<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Dorrojorre</id>
	<title>Wikiskola - Användarbidrag [sv]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wikiskola.se/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Dorrojorre"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php/Special:Bidrag/Dorrojorre"/>
	<updated>2026-05-12T02:35:49Z</updated>
	<subtitle>Användarbidrag</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.41.1</generator>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Gnistbearbetning&amp;diff=35958</id>
		<title>Gnistbearbetning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Gnistbearbetning&amp;diff=35958"/>
		<updated>2016-05-10T10:08:06Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Dorrojorre: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
== Tillvägagångsätt ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Gnistbearbetning är en metod som innebär elektriska urladdningar mellan en anod (grafit eller koppar) och en katod (verktygsstål eller annat verktygsmaterial) i ett dielektriskt medium. Urladdningarna styrs så, att erosion av verktyget eller arbetsstycket äger rum. Anoden (elektroden) arbetar sig under gnistningen ned i arbetsstycket, vilket således får samma konturer som anoden. Dielektrikat eller spolvätskan, som den också kallas, joniseras vid urladdningen. De positivt laddade jonerna träffar katoden, varvid temperaturen i stålets yttersta skikt stiger så högt(10–50 000°C) att det smälter eller förångas och bildar små smälta droppar, vilka kastas ut som avverkade ”spån” i dielektrikat. De kratrar som uppstår, och ibland även spån som ej helt släppt, igenkänns lätt på ett tvärsnitt från en bearbetad yta.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://robotmuseum.se/Mappar/Motorhistorik/ARM_A3_Komponetreparationer/ARM_07_Gnisybehandling/ARM_Gnistbearbetning-filer/image003.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Två olika typer av gnistbearbetning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1. Sänkgnistning är verktyget en negativ elektrod som getts den form man önskar på det färdiga &lt;br /&gt;
man önskar på det färdiga arbetsstycket. Elektroden tillverkas vanligen av koppar eller grafit. Arbetsstycke och verktyg hålls nedsänkta i en vätska som oftast är fotogen. Gnistor förångar materialet på arbetsstyckets yta och materialet övergår till vätskan. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:EDMWorkpiece.jpg|thumb|Här är en bild av hur det kan se ut efter gnistbearbetning. Ledare ovanför, emblemmatris undertill, oljestrålar till vänster (oljan har tömts). Början av plattstämpling blir först på vad som på engelska kallas &amp;quot;dapped&amp;quot; för att skapa en böjd yta.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2. Vid trådgnistning förs en tunn tråd som är en elektrod fram genom arbetsmaterialet. Metoden kan liknas vid lövsågning. Tråden spolas hela tiden fram vinkelrätt mot inmatningsriktningen för att motverka den förslitning i elektroden som uppstår vid gnistbildningen.&lt;br /&gt;
       &lt;br /&gt;
== fördelar och nackdelar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fördelar med denna bearbetning är att den klara oftast de flesta materialen och är ganska precis. Nackdelar är att den drar mycket energi men det blir även mycket varmt så man måste kyla ned materialet för att det inte ska smälta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== användningsområden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det används till att forma och bearbeta hårda material med former som är komplicerade att göra. För det mesta så används det inom verkstaden och även inom industrin.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader per tillfälle ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| TUOmRzoEkFM |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kostnaderna varier beroende på vad el priserna ligger och även hur mycket vatten an behöver för att kyla den. Då man använder mycket el för att kyla den.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Dorrojorre</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vismut&amp;diff=35955</id>
		<title>Vismut</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vismut&amp;diff=35955"/>
		<updated>2016-05-10T10:01:57Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Dorrojorre: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet: 9780 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: hårdhet: [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs] 2,25&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga: 7,87 W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet: 1.29 µΩ·m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Bi-crystal.jpg|thumb|Vismut som syntetisk kristall. Ytan är ett mycket tunt skimrande skikt av vismutoxid. Vismut kan även ha en mörkare färg.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Vismut används ofta av lättsmälta legeringar som i sin tur ofta används i elektriska säkringar, sprinklersystem och andra automatiska system för brandsläckning och vid lödning. Några exempel på legeringar är [https://sv.wikipedia.org/wiki/Woods_metall Woods metall] och [https://sv.wikipedia.org/wiki/Roses_legering Roses metall]. Det används ofta i en bladning med andra material för att minska friktionen hos gjutjärn, stål och även aluminum. Inom medicinskt syfte så används även vismut i flera områden, som att skydda emot strålbehandlingar. Det används även för att framställa kemikalier som finns i läkemedel, kosmetik, katalysator och pigment. Förr i tiden så används även det som läkemedel emot tarmsjukdomar, men pågrund utav dess skada på nervsystemet så är det inte godkänt längre. Dock så används inte vismut till många föremål idag utan det har uppstått andra bättre material.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
För det mesta så finns vismut i Mexico (30%), Japan och Australien (15% vardera) och även Peru på (12%) och under 1993 så producerades 4000 ton/år. Men det är bara i Bolivia som Vismut koncentrationerna är till tillräckligt höga för man ska kunna utvinna metallen primärt, då det oftast är en biprodukt utav koppar,bly och även tenn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Ordet Vismut kommer ifrån Tyskland möjligen Vismut fyndigheterna i Sankt Georgen in der Wiesen och även med en blandning utav Tyska muten. Sedan så har ordet utvecklas igenom latin och sedan genom Franskan till Bismuth, som det heter i Engelskan och flera andra språk. Under Medeltiden då man började upptäckta ämnet så såg man ingen skillnad på bly,tenn och vismut utan man trodde det var olika former av bly som håller på att bli Silver, men så är det inte. På den tiden så använde man Vismut för det mesta till dekorativa syften och det var mer under 1800-1900 talet man använde det till industriella syften.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
120-350kr/kg &lt;br /&gt;
Detta är ett pris direkt ifrån fabriken och kan ändras beroende på hur marknaden går upp eller ned. Detta är också 100% rent Vismut.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
1. [https://en.wikipedia.org/wiki/Bismuth Wikipedia]&lt;br /&gt;
2. [http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vismut Nationalencyklopedi]&lt;br /&gt;
3. [http://www.alibaba.com/product-detail/Pure-Bismuth-Metal-4N-5N-For_60335291378.html?spm=a2700.7724857.29.12.lbjvET&amp;amp;s=p Alibaba]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Dorrojorre</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Motorcykel_teknisk_beskrivning&amp;diff=35823</id>
		<title>Motorcykel teknisk beskrivning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Motorcykel_teknisk_beskrivning&amp;diff=35823"/>
		<updated>2016-05-01T14:53:29Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Dorrojorre: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== &#039;&#039;&#039;Motorcykel - teknisk beskrivning&#039;&#039;&#039; ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Vad definierar man en motorcykel som?&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En motorcykel är sammanfattningsvis en motor med säte, handtag, hjul och andra mindre komponenter. Det är som själva ordet, en cykel med en motor på. Den kan ha två eller tre hjul, det beror på storleken utav motorn men även designen. Det finns flera olika slags typer av motorcyklar så som lång distans, sport, tävling, off-road, cruising och militär. För det mesta så är det ett simpelt fordon som kan röra sig i trängre områden som i storstäder men även byggda för att kunna få ut så mycket kraft och fart som möjligt, allt beror på sammanhanget och vad man vill ha den till.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Historia&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om vi går bakåt i tiden till sådär 1885 i Stuttgart, Tyskland så kommer vi hitta den absolut första motorcykeln som byggts. Dom som uppfann den hette Gottlieb Daimler och Wilhelm Maybach. Det dessa två gjorde var att bygga en mindre förbränningsmotor som använde sig av bensin och placera den på en cykel, som dom kallade Reitwagen. Denna motorcykel hade två slags stödhjul på sidorna utav sig. Även fast den absolut första motorcykeln uppfanns på 1867-talet så använde man bara ånga och det var ingen vidare succé utan den börjades utvecklas ännu mer efter Reiwagen skapades. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Daimler-1-motorcycle-1.jpg|thumb|Första förbrännings motorcykeln Reitwagen.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Efter dessa två visat upp sin uppfinning så började företag att producera motorcyklar och flera av de som producerade motorcyklarna finns även idag. Några exempel på företag är det första företaget, Hildebrand &amp;amp; Wolfmüller, ett till är Excelsior Motor Company, men sedan kom företag som vi kan se idag Triumph och Harley-Davidson. