<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Erik+%C3%85kesson</id>
	<title>Wikiskola - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Erik+%C3%85kesson"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php/Special:Bidrag/Erik_%C3%85kesson"/>
	<updated>2026-06-12T10:24:34Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.41.1</generator>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Instuderingsfr%C3%A5gor_till_Husbyggnadsteknik&amp;diff=35945</id>
		<title>Instuderingsfrågor till Husbyggnadsteknik</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Instuderingsfr%C3%A5gor_till_Husbyggnadsteknik&amp;diff=35945"/>
		<updated>2016-05-09T12:29:20Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erik Åkesson: /* Grundläggning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Instuderingsfrågor - Hurbyggnadsteknik&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Byggmaterial ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ge exempel på några naturligt förekommande material som man kan använda för att bygga hus. &lt;br /&gt;
: Trä, betong, tegel, sten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vilka egenskaper är viktiga för materialet i en fasad? &lt;br /&gt;
:Vindtätt, vattenavvisande.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nämn några typer av träfasad. &lt;br /&gt;
: Liggande, stående, fjällfasad, lockpanel etc etc etc&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vilka tre typer av tegel finns det? &lt;br /&gt;
: Massivtegel, håltegel och gittertegel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Var är massiva golvbräder vanliga? &lt;br /&gt;
: I äldre byggnader &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vad är de två vanligaste värmeisoleringsmaterialen? &lt;br /&gt;
: Minneralull och cellplast&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man framställer 30 ton betong hur mycket koldioxid produceras då? &lt;br /&gt;
: 30 ton&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Grundläggning ==&lt;br /&gt;
[[File:Gjutning av grund.jpg| right | 600px | Gjutning av grund]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad är plintgrund respektive krypgrund.&#039;&#039;&#039; &lt;br /&gt;
:  en öppen plintgrund kombineras plintar med balkar och fribärande bjälklag eller bärlinor.&lt;br /&gt;
krypgrund är en luftficka skapas mellan markytan och bjälklaget&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vilka för- och nackdelar finns med en platta på mark.&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: Platta på mark är en mycket vanlig konstruktion i varmare klimat där det inte finns risk förtjälhävning och där termiter förekommer som kan angripa bjälklag av trä. I Sverige förekommer platta på mark till småhus och kommersiella byggnader samt inom industri och jordbruk.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Förklara hur begreppen undergrund och grundtryck hänger ihop.&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: undergrund är ett stabilt och torrt underlag för grunden. Trycket i grunden. (kan bli sättning)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad utmärker friktions-, kohesions- och mellanjordarter?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: Friktionsjord kännetecknas av att skjuvhållfastheten i huvudsak byggs upp av friktionen mellan kornen samt att permeabiliteten är relativt hög . Hit räknas de grovkorniga jordarterna samt även block- och stenjordarterna. &lt;br /&gt;
Kohesionsjord kännetecknas av att skjuvhållfastheten förutom av friktion också byggs upp av kohesion(en bindning mellan molekyler och atomer) i materialet (genom inverkan av elektrisk ytaktivitet hos kornen eller på grund av organiska beståndsdelar) En kohesionsjord kan ge upphov till skred.&lt;br /&gt;
Mellanjord utgör i hållfasthetsavseende ett mellanting mellan friktions- och kohesionsjord.. Hit räknas silt och de blandkorninga jordarterna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Hur bestämmer man om en jordart är lera?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Hur går geotekniska undersökningar till? Ge fyra exempel.&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Förklara vad det är: dagvatten, markvatten respektive grundvatten.&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: Dagvatten: regn&lt;br /&gt;
Markvatten: vattnet mellan marken och grundvattnet&lt;br /&gt;
Grundvatten: vatten som sjunker in i marken och fyller hål i jord och berg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad är sättningar?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: När byggnaden är för tung och gör så att marken sjunker&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad är frostfritt djup?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: Hur långt ner man måste gräva för att nå ett djup utan frost&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vilka tre typer av pålar används?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: Stödpålar, friktionspålar och kohesionspålar&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Vad är jordtryck?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: Det tryck som jord har&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Var är värmeförlusterna störst i en källare?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: Högst upp i kanterna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;På vilka sätt kan det uppstå fukt i grunden?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Genom markfukt, grundvatten, kapillärtransporter och ångtransporter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Hur kan man skydda grunden mot fukt?&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
