<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Eburkis</id>
	<title>Wikiskola - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Eburkis"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php/Special:Bidrag/Eburkis"/>
	<updated>2026-05-12T01:21:23Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.41.1</generator>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=J%C3%A4rnv%C3%A4g_-_konsekvenserna_f%C3%B6r_samh%C3%A4llet&amp;diff=35805</id>
		<title>Järnväg - konsekvenserna för samhället</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=J%C3%A4rnv%C3%A4g_-_konsekvenserna_f%C3%B6r_samh%C3%A4llet&amp;diff=35805"/>
		<updated>2016-04-28T16:57:20Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eburkis: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== &#039;&#039;Etiska aspekter&#039;&#039; ==&lt;br /&gt;
Innan järnvägen blev utbyggd i Sverige så hade Sverige ingen gemensam tidzon och 1879 så infördes samma tid vid alla Sveriges järnvägsstationer. Och därmed fick vi Svensk normaltid.&lt;br /&gt;
Och att ha ett land med en gemensam tidszon är i dagens sett ett måste om all infrastruktur ska kunna fungera. &lt;br /&gt;
Och skulle vi ta bort järnvägen ur dagens samhälle så skulle kaos utbryta då många använder tåget för att kunna ta sig till jobbet eller inom sitt yrke&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== &#039;&#039;Kulturella aspekter&#039;&#039; ==&lt;br /&gt;
När man började bygga järnvägen så var det många som påstod att järnvägen inte skulle göra någon nytta i ett sådant fattigt land som Sverige var på den tiden. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Men så som tiden senare visat så har järnvägen betytt mycket för Sveriges industrier och invånare. Då vi kan resa tidseffektivt mellan Sveriges städer och transportera malm,stål,järn,post och gods mellan olika fabriker och distributörer vidare ut i europa där 70% av Sveriges export är. &lt;br /&gt;
Under 2015 så Exporterade vi Papper för 75 miljoner kronor (där Tyskland är en av dom största inportörerna) och järn och stål för 51 miljoner kronor det som är gemensamt för dom båda två är att både malm och träd transporteras på Sveriges järnvägar till pappersbruk och stålverk.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== &#039;&#039;Sociala aspekter&#039;&#039; ==&lt;br /&gt;
Järnvägen har fått ett stort genomslag i hur man reser till släktingar,nära och kära och inom jobbet. Då järnvägen blev det första riktigt tidseffektiva transportmedlet på land. Spåren har knutit samman Sverige från &lt;br /&gt;
Kiruna i Norr till Malmö i Syd och från Göteborg i Väst till Stockholm i Öst.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förr i tiden så tog det veckor att ta sig från Stockholm till Göteborg med häst. Senare när Göta kanal kom så kortades den tiden med några dagar.&lt;br /&gt;
Och tillslut när vi byggde stambanorna så kortades restiden till bara någon dag. Och nu så tar det cirka 3 timmar med Sj snabbtåg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== &#039;&#039;Ekologiska aspekter&#039;&#039; ==&lt;br /&gt;
Järnvägen är idag mycket miljöeffektiv och varje gång jag reser till Göteborg så släpper min resa ut 1 gram Co2 till skillnad från om jag skulle åka bil då jag bara skulle kunna åka cirka 8 meter för ett gram Co2&lt;br /&gt;
Totalt så står järnvägen för 1% av transportsektorns utsläpp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den största nackdelen med järnvägen är bullernivån man har räknat på att i Sverige så drabbas 15000 Svenskar för buller över 70dB och cirka 500 000 Svenskar drabbas av bull&lt;br /&gt;
er över 55 dB&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== &#039;&#039;Referenser&#039;&#039; ==&lt;br /&gt;
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Järnväg wikipedia järnväg]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%A4rnv%C3%A4g_i_Sverige järnvägen i Sverige]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.trafikverket.se/om-oss/var-verksamhet/sa-har-jobbar-vi-med/Miljo-och-halsa/Klimat/Transportsektorns-utslapp/Vagtrafikens-utslapp/ Trafikverket miljö]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.sverigeisiffror.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/samhallets-ekonomi/export-och-import-av-varor-och-tjanster/ Export statistik]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.tekniskamuseet.se/1/1859.html tekniska museet järnväg]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eburkis</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=J%C3%A4rnv%C3%A4g_-_konsekvenserna_f%C3%B6r_samh%C3%A4llet&amp;diff=35804</id>
		<title>Järnväg - konsekvenserna för samhället</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=J%C3%A4rnv%C3%A4g_-_konsekvenserna_f%C3%B6r_samh%C3%A4llet&amp;diff=35804"/>
		<updated>2016-04-28T16:56:52Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eburkis: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== &#039;&#039;Etiska aspekter&#039;&#039; ==&lt;br /&gt;
Innan järnvägen blev utbyggd i Sverige så hade Sverige ingen gemensam tidzon och 1879 så infördes samma tid vid alla Sveriges järnvägsstationer. Och därmed fick vi Svensk normaltid.&lt;br /&gt;
Och att ha ett land med en gemensam tidszon är i dagens sett ett måste om all infrastruktur ska kunna fungera. &lt;br /&gt;
Och skulle vi ta bort järnvägen ur dagens samhälle så skulle kaos utbryta då många använder tåget för att kunna ta sig till jobbet eller inom sitt yrke&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== &#039;&#039;Kulturella aspekter&#039;&#039; ==&lt;br /&gt;
När man började bygga järnvägen så var det många som påstod att järnvägen inte skulle göra någon nytta i ett sådant fattigt land som Sverige var på den tiden. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Men så som tiden senare visat så har järnvägen betytt mycket för Sveriges industrier och invånare. Då vi kan resa tidseffektivt mellan Sveriges städer och transportera malm,stål,järn,post och gods mellan olika fabriker och distributörer vidare ut i europa där 70% av Sveriges export är. &lt;br /&gt;
Under 2015 så Exporterade vi Papper för 75 miljoner kronor (där Tyskland är en av dom största köparna) och järn och stål för 51 miljoner kronor det som är gemensamt för dom båda två är att både malm och träd transporteras på Sveriges järnvägar till pappersbruk och stålverk.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== &#039;&#039;Sociala aspekter&#039;&#039; ==&lt;br /&gt;
Järnvägen har fått ett stort genomslag i hur man reser till släktingar,nära och kära och inom jobbet. Då järnvägen blev det första riktigt tidseffektiva transportmedlet på land. Spåren har knutit samman Sverige från &lt;br /&gt;
Kiruna i Norr till Malmö i Syd och från Göteborg i Väst till Stockholm i Öst.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förr i tiden så tog det veckor att ta sig från Stockholm till Göteborg med häst. Senare när Göta kanal kom så kortades den tiden med några dagar.&lt;br /&gt;
Och tillslut när vi byggde stambanorna så kortades restiden till bara någon dag. Och nu så tar det cirka 3 timmar med Sj snabbtåg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== &#039;&#039;Ekologiska aspekter&#039;&#039; ==&lt;br /&gt;
Järnvägen är idag mycket miljöeffektiv och varje gång jag reser till Göteborg så släpper min resa ut 1 gram Co2 till skillnad från om jag skulle åka bil då jag bara skulle kunna åka cirka 8 meter för ett gram Co2&lt;br /&gt;
Totalt så står järnvägen för 1% av transportsektorns utsläpp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den största nackdelen med järnvägen är bullernivån man har räknat på att i Sverige så drabbas 15000 Svenskar för buller över 70dB och cirka 500 000 Svenskar drabbas av bull&lt;br /&gt;
er över 55 dB&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== &#039;&#039;Referenser&#039;&#039; ==&lt;br /&gt;
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Järnväg wikipedia järnväg]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%A4rnv%C3%A4g_i_Sverige järnvägen i Sverige]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.trafikverket.se/om-oss/var-verksamhet/sa-har-jobbar-vi-med/Miljo-och-halsa/Klimat/Transportsektorns-utslapp/Vagtrafikens-utslapp/ Trafikverket miljö]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.sverigeisiffror.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/samhallets-ekonomi/export-och-import-av-varor-och-tjanster/ Export statistik]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.tekniskamuseet.se/1/1859.html tekniska museet järnväg]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eburkis</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=J%C3%A4rnv%C3%A4g_-_konsekvenserna_f%C3%B6r_samh%C3%A4llet&amp;diff=35803</id>
		<title>Järnväg - konsekvenserna för samhället</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=J%C3%A4rnv%C3%A4g_-_konsekvenserna_f%C3%B6r_samh%C3%A4llet&amp;diff=35803"/>
		<updated>2016-04-28T16:48:22Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eburkis: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== &#039;&#039;Etiska aspekter&#039;&#039; ==&lt;br /&gt;
Innan järnvägen blev utbyggd i Sverige så hade Sverige ingen gemensam tidzon och 1879 så infördes samma tid vid alla Sveriges järnvägsstationer. Och därmed fick vi Svensk normaltid.&lt;br /&gt;
Och att ha ett land med en gemensam tidszon är i dagens sett ett måste om all infrastruktur ska kunna fungera. &lt;br /&gt;
Och skulle vi ta bort järnvägen ur dagens samhälle så skulle kaos utbryta då många använder tåget för att kunna ta sig till jobbet eller inom sitt yrke&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== &#039;&#039;Kulturella aspekter&#039;&#039; ==&lt;br /&gt;
När man började bygga järnvägen så var det många som påstod att järnvägen inte skulle göra någon nytta i ett sådant fattigt land som Sverige var på den tiden. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Men så som tiden senare visat så har järnvägen betytt mycket för Sveriges industrier och invånare. &lt;br /&gt;
Då under 2015 så exporterade vi järn för 51 miljoner kronor&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== &#039;&#039;Sociala aspekter&#039;&#039; ==&lt;br /&gt;
Järnvägen har fått ett stort genomslag i hur man reser till släktingar,nära och kära och inom jobbet. Då järnvägen blev det första riktigt tidseffektiva transportmedlet på land. Spåren har knutit samman Sverige från &lt;br /&gt;
Kiruna i Norr till Malmö i Syd och från Göteborg i Väst till Stockholm i Öst.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förr i tiden så tog det veckor att ta sig från Stockholm till Göteborg med häst. Senare när Göta kanal kom så kortades den tiden med några dagar.&lt;br /&gt;
Och tillslut när vi byggde stambanorna så kortades restiden till bara någon dag. Och nu så tar det cirka 3 timmar med Sj snabbtåg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== &#039;&#039;Ekologiska aspekter&#039;&#039; ==&lt;br /&gt;
Järnvägen är idag mycket miljöeffektiv och varje gång jag reser till Göteborg så släpper min resa ut 1 gram Co2 till skillnad från om jag skulle åka bil då jag bara skulle kunna åka cirka 8 meter för ett gram Co2&lt;br /&gt;
Totalt så står järnvägen för 1% av transportsektorns utsläpp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den största nackdelen med järnvägen är bullernivån man har räknat på att i Sverige så drabbas 15000 Svenskar för buller över 70dB och cirka 500 000 Svenskar drabbas av bull&lt;br /&gt;
er över 55 dB&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== &#039;&#039;Referenser&#039;&#039; ==&lt;br /&gt;
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Järnväg wikipedia järnväg]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%A4rnv%C3%A4g_i_Sverige järnvägen i Sverige]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.trafikverket.se/om-oss/var-verksamhet/sa-har-jobbar-vi-med/Miljo-och-halsa/Klimat/Transportsektorns-utslapp/Vagtrafikens-utslapp/ Trafikverket miljö]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.sverigeisiffror.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/samhallets-ekonomi/export-och-import-av-varor-och-tjanster/ Export statistik]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.tekniskamuseet.se/1/1859.html tekniska museet järnväg]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eburkis</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=J%C3%A4rnv%C3%A4g_-_konsekvenserna_f%C3%B6r_samh%C3%A4llet&amp;diff=35802</id>
		<title>Järnväg - konsekvenserna för samhället</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=J%C3%A4rnv%C3%A4g_-_konsekvenserna_f%C3%B6r_samh%C3%A4llet&amp;diff=35802"/>
		<updated>2016-04-28T16:47:45Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eburkis: /* Kulturella aspekter */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== &#039;&#039;Etiska aspekter&#039;&#039; ==&lt;br /&gt;
Innan järnvägen blev utbyggd i Sverige så hade Sverige ingen gemensam tidzon och 1879 så infördes samma tid vid alla Sveriges järnvägsstationer. Och därmed fick vi Svensk normaltid.&lt;br /&gt;
Och att ha ett land med en gemensam tidszon är i dagens sett ett måste om all infrastruktur ska kunna fungera. &lt;br /&gt;
Och skulle vi ta bort järnvägen ur dagens samhälle så skulle kaos utbryta då många använder tåget för att kunna ta sig till jobbet eller inom sitt yrke&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== &#039;&#039;Kulturella aspekter&#039;&#039; ==&lt;br /&gt;
När man började bygga järnvägen så var det många som påstod att järnvägen inte skulle göra någon nytta i ett sådant fattigt land som Sverige var på den tiden. &lt;br /&gt;
Men så som tiden senare visat så har järnvägen betytt mycket för Sveriges industrier och invånare. &lt;br /&gt;
Då under 2015 så exporterade vi järn för 51 miljoner kronor&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== &#039;&#039;Sociala aspekter&#039;&#039; ==&lt;br /&gt;
