Wikiskola - Användarbidrag [sv]

Teknisk beskrivning Förbränningsmotor

2016-04-25T11:19:00Z

Denpan:

===Förbränningsmotor===

En förbränningsmotor är en typ av motor som använder sig av

===Intern Förbränningsmotor===

===Jet motor===

===Raketmotor===

Teknisk beskrivning Förbränningsmotor

2016-04-25T11:16:02Z

Denpan: /* Förbränningsmotor */

===Förbränningsmotor===

En förbränningsmotor är en typ av motor som använder sig av

===Intern Förbränningsmotor===

Teknisk beskrivning Förbränningsmotor

2016-04-25T11:08:17Z

Denpan:

===Förbränningsmotor===

===Intern Förbränningsmotor===

Teknisk beskrivning Förbränningsmotor

2016-04-25T11:07:08Z

Denpan:

===Intern Förbränningsmotor===

Teknisk beskrivning Förbränningsmotor

2016-04-25T10:55:29Z

Denpan: Skapade sidan med '===Förbränningsmotor==='

===Förbränningsmotor===

Förbräningsmotorn

2016-04-25T10:54:55Z

Denpan:

Av Axel 1, Dennis 2, Adam 3 och Jakob 4

===Behov Förbränningsmotor===

===[[Teknisk beskrivning Förbränningsmotor]]===

Förbräningsmotorn

2016-04-22T07:45:37Z

Denpan:

Av Axel 1, Dennis 2, Adam 3 och Jakob 4

===Behov Förbränningsmotor===

Förbräningsmotorn

2016-04-22T07:44:11Z

Denpan: /* Behov */

Av Dennis, Adam, Axel och Jakob

===Behov Förbränningsmotor===

Förbräningsmotorn

2016-04-22T07:42:57Z

Denpan:

Av Dennis, Adam, Axel och Jakob

===Behov===

Förbräningsmotorn

2016-04-22T07:40:20Z

Denpan: Skapade sidan med 'Av Dennis, Adam, Axel och Jakob'

Av Dennis, Adam, Axel och Jakob

Tekniska System med Innovationer

2016-04-22T07:02:47Z

Denpan: /* Exempel på tekniska system */

=== Intro ===
[[Fil:Edison.jpg|thumb|Edison]]

Nu kör vi igång ett större projekt om innovationer. Det är ett samarbete mellan kurserna entreprenörskap och Teknik/Datorteknik/Biologi.
{{print|[[Media:ÄmnesÖverskridande_Projekt_med_ex.pdf|Projektbeskrivning]]
}}

Tänk på att det är en gammal projektbeskrivning där det kan ske förändringar bland annat i antal lektioner.

=== Projektbeskrivning i korthet ===

Ni väljer ett tekniskt system för er grupp.
Varje gruppmedlem skriver om ett delområde, en aspekt av systemtet. Dessa är de fyra aspekterna:

1 Viket/vilka '''behov''' har TS med Innovationer tillfredsställt?

2. '''Teknisk beskrivning''' av TS och dess Innovationer

3. Vika '''företag''' har uppstått pga TS och dess Innovationer, beskriv affärsidé & resultat?

4. Beskriv '''konsekvenserna''' för hela '''samhället''', hur TS påverkat, med tex etiska, sociala, kulturella, ekologiska aspekter belysta.

'''Grupper''' : [[Grupper TS TE14A]]

'''Deadline era texter''': Tisdag v 11.

=== Val av projekt: ===

Fyra elever per grupp. Lista 1,2,3,4 osv på klasslistan och lägg upp på en diskussionssida.

Här finns en mall där man kan välja projekt genom att skriva in gruppens medlemmar under "er" rubrik: '''[[Anmäl ditt TS-projekt här]]'''

=== Exempel på tekniska system ===

Lägg listan som rubbar på redovisningssidan. välj ett område. Varje grupp oavsett klass ska välja ett eget område.

Om ni har ytterligare tekniska system kan ni föreslå det så kanske vi godkänner det.

Nu publicerar eleverna på länkar nedan och i framtiden får vi komma på nya TS för kommande elever.

{|
|
'''Infrastruktur'''
* [[vägar]]
* [[järnväg]]
* sjöfart
* [[flyg]]
* telekom
* [[teve]]
* post
* paketleveranser
* [[bilen]]
* sextanten
* energiförsörjning
** el
** värme
* [[tunnelbanan]]
* vatten och avlopp

'''livsmedelsteknik'''
* Pastörisering
* Konservburken
* livsmedelsproduktion
** mejeriprodukter
** bröd

'''Kunskap'''
* blyerstspennan
* skriftspråket
* tidmätning
||
'''Kemiteknik'''

* konstgödning
* [[nanoteknik]]
* kemiska bekämpningsmedel
* pappersteknik
* plaster
* [[glas TS]]
* keramer
* Tetra Pak
* Förbräningsmotor

'''IT'''

* informationssystem
* visualisering
* ritteknik
* [[internet]]
* [[film]]
* [[musik]]
* kameran
* positioneringsystem, GPS
* CD/DVD/BlueRay
* [[mobiltelefonen]]
||