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Under första världskriget så användes motorcyklar väldigt mycket och detta skapade en stor produktion och även utveckling. Den användes för att leverera snabbt meddelande till trupper i frontlinjen och även användes av militär polisen. Man använde den eftersom den var smidig, snabbt, hyfsat billig men även tog inte upp så mycket plats. Då staten köpte många motorcyklar av företagen för att kunna använda i krig så kan man säga att detta var början av den stora framgången av motorcykeln. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Efter första världskriget under 1920-1930 så börjades cykeln säljas stort över hela världen och Harley-Davidson blev det största företaget som sålde i över 67 länder. Då under andra världskriget så användes den inte lika mycket eftersom man använde snabbare sätt att leverera meddelande, men den uteslöts inte utan användes delvis av militär polisen och även i många militär läger. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Idag så ägs den största delen av motorcykel industrin av Kina och Japan men även delvis Korea. Då dom har skapat många olika slags typer, men även de billigaste och snabbaste. Allt ifrån en lättare cykel till en tyngre med mer kraft i sig. För det mesta idag så används hojarna i tävlingssyfte, gäng relaterat, lättare fordon och även som ett vardags fordon. Motorcykeln används inte lika mycket i krig då det finns bättre och lättare sätt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Typer&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som jag nämnde förut så finns det flera olika sorter som ska kunna ge mer frihet och mer val åt konsumenterna. Man brukar säga att det finns tre typer väghoj, Off-road och dubbla syften. Men det finns fler som har mindre användnings områden. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:BMW motorbike R 12 (aka).jpg|thumb|BMW R 12 motorcykel ifrån andra världskriget ()|alt=BMW motorcykel  R 12 (aka).jpg]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Väghojar inkluderar sportmotorcyklar, scootrar, mopeder och cruisers.  Dessa används mest ute på allmänna vägar och som ett personlig fordon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sen så har vi Off-road som inkluderar motocross och tävlingshoj. Dessa två är inte lagliga att använda på allmänna vägar utan ska användas på en slags bana. Då motocross används mest i tuffare miljöer som i skogen, grusbanor, sandbanor och många fler. Och tävlingshojar används på en asfalterad bana som är byggd för dessa hojar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sist men inte minst så finns det en sort som använder sig av båda dessa områden. Då dom är byggda för att kunna användas på bana men även off-road och dessa är special byggda för att kunna klara dessa två sätt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varje typ är byggd för olika ändamål, vare sig om den ska vara snygg, snabb och klara ett visst underlag eller om den ska klara tuffare miljöer, vara lätt men ändå hålla. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Konstruktion och dynamik&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Konstruktionen av en motorcykel är av tre delar ritningar, tillverkning och montering av alla komponenter. Dessa tre delar är viktiga för att kunna klara av vad producenten vill ha, så som kostnad, prestanda och estetik av designer. Idag så använder man sig för det mesta utav en massproduktion av komponenter och tillverkningen. Delarna av en motorcykel är för det mesta av en stål eller aluminium ram som ska kunna klara av det höga trycket den kan utsättas för eller för att hålla vikten lågt. Dom flesta motorcyklarna idag använder sig utav en förbrännings motor som använder sig allt ifrån 2 till 8 cylindrar som är kopplande till en manuell växellåda med för det mesta 5 eller 6 växlar. Allt detta ska driva en kedja eller så kallad drivaxel som får att hojen rör sig framåt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns flera olika slags dynamiker hos en motorcykel som ska kunna anpassa sig för föraren och hur hojen ska fungera. Då man kan avvända en lägre hjulbas som ger upphov till mindre skakningar som i sin tur ger en känsla av stabilitet. Men även hjulet har en stor del av stabilitet att göra med tjockare eller smalare däck eller olika hjulspår. Eftersom man måste delvis luta sig för att kunna svänga så är hjulens egenskaper en stor del av hur hojen ska hålla sig uppe på banan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Komponenter och material&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om vi början med vad för material som används för att bygga en motorcykel, såsom ramen, hjulen, sitsen och även motorn. För det mesta så består den av plast, metall och gummi. Då ramen är gjord utav någon slags metall, det beror på vad för motorcykel man ska bygga. Som en lättare hoj använder sig utav aluminum eftersom det är lätt men hyfsat hållbart. Hjulen består utav gummi och plast, samma sak här det beror på vilka slags hjul man ska ha. Om man ska använda den i kallare klimat så används mer gummi än plast och om det är varmare så används mer plast än gummi. Då gummi smälter lättare när det är varmt men har bättre kontakt med marken vid kallare och plast som inte har någon bra kontakt i kyla men smälter inte lika lätt i varmare klimat. Sitsen består mest utav syntetiska ämnen men kan även vara läder då det beror på vad för kvalité som motorcykeln har. I motorn så används mest olika metaller som ska klara högt tryck och hög värme. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Sokol 995 cc zijklep v-twin.jpg|thumb|En Sokół 1000 V-dubbel motor som visar delar i en äldre motorcykel]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En motorcykel är uppdelad i tre delar kraftsystemet, transmission systemet och elsystemet. Kraftsystemet ska kunna leverera kraft som ska kunna få motorcykeln i rörelse. Den består av först en motor som kan ha olika antal cylindrar, så om den har 2 cylindrar blir det en tvåtaktsmotor eller om den har 4 så blir det en fyrtaktsmotor. Sen en förgasare som sitter på motorn som släpper in hur bränsle till motorn, då man ökar farten så sprutar den in mer bensin och förbränningsmotorn arbetar hårdare så ökar farten. Det finns även flera mindre och större delar. Sen i transmission systemet så finns remskivor, gummiremmar, metallplattor, vevaxel, metallkedjor, stålkula, svänghjuls vikter och kugghjul. Dessa delar använder för att kunna växla till olika växlar, som i sin tur kommer ge antigen mer eller mindre fart men även för kunna driva motorcykeln framåt. Sist men inte minst så finns elsystemet, det är delen som säger åt alla delar vad dom ska göra men även vara tillför att starta hojen. Det är också till för att hålla igång lamporna.  Elsystemet består utav spolar, tändstift, huvudlampor, bakljus, tuta, dioder, batteri, tändkablar och blinkers.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Innehållsförteckning/ bilder&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Motorcycle&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
http://www.madehow.com/Volume-4/Motorcycle.html&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Motorcycle_components#/media/File:Sokol_995_cc_zijklep_v-twin.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/BMW_R12#/media/File:BMW_motorbike_R_12_(aka).jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Motorcycle#/media/File:Daimler-1-motorcycle-1.jpg&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Dorrojorre</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Motorcykel_teknisk_beskrivning&amp;diff=35737</id>
		<title>Motorcykel teknisk beskrivning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Motorcykel_teknisk_beskrivning&amp;diff=35737"/>
		<updated>2016-04-25T09:21:00Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Dorrojorre: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== &#039;&#039;&#039;Motorcykel - teknisk beskrivning&#039;&#039;&#039; ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Vad definierar man en motorcykel som?&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En motorcykel är sammanfattningsvis en motor med säte, handtag, hjul och andra mindre komponenter. Det är som själva ordet, en cykel med en motor på. Den kan ha två eller tre hjul, det beror på storleken utav motorn men även designen. Det finns flera olika slags typer av motorcyklar så som lång distans, sport, tävling, off-road, cruising och militär. För det mesta så är det ett simpelt fordon som kan röra sig i trängre områden som i storstäder men även byggda för att kunna få ut så mycket kraft och fart som möjligt, allt beror på sammanhanget och vad man vill ha den till.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Historia&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om vi går bakåt i tiden till sådär 1885 i Stuttgart, Tyskland så kommer vi hitta den absolut första motorcykeln som byggts. Dom som uppfann den hette Gottlieb Daimler och Wilhelm Maybach. Det dessa två gjorde var att bygga en mindre förbränningsmotor som använde sig av bensin och placera den på en cykel, som dom kallade Reitwagen. Denna motorcykel hade två slags stödhjul på sidorna utav sig. Även fast den absolut första motorcykeln uppfanns på 1867-talet så använde man bara ånga och det var ingen vidare succé utan den börjades utvecklas ännu mer efter Reiwagen skapades. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Daimler-1-motorcycle-1.jpg|thumb|Första förbrännings motorcykeln Reitwagen.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Efter dessa två visat upp sin uppfinning så började företag att producera motorcyklar och flera av de som producerade motorcyklarna finns även idag. Några exempel på företag är det första företaget, Hildebrand &amp;amp; Wolfmüller, ett till är Excelsior Motor Company, men sedan kom företag som vi kan se idag Triumph och Harley-Davidson. