzfvWT4Y |400|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Hur fungerar tekniken ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Vad kan man använda 3D printning till ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Nackdelar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erny</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=24833</id>
		<title>3D Printning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=24833"/>
		<updated>2013-11-15T11:50:02Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erny: /* Hur fungerar det tekniken */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{#ev:youtube| WTYfzfvWT4Y |400|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Vad kan man använda 3D printning till ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Hur fungerar tekniken ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Fördelar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Nackdelar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erny</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=24802</id>
		<title>3D Printning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=24802"/>
		<updated>2013-11-14T13:53:35Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erny: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{#ev:youtube| WTYfzfvWT4Y |400|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad kan man andvända det till:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Hur fungerar det tekniken:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Fördelar:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Nackdelar:&#039;&#039;&#039;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erny</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=24798</id>
		<title>3D Printning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=24798"/>
		<updated>2013-11-14T13:52:49Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erny: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{#ev:youtube| WTYfzfvWT4Y |400|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Vad kan man andvända det till:&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Hur fungerar det tekniken:&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Fördelar:&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Nackdelar:&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Fet text&#039;&#039;&#039;hej&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erny</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=24795</id>
		<title>3D Printning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=24795"/>
		<updated>2013-11-14T13:52:22Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erny: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{#ev:youtube| WTYfzfvWT4Y |400|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Vad kan man andvända det till:&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Hur fungerar det tekniken:&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Fördelar:&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Nackdelar:&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erny</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=24794</id>
		<title>3D Printning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=24794"/>
		<updated>2013-11-14T13:51:52Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erny: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{#ev:youtube| WTYfzfvWT4Y |400|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Vad kan man andvända det till:&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;sup&amp;gt;Hur fungerar det?:&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fördelar:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nackdelar:&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erny</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=24793</id>
		<title>3D Printning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=24793"/>
		<updated>2013-11-14T13:51:37Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erny: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{#ev:youtube| WTYfzfvWT4Y |400|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Vad kan man andvända det till:&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur fungerar det?:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fördelar:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nackdelar:&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erny</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=24792</id>
		<title>3D Printning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=24792"/>
		<updated>2013-11-14T13:51:14Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erny: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{#ev:youtube| WTYfzfvWT4Y |400|right}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vad kan man andvända det till:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur fungerar det?:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fördelar:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nackdelar:&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erny</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=24790</id>
		<title>3D Printning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=24790"/>
		<updated>2013-11-14T13:50:58Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erny: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{#ev:youtube| WTYfzfvWT4Y |400|right}}&lt;br /&gt;
Vad kan man andvända det till:&lt;br /&gt;
Hur fungerar det?:&lt;br /&gt;
Fördelar:&lt;br /&gt;
Nackdelar:&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erny</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=24788</id>
		<title>3D Printning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=24788"/>
		<updated>2013-11-14T13:50:44Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erny: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{#ev:youtube| WTYfzfvWT4Y |400|right}}&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;Vad kan man andvända det till:&lt;br /&gt;
Hur fungerar det?:&lt;br /&gt;
Fördelar:&lt;br /&gt;
Nackdelar:&lt;br /&gt;
&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erny</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=24771</id>
		<title>3D Printning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=24771"/>
		<updated>2013-11-14T13:46:37Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erny: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;{{#ev:youtube| WTYfzfvWT4Y |400|right}}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erny</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=24766</id>
		<title>3D Printning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=24766"/>
		<updated>2013-11-14T13:45:03Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erny: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;http://www.youtube.com/watch?feature=player_detailpage&amp;amp;v=WTYfzfvWT4Y&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erny</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=24765</id>
		<title>3D Printning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=24765"/>
		<updated>2013-11-14T13:44:28Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erny: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;http://www.youtube.com/watch?v=WTYfzfvWT4Y&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erny</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=24763</id>
		<title>3D Printning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=3D_Printning&amp;diff=24763"/>
		<updated>2013-11-14T13:43:23Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erny: Skapade sidan med &amp;#039;&amp;lt;iframe width=&amp;quot;640&amp;quot; height=&amp;quot;360&amp;quot; src=&amp;quot;//www.youtube.com/embed/WTYfzfvWT4Y?feature=player_detailpage&amp;quot; frameborder=&amp;quot;0&amp;quot; allowfullscreen&amp;gt;&amp;lt;/iframe&amp;gt;&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&amp;lt;iframe width=&amp;quot;640&amp;quot; height=&amp;quot;360&amp;quot; src=&amp;quot;//www.youtube.com/embed/WTYfzfvWT4Y?feature=player_detailpage&amp;quot; frameborder=&amp;quot;0&amp;quot; allowfullscreen&amp;gt;&amp;lt;/iframe&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erny</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Teknik_1&amp;diff=24620</id>
		<title>Teknik 1</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Teknik_1&amp;diff=24620"/>
		<updated>2013-11-11T09:50:48Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erny: /* Bearbetning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;= Introduktion =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Planering ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{PPT | [[Media:Planering_Teknik_1_introlek1314_v3.pptx | Introduktion och grovplanering Teknik 1a ]] }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bonus ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| w2itwFJCgFQ|300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Detta &#039;&#039;&#039;är&#039;&#039;&#039; teknik!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Styrdokumenten ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Koppling förmågor CI teknik 1.png|300px|right]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Förmågorna ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
# Kunskaper om &#039;&#039;&#039;teknikutvecklingsprocessen&#039;&#039;&#039; och förståelse av sambanden mellan de olika delarna i den.&lt;br /&gt;
# Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett &#039;&#039;&#039;hållbart samhälle&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
# Förmåga att &#039;&#039;&#039;lösa&#039;&#039;&#039; tekniska problem.&lt;br /&gt;
# Förmåga att använda teknikvetenskapliga metoder, begrepp och &#039;&#039;&#039;teorier&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
# Förmåga att använda &#039;&#039;&#039;modeller&#039;&#039;&#039; och verktyg som redskap för analys, beräkning, rimlighetsbedömning, dokumentation, presentation och information.&lt;br /&gt;
# Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande &#039;&#039;&#039;samhället&#039;&#039;&#039; samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.&lt;br /&gt;
# Kunskaper om teknikens roll och drivkrafter ur ett &#039;&#039;&#039;etiskt&#039;&#039;&#039; perspektiv.&lt;br /&gt;
# Kunskaper om hur föreställningar och traditioner inom teknikområdet styr uppfattningar om vad som är &#039;&#039;&#039;manligt och kvinnligt&#039;&#039;&#039; och hur det har påverkat och påverkar teknik och teknikutveckling.&lt;br /&gt;
# Förmåga att &#039;&#039;&#039;kommunicera&#039;&#039;&#039; inom det tekniska området samt kommunicera om teknik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Centrala innehållet ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Teknikutvecklingsprocessens&#039;&#039;&#039; alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.&lt;br /&gt;
* Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i &#039;&#039;&#039;innovativa och kreativa processer&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Materials tekniska egenskape&#039;&#039;&#039;r, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.&lt;br /&gt;
* Teknikens och teknikerns roll med fokus på &#039;&#039;&#039;framtidens teknik och ett hållbart samhälle&#039;&#039;&#039;, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Kvalitetsarbete&#039;&#039;&#039;, till exempel kvalitetssäkring, miljösäkring, arbetsmiljö och riskanalys.&lt;br /&gt;
* Ritningsläsning och skiss- och ritteknik med introduktion i hur man hanterar &#039;&#039;&#039;cad&#039;&#039;&#039;-program.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Projektarbets&#039;&#039;&#039;-, kommunikations-, presentations- och modellteknik, till exempel &#039;&#039;&#039;digitala&#039;&#039;&#039; medier och programvaror, manualer och instruktioner, muntliga och skriftliga framställningar samt digitala och manuella tekniker för att skapa &#039;&#039;&#039;modeller&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
* Tekniska &#039;&#039;&#039;begrepp&#039;&#039;&#039;, teorier och modeller innefattande &#039;&#039;&#039;beräkningar&#039;&#039;&#039; och rimlighetsbedömningar.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Teknikens historia&#039;&#039;&#039; och teknikutvecklingens betydelse för &#039;&#039;&#039;samhället&#039;&#039;&#039; samt introduktion i aktuella utvecklingsområden inom teknik.&lt;br /&gt;
* Grundläggande &#039;&#039;&#039;teknikfilosofi&#039;&#039;&#039;: etiska värderingar och &#039;&#039;&#039;genusstrukturer&#039;&#039;&#039; samt hur de har påverkat och påverkar tekniken, dess användning och tillgänglighet. Hur teknik och teknikens attribut könsmärks.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Kommunikations&#039;&#039;&#039;-, dator- och nätverksteknik för lärande och förmedling av teknik och information.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Introduktion ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad är ett tekniskt system ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Pappersplan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Teknikhistoria ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Diskutera betydelsen av elden för den tekniska utvecklingen&lt;br /&gt;
# Språket har haft stor betydelse i flera utvecklingssteg, vilka då?&lt;br /&gt;
#* [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD%201197&amp;amp;page=default.asp&amp;amp;sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d&amp;amp;db=4&amp;amp;e=videostream&amp;amp;g=015-020&amp;amp;w=teknik%20historia&amp;amp;s=-1&amp;amp;p=1&amp;amp;st=0&amp;amp;sub=&amp;amp;ss=1&amp;amp;otyp=product&amp;amp;lev=&amp;amp;tlang=&amp;amp;slang= Film: Gutenberg och tryckpressen]&lt;br /&gt;
# Vilka användningar för hjulet kan du komma på under dess 10 000-åriga användning?&lt;br /&gt;
# Jordbruket&lt;br /&gt;
# Metaller. Vilken ordning började de användas i? Vilka började använda järn i stor skala? &lt;br /&gt;
# Vilka redskap förbättrades med hjälp av metaller?&lt;br /&gt;
# Eneergi och energiomvandling är viktigt för den tekniska utvecklingen. Gör en lista på energisystem från kilen till kärnreaktorn.&lt;br /&gt;
# Vad vet vi om den [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD+1349&amp;amp;db=4&amp;amp;sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d Industriella revolutionen 1750-1915]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Lärarhandledningen ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
har en presentation om Teknikhistoria och samhälle&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{exruta | &#039;&#039;&#039;Tekniska upptäcker/uppfinningar&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: ca 3500-4500   f.Kr.     Hjulet&lt;br /&gt;
: ca. 3000              f.Kr.     Skriftspråket&lt;br /&gt;
: ca. 2500              f.Kr.     Segel/Segelbåtar&lt;br /&gt;
: ca. 2000              f.Kr.     Brons&lt;br /&gt;
: ca. 1500                f.Kr.     Bronsåldern börjar &lt;br /&gt;
: ca. 1000                f.Kr.     Handel av varor utvecklas&lt;br /&gt;
: ca. 600                 f.Kr.     Fenicierna börjar resa runt Afrikas kust&lt;br /&gt;
: ca. 200                 f:Kr.     Stora byggnader såsom Fyrtornet i Alexandria och Kinesiska muren&lt;br /&gt;
: ca. 100                   f.Kr.     Papper börjar användas&lt;br /&gt;
: ca. 100                   e.Kr.     Mässing…&lt;br /&gt;
: ca. 500                 e.Kr.     Väderkvarnar&lt;br /&gt;
: ca. 1000                e.Kr.     Vävstol&lt;br /&gt;
: ca. 1100                  e.Kr.     Kompassen&lt;br /&gt;
: ca. 1200                e.Kr.     Urverk, glasögon&lt;br /&gt;
: ca. 1300                e.Kr.     Kanoner och krut börjar användas. Man börjar även använda slussar. &lt;br /&gt;
: ca. 1400               e.Kr.      Boktryckarkonsten&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Energisystem ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
listan kommer snart i tidsordning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta | &#039;&#039;&#039;Energisystem&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Uppgift:&#039;&#039;&#039; Här är listan över energisystemen som vi pratade om. Försök placera dem i ordning så att det som först kom i större användning kommer först och sedan nästa osv. Försök hitta uppgifter på nätet om när energisystemen slog igenom och anteckna ungefärlig tid. Bifoga även länkar till var du fann informationen. Ha med dig din lösta uppgift på nästa lektion. Du kan skriva i Anteckningar eller Pages.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* kilen och andra enkla maskiner&lt;br /&gt;
* el&lt;br /&gt;
* eld&lt;br /&gt;
* vattenkraft&lt;br /&gt;
* vindkraft&lt;br /&gt;
* kärnkraft&lt;br /&gt;
* solceller&lt;br /&gt;
* muskelkraft&lt;br /&gt;
* stenkol&lt;br /&gt;
* olja&lt;br /&gt;
* naturgas&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Läs mer ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [http://www.tekniskamuseet.se/1/899.html Tekniska museets tidslinje]&lt;br /&gt;
* {{enwp | History_of_technology }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Samarbete Idrott, Teknik, Datorteknik ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Ny Sport och träningsaktivitet]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== MacBook Air en övning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[MacBook Air en övning]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Energi och energihushållning ==  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bra läsning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* http://www.energiboken.nu/Energiboken-2012.pdf &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{läxa |sid 20- 39}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Introfrågor baserat på texten i boken ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: http://m.socrative.com&lt;br /&gt;
: ROOM: 282058  &lt;br /&gt;
: SOC #:7238449&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Centralt innehåll ===&lt;br /&gt;
Fjärde punkten lyder:&lt;br /&gt;
: Teknikens och teknikerns roll med fokus på framtidens teknik och ett hållbart samhälle, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Förmågor ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi ger oss på två förmågor som kan vara svåra att förstå och bedöma. Det ställer därmed vissa krav på hur undervisningen utformas. Men i ett första skede kommer vi att läsa texten i boken och se en eller annan film och PPT.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förmågorna 2 och 6:&lt;br /&gt;
: 2. Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett hållbart samhälle.&lt;br /&gt;
: 6. Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande samhället samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Uppsats ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sammanfattning av Centralt Innehåll och Förmågor leder till idéer om uppsatser. Nedan finner du tre delar som hänger ihop. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* framtidens energiteknik&lt;br /&gt;
* hållbart samhälle&lt;br /&gt;
* min egen roll i samhället&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De kan kombineras till till en frågeställning i stil med&lt;br /&gt;
: - &#039;&#039;&#039;Vilken roll kommer jag att ha i utvecklingen av framtidens energiteknik för ett hållbart samhälle? &#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Skriv ner vad du vill undersöka. Det kan till exempel vara någon intressant teknik, något område där insatser behöver göras eller någon skrämmande risk med framtida energibrist. Försök skriva omkring &#039;&#039;&#039;fem ledord&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Försök avgränsa området du ska skrivba om. Du kan inte skriva om alla teknik. Välj ett teknikområde. Begränsa gärna användningsområdet. Ju mer du avgränsar desto lättare blir det att skriva intressant.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nu är det dags att hitta på en lämplig titel på din uppsats.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Genom att du bryter ner uppsatsen i delar och avgränsar som vi sett ovan kommer det att gå lättare att skriva. Du har inte en tom sida framför dig.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Prova att skriva meningar kring något av ledordet. Då får du snart ett helt stycke. Fortsätt med de andra orden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv ny stickord om du får nya idéer under arbetes gång.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Läs i boken, &#039;&#039;&#039;broschyrerna&#039;&#039;&#039; och surfa fram fakta och mer information. Tag gärna med bilder (fria bilder) om de kompletterar din text.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Max 4000 tecken. Vi arbetar på fredag. Den ska vara klar på måndag innan lektionen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bedömning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv ditt namn uppe till höger.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Filnamnet ska innehålla ditt namn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förmågorna enligt ovan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dessutom:&lt;br /&gt;
: Fakta underbygger resonemangen i texten&lt;br /&gt;
: Källor redovisas i slutet av texten. Hänvisningar från texten till källorna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Mall för elevaktiv bedömning ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{print|[[media:Bedömningsmall_till_uppsats_energi.pdf|Bedömningsmall energiuppsats]]}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bredvidläsning ===&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
: [http://www.svenskenergi.se/Elfakta/ Elfakta fr Svensk Energi]&lt;br /&gt;
: {{svwp|Energiproduktion}}&lt;br /&gt;
: {{svwp| Fossila_bränslen}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== PPT och film ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De här kan fungera som inspiration under skrivandet:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Energibesparing vad kan jag göra?&lt;br /&gt;
: Satsa lite energi på din framtid.mp4&lt;br /&gt;
: Många filmer om sol-, vind- och vågkraft&lt;br /&gt;
: {{enwp|Virgin_Earth_Challenge}} och [[https://www.google.com/search?client=safari&amp;amp;rls=en&amp;amp;q=www.virginearth.com/&amp;amp;ie=UTF-8&amp;amp;oe=UTF-8 Virgin Earth Challenge]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== TED Talks och TEDEd ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Vi behöver öka energiproduktionen en faktor tio om vi ska ta bort fossila bränslen. -  [http://ed.ted.com/featured/MVwtmMV5 Cambridge Ideas - How Many Lightbulbs?]&lt;br /&gt;
: Det finns lösningar -  [http://ed.ted.com/lessons/a-40-year-plan-for-energy-amory-lovins A 40-year plan for energy - Amory Lovins]&lt;br /&gt;
: [http://ed.ted.com/on/YmMa6XZz Sources Of Energy Renewable &amp;amp; Non-Renewable]&lt;br /&gt;
