<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Erik+Smeda</id>
	<title>Wikiskola - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Erik+Smeda"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php/Special:Bidrag/Erik_Smeda"/>
	<updated>2026-04-21T21:20:42Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.41.1</generator>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=V%C3%A4xelstr%C3%B6msmotorn&amp;diff=49603</id>
		<title>Växelströmsmotorn</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=V%C3%A4xelstr%C3%B6msmotorn&amp;diff=49603"/>
		<updated>2018-12-07T14:35:41Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erik Smeda: /* Prestanda */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Funktion ==&lt;br /&gt;
Test&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Exempel.jpg|miniatyr]]== Användningsområde ==&lt;br /&gt;
•	Klockor |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
•	Timer |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
•	Robotar |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
•	Pumpar |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
•	Hastighetsstyrning |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
•	Industriella användningar |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
•	Tvättmaskiner |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
•	Torktumlare |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
•	Fläktar |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
•	Elektriska sågar |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
•	Elektriska tåg |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Växelströmsmotorer, eller mer specifikt AC-Motorn är den vanligaste motorn som används i över 70% av alla industrier. Enfas AC-Motorn används 10-15% av alla motorer i hela världen. Allting från klockor till tunga industrimaskiner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Prestanda ==&lt;br /&gt;
Växelströmsmotorer är ett föredraget val för användare som ska konstruera en mekaniskt system som ska fungera långsamt och metodiskt utan stora ändringar. Den fungerar bra i längre användning och drar en lägre mängd ström vilket gör att motorns individuella delar inte behöver klara lika mycket påfrestning under tiden den är igång.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== pros/cons ==&lt;br /&gt;
Det finns olika sorters elektriska motorer som har olika egenskaper. Men de alla har saker i &lt;br /&gt;
=== Alla Växelströmsmotorer ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Pros ====&lt;br /&gt;
* Behöver inte Inverterare för att köras&lt;br /&gt;
* lågt startmoment&lt;br /&gt;
* låg strömförbrukning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Cons ====&lt;br /&gt;
* ifall Enfasig kräver assitans för att starta[http://www.energihandbok.se/elmotorer-teknik-och-funktion/]&lt;br /&gt;
* ifall Enfasig krävs en adapter för att köra från väggen[http://www.energihandbok.se/elmotorer-teknik-och-funktion/]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Synkronmotor ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Pros ====&lt;br /&gt;
* Enklare att köra i sync[https://en.wikipedia.org/wiki/Synchronous_motor]&lt;br /&gt;
* Kan lagga bakom, före eller med de andra i sync[https://en.wikipedia.org/wiki/Synchronous_motor]&lt;br /&gt;
==== Cons ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris och inköpsställen ==&lt;br /&gt;
Den här växelströmsmotorn koster runt 1400 sek som har 570 mA märkström. Den har ett fas och fyra antal poler.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2 POLE 160 KW 380V YBPT SERIES FLAMEPROOF AC MOTOR[https://www.alibaba.com/product-detail/2-POLE-160-KW-380V-YBPT_60784381885.html?spm=a2700.7724857.normalList.7.561d78bbghmbt7&amp;amp;s=p]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
US $280-2,000 (2517.56 - 17982.60 kr)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erik Smeda</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=V%C3%A4xelstr%C3%B6msmotorn&amp;diff=49595</id>
		<title>Växelströmsmotorn</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=V%C3%A4xelstr%C3%B6msmotorn&amp;diff=49595"/>
		<updated>2018-12-07T14:28:34Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erik Smeda: /* Prestanda */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Funktion ==&lt;br /&gt;
Test&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Exempel.jpg|miniatyr]]== Användningsområde ==&lt;br /&gt;
•	Klockor |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
•	Timer |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
•	Robotar |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
•	Pumpar |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
•	Hastighetsstyrning |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
•	Industriella användningar |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
•	Tvättmaskiner |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
•	Torktumlare |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
•	Fläktar |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