Järnvägen har fått ett stort genomslag i hur man reser till släktingar,nära och kära och inom jobbet. Då järnvägen blev det första riktigt tidseffektiva transportmedlet på land. Spåren har knutit samman Sverige från &lt;br /&gt;
Kiruna i Norr till Malmö i Syd och från Göteborg i Väst till Stockholm i Öst.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förr i tiden så tog det veckor att ta sig från Stockholm till Göteborg med häst. Senare när Göta kanal kom så kortades den tiden med några dagar.&lt;br /&gt;
Och tillslut när vi byggde stambanorna så kortades restiden till bara någon dag. Och nu så tar det cirka 3 timmar med Sj snabbtåg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== &#039;&#039;Ekologiska aspekter&#039;&#039; ==&lt;br /&gt;
Järnvägen är idag mycket miljöeffektiv och varje gång jag reser till Göteborg så släpper min resa ut 1 gram Co2 till skillnad från om jag skulle åka bil då jag bara skulle kunna åka cirka 8 meter för ett gram Co2&lt;br /&gt;
Totalt så står järnvägen för 1% av transportsektorns utsläpp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den största nackdelen med järnvägen är bullernivån man har räknat på att i Sverige så drabbas 15000 Svenskar för buller över 70dB och cirka 500 000 Svenskar drabbas av bull&lt;br /&gt;
er över 55 dB&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== &#039;&#039;Referenser&#039;&#039; ==&lt;br /&gt;
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Järnväg wikipedia järnväg]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%A4rnv%C3%A4g_i_Sverige järnvägen i Sverige]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.trafikverket.se/om-oss/var-verksamhet/sa-har-jobbar-vi-med/Miljo-och-halsa/Klimat/Transportsektorns-utslapp/Vagtrafikens-utslapp/ Trafikverket miljö]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.sverigeisiffror.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/samhallets-ekonomi/export-och-import-av-varor-och-tjanster/ Export statistik]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.tekniskamuseet.se/1/1859.html tekniska museet järnväg]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eburkis</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=J%C3%A4rnv%C3%A4g_-_konsekvenserna_f%C3%B6r_samh%C3%A4llet&amp;diff=35801</id>
		<title>Järnväg - konsekvenserna för samhället</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=J%C3%A4rnv%C3%A4g_-_konsekvenserna_f%C3%B6r_samh%C3%A4llet&amp;diff=35801"/>
		<updated>2016-04-28T16:47:31Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eburkis: /* Ekologiska aspekter */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== &#039;&#039;Etiska aspekter&#039;&#039; ==&lt;br /&gt;
Innan järnvägen blev utbyggd i Sverige så hade Sverige ingen gemensam tidzon och 1879 så infördes samma tid vid alla Sveriges järnvägsstationer. Och därmed fick vi Svensk normaltid.&lt;br /&gt;
Och att ha ett land med en gemensam tidszon är i dagens sett ett måste om all infrastruktur ska kunna fungera. &lt;br /&gt;
Och skulle vi ta bort järnvägen ur dagens samhälle så skulle kaos utbryta då många använder tåget för att kunna ta sig till jobbet eller inom sitt yrke&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== &#039;&#039;Kulturella aspekter&#039;&#039; ==&lt;br /&gt;
När man började bygga järnvägen så var det många som påstod att järnvägen inte skulle göra någon nytta i ett sådant fattigt land som Sverige var på den tiden. Men så som tiden senare visat så har järnvägen betytt mycket för Sveriges industrier och invånare. &lt;br /&gt;
Då under 2015 så exporterade vi järn för 51 miljoner kronor&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== &#039;&#039;Sociala aspekter&#039;&#039; ==&lt;br /&gt;
Järnvägen har fått ett stort genomslag i hur man reser till släktingar,nära och kära och inom jobbet. Då järnvägen blev det första riktigt tidseffektiva transportmedlet på land. Spåren har knutit samman Sverige från &lt;br /&gt;
Kiruna i Norr till Malmö i Syd och från Göteborg i Väst till Stockholm i Öst.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förr i tiden så tog det veckor att ta sig från Stockholm till Göteborg med häst. Senare när Göta kanal kom så kortades den tiden med några dagar.&lt;br /&gt;
Och tillslut när vi byggde stambanorna så kortades restiden till bara någon dag. Och nu så tar det cirka 3 timmar med Sj snabbtåg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== &#039;&#039;Ekologiska aspekter&#039;&#039; ==&lt;br /&gt;
Järnvägen är idag mycket miljöeffektiv och varje gång jag reser till Göteborg så släpper min resa ut 1 gram Co2 till skillnad från om jag skulle åka bil då jag bara skulle kunna åka cirka 8 meter för ett gram Co2&lt;br /&gt;
Totalt så står järnvägen för 1% av transportsektorns utsläpp.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den största nackdelen med järnvägen är bullernivån man har räknat på att i Sverige så drabbas 15000 Svenskar för buller över 70dB och cirka 500 000 Svenskar drabbas av bull&lt;br /&gt;
er över 55 dB&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== &#039;&#039;Referenser&#039;&#039; ==&lt;br /&gt;
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Järnväg wikipedia järnväg]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%A4rnv%C3%A4g_i_Sverige järnvägen i Sverige]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.trafikverket.se/om-oss/var-verksamhet/sa-har-jobbar-vi-med/Miljo-och-halsa/Klimat/Transportsektorns-utslapp/Vagtrafikens-utslapp/ Trafikverket miljö]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.sverigeisiffror.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/samhallets-ekonomi/export-och-import-av-varor-och-tjanster/ Export statistik]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.tekniskamuseet.se/1/1859.html tekniska museet järnväg]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eburkis</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=J%C3%A4rnv%C3%A4g_-_konsekvenserna_f%C3%B6r_samh%C3%A4llet&amp;diff=35800</id>
		<title>Järnväg - konsekvenserna för samhället</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=J%C3%A4rnv%C3%A4g_-_konsekvenserna_f%C3%B6r_samh%C3%A4llet&amp;diff=35800"/>
		<updated>2016-04-28T16:47:17Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eburkis: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== &#039;&#039;Etiska aspekter&#039;&#039; ==&lt;br /&gt;
Innan järnvägen blev utbyggd i Sverige så hade Sverige ingen gemensam tidzon och 1879 så infördes samma tid vid alla Sveriges järnvägsstationer. Och därmed fick vi Svensk normaltid.&lt;br /&gt;
Och att ha ett land med en gemensam tidszon är i dagens sett ett måste om all infrastruktur ska kunna fungera. &lt;br /&gt;
Och skulle vi ta bort järnvägen ur dagens samhälle så skulle kaos utbryta då många använder tåget för att kunna ta sig till jobbet eller inom sitt yrke&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== &#039;&#039;Kulturella aspekter&#039;&#039; ==&lt;br /&gt;
När man började bygga järnvägen så var det många som påstod att järnvägen inte skulle göra någon nytta i ett sådant fattigt land som Sverige var på den tiden. Men så som tiden senare visat så har järnvägen betytt mycket för Sveriges industrier och invånare. &lt;br /&gt;
Då under 2015 så exporterade vi järn för 51 miljoner kronor&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== &#039;&#039;Sociala aspekter&#039;&#039; ==&lt;br /&gt;
Järnvägen har fått ett stort genomslag i hur man reser till släktingar,nära och kära och inom jobbet. Då järnvägen blev det första riktigt tidseffektiva transportmedlet på land. Spåren har knutit samman Sverige från &lt;br /&gt;
Kiruna i Norr till Malmö i Syd och från Göteborg i Väst till Stockholm i Öst.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förr i tiden så tog det veckor att ta sig från Stockholm till Göteborg med häst. Senare när Göta kanal kom så kortades den tiden med några dagar.&lt;br /&gt;
Och tillslut när vi byggde stambanorna så kortades restiden till bara någon dag. Och nu så tar det cirka 3 timmar med Sj snabbtåg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== &#039;&#039;Ekologiska aspekter&#039;&#039; ==&lt;br /&gt;
Järnvägen är idag mycket miljöeffektiv och varje gång jag reser till Göteborg så släpper min resa ut 1 gram Co2 till skillnad från om jag skulle åka bil då jag bara skulle kunna åka cirka 8 meter för ett gram Co2&lt;br /&gt;
Totalt så står järnvägen för 1% av transportsektorns utsläpp.&lt;br /&gt;
Den största nackdelen med järnvägen är bullernivån man har räknat på att i Sverige så drabbas 15000 Svenskar för buller över 70dB och cirka 500 000 Svenskar drabbas av bull&lt;br /&gt;
er över 55 dB &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== &#039;&#039;Referenser&#039;&#039; ==&lt;br /&gt;
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Järnväg wikipedia järnväg]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%A4rnv%C3%A4g_i_Sverige järnvägen i Sverige]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.trafikverket.se/om-oss/var-verksamhet/sa-har-jobbar-vi-med/Miljo-och-halsa/Klimat/Transportsektorns-utslapp/Vagtrafikens-utslapp/ Trafikverket miljö]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.sverigeisiffror.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/samhallets-ekonomi/export-och-import-av-varor-och-tjanster/ Export statistik]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.tekniskamuseet.se/1/1859.html tekniska museet järnväg]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eburkis</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=J%C3%A4rnv%C3%A4g_-_konsekvenserna_f%C3%B6r_samh%C3%A4llet&amp;diff=35799</id>
		<title>Järnväg - konsekvenserna för samhället</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=J%C3%A4rnv%C3%A4g_-_konsekvenserna_f%C3%B6r_samh%C3%A4llet&amp;diff=35799"/>
		<updated>2016-04-28T16:44:13Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eburkis: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== &#039;&#039;Etiska aspekter&#039;&#039; ==&lt;br /&gt;
Innan järnvägen blev utbyggd i Sverige så hade Sverige ingen gemensam tidzon och 1879 så infördes samma tid vid alla Sveriges järnvägsstationer. Och därmed fick vi Svensk normaltid.&lt;br /&gt;
Och att ha ett land med en gemensam tidszon är i dagens sett ett måste om all infrastruktur ska kunna fungera. &lt;br /&gt;
Och skulle vi ta bort järnvägen ur dagens samhälle så skulle kaos utbryta då många använder tåget för att kunna ta sig till jobbet eller inom sitt yrke&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== &#039;&#039;Kulturella aspekter&#039;&#039; ==&lt;br /&gt;
När man började bygga järnvägen så var det många som påstod att järnvägen inte skulle göra någon nytta i ett sådant fattigt land som Sverige var på den tiden. Men så som tiden senare visat så har järnvägen betytt mycket för Sveriges industrier och invånare. &lt;br /&gt;
Då under 2015 så exporterade vi järn för 51 miljoner kronor&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== &#039;&#039;Sociala aspekter&#039;&#039; ==&lt;br /&gt;
Järnvägen har fått ett stort genomslag i hur man reser till släktingar,nära och kära och inom jobbet. Då järnvägen blev det första riktigt tidseffektiva transportmedlet på land. Spåren har knutit samman Sverige från &lt;br /&gt;
Kiruna i Norr till Malmö i Syd och från Göteborg i Väst till Stockholm i Öst.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förr i tiden så tog det veckor att ta sig från Stockholm till Göteborg med häst. Senare när Göta kanal kom så kortades den tiden med några dagar.&lt;br /&gt;
Och tillslut när vi byggde stambanorna så kortades restiden till bara någon dag. Och nu så tar det cirka 3 timmar med Sj snabbtåg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== &#039;&#039;Ekologiska aspekter&#039;&#039; ==&lt;br /&gt;
Järnvägen är idag mycket miljöeffektiv och varje gång jag reser till Göteborg så släpper min resa ut 1 gram Co2 till skillnad från om jag skulle åka bil då jag bara skulle kunna åka cirka 8 meter för ett gram Co2&lt;br /&gt;
Totalt så står järnvägen för 1% av transportsektorns utsläpp.&lt;br /&gt;
Den största nackdelen med järnvägen är bullernivån man har räknat på att i Sverige så drabbas 15000 Svenskar för buller över 70dB och cirka 500 000 Svenskar drabbas av bull&lt;br /&gt;
er över 55 dB &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== &#039;&#039;Referenser&#039;&#039; ==&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Järnväg&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%A4rnv%C3%A4g_i_Sverige&lt;br /&gt;
http://www.trafikverket.se/om-oss/var-verksamhet/sa-har-jobbar-vi-med/Miljo-och-halsa/Klimat/Transportsektorns-utslapp/Vagtrafikens-utslapp/&lt;br /&gt;
http://www.sverigeisiffror.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/samhallets-ekonomi/export-och-import-av-varor-och-tjanster/&lt;br /&gt;
http://www.tekniskamuseet.se/1/1859.html&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eburkis</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=J%C3%A4rnv%C3%A4g_-_konsekvenserna_f%C3%B6r_samh%C3%A4llet&amp;diff=35798</id>
		<title>Järnväg - konsekvenserna för samhället</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=J%C3%A4rnv%C3%A4g_-_konsekvenserna_f%C3%B6r_samh%C3%A4llet&amp;diff=35798"/>
		<updated>2016-04-28T16:43:28Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eburkis: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== &#039;&#039;&#039;Etiska aspekter&#039;&#039;&#039; ==&lt;br /&gt;
Innan järnvägen blev utbyggd i Sverige så hade Sverige ingen gemensam tidzon och 1879 så infördes samma tid vid alla Sveriges järnvägsstationer. Och därmed fick vi Svensk normaltid.&lt;br /&gt;
Och att ha ett land med en gemensam tidszon är i dagens sett ett måste om all infrastruktur ska kunna fungera. &lt;br /&gt;