: http://www.youtube.com/watch?v=XuNgH74BpG0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Teknik, människa och samhälle ==&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
sid. 40- 61      &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 40- 61&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Entreprenörskap ==&lt;br /&gt;
		&lt;br /&gt;
sid. 62- 73	 &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
sid. 62- 73	&lt;br /&gt;
   &lt;br /&gt;
= Produktion =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det här är ett större sammanhängande avsnitt med bland annat material, bearbetning och sammanfogning. Vi ska först läsa på, skriva texter och skapa innehåll. Därefter följer några övningar där vi sätter samman alla kunskaperna. Exemåel på komande övningar:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Beskriv hur en produkt är tillverkad. Boken har ett exempel med en bil. &lt;br /&gt;
* Konstruera en kopp som inte blir varm i handtaget genom att använda minst två material, två bearbetningstekniker och en sammanfogningsteknik.&lt;br /&gt;
* Designa en egen produkt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Delar av CI ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: 1 Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.&lt;br /&gt;
: 2 Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.&lt;br /&gt;
: 3 Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Framför allt 1 och 3.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Material ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{teknik1|102- 129}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi börjar med at titta på en manterialdatabas:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: https://www.dropbox.com/sh/auba7vqzs2l2qcc/QSISneeULu&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Till uppgiften nedan kommer alla att behöva en välliknande användare på wikiskola.se.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| &#039;&#039;&#039;Skapa en materiladatabas&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Först måste vi enas om innehållet i databasen. Vilka material är lämpliga att ha med och vilka egenskaper är lämpliga att ta med. Därefter enas vi om en mallsida med rubriker som ala använder för tydlighetens skull. mallsidan finns som länk på sidan Materialdatabasen, nedan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv in ditt material som en länk på sidan nedan. Följ mallen när du beskriver ditt meterial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Din materialbeskrivning ska innehåla följande:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Materialegenskaper: densitet [kg/m3], längdutvidgningskoeffiecient, värmeledningsförmåga, resistivitet&lt;br /&gt;
# Vad används materialt till&lt;br /&gt;
# Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
# Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
# Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
# Länkar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Materialdatabasen]]&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Tips om hur man skriver i Mediawiki ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Hur_bidrar_jag#Hur_g.C3.B6r_man.3F_-_Wikimarkup | Tre länkar med tips om att skriva i denna wiki eller på Wikipedia]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Struktur ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Konstruktionsmaterial.html&lt;br /&gt;
: http://sv.wikipedia.org/wiki/Material&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Korrosion ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;iframe src=&amp;quot;http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/12857798&amp;quot; width=&amp;quot;342&amp;quot; height=&amp;quot;291&amp;quot; frameborder=&amp;quot;0&amp;quot; marginwidth=&amp;quot;0&amp;quot; marginheight=&amp;quot;0&amp;quot; scrolling=&amp;quot;no&amp;quot; style=&amp;quot;border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px&amp;quot; allowfullscreen&amp;gt; &amp;lt;/iframe&amp;gt; &amp;lt;div style=&amp;quot;margin-bottom:5px&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;strong&amp;gt; &amp;lt;a href=&amp;quot;https://www.slideshare.net/hape1/ke-pp-elektrokemi&amp;quot; title=&amp;quot;Ke pp elektrokemi&amp;quot; target=&amp;quot;_blank&amp;quot;&amp;gt;Ke pp elektrokemi&amp;lt;/a&amp;gt; &amp;lt;/strong&amp;gt; from &amp;lt;strong&amp;gt;&amp;lt;a href=&amp;quot;http://www.slideshare.net/hape1&amp;quot; target=&amp;quot;_blank&amp;quot;&amp;gt;Helena-Irmeli Pekkala&amp;lt;/a&amp;gt;&amp;lt;/strong&amp;gt; &amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift - Bearbetning och Sammanfogning == &lt;br /&gt;
{{teknik1|164-187, 198-212}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta|&#039;&#039;&#039;Skapa innehåll till wikin’&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det gäller bearbetning och sammanfogning. De två styckena nedan på denna sida.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jobba två och två.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Välj ett område.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv en text i wikin. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bädda in minst en film. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lägg in flera bilder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lägg in länkar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du ska beskriva metodens:&lt;br /&gt;
* tillvägagångssätt&lt;br /&gt;
* lämplighet för olika typer av material&lt;br /&gt;
* fördelar och nackdelar&lt;br /&gt;
* användningasområden&lt;br /&gt;
* kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)&lt;br /&gt;
* mm&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Bearbetning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Valsning ===&lt;br /&gt;
Micke och Linnea&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== CNC-maskiner ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hyvling ===&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
Dimer o Dilan&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Slipning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Max och Felix&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Borrning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Svarvning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Fräsning ===&lt;br /&gt;
Spiri &amp;amp; Mario&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Gnistbearbetning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Laserbearbetning ===&lt;br /&gt;
Ludvig, Krostifer och Daniel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== 3D Printning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Avsnitt 1:&lt;br /&gt;
Eric och Rasmus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Avsnitt 2:&lt;br /&gt;
Leo och Nils&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== klippning och stansning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== smidning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Robin &amp;amp; Tilla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== bockning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== strängpressninng ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Formblåsning ===&lt;br /&gt;
CHRISTOFFER OCH LINUS&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Formsprutning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vakuumformning ===&lt;br /&gt;
Christoffer och LNUS&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vakuumformning ===&lt;br /&gt;
LUCAS OCH SIXTEN BARA GTFO&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Svetsning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube | Ovsok8aj8-s | 240 | right }}&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Sammanfogning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Limning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Skruvning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Svetsning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Lödning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Nitning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift - Hur är den tillverkad? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta|&#039;&#039;&#039;Hur är den tillverkad?’&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Titta i teknikboken sid 119-128 som handlar om materialvalet till en bil.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi ska göra en liknade uppgift men titta både på materialval, bearbetning och sammanfogning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi väljer en produkt:&lt;br /&gt;
: mobil&lt;br /&gt;
: cykel&lt;br /&gt;
: segelbåt&lt;br /&gt;
: brödrost&lt;br /&gt;
: etc&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sedan gör vi en tekninsk tillverkningsrapport över produkten}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Riteknik och CAD kap. 4 ==&lt;br /&gt;
		&lt;br /&gt;
sid. 74- 101 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 74- 101&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Allmän hållfasthetslära ==&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
sid. 130- 145&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 130- 145&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Elementär mekanik ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 146-161&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 146-161&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Produktionsteknik ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 162- 195 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 162- 195 &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
== Konstruktionselement ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 195- 213	&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 195- 213&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 195- 213&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
= Elektronik mm =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Elekronik och elteknik ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
sid. 214- 243&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 214- 243&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Styr- och reglerteknik == &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
sid. 244- 253&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 244- 253&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
== Projekt och projektarbet ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 254- 261&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Presentation och dokumentation ==&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
kap. 13 sid. 262- 277 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== 	Datorteknik, datorkommunikation och Internet ==&lt;br /&gt;
14 sid. 278- 291&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 278- 291&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Film - BBC Datorn ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Den här lektionen passar väl in under Datorteknik 1a, Entreprenörskap och Teknik1 och ligger därför som en [[BBC Inventions Computer|inbäddad sida]] (ett slags mall). Redigeringar på sidan syns således likadant på alla ställen. &#039;&#039;&lt;br /&gt;
{{transclude|{{:BBC Inventions Computer}}}}&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== 	Arbete med ett tekniskt projekt. ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Samverkan med andra kurser ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vision ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eleverna får kunskaper på köpet som gör dem anställningsbara (sommarjobb, eget företagande). Exemeplvis appar, datorsupport, etc.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Datorteknik 1a och Teknik 1 ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:P5B11.jpg|360px|right|Ett moderkort från 2007 med PCI-Express- och SATA-kontakter.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Samarbete mellan [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=DAO&amp;amp;courseCode=DAODAT01a#anchor_DAODAT01a Datorteknik] (MH) och [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/tek Teknik 1] (HE)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Samläsning av vissa områden&lt;br /&gt;
* Datorns delar, Centralt innehåll 6&lt;br /&gt;
* modeller, CI 7&lt;br /&gt;
* material, egenskaper, termiska, elektriska, mekaniska. Titta på moderkortet och hur man designar det med krympande dimensioner&lt;br /&gt;
* Dator, kommunikations, Officeprogrammen, Skriva om teknikhistoria 11&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Flash&lt;br /&gt;
* animationer&lt;br /&gt;
* modeller&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Webbstjärnan&lt;br /&gt;
* projektarbetete&lt;br /&gt;
* redovisningsplats&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jobba praktiskt&lt;br /&gt;
* bygga en enkel dator&lt;br /&gt;
* Styr och regler, LEGO-robotar&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erny</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Teknik_1&amp;diff=24619</id>
		<title>Teknik 1</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Teknik_1&amp;diff=24619"/>
		<updated>2013-11-11T09:48:12Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erny: /* Laserbearbetning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;= Introduktion =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Planering ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{PPT | [[Media:Planering_Teknik_1_introlek1314_v3.pptx | Introduktion och grovplanering Teknik 1a ]] }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bonus ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| w2itwFJCgFQ|300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Detta &#039;&#039;&#039;är&#039;&#039;&#039; teknik!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Styrdokumenten ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Koppling förmågor CI teknik 1.png|300px|right]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Förmågorna ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
# Kunskaper om &#039;&#039;&#039;teknikutvecklingsprocessen&#039;&#039;&#039; och förståelse av sambanden mellan de olika delarna i den.&lt;br /&gt;
# Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett &#039;&#039;&#039;hållbart samhälle&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
# Förmåga att &#039;&#039;&#039;lösa&#039;&#039;&#039; tekniska problem.&lt;br /&gt;
# Förmåga att använda teknikvetenskapliga metoder, begrepp och &#039;&#039;&#039;teorier&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
# Förmåga att använda &#039;&#039;&#039;modeller&#039;&#039;&#039; och verktyg som redskap för analys, beräkning, rimlighetsbedömning, dokumentation, presentation och information.&lt;br /&gt;
# Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande &#039;&#039;&#039;samhället&#039;&#039;&#039; samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.&lt;br /&gt;
# Kunskaper om teknikens roll och drivkrafter ur ett &#039;&#039;&#039;etiskt&#039;&#039;&#039; perspektiv.&lt;br /&gt;
# Kunskaper om hur föreställningar och traditioner inom teknikområdet styr uppfattningar om vad som är &#039;&#039;&#039;manligt och kvinnligt&#039;&#039;&#039; och hur det har påverkat och påverkar teknik och teknikutveckling.&lt;br /&gt;
# Förmåga att &#039;&#039;&#039;kommunicera&#039;&#039;&#039; inom det tekniska området samt kommunicera om teknik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Centrala innehållet ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Teknikutvecklingsprocessens&#039;&#039;&#039; alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.&lt;br /&gt;
* Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i &#039;&#039;&#039;innovativa och kreativa processer&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Materials tekniska egenskape&#039;&#039;&#039;r, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.&lt;br /&gt;
* Teknikens och teknikerns roll med fokus på &#039;&#039;&#039;framtidens teknik och ett hållbart samhälle&#039;&#039;&#039;, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Kvalitetsarbete&#039;&#039;&#039;, till exempel kvalitetssäkring, miljösäkring, arbetsmiljö och riskanalys.&lt;br /&gt;
* Ritningsläsning och skiss- och ritteknik med introduktion i hur man hanterar &#039;&#039;&#039;cad&#039;&#039;&#039;-program.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Projektarbets&#039;&#039;&#039;-, kommunikations-, presentations- och modellteknik, till exempel &#039;&#039;&#039;digitala&#039;&#039;&#039; medier och programvaror, manualer och instruktioner, muntliga och skriftliga framställningar samt digitala och manuella tekniker för att skapa &#039;&#039;&#039;modeller&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
* Tekniska &#039;&#039;&#039;begrepp&#039;&#039;&#039;, teorier och modeller innefattande &#039;&#039;&#039;beräkningar&#039;&#039;&#039; och rimlighetsbedömningar.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Teknikens historia&#039;&#039;&#039; och teknikutvecklingens betydelse för &#039;&#039;&#039;samhället&#039;&#039;&#039; samt introduktion i aktuella utvecklingsområden inom teknik.&lt;br /&gt;
* Grundläggande &#039;&#039;&#039;teknikfilosofi&#039;&#039;&#039;: etiska värderingar och &#039;&#039;&#039;genusstrukturer&#039;&#039;&#039; samt hur de har påverkat och påverkar tekniken, dess användning och tillgänglighet. Hur teknik och teknikens attribut könsmärks.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Kommunikations&#039;&#039;&#039;-, dator- och nätverksteknik för lärande och förmedling av teknik och information.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Introduktion ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad är ett tekniskt system ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Pappersplan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Teknikhistoria ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Diskutera betydelsen av elden för den tekniska utvecklingen&lt;br /&gt;
# Språket har haft stor betydelse i flera utvecklingssteg, vilka då?&lt;br /&gt;
#* [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD%201197&amp;amp;page=default.asp&amp;amp;sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d&amp;amp;db=4&amp;amp;e=videostream&amp;amp;g=015-020&amp;amp;w=teknik%20historia&amp;amp;s=-1&amp;amp;p=1&amp;amp;st=0&amp;amp;sub=&amp;amp;ss=1&amp;amp;otyp=product&amp;amp;lev=&amp;amp;tlang=&amp;amp;slang= Film: Gutenberg och tryckpressen]&lt;br /&gt;
# Vilka användningar för hjulet kan du komma på under dess 10 000-åriga användning?&lt;br /&gt;
# Jordbruket&lt;br /&gt;
# Metaller. Vilken ordning började de användas i? Vilka började använda järn i stor skala? &lt;br /&gt;
# Vilka redskap förbättrades med hjälp av metaller?&lt;br /&gt;
# Eneergi och energiomvandling är viktigt för den tekniska utvecklingen. Gör en lista på energisystem från kilen till kärnreaktorn.&lt;br /&gt;
# Vad vet vi om den [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD+1349&amp;amp;db=4&amp;amp;sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d Industriella revolutionen 1750-1915]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Lärarhandledningen ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
har en presentation om Teknikhistoria och samhälle&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{exruta | &#039;&#039;&#039;Tekniska upptäcker/uppfinningar&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: ca 3500-4500   f.Kr.     Hjulet&lt;br /&gt;
: ca. 3000              f.Kr.     Skriftspråket&lt;br /&gt;
: ca. 2500              f.Kr.     Segel/Segelbåtar&lt;br /&gt;
: ca. 2000              f.Kr.     Brons&lt;br /&gt;
: ca. 1500                f.Kr.     Bronsåldern börjar &lt;br /&gt;
: ca. 1000                f.Kr.     Handel av varor utvecklas&lt;br /&gt;
: ca. 600                 f.Kr.     Fenicierna börjar resa runt Afrikas kust&lt;br /&gt;
: ca. 200                 f:Kr.     Stora byggnader såsom Fyrtornet i Alexandria och Kinesiska muren&lt;br /&gt;
: ca. 100                   f.Kr.     Papper börjar användas&lt;br /&gt;
: ca. 100                   e.Kr.     Mässing…&lt;br /&gt;
: ca. 500                 e.Kr.     Väderkvarnar&lt;br /&gt;
: ca. 1000                e.Kr.     Vävstol&lt;br /&gt;
: ca. 1100                  e.Kr.     Kompassen&lt;br /&gt;
: ca. 1200                e.Kr.     Urverk, glasögon&lt;br /&gt;
: ca. 1300                e.Kr.     Kanoner och krut börjar användas. Man börjar även använda slussar. &lt;br /&gt;
: ca. 1400               e.Kr.      Boktryckarkonsten&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Energisystem ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
listan kommer snart i tidsordning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta | &#039;&#039;&#039;Energisystem&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Uppgift:&#039;&#039;&#039; Här är listan över energisystemen som vi pratade om. Försök placera dem i ordning så att det som först kom i större användning kommer först och sedan nästa osv. Försök hitta uppgifter på nätet om när energisystemen slog igenom och anteckna ungefärlig tid. Bifoga även länkar till var du fann informationen. Ha med dig din lösta uppgift på nästa lektion. Du kan skriva i Anteckningar eller Pages.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* kilen och andra enkla maskiner&lt;br /&gt;
* el&lt;br /&gt;
* eld&lt;br /&gt;
* vattenkraft&lt;br /&gt;
* vindkraft&lt;br /&gt;
* kärnkraft&lt;br /&gt;
* solceller&lt;br /&gt;
* muskelkraft&lt;br /&gt;
* stenkol&lt;br /&gt;
* olja&lt;br /&gt;
* naturgas&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Läs mer ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [http://www.tekniskamuseet.se/1/899.html Tekniska museets tidslinje]&lt;br /&gt;
* {{enwp | History_of_technology }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Samarbete Idrott, Teknik, Datorteknik ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Ny Sport och träningsaktivitet]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== MacBook Air en övning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[MacBook Air en övning]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Energi och energihushållning ==  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bra läsning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* http://www.energiboken.nu/Energiboken-2012.pdf &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{läxa |sid 20- 39}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Introfrågor baserat på texten i boken ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: http://m.socrative.com&lt;br /&gt;
: ROOM: 282058  &lt;br /&gt;
: SOC #:7238449&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Centralt innehåll ===&lt;br /&gt;
Fjärde punkten lyder:&lt;br /&gt;