•	Elektriska sågar |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
•	Elektriska tåg |&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Växelströmsmotorer, eller mer specifikt AC-Motorn är den vanligaste motorn som används i över 70% av alla industrier. Enfas AC-Motorn används 10-15% av alla motorer i hela världen. Allting från klockor till tunga industrimaskiner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Prestanda ==&lt;br /&gt;
Växelströmsmotorer är ett föredraget val för användare som ska konstruera en mekaniskt system som ska fungera långsamt och metodiskt utan stora ändringar. Den fungerar bra&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== pros/cons ==&lt;br /&gt;
Det finns olika sorters elektriska motorer som har olika egenskaper. Men de alla har saker i &lt;br /&gt;
=== Alla Växelströmsmotorer ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Pros ====&lt;br /&gt;
* Behöver inte Inverterare för att köras&lt;br /&gt;
* lågt startmoment&lt;br /&gt;
* låg strömförbrukning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Cons ====&lt;br /&gt;
* ifall Enfasig kräver assitans för att starta&lt;br /&gt;
* ifall Enfasig krävs en adapter för att köra från väggen&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Synkronmotor ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Pros ====&lt;br /&gt;
* Enklare att köra i sync&lt;br /&gt;
==== Cons ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Asynkronmotor ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Pros ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Cons ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris och inköpsställen ==&lt;br /&gt;
Den här växelströmsmotorn koster runt 1400 sek som har 570 mA märkström. Den har ett fas och fyra antal poler.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2 POLE 160 KW 380V YBPT SERIES FLAMEPROOF AC MOTOR[https://www.alibaba.com/product-detail/2-POLE-160-KW-380V-YBPT_60784381885.html?spm=a2700.7724857.normalList.7.561d78bbghmbt7&amp;amp;s=p]&lt;br /&gt;
US $280-2,000 (2517.56 - 17982.60 kr)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erik Smeda</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=L%C3%A4nkar_till_projektdagb%C3%B6cker_i_WordPress&amp;diff=45448</id>
		<title>Länkar till projektdagböcker i WordPress</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=L%C3%A4nkar_till_projektdagb%C3%B6cker_i_WordPress&amp;diff=45448"/>
		<updated>2018-03-05T08:41:24Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erik Smeda: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Ladda om sidan innan du redigerar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv in en länk med adressen till din WordPress och ditt namn så som i detta exempel:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# [https://hakan.ssis.nu Håkan]&lt;br /&gt;
# [https://17alwi.ssis.nu Alexander W]&lt;br /&gt;
# [http://17ersm.ssis.nu/teknik-blogg-erik-smeds/ Erik Smeds]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erik Smeda</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kol&amp;diff=43354</id>
		<title>Kol</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kol&amp;diff=43354"/>
		<updated>2017-11-27T08:57:02Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erik Smeda: /* Pris */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Grafit&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Grafit är en av dem rena kol molekylerna som vi använder i vardagen. Det är kol som sitter ihop med tre andra kol atomer i flera lager. Dem elektronen som inte har bundit sig kovalent i dem andra kolen använder van der waals kraften för att fästa lagren i varandra. Lagren är inte fästa i varandra speciellt kraftigt och dras lätt av från varandra. Det bästa exemplet är nog blyertspennor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
G: Grafit&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
D: Diamant&lt;br /&gt;
: Icke-metalliskt grundämne&lt;br /&gt;
: Densitet:&lt;br /&gt;
G: 2,267 g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
D: 3,515 g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Hårdhet:&lt;br /&gt;
G: 0,5&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
D: 10,0&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoefficient:&lt;br /&gt;
D: 0,8 µm/(m × K) (25 °C)&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga: &lt;br /&gt;
G: 140 W/(m x K)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
D: 900–2300 W/(m × K)&lt;br /&gt;
: Resistivitet:&lt;br /&gt;
G: 7,837 nΩ × m (20 °C)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&amp;quot;Förbränningskol används som bränsle, kol är basen för alla moderna plaster, kol används för att göra stiften i en blyertspenna, kolfiber används i olika typer av byggen, kol järn / stål används i konstruktionen av byggnader verktyg och fordon m.m. och diamanter används för att göra smycken och för att bygga diamant sågar.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;quot;Diamant används oftast som smycken(speciellt rena naturliga diamanter). Industriellt skapade diamanter också kallad falska diamanter används som komponenter i maskiner som kommer utsättas för extrem press. Industriella pressar som dagligen används kan använda diamanter som den yttersta delen av pressen som kommer vara i kontakt med materialet som ska pressas.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning: ==&lt;br /&gt;
