Wikiskola - Användarbidrag [sv]

Tekniska System med Innovationer

2017-01-10T09:39:19Z

EleveN: /* Exempel på tekniska system */

=== Intro ===
[[Fil:Edison.jpg|thumb|Edison]]

Nu kör vi igång ett större projekt om innovationer. Det är ett samarbete mellan kurserna entreprenörskap och Teknik/Datorteknik/Biologi.
{{print|[[Media:ÄmnesÖverskridande_Projekt_med_ex.pdf|Projektbeskrivning]]
}}

Tänk på att det är en gammal projektbeskrivning där det kan ske förändringar bland annat i antal lektioner.

=== Projektbeskrivning i korthet ===

Ni väljer ett tekniskt system för er grupp.
Varje gruppmedlem skriver om ett delområde, en aspekt av systemtet. Dessa är de fyra aspekterna:

1 Viket/vilka '''behov''' har TS med Innovationer tillfredsställt?

2. '''Teknisk beskrivning''' av TS och dess Innovationer

3. Vika '''företag''' har uppstått pga TS och dess Innovationer, beskriv affärsidé & resultat?

4. Beskriv '''konsekvenserna''' för hela '''samhället''', hur TS påverkat, med tex etiska, sociala, kulturella, ekologiska aspekter belysta.

'''Grupper''' : [[Grupper TS TE14A]]

'''Deadline era texter''': Tisdag v 11.

=== Val av projekt: ===

Fyra elever per grupp. Lista 1,2,3,4 osv på klasslistan och lägg upp på en diskussionssida.

Här finns en mall där man kan välja projekt genom att skriva in gruppens medlemmar under "er" rubrik: '''[[Anmäl ditt TS-projekt här]]'''

=== Exempel på tekniska system ===

Lägg listan som rubbar på redovisningssidan. välj ett område. Varje grupp oavsett klass ska välja ett eget område.

Om ni har ytterligare tekniska system kan ni föreslå det så kanske vi godkänner det.

Nu publicerar eleverna på länkar nedan och i framtiden får vi komma på nya TS för kommande elever.

{|
|
'''Infrastruktur'''
* [[vägar]]
* [[järnväg]] 15B
* [[sjöfart]] 15B
* [[flyg]]
* telekom
* [[teve]] 15B
* post
* paketleveranser
* [[bilen]]
* energiförsörjning
** el
** värme
* [[tunnelbanan]]
* [[vatten och avlopp]] 15A

'''Navigation'''
* sextanten
* [[kompassen]] 15A
* [[GPS]] 15B

'''livsmedelsteknik'''
* Pastörisering
* [[Konservburken]]
* livsmedelsproduktion
** mejeriprodukter
** bröd

'''Kunskap'''
* blyerstspennan
* skriftspråket
* tidmätning
||
'''Fordon'''
* [[Motorcykeln|Motorcykeln TS]] 15A

'''Kemiteknik'''

* konstgödning
* [[nanoteknik]]
* kemiska bekämpningsmedel
* pappersteknik
* plaster
* [[glas TS]]
* keramer
* [[Tetra Pak]] 15A
* [[Förbräningsmotorn]] 15B

'''IT'''
* [[solpaneler]] 16B
* informationssystem
* visualisering
* ritteknik
* [[internet]]
* [[film TS|Film]] 15B
* [[musik som TS |musik]] 15B
* [[Kameran]] 15A
* [[CD/DVD/BlueRay]]
* [[mobiltelefonen]] 15B
||

'''Kemi, biologi, medicin'''

* [[medicinsk teknik]]
* läkemedel
* [[antibiotika]] 15A
* insulin
* [[genteknik, GMO]] 15A
* PCR
* algodling
* cellulosa
* fotospektroskopi
* fosterdiagnostik
* fermentation
* odlingssystem
* reservdelsmänniskan
* vävnadsodling
* pacemakern
* titanimplantat
* hörapparaten
* in vitro fertilisering
* [[Medicinsk teknik ]]
|}

=== Leveranser ===
[[File:Edison's lamp.jpg|thumb|Edisons lampa]]

* Allt ni gör ska publiceras på Wikiskola. Gör helt enkelt en länk av ert TS i listan ovan. På den sidan skriver ni vilka som ingår i gruppen. Skriv en kort sammanfattning av er TS så det framgår hur ni har avgränsat er. Skapa en undersida för varje gruppmedlems delområde.
* Allt ni publicerar kommer under en '''Creative Commons''' licens. Alltså får ni inte använda copyrightat material, varken text eller bilder.
* En '''projektplan''' ska göras.
* Ni redovisar era egna delar för varandra i gruppen och skriftligt (via mail) till lärare efter halva tiden. Milstolpe är att var och en klarar sina svar och instuderingsfrågor. intern inlämning: länkar, filmer, texter, ppt, osv till lärare och gruppmedlemmar.
* De olika bitarna knådas ihop till en enhet och redovisas som KeyNote/PowerPoint presentation på lektion och redovisningssidan på Wikiskola.se.
** det ska vara en presentation per grupp med '''manustext''' och '''berättarröst'''. Berättarrösten pratar man in genom att klicka Arkiv och spela in bildspel, sen är det bara att prata till varje bild.
** KeyNote ska '''redovisas''' på er TS-sida på Wikiskola.se: (för exempel - se nedan)
* Ni ska alltså ta fram '''2 inläsningsfrågor''' var på er del av projektet efter halva tiden. Dessa samlas ihop och ca hälften kommer finnas med på provet. Frågorna ska vara på det viktigaste i din del. Du ska även ge förslag på svar på dina frågor. Er presentation ska naturligtvis ge '''svar''' på frågorna så vi kan diskutera detta efter presentationen.

==== Instuderingsfrågor till provet ====

Här finns '''[[TS-frågorna för TE12A | Exemepl på instuderingsfrågor (TE12A)]]'''.

De kan vara värda att bygga vidare på. Det förutsätter att eleverna hittar information i deras publicerade material. Vissa frågor bör strykas.

