<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Edvin</id>
	<title>Wikiskola - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Edvin"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php/Special:Bidrag/Edvin"/>
	<updated>2026-05-12T04:29:53Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.41.1</generator>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35864</id>
		<title>Vatten och avlopp - Samhälle</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35864"/>
		<updated>2016-05-02T09:16:34Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Edvin: /* Källor */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
Behovet av vatten i samhället har funnits ända sen vi först skapade grupper som sedan ledde till samhällen, vi behöver färskt och rent vatten varje dag för att kunna överleva. Man har varit tvungen att gå långa sträckor till sjöar och floder. Detta begränsande områden som man kunde bo på, man bodde vi kusterna runtom i hela världen. Till en början så skapades aldrig behovet av att transportera vatten inlands även fast det redan skapats ett sätt för tusen år sedan som förlorats i medeltiden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Första Systemet ==&lt;br /&gt;
[[File:Pont du gard.jpg|right|thumb|250px|Akvedukten i Pont du Gard]]&lt;br /&gt;
Det var i Romarriket som man först började transportera vatten in i landet. Det var med hjälp av akvedukter som de gjorde detta möjligt samt simpelt.&lt;br /&gt;
En akvedukt är en smal brobyggnad, som med gravitationens inverkan och en fri vattenyta (självfall) har till ändamål att under oförändrad nivå leda ett vattendrag eller en kanal över hinder i form av dalgångar, vägar, järnvägar eller vattendrag. Akvedukter användes särskilt för Stad|städers vattenförsörjning. För att man skulle kunna ha akvedukter som fungerade dygnet runt så var man tvungen att ha tjänstemän. Aquarius var den romerska titeln på den tjänsteman som ansvarade för akveduktens drift, dvs underhåll, kvalitetsövervakning, eventuell förgreningsbyggnad och inte minst bokföring av de inkomster som avtappning till diverse privata hushåll och företag inbringade. Även om akvedukten byggdes med tanke på allmänna intressen blev de ofta införlivade i överklassens lyxliv med privata bad, fiskdammar och fontäner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En akvedukt slutade i en ändstation, terminus, som ofta utformades som en jättelik tank eller övertäckt bassäng, varifrån vattnet leddes ut till fontäner och andra avtappningsställen. Svårigheten att reglera flödet gjorde att stora mängder spilldes vidare direkt ut i avloppen, kloakerna. I närheten av de flesta terminus fanns en monstra, en uppvisningsfontän som visade akveduktens kraft, flöde och gärna på något vis dess upphovsman.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På vägen mellan källa och terminus fanns olika konstruktioner för att bromsa flödet så att slammet kunde sjunka till botten och avskiljas och andra byggnader för att förenkla underhållet. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Av de romerska vattenledningarna i provinserna finns många betydande lämningar, till exempel den cirka 55 meter höga Pont du Gard vid Nîmes och den av Trajanus byggda akvedukten i Segovia i Spanien. Även under medeltiden uppfördes i Tyskland akvedukter efter romerskt system. &lt;br /&gt;
{|&lt;br /&gt;
|[[Fil:AcueductoSegovia04.JPG|miniatyr|250px|Segoviaakvedukten|Akvedukten i Segovia, Spanien.]]&lt;br /&gt;
|[[File:Ostia-Toilets.JPG|thumb|Ancient Roman latrines]]&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
Avloppssystem utvecklades redan under antiken. Antikens Rom hade ett välordnat kloaksystem, varav lämningar ännu återstår i den berömda Cloaca Maxima, som anlades omkring 600 f. Kr. Även i Alexandria, Jerusalem och Kartago fanns under städernas storhetstid omfattande kloakanläggningar. Ganska långt fram i tiden förekom avancerade avloppssystem, i Visby anlades som i andra medeltida städer på kontinenten ett avloppssystem i mitten av 1200-talet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Nutid ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillgången till att kunna transportera vatten ändrade människans världssyn på ett sätt som man inte tidigare kunnat se ur. Även om man hade tillgång till rent vatten redan i Romarriket så har inte alla människor i världen nu för tiden den tillgången. Såklart finns det olika faktorer som bidrar till att människor runt om i världen lider av vatten brist. Situationen ser olika ut i olika områden i världen och därför finns många orsaker till brist på vatten. Här följer några av dem:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Torka: Vissa länder har en regnperiod som ska ge tillräckligt med vatten för att räcka ett helt år. I till exempel Namibia varar regnperioden från november till mars. Uteblir regnet under denna period torkar vattendragen ut.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ökenbildning: Ökenbildning orsakas inte bara av klimatförhållanden utan även av hur människan använder naturen. Nedhuggning av träd är en faktor som kan orsaka ökenbildning. Träd och växter skyddar bördig jord mot vind- och vattenerosion. I vissa områden råder det brist på bränsle, varpå människor tvingas hugga ner träden som binder jorden. På detta sätt bildas nya ökenområden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förorening: Många industrier renar inte sina utsläpp och sprider därmed ut giftiga ämnen i vattendrag. Detta förgiftar vattnet, fisken och människorna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krig: Vatten kan användas som vapen i krig. Det händer till exempel att vattenreningsverk bombas och eftersom det kan vara mycket svårt att få tag i reservdelar för att laga reningsverken, tvingas människor att använda smutsigt vatten. I till exempel Irak har barnadödligheten skjutit i höjden bland annat på grund av att det saknas möjligheter att rena vattnet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hygien: Nära 2,4 miljarder människor saknar rena toaletter. Det är över hälften av alla människor i låginkomstländerna. Människor tvingas att använda öppna fält, sjöar och floder som latriner, vilket gör att de små vattenresurser som finns förorenas och sjukdomar sprids.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
* [https://unicef.se/fakta/vatten-och-sanitet Unicef - Fakta om vatten]&lt;br /&gt;
* [http://www.stockholmvatten.se/vatten-och-avlopp/ Stockholmvatten]&lt;br /&gt;
* [https://en.wikipedia.org/wiki/Sanitation_in_ancient_Rome Wikipedia sida; Sanitation]&lt;br /&gt;
* [https://sv.wikipedia.org/wiki/Akvedukt Wikipedia sida Akvedukt]&lt;br /&gt;
* [https://sv.wikipedia.org/wiki/Vatten_och_avlopp_i_Stockholm Wikipedia sida V och A i STHLM]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Edvin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35860</id>
		<title>Vatten och avlopp - Samhälle</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35860"/>
		<updated>2016-05-02T09:11:44Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Edvin: /* Källor */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
Behovet av vatten i samhället har funnits ända sen vi först skapade grupper som sedan ledde till samhällen, vi behöver färskt och rent vatten varje dag för att kunna överleva. Man har varit tvungen att gå långa sträckor till sjöar och floder. Detta begränsande områden som man kunde bo på, man bodde vi kusterna runtom i hela världen. Till en början så skapades aldrig behovet av att transportera vatten inlands även fast det redan skapats ett sätt för tusen år sedan som förlorats i medeltiden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Första Systemet ==&lt;br /&gt;
[[File:Pont du gard.jpg|right|thumb|250px|Akvedukten i Pont du Gard]]&lt;br /&gt;
Det var i Romarriket som man först började transportera vatten in i landet. Det var med hjälp av akvedukter som de gjorde detta möjligt samt simpelt.&lt;br /&gt;
En akvedukt är en smal brobyggnad, som med gravitationens inverkan och en fri vattenyta (självfall) har till ändamål att under oförändrad nivå leda ett vattendrag eller en kanal över hinder i form av dalgångar, vägar, järnvägar eller vattendrag. Akvedukter användes särskilt för Stad|städers vattenförsörjning. För att man skulle kunna ha akvedukter som fungerade dygnet runt så var man tvungen att ha tjänstemän. Aquarius var den romerska titeln på den tjänsteman som ansvarade för akveduktens drift, dvs underhåll, kvalitetsövervakning, eventuell förgreningsbyggnad och inte minst bokföring av de inkomster som avtappning till diverse privata hushåll och företag inbringade. Även om akvedukten byggdes med tanke på allmänna intressen blev de ofta införlivade i överklassens lyxliv med privata bad, fiskdammar och fontäner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En akvedukt slutade i en ändstation, terminus, som ofta utformades som en jättelik tank eller övertäckt bassäng, varifrån vattnet leddes ut till fontäner och andra avtappningsställen. Svårigheten att reglera flödet gjorde att stora mängder spilldes vidare direkt ut i avloppen, kloakerna. I närheten av de flesta terminus fanns en monstra, en uppvisningsfontän som visade akveduktens kraft, flöde och gärna på något vis dess upphovsman.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På vägen mellan källa och terminus fanns olika konstruktioner för att bromsa flödet så att slammet kunde sjunka till botten och avskiljas och andra byggnader för att förenkla underhållet. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Av de romerska vattenledningarna i provinserna finns många betydande lämningar, till exempel den cirka 55 meter höga Pont du Gard vid Nîmes och den av Trajanus byggda akvedukten i Segovia i Spanien. Även under medeltiden uppfördes i Tyskland akvedukter efter romerskt system. &lt;br /&gt;
{|&lt;br /&gt;
|[[Fil:AcueductoSegovia04.JPG|miniatyr|250px|Segoviaakvedukten|Akvedukten i Segovia, Spanien.]]&lt;br /&gt;
|[[File:Ostia-Toilets.JPG|thumb|Ancient Roman latrines]]&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
Avloppssystem utvecklades redan under antiken. Antikens Rom hade ett välordnat kloaksystem, varav lämningar ännu återstår i den berömda Cloaca Maxima, som anlades omkring 600 f. Kr. Även i Alexandria, Jerusalem och Kartago fanns under städernas storhetstid omfattande kloakanläggningar. Ganska långt fram i tiden förekom avancerade avloppssystem, i Visby anlades som i andra medeltida städer på kontinenten ett avloppssystem i mitten av 1200-talet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Nutid ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillgången till att kunna transportera vatten ändrade människans världssyn på ett sätt som man inte tidigare kunnat se ur. Även om man hade tillgång till rent vatten redan i Romarriket så har inte alla människor i världen nu för tiden den tillgången. Såklart finns det olika faktorer som bidrar till att människor runt om i världen lider av vatten brist. Situationen ser olika ut i olika områden i världen och därför finns många orsaker till brist på vatten. Här följer några av dem:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Torka: Vissa länder har en regnperiod som ska ge tillräckligt med vatten för att räcka ett helt år. I till exempel Namibia varar regnperioden från november till mars. Uteblir regnet under denna period torkar vattendragen ut.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ökenbildning: Ökenbildning orsakas inte bara av klimatförhållanden utan även av hur människan använder naturen. Nedhuggning av träd är en faktor som kan orsaka ökenbildning. Träd och växter skyddar bördig jord mot vind- och vattenerosion. I vissa områden råder det brist på bränsle, varpå människor tvingas hugga ner träden som binder jorden. På detta sätt bildas nya ökenområden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förorening: Många industrier renar inte sina utsläpp och sprider därmed ut giftiga ämnen i vattendrag. Detta förgiftar vattnet, fisken och människorna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krig: Vatten kan användas som vapen i krig. Det händer till exempel att vattenreningsverk bombas och eftersom det kan vara mycket svårt att få tag i reservdelar för att laga reningsverken, tvingas människor att använda smutsigt vatten. I till exempel Irak har barnadödligheten skjutit i höjden bland annat på grund av att det saknas möjligheter att rena vattnet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hygien: Nära 2,4 miljarder människor saknar rena toaletter. Det är över hälften av alla människor i låginkomstländerna. Människor tvingas att använda öppna fält, sjöar och floder som latriner, vilket gör att de små vattenresurser som finns förorenas och sjukdomar sprids.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
* [https://unicef.se/fakta/vatten-och-sanitet Unicef - Fakta om vatten]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Edvin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35859</id>
		<title>Vatten och avlopp - Samhälle</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35859"/>
		<updated>2016-05-02T09:10:46Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Edvin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
Behovet av vatten i samhället har funnits ända sen vi först skapade grupper som sedan ledde till samhällen, vi behöver färskt och rent vatten varje dag för att kunna överleva. Man har varit tvungen att gå långa sträckor till sjöar och floder. Detta begränsande områden som man kunde bo på, man bodde vi kusterna runtom i hela världen. Till en början så skapades aldrig behovet av att transportera vatten inlands även fast det redan skapats ett sätt för tusen år sedan som förlorats i medeltiden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Första Systemet ==&lt;br /&gt;
[[File:Pont du gard.jpg|right|thumb|250px|Akvedukten i Pont du Gard]]&lt;br /&gt;
Det var i Romarriket som man först började transportera vatten in i landet. Det var med hjälp av akvedukter som de gjorde detta möjligt samt simpelt.&lt;br /&gt;
En akvedukt är en smal brobyggnad, som med gravitationens inverkan och en fri vattenyta (självfall) har till ändamål att under oförändrad nivå leda ett vattendrag eller en kanal över hinder i form av dalgångar, vägar, järnvägar eller vattendrag. Akvedukter användes särskilt för Stad|städers vattenförsörjning. För att man skulle kunna ha akvedukter som fungerade dygnet runt så var man tvungen att ha tjänstemän. Aquarius var den romerska titeln på den tjänsteman som ansvarade för akveduktens drift, dvs underhåll, kvalitetsövervakning, eventuell förgreningsbyggnad och inte minst bokföring av de inkomster som avtappning till diverse privata hushåll och företag inbringade. Även om akvedukten byggdes med tanke på allmänna intressen blev de ofta införlivade i överklassens lyxliv med privata bad, fiskdammar och fontäner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En akvedukt slutade i en ändstation, terminus, som ofta utformades som en jättelik tank eller övertäckt bassäng, varifrån vattnet leddes ut till fontäner och andra avtappningsställen. Svårigheten att reglera flödet gjorde att stora mängder spilldes vidare direkt ut i avloppen, kloakerna. I närheten av de flesta terminus fanns en monstra, en uppvisningsfontän som visade akveduktens kraft, flöde och gärna på något vis dess upphovsman.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På vägen mellan källa och terminus fanns olika konstruktioner för att bromsa flödet så att slammet kunde sjunka till botten och avskiljas och andra byggnader för att förenkla underhållet. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Av de romerska vattenledningarna i provinserna finns många betydande lämningar, till exempel den cirka 55 meter höga Pont du Gard vid Nîmes och den av Trajanus byggda akvedukten i Segovia i Spanien. Även under medeltiden uppfördes i Tyskland akvedukter efter romerskt system. &lt;br /&gt;
{|&lt;br /&gt;
|[[Fil:AcueductoSegovia04.JPG|miniatyr|250px|Segoviaakvedukten|Akvedukten i Segovia, Spanien.]]&lt;br /&gt;
|[[File:Ostia-Toilets.JPG|thumb|Ancient Roman latrines]]&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
Avloppssystem utvecklades redan under antiken. Antikens Rom hade ett välordnat kloaksystem, varav lämningar ännu återstår i den berömda Cloaca Maxima, som anlades omkring 600 f. Kr. Även i Alexandria, Jerusalem och Kartago fanns under städernas storhetstid omfattande kloakanläggningar. Ganska långt fram i tiden förekom avancerade avloppssystem, i Visby anlades som i andra medeltida städer på kontinenten ett avloppssystem i mitten av 1200-talet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Nutid ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillgången till att kunna transportera vatten ändrade människans världssyn på ett sätt som man inte tidigare kunnat se ur. Även om man hade tillgång till rent vatten redan i Romarriket så har inte alla människor i världen nu för tiden den tillgången. Såklart finns det olika faktorer som bidrar till att människor runt om i världen lider av vatten brist. Situationen ser olika ut i olika områden i världen och därför finns många orsaker till brist på vatten. Här följer några av dem:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Torka: Vissa länder har en regnperiod som ska ge tillräckligt med vatten för att räcka ett helt år. I till exempel Namibia varar regnperioden från november till mars. Uteblir regnet under denna period torkar vattendragen ut.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ökenbildning: Ökenbildning orsakas inte bara av klimatförhållanden utan även av hur människan använder naturen. Nedhuggning av träd är en faktor som kan orsaka ökenbildning. Träd och växter skyddar bördig jord mot vind- och vattenerosion. I vissa områden råder det brist på bränsle, varpå människor tvingas hugga ner träden som binder jorden. På detta sätt bildas nya ökenområden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förorening: Många industrier renar inte sina utsläpp och sprider därmed ut giftiga ämnen i vattendrag. Detta förgiftar vattnet, fisken och människorna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krig: Vatten kan användas som vapen i krig. Det händer till exempel att vattenreningsverk bombas och eftersom det kan vara mycket svårt att få tag i reservdelar för att laga reningsverken, tvingas människor att använda smutsigt vatten. I till exempel Irak har barnadödligheten skjutit i höjden bland annat på grund av att det saknas möjligheter att rena vattnet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hygien: Nära 2,4 miljarder människor saknar rena toaletter. Det är över hälften av alla människor i låginkomstländerna. Människor tvingas att använda öppna fält, sjöar och floder som latriner, vilket gör att de små vattenresurser som finns förorenas och sjukdomar sprids.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
* &amp;lt;ref&amp;gt;Unicef - Fakta om vatten&amp;lt;/ref&amp;gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Edvin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35857</id>
		<title>Vatten och avlopp - Samhälle</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35857"/>
		<updated>2016-05-02T09:05:47Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Edvin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
Behovet av vatten i samhället har funnits ända sen vi först skapade grupper som sedan ledde till samhällen, vi behöver färskt och rent vatten varje dag för att kunna överleva. Man har varit tvungen att gå långa sträckor till sjöar och floder. Detta begränsande områden som man kunde bo på, man bodde vi kusterna runtom i hela världen. Till en början så skapades aldrig behovet av att transportera vatten inlands även fast det redan skapats ett sätt för tusen år sedan som förlorats i medeltiden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Första Systemet ==&lt;br /&gt;
[[File:Pont du gard.jpg|right|thumb|250px|Akvedukten i Pont du Gard]]&lt;br /&gt;
Det var i Romarriket som man först började transportera vatten in i landet. Det var med hjälp av akvedukter som de gjorde detta möjligt samt simpelt.&lt;br /&gt;
En akvedukt är en smal brobyggnad, som med gravitationens inverkan och en fri vattenyta (självfall) har till ändamål att under oförändrad nivå leda ett vattendrag eller en kanal över hinder i form av dalgångar, vägar, järnvägar eller vattendrag. Akvedukter användes särskilt för Stad|städers vattenförsörjning. För att man skulle kunna ha akvedukter som fungerade dygnet runt så var man tvungen att ha tjänstemän. Aquarius var den romerska titeln på den tjänsteman som ansvarade för akveduktens drift, dvs underhåll, kvalitetsövervakning, eventuell förgreningsbyggnad och inte minst bokföring av de inkomster som avtappning till diverse privata hushåll och företag inbringade. Även om akvedukten byggdes med tanke på allmänna intressen blev de ofta införlivade i överklassens lyxliv med privata bad, fiskdammar och fontäner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En akvedukt slutade i en ändstation, terminus, som ofta utformades som en jättelik tank eller övertäckt bassäng, varifrån vattnet leddes ut till fontäner och andra avtappningsställen. Svårigheten att reglera flödet gjorde att stora mängder spilldes vidare direkt ut i avloppen, kloakerna. I närheten av de flesta terminus fanns en monstra, en uppvisningsfontän som visade akveduktens kraft, flöde och gärna på något vis dess upphovsman.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På vägen mellan källa och terminus fanns olika konstruktioner för att bromsa flödet så att slammet kunde sjunka till botten och avskiljas och andra byggnader för att förenkla underhållet. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Av de romerska vattenledningarna i provinserna finns många betydande lämningar, till exempel den cirka 55 meter höga Pont du Gard vid Nîmes och den av Trajanus byggda akvedukten i Segovia i Spanien. Även under medeltiden uppfördes i Tyskland akvedukter efter romerskt system. &lt;br /&gt;
{|&lt;br /&gt;
|[[Fil:AcueductoSegovia04.JPG|miniatyr|250px|Segoviaakvedukten|Akvedukten i Segovia, Spanien.]]&lt;br /&gt;
|[[File:Ostia-Toilets.JPG|thumb|Ancient Roman latrines]]&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
Avloppssystem utvecklades redan under antiken. Antikens Rom hade ett välordnat kloaksystem, varav lämningar ännu återstår i den berömda Cloaca Maxima, som anlades omkring 600 f. Kr. Även i Alexandria, Jerusalem och Kartago fanns under städernas storhetstid omfattande kloakanläggningar. Ganska långt fram i tiden förekom avancerade avloppssystem, i Visby anlades som i andra medeltida städer på kontinenten ett avloppssystem i mitten av 1200-talet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Nutid ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillgången till att kunna transportera vatten ändrade människans världssyn på ett sätt som man inte tidigare kunnat se ur. Även om man hade tillgång till rent vatten redan i Romarriket så har inte alla människor i världen nu för tiden den tillgången. Såklart finns det olika faktorer som bidrar till att människor runt om i världen lider av vatten brist. Situationen ser olika ut i olika områden i världen och därför finns många orsaker till brist på vatten. Här följer några av dem:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Torka: Vissa länder har en regnperiod som ska ge tillräckligt med vatten för att räcka ett helt år. I till exempel Namibia varar regnperioden från november till mars. Uteblir regnet under denna period torkar vattendragen ut.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ökenbildning: Ökenbildning orsakas inte bara av klimatförhållanden utan även av hur människan använder naturen. Nedhuggning av träd är en faktor som kan orsaka ökenbildning. Träd och växter skyddar bördig jord mot vind- och vattenerosion. I vissa områden råder det brist på bränsle, varpå människor tvingas hugga ner träden som binder jorden. På detta sätt bildas nya ökenområden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förorening: Många industrier renar inte sina utsläpp och sprider därmed ut giftiga ämnen i vattendrag. Detta förgiftar vattnet, fisken och människorna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krig: Vatten kan användas som vapen i krig. Det händer till exempel att vattenreningsverk bombas och eftersom det kan vara mycket svårt att få tag i reservdelar för att laga reningsverken, tvingas människor att använda smutsigt vatten. I till exempel Irak har barnadödligheten skjutit i höjden bland annat på grund av att det saknas möjligheter att rena vattnet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hygien: Nära 2,4 miljarder människor saknar rena toaletter. Det är över hälften av alla människor i låginkomstländerna. Människor tvingas att använda öppna fält, sjöar och floder som latriner, vilket gör att de små vattenresurser som finns förorenas och sjukdomar sprids.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Källor ==&lt;br /&gt;