Kol är ett naturligt grundämne. Kol är ett av dem vanligaste fasta grundämnena och finns i alla levande organismer här på jorden. (Allt liv på jorden är kolbaserat och därför förekommer det naturligt i alla organismer på jorden. Man bryter kol malm i gruvor för att framställa kolet vi använder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia: ==&lt;br /&gt;
&amp;quot;Diamant, grafit och förbränningskol har varit känt sedan urminnes tid, och det antas också ha man har känt till att de var olika former av ett och samma ämne. Engelsmannen John Dalton var dock den förste som förstod att kol var ett grundämne (1803) – ett resultat som inte Publicerades förrän 1807. Den senast upptäckta formen (grafen) fick 2010 års nobelpris i fysik.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;quot;Artificiella diamanter framställdes första gången av fransmannen Henri Moissan (1893).&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kol har ett pris på 150 kr/kg och Diamant har ett pris från 320 000 kr till 530 000 kr/0,005 kg (Beroende på diamantens slipning och egenskaper)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==  Länkar ==&lt;br /&gt;
http://periodiskasystemet.nu/kol.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kol&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erik Smeda</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kol&amp;diff=43100</id>
		<title>Kol</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kol&amp;diff=43100"/>
		<updated>2017-11-22T13:24:22Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erik Smeda: /* Pris */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Grafit&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Grafit är en av dem rena kol molekylerna som vi använder i vardagen. Det är kol som sitter ihop med tre andra kol atomer i flera lager. Dem elektronen som inte har bundit sig kovalent i dem andra kolen använder van der waals kraften för att fästa lagren i varandra. Lagren är inte fästa i varandra speciellt kraftigt och dras lätt av från varandra. Det bästa exemplet är nog blyertspennor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
G: Grafit&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
D: Diamant&lt;br /&gt;
: Icke-metalliskt grundämne&lt;br /&gt;
: Densitet:&lt;br /&gt;
G: 2,267 g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
D: 3,515 g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Hårdhet:&lt;br /&gt;
G: 0,5&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
D: 10,0&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoefficient:&lt;br /&gt;
D: 0,8 µm/(m × K) (25 °C)&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga: &lt;br /&gt;
G: 140 W/(m x K)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
D: 900–2300 W/(m × K)&lt;br /&gt;
: Resistivitet:&lt;br /&gt;
G: 7,837 nΩ × m (20 °C)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&amp;quot;Förbränningskol används som bränsle, kol är basen för alla moderna plaster, kol används för att göra stiften i en blyertspenna, kolfiber används i olika typer av byggen, kol järn / stål används i konstruktionen av byggnader verktyg och fordon m.m. och diamanter används för att göra smycken och för att bygga diamant sågar.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;quot;Diamant används oftast som smycken(speciellt rena naturliga diamanter). Industriellt skapade diamanter också kallad falska diamanter används som komponenter i maskiner som kommer utsättas för extrem press. Industriella pressar som dagligen används kan använda diamanter som den yttersta delen av pressen som kommer vara i kontakt med materialet som ska pressas.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning: ==&lt;br /&gt;
Kol är ett naturligt grundämne. Kol är ett av dem vanligaste fasta grundämnena och finns i alla levande organismer här på jorden. (Allt liv på jorden är kolbaserat och därför förekommer det naturligt i alla organismer på jorden. Man bryter kol malm i gruvor för att framställa kolet vi använder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia: ==&lt;br /&gt;
&amp;quot;Diamant, grafit och förbränningskol har varit känt sedan urminnes tid, och det antas också ha man har känt till att de var olika former av ett och samma ämne. Engelsmannen John Dalton var dock den förste som förstod att kol var ett grundämne (1803) – ett resultat som inte Publicerades förrän 1807. Den senast upptäckta formen (grafen) fick 2010 års nobelpris i fysik.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;quot;Artificiella diamanter framställdes första gången av fransmannen Henri Moissan (1893).&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Kol&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kol har ett pris på 150 kr/kg och Diamant har ett pris från 320 000 kr till 530 000 kr/0,005 kg (Beroende på diamantens slipning och egenskaper)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==  Länkar ==&lt;br /&gt;