Och skulle vi ta bort järnvägen ur dagens samhälle så skulle kaos utbryta då många använder tåget för att kunna ta sig till jobbet eller inom sitt yrke&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== &#039;&#039;Kulturella aspekter&#039;&#039; ==&lt;br /&gt;
När man började bygga järnvägen så var det många som påstod att järnvägen inte skulle göra någon nytta i ett sådant fattigt land som Sverige var på den tiden. Men så som tiden senare visat så har järnvägen betytt mycket för Sveriges industrier och invånare. &lt;br /&gt;
Då under 2015 så exporterade vi järn för 51 miljoner kronor&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== &#039;&#039;Sociala aspekter&#039;&#039; ==&lt;br /&gt;
Järnvägen har fått ett stort genomslag i hur man reser till släktingar,nära och kära och inom jobbet. Då järnvägen blev det första riktigt tidseffektiva transportmedlet på land. Spåren har knutit samman Sverige från &lt;br /&gt;
Kiruna i Norr till Malmö i Syd och från Göteborg i Väst till Stockholm i Öst.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förr i tiden så tog det veckor att ta sig från Stockholm till Göteborg med häst. Senare när Göta kanal kom så kortades den tiden med några dagar.&lt;br /&gt;
Och tillslut när vi byggde stambanorna så kortades restiden till bara någon dag. Och nu så tar det cirka 3 timmar med Sj snabbtåg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== &#039;&#039;Ekologiska aspekter&#039;&#039; ==&lt;br /&gt;
Järnvägen är idag mycket miljöeffektiv och varje gång jag reser till Göteborg så släpper min resa ut 1 gram Co2 till skillnad från om jag skulle åka bil då jag bara skulle kunna åka cirka 8 meter för ett gram Co2&lt;br /&gt;
Totalt så står järnvägen för 1% av transportsektorns utsläpp.&lt;br /&gt;
Den största nackdelen med järnvägen är bullernivån man har räknat på att i Sverige så drabbas 15000 Svenskar för buller över 70dB och cirka 500 000 Svenskar drabbas av bull&lt;br /&gt;
er över 55 dB &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== &#039;&#039;Referenser&#039;&#039; ==&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Järnväg&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%A4rnv%C3%A4g_i_Sverige&lt;br /&gt;
http://www.trafikverket.se/om-oss/var-verksamhet/sa-har-jobbar-vi-med/Miljo-och-halsa/Klimat/Transportsektorns-utslapp/Vagtrafikens-utslapp/&lt;br /&gt;
http://www.sverigeisiffror.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/samhallets-ekonomi/export-och-import-av-varor-och-tjanster/&lt;br /&gt;
http://www.tekniskamuseet.se/1/1859.html&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eburkis</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=J%C3%A4rnv%C3%A4g_-_konsekvenserna_f%C3%B6r_samh%C3%A4llet&amp;diff=35797</id>
		<title>Järnväg - konsekvenserna för samhället</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=J%C3%A4rnv%C3%A4g_-_konsekvenserna_f%C3%B6r_samh%C3%A4llet&amp;diff=35797"/>
		<updated>2016-04-28T16:42:15Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eburkis: Skapade sidan med &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Etiska aspekter&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; Innan järnvägen blev utbyggd i Sverige så hade Sverige ingen gemensam tidzon och 1879 så infördes samma tid vid alla Sveriges järnvägsstationer. O...&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;Etiska aspekter&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Innan järnvägen blev utbyggd i Sverige så hade Sverige ingen gemensam tidzon och 1879 så infördes samma tid vid alla Sveriges järnvägsstationer. Och därmed fick vi Svensk normaltid.&lt;br /&gt;
Och att ha ett land med en gemensam tidszon är i dagens sett ett måste om all infrastruktur ska kunna fungera. &lt;br /&gt;
Och skulle vi ta bort järnvägen ur dagens samhälle så skulle kaos utbryta då många använder tåget för att kunna ta sig till jobbet eller inom sitt yrke&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Kulturella aspekter&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
När man började bygga järnvägen så var det många som påstod att järnvägen inte skulle göra någon nytta i ett sådant fattigt land som Sverige var på den tiden. Men så som tiden senare visat så har järnvägen betytt mycket för Sveriges industrier och invånare. &lt;br /&gt;
Då under 2015 så exporterade vi järn för 51 miljoner kronor&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Sociala aspekter&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Järnvägen har fått ett stort genomslag i hur man reser till släktingar,nära och kära och inom jobbet. Då järnvägen blev det första riktigt tidseffektiva transportmedlet på land. Spåren har knutit samman Sverige från &lt;br /&gt;
Kiruna i Norr till Malmö i Syd och från Göteborg i Väst till Stockholm i Öst.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Förr i tiden så tog det veckor att ta sig från Stockholm till Göteborg med häst. Senare när Göta kanal kom så kortades den tiden med några dagar.&lt;br /&gt;
Och tillslut när vi byggde stambanorna så kortades restiden till bara någon dag. Och nu så tar det cirka 3 timmar med Sj snabbtåg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Ekologiska aspekter&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
Järnvägen är idag mycket miljöeffektiv och varje gång jag reser till Göteborg så släpper min resa ut 1 gram Co2 till skillnad från om jag skulle åka bil då jag bara skulle kunna åka cirka 8 meter för ett gram Co2&lt;br /&gt;
Totalt så står järnvägen för 1% av transportsektorns utsläpp.&lt;br /&gt;
Den största nackdelen med järnvägen är bullernivån man har räknat på att i Sverige så drabbas 15000 Svenskar för buller över 70dB och cirka 500 000 Svenskar drabbas av buller över 55 dB &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Referenser&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/Järnväg&lt;br /&gt;
https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%A4rnv%C3%A4g_i_Sverige&lt;br /&gt;
http://www.trafikverket.se/om-oss/var-verksamhet/sa-har-jobbar-vi-med/Miljo-och-halsa/Klimat/Transportsektorns-utslapp/Vagtrafikens-utslapp/&lt;br /&gt;
http://www.sverigeisiffror.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/samhallets-ekonomi/export-och-import-av-varor-och-tjanster/&lt;br /&gt;
http://www.tekniskamuseet.se/1/1859.html&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eburkis</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=J%C3%A4rnv%C3%A4g&amp;diff=35649</id>
		<title>Järnväg</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=J%C3%A4rnv%C3%A4g&amp;diff=35649"/>
		<updated>2016-04-22T07:08:23Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eburkis: Skapade sidan med &amp;#039;: Järnväg- Behov : Järnväg - Teknisk beskrivning : Järnväg - företag  : Järnväg - konsekvenserna för samhället&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;: [[Järnväg- Behov]]&lt;br /&gt;
: [[Järnväg - Teknisk beskrivning]]&lt;br /&gt;
: [[Järnväg - företag]] &lt;br /&gt;
: [[Järnväg - konsekvenserna för samhället]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eburkis</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tunnelbanan&amp;diff=35647</id>
		<title>Tunnelbanan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tunnelbanan&amp;diff=35647"/>
		<updated>2016-04-22T07:06:11Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eburkis: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
: [[Tunnelbanan - Behov]]&lt;br /&gt;
: [[Tunnelbanan - Teknisk beskrivning]]&lt;br /&gt;
: [[Tunnelbanan - företag]] &lt;br /&gt;
: [[Tunnelbanan - konsekvenserna för samhället]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eburkis</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tunnelbanan&amp;diff=35646</id>
		<title>Tunnelbanan</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tunnelbanan&amp;diff=35646"/>
		<updated>2016-04-22T07:05:59Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eburkis: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Elias,marcus,nikitia,sten&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
: [[Tunnelbanan - Behov]]&lt;br /&gt;
: [[Tunnelbanan - Teknisk beskrivning]]&lt;br /&gt;
: [[Tunnelbanan - företag]] &lt;br /&gt;
: [[Tunnelbanan - konsekvenserna för samhället]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eburkis</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34965</id>
		<title>Innehållsförteckning Photoshopmanual</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34965"/>
		<updated>2016-02-26T22:50:11Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eburkis: /* Chapter 5: Image and color basics */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Gör en HowTo-film ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Välj något av nedanstående områden. Listan du ser är från innehållsförteckningen i pdf-en.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du skriver helt enkelt &#039;&#039;&#039;ditt namn efter den rubrik du väljer&#039;&#039;&#039; att göra film på.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sedan är det bara att gå in i manualen och läsa på samt göra din film.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Innehållsförteckning Photoshop ==&lt;br /&gt;
=== Chapter 5: Image and color basics ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=-XDDwKryKJU Resize images]  Edvin Felvin&lt;br /&gt;
* Image essential. 211&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=ulffFUbZHqo Image size and resolution] 214&lt;br /&gt;
* Acquire images from cameras and scanners.(bob). 220&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=l7OD9g5pwlE Create, Open, And inport images] 222&lt;br /&gt;
* Viewing images........... . . 226 [Dennis Norman]&lt;br /&gt;
* Color modes............ . . 231 Dior&lt;br /&gt;
* Match, replace, and colors........... 234 Emma TE15A&lt;br /&gt;
* Distort filters are unavailable........... . . 239&lt;br /&gt;
* Invalid JPEG Marker error | Opening images........ . . 239 Shifat Chowdhury TE15A&lt;br /&gt;
* Image information............ . . 241&lt;br /&gt;
* High dynamic range images........... . Sten TE15B. 245&lt;br /&gt;
* Customize indexed color tables.......... . . 252 &lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=DdSz5ho00IM&amp;amp;feature=youtu.be Customize color pickers and swatches] Riaz Uddin TE15A &lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=r5uwN6nlV20 Convert between colors] Jesper W TE15B&lt;br /&gt;
* About color   261 Olle Lilja&lt;br /&gt;
* Color and monochrome adjustments using channels....... . . 263&lt;br /&gt;
* Erase parts of an image..........Adam. . 266&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=eMruj1JRjAk&amp;amp;feature=youtu.be Choose Color adjustment channel mix] Emre TE15A&lt;br /&gt;
* Viewing multiple images [Herman Dagervik] 275&lt;br /&gt;
* Blending modes........... . . 277 Axel&lt;br /&gt;
* Choose colors in the Color and Swatches panels......Artin.... 281&lt;br /&gt;
* Add a conditional mode change to an action........ . 283&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=pNloVcJeHLY&amp;amp;feature=youtu.be Add swatches from HTML CSS and SVG] av Georgek &lt;br /&gt;
* How to tie a noose! 283.5&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 6: Layers ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Layer basics.......... [Christopher Pettersson] 284&lt;br /&gt;
* Nondestructive editing........... . 288&lt;br /&gt;
* Create and manage layers and groups..[Abdikafi][TE15B]....... . 289&lt;br /&gt;
* Select, group, and link layers........... Tor 291&lt;br /&gt;
* Mask layers............. . 293 Niklas Forsblom&lt;br /&gt;
* Layer opacity and blending.  298&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=4DgUNZatAT4&amp;amp;feature=youtu.be&amp;amp;hd=1 Move, stack, and lock layers]  Felix Almqvist 301&lt;br /&gt;
* Layer comps [Daniel Gohari]. 302&lt;br /&gt;
* Work with Smart Objects [Mikael Paulson].......... . . 305&lt;br /&gt;
* Apply Smart Filters [David Toreborg] ............ . . 311&lt;br /&gt;
* Align and distribute layers.......... . 314&lt;br /&gt;
* Combine multiple images into a group portrait......... . . 317 &#039;&#039;&#039;[Ilyas TE15B]&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Manage layers and groups.....bAbYlon..... . 317&lt;br /&gt;
* Generate image assets from layers......... . . 320&lt;br /&gt;
* Layer effects and styles........... . 326&lt;br /&gt;
* Extract assets............ . . 335 (Simon VIklund)&lt;br /&gt;
* Mask layers with vector masks........... 337&lt;br /&gt;
* Combine images with Auto-Blend Layers......... . . 338&lt;br /&gt;
* Reveal layers with clipping masks.......... 339&lt;br /&gt;
* Load selections from a layer or layer mask&#039;s boundaries....... 341&lt;br /&gt;
* Knockout to reveal content from other layers........ . 341&lt;br /&gt;
* Edit layer masks........... . . 343&lt;br /&gt;
* Layers 101........ 343&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 7: Selecting ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Make quick selections........... . . 344  [Mohammed Abdallah]&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=hVWy3YTWhTU&amp;amp;feature=youtu.be Make selections]........... . . 346 [Armin Rezaeian]&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=7H4raWjDQTA Select with the marquee tools]........... 347 Noah Lissner&lt;br /&gt;
* Select with the lasso tools [Viktor Melin] 348&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=gCL0Ijgt4iU&amp;amp;feature=youtu.be Select a color range in an image].......... . 351 Jesper Forstén&lt;br /&gt;
* Adjust pixel selections......BABYLON BRO..... . . 353&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=a6miRaHQo_8 How to extract an object from its background].......... . . 359 Markus Johansson&lt;br /&gt;
* Select the image areas in focus.......... . . 361 Nabbir Ahmed TE15A&lt;br /&gt;
* Save selections and alpha channel masks......... . 365&lt;br /&gt;
* Move, copy, and delete selected pixels.......... . 368 [Kevin Sevefjord]&lt;br /&gt;