'''Kemi, biologi, medicin'''

* läkemedel
* antibiotika
* insulin
* genteknik, GMO
* PCR
* algodling
* cellulosa
* fotospektroskopi
* fosterdiagnostik
* fermentation
* odlingssystem
* reservdelsmänniskan
* vävnadsodling
* pacemakern
* titanimplantat
* hörapparaten
* in vitro fertilisering
|}

=== Leveranser ===
[[File:Edison's lamp.jpg|thumb|Edisons lampa]]

* Allt ni gör ska publiceras på Wikiskola. Gör helt enkelt en länk av ert TS i listan ovan. På den sidan skriver ni vilka som ingår i gruppen. Skriv en kort sammanfattning av er TS så det framgår hur ni har avgränsat er. Skapa en undersidan för varje gruppmedlems delområde.
* Allt ni publicerar kommer under en '''Creative Commonslicens'''. Alltså får ni inte använda cpyrightat material, varken text eller bilder.
* En '''projektplan''' ska göras.
* Ni redovisar era egna delar för varandra i gruppen och skriftligt (mail) till lärare vid 1/2 tid. Milstolpe att var och en klar sina svar och instuderingsfrågor. intern inlämning: länkar, filmer, texter, ppt, osv till lärare och gruppmedlemmar.
* De olika bitarna knådas ihop till en enhet och redovisas som KeyNote/PowerPoint presentation på lektion och redovisningssidan på Wikiskola.se.
** det ska vara en presentation per grupp med '''manustext''' och '''berättarröst'''. Berättarrösten pratar man in genom att klicka Arkiv och spela in bildspel, sen är det bara att prata till varje bild.
** KeyNote ska '''redovisas''' på er TS-sida på Wikiskola.se: (förr exempel - se nedan)
* Ni ska alltså ta fram '''2 inläsningsfrågor''' var på er del av projektet vid 1/2 tid. Dessa samlas ihop och ca hälften kommer finnas med på provet. Frågorna ska vara på det viktigaste i din del. Du ska även ge förslag på svar på dina frågor. Er presnentation ska naturligtvis ge '''svar''' på frågorna så vi kan diskutera detta efter presentationen.

==== Instuderingsfrågor till provet ====

Här finns '''[[TS-frågorna för TE12A | Exemepl på instuderingsfrågor (TE12A)]]'''.

De kan vara värda att bygga vidare på. Det förutsätter att eleverna hittar information i deras publicerade material. Vissa frågor bör strykas.

=== Lektionsplanering ===
[[File:Photograph of Electrical Wires of the Boulder Dam Power Units, 1941 - NARA - 519838.tif|thumb|Photograph of Electrical Wires of the Boulder Dam Power Units, 1941 - NARA - 519838]]

Till varje lektion:
* starters med film, genomgång el dyl.

# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 1|Lektion 1]] start. medlemmarna i gruppen väljer roll och gruppen väljer innovationssystem.
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 2|Lektion 2]] Genomg: behov (Maslow mm ). Elevarbete: Egenstudier
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 3|Lektion 3]] Genomg: teknisk beskrivning. Elevarbete: Egenstudier
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 4|Lektion 4]] Genomg: företagen som uppstått. Elevarbete: Analys och sammanställning.
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 5|Lektion 5]] Genomg: samhällskonsekvenser. Elevarbete: Analys och sammanställning. Deadline för inlämning råmanus
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 6|Lektion 6]] Elevarbete: Samordna: presentera för varandra
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 7|Lektion 7]] Elevarbete: Samordna: bygga ihop, lägga upp på WS
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 8-9|Lektion 8-9]] Elevarbete: Redovisa
# prov
# [[Innovationer och tekniska system - Lektion 11-14|Lektion 11-14]] Eefterarbete, reflektion utvärdering

=== Hur ser ett bra manus ut? ===

Här finns '''[[exempel på TS-manus]]'''

=== Redovisning ===
[[File:Manhattan Skyline from Brooklyn Bridge.JPG|thumb|Manhattan Skyline from Brooklyn Bridge]]

Grupperna lägger sina redovisade bildspel på denna sida, klicka på gula länken och du finner en en enkel förklaring hur man gör: 

{{resultat |

: [[Arkiv Tekniska System | T S - Se tidigare arbeten)]]

: [[Innovation och samhällsnytta | Fler arbeten i TS]]

}}

Ni ska gå fram och presentera gruppvis i 10-15 min plus 5 min för att ge respons på wikiskola enl ett schema. Detta är en variant av formativ bedömning.

'''Prov:''' vid provet ovan användes ett urval av de frågor eleverna tagit fram till sin del i presentationen.
{{clear}}

=== Bedömning ===

Vi lervererar en gemnsam bedömning från Teknik och Entreprenörskap och den får tillgodoräknas i båda ämnena. bedömningen grundar sig på den individuella inlämningen, provet samt gruppens redovisning.