: Dränering och kapillärbrytning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Bjälklag ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vad är ett Bjälklag?&lt;br /&gt;
: Ett bjälklag är en bärande byggnadsdel som avgränsar olika våningar i en byggnad. Det fungerar som fungerar som golv eller tak.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Massivträbjälklag delas oftast in i tre huvudsakliga delar, vilka?&lt;br /&gt;
: (1) Plattbjälkslag. Planelement i form av spikade eller dymlade plattor, tvärspända&lt;br /&gt;
plattor, limträplattor eller flerskikts massivträskivor.&lt;br /&gt;
: (2) Kassettbjälklag. Plattor med hålrum&lt;br /&gt;
: (3) Samverkansbjälklag. Samverkanskonstruktion mellan trä och betong&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Beskriv kortfattat vad ett bottenbjälklag samt mellanbjälklag är.&lt;br /&gt;
:  Bottenbjälklag är det nedersta bjälklaget i ett hus med krypgrund eller plintgrund.&lt;br /&gt;
: Mellanbjälklag är det som skiljer den underliggande våningen med den ovanliggande.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vad använde vi för bjälklag när vi byggde vår bod?&lt;br /&gt;
: Vi använde oss utav ett slags bärande undergolv.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nämn tre olika bjälklag.&lt;br /&gt;
: Terassbjälklag, mellanbjälklag och källarbjälklag&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Stommar ==&lt;br /&gt;
[[File:Wood-framed house.jpg| right |600px | Wood-framed house]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vad är stommar? &lt;br /&gt;
: Stommar utgör den bärande konstruktionen till en byggnad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ge X exempel på vart man kan använda en stomme? &lt;br /&gt;
: T.ex TV-bänk, hustak os.v&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nämn några sorters material kan man ha till en stomme? &lt;br /&gt;
: Trä, betong och stål.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vart kan man köpa stommar? &lt;br /&gt;
: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vilken form har stommar? &lt;br /&gt;
:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Yttertak ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur används läkten på yttertak? vad kallas de två typerna av läkt?&lt;br /&gt;
: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nämn fem bra material för yttertak?&lt;br /&gt;
:  : Tegel, papp, plåt, glas, betong, plast, skiffer, trä, torv, …&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nämn fyra vanliga yttertakstilar (former av yttertak)? &lt;br /&gt;
: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vad är takshingel? &lt;br /&gt;
: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förklara fyra av begreppen Takfall, Takfot, Takkupa, Taklag, Taknock, takstol, vindskiva.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erik Åkesson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Instuderingsfr%C3%A5gor_till_Husbyggnadsteknik&amp;diff=35942</id>
		<title>Instuderingsfrågor till Husbyggnadsteknik</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Instuderingsfr%C3%A5gor_till_Husbyggnadsteknik&amp;diff=35942"/>
		<updated>2016-05-09T12:12:36Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erik Åkesson: /* Grundläggning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Instuderingsfrågor - Hurbyggnadsteknik&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Byggmaterial ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ge exempel på några naturligt förekommande material som man kan använda för att bygga hus. &lt;br /&gt;
: Trä, betong, tegel, sten.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vilka egenskaper är viktiga för materialet i en fasad? &lt;br /&gt;
:Vindtätt, vattenavvisande.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nämn några typer av träfasad. &lt;br /&gt;
: Liggande, stående, fjällfasad, lockpanel etc etc etc&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vilka tre typer av tegel finns det? &lt;br /&gt;
: Massivtegel, håltegel och gittertegel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Var är massiva golvbräder vanliga? &lt;br /&gt;
: I äldre byggnader &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vad är de två vanligaste värmeisoleringsmaterialen? &lt;br /&gt;
: Minneralull och cellplast&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om man framställer 30 ton betong hur mycket koldioxid produceras då? &lt;br /&gt;