* {{runeberg.org|nfba|0255.html Akvedukt}}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Edvin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35856</id>
		<title>Vatten och avlopp - Samhälle</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35856"/>
		<updated>2016-05-02T09:01:58Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Edvin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Behovet av vatten i samhället har funnits ända sen vi först skapade grupper som sedan ledde till samhällen, vi behöver färskt och rent vatten varje dag för att kunna överleva. Man har varit tvungen att gå långa sträckor till sjöar och floder. Detta begränsande områden som man kunde bo på, man bodde vi kusterna runtom i hela världen. Till en början så skapades aldrig behovet av att transportera vatten inlands även fast det redan skapats ett sätt för tusen år sedan som förlorats i medeltiden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Första Systemet ==&lt;br /&gt;
[[File:Pont du gard.jpg|right|thumb|250px|Akvedukten i Pont du Gard]]&lt;br /&gt;
Det var i Romarriket som man först började transportera vatten in i landet. Det var med hjälp av akvedukter som de gjorde detta möjligt samt simpelt.&lt;br /&gt;
En akvedukt är en smal brobyggnad, som med gravitationens inverkan och en fri vattenyta (självfall) har till ändamål att under oförändrad nivå leda ett vattendrag eller en kanal över hinder i form av dalgångar, vägar, järnvägar eller vattendrag. Akvedukter användes särskilt för Stad|städers vattenförsörjning. För att man skulle kunna ha akvedukter som fungerade dygnet runt så var man tvungen att ha tjänstemän. Aquarius var den romerska titeln på den tjänsteman som ansvarade för akveduktens drift, dvs underhåll, kvalitetsövervakning, eventuell förgreningsbyggnad och inte minst bokföring av de inkomster som avtappning till diverse privata hushåll och företag inbringade. Även om akvedukten byggdes med tanke på allmänna intressen blev de ofta införlivade i överklassens lyxliv med privata bad, fiskdammar och fontäner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En akvedukt slutade i en ändstation, terminus, som ofta utformades som en jättelik tank eller övertäckt bassäng, varifrån vattnet leddes ut till fontäner och andra avtappningsställen. Svårigheten att reglera flödet gjorde att stora mängder spilldes vidare direkt ut i avloppen, kloakerna. I närheten av de flesta terminus fanns en monstra, en uppvisningsfontän som visade akveduktens kraft, flöde och gärna på något vis dess upphovsman.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På vägen mellan källa och terminus fanns olika konstruktioner för att bromsa flödet så att slammet kunde sjunka till botten och avskiljas och andra byggnader för att förenkla underhållet. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Av de romerska vattenledningarna i provinserna finns många betydande lämningar, till exempel den cirka 55 meter höga Pont du Gard vid Nîmes och den av Trajanus byggda akvedukten i Segovia i Spanien. Även under medeltiden uppfördes i Tyskland akvedukter efter romerskt system. &lt;br /&gt;
{|&lt;br /&gt;
|[[Fil:AcueductoSegovia04.JPG|miniatyr|250px|Segoviaakvedukten|Akvedukten i Segovia, Spanien.]]&lt;br /&gt;
|[[File:Ostia-Toilets.JPG|thumb|Ancient Roman latrines]]&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
Avloppssystem utvecklades redan under antiken. Antikens Rom hade ett välordnat kloaksystem, varav lämningar ännu återstår i den berömda Cloaca Maxima, som anlades omkring 600 f. Kr. Även i Alexandria, Jerusalem och Kartago fanns under städernas storhetstid omfattande kloakanläggningar. Ganska långt fram i tiden förekom avancerade avloppssystem, i Visby anlades som i andra medeltida städer på kontinenten ett avloppssystem i mitten av 1200-talet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Nutid ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillgången till att kunna transportera vatten ändrade människans världssyn på ett sätt som man inte tidigare kunnat se ur. Även om man hade tillgång till rent vatten redan i Romarriket så har inte alla människor i världen nu för tiden den tillgången. Såklart finns det olika faktorer som bidrar till att människor runt om i världen lider av vatten brist. Situationen ser olika ut i olika områden i världen och därför finns många orsaker till brist på vatten. Här följer några av dem:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Torka: Vissa länder har en regnperiod som ska ge tillräckligt med vatten för att räcka ett helt år. I till exempel Namibia varar regnperioden från november till mars. Uteblir regnet under denna period torkar vattendragen ut.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ökenbildning: Ökenbildning orsakas inte bara av klimatförhållanden utan även av hur människan använder naturen. Nedhuggning av träd är en faktor som kan orsaka ökenbildning. Träd och växter skyddar bördig jord mot vind- och vattenerosion. I vissa områden råder det brist på bränsle, varpå människor tvingas hugga ner träden som binder jorden. På detta sätt bildas nya ökenområden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förorening: Många industrier renar inte sina utsläpp och sprider därmed ut giftiga ämnen i vattendrag. Detta förgiftar vattnet, fisken och människorna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krig: Vatten kan användas som vapen i krig. Det händer till exempel att vattenreningsverk bombas och eftersom det kan vara mycket svårt att få tag i reservdelar för att laga reningsverken, tvingas människor att använda smutsigt vatten. I till exempel Irak har barnadödligheten skjutit i höjden bland annat på grund av att det saknas möjligheter att rena vattnet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hygien: Nära 2,4 miljarder människor saknar rena toaletter. Det är över hälften av alla människor i låginkomstländerna. Människor tvingas att använda öppna fält, sjöar och floder som latriner, vilket gör att de små vattenresurser som finns förorenas och sjukdomar sprids.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Edvin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35855</id>
		<title>Vatten och avlopp - Samhälle</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35855"/>
		<updated>2016-05-02T09:01:27Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Edvin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Behovet av vatten i samhället har funnits ända sen vi först skapade grupper som sedan ledde till samhällen, vi behöver färskt och rent vatten varje dag för att kunna överleva. Man har varit tvungen att gå långa sträckor till sjöar och floder. Detta begränsande områden som man kunde bo på, man bodde vi kusterna runtom i hela världen. Till en början så skapades aldrig behovet av att transportera vatten inlands även fast det redan skapats ett sätt för tusen år sedan som förlorats i medeltiden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Första Systemet ===&lt;br /&gt;
[[File:Pont du gard.jpg|right|thumb|250px|Akvedukten i Pont du Gard]]&lt;br /&gt;
Det var i Romarriket som man först började transportera vatten in i landet. Det var med hjälp av akvedukter som de gjorde detta möjligt samt simpelt.&lt;br /&gt;
En akvedukt är en smal brobyggnad, som med gravitationens inverkan och en fri vattenyta (självfall) har till ändamål att under oförändrad nivå leda ett vattendrag eller en kanal över hinder i form av dalgångar, vägar, järnvägar eller vattendrag. Akvedukter användes särskilt för Stad|städers vattenförsörjning. För att man skulle kunna ha akvedukter som fungerade dygnet runt så var man tvungen att ha tjänstemän. Aquarius var den romerska titeln på den tjänsteman som ansvarade för akveduktens drift, dvs underhåll, kvalitetsövervakning, eventuell förgreningsbyggnad och inte minst bokföring av de inkomster som avtappning till diverse privata hushåll och företag inbringade. Även om akvedukten byggdes med tanke på allmänna intressen blev de ofta införlivade i överklassens lyxliv med privata bad, fiskdammar och fontäner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En akvedukt slutade i en ändstation, terminus, som ofta utformades som en jättelik tank eller övertäckt bassäng, varifrån vattnet leddes ut till fontäner och andra avtappningsställen. Svårigheten att reglera flödet gjorde att stora mängder spilldes vidare direkt ut i avloppen, kloakerna. I närheten av de flesta terminus fanns en monstra, en uppvisningsfontän som visade akveduktens kraft, flöde och gärna på något vis dess upphovsman.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På vägen mellan källa och terminus fanns olika konstruktioner för att bromsa flödet så att slammet kunde sjunka till botten och avskiljas och andra byggnader för att förenkla underhållet. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Av de romerska vattenledningarna i provinserna finns många betydande lämningar, till exempel den cirka 55 meter höga Pont du Gard vid Nîmes och den av Trajanus byggda akvedukten i Segovia i Spanien. Även under medeltiden uppfördes i Tyskland akvedukter efter romerskt system. &lt;br /&gt;
{|&lt;br /&gt;
|[[Fil:AcueductoSegovia04.JPG|miniatyr|250px|Segoviaakvedukten|Akvedukten i Segovia, Spanien.]]&lt;br /&gt;
|[[File:Ostia-Toilets.JPG|thumb|Ancient Roman latrines]]&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
Avloppssystem utvecklades redan under antiken. Antikens Rom hade ett välordnat kloaksystem, varav lämningar ännu återstår i den berömda Cloaca Maxima, som anlades omkring 600 f. Kr. Även i Alexandria, Jerusalem och Kartago fanns under städernas storhetstid omfattande kloakanläggningar. Ganska långt fram i tiden förekom avancerade avloppssystem, i Visby anlades som i andra medeltida städer på kontinenten ett avloppssystem i mitten av 1200-talet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Nutid==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillgången till att kunna transportera vatten ändrade människans världssyn på ett sätt som man inte tidigare kunnat se ur. Även om man hade tillgång till rent vatten redan i Romarriket så har inte alla människor i världen nu för tiden den tillgången. Såklart finns det olika faktorer som bidrar till att människor runt om i världen lider av vatten brist. Situationen ser olika ut i olika områden i världen och därför finns många orsaker till brist på vatten. Här följer några av dem:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Torka: Vissa länder har en regnperiod som ska ge tillräckligt med vatten för att räcka ett helt år. I till exempel Namibia varar regnperioden från november till mars. Uteblir regnet under denna period torkar vattendragen ut.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ökenbildning: Ökenbildning orsakas inte bara av klimatförhållanden utan även av hur människan använder naturen. Nedhuggning av träd är en faktor som kan orsaka ökenbildning. Träd och växter skyddar bördig jord mot vind- och vattenerosion. I vissa områden råder det brist på bränsle, varpå människor tvingas hugga ner träden som binder jorden. På detta sätt bildas nya ökenområden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förorening: Många industrier renar inte sina utsläpp och sprider därmed ut giftiga ämnen i vattendrag. Detta förgiftar vattnet, fisken och människorna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krig: Vatten kan användas som vapen i krig. Det händer till exempel att vattenreningsverk bombas och eftersom det kan vara mycket svårt att få tag i reservdelar för att laga reningsverken, tvingas människor att använda smutsigt vatten. I till exempel Irak har barnadödligheten skjutit i höjden bland annat på grund av att det saknas möjligheter att rena vattnet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hygien: Nära 2,4 miljarder människor saknar rena toaletter. Det är över hälften av alla människor i låginkomstländerna. Människor tvingas att använda öppna fält, sjöar och floder som latriner, vilket gör att de små vattenresurser som finns förorenas och sjukdomar sprids.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Edvin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35854</id>
		<title>Vatten och avlopp - Samhälle</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35854"/>
		<updated>2016-05-02T09:00:46Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Edvin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Behovet av vatten i samhället har funnits ända sen vi först skapade grupper som sedan ledde till samhällen, vi behöver färskt och rent vatten varje dag för att kunna överleva. Man har varit tvungen att gå långa sträckor till sjöar och floder. Detta begränsande områden som man kunde bo på, man bodde vi kusterna runtom i hela världen. Till en början så skapades aldrig behovet av att transportera vatten inlands även fast det redan skapats ett sätt för tusen år sedan som förlorats i medeltiden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Första Systemet ===&lt;br /&gt;
[[File:Pont du gard.jpg|right|thumb|250px|Akvedukten i Pont du Gard]]&lt;br /&gt;
Det var i Romarriket som man först började transportera vatten in i landet. Det var med hjälp av akvedukter som de gjorde detta möjligt samt simpelt.&lt;br /&gt;
En akvedukt är en smal brobyggnad, som med gravitationens inverkan och en fri vattenyta (självfall) har till ändamål att under oförändrad nivå leda ett vattendrag eller en kanal över hinder i form av dalgångar, vägar, järnvägar eller vattendrag. Akvedukter användes särskilt för Stad|städers vattenförsörjning. För att man skulle kunna ha akvedukter som fungerade dygnet runt så var man tvungen att ha tjänstemän. Aquarius var den romerska titeln på den tjänsteman som ansvarade för akveduktens drift, dvs underhåll, kvalitetsövervakning, eventuell förgreningsbyggnad och inte minst bokföring av de inkomster som avtappning till diverse privata hushåll och företag inbringade. Även om akvedukten byggdes med tanke på allmänna intressen blev de ofta införlivade i överklassens lyxliv med privata bad, fiskdammar och fontäner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En akvedukt slutade i en ändstation, terminus, som ofta utformades som en jättelik tank eller övertäckt bassäng, varifrån vattnet leddes ut till fontäner och andra avtappningsställen. Svårigheten att reglera flödet gjorde att stora mängder spilldes vidare direkt ut i avloppen, kloakerna. I närheten av de flesta terminus fanns en monstra, en uppvisningsfontän som visade akveduktens kraft, flöde och gärna på något vis dess upphovsman.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På vägen mellan källa och terminus fanns olika konstruktioner för att bromsa flödet så att slammet kunde sjunka till botten och avskiljas och andra byggnader för att förenkla underhållet. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Av de romerska vattenledningarna i provinserna finns många betydande lämningar, till exempel den cirka 55 meter höga Pont du Gard vid Nîmes och den av Trajanus byggda akvedukten i Segovia i Spanien. Även under medeltiden uppfördes i Tyskland akvedukter efter romerskt system. &lt;br /&gt;
{|&lt;br /&gt;
|[[Fil:AcueductoSegovia04.JPG|miniatyr|250px|Segoviaakvedukten|Akvedukten i Segovia, Spanien.]]&lt;br /&gt;
|[[File:Ostia-Toilets.JPG|thumb|Ancient Roman latrines]]&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
Avloppssystem utvecklades redan under antiken. Antikens Rom hade ett välordnat kloaksystem, varav lämningar ännu återstår i den berömda Cloaca Maxima, som anlades omkring 600 f. Kr. Även i Alexandria, Jerusalem och Kartago fanns under städernas storhetstid omfattande kloakanläggningar. Ganska långt fram i tiden förekom avancerade avloppssystem, i Visby anlades som i andra medeltida städer på kontinenten ett avloppssystem i mitten av 1200-talet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillgången till att kunna transportera vatten ändrade människans världssyn på ett sätt som man inte tidigare kunnat se ur. Även om man hade tillgång till rent vatten redan i Romarriket så har inte alla människor i världen nu för tiden den tillgången. Såklart finns det olika faktorer som bidrar till att människor runt om i världen lider av vatten brist. Situationen ser olika ut i olika områden i världen och därför finns många orsaker till brist på vatten. Här följer några av dem:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Torka: Vissa länder har en regnperiod som ska ge tillräckligt med vatten för att räcka ett helt år. I till exempel Namibia varar regnperioden från november till mars. Uteblir regnet under denna period torkar vattendragen ut.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ökenbildning: Ökenbildning orsakas inte bara av klimatförhållanden utan även av hur människan använder naturen. Nedhuggning av träd är en faktor som kan orsaka ökenbildning. Träd och växter skyddar bördig jord mot vind- och vattenerosion. I vissa områden råder det brist på bränsle, varpå människor tvingas hugga ner träden som binder jorden. På detta sätt bildas nya ökenområden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förorening: Många industrier renar inte sina utsläpp och sprider därmed ut giftiga ämnen i vattendrag. Detta förgiftar vattnet, fisken och människorna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krig: Vatten kan användas som vapen i krig. Det händer till exempel att vattenreningsverk bombas och eftersom det kan vara mycket svårt att få tag i reservdelar för att laga reningsverken, tvingas människor att använda smutsigt vatten. I till exempel Irak har barnadödligheten skjutit i höjden bland annat på grund av att det saknas möjligheter att rena vattnet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hygien: Nära 2,4 miljarder människor saknar rena toaletter. Det är över hälften av alla människor i låginkomstländerna. Människor tvingas att använda öppna fält, sjöar och floder som latriner, vilket gör att de små vattenresurser som finns förorenas och sjukdomar sprids.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Edvin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35853</id>
		<title>Vatten och avlopp - Samhälle</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35853"/>
		<updated>2016-05-02T08:59:36Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Edvin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Behovet av vatten i samhället har funnits ända sen vi först skapade grupper som sedan ledde till samhällen, vi behöver färskt och rent vatten varje dag för att kunna överleva. Man har varit tvungen att gå långa sträckor till sjöar och floder. Detta begränsande områden som man kunde bo på, man bodde vi kusterna runtom i hela världen. Till en början så skapades aldrig behovet av att transportera vatten inlands även fast det redan skapats ett sätt för tusen år sedan som förlorats i medeltiden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Första Systemet ===&lt;br /&gt;
[[File:Pont du gard.jpg|right|thumb|250px|Akvedukten i Pont du Gard]]&lt;br /&gt;
Det var i Romarriket som man först började transportera vatten in i landet. Det var med hjälp av akvedukter som de gjorde detta möjligt samt simpelt.&lt;br /&gt;
En akvedukt är en smal brobyggnad, som med gravitationens inverkan och en fri vattenyta (självfall) har till ändamål att under oförändrad nivå leda ett vattendrag eller en kanal över hinder i form av dalgångar, vägar, järnvägar eller vattendrag. Akvedukter användes särskilt för Stad|städers vattenförsörjning. För att man skulle kunna ha akvedukter som fungerade dygnet runt så var man tvungen att ha tjänstemän. Aquarius var den romerska titeln på den tjänsteman som ansvarade för akveduktens drift, dvs underhåll, kvalitetsövervakning, eventuell förgreningsbyggnad och inte minst bokföring av de inkomster som avtappning till diverse privata hushåll och företag inbringade. Även om akvedukten byggdes med tanke på allmänna intressen blev de ofta införlivade i överklassens lyxliv med privata bad, fiskdammar och fontäner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En akvedukt slutade i en ändstation, terminus, som ofta utformades som en jättelik tank eller övertäckt bassäng, varifrån vattnet leddes ut till fontäner och andra avtappningsställen. Svårigheten att reglera flödet gjorde att stora mängder spilldes vidare direkt ut i avloppen, kloakerna. I närheten av de flesta terminus fanns en monstra, en uppvisningsfontän som visade akveduktens kraft, flöde och gärna på något vis dess upphovsman.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På vägen mellan källa och terminus fanns olika konstruktioner för att bromsa flödet så att slammet kunde sjunka till botten och avskiljas och andra byggnader för att förenkla underhållet. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Av de romerska vattenledningarna i provinserna finns många betydande lämningar, till exempel den cirka 55 meter höga Pont du Gard vid Nîmes och den av Trajanus byggda akvedukten i Segovia i Spanien. Även under medeltiden uppfördes i Tyskland akvedukter efter romerskt system. &lt;br /&gt;
{|&lt;br /&gt;
|[[Fil:AcueductoSegovia04.JPG|miniatyr|250px|Segoviaakvedukten|Akvedukten i Segovia, Spanien.]]&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
Avloppssystem utvecklades redan under antiken. Antikens Rom hade ett välordnat kloaksystem, varav lämningar ännu återstår i den berömda Cloaca Maxima, som anlades omkring 600 f. Kr. Även i Alexandria, Jerusalem och Kartago fanns under städernas storhetstid omfattande kloakanläggningar. Ganska långt fram i tiden förekom avancerade avloppssystem, i Visby anlades som i andra medeltida städer på kontinenten ett avloppssystem i mitten av 1200-talet.&lt;br /&gt;
{|&lt;br /&gt;
|[[File:Ostia-Toilets.JPG|thumb|Ancient Roman latrines]]&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
Tillgången till att kunna transportera vatten ändrade människans världssyn på ett sätt som man inte tidigare kunnat se ur. Även om man hade tillgång till rent vatten redan i Romarriket så har inte alla människor i världen nu för tiden den tillgången. Såklart finns det olika faktorer som bidrar till att människor runt om i världen lider av vatten brist. Situationen ser olika ut i olika områden i världen och därför finns många orsaker till brist på vatten. Här följer några av dem:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Torka: Vissa länder har en regnperiod som ska ge tillräckligt med vatten för att räcka ett helt år. I till exempel Namibia varar regnperioden från november till mars. Uteblir regnet under denna period torkar vattendragen ut.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ökenbildning: Ökenbildning orsakas inte bara av klimatförhållanden utan även av hur människan använder naturen. Nedhuggning av träd är en faktor som kan orsaka ökenbildning. Träd och växter skyddar bördig jord mot vind- och vattenerosion. I vissa områden råder det brist på bränsle, varpå människor tvingas hugga ner träden som binder jorden. På detta sätt bildas nya ökenområden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förorening: Många industrier renar inte sina utsläpp och sprider därmed ut giftiga ämnen i vattendrag. Detta förgiftar vattnet, fisken och människorna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krig: Vatten kan användas som vapen i krig. Det händer till exempel att vattenreningsverk bombas och eftersom det kan vara mycket svårt att få tag i reservdelar för att laga reningsverken, tvingas människor att använda smutsigt vatten. I till exempel Irak har barnadödligheten skjutit i höjden bland annat på grund av att det saknas möjligheter att rena vattnet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hygien: Nära 2,4 miljarder människor saknar rena toaletter. Det är över hälften av alla människor i låginkomstländerna. Människor tvingas att använda öppna fält, sjöar och floder som latriner, vilket gör att de små vattenresurser som finns förorenas och sjukdomar sprids.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Edvin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35851</id>
		<title>Vatten och avlopp - Samhälle</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35851"/>