=== Utvärdering ===

{{print|[[Media:Kort_Utvärdering_av_Projekt_Tekniska_System_Utvärdering.pdf|Blankett för utvärdering av projektet]]}}

=== Länkar och Litteratur ===
[[File:Early General Electric logo 1899.png|thumb|Early General Electric logo 1899]]

* 10 teser om entreprenörskap. Vi har tio böcker och den finns [http://www.subjectaid.fi/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=413a2f71-8544-4bb4-afd1-051b40817d19&FileName=Ladda+ner+powerpoint+till+10+teser här] om man vill se den på nätet.
* teknikboken har ett avsnitt om tekniska system
* [http://foretagsamheten.se/Entreprenorer/ Svenskt Näringslivs sajt Företagsamheten] listar entreprenörer och uppfinnare i olika kategorier.
* '''Information till blivande företagare:''' Ta en titt på [http://www.nyforetagarcentrum.com/ Nyföretagarcentrum] (som länkas i boken med jobs-society.se
* '''Richard Branson om vad är/gör en Entreprenör:''' http://www.linkedin.com/today/post/article/20121030140136-204068115-what-is-your-definition-of-entrepreneur?trk=NUS_UNIU_PEOPLE_FOLLOW-megaphone-fllw
 
{{clear}}

Innehållsförteckning Photoshopmanual

2016-02-17T13:41:24Z

Denpan: /* Chapter 5: Image and color basics */

== Gör en HowTo-film ==

Välj något av nedanstående områden. Listan du ser är från innehållsförteckningen i pdf-en.

Du skriver helt enkelt '''ditt namn efter den rubrik du väljer''' att göra film på.

Sedan är det bara att gå in i manualen och läsa på samt göra din film.

== Innehållsförteckning Photoshop ==

=== Chapter 5: Image and color basics ===

* Resize images [Edvin DWARF TOWER Felvin] . 209
* Image essentials [Daniel Gohari]. 211
* Image size and resolution....Adrian ... . . 214
* Acquire images from cameras and scanners........ . . 220
* Create, open, and import images [Elias Barkvall] [TE15B] 222
* Viewing images........... . . 226 [Dennis Norman]
* Color modes............ . . 231
* Match, replace, and mix colors........... 234
* Distort filters are unavailable........... . . 239
* Invalid JPEG Marker error | Opening images........ . . 239
* Image information............ . . 241
* High dynamic range images........... . . 245
* Customize indexed color tables.......... . . 252
* Customize color pickers and swatches.......... . 254
* Convert between color modes........... 256
* About color [O.Lilja] 261
* Color and monochrome adjustments using channels....... . . 263
* Erase parts of an image..........Adam. . 266
* Choose colors...........Artin.. 269
* Viewing multiple images [Herman Dagervik] 275
* Blending modes........... . . 277 Axel
* Choose colors in the Color and Swatches panels......... . 281
* Add a conditional mode change to an action........ . 283
* Add swatches from HTML CSS and SVG.......... 283

=== Chapter 6: Layers ===

* Layer basics [christopher pettersson] 284
* Nondestructive editing........... . 288
* Create and manage layers and groups..[Abdikafi][TE15B]....... . 289
* Select, group, and link layers........... . . 291
* Mask layers............. . 293
* Layer opacity and blending. [Marcus Wranghult][TE15B]. 298
* Move, stack, and lock layers [Felix Almqvist][TE15B]. 301 Empty
* Layer comps............ . . 302
* Work with Smart Objects.......... . . 305
* Apply Smart Filters............ . . 311
* Align and distribute layers.......... . 314
* Combine multiple images into a group portrait......... . . 317
* Manage layers and groups.......... . 317
* Generate image assets from layers......... . . 320
* Layer effects and styles........... . 326 Jakob Broberg
* Extract assets............ . . 335 (Simon VIklund)
* Mask layers with vector masks........... 337
* Combine images with Auto-Blend Layers......... . . 338
* Reveal layers with clipping masks.......... 339
* Load selections from a layer or layer mask's boundaries....... 341
* Knockout to reveal content from other layers........ . 341
* Edit layer masks........... . . 343
* Layers 101............. . 343

=== Chapter 7: Selecting ===

* Make quick selections........... . . 344 [Mohammed Abdallah]
* Make selections........... . . 346 [Armin Rezaeian]
* Select with the marquee tools........... 347 Noah Lissner
* Select with the lasso tools [Viktor Melin] 348
* Select a color range in an image.......... . 351
* Adjust pixel selections........... . . 353
* Extract an object from its background.......... . . 359 Markus Johansson
* Select the image areas in focus.......... . . 361
* Save selections and alpha channel masks......... . 365
* Move, copy, and delete selected pixels.......... . 368 [Kevin Sevefjord]
* Duplicate, split, and merge channels......... 373
* Create a temporary quick mask.......... . . 375
* Convert between paths and selection borders......... . . 377
* Channel calculations............ 378
* Channel basics............ 380
* Refine a selection........... . 383
* Selecting areas of a photo.......... . 383