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Under första världskriget så användes motorcyklar väldigt mycket och detta skapade en stor produktion och även utveckling. Den användes för att leverera snabbt meddelande till trupper i frontlinjen och även användes av militär polisen. Man använde den eftersom den var smidig, snabbt, hyfsat billig men även tog inte upp så mycket plats. Då staten köpte många motorcyklar av företagen för att kunna använda i krig så kan man säga att detta var början av den stora framgången av motorcykeln. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Efter första världskriget under 1920-1930 så börjades cykeln säljas stort över hela världen och Harley-Davidson blev det största företaget som sålde i över 67 länder. Då under andra världskriget så användes den inte lika mycket eftersom man använde snabbare sätt att leverera meddelande, men den uteslöts inte utan användes delvis av militär polisen och även i många militär läger. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Idag så ägs den största delen av motorcykel industrin av Kina och Japan men även delvis Korea. Då dom har skapat många olika slags typer, men även de billigaste och snabbaste. Allt ifrån en lättare cykel till en tyngre med mer kraft i sig. För det mesta idag så används hojarna i tävlingssyfte, gäng relaterat, lättare fordon och även som ett vardags fordon. Motorcykeln används inte lika mycket i krig då det finns bättre och lättare sätt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Typer&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som jag nämnde förut så finns det flera olika sorter som ska kunna ge mer frihet och mer val åt konsumenterna. Man brukar säga att det finns tre typer väghoj, Off-road och dubbla syften. Men det finns fler som har mindre användnings områden. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:BMW motorbike R 12 (aka).jpg|thumb|BMW R 12 motorcykel ifrån andra världskriget ()|alt=BMW motorcykel  R 12 (aka).jpg]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Väghojar inkluderar sportmotorcyklar, scootrar, mopeder och cruisers.  Dessa används mest ute på allmänna vägar och som ett personlig fordon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sen så har vi Off-road som inkluderar motocross och tävlingshoj. Dessa två är inte lagliga att använda på allmänna vägar utan ska användas på en slags bana. Då motocross används mest i tuffare miljöer som i skogen, grusbanor, sandbanor och många fler. Och tävlingshojar används på en asfalterad bana som är byggd för dessa hojar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sist men inte minst så finns det en sort som använder sig av båda dessa områden. Då dom är byggda för att kunna användas på bana men även off-road och dessa är special byggda för att kunna klara dessa två sätt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varje typ är byggd för olika ändamål, vare sig om den ska vara snygg, snabb och klara ett visst underlag eller om den ska klara tuffare miljöer, vara lätt men ändå hålla. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Konstruktion och dynamik&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[File:Sokol 995 cc zijklep v-twin.jpg|thumb|En Sokół 1000 V-dubbel motor som visar delar i en äldre motorcykel]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Konstruktionen av en motorcykel är av tre delar ritningar, tillverkning och montering av alla komponenter. Dessa tre delar är viktiga för att kunna klara av vad producenten vill ha, så som kostnad, prestanda och estetik av designer. Idag så använder man sig för det mesta utav en massproduktion av komponenter och tillverkningen. Delarna av en motorcykel är för det mesta av en stål eller aluminium ram som ska kunna klara av det höga trycket den kan utsättas för eller för att hålla vikten lågt. Dom flesta motorcyklarna idag använder sig utav en förbrännings motor som använder sig allt ifrån 2 till 8 cylindrar som är kopplande till en manuell växellåda med för det mesta 5 eller 6 växlar. Allt detta ska driva en kedja eller så kallad drivaxel som får att hojen rör sig framåt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns flera olika slags dynamiker hos en motorcykel som ska kunna anpassa sig för föraren och hur hojen ska fungera. Då man kan avvända en lägre hjulbas som ger upphov till mindre skakningar som i sin tur ger en känsla av stabilitet. Men även hjulet har en stor del av stabilitet att göra med tjockare eller smalare däck eller olika hjulspår. Eftersom man måste delvis luta sig för att kunna svänga så är hjulens egenskaper en stor del av hur hojen ska hålla sig uppe på banan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Innehållsförteckning/ bilder&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Motorcycle&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Motorcycle_components#/media/File:Sokol_995_cc_zijklep_v-twin.jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/BMW_R12#/media/File:BMW_motorbike_R_12_(aka).jpg&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Motorcycle#/media/File:Daimler-1-motorcycle-1.jpg&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Dorrojorre</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Motorcykel_teknisk_beskrivning&amp;diff=35725</id>
		<title>Motorcykel teknisk beskrivning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Motorcykel_teknisk_beskrivning&amp;diff=35725"/>
		<updated>2016-04-25T08:55:30Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Dorrojorre: Skapade sidan med &amp;#039;== &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Motorcykel - teknisk beskrivning&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; ==  === &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Vad definierar man en motorcykel som?&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; ===  En motorcykel är sammanfattningsvis en motor med säte, handtag, hjul och a...&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== &#039;&#039;&#039;Motorcykel - teknisk beskrivning&#039;&#039;&#039; ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Vad definierar man en motorcykel som?&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
En motorcykel är sammanfattningsvis en motor med säte, handtag, hjul och andra mindre komponenter. Det är som själva ordet, en cykel med en motor på. Den kan ha två eller tre hjul, det beror på storleken utav motorn men även designen. Det finns flera olika slags typer av motorcyklar så som lång distans, sport, tävling, off-road, cruising och militär. För det mesta så är det ett simpelt fordon som kan röra sig i trängre områden som i storstäder men även byggda för att kunna få ut så mycket kraft och fart som möjligt, allt beror på sammanhanget och vad man vill ha den till.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Historia&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om vi går bakåt i tiden till sådär 1885 i Stuttgart, Tyskland så kommer vi hitta den absolut första motorcykeln som byggts. Dom som uppfann den hette Gottlieb Daimler och Wilhelm Maybach. Det dessa två gjorde var att bygga en mindre förbränningsmotor som använde sig av bensin och placera den på en cykel, som dom kallade Reitwagen. Denna motorcykel hade två slags stödhjul på sidorna utav sig. Även fast den absolut första motorcykeln uppfanns på 1867-talet så använde man bara ånga och det var ingen vidare succé utan den börjades utvecklas ännu mer efter Reiwagen skapades. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Efter dessa två visat upp sin uppfinning så började företag att producera motorcyklar och flera av de som producerade motorcyklarna finns även idag. Några exempel på företag är det första företaget, Hildebrand &amp;amp; Wolfmüller, ett till är Excelsior Motor Company, men sedan kom företag som vi kan se idag Triumph och Harley-Davidson. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Under första världskriget så användes motorcyklar väldigt mycket och detta skapade en stor produktion och även utveckling. Den användes för att leverera snabbt meddelande till trupper i frontlinjen och även användes av militär polisen. Man använde den eftersom den var smidig, snabbt, hyfsat billig men även tog inte upp så mycket plats. Då staten köpte många motorcyklar av företagen för att kunna använda i krig så kan man säga att detta var början av den stora framgången av motorcykeln. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Efter första världskriget under 1920-1930 så börjades cykeln säljas stort över hela världen och Harley-Davidson blev det största företaget som sålde i över 67 länder. Då under andra världskriget så användes den inte lika mycket eftersom man använde snabbare sätt att leverera meddelande, men den uteslöts inte utan användes delvis av militär polisen och även i många militär läger. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Idag så ägs den största delen av motorcykel industrin av Kina och Japan men även delvis Korea. Då dom har skapat många olika slags typer, men även de billigaste och snabbaste. Allt ifrån en lättare cykel till en tyngre med mer kraft i sig. För det mesta idag så används hojarna i tävlingssyfte, gäng relaterat, lättare fordon och även som ett vardags fordon. Motorcykeln används inte lika mycket i krig då det finns bättre och lättare sätt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Typer&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som jag nämnde förut så finns det flera olika sorter som ska kunna ge mer frihet och mer val åt konsumenterna. Man brukar säga att det finns tre typer väghoj, Off-road och dubbla syften. Men det finns fler som har mindre användnings områden. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Väghojar inkluderar sportmotorcyklar, scootrar, mopeder och cruisers.  Dessa används mest ute på allmänna vägar och som ett personlig fordon.