http://periodiskasystemet.nu/kol.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kol&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erik Smeda</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kol&amp;diff=42897</id>
		<title>Kol</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kol&amp;diff=42897"/>
		<updated>2017-11-21T12:23:38Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erik Smeda: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Grafit&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Grafit är en av dem rena kol molekylerna som vi använder i vardagen. Det är kol som sitter ihop med tre andra kol atomer i flera lager. Dem elektronen som inte har bundit sig kovalent i dem andra kolen använder van der waals kraften för att fästa lagren i varandra. Lagren är inte fästa i varandra speciellt kraftigt och dras lätt av från varandra. Det bästa exemplet är nog blyertspennor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
G: Grafit&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
D: Diamant&lt;br /&gt;
: Icke-metalliskt grundämne&lt;br /&gt;
: Densitet:&lt;br /&gt;
G: 2,267 g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
D: 3,515 g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Hårdhet:&lt;br /&gt;
G: 0,5&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
D: 10,0&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoefficient:&lt;br /&gt;
D: 0,8 µm/(m × K) (25 °C)&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga: &lt;br /&gt;
G: 140 W/(m x K)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
D: 900–2300 W/(m × K)&lt;br /&gt;
: Resistivitet:&lt;br /&gt;
G: 7,837 nΩ × m (20 °C)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&amp;quot;Förbränningskol används som bränsle, kol är basen för alla moderna plaster, kol används för att göra stiften i en blyertspenna, kolfiber används i olika typer av byggen, kol järn / stål används i konstruktionen av byggnader verktyg och fordon m.m. och diamanter används för att göra smycken och för att bygga diamant sågar.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;quot;Diamant används oftast som smycken(speciellt rena naturliga diamanter). Industriellt skapade diamanter också kallad falska diamanter används som komponenter i maskiner som kommer utsättas för extrem press. Industriella pressar som dagligen används kan använda diamanter som den yttersta delen av pressen som kommer vara i kontakt med materialet som ska pressas.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning: ==&lt;br /&gt;
Kol är ett naturligt grundämne. Kol är ett av dem vanligaste fasta grundämnena och finns i alla levande organismer här på jorden. (Allt liv på jorden är kolbaserat och därför förekommer det naturligt i alla organismer på jorden. Man bryter kol malm i gruvor för att framställa kolet vi använder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia: ==&lt;br /&gt;
&amp;quot;Diamant, grafit och förbränningskol har varit känt sedan urminnes tid, och det antas också ha man har känt till att de var olika former av ett och samma ämne. Engelsmannen John Dalton var dock den förste som förstod att kol var ett grundämne (1803) – ett resultat som inte Publicerades förrän 1807. Den senast upptäckta formen (grafen) fick 2010 års nobelpris i fysik.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;quot;Artificiella diamanter framställdes första gången av fransmannen Henri Moissan (1893).&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
Kol har ett pris på 150 kr/kg och Diamant har ett pris från 320 000 kr till 530 000 kr/0,005 kg (Beroende på diamantens slipning och egenskaper)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==  Länkar ==&lt;br /&gt;
http://periodiskasystemet.nu/kol.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kol&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erik Smeda</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kol&amp;diff=42630</id>
		<title>Kol</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kol&amp;diff=42630"/>
		<updated>2017-11-20T08:47:48Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erik Smeda: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
G: Grafit&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
D: Diamant&lt;br /&gt;
: Icke-metalliskt grundämne&lt;br /&gt;
: Densitet:&lt;br /&gt;
G: 2,267 g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
D: 3,515 g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Hårdhet:&lt;br /&gt;
G: 0,5&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
D: 10,0&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoefficient:&lt;br /&gt;
D: 0,8 µm/(m × K) (25 °C)&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga: &lt;br /&gt;
G: 140 W/(m x K)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
D: 900–2300 W/(m × K)&lt;br /&gt;
: Resistivitet:&lt;br /&gt;