=== Chapter 8: Image adjustments ===

* Perspective Warp........... . 384 Nikita Tzonov
* Reduce camera shake blurring........... 392
* Healing brush examples Jonas Sjölund ........... 398
* Export color lookup tables.......... . 426
* Adjust image sharpness and blur.......... 427
* Understand color adjustments........... 433
* Convert a color image to black and white......... . 439 Madelene Holst Lindén
* View histograms and pixel values.......... 440
* Target images for press........... . 446
* Make quick tonal adjustments........... 448
* Apply a Brightness/Contrast adjustment......... . . 452
* Adjust color and tone with Levels and Curves eyedroppers....... . . 453
* Adjust HDR exposure and toning.......... 454
* Levels adjustment........... 455
* Adjust image color and tone........... . . 458
* Adjustment and fill layers.......... . . 459
* Apply special color effects to images......... 463
* Apply the Color Balance adjustment......... 465 Fredrika Theberg
* Curves adjustment............ . . 466
* Adjust hue and saturation.......... . 470
* Adjust shadow and highlight detail......... . 473
* Auto color corrections........... . . 475
* Using adjustment layers........... 475
* Dodge or burn image areas.......... 476

Slut

3D Printning

2016-02-05T08:20:09Z

Denpan: /* Länkar */

{{#ev:youtube| WTYfzfvWT4Y |400|right}}

== Hur fungerar tekniken ==

3D skrivare har funnits sen 80-talet men det är en process som inte har varit så känd tills ganska nyligen då ny teknik gjort den mer praktisk att använda med användningen av
Det finns två typer av laser 3D skrivare. Den ena fungerar med hjälp av en laser som smälter materialet när det åker ut ur ett rörligt munstycke, en sådan skrivare är av typen SLS (Selective Laser Sintering) och den andra lägger ut ett lager och smälter sedan valda delar av det, en sådan skrivare är av typen DMLS (Direct Metal Laser Sintering). Dock kan man inte skriva ut någonting som är större än ens Skrivare, man kan dock skriva ut små saker och montera ihop dem till något stort.
Det enda man behöver är: material, oftast plast eller metaller (och ibland andra saker t.ex. kisel) och en ritning i 3D.

== Fördelar ==

Det finns många fördelar med 3D skrivare. Med hjälp av denna teknik kan man tillverka objekt som man inte har haft möjlighet att tillverka innan. Det är dessutom förhållandevis billigt (när man har skaffat sin skrivare) och enkelt. En 3D skrivare för hemmabruk kostar idag cirka 5000kr och om man jämför denna summa med vad det kostar att köpa alla detaljinredningar och liknande, är det en billig investering att köpa en 3D skrivare. Detta är i själva verket en relativt billig produkt om man tar hänsyn till vad den är kapabel till och att den än så länge är i ett tidigt utvecklingsstadium. Dock så kommer det inte innebära att det är priseffektivt att köpa en 3D skrivare och tillverka småprylar med den ännu, men i framtiden kanske den kommer att finnas i de flesta hem.

Tekniken kommer att utvecklas kraftigt under de kommande åren och detta kommer innebära att den blir mer tillförlitlig och billigare. Allteftersom tekniken utvecklas och blir billigare kommer det även att finnas fler återförsäljare av produkten, men även fler tillverkare. det brukar inte dröja länge innan fler än ett företag greppar tag om marknaden och säljer i stort sett samma produkt för ett lägre pris. Detta skapar konkurrens vilket i sin tur driver på utvecklingen ytterligare. Jämför detta med utvecklingen av smartphones så ser man vilken teknisk utveckling som de olika företagen pushar varandra att fortsätta att driva för att behålla marknaden och på så vis sina konsumenter.

Fördelar:

Billigt

Stort konsument intresse

Många användningsområden

När man förstår hur de funkar är det enkelt att använda till att tillverka attiraljer, prototyper, reservdelar etc.

== Nackdelar ==
3D skrivare är bra men de har även en del nackdelar.

Varje gång man introducerar en ny teknologi (t.ex mobiltelefoner, datorer och kalkylatorer) så är det till en början väldigt outvecklat, exklusivt och dyrt. När tekniken utvecklas blir den billigare, effektivare och lättare att använda. Det kommer att finnas efterfrågan efter produkten. När fler som får reda på den och dess användningsområden kommer marknaden att skapa en efterfrågan till utveckling av produkten och det bidrar till att den blir billigare. När produkten massproduceras blir utbudet större och marknadspriset sjunker. Till slut kommer de flesta hushållen i industriländerna ha tillgång till produkten.

Så långt har man dock inte kommit ännu med 3D skrivare. Det finns en del potentiella nackdelar med 3D skrivare:

• Det skulle kunna bli ett problem med att det går att skriva ut handeldvapen eller andra typer av vapen t.ex. svärd. Dock kommer inte det gå att avfyra några handeldvapen utan ammunition som kräver någon form av sprängämne. Och skulle någon få för sig att göra ett svärd så behöver han ha en metallskrivare då de vanliga bara kan skriva i plast.

• 3D skrivare kan inte användas för massproducering då det är en relativt långsam process.

• Storleken på de objekt man vill skriva ut begränsas av hur stor skrivare man har men man kan skriva ut små saker som går att montera ihop till en större för att kringgå det problemet.