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sen så har vi Off-road som inkluderar motocross och tävlingshoj. Dessa två är inte lagliga att använda på allmänna vägar utan ska användas på en slags bana. Då motocross används mest i tuffare miljöer som i skogen, grusbanor, sandbanor och många fler. Och tävlingshojar används på en asfalterad bana som är byggd för dessa hojar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sist men inte minst så finns det en sort som använder sig av båda dessa områden. Då dom är byggda för att kunna användas på bana men även off-road och dessa är special byggda för att kunna klara dessa två sätt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Varje typ är byggd för olika ändamål, vare sig om den ska vara snygg, snabb och klara ett visst underlag eller om den ska klara tuffare miljöer, vara lätt men ändå hålla. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Konstruktion och dynamik&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Konstruktionen av en motorcykel är av tre delar ritningar, tillverkning och montering av alla komponenter. Dessa tre delar är viktiga för att kunna klara av vad producenten vill ha, så som kostnad, prestanda och estetik av designer. Idag så använder man sig för det mesta utav en massproduktion av komponenter och tillverkningen. Delarna av en motorcykel är för det mesta av en stål eller aluminium ram som ska kunna klara av det höga trycket den kan utsättas för eller för att hålla vikten lågt. Dom flesta motorcyklarna idag använder sig utav en förbrännings motor som använder sig allt ifrån 2 till 8 cylindrar som är kopplande till en manuell växellåda med för det mesta 5 eller 6 växlar. Allt detta ska driva en kedja eller så kallad drivaxel som får att hojen rör sig framåt. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det finns flera olika slags dynamiker hos en motorcykel som ska kunna anpassa sig för föraren och hur hojen ska fungera. Då man kan avvända en lägre hjulbas som ger upphov till mindre skakningar som i sin tur ger en känsla av stabilitet. Men även hjulet har en stor del av stabilitet att göra med tjockare eller smalare däck eller olika hjulspår. Eftersom man måste delvis luta sig för att kunna svänga så är hjulens egenskaper en stor del av hur hojen ska hålla sig uppe på banan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== &#039;&#039;&#039;Innehållsförteckning&#039;&#039;&#039; ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
https://en.wikipedia.org/wiki/Motorcycle&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Dorrojorre</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Motorcykeln&amp;diff=35720</id>
		<title>Motorcykeln</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Motorcykeln&amp;diff=35720"/>
		<updated>2016-04-25T08:43:11Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Dorrojorre: Skapade sidan med &amp;#039;Motorcykel teknisk beskrivning&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Motorcykel teknisk beskrivning]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Dorrojorre</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34764</id>
		<title>Innehållsförteckning Photoshopmanual</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Inneh%C3%A5llsf%C3%B6rteckning_Photoshopmanual&amp;diff=34764"/>
		<updated>2016-02-17T11:50:06Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Dorrojorre: /* Chapter 8: Image adjustments */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Gör en HowTo-film ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Välj något av nedanstående områden. Listan du ser är från innehållsförteckningen i pdf-en.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Du skriver helt enkelt &#039;&#039;&#039;ditt namn efter den rubrik du väljer&#039;&#039;&#039; att göra film på.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sedan är det bara att gå in i manualen och läsa på samt göra din film.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Innehållsförteckning Photoshop ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 5: Image and color basics ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Resize images  Edvin Felvin . 209&lt;br /&gt;
* Image essentials........... . . 211&lt;br /&gt;
* Image size and resolution.......... . . 214&lt;br /&gt;
* Acquire images from cameras and scanners........ . . 220&lt;br /&gt;
* Create, open, and import images.......... 222&lt;br /&gt;
* Viewing images........... . . 226&lt;br /&gt;
* Color modes............ . . 231&lt;br /&gt;
* Match, replace, and mix colors........... 234&lt;br /&gt;
* Distort filters are unavailable........... . . 239&lt;br /&gt;
* Invalid JPEG Marker error | Opening images........ . . 239&lt;br /&gt;
* Image information............ . . 241&lt;br /&gt;
* High dynamic range images........... . . 245&lt;br /&gt;
* Customize indexed color tables.......... . . 252&lt;br /&gt;
* Customize color pickers and swatches.......... . 254&lt;br /&gt;
* Convert between color modes........... 256&lt;br /&gt;
* About color............. 261&lt;br /&gt;
* Color and monochrome adjustments using channels....... . . 263&lt;br /&gt;
* Erase parts of an image........... . 266&lt;br /&gt;
* Choose colors............ . 269&lt;br /&gt;
* Viewing multiple images Herman Dagervik 275&lt;br /&gt;
* Blending modes........... . . 277&lt;br /&gt;
* Choose colors in the Color and Swatches panels......... . 281&lt;br /&gt;
* Add a conditional mode change to an action........ . 283&lt;br /&gt;
* Add swatches from HTML CSS and SVG.......... 283&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 6: Layers ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Layer basics christopher pettersson 284&lt;br /&gt;
* Nondestructive editing........... . 288&lt;br /&gt;
* Create and manage layers and groups.......... . 289&lt;br /&gt;
* Select, group, and link layers........... . . 291&lt;br /&gt;
* Mask layers............. . 293&lt;br /&gt;
* Layer opacity and blending.......... 298&lt;br /&gt;
* Move, stack, and lock layers.......... 301&lt;br /&gt;
* Layer comps............ . . 302&lt;br /&gt;
* Work with Smart Objects.......... . . 305&lt;br /&gt;
* Apply Smart Filters............ . . 311&lt;br /&gt;
* Align and distribute layers.......... . 314&lt;br /&gt;
* Combine multiple images into a group portrait......... . . 317&lt;br /&gt;
* Manage layers and groups.......... . 317&lt;br /&gt;
* Generate image assets from layers......... . . 320&lt;br /&gt;
* Layer effects and styles........... . 326&lt;br /&gt;
* Extract assets............ . . 335&lt;br /&gt;
* Mask layers with vector masks........... 337&lt;br /&gt;
* Combine images with Auto-Blend Layers......... . . 338&lt;br /&gt;
* Reveal layers with clipping masks.......... 339&lt;br /&gt;
* Load selections from a layer or layer mask&#039;s boundaries....... 341&lt;br /&gt;
* Knockout to reveal content from other layers........ . 341&lt;br /&gt;
* Edit layer masks........... . . 343&lt;br /&gt;
* Layers 101............. . 343&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Chapter 7: Selecting ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Make quick selections........... . . 344&lt;br /&gt;
* Make selections........... . . 346 Armin Rezaeian&lt;br /&gt;
* Select with the marquee tools........... 347 Noah Lissner&lt;br /&gt;
* Select with the lasso tools Viktor Melin 348&lt;br /&gt;
* Select a color range in an image.......... . 351&lt;br /&gt;
* Adjust pixel selections........... . . 353&lt;br /&gt;
* Extract an object from its background.......... . . 359&lt;br /&gt;
* Select the image areas in focus.......... . . 361&lt;br /&gt;
* Save selections and alpha channel masks......... . 365&lt;br /&gt;
* Move, copy, and delete selected pixels.......... . 368&lt;br /&gt;
* Duplicate, split, and merge channels......... 373&lt;br /&gt;
* Create a temporary quick mask.......... . . 375&lt;br /&gt;
* Convert between paths and selection borders......... . . 377&lt;br /&gt;
* Channel calculations............ 378&lt;br /&gt;
* Channel basics............ 380&lt;br /&gt;
* Refine a selection........... . 383&lt;br /&gt;
* Selecting areas of a photo.......... . 383&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===  Chapter 8: Image adjustments ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* Perspective Warp........... . 384&lt;br /&gt;
* Reduce camera shake blurring........... 392&lt;br /&gt;
* Healing brush examples Jonas Sjölund ........... 398&lt;br /&gt;
* Export color lookup tables.......... . 426&lt;br /&gt;
* Adjust image sharpness and blur.......... 427&lt;br /&gt;
* Understand color adjustments........... 433&lt;br /&gt;
* Convert a color image to black and white......... . 439&lt;br /&gt;
* View histograms and pixel values.......... 440&lt;br /&gt;
* Target images for press........... . 446&lt;br /&gt;
* Make quick tonal adjustments........... 448&lt;br /&gt;
* Apply a Brightness/Contrast adjustment......... . . 452&lt;br /&gt;
* Adjust color and tone with Levels and Curves eyedroppers....... . . 453&lt;br /&gt;
* Adjust HDR exposure and toning.......... 454&lt;br /&gt;
* Levels adjustment........... 455&lt;br /&gt;
* Adjust image color and tone........... . . 458&lt;br /&gt;
* Adjustment and fill layers.......... . . 459&lt;br /&gt;
* Apply special color effects to images......... 463&lt;br /&gt;
* Apply the Color Balance adjustment......... 465&lt;br /&gt;
* Curves adjustment............ . . 466&lt;br /&gt;
* Adjust hue and saturation.......... . 470&lt;br /&gt;
* Adjust shadow and highlight detail......... . 473&lt;br /&gt;
* Auto color corrections........... . . 475&lt;br /&gt;
* Using adjustment layers........... 475&lt;br /&gt;
* Dodge or burn image areas.......... 476&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Slut&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Dorrojorre</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Gnistbearbetning&amp;diff=34447</id>
		<title>Gnistbearbetning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Gnistbearbetning&amp;diff=34447"/>