: Teknikens och teknikerns roll med fokus på framtidens teknik och ett hållbart samhälle, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Förmågor ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi ger oss på två förmågor som kan vara svåra att förstå och bedöma. Det ställer därmed vissa krav på hur undervisningen utformas. Men i ett första skede kommer vi att läsa texten i boken och se en eller annan film och PPT.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förmågorna 2 och 6:&lt;br /&gt;
: 2. Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett hållbart samhälle.&lt;br /&gt;
: 6. Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande samhället samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Uppsats ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sammanfattning av Centralt Innehåll och Förmågor leder till idéer om uppsatser. Nedan finner du tre delar som hänger ihop. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* framtidens energiteknik&lt;br /&gt;
* hållbart samhälle&lt;br /&gt;
* min egen roll i samhället&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De kan kombineras till till en frågeställning i stil med&lt;br /&gt;
: - &#039;&#039;&#039;Vilken roll kommer jag att ha i utvecklingen av framtidens energiteknik för ett hållbart samhälle? &#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Skriv ner vad du vill undersöka. Det kan till exempel vara någon intressant teknik, något område där insatser behöver göras eller någon skrämmande risk med framtida energibrist. Försök skriva omkring &#039;&#039;&#039;fem ledord&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Försök avgränsa området du ska skrivba om. Du kan inte skriva om alla teknik. Välj ett teknikområde. Begränsa gärna användningsområdet. Ju mer du avgränsar desto lättare blir det att skriva intressant.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nu är det dags att hitta på en lämplig titel på din uppsats.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Genom att du bryter ner uppsatsen i delar och avgränsar som vi sett ovan kommer det att gå lättare att skriva. Du har inte en tom sida framför dig.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Prova att skriva meningar kring något av ledordet. Då får du snart ett helt stycke. Fortsätt med de andra orden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv ny stickord om du får nya idéer under arbetes gång.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Läs i boken, &#039;&#039;&#039;broschyrerna&#039;&#039;&#039; och surfa fram fakta och mer information. Tag gärna med bilder (fria bilder) om de kompletterar din text.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Max 4000 tecken. Vi arbetar på fredag. Den ska vara klar på måndag innan lektionen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bedömning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv ditt namn uppe till höger.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Filnamnet ska innehålla ditt namn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förmågorna enligt ovan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dessutom:&lt;br /&gt;
: Fakta underbygger resonemangen i texten&lt;br /&gt;
: Källor redovisas i slutet av texten. Hänvisningar från texten till källorna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Mall för elevaktiv bedömning ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{print|[[media:Bedömningsmall_till_uppsats_energi.pdf|Bedömningsmall energiuppsats]]}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bredvidläsning ===&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
: [http://www.svenskenergi.se/Elfakta/ Elfakta fr Svensk Energi]&lt;br /&gt;
: {{svwp|Energiproduktion}}&lt;br /&gt;
: {{svwp| Fossila_bränslen}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== PPT och film ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De här kan fungera som inspiration under skrivandet:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Energibesparing vad kan jag göra?&lt;br /&gt;
: Satsa lite energi på din framtid.mp4&lt;br /&gt;
: Många filmer om sol-, vind- och vågkraft&lt;br /&gt;
: {{enwp|Virgin_Earth_Challenge}} och [[https://www.google.com/search?client=safari&amp;amp;rls=en&amp;amp;q=www.virginearth.com/&amp;amp;ie=UTF-8&amp;amp;oe=UTF-8 Virgin Earth Challenge]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== TED Talks och TEDEd ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Vi behöver öka energiproduktionen en faktor tio om vi ska ta bort fossila bränslen. -  [http://ed.ted.com/featured/MVwtmMV5 Cambridge Ideas - How Many Lightbulbs?]&lt;br /&gt;
: Det finns lösningar -  [http://ed.ted.com/lessons/a-40-year-plan-for-energy-amory-lovins A 40-year plan for energy - Amory Lovins]&lt;br /&gt;
: [http://ed.ted.com/on/YmMa6XZz Sources Of Energy Renewable &amp;amp; Non-Renewable]&lt;br /&gt;
: http://www.youtube.com/watch?v=XuNgH74BpG0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Teknik, människa och samhälle ==&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
sid. 40- 61      &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 40- 61&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Entreprenörskap ==&lt;br /&gt;
		&lt;br /&gt;
sid. 62- 73	 &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
sid. 62- 73	&lt;br /&gt;
   &lt;br /&gt;
= Produktion =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det här är ett större sammanhängande avsnitt med bland annat material, bearbetning och sammanfogning. Vi ska först läsa på, skriva texter och skapa innehåll. Därefter följer några övningar där vi sätter samman alla kunskaperna. Exemåel på komande övningar:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Beskriv hur en produkt är tillverkad. Boken har ett exempel med en bil. &lt;br /&gt;
* Konstruera en kopp som inte blir varm i handtaget genom att använda minst två material, två bearbetningstekniker och en sammanfogningsteknik.&lt;br /&gt;
* Designa en egen produkt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Delar av CI ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: 1 Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.&lt;br /&gt;
: 2 Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.&lt;br /&gt;
: 3 Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Framför allt 1 och 3.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Material ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{teknik1|102- 129}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi börjar med at titta på en manterialdatabas:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: https://www.dropbox.com/sh/auba7vqzs2l2qcc/QSISneeULu&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Till uppgiften nedan kommer alla att behöva en välliknande användare på wikiskola.se.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| &#039;&#039;&#039;Skapa en materiladatabas&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Först måste vi enas om innehållet i databasen. Vilka material är lämpliga att ha med och vilka egenskaper är lämpliga att ta med. Därefter enas vi om en mallsida med rubriker som ala använder för tydlighetens skull. mallsidan finns som länk på sidan Materialdatabasen, nedan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv in ditt material som en länk på sidan nedan. Följ mallen när du beskriver ditt meterial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Din materialbeskrivning ska innehåla följande:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Materialegenskaper: densitet [kg/m3], längdutvidgningskoeffiecient, värmeledningsförmåga, resistivitet&lt;br /&gt;
# Vad används materialt till&lt;br /&gt;
# Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
# Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
# Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
# Länkar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Materialdatabasen]]&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Tips om hur man skriver i Mediawiki ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Hur_bidrar_jag#Hur_g.C3.B6r_man.3F_-_Wikimarkup | Tre länkar med tips om att skriva i denna wiki eller på Wikipedia]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Struktur ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Konstruktionsmaterial.html&lt;br /&gt;
: http://sv.wikipedia.org/wiki/Material&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Korrosion ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;iframe src=&amp;quot;http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/12857798&amp;quot; width=&amp;quot;342&amp;quot; height=&amp;quot;291&amp;quot; frameborder=&amp;quot;0&amp;quot; marginwidth=&amp;quot;0&amp;quot; marginheight=&amp;quot;0&amp;quot; scrolling=&amp;quot;no&amp;quot; style=&amp;quot;border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px&amp;quot; allowfullscreen&amp;gt; &amp;lt;/iframe&amp;gt; &amp;lt;div style=&amp;quot;margin-bottom:5px&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;strong&amp;gt; &amp;lt;a href=&amp;quot;https://www.slideshare.net/hape1/ke-pp-elektrokemi&amp;quot; title=&amp;quot;Ke pp elektrokemi&amp;quot; target=&amp;quot;_blank&amp;quot;&amp;gt;Ke pp elektrokemi&amp;lt;/a&amp;gt; &amp;lt;/strong&amp;gt; from &amp;lt;strong&amp;gt;&amp;lt;a href=&amp;quot;http://www.slideshare.net/hape1&amp;quot; target=&amp;quot;_blank&amp;quot;&amp;gt;Helena-Irmeli Pekkala&amp;lt;/a&amp;gt;&amp;lt;/strong&amp;gt; &amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift - Bearbetning och Sammanfogning == &lt;br /&gt;
{{teknik1|164-187, 198-212}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta|&#039;&#039;&#039;Skapa innehåll till wikin’&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det gäller bearbetning och sammanfogning. De två styckena nedan på denna sida.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jobba två och två.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Välj ett område.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv en text i wikin. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bädda in minst en film. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lägg in flera bilder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lägg in länkar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du ska beskriva metodens:&lt;br /&gt;
* tillvägagångssätt&lt;br /&gt;
* lämplighet för olika typer av material&lt;br /&gt;
* fördelar och nackdelar&lt;br /&gt;
* användningasområden&lt;br /&gt;
* kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)&lt;br /&gt;
* mm&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Bearbetning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Valsning ===&lt;br /&gt;
Micke och Linnea&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== CNC-maskiner ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hyvling ===&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
Dimer o Dilan&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Slipning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Max och Felix&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Borrning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Svarvning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Fräsning ===&lt;br /&gt;
Spiri &amp;amp; Mario&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Gnistbearbetning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Laserbearbetning ===&lt;br /&gt;
Ludvig, Krostifer och Daniel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== klippning och stansning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== smidning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Robin &amp;amp; Tilla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== bockning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== strängpressninng ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Formblåsning ===&lt;br /&gt;
CHRISTOFFER OCH LINUS&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Formsprutning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vakuumformning ===&lt;br /&gt;
Christoffer och LNUS&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vakuumformning ===&lt;br /&gt;
LUCAS OCH SIXTEN BARA GTFO&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Svetsning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube | Ovsok8aj8-s | 240 | right }}&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Sammanfogning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Limning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Skruvning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Svetsning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Lödning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Nitning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift - Hur är den tillverkad? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta|&#039;&#039;&#039;Hur är den tillverkad?’&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Titta i teknikboken sid 119-128 som handlar om materialvalet till en bil.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi ska göra en liknade uppgift men titta både på materialval, bearbetning och sammanfogning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi väljer en produkt:&lt;br /&gt;
: mobil&lt;br /&gt;
: cykel&lt;br /&gt;
: segelbåt&lt;br /&gt;
: brödrost&lt;br /&gt;
: etc&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sedan gör vi en tekninsk tillverkningsrapport över produkten}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Riteknik och CAD kap. 4 ==&lt;br /&gt;
		&lt;br /&gt;
sid. 74- 101 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 74- 101&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Allmän hållfasthetslära ==&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
sid. 130- 145&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 130- 145&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Elementär mekanik ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 146-161&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 146-161&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Produktionsteknik ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 162- 195 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 162- 195 &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
== Konstruktionselement ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 195- 213	&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 195- 213&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 195- 213&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
= Elektronik mm =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Elekronik och elteknik ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
sid. 214- 243&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 214- 243&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Styr- och reglerteknik == &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
sid. 244- 253&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 244- 253&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
== Projekt och projektarbet ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 254- 261&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Presentation och dokumentation ==&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
kap. 13 sid. 262- 277 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== 	Datorteknik, datorkommunikation och Internet ==&lt;br /&gt;
14 sid. 278- 291&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 278- 291&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Film - BBC Datorn ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Den här lektionen passar väl in under Datorteknik 1a, Entreprenörskap och Teknik1 och ligger därför som en [[BBC Inventions Computer|inbäddad sida]] (ett slags mall). Redigeringar på sidan syns således likadant på alla ställen. &#039;&#039;&lt;br /&gt;
{{transclude|{{:BBC Inventions Computer}}}}&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== 	Arbete med ett tekniskt projekt. ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Samverkan med andra kurser ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vision ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eleverna får kunskaper på köpet som gör dem anställningsbara (sommarjobb, eget företagande). Exemeplvis appar, datorsupport, etc.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Datorteknik 1a och Teknik 1 ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:P5B11.jpg|360px|right|Ett moderkort från 2007 med PCI-Express- och SATA-kontakter.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Samarbete mellan [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=DAO&amp;amp;courseCode=DAODAT01a#anchor_DAODAT01a Datorteknik] (MH) och [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/tek Teknik 1] (HE)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Samläsning av vissa områden&lt;br /&gt;
* Datorns delar, Centralt innehåll 6&lt;br /&gt;
* modeller, CI 7&lt;br /&gt;
* material, egenskaper, termiska, elektriska, mekaniska. Titta på moderkortet och hur man designar det med krympande dimensioner&lt;br /&gt;
* Dator, kommunikations, Officeprogrammen, Skriva om teknikhistoria 11&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Flash&lt;br /&gt;
* animationer&lt;br /&gt;
* modeller&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Webbstjärnan&lt;br /&gt;
* projektarbetete&lt;br /&gt;
* redovisningsplats&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jobba praktiskt&lt;br /&gt;
* bygga en enkel dator&lt;br /&gt;
* Styr och regler, LEGO-robotar&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erny</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Teknik_1&amp;diff=24584</id>
		<title>Teknik 1</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Teknik_1&amp;diff=24584"/>
		<updated>2013-11-11T09:23:12Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erny: /* 3D Printning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;= Introduktion =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Planering ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{PPT | [[Media:Planering_Teknik_1_introlek1314_v3.pptx | Introduktion och grovplanering Teknik 1a ]] }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bonus ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| w2itwFJCgFQ|300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Detta &#039;&#039;&#039;är&#039;&#039;&#039; teknik!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Styrdokumenten ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Koppling förmågor CI teknik 1.png|300px|right]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Förmågorna ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
# Kunskaper om &#039;&#039;&#039;teknikutvecklingsprocessen&#039;&#039;&#039; och förståelse av sambanden mellan de olika delarna i den.&lt;br /&gt;
# Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett &#039;&#039;&#039;hållbart samhälle&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
# Förmåga att &#039;&#039;&#039;lösa&#039;&#039;&#039; tekniska problem.&lt;br /&gt;
# Förmåga att använda teknikvetenskapliga metoder, begrepp och &#039;&#039;&#039;teorier&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
# Förmåga att använda &#039;&#039;&#039;modeller&#039;&#039;&#039; och verktyg som redskap för analys, beräkning, rimlighetsbedömning, dokumentation, presentation och information.&lt;br /&gt;
# Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande &#039;&#039;&#039;samhället&#039;&#039;&#039; samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.&lt;br /&gt;
# Kunskaper om teknikens roll och drivkrafter ur ett &#039;&#039;&#039;etiskt&#039;&#039;&#039; perspektiv.&lt;br /&gt;
# Kunskaper om hur föreställningar och traditioner inom teknikområdet styr uppfattningar om vad som är &#039;&#039;&#039;manligt och kvinnligt&#039;&#039;&#039; och hur det har påverkat och påverkar teknik och teknikutveckling.&lt;br /&gt;
# Förmåga att &#039;&#039;&#039;kommunicera&#039;&#039;&#039; inom det tekniska området samt kommunicera om teknik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Centrala innehållet ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Teknikutvecklingsprocessens&#039;&#039;&#039; alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.&lt;br /&gt;
* Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i &#039;&#039;&#039;innovativa och kreativa processer&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Materials tekniska egenskape&#039;&#039;&#039;r, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.&lt;br /&gt;
* Teknikens och teknikerns roll med fokus på &#039;&#039;&#039;framtidens teknik och ett hållbart samhälle&#039;&#039;&#039;, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Kvalitetsarbete&#039;&#039;&#039;, till exempel kvalitetssäkring, miljösäkring, arbetsmiljö och riskanalys.&lt;br /&gt;
* Ritningsläsning och skiss- och ritteknik med introduktion i hur man hanterar &#039;&#039;&#039;cad&#039;&#039;&#039;-program.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Projektarbets&#039;&#039;&#039;-, kommunikations-, presentations- och modellteknik, till exempel &#039;&#039;&#039;digitala&#039;&#039;&#039; medier och programvaror, manualer och instruktioner, muntliga och skriftliga framställningar samt digitala och manuella tekniker för att skapa &#039;&#039;&#039;modeller&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
* Tekniska &#039;&#039;&#039;begrepp&#039;&#039;&#039;, teorier och modeller innefattande &#039;&#039;&#039;beräkningar&#039;&#039;&#039; och rimlighetsbedömningar.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Teknikens historia&#039;&#039;&#039; och teknikutvecklingens betydelse för &#039;&#039;&#039;samhället&#039;&#039;&#039; samt introduktion i aktuella utvecklingsområden inom teknik.&lt;br /&gt;
* Grundläggande &#039;&#039;&#039;teknikfilosofi&#039;&#039;&#039;: etiska värderingar och &#039;&#039;&#039;genusstrukturer&#039;&#039;&#039; samt hur de har påverkat och påverkar tekniken, dess användning och tillgänglighet. Hur teknik och teknikens attribut könsmärks.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Kommunikations&#039;&#039;&#039;-, dator- och nätverksteknik för lärande och förmedling av teknik och information.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Introduktion ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad är ett tekniskt system ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Pappersplan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Teknikhistoria ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Diskutera betydelsen av elden för den tekniska utvecklingen&lt;br /&gt;
# Språket har haft stor betydelse i flera utvecklingssteg, vilka då?&lt;br /&gt;
#* [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD%201197&amp;amp;page=default.asp&amp;amp;sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d&amp;amp;db=4&amp;amp;e=videostream&amp;amp;g=015-020&amp;amp;w=teknik%20historia&amp;amp;s=-1&amp;amp;p=1&amp;amp;st=0&amp;amp;sub=&amp;amp;ss=1&amp;amp;otyp=product&amp;amp;lev=&amp;amp;tlang=&amp;amp;slang= Film: Gutenberg och tryckpressen]&lt;br /&gt;