== Kostnad ==

'''Vad är det som kostar?'''

man använder antingen metalltråd eller plasttråd
Om du skulle vilja köpa en 3D skrivare bör du tänka på att inte bara själva skrivaren kostar. Även materialet man vill skriva ut i kostar och i början kommer de flesta utskrifter bli dåliga. I början kommer du därför behöva lite mer material. Det finns olika sorters material som man kan skriva ut saker med, men ingen 3D skrivare kan skriva ut i alla sorters material. Kolla först vad du har för typ av skrivare och vad den kan skriva ut i. Sen kan du köpa det materialet och börja skriva ut saker.

== Länkar ==

'''priser på material'''

http://cubify.com/legacy/3dtouch/parts.aspx

http://www.3ders.org/pricecompare/

'''läs mer'''

http://sdmagnesium.com/3d-printing/

http://www.3ders.org/3d-printing-basics.html

http://www.ibtimes.com/3d-printing-risks-not-just-plastic-guns-military-parts-drugs-chemical-weapons-1275591

{{enwp|Direct metal laser sintering}}

{{enwp|Selective laser sintering}}

3D Printning

2016-02-05T08:14:18Z

Denpan: /* Länkar */

{{#ev:youtube| WTYfzfvWT4Y |400|right}}

== Hur fungerar tekniken ==

3D skrivare har funnits sen 80-talet men det är en process som inte har varit så känd tills ganska nyligen då ny teknik gjort den mer praktisk att använda med användningen av
Det finns två typer av laser 3D skrivare. Den ena fungerar med hjälp av en laser som smälter materialet när det åker ut ur ett rörligt munstycke, en sådan skrivare är av typen SLS (Selective Laser Sintering) och den andra lägger ut ett lager och smälter sedan valda delar av det, en sådan skrivare är av typen DMLS (Direct Metal Laser Sintering). Dock kan man inte skriva ut någonting som är större än ens Skrivare, man kan dock skriva ut små saker och montera ihop dem till något stort.
Det enda man behöver är: material, oftast plast eller metaller (och ibland andra saker t.ex. kisel) och en ritning i 3D.

== Fördelar ==

Det finns många fördelar med 3D skrivare. Med hjälp av denna teknik kan man tillverka objekt som man inte har haft möjlighet att tillverka innan. Det är dessutom förhållandevis billigt (när man har skaffat sin skrivare) och enkelt. En 3D skrivare för hemmabruk kostar idag cirka 5000kr och om man jämför denna summa med vad det kostar att köpa alla detaljinredningar och liknande, är det en billig investering att köpa en 3D skrivare. Detta är i själva verket en relativt billig produkt om man tar hänsyn till vad den är kapabel till och att den än så länge är i ett tidigt utvecklingsstadium. Dock så kommer det inte innebära att det är priseffektivt att köpa en 3D skrivare och tillverka småprylar med den ännu, men i framtiden kanske den kommer att finnas i de flesta hem.

Tekniken kommer att utvecklas kraftigt under de kommande åren och detta kommer innebära att den blir mer tillförlitlig och billigare. Allteftersom tekniken utvecklas och blir billigare kommer det även att finnas fler återförsäljare av produkten, men även fler tillverkare. det brukar inte dröja länge innan fler än ett företag greppar tag om marknaden och säljer i stort sett samma produkt för ett lägre pris. Detta skapar konkurrens vilket i sin tur driver på utvecklingen ytterligare. Jämför detta med utvecklingen av smartphones så ser man vilken teknisk utveckling som de olika företagen pushar varandra att fortsätta att driva för att behålla marknaden och på så vis sina konsumenter.

Fördelar:

Billigt

Stort konsument intresse

Många användningsområden

När man förstår hur de funkar är det enkelt att använda till att tillverka attiraljer, prototyper, reservdelar etc.

== Nackdelar ==
3D skrivare är bra men de har även en del nackdelar.

Varje gång man introducerar en ny teknologi (t.ex mobiltelefoner, datorer och kalkylatorer) så är det till en början väldigt outvecklat, exklusivt och dyrt. När tekniken utvecklas blir den billigare, effektivare och lättare att använda. Det kommer att finnas efterfrågan efter produkten. När fler som får reda på den och dess användningsområden kommer marknaden att skapa en efterfrågan till utveckling av produkten och det bidrar till att den blir billigare. När produkten massproduceras blir utbudet större och marknadspriset sjunker. Till slut kommer de flesta hushållen i industriländerna ha tillgång till produkten.

Så långt har man dock inte kommit ännu med 3D skrivare. Det finns en del potentiella nackdelar med 3D skrivare:

• Det skulle kunna bli ett problem med att det går att skriva ut handeldvapen eller andra typer av vapen t.ex. svärd. Dock kommer inte det gå att avfyra några handeldvapen utan ammunition som kräver någon form av sprängämne. Och skulle någon få för sig att göra ett svärd så behöver han ha en metallskrivare då de vanliga bara kan skriva i plast.