* Duplicate, split, and merge channels......... 373&lt;br /&gt;
* Create a temporary quick mask.......... . . 375&lt;br /&gt;
* Convert between paths and selection borders......... . . 377&lt;br /&gt;
* Channel calculations............ 378&lt;br /&gt;
* Channel basics............ 380 [Teodor Eklund]&lt;br /&gt;
* Refine a selection........... . 383 &lt;br /&gt;
* Selecting areas of a photo.......... . 383 katrin kjellgren&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===  Chapter 8: Image adjustments ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Perspective Warp........... . 384 Nikita Tzonov&lt;br /&gt;
* Reduce camera shake blurring........... 392&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=XZxwu4EfMm4&amp;amp;feature=youtu.be Healing brush examples] av Jonas Sjölund &lt;br /&gt;
* Export color lookup tables.......... . 426&lt;br /&gt;
* Adjust image sharpness and blur Sandel Singh.......... 427&lt;br /&gt;
* Understand color adjustments........... 433&lt;br /&gt;
* Convert a color image to black and white......... . 439 Madelene Holst Lindén&lt;br /&gt;
* View histograms and pixel values.......... 440&lt;br /&gt;
* Target images for press........... . 446&lt;br /&gt;
* Make quick tonal adjustments   Simran Sheikh........... 448&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=iZyIcEMyxgw Applying a Brightness/Contrast adjustment] av Marcus Wranghult. 452&lt;br /&gt;
* Adjust color and tone with Levels and Curves eyedroppers....... . . 453 Jakob TE15B&lt;br /&gt;
* Adjust HDR exposure and toning.......... 454 Jakob TE15B&lt;br /&gt;
* Levels adjustment........... 455&lt;br /&gt;
* Adjust image color and tone........... ( valeria avalos ). . 458&lt;br /&gt;
* Adjustment and fill layers.......... . . 459&lt;br /&gt;
* Apply special color effects to images......... 463 Erik Olsson&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=nplZCqRU5DA Color Balance Adjustment ]......... 465 Fredrika Theberg &lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=hE3vS48LaLU Curves adjustment] . 466 Richard Byström&lt;br /&gt;
* Adjust hue and saturation.......... . 470 Liam Rickett&lt;br /&gt;
* Adjust shadow and highlight detail......... . 473 Lucas Renz&lt;br /&gt;
* Auto color corrections........... . . 475 Kani Te15A&lt;br /&gt;
* Using adjustment layers........... 475 &lt;br /&gt;
* Dodge or burn image areas av Gustav&lt;br /&gt;
* How to Liquify an image............ Fredrik Berglund&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Slut&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eburkis</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34964</id>
		<title>Innehållsförteckning Photoshopmanual</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34964"/>
		<updated>2016-02-26T22:49:50Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eburkis: /* Chapter 5: Image and color basics */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Gör en HowTo-film ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Välj något av nedanstående områden. Listan du ser är från innehållsförteckningen i pdf-en.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du skriver helt enkelt &#039;&#039;&#039;ditt namn efter den rubrik du väljer&#039;&#039;&#039; att göra film på.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sedan är det bara att gå in i manualen och läsa på samt göra din film.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Innehållsförteckning Photoshop ==&lt;br /&gt;
=== Chapter 5: Image and color basics ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=l7OD9g5pwlE Create, Open, And inport images]&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=-XDDwKryKJU Resize images]  Edvin Felvin&lt;br /&gt;
* Image essential. 211&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=ulffFUbZHqo Image size and resolution] 214&lt;br /&gt;
* Acquire images from cameras and scanners.(bob). 220&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=l7OD9g5pwlE Create, Open, And inport images] 222&lt;br /&gt;
* Viewing images........... . . 226 [Dennis Norman]&lt;br /&gt;
* Color modes............ . . 231 Dior&lt;br /&gt;
* Match, replace, and colors........... 234 Emma TE15A&lt;br /&gt;
* Distort filters are unavailable........... . . 239&lt;br /&gt;
* Invalid JPEG Marker error | Opening images........ . . 239 Shifat Chowdhury TE15A&lt;br /&gt;
* Image information............ . . 241&lt;br /&gt;
* High dynamic range images........... . Sten TE15B. 245&lt;br /&gt;
* Customize indexed color tables.......... . . 252 &lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=DdSz5ho00IM&amp;amp;feature=youtu.be Customize color pickers and swatches] Riaz Uddin TE15A &lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=r5uwN6nlV20 Convert between colors] Jesper W TE15B&lt;br /&gt;
* About color   261 Olle Lilja&lt;br /&gt;
* Color and monochrome adjustments using channels....... . . 263&lt;br /&gt;
* Erase parts of an image..........Adam. . 266&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=eMruj1JRjAk&amp;amp;feature=youtu.be Choose Color adjustment channel mix] Emre TE15A&lt;br /&gt;
* Viewing multiple images [Herman Dagervik] 275&lt;br /&gt;
* Blending modes........... . . 277 Axel&lt;br /&gt;
* Choose colors in the Color and Swatches panels......Artin.... 281&lt;br /&gt;
* Add a conditional mode change to an action........ . 283&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=pNloVcJeHLY&amp;amp;feature=youtu.be Add swatches from HTML CSS and SVG] av Georgek &lt;br /&gt;
* How to tie a noose! 283.5&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 6: Layers ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Layer basics.......... [Christopher Pettersson] 284&lt;br /&gt;
* Nondestructive editing........... . 288&lt;br /&gt;
* Create and manage layers and groups..[Abdikafi][TE15B]....... . 289&lt;br /&gt;
* Select, group, and link layers........... Tor 291&lt;br /&gt;
* Mask layers............. . 293 Niklas Forsblom&lt;br /&gt;
* Layer opacity and blending.  298&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=4DgUNZatAT4&amp;amp;feature=youtu.be&amp;amp;hd=1 Move, stack, and lock layers]  Felix Almqvist 301&lt;br /&gt;
* Layer comps [Daniel Gohari]. 302&lt;br /&gt;
* Work with Smart Objects [Mikael Paulson].......... . . 305&lt;br /&gt;
* Apply Smart Filters [David Toreborg] ............ . . 311&lt;br /&gt;
* Align and distribute layers.......... . 314&lt;br /&gt;
* Combine multiple images into a group portrait......... . . 317 &#039;&#039;&#039;[Ilyas TE15B]&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Manage layers and groups.....bAbYlon..... . 317&lt;br /&gt;
* Generate image assets from layers......... . . 320&lt;br /&gt;
* Layer effects and styles........... . 326&lt;br /&gt;
* Extract assets............ . . 335 (Simon VIklund)&lt;br /&gt;
* Mask layers with vector masks........... 337&lt;br /&gt;
* Combine images with Auto-Blend Layers......... . . 338&lt;br /&gt;
* Reveal layers with clipping masks.......... 339&lt;br /&gt;
* Load selections from a layer or layer mask&#039;s boundaries....... 341&lt;br /&gt;
* Knockout to reveal content from other layers........ . 341&lt;br /&gt;
* Edit layer masks........... . . 343&lt;br /&gt;
* Layers 101........ 343&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 7: Selecting ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Make quick selections........... . . 344  [Mohammed Abdallah]&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=hVWy3YTWhTU&amp;amp;feature=youtu.be Make selections]........... . . 346 [Armin Rezaeian]&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=7H4raWjDQTA Select with the marquee tools]........... 347 Noah Lissner&lt;br /&gt;
* Select with the lasso tools [Viktor Melin] 348&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=gCL0Ijgt4iU&amp;amp;feature=youtu.be Select a color range in an image].......... . 351 Jesper Forstén&lt;br /&gt;
* Adjust pixel selections......BABYLON BRO..... . . 353&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=a6miRaHQo_8 How to extract an object from its background].......... . . 359 Markus Johansson&lt;br /&gt;
* Select the image areas in focus.......... . . 361 Nabbir Ahmed TE15A&lt;br /&gt;
* Save selections and alpha channel masks......... . 365&lt;br /&gt;
* Move, copy, and delete selected pixels.......... . 368 [Kevin Sevefjord]&lt;br /&gt;
* Duplicate, split, and merge channels......... 373&lt;br /&gt;
* Create a temporary quick mask.......... . . 375&lt;br /&gt;
* Convert between paths and selection borders......... . . 377&lt;br /&gt;
* Channel calculations............ 378&lt;br /&gt;
* Channel basics............ 380 [Teodor Eklund]&lt;br /&gt;
* Refine a selection........... . 383 &lt;br /&gt;
* Selecting areas of a photo.......... . 383 katrin kjellgren&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===  Chapter 8: Image adjustments ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Perspective Warp........... . 384 Nikita Tzonov&lt;br /&gt;
* Reduce camera shake blurring........... 392&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=XZxwu4EfMm4&amp;amp;feature=youtu.be Healing brush examples] av Jonas Sjölund &lt;br /&gt;
* Export color lookup tables.......... . 426&lt;br /&gt;
* Adjust image sharpness and blur Sandel Singh.......... 427&lt;br /&gt;
* Understand color adjustments........... 433&lt;br /&gt;
* Convert a color image to black and white......... . 439 Madelene Holst Lindén&lt;br /&gt;
* View histograms and pixel values.......... 440&lt;br /&gt;
* Target images for press........... . 446&lt;br /&gt;
* Make quick tonal adjustments   Simran Sheikh........... 448&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=iZyIcEMyxgw Applying a Brightness/Contrast adjustment] av Marcus Wranghult. 452&lt;br /&gt;
* Adjust color and tone with Levels and Curves eyedroppers....... . . 453 Jakob TE15B&lt;br /&gt;
* Adjust HDR exposure and toning.......... 454 Jakob TE15B&lt;br /&gt;
* Levels adjustment........... 455&lt;br /&gt;
* Adjust image color and tone........... ( valeria avalos ). . 458&lt;br /&gt;
* Adjustment and fill layers.......... . . 459&lt;br /&gt;
* Apply special color effects to images......... 463 Erik Olsson&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=nplZCqRU5DA Color Balance Adjustment ]......... 465 Fredrika Theberg &lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=hE3vS48LaLU Curves adjustment] . 466 Richard Byström&lt;br /&gt;
* Adjust hue and saturation.......... . 470 Liam Rickett&lt;br /&gt;
* Adjust shadow and highlight detail......... . 473 Lucas Renz&lt;br /&gt;
* Auto color corrections........... . . 475 Kani Te15A&lt;br /&gt;
* Using adjustment layers........... 475 &lt;br /&gt;
* Dodge or burn image areas av Gustav&lt;br /&gt;
* How to Liquify an image............ Fredrik Berglund&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Slut&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eburkis</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34944</id>
		<title>Innehållsförteckning Photoshopmanual</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34944"/>
		<updated>2016-02-26T08:08:36Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eburkis: /* Chapter 5: Image and color basics */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Gör en HowTo-film ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Välj något av nedanstående områden. Listan du ser är från innehållsförteckningen i pdf-en.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du skriver helt enkelt &#039;&#039;&#039;ditt namn efter den rubrik du väljer&#039;&#039;&#039; att göra film på.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sedan är det bara att gå in i manualen och läsa på samt göra din film.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Innehållsförteckning Photoshop ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[https://www.youtube.com/watch?v=l7OD9g5pwlE Create, Open, And inport images]=== Chapter 5: Image and color basics ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Resize images  [Edvin Felvin] . 209&lt;br /&gt;
* Image essentials [Daniel Gohari]. 211&lt;br /&gt;
* Image size and resolution....Adrian ... . . 214&lt;br /&gt;
* Acquire images from cameras and scanners.(bob))))(((((....... . . 220&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=l7OD9g5pwlE Create, Open, And inport images] 222&lt;br /&gt;
* Viewing images........... . . 226 [Dennis Norman]&lt;br /&gt;
* Color modes............ . . 231 Dior&lt;br /&gt;
* Match, replace, and mix colors........... 234 Emma TE15A&lt;br /&gt;
* Distort filters are unavailable........... . . 239&lt;br /&gt;
* Invalid JPEG Marker error | Opening images........ . . 239 Shifat Chowdhury TE15A&lt;br /&gt;
* Image information............ . . 241 Jakob TE15B&lt;br /&gt;
* High dynamic range images........... . Sten TE15B. 245&lt;br /&gt;
* Customize indexed color tables.......... . . 252 &lt;br /&gt;
* Customize color pickers and swatches.[Riaz Uddin] TE15A . 254&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=r5uwN6nlV20 Convert between colors] Jesper W TE15B&lt;br /&gt;
* About color   261 Olle Lilja&lt;br /&gt;
* Color and monochrome adjustments using channels....... . . 263&lt;br /&gt;
* Erase parts of an image..........Adam. . 266&lt;br /&gt;
* Choose colors................ 269 Emre&lt;br /&gt;
* Viewing multiple images [Herman Dagervik] 275&lt;br /&gt;
* Blending modes........... . . 277 Axel&lt;br /&gt;
* Choose colors in the Color and Swatches panels......Artin.... 281&lt;br /&gt;
* Add a conditional mode change to an action........ . 283&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=pNloVcJeHLY&amp;amp;feature=youtu.be Add swatches from HTML CSS and SVG] av Georgek &lt;br /&gt;
* How to tie a noose! 283.5&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 6: Layers ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Layer basics.......... [Christopher Pettersson] 284&lt;br /&gt;