		<updated>2016-02-05T13:46:03Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Dorrojorre: /* Kostnader per tillfälle */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Tillvägagångsätt ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När man bearbetar ett material med gnisterna så skapas en skillnad mellan två material vilket leder till att det inte orkar hålla emot längre. Då så skickas en gnista iväg som gör ett slags i hål i materialet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lämpligheter för olika typer material ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== fördelar och nackdelar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fördelar med denna bearbetning är att den klara oftast de flesta materialen och är ganska precis. Nackdelar är att den drar mycket energi men det blir även mycket varmt så man måste kyla ned materialet för att det inte ska smälta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== användningsområden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det används till att forma och bearbeta hårda material med former som är komplicerade att göra. För det mesta så används det inom verkstaden och även inom industrin.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader per tillfälle ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| TUOmRzoEkFM |300|right }}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kostnaderna varier beroende på vad el priserna ligger och även hur mycket vatten an behöver för att kyla den. Då man använder mycket el för att kyla den.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Dorrojorre</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Gnistbearbetning&amp;diff=34444</id>
		<title>Gnistbearbetning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Gnistbearbetning&amp;diff=34444"/>
		<updated>2016-02-05T13:45:00Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Dorrojorre: /* fördelar och nackdelar */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Tillvägagångsätt ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När man bearbetar ett material med gnisterna så skapas en skillnad mellan två material vilket leder till att det inte orkar hålla emot längre. Då så skickas en gnista iväg som gör ett slags i hål i materialet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lämpligheter för olika typer material ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== fördelar och nackdelar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Fördelar med denna bearbetning är att den klara oftast de flesta materialen och är ganska precis. Nackdelar är att den drar mycket energi men det blir även mycket varmt så man måste kyla ned materialet för att det inte ska smälta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== användningsområden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det används till att forma och bearbeta hårda material med former som är komplicerade att göra. För det mesta så används det inom verkstaden och även inom industrin.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader per tillfälle ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| TUOmRzoEkFM |300|right }}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Dorrojorre</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Gnistbearbetning&amp;diff=34439</id>
		<title>Gnistbearbetning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Gnistbearbetning&amp;diff=34439"/>
		<updated>2016-02-05T13:42:40Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Dorrojorre: /* Tillvägagångsätt */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Tillvägagångsätt ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
När man bearbetar ett material med gnisterna så skapas en skillnad mellan två material vilket leder till att det inte orkar hålla emot längre. Då så skickas en gnista iväg som gör ett slags i hål i materialet.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lämpligheter för olika typer material ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== fördelar och nackdelar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== användningsområden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det används till att forma och bearbeta hårda material med former som är komplicerade att göra. För det mesta så används det inom verkstaden och även inom industrin.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader per tillfälle ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| TUOmRzoEkFM |300|right }}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Dorrojorre</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Gnistbearbetning&amp;diff=34424</id>
		<title>Gnistbearbetning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Gnistbearbetning&amp;diff=34424"/>
		<updated>2016-02-05T13:29:34Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Dorrojorre: /* användningsområden */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Tillvägagångsätt == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lämpligheter för olika typer material ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== fördelar och nackdelar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== användningsområden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det används till att forma och bearbeta hårda material med former som är komplicerade att göra. För det mesta så används det inom verkstaden och även inom industrin.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader per tillfälle ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| TUOmRzoEkFM |300|right }}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Dorrojorre</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Gnistbearbetning&amp;diff=34107</id>
		<title>Gnistbearbetning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Gnistbearbetning&amp;diff=34107"/>
		<updated>2016-02-01T09:51:53Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Dorrojorre: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Tillvägagångsätt == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lämpligheter för olika typer material ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== fördelar och nackdelar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== användningsområden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader per tillfälle ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{#ev:youtube| TUOmRzoEkFM |300|right }}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Dorrojorre</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Gnistbearbetning&amp;diff=34099</id>
		<title>Gnistbearbetning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Gnistbearbetning&amp;diff=34099"/>
		<updated>2016-02-01T09:44:55Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Dorrojorre: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Tillvägagångsätt == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lämpligheter för olika typer material ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== fördelar och nackdelar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== användningsområden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader per tillfälle ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Dorrojorre</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Gnistbearbetning&amp;diff=34097</id>
		<title>Gnistbearbetning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Gnistbearbetning&amp;diff=34097"/>
		<updated>2016-02-01T09:43:55Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Dorrojorre: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Tillvägagångsätt == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Lämpligheter för olika typer material ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== fördelar och nackdelar ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== användningsområden ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Kostnader per tillfälle ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Dorrojorre</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Gnistbearbetning&amp;diff=34093</id>
		<title>Gnistbearbetning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Gnistbearbetning&amp;diff=34093"/>
		<updated>2016-02-01T09:41:20Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Dorrojorre: Skapade sidan med &amp;#039;== X ==   == X ==  == X ==  == X ==  == X ==  == Länkar ==&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== X == &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== X ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== X ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== X ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== X ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Dorrojorre</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Bearbetning&amp;diff=34087</id>
		<title>Bearbetning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Bearbetning&amp;diff=34087"/>
		<updated>2016-02-01T09:37:24Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Dorrojorre: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;=== [[Valsning]] ===&lt;br /&gt;
Micke och Linnea&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[CNC-maskiner]] ===&lt;br /&gt;
Mikael och Emre&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Täljning]]===&lt;br /&gt;
Noah och Ludvig&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Dimer_o_Dilan_Hyvling|Hyvling]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Dimer oc Dilan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Slipning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Max och Felix&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Tryckning]]===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Renars och Savvas&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Borrning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Noor &amp;amp; Josef&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Svarvning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Arbete av Alexander och Soheil&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Fräsning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Spiri &amp;amp; Mario&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Vattenskärning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Philip S och Daniel A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Gnistbearbetning]] ===&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Jonas och Fredrik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Laserbearbetning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ludvig, Kristofer och Daniel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[3D Printning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Nisl, Rasmus och Eric.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[3D-penna]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Tobias och Amanda&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Klippning och stansning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[smidning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Robin &amp;amp; Tilla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[bockning]] ===&lt;br /&gt;