• 3D skrivare kan inte användas för massproducering då det är en relativt långsam process.

• Storleken på de objekt man vill skriva ut begränsas av hur stor skrivare man har men man kan skriva ut små saker som går att montera ihop till en större för att kringgå det problemet.

== Kostnad ==

'''Vad är det som kostar?'''

man använder antingen metalltråd eller plasttråd
Om du skulle vilja köpa en 3D skrivare bör du tänka på att inte bara själva skrivaren kostar. Även materialet man vill skriva ut i kostar och i början kommer de flesta utskrifter bli dåliga. I början kommer du därför behöva lite mer material. Det finns olika sorters material som man kan skriva ut saker med, men ingen 3D skrivare kan skriva ut i alla sorters material. Kolla först vad du har för typ av skrivare och vad den kan skriva ut i. Sen kan du köpa det materialet och börja skriva ut saker.

== Länkar ==

'''priser på material'''

http://cubify.com/legacy/3dtouch/parts.aspx

http://www.3ders.org/pricecompare/

'''läs mer'''

http://sdmagnesium.com/3d-printing/

http://www.3ders.org/3d-printing-basics.html

http://www.ibtimes.com/3d-printing-risks-not-just-plastic-guns-military-parts-drugs-chemical-weapons-1275591

[[Direct metal laser sintering|https://en.wikipedia.org/wiki/Direct_metal_laser_sintering]]

[[Selective laser sintering|https://en.wikipedia.org/wiki/Selective_laser_sintering]]

3D Printning

2016-02-02T14:39:38Z

Denpan: /* Länkar */

{{#ev:youtube| WTYfzfvWT4Y |400|right}}

== Hur fungerar tekniken ==

3D printing har funnits sen 80-talet men det är en process som inte har varit så känd tills ganska nyligen då ny teknik gjort den mer praktisk att använda med användningen av
Det finns två typer av laser 3D skrivare. Den ena fungerar med hjälp av en laser som smälter materialet när det åker ut ur ett rörligt munstycke, en sådan skrivare är av typen SLS (Selective Laser Sintering) och den andra lägger ut ett lager och smälter sedan valda delar av det, en sådan skrivare är av typen DMLS (Direct Metal Laser Sintering). Dock kan man inte skriva ut någonting som är större än ens Skrivare, man kan dock skriva ut små saker och montera ihop dem till något stort.
Det enda man behöver är: material, oftast plast eller metaller (och ibland andra saker t.ex. kisel) och en ritning i 3D.

== Fördelar ==

Det finns många fördelar med 3D skrivare. Med hjälp av denna teknik kan man tillverka objekt som man inte har haft möjlighet att tillverka innan. Det är dessutom förhållandevis billigt (när man har skaffat sin skrivare) och enkelt. En 3D skrivare för hemmabruk kostar idag cirka 5000kr och om man jämför denna summa med vad det kostar att köpa alla detaljinredningar och liknande, är det en billig investering att köpa en 3D skrivare. Detta är i själva verket en relativt billig produkt om man tar hänsyn till vad den är kapabel till och att den än så länge är i ett tidigt utvecklingsstadium. Dock så kommer det inte innebära att det är priseffektivt att köpa en 3D skrivare och tillverka småprylar med den ännu, men i framtiden kanske den kommer att finnas i de flesta hem.

Tekniken kommer att utvecklas kraftigt under de kommande åren och detta kommer innebära att den blir mer tillförlitlig och billigare. Allteftersom tekniken utvecklas och blir billigare kommer det även att finnas fler återförsäljare av produkten, men även fler tillverkare. det brukar inte dröja länge innan fler än ett företag greppar tag om marknaden och säljer i stort sett samma produkt för ett lägre pris. Detta skapar konkurrens vilket i sin tur driver på utvecklingen ytterligare. Jämför detta med utvecklingen av smartphones så ser man vilken teknisk utveckling som de olika företagen pushar varandra att fortsätta att driva för att behålla marknaden och på så vis sina konsumenter.

Fördelar:

Billigt

Stort konsument intresse

Många användningsområden

När man förstår hur de funkar är det enkelt att använda till att tillverka attiraljer, prototyper, reservdelar etc.

== Nackdelar ==
Trots allt positivt med 3D printers finns det även en del nackdelar.

Varje gång man intrudocerar en ny teknologi (t.ex mobiltelefoner, datorer och kalkylatorer) så är det till en början väldigt outvecklat, exklusivt och dyrt. Ju mer man utvecklar tekniken desto bättre och användarvänlig blir tekniken. Det kommer att finnas efterfrågan efter produkten ju fler som får reda på den och dens användningsområden, men det tar ett tag innan man utvecklat produkten tillräckligt mycket för att kunna serieproducera den. När produkten serieproduceras blir utbudet större och marknadspriset sjunker. Till slut har de flesta hushållen i industriländerna tillgång till produkten.

