Wikiskola - Användarbidrag [sv]

Mail

2009-04-20T12:11:19Z

Erkki: Ny sida: -------------------------------------------------------------------------------- Mail (även kallad Apple Mail eller Mail.app) är en e-postklient som ingår i Apples operativsystem Mac ...

--------------------------------------------------------------------------------

Mail (även kallad Apple Mail eller Mail.app) är en e-postklient som ingår i Apples operativsystem Mac OS X. Programmet har stöd för smarta brevlådor, som sorterar brev i mappar efter kriterier samtidigt som ett brev kan ligga i flera brevlådor samtidigt.

I Mac OS X finns en funktion där programmets symbol i Dock kan ändras beroende på vad som händer i programmet. Apple Mail var ett av de första programmen som använde sig av den funktionen. I Mails fall har det varit att i siffror visa antalet nya e-postmeddelanden.

Historia [redigera]
Mail härstammar från grunden från en e-postklient som fanns i operativsystemet NeXTSTEP i slutet av 1980- och början på 1990-talet. Version 1 av Apple Mail kom dock i samband med lanseringen av Mac OS X 2001 och behöll ungefär samma stil fram till 2005 då version 2 lanserades.

Integration [redigera]
Mail är integrerat med Apples övriga program som Adressbok (datorprogram) och iCal.

IP-adressen

2009-04-20T12:02:05Z

Erkki: Ny sida: En IP-adress, IP-nummer (en. Internet Protocol address) är en unik adress som vissa elektroniska maskiner för närvarande använder för att identifiera och kommunicera med varandra på e...

En IP-adress, IP-nummer (en. Internet Protocol address) är en unik adress som vissa elektroniska maskiner för närvarande använder för att identifiera och kommunicera med varandra på ett datornätverk med hjälp av Internet Protocol-standarden (IP)—i lekmannatermer, en dators adress. Alla deltagande nätverksenheter; inklusive routrar, switchar, datorer, infrastruktur-servrar (såsom NTP, DNS, DHCP, SNMP, etc.), skrivare, vissa telefoner—kan ha sin egen adress som är unik inom perspektivet för det specifika nätverket. Några IP-adresser används i syfte för att vara unika på det globala Internet, medan andra enbart behöver vara unika inom ett mindre nätverk (till exempel ett intranät).

IP-adresser delas ut blockvis, så att man genom att analysera adressens första del kan sluta sig till vilket nät den hör. Därmed behöver de centrala routrarna på Internet inte känna alla specifika IP-adresser, utan endast vilken router som ansvarar för specifika block. I allmänhet kan en IP-adress nås olika vägar och avancerade arrangemang finns för att stamnätets routrar skall kunna fatta ändamålsenliga beslut om vilken väg ett visst paket skall skickas.

Varje dator kopplad till Internet (eller till ett internet) tildelas en IP-adress (ibland flera) av nätverksadministratören eller internetleverantören, i något nätblock som organisationen tilldelats. Adressen kan antingen konfigureras för hand på den enskilda datorn eller tilldelas dynamiskt genom DHCP eller liknande arrangemang i samband med att datorn startas upp. IP-adressen ändras ibland, antingen på grund av omorganiseringar av nätverket eller (vid dynamisk tilldelning) då datorn en tid inte varit uppkopplad och adressen tilldelats en annan maskin. Ofta bokförs uppgiften om vilken dator eller anslutning som vid en viss tidpunkt använt en viss IP-adress (svensk lag ger internetleverantörer skyldigheten att bokföra användningen).

Det går inte att binda ett visst IP-nummer till en viss person, då det inte behöver vara abonnemangsägaren som använder abonnemanget. Dessutom är det idag vanligt att man delar ut sin bandbredd med t.ex. FON, eller TOR. Det är också vanligt att folk har glömt säkra sina trådlösa nätverk, varvid andra kan surfa på dessa.

Vissa IP-adressblock används för speciella ändamål. Så är till exempel blocket 127.0.0.1/8 reserverat för bruk inom en enskilda dator ("localhost"), 0.0.0.0/8 för det lokala nätsegmentet, 169.254.0.0/16 för automatiskt konfigurerad lokal kommunikation ("link local"), 192.0.2.0/24 för exempel (jämför example.com) och 224

Sandlådan med vatten och lera

2009-03-30T12:13:46Z

Erkki: Ny sida: '''Dawit Isaak''' Dawit Isaak har i dag varit fängslad i 2 742 dagar. Utan åtal och utan dom. Dawit Isaak är en journalist och svensk medborgare som sitter fängslad i Eritrea. Hans br...

'''Dawit Isaak'''

Dawit Isaak har i dag varit fängslad i 2 742 dagar. Utan åtal och utan dom.

Dawit Isaak är en journalist och svensk medborgare som sitter fängslad i Eritrea. Hans brott? Dawit Isaak skrev och publicerade artiklar om behovet av demokrati och frihet i Eritrea i tidningen Setit.

Den 23 september 2001 greps han och fängslades i samband med att den eritreanska regeringen lät stänga landets oberoende tidningar.

Regimen i Eritrea har aldrig formulerat en brottsmisstanke mot Isaak, än mindre ett åtal, en rättegång eller en dom. Under total tystnad har han i snart åtta år hållits inlåst i landets huvudstad Asmara.

Den senaste tiden har det kommit nya alarmerande uppgifter om tillståndet för Dawit Isaak. Han uppges ha förts bort i en fångtransport till ett militärsjukhus. Där hålls han isolerad och han har endast kontakt med en läkare. Inga anhöriga får träffa honom. Hans hälsotillstånd ska dessutom ha försämrats på grund av diabetes.

Tystnad har också präglat de svenska myndigheternas inställning till fallet. Det officiella Sverige hänvisar till metoden tyst diplomati. Den metoden har gett föga resultat under de gångna åren. Det är därför dags för den svenska regeringen att verka mer aktivt för Dawit Isaaks frigivande.

Dawit Isaaks barn växer upp i Göteborg utan sin far. De båda äldsta barnen har hunnit avsluta både lågstadiet och mellanstadiet utan sin pappa. Hans yngsta dotter har hunnit bli tio år och hon har levt nästan hela sitt liv med bara vaga minnen av sin far.

Denna oanständiga grymhet mot Isaaks familj måste få ett stopp. Liksom den dagliga kränkning av yttrande- och pressfriheten som övergreppet mot Dawit Isaak innebär.

I dag sitter 143 journalister fängslade runtom i världen. Dawit Isaak är en av dem och den ende svenska medborgare som just nu sitter fängslad utan rättegång för att ha utövat det fria ordet. Han är också den ende svenska medborgare som adopterats som samvetsfånge av Amnesty International. Det handlar inte enbart om journalister utan om alla människors rätt att fritt uttrycka sin mening.

Idag startar vi, chefredaktörerna för Sveriges största mediehus, en gemensam kampanj för att sätta fokus på fallet Dawit Isaak. Vi kommer att rapportera om Isaak och vad det svenska utrikesdepartementet gör för att få honom fri. I detta arbete lägger vi vår dagliga konkurrens åt sidan.

Vårt krav är mycket enkelt: Frige Dawit Isaak