* Nondestructive editing........... . 288&lt;br /&gt;
* Create and manage layers and groups..[Abdikafi][TE15B]....... . 289&lt;br /&gt;
* Select, group, and link layers........... Tor 291&lt;br /&gt;
* Mask layers............. . 293 Niklas Forsblom&lt;br /&gt;
* Layer opacity and blending.  298&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=4DgUNZatAT4&amp;amp;feature=youtu.be&amp;amp;hd=1 Move, stack, and lock layers]  Felix Almqvist 301&lt;br /&gt;
* Layer comps............ . . 302&lt;br /&gt;
* Work with Smart Objects [Mikael Paulson].......... . . 305&lt;br /&gt;
* Apply Smart Filters [David Toreborg] ............ . . 311&lt;br /&gt;
* Align and distribute layers.......... . 314&lt;br /&gt;
* Combine multiple images into a group portrait......... . . 317 &#039;&#039;&#039;[Ilyas TE15B]&#039;&#039;&#039;&lt;br /&gt;
* Manage layers and groups.....bAbYlon..... . 317&lt;br /&gt;
* Generate image assets from layers......... . . 320&lt;br /&gt;
* Layer effects and styles........... . 326&lt;br /&gt;
* Extract assets............ . . 335 (Simon VIklund)&lt;br /&gt;
* Mask layers with vector masks........... 337&lt;br /&gt;
* Combine images with Auto-Blend Layers......... . . 338&lt;br /&gt;
* Reveal layers with clipping masks.......... 339&lt;br /&gt;
* Load selections from a layer or layer mask&#039;s boundaries....... 341&lt;br /&gt;
* Knockout to reveal content from other layers........ . 341&lt;br /&gt;
* Edit layer masks........... . . 343&lt;br /&gt;
* Layers 101........ 343&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 7: Selecting ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Make quick selections........... . . 344  [Mohammed Abdallah]&lt;br /&gt;
* Make selections........... . . 346 [Armin Rezaeian]&lt;br /&gt;
* Select with the marquee tools........... 347 Noah Lissner&lt;br /&gt;
* Select with the lasso tools [Viktor Melin] 348&lt;br /&gt;
* Select a color range in an image.......... . 351 Jesper Forstén&lt;br /&gt;
* Adjust pixel selections......BABYLON BRO..... . . 353&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=a6miRaHQo_8 How to extract an object from its background].......... . . 359 Markus Johansson&lt;br /&gt;
* Select the image areas in focus.......... . . 361 Nabbir Ahmed TE15A&lt;br /&gt;
* Save selections and alpha channel masks......... . 365&lt;br /&gt;
* Move, copy, and delete selected pixels.......... . 368 [Kevin Sevefjord]&lt;br /&gt;
* Duplicate, split, and merge channels......... 373&lt;br /&gt;
* Create a temporary quick mask.......... . . 375&lt;br /&gt;
* Convert between paths and selection borders......... . . 377&lt;br /&gt;
* Channel calculations............ 378&lt;br /&gt;
* Channel basics............ 380 [Teodor Eklund]&lt;br /&gt;
* Refine a selection........... . 383 &lt;br /&gt;
* Selecting areas of a photo.......... . 383 katrin kjellgren&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===  Chapter 8: Image adjustments ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Perspective Warp........... . 384 Nikita Tzonov&lt;br /&gt;
* Reduce camera shake blurring........... 392&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=XZxwu4EfMm4&amp;amp;feature=youtu.be Healing brush examples] av Jonas Sjölund &lt;br /&gt;
* Export color lookup tables.......... . 426&lt;br /&gt;
* Adjust image sharpness and blur Sandel Singh.......... 427&lt;br /&gt;
* Understand color adjustments........... 433&lt;br /&gt;
* Convert a color image to black and white......... . 439 Madelene Holst Lindén&lt;br /&gt;
* View histograms and pixel values.......... 440&lt;br /&gt;
* Target images for press........... . 446&lt;br /&gt;
* Make quick tonal adjustments   Simran Sheikh........... 448&lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=iZyIcEMyxgw Applying a Brightness/Contrast adjustment] av Marcus Wranghult. 452&lt;br /&gt;
* Adjust color and tone with Levels and Curves eyedroppers....... . . 453&lt;br /&gt;
* Adjust HDR exposure and toning.......... 454&lt;br /&gt;
* Levels adjustment........... 455&lt;br /&gt;
* Adjust image color and tone........... ( valeria avalos ). . 458&lt;br /&gt;
* Adjustment and fill layers.......... . . 459&lt;br /&gt;
* Apply special color effects to images......... 463 Erik Olsson&lt;br /&gt;
* Apply the Color Balance adjustment......... 465 Fredrika Theberg &lt;br /&gt;
* [https://www.youtube.com/watch?v=hE3vS48LaLU Curves adjustment] . 466 Richard Byström&lt;br /&gt;
* Adjust hue and saturation.......... . 470 Liam Rickett&lt;br /&gt;
* Adjust shadow and highlight detail......... . 473 Lucas Renz&lt;br /&gt;
* Auto color corrections........... . . 475 Kani Te15A&lt;br /&gt;
* Using adjustment layers........... 475 Jakob TE15B&lt;br /&gt;
* Dodge or burn image areas av Gustav&lt;br /&gt;
* How to Liquify an image............ Fredrik Berglund&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Slut&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eburkis</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34780</id>
		<title>Innehållsförteckning Photoshopmanual</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34780"/>
		<updated>2016-02-17T12:57:43Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eburkis: /* Chapter 5: Image and color basics */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Gör en HowTo-film ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Välj något av nedanstående områden. Listan du ser är från innehållsförteckningen i pdf-en.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du skriver helt enkelt &#039;&#039;&#039;ditt namn efter den rubrik du väljer&#039;&#039;&#039; att göra film på.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sedan är det bara att gå in i manualen och läsa på samt göra din film.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Innehållsförteckning Photoshop ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 5: Image and color basics ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Resize images  [Edvin PAJAS  Felvin] . 209&lt;br /&gt;
* Image essentials [Daniel Gohari]. 211&lt;br /&gt;
* Image size and resolution.......... . . 214&lt;br /&gt;
* Acquire images from cameras and scanners........ . . 220&lt;br /&gt;
* Create, open, and import images [Elias Barkvall] [TE15B] 222&lt;br /&gt;
* Viewing images........... . . 226&lt;br /&gt;
* Color modes............ . . 231&lt;br /&gt;
* Match, replace, and mix colors........... 234&lt;br /&gt;
* Distort filters are unavailable........... . . 239&lt;br /&gt;
* Invalid JPEG Marker error | Opening images........ . . 239&lt;br /&gt;
* Image information............ . . 241&lt;br /&gt;
* High dynamic range images........... . . 245&lt;br /&gt;
* Customize indexed color tables.......... . . 252&lt;br /&gt;
* Customize color pickers and swatches.......... . 254&lt;br /&gt;
* Convert between color modes........... 256&lt;br /&gt;
* About color [O.Lilja]  261&lt;br /&gt;
* Color and monochrome adjustments using channels....... . . 263&lt;br /&gt;
* Erase parts of an image........... . 266&lt;br /&gt;
* Choose colors............ . 269&lt;br /&gt;
* Viewing multiple images [Herman Dagervik] 275&lt;br /&gt;
* Blending modes........... . . 277&lt;br /&gt;
* Choose colors in the Color and Swatches panels......... . 281&lt;br /&gt;
* Add a conditional mode change to an action........ . 283&lt;br /&gt;
* Add swatches from HTML CSS and SVG.......... 283&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 6: Layers ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Layer basics [christopher pettersson] 284&lt;br /&gt;
* Nondestructive editing........... . 288&lt;br /&gt;
* Create and manage layers and groups.......... . 289&lt;br /&gt;
* Select, group, and link layers........... . . 291&lt;br /&gt;
* Mask layers............. . 293&lt;br /&gt;
* Layer opacity and blending.......... 298&lt;br /&gt;
* Move, stack, and lock layers.......... 301&lt;br /&gt;
* Layer comps............ . . 302&lt;br /&gt;
* Work with Smart Objects.......... . . 305&lt;br /&gt;
* Apply Smart Filters............ . . 311&lt;br /&gt;
* Align and distribute layers.......... . 314&lt;br /&gt;
* Combine multiple images into a group portrait......... . . 317&lt;br /&gt;
* Manage layers and groups.......... . 317&lt;br /&gt;
* Generate image assets from layers......... . . 320&lt;br /&gt;
* Layer effects and styles........... . 326&lt;br /&gt;
* Extract assets............ . . 335&lt;br /&gt;
* Mask layers with vector masks........... 337&lt;br /&gt;
* Combine images with Auto-Blend Layers......... . . 338&lt;br /&gt;
* Reveal layers with clipping masks.......... 339&lt;br /&gt;
* Load selections from a layer or layer mask&#039;s boundaries....... 341&lt;br /&gt;
* Knockout to reveal content from other layers........ . 341&lt;br /&gt;
* Edit layer masks........... . . 343&lt;br /&gt;
* Layers 101............. . 343&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 7: Selecting ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Make quick selections........... . . 344&lt;br /&gt;
* Make selections........... . . 346 [Armin Rezaeian]&lt;br /&gt;
* Select with the marquee tools........... 347 Noah Lissner&lt;br /&gt;
* Select with the lasso tools [Viktor Melin] 348&lt;br /&gt;
* Select a color range in an image.......... . 351&lt;br /&gt;
* Adjust pixel selections........... . . 353&lt;br /&gt;
* Extract an object from its background.......... . . 359&lt;br /&gt;
* Select the image areas in focus.......... . . 361&lt;br /&gt;
* Save selections and alpha channel masks......... . 365&lt;br /&gt;
* Move, copy, and delete selected pixels.......... . 368&lt;br /&gt;
* Duplicate, split, and merge channels......... 373&lt;br /&gt;
* Create a temporary quick mask.......... . . 375&lt;br /&gt;
* Convert between paths and selection borders......... . . 377&lt;br /&gt;
* Channel calculations............ 378&lt;br /&gt;
* Channel basics............ 380&lt;br /&gt;
* Refine a selection........... . 383&lt;br /&gt;
* Selecting areas of a photo.......... . 383&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===  Chapter 8: Image adjustments ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Perspective Warp........... . 384&lt;br /&gt;
* Reduce camera shake blurring........... 392&lt;br /&gt;
* Healing brush examples Jonas Sjölund ........... 398&lt;br /&gt;
* Export color lookup tables.......... . 426&lt;br /&gt;
* Adjust image sharpness and blur.......... 427&lt;br /&gt;
* Understand color adjustments........... 433&lt;br /&gt;
* Convert a color image to black and white......... . 439 Madelene Holst Lindén&lt;br /&gt;
* View histograms and pixel values.......... 440&lt;br /&gt;
* Target images for press........... . 446&lt;br /&gt;
* Make quick tonal adjustments........... 448&lt;br /&gt;
* Apply a Brightness/Contrast adjustment......... . . 452&lt;br /&gt;
* Adjust color and tone with Levels and Curves eyedroppers....... . . 453&lt;br /&gt;
* Adjust HDR exposure and toning.......... 454&lt;br /&gt;
* Levels adjustment........... 455&lt;br /&gt;
* Adjust image color and tone........... . . 458&lt;br /&gt;
* Adjustment and fill layers.......... . . 459&lt;br /&gt;
* Apply special color effects to images......... 463&lt;br /&gt;
* Apply the Color Balance adjustment......... 465 Fredrika Theberg &lt;br /&gt;
* Curves adjustment............ . . 466&lt;br /&gt;
* Adjust hue and saturation.......... . 470&lt;br /&gt;
* Adjust shadow and highlight detail......... . 473&lt;br /&gt;
* Auto color corrections........... . . 475&lt;br /&gt;
* Using adjustment layers........... 475&lt;br /&gt;
* Dodge or burn image areas.......... 476&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Slut&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eburkis</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34779</id>
		<title>Innehållsförteckning Photoshopmanual</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34779"/>
		<updated>2016-02-17T12:57:05Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eburkis: /* Chapter 5: Image and color basics */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Gör en HowTo-film ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Välj något av nedanstående områden. Listan du ser är från innehållsförteckningen i pdf-en.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du skriver helt enkelt &#039;&#039;&#039;ditt namn efter den rubrik du väljer&#039;&#039;&#039; att göra film på.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sedan är det bara att gå in i manualen och läsa på samt göra din film.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Innehållsförteckning Photoshop ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 5: Image and color basics ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Resize images  [Edvin PAJAS  Felvin] . 209&lt;br /&gt;
* Image essentials [Daniel Gohari]. 211&lt;br /&gt;
* Image size and resolution.......... . . 214&lt;br /&gt;
* Acquire images from cameras and scanners........ . . 220&lt;br /&gt;
* Create, open, and import images Elias Barkvall TE15B 222&lt;br /&gt;
* Viewing images........... . . 226&lt;br /&gt;
* Color modes............ . . 231&lt;br /&gt;
* Match, replace, and mix colors........... 234&lt;br /&gt;
* Distort filters are unavailable........... . . 239&lt;br /&gt;
* Invalid JPEG Marker error | Opening images........ . . 239&lt;br /&gt;
* Image information............ . . 241&lt;br /&gt;
* High dynamic range images........... . . 245&lt;br /&gt;
* Customize indexed color tables.......... . . 252&lt;br /&gt;
* Customize color pickers and swatches.......... . 254&lt;br /&gt;
* Convert between color modes........... 256&lt;br /&gt;
* About color [O.Lilja]  261&lt;br /&gt;
* Color and monochrome adjustments using channels....... . . 263&lt;br /&gt;
* Erase parts of an image........... . 266&lt;br /&gt;
* Choose colors............ . 269&lt;br /&gt;