		<updated>2016-05-02T08:57:42Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Edvin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Behovet av vatten i samhället har funnits ända sen vi först skapade grupper som sedan ledde till samhällen, vi behöver färskt och rent vatten varje dag för att kunna överleva. Man har varit tvungen att gå långa sträckor till sjöar och floder. Detta begränsande områden som man kunde bo på, man bodde vi kusterna runtom i hela världen. Till en början så skapades aldrig behovet av att transportera vatten inlands även fast det redan skapats ett sätt för tusen år sedan som förlorats i medeltiden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Första Systemet ===&lt;br /&gt;
[[File:Pont du gard.jpg|right|thumb|250px|Akvedukten i Pont du Gard]]&lt;br /&gt;
Det var i Romarriket som man först började transportera vatten in i landet. Det var med hjälp av akvedukter som de gjorde detta möjligt samt simpelt.&lt;br /&gt;
En akvedukt är en smal brobyggnad, som med gravitationens inverkan och en fri vattenyta (självfall) har till ändamål att under oförändrad nivå leda ett vattendrag eller en kanal över hinder i form av dalgångar, vägar, järnvägar eller vattendrag. Akvedukter användes särskilt för Stad|städers vattenförsörjning. För att man skulle kunna ha akvedukter som fungerade dygnet runt så var man tvungen att ha tjänstemän. Aquarius var den romerska titeln på den tjänsteman som ansvarade för akveduktens drift, dvs underhåll, kvalitetsövervakning, eventuell förgreningsbyggnad och inte minst bokföring av de inkomster som avtappning till diverse privata hushåll och företag inbringade. Även om akvedukten byggdes med tanke på allmänna intressen blev de ofta införlivade i överklassens lyxliv med privata bad, fiskdammar och fontäner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En akvedukt slutade i en ändstation, terminus, som ofta utformades som en jättelik tank eller övertäckt bassäng, varifrån vattnet leddes ut till fontäner och andra avtappningsställen. Svårigheten att reglera flödet gjorde att stora mängder spilldes vidare direkt ut i avloppen, kloakerna. I närheten av de flesta terminus fanns en monstra, en uppvisningsfontän som visade akveduktens kraft, flöde och gärna på något vis dess upphovsman.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På vägen mellan källa och terminus fanns olika konstruktioner för att bromsa flödet så att slammet kunde sjunka till botten och avskiljas och andra byggnader för att förenkla underhållet. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Av de romerska vattenledningarna i provinserna finns många betydande lämningar, till exempel den cirka 55 meter höga Pont du Gard vid Nîmes och den av Trajanus byggda akvedukten i Segovia i Spanien. Även under medeltiden uppfördes i Tyskland akvedukter efter romerskt system. &lt;br /&gt;
{|&lt;br /&gt;
|[[Fil:AcueductoSegovia04.JPG|miniatyr|250px|Segoviaakvedukten|Akvedukten i Segovia, Spanien.]]&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
Avloppssystem utvecklades redan under antiken. Antikens Rom hade ett välordnat kloaksystem, varav lämningar ännu återstår i den berömda Cloaca Maxima, som anlades omkring 600 f. Kr. Även i Alexandria, Jerusalem och Kartago fanns under städernas storhetstid omfattande kloakanläggningar. Ganska långt fram i tiden förekom avancerade avloppssystem, i Visby anlades som i andra medeltida städer på kontinenten ett avloppssystem i mitten av 1200-talet.&lt;br /&gt;
{|&lt;br /&gt;
[[File:Ostia-Toilets.JPG|thumb|Ancient Roman latrines]]&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
Tillgången till att kunna transportera vatten ändrade människans världssyn på ett sätt som man inte tidigare kunnat se ur. Även om man hade tillgång till rent vatten redan i Romarriket så har inte alla människor i världen nu för tiden den tillgången. Såklart finns det olika faktorer som bidrar till att människor runt om i världen lider av vatten brist. Situationen ser olika ut i olika områden i världen och därför finns många orsaker till brist på vatten. Här följer några av dem:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Torka: Vissa länder har en regnperiod som ska ge tillräckligt med vatten för att räcka ett helt år. I till exempel Namibia varar regnperioden från november till mars. Uteblir regnet under denna period torkar vattendragen ut.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ökenbildning: Ökenbildning orsakas inte bara av klimatförhållanden utan även av hur människan använder naturen. Nedhuggning av träd är en faktor som kan orsaka ökenbildning. Träd och växter skyddar bördig jord mot vind- och vattenerosion. I vissa områden råder det brist på bränsle, varpå människor tvingas hugga ner träden som binder jorden. På detta sätt bildas nya ökenområden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förorening: Många industrier renar inte sina utsläpp och sprider därmed ut giftiga ämnen i vattendrag. Detta förgiftar vattnet, fisken och människorna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krig: Vatten kan användas som vapen i krig. Det händer till exempel att vattenreningsverk bombas och eftersom det kan vara mycket svårt att få tag i reservdelar för att laga reningsverken, tvingas människor att använda smutsigt vatten. I till exempel Irak har barnadödligheten skjutit i höjden bland annat på grund av att det saknas möjligheter att rena vattnet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hygien: Nära 2,4 miljarder människor saknar rena toaletter. Det är över hälften av alla människor i låginkomstländerna. Människor tvingas att använda öppna fält, sjöar och floder som latriner, vilket gör att de små vattenresurser som finns förorenas och sjukdomar sprids.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Edvin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35850</id>
		<title>Vatten och avlopp - Samhälle</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35850"/>
		<updated>2016-05-02T08:56:44Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Edvin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Behovet av vatten i samhället har funnits ända sen vi först skapade grupper som sedan ledde till samhällen, vi behöver färskt och rent vatten varje dag för att kunna överleva. Man har varit tvungen att gå långa sträckor till sjöar och floder. Detta begränsande områden som man kunde bo på, man bodde vi kusterna runtom i hela världen. Till en början så skapades aldrig behovet av att transportera vatten inlands även fast det redan skapats ett sätt för tusen år sedan som förlorats i medeltiden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Första Systemet ===&lt;br /&gt;
[[File:Pont du gard.jpg|right|thumb|250px|Akvedukten i Pont du Gard]]&lt;br /&gt;
Det var i Romarriket som man först började transportera vatten in i landet. Det var med hjälp av akvedukter som de gjorde detta möjligt samt simpelt.&lt;br /&gt;
En akvedukt är en smal brobyggnad, som med gravitationens inverkan och en fri vattenyta (självfall) har till ändamål att under oförändrad nivå leda ett vattendrag eller en kanal över hinder i form av dalgångar, vägar, järnvägar eller vattendrag. Akvedukter användes särskilt för Stad|städers vattenförsörjning. För att man skulle kunna ha akvedukter som fungerade dygnet runt så var man tvungen att ha tjänstemän. Aquarius var den romerska titeln på den tjänsteman som ansvarade för akveduktens drift, dvs underhåll, kvalitetsövervakning, eventuell förgreningsbyggnad och inte minst bokföring av de inkomster som avtappning till diverse privata hushåll och företag inbringade. Även om akvedukten byggdes med tanke på allmänna intressen blev de ofta införlivade i överklassens lyxliv med privata bad, fiskdammar och fontäner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En akvedukt slutade i en ändstation, terminus, som ofta utformades som en jättelik tank eller övertäckt bassäng, varifrån vattnet leddes ut till fontäner och andra avtappningsställen. Svårigheten att reglera flödet gjorde att stora mängder spilldes vidare direkt ut i avloppen, kloakerna. I närheten av de flesta terminus fanns en monstra, en uppvisningsfontän som visade akveduktens kraft, flöde och gärna på något vis dess upphovsman.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På vägen mellan källa och terminus fanns olika konstruktioner för att bromsa flödet så att slammet kunde sjunka till botten och avskiljas och andra byggnader för att förenkla underhållet. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Av de romerska vattenledningarna i provinserna finns många betydande lämningar, till exempel den cirka 55 meter höga Pont du Gard vid Nîmes och den av Trajanus byggda akvedukten i Segovia i Spanien. Även under medeltiden uppfördes i Tyskland akvedukter efter romerskt system. &lt;br /&gt;
{|&lt;br /&gt;
|[[Fil:AcueductoSegovia04.JPG|miniatyr|250px|Segoviaakvedukten|Akvedukten i Segovia, Spanien.]]&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
Avloppssystem utvecklades redan under antiken. Antikens Rom hade ett välordnat kloaksystem, varav lämningar ännu återstår i den berömda Cloaca Maxima, som anlades omkring 600 f. Kr. Även i Alexandria, Jerusalem och Kartago fanns under städernas storhetstid omfattande kloakanläggningar. Ganska långt fram i tiden förekom avancerade avloppssystem, i Visby anlades som i andra medeltida städer på kontinenten ett avloppssystem i mitten av 1200-talet.&lt;br /&gt;
{|&lt;br /&gt;
[[File:Ostia-Toilets.JPG|thumb|Ancient Roman latrines]]&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillgången till att kunna transportera vatten ändrade människans världssyn på ett sätt som man inte tidigare kunnat se ur. Även om man hade tillgång till rent vatten redan i Romarriket så har inte alla människor i världen nu för tiden den tillgången. Såklart finns det olika faktorer som bidrar till att människor runt om i världen lider av vatten brist. Situationen ser olika ut i olika områden i världen och därför finns många orsaker till brist på vatten. Här följer några av dem:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Torka: Vissa länder har en regnperiod som ska ge tillräckligt med vatten för att räcka ett helt år. I till exempel Namibia varar regnperioden från november till mars. Uteblir regnet under denna period torkar vattendragen ut.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ökenbildning: Ökenbildning orsakas inte bara av klimatförhållanden utan även av hur människan använder naturen. Nedhuggning av träd är en faktor som kan orsaka ökenbildning. Träd och växter skyddar bördig jord mot vind- och vattenerosion. I vissa områden råder det brist på bränsle, varpå människor tvingas hugga ner träden som binder jorden. På detta sätt bildas nya ökenområden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förorening: Många industrier renar inte sina utsläpp och sprider därmed ut giftiga ämnen i vattendrag. Detta förgiftar vattnet, fisken och människorna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krig: Vatten kan användas som vapen i krig. Det händer till exempel att vattenreningsverk bombas och eftersom det kan vara mycket svårt att få tag i reservdelar för att laga reningsverken, tvingas människor att använda smutsigt vatten. I till exempel Irak har barnadödligheten skjutit i höjden bland annat på grund av att det saknas möjligheter att rena vattnet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hygien: Nära 2,4 miljarder människor saknar rena toaletter. Det är över hälften av alla människor i låginkomstländerna. Människor tvingas att använda öppna fält, sjöar och floder som latriner, vilket gör att de små vattenresurser som finns förorenas och sjukdomar sprids.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Edvin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35849</id>
		<title>Vatten och avlopp - Samhälle</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35849"/>
		<updated>2016-05-02T08:54:56Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Edvin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Behovet av vatten i samhället har funnits ända sen vi först skapade grupper som sedan ledde till samhällen, vi behöver färskt och rent vatten varje dag för att kunna överleva. Man har varit tvungen att gå långa sträckor till sjöar och floder. Detta begränsande områden som man kunde bo på, man bodde vi kusterna runtom i hela världen. Till en början så skapades aldrig behovet av att transportera vatten inlands även fast det redan skapats ett sätt för tusen år sedan som förlorats i medeltiden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Första Systemet ===&lt;br /&gt;
[[File:Pont du gard.jpg|right|thumb|250px|Akvedukten i Pont du Gard]]&lt;br /&gt;
Det var i Romarriket som man först började transportera vatten in i landet. Det var med hjälp av akvedukter som de gjorde detta möjligt samt simpelt.&lt;br /&gt;
En akvedukt är en smal brobyggnad, som med gravitationens inverkan och en fri vattenyta (självfall) har till ändamål att under oförändrad nivå leda ett vattendrag eller en kanal över hinder i form av dalgångar, vägar, järnvägar eller vattendrag. Akvedukter användes särskilt för Stad|städers vattenförsörjning. För att man skulle kunna ha akvedukter som fungerade dygnet runt så var man tvungen att ha tjänstemän. Aquarius var den romerska titeln på den tjänsteman som ansvarade för akveduktens drift, dvs underhåll, kvalitetsövervakning, eventuell förgreningsbyggnad och inte minst bokföring av de inkomster som avtappning till diverse privata hushåll och företag inbringade. Även om akvedukten byggdes med tanke på allmänna intressen blev de ofta införlivade i överklassens lyxliv med privata bad, fiskdammar och fontäner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En akvedukt slutade i en ändstation, terminus, som ofta utformades som en jättelik tank eller övertäckt bassäng, varifrån vattnet leddes ut till fontäner och andra avtappningsställen. Svårigheten att reglera flödet gjorde att stora mängder spilldes vidare direkt ut i avloppen, kloakerna. I närheten av de flesta terminus fanns en monstra, en uppvisningsfontän som visade akveduktens kraft, flöde och gärna på något vis dess upphovsman.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På vägen mellan källa och terminus fanns olika konstruktioner för att bromsa flödet så att slammet kunde sjunka till botten och avskiljas och andra byggnader för att förenkla underhållet. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Av de romerska vattenledningarna i provinserna finns många betydande lämningar, till exempel den cirka 55 meter höga Pont du Gard vid Nîmes och den av Trajanus byggda akvedukten i Segovia i Spanien. Även under medeltiden uppfördes i Tyskland akvedukter efter romerskt system. &lt;br /&gt;
{|&lt;br /&gt;
|[[Fil:AcueductoSegovia04.JPG|miniatyr|250px|Segoviaakvedukten|Akvedukten i Segovia, Spanien.]]&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
Avloppssystem utvecklades redan under antiken. Antikens Rom hade ett välordnat kloaksystem, varav lämningar ännu återstår i den berömda Cloaca Maxima, som anlades omkring 600 f. Kr. Även i Alexandria, Jerusalem och Kartago fanns under städernas storhetstid omfattande kloakanläggningar. Ganska långt fram i tiden förekom avancerade avloppssystem, i Visby anlades som i andra medeltida städer på kontinenten ett avloppssystem i mitten av 1200-talet.&lt;br /&gt;
[[File:Ostia-Toilets.JPG|thumb|Ancient Roman latrines]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillgången till att kunna transportera vatten ändrade människans världssyn på ett sätt som man inte tidigare kunnat se ur. Även om man hade tillgång till rent vatten redan i Romarriket så har inte alla människor i världen nu för tiden den tillgången. Såklart finns det olika faktorer som bidrar till att människor runt om i världen lider av vatten brist. Situationen ser olika ut i olika områden i världen och därför finns många orsaker till brist på vatten. Här följer några av dem:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Torka: Vissa länder har en regnperiod som ska ge tillräckligt med vatten för att räcka ett helt år. I till exempel Namibia varar regnperioden från november till mars. Uteblir regnet under denna period torkar vattendragen ut.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ökenbildning: Ökenbildning orsakas inte bara av klimatförhållanden utan även av hur människan använder naturen. Nedhuggning av träd är en faktor som kan orsaka ökenbildning. Träd och växter skyddar bördig jord mot vind- och vattenerosion. I vissa områden råder det brist på bränsle, varpå människor tvingas hugga ner träden som binder jorden. På detta sätt bildas nya ökenområden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förorening: Många industrier renar inte sina utsläpp och sprider därmed ut giftiga ämnen i vattendrag. Detta förgiftar vattnet, fisken och människorna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Krig: Vatten kan användas som vapen i krig. Det händer till exempel att vattenreningsverk bombas och eftersom det kan vara mycket svårt att få tag i reservdelar för att laga reningsverken, tvingas människor att använda smutsigt vatten. I till exempel Irak har barnadödligheten skjutit i höjden bland annat på grund av att det saknas möjligheter att rena vattnet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hygien: Nära 2,4 miljarder människor saknar rena toaletter. Det är över hälften av alla människor i låginkomstländerna. Människor tvingas att använda öppna fält, sjöar och floder som latriner, vilket gör att de små vattenresurser som finns förorenas och sjukdomar sprids.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Edvin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35848</id>
		<title>Vatten och avlopp - Samhälle</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35848"/>
		<updated>2016-05-02T08:39:09Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Edvin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;=[[Vatten och avlopp|Vatten och Avlopp]]=&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Behovet av vatten i samhället har funnits ända sen vi först skapade grupper som sedan ledde till samhällen, vi behöver färskt och rent vatten varje dag för att kunna överleva. Man har varit tvungen att gå långa sträckor till sjöar och floder. Detta begränsande områden som man kunde bo på, man bodde vi kusterna runtom i hela världen. Till en början så skapades aldrig behovet av att transportera vatten inlands även fast det redan skapats ett sätt för tusen år sedan som förlorats i medeltiden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Första Systemet ===&lt;br /&gt;
[[File:Pont du gard.jpg|right|thumb|250px|Akvedukten i Pont du Gard]]&lt;br /&gt;
Det var i Romarriket som man först började transportera vatten in i landet. Det var med hjälp av akvedukter som de gjorde detta möjligt samt simpelt.&lt;br /&gt;
En akvedukt är en smal brobyggnad, som med gravitationens inverkan och en fri vattenyta (självfall) har till ändamål att under oförändrad nivå leda ett vattendrag eller en kanal över hinder i form av dalgångar, vägar, järnvägar eller vattendrag. Akvedukter användes särskilt för Stad|städers vattenförsörjning. För att man skulle kunna ha akvedukter som fungerade dygnet runt så var man tvungen att ha tjänstemän. Aquarius var den romerska titeln på den tjänsteman som ansvarade för akveduktens drift, dvs underhåll, kvalitetsövervakning, eventuell förgreningsbyggnad och inte minst bokföring av de inkomster som avtappning till diverse privata hushåll och företag inbringade. Även om akvedukten byggdes med tanke på allmänna intressen blev de ofta införlivade i överklassens lyxliv med privata bad, fiskdammar och fontäner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En akvedukt slutade i en ändstation, terminus, som ofta utformades som en jättelik tank eller övertäckt bassäng, varifrån vattnet leddes ut till fontäner och andra avtappningsställen. Svårigheten att reglera flödet gjorde att stora mängder spilldes vidare direkt ut i avloppen, kloakerna. I närheten av de flesta terminus fanns en monstra, en uppvisningsfontän som visade akveduktens kraft, flöde och gärna på något vis dess upphovsman.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På vägen mellan källa och terminus fanns olika konstruktioner för att bromsa flödet så att slammet kunde sjunka till botten och avskiljas och andra byggnader för att förenkla underhållet. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Av de romerska vattenledningarna i provinserna finns många betydande lämningar, till exempel den cirka 55 meter höga Pont du Gard vid Nîmes och den av Trajanus byggda akvedukten i Segovia i Spanien. Även under medeltiden uppfördes i Tyskland akvedukter efter romerskt system. &lt;br /&gt;
{|&lt;br /&gt;
|[[Fil:AcueductoSegovia04.JPG|miniatyr|250px|Segoviaakvedukten|Akvedukten i Segovia, Spanien.]]&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
Avloppssystem utvecklades redan under antiken. Antikens Rom hade ett välordnat kloaksystem, varav lämningar ännu återstår i den berömda Cloaca Maxima, som anlades omkring 600 f. Kr. Även i Alexandria, Jerusalem och Kartago fanns under städernas storhetstid omfattande kloakanläggningar. Ganska långt fram i tiden förekom avancerade avloppssystem, i Visby anlades som i andra medeltida städer på kontinenten ett avloppssystem i mitten av 1200-talet.&lt;br /&gt;
[[File:Ostia-Toilets.JPG|thumb|Ancient Roman latrines]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillgången till att kunna transportera vatten ändrade människans världssyn på ett sätt som man inte tidigare kunnat se ur.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Edvin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35846</id>
		<title>Vatten och avlopp - Samhälle</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35846"/>
		<updated>2016-05-02T08:38:21Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Edvin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;==[[Vatten och avlopp|Vatten och Avlopp]]==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Behovet av vatten i samhället har funnits ända sen vi först skapade grupper som sedan ledde till samhällen, vi behöver färskt och rent vatten varje dag för att kunna överleva. Man har varit tvungen att gå långa sträckor till sjöar och floder. Detta begränsande områden som man kunde bo på, man bodde vi kusterna runtom i hela världen. Till en början så skapades aldrig behovet av att transportera vatten inlands även fast det redan skapats ett sätt för tusen år sedan som förlorats i medeltiden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Första Systemet ===&lt;br /&gt;
[[File:Pont du gard.jpg|right|thumb|250px|Akvedukten i Pont du Gard]]&lt;br /&gt;
Det var i Romarriket som man först började transportera vatten in i landet. Det var med hjälp av akvedukter som de gjorde detta möjligt samt simpelt.&lt;br /&gt;
En akvedukt är en smal brobyggnad, som med gravitationens inverkan och en fri vattenyta (självfall) har till ändamål att under oförändrad nivå leda ett vattendrag eller en kanal över hinder i form av dalgångar, vägar, järnvägar eller vattendrag. Akvedukter användes särskilt för Stad|städers vattenförsörjning. För att man skulle kunna ha akvedukter som fungerade dygnet runt så var man tvungen att ha tjänstemän. Aquarius var den romerska titeln på den tjänsteman som ansvarade för akveduktens drift, dvs underhåll, kvalitetsövervakning, eventuell förgreningsbyggnad och inte minst bokföring av de inkomster som avtappning till diverse privata hushåll och företag inbringade. Även om akvedukten byggdes med tanke på allmänna intressen blev de ofta införlivade i överklassens lyxliv med privata bad, fiskdammar och fontäner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En akvedukt slutade i en ändstation, terminus, som ofta utformades som en jättelik tank eller övertäckt bassäng, varifrån vattnet leddes ut till fontäner och andra avtappningsställen. Svårigheten att reglera flödet gjorde att stora mängder spilldes vidare direkt ut i avloppen, kloakerna. I närheten av de flesta terminus fanns en monstra, en uppvisningsfontän som visade akveduktens kraft, flöde och gärna på något vis dess upphovsman.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På vägen mellan källa och terminus fanns olika konstruktioner för att bromsa flödet så att slammet kunde sjunka till botten och avskiljas och andra byggnader för att förenkla underhållet. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Av de romerska vattenledningarna i provinserna finns många betydande lämningar, till exempel den cirka 55 meter höga Pont du Gard vid Nîmes och den av Trajanus byggda akvedukten i Segovia i Spanien. Även under medeltiden uppfördes i Tyskland akvedukter efter romerskt system. &lt;br /&gt;
{|&lt;br /&gt;
|[[Fil:AcueductoSegovia04.JPG|miniatyr|250px|Segoviaakvedukten|Akvedukten i Segovia, Spanien.]]&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