Sam och Arvid&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Formblåsning]] ===&lt;br /&gt;
Av: Ali&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Formsprutning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Christoffer och Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Vakuumformning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Lucas och Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Lackning]] === &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
av Johanna &amp;amp; Albin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Gjutning]] ===&lt;br /&gt;
Av: Marcus, Adam och Simon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Photo Chemical Machining]] ===&lt;br /&gt;
Casper &amp;amp; John&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förzinkning]] ===&lt;br /&gt;
Saman &amp;amp; Mikael&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Dorrojorre</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Bearbetning&amp;diff=34086</id>
		<title>Bearbetning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Bearbetning&amp;diff=34086"/>
		<updated>2016-02-01T09:36:40Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Dorrojorre: /* Gnistbearbetning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;=== [[Valsning]] ===&lt;br /&gt;
Micke och Linnea&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[CNC-maskiner]] ===&lt;br /&gt;
Mikael och Emre&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Täljning]]===&lt;br /&gt;
Noah och Ludvig&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Dimer_o_Dilan_Hyvling|Hyvling]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Dimer oc Dilan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Slipning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Max och Felix&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Tryckning]]===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Renars och Savvas&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Borrning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Noor &amp;amp; Josef&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Svarvning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Arbete av Alexander och Soheil&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{clear}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Fräsning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Spiri &amp;amp; Mario&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Vattenskärning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Philip S och Daniel A&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Gnistbearbetning]] ===&lt;br /&gt;
 Jonas och Fredrik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Laserbearbetning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ludvig, Kristofer och Daniel&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[3D Printning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Nisl, Rasmus och Eric.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[3D-penna]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av Tobias och Amanda&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Klippning och stansning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[smidning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Robin &amp;amp; Tilla&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[bockning]] ===&lt;br /&gt;
Sam och Arvid&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Formblåsning]] ===&lt;br /&gt;
Av: Ali&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Formsprutning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Christoffer och Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Vakuumformning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Lucas och Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Lackning]] === &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
av Johanna &amp;amp; Albin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Gjutning]] ===&lt;br /&gt;
Av: Marcus, Adam och Simon&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Photo Chemical Machining]] ===&lt;br /&gt;
Casper &amp;amp; John&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Förzinkning]] ===&lt;br /&gt;
Saman &amp;amp; Mikael&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Dorrojorre</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Sammanfogning&amp;diff=34084</id>
		<title>Sammanfogning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Sammanfogning&amp;diff=34084"/>
		<updated>2016-02-01T09:36:08Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Dorrojorre: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;=== [[Svetsning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Luan och Martin.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Limning]] ===&lt;br /&gt;
khaled, fardin, lahon  och alireza&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Limning2]] ===&lt;br /&gt;
Josefine, Jesper&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Skruvning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Spikning]] ===&lt;br /&gt;
Johar &amp;amp; Zacharias&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Lödning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Håkan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Nitning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Håkan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Kardborreband]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Viktor och Adem.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ny sammanfogningsmetoder ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Atomic Force bonding]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Sugpassning]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Bondning av elektronikkretsar]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Snäpplåsning]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Krympning]], krympslang, etc&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Vakuumfastsättning]] som i krokar för badrum.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Dorrojorre</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Sammanfogning&amp;diff=34073</id>
		<title>Sammanfogning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Sammanfogning&amp;diff=34073"/>
		<updated>2016-02-01T09:30:50Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Dorrojorre: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;=== [[Svetsning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Luan och Martin.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Limning]] ===&lt;br /&gt;
khaled, fardin, lahon  och alireza&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Limning2]] ===&lt;br /&gt;
Josefine, Jesper&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Skruvning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Spikning]] ===&lt;br /&gt;
Johar &amp;amp; Zacharias&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Lödning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Håkan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Nitning]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Av: Håkan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Kardborreband]] ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Viktor och Adem.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== [[Atomic Force bonding]] ===&lt;br /&gt;
Jonas och Fredrik.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ny sammanfogningsmetoder ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Sugpassning]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Bondning av elektronikkretsar]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Snäpplåsning]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Krympning]], krympslang, etc&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Vakuumfastsättning]] som i krokar för badrum.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Dorrojorre</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vismut&amp;diff=34040</id>
		<title>Vismut</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vismut&amp;diff=34040"/>
		<updated>2016-01-31T11:44:51Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Dorrojorre: /* Historia */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet: 9780 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: hårdhet: [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs] 2,25&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga: 7,87 W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet: 1.29 µΩ·m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Vismut används ofta av lättsmälta legeringar som i sin tur ofta används i elektriska säkringar, sprinklersystem och andra automatiska system för brandsläckning och vid lödning. Några exempel på legeringar är [https://sv.wikipedia.org/wiki/Woods_metall Woods metall] och [https://sv.wikipedia.org/wiki/Roses_legering Roses metall]. Det används ofta i en bladning med andra material för att minska friktionen hos gjutjärn, stål och även aluminum. Inom medicinskt syfte så används även vismut i flera områden, som att skydda emot strålbehandlingar. Det används även för att framställa kemikalier som finns i läkemedel, kosmetik, katalysator och pigment. Förr i tiden så används även det som läkemedel emot tarmsjukdomar, men pågrund utav dess skada på nervsystemet så är det inte godkänt längre. Dock så används inte vismut till många föremål idag utan det har uppstått andra bättre material.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