=== Lektionsplanering ===
[[File:Photograph of Electrical Wires of the Boulder Dam Power Units, 1941 - NARA - 519838.tif|thumb|Photograph of Electrical Wires of the Boulder Dam Power Units, 1941 - NARA - 519838]]

Till varje lektion:
* starters med film, genomgång el dyl.

# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 1|Lektion 1]] start. medlemmarna i gruppen väljer roll och gruppen väljer innovationssystem.
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 2|Lektion 2]] Genomg: behov (Maslow mm ). Elevarbete: Egenstudier
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 3|Lektion 3]] Genomg: teknisk beskrivning. Elevarbete: Egenstudier
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 4|Lektion 4]] Genomg: företagen som uppstått. Elevarbete: Analys och sammanställning.
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 5|Lektion 5]] Genomg: samhällskonsekvenser. Elevarbete: Analys och sammanställning. Deadline för inlämning råmanus
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 6|Lektion 6]] Elevarbete: Samordna: presentera för varandra
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 7|Lektion 7]] Elevarbete: Samordna: bygga ihop, lägga upp på WS
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 8-9|Lektion 8-9]] Elevarbete: Redovisa
# prov
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 11-14|Lektion 11-14]] Eefterarbete, reflektion utvärdering

=== Hur ser ett bra manus ut? ===

Här finns '''[[exempel på TS-manus]]'''

=== Redovisning ===
[[File:Manhattan Skyline from Brooklyn Bridge.JPG|thumb|Manhattan Skyline from Brooklyn Bridge]]

Grupperna lägger sina redovisade bildspel på denna sida, klicka på gula länken och du finner en en enkel förklaring hur man gör: 

{{resultat |

: [[Arkiv Tekniska System | T S - Se tidigare arbeten)]]

: [[Innovation och samhällsnytta | Fler arbeten i TS]]

}}

Ni ska gå fram och presentera gruppvis i 10-15 min plus 5 min för att ge respons på wikiskola enl ett schema. Detta är en variant av formativ bedömning.

'''Prov:''' vid provet ovan användes ett urval av de frågor eleverna tagit fram till sin del i presentationen.
{{clear}}

=== Bedömning ===

Vi lervererar en gemnsam bedömning från Teknik och Entreprenörskap och den får tillgodoräknas i båda ämnena. bedömningen grundar sig på den individuella inlämningen, provet samt gruppens redovisning.

=== Utvärdering ===

{{print|[[Media:Kort_Utvärdering_av_Projekt_Tekniska_System_Utvärdering.pdf|Blankett för utvärdering av projektet]]}}

=== Länkar och Litteratur ===
[[File:Early General Electric logo 1899.png|thumb|Early General Electric logo 1899]]

* 10 teser om entreprenörskap. Vi har tio böcker och den finns [http://www.subjectaid.fi/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=413a2f71-8544-4bb4-afd1-051b40817d19&FileName=Ladda+ner+powerpoint+till+10+teser här] om man vill se den på nätet.
* teknikboken har ett avsnitt om tekniska system
* [http://foretagsamheten.se/Entreprenorer/ Svenskt Näringslivs sajt Företagsamheten] listar entreprenörer och uppfinnare i olika kategorier.
* '''Information till blivande företagare:''' Ta en titt på [http://www.nyforetagarcentrum.com/ Nyföretagarcentrum] (som länkas i boken med jobs-society.se
* '''Richard Branson om vad är/gör en Entreprenör:''' http://www.linkedin.com/today/post/article/20121030140136-204068115-what-is-your-definition-of-entrepreneur?trk=NUS_UNIU_PEOPLE_FOLLOW-megaphone-fllw
 
{{clear}}

Tekniska System med Innovationer

2017-01-10T09:38:36Z

EleveN: /* Exempel på tekniska system */

=== Intro ===
[[Fil:Edison.jpg|thumb|Edison]]

Nu kör vi igång ett större projekt om innovationer. Det är ett samarbete mellan kurserna entreprenörskap och Teknik/Datorteknik/Biologi.
{{print|[[Media:ÄmnesÖverskridande_Projekt_med_ex.pdf|Projektbeskrivning]]
}}

Tänk på att det är en gammal projektbeskrivning där det kan ske förändringar bland annat i antal lektioner.

=== Projektbeskrivning i korthet ===

Ni väljer ett tekniskt system för er grupp.
Varje gruppmedlem skriver om ett delområde, en aspekt av systemtet. Dessa är de fyra aspekterna:

1 Viket/vilka '''behov''' har TS med Innovationer tillfredsställt?

2. '''Teknisk beskrivning''' av TS och dess Innovationer

3. Vika '''företag''' har uppstått pga TS och dess Innovationer, beskriv affärsidé & resultat?

4. Beskriv '''konsekvenserna''' för hela '''samhället''', hur TS påverkat, med tex etiska, sociala, kulturella, ekologiska aspekter belysta.

'''Grupper''' : [[Grupper TS TE14A]]

'''Deadline era texter''': Tisdag v 11.

=== Val av projekt: ===

Fyra elever per grupp. Lista 1,2,3,4 osv på klasslistan och lägg upp på en diskussionssida.

Här finns en mall där man kan välja projekt genom att skriva in gruppens medlemmar under "er" rubrik: '''[[Anmäl ditt TS-projekt här]]'''

=== Exempel på tekniska system ===

Lägg listan som rubbar på redovisningssidan. välj ett område. Varje grupp oavsett klass ska välja ett eget område.

Om ni har ytterligare tekniska system kan ni föreslå det så kanske vi godkänner det.

Nu publicerar eleverna på länkar nedan och i framtiden får vi komma på nya TS för kommande elever.