# Vilka användningar för hjulet kan du komma på under dess 10 000-åriga användning?&lt;br /&gt;
# Jordbruket&lt;br /&gt;
# Metaller. Vilken ordning började de användas i? Vilka började använda järn i stor skala? &lt;br /&gt;
# Vilka redskap förbättrades med hjälp av metaller?&lt;br /&gt;
# Eneergi och energiomvandling är viktigt för den tekniska utvecklingen. Gör en lista på energisystem från kilen till kärnreaktorn.&lt;br /&gt;
# Vad vet vi om den [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD+1349&amp;amp;db=4&amp;amp;sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d Industriella revolutionen 1750-1915]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Lärarhandledningen ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
har en presentation om Teknikhistoria och samhälle&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{exruta | &#039;&#039;&#039;Tekniska upptäcker/uppfinningar&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: ca 3500-4500   f.Kr.     Hjulet&lt;br /&gt;
: ca. 3000              f.Kr.     Skriftspråket&lt;br /&gt;
: ca. 2500              f.Kr.     Segel/Segelbåtar&lt;br /&gt;
: ca. 2000              f.Kr.     Brons&lt;br /&gt;
: ca. 1500                f.Kr.     Bronsåldern börjar &lt;br /&gt;
: ca. 1000                f.Kr.     Handel av varor utvecklas&lt;br /&gt;
: ca. 600                 f.Kr.     Fenicierna börjar resa runt Afrikas kust&lt;br /&gt;
: ca. 200                 f:Kr.     Stora byggnader såsom Fyrtornet i Alexandria och Kinesiska muren&lt;br /&gt;
: ca. 100                   f.Kr.     Papper börjar användas&lt;br /&gt;
: ca. 100                   e.Kr.     Mässing…&lt;br /&gt;
: ca. 500                 e.Kr.     Väderkvarnar&lt;br /&gt;
: ca. 1000                e.Kr.     Vävstol&lt;br /&gt;
: ca. 1100                  e.Kr.     Kompassen&lt;br /&gt;
: ca. 1200                e.Kr.     Urverk, glasögon&lt;br /&gt;
: ca. 1300                e.Kr.     Kanoner och krut börjar användas. Man börjar även använda slussar. &lt;br /&gt;
: ca. 1400               e.Kr.      Boktryckarkonsten&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Energisystem ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
listan kommer snart i tidsordning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta | &#039;&#039;&#039;Energisystem&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Uppgift:&#039;&#039;&#039; Här är listan över energisystemen som vi pratade om. Försök placera dem i ordning så att det som först kom i större användning kommer först och sedan nästa osv. Försök hitta uppgifter på nätet om när energisystemen slog igenom och anteckna ungefärlig tid. Bifoga även länkar till var du fann informationen. Ha med dig din lösta uppgift på nästa lektion. Du kan skriva i Anteckningar eller Pages.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* kilen och andra enkla maskiner&lt;br /&gt;
* el&lt;br /&gt;
* eld&lt;br /&gt;
* vattenkraft&lt;br /&gt;
* vindkraft&lt;br /&gt;
* kärnkraft&lt;br /&gt;
* solceller&lt;br /&gt;
* muskelkraft&lt;br /&gt;
* stenkol&lt;br /&gt;
* olja&lt;br /&gt;
* naturgas&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Läs mer ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [http://www.tekniskamuseet.se/1/899.html Tekniska museets tidslinje]&lt;br /&gt;
* {{enwp | History_of_technology }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Samarbete Idrott, Teknik, Datorteknik ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Ny Sport och träningsaktivitet]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== MacBook Air en övning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[MacBook Air en övning]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Energi och energihushållning ==  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bra läsning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* http://www.energiboken.nu/Energiboken-2012.pdf &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{läxa |sid 20- 39}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Introfrågor baserat på texten i boken ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: http://m.socrative.com&lt;br /&gt;
: ROOM: 282058  &lt;br /&gt;
: SOC #:7238449&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Centralt innehåll ===&lt;br /&gt;
Fjärde punkten lyder:&lt;br /&gt;
: Teknikens och teknikerns roll med fokus på framtidens teknik och ett hållbart samhälle, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Förmågor ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi ger oss på två förmågor som kan vara svåra att förstå och bedöma. Det ställer därmed vissa krav på hur undervisningen utformas. Men i ett första skede kommer vi att läsa texten i boken och se en eller annan film och PPT.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förmågorna 2 och 6:&lt;br /&gt;
: 2. Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett hållbart samhälle.&lt;br /&gt;
: 6. Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande samhället samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Uppsats ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sammanfattning av Centralt Innehåll och Förmågor leder till idéer om uppsatser. Nedan finner du tre delar som hänger ihop. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* framtidens energiteknik&lt;br /&gt;
* hållbart samhälle&lt;br /&gt;
* min egen roll i samhället&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De kan kombineras till till en frågeställning i stil med&lt;br /&gt;
: - &#039;&#039;&#039;Vilken roll kommer jag att ha i utvecklingen av framtidens energiteknik för ett hållbart samhälle? &#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Skriv ner vad du vill undersöka. Det kan till exempel vara någon intressant teknik, något område där insatser behöver göras eller någon skrämmande risk med framtida energibrist. Försök skriva omkring &#039;&#039;&#039;fem ledord&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Försök avgränsa området du ska skrivba om. Du kan inte skriva om alla teknik. Välj ett teknikområde. Begränsa gärna användningsområdet. Ju mer du avgränsar desto lättare blir det att skriva intressant.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nu är det dags att hitta på en lämplig titel på din uppsats.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Genom att du bryter ner uppsatsen i delar och avgränsar som vi sett ovan kommer det att gå lättare att skriva. Du har inte en tom sida framför dig.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Prova att skriva meningar kring något av ledordet. Då får du snart ett helt stycke. Fortsätt med de andra orden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv ny stickord om du får nya idéer under arbetes gång.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Läs i boken, &#039;&#039;&#039;broschyrerna&#039;&#039;&#039; och surfa fram fakta och mer information. Tag gärna med bilder (fria bilder) om de kompletterar din text.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Max 4000 tecken. Vi arbetar på fredag. Den ska vara klar på måndag innan lektionen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bedömning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv ditt namn uppe till höger.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Filnamnet ska innehålla ditt namn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förmågorna enligt ovan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dessutom:&lt;br /&gt;
: Fakta underbygger resonemangen i texten&lt;br /&gt;
: Källor redovisas i slutet av texten. Hänvisningar från texten till källorna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Mall för elevaktiv bedömning ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{print|[[media:Bedömningsmall_till_uppsats_energi.pdf|Bedömningsmall energiuppsats]]}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bredvidläsning ===&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
: [http://www.svenskenergi.se/Elfakta/ Elfakta fr Svensk Energi]&lt;br /&gt;
: {{svwp|Energiproduktion}}&lt;br /&gt;
: {{svwp| Fossila_bränslen}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== PPT och film ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De här kan fungera som inspiration under skrivandet:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Energibesparing vad kan jag göra?&lt;br /&gt;
: Satsa lite energi på din framtid.mp4&lt;br /&gt;
: Många filmer om sol-, vind- och vågkraft&lt;br /&gt;
: {{enwp|Virgin_Earth_Challenge}} och [[https://www.google.com/search?client=safari&amp;amp;rls=en&amp;amp;q=www.virginearth.com/&amp;amp;ie=UTF-8&amp;amp;oe=UTF-8 Virgin Earth Challenge]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== TED Talks och TEDEd ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Vi behöver öka energiproduktionen en faktor tio om vi ska ta bort fossila bränslen. -  [http://ed.ted.com/featured/MVwtmMV5 Cambridge Ideas - How Many Lightbulbs?]&lt;br /&gt;
: Det finns lösningar -  [http://ed.ted.com/lessons/a-40-year-plan-for-energy-amory-lovins A 40-year plan for energy - Amory Lovins]&lt;br /&gt;
: [http://ed.ted.com/on/YmMa6XZz Sources Of Energy Renewable &amp;amp; Non-Renewable]&lt;br /&gt;
: http://www.youtube.com/watch?v=XuNgH74BpG0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Teknik, människa och samhälle ==&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
sid. 40- 61      &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 40- 61&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Entreprenörskap ==&lt;br /&gt;
		&lt;br /&gt;
sid. 62- 73	 &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
sid. 62- 73	&lt;br /&gt;
   &lt;br /&gt;
= Produktion =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det här är ett större sammanhängande avsnitt med bland annat material, bearbetning och sammanfogning. Vi ska först läsa på, skriva texter och skapa innehåll. Därefter följer några övningar där vi sätter samman alla kunskaperna. Exemåel på komande övningar:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Beskriv hur en produkt är tillverkad. Boken har ett exempel med en bil. &lt;br /&gt;
* Konstruera en kopp som inte blir varm i handtaget genom att använda minst två material, två bearbetningstekniker och en sammanfogningsteknik.&lt;br /&gt;
* Designa en egen produkt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Delar av CI ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: 1 Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.&lt;br /&gt;
: 2 Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.&lt;br /&gt;
: 3 Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Framför allt 1 och 3.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Material ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{teknik1|102- 129}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi börjar med at titta på en manterialdatabas:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: https://www.dropbox.com/sh/auba7vqzs2l2qcc/QSISneeULu&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Till uppgiften nedan kommer alla att behöva en välliknande användare på wikiskola.se.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| &#039;&#039;&#039;Skapa en materiladatabas&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Först måste vi enas om innehållet i databasen. Vilka material är lämpliga att ha med och vilka egenskaper är lämpliga att ta med. Därefter enas vi om en mallsida med rubriker som ala använder för tydlighetens skull. mallsidan finns som länk på sidan Materialdatabasen, nedan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv in ditt material som en länk på sidan nedan. Följ mallen när du beskriver ditt meterial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Din materialbeskrivning ska innehåla följande:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Materialegenskaper: densitet [kg/m3], längdutvidgningskoeffiecient, värmeledningsförmåga, resistivitet&lt;br /&gt;
# Vad används materialt till&lt;br /&gt;
# Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
# Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
# Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
# Länkar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Materialdatabasen]]&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Tips om hur man skriver i Mediawiki ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Hur_bidrar_jag#Hur_g.C3.B6r_man.3F_-_Wikimarkup | Tre länkar med tips om att skriva i denna wiki eller på Wikipedia]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Struktur ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Konstruktionsmaterial.html&lt;br /&gt;
: http://sv.wikipedia.org/wiki/Material&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Korrosion ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;iframe src=&amp;quot;http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/12857798&amp;quot; width=&amp;quot;342&amp;quot; height=&amp;quot;291&amp;quot; frameborder=&amp;quot;0&amp;quot; marginwidth=&amp;quot;0&amp;quot; marginheight=&amp;quot;0&amp;quot; scrolling=&amp;quot;no&amp;quot; style=&amp;quot;border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px&amp;quot; allowfullscreen&amp;gt; &amp;lt;/iframe&amp;gt; &amp;lt;div style=&amp;quot;margin-bottom:5px&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;strong&amp;gt; &amp;lt;a href=&amp;quot;https://www.slideshare.net/hape1/ke-pp-elektrokemi&amp;quot; title=&amp;quot;Ke pp elektrokemi&amp;quot; target=&amp;quot;_blank&amp;quot;&amp;gt;Ke pp elektrokemi&amp;lt;/a&amp;gt; &amp;lt;/strong&amp;gt; from &amp;lt;strong&amp;gt;&amp;lt;a href=&amp;quot;http://www.slideshare.net/hape1&amp;quot; target=&amp;quot;_blank&amp;quot;&amp;gt;Helena-Irmeli Pekkala&amp;lt;/a&amp;gt;&amp;lt;/strong&amp;gt; &amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift - Bearbetning och Sammanfogning == &lt;br /&gt;
{{teknik1|164-187, 198-212}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta|&#039;&#039;&#039;Skapa innehåll till wikin’&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det gäller bearbetning och sammanfogning. De två styckena nedan på denna sida.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jobba två och två.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Välj ett område.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv en text i wikin. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bädda in minst en film. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lägg in flera bilder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lägg in länkar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du ska beskriva metodens:&lt;br /&gt;
* tillvägagångssätt&lt;br /&gt;
* lämplighet för lika material&lt;br /&gt;
* fördelar och nackdelar&lt;br /&gt;
* användningasområden&lt;br /&gt;
* kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)&lt;br /&gt;
* mm&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Bearbetning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Valsning ===&lt;br /&gt;
Micke och Linnea&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== CNC-maskiner ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hyvling ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Slipning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Max och Felix&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Borrning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Svarvning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Fräsning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Gnistbearbetning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Laserbearbetning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== 3D Printning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eric och Rasmus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== klippning och stansning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== smidning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== bockning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== strängpressninng ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Formblåsning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Formsprutning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vakuumformning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Gjutning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube | gHxWYJdpJSs | 400 | right }}&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Svetsning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube | Ovsok8aj8-s | 400 | right }}&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Sammanfogning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Limning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Skruvning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Svetsning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Lödning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Nitning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift - Hur är den tillverkad? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta|&#039;&#039;&#039;Hur är den tillverkad?’&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Titta i teknikboken sid 119-128 som handlar om materialvalet till en bil.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi ska göra en liknade uppgift men titta både på materialval, bearbetning och sammanfogning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi väljer en produkt:&lt;br /&gt;
: mobil&lt;br /&gt;
: cykel&lt;br /&gt;
: segelbåt&lt;br /&gt;
: brödrost&lt;br /&gt;
: etc&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sedan gör vi en tekninsk tillverkningsrapport över produkten}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Riteknik och CAD kap. 4 ==&lt;br /&gt;
		&lt;br /&gt;
sid. 74- 101 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 74- 101&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Allmän hållfasthetslära ==&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
sid. 130- 145&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 130- 145&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Elementär mekanik ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 146-161&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 146-161&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Produktionsteknik ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 162- 195 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 162- 195 &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
== Konstruktionselement ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 195- 213	&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 195- 213&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 195- 213&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
= Elektronik mm =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Elekronik och elteknik ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
sid. 214- 243&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 214- 243&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Styr- och reglerteknik == &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
sid. 244- 253&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 244- 253&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
== Projekt och projektarbet ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 254- 261&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Presentation och dokumentation ==&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
kap. 13 sid. 262- 277 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== 	Datorteknik, datorkommunikation och Internet ==&lt;br /&gt;
14 sid. 278- 291&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 278- 291&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Film - BBC Datorn ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Den här lektionen passar väl in under Datorteknik 1a, Entreprenörskap och Teknik1 och ligger därför som en [[BBC Inventions Computer|inbäddad sida]] (ett slags mall). Redigeringar på sidan syns således likadant på alla ställen. &#039;&#039;&lt;br /&gt;
{{transclude|{{:BBC Inventions Computer}}}}&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== 	Arbete med ett tekniskt projekt. ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Samverkan med andra kurser ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vision ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eleverna får kunskaper på köpet som gör dem anställningsbara (sommarjobb, eget företagande). Exemeplvis appar, datorsupport, etc.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Datorteknik 1a och Teknik 1 ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:P5B11.jpg|360px|right|Ett moderkort från 2007 med PCI-Express- och SATA-kontakter.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Samarbete mellan [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=DAO&amp;amp;courseCode=DAODAT01a#anchor_DAODAT01a Datorteknik] (MH) och [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/tek Teknik 1] (HE)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Samläsning av vissa områden&lt;br /&gt;
* Datorns delar, Centralt innehåll 6&lt;br /&gt;
* modeller, CI 7&lt;br /&gt;
* material, egenskaper, termiska, elektriska, mekaniska. Titta på moderkortet och hur man designar det med krympande dimensioner&lt;br /&gt;
* Dator, kommunikations, Officeprogrammen, Skriva om teknikhistoria 11&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Flash&lt;br /&gt;
* animationer&lt;br /&gt;
* modeller&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Webbstjärnan&lt;br /&gt;
* projektarbetete&lt;br /&gt;
* redovisningsplats&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jobba praktiskt&lt;br /&gt;
* bygga en enkel dator&lt;br /&gt;
* Styr och regler, LEGO-robotar&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erny</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Teknik_1&amp;diff=24583</id>
		<title>Teknik 1</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Teknik_1&amp;diff=24583"/>
		<updated>2013-11-11T09:22:19Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erny: /* 3D Printning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;= Introduktion =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Planering ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{PPT | [[Media:Planering_Teknik_1_introlek1314_v3.pptx | Introduktion och grovplanering Teknik 1a ]] }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bonus ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| w2itwFJCgFQ|300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Detta &#039;&#039;&#039;är&#039;&#039;&#039; teknik!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Styrdokumenten ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Koppling förmågor CI teknik 1.png|300px|right]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Förmågorna ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
# Kunskaper om &#039;&#039;&#039;teknikutvecklingsprocessen&#039;&#039;&#039; och förståelse av sambanden mellan de olika delarna i den.&lt;br /&gt;
# Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett &#039;&#039;&#039;hållbart samhälle&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