Avloppssystem utvecklades redan under antiken. Antikens Rom hade ett välordnat kloaksystem, varav lämningar ännu återstår i den berömda Cloaca Maxima, som anlades omkring 600 f. Kr. Även i Alexandria, Jerusalem och Kartago fanns under städernas storhetstid omfattande kloakanläggningar. Ganska långt fram i tiden förekom avancerade avloppssystem, i Visby anlades som i andra medeltida städer på kontinenten ett avloppssystem i mitten av 1200-talet.&lt;br /&gt;
[[File:Ostia-Toilets.JPG|thumb|Ancient Roman latrines]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillgången till att kunna transportera vatten ändrade människans världssyn på ett sätt som man inte tidigare kunnat se ur.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Edvin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35844</id>
		<title>Vatten och avlopp - Samhälle</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35844"/>
		<updated>2016-05-02T08:37:37Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Edvin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;==[[Vatten och Avlopp|Vatten och avlopp]]==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Behovet av vatten i samhället har funnits ända sen vi först skapade grupper som sedan ledde till samhällen, vi behöver färskt och rent vatten varje dag för att kunna överleva. Man har varit tvungen att gå långa sträckor till sjöar och floder. Detta begränsande områden som man kunde bo på, man bodde vi kusterna runtom i hela världen. Till en början så skapades aldrig behovet av att transportera vatten inlands även fast det redan skapats ett sätt för tusen år sedan som förlorats i medeltiden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Första Systemet ===&lt;br /&gt;
[[File:Pont du gard.jpg|right|thumb|250px|Akvedukten i Pont du Gard]]&lt;br /&gt;
Det var i Romarriket som man först började transportera vatten in i landet. Det var med hjälp av akvedukter som de gjorde detta möjligt samt simpelt.&lt;br /&gt;
En akvedukt är en smal brobyggnad, som med gravitationens inverkan och en fri vattenyta (självfall) har till ändamål att under oförändrad nivå leda ett vattendrag eller en kanal över hinder i form av dalgångar, vägar, järnvägar eller vattendrag. Akvedukter användes särskilt för Stad|städers vattenförsörjning. För att man skulle kunna ha akvedukter som fungerade dygnet runt så var man tvungen att ha tjänstemän. Aquarius var den romerska titeln på den tjänsteman som ansvarade för akveduktens drift, dvs underhåll, kvalitetsövervakning, eventuell förgreningsbyggnad och inte minst bokföring av de inkomster som avtappning till diverse privata hushåll och företag inbringade. Även om akvedukten byggdes med tanke på allmänna intressen blev de ofta införlivade i överklassens lyxliv med privata bad, fiskdammar och fontäner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En akvedukt slutade i en ändstation, terminus, som ofta utformades som en jättelik tank eller övertäckt bassäng, varifrån vattnet leddes ut till fontäner och andra avtappningsställen. Svårigheten att reglera flödet gjorde att stora mängder spilldes vidare direkt ut i avloppen, kloakerna. I närheten av de flesta terminus fanns en monstra, en uppvisningsfontän som visade akveduktens kraft, flöde och gärna på något vis dess upphovsman.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På vägen mellan källa och terminus fanns olika konstruktioner för att bromsa flödet så att slammet kunde sjunka till botten och avskiljas och andra byggnader för att förenkla underhållet. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Av de romerska vattenledningarna i provinserna finns många betydande lämningar, till exempel den cirka 55 meter höga Pont du Gard vid Nîmes och den av Trajanus byggda akvedukten i Segovia i Spanien. Även under medeltiden uppfördes i Tyskland akvedukter efter romerskt system. &lt;br /&gt;
{|&lt;br /&gt;
|[[Fil:AcueductoSegovia04.JPG|miniatyr|250px|Segoviaakvedukten|Akvedukten i Segovia, Spanien.]]&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
Avloppssystem utvecklades redan under antiken. Antikens Rom hade ett välordnat kloaksystem, varav lämningar ännu återstår i den berömda Cloaca Maxima, som anlades omkring 600 f. Kr. Även i Alexandria, Jerusalem och Kartago fanns under städernas storhetstid omfattande kloakanläggningar. Ganska långt fram i tiden förekom avancerade avloppssystem, i Visby anlades som i andra medeltida städer på kontinenten ett avloppssystem i mitten av 1200-talet.&lt;br /&gt;
[[File:Ostia-Toilets.JPG|thumb|Ancient Roman latrines]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillgången till att kunna transportera vatten ändrade människans världssyn på ett sätt som man inte tidigare kunnat se ur.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Edvin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35832</id>
		<title>Vatten och avlopp - Samhälle</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35832"/>
		<updated>2016-05-02T08:27:35Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Edvin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Behovet av vatten i samhället har funnits ända sen vi först skapade grupper som sedan ledde till samhällen, vi behöver färskt och rent vatten varje dag för att kunna överleva. Man har varit tvungen att gå långa sträckor till sjöar och floder. Detta begränsande områden som man kunde bo på, man bodde vi kusterna runtom i hela världen. Till en början så skapades aldrig behovet av att transportera vatten inlands även fast det redan skapats ett sätt för tusen år sedan som förlorats i medeltiden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Första Systemet ===&lt;br /&gt;
[[File:Pont du gard.jpg|right|thumb|250px|Akvedukten i Pont du Gard]]&lt;br /&gt;
Det var i Romarriket som man först började transportera vatten in i landet. Det var med hjälp av akvedukter som de gjorde detta möjligt samt simpelt.&lt;br /&gt;
En akvedukt är en smal brobyggnad, som med gravitationens inverkan och en fri vattenyta (självfall) har till ändamål att under oförändrad nivå leda ett vattendrag eller en kanal över hinder i form av dalgångar, vägar, järnvägar eller vattendrag. Akvedukter användes särskilt för Stad|städers vattenförsörjning. För att man skulle kunna ha akvedukter som fungerade dygnet runt så var man tvungen att ha tjänstemän. Aquarius var den romerska titeln på den tjänsteman som ansvarade för akveduktens drift, dvs underhåll, kvalitetsövervakning, eventuell förgreningsbyggnad och inte minst bokföring av de inkomster som avtappning till diverse privata hushåll och företag inbringade. Även om akvedukten byggdes med tanke på allmänna intressen blev de ofta införlivade i överklassens lyxliv med privata bad, fiskdammar och fontäner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En akvedukt slutade i en ändstation, terminus, som ofta utformades som en jättelik tank eller övertäckt bassäng, varifrån vattnet leddes ut till fontäner och andra avtappningsställen. Svårigheten att reglera flödet gjorde att stora mängder spilldes vidare direkt ut i avloppen, kloakerna. I närheten av de flesta terminus fanns en monstra, en uppvisningsfontän som visade akveduktens kraft, flöde och gärna på något vis dess upphovsman.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På vägen mellan källa och terminus fanns olika konstruktioner för att bromsa flödet så att slammet kunde sjunka till botten och avskiljas och andra byggnader för att förenkla underhållet. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Av de romerska vattenledningarna i provinserna finns många betydande lämningar, till exempel den cirka 55 meter höga Pont du Gard vid Nîmes och den av Trajanus byggda akvedukten i Segovia i Spanien. Även under medeltiden uppfördes i Tyskland akvedukter efter romerskt system. &lt;br /&gt;
{|&lt;br /&gt;
|[[Fil:AcueductoSegovia04.JPG|miniatyr|250px|Segoviaakvedukten|Akvedukten i Segovia, Spanien.]]&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
Avloppssystem utvecklades redan under antiken. Antikens Rom hade ett välordnat kloaksystem, varav lämningar ännu återstår i den berömda Cloaca Maxima, som anlades omkring 600 f. Kr. Även i Alexandria, Jerusalem och Kartago fanns under städernas storhetstid omfattande kloakanläggningar. Ganska långt fram i tiden förekom avancerade avloppssystem, i Visby anlades som i andra medeltida städer på kontinenten ett avloppssystem i mitten av 1200-talet.&lt;br /&gt;
[[File:Ostia-Toilets.JPG|thumb|Ancient Roman latrines]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tillgången till att kunna transportera vatten&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Edvin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35748</id>
		<title>Vatten och avlopp - Samhälle</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35748"/>
		<updated>2016-04-25T09:31:53Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Edvin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Behovet av vatten i samhället har funnits ända sen vi först skapade grupper som sedan ledde till samhällen, vi behöver färskt och rent vatten varje dag för att kunna överleva. Man har varit tvungen att gå långa sträckor till sjöar och floder. Detta begränsande områden som man kunde bo på, man bodde vi kusterna runtom i hela världen. Till en början så skapades aldrig behovet av att transportera vatten inlands även fast det redan skapats ett sätt för tusen år sedan som förlorats i medeltiden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Första Systemet ===&lt;br /&gt;
[[File:Pont du gard.jpg|right|thumb|250px|Akvedukten i Pont du Gard]]&lt;br /&gt;
Det var i Romarriket som man först började transportera vatten in i landet. Det var med hjälp av akvedukter som de gjorde detta möjligt samt simpelt.&lt;br /&gt;
En akvedukt är en smal brobyggnad, som med gravitationens inverkan och en fri vattenyta (självfall) har till ändamål att under oförändrad nivå leda ett vattendrag eller en kanal över hinder i form av dalgångar, vägar, järnvägar eller vattendrag. Akvedukter användes särskilt för Stad|städers vattenförsörjning. För att man skulle kunna ha akvedukter som fungerade dygnet runt så var man tvungen att ha tjänstemän. Aquarius var den romerska titeln på den tjänsteman som ansvarade för akveduktens drift, dvs underhåll, kvalitetsövervakning, eventuell förgreningsbyggnad och inte minst bokföring av de inkomster som avtappning till diverse privata hushåll och företag inbringade. Även om akvedukten byggdes med tanke på allmänna intressen blev de ofta införlivade i överklassens lyxliv med privata bad, fiskdammar och fontäner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En akvedukt slutade i en ändstation, terminus, som ofta utformades som en jättelik tank eller övertäckt bassäng, varifrån vattnet leddes ut till fontäner och andra avtappningsställen. Svårigheten att reglera flödet gjorde att stora mängder spilldes vidare direkt ut i avloppen, kloakerna. I närheten av de flesta terminus fanns en monstra, en uppvisningsfontän som visade akveduktens kraft, flöde och gärna på något vis dess upphovsman.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På vägen mellan källa och terminus fanns olika konstruktioner för att bromsa flödet så att slammet kunde sjunka till botten och avskiljas och andra byggnader för att förenkla underhållet. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Av de romerska vattenledningarna i provinserna finns många betydande lämningar, till exempel den cirka 55 meter höga Pont du Gard vid Nîmes och den av Trajanus byggda akvedukten i Segovia i Spanien. Även under medeltiden uppfördes i Tyskland akvedukter efter romerskt system. &lt;br /&gt;
{|&lt;br /&gt;
|[[Fil:AcueductoSegovia04.JPG|miniatyr|250px|Segoviaakvedukten|Akvedukten i Segovia, Spanien.]]&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
Avloppssystem utvecklades redan under antiken. Antikens Rom hade ett välordnat kloaksystem, varav lämningar ännu återstår i den berömda Cloaca Maxima, som anlades omkring 600 f. Kr. Även i Alexandria, Jerusalem och Kartago fanns under städernas storhetstid omfattande kloakanläggningar. Ganska långt fram i tiden förekom avancerade avloppssystem, i Visby anlades som i andra medeltida städer på kontinenten ett avloppssystem i mitten av 1200-talet.&lt;br /&gt;
[[File:Ostia-Toilets.JPG|thumb|Ancient Roman latrines]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Edvin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35740</id>
		<title>Vatten och avlopp - Samhälle</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35740"/>
		<updated>2016-04-25T09:24:22Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Edvin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Behovet av vatten i samhället har funnits ända sen vi först skapade grupper som sedan ledde till samhällen, vi behöver färskt och rent vatten varje dag för att kunna överleva. Man har varit tvungen att gå långa sträckor till sjöar och floder. Detta begränsande områden som man kunde bo på, man bodde vi kusterna runtom i hela världen. Till en början så skapades aldrig behovet av att transportera vatten inlands även fast det redan skapats ett sätt för tusen år sedan som förlorats i medeltiden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Första Systemet ===&lt;br /&gt;
[[File:Pont du gard.jpg|right|thumb|250px|Akvedukten i Pont du Gard]]&lt;br /&gt;
Det var i Romarriket som man först började transportera vatten in i landet. Det var med hjälp av akvedukter som de gjorde detta möjligt samt simpelt.&lt;br /&gt;
En akvedukt är en smal brobyggnad, som med gravitationens inverkan och en fri vattenyta (självfall) har till ändamål att under oförändrad nivå leda ett vattendrag eller en kanal över hinder i form av dalgångar, vägar, järnvägar eller vattendrag. Akvedukter användes särskilt för Stad|städers vattenförsörjning. För att man skulle kunna ha akvedukter som fungerade dygnet runt så var man tvungen att ha tjänstemän. Aquarius var den romerska titeln på den tjänsteman som ansvarade för akveduktens drift, dvs underhåll, kvalitetsövervakning, eventuell förgreningsbyggnad och inte minst bokföring av de inkomster som avtappning till diverse privata hushåll och företag inbringade. Även om akvedukten byggdes med tanke på allmänna intressen blev de ofta införlivade i överklassens lyxliv med privata bad, fiskdammar och fontäner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En akvedukt slutade i en ändstation, terminus, som ofta utformades som en jättelik tank eller övertäckt bassäng, varifrån vattnet leddes ut till fontäner och andra avtappningsställen. Svårigheten att reglera flödet gjorde att stora mängder spilldes vidare direkt ut i avloppen, kloakerna. I närheten av de flesta &amp;quot;terminus&amp;quot; fanns en &amp;quot;monstra&amp;quot;, en uppvisningsfontän (jämför med &amp;quot;demonstrera&amp;quot;) som visade akveduktens kraft, flöde och gärna på något vis dess upphovsman.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På vägen mellan källa och terminus fanns olika konstruktioner för att bromsa flödet så att slammet kunde sjunka till botten och avskiljas och andra byggnader för att förenkla underhållet. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Av de romerska vattenledningarna i provinserna finns många betydande lämningar, till exempel den cirka 55 meter höga Pont du Gard vid Nîmes och den av Trajanus byggda akvedukten i Segovia i Spanien. Även under medeltiden uppfördes i Tyskland akvedukter efter romerskt system. &lt;br /&gt;
{|&lt;br /&gt;
|[[Fil:AcueductoSegovia04.JPG|miniatyr|250px|Segoviaakvedukten|Akvedukten i Segovia, Spanien.]]&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
Avloppssystem utvecklades redan under antiken. Antikens Rom hade ett välordnat kloaksystem, varav lämningar ännu återstår i den berömda Cloaca Maxima, som anlades omkring 600 f. Kr. Även i Alexandria, Jerusalem och Kartago fanns under städernas storhetstid omfattande kloakanläggningar. Ganska långt fram i tiden förekom avancerade avloppssystem, i Visby anlades som i andra medeltida städer på kontinenten ett avloppssystem i mitten av 1200-talet.&lt;br /&gt;
[[File:Ostia-Toilets.JPG|thumb|Ancient Roman latrines]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Edvin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35738</id>
		<title>Vatten och avlopp - Samhälle</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35738"/>
		<updated>2016-04-25T09:23:04Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Edvin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
Behovet av vatten i samhället har funnits ända sen vi först skapade grupper som sedan ledde till samhällen, vi behöver färskt och rent vatten varje dag för att kunna överleva. Man har varit tvungen att gå långa sträckor till sjöar och floder. Detta begränsande områden som man kunde bo på, man bodde vi kusterna runtom i hela världen. Till en början så skapades aldrig behovet av att transportera vatten inlands även fast det redan skapats ett sätt för tusen år sedan som förlorats i medeltiden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Första Systemet ===&lt;br /&gt;
[[File:Pont du gard.jpg|right|thumb|250px|Akvedukten i Pont du Gard]]&lt;br /&gt;
Det var i Romarriket som man först började transportera vatten in i landet. Det var med hjälp av akvedukter som de gjorde detta möjligt samt simpelt.&lt;br /&gt;
En akvedukt är en smal brobyggnad, som med gravitationens inverkan och en fri vattenyta (självfall) har till ändamål att under oförändrad nivå leda ett vattendrag eller en kanal över hinder i form av dalgångar, vägar, järnvägar eller vattendrag. Akvedukter användes särskilt för Stad|städers vattenförsörjning. För att man skulle kunna ha akvedukter som fungerade dygnet runt så var man tvungen att ha tjänstemän. Aquarius var den romerska titeln på den tjänsteman som ansvarade för akveduktens drift, dvs underhåll, kvalitetsövervakning, eventuell förgreningsbyggnad och inte minst bokföring av de inkomster som avtappning till diverse privata hushåll och företag inbringade. Även om akvedukten byggdes med tanke på allmänna intressen blev de ofta införlivade i överklassens lyxliv med privata bad, fiskdammar och fontäner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En akvedukt slutade i en ändstation, terminus, som ofta utformades som en jättelik tank eller övertäckt bassäng, varifrån vattnet leddes ut till fontäner och andra avtappningsställen. Svårigheten att reglera flödet gjorde att stora mängder spilldes vidare direkt ut i avloppen, kloakerna. I närheten av de flesta &amp;quot;terminus&amp;quot; fanns en &amp;quot;monstra&amp;quot;, en uppvisningsfontän (jämför med &amp;quot;demonstrera&amp;quot;) som visade akveduktens kraft, flöde och gärna på något vis dess upphovsman.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På vägen mellan källa och terminus fanns olika konstruktioner för att bromsa flödet så att slammet kunde sjunka till botten och avskiljas och andra byggnader för att förenkla underhållet. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Av de romerska vattenledningarna i provinserna finns många betydande lämningar, till exempel den cirka 55 meter höga Pont du Gard vid Nîmes och den av Trajanus byggda akvedukten i Segovia i Spanien. Även under medeltiden uppfördes i Tyskland akvedukter efter romerskt system. &lt;br /&gt;
{|&lt;br /&gt;
|[[Fil:AcueductoSegovia04.JPG|miniatyr|250px|Segoviaakvedukten|Akvedukten i Segovia, Spanien.]]&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
Avloppssystem utvecklades redan under antiken. Antikens Rom hade ett välordnat kloaksystem, varav lämningar ännu återstår i den berömda Cloaca Maxima, som anlades omkring 600 f. Kr. Även i Alexandria, Jerusalem och Kartago fanns under städernas storhetstid omfattande kloakanläggningar. Ganska långt fram i tiden förekom avancerade avloppssystem, i Visby anlades som i andra medeltida städer på kontinenten ett avloppssystem i mitten av 1200-talet.&lt;br /&gt;
[[File:Ostia-Toilets.JPG|thumb|Ancient Roman latrines]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Edvin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35735</id>
		<title>Vatten och avlopp - Samhälle</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35735"/>
		<updated>2016-04-25T09:20:48Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Edvin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Behovet av vatten i samhället har funnits ända sen vi först skapade grupper som sedan ledde till samhällen, vi behöver färskt och rent vatten varje dag för att kunna överleva. Man har varit tvungen att gå långa sträckor till sjöar och floder. Detta begränsande områden som man kunde bo på, man bodde vi kusterna runtom i hela världen. Till en början så skapades aldrig behovet av att transportera vatten inlands även fast det redan skapats ett sätt för tusen år sedan som förlorats i medeltiden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Första Systemet ===&lt;br /&gt;
[[File:Pont du gard.jpg|right|thumb|250px|Akvedukten i Pont du Gard]]&lt;br /&gt;
Det var i Romarriket som man först började transportera vatten in i landet. Det var med hjälp av akvedukter som de gjorde detta möjligt samt simpelt.&lt;br /&gt;
En akvedukt är en smal brobyggnad, som med gravitationens inverkan och en fri vattenyta (självfall) har till ändamål att under oförändrad nivå leda ett vattendrag eller en kanal över hinder i form av dalgångar, vägar, järnvägar eller vattendrag. Akvedukter användes särskilt för Stad|städers vattenförsörjning. För att man skulle kunna ha akvedukter som fungerade dygnet runt så var man tvungen att ha tjänstemän. Aquarius var den romerska titeln på den tjänsteman som ansvarade för akveduktens drift, dvs underhåll, kvalitetsövervakning, eventuell förgreningsbyggnad och inte minst bokföring av de inkomster som avtappning till diverse privata hushåll och företag inbringade. Även om akvedukten byggdes med tanke på allmänna intressen blev de ofta införlivade i överklassens lyxliv med privata bad, fiskdammar och fontäner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En akvedukt slutade i en ändstation, terminus, som ofta utformades som en jättelik tank eller övertäckt bassäng, varifrån vattnet leddes ut till fontäner och andra avtappningsställen. Svårigheten att reglera flödet gjorde att stora mängder spilldes vidare direkt ut i avloppen, kloakerna. I närheten av de flesta &amp;quot;terminus&amp;quot; fanns en &amp;quot;monstra&amp;quot;, en uppvisningsfontän (jämför med &amp;quot;demonstrera&amp;quot;) som visade akveduktens kraft, flöde och gärna på något vis dess upphovsman.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På vägen mellan källa och terminus fanns olika konstruktioner för att bromsa flödet så att slammet kunde sjunka till botten och avskiljas och andra byggnader för att förenkla underhållet. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Av de romerska vattenledningarna i provinserna finns många betydande lämningar, till exempel den cirka 55 meter höga Pont du Gard vid Nîmes och den av Trajanus byggda akvedukten i Segovia i Spanien. Även under medeltiden uppfördes i Tyskland akvedukter efter romerskt system. &lt;br /&gt;
{|&lt;br /&gt;
|[[Fil:AcueductoSegovia04.JPG|miniatyr|250px|Segoviaakvedukten|Akvedukten i Segovia, Spanien.]]&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
Avloppssystem utvecklades redan under antiken. Antikens Rom hade ett välordnat kloaksystem, varav lämningar ännu återstår i den berömda Cloaca Maxima, som anlades omkring 600 f. Kr. Även i Alexandria, Jerusalem och Kartago fanns under städernas storhetstid omfattande kloakanläggningar. Ganska långt fram i tiden förekom avancerade avloppssystem, i Visby anlades som i andra medeltida städer på kontinenten ett avloppssystem i mitten av 1200-talet.&lt;br /&gt;
[[File:Ostia-Toilets.JPG|thumb|Ancient Roman latrines]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Edvin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35734</id>
		<title>Vatten och avlopp - Samhälle</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35734"/>
		<updated>2016-04-25T09:19:45Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Edvin: /* Första Systemet */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Behovet av vatten i samhället har funnits ända sen vi först skapade grupper som sedan ledde till samhällen, vi behöver färskt och rent vatten varje dag för att kunna överleva. Man har varit tvungen att gå långa sträckor till sjöar och floder. Detta begränsande områden som man kunde bo på, man bodde vi kusterna runtom i hela världen. Till en början så skapades aldrig behovet av att transportera vatten inlands även fast det redan skapats ett sätt för tusen år sedan som förlorats i medeltiden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Första Systemet ===&lt;br /&gt;