* Viewing multiple images [Herman Dagervik] 275&lt;br /&gt;
* Blending modes........... . . 277&lt;br /&gt;
* Choose colors in the Color and Swatches panels......... . 281&lt;br /&gt;
* Add a conditional mode change to an action........ . 283&lt;br /&gt;
* Add swatches from HTML CSS and SVG.......... 283&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 6: Layers ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Layer basics [christopher pettersson] 284&lt;br /&gt;
* Nondestructive editing........... . 288&lt;br /&gt;
* Create and manage layers and groups.......... . 289&lt;br /&gt;
* Select, group, and link layers........... . . 291&lt;br /&gt;
* Mask layers............. . 293&lt;br /&gt;
* Layer opacity and blending.......... 298&lt;br /&gt;
* Move, stack, and lock layers.......... 301&lt;br /&gt;
* Layer comps............ . . 302&lt;br /&gt;
* Work with Smart Objects.......... . . 305&lt;br /&gt;
* Apply Smart Filters............ . . 311&lt;br /&gt;
* Align and distribute layers.......... . 314&lt;br /&gt;
* Combine multiple images into a group portrait......... . . 317&lt;br /&gt;
* Manage layers and groups.......... . 317&lt;br /&gt;
* Generate image assets from layers......... . . 320&lt;br /&gt;
* Layer effects and styles........... . 326&lt;br /&gt;
* Extract assets............ . . 335&lt;br /&gt;
* Mask layers with vector masks........... 337&lt;br /&gt;
* Combine images with Auto-Blend Layers......... . . 338&lt;br /&gt;
* Reveal layers with clipping masks.......... 339&lt;br /&gt;
* Load selections from a layer or layer mask&#039;s boundaries....... 341&lt;br /&gt;
* Knockout to reveal content from other layers........ . 341&lt;br /&gt;
* Edit layer masks........... . . 343&lt;br /&gt;
* Layers 101............. . 343&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 7: Selecting ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Make quick selections........... . . 344&lt;br /&gt;
* Make selections........... . . 346 [Armin Rezaeian]&lt;br /&gt;
* Select with the marquee tools........... 347 Noah Lissner&lt;br /&gt;
* Select with the lasso tools [Viktor Melin] 348&lt;br /&gt;
* Select a color range in an image.......... . 351&lt;br /&gt;
* Adjust pixel selections........... . . 353&lt;br /&gt;
* Extract an object from its background.......... . . 359&lt;br /&gt;
* Select the image areas in focus.......... . . 361&lt;br /&gt;
* Save selections and alpha channel masks......... . 365&lt;br /&gt;
* Move, copy, and delete selected pixels.......... . 368&lt;br /&gt;
* Duplicate, split, and merge channels......... 373&lt;br /&gt;
* Create a temporary quick mask.......... . . 375&lt;br /&gt;
* Convert between paths and selection borders......... . . 377&lt;br /&gt;
* Channel calculations............ 378&lt;br /&gt;
* Channel basics............ 380&lt;br /&gt;
* Refine a selection........... . 383&lt;br /&gt;
* Selecting areas of a photo.......... . 383&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===  Chapter 8: Image adjustments ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Perspective Warp........... . 384&lt;br /&gt;
* Reduce camera shake blurring........... 392&lt;br /&gt;
* Healing brush examples Jonas Sjölund ........... 398&lt;br /&gt;
* Export color lookup tables.......... . 426&lt;br /&gt;
* Adjust image sharpness and blur.......... 427&lt;br /&gt;
* Understand color adjustments........... 433&lt;br /&gt;
* Convert a color image to black and white......... . 439 Madelene Holst Lindén&lt;br /&gt;
* View histograms and pixel values.......... 440&lt;br /&gt;
* Target images for press........... . 446&lt;br /&gt;
* Make quick tonal adjustments........... 448&lt;br /&gt;
* Apply a Brightness/Contrast adjustment......... . . 452&lt;br /&gt;
* Adjust color and tone with Levels and Curves eyedroppers....... . . 453&lt;br /&gt;
* Adjust HDR exposure and toning.......... 454&lt;br /&gt;
* Levels adjustment........... 455&lt;br /&gt;
* Adjust image color and tone........... . . 458&lt;br /&gt;
* Adjustment and fill layers.......... . . 459&lt;br /&gt;
* Apply special color effects to images......... 463&lt;br /&gt;
* Apply the Color Balance adjustment......... 465 Fredrika Theberg &lt;br /&gt;
* Curves adjustment............ . . 466&lt;br /&gt;
* Adjust hue and saturation.......... . 470&lt;br /&gt;
* Adjust shadow and highlight detail......... . 473&lt;br /&gt;
* Auto color corrections........... . . 475&lt;br /&gt;
* Using adjustment layers........... 475&lt;br /&gt;
* Dodge or burn image areas.......... 476&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Slut&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eburkis</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tejpning&amp;diff=34585</id>
		<title>Tejpning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tejpning&amp;diff=34585"/>
		<updated>2016-02-08T16:57:41Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eburkis: /* Tejpsorter */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Tejp&#039;&#039; är ett tunt självhäftande band som används ofta för att samanfoga olika objekt. Det vanligaste är att bara enda sidan är häftande men det finns även dubbelhäftande tejp som används om man tex ska klistra upp en affisch på väggen.&lt;br /&gt;
Tejp brukar om inte alltid vara upplindad på en rulle och kan placeras i en tejphållare.&lt;br /&gt;
Det finns olika typer av tejp för olika användnings område tex målar tejp som man använder när man målar så att man får raka linjer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Definition av tejp ==&lt;br /&gt;
Självhäftande tejp fick i november 1968 följande definition av Sveriges Standardiseringskommission ([[Swedish Standards Institute|SIS]]):&lt;br /&gt;
&amp;quot;Med självhäftande tejp förstås band av [[metall]], [[plast]], [[papper]] o.d. försett med häftämne på en sida eller på båda sidorna.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Konstruktion och uppbyggnad ==&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Tejp&#039;&#039; (försvenskad stavning av engelskans &amp;quot;tape&amp;quot; för remsor/band) är den gemensamma termen för gummerade och självhäftande band, baserade på olika material. Man skiljer på &#039;&#039;klisterremsor&#039;&#039; och &#039;&#039;självhäftande tejp&#039;&#039;. Tejp behöver inte vatten eller lösningsmedel till skillnad från klisterremsor som behöver det för att ge en god fästkraft mot olika [[material]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tejp är [[tillverkad]] av två huvudbeståndsdelar – ryggmaterial och häftämne. Dessa kan spaltas upp ytterligare. Tejpremsan består i allmänhet av fyra skikt som samtliga påverkar tejpens egenskaper.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
(Släppskikt) - ser till att skikten i rullen släpper från varandra.&lt;br /&gt;
Ryggmaterial - själva bandet.&lt;br /&gt;
(Förankring) - används om häftämnet inte är tillräckligt för att hålla ryggen.&lt;br /&gt;
Häftämne - &lt;br /&gt;
===Innovation with duct tape ===&lt;br /&gt;
http://homestead-and-survival.com/make-duct-tape-sled/&lt;br /&gt;
över levanads ideer&lt;br /&gt;
=== Ryggmaterial ===&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Ryggmaterialet&#039;&#039;&#039; är den del som ger tejpen de flesta av dess egenskaper, som till exempel draghållfasthet, rivstyrka och formbarhet. Vidare påverkas egenskaper som tålighet mot värme, kyla, fukt, kemikalier och elektricitet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Blåsor i häftämnet uppfattas ofta som en felaktighet hos tejpen. Så är emellertid ej fallet.&lt;br /&gt;
En del färsk tejp med hårt häftämne är full med blåsor i häftytan. Dessa minskar vid långtidslagring och har i allmänhet ingen betydelse för häftförmågan. En tejp med ett mjukare häftämne är i regel fri från detta slags blåsor. Häftmedlet smetar då emellertid gärna av sig och kan medföra vissa praktiska olägenheter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tejpsorter ==&lt;br /&gt;
* [[Alutejp]], kortform för aluminiumtejp, är en tejp med ett yttre skikt av aluminiumfilm. Används som störningsskydd, skärmning, fuktspärr, reflektor, värmeskydd av kabelmantlar vid krympning, för förankring av värmekabel på till exempel vattenledningsrör etc.&lt;br /&gt;
* Byggfolietejp, är en benämning på tejper som används för att skarva, laga och täta byggfolie av polyeten, avsedd för luft- och ångspärrar. &lt;br /&gt;
* [[Byggtejp]]&lt;br /&gt;
* [[Coachtejp]] Tejp som används vid sportskador som man kan köpa på apoteket. perfekt att tex tejpa upp ett knä som behöver extra stöd eller en handled&lt;br /&gt;
* [[Dokumenttejp]]&lt;br /&gt;
* [[Eltejp]] är en tejp som används för att isolera elektriska ledare. Tejpen tillverkas av olika plaster, men vinyl används oftast. Det ger en elastisk tejp som medför en bättre isolering som håller länge. Eltejp är dessutom ofta mer UV-beständig än andra tejper. Detta i kombination med att tejpen är elastisk har lett till att den används till många andra saker än isolering. &lt;br /&gt;
* &#039;&#039;Gaffatejp&#039;&#039; är precis som silvertejpen en vävtejp, men med häftämne av syntetgummibas som -i motsats till silvertejp- inte lämnar limrester på kablar och utrustning vid borttagning vilket gör den användbar för tillfälliga fastsättningar av till exempel kamerastativ, mikrofonbommar och dylikt.&lt;br /&gt;
* [[Glasfibertejp]] är en tejp av glasfiber och med värmehärdande häftämne. Den används för isolering, fasthållning av kablar och utrustning i elektriska apparater. Tejpen har en hög dragkraftförmåga.&lt;br /&gt;
* [[Isoleringsband]] är en dubbelhäftande tejp av textil, vanligen i färgerna svart eller vitt och av 1 cm bredd. På grund av sin stora kladdighet förvaras rullar med isoleringsband vanligen i plåtdosor. Ej att förväxla med eltejp, trots det näraliggande användningsområdet: isolering av elektriska ledare och installationer.&lt;br /&gt;
* [[Kardborrtejp]]&lt;br /&gt;
* [[Maskeringstejp]] används till maskering vid målning (d.v.s. täcka ytor där färg inte ska hamna). Oftast en spröd papperstejp med låg vidhäftning.&lt;br /&gt;
* [[Packtejp]] är den mest använda typen av tejp.[1] Den används främst vid förslutning av kartonger, men även vid buntning, påsförslutning, maskering och märkning. För länge sedan tillverkades den av cellofan som senare ersattes av PVC. PVC används fortfarande men idag är tejpen i första hand tillverkad av den miljövänliga plasten polypropen (PP). Den finns i olika färger och med olika egenskaper beroende på ändamål.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;Ritbordstejp&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
* [[Varningstejp]] är en bred tejp med svart-gula diagonala ränder. Självhäftande varningstejp används bland annat för att markera farliga kanter.&lt;br /&gt;
* [[Vulktejp]] är en kallapplicerad vulkduk för tätning av oregelbundna föremål. Det används vid grentätning av kablar, utfyllnad vid kabelskarvning, tätning mellan kabel och skyddsrör eller skarv på skyddsrör, ändtätning av kabel under lagring och hantering, tätning vid väggenomföring med mera. Ett måste vid dragning av parabolkabel (Koaxial) till lnb (microvågshuvuden) för att inte fukt och regn skall tränga in. Lindas i skarven mellan lnb och kabeln.&lt;br /&gt;
* [[Märktejp]]&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;Silvertejp&#039;&#039; är en vävtejp med häftämne av naturgummibas. Ytterst kraftig och vattenavvisande vilket gör den lämplig till allt från hopdragning av rör, tätning av ammunitionslådor till fastsättning av karossdetaljer. Kallas även [[duct-tejp]] efter engelskans &#039;&#039;duct tape&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;Vävtejp&#039;&#039;. En tejp där ryggen är [[armering|armerad]]. Vanligen används gasväv eller segelduk som armeringsmaterial, men även glas- och kolfiberväv förekommer om belastningskraven är höga.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eburkis</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tejpning&amp;diff=34577</id>
		<title>Tejpning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tejpning&amp;diff=34577"/>
		<updated>2016-02-08T12:32:01Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eburkis: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Tejp&#039;&#039; är ett tunt självhäftande band som används ofta för att samanfoga olika objekt. Det vanligaste är att bara enda sidan är häftande men det finns även dubbelhäftande tejp som används om man tex ska klistra upp en affisch på väggen.&lt;br /&gt;
Tejp brukar om inte alltid vara upplindad på en rulle och kan placeras i en tejphållare.&lt;br /&gt;
Det finns olika typer av tejp för olika användnings område tex målar tejp som man använder när man målar så att man får raka linjer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Definition av tejp ==&lt;br /&gt;
Självhäftande tejp fick i november 1968 följande definition av Sveriges Standardiseringskommission ([[Swedish Standards Institute|SIS]]):&lt;br /&gt;
&amp;quot;Med självhäftande tejp förstås band av [[metall]], [[plast]], [[papper]] o.d. försett med häftämne på en sida eller på båda sidorna.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Konstruktion och uppbyggnad ==&lt;br /&gt;
&#039;&#039;Tejp&#039;&#039; (försvenskad stavning av engelskans &amp;quot;tape&amp;quot; för remsor/band) är den gemensamma termen för gummerade och självhäftande band, baserade på olika material. Man skiljer på &#039;&#039;klisterremsor&#039;&#039; och &#039;&#039;självhäftande tejp&#039;&#039;. Tejp behöver inte vatten eller lösningsmedel till skillnad från klisterremsor som behöver det för att ge en god fästkraft mot olika [[material]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Tejp är [[tillverkad]] av två huvudbeståndsdelar – ryggmaterial och häftämne. Dessa kan spaltas upp ytterligare. Tejpremsan består i allmänhet av fyra skikt som samtliga påverkar tejpens egenskaper.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