# Förmåga att &#039;&#039;&#039;lösa&#039;&#039;&#039; tekniska problem.&lt;br /&gt;
# Förmåga att använda teknikvetenskapliga metoder, begrepp och &#039;&#039;&#039;teorier&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
# Förmåga att använda &#039;&#039;&#039;modeller&#039;&#039;&#039; och verktyg som redskap för analys, beräkning, rimlighetsbedömning, dokumentation, presentation och information.&lt;br /&gt;
# Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande &#039;&#039;&#039;samhället&#039;&#039;&#039; samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.&lt;br /&gt;
# Kunskaper om teknikens roll och drivkrafter ur ett &#039;&#039;&#039;etiskt&#039;&#039;&#039; perspektiv.&lt;br /&gt;
# Kunskaper om hur föreställningar och traditioner inom teknikområdet styr uppfattningar om vad som är &#039;&#039;&#039;manligt och kvinnligt&#039;&#039;&#039; och hur det har påverkat och påverkar teknik och teknikutveckling.&lt;br /&gt;
# Förmåga att &#039;&#039;&#039;kommunicera&#039;&#039;&#039; inom det tekniska området samt kommunicera om teknik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Centrala innehållet ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Teknikutvecklingsprocessens&#039;&#039;&#039; alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.&lt;br /&gt;
* Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i &#039;&#039;&#039;innovativa och kreativa processer&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Materials tekniska egenskape&#039;&#039;&#039;r, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.&lt;br /&gt;
* Teknikens och teknikerns roll med fokus på &#039;&#039;&#039;framtidens teknik och ett hållbart samhälle&#039;&#039;&#039;, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Kvalitetsarbete&#039;&#039;&#039;, till exempel kvalitetssäkring, miljösäkring, arbetsmiljö och riskanalys.&lt;br /&gt;
* Ritningsläsning och skiss- och ritteknik med introduktion i hur man hanterar &#039;&#039;&#039;cad&#039;&#039;&#039;-program.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Projektarbets&#039;&#039;&#039;-, kommunikations-, presentations- och modellteknik, till exempel &#039;&#039;&#039;digitala&#039;&#039;&#039; medier och programvaror, manualer och instruktioner, muntliga och skriftliga framställningar samt digitala och manuella tekniker för att skapa &#039;&#039;&#039;modeller&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
* Tekniska &#039;&#039;&#039;begrepp&#039;&#039;&#039;, teorier och modeller innefattande &#039;&#039;&#039;beräkningar&#039;&#039;&#039; och rimlighetsbedömningar.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Teknikens historia&#039;&#039;&#039; och teknikutvecklingens betydelse för &#039;&#039;&#039;samhället&#039;&#039;&#039; samt introduktion i aktuella utvecklingsområden inom teknik.&lt;br /&gt;
* Grundläggande &#039;&#039;&#039;teknikfilosofi&#039;&#039;&#039;: etiska värderingar och &#039;&#039;&#039;genusstrukturer&#039;&#039;&#039; samt hur de har påverkat och påverkar tekniken, dess användning och tillgänglighet. Hur teknik och teknikens attribut könsmärks.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Kommunikations&#039;&#039;&#039;-, dator- och nätverksteknik för lärande och förmedling av teknik och information.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Introduktion ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad är ett tekniskt system ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Pappersplan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Teknikhistoria ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Diskutera betydelsen av elden för den tekniska utvecklingen&lt;br /&gt;
# Språket har haft stor betydelse i flera utvecklingssteg, vilka då?&lt;br /&gt;
#* [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD%201197&amp;amp;page=default.asp&amp;amp;sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d&amp;amp;db=4&amp;amp;e=videostream&amp;amp;g=015-020&amp;amp;w=teknik%20historia&amp;amp;s=-1&amp;amp;p=1&amp;amp;st=0&amp;amp;sub=&amp;amp;ss=1&amp;amp;otyp=product&amp;amp;lev=&amp;amp;tlang=&amp;amp;slang= Film: Gutenberg och tryckpressen]&lt;br /&gt;
# Vilka användningar för hjulet kan du komma på under dess 10 000-åriga användning?&lt;br /&gt;
# Jordbruket&lt;br /&gt;
# Metaller. Vilken ordning började de användas i? Vilka började använda järn i stor skala? &lt;br /&gt;
# Vilka redskap förbättrades med hjälp av metaller?&lt;br /&gt;
# Eneergi och energiomvandling är viktigt för den tekniska utvecklingen. Gör en lista på energisystem från kilen till kärnreaktorn.&lt;br /&gt;
# Vad vet vi om den [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD+1349&amp;amp;db=4&amp;amp;sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d Industriella revolutionen 1750-1915]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Lärarhandledningen ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
har en presentation om Teknikhistoria och samhälle&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{exruta | &#039;&#039;&#039;Tekniska upptäcker/uppfinningar&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: ca 3500-4500   f.Kr.     Hjulet&lt;br /&gt;
: ca. 3000              f.Kr.     Skriftspråket&lt;br /&gt;
: ca. 2500              f.Kr.     Segel/Segelbåtar&lt;br /&gt;
: ca. 2000              f.Kr.     Brons&lt;br /&gt;
: ca. 1500                f.Kr.     Bronsåldern börjar &lt;br /&gt;
: ca. 1000                f.Kr.     Handel av varor utvecklas&lt;br /&gt;
: ca. 600                 f.Kr.     Fenicierna börjar resa runt Afrikas kust&lt;br /&gt;
: ca. 200                 f:Kr.     Stora byggnader såsom Fyrtornet i Alexandria och Kinesiska muren&lt;br /&gt;
: ca. 100                   f.Kr.     Papper börjar användas&lt;br /&gt;
: ca. 100                   e.Kr.     Mässing…&lt;br /&gt;
: ca. 500                 e.Kr.     Väderkvarnar&lt;br /&gt;
: ca. 1000                e.Kr.     Vävstol&lt;br /&gt;
: ca. 1100                  e.Kr.     Kompassen&lt;br /&gt;
: ca. 1200                e.Kr.     Urverk, glasögon&lt;br /&gt;
: ca. 1300                e.Kr.     Kanoner och krut börjar användas. Man börjar även använda slussar. &lt;br /&gt;
: ca. 1400               e.Kr.      Boktryckarkonsten&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Energisystem ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
listan kommer snart i tidsordning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta | &#039;&#039;&#039;Energisystem&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Uppgift:&#039;&#039;&#039; Här är listan över energisystemen som vi pratade om. Försök placera dem i ordning så att det som först kom i större användning kommer först och sedan nästa osv. Försök hitta uppgifter på nätet om när energisystemen slog igenom och anteckna ungefärlig tid. Bifoga även länkar till var du fann informationen. Ha med dig din lösta uppgift på nästa lektion. Du kan skriva i Anteckningar eller Pages.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* kilen och andra enkla maskiner&lt;br /&gt;
* el&lt;br /&gt;
* eld&lt;br /&gt;
* vattenkraft&lt;br /&gt;
* vindkraft&lt;br /&gt;
* kärnkraft&lt;br /&gt;
* solceller&lt;br /&gt;
* muskelkraft&lt;br /&gt;
* stenkol&lt;br /&gt;
* olja&lt;br /&gt;
* naturgas&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Läs mer ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [http://www.tekniskamuseet.se/1/899.html Tekniska museets tidslinje]&lt;br /&gt;
* {{enwp | History_of_technology }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Samarbete Idrott, Teknik, Datorteknik ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Ny Sport och träningsaktivitet]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== MacBook Air en övning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[MacBook Air en övning]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Energi och energihushållning ==  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bra läsning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* http://www.energiboken.nu/Energiboken-2012.pdf &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{läxa |sid 20- 39}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Introfrågor baserat på texten i boken ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: http://m.socrative.com&lt;br /&gt;
: ROOM: 282058  &lt;br /&gt;
: SOC #:7238449&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Centralt innehåll ===&lt;br /&gt;
Fjärde punkten lyder:&lt;br /&gt;
: Teknikens och teknikerns roll med fokus på framtidens teknik och ett hållbart samhälle, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Förmågor ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi ger oss på två förmågor som kan vara svåra att förstå och bedöma. Det ställer därmed vissa krav på hur undervisningen utformas. Men i ett första skede kommer vi att läsa texten i boken och se en eller annan film och PPT.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förmågorna 2 och 6:&lt;br /&gt;
: 2. Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett hållbart samhälle.&lt;br /&gt;
: 6. Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande samhället samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Uppsats ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sammanfattning av Centralt Innehåll och Förmågor leder till idéer om uppsatser. Nedan finner du tre delar som hänger ihop. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* framtidens energiteknik&lt;br /&gt;
* hållbart samhälle&lt;br /&gt;
* min egen roll i samhället&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De kan kombineras till till en frågeställning i stil med&lt;br /&gt;
: - &#039;&#039;&#039;Vilken roll kommer jag att ha i utvecklingen av framtidens energiteknik för ett hållbart samhälle? &#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Skriv ner vad du vill undersöka. Det kan till exempel vara någon intressant teknik, något område där insatser behöver göras eller någon skrämmande risk med framtida energibrist. Försök skriva omkring &#039;&#039;&#039;fem ledord&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Försök avgränsa området du ska skrivba om. Du kan inte skriva om alla teknik. Välj ett teknikområde. Begränsa gärna användningsområdet. Ju mer du avgränsar desto lättare blir det att skriva intressant.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nu är det dags att hitta på en lämplig titel på din uppsats.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Genom att du bryter ner uppsatsen i delar och avgränsar som vi sett ovan kommer det att gå lättare att skriva. Du har inte en tom sida framför dig.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Prova att skriva meningar kring något av ledordet. Då får du snart ett helt stycke. Fortsätt med de andra orden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv ny stickord om du får nya idéer under arbetes gång.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Läs i boken, &#039;&#039;&#039;broschyrerna&#039;&#039;&#039; och surfa fram fakta och mer information. Tag gärna med bilder (fria bilder) om de kompletterar din text.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Max 4000 tecken. Vi arbetar på fredag. Den ska vara klar på måndag innan lektionen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bedömning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv ditt namn uppe till höger.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Filnamnet ska innehålla ditt namn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förmågorna enligt ovan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dessutom:&lt;br /&gt;
: Fakta underbygger resonemangen i texten&lt;br /&gt;
: Källor redovisas i slutet av texten. Hänvisningar från texten till källorna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Mall för elevaktiv bedömning ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{print|[[media:Bedömningsmall_till_uppsats_energi.pdf|Bedömningsmall energiuppsats]]}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bredvidläsning ===&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
: [http://www.svenskenergi.se/Elfakta/ Elfakta fr Svensk Energi]&lt;br /&gt;
: {{svwp|Energiproduktion}}&lt;br /&gt;
: {{svwp| Fossila_bränslen}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== PPT och film ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De här kan fungera som inspiration under skrivandet:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Energibesparing vad kan jag göra?&lt;br /&gt;
: Satsa lite energi på din framtid.mp4&lt;br /&gt;
: Många filmer om sol-, vind- och vågkraft&lt;br /&gt;
: {{enwp|Virgin_Earth_Challenge}} och [[https://www.google.com/search?client=safari&amp;amp;rls=en&amp;amp;q=www.virginearth.com/&amp;amp;ie=UTF-8&amp;amp;oe=UTF-8 Virgin Earth Challenge]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== TED Talks och TEDEd ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Vi behöver öka energiproduktionen en faktor tio om vi ska ta bort fossila bränslen. -  [http://ed.ted.com/featured/MVwtmMV5 Cambridge Ideas - How Many Lightbulbs?]&lt;br /&gt;
: Det finns lösningar -  [http://ed.ted.com/lessons/a-40-year-plan-for-energy-amory-lovins A 40-year plan for energy - Amory Lovins]&lt;br /&gt;
: [http://ed.ted.com/on/YmMa6XZz Sources Of Energy Renewable &amp;amp; Non-Renewable]&lt;br /&gt;
: http://www.youtube.com/watch?v=XuNgH74BpG0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Teknik, människa och samhälle ==&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
sid. 40- 61      &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 40- 61&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Entreprenörskap ==&lt;br /&gt;
		&lt;br /&gt;
sid. 62- 73	 &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
sid. 62- 73	&lt;br /&gt;
   &lt;br /&gt;
= Produktion =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det här är ett större sammanhängande avsnitt med bland annat material, bearbetning och sammanfogning. Vi ska först läsa på, skriva texter och skapa innehåll. Därefter följer några övningar där vi sätter samman alla kunskaperna. Exemåel på komande övningar:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Beskriv hur en produkt är tillverkad. Boken har ett exempel med en bil. &lt;br /&gt;
* Konstruera en kopp som inte blir varm i handtaget genom att använda minst två material, två bearbetningstekniker och en sammanfogningsteknik.&lt;br /&gt;
* Designa en egen produkt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Delar av CI ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: 1 Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.&lt;br /&gt;
: 2 Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.&lt;br /&gt;
: 3 Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Framför allt 1 och 3.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Material ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{teknik1|102- 129}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi börjar med at titta på en manterialdatabas:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: https://www.dropbox.com/sh/auba7vqzs2l2qcc/QSISneeULu&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Till uppgiften nedan kommer alla att behöva en välliknande användare på wikiskola.se.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| &#039;&#039;&#039;Skapa en materiladatabas&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Först måste vi enas om innehållet i databasen. Vilka material är lämpliga att ha med och vilka egenskaper är lämpliga att ta med. Därefter enas vi om en mallsida med rubriker som ala använder för tydlighetens skull. mallsidan finns som länk på sidan Materialdatabasen, nedan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv in ditt material som en länk på sidan nedan. Följ mallen när du beskriver ditt meterial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Din materialbeskrivning ska innehåla följande:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Materialegenskaper: densitet [kg/m3], längdutvidgningskoeffiecient, värmeledningsförmåga, resistivitet&lt;br /&gt;
# Vad används materialt till&lt;br /&gt;
# Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
# Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
# Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
# Länkar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Materialdatabasen]]&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Tips om hur man skriver i Mediawiki ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Hur_bidrar_jag#Hur_g.C3.B6r_man.3F_-_Wikimarkup | Tre länkar med tips om att skriva i denna wiki eller på Wikipedia]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Struktur ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Konstruktionsmaterial.html&lt;br /&gt;
: http://sv.wikipedia.org/wiki/Material&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Korrosion ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;iframe src=&amp;quot;http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/12857798&amp;quot; width=&amp;quot;342&amp;quot; height=&amp;quot;291&amp;quot; frameborder=&amp;quot;0&amp;quot; marginwidth=&amp;quot;0&amp;quot; marginheight=&amp;quot;0&amp;quot; scrolling=&amp;quot;no&amp;quot; style=&amp;quot;border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px&amp;quot; allowfullscreen&amp;gt; &amp;lt;/iframe&amp;gt; &amp;lt;div style=&amp;quot;margin-bottom:5px&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;strong&amp;gt; &amp;lt;a href=&amp;quot;https://www.slideshare.net/hape1/ke-pp-elektrokemi&amp;quot; title=&amp;quot;Ke pp elektrokemi&amp;quot; target=&amp;quot;_blank&amp;quot;&amp;gt;Ke pp elektrokemi&amp;lt;/a&amp;gt; &amp;lt;/strong&amp;gt; from &amp;lt;strong&amp;gt;&amp;lt;a href=&amp;quot;http://www.slideshare.net/hape1&amp;quot; target=&amp;quot;_blank&amp;quot;&amp;gt;Helena-Irmeli Pekkala&amp;lt;/a&amp;gt;&amp;lt;/strong&amp;gt; &amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift - Bearbetning och Sammanfogning == &lt;br /&gt;
{{teknik1|164-187, 198-212}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta|&#039;&#039;&#039;Skapa innehåll till wikin’&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det gäller bearbetning och sammanfogning. De två styckena nedan på denna sida.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jobba två och två.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Välj ett område.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv en text i wikin. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bädda in minst en film. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lägg in flera bilder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lägg in länkar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du ska beskriva metodens:&lt;br /&gt;
* tillvägagångssätt&lt;br /&gt;
* lämplighet för lika material&lt;br /&gt;
* fördelar och nackdelar&lt;br /&gt;
* användningasområden&lt;br /&gt;
* kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)&lt;br /&gt;
* mm&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Bearbetning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Valsning ===&lt;br /&gt;
Micke och Linnea&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== CNC-maskiner ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hyvling ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Slipning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Max och Felix&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Borrning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Svarvning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Fräsning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Gnistbearbetning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Laserbearbetning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== 3D Printning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eric ch Rasmus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== klippning och stansning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== smidning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== bockning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== strängpressninng ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Formblåsning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Formsprutning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vakuumformning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Gjutning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube | gHxWYJdpJSs | 400 | right }}&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Svetsning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube | Ovsok8aj8-s | 400 | right }}&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Sammanfogning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Limning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Skruvning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Svetsning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Lödning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Nitning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift - Hur är den tillverkad? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta|&#039;&#039;&#039;Hur är den tillverkad?’&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Titta i teknikboken sid 119-128 som handlar om materialvalet till en bil.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi ska göra en liknade uppgift men titta både på materialval, bearbetning och sammanfogning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi väljer en produkt:&lt;br /&gt;
: mobil&lt;br /&gt;
: cykel&lt;br /&gt;
: segelbåt&lt;br /&gt;
: brödrost&lt;br /&gt;
: etc&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sedan gör vi en tekninsk tillverkningsrapport över produkten}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Riteknik och CAD kap. 4 ==&lt;br /&gt;
		&lt;br /&gt;
sid. 74- 101 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 74- 101&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Allmän hållfasthetslära ==&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
sid. 130- 145&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 130- 145&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Elementär mekanik ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 146-161&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 146-161&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Produktionsteknik ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 162- 195 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 162- 195 &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
== Konstruktionselement ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 195- 213	&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 195- 213&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 195- 213&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