[[File:Pont du gard.jpg|right|thumb|250px|Akvedukten i Pont du Gard]]&lt;br /&gt;
Det var i Romarriket som man först började transportera vatten in i landet. Det var med hjälp av akvedukter som de gjorde detta möjligt samt simpelt.&lt;br /&gt;
En akvedukt är en smal brobyggnad, som med gravitationens inverkan och en fri vattenyta (självfall) har till ändamål att under oförändrad nivå leda ett vattendrag eller en kanal över hinder i form av dalgångar, vägar, järnvägar eller vattendrag. Akvedukter användes särskilt för Stad|städers vattenförsörjning. För att man skulle kunna ha akvedukter som fungerade dygnet runt så var man tvungen att ha tjänstemän. Aquarius var den romerska titeln på den tjänsteman som ansvarade för akveduktens drift, dvs underhåll, kvalitetsövervakning, eventuell förgreningsbyggnad och inte minst bokföring av de inkomster som avtappning till diverse privata hushåll och företag inbringade. Även om akvedukten byggdes med tanke på allmänna intressen blev de ofta införlivade i överklassens lyxliv med privata bad, fiskdammar och fontäner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En akvedukt slutade i en ändstation, terminus, som ofta utformades som en jättelik tank eller övertäckt bassäng, varifrån vattnet leddes ut till fontäner och andra avtappningsställen. Svårigheten att reglera flödet gjorde att stora mängder spilldes vidare direkt ut i avloppen, kloakerna. I närheten av de flesta &amp;quot;terminus&amp;quot; fanns en &amp;quot;monstra&amp;quot;, en uppvisningsfontän (jämför med &amp;quot;demonstrera&amp;quot;) som visade akveduktens kraft, flöde och gärna på något vis dess upphovsman.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På vägen mellan källa och terminus fanns olika konstruktioner för att bromsa flödet så att slammet kunde sjunka till botten och avskiljas och andra byggnader för att förenkla underhållet. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Av de romerska vattenledningarna i provinserna finns många betydande lämningar, till exempel den cirka 55 meter höga Pont du Gard vid Nîmes och den av Trajanus byggda akvedukten i Segovia i Spanien. Även under medeltiden uppfördes i Tyskland akvedukter efter romerskt system. &lt;br /&gt;
{|&lt;br /&gt;
|[[Fil:AcueductoSegovia04.JPG|miniatyr|250px|Segoviaakvedukten|Akvedukten i Segovia, Spanien.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Avloppssystem utvecklades redan under antiken. Antikens Rom hade ett välordnat kloaksystem, varav lämningar ännu återstår i den berömda Cloaca Maxima, som anlades omkring 600 f. Kr. Även i Alexandria, Jerusalem och Kartago fanns under städernas storhetstid omfattande kloakanläggningar. Ganska långt fram i tiden förekom avancerade avloppssystem, i Visby anlades som i andra medeltida städer på kontinenten ett avloppssystem i mitten av 1200-talet.&lt;br /&gt;
[[File:Ostia-Toilets.JPG|thumb|Ancient Roman latrines]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Edvin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35733</id>
		<title>Vatten och avlopp - Samhälle</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35733"/>
		<updated>2016-04-25T09:18:39Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Edvin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Behovet av vatten i samhället har funnits ända sen vi först skapade grupper som sedan ledde till samhällen, vi behöver färskt och rent vatten varje dag för att kunna överleva. Man har varit tvungen att gå långa sträckor till sjöar och floder. Detta begränsande områden som man kunde bo på, man bodde vi kusterna runtom i hela världen. Till en början så skapades aldrig behovet av att transportera vatten inlands även fast det redan skapats ett sätt för tusen år sedan som förlorats i medeltiden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Första Systemet ===&lt;br /&gt;
[[File:Pont du gard.jpg|right|thumb|250px|Akvedukten i Pont du Gard]]&lt;br /&gt;
Det var i Romarriket som man först började transportera vatten in i landet. Det var med hjälp av akvedukter som de gjorde detta möjligt samt simpelt.&lt;br /&gt;
En akvedukt är en smal brobyggnad, som med gravitationens inverkan och en fri vattenyta (självfall) har till ändamål att under oförändrad nivå leda ett vattendrag eller en kanal över hinder i form av dalgångar, vägar, järnvägar eller vattendrag. Akvedukter användes särskilt för Stad|städers vattenförsörjning. För att man skulle kunna ha akvedukter som fungerade dygnet runt så var man tvungen att ha tjänstemän. Aquarius var den romerska titeln på den tjänsteman som ansvarade för akveduktens drift, dvs underhåll, kvalitetsövervakning, eventuell förgreningsbyggnad och inte minst bokföring av de inkomster som avtappning till diverse privata hushåll och företag inbringade. Även om akvedukten byggdes med tanke på allmänna intressen blev de ofta införlivade i överklassens lyxliv med privata bad, fiskdammar och fontäner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En akvedukt slutade i en ändstation, terminus, som ofta utformades som en jättelik tank eller övertäckt bassäng, varifrån vattnet leddes ut till fontäner och andra avtappningsställen. Svårigheten att reglera flödet gjorde att stora mängder spilldes vidare direkt ut i avloppen, kloakerna. I närheten av de flesta &amp;quot;terminus&amp;quot; fanns en &amp;quot;monstra&amp;quot;, en uppvisningsfontän (jämför med &amp;quot;demonstrera&amp;quot;) som visade akveduktens kraft, flöde och gärna på något vis dess upphovsman.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På vägen mellan källa och terminus fanns olika konstruktioner för att bromsa flödet så att slammet kunde sjunka till botten och avskiljas och andra byggnader för att förenkla underhållet. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Av de romerska vattenledningarna i provinserna finns många betydande lämningar, till exempel den cirka 55 meter höga [[Pont du Gard]] vid [[Nîmes]] och den av [[Trajanus]] byggda akvedukten i [[Segovia]] i [[Spanien]]. Även under [[medeltiden]] uppfördes i [[Tyskland]] akvedukter efter romerskt system. &lt;br /&gt;
{|&lt;br /&gt;
|[[Fil:AcueductoSegovia04.JPG|miniatyr|250px|Segoviaakvedukten|Akvedukten i Segovia, Spanien.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Avloppssystem utvecklades redan under antiken. Antikens Rom hade ett välordnat kloaksystem, varav lämningar ännu återstår i den berömda Cloaca Maxima, som anlades omkring 600 f. Kr. Även i Alexandria, Jerusalem och Kartago fanns under städernas storhetstid omfattande kloakanläggningar. Ganska långt fram i tiden förekom avancerade avloppssystem, i Visby anlades som i andra medeltida städer på kontinenten ett avloppssystem i mitten av 1200-talet.&lt;br /&gt;
[[File:Ostia-Toilets.JPG|thumb|Ancient Roman latrines]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Edvin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35732</id>
		<title>Vatten och avlopp - Samhälle</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35732"/>
		<updated>2016-04-25T09:17:30Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Edvin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Behovet av vatten i samhället har funnits ända sen vi först skapade grupper som sedan ledde till samhällen, vi behöver färskt och rent vatten varje dag för att kunna överleva. Man har varit tvungen att gå långa sträckor till sjöar och floder. Detta begränsande områden som man kunde bo på, man bodde vi kusterna runtom i hela världen. Till en början så skapades aldrig behovet av att transportera vatten inlands även fast det redan skapats ett sätt för tusen år sedan som förlorats i medeltiden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Första Systemet ===&lt;br /&gt;
[[File:Pont du gard.jpg|right|thumb|250px|Akvedukten i Pont du Gard]]&lt;br /&gt;
Det var i Romarriket som man först började transportera vatten in i landet. Det var med hjälp av akvedukter som de gjorde detta möjligt samt simpelt.&lt;br /&gt;
En akvedukt är en smal brobyggnad, som med gravitationens inverkan och en fri vattenyta (självfall) har till ändamål att under oförändrad nivå leda ett vattendrag eller en kanal över hinder i form av dalgångar, vägar, järnvägar eller vattendrag. Akvedukter användes särskilt för Stad|städers vattenförsörjning. För att man skulle kunna ha akvedukter som fungerade dygnet runt så var man tvungen att ha tjänstemän. Aquarius var den romerska titeln på den tjänsteman som ansvarade för akveduktens drift, dvs underhåll, kvalitetsövervakning, eventuell förgreningsbyggnad och inte minst bokföring av de inkomster som avtappning till diverse privata hushåll och företag inbringade. Även om akvedukten byggdes med tanke på allmänna intressen blev de ofta införlivade i överklassens lyxliv med privata bad, fiskdammar och fontäner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En akvedukt slutade i en ändstation, terminus, som ofta utformades som en jättelik tank eller övertäckt bassäng, varifrån vattnet leddes ut till fontäner och andra avtappningsställen. Svårigheten att reglera flödet gjorde att stora mängder spilldes vidare direkt ut i avloppen, kloakerna. I närheten av de flesta &amp;quot;terminus&amp;quot; fanns en &amp;quot;monstra&amp;quot;, en uppvisningsfontän (jämför med &amp;quot;demonstrera&amp;quot;) som visade akveduktens kraft, flöde och gärna på något vis dess upphovsman.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På vägen mellan källa och terminus fanns olika konstruktioner för att bromsa flödet så att slammet kunde sjunka till botten och avskiljas och andra byggnader för att förenkla underhållet. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Av de romerska vattenledningarna i provinserna finns många betydande lämningar, till exempel den cirka 55 meter höga [[Pont du Gard]] vid [[Nîmes]] och den av [[Trajanus]] byggda akvedukten i [[Segovia]] i [[Spanien]]. Även under [[medeltiden]] uppfördes i [[Tyskland]] akvedukter efter romerskt system. &lt;br /&gt;
{|&lt;br /&gt;
|[[Fil:AcueductoSegovia04.JPG|miniatyr|250px|[[Segoviaakvedukten|Akvedukten i Segovia]], [[Spanien]].]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Avloppssystem utvecklades redan under antiken. Antikens Rom hade ett välordnat kloaksystem, varav lämningar ännu återstår i den berömda Cloaca Maxima, som anlades omkring 600 f. Kr. Även i Alexandria, Jerusalem och Kartago fanns under städernas storhetstid omfattande kloakanläggningar. Ganska långt fram i tiden förekom avancerade avloppssystem, i Visby anlades som i andra medeltida städer på kontinenten ett avloppssystem i mitten av 1200-talet.&lt;br /&gt;
[[File:Ostia-Toilets.JPG|thumb|Ancient Roman latrines]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Edvin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35731</id>
		<title>Vatten och avlopp - Samhälle</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35731"/>
		<updated>2016-04-25T09:16:49Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Edvin: /* Första Systemet */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Behovet av vatten i samhället har funnits ända sen vi först skapade grupper som sedan ledde till samhällen, vi behöver färskt och rent vatten varje dag för att kunna överleva. Man har varit tvungen att gå långa sträckor till sjöar och floder. Detta begränsande områden som man kunde bo på, man bodde vi kusterna runtom i hela världen. Till en början så skapades aldrig behovet av att transportera vatten inlands även fast det redan skapats ett sätt för tusen år sedan som förlorats i medeltiden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Första Systemet ===&lt;br /&gt;
[[File:Pont du gard.jpg|right|thumb|250px|Akvedukten i Pont du Gard]]&lt;br /&gt;
Det var i Romarriket som man först började transportera vatten in i landet. Det var med hjälp av akvedukter som de gjorde detta möjligt samt simpelt.&lt;br /&gt;
En akvedukt är en smal brobyggnad, som med gravitationens inverkan och en fri vattenyta (självfall) har till ändamål att under oförändrad nivå leda ett vattendrag eller en kanal över hinder i form av dalgångar, vägar, järnvägar eller vattendrag. Akvedukter användes särskilt för Stad|städers vattenförsörjning. För att man skulle kunna ha akvedukter som fungerade dygnet runt så var man tvungen att ha tjänstemän. Aquarius var den romerska titeln på den tjänsteman som ansvarade för akveduktens drift, dvs underhåll, kvalitetsövervakning, eventuell förgreningsbyggnad och inte minst bokföring av de inkomster som avtappning till diverse privata hushåll och företag inbringade. Även om akvedukten byggdes med tanke på allmänna intressen blev de ofta införlivade i överklassens lyxliv med privata bad, fiskdammar och fontäner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En akvedukt slutade i en ändstation, terminus, som ofta utformades som en jättelik tank eller övertäckt bassäng, varifrån vattnet leddes ut till fontäner och andra avtappningsställen. Svårigheten att reglera flödet gjorde att stora mängder spilldes vidare direkt ut i avloppen, kloakerna. I närheten av de flesta &amp;quot;terminus&amp;quot; fanns en &amp;quot;monstra&amp;quot;, en uppvisningsfontän (jämför med &amp;quot;demonstrera&amp;quot;) som visade akveduktens kraft, flöde och gärna på något vis dess upphovsman.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På vägen mellan källa och terminus fanns olika konstruktioner för att bromsa flödet så att slammet kunde sjunka till botten och avskiljas och andra byggnader för att förenkla underhållet. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Av de romerska vattenledningarna i provinserna finns många betydande lämningar, till exempel den cirka 55 meter höga [[Pont du Gard]] vid [[Nîmes]] och den av [[Trajanus]] byggda akvedukten i [[Segovia]] i [[Spanien]]. Även under [[medeltiden]] uppfördes i [[Tyskland]] akvedukter efter romerskt system. &lt;br /&gt;
{|&lt;br /&gt;
|[[Fil:AcueductoSegovia04.JPG|miniatyr|250px|[[Segoviaakvedukten|Akvedukten i Segovia]], [[Spanien]].]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Avloppssystem utvecklades redan under antiken. Antikens Rom hade ett välordnat kloaksystem, varav lämningar ännu återstår i den berömda Cloaca Maxima, som anlades omkring 600 f. Kr. Även i Alexandria, Jerusalem och Kartago fanns under städernas storhetstid omfattande kloakanläggningar. Ganska långt fram i tiden förekom avancerade avloppssystem, i Visby anlades som i andra medeltida städer på kontinenten ett avloppssystem i mitten av 1200-talet.&lt;br /&gt;
[[File:Ostia-Toilets.JPG|thumb|Ancient Roman latrines]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Edvin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35730</id>
		<title>Vatten och avlopp - Samhälle</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35730"/>
		<updated>2016-04-25T09:02:46Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Edvin: /* Första Systemet */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Behovet av vatten i samhället har funnits ända sen vi först skapade grupper som sedan ledde till samhällen, vi behöver färskt och rent vatten varje dag för att kunna överleva. Man har varit tvungen att gå långa sträckor till sjöar och floder. Detta begränsande områden som man kunde bo på, man bodde vi kusterna runtom i hela världen. Till en början så skapades aldrig behovet av att transportera vatten inlands även fast det redan skapats ett sätt för tusen år sedan som förlorats i medeltiden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Första Systemet ===&lt;br /&gt;
[[File:Pont du gard.jpg|right|thumb|250px|Akvedukten i Pont du Gard]]&lt;br /&gt;
Det var i Romarriket som man först började transportera vatten in i landet. Det var med hjälp av akvedukter som de gjorde detta möjligt samt simpelt.&lt;br /&gt;
En akvedukt är en smal brobyggnad, som med gravitationens inverkan och en fri vattenyta (självfall) har till ändamål att under oförändrad nivå leda ett vattendrag eller en kanal över hinder i form av dalgångar, vägar, järnvägar eller vattendrag. Akvedukter användes särskilt för Stad|städers vattenförsörjning. För att man skulle kunna ha akvedukter som fungerade dygnet runt så var man tvungen att ha tjänstemän. Aquarius var den romerska titeln på den tjänsteman som ansvarade för akveduktens drift, dvs underhåll, kvalitetsövervakning, eventuell förgreningsbyggnad och inte minst bokföring av de inkomster som avtappning till diverse privata hushåll och företag inbringade. Även om akvedukten byggdes med tanke på allmänna intressen blev de ofta införlivade i överklassens lyxliv med privata bad, fiskdammar och fontäner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En akvedukt slutade i en ändstation, terminus, som ofta utformades som en jättelik tank eller övertäckt bassäng, varifrån vattnet leddes ut till fontäner och andra avtappningsställen. Svårigheten att reglera flödet gjorde att stora mängder spilldes vidare direkt ut i avloppen, kloakerna. I närheten av de flesta &amp;quot;terminus&amp;quot; fanns en &amp;quot;monstra&amp;quot;, en uppvisningsfontän (jämför med &amp;quot;demonstrera&amp;quot;) som visade akveduktens kraft, flöde och gärna på något vis dess upphovsman.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Avloppssystem utvecklades redan under antiken. Antikens Rom hade ett välordnat kloaksystem, varav lämningar ännu återstår i den berömda Cloaca Maxima, som anlades omkring 600 f. Kr. Även i Alexandria, Jerusalem och Kartago fanns under städernas storhetstid omfattande kloakanläggningar. Ganska långt fram i tiden förekom avancerade avloppssystem, i Visby anlades som i andra medeltida städer på kontinenten ett avloppssystem i mitten av 1200-talet.&lt;br /&gt;
[[File:Ostia-Toilets.JPG|thumb|Ancient Roman latrines]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Edvin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35723</id>
		<title>Vatten och avlopp - Samhälle</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35723"/>
		<updated>2016-04-25T08:48:18Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Edvin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Behovet av vatten i samhället har funnits ända sen vi först skapade grupper som sedan ledde till samhällen, vi behöver färskt och rent vatten varje dag för att kunna överleva. Man har varit tvungen att gå långa sträckor till sjöar och floder. Detta begränsande områden som man kunde bo på, man bodde vi kusterna runtom i hela världen. Till en början så skapades aldrig behovet av att transportera vatten inlands även fast det redan skapats ett sätt för tusen år sedan som förlorats i medeltiden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Första Systemet ===&lt;br /&gt;
[[File:Pont du gard.jpg|right|thumb|250px|Akvedukten i Pont du Gard]]&lt;br /&gt;
Det var i Romarriket som man först började transportera vatten in i landet. Det var med hjälp av akvedukter som de gjorde detta möjligt samt simpelt.&lt;br /&gt;
En akvedukt är en smal brobyggnad, som med gravitationens inverkan och en fri vattenyta (självfall) har till ändamål att under oförändrad nivå leda ett vattendrag eller en kanal över hinder i form av dalgångar, vägar, järnvägar eller vattendrag. Akvedukter användes särskilt för Stad|städers vattenförsörjning. För att man skulle kunna ha akvedukter som fungerade dygnet runt så var man tvungen att ha tjänstemän. Aquarius var den romerska titeln på den tjänsteman som ansvarade för akveduktens drift, dvs underhåll, kvalitetsövervakning, eventuell förgreningsbyggnad och inte minst bokföring av de inkomster som avtappning till diverse privata hushåll och företag inbringade. Även om akvedukten byggdes med tanke på allmänna intressen blev de ofta införlivade i överklassens lyxliv med privata bad, fiskdammar och fontäner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Avloppssystem utvecklades redan under antiken. Antikens Rom hade ett välordnat kloaksystem, varav lämningar ännu återstår i den berömda Cloaca Maxima, som anlades omkring 600 f. Kr. Även i Alexandria, Jerusalem och Kartago fanns under städernas storhetstid omfattande kloakanläggningar. Ganska långt fram i tiden förekom avancerade avloppssystem, i Visby anlades som i andra medeltida städer på kontinenten ett avloppssystem i mitten av 1200-talet.&lt;br /&gt;
[[File:Ostia-Toilets.JPG|thumb|Ancient Roman latrines]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Edvin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35719</id>
		<title>Vatten och avlopp - Samhälle</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35719"/>
		<updated>2016-04-25T08:42:51Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Edvin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Behovet av vatten i samhället har funnits ända sen vi först skapade grupper som sedan ledde till samhällen, vi behöver färskt och rent vatten varje dag för att kunna överleva. Man har varit tvungen att gå långa sträckor till sjöar och floder. Detta begränsande områden som man kunde bo på, man bodde vi kusterna runtom i hela världen. Till en början så skapades aldrig behovet av att transportera vatten inlands även fast det redan skapats ett sätt för tusen år sedan som förlorats i medeltiden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Pont du gard.jpg|right|thumb|250px|Akvedukten i Pont du Gard]]&lt;br /&gt;
Det var i Romarriket som man först började transportera vatten in i landet. Det var med hjälp av akvedukter som de gjorde detta möjligt samt simpelt.&lt;br /&gt;
En akvedukt är en smal brobyggnad, som med gravitationens inverkan och en fri vattenyta (självfall) har till ändamål att under oförändrad nivå leda ett vattendrag eller en kanal över hinder i form av dalgångar, vägar, järnvägar eller vattendrag. Akvedukter användes särskilt för Stad|städers vattenförsörjning. För att man skulle kunna ha akvedukter som fungerade dygnet runt så var man tvungen att ha tjänstemän. Aquarius var den romerska titeln på den tjänsteman som ansvarade för akveduktens drift, dvs underhåll, kvalitetsövervakning, eventuell förgreningsbyggnad och inte minst bokföring av de inkomster som avtappning till diverse privata hushåll och företag inbringade. Även om akvedukten byggdes med tanke på allmänna intressen blev de ofta införlivade i överklassens lyxliv med privata bad, fiskdammar och fontäner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Avloppssystem utvecklades redan under antiken. Antikens Rom hade ett välordnat kloaksystem, varav lämningar ännu återstår i den berömda Cloaca Maxima, som anlades omkring 600 f. Kr. Även i Alexandria, Jerusalem och Kartago fanns under städernas storhetstid omfattande kloakanläggningar. Ganska långt fram i tiden förekom avancerade avloppssystem, i Visby anlades som i andra medeltida städer på kontinenten ett avloppssystem i mitten av 1200-talet.&lt;br /&gt;
[[File:Ostia-Toilets.JPG|thumb|Ancient Roman latrines]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Edvin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35717</id>
		<title>Vatten och avlopp - Samhälle</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35717"/>
		<updated>2016-04-25T08:36:47Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Edvin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Behovet av vatten i samhället har funnits ända sen vi först skapade grupper som sedan ledde till samhällen, vi behöver färskt och rent vatten varje dag för att kunna överleva. Man har varit tvungen att gå långa sträckor till sjöar och floder. Detta begränsande områden som man kunde bo på, man bodde vi kusterna runtom i hela världen. Till en början så skapades aldrig behovet av att transportera vatten inlands även fast det redan skapats ett sätt för tusen år sedan som förlorats i medeltiden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Pont du gard.jpg|right|thumb|250px|Akvedukten i Pont du Gard]]&lt;br /&gt;
Det var i Romarriket som man först började transportera vatten in i landet. Det var med hjälp av akvedukter som de gjorde detta möjligt samt simpelt.&lt;br /&gt;
En akvedukt är en smal brobyggnad, som med gravitationens inverkan och en fri vattenyta (självfall) har till ändamål att under oförändrad nivå leda ett vattendrag eller en kanal över hinder i form av dalgångar, vägar, järnvägar eller vattendrag. Akvedukter användes särskilt för Stad|städers vattenförsörjning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Avloppssystem utvecklades redan under antiken. Antikens Rom hade ett välordnat kloaksystem, varav lämningar ännu återstår i den berömda Cloaca Maxima, som anlades omkring 600 f. Kr. Även i Alexandria, Jerusalem och Kartago fanns under städernas storhetstid omfattande kloakanläggningar. Ganska långt fram i tiden förekom avancerade avloppssystem, i Visby anlades som i andra medeltida städer på kontinenten ett avloppssystem i mitten av 1200-talet.&lt;br /&gt;