: 30 ton&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Grundläggning ==&lt;br /&gt;
[[File:Gjutning av grund.jpg| right | 600px | Gjutning av grund]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vad är plintgrund respektive krypgrund. &lt;br /&gt;
: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vilka för- och nackdelar finns med en platta på mark.&lt;br /&gt;
: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förklara hur begreppen undergrund och grundtryck hänger ihop.&lt;br /&gt;
: &lt;br /&gt;
Vad utmärker friktions-, kohesions- och mellanjordarter?&lt;br /&gt;
: &lt;br /&gt;
Hur bestämmer man om en jordart är lera?&lt;br /&gt;
: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur går geotekniska undersökningar till? Ge fyra exempel.&lt;br /&gt;
: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förklara vad det är: dagvatten, markvatten respektive grundvatten.&lt;br /&gt;
: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vad är sättningar?&lt;br /&gt;
: &lt;br /&gt;
Vad är frostfritt djup?&lt;br /&gt;
: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vilka tre typer av pålar används?&lt;br /&gt;
: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vad är jordtryck?&lt;br /&gt;
: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Var är värmeförlusterna störst i en källare?&lt;br /&gt;
: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På vilka sätt kan det uppstå fukt i grunden?&lt;br /&gt;
:Genom markfukt, grundvatten, kapillärtransporter och ångtransporter &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur kan man skydda grunden mot fukt?&lt;br /&gt;
: Dränering och kapillärbrytning&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Bjälklag ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vad är ett Bjälklag?&lt;br /&gt;
: Ett bjälklag är en bärande byggnadsdel som avgränsar olika våningar i en byggnad. Det fungerar som fungerar som golv eller tak.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Massivträbjälklag delas oftast in i tre huvudsakliga delar, vilka?&lt;br /&gt;
: (1) Plattbjälkslag. Planelement i form av spikade eller dymlade plattor, tvärspända&lt;br /&gt;
plattor, limträplattor eller flerskikts massivträskivor.&lt;br /&gt;
: (2) Kassettbjälklag. Plattor med hålrum&lt;br /&gt;
: (3) Samverkansbjälklag. Samverkanskonstruktion mellan trä och betong&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Beskriv kortfattat vad ett bottenbjälklag samt mellanbjälklag är.&lt;br /&gt;
:  Bottenbjälklag är det nedersta bjälklaget i ett hus med krypgrund eller plintgrund.&lt;br /&gt;
: Mellanbjälklag är det som skiljer den underliggande våningen med den ovanliggande.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vad använde vi för bjälklag när vi byggde vår bod?&lt;br /&gt;
: Vi använde oss utav ett slags bärande undergolv.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nämn tre olika bjälklag.&lt;br /&gt;
: Terassbjälklag, mellanbjälklag och källarbjälklag&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Stommar ==&lt;br /&gt;
[[File:Wood-framed house.jpg| right |600px | Wood-framed house]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vad är stommar? &lt;br /&gt;
: Stommar utgör den bärande konstruktionen till en byggnad.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ge X exempel på vart man kan använda en stomme? &lt;br /&gt;
: T.ex TV-bänk, hustak os.v&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nämn några sorters material kan man ha till en stomme? &lt;br /&gt;
: Trä, betong och stål.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vart kan man köpa stommar? &lt;br /&gt;
: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vilken form har stommar? &lt;br /&gt;
:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Yttertak ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur används läkten på yttertak? vad kallas de två typerna av läkt?&lt;br /&gt;
: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nämn fem bra material för yttertak?&lt;br /&gt;
:  : Tegel, papp, plåt, glas, betong, plast, skiffer, trä, torv, …&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nämn fyra vanliga yttertakstilar (former av yttertak)? &lt;br /&gt;
: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vad är takshingel? &lt;br /&gt;
: &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förklara fyra av begreppen Takfall, Takfot, Takkupa, Taklag, Taknock, takstol, vindskiva.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erik Åkesson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Norra_Djurg%C3%A5rdsstaden&amp;diff=35581</id>
		<title>Norra Djurgårdsstaden</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Norra_Djurg%C3%A5rdsstaden&amp;diff=35581"/>