= Elektronik mm =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Elekronik och elteknik ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
sid. 214- 243&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 214- 243&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Styr- och reglerteknik == &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
sid. 244- 253&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 244- 253&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
== Projekt och projektarbet ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 254- 261&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Presentation och dokumentation ==&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
kap. 13 sid. 262- 277 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== 	Datorteknik, datorkommunikation och Internet ==&lt;br /&gt;
14 sid. 278- 291&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 278- 291&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Film - BBC Datorn ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Den här lektionen passar väl in under Datorteknik 1a, Entreprenörskap och Teknik1 och ligger därför som en [[BBC Inventions Computer|inbäddad sida]] (ett slags mall). Redigeringar på sidan syns således likadant på alla ställen. &#039;&#039;&lt;br /&gt;
{{transclude|{{:BBC Inventions Computer}}}}&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== 	Arbete med ett tekniskt projekt. ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Samverkan med andra kurser ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vision ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eleverna får kunskaper på köpet som gör dem anställningsbara (sommarjobb, eget företagande). Exemeplvis appar, datorsupport, etc.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Datorteknik 1a och Teknik 1 ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:P5B11.jpg|360px|right|Ett moderkort från 2007 med PCI-Express- och SATA-kontakter.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Samarbete mellan [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=DAO&amp;amp;courseCode=DAODAT01a#anchor_DAODAT01a Datorteknik] (MH) och [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/tek Teknik 1] (HE)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Samläsning av vissa områden&lt;br /&gt;
* Datorns delar, Centralt innehåll 6&lt;br /&gt;
* modeller, CI 7&lt;br /&gt;
* material, egenskaper, termiska, elektriska, mekaniska. Titta på moderkortet och hur man designar det med krympande dimensioner&lt;br /&gt;
* Dator, kommunikations, Officeprogrammen, Skriva om teknikhistoria 11&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Flash&lt;br /&gt;
* animationer&lt;br /&gt;
* modeller&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Webbstjärnan&lt;br /&gt;
* projektarbetete&lt;br /&gt;
* redovisningsplats&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jobba praktiskt&lt;br /&gt;
* bygga en enkel dator&lt;br /&gt;
* Styr och regler, LEGO-robotar&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erny</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Teknik_1&amp;diff=24582</id>
		<title>Teknik 1</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Teknik_1&amp;diff=24582"/>
		<updated>2013-11-11T09:21:57Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erny: /* Bearbetning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;= Introduktion =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Planering ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{PPT | [[Media:Planering_Teknik_1_introlek1314_v3.pptx | Introduktion och grovplanering Teknik 1a ]] }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bonus ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| w2itwFJCgFQ|300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Detta &#039;&#039;&#039;är&#039;&#039;&#039; teknik!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Styrdokumenten ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Koppling förmågor CI teknik 1.png|300px|right]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Förmågorna ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
# Kunskaper om &#039;&#039;&#039;teknikutvecklingsprocessen&#039;&#039;&#039; och förståelse av sambanden mellan de olika delarna i den.&lt;br /&gt;
# Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett &#039;&#039;&#039;hållbart samhälle&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
# Förmåga att &#039;&#039;&#039;lösa&#039;&#039;&#039; tekniska problem.&lt;br /&gt;
# Förmåga att använda teknikvetenskapliga metoder, begrepp och &#039;&#039;&#039;teorier&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
# Förmåga att använda &#039;&#039;&#039;modeller&#039;&#039;&#039; och verktyg som redskap för analys, beräkning, rimlighetsbedömning, dokumentation, presentation och information.&lt;br /&gt;
# Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande &#039;&#039;&#039;samhället&#039;&#039;&#039; samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.&lt;br /&gt;
# Kunskaper om teknikens roll och drivkrafter ur ett &#039;&#039;&#039;etiskt&#039;&#039;&#039; perspektiv.&lt;br /&gt;
# Kunskaper om hur föreställningar och traditioner inom teknikområdet styr uppfattningar om vad som är &#039;&#039;&#039;manligt och kvinnligt&#039;&#039;&#039; och hur det har påverkat och påverkar teknik och teknikutveckling.&lt;br /&gt;
# Förmåga att &#039;&#039;&#039;kommunicera&#039;&#039;&#039; inom det tekniska området samt kommunicera om teknik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Centrala innehållet ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Teknikutvecklingsprocessens&#039;&#039;&#039; alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.&lt;br /&gt;
* Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i &#039;&#039;&#039;innovativa och kreativa processer&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Materials tekniska egenskape&#039;&#039;&#039;r, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.&lt;br /&gt;
* Teknikens och teknikerns roll med fokus på &#039;&#039;&#039;framtidens teknik och ett hållbart samhälle&#039;&#039;&#039;, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Kvalitetsarbete&#039;&#039;&#039;, till exempel kvalitetssäkring, miljösäkring, arbetsmiljö och riskanalys.&lt;br /&gt;
* Ritningsläsning och skiss- och ritteknik med introduktion i hur man hanterar &#039;&#039;&#039;cad&#039;&#039;&#039;-program.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Projektarbets&#039;&#039;&#039;-, kommunikations-, presentations- och modellteknik, till exempel &#039;&#039;&#039;digitala&#039;&#039;&#039; medier och programvaror, manualer och instruktioner, muntliga och skriftliga framställningar samt digitala och manuella tekniker för att skapa &#039;&#039;&#039;modeller&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
* Tekniska &#039;&#039;&#039;begrepp&#039;&#039;&#039;, teorier och modeller innefattande &#039;&#039;&#039;beräkningar&#039;&#039;&#039; och rimlighetsbedömningar.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Teknikens historia&#039;&#039;&#039; och teknikutvecklingens betydelse för &#039;&#039;&#039;samhället&#039;&#039;&#039; samt introduktion i aktuella utvecklingsområden inom teknik.&lt;br /&gt;
* Grundläggande &#039;&#039;&#039;teknikfilosofi&#039;&#039;&#039;: etiska värderingar och &#039;&#039;&#039;genusstrukturer&#039;&#039;&#039; samt hur de har påverkat och påverkar tekniken, dess användning och tillgänglighet. Hur teknik och teknikens attribut könsmärks.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;&#039;Kommunikations&#039;&#039;&#039;-, dator- och nätverksteknik för lärande och förmedling av teknik och information.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Introduktion ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vad är ett tekniskt system ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://sv.wikipedia.org/wiki/Pappersplan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Teknikhistoria ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Diskutera betydelsen av elden för den tekniska utvecklingen&lt;br /&gt;
# Språket har haft stor betydelse i flera utvecklingssteg, vilka då?&lt;br /&gt;
#* [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD%201197&amp;amp;page=default.asp&amp;amp;sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d&amp;amp;db=4&amp;amp;e=videostream&amp;amp;g=015-020&amp;amp;w=teknik%20historia&amp;amp;s=-1&amp;amp;p=1&amp;amp;st=0&amp;amp;sub=&amp;amp;ss=1&amp;amp;otyp=product&amp;amp;lev=&amp;amp;tlang=&amp;amp;slang= Film: Gutenberg och tryckpressen]&lt;br /&gt;
# Vilka användningar för hjulet kan du komma på under dess 10 000-åriga användning?&lt;br /&gt;
# Jordbruket&lt;br /&gt;
# Metaller. Vilken ordning började de användas i? Vilka började använda järn i stor skala? &lt;br /&gt;
# Vilka redskap förbättrades med hjälp av metaller?&lt;br /&gt;
# Eneergi och energiomvandling är viktigt för den tekniska utvecklingen. Gör en lista på energisystem från kilen till kärnreaktorn.&lt;br /&gt;
# Vad vet vi om den [http://www.sli.se/prodinfo.asp?a=DVD+1349&amp;amp;db=4&amp;amp;sid=266ec025-f812-4d76-aea0-1da6c6983a4d Industriella revolutionen 1750-1915]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Lärarhandledningen ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
har en presentation om Teknikhistoria och samhälle&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{exruta | &#039;&#039;&#039;Tekniska upptäcker/uppfinningar&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: ca 3500-4500   f.Kr.     Hjulet&lt;br /&gt;
: ca. 3000              f.Kr.     Skriftspråket&lt;br /&gt;
: ca. 2500              f.Kr.     Segel/Segelbåtar&lt;br /&gt;
: ca. 2000              f.Kr.     Brons&lt;br /&gt;
: ca. 1500                f.Kr.     Bronsåldern börjar &lt;br /&gt;
: ca. 1000                f.Kr.     Handel av varor utvecklas&lt;br /&gt;
: ca. 600                 f.Kr.     Fenicierna börjar resa runt Afrikas kust&lt;br /&gt;
: ca. 200                 f:Kr.     Stora byggnader såsom Fyrtornet i Alexandria och Kinesiska muren&lt;br /&gt;
: ca. 100                   f.Kr.     Papper börjar användas&lt;br /&gt;
: ca. 100                   e.Kr.     Mässing…&lt;br /&gt;
: ca. 500                 e.Kr.     Väderkvarnar&lt;br /&gt;
: ca. 1000                e.Kr.     Vävstol&lt;br /&gt;
: ca. 1100                  e.Kr.     Kompassen&lt;br /&gt;
: ca. 1200                e.Kr.     Urverk, glasögon&lt;br /&gt;
: ca. 1300                e.Kr.     Kanoner och krut börjar användas. Man börjar även använda slussar. &lt;br /&gt;
: ca. 1400               e.Kr.      Boktryckarkonsten&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Energisystem ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
listan kommer snart i tidsordning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta | &#039;&#039;&#039;Energisystem&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Uppgift:&#039;&#039;&#039; Här är listan över energisystemen som vi pratade om. Försök placera dem i ordning så att det som först kom i större användning kommer först och sedan nästa osv. Försök hitta uppgifter på nätet om när energisystemen slog igenom och anteckna ungefärlig tid. Bifoga även länkar till var du fann informationen. Ha med dig din lösta uppgift på nästa lektion. Du kan skriva i Anteckningar eller Pages.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* kilen och andra enkla maskiner&lt;br /&gt;
* el&lt;br /&gt;
* eld&lt;br /&gt;
* vattenkraft&lt;br /&gt;
* vindkraft&lt;br /&gt;
* kärnkraft&lt;br /&gt;
* solceller&lt;br /&gt;
* muskelkraft&lt;br /&gt;
* stenkol&lt;br /&gt;
* olja&lt;br /&gt;
* naturgas&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Läs mer ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [http://www.tekniskamuseet.se/1/899.html Tekniska museets tidslinje]&lt;br /&gt;
* {{enwp | History_of_technology }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Samarbete Idrott, Teknik, Datorteknik ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Ny Sport och träningsaktivitet]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== MacBook Air en övning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[MacBook Air en övning]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Energi och energihushållning ==  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bra läsning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* http://www.energiboken.nu/Energiboken-2012.pdf &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{läxa |sid 20- 39}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Introfrågor baserat på texten i boken ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: http://m.socrative.com&lt;br /&gt;
: ROOM: 282058  &lt;br /&gt;
: SOC #:7238449&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Centralt innehåll ===&lt;br /&gt;
Fjärde punkten lyder:&lt;br /&gt;
: Teknikens och teknikerns roll med fokus på framtidens teknik och ett hållbart samhälle, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Förmågor ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi ger oss på två förmågor som kan vara svåra att förstå och bedöma. Det ställer därmed vissa krav på hur undervisningen utformas. Men i ett första skede kommer vi att läsa texten i boken och se en eller annan film och PPT.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förmågorna 2 och 6:&lt;br /&gt;
: 2. Förmåga att analysera och värdera tekniska lösningar med hänsyn tagen till ett hållbart samhälle.&lt;br /&gt;
: 6. Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande samhället samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Uppsats ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sammanfattning av Centralt Innehåll och Förmågor leder till idéer om uppsatser. Nedan finner du tre delar som hänger ihop. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* framtidens energiteknik&lt;br /&gt;
* hållbart samhälle&lt;br /&gt;
* min egen roll i samhället&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De kan kombineras till till en frågeställning i stil med&lt;br /&gt;
: - &#039;&#039;&#039;Vilken roll kommer jag att ha i utvecklingen av framtidens energiteknik för ett hållbart samhälle? &#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Skriv ner vad du vill undersöka. Det kan till exempel vara någon intressant teknik, något område där insatser behöver göras eller någon skrämmande risk med framtida energibrist. Försök skriva omkring &#039;&#039;&#039;fem ledord&#039;&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Försök avgränsa området du ska skrivba om. Du kan inte skriva om alla teknik. Välj ett teknikområde. Begränsa gärna användningsområdet. Ju mer du avgränsar desto lättare blir det att skriva intressant.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nu är det dags att hitta på en lämplig titel på din uppsats.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Genom att du bryter ner uppsatsen i delar och avgränsar som vi sett ovan kommer det att gå lättare att skriva. Du har inte en tom sida framför dig.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Prova att skriva meningar kring något av ledordet. Då får du snart ett helt stycke. Fortsätt med de andra orden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv ny stickord om du får nya idéer under arbetes gång.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Läs i boken, &#039;&#039;&#039;broschyrerna&#039;&#039;&#039; och surfa fram fakta och mer information. Tag gärna med bilder (fria bilder) om de kompletterar din text.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Max 4000 tecken. Vi arbetar på fredag. Den ska vara klar på måndag innan lektionen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bedömning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv ditt namn uppe till höger.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Filnamnet ska innehålla ditt namn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förmågorna enligt ovan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dessutom:&lt;br /&gt;
: Fakta underbygger resonemangen i texten&lt;br /&gt;
: Källor redovisas i slutet av texten. Hänvisningar från texten till källorna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Mall för elevaktiv bedömning ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{print|[[media:Bedömningsmall_till_uppsats_energi.pdf|Bedömningsmall energiuppsats]]}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bredvidläsning ===&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
: [http://www.svenskenergi.se/Elfakta/ Elfakta fr Svensk Energi]&lt;br /&gt;
: {{svwp|Energiproduktion}}&lt;br /&gt;
: {{svwp| Fossila_bränslen}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== PPT och film ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De här kan fungera som inspiration under skrivandet:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Energibesparing vad kan jag göra?&lt;br /&gt;
: Satsa lite energi på din framtid.mp4&lt;br /&gt;
: Många filmer om sol-, vind- och vågkraft&lt;br /&gt;
: {{enwp|Virgin_Earth_Challenge}} och [[https://www.google.com/search?client=safari&amp;amp;rls=en&amp;amp;q=www.virginearth.com/&amp;amp;ie=UTF-8&amp;amp;oe=UTF-8 Virgin Earth Challenge]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== TED Talks och TEDEd ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Vi behöver öka energiproduktionen en faktor tio om vi ska ta bort fossila bränslen. -  [http://ed.ted.com/featured/MVwtmMV5 Cambridge Ideas - How Many Lightbulbs?]&lt;br /&gt;
: Det finns lösningar -  [http://ed.ted.com/lessons/a-40-year-plan-for-energy-amory-lovins A 40-year plan for energy - Amory Lovins]&lt;br /&gt;
: [http://ed.ted.com/on/YmMa6XZz Sources Of Energy Renewable &amp;amp; Non-Renewable]&lt;br /&gt;
: http://www.youtube.com/watch?v=XuNgH74BpG0&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Teknik, människa och samhälle ==&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
sid. 40- 61      &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 40- 61&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Entreprenörskap ==&lt;br /&gt;
		&lt;br /&gt;
sid. 62- 73	 &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
sid. 62- 73	&lt;br /&gt;
   &lt;br /&gt;
= Produktion =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det här är ett större sammanhängande avsnitt med bland annat material, bearbetning och sammanfogning. Vi ska först läsa på, skriva texter och skapa innehåll. Därefter följer några övningar där vi sätter samman alla kunskaperna. Exemåel på komande övningar:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Beskriv hur en produkt är tillverkad. Boken har ett exempel med en bil. &lt;br /&gt;
* Konstruera en kopp som inte blir varm i handtaget genom att använda minst två material, två bearbetningstekniker och en sammanfogningsteknik.&lt;br /&gt;
* Designa en egen produkt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Delar av CI ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: 1 Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.&lt;br /&gt;
: 2 Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.&lt;br /&gt;
: 3 Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Framför allt 1 och 3.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Material ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{teknik1|102- 129}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi börjar med at titta på en manterialdatabas:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: https://www.dropbox.com/sh/auba7vqzs2l2qcc/QSISneeULu&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Till uppgiften nedan kommer alla att behöva en välliknande användare på wikiskola.se.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta| &#039;&#039;&#039;Skapa en materiladatabas&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Först måste vi enas om innehållet i databasen. Vilka material är lämpliga att ha med och vilka egenskaper är lämpliga att ta med. Därefter enas vi om en mallsida med rubriker som ala använder för tydlighetens skull. mallsidan finns som länk på sidan Materialdatabasen, nedan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv in ditt material som en länk på sidan nedan. Följ mallen när du beskriver ditt meterial.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Din materialbeskrivning ska innehåla följande:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Materialegenskaper: densitet [kg/m3], längdutvidgningskoeffiecient, värmeledningsförmåga, resistivitet&lt;br /&gt;
# Vad används materialt till&lt;br /&gt;
# Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
# Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
# Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
# Länkar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Materialdatabasen]]&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Tips om hur man skriver i Mediawiki ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Hur_bidrar_jag#Hur_g.C3.B6r_man.3F_-_Wikimarkup | Tre länkar med tips om att skriva i denna wiki eller på Wikipedia]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Struktur ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap2/Materialkategorier/Konstruktionsmaterial.html&lt;br /&gt;
: http://sv.wikipedia.org/wiki/Material&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Korrosion ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;lt;html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;iframe src=&amp;quot;http://www.slideshare.net/slideshow/embed_code/12857798&amp;quot; width=&amp;quot;342&amp;quot; height=&amp;quot;291&amp;quot; frameborder=&amp;quot;0&amp;quot; marginwidth=&amp;quot;0&amp;quot; marginheight=&amp;quot;0&amp;quot; scrolling=&amp;quot;no&amp;quot; style=&amp;quot;border:1px solid #CCC;border-width:1px 1px 0;margin-bottom:5px&amp;quot; allowfullscreen&amp;gt; &amp;lt;/iframe&amp;gt; &amp;lt;div style=&amp;quot;margin-bottom:5px&amp;quot;&amp;gt; &amp;lt;strong&amp;gt; &amp;lt;a href=&amp;quot;https://www.slideshare.net/hape1/ke-pp-elektrokemi&amp;quot; title=&amp;quot;Ke pp elektrokemi&amp;quot; target=&amp;quot;_blank&amp;quot;&amp;gt;Ke pp elektrokemi&amp;lt;/a&amp;gt; &amp;lt;/strong&amp;gt; from &amp;lt;strong&amp;gt;&amp;lt;a href=&amp;quot;http://www.slideshare.net/hape1&amp;quot; target=&amp;quot;_blank&amp;quot;&amp;gt;Helena-Irmeli Pekkala&amp;lt;/a&amp;gt;&amp;lt;/strong&amp;gt; &amp;lt;/div&amp;gt;&lt;br /&gt;
&amp;lt;/html&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift - Bearbetning och Sammanfogning == &lt;br /&gt;
{{teknik1|164-187, 198-212}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta|&#039;&#039;&#039;Skapa innehåll till wikin’&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det gäller bearbetning och sammanfogning. De två styckena nedan på denna sida.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jobba två och två.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Välj ett område.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv en text i wikin. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bädda in minst en film. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lägg in flera bilder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lägg in länkar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du ska beskriva metodens:&lt;br /&gt;