Så långt är man inte riktigt än med 3D printers, men utvecklingen sker fort. Det finns en del potensiella nackdelar med 3D printing när det finns i hemmen:

• Det skulle kunna bli ett problem med att man enkelt skulle kunna tillverka skjutvapen i en 3D printer. Det finns faktiskt redan nu 3D blueprints som man kan hämta ner från nätet och använda själv för att tillverka ett skjutvapen med sin 3D printer. Det finns många klipp på youtube där dem visar när dem tillverkar och skjuter med 3D printade gevär och pistoler. Många av dem har gått sönder kort efter dem börjat skjuta, andra har hållit en bättre kvalité. Detta är farligt då vem som helst med tillgång av en 3D printer kan tillverka både skjutvapen och ammuntion som man inte ska kunna få tag på i industriländer där det är olaglit att innehava skjutvapen utan någon form av licens. Detta skulle i framtiden kunna behöva korrigeras med en lagändring rörande 3D printers.

• När alla hushåll i industriländerna har tillgång till en 3D printer kommer man inte behöva köpa lika mycket saker som tidagare. 3D printers kan komma att ta över marknaden på många varar. Hantvarkare och skulptörer kan komma att förlora sina jobb. Folk kommer inte behöva köpa lika många varor av företag som förut och den industriella ekomnomin kan komma att påverkas negativt. Företag kan gå i konkurs och marknadsförutsättningar kan komma att förändras. Men sådana här saker är svåra att förutse.

== Kostnad ==

'''Vad är det som kostar?'''

Om du nu skulle överväga införskaffa i en 3D Printer så måste du komma ihåg att materialet skulpturerna görs i också kostar och inte bara själva printern. Det man också ska lägga på minnet är att i början lyckas inte alla utskrivningar om det inte skulle vara så att man använt 3D printer förut på exempel jobbet. detta kan medföra större kostnader i början pga. att man måste köpa mycket material i början tills man lärt sig hantera sin 3D printer. Det finns olika sorters material att använda vid 3D printning, antingen använder man ABS eller PLA som är två olika sorters plasttrådar, men det finns även metalltråd om man skulle vilja göra exempel klädhängare eller kanske skohorn som behöver tåla mer.

man använder antingen metalltråd eller plasttråd

== Länkar ==

'''priser på material'''

http://cubify.com/legacy/3dtouch/parts.aspx

http://www.3ders.org/pricecompare/

'''läs mer'''

http://sdmagnesium.com/3d-printing/

http://www.3ders.org/3d-printing-basics.html

PICA-X

2016-01-29T08:42:26Z

Denpan:

== Materialegenskaper: ==
: densitet [2,7 kg/m3]
: hårdhet [1,5 Mohs]

== Användning ==

Användnings området för PICA-X är i värmesköldar för att kunna få ned kapslar/ rymdfärjor/ SSTOs från låg jord omloppsbana till att kunna land utan att brinna upp i atmosfären.

== Framställning ==

Det som händer i framställningen av PICA-X, det är att man använder materialet Fiberform (Fiberform är ett kolfiber material som är tillverkat så att det kan motstå extremt höga temperaturer). Fiberform är huvud komponenten i värmeskölden, Fiberform är sedan impregnerad med phenolic harts som i sin tur gör att kolfibrerna binder sig tillsammans genom de organiska materialen då har man skapat PICA. PICA-X vett ingen anan än NASA och SpaceX hur man gör för att skapa det men det är endast en modifierad versson av PICA.

== Historia ==

PICA-X är en modifierad versson av PICA, PICA skapades av lockheed-martin med hjälp av NASA för att skapa en ny värmesköld till rymdfärjor pogramet.

== Pris ==

1000 Dollar per pund (SpaceX) till 10000 Dollar per pund (NASA)

== Länkar ==

PICA-X

2016-01-28T17:31:09Z

Denpan:

== Materialegenskaper: ==
: densitet [2,7 kg/m3]
: hårdhet [1,5 Mohs]

== Användning ==

Användnings området för PICA-X är i värmesköldar för att kunna få ned kapslar/ rymdfärjor/ SSTOs från låg jord omloppsbana till att kunna land utan att brinna upp i atmosfären.

== Framställning ==

Det som händer i framställningen av PICA-X, det är att man använder materialet Fiberform (Fiberform är ett kolfiber material som är tillverkat så att det kan motstå extremt höga temperaturer). Fiberform är huvud komponenten i värmeskölden, Fiberform är sedan impregnerad med phenolic harts som i sin tur gör att kolfibrerna binder sig tillsammans genom de organiska materialen då har man skapat PICA. PICA-X vett ingen anan än NASA och SpaceX hur man gör för att skapa det men det är endast en modifierad versson av PICA.

== Historia ==

PICA-X är en modifierad versson PICA, PICA-X

== Pris ==

1000 Dollar per pound (SpaceX) till 10000 Dollar per pound (NASA)

== Länkar ==

PICA-X

2016-01-28T17:19:06Z

Denpan:

== Materialegenskaper: ==
: densitet [2,7 kg/m3]
: hårdhet [1,5 Mohs]

== Användning ==

Användnings området för PICA-X är i värmesköldar för att kunna få ned kapslar/ rymdfärjor/ SSTOs från låg jord omloppsbana till att kunna land utan att brinna upp i atmosfären.