(Släppskikt) - ser till att skikten i rullen släpper från varandra.&lt;br /&gt;
Ryggmaterial - själva bandet.&lt;br /&gt;
(Förankring) - används om häftämnet inte är tillräckligt för att hålla ryggen.&lt;br /&gt;
Häftämne - &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ryggmaterial ===&lt;br /&gt;
&#039;&#039;&#039;Ryggmaterialet&#039;&#039;&#039; är den del som ger tejpen de flesta av dess egenskaper, som till exempel draghållfasthet, rivstyrka och formbarhet. Vidare påverkas egenskaper som tålighet mot värme, kyla, fukt, kemikalier och elektricitet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Blåsor i häftämnet uppfattas ofta som en felaktighet hos tejpen. Så är emellertid ej fallet.&lt;br /&gt;
En del färsk tejp med hårt häftämne är full med blåsor i häftytan. Dessa minskar vid långtidslagring och har i allmänhet ingen betydelse för häftförmågan. En tejp med ett mjukare häftämne är i regel fri från detta slags blåsor. Häftmedlet smetar då emellertid gärna av sig och kan medföra vissa praktiska olägenheter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Tejpsorter ==&lt;br /&gt;
* [[Alutejp]], kortform för aluminiumtejp, är en tejp med ett yttre skikt av aluminiumfilm. Används som störningsskydd, skärmning, fuktspärr, reflektor, värmeskydd av kabelmantlar vid krympning, för förankring av värmekabel på till exempel vattenledningsrör etc.&lt;br /&gt;
* Byggfolietejp, är en benämning på tejper som används för att skarva, laga och täta byggfolie av polyeten, avsedd för luft- och ångspärrar. &lt;br /&gt;
* [[Byggtejp]]&lt;br /&gt;
* [[Coachtejp]]&lt;br /&gt;
* [[Dokumenttejp]]&lt;br /&gt;
* [[Eltejp]] är en tejp som används för att isolera elektriska ledare. Tejpen tillverkas av olika plaster, men vinyl används oftast. Det ger en elastisk tejp som medför en bättre isolering som håller länge. Eltejp är dessutom ofta mer UV-beständig än andra tejper. Detta i kombination med att tejpen är elastisk har lett till att den används till många andra saker än isolering. &lt;br /&gt;
* &#039;&#039;Gaffatejp&#039;&#039; är precis som silvertejpen en vävtejp, men med häftämne av syntetgummibas som -i motsats till silvertejp- inte lämnar limrester på kablar och utrustning vid borttagning vilket gör den användbar för tillfälliga fastsättningar av till exempel kamerastativ, mikrofonbommar och dylikt.&lt;br /&gt;
* [[Glasfibertejp]] är en tejp av glasfiber och med värmehärdande häftämne. Den används för isolering, fasthållning av kablar och utrustning i elektriska apparater. Tejpen har en hög dragkraftförmåga.&lt;br /&gt;
* [[Isoleringsband]] är en dubbelhäftande tejp av textil, vanligen i färgerna svart eller vitt och av 1 cm bredd. På grund av sin stora kladdighet förvaras rullar med isoleringsband vanligen i plåtdosor. Ej att förväxla med eltejp, trots det näraliggande användningsområdet: isolering av elektriska ledare och installationer.&lt;br /&gt;
* [[Kardborrtejp]]&lt;br /&gt;
* [[Maskeringstejp]] används till maskering vid målning (d.v.s. täcka ytor där färg inte ska hamna). Oftast en spröd papperstejp med låg vidhäftning.&lt;br /&gt;
* [[Packtejp]] är den mest använda typen av tejp.[1] Den används främst vid förslutning av kartonger, men även vid buntning, påsförslutning, maskering och märkning. För länge sedan tillverkades den av cellofan som senare ersattes av PVC. PVC används fortfarande men idag är tejpen i första hand tillverkad av den miljövänliga plasten polypropen (PP). Den finns i olika färger och med olika egenskaper beroende på ändamål.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;Ritbordstejp&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
* [[Varningstejp]] är en bred tejp med svart-gula diagonala ränder. Självhäftande varningstejp används bland annat för att markera farliga kanter.&lt;br /&gt;
* [[Vulktejp]] är en kallapplicerad vulkduk för tätning av oregelbundna föremål. Det används vid grentätning av kablar, utfyllnad vid kabelskarvning, tätning mellan kabel och skyddsrör eller skarv på skyddsrör, ändtätning av kabel under lagring och hantering, tätning vid väggenomföring med mera. Ett måste vid dragning av parabolkabel (Koaxial) till lnb (microvågshuvuden) för att inte fukt och regn skall tränga in. Lindas i skarven mellan lnb och kabeln.&lt;br /&gt;
* [[Märktejp]]&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;Silvertejp&#039;&#039; är en vävtejp med häftämne av naturgummibas. Ytterst kraftig och vattenavvisande vilket gör den lämplig till allt från hopdragning av rör, tätning av ammunitionslådor till fastsättning av karossdetaljer. Kallas även [[duct-tejp]] efter engelskans &#039;&#039;duct tape&#039;&#039;.&lt;br /&gt;
* &#039;&#039;Vävtejp&#039;&#039;. En tejp där ryggen är [[armering|armerad]]. Vanligen används gasväv eller segelduk som armeringsmaterial, men även glas- och kolfiberväv förekommer om belastningskraven är höga.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eburkis</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Tejpning&amp;diff=34557</id>
		<title>Tejpning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Tejpning&amp;diff=34557"/>
		<updated>2016-02-08T11:56:59Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eburkis: Skapade sidan med &amp;#039; Tejp är en produkt där det är en plastfilm med ena sidan eller båda klistrade som fastnar på många material och har möjligheten att sammanfoga dom.&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt; Tejp är en produkt där det är en plastfilm med ena sidan eller båda klistrade som fastnar på många material och har möjligheten att sammanfoga dom.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eburkis</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Sammanfogning&amp;diff=34307</id>
		<title>Sammanfogning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Sammanfogning&amp;diff=34307"/>
		<updated>2016-02-05T08:02:37Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eburkis: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;=== [[Svetsning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Luan och Martin.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Limning]] ===&lt;br /&gt;
khaled, fardin, lahon  och alireza&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Limning2]] ===&lt;br /&gt;
Josefine, Jesper&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Skruvning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Spikning]] ===&lt;br /&gt;
Johar &amp;amp; Zacharias&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Lödning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Håkan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Nitning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Håkan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Kardborreband]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Viktor och Adem.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===[[Tejpning]]===&lt;br /&gt;
Av Elias&lt;br /&gt;
=== [[Dörrhandtag]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ny sammanfogningsmetoder ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Atomic Force bonding]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Sugpassning]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Bondning av elektronikkretsar]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Snäpplåsning]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Krympning]], krympslang, etc&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Vakuumfastsättning]] som i krokar för badrum.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eburkis</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Bearbetning&amp;diff=34196</id>
		<title>Bearbetning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Bearbetning&amp;diff=34196"/>
		<updated>2016-02-01T12:02:48Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eburkis: /* CNC-maskiner */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
=== [[Förkromning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förgyllning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Förnickling]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Elektroplätering]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Valsning]] ===&lt;br /&gt;
Micke och Linnea&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[CNC-maskiner]] ===&lt;br /&gt;
E&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Täljning]]===&lt;br /&gt;
Noah och Ludvig&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Dimer_o_Dilan_Hyvling|Hyvling]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Dimer oc Dilan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Slipning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Max och Felix&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Tryckning]]===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Renars och Savvas&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Borrning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Noor &amp;amp; Josef&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Svarvning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Arbete av Alexander och Soheil&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Fräsning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Spiri &amp;amp; Mario&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Vattenskärning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Philip S och Daniel A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Gnistbearbetning]] ===&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Jonas och Fredrik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Laserbearbetning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ludvig, Kristofer och Daniel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[3D Printning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Nisl, Rasmus och Eric.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[3D-penna]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Tobias och Amanda&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Klippning och stansning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[smidning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Robin &amp;amp; Tilla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[bockning]] ===&lt;br /&gt;
Sam och Arvid&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Formblåsning]] ===&lt;br /&gt;
Av: Ali&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Formsprutning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Christoffer och Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Vakuumformning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Lucas och Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Lackning]] === &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
av Johanna &amp;amp; Albin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Gjutning]] ===&lt;br /&gt;
Av: Marcus, Adam och Simon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Photo Chemical Machining]] ===&lt;br /&gt;
Casper &amp;amp; John&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förzinkning]] ===&lt;br /&gt;
Saman &amp;amp; Mikael&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eburkis</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Bearbetning&amp;diff=34193</id>
		<title>Bearbetning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Bearbetning&amp;diff=34193"/>
		<updated>2016-02-01T12:00:44Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eburkis: /* CNC-maskiner */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
=== [[Förkromning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förgyllning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Förnickling]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Elektroplätering]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Valsning]] ===&lt;br /&gt;
Micke och Linnea&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[CNC-maskiner]] ===&lt;br /&gt;
Elias&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Täljning]]===&lt;br /&gt;
Noah och Ludvig&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Dimer_o_Dilan_Hyvling|Hyvling]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Dimer oc Dilan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Slipning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Max och Felix&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Tryckning]]===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Renars och Savvas&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Borrning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Noor &amp;amp; Josef&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Svarvning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Arbete av Alexander och Soheil&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Fräsning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Spiri &amp;amp; Mario&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Vattenskärning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Philip S och Daniel A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Gnistbearbetning]] ===&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Jonas och Fredrik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Laserbearbetning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ludvig, Kristofer och Daniel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[3D Printning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Nisl, Rasmus och Eric.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[3D-penna]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Tobias och Amanda&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Klippning och stansning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[smidning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Robin &amp;amp; Tilla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[bockning]] ===&lt;br /&gt;
Sam och Arvid&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Formblåsning]] ===&lt;br /&gt;