		<updated>2016-04-20T13:05:01Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erik Åkesson: /* 2 - Magasin 5 */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Pågående projektering och byggande. ustställning med modeller. Studiebesök.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[https://www.google.se/maps/place/Norra+Djurg%C3%A5rdsstaden+innovation/@59.34868,18.11071,16z/data=!4m2!3m1!1s0x0:0x5a16975d5031e03d?hl=en Plats för studiebesöket]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://bygg.stockholm.se/Alla-projekt/norra-djurgardsstaden/Studiebesok-och-talarforfragningar/ Norra Djurgårdsstaden - en presentation]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[https://www.flickr.com/photos/norradjurgardsstaden/sets/ Norra Djurgårdsstaden på Flickr]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Kartor ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eniro.se&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.openstreetmap.org/#map=14/59.3524/18.1014&amp;amp;layers=CN OpenStreetMap.org]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{malruta | Mål med projektet - stadsplanering&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Använd kartor som underlag.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rita 2D i AutoCAD ett förslag för kajerna i Värtahamnen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Visualisera i 3D med AutoCAD eller SketchUp.&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Grovplanera området ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi ska bestämma hur området är indelat i kvarter för att vi ska kunna ta hand om ett kvarter var. Vi behöver en gemensam grovplan. Vi tittar på alla förslag och har en omröstning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta | Grovplanera Loudden&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Använd bilden och skissa var kvarter och vägar går i området.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skissa med Förhandsgranskning, KeyNote, SketchUp, Photoshop, AutoCAD eller vad du vill.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Loudden för grovplanering.png|400px|vänster]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lämna in på Progress. CAD, F6&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Vilka byggnader är värda att bevara? ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta | Vilka byggnader behåller vi?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Välj en byggnad och försök besvara följande frågor.&lt;br /&gt;
: Är de skyddsvärda?&lt;br /&gt;
: Utseende&lt;br /&gt;
: Vilka företag finns där?&lt;br /&gt;
: Är byggnaden användbar för kulturell verksamhet&lt;br /&gt;
: Är byggande lämplig för bostäder?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Skyddsvärda byggnader.png|400px|vänster]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Bedömning&#039;&#039;&#039;: Lägg in text och bild här. bedömning på förmåga F2.&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===== 1 - Nasdaq OMX =====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Linnea&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===== 2 - Magasin 5 =====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://www.google.se/maps/@59.3410592,18.1230727,3a,75y,299.28h,100.23t/data=!3m6!1e1!3m4!1smHX43JMEGso16y9iprPzEw!2e0!7i13312!8i6656&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://binged.it/1MHY1w2&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Personligen tycker jag huset har en intressant utformning. Det ger en tydlig känsla av en hamnbyggnad, något jag tycker borde tas tillvara på. I ett nybyggt område blir det extra viktigt med en historisk koppling och då passar Magasin 5 väldigt bra i det syftet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stadsmuseet har en grönmarkering på den, enligt kulturhistoriska klassificeringen av bebyggelse. Teckenförklaringen för grönmarkering lyder ”Fastigheten med bebyggelse som är särskilt värdefull från historiskt, kulturhistoriskt, miljömässig eller konstnärlig synpunkt”.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://kartor.stockholm.se/bios/dpwebmap/cust_sth/kul/klassificering/DPWebMap.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De som har kontor/lokaler i huset är Meter Television AB, Stockholms Auktionsverk Online, Stadsmuseet Samlingsenhet, Stor-CPh Produktion Ab och Stadsbudsbolaget Rondahl AV&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Byggnaden är väldigt stor och djup. Jag skulle tänka att huset skulle kunna användas som utställningslokal med tanke på dess djup och säkert fönsterlösa utrymmen. Dock skulle det kunna kombineras så att en kulturell verksamhet samsas med bostäder alternativ att huset byggs om för att fylla en ny funktion (som bostäder, utställningslokaler) bättre. En saluhall skulle vara intressant för byggnaden såväl som uteserveringar vid den. Det bästa kanske skulle vara att göra huset till en mix av kontor, kulturella evenemang och bostäder - allt i samma byggnad! Det finns mycket potential med Magasin 5 som bör tas tillvara!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===== 3 - Magasin 7 =====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lukas&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===== 4 - Plåthangaren =====&lt;br /&gt;
[[Fil:Plåttält.png|400px|höger]]&lt;br /&gt;