{|
|
'''Infrastruktur'''
* [[vägar]]
* [[järnväg]] 15B
* [[sjöfart]] 15B
* [[flyg]]
* telekom
* [[teve]] 15B
* post
* paketleveranser
* [[bilen]]
* energiförsörjning
** el
** värme
* [[tunnelbanan]]
* [[vatten och avlopp]] 15A

'''Navigation'''
* sextanten
* [[kompassen]] 15A
* [[GPS]] 15B

'''livsmedelsteknik'''
* Pastörisering
* [[Konservburken]]
* livsmedelsproduktion
** mejeriprodukter
** bröd

'''Kunskap'''
* blyerstspennan
* skriftspråket
* tidmätning
||
'''Fordon'''
* [[Motorcykeln|Motorcykeln TS]] 15A

'''Kemiteknik'''

* konstgödning
* [[nanoteknik]]
* kemiska bekämpningsmedel
* pappersteknik
* plaster
* [[glas TS]]
* keramer
* [[Tetra Pak]] 15A
* [[Förbräningsmotorn]] 15B

'''IT'''
* solpaneler
* informationssystem
* visualisering
* ritteknik
* [[internet]]
* [[film TS|Film]] 15B
* [[musik som TS |musik]] 15B
* [[Kameran]] 15A
* [[CD/DVD/BlueRay]]
* [[mobiltelefonen]] 15B
||

'''Kemi, biologi, medicin'''

* [[medicinsk teknik]]
* läkemedel
* [[antibiotika]] 15A
* insulin
* [[genteknik, GMO]] 15A
* PCR
* algodling
* cellulosa
* fotospektroskopi
* fosterdiagnostik
* fermentation
* odlingssystem
* reservdelsmänniskan
* vävnadsodling
* pacemakern
* titanimplantat
* hörapparaten
* in vitro fertilisering
* [[Medicinsk teknik ]]
|}

=== Leveranser ===
[[File:Edison's lamp.jpg|thumb|Edisons lampa]]

* Allt ni gör ska publiceras på Wikiskola. Gör helt enkelt en länk av ert TS i listan ovan. På den sidan skriver ni vilka som ingår i gruppen. Skriv en kort sammanfattning av er TS så det framgår hur ni har avgränsat er. Skapa en undersida för varje gruppmedlems delområde.
* Allt ni publicerar kommer under en '''Creative Commons''' licens. Alltså får ni inte använda copyrightat material, varken text eller bilder.
* En '''projektplan''' ska göras.
* Ni redovisar era egna delar för varandra i gruppen och skriftligt (via mail) till lärare efter halva tiden. Milstolpe är att var och en klarar sina svar och instuderingsfrågor. intern inlämning: länkar, filmer, texter, ppt, osv till lärare och gruppmedlemmar.
* De olika bitarna knådas ihop till en enhet och redovisas som KeyNote/PowerPoint presentation på lektion och redovisningssidan på Wikiskola.se.
** det ska vara en presentation per grupp med '''manustext''' och '''berättarröst'''. Berättarrösten pratar man in genom att klicka Arkiv och spela in bildspel, sen är det bara att prata till varje bild.
** KeyNote ska '''redovisas''' på er TS-sida på Wikiskola.se: (för exempel - se nedan)
* Ni ska alltså ta fram '''2 inläsningsfrågor''' var på er del av projektet efter halva tiden. Dessa samlas ihop och ca hälften kommer finnas med på provet. Frågorna ska vara på det viktigaste i din del. Du ska även ge förslag på svar på dina frågor. Er presentation ska naturligtvis ge '''svar''' på frågorna så vi kan diskutera detta efter presentationen.

==== Instuderingsfrågor till provet ====

Här finns '''[[TS-frågorna för TE12A | Exemepl på instuderingsfrågor (TE12A)]]'''.

De kan vara värda att bygga vidare på. Det förutsätter att eleverna hittar information i deras publicerade material. Vissa frågor bör strykas.

=== Lektionsplanering ===
[[File:Photograph of Electrical Wires of the Boulder Dam Power Units, 1941 - NARA - 519838.tif|thumb|Photograph of Electrical Wires of the Boulder Dam Power Units, 1941 - NARA - 519838]]

Till varje lektion:
* starters med film, genomgång el dyl.

# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 1|Lektion 1]] start. medlemmarna i gruppen väljer roll och gruppen väljer innovationssystem.
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 2|Lektion 2]] Genomg: behov (Maslow mm ). Elevarbete: Egenstudier
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 3|Lektion 3]] Genomg: teknisk beskrivning. Elevarbete: Egenstudier
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 4|Lektion 4]] Genomg: företagen som uppstått. Elevarbete: Analys och sammanställning.
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 5|Lektion 5]] Genomg: samhällskonsekvenser. Elevarbete: Analys och sammanställning. Deadline för inlämning råmanus
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 6|Lektion 6]] Elevarbete: Samordna: presentera för varandra
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 7|Lektion 7]] Elevarbete: Samordna: bygga ihop, lägga upp på WS
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 8-9|Lektion 8-9]] Elevarbete: Redovisa
# prov
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 11-14|Lektion 11-14]] Eefterarbete, reflektion utvärdering

=== Hur ser ett bra manus ut? ===

Här finns '''[[exempel på TS-manus]]'''

=== Redovisning ===
[[File:Manhattan Skyline from Brooklyn Bridge.JPG|thumb|Manhattan Skyline from Brooklyn Bridge]]

Grupperna lägger sina redovisade bildspel på denna sida, klicka på gula länken och du finner en en enkel förklaring hur man gör: 

{{resultat |

: [[Arkiv Tekniska System | T S - Se tidigare arbeten)]]

: [[Innovation och samhällsnytta | Fler arbeten i TS]]

}}

Ni ska gå fram och presentera gruppvis i 10-15 min plus 5 min för att ge respons på wikiskola enl ett schema. Detta är en variant av formativ bedömning.

'''Prov:''' vid provet ovan användes ett urval av de frågor eleverna tagit fram till sin del i presentationen.
{{clear}}

=== Bedömning ===

Vi lervererar en gemnsam bedömning från Teknik och Entreprenörskap och den får tillgodoräknas i båda ämnena. bedömningen grundar sig på den individuella inlämningen, provet samt gruppens redovisning.