Av: Ali&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Formsprutning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Christoffer och Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Vakuumformning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Lucas och Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Lackning]] === &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
av Johanna &amp;amp; Albin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Gjutning]] ===&lt;br /&gt;
Av: Marcus, Adam och Simon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Photo Chemical Machining]] ===&lt;br /&gt;
Casper &amp;amp; John&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förzinkning]] ===&lt;br /&gt;
Saman &amp;amp; Mikael&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eburkis</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Polylaktid&amp;diff=34183</id>
		<title>Polylaktid</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Polylaktid&amp;diff=34183"/>
		<updated>2016-02-01T11:45:59Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eburkis: /* Användning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[File:Polylactides Formulae V.1.svg|thumb|Skelettformel för polylaktid]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Polylaktid == &lt;br /&gt;
Polylaktid eller polymjöksyra men oftast kallad PLA. Är en polyesterplast som är biologiskt nedbrytbar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: ==&lt;br /&gt;
Pla plast är en smältplast som har mycket bra egenskaper för bearbetning och används ofta i 3dskrivare eftersom den inte krymper som ABS plast gör när den svalnar. &lt;br /&gt;
Pla plast luktar även inte mycket när man smälter den villket gör den utmärkt för hobbyanvändning hemma i sin 3dskrivare&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Polylaktid framställs på ett miljövänligt sätt då den utvinns av bland annat majs. Dock så behöver man se till att man inte skövlar tex regnskog för att kunna plantera majs till Polylaktiden då den förlorar sin miljöaspekt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Man tar och separerar stärkelsen ur majsen och ur Stärkelsen så utvinner man druvsocker. Man låter sedan sockret jäsa till lite till en mjölksyra och ur mjölksyran destilleras den önskade polymeren fram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
PLA plast används inom plast industrin och för 3d printers som bygger på tekniken där man smälter plast och bygger lager på lager även kallad FFF (Fused Filament Fabrication)&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eburkis</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Polylaktid&amp;diff=33920</id>
		<title>Polylaktid</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Polylaktid&amp;diff=33920"/>
		<updated>2016-01-29T08:42:36Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eburkis: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[File:Polylactides Formulae V.1.svg|thumb|Skelettformel för polylaktid]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Polylaktid == &lt;br /&gt;
Polylaktid eller polymjöksyra men oftast kallad PLA. Är en polyesterplast som är biologiskt nedbrytbar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: ==&lt;br /&gt;
Pla plast är en smältplast som har mycket bra egenskaper för bearbetning och används ofta i 3dskrivare eftersom den inte krymper som ABS plast gör när den svalnar. &lt;br /&gt;
Pla plast luktar även inte mycket när man smälter den villket gör den utmärkt för hobbyanvändning hemma i sin 3dskrivare&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Polylaktid framställs på ett miljövänligt sätt då den utvinns av bland annat majs. Dock så behöver man se till att man inte skövlar tex regnskog för att kunna plantera majs till Polylaktiden då den förlorar sin miljöaspekt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Man tar och separerar stärkelsen ur majsen och ur Stärkelsen så utvinner man druvsocker. Man låter sedan sockret jäsa till lite till en mjölksyra och ur mjölksyran destilleras den önskade polymeren fram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eburkis</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Polylaktid&amp;diff=33845</id>
		<title>Polylaktid</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Polylaktid&amp;diff=33845"/>
		<updated>2016-01-29T07:37:33Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eburkis: /* framställning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[File:Polylactides Formulae V.1.svg|thumb|Skelettformel för polylaktid]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Polylaktid == &lt;br /&gt;
Polylaktid eller polymjöksyra men oftast kallad PLA. Är en polyesterplast som är biologiskt nedbrytbar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Polylaktid framställs på ett miljövänligt sätt då den utvinns av bland annat majs. Dock så behöver man se till att man inte skövlar tex regnskog för att kunna plantera majs till Polylaktiden då den förlorar sin miljöaspekt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Man tar och separerar stärkelsen ur majsen och ur Stärkelsen så utvinner man druvsocker. Man låter sedan sockret jäsa till lite till en mjölksyra och ur mjölksyran destilleras den önskade polymeren fram.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eburkis</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Polylaktid&amp;diff=33786</id>
		<title>Polylaktid</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Polylaktid&amp;diff=33786"/>
		<updated>2016-01-27T10:07:57Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eburkis: Skapade sidan med &amp;#039;Skelettformel för polylaktid  == Polylaktid ==  Polylaktid eller polymjöksyra men oftast kallad PLA. Är en polyesterplast som...&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[File:Polylactides Formulae V.1.svg|thumb|Skelettformel för polylaktid]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Polylaktid == &lt;br /&gt;
Polylaktid eller polymjöksyra men oftast kallad PLA. Är en polyesterplast som är biologiskt nedbrytbar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eburkis</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=33703</id>
		<title>Materialdatabasen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=33703"/>
		<updated>2016-01-25T12:04:13Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eburkis: /* Plast */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
* [[mall för material]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Metaller ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av Felix&lt;br /&gt;
* [[Brons]] av Philip S&lt;br /&gt;
* [[Gallium]] av Fardin&lt;br /&gt;
* [[Guld]] Max&lt;br /&gt;
* [[Iridium]] av Tobias&lt;br /&gt;
* [[Järn]] Spyridon&lt;br /&gt;
* [[Kisel]] av Renars&lt;br /&gt;
* [[Kolstål]] tom sida med mallar&lt;br /&gt;
* [[Koppar]] av Christoffer&lt;br /&gt;
* [[Krom]] AV: [http://www.wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Madreads]|Dimer O&lt;br /&gt;
* [[Kvicksilver]] av Daniel A&lt;br /&gt;
* [[Mässing]] Soheil&lt;br /&gt;
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin&lt;br /&gt;
* [[Natrium]] av Khaled&lt;br /&gt;
* [[Platina]] [[Arvid]]&lt;br /&gt;
* [[Rostfritt stål]] av Petros&lt;br /&gt;
* [[silver]] av Mario&lt;br /&gt;
* [[Tenn]] av Ludvig&lt;br /&gt;
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza&lt;br /&gt;
* [[Uran]] av Ludvig G&lt;br /&gt;
* [[Zink]] av Leo Wezelius&lt;br /&gt;
* [[Magnesium]] av Christopher&lt;br /&gt;
* [[Nickel]] av Nabbir&lt;br /&gt;
* [[Vismut]] av Jonas&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Plast ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[akryl]] / plexiglas av Fredrika&lt;br /&gt;
* [[elastan]] av Emre&lt;br /&gt;
* [[frigolit]] av Rasmus&lt;br /&gt;
* [[GoreTex]] av Madelene &lt;br /&gt;
* [[Gummi]] av Johan&lt;br /&gt;
* [[CVP Plast |PVC-plast]] av Josef&lt;br /&gt;
* [[Kevlar]] av Lahon&lt;br /&gt;
* [[PC Plast]] Erik&lt;br /&gt;
* [[Polylaktid]] Elias&lt;br /&gt;
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda&lt;br /&gt;
* [[polyester]] av Casper&lt;br /&gt;
* [[polyeten]] av Teodor&lt;br /&gt;
* [[polypropen]] av [[Adem]]&lt;br /&gt;
* [[Polystyren]] av Linnea&lt;br /&gt;
* [[Vinyl (pvc plast)]] AV LUCAS&lt;br /&gt;
* [[viskos]]&lt;br /&gt;
* [[Cellplast]] Gustav&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Keramer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Betong]] av [[Sixten]]&lt;br /&gt;
* [[diamant]] av Nils&lt;br /&gt;
* [[Grafit]] av Luan&lt;br /&gt;
* [[Grafen]] av [[Viktor]]&lt;br /&gt;
* [[Glas]] av Savvas G&lt;br /&gt;
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] John&lt;br /&gt;
* [[Kvarts]] Kristofer&lt;br /&gt;
* [[Marmor]] Adam&lt;br /&gt;
* [[Porslin]] David&lt;br /&gt;
* [[Safir]] Marcus&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Trä ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träslag ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Bambu]] av Zacharias&lt;br /&gt;
* [[Björk]] av Lucas&lt;br /&gt;
* [[Ek]] Simon B&lt;br /&gt;
* [[Furu]] Robin och Tilla&lt;br /&gt;
* [[Lignum Vitae]] Noah&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bygg ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Gipsskiva]] av Josefine&lt;br /&gt;
* [[MDF]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[HDF]] av Viktor&lt;br /&gt;
* [[Plywood]] av Mikael&lt;br /&gt;
* [[Spånskiva]] av Sperman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träprodukter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Papper]] Av: Daniel&lt;br /&gt;
* [[Wellpapp]] av Elin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Fiber==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aramid]] av Ali&lt;br /&gt;
*[[Ull]] av Saman&lt;br /&gt;
* [[Glasfiber]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] av Jakob&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Övrigt ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Läder]] av Ahmed&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eburkis</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=33700</id>
		<title>Materialdatabasen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=33700"/>
		<updated>2016-01-25T12:00:24Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Eburkis: /* Plast */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
* [[mall för material]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Metaller ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av Felix&lt;br /&gt;
* [[Brons]] av Philip S&lt;br /&gt;
* [[Gallium]] av Fardin&lt;br /&gt;
* [[Guld]] Max&lt;br /&gt;
* [[Iridium]] av Tobias&lt;br /&gt;
* [[Järn]] Spyridon&lt;br /&gt;
* [[Kisel]] av Renars&lt;br /&gt;
* [[Kolstål]] tom sida med mallar&lt;br /&gt;
* [[Koppar]] av Christoffer&lt;br /&gt;
* [[Krom]] AV: [http://www.wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Madreads]|Dimer O&lt;br /&gt;
* [[Kvicksilver]] av Daniel A&lt;br /&gt;
* [[Mässing]] Soheil&lt;br /&gt;
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin&lt;br /&gt;
* [[Natrium]] av Khaled&lt;br /&gt;
* [[Platina]] [[Arvid]]&lt;br /&gt;
* [[Rostfritt stål]] av Petros&lt;br /&gt;
* [[silver]] av Mario&lt;br /&gt;
* [[Tenn]] av Ludvig&lt;br /&gt;
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza&lt;br /&gt;
* [[Uran]] av Ludvig G&lt;br /&gt;
* [[Zink]] av Leo Wezelius&lt;br /&gt;
* [[Magnesium]] av Christopher&lt;br /&gt;
* [[Nickel]] av Nabbir&lt;br /&gt;
* [[Vismut]] av Jonas&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Plast ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[akryl]] / plexiglas av Fredrika&lt;br /&gt;
* [[elastan]] av Emre&lt;br /&gt;
* [[frigolit]] av Rasmus&lt;br /&gt;
* [[GoreTex]] av Madelene &lt;br /&gt;
* [[Gummi]] av Johan&lt;br /&gt;
* [[CVP Plast |PVC-plast]] av Josef&lt;br /&gt;
* [[Kevlar]] av Lahon&lt;br /&gt;
* [[PC Plast]] Erik&lt;br /&gt;
* [[Polylaktid]] Elias B&lt;br /&gt;
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda&lt;br /&gt;
* [[polyester]] av Casper&lt;br /&gt;
* [[polyeten]] av Teodor&lt;br /&gt;
* [[polypropen]] av [[Adem]]&lt;br /&gt;
* [[Polystyren]] av Linnea&lt;br /&gt;
* [[Vinyl (pvc plast)]] AV LUCAS&lt;br /&gt;
* [[viskos]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Keramer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Betong]] av [[Sixten]]&lt;br /&gt;
* [[diamant]] av Nils&lt;br /&gt;
* [[Grafit]] av Luan&lt;br /&gt;
* [[Grafen]] av [[Viktor]]&lt;br /&gt;
* [[Glas]] av Savvas G&lt;br /&gt;
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] John&lt;br /&gt;
* [[Kvarts]] Kristofer&lt;br /&gt;
* [[Marmor]] Adam&lt;br /&gt;
* [[Porslin]] David&lt;br /&gt;
* [[Safir]] Marcus&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Trä ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träslag ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Bambu]] av Zacharias&lt;br /&gt;
* [[Björk]] av Lucas&lt;br /&gt;
* [[Ek]] Simon B&lt;br /&gt;
* [[Furu]] Robin och Tilla&lt;br /&gt;
* [[Lignum Vitae]] Noah&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bygg ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Gipsskiva]] av Josefine&lt;br /&gt;
* [[MDF]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[HDF]] av Viktor&lt;br /&gt;
* [[Plywood]] av Mikael&lt;br /&gt;
* [[Spånskiva]] av Sperman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träprodukter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Papper]] Av: Daniel&lt;br /&gt;
* [[Wellpapp]] av Elin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Fiber==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aramid]] av Ali&lt;br /&gt;
*[[Ull]] av Saman&lt;br /&gt;
* [[Glasfiber]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] av Jakob&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Övrigt ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Läder]] av Ahmed&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Eburkis</name></author>
	</entry>
</feed>