== Framställning ==

Det som händer i framställningen av PICA-X, det är att man använder materialet Fiberform (Fiberform är ett kolfiber material som är tillverkat så att det kan motstå extremt höga temperaturer). Fiberform är huvud komponenten i värmeskölden, Fiberform är sedan impregnerad med phenolic harts som i sin tur gör att kolfibrerna binder sig tillsammans genom de organiska materialen då har man skapat PICA. PICA-X vett ingen anan än NASA och SpaceX hur man gör för att skapa det men det är endast en modifierad versson av PICA.

== Historia ==

Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?

== Pris ==

Pris och kvaliteter

== Länkar ==

PICA-X

2016-01-28T15:22:28Z

Denpan: Skapade sidan med '== Materialegenskaper: == : densitet [2,7 kg/m3] : hårdhet ( 1,5 Mohs) : längdutvidgningskoeffiecient [K-1] : värmeledningsförmåga [W/(m K)] : resi...'

== Materialegenskaper: ==
: densitet [2,7 kg/m3]
: hårdhet ( 1,5 Mohs)
: längdutvidgningskoeffiecient [K-1]
: värmeledningsförmåga [W/(m K)]
: resistivitet [ohmmeter]

== Användning ==

== Framställning ==

Hur tillverkar man med materialet?

== Historia ==

Allmän typ av fakta (framställning, historia, etc)?

== Pris ==

Pris och kvaliteter

== Länkar ==

Materialdatabasen

2016-01-25T12:26:17Z

Denpan: /* Keramer */

* [[mall för material]]

== Metaller ==

* [[Aluminium]] AV: [http://wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:AlexanderP Alexander P]
* [[Bly]] av Felix
* [[Brons]] av Philip S
* [[Gallium]] av Fardin
* [[Guld]] Max
* [[Iridium]] av Tobias
* [[Järn]] Spyridon
* [[Kisel]] av Renars
* [[Kolstål]] tom sida med mallar
* [[Koppar]] av Christoffer
* [[Krom]] AV: [http://www.wikiskola.se/index.php?title=Anv%C3%A4ndare:Madreads]|Dimer O
* [[Kvicksilver]] av Daniel A
* [[Mässing]] Soheil
* [[Mässing Martin | Mässing]] av Martin
* [[Natrium]] av Khaled
* [[Niob]] av Felix A
* [[Osmium]] av Tor
* [[Platina]] [[Arvid]]
* [[Plutonium]] av [[Sten]]
* [[Rostfritt stål]] av Petros
* [[silver]] av Mario
* [[Tenn]] av Ludvig
* [[Titan]] av --[[Användare:Dilanredha|Dilanredha]] 8 november 2013 kl. 12.08 (UTC) och Alireza
* [[Uran]] av Ludvig G
* [[Zink]] av Leo Wezelius
* [[Magnesium]] av Christopher
* [[Nickel]] av Nabbir
* [[Vismut]] av Jonas
* [[Volfram]] av Marcus W

== Plast ==

* [[akryl]] / plexiglas av Fredrika
* [[elastan]] av Emre
* [[frigolit]] av Rasmus
* [[GoreTex]] av Madelene
* [[Gummi]] av Johan
* [[CVP Plast |PVC-plast]] av Josef
* [[Kevlar]] av Lahon
* [[PC Plast]] Erik
* [[Polylaktid]] Elias
* [[polyamid]] (nylon) Av Amanda
* [[polyester]] av Casper
* [[polyeten]] av Teodor
* [[polypropen]] av [[Adem]]
* [[Polystyren]] av Linnea
* [[Vinyl (pvc plast)]] AV LUCAS
* [[viskos]]

== Keramer ==

* [[Betong]] av [[Sixten]]
* [[diamant]] av Nils
* [[Grafit]] av Luan
* [[Grafen]] av [[Viktor]]
* [[Glas]] av Savvas G
* [[Carbotanium]] av [[Johar]]
* [[Kolfiber]] John
* [[Kvarts]] Kristofer
* [[Marmor]] Adam
* [[Porslin]] David
* [[Safir]] Marcus
* [[Tegel]] av Linus
* [[PICA-X]] av Dennis

== Trä ==

=== Träslag ===

* [[Bambu]] av Zacharias
* [[Björk]] av Lucas
* [[Ek]] Simon B
* [[Furu]] Robin och Tilla
* [[Lignum Vitae]] Noah
* [[Kork]] Gustav L

=== Bygg ===

* [[Gipsskiva]] av Josefine
* [[MDF]] av Jesper
* [[HDF]] av Viktor
* [[Plywood]] av Mikael
* [[Spånskiva]] av Sperman
* [[Mineralull]]

=== Träprodukter ===

* [[Papper]] Av: Daniel
* [[Wellpapp]] av Elin

==Fiber==

* [[Aramid]] av Ali
*[[Ull]] av Saman
* [[Glasfiber]] av Jesper

== Övrigt ==

* [[Läder]] av Ahmed
[[Carbon fiber]] av Kevin
* [[Lithium]] av Jakob