=== Utvärdering ===

{{print|[[Media:Kort_Utvärdering_av_Projekt_Tekniska_System_Utvärdering.pdf|Blankett för utvärdering av projektet]]}}

=== Länkar och Litteratur ===
[[File:Early General Electric logo 1899.png|thumb|Early General Electric logo 1899]]

* 10 teser om entreprenörskap. Vi har tio böcker och den finns [http://www.subjectaid.fi/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=413a2f71-8544-4bb4-afd1-051b40817d19&FileName=Ladda+ner+powerpoint+till+10+teser här] om man vill se den på nätet.
* teknikboken har ett avsnitt om tekniska system
* [http://foretagsamheten.se/Entreprenorer/ Svenskt Näringslivs sajt Företagsamheten] listar entreprenörer och uppfinnare i olika kategorier.
* '''Information till blivande företagare:''' Ta en titt på [http://www.nyforetagarcentrum.com/ Nyföretagarcentrum] (som länkas i boken med jobs-society.se
* '''Richard Branson om vad är/gör en Entreprenör:''' http://www.linkedin.com/today/post/article/20121030140136-204068115-what-is-your-definition-of-entrepreneur?trk=NUS_UNIU_PEOPLE_FOLLOW-megaphone-fllw
 
{{clear}}

Silver

2016-10-11T18:40:37Z

EleveN:

== Materialegenskaper: ==

[[File:SILVERBAR.jpg|thumb|SILVERBAR]]

Densitet: 10 500 kg/m3 (273 K)

Hårdhet: 2,5

Längdutvidgningskoefficient:1,9 mm/meter/100 kelvin K-1

Värmeledningsförmåga: 429 W/(m K)

resistivitet: 1,59x10-8 Ω

elektrisk ledningsförmåg: 63.01 × 106 S/m
{{clear}}

== Användning ==

Silver är ett av det vanligaste materialen och används för till exempel i smycken. Förr I tiden användes 44% av allt silver inom fotoindustrin. 2007 minskade denna siffra till 14% eftersom det skapades digitala kameror.
Silver används också I mynt, lödmaterial, elektriska kontakter och I högkapacitetsbatterier som till exempel silveroxid–zink-batterier.

== Framställning ==

50% av världsproduktionen av silver kommer från bly och zink malmer. Man framställer silver när Bly smälter. Blysmältan behandlas enligt en speciell metod med zink som drar ut silver ur smältan. Sedan avskiljs den lätta silverhaltiga zinkfasen och zinkmetallen destilleras av. Därefter återstår råsilver, guld och bly som sänks ned i en lösning där en elektrisk ström leds genom. Vad som händer då är att metallens yta omvandlas till metalloxid. Denna gör att ytan blir hård och slitstark. Man kan också få ytan att bli glänsande eller färgad i olika färger.

== Historia ==

[[File:Silver crystal.jpg|thumb|Silver crystal]]

Silver kom senare än guld och koppar och var under brånsåldern ganska sällsynt. I Egypten var silver till och med värdefullare än guld.

Silvergruvor upptäcktes mycket tidigt i Spanien och man har hittat silver smycken från kopparåldern. Det var inte bara Spanien som hittade silvergruvor tidigt, man har hittat silvergruvor i länder i östern vid bronsålderns början. I Karkemisch nära Eufrat har man hittat e silvernål I en kopparåldergrav. Heinrich Schliemann upptäckte vaser och göten av silver vid andra staden vid Troja-Hisatlik. En dolk och några spjutspetsar av silver som funnits vid Borodino I Bessarbien hittades under 1000-talet f.Kr. I Italien har man även använt silver i form av smyckenålar under koppartidern.

Man började andvända silvret mer under järnåldern. Grekerna använde det först till mynt på 600-talet f.Kr. På 100-talet f.Kr. började romarna använda silver mest till silverkärl.

Under 100 och 200-talet kom silvret till de nordiska länderna i form av mynt, men det kom i användning under första århundradet e.Kr. Under folkvandringstiden, som var när många folkstammar flyttade över till den europeiska kontinenten, började man använda silvret mindre. Detta förändrades däremot under vikingatiden när det kom in mycket mynt och smycken från Tyskland, England och arabiska länder in till de skandinaviska länderna.
{{clear}}
== Pris ==

Förr I tiden var silvret och guldet I lika högt värde på grund av att det sin sällsynthet. Silvret var till och med värde fullare än guld I vissa länder som till exempel Egypten. Silvrets värde började däremot sänkas med tiden. Om man vill kan man följa växlingarna I guldets och silvrets värde och se att det skiftade. Det beror på att man hittade nya fyndställen som t.ex. gruvor för ena eller andra. I slutet av 1400-talet och början av 1500-talet efter att man hade upptäckt av de stora silverfyndighetrna i Amerika sänktes värdet på silvret väldigt snabbt. Under 1650 och 1870-talet var värdet på silver I relation till guld runt 1:15,5 och uner 1900-talet sjönk den till omkring 1:39

Silverpriset idag är ungefär 6,5 kronnor per gram

== Länkar ==

http://www.ne.se/lang/silver

http://sv.wikipedia.org/wiki/Silver

Silver

2016-10-11T18:39:12Z

EleveN:

== Materialegenskaper: ==

[[File:SILVERBAR]]

Densitet: 10 500 kg/m3 (273 K)

Hårdhet: 2,5

Längdutvidgningskoefficient:1,9 mm/meter/100 kelvin K-1

Värmeledningsförmåga: 429 W/(m K)

resistivitet: 1,59x10-8 Ω

elektrisk ledningsförmåg: 63.01 × 106 S/m
{{clear}}

== Användning ==

Silver är ett av det vanligaste materialen och används för till exempel i smycken. Förr I tiden användes 44% av allt silver inom fotoindustrin. 2007 minskade denna siffra till 14% eftersom det skapades digitala kameror.
Silver används också I mynt, lödmaterial, elektriska kontakter och I högkapacitetsbatterier som till exempel silveroxid–zink-batterier.