Det verkar vara ett upplag för containrar, etc. Ej skyddsvärd.&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===== 5 =====&lt;br /&gt;
Adrian&lt;br /&gt;
===== 6 =====&lt;br /&gt;
Louddsvägen 20 ägs av Petrolia, http://www.petrolia.se/kontaktaoss.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===== 7 =====&lt;br /&gt;
Det är ett oljebolag vid namn Petrolia AB, detta betyder alltså att det är en ful byggnad som bör jämnas med marken. Denna bild var den enda jag kunde hitta efter mycket aktivt sökande. &lt;br /&gt;
[[Fil:Bild_byggnad_7_.png |miniatyr|Jämna den med marken.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Formge ditt kvarter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta | Börja med en karta&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Importera lämplig karta i AutoCAD.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Börja cadda i 2D i ett nytt lager.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Inspiration ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Gåshaga&lt;br /&gt;
: Pampas marina&lt;br /&gt;
: Kvarnholmen&lt;br /&gt;
: Akers brygge&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== AutoCAD tutorials om husritning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=_L-h8h9uBGU AUTOCAD 3D HOUSE PART1 - MAKING 3D WALLS]&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=SLR7ZjKLr6Q Beginner Tutorial 1 - Autodesk AutoCad 2016 - Designing a Basic House]&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/results?search_query=AutoCAD+city+planning Sökning AutoCAD city Planning]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Ramar för projektet ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Begränsat till Loudden&lt;br /&gt;
* Bra stad - socialt hållbart&lt;br /&gt;
* Dokument med designriktlinjer som vi tar fram gemensamt. &lt;br /&gt;
* Cadda ett kvarter var. Cirka 50 * 100 kvm.&lt;br /&gt;
* Koncept för varje kvarter&lt;br /&gt;
* De måste inte vara helt kommersiellt gångbart.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Planera vägar och kvarter ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utgå från kartan och rita in dina vägar och kvarter.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erik Åkesson</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Norra_Djurg%C3%A5rdsstaden&amp;diff=35580</id>
		<title>Norra Djurgårdsstaden</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Norra_Djurg%C3%A5rdsstaden&amp;diff=35580"/>
		<updated>2016-04-20T13:02:57Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Erik Åkesson: /* 2 - Magasin 5 */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Pågående projektering och byggande. ustställning med modeller. Studiebesök.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[https://www.google.se/maps/place/Norra+Djurg%C3%A5rdsstaden+innovation/@59.34868,18.11071,16z/data=!4m2!3m1!1s0x0:0x5a16975d5031e03d?hl=en Plats för studiebesöket]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://bygg.stockholm.se/Alla-projekt/norra-djurgardsstaden/Studiebesok-och-talarforfragningar/ Norra Djurgårdsstaden - en presentation]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[https://www.flickr.com/photos/norradjurgardsstaden/sets/ Norra Djurgårdsstaden på Flickr]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Kartor ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eniro.se&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.openstreetmap.org/#map=14/59.3524/18.1014&amp;amp;layers=CN OpenStreetMap.org]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{malruta | Mål med projektet - stadsplanering&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Använd kartor som underlag.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rita 2D i AutoCAD ett förslag för kajerna i Värtahamnen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Visualisera i 3D med AutoCAD eller SketchUp.&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Grovplanera området ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vi ska bestämma hur området är indelat i kvarter för att vi ska kunna ta hand om ett kvarter var. Vi behöver en gemensam grovplan. Vi tittar på alla förslag och har en omröstning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta | Grovplanera Loudden&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Använd bilden och skissa var kvarter och vägar går i området.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skissa med Förhandsgranskning, KeyNote, SketchUp, Photoshop, AutoCAD eller vad du vill.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Loudden för grovplanering.png|400px|vänster]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lämna in på Progress. CAD, F6&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==== Vilka byggnader är värda att bevara? ====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta | Vilka byggnader behåller vi?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Välj en byggnad och försök besvara följande frågor.&lt;br /&gt;
: Är de skyddsvärda?&lt;br /&gt;
: Utseende&lt;br /&gt;
: Vilka företag finns där?&lt;br /&gt;