[[File:Ostia-Toilets.JPG|thumb|Ancient Roman latrines]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Edvin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35716</id>
		<title>Vatten och avlopp - Samhälle</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35716"/>
		<updated>2016-04-25T08:36:03Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Edvin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Behovet av vatten i samhället har funnits ända sen vi först skapade grupper som sedan ledde till samhällen, vi behöver färskt och rent vatten varje dag för att kunna överleva. Man har varit tvungen att gå långa sträckor till sjöar och floder. Detta begränsande områden som man kunde bo på, man bodde vi kusterna runtom i hela världen. Till en början så skapades aldrig behovet av att transportera vatten inlands även fast det redan skapats ett sätt för tusen år sedan som förlorats i medeltiden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Pont du gard.jpg|right|thumb|250px|Pont du Gard in France]]&lt;br /&gt;
Det var i Romarriket som man först började transportera vatten in i landet. Det var med hjälp av akvedukter som de gjorde detta möjligt samt simpelt.&lt;br /&gt;
En akvedukt är en smal brobyggnad, som med gravitationens inverkan och en fri vattenyta (självfall) har till ändamål att under oförändrad nivå leda ett vattendrag eller en kanal över hinder i form av dalgångar, vägar, järnvägar eller vattendrag. Akvedukter användes särskilt för Stad|städers vattenförsörjning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Avloppssystem utvecklades redan under antiken. Antikens Rom hade ett välordnat kloaksystem, varav lämningar ännu återstår i den berömda Cloaca Maxima, som anlades omkring 600 f. Kr. Även i Alexandria, Jerusalem och Kartago fanns under städernas storhetstid omfattande kloakanläggningar. Ganska långt fram i tiden förekom avancerade avloppssystem, i Visby anlades som i andra medeltida städer på kontinenten ett avloppssystem i mitten av 1200-talet.&lt;br /&gt;
[[File:Ostia-Toilets.JPG|thumb|Ancient Roman latrines]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Edvin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35715</id>
		<title>Vatten och avlopp - Samhälle</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35715"/>
		<updated>2016-04-25T08:34:46Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Edvin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Behovet av vatten i samhället har funnits ända sen vi först skapade grupper som sedan ledde till samhällen, vi behöver färskt och rent vatten varje dag för att kunna överleva. Man har varit tvungen att gå långa sträckor till sjöar och floder. Detta begränsande områden som man kunde bo på, man bodde vi kusterna runtom i hela världen. Till en början så skapades aldrig behovet av att transportera vatten inlands även fast det redan skapats ett sätt för tusen år sedan som förlorats i medeltiden.&lt;br /&gt;
[[File:Pont du gard.jpg|right|thumb|250px|Pont du Gard in France]]&lt;br /&gt;
Det var i Romarriket som man först började transportera vatten in i landet. Det var med hjälp av akvedukter som de gjorde detta möjligt samt simpelt.&lt;br /&gt;
är en smal brobyggnad, som med gravitationens inverkan och en fri vattenyta (självfall) har till ändamål att under oförändrad nivå leda ett vattendrag eller en kanal över hinder i form av dalgångar, vägar, järnvägar eller vattendrag. Akvedukter användes särskilt för Antiken|antika Stad|städers vattenförsörjning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Avloppssystem utvecklades redan under antiken. Antikens Rom hade ett välordnat kloaksystem, varav lämningar ännu återstår i den berömda Cloaca Maxima, som anlades omkring 600 f. Kr. Även i Alexandria, Jerusalem och Kartago fanns under städernas storhetstid omfattande kloakanläggningar. Ganska långt fram i tiden förekom avancerade avloppssystem, i Visby anlades som i andra medeltida städer på kontinenten ett avloppssystem i mitten av 1200-talet.&lt;br /&gt;
[[File:Ostia-Toilets.JPG|thumb|Ancient Roman latrines]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Edvin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35714</id>
		<title>Vatten och avlopp - Samhälle</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35714"/>
		<updated>2016-04-25T08:34:00Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Edvin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Behovet av vatten i samhället har funnits ända sen vi först skapade grupper som sedan ledde till samhällen, vi behöver färskt och rent vatten varje dag för att kunna överleva. Man har varit tvungen att gå långa sträckor till sjöar och floder. Detta begränsande områden som man kunde bo på, man bodde vi kusterna runtom i hela världen. Till en början så skapades aldrig behovet av att transportera vatten inlands även fast det redan skapats ett sätt för tusen år sedan som förlorats i medeltiden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det var i Romarriket som man först började transportera vatten in i landet. Det var med hjälp av akvedukter som de gjorde detta möjligt samt simpelt. [[File:Pont du gard.jpg|right|thumb|250px|Pont du Gard in France]]&lt;br /&gt;
är en smal brobyggnad, som med gravitationens inverkan och en fri vattenyta (självfall) har till ändamål att under oförändrad nivå leda ett vattendrag eller en kanal över hinder i form av dalgångar, vägar, järnvägar eller vattendrag. Akvedukter användes särskilt för [[Antiken|antika]] [[Stad|städers]] vattenförsörjning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Avloppssystem utvecklades redan under antiken. Antikens Rom hade ett välordnat kloaksystem, varav lämningar ännu återstår i den berömda Cloaca Maxima, som anlades omkring 600 f. Kr. Även i Alexandria, Jerusalem och Kartago fanns under städernas storhetstid omfattande kloakanläggningar. Ganska långt fram i tiden förekom avancerade avloppssystem, i Visby anlades som i andra medeltida städer på kontinenten ett avloppssystem i mitten av 1200-talet.&lt;br /&gt;
[[File:Ostia-Toilets.JPG|thumb|Ancient Roman latrines]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Edvin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35713</id>
		<title>Vatten och avlopp - Samhälle</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35713"/>
		<updated>2016-04-25T08:30:57Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Edvin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Behovet av vatten i samhället har funnits ända sen vi först skapade grupper som sedan ledde till samhällen, vi behöver färskt och rent vatten varje dag för att kunna överleva. Man har varit tvungen att gå långa sträckor till sjöar och floder. Detta begränsande områden som man kunde bo på, man bodde vi kusterna runtom i hela världen. Till en början så skapades aldrig behovet av att transportera vatten inlands även fast det redan skapats ett sätt för tusen år sedan som förlorats i medeltiden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det var i Romarriket som man först började transportera vatten in i landet. Det var med hjälp av akvedukter som de gjorde detta möjligt samt simpelt. [[File:Pont du gard.jpg|right|thumb|250px|Pont du Gard in France]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Avloppssystem utvecklades redan under antiken. Antikens Rom hade ett välordnat kloaksystem, varav lämningar ännu återstår i den berömda Cloaca Maxima, som anlades omkring 600 f. Kr. Även i Alexandria, Jerusalem och Kartago fanns under städernas storhetstid omfattande kloakanläggningar. Ganska långt fram i tiden förekom avancerade avloppssystem, i Visby anlades som i andra medeltida städer på kontinenten ett avloppssystem i mitten av 1200-talet.&lt;br /&gt;
[[File:Ostia-Toilets.JPG|thumb|Ancient Roman latrines]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Edvin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35712</id>
		<title>Vatten och avlopp - Samhälle</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35712"/>
		<updated>2016-04-25T08:29:39Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Edvin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Behovet av vatten i samhället har funnits ända sen vi först skapade grupper som sedan ledde till samhällen, vi behöver färskt och rent vatten varje dag för att kunna överleva. Man har varit tvungen att gå långa sträckor till sjöar och floder. Detta begränsande områden som man kunde bo på, man bodde vi kusterna runtom i hela världen. Till en början så skapades aldrig behovet av att transportera vatten inlands även fast det redan skapats ett sätt för tusen år sedan som förlorats i medeltiden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det var i Romarriket som man först började transportera vatten in i landet. Det var med hjälp av akvedukter som de gjorde detta möjligt samt simpelt. [[File:Pont du gard.jpg|right|thumb|250px|Pont du Gard in France]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Avloppssystem utvecklades redan under antiken. Antikens Rom hade ett välordnat kloaksystem, varav lämningar ännu återstår i den berömda Cloaca Maxima, som anlades omkring 600 f. Kr. Även i Alexandria, Jerusalem och Kartago fanns under städernas storhetstid omfattande kloakanläggningar. Ganska långt fram i tiden förekom avancerade avloppssystem, i Visby anlades som i andra medeltida städer på kontinenten ett avloppssystem i mitten av 1200-talet.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Edvin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35711</id>
		<title>Vatten och avlopp - Samhälle</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35711"/>
		<updated>2016-04-25T08:26:31Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Edvin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Behovet av vatten i samhället har funnits ända sen vi först skapade grupper som sedan ledde till samhällen, vi behöver färskt och rent vatten varje dag för att kunna överleva. Man har varit tvungen att gå långa sträckor till sjöar och floder. Detta begränsande områden som man kunde bo på, man bodde vi kusterna runtom i hela världen. Till en början så skapades aldrig behovet av att transportera vatten inlands även fast det redan skapats ett sätt för tusen år sedan som förlorats i medeltiden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Avloppssystem utvecklades redan under antiken. Antikens Rom hade ett välordnat kloaksystem, varav lämningar ännu återstår i den berömda Cloaca Maxima, som anlades omkring 600 f. Kr. Även i Alexandria, Jerusalem och Kartago fanns under städernas storhetstid omfattande kloakanläggningar. Ganska långt fram i tiden förekom avancerade avloppssystem, i Visby anlades som i andra medeltida städer på kontinenten ett avloppssystem i mitten av 1200-talet. &lt;br /&gt;
[[File:Pont du gard.jpg|right|thumb|250px|Pont du Gard in France]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Edvin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35710</id>
		<title>Vatten och avlopp - Samhälle</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35710"/>
		<updated>2016-04-25T08:25:47Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Edvin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Behovet av vatten i samhället har funnits ända sen vi först skapade grupper som sedan ledde till samhällen, vi behöver färskt och rent vatten varje dag för att kunna överleva. Man har varit tvungen att gå långa sträckor till sjöar och floder. Detta begränsande områden som man kunde bo på, man bodde vi kusterna runtom i hela världen. Till en början så skapades aldrig behovet av att transportera vatten inlands även fast det redan skapats ett sätt för tusen år sedan som förlorats i medeltiden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Avloppssystem utvecklades redan under antiken. Antikens Rom hade ett välordnat kloaksystem, varav lämningar ännu återstår i den berömda Cloaca Maxima, som anlades omkring 600 f. Kr. Även i Alexandria, Jerusalem och Kartago fanns under städernas storhetstid omfattande kloakanläggningar. Ganska långt fram i tiden förekom avancerade avloppssystem, i Visby anlades som i andra medeltida städer på kontinenten ett avloppssystem i mitten av 1200-talet. &lt;br /&gt;
[[File:Pont du gard.jpg|right|thumb|250px|[[Pont du Gard]] in [[France]]]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Edvin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35706</id>
		<title>Vatten och avlopp - Samhälle</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35706"/>
		<updated>2016-04-22T13:14:33Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Edvin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Behovet av vatten i samhället har funnits ända sen vi först skapade grupper som sedan ledde till samhällen, vi behöver färskt och rent vatten varje dag för att kunna överleva. Man har varit tvungen att gå långa sträckor till sjöar och floder. Detta begränsande områden som man kunde bo på, man bodde vi kusterna runtom i hela världen. Till en början så skapades aldrig behovet av att transportera vatten inlands även fast det redan skapats ett sätt för tusen år sedan som förlorats i medeltiden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Avloppssystem utvecklades redan under antiken. Antikens Rom hade ett välordnat kloaksystem, varav lämningar ännu återstår i den berömda Cloaca Maxima, som anlades omkring 600 f. Kr. Även i Alexandria, Jerusalem och Kartago fanns under städernas storhetstid omfattande kloakanläggningar. Ganska långt fram i tiden förekom avancerade avloppssystem, i Visby anlades som i andra medeltida städer på kontinenten ett avloppssystem i mitten av 1200-talet.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Edvin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35704</id>
		<title>Vatten och avlopp - Samhälle</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp_-_Samh%C3%A4lle&amp;diff=35704"/>
		<updated>2016-04-22T12:58:28Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Edvin: Skapade sidan med &amp;#039;Avloppssystem utvecklades redan under antiken. Antikens Rom hade ett välordnat kloaksystem, varav lämningar ännu återstår i den berömda Cloaca Maxima, som anlades omkrin...&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Avloppssystem utvecklades redan under antiken. Antikens Rom hade ett välordnat kloaksystem, varav lämningar ännu återstår i den berömda Cloaca Maxima, som anlades omkring 600 f. Kr. Även i Alexandria, Jerusalem och Kartago fanns under städernas storhetstid omfattande kloakanläggningar.[1] Ganska långt fram i tiden förekom avancerade avloppssystem, i Visby anlades som i andra medeltida städer på kontinenten ett avloppssystem i mitten av 1200-talet.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Edvin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp&amp;diff=35692</id>
		<title>Vatten och avlopp</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp&amp;diff=35692"/>
		<updated>2016-04-22T12:08:50Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Edvin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Edvin, Fredrika &amp;amp; Noah (Rille)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
• [[Vatten och avlopp - Behov]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
• [[Vatten och avlopp - Tekniska Beskrivning]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
• [[Vatten och avlopp - Företag]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
• [[Vatten och avlopp - Samhälle]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Edvin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp&amp;diff=35690</id>
		<title>Vatten och avlopp</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp&amp;diff=35690"/>
		<updated>2016-04-22T12:07:54Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Edvin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Edvin, Fredrika &amp;amp; Noah (Rille)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Vatten och avlopp - Behov]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Vatten och avlopp - Tekniska Beskrivning]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Vatten och avlopp - Företag]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Vatten och avlopp - Samhälle]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Edvin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp&amp;diff=35687</id>
		<title>Vatten och avlopp</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp&amp;diff=35687"/>
		<updated>2016-04-22T12:06:13Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Edvin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Edvin, Fredrika &amp;amp; Noah&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Vatten och avlopp - Behov]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Vatten och avlopp - Tekniska Beskrivning]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Vatten och avlopp - Företag]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Vatten och avlopp - Samhälle]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Edvin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp&amp;diff=35685</id>
		<title>Vatten och avlopp</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp&amp;diff=35685"/>
		<updated>2016-04-22T12:05:45Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Edvin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Edvin, Fredrika &amp;amp; Noah&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 [[Vatten och avlopp - Behov]]&lt;br /&gt;
 [[Vatten och avlopp - Tekniska Beskrivning]]&lt;br /&gt;
 [[Vatten och avlopp - Företag]]&lt;br /&gt;
 [[Vatten och avlopp - Samhälle]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Edvin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp&amp;diff=35684</id>
		<title>Vatten och avlopp</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp&amp;diff=35684"/>
		<updated>2016-04-22T12:05:27Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Edvin: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Edvin, Fredrika &amp;amp; Noah&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Vatten och avlopp - Behov]]&lt;br /&gt;
[[Vatten och avlopp - Tekniska Beskrivning]]&lt;br /&gt;
[[Vatten och avlopp - Företag]]&lt;br /&gt;
[[Vatten och avlopp - Samhälle]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Edvin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp&amp;diff=35682</id>
		<title>Vatten och avlopp</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vatten_och_avlopp&amp;diff=35682"/>
		<updated>2016-04-22T12:03:52Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Edvin: Skapade sidan med &amp;#039;Edvin, Fredrika &amp;amp; Noah  Vatten och avlopp - Behov Vatten och avlopp - Tekniska Beskrivning Vatten och avlopp - Företag Vatten och avlopp - Samhälle&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Edvin, Fredrika &amp;amp; Noah&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vatten och avlopp - Behov&lt;br /&gt;
Vatten och avlopp - Tekniska Beskrivning&lt;br /&gt;
Vatten och avlopp - Företag&lt;br /&gt;
Vatten och avlopp - Samhälle&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Edvin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34948</id>
		<title>Innehållsförteckning Photoshopmanual</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34948"/>
		<updated>2016-02-26T12:58:17Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Edvin: /* Chapter 5: Image and color basics */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Gör en HowTo-film ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Välj något av nedanstående områden. Listan du ser är från innehållsförteckningen i pdf-en.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du skriver helt enkelt &#039;&#039;&#039;ditt namn efter den rubrik du väljer&#039;&#039;&#039; att göra film på.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sedan är det bara att gå in i manualen och läsa på samt göra din film.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Innehållsförteckning Photoshop ==&lt;br /&gt;
=== Chapter 5: Image and color basics ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=l7OD9g5pwlE Create, Open, And inport images]&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=-XDDwKryKJU Resize images]  Edvin Felvin&lt;br /&gt;
* Image essentials [Daniel Gohari]. 211&lt;br /&gt;
* Image size and resolution....Adrian ... . . 214&lt;br /&gt;
* Acquire images from cameras and scanners.(bob))))(((((....... . . 220&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=l7OD9g5pwlE Create, Open, And inport images] 222&lt;br /&gt;
* Viewing images........... . . 226 [Dennis Norman]&lt;br /&gt;
* Color modes............ . . 231 Dior&lt;br /&gt;
* Match, replace, and mix colors........... 234 Emma TE15A&lt;br /&gt;
* Distort filters are unavailable........... . . 239&lt;br /&gt;
* Invalid JPEG Marker error | Opening images........ . . 239 Shifat Chowdhury TE15A&lt;br /&gt;
* Image information............ . . 241&lt;br /&gt;
* High dynamic range images........... . Sten TE15B. 245&lt;br /&gt;
* Customize indexed color tables.......... . . 252 &lt;br /&gt;
* Customize color pickers and swatches.[Riaz Uddin] TE15A . 254&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=r5uwN6nlV20 Convert between colors] Jesper W TE15B&lt;br /&gt;
* About color   261 Olle Lilja&lt;br /&gt;
* Color and monochrome adjustments using channels....... . . 263&lt;br /&gt;
* Erase parts of an image..........Adam. . 266&lt;br /&gt;
* Choose colors................ 269 Emre&lt;br /&gt;
* Viewing multiple images [Herman Dagervik] 275&lt;br /&gt;
* Blending modes........... . . 277 Axel&lt;br /&gt;
* Choose colors in the Color and Swatches panels......Artin.... 281&lt;br /&gt;
* Add a conditional mode change to an action........ . 283&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=pNloVcJeHLY&amp;amp;feature=youtu.be Add swatches from HTML CSS and SVG] av Georgek &lt;br /&gt;
* How to tie a noose! 283.5&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 6: Layers ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Layer basics.......... [Christopher Pettersson] 284&lt;br /&gt;
* Nondestructive editing........... . 288&lt;br /&gt;
* Create and manage layers and groups..[Abdikafi][TE15B]....... . 289&lt;br /&gt;
* Select, group, and link layers........... Tor 291&lt;br /&gt;
* Mask layers............. . 293 Niklas Forsblom&lt;br /&gt;
* Layer opacity and blending.  298&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=4DgUNZatAT4&amp;amp;feature=youtu.be&amp;amp;hd=1 Move, stack, and lock layers]  Felix Almqvist 301&lt;br /&gt;
* Layer comps............ . . 302&lt;br /&gt;
* Work with Smart Objects [Mikael Paulson].......... . . 305&lt;br /&gt;
* Apply Smart Filters [David Toreborg] ............ . . 311&lt;br /&gt;
* Align and distribute layers.......... . 314&lt;br /&gt;
* Combine multiple images into a group portrait......... . . 317 &#039;&#039;&#039;[Ilyas TE15B]&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Manage layers and groups.....bAbYlon..... . 317&lt;br /&gt;
* Generate image assets from layers......... . . 320&lt;br /&gt;
* Layer effects and styles........... . 326&lt;br /&gt;
* Extract assets............ . . 335 (Simon VIklund)&lt;br /&gt;
* Mask layers with vector masks........... 337&lt;br /&gt;
* Combine images with Auto-Blend Layers......... . . 338&lt;br /&gt;
* Reveal layers with clipping masks.......... 339&lt;br /&gt;
* Load selections from a layer or layer mask&#039;s boundaries....... 341&lt;br /&gt;
* Knockout to reveal content from other layers........ . 341&lt;br /&gt;
* Edit layer masks........... . . 343&lt;br /&gt;
* Layers 101........ 343&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 7: Selecting ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Make quick selections........... . . 344  [Mohammed Abdallah]&lt;br /&gt;
* Make selections........... . . 346 [Armin Rezaeian]&lt;br /&gt;
* Select with the marquee tools........... 347 Noah Lissner&lt;br /&gt;
* Select with the lasso tools [Viktor Melin] 348&lt;br /&gt;
* Select a color range in an image.......... . 351 Jesper Forstén&lt;br /&gt;
* Adjust pixel selections......BABYLON BRO..... . . 353&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=a6miRaHQo_8 How to extract an object from its background].......... . . 359 Markus Johansson&lt;br /&gt;
* Select the image areas in focus.......... . . 361 Nabbir Ahmed TE15A&lt;br /&gt;
* Save selections and alpha channel masks......... . 365&lt;br /&gt;
* Move, copy, and delete selected pixels.......... . 368 [Kevin Sevefjord]&lt;br /&gt;
* Duplicate, split, and merge channels......... 373&lt;br /&gt;
* Create a temporary quick mask.......... . . 375&lt;br /&gt;
* Convert between paths and selection borders......... . . 377&lt;br /&gt;