== Framställning ==

50% av världsproduktionen av silver kommer från bly och zink malmer. Man framställer silver när Bly smälter. Blysmältan behandlas enligt en speciell metod med zink som drar ut silver ur smältan. Sedan avskiljs den lätta silverhaltiga zinkfasen och zinkmetallen destilleras av. Därefter återstår råsilver, guld och bly som sänks ned i en lösning där en elektrisk ström leds genom. Vad som händer då är att metallens yta omvandlas till metalloxid. Denna gör att ytan blir hård och slitstark. Man kan också få ytan att bli glänsande eller färgad i olika färger.

== Historia ==

[[File:Silver crystal.jpg|thumb|Silver crystal]]

Silver kom senare än guld och koppar och var under brånsåldern ganska sällsynt. I Egypten var silver till och med värdefullare än guld.

Silvergruvor upptäcktes mycket tidigt i Spanien och man har hittat silver smycken från kopparåldern. Det var inte bara Spanien som hittade silvergruvor tidigt, man har hittat silvergruvor i länder i östern vid bronsålderns början. I Karkemisch nära Eufrat har man hittat e silvernål I en kopparåldergrav. Heinrich Schliemann upptäckte vaser och göten av silver vid andra staden vid Troja-Hisatlik. En dolk och några spjutspetsar av silver som funnits vid Borodino I Bessarbien hittades under 1000-talet f.Kr. I Italien har man även använt silver i form av smyckenålar under koppartidern.

Man började andvända silvret mer under järnåldern. Grekerna använde det först till mynt på 600-talet f.Kr. På 100-talet f.Kr. började romarna använda silver mest till silverkärl.

Under 100 och 200-talet kom silvret till de nordiska länderna i form av mynt, men det kom i användning under första århundradet e.Kr. Under folkvandringstiden, som var när många folkstammar flyttade över till den europeiska kontinenten, började man använda silvret mindre. Detta förändrades däremot under vikingatiden när det kom in mycket mynt och smycken från Tyskland, England och arabiska länder in till de skandinaviska länderna.
{{clear}}
== Pris ==

Förr I tiden var silvret och guldet I lika högt värde på grund av att det sin sällsynthet. Silvret var till och med värde fullare än guld I vissa länder som till exempel Egypten. Silvrets värde började däremot sänkas med tiden. Om man vill kan man följa växlingarna I guldets och silvrets värde och se att det skiftade. Det beror på att man hittade nya fyndställen som t.ex. gruvor för ena eller andra. I slutet av 1400-talet och början av 1500-talet efter att man hade upptäckt av de stora silverfyndighetrna i Amerika sänktes värdet på silvret väldigt snabbt. Under 1650 och 1870-talet var värdet på silver I relation till guld runt 1:15,5 och uner 1900-talet sjönk den till omkring 1:39

Silverpriset idag är ungefär 6,5 kronnor per gram

== Länkar ==

http://www.ne.se/lang/silver

http://sv.wikipedia.org/wiki/Silver

Fil:SILVERBAR.jpg

2016-10-11T18:38:23Z

EleveN:

Silver

2016-10-11T18:35:24Z

EleveN:

== Materialegenskaper: ==

[[File:SILVER 1.JPG|thumb|SILBER 1]]

Densitet: 10 500 kg/m3 (273 K)

Hårdhet: 2,5

Längdutvidgningskoefficient:1,9 mm/meter/100 kelvin K-1

Värmeledningsförmåga: 429 W/(m K)

resistivitet: 1,59x10-8 Ω

elektrisk ledningsförmåg: 63.01 × 106 S/m
{{clear}}

== Användning ==

Silver är ett av det vanligaste materialen och används för till exempel i smycken. Förr I tiden användes 44% av allt silver inom fotoindustrin. 2007 minskade denna siffra till 14% eftersom det skapades digitala kameror.
Silver används också I mynt, lödmaterial, elektriska kontakter och I högkapacitetsbatterier som till exempel silveroxid–zink-batterier.

== Framställning ==

50% av världsproduktionen av silver kommer från bly och zink malmer. Man framställer silver när Bly smälter. Blysmältan behandlas enligt en speciell metod med zink som drar ut silver ur smältan. Sedan avskiljs den lätta silverhaltiga zinkfasen och zinkmetallen destilleras av. Därefter återstår råsilver, guld och bly som sänks ned i en lösning där en elektrisk ström leds genom. Vad som händer då är att metallens yta omvandlas till metalloxid. Denna gör att ytan blir hård och slitstark. Man kan också få ytan att bli glänsande eller färgad i olika färger.

== Historia ==

[[File:Silver crystal.jpg|thumb|Silver crystal]]

Silver kom senare än guld och koppar och var under brånsåldern ganska sällsynt. I Egypten var silver till och med värdefullare än guld.

Silvergruvor upptäcktes mycket tidigt i Spanien och man har hittat silver smycken från kopparåldern. Det var inte bara Spanien som hittade silvergruvor tidigt, man har hittat silvergruvor i länder i östern vid bronsålderns början. I Karkemisch nära Eufrat har man hittat e silvernål I en kopparåldergrav. Heinrich Schliemann upptäckte vaser och göten av silver vid andra staden vid Troja-Hisatlik. En dolk och några spjutspetsar av silver som funnits vid Borodino I Bessarbien hittades under 1000-talet f.Kr. I Italien har man även använt silver i form av smyckenålar under koppartidern.

Man började andvända silvret mer under järnåldern. Grekerna använde det först till mynt på 600-talet f.Kr. På 100-talet f.Kr. började romarna använda silver mest till silverkärl.