För det mesta så finns vismut i Mexico (30%), Japan och Australien (15% vardera) och även Peru på (12%) och under 1993 så producerades 4000 ton/år. Men det är bara i Bolivia som Vismut koncentrationerna är till tillräckligt höga för man ska kunna utvinna metallen primärt, då det oftast är en biprodukt utav koppar,bly och även tenn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Ordet Vismut kommer ifrån Tyskland möjligen Vismut fyndigheterna i Sankt Georgen in der Wiesen och även med en blandning utav Tyska muten. Sedan så har ordet utvecklas igenom latin och sedan genom Franskan till Bismuth, som det heter i Engelskan och flera andra språk. Under Medeltiden då man började upptäckta ämnet så såg man ingen skillnad på bly,tenn och vismut utan man trodde det var olika former av bly som håller på att bli Silver, men så är det inte. På den tiden så använde man Vismut för det mesta till dekorativa syften och det var mer under 1800-1900 talet man använde det till industriella syften.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
120-350kr/kg &lt;br /&gt;
Detta är ett pris direkt ifrån fabriken och kan ändras beroende på hur marknaden går upp eller ned. Detta är också 100% rent Vismut.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
1. [https://en.wikipedia.org/wiki/Bismuth Wikipedia]&lt;br /&gt;
2. [http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vismut Nationalencyklopedi]&lt;br /&gt;
3. [http://www.alibaba.com/product-detail/Pure-Bismuth-Metal-4N-5N-For_60335291378.html?spm=a2700.7724857.29.12.lbjvET&amp;amp;s=p Alibaba]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Dorrojorre</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vismut&amp;diff=34039</id>
		<title>Vismut</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vismut&amp;diff=34039"/>
		<updated>2016-01-31T11:44:35Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Dorrojorre: /* Framställning */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet: 9780 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: hårdhet: [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs] 2,25&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga: 7,87 W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet: 1.29 µΩ·m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Vismut används ofta av lättsmälta legeringar som i sin tur ofta används i elektriska säkringar, sprinklersystem och andra automatiska system för brandsläckning och vid lödning. Några exempel på legeringar är [https://sv.wikipedia.org/wiki/Woods_metall Woods metall] och [https://sv.wikipedia.org/wiki/Roses_legering Roses metall]. Det används ofta i en bladning med andra material för att minska friktionen hos gjutjärn, stål och även aluminum. Inom medicinskt syfte så används även vismut i flera områden, som att skydda emot strålbehandlingar. Det används även för att framställa kemikalier som finns i läkemedel, kosmetik, katalysator och pigment. Förr i tiden så används även det som läkemedel emot tarmsjukdomar, men pågrund utav dess skada på nervsystemet så är det inte godkänt längre. Dock så används inte vismut till många föremål idag utan det har uppstått andra bättre material.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
För det mesta så finns vismut i Mexico (30%), Japan och Australien (15% vardera) och även Peru på (12%) och under 1993 så producerades 4000 ton/år. Men det är bara i Bolivia som Vismut koncentrationerna är till tillräckligt höga för man ska kunna utvinna metallen primärt, då det oftast är en biprodukt utav koppar,bly och även tenn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Ordet Vismut kommer ifrån Tyskland möjligen Vismut fyndigheterna i Sankt Georgen in der Wiesen och även med en blandning utav Tyska muten. Sedan så har ordet utvecklas igenom latin och sedan genom Franskan till Bismuth, som det heter i Engelskan och flera andra språk. Under Medeltiden då man började upptäckta ämnet så såg man ingen skillnad på bly,tenn och vismut utan man trodde det var olika former av bly som håller på att bli Silver, men så är det inte. På den tiden så använde man Vismut för det mesta till dekorativa syften och det var mer under 1800-1900 talet man använde det till industriella syften. &lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
120-350kr/kg &lt;br /&gt;
Detta är ett pris direkt ifrån fabriken och kan ändras beroende på hur marknaden går upp eller ned. Detta är också 100% rent Vismut.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
1. [https://en.wikipedia.org/wiki/Bismuth Wikipedia]&lt;br /&gt;
2. [http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vismut Nationalencyklopedi]&lt;br /&gt;
3. [http://www.alibaba.com/product-detail/Pure-Bismuth-Metal-4N-5N-For_60335291378.html?spm=a2700.7724857.29.12.lbjvET&amp;amp;s=p Alibaba]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Dorrojorre</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vismut&amp;diff=34038</id>
		<title>Vismut</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vismut&amp;diff=34038"/>
		<updated>2016-01-31T11:44:02Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Dorrojorre: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet: 9780 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: hårdhet: [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs] 2,25&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga: 7,87 W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet: 1.29 µΩ·m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Vismut används ofta av lättsmälta legeringar som i sin tur ofta används i elektriska säkringar, sprinklersystem och andra automatiska system för brandsläckning och vid lödning. Några exempel på legeringar är [https://sv.wikipedia.org/wiki/Woods_metall Woods metall] och [https://sv.wikipedia.org/wiki/Roses_legering Roses metall]. Det används ofta i en bladning med andra material för att minska friktionen hos gjutjärn, stål och även aluminum. Inom medicinskt syfte så används även vismut i flera områden, som att skydda emot strålbehandlingar. Det används även för att framställa kemikalier som finns i läkemedel, kosmetik, katalysator och pigment. Förr i tiden så används även det som läkemedel emot tarmsjukdomar, men pågrund utav dess skada på nervsystemet så är det inte godkänt längre. Dock så används inte vismut till många föremål idag utan det har uppstått andra bättre material.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
För det mesta så finns vismut i Mexico (30%), Japan och Australien (15% vardera) och även Peru på (12%) och under 1993 så producerades 4000 ton/år. Men det är bara i Bolivia som Vismut koncentrationerna är till tillräckligt höga för man ska kunna utvinna metallen primärt, då det oftast är en biprodukt utav koppar,bly och även tenn. &lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Ordet Vismut kommer ifrån Tyskland möjligen Vismut fyndigheterna i Sankt Georgen in der Wiesen och även med en blandning utav Tyska muten. Sedan så har ordet utvecklas igenom latin och sedan genom Franskan till Bismuth, som det heter i Engelskan och flera andra språk. Under Medeltiden då man började upptäckta ämnet så såg man ingen skillnad på bly,tenn och vismut utan man trodde det var olika former av bly som håller på att bli Silver, men så är det inte. På den tiden så använde man Vismut för det mesta till dekorativa syften och det var mer under 1800-1900 talet man använde det till industriella syften. &lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
120-350kr/kg &lt;br /&gt;
Detta är ett pris direkt ifrån fabriken och kan ändras beroende på hur marknaden går upp eller ned. Detta är också 100% rent Vismut.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
1. [https://en.wikipedia.org/wiki/Bismuth Wikipedia]&lt;br /&gt;
2. [http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vismut Nationalencyklopedi]&lt;br /&gt;
3. [http://www.alibaba.com/product-detail/Pure-Bismuth-Metal-4N-5N-For_60335291378.html?spm=a2700.7724857.29.12.lbjvET&amp;amp;s=p Alibaba]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Dorrojorre</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vismut&amp;diff=34037</id>
		<title>Vismut</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vismut&amp;diff=34037"/>
		<updated>2016-01-31T11:36:01Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Dorrojorre: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet: 9780 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: hårdhet: [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs] 2,25&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga: 7,87 W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet: 1.29 µΩ·m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Vismut används ofta av lättsmälta legeringar som i sin tur ofta används i elektriska säkringar, sprinklersystem och andra automatiska system för brandsläckning och vid lödning. Några exempel på legeringar är [https://sv.wikipedia.org/wiki/Woods_metall Woods metall] och [https://sv.wikipedia.org/wiki/Roses_legering Roses metall]. Det används ofta i en bladning med andra material för att minska friktionen hos gjutjärn, stål och även aluminum. Inom medicinskt syfte så används även vismut i flera områden, som att skydda emot strålbehandlingar. Det används även för att framställa kemikalier som finns i läkemedel, kosmetik, katalysator och pigment. Förr i tiden så används även det som läkemedel emot tarmsjukdomar, men pågrund utav dess skada på nervsystemet så är det inte godkänt längre. Dock så används inte vismut till många föremål idag utan det har uppstått andra bättre material.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