* Channel calculations............ 378&lt;br /&gt;
* Channel basics............ 380 [Teodor Eklund]&lt;br /&gt;
* Refine a selection........... . 383 &lt;br /&gt;
* Selecting areas of a photo.......... . 383 katrin kjellgren&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===  Chapter 8: Image adjustments ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Perspective Warp........... . 384 Nikita Tzonov&lt;br /&gt;
* Reduce camera shake blurring........... 392&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=XZxwu4EfMm4&amp;amp;feature=youtu.be Healing brush examples] av Jonas Sjölund &lt;br /&gt;
* Export color lookup tables.......... . 426&lt;br /&gt;
* Adjust image sharpness and blur Sandel Singh.......... 427&lt;br /&gt;
* Understand color adjustments........... 433&lt;br /&gt;
* Convert a color image to black and white......... . 439 Madelene Holst Lindén&lt;br /&gt;
* View histograms and pixel values.......... 440&lt;br /&gt;
* Target images for press........... . 446&lt;br /&gt;
* Make quick tonal adjustments   Simran Sheikh........... 448&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=iZyIcEMyxgw Applying a Brightness/Contrast adjustment] av Marcus Wranghult. 452&lt;br /&gt;
* Adjust color and tone with Levels and Curves eyedroppers....... . . 453 Jakob TE15B&lt;br /&gt;
* Adjust HDR exposure and toning.......... 454 Jakob TE15B&lt;br /&gt;
* Levels adjustment........... 455&lt;br /&gt;
* Adjust image color and tone........... ( valeria avalos ). . 458&lt;br /&gt;
* Adjustment and fill layers.......... . . 459&lt;br /&gt;
* Apply special color effects to images......... 463 Erik Olsson&lt;br /&gt;
* Apply the Color Balance adjustment......... 465 Fredrika Theberg &lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=hE3vS48LaLU Curves adjustment] . 466 Richard Byström&lt;br /&gt;
* Adjust hue and saturation.......... . 470 Liam Rickett&lt;br /&gt;
* Adjust shadow and highlight detail......... . 473 Lucas Renz&lt;br /&gt;
* Auto color corrections........... . . 475 Kani Te15A&lt;br /&gt;
* Using adjustment layers........... 475 &lt;br /&gt;
* Dodge or burn image areas av Gustav&lt;br /&gt;
* How to Liquify an image............ Fredrik Berglund&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Slut&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Edvin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34845</id>
		<title>Innehållsförteckning Photoshopmanual</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34845"/>
		<updated>2016-02-19T12:29:30Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Edvin: /* Chapter 5: Image and color basics */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Gör en HowTo-film ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Välj något av nedanstående områden. Listan du ser är från innehållsförteckningen i pdf-en.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du skriver helt enkelt &#039;&#039;&#039;ditt namn efter den rubrik du väljer&#039;&#039;&#039; att göra film på.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sedan är det bara att gå in i manualen och läsa på samt göra din film.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Innehållsförteckning Photoshop ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 5: Image and color basics ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Resize images  [Edvin Felvin] . 209&lt;br /&gt;
* Image essentials [Daniel Gohari]. 211&lt;br /&gt;
* Image size and resolution....Adrian ... . . 214&lt;br /&gt;
* Acquire images from cameras and scanners........ . . 220&lt;br /&gt;
* Create, open, and import images [Elias Barkvall] [TE15B] 222&lt;br /&gt;
* Viewing images........... . . 226 [Dennis Norman]&lt;br /&gt;
* Color modes............ . . 231 Dior&lt;br /&gt;
* Match, replace, and mix colors........... 234&lt;br /&gt;
* Distort filters are unavailable........... . . 239&lt;br /&gt;
* Invalid JPEG Marker error | Opening images........ . . 239&lt;br /&gt;
* Image information............ . . 241&lt;br /&gt;
* High dynamic range images........... . . 245&lt;br /&gt;
* Customize indexed color tables.......... . . 252&lt;br /&gt;
* Customize color pickers and swatches.......... . 254&lt;br /&gt;
* Convert between color modes........... 256&lt;br /&gt;
* About color [O.Lilja]  261&lt;br /&gt;
* Color and monochrome adjustments using channels....... . . 263&lt;br /&gt;
* Erase parts of an image..........Adam. . 266&lt;br /&gt;
* Choose colors................ 269 Emre&lt;br /&gt;
* Viewing multiple images [Herman Dagervik] 275&lt;br /&gt;
* Blending modes........... . . 277 Axel&lt;br /&gt;
* Choose colors in the Color and Swatches panels......Artin.... 281&lt;br /&gt;
* Add a conditional mode change to an action........ Tor 283&lt;br /&gt;
* Add swatches from HTML CSS and SVG.......... 283&lt;br /&gt;
* How to tie a noose! 283.5&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 6: Layers ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Layer basics [christopher pettersson] 284&lt;br /&gt;
* Nondestructive editing........... . 288&lt;br /&gt;
* Create and manage layers and groups..[Abdikafi][TE15B]....... . 289&lt;br /&gt;
* Select, group, and link layers........... . . 291&lt;br /&gt;
* Mask layers............. . 293&lt;br /&gt;
* Layer opacity and blending.  298 &lt;br /&gt;
* Move, stack, and lock layers  [Felix Almqvist][TE15B]. 301 Empty&lt;br /&gt;
* Layer comps............ . . 302&lt;br /&gt;
* Work with Smart Objects.......... .Babylon . 305&lt;br /&gt;
* Apply Smart Filters............ . . 311&lt;br /&gt;
* Align and distribute layers.......... . 314&lt;br /&gt;
* Combine multiple images into a group portrait......... . . 317&lt;br /&gt;
* Manage layers and groups.......... . 317&lt;br /&gt;
* Generate image assets from layers......... . . 320&lt;br /&gt;
* Layer effects and styles........... . 326 Jakob Broberg&lt;br /&gt;
* Extract assets............ . . 335 (Simon VIklund)&lt;br /&gt;
* Mask layers with vector masks........... 337&lt;br /&gt;
* Combine images with Auto-Blend Layers......... . . 338&lt;br /&gt;
* Reveal layers with clipping masks.......... 339&lt;br /&gt;
* Load selections from a layer or layer mask&#039;s boundaries....... 341&lt;br /&gt;
* Knockout to reveal content from other layers........ . 341&lt;br /&gt;
* Edit layer masks........... . . 343&lt;br /&gt;
* Layers 101...[Jesper W][TE15B]..... 343&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 7: Selecting ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Make quick selections........... . . 344  [Mohammed Abdallah]&lt;br /&gt;
* Make selections........... . . 346 [Armin Rezaeian]&lt;br /&gt;
* Select with the marquee tools........... 347 Noah Lissner&lt;br /&gt;
* Select with the lasso tools [Viktor Melin] 348&lt;br /&gt;
* Select a color range in an image.......... . 351&lt;br /&gt;
* Adjust pixel selections......BABYLON BRO..... . . 353&lt;br /&gt;
* Extract an object from its background.......... . . 359 Markus Johansson&lt;br /&gt;
* Select the image areas in focus.......... . . 361 Niklas Forsblom&lt;br /&gt;
* Save selections and alpha channel masks......... . 365&lt;br /&gt;
* Move, copy, and delete selected pixels.......... . 368 [Kevin Sevefjord]&lt;br /&gt;
* Duplicate, split, and merge channels......... 373&lt;br /&gt;
* Create a temporary quick mask.......... . . 375&lt;br /&gt;
* Convert between paths and selection borders......... . . 377&lt;br /&gt;
* Channel calculations............ 378&lt;br /&gt;
* Channel basics............ 380&lt;br /&gt;
* Refine a selection........... . 383&lt;br /&gt;
* Selecting areas of a photo.......... . 383 katrin kjellgren&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===  Chapter 8: Image adjustments ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Perspective Warp........... . 384 Nikita Tzonov&lt;br /&gt;
* Reduce camera shake blurring........... 392&lt;br /&gt;
* Healing brush examples Jonas Sjölund ........... 398&lt;br /&gt;
* Export color lookup tables.......... . 426&lt;br /&gt;
* Adjust image sharpness and blur Sandel Singh.......... 427&lt;br /&gt;
* Understand color adjustments........... 433&lt;br /&gt;
* Convert a color image to black and white......... . 439 Madelene Holst Lindén&lt;br /&gt;
* View histograms and pixel values.......... 440&lt;br /&gt;
* Target images for press........... . 446&lt;br /&gt;
* Make quick tonal adjustments   Simran Sheikh........... 448&lt;br /&gt;
* Apply a Brightness/Contrast adjustment. [Marcus Wranghult][TE15B].. . . 452&lt;br /&gt;
* Adjust color and tone with Levels and Curves eyedroppers....... . . 453&lt;br /&gt;
* Adjust HDR exposure and toning.......... 454&lt;br /&gt;
* Levels adjustment........... 455&lt;br /&gt;
* Adjust image color and tone........... . . 458&lt;br /&gt;
* Adjustment and fill layers.......... . . 459&lt;br /&gt;
* Apply special color effects to images......... 463&lt;br /&gt;
* Apply the Color Balance adjustment......... 465 Fredrika Theberg &lt;br /&gt;
* Curves adjustment............ . . 466 Richard Byström&lt;br /&gt;
* Adjust hue and saturation.......... . 470&lt;br /&gt;
* Adjust shadow and highlight detail......... . 473&lt;br /&gt;
* Auto color corrections........... . . 475&lt;br /&gt;
* Using adjustment layers........... 475&lt;br /&gt;
* Dodge or burn image areas.......... 476 gustav limrell&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Slut&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Edvin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34767</id>
		<title>Innehållsförteckning Photoshopmanual</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34767"/>
		<updated>2016-02-17T12:01:46Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Edvin: /* Chapter 6: Layers */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Gör en HowTo-film ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Välj något av nedanstående områden. Listan du ser är från innehållsförteckningen i pdf-en.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du skriver helt enkelt &#039;&#039;&#039;ditt namn efter den rubrik du väljer&#039;&#039;&#039; att göra film på.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sedan är det bara att gå in i manualen och läsa på samt göra din film.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Innehållsförteckning Photoshop ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 5: Image and color basics ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Resize images  [Edvin Felvin] . 209&lt;br /&gt;
* Image essentials........... . . 211&lt;br /&gt;
* Image size and resolution.......... . . 214&lt;br /&gt;
* Acquire images from cameras and scanners........ . . 220&lt;br /&gt;
* Create, open, and import images.......... 222&lt;br /&gt;
* Viewing images........... . . 226&lt;br /&gt;
* Color modes............ . . 231&lt;br /&gt;
* Match, replace, and mix colors........... 234&lt;br /&gt;
* Distort filters are unavailable........... . . 239&lt;br /&gt;
* Invalid JPEG Marker error | Opening images........ . . 239&lt;br /&gt;
* Image information............ . . 241&lt;br /&gt;
* High dynamic range images........... . . 245&lt;br /&gt;
* Customize indexed color tables.......... . . 252&lt;br /&gt;
* Customize color pickers and swatches.......... . 254&lt;br /&gt;
* Convert between color modes........... 256&lt;br /&gt;
* About color............. 261&lt;br /&gt;
* Color and monochrome adjustments using channels....... . . 263&lt;br /&gt;
* Erase parts of an image........... . 266&lt;br /&gt;
* Choose colors............ . 269&lt;br /&gt;
* Viewing multiple images [Herman Dagervik] 275&lt;br /&gt;
* Blending modes........... . . 277&lt;br /&gt;
* Choose colors in the Color and Swatches panels......... . 281&lt;br /&gt;
* Add a conditional mode change to an action........ . 283&lt;br /&gt;
* Add swatches from HTML CSS and SVG.......... 283&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 6: Layers ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Layer basics [christopher pettersson] 284&lt;br /&gt;
* Nondestructive editing........... . 288&lt;br /&gt;
* Create and manage layers and groups.......... . 289&lt;br /&gt;
* Select, group, and link layers........... . . 291&lt;br /&gt;
* Mask layers............. . 293&lt;br /&gt;
* Layer opacity and blending.......... 298&lt;br /&gt;
* Move, stack, and lock layers.......... 301&lt;br /&gt;
* Layer comps............ . . 302&lt;br /&gt;
* Work with Smart Objects.......... . . 305&lt;br /&gt;
* Apply Smart Filters............ . . 311&lt;br /&gt;
* Align and distribute layers.......... . 314&lt;br /&gt;
* Combine multiple images into a group portrait......... . . 317&lt;br /&gt;
* Manage layers and groups.......... . 317&lt;br /&gt;
* Generate image assets from layers......... . . 320&lt;br /&gt;
* Layer effects and styles........... . 326&lt;br /&gt;
* Extract assets............ . . 335&lt;br /&gt;
* Mask layers with vector masks........... 337&lt;br /&gt;
* Combine images with Auto-Blend Layers......... . . 338&lt;br /&gt;
* Reveal layers with clipping masks.......... 339&lt;br /&gt;
* Load selections from a layer or layer mask&#039;s boundaries....... 341&lt;br /&gt;
* Knockout to reveal content from other layers........ . 341&lt;br /&gt;
* Edit layer masks........... . . 343&lt;br /&gt;
* Layers 101............. . 343&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 7: Selecting ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Make quick selections........... . . 344&lt;br /&gt;
* Make selections........... . . 346 [Armin Rezaeian]&lt;br /&gt;
* Select with the marquee tools........... 347 Noah Lissner&lt;br /&gt;
* Select with the lasso tools Viktor Melin 348&lt;br /&gt;
* Select a color range in an image.......... . 351&lt;br /&gt;
* Adjust pixel selections........... . . 353&lt;br /&gt;
* Extract an object from its background.......... . . 359&lt;br /&gt;
* Select the image areas in focus.......... . . 361&lt;br /&gt;
* Save selections and alpha channel masks......... . 365&lt;br /&gt;
* Move, copy, and delete selected pixels.......... . 368&lt;br /&gt;
* Duplicate, split, and merge channels......... 373&lt;br /&gt;
* Create a temporary quick mask.......... . . 375&lt;br /&gt;
* Convert between paths and selection borders......... . . 377&lt;br /&gt;
* Channel calculations............ 378&lt;br /&gt;
* Channel basics............ 380&lt;br /&gt;
* Refine a selection........... . 383&lt;br /&gt;
* Selecting areas of a photo.......... . 383&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===  Chapter 8: Image adjustments ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Perspective Warp........... . 384&lt;br /&gt;
* Reduce camera shake blurring........... 392&lt;br /&gt;
* Healing brush examples Jonas Sjölund ........... 398&lt;br /&gt;
* Export color lookup tables.......... . 426&lt;br /&gt;
* Adjust image sharpness and blur.......... 427&lt;br /&gt;
* Understand color adjustments........... 433&lt;br /&gt;
* Convert a color image to black and white......... . 439&lt;br /&gt;
* View histograms and pixel values.......... 440&lt;br /&gt;
* Target images for press........... . 446&lt;br /&gt;
* Make quick tonal adjustments........... 448&lt;br /&gt;
* Apply a Brightness/Contrast adjustment......... . . 452&lt;br /&gt;
* Adjust color and tone with Levels and Curves eyedroppers....... . . 453&lt;br /&gt;
* Adjust HDR exposure and toning.......... 454&lt;br /&gt;
* Levels adjustment........... 455&lt;br /&gt;
* Adjust image color and tone........... . . 458&lt;br /&gt;
* Adjustment and fill layers.......... . . 459&lt;br /&gt;
* Apply special color effects to images......... 463&lt;br /&gt;
* Apply the Color Balance adjustment......... 465&lt;br /&gt;
* Curves adjustment............ . . 466&lt;br /&gt;
* Adjust hue and saturation.......... . 470&lt;br /&gt;
* Adjust shadow and highlight detail......... . 473&lt;br /&gt;
* Auto color corrections........... . . 475&lt;br /&gt;
* Using adjustment layers........... 475&lt;br /&gt;
* Dodge or burn image areas.......... 476&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Slut&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Edvin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34765</id>
		<title>Innehållsförteckning Photoshopmanual</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34765"/>
		<updated>2016-02-17T12:00:54Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Edvin: /* Chapter 5: Image and color basics */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Gör en HowTo-film ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Välj något av nedanstående områden. Listan du ser är från innehållsförteckningen i pdf-en.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du skriver helt enkelt &#039;&#039;&#039;ditt namn efter den rubrik du väljer&#039;&#039;&#039; att göra film på.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sedan är det bara att gå in i manualen och läsa på samt göra din film.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Innehållsförteckning Photoshop ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 5: Image and color basics ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Resize images  [Edvin Felvin] . 209&lt;br /&gt;
* Image essentials........... . . 211&lt;br /&gt;
* Image size and resolution.......... . . 214&lt;br /&gt;
* Acquire images from cameras and scanners........ . . 220&lt;br /&gt;
* Create, open, and import images.......... 222&lt;br /&gt;
* Viewing images........... . . 226&lt;br /&gt;
* Color modes............ . . 231&lt;br /&gt;
* Match, replace, and mix colors........... 234&lt;br /&gt;
* Distort filters are unavailable........... . . 239&lt;br /&gt;
* Invalid JPEG Marker error | Opening images........ . . 239&lt;br /&gt;
* Image information............ . . 241&lt;br /&gt;
* High dynamic range images........... . . 245&lt;br /&gt;
* Customize indexed color tables.......... . . 252&lt;br /&gt;
* Customize color pickers and swatches.......... . 254&lt;br /&gt;
* Convert between color modes........... 256&lt;br /&gt;
* About color............. 261&lt;br /&gt;
* Color and monochrome adjustments using channels....... . . 263&lt;br /&gt;
* Erase parts of an image........... . 266&lt;br /&gt;
* Choose colors............ . 269&lt;br /&gt;
* Viewing multiple images [Herman Dagervik] 275&lt;br /&gt;
* Blending modes........... . . 277&lt;br /&gt;
* Choose colors in the Color and Swatches panels......... . 281&lt;br /&gt;
* Add a conditional mode change to an action........ . 283&lt;br /&gt;
* Add swatches from HTML CSS and SVG.......... 283&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 6: Layers ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Layer basics christopher pettersson 284&lt;br /&gt;
* Nondestructive editing........... . 288&lt;br /&gt;
* Create and manage layers and groups.......... . 289&lt;br /&gt;
* Select, group, and link layers........... . . 291&lt;br /&gt;
* Mask layers............. . 293&lt;br /&gt;
* Layer opacity and blending.......... 298&lt;br /&gt;
* Move, stack, and lock layers.......... 301&lt;br /&gt;
* Layer comps............ . . 302&lt;br /&gt;
* Work with Smart Objects.......... . . 305&lt;br /&gt;
* Apply Smart Filters............ . . 311&lt;br /&gt;
* Align and distribute layers.......... . 314&lt;br /&gt;
* Combine multiple images into a group portrait......... . . 317&lt;br /&gt;
* Manage layers and groups.......... . 317&lt;br /&gt;
* Generate image assets from layers......... . . 320&lt;br /&gt;
* Layer effects and styles........... . 326&lt;br /&gt;
* Extract assets............ . . 335&lt;br /&gt;
* Mask layers with vector masks........... 337&lt;br /&gt;
* Combine images with Auto-Blend Layers......... . . 338&lt;br /&gt;
* Reveal layers with clipping masks.......... 339&lt;br /&gt;
* Load selections from a layer or layer mask&#039;s boundaries....... 341&lt;br /&gt;
* Knockout to reveal content from other layers........ . 341&lt;br /&gt;
* Edit layer masks........... . . 343&lt;br /&gt;
* Layers 101............. . 343&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 7: Selecting ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Make quick selections........... . . 344&lt;br /&gt;
* Make selections........... . . 346 Armin Rezaeian&lt;br /&gt;
* Select with the marquee tools........... 347 Noah Lissner&lt;br /&gt;
* Select with the lasso tools Viktor Melin 348&lt;br /&gt;
* Select a color range in an image.......... . 351&lt;br /&gt;
* Adjust pixel selections........... . . 353&lt;br /&gt;
* Extract an object from its background.......... . . 359&lt;br /&gt;
* Select the image areas in focus.......... . . 361&lt;br /&gt;
* Save selections and alpha channel masks......... . 365&lt;br /&gt;
* Move, copy, and delete selected pixels.......... . 368&lt;br /&gt;
* Duplicate, split, and merge channels......... 373&lt;br /&gt;
* Create a temporary quick mask.......... . . 375&lt;br /&gt;
* Convert between paths and selection borders......... . . 377&lt;br /&gt;
* Channel calculations............ 378&lt;br /&gt;
* Channel basics............ 380&lt;br /&gt;
* Refine a selection........... . 383&lt;br /&gt;
* Selecting areas of a photo.......... . 383&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===  Chapter 8: Image adjustments ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Perspective Warp........... . 384&lt;br /&gt;
* Reduce camera shake blurring........... 392&lt;br /&gt;
* Healing brush examples Jonas Sjölund ........... 398&lt;br /&gt;
* Export color lookup tables.......... . 426&lt;br /&gt;
* Adjust image sharpness and blur.......... 427&lt;br /&gt;
* Understand color adjustments........... 433&lt;br /&gt;
* Convert a color image to black and white......... . 439&lt;br /&gt;
* View histograms and pixel values.......... 440&lt;br /&gt;
* Target images for press........... . 446&lt;br /&gt;
* Make quick tonal adjustments........... 448&lt;br /&gt;
* Apply a Brightness/Contrast adjustment......... . . 452&lt;br /&gt;
* Adjust color and tone with Levels and Curves eyedroppers....... . . 453&lt;br /&gt;
* Adjust HDR exposure and toning.......... 454&lt;br /&gt;
* Levels adjustment........... 455&lt;br /&gt;
* Adjust image color and tone........... . . 458&lt;br /&gt;
* Adjustment and fill layers.......... . . 459&lt;br /&gt;
* Apply special color effects to images......... 463&lt;br /&gt;
* Apply the Color Balance adjustment......... 465&lt;br /&gt;
* Curves adjustment............ . . 466&lt;br /&gt;
* Adjust hue and saturation.......... . 470&lt;br /&gt;
* Adjust shadow and highlight detail......... . 473&lt;br /&gt;
* Auto color corrections........... . . 475&lt;br /&gt;
* Using adjustment layers........... 475&lt;br /&gt;
* Dodge or burn image areas.......... 476&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Slut&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Edvin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34760</id>
		<title>Innehållsförteckning Photoshopmanual</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34760"/>
		<updated>2016-02-17T11:37:22Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Edvin: /* Innehållsförteckning Photoshop */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Gör en HowTo-film ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Välj något av nedanstående områden. Listan du ser är från innehållsförteckningen i pdf-en.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du skriver helt enkelt &#039;&#039;&#039;ditt namn efter den rubrik du väljer&#039;&#039;&#039; att göra film på.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sedan är det bara att gå in i manualen och läsa på samt göra din film.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Innehållsförteckning Photoshop ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 5: Image and color basics ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Resize images  Edvin Felvin . 209&lt;br /&gt;
* Image essentials........... . . 211&lt;br /&gt;
* Image size and resolution.......... . . 214&lt;br /&gt;
* Acquire images from cameras and scanners........ . . 220&lt;br /&gt;
* Create, open, and import images.......... 222&lt;br /&gt;
* Viewing images........... . . 226&lt;br /&gt;
* Color modes............ . . 231&lt;br /&gt;
* Match, replace, and mix colors........... 234&lt;br /&gt;
* Distort filters are unavailable........... . . 239&lt;br /&gt;
* Invalid JPEG Marker error | Opening images........ . . 239&lt;br /&gt;
* Image information............ . . 241&lt;br /&gt;
* High dynamic range images........... . . 245&lt;br /&gt;
* Customize indexed color tables.......... . . 252&lt;br /&gt;
* Customize color pickers and swatches.......... . 254&lt;br /&gt;
* Convert between color modes........... 256&lt;br /&gt;