* tillvägagångssätt&lt;br /&gt;
* lämplighet för lika material&lt;br /&gt;
* fördelar och nackdelar&lt;br /&gt;
* användningasområden&lt;br /&gt;
* kostnader (per tillfälle och i grundinvestering)&lt;br /&gt;
* mm&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Bearbetning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Valsning ===&lt;br /&gt;
Micke och Linnea&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== CNC-maskiner ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Hyvling ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Slipning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Max och Felix&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Borrning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Svarvning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Fräsning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Gnistbearbetning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Laserbearbetning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== 3D Printning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== klippning och stansning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== smidning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== bockning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== strängpressninng ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Formblåsning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Formsprutning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vakuumformning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Gjutning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube | gHxWYJdpJSs | 400 | right }}&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Svetsning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube | Ovsok8aj8-s | 400 | right }}&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Sammanfogning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Limning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Skruvning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Svetsning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Lödning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Nitning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Uppgift - Hur är den tillverkad? ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta|&#039;&#039;&#039;Hur är den tillverkad?’&#039;&#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Titta i teknikboken sid 119-128 som handlar om materialvalet till en bil.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi ska göra en liknade uppgift men titta både på materialval, bearbetning och sammanfogning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi väljer en produkt:&lt;br /&gt;
: mobil&lt;br /&gt;
: cykel&lt;br /&gt;
: segelbåt&lt;br /&gt;
: brödrost&lt;br /&gt;
: etc&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sedan gör vi en tekninsk tillverkningsrapport över produkten}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Riteknik och CAD kap. 4 ==&lt;br /&gt;
		&lt;br /&gt;
sid. 74- 101 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 74- 101&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Allmän hållfasthetslära ==&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
sid. 130- 145&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 130- 145&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Elementär mekanik ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 146-161&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 146-161&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Produktionsteknik ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 162- 195 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 162- 195 &lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
== Konstruktionselement ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 195- 213	&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 195- 213&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 195- 213&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
= Elektronik mm =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Elekronik och elteknik ==&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
sid. 214- 243&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 214- 243&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Styr- och reglerteknik == &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
sid. 244- 253&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 244- 253&lt;br /&gt;
	&lt;br /&gt;
== Projekt och projektarbet ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 254- 261&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Presentation och dokumentation ==&lt;br /&gt;
  &lt;br /&gt;
kap. 13 sid. 262- 277 &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== 	Datorteknik, datorkommunikation och Internet ==&lt;br /&gt;
14 sid. 278- 291&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
sid. 278- 291&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Film - BBC Datorn ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Den här lektionen passar väl in under Datorteknik 1a, Entreprenörskap och Teknik1 och ligger därför som en [[BBC Inventions Computer|inbäddad sida]] (ett slags mall). Redigeringar på sidan syns således likadant på alla ställen. &#039;&#039;&lt;br /&gt;
{{transclude|{{:BBC Inventions Computer}}}}&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== 	Arbete med ett tekniskt projekt. ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Samverkan med andra kurser ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vision ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eleverna får kunskaper på köpet som gör dem anställningsbara (sommarjobb, eget företagande). Exemeplvis appar, datorsupport, etc.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Datorteknik 1a och Teknik 1 ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:P5B11.jpg|360px|right|Ett moderkort från 2007 med PCI-Express- och SATA-kontakter.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Samarbete mellan [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=DAO&amp;amp;courseCode=DAODAT01a#anchor_DAODAT01a Datorteknik] (MH) och [http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/tek Teknik 1] (HE)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Samläsning av vissa områden&lt;br /&gt;
* Datorns delar, Centralt innehåll 6&lt;br /&gt;
* modeller, CI 7&lt;br /&gt;
* material, egenskaper, termiska, elektriska, mekaniska. Titta på moderkortet och hur man designar det med krympande dimensioner&lt;br /&gt;
* Dator, kommunikations, Officeprogrammen, Skriva om teknikhistoria 11&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Flash&lt;br /&gt;
* animationer&lt;br /&gt;
* modeller&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Webbstjärnan&lt;br /&gt;
* projektarbetete&lt;br /&gt;
* redovisningsplats&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jobba praktiskt&lt;br /&gt;
* bygga en enkel dator&lt;br /&gt;
* Styr och regler, LEGO-robotar&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erny</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=PC_Plast&amp;diff=24422</id>
		<title>PC Plast</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=PC_Plast&amp;diff=24422"/>
		<updated>2013-11-08T12:29:35Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erny: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet [1.20–1.22 g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient [65–70 × 10K&amp;lt;sup&amp;gt;-6&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [0.19 W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [1E+15 Ω]&lt;br /&gt;
: Hårdhet - Rockwell [M70]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Polycarbonat, eller PC plast som man också kan säga, är en plast som är väldigt transparent, har en extremt hög slagseghet, i både kyla och värme, samt en hög hållfasthet. De fördelaktiga egenskaperna hos polycarbonaten leder till att användningsområdena för plasten är stora. Till exempel skyddsutrustning till verkstadsindustrin är ett utmärkt exempel där polycarbonat kan användas eftersom att där så kan höga slagpåkänningar kan förekomma. Ett annat exempel där polycarbonaten är väldigt användbar är för publik skydd som till exemplet ishockeysargar där klimatet är kallt och påfrestningarna från hockeyspelarna är höga men även som skydd för gatubelysning där klimatet är väldigt växlande.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Andra typiska användningsområden för polykarbonat är:&lt;br /&gt;
* Bilindustrin: Strålkastare, säkerhetsrutor&lt;br /&gt;
* skivor + profiler: Tak och fönster&lt;br /&gt;
* Elektronik: kontakter, eluttag, mätare, säkerhet, trygghet&lt;br /&gt;
* Bakning: chokladformar&lt;br /&gt;
* Belysning: lampkupor, trafikljus&lt;br /&gt;
* CD-skivor: CD-ROM, CD-RW, DVD&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Många typer av plast framställs genom att först framställa ett ämne vid namn bisfenol A(aceton) och polycarbonaten är inget undantag. Bisfenol A(aceton) framställs i stora mänger genom en reaktion mellan fenol och aceton. För att senare få fram Polycarbonat så har man bisfenol A(aceton) i en alkalisk vattenlösning som man leder fosgen i. Så är framställnings processen för hur man framställer polycarbonat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta angående polycarbonat:&lt;br /&gt;
polycarbonaten utvecklades runt år 1953 i USA i Pittsfield, Massachusetts. Daniel W. Fox upptäckte oavsiktligt polycarbonaten när han arbetade på en kabel beläggning och vid dagens slut så lämnade han polycarbonaten för att sedan återkomma dagen därpå och upptäckte att hans kabel beläggning hade sats in i ett hårt genomskinligt material. Detta markerade en början på polycarbonaten men det dröjde dock tills år 1958 då den började tillverkas i större mängder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priser på PC plast är väldigt varierande men priset ligger på 200 kr/m²,2 mm tjock, och därefter så stiger priset helt beroende på vad man ska ha för storlek, tjocklek och även hur uv tålig och rep resistent som önskas. Kvalitén polycarbonat är inte speciellt varierande utan är nästintill lika överallt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://en.wikipedia.org/wiki/Polycarbonate&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.hjalmarandren.se/products/product.asp?pid=10&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.christianberner.se/$-1/file/polykarbonat-pc.pdf&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://apps.kemi.se/flodessok/floden/kemamne/bisfenol_a.htm&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erny</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Erny&amp;diff=24355</id>
		<title>Användare:Erny</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Erny&amp;diff=24355"/>
		<updated>2013-11-08T12:02:04Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erny: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Kul att du tittar förbi på min personliga sida ;P&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
/Eric Nylander från TIS Stockholm&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erny</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Erny&amp;diff=24324</id>
		<title>Användare:Erny</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Erny&amp;diff=24324"/>
		<updated>2013-11-08T11:56:06Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erny: Skapade sidan med &amp;#039;Kul att du tittar förbi på min personliga sida ;P  /Eric Nylander - TE13B&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Kul att du tittar förbi på min personliga sida ;P&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
/Eric Nylander - TE13B&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erny</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=PC_Plast&amp;diff=24037</id>
		<title>PC Plast</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=PC_Plast&amp;diff=24037"/>
		<updated>2013-11-06T14:05:30Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erny: /* Pris */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet [1.20–1.22 g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient [65–70 × 10K&amp;lt;sup&amp;gt;-6&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [0.19 W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [1E+15 Ω]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Polycarbonat, eller PC plast som man också kan säga, är en plast som är väldigt transparent, har en extremt hög slagseghet, i både kyla och värme, samt en hög hållfasthet. De fördelaktiga egenskaperna hos polycarbonaten leder till att användningsområdena för plasten är stora. Till exempel skyddsutrustning till verkstadsindustrin är ett utmärkt exempel där polycarbonat kan användas eftersom att där så kan höga slagpåkänningar kan förekomma. Ett annat exempel där polycarbonaten är väldigt användbar är för publik skydd som till exemplet ishockeysargar där klimatet är kallt och påfrestningarna från hockeyspelarna är höga men även som skydd för gatubelysning där klimatet är väldigt växlande.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Andra typiska användningsområden för polykarbonat är:&lt;br /&gt;
* Bilindustrin: Strålkastare, säkerhetsrutor&lt;br /&gt;
* skivor + profiler: Tak och fönster&lt;br /&gt;
* Elektronik: kontakter, eluttag, mätare, säkerhet, trygghet&lt;br /&gt;
* Bakning: chokladformar&lt;br /&gt;
* Belysning: lampkupor, trafikljus&lt;br /&gt;
* CD-skivor: CD-ROM, CD-RW, DVD&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Många typer av plast framställs genom att först framställa ett ämne vid namn bisfenol A(aceton) och polycarbonaten är inget undantag. Bisfenol A(aceton) framställs i stora mänger genom en reaktion mellan fenol och aceton. För att senare få fram Polycarbonat så har man bisfenol A(aceton) i en alkalisk vattenlösning som man leder fosgen i. Så är framställnings processen för hur man framställer polycarbonat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta angående polycarbonat:&lt;br /&gt;
polycarbonaten utvecklades runt år 1953 i USA i Pittsfield, Massachusetts. Daniel W. Fox upptäckte oavsiktligt polycarbonaten när han arbetade på en kabel beläggning och vid dagens slut så lämnade han polycarbonaten för att sedan återkomma dagen därpå och upptäckte att hans kabel beläggning hade sats in i ett hårt genomskinligt material. Detta markerade en början på polycarbonaten men det dröjde dock tills år 1958 då den började tillverkas i större mängder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priser på PC plast är väldigt varierande men priset ligger på 200 kr/m²,2 mm tjock, och därefter så stiger priset helt beroende på vad man ska ha för storlek, tjocklek och även hur uv tålig och rep resistent som önskas. Kvalitén polycarbonat är inte speciellt varierande utan är nästintill lika överallt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://en.wikipedia.org/wiki/Polycarbonate&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.hjalmarandren.se/products/product.asp?pid=10&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.christianberner.se/$-1/file/polykarbonat-pc.pdf&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://apps.kemi.se/flodessok/floden/kemamne/bisfenol_a.htm&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erny</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=PC_Plast&amp;diff=24005</id>
		<title>PC Plast</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=PC_Plast&amp;diff=24005"/>
		<updated>2013-11-05T17:35:47Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erny: /* Pris */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet [1.20–1.22 g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient [65–70 × 10K&amp;lt;sup&amp;gt;-6&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [0.19 W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [1E+15 Ω]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Polycarbonat, eller PC plast som man också kan säga, är en plast som är väldigt transparent, har en extremt hög slagseghet, i både kyla och värme, samt en hög hållfasthet. De fördelaktiga egenskaperna hos polycarbonaten leder till att användningsområdena för plasten är stora. Till exempel skyddsutrustning till verkstadsindustrin är ett utmärkt exempel där polycarbonat kan användas eftersom att där så kan höga slagpåkänningar kan förekomma. Ett annat exempel där polycarbonaten är väldigt användbar är för publik skydd som till exemplet ishockeysargar där klimatet är kallt och påfrestningarna från hockeyspelarna är höga men även som skydd för gatubelysning där klimatet är väldigt växlande.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Andra typiska användningsområden för polykarbonat är:&lt;br /&gt;
* Bilindustrin: Strålkastare, säkerhetsrutor&lt;br /&gt;
* skivor + profiler: Tak och fönster&lt;br /&gt;
* Elektronik: kontakter, eluttag, mätare, säkerhet, trygghet&lt;br /&gt;
* Bakning: chokladformar&lt;br /&gt;
* Belysning: lampkupor, trafikljus&lt;br /&gt;
* CD-skivor: CD-ROM, CD-RW, DVD&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Många typer av plast framställs genom att först framställa ett ämne vid namn bisfenol A(aceton) och polycarbonaten är inget undantag. Bisfenol A(aceton) framställs i stora mänger genom en reaktion mellan fenol och aceton. För att senare få fram Polycarbonat så har man bisfenol A(aceton) i en alkalisk vattenlösning som man leder fosgen i. Så är framställnings processen för hur man framställer polycarbonat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta angående polycarbonat:&lt;br /&gt;
polycarbonaten utvecklades runt år 1953 i USA i Pittsfield, Massachusetts. Daniel W. Fox upptäckte oavsiktligt polycarbonaten när han arbetade på en kabel beläggning och vid dagens slut så lämnade han polycarbonaten för att sedan återkomma dagen därpå och upptäckte att hans kabel beläggning hade sats in i ett hårt genomskinligt material. Detta markerade en början på polycarbonaten men det dröjde dock tills år 1958 då den började tillverkas i större mängder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priser på PC plast är väldigt varierande men priset ligger på 200 kr/m²,2 mm tjock, och därefter så stiger priset helt beroende på vad man ska ha för storlek, tjocklek och även hur uv tålig och rep resistent. Kvalitén polycarbonat är inte speciellt varierande utan är nästintill lika överallt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://en.wikipedia.org/wiki/Polycarbonate&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.hjalmarandren.se/products/product.asp?pid=10&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.christianberner.se/$-1/file/polykarbonat-pc.pdf&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://apps.kemi.se/flodessok/floden/kemamne/bisfenol_a.htm&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erny</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=PC_Plast&amp;diff=24004</id>
		<title>PC Plast</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=PC_Plast&amp;diff=24004"/>
		<updated>2013-11-05T17:34:45Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erny: /* Pris */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet [1.20–1.22 g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient [65–70 × 10K&amp;lt;sup&amp;gt;-6&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [0.19 W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [1E+15 Ω]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Polycarbonat, eller PC plast som man också kan säga, är en plast som är väldigt transparent, har en extremt hög slagseghet, i både kyla och värme, samt en hög hållfasthet. De fördelaktiga egenskaperna hos polycarbonaten leder till att användningsområdena för plasten är stora. Till exempel skyddsutrustning till verkstadsindustrin är ett utmärkt exempel där polycarbonat kan användas eftersom att där så kan höga slagpåkänningar kan förekomma. Ett annat exempel där polycarbonaten är väldigt användbar är för publik skydd som till exemplet ishockeysargar där klimatet är kallt och påfrestningarna från hockeyspelarna är höga men även som skydd för gatubelysning där klimatet är väldigt växlande.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Andra typiska användningsområden för polykarbonat är:&lt;br /&gt;
* Bilindustrin: Strålkastare, säkerhetsrutor&lt;br /&gt;
* skivor + profiler: Tak och fönster&lt;br /&gt;
* Elektronik: kontakter, eluttag, mätare, säkerhet, trygghet&lt;br /&gt;
* Bakning: chokladformar&lt;br /&gt;
* Belysning: lampkupor, trafikljus&lt;br /&gt;
* CD-skivor: CD-ROM, CD-RW, DVD&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Många typer av plast framställs genom att först framställa ett ämne vid namn bisfenol A(aceton) och polycarbonaten är inget undantag. Bisfenol A(aceton) framställs i stora mänger genom en reaktion mellan fenol och aceton. För att senare få fram Polycarbonat så har man bisfenol A(aceton) i en alkalisk vattenlösning som man leder fosgen i. Så är framställnings processen för hur man framställer polycarbonat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta angående polycarbonat:&lt;br /&gt;
polycarbonaten utvecklades runt år 1953 i USA i Pittsfield, Massachusetts. Daniel W. Fox upptäckte oavsiktligt polycarbonaten när han arbetade på en kabel beläggning och vid dagens slut så lämnade han polycarbonaten för att sedan återkomma dagen därpå och upptäckte att hans kabel beläggning hade sats in i ett hårt genomskinligt material. Detta markerade en början på polycarbonaten men det dröjde dock tills år 1958 då den började tillverkas i större mängder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Priser på PC plast är väldigt varierande men priset ligger på 200 kr/m^2,2 mm tjock, och därefter så stiger priset helt beroende på vad man ska ha för storlek, tjocklek och även hur uv tålig och rep resistent. Kvalitén polycarbonat är inte speciellt varierande utan är nästintill lika överallt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://en.wikipedia.org/wiki/Polycarbonate&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.hjalmarandren.se/products/product.asp?pid=10&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.christianberner.se/$-1/file/polykarbonat-pc.pdf&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://apps.kemi.se/flodessok/floden/kemamne/bisfenol_a.htm&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erny</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=PC_Plast&amp;diff=24003</id>
		<title>PC Plast</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=PC_Plast&amp;diff=24003"/>