Under 100 och 200-talet kom silvret till de nordiska länderna i form av mynt, men det kom i användning under första århundradet e.Kr. Under folkvandringstiden, som var när många folkstammar flyttade över till den europeiska kontinenten, började man använda silvret mindre. Detta förändrades däremot under vikingatiden när det kom in mycket mynt och smycken från Tyskland, England och arabiska länder in till de skandinaviska länderna.
{{clear}}
== Pris ==

Förr I tiden var silvret och guldet I lika högt värde på grund av att det sin sällsynthet. Silvret var till och med värde fullare än guld I vissa länder som till exempel Egypten. Silvrets värde började däremot sänkas med tiden. Om man vill kan man följa växlingarna I guldets och silvrets värde och se att det skiftade. Det beror på att man hittade nya fyndställen som t.ex. gruvor för ena eller andra. I slutet av 1400-talet och början av 1500-talet efter att man hade upptäckt av de stora silverfyndighetrna i Amerika sänktes värdet på silvret väldigt snabbt. Under 1650 och 1870-talet var värdet på silver I relation till guld runt 1:15,5 och uner 1900-talet sjönk den till omkring 1:39

Silverpriset idag är ungefär 6,5 kronnor per gram

== Länkar ==

http://www.ne.se/lang/silver

http://sv.wikipedia.org/wiki/Silver

Silver

2016-10-11T18:32:13Z

EleveN:

== Materialegenskaper: ==

[[File:SILBER 1.JPG|thumb|SILBER 1]]

Densitet: 10 500 kg/m3 (273 K)

Hårdhet: 2,5

Längdutvidgningskoefficient:1,9 mm/meter/100 kelvin K-1

Värmeledningsförmåga: 429 W/(m K)

resistivitet: 1,59x10-8 Ω

elektrisk ledningsförmåg: 63.01 × 106 S/m
{{clear}}

== Användning ==

Silver är ett av det vanligaste materialen och används för till exempel i smycken. Förr I tiden användes 44% av allt silver inom fotoindustrin. 2007 minskade denna siffra till 14% eftersom det skapades digitala kameror.
Silver används också I mynt, lödmaterial, elektriska kontakter och I högkapacitetsbatterier som till exempel silveroxid–zink-batterier.

== Framställning ==

50% av världsproduktionen av silver kommer från bly och zink malmer. Man framställer silver när Bly smälter. Blysmältan behandlas enligt en speciell metod med zink som drar ut silver ur smältan. Sedan avskiljs den lätta silverhaltiga zinkfasen och zinkmetallen destilleras av. Därefter återstår råsilver, guld och bly som sänks ned i en lösning där en elektrisk ström leds genom. Vad som händer då är att metallens yta omvandlas till metalloxid. Denna gör att ytan blir hård och slitstark. Man kan också få ytan att bli glänsande eller färgad i olika färger.

== Historia ==

[[File:Silver crystal.jpg|thumb|Silver crystal]]

Silver kom senare än guld och koppar och var under brånsåldern ganska sällsynt. I Egypten var silver till och med värdefullare än guld.

Silvergruvor upptäcktes mycket tidigt i Spanien och man har hittat silver smycken från kopparåldern. Det var inte bara Spanien som hittade silvergruvor tidigt, man har hittat silvergruvor i länder i östern vid bronsålderns början. I Karkemisch nära Eufrat har man hittat e silvernål I en kopparåldergrav. Heinrich Schliemann upptäckte vaser och göten av silver vid andra staden vid Troja-Hisatlik. En dolk och några spjutspetsar av silver som funnits vid Borodino I Bessarbien hittades under 1000-talet f.Kr. I Italien har man även använt silver i form av smyckenålar under koppartidern.

Man började andvända silvret mer under järnåldern. Grekerna använde det först till mynt på 600-talet f.Kr. På 100-talet f.Kr. började romarna använda silver mest till silverkärl.

Under 100 och 200-talet kom silvret till de nordiska länderna i form av mynt, men det kom i användning under första århundradet e.Kr. Under folkvandringstiden, som var när många folkstammar flyttade över till den europeiska kontinenten, började man använda silvret mindre. Detta förändrades däremot under vikingatiden när det kom in mycket mynt och smycken från Tyskland, England och arabiska länder in till de skandinaviska länderna.
{{clear}}
== Pris ==

Förr I tiden var silvret och guldet I lika högt värde på grund av att det sin sällsynthet. Silvret var till och med värde fullare än guld I vissa länder som till exempel Egypten. Silvrets värde började däremot sänkas med tiden. Om man vill kan man följa växlingarna I guldets och silvrets värde och se att det skiftade. Det beror på att man hittade nya fyndställen som t.ex. gruvor för ena eller andra. I slutet av 1400-talet och början av 1500-talet efter att man hade upptäckt av de stora silverfyndighetrna i Amerika sänktes värdet på silvret väldigt snabbt. Under 1650 och 1870-talet var värdet på silver I relation till guld runt 1:15,5 och uner 1900-talet sjönk den till omkring 1:39

Silverpriset idag är ungefär 6,5 kronnor per gram

== Länkar ==

http://www.ne.se/lang/silver

http://sv.wikipedia.org/wiki/Silver

Silver

2016-10-11T18:29:18Z

EleveN:

== Materialegenskaper: ==

[[File:SILBER 1.JPG|thumb|SILBER 1]]

Densitet: 10 490 kg/m3 (273 K)

Hårdhet: 2,5

Längdutvidgningskoefficient:1,9 mm/meter/100 kelvin K-1

Värmeledningsförmåga: 429 W/(m K)

resistivitet: 1,59x10-8 Ω

elektrisk ledningsförmåg: 63.01 × 106 S/m
{{clear}}

== Användning ==

Silver är ett av det vanligaste materialen och används för till exempel i smycken. Förr I tiden användes 44% av allt silver inom fotoindustrin. 2007 minskade denna siffra till 14% eftersom det skapades digitala kameror.
Silver används också I mynt, lödmaterial, elektriska kontakter och I högkapacitetsbatterier som till exempel silveroxid–zink-batterier.

== Framställning ==

50% av världsproduktionen av silver kommer från bly och zink malmer. Man framställer silver när Bly smälter. Blysmältan behandlas enligt en speciell metod med zink som drar ut silver ur smältan. Sedan avskiljs den lätta silverhaltiga zinkfasen och zinkmetallen destilleras av. Därefter återstår råsilver, guld och bly som sänks ned i en lösning där en elektrisk ström leds genom. Vad som händer då är att metallens yta omvandlas till metalloxid. Denna gör att ytan blir hård och slitstark. Man kan också få ytan att bli glänsande eller färgad i olika färger.