: Är byggnaden användbar för kulturell verksamhet&lt;br /&gt;
: Är byggande lämplig för bostäder?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Fil:Skyddsvärda byggnader.png|400px|vänster]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Bedömning&#039;&#039;&#039;: Lägg in text och bild här. bedömning på förmåga F2.&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===== 1 - Nasdaq OMX =====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Linnea&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===== 2 - Magasin 5 =====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://www.google.se/maps/@59.3410592,18.1230727,3a,75y,299.28h,100.23t/data=!3m6!1e1!3m4!1smHX43JMEGso16y9iprPzEw!2e0!7i13312!8i6656&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.bing.com/maps/#Y3A9dHdxNXhjamg5Nm03Jmx2bD0xOS4yMyZkaXI9MTgwLjQmc3R5PWImc3M9eXAubG91ZGRlbn5wZy4xfnJhZC44MA==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Personligen tycker jag huset har en intressant utformning. Det ger en tydlig känsla av en hamnbyggnad, något jag tycker borde tas tillvara på. I ett nybyggt område blir det extra viktigt med en historisk koppling och då passar Magasin 5 väldigt bra i det syftet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stadsmuseet har en grönmarkering på den, enligt kulturhistoriska klassificeringen av bebyggelse. Teckenförklaringen för grönmarkering lyder ”Fastigheten med bebyggelse som är särskilt värdefull från historiskt, kulturhistoriskt, miljömässig eller konstnärlig synpunkt”.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://kartor.stockholm.se/bios/dpwebmap/cust_sth/kul/klassificering/DPWebMap.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De som har kontor/lokaler i huset är Meter Television AB, Stockholms Auktionsverk Online, Stadsmuseet Samlingsenhet, Stor-CPh Produktion Ab och Stadsbudsbolaget Rondahl AV&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Byggnaden är väldigt stor och djup. Jag skulle tänka att huset skulle kunna användas som utställningslokal med tanke på dess djup och säkert fönsterlösa utrymmen. Dock skulle det kunna kombineras så att en kulturell verksamhet samsas med bostäder alternativ att huset byggs om för att fylla en ny funktion (som bostäder, utställningslokaler) bättre. En saluhall skulle vara intressant för byggnaden såväl som uteserveringar vid den. Det bästa kanske skulle vara att göra huset till en mix av kontor, kulturella evenemang och bostäder - allt i samma byggnad! Det finns mycket potential med Magasin 5 som bör tas tillvara!&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===== 3 - Magasin 7 =====&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lukas&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===== 4 - Plåthangaren =====&lt;br /&gt;
[[Fil:Plåttält.png|400px|höger]]&lt;br /&gt;
Det verkar vara ett upplag för containrar, etc. Ej skyddsvärd.&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===== 5 =====&lt;br /&gt;
Adrian&lt;br /&gt;
===== 6 =====&lt;br /&gt;
Louddsvägen 20 ägs av Petrolia, http://www.petrolia.se/kontaktaoss.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===== 7 =====&lt;br /&gt;
Det är ett oljebolag vid namn Petrolia AB, detta betyder alltså att det är en ful byggnad som bör jämnas med marken. Denna bild var den enda jag kunde hitta efter mycket aktivt sökande. &lt;br /&gt;
[[Fil:Bild_byggnad_7_.png |miniatyr|Jämna den med marken.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Formge ditt kvarter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{uppgruta | Börja med en karta&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Importera lämplig karta i AutoCAD.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Börja cadda i 2D i ett nytt lager.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Inspiration ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: Gåshaga&lt;br /&gt;
: Pampas marina&lt;br /&gt;
: Kvarnholmen&lt;br /&gt;
: Akers brygge&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== AutoCAD tutorials om husritning ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=_L-h8h9uBGU AUTOCAD 3D HOUSE PART1 - MAKING 3D WALLS]&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=SLR7ZjKLr6Q Beginner Tutorial 1 - Autodesk AutoCad 2016 - Designing a Basic House]&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/results?search_query=AutoCAD+city+planning Sökning AutoCAD city Planning]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Ramar för projektet ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Begränsat till Loudden&lt;br /&gt;
* Bra stad - socialt hållbart&lt;br /&gt;
* Dokument med designriktlinjer som vi tar fram gemensamt. &lt;br /&gt;
* Cadda ett kvarter var. Cirka 50 * 100 kvm.&lt;br /&gt;
* Koncept för varje kvarter&lt;br /&gt;
* De måste inte vara helt kommersiellt gångbart.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Planera vägar och kvarter ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utgå från kartan och rita in dina vägar och kvarter.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Erik Åkesson</name></author>
	</entry>
</feed>