G: 7,837 nΩ × m (20 °C)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&amp;quot;Förbränningskol används som bränsle, kol är basen för alla moderna plaster, kol används för att göra stiften i en blyertspenna, kolfiber används i olika typer av byggen, kol järn / stål används i konstruktionen av byggnader verktyg och fordon m.m. och diamanter används för att göra smycken och för att bygga diamant sågar.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;quot;Diamant används oftast som smycken(speciellt rena naturliga diamanter). Industriellt skapade diamanter också kallad falska diamanter används som komponenter i maskiner som kommer utsättas för extrem press. Industriella pressar som dagligen används kan använda diamanter som den yttersta delen av pressen som kommer vara i kontakt med materialet som ska pressas.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning: ==&lt;br /&gt;
Kol är ett naturligt grundämne. Kol är ett av dem vanligaste fasta grundämnena och finns i alla levande organismer här på jorden. (Allt liv på jorden är kolbaserat och därför förekommer det naturligt i alla organismer på jorden. Man bryter kol malm i gruvor för att framställa kolet vi använder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia: ==&lt;br /&gt;
&amp;quot;Diamant, grafit och förbränningskol har varit känt sedan urminnes tid, och det antas också ha man har känt till att de var olika former av ett och samma ämne. Engelsmannen John Dalton var dock den förste som förstod att kol var ett grundämne (1803) – ett resultat som inte Publicerades förrän 1807. Den senast upptäckta formen (grafen) fick 2010 års nobelpris i fysik.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;quot;Artificiella diamanter framställdes första gången av fransmannen Henri Moissan (1893).&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
Kol har ett pris på 150 kr/kg och Diamant har ett pris från 320 000 kr till 530 000 kr/0,005 kg (Beroende på diamantens slipning och egenskaper)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==  Länkar ==&lt;br /&gt;
http://periodiskasystemet.nu/kol.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kol&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erik Smeda</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Kol&amp;diff=42576</id>
		<title>Kol</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Kol&amp;diff=42576"/>
		<updated>2017-11-20T08:15:17Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erik Smeda: /* Framställning: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
G: Grafit&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
D: Diamant&lt;br /&gt;
: Icke-metalliskt grundämne&lt;br /&gt;
: Densitet:&lt;br /&gt;
G: 2,267 g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
D: 3,515 g/cm&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: Hårdhet:&lt;br /&gt;
G: 0,5&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
D: 10,0&lt;br /&gt;
: Längdutvidgningskoefficient:&lt;br /&gt;
D: 0,8 µm/(m × K) (25 °C)&lt;br /&gt;
: Värmeledningsförmåga: &lt;br /&gt;
G: 140 W/(m x K)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
D: 900–2300 W/(m × K)&lt;br /&gt;
: Resistivitet:&lt;br /&gt;
G: 7,837 nΩ × m (20 °C)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&amp;quot;Förbränningskol används som bränsle, kol är basen för alla moderna plaster, kol används för att göra stiften i en blyertspenna, kolfiber används i olika typer av byggen, kol järn / stål används i konstruktionen av byggnader verktyg och fordon m.m. och diamanter används för att göra smycken och för att bygga diamant sågar.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning: ==&lt;br /&gt;
Kol är ett naturligt grundämne. Kol är ett av dem vanligaste fasta grundämnena och finns i alla levande organismer här på jorden. (Allt liv på jorden är kolbaserat och därför förekommer det naturligt i alla organismer på jorden. Man bryter kol malm i gruvor för att framställa kolet vi använder.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia: ==&lt;br /&gt;
&amp;quot;Diamant, grafit och förbränningskol har varit känt sedan urminnes tid, och det antas också ha man har känt till att de var olika former av ett och samma ämne. Engelsmannen John Dalton var dock den förste som förstod att kol var ett grundämne (1803) – ett resultat som inte Publicerades förrän 1807. Den senast upptäckta formen (grafen) fick 2010 års nobelpris i fysik.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;quot;Artificiella diamanter framställdes första gången av fransmannen Henri Moissan (1893).&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
Kol har ett pris på 150 kr/kg och Diamant har ett pris från 320 000 kr till 530 000 kr/0,005 kg (Beroende på diamantens slipning och egenskaper)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==  Länkar ==&lt;br /&gt;
http://periodiskasystemet.nu/kol.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kol&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kol&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erik Smeda</name></author>
	</entry>
</feed>