== Historia ==

[[File:Silver crystal.jpg|thumb|Silver crystal]]

Silver kom senare än guld och koppar och var under brånsåldern ganska sällsynt. I Egypten var silver till och med värdefullare än guld.

Silvergruvor upptäcktes mycket tidigt i Spanien och man har hittat silver smycken från kopparåldern. Det var inte bara Spanien som hittade silvergruvor tidigt, man har hittat silvergruvor i länder i östern vid bronsålderns början. I Karkemisch nära Eufrat har man hittat e silvernål I en kopparåldergrav. Heinrich Schliemann upptäckte vaser och göten av silver vid andra staden vid Troja-Hisatlik. En dolk och några spjutspetsar av silver som funnits vid Borodino I Bessarbien hittades under 1000-talet f.Kr. I Italien har man även använt silver i form av smyckenålar under koppartidern.

Man började andvända silvret mer under järnåldern. Grekerna använde det först till mynt på 600-talet f.Kr. På 100-talet f.Kr. började romarna använda silver mest till silverkärl.

Under 100 och 200-talet kom silvret till de nordiska länderna i form av mynt, men det kom i användning under första århundradet e.Kr. Under folkvandringstiden, som var när många folkstammar flyttade över till den europeiska kontinenten, började man använda silvret mindre. Detta förändrades däremot under vikingatiden när det kom in mycket mynt och smycken från Tyskland, England och arabiska länder in till de skandinaviska länderna.
{{clear}}
== Pris ==

Förr I tiden var silvret och guldet I lika högt värde på grund av att det sin sällsynthet. Silvret var till och med värde fullare än guld I vissa länder som till exempel Egypten. Silvrets värde började däremot sänkas med tiden. Om man vill kan man följa växlingarna I guldets och silvrets värde och se att det skiftade. Det beror på att man hittade nya fyndställen som t.ex. gruvor för ena eller andra. I slutet av 1400-talet och början av 1500-talet efter att man hade upptäckt av de stora silverfyndighetrna i Amerika sänktes värdet på silvret väldigt snabbt. Under 1650 och 1870-talet var värdet på silver I relation till guld runt 1:15,5 och uner 1900-talet sjönk den till omkring 1:39

Silverpriset idag är ungefär 6,5 kronnor per gram

== Länkar ==

http://www.ne.se/lang/silver

http://sv.wikipedia.org/wiki/Silver

Silver

2016-10-11T18:25:06Z

EleveN:

== Materialegenskaper: ==

[[File:SILVER 1.JPG|thumb|SILBER 1]]

Densitet: 10 490 kg/m3 (273 K)

Hårdhet: 2,5

Längdutvidgningskoefficient:1,9 mm/meter/100 kelvin K-1

Värmeledningsförmåga: 429 W/(m K)

resistivitet: 1,59x10-8 Ω

elektrisk ledningsförmåg: 63.01 × 106 S/m
{{clear}}

== Användning ==

Silver är ett av det vanligaste materialen och används för till exempel i smycken. Förr I tiden användes 44% av allt silver inom fotoindustrin. 2007 minskade denna siffra till 14% eftersom det skapades digitala kameror.
Silver används också I mynt, lödmaterial, elektriska kontakter och I högkapacitetsbatterier som till exempel silveroxid–zink-batterier.

== Framställning ==

50% av världsproduktionen av silver kommer från bly och zink malmer. Man framställer silver när Bly smälter. Blysmältan behandlas enligt en speciell metod med zink som drar ut silver ur smältan. Sedan avskiljs den lätta silverhaltiga zinkfasen och zinkmetallen destilleras av. Därefter återstår råsilver, guld och bly som sänks ned i en lösning där en elektrisk ström leds genom. Vad som händer då är att metallens yta omvandlas till metalloxid. Denna gör att ytan blir hård och slitstark. Man kan också få ytan att bli glänsande eller färgad i olika färger.

== Historia ==

[[File:Silver crystal.jpg|thumb|Silver crystal]]

Silver kom senare än guld och koppar och var under brånsåldern ganska sällsynt. I Egypten var silver till och med värdefullare än guld.

Silvergruvor upptäcktes mycket tidigt i Spanien och man har hittat silver smycken från kopparåldern. Det var inte bara Spanien som hittade silvergruvor tidigt, man har hittat silvergruvor i länder i östern vid bronsålderns början. I Karkemisch nära Eufrat har man hittat e silvernål I en kopparåldergrav. Heinrich Schliemann upptäckte vaser och göten av silver vid andra staden vid Troja-Hisatlik. En dolk och några spjutspetsar av silver som funnits vid Borodino I Bessarbien hittades under 1000-talet f.Kr. I Italien har man även använt silver i form av smyckenålar under koppartidern.

Man började andvända silvret mer under järnåldern. Grekerna använde det först till mynt på 600-talet f.Kr. På 100-talet f.Kr. började romarna använda silver mest till silverkärl.

Under 100 och 200-talet kom silvret till de nordiska länderna i form av mynt, men det kom i användning under första århundradet e.Kr. Under folkvandringstiden, som var när många folkstammar flyttade över till den europeiska kontinenten, började man använda silvret mindre. Detta förändrades däremot under vikingatiden när det kom in mycket mynt och smycken från Tyskland, England och arabiska länder in till de skandinaviska länderna.
{{clear}}
== Pris ==

Förr I tiden var silvret och guldet I lika högt värde på grund av att det sin sällsynthet. Silvret var till och med värde fullare än guld I vissa länder som till exempel Egypten. Silvrets värde började däremot sänkas med tiden. Om man vill kan man följa växlingarna I guldets och silvrets värde och se att det skiftade. Det beror på att man hittade nya fyndställen som t.ex. gruvor för ena eller andra. I slutet av 1400-talet och början av 1500-talet efter att man hade upptäckt av de stora silverfyndighetrna i Amerika sänktes värdet på silvret väldigt snabbt. Under 1650 och 1870-talet var värdet på silver I relation till guld runt 1:15,5 och uner 1900-talet sjönk den till omkring 1:39