* About color............. 261&lt;br /&gt;
* Color and monochrome adjustments using channels....... . . 263&lt;br /&gt;
* Erase parts of an image........... . 266&lt;br /&gt;
* Choose colors............ . 269&lt;br /&gt;
* Viewing multiple images Herman Dagervik 275&lt;br /&gt;
* Blending modes........... . . 277&lt;br /&gt;
* Choose colors in the Color and Swatches panels......... . 281&lt;br /&gt;
* Add a conditional mode change to an action........ . 283&lt;br /&gt;
* Add swatches from HTML CSS and SVG.......... 283&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 6: Layers ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Layer basics............. 284&lt;br /&gt;
* Nondestructive editing........... . 288&lt;br /&gt;
* Create and manage layers and groups.......... . 289&lt;br /&gt;
* Select, group, and link layers........... . . 291&lt;br /&gt;
* Mask layers............. . 293&lt;br /&gt;
* Layer opacity and blending.......... 298&lt;br /&gt;
* Move, stack, and lock layers.......... 301&lt;br /&gt;
* Layer comps............ . . 302&lt;br /&gt;
* Work with Smart Objects.......... . . 305&lt;br /&gt;
* Apply Smart Filters............ . . 311&lt;br /&gt;
* Align and distribute layers.......... . 314&lt;br /&gt;
* Combine multiple images into a group portrait......... . . 317&lt;br /&gt;
* Manage layers and groups.......... . 317&lt;br /&gt;
* Generate image assets from layers......... . . 320&lt;br /&gt;
* Layer effects and styles........... . 326&lt;br /&gt;
* Extract assets............ . . 335&lt;br /&gt;
* Mask layers with vector masks........... 337&lt;br /&gt;
* Combine images with Auto-Blend Layers......... . . 338&lt;br /&gt;
* Reveal layers with clipping masks.......... 339&lt;br /&gt;
* Load selections from a layer or layer mask&#039;s boundaries....... 341&lt;br /&gt;
* Knockout to reveal content from other layers........ . 341&lt;br /&gt;
* Edit layer masks........... . . 343&lt;br /&gt;
* Layers 101............. . 343&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 7: Selecting ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Make quick selections........... . . 344&lt;br /&gt;
* Make selections........... . . 346&lt;br /&gt;
* Select with the marquee tools........... 347 Noah Lissner&lt;br /&gt;
* Select with the lasso tools Viktor Melin 348&lt;br /&gt;
* Select a color range in an image.......... . 351&lt;br /&gt;
* Adjust pixel selections........... . . 353&lt;br /&gt;
* Extract an object from its background.......... . . 359&lt;br /&gt;
* Select the image areas in focus.......... . . 361&lt;br /&gt;
* Save selections and alpha channel masks......... . 365&lt;br /&gt;
* Move, copy, and delete selected pixels.......... . 368&lt;br /&gt;
* Duplicate, split, and merge channels......... 373&lt;br /&gt;
* Create a temporary quick mask.......... . . 375&lt;br /&gt;
* Convert between paths and selection borders......... . . 377&lt;br /&gt;
* Channel calculations............ 378&lt;br /&gt;
* Channel basics............ 380&lt;br /&gt;
* Refine a selection........... . 383&lt;br /&gt;
* Selecting areas of a photo.......... . 383&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===  Chapter 8: Image adjustments ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Perspective Warp........... . 384&lt;br /&gt;
* Reduce camera shake blurring........... 392&lt;br /&gt;
* Healing brush examples........... 398&lt;br /&gt;
* Export color lookup tables.......... . 426&lt;br /&gt;
* Adjust image sharpness and blur.......... 427&lt;br /&gt;
* Understand color adjustments........... 433&lt;br /&gt;
* Convert a color image to black and white......... . 439&lt;br /&gt;
* View histograms and pixel values.......... 440&lt;br /&gt;
* Target images for press........... . 446&lt;br /&gt;
* Make quick tonal adjustments........... 448&lt;br /&gt;
* Apply a Brightness/Contrast adjustment......... . . 452&lt;br /&gt;
* Adjust color and tone with Levels and Curves eyedroppers....... . . 453&lt;br /&gt;
* Adjust HDR exposure and toning.......... 454&lt;br /&gt;
* Levels adjustment........... 455&lt;br /&gt;
* Adjust image color and tone........... . . 458&lt;br /&gt;
* Adjustment and fill layers.......... . . 459&lt;br /&gt;
* Apply special color effects to images......... 463&lt;br /&gt;
* Apply the Color Balance adjustment......... 465&lt;br /&gt;
* Curves adjustment............ . . 466&lt;br /&gt;
* Adjust hue and saturation.......... . 470&lt;br /&gt;
* Adjust shadow and highlight detail......... . 473&lt;br /&gt;
* Auto color corrections........... . . 475&lt;br /&gt;
* Using adjustment layers........... 475&lt;br /&gt;
* Dodge or burn image areas.......... 476&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Slut&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Edvin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34759</id>
		<title>Innehållsförteckning Photoshopmanual</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34759"/>
		<updated>2016-02-17T11:34:59Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Edvin: /* Chapter 5: Image and color basics */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Gör en HowTo-film ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Välj något av nedanstående områden. Listan du ser är från innehållsförteckningen i pdf-en.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du skriver helt enkelt &#039;&#039;&#039;ditt namn efter den rubrik du väljer&#039;&#039;&#039; att göra film på.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sedan är det bara att gå in i manualen och läsa på samt göra din film.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Innehållsförteckning Photoshop ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 5: Image and color basics ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Resize images  Edvin Felvin . 209&lt;br /&gt;
* Image essentials........... . . 211&lt;br /&gt;
* Image size and resolution.......... . . 214&lt;br /&gt;
* Acquire images from cameras and scanners........ . . 220&lt;br /&gt;
* Create, open, and import images.......... 222&lt;br /&gt;
* Viewing images........... . . 226&lt;br /&gt;
* Color modes............ . . 231&lt;br /&gt;
* Match, replace, and mix colors........... 234&lt;br /&gt;
* Distort filters are unavailable........... . . 239&lt;br /&gt;
* Invalid JPEG Marker error | Opening images........ . . 239&lt;br /&gt;
* Image information............ . . 241&lt;br /&gt;
* High dynamic range images........... . . 245&lt;br /&gt;
* Customize indexed color tables.......... . . 252&lt;br /&gt;
* Customize color pickers and swatches.......... . 254&lt;br /&gt;
* Convert between color modes........... 256&lt;br /&gt;
* About color............. 261&lt;br /&gt;
* Color and monochrome adjustments using channels....... . . 263&lt;br /&gt;
* Erase parts of an image........... . 266&lt;br /&gt;
* Choose colors............ . 269&lt;br /&gt;
* Viewing multiple images.......... . . 275&lt;br /&gt;
* Blending modes........... . . 277&lt;br /&gt;
* Choose colors in the Color and Swatches panels......... . 281&lt;br /&gt;
* Add a conditional mode change to an action........ . 283&lt;br /&gt;
* Add swatches from HTML CSS and SVG.......... 283&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 6: Layers ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Layer basics............. 284&lt;br /&gt;
* Nondestructive editing........... . 288&lt;br /&gt;
* Create and manage layers and groups.......... . 289&lt;br /&gt;
* Select, group, and link layers........... . . 291&lt;br /&gt;
* Mask layers............. . 293&lt;br /&gt;
* Layer opacity and blending.......... 298&lt;br /&gt;
* Move, stack, and lock layers.......... 301&lt;br /&gt;
* Layer comps............ . . 302&lt;br /&gt;
* Work with Smart Objects.......... . . 305&lt;br /&gt;
* Apply Smart Filters............ . . 311&lt;br /&gt;
* Align and distribute layers.......... . 314&lt;br /&gt;
* Combine multiple images into a group portrait......... . . 317&lt;br /&gt;
* Manage layers and groups.......... . 317&lt;br /&gt;
* Generate image assets from layers......... . . 320&lt;br /&gt;
* Layer effects and styles........... . 326&lt;br /&gt;
* Extract assets............ . . 335&lt;br /&gt;
* Mask layers with vector masks........... 337&lt;br /&gt;
* Combine images with Auto-Blend Layers......... . . 338&lt;br /&gt;
* Reveal layers with clipping masks.......... 339&lt;br /&gt;
* Load selections from a layer or layer mask&#039;s boundaries....... 341&lt;br /&gt;
* Knockout to reveal content from other layers........ . 341&lt;br /&gt;
* Edit layer masks........... . . 343&lt;br /&gt;
* Layers 101............. . 343&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 7: Selecting ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Make quick selections........... . . 344&lt;br /&gt;
* Make selections........... . . 346&lt;br /&gt;
* Select with the marquee tools........... 347 Noah Lissner&lt;br /&gt;
* Select with the lasso tools Viktor Melin 348&lt;br /&gt;
* Select a color range in an image.......... . 351&lt;br /&gt;
* Adjust pixel selections........... . . 353&lt;br /&gt;
* Extract an object from its background.......... . . 359&lt;br /&gt;
* Select the image areas in focus.......... . . 361&lt;br /&gt;
* Save selections and alpha channel masks......... . 365&lt;br /&gt;
* Move, copy, and delete selected pixels.......... . 368&lt;br /&gt;
* Duplicate, split, and merge channels......... 373&lt;br /&gt;
* Create a temporary quick mask.......... . . 375&lt;br /&gt;
* Convert between paths and selection borders......... . . 377&lt;br /&gt;
* Channel calculations............ 378&lt;br /&gt;
* Channel basics............ 380&lt;br /&gt;
* Refine a selection........... . 383&lt;br /&gt;
* Selecting areas of a photo.......... . 383&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===  Chapter 8: Image adjustments ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Perspective Warp........... . 384&lt;br /&gt;
* Reduce camera shake blurring........... 392&lt;br /&gt;
* Healing brush examples........... 398&lt;br /&gt;
* Export color lookup tables.......... . 426&lt;br /&gt;
* Adjust image sharpness and blur.......... 427&lt;br /&gt;
* Understand color adjustments........... 433&lt;br /&gt;
* Convert a color image to black and white......... . 439&lt;br /&gt;
* View histograms and pixel values.......... 440&lt;br /&gt;
* Target images for press........... . 446&lt;br /&gt;
* Make quick tonal adjustments........... 448&lt;br /&gt;
* Apply a Brightness/Contrast adjustment......... . . 452&lt;br /&gt;
* Adjust color and tone with Levels and Curves eyedroppers....... . . 453&lt;br /&gt;
* Adjust HDR exposure and toning.......... 454&lt;br /&gt;
* Levels adjustment........... 455&lt;br /&gt;
* Adjust image color and tone........... . . 458&lt;br /&gt;
* Adjustment and fill layers.......... . . 459&lt;br /&gt;
* Apply special color effects to images......... 463&lt;br /&gt;
* Apply the Color Balance adjustment......... 465&lt;br /&gt;
* Curves adjustment............ . . 466&lt;br /&gt;
* Adjust hue and saturation.......... . 470&lt;br /&gt;
* Adjust shadow and highlight detail......... . 473&lt;br /&gt;
* Auto color corrections........... . . 475&lt;br /&gt;
* Using adjustment layers........... 475&lt;br /&gt;
* Dodge or burn image areas.......... 476&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Slut&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Edvin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34756</id>
		<title>Innehållsförteckning Photoshopmanual</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34756"/>
		<updated>2016-02-17T11:32:07Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Edvin: /* Chapter 5: Image and color basics */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Gör en HowTo-film ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Välj något av nedanstående områden. Listan du ser är från innehållsförteckningen i pdf-en.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du skriver helt enkelt &#039;&#039;&#039;ditt namn efter den rubrik du väljer&#039;&#039;&#039; att göra film på.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sedan är det bara att gå in i manualen och läsa på samt göra din film.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Innehållsförteckning Photoshop ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 5: Image and color basics ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Resize images. Edvin . 209&lt;br /&gt;
* Image essentials........... . . 211&lt;br /&gt;
* Image size and resolution.......... . . 214&lt;br /&gt;
* Acquire images from cameras and scanners........ . . 220&lt;br /&gt;
* Create, open, and import images.......... 222&lt;br /&gt;
* Viewing images........... . . 226&lt;br /&gt;
* Color modes............ . . 231&lt;br /&gt;
* Match, replace, and mix colors........... 234&lt;br /&gt;
* Distort filters are unavailable........... . . 239&lt;br /&gt;
* Invalid JPEG Marker error | Opening images........ . . 239&lt;br /&gt;
* Image information............ . . 241&lt;br /&gt;
* High dynamic range images........... . . 245&lt;br /&gt;
* Customize indexed color tables.......... . . 252&lt;br /&gt;
* Customize color pickers and swatches.......... . 254&lt;br /&gt;
* Convert between color modes........... 256&lt;br /&gt;
* About color............. 261&lt;br /&gt;
* Color and monochrome adjustments using channels....... . . 263&lt;br /&gt;
* Erase parts of an image........... . 266&lt;br /&gt;
* Choose colors............ . 269&lt;br /&gt;
* Viewing multiple images.......... . . 275&lt;br /&gt;
* Blending modes........... . . 277&lt;br /&gt;
* Choose colors in the Color and Swatches panels......... . 281&lt;br /&gt;
* Add a conditional mode change to an action........ . 283&lt;br /&gt;
* Add swatches from HTML CSS and SVG.......... 283&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 6: Layers ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Layer basics............. 284&lt;br /&gt;
* Nondestructive editing........... . 288&lt;br /&gt;
* Create and manage layers and groups.......... . 289&lt;br /&gt;
* Select, group, and link layers........... . . 291&lt;br /&gt;
* Mask layers............. . 293&lt;br /&gt;
* Layer opacity and blending.......... 298&lt;br /&gt;
* Move, stack, and lock layers.......... 301&lt;br /&gt;
* Layer comps............ . . 302&lt;br /&gt;
* Work with Smart Objects.......... . . 305&lt;br /&gt;
* Apply Smart Filters............ . . 311&lt;br /&gt;
* Align and distribute layers.......... . 314&lt;br /&gt;
* Combine multiple images into a group portrait......... . . 317&lt;br /&gt;
* Manage layers and groups.......... . 317&lt;br /&gt;
* Generate image assets from layers......... . . 320&lt;br /&gt;
* Layer effects and styles........... . 326&lt;br /&gt;
* Extract assets............ . . 335&lt;br /&gt;
* Mask layers with vector masks........... 337&lt;br /&gt;
* Combine images with Auto-Blend Layers......... . . 338&lt;br /&gt;
* Reveal layers with clipping masks.......... 339&lt;br /&gt;
* Load selections from a layer or layer mask&#039;s boundaries....... 341&lt;br /&gt;
* Knockout to reveal content from other layers........ . 341&lt;br /&gt;
* Edit layer masks........... . . 343&lt;br /&gt;
* Layers 101............. . 343&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 7: Selecting ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Make quick selections........... . . 344&lt;br /&gt;
* Make selections........... . . 346&lt;br /&gt;
* Select with the marquee tools........... 347&lt;br /&gt;
* Select with the lasso tools.......... . 348&lt;br /&gt;
* Select a color range in an image.......... . 351&lt;br /&gt;
* Adjust pixel selections........... . . 353&lt;br /&gt;
* Extract an object from its background.......... . . 359&lt;br /&gt;
* Select the image areas in focus.......... . . 361&lt;br /&gt;
* Save selections and alpha channel masks......... . 365&lt;br /&gt;
* Move, copy, and delete selected pixels.......... . 368&lt;br /&gt;
* Duplicate, split, and merge channels......... 373&lt;br /&gt;
* Create a temporary quick mask.......... . . 375&lt;br /&gt;
* Convert between paths and selection borders......... . . 377&lt;br /&gt;
* Channel calculations............ 378&lt;br /&gt;
* Channel basics............ 380&lt;br /&gt;
* Refine a selection........... . 383&lt;br /&gt;
* Selecting areas of a photo.......... . 383&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===  Chapter 8: Image adjustments ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Perspective Warp........... . 384&lt;br /&gt;
* Reduce camera shake blurring........... 392&lt;br /&gt;
* Healing brush examples........... 398&lt;br /&gt;
* Export color lookup tables.......... . 426&lt;br /&gt;
* Adjust image sharpness and blur.......... 427&lt;br /&gt;
* Understand color adjustments........... 433&lt;br /&gt;
* Convert a color image to black and white......... . 439&lt;br /&gt;
* View histograms and pixel values.......... 440&lt;br /&gt;
* Target images for press........... . 446&lt;br /&gt;
* Make quick tonal adjustments........... 448&lt;br /&gt;
* Apply a Brightness/Contrast adjustment......... . . 452&lt;br /&gt;
* Adjust color and tone with Levels and Curves eyedroppers....... . . 453&lt;br /&gt;
* Adjust HDR exposure and toning.......... 454&lt;br /&gt;
* Levels adjustment........... 455&lt;br /&gt;
* Adjust image color and tone........... . . 458&lt;br /&gt;
* Adjustment and fill layers.......... . . 459&lt;br /&gt;
* Apply special color effects to images......... 463&lt;br /&gt;
* Apply the Color Balance adjustment......... 465&lt;br /&gt;
* Curves adjustment............ . . 466&lt;br /&gt;
* Adjust hue and saturation.......... . 470&lt;br /&gt;
* Adjust shadow and highlight detail......... . 473&lt;br /&gt;
* Auto color corrections........... . . 475&lt;br /&gt;
* Using adjustment layers........... 475&lt;br /&gt;
* Dodge or burn image areas.......... 476&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Slut&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Edvin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34755</id>
		<title>Innehållsförteckning Photoshopmanual</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34755"/>
		<updated>2016-02-17T11:31:25Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Edvin: /* Chapter 5: Image and color basics */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Gör en HowTo-film ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Välj något av nedanstående områden. Listan du ser är från innehållsförteckningen i pdf-en.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du skriver helt enkelt &#039;&#039;&#039;ditt namn efter den rubrik du väljer&#039;&#039;&#039; att göra film på.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sedan är det bara att gå in i manualen och läsa på samt göra din film.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Innehållsförteckning Photoshop ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 5: Image and color basics ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Resize images............ . 209      Edvin&lt;br /&gt;
* Image essentials........... . . 211&lt;br /&gt;
* Image size and resolution.......... . . 214&lt;br /&gt;
* Acquire images from cameras and scanners........ . . 220&lt;br /&gt;
* Create, open, and import images.......... 222&lt;br /&gt;
* Viewing images........... . . 226&lt;br /&gt;
* Color modes............ . . 231&lt;br /&gt;
* Match, replace, and mix colors........... 234&lt;br /&gt;
* Distort filters are unavailable........... . . 239&lt;br /&gt;
* Invalid JPEG Marker error | Opening images........ . . 239&lt;br /&gt;
* Image information............ . . 241&lt;br /&gt;
* High dynamic range images........... . . 245&lt;br /&gt;
* Customize indexed color tables.......... . . 252&lt;br /&gt;
* Customize color pickers and swatches.......... . 254&lt;br /&gt;
* Convert between color modes........... 256&lt;br /&gt;
* About color............. 261&lt;br /&gt;
* Color and monochrome adjustments using channels....... . . 263&lt;br /&gt;
* Erase parts of an image........... . 266&lt;br /&gt;
* Choose colors............ . 269&lt;br /&gt;
* Viewing multiple images.......... . . 275&lt;br /&gt;
* Blending modes........... . . 277&lt;br /&gt;
* Choose colors in the Color and Swatches panels......... . 281&lt;br /&gt;
* Add a conditional mode change to an action........ . 283&lt;br /&gt;
* Add swatches from HTML CSS and SVG.......... 283&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 6: Layers ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Layer basics............. 284&lt;br /&gt;
* Nondestructive editing........... . 288&lt;br /&gt;
* Create and manage layers and groups.......... . 289&lt;br /&gt;
* Select, group, and link layers........... . . 291&lt;br /&gt;
* Mask layers............. . 293&lt;br /&gt;
* Layer opacity and blending.......... 298&lt;br /&gt;
* Move, stack, and lock layers.......... 301&lt;br /&gt;
* Layer comps............ . . 302&lt;br /&gt;
* Work with Smart Objects.......... . . 305&lt;br /&gt;
* Apply Smart Filters............ . . 311&lt;br /&gt;
* Align and distribute layers.......... . 314&lt;br /&gt;
* Combine multiple images into a group portrait......... . . 317&lt;br /&gt;
* Manage layers and groups.......... . 317&lt;br /&gt;
* Generate image assets from layers......... . . 320&lt;br /&gt;
* Layer effects and styles........... . 326&lt;br /&gt;
* Extract assets............ . . 335&lt;br /&gt;
* Mask layers with vector masks........... 337&lt;br /&gt;
* Combine images with Auto-Blend Layers......... . . 338&lt;br /&gt;
* Reveal layers with clipping masks.......... 339&lt;br /&gt;
* Load selections from a layer or layer mask&#039;s boundaries....... 341&lt;br /&gt;
* Knockout to reveal content from other layers........ . 341&lt;br /&gt;
* Edit layer masks........... . . 343&lt;br /&gt;
* Layers 101............. . 343&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 7: Selecting ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Make quick selections........... . . 344&lt;br /&gt;
* Make selections........... . . 346&lt;br /&gt;
* Select with the marquee tools........... 347&lt;br /&gt;
* Select with the lasso tools.......... . 348&lt;br /&gt;
* Select a color range in an image.......... . 351&lt;br /&gt;
* Adjust pixel selections........... . . 353&lt;br /&gt;
* Extract an object from its background.......... . . 359&lt;br /&gt;
* Select the image areas in focus.......... . . 361&lt;br /&gt;
* Save selections and alpha channel masks......... . 365&lt;br /&gt;
* Move, copy, and delete selected pixels.......... . 368&lt;br /&gt;
* Duplicate, split, and merge channels......... 373&lt;br /&gt;
* Create a temporary quick mask.......... . . 375&lt;br /&gt;
* Convert between paths and selection borders......... . . 377&lt;br /&gt;
* Channel calculations............ 378&lt;br /&gt;
* Channel basics............ 380&lt;br /&gt;
* Refine a selection........... . 383&lt;br /&gt;
* Selecting areas of a photo.......... . 383&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===  Chapter 8: Image adjustments ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Perspective Warp........... . 384&lt;br /&gt;
* Reduce camera shake blurring........... 392&lt;br /&gt;
* Healing brush examples........... 398&lt;br /&gt;
* Export color lookup tables.......... . 426&lt;br /&gt;
* Adjust image sharpness and blur.......... 427&lt;br /&gt;
* Understand color adjustments........... 433&lt;br /&gt;
* Convert a color image to black and white......... . 439&lt;br /&gt;
* View histograms and pixel values.......... 440&lt;br /&gt;
* Target images for press........... . 446&lt;br /&gt;
* Make quick tonal adjustments........... 448&lt;br /&gt;
* Apply a Brightness/Contrast adjustment......... . . 452&lt;br /&gt;
* Adjust color and tone with Levels and Curves eyedroppers....... . . 453&lt;br /&gt;
* Adjust HDR exposure and toning.......... 454&lt;br /&gt;
* Levels adjustment........... 455&lt;br /&gt;
* Adjust image color and tone........... . . 458&lt;br /&gt;
* Adjustment and fill layers.......... . . 459&lt;br /&gt;
* Apply special color effects to images......... 463&lt;br /&gt;
* Apply the Color Balance adjustment......... 465&lt;br /&gt;
* Curves adjustment............ . . 466&lt;br /&gt;
* Adjust hue and saturation.......... . 470&lt;br /&gt;
* Adjust shadow and highlight detail......... . 473&lt;br /&gt;
* Auto color corrections........... . . 475&lt;br /&gt;
* Using adjustment layers........... 475&lt;br /&gt;
* Dodge or burn image areas.......... 476&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Slut&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Edvin</name></author>
	</entry>
</feed>