För det mesta så finns vismut i Mexico (30%), Japan och Australien (15% vardera) och även Peru på (12%) och under 1993 så producerades 4000 ton/år. Men det är bara i Bolivia som Vismut koncentrationerna är till tillräckligt höga för man ska kunna utvinna metallen primärt, då det oftast är en biprodukt utav koppar,bly och även tenn. &lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Ordet Vismut kommer ifrån Tyskland möjligen Vismut fyndigheterna i Sankt Georgen in der Wiesen och även med en blandning utav Tyska muten. Sedan så har ordet utvecklas igenom latin och sedan genom Franskan till Bismuth, som det heter i Engelskan och flera andra språk. Under Medeltiden då man började upptäckta ämnet så såg man ingen skillnad på bly,tenn och vismut utan man trodde det var olika former av bly som håller på att bli Silver, men så är det inte. På den tiden så använde man Vismut för det mesta till dekorativa syften och det var mer under 1800-1900 talet man använde det till industriella syften. &lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
1. [https://en.wikipedia.org/wiki/Bismuth Wikipedia]&lt;br /&gt;
2. [http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vismut Nationalencyklopedi]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Dorrojorre</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vismut&amp;diff=34036</id>
		<title>Vismut</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vismut&amp;diff=34036"/>
		<updated>2016-01-31T11:35:05Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Dorrojorre: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet: 9780 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: hårdhet: [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs] 2,25&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga: 7,87 W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet: 1.29 µΩ·m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
Vismut används ofta av lättsmälta legeringar som i sin tur ofta används i elektriska säkringar, sprinklersystem och andra automatiska system för brandsläckning och vid lödning. Några exempel på legeringar är [https://sv.wikipedia.org/wiki/Woods_metall Woods metall] och [https://sv.wikipedia.org/wiki/Roses_legering Roses metall]. Det används ofta i en bladning med andra material för att minska friktionen hos gjutjärn, stål och även aluminum. Inom medicinskt syfte så används även vismut i flera områden, som att skydda emot strålbehandlingar. Det används även för att framställa kemikalier som finns i läkemedel, kosmetik, katalysator och pigment. Förr i tiden så används även det som läkemedel emot tarmsjukdomar, men pågrund utav dess skada på nervsystemet så är det inte godkänt längre. Dock så används inte vismut till många föremål idag utan det har uppstått andra bättre material.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
För det mesta så finns vismut i Mexico (30%), Japan och Australien (15% vardera) och även Peru på (12%) och under 1993 så producerades 4000 ton/år. Men det är bara i Bolivia som Vismut koncentrationerna är till tillräckligt höga för man ska kunna utvinna metallen primärt, då det oftast är en biprodukt utav koppar,bly och även tenn. &lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
Ordet Vismut kommer ifrån Tyskland möjligen Vismut fyndigheterna i Sankt Georgen in der Wiesen och även med en blandning utav Tyska muten. Sedan så har ordet utvecklas igenom latin och sedan genom Franskan till Bismuth, som det heter i Engelskan och flera andra språk. Under Medeltiden då man började upptäckta ämnet så såg man ingen skillnad på bly,tenn och vismut utan man trodde det var olika former av bly som håller på att bli Silver, men så är det inte. På den tiden så använde man Vismut för det mesta till dekorativa syften och det var mer under 1800-1900 talet man använde det till industriella syften. &lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;br /&gt;
1. [https://en.wikipedia.org/wiki/Bismuth]&lt;br /&gt;
2. [http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vismut]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Dorrojorre</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vismut&amp;diff=33975</id>
		<title>Vismut</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vismut&amp;diff=33975"/>
		<updated>2016-01-29T13:28:57Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Dorrojorre: /* Materialegenskaper: */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet: 9780 kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;&lt;br /&gt;
: hårdhet: [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs] 2,25&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga: 7,87 W/(m K)&lt;br /&gt;
: resistivitet: 1.29 µΩ·m&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Dorrojorre</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Vismut&amp;diff=33950</id>
		<title>Vismut</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Vismut&amp;diff=33950"/>
		<updated>2016-01-29T13:09:22Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Dorrojorre: Skapade sidan med &amp;#039;== Materialegenskaper: ==  : densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;] : hårdhet (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs]) : längdutvidgningskoefficient [K&amp;lt;s...&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;== Materialegenskaper: == &lt;br /&gt;
: densitet [kg/m&amp;lt;sup&amp;gt;3&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: hårdhet (ex [http://en.wikipedia.org/wiki/Mohs_scale_of_mineral_hardness Mohs])&lt;br /&gt;
: längdutvidgningskoefficient [K&amp;lt;sup&amp;gt;-1&amp;lt;/sup&amp;gt;]&lt;br /&gt;
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]&lt;br /&gt;
: resistivitet [ohmmeter]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Användning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Framställning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hur tillverkar man med materialet?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Historia ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Pris ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Pris och kvaliteter&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Länkar ==&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Dorrojorre</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=33686</id>
		<title>Materialdatabasen</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wikiskola.se/index.php?title=Materialdatabasen&amp;diff=33686"/>
		<updated>2016-01-25T10:04:16Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Dorrojorre: /* Metaller */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
* [[mall för material]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Metaller ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]&lt;br /&gt;
* [[Bly]] av Felix&lt;br /&gt;
* [[Brons]] av Philip S&lt;br /&gt;
* [[Gallium]] av Fardin&lt;br /&gt;
* [[Guld]] Max&lt;br /&gt;
* [[Iridium]] av Tobias&lt;br /&gt;
* [[Järn]] Spyridon&lt;br /&gt;
* [[Kisel]] av Renars&lt;br /&gt;
* [[Kolstål]] tom sida med mallar&lt;br /&gt;
* [[Koppar]] av Christoffer&lt;br /&gt;
* [[Krom]] AV: [http://www.wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Madreads]|Dimer O&lt;br /&gt;
* [[Kvicksilver]] av Daniel A&lt;br /&gt;
* [[Mässing]] Soheil&lt;br /&gt;
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin&lt;br /&gt;
* [[Natrium]] av Khaled&lt;br /&gt;
* [[Platina]] [[Arvid]]&lt;br /&gt;
* [[Rostfritt stål]] av Petros&lt;br /&gt;
* [[silver]] av Mario&lt;br /&gt;
* [[Tenn]] av Ludvig&lt;br /&gt;
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza&lt;br /&gt;
* [[Uran]] av Ludvig G&lt;br /&gt;
* [[Zink]] av Leo Wezelius&lt;br /&gt;
* [[Magnesium]] av Christopher&lt;br /&gt;
* [[Nickel]] av Nabbir&lt;br /&gt;
* [[Vismut]] av Jonas&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Plast ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[akryl]] av Fredrika&lt;br /&gt;
* [[elastan]] av Emre&lt;br /&gt;
* [[frigolit]] av Rasmus&lt;br /&gt;
* [[GoreTex]] av Madelene &lt;br /&gt;
* [[Gummi]] av Johan&lt;br /&gt;
* [[CVP Plast |PVC-plast]] av Josef&lt;br /&gt;
* [[Kevlar]] av Lahon&lt;br /&gt;
* [[PC Plast]] Erik&lt;br /&gt;
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda&lt;br /&gt;
* [[polyester]] av Casper&lt;br /&gt;
* [[polyeten]] av Teodor&lt;br /&gt;
* [[polypropen]] av [[Adem]]&lt;br /&gt;
* [[Polystyren]] av Linnea&lt;br /&gt;
* [[Vinyl (pvc plast)]] AV LUCAS&lt;br /&gt;
* [[viskos]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Keramer ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Betong]] av [[Sixten]]&lt;br /&gt;
* [[diamant]] av Nils&lt;br /&gt;
* [[Grafit]] av Luan&lt;br /&gt;
* [[Grafen]] av [[Viktor]]&lt;br /&gt;
* [[Glas]] av Savvas G&lt;br /&gt;
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]&lt;br /&gt;
* [[Kolfiber]] John&lt;br /&gt;
* [[Kvarts]] Kristofer&lt;br /&gt;
* [[Marmor]] Adam&lt;br /&gt;
* [[Porslin]] David&lt;br /&gt;
* [[Safir]] Marcus&lt;br /&gt;
* [[Tegel]] av Linus&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Trä ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träslag ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Bambu]] av Zacharias&lt;br /&gt;
* [[Björk]] av Lucas&lt;br /&gt;
* [[Ek]] Simon B&lt;br /&gt;
* [[Furu]] Robin och Tilla&lt;br /&gt;
* [[Lignum Vitae]] Noah&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Bygg ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Gipsskiva]] av Josefine&lt;br /&gt;
* [[MDF]] av Jesper&lt;br /&gt;
* [[Masonit]] av Viktor&lt;br /&gt;
* [[Plywood]] av Mikael&lt;br /&gt;
* [[Spånskiva]] av Sperman&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Träprodukter ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Papper]] Av: Daniel&lt;br /&gt;
* [[Wellpapp]] av Elin&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Fiber==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Aramid]] av Ali&lt;br /&gt;
*[[Ull]] av Saman&lt;br /&gt;
* [[Glasfiber]] av Jesper&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Övrigt ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [[Läder]] av Ahmed&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Dorrojorre</name></author>
	</entry>
</feed>