Silverpriset idag är ungefär 6,5 kronnor per gram

== Länkar ==

http://www.ne.se/lang/silver

http://sv.wikipedia.org/wiki/Silver

Materialdatabasen

2016-09-28T07:06:56Z

EleveN:

* [[mall för material]]

== Metaller ==

* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]
* [[Bly]] av LeoMorberg Ht 2016
* [[Brons]] av Philip S
* [[Electrum]] av Olivier
* [[Francium]] av Oleg
* [[Gallium]] av Fardin
* [[Guld]] Max
* [[Invar]] av Dimitris
* [[Iridium]] av Tobias
* [[Järn]] spyridon
* [[Kalcium]] av Redve
* [[Kisel]] av Renars
* [[Kobolt]] av Simon
* [[Kolstål]] tom sida med mallar
* [[Koppar]] av Christoffer
* [[Krom]] av Richard
* [[Kvicksilver]] av Daniel A
* [[Lithium]] Reserverad av Liam Basham TE16A gtfo
* [[Mässing]] Soheil
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin
* [[Natrium]] av Khaled
* [[NIckel]] av Elena
* [[Niob]] av Felix A
* [[Nikrom]] av Azim
* [[Osmium]] av Torn
* [[Palladium]] av mohammed
* [[Platina]] [[Arvid]]
* [[Rostfritt stål]] av Björn
* [[silver]] av Liam L
* [[Skandium]] av David Z
* [[Stål]] av Ahmad Jamil
* [[Plutonium]] av Lucas Rens
* [[Tenn]] av STEFAN LEKIC
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza
* [[Uran]] av Ludvig G
* [[Zink]] av Leo Wezelius
* [[Magnesium]] av Alexander Nord
* [[Nickel]] av Nabbir
* [[Vismut]] av Jonas
* [[Volfram]] / Tungsten av Marcus W
* [[Nysilver]] av Hugo Klingwall Borg
* [[Bly]] av Markus
* [[Kadmium]] av Klas
* [[Microlattice]] av Alexlonn
* [[Paladium]] av Nikola Pepivani
* [[Iridium]] av Martin Ojeka

== Halvledare ==

* [[Germanium]] av Michael

== Plast ==

* [[Akryl]] / PMMA / plexiglas av Fredrika
* [[Amidplast, PA]] av Kevin
* [[Elastan]] av Emre
* [[Epoxiplast]] av Atra
* [[Esterplast]] av Vincent Dupont
* [[Fenolplast]] Noah L
* [[frigolit]] av Rasmus
* [[GoreTex]] av Blal
* [[Gummi]] av Daniel M
** [[Vulkaniserat gummi]] av Martin
** [[Butylgummi]] av Mathias
** [[Etenpropengummi]] Kevin Eshaghi
** [[Kloroprengummi]] Georgek Aroush
** [[Nitrilgummi]] Armin
** [[Styrengummi]] av Joakim
* [[Kevlar]] av Oliver Tuncay™✄
* [[Melaminplast]]av Cristian Blaj
* [[Polylaktid]] Elias
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda
* [[polyester]] av Casper
* [[polyeten]] av Teodor
* [[PC Plast | Polykarbonat]] / PC, Erik
* [[polypropen]] av [[Adem]]
* [[Polystyren]] av Linnea
* [[CVP Plast |Polyvinylkloridt]] / PVC av Josef
* [[Silikon]] av Linn
* [[Uretanplast]] / Polyuretan Jesper W
* [[Vinyl (pvc plast)]] PVC, av Lucas
* [[Viskos]] av Gustav

== Keramer ==

* [[Aerogel]] av Harruman
* Aluminiumoxid, se [[Safir]]
* [[Betong]] av Milan
* [[Borkarbid]] xX Fredrik Xx
* [[Bornitrid]] av Abdikafi
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]
* [[diamant]] av mohamed
* [[Glas]] av Viktor<3
* [[Grafen]] av Johan
* [[Grafit]] av Luan
* [[Kiselkarbid]] av Roman
* [[Kiselnitrid]] av Emil S
* [[kol]] av kristoffer
* [[Kolfiber]] John
* [[Kvarts]] Kristofer
* [[Lättbetong]] Sarah
* [[Magnesiumoxid]] av Marcus
* [[Marmor]] Adam
* [[PICA-X]] av Dennis
* [[Porslin]] David
* [[Safir]] Marcus Rebecka
* [[Tegel]] av Linus
* [[Leca Block/Lättklinkersblock]] av Shifat
* [[Titandiborid]] av Riaz
* [[Zirkoniumdioxid]] av Olov

== Trä ==
* [[Paper]] av [[Sten]]

=== Träslag ===

* [[Bambu]] av Zacharias
* [[Björk]] av Micke P
* [[Ek]] Simon B
* [[Furu]] Robin och Tilla
* [[Lignum Vitae]] Noah
* [[Kork]] Gustav L

=== Bygg ===

* [[Gipsskiva]] av Josefine
* [[MDF]] av Jesper
* [[HDF]] av Viktor
* [[Plywood]] av Mikael
* [[Spånskiva]]™® Anton Nordström
* [[Tegel]] av Hussein
* [[Mineralull]] AV BABYOLON
* [[kalksten]] av Emil

=== Träprodukter ===

* [[Papper]] Av: Daniel
* [[Wellpapp]] av Elin

==Fiber==

* [[Aramid]] av Ali
*[[Ull]] av Saman
* [[Glasfiber]] av Aron
* [[Hampa]] av Nikita
* [[Bomull]] av Sandel
* [[Kolfiber]] bokad av Daniel åkerman

== Övrigt ==
* [[Amalgam]] av Rahbz Jr.
* [[Silke]] av Märta Ballardini
* [[Linoleum]] av Fatou the Boss
* [[vatten]] av Maximus
* [[Betong]] av Nazar Rahimi
* [[Gips]] av David.K