		<updated>2013-11-05T17:07:58Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erny: /* Historia */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet [1.20–1.22 g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient [65–70 × 10K&amp;lt;sup&amp;gt;-6&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [0.19 W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [1E+15 Ω]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Polycarbonat, eller PC plast som man också kan säga, är en plast som är väldigt transparent, har en extremt hög slagseghet, i både kyla och värme, samt en hög hållfasthet. De fördelaktiga egenskaperna hos polycarbonaten leder till att användningsområdena för plasten är stora. Till exempel skyddsutrustning till verkstadsindustrin är ett utmärkt exempel där polycarbonat kan användas eftersom att där så kan höga slagpåkänningar kan förekomma. Ett annat exempel där polycarbonaten är väldigt användbar är för publik skydd som till exemplet ishockeysargar där klimatet är kallt och påfrestningarna från hockeyspelarna är höga men även som skydd för gatubelysning där klimatet är väldigt växlande.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Andra typiska användningsområden för polykarbonat är:&lt;br /&gt;
* Bilindustrin: Strålkastare, säkerhetsrutor&lt;br /&gt;
* skivor + profiler: Tak och fönster&lt;br /&gt;
* Elektronik: kontakter, eluttag, mätare, säkerhet, trygghet&lt;br /&gt;
* Bakning: chokladformar&lt;br /&gt;
* Belysning: lampkupor, trafikljus&lt;br /&gt;
* CD-skivor: CD-ROM, CD-RW, DVD&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Många typer av plast framställs genom att först framställa ett ämne vid namn bisfenol A(aceton) och polycarbonaten är inget undantag. Bisfenol A(aceton) framställs i stora mänger genom en reaktion mellan fenol och aceton. För att senare få fram Polycarbonat så har man bisfenol A(aceton) i en alkalisk vattenlösning som man leder fosgen i. Så är framställnings processen för hur man framställer polycarbonat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta angående polycarbonat:&lt;br /&gt;
polycarbonaten utvecklades runt år 1953 i USA i Pittsfield, Massachusetts. Daniel W. Fox upptäckte oavsiktligt polycarbonaten när han arbetade på en kabel beläggning och vid dagens slut så lämnade han polycarbonaten för att sedan återkomma dagen därpå och upptäckte att hans kabel beläggning hade sats in i ett hårt genomskinligt material. Detta markerade en början på polycarbonaten men det dröjde dock tills år 1958 då den började tillverkas i större mängder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://en.wikipedia.org/wiki/Polycarbonate&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.hjalmarandren.se/products/product.asp?pid=10&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.christianberner.se/$-1/file/polykarbonat-pc.pdf&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://apps.kemi.se/flodessok/floden/kemamne/bisfenol_a.htm&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erny</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=PC_Plast&amp;diff=24002</id>
		<title>PC Plast</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=PC_Plast&amp;diff=24002"/>
		<updated>2013-11-05T16:53:53Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erny: /* Länkar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet [1.20–1.22 g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient [65–70 × 10K&amp;lt;sup&amp;gt;-6&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [0.19 W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [1E+15 Ω]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Polycarbonat, eller PC plast som man också kan säga, är en plast som är väldigt transparent, har en extremt hög slagseghet, i både kyla och värme, samt en hög hållfasthet. De fördelaktiga egenskaperna hos polycarbonaten leder till att användningsområdena för plasten är stora. Till exempel skyddsutrustning till verkstadsindustrin är ett utmärkt exempel där polycarbonat kan användas eftersom att där så kan höga slagpåkänningar kan förekomma. Ett annat exempel där polycarbonaten är väldigt användbar är för publik skydd som till exemplet ishockeysargar där klimatet är kallt och påfrestningarna från hockeyspelarna är höga men även som skydd för gatubelysning där klimatet är väldigt växlande.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Andra typiska användningsområden för polykarbonat är:&lt;br /&gt;
* Bilindustrin: Strålkastare, säkerhetsrutor&lt;br /&gt;
* skivor + profiler: Tak och fönster&lt;br /&gt;
* Elektronik: kontakter, eluttag, mätare, säkerhet, trygghet&lt;br /&gt;
* Bakning: chokladformar&lt;br /&gt;
* Belysning: lampkupor, trafikljus&lt;br /&gt;
* CD-skivor: CD-ROM, CD-RW, DVD&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Många typer av plast framställs genom att först framställa ett ämne vid namn bisfenol A(aceton) och polycarbonaten är inget undantag. Bisfenol A(aceton) framställs i stora mänger genom en reaktion mellan fenol och aceton. För att senare få fram Polycarbonat så har man bisfenol A(aceton) i en alkalisk vattenlösning som man leder fosgen i. Så är framställnings processen för hur man framställer polycarbonat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta angående polycarbonat:&lt;br /&gt;
polycarbonaten fick sitt genombrott runt år&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://en.wikipedia.org/wiki/Polycarbonate&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.hjalmarandren.se/products/product.asp?pid=10&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.christianberner.se/$-1/file/polykarbonat-pc.pdf&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://apps.kemi.se/flodessok/floden/kemamne/bisfenol_a.htm&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erny</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=PC_Plast&amp;diff=24001</id>
		<title>PC Plast</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=PC_Plast&amp;diff=24001"/>
		<updated>2013-11-05T16:53:27Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erny: /* Historia */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet [1.20–1.22 g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient [65–70 × 10K&amp;lt;sup&amp;gt;-6&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [0.19 W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [1E+15 Ω]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Polycarbonat, eller PC plast som man också kan säga, är en plast som är väldigt transparent, har en extremt hög slagseghet, i både kyla och värme, samt en hög hållfasthet. De fördelaktiga egenskaperna hos polycarbonaten leder till att användningsområdena för plasten är stora. Till exempel skyddsutrustning till verkstadsindustrin är ett utmärkt exempel där polycarbonat kan användas eftersom att där så kan höga slagpåkänningar kan förekomma. Ett annat exempel där polycarbonaten är väldigt användbar är för publik skydd som till exemplet ishockeysargar där klimatet är kallt och påfrestningarna från hockeyspelarna är höga men även som skydd för gatubelysning där klimatet är väldigt växlande.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Andra typiska användningsområden för polykarbonat är:&lt;br /&gt;
* Bilindustrin: Strålkastare, säkerhetsrutor&lt;br /&gt;
* skivor + profiler: Tak och fönster&lt;br /&gt;
* Elektronik: kontakter, eluttag, mätare, säkerhet, trygghet&lt;br /&gt;
* Bakning: chokladformar&lt;br /&gt;
* Belysning: lampkupor, trafikljus&lt;br /&gt;
* CD-skivor: CD-ROM, CD-RW, DVD&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Många typer av plast framställs genom att först framställa ett ämne vid namn bisfenol A(aceton) och polycarbonaten är inget undantag. Bisfenol A(aceton) framställs i stora mänger genom en reaktion mellan fenol och aceton. För att senare få fram Polycarbonat så har man bisfenol A(aceton) i en alkalisk vattenlösning som man leder fosgen i. Så är framställnings processen för hur man framställer polycarbonat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta angående polycarbonat:&lt;br /&gt;
polycarbonaten fick sitt genombrott runt år&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://en.wikipedia.org/wiki/Polycarbonate&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.hjalmarandren.se/products/product.asp?pid=10&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.christianberner.se/$-1/file/polykarbonat-pc.pdf&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erny</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=PC_Plast&amp;diff=24000</id>
		<title>PC Plast</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=PC_Plast&amp;diff=24000"/>
		<updated>2013-11-05T16:50:00Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erny: /* Framställning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet [1.20–1.22 g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient [65–70 × 10K&amp;lt;sup&amp;gt;-6&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [0.19 W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [1E+15 Ω]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Polycarbonat, eller PC plast som man också kan säga, är en plast som är väldigt transparent, har en extremt hög slagseghet, i både kyla och värme, samt en hög hållfasthet. De fördelaktiga egenskaperna hos polycarbonaten leder till att användningsområdena för plasten är stora. Till exempel skyddsutrustning till verkstadsindustrin är ett utmärkt exempel där polycarbonat kan användas eftersom att där så kan höga slagpåkänningar kan förekomma. Ett annat exempel där polycarbonaten är väldigt användbar är för publik skydd som till exemplet ishockeysargar där klimatet är kallt och påfrestningarna från hockeyspelarna är höga men även som skydd för gatubelysning där klimatet är väldigt växlande.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Andra typiska användningsområden för polykarbonat är:&lt;br /&gt;
* Bilindustrin: Strålkastare, säkerhetsrutor&lt;br /&gt;
* skivor + profiler: Tak och fönster&lt;br /&gt;
* Elektronik: kontakter, eluttag, mätare, säkerhet, trygghet&lt;br /&gt;
* Bakning: chokladformar&lt;br /&gt;
* Belysning: lampkupor, trafikljus&lt;br /&gt;
* CD-skivor: CD-ROM, CD-RW, DVD&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Många typer av plast framställs genom att först framställa ett ämne vid namn bisfenol A(aceton) och polycarbonaten är inget undantag. Bisfenol A(aceton) framställs i stora mänger genom en reaktion mellan fenol och aceton. För att senare få fram Polycarbonat så har man bisfenol A(aceton) i en alkalisk vattenlösning som man leder fosgen i. Så är framställnings processen för hur man framställer polycarbonat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://en.wikipedia.org/wiki/Polycarbonate&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.hjalmarandren.se/products/product.asp?pid=10&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.christianberner.se/$-1/file/polykarbonat-pc.pdf&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erny</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=PC_Plast&amp;diff=23999</id>
		<title>PC Plast</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=PC_Plast&amp;diff=23999"/>
		<updated>2013-11-05T16:47:52Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erny: /* Framställning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet [1.20–1.22 g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient [65–70 × 10K&amp;lt;sup&amp;gt;-6&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [0.19 W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [1E+15 Ω]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Polycarbonat, eller PC plast som man också kan säga, är en plast som är väldigt transparent, har en extremt hög slagseghet, i både kyla och värme, samt en hög hållfasthet. De fördelaktiga egenskaperna hos polycarbonaten leder till att användningsområdena för plasten är stora. Till exempel skyddsutrustning till verkstadsindustrin är ett utmärkt exempel där polycarbonat kan användas eftersom att där så kan höga slagpåkänningar kan förekomma. Ett annat exempel där polycarbonaten är väldigt användbar är för publik skydd som till exemplet ishockeysargar där klimatet är kallt och påfrestningarna från hockeyspelarna är höga men även som skydd för gatubelysning där klimatet är väldigt växlande.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Andra typiska användningsområden för polykarbonat är:&lt;br /&gt;
* Bilindustrin: Strålkastare, säkerhetsrutor&lt;br /&gt;
* skivor + profiler: Tak och fönster&lt;br /&gt;
* Elektronik: kontakter, eluttag, mätare, säkerhet, trygghet&lt;br /&gt;
* Bakning: chokladformar&lt;br /&gt;
* Belysning: lampkupor, trafikljus&lt;br /&gt;
* CD-skivor: CD-ROM, CD-RW, DVD&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 Många typer av plast framställs genom att först framställa ett ämne vid namn bisfenol A(aceton) och polycarbonaten är inget undantag. Bisfenol A(aceton) framställs i stora mänger genom en reaktion mellan fenol och aceton. För att senare få fram Polycarbonat så har man bisfenol A(aceton) i en alkalisk vattenlösning som man leder fosgen i. Så är framställnings processen för hur man framställer polycarbonat.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://en.wikipedia.org/wiki/Polycarbonate&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.hjalmarandren.se/products/product.asp?pid=10&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.christianberner.se/$-1/file/polykarbonat-pc.pdf&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erny</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=PC_Plast&amp;diff=23997</id>
		<title>PC Plast</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=PC_Plast&amp;diff=23997"/>
		<updated>2013-11-05T16:16:24Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erny: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet [1.20–1.22 g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient [65–70 × 10K&amp;lt;sup&amp;gt;-6&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [0.19 W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [1E+15 Ω]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Polycarbonat, eller PC plast som man också kan säga, är en plast som är väldigt transparent, har en extremt hög slagseghet, i både kyla och värme, samt en hög hållfasthet. De fördelaktiga egenskaperna hos polycarbonaten leder till att användningsområdena för plasten är stora. Till exempel skyddsutrustning till verkstadsindustrin är ett utmärkt exempel där polycarbonat kan användas eftersom att där så kan höga slagpåkänningar kan förekomma. Ett annat exempel där polycarbonaten är väldigt användbar är för publik skydd som till exemplet ishockeysargar där klimatet är kallt och påfrestningarna från hockeyspelarna är höga men även som skydd för gatubelysning där klimatet är väldigt växlande.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Andra typiska användningsområden för polykarbonat är:&lt;br /&gt;
* Bilindustrin: Strålkastare, säkerhetsrutor&lt;br /&gt;
* skivor + profiler: Tak och fönster&lt;br /&gt;
* Elektronik: kontakter, eluttag, mätare, säkerhet, trygghet&lt;br /&gt;
* Bakning: chokladformar&lt;br /&gt;
* Belysning: lampkupor, trafikljus&lt;br /&gt;
* CD-skivor: CD-ROM, CD-RW, DVD&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://en.wikipedia.org/wiki/Polycarbonate&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.hjalmarandren.se/products/product.asp?pid=10&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.christianberner.se/$-1/file/polykarbonat-pc.pdf&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erny</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=PC_Plast&amp;diff=23996</id>
		<title>PC Plast</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=PC_Plast&amp;diff=23996"/>
		<updated>2013-11-05T16:15:41Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erny: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet [1.20–1.22 g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient [65–70 × 10K&amp;lt;sup&amp;gt;-6&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [0.19 W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [1E+15 Ω]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Polycarbonat, eller PC plast som man också kan säga, är en plast som är väldigt transparent, har en extremt hög slagseghet, i både kyla och värme, samt en hög hållfasthet. De fördelaktiga egenskaperna hos polycarbonaten leder till att användningsområdena för plasten är stora. Till exempel skyddsutrustning till verkstadsindustrin är ett utmärkt exempel där polycarbonat kan användas eftersom att där så kan höga slagpåkänningar kan förekomma. Ett annat exempel där polycarbonaten är väldigt användbar är för publik skydd som till exemplet ishockeysargar där klimatet är kallt och påfrestningarna från hockeyspelarna är höga men även som skydd för gatubelysning där klimatet är väldigt växlande.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Andra typiska användningsområden för polykarbonat är:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bilindustrin: Strålkastare, säkerhetsrutor&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
skivor + profiler: Tak och fönster&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Elektronik: kontakter, eluttag, mätare, säkerhet, trygghet&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bakning: chokladformar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Belysning: lampkupor, trafikljus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
CD-skivor: CD-ROM, CD-RW, DVD&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://en.wikipedia.org/wiki/Polycarbonate&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.hjalmarandren.se/products/product.asp?pid=10&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.christianberner.se/$-1/file/polykarbonat-pc.pdf&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erny</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=PC_Plast&amp;diff=23995</id>
		<title>PC Plast</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=PC_Plast&amp;diff=23995"/>
		<updated>2013-11-05T16:15:17Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erny: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet [1.20–1.22 g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient [65–70 × 10K&amp;lt;sup&amp;gt;-6&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [0.19 W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [1E+15 Ω]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Polycarbonat, eller PC plast som man också kan säga, är en plast som är väldigt transparent, har en extremt hög slagseghet, i både kyla och värme, samt en hög hållfasthet. De fördelaktiga egenskaperna hos polycarbonaten leder till att användningsområdena för plasten är stora. Till exempel skyddsutrustning till verkstadsindustrin är ett utmärkt exempel där polycarbonat kan användas eftersom att där så kan höga slagpåkänningar kan förekomma. Ett annat exempel där polycarbonaten är väldigt användbar är för publik skydd som till exemplet ishockeysargar där klimatet är kallt och påfrestningarna från hockeyspelarna är höga men även som skydd för gatubelysning där klimatet är väldigt växlande.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Andra typiska användningsområden för polykarbonat är:&lt;br /&gt;
Bilindustrin: Strålkastare, säkerhetsrutor&lt;br /&gt;
skivor + profiler: Tak och fönster&lt;br /&gt;
Elektronik: kontakter, eluttag, mätare, säkerhet, trygghet&lt;br /&gt;
Bakning: chokladformar&lt;br /&gt;
Belysning: lampkupor, trafikljus&lt;br /&gt;
CD-skivor: CD-ROM, CD-RW, DVD&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://en.wikipedia.org/wiki/Polycarbonate&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.hjalmarandren.se/products/product.asp?pid=10&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.christianberner.se/$-1/file/polykarbonat-pc.pdf&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erny</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=PC_Plast&amp;diff=23993</id>
		<title>PC Plast</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=PC_Plast&amp;diff=23993"/>
		<updated>2013-11-05T16:10:30Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erny: /* Länkar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet [1.20–1.22 g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient [65–70 × 10K&amp;lt;sup&amp;gt;-6&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [0.19 W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [1E+15 Ω]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Polycarbonat, eller PC plast som man också kan säga, är en plast som är väldigt transparent, har en extremt hög slagseghet, i både kyla och värme, samt en hög hållfasthet. De fördelaktiga egenskaperna hos polycarbonaten leder till att användningsområdena för plasten är stora. Till exempel skyddsutrustning till verkstadsindustrin är ett utmärkt exempel där polycarbonat kan användas eftersom att där så kan höga slagpåkänningar kan förekomma. Ett annat exempel där polycarbonaten är väldigt användbar är för publik skydd som till exemplet ishockeysargar där klimatet är kallt och påfrestningarna från hockeyspelarna är höga men även som skydd för gatubelysning där klimatet är väldigt växlande.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://en.wikipedia.org/wiki/Polycarbonate&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.hjalmarandren.se/products/product.asp?pid=10&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.christianberner.se/$-1/file/polykarbonat-pc.pdf&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erny</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=PC_Plast&amp;diff=23992</id>
		<title>PC Plast</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=PC_Plast&amp;diff=23992"/>
		<updated>2013-11-05T16:09:42Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erny: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet [1.20–1.22 g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoeffiecient [65–70 × 10K&amp;lt;sup&amp;gt;-6&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [0.19 W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [1E+15 Ω]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Polycarbonat, eller PC plast som man också kan säga, är en plast som är väldigt transparent, har en extremt hög slagseghet, i både kyla och värme, samt en hög hållfasthet. De fördelaktiga egenskaperna hos polycarbonaten leder till att användningsområdena för plasten är stora. Till exempel skyddsutrustning till verkstadsindustrin är ett utmärkt exempel där polycarbonat kan användas eftersom att där så kan höga slagpåkänningar kan förekomma. Ett annat exempel där polycarbonaten är väldigt användbar är för publik skydd som till exemplet ishockeysargar där klimatet är kallt och påfrestningarna från hockeyspelarna är höga men även som skydd för gatubelysning där klimatet är väldigt växlande.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://en.wikipedia.org/wiki/Polycarbonate&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.hjalmarandren.se/products/product.asp?pid=10&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erny</name></author>
	